Socialförsäkringsutskottets betänkande
2001/02:SFU2

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare ochflyktingar

Sammanfattning

Utskottet  behandlar i detta betänkande  proposition
2001/02:1 Budgetpropositionen  för 2002 såvitt avser
utgiftsområde  8  Invandrare  och  flyktingar   samt
motioner  som rör anslagen eller närliggande frågor.
De politikområden som ligger inom utgiftsområde 8 är
integrationspolitiken,           storstadspolitiken,
migrationspolitiken samt minoritetspolitiken.

I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen med
anledning  av  ett  antal motioner tillkännager  för
regeringen att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med ett förslag  till  en  ny instans- och
processordning i utlänningsärenden.
Utskottet tillstyrker propositionen  och avstyrker
övriga motioner.
Till betänkandet har fogats tolv reservationer och
sju särskilda yttranden.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar

a) Riksdagen godkänner att under år 2002  lån tas
upp  i  Riksgäldskontoret för det samlade behovet
av hemutrustningslån  till  ett  belopp  av högst
1 300 000 000 kr,
b)  Riksdagen anvisar med bifall till regeringens
förslag  anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare
och  flyktingar   för   budgetåret   2002  enligt
utskottets förslag i bilaga 2,
c)   Riksdagen  avslår  motionerna  2001/02:Sf216
yrkande    22,    2001/02:Sf270,   2001/02:Sf321,
2001/02:Sf334 yrkandena  4  och 5, 2001/02:Sf379,
2001/02:Sf383    yrkandena    1-5    och     7-9,
2001/02:Sf399  yrkandena  9,  10,  40, 41 i denna
del,  42 och 43 samt 2001/02:Fi294 yrkande  14  i
denna del.

2. Statsbidrag till
invandrarorganisationer

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Sf211,
2001/02:Sf317 och 2001/02:A317 yrkande 29.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (v)

3. Kommunersättningar vid
flyktingmottagande

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf399 yrkandena
39 och 41 i denna del.
Reservation 3 (kd)

4. Integrationsbefrämjande insatser

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf377.

5. Asylansökan i hela landet

Riksdagen avslår motion  2001/02:Sf216  yrkande
23.
Reservation 4 (fp)

6. Migrationsverkets handläggningstider

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Sf394 yrkande
2.

7. Avgifter i utlännings- och
medborgarskapsärenden

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sf254,
2001/02:Sf293,    2001/02:   Sf296   yrkande   1,
2001/02:Sf300,  2001/02:Sf326   yrkande   1   och
2001/02:A317 yrkande 31.
Reservation 5 (v)

8. Vård som inte kan anstå

Riksdagen avslår motion 2001/02:So454.
Reservation 6 (kd, c)

9. Särskola och gymnasieskola

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Sf3 yrkandena
16 och 17.
Reservation 7 (mp)

10. Flyktingkvoten

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Sf216
yrkande   12,   2001/02:Sf296   yrkande   4   och
2001/02:Sf399 yrkande 25.
Reservation 8 (v)
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (fp)

11. Återvändande

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Sf216 yrkande
11.
Reservation 11 (fp)

12. Instans- och processordning i
utlänningsärenden

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad  utskottet  anför  om  att regeringen
snarast  bör  återkomma  till riksdagen  med  ett
förslag till en ny instans-  och processordning i
utlänningsärenden.   Därmed  bifaller   riksdagen
delvis   motionerna   2001/02:Sf3    yrkande   6,
2001/02:Sf216  yrkandena 20 och 21, 2001/02:Sf255
yrkande  2,  2001/02:Sf296  yrkandena  3  och  5,
2001/02:Sf333  yrkande 7, 2001/02:Sf364 yrkandena
1   och   2,   2001/02:Sf394    yrkande   3   och
2001/02:Sf399 yrkande 11.

13. Minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf285.
Reservation 12 (kd)

Stockholm den 15 november 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor


Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Berit
Andnor (s), Bo Könberg  (fp),  Margit  Gennser  (m),
Maud   Björnemalm   (s),  Anita  Jönsson  (s),  Ulla
Hoffmann (v), Göran Lindblad  (m),  Lennart Klockare
(s),  Ronny  Olander  (s), Sven-Erik Sjöstrand  (v),
Fanny  Rizell  (kd),  Kerstin-Maria   Stalin   (mp),
Birgitta  Carlsson  (c),  Mona Berglund Nilsson (s),
Margareta  Cederfelt  (m),  Magda   Ayoub  (kd)  och
Cristina Husmark Pehrsson (m).


2001/02

SfU2


Utskottets överväganden


Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet    omfattar    fyra   politikområden:
integrationspolitik,               storstadspolitik,
migrationspolitik och minoritetspolitik.
Inom   integrationspolitiken   behandlas    frågor
rörande  invandrares  introduktion,  ersättning till
kommunerna för mottagande av flyktingar  samt frågor
om svenskt medborgarskap. Vidare behandlas  åtgärder
som  rör  etnisk  och kulturell mångfald samt etnisk
diskriminering   och    främlingsfientlighet.   Inom
politikområdet     finns     även      myndigheterna
Integrationsverket,    Ombudsmannen    mot    etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.
Storstadspolitik     är     ett    tvärsektoriellt
politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser
i  storstadsområden. Anslag till  storstadspolitiken
finns  också  inom  utgiftsområde  16 Utbildning och
universitetsforskning.
Migrationspolitik     omfattar     i    sin    tur
flyktingpolitiken,    invandring    till    Sverige,
mottagande  av  asylsökande,  utlänningars rätt  att
vistas i Sverige, internationellt  arbete  inom  det
migrationspolitiska   området   samt   myndigheterna
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Dessutom       omfattar       utgiftsområde      8
minoritetspolitiken,  med frågor rörande  skydd  och
stöd  för  de  nationella   minoriteterna   och   de
historiska minoritetsspråken.

Rambeslut

Riksdagens   finansutskott   har   i   enlighet  med
regeringens  förslag för budgetåret 2002  föreslagit
ramen för utgiftsområde  8  till  5  238  643 000 kr
(bet. 2001/02:FiU1).


Integrationspolitiken


Integrationspolitik  omfattar  frågor om invandrares
introduktion i det svenska samhället  och ersättning
till  kommunerna  för  flyktingmottagande,   svenskt
medborgarskap,  åtgärder  för  att  den  etniska och
kulturella  mångfalden i samhället skall tillvaratas
och för att främja lika rättigheter och skyldigheter
för  alla oavsett  etnisk  och  kulturell  bakgrund.
Vidare ingår åtgärder för att förebygga och motverka
etnisk   diskriminering,   främlingsfientlighet  och
rasism.


10:1 Integrationsverket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt
avveckling av Integrationsverket.

Propositionen

Integrationsverket  är central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor.  Verket har ett övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får  genomslag inom olika samhällsområden  samt  för
att  aktivt   stimulera   integrationsprocesserna  i
samhället. En central uppgift för myndigheten är att
följa   och   utvärdera   samhällsutvecklingen   mot
bakgrund  av  samhällets  etniska   och   kulturella
mångfald.

I  propositionen  anges att utvecklingen inom  det
integrationspolitiska   området   är   långt   ifrån
tillfredsställande  i  förhållande  till  de mål som
riksdagen  beslutat.  Segregationen  i  det  svenska
samhället  är  fortfarande  stor och många människor
med utländsk bakgrund upplever det svenska samhället
som   diskriminerande.   Enligt  propositionen   ger
flertalet av de insatser som  regeringen beslutat om
effekter  först  på  lång sikt och  det  finns  inte
heller några enkla åtgärder  som  leder  till snabba
lösningar på problemen.
Integrationsverket  har enligt budgetpropositionen
bedrivit ett målmedvetet och strategiskt arbete, och
enligt regeringens bedömning  har  verket  utfört de
verksamheter  och  aktiviteter  som följer av målen.
Integrationsverket  skall  fortsätta   att  fokusera
verksamheten på att förbättra strukturer i samhället
för   att   skapa   förutsättningar  för  en  bättre
integration.
Enligt propositionen  fullföljs  förstärkningen av
det  antirasistiska  arbetet  genom att  5  miljoner
kronor   av   förvaltningsanslaget    och   tidigare
anslagssparande disponeras för att genomföra uppdrag
som    finns    i    handlingsplanen   mot   rasism,
främlingsfientlighet,  homofobi  och  diskriminering
samt för nya insatser.
Integrationsverket   skall  redovisa  utvecklingen
till regeringen hösten 2001,  och  regeringen kommer
därefter att i en särskild skrivelse  till riksdagen
våren     2002     redovisa     utvecklingen    inom
integrationspolitiken sedan den beslutades 1997.
Regeringen  föreslår  för  budgetåret   2002   ett
ramanslag på 85 561 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf383
yrkandena  1-3  och  7  att  riksdagen  beslutar att
anvisa  14  miljoner  kronor  mindre  än  regeringen
föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket med
anledning   av   att   motionärerna   föreslår   ett
tillkännagivande    om    att   en   avveckling   av
Integrationsverket   bör   inledas.    Därmed    bör
regeringen  återkomma  med  förslag på dels i vilken
form kommunersättningar vid flyktingmottagande skall
distribueras,    dels    var    den    enhet    inom
Integrationsverket      som      har     hand     om
kommunersättningarna skall förläggas. Också i motion
Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m)  yrkande  4 begärs
ett förslag om var en sådan enhet skall förläggas.

I  motion  Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena
40 och 43 i  denna del begärs att riksdagen beslutar
att anvisa 55,5 miljoner kronor mindre än regeringen
föreslagit till  anslaget  10:1  Integrationsverket.
Detta  på  grund  av  motionärernas begäran  om  att
Integrationsverket skall  avvecklas  fr.o.m.  den  1
juni 2002.

I  motion  Fi294  yrkande  14  i  denna  del av Lars
Leijonborg  m.fl. (fp) och motion Sf379 i denna  del
av Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att
riksdagen beslutar  att  anvisa  42  miljoner kronor
mindre  än regeringen föreslagit till anslaget  10:1
Integrationsverket.   Också   detta  till  följd  av
motionärernas yrkande om att Integrationsverket  bör
läggas ned.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  kan  konstatera att utvecklingen inom det
integrationspolitiska   området   är   långt   ifrån
tillfredsställande.   Det  finns  enligt  utskottets
mening  emellertid inte  några  enkla  åtgärder  som
leder  till   snabba   lösningar   på   problem  med
segregation och etnisk diskriminering. Flertalet  av
de insatser som beslutats ger effekter först på lång
sikt.   Utskottet   anser   att  utgångspunkten  för
Integrationsverkets arbete måste  vara  att insatser
inom integrationspolitiken leder till en långsiktigt
hållbar integration.

Utskottet  ser  positivt  på  att arbetet med  att
utveckla och förbättra introduktionen för flyktingar
och andra nyanlända invandrare så  att  den blir mer
individanpassad prioriteras. Vidare delar  utskottet
regeringens  uppfattning  att  det är angeläget  att
Integrationsverket  förstärker  insatserna  för  att
motverka  rasism,  främlingsfientlighet  och  etnisk
diskriminering.
Enligt utskottets mening fyller Integrationsverket
en viktig funktion som central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor.  Verket har ett övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får  genomslag inom olika samhällsområden  samt  för
att  aktivt   stimulera   integrationsprocesserna  i
samhället. Det kan i dagsläget  vara  svårt att mäta
effekterna av verkets arbete. Regeringen kommer dock
i  en särskild skrivelse till riksdagen  våren  2002
att redovisa utvecklingen inom integrationspolitiken
sedan den beslutades 1997.
Utskottet välkomnar det arbete som inletts med att
tydliggöra  rollfördelningen  mellan myndigheter och
frivilligorganisationer   när   det    gäller    det
antirasistiska   arbetet.  De  ekonomiska  stöd  som
frivilligorganisationerna      kan     söka     från
Integrationsverket för sådant arbete  är  ett  led i
denna     utveckling,     med     målsättning    att
frivilligorganisationerna skall sköta  det  konkreta
arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.
Med  det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag    till    medelsanvisning   och   avstyrker
motionerna Sf383 yrkandena  1-3 och 7, Sf334 yrkande
4, Sf399 yrkandena 40 och 43  i  denna  del, Sf379 i
denna del samt Fi294 yrkande 14 i denna del.

10:2 Integrationsåtgärder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt
om avveckling av anslaget.
Riksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om
redovisning   av   statsbidrag  utifrån   ett
könsperspektiv, om krav på organisationer som
skall ges statligt stöd  och  om  statsbidrag
till invandrar- och minoritetsorganisationer.
Jämför reservationerna nr 1 (m) och 2 (v).

Propositionen

Anslaget disponeras i huvudsak av Integrationsverket
för  åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna
i samhället  och som förebygger och motverkar etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Med  anledning   av   den   förstärkning   av  det
antirasistiska  arbete som skall genomföras föreslås
att Integrationsverket  under  2002  skall disponera
minst 5 miljoner kronor till antirasistiska projekt,
inom  ramen för nu gällande statsbidragssystem,  för
organisationer som främjar integration. I övrigt bör
Integrationsverket  enligt  propositionen prioritera
projekt  för  att  förbättra villkoren  för  utsatta
flickor med utländsk bakgrund.
Den särskilda satsningen  på  100  miljoner kronor
per år 2001-2003 för ett brett program  för  att öka
sysselsättningen    bland   invandrare   fortsätter.
Anslaget har tillförts  medel  härifrån. Dessa medel
avser   stöd   till   insatser  för  att   förbättra
introduktionen för flyktingar  och  andra  nyanlända
invandrare   samt   för   att   främja  den  etniska
mångfalden.
Vidare är det pågående arbetet  för  utveckling av
introduktionen för flyktingar och andra invandrare i
samarbete mellan olika myndigheter, i kommuner och i
övrigt  på  lokal nivå enligt regeringens  bedömning
mycket väsentligt  för att underlätta en långsiktigt
hållbar integration.  Detta  arbete skall stimuleras
och uppmuntras men kan enligt  propositionen  behöva
kompletteras.
I propositionen anges att en försöksverksamhet med
lokala   och  regionala  diskrimineringsombud  skall
påbörjas   under    2002.    Diskrimineringsombudens
verksamhet      skall      knytas     till     bl.a.
frivilligorganisationernas antidiskrimineringsarbete
och   stärka  möjligheterna  till   metodutveckling.
Ombudsmannen  mot  etnisk diskriminering m.fl. skall
utbilda diskrimineringsombuden  och  i  övrigt bistå
verksamheten  med  råd och stöd. I avvaktan  på  den
vidare  utformningen   av   försöksverksamheten  med
lokala diskrimineringsombud förs till detta anslag 4
miljoner kronor.
En  mindre del av anslaget står  till  regeringens
förfogande för olika rege-ringsinitiativ i syfte att
stärka integrationen.
Regeringen   föreslår   för  budgetåret  2002  ett
ramanslag på 54 242 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf383
yrkandena 4 och 8 att riksdagen  beslutar att anvisa
46  miljoner kronor mindre än regeringen  föreslagit
till anslaget 10:2 Integrationsåtgärder och föreslår
ett tillkännagivande  om  en avveckling av anslaget.
Också  i motion Sf334 av Margit  Gennser  m.fl.  (m)
yrkande 5 begärs att anslaget 10:2 avvecklas.

Övriga motioner

Christel  Anderberg  (m)  begär  i  motion Sf211 ett
tillkännagivande  om  att pengar inte bör  ges  till
organisationer   som  förespråkar   våldshandlingar.
Motionären anser att  reglerna för statliga stöd bör
ändras  så  att  det  klart   framgår   att   endast
organisationer    som    respekterar    demokratiska
arbetsformer kan ges stöd.

I motion A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 29
begärs  ett  tillkännagivande om att regeringen  bör
kräva    att    invandrarorganisationer    redovisar
statsbidragens resultat  och  effekter  utifrån  ett
könsperspektiv.

I   motion   Sf317   av   Paavo  Vallius  och  Nikos
Papadopoulos (s) anförs att  det är bra att reglerna
för statsbidrag ses över. Enligt motionärerna har en
del  invandrar-  och  minoritetsorganisationer  inte
tillräckliga   medel.   I   motionen    begärs   ett
tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstagande

Från  anslaget  utgår bl.a. stöd till organisationer
som  främjar  integration   och  till  åtgärder  som
stimulerar   integrationsprocesserna   i   samhället
liksom till åtgärder  som  förebygger  och motverkar
främlingsfientlighet,      rasism     och     etnisk
diskriminering.

Utskottet anser att dessa  stöd,  och de medel som
avser  att  förbättra introduktionen för  flyktingar
och andra nyanlända  invandrare  samt för att främja
den etniska mångfalden, fyller en viktig funktion.
Utskottet ser positivt på att en  arbetsgrupp inom
Regeringskansliet   arbetar   med   att  identifiera
strukturer  som  kan vara diskriminerande  eller  på
annat sätt motverkar integrationen.
Med  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
Sf334 yrkande  5  och  Sf383  yrkandena 4 och 8 samt
tillstyrker      regeringens      förslag       till
medelsanvisning.

Från   den   1   januari   2001   gäller   ett  nytt
bidragssystem  för organisationer bildade på  etnisk
grund. Systemet  infördes  för  att  dels  tydligare
relatera       organisationsstödet      till      de
integrationspolitiska  målen  såsom  de utformats av
riksdag   och   regering  (prop.  1997/98:16,   bet.
1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68), dels anpassa stödet
till den utveckling  av stöd till andra folkrörelser
som  skett. Det är också  integrationspolitiken  och
dess mål  som  legat  till  grund för utformandet av
förordningen om statsbidrag till  organisationer som
främjar integration.

Stödet  utdelas, enligt förordning  (2000:216)  om
statsbidrag    till   organisationer   som   främjar
integration,        som         organisationsbidrag,
verksamhetsbidrag        eller        projektbidrag.
Organisationsbidraget,  som  i  huvudsak  bygger  på
medlemsantal,  syftar  till  att  ge  organisationer
bildade   på   etnisk   grund  stöd  för  nödvändiga
kanslifunktioner etc. Verksamhetsbidraget  syftar  i
sin  tur till att stödja den utåtriktade och löpande
integrationsverksamheten.  För  att  en organisation
skall    kunna    få   nämnda   bidrag   krävs   att
organisationen till  övervägande  del  har medlemmar
med    invandrarbakgrund.   Projektbidraget   lämnas
slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.
Enligt  förordningen krävs för organisationsbidrag
och   verksamhetsbidrag    att   organisationen   är
demokratiskt   uppbyggd.   Integrationsverket    kan
besluta  att  ett beviljat bidrag inte skall betalas
ut, om det kan  antas  att bidraget har beviljats på
grund  av  felaktiga  uppgifter.  Verket  kan  också
besluta att bidrag skall  betalas  tillbaka  dels om
det  har  lämnats  på  grund av felaktiga uppgifter,
dels  det  inte  har använts  för  det  ändamål  det
beviljats för och dels om organisationen inte lämnar
sådana handlingar  som  Integrationsverket  bestämt,
bl.a.           redovisningshandlingar           och
verksamhetsberättelser.   Integrationsverket   skall
varje  år  redovisa  till  regeringen statsbidragets
användning i förhållande till  bidragets  syfte  och
till   de   integrationspolitiska  målen.  Utskottet
noterar   därvid    att   grundläggande   för   hela
integrationspolitiken   är   bl.a.   att  verka  för
kvinnors  och mäns lika rättigheter och  möjligheter
och  att  ett   könsperspektiv  bör  genomsyra  hela
politikområdet.
Utskottet anser  inte  att  det  nu finns skäl att
föreslå   någon  ändring  av  den  nyligen   införda
förordningen.
Med det anförda  avstyrker  utskottet  motion A317
yrkande  29  som får anses tillgodosedd samt  motion
Sf211.
Av  propositionen   framgår   att   flera   av  de
organisationer   som   representerar  de  nationella
minoriteterna inte har tillräckliga  medel  för  att
tillvarata     gruppens    intressen.    Några    av
organisationerna får betydande stöd från annat håll,
bl.a.   från   Integrationsverket,    medan    andra
organisationer   inte  har  någon  sådan  möjlighet.
Utskottet delar regeringens  bedömning att en samlad
översyn  av minoritetsorganisationernas  möjligheter
till stöd bör göras.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf317.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till  medelsanvisning  och  därmed  avslå ett
motionsyrkande om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om nya
former     för     kommunersättningar     vid
flyktingmottagande.  Jämför  reservation nr 3
(kd).

Propositionen

Anslaget   finansierar   statlig   ersättning   till
kommunerna  för  kostnader i samband med  mottagande
och introduktion av  flyktingar  och deras anhöriga.
Ersättningarna   utgår   enligt   bestämmelserna   i
förordningen  (1990:927) om statlig  ersättning  för
flyktingmottagande  m.m.  Huvuddelen av den statliga
ersättningen lämnas i form av schablonersättning som
lämnas  med  ett fast belopp  per  mottagen  person.
Denna ersättning  är  flerårig och börjar betalas ut
månaden efter det att flyktingen  har  tagits emot i
en  kommun.  Ersättningen avser att täcka  kostnader
för försörjningsstöd,  svenskundervisning  och andra
introduktionsinsatser.   Kommunen   kan   också   få
ersättning  för  vissa  andra  kostnader  för äldre,
varaktigt     sjuka    och    för    personer    med
funktionshinder.

Integrationsverket   har   under   2001   som   en
försöksverksamhet  kunnat stimulera kommuner utanför
storstäderna att organiserat  ta emot flyktingar som
har svårt att få en bra bostad  och  introduktion  i
storstäderna.  De  resultat  som hittills framkommit
pekar på att flyttningarna varit  positiva  för  den
enskilde    flyktingen.    Regeringen    anser   att
Integrationsverket       bör       få      fortsätta
försöksverksamheten även 2002.
Beräkningen av anslaget utgår från  redan mottagna
flyktingar samt pro-
gnoser  om asylsökande, invandring av anhöriga  till
flyktingar   samt  kollektivt  överförda  flyktingar
(kvotflyktingar)  som  kan  väntas  få tillstånd att
bosätta sig i Sverige.
Integrationsverket  hade för 2000 överenskommelser
om flyktingmottagande med  134  kommuner,  vilket är
lika  många som 1999. Totalt tog kommunerna emot  11
885  personer   inom   ramen   för   det   kommunala
flyktingmottagandet  2000.  Det  är  ca  2  800 fler
jämfört med 1999, men ca 3 000 färre jämfört med den
prognos  som gällt för 2000. Ett skäl till detta  är
enligt propositionen  att Migrationsverket inte haft
tillräcklig kapacitet att  fatta  beslut.  Prognosen
för  åren  2001-2004  är  11  600,  12  600,  12 400
respektive 12 400 mottagna personer.
Regeringen bedömer anslagsbehovet med utgångspunkt
i tidigare faktiskt kommunmottagande och prognoserna
för  åren  2001 och 2002. Integrationsverket bör  få
använda högst 30 miljoner kronor för ersättning till
kommunerna  för  extraordinära  kostnader  samt  som
stimulansbidrag   till   kommuner   som   tar   emot
flyktingar    som    ursprungligen   togs   emot   i
storstäderna.
Regeringen  föreslår   för   budgetåret  2002  ett
ramanslag på 2 258 646 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2002

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär  i  motion Sf321 i
denna  del  att  riksdagen  beslutar att anvisa  215
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till
anslaget      10:3      Kommunersättningar       vid
flyktingmottagande.  Motionärerna  anför  att  ökade
insatser  och  incitament  för  att  få  människor i
arbete   leder   till  minskade  kommunersättningar.
Därutöver   bör   en   engångsvis    indragning   av
anslagssparandet göras.

Övrig motion

Magda   Ayoub  m.fl.  (kd)  begär  i  motion   Sf399
yrkandena  39  och  41  i  denna  del  att riksdagen
beslutar  att systemet med förhandlingar  och  avtal
med kommuner,  avseende nyanlända, avskaffas och att
det i stället införs  en  s.k.  utvecklingspeng, som
följer    individen    och    fördelas    av    RFV.
Försäkringskassan bör sköta utbetalningen.

Utskottets ställningstagande

Kommunersättningen   delas   ut   av   staten   till
kommunerna   för   att   täcka   de   kostnader  som
flyktingmottagandet medför. Det är av stor  vikt att
den  kommun  som  tar  emot  personen  i  fråga  har
kapacitet    att   erbjuda   boende   och   en   god
introduktion,  allt för att den enskilde skall få så
goda förutsättningar  att  komma  in  i  det svenska
samhället    som    möjligt.   Dagens   system   med
förhandlingar  mellan   staten   och  kommunerna  om
placering  av flyktingar m.m. ger enligt  utskottets
mening  kommunerna  denna  möjlighet.  Detta  arbete
underlättas  också  av  att  en  central  myndighet,
Integrationsverket, har det administrativa ansvaret.

Utskottet kan konstatera att regeringen avser  att
göra   en   samlad  översyn  av  mottagande  av  och
introduktion  för  flyktingar.  En sådan översyn bör
utgå  från  ett  helhetsperspektiv och  även  beröra
systemet     för     statlig      ersättning     för
flyktingmottagandet.
Med det anförda avstyrker utskottet  motion  Sf399
yrkandena 39 och 41 i denna del.

Vad   gäller  medelstilldelningen  finner  utskottet
ingen anledning  att  göra  någon annan bedömning än
den   regeringen  har  gjort  i  propositionen   och
avstyrker med detta motion Sf321 i denna del.

Med det  anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning.

10:4 Hemutrustningslån


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning  och  att lån under 2002
får  tas  upp  i  Riksgäldskontoret  för  det
samlade behovet för  hemutrustningslån intill
ett högsta belopp.

Propositionen

Från och med 1991 kan  flyktingar  få  statliga  lån
till  hemutrustning  när de skall etablera hushåll i
Sverige. Villkoren för  lånen,  som administreras av
Centrala   studiestödsnämnden  (CSN),   regleras   i
förordningen  (1990:1361)  om lån till hemutrustning
för   flyktingar   och   vissa  andra   utlänningar.
Kapitalet   lånas   upp   av  Riksgäldskontoret   på
marknadsmässiga  villkor  och   ställs   till  CSN:s
förfogande. Underskottet i verksamheten, i  huvudsak
låneeftergifter   och   bristande  inbetalningar  av
räntor och amorteringar, täcks via anslaget.

Sett över en femårsperiod brukar i genomsnitt 92 %
utnyttja möjligheten att få lån.
Av propositionen framgår  att  anslagsbelastningen
har gått ned kraftigt under senare  år  och  uppgick
förra året till knappt 10 miljoner kronor. Medel har
därför  kunnat återföras statsbudgeten från anslaget
i form av  indragningar. Den låga marknadsräntan har
haft stor betydelse  för  detta.  För  i  år  bedöms
utgifterna bli 10,8 miljoner kronor.
Regeringen   föreslår   för  budgetåret  2002  ett
ramanslag på 12 451 000 kr.
Regeringen föreslår också  att riksdagen godkänner
att  lån under 2002 tas upp i Riksgäldskontoret  för
det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett
belopp av högst 1 300 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  till
medelsanvisning  samt  att riksdagen  godkänner  att
under år 2002 lån får tas  upp  i  Riksgäldskontoret
upp till angivet belopp.


10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till  medelsanvisning  och  därmed  avslå ett
motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Propositionen

Från  anslaget finansieras Ombudsmannen  mot  etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

I propositionen  anges  att  DO enligt regeringens
bedömning har utfört de verksamheter och aktiviteter
som följer av målen. DO har haft  och  kommer att ha
en  central  roll i arbetet med handlingsplanen  mot
rasism m.m. DO kommer också att få en central roll i
försöksverksamheten   med   regionala   och   lokala
diskrimineringsombud.
Regeringen  avser  att  i  en särskild proposition
föreslå  en  lag om likabehandling  av  studenter  i
högskolan. Den skall ha till ändamål att främja lika
rättigheter  för  studenter  och  för  sökande  till
högskolan och  att  motverka diskriminering på grund
av könstillhörighet,  etnisk  tillhörighet,  sexuell
läggning             och            funktionshinder.
Jämställdhetsombudsmannen, DO, Handikappombudsmannen
och  Ombudsmannen  mot diskriminering  på  grund  av
sexuell läggning skall  utöva  tillsynen över lagens
efterlevnad.  Under  förutsättning   av   riksdagens
godkännande av propositionen kommer ombudsmännen att
förstärkas  med  sammanlagt 2 miljoner kronor.  DO:s
anslag  tillförs därför  500 000  kr  från  anslaget
25:73  Särskilda   utgifter   inom  universitet  och
högskolor m.m. inom utgiftsområde  16 Utbildning och
universitetsforskning.
Nämnden mot diskriminering har uppgifter som berör
både DO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning och Handikappombudsmannen.  Nämnden
skall dock särskilt ge DO råd i principiellt viktiga
frågor  om  tillämpningen  av  lagen  (1999:131)  om
Ombudsmannen    mot    etnisk    diskriminering.   I
propositionen  anges  att  nämnden i  praktiken  har
ägnat lika mycket tid åt alla  de  tre ombudsmännens
arbete.
Regeringen  föreslår  för  budgetåret   2002   ett
ramanslag på 13 908 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I  motion  Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena
42 och 43 i  denna del begärs att riksdagen beslutar
dels att anvisa  2 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit  till  anslaget   10:5  Ombudsmannen  mot
etnisk  diskriminering, dels att  DO  ges  speciellt
ansvar  för   opinionsbildning  mot  diskriminering,
främlingsfientlighet  och  rasism  samt att DO skall
vara    en    myndighet    underställd    riksdagen.
Motionärerna  avvisar regeringens förslag om  lokala
diskrimineringsombud  och  anser  att  de  för detta
ändamål  anslagna medlen (4 miljoner kronor,  anslag
10:2) bör tillföras DO.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   kan  konstatera  att  ett  antal  lokala
diskrimineringsbyråer   som   bygger  på  frivilliga
krafter har etablerats på olika  orter  i landet och
att DO bl.a. svarar för utbildning av nyckelpersoner
i antidiskrimineringsarbetet.

Utskottet  noterar att DO har haft och kommer  att
ha en central roll i arbetet med handlingsplanen mot
rasism m.m. För arbetet med handlingsplanen utökades
anslaget budgetåret 2001 med 4 miljoner kronor.
För  den  nu  föreslagna  försöksverksamheten  med
regionala   och  lokala   diskrimineringsombud   har
politikområdet  (anslaget 10:2) tillförts 4 miljoner
kronor för 2002.
Av propositionen  framgår  att  regeringen har för
avsikt  att  utreda möjligheterna till  en  generell
lagstiftning mot  diskriminering  som  omfattar alla
eller       flertalet       samhällsområden      och
diskrimineringsgrunder. Detta utredningsarbete skall
även  omfatta frågan om olika  ombudsmäns  uppgifter
och ansvarsområden  samt eventuell sammanslagning av
några eller samtliga ombudsmän.
Frågan om DO bör vara en ombudsman under riksdagen
har  utskottet behandlat  tidigare,  i  samband  med
behandlingen  av  den nationella handlingsplanen mot
rasism        m.m.       (bet.       2000/01:SfU11).
Konstitutionsutskottet   vidhöll   därvid   i   sitt
yttrande  att  bedömningen  av  huvudmannaskapet för
ombudsmännen  bör  ses  i  ljuset  av  de  uppgifter
ombudsmännen  tilldelas.  Socialförsäkringsutskottet
instämde i detta.
Med det anförda tillstyrker  utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning för  2002 och avstyrker
motion Sf399 yrkandena 42 och 43 i denna del.

Storstadspolitiken


Storstadspolitiken är sektorsöverskridande och berör
flera  andra  politikområden, främst  integrations-,
utbildnings-, arbetsmarknads-  och näringspolitiken.
En särskild Storstadsdelegation  har  i  uppdrag att
utveckla     och     samordna     den     nationella
storstadspolitiken.  Inom politikområdet finns  dels
ett     anslag     för     utvecklingsinsatser     i
storstadsregionerna,    dels    ett    anslag    för
förstärkning och utveckling av förskola,  skola  och
vuxenutbildning i storstadsregionerna, vilket ligger
under utgiftsområde 16.


11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om avveckling av anslaget.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande  om
riktade  insatser till kommuner som inte fick
del av storstadssatsningen.

Propositionen

Från anslaget  finansieras  särskilda  insatser  som
skall  främja  utvecklingen  i  storstadsregionernas
utsatta  bostadsområden. Medel fördelas  i  huvudsak
till de kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal
med staten.  En  mindre del av anslaget får användas
för   utredningar   och   informationsinsatser   med
anknytning    till   storstadspolitiken.    Anslaget
disponeras av regeringen.

Av propositionen  framgår  att  sju  kommuner  har
kommit  i  gång  med  genomförandet av åtgärder inom
ramen     för     utvecklingsavtalen     och     att
utvecklingsarbetet   följs  av  både  kommunala  och
externa utvärderare.
Som   ett   komplement   till    den    nationella
utvärderingen  som  Integrationsverket ansvarar  för
har  Verket  för  näringslivsutveckling,  NUTEK,  på
regeringens    uppdrag    analyserat    de    lokala
utvecklingsavtalen    ur   ett   tillväxtperspektiv.
Resultatet  presenteras   i   två  rapporter.  NUTEK
konstaterar i rapporterna att cirka  en tredjedel av
insatserna inom utvecklingsavtalen kan  bedömas  som
direkt  tillväxtskapande. NUTEK anser emellertid att
mer  kan  göras   för   att  bättre  tillvarata  den
utvecklingspotential    som    finns    i    berörda
bostadsområden.
Det  storstadspolitiska  arbetet  har  under  2000
främst inriktats  på målet att bryta segregationen i
storstäderna genom  de lokala utvecklingsavtalen med
storstadskommunerna.    I    fortsättningen    avser
regeringen   att   i   ökad   utsträckning  utveckla
storstadspolitikens     andra    mål,     att     ge
storstadsregionerna   goda    förutsättningar    för
långsiktig hållbar tillväxt.
Mot   bakgrund  av  den  statistik  som  beskriver
utvecklingen     i    bostadsområdena    konstaterar
regeringen att utvecklingen  i många avseenden går i
positiv riktning. Arbetslösheten  har minskat liksom
sannolikt socialbidragsberoendet. Trots  en  positiv
utveckling  i  berörda bostadsområden är tillståndet
inom   politikområdet    enligt    regeringen   inte
tillfredsställande  i förhållande till  de  mål  som
riksdagen beslutat om. Skillnaderna i levnadsvillkor
är  fortfarande stora  mellan  kommuner  och  mellan
bostadsområden i samma kommun.
Regeringen  kommer  att  göra en samlad avstämning
och    utvärdering    av    den    hittills    förda
storstadspolitiken   under   2002.  Därefter   avser
regeringen att ta ställning till  formerna  för  den
fortsatta storstadspolitiken.
Anslaget  hade 2000 ett stort anslagssparande till
följd  av  vissa   eftersläpningar  i  verksamheten.
Avtalstecknandet med kommunerna har tagit längre tid
än först uppskattat.  Dialogen  med  de boende är en
central  del  i  utvecklingsarbetet inom  de  lokala
utvecklingsavtalen  och  viktig  inte  minst för att
uppnå   långsiktiga   effekter.   I   takt  med  att
utvecklingsarbetet  fortskrider  i  kommunerna  ökar
anslagsförbrukningen.
Regeringen  föreslår  för  budgetåret   2002   ett
ramanslag på 116 000 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion Sf383 av Margit Gennser m.fl. (m) yrkandena
5  och  9  begärs  att  riksdagen  beslutar att inte
anvisa    några    medel    till    anslaget    11:1
Utvecklingsinsatser  i  storstadsregionerna.  Enligt
motionärerna  bör  i  stället andra vägar prövas som
innebär en mindre belastning  på  statsbudgeten.  De
förespråkar  en social och geografisk rörlighet, som
uppnås   bl.a.   genom   att   arbetsmarknaden   och
bostadsmarknaden avregleras.

I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkande 43 i denna del
begärs att riksdagen  beslutar att inte anvisa några
medel  till  anslaget  11:1   Utvecklingsinsatser  i
storstadsregionerna. Motionärerna avvisar projektets
förlängning  och anser att andra  förslag  om  bl.a.
utvecklingspeng  och  utlokalisering  av myndigheter
till invandrartäta områden är bättre.

I  motion  Sf321 av Birgitta Carlsson m.fl.  (c)  i  denna  del
begärs att riksdagen  beslutar att inte anvisa några
medel  till   anslaget  11:1  Utvecklingsinsatser  i
storstadsregionerna.    Motionärerna    anser    att
regeringens storstadssatsning  inte leder till några
långsiktiga förändringar och att projektverksamheten
riskerar  att  bli en del vid sidan  av  kommunernas
ordinarie verksamheter.

I motionerna Fi294  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 14 i
denna del och Sf379 i denna del av Johan Pehrson och
Ana Maria Narti (fp) begärs  att  riksdagen beslutar
att  inte  anvisa  några  medel  till anslaget  11:1
Utvecklingsinsatser      i      storstadsregionerna.
Motionärerna  anför  att en dominerande  del  av  de
projekt som finansieras  inom  anslaget  inte har en
tillfredsställande effektivitet och förankring bland
de berörda. Enligt motionärerna bör därför  anslaget
upphöra.

Övriga motioner

Catherine  Persson  (s)  begär  i  motion  Sf377 ett
tillkännagivande      om     integrationsbefrämjande
insatser.  Motionären  anser   att   regeringen  via
Integrationsverket bör rikta insatser  till kommuner
som inte fick del av storstadssatsningen men som har
liknande problem.

Utskottets ställningstagande

Ett    av    instrumenten    för    att    genomföra
storstadspolitiken är de lokala utvecklingsavtal som
tecknats med storstadskommunerna Botkyrka, Göteborg,
Haninge,  Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje.
Utskottet anser  att  kommunernas ordinarie insatser
är av stor betydelse för  att  de storstadspolitiska
målen  skall  uppnås. Även insatser  som  sker  inom
andra  politikområden   bidrar  emellertid  härtill,
exempelvis  näringspolitik,   arbetsmarknadspolitik,
integrationspolitik      och     utbildningspolitik.
Regeringen har beräknat att totalt drygt 2 miljarder
kronor fr.o.m. 1999 t.o.m.  2003  kommer  att  tas i
anspråk för storstadspolitiska insatser.

Utskottet  kan  konstatera  att  den statistik som
beskriver utvecklingen i bostadsområdena  visar  att
utvecklingen   i   många  avseenden  går  i  positiv
riktning.   Arbetslösheten    har   minskat   liksom
sannolikt    socialbidragsberoendet.     I    vilken
utsträckning    de    statliga    insatserna    inom
politikområdet  bidragit  till  utvecklingen är dock
för tidigt att bedöma. Utskottet  noterar  också att
trots en positiv utveckling i berörda bostadsområden
är     tillståndet    inom    politikområdet    inte
tillfredsställande  i  förhållande  till de uppsatta
målen,   att   bryta   den   sociala,  etniska   och
diskriminerande    segregationen    och    att    ge
storstadsregionerna   goda  förutsättningar  för  en
långsiktig och hållbar tillväxt.
Enligt utskottets mening  är storstadspolitiken en
viktig  del  i arbetet att bryta  segregationen  och
förbättra   storstadsregionernas    förutsättningar.
Detta      arbete      är     emellertid,     liksom
integrationspolitiken, av långsiktig karaktär.
Av propositionen framgår  att regeringen avser att
göra  en samlad avstämning och  utvärdering  av  den
hittills   förda   storstadspolitiken   under  2002.
Därefter  kommer  regeringen  att ta ställning  till
formerna för den fortsatta storstadspolitiken.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelsanvisning  för  2002  och  avstyrker  med  det
anförda motionerna Sf321 i denna  del, Sf379 i denna
del,  Sf383 yrkandena 5 och 9, Sf399  yrkande  43  i
denna del och Fi294 yrkande 14 i denna del.
Storstadspolitiken är i första hand tillkommen för
att utveckla  förhållandena  i  storstadsregionerna.
När  det  gäller  möjligheten  för kommuner  utanför
storstadsregionerna  att få stöd  från  de  anvisade
storstadsmedlen har emellertid  regeringen möjlighet
att göra en prövning i varje fall.
Motion Sf377 avstyrks med det anförda.

Migrationspolitiken


Migrationspolitiken    omfattar    frågor    rörande
flyktingpolitik,    invandringen    till    Sverige,
mottagande  av  asylsökande,  utlänningars rätt  att
vistas  i Sverige samt internationellt  arbete  inom
det migrationspolitiska  området.  I  politikområdet
ingår     myndigheterna     Migrationsverket     och
Utlänningsnämnden.


12:1 Migrationsverket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt
om att de extra resurser som Migrationsverket
tilldelas  bör  användas  för  att prioritera
barnen.
Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden  om
asylansökan   i   hela   landet,   om   långa
handläggningstider   samt   om   avgifter   i
utlännings- och medborgarskapsärenden. Jämför
reservationerna nr 4 (fp) och 5 (v).

Propositionen

Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader  för
Migrationsverket  och vissa kostnader för regeringen
vad  avser utlandsmyndigheterna  med  inriktning  på
arbetsuppgifter inom migrationsområdet.

Migrationsverket  är  central  utlänningsmyndighet
och   ansvarar   för  utlännings-,  invandrar-   och
medborgarskapsfrågor   i   den   mån  frågorna  inte
handläggs av någon annan myndighet.
Av   propositionen   framgår   att   den    totala
genomsnittliga  handläggningstiden  för  asylärenden
hos  Migrationsverket  under  2000  var  198  dagar,
vilket  var  28  dagar  kortare  än  under  1999. Av
ärendena  avgjordes  55 % inom verksamhetsmålet  sex
månader. En viktig orsak  till  avvikelsen är enligt
propositionen tidskrävande arbete  med att klarlägga
oklara identiteter, resvägar m.m. Av de drygt 16 300
personer som sökte asyl i Sverige år 2000 saknade 74
% pass eller andra identitetshandlingar.
I  propositionen  anges  att  det  ökande  antalet
asylsökande  som  en  följd  av  Sveriges inträde  i
Schengensamarbetet  och  ett  markant  ökande  antal
asylsökande   irakier   kan   ge  konsekvenser   för
handläggningstiderna och därmed  ökade kostnader för
mottagandesystemet.  Med utdragna handläggningstider
kommer  enligt regeringen  också  erfarenhetsmässigt
fler att åberopa humanitära skäl för att stanna.
Frågor   rörande   migrationsområdet   har  enligt
propositionen fått genomslag i utrikesförvaltningens
verksamhetsplanering, och rutiner har utarbetats för
att  underlätta  den  praktiska ärendehanteringen  i
syfte     att     få    ned    handläggningstiderna.
Utrikesdepartementet      har     förstärkt     elva
utlandsmyndigheter  med migrationstjänstemän.  Deras
arbete    bedöms    kunna    leda    till    kortare
handläggningstider och förbättrad  behovsstyrning av
befintliga  resurser.  Enligt  propositionen  kommer
även    Eurodacsystemet   att   bli   ett    viktigt
kompletterande  instrument.  Regeringen  bedömer att
förutsättningar        finns       för       kortare
handläggningstider,   rationalisering   och   bättre
återrapportering.
Vid  beräkning av anslaget  görs  bedömningen  att
Migrationsverket  bör ha en beredskap att ta emot 18
000 asylsökande. För  att  kunna  minska balansen av
ärenden bedömer regeringen det motiverat  att  utöka
Migrationsverkets   förvaltningsanslag   med  ca  50
miljoner kronor från 2002.
Regeringen   föreslår  för  budgetåret  2002   ett
ramanslag på 490 079 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion Sf399 av  Magda  Ayoub m.fl. (kd) yrkandena
9, 10, 41 i denna del och 43  i denna del begärs att
riksdagen beslutar att anvisa 23 miljoner kronor mer
än   regeringen   föreslagit   till  anslaget   12:1
Migrationsverket. I motionen begärs  beslut  om  att
Migrationsverket,     med     anledning    av    att
Integrationsverket  föreslås  avvecklas,  skall  ges
ansvar  för informationsfrågor till  invandrare  och
flyktingar.  Vidare  begärs  ett tillkännagivande om
att  inte  acceptera  de långa handläggningstiderna.
Migrationsverket tillförs  medel för att ytterligare
förkorta handläggningstiderna.  Genom  beslut om att
utlänningsmyndigheterna inte skall pröva  frågan  om
uppehållstillstånd för barn mellan 12 och 17 år, som
adopterats genom beslut av svensk domstol, förstärks
Migrationsverkets anslag med 1 miljon kronor.

I  motion  Sf321  i  denna  del av Birgitta Carlsson
m.fl. (c) begärs att riksdagen  beslutar  att anvisa
50  miljoner  kronor mindre än regeringen föreslagit
till  anslaget 12:1  Migrationsverket.  Motionärerna
anser att besparingar kan göras på Migrationsverkets
administration.

I motion  Fi294  yrkande  14  i  denna  del  av Lars
Leijonborg  m.fl. (fp) och motion Sf379 i denna  del
av Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att
riksdagen beslutar att anvisa 50 miljoner kronor mer
än  regeringen   föreslagit   till   anslaget   12:1
Migrationsverket. Genom ökade satsningar på snabbare
behandling  av  asylärenden kan handläggningstiderna
förkortas   och  kostnaderna   för   mottagande   av
asylsökande minskas.

I motion Sf216 yrkande 22 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att
korta handläggningstiderna.

Kenneth Johansson  m.fl.  (c,  v,  kd,  mp)  begär i
motion  Sf270  ett  tillkännagivande om att de extra
resurser    som   Migrationsverket    tilldelas    i
budgetpropositionen  bör användas för att prioritera
barnets rättigheter i asylprocessen.

Övriga motioner

I motion Sf216 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
23 anförs att det bör  vara  möjligt  att  ansöka om
asyl på alla Migrationsverkets kontor. Detta  skulle
enligt    motionärerna    bl.a.    medföra   kortare
handläggningstider.    I    motionen   begärs    ett
tillkännagivande härom.

Lotta Nilsson Hedström m.fl.  (mp)  anför  i  motion
Sf394    yrkande   2   att   problemen   med   långa
handläggningstider  ofta  beror  på för lite pengar.
Regeringen måste enligt motionärerna  ta  ett ansvar
för  att  ärendeprövningen hos Migrationsverket  och
Utlänningsnämnden   sker   rättssäkert.  I  motionen
begärs ett tillkännagivande härom.

Ett antal motioner tar upp frågor som rör avgifter i
utlännings- och medborgarskapsärenden.

I motion Sf296 av Gudrun Schyman  m.fl.  (v) anges i
yrkande   1   att   den  som  ansöker  om  visering,
uppehålls-   eller   arbetstillstånd   och   svenskt
medborgarskap måste erlägga  en  ansökningsavgift på
mellan  250  och  1 500 kr. Motionärerna  anser  att
detta,  vid  sidan av  den  reglerade  invandringen,
ytterligare utgör  ett  hinder  mot  människors fria
rörlighet   och   en  diskriminering  av  icke   EU-
medborgare. Dessa avgifter  bör  enligt motionärerna
avskaffas  från budgetåret 2005. I  motionen  begärs
ett tillkännagivande härom.

I motion A317  yrkande  31 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) begärs ett tillkännagivande  om att avgiften för
att söka svenskt medborgarskap skall  tas  bort  när
det statsfinansiella läget så tillåter.
Också Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring
(v)   begär   i   motion   Sf326   yrkande   1   ett
tillkännagivande           om          kostnadsfritt
ansökningsförfarande för svenskt medborgarskap.

Yilmaz Kerimo (s) anför i motion  Sf254  att det bör
göras  en  översyn  av avgifter i tillståndsärenden.
Motionären är kritisk  till  höga  avgifter  och att
avgiften  i  vissa fall är beroende av nationalitet.
Exempelvis krävs  inte avgifter för EU-medborgare. I
motionen begärs ett tillkännagivande om detta.

I  motion Sf293 av Agneta  Ringman  (s)  begärs  ett
tillkännagivande   om   att   ansökningsavgift   för
tillstånd  för  säsongsarbete bör granskas vad avser
skillnaden i avgift beroende på medborgarskap.

Leif Jakobsson (s)  anför  i  motion  Sf300  att  en
familjs kostnader för svenskt medborgarskap kan vara
kännbara.  Motionären  anför bl.a. att kostnaden bör
kunna  ersättas  av  kommunen   utanför   ramen  för
socialbidrag. I motionen begärs ett tillkännagivande
härom.

Utskottets ställningstagande

Vid   budgetbehandlingen   förra   hösten  granskade
utskottet       särskilt       utvecklingen       av
handläggningstiderna    i    Migrationsverket    och
Utlänningsnämnden   (bet.  2000/01:SfU2).  Utskottet
konstaterade bl.a. att  det  är  mycket  viktigt att
genomföra    åtgärder    i    syfte   att   förkorta
handläggningstiderna,  inte  enbart  för  att  långa
handläggningstider är kostsamma  på  grund av att de
sökande   under  tiden  vistas  i  Migrationsverkets
mottagandesystem  utan  också  med  hänsyn  till den
psykiska  press  som  sökandena  under tiden tvingas
leva under.

Av  budgetpropositionen  framgår  att   målet  vad
gäller  handläggningstider inte uppnåtts. Exempelvis
avgjordes   endast   55   %   av   Migrationsverkets
grundärenden   vid   asylprövning  inom  ramen   för
verksamhetsmålet sex månader,  vilket  i och för sig
är  en  förbättring  jämfört med 1999 då motsvarande
andel var 43 %. I propositionen  anges att en viktig
orsak  härtill  är  tidskrävande  arbete   med   att
klarlägga  oklara  identiteter,  resvägar m.m. Av de
drygt 16 300 personer som sökte asyl  i  Sverige  år
2000    saknade    74    %    pass    eller    andra
identitetshandlingar (en ökning jämfört med 1999  då
motsvarande  andel  var  70 %). Andra orsaker uppges
vara   att   många   personer   med   tidsbegränsade
uppehållstillstånd från Kosovo sökt  asyl  samt  att
inströmningen    av    asylsökande   från   Bosnien-
Hercegovina i slutet av året har ökat. Antalet öppna
grundärenden  hos Migrationsverket  har  ökat  under
perioden  från  1997   t.o.m.  september  2000.  Vid
årsskiftet 1997 var antalet  öppna  grundärenden  ca
6 300 och i september 2000 var motsvarande siffra ca
10 600.  Vid  utgången  av augusti 2001 hade antalet
ökat ytterligare till 14 042 öppna grundärenden.
Utskottet ser positivt  på  att regeringen för att
kunna  minska  balansen  av  ärenden   föreslår  att
Migrationsverkets förvaltningsanslag ökas  med ca 50
miljoner   kronor   från   2002.   Genom  en  längre
planeringsram  ges  Migrationsverket  också   bättre
förutsättningar  att korta handläggningstiderna  och
därigenom     påverka     även     kostnaderna     i
mottagandesystemet.  Också  Eurodacsystemet  och  en
förbättrad  verksamhetsplanering och ärendehantering
hos utrikesförvaltningen kan medverka till att korta
handläggningstiderna. Regeringen har i propositionen
beräknat antalet  asylsökande  2002  till 18 000 men
angivit att antalet kan komma att bli 20 000. Enligt
Migrationsverkets   allra   senaste   prognos    kan
emellertid  antalet asylsökande komma att uppgå till
23 000. Detta  är  en ökning med 15 % mot föregående
år och kan jämföras  med  en ökning med 6 % för hela
EU motsvarande period. Enligt  Migrationsverket kan,
om    antalet   asylsökande   blir   23   000,    en
handläggningstid  på  högst  tio månader hållas. Att
förkorta handläggningstiden bedöms dock inte möjligt
om prognosen står sig.
I rapporten Uppehållstillstånd  för  asylsökande -
tidsåtgång, kostnader, reformarbete (2001/02:6)  som
upprättats vid Riksdagens revisorer anförs att extra
insatser  till  asylprövning kan motiveras om de ses
som   en  investering   i   en   bättre   fungerande
asylprocess.  Detta  gäller  även om vinsterna av en
sådan investering inte kan hämtas  hem  förrän något
år  senare.  Regeringen  bör  således  anlägga   ett
flerårigt synsätt på fördelningen av resurser mellan
asylprövningen  och  asylmottagningen.  I  rapporten
föreslås       att       anslagsstrukturen      inom
migrationspolitiken bör ändras  för att uppnå större
flexibilitet. I rapporten anförs  vidare  att  ökade
resurser för asylprövningen inom ramen för en ändrad
anslagsstruktur kan ge bättre förutsättningar för en
effektivt   fungerande  asylprocess.  Med  de  stora
variationerna i inflödet av asylsökande behövs också
enligt rapporten en beredskap att tillföra medel via
tilläggsbudget.  Remissbehandling av rapporten pågår
och  ett förslag från  Riksdagens  revisorer  väntas
komma  i  februari 2002. Utskottet får därför senare
anledning   att    återkomma    till    frågan    om
anslagsstruktur      och      flexibilitet      inom
Migrationsverket. Utskottet vill emellertid redan  i
detta  sammanhang, mot bakgrund av det markant ökade
antalet öppna ärenden och ökade antalet asylsökande,
peka på  att  ett  eventuellt  behov  av ytterligare
medel genom tilläggsbudget bör övervägas redan under
våren    för    att    på    så    sätt   underlätta
Migrationsverkets planeringsmöjligheter.
När  det  gäller frågan om utlänningsmyndigheterna
skall pröva frågan  om  uppehållstillstånd  i  vissa
fall  för  adopterade  barn  finner  utskottet,  med
hänsyn  till  att reglerna härför nyligen behandlats
och beslutats av  riksdagen  (prop. 2000/01:66, bet.
2000/01:SfU12, rskr. 2000/01:177),  inte skäl att nu
föreslå ändring av bestämmelserna.
Med   detta   tillstyrker   utskottet  regeringens
förslag till medelsanvisning för  2002 och avstyrker
motionerna Sf216 yrkande 22, Sf270,  Sf321  i  denna
del, Sf379 i denna del, Sf399 yrkandena 9, 10, 41  i
denna del och 43 i denna del samt Fi294 yrkande 14 i
denna del.
Även motion Sf394 yrkande 2 avstyrks.

Utskottet   har   erfarit   att  organisationen  för
asylprövning håller på att byggas  ut  och att det i
princip    skall    bli    möjligt   att   handlägga
asylansökningar   över   hela  landet.   Vidare   är
strategin sedan några år att  boendet  skall spridas
så   mycket   som   möjligt   över  landet  och  att
asylansökan, efter inresa i landet, skall handläggas
i den region där sökanden bor.

Med det anförda avstyrker utskottet  motion  Sf216
yrkande 23.

När  det  gäller  motioner om avgifter i utlännings-
och  medborgarskapsärenden   kan   utskottet   först
konstatera       att      det      av      11      §
medborgarskapsförordningen  (2001:218)  framgår  att
avgift  får  tas  ut  för  prövning  av  anmälan och
ansökan  enligt  lagen.  Avgiften  för  ansökan   om
naturalisation  är 1 500 kr. Ogifta barn under 18 år
som omfattas av förälderns  naturalisationsbeslut är
befriade från avgift. Avgift  tas  inte heller ut av
statslösa   som   fått   flyktingförklaring    eller
resedokument utfärdade av svensk myndighet.

Enligt   utlänningsförordningen   (1989:547)   får
avgift  med där angivna undantag tas ut för prövning
av ansökan  om  uppehålls- och/eller arbetstillstånd
med 1 000 kr för  personer  som  fyllt 18 år och med
500  kr  för  personer  som inte fyllt  18  år.  Vid
ansökan   om   dessa   tillstånd    på    grund   av
familjeanknytning  är  avgiften  500 kr för personer
som  fyllt  18 år och 250 kr för personer  som  inte
fyllt 18 år.  Av  förordningen  framgår att undantag
görs  för  bl.a.  medborgare  i  Bulgarien,  Cypern,
Estland, Lettland, Litauen, Malta,  Polen, Rumänien,
Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden  rörande
avgifter  vid  ansökan  om  medborgarskap. Senast  i
betänkande 2000/01:SfU8 då utskottet uttalade att av
artikel  13  i  1997  års europeiska  konvention  om
medborgarskap framgår att  konventionsstaterna skall
tillse   att   avgifterna  för  bl.a.   förvärv   av
medborgarskap   är    skäliga.   Enligt   1997   års
medborgarskapskommitté kan den nuvarande avgiften om
1 500   kr   knappast  anses   direkt   strida   mot
konventionen.   Avgiften   var   enligt  utredningen
emellertid så pass hög att den för  många  människor
kunde utgöra ett problem. Utskottet ansåg att det är
mycket  viktigt  att  försäkra  sig om att avgiftens
storlek inte är ett hinder för någon  att  ansöka om
svenskt medborgarskap. Utskottet uttalade att frågan
om vilka kostnader som rimligen kan godtas bör  utgå
från att den enskilde aldrig skall behöva avstå från
att   ansöka   på  grund  av  avgiftsnivån  och  att
avgifterna skall vara skäliga.
Viseringsavgift  för inresa och vistelse i Sverige
utgår med 250 kr. Bland  annat visering för anhöriga
till en medborgare i en EES-stat,  vissa  studerande
med    stipendier   och   s.k.   kvotflyktingar   är
avgiftsfri.
I vårpropositionen  (prop.  2000/01:100) föreslogs
att   regeringen  skulle  bemyndigas   att   meddela
föreskrifter  om  avgifter för ansökan om uppehålls-
och arbetstillstånd  för  vissa  sökande.  Utskottet
angav   i   yttrande   över   propositionen   (yttr.
2000/01:SfU6y)  att  som  grundprincip  föreslås att
ansökningar om arbets- och uppehållstillstånd  skall
vara avgiftsbelagda, men att ett antal undantag görs
där det av olika skäl anses vara olämpligt att ta ut
en  avgift,  t.ex. vid ansökan om uppehållstillstånd
på grund av skyddsbehov, när ansökan görs i Sverige.
Utskottet uttalade  att  såvitt utskottet kan bedöma
kommer avgifterna främst att  beröra  olika typer av
sökande    från    icke   EES-länder   såsom   t.ex.
säsongsarbetare    och     andra     sökanden    med
arbetserbjudande,  gäststuderande  och gästforskare.
Anhöriga  till  de  nämnda kategorierna  samt  andra
anhöriga som inte omfattas  av  EES-avtalet  betalar
också  avgift.  Även  ansökningar om förlängning  av
arbets- och uppehållstillstånd  omfattas  av avgift.
Utskottet  utgick från att åtgärden följs upp  bl.a.
vad  gäller  konsekvenserna   för   de  sökande  och
tillstyrkte regeringens förslag om ett bemyndigande.
Här kan tilläggas att även EU-samarbetet kan komma
att inverka på t.ex. visumavgifter.
Med   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker
utskottet motionerna Sf254, Sf293,  Sf296 yrkande 1,
Sf300, Sf326 yrkande 1 och A317 yrkande 31.

12:2 Mottagande av asylsökande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om
vård  som inte kan anstå samt  om  rätt  till
särskola     och     gymnasieskola.    Jämför
reservationerna nr 6 (kd, c) och 7 (mp).

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande  av  asylsökande och
vissa        personer       med       tidsbegränsade
uppehållstillstånd.  Vidare  finansieras kostnaderna
för   utlänningar   som   tagits  i  förvar   enligt
utlänningslagen samt ersättning  till kommunerna för
den ersättning som ges till vissa  andra utlänningar
än   asylsökande  medan  de  väntar  på  beslut   om
uppehållstillstånd.    Anslaget   finansierar   även
kostnader för hälso- och  sjukvård  till landstingen
för asylsökande m.fl. och för barn som  hålls  gömda
inför   verkställigheten   inför   ett   av-   eller
utvisningsbeslut  samt  den tillfälliga ersättningen
till kommuner och landsting  för  vissa  utlänningar
från Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Migrationsverket   organiserar   mottagandet    av
asylsökande.  De  kan  bo  antingen på en av verkets
förläggningar  eller få viss  bostadsersättning  för
att  ordna bostad  på  egen  hand.  Migrationsverket
ansvarar  även  för  behandlingen av utlänningar som
tagits  i  förvar enligt  utlänningslagen  samt  för
förvarslokalerna.
I  början  av  2001  var  antalet  registrerade  i
Migrationsverkets   mottagandesystem   ca   20   150
personer. Den genomsnittliga vistelsetiden för dessa
personer   var   361   dagar,   vilket   understiger
verksamhetsmålet  om  365  dagar. Av de registrerade
hade 50 % valt att ordna boendet på egen hand.
Kostnaderna  för  förvarsverksamheten  har  enligt
propositionen under de  senaste åren ökat i huvudsak
beroende  på  att  fler personer  tas  i  förvar  än
tidigare  men också beroende  på  att  kvaliteten  i
verksamheten vid förvaren förbättrats.
Den genomsnittliga flyktingdygnskostnaden beräknas
öka från 200  kr  år  2001  till  211  kr  år  2002.
Anledningen   till   den   ökade  dygnskostnaden  är
regeringens  förslag om asylsökande  barns  skolgång
m.m. (prop. 2000/01:115)  samt  ökade  kostnader för
hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.
I propositionen anges att regeringen anser att det
nu  behövs en samlad översyn av mottagandet  av  och
introduktionen  av flyktingar. Direktiv för en sådan
översyn     bereds     för      närvarande      inom
Regeringskansliet.
Regeringen   föreslår   för  budgetåret  2002  ett
ramanslag på 1 652 364 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I  motion  Sf321 i denna del  av  Birgitta  Carlsson
m.fl. (c) begärs  att  riksdagen beslutar att anvisa
100 miljoner kronor mindre  än regeringen föreslagit
till  anslaget  12:2  Mottagande   av   asylsökande.
Effektiviseringar   i  mottagandet  av  asylsökande,
förkortade handläggningstider  och ökade möjligheter
för flyktingar att arbeta kan enligt motionärerna ge
besparingar.

I  motionerna  Fi294 av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp)
yrkande 14 i denna  del  och  Sf379  i  denna del av
Johan  Pehrson  och Ana Maria Narti (fp) begärs  att
riksdagen beslutar  att  anvisa  200 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit till  anslaget  12:2
Mottagande  av  asylsökande.  Motionärerna anser att
genom  ökade  satsningar på snabbare  behandling  av
asylärenden kan  handläggningstiderna  förkortas och
därmed  kostnaderna  för  mottagande  av asylsökande
minskas.

Övriga motioner

Charlotta  L  Bjälkebring  och Tasso Stafilidis  (v)
begär  i  motion So454 ett tillkännagivande  att  om
alla personer  som  vistas i landet bör ha rätt till
adekvat vård och behandling  med  bromsmediciner mot
hivinfektion.

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begär  i  motion Sf3
yrkandena  16  och 17 tillkännagivanden om att  även
barn  som  ej  är  folkbokförda  bör  ha  rätt  till
särskola och att alla  t.o.m.  20  års  ålder  skall
erbjudas undervisning i ordinarie gymnasieskola.

Utskottets ställningstagande

Migrationsverket fick i regleringsbrevet för 2000  i
uppdrag  att i samråd med Integrationsverket se över
rutiner och  samarbetsformer  för  att effektivisera
arbetet   med  utflyttning  till  egen  bostad   för
personer    som    vistas    på    Migrationsverkets
anläggningar  när  de  beviljas  uppehållstillstånd.
Resultatet  avsågs  leda  till  att kostnaderna  för
mottagande  av  asylsökande  skulle  minska  med  10
miljoner kronor fr.o.m. 2000.  De  båda verken har i
en  slutredovisning  av  uppdraget  rapporterat   en
besparing på ca 8,8 miljoner kronor under 2000.

För  budgetåret 2001 beräknades den genomsnittliga
flyktingdygnskostnaden till 200 kr. År 2002 beräknas
den genomsnittliga  dygnskostnaden  till  211  kr. I
propositionen  anges  att anledningen till den ökade
dygnskostnaden  är förslaget  om  asylsökande  barns
skolgång  m.m.  (prop.   2000/01:115)   samt   ökade
kostnader för hälso- och sjukvård för de asylsökande
m.fl.
I  föregående  avsnitt  har handläggningstider och
frågan om anslagsstruktur redovisats.  Dessa  frågor
påverkar  även  kostnaderna  för  detta  anslag.  Av
intresse  är också hur tiderna för verkställighet av
avvisnings-  och  utvisningsbeslut  utvecklats sedan
Migrationsverket   den   1   januari   1999  övertog
huvudansvaret  för  verkställigheten  från  polisen.
Förändringen  syftade  till att göra hela  processen
mer inriktad på att förmå  personer  med  beslut  om
avvisning  och utvisning att självmant lämna landet.
Migrationsverket    kan   överlämna   ärenden   till
polismyndigheten  om utlänningen  håller  sig  undan
eller om det kan antas  att tvång kommer att behövas
för att genomföra verkställigheten.
Migrationsverkets genomsnittliga  handläggningstid
i återvändandeärenden var under 1999 24 dagar (2 853
ärenden). För 2000 var motsvarande siffror  34 dagar
(3  572  ärenden)  och för innevarande år (i oktober
2001) 51 dagar (3 757  ärenden).  Den genomsnittliga
tiden  för  verkställighetsärenden  som  överlämnats
till Polisen var under 1999 från överlämnandet  till
verkställighetens   genomförande   72   dagar   (445
ärenden).  Under  2000  var  motsvarande  siffror 75
dagar (398 ärenden), och i år har siffrorna hittills
(oktober 2001) varit 40 dagar (255 ärenden).  Den 31
augusti   2001  fanns  i  mottagandesystemet  1  732
personer   med   ett   lagakraftvunnet   beslut   om
avvisning/utvisning.   Migrationsverket  har  i  sin
prognos daterad 22 oktober 2001 angivit att på grund
av  bl.a. det stora antalet  omedelbara  avvisningar
till hemlandet som skett under senare tid räknar man
med en  ökad  andel  (från  60 till 70 %) genomförda
återvändanden.  För Polisen har  andelen  genomförda
verkställigheter  emellertid reviderats från 20 till
15 %. För närvarande  är  det  svårt  att  dra några
slutsatser av dessa uppgifter.
Med  det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag  till medelsanvisning för 2002 och avstyrker
motionerna Sf321 i denna del, Sf379 i denna del samt
Fi294 yrkande 14 i denna del.
Genom   den    av    riksdagen    numera   antagna
propositionen  om  asylsökande  barns skolgång  m.m.
(bet.  2001/02:UbU3,  rskr.  2001/02:11)  ges  bl.a.
asylsökande    barn    och   barn   som    beviljats
tidsbegränsat uppehållstillstånd  med stöd av 2 kap.
4  a  § Utlänningslagen (s.k. massflyktssituationer)
rätt till utbildning på i huvudsak samma villkor som
barn bosatta i Sverige.
Den  statliga   ersättningen   till  kommuner  för
kostnader för grundskoleundervisning,  förskoleklass
och  gymnasieutbildning  höjs respektive införs.  En
motsvarande ersättning införs  också för asylsökande
barn  i  obligatorisk  särskola,  specialskola   och
sameskola.  Därutöver  skall  även  i fortsättningen
gälla att Migrationsverket har möjlighet  att  efter
särskild  prövning  lämna  ersättning till en kommun
för elever med särskilt behov  av stöd och för andra
extraordinära kostnader, t.ex. för barn i särskolan.
När  det gäller gymnasieutbildning  för  asylsökande
m.fl. barn har anförts att barnkonventionen omfattar
barn upp  till  18  år,  varför  det  är rimligt att
rätten  till gymnasieutbildning för dessa  barn  bör
gälla om  studierna  påbörjas  före  18  års  ålder.
Kommunerna  har  också  full frihet att erbjuda även
ungdomar som fyllt 18 år gymnasieutbildning.
Vad gäller yrkanden om rätt till särskola och rätt
till gymnasieutbildning upp  till  20  års ålder ser
utskottet nu ingen anledning att föreslå  en ändring
av riksdagens beslut.
Med  det  anförda  avstyrker utskottet motion  Sf3
yrkandena 16 och 17.

Enligt    överenskommelse    mellan    staten    och
Landstingsförbundet skall landstingen ge asylsökande
akut hälso-  och  sjukvård  samt  tandvård och sådan
hälso-  och  sjukvård  samt  tandvård som  inte  kan
anstå.   Enligt  hälso-  och  sjukvårdslagen   skall
landstingen  erbjuda  en god hälso- och sjukvård för
dem som är bosatta inom  landstinget.  För  dem  som
inte  är  bosatta  men vistas inom landstinget skall
omedelbar  hälso-  och   sjukvård  ges.  Landstingen
kompenseras för denna vård i enlighet med förordning
(1996:1357)  om statlig ersättning  för  hälso-  och
sjukvård till  asylsökande.  Vad  som  kan anses som
omedelbar vård får prövas från fall till fall av den
behandlingsansvarige  läkaren.  Enligt Allmänna  råd
från  Socialstyrelsen, 1995:4, Hälso-  och  sjukvård
för asylsökande och flyktingar, kan en definition av
begreppet omedelbar vård och vård som inte kan anstå
som täcker  alla  situationer  som kan uppkomma inte
göras. Det är endast den vårdansvarige  läkaren  som
utifrån  förutsättningarna i det enskilda fallet kan
bedöma vilken vård som ska ges. Vård som inte faller
under dessa kriterier och där en måttlig fördröjning
inte medför allvarliga följder för patienten ersätts
inte av staten.

Utskottet avstyrker med det anförda motion So454.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden  om
flyktingkvoten    och    återvändandepolitik.
Jämför reservationerna nr  8  (v), 9 (kd), 10
(fp) och 11 (fp).

Propositionen

Staten betalar ut ersättning till  de  kommuner  som
tar  emot flyktingar för vidarebosättning i Sverige,
s.k. kvotflyktingar.  Uttagningarna sker som regel i
samarbete med UNHCR. Av  de  medel riksdagen anvisar
för    vidarebosättning   genomförs    även    vissa
hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige.

Av propositionen  framgår att bidrag från anslaget
utgår till åtgärder för  frivillig  återvandring  av
vissa  personer  som  efter  att  ha varit bosatta i
Sverige under längre eller kortare  tid  väljer  att
återvandra till sitt ursprungliga hemland eller till
ett  annat bosättningsland. Vidare kan anhöriga till
flyktingar i Sverige få bidrag till resan hit.
Medel   används   även   för   att  bekosta  vissa
migrationspolitiska projekt och Sveriges  deltagande
i  internationellt  samarbete  inom  flykting-   och
invandringsområdet.  Likaså anvisas medel från detta
anslag      till      Svenska      Röda      Korsets
efterforskningsverksamhet.
År  2000  överfördes 1 162 flyktingar  och  övriga
skyddsbehövande  till Sverige. Under första halvåret
2001 har 576 personer överförts till Sverige. Vidare
har  10  miljoner  kronor   använts  för  medicinska
insatser  i  Bosnien-Hercegovina  och  Kosovo  under
2000.
Anslagsmedlen  för  2002 avseende vidarebosättning
av flyktingar bör liksom  innevarande  år  kunna  få
användas   med   viss   flexibilitet   och  motsvara
kostnaderna för 1 840 flyktingar.
Regeringen   föreslår  för  budgetåret  2002   ett
ramanslag på 292 467 000 kr.

Motioner

I motion Sf296 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 4
efterfrågas    en   översyn    av    reglerna    för
kvotflyktingar.   Motionärerna   anser  att  den  av
riksdagen   beslutade   flyktingkvoten    inte   har
utnyttjats  på  grund  av  byråkratiska  hinder.   I
motionen begärs ett tillkännagivande om detta.

Magda  Ayoub m.fl. (kd) anför i motion Sf399 yrkande
25 att mottagande av akuta flyktingströmmar inte bör
belasta  flyktingkvoten  och  att det är viktigt att
Sverige  tar  emot  det  antal  kvotflyktingar   som
riksdagen   beslutat   om.  I  motionen  begärs  ett
tillkännagivande härom.

Lars  Leijonborg m.fl. (fp)  anser  i  motion  Sf216
yrkande  11  att  varje återvändandepolitik fullt ut
måste respektera den  enskildes  valfrihet  och  att
konjunkturskäl   aldrig  får  vara  orsak  till  att
stimulera ett ökat  återvändande  av  flyktingar.  I
yrkande  12  anförs att ansträngningar bör göras för
att  kraftigt  höja  flyktingkvoten  i  Sverige  och
globalt. I motionen begärs tillkännagivanden härom.

Utskottets ställningstagande

Ett   viktigt  inslag   i   migrationspolitiken   är
beredskapen    att    ta    emot    flyktingar   för
vidarebosättning i Sverige. Den s.k.  flyktingkvoten
skall  användas  för  uttagning av flyktingar  eller
andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt
situation och/eller för  att  ta  hand  om  fall där
UNHCR   har  särskilda  svårigheter  att  finna  ett
lämpligt  placeringsland.  Kvoten  är inte begränsad
till  flyktingar i ordets formella bemärkelse,  utan
kan användas också för personer som är förföljda och
befinner  sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt
land. Anslaget  avser  vidare  att täcka bidrag till
lösningar  av  flyktingsituationer  utanför  Sverige
också på annat sätt  än genom organiserad överföring
hit.

Utskottet  har  tidigare   (bet.   1999/2000:SfU2)
uttalat att någon definition av vilka  personer  som
kan  innefattas  i  flyktingkvoten  inte  finns. Det
gäller  i  princip  endast  att  överföringen  avser
personer som är i behov av skydd. En orsak till  att
överföringen  tidigare  främst  gällde  personer som
fick    permanent    uppehållstillstånd    är    att
möjligheterna     att     bevilja     tidsbegränsade
uppehållstillstånd var begränsade. Genom  att regler
om  tillfälligt  skydd i en massflyktssituation  har
införts  har  medlen   också   kunnat  användas  för
överföring i dessa fall.
Enligt  utskottets  mening  är  det   viktigt  att
uttagningarna, liksom hittills, görs i samarbete med
UNHCR.  Utskottet  noterar  dock  att  efter  själva
uttagningen  drar  ofta  avresan  till Sverige ut på
tiden. Detta beror enligt Migrationsverket  bl.a. på
krångliga  utreseprocedurer  i vistelseländerna  och
problem    med   transporterna.   Utskottet    delar
regeringens     uppfattning    att    medlen    även
fortsättningsvis  skall  få  användas  med  en  viss
flexibilitet.  Utskottet vill dock framhålla att det
också  vid  en massflyktssituation  är  viktigt  att
andra angelägna överföringar av skyddsbehövande inte
får stå tillbaka.  Utskottet anser att anslagsmedlen
för  2002  bör  motsvara   kostnaderna   för  1  840
flyktingar.
Utskottet  tillstyrker med det anförda regeringens
förslag till medelsanvisning  för 2002 och avstyrker
motionerna Sf216 yrkandena 11 och  12, Sf296 yrkande
4 samt Sf399 yrkande 25.

12:4 Utlänningsnämnden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till  medelsanvisning  och  därmed  avslå ett
motionsyrkande om att inte anslå några medel.
Riksdagen bör ge regeringen till känna att
regeringen   snarast   bör   återkomma   till
riksdagen  med  förslag om en ny instans- och
processordning  i  utlänningsärenden.  Därmed
bifaller riksdagen delvis motioner härom.

Propositionen

Anslaget     avser     förvaltningskostnader     för
Utlänningsnämnden.

Utlänningsnämnden prövar  överklaganden  av beslut
som  fattas  av  Migrationsverket avseende avvisning
och      utvisning     samt      ansökningar      om
uppehållstillstånd,    flyktingförklaring,   svenskt
medborgarskap    och    offentligt     biträde     i
utlänningsärenden.  Nämnden behandlar också s.k. nya
ansökningar om uppehållstillstånd  enligt 2 kap. 5 b
§ utlänningslagen.
Som    en    följd    av    förslaget    att   öka
Migrationsverkets   förvaltningsanslag  bör,  enligt
propositionen, Utlänningsnämndens  anslag ökas med 5
miljoner kronor.
För   budgetåret  2002  föreslår  regeringen   ett
ramanslag på 75 854 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion  Sf321  i  denna  del  av Birgitta Carlsson
m.fl.  (c)  begärs att riksdagen beslutar  att  inte
anvisa    några    medel    till    anslaget    12:4
Utlänningsnämnden.     I    motionen    anges    att
Utlänningsnämnden  bör  avvecklas  och  asylärendena
föras över till förvaltningsdomstolarna.  Vidare bör
enligt motionärerna en tvåpartsprocess införas.

Övriga motioner

I  motionerna Sf333 av Per Bill m.fl. (m) yrkande  7
samt  Sf364  av Per Bill m.fl. (m) yrkandena 1 och 2
krävs    en    rättssäker     asylbehandling     där
Utlänningsnämnden  avskaffas. Motionärerna anser att
rättsprinciperna    likhet     inför    lagen    och
förutsägbarhet    kräver    att    prövningen     av
utlänningsärenden    flyttas    till   de   allmänna
förvaltningsdomstolarna.

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion  Sf399 yrkande
11   att   regeringen  återkommer  med  förslag   om
nedläggning     av    Utlänningsnämnden    och    ny
processordning i utlänningsärenden. I motionen anges
att en tvåpartsprocess  bör införas och att länsrätt
och kammarrätt bör behandla utlänningsärenden.

I motion Sf255 av Agne Hansson  m.fl.  (c) yrkande 2
begärs  att  regeringen lägger fram förslag  om  att
avveckla Utlänningsnämnden.  I  motionen  anges  att
asylärendena      bör      föras      över      till
förvaltningsdomstolarna.

I   motion  Sf216  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)
yrkandena  20  och 21 anförs att regeringen omgående
skall presentera  ett  förslag  till ny instans- och
processordning  i  utlänningsärenden.   Motionärerna
anser att prövningen av asylärenden bör flyttas över
till de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  begär  i  motion  Sf296
yrkandena  3  och  5 beslut om att Utlänningsnämnden
skall läggas ned den  31 december 2002 och att rege-
ringen  lägger  fram lagförslag  om  nedläggning  av
Utlänningsnämnden    och    dess    ersättande   med
förvaltningsdomstolar.

I  motionerna Sf394 av Lotta Nilsson Hedström  m.fl.
(mp) yrkande 3 och Sf3 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.
(mp)  yrkande  6  begärs  att regeringen lägger fram
förslag  till  ändring  angående  Utlänningsnämnden.
Motionärerna   anser   att   Utlänningsnämnden   bör
ersättas med en tvåpartsprocess i civil domstol.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar att regeringen  föreslår  ett
tillskott  till   Utlänningsnämndens  anslag  med  5
miljoner kronor för att kunna upprätthålla målen vad
gäller handläggningstiderna.  Utskottet  ser det som
positivt. Utskottet kan samtidigt notera att nämnden
under de senaste åren har kunnat minska balansen  av
äldre  ärenden.  Vid  ingången  av  2000  redovisade
nämnden  den  lägsta  ärendebalansen  sedan nämndens
tillkomst. Målet när det gäller beslut  om avvisning
eller utvisning är att ärendena inte får  vara äldre
än  sex  månader  om inte särskilda skäl föreligger.
Under 2000 avgjordes  50  %  av  ärendena  inom  sex
månader  att  jämföra  med  43 % året innan. När det
gäller ärenden om ny ansökan  om  uppehållstillstånd
är målet att öppna ärenden inte får  vara  äldre  än
tre veckor, om inte inhibition meddelats eller andra
särskilda  skäl  föreligger.  I  60 % av de avgjorda
ärendena hade nämnden fattat beslut  inom  en månad,
vilket innebär en ökning med 8 % jämfört med 1999.

Handläggningen av asylärenden har emellertid under
en    lång    följd    av    år    kritiserats    ur
rättssäkerhetssynpunkt,    inte    bara    för   att
handläggningstiderna varit långa, utan även  för att
insynen  i processen från såväl parter som allmänhet
varit dålig.  Den  parlamentariska utredningen om en
ny instans- och processordning  i  utlänningsärenden
(NIPU)  har  därför  haft  regeringens  uppdrag  att
överväga  om en tvåpartsprocess bör införas  och  om
det  finns  anledning   att  ändra  utformningen  av
instansordningen. I utredningens slutbetänkande Ökad
rättssäkerhet  i  asylärenden   (SOU   1999:16)  var
samtliga företrädare för de sju riksdagspartierna  i
utredningen   överens   om   att   överprövningen  i
utlänningsärendena borde föras över till de allmänna
förvaltningsdomstolarna.
På grund av en del av remissvaren  som  avgavs med
anledning  av utredningens slutbetänkande tillsattes
en arbetsgrupp  inom  Regeringskansliet för att dels
se    över    kostnaderna   för    den    föreslagna
instansordningen,        dels       utreda       ett
specialdomstolsalternativ. Arbetsgruppen redogör för
sitt    arbete    i    departementspromemorian    En
specialdomstol för utlänningsärenden  (Ds  2000:45).
De   båda   förslagen   bereds   för   närvarande  i
Regeringskansliet.
Utskottet   anser   det   mycket   angeläget   att
förbättringar  i  asylprocessen  snarast  genomförs.
Utskottet   har   också   tidigare   i  samband  med
utskottets  behandling  våren  2001  av  regeringens
skrivelse 2000/01:4 Migration och asylpolitik  (bet.
2000/01:SfU9)  uttalat  att  det  är  beklagligt att
beredningen  av  reformförslagen  har dragit  ut  på
tiden,  inte  minst med hänsyn till de  problem  med
personalomsättning    m.m.   som   Utlänningsnämnden
drabbas  av  till  följd  av   myndighetens   osäkra
situation inför framtiden.
Enligt  utskottets  mening  är  införandet  av  en
tvåpartsprocess  med  ökad  möjlighet  till  muntlig
förhandling av avgörande betydelse för tilltron till
asylprövningssystemet.  En  sådan  förändring  leder
också   till  ökad  rättssäkerhet.  Därutöver  anser
utskottet   att   den  parlamentariska  utredningens
förslag,  om att beslut  i  utlänningsärenden  skall
kunna      överprövas       i       de      allmänna
förvaltningsdomstolarna,   utan   tvekan   ger   ett
förfarande präglat av en hög grad av  rättssäkerhet.
Eventuella andra lösningar skulle enligt  utskottets
mening  kunna  medföra svårigheter att, kring  dessa
för samhället såväl  som  för den enskilde angelägna
frågorna, nå en bred parlamentarisk enighet.
Utskottet  har  förståelse   för   att   reformens
omfattning  och  komplicerade  frågeställningar  har
krävt  noggranna  analyser.  Mot  bakgrund   av  det
anförda anser emellertid utskottet att det är mycket
angeläget    att    beslut    snarast    fattas   om
instansordningen.  Utskottet  utgår  från  att   det
omfattande   beredningsarbete   som  har  genomförts
möjliggör   att   en   proposition  kan   föreläggas
riksdagen  under  våren,  för   riksdagsbeslut  före
sommaren 2002.
Med  det anförda och med anledning  av  motionerna
Sf3 yrkande  6,  Sf216  yrkandena  20  och 21, Sf255
yrkande 2, Sf296 yrkandena 3 och 5, Sf333 yrkande 7,
Sf364 yrkandena 1 och 2, Sf394 yrkande 3  och  Sf399
yrkande  11  föreslår utskottet ett tillkännagivande
om  att  regeringen   snarast   bör  återkomma  till
riksdagen med ett förslag till en  ny  instans-  och
processordning i utlänningsärenden.
Utskottet  tillstyrker med det anförda regeringens
förslag till medelsanvisning  för 2002 och avstyrker
motion Sf321 i denna del.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget  finansierar  offentligt   biträde   enligt
utlänningslagen  (1989:529)  vid  Regeringskansliet,
Migrationsverket  och  Utlänningsnämnden.   Anslaget
påverkas främst av antalet avgjorda ärenden.

Kostnaderna    för    offentligt    biträde    hos
Migrationsverket  under 2000 översteg anslagna medel
och verket utnyttjade  sin  anslagskredit  med 3 747
000  kr. En jämförelse mellan budget och utfall  för
2000 visar  att  Utlänningsnämnden  och  den  del av
anslaget  som  Regeringskansliet  förfogar över inte
utnyttjades  fullt ut. Uppföljningsarbetet  för  att
kunna  få  mer  precisa   beräkningar   av  anslaget
fortsätter även under 2001.
Regeringen bedömer att anslaget bör utökas  med 25
miljoner   kronor   som   en  följd  av  ökat  antal
asylsökande.
För  budgetåret  2002  föreslår   regeringen   ett
ramanslag på 77 028 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I  motionerna  Fi294  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 14 i denna del och  Sf379  i  denna  del  av
Johan  Pehrson  och  Ana Maria Narti (fp) begärs att
riksdagen beslutar att anvisa 18 miljoner kronor mer
än   regeringen  föreslagit   till   anslaget   12:5
Offentligt   biträde  i  utlänningsärenden.  Antalet
asylsökande  ökar,  varför  också  behovet  av  fler
biträden ökar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar  att  anslaget  tillförs medel mot
bakgrund av att antalet asylsökande beräknas öka.

Utskottet avstyrker motionerna Sf379  i  denna del
och  Fi294  yrkande  14 i denna del samt tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning för 2002.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget  finansierar   resor   ut   ur  landet  för
utlänningar  som  avvisats  eller  utvisats   enligt
beslut      av     regeringen,     Migrationsverket,
Utlänningsnämnden   eller   Polisen   med   stöd  av
utlänningslagen.  Även  kostnader  för  resor ut  ur
Sverige  för  de  asylsökande  som  återkallat   sin
ansökan finansieras från anslaget.

Migrationsverket   kan   överlämna   ärenden  till
polismyndigheten  om  utlänningen  håller sig  undan
eller om det kan antas att tvång kommer  att behövas
för  att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens
transporttjänst organiserar utresor för avvisade och
utvisade på Polisens uppdrag.
Regeringen  bedömer  att anslaget bör utökas med 5
miljoner  kronor  2002  på   grund   av  ökat  antal
avvisningar  och  utvisningar  som en följd  av  att
antalet asylsökande har ökat.
För   budgetåret  2002  föreslår  regeringen   ett
ramanslag på 70 043 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  ser  ingen anledning att göra någon annan
bedömning  än  regeringen   och  tillstyrker  därför
regeringens förslag till medelsanvisning för 2002.


12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget disponeras av Migrationsverket  och används
för att utveckla mottagandesystemet för asylsökande,
för integrationsinsatser och för att hjälpa personer
att  återvända  eller  återvandra till sitt hemland.
Bidraget   administreras   av   Migrationsverket   i
samarbete med Integrationsverket.

Under 2002 beräknas svenska projekt erhålla 32 000
000   kr  i  bidrag  från  den  av   EG-kommissionen
inrättade europeiska flyktingfonden. Anslagsbeloppet
motsvarar EU:s finansiering av projekten.
För  budgetåret   2002   föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 32 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   till
medelsanvisning för 2002.


Minoritetspolitiken


Minoritetspolitiken  omfattar  frågor  om  skydd och
stöd   för   de   nationella  minoriteterna  och  de
historiska minoritetsspråken.

De    nationella    minoriteterna     är    samer,
sverigefinnar,  tornedalingar, romer och judar,  och
de  språk  som omfattas  av  minoritetspolitiken  är
samiska    (alla    former),    finska,    meänkieli
(tornedalsfinska),  romani  chib  (alla  former) och
jiddisch.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande  om
resursanvändning      för      att     stärka
minoritetsspråkens      ställning.     Jämför
reservation nr 12 (kd).

Propositionen

Anslaget fördes första gången  upp  på statsbudgeten
2000. Av anslaget används huvuddelen som statsbidrag
till kommunerna och landstinget inom  de  områden  i
Norrbottens län som utpekats som förvaltningsområden
för  samiska respektive finska och meänkieli. Medlen
fördelas av länsstyrelsen i Norrbottens län som även
tilldelats  medel  för  hanteringen av bidragen till
kommunerna och landstinget  samt för den arbetsgrupp
vid  Länsstyrelsen  som  skall följa  och  utvärdera
lagarnas   tillämpning.   Anslaget    täcker   också
kostnader för inflytande för nationella  minoriteter
och vissa uppföljningsinsatser.

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde  och
det   finns  behov  av  att  utveckla  verksamheten.
Regeringen  bedömer  att  verksamheten bör fortsätta
utvecklas  i  enlighet  med  intentionerna   i   den
minoritetspolitiska propositionen.
För   budgetåret   2002  föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 8 000 000 kr.

Motion

Erling  Wälivaara (kd)  begär  i  motion  Sf285  ett
tillkännagivande om en utvärdering av behovet av att
skärpa kraven  på  hur kommunerna lever upp till och
använder  tilldelade   resurser   för   att   stärka
minoritetsspråkens ställning.

Utskottets ställningstagande

I  samband  med  beslutet  om  en  minoritetspolitik
ratificerade    Sverige   i   februari   2000    två
Europarådskonventioner, ramkonventionen om skydd för
nationella minoriteter och den europeiska stadgan om
landsdels- eller  minoritetsspråk.  Bestämmelserna i
dessa  konventioner  har  utgjort  grunden  för  den
svenska minoritetspolitiken.

En arbetsgrupp vid Länsstyrelsen i Norrbottens län
har undersökt i vilken utsträckning  de  nya lagarna
om rätt att använda samiska, finska och meänkieli  i
vissa  förvaltningsområden  har använts hos statliga
och kommunala förvaltningsmyndigheter samt domstolar
i      förvaltningsområdet.     Resultatet      från
undersökningen  visar  att  endast  en  liten del av
myndigheterna  har  noterat en ökning av efterfrågan
på att få använda något  av  dessa  minoritetsspråk.
Efterfrågan på förskoleverksamhet och äldreomsorg på
dessa  språk  har  emellertid ökat i några  kommuner
sedan lagarna trädde  i  kraft.  Arbetsgruppen anger
flera faktorer som bidrar till att man ännu inte kan
påvisa  någon  egentlig  ökning  av  användandet  av
minoritetsspråken  samiska, finska och  meänkieli  i
kontakter med domstolar  och  myndigheter  i berörda
geografiska områden.
Utskottet  noterar  att  regeringen  avser att  ge
Länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag  att  inom
ramen  för befintliga resurser utreda konsekvenserna
av en eventuell  utvidgning  av  förvaltningsområdet
för  samiska, så att det omfattar ytterligare  några
kommuner inom det sydsamiska området.
Minoritetspolitiken  är  ett  nytt  politikområde.
Enligt  utskottets  mening  bör  utvärderingsarbetet
fortsätta  och verksamheten utvecklas  med  särskild
inriktning  på   de  enskildas  förutsättningar  att
utnyttja de rättigheter och möjligheter som finns.
Med det anförda  avstyrker  utskottet motion Sf285
samt    tillstyrker    regeringens   förslag    till
medelsanvisning för 2002.
Reservationer



Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Statsbidrag till invandrarorganisationer
(punkt 2)

av  Margit  Gennser,  Göran  Lindblad,  Margareta
Cederfelt och Cristina Husmark Pehrsson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion  2001/02:Sf211  och  avslår motionerna
2001/02:Sf317 och 2001/02:A317 yrkande 29.

Ställningstagande

Stöd  bör  inte  kunna  ges till organisationer  som
förespråkar  våldshandlingar.  Reglerna  bör  därför
enligt vår mening  ändras  så  att det klart framgår
att    endast    organisationer    som   respekterar
demokratiska arbetsformer kan ges statliga stöd.


2. Statsbidrag till invandrarorganisationer
(punkt 2)

av  Ulla  Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand  (båda
v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  2.  Riksdagen bifaller
därmed  motion 2001/02:A317 yrkande  29  och  avslår
motionerna 2001/02:Sf211 och 2001/02:Sf317.

Ställningstagande

Vi   anser    att    regeringen    bör   kräva   att
invandrarorganisationer   redovisar   statsbidragens
resultat och effekter utifrån ett könsperspektiv.


3. Kommunersättningar vid flyktingmottagande
(punkt 3)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion  2001/02:Sf399  yrkandena  39 och 41 i
denna del.

Ställningstagande

Vi  anser  att systemet med förhandlingar och  avtal
med  kommuner   avseende  nyanlända  flyktingar  bör
avskaffas. Enligt  vår  mening  bör  det  i  stället
införas   en   s.k.   utvecklingspeng,   som  följer
individen och fördelas av RFV. Försäkringskassan bör
sköta utbetalningen.


4. Asylansökan i hela landet (punkt 5)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation 4. Riksdagen  bifaller
därmed motion 2001/02:Sf216 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att det bör vara möjligt att ansöka om asyl
på alla  Migrationsverkets  kontor  i landet. Att ta
emot och göra en asylutredning torde  gå lika bra på
alla  kontor.  Enligt vår mening skulle detta  också
medföra  bl.a.  en   minskad   ärendebelastning   på
kontoren  i  storstadsregionerna  och därmed kortare
handläggningstider.


5. Avgifter i utlännings- och
medborgarskapsärenden (punkt 7)

av  Ulla  Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand  (båda
v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  5.  Riksdagen bifaller
därmed    motionerna   2001/02:Sf296   yrkande    1,
2001/02:Sf326  yrkande 1 och 2001/02:A317 yrkande 31
samt avslår motionerna  2001/02:Sf254, 2001/02:Sf293
och 2001/02:Sf300.

Ställningstagande

Den  som  ansöker  om  visering,   uppehålls-  eller
arbetstillstånd  och  svenskt  medborgarskap   måste
erlägga en ansökningsavgift på mellan 250 och 1  500
kr.  Vi  anser att detta, vid sidan av den reglerade
invandringen,   utgör  ytterligare  ett  hinder  mot
människors fria rörlighet  och  en diskriminering av
icke EU-medborgare. Dessa avgifter bör därför enligt
vår mening avskaffas.


6. Vård som inte kan anstå (punkt 8)

av Fanny Rizell (kd), Birgitta  Carlsson  (c) och
Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So454.

Ställningstagande

En  asylsökande   eller  en  person  som  efter  ett
avvisningsbeslut vistas  i Sverige har i dag inte en
självklar rätt till bromsmediciner vid hivinfektion.
Vi  anser  att  den  som är hivpositiv  bör,  utöver
medicinsk    prevention,    erbjudas    profylaktisk
behandling för  att  minska  lidandet  och  förlänga
tiden  mellan hiv och en aidsdiagnos som leder  till
döden. Sverige  bör därför enligt vår mening erbjuda
dessa personer en  adekvat  vård  i  vilken  således
ingår medicinsk behandling med bromsmediciner.


7. Särskola och gymnasieskola (punkt 9)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf3 yrkandena 16 och 17.

Ställningstagande

Vi  anser  att   asylsökande   barn   som   inte  är
folkbokförda   skall  ha  samma  rätt  till  fullgod
undervisning som  barn  bosatta  i Sverige. Barn som
inte är folkbokförda bör således ha  rätt  även till
särskola.

Vidare är s.k. gymnasieersättande verksamhet  inte
enligt  vår mening tillräcklig. Asylsökande ungdomar
skall enligt  vår  mening  erbjudas  undervisning  i
ordinarie  gymnasieskola t.o.m. 20 års ålder för att
underlätta den fortsatta integreringen i det svenska
samhället och  för  att  se  till att dessa ungdomar
inte kommer efter i sina gymnasiestudier.

8. Flyktingkvoten (punkt 10)

av  Ulla Hoffmann och Sven-Erik  Sjöstrand  (båda
v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf296  yrkande  4  och  avslår
motionerna    2001/02:Sf216    yrkande    12    samt
2001/02:Sf399 yrkande 25.

Ställningstagande

En   stor   del   av   den  av  riksdagen  beslutade
flyktingkvoten  har  inte   kunnat  utnyttjas  under
senare år. De uttagna flyktingarna har till följd av
byråkratiska hinder inte hunnit  överföras  före ett
visst  budgetårs  slut,  vilket  inneburit  att  den
beslutade  flyktingkvoten inte uppfyllts. Regeringen
bör omedelbart  se  över  systemet för att eliminera
dessa konsekvenser.


9. Flyktingkvoten (punkt 10)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  9.  Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf399 yrkande  25  och  avslår
motionerna    2001/02:Sf216    yrkande    12    samt
2001/02:Sf296 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  anser  att  mottagande av akuta flyktingströmmar
inte bör belasta  flyktingkvoten.  Det är enligt vår
mening  viktigt  att  Sverige  tar  emot  det  antal
kvotflyktingar som riksdagen beslutat om.


10. Flyktingkvoten (punkt 10)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  10. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf216 yrkande  12  och  avslår
motionerna     2001/02:Sf296    yrkande    4    samt
2001/02:Sf399 yrkande 25.

Ställningstagande

Runt om i världen  finns  enorma  flyktingströmmar
och de allra flesta flyktingarna lyckas  aldrig söka
asyl  på egen hand. Vi anser mot denna bakgrund  att
ambitionen    måste    vara    att   kraftigt   höja
flyktingkvoten i Sverige och globalt.


11. Återvändande (punkt 11)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf216 yrkande 11.

Ställningstagande

Stöd till återvandring  för den som så önskar är ett
viktigt  inslag i en human  flyktingpolitik.  Enligt
vår  mening  måste  dock  varje  återvändandepolitik
fullt   ut   respektera   den  enskildes  valfrihet.
Konjunkturskäl  får  aldrig  vara   orsak  till  att
stimulera ett ökat återvändande av flyktingar.


12. Minoritetsspråk (punkt 13)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 12. Riksdagen  bifaller
därmed motion 2001/02:Sf285.

Ställningstagande

Vi  anser att det bör göras en utvärdering av  hur
kommunerna  lever  upp  till och använder tilldelade
resurser    för    att   stärka   minoritetsspråkens
ställning.  Det finns  enligt  vår  mening  med  all
sannolikhet  behov   av   att   skärpa   kraven   på
kommunerna.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden. I  rubriken  anges inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Moderaternas anslagsförslag (punkt 1)

av   Margit   Gennser,  Göran  Lindblad,  Margareta
Cederfelt och Cristina
Husmark Pehrsson (alla m).

Finansutskottets    majoritet    -    bestående    av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
-   har   genom  förslag  till  ramar  för  de  olika
utgiftsområdena  ställt sig bakom en annan inriktning
av  politiken  inför   det   första   rambeslutet  om
statsbudgeten för 2002 samt om preliminära utgiftstak
för åren 2003 och 2004.

Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning  av den
ekonomiska   politiken   och   budgetpolitiken.   Ett
övergripande  mål  för  den  ekonomiska politiken bör
vara en sänkt utgiftskvot. För  detta  krävs såväl en
moderniserad  arbetsmarknad  och  avregleringar   som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra   förslag   syftar   också   till   att  skapa
förutsättningar  för  ett ekonomiskt, kulturellt  och
socialt  växande  Sverige.   Vi   vill  satsa  på  en
utbildning som ger alla större möjligheter  till  ett
rikare  liv.  Genom  en större enskild sektor och ett
starkare  civilt  samhälle   kan   både  företag  och
människor  växa.  Ännu  fler  kan  komma  in  på  den
ordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala  tryggheten
ökar  också i andra bemärkelser genom  att  hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten att
välja bidrar  både  till mångfald, en bättre kvalitet
och en större trygghet.  De  enskilda människorna får
ett större inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till     omfattande
skattesänkningar   för    alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt  värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma  insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka  sin  egen
situation.  Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser  för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra  de  uppgifter  som  måste  vara
gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för att
bryta   den   ökade   sjukfrånvaron   och  de  ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt  budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till
utgiftstak,  anslagsfördelning och skatteförändringar
- bör ses som  en  helhet  där inte någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas  isolerat  från  de
andra.
Vi  har  i  parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning  av  den  ekonomiska  politiken  och
budgetpolitiken  än  regeringen  och dess stödpartier
föreslår.  Därför  redovisar  vi  i  detta  särskilda
yttrande den del av vår politik som rör utgiftsområde
8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Moderata  samlingspartiet  anser att utgiftsområde  8
bör minskas med 190 miljoner  kronor  för  budgetåret
2002 i förhållande till regeringens förslag.

Svensk flyktingpolitik måste svara mot högt ställda
humanitära krav. Enligt vår mening är det viktigt att
målet om beslut inom sex månader i asylärenden nås.
Vi  har  från  början  ifrågasatt  syftet  med  att
inrätta  Integrationsverket.  Vi  har inte haft någon
anledning att ompröva denna åsikt varför  vi nu anser
att  Integrationsverket bör läggas ned och i  samband
därmed anslaget till integrationsåtgärder avvecklas.
Enligt  vår  mening  är  det  fel av regeringen att
fortsätta anslå budgetmedel till  vissa invandrartäta
bostadsområden  i  storstäderna.  Detta   anslag  bör
avvecklas.  Vi anser att andra vägar bör prövas,  som
är effektivare, bättre och som även innebär en mindre
belastning på  statsbudgeten.  Vi  menar att en av de
viktigaste  uppgifterna  är  att  skapa   social  och
geografisk  rörlighet i det svenska samhället.  Detta
kan  uppnås  bl.a.  genom  att  bostadsmarknaden  och
arbetsmarknaden  avregleras,  vilket  i  sin  tur får
positiva effekter på integrationen.

2. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkt 1)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Kristdemokraterna  har  i parti- och kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning   av  den  ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än regeringen  och dess
stödpartier föreslår.

Finansutskottets    majoritet    -   bestående   av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
-   har  genom  förslag  till  ramar  för  de   olika
utgiftsområdena  ställt sig bakom en annan inriktning
av  politiken  inför   det   första   rambeslutet  om
statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta  särskilda
yttrande (i stället för i en reservation) den  del av
vår politik som rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Kristdemokraterna   anser  att  utgiftsområde  8  bör
minskas med 146,5 miljoner kronor för budgetåret 2002
i förhållande till regeringens förslag.

De  långa  handläggningstiderna  i  asylärenden  är
oacceptabelt långa.  Vi föreslår därför en höjning av
Migrationsverkets anslag  med  13 miljoner kronor för
budgetåret       2002      för      att      förkorta
handläggningstiderna.   Vi   föreslår   dessutom  att
Migrationsverket tillförs 10 miljoner kronor  för det
ökade ansvaret för informationsfrågor till invandrare
och  flyktingar  som  vi  föreslår  att  verket skall
överta från Integrationsverket. De extra resurser som
regeringen  tillför  Migrationsverket  anser  vi  bör
användas  för  att  prioritera barnens rättigheter  i
asylprocessen. Vidare  kan enligt vår mening resurser
frigöras om vårt förslag om att Migrationsverket inte
skall pröva uppehållstillstånd  för  adopterade  barn
mellan 12 och 17 år genomförs.
Kristdemokraterna  motsatte sig regeringens förslag
att inrätta en särskild  integrationsmyndighet. Trots
ett kompakt motstånd från  fem  av riksdagens partier
genomdrev  Socialdemokraterna emellertid  inrättandet
av  Integrationsverket.   Integrationspolitiken   bör
bedrivas  på  samma  sätt som jämställdhetspolitiken,
genom   s.k.   main   streaming.    Vi    anser   att
Integrationsverket  bör  läggas ned den 1 juni  2002.
Vissa av Integrationsverkets  uppgifter bör i stället
övertas av Migrationsverket, Ombudsmannen  mot etnisk
diskriminering  (DO)  samt Riksförsäkringsverket.  DO
bör tillföras medel för  att  kunna ges ett speciellt
ansvar   för   opinionsbildning   när    det   gäller
diskriminering,  främlingsfientlighet och rasism.  Vi
motsätter oss regeringens  förslag  till  försök  med
lokala diskrimineringsombud. Vi anser dessutom att DO
bör  vara en från regeringen fristående myndighet och
i stället  underställas  riksdagen.  Denna  fråga bör
behandlas   av   den  utredning  som  nu  utreder  en
sammanslagning  av  rättighetsombudsmännen.  När  det
gäller    anslaget    för    utvecklingsinsatser    i
storstadsregionerna avvisar vi projektets förlängning
och anser att anslaget bör avvecklas.

3. Centerpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Birgitta Carlsson (c).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Centerpartiet anser att  utgiftsområde  8  sammanlagt
bör  minskas  med  557 miljoner kronor för budgetåret
2002 i förhållande till regeringens förslag.

Sverige   skall   ha   en    öppen    och   generös
flyktingpolitik   som   präglas   av  humanitet   och
rättvisa.  Enligt  vår  mening  är  väntetiderna  för
långa.  Vi  anser  att mottagandet kan effektiviseras
genom ökade insatser  för  att  få människor i arbete
och genom att fler flyktingar slussas  ut  till  eget
boende.  Dessutom  anser vi att det är nödvändigt med
frivilliginsatser       och       samarbete       med
frivilligorganisationer   vid    flyktingmottagandet.
Dessa  insatser  sammantaget  leder  till  förkortade
handläggningstider   vid   flyktingmottagandet    och
möjliggör  stora  besparingar inom utgiftsområdet. Vi
föreslår   därför  minskningar   av   anslagen   10:3
Kommunersättningar   vid   flyktingmottagande,   12:1
Migrationsverket  och 12:2 Mottagande av asylsökande.
De    extra   resurser   som    regeringen    tillför
Migrationsverket   anser  vi  bör  användas  för  att
prioritera  barnens  rättigheter   i   asylprocessen.
Vidare  menar  vi att asylprocessen måste  förbättras
och  rättssäkerheten   ökas.   Utlänningsnämnden  bör
avvecklas   och   asylärendena   föras    över   till
förvaltningsdomstolarna.   I   vårt  budgetalternativ
föreslog vi därför inga medel till  Utlänningsnämnden
för 2002. Vi kan emellertid konstatera  att ett enigt
utskott  nu  föreslår  ett  tillkännagivande  om  att
regeringen snarast bör återkomma med förslag om en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden.
Enligt     vår     mening     leder     regeringens
storstadssatsning   inte   till   några   långsiktiga
förändringar,  och  projektverksamheten riskerar  att
bli  en  del  vid  sidan   av  kommunernas  ordinarie
verksamheter.  Mot bakgrund av  detta  anser  vi  att
anslaget       till       utvecklingsinsatser       i
storstadsregionerna bör avvecklas.

4. Folkpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Bo Könberg (fp).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Folkpartiet liberalerna anser att utgiftsområde 8 bör
minskas med 290 miljoner kronor för budgetåret 2002 i
förhållande till regeringens förslag.

En av de viktigaste uppgifterna  i  dag  är  att ta
strid  för en ny human och solidarisk flyktingpolitik
för Sverige och EU. Dagens långa handläggningstider i
asylärenden  måste  radikalt  förkortas.  Genom ökade
satsningar på snabbare behandling av asylärenden  kan
handläggningstiderna  förkortas  och  kostnaderna för
mottagande av asylsökande minskas. Vi föreslår därför
att Migrationsverket tillförs 50 miljoner  kronor och
att  anslaget  för  offentligt  biträde  tillförs  18
miljoner kronor. Vi anser emellertid att det också är
hög  tid att införa lagstiftning med tidsgränser  för
asylärenden  för  att  förkorta handläggningstiderna.
Vidare   bör  enligt  vår  mening   Sverige   bedriva
organiserad    mot-tagning    av    människor    från
flyktingläger  i  tredje  världen. Antalet flyktingar
som kommer till Sverige på detta sätt bör bli högre.
Regeringen  har  genom åren  alltmer  fokuserat  på
olika   typer   av   projektbidrag   till   kommunala
verksamheter  och  på  att   genom   olika  typer  av
förhandlingslösningar    ge   stöd   till   specifika
verksamheter och aktiviteter.  Som exempel kan nämnas
de       lokala      investeringsprogrammen       och
storstadspengarna. Vi anser att en dominerande del av
de   projekt    som    finansieras    inom   anslaget
Utvecklingsinsatser  i storstadsregionerna  inte  har
haft   en   tillfredsställande    effektivitet    och
förankring  bland  de berörda. Vi föreslår därför att
anslaget avvecklas.  Vi  anser  även  att integration
inte är en process som kan styras genom  byråkratiska
beslut  och att Integrationsverket därför kan  läggas
ned.

5. Diskrimineringsombudsmannen (punkt 1)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda v).

Med     anledning      av      att      frågan     om
Diskrimineringsombudsmannens  ställning  tas   upp  i
motion  Sf399  vill vi instämma i att DO bör vara  en
från regeringen  fristående  myndighet  och i stället
underställas  riksdagen.  Detta  bör även enligt  vår
mening behandlas av den utredning  som  nu utreder en
sammanslagning av rättighetsombudsmännen.


6. Migrationsverkets handläggningstider (punkt
6)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Handläggningstiden  hos Migrationsverket är  orimligt
lång.  Enligt  Miljöpartiets   mening  finns  det  en
obalans   mellan  Migrationsverkets   prognoser   för
antalet asylsökande  och  de av regeringen tilldelade
resurserna. Med anledning av nuvarande världsläge med
ökade  flyktingströmmar  kan   det   finnas   än  mer
anledning  att  se  över Sveriges möjligheter att  ge
skydd i en massflyktssituation.

Vi anser att problemen med långa handläggningstider
och dåligt utredda ärenden till stor del beror på för
lite pengar och för lite  personal.  Regeringen måste
därför  enligt  vår  uppfattning  ta ansvar  för  att
ärendeprövningen     hos    Migrationsverket     sker
rättssäkert.

7. Vård som inte kan anstå (punkt 8)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda v).

Enligt vår mening bör alla flyktingar och asylsökande
så länge de finns kvar  i  landet  ha rätt till samma
hälso-   och  sjukvård  som  här  i  landet   bosatta
personer,  detta  således  oavsett vilken diagnos som
ställts.  För nyanlända asylsökande  måste  man  även
uppmärksamma  de  särskilda  behov som kan finnas och
därmed ett eventuellt behov av specialistkompetens.



Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen     har     i     proposition    2001/02:1
Budgetpropositionen för 2002 i  volym 4 utgiftsområde
8 föreslagit att riksdagen

1.  godkänner  att  under  år  2002  lån  tas  upp  i
Riksgäldskontoret   för   det   samlade  behovet   av
hemutrustningslån intill ett belopp  av 1 300 000 000
kr (avsnitt 3),

2.   för  budgetåret  2002  anvisar  anslagen   under
utgiftsområde  8  Invandrare  och  flyktingar  enligt
följande uppställning: (tusental kronor)

- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 85 561,
- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 54 242,
-  10:3  Kommunersättningar vid flyktingmottagande;
ramanslag;
2 258 646,
- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 12 451,
-  10:5  Ombudsmannen  mot  etnisk  diskriminering;
ramanslag; 13 908,
- 11:1 Utvecklingsinsatser  i  storstadsregionerna;
ramanslag; 116 000,
- 12:1 Migrationsverket; ramanslag; 490 079,
- 12:2 Mottagande av asylsökande;  ramanslag; 1 652
364,
- 12:3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 292
467,
- 12:4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 75 854,
-  12:5  Offentligt  biträde  i  utlänningsärenden;
ramanslag; 77 028,
-   12:6   Utresor   för   avvisade  och  utvisade;
ramanslag; 70 043,
- 12:7 Från EU-budgeten finansierade  insatser  för
asylsökande och
flyktingar; ramanslag; 32 000,
-   47:1   Åtgärder   för  nationella  minoriteter;
ramanslag; 8 000.

Motioner


Motioner väckta under allmänna motionstiden 2001

2001/02:Sf211 av Christel Anderberg (m):

Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att   ge   pengar  till
organisationer som förespråkar våldshandlingar.

2001/02:Sf216 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen   anförs   om   att   varje
återvändandepolitik  fullt  ut  måste  respektera den
enskildes valfrihet och att konjunkturskäl aldrig får
vara  orsak  till att stimulera ett ökat återvändande
av flyktingar.

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om ansträngningar  när
det gäller att  höja  flyktingkvoten  i  Sverige  och
globalt.

20.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att   omgående
presentera   ett   förslag   till   ny  instans-  och
processordning i utlänningsärenden.

21.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden.

22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om åtgärder för att
korta handläggningstiderna.

23.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  asylansökan i hela
Sverige.

2001/02:Sf254 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om   avgifter   för
tillståndsärenden.

2001/02:Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c):

2.  Riksdagen  begär  hos regeringen förslag  om  att
avveckla Utlänningsnämnden.

2001/02:Sf270 av Kenneth Johansson m.fl. (c, v, kd,
mp):

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  uppdrag åt Migrationsverket
att prioritera barnets rättigheter i asylprocessen.

2001/02:Sf285 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om behovet  av  skärpning  av
kraven i  en  ny  utvärdering av hur kommunerna lever
upp till och använder  tilldelade  resurser  för  att
stärka minoritetsspråkens ställning.

2001/02:Sf293 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen  anförs  om  avgift  för  ansökan  om
tillstånd för säsongsarbete.

2001/02:Sf296 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om borttagande av
ansökningsavgifter       i       utlännings-      och
medborgarskapsärenden.

3.  Riksdagen  beslutar  att Utlänningsnämnden  skall
läggas ned den 31 december 2002.

4.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om genomförandet av
riksdagsbeslut om uttagningar av flyktingkvoten.

5.  Riksdagen   begär   att  regeringen  lägger  fram
lagförslag om nedläggning  av  Utlänningsnämnden  och
dess ersättande med förvaltningsdomstolar.

2001/02:Sf300 av Leif Jakobsson (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  kostnaderna  för  svenskt
medborgarskap.

2001/02:Sf317 av Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos
(s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om regler för statsbidrag till
invandrar- och minoritetsorganisationer.

2001/02:Sf321 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

Riksdagen   anvisar    med   följande   ändringar   i
förhållande till regeringens  förslag  anslagen under
utgiftsområde  8  Invandrare  och  flyktingar  enligt
uppställning:

2001/02:Sf326 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om   kostnadsfritt
ansökningsförfarande för svenskt medborgarskap.

2001/02:Sf333 av Per Bill m.fl. (m):

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om en rättssäker
asylbehandling  där Utlänningsnämnden  avskaffas  och
prövningen   av   utlänningsärenden   överförs   till
ordinarie förvaltningsdomstolar.

2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m):

4.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om    att
Integrationsverket  bör  läggas  ned  och  begär  att
regeringen  återkommer  med  förslag på i vilken form
introduktionsenheten skall kvarstå.

5.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  anslag  10:2
Integrationsåtgärder avvecklas.

2001/02:Sf364 av Per Bill m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  rättssäkerhet i
asylprocessen.

2. Riksdagen beslutar att Utlänningsnämnden avskaffas
och att prövningen av utlänningsärenden överförs till
ordinarie förvaltningsdomstolar.

2001/02:Sf377 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  integrationsbefrämjande
insatser.

2001/02:Sf379 av Johan Pehrson och Ana Maria Narti
(fp):

Riksdagen beslutar om ändring av  regeringens förslag
under  utgiftsområde  8  Invandrare  och   flyktingar
enligt uppställning:

2001/02:Sf383 av Margit Gennser m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att  en avveckling av
Integrationsverket bör inledas.

2.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  till
riksdagen  med  förslag på  var  introduktionsenheten
skall förläggas.

3. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  till
riksdagen  om  i  vilken  form kommunersättningar vid
flyktingmottagande skall distribueras.

4.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att en avveckling av
anslag 10:2 Integrationsåtgärder inleds.

5.   Riksdagen   avslår   regeringens    förslag   om
resurstilldelning    till    utvecklingsinsatser    i
storstäderna.

7.    Riksdagen    anvisar    till    anslag     10:1
Integrationsverket för budgetåret 2002 52 561 000 kr.

8.     Riksdagen    anvisar    till    anslag    10:2
Integrationsåtgärder  för  budgetåret  2002 8 242 000
kr.

9.     Riksdagen    anvisar    till    anslag    11:1
Utvecklingssatsningar   i   storstadsregionerna   för
budgetåret 2002, 0 kr.

2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som i motionen anförs om rättssäkerhet  i
Migrationsverkets och Utlänningsnämndens agerande.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring angående Utlänningsnämnden.

2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att inte acceptera de
långa  handläggningstiderna  och tillföra ytterligare
medel för att korta handläggningstiderna.

10.  Riksdagen  beslutar att ta  bort  prövningen  av
uppehållstillstånd  avseende  de  av  svensk  domstol
meddelade  adoptionerna  för  barn mellan 12-17 år  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

11.  Riksdagen  begär att regeringen  återkommer  med
förslag om nedläggning  av Utlänningsnämnden och till
ny processordning i utlänningsärenden  i enlighet med
vad som anförs i motionen.

25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om kvotflyktingar.

39. Riksdagen beslutar att systemet med förhandlingar
och avtal med kommuner, avseende nyanlända, avskaffas
i enlighet med vad som anförs i motionen.

40.  Riksdagen beslutar  avveckla  Integrationsverket
fr.o.m. den 1 juni 2002 i enlighet med vad som anförs
i motionen.

41. Riksdagen  beslutar införa en utvecklingspeng som
fördelas av RFV  och  att Migrationsverket ges ansvar
för   informationsfrågor    till    invandrare    och
flyktingar, i enlighet med vad som anförs i motionen.

42.  Riksdagen  beslutar  att Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering    ges    speciellt     ansvar     för
opinionsbildning          mot         diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism och att DO skall vara
en myndighet underställd riksdagen.

43.  Riksdagen  anvisar  med  följande   ändringar  i
förhållande  till regeringens förslag anslagen  under
utgiftsområde  8  Invandrare  och  flyktingar  enligt
uppställning:

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14.  Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2002 anslagen
under  utgiftsområde  8  Invandrare  och  flyktingar,
(utgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet vid sjukdom och
handikapp,  utgiftsområde 11 Ekonomisk  trygghet  vid
ålderdom samt utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn) enligt uppställningen i bilaga 2,

2001/02:So454 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso
Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  rätt  till  en adekvat vård
och  behandling  med bromsmediciner mot hiv-infektion
för alla som vistas i landet.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     att     regeringen     bör    kräva    att
invandrarorganisationer    redovisar   statsbidragens
resultat och effekter utifrån ett könsperspektiv.

31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening    att   avgiften   för   att   söka   svenskt
medborgarskap skall tas bort när det statsfinansiella
läget så tillåter.



Motion väckt med anledning av skrivelse
2001/02:5 Migration och asylpolitik


2001/02:Sf3 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning   om   ny  instans-  och  processordning  i
utlänningsärenden.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om särskolan.

17.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om gymnasieskolan.


Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar



Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets  förslag  överensstämmer  med  regeringens
förslag till anslagsför-delning.

------------------------------------------------------
Politikområde                           Utskottets
------------------------------------------------------
Anslag                                     förslag
------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
10 Integrationspolitik
------------------------------------------------------
1  Integrationsverket (ram)                    85 561
------------------------------------------------------
2  Integrationsåtgärder (ram)                  54 242
------------------------------------------------------
3  Kommunersättningar vid                   2 258 646
flyktingmottagande (ram)
------------------------------------------------------
4  Hemutrustningslån (ram)                     12 451
------------------------------------------------------
5  Ombudsmannen mot etnisk                     13 908
diskriminering (ram)
------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
11 Storstadspolitik
-------------------------------------------------------
1  Utvecklingsinsatser i                       116 000
storstadsregionerna (ram)
-------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
12 Migrationspolitik
------------------------------------------------------
1  Migrationsverket (ram)                     490 079
------------------------------------------------------
2  Mottagande av asylsökande                1 652 364
(ram)
-------------------------------------------------------
3  Migrationspolitiska                         292 467
åtgärder (ram)
-------------------------------------------------------
4  Utlänningsnämnden (ram)                      75 854
-------------------------------------------------------
5  Offentligt biträde i                         77 028
utlänningsärenden (ram)
-------------------------------------------------------
6  Utresor för avvisade och                     70 043
utvisade (ram)
-------------------------------------------------------
7  Från EU-budgeten                             32 000
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
(ram)
-------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
47 Minoritetspolitik
-------------------------------------------------------
1  Åtgärder för nationella                       8 000
minoriteter (ram)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                  5 238 643
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------