Socialförsäkringsutskottets betänkande
2001/02:SFU15
Integrationspolitik för 2000-talet
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
skrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-
talet jämte motioner väcka med anledning av
skrivelsen samt ett flertal motioner från den
allmänna motionstiden år 2000 och 2001.
Regeringen redovisar utvecklingen på en rad olika
områden i förhållande till riksdagens beslut hösten
1997 om mål och inriktning för
integrationspolitiken. Integrationspolitikens mål
innebär lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell
bakgrund. Den generella politiken skall utformas
efter samhällets etniska och kulturella mångfald,
och särlösningar för invandrare skall i huvudsak
bara avse den första tiden i Sverige. Inriktningen
på integrationspolitiken skall vara att ge stöd till
individers egen försörjning och delaktighet i
samhället, värna grundläggande demokratiska värden
och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och
möjligheter samt förebygga och motverka etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Regeringen redovisar den framtida inriktningen på
integrationspolitiken. Den nuvarande inriktningen
skall fortsätta, men genomförandet skall förbättras
och utvecklas inom olika samhällsområden. Målen
skall tydliggöras, och den gemensamma värdegrunden
skall ges ökad uppmärksamhet liksom uppväxtvillkoren
för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.
I betänkandet behandlas bl.a.
integrationspolitikens mål, introduktionen för
nyanlända flyktingar och invandrare, arbete och
försörjning, svenska för invandrare (sfi) och
utbildning, inflytande och delaktighet,
storstadsregionerna samt diskrimineringsfrågor.
Utbildningsutskottet har yttrat sig över
följdmotioner i de delar som rör
utbildningsutskottets beredningsområde.
Socialförsäkringsutskottet avstyrker motionerna och
föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till
handlingarna.
Till betänkandet har fogats 49 reservationer och 4
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Integrationspolitikens mål
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf28
yrkande 1, 2001/02:Sf31 yrkande 29, 2001/02:Sf334
yrkande 1, 2001/02:Sf400 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sf611 yrkande 3 och 2000/01:Sf617
yrkandena 1 och 8.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (c)
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (mp)
2. Bosättning i kommun
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf30
yrkande 4, 2001/02:Sf31 yrkande 5, 2001/02:Sf32
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.
Reservation 5 (v)
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)
Reservation 8 (mp)
3. Introduktion från första dagen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf30
yrkande 3 och 2001/02:Sf31 yrkande 2.
Reservation 9 (v, mp)
4. Introduktion i övrigt
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf31
yrkandena 1, 4 och 10 samt 2001/02:Sf255 yrkande
3.
Reservation 10 (c)
Reservation 11 (mp)
5. Arbete före uppehållstillstånd
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf27 yrkande 1.
Reservation 12 (m, kd, c)
6. Reformerad flyktingmottagning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf33 yrkande 1.
Reservation 13 (fp)
7. Mottagande av ensamkommande barn
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31 yrkande 9.
Reservation 14 (kd, c, mp)
8. Hemutrustningslån
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf343 och
2001/02:Sf363.
9. Svenska för invandrare (sfi)
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf27
yrkande 2, 2001/02:Sf28 yrkande 3 och
2001/02:Sf30 yrkande 2.
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (c)
10. Svenska för invandrare och
arbetspraktik
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf27
yrkande 3, 2001/02:Sf31 yrkande 6 och
2000/01:Sf645 yrkande 28.
Reservation 17 (kd, c, mp)
11. Registrering av arbetssökande
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf645 yrkande
27.
Reservation 18 (kd)
12. Validering
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf27
yrkande 4, 2001/02:Sf28 yrkande 4, 2001/02:Sf32
yrkande 2, 2000/01:Sf619 yrkande 1 och
2000/01:Sf629.
Reservation 19 (m, kd, c)
13. Utbildning och språk
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf31
yrkandena 13, 14 och 28, 2001/02:Sf32 yrkande 4
och 2001/02:Sf33 yrkande 2.
Reservation 20 (kd)
Reservation 21 (fp)
Reservation 22 (mp)
14. Gömda barns skolgång
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31 yrkande
16.
Reservation 23 (mp)
15. Utvecklingen i storstadsregionerna
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf27
yrkande 5, 2001/02:Sf30 yrkandena 1 och 7,
2001/02:Sf399 yrkande 31, 2001/02:A226 yrkande 1,
2001/02:Ju237 yrkande 18, 2000/01:Sf611 yrkandena
6, 7 och 12, 2000/01:Sf613, 2000/01:Sf637 och
2000/01:Bo223 yrkande 10.
Reservation 24 (v)
Reservation 25 (kd)
Reservation 26 (c)
16. Inflytande och delaktighet i
samhället
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf31
yrkandena 19 och 20, 2000/01:Sf611 yrkande 5 och
2000/01:Sf624.
Reservation 27 (kd, mp)
Reservation 28 (c)
17. Valdeltagande och rösträtt
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf31
yrkande 18 och 2001/02:Sf32 yrkande 6.
Reservation 29 (v, mp)
Reservation 30 (kd)
18. Arbete och försörjning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf28
yrkandena 2 och 5, 2001/02:Sf31 yrkandena 11, 12
och 21, 2001/02:Sf33 yrkandena 3 och 4,
2001/02:Sf334 yrkande 6, 2000/01:Sf617 yrkande 3
och 2000/01:Sf645 yrkande 29.
Reservation 31 (m)
Reservation 32 (kd)
Reservation 33 (fp)
Reservation 34 (mp)
19. Etnisk diskriminering
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf30
yrkande 5, 2001/02:Sf32 yrkandena 1, 3 och 8,
2001/02:Sf400 yrkandena 8 och 12, 2001/02:U347
yrkande 7, 2001/02:A317 yrkandena 32 och 33 samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.
Reservation 35 (v)
Reservation 36 (kd)
Reservation 37 (c)
Reservation 38 (fp)
20. Folkhälsa
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31 yrkandena
7 och 22-27.
Reservation 39 (mp)
21. Tolkfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf31
yrkande 8, 2001/02:Sf32 yrkande 7, 2001/02:Sf280,
2001/02:Sf284, 2001/02:Sf287 och 2000/01:Sf622.
Reservation 40 (kd, mp)
22. Döva asylsökande och invandrare
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf260,
2001/02:Sf264, 2001/02:Sf269, 2001/02:Sf288,
2001/02:Sf315 och 2001/02:So631 yrkande 2.
Reservation 41 (kd, mp)
23. Begreppet invandrare
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf611 yrkandena
8 och 9.
Reservation 42 (c)
24. Kvinnor och flickor med utländsk
bakgrund
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf30
yrkande 6, 2001/02:Sf32 yrkande 9, 2001/02:Sf33
yrkande 5, 2001/02:Sf400 yrkande 9, 2000/01:A812
yrkande 14, 2000/01:Sf609 och 2000/01:Sf621.
Reservation 43 (kd, c, mp)
Reservation 44 (fp)
25. Ungdomar med utländsk bakgrund
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf611
yrkande 4 och 2000/01:
So451 yrkande 3.
Reservation 45 (c)
26. Svenskt medborgarskap
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf29,
2001/02:Sf31 yrkande 17, 2001/02:Sf228,
2001/02:Sf251, 2001/02:Sf311 och 2001/02:Sf394
yrkande 7.
Reservation 46 (m)
Reservation 47 (mp)
27. Återvandring
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31 yrkande 3.
Reservation 48 (mp)
28. Forskning och integrationsfrågor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31 yrkande
15.
Reservation 49 (mp)
29. Skrivelsen
Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:129 till
handlingarna.
Stockholm den 16 maj 2002
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),
Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla
Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Mariann
Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare
(s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson
(s), Margareta Cederfelt (m), Magda Ayoub (kd) och
Kalle Larsson (v).
Ärendet och dess beredning
Socialförsäkringsutskottet behandlar i detta
betänkande regeringens skrivelse 2001/02:129
Integrationspolitik för 2000-talet jämte sju
följdmotioner. I betänkandet behandlas även ett 50-
tal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
2000 och 2001. De behandlade förslagen återges i
bilaga 1.
Motionsyrkandena Sf30 yrkandena 8 och 9 som rör
kommunala bostadsförmedlingar och
anvisningslagstiftningen har överlämnats till
bostadsutskottet.
Utbildningsutskottet har yttrat sig över
skrivelsen och dess följdmotioner i de delar som
berör utbildningsutskottets beredningsområde
(yttrande 2001/02:UbU2y). Utbildningsutskottets
yttrande återges i bilaga 2.
Arbetsmarknadsutskottet har beretts tillfälle att
yttra sig över följdmotioner men beslutade att inte
avge något yttrande med motiveringen att de nyligen
behandlat motsvarande frågor i betänkandena
2001/02:AU3 och 2001/02:AU5.
Integrationsverket har besökt utskottet och
informerat om verkets arbete.
Migrationsverket har på utskottets anmodan avgivit
ett yttrande över motionerna som rör döva
asylsökande och invandrare.
Utskottet har under beredningen av ärendet fått
muntlig information från SKTF och Tolkservicerådet
om tolkfrågor. Utskottet har även fått muntlig
information av Sveriges Dövas Riksförbund om döva
asylsökande och invandrare.
2001/02
SfU15
Utskottets överväganden
Integrationspolitikens mål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
integrationspolitikens mål.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (c), 3 (fp)
och 4 (mp).
Integrationspolitikens mål
Riksdagen beslutade hösten 1997 om mål och inriktning för en
framtida integrationspolitik (prop. 1997/98:16
Sverige, framtiden och mångfalden - från
invandrarpolitik till integrationspolitik, bet.
1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68). Beslutet innebär
att samhällets etniska och kulturella mångfald bör
tas som utgångspunkt för den generella politikens
utformning och genomförande på alla samhällsområden
och nivåer. Säråtgärder som riktar sig till
invandrare som grupp bör begränsas till insatser och
åtgärder som kan behövas under den första tiden i
Sverige. De mål som fastställdes för
integrationspolitiken var att alla som bor i
Sverige, oavsett etnisk och kulturell bakgrund,
skall ha lika rättigheter och möjligheter, en
samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund
och en samhällsutveckling som kännetecknas av
ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett
bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga
för. Det integrationspolitiska arbetet skall
inriktas på att ge stöd till individers försörjning
och delaktighet i samhället, värna grundläggande
demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns
lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och
motverka diskriminering, främlingsfientlighet och
rasism.
När riksdagen antog målen för den nya
integrationspolitiken underströks det av både
regeringen och riksdagen att målen om allas lika
möjligheter och rättigheter också innebär
skyldigheter. Riksdagen ansåg senare att detta borde
tydliggöras genom en komplettering av målen, vilket
gavs regeringen till känna i samband med
behandlingen av budgetpropositionen 2001.
Skrivelsen
Regeringen vill med skrivelsen ge riksdagen en
beskrivning av integrationspolitikens resultat i
förhållande till de integrationspolitiska målen och
ge regeringens bedömning av den fortsatta
inriktningen på integrationspolitiken.
Integrationspolitiska mål och synsätt skall
införlivas i alla samhällsområden. Invandrares behov
skall, precis som andras behov, beaktas inom ramen
för den generella politiken. Integrationspolitiken
skall inriktas på förhållanden i hela samhället och
inte - som tidigare - vara inriktad på invandrare.
Introduktionen av nyanlända flyktingar skall däremot
fortsätta att vara en säråtgärd. Introduktionen
måste på ett bättre sätt utgå från den enskilda
invandrarens bakgrund och förutsättningar.
Invandrare skall inte behandlas som en homogen grupp
utan åtgärder skall utformas flexibelt utifrån
individuella behov. Den första tiden i Sverige är av
stor betydelse för den kommande
integrationsprocessen. Regeringen bedömde i den
integrationspolitiska propositionen att de
integrationspolitiska målen inte kan införlivas i
den generella politiken utan aktivt
förändringsarbete.
Regeringen anser att den nuvarande inriktningen på
integrationspolitiken skall fortsätta, men
genomförandet skall förbättras och utvecklas inom
olika områden. Målen skall tydliggöras och de frågor
som är förenade med den gemensamma värdegrunden
skall ges ökad uppmärksamhet liksom uppväxtvillkoren
för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.
En fråga som uppstår är vilka etniskt och
kulturellt betingade beteenden som kan tolereras.
Universiella överenskommelser stater emellan om
mänskliga rättigheter är ett rättesnöre som gäller
för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Beteenden som bryter mot sådana överenskommelser kan
därför inte tolereras.
I de integrationspolitiska målen används både
begreppen tolerans och respekt. Begreppet tolerans
kan tolkas som att olikheter skall tolereras, inte
respekteras. Tolerans kan även uppfattas som att
samhället skall ha överseende när det gäller vissa
beteenden, med hänvisning till den kulturella
bakgrunden, trots att beteendet kanske bryter mot
lagstiftning och mänskliga rättigheter. Begreppet
respekt är tydligare och innebär att olikheter skall
och kan respekteras om de inte strider mot svensk
lag eller kränker mänskliga rättigheter.
Regeringen avser att senare föreslå riksdagen att
ändra målen för integrationspolitiken så att
begreppet tolerans tas bort till förmån för
begreppet respekt.
Integrationsverkets framtida inriktning på
verksamheten skall präglas av insatser som
uppmärksammar den gemensamma värdegrunden om allas
lika rättigheter och de krav värdegrunden ställer på
dem som är invandrare och infödda. Det krävs en
ständig och öppen dialog om att alla skall ha samma
rättigheter, skyldigheter och möjligheter och om
ömsesidig om integration. Alla har ett ansvar för
att skapa ett samhälle med den etniska mångfalden
som grund. Regeringen kan senare komma att överväga
ytterligare åtgärder för att öka
integrationspolitikens genomslag inom olika områden.
När integrationspolitiken infördes skedde detta
mot bakgrund av en insikt om att den tidigare
politiken, invandrarpolitiken, hade kommit att
befästa invandrarskapet och ett annorlundaskap samt
förstärkt känslan av vi-och-dom. När det gäller den
framtida inriktningen skriver regeringen att
skillnaden är att det skall vara behovet i sig och
inte invandrarskapet som motiverar olika åtgärder.
Integrationspolitiken skall verka för att den
generella politiken utformas med utgångspunkt i
mångfalden och därmed bidrar till att bryta upp
gränsen mellan de infödda och de som invandrat.
En genomgång av hur de integrationspolitiska målen
slagit igenom inom olika samhällsområden ger en
splittrad bild. En positiv utveckling är en ökad
medvetenhet hos individer, myndigheter och
organisationer m.m. om etnisk mångfald jämfört med
för fyra år sedan. Den etniska mångfalden har
påverkat samhällsutvecklingen på många olika sätt,
och det finns en större öppenhet i samhället för
intryck från en alltmer internationaliserad värld.
Arbetslösheten bland invandrare har minskat
påtagligt under slutet av 1990-talet. Fler nyanlända
invandrare kan försörja sig själva, och kommunernas
utbetalningar av socialbidrag har minskat.
I skrivelsen anför regeringen att skillnaderna
fortfarande är stora, insatserna tycks inte ha varit
tillräckligt effektiva och de avsedda resultaten har
inte uppnåtts. Skillnaderna är fortfarande
oacceptabelt stora mellan invandrare och infödda på
arbetsmarknaden och i arbetslivet, men skillnaderna
är tydliga även på andra områden.
I det fortsatta arbetet skall uppväxtvillkoren för
barn och ungdomar med utländsk bakgrund särskilt
uppmärksammas. Även skillnaderna mellan kvinnor och
män och jämställdhetspolitikens mål skall
uppmärksammas. Skillnaderna i förutsättningar och
villkor skall tas på största allvar och beaktas i
fortsättningen.
När det gäller metoder för genomförandet av
integrationspolitiken är uppföljning inom olika
områden en av de viktigaste uppgifterna. Riksdag och
regering skall informeras om utvecklingen och om
hinder för integrationspolitikens genomslag så att
beslut om förändringar kan fattas. En av verkets
viktigaste uppgifter är att verka för att alla
berörda myndigheter inom sina verksamhetsområden
arbetar med de integrationspolitiska målen.
Integrationsverket har fått i uppdrag av regeringen
att analysera myndigheternas genomförande av
integrationspolitiken.
Motioner
I motion Sf334 yrkande 1 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs att integrationspolitiken utgår från
regleringar och särlagstiftning. Det bästa sättet
att skapa förutsättningar för snabb integration i
det svenska samhället är att skapa en öppen och
rörlig arbetsmarknad samt en bättre avvägning mellan
skatter och transfereringssystem. Arbetsrätten skall
avregleras och anpassas efter en internationell
arbetsmarknad. Utgångspunkter skall vara människors
lika intresse av att arbeta och vara
självförsörjande och inte att särbehandla inflyttade
människor. Motionärerna menar att
integrationspolitiken i huvudsak är ett
arbetsmarknadspolitiskt problem.
I motion Sf28 yrkande 1 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs att omsvängningen i regeringens
integrationspolitik är positiv, från bidragsberoende
till egenförsörjning, men det sker med särlösningar
och särskilda bidrag. Motionärerna anför att
egenförsörjning uppnås snabbare genom en förbättrad
introduktion och matchning av arbetssökande och
arbetsgivare. Även en radikal omläggning av den
generella ekonomiska politiken i form av
avregleringar och sänkta skatter behövs.
I motion Sf400 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anförs att många människor har svårigheter att
ta sig in på arbetsmarknaden på grund av bristande
språkkunskaper och avsaknad av kontakter i
samhället. Utanförskap kan även bero på
långtidsarbetslöshet eller långvariga
sjukskrivningar. Detta medför att en del invandrare
fastnar i bidragsberoende och utanförskap.
I yrkande 2 anförs att integrationspolitikens
viktigaste uppgift är att angripa de strukturer som
försvårar för människor att bryta sig ur isolering
och utanförskap. Det är av tradition samhället, med
myndigheter, organisationer och folkrörelser, som
skall lösa individens problem. Den enskilda
individen förväntas inte vilja eller kunna ta itu
med sina svårigheter. Integrationspolitiken skall ge
människor makt över sitt liv och sin vardag.
I motion 2000/01:Sf617 yrkande 1 av Ana Maria Narti
m.fl. (fp) anförs att minoritetsgrupper och
individer själva måste få praktiska möjligheter att
agera, ta initiativ, förverkliga planer och
tillfredsställa sin egna behov. Integrationen blir
ett faktum först när de människor som förväntas
integrera sig i samhället får tala och agera för sig
själva. Motionärerna efterlyser en ny
integrationspolitik baserad på de nya invånarnas
initiativ och ansvarstagande.
I yrkande 8 anför motionärerna att det behövs en
decentralisering av integrationspolitiken både i ord
och handling. Minoritetsgrupper och individer skall
själva komma med initiativ och ekonomiska resurser
skall ställas till deras förfogande så att de på så
sätt får praktiska möjligheter att själva lösa sina
problem.
Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) anför i motion Sf31
yrkande 29 att mångfald och integration, skall
betonas i regleringsbreven, s.k. mainstreaming.
I motion 2000/01:Sf611 yrkande 3 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att efterlevnad av den svenska
lagstiftningen skall gälla oavsett kulturella
traditioner. I Sverige råder demokratiskt stiftade
lagar och, samhället får aldrig acceptera att
lagarna överskrids av olika kulturella traditioner.
Utskottets ställningstagande
Beslutet om integrationspolitiken 1997 innebär och
markerar en viktig skillnad från den tidigare
invandrarpolitiken som befäste invandrarskap och
särlösningar. Integrationspolitiken omfattar däremot
hela befolkningen. Integrationsprocesserna är
ömsesidiga i den meningen att alla är delaktiga och
medansvariga i dem, alla har en skyldighet att
bidra. Det integrationspolitiska arbetet skall
särskilt inriktas på att ge stöd till individers
egen försörjning och delaktighet i samhället.
Det är den enskildes behov som skall motivera
eventuella åtgärder. Invandrare skall inte ses som
en homogen kategori i samhället. På den individuella
nivån bör integration betraktas som ett livsprojekt,
vars innehåll och mål endast kan bestämmas av
individen själv. På den samhälleliga nivån kan dock
staten sätta upp mål för vad som bör uppnås inom
olika områden med hjälp av arbetsmarknadspolitik,
utbildningspolitik osv. och stödja den individuella
integrationsprocessen genom att föra en politik som
ger individen förutsättningar att förverkliga sina
mål i livet.
Det har gått drygt fyra år sedan riksdagen godkände
målen för den nya integrationspolitiken. Utskottet
anser att det är värdefullt att regeringen till
riksdagen genom skrivelsen redovisar utvecklingen
och genomslaget under perioden samt inriktningen på
det fortsatta arbetet på området.
Utskottet vill framhålla att integrationsfrågorna
är mycket viktiga, inte bara för de enskilda utan
även för samhället som helhet. Detta har blivit
särskilt påtagligt under senare tid mot bakgrund av
utvecklingen i vår omvärld och då inte minst
situationen i Europa med främlingsfientliga
strömningar.
Regeringen skriver att integrationspolitikens
genomförande bl.a. bygger på att myndigheternas
verksamhet utformas med utgångspunkt i den etniska
mångfalden så att alla behandlas på ett likvärdigt
sätt oavsett härkomst och bakgrund. Myndigheterna är
skyldiga att beakta integrationsperspektivet, och
flera myndigheter har fått särskilda
integrationspolitiska uppdrag.
Utskottet anser i likhet med regeringen att
styrningen av myndigheter är en metod för att
genomföra integrationspolitiken med avseende på
deras ansvar för de integrationspolitiska målen. De
myndigheter som har direkt betydelse för
integrationsarbetet får i regleringsbreven i uppdrag
att redovisa hur integrationsarbetet beaktats.
Med anledning av motion Sf611 yrkande 3 vill
utskottet understryka att olagliga handlingar som
bryter mot samhällets grundläggande värderingar
aldrig kan accepteras oavsett kulturella skillnader.
En uppslutning kring grundläggande värderingar är
nödvändig i det mångkulturella samhället. Utskottet
anser också, när det gäller den generella
integrationspolitiken, att avgörande för ett
framgångsrikt integrationsarbete är att betona
vikten av en gemensam grundsyn för ett levande
mångkulturellt samhälle, såsom alla människors lika
värde, respekt för individen och ett gemensamt
rättssystem.
På utskottets förslag har nyligen skyldigheter
uttryckligen lagts till de integrationspolitiska
målen rättigheter och möjligheter.
Utskottet finner det angeläget att det finns en
öppen dialog i samhället om de integrationspolitiska
målen om lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter och om ömsesidig integration samt om
allas ansvar för att skapa ett samhälle mot bakgrund
av den etniska mångfalden och för att utforma
respekt för den gemensamma värdegrunden. Utskottet
noterar att regeringen bl.a. avser att föreslå att
målen för integrationspolitiken ändras så att
begreppet tolerans tas bort till förmån för
begreppet respekt.
Även om det finns tendenser till en positiv
utveckling kan utskottet konstatera att utvecklingen
inom integrationsområdet fortfarande inte är
tillfredsställande i förhållande till de mål som
ställts upp. Den etniska och sociala segregationen
är fortfarande stor. Insatser för att vända
utvecklingen sker visserligen inom en mängd olika
samhällsområden, men det behövs ytterligare insatser
för att den etniska och kulturella mångfalden i
samhället skall tillvaratas.
Den tid som gått sedan riksdagen godkände målen
för den nya integrationspolitiken är alltför kort
för att man skall ha hunnit åtgärda problemen med
segregation och utanförskap i samhället. Att
politiken ännu inte har fått genomslag på alla
områden visar inte minst de åtgärder som vidtagits
eller pågår inom en rad områden på både kommunal och
statlig nivå. Ett flertal utredningar pågår och
många förslag har lagts och är under beredning.
Enligt utskottets mening är det nu mycket viktigt
att noggrant följa utvecklingen och resultaten av
det långsiktiga integrationsarbetet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna Sf334 yrkande 1, Sf28 yrkande 1, Sf400
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sf617 yrkandena 1 och 8,
samt Sf31 yrkande 29. Motion 2000/01:Sf611 yrkande 3
får anses tillgodosedd med vad utskottet anfört och
avstyrks.
Bosättning i kommun
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om bosättning i
kommun.
Jämför reservationerna 5 (v), 6 (kd), 7 (c)
och 8 (mp.
Gällande ordning
Staten lämnar ersättning till kommunerna för
kostnader i samband med mottagande och introduktion
av flyktingar och deras anhöriga enligt förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den statliga
ersättningen är en schablonersättning som lämnas med
ett fast belopp per mottagen person. Denna
ersättning är flerårig och börjar betalas ut månaden
efter det att flyktingen har tagits emot i en
kommun. Ersättningen avser att täcka kostnader för
försörjningsstöd, svenskundervisning och andra
introduktionsinsatser. Kommunen kan också få
ersättning för vissa andra kostnader för äldre,
varaktigt sjuka och för personer med
funktionshinder.
En kommun som träffar en överenskommelse med
Integrationsverket om att ta emot nyanlända får även
en grundersättning, som är oberoende av antalet
mottagna nyanlända.
Skrivelsen
Integrationsverket skall vid bosättningen anvisa
flyktingen till kommuner med överenskommelse om
flyktingmottagande. Koncentrationen av invandrare
till vissa kommuner skall motverkas. Personer som
inte har några önskemål om bosättningsort erbjuds
inte bostad i en kommun där det finns en stor
koncentration av invandrare.
De som kan ordna eget boende under den tid
asylansökan prövas, vilket merparten gör, får också
information om vad val av bostadsort betyder för
möjligheterna för försörjning, utbildning och
förvärvande av svenskkunskaper.
Nyanlända personer bosätter sig till stor del i
storstadsregionerna och de större städerna. Under
perioden 1996-2001 togs 72 000 personer emot i 278
kommuner. Över 70 % av dem som togs emot under
perioden bosatte sig i Stockholm, Göteborg eller
Malmö, förortskommuner till dessa eller i någon
större stad, totalt 65 kommuner. Lägsta antalet,
tillsammans knappt 3 %, togs emot i gles- och
landsbygdskommuner, totalt 48 kommuner.
Motioner
I motion Sf30 yrkande 4 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
anförs att en asylsökande person som bor på
förläggning får hjälp av Integrationsverket med
kommunplacering. Bor personen däremot i eget boende
åligger det kommunen där flyktingen befinner sig när
han eller hon erhåller uppehållstillstånd att finna
en bostad. I dag skall en person som har eget boende
vara beredd att lämna det och acceptera plats på
förläggning för att Integrationsverket skall åta sig
att finna en kommunplacering. Motionärerna anser att
ansvaret för kommunplacering bör ligga hos
Integrationsverket även för de flyktingar som har
eget boende.
I motion Sf31 yrkande 5 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att nyanlända personer skall ha
rätt att välja bostadsort men även ha möjlighet att
flytta till en annan kommun. Samhället skall endast
rekommendera orter. Motionärerna anför att det
därför är viktigt att fler hyresbostäder byggs och
frigörs i kommuner som har få flyktingar.
I motion Sf32 yrkande 5 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att nyanlända skall få välja bostadsort och
att samhället skall erbjuda information om
förhållanden i olika kommuner och bostadsområden.
Systemet med förhandlingar och avtal med kommunerna
bör avskaffas. Stödet till den nyanlända personen
bör i stället bestå av en utvecklingspeng. På så
sätt får individen och den lokala nivån ett större
ansvar.
I motion Sf255 yrkande 4 av Agne Hansson m.fl. (c)
anförs att utgångspunkten skall vara den enskilda
individens behov och önskningar om hur han eller hon
vill inrätta sitt eget liv. Generella och påtvingade
särlösningar för människor med utländsk bakgrund
skall undvikas. Besluten skall fattas så nära den
enskilda individen som möjligt. Då känner sig
människor delaktiga och har möjlighet att påverka
beslut. Flyktingmottagandet bör decentraliseras så
att alla kommuner som kan erbjuda god kvalitet på
mottagandet får möjlighet att göra det. En jämnare
fördelning av mottagandet över landet bidrar till en
positiv syn på flyktingpolitiken och underlättar för
de mottagande kommunerna. Behovet av ökad
decentralisering bör ges regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om översyn av mottagande av och
introduktion för flyktingar och andra invandrare
(dir. 2001:87) skall beakta frågor rörande boendet
för asylsökande och bosättning för nyanlända
flyktingar. Utredaren skall analysera i vilken mån
koncentrationen av asylsökande och nyanlända
flyktingar till vissa kommuner och bostadsområden
påverkar integrationsprocessen.
Utredaren skall överväga om det finns behov av
åtgärder för att få personer att välja ett boende
som innebär så goda förutsättningar som möjligt,
dels under tiden asylansökan prövas, dels för en
individuellt anpassad introduktion och dels en
långsiktigt hållbar integration.
Även vilken betydelse informationsinsatserna från
Migrationsverket och Integrationsverket om bl.a.
tillgång på bostäder, arbete och utbildning på olika
orter haft för flyktingars bosättning skall
analyseras. Om utredaren finner att det finns behov
av att i ökad utsträckning söka påverka boendet, bör
olika alternativ övervägas.
Motionerna Sf30 yrkande 4, Sf31 yrkande 5, Sf32
yrkande 5 och Sf255 yrkande 4 avstyrks med
hänvisning till den pågående utredningen.
Introduktion för nyanlända
invandrare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
- introduktion från första dagen
- introduktion i övrigt
- arbete före uppehållstillstånd
- reformerad flyktingmottagning
- mottagande av ensamkommande barn
- hemutrustningslån
Jämför reservationerna 9 (v, mp), 10 (c), 11
(mp), 12 (m, kd, c), 13 (fp) och 14 (kd, c,
mp).
Gällande ordning
Inom det samordnade flyktingmottagandet skall
samhällets insatser under den första tiden syfta
till att ge de nyanlända förutsättningar att
snabbast möjligt få en bostad, en reguljär
sysselsättning med normal försörjning, goda
svenskkunskaper samt förutsättningar för att bli
delaktiga i samhällslivet.
Det krävs helhetssyn och samordning mellan olika
myndigheter som är delaktiga i introduktionen, och
kommunerna skall ha ett samordnande ansvar för
introduktionsinsatser för nyanlända.
Under den första tiden i en kommun får de nyanlända
flyktingarna m.fl. sin försörjning tillgodosedd
genom introduktionsersättning eller försörjningsstöd
enligt socialtjänstlagen (2001:453).
Introduktionsersättning lämnas i enlighet med de
normer som varje kommun fastställt. Möjligheten för
kommunerna att bevilja introduktionsersättning
infördes den 1 januari 1993 genom lagen (1992:1068)
om introduktionsersättning för flyktingar och vissa
andra utlänningar. Det är kommunerna som svarar för
insatserna. En förutsättning för att kommunen skall
få ersättning är att den, tillsammans med den
berörda personen, upprättar en individuell
introduktionsplan. Målet med introduktionsplanen är
att genom en individuellt anpassad introduktion ge
individen goda förutsättningar att bli
självförsörjande och delaktig i samhället. Samråd
skall alltid ske med andra myndigheter som deltar i
arbetet med introduktionen. Behovet av stöd bör
kunna tillgodoses genom den generella politiken.
Skrivelsen
60 kommuner har valt att använda sig av
introduktionsersättning. Kommunerna bestämmer själva
introduktionsersättningens storlek, utformning och
regler. Antalet kommuner som utbetalar
introduktionsersättning har sedan år 1998 ökat från
56 till 64 år 2000, vilket motsvarar cirka hälften
av de kommuner som har överenskommelse om
flyktingmottagande. Framför allt de större
kommunerna har valt att införa
introduktionsersättning. Av dem som tagits emot
under år 2001 bor två tredjedelar i kommuner som
utbetalar introduktionsersättning. Av totalt
utbetalt försörjningsstöd eller
introduktionsersättning till flyktingar under första
halvåret 2001 svarar introduktionsersättningen för
något mer än hälften.
De flesta kommunerna har valt en ersättningsnivå
som i varierande grad överstiger kommunens norm för
försörjningsstöd. Uppföljning visar att denna modell
ökar motivationen hos deltagarna. Ersättningsformen
stimulerar till ett ekonomiskt ansvarstagande som
mer överensstämmer med en lön. Modellen ger även
möjligheten att utbetalning sker vid någon annan
enhet i kommunerna än socialtjänsten. Drygt en
tredjedel av kommunerna har utgått från normen för
försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och gör
månadsvisa behovsprövningar som påminner om den
prövning som görs vid ansökan om försörjningsstöd
enligt socialtjänstlagen. En del av dessa kommuner
upplever inte någon större skillnad mellan
introduktionsersättning och försörjningsstöd.
En nationell uppföljning startade under våren
1999. Integrationsverket har till uppgift att följa
upp introduktionen och återföra resultatet av
uppföljningen till kommuner och andra aktörer.
Uppföljningen skall visa hur introduktionen har
underlättat etableringen och göra jämförelser mellan
olika kommuner. På så sätt kan en kommun få en
bättre uppfattning om resultatet i den egna kommunen
och få en uppfattning om hur introduktionen kan
förbättras.
Ett trendbrott har skett beträffande
försörjningskostnaderna. I Integrationsverkets
rapport Trenden vänder (2001:04) har verket
undersökt kommunernas kostnader för försörjningsstöd
för dem som mottagits år 1997. Studien visar att
försörjningskostnaderna per flykting under
mottagningsåret och de tre följande åren är den
lägsta genomsnittliga kostnaden som uppmätts under
1990-talet. Den kraftiga förbättringen, jämfört med
kostnader för de nyanlända som togs emot i
kommunerna åren 1995 och 1996, visar på en total
minskning med 24 000 kr per person (från ca 140 000
till 116 000 kr). Minskningen beror på betydligt
färre äldre nyanlända och på en förbättrad
egenförsörjning. Förbättringen av egenförsörjning
sker i första hand i de kommuner som inte tillhör
storstadsregionerna. Speciellt gynnsam är
utvecklingen i industrikommuner samt i mindre och
medelstora kommuner.
En överenskommelse har träffats mellan
Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket,
Migrationsverket, Skolverket och Svenska
Kommunförbundet om samverkan för ökad sysselsättning
bland invandrare och för förbättrad introduktion.
Överenskommelsen skall utgöra en plattform för ett
förändringsarbete och syftar till att stärka
samarbetet mellan berörda myndigheter. Strategin är
att asylsökande, flyktingar och andra nyanlända
invandrare skall kunna tillvarata och utveckla sina
resurser bättre genom att myndigheterna genom ett
samordnat arbete blir effektivare.
I budgetpropositionen för år 2000 (prop.
1999/2000:1) avsatte regeringen 100 miljoner kronor
per år för perioden 2001-2003 för att öka
sysselsättningen bland invandrare. Medlen skall
bl.a. användas till att utveckla introduktionen.
Regeringen beslutade om en översyn av mottagande
av och introduktion för flyktingar den 1 november
2001. Utredningen skall vara klar den 31 mars 2003.
Utredningen skall se över vilka hinder som finns för
att flyktingar m.fl. skall få en individuellt
anpassad introduktion, bli självförsörjande och
delaktiga i samhällslivet. Arbetet med att utveckla
introduktionen för flyktingar och andra invandrare i
samarbete mellan olika myndigheter är viktigt för
att underlätta integrationsprocessen. Regeringen
bedömer att detta arbete kan behöva kompletteras med
strukturella åtgärder i form av t.ex. författnings-
och regeländringar.
Regeringen beslutade i februari 2002 att ge
Migrationsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att
gemensamt och i samråd med Integrationsverket,
Barnombudsmannen, Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet förbättra mottagandet av de
ensamkommande barnen. I uppdraget ingår bl.a. att
kartlägga och analysera bakgrunden till att barn
kommer ensamma till Sverige och förbättra samverkan
mellan myndigheter så att barnets bästa främjas och
att utreda eventuella oklarheter i lagstiftningen
och vid behov föreslå författningsändringar.
Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 maj
2002.
Motioner
Det finns två motioner som behandlar inledningen av
introduktionen. I den första motionen Sf30 yrkande 3
av Ulla Hoffmann m.fl. (v) anförs att
integrationspolitiken även skall innefatta tiden på
mottagningsenheterna och att regeringen bör inleda
ett arbete som syftar till att integrationen börjar
den dagen en person söker asyl. I den andra motionen
Sf31 yrkande 2 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
anförs att integration skall ske redan från den
första dagen även om en person senare blir avvisad.
I motion Sf31 yrkande 1 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att individuella
introduktionsprogram skall upprättas omgående av
kommunen. Människor med flyktingerfarenhet och egen
erfarenhet från introduktionsprogrammen bör utforma
den övergripande planeringen.
Introduktionsprogrammet kan även utformas som en
demokratiskolning för nyanlända och bofasta.
Istället för enbart information och
envägskommunikation bör det vara en dialog där det
gäller att förändra attityder.
I yrkande 4 påtalas behovet av en översyn av
introduktionsersättningens storlek eftersom den
länge legat på samma nivå.
I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om
tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av
mottagandet och introduktion. Kvinnors situation bör
särskilt uppmärksammas då kvinnor och män har olika
möjligheter och förutsättningar.
I motion Sf33 yrkande 1 av Ana Maria Narti och Elver
Jonsson (fp) anförs att nuvarande regelverk
försvårar flyktingars start i Sverige. Långa
väntetider och ovisshet bidrar till svårigheter.
Handläggningstiderna bör kortas och det bör
lagstiftas därom. Motionärerna vill reformera
flyktingmottagandet och anser att handläggningen
inte bör överstiga tre månader.
I motion Sf31 yrkande 9 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen vad gäller
ansvarsfördelningen för ensamkommande barn
beträffande asylfrågan, boende och hälsa.
Det finns två motionsyrkanden som berör
hemutrustningslån. Siw Wittgren-Ahl (s) anför i
motion Sf343 att många flyktingar inte har kommit ut
på arbetsmarknaden efter två år och söker därför
anstånd med betalningen. Räntan fortsätter att löpa
under anståndstiden vilket medför att skulden ökar.
Permanent skuldsättning och socialbidragsberoende
kan hindra dessa grupper från att bli
självförsörjande. Det finns anledning att följa hur
skuldbördan hos flyktingarna påverkar deras
möjlighet till integration i samhället.
I motion Sf363 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s)
anförs att villkoren för återbetalning ibland medför
att låntagarna hamnar i en ekonomisk fälla. Lånen
till hemutrustning bör vara räntefria. Motionärerna
menar att regeringen bör följa utvecklingen
beträffande hemutrustningslån, göra en översyn av
villkoren och vidta åtgärder om det anses
nödvändigt.
I motion Sf255 yrkande 3 av Agne Hansson m.fl. (c)
anförs att kommunernas samarbete med berörda
myndigheter är bristfällig på grund av byråkrati och
trubbiga verktyg. Genom ökat samarbete vid
mottagandet av asylsökande skapas en helhetsbild i
ärendet och individen får ökat inflytande över sin
situation. Detta bör ges regeringen till känna.
I motion Sf27 yrkande 1 av Birgitta Carlsson m.fl.
(c) anförs att tillfälligt arbetstillstånd i
avvaktan på uppehållstillstånd skall införas för att
nyanlända flyktingar så snart som möjligt skall få
en bra introduktion så att han eller hon lättare kan
integreras i samhället. Motionärerna anser att ett
arbete är bästa vägen till integration.
Utskottets ställningstagande
Utskottet gör i likhet med regeringen bedömningen
att introduktionen för nyanlända invandrare ännu
inte är anpassad till individens bakgrund och
förutsättningar. Uppföljningen visar att det finns
tydliga utvecklingstendenser i positiv riktning men
att det fortfarande finns brister i verksamheten.
Under 2001 har ett arbete med en förbättrad
introduktion påbörjats. En översyn pågår också för
att ta reda på om det finns behov av ytterligare
åtgärder för att utveckla en bättre och mer
individanpassad introduktion.
Utskottet anser liksom regeringen att det är
viktigt för det fortsatta livet i Sverige att den
nyanlände får en stabil grund under
introduktionsperioden. En bostad, en reguljär
sysselsättning med normal försörjning och goda
svenskkunskaper är förutsättningar för att bli
delaktig i samhällslivet. Vad gäller introduktion,
för flyktingar anser utskottet att det behövs
förbättringar av introduktionen, men regeringens
utredning om översyn av introduktionen och
eventuella behov av strukturella åtgärder för att
effektivisera introduktionen bör avvaktas. Med
anledning av det anförda avstyrks motionerna Sf30
yrkande 3, Sf31 yrkandena 1 och 2 samt Sf255 yrkande
3.
Utskottet framhåller att det är angeläget att både
mottagandet av och introduktionen för ensamkommande
barn och ungdomar genomförs på ett bra sätt och med
barnens bästa som utgångspunkt. Utskottet har senast
i betänkande 2001/02:SfU8 Migration och asylpolitik
behandlat frågor rörande de ensamkommande utländska
barnen, och därvid understrukit vikten av att
mottagandet av ensamkommande barn snarast
förbättras. Med hänsyn till Migrationsverkets och
Socialstyrelsens uppdrag är något uttalande från
riksdagens sida inte påkallat. Motion Sf31 yrkande 9
bör därför avslås.
När det gäller motion Sf31 yrkande 10 kan utskottet
konstatera att regeringen i skrivelsen anger att det
fortsatta integrationspolitiska arbetet bl.a. skall
verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och att
de jämställdhetspolitiska målen skall särskilt
beaktas i integrationsprocessen.
Utskottet vill även påpeka att det i
kommittéförordningen anges att om förslagen i ett
betänkande har betydelse för jämställdheten mellan
kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de
integrationspolitiska målen skall konsekvenserna i
det avseendet anges i betänkandet.
Motion Sf31 yrkande 10 avstyrks med hänvisning
till det anförda.
Beträffande introduktionsersättningens storlek ingår
den aspekten i den pågående utredningen om
mottagande av och introduktion för flyktingar m.fl.
Utredaren skall undersöka hur kommunerna hittills
använt introduktionsersättning och om ersättningens
utformning haft någon betydelse för
introduktionsresultaten samt föreslå hur en
obligatorisk introduktionsersättning kan utformas.
Motion Sf31 yrkande 4 avstyrks med hänvisning till
den pågående utredningen.
Vad gäller eventuella problem med hemutrustningslån
enligt motionerna Sf343 och Sf363 vill utskottet
hänvisa till att det i den pågående översynen av
mottagande av och introduktion för flyktingar även
ingår att analysera om hemutrustningslånets
utformning och syfte har någon betydelse för
bosättningen och introduktionen. Utskottet anser att
denna analys bör avvaktas. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna Sf343 och Sf363.
Långa handläggningstider i utlänningsärenden har
länge varit ett problem. Utskottet har vid flera
tillfällen nödgats att konstatera detta. På förslag
av utskottet i betänkande 2001/02:SfU2 tillkännagav
riksdagen för regeringen att den snarast bör
återkomma till riksdagen med ett förslag till en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden.
Utskottet har erfarit att regeringen avser att
återkomma med en proposition under hösten 2002.
Utskottet vill även påpeka att i 2002 års
ekonomiska vårproposition föreslås förstärkningar på
tilläggsbudgeten för innevarande år dels till
Migrationsverket med 60 miljoner kronor, dels till
Utlänningsnämnden med 20 miljoner kronor. Eftersom
mängden asylsökande överstiger tidigare bedömningar
utökas anslagen för att inte handläggningstider och
väntetider skall öka.
Motion Sf33 yrkande 1 avstyrks därmed.
Utskottet behandlade i betänkande 2001/02:SfU8 ett
yrkande om tillfälliga arbetstillstånd i avvaktan på
uppehållstillstånd och anförde att om
Migrationsverket bedömer att ett beslut i ett
asylärende inte kan fattas inom fyra månader kan den
asylsökande arbeta utan krav på arbetstillstånd. Mot
bakgrund av det anförda avstyrks motion Sf27 yrkande
1.
Svenska för invandrare (sfi)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner
- svenska för invandrare (sfi)
- svenska för invandrare och arbetspraktik
- registrering av arbetssökande
Jämför reservationerna 15 (m), 16 (c), 17
(kd, c, mp) och 18 (kd).
Skrivelsen
Svenska för invandrare skall ge vuxna invandrare
grundläggande kunskaper i svenska språket och om det
svenska samhället. Språkutbildningen och
samhällsinformationen inom sfi utgör därmed ett
centralt inslag i introduktionen. Undervisningen
skall kunna påbörjas så snart som möjligt, dock
senast inom tre månader från det att den nyanlända
invandraren är folkbokförd i en kommun. Riktvärdet
för undervisningens omfattning i tid är 525 timmar.
Regeringen har i propositionen om vuxnas lärande
och utvecklingen av vuxenutbildningen (2000/01:72)
framhållit att situationen inom sfi är bekymmersam.
Bara var tredje deltagare når målen för sfi inom fem
terminer. Efter fyra år har knappt hälften av
deltagarna nått målen för sfi.
Av Integrationsverkets rapport Kommunernas
introduktionsverksamhet för nyanlända invandrare
(2000:5) framgår att i 97 % av de 113 kommuner som
deltog i undersökningen är väntetiden för att
påbörja sfi högst tre månader. De flesta kommunerna
delar in deltagarna efter förkunskaper i svenska
språket eller utbildningsbakgrund, men endast ca en
femtedel efter utbildningsnivåer. Indelning efter
yrkesbakgrund sker mer sällan. Praktik i kombination
med sfi förekommer mer sällan eller aldrig i mer än
hälften av kommunerna. Samtidigt uppger 35 % av
kommunerna att de varvar sfi med praktik varje dag.
Riksdagens revisorer har i rapporten Språk och
arbete (RR:2000/01:3) granskat sfi-undervisningen.
Revisorerna påpekar bland annat att en stor andel
lärare saknar utbildning i svenska som andraspråk
och att endast hälften av de studerande klarar sfi-
betygsnivån. Revisorerna kritiserar Skolverket för
att en mer genomgripande analys och utvärdering av
studieresultaten inom sfi inte gjorts trots att de
länge varit bristfälliga. Skolverket borde i större
omfattning ha bedrivit aktiv tillsyn mot bakgrund av
de dåliga resultaten. Enligt revisorerna bör
Skolverket tydligare prioritera uppgiften att främja
utvecklingen av kvaliteten på svenskundervisningen
för invandrare.
Skollagen har nyligen ändrats så att kommunernas
ansvar för svenskundervisningen utvidgats till att
gälla alla invånare med behov av utbildningen.
Ändringen medför möjlighet till en större
differentiering av utbildningen med hänsyn till
deltagarnas förutsättningar och behov.
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att
genomföra en satsning på kompetensutveckling för
lärare i sfi och anvisat särskilda medel för
ändamålet. Regeringen understryker att skolformens
identitet behöver stärkas och att sfi skall
förverkliga utbildnings-, sysselsättnings- och
integrationspolitiska mål i det svenska samhället.
Skolverket fick under 2001 i uppdrag att utarbeta
förslag till nya kursplaner för sfi. De nya
kursplanerna skall präglas av att deltagarnas
bakgrund, förutsättningar och behov av att lära sig
tala och skriva svenska varierar starkt och att de
därmed kan ha olika studiemål. Förslaget till nya
kursplaner har nyligen redovisats.
Skolverket har också i uppdrag att i samråd med
Högskoleverket och Svenska Kommunförbundet undersöka
hur sfi för högutbildade invandrare kan anordnas i
högskolemiljö. Uppdraget skall redovisas senast den
31 december 2002.
Motioner
I motion Sf27 yrkande 2 av Birgitta Carlsson m.fl.
(c) anförs att sfi-undervisningen måste bli mer
fordrande vad gäller resultat. Undervisningen måste
bättre anpassas efter elevernas situation, bakgrund,
förkunskaper och intresse. Även kvalitet, pedagogik
och metodik bör förbättras. Motionärerna anser att
möjligheter till arbete och ökat deltagande i
samhället uppnås genom kvalitet i undervisning i
svenska för invandrare. Genom goda svenska
språkkunskaper uppnås kunskap om historia, kultur,
lagar och regler i Sverige. God svenska är en
förutsättning för att kunna etablera sig i
samhället.
I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att
svenskundervisning för invandrare bör kombineras med
arbetspraktik. Motionärerna menar att erfarenheter
visar att de personer som snabbt får tillgång till
arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen
på ett bättre sätt. Tillgång till arbetsmarknaden
skapar känsla av samhörighet och delaktighet.
I motion Sf28 yrkande 3 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs att kraven på sfi skall skärpas och
utbildningen individualiseras. Motionärerna menar
att detta kan uppnås genom en s.k. sfi-check - den
som invandrat får en check att köpa
svenskundervisning för. En sfi-check ger inflytande
för den det berör, och när pengarna följer individen
kommer konkurrensen mellan utbildningsanordnarna att
höja kvaliteten. Sfi skall utvärderas varje år och
resultaten skall offentliggöras.
I motion Sf31 yrkande 6 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
anförs att svenskundervisning för invandrare skall
börja ännu tidigare än inom tre månader som framgår
av skollagen. Motionärerna anser att kommunerna bör
samarbeta mer med de lokala arbetsförmedlingarna i
syfte att finna praktikplatser. Man lär sig språket
lättare i en relation, t.ex. på en arbetsplats, än i
ett klassrum.
I motion 2000/01:Sf645 yrkande 28 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anför motionärerna att det är viktigt att sfi-
kurserna är individualiserade och anpassade efter
utbildningsnivå, språkgrupper, förutsättningar och
ambitionsnivå. I flera kommuner har försök gjorts
där nyanlända har påbörjat språkundervisning som
kopplats till en praktisk utbildning med inriktning
på yrkestermer. Metoden har varit framgångsrik och
bör praktiseras enligt motionärerna.
Yrkande 27 avser invandrares möjligheter att
tillgodogöra sig det svenska språket i arbetslivet.
Utan tillräckliga sfi-poäng får en arbetssökande
inte registrera sig på arbetsförmedlingen.
Motionärerna anser att utbildaren skall ha möjlighet
att skriva ett intyg om elevens språkkunskaper eller
att arbetsförmedlingen skall anordna ett språktest
för att kunna erbjuda en lämplig praktikplats. För
många arbetskraftinvandrade har vägen till språket
gått via arbetsplatsen.
I motion Sf30 yrkande 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
anförs att lagstiftningen bör förtydligas så att en
asylsökande ges möjlighet att fortsätta
svenskundervisningen till den dag han eller hon får
ett slutgiltigt besked i ärendet så att han eller
hon inte skall behöva avbryta undervisningen vid det
första avslagsbeskedet.
Utskottets ställningstagande
Allvarlig kritik har tidigare riktats mot sfi, och
utskottet noterar att regeringen i skrivelsen
redovisar åtgärder som vidtagits för att förbättra
svenskundervisningen för invandrare.
Utskottet vill påpeka att Skolverkets förslag till
nya kursplaner innebär att sfi får en ny struktur
med olika studievägar och olika kurser. Studietakt,
arbetsformer och innehåll anpassas till individens
behov, och den studerande kan byta studieväg.
Kurserna kan integreras med annan verksamhet, t.ex.
praktik, yrkesutbildning eller andra studier.
Utgångar, där den studerande får både betyg och
intyg, finns efter varje kurs. Utskottet vill också
påpeka att kommunernas ansvar för
svenskundervisningen nyligen har vidgats och öppnat
möjligheter till en större differentiering av
utbildningen med hänsyn till deltagarnas
förutsättningar och behov.
Utbildningsutskottet har i yttrande avstyrkt
ifrågavarande följdmotioner och därvid anfört bl.a.
följande.
Utbildningsutskottet har nyligen behandlat
motioner om svenskundervisning för invandrare (bet.
2001/02:UbU10 Skolan m.m.) och föreslagit att
yrkandena skulle avslås med hänvisning till det
arbete som pågår inom Regeringskansliet vad gäller
nya kursplaner för svenskundervisning för
invandrare.
Vad gäller möjligheterna att använda språket t.ex.
på en arbetsplats hänvisar utbildningsutskottet till
de regler om praktik som finns i 9 § förordningen om
svenska för invandrare. Förordningen reglerar
tillräckligt kommunernas skyldighet att i samarbete
med arbetsförmedlingen verka för
arbetsplatsorientering eller förvärvsarbete som ger
deltagarna möjlighet att träna sig i att tala
svenska.
Utbildningsutskottet har understrukit vikten av
att deltagarna i sfi får delta i en meningsfull och
språkutvecklande praktik. Praktik kan, förutom att
ge ökade språkkunskaper, också ge inblick i
arbetslivet och möjlighet till ett arbete.
Utbildningsutskottet anser inte att en sfi-check
skall införas eller att sfi obligatoriskt skall
konkurrensutsättas genom upphandling.
Socialförsäkringsutskottet noterar att även
arbetsmarknadsutskottet (i bet. 2001/02:AU5
Arbetsmarknadspolitiska frågor) har avstyrkt
motionsyrkanden om praktik i samband med
svenskundervisning med hänvisning till att det redan
i dag är möjligt att kombinera svenskundervisning
och arbetspraktik. Arbetsmarknadsutskottet hänvisar
även till ett pågående arbete inom Regeringskansliet
vad avser möjlighet att anordna sfi inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen.
När det gäller sfi och krav för att anses stå till
arbetsmarknadens förfogande framhöll
arbetsmarknadsutskottet i betänkande 2001/02:AU5 att
vissa arbetsförmedlingar ställer krav på godkänd sfi
för att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Arbetsmarknadsutskottet ansåg att man inte bör
ställa upp generella regler utan se till bakgrund
och förutsättningar i det enskilda fallet att komma
ut på arbetsmarknaden.
Socialförsäkringsutskottet finner ingen anledning
att ha någon annan uppfattning än den ovan
redovisade. Motionerna Sf27 yrkandena 2 och 3, Sf28
yrkande 3, Sf31 yrkande 6 avstyrks. Även motion
2000/01:Sf645 yrkandena 27 och 28 avstyrks.
Vad gäller svenskundervisning under asylprövningen
har utskottet i betänkande 2001/02:SfU8 påpekat att
Migrationsverket enligt lagen om mottagande av
asylsökande skall ge den asylsökande tillfälle att
delta i svenskundervisning och att detta inte är
begränsat till tiden för handläggning i första
instans. Motion Sf30 yrkande 2 får därmed anses vara
tillgodosedd.
Validering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om validering.
Jämför reservation 19 (m, kd, c).
Skrivelsen
Utländsk arbetslivserfarenhet och utbildning skall
tas till vara; det är av vikt för både individen och
samhället. Det är angeläget att den kompetens en
enskild person besitter kan dokumenteras både när
det gäller kunskaper validerade mot specifika
kompetenskrav i arbetslivet eller när det gäller det
formella utbildningssystemet.
Regeringen tillsatte i november 1999 en utredning
om validering av vuxnas kunskap och kompetens (dir.
1999:86), vars huvudsakliga uppdrag var att utveckla
metoder och modeller för validering av utländsk
yrkeskompetens på gymnasial nivå. Utredningen
avlämnade sitt betänkande i oktober 2001. Regeringen
behandlar nu frågorna kring validering och har för
avsikt att presentera en proposition under riksmötet
2002/03.
Motioner
I motion Sf28 yrkande 4 av Margit Gennser m.fl. (m)
framhåller motionärerna att personer med framför
allt utomnordisk utbildning och yrkeserfarenhet har
problem med att få sin utbildning och sina
erfarenheter validerade. Invandrade personer möts
ofta av okunskap och oförståelse för vilken kunskap
de har inom sitt yrkesområde. Det gäller både
högutbildade akademiker och de med gedigna
yrkeskunskaper. Dessa personer förlorar sitt
yrkeskunnande genom att hamna utanför yrkeslivet då
de i stället för att arbeta blir placerade i
långdragna grundläggande kurser i svenska.
I motion Sf32 yrkande 2 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att det måste skapas möjligheter för personer
med utbildning från andra länder att få sin
utbildning värderad för att så snart som möjlig
kunna börja arbeta eller komplettera sin utbildning
i Sverige. Arbetssökande med yrkeskunskaper utan
formell utbildning har ett sämre utgångsläge på
arbetsmarknaden, vilket måste förändras. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag på hur denna fråga
skall lösas.
I motion Sf27 yrkande 4 av Birgitta Carlsson m.fl.
(c) anförs att en bidragande orsak till att
människor med utländsk bakgrund har svårt att ta sig
in på arbetsmarknaden är att vissa arbetsgivare
finner det svårt att översätta invandrares
kunskaper. Yrkeserfarenhet skall kunna översättas så
att eventuella kompletteringar kan göras. Genom att
förändra och sprida kunskap om valideringssystemet
kan insatser göras på ett tidigt stadium.
I motion 2000/01:Sf619 yrkande 1 av Maud Ekendahl
och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) framförs behovet av
ett program och förslag för att tillvarata
migranters utbildning och yrkeskunskaper på ett
effektivare sätt än i dag. Många av de flyktingar
som kommit till Sverige är mycket välutbildade, och
många har en bakgrund som småföretagare. Invandrare
riskerar att få arbeten inom andra yrken än vad de
är utbildade för. De som vill starta företag möter
många hinder. Motionärerna anför att dessa hinder
måste undanröjas.
I motion 2000/01:Sf629 av Marie Granlund och Leif
Jakobsson (s) anförs att akademiker med utländsk
bakgrund skall tillvaratas på ett bättre sätt på
arbetsmarknaden, bl.a. på grund av att det råder
brist på arbetskraft inom vissa områden men även av
humanitära skäl. Långa väntetider kan medföra att
kunskap och erfarenhet blir inaktuella. En tidig
kartläggning av personens utbildningsbakgrund och
yrkeserfarenhet skall resultera i en handlingsplan.
Motionärerna anför att det behövs åtgärder som
validering av examina, särskilt studiestöd för
kompletteringskurser, differentierad
flyktingintroduktion samt arbetspraktik för att
underlätta invandrade akademikers inträde på
arbetsmarknaden.
Utskottets ställningstagande
Utbildningsutskottet framför i sitt yttrande över
följdmotionerna att ett väl fungerande system för
validering av utbildning och andra kunskaper är
viktigt dels för individen, dels för samhället.
Validering av en nyanländ invandrares kunskaper,
framför allt om den genomförs omgående, kan bidra
till att den enskilde får ett arbete kort efter
ankomsten till Sverige. Validering kan också på så
sätt leda till att samhället bättre kan ta till vara
kunskaperna hos den som kommer till Sverige.
Vad gäller validering av högskolestudier vill
utbildningsutskottet peka på den
valideringsverksamhet som utförs av framför allt
Högskoleverket. Verket bedömer utländsk högre
utbildning för yrkesverksamhet i Sverige samt
forskarutbildning som leder till doktorsexamen.
Validering är avsedd att vara en vägledning för
arbetsgivare och för svenska universitet och
högskolor. Valideringsverksamhet bedrivs också av
Sjöbefälsskolan, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen,
Jordbruksverket och Luftfartsverket. Validering av
utländsk gymnasieutbildning görs av Verket för
högskoleservice i samband med antagning till
högskoleutbildning.
Vad avser validering av yrkeskunskaper hänvisar
utbildningsutskottet till att regeringen har för
avsikt att presentera en proposition under riksmötet
2002/03.
Utbildningsutskottet avstyrker ifrågavarande
följdmotioner.
Med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört
anser socialförsäkringsutskottet att
motionsyrkandena Sf28 yrkande 4, Sf32 yrkande 2 och
Sf27 yrkande 4 bör avslås. Även motionerna
2000/01:Sf619 yrkande 1 och 2000/01:Sf629 bör
avslås.
Utbildning och språk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
- utbildning och språk
- gömda barns skolgång
Jämför reservationerna 20 (kd), 21 (fp), 22
(mp) och 23 (mp).
Skrivelsen
Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat under
de senare åren. Många av dem som kommit hit i
skolåldern har bristfällig skolgång eller saknar
skolgång och elever som har invandrat efter de
första åren i grundskolan har sämre skolresultat än
andra. Även elever med utländsk bakgrund, där också
elever som är födda i Sverige ingår, uppvisar
generellt sämre resultat i skolan. Ett flertal
orsaker har lyfts fram som förklaring. På senare tid
har det hävdats att social bakgrund och situation är
en starkare bidragande orsak till problem i skolan
än utländsk bakgrund.
Inom storstadssatsningen satsas medel för att
genom förbättrade språkkunskaper nå målen i
grundskolan. Bland annat anordnas språk- och
studieverkstäder där eleverna får hjälp med
läxläsning och att på sitt eget modersmål förstå
innebörden i svenska ord. Antalet barn som inte
klarar godkänt minskar i flera av dessa skolor.
Förskolesatsningen innebär att alla barn i åldern
3-5 år, i de bostadsområden som ingår i avtalet,
erbjuds förskoleverksamhet. I samtliga dessa
förskolor görs personalförstärkningar samtidigt som
den språkliga kompetensen hos personalen höjs genom
utbildning och metodutveckling. I skrivelsen betonas
förskolans arbete med att utveckla både det svenska
språket och modersmålet hos barnen.
Språkutvecklingen är mycket aktiv åren närmast före
skolstarten.
Modersmålet är viktigt för att barn och ungdomar
skall kunna utveckla sin kulturella identitet och få
en lyckad skolgång. När det gäller
modersmålsundervisning är elever enligt grundskole-,
gymnasie- och särskoleförordningen berättigade att
få undervisning i sitt modersmål. Villkoret är att
språket är ett dagligt umgängesspråk mellan eleven
och minst en förälder eller vårdnadshavare.
Det finns en rad problem kring både
modersmålsundervisning och studiehandledning på
modersmål, bl.a. är det bara ungefär hälften av dem
som är berättigade till modersmålsundervisning som
deltar, och modersmålsstöd i förskolan bedrivs i
begränsad omfattning. Med anledning av detta fick
Skolverket i juni 2001 ett uppdrag att bl.a.
kartlägga organisationen och omfattningen av
modersmålsundervisningen samt studiehandledningen i
grundskolan och gymnasieskolan. I uppdraget ingår
även modersmålsstöd i förskolan. Skolverket skall
lämna konkreta förslag på stimulansåtgärder samt
eventuella förordningsändringar senast den 15 maj
2002.
Inom ramen för den särskilda lärarutbildningen
(SÄL) kommer behovet av lärarutbildning för
modersmålslärare att beaktas. Lärarhögskolan i
Stockholm har på regeringens uppdrag anordnat en
fortbildningskurs för svenskfinska modersmålslärare
under år 2001.
Det märks inga större skillnader mellan infödda
svenskar och de som invandrat vid jämförelse av
utbildningsnivån. Stora skillnader finns däremot
beroende på vilket land invandraren kommer ifrån.
Skillnaderna i utbildningsnivå beror också på
gruppernas olika ålderssammansättning. De utrikes
födda kvinnorna har en något lägre andel med högre
utbildning.
Motioner
I motion Sf32 yrkande 4 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att hemspråksundervisning är positivt både
för den enskilde individen och en tillgång för
samhället vad avser både språkkunskaper och
kulturell kompetens på en mängd olika områden.
Rätten till hemspråksundervisning skall stärkas
ytterligare.
I motion Sf31 yrkande 14 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
anförs att hemspråkslärarnas status måste höjas till
samma nivå som andra språklärares.
I yrkande 13 anförs att förskolan skall förmedla
kunskap om olika kulturer, språk och kunskaper.
I yrkande 16 framförs att det bör vara möjligt att
erbjuda barn som gömmer sig för att undgå utvisning
någon form av skolundervisning. Barn kan leva gömda
under lång tid, och möjligheten till skolgång skulle
förbättra deras psykiska hälsa och fortsatta
utveckling, oavsett om de får stanna i Sverige eller
inte.
I yrkande 28 anförs att många ungdomar med
invandrarbakgrund inte tillåts delta i skolans
sexualundervisning för sina föräldrar. Denna kunskap
måste nå dessa ungdomar på annat sätt. Motionärerna
menar att en möjlighet är att Integrationsverket
tillsammans med ungdomsmottagningarna och skolorna
startar ett samarbete för att nå ungdomarna. En
dialog bör även föras med invandrarföreningarna.
Ana Maria Narti och Elver Jonsson (fp) anför i
motion Sf33 yrkande 2 att skolan riskerar att bli en
segregerad del av det svenska samhället där eleverna
med utländsk bakgrund missgynnas. Motionärerna menar
att Sverige behöver en ny skolpolitik och skola som
kan ge kunskaper till varje elev utifrån individens
behov och förutsättningar. Med särskild satsning på
läsning och skrivning redan från förskolan kan barn
med utländsk bakgrund nå lika goda resultat i
svenska som barn med helsvensk bakgrund. Skolan kan
bli ett verktyg för att motverka segregation.
Bostadssegregationens effekter kan brytas om elever
från olika områden integreras i en skola genom att
elever får större möjligheter att gå på en skola i
ett annat område än där de bor. Grund- och
gymnasieskolor i utsatta bostadsområden bör
profileras och genomgå en kvalitetssäkring. Varje
skola skall forma sin speciella inriktning utifrån
lokala förutsättningar och lärarnas intressen och
kompetens.
Utskottets ställningstagande
Utskottet framhåller liksom regeringen att kunskaper
i svenska språket är av stor betydelse för
integrationen. Goda kunskaper både i svenska och i
modersmålet är viktiga för elevens möjligheter att
få bra skolgång och kunna utveckla sin kulturella
identitet.
Utskottet noterar att det pågår åtgärder för att
stärka det svenska språket och utbildningen ur ett
integrationsperspektiv.
Utbildningsutskottet har i yttrandet beträffande
modersmålets ställning angivit att det ligger ett
värde i att modersmålsundervisningen integreras med
den övriga verksamheten i skolan och ses som en del
av skolans språkprogram samt att det är viktigt att
modersmålslärarna är en del av skolornas lärarlag.
Utbildningsutskottet menar dock att det är viktigt
att invänta resultatet av Skolverkets utredning
innan eventuella förändringar vad gäller modersmål i
skolan kan bli aktuella.
Utbildningsutskottet skriver i sitt yttrande att
det är en mycket viktig uppgift för såväl förskola
som skola att stimulera och stödja språkinlärningen
hos barn och ungdomar med utländsk bakgrund.
Situationen för de ungdomar som nyligen kommit till
Sverige med svårigheter att lära sig svenska och att
klara skolan måste naturligtvis mötas med aktiva
åtgärder. Utbildningsutskottet framhåller
storstadssatsningen som ett bra exempel. Även
kommuner och stadsdelar bör kunna använda sig av de
metoder som används inom satsningen. Varje kommun
bör överväga lämpliga åtgärder för de elever som
behöver extra stöd i skolan. Satsningen på
personalförstärkningar i skola och fritidshem gör
det möjligt att öka insatserna.
Utbildningsutskottet understryker i sitt yttrande
betydelsen av en väl fungerande sexualundervisning i
skolan. När det gäller frågan om undervisningen för
ungdomar med invandrarbakgrund menar
utbildningsutskottet att det är viktigt att de
rättigheter som tillkommer elever i grund- och
gymnasieskolan självfallet gäller för alla. Det
framstår således självklart att samtliga elever
också bör delta i sexualundervisningen i skolan.
Utbildningsutskottet menar också att det är viktigt
att lärarna informerar de föräldrar som motsätter
sig att deras barn deltar i sexualundervisning om
syftet med undervisningen och så långt det är
möjligt samverkar med föräldrarna när det gäller
genomförandet av undervisningen. Utskottet anser att
det ankommer på kommunen och skolan att besluta om
hur undervisningen skall genomföras så att den når
alla.
När det gäller profilskolor behandlade
utbildningsutskottet frågan i betänkande
2001/02:UbU1, och utskottet framhöll att det
ankommer på kommunerna själva att besluta om t.ex.
eventuella profileringar av sina skolor. När det
gäller möjligheten att välja skola inom en kommun är
detta också en fråga för kommunen att besluta om.
Utbildningsutskottet avstyrker ifrågavarande
följdmotioner. Socialförsäkringsutskottet delar
utbildningsutskottets uppfattning och avstyrker
därmed motionerna Sf32 yrkande 4, Sf31 yrkandena 13,
14 och 28 samt Sf33 yrkande 2.
Socialförsäkringsutskottet har vid behandlingen av
proposition 2000/01:115 om asylsökande barns
skolgång m.m. (yttrande 2000/01:SfU8y) uttalat sig
om gömda barns möjligheter till bl.a. skolgång.
Enligt utskottet var det ett särskilt allvarligt
problem att barn antas hålla sig gömda med hänsyn
till riskerna för att barnen skadas i sin hälsa och
utveckling. Utskottet underströk betydelsen av väl
motiverade beslut för att skapa förståelse för att
ansökningar om uppehållstillstånd avslås, när
sökandena inte har tillräckliga skäl att stanna i
landet. Utskottet konstaterade att möjligheten till
utbildning är av stor betydelse även för barn som
inte har rätt att vistas i Sverige. Utskottet var
dock inte berett att förorda att även gruppen gömda
barn skall ges en uttrycklig rätt till utbildning
m.m. Socialförsäkringsutskottet vidhåller sin
tidigare intagna uppfattning.
Även utbildningsutskottet menar i sitt yttrande
att rätt till utbildning inte bör gälla barn som
hålls gömda inför verkställighet av ett beslut om
avvisning eller utvisning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf31
yrkande 16.
Utvecklingen i storstadsregionerna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om utvecklingen
i storstadsregionerna.
Jämför reservationerna 24 (v), 25 (kd) och 26
(c).
Skrivelsen
Regeringen skriver att i segregerade bostadsområden
i storstadsregionerna pågår inom storstadspolitiken
långsiktiga satsningar för att åstadkomma en mer
positiv utveckling. Satsningarna inriktas på
tillväxt, sysselsättning och språkutveckling.
Metoder och erfarenheter som vuxit fram inom
storstadsarbetet är viktiga att ta till vara.
Insatser och åtgärder sker för att öka möjligheterna
till inflytande och delaktighet i
samhällsutvecklingen för personer med utländsk
bakgrund.
Regeringen fastställde i den integrationspolitiska
propositionen att det är viktigt att satsa på
utsatta bostadsområden. En helhetssyn på
bostadsområdenas utveckling som tar fasta på de
boendes eget engagemang samt ökad sysselsättning
lyftes fram. Vidare konstaterade regeringen att
segregerat boende har uppstått trots en ambitiös
välfärdspolitik. En nationell samling, där särskilda
medel anslogs genom de s.k. Blommanpengarna för att
stoppa den negativa utvecklingen i utsatta
bostadsområden, hade inletts när propositionen lades
fram. Med propositionen följde utvärderingar av
denna satsning samt ytterligare medel för att
stimulera en positiv utveckling i utsatta områden,
bl.a. genom utvecklandet av nationella
utvecklingsområden.
Flera studier visar att segregation i första hand
är en klassfråga. Boendet är en del av den
materiella välfärden. Boendet är också en mätare på
den socioekonomiska statusen. Det märks bl.a. genom
att åtskilliga höginkomsttagare väljer att bo
segregerat. En annan sak är att många bor i s.k.
utsatta områden beroende på låg inkomst eftersom
tillgången till bostäder till rimligt pris är
begränsad. Andra väljer att bo där för att vara nära
anhöriga och landsmän. Därtill finns de som
diskrimineras på bostadsmarknaden, t.ex. på grund av
sitt ursprung, och inte har möjlighet att välja
boende på samma premisser som andra. Det är enligt
svensk lag inte tillåtet att diskriminera
bostadssökande i något avseende på grund av
ekonomisk, social eller etnisk bakgrund.
Många nyanlända bosätter sig i storstadsregionerna
och de större städerna. Merparten har ordnat boendet
på egen hand och vill bo kvar på samma ort när de
väl fått beslut om uppehållstillstånd. I
storstadsområdena råder bostadsbrist och konkurrens
med nyinflyttade som fått arbete i den aktuella
regionen. Det finns fler arbetstillfällena i
storstadsregionerna, och ofta finns släkt och vänner
där. I Integrationsverkets rapport Storstad eller
småstad - hur väljer man? (Integrationsverkets
rapportserie 2000:11) bekräftas att boendet har stor
betydelse för flyktingarnas introduktion.
Boendeformen är också förknippad med vissa problem
som kan påverka förutsättningarna för integrationen.
I de kommuner som inte kan anvisa en bostad blir
lösningen ofta andrahandskontrakt eller inneboende
hos släktingar och vänner. Därmed saknas en viktig
grundförutsättning för introduktionen, nämligen
ordnad bostad.
Integrationsverket har som en försöksverksamhet
ekonomiskt kompenserat kommuner utanför storstäderna
för att de skall ta emot personer som först bosatt
sig i storstäderna. Information ges om andra
kommuner med tillgång till bostäder och
försörjningsmöjligheter. I Stockholms kommun har ca
200 personer flyttat vidare till andra kommuner. Det
går inte att säkert säga något om effekterna, men
erfarenheterna hittills är positiva.
Riksdagen beslöt i december 1998 om mål för
storstadspolitiken. Ett viktigt mål, som i hög grad
berör också de integrationspolitiska målen, är att
bryta den sociala, etniska och diskriminerande
segregationen i storstadsregionerna och att verka
för jämlika och jämställda levnadsvillkor för
storstädernas invånare. De integrationspolitiska
aspekterna av storstadspolitiken redovisas i
skrivelsen. Storstadspolitikens utveckling kommer
att redovisas vid ett annat tillfälle.
För att uppnå långsiktiga och samordnade insatser
har staten tecknat lokala utvecklingsavtal med sju
kommuner i storstadsregionerna om vilka åtgärder som
skall vidtas. De sju kommunerna är Botkyrka,
Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och
Södertälje. Sammanlagt omfattar de lokala
utvecklingsavtalen 24 stadsdelar. De lokala
utvecklingsavtalen löper i de flesta fall från 1999
till och med 2003, eller längre.
De lokala utvecklingsavtalen bygger på delad
finansiering mellan stat och kommun. Sammanlagt har
regeringen anvisat två miljarder kronor för perioden
1999-2003 och kommunerna förutsätts bidra med
motsvarande belopp. Åtgärderna inom de lokala
utvecklingsavtalen är i stor utsträckning riktade
mot målet att bryta segregationen i storstäderna.
Målet med storstadspolitiken är att öka
sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet.
Merparten av de hittills fördelade medlen har också
använts för dessa målområden. Därtill disponerar
Arbetsmarknadsverket (AMV) medel i samverkan med
kommunerna inom ramen för de lokala
utvecklingsavtalen. Rapporter hittills visar på att
storstadspolitiken medverkat till att arbetslösheten
minskar snabbare i de områden där utvecklingsarbete
har bedrivits än i kommunen som helhet.
Regeringen betonar att det fortsatta arbetet är att
långsiktigt och systematiskt följa utvecklingen i
utsatta bostadsområden. För närvarande pågår ett
arbete med att löpande utvärdera insatserna inom de
lokala utvecklingsavtalen. Integrationsverket har
fått regeringens uppdrag att koordinera en nationell
utvärdering av insatserna. Uppdraget skall
slutredovisas senast i juni 2002. I detta uppdrag
ingår att samverka med Mångkulturellt Centrum (MKC)
kring ett visst lokalsamhälles långsiktiga
utveckling.
En avstämning och utvärdering kommer att redovisas
till riksdagen i särskild ordning vid ett senare
tillfälle.
Preliminära utvärderingar visar att insatser som
skett inom ramen för storstadssatsningen hittills
varit positiva. Avtalen har bland annat medfört ett
ökat samarbete mellan kommuner och myndigheter på
lokal nivå, främst arbetsförmedlingar,
försäkringskassor och polisen, vilket i
förlängningen kommer de boende till godo.
Preliminära uppföljningar visar att
sysselsättningen ökar och att behovet av
socialbidrag därmed minskar. Samtidigt innebär det
att alltfler söker sig till arbetsförmedlingen i
dessa områden, så att arbetslöshetstalen inte
sjunker i samma takt som sysselsättningen ökar.
Det är för tidigt att dra slutsatser om vad som
beror på den allmänna konjunkturutvecklingen och vad
som är resultat av storstadspolitiken. Av de
delrapporter som hittills redovisats kan vidare
noteras att deltidsförskolor engagerar både barn och
föräldrar till en positiv språkutveckling, och fler
människor deltar i aktiviteter.
Motioner
I motion Sf399 yrkande 31 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att utlokalisering av myndigheter och
institutioner skall ske till invandrartäta områden.
I motion 2000/01:Sf611 yrkande 6 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att ett ökat lokalt inflytande med
aktiva medborgare som ansvarar för lokal omsorg
begränsar segregationens avigsidor. Människor som
går samman i lokala utvecklingsgrupper för att lösa
gemensamma problem stärker det demokratiska
inflytandet och det lokala självbestämmandet. De
lokala utvecklingsgruppernas arbetssätt passar bra i
de stora städernas förorter, och det lokala
utvecklingsarbetet bör stimuleras.
I yrkande 7 anförs att brukarinflytande är ett
sätt att öka medborgarnas inflytande och
medbestämmande i samhället. Föräldrar och elever
skall ha rätt att vara med och fatta besluten i
lokala styrelser, som t.ex. i skolan.
Medborgarinflytande har stor betydelse för
engagemanget i samhället i stort. Motionärerna anser
att brukarna skall ha direkt inflytande och ansvar
över verksamheten. Brukarinflytandet bör öka.
I yrkande 12 anförs att utvecklingszoner i
förorter är ett sätt att ta till vara den
tillväxtkraft som finns. För att stödja utvecklingen
i utsatta förorter vill Centerpartiet inrätta
ekonomiska utvecklingszoner, enligt liknande modell
som prövas i vissa glesbygdsområden i Sverige. Detta
möjliggör för människor att få tillträde till
arbetsmarknaden och stimulerar företagandet. Förslag
om en lagstiftning för ekonomiska frizoner bör
utredas. Ett liknande yrkande finns i motion
2000/01:Bo223 yrkande 10 av Lennart Daléus m.fl.
(c).
I motion Ju237 yrkande 18 av Agne Hansson m.fl. (c)
anför motionärerna att segregerade bostadsområden
och skolor medför att människor känner sig utanför
samhället. Politiken har hindrat människor från att
komma in på arbetsmarknaden och ta en aktiv del i
samhällsarbetet. För att komma till rätta med
problem som utanförskap och segregation skall
integrerade bostadsområden och skolor skapas. Ett
liknande yrkande finns i motion A226 yrkande 1 av
Agne Hansson m.fl. (c).
I motion 2000/01:Sf613 av Carina Moberg m.fl. (s)
anförs att ett nytt steg i storstadspolitiken bör
tas. Denna strategi bör bygga på den generella
välfärdens grund och beskriva hur de utsatta
bostadsområdena kan ges möjlighet till en
långsiktig, positiv utveckling och motverka ökade
samhällsklyftor och segregation i storstadsområdena.
I motion 2000/01:Sf637 av Nalin Pekgul m.fl. (s)
anförs att särskilt barnens situation i utsatta
bostadsområden i storstäderna skall uppmärksammas
och att olika insatser skall vidtas för att
förbättra barnens möjligheter.
I motion Sf27 yrkande 5 av Birgitta Carlsson m.fl.
(c) anför motionärerna att lokalhyreslagstiftningen
bör ses över så att mindre serviceföretag inte
drabbas av oskäliga hyreshöjningar som i sin tur
medför att tillgång till service går förlorad.
I motion Sf30 yrkande 7 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
föreslår motionärerna att det införs krav på
obligatoriska boendeplaneringsprogram. Särskild
hänsyn skall tas till den befintliga
sammansättningen av upplåtelseformer för att
motverka segregation såväl i miljonprogrammens
områden som i homogent segregerade områden. En av
boendeplaneringens mest centrala uppgifter bör vara
att öka den andel av upplåtelseformerna som är
underrepresenterad, för att undvika ett segregerat
boende.
I yrkande 1 anförs att en plan för integrering av
människor från etniskt segregerade områden skall
upprättas för att bryta ett homogent mönster t.ex. i
Danderyd.
Utskottets ställningstagande
En förutsättning för att nå de integrationspolitiska
målen är att bryta den sociala, etniska och
diskriminerande situationen i storstadsregionerna
och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor
för storstädernas invånare.
Utskottet kan konstatera att olika insatser för
att förbättra situationen har vidtagits och att det
finns tendenser till positiv utveckling. Utskottet
vill i likhet med regeringen betona värdet av att
långsiktigt och systematiskt följa utvecklingen i
utsatta bostadsområden. För närvarande pågår ett
omfattande arbete med att utvärdera insatserna inom
de lokala utvecklingsavtalen. Integrationsverket har
fått regeringens uppdrag att koordinera en nationell
utvärdering av insatserna som skall redovisas i juni
2002.
Riksdagen har nyligen fattat beslut om proposition
2001/02:80 Demokrati för det nya seklet (bet.
2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190). Beslutet innebär
att regeringens förslag om ändringar i kommunallagen
(1991:900) stärker möjligheterna till
brukarinflytande. Mot bakgrund av det anförda
avstyrks motion 2000/01:Sf611 yrkandena 6 och 7.
Utskottet motsätter sig en ytterligare
differentiering av socialavgifter i vissa områden.
Utskottet anser att motionerna 2000/01:Sf611 yrkande
12 och 2000/01: Bo223 yrkande 10 bör avslås.
Mot bakgrund av den pågående utvärderingen av
utvecklingsavtalen avstyrks motionerna Sf399 yrkande
31, Sf613, Sf637, Ju237 yrkande 18 och A226 yrkande
1.
I betänkande 2001/02:BoU3 har bostadsutskottet
behandlat en proposition med förslag till ändringar
i bl.a. hyreslagen (12 kap. jordabalken). Med
anledning av motionsförslag om
lokalhyreslagstiftningen och effekten av oskäliga
hyreshöjningar för mindre serviceföretag framhåller
bostadsutskottet att lokalens marknadshyra, dvs. den
hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas
betinga på öppna marknaden, skall utgöra norm för
vad som skall anses som skälig hyra (12 kap. 57 a §
jordabalken). Bostadsutskottet anger att ingen av
remissinstanserna har ifrågasatt detta och att inte
heller regeringen har ansett att det finns anledning
att ändra denna ordning. Bostadsutskottet ansluter
sig till regeringens bedömningar och vill för sin
del inte ställa sig bakom särlösningar av det slag
som förespråkas i motionerna.
Socialförsäkringsutskottet anser inte heller att det
finns skäl att ändra på denna ordning och avstyrker
därmed motion Sf27 yrkande 5.
Enligt 1 § lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun
planerna bostadsförsörjningen i syfte att skapa
förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda
bostäder och för att främja att ändamålsenliga
åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och
genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen
skall kommunen, om det behövs, samråda med andra
kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för
bostadsförsörjningen skall antas av
kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Bostadsutskottet har i betänkande 2001/02:BoU1
behandlat liknande förslag och fann inga skäl att
ålägga kommunerna ytterligare obligatoriska
uppgifter. Socialförsäkringsutskottet har inte någon
annan uppfattning. Motion Sf30 yrkande 7 avstyrks.
Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen även
framhåller att boendet är en mätare på den
socioekonomiska statusen. Det märks bl.a. genom att
åtskilliga höginkomsttagare väljer att bo
segregerat. Utskottet avstyrker motion Sf30 yrkande
1.
Inflytande och delaktighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
- inflytande och delaktighet i samhället
- valdeltagande och rösträtt
Jämför reservationerna 27 (kd, mp), 28 (c),
29 (v, mp) och 30 (kd).
Skrivelsen
De formella rättigheterna är av grundläggande
betydelse för människors delaktighet och inflytande
i Sverige. Utländska medborgare med
uppehållstillstånd i Sverige har också i stort sett
samma rättigheter som svenska medborgare. Men
inflytande och delaktighet handlar inte bara om att
rösta utan det kan också röra sig om arbete inom
politiska partier, kontakt med makthavare eller att
vara aktiv inom föreningar eller organisationer.
Organisationer som verkar för integration har en
stor roll för människors känsla av delaktighet. För
att kunna vara aktiv i samhällslivet och kunna ha
inflytande krävs inte bara formella rättigheter,
utan också reella möjligheter att utnyttja dem.
Riktad samhällsinformation och tolk är av stor vikt.
Den som upplever ett utanförskap i samhället
utnyttjar heller inte de formella rättigheterna som
samhället erbjuder för delaktighet och inflytande.
Insatser som främjar människors möjligheter att
påverka och vara delaktiga görs på flera områden det
gäller framför allt inom arbetsmarknads- och
utbildningsområdet, men också inom exempelvis
kulturpolitiken och i arbetet med att motverka
diskriminering och bekämpa främlingsfientlighet och
rasism.
Rösträtten vid riksdagsval är förbehållen svenska
medborgare. Däremot får utländska medborgare som
uppfyller vissa villkor vad gäller bosättningen i
landet rösta i kommunala val. Den som har rösträtt
är också valbar.
Valdeltagandet i 1998 års allmänna val till
riksdagen var 81,4 %. Valdeltagandet gick i stort
sett tillbaka i samtliga väljargrupper jämfört med
1994 års val. Bland vissa sociala grupper var
valdeltagandet emellertid markant lägre, och
tillbakagången var bl.a. särskilt stor bland
förstagångsväljare. Bland naturaliserade svenskar
var valdeltagandet 67 %. Deras valdeltagande
minskade mellan riksdagsvalen år 1994 och år 1998
med 10 procentenheter vilket är en kraftigare
tillbakagång än bland övriga svenskar. Av dem som
under åren 1991-1998 blivit svenska medborgare
deltog endast 58 %, att jämföra med 81 % av dem som
blivit svenska medborgare före år 1971. I valen till
kommun- och landstingsfullmäktige har valdeltagandet
bland utländska medborgare minskat kontinuerligt
sedan år 1976. I 1976 års val deltog 60 % att
jämföra med 40 % i valet år 1994 och 35 % i valet år
1998.
De utländska medborgarna följer samma
åldersmönster vad gäller röstning som den övriga
befolkningen, dvs. att de unga röstar i mindre
utsträckning än de äldre. Personer som har blivit
svenska medborgare röstar i större utsträckning i de
kommunala valen än de som inte har svenskt
medborgarskap. Det är en mycket angelägen uppgift
att öka människors delaktighet både generellt och i
den politiska processen.
Integrationsverket har i en rapport i november
2000 konstaterat att valdeltagandet för personer med
utländsk bakgrund varierar beroende på från vilken
del av världen man kommer. Vidare ökar
valdeltagandet med den tid personen bott i Sverige.
Ett annat resultat är att det inte finns några
tecken på att invandrares politiska utanförskap
förstärks av att bo i så kallade utsatta
bostadsområden.
Ett särskilt fokus för regeringens arbete är att
nå ut till de grupper som i dag är mindre delaktiga,
som unga, arbetslösa och personer med utländsk
bakgrund. I proposition 2001/02:80 Demokrati för det
nya seklet presenterar regeringen bl.a. några
förslag som särskilt kan främja deltagande av
personer med utländsk bakgrund. Ett sådant förslag
är medborgerlig förslagsrätt.
När det gäller information om de allmänna valen
har regeringen givit Valmyndigheten i uppdrag att
bl.a. rapportera om vilka informationsinsatser som
planeras inför valet hösten 2002 för att nå grupper
med ett lågt valdeltagande. Myndigheten skall
informera väljarna om de allmänna valen, beskriva
och förklara de administrativa rutinerna kring valen
och se till att de som är röstberättigade får denna
information på lämpligt språk.
Den integrationspolitiska maktutredningen
tillsattes av regeringen i september 2000.
Utredningen skall beskriva och analysera
fördelningen av makt och inflytande ur ett
integrationspolitiskt perspektiv liksom politiskt
deltagande. Senast den 31 december 2004 skall
uppdraget redovisas.
Motioner
I motion 2000/01:Sf611 yrkande 5 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att beslutsfattarna skall spegla
och representera hela landets befolkning. Många av
dem med utländsk bakgrund har inte samma möjligheter
och förutsättningar att medverka i samhällsarbetet
eftersom det tar tid att lära sig språket och att
finna de formella och informella vägarna i det
politiska arbetet. De politiska partierna har
tillsammans ett ansvar för att engagera inflyttade
svenskar i det demokratiska samhällsarbetet. Genom
att fler invandrare deltar i politiken uppkommer
ökad delaktighet och inflytande.
I motion Sf32 yrkande 6 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att det krävs särskilda insatser för att öka
valdeltagandet bland invandrargrupper eftersom det
är val i år.
I motion Sf31 yrkande 18 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att folkbokförda personer bör få
rösträtt.
I yrkande 19 framförs att satsningar skall ske på
etniska organisationer men även på svenska
frivilligorganisationer. I yrkande 20 anförs att
projekten minst bör vara på 3-5 år för att ge
möjlighet till långsiktigt arbete.
I motion 2000/01:Sf624 av Carina Hägg (s) begärs ett
tillkännagivande om behovet av en utredning för att
belysa traditionella afrikanska religioner i vårt
samhälle.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att det är viktigt att
stimulera ett ökat deltagande i politiken och på
olika sätt stärka den lokala demokratin. Människors
förmåga och vilja att delta i och påverka
samhällsutvecklingen hänger nära samman med deras
möjligheter att ha makt över sin egen tillvaro. Det
är önskvärt att samhällsmedborgarna i ökad
utsträckning har möjlighet att påverka och vara
delaktiga i beslutsfattandet. Utskottet anser att de
långsiktiga mål för demokratipolitiken som riksdagen
nyligen godkänt (prop. 2001/02:80, bet.
2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190), som innebär bl.a.
att andelen personer med utländsk bakgrund som
deltar i den politiska processen skall öka,
uppfyller det som anförs i motion 2000/01:Sf611
yrkande 5. Även den integrationspolitiska
maktutredningen som pågår för närvarande är av
betydelse. Motionen avstyrks.
I 2002 års ekonomiska vårproposition skriver
regeringen att man, för att öka det tidigare låga
valdeltagandet bland invandrargrupper, inför höstens
val kommer att göra en särskild satsning till
riksdagspartierna för en förbättrad valinformation
för invandrare. Inför 1998 års val anvisades 12,4
miljoner kronor som fördelades till
riksdagspartierna för information till invandrare.
Valdeltagandet sjönk ändå för kategorin
röstberättigade med utländskt medborgarskap.
Regeringen anser därför att 30 miljoner kronor bör
tillföras för ändamålet inför 2002 års val. Motion
Sf32 yrkande 6 avstyrks.
Konstitutionsutskottet har i betänkande 2001/02:KU14
Demokrati för det nya seklet behandlat
motionsyrkanden om utökad rösträtt för utländska
medborgare som är folkbokförda i landet.
Konstitutionsutskottet vidhåller att sambandet
mellan medborgarskap och rösträtt vid riksdagsval
inte bör brytas. Såvitt avser rösträtt vid övriga
val och vid folkomröstningar erinrar utskottet om
att förslaget från Kommittén om medborgarskapskrav
(SOU 2000:106) att samtliga utländska medborgare
skall ges rösträtt vid de kommunala valen och vid
kommunala folkomröstningar, om de är folkbokförda i
kommunen respektive landstinget och senast på
valdagen fyller 18 år, inte har resulterat i någon
proposition inför årets val utan bereds enligt
uppgift från Regeringskansliet vidare. Denna
beredning bör enligt konstitutionsutskottets mening
avvaktas.
Det finns ingen anledning för
socialförsäkringsutskottet att inta en annan
uppfattning i denna fråga. Motion Sf31 yrkande 18
avstyrks.
Utskottet vill påpeka att ett av
integrationspolitikens mål är lika rättigheter och
att det arbetet innefattar stödet till
organisationer med etnisk anknytning. Organisationer
som bildas av människor som har invandrat eller som
har en gemensam etnisk och kulturell bakgrund spelar
en roll i integrationsarbetet. En av
Integrationsverkets uppgifter är att ge ekonomiskt
stöd till organisationer och projekt som främjar
integration. Motion Sf31 yrkandena 19 och 20
avstyrks.
För att främja integrationsprocesserna i ett
mångkulturellt samhälle är det också viktigt att
tillgänglig kunskap finns om olika religioner och
att informationen hålls aktuell. Utskottet avstyrker
motion 2000/01:Sf624.
Arbete och försörjning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om arbete och
försörjning.
Jämför reservation 31 (m), 32 (kd), 33 (fp)
och 34 (mp).
Skrivelsen
Regeringen skriver att utvecklingen visar att
arbetslösheten bland invandrare har minskat och att
färre invandrare är beroende av socialbidrag. Trots
omfattande insatser för att öka invandrares
sysselsättning och för att ta till vara den etniska
mångfalden i arbetslivet finns skillnaderna kvar i
sysselsättning mellan utrikes födda och infödda
svenskar.
I vårpropositionen 2000 avsatte regeringen 100
miljoner kronor per år för perioden 2001-2003 för
att öka sysselsättningen bland invandrare. Merparten
av dessa medel skulle användas för att genomföra
kompletterande utbildning för arbetslösa personer
med utländsk högskoleexamen inom olika bristyrken,
och för arbetslösa invandrare.
En central överenskommelse träffades i april 2001
mellan AMS, Integrationsverket, Migrationsverket,
Skolverket och Svenska Kommunförbundet om samverkan
för ökad sysselsättning bland invandrare och för en
förbättrad introduktion. Regeringen avser att
återkomma med en proposition hösten 2002.
Sysselsättningsintensiteten bland invandrare har
ökat varje år sedan år 1997. För personer födda i
Europa utanför EU/ EES uppgick ökningen till 18 %
1997-2001 och för personer födda utanför Europa till
12 %. För personer med helt svensk bakgrund liksom
för personer födda i EU/ EES uppgick ökningen till 4
%.
Sysselsättningsintensiteten bland dem som
invandrat uppgick 2001 till
70 % för personer födda i EU/EES, 61 % för personer
födda i övriga Europa och 54 % för personer födda
utanför Europa. Sysselsättningsintensiteten för
personer med helt svensk bakgrund uppgick till 77 %.
Det råder stora skillnader mellan könen. För dem
födda utanför Europa är 60 % av männen och 48 % av
kvinnorna sysselsatta. För dem födda i länder i
Europa utanför EU/EES är 65 % av männen och 56 % av
kvinnorna sysselsatta.
Arbetslösheten har sedan 1996 sjunkit kraftigare
för invandrare än för personer födda i Sverige. Den
har gått ned med 15 procentenheter för personer
födda i Europa utanför EU/EES och med 14
procentenheter för personer födda utanför Europa.
Minskningen har varit 4 procentenheter för personer
med helt svensk bakgrund. För personer födda i
EU/EES var minskningen 5 procentenheter, men
arbetslösheten har därefter stigit något.
Den öppna arbetslösheten bland utrikes födda
uppgick till 5,3 % för personer födda inom EU/EES,
9,5 % för personer födda i övriga Europa och 14,2 %
för personer födda utanför Europa. Den öppna
arbetslösheten för personer med helt svensk bakgrund
uppgick till 3,2 %. För alla grupper utom personer
födda i Europa utanför EU eller EES-området är
arbetslösheten högre för män än för kvinnor.
Skillnaderna mellan könen ligger mellan 0,5 och 1,3
procentenheter.
Trots den positiva utvecklingen under de senaste
åren är situationen långt ifrån tillfredsställande.
Skillnaderna mellan invandrare och personer födda i
Sverige, såväl när det gäller sysselsättning och
arbetslöshet som i fråga om arbetskraftsdeltagande,
är fortfarande stora. Skillnaderna mellan olika
invandrargrupper blir än tydligare om man studerar
enskilda världsdelar och länder. Arbetslösheten var
exempelvis högre och sysselsättningen lägre för
invandrare från afrikanska och asiatiska länder än
för övriga invandrare. Invandrare är också i högre
grad egna företagare.
De med utländsk bakgrund arbetar oftare i mindre
kvalificerade och tyngre yrken, med lägre lön, sämre
arbetsmiljö och sämre karriärmöjligheter. Endast 39
% av de invandrade akademikerna har ett arbete som
motsvarar deras utbildningsnivå jämfört med 85 % av
dem som är födda i Sverige.
Forskning tyder på att den relativt underordnade
ställning som invandrare generellt har till stor del
går i arv till deras barn. Detta gäller även barn
som vuxit upp och utbildats i Sverige.
Regeringen skriver att bristande kunskaper i
svenska är en viktig orsak till att särskilt
nyanlända invandrare har svårigheter på
arbetsmarknaden. Det är dock ingen tillräcklig
förklaring till varför invandrare fortfarande efter
en lång tid i Sverige har högre arbetslöshet. De som
invandrat är både lågutbildade och högutbildade med
kvalificerad yrkeserfarenhet. Den genomsnittliga
utbildningsnivån bland invandrare är ungefär i nivå
med utbildningsnivån bland den övriga befolkningens.
Arbetsmarknadspolitiken skall vara generell men
skall även tillgodose behov som kan vara specifika
för invandrare. Även individuella handlingsplaner
för arbetssökande på arbetsförmedlingen skall
utvecklas till att bli ett mer effektivt instrument
i sökprocessen efter ett nytt jobb. AMS har fått i
uppdrag av regeringen att genomföra ett projekt där
bemanningsföretag utgör ett komplement till
ordinarie verksamhet. Syftet är att öka möjligheten
för invandrare som saknar kontakt med det svenska
arbetslivet att få reguljärt arbete. Uppdraget
kommer att redovisas under senvåren 2002.
I det arbetsmarknadspolitiska regelverket finns
ett antal särregleringar för att tillgodose de
särskilda behov som invandrare kan ha. Utbildning i
svenska språket, med undantag för sfi, får
exempelvis ges till invandrare i form av
arbetsmarknadsutbildning. Även för arbetspraktik och
stöd till näringsverksamhet (starta-eget-bidrag)
finns särskilda möjligheter för invandrare.
Regeringen uppdrog i februari 2002 åt
Statskontoret att genomföra en utvärdering av
insatserna för integration av invandrare på
arbetsmarknaden. Syftet är att kartlägga hur
program, insatser och aktörer inom det
arbetsmarknadsrelaterade integrationsområdet
kompletterar och överlappar varandra och försöka
bedöma mervärde samt lämna förslag till hur
uppföljning och utvärdering kan förbättras.
Uppdraget omfattar också att redovisa och analysera
brister när det gäller ansvarsfördelning, samordning
och inriktning på arbetsmarknadsområdet. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 december 2002.
Inom EU-samarbetet skall varje medlemsstat inkomma
med årliga handlingsplaner för sysselsättning till
Europeiska kommissionen. Den sjunde av
sysselsättningsriktlinjerna är den som är av störst
intresse i ett integrationspolitiskt perspektiv. Den
tar sikte på att motverka diskriminering och främja
social integrering genom möjlighet till
sysselsättning. Sverige har för år 2002, i en s.k.
länderspecifik rekommendation, bl.a. förordats att
särskilt uppmärksamma långtidsarbetslösheten och
speciellt etniska minoriteters och invandrade
arbetstagares behov.
Motioner
I motion Sf28 yrkande 2 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs att regeringens integrationspolitik har låg
måluppfyllelse. Arbetslösheten är högre för dem med
utländsk bakgrund. För dem med arbete är
anställningsvillkor och lön i förhållande till
utbildningsbakgrund och arbetslivsefarenhet sämre än
för infödda svenskar. Den underordnade ställningen
går i arv till barnen. Bidragsberoendet är
fortfarande högre bland utrikes födda personer.
I yrkande 5 anförs att förutsättningarna för
företagande skall förbättras genom skattesänkningar
på företagande och en avreglering på
arbetsmarknaden. Förutsättningarna för
egenförsörjning förbättras för såväl infödda som
invandrade svenskar. Motionärerna menar att det
behövs en radikal förändring av politiken för arbete
och företagande för att det skall löna sig att
arbeta och få möjlighet att leva på sin lön.
I motion Sf31 yrkande 11 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) påtalas behovet av språkkunniga
studievägledare och arbetsförmedlare med kunskap om
andra kulturer. De skall medverka till att
tillvarata invandrade personers utbildningar och
eventuella kompletteringar av utbildningar.
I yrkande 12 framhålls att starta ett eget företag
inte skall vara enda möjligheten att inträda på
arbetsmarknaden utan beslutet skall baseras på ett
eget val.
I yrkande 21 anförs att kvinnliga kulturarbetare
skall få ett särskilt ekonomiskt och praktiskt stöd.
I motion Sf33 yrkande 3 av Ana Maria Narti och Elver
Jonsson (fp) anförs att arbetsmarknadspolitiken
behöver reformeras. Arbetslösa skall genom en
"omställningspeng" få möjlighet att välja mellan
flera arbetsförmedlingar, bemanningsföretag och
utbildningsföretag. För personer som utförsäkrats
från arbetsförmedlingen skall jobbgaranti införas.
Resurser skall inriktas på att ge fler med
invandrarbakgrund möjlighet att arbeta inom områden
som de har utbildning för.
I yrkande 4 anförs att AMS bör ersättas av ny
myndighet vars roll blir myndighetsutövning och
tillsyn. Servicefunktioner som arbetsförmedling och
yrkesutbildning kan privatiseras och övertas av
andra aktörer, som privata arbetsförmedlingar,
arbetsförmedlingar för olika verksamhetsområden,
privata utbildningsföretag och nya
bemanningsföretag. Någon form av statlig förmedling
bör dock finnas i glest befolkade eller
arbetsmarknadssvaga områden i Sverige.
I motion 2000/01:Sf617 yrkande 3 av Ana Maria Narti
m.fl. (fp) anförs att ersättningar till
långtidsarbetslösa och socialbidragstagare är låga.
Få människor orkar etablera nya verksamheter med den
stress som växer av en svag ekonomi. Många
myndigheter saknar fortfarande anvisningar för en
övergång från bidrag till betalda uppdrag. Särskilda
kompetenskonton på vilka socialbidragstagare skall
kunna samla inkomsterna från olika betalda uppdrag
kan vara en möjlig väg ut ur bidragsberoendet.
Kompetenskontona skall användas för uppbyggnad av
ett nytt yrkesliv.
I motion Sf334 yrkande 6 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs att nätverk av s.k. inkubatorer har provats
utomlands med goda resultat. Det är nätverk av
institutioner som tar tillvara och utvecklar
kompetensen hos såväl infödda som invandrade
innovatörer för att t.ex. utveckla högteknologiska
exportprodukter.
I motion 2000/01:Sf645 yrkande 29 av Magda Ayoub
m.fl. (kd) anförs att det skall vara lättare att
starta eget företag. Det skall finnas ekonomiska
incitament att lämna ett bidragsberoende.
Motionärerna menar att ett förslag är att ge
människor anpassade lärlings- och praktikplatser.
Utskottets ställningstagande
Frågan om invandrares integration i arbetslivet är
central. Alla bör ha möjligheter till
egenförsörjning. Den utbildning och kompetens som
personer med utländsk bakgrund har måste tas till
vara, vilket är en förutsättning för att säkra en
långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd. För
individen innebär ett arbete försörjning, ett
socialt nätverk och möjlighet att utveckla kunskaper
i svenska och om samhället. Såväl generella som mer
riktade åtgärder har vidtagits för att öka
invandrares sysselsättning på arbetsmarknaden.
Enligt utskottet är det av stor vikt att
arbetskraftens samlade kompetens tas till vara
oavsett sådana faktorer som kön, ålder, etniskt
ursprung, funktionshinder och sexuell läggning. Att
varje individ ges lika möjligheter i arbetslivet är
en rättvisefråga.
Det finns en tendens till att tala om människor
med utländsk bakgrund som en enda homogen grupp i
förhållande till infödda svenskar. Förhållanden på
arbetsmarknaden visar att människor med utländsk
bakgrund inte är någon homogen grupp. Det råder
stora skillnader i situationen på arbetsmarknaden
för människor med olika etnisk härkomst. Personer
från afrikanska och asiatiska länder har exempelvis
generellt sett högre genomsnittlig arbetslöshet och
lägre sysselsättningstal än övriga födda utanför
Sverige.
Beträffande kritiken i motion Sf28 yrkande 2 av den
låga måluppfyllelsen i integrationspolitiken ur ett
arbetsmarknadsperspektiv vill utskottet anföra
följande.
I arbetsmarknadsutskottets budgetbetänkande hösten
2001 (bet. 2001/02:AU1) konstateras att
arbetsmarknadspolitiken de senaste fem åren lagts om
mot en tydligare tillväxtfrämjande inriktning och
att insatserna för dem som har svårast att få ett
arbete har stärkts. De arbetsmarknadspolitiska
insatserna måste inriktas på kärnuppgifterna,
exempelvis matchning.
Vidare har regeringen vidtagit ett flertal
åtgärder för att t.ex. motverka problemen på
arbetsmarknaden för dem med invandrarbakgrund. Under
2002 får AMS använda 70 miljoner för kompletterande
utbildning för personer med utländsk
högskoleutbildning inom olika bristyrken. En
särskild satsning med 30 miljoner kronor under
2002-2004 sker för att anordna kompletterande
utbildning vid universitet och högskolor för
utrikesfödda med utländsk examen. Integrationsverket
förfogar över 30 miljoner kronor år 2001 och 2002
för att förbättra introduktionen av nyanlända och
främja etnisk och kulturell mångfald inom såväl
privat som offentlig verksamhet. Utskottet vill även
peka på att det inom ramen för storstadspolitiken
satsas ytterligare 600 miljoner kronor under
perioden 2002-2004. Fokus skall ligga på tillväxt,
sysselsättning och språkutbildning.
Regeringen överlämnade till Europeiska
kommissionen den 2 maj 2002 en handlingsplan för
sysselsättning och särskilda insatser för att den
arbetskraft som inte deltar fullt ut på
arbetsmarknaden skall få möjlighet att göra det. Det
gäller särskilt invandrare, arbetshandikappade och
äldre personer.
Utskotten kan konstatera att det sker en positiv
utveckling på arbetsmarknaden men att det
fortfarande behövs ytterligare åtgärder för att
uppnå de integrationspolitiska målen. Motion Sf28
yrkande 2 avstyrks.
I dag startas vart femte företag av en person med
utländsk bakgrund. Uppskattningsvis finns det ca 70
000 företag som drivs av en person med utländsk
bakgrund, vilket motsvarar ungefär vart åttonde
företag. Detta utgör en viktig del av den svenska
ekonomin. Det finns också ett stort intresse av att
starta eget bland många med utländsk bakgrund och
intresset skall tillvaratas och vägledning och
information till dem som vill starta eget skall
förbättras.
Utskottet vill erinra om att det har vidtagits en
rad åtgärder för att öka företagandet. Förutom de
mer generella insatserna har särskilda åtgärder
satts in för att stimulera invandrares företagande,
bl.a. har särskilda medel avsatts för ändamålet.
Invandrare tillhör också de grupper som kan få en
förlängd anvisningstid vid stöd till start av
näringsverksamhet. Utskottet avstyrker med
hänvisning till vad som anförts motion Sf28 yrkande
5.
Utskottet förutsätter att valet att starta eget
baseras på individens intresse och motion Sf31
yrkande 12 bör avslås.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrks även
motion Sf645 yrkande 29.
Vad gäller motion Sf31 yrkande 11 om
studievägledning och arbetsförmedling har liknande
förslag behandlats i betänkande 2001/02:AU5 under
avsnittet Invandrare. Arbetsmarknadsutskottet
betonar att decentralisering och lokal anpassning av
verksamheten är ledstjärnor i den praktiska
utformningen av arbetsmarknadspolitiken. AMV har
även fått ökade resurser för att genom
personalförstärkningar stärka ställningen på
arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund.
Socialförsäkringsutskottet vill påpeka att AMS har
utarbetat en handlingsplan för myndighetens arbete
med mångfaldsfrågor och att det på flertalet
länsarbetsnämnder finns s.k. mångfaldsspecialister.
AMS skall även vidta åtgärder för att motverka
diskriminering i arbetsförmedlingarnas verksamhet.
Uppdraget är en del i uppföljningen av skrivelsen En
nationell handlingsplan mot rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering
(skr. 2000/01:59). I nyss nämnda skrivelse framhålls
att Integrationsverket och DO våren 2000 fick i
uppdrag att utbilda nyckelpersoner, företrädare för
myndigheter och branschorganisationer, om
diskriminering och gällande regler.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf31
yrkande 11.
Vad avser stöd för kvinnliga kulturarbetare kan
utskottet erinra om att Statens kulturråd årligen
har ca 1,3 miljarder kronor att fördela i olika
former av kulturstöd. Yrkesverksamma konstnärer med
utländsk bakgrund får statligt kulturstöd på samma
grunder som gäller för konstnärer med svensk
bakgrund.
Med hänvisning till det ovan anförda får motion
Sf31 yrkande 21 anses vara tillgodosedd.
Arbetsmarknadsutskottet har nyligen behandlat och
avstyrkt liknande motionsförslag som i motion Sf33
yrkandena 3 och 4 i betänkande 2001/02:AU1, under
avsnittet Arbetsmarknadsverkets organisation m.m.
Arbetsmarknadsutskottet påminde om att en av
arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter är att
stödja dem som har svårast att få arbete och
avstyrkte förslagen med angivande av att en så
drastisk förändring kan vara svårförenlig med
arbetsmarknadspolitikens fördelningspolitiska mål.
Arbetsmarknadsutskottet ansåg det heller inte
realistiskt att tro att offentlig
arbetsförmedlingsverksamhet kan bedrivas på ett
effektivt sätt enbart i glest befolkade eller
arbetsmarknadssvaga regioner. Därmed inte sagt att
specialistförmedlingar eller privata
arbetsförmedlingar skulle sakna betydelse för
utvecklingen på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutskottet skriver i betänkande
2001/02:AU5 under avsnittet
Arbetsförmedlingsverksamhet m.m. att
bemanningsföretag redan i dag används inom
förmedlingsverksamheten och kan ha en kompletterande
funktion inom verksamheten. Arbetsmarknadsutskottet
erinrade i det sammanhanget om den arbetsgrupp som
tillsatts inom Regeringskansliet för att se över
olika frågor som rör bemanningsföretagens
verksamhet. Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
måste utformas så att man beaktar lokala
förutsättningar.
Som tidigare nämnts konstaterades det i betänkande
2001/02:AU1 att arbetsmarknadspolitiken de senaste
fem åren lagts om mot en tydligare tillväxtfrämjande
inriktning, samtidigt har insatserna för dem som har
svårast att få ett arbete stärkts. De
arbetsmarknadspolitiska insatserna måste inriktas på
kärnuppgifterna, exempelvis matchning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
socialförsäkringsutskottet motion Sf33 yrkandena 3
och 4.
Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget om
kompetenskonton för socialbidragstagare.
Socialtjänstlagens grundläggande syfte är att
garantera att medborgarna får sina behov av bistånd
tillgodosedda. Utgångspunkten är därvid att alla
personer skall ha rätt till insats efter behov.
Ingen grupps behov skall vara starkare än andras.
Den enskildes eget ansvar är att efter sin egen
förmåga bidra till sin försörjning.
Försörjningsstödets syfte är att vara en yttersta
garanti för livsföring i olika avseenden. Långvarig
arbetslöshet skall, förutom genom den generella
politiken, främst avhjälpas via
arbetsmarknadspolitiska insatser.
Motion 2000/01:Sf617 yrkande 3 avstyrks.
Näringsutskottet behandlade i betänkande 2000/01:NU7
motioner beträffande förslag om en utveckling av
inkubatorer. Näringsutskottet hänvisade till att
översynen av lagstiftningen om värdepappersfonder
syftar till att generellt förbättra de
institutionella förutsättningarna för etablering och
uppbyggnad av fonder, vilket bör underlätta privata
satsningar inom detta område. Det fanns då ett antal
privata företag som bedrev verksamhet som liknar den
som beskrivs i motionerna.
Socialförsäkringsutskottet intar inte någon annan
uppfattning. Med anledning av det anförda avstyrks
motion Sf334 yrkande 6.
Etnisk diskriminering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om etnisk
diskriminering.
Jämför reservation 35 (v), 36 (kd), 37 (c)
och 38 (fp).
Skrivelsen
Lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet trädde i kraft den 1
maj 1999 i syfte att få till stånd en effektivare
lagstiftning på området. Lagens tillämpningsområde
när det gäller arbetslivet är vidare än den tidigare
lagen och ställer bl.a. krav på arbetsgivarna att
aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet.
Samtidigt fick Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) en kraftig förstärkning av sina
resurser. DO fick genom den nya lagstiftningen en
helt ny uppgift att utöva tillsyn över
arbetsgivarnas arbete med att aktivt främja etnisk
mångfald i arbetslivet. Myndigheten tar även
initiativ till åtgärder mot etnisk diskriminering i
form av bl.a. överläggningar, information och
opinionsbildning.
Uppbyggnad av lokal verksamhet mot diskriminering
sker bl.a. genom s.k. lokala
antidiskrimineringsbyråer som har etablerats på
olika orter i landet och bygger på frivilliga
krafter. Integrationsverket och DO har en aktiv roll
när det gäller att ge stöd och råd till byråerna och
stimulera uppbyggnaden av ett nätverk mellan de
olika antidiskrimineringsbyråerna.
Regeringen anvisade 4 miljoner kronor i
statsbudgeten för år 2002 för att stimulera och
utveckla lokala initiativ, och i februari beslutades
om riktlinjer för försöksverksamheten med lokal och
regional antidiskrimineringsverksamhet.
Integrationsverket fördelar stödet och skall senast
den 1 april 2004 redovisa en utvärdering av
insatserna. DO, HomO, JämO och HO har fått i uppgift
att bistå verksamheterna med informations- och
utbildningsinsatser samt rådgivning.
Regeringen ser mycket positivt på denna form av
verksamheter. De kan spela en viktig roll i
lokalsamhället när det gäller att uppmärksamma och
synliggöra olika former av diskriminering samt
sprida kunskap om t.ex. gällande lagstiftning. Mot
denna bakgrund finns det anledning att stimulera
ytterligare och utveckla lokala initiativ med denna
inriktning.
Uppdelningen av den svenska lagstiftningen mot
diskriminering i olika lagar ger anledning att se
över möjligheterna till en generell lagstiftning mot
diskriminering som omfattar alla eller ett flertal
diskrimineringsgrunder och samhällsområden.
Riksdagen har även vid ett flertal tillfällen
uttalat att en sådan samordning bör övervägas.
Regeringen tillsatte i juni 1999 en utredning,
vilken bl.a. fick i uppdrag att ta ställning till om
lagstiftningen om olaga diskriminering har en
lämplig omfattning och utformning för att kunna
utgöra ett effektivt medel mot diskriminering. Genom
tilläggsdirektiv begränsades utredningens uppdrag så
att den endast övergripande skulle redovisa sina
resultat och ställningstaganden samt lämna förslag
på inriktningen på det fortsatta arbetet med de
aktuella frågorna. Avsikten var att utredningen
skulle lämna ett användbart underlag för arbetet med
en bredare översyn av diskrimineringsfrågorna.
Den 31 januari 2002 beslutade regeringen att
tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering
som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Vidare
skall kommittén överväga om regler om positiv
särbehandling på grund av etnisk tillhörighet bör
införas i arbetslivet samt överväga om det är
möjligt att utmönstra termen ras ur de författningar
där det förekommer.
Europeiska unionens ministerråd antog under år
2000 två direktiv som syftar till att främja
likabehandling och motverka diskriminering.
Direktivet om likabehandling oavsett ras eller
etniskt ursprung och direktivet om likabehandling i
arbetslivet utgör en del av ett anti-
diskrimineringspaket som består av direktiven och
dessutom ett handlingsprogram mot diskriminering.
Direktiven skall vara genomförda under 2003.
Regeringen beslutade i december 2000 att en särskild
utredare skulle lämna förslag till hur direktiven
skall genomföras i Sverige.
Den 2 maj 2002 överlämnade utredaren betänkandet
Ett utvidgat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43).
Skyddet mot diskriminering på grund av etnisk
tillhörighet, religion, funktionshinder och sexuell
läggning skall utökas. Trakasserier och annan
diskriminering skall vara förbjudna bl.a. i
arbetslivet, hos den fackliga organisationen, hos
arbetsförmedlingen, när någon vill starta ett eget
företag, inom skola och annan utbildning, hälso- och
sjukvården, sociala förmåner och handel med varor,
tjänster och bostäder. Den som diskriminerar någon
annan på dessa områden skall kunna dömas att betala
skadestånd. Diskriminerande avtal skall kunna
förklaras ogiltiga. Förslaget innebär att
lagstiftningen mot diskriminering utökas väsentligt.
Regeringen gav i oktober 1999 ett uppdrag till
samtliga myndigheter som lyder direkt under
regeringen att upprätta handlingsplaner för att
främja etnisk mångfald bland sina anställda. År 2001
hade drygt 70 % av myndigheterna redovisat att de
vidtagit någon typ av åtgärd för att främja etnisk
mångfald bland personalen. År 2000 hade drygt
hälften av myndigheterna vidtagit åtgärder jämfört
med knappt 10 % året innan.
Regeringen har för avsikt att följa upp
myndigheternas arbete för att stimulera den etniska
mångfalden och för att öka medvetenheten hos
myndigheterna om de kvaliteter som bl.a. etnisk
mångfald kan tillföra verksamheten. Myndigheterna
skall även uppmärksammas på skyldigheterna enligt
lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet.
Regeringen har uppdragit åt Integrationsverket att
etablera samråd och dialog med aktörer som är
verksamma mot rasism, främlingsfientlighet och
etnisk diskriminering. I en rapport i augusti 2001
redovisar verket förslag, synpunkter och idéer från
ett trettiotal olika frivilligorganisationer.
Regeringen uppdrog vidare åt Integrationsverket
att bygga upp en nationell kunskapsbank om arbetet
mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk
diskriminering. Integrationsverket har öppnat en
webbsida med information bl.a. om olika metoder för
och erfarenheter av sådant arbete.
Regeringen har beslutat att en särskild
arbetsgrupp skall tillsättas för att utarbeta ett
förslag till hur det framtida antirasistiska arbetet
skall utformas och bedrivas. Arbetet skall avse
åtgärder mot rasism, främlingsfientlighet och
homofobi samt andra former av antidemokratiska
yttringar som t.ex. nazism, antisemitism, islamofobi
eller antiziganism. Arbetsgruppen skall avrapportera
sitt uppdrag senast den 31 maj 2002.
DO etablerade i början av år 2001 ett samarbete
med AMS. Det har resulterat i bl.a. att AMS har
beslutat om en kvalitetssäkrad handlingsplan för
myndighetens arbete med mångfaldsfrågor och
särskilda mångfaldsspecialister som genomgått
särskild utbildning.
Regeringen uppdrog i januari 2002 åt AMS att vidta
åtgärder för att motverka diskriminering i
arbetsförmedlingarnas verksamhet. AMS skall bl.a.
analysera och bedöma riskerna för diskriminering
inom olika delar av arbetsförmedlingens verksamhet
och skall bl.a. försäkra sig om att arbetsförmedlare
har kunskaper om diskriminering samt om gällande
regler på området.
Motioner
I motion Sf400 yrkande 8 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anförs att lagstiftningen mot etnisk
diskriminering i arbetslivet är ett steg på vägen
mot en effektivare och mer rättssäker lagstiftning.
Tillämpningen av lagen har inte åstadkommit några
större förändringar i arbetslivets strukturer.
Antalet anmälningar och klagomål har dock ökat. DO
är en liten myndighet och kan trots förstärkningar
inte hantera antalet anmälningar. Motionärerna
föreslår att problemet skall lösas med ett nätverk
av organisationer som skall försvara de invandrades
och de arbetslösas rättigheter.
I motion 2000/01:Sf611 yrkande 2 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att människor skall bli medvetna om
att det förekommer etnisk diskriminering, på samma
sätt som jämställdhetsarbetet tydliggör
diskriminering på grund av kön. Förändringar krävs
inom alla områden på olika samhällsnivåer. Ökad
kunskap och medvetenhet bland majoritetsbefolkningen
medför naturlig mångfald och framhäver fördelarna
med mångkulturellt arbete. Minoritetsgrupper behöver
ökad kunskap om varandra för att minska risken för
motsättningar. Integration består av en process där
alla invånarna tar till sig, förändras och
tillsammans skapar något nytt.
I motion Sf32 yrkande 1 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att en utvärdering bör göras av DO:s och
Arbetsmarknadsverkets samarbete för att undersöka
uppgifter om att det förekommer etnisk
diskriminering bland arbetsförmedlare.
I yrkande 3 anförs att arbetet för myndigheterna
att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk
mångfald skall påskyndas. Alla myndigheter har inte
fastställt någon plan med åtgärder och således inte
genomfört uppdraget från regeringen.
I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att
avveckla Integrationsverket och att ge DO ett
särskilt ansvar som motor i opinionsbildningen mot
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
I motion A317 yrkande 32 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
anförs att statens roll i det antirasistiska arbetet
skall ändras. En ansvarsfördelning och uppdelning
bör ske mellan staten och partier, organisationer
och enskildas uppgifter i arbetet mot rasism. Staten
skall genom sina myndigheter direkt motarbeta
diskriminering, och partier, organisationer m.m.
skall leda det opinionsbildande arbetet.
I yrkande 33 anförs att ett antirasistiskt center
bör bildas. Frivilligorganisationerna utformar
verksamheten och Integrationsverket ger ekonomiskt
stöd. Motionärerna föreslår att det antirasistiska
centrets uppgifter skall vara att sprida kunskap,
förebygga och direkt motarbeta rasism och
främlingsfientlighet.
I motion Sf30 yrkande 5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
anförs att t.ex. små invandrarföreningar i mindre
orter eller föreningar för homosexuella
kulturarbetare har svårare att hitta medfinansiärer.
ESF-rådet skall tilldelas särskilda medel för att
stödja små och resurssvaga projekt som har svårt att
få medfinansiering.
I motion Sf400 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anförs att invandrargrupper kan bli delaktiga i
samhället genom stöd från EU:s sociala fonder. Dessa
program kan skapa nya möjligheter för s.k. utsatta
grupper genom att invandrarorganisationer kan komma
med egna initiativ, och ekonomiska resurser skall
ställas till deras förfogande så att de själva kan
finna lösningar på sina problem. Ett liknande
förslag finns i motion U347 yrkande 7 av Ana Maria
Narti m.fl. (fp).
Utskottets ställningstagande
Regeringen uppdrog åt AMS i januari 2002 som ett
komplement till pågående arbete mot etnisk
diskriminering att vidta åtgärder för att motverka
diskriminering i arbetsförmedlingarnas verksamhet.
AMS skall bl.a. analysera och bedöma riskerna för
diskriminering inom arbetsförmedlingens verksamhet.
AMS skall försäkra sig om att arbetsförmedlare och
annan personal inom AMV har kunskaper om mekanismer
bakom diskriminering från arbetsgivare som
efterfrågar AMS tjänster och om gällande regler på
området och frågor om mångfald i arbetslivet. AMS
skall senast den 1 november 2002 redovisa vilka
åtgärder som vidtagits till följd av uppdraget och
vad som för övrigt görs för att motverka
diskriminering samt presentera en plan för det
fortsatta arbetet. Utskottet anser att nämnda
redovisning bör avvaktas och avstyrker därmed motion
Sf32 yrkande 1.
Det finns all anledning för de statliga
arbetsgivarna att tillvarata mångfald och undvika
alla former av diskriminering i sina organisationer.
Som framgår av skrivelsen pågår arbetet med att
samtliga myndigheter under regeringen skall utarbeta
handlingsplaner för att främja mångfalden bland de
anställda. Utskottet förutsätter att samtliga
myndigheter upprättar handlingsplaner för att
påskynda arbetet med etnisk mångfald. Motion Sf32
yrkande 3 avstyrks.
Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får genomslag inom olika samhällsområden och för att
aktivt stimulera integrationsprocesserna i
samhället. Det kan i dagsläget vara svårt att mäta
effekterna av verkets arbete men regeringens
skrivelse redovisar en del av utvecklingen sedan
verket startade 1998. Integrationsverkets första
årsrapport, Rapport Integration 2001, publicerades i
februari 2002 och redovisade en del av utvecklingen
på verkets område.
Utskottet har nyligen föreslagit att Riksdagens
revisorer inom ramen för sitt granskningsarbete
granskar Integrationsverkets verksamhet för att se i
vilken omfattning myndigheten fyller det syfte som
avsetts.
Utskottet avstyrker motionerna Sf400 yrkande 8 och
Sf32 yrkandena 1 och 8.
Utskottet kan konstatera att ett antal lokala
diskrimineringsbyråer som bygger på frivilliga
krafter har etablerats på olika orter i landet och
att DO bl.a. svarar för utbildning av nyckelpersoner
i antidiskrimineringsarbetet. Utskottet noterar att
DO har haft och kommer att ha en central roll i
arbetet med handlingsplanen mot rasism m.m. För
arbetet med handlingsplanen utökades DO:s anslag
budgetåret 2001 med 4 miljoner kronor. För 2002
tillfördes försöksverksamheten med regionala och
lokala diskrimineringsombudsmän 4 miljoner kronor.
Utskottet ser positivt på den rollfördelning som
tydliggjorts mellan myndigheter och
frivilligorganisationer när det gäller det
antirasistiska arbetet. Frivilligorganisationerna
kan söka ekonomiskt stöd från Integrationsverket och
är ett led i en målsättning som innebär att
frivilligorganisationerna skall sköta det konkreta
arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Med
anledning av det anförda avstyrks motion A317
yrkande 32.
En utgångspunkt för regeringens arbete är att
samhällsproblem som rasism, främlingsfientlighet,
homofobi och diskriminering skall angripas på
bredast möjliga vis, och särskilt viktigt är arbetet
på den lokala nivån.
För närvarande pågår ett arbete med en särskild
arbetsgrupp som regeringen tillsatt för att utarbeta
ett förslag till hur det framtida arbetet mot rasism
skall utformas och bedrivas. Arbetet skall avse
åtgärder mot rasism, främlingsfientlighet och
homofobi samt andra former av antidemokratiska
yttringar som t.ex. nazism, antisemitism, islamofobi
eller antiziganism. Arbetsgruppen skall avrapportera
sitt uppdrag senast den 31 maj 2002.
Utskottet anser att arbetsgruppens redovisning bör
inväntas och avstyrker motion A317 yrkande 33.
Vad gäller EFS-medel för små projekt som har svårt
att finna nationell medfinansiering anser utskottet
att Rådet för Europeiska socialfonden, ESF-rådet,
har en viktig roll när det gäller att bistå
frivilligorganisationer som ansöker om bidrag enligt
programmet.
I betänkande 2000/01:SfU11 En nationell
handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet,
homofobi och diskriminering anförde utskottet att
drygt 86 miljoner euro från Europeiska socialfonden,
jämte nationell medfinansiering till motsvarande
belopp under perioden 2001-2006 kommer att satsas på
projekt med syfte att motverka diskriminering i
arbetslivet inom ramen för Equal. Verksamheten skall
bedrivas i form av utvecklingsprojekt som omfattar
ett flertal aktörer, såsom myndigheter,
arbetsmarknadens organisationer, företag och
frivilligorganisationer.
Utskottet kan erinra om att t.ex. Växtkraft mål 3
har till uppgift att stärka individens ställning på
arbetsmarknaden genom kompetensutveckling för att
bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Det
finns fyra insatsområden, av vilka insatsområde
fyra, Lokal utveckling, inte kräver någon
medfinansiering. Syftet är att stödja
kompetensutveckling inom mindre lokala
organisationer och att stärka de lokala aktörerna så
att de kan åta sig vidgade uppgifter inom
sysselsättningsområdet. Lokala aktörer är t.ex.
föreningar, kooperativ, stiftelser och lokala
utvecklingsgrupper med små ekonomiska
förutsättningar.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sf30 yrkande 5, Sf400 yrkande 12, U347 yrkande 7 och
2000/01:Sf611 yrkande 2.
Folkhälsa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
folkhälsa.
Jämför reservation 39 (mp).
Skrivelsen
I skrivelsen redovisas att insatser skall inriktas
på att förebygga ojämlikheter i folkhälsan.
Integrationsperspektivet kommer att få en mer
framträdande plats i folkhälsoarbetet och för de
insatser som skall förbättra hälsan hos invandrare.
Det handlar om förverkligande av målen lika
rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla
oavsett etnisk och kulturell bakgrund och om att ge
förutsättningar till individers delaktighet i
samhället. Detta förutsätter en god hälsa. I den
integrationspolitiska propositionen finns inget
separat avsnitt om folkhälsa men regeringen bedömer
att området bör lyftas fram.
Flera studier visar att de som har invandrat har
sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i Sverige.
Det kan bero på att de befinner sig i utsatta
situationer, avseende sociala och materiella
villkor, som en följd av att de har invandrat. Det
kan t.ex. handla om diskriminering, bristande
kunskaper i svenska och anledningen till
migrationen.
Studier visar att det förekommer hälsoskillnader
mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund. Enligt
Socialstyrelsens rapport Olika villkor - olika hälsa
(1998) har kvinnor från en och en halv till tre
gånger större risk än män att drabbas av ohälsa.
Regeringen bereder för närvarande förslagen från
Nationella folkhälsokommittén om mål för folkhälsan
(SOU 2000:91) och avser att under hösten 2002 lägga
fram en proposition. Ojämlikheter i hälsa på grund
av etnisk tillhörighet uppmärksammas som en viktig
del i arbetet.
I propositionen om narkotika, Nationell
narkotikahandlingsplan (2001/02:91), föreslås bl.a.
ett ökat fokus på sambanden mellan narkotikamissbruk
och bakgrundsförklaringar såsom socioekonomisk
bakgrund, etnisk tillhörighet, ålder och kön.
Åtgärder för att förbättra folkhälsan sker även
inom storstadspolitiken. I storstadspropositionen
(prop. 1997/98:165) anges folkhälsomål och
folkhälsoläge i form av ohälsotal. I de lokala
utvecklingsavtalen finns olika målformuleringar och
åtgärder med inriktning på bättre folkhälsa.
Statens folkhälsoinstitut (FHI) arbetar med att ta
fram en rapport om olika invandrargruppers hälsa i
Sverige. Rapporten skall vara klar under våren 2002
och bygger på tidigare studier av hälsa och ohälsa
hos ett antal invandrargrupper.
Institutet för psykosocial medicin, IPM, har som
verksamhetsmål att öka kunskapen om den psykosociala
hälsan hos flyktingar och övriga invandrare.
De bägge myndigheterna FHI och IPM skall också
beakta etnisk och kulturell mångfald i sitt arbete.
Integrationsverket och Karolinska Institutet
bedriver tillsammans ett fyraårigt projekt
Hälsofrämjande introduktion som skall belysa hur
introduktionen för nyanlända invandrare bör vara för
att stärka hälsa och välbefinnande. Projektet
startade år 2001 och stöds av en internationell
expertgrupp.
Motionen
I motion Sf31 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) rör
yrkandena 7 och 22-27 hälsoaspekter m.m. för
flyktingar och invandrare. Motionärerna anför
följande.
Vissa äldre invandrare kommer inte att lära sig
svenska och en del yngre invandrare kommer att tappa
svenska språket när de blir äldre. Regeringen bör
återkomma med åtgärder för hur äldres behov skall
mötas i samhället då de inte kan tala eller helt
förstå svenska.
Det finns skillnader mellan mäns och kvinnors
hälsa, t.ex. löper kvinnor en och en halv till tre
gånger större risk än män att drabbas av ohälsa.
Motionärerna efterlyser åtgärder för att minska
kvinnors ohälsa.
I välfärdsbokslutet SOU 2001:55 påpekas att barn
och ungdomar med invandrarbakgrund har högre
frekvens olycksfallsdödlighet. I utredningen Det
gäller livet konstateras att ungdomar med
invandrarbakgrund har sämre hälsa. Motionärerna
efterlyser åtgärder för att förbättra
invandrarungdomars hälsa.
Många nyanlända har ett stort behov av tandhälsa
och de saknar de pengar som krävs för tandvård.
Tandhälsa riskerar att bli en etnisk klassfråga.
Motionärerna efterfrågar åtgärder för tandvård.
Kommuner bör anordna föräldrautbildningar
och/eller pappautbildningar för dem med utländsk
bakgrund. Kurserna bör ledas av dem med
invandrarbakgrund.
När flyktingar anländer och genomgår en
hälsoundersökning framkommer inte eventuella
hälsoproblem på grund av rädsla. En ny
läkarundersökning skall ske när personen erhållit
uppehållstillstånd för då vågar personen berätta om
eventuella hälsoproblem.
Det behöver byggas ett nätverk inom sjukvården för
specialkunskap om flyktingars eventuella särskilda
symptom. Särskilda utbildningsinsatser för
sjukvårdspersonal bör genomföras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att
integrationsperspektivet bör få en mer framträdande
plats i folkhälsoarbetet mot bakgrund av att flera
studier på området visar på en sämre hälsa för
invandrare och flyktingar än för infödda svenskar.
För att kunna uppnå integrationspolitikens mål,
lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, krävs en
ökad medvetenhet om dessa frågeställningar.
Det fortsatta arbetet bör utgå från den
folkhälsoproposition som regeringen aviserat till
hösten 2002.
Utskottet behandlade i betänkande 1999/2000:SfU10
äldre invandrares behov och angav bl.a. att
situationen för olika grupper av äldre invandrare
skiljer sig markant åt, varför också behoven
varierar. Enligt utskottets mening medför Sveriges
alltmer mångkulturella karaktär att nya krav ställs
på äldreomsorgen. Denna måste utformas med hänsyn
till människors olika språk och ursprung. Utskottet
såg positivt på att åtgärder vidtas för att öka
antalet invandrare inom äldreomsorgen.
Socialutskottet har i betänkande 2001/02:SoU12
behandlat motioner om situationen för äldre
invandrare och flyktingar. Socialutskottet hänvisar
till att Äldreberedningen (dir. 1998:109) har i
uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig
utveckling av äldrepolitiken. Beredningen skall
beakta det ökande antalet äldre med utländsk
bakgrund och de konsekvenser detta kan medföra.
Beredningen skall redovisa resultatet senast den 1
maj 2003.
Socialförsäkringsutskottet förutsätter att de
äldre invandrarnas eventuella språksvårigheter
beaktas inom ramen för utredningen. Utskottet
noterar att det i SOU 2002:29 Riv ålderstrappan, ett
diskussionsbetänkande av Äldreberedningen, bl.a.
ingår frågor om etnicitet och åldrande.
Utskottet anser att motion Sf31 yrkande 7 är
tillgodosedd med det anförda, varför motionen bör
avslås.
Utskottet kan konstatera att regeringen i
budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1)
utgiftsområde 9 skriver att målen för folkhälsan
skall ha tydliga köns- och klassperspektiv. Dessutom
skall Statens folkhälsoinstitut fr.o.m. 2001
utvärdera och arbeta med uppföljning för att ge bra
beslutsunderlag på området.
Vad det gäller ungdomars hälsa kan utskottet
påpeka att en barnsäkerhetsdelegation för närvarande
arbetar med frågor om säkerhet och förebyggande av
skador i barns och ungdomars miljö. Man skall bl.a.
kartlägga vilka skador och olycksfall som drabbar
barn och ungdomar och kartlägga vilka barn och
ungdomar som drabbas beroende på bl.a. ålder, kön
och bostadsform. Dessutom skall man överväga om det
behövs några förändringar av lagstiftningen för att
stärka barns och ungdomars skydd och säkerhet.
Delegationen skall redovisa sitt uppdrag i slutet av
2003.
När det gäller stöd i föräldraskapet har Statens
folkhälsoinstitut fått i uppdrag att samla in,
analysera och sprida kunskap om hur föräldrastöd av
olika slag kan utformas. Institutet har erhållit
särskilda medel för detta uppdrag. Bakgrunden till
utredningen är betänkandet Stöd i föräldraskapet
(SOU 1997:161) som pekade på behov av att
föräldrastödet stärks inom kommuner och landsting
och att frivilligorganisationer får stöd i sitt
arbete med att informera föräldrar. Arbetet skall
ske i samverkan med Barnombudsmannen,
Socialstyrelsen, Skolverket, Ungdomsstyrelsen,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.
Arbetet skall bedrivas i projektform och redovisas i
slutet av 2004.
Socialutskottet behandlade i betänkande 2001/02:SoU1
bl.a. motioner om tandvård för vissa grupper och
avstyrkte dessa med hänvisning till den pågående
utvärderingen av tandvårdsreformen (dir. 2000:65).
Bland annat skall tandvårdens kompetens- och
resursbehov belysas utifrån ett
integrationsperspektiv. Arbetet skall slutföras
under våren 2002, och socialförsäkringsutskottet
bedömer att yrkandet i motionen faller inom ramen
för utredningsuppdraget.
För nyanlända finns som regel inte särskilda
introduktionsinsatser när det gäller hälsoarbetet.
Det är kommunerna som svarar för och samordnar
introduktionen. Utskottet framhåller att det inte
får förekomma att asylsökande bibringas
uppfattningen att eventuella hälsoproblem negativt
kan påverka beslut om uppehållstillstånd. Som
framgår av skrivelsen bedriver Integrationsverket
och Karolinska Institutet ett fyraårigt projekt
Hälsofrämjande introduktion, som kommer att belysa
hur introduktionen för nyanlända invandrare bör
organiseras och genomföras för att den skall bidra
till att stärka hälsa och välbefinnande.
Utskottet förutsätter att den fråga som tas upp i
motionens yrkande 27 om nätverk och utbildning inom
sjukvården kommer att behandlas utifrån ett
integrationsperspektiv i propositionen om folkhälsa.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Sf31 yrkandena 22-27.
Tolkfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
tolkverksamheten.
Jämför reservation 40 (kd, mp).
Skrivelsen
Många invandrare i Sverige har svårigheter att
förstå och bli förstådda i komplicerade sammanhang
som t.ex. i kontakterna med myndigheter och med
sjukvården. Myndigheterna skall i sådana sammanhang
använda tolk och det är en förutsättning för att de
skall kunna utföra sina uppdrag. Ansvaret för att
tolk anlitas ligger hos myndigheten, och klagomål
mot att tolk inte anlitats eller att tolken saknade
nödvändig kompetens skall framföras till
myndigheten. Det finns alltså ingen central
myndighet som ansvarar för tolkfrågor i allmänhet.
Utvecklingen de senaste åren har inneburit att många
tolkförmedlingar som tidigare drevs i kommunal regi
har ersatts av förmedlingar som drivs i andra
former. De kommunala tolkförmedlingarna dominerar
marknaden, men de privata tolkförmedlingarna står
för en växande del av det totala utbudet av
tolkservice. Det förekommer också uppgifter om att
förmedlingar anlitar okvalificerade tolkar för att
kunna lämna så låga anbud på sina tolktjänster som
möjligt.
Integrationsverket har i sin rapport Tillgång till
tolk - en samhällsservice (1999:2) redogjort för
olika problem när det gäller tillhandahållande av
tolkservice till myndigheter och till personer som
inte behärskar svenska språket. Verket pekar på
problem som bl.a. rör bristande tillgång på
kvalificerade tolkar samt tolkarnas ersättning och
arbetsvillkor. Regeringen har tillsatt en utredning
(dir. 2001:114) för att utreda behovet av tillsyn
och kvalitetskontroll över tolkförmedlingarnas
verksamhet och, om det finns behov, föreslå hur en
sådan tillsyn och kvalitetskontroll kan utformas.
Utredaren skall klarlägga om en branschorganisation
kan utgöra lämpligt kontrollorgan över
tolkförmedlingar eller om en myndighet bör få detta
uppdrag. Utredaren skall även överväga om
auktorisation av tolkförmedlare bör införas och i så
fall vilka krav som bör ställas för bemyndigande.
Utredningen skall redovisas den 31 oktober 2002.
Motioner
I motion Sf31 yrkande 8 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att tolkservicen är eftersatt och
att tillsyn och kvalitetskontroll saknas samt att
myndigheterna av ekonomiska skäl underlåter att
använda auktoriserade tolkar. Motionärerna vill även
betona skillnaden mellan tolkar och översättare.
Tolk och översättare skall finnas till hands för den
nyanlände för att förhindra missförstånd.
Användandet av barn som tolkar kan medföra risk för
familjekonflikter.
I motion Sf32 yrkande 7 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att tillgången på auktoriserade tolkar och
översättare varierar beroende på var i Sverige man
bor. Myndigheterna baserar sina beslut på vad en
tolk eller översättare har låtit översätta åt den
asylsökande. En bristfällig eller dålig tolkning kan
vara ödesdiger för den asylsökande personen. Det är
av största vikt att tolkning och översättning är
korrekt och kvalitetsmärkt genom en auktorisation.
Rättssäkerheten hotas och känslig information kan
komma i orätta händer om icke auktoriserade tolkar
används, anför motionärerna.
Eva Arvidsson och Siw Wittgren-Ahl (s) anför i
motionerna Sf280 och 2000/01:Sf622 att behovet av
tolkservice vid myndighetsutövning är en
samhällsservice för att trygga medborgarnas rätt att
förstå och göra sig förstådda vid
myndighetskontakter. Myndigheter och organisationer
använder inte alltid auktoriserade tolkar. Risken
för fel vid översättning blir därmed ett hot mot
rättssäkerheten. Tolkanvändningen bekostas av
allmänna medel och det är angeläget att få insyn i
verksamheten för att garantera rättssäkerheten.
Motionärerna anser att det bör övervägas om
upphandling av tolktjänster vid myndighetsutövning
är förenligt med rättssäkerhet och om det är
lämpligt med privat tolkverksamhet. Barn användas i
vissa fall som tolkar åt sina föräldrar och får ett
för stort ansvar för familjens situation. Det behövs
fler auktoriserade tolkar. Motionärerna anser att
tolkverksamheten bör ses över.
I motion Sf284 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) anförs
att tolkservice är en viktig förutsättning för
integrationsmöjligheterna för de nyanlända och dem
med bristande språkkunskaper. I förvaltningslagen
fastställs samhällets ansvar för tolkservicen.
Upphandling utan kvalitetsgarantier är inte
förenligt med rättssäkerheten. Motionärerna föreslår
att, förutom förslagen i Integrationsverkets rapport
från 1999 Tillgång till tolk - en samhällsservice,
åtgärder vidtas för att förbättra tolkservicen.
Bland annat behövs en samordning av tolkförmedlingen
eftersom kommunen kan vara en för liten enhet för
att klara behoven. Tolkarnas arbetsvillkor bör ses
över och en tillsynsmyndighet bör inrättas, anför
motionärerna.
I motion Sf287 av Nalin Pekgul (s) anförs att
invandrare i dag har rätt till avgiftsfritt tolkstöd
när de anländer till Sverige men detta får inte bli
ett skäl till att inte lära sig svenska och på så
sätt fördjupa utanförskapet. Motionären anser att
rätten till avgiftsfri tolkhjälp bör begränsas till
två år, och därefter skall tolkservicen beläggas med
avgift. Regeringen bör överväga att införa avgift på
tolkservice efter två år.
Utskottets ställningstagande
Utskottet framhåller att det är ett samhällsintresse
att myndigheterna får tillgång till effektiv
tolkservice som innebär att tolkar med rätt
kvalifikationer får uppdraget. Tolkning är en viktig
samhällsservice som ger möjlighet för personer som
inte behärskar svenska att förstå vad som sägs och
att komma till tals i kontakterna med myndigheter.
Det är viktigt att myndigheterna använder tolk när
behov föreligger. Vid ärendets beredning har SKTF
och Tolkservicerådet informerat om situationen i
tolkverksamheten, synpunkter som i huvudsak
överensstämmer med uppgifterna i skrivelsen.
Utskottet anser att utredningens resultat, som
skall redovisas den 31 oktober 2002, bör inväntas
och avstyrker därmed motionerna Sf31 yrkande 8, Sf32
yrkande 7, Sf280, 2000/01:Sf622 och Sf284.
Vad gäller förslaget i motion Sf287 anser utskottet
inte att tolkservicen generellt sett kan
avgiftsbeläggas efter en viss tid. Bland annat kan
problem uppkomma för vissa äldre nyanländna
invandrare. Motion Sf287 bör därför avslås.
Döva asylsökande och invandrare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om döva
asylsökande och invandrare.
Jämför reservation 41 (kd, mp).
Motioner
Det finns sex motioner som handlar om döva
asylsökande och invandrare: Sf260 av Ulla Wester
(s), Sf264 av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub
(kd), Sf269 av Margareta Andersson och Lena Ek (c),
Sf288 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s), Sf315 av
Sonja Fransson och Christina Nenes (s) och So631
yrkande 2 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp). I
motionerna anförs i huvudsak följande.
Vissa döva asylsökande kommer från länder där döva
utsätts för diskriminering, där t.ex. döva barn
förväntas lära sig tala och avläsa munrörelser utan
någon tillgång till kommunikation på dövas villkor.
Detta minskar människors möjligheter att förstå och
göra sig förstådda i samhället, och därför behöver
döva särskilt upplysas om dövas rättigheter i
Sverige. Särskild hänsyn bör tas vid utplacering
till förläggning. Döva asylsökande placeras ofta på
olika förläggningar i Sverige och blir isolerade när
omgivningen inte kan teckenspråk, varken det som
invandraren använder eller det svenska
teckenspråket. Resurserna för döva asylsökande bör
samordnas till en förläggning.
Många döva asylsökande och invandrare kontaktar
Sveriges Dövas Riksförbund för att få information på
teckenspråk om rättigheter och samhällsinformation.
Kommunerna bör informera om förhållanden som
underlättar inte-grationen i samhället för döva
asylsökande. Undervisning i tfi, teckenspråk för
invandrare, bör ske först och därefter kan den döve
personen lära sig läsa och skriva på svenska.
Situationen för döva asylsökande barn skall särskilt
beaktas, och familjer med döva barn bör placeras i
närheten av en teckenspråkig förskola eller
dövskola. På dessa orter bör föräldrarna få
möjlighet till undervisning på teckenspråk för
invandrare.
Migrationsverkets yttrande
Migrationsverket har beretts tillfälle att yttra sig
över motionerna. Enligt Migrationsverkets yttrande
finns det i dag inga uppgifter om hur många döva
eller hörselskadade asylsökande som är inskrivna i
mottagningssystemet. Döva asylsökande har rätt till
teckenspråkstolk när tolk behövs och kan användas.
Är personen döv skall myndigheterna ordna tolk inom
ramen för sitt uppdrag och huvudmannaskap. Det
gäller landstinget om det gäller tand-, hälso- eller
sjukvård och kommunerna när det gäller barnens
undervisning.
Vad gäller döva vuxna och barn som söker asyl
används en teckenspråkstolk i de fall det går. När
den döve inte behärskar eller endast delvis kan
kommunicera på teckenspråk men kan läsa och skriva
sker asylutredningen med skriftlig kommunikation på
personens hemspråk. För personer som har utvecklat
en egen kommunikation med sin familj kan någon
familjemedlem göra sig till tolk för den sökande.
Verket skriver att de gör allt vad de kan för att
lösa den uppkomna situationen utifrån individens
perspektiv.
Asylsökande barn har från den 1 januari 2002 samma
rätt till undervisning och vid behov specialskolor
som barn som är bosatta i Sverige. Det är kommunerna
som är huvudmän för skolan och som tillsammans med
barnets föräldrar avgör vilken form av undervisning
som bäst tillgodoser barnets behov. Statlig
ersättning utgår till kommunerna i enlighet med
bestämmelserna i förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m.
Migrationsverket bidrar med det stöd åt föräldrar
till döva barn som behövs för att de skall kunna
delta i barnets utveckling i den mån det är möjligt.
Om barnet behöver undervisning i en specialskola som
finns på annan ort, försöker verket ordna boende åt
familjen i närheten av barnets skola.
Migrationsverket erinrar om att det är föräldrarna
som själva bestämmer om de vill acceptera verkets
erbjudande om en annan bostad eller ej.
Migrationsverket har begränsade möjligheter att
ordna tillrättalagd svenskundervisning för döva
asylsökande och då framför allt för analfabeter.
Asylsökande vuxna har ingen omedelbar rätt till
samma förmåner som personer bosatta i landet. Det är
individuella ställningstaganden som ligger till
grund för vilka möjligheter som kan erbjudas en
individ. När en döv person fått uppehållstillstånd
försöker Migrationsverket att i samtal med individen
och i samråd med Integrationsverket hitta en
bosättning. I de fall personen har eget boende, Ebo,
och inte vill flytta, detta oaktat framtida
möjligheter i förhållande till sitt eller sitt barns
handikapp, bosätts personen automatiskt på sin Ebo-
adress en månad efter beviljat uppehållstillstånd.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening tar motionerna upp mycket
viktiga frågor. De förhållanden som beskrivs har
utskottet fått bekräftade av Sveriges Dövas
Riksförbund som informerat utskottet om situationen
för döva asylsökande och invandrare. Utskottet
kommer därför att för kännedom översända motionerna
till utredningen om översyn av mottagande av och
introduktion för flyktingar och andra invandrare
(dir. 2001:87). Utskottet förutsätter att de frågor
som tas upp i motionerna kommer att övervägas av
utredningen.
Enligt utskottets mening bör utredningsarbetet
därför avvaktas. Utskottet förutsätter vidare att
Migrationsverket även fortsättningsvis uppmärksammar
problemen när det gäller döva asylsökande. Med
hänsyn till det anförda bör motionerna Sf260, Sf264,
Sf269, Sf288, Sf315 och So631 yrkande 2 avslås.
Begreppet invandrare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
begreppet invandrare.
Jämför reservation 42 (c).
Skrivelsen
Mer än en miljon av Sveriges befolkning har
invandrat, vilket innebär att mer än var tionde
invånare är född utomlands. Därtill finns det 800
000 personer som är födda i Sverige men har en eller
två utrikes födda föräldrar.
Regeringen skriver att begreppet invandrare skall
användas nyanserat och på ett relevant sätt.
Regeringen angav i den integrationspolitiska
propositionen att ingen skall bli klassificerad som
invandrare när det saknar betydelse för sammanhanget
och att begreppet inte bör användas så att det
förstärker ett "vi-och-dom-tänkande". Enligt den
arbetsgrupp som har sett över användningen av
begreppet invandrare i lagar och förordningar och i
myndigheters verksamhet (Ds 1999:48 och Ds 2000:43)
bör begreppet invandrare användas endast när det
gäller människor som själva har flyttat till Sverige
och folkbokförts här. Personer med utländsk bakgrund
avser såväl utrikes födda personer som har invandrat
som personer födda i Sverige med minst en förälder
född utrikes. Invandrarbegreppet är inte tillämpligt
på asylsökande och andra som väntar på beslut om
uppehållstillstånd.
Motionen
I motion 2000/01:Sf611 yrkande 8 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att invandrarbegreppet inte är
enhetligt och att statistiken därför blir
missvisande. Motionärerna efterlyser en snävare
användning av begreppet invandrare och att det
endast bör användas när man beskriver invandring.
I yrkande 9 anförs att uppgift om bosättningslandet
och inte födelseland skall anges på
identitetshandlingar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att
begreppet invandrare skall användas nyanserat och på
ett relevant sätt. I skrivelsen avser begreppet
invandrare personer som själva har invandrat till
Sverige.
Utskottet anser även att begreppet främst bör
användas när detta förhållande har betydelse för det
man vill beskriva. Av samma skäl bör som huvudregel
inte heller födelseland anges på
identitetshandlingar.
När det gäller begreppet invandrare i statistiken
utformade Statistiska centralbyrån och
Invandrarverket riktlinjer (MIS 1996:5) för
redovisning i statistiken 1996. I riktlinjerna
rekommenderas en grundläggande indelning antingen
efter personers födelseland eller efter deras
medborgarskap. I det första fallet görs en indelning
efter utrikes födda eller födda i Sverige. I det
andra fallet sker en indelning i svenska eller
utländska medborgare. Kategorin utländska medborgare
delas även in i kategorierna födda utomlands och
födda i Sverige.
Det pågår ett arbete med att införa ett nationellt
ID-kort som styrker identitet och medborgarskap och
kan ersätta passet vid resa inom Schengenområdet.
I ett interpellationssvar (2001/02:290) från den 2
april 2002 anför justitieminister Bodström att
införandet av eventuella identitetskort med
nationalitetsangivelse så långt som möjligt skall
kunna erbjudas alla som stadigvarande bor i landet.
Hur detta skall lösas för de utländska medborgarna i
Sverige är komplicerat. Ett fungerande
identitetskort förutsätter godkännande från övriga
EU-länder. Nästa steg i processen är därför att för
övriga medlemsstater presentera ett förslag som
innefattar identitetskort både för svenska
medborgare och utländska medborgare som
stadigvarande bor i Sverige.
Underlag till en sådan presentation kommer att tas
fram inom kort. När övriga medlemsstaters
uppfattning har inhämtats kommer ställning tas till
den fortsatta beredningen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2000/01:Sf611 yrkandena 8 och 9.
Kvinnor och flickor med utländsk
bakgrund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om kvinnor och
flickor med utländsk bakgrund.
Jämför reservation 43 (kd, c, mp) och 44
(fp).
Skrivelsen
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och
män skall ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter inom livets alla områden. Detta gäller
alla kvinnor och män, oberoende av bakgrund och
härkomst. Därmed är jämställdhet en del av
integrationspolitiken.
Regeringen avser att öka ansträngningarna för att
uppnå jämställdhetspolitikens mål om lika
rättigheter och möjligheter för kvinnor och män med
utländsk bakgrund. Målen måste införlivas bättre i
integrationsprocessen. Det handlar ytterst om
rättvisa och fördelning av ekonomisk och politisk
makt. Det är också en fråga om demokrati att värdera
kvinnor och män lika. Jämställdhet skall fr.o.m. år
2003 vara ett prioriterat område vid fördelningen av
stöd till organisationer bildade på etnisk grund.
Integrationsverket prioriterar projekt som syftar
till jämställdhet mellan könen. Integrationsverket
skall enligt regleringsbrevet för år 2002 särskilt
beakta jämställdheten mellan könen för att förbättra
livsvillkoren för utsatta flickor och kvinnor med
utländsk bakgrund. Integrationsverket har nu
beslutat att 2,7 miljoner kronor skall användas i
projektstöd och särskilt skall uppmärksammas hur
organisationer bildade på etnisk grund kan delta
aktivt i detta arbete.
Integrations- och jämställdhetspolitiken är viktig i
arbetet med att motverka förekomsten av patriarkala
värderingar. Insatserna berör områden som t.ex.
rättsväsende, socialpolitik, utbildningspolitik och
ungdomspolitik. Regeringens åtgärder är
huvudsakligen inriktade på förebyggande arbete och
förbättrat skydd för individen.
Integrationsverket har på regeringens uppdrag
utarbetat rapporten Låt oss tala om flickor...
(rapport 2000:6) om situationen för vissa särskilt
utsatta flickor. Verket föreslår i rapporten ett
antal åtgärder för att på kort och lång sikt
uppmärksamma och underlätta flickornas situation.
I Rapport om flickor med annan etnisk och
kulturell bakgrund (maj 2000) redovisade
Ungdomsstyrelsen de erfarenheter som finns av arbete
för att stärka ställningen för flickor med annan
etnisk och kulturell bakgrund. En slutsats är att
arbetet med att synliggöra flickor med utländsk
bakgrund bör ha sin utgångspunkt i ett generellt
jämställdhetsperspektiv, där fokus måste flyttas
från den enskilda individen till det omgivande
samhället.
Under åren 1998-2001 har ca 2,3 miljoner kronor
från anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder
satsats på olika projekt som riktar sig till kvinnor
och flickor med invandrarbakgrund.
I december 2001 avsatte regeringen 1,5 miljoner
kronor för år 2002 för att stödja projekt som
belyser problemställningar ur ett jämställdhets- och
inte- grationsperspektiv och stöder utsatta flickor
i patriarkala familjer.
Bland flera åtgärder som presenterades av
regeringen i februari 2002 kan nämnas att 2 miljoner
kronor har avsatts till skyddat boende för utsatta
flickor i patriarkala familjer. Regeringen avser att
i samarbete med länsstyrelserna i de tre
storstadslänen finna en skyndsam lösning på frågan
om behovet av jourbostäder särskilt avsedda för
utsatta flickor. Vidare aviseras lagändringar så att
den svenska lagens 18-årsgräns för äktenskap blir
tillämplig även för utländska medborgare. Regeringen
kommer också att tillsätta en expertgrupp med
uppdrag att ge förslag på åtgärder och arbetsmetoder
som kan skydda och stödja utsatta flickor.
Expertgruppen skall också ge förslag på åtgärder för
att nå män och pojkar med starkt patriarkala
värderingar.
Regeringen inrättade 2000 ett Nationellt råd för
kvinnofrid. Rådet utgör ett rådgivande organ för
frågor som rör våld mot kvinnor. Det är också ett
forum där regeringen kan utbyta erfarenheter och
idéer med företrädare för organisationer och
forskare som är engagerade i frågor som rör våld mot
kvinnor. Rådet skall uppmärksamma problemområden som
behöver åtgärdas. Bland de arbetsområden som rådet
särskilt beaktar finns våld mot invandrade kvinnor
och insatser för män som misshandlar kvinnor.
Motioner
I motion Sf32 yrkande 9 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att man skall tillvarata kvinnojourernas
kunskap om utsatta flickor och stödja dem i den
fortsatta verksamheten.
I motion Sf33 yrkande 5 av Ana Maria Narti och Elver
Jonsson (fp) anförs att många invandrarkvinnor lever
ett segregerat liv och att en förutsättning för att
bli delaktig i samhället är språkkunskaper.
Motionärerna vill även belysa kulturkonflikter för
unga kvinnor i invandrarfamiljer. Liknade yrkanden
finns i motionerna Sf400 yrkande 9 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) och 2000/01:A812 yrkande 14 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp).
I motion 2000/01:Sf609 av Kalle Larsson m.fl. (v)
anförs att kvinnor med utländsk bakgrund utsätts för
trefaldig diskriminering i form av kön, klass och
etnicitet. Detta leder till marginalisering och
osynliggörande. Regeringen bör tillsätta en
utredning för att belysa invandrade kvinnors
situation samt utvärdera könsperspektivets genomslag
i integrationspolitiken.
I motion 2000/01:Sf621 av Margareta Sandgren (s)
krävs särskilda insatser för kvinnor med utländsk
bakgrund, som har språksvårigheter, bristande
utbildning eller är arbetslösa, för att öka deras
delaktighet i samhället.
I motion Sf30 yrkande 6 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
anförs att bestämmelser skall införas som innebär
att de föräldrar som arrangerar barnäktenskap skall
ställas till svars på samma sätt som vid
könsstympning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att större
kraft måste läggas på arbetet med att utjämna
skillnader i villkor mellan män och kvinnor och att
jämställdhetsperspektivet måste införlivas i alla
led av integrationsarbetet. I skrivelsen redovisas
åtskilliga åtgärder i detta syfte. Bland annat har
inom Regeringskansliet en arbetsgrupp tillsatts för
att studera vilka konkreta insatser som kan göras
för att underlätta situationen för utsatta flickor.
Det krävs bättre kunskap hos myndigheterna och
samarbete mellan myndigheter om flickornas speciella
problem. Det utanförskap som drabbar vissa familjer
kan bidra till att permanenta patriarkala
värderingar rörande mäns och kvinnors roller i
familjen och samhället. Insatser för att stärka
flickors och unga kvinnors ställning bör riktas till
båda könen.
Vidare kommer regeringens forum Nationellt råd för
kvinnofrid att samråda med organisationer för
invandrarkvinnor. Rådet skall utbyta erfarenheter
med frivilligorganisationer och myndigheter, och i
arbetet ingår även att göra en översyn av
kvinnojourernas ekonomiska villkor.
Motion Sf32 yrkande 9 får därmed anses vara
tillgodosedd.
Utskottet vill påpeka att regeringen i oktober 2001
påbörjade en tvåårig satsning som syftar till att
utveckla ungdomars arbete med
generationsövergripande frågor i föreningslivet.
Bland annat skall projekt som syftar till dialog
över generationsgränserna om värdegrundsfrågor kunna
få stöd. 4 miljoner kronor skall avsättas ur
Allmänna arvsfonden och fördelas av
Ungdomsstyrelsen.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna
Sf33 yrkande 5, Sf400 yrkande 9 och 2000/01:A812
yrkande 14.
När det gäller information och kunskap om invandrade
kvinnors situation vill utskottet betona att ett av
målen med integrationspolitiken är
jämställdhetsaspekter och att särskilda insatser i
det fortsatta integrationspolitiska arbetet skall
riktas mot invandrade kvinnor. Motion 2000/01:Sf609
avstyrks.
Även i storstadsarbetet pågår arbete med att stärka
ställningen för kvinnor med utländsk bakgrund.
Parallellt med språkförskolor anordnades t.ex.
studier i svenska för mammor med barn i åldern noll
till fem år. Mammorna får möjlighet till kontakt med
det svenska samhället via de vardagsanknutna
språkstudierna. Med anledning av det anförda får
motion 2000/01:Sf621 anses vara tillgodosedd.
Utskottet vill erinra om att riksdagen i februari
2002 (bet. 2001/02:LU13, rskr. 2001/02:148), med
anledning av motionsförslag, gav regeringen i
uppdrag att återkomma med lagförslag som skall
förhindra barnäktenskap och arrangerade äktenskap.
Socialförsäkringsutskottet anser att
lagstiftningsåtgärderna bör avvaktas. Motion Sf30
yrkande 6 avstyrks.
Ungdomar med utländsk bakgrund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om ungdomar med
utländsk bakgrund.
Jämför reservation 45 (c).
Skrivelsen
I skrivelsen står att integrationspolitikens mål
skall tydliggöras och de frågor som är förenade med
den gemensamma värdegrunden skall ges ökad
uppmärksamhet i integrationsprocessen liksom
uppväxtvillkoren för barn och ungdomar med utländsk
bakgrund.
En fråga som behöver uppmärksammas är att barn och
ungdomar vars föräldrar har invandrat får sämre
möjligheter i samhället. Forskning tyder på att den
relativt underordnade ställning som invandrare
generellt har till stor del ärvs av deras barn.
Detta gäller även barn som vuxit upp och utbildats i
Sverige.
Förskolan och skolan skall förmedla grundläggande
värden: om människolivets okränkbarhet, om
individens frihet och integritet, om alla människors
lika värde, om jämställdhet mellan kvinnor och män
och om solidaritet med svaga och utsatta. Regeringen
har uppdragit åt Skolverket att ta fram och sprida
exempel på hur skolor och kommuner i samverkan med
olika organisationer och myndigheter arbetar med
jämställdhet och social och etnisk mångfald.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.
Särskilda resurspersoner skall utbildas i
jämställdhet och genuskunskap och arbeta med
jämställdhetsfrågorna i förskolan och skolan. Målet
är att det skall finnas minst en sådan utbildad
person i samtliga 289 kommuner år 2004.
I oktober 2001 initierade regeringen en tvåårig
satsning som syftar till att utveckla ungdomars
arbete med generationsövergripande frågor i
föreningslivet. Bland annat skall projekt som syftar
till dialog över generationsgränserna om
värdegrundsfrågor kunna få stöd. Totalt avser
regeringen att avsätta 4 miljoner kronor.
Projektmedlen fördelas av Ungdomsstyrelsen.
I Integrationsverkets uppgifter ingår att ur ett
integrationsperspektiv analysera tillståndet och
utvecklingen i samhället. Under år 2002 skall
uppväxtvillkoren för barn och ungdomar med
invandrarbakgrund särskilt belysas. Regeringen avser
att uppdra åt Integrationsverket att redovisa goda
exempel och metoder för att förebygga konflikter
mellan individen och familjen där orsakerna kan vara
patriarkala normer.
Motioner
I motion 2000/01:Sf611 yrkande 4 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att särskilda åtgärder behövs för
att undvika att invandrarungdomar får problem med
kulturkonflikter inom sin familj i samband
integrationsprocessen i det svenska samhället.
I motion 2000/01:So451 yrkande 3 av Sofia Jonsson
(c) anförs att Integrationsverket bör få i uppdrag
att stärka invandrarungdomars ställning i samhället.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen
framhåller att uppväxtvillkoren för barn och
ungdomar med utländsk bakgrund skall ges ökad
uppmärksamhet i integrationsprocessen. Regeringen
har därför ålagt Integrationsverket att särskilt
följa upp och analysera uppväxtvillkoren för barn
och ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet skall
presenteras i Integrationsrapport 2002 den 15 mars
2003.
Utskottet vill även peka på att det är viktigt att
det fokuseras mer på ungdomars introduktion och
förutsättningar för integration än tidigare och
noterar att det i översynen av mottagandet av och
introduktionen för flyktingar och andra invandrare
(dir. 2001:87) bl.a. ingår att se över hur nyanlända
skall få bättre kunskap och förståelse för
grundläggande normer i samhället och det
demokratiska systemet.
I skrivelsen anges att det de senaste åren har
uppmärksammats att pojkar med utländsk bakgrund ofta
får svårigheter såväl med kulturell tillhörighet som
sin egen självbild och att regeringen har gett i
uppdrag till Integrationsverket att se över hur
ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund och
deras ställning i samhället kan stärkas.
Utskottet anser med hänvisning till det ovan
framförda att motionerna Sf30 yrkande 6,
2000/01:Sf611 yrkande 4 och 2000/01:So451 yrkande 3
är tillgodosedda och bör avslås.
Svenskt medborgarskap
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om svenskt
medborgarskap.
Jämför reservationerna 46 (m) och 47 (mp).
Skrivelsen
Att få svenskt medborgarskap kan ses som ett viktigt
steg i integrationsprocessen. Att ha svenskt
medborgarskap är i hög grad en fråga om delaktighet
och inflytande. I allt högre grad känner dock
människor i dag nära anknytning till mer än ett
land.
Knappt en halv miljon, drygt 5 % av befolkningen,
var år 2000 inte svenska medborgare utan hade
medborgarskap i något annat land. Majoriteten av dem
med annat medborgarskap var födda utomlands, 83 %,
medan 17 % var födda i Sverige. Samtidigt finns det
många som inte är födda i Sverige, men som har
blivit svenska medborgare. Av samtliga som invandrat
till Sverige och som bodde här år 2000 var drygt 60
% naturaliserade. För att bli svensk medborgare
krävs i princip att man har fyllt arton år och har
varit bosatt i Sverige sedan fem år (två år för
nordiska medborgare). Den som är flykting eller
statslös skall ha bott fyra år i Sverige för att få
medborgarskap. Därutöver ställs krav på ett
hederligt levnadssätt. Enligt den nya lagen om
svenskt medborgarskap som trädde i kraft den 1 juli
2001 är det möjligt att ha dubbelt medborgarskap.
Medborgarskap kan ha betydelse för enskilda
människors integrationsprocess och känsla av
inflytande och delaktighet. Utöver en känslomässig
aspekt och formella rättigheter som rösträtt, medför
medborgarskap andra fördelar som att det underlättar
resandet och känsla av tillhörighet. Den nya lagen
är ur integrationshänseende viktig då den markerar
att en individ inte behöver välja en identitet och
ett hemland, utan kan vara tillhörig mer än ett land
samtidigt.
Motioner
I motion Sf29 av Jeppe Johnsson (m) anförs att fler
invandrare skulle känna sig motiverade att delta i
svenskundervisningen om ett språkkrav införs för
svenskt medborgarskap. Även kunskaper om det svenska
samhället bör krävas. Bättre svenskkunskaper skapar
också större delaktighet i samhället. Liknande
förslag framförs i motionerna Sf228 av Marietta de
Pourbaix-Lundin och Inger René (m) och Sf251 av
Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m).
I motion Sf31 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
yrkande 17 anförs att för att förtydliga att de som
bor i Sverige ingår i det svenska samhället bör de
erhålla svenskt medborgarskap efter tre års
folkbokföring och inte som i dag efter fem år. Även
barn skall ha denna möjlighet.
I motion Sf394 yrkande 7 av Lotta N Hedström m.fl.
(mp) anförs att barn som ges permanent
uppehållstillstånd omgående skall kunna ansöka om
medborgarskap, ett visst antal år för s.k. hemvist
skall inte behövas,.
I motion Sf311 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) anförs att synnerliga skäl skall krävas för att
Migrationsverket skall kunna frångå
Säkerhetspolisens rekommendation om avslag inför
beslut om permanent uppehållstillstånd eller
medborgarskap.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:SfU8 Lag
om svenskt medborgarskap liknande förslag om
språkkrav och kunskaper om samhället. Utskottet
ansåg att det var mycket viktigt för den enskilde
invandraren att ha kunskaper i svenska språket och
att man på alla sätt bör underlätta för invandrarna
att få såndana kunskaper. Enligt utskottets mening
ökar goda kunskaper i svenska språket och om svenska
samhällsförhållanden förutsättningarna för arbete
och deltagande i samhällslivet. Utskottet menar att
det bör vara det allmännas uppgift att se till att
professionell undervisning erbjuds och att den är av
god kvalitet samt att undervisningen så långt som
möjligt anpassas till individuella förutsättningar
och behov. Utskottet anser också att det ytterst är
de enskilda individerna som måste ta ansvar för sin
språkinlärning. Samhället kan stimulera
språkinlärning men motivationen och kunskaperna kan
inte tvingas fram. Enligt utskottets uppfattning
skulle ett språkkrav för erhållande av svenskt
medborgarskap medföra svårigheter. Bland annat
uppkommer frågan om vilken kunskapsnivå som skall
uppnås och hur denna skall dokumenteras. Vidare
skulle kontrollen av att kunskapskravet uppnåtts
innebära en ökad administration, och det skulle vara
förenat med betydande svårigheter att få till stånd
ett rättvist och praktiskt system.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna
uppfattning. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Sf228, Sf251 och Sf29.
Genom den nya lagen om svenskt medborgarskap har
möjligheterna för att barn skall bli svenska
medborgare förstärkts. Ett statslöst barn som fötts
i Sverige skall kunna få svenskt medborgarskap genom
anmälan om barnet har permanent uppehållstillstånd i
Sverige och hemvist här. Ett statslöst barn som
kommer till Sverige under sin uppväxt skall kunna få
svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har
permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist
här sedan minst tre år. Barn med utländskt
medborgarskap skall kunna få svenskt medborgarskap
om barnet har permanent uppehållstillstånd i landet
och hemvist här sedan minst fem år.
Beträffande statslösa barn födda utomlands
uttalade utskottet i betänkande 2000/01:SfU8 att det
genom krav på viss hemvisttid i dessa fall erhålls
en verklig koppling mellan barnet och det svenska
samhället. Utskottet vidhåller sin tidigare intagna
ståndpunkt som i än högre grad gäller barn som inte
är statslösa utan har ett annat medborgarskap.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf32 yrkande 17 och Sf394 yrkande 7.
Ett av de villkor för naturalisation som uppställs i
11 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap är att
sökanden fört och kan förväntas komma att ha ett
hederligt levnadssätt. Som ett led i prövningen av
om detta villkor är uppfyllt begär Migrationsverket
i naturalisationsärenden där sökanden fyllt 15 år
ett s.k. kontrollbesked hos Rikspolisstyrelsen
(Säkerhetspolisen). Syftet med denna begäran är att
utröna om det finns några hinder av säkerhetsmässig
karaktär mot att bevilja sökanden svenskt
medborgarskap.
Genom den nya lagen om svenskt medborgarskap har
Migrationsverket övertagit funktionen som första
instans. Migrationsverkets beslut i dessa ärenden
kan överklagas hos regeringen. Regeringen har det
yttersta ansvaret för rikets säkerhet och för den
allmänna säkerheten. Såväl sökanden som
Rikspolisstyrelsen har rätt att överklaga
Migrationsverkets beslut, om beslutet går parten
emot. Därför gäller förvärv av svenskt medborgarskap
i ett säkerhetsärende från och med den dag då
beslutet har vunnit laga kraft. Definitionen av ett
säkerhetsärende anges i lagtexten. Med
säkerhetsärende avses ett ärende där
Rikspolisstyrelsen hos Migrationsverket har
föreslagit att ansökan avslås av skäl som rör rikets
säkerhet eller allmän säkerhet.
Utskottet anser att denna ordning tillgodoser
kraven i motion Sf311 såvitt avser
medborgarskapsärenden.
När det gäller frågan om uppehållstillstånd kan
nämnas att en särskild processordning i
säkerhetsärenden har föreslagits i utredningsförslag
om ny rättsordning i utlänningsärenden (SOU
1999:16). Regeringen avser att i höst lämna en
proposition om ny instans- och processordning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf311.
Återvandring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
återvandring.
Jämför reservation 48 (mp).
Motionen
I motion Sf31 yrkande 3 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att stat och kommun i dag indirekt
utövar påtryckning på invandrare för att förmå dem
att återvända. Motionärna anser att det inte får
förekomma utan anser att återvändandeprogram skall
vara frivilliga och utan påtryckning.
Utskottets ställningstagande
I den svenska migrationspolitiken, som utgår från en
helhetssyn, ingår bl.a. en återvandringspolitik.
Staten ger bidrag till åtgärder för frivillig
återvandring av personer som efter att ha varit
bosatta i Sverige under längre eller kortare tid
väljer att återvandra till sitt ursprungliga hemland
eller till annat bosättningsland.
I samband med beslutet om en ny migrationspolitik
år 1996 lade riksdagen fast riktlinjerna för
återvandringspolitiken. I det sammanhanget uttalades
att ingen tvekan får råda om att den som fått
permanent uppehållstillstånd själv avgör om och när
han eller hon vill återvända till sitt
ursprungsland. Påtryckningar av stat eller kommun
för att få en person att återvända kan inte
accepteras.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om
återvandring, se senast i betänkande 2001/02:SfU8
Migration och asylpolitik, och framhållit att ingen
tvekan får råda om att den som fått ett permanent
uppehållstillstånd själv avgör om och när han eller
hon vill återvända till sitt ursprungsland.
Utskottet har även uttalat att personer som ansetts
som skyddsbehövande, men som vill återvända till
ursprungslandet, i de statliga och kommunala
mottagningsprogrammen i princip från början bör få
stöd för att i möjligaste mån integrera sig i
Sverige. Det bör ske på ett sätt som samtidigt, för
den som så önskar, främjar möjligheten att återvända
till det tidigare hemlandet.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna
uppfattning och avstyrker motion Sf31 yrkande 3.
Forskning om integrationsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
forskning om integrationsfrågor.
Jämför reservation 49 (mp)
Motionen
Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) anför i motion Sf31
yrkande 15 att det finns ett kontinuerligt behov av
kunskap om integrationsfrågor genom forskning,
djupstudier och statistik. Det finns också behov av
att ta del av den forskning och diskussion om ett
mångkulturellt samhälle som finns i många andra
länder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påpeka att en av Integrationsverkets
uppgifter är att ha ett samlat ansvar och samlad
kompetens, att följa och utvärdera
samhällsutvecklingen ur ett integrationspolitiskt
perspektiv samt att verka för att öka kunskaperna i
samhället inom integrationsområdet. Utskottet
noterar att Integrationsverket på uppdrag av
regeringen har byggt upp en nationell kunskapsbank
om arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och
etnisk diskriminering - Sverige mot rasism
(www.sverigemotrasism.nu). Kunskapsbanken innehåller
information och erfarenheter av arbete mot rasism,
främlingsfientlighet och etnisk diskriminering,
kunskap om nationellt arbete inom olika
samhällssektorer och på olika nivåer samt även
motsvarande information som kan inhämtas om arbetet
i andra länder. I kunskapsbanken redovisas såväl
nationell som internationell forskning.
Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande
den mängd forskning som pågår inom området
invandring och integration, bl.a. inom
verksamhetsområdet för Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap (FAS). Andra finansiärer inom
området är Vetenskapsrådet och Riksbankens
Jubileumsfond. Inom området internationell migration
och etniska relationer pågår projekt vid en rad
högskolor, och möjligheten att bedriva
forskarutbildning inom området finns sedan 1999.
Vidare tas en mängd statistik som rör dess områden
fram.
Med hänvisning härtill anser utbildningsutskottet
att yrkandet bör avstyrkas.
Socialförsäkringsutskottet avstyrker med anledning
av det ovan anförda motion Sf31 yrkande 15.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Integrationspolitikens mål (punkt 1)
av Margit Gennser, Göran Lindblad, Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf28 yrkande 1 samt
2001/02:Sf334 yrkande 1 och avslår motionerna
2001/02:Sf31 yrkande 29, 2001/02:Sf400 yrkandena 1
och 2, 2000/01:Sf611 yrkande 3 och 2000/01: Sf617
yrkandena 1 och 8.
Ställningstagande
Omsvängningen i regeringens integrationspolitik är
positiv, från bidragsberoende till egenförsörjning.
Men det sker med regleringar, särlösningar och
särskilda bidrag. Vi anser att det bästa sättet att
skapa förutsättningar för egenförsörjning och snabb
integration i det svenska samhället sker bl.a. genom
matchning av arbetssökande och arbetsgivare. Detta
förutsätter en öppen och rörlig arbetsmarknad samt
en bättre avvägning mellan skatter och
transfereringssystem. Arbetsrätten skall avregleras
och anpassas efter en internationell arbetsmarknad.
Utgångspunkten skall vara människors lika intresse
av att arbeta och vara självförsörjande och inte att
särbehandla inflyttade människor. Även en radikal
omläggning av den generella ekonomiska politiken i
form av avregleringar och sänkta skatter behövs.
2. Integrationspolitikens mål (punkt 1)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf611 yrkande 3 och avslår
motionerna 2001/02:Sf28 yrkande 1, 2001/02:Sf31
yrkande 29, 2001/02:Sf334 yrkande 1, 2001/02:Sf400
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01: Sf617 yrkandena 1
och 8.
Ställningstagande
Efterlevnad av den svenska lagstiftningen skall
gälla oavsett kulturella traditioner. I Sverige
råder demokratiskt stiftade lagar, och samhället får
aldrig acceptera att lagarna överskrids på grund av
olika kulturella traditioner.
3. Integrationspolitikens mål (punkt 1)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad
som anförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf400 yrkandena 1 och 2
samt 2000/01:Sf617 yrkandena 1 och 8 samt avslår
motionerna 2001/02:Sf28 yrkande 1, 2001/02:Sf31
yrkande 29, 2001/02:Sf334 yrkande 1 och
2000/01:Sf611 yrkande 3.
Ställningstagande
Integrationspolitikens viktigaste uppgift är att
angripa de strukturer som försvårar för människor
att bryta sig ur isolering och utanförskap samt ge
människor makt över sitt liv och sin vardag. Det är
av tradition samhället, med myndigheter,
organisationer och folkrörelser, som skall lösa
individens problem. Den enskilda individen förväntas
inte vilja eller kunna ta itu med sina svårigheter.
Många människor har svårigheter att ta sig in på
arbetsmarknaden på grund av bristande språkkunskaper
och avsaknad av kontakter i samhället.
Minoritetsgrupper och individer måste få praktiska
möjligheter att agera, ta initiativ, förverkliga
planer och tillfredsställa sin egna behov.
Integrationen blir ett faktum när människorna får
tala och agera för sig själva. En ny
integrationspolitik skall baseras på de nya
invånarnas initiativ och ansvarstagande.
4. Integrationspolitikens mål (punkt 1)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande 29 och avslår
motionerna 2001/02:Sf28 yrkande 1, 2001/02:Sf334
yrkande 1, 2001/02:Sf400 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sf611 yrkande 3 och 2000/01: Sf617 yrkandena
1 och 8.
Ställningstagande
Det är viktigt att mångfald och integration betonas
i regleringsbreven. Alla myndigheter skall präglas
av detta och inte bara de direkt berörda.
5. Bosättning i kommun (punkt 2)
av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf30 yrkande 4 och avslår
motionerna 2001/02:Sf31 yrkande 5, 2001/02:Sf32
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.
Ställningstagande
En asylsökande person som bor på förläggning får
hjälp av Integrationsverket med kommunplacering. Bor
personen däremot i eget boende åligger det kommunen
där flyktingen befinner sig när han eller hon
erhåller uppehållstillstånd att finna en bostad. I
dag skall en person som har eget boende vara beredd
att lämna det och acceptera plats på förläggning för
att Integrationsverket skall åta sig att finna en
kommunplacering. Vi anser att ansvaret för
kommunplacering bör ligga hos Integrationsverket
även för de flyktingar som har eget boende.
6. Bosättning i kommun (punkt 2)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf32 yrkande 5 och avslår
motionerna 2001/02:Sf30 yrkande 4, 2001/02:Sf31
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att nyanlända personer skall ha rätt att
välja bostadsort men även ha möjlighet att flytta
till en annan kommun. Samhället skall erbjuda
information om förhållanden i olika kommuner och
bostadsområden. Systemet med förhandlingar och avtal
med kommunerna bör avskaffas. Stödet till den
nyanlände personen bör i stället bestå av en
utvecklingspeng. På så sätt får individen och den
lokala nivån ett större ansvar.
7. Bosättning i kommun (punkt 2)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf255 yrkande 4 och avslår
motionerna 2001/02:Sf30 yrkande 4, 2001/02:Sf31
yrkande 5 och 2001/02:Sf32 yrkande 5.
Ställningstagande
Utgångspunkten för samhället skall vara den enskilda
individens behov och önskningar om hur han eller hon
vill inrätta sitt eget liv. Generella och påtvingade
särlösningar för människor med utländsk bakgrund
skall undvikas. Besluten skall fattas så nära den
enskilda individen som möjligt. Då känner sig
människor delaktiga och har möjlighet att påverka
beslut. Flyktingmottagandet bör decentraliseras så
att alla kommuner som kan erbjuda god kvalitet på
mottagandet får möjlighet att göra det. En jämnare
fördelning av mottagandet över landet bidrar till en
positiv syn på flyktingpolitiken och underlättar för
de mottagande kommunerna.
8. Bosättning i kommun (punkt 2)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 8. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande 5 och avslår
motionerna 2001/02:Sf30 yrkande 4, 2001/02:Sf32
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.
Ställningstagande
Nyanlända personer skall ha rätt att välja
bostadsort men även ha möjlighet att flytta till en
annan kommun. Samhället skall endast rekommendera
orter. Det är därför viktigt att fler hyresbostäder
byggs och frigörs i kommuner som har få flyktingar.
9. Introduktion från första dagen (punkt 3)
av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Kalle Larsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf30 yrkande 3 och
2001/02:Sf31 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att integrationspolitiken skall innefatta
tiden på mottagningsenheterna även om en person
senare blir avvisad.
Regeringen bör inleda ett arbete som syftar till
att integrationen börjar den dagen en person söker
asyl.
10. Introduktion i övrigt (punkt 4)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf255 yrkande 3 samt avslår
motion 2001/02:Sf31 yrkandena 1, 4 och 10.
Ställningstagande
Kommunernas samarbete med berörda myndigheter är
bristfällig. Genom ökat samarbete vid mottagandet av
asylsökande skapas en helhetsbild i ärendet och
individen får ökat inflytande över sin situation.
11. Introduktion i övrigt (punkt 4)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 11. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkandena 1, 4 och 10
samt avslår motion 2001/02:Sf255 yrkande 3.
Ställningstagande
Individuella introduktionsprogram skall omgående
upprättas av kommunen. Människor med
flyktingerfarenhet och egen erfarenhet från
introduktionsprogrammen bör utforma den övergripande
planeringen. Introduktionsprogrammet kan även
utformas som en demokratiskolning för nyanlända och
bofasta. Även en översyn av
introduktionsersättningens storlek bör göras
eftersom den länge varit på samma nivå. Dessutom bör
ett tilläggsdirektiv ges till utredningen om översyn
av mottagande av och introduktion för flyktingar och
andra invandrare om kvinnors situation, då kvinnor
och män har olika möjligheter och förutsättningar.
12. Arbete före uppehållstillstånd (punkt 5)
av Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd),
Göran Lindblad (m), Cecilia Magnusson (m),
Birgitta Carlsson (c), Margareta Cederfelt (m)
och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 12. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf27 yrkande 1.
Ställningstagande
Ett tillfälligt arbetstillstånd i avvaktan på
uppehållstillstånd bör införas så att nyanlända
flyktingar lättare kan integreras i samhället. Ett
arbete är bästa vägen till integration.
13. Reformerad flyktingmottagning (punkt 6)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf33 yrkande 1.
Ställningstagande
Nuvarande regelverk försvårar flyktingars start i
Sverige. Långa väntetider och ovisshet bidrar till
svårigheter. Handläggningstiderna bör kortas och det
bör lagstiftas därom. Flyktingmottagandet bör
reformeras, och handläggningen bör inte överstiga
tre månader.
14. Mottagande av ensamkommande barn (punkt 7)
av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c) och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen vad gäller ansvarsfördelningen för
ensamkommande barn beträffande asylfrågan, boendet
och hälsan.
15. Svenska för invandrare (sfi) (punkt 9)
av Margit Gennser, Göran Lindblad, Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 15. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf28 yrkande 3 och avslår
motionerna 2001/02:Sf27 yrkande 2 och 2001/02:Sf30
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att kraven på sfi skall skärpas och
utbildningen individualiseras. Detta kan uppnås
genom en s.k. sfi-check, dvs. den som invandrat får
en check att köpa svenskundervisning för. En sfi-
check ger inflytande för den det berör, och när
pengarna följer individen kommer konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna att höja kvaliteten. Sfi skall
utvärderas varje år och resultaten skall
offentliggöras.
16. Svenska för invandrare (sfi) (punkt 9)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 16. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf27 yrkande 2 och avslår
motionerna 2001/02:Sf28 yrkande 3 och 2001/02:Sf30
yrkande 2.
Ställningstagande
Sfi-undervisningen måste bli mer fordrande vad
gäller resultat. Undervisningen måste bättre
anpassas efter elevernas situation, bakgrund,
förkunskaper och intresse. Även kvalitet, pedagogik
och metodik bör förbättras. Möjligheter till arbete
och ökat deltagande i samhället uppnås genom
kvalitet i undervisning i svenska för invandrare.
Genom goda svenska språkkunskaper uppnås kunskap om
historia, kultur, lagar och regler i Sverige.
17. Svenska för invandrare och arbetspraktik
(punkt 10)
av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c) och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 17. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf27 yrkande 3,
2001/02:Sf31 yrkande 6 och 2000/01:Sf645 yrkande 28.
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt att svenskundervisning
för invandrare kombineras med arbetspraktik. Sfi-
kurserna skall vara individualiserade och anpassade
efter utbildningsnivå, språkgrupper, förutsättningar
och ambitionsnivå. I flera kommuner har försök
gjorts där nyanlända har påbörjat språkundervisning
som kopplats till en praktisk utbildning med
inriktning på yrkestermer. Erfarenheter visar att de
personer som snabbt får tillgång till
arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen
på ett bättre sätt. För många arbetskraftsinvandrade
har vägen till språket gått via arbetsplatsen.
18. Registrering av arbetssökande (punkt 11)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub ( båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 18. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf645 yrkande 27.
Ställningstagande
Arbetssökande utan tillräckliga sfi-poäng får ofta
inte registrera sig som arbetssökande på
arbetsförmedlingen. Ibland måste kravet på kunskapen
i svenska modereras. Utbildare skall ha möjlighet
att skriva ett intyg om elevens språkkunskaper. Även
arbetsförmedlingen bör anordna ett språktest för att
kunna erbjuda en lämplig praktikplats.
19. Validering (punkt 12)
av Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd),
Göran Lindblad (m), Cecilia Magnusson (m),
Birgitta Carlsson (c), Margareta Cederfelt (m)
och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf27 yrkande 4,
2001/02:Sf28 yrkande 4, 2001/02:Sf32 yrkande 2 och
2000/01:Sf619 yrkande 1 samt avslår motion
2000/01:Sf629.
Ställningstagande
Personer med framför allt utomnordisk utbildning och
yrkeserfarenhet har problem med att få sin
utbildning och sina erfarenheter validerade.
Invandrade personer möts ofta av okunskap och
oförståelse för vilken kunskap de har inom sitt
yrkesområde. Det gäller både högutbildade akademiker
och de med gedigna yrkeskunskaper. Invandrare
riskerar att få arbeten inom andra yrken än vad de
är utbildade för. De skall därför ges möjligheter
att få sin utbildning värderad så snart som möjlig
för att kunna börja arbeta. Yrkeserfarenhet skall
kunna översättas så att eventuella kompletteringar
kan göras. Det behövs ett program, och förslag bör
snarast läggas för att tillvarata migranters
utbildning och yrkeskunskaper på ett effektivare
sätt än i dag.
20. Utbildning och språk (punkt 13)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 20. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf32 yrkande 4 och avslår
motionerna 2001/02:Sf31 yrkandena 13, 14 och 28 samt
2001/02:Sf33 yrkande 2.
Ställningstagande
Modersmålsundervisning är positiv både för den
enskilda individen och en tillgång för samhället vad
avser både språkkunskaper och kulturell kompetens på
en mängd olika områden. Rätten till
modersmålsundervisning bör stärkas ytterligare.
21. Utbildning och språk (punkt 13)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 21. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf33 yrkande 2 och avslår
motionerna 2001/02:Sf31 yrkandena 13, 14 och 28 och
2001/02:Sf32 yrkande 4.
Ställningstagande
Skolan riskerar att bli en segregerad del av det
svenska samhället där eleverna med utländsk bakgrund
missgynnas. Sverige behöver en ny skolpolitik och
skola som kan ge kunskaper till varje elev utifrån
individens behov och förutsättningar. Med särskild
satsning på läsning och skrivning redan från
förskolan kan barn med utländsk bakgrund nå lika
goda resultat i svenska som barn med helsvensk
bakgrund. Skolan kan bli ett verktyg för att
motverka segregation. Bostadssegregationens effekter
kan brytas om elever från olika områden integreras i
en skola genom att elever får större möjligheter att
gå på en skola i ett annat område än där de bor.
Grund- och gymnasieskolor i utsatta bostadsområden
bör profileras och genomgå en kvalitetssäkring.
22. Utbildning och språk (punkt 13)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 22. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkandena 13, 14 och
28 samt avslår motionerna 2001/02:Sf32 yrkande 4 och
2001/02:Sf33 yrkande 2.
Ställningstagande
Hemspråkslärarnas status måste höjas till samma nivå
som andra språklärares. Vidare bör förskolan ha en
roll som förmedlare av kunskap om olika kulturer,
språk och kunskaper. Därtill bör ungdomar med
invandrarbakgrund, som inte tillåts delta i skolans
sexualundervisning för sina föräldrar, få denna
kunskap på annat sätt. En möjlighet är att
Integrationsverket tillsammans med
ungdomsmottagningarna och skolorna startar ett
samarbete för att nå ungdomarna. En dialog bör även
föras med invandrarföreningarna.
23. Gömda barns skolgång (punkt 14)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 23. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sf31 yrkande 16.
Ställningstagande
Det bör vara möjligt att erbjuda barn som gömmer sig
för att undgå utvisning någon form av
skolundervisning. Barn kan leva gömda under lång tid
och möjligheten till skolgång skulle förbättra deras
psykiska hälsa och fortsatta utveckling, oavsett om
de får stanna i Sverige eller inte.
24. Utvecklingen i storstadsregionerna
(punkt 15)
av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 24. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf30 yrkandena 1 och 7 samt
avslår motionerna 2001/02:Sf27 yrkande 5,
2001/02:Sf399 yrkande 31, 2001/02:A226 yrkande 1,
2001/02:Ju237 yrkande 18, 2000/01:Sf611 yrkandena 6,
7 och 12, 2000/01:Sf613, 2000/01:Sf637 och
2000/01:Bo223 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att det bör införas krav på obligatoriska
boendeplaneringsprogram. Särskild hänsyn skall tas
till den befintliga sammansättningen av
upplåtelseformer för att motverka segregation såväl
i miljonprogrammens områden som i homogent
segregerade områden. En av boendeplaneringens mest
centrala uppgifter, bör vara att öka den andel av
upplåtelseformerna som är underrepresenterad, för
att undvika ett segregerat boende. Förutom detta bör
en plan för integrering av människor från etniskt
segregerade områden upprättas för att bryta ett
homogent mönster, t.ex. i Danderyd.
25. Utvecklingen i storstadsregionerna
(punkt 15)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 25. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf399 yrkande 31 och avslår
motionerna 2001/02:Sf27 yrkande 5, 2001/02:Sf30
yrkandena 1 och 7, 2001/02:A226 yrkande 1,
2001/02:Ju237 yrkande 18, 2000/01:Sf611 yrkandena 6,
7 och 12, 2000/01:Sf613, 2000/01:Sf637 och
2000/01:Bo223 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att utlokalisering av myndigheter och
institutioner bör ske till invandrartäta områden.
26. Utvecklingen i storstadsregionerna
(punkt 15)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 26. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf27 yrkande 5,
2001/02:Ju237 yrkande 18, 2001/02:A226 yrkande 1,
2000/01:Sf611 yrkandena 6, 7 och 12 samt
2000/01:Bo223 yrkande 10 och avslår motionerna
2001/02:Sf30 yrkandena 1 och 7, 2001/02:Sf399
yrkande 31, 2000/01:Sf613 och 2000/01:Sf637.
Ställningstagande
Segregerade bostadsområden och skolor medför att
människor känner sig utanför samhället. För att
komma till rätta med problem som utanförskap och
segregation skall integrerade bostadsområden och
skolor skapas. Även ökat lokalt inflytande med
aktiva medborgare som ansvarar för lokal omsorg
begränsar segregationens avigsidor. Människor som
går samman i lokala utvecklingsgrupper för att lösa
gemensamma problem stärker det demokratiska
inflytandet och det lokala självbestämmandet.
Därutöver är brukarinflytande ett sätt att öka
medborgarnas inflytande och medbestämmande i
samhället. Föräldrar och elever skall ha rätt att
vara med och fatta besluten i lokala styrelser, som
t.ex. i skolan. För att stödja utvecklingen i
utsatta förorter bör ekonomiska utvecklingszoner
inrättas, enligt liknande modell som prövas i vissa
glesbygdsområden i Sverige. Förslag om en
lagstiftning för ekonomiska frizoner bör utredas.
Slutligen bör lokalhyreslagstiftningen ses över så
att mindre serviceföretag inte drabbas av oskäliga
hyreshöjningar, vilka i sin tur medför att tillgång
till service går förlorad.
27. Inflytande och delaktighet i samhället
(punkt 16)
av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp) och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 27. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkandena 19 och 20
samt avslår motionerna 2000/01:Sf611 yrkande 5 och
2000/01:Sf624.
Ställningstagande
Satsningar skall ske på etniska organisationer men
även på svenska frivilligorganisationer. Det är även
viktigt att eventuella projekt ger möjlighet till
långsiktigt arbete.
28. Inflytande och delaktighet i samhället
(punkt 16)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 28. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf611 yrkande 5 och avslår
motionerna 2001/02:Sf31 yrkandena 19 samt 20 och
2000/01:Sf624.
Ställningstagande
Många av dem med utländsk bakgrund har inte samma
möjligheter och förutsättningar som andra att
medverka i samhällsarbetet eftersom det tar tid att
lära sig språket och att finna de formella och
informella vägarna i det politiska arbetet. De
politiska partierna har tillsammans ett ansvar för
att engagera inflyttade svenskar i det demokratiska
samhällsarbetet.
29. Valdeltagande och rösträtt (punkt 17)
av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Kalle Larsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 29. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande 18 och avslår
motion 2001/02:Sf32 yrkande 6.
Ställningstagande
Personer med utländskt medborgarskap som är
folkbokförda här i landet bör få rösträtt i såväl
riksdags- som kommunalval.
30. Valdeltagande och rösträtt (punkt 17)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 30. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf32 yrkande 6 och avslår
motion 2001/02:Sf31 yrkande 18.
Ställningstagande
Särskilda insatser bör göras för att öka
valdeltagandet bland invandrargrupper.
31. Arbete och försörjning (punkt 18)
av Margit Gennser, Göran Lindblad, Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 31. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf28 yrkandena 2 och 5
samt 2001/02:Sf334 yrkande 6 och avslår motionerna
2001/02:Sf31 yrkandena 11, 12 och 21, 2001/02:Sf33
yrkandena 3 och 4, 2000/01:Sf617 yrkande 3 och
2000/01:Sf645 yrkande 29.
Ställningstagande
Arbetslösheten är högre för dem med utländsk
bakgrund. För dem med arbete är anställningsvillkor
och lön i förhållande till utbildningsbakgrund och
arbetslivsefarenhet sämre än för infödda svenskar.
Den underordnade ställningen går i arv till barnen.
Bidragsberoendet är fortfarande högre bland utrikes
födda personer. Förutsättningarna för företagande
bör förbättras genom skattesänkningar på företagande
och en avreglering på arbetsmarknaden.
Förutsättningarna för egenförsörjning förbättras för
såväl infödda som invandrade svenskar. Det behövs en
radikal förändring av politiken för arbete och
företagande för att det skall löna sig att arbeta
och få möjlighet att leva på sin lön. Därtill bör
s.k. inkubatorer, ett nätverk av institutioner som
tar till vara och utvecklar kompetensen hos såväl
infödda som invandrade innovatörer för att t.ex.
utveckla högteknologiska exportprodukter, införas.
32. Arbete och försörjning (punkt 18)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 32. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf645 yrkande 29 och avslår
motionerna 2001/02:Sf28 yrkandena 2 och 5,
2001/02:Sf31 yrkandena 11, 12 och 21, 2001/02:Sf33
yrkandena 3 och 4, 2001/02:Sf334 yrkande 6 och
2000/01:Sf617 yrkande 3.
Ställningstagande
Det skall vara lättare att starta eget företag. Det
skall finnas ekonomiska incitament att lämna ett
bidragsberoende. Ett förslag är att ge människor
anpassade lärlings- och praktikplatser.
33. Arbete och försörjning (punkt 18)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 33. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf33 yrkandena 3 och 4 och
avslår motionerna 2001/02:Sf28 yrkandena 2 och 5,
2001/02:Sf31 yrkandena 11, 12 och 21, 2001/02:Sf334
yrkande 6, 2000/01:Sf617 yrkande 3 och 2000/01:Sf645
yrkande 29.
Ställningstagande
Arbetslösa skall genom en omställningspeng få
möjlighet att välja mellan flera arbetsförmedlingar,
bemanningsföretag och utbildningsföretag. För
personer som utförsäkrats från arbetsförmedlingen
skall jobbgaranti införas. Resurser skall inriktas
på att ge fler med invandrarbakgrund möjlighet att
arbeta inom områden de har utbildning för.
Därtill bör AMS ersättas av ny myndighet vars roll
blir myndighetsutövning och tillsyn.
Servicefunktioner som arbetsförmedling och
yrkesutbildning kan privatiseras och övertas av
andra aktörer som privata arbetsförmedlingar,
arbetsförmedlingar för olika verksamhetsområden,
privata utbildningsföretag och nya
bemanningsföretag. Någon form av statlig förmedling
bör dock finnas i glest befolkade eller
arbetsmarknadssvaga områden i Sverige.
34. Arbete och försörjning (punkt 18)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 34. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sf31 yrkandena 11, 12 och 21 samt avslår
motionerna 2001/02:Sf28 yrkandena 2 och 5,
2001/02:Sf33 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Sf334
yrkande 6, 2000/01:Sf617 yrkande 3 och 2000/01:Sf645
yrkande 29.
Ställningstagande
Det behövs språkkunniga studievägledare och
arbetsförmedlare med kunskap om andra kulturer. De
skall medverka till att tillvarata invandrade
personers utbildningar och eventuella
kompletteringar av utbildningar.
Beslutet att starta ett eget företag skall inte
vara enda möjligheten att inträda på arbetsmarknaden
utan skall baseras på ett eget val. Dessutom bör
kvinnliga kulturarbetare få ett särskilt ekonomiskt
och praktiskt stöd.
35. Etnisk diskriminering (punkt 19)
av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 35. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf30 yrkande 5 samt avslår
motionerna 2001/02:Sf32 yrkandena 1, 3 och 8,
2001/02:Sf400 yrkandena 8 och 12, 2001/02:U347
yrkande 7, 2001/02:A317 yrkandena 32 och 33 samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.
Ställningstagande
Små invandrarföreningar i mindre orter och
föreningar för homosexuella kulturarbetare är
exempel på grupper som har svårare att hitta
medfinansiärer. ESF-rådet skall tilldelas särskilda
medel för att stödja små och resurssvaga projekt som
har svårt att få medfinansiering.
36. Etnisk diskriminering (punkt 19)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 36. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf32 yrkandena 1, 3 och 8
samt avslår motionerna 2001/02:Sf30 yrkande 5,
2001/02:Sf400 yrkandena 8 och 12, 2001/02:U347
yrkande 7, 2001/02:A317 yrkandena 32 och 33 samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.
Ställningstagande
En utvärdering bör göras av DO:s och
Arbetsmarknadsverkets samarbete för att undersöka
uppgifter om att det förekommer etnisk
diskriminering bland arbetsförmedlare.
Därutöver skall arbetet på myndigheterna med att
upprätta handlingsplaner för att främja etnisk
mångfald påskyndas.
Dessutom bör Integrationsverket avvecklas, och DO
bör ges ett särskilt ansvar som motor i
opinionsbildningen mot diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
37. Etnisk diskriminering (punkt 19)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 37. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf611 yrkande 2 och avslår
motionerna 2001/02:Sf30 yrkande 5, 2001/02:Sf32
yrkandena 1, 3 och 8, 2001/02:Sf400 yrkandena 8 och
12, 2001/02:U347 yrkande 7 och 2001/02:A317
yrkandena 32 och 33.
Ställningstagande
Människor skall bli medvetna om att det förekommer
diskriminering, på samma sätt som
jämställdhetsarbetet tydliggör diskriminering på
grund av kön. Förändringar krävs inom alla områden
på olika samhällsnivåer. Ökad kunskap och
medvetenhet bland majoritetsbefolkningen medför
naturlig mångfald och framhäver fördelarna med
mångkulturellt arbete. Även minoritetsgrupper
behöver ökad kunskap om varandra för att minska
risken för motsättningar.
38. Etnisk diskriminering (punkt 19)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 38. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf400 yrkandena 8 och
12 samt 2001/02:U347 yrkande 7 och avslår motionerna
2001/02:Sf30 yrkande 5, 2001/02:Sf32 yrkandena 1, 3
och 8, 2001/02:A317 yrkandena 32 och 33 samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.
Ställningstagande
Lagstiftningen mot etnisk diskriminering i
arbetslivet är ett steg på vägen mot en effektivare
och mer rättssäker lagstiftning. Tillämpningen av
lagen har inte åstadkommit några större förändringar
i arbetslivets strukturer. Problemet skall lösas med
ett nätverk av organisationer som arbetar för att
försvara de invandrades och de arbetslösas
rättigheter.
Förutom detta kan invandrargrupper bli delaktiga i
samhället genom stöd från EU:s sociala fonder. Dessa
program kan skapa nya möjligheter för s.k. utsatta
grupper genom att invandrarorganisationer kan komma
med egna initiativ, och ekonomiska resurser skall
ställas till deras förfogande så att de själva kan
finna lösningar på sina problem.
39. Folkhälsa (punkt 20)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 39. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sf31 yrkandena 7 och 22-27.
Ställningstagande
Vissa äldre invandrare kommer inte att lära sig
svenska och en del yngre invandrare kommer att tappa
svenska språket när de blir äldre. Regeringen bör
återkomma med åtgärder för hur äldres behov skall
mötas i samhället då de inte kan tala eller helt
förstå svenska. Vidare efterlyses åtgärder för att
minska kvinnors ohälsa. Det finns skillnader mellan
mäns och kvinnors hälsa, t.ex. löper kvinnor en och
halv till tre gånger större risk än män att drabbas
av ohälsa. Även åtgärder för att förbättra
invandrarungdomars hälsa efterlyses då flera
utredningar visar på behovet av detta. Därutöver bör
åtgärder för tandvård förbättras då många nyanlända
har ett stort behov av tandvård och saknar de pengar
som krävs för denna. Dessutom bör kommuner anordna
föräldrautbildningar och/eller pappautbildningar för
dem med utländsk bakgrund. Kurserna bör ledas av
personer med invandrarbakgrund.
En ny läkarundersökning bör ske när en person
erhållit uppehållstillstånd för då vågar han eller
hon berätta om eventuella hälsoproblem. När
flyktingar anländer och genomgår en
hälsoundersökning framkommer inte eventuella
hälsoproblem på grund av rädsla. Därutöver behöver
ett nätverk byggas inom sjukvården för
specialkunskap om flyktingars eventuella särskilda
symtom. Särskilda utbildningsinsatser för
sjukvårdspersonal bör också genomföras.
40. Tolkfrågor (punkt 21)
av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp) och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 40. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf31 yrkande 8 och
2001/02:Sf32 yrkande 7 och avslår motionerna
2001/02:Sf280, 2001/02:
Sf284, 2001/02:Sf287 och 2000/01:Sf622.
Ställningstagande
Rättssäkerheten hotas och känslig information kan
komma i orätta händer om icke auktoriserade tolkar
används. Myndigheterna baserar sina beslut på vad en
tolk eller översättare har låtit tolka/översätta åt
den asylsökande. Det är av största vikt att tolkning
och översättning är korrekt och kvalitetsmärkt genom
en auktorisation. Tolk och översättare skall finnas
till hands för den nyanlände för att förhindra
missförstånd. Användandet av barn som tolkar kan
medföra risk för familjekonflikter.
Tolkservicen är eftersatt och tillsyn och
kvalitetskontroll saknas. Åtgärder bör vidtas för
att förbättra tolkservicen. Bland annat behövs en
samordning av tolkförmedlingen eftersom en kommun
kan vara en för liten enhet för att klara behoven.
Även tolkarnas arbetsvillkor bör ses över, och en
tillsynsmyndighet bör inrättas. Vi konstaterar dock
att en utredning av tolkverksamheten pågår.
41. Döva asylsökande och invandrare (punkt 22)
av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp) och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 41. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf260, 2001/02:Sf264,
2001/02:Sf269, 2001/02:Sf288, 2001/02:Sf315 och
2001/02: So631 yrkande 2.
Ställningstagande
Vissa döva asylsökande kommer från länder där t.ex.
döva barn förväntas lära sig tala och avläsa
munrörelser utan någon tillgång till kommunikation
på dövas villkor. Särskild hänsyn bör tas vid
utplacering till förläggning. Döva asylsökande
placeras ofta på olika förläggningar i Sverige och
blir isolerade när omgivningen inte kan teckenspråk,
varken det som invandraren använder eller det
svenska teckenspråket. Många döva asylsökande och
invandrare kontaktar Sveriges Dövas Riksförbund för
att få information på teckenspråk om dels
rättigheter, dels samhällsinformation. Kommunerna
bör informera om förhållanden som underlättar
integrationen i samhället för döva asylsökande.
Undervisning i tfi, teckenspråk för invandrare, bör
ske först och därefter kan den döve personen lära
sig läsa och skriva på svenska. Situationen för döva
asylsökande barn skall särskilt beaktas och familjer
med döva barn bör placeras i närheten av en
teckenspråkig förskola eller dövskola. På dessa
orter bör föräldrarna få möjlighet till undervisning
på teckenspråk för invandrare.
42. Begreppet invandrare (punkt 23)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 42. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Sf611 yrkandena 8 och 9.
Ställningstagande
Invandrarbegreppet är inte enhetligt och därför blir
statistiken missvisande. En snävare användning av
begreppet invandrare bör eftersträvas, och begreppet
bör endast användas när man beskriver invandring.
Vidare skall uppgift om bosättningsland och inte
födelseland anges på identitetshandlingar.
43. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund
(punkt 24)
av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c) och Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 43. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf30 yrkande 6,
2001/02:Sf32 yrkande 9, och 2000/01:Sf609 samt
avslår motionerna 2001/02:Sf33 yrkande 5,
2001/02:Sf400 yrkande 9, 2000/01:A812 yrkande 14 och
2000/01:Sf621.
Ställningstagande
Kvinnojourernas kunskap om utsatta flickor skall
bättre tillvaratas och deras fortsatta verksamhet
skall stödjas.
44. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund
(punkt 24)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 44. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sf33 yrkande 5, 2001/02:Sf400 yrkande 9 och
2000/01:A812 yrkande 14 samt avslår motionerna
2001/02:Sf30 yrkande 6, 2001/02:Sf32 yrkande 9,
2000/01:Sf609 och 2000/01:Sf621.
Ställningstagande
Många invandrarkvinnor lever ett isolerat liv. För
att bli delaktiga i samhället behöver man kunskaper
i svenska språket. Därför måste möjligheterna för
invandrarkvinnor att lära sig svenska förbättras.
Det är även viktigt att uppmärksamma
kulturkonflikter för unga kvinnor i
invandrarfamiljer.
45. Ungdomar med utländsk bakgrund (punkt 25)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 45. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:Sf611 yrkande 4 samt 2000/01:So451 yrkande
3.
Ställningstagande
Särskilda åtgärder skall satsas på att undvika
att invandrarungdomar får problem med
kulturkonflikter inom sin familj i samband
med integrationsprocessen i det svenska
samhället. Dessutom bör Integrationsverket
få i uppdrag att stärka invandrarungdomars
ställning i samhället.
46. Svenskt medborgarskap (punkt 26)
av Margit Gennser, Göran Lindblad, Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 46. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf29, 2001/02:Sf228
samt 2001/02:Sf251 och avslår motionerna
2001/02:Sf31 yrkande 17, 2001/02:Sf311 och
2001/02:Sf394 yrkande 7.
Ställningstagande
Fler invandrare skulle känna sig motiverade att
delta i svenskundervisningen om ett språkkrav införs
för svenskt medborgarskap. Även kunskaper om det
svenska samhället bör krävas. Bättre svenskkunskaper
skapar också större delaktighet i samhället.
47. Svenskt medborgarskap (punkt 26)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 47. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sf31 yrkande 17 samt 2001/02:Sf394 yrkande 7
och avslår motionerna 2001/02:Sf29, 2001/02:Sf228,
2001/02:Sf251 och 2001/02:Sf311.
Ställningstagande
Barn som ges permanent uppehållstillstånd skall
omgående kunna ansöka om medborgarskap, dvs. hemvist
ett visst antal år skall inte behövas. Det bör även
förtydligas att de som bor i Sverige bör erhålla
svenskt medborgarskap efter tre års folkbokföring
och inte efter fem år. Även barn skall ha denna
möjlighet.
48. Återvandring (punkt 27)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 48. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sf31 yrkande 3.
Ställningstagande
Stat och kommun utövar i dag indirekt påtryckning på
invandrare för att förmå dem att återvända. Detta
inte får förekomma, utan återvändandeprogram skall
vara frivilliga och utan påtryckning.
49. Forskning och integrationsfrågor (punkt 28)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 49. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande 15.
Ställningstagande
Det finns ett kontinuerligt behov av kunskap om
integrationsfrågor genom forskning, djupstudier och
statistik. Det finns också behov av att ta del av
den forskning och diskussion om ett mångkulturellt
samhälle som finns i många andra länder.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Integrationspolitikens mål (punkt 1)
av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd)
Vår utgångspunkt är att integrationspolitiken bör
ändras från omhändertagande till att ge människor
förutsättningar för att kunna ta ansvar för sitt
eget liv. Vi vill ge människor möjlighet till
egenmakt. Statens roll bör vara att underlätta och
skapa förutsättningar. Samhället bör erbjuda
medborgarna jämlika levnadsvillkor och lika stora
möjligheter att utvecklas och förverkliga projekt så
länge de inte strider mot andra människors
rättigheter eller strider mot våra gemensamma
rättsnormer. Integrationspolitiken skall präglas av
ett medborgarperspektiv.
2. Svenska för invandrare (sfi) (punkt 9)
av Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd),
Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v).
Vi anser att en asylsökande skall ha möjlighet att
fortsätta svenskundervisningen till den dag han
eller hon får ett slutgiltigt besked i ärendet. Det
förekommer i dag att Migrationsverket avbryter
undervisningen vid det första avslagsbeskedet.
Utskottet anger att svenskundervisning inte är
begränsat till tiden för handläggning i första
instans, och vi behöver därför inte reservera oss i
frågan.
3. Etnisk diskriminering (punkt 19)
av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Kalle Larsson (v).
Statens roll i det antirasistiska arbetet bör ändras. En
ansvarsfördelning och uppdelning bör ske mellan
staten och partier, organisationer och enskildas
uppgifter i arbetet mot rasism. Staten skall genom
sina myndigheter direkt motarbeta diskriminering.
Partier och organisationer m.m. skall leda det
opinionsbildande arbetet. Ett antirasistiskt center
bör bildas. Frivilligorganisationerna bör utforma
verksamheten och Integrationsverket bör ge
ekonomiskt stöd. Det antirasistiska centrets
uppgifter skall vara att sprida kunskap, förebygga
och direkt motarbeta rasism och
främlingsfientlighet.
Vi noterar att ett arbete pågår i dessa frågor och
avstår därmed från att reservera oss.
4. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund
(punkt 24)
av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).
Kvinnor med utländsk bakgrund utsätts för trefaldig
diskriminering i form av kön, klass och etnicitet.
Detta leder till marginalisering och osynliggörande.
Det är viktigt att invandrade kvinnors situation
belyses och att könsperspektivet får genomslag i
integrationspolitiken.
Vad gäller arrangerade äktenskap och
äktenskapsålder anser Vänsterpartiet att de
föräldrar som gifter bort sina döttrar eller söner
innan de uppnått lagstadgad äktenskapsålder bör
kunna straffas. Det pågår en översyn av de lagregler
som styr valet av tillämplig lag vid
hindersprövning, med särskild uppmärksamhet på
lägsta äktenskapsålder. En grupp som inte omfattas
av den översynen är de barn som gifts bort och där
äktenskapet inte registreras. Den som viger har inte
alltid rätt att viga enligt svensk lagstiftning, men
har legitimitet i det religiösa samfundet, vilket
gör att äktenskapet är legitimerat av en högre makt
än svensk lagstiftning. Genom att justitieministern
i en interpellationsdebatt (2001/02:417) den 14 maj
2002 gjorts uppmärksam på frågan och lovat att
återkomma, avstår vi från att reservera oss.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse
2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet.
Följdmotioner
2001/02:Sf27 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillfälligt
arbetstillstånd i avvaktan på uppehållstillstånd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättringar av
sfi-undervisningen (svenska för invandrare).
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sfi bör
kombineras med arbetsplatspraktik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om snabbare
validering av flyktingars kunskaper.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om ett indirekt besittningsskydd i
hyreslagstiftningen.
2001/02:Sf28 av Margit Gennser m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omsvängningen i
regeringens integrationspolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den låga
måluppfyllelsen i regeringens integrationspolitik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
bättre introduktion för nyanlända flyktingar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
bättre fungerande arbetsmarknad.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
radikal förändring av politiken för arbete och
företagande.
2001/02:Sf29 av Jeppe Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen
anförs om krav på svenkkunskaper och kunskaper om
det svenska samhället för att erhålla svenskt
medborgarskap.
2001/02:Sf30 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om upprättandet av en
plan för integrering av människor från etniskt
segregerade områden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lagstiftningen
bör förtydligas så att den asylsökande ges
möjlighet att fortsätta svenskundervisningen till
den dag han eller hon får ett slutgiltigt besked.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
integrationspolitiken måste omfatta även tiden på
mottagningsenheterna och att regeringen därför bör
inleda ett arbete som syftar till att
integrationen börjar den dag en asylsökande söker
asyl.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ansvaret för
att hjälpa till med kommunplacering bör ligga hos
Integrationsverket även för de flyktingar som har
eget boende.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tilldelning av
medel till ESF-rådet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör
införas en bestämmelse som innebär att de
föräldrar som utsätter sina barn för barnäktenskap
skall kunna ställas till svars på samma sätt som
gjorts vad gäller könsstympning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om boendeplaneringen.
2001/02:Sf31 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om individuella
introduktionsprogram.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om integration
från den första dagen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
återvändandeprogram.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
introduktionsersättningens storlek och
administration.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om valfrihet om
bostadsort.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
svenskundervisning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om de äldres
språksvårigheter.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tolkservice.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
ansvarsfördelningen vad gäller ensamkommande barn.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
tilläggsdirektiv till utredningen Översyn av
mottagandet och introduktion om kvinnors och mäns
olika möjligheter och förutsättningar.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
studievägledare och arbetsförmedlare.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om invandrare som
egenföretagare.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om förskolan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
modersmålsundervisning.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om forskning.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om gömda barns
skolgång.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om medborgarskap.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om rösträtt och
valbarhet.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om satsningar på
enbart etniska organisationer.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om långa
projektdirektiv.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kvinnliga
kulturarbetare.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kvinnors
ohälsa.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tandhälsa.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om barns- och
ungdomars ohälsa.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om stöd i
föräldraskap.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
läkarundersökning i introduktionen.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om nätverk inom
sjukvården.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
sexualundervisning i skolan.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om mainstreaming
i regleringsbreven.
2001/02:Sf32 av Magda Ayoub m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en utvärdering
bör göras av DO:s och Arbetsmarknadsverkets
samarbete.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kunskapsvalidering.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att påskynda
arbetet för myndigheterna att upprätta
handlingsplaner för att främja etnisk mångfald.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
modersmålsundervisning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
system med utvecklingspeng som följer nyanlända.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att prioritera
frågan om att öka valdeltagandet bland
invandrargrupper.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
auktoriserad tolkning och översättning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avveckla
Integrationsverket och ge DO ett särskilt ansvar
som motor i opinionsbildningen mot diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillvarata
kvinnojourernas kunskap om utsatta flickor och
stödja dem i den fortsatta verksamheten.
2001/02:Sf33 av Ana Maria Narti och Elver Jonsson
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
reformerad flyktingmottagning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans och
utbildningens betydelse i integrationsarbetet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbete och
företagande i integrationspolitiken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
reformera AMS.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
invandrarkvinnornas situation.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Sf609 av Kalle Larsson m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning som får till uppgift att beskriva
invandrade kvinnors livssituation, inventera
kunskapsläget gällande de mekanismer som ligger
bakom diskriminering av invandrade kvinnor samt att
utvärdera könsperspektivets genomslag i
integrationspolitiken.
2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade kunskaper
och medvetenhet i integrationsprocessen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om efterlevnad av den
svenska lagstiftningen oavsett kulturella
traditioner.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilda åtgärder
för ungdomars integrationsprocess.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad delaktighet
och inflytande.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stimulera
lokalt utvecklingsarbete.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om brukarinflytande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en snävare
användning av begreppet invandrare.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enhetliga
identitetshandlingar.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
lagstiftning för ekonomiska utvecklingszoner.
2000/01:Sf613 av Carina Moberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ett nytt steg i
storstadspolitiken inom den generella
välfärdspolitikens ram för att motverka ökade
samhällsklyftor och segregation i storstadsområdena.
2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en ny
integrationspolitik byggd på de nya invånarnas
initiativ och ansvarstagande.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om socialbidrag,
övergångsregler från socialbidrag till aktivt
inkomstbringande liv, betalda uppdrag och
kompetenskonton för socialbidragens mottagare.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om decentraliserad
integrationspolitik.
2000/01:Sf619 av Maud Ekendahl och Hans Hjortzberg-
Nordlund (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om program och
förslag för att tillvarata migranters utbildning
och yrkeskunskaper på ett effektivare sätt än i
dag.
2000/01:Sf621 av Margareta Sandgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om särskilda insatser för
kvinnor med invandrarbakgrund.
2000/01:Sf622 av Siw Wittgren-Ahl och Eva Arvidsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om tolkservice vid
myndighetsutövning.
2000/01:Sf624 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning för
att belysa traditionella afrikanska religioner i
vårt samhälle.
2000/01:Sf629 av Marie Granlund och Leif Jakobsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att ta vara på
invandrade akademikers kompetens.
2000/01:Sf637 av Nalin Pekgul m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att särskilt
uppmärksamma barnens situation i storstäderna.
2000/01:Sf645 av Magda Ayoub m.fl. (kd):
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjliggöra för
invandrare att tillgodogöra sig det svenska
språket i arbetslivet.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sfi-kurser
individualiseras och kopplas till praktisk
utbildning.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenkling för den
som vill starta eget företag och att erbjuda
människor anpassade lärlings- och praktikplatser.
2000/01:So451 av Sofia Jonsson (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppdrag till
Integrationsverket.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om invandrarkvinnors
situation.
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetsgivaravgifterna i vissa förortsområden.
Motioner från den allmänna
motionstiden 2001
2001/02:Sf228 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring i lagen om medborgarskap i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2001/02:Sf251 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om krav på vissa
svenskkunskaper för erhållande av svenskt
medborgarskap.
2001/02:Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökat samarbete
mellan kommuner och berörda myndigheter vid
mottagandet av asylsökande och flyktingar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad
decentralisering av flyktingmottagandet.
2001/02:Sf260 av Ulla Wester (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge berörda myndigheter
i uppdrag att tillse att även döva asylsökande skall
få tillgång till kontakter, information och
utbildning vid flyktingmottagandet.
2001/02:Sf264 av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mottagandet av döva
asylsökande och invandrare.
2001/02:Sf269 av Margareta Andersson och Lena Ek
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge Migrationsverket och
Integrationsverket ett uppdrag att förbättra
mottagande och integration av döva flyktingar och
invandrare.
2001/02:Sf280 av Eva Arvidsson och Siw Wittgren-Ahl
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bättre tolkverksamhet.
2001/02:Sf284 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att förbättra
tolkservicen.
2001/02:Sf287 av Nalin Pekgul (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av en mindre
avgift för tolkhjälp efter två års vistelse i
Sverige.
2001/02:Sf288 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppdra åt
Migrationsverket och Integrationsverket att planera
för döva asylsökande och invandrare.
2001/02:Sf311 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om personkontroll inför beslut
om permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap.
2001/02:Sf315 av Sonja Fransson och Christina Nenes
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att uppdra åt
Migrationsverket och Integrationsverket att planera
för döva asylsökande/invandrare enligt förslagen i
motionen.
2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det som i dag
kallas integrationspolitik erkänns som ett i
huvudsak arbetsmarknadspolitiskt problem.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att s.k.
inkubatorer för tillvaratagande av spetskompetens
bland inflyttade människor införs.
2001/02:Sf343 av Siw Wittgren-Ahl (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om skuldbördans betydelse
för flyktingars integration.
2001/02:Sf363 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör följa
utvecklingen beträffande hemutrustningslån och vidta
åtgärder om det anses nödvändigt.
2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring angående medborgarskap i
enlighet med vad som anförs i motionen,
2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utplacering av
myndigheter och institutioner i invandrartäta
områden.
2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utanförskapets
orsaker.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att angripa de
strukturer i samhället som skapar utanförskap.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
diskrimineringsombudsmannens verksamhet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att bryta
segregationen för invandrarkvinnor.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
invandrargruppernas delaktighet.
2001/02:So631 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl.
(mp):
2. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt
Migrationsverket och Integrationsverket att
planera för döva asylsökande/invandrare enligt
förslagen i motionen.
2001/02:A226 av Agne Hansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade insatser för
att minska segregeringen i samhället.
2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av att ändra
statens roll vad gäller det antirasistiska
arbetet.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antirasistiskt
center.
2001/02:Ju237 av Agne Hansson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utanförskap och
segregation.
2001/02:U347 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
invandrarorganisationernas betydelse i arbetet för
ett tolerant samhälle.
Bilaga 2
Utbildningsutskottets yttrande 2001/02:UbU2y
Integrationspolitik inför 2000-talet
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har den 9 april 2002
beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle
att avge yttrande över skrivelse 2001/02:129
Integrationspolitik för 2000-talet jämte motioner i
de delar som berör utbildningsutskottets
beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i det följande
motionerna 2001/02:Sf27 yrkandena 2-4 (c),
2001/02:Sf28 yrkandena 2-4 (m), 2001/02:Sf31
yrkandena 6 och 7, 13-16, 24 och 28 (mp),
2001/02:Sf32 yrkandena 2 och 4 (kd) samt
2001/02:Sf33 yrkande 2 (fp).
Svenskundervisning för invandrare
Skrivelsen
I skrivelsen gör regeringen bedömningen att
introduktionen för nyanlända invandrare ännu inte är
anpassad till individens bakgrund och
förutsättningar. Man menar att även om det finns
tydliga utvecklingstendenser i positiv riktning
kvarstår fortfarande brister i verksamheten. Under
2001 har ett arbete med en förbättrad introduktion
påbörjats. Regeringen meddelar att man har för
avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att
åstadkomma en effektivare och bättre individanpassad
introduktion för flyktingar och andra invandrare och
att en översyn har startats med detta syfte.
Regeringen redovisar också åtgärder som vidtagits
för att förbättra svenskundervisningen för
invandrare. Regeringen har i propositionen om vuxnas
lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop.
2000/01:72) framhållit att situationen inom sfi är
bekymmersam, bl.a. för att bara var tredje deltagare
når målen för sfi inom fem terminer. Efter fyra år
har knappt hälften av deltagarna nått målen för sfi.
Skollagen har nyligen ändrats så att kommunernas
ansvar för svenskundervisning utvidgats till att
gälla alla invånare med behov av utbildning.
Ändringen öppnade också möjligheten för en större
differen-
tiering av utbildningen med hänsyn till deltagarnas
förutsättningar och behov. Regeringen informerar
också om att Skolverket under 2001 fick i uppdrag
att utarbeta förslag till nya kursplaner för sfi. De
nya kursplanerna skall präglas av att deltagarnas
bakgrund, förutsättningar och behov att lära sig
tala och skriva svenska varierar starkt och att de
därmed kan ha olika studiemål. Förslaget till nya
kursplaner har nyligen redovisats. Skolverket har
också i uppdrag att i samråd med Högskoleverket och
Svenska Kommunförbundet undersöka hur sfi för
högutbildade invandrare kan anordnas i
högskolemiljö. Uppdraget skall redovisas senast den
31 december 2002. Regeringen anser också att
skolformens identitet behöver stärkas och den
särskilda professionalitet som krävs av lärarna inom
sfi bör betonas samt den ämnesteoretiska kompetensen
hos lärarna understrykas. Förhållningssättet till
sfi och till dem som är verksamma inom denna måste,
enligt regeringens mening, präglas av den stora
betydelse verksamheten har för att förverkliga
utbildningspolitiska, sysselsättningspolitiska och
integrationspolitiska mål i det svenska samhället.
Motioner
Moderaterna menar i motion 2001/02:Sf28 yrkande 2
att de brister som finns i introduktionen förlänger
bidragsberoendet och försvårar möjligheten till egen
försörjning för nyanlända flyktingar. Moderaterna
framhåller svenskundervisning för invandrare som en
av bristerna i introduktionen. I yrkande 3 menar
Moderaterna vidare att kraven på svenska för
invandrare måste skärpas och utbildningen
individualiseras. Utbildningen i svenska skall
skapas kring den enskildes behov och
förutsättningar. För att åstadkomma detta bör de som
invandrat få en check som de kan köpa undervisning i
svenska för. En modell med sfi-check ger makten till
dem det berör. Checken skall individanpassas så att
var och en ges möjligheter till undervisning utifrån
sina individuella behov. När pengarna följer
individen kommer konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna att höja kvaliteten. Sfi-
undervisningen skall också årligen utvärderas och
resultaten offentliggöras.
Även Centerpartiet menar i motion 2001/02:Sf27
yrkande 2 att sfi-undervisningen måste bli mer
fordrande vad gäller resultat. Undervisningen måste
bättre anpassas efter elevernas livssituation,
bakgrund, förkunskaper och intresse. Även kvalitet,
pedagogik och metodik i undervisningen måste
förbättras. Centerpartiet framhåller att möjligheter
till arbete och ökat deltagande i det svenska
samhällslivet nås genom kvalitetssäker undervisning
i svenska för invandrare. Genom god svenska når man
kunskap om Sveriges historia, kultur, lagar och
regler. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning
för att kunna etablera sig i samhället. I yrkande 3
begär Centerpartiet ett tillkännagivande om att
svenskundervisning för invandrare bör kombineras med
arbetspraktik. Centerpartiet framför att erfarenhet
visar att de personer som snabbt får tillgång till
arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen
på ett bättre sätt. Tillgång till arbetsmarknaden
ger känslan av såväl samhörighet som delaktighet.
Miljöpartiet yrkar i motion 2001/02:Sf31 yrkande 6
att svenskundervisning för invandrare skall börja
ännu tidigare än inom de tre månader som framgår av
skollagen. Miljöpartiet anser också att kommunerna
bör samarbeta mer med de lokala arbetsförmedlingarna
i syfte att finna praktikplatser. Man lär sig
lättare språk i en relation, t.ex. på en
arbetsplats, än från katedern. I yrkande 7
framhåller Miljöpartiet att en del äldre invandrare
kanske aldrig kommer att lära sig svenska och att en
del yngre invandrare kommer att tappa svenska
språket när de blir äldre. Regeringen bör återkomma
med åtgärder för hur de äldres behov skall mötas ute
i samhället då de inte kan tala eller helt förstå
svenska.
Utskottets bedömning
Utskottet har nyligen behandlat liknande yrkanden
avseende svenskundervisning för invandrare (bet.
2001/02:UbU10 Skolan, m.m.). Utskottet föreslog att
yrkandena skulle avslås med hänvisning till det
arbete som för närvarande pågår inom
Regeringskansliet vad gäller nya kursplaner för
svenskundervisning för invandrare. Utskottet delar
motionärernas mening att möjligheterna att använda
språket, t.ex. på en arbetsplats, är viktiga för
studieresultatet. Utskottet menar dock att de regler
om praktik som finns i 9 § förordningen om svenska
för invandrare tillräckligt reglerar kommunernas
skyldighet att i samarbete med arbetsförmedlingen
verka för arbetsplatsorientering eller
förvärvsarbete som ger deltagaren möjlighet att
träna sig i att tala svenska. Utskottet avstyrkte
också införandet av att en sfi-check och att sfi
obligatoriskt skall konkurrensutsättas genom
upphandling. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets förslag. Utskottet finner ingen anledning
att nu ändra uppfattning. Med hänvisning till
ovanstående anser utskottet att
socialförsäkringsutskottet bör avstyrka
motionsyrkandena.
Språk och utbildning
Skrivelsen
I skrivelsen gör regeringen bedömningen att
kunskaper i svenska språket är av stor betydelse för
integrationen. Regeringens arbete med att stärka
svenskundervisningen kommer att fortsätta.
Regeringen framhåller att också modersmålet är
viktigt för att barn och ungdomar skall kunna
utveckla sin kulturella identitet och få en lyckad
skolgång. Regeringen informerar om sin avsikt att
förstärka området, med utgångspunkt från Skolverkets
kommande redovisning av modersmålets ställning i
grundskolan och gymnasieskolan. En särskild satsning
görs också under en treårsperiod från 2002 för att
anordna kompletterande teoretisk och praktisk
utbildning vid universitet och högskolor för
invandrare med utländsk bakgrund.
Andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund i
Sverige har stadigt ökat under de senare åren. Många
av dem som kommit hit i skolåldern har haft
bristfällig eller ingen skolgång före ankomsten och
elever som har invandrat efter de första åren i
grundskolan har sämre skolresultat än andra. Också
elever med utländsk bakgrund, där också elever som
är födda i Sverige ingår, uppvisar generellt sämre
resultat i skolan än elever med svensk bakgrund,
även om det också går väldigt bra för vissa.
Regeringen framhåller att föräldrarnas skolbakgrund
är av stor betydelse för barns inställning till
skolan och deras skolresultat. På senare tid har
också hävdats att social bakgrund och situation är
en starkare bidragande orsak till problem i skolan
än utländsk bakgrund. En annan viktig faktor är
bristande språkkunskaper. Goda kunskaper både i
svenska och i modersmålet är viktiga för elevens
möjligheter att få en bra skolgång och kunna
utveckla sin kulturella identitet. Inom
storstadssatsningen satsas medel för språkutveckling
i skolan som syftar till att ge barnen bättre
förutsättningar för att nå målen i grundskolan genom
förbättrade språkkunskaper. Medlen syftar till att
ge barnen bättre förutsättningar att nå målen i
grundskolan genom förbättrade språkkunskaper. I
flera bostadsområden har särskilda verksamheter till
stöd för skolarbetet utvecklats, såsom språk- och
studieverkstäder i vilka eleverna kan få hjälp med
läxläsning och hjälp med att på sitt eget modersmål
förstå innebörden i svenska ord och uttryck och
därför få bättre förutsättningar att följa
undervisningen. Antalet barn som inte klarar godkänt
i basämnena minskar i flera av dessa skolor.
I skrivelsen betonas förskolans arbete med att
utveckla både det svenska språket och modersmålet
hos barnen. Språkutvecklingen är mycket aktiv åren
närmast innan skolstarten. Regeringen redogör också
i skrivelsen för förskolesatsningen inom ramen för
storstadspolitiken. Förskolesatsningen innebär att i
alla de bostadsområden som ingår i avtalet erbjuds
samtliga barn i åldern 3-5 år, som i dag står
utanför förskoleverksamheten, förskola på deltid.
Ansträngningar görs för att höja antalet barn i
förskoleverksamheten, vilket bl.a. sker genom olika
kanaler för kontakter med föräldrar med utländsk
bakgrund. I samtliga förskolor i områdena görs
personalförstärkningar samtidigt som den språkliga
kompetensen hos personalen höjs genom utbildning och
genom metodutveckling.
Regeringen pekar i skrivelsen på att det finns en
rad uppmärksammade problem kring både
modersmålsundervisning och studiehandledning på
modersmål, bl.a. är det bara ungefär hälften av de
elever som är berättigade till
modersmålsundervisning som deltar i sådan
undervisning. Ännu färre elever erhåller
studiehandledning på modersmålet och modersmålsstöd
i förskolan bedrivs i begränsad omfattning. Med
anledning av detta fick Skolverket i juni 2001 ett
regeringsuppdrag att bl.a. kartlägga organisationen
och omfattningen av modersmålsundervisningen samt
studiehandledningen i grundskolan och
gymnasieskolan. I uppdraget innefattas även
modersmålsstöd i förskolan. Verket skall belysa
attityder till modersmålet samt behovet av
studiehandledning på modersmålet och
modersmålsundervisning. Skolverket skall också lämna
konkreta förslag på stimulansåtgärder samt
eventuella förordningsändringar. Uppdraget skall
redovisas senast den 15 maj 2002.
Motionerna
Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:Sf33 yrkande
2 att skolan riskerar att bli ännu en segregerande
del av det svenska samhället, där de redan
missgynnade eleverna med utländsk bakgrund
missgynnas på nytt. Sverige är sämre än genomsnittet
i OECD när det gäller att ge barn med utländsk
bakgrund en likvärdig utbildning. Dubbelt så många
elever med utländsk bakgrund misslyckas i de
nationella proven som elever utan utländsk bakgrund.
Folkpartiet menar att Sverige behöver en ny
skolpolitik och att det är hög tid att skapa en
skola som kan ge kunskaper till varje individ
utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar.
Man anser också att genom att prioritera läsning och
skrivning redan från förskoleklassen kan barn med
utländsk bakgrund komma lika långt i svenska som de
med helsvensk bakgrund. Folkpartiet framhåller också
att skolan kan bli ett aktivt verktyg i kampen mot
segregation. En viktig förutsättning är att
bostadssegregationens effekter kan brytas och elever
från olika boendemiljöer integreras i en och samma
skola. Detta kan åstadkommas genom att elever får
större möjligheter att gå på en skola i ett annat
område än det där de bor. Det är orimligt att enbart
barn som råkar bo i närheten kan komma in på en
attraktiv skola. Folkpartiet menar dock att det inte
måste vara så att skolor i utsatta områden är mindre
attraktiva än andra. Grund- och gymnasieskolor i
utsatta bostadsområden bör profileras och genomgå en
särskild kvalitetssäkring. Varje skola skall ha stor
frihet att forma sin speciella inriktning utifrån
lokala förutsättningar och lärarnas intressen och
kompetens.
Miljöpartiet anser i motion 2001/02:Sf31 yrkande
13 att förskolan måste fylla sin viktiga roll att
förmedla kunskap om olika kulturer, språk och
traditioner till den generation som i framtiden
skall leva i det mångkulturella samhället. I yrkande
24 menar Miljöpartiet att det är viktigt att
flyktingbarn tidigt får tillgång till förskola och
att man därmed kan uttrycka sig och förmedla och
bearbeta sina upplevelser.
Kristdemokraterna understryker i motion
2001/02:Sf32 yrkande 4 att rätten till
hemspråksundervisning måste stärkas ytterligare.
Hemspråksundervisning är positiv för den enskilde
individen. Dessutom är det en tillgång för samhället
med olika invandrargruppers språkkunskaper och
kulturella kompetens. Sverige har nytta av två- och
flerspråkiga invånare på en mängd olika områden.
Miljöpartiet menar i 2001/02:Sf31 yrkande 14 att
hemspråkslärarnas status måste höjas till samma nivå
som andra språklärares. Alla elever skall ges
möjlighet att välja språk som talas i deras närhet.
Utskottets bedömning
Utskottet menar att det är en mycket viktig uppgift
för såväl förskola som skola att stimulera och
stödja språkinlärningen hos barn och ungdomar med
utländsk bakgrund. Situationen för de ungdomar som
nyligen kommit till Sverige med svårigheter att lära
sig svenska och att klara skolan måste naturligtvis
mötas med aktiva åtgärder. Utskottet vill framhålla
Storstadssatsningen som ett bra exempel. Även
kommuner och stadsdelar utanför satsningen bör kunna
använda sig av de metoder som används inom
satsningen. Varje kommun bör överväga lämpliga
åtgärder för de elever som behöver extra stöd i
skolan. Satsningen på personalförstärkningar i skola
och fritidshem gör det möjligt att öka insatserna
(jfr prop. 2001/02:1, utg. omr. 16, s. 142, bet.
2001/01:UbU1, rskr. 97). När det gäller
modersmålslärarnas ställning hänvisar utskottet till
sitt uttalande i betänkande om skolan (bet.
2001/02:UbU10) att det ligger ett värde i att
modersmålsundervisningen integreras med den övriga
verksamheten i skolan och ses som en del av skolans
språkprogram samt att det är viktigt att
modersmålslärarna är en del av skolornas lärarlag.
Utskottet menar dock att det är viktigt att invänta
resultatet av Skolverkets utredning innan eventuella
förändringar vad gäller modersmål i skolan kan bli
aktuella.
Utskottet behandlade frågan om profilskolor i
samband med behandlingen av budgetpropositionen för
2002 (bet. 2001/02:UbU1, s. 29). Utskottet framhöll
att det ankommer på kommunerna själva att besluta om
t.ex. eventuella profileringar av sina skolor.
Utskottet har samma uppfattning nu. När det gäller
möjligheten att välja skola inom en kommun är detta
också en fråga för kommunen att besluta om.
Utskottet vill vidare peka på OECD:s rapport från
hösten 1999 (Early Childhood Education and Care
Policy). OECD-experterna framhöll där mångfalden och
flexibiliteten i det svenska systemet där det finns
en mängd former och inriktningar som är anpassade
till barnens och familjernas behov, bl.a.
språkprogram för invandrarbarn. En tidig satsning på
språkinlärning får effekter då barnen börjar skolan
genom att de kan följa undervisningen redan från
skolstart. Utskottet menar dock att läs- och
skrivträning i förskolan skall ske på barnens
villkor, så att inte förskolan i praktiken kommer
att bli en del av skolan. Utskottet vill också
framhålla formuleringar i läroplanen för förskolan
(Lpfö 98). När det gäller förskolans värdegrund och
uppdrag skall förskolan lägga stor vikt vid att
stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra
och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för
den skriftspråkliga världen. Förskolan skall bidra
till att barn med annat modersmål än svenska får
möjlighet att både utveckla det svenska språket och
sitt modersmål. Förskolan skall sträva efter att
varje barn utvecklar sitt ord- och begreppsförråd
och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för
skriftspråk och för förståelsen av symboler samt
deras kommunikativa funktioner.
Slutligen vill utskottet framhålla att den nya
lärarutbildningen gör att förskollärare och
fritidspedagoger blir bättre rustade att möta de nya
krav som finns på förskolan. Sedan den nya
utbildningens start hösten 2001 utbildas också dessa
grupper inom lärarutbildningen. Utbildningen för
förskollärare och fritidspedagoger är också förlängd
till 140 poäng. Vidare ger den nya strukturen för
lärarutbildningen utrymme för lärosätena att erbjuda
inriktningar som handlar om läs- och skrivinlärning
(jfr prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr.
2000/01:5).
Med hänvisning till ovanstående anser utskottet
att socialförsäkringsutskottet bör avstyrka
motionsyrkandena.
Validering
Skrivelsen
Regeringen framhåller i skrivelsen att det är
angeläget att den kompetens en enskild person
besitter kan dokumenteras. Människor som har
studerat och arbetat utomlands bär med sig kunskaper
och arbetslivserfarenheter som måste tas till vara.
Detta är av vikt för individen såväl som för
samhället. Regeringen tillsatte i november 1999 en
särskild utredning om validering av vuxnas kunskap
och kompetens (dir. 1999:86), vars huvudsakliga
uppdrag var att bl.a. organisera och leda ett antal
pilotprojekt för att utveckla metoder och modeller
för validering av utländsk yrkeskompetens på i
första hand gymnasial nivå. Utredningen avlämnade
sitt slutbetänkande i oktober 2001. Regeringen
bereder för närvarande frågorna om validering och
har för avsikt att presentera en proposition under
riksmötet 2002/03.
Motionerna
Moderaterna framhåller i motion 2001/02:Sf28 yrkande
4 att personer med framför allt utomnordisk
utbildning och yrkeserfarenhet har svårt att få sin
utbildning och sina erfarenheter "översatta" till
svenska förhållanden. Det är inte sällan invandrade
personer möts av en okunskap och en oförståelse för
vilken kunskap de har inom sitt yrkesområde. Det
handlar om såväl högutbildade akademiker som många
andra med gedigna yrkeskunskaper. Dessa personer
förlorar i yrkeskunnande genom att hamna utanför
yrkeslivet då de, i stället för att arbeta, blir
placerade i långdragna grundläggande kurser i
svenska.
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Sf32
yrkande 2 att det måste skapas möjligheter för
personer med utbildning från andra länder att få sin
utbildning värderad för att så snart som möjligt
kunna börja arbeta eller komplettera sin utbildning
i Sverige. Arbetssökande med reella kunskaper men
utan formell utbildning har ett sämre utgångsläge på
arbetsmarknaden vilket måste förändras. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag på hur denna fråga
skall lösas.
Centerpartiet menar i motion 2001/02:Sf27 yrkande
4 att en bidragande orsak till att människor med
utländsk bakgrund har svårt att ta sig in på
arbetsmarknaden är att arbetsgivare kan tycka att
det är svårt att översätta dessa gruppers kunskaper,
både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Det borde
vara naturligt att rena yrkeskompetenser översätts
så att eventuella kompletteringar kan göras. I de
fall där utbildningsnivån är låg är det viktigt att
insatser görs så snabbt som möjligt genom sfi-
utbildningar. Genom att förändra det svenska
valideringssystemet och se till att det finns
kunskap om detta på både central och regional nivå
kan insatser göras på ett tidigare stadium.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens och motionärernas
uppfattning att ett väl fungerande system för
validering av utbildning och andra kunskaper är
viktigt dels för individen, dels för samhället.
Validering av en nyanländ invandrares kunskaper,
framför allt om den genomförs omgående, kan bidra
till att den enskilde får ett arbete kort efter
ankomsten till Sverige. Validering kan också på så
sätt leda till att samhället bättre kan ta tillvara
kunskaperna hos den som kommer till Sverige.
Vad gäller validering av högskolestudier vill
utskottet peka på den valideringsverksamhet som
utförs av framför allt Högskoleverket. Verket
bedömer utländsk högre utbildning för
yrkesverksamhet i Sverige samt forskarutbildning som
leder till doktorsexamen. Valideringen är avsedd att
vara en vägledning för arbetsgivare och för svenska
universitet och högskolor. Valideringsverksamhet
bedrivs också av Sjöbefälsskolan, Sjöfartsverket,
Socialstyrelsen, Jordbruksverket och
Luftfartsverket. Validering av utländsk
gymnasieutbildning görs av Verket för
högskoleservice i samband med antagning till
högskoleutbildning.
Vad gäller validering av yrkeskunskaper noterar
utskottet att regeringen har för avsikt att
presentera en proposition under riksmötet 2002/03.
Med hänvisning till ovanstående anser utskottet att
socialförsäkringsutskottet bör avstyrka
motionsyrkandena.
Behovet av forskning
Motionen
Miljöpartiet anser i motion 2001/02:Sf31 yrkande 15
att det finns ett kontinuerligt behov av kunskap om
integrationsfrågor genom forskning, djupstudier och
statistik. Det finns också behov av att ta del av
den forskning och den diskussion om ett
mångkulturellt samhälle som finns i många andra
länder.
Utskottets bedömning
Utskottet vill framhålla den mängd forskning som
pågår inom området invandring och integration, bl.a.
inom verksamhetsområdet för Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Andra
finansiärer inom området är Vetenskapsrådet och
Riksbankens Jubileumsfond. Inom området
internationell migration och etniska relationer
pågår projekt vid en rad högskolor och möjligheten
att bedriva forskarutbildning inom området finns
sedan 1999. Vidare tas en mängd statistik som rör
dessa områden fram. Det ingår också i
Integrationsverkets uppgifter att följa den aktuella
forskningen i frågor som rör verkets arbetsområde.
Utskottet vill också peka på den kunskapsbank som
håller på att byggas upp inom ramen för arbetet med
handlingsplanen mot rasism, främlingsfientlighet,
homofobi och etnisk diskriminering där en central
del är uppbyggnaden av en nationell kunskapsbank med
information om olika metoder för ett framgångsrikt
arbete där även internationella erfarenheter ingår
(jfr prop. 2001/02:1, utg. omr. 8, s. 22). I
kunskapsbanken kommer såväl nationell som
internationell forskning att redovisas. Med
hänvisning till ovanstående anser utskottet att
socialförsäkringsutskottet bör avstyrka
motionsyrkandet.
Gömda barns skolgång
Motionen
Miljöpartiet menar i motion 2001/02:Sf31 yrkande 16
att det bör vara möjligt att erbjuda barn som gömmer
sig för att undgå utvisning någon form av skolgång.
Barn kan leva gömda under lång tid i Sverige vilket
innebär en påfrestning för dem. Möjligheten till
skolgång skulle underlätta för deras psykiska hälsa
och fortsatta utveckling, oavsett om de får stanna i
Sverige eller inte.
Utskottets bedömning
Utskottet har nyligen behandlat frågan om skolgång
för gömda barn. I betänkandet Asylsökande barns
skolgång m.m. (2001/02:UbU3) avstyrktes ett yrkande
om en utredning om vilka möjligheter som kan finnas
att erbjuda gömda barn skolgång. Riksdagen fattade
beslut i enlighet med utskottets förslag (rskr.
2001/02:11). I betänkandet menar utskottet att rätt
till utbildning inte bör gälla barn som hålls gömda
inför verkställighet av ett beslut om avvisning
eller utvisning. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu. Med hänvisning till ovanstående
anser utskottet att socialförsäkringsutskottet bör
avstyrka motionsyrkandet.
Sexualundervisning i skolan
Motionen
I motion 2001/02:Sf31 yrkande 28 fäster Miljöpartiet
uppmärksamheten på att många ungdomar med
invandrarbakgrund inte tillåts delta i skolans
sexualundervisning för sina föräldrar. Hur denna
kunskap skall komma dessa ungdomar till del måste
lösas. Miljöpartiet menar att en möjlighet är att
Integrationsverket tillsammans med
ungdomsmottagningarna och skolorna startar ett
samarbete för att nå ungdomarna. En dialog bör även
föras med invandrarföreningarna.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen
av en väl fungerande sexualundervisning i skolan.
Det är viktigt att unga människor diskuterar och
reflekterar över begrepp som identitet, sexualitet,
kärlek och jämställdhet. När det gäller frågan om
undervisningen just för ungdomar med
invandrarbakgrund menar utskottet att det är viktigt
att de rättigheter som tillkommer elever i grund-
och gymnasieskolan självfallet gäller för alla. Det
framstår således som självklart för utskottet att
samtliga elever också bör delta i
sexualundervisningen i skolan. Utskottet menar också
att det är viktigt att lärarna informerar de
föräldrar som motsätter sig att deras barn deltar i
sexualundervisning om syftet med undervisningen och
också så långt det är möjligt samverkar med
föräldrarna när det gäller genomförandet av
undervisningen. Utskottet anser att det ankommer på
kommunen och skolan att besluta om hur
undervisningen skall genomföras så att den når alla.
Med hänvisning till ovanstående anser utskottet att
socialförsäkringsutskottet bör avstyrka
motionsyrkandet.
Stockholm den 25 april 2002
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne
Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s), Per
Bill (m), Torgny Danielsson (s), Erling Wälivaara
(kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta
Lundberg (s) och Anders Sjölund (m).
Avvikande meningar
1. Svenskundervisning för invandrare
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).
Moderaterna menar att måluppfyllelsen i
integrationspolitiken, bl.a. vad gäller
introduktionen för nyanlända flyktingar är alltför
låg. Introduktionen är inte anpassad till individens
bakgrund och förutsättningar. Exempel på detta är
att en stor del av de flyktingmottagande kommunerna
inte erbjuder några möjligheter att välja inriktning
på introduktionsprogrammet och att deltagarna i
svenskundervisning för invandrare sällan delas in
efter yrkesbakgrund. En stor del av deltagarna
fullföljer inte heller undervisningen. Bristerna i
introduktionen förlänger bidragsberoendet och
försvårar möjligheten till egenförsörjning. Vi anser
att kraven på svenska för invandrare måste skärpas
och utbildningen individualiseras. Utbildningen
skall skapas kring den enskildes behov och
förutsättningar. För att åstadkomma detta bör de som
invandrat ges möjlighet att välja undervisning och
utbildningsanordnare genom ett s.k. checksystem. På
så vis undviks många av de problem som är
förknippade med dagens svenskundervisning. Checken
skall individanpassas efter behovsprövning så att
var och en ges möjligheter till undervisning utifrån
sina individuella behov. När pengarna följer
individen kommer konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna att höja kvaliteten.
Resultaten av sfi-undervisningen skall utvärderas
årligen, och resultaten skall offentliggöras.
2. Svenskundervisning för invandrare
av Sofia Jonsson (c).
Centerpartiet anser att möjligheterna till arbete
och ökat deltagande i det svenska samhällslivet nås
genom kvalitetssäker undervisning i svenska för
invandrare. Genom god svenska når man kunskap om
Sveriges historia, kultur, lagar och regler. Jag
menar att goda kunskaper i svenska är en
förutsättning för att kunna etablera sig i
samhället. Svenskundervisningen för invandrare måste
bli mer fordrande när det gäller resultat och
undervisningen bättre anpassas efter elevernas
livssituation, bakgrund, förkunskaper samt intresse.
Även kvalitet, pedagogik och metodik måste
förbättras. Erfarenhet visar att de personer som
snabbt får tillgång till arbetsmarknaden tillgodogör
sig svenskundervisningen bättre och tillgången till
arbetsmarknaden ger känslan av såväl samhörighet som
delaktighet. Jag menar därför att
svenskundervisningen för invandrare bör kombineras
med praktik på arbetsplatser.
3. Svenskundervisning för invandrare
av Gunnar Goude (mp).
Miljöpartiet anser att svenskundervisning för
invandrare skall börja ännu tidigare än inom tre
månader från det att den nyanlände folkbokförts i en
kommun. Svenskundervisning kan gärna erbjudas i
samband med något annat integreringsprojekt eftersom
det är lättare att lära sig språk i en relation än
från katedern. Kommunerna bör också samarbeta mer
med de lokala arbetsförmedlingarna i syfte att finna
praktikplatser.
4. Språk och utbildning
av Ulf Nilsson (fp).
Folkpartiet menar att en bra utbildning kan ge
människor självförtroende och identitet. I dag
riskerar skolan att bli ännu en segregerande del av
det svenska samhället, där de redan missgynnade
eleverna med utländsk bakgrund missgynnas på nytt. I
en jämförelse med andra OECD-länder lyckas elever
som är första generationens invandrare betydligt
bättre i de flesta andra OECD-länder än i Sverige.
Dubbelt så många elever med utländsk bakgrund
misslyckas i de nationella proven, som elever utan
utländsk bakgrund. Det behövs en ny skolpolitik som
kan skapa en skola som kan ge kunskaper till varje
individ utifrån hans eller hennes behov och
förutsättningar. Genom att prioritera läsning och
skrivning redan från förskoleklassen kan barn med
utländsk bakgrund komma lika långt som de med
helsvensk bakgrund. Jag anser också att den
bostadssegregation som finns i Sverige befästs i
skolan. Skolan kan dock bli ett aktivt verktyg i
kampen mot segregation genom att elever får större
möjlighet att gå på en skola i ett annat område än
där de bor. Det måste inte heller vara så att skolor
i utsatta områden är mindre attraktiva än andra.
Grund- och gymnasieskolor i utsatta bostadsområden
bör profileras och genomgå en särskild
kvalitetssatsning. Varje skola skall ha stor frihet
att forma sin speciella inriktning utifrån lokala
förutsättningar och lärarnas intressen och
kompetens.
5. Validering
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).
Moderaterna menar att det finns problem med att
personer med framför allt utomnordisk utbildning och
yrkeserfarenhet har svårt att få sin utbildning och
sina erfarenheter "översatta" till svenska
förhållanden. Det är inte sällan invandrade personer
möts av okunskap och oförståelse för vilken kunskap
de har inom sitt yrkesområde. Det handlar såväl om
högutbildade akademiker som om många andra med
gedigna yrkeskunskaper. Vad dessa personer behöver
är inte att bli placerade i långdragna grundläggande
kurser i svenska språket och under tiden förlora i
yrkeskunnande genom att hamna utanför yrkeslivet.
För att få en väl fungerande arbetsmarknad behövs
hjälp med "översättningen" av kompetensen. Det är
beklagligt att problemet har fått fortgå så länge
och vi förutsätter att regeringen presenterar en
proposition om validering under hösten 2002.
6. Validering
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Kristdemokraterna menar att kunskapsvalidering är av
stor betydelse för möjligheterna till inträde på den
svenska arbetsmarknaden. Vi anser därför att det
måste skapas möjligheter för personer med utbildning
från andra länder att få sin utbildning värderad för
att så snart som möjligt kunna börja arbeta eller
komplettera sin utbildning i Sverige. I dag har
arbetssökande med reella kunskaper men utan formell
utbildning ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden,
vilket måste förändras. Vi uppmanar regeringen att
snarast komma med förslag på hur frågan skall lösas.
7. Validering
av Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp).
Centerpartiet menar att en bidragande orsak till att
människor med utländsk bakgrund har svårt att ta sig
in på arbetsmarknaden, är att arbetsgivare kan finna
det svårt att översätta dessa gruppers kunskaper,
både på gymnasial och eftergymnasial nivå, till
svenska förhållanden. Det borde vara naturligt att
ren yrkeskompetens valideras, precis som för
högskolestudier, så att eventuella kompletteringar
kan göras. I de fall där utbildningsnivån är låg är
det viktigt att insatser görs så snabbt som möjligt
genom sfi-utbildningar. På detta sätt blir det
möjligt för dessa grupper att snabbare komma in i
det aktiva yrkeslivet. Genom att förändra det
svenska valideringssystemet och se till att det
finns kunskap om detta på både central och regional
nivå kan insatser göras på ett tidigare stadium.
Särkilda yttranden
1. Svenskundervisning för invandrare
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Kristdemokraterna stöder det förslag som Riksdagens
revisorer framfört om att sfi skall kunna samordnas
med arbetsmarknadspolitiska program. Vi anser att en
pedagogisk metod som innebär svenskundervisning
kombinerat med en praktikplats eller ett arbete inte
enbart skulle främja språkinlärningen utan även
underlätta det fortsatta steget ut på
arbetsmarknaden. Enligt vår mening bör
arbetspraktiken i första hand ske inom den bransch
eller det yrke där personen tidigare arbetat.
2. Svenskundervisning för invandrare
av Ulf Nilsson (fp).
Folkpartiet menar att till invandringspolitikens
stora misstag räknas den minskning av antalet timmar
i svenskundervisningen som genomförts under en rad
av år samt den ökade centraliseringen av
undervisningen. Större flexibilitet och mångfald är
absolut nödvändigt om undervisningen skall kunna nå
goda resultat bland varierande grupper studerande
med olikartade förutsättningar. Jag anser också att
för invandrare med tillfälliga arbeten eller praktik
på någon arbetsplats bör det finnas möjlighet till
deltidsstudier med anknytning till det egna arbetet.
Likaså bör studierna kunna ske i annan "naturlig"
miljö, särskilt för dem som inte är vana vid
teoretiska studier. För lågutbildade är de praktiska
yrkesstudierna avgörande. Genom ett system med
studiecheckar kan individen välja den
svenskutbildning som passar henne bäst. Konkurrensen
mellan studiearrangörerna kan ge upphov till
ständiga förbättringar, och elevernas initiativ och
ansvar skulle få direkt uttryck i deras val av
studieplats.
3. Språk och utbildning
av Britt-Marie Danestig (v).
Vänsterpartiet anser att elevernas möjlighet att
fritt välja skola förstärker segregationen, vilket
bekräftas bl.a. av den forskning som bedrivits av
Donald Broady, Mats B Andersson och Mikael Palme
inom det s.k. Välfärdsbokslutet. Även etableringen
av fristående skolor på etnisk eller religiös grund
har enligt vår mening en segregerande effekt. Enligt
Skolverket har också den sociala snedrekryteringen
till gymnasieskolans studieförberedande program ökat
under de senaste åren. Man bör också vara medveten
om att det som avgör elevernas val av skola inte
alltid är faktiska skillnader när det gäller
utbildningens innehåll eller kvalitet, utan faktorer
som status och livsstil. Alltför homogena grupper
skapar inte den dynamik som är en pedagogisk
tillgång och som bidrar till tolerans och förståelse
mellan elever med olika social och etnisk bakgrund.
Vi delar uppfattningen att barn till dem som
gömmer sig undan avvisning från Sverige skall har
rätt till skola och förskola. Glädjande nog fungerar
det så i praktiken redan i dag på många håll i
landet.