Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU12

Anpassningar med anledning av övergången tillreformerade regler för ålderspension

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:84 om anpassningar med anledning
av övergången till reformerade regler för
ålderspension jämte en motion som väckts med
anledning av propositionen. Dessutom behandlas ett
antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
2001, vilka avser pensionssystemet.

I propositionen föreslås att när pensionsgrundande
belopp för barnår för åren 1960-1998 tillgodoräknas
skall en särskilt förordnad vårdnadshavare, och den
som med socialnämnds medgivande tagit emot ett barn
i syfte att adoptera det, likställas med förälder.
Pensionsgrundande belopp för barnår skall även
tillgodoräknas en adoptivförälder för högst fyra år
för varje barn som har fyllt högst tio år.
Vidare föreslås att den nuvarande nedre gränsen på
16 år för rätt till pensionsgrundande inkomst tas
bort fr.o.m. intjänandeåret 1999.
För garantipension för personer födda 1937 eller
tidigare föreslås vissa förändringar av hur denna
skall beräknas. De nya beräkningsreglerna är en an-
passning till förändrade regler för det särskilda
grundavdraget.
I propositionen föreslås även att särskilda regler
införs för beräkning av garantipension till
efterlevandepension när efterlevandepensionen
betalas ut avkortad. Därutöver föreslås ett antal
kompletteringar och justeringar av de tidigare av
riksdagen beslutade reglerna om efterlevandepension.
Samtidigt med övergången till reformerade regler
för ålderspension ersätts förtidspension av
sjukersättning och aktivitetsersättning. Även för
dessa förmåner föreslås några ändringar.
För barntillägg till förtidspension föreslås att
reglerna i princip behålls oförändrade även efter
2002 för försäkrad som uppbär sjukersättning och för
efterlevandestöd till barn föreslås att detta inte
skall vara skattepliktigt.
Det föreslås även anpassningar, justeringar och
följdändringar i ett antal lagar.
Flertalet bestämmelser föreslås träda i kraft den
1 januari 2003.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag med
ändringar dels i fråga om vissa ikraftträdanden,
dels med anledning av att riksdagen nyligen har
beslutat om ett tillägg i ett av lagförslagen, dels
med anledning av ett förtydligande i ett av
lagförslagen. Ett lagförslag kommer av
samordningsskäl att behandlas av utskottet i ett
senare betänkande.
Utskottet avstyrker bifall till motion som har
väckts med anledning av propositionen.
Utskottet avstyrker även bifall till motioner
väckta under den allmänna motionstiden avseende
pensionsålder, delad pensionsrätt,
premiepensionssystemet, uppföljning av
pensionssystemet, kvinnors pensionsförmåner och
pension för vård av funktionshindrat barn.
I ärendet finns åtta reservationer och två
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Komplicerad lagstiftning m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf22.

2. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2001/02:84 till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (2000:799) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i lagen (1982:80) om
anställningsskydd,
6. lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård,
7. lag om ändring i lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare,
8. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
9. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade,
10. lag om ändring i lagen (2001:762) om ändring
i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)
om upphävande av lagen (1994:309) om
hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,
11. lag om ändring i lagen (2001:763) om ändring
i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension,
12. lag om ändring i lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
13. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode
m.m. till Sveriges företrädare i
Europaparlamentet,
14. lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd,
15. lag om ändring i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring,
16. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension med den ändringen
att tidpunkten för ikraftträdandet av 12 kap. 9
§, 13 kap. 2 och 5 §§ och 14 kap. 7 §
bestäms till den 1 juni 2002,
17. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring
i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
18. lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
19. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension med tillägg av ett fjärde stycke i
4 kap. 3 § med följande lydelse: Om den
pensionssökande enligt 2 § lagen (2002:125) om
överföring av värdet av pensionsrättigheter till
och från Europeiska gemenskaperna har överfört
värdet av pensionsrätt för inkomstpension,
pensionsrätt för premiepension och värdet av rätt
till tilläggspension och om någon överföring från
gemenskaperna enligt 8 § samma lag därefter inte
har skett, skall garantipensionen beräknas som om
någon överföring till gemenskaperna inte hade
skett.,
20. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring
i lagen (1998:702) om garantipension med den
ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet av
6 kap. 4-7 §§ bestäms till den 1 juni 2002,
21. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,
22. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799),
23. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) med den ändringen att 11 kap. 40 §
andra meningen skall ha följande lydelse.
Efterlevandelivränta skall inte tas upp till den
del livräntan enligt 7 kap. 10 och 11 §§ lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn medfört minskning av efterlevandestöd till
barn och sådan del av barnpensionen som inte
skall tas upp.,
24. lag om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn.,
25. lag om ändring i lagen (2000:462) om
införande av lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn,
26. lag om ändring i socialavgiftslagen
(2000:980),
27. lag om ändring i lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter,
28. lag om ändring i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.

3. Pensionsålder m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf242,
2001/02:Sf340 och
2001/02:Sf342.

4. Uppföljning av pensionssystemet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf370.

5. Kvinnors pensionsförmåner

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande
1.
Reservation 1 (v)

6. Pension för vård av
funktionshindrat barn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf320.

7. Delad pensionsrätt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf393
yrkande 10, 2001/02:Sf402 yrkande 3 och
2001/02:A211 yrkande 20.
Reservation 2 (mp)

8. Etiska fonder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf297 och
2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4.
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (mp)

9. Ideella fonder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf289 och
2001/02:Sf332
yrkande 3.
Reservation 5 (v, mp)

10. Realräntefond

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande 2.
Reservation 6 (v)

11. Återplacering i Premiesparfonden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf332 yrkande
4 och 2001/02:Sf344 yrkande 1.
Reservation 7 (v, mp)

12. Generationsfond inom
Premiesparfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande 5.
Reservation 8 (v)

13. Förvaltning av Premiesparfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf344 yrkande 2.

Stockholm den 3 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm (s),
Ulla Hoffmann (v), Gustaf von Essen (m), Mariann
Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare
(s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd), Cecilia
Magnusson (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s), Claes
Stockhaus (v), Magda Ayoub (kd) och Johan Pehrson
(fp).

2001/02

SfU12

Redogörelse för ärendet

Den 1 januari 2001 trädde reformerade regler för
utbetalning av ålderspension i kraft. Till och med
utgången av 2002 kommer dock ålderspension i
huvudsak att betalas ut enligt äldre regler. Från
och med den 1 januari 2003 gäller de nya reglerna
fullt ut, och all ålderspension kommer då att
betalas ut enligt reformerade regler. De nya
reglerna ger omfattande effekter på regelsystemen
för efterlevandepension, förtidspension,
bostadstillägg och andra regelsystem som är knutna
till reglerna för ålderspension. Även dessa system
har reformerats och de nya reglerna gäller även här
fr.o.m. den 1 januari 2003.

I propositionen föreslås ett antal anpassningar
och kompletteringar. Därutöver föreslås vissa
justeringar och förtydliganden i redan beslutade
regler.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203)
om kriminalvård i anstalt (lagförslag 2.4) kommer
att behandlas av utskottet i betänkande
2001/02:SfU16.
Regeringens lagförslag i övrigt återfinns i bilaga
2.
Utskottet behandlar en motion som väckts med
anledning av propositionen.
Därtill behandlar utskottet ett antal motioner som
väckts under den allmänna motionstiden och som avser
pensionssystemet.
Motionerna redovisas i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Anpassningar med anledning av
övergången till reformerade regler
för ålderspension

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla propositionen, dock att
ikraftträdandet av vissa lagändringar
senareläggs en månad till den 1 juni 2002.
Riksdagen bör också anpassa lydelsen av ett
lagförslag till en av riksdagen nyligen
beslutad ändring av lagrummet samt besluta om
ett förtydligande i ett annat av
lagförslagen.
Riksdagen bör avslå en motion som har väckts
med anledning av propositionen, vari begärs
tillkännagivanden om bl.a. att regelverket är
komplicerat.

Propositionen

I intjänandereglerna för ålderspension ingår
pensionsrätt för barnår under barnets fyra första
år. I reglerna finns inga särregler beträffande
adoptivbarn. Detta innebär att en förälder till ett
barn som har adopterats ofta inte kan tillgodoräkna
sig fyra år med barnårsrätt. Regeringen föreslår nu
följande. När pensionsgrundande belopp för barnår
för åren 1960-1998 tillgodoräknas skall en särskilt
förordnad vårdnadshavare, och den som med
socialnämnds medgivande tagit emot ett barn i syfte
att adoptera det, likställas med förälder. Den nya
bestämmelsen skall träda i kraft fr.o.m. 2005.
Pensionsgrundande belopp för barnår skall även
tillgodoräknas en adoptivförälder för varje barn
från den tidpunkt denne fått barnet i sin vård, dock
längst t.o.m. det år barnet fyller 10 år. Förslaget
skall gälla retroaktivt fr.o.m. 1960 med
ikraftträdande fr.o.m. 2005. Pensionsgrundande
belopp för barnår skall inte tillgodoräknas för mer
än fyra år per barn om det inte finns synnerliga
skäl. Det skall dock inte vara möjligt att
tillgodoräkna mer än en förälder barnårsrätt för ett
år för samma barn. Anmälan om barnårsrätt för
förfluten tid skall göras till försäkringskassan
senast den 31 januari 2006.

Regeringen föreslår vidare att den nedre
åldersgränsen för rätt till pensionsgrundande
inkomst tas bort för dem som omfattas av det
reformerade ålderspensionssystemet. Ändringen skall
gälla fr.o.m. intjänandeåret 1999 med ikraftträdande
fr.o.m. intjänandeåret 2004.
Vad gäller garantipension för personer födda 1937
eller tidigare anges att riksdagen beslutade i
november 2000 på förslag i proposition 1999/2000:127
att avskaffa det särskilda grundavdraget (SGA) för
ålderspensionärer fr.o.m. januari 2003. Vidare
beslutades att SGA, tillsammans med
bosättningsbaserad folkpension och
pensionstillskott, skall omvandlas till
garantipension fr.o.m. januari 2003. Efter
omvandlingen till garantipension skall den totala
allmänna pensionen efter skatteavdrag vara i princip
lika stor som före omvandlingen. Beräkningsreglerna
för garantipension till personer födda 1937 eller
tidigare föreslås nu justeras med anledning av att
SGA höjdes fr.o.m. januari 2001. I propositionen
föreslås även att särskilda regler införs för
beräkning av garantipension till efterlevandepension
när efterlevandepensionen betalas ut avkortad.
Därutöver föreslås ett antal kompletteringar och
justeringar av de tidigare av riksdagen beslutade
reglerna om efterlevandepension.
Även för reglerna om förmånerna sjukersättning och
aktivitetsersättning som fr.o.m. den 1 januari 2003
ersätter de nuvarande förmånerna om förtidspension
föreslås några ändringar.
För barntillägg till förtidspension föreslås att
reglerna i princip behålls oförändrade även efter
2002 för försäkrad som uppbär sjukersättning och för
efterlevandestöd till barn föreslås att detta inte
skall vara skattepliktigt.
Det föreslås därutöver vissa anpassningar,
justeringar och följdändringar i ett antal lagar.

Motion

I motion Sf22 av Kerstin-Maria Stalin (mp) yrkande 1
begärs ett tillkännagivande att många
regelförändringar och regelsystem är komplicerade
och svåradministrerade för försäkringskassan. I
motionen yrkande 2 begärs ett tillkännagivande att
förslaget om ändring i lagen (2000:798) om ändring i
lagen (1998:702) om garantipension (lagförslag
2.21), avseende beräkning av garantipension för
personer födda 1937 eller tidigare, är komplicerat
och dessutom gravt orättvist eftersom det innebär en
försämring för pensionärer med låga inkomster och
förbättring för pensionärer med höga inkomster.

Utskottets ställningstagande

Den komplexitet som vissa delar av de föreslagna
regeländringarna är behäftade med är främst till för
att undvika sådana ändringar som skulle medföra
försämringar för de pensionsberättigade fr.o.m. den
1 januari 2003 samt att så långt det låter sig göra
anpassa reglerna till det nya pensionssystemet. Det
finns i och för sig inte något att erinra mot detta.
Utskottet anser att nämnda komplexitet, som inte
nödvändigtvis behöver innebära att reglerna blir
svåra att administrera, får accepteras.

Beträffande garantipension för personer som är
födda 1937 eller tidigare avser ändringarna mindre
justeringar syftande till att den totala pensionen
efter skatteavdrag i princip skall vara lika stor
före som efter den aktuella omvandlingen den 1
januari 2003. Det kan även noteras att för dem vars
beräkningsunderlag inte överstiger 0,24
prisbasbelopp, och således inte omfattas av SGA,
höjs underlaget ändå i syfte att minska
marginaleffekterna.
Beträffande förslaget till lag om ändring i lagen
(1998:702) om garantipension (lagförslag 2.20) har
riksdagen den 20 mars 2002 beslutat om ett fjärde
stycke i 4 kap. 3 § (dåvarande 3 kap. 3 §) med
ikraftträdande den 1 juli 2002 (prop. 2001/02:21,
bet. 2001/02:SfU9, rskr. 2001/02:181,
SFS 2002:128). Detta stycke finns inte upptaget i
regeringens nuvarande lagförslag. Med anledning
härav föreslår utskottet att lagförslaget
kompletteras med detta stycke.
Beträffande förslaget till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229) (lagförslag 2.24) bör
11 kap. 40 § andra meningen förtydligas på så sätt
att hänvisning även görs till 7 kap. 10 § lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn
avseende samordning av livränta.
Beträffande de bestämmelser som regeringen
föreslår träda i kraft den 1 maj 2002
(lagförslag 2.17 och 2.21), vilka avser bl.a.
försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets beslut
vid utbetalning av premiepension, hanteringen av
avdraget pensionsbelopp vid återbetalningsskyldighet
samt vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet för
den som uppbär eller har rätt till garantipension,
föreslår utskottet, för att ge erforderlig tid för
utfärdande och publicering av riksdagens beslut, att
tidpunkten för ikraftträdandet skjuts fram till den
1 juni 2002.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet
propositionen med ovan angivna ändringar och
avstyrker motion Sf22.

Allmänna motioner om det reformerade
ålderspensionssystemet

Pensionsålder m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om pensionsålder
m.m.

Motioner

I motion Sf242 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd)
framhålls att det är av yttersta vikt att
valmöjligheterna för pensionärer blir så många som
möjligt. Livskvaliteten för äldre är helt beroende
av detta. Dessutom finns det en stor
samhällsekonomisk vinst att göra om äldre personer
ges möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Motionärerna ställer sig frågan om det över huvud-
taget skall finnas en fast pensionsålder. I det
reformerade pensionssystemet sparar alla
förvärvsarbetande till sin egen pension, och det
borde vara möjligt att själv avgöra när man vill ta
ut denna. I USA finns ett mycket flexibelt
pensionssystem som har gjort att en betydligt större
andel av människorna över 65 år förvärvsarbetar i
USA än i Västeuropa. Regeringen borde därför låta
utreda hur äldre människor skall kunna ges ökade
möjligheter att stanna kvar på arbetsmarknaden.

I motion Sf340 av Carlinge Wisberg och Lennart
Värmby (v) anförs att det behövs ett nytt
ersättningssystem som möjliggör för äldre
arbetskraft att anpassa sin arbetstid till en
tidsvolym som de har ork att klara av. Därigenom kan
de till viss del stanna kvar på arbetsmarknaden.
Motionärerna föreslår därför att regeringen
tillsätter en utredning med uppdrag att arbeta fram
ett system som, genom ökade möjligheter till olika
typer av äldreledighet eller delpension, ger äldre
möjligheter att vara kvar längre i arbetslivet.
I motion Sf342 av Lennart Beijer m.fl. (v) begärs
att regeringen lägger fram ett förslag till ett
system med frivillig pension från fyllda 60 år.
Motionärerna framhåller att det nya pensionssystemet
kommer att leda till att löntagare önskar arbeta så
länge som möjligt. Det bör därför finnas andra
möjliga alternativ för de löntagare som inte kan
eller orkar arbeta till full pensionsålder.
Löntagare som fyllt 60 år bör på frivillig basis ges
möjlighet att gå i pension eller i deltidspension.
Ersättningen fram till ordinarie pensionsålder bör
därvid motsvara arbetslöshetsersättningen och den
slutliga pensionsnivån grundas på tidigare intjänad
lön och den arbetslöshetsersättning som har
erhållits.

Utskottets ställningstagande

I det nya pensionssystemet skall inkomstgrundad
ålderspension kunna tas ut tidigast fr.o.m. 61 års
ålder. Någon högsta åldersgräns för att påbörja
uttag finns inte, men pension betalas senast ut
fr.o.m. den månad den pensionsberättigade fyller 70
år om denne inte begärt annat. Garantipension får
tas ut fr.o.m. 65 års ålder, och det gäller även om
garantipensionen bara utges som utfyllnad. Rätt till
inkomstgrundad pension skall kunna tjänas in efter
65 års ålder och även efter uttag av hel
ålderspension. Pensionen skall kunna tas ut som hel,
tre fjärdedels, halv och en fjärdedels pension. Den
nya inkomstgrundade pensionen är således flexibel.
Enligt en tvingande bestämmelse i lagen (1982:80) om
anställningsskydd har arbetstagare numera även rätt
men inte skyldighet att kvarstå i anställning till
67 års ålder.

Beträffande delpension har denna förmån inte
kunnat beviljas efter december 2000. De sista
utbetalningarna kommer att göras i december 2004.
Det främsta motivet för avskaffandet av delpension
har varit att det reformerade ålderspensionssystemet
innefattar en sådan flexibilitet och medger
individuella lösningar i sådan utsträckning att
behovet av en särskild delpensionsförsäkring inte
längre har ansetts vara tillräckligt. Utskottet
ansåg i betänkande 1997/98:SfU13 s. 38 att det inte
längre fanns ett behov av ett särskilt
delpensionssystem i det reformerade
pensionssystemet.
Frågan om flexibla lösningar avseende de äldres
arbetstider kommer även att behandlas i den
parlamentariska äldreberedningen (S 1998:08), Senior
2005, med slutbetänkande i maj 2003.
I Riksdagens revisorers rapport 2001/02:11 Statens
avtalsförsäkringar anförs att den granskning som
revisorerna har gjort visar att den
försäkringsmodell som tillämpas för det statliga
tjänstepensionssystemet medför betydande problem.
Pensionrätten växer i takt med arbetstagarens
tjänstetid. Värdet av den intjänade pensionrätten
beror i sin tur på arbetstagarens lön de senaste fem
kalenderåren. Om arbetstagaren får en löneökning
ökar den intjänade pensionsrätten i värde. Den
värdeökning av pensionrätten som löneökningen
innebär måste finansieras med en enda
premieinbetalning, vilket direkt resulterar i en
högre premie. Ju längre tjänstetid som arbetstagaren
har bakom sig desto större premie måste tas ut för
att täcka värdet på den ökade pensionsrätten.
Löneökningar för äldre arbetstagare kan på så vis
resultera i en kraftigt höjd premie. Ligger
arbetstagarens årslön dessutom över 7,5 förhöjda
prisbasbelopp, för vilket pensionsunderlag inte
allmän pension utbetalas utan tjänstepension i
stället utbetalas med ett relativt stort belopp, kan
premiekostnaden ytterligare kraftigt påverkas.
Risken är således stor att pensionssystemet leder
till diskriminering av arbetskraft, i strid med de
principer som bl.a. ligger bakom den arbetslinje som
statsmakterna har uttalat sig för. Riksdagens
revisorer har tidigare konstaterat att det låga
arbetskraftsdeltagandet av äldre är ett problem. I
skrivelse 1999/2000:RR13 angående arbetslinjens
tillämpning för äldre, menade revisorerna att
utformningen och tillämpningen av statliga regelverk
måste vara av sådan art att de främjar en positiv
utveckling av äldre arbetstagares deltagande på
arbetsmarknaden.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Sf242, Sf340 och Sf342.

Uppföljning av pensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om uppföljning av
pensionssystemet.

Motion

I motion Sf370 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
begärs tillkännagivande om uppföljning av det nya
pensionssystemet bl.a. i frågor som avser
förvaltning av premiepensionskapital, fördelning
av pensionspoäng inom familjen och utvecklingen
för de sämst ställda pensionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att utvecklingen av det
reformerade pensionssystemet följs noga av berörda
myndigheter och regeringen, bl.a. vad avser de
frågor som berörs i motionen. En närmare analys av
pensionssystemets ekonomiska ställning kommer även
att göras år 2004.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Sf370.

Kvinnors pensionsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om kvinnors
pensionsförmåner.
Jämför reservation 1 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1
anförs att män och kvinnor inte har samma möjlighet
till förvärvsinkomster under det nya
pensionssystemets intjänandetid. Kvinnor tvingas i
större utsträckning än män arbeta deltid. Kvinnor
lönediskrimineras även inom en rad områden. Dessutom
missgynnas kvinnor pensionsmässigt av barnafödande.
Motionärerna anser att något radikalt måste göras
för att undvika framtida orättvisor mellan män och
kvinnor inom pensionssystemets ram. Därför föreslås
att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag
att lägga förslag på hur det nya pensionssystemets
intjänandegrunder - utifrån det praktiska
arbetslivet samt det sociala livet i övrigt - kan
göras jämställt mellan kvinnor och män.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inför såväl principbeslutet 1994 som
beslutet om det nya pensionssystemet 1998 granskat
effekterna på kvinnors pensionsförmåner vid
övergången till det nya systemet. I betänkande
1997/98:SfU13 framhöll utskottet bl.a. följande.

I det reformerade systemet sker inte några direkta
omfördelningar mellan hög- och låginkomsttagare
eller mellan män och kvinnor, dock med undantag av
t.ex. barnårsrätten. De regler som gynnar kvinnor i
förhållande till män (garantipensionen,
barnårsrätten och delningstalet) dominerar över den
regel som gynnar män i förhållande till kvinnor
(pensionsrätt för plikttjänstgöring).
Garantipensionen är därtill så konstruerad att den
för relativt stora grupper kommer att innebära en
komplettering av den inkomstgrundade pensionen.
Endast vid låg inkomstgrundad pension (1,26
prisbasbelopp för ogift respektive 1,14
prisbasbelopp för gift pensionstagare) görs
avräkningen av garantipension krona för krona. I
förhållande till riktlinjerna från 1994 valdes en
slutlig lösning där marginaleffekterna är lägre
(avräkning med 48 % av inkomster över nämnda nivå)
för att bl.a. gynna personer som varit
deltidsarbetande.
I betänkandet angavs vidare att utskottet har
ansett att livsinkomstprincipen ger goda möjligheter
för enskilda att påverka storleken av pensionen
genom ökade förvärvsinkomster, och endast i vissa
särskilt angivna fall skall pensionsrätt beräknas på
fiktiva inkomster, vilka då finansieras över
statsbudgeten eller av annat försäkringssystem. Det
är samtidigt viktigt att det nya pensionssystemet
inte missgynnar kvinnor. Enligt utskottets
uppfattning innebar de då framlagda förslagen att
det nya pensionssystemet utformats på ett sätt som
innebar en rimlig avvägning vad avser kvinnors
pensionsförmåner.
Även om det nya pensionssystemet således har
positiva inslag för kvinnors pensionsförmåner vill
utskottet, liksom vid behandlingen såväl 1994 som
1998, understryka att det är viktigt att följa
utvecklingen från jämställdhetssynpunkt.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf332
yrkande 1.

Pension för vård av funktionshindrat barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om pension för
vård av funktionshindrat barn.

Motion

I motion Sf320 av Margareta Andersson och Kenneth
Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om en
extra översyn av pensionssystemet för att förbättra
situationen för föräldrar som vårdat
funktionshindrade barn. Motionärerna anför att många
föräldrar i många år har vårdat sina
funktionshindrade barn i hemmet. Ibland har de fått
någon form av ersättning av samhället, ibland inte.
Ibland har ersättningen varit pensionsgrundande,
ibland inte. Motionärerna anser att föräldrarnas
omvårdnad om de funktionshindrade barnen har
inneburit stora besparingar för samhället förutom
att både barnet och föräldern upplevt glädje och
trygghet i situationen. Samhället borde därför kunna
göra en översyn av de regler som gäller i syfte att
ge dessa föräldrar någon form av livränta eller
extra pensionstillskott.

Utskottets ställningstagande

Pensionsgrundande ersättningar för vård av
funktionshindrat barn utgår i form av vårdbidrag och
assistansersättning efter behovsprövning.
Vårdbidrag, som för närvarande kan utges längst till
dess barnet fyller 16 år, kommer fr.o.m. 2003 att
kunna utges längst till halvårsskiftet det år den
unge fyller 19 år. Särskilt pensionstillägg till
ålderspension kan utges till förälder som är född
1953 eller tidigare och som före 1999 har vårdat
sjukt eller handikappat barn under minst sex vårdår
och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Utskottet finner inte skäl att föreslå införande
av någon ytterligare ersättningsform med anledning
av föräldrars vård av barn med funktionshinder eller
att ta initiativ till en utvidgning av
pensionstillägget. Därmed avstyrker utskottet bifall
till motion Sf320.

Delad pensionsrätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om delad
pensionsrätt.
Jämför reservation 2 (mp)

Motioner

I motion Sf393 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs i yrkande 10 att regeringen lägger fram ett
förslag om delad pensionspoäng mellan makar eller
sammanboende.

Även i motion Sf402 av Matz Hammarström m.fl. (mp)
begärs i yrkande 3 att regeringen lägger fram
förslag till ändring angående möjligheten att dela
på pensionspoäng. Motionärerna anser att par med
barn själva skall få välja om de vill dela på
gemensamt intjänade pensionspoäng till dess barnen
är i en viss ålder, t.ex. 15 år.
I motion A211 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs i
yrkande 20 att regeringen lägger fram förslag om att
pensionspoäng automatiskt delas lika mellan
föräldrarna till dess barnet är 12 år.

Utskottets ställningstagande

Pensionsarbetsgruppen föreslog i betänkandet
Reformerat pensionssystem (Ds 1992:89) att en
möjlighet skulle införas för makar födda år 1954
eller senare att dela pensionsrätt intjänad inom det
reformerade pensionssystemet. Delningen skulle vara
frivillig och ske fortlöpande år för år under tiden
för äktenskapets bestånd så länge utträde ur
systemet inte anmäldes. Regeringen gav i
princippropositionen uttryck för samma uppfattning
(prop. 1993/94:250 s. 129 f.). Denna godtogs även av
riksdagen. Under det fortsatta beredningsarbetet med
pensionsreformen utarbetades ett detaljerat förslag
till en ordning för delning av pensionsrätt mellan
makar (se promemorian Reformerat pensionssystem -
lag om inkomstgrundad pension m.m. [Ds 1995:41]).
Under remissbehandlingen anfördes dock stark kritik
mot den föreslagna ordningen.

Med anledning av kritiken, främst det förhållandet
att delning med hänsyn till samspelet med
garantipensionssystemet skulle kunna få ekonomiska
konsekvenser som makarna inte hade möjlighet att
förutse, inriktades det fortsatta beredningsarbetet
på att undersöka om det kunde finnas andra lösningar
som gav makar möjlighet att reglera ojämna
pensionsrättsförhållanden. De överväganden som
därefter gjordes resulterade i att makar gavs
möjlighet att - i stället för att dela pensionsrätt
- löpande överföra pensionsrätt inom
premiereservsystemet från den ena maken till den
andra (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13).
Endast premiepensionsrätt som intjänats under
äktenskapet kan bli föremål för överföring.
Överföring skall vara frivillig, ske fortlöpande år
från år och omfatta hela den premiepensionsrätt som
en make tjänat in för året. Överföring av rätt till
premiepension skall inte påverka rätten till
garantipension.
I betänkande 1997/98:SfU13 s. 90 anförde utskottet
följande. Syftet med en delning av pensionsrätt är
att i ett större perspektiv utjämna makars
pensionsrättsförhållanden. Utskottet anser att det
förslag som nu läggs, om en rätt att inom
premiepensionen överföra pensionsrätt, tillgodoser
detta syfte samtidigt som en överföring inte innebär
någon avgörande minskning av pensionsrätten för
makarna. Utskottet delar uppfattningen att
överföringen skall vara frivillig och endast vara
möjlig för premiepension som tjänats in under
äktenskapet samt omfatta hela pensionen. Genom denna
lösning blir konsekvenserna av en överföring lättare
att förutse. En eventuell rätt till garantipension
skall bedömas utan hänsyn till att överföring skett.
Detta kan medföra att den totala pensionen kommer
under den basnivå som föreslås för garantipension.
Utskottet anser emellertid att denna reduktion av
pensionen kan anses acceptabel.
Utskottet vidhåller sitt tidigare
ställningstagande och avstyrker motionerna Sf393
yrkande 10, Sf402 yrkande 3 och A211 yrkande 20.

Premiepensionssystemet

Etiska fonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om etiska
fonder.
Jämför reservationerna 3 (v) och 4 (mp)

Motioner

I motion Sf297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om vad som i motionen anförs om
premiepensionsfondernas fondplacering. Motionärerna
anser att varken Premiepensionsmyndigheten (PPM)
eller Sjunde AP-fonden skall ha några aktiefonder
där börsnoterade företag baserade på pornografi
eller prostitution finns med.

I motion Sf344 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro
Feltzing (mp) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande
att PPM bör få i uppgift att utvärdera och granska
premiepensionsfonderna utifrån etiska, sociala och
miljömässiga aspekter. Motionärerna anser att det är
viktigt och fullt möjligt att besluta att fonder i
premiepensionssystemet måste följa de avtal som
Sverige ställt sig bakom såsom FN:s konventioner,
internationella miljööverenskommelser m.m. I
motionen yrkande 4 begärs ett tillkännagivande att
Sverige, likt England, skall kräva att alla
pensionsfonder skall redovisa sociala, etiska och
miljömässiga ställningstaganden och riktlinjer för
sin verksamhet som en konsumentupplysning.

Utskottets ställningstagande

Med s.k. etiska fonder avses fonder där
fondförvaltaren undviker företag som producerar
exempelvis vapen, alkohol, möbler av tropiska
träslag eller företag som tillåter barnarbete eller
har undermåliga arbetsvillkor för de anställda.
Fonderna kan även avstå från att investera i företag
där det förekommer diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet eller religion. Vidare finns på
marknaden också fonder med miljöinriktning.

I samband med beslut våren 2000 om att organisera
om Allmänna pensionsfonden beslutades att de fyra
nya s.k. buffertfonderna och Sjunde AP-fonden
årligen skulle fastställa en verksamhetsplan, i
vilken bl.a. en beskrivning skulle ingå av vilka
miljö- och etikhänsyn fonden skulle ta i
placeringsverksamheten.
Utskottet fann i betänkande 2000/01:SfU13 inte
skäl att föreslå några ändringar vad gällde
placeringsreglerna för bl.a. Sjunde AP-fonden.
I Premiesparfondens årsberättelse 2001 anges att i
placeringsverksamheten skall Sjunde AP-fonden ta
miljö- och etikhänsyn utan att göra avkall på det
övergripande målet om hög avkastning. Det sker på så
sätt att aktieplaceringar görs endast i företag som
enligt fondens bedömning på ett godtagbart sätt
följer kraven i internationella konventioner som
Sverige har undertecknat. De konventioner som avses
är främst konventioner om de mänskliga
rättigheterna, barnkonventionen, ILO-konventionen,
internationella miljökonventioner och konventioner
mot mutor och korruption. Aktieplaceringar är
möjliga i 2 000-2 500 företag över hela världen.
Samtliga dessa har granskats utifrån de angivna
principerna. Granskningen var slutförd i juni 2001
och resulterade i att vissa företag undantogs från
placeringar i Premiesparfonden.
I proposition 2000/01:135 Handlingsplan för
konsumentpolitiken
2001-2005 s. 48 konstaterade regeringen att
marknadsföringen av etiska fonder och miljöfonder
föreföll vara relativt omfattande och att
konsumenternas intresse av att placera sina
tillgångar i aktiefonder som gjorde placeringar
utifrån etiska ställningstaganden föreföll ha ökat.
I likhet med Konsumentpolitiska kommittén ansåg
regeringen att det var viktigt att berörda
myndigheter noga följde denna utveckling och verkade
för att informationen var klar och tydlig samt
utformad på ett sådant sätt att konsumenter kunde
göra väl avvägda val på marknaden för etiska fonder.
Regeringen gjorde mot denna bakgrund bedömningen att
Konsumentverket borde ges i uppdrag att verka för en
förbättring av informationen om etiska fonder.
Sjunde AP-fonden har således inlett ett omfattande
arbete med att formulera och implementera etiska
regler i placeringsverksamheten. Utskottet ser
positivt på detta och på det av regeringen aviserade
uppdraget till Konsumentverket. Utskottet vidhåller
sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed
motionerna Sf297 och Sf344 yrkandena 3 och 4.

Ideella fonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om ideella
fonder.
Jämför reservation 5 (v, mp)

Motioner

I motion Sf289 av Kerstin-Maria Stalin (mp) begärs
att riksdagen beslutar om en lagändring som
möjliggör att premiepensionsmedel skall få placeras
i s.k. ideella fonder.

Även Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf332
yrkande 3 att regeringen lägger fram ett sådant
förslag. Motionärerna anser att lika väl som en del
av avkastningen på premiepensionsspararens pengar
går ur systemet på grund av förvaltarnas avgifter
skall pensionsspararen ha friheten att kunna välja
att placera sina medel i ideella fonder där en liten
del av avkastningen går till ideella ändamål.

Utskottets ställningstagande

Enligt 8 kap. 3 § andra stycket lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP) får
premiepensionsmedel inte placeras i fonder som
enligt de för fonden gällande bestämmelserna kan
dela ut medel till andra än andelsägarna.
Bestämmelserna infördes den 1 januari 2000 (prop.
1999/2000:12, bet. 1999/2000:SfU6, rskr.
1999/2000:99). I propositionen framhölls att
premiepensionssystemet skulle vara ett slutet
ekonomiskt system, dvs. det skulle varken skjutas
till ytterligare penningmedel eller användas medel
för andra ändamål än sådana som slutligt syftade
till pensionsutbetalningar. Denna princip ansågs
vara så grundläggande för systemets funktion och
legitimitet hos de enskilda att de fonder där en del
av fondförmögenheten används för andra ändamål än
utbetalningar till andelsägarna inte borde tillåtas
i premiepensionssystemet. Den enskilde skulle alltså
inte ha möjlighet att placera sina
premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder.

Utskottet noterade i nämnda betänkande s. 11 att
sparande i ideella fonder utgjorde ett populärt
inslag för den breda allmänheten och uttryckte
förståelse för att det framstod som svårbegripligt
om en sådan möjlighet inte fanns inom ramen för
pensionssparandet i premiepensionssystemet. Ett
sparande i en sådan fond innebar dock i praktiken
att spararen skänkte bort avkastningen helt eller
delvis på detta pensionskapital. Hade utrymme
funnits att generellt sett avstå från denna
avkastning borde avsättningen till pensionssystemet
i stället ha varit motsvarande lägre. Så var
emellertid inte fallet. Utskottet, som delade
regeringens uppfattning vad gällde det principiella
resonemanget om varför medel inte borde få placeras
i ideella fonder, framhöll dock att de ideella
fondernas betydelse för samhällsnyttan var
utomordentligt stor, och att medel från dessa
finansierade väsentliga delar inom exempelvis
medicinsk forskning och olika miljöprojekt. Enligt
utskottets mening vore det olyckligt om sparandet
inom ramen för premiepensionssystemet skulle få den
effekten att sparande i ideella fonder i mer
betydande omfattning skulle komma att minska.
Utskottet ansåg att denna fråga särskilt borde
följas upp. Utskottet tillstyrkte regeringens
förslag och avstyrkte motioner om ideella fonder.
Utskottet, som vidhåller sitt tidigare
ställningstagande, avstyrker motionerna Sf289 och
Sf332 yrkande 3.

Realräntefond

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om realräntefond.
Jämför reservation 6 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 2
begärs att regeringen ger Sjunde AP-fonden i uppdrag
att starta en realräntefond som placerar i svenska
realränteobligationer. Motionärerna anför att en
sådan placering är skyddad både mot inflation och
växelkursutveckling och att
administrationskostnaderna bör kunna hållas mycket
låga.

Utskottets ställningstagande

En bärande tanke i lagstiftningen om premiepensionen
är att den statliga förvaltningen hos Sjunde AP-
fonden skall vara jämförbar och likvärdig med de
privata placeringsalternativen för premiepensionen.
Av den anledningen har det eftersträvats att det så
långt möjligt skall gälla samma regler för dessa
olika alternativ. Den totala risknivån i Sjunde AP-
fondens placeringar skall vara låg och fondmedlen,
vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög
avkastning uppnås. För förvaltningen av
Premievalsfonden krävs dock inte att den totala
risknivån skall vara låg. Utskottet har inget att
erinra mot dessa målsättningar. Utskottet vill dock
framhålla att en realräntefond även finns att tillgå
som privat placeringsalternativ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion Sf332 yrkande 2.

Återplacering i Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om återplacering
i Premiesparfonden.
Jämför reservation 7 (v, mp)

Motioner

I motion Sf332 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs att regeringen lägger fram förslag till en
lagändring för placeringsreglerna för
premiepensionen så att aktiv återplacering i Sjunde
AP-fondens premiesparfond möjliggörs. Motionärerna
anför att Premiesparfondens förvaltning av
pensionsmedel liknar många andra fonder men med en
lägre riskprofil. Pensionsspararna måste ges
möjlighet till aktiv återplacering i fonden av
pensionsmedel som placerats i annan fond, likaså få
nya medel placerade i Premiesparfonden.

I motion Sf344 yrkande 1 av Kerstin-Maria Stalin
och Barbro Feltzing (mp) begärs ett tillkännagivande
om "val" till Premiesparfonden. Motionärerna anför
att denna fond, som har en avsevärt mindre kostsam
administration än andra fonder, skall innebära ett
mindre risktagande och därmed också mindre risk för
icke-etiska placeringar. Återplacering i fonden av
pensionsmedel för den som placerat medel i en annan
fond måste göras möjlig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan tidigare (bet. 1999/2000:SfU6 s.
8) framhållit att den som en gång gjort ett aktivt
val av fond inte i ett senare skede genom att avstå
från val av fond kan komma att tillhöra icke-
väljarkollektivet. Denne kan således få varken nya
medel placerade i Premiesparfonden eller medel som
tidigare placerats i annan fond flyttade till denna
fond. Utskottet har därför ansett att
pensionsspararna aktivt bör kunna välja att placera
i fond med samma låga risk och samma avkastningskrav
som Premiesparfonden och att regeringen borde
återkomma till riksdagen när tillräckliga
erfarenheter vunnits om val och byte av fond.

Bakom detta utskottets uttalande låg uppfattningen
att placeringsinriktningen för förvaltningen av
icke-väljarnas medel skulle skilja sig från andra
fonder. Bland annat hade i det ursprungliga
utredningsbetänkandet (SOU 1997:131) anförts att
inriktningen exempelvis skulle kunna vara 70 % i
räntebärande placeringar, 20 % i svenska aktier och
10 % i utländska aktier. Den exakta utformningen av
Premiesparfonden låstes dock inte fast i
lagstiftningen för att placeringarna skulle kunna
anpassas efter utvecklingen (prop. 1997/98:151).
Härefter har AP-fonderna reformerats, och vissa
justeringar har gjorts av målet för Sjunde AP-
fondens förvaltning. Kravet på långsiktigt hög
avkastning har kommit i förgrunden för
placeringsverksamheten men med en fortsatt låg
riskprofil för Premiesparfonden.
Premiesparfonden startade den 2 november 2000 i
och med att PPM placerade de första "icke-väljarnas"
pensionsmedel i fonden. I årsberättelsen för 2000
anges att förvaltningen av Premiesparfondens
tillgångar styrs av en normportfölj. Den visar den
långsiktiga fördelningen av fondens olika
tillgångsslag, uttryckt som andel av fondens totala
marknadsvärde: aktier 85 % (svenska 20 %, utländska
65 %) och räntebärande placeringar 15 %.
Fondförmögenheten den 31 december 2000 var 15
miljarder kronor. Marknadsvärdet för aktierelaterade
värdepapper var drygt 5 miljarder kronor (33 %) och
för ränterelaterade närmare 8,5 miljarder kronor (54
%). Övriga fordringar uppgick till närmare 2
miljarder kronor (13 %).
Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet i
betänkande 2000/01:SfU13 att pensionsspararna torde
ha relativt goda möjligheter att finna en annan fond
med sådan placeringsinriktning som Premiesparfonden
numera hade.
För närvarande består fondens innehav av 25 %
svenska aktier, 65 % utländska aktier, 9 % svenska
realränteobligationer och 1 % kassa.
Utskottet vidhåller sitt senast gjorda
ställningstagande och avstyrker motionerna Sf332
yrkande 4 och Sf344 yrkande 1.

Generationsfonder inom Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om
generationsfonder inom Premiesparfonden.
Jämför reservation 8 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. begärs i
yrkande 5 att regeringen lägger fram ett förslag om
att Premiesparfondens konstruktion ändras så att den
tillåts erbjuda generationsfonder. Motionärerna
anser att eftersom Premiesparfonden numera i övrigt
liknar andra fonder så bör samma regler gälla för
denna fond som för andra fonder.

Utskottets ställningstagande

Med generationsfonder avses fonder som vänder sig
till särskilda åldersgrupper. Syftet med sådana
fonder är att bättre kunna beakta att
pensionssparare av olika åldrar generellt har olika
lång placeringshorisont.

I proposition 1999/2000:12 Statlig förvaltning av
premiepensionsmedel, m.m. s. 18 konstaterade
regeringen att det i och för sig fanns goda skäl att
göra det möjligt för Sjunde AP-fondsstyrelsen att
erbjuda, såväl de pensionssparare som inte gjorde
något val av fond som dem som aktivt valt statlig
förvaltning av premiepensionsmedlen, placering i
s.k. generationsfonder. Det redovisades dock inte
något lagförslag om detta. Till stöd härför anfördes
det angelägna i att de första fondvalen för de
enskilda kunde ske före utgången av år 2000.
Inrättandet av generationsfonder skulle kräva
ytterligare bearbetning av de datasystem hos PPM som
skulle hantera bl.a. dessa fondval och som var under
leverans till myndigheten. Ett sådant merarbete
bedömdes som en olämplig belastning för PPM under
det dåvarande intensiva uppbyggnadsarbetet. I
propositionen slogs dock fast att frågan om
generationsfonder borde övervägas ytterligare och
att regeringen hade för avsikt att, efter samråd med
Genomförandegruppen, återkomma till riksdagen i den
delen.
I frågesvar den 27 februari 2002 på fråga
2001/02:791 har finansministern uppgett följande.
Regeringen har uttalat att det i och för sig finns
goda skäl att göra det möjligt för Sjunde AP-fonden
att erbjuda förvaltning av premiepensionsmedel i
s.k. generationsfonder. Frågan har sedan dess
övervägts ytterligare, bl.a. i samband med en
redovisning från Sjunde AP-fonden i januari 2001 av
ett antal förslag till utformning av
generationsfonder. Från PPM:s sida har framförts ett
starkt önskemål att lagstiftaren närmare anger
vilken utformning som kan komma i fråga. Behovet av
generationsfonder är mindre på kort än på lång sikt,
eftersom premiepensionen alltjämt utgör en liten
andel av den totala pensionen.
Utskottet noterar att frågan om förvaltning av
pensionsmedel i generationsfonder i Sjunde AP-fonden
bereds inom Regeringskansliet. Utskottet avstyrker
motion Sf332 yrkande 5.

Förvaltning av Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om förvaltning av
Premiesparfonden.

Motion

I motion Sf344 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro
Feltzing (mp) begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om

risktagande i Premiesparfonden. Motionärerna anför
att Premiesparfondens förvaltare har planer på, och
i viss utsträckning redan börjat, att förstärka sitt
risktagande med bl.a. satsning på fler utländska
aktier.

Utskottets ställningstagande

I samband med att AP-fonderna reformerades år 2000
gjordes vissa justeringar av målet för Sjunde AP-
fondens förvaltning. Kravet på långsiktigt hög
avkastning kom i förgrunden för
placeringsverksamheten men med en fortsatt låg
riskprofil för Premiesparfonden. Enligt bestämmelser
om mål för placeringsverksamheten skall således den
totala risknivån i Premiesparfondens placeringar
vara låg och fondmedlen, vid vald risknivå, placeras
så att långsiktigt hög avkastning uppnås.

I Premiesparfondens årsberättelse för 2001 anges
att målet för fonden är att totalavkastningen under
löpande femårsperioder skall motsvara minst
genomsnittet för samtliga fonder inom
premiepensionssystemet, men med en lägre risk.
Medlen fördelas mellan olika tillgångsslag, mellan
olika geografiska marknader samt inom tillgångsslag
så att god riskspridning uppnås. Förvaltningen styrs
av en normportfölj. Den utformades med syfte att
uppnå det fastställda förvaltningsmålet.
Utformningen gjordes mot bakgrund av bl.a.
antaganden om den genomsnittliga andelen
aktieplaceringar och därmed risknivån i hela
premiepensionssystemet. Efter det första fondvalet
visade det sig att den totala andelen
aktieplaceringar i premiepensionssystemet blev
betydligt högre än vad som tidigare hade antagits.
Det var därför möjligt att, inom ramen för det
fastställda förvaltningsmålet, öka såväl risknivå
som förväntad avkastning i Premiesparfonden genom
att öka andelen aktier. Därför ändrades den
strategiska tillgångsfördelningen till följande
(tidigare tillgångsfördelning anges inom parentes).
Svenska aktier 25 % (20 %), utländska aktier 65 %
(65 %), svenska realränteobligationer 9 % (14 %) och
kassa 1 % (1 %). I årsberättelsen anges vidare att
det är för tidigt att göra en utvärdering av målet
för verksamheten. För perioden från fondens start i
november 2000 till utgången av år 2001 är dock målet
uppfyllt.
Utskottet noterar att Sjunde AP-fonden, som
förvaltar Premiesparfonden, skall stå under tillsyn
av Finansinspektionen samt att revisor, som vid
fullgörandet av sitt uppdrag får kännedom om
förhållanden som kan utgöra en väsentlig
överträdelse av de författningar som reglerar
verksamheten, skall anmäla detta till
Finansinspektionen.
Utskottet finner inte skäl till att nu göra något
ytterligare uttalande i den aktuella frågan och
avstyrker motion Sf344 yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Kvinnors pensionsförmåner (punkt 5)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 1.

Ställningstagande

Det nya ålderspensionssystemet bärs upp av
livsinkomstprincipen och kan vidare sägas bygga på
inkomstmaximering för att erhålla en någorlunda
dräglig pension. Män och kvinnor har dock inte samma
möjlighet att påverka sina inkomster. Kvinnor
tvingas i större utsträckning än män ofrivilligt
arbeta deltid och utföra obetalt arbete. Vidare
lönediskrimineras kvinnor. De missgynnas även
pensionsmässigt av barnafödande. Därtill kommer att
det nya ålderspensionssystemet "uppmuntrar" till
arbete även efter 65 års ålder för att man skall
erhålla en högre pension. Problemet är dock att
många inte ens orkar arbeta fram till denna ålder på
grund av förslitande arbetsuppgifter, dåliga
arbetsmiljöer, låga löner och dubbelarbete. Detta
gäller ofta kvinnor och inte minst dem med arbete
inom offentlig sektor. Pensionssystemet är således
långt ifrån jämställt.

Något radikalt måste göras för att undvika
framtida orättvisor mellan män och kvinnor inom
pensionssystemets ram. Regeringen bör tillsätta en
utredning med uppdrag att lägga förslag på hur det
nya pensionssystemets intjänandegrunder - med
utgångspunkt från det praktiska arbetslivet samt det
sociala livet i övrigt - kan göras jämställt mellan
kvinnor och män.

2. Delad pensionsrätt (punkt 7)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:Sf393 yrkande 10 och
2001/02:Sf402 yrkande 3 samt avslår motion
2001/02:A211 yrkande 20.

Ställningstagande

Makar och sambor skall rättvist kunna dela på
pensionsrätter och därmed ha möjlighet att
åstadkomma pensionsmässig likställighet dem emellan.
Detta kan också hjälpa till att öka medvetenheten
hos människor om olika livsval och deras betydelse,
inte bara när det gäller ekonomin, utan också när
det gäller andra värden i livet.

3. Etiska fonder (punkt 8)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf297 och avslår motion
2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Enligt uppgift går t.ex. en porrproducents bolag bra
på Nasdaqbörsen och ger hög avkastning. Australiska
bordeller har börsnoterats. Några rapporter om
avkastning har dock ännu inte publicerats.

Frihet från sexualiserat våld är en fråga om
mänskliga rättigheter. Det sexualiserade våldet är
ett samlingsbegrepp för våld mot kvinnor,
könsstympning, sexuella trakasserier, pornografi,
prostitution och människohandel för sexuell
exploatering. Det svenska samhället har tagit
ställning i fråga om det sexualiserade våldet, bl.a.
genom lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster.
Det blir därför direkt stötande att det inom
premiepensionssystemet finns aktiefonder vars
avkastning är beroende av sexuellt utnyttjande av
kvinnors kroppar.
I premiepensionssystemet skall således inte finnas
några aktiefonder som inkluderar börsnoterade
företag som baserar sin verksamhet på pornografi
eller prostitution.

4. Etiska fonder (punkt 8)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4 och
avslår motion 2001/02:Sf297.

Ställningstagande

Människor skall kunna välja fonder som tar etiska,
moraliska och miljömässiga hänsyn. Många människor
ser det som en långsiktig investering att spara i
fonder med etiska regler för att på så vis kunna
påverka inriktningen på företags verksamhet och
därmed indirekt den värld vi lever i. Det har även
visat sig att fonder med etiska regler inte haft
sämre avkastning än andra fonder.

Det "etiska" i de fonder som kallar sig så,
innebär ofta inte mer än att de inte placerar
kapital i företag som bygger sin verksamhet på
alkohol, tobak och vapenproduktion. Andra fonder
följer konventioner och andra internationella
överenskommelser angående barnarbete, olika former
av diskriminering, miljön m.m.
Det kan ifrågasättas om det är rimligt att det i
ett allmänt pensionssystem placeras skattepengar i
fonder som investerar i företag utan att ha minsta
kontroll på hur dessa företag förhåller sig till de
etiska aspekter som i andra sammanhang anses vara
grundläggande och som Sverige verkar för att ge en
större genomslagskraft internationellt. Det är
viktigt och fullt möjligt att besluta om att
premiepensionsfonderna måste acceptera den typ av
avtal som Sverige enligt ovan ingått. PPM bör därför
utvärdera premiepensionsfonderna utifrån etiska,
sociala och miljömässiga aspekter.
Fler länder brottas med samma problem. I England
t.ex. kräver regeringen att alla engelska
pensionsfonder skall deklarera social, ethical and
environmental policies. Alla premiepensionsfonder
bör åläggas att göra detsamma som en
konsumentupplysning.

5. Ideella fonder (punkt 9)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:Sf289 och 2001/02:Sf332
yrkande 3.

Ställningstagande

Den som vill skall kunna placera sina
premiepensionsmedel i ideella fonder. Likaväl som en
del av avkastningen på premiepensionsspararens
kapital går ur systemet genom förvaltarnas avgifter,
skall pensionsspararen ha friheten att placera sina
medel i ideella fonder där en liten del av
avkastningen går till ideella ändamål. Detta kommer
endast att få en marginell inverkan på det totala
pensionsbeloppet. Att inskränka denna möjlighet
motverkar människors valfrihet och önskan att verka
solidariskt och ideellt.

Regeringen bör lägga fram ett förslag till
lagändring som möjliggör att premiepensionsmedel kan
placeras i ideella fonder.

6. Realräntefond (punkt 10)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 2.

Ställningstagande

De nuvarande fonderna i premiepensionssystemet
bygger till för stor del på spekulation och
risktagande. En realräntefond som placerar i svenska
realränteobligationer är däremot skyddad både mot
inflation och växelkursutveckling. En annan fördel
är att administrationskostnaderna kan hållas mycket
låga. En realräntefond bör finnas att tillgå inom
Sjunde AP-fonden, som således bör ges i uppdrag att
starta en sådan fond.

7. Återplacering i Premiesparfonden (punkt 11)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:Sf332 yrkande 4 och
2001/02:Sf344 yrkande 1.

Ställningstagande

Premiesparfondens förvaltning av pensionsmedel
liknar många andra fonders men med en lägre
riskprofil. Det är inte möjligt att placera
premiepensionsmedel i Premiesparfonden om man har
gjort ett aktivt val av en premiepensionsfond. Vi
anser att denna begränsning i valfriheten måste tas
bort. Pensionsspararna måste ges möjlighet till
aktiv återplacering i Premiesparfonden av
pensionsmedel som placerats i annan fond och kunna
få nya pensionsmedel placerade i fonden.

8. Generationsfond inom Premiesparfonden
(punkt 12)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 5.

Ställningstagande

Eftersom Premiesparfonden numera liknar andra
fonder så bör samma regler gälla för den som för
övriga fonder. Premiesparfonden måste därför ges
möjlighet att erbjuda sparande i generationsfonder
för att kunna svara mot de önskemål som finns.
Regeringen bör således lägga fram ett förslag om
detta.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Komplicerad lagstiftning m.m. (punkt 1)

av Kerstin-Maria Stalin (mp)

Jag anser att många av de aktuella
regelförändringarna och regelsystemen är alltför
komplicerade och för försäkringskassorna
svåradministrerade.

2. Pension för vård av funktionshindrat barn
(punkt 6)

av Birgitta Carlsson (c)

Många föräldrar har i många år vårdat sina
funktionshindrade barn i hemmet. Ibland har de fått
någon form av ersättning av samhället, ibland inte.
Ibland har ersättningen varit pensionsgrundande,
ibland inte. Föräldrarnas omvårdnad om de
funktionshindrade barnen har inneburit stora
besparingar för samhället förutom att både barnet
och föräldern upplevt glädje och trygghet i
situationen. Jag anser därför att dessa föräldrar
bör få någon form av livränta eller extra
pensionstillskott.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:84 Anpassningar med anledning
av övergången till reformerade regler för
ålderspension har regeringen (Socialdepartementet)
föreslagit att riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2000:799) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

6. lag om ändring i lagen (1982:80) om
anställningsskydd,

7. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning
och ledighet för närståendevård,

8. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning
till smittbärare,

9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

10. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade,

11. lag om ändring i lagen (2001:762) om ändring i
lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension,

12. lag om ändring i lagen (2001:763) om ändring i
lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)
om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,

13. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter,

14. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.
till Sveriges företrädare i Europaparlamentet,

15. lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd,

16. lag om ändring i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring,

17. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,

18. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

19. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande
av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,

20. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,

21. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i
lagen (1998:702) om garantipension,

22. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,

23. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799),

24. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

25. lag om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn,

26. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande
av lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn,

27. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

28. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter,

29. lag om ändring i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.

Lagförslaget 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt kommer att
behandlas i betänkandet 2001/02:SfU16
Socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse.

Följdmotion

2001/02:Sf22 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att många regelförändringar och regelsystem
till följd av det reformerade pensionssystemet är
komplicerade och för försäkringskassorna
svåradministrerade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att förslaget om ändring vad gäller
garantipension är komplicerat och dessutom gravt
orättvist.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Sf242 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda hur
regelförändringar skulle kunna leda till ökad
valfrihet för äldre.

2001/02:Sf289 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

Riksdagen beslutar om ändring i 20 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring och 15 kap. 16 §
lagen (1968:674) om inkomstgrundad ålderspension
enligt vad som anförs i motionen.

2001/02:Sf297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om premiepensionsfondernas
fondplacering.

2001/02:Sf320 av Margareta Andersson och Kenneth
Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en extra översyn av
pensionssystemet för att förbättra situationen för
föräldrar som vårdat funktionshindrade barn.

2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över huruvida det nya
ålderspensionssystemets intjänandegrunder kan
göras jämställt mellan män och kvinnor.

2. Riksdagen begär att regeringen ger Sjunde AP-
fonden i uppdrag att starta en realräntefond som
placerar i svenska realränteobligationer enligt
vad i motionen anförs.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en lagändring som möjliggör att
premiepensionsmedel kan placeras i ideella fonder.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en lagändring för placeringsreglerna
för premiepensionen så att aktiv återplacering i
Sjunde AP-fondens premiesparfond möjliggörs.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till lagändring så att Premiesparfondens
konstruktion ändras så att den tillåts erbjuda
generationsfonder.

2001/02:Sf340 av Carlinge Wisberg och Lennart Värmby
(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om äldreledighet eller
delpension som ger löntagare ökade möjligheter att
vara kvar längre i arbetslivet.

2001/02:Sf342 av Lennart Beijer m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ett system med frivillig pension från fyllda 60
år.

2001/02:Sf344 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro
Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om "val" till
Premiepensionsfonden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om risktagande i
premiesparfonden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att PPM bör få i uppgift att utvärdera och
granska fonderna utifrån etiska, sociala och
miljömässiga aspekter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Sverige likt England skall kräva att
alla pensionsfonder skall redovisa sociala, etiska
och miljömässiga ställningstaganden och riktlinjer
för sin verksamhet såsom konsumentupplysning.

2001/02:Sf370 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att följa frågan om det nya
pensionssystemet.

2001/02:Sf393 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring enligt vad som i motionen
anförs om delad pensionspoäng.

2001/02:Sf402 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring angående möjligheten att dela
på pensionspoäng.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i pensionssystemet så att
pensionspoängen automatiskt delas mellan
föräldrarna, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag