Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU11

Riksdagens revisorers förslag angåendeefterkontroll av förtidspensioner

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet Riksdagens
revisorers förslag angående efterkontroll av
förtidspensioner (2001/02:RR13) jämte en motion som
väckts med anledning av förslagen.
Revisorerna föreslår att regeringen vidtar
åtgärder för att förbättra efterkontrollen av
förtidspensioner. Regeringen bör ge
Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att utarbeta
riktlinjer för efterkontroll och i regleringsbrev
ställa krav på RFV och försäkringskassorna att
redovisa insatta resurser och resultat vad gäller
efterkontroller. Regeringen bör vidare uppdra åt RFV
att föreslå förändringar av reglerna när det gäller
förtidspensionärernas möjlighet att uppbära inkomst
av arbete samt ta initiativ för att göra det möjligt
för Riksskatteverket att lämna uppgifter om
deklarerade inkomster till RFV. I samband med att
riktlinjer för efterkontroll tas fram bör RFV även
rekommendera försäkringskassorna att centralisera
arbetet med efterkontroller till särskilt utsedda
handläggare samt lämna rekommendationer om hur
informationen till den som beviljas förtidspension
skall förbättras.
Frågan om utformning av riktlinjer för
efterkontroll är föremål för beredning i
Regeringskansliet, varför utskottet anser att syftet
med revisorernas förslag i denna del är
tillgodosett. Förslaget avstyrks därmed.
Såvitt gäller revisorernas förslag om åtgärder mot
misstänkt fusk förutsätter utskottet att regeringen
i samband med nyss nämnda beredning, och utan något
särskilt tillkännagivande från riksdagen, överväger
frågan om att ge RSV och försäkringskassorna
möjlighet att hämta och lämna information på
elektronisk väg. Därmed avstyrks revisorernas
förslag i denna del liksom motionsyrkanden om
försäkringskassornas administrativa merarbete och om
åtgärder för vissa förtidspensionärer vid återgång i
arbete. Ett motionsyrkande om centralisering av
arbetet med efterkontroll får anses tillgodosett med
vad utskottet anfört, varför även det avstyrks.
Utskottet anser att det inte är tillfredsställande
att det föreligger oklarheter om hur kravet för rätt
till hel förtidspension (sjuk- och
aktivitetsersättning fr.o.m. 2003) skall tolkas men
förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen
i syfte att klargöra behovet av en ändring, t.ex.
med en sådan inriktning som revisorerna föreslagit.
Förslaget avstyrks därmed.
Revisorernas förslag om dokumentation av
efterkontroller får anses tillgodosett genom
regeringens uppdrag till RFV i regleringsbrevet för
2002. Därmed avstyrks revisorernas förslag i denna
del.
I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjer för efterkontroll av
förtidspensioner och åtgärder mot misstänkt
fusk

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
punk 1 och 4 och motion 2001/02:Sf20 yrkandena 1
och 3.
Reservation 1 (m, kd)

2. Åtgärder för förtidspensionärer vid
återgång i arbete

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf20 yrkande 2.
Reservation 2 (m, kd)

3. Förtidspensionärers möjlighet att
ha inkomst av förvärvsarbete och
dokumentation av efterkontroller

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
punkt 2 och 3.

Stockholm den 11 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Bo Könberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Bo
Könberg (fp), Maud Björnemalm (s), Ulla Hoffmann
(v), Gustaf von Essen (m), Mariann Ytterberg (s),
Göran Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Ronny
Olander (s), Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson
(m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson
(c), Mona Berglund Nilsson (s), Margareta Cederfelt
(m), Claes Stockhaus (v) och Désirée Pethrus
Engström (kd).

2001/02

SfU11

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet Riksdagens
revisorers förslag Efterkontroll av förtidspensioner
(2001/02:RR13). Revisorerna har på eget initiativ
granskat hur försäkringskassornas arbete med
efterkontroller av förtidspensioner fungerar och
lämnat förslag till riksdagen bl.a. vad gäller
riktlinjer för efterkontroll av förtidspensioner.
Revisorernas förslag återfinns i bilaga.

I betänkandet behandlas också en motion som väckts
med anledning av revisorernas förslag.
Motionsförslagen återfinns i bilagan.

Utskottets överväganden

Nuvarande regler om förtidspension
m.m.

Rätt till förtidspension har försäkrad som fyllt 16
år för tid före den månad då han eller hon fyller 65
år, om arbetsförmågan på grund av sjukdom eller
annan nedsättning av den fysiska eller psykiska
prestationsförmågan är nedsatt med minst en
fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig. Kan
nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig
men kan den antas bli bestående avsevärd tid, har
den försäkrade rätt till ett tidsbegränsat
sjukbidrag. Försäkrad vars arbetsförmåga är helt
eller i det närmaste helt nedsatt erhåller hel
förtidspension eller sjukbidrag. Om arbetsförmågan
inte är nedsatt i sådan grad men nedsatt med minst
tre fjärdedelar utges tre fjärdedels förtidspension
eller sjukbidrag. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre
grad men med minst hälften utges halv förtidspension
eller sjukbidrag. I övriga fall utges en fjärdedels
förmån. Motsvarande regler finns i fråga om
förtidspension från ATP.

Försäkringskassan skall i samband med beslut om
förtidspension bedöma om förnyad utredning av
arbetsförmågan skall göras efter viss tid.
Försäkringskassan kan även under tid som pension
utges vidta vissa åtgärder, t.ex. begära att den
försäkrade genomgår läkarundersökning eller annan
utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning,
göra förfrågan hos t.ex. arbetsgivare samt undersöka
om den försäkrade efter rehabiliteringsåtgärd
(medicinsk eller arbetslivsinriktad) helt eller
delvis kan försörja sig själv genom arbete.
Riksförsäkringsverket (RFV) rekommenderar i sina
allmänna råd (1998:16) om förtidspension att
försäkringskassan i underrättelse om beslut om
beviljande av pension upplyser den försäkrade om
möjligheterna att göra efterkontroller i
förtidspensionsärenden. Om försäkringskassan i
samband med beslutet har bedömt att förnyad
utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss
tid bör även detta framgå av beslutsmeddelandet.
Den som uppbär förtidspension är skyldig att utan
oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan
bl.a. om han eller hon börjar förvärvsarbeta eller
börjar förvärvsarbete i större omfattning än
tidigare. Anmälningsskyldigheten gäller också om
arbetsförmågan väsentligt förbättrats utan att den
försäkrade börjar förvärvsarbeta eller börjar
förvärvsarbeta i större utsträckning än tidigare.
Underlåts anmälan utan giltigt skäl får pensionen
dras in för viss tid eller tills vidare.
Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en
försäkrad som uppbär förtidspension skall pensionen
dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen.
En försäkrad som regelbundet och under en längre tid
har uppvisat en arbetsförmåga som han eller hon
antogs sakna när beslutet om förtidspension fattades
skall därvid, om inte annat framkommer, antas ha en
väsentligt förbättrad arbetsförmåga.
Sedan den 1 januari 1999 gäller att
försäkringskassan ansvarar för att särskilda
insatser görs för att den som får tre fjärdedels
förtidspension eller sjukbidrag skall kunna få en
anställning motsvarande den återstående
arbetsförmågan. Det skall i första hand vara fråga
om anställning på den ordinarie arbetsmarknaden,
eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om detta inte
kan ske inom sex månader skall den försäkrade kunna
beredas anställning vid Samhall AB. För den som
bereds en anställning med lönebidrag eller hos
Samhall AB betalas ersättning för kostnaderna för
anställningen från den allmänna försäkringen.
Den 1 januari 2000 infördes regler om vilande
förtidspension. Reglerna syftar till att stimulera
till återgång i arbetslivet och ett i övrigt aktivt
liv och innebär bl.a. följande. En försäkrad som
uppburit förtidspension under minst ett år får
behålla förtidspensionen under högst tre månader
under en tolvmånadersperiod, samtidigt som han eller
hon prövar att arbeta. Om den försäkrade därefter
fortsätter att arbeta skall förtidspensionen
förklaras vilande under den tid som återstår av
denna tolvmånadersperiod. Efter de första tolv
månaderna av förvärvsarbete skall den försäkrade
kunna ha förtidspensionen vilande under ytterligare
24 kalendermånader. Under den tiden upphör inte det
ursprungliga beslutet om rätt till pension. Om den
försäkrade under denna tid anmäler att han eller hon
önskar få tillbaka pensionen kan pensionen efter
prövning minskas eller dras in om utredning visar
att arbetsförmågan har förbättrats väsentligt. När
beslutet om vilande förtidspension löper ut skall
den fortsatta rätten till förtidspension prövas på
samma sätt (prop. 1999/2000:4, bet. 1999/2000:SfU5,
rskr. 1999/2000:97).
Ett nytt sjukersättningssystem träder i kraft den
1 januari 2003 och innebär att förtidspension och
sjukbidrag ersätts av aktivitetsersättning och
sjukersättning. De nya förmånerna skall kunna utges
till personer som drabbats av långvarig eller
varaktig medicinskt grundad nedsättning av
arbetsförmågan. Reglerna innebär att försäkrade som
är under 30 år skall få aktivitetsersättning, dock
tidigast fr.o.m. den 1 juli det år de fyller 19.
Ersättningen skall kunna beviljas för som längst tre
år i taget. Försäkringskassan skall vara skyldig att
erbjuda den som beviljats aktivitetsersättning
möjlighet att delta i aktiviteter. Sjukersättning
eller tidsbegränsad sjukersättning skall kunna utges
till personer i åldern 30-64 år. Både sjukersättning
och aktivitetsersättning skall kunna utges i form av
en inkomstrelaterad ersättning och ett grundskydd i
form av garantiersättning. Förmånerna skall kunna
utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels förmån (prop. 2000/01:96, bet.
2000/01:SfU15, rskr. 2000/01:257).

Ovan redovisade regler om särskilda insatser för
vissa förtidspensionärer, efterkontroll,
anmälningsskyldighet, omprövning och vilande
förtidspension skall gälla även för sjuk- och
aktivitetsersättning. En person med
aktivitetsersättning skall dock kunna få
ersättningen vilandeförklarad under resten av den
period som den beviljats för utan att den uppvisade
arbetsförmågan får läggas till grund för indragning
eller minskning av ersättningen.
En försäkrad som uppbär bl.a. hel förtidspension
har inte rätt till sjukpenning. När förtidspension
beviljas eller när sådan pension ändras med hänsyn
till ändring i den försäkrades arbetsförmåga skall
sjukpenningförsäkringen omprövas. Vid utgången av en
period då en försäkrad helt eller delvis har haft
förtidspension skall en sjukpenninggrundande inkomst
fastställas som motsvarar den sjukpenninggrundande
inkomst som den försäkrade skulle ha varit
berättigad till omedelbart före en eller flera
sådana perioder eller vad som löneutvecklingen inom
yrkesområdet därefter föranleder. Vad som nu sagts
gäller endast för tid före 65 års ålder och till den
del den försäkrade är arbetslös och beredd att anta
erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot
närmast föregående förvärvsarbete. Motsvarande
kommer att gälla för sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagens revisorers förslag

Revisorernas granskning

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat
hur försäkringskassornas arbete med efterkontroller
av förtidspensioner fungerar. Granskningens syfte
har varit att utröna om efterkontroller i sin
nuvarande form är en effektiv åtgärd för att få
förtidspensionerade tillbaka i arbete och för att
uppdaga eventuellt fusk inom förmånen.

Resultatet av granskningen har redovisats i
rapporten (2001/02:1) Försäkringskassornas
efterkontroll av förtidspensioner. Rapporten har
varit föremål för remissbehandling och har av
revisorerna anmälts till riksdagen i förslag
2001/02:RR13.
Revisorerna anför inledningsvis att granskningen
visar att den typ av efterkontroller som görs i dag
oftast inte är effektiva. Fem procent av
efterkontrollerna leder till att försäkringskassan
kan dra in eller sätta ned en förtidspension.
Variationen i resultat är dock stor mellan olika
försäkringskassor. Vid vissa kassor leder mindre än
en procent av efterkontrollerna till åtgärder, medan
det vid andra kontor är mer än hälften av
efterkontrollerna som leder till åtgärd. Skillnader
i arbetssätt är en av förklaringarna till att
antalet indragningar och nedsättningar varierar
mellan kontoren. Det rör sig bl.a. om hur
systematisk kassan är i sina efterkontroller, hur
pass prioriterad efterkontrollen är vid den enskilda
kassan och vilket samarbete kassan har med andra
myndigheter. Efterkontroller görs vanligen av dem
som handlägger förtidspensioner vid kassan. Detta
medför bl.a. att efterkontrollerna nedprioriteras
till förmån för andra ärenden. Handläggare upplever
ofta att efterkontroller är svåra, tidskrävande och
ibland obehagliga att utföra. Det kan vara en av
förklaringarna till att efterkontrollerna genomförs
slentrianmässigt. I många fall består
efterkontrollen enbart av ett telefonsamtal med den
försäkrade.
Det finns enligt revisorerna en stor osäkerhet hos
försäkringskassans personal om hur och när
efterkontroller skall genomföras. Regelverket kring
förtidspensioner är också i vissa avseenden ett
hinder för en framgångsrik efterkontroll. Kunskapen
om efterkontroller och deras resultat är vidare
påfallande liten hos RFV och försäkringskassorna med
tanke på att verksamheten med efterkontroller är
relativt omfattande. Uppskattningsvis genomför
försäkringskassorna årligen omkring 9 000
efterkontroller av förtidspensioner.

Riktlinjer för efterkontroll m.m.

Utskottets förslag i korthet

Frågan om utformning av riktlinjer för
efterkontroll är föremål för beredning i
Regeringskansliet, varför syftet med
revisorernas förslag är tillgodosett.
Riksdagen bör därför avslå förslaget om att
utarbeta riktlinjer för efterkontroll av
förtidspensioner.
Riksdagen bör vidare avslå revisorernas
förslag om åtgärder mot misstänkt fusk
eftersom det får förutsättas att regeringen i
samband med nyss nämnda beredning även
överväger frågan om att ge RSV och
försäkringskassorna möjlighet att hämta och
lämna information på elektronisk väg.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
försäkringskassornas administrativa merarbete
och om åtgärder för vissa förtidspensionärer
vid återgång i arbete. Ett motionsyrkande om
centralisering av arbetet med efterkontroll
får anses tillgodosett med vad utskottet
anfört, varför riksdagen bör avslå även det
motionsyrkandet.
Jämför reservationerna nr 1 och 2 ( båda m
och kd).

Revisorerna

Revisorerna föreslår att RFV får i uppdrag att
utarbeta riktlinjer för efterkontroller med följande
innehåll.

- I fall där en efterkontroll beslutats i syfte
att undersöka möjligheten för rehabilitering bör den
försäkrade kallas till försäkringskassan och där
sammanträffa med rehabiliteringshandläggare. En
läkarkontroll bör ske i nära anslutning till
efterkontrollen och utlåtande från denna skall vara
grund för försäkringskassans vidare bedömningar.
- Deklarerade inkomster bör årligen kontrolleras
för samtliga förtidspensionärer. Den årliga
kontrollen bör ske i enlighet med det förslag som
Riksskatteverket (RSV) presenterat i sitt
remissyttrande över granskningsrapporten. Förslaget
innebär att RSV årligen medelst ADB-medium lämnar
uppgift till RFV om deklarerade inkomster av tjänst
och aktiv näringsverksamhet för de personer som RFV
uppger har förtidspension.
- Rekommendationer bör lämnas om hur arbetet med
och resultaten av efterkontroller skall
dokumenteras.
- Nuvarande regel om att behovet av efterkontroll
alltid skall prövas i samband med att förtidspension
beviljas bör följas av försäkringskassorna i större
utsträckning än för närvarande.
Enligt revisorerna bör riktlinjerna även omfatta
frågor om efterkontrollens organisation och om
information till den försäkrade om villkoren för
förtidspension.
När det gäller förstnämnda fråga anser revisorerna
att det finns uppenbara fördelar med att
centralisera arbetet med efterkontroller.
Möjligheter till kompetensuppbyggnad, oberoende och
nätverk med andra myndigheter är viktiga för en
verkningsfull efterkontroll. Revisorernas rapport
visar att det är svårt för handläggare i linjen att
prioritera och genomföra efterkontroller.
Revisorerna har dock förståelse för att lokala
villkor kan medföra att kontrollerna bäst utförs vid
de enskilda försäkringskassorna. I synnerhet gäller
detta sådana kontroller som genomförs i syfte att
rehabilitera förtidspensionärer. Revisorerna
föreslår dock att RFV i sina riktlinjer om
efterkontroll rekommenderar en centralisering av
arbetet med efterkontroller.
Enligt revisorerna har en vanlig förklaring i
samband med misstänkt fusk varit att den försäkrade
inte förstått innebörden i informationen.
Revisorerna föreslår därför att RFV i sina
riktlinjer om efterkontroll även föreskriver nya
rutiner för information. Den handläggare som
informerat om villkoren kring förtidspension och den
försäkrade bör gemensamt skriva under den skriftliga
informationen.
I syfte att motverka misstänkt fusk föreslår
revisorerna att regeringen tar de initiativ som
behövs för att, i likhet med regeringens förslag i
proposition 2000/01:129 om ökat informationsutbyte
mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen
och studiestödet, även göra det möjligt för
försäkringskassorna och skattemyndigheterna att
utbyta information.

Motionen

Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd) begär i motion
Sf20 yrkande 1 ett tillkännagivande om att analysera
och beräkna försäkringskassornas administrativa
merarbete. Motionärerna påpekar att en eventuell
vinst till följd av efterkontroller uppkommer i
sjukförsäkringssystemet och inte i
försäkringskassornas administration. Revisorernas
förslag bör därför åtföljas av resurser till
kassorna för det administrativa merarbete som
uppkommer.

I yrkande 2 begär motionärerna ett
tillkännagivande om en konkretisering av åtgärder
när det gäller de svårigheter som kan uppstå för
förtidspensionärer vid återgång till arbete.
Motionärerna framhåller att systemet med vilande
förtidspension löser problemet för dem som kan
påbörja en anställning. De kvalificerar sig för
arbetslöshetsersättning. För dem som inte omedelbart
kan komma in på arbetsmarknaden måste andra
lösningar tas fram.
I samma motion yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om att man måste skilja på
efterkontroll för att upptäcka fusk och kontroll som
syftar till att utreda den försäkrades möjligheter
att återgå i arbete. Förstnämnda kontroll bör
centraliseras. Efterkontroll för att utreda
möjligheterna att återgå i arbete bör enligt
motionärerna ske på lokal nivå av den handläggare
som utrett det aktuella förtidspensionsärendet.

Utskottets ställningstagande

De senaste årens utveckling inom ohälsoområdet med
en kraftig ökning av antalet långtidssjukskrivna kan
sägas vara en av de svåraste utmaningarna som de
inom området verksamma myndigheterna ställts inför.
Någon enskild faktor som kan förklara den stora
ökningen av sjukfrånvaron finns inte och därmed
finns inte heller någon enkel åtgärd att ta till för
att komma till rätta med problemet. Vad som i
stället krävs är en bred satsning på ökad hälsa i
arbetslivet. En sådan har regeringen presenterat i
det s.k. elvapunktsprogrammet. Programmet innefattar
bl.a. åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och
tydliggöra arbetsgivarnas ansvar, en förnyelse av
rehabilitering och en översyn av
sjukskrivningsprocessen. Eftersom en kraftig ökning
av antalet långtidssjukskrivna, om ingenting görs,
ofrånkomligen leder till en ökning av antalet
nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag måste
åtgärder i första hand vidtas för att minska antalet
långtidssjukskrivna. Bland annat måste enligt
utskottets mening läkarnas roll i
sjukskrivningsprocessen klargöras. Vidare krävs att
den arbetslivsinriktade rehabiliteringen både är
individanpassad och kan sättas in tidigt. Detta är
av avgörande betydelse för att få ned antalet
långtidssjukskrivna men också för att kunna
upprätthålla den s.k. arbetslinjen inom
socialförsäkringen. Dessvärre har
rehabiliteringsarbetet hos försäkringskassorna inte
fungerat på avsett sätt, främst beroende på
kassornas ansträngda arbetssituation bl.a. till
följd av den ökade sjukfrånvaron. De har därför i
stor utsträckning varit tvungna att prioritera
utbetalningar framför andra arbetsuppgifter, t.ex.
efterkontroll av förtidspensioner.

Om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är
väsentlig för att minska antalet nybeviljade
förtidspensioner är möjligheten till vilande
förtidspension viktig när det gäller att ta till
vara restarbetsförmågan hos dem som redan är
förtidspensionärer. Emellertid är det färre
förtidspensionärer än förväntat som har utnyttjat
möjligheten att pröva på att förvärvsarbeta utan att
förlora pensionen. Mycket talar för att
informationen om denna möjlighet inte varit
tillräcklig. Eftersom det är angeläget att personer
med förtidspension uppmärksammas på möjligheterna
till vilande förtidspension har RFV fått i uppdrag
att genomföra särskilda insatser med syfte att
informera om möjligheten till vilande
förtidspension. I en rapport till regeringen den 26
februari 2002 har RFV lämnat en första översiktlig
redogörelse för genomförda och planerade
informationsinsatser. Av rapporten framgår också att
sammanlagt 1 952 personer fick sina pensioner
vilandeförklarade mellan den 1 januari 2000 och den
31 december 2001, varav 602 personer återfått sin
förtidspension.
Utskottet vill i sammanhanget även peka på att
personer med tre fjärdedels förtidspension eller
sjukbidrag enligt lag skall beredas möjlighet att få
en anställning motsvarande en fjärdedels
arbetsförmåga. Enligt utskottet är det viktigt att
också personer med en relativt ringa
restarbetsförmåga får möjlighet att utnyttja denna
för förvärvsarbete.
Utskottet anser liksom revisorerna att
efterkontroller av förtidspensioner är nödvändiga.
Det är enligt utskottet främst av det skälet att
bedömningen av varaktigt nedsatt arbetsförmåga i
många fall är osäker men även för att möjliggöra
återgång i arbete, helt eller delvis, i de fall den
försäkrades hälsotillstånd förbättras efter en tid
med förtidspension. Systemet med efterkontroll är
viktigt också för att förhindra eventuellt fusk.
Utskottet vill dock med skärpa framhålla att det
inte finns något som tyder på att förtidspensionärer
som grupp skulle vara mer fuskbenägna än andra
grupper, vilket också har påtalats i RFV:s
remissyttrande.
Revisorernas granskning visar att de
efterkontroller som görs i dag inte är effektiva och
att det behövs en förstärkt satsning på
efterkontroller bl.a. genom utarbetandet av
riktlinjer härför. Det gäller efterkontroller för
att få förtidspensionärer att återgå i arbete men
också för att upptäcka fusk. Enligt revisorerna (s.
70) ger lagstiftningen i sig försäkringskassorna
goda möjligheter att kontrollera om den
förtidspensionerade har fortsatt rätt till
förtidspension, men efterkontrollernas potential
utnyttjas inte i någon större utsträckning av
kassorna.
Frågan om riktlinjer för efterkontroll av
förtidspensioner har även övervägts av Utredningen
om en översyn av processuella regler inom
socialförsäkringen, m.m. I betänkandet En
handläggningslag - förfarandet hos
försäkringskassorna (SOU 2001:47) har utredningen
gjort bedömningen att riktlinjer bör utformas för
när efterkontroll bör ske, hur arbetet skall utföras
och vem som skall delta i detta. Resultatet av
utredningens undersökningar visar att målet med
lagstiftningen om efterkontroll inte uppnåtts.
Enligt utredningens aktgranskning hade i samtliga
granskade akter (800 akter) en bedömning av behovet
om efterkontroll gjorts i endast 36,3 %. I samtliga
försäkringskassor som utredningen besökte uppgavs
vid besök hösten 2000 att arbetet med själva
efterkontrollen har en låg prioritet och vid
samtliga besökta lokalkontor uppgavs att
efterkontrollen nästan aldrig leder till att
beslutet omprövas. Sammanfattningsvis konstaterar
utredningen att efterkontrollen inte fungerar på
avsett sätt. Till stor del torde detta ha sin
förklaring i bristande resurser. Men det beror också
på att det inte finns några direkta riktlinjer om
när och hur efterkontroll skall ske samt vem som bör
vara delaktig i kontrollen. Utredningsbetänkandet
har remissbehandlats och bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Såväl revisorerna som nyss nämnda utredning har
konstaterat att arbetet med efterkontroll av
förtidspensioner är ett lågprioriterat område.
Utskottet har förståelse för att
försäkringskassornas ansträngda arbetssituation
bl.a. till följd av de senaste årens kraftiga ökning
av sjukfrånvaron har lett till att de varit tvungna
att prioritera annat än arbetet med efterkontroller.
Det är emellertid inte acceptabelt med en sådan
ordning om den innebär att försäkringskassorna
underlåter att beakta lagens krav att i samband med
beslut om förtidspension göra en bedömning av om
förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras
efter en viss tid. Inte heller är det
tillfredsställande om försäkringskassorna avstår
från att utnyttja alla de möjligheter till åtgärder
som lagen ger, t.ex. att infordra läkarutlåtande
eller att begära att den försäkrade genomgår
utredning i form av arbetsprövning eller
arbetsträning. En efterkontroll som enbart består av
ett telefonsamtal med den försäkrade torde i de
flesta fall inte vara tillräcklig för att avgöra den
försäkrades eventuella restarbetsförmåga eller
möjligheter till rehabilitering.
Vissa riktlinjer för efterkontroll återfinns i
RFV:s allmänna råd (1998:16) om förtidspension. Ett
sätt att ge försäkringskassorna ett bättre stöd i
arbetet med efterkontroller är att utveckla och
precisera dessa riktlinjer. Utskottet förutsätter
att RFV fortlöpande ser över och förbättrar de
befintliga riktlinjerna. Eftersom frågan om
utformningen av riktlinjer för efterkontroll
dessutom redan bereds inom Regeringskansliet i
samband med beredningen av SOU 2001:47 anser
utskottet att syftet med revisorernas förslag är
tillgodosett.
Vad gäller frågan om en centralisering av
arbetet med efterkontroller anser utskottet i
likhet med motionärerna att det finns anledning
att skilja på efterkontroll som görs i syfte att
utreda den försäkrades möjligheter att återgå i
arbete och sådan efterkontroll som görs för att
upptäcka fusk. Beträffande efterkontroll som görs
för att utreda den försäkrades möjlighet till
rehabilitering och återgång i förvärvsarbete ser
utskottet snarast fördelar med att kontrollen
görs där det ursprungliga förtidspensionsärendet
utretts. Där torde den mest ingående kunskapen om
den försäkrades situation och om
förutsättningarna för rehabilitering finnas. Det
är även på den lokala nivån som den bästa
kunskapen finns om den lokala arbetsmarknaden
liksom om de arbetsplatser som i första hand kan
bli aktuella efter en rehabilitering tillbaka
till arbete.
Vad därefter gäller behovet av information till
den försäkrade vill utskottet framhålla vikten av
att denne i samband med beslutet om förtidspension
ges tydlig information om skyldigheten att informera
försäkringskassan om både förändringar av ekonomisk
art och om arbetsförmågan väsentligt förbättrats.
Riksdagen bör dock inte ta ställning till hur sådan
information närmare skall lämnas.
Med det anförda avstyrker utskottet revisorernas
förslag om riktlinjer för efterkontroll. Motion Sf20
yrkande 3 får anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.
Som påpekats av motionärerna kommer en
intensifiering av verksamheten med efterkontroll att
leda till en ökad belastning på försäkringskassornas
administration. Försäkringskassornas behov av
resurser för att bedriva en effektiv efterkontroll i
enlighet med vad som redan föreskrivs får prövas i
det sedvanliga budgetarbetet. Om det däremot i det
fortsatta beredningsarbetet visar sig att det finns
behov av en mer påtaglig ökning av
försäkringskassornas arbete med efterkontroll av
förtidspensioner får frågan om ökade resurser till
försäkringskassornas administration övervägas i
särskild ordning. I den mån motion Sf20 yrkande 1
inte är tillgodosedd med det anförda avstyrks
motionsyrkandet.
I motionen har också uppmärksammats de problem som
kan uppstå för förtidspensionärer som skall tillbaka
i arbete men som inte omedelbart kommer in på
arbetsmarknaden. Utskottet vill erinra om att den
som uppburit förtidspension i princip kan återfå sin
tidigare sjukpenninggrundande inkomst efter det att
förtidspensionen helt eller delvis dragits in. Det
innebär att personen i fråga får ett skydd vid bl.a.
sjukdom. Vad som nu sagts kommer fr.o.m. 2003 att
gälla även de nya förmånerna sjuk- och
aktivitetsersättning. Däremot är reglerna inom
arbetsmarknadsområdet inte anpassade till den
situation som en förtidspensionär kan komma att
ställas inför vid återgång, helt eller delvis, till
arbetsmarknaden när han eller hon väntar på att få
ett arbete eller en arbetsmarknadsåtgärd. Utskottet
noterar att Utredningen om en handlingsplan för ökad
hälsa i arbetslivet, HpH-utredningen, i sitt
slutbetänkande SOU 2002:5 har föreslagit bl.a. att
arbetsmarknadspolitikens ansvarsområde vidgas i
syfte att skapa en kompletterande arbetsmarknad för
människor med begränsad arbetsförmåga på grund av
sjukdom. Utredningen har sammanfattningsvis anfört
att det är ytterst angeläget att regeringen vidtar
åtgärder för att skapa en arbetsmarknadspolitik som
i ökad utsträckning inriktas på att stödja personer
med begränsad arbetsförmåga att ta del av
arbetslivet. Enligt utredningen uppgick antalet
långtidssjukskrivna i december 2001 till 120 000
personer, vartill kom 450 000 personer med
sjukbidrag eller förtidspension. Med ett mer aktivt
stöd till dessa grupper skulle ett stort antal av
dessa personer ha varit i arbete. Detta är enligt
utredningen inte möjligt utan en förändrad
arbetsmarknadspolitik. Vidare har utredningen
föreslagit att en ny form av rehabiliteringsbidrag
övervägs till arbetsgivare som anställer personer
med begränsad arbetsförmåga. Sistnämnda förslag tar
sikte på personer som uppburit sjukpenning under en
längre tid. Utredningsbetänkandet är för närvarande
föremål för remissbehandling t.o.m. den 26 april
2002. Utskottet anser att regeringens beredning av
betänkandet bör avvaktas. Motion Sf20 yrkande 2
avstyrks därmed.
Såvitt gäller revisorernas förslag om åtgärder mot
fusk konstaterar utskottet att riksdagen under
hösten 2001 beslutat om vissa ändringar i syfte att
möjliggöra ett ökat informationsutbyte mellan de
allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN,
länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna (prop.
2001/02:129, bet. 2001/02:KU3, rskr. 2001/02:18).
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2002 och
innebär bl.a. att reglerna om handlingsoffentlighet
och sekretess blir tillämpliga i
arbetslöshetskassornas hantering av
arbetslöshetsersättning. Samtidigt införs en
uppgiftsskyldighet för länsarbetsnämnderna,
försäkringskassorna, RFV och CSN gentemot
arbetslöshetskassorna och en uppgiftsskyldighet för
arbetslöshetskassorna gentemot de nämnda
myndigheterna och försäkringskassorna. Vidare blir
det möjligt för länsarbetsnämnderna,
försäkringskassorna och RFV att lämna ut uppgifter
till övriga aktörer på elektronisk väg samtidigt som
dessa får direktåtkomst till informationen.
Som redan nämnts anser revisorerna att RSV årligen
medelst ADB-medium skall lämna uppgift till RFV om
deklarerade inkomster av tjänst och aktiv
näringsverksamhet för personer med förtidspension.
Om detta skall kunna genomföras torde det enligt
utskottet förutsätta att det finns möjlighet för
försäkringskassorna och RSV att hämta och lämna
information på elektronisk väg. Utskottet, som är
tveksamt till effektiviteten i en sådan ordning,
förutsätter dock att regeringen överväger denna
möjlighet i samband med beredningen av frågan om
riktlinjer för efterkontroll av förtidspensioner.
Något tillkännagivande från riksdagens sida är
enligt utskottet inte påkallat, och utskottet
avstyrker därmed revisorernas förslag i denna del.
Utskottet vill tillägga att nuvarande regler
innebär att bl.a. statliga och kommunala myndigheter
på begäran skall lämna RFV och försäkringskassorna
uppgift för namngiven person rörande förhållande som
är av betydelse för tillämpningen av AFL.

Förtidspensionärers möjlighet att ha inkomst av
förvärvsarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som anser att det inte är
tillfredsställande att det föreligger
oklarheter om hur kravet för rätt till hel
förtidspension (sjuk- och
aktivitetsersättning fr.o.m. 2003) skall
tolkas, förutsätter att regeringen noga
följer utvecklingen i syfte att klargöra
behovet av en ändring, t.ex. med en sådan
inriktning som revisorerna föreslagit.
Riksdagen bör därmed avslå revisorernas
förslag i denna del.

Revisorerna

Nuvarande regel i AFL om att en person med hel
förtidspension får arbeta högst en åttondel av
normal heltid är enligt revisorerna svårbedömd och
kan ibland leda till uppenbart missbruk. I
granskningen framkom ett fall där en
försäkringskassa, utan framgång, försökt dra in
förtidspensionen för en person som uppbar
förvärvsinkomster betydligt över den nivå som kunde
förväntas intjänas på en åttondels arbetsförmåga.
Flera försäkringskassor uppger också att det i
princip är omöjligt att fastställa om
förtidspensionären arbetar mer än den tillåtna
åttondelen av normal heltid. Revisorerna har
övervägt olika lösningar för att komma till rätta
med detta problem. Ett sätt kan vara att höja den
möjliga gränsen för förvärvsinkomster till en
sjättedel av utgående förtidspension och ett annat
att koppla den tillåtna arbetsinkomsten till ett
eller flera prisbasbelopp. Revisorerna föreslår att
regeringen ger RFV i uppdrag att utreda vilka
inkomstgränser som skall gälla för
förtidspensionärer utan att rätten till hel
förtidspension påverkas.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts ovan har en försäkrad vars
arbetsförmåga är helt eller i det närmaste helt
nedsatt rätt till hel förtidspension. Motsvarande
kommer fr.o.m. den 1 januari 2003 att gälla för
sjuk- och aktivitetsersättning. För rätt till hel
förtidspension krävs enligt förarbetena att
arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst sju
åttondelar (prop. 1997/98:111, bet.
1997/98:SfU11, rskr. 1997/98:237). I RFV:s
allmänna råd 1998:16 (s. 11) anges att
utgångspunkten för arbetstiden bör vara ett
heltidsarbete i den sysselsättning, det uppdrag
eller det förvärvsarbete den försäkrade kan
utföra. Arbetstiden bör inte överstiga cirka en
åttondel av den normala arbetstiden.
Arbetsinkomst som inte överstiger cirka en
åttondel av den normala inkomsten vid arbete på
heltid i den sysselsättning, det uppdrag eller
det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra bör
i regel inte påverka rätten till hel förmån.

Revisorerna anser att den nuvarande regeln är
svårbedömd och ibland kan leda till uppenbart
missbruk. Därtill har flera försäkringskassor
uppgett att det i princip är omöjligt att fastställa
om en förtidspensionär arbetar mer än den tillåtna
åttondelen av normal heltid. Enligt utskottets
mening är det inte tillfredsställande att det
föreligger oklarheter om hur den aktuella regeln
skall tolkas. Syftet med regeln är att underlätta
för dem med hel förtidspension, eller fr.o.m. den 1
januari 2003 hel sjuk- eller aktivitetsersättning,
att t.ex. delta i föreningslivet eller att åta sig
politiska uppdrag av mindre omfattning. Denna
möjlighet är viktig och får enligt utskottets mening
inte inskränkas. Utskottet förutsätter att
regeringen noga följer utvecklingen i syfte att
klargöra om det behövs någon ändring antingen med
sådan inriktning som revisorerna föreslagit eller av
annat slag. Utskottet förutsätter emellertid att det
kan ske utan något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida och avstyrker därmed revisorernas
förslag i denna del.

Dokumentation av efterkontroller

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att revisorernas förslag om
dokumentation av efterkontroller får anses
tillgodosett genom regeringens uppdrag till
RFV i regleringsbrevet för 2002. Därmed bör
riksdagen avslå revisorernas förslag härom.

Revisorerna

Revisorerna föreslår att regeringen i
regleringsbrevet till RFV och försäkringskassorna
ställer krav på redovisning av insatta resurser och
resultat (bl.a. besparingar i försäkringsutgifter)
vad gäller efterkontroller.

Utskottets ställningstagande

Av granskningsrapporten (s. 75) framgår att
resultatet av många efterkontroller i dagsläget är
okänt. Enligt utskottet finns det skäl att anta att
en mer noggrann dokumentation av efterkontrollens
genomförande och resultat kan leda till att
verksamheten på ett bättre sätt än för närvarande
kan följas upp, utvecklas och styras. Utskottet
konstaterar att det i regleringsbrevet för 2002
anges att RFV skall redovisa hur försäkringskassorna
bedriver sin verksamhet med att följa upp beviljade
förtidspensioner och sjukbidrag och att
redovisningen även skall innehålla en bedömning av
resultatet av denna uppföljningsverksamhet jämte
behovet av eventuella författningsändringar.
Uppdraget skall redovisas till regeringen i
anslutning till årsredovisningen.

Mot bakgrund av att regeringen redan givit RFV ett
uppdrag med den inriktning som revisorerna begärt
anser utskottet att revisorernas krav får anses
tillgodosett. Beroende på vad RFV:s redovisning
utvisar kan det enligt utskottet senare bli aktuellt
att i regleringsbrev mer regelbundet ställa krav på
uppföljning av försäkringskassornas verksamhet med
efterkontroll av förtidspensioner. Utskottet anser
att det får ankomma på regeringen att ta ställning
härtill. Något särskilt påpekande från riksdagens
sida är därför inte påkallat. Utskottet avstyrker
med det anförda revisorernas förslag om
dokumentation av efterkontroller.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Riktlinjer för efterkontroll av
förtidspensioner och åtgärder mot misstänkt
fusk (punkt 1)

av Gustaf von Essen (m), Göran Lindblad (m),
Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m),
Margareta Cederfelt (m) och Désirée Pethrus
Engström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf20 yrkande 1 och bifaller
delvis Riksdagens revisorers förslag punkt 1 och 4
samt avslår motion Sf20 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt vår bedömning kommer revisorernas förslag om
efterkontroll av förtidspensioner att medföra ett
administrativt merarbete för försäkringskassorna.
Den vinst som revisorerna förutser till följd av ett
intensifierat arbete med efterkontroll uppstår i
sjukförsäkringssystemet i stort och inte i
försäkringskassornas administration. Efterkontrollen
frigör således inga resurser som kan tillföras
administrationen. Vi anser därför att en förändring
av försäkringskassornas verksamhet med efterkontroll
av förtidspensioner rimligen bör åtföljas av de
resurser som krävs för det merarbete som
oundvikligen kommer att bli en följd härav. Enligt
vår mening bör regeringen analysera och beräkna
kostnaderna härför och vid behov återkomma till
riksdagen med förslag om ökning av anslaget för
socialförsäkringens administration. Det är enligt
vår uppfattning rimligt att försäkringskassorna får
tillräckliga resurser så att arbetet med
efterkontroller inte tränger undan den nödvändiga
handläggningen av rehabiliteringsärenden.

Vad nu framförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

2. Åtgärder för förtidspensionärer vid återgång
i arbete (punkt 2)

av Gustaf von Essen (m), Göran Lindblad (m),
Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m),
Margareta Cederfelt (m) och Désirée Pethrus
Engström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf20 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning måste man ta på allvar de
svårigheter som vissa förtidspensionärer kommer att
ställas inför vid en återgång i arbete. Det behövs
konkreta åtgärder så att de tillförsäkras en smidig
övergång utan risk för att stå utan försörjning.
Förtidspensionärer som återgår i arbete, helt eller
delvis, kommer inte att ha rätt till
arbetslöshetsersättning eftersom de som regel saknar
anställning. Den som förlorar sin förtidspension
måste därför på nytt etablera sig på arbetsmarknaden
för att få sådan ersättning. Systemet med vilande
förtidspension löser visserligen problemet för dem
som kan påbörja en anställning eftersom de
kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning. För
den som ställer sig till arbetsmarknadens förfogande
men inte omedelbart kommer in på arbetsmarknaden
måste andra lösningar tas fram såväl vad gäller
ersättningsfrågan som i fråga om möjligheten till
sysselsättning. I sistnämnda avseende behöver t.ex.
en sådan kompletterande arbetsmarknad som
föreslagits av Utredningen om en handlingsplan för
ökad hälsa i arbetslivet i betänkandet SOU 2002:5
tillskapas.

Vad nu framförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Förslaget

I Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR13
angående efterkontroll av förtidspensioner föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört under revisorernas
förslag i avsnitt 2.2 om att utarbeta riktlinjer
för efterkontroll. Riktlinjerna bör även omfatta
de frågor om efterkontrollens organisation som
behandlas i avsnitt 2.5 och de frågor om
information till den försäkrade som behandlas i
avsnitt 2.7.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört under revisorernas
förslag i avsnitt 2.3 om förtidspensionärers
möjlighet att uppbära inkomst av förvärvsarbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört under revisorernas
förslag i avsnitt 2.4 om dokumentationen av
efterkontroller.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört under revisorernas
förslag i avsnitt 2.6 om åtgärder mot misstänkt
fusk.

Följdmotion

2001/02:Sf20 av Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att analysera och
beräkna försäkringskassornas administrativa
merarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konkretisering av
åtgärder när det gäller de svårigheter som kan
uppstå för förtidspensionärer vid återgång till
arbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om centralisering av
arbetet med efterkontroll.