Näringsutskottets betänkande

2001/02:NU7

Förvärv av aktier i Assi Domän AB

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att staten - genom Sveaskog AB
- ökar sitt ägande av Assi Domän AB till att avse
samtliga aktier. Staten har, enligt utskottets
mening, ett intresse av att äga och förvalta företag
som hanterar viktigare naturtillgångar, såsom
skogen, malmen och vattenkraften. Inrättandet av det
statliga företaget Sveaskog syftade till att skapa
en mer rationell förvaltning av skogen, en bättre
fungerande virkesmarknad och en ökad naturhänsyn.
Det har emellertid visat sig att Sveaskog är för
litet för att kunna fullfölja uppgifterna dels i
fråga om förvaltning av mark som är av intresse för
naturvården och kulturmiljövården, dels i fråga om
erbjudande av ersättningsmark och dels i fråga om
förvaltning av ett utspritt skogsbestånd.

Genom det föreslagna förvärvet införlivas Assi
Domäns skogsmark i Sveaskog. Därmed förbättras
förutsättningarna avsevärt för Sveaskog att uppfylla
statens ambitioner beträffande förvaltning av
skogsmark. Riksdagen bör samtidigt upphäva sitt
tidigare bemyndigande till regeringen att sälja
statens aktier i Assi Domän.
I en reservation (m, kd, fp) föreslås att
riksdagen skall avslå förslaget om förvärv av aktier
i Assi Domän. Konkurrensutsatt verksamhet skall
bedrivas i privat regi, och staten bör främja ett
ökat privat ägande av skogsmark, sägs det. Kritik
riktas mot uppläggningen av affären, liksom mot
Näringsdepartementets agerande när det gäller den
aktuella ärendeakten. I en annan reservation (c)
efterfrågas ett nytt förslag från regeringen med en
annan inriktning rörande det statliga
skogsinnehavet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Förvärv av aktier i Assi Domän AB
a) Riksdagen godkänner att staten på det sätt
regeringen föreslår genom förvärv av aktier ökar
sitt ägande i Assi Domän AB till att avse
samtliga aktier. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:39 punkt 1.
b) Riksdagen upphäver sitt tidigare bemyndigande
till regeringen att sälja statens aktier i Assi
Domän AB. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:39 punkt 2.
c) Riksdagen bemyndigar regeringen att genom
Riksgäldskontoret ställa en övergångsfinansiering
till förfogande för Sveaskog AB inom en låneram
på 12 000 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:39 punkt 3.
d) Riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja
de medel som tillförts staten vid en aktieinlösen
våren 2001 för att finansiera förvärvet. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:39 punkt
4.
e) Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder i övrigt som erfordras för att genomföra
förvärvet. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:39 punkt 5.
f) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ339
yrkande 4, 2001/02:N27 yrkande 10, 2001/02:N42
yrkandena 1-5 och 7, 2001/02:N43 yrkandena 1-6,
2001/02:N44, 2001/02:N45 och 2001/02:N46.
Reservation 1 (m, kd, fp)
Reservation 2 (c)

Stockholm den 4 december 2001

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh
Furustrand (s), Sylvia Lindgren (s), Karin Falkmer
(m), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m),
Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s),
Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ingegerd
Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp),
Stefan Hagfeldt (m), Lennart Värmby (v) och Harald
Bergström (kd).

2001/02

NU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2001/02:39 såvitt gäller förvärv
av aktier i Assi Domän AB,
dels 5 motioner med anledning av propositionen,
dels 1 motion med anledning av proposition
2001/02:4 om en politik för tillväxt och livskraft i
hela landet,
dels 1 motion från allmänna motionstiden.
Den del av proposition 2001/02:39 som innehåller
förslag om försäljning av statens aktieinnehav i
Svenska Lagerhusaktiebolaget behandlas, tillsammans
med motionsyrkanden i denna fråga, i betänkande
2001/02:NU8.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall
godkänna att staten genom Sveaskog AB, som är ett
helägt statligt bolag, blir ägare till samtliga
aktier i Assi Domän AB. Sveaskog har lämnat ett
offentligt bud på de aktier i Assi Domän som inte
ägs av staten. Regeringen föreslår att Sveaskog -
genom aktieägartillskott - skall tillföras de aktier
i Assi Domän som nu innehas av staten genom
Näringsdepartementet och Förvaltningsaktiebolaget
Stattum. Vidare föreslås att Sveaskog skall
tillföras de medel som staten erhöll i samband med
en inlösenlikvid våren 2001. Riksgäldskontoret
föreslås slutligen ges bemyndigande att lämna en
överbryggningskredit till Sveaskog på högst 12
miljarder kronor.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna att staten - genom
Sveaskog AB - ökar sitt ägande av Assi Domän
till att avse samtliga aktier. Genom
förvärvet införlivas Assi Domäns skogsmark i
Sveaskog. Därmed förbättras förutsättningarna
avsevärt för Sveaskog att uppfylla statens
ambitioner beträffande förvaltning av
skogsmark. Riksdagen bör samtidigt upphäva
sitt tidigare bemyndigande till regeringen
att sälja statens aktier i Assi Domän och
avslå samtliga motioner i ärendet. Jämför
reservation 1 (m, kd, fp) och reservation 2
(c).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer.

1. Förvärv av aktier i Assi Domän AB

av Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Ola
Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Eva Flyborg
(fp), Stefan Hagfeldt (m) och Harald Bergström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

a) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 1 om förvärv
av aktier i Assi Domän AB. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:N42 yrkandena 1-5 och
7, 2001/02:N43 yrkandena 1-6, 2001/02:N45 och
2001/02:N46 och avslår proposition 2001/02:39
punkterna 1-5 och motionerna 2001/02:MJ339 yrkande
4, 2001/02:N27 yrkande 10 och 2001/02:N44.
b) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 1 om
riksdagens tillgång till aktuell ärendeakt och
sekretessbeläggning av denna.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi erinra om vår principiella
inställning i frågan om statliga företag. Statens
främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar
och regelsystem för näringslivets verksamhet och
bidra till att skapa betingelser för långsiktig
tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare
och som utformare av de regler som gäller för
näringslivets verksamhet uppstår en rad problem,
bland vilka följande kan nämnas: risk för
konkurrenssnedvridning, risk för inoptimala
investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra
kapital till företag som behöver kapital för
expansion. Grundprincipen måste, enligt vår mening,
vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas
i privat regi. Vi har tidigare efterlyst att det
arbete som påbörjades under fyrpartiregeringen i
början av 1990-talet med att minska statens
företagsägande skall återupptas.

Regeringens förslag om att staten genom Sveaskog
skall förvärva samtliga aktier i Assi Domän innebär
ett steg i motsatt riktning. Propositionen bör
därför avslås i här aktuella delar. I likhet med vad
som sägs i motionerna 2001/02:N43 (m), 2001/02:N46
(m), 2001/02:N42 (kd) och 2001/02:N45 (fp) vill vi
värna det enskilda, privata ägandet av skogsmark.
För närvarande ägs ca 51 % av den svenska skogen av
enskilda privata skogsägare. Efter förvärvet av Assi
Domäns skogsinnehav kommer staten att äga ca 4
miljoner ha skogsmark, eller ca 18 % av den totala
skogsmarken, och blir därmed Europas största
skogsägare.
Vi anser att staten i stället skall sträva efter
att det privata ägandet av skogsmark skall öka.
Enligt vår mening utför de enskilda privata
skogsägarna ett mycket värdefullt arbete när det
gäller miljö- och naturvård. Ett spritt privat
ägande av skogsmark är också viktigt för att
människor skall kunna få utkomstmöjligheter i
glesbygden. Den koncentration av skogsägandet som
Sveaskogs förvärv av Assi Domän innebär kan befaras
minska den biologiska mångfalden. Denna främjas
bättre av många små privata ägare.
Ägarkoncentrationen är också ett hot mot de
lantbrukare som har skogsbruk som komplement till
lantbruket.
Regeringens nedvärderande syn på de enskilda
privata skogsägarna kom till drastiskt uttryck vid
den presskonferens där näringsminister Björn
Rosengren, tillsammans med ledningen för Sveaskog,
presenterade affären. Näringsministern sade då - med
hänvisning till skogsindustrins betydelse för svensk
ekonomi - att råvaruförsörjningen är så viktig att
den inte kan lämnas i händerna på privata aktörer
och att den svenska skogen inte får bli en
"lekstuga" för rika personer. Uttalandet är en skymf
mot de enskilda skogsägarna och familjeskogsbruket
och reser också frågor av mer allmän karaktär, t.ex.
om regeringen anser att råvaruförsörjning mer
generellt bör ske via statliga företag. Vi vill i
detta sammanhang notera att vårt ställningstagande i
det aktuella ärendet inte innebär att vi anser att
staten inte har någon roll att spela i
skogspolitiken. Statens uppgift är att värna om
allemansrätten och naturvården och ta ansvar för
sådan skogsmark som kan behövas för att bevara
speciella naturvärden samt kunna erbjuda
ersättningsmark till enskilda brukare vid
reservatsbildning och ta ansvar för markbytesreserv
i omarronderingsområden.
Vi vill också påtala det olämpliga i affärens
uppläggning gentemot övriga ägare i Assi Domän. Det
är inte bra att budet kommer från huvudägaren staten
- som redan äger 35 % av bolaget, har tillsatt
styrelsen, bestämmer spelreglerna för aktörerna och
även är domare. Detta är ett exempel på den
sammanblandningsekonomi som vi anser inte bör
förekomma. Förvärvet av Assi Domän kan också
förväntas kosta skattebetalarna stora belopp, vilket
innebär en överbeskattning av svenska folket till
följd av regeringens aktiespekulation.
Avslutningsvis vill vi beröra en fråga som gäller
utskottets behandling av ärendet. För att riksdagen
skall kunna fullgöra sin uppgift gäller allmänt att
berört utskott bör få möjlighet att ta del av allt
det material som regeringen har haft i ett ärende.
Detta är viktigt för att den politiska oppositionen
skall kunna fylla sin demokratiska funktion. I det
här aktuella fallet anser vi att
Näringsdepartementet på olika sätt har försvårat och
fördröjt överlämnandet av akten om Assi Domän till
utskottet. Två dagar före motionstidens utgång -
den 31 oktober 2001 - överlämnade departementet de
delar av akten som ansågs ha utgjort underlag för
regeringens beslut, vilket visade sig utgöra ungefär
halva akten. Efter en ytterligare förfrågan
överlämnades även resterande del av akten, vilket
skedde samma dag som motionstiden gick ut. Det är
ett klart värde för riksdagens ledamöter att ha
tillgång till regeringens underlag när motioner
utarbetas.
En annan fråga av principiell karaktär som vi vill
ta upp gäller sekretessbeläggning av handlingar som
ingår i en akt. Departementets agerande har givit
intryck av att sekretesstämpeln tillämpas mer eller
mindre urskillningslöst. För att en offentlig och
allsidig debatt skall kunna föras är det viktigt att
debattdeltagarna har möjlighet att referera till
sådant underlag som upplevs som relevant.
Självfallet vill vi inte medverka till att material
som inte bör offentliggöras av t.ex. säkerhetsskäl
eller med hänsyn till affärsetik blir känt. Det vi
vänder oss mot är en urskillningslös
sekretessbeläggning som försvårar den demokratiska
kontrollen. I det här aktuella fallet har
inledningsvis uppgifter som redan är offentliga,
t.ex taxeringsvärden, sekretessbelagts. Vidare har
overheadbilder som använts vid offentliga
föredragningar inledningsvis hemligstämplats. Det
som sägs i prospektet från Sveaskog visar också på
att regeringen har sekretessbelagt dokument i akten
som borde kunnat vara offentliga för allmänheten.
Vi vill vidare erinra om hur frågan om det
planerade samgåendet mellan Telia AB och Telenor AS
hanterades. Regeringens agerande när det gällde att
ställa den aktuella akten och relevant
bakgrundsmaterial till förfogande för riksdagen
utgör ett slående exempel på hur kommunikationen
mellan regering och riksdag inte får fungera när det
gäller hantering av statliga företag. Uppgifter som
den svenska regeringen vägrade tillhandahålla gick
att få från Stortinget och den norska motsvarigheten
till det svenska näringsutskottet.
Med det anförda avstyrker vi propositionen i här
aktuella delar och tillstyrker de nämnda motionerna
i berörda delar. I motionerna 2001/02:N44 (c),
2001/02:N27 (c) och 2001/02:MJ339 (c) finns
synpunkter och åsikter som i stor utsträckning
överensstämmer med våra. Yrkandena har dock en sådan
utformning att de formellt sett måste avstyrkas.
Vidare vill vi genom ett tillkännagivande anmoda
regeringen att i framtida ärenden rörande statliga
företag hantera överlämnande av akt och
sekretessbeläggning på ett sätt som ger den öppenhet
som offentlighetsprincipens anda syftar till och som
bör ställas ur demokratisk synpunkt.

2. Förvärv av aktier i Assi Domän AB

av Åke Sandström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförts i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ339 yrkande 4,
2001/02:N27 yrkande 10 och 2001/02:N44 yrkandena
1-5, bifaller delvis motion 2001/02:N44 yrkande 6
och avslår proposition 2001/02:39 punkterna 1-5 och
motionerna 2001/02:N42 yrkandena 1-5 och 7,
2001/02:N43 yrkandena 1-6, 2001/02:N45 och
2001/02:N46.

Ställningstagande

Inledningsvis vill jag - i likhet med vad som görs i
motionerna 2001/02:N44 (c), 2001/02:N27 (c) och
2001/02:MJ339 (c) - framhålla att skogen är en av
Sveriges viktigaste resurser. Skogsindustrin svarar
för en stor del av Sveriges export, drygt 90
miljarder kronor årligen; över hälften av Sveriges
nettoexportinkomster kommer från skogsnäringen;
näringen sysselsätter drygt 90 000 personer i främst
gles- och landsbygd och ger arbete åt företag i
andra sektorer. Det enskilda privata skogsägandet
måste enligt min mening stärkas, vilket ger
möjligheter till utveckling och livskraft i hela
landet. För närvarande ägs ca 51 % av den svenska
skogen av enskilda privata ägare. Jag anser att det
privata småskaliga ägandet av den produktiva
skogsmarken på sikt bör omfatta 60-65 % av den
totala produktiva skogsarealen. Det enskilda privata
ägandet innebär fler aktörer på marknaden, vilket är
till gagn för dem som köper skogsråvara. Ett ökat
enskilt privat ägande är också bra ur miljösynpunkt.

Att staten - genom Sveaskog - förvärvar aktierna i
Assi Domän kan accepteras under följande
förutsättningar:
- vid avsättningar av skogsmark av miljö- eller
kulturskäl skall, vid likvärdiga skyddsobjekt, i
första hand avsättningarna ske från statens samlade
markinnehav,
- statens samlade skogsinnehav skall användas för
att kunna erbjuda bytesmöjligheter,
- statens samlade skogsinnehav skall användas för
att erbjuda omarronderingsmöjligheter och
tillköpsmöjligheter för att förstärka det enskilda
privata skogsbruket,
- ett utförsäljningsprogram skall utarbetas
avseende statens samlade skogsinnehav i syfte att
förstärka det enskilda privata skogsägandet,
- Sveaskogs försäljning av skogsmark skall ha som
mål att statens samlade skogsinnehav inte skall
överstiga 10 % av den produktiva skogsmarken och att
försäljning för att stärka det enskilda privata
skogsägandet skall införas i Sveaskogs bolagsordning
och meddelas bolaget som riktlinjer.

Det är av mycket stor betydelse att det finns
långsiktiga och tydliga regler för skyddet av den
biologiska mångfalden och kulturmiljöer. När staten
pekar ut vissa områden som särskilt intressanta att
bevara, är det viktigt att den enskilde markägaren
inte drabbas på ett negativt sätt. Markägaren måste
ges skälig ersättning för de miljö- och
kulturinsatser som görs och vid bildandet av olika
typer av reservat. Detta kan ske genom ekonomisk
kompensation eller - vilket är att föredra - genom
att ersättningsmark erbjuds. Enligt min mening är
det väsentligt att de enskilda privata skogsägarna
och ett aktivt brukande kan värnas, samtidigt som
den biologiska mångfalden och kulturmiljöer
säkerställs. Vid avsättningar av miljö- eller
kulturskäl bör därför i första hand avsättningarna
ske från statens samlade markinnehav. I de fall där
avsättningar från det enskilda privatägda
skogsinnehavet sker av miljö- eller kulturskäl måste
ersättningsmark erbjudas. Statens samlade
skogsinnehav bör nyttjas för detta ändamål.

I samband med det av regeringen föreslagna
förvärvet av Assi Domän uppstår möjligheter att
utveckla och förstärka det enskilda privata ägandet
av den svenska skogen. Utöver att - som nyss
förordats - statens samlade skogsinnehav skall kunna
användas för avsättningar ur miljö- och
kultursynpunkt och som bytesmark bör det också kunna
erbjuda omarronderingsmöjligheter och
tillköpsmöjligheter för att förstärka det enskilda
privata skogsbruket. Detta är viktigt för att de som
för närvarande innehar skogsfastigheter och bedriver
verksamhet skall få bättre utvecklingsmöjligheter.
Det måste också vidtas åtgärder för att fler
människor skall ges möjlighet att skapa sig en
utkomst från, och bosättning på eller i närhet av,
skogsfastigheter. Från statens samlade skogsinnehav
bör därför skogsfastigheter försäljas under ett
flertal år framöver. Ett utförsäljningsprogram till
enskilda privata ägare bör utarbetas, vilket skulle
ge fler människor möjlighet att få sin utkomst från
skogen, samtidigt som sysselsättningstillfällen
skapas i skogs- och landsbygd. Det är viktigt att
fastigheterna i detta utförsäljningsprogram är av
varierande storlek, så att många ges möjlighet att
delta. Att skapa utkomstmöjligheter för fler
människor är nödvändigt för att motverka
befolkningsminskningen i skogskommunerna.
Sveaskogs innehav av skogsmark kommer efter
förvärvet av Assi Domän att bli spritt över hela
landet. Den försäljning som bolaget, enligt min
mening, bör genomföra skall likaledes ske över hela
landet. Därvid skall de områden som ur
regionalpolitisk synvinkel är prioriterade av
statsmakterna prioriteras, med sikte på att
förstärka möjligheterna till lokal utveckling i
dessa områden. Sveaskogs försäljning av skogsmark
bör ha som mål att statens samlade innehav inte
skall överstiga 10 % av den produktiva skogsmarken.
Efter utförsäljningar bör Sveaskog sålunda äga och
förvalta 2-2,2 miljoner ha av den produktiva
skogsmarken. Utförsäljning av skogsmark för att
förstärka det enskilda privata ägandet av den
svenska skogen bör införas i Sveaskogs bolagsordning
och meddelas bolaget som riktlinjer för bolagets
verksamhet och förvaltning.
Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen bör
anmoda regeringen att återkomma med ett nytt förslag
rörande det statliga skogsinnehavet i enlighet med
vad jag här har angivit. Därmed blir motionerna
2001/02:N44 (c), 2001/02:N27 (c) och 2001/02:MJ339
(c) i sak tillgodosedda. Övriga här aktuella
motioner avstyrks i berörda delar

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande.

Förvärv av aktier i Assi Domän AB

av Ingegerd Saarinen (mp).

Jag vill något beröra frågan om det sammanlagda
bolagets agerande när det gäller försäljning av
skogsmark till enskilda. Enligt min mening är detta
en mycket viktig uppgift för bolaget. Det
övergripande målet för bolaget skall, enligt vad som
sägs i propositionen, vara att statens skogar skall
förvaltas på ett föredömligt sätt både ur
produktions- och miljösynpunkt för att trygga en
långsiktigt ekologiskt och produktionsmässigt
hållbar utveckling. Därtill skall bolaget aktivt
verka för att erbjuda omarronderingsmöjligheter och
tillköpsmöjligheter ägnade att förstärka det
enskilda skogsbruket, varvid bolaget bör ha som
inriktning att genom försäljning av mark till
enskilda underlätta utkomstmöjligheterna och lokal
utveckling i skogs- och landsbygd. I
försäljningsaktiviteterna skall glesbygden
prioriteras. Dessa målsättningar ställer sig
utskottsmajoriteten, i vilken jag ingår, bakom.

Jag vill med detta yttrande understryka vikten av
att bolaget aktivt arbetar för att underlätta
utkomstmöjligheterna för boende i glesbygd. Jag
utgår från att regeringen på lämpligt sätt, t.ex.
genom en försäljningspolicy för bolaget, tillser att
så blir fallet. Jag vill inte se ett upprepande av
de misstag som gjordes när Domänverket
bolagiserades. Försäljning av skogsmark till
enskilda kom då i många fall inte till stånd på ett
sätt som gynnade långsiktiga, lokala
försörjningsmöjligheter eller naturvårdsintressen.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:39

Regeringen föreslår

1. att riksdagen godkänner att staten på det sätt
regeringen föreslår genom förvärv av aktier ökar
sitt ägande i Assi Domän AB till att avse samtliga
aktier,

2. att riksdagen upphäver ett tidigare bemyndigande
att försälja statens aktier i Assi Domän AB,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom
Riksgäldskontoret ställa en övergångsfinansiering
till förfogande för Sveaskog AB inom en låneram på
12 000 miljoner kronor,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja
de medel som tillförts staten vid en aktieinlösen
våren 2001 för att finansiera förvärvet,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder i övrigt som erfordras för att genomföra
förvärvet.

Motioner med anledning av
proposition 2001/02:39

2001/02:N42 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att
regeringen genom förvärv av aktier skall öka sitt
ägande i Assi Domän AB.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ytterligare
sprida ägandet i Assi Domän AB.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att
upphäva tidigare bemyndigande att försälja statens
aktier i Assi Domän AB.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en
övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog
AB.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande att utnyttja de medel som tillförts
staten vid en aktieinlösen våren 2001 för att
finansiera förvärvet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
familjeskogsbrukets villkor.

2001/02:N43 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avstå regeringens förslag om
att regeringen genom förvärv av aktier skall öka
sitt ägande i Assi Domän AB.

2. Riksdagen beslutar avstå regeringens förslag om
att upphäva ett tidigare bemyndigande att försälja
statens aktier i Assi Domän AB.

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om
bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en
övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog
AB.

4. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om
bemyndigande att utnyttja de medel som tillförts
staten vid en aktieinlösen våren 2001 för att
finansiera förvärvet av Assi Domän AB.

5. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om
bemyndigande att vidta de åtgärder i övrigt som
erfordras för att genomföra förvärvet av Assi
Domän AB.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten i
första hand bör avyttra kommersiell skog till
enskilda och privata aktörer och i andra hand
sälja sitt innehav av aktier i Assi Domän AB.

2001/02:N44 av Åke Sandström m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vid
avsättningar av miljö- eller kulturskäl skall i
första hand avsättningarna ske från statens
samlade markinnehav.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att statens
samlade skogsinnehav skall användas för att kunna
erbjuda bytesmöjligheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att använda
statens samlade skogsinnehav för att erbjuda
omarronderingsmöjligheter och tillköpsmöjligheter
för att förstärka det enskilda privata
skogsbruket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
utförsäljningsprogram av statens samlade
skogsinnehav för att förstärka det enskilda
privata skogsägandet.

5. Riksdagen beslutar vad som i motionen anförs om
storleken på Sveaskog AB:s skogsinnehav efter
utförsäljningar och att utförsäljningen för att
stärka det enskilda privata skogsägandet skall
införas i Sveaskog AB:s bolagsordning och meddelas
bolaget som riktlinjer.

6. Riksdagen beslutar avslå propositionen i de delar
som ej berör Svenska Lagerhusaktiebolaget under
förutsättning att yrkandena 1-5 ej vinner
riksdagens bifall.

2001/02:N45 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att
regeringen genom förvärv av aktier ökar sitt
ägande i Assi Domän AB.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att
upphäva ett tidigare bemyndigande om att försälja
statens aktier i Assi Domän AB.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en
övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog
AB.

2001/02:N46 av Karin Enström (m):

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att
regeringen genom förvärv av aktier ökar sitt ägande
i Assi Domän AB.

Motion med anledning av proposition
2001/02:4

2001/02:N27 av Agne Hansson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska det
statliga skogsinnehavet.

Motion från allmänna motionstiden

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en inriktning som
stärker det enskilda privata ägandet vid
utförsäljning av statlig skog.

Propositionen

Bakgrund

Efter riksdagens beslut år 1998 (prop. 1998/99:1,
bet. 1998/99:NU1) övertog staten samtliga aktier i
Sveaskog. Bolagsstämman i Assi Domän hade tidigare
beslutat om utdelning till aktieägarna av ett
nybildat bolag (nuvarande Sveaskog) innehållande
bl.a. ca 900 000 ha produktiv skogsmark. Genom
betalning i form av aktier i Assi Domän blev staten
ägare till samtliga aktier i Sveaskog samtidigt som
statens ägarandel i Assi Domän minskade från
50,3 % till 35,3 %. Regeringen fick även i
riksdagsbeslutet befogenhet att disponera över
kvarvarande innehav i Assi Domän utan särskilt
beslut av riksdagen.

Assi Domän har under åren 2000 och 2001 genomfört
en renodling av bolagets verksamhet, så att den
dominerande verksamheten nu är skogsbruk. Därtill
driver bolaget ett antal sågverk och Frövi
pappersbruk. Bolaget äger vidare aktier i Billerud
AB. Assi Domän har aviserat att bolagets aktier i
Billerud skall delas ut till aktieägarna senare
under år 2001. De medel som frigjorts i bolaget
genom renodlingen skall enligt styrelsens förslag
tillföras aktieägarna, vilket delvis redan har skett
genom ett inlösenprogram som beslutades hösten 2000.
Sveaskog lämnade i oktober 2001 ett offentligt
erbjudande till aktieägarna i Assi Domän om förvärv
av samtliga aktier i bolaget som inte ägs av staten.
Erbjudandet är lämnat med förbehåll för riksdagens
godkännande. Sveaskog har i en skrivelse till
Näringsdepartementet hemställt om ett
kapitaltillskott för att genomföra förvärvet. Detta
kapitaltillskott innefattar dels samtliga aktier som
för närvarande ägs av regeringen och
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, dels det belopp
regeringen och Stattum erhöll vid aktieinlösen våren
2001. Därtill hemställer Sveaskog om att erhålla en
kortfristig lånefinansiering om högst 12 miljarder
kronor under 3-6 månader. Styrelsen i Assi Domän har
rekommenderat aktieägarna att acceptera erbjudandet.
Staten äger huvuddelen av sin produktiva skogsmark
genom Sveaskog (se tabell). Därtill kommer arealer
som förvaltas av Statens fastighetsverk samt ett
antal myndigheter och bolag. Statens innehav ligger
huvudsakligen i områden där tillväxten är svag och
rotnettot (resultat efter kostnader för avverkning,
transporter och skogsvård) lågt.

Tabell Statens markareal

______________________________________________________________

Förvaltare
Totalt Produktiv skogsmark Resultat

(1
000-tal ha) (1 000-tal ha) (milj. kr/år)

Sveaskog AB 1 100
900 100

Statens fastighetsverk 6 000
370 7

Fortifikationsverket 122
ca 80 ca 10

Reservat (nationalparker, natur-

reservat, domänreservat och

förvärvat av Naturvårdsverket) 832

Övriga statliga förvaltare ca 100

Staten äger, som nämnts, 35,3 % av aktierna i Assi
Domän, och bolaget äger 2,4 miljoner ha produktiv
skogsmark. Assi Domäns resultat av
skogsförvaltningen är ca 900-1 000 miljoner kronor
per år.

Den produktiva skogsmarksarealen i Sverige är
drygt 22 miljoner ha, med följande ungefärliga
fördelning:
- privata ägare 51 %,
- aktiebolag 36 %, varav Assi Domän 11 %,
- staten 7 %, varav Sveaskog 4 %.

Avverkningsvolymerna har helt andra relationer.

I propositionen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, s.
87) som låg bakom bildandet av Sveaskog nämndes
bl.a. följande faktorer som positiva effekter av ett
separat statligt skogsbolag:
- arronderingen av mark, vilket underlättar
markbyten på kommersiella villkor med andra
markägare,
- konkurrensen om vedråvara, vilket innebär att
veden kommer att säljas på en kommersiell och öppen
marknad samt att köpsågverk kan ha lättare att få
tillgång till vedråvara.

Bolagets kunder skulle behandlas på ett
affärsmässigt och likvärdigt sätt, inte minst gällde
detta köpsågverken i inlandet och deras
råvaruförsörjning. Vidare sades att det skulle bli
lättare att till staten överföra mark för statliga
ändamål, t.ex. för naturvårdsändamål. Sådan
överföring skulle ske på affärsmässiga villkor. Det
sades också att ytterligare överföring av mark
mellan olika statliga skogsägare för att uppnå en
renodling av verksamheterna kunde bli aktuell.

I fråga om förvaltningen av det nya skogsbolaget
ansåg näringsutskottet (bet. 1998/99:NU1) att de
riktlinjer som angavs i propositionen inte var helt
tillfredsställande. Utskottet ansåg att regeringen
och Naturvårdsverket borde föra fortsatta
diskussioner med Assi Domän och Sveaskog om
möjligheterna till markbyten för att tillgodose
behovet av bytesmark, framför allt i södra Sverige.
Det borde enligt utskottet vara en uttalad strävan
från Sveaskogs sida att få tillgång till mera mark i
södra Sverige som kan användas som bytesmark.
Utskottet framhöll att det avtal som ingicks år 1992
mellan staten och Domän AB om hanteringen av från
naturvårdssynpunkt värdefulla marker skulle
fortsätta att gälla både avseende Assi Domän och
Sveaskog. (Så har enligt vad som anges i den nu
aktuella propositionen varit fallet.) Vidare utgick
utskottet från att avsättningen av sådan värdefull
mark uteslutande skulle ske från naturvårdsmässiga
utgångspunkter, så att inte råvaruförsörjningen till
inlandssågverken skulle komma att missgynnas.
Frågan om förvaltningen av statens skogar utreds
för närvarande av Utredningen om förvaltning av
statligt ägd skogsmark (dir. 2000:60). Utredningens
arbete väntas vara avslutat den 1 maj 2002.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen
skall godkänna att staten - genom förvärv av
utestående aktier i Assi Domän - blir ägare till
samtliga aktier i bolaget. Samtidigt bör riksdagens
tidigare lämnade bemyndigande för regeringen att
sälja aktierna i Assi Domän upphävas. Riksdagen
föreslås vidare bemyndiga regeringen att få uppdra
åt Riksgäldskontoret att ställa en
övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog
inom en låneram på 12 miljarder kronor.
Regeringen vill också ha riksdagens bemyndigande att
få utnyttja de medel som tillförts staten vid en
aktieinlösen i Assi Domän våren 2001 för att
finansiera förvärvet. Slutligen föreslås riksdagen
bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder i övrigt
som krävs för att genomföra förvärvet.

Statens skogsförvaltning bör bli mer effektiv,
anser regeringen. Sveaskog är för litet för att
kunna fullfölja de krav på effektivitet,
marknadsnärvaro och särskilda uppgifter, t.ex. i
fråga om ersättningsmark, som staten tagit på sig
vid bildandet av Sveaskog. Bolaget, som nu har
verkat i två år, har enligt regeringen vunnit starkt
gensvar för sitt sätt att arbeta och har etablerats
väl på marknaden för skogsråvara som en oberoende
leverantör, samtidigt som vissa problem dock har
noterats. Bolaget är för litet för att kunna
fullfölja de av riksdagen beslutade riktlinjerna,
menar regeringen. Statens ambitioner i fråga om
förvaltning av mark som är av intresse för
naturvården och kulturmiljövården, möjligheter att
erbjuda ersättningsmark och få en effektiv
förvaltning av ett bestånd med spridd allokering kan
inte fullföljas med statens nuvarande markinnehav.
Analyser pekar mot ett trendmässigt sjunkande
rotnetto. Detta beror delvis på att virkesköparna
blivit större och skaffat sig en starkare position
på marknaden. Därför krävs att virkessäljarna också
blir större och därmed får en starkare position på
marknaden.
Även om statens nuvarande totala innehav av
kommersiell skogsmark i Sveaskog, Statens
fastighetsverk, Fortifikationsverket, m.fl. - som
ett resultat av arbetet i utredningen om
förvaltningen av statligt ägd skogsmark - skulle
komma att läggas samman till en enhet kan målen för
Sveaskog enligt regeringens bedömning inte nås. Det
finns därför skäl för staten att, om målsättningarna
för Sveaskog skall fullföljas, införliva Assi Domäns
skogsmark i Sveaskog. Detta innebär dock inte något
ställningstagande till framtida förvaltningsform,
sägs det.
Assi Domän har nu i stort sett renodlats. Ett
förvärv av bolaget innebär att staten förvärvar
skogen samt viss industriell rörelse. Avsikten är
att skogsmarken återigen skall sammanföras med
Sveaskog. I fråga om de industriella verksamheterna
skall Assi Domäns utplacering av den industriella
verksamheten i nya strukturer fortsätta och
avslutas. Staten skall inte, enligt regeringens
mening, vara en långsiktig ägare till industriell
verksamhet på det skogliga området.
Sveaskog har, med förbehåll för riksdagens
godkännande, lämnat ett offentligt erbjudande
avseende de aktier i Assi Domän som inte ägs av
staten. Assi Domäns styrelse har rekommenderat
aktieägarna att anta erbjudandet. Om erbjudandet
antas, avses det delvis finansieras av Sveaskog och
genom att de medel Regeringskansliet och
Förvaltningsaktiebolaget Stattum har erhållit i
inlösenlikvid för aktier i Assi Domän under år 2001
används för förvärvet. Vidare erfordras en
övergångsfinansiering på 12 miljarder kronor. Skälet
till detta är att Assi Domän har aviserat att de
likvider som erhållits vid den hittills genomförda
försäljningen av industrin skall tillföras
aktieägarna genom en aktieinlösen på sammanlagt 12
miljarder kronor. Sveaskog har av budtekniska skäl
lämnat sitt erbjudande innan inlösen sker. Således
innebär erbjudandet bl.a. en förskottering av
nyssnämnda inlösen. För denna del av erbjudandet
erfordras en övergångsfinansiering i avvaktan på att
Sveaskog förvärvar Assi Domän och erhåller
inlösenlikviden. Regeringen föreslår, som nämnts,
att denna övergångsfinansiering skall ske genom att
Riksgäldskontoret får i uppdrag att lämna en
tidsbegränsad kredit om 12 miljarder kronor för
ändamålet till Sveaskog. Utlåning från
Riksgäldskontoret till andra än affärsverk och
statliga myndigheter kräver riksdagens godkännande.
Sveaskog har, som nämnts, hemställt om en
kortfristig lånefinansiering under ca 3-6 månader.
Som tidigare redovisats har regeringen för
närvarande riksdagens bemyndigande att sälja statens
aktier i Assi Domän utan att riksdagen behöver
höras. Om Sveaskogs erbjudande blir antaget av de
övriga aktieägarna, bör emellertid en eventuell
försäljning av aktier i Assi Domän inte kunna ske
utan riksdagens medgivande, sägs det. Det bör
ankomma på regeringen att fatta erforderliga beslut
för att förvärva utestående aktier i Assi Domän och
att genomföra dels sammanläggningen med Sveaskog,
dels den fortsatta renodlingen av Assi Domän.
När förvärvet genomförts skall samma inriktning
gälla för det sammanlagda bolaget som den som nu
gäller för Sveaskog enligt riksdagens tidigare
fattade beslut, anser regeringen. Det övergripande
målet skall sålunda vara att statens skogar skall
förvaltas på ett föredömligt sätt ur både
produktions- och miljösynpunkt för att trygga en
långsiktigt ekologiskt och produktionsmässigt
hållbar utveckling. Därtill skall bolaget aktivt
verka för att erbjuda omarronderingsmöjligheter och
tillköpsmöjligheter ägnade att förstärka det
enskilda skogsbruket. Bolaget bör ha som inriktning
att genom försäljning av mark till enskilda
underlätta utkomstmöjligheterna och lokal utveckling
i skogs- och landsbygd. I försäljningsaktiviteterna
skall glesbygden prioriteras. På sikt kan den
försålda arealen uppgå till 5-10 % av den totala
arealen i det nybildade bolaget, säger regeringen.
På motsvarande sätt som har gällt för Sveaskog,
skall all överföring av mark från det sammanlagda
bolaget till annan ske till marknadsmässiga priser.
Regeringskansliets kostnader för föreslagna
åtgärder skall belasta anslaget Kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag
(38:20) inom utgiftsområde 24 Näringsliv, sägs det.

Motionerna

I fem motioner yrkas avslag på propositionen. I
partimotion 2001/02:N43 (m) yrkas avslag på samtliga
fem beslutspunkter i propositionen. Vidare begärs
ett tillkännagivande av riksdagen om att staten i
första hand bör avyttra kommersiell skog till
enskilda och privata aktörer och i andra hand sälja
sitt innehav av aktier i Assi Domän. Svenska staten
är Sveriges största företagare, räknat i både
omsättning och antal anställda, erinrar motionärerna
om. De anser att statlig, kommersiell verksamhet
utgör ett betydande problem för en fri och rättvis
konkurrens. Med början under 1980-talet har en ny
syn på statligt företagsägande vuxit fram, enligt
vilken privatiseringar mer är en praktisk än en
ideologisk fråga, sägs det. Skälen till denna
förändring är följande: starkare krav på tydliga och
aktiva ägare i företagen, mer ansträngda
statsfinanser i flera länder samt att
privatiseringar leder till en högre effektivitet.
Den socialdemokratiska regeringen har inte någon
klar strategi avseende de statliga bolagen - i den
årliga regeringsskrivelsen om företag med statligt
ägande finns inte några motiv redovisade till varför
bolagen bör vara statliga, säger motionärerna. De
menar att regeringen i skrivelsen bör redovisa motiv
för statens ägande för varje bolag. De företag vars
koppling till staten inte kan motiveras bör ingå i
den privatiseringsplan som motionärerna vill att
regeringen omgående skall presentera.

Med den nu aktuella propositionen ändrar
regeringen uppenbarligen strategi när det gäller
synen på skogsbolag och prioriterar i stället färre
leverantörer och mer statlig kontroll, säger
motionärerna. De anser dessutom att förslaget om
statens förvärv av Assi Domän är olämpligt gentemot
övriga ägare, eftersom budet kommer från huvudägaren
staten som redan äger 35 % av bolaget, har tillsatt
styrelsen, bestämmer spelreglerna för aktörerna och
även är domare. Motionärerna refererar till en
presskonferens tidigare under hösten 2001 med
näringsminister Björn Rosengren och ledningen för
Sveaskog, då följande motiv till budet på Assi Domän
redovisades:
- skogsindustrins betydelse för svensk export är
så viktig att råvaruförsörjningen inte kan lämnas i
händerna på privata aktörer,
- det är viktigt att den svenska skogen inte bara
blir "lekstuga" för dem i Sverige med mycket pengar,
- staten skall fortsätta att öka sitt ägande av
skog.

Dessa uttalanden väcker flera frågor, anser
motionärerna och nämner följande:

- Innebär uttalandena att alla viktiga
exportindustrier skall räkna med statliga
råvaruleveranser i framtiden, och i så fall av vilka
skäl?
- Gäller detta såväl Telefonaktiebolaget LM
Ericsson som jordbruket och livsmedelsindustrin?
- Är förvärvet ett sätt att hålla råvarupriserna
nere och med skattemedel subventionera vissa
företag?
- Är alla aktörer med god ekonomi olämpliga som
underleverantörer till exportindustrin?

Privat ägande har visat sig överlägset statligt
ägande när det gäller att skapa välfärd och
utveckling, vilket även gäller skogsnäringen, anför
motionärerna. Staten har dock ett ansvar för att det
ges goda förutsättningar för skogsnäringen och andra
näringar att utvecklas väl. Skogsnäringen är ännu en
viktig motor i svensk ekonomi, säger motionärerna
och föreslår att skogspolitiken skall förändras på
följande sätt:

- Den statliga expansionsivern måste upphöra;
regeringens politik omyndigförklarar och hånar de
privata skogsägarna.
- Ägandet måste spridas. Statens föreslagna
förvärv av Assi Domän innebär att ägandet av bolaget
och dess skogsmark, som för närvarande är spritt på
tusentals olika ägare, koncentreras till en, dvs.
staten, säger motionärerna och konstaterar att
Europas största skogsägare skapas genom
ägandeöverföringen från privata aktörer till staten.
Koncentrationen av ägandet minskar den biologiska
mångfalden och utgör också ett hot mot de
lantbrukare som har skogsbruk som komplement till
lantbruket, hävdar motionärerna.
- Statens uppgift skall vara att värna om
allemansrätt och naturvård, ta särskilt ansvar för
sådan skog som kan behövas för att bevara speciella
naturvärden, kunna erbjuda ersättningsmark till
enskilda brukare vid reservatsbildning och ta ansvar
för markbytesreserv i omarronderingsområden.
- Staten bör i första hand avyttra kommersiell
skog till enskilda och privata aktörer och i andra
hand sälja sitt innehav av aktier i bolag såsom Assi
Domän.

Det av regeringen föreslagna förvärvet av Assi Domän
kan förväntas kosta skattebetalarna åtskilliga
miljarder kronor, säger motionärerna avslutningsvis.
De anser att förslaget är synnerligen dåligt och
därför bör avslås. Assi Domän behövs som en stor
aktör på skogsmarknaden i konkurrens med helstatliga
Sveaskog och övriga aktörer, sägs det.

Också i motion 2001/02:N46 (m) yrkas avslag på
förslaget om att staten genom förvärv av aktier
skall öka sitt ägande i Assi Domän. Om den av
regeringen föreslagna affären går igenom kommer
staten att bli ägare till 18 % av den svenska
skogsmarknaden och 10 % av den avverkningsbara
skogsmarken, säger motionären. Hon anser att det
inte finns några argument för affären och hänvisar
till uttalanden från Sveriges Aktiesparares
Riksförbund och dess verkställande direktör Lars-
Erik Forsgårdh om att budet på Assi Domän är ett
skambud och att staten utnyttjar den osäkra
aktiemarknaden för att förvärva Assi Domäns skogar
billigt. Marknadsvärdet på Assi Domäns skogar är
värderade av skattemyndigheterna till 23 miljarder
kronor, medan taxeringsvärdet uppgår till 17,5
miljarder kronor, säger motionären vidare. Det nu
aktuella budet motsvarar ett värde av 17 miljarder
kronor, eller 7 000 kr per hektar, medan
privatpersoner har betalat 40 000 kr per hektar när
de har köpt skogsmark av Assi Domän, uppger
motionären. Hon menar att det är märkligt att staten
anser att Assi Domän har ett visst värde när bolaget
skall beskattas, men ett mycket lägre värde när
staten vill köpa företaget. Det finns inga hållbara
argument till varför staten skall äga sådant som
privata aktörer kan äga och driva bättre, anför
motionären avslutningsvis.
I motion 2001/02:N42 (kd) föreslås också att
propositionen skall avslås. Vidare begärs
tillkännagivanden i två avseenden, nämligen om att
ägandet i Assi Domän bör spridas ytterligare och om
familjeskogsbrukets villkor. Kristdemokraternas
principiella inställning är att staten bör äga
mindre, inte mer, sägs det. Det gäller såväl
produktiv skogsmark som företag som verkar på en
konkurrensutsatt marknad. Svenska staten är Sveriges
största företagare, räknat både i omsättning och i
antal anställda, konstaterar motionärerna. De anser
att när staten äger företag, samtidigt som den har
ansvaret för att fastlägga reglerna för
näringslivet, uppstår en mycket olämplig otydlighet
i ägarrollen. Med undantag för Systembolaget finns
det i de flesta fall inte längre något
samhällsintresse som medför att staten bör äga och
kontrollera en verksamhet, anför motionärerna.
Staten bör därför i lagom takt sälja ut de företag
som är verksamma på den konkurrensutsatta marknaden.
Staten skall följaktligen också äga så litet som
möjligt av den produktiva skogsmarken, säger
motionärerna. De menar att de enskilda skogsägarna
och de privata bolagen kan bruka skogen miljö- och
tillväxtsmässigt lika bra som staten, och att det
därför inte finns någon anledning för staten att
konkurrera på virkesmarknaden genom att äga
produktionsskog i stor omfattning. Kristdemokraterna
anser att när staten skall avyttra ytterligare
aktier i Assi Domän skall detta ske genom
utförsäljning i små poster till svenska folket.
Statens uppgift i skogssektorn är att ta hand om
områden med höga naturvärden som undantas brukning
och att ur ett rimligt begränsat statligt innehav
erbjuda högkvalitativ produktionsmark som bytesvara
när allmänintresset kräver att privata skogsägares
marker inte längre kan brukas, anför motionärerna.
De framhåller att behovet är störst i södra Sverige,
där mer mark behöver skyddas.
Förslaget att Sveaskog skall köpa samtliga aktier
i Assi Domän innebär en socialisering av stora mått,
säger motionärerna. De konstaterar att staten redan
äger drygt 1,6 miljoner ha skogsmark och att det med
Assi Domän blir ytterligare 2,4 miljoner ha, vilket
skulle göra svenska staten till Europas största
skogsägare. I motionen refereras - liksom i den
tidigare redovisade motionen 2001/02:N43 (m) - till
de uttalanden av näringsminister Björn Rosengren som
gjordes vid en presskonferens tidigare under hösten
2001.
Motionärerna erinrar om att Kristdemokraterna
hösten 1998 stödde bildandet av Sveaskog med syfte
att åstadkomma följande positiva effekter genom ett
separat statligt skogsbolag:
- förbättrad arrondering av mark,
- vidgad marknad för vedråvara,
- lättare att till staten överföra mark för
statliga ändamål, t.ex. för naturvårdsändamål.

Den samhällsuppgift som bolaget ålades av riksdagen
återfinns även i bolagsordningen, säger motionärerna
men påpekar att många av dessa uppgifter har
försvunnit i Sveaskogs årsredovisning för år 2000.
Motionärerna anser att det har skett en gradvis
förändring av Sveaskogs inriktning och mål, från att
betona samhällsnyttiga funktioner till att bli ett
renodlat kommersiellt skogsföretag med vinstintresse
och expansion som främsta mål. De menar att den
fråga som nu måste ställas är hur de samhällsnyttiga
funktionerna skall kunna tillgodoses inom ett bolag
där ren kommersiell verksamhet är det prioriterade
målet. Vilka effekter som bildandet av Europas
största skogsföretag får för den svenska
virkesmarknaden är svåra att bedöma, säger
motionärerna och befarar att köpsågverkens
möjligheter att hitta råvara till låga priser i
värsta fall kan komma att hotas.

Statens bud på aktierna i Assi Domän har satts
mycket lågt - priset är totalt 26,6 miljarder
kronor, och om Assi Domäns kontanter, sågverk,
kartongbruket i Frövi och ägarandelen i Billerud
borträknas är värdet knappt 17 miljarder kronor,
vilket är mindre än det bokförda värdet och även
mindre än taxeringsvärdet, anför motionärerna. De
säger att det är svårt att se att erbjudandet skulle
kunna få konkurrens, mot bakgrund av att staten är
största ägare och samtidigt har kontroll över
skattesystem och regler för försäljning och ägande
av fast egendom. Alternativet är därmed inte en
annan affärsuppgörelse utan endast ingen uppgörelse
alls, vilket Kristdemokraterna förordar, sägs det.
Skogen är avgörande för sysselsättning och livskraft
i glesbygden, och skogsnäringen är den näring som
svarar för den största nettoexporten och är således
mycket viktig för svensk ekonomi, anför
motionärerna. De anser att staten har ett ansvar för
att det ges goda förutsättningar för skogsnäringen
att utvecklas väl, vilket enligt motionärerna
innebär bl.a. följande:
- Den statliga expansionsivern måste upphöra.
- Ägandet måste spridas.
- Staten skall värna om allemansrätt och naturvård
samt inrikta sig på att ta särskilt ansvar för sådan
skog som kan behövas för att bevara speciella
naturvärden, kunna erbjuda ersättningsmark till
enskilda brukare vid reservatsbildning och ta ansvar
för markbytesreserv i omarronderingsområden.
- Statens ägarpolicy skall vara att sälja sådan
skog som lämpligen kan ägas av enskilda.

I motion 2001/02:N44 (c) föreslås att propositionen
skall avslås såvitt gäller förslagen om Assi Domän
om inte fem preciserade villkor uppfylls. Villkoren
består i att riksdagen skall göra tillkännagivanden
i fyra avseenden, nämligen om att vid avsättningar
av skogsmark av miljö- eller kulturskäl i första
hand avsättningarna skall ske från statens samlade
markinnehav, om att statens samlade skogsinnehav
skall användas för att kunna erbjuda
bytesmöjligheter, om att statens samlade
skogsinnehav skall användas för att erbjuda
omarronderingsmöjligheter och tillköpsmöjligheter
för att förstärka det enskilda privata skogsbruket
samt om ett utförsäljningsprogram rörande statens
samlade skogsinnehav för att förstärka det enskilda
privata skogsägandet. Det femte villkoret innebär
att riksdagen skall besluta att Sveaskogs
försäljning av skogsmark skall ha som mål att
statens samlade skogsinnehav inte skall överstiga 10
% av den produktiva skogsmarken och att försäljning
för att stärka det enskilda privata skogsägandet
skall införas i Sveaskogs bolagsordning och meddelas
bolaget som riktlinjer.

Sveriges skogsägare är viktiga för miljöarbetet
och har ett ansvar för att bevara den biologiska
mångfalden, säger motionärerna. De framhåller det
positiva i att marknadskrafterna genom
certifieringar i skogsbruket tar hänsyn till skyddet
av den biologiska mångfalden. Det är nödvändigt att
det finns långsiktiga och tydliga regler för skyddet
av den biologiska mångfalden och kulturmiljöer, och
reservatsbildningar måste föregås av ordentliga
konsekvensanalyser, anför motionärerna. De anser att
i de fall då staten pekar ut vissa områden som
särskilt intressanta att bevara är det viktigt att
den enskilde markägaren inte drabbas utan ges skälig
ersättning för det intrång som kan bli aktuellt.
Detta kan ske genom ekonomisk kompensation eller
genom att ersättningsmark erbjuds. Många markägare
som avstår mark till reservat eller som accepterar
andra inskränkningar för att skydda den biologiska
mångfalden vill inte ge upp den rörelse som kan vara
associerad med användningen av marken, säger
motionärerna. Mot denna bakgrund framhåller de
vikten av att möjligheten till ersättningsmark
prövas noggrant och innan ekonomisk ersättning
erbjuds vid reservatsbildningar. Centerpartiet har i
andra motioner framfört tankar på en ny modell för
bevarande av skyddsvärda skogsområden, varvid en
modell är att staten köper bevarandetjänster av
markägaren i stället för att inrätta reservat som
omöjliggör fortsatt utkomst från skogen, anför
motionärerna. De anser att vid avsättningar av
miljö- eller kulturskäl skall i första hand
avsättningarna ske från statens samlade markinnehav.
I de fall där avsättningar från det enskilda
privatägda skogsinnehavet sker av miljö- eller
kulturskäl måste ersättningsmark erbjudas, varvid
statens samlade skogsinnehav bör utnyttjas.
För närvarande ägs ca 51 % av den svenska skogen
av enskilda privata skogsägare, och resten ägs av
bolag, staten, kommuner, Svenska kyrkan, m.fl.,
konstaterar motionärerna. De anser att det är
angeläget att andelen skog som ägs av enskilda
privata skogsägare ökar för att främja
utvecklingsmöjligheter och livskraft i de delar av
landet som bäst behöver det. Centerpartiets
uppfattning är att andelen skog som ägs av enskilda
privata ägare på sikt bör öka till 60-65 % av den
produktiva skogsmarksarealen. I samband med
Sveaskogs köp av Assi Domän skapas möjligheter att
förstärka detta enskilda privata ägande, anför
motionärerna. De menar att statens samlade innehav
av skogsmark - utöver att användas för avsättningar
ur miljö- och kultursynpunkt och som bytesmark -
måste kunna utnyttjas i syfte att erbjuda
omarronderingsmöjligheter och tillköpsmöjligheter
för att förstärka det enskilda privata skogsbruket.
Från statens samlade skogsinnehav bör också
skogsfastigheter, av varierande storlek, säljas
under ett flertal år för att ge fler möjlighet att
skapa sig en utkomst från och bosättning på eller i
närhet av skogsfastigheter, säger motionärerna.
Det "nya" Sveaskogs skogsinnehav blir spritt över
hela landet, konstaterara motionärerna. Den
försäljning av mark som bolaget föreslås genomföra
bör likaledes ske över hela landet, varvid de
områden som ur regionalpolitisk synvinkel är
prioriterade av statsmakterna skall prioriteras,
anför motionärerna. De anser som nämnts att
Sveaskogs försäljning av skogsmark skall ha som mål
att statens samlade innehav inte skall överstiga 10
% av den produktiva skogsmarken, vilket innebär att
Sveaskog efter försäljningarna skulle äga och
förvalta 2-2,2 miljoner ha produktiv skogsmark.
Försäljning av skogsmark för att förstärka det
enskilda privata ägandet av den svenska skogen skall
införas i Sveaskogs bolagsordning och meddelas
bolaget som riktlinjer för dess verksamhet och
förvaltning, föreslår motionärerna avslutningsvis.
Liknande synpunkter rörande åtgärder för att
minska det statliga skogsinnehavet förs också fram i
partimotion 2001/02:N27 (c) med anledning av den
regionalpolitiska propositionen 2001/02:4. Affären
mellan Sveaskog och Assi Domän bör vara ett första
steg mot en överföring av en större del av det
statliga ägandet av skog till enskilda skogsägare,
säger motionärerna. De anser att detta bör ske dels
genom avsättningar och omarronderingar där så är
lämpligt, dels genom att Sveaskog säljer större
delen av sitt innehav av skog till enskilda
skogsägare. Försäljningen bör ske i lotter om 50-200
ha under en tioårsperiod. Målsättningen bör vara att
statens skogsinnehav av produktiv skogsmark inte
skall överstiga 10 %, anför motionärerna. Skogen är
en av Sveriges viktigaste resurser, säger
motionärerna och hänvisar till följande:
skogsindustrin svarar för en stor del av Sveriges
export, närmare 94 miljarder kronor årligen; över
hälften av Sveriges nettoexportinkomster kommer från
skogsnäringen; näringen sysselsätter drygt 90
000 personer i främst gles- och landsbygd och ger
arbete åt företag i andra sektorer. Centerpartiet
värnar det spridda enskilda skogsägandet - det finns
ingen anledning att staten skall vara en stor ägare
av skog, anför motionärerna avslutningsvis.
Vid utförsäljning av statlig skog bör denna ha en
inriktning som stärker det enskilda privata ägandet,
anförs det i motion 2001/02:MJ339 (c). Staten äger
direkt en betydande del av Sveriges skog,
konstaterar motionärerna. De anser att vid de
tillfällen då skog ur detta innehav skall säljas,
bör möjlighet ges för att enskilda, aktiva brukare
skall kunna förvärva delar därav. Vid försäljning
bör därför storleken på de skogsområden som skall
säljas ut avpassas, så att denna typ av förvärv
möjliggörs, anför motionärerna. De menar att detta
skulle kunna stärka det enskilda ägandet samt
sysselsättning och boende på landsbygden.
Propositionen bör avslås, är uppfattningen också i
motion 2001/02:N45 (fp). I en väl fungerande
marknadsekonomi fyller staten en oundgänglig
funktion som stiftare av lagar och regler,
beslutsfattare om skatter och som myndighetsutövare
i form av rättsvårdande och marknadsvårdande
instanser, anför motionärerna. De anser att om
staten på samma gång är aktör på marknaden uppkommer
en orimlig sammanblandning av roller. Folkpartiet
vill att fler människor skall vara ägare av företag
och ser en privatisering av statens ägande som en
möjlighet att sprida privat ägande av företag till
flera, säger motionärerna. De anser att regeringen -
i och med propositionen - ändrar strategi när det
gäller skogsbolag och att den i stället prioriterar
färre leverantörer och mer statlig kontroll.
Förslaget om statligt förvärv av Assi Domän är
dessutom osnyggt gentemot övriga ägare, menar
motionärerna och hänvisar till att budet kommer från
huvudägaren staten, som redan äger 35 % av bolaget,
har tillsatt styrelsen, bestämmer spelreglerna för
aktörerna och även är domare. Därmed är
sammanblandningsekonomin total, säger motionärerna.
De redovisar också de uttalanden som näringsminister
Björn Rosengren gjorde vid en presskonferens hösten
2001 - och som tidigare redogjorts för i anslutning
till motion 2001/02:N43 (m) .
Det av regeringen föreslagna förvärvet av Assi
Domän förväntas kosta skattebetalarna åtskilliga
miljarder kronor, säger motionärerna och anser att
detta innebär en överbeskattning av medborgarna. De
menar att det finns flera faktorer som talar för att
man skulle kunna få ut mer pengar om man valt att
sälja skogen i flera delar. Som exempel kan nämnas
att företaget Norske Skog valt att sälja all sin
skog i Sverige, men i mindre bitar, säger
motionärerna. De uppger att priset per hektar skog
för dessa försäljningar ligger klart högre än det
pris som Assi Domän förväntas få, vilket ytterligare
understryker att staten gör en dålig affär.
Motionärerna anser att förslaget är en synnerligen
dålig idé och vill därför avslå det. Assi Domän
behövs som en stor aktör på skogsmarknaden i
konkurrens med helstatliga Sveaskog och övriga
aktörer, anför motionärerna avslutningsvis.

Vissa kompletterande uppgifter

AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och - efter
genomförd ombildning till aktiebolag - Domänverket
ingick bland de statliga företag som riksdagen
hösten 1991, på förslag av den borgerliga
regeringen, bemyndigade regeringen att sälja statens
aktier i (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10). I
betänkandet fanns en reservation (s), med
instämmande i en meningsyttring (v). Den dåvarande
regeringen beslöt våren 1994 att sälja 49,8 % av
aktierna i Assi Domän, varvid 70 % av dessa aktier
reserverades för privatpersoner och anställda i de
berörda företagen och resterande 30 % av aktierna
såldes till svenska och utländska institutioner.

Hösten 1998 beslöt riksdagen, som redovisats, på
förslag i budgetpropositionen för år 1999, att
statens ägarandel i Assi Domän skulle minskas -
genom aktiebyten - samtidigt som staten förvärvade
ett från företaget utdelat nytt skogsbolag, med ett
skogsinnehav på ca 900 000 ha. Däremot ansåg
utskottet att de riktlinjer för förvaltningen av
detta skogsbolag som regeringen föreslog inte var
helt tillfredsställande utan borde modifieras. Det
kan uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen och
intresset att förse inlandssågverken med vedråvara,
och det nya skogsbolaget kan befaras få begränsade
möjligheter att tillgodose behovet av bytesmarker,
framför allt i södra Sverige, anförde utskottet.
Regeringen och Naturvårdsverket borde enligt
utskottets mening föra fortsatta diskussioner med
Assi Domän och med det nya skogsbolaget beträffande
möjligheterna till markbyten. Utskottet utgick från
att avsättningen av från naturvårdssynpunkt
värdefull mark uteslutande skulle ske utifrån
naturvårdsmässiga utgångspunkter, så att inte
råvaruförsörjningen till inlandssågverken skulle
missgynnas. I en reservation (m, kd) förordades en
försäljning av hela Assi Domän, men de aktuella
bemyndigandena accepterades som ett första steg. I
två andra reservationer (fp; mp) avvisades
regeringens förslag om Assi Domän i dess helhet;
förslaget ansågs behäftat med så stora brister att
det inte borde genomföras.
Näringsutskottet behandlade nyligen i ett yttrande
till miljö- och jordbruksutskottet över den s.k.
miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) frågan om
avsättning av skyddsvärd skogsmark.
Näringsutskottets majoritet (med ordförandens
utslagsröst) ansåg att det aktuella delmålet, som i
propositionen angetts till 900 000 ha, borde
omformuleras. I två avvikande meningar (s, v; mp)
tillstyrktes regeringens förslag. Riksdagens debatt
och beslut i ärendet (bet. 2001/02:MJU3) ägde rum
den 22 november 2001.
Vid riksdagens frågestund den 25 oktober 2001
ställde Per Westerberg (m) en fråga om skogsnäringen
till näringsminister Björn Rosengren (prot.
2001/02:18). Med hänvisning till de här tidigare
nämnda yttrandena av näringsministern om att skogen
inte skall vara en "tummelplats" för rika personer
och att skogsnäringen är en så viktig exportnäring
att råvaruförsörjningen inte kan överlåtas till
privatpersoner eller enskilda frågade Per Westerberg
näringsministern vilka andra exportnäringar som är
så viktiga att råvaruförsörjningen måste ske i
statlig regi eller av fattiga personer.
Näringsministern svarade att Assi Domän och många
andra säljer ut sina stora skogsarealer till
privatpersoner. Med all respekt trodde han inte att
detta långsiktigt är det bästa om skogen skall
brukas. Vidare uppgav näringsministern att staten
för närvarande äger ungefär 7 % av skogen och att
med den planerade affären kommer andelen att bli 18
%. När det gäller avverkningen kommer staten att äga
10 %, påpekade näringsministern och framhöll att den
statliga ägarandelen uppgår i Kanada till över 90 %
och i Förenta staterna till 28 %. Näringsministern
ansåg att det inte är orimligt att staten äger skog
och hänvisade till natur- och miljövärden. Också Per
Westerberg ansåg att det är rimligt att staten skall
ha ett inflytande i skogen precis som i allting
annat när det gäller naturvärden, men erinrade åter
om näringsministerns yttrande om att
råvaruförsörjningen till exportnäringen
skogsindustrin är så viktig att den inte kan
överlåtas till privatpersoner och ställde följande
följdfrågor: Vilka ytterligare planer har
näringsministern för att trygga råvaruförsörjningen
i andra näringar och behövs det ett statsingripande
eller fattiga leverantörer när det gäller livsmedel,
telefonindustrin, bilindustrin eller tillverkningen
av kylskåp? Näringsministern vidhöll att det är
rimligt att staten äger och har starkt inflytande
när det gäller skog, malm och vattenkraft. Han ansåg
vidare att det inte är orimligt att staten därvid
också har ett inflytande när det gäller produktion
och förädling, vilket dock inte innebär att de
privata stora skogsägarna inte har motsvarande
intresse och inte sköter det minst lika bra. Han såg
inte detta som någon motsättning. Staten har ett
intresse av att äga och ha inflytande över malmen,
skogen och vattenkraften och tänker inte sälja ut
dessa tillgångar, som vissa andra i riksdagen har
ett starkt intresse av att göra, sade
näringsministern avslutningsvis.

Utskottets ställningstagande

Staten har, enligt utskottets mening, ett intresse
av att äga och förvalta företag som hanterar
viktigare naturtillgångar, såsom skogen, malmen och
vattenkraften. Inrättandet av det statliga företaget
Sveaskog syftade till att skapa en mer rationell
förvaltning av skogen, en bättre fungerande
virkesmarknad och en ökad naturhänsyn. Det har
emellertid visat sig att Sveaskog är för litet för
att kunna fullfölja uppgifterna dels i fråga om
förvaltning av mark som är av intresse för
naturvården och kulturmiljövården, dels i fråga om
erbjudande av ersättningsmark och dels i fråga om
förvaltning av ett utspritt skogsbestånd. Det är mot
denna bakgrund som det nu föreslagna förvärvet av
aktier i Assi Domän skall ses.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
förvärv av aktier i Assi Domän. Genom förvärvet
införlivas Assi Domäns skogsmark i Sveaskog. Därmed
förbättras förutsättningarna avsevärt för Sveaskog
att uppfylla statens ambitioner beträffande
förvaltning av skogsmark. De motioner i vilka det
yrkas avslag på propositionen präglas, enligt
utskottets mening, i huvudsak av en doktrinär
inställning till statligt ägande och till statliga
företag. Utskottet intar för sin del en mer
pragmatisk hållning och anser att det nu är mycket
viktigt att få till stånd en effektiv förvaltning av
skogsmark som kan tillvarata angelägna natur- och
miljövärden. Genom det föreslagna förvärvet kommer
statens ägande av skogsmark att uppgå till ca 18 %
och när det gäller avverkningsvolym till ca 10 %.
Detta är, enligt utskottets uppfattning, en helt
rimlig nivå och som i en internationell jämförelse -
t.ex. jämfört med Förenta staterna och Kanada - inte
är anmärkningsvärt hög.
I några motioner sägs att offentligt ägande av
skogen är sämre än privat. Enligt vad utskottet
erfarit finns det inga analyser som pekar i den
riktningen. I proposition 1997/98:158 om uppföljning
av skogspolitiken gavs snarare en motsatt bild. Där
(s. 23) redovisades en undersökning gjord av
Skogsstyrelsen om hur skogsägarna hade valt
återväxtmetod efter avverkningar åren 1993 och 1994.
Undersökningen visade att på 29 % av
föryngringsarealen hos privata skogsägare hade
självföryngring tillämpats på mark som var olämplig
för självföryngring, medan motsvarande andel hos
övriga skogsägare var 12 %. Bara 50 % av
planteringsbehovet hade utförts hos privata
skogsägare efter stipulerade tre år jämfört med 84 %
hos övriga skogsägare. I den nämnda propositionen
förordades att skogsägarna skulle upplysas bättre om
gällande regler och om hur föryngringsarbetet skall
bedrivas. Även Skogsstyrelsens senare statistik ger
enligt uppgift en annan bild än den som förs fram i
motionerna.
När det gäller synpunkterna i några motioner om
att försäljning av mark från det sammanlagda bolaget
bör främja utkomstmöjligheter för dem som bor i
glesbygd vill utskottet påpeka att det i
propositionen just sägs att bolaget bör ha som
inriktning att genom försäljning av mark till
enskilda underlätta utkomstmöjligheterna och lokal
utveckling i skogs- och landsbygd. I
försäljningsaktiviteterna skall glesbygden
prioriteras.
I en motion ifrågasätts om huruvida det har skett
en förändring av Sveaskogs inriktning och mål med
verksamheten. Enligt uppgift från
Näringsdepartementet strider bolagets affärsidé inte
mot riksdagsbeslutet hösten 1998 om Sveaskog. I
beslutet sades att verksamheten skall drivas
kommersiellt; avsikten var inte att köpsågverken
skulle få tillgång till virke som åsatts ett lågt
pris på icke affärsmässiga grunder. Däremot
underlättade bildandet av Sveaskog en bättre
tillförsel på marknaden, eftersom virket tidigare
gick direkt till de egna industrierna.
I en annan motion sägs beträffande
naturvårdsavsättningar att sådana avsättningar i
första hand skall ske av statlig mark. Kriterierna
vid behov av avsättningar bör dock inte i första
hand ta sin utgångspunkt i vem som äger marken utan
i hur pass skyddsvärd marken är.
Avslutningsvis vill utskottet beröra en fråga som
gäller behandlingen i utskottet av ärendet. Det har
från borgerliga ledamöter i utskottet framförts
synpunkter på utskottets möjligheter att få ta del
av det material som ligger bakom regeringens beslut
i frågan. Sakförhållandet är sådant att utskottet
har fått ta del av hela akten i Assi Domän-ärendet.
Den del av akten som hade utgjort underlag för
regeringens beslut erhöll utskottet ett par dagar
före motionstidens utgång. När det gäller
sekretessfrågan, som också har varit föremål för
diskussion, konstaterar utskottet att det är
utskottet som självt svarar för sekretessprövningen
när akten tagits över från berört departement.
Samtidigt anser utskottet att det är rimligt att
sekretessprövningen sker efter samråd med
departementet. Så har också skett i detta fall, och
Näringsdepartementet har gjort en preliminär
bedömning av vilka handlingar som bör behandlas med
sekretess. Utskottet har inte funnit anledning att
göra någon annan bedömning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i alla här aktuella delar och avstyrker motionerna i
motsvarande delar.