Näringsutskottets betänkande
2001/02:NU5
Omstrukturering av industriforskningsinstituten
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
proposition 2001/02:2 om omstrukturering av
industriforskningsinstituten. Målet är att skapa en
stark sammanhållen struktur med färre och större
institut som är internationellt konkurrenskraftiga
och som har en stark förankring hos näringslivet.
Den ekonomiska, kulturella och sociala
utvecklingen beror till stor del på tillgången till
kunskap och förmågan att tillämpa den. Forskning och
utveckling utgör en stark drivkraft för tillväxt.
Utskottet understryker att tillväxten skall vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Eftersom
ny kunskap är grunden för en god och hållbar
samhällsutveckling och en av våra främsta
konkurrensfördelar, måste strävan vara att
upprätthålla och förstärka Sveriges ställning som
ledande kunskaps- och forskningsnation.
Regeringen redovisar i propositionen de principer
som bör vara vägledande för behovsmotiverad
forskning till stöd för det nationella
innovationssystemet. Därvid framhålls vissa faktorer
som särskilt viktiga: kvalitet, relevans, områden
med goda framtidsutsikter, samfinansiering, åtgärder
för att underlätta kommersialisering av
forskningsresultat, behov hos små och medelstora
företag, personrörlighet, främjande av
miljöanpassning av produkter och processer samt
internationellt samarbete. Utskottet delar
regeringens bedömningar i dessa avseenden. När det
gäller EU:s kommande sjätte ramprogram för forskning
och utveckling framhåller utskottet vikten av att
främja svenska företags möjligheter att delta i EU:s
program, framför allt i fråga om små och medelstora
företag.
I en reservation (m, kd, c, fp) förordas vissa
modifieringar av regeringens förslag.
Industriforskningsinstitutens verksamhet bör stödjas
kraftfullt och långsiktigt, och den
industrirelevanta forskningen måste därför
garanteras en långsiktig, statlig grundfinansiering
även efter kontrollåret 2005. Det statliga stöd som
svenska små och medelstora företag kan få för
närvarande är otillräckligt och sämre än vad
motsvarande företag i andra EU-länder kan erhålla;
ett förhållande som måste förändras enligt
reservanterna. I reservationen efterfrågas också en
strategi från regeringen för att öka möjligheterna
för svenska små och medelstora företag att medverka
i EU:s kommande sjätte ramprogram för forskning och
utveckling.
Regeringen redovisar vidare i propositionen - utan
något förslag till riksdagsbeslut - sin bedömning av
vilka forskningsområden som bör prioriteras av
Verket för innovationssystem (VINNOVA) och vid
omstruktureringen av industriforskningsinstituten.
Det rör sig om områdena bioteknik,
informationsteknik och elektronik samt
materialteknik, kompletterat med kunskapsfrämjande
projekt som berör svensk basindustri. Utskottet har
inget att invända mot denna bedömning men betonar
beträffande det sistnämnda området vikten av FoU-
insatser i den svenska skogsindustrin. Utskottet
avstyrker ett antal motioner med förslag om
satsningar på specifika områden och framhåller att
statsmakternas styrning av myndigheters verksamhet
bör ske genom riktlinjer i propositioner,
utskottsbetänkanden och regleringsbrev.
Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar bör
genomföras, och regeringen bör på lämpligt sätt
rapportera om resultaten av dessa till riksdagen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Principer för behovsmotiverad forskning
och omstruktu-rering av
industriforskningsinstituten
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
den huvudsakliga inriktningen för statens
medverkan till omstrukturering av
industriforskningsinstituten. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:2 punkt 1 och
avslår motionerna 2001/02:N7, 2001/02:N8
yrkandena 1 och 4, 2001/02:N9 yrkandena 1, 2,
5-13 och 15, 2001/02:N267 yrkande 25,
2001/02:N321 och 2001/02:N370 yrkande 14.
Reservation (m, kd, c, fp)
2. VINNOVA och prioriterade områden
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ339 yrkande
10, 2001/02: MJ341 yrkande 9, 2001/02:MJ523 yrkande
13, 2001/02:N5, 2001/02:N6, 2001/02:N8 yrkandena 2
och 3, 2001/02:N241, 2001/02:N251, 2001/02: N260,
2001/02:N347 och 2001/02:N358.
Stockholm den 13 november 2001
På näringsutskottets vägnar
Barbro Andersson Öhrn
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Barbro
Andersson Öhrn (s), Sylvia Lindgren (s), Lennart
Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),
Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Karl
Gustav Abramsson (s), Ola Sundell (m), Åke Sandström
(c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s), Stefan
Hagfeldt (m), Christina Pettersson (s), Lennart
Värmby (v), Harald Bergström (kd) och Barbro
Feltzing (mp).
2001/02
NU5
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
dels proposition 2001/02:2 om FoU och samverkan i
innovationssystemet såvitt gäller förslag om
omstrukturering av industriforskningsinstituten
(punkt 1),
dels 5 motioner som väckts med anledning av
propositionen,
dels 11 motioner från allmänna motionstiden.
Näringsutskottet har överlämnat förslaget rörande
bildande av holdingbolag vid universitet och
högskolor i propositionen (punkt 2), liksom
motionsyrkanden på detta område, till
utbildningsutskottet. Utbildningsutskottet behandlar
denna fråga i betänkande 2001/02:UbU4.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför
utskottet lämnats av företrädare för Jernkontoret.
Skrivelser har inkommit från samarbetsorganisationen
Iris (Industrial Research Institutes in Sweden),
Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) och
Sveriges Verkstadsindustrier.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas principer för utveckling
av behovsmotiverad forskning inom det nationella
innovationssystemet och åtgärder för att stärka
innovationssystemet. Frågor rörande
industriforskningsinstituten och deras roll i
innovationssystemet tas upp, och regeringen
redovisar förslag till hur staten kan medverka till
en omstrukturering av industriforskningsinstituten.
Målet är att skapa en stark sammanhållen struktur
med färre och större institut som är internationellt
konkurrenskraftiga och som har en stark förankring
hos näringslivet. Regeringen lägger också fram
förslag till principer för bildande av holdingbolag
vid universitet och högskolor samt vilka
förändringar som bör göras beträffande
holdingbolagen. Propositionen innehåller även en
bedömning av den verksamhet som bedrivs av
teknikbrostiftelserna.
Utskottets överväganden
Principer för behovsmotiverad
forskning och omstrukturering av
industriforskningsinstituten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
omstrukturering av
industriforskningsinstituten. Målet är att
skapa en stark sammanhållen struktur med
färre och större institut som är
internationellt konkurrenskraftiga och som
har en stark förankring hos näringslivet.
Därmed bör riksdagen också avslå de här
aktuella motionsyrkandena. Utskottet delar
regeringens bedömningar avseende vilka
principer som bör vara vägledande för
behovsmotiverad forskning som stöder det
nationella innovationssystemet. När det
gäller EU:s kommande sjätte ramprogram för
forskning och utveckling framhåller utskottet
vikten av att främja svenska företags
möjligheter att delta i EU:s program, framför
allt i fråga om små och medelstora företag.
Jämför reservation (m, kd, c, fp).
Propositionen
Principer för behovsmotiverad forskning
För att stödja det nationella innovationssystemet
bör, enligt regeringens bedömning, den
behovsmotiverade forskningen ha som mål att:
- prioritera hög kvalitet och hög relevans,
- prioritera teknikområden där framtidsutsikterna
är lovande,
- prioritera samfinansierad FoU,
- premiera och underlätta kommersialisering av
FoU,
- beakta behoven hos små och medelstora företag,
- underlätta kunskapsöverföring och
personrörlighet,
- främja internationellt FoU-samarbete,
- prioritera FoU för en ekologiskt hållbar
utveckling.
Statens ansvar bör vara klart definierat och arbetet
inriktat på att skapa goda förutsättningar för att
stimulera innovationsklimatet så att nyetablering av
företag underlättas och möjligheter skapas för redan
etablerade företag att växa, sägs det i
propositionen. Staten har ett ansvar att bidra till
behovsmotiverad forskning som kan leda till stora
framsteg men där risken för misslyckande är
betydande och osäkerheten om en eventuell ekonomisk
framgång stor. Staten har därmed ett långsiktigt
ansvar för industriforskningsinstitutens utveckling,
anser regeringen.
När det gäller den första principen - att
prioritera hög kvalitet och hög relevans -
konstaterar regeringen att den behovsmotiverade
forskningen och utvecklingen utgår från de behov som
finns hos näringslivet och samhället i övrigt.
Kvaliteten på det behovsmotiverade FoU-arbetet
skall, liksom kvaliteten på grundforskningen, vara
hög. Kvalitetssäkring skall göras genom opartiska
utvärderingar som kan användas som underlag vid
medelstilldelning. Den forskning som bedrivs måste
också ha hög relevans för befintliga behov. Ett mått
på relevansen kan vara näringslivets vilja till
medfinansiering, sägs det i propositionen.
Beträffande den andra principen - att prioritera
teknikområden där framtidsutsikterna är lovande -
sägs i propositionen att det är viktigt att de
statliga resurserna för behovsmotiverad forskning
framför allt används inom de områden där
framtidsutsikterna bedöms vara mest intressanta. Det
betyder att etablerade verksamheter med stor
produktionsvolym inte självklart bör stödjas av
statliga forskningssatsningar. Etablerade
verksamheter har normalt sett egna resurser för FoU.
Ett viktigt syfte med statens satsningar är att
bygga upp forskningsmiljöer inom nya områden med
tillväxtpotential där den befintliga vetenskapliga
och näringspolitiska basen är mindre än för
etablerade områden, anser regeringen.
När det gäller den tredje principen - att
prioritera samfinansierad FoU - påpekar regeringen
att den svenska modellen för FoU-finansiering
innebär att huvuddelen av den offentligt
finansierade forskningen bedrivs inom universitet
och högskolor. En mindre, men för
innovationssystemet viktig del, bedrivs vid t.ex.
kompetenscentrum och industriforskningsinstitut där
insatserna finansieras gemensamt av staten,
Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling
(KK-stiftelsen) och näringslivet. Det är av stor
betydelse för Sverige och för de deltagande
företagen att mängden samfinansierad forskning kan
öka, bl.a. därför att denna fungerar som länk mellan
forskarsamhället och näringslivet, anför regeringen.
Statliga satsningar på näringslivsrelaterad FoU bör
därför i hög grad vara medfinansierade av
näringslivet.
Beträffande den fjärde principen - att premiera
och underlätta kommersialisering av FoU - sägs att
kreativa miljöer och ett gott innovationsklimat
skapar nya företag och arbeten. Det är väsentligt
att den enskilde entreprenören får tillgång till
kunskap och kompetens från bl.a. högskolor och
universitet. Satsningar bör göras så att de främjar
avknoppningar från forskningen i form av
tillämpningar av ny teknik. Sådana avknoppningar
leder inte sällan till bildandet av nya och växande
företag, vilka har stor betydelse för tillväxt och
sysselsättning. Politiken skall främja aktörer som
kan arbeta både FoU-nära och marknadsnära. Det finns
ett antal aktörer, bl.a. inom ramen för högskolans
s.k. tredje uppgift, som arbetar med att sprida
högskolans forskningsresultat till näringslivet.
Utländska erfarenheter visar att kommersialisering
av forskningsresultat är ett krävande arbete som är
beroende av såväl entreprenörsinriktade personer som
riskvilligt kapital. En viktig initial insats utgörs
av stöd till tidiga idéer med hjälp av s.k.
såddfinansiering, sägs det.
När det gäller den femte principen - att beakta
behoven hos små och medelstora företag - anser
regeringen att den offentligt finansierade
forskningen bör stödja utvecklingen av
kunskapsintensiva företag. I den stora kunskapsmassa
som finns inom universitet, högskolor och
forskningsinstitut finns även kunskap som inte är
spetskompetens men som ändå uppfyller näringslivets
krav på relevans och kvalitet, konstateras det.
Universitet, högskolor och forskningsinstitut har
därför också en uppgift att bidra till att sådan
kunskapsöverföring verkligen fungerar, särskilt till
utvecklingsorienterade små och medelstora företag.
Industriforskningsinstituten har en stor betydelse
för små och medelstora företag i hela landet.
Samverkan med universitet och högskolor kan
ytterligare medverka till denna
kompetensförsörjning, sägs det i propositionen.
Beträffande den sjätte principen - att underlätta
kunskapsöverföring och personrörlighet - sägs att
för att de samlade FoU-resurserna i landet verkligen
skall komma näringsliv och samhälle till godo krävs
att kunskaperna också överförs till dem som kan
nyttiggöra dessa. En av de effektivaste metoderna
för kunskapsöverföring är rörlighet bland
personalen. Välutbildade personer som rör sig mellan
universitet, högskolor, forskningsinstitut och
företag är bärare av både inhemsk och internationell
kunskap. Statliga insatser för att främja
personrörligheten bör även se till värdet av
personrörlighet från näringsliv till FoU-
institutioner för att ytterligare bredda de senares
kunskapsförsörjning, anser regeringen.
När det gäller den sjunde principen - att främja
internationellt FoU-samarbete - konstaterar
regeringen att det europeiska och internationella
forskningssamarbetet har stor omfattning och är av
stor betydelse för Sverige. Det är viktigt att det
traditionellt goda samarbetet mellan svenska och
utländska forskare vidareutvecklas. Forskarutbytet
mellan industriforskningsinstitut och universitet
och högskolor är viktigt för att instituten skall
kunna erbjuda bästa möjliga kunskapsmiljö. Staten
har en betydelsefull roll i att främja deltagande i
EU:s ramprogram för forskning och utveckling och
andra EU-program som ger stöd till FoU-samarbete,
sägs det.
Beträffande den åttonde principen - att prioritera
FoU för en ekologiskt hållbar utveckling - sägs att
den behovsmotiverade forskningen måste främja ett
näringsliv inriktat mot en ekologiskt hållbar
utveckling. FoU-arbetet bör därför också vara
inriktat på miljöanpassning av processer och
produkter. Detta innebär ökade krav på företagen men
ger även konkurrensfördelar i ett miljömedvetet
samhälle. Näringslivet behöver FoU till stöd för
skapandet av kretsloppsanpassade produkter, men
forskningen måste även inriktas mot ett
miljötänkande i kretsloppets alla steg från
framställning, transporter, försäljning, användning
till återvinning. Ett kretsloppstänkande inom
distribution och återvinning är i stor utsträckning
en regional fråga. Här måste speciellt
avfallshanteringen anpassas för att fungera i
landets alla delar, anser regeringen.
Omstrukturering av industriforskningsinstituten
Industriforskningsinstituten har växt fram som ett
komplement till universitet och högskolor för att
stödja näringslivets kunskapsutveckling. Det finns
för närvarande ett trettiotal institut i Sverige med
olika organisations- och ägarformer. En lista över
industriforskningsinstituten redovisas i bilaga 2.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad
som sägs i propositionen om den huvudsakliga
inriktningen för statens medverkan till
omstrukturering av industriforskningsinstituten.
Staten skall medverka till en omstrukturering av
industriforskningsinstituten med målet att skapa en
stark sammanhållen struktur som är effektiv och
flexibel med färre och större institut. Dessa skall
vara internationellt konkurrenskraftiga och ha en
stark förankring hos näringslivet.
Industriforskningsinstituten har varit föremål för
tre utredningar under 1990-talet, varav den senaste,
Kommittén för omstrukturering och förstärkning av
industriforskningsinstituten (KOFI-utredningen),
avslutades år 1996 (SOU 1997:16). Utredningen
föreslog bl.a. en ny modell för finansiering och en
ny organisationsform för instituten, nämligen en
ombildning från anslagsstiftelser till aktiebolag.
Bolagiseringsprocessen inleddes år 1997. Under 1990-
talet uppgick den statliga finansieringsandelen till
ca 30 % av institutens sammanlagda omsättning. För
att förvalta statens aktier i
industriforskningsinstituten inrättades
holdingbolaget Institute for Research and Competence
Holding AB (IRECO), som också gavs i uppgift att
driva omstruktureringsarbetet (prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20). Under år 1997 träffades en
överenskommelse om att KK-stiftelsen skulle
finansiera s.k. A-medel, dvs. medel för institutens
kompetensuppbyggnad, via IRECO, med 300 miljoner
kronor fördelat på tre år. KK-stiftelsen erhöll i
samband därmed 45 % av aktierna i IRECO.
Det nu gällande aktieägaravtalet mellan staten och
KK-stiftelsen avser perioden 2000-2002. Enligt detta
avtal finansierar KK-stiftelsen A-medel med 100
miljoner kronor till IRECO under år 2000, 50
miljoner kronor under åren 2001 och 2002 avseende
långsiktig kompetensutveckling som sker i nära
samarbete med nya universitet och högskolor och 15
miljoner kronor för administrationen av IRECO:s egen
verksamhet under treårsperioden. Staten finansierar
A-medel genom tillskott till IRECO med 75 miljoner
kronor år 2001 och 50 miljoner kronor år 2002.
Därutöver sker statens finansiering till instituten
främst via Verket för innovationssystem (VINNOVA)
för FoU-verksamhet m.m. KK-stiftelsen har härutöver
tillskjutit ca 300 miljonor kronor till IRECO eller
direkt till instituten i samråd med IRECO för
bolagiserings- och omstruktureringskostnader vid
instituten. Den bolagiseringsprocess som genomförts
innebär att i princip samtliga institut torde ha
bolagiserats vid utgången av år 2001.
Förändringsprocesser pågår inom institutssektorn.
En del institut har breddat sin verksamhet och
därmed blivit mindre branschberoende. Flera fusioner
har genomförts, och industriforskningsinstituten har
medverkat i nya klusterbildningar. I föregående års
forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3)
redogjorde regeringen för sin syn på
industriforskningsinstituten och konstaterade att
dessa har en viktig roll i det svenska
innovationssystemet. Instituten är ett viktigt
komplement till universitet och högskolor. Det är en
statlig angelägenhet att se till att
industriforskningssystemet blir effektivt och skapar
förutsättning för förnyelse.
Den nuvarande strukturen för
industriforskningsinstituten är, enligt regeringens
bedömning, splittrad och därigenom sårbar.
Instituten är små i internationell jämförelse.
Instituten har ofta ett alltför avgränsat
ansvarsområde och kan därför inte alltid svara upp
mot företagens behov. De små och medelstora
företagen har ofta dålig kännedom om institutens
verksamhet. Vissa institut är svaga ekonomiskt och
kan därför ha svårt att klara den internationella
konkurrensen.
Regeringen anser som nämnts att det är viktigt att
stödja en fortsatt utveckling av
industriforskningsinstituten med målet att skapa en
stark, sammanhållen struktur med färre och större
institut som är konkurrenskraftiga, bl.a. inom EU.
Detta förutsätter att det kan skapas institut med
stor flexibilitet och förändringsförmåga. Det är
angeläget att industriforskningsinstituten efter en
omstrukturering har en klar och tydlig inriktning.
Inriktningen mot större institut utesluter inte att
dessa kan vara lokaliserade till flera orter.
Regeringen har nyligen träffat ett nytt avtal med
KK-stiftelsen avseende IRECO:s verksamhet för
perioden 2003-2005. Detta avtal innebär bl.a. att
IRECO ges i uppdrag att, tillsammans med övriga
delägare, verka för en fortsatt omstrukturering av
instituten. En avgörande faktor vid förnyelsen och
omstruktureringen av instituten är ett ökat
ägarengagemang från näringslivet som inkluderar ett
finansiellt ansvar för institutens långsiktiga
kompetensutveckling. Regeringen bedömer att
näringslivets insatser genomsnittligt bör kunna
uppgå till 25 % av de medel som staten och KK-
stiftelsen gemensamt satsar för kompetensutveckling.
Industriforskningsinstituten bör, enligt
regeringens bedömning, ha följande uppgifter:
- bedriva egen FoU med hög kvalitet och relevans,
- svara upp mot företagens snabbt ökade behov av
kunskap,
- medverka till att nya växande områden utvecklas,
- stödja traditionella branscher i den
strukturomvandling som den nya tekniken medför och
möjliggör,
- förädla och förmedla forskningsresultat till
näringslivet, speciellt små företag,
- medverka till att exploatera forskningsresultat,
- intensifiera samarbetet med universitet och
högskolor.
Instituten har behov av särskilda medel för att
utveckla sin verksamhet kvalitativt och säkra sin
FoU-kompetens. Regeringen kommer därför att från år
2003 avsätta en årlig resurs för institutens
långsiktiga kompetensutveckling. Instituten måste
kunna svara upp mot företagens snabbt ökade behov av
kunskap och medverka till att nya kunskapsområden
utvecklas, t.ex. bioteknik, IT och elektronik samt
materialteknik. Detta gäller inte minst i
skärningsområdena mellan dessa och mer traditionella
områden. Traditionella branscher har behov av stöd i
den strukturomvandling som den nya tekniken medför.
Det är angeläget att kraftfullt utveckla
exploateringen av och kunskapsöverföringen från den
omfattande och internationellt avancerade
högskoleforskningen som bedrivs i Sverige, sägs det
vidare. Instituten kan här spela en större och
viktigare roll än för närvarande. Regeringen anser
att industriforskningsinstituten i högre grad bör
vara en resurs för utvecklingsinriktade små och
medelstora företag, och instituten bör i större
utsträckning ta forsknings- och utvecklingsuppdrag
från dessa företag. Instituten är också en viktig
resurs när det gäller att förmedla
forskningsresultat till små och medelstora företag.
Instituten bör vara en brygga mellan universitet,
högskolor och företag i Sverige. För att fullgöra
denna uppgift bör instituten förbättra samverkan med
universitet och högskolor och aktivt medverka till
en högre personrörlighet mellan institut och
universitet/högskolor.
När det gäller statens finansiering till
instituten beräknar regeringen i budgetpropositionen
för år 2002 att VINNOVA skall tillföras ytterligare
70 miljoner kronor från år 2003 för att möjliggöra
för verket att årligen kunna avsätta minst 100
miljoner kronor som en resurs till instituten för
kompetensutveckling. Vägledande vid fördelningen av
dessa medel bör vara att de dels förstärker det
omstruktureringsarbete som drivs av IRECO och
näringslivet, dels baseras på en genomtänkt strategi
för kompetensutveckling och förnyelse. Strategin
skall inriktas mot att respektive institut kan uppnå
spetskompetens inom något eller några områden av
relevans för näringslivet. Statens finansiering i
övrigt bör ske inom ramen för programsatsningar,
framför allt från VINNOVA. Regelbundna utvärderingar
skall säkerställa att medlen används effektivt.
VINNOVA bör också stimulera FoU-samverkan mellan
företag, universitet och högskolor och
industriforskningsinstitut. Inom ramen för sådana
satsningar ryms bl.a. särskilda insatser riktade
till små och medelstora företag och deltagande i
projekt inom EU:s ramprogram för forskning och
utveckling.
En överenskommelse har som nämnts nyligen träffats
mellan staten och KK-stiftelsen avseende institutens
finansiering för perioden 2003-2005, vilken även
innebär en förstärkning av medel för
kompetensutveckling år 2002. Enligt överenskommelsen
kommer staten via VINNOVA och KK-stiftelsen via
IRECO att finansiera medel för långsiktig
kompetensutveckling med totalt respektive 300 och 50
miljoner kronor under perioden. Vidare tillskjuter
KK-stiftelsen 25 miljoner kronor för långsiktig
kompetensutveckling år 2002 utöver redan avtalade
totalt 75 miljoner kronor. Överenskommelsen innebär
vidare att KK-stiftelsen och staten finansierar
kostnader för omstrukturering under perioden med 30
miljoner kronor vardera. I dessa belopp ingår
kostnader för administration av IRECO:s egen
verksamhet. Utöver detta avsätter KK-stiftelsen en
reserv för omstrukturering på 25 miljoner kronor.
KK-stiftelsen avsätter dessutom en ram på 30
miljoner kronor för hälftenfinansiering av
forskarutbildning för personer anställda vid
institut fr.o.m. år 2002.
Sammanlagt satsar staten och KK-stiftelsen 570
miljoner kronor under perioden 2002-2005 för
utveckling av institutssektorn, varav statens
insatser uppgår till 380 miljoner kronor och KK-
stiftelsens till 190 miljoner kronor. Av de statliga
insatserna utgör 100 miljoner kronor per år en
permanent resurs från år 2003. Finansiering från
staten och KK-stiftelsen till
industriforskningsinstituten framgår av bilaga 3.
När det gäller statens ägarroll i instituten sägs
att regeringen avser att upprätta en klar
rollfördelning mellan statens roll som ägare och som
finansiär av industriforskningsinstituten. Statens
funktion som FoU-finansiär skall utföras av berörda
myndigheter, framför allt VINNOVA. Statens delägande
i instituten syftar till att underlätta bolagisering
och möjliggöra önskvärda omstruktureringar.
Regeringen finner det motiverat att staten kvarstår
som delägare under ett antal år framöver då
omstrukturering sker till färre, konkurrenskraftiga
institut. Detta förutsätter dock ett starkt
ägarengagemang från näringslivets sida, antingen
indirekt via intressentföreningar eller direkt av
enskilda företag.
Industriforskningsinstituten har en viktig roll i
innovationssystemet, menar regeringen. Det innebär
att staten har ett tydligt och långsiktigt
engagemang i institutens verksamhet. Enligt
regeringens uppfattning är statens engagemang inte
beroende av ett ägande i instituten. I ett längre
perspektiv kan det finnas anledning att ompröva det
statliga ägandet. Det kan dock vara motiverat att
staten har ett ägande även efter år 2005, eftersom
detta i olika sammanhang, t.ex. internationella, kan
uppfattas som positivt för institutens verksamhet.
Det statliga ägandet i industriforskningsinstituten
bör därför anpassas till förutsättningarna för
respektive institut.
Beträffande IRECO:s fortsatta verksamhet och
finansiering sägs att IRECO:s uppgifter bör vara att
företräda staten som delägare i
industriforskningsinstituten och att verka för en
omstrukturering av instituten till en sammanhållen
struktur med färre och större institut. IRECO:s
uppgift är för närvarande att förvalta statens
ägarandelar i bolagiserade
industriforskningsinstitut, att finansiera
kompetensuppbyggnad vid instituten samt att driva på
bolagiseringsprocessen och medverka till
strukturförändringar. Den förstnämnda uppgiften
beräknas, som tidigare nämnts, vara slutförd vid
utgången av år 2001. Som tidigare redovisats har
staten och KK-stiftelsen i en överenskommelse enats
om förutsättningarna för samarbetet i IRECO och ett
stärkt stöd till instituten för ytterligare en
treårsperiod, 2003-2005. Detta innebär bl.a. att
IRECO ges i uppdrag att, tillsammans med övriga
delägare, verka för en fortsatt omstrukturering av
instituten. I samband med omstruktureringsarbetet
bör IRECO även överväga att inordna i
institutsstrukturen andra institut med statligt
ägande eller huvudmannaskap, t.ex. Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB, Institutet för
mikroelektronik i Göteborg AB (IMEGO AB), IVL
Svenska miljöinstitutet AB, Institutet för
jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Skogforsk.
Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor per år,
sammanlagt 30 miljoner kronor, bör avsättas för
detta arbete under åren 2003-2005 inom utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning.
Teknikbrostiftelserna
Regeringen avser att i god tid före år 2007
utvärdera effekterna av teknikbrostiftelsernas
verksamheter för att därigenom få underlag för
ställningstagande till om - och i så fall hur och i
vilken form - verksamheten skall bedrivas efter år
2007.
Riksrevisionsverket (RRV) har i rapporten Från
forskning till tillväxt - statligt stöd till
samverkan mellan högskola och näringsliv (RRV
N2001/4928/ITFoU) berört teknikbrostiftelserna och
deras verksamhet. RRV gör därvid bedömningen att
samtliga teknikbrostiftelser bedriver verksamheter
som ligger inom ramen för det mandat som gavs i den
aktuella stiftelseförordningen. RRV föreslår att
regeringen klargör för teknikbrostiftelserna hur
förutsättningarna för avvecklingen av verksamheten
kommer att se ut och att detta klargörande sker
senast år 2003.
Regeringen anser att teknikbrostiftelserna är
viktiga aktörer i innovationssystemet. De
underlättar ett ökat kunskapsutbyte mellan
näringslivet och forskare vid universitet och
högskolor. Stiftelserna medverkar även till att
resultat av forskning kan exploateras. Regeringen
gör, i likhet med RRV, bedömningen att samtliga
teknikbrostiftelser bedriver verksamheter som ligger
inom ramen för givna mandat. Bakgrunden till att
regeringen vid bildandet av teknikbrostiftelserna
fastställde ett slutdatum för stiftelsernas
verksamhet var önskemålet att efter viss tid kunna
utvärdera dessa för att kunna göra en bedömning om
verksamheternas fortsättning. Regeringen avser, som
nämnts, att i god tid före år 2007 göra en sådan
utvärdering och bedöma om - och i så fall hur -
verksamheten skall bedrivas därefter.
Motionerna
I motion 2001/02:N8 (s) föreslås att riksdagen skall
begära att regeringen gör en behovsanalys avseende
medelsbehovet för industriforskningsinstituten, så
att resurserna överensstämmer med uppställda mål.
Vidare föreslås att riksdagen skall begära att
regeringen kartlägger behovet av samverkan och
finansiering för att industriforskningsinstituten
skall kunna delta fullt ut i EU:s forskningsprogram,
särskilt det kommande 6:e ramprogrammet som skall
starta år 2003 och pågå i fem år. När det gäller
resurserna för industriforskningsinstituten tycks
det motionärerna som om de resurser som VINNOVA och
IRECO får för ändamålet är för små. Sverige har
varit ganska framgångsrikt när det gäller att nyttja
EU:s olika forskningsprogram, t.ex. ramprogrammen,
anför motionärerna. Ett problem har dock varit att
få nationell finansiering som krävs vid sidan om det
stöd som EU lämnar. Dessutom är de svenska
industriforskningsinstituten små i ett europeiskt
perspektiv, vilket gör det svårare för dem att
delta, anför motionärerna. Det sjätte ramprogrammet
kan beräknas disponera väsentligt större resurser än
tidigare, inemot 170 miljarder kronor, samtidigt som
forskningsprojekten kommer att bli väsentligt
större, säger motionärerna. De anser att regeringen
därför måste uppmärksamma behovet av kraftsamling i
det svenska innovationssystemet mellan institut,
högskolor och näringslivet och att det för detta kan
behövas särskilda medel som täcker extrakostnader
vid offertgivning, liksom medel för nationell
finansiering av EU-projekten. Hur detta skall ske
bör regeringen kartlägga, och vid behov bör
regeringen återkomma till riksdagen, anför
motionärerna.
I de två nära likalydande motionerna 2001/02:N321
(m) och 2001/02:N7 (m) begärs tillkännagivanden i
följande fem avseenden: om betydelsen av ett bättre
svenskt forskningsklimat; om vikten av
internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster
med svenskt deltagande; om vikten av att en
kraftfull och långsiktig strategi utformas för
industriforskningsinstituten; om svenska aktörers
möjligheter till deltagande i EU-program; om att den
industrirelevanta forskningen måste garanteras en
långsiktig statlig grundfinansiering. Sverige
behöver internationellt konkurrenskraftiga
kunskapskluster och regioner som arbetar med att
bygga kluster av kunskap, kunnande och kapital i
syfte att skapa verksamhet av högsta internationella
klass, säger motionärerna. För att tillförsäkra det
svenska näringslivet en god konkurrenskraft i en
global miljö krävs det att den industrirelevanta
forskningen kan bedrivas långsiktigt och i
tillräcklig omfattning, anför motionärerna. De anser
att den industrirelevanta forskningen därför måste
garanteras en långsiktig statlig grundfinansiering.
Statens uppgift inom forskning och utveckling är att
komplettera andra forskningsfinansiärer, vilket
innebär att tyngdpunkten bör läggas på
grundforskningen samt på forskarutbildningen, anser
motionärerna. Staten bör därvid regelbundet göra
följande avvägningar: mellan direkta forsknings- och
forskarutbildningsanslag till universitet och
högskolor och de medel som fördelas av
forskningsfinansieringsorganen; mellan olika
forskningsområden; mellan koncentration, profilering
och decentralisering av forskningsresurserna.
Staten kan också spela en aktiv roll inom områden
där Sverige har förutsättningar att nå speciella
framgångar, anför motionärerna vidare och anser att
riksdag och regering bör avhålla sig från
detaljstyrning av forskningsanslagen. Det är viktigt
att en kraftfull och långsiktig strategi utformas
för industriforskningsinstituten, menar
motionärerna. De framhåller att den av regeringen
aviserade omprövningen av det statliga ägandet av
industriforskningsinstituten efter år 2005 inte får
försvåra möjligheterna till långsiktighet för någon
av de berörda parterna. Likaså är det av största
vikt att inte konkurrenssituationen snedvrids på
grund av obalanser mellan företag, institut eller
länder. De offentliga medlen till industrirelevant
forskning har under senare tid minskat, och akut
brist på medel till bl.a.
industriforskningsinstituten har medfört att
pågående forsknings- och utvecklingsprojekt vid
högskolor och industriforskningsinstitut har
avbrutits och utvecklingsprogram för stöd till små
företag har minskats, säger motionärerna. De anser
att omorganisationen av myndighetsstrukturen
genomfördes på ett ogenomtänkt sätt och utan
ordentligt underlag. Genom att Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) ända fram till
organisationsförändringen fortsatte att engagera sig
i olika program med lång löptid, ärvde VINNOVA en
delvis intecknad budget, vilket drabbade
industriforskningsinstituten, säger motionärerna.
Det råder ett utbrett missnöje gällande
möjligheterna för svenska aktörer att hitta ingångar
till deltagande i olika EU-program, hävdar
motionärerna avslutningsvis. De anser att
propositionen inte anvisar någon lösning av denna
fråga och att stödet för medverkan i EU:s
forskningsprogram är otillräckligt. Detta anses
särskilt vara ett problem för svenska små och
medelstora företag, vars konkurrenskraft försämras
av att de inte kan delta på liknande villkor som
andra europeiska företag. Motionärerna kräver att
regeringen omgående skall presentera en strategi för
att öka möjligheterna för svenska småföretag att
kunna medverka i EU:s forskningsprogram.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om den
huvudsakliga inriktningen för statens medverkan till
omstrukturering av industriforskningsinstituten,
anförs det i motion 2001/02:N9 (kd). I motionen
begärs också tillkännagivanden i följande 11
avseenden: om den huvudsakliga inriktningen för
statens medverkan till omstrukturering av
industriforskningsinstituten; om uppifrån-och-ner-
perspektiv; om att prioritera för hög kvalitet och
relevans; om att prioritera teknikområden där
framtidsutsikterna är lovande; om att premiera och
underlätta för kommersialisering av FoU; om att
underlätta kunskapsöverföring och personrörlighet;
om att främja internationellt FoU-samarbete; om att
organisera industriforskningsinstituten; om
industriforskningsinstitutens uppgifter; om
finansiering; om teknikbrostiftelserna.
Kristdemokraterna anser att
industriforskningsinstituten har en avgörande roll
för utvecklingen av näringslivet, särskilt de små
och medelstora företagen i traditionella branscher.
Det är viktigt att industriforskningsinstituten ges
en tryggad och någorlunda likvärdig finansiering,
poängterar motionärerna. De anser att
industriforskningsinstituten och industrin måste ges
möjlighet att delta i EU-projekt och att statlig
finansiering måste tillhandahållas. Beträffande det
som sägs i propositionen om att IRECO bör överväga
att inordna andra institut med statligt ägande och
huvudmannaskap i institutsstrukturen vill
motionärerna anlägga ett underifrånperspektiv och
anser att endast om det innebär fördelar för
näringslivet att inlemma fler institut i den nya
strukturen bör detta göras. Den av regeringen
förordade principen för att mäta relevansen hos den
behovsmotiverade forskningen, nämligen näringslivets
vilja till medfinansiering, kan enligt motionärerna
verka hämmande på små forskningsprojekt och små
företags möjligheter att delta i projekten.
Motionärerna menar vidare att det finns ett stort
behov av att utforma regler för kommersialisering av
FoU-projekt för att undanröja juridiska och
ekonomiska oklarheter beträffande bl.a.
upphovsmannarätt och rätt till patent, ersättningar
och royalties. Staten har en viktig roll i att skapa
förutsättningar för deltagande i EU:s FoU-program,
anför motionärerna. De anser att IRECO och VINNOVA
bör ges i uppdrag att verka för ett aktivt svenskt
deltagande i EU:s sjätte ramprogram.
Teknikbrostiftelserna fyller en mycket viktig
funktion som en länk mellan näringslivet och
forskningen inom högskolor och universitet, säger
motionärerna avslutningsvis och anser att det inte
får dröja för länge innan en utvärdering görs.
Det är avgörande för svenskt näringslivs
konkurrenskraft att tillräckliga resurser satsas på
forskning och utveckling, anförs det i partimotion
2001/02: N370 (kd). Grundförutsättningen är därvid
ett bra allmänt företagsklimat, men det är dessutom
nödvändigt att staten bistår de små företagen för
att de skall kunna ta del i FoU-arbete, främst genom
att skatteregler och lagstiftning utformas så att de
små företagens forsknings- och produktionsutveckling
underlättas i kombination med att de får möjligheter
att söka särskilda forskningsbidrag, säger
motionärerna. Innovationer tas inte tillräckligt väl
om hand i Sverige, medan staten i flera
konkurrentländer aktivt stöder utvecklingen av nya
idéer, anför motionärerna vidare. Patent som skulle
kunna tas till vara av den svenska industrin
exporteras till andra länder. Motionärerna föreslår
att möjligheter för anställda att utveckla egna
idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent
skall utredas, varvid avtal om delad vinst skulle
kunna vara en form för samverkan. De förordar också
att royalty på patenterade uppfinningar skall vara
skattefri i två år. Vidare föreslås en ökad satsning
på innovativ teknikupphandling till små företag och
uppfinnare. Nya rön inom FoU bör göras mer
lättillgängliga för småföretagen, säger
motionärerna. De anser slutligen att immateriella
rättigheter bör ges ett bättre skydd; lagstiftningen
på detta område bör stärkas.
Också i motion 2001/02:N267 (fp) framhålls
kunskapens roll som motor i den ekonomiska
utvecklingen. Det är nya idéer, kreativt
entreprenörskap och innovationer som skapar
förutsättningar för tillväxt och välstånd, anför
motionärerna. En kvalitativt högtstående forskning
är därvid central. Det gäller på lång sikt den fria
grundforskningen vid universitet och högskolor och
på kort sikt den tillämpade, behovsstyrda och mer
industrinära forskning som ofta bedrivs utanför
universitetssfären. Industriforskningsinstitutens
verksamhet bör med kraft understödjas, och
kontakterna mellan forskningsinstitut och de
institutioner där forskningsresultaten skall
omsättas i praktiken måste förbättras, säger
motionärerna. De anser att det måste skapas
mötesplatser där forskare, entreprenörer och
beslutsfattare kan träffas.
Utskottets ställningstagande
Den ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen
beror till stor del på tillgången till kunskap och
förmågan att tillämpa den. Forskning och utveckling
utgör en stark drivkraft för tillväxt. Utskottet
vill understryka att tillväxten skall vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Eftersom
ny kunskap är grunden för en god och hållbar
samhällsutveckling och en av våra främsta
konkurrensfördelar, måste strävan vara att
upprätthålla och förstärka Sveriges ställning som
ledande kunskaps- och forskningsnation.
Regeringen redovisar i propositionen de principer
som bör vara vägledande för behovsmotiverad
forskning som stöder det nationella
innovationssystemet. Därvid framhålls vissa faktorer
som särskilt viktiga: kvalitet, relevans, områden
med goda framtidsutsikter, samfinansiering, åtgärder
för att underlätta kommersialisering av
forskningsresultat, behov hos små och medelstora
företag, personrörlighet, främjande av
miljöanpassning av produkter och processer samt
internationellt samarbete. Utskottet delar
regeringens bedömningar i dessa avseenden.
Sverige intar redan en framskjuten position när
det gäller innovationsförmåga och tekniska framsteg.
Det kommer till uttryck i det s.k. innovationsindex
som EG-kommissionen nyligen presenterat och som
ingår som en del av den s.k. Lissabonprocessen, vars
mål är att göra EU till världens mest
konkurrenskraftiga och innovativa ekonomi till år
2010. Sverige tillhör de tre främsta EU-länderna i
fråga om 13 av totalt 17 indikatorer och ligger
högst på fem områden, nämligen beträffande
företagens forskningsinsatser som andel av BNP,
antalet anställda i högteknologiföretag, IT:s andel
av BNP, deltagande i livslångt lärande samt
utvecklingskostnaders andel av den totala
försäljningen. Svenska statens satsning på
forskning, mätt som andel av BNP, är näst störst
inom EU. Sveriges främsta svaghet är, enligt
kommissionen, att nya svenska högteknologiföretag
får relativt litet nytt riskkapital via börsen.
Enligt en annan undersökning, sammanställd av
Financial Times på basis av OECD-statistik, ligger
Sverige på andra plats när det gäller
förutsättningar att lyckas inom högteknologisk
industri. OECD har sedan mitten av 1990-talet rankat
hur världens 30 mest utvecklade länder ligger till i
utvecklingen av högteknologi och branscher präglade
av ett stort inslag av kunskap. Sverige är bl.a. det
land som satsat mest resurser på informations- och
kommunikationsteknik, och Sverige ligger också högst
på listan över de länder som är mest aktiva med att
söka patent.
Genom inrättandet av VINNOVA den 1 januari 2001
skapades en kraftfull aktör när det gäller
finansiering av den behovsmotiverade forskningen.
VINNOVA:s uppgift är att initiera och finansiera
behovsmotiverad FoU till stöd för
innovationssystemet och en hållbar utveckling och
tillväxt.
Regeringens nu aktuella förslag om omstrukturering
av industriforskningsinstituten ser utskottet som
ytterligare ett steg i riktning mot att skapa
kraftfulla aktörer när det gäller finansiering av
behovsmotiverad forskning. Utskottet ställer sig
därmed bakom regeringens förslag om en fortsatt
omstrukturering av instituten med målet att skapa en
stark sammanhållen struktur med färre och större
institut som är internationellt konkurrenskraftiga
och som har en stark förankring hos näringslivet.
När det gäller de här aktuella kommitté- och
partimotionerna (m; kd; fp), i vilka tas upp
principerna för den framtida behovsmotiverade
forskningen mer generellt och den framtida strategin
för industriforskningsinstituten, upplever utskottet
att det i sak föreligger en betydande samsyn mellan
motionärernas åsikter och utskottets. Motionärerna
framhåller vikten av långsiktighet och kraftfullhet
i statens insatser för den behovsmotiverade
forskningen. Detta överensstämmer väl med utskottets
- och regeringens - ståndpunkter i frågan. Utskottet
ser motionerna till stor del som ett utslag av
behovet att göra partipolitik av ett område där det
egentligen inte finns så stora åsiktsskillnader. Det
kan också noteras att i den sanering av
statsfinanserna som genomfördes under mitten av
1990-talet blev den behovsmotiverade forskningen,
liksom andra områden, föremål för besparingar.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det
nu sker satsningar på den behovsmotiverade
forskningen.
I flera av de här aktuella motionerna tas också
upp frågan om finansiering av deltagande i EU:s
forskningsprogram. I propositionen sägs, som nämnts,
att staten har en betydelsefull roll i att främja
deltagande i EU:s ramprogram för forskning och
utveckling och andra EU-program som ger stöd till
FoU-samarbete. Under avsnittet om VINNOVA i
propositionen (se vidare i det följande) sägs att
verket skall arbeta med särskilda insatser riktade
till små och medelstora företag och deltagande i
projekt inom EU:s ramprogram för forskning och
utveckling. Det är angeläget att handläggningen av
medel för stöd av projekt inom EU:s ramprogram för
FoU är så effektiv att ett högt deltagande
möjliggörs, framhålls det i propositionen. Utskottet
delar regeringens bedömning av vikten att svenska
företags möjligheter att delta i EU:s FoU-program
främjas, framför allt i fråga om små och medelstora
företag.
När det gäller teknikbrostiftelserna, som berörs i
en av motionerna, noterar utskottet att regeringen i
propositionen redovisar sin avsikt att i god tid
före år 2007 utvärdera effekterna av stiftelsernas
verksamheter för att därigenom få underlag för
ställningstagande om - och i så fall hur och i
vilken form - verksamheten skall bedrivas efter
detta år. Utskottet ser ingen anledning att
föregripa resultaten av denna utvärdering och nu
göra någon värdering av teknikbrostiftelsernas
verksamhet eller deras framtid.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i berörd del och avstyrker samtliga
här aktuella motioner i motsvarande delar.
VINNOVA och prioriterade områden
Utskottets förslag i korthet
Regeringen redovisar i propositionen sin
bedömning att områdena bioteknik,
informationsteknik och elektronik samt
materialteknik, kompletterat med
kunskapsfrämjande projekt som berör svensk
basindustri bör prioriteras. Utskottet har
inget att invända mot denna bedömning men
framhåller beträffande det sistnämnda området
vikten av FoU-insatser i den svenska
skogsindustrin. Riksdagen bör avslå
motionsyrkanden om satsningar på specifika
områden.
Propositionen
Verket för innovationssystem (VINNOVA)
VINNOVA:s uppgift är att initiera och finansiera
behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för
innovationssystemet och en hållbar utveckling och
tillväxt. För att genomföra detta bör VINNOVA enligt
regeringen stimulera starka innovationssystem på
följande sätt:
- initiera forskning och analyser kring
innovationssystem,
- inom utvalda områden i samverkan med
näringslivet stödja uppbyggnad av kvalificerade
miljöer för forskning och utveckling vid universitet
och högskolor, t.ex. kompetenscentrum,
- ytterligare förstärka kunskapsutbyte mellan
universitet och högskolor, forskningsinstitut och
näringsliv, t.ex. genom rörlighetsfrämjande
insatser,
- i samverkan med näringspolitiskt viktiga organ
bygga upp regionalt konkurrenskraftiga och dynamiska
nätverk, bl.a. genom stöd till klusterbildningar,
- bidra till att stärka
industriforskningsinstitutens roll i
innovationssyste-met,
- fördela långsiktigt stöd för kompetensutveckling
till industriforskningsinstituten, vilket under åren
2003-2005 aktivt bör främja omstruktureringsarbetet
av instituten efter samråd med IRECO och därmed
bidra till en förnyelse av institutssektorn och till
utvecklingen av nya kompetensområden.
VINNOVA har en central roll i innovationssystemet,
sägs det i propositionen. Genomförda utvärderingar
av hittills gjorda satsningar på kompetenscentrum
har visat på stora positiva effekter när det gäller
FoU-samverkan och kunskapsöverföring. Det är
angeläget att VINNOVA fortsätter att satsa på
kraftfulla kompetenscentrum, anser regeringen.
VINNOVA bör vidare, tillsammans med andra närings-
och innovationspolitiska aktörer, samordna insatser
med syfte att stärka konkurrenskraftiga och
dynamiska regionala miljöer. Andra aktörer och
processer som bidrar till att utveckla
innovationssystemet är partnerskapen inom de
regionala tillväxtavtalen, dvs. bl.a. länsstyrelser,
högskolor och universitet samt näringslivet. Även
olika EU-program är viktiga i detta sammanhang. Det
är vidare viktigt att former för att öka rörligheten
mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut
och näringsliv utnyttjas i större utsträckning,
genom t.ex. adjungerade professorer och industri-
doktorander, sägs det i propositionen. Detta är
särskilt betydelsefullt för
industriforskningsinstituten. Det är därför
angeläget att VINNOVA stimulerar personrörlighet
mellan olika FoU-miljöer. VINNOVA bör också
stimulera FoU-samverkan mellan företag, universitet
och högskolor och industriforskningsinstitut. Inom
ramen för sådana satsningar ryms bl.a. särskilda
insatser riktade till små och medelstora företag och
deltagande i projekt inom EU:s ramprogram för
forskning och utveckling, säger regeringen. Det är
angeläget att handläggningen av medel för stöd av
projekt inom EU:s ramprogram för FoU är så effektiv
att ett högt deltagande möjliggörs.
Regeringen anser att VINNOVA:s uppdrag rörande
industriforskningsinstituten behöver förtydligas.
Uppdraget bör vara dels att se till att en för
institutssektorn permanent resurs för långsiktig
kompetensutveckling fördelas, dels att ett aktivt
stöd ges till instituten så att dessa kan öka sin
konkurrenskraft inom verkets insatsområden.
VINNOVA:s fördelning av medel ur den långsiktiga
resursen bör nyttjas så att institutssektorn
utvecklas och struktureras på ett internationellt
och nationellt konkurrenskraftigt sätt. För att
åstadkomma en samordning med IRECO:s
omstruktureringsarbete bör medlen fördelas efter
samråd med IRECO. Som en planeringsförutsättning
gäller, som tidigare nämnts, att VINNOVA:s anslag
förstärks med 70 miljoner kronor från år 2003.
VINNOVA:s huvudsakliga arbete med medelsfördelning
under år 2001 har bestått i att genomföra beslut
fattade av de tidigare myndigheterna Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK),
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Rådet
för arbetslivsforskning (RALF). Det innebär att
utrymmet för nysatsningar har varit mycket
begränsat. VINNOVA finansierar
industriforskningsinstitut med ca 250 miljoner
kronor under år 2001. Enligt regeringens bedömning
bör omfattningen av VINNOVA:s stöd till
institutssektorns verksamhet vara ungefär oförändrad
under år 2002.
Av de medel som tilldelas VINNOVA från år 2003 bör
100 miljoner kronor vara en resurs av långsiktig
karaktär för kompetensutveckling inom
institutssektorn, anser regeringen. Därutöver kan
instituten konkurrera om medel inom VINNOVA:s FoU-
program. Omfattningen av VINNOVA:s stöd till
institutssektorn blir därmed beroende av hur
framgångsrikt instituten kan hävda sig i dessa FoU-
program. Den statliga FoU-finansieringen av insti-
tutssektorn kommer huvudsakligen att ske via
VINNOVA. Statens roll som ägare av
industriforskningsinstitut utövas som nämnts via
IRECO. Regeringen anser att det är viktigt med ett
nära samarbete mellan VINNOVA och IRECO.
Prioriterade områden
Regeringen framhöll i den senaste
forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3)
ett antal forskningsområden som särskilt
betydelsefulla. I propositionen redovisades
sammanlagt 275 miljoner kronor i höjda anslag inom
områdena bioteknik, informationsteknik och
materialteknik för åren 2001-2003. Däri ingår
ökningarna till VINNOVA för år 2003 med 40 miljoner
kronor att fördelas med 20 miljoner kronor på
vardera områdena bioteknik och informationsteknik.
Bioteknikområdet är, enligt regeringens bedömning,
av central betydelse för framtida innovationer och
kan utnyttjas i en mängd olika sektorer. Biotekniska
tillämpningar har en stor potential för förnyelse
och tillväxt inom olika områden, såsom hälsovård,
läkemedelsindustri, livsmedelsindustri och
skogsindustri samt inom miljöområdet.
Bioteknikområdet bör därför prioriteras vid
omstrukturering av industriforskningsinstituten.
VINNOVA bör stödja deltagande i internationella
samarbeten, särskilt inom europeiska FoU-samarbeten.
Sverige har, i förhållande till andra europeiska
länder, många små och nyetablerade kunskapsföretag
inom bioteknikområdet, konstaterar regeringen.
Baserat på Sveriges vetenskapliga position och den
befintliga industriella strukturen har Sverige en
stor potential att öka sina marknadsandelar inom
bioteknikområdet. Efter riksdagens beslut på
grundval av den tidigare nämnda forskningspolitiska
propositionen satsas sammanlagt 120 miljoner
kronor under åren 2001-2003 i höjda anslag på
grundforskning, tillämpad forskning och
forskarutbildning inom det biotekniska området.
Statens insatser bör underlätta nyttiggörandet av
den snabbt växande biologiska kunskapsbasen för
såväl nya företag som företag i traditionella bas-
näringar genom att undanröja hinder i det
biotekniska innovationssystemet och initiera
åtgärder som stimulerar etablering, tillväxt och
utveckling. Därigenom bör Sverige, i ett
internationellt perspektiv, vara ett intressant
alternativ för etablering av FoU och tillverkning
samt bli ett av de ledande länderna avseende
nyetablerade kunskapsintensiva bioteknikbaserade
företag och tillämpning av biotekniska metoder i
traditionella branscher, anför regeringen.
Beträffande området informationsteknik och
elektronik är regeringens bedömning att VINNOVA:s
insatser bör inriktas på att understödja Sveriges
internationella tätposition inom både IT- och
telekommunikationsutveckling och IT-tillämpningar.
Myndigheten bör, i samverkan med andra aktörer,
under år 2002 utarbeta en strategi för FoU inom
området IT-användning och IT-tillämpning för att
stärka svenskt näringsliv. Satsningar inom
elektronikområdet, särskilt mikroelektronik, bör ges
prioritet vid omstruktureringen av
industriforskningsinstituten. Den snabba
utvecklingen inom IT-sektorn kräver att insatserna
sker i ett nära samarbete mellan näringslivet, den
statliga forskningen och användarna. VINNOVA bör
stödja deltagande i internationella samarbeten,
särskilt inom europeiska FoU-samarbeten, sägs det.
Informationsteknik är ett betydelsefullt
tillväxtområde för Sveriges ekonomi, konstaterar
regeringen. Sammanlagt 120 miljoner kronor satsas i
höjda anslag på grundforskning, tillämpad forskning
och forskarutbildning inom området under åren
2001-2003. Den fortsatta konkurrenskraften för
näringslivet i Sverige, liksom tillväxten i landet,
kommer bl.a. att bero på förmågan att utveckla
effektiva IT-system och tillämpningar för dessa.
VINNOVA:s satsningar på området bör också ges en
sådan inriktning att den kan understödja regeringens
politik inom IT-området som syftar till att skapa
ett informationssamhälle för alla. För att stärka
konkurrensförmågan hos svenskt näringsliv bör
VINNOVA, i samverkan med näringsliv och andra
aktörer, under år 2002 utveckla en nationell FoU-
strategi för IT-användning och IT-tillämpningar. I
den senaste s.k. IT-propositionen (prop.
1999/2000:86) uttalade regeringen att det finns ett
behov av en ny nationell strategi inom
mikroelektronik, elektronik och närliggande IT-
områden och att en sådan strategi bör genomföras
genom kraftsamling i ett antal nya s.k. kluster. Ett
första steg för genomförande togs i den nämnda
propositionen genom initieringen år 2000 av ett
kluster inom området systemkonstruktion på kisel.
Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att i
samverkan med andra parter verka för att utveckla
ett program inom mikroelektronikområdet, baserat på
en revidering av det nämnda förslaget till strategi.
Elektronikområdet, särskilt mikroelektronik, bör
prioriteras vid omstrukturering av
industriforskningsinstituten, anser regeringen.
Materialteknik är, enligt regeringens bedömning,
ett område med stor framtida potential för svensk
industri. Det bör därför uppmärksammas vid
omstrukturering av industriforskningsinstituten.
VINNOVA bör arbeta för att små och medelstora
företag ökar användningen av nya material i sina
produkter. Materialframställning har länge varit en
svensk styrkefaktor, säger regeringen.
Produktutveckling inom stål- och metallindustri har
gjort svenska företag världsledande på dessa
områden. För att behålla konkurrensfördelar är det
dock viktigt med såväl vidareutveckling, t.ex. inom
områden där befintliga råvaror kan utnyttjas, som
introduktion av helt nya material. Stora företag har
vanligen en tradition av kontakter med universitet,
högskolor och forskningsinstitut för att förbättra
sin kunskapsförsörjning. Många små och medelstora
företag är i motsatt situation och kan lätt bli
utkonkurrerade. De behöver incitament och hjälp att
tillgodogöra sig kunskap, säger regeringen. VINNOVA
bör bidra till att små och medelstora företag
lättare kan börja använda nya material och ny
kunskap i sin verksamhet. Ett viktigt inslag i detta
arbete är nätverksbyggande med universitet,
högskolor, industriforskningsinstitut och även
större företag. Materialteknik bör också
uppmärksammas vid omstruktureringen av
industriforskningsinstituten.
Under rubriken Andra prioriteringar säger
regeringen att FoU-insatser även bör inriktas på den
tillverkande industrin samt verksamheter som baseras
på svenska råvaror i syfte att stödja användningar
av ny teknik och nya tillämpningar inom dessa.
Därvid är det angeläget att övergripande effekter på
miljön särskilt beaktas. Det är, enligt regeringen,
angeläget att satsningar på de prioriterade områdena
bioteknik, informationsteknik och materialteknik
kompletteras med kunskapsfrämjande projekt som berör
svensk basindustri. Basnäringarna är av vital
ekonomisk betydelse för Sverige. VINNOVA:s insatser
bör även medverka till utveckling och förnyelse inom
dessa näringar.
Motionerna
Riksdagen bör instämma i regeringens prioritering av
basindustrin och samtidigt understryka vikten av att
FoU-program utarbetas för stålindustrin, anförs det
i motion 2001/02:N8 (s). Riksdagen bör också göra
ett tillkännagivande om att de regionala
tillväxtavtalen bör användas för att stödja FoU-
program, bl.a. inom stålsektorn, och att VINNOVA bör
vara garanten för kvalitetskontrollen, sägs det i
motionen. Skall svensk stålindustri bibehålla sin
ledande plats i världen avseende olika
spetsprodukter, måste forskningssatsningarna
fortsätta, anför motionärerna. Stålbranschens FoU-
program finansieras till mer än 90 % av berörda
företag, och den största externa bidragskällan är EU
och Kol- och stålunionen. Det är dock viktigt att
staten, via VINNOVA och IRECO, bidrar med en del av
resurserna, säger motionärerna. De utgår från att
VINNOVA utformar ett forskningsprogram för
stålindustrin, bl.a. med utgångspunkt från det
program som Jernkontoret tillsammans med
industriforskningsinstituten Institutet för
Metallforskning (IM) och Stiftelsen för Metallurgisk
Forskning (MEFOS) har föreslagit. Här ingår
forskning om att göra stålproduktionen energisnålare
och med mindre avfall samt slutna processer som
begränsar miljöfarligt utsläpp, liksom program för
att utveckla nya processer på det metallurgiska
området. Om tillgängliga resurser inte skulle räcka,
utgår motionärerna från att regeringen återkommer
till riksdagen. Det regionala tillväxtavtal som
utarbetats för Dalarnas län har, enligt
Näringsdepartementets utvärdering (Ds 2001:15),
varit en god stödfunktion i frågor som gäller
långsiktig kompetensutveckling, säger motionärerna
vidare och förordar att detta skall förstärkas i det
nya avtal som planeras gälla från år 2004.
Motionärerna föreslår att en viss del av de
regionala tillväxtmedel som finns till förfogande i
Dalarna och kringliggande län skall utnyttjas för
att stödja de forskningsprogram som stålindustrin
har tagit fram.
Det nyssnämnda FoU-programmet för stålindustrin är
också föremål för yrkanden i motion 2001/02:N347
(s). Där begärs tillkännagivanden av riksdagen i
följande fyra avseenden: om basindustrins behov av
tillämpad forskning, om riktade FoU-medel så att
Sverige bibehåller sin position som en av världens
ledande stålnationer, om vikten av att svenskt
deltagande i EU:s forskningsprogram underlättas samt
om vikten av att de regionala tillväxtavtalen
utnyttjas för FoU-projekt, bl.a. på stålområdet.
Motionärerna framhåller att stålindustrin är av stor
betydelse för Norrland, och inte minst för
Norrbotten. Industriforskningsinstitutet MEFOS,
beläget i Luleå, är ett nordiskt centrum för
metallurgisk industri med fokusering på tillämpad
forskning och utveckling inom områdena
processmetallurgi, värmning och bearbetningsteknik,
energi och miljöteknik för i första hand stål- och
metallindustrin, säger motionärerna. De uppmanar
regeringen att genom VINNOVA utvärdera och
förverkliga de forskningsprojekt på stålområdet som
håller god kvalitet och hög relevans. MEFOS är redan
för närvarande starkt engagerat i olika EU-projekt,
konstaterar motionärerna och anser att möjligheterna
för detta framöver bör vara ännu större, inte minst
i samverkan med Luleå tekniska universitet och den
svenska stålindustrin. Problemet är dock att
framtida program i 6:e ramprogrammet blir betydligt
större än för närvarande, säger motionärerna. Dessa
framtida stora program måste kunna hanteras snabbt
och med automatik av svenska myndigheter, menar
motionärerna. De uppger att det aktuella regionala
tillväxtavtalet är väl förankrat i Norrbotten och
har stort stöd av alla parter. I framtiden bör
stålforskningen kunna få stöd genom de regionala
tillväxtmedlen, vilket bör beaktas när program för
stålsektorn planeras av VINNOVA, anför motionärerna
avslutningsvis.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet
av strategisk och tillämpad forskning inom
transport- och kommunikationsforskning, anförs det i
motion 2001/02:N6 (s). I VINNOVA införlivades vid
myndighetens bildande bl.a.
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), som
tidigare hade till uppgift att svara för
forskningsinsatserna vad gäller transport- och
kommunikationssektorn, konstaterar motionärerna. De
områden KFB prioriterade var framför allt strategisk
forskning som inbegriper långsiktig hållbarhet,
kommunikationernas roll och betydelse i samhället,
processer och modeller för planering, styrning och
uppföljning, tillämpad transportforskning inbegripet
miljöanpassade transporter och drivmedel, kollektiv
persontrafik och offentligt betalda resor, säkerhet
i transporterna, logistik och samverkande
godstransportlösningar, transportinformatik samt
infrastrukturens drift och underhåll, m.m.
Motionärerna anser att transport- och
kommunikationsforskning även i framtiden är av stor
strategisk betydelse och att forskning inom
transportsektorn måste ges en hög prioritet inom
VINNOVA. Den tekniska forskningen om trafiksäkerhet,
miljökonsekvenser av trafikinvesteringar,
informationsteknikens effekter i ett socialt och
geografiskt sammanhang, de handikappades
trafiksituation osv. är viktiga områden att forska
kring för att de transportpolitiska målen skall
uppfyllas, menar motionärerna. De anser vidare att
spridningen av forskningsrön måste få en ökad bredd.
Tillämpad forskning samt små- och storskaliga försök
behöver främjas genom att VINNOVA i samverkan med
trafikföretag och trafikhuvudmän ges stora
möjligheter att anordna praktiska projekt, anför
motionärerna.
I motion 2001/02:N5 (m) anförs att ett
industriforskningsinstitut inom bioteknikområdet bör
lokaliseras till Skåne. Här pågår, bl.a. inom ramen
för begreppet Medicon Valley som rankas på tredje
plats i Europa när det gäller forskning och
utveckling inom biomedicin, en stark utveckling av
forskning och företagsetableringar med bioteknisk
anknytning. I Öresundsregionen finns ungefär 60 % av
Skandinaviens läkemedels- och bioteknikindustri med
totalt ca 40 000 anställda, varav 4 000 är forskare,
säger motionärerna. Livsmedelssektorn i
Öresundsregionen är det mest omfattande
livsmedelsklustret i Europa och där finns också den
största koncentrationen av tillverkare av
högkvalitativa livsmedel i norra Europa. Sammantaget
uppfyller Skåne och Öresundsregionen väl de
kriterier som regeringen ställer upp för ett nytt
större sammanhållet industriforskningsinstitut inom
området bioteknik, anför motionärerna.
Karlstad bör ses som ett centrum för
behovsmotiverad forskning och utveckling inom
träfiberområdet, anförs det i motion 2001/02:N260
(m). Den globala marknaden för förpackningar och
förpackningsmaterial är god och anses öka, och
fiberbaserade förpackningar kommer i framtiden att
spela en stor roll, eftersom de baserar sig på
förnybar råvara och ofta är ekonomiskt
konkurrenskraftiga, anför motionärerna. Svensk och
nordisk industri har haft en avgörande roll i denna
utveckling. I Karlstad planeras ett projekt där
Karlstads universitet tillsammans med Metso
Technology och Skogsindustrins Tekniska
Forskningsinstitut (STFI) har för avsikt att
utveckla förpackningspapper i flerskikt under
kommersiella förutsättningar; en anläggning som blir
unik i sitt slag. Det är viktigt att det kunnande
och de basresurser som Sverige förfogar över när det
gäller träfiberforskning tas till vara, anför
motionärerna. Det vore värdefullt om det inom den
ram som VINNOVA disponerar inrättades ett särskilt
program för att utveckla träfiberteknologin i
Sverige, varvid Karlstad bör vara ett självklart
centrum, sägs det i motionen.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om
industriforskningens viktiga ställning, anförs det i
motion 2001/02:N241 (kd). Vidare bör riksdagen
begära hos regeringen att Glasforskningsinstitutet
(Glafo) återfår sin status som
industriforskningsinstitut och därmed kan erhålla
statligt grundanslag för forskning.
Industriforskningens ställning och möjligheter har
kraftigt försämrats de senaste åren, och tillkomsten
av VINNOVA innebar att samtliga
industriforskningsinstitut i ett sent skede fick
besked om att inga pengar fanns att få för kommande
budgetår, säger motionärerna. När det gäller Glafo
hänvisar motionärerna till att tillverkningen av
konstglas har stor betydelse för sysselsättningen i
sydöstra Sverige, och att den svenska
konstglasindustrin omsätter ca 1 miljard kronor per
år och sysselsätter ca 1 500 personer. Hela den
tillverkande svenska glasindustrin, dvs. konstglas,
förpackningsglas, planglas och fiberglas, omsätter
drygt 4 miljarder kronor per år och sysselsätter
drygt 3 000 personer. Glafo är ledande i Europa
beträffande FoU på glas som mineral och dess
användning på konstglassidan, säger motionärerna.
Glafo är det enda ställe i Norden där glasteknisk
FoU bedrivs gällande ugns- och smältteknik samt
kemiska och fysikaliska egenskaper hos glas i smält
och fast tillstånd, men Glafo saknar sedan år 1985
avtal med staten. En utredning gjord av NUTEK år
1997 visar att Glafo är väl värd att återfå sin
status som industriforskningsinstitut, anför
motionärerna.
Det behövs ett utvecklingsprogram för
mineralindustrin i Sverige, anförs det i motion
2001/02:N251 (kd). Sveriges geologiska undersökning
(SGU) genomförde under år 1998 för
Näringsdepartementets räkning en utredning av den
svenska industrin för produktion av industriella
mineral och bergarter, i vilken det påvisades behov
av utvecklingsarbete såväl inom geologi som inom
produktions- och processteknik samt produkt- och
marknadsutveckling, säger motionärerna. Utredningens
förslag omfattade utarbetande av ett FoU-program med
fokus på teknikutveckling och ökad marknadsföring,
det senare särskilt för små och medelstora företag.
SGU och den berörda branschföreningen presenterade
för Näringsdepartementet i november 2000 ett
omfattande programförslag benämnt MinBas
(mineral-ballast-sten). SGU har äskat medel för
genomförande av det nämnda utvecklingsprogrammet för
mineralindustrin. Regeringen har i propositionen
gjort bedömningen att FoU-insatser bör riktas mot
tillverkande industrier och verksamheter som baseras
på svenska råvaror. Mot denna bakgrund anser
motionärerna att det utvecklingsprogram för
mineralindustrin som presenterats av SGU och
industrin måste realiseras.
Forskningen kring trä och träanvändning bör
prioriteras, anförs det i motion 2001/02:MJ523 (kd),
varvid forskning som inriktas mot vertikal
integration bör prioriteras. En samverkan mellan
Rådet för samhällsbyggnad, areella näringar och
miljö och VINNOVA måste organiseras så att det
skapas harmonisering mellan grundläggande forskning
och tillämpade innovationer, säger motionären. Hon
hänvisar till att en ökad vidareförädling kan
innebära fler arbetstillfällen. För att få till
stånd en ökad förädling behövs såväl
kunskapsspridning som högkvalitativ forskning och
utveckling, påpekas det.
Frågan om ökad vidareförädling av skogsråvaran tas
också upp i motion 2001/02:MJ339 (c), där det
förordas att statens andel och engagemang i
forskningsinstitutet Trätek AB inte får minska.
Svensk skogsnäring möter allt hårdare konkurrens
från Öst- och Centraleuropa. Att öka
förädlingsgraden är dock inte bara viktigt för att
möta konkurrensen utan också mot bakgrund av
träråvarans miljömässiga fördelar gentemot andra
material, säger motionärerna. De menar att
marknadens aktörer har ett stort ansvar för detta,
samtidigt som det är ett samhällsintresse med hänsyn
till skogens stora betydelse för Sverige.
Skogsbranschen och staten har ett pågående samarbete
med forskning och utveckling kring en breddad
användning av träfiber som bas för olika produkter,
varvid tyngdpunkten har lagts på den trämekaniska
industrin. Motionärerna hänvisar till signaler om
att staten, som för närvarande äger 40 % av
Trätek, avser att kraftigt minska sitt engagemang.
Statens andel får enligt motionärernas mening inte
minska, då den aktuella forskningen har stor
betydelse för den fortsatta utvecklingen mot en ökad
vidareförädling av träråvaran.
I motion 2001/02:N358 (c) begärs ett
riksdagsuttalande om basfinansiering av ett
forskningsinstitut i Östergötland, Lövträinstitutet.
Skogen är Sveriges största nettoexportbransch,
konstaterar motionären. Branschen är numera utsatt
för konkurrens från andra delar av Europa i större
utsträckning än vad som tidigare varit fallet,
vilket ökar betydelsen av samarbete, utveckling och
forskning, anför motionären. Lövträinstitutet i
Östergötland startade som ett EU-projekt för
landsbygdsutveckling i 20 kommuner i Småland och
Östergötland. Målsättningarna med projektet var
bl.a. framtagning och spridning av
utbildningsmaterial, ökade internationella kontakter
och spridning av information om lövträ samt
utveckling av samarbete mellan
forskningsinstitutionerna. För närvarande bedrivs
arbetet i en ekonomisk förening med ett 75-tal
medlemmar från industri, organisationer och
offentliga aktörer. Trots medlemmarnas deltagande i
projektfinansiering finns ingen långsiktig
basfinansiering för verksamheten, vilket enligt
motionären är ett villkor för att institutet skall
utvecklas. Hon anser därför att det bör utredas hur
basfinansiering skall kunna ordnas för
utvecklingscentrum liknande Lövträinstitutet.
Livsmedelsindustrin är föremål för yrkande i
motion 2001/02:MJ341 (c), i vilken föreslås att
berörda myndigheter skall ges i uppdrag att styra
statens resurser för forskning och utveckling så att
dessa stöder livsmedelsindustrins fortsatta
utveckling i Skåne. Det är angeläget att den skånska
livsmedelsindustrin ges goda
produktionsförutsättningar och konkurrensvillkor,
anför motionären.
Vissa kompletterande uppgifter
I motionerna tas upp ett antal olika specifika
forsknings- och insatsområden. Det gäller bl.a.
bioteknikområdet, mineralindustrin, stålindustrin,
transport- och kommunikationssektorn samt
träområdet. Allmänt gäller att det är VINNOVA som,
inom ramen för generella riktlinjer och tilldelade
medel, har att göra avvägningar mellan insatser på
olika områden.
Beträffande bioteknik kan noteras att detta är ett
av de områden som i propositionen anges som ett
prioriterat område. Företag inom bioteknikområdet
anses av Näringsdepartementet snarare ha behov av
koppling till grundforskning på universitet än av
den typ av tillämpad forskning som bedrivs vid
industriforskningsinstitut. Institutet för Livsmedel
och Bioteknik (SIK) bedriver redan för närvarande
verksamhet i Skåne (Lund), vilket efterfrågas i ett
par motioner.
I fråga om mineralindustrin gäller att ett program
för hållbar tillväxt inom ett kluster omfattande de
mineralutvinnande branscherna har föreslagits av
regeringen i den regionalpolitiska propositionen
(prop. 2001/02:4). Regeringens bedömning är att ett
program för utveckling av industrimineral, ballast
och stenindustrierna inom stödområdena, t.ex.
Bergslagen och Norrlands inland, bör bedrivas under
perioden 2002-2004 och omfatta totalt 15 miljoner
kronor. Programmet bör inriktas på tillämpad
forskning och kompetensutveckling och samverka med
liknande utvecklingsprogram för gruvnäringen, t.ex.
Georangeprogrammet i Malå. Syftet med programmet
skall vara att skapa en hållbar tillväxt i ett
kluster för de mineralutvinnande branscherna.
Programmet bygger på förslag i SGU:s
branschutredning år 1998.
När det gäller stålindustrin bör nämnas att
materialteknik i propositionen anges som ett av de
prioriterade områdena. Industriforskningsinstitut
som bedriver verksamhet med inriktning på
stålindustrin är Institutet för Metallforskning
(IM), Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS)
och Korrosionsinstitutet. Företrädare för
Jernkontoret har inför utskottet redovisat det
förslag till FoU-program som Jernkontoret har tagit
fram tillsammans med IM och MEFOS.
Transport- och kommunikationssektorn är ett av de
politikområden som VINNOVA är verksamt inom. Det
prioriterade området IT har betydelse för
transportsektorn.
Beträffande träområdet kan noteras att i
propositionen anges att basindustrin ingår i det som
betecknas "Andra prioriteringar" i avsnittet om
prioriterade områden. Industriforskningsinstitut som
bedriver verksamhet med inriktning på träområdet är
Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI) -
där det för närvarande pågår diskussioner om
samgående med Packforsk, Skogforsk, Trätek och
Ytkemiska institutet. Utskottet behandlade våren
2001 frågan om vidareförädling av skogsråvara i det
näringspolitiska betänkandet 2000/01:NU7. Där (s.
83) lämnades en utförlig redovisning av pågående
program i samverkan mellan näringslivet och staten
som på olika sätt syftar till att öka kunskapsnivån
och vidareförädlingen inom skogsindustrin.
Utskottets ställningstagande
Regeringen redovisar i propositionen - utan något
förslag till riksdagsbeslut - sin bedömning av vilka
forskningsområden som bör prioriteras av VINNOVA och
vid omstruktureringen av
industriforskningsinstituten. Det rör sig, som
nämnts, om områdena bioteknik, informationsteknik
och elektronik samt materialteknik. Satsningar på
dessa områden bör enligt regeringen kompletteras med
kunskapsfrämjande projekt som berör svensk
basindustri.
Utskottet har inget att invända mot regeringens
bedömning av vilka forskningsområden som bör
prioriteras. Emellertid vill utskottet när det
gäller kunskapsfrämjande projekt som berör
basindustrin särskilt understryka vikten av FoU-
insatser i den svenska skogsindustrin.
Skogsindustrin och behovet av FoU-insatser för att
främja denna sektor är också föremål för yrkanden i
fyra motioner. Som nyss nämnts anförs i
propositionen att FoU-insatser förutom på vissa
specifika områden även bör inriktas på verksamheter
som baseras på svenska råvaror i syfte att stödja
användningen av ny teknik och nya tillämpningar inom
dessa. Skogsindustrin tillhör alltså de områden som
bör prioriteras av VINNOVA och vid omstruktureringen
av industriforskningsinstituten. Utskottet vill
erinra om vad utskottet tidigare framhållit om
vikten av en hög kunskapsnivå inom skogsindustrin. I
det näringspolitiska betänkandet 2000/01:NU7 våren
2001 behandlades motioner med förslag om åtgärder
för att öka vidareförädlingen av skogsråvaran.
Utskottet framhöll att skogsindustrin har mycket
stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i
Sverige och svarar för en betydande del av det
svenska exportnettot. I de delar av landet där
skogsindustrin är etablerad spelar den en väsentlig
roll för sysselsättningen på de berörda orterna. För
att skogsindustrin även framgent skall kunna bidra
till att upprätthålla välståndet är det viktigt att
konkurrenskraften inom den svenska skogsindustrin
kan utvecklas, framhöll utskottet. Enligt utskottets
mening borde det vara möjligt för den svenska
skogsindustrin att förskjuta inriktningen av
exporten från rena råvaror mot mer förädlade
produkter. Detta kräver en hög kunskapsnivå inom
industrin. Utskottet står fast vid dessa
bedömningar.
Stålindustrin berörs, som redovisats, i ett par
motioner. Den svenska stålindustrin har stor
betydelse för den svenska ekonomin. Efterfrågan på
stål ökar trendmässigt sett över en längre
tidsperiod. Den svenska stålindustrin har
motsvarande utveckling, dvs. tillväxt på sikt, även
om industrin just för tillfället befinner sig i en
nedgångsfas. Utskottet noterar att regeringen i
propositionen lyfter fram materialteknik som ett
prioriterat område och framhåller att det är viktigt
med såväl vidareutveckling som introduktion av helt
nya material om svenska konkurrensfördelar inom
stål- och metallindustrin skall kunna bibehållas.
Bioteknik och FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin är föremål för förslag till
riksdagsbeslut i två motioner. Bioteknik tillhör
också de prioriterade områdena. Enligt utskottets
mening finns det på bioteknikområdet stora
möjligheter för svenska företag - inte minst små och
medelstora företag - att ta marknadsandelar.
Utskottet instämmer i bedömningen att det är
angeläget att Sverige blir en av de ledande
nationerna i Europa inom forskning, utveckling och
tillämpningar inom snabbväxande multidisciplinära
områden inom biotekniken. Institutet för Livsmedel
och Bioteknik (SIK), som har sin huvudsakliga
verksamhet förlagd till Göteborg, bedriver
verksamhet också i Skåne, vilket bl.a. efterfrågas i
ett par av motionerna.
Transport- och kommunikationssektorn tas upp i en
motion. Vid bildandet av VINNOVA övertog myndigheten
ansvaret för FoU inom nämnda sektor från
Kommunikationsforskningsberedningen. Utskottet vill
framhålla att IT, som är ett av de prioriterade
forskningsområdena, har betydelse för
transportsektorn.
När det gäller mineralindustrin har, som
redovisats, ett program inriktat på tillämpad
forskning och kompetensutveckling på 15 miljoner
kronor för åren 2002-2004 föreslagits i den
regionalpolitiska propositionen. Utskottet behandlar
detta förslag i betänkande 2001/02:NU4 senare under
hösten 2001.
Utskottet vill slutligen framhålla att
statsmakternas styrning av myndigheters verksamhet
bör ske genom riktlinjer i propositioner,
utskottsbetänkanden och regleringsbrev. Därefter har
myndigheterna - i detta fall VINNOVA - att utifrån
angivna riktlinjer och inom ramen för tilldelade
medel göra avvägningar mellan insatser på olika
områden. Detaljstyrning bör undvikas. I stället bör
kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar
genomföras som underlag för statsmakternas
ställningstaganden till om berörd verksamhet har
bedrivits enligt givna direktiv och på ett effektivt
sätt. Utskottet vill understryka att det är
angeläget att regeringen utför sådana uppföljningar
och utvärderingar och på lämpligt sätt rapporterar
resultaten av dessa till riksdagen.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här
aktuella motioner i berörda delar.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
Principer för behovsmotiverad forskning och
omstrukturering av industriforskningsinstituten
(punkt 1)
av Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola
Karlsson (m), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c),
Eva Flyborg (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Harald
Bergström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen godkänner vad som föreslås i
reservationen om den huvudsakliga inriktningen för
statens medverkan till omstrukturering av
industriforskningsinstituten. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:N7, 2001/02: N9
yrkandena 1, 2, 5-13 och 15, 2001/02:N267 yrkande
25, 2001/02:N321 och 2001/02:N370 yrkande 14 och
avslår proposition 2001/02:2 punkt 1 och motion
2001/02:N8 yrkandena 1 och 4.
Ställningstagande
Det nationella näringsklimatet måste, enligt vår
mening och i likhet med vad som framfördes våren
2001 i en reservation (m, kd, c, fp) i det
näringspolitiska betänkandet 2000/01:NU7, formas så
att Sverige klarar av att tävla med de mest
konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om
goda villkor för företagande och investeringar. Det
är avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft
att tillräckliga resurser satsas på forskning och
utveckling. Kunskapens roll som motor i den
ekonomiska utvecklingen blir allt större. Det är nya
idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer som
skapar förutsättningar för tillväxt och välstånd.
För att tillförsäkra det svenska näringslivet en
god konkurrenskraft krävs det satsningar på såväl
grundforskning som den behovsmotiverade
industriforskningen. Industriforskningsinstituten
har en betydelsefull roll för utvecklingen av
näringslivet, särskilt de små och medelstora
företagen. Det är viktigt att en kraftfull och
långsiktig strategi utformas för instituten. Det
finns flera exempel på industriforskningsinstitut
som gör mycket värdefulla insatser. Regeringens
hantering under de senaste åren av frågan om medel
till den industrirelevanta forskningen har
kännetecknats av kortsiktighet och ryckighet. I
stället är det långsiktighet och stabilitet som bör
prägla statens agerande gentemot
industriforskningsinstituten.
Det återstår mycket att göra för att rätta till
försumligheter i den politik som har bedrivits under
senare år. Det gäller insatser för att främja
bildandet av internationellt konkurrenskraftiga
kunskapskluster. Det gäller avvägningar mellan olika
forskningsområden samt mellan koncentration,
profilering och decentralisering av
forskningsresurserna. Det behövs också ytterligare
åtgärder för att främja kommersialiseringen av
uppfinningar och innovationer. Åtgärder behöver
också vidtas för att underlätta för småföretag att
ta del av forskning och utveckling.
Industriforskningsinstituten har i många fall kunnat
fylla en funktion för att bryta den barriär som
många småföretag kan känna inför den akademiska
miljön. Vidare bör möjligheterna att i större
utsträckning tillämpa innovativ teknikupphandling
undersökas. Självfallet skall därvid de regler som
ställs enligt lagen om offentlig upphandling
(1992:1558) iakttas. Även olika åtgärder på det
immaterialrättsliga området måste vidtagas.
Industriforskningsinstitutens verksamhet bör
alltså stödjas kraftfullt och långsiktigt. För den
typ av verksamhet som instituten bedriver är det
särskilt viktigt att förutsättningarna när det
gäller finansiering är långsiktiga och
överblickbara. Den industrirelevanta forskningen
måste därför garanteras en långsiktig, statlig
grundfinansiering även efter kontrollåret 2005. Det
är vidare värdefullt att formerna för samverkan
mellan företag, organisationer och offentliga
myndigheter utvecklas. Kontakterna mellan
forskningsinstituten och de institutioner där
forskningsresultaten skall omsättas i praktiken
måste förbättras. Öppna och kreativa mötesplatser
där forskare, entreprenörer och beslutsfattare kan
mötas måste skapas.
Huvuddelen av FoU-verksamheten i Sverige - 75 % år
1999 enligt OECD-statistik - utförs inom
näringslivet. Näringslivet svarar även för
huvuddelen av finansieringen av FoU i Sverige - 68 %
år 1999. FoU-verksamheten inom näringslivet utförs i
huvudsak inom de stora företagen. Merparten av de
små och medelstora företagen har ingen egen FoU-
verksamhet. Som framgår av en aktuell OECD-rapport,
Science Technolgy and Industry Scoreboard 2001,
ligger Sverige mycket dåligt till när det gäller
forskningsintensitet i små och medelstora företag.
Bland de 25 länder som jämförs återfinns Sverige på
tredje plats från bottennivån, medan Norge och
Danmark ligger bland de sju första, och Finland
återfinns på 15:e plats. Vanligtvis har små företag
i små ekonomier generellt högre forskningsandelar än
små företag i stora ekonomier. I OECD-rapporten
framhålls Sverige och Sydkorea som undantag i detta
hänseende.
Det statliga stöd som svenska små och medelstora
företag kan få för närvarande är otillräckligt. Det
är också anmärkningsvärt att svenska små och
medelstora företag har sämre villkor än motsvarande
företag i andra EU-länder. Enligt vår mening är det
mycket viktigt med likvärdiga konkurrensvillkor för
företag i olika EU-länder.
Ett område som inte får någon lösning genom
propositionen är svenska företags deltagande i EU:s
FoU-program. Skall det sjätte ramprogrammet, som
kommer att omfatta drygt 17 miljoner euro under en
femårsperiod, ge ordentlig utdelning för svensk del,
måste arbetet i institut, universitet och företag
börja redan nu. Det nya ramprogrammet startar den 1
januari 2003. Nätverk och kunskapskluster (Centres
of excellence) behöver byggas upp, och projekt måste
förberedas långt dessförrinnnan. Svenska
institutioner, institut, högskolor och företag måste
hitta sina partner nu. Regeringen bör därför
omgående presentera en strategi för att öka
möjligheterna för svenska små och medelstora företag
att kunna medverka i EU:s kommande sjätte ramprogram
för forskning och utveckling.
Vi anser sålunda att regeringens förslag om
omstrukturering av industriforskningsinstituten bör
modifieras i enlighet med vad vi här har anfört. Med
detta blir motionerna 2001/02:N321 (m), 2001/02:N7
(m), 2001/02:N370 (kd), 2001/02:N9 (kd) och
2001/02:N267 (fp) i sak tillgodosedda i berörda
delar. Motion 2001/02:N8 (s) avstyrks i motsvarande
delar.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2001/02:2
1. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår om den huvudsakliga
inriktningen för statens medverkan till
omstrukturering av industriforskningsinstituten
(avsnitt 6.4).
Motioner med anledning av
propositionen
2001/02:N5 av Jan Backman m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lokaliseringen av ett
industriforskningsinstitut inom bioteknikområdet
till Skåne.
2001/02:N6 av Christina Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av strategisk och
tillämpad forskning inom transport- och
kommunikationssektorn.
2001/02:N7 av Karin Falkmer (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett
bättre svenskt forskningsklimat.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster
med svenskt deltagande.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att en
kraftfull och långsiktig strategi utformas för
industriforskningsinstituten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om svenska aktörers
möjligheter till deltagande i EU-program.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den
industrirelevanta forskningen måste garanteras en
långsiktig statlig grundfinansiering.
2001/02:N8 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):
1. Riksdagen begär att regeringen gör en
behovsanalys avseende medelsbehovet så att
resurserna överensstämmer med uppställda mål.
2. Riksdagen instämmer i regeringens prioritet av
basindustrin och understryker samtidigt vikten av
att FoU-program utarbetas för stålindustrin.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att de regionala tillväxtavtalen bör
användas för att stödja FoU-program, bl.a. inom
stålsektorn, och att VINNOVA bör vara garanten för
kvalitetskontrollen.
4. Riksdagen begär att regeringen kartlägger behovet
av samverkan och finansiering för att
industriforskningsinstituten skall kunna deltaga
fullt ut i EU:s forskningsprogram, särskilt det
kommande 6:e ramprogrammet.
2001/02:N9 av Harald Bergström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den huvudsakliga
inriktningen för statens medverkan till
omstrukturering av industriforskningsinstituten.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om den
huvudsakliga inriktningen för statens medverkan
till omstrukturering av
industriforskningsinstituten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppifrån-och-ned-
perspektiv.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att prioritera för
hög kvalitet och relevans.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att prioritera
teknikområden där framtidsutsikterna är lovande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att premiera och
underlätta för kommersialisering av FoU.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta
kunskapsöverföring och personrörlighet.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att främja
internationellt FoU-samarbete.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att organisera
industriforskningsinstituten.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
industriforskningsinstitutens uppgifter.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansiering.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
teknikbrostiftelserna.
Motioner från allmänna
motionstiden
2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att statens andel
och engagemang i forskningsinstitutet Trätek AB
inte får minska.
2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppdra åt
berörda myndigheter att i erforderlig grad styra
samhällets resurser för forskning och utveckling
så att dessa stöder livsmedelsindustrins fortsatta
utveckling i Skåne.
2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
prioritera forskningen kring trä och
träanvändning.
2001/02:N241 av Maria Larsson och Harald Bergström
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
industriforskningens viktiga ställning.
2. Riksdagen begär hos regeringen att Glafo återfår
sin status som industriforskningsinstitut och
därmed kan erhålla statligt grundanslag för
forskning.
2001/02:N251 av Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ett
utvecklingsprogram för mineralindustrin i Sverige.
2001/02:N260 av Jan-Evert Rådhström och Per-Samuel
Nisser (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Karlstad som ett centrum
för behovsmotiverad forskning och utveckling inom
träfiberområdet.
2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om industriforskning.
2001/02:N321 av Per Westerberg m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett
bättre svenskt forskningsklimat.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster
med svenskt deltagande.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att en
kraftfull och långsiktig strategi utformas för
industriforskningsinstituten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om svenska aktörers
möjligheter till deltagande i EU-program.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den
industrirelevanta forskningen måste garanteras en
långsiktig statlig grundfinansiering.
2001/02:N347 av Birgitta Ahlqvist och Kristina
Zakrisson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om basindustrins
behov av tillämpad forskning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riktade FoU-medel
så att Sverige bibehåller sin position som en av
världens ledande stålnationer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram
underlättas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att de
regionala tillväxtavtalen utnyttjas för FoU-
projekt, bl.a. på stålsidan.
2001/02:N358 av Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om basfinansiering av
lövträinstitut.
2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning,
utveckling och innovationer.
BILAGA 2
Industriforskningsinstitut i Sverige1
Institutet för Mikroelektronisk och Optisk Forskning
(ACREO)2
Cement- och Betonginstitutet (CBI)
Forskningsaktiebolaget Medie- och
Kommunikationsteknik (Framkom)2
Glasforskningsinstitutet (Glafo)
Institutet för fiber- och polimerteknik (IFP
Research) 2
Institutet för Metallforskning (IM)2
Institutet för Mikroelektronik i Göteborg (Imego)
Institutet för Tillämpad Matematik (ITM)2
Industriforskning och utveckling AB (IVF -
Institutet för verkstadsteknisk forskning)2
Svenska Miljöinstitutet (IVL - Institutet för
vatten- och luftvårdforskning)
Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI -
Jordbrukstekniska institutet)
Korrosionsinstitutet2
Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS)2
Packforsk2, 3
Stålbyggnadsinstitutet (SBI)
Svenska Keramikinstitutet (SCI)2
Swedish Institute of Composites (SICOMP)2, 4
Swedish Institute of Computer Science (SICS)2
Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK)2
Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ)
Skogforsk
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP)
Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI)2,
3
Svensk Bergteknisk Forskning (SveBeFo)
Svenska Gjuteriföreningen2
Swedish LCD Center
Trätek2
Ytkemiska institutet (YKI)2
1 Industriforskningsinstitut ingående i Industrial Research
Institutes in Sweden (Iris), som är en samarbetsorganisation
för industriforskningsinstitut.
2 Industriforskningsinstitut där Institute for Research and
Competence Holdning AB (IRECO) är delägare.
3 Packforsk och STFI kommer att gå ihop.
4 SICOMP ingår i IFP Research.
Bilaga 3
Finansiering från staten och KK-stiftelsen till
industriforskningsinstitut (miljoner
kronor)
---------------------------------------------------
Finansiär 2002 2003 2004 2005
---------------------------------------------------
Långsiktig
kompetensutveckling
---------------------------------------------------
Staten via VINNOVA 100 100 100
---------------------------------------------------
Staten via IRECO 50
---------------------------------------------------
KK-stiftelsen via 50 25 15 10
IRECO
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Omstrukturering1
---------------------------------------------------
Staten via IRECO 10 10 10
---------------------------------------------------
KK-stiftelsen via 5 10 10 10
IRECO2
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Programsatsningar
---------------------------------------------------
Staten via VINNOVA3 Ca
250
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Forskarutbildning
---------------------------------------------------
KK-stiftelsen 304
---------------------------------------------------
1 Av de medel på totalt 60 miljoner kronor som staten och KK-
stiftelsen avsätter för omstrukturering under åren 2003-2005
avser ca 5 miljoner kronor per år administration av IRECO:s
egen verksamhet. Även KK-stiftelsens medel på 5 miljoner
kronor år 2002 avser IRECO:s egen administration.
2 Förutom angivna medel avsätter KK-stiftelsen en reserv på 25
miljoner kronor för omstrukturering under perioden 2003-2005.
Om medlen inte behöver tas i anspråk skall de användas för att
stärka samverkan mellan institut och högskolor.
3 De belopp som VINNOVA tillskjuter som programsatsningar tas
från anslaget Forskning och utveckling (26:2). För budgetåret
2002 fattar riksdagen beslut om anslag i december 2001. För
budgetåren 2003-2005 fattar riksdagen beslut i december året
före respektive budgetår, på basis av förslag i kommande
budgetpropositioner.
4 Det angivna beloppet på 30 miljoner kronor avser 50 %
finansiering av forskarutbildning för personer anställda vid
institut fr.o.m. år 2002, varvid instituten förutsätts
finansiera 50 %.