Näringsutskottets betänkande
2001/02:NU5

Omstrukturering av industriforskningsinstituten

Sammanfattning

Utskottet    tillstyrker   regeringens   förslag   i
proposition   2001/02:2    om   omstrukturering   av
industriforskningsinstituten.  Målet är att skapa en
stark  sammanhållen struktur med  färre  och  större
institut  som  är internationellt konkurrenskraftiga
och som har en stark förankring hos näringslivet.

Den    ekonomiska,    kulturella    och    sociala
utvecklingen  beror till stor del på tillgången till
kunskap och förmågan att tillämpa den. Forskning och
utveckling utgör  en  stark  drivkraft för tillväxt.
Utskottet  understryker  att tillväxten  skall  vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Eftersom
ny  kunskap  är  grunden  för  en  god  och  hållbar
samhällsutveckling   och   en   av    våra   främsta
konkurrensfördelar,    måste   strävan   vara    att
upprätthålla och förstärka  Sveriges  ställning  som
ledande kunskaps- och forskningsnation.
Regeringen  redovisar i propositionen de principer
som   bör   vara  vägledande   för   behovsmotiverad
forskning   till    stöd    för    det    nationella
innovationssystemet. Därvid framhålls vissa faktorer
som  särskilt  viktiga:  kvalitet, relevans, områden
med goda framtidsutsikter, samfinansiering, åtgärder
för    att    underlätta    kommersialisering     av
forskningsresultat,  behov  hos  små  och medelstora
företag,      personrörlighet,      främjande     av
miljöanpassning  av  produkter  och  processer  samt
internationellt     samarbete.    Utskottet    delar
regeringens bedömningar  i  dessa avseenden. När det
gäller EU:s kommande sjätte ramprogram för forskning
och utveckling framhåller utskottet  vikten  av  att
främja svenska företags möjligheter att delta i EU:s
program,  framför allt i fråga om små och medelstora
företag.
I en reservation  (m,  kd,  c,  fp) förordas vissa
modifieringar      av      regeringens      förslag.
Industriforskningsinstitutens verksamhet bör stödjas
kraftfullt      och     långsiktigt,     och     den
industrirelevanta     forskningen    måste    därför
garanteras en långsiktig,  statlig grundfinansiering
även efter kontrollåret 2005.  Det statliga stöd som
svenska  små  och  medelstora  företag  kan  få  för
närvarande  är  otillräckligt  och   sämre   än  vad
motsvarande  företag  i andra EU-länder kan erhålla;
ett   förhållande   som   måste   förändras   enligt
reservanterna. I reservationen  efterfrågas också en
strategi från regeringen för att  öka  möjligheterna
för svenska små och medelstora företag att  medverka
i EU:s kommande sjätte ramprogram för forskning  och
utveckling.
Regeringen redovisar vidare i propositionen - utan
något förslag till riksdagsbeslut - sin bedömning av
vilka   forskningsområden  som  bör  prioriteras  av
Verket  för   innovationssystem  (VINNOVA)  och  vid
omstruktureringen  av  industriforskningsinstituten.
Det     rör     sig    om    områdena     bioteknik,
informationsteknik      och      elektronik     samt
materialteknik,  kompletterat  med kunskapsfrämjande
projekt som berör svensk basindustri.  Utskottet har
inget  att  invända mot denna bedömning men  betonar
beträffande det  sistnämnda  området  vikten av FoU-
insatser  i  den  svenska skogsindustrin.  Utskottet
avstyrker  ett  antal   motioner   med   förslag  om
satsningar  på specifika områden och framhåller  att
statsmakternas  styrning  av myndigheters verksamhet
bör   ske   genom   riktlinjer   i    propositioner,
utskottsbetänkanden        och       regleringsbrev.
Kontinuerliga uppföljningar  och  utvärderingar  bör
genomföras,  och  regeringen  bör  på  lämpligt sätt
rapportera om resultaten av dessa till riksdagen.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Principer för behovsmotiverad forskning
och omstruktu-rering av
industriforskningsinstituten
Riksdagen godkänner vad regeringen  föreslår om
den   huvudsakliga   inriktningen   för   statens
medverkan       till      omstrukturering      av
industriforskningsinstituten.   Därmed   bifaller
riksdagen   proposition  2001/02:2  punkt  1  och
avslår    motionerna    2001/02:N7,    2001/02:N8
yrkandena 1  och  4,  2001/02:N9  yrkandena 1, 2,
5-13    och    15,   2001/02:N267   yrkande   25,
2001/02:N321 och 2001/02:N370 yrkande 14.
Reservation (m, kd, c, fp)

2.   VINNOVA och prioriterade områden

Riksdagen avslår  motionerna 2001/02:MJ339 yrkande
10, 2001/02: MJ341 yrkande  9, 2001/02:MJ523 yrkande
13, 2001/02:N5, 2001/02:N6, 2001/02:N8  yrkandena  2
och  3,  2001/02:N241,  2001/02:N251, 2001/02: N260,
2001/02:N347 och 2001/02:N358.

Stockholm den 13 november 2001

På näringsutskottets vägnar


Barbro Andersson Öhrn

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Barbro
Andersson  Öhrn (s), Sylvia  Lindgren  (s),  Lennart
Beijer (v),  Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),
Nils-Göran Holmqvist  (s),  Ola  Karlsson  (m), Karl
Gustav Abramsson (s), Ola Sundell (m), Åke Sandström
(c),  Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s),  Stefan
Hagfeldt  (m),  Christina  Pettersson  (s),  Lennart
Värmby   (v),   Harald  Bergström  (kd)  och  Barbro
Feltzing (mp).


2001/02

NU5


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition  2001/02:2 om FoU och samverkan i
innovationssystemet   såvitt   gäller   förslag   om
omstrukturering    av   industriforskningsinstituten
(punkt 1),
dels  5  motioner  som  väckts  med  anledning  av
propositionen,
dels 11 motioner från allmänna motionstiden.
Näringsutskottet  har överlämnat  förslaget  rörande
bildande  av  holdingbolag   vid   universitet   och
högskolor   i   propositionen   (punkt   2),  liksom
motionsyrkanden     på     detta     område,    till
utbildningsutskottet. Utbildningsutskottet behandlar
denna fråga i betänkande 2001/02:UbU4.

Upplysningar  och  synpunkter  i ärendet  har  inför
utskottet lämnats av företrädare  för  Jernkontoret.
Skrivelser har inkommit från samarbetsorganisationen
Iris  (Industrial  Research  Institutes in  Sweden),
Institutet   för   Kvalitetsutveckling   (SIQ)   och
Sveriges Verkstadsindustrier.


Propositionens huvudsakliga innehåll


I propositionen redovisas principer för utveckling
av  behovsmotiverad forskning  inom  det  nationella
innovationssystemet  och  åtgärder  för  att  stärka
innovationssystemet.          Frågor         rörande
industriforskningsinstituten  och   deras   roll   i
innovationssystemet    tas   upp,   och   regeringen
redovisar förslag till hur  staten kan medverka till
en  omstrukturering av industriforskningsinstituten.
Målet  är  att  skapa en stark sammanhållen struktur
med färre och större institut som är internationellt
konkurrenskraftiga  och  som har en stark förankring
hos  näringslivet.  Regeringen   lägger  också  fram
förslag till principer för bildande  av holdingbolag
vid    universitet    och   högskolor   samt   vilka
förändringar     som    bör    göras     beträffande
holdingbolagen.  Propositionen  innehåller  även  en
bedömning   av  den  verksamhet   som   bedrivs   av
teknikbrostiftelserna.
Utskottets överväganden


Principer för behovsmotiverad
forskning och omstrukturering av
industriforskningsinstituten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
omstrukturering                            av
industriforskningsinstituten.  Målet  är  att
skapa  en  stark  sammanhållen  struktur  med
färre    och    större    institut   som   är
internationellt  konkurrenskraftiga  och  som
har  en  stark förankring  hos  näringslivet.
Därmed  bör  riksdagen  också  avslå  de  här
aktuella  motionsyrkandena.  Utskottet  delar
regeringens    bedömningar   avseende   vilka
principer  som  bör   vara   vägledande   för
behovsmotiverad   forskning  som  stöder  det
nationella   innovationssystemet.   När   det
gäller EU:s kommande  sjätte  ramprogram  för
forskning och utveckling framhåller utskottet
vikten   av   att   främja  svenska  företags
möjligheter att delta i EU:s program, framför
allt i fråga om små och  medelstora  företag.
Jämför reservation (m, kd, c, fp).

Propositionen


Principer för behovsmotiverad forskning

För  att  stödja  det nationella innovationssystemet
bör,    enligt    regeringens     bedömning,     den
behovsmotiverade forskningen ha som mål att:

- prioritera hög kvalitet och hög relevans,
-  prioritera teknikområden där framtidsutsikterna
är lovande,
- prioritera samfinansierad FoU,
- premiera  och  underlätta  kommersialisering  av
FoU,
- beakta behoven hos små och medelstora företag,
-      underlätta      kunskapsöverföring      och
personrörlighet,
- främja internationellt FoU-samarbete,
-   prioritera   FoU  för  en  ekologiskt  hållbar
utveckling.

Statens ansvar bör vara klart definierat och arbetet
inriktat på att skapa  goda  förutsättningar för att
stimulera innovationsklimatet så att nyetablering av
företag underlättas och möjligheter skapas för redan
etablerade   företag   att   växa,   sägs    det   i
propositionen. Staten har ett ansvar att bidra  till
behovsmotiverad  forskning  som  kan leda till stora
framsteg   men   där  risken  för  misslyckande   är
betydande och osäkerheten  om en eventuell ekonomisk
framgång  stor.  Staten har därmed  ett  långsiktigt
ansvar för industriforskningsinstitutens utveckling,
anser regeringen.

När  det  gäller  den   första   principen  -  att
prioritera   hög   kvalitet   och  hög  relevans   -
konstaterar  regeringen  att  den   behovsmotiverade
forskningen och utvecklingen utgår från de behov som
finns  hos  näringslivet  och  samhället  i  övrigt.
Kvaliteten   på  det  behovsmotiverade   FoU-arbetet
skall, liksom  kvaliteten  på grundforskningen, vara
hög. Kvalitetssäkring skall  göras  genom  opartiska
utvärderingar  som  kan  användas  som underlag  vid
medelstilldelning. Den forskning som  bedrivs  måste
också ha hög relevans för befintliga behov. Ett mått
på  relevansen  kan  vara  näringslivets  vilja till
medfinansiering, sägs det i propositionen.
Beträffande  den  andra principen - att prioritera
teknikområden där framtidsutsikterna  är  lovande  -
sägs  i  propositionen  att  det  är  viktigt att de
statliga  resurserna  för behovsmotiverad  forskning
framför   allt   används   inom   de   områden   där
framtidsutsikterna bedöms vara mest intressanta. Det
betyder   att  etablerade  verksamheter   med   stor
produktionsvolym  inte  självklart  bör  stödjas  av
statliga       forskningssatsningar.      Etablerade
verksamheter har normalt sett egna resurser för FoU.
Ett viktigt syfte  med  statens  satsningar  är  att
bygga  upp  forskningsmiljöer  inom  nya områden med
tillväxtpotential  där  den befintliga vetenskapliga
och  näringspolitiska  basen   är   mindre   än  för
etablerade områden, anser regeringen.
När   det   gäller  den  tredje  principen  -  att
prioritera samfinansierad  FoU  - påpekar regeringen
att   den   svenska  modellen  för  FoU-finansiering
innebär   att   huvuddelen    av    den   offentligt
finansierade  forskningen  bedrivs inom  universitet
och     högskolor.     En     mindre,    men     för
innovationssystemet viktig del,  bedrivs  vid  t.ex.
kompetenscentrum och industriforskningsinstitut  där
insatserna    finansieras   gemensamt   av   staten,
Stiftelsen  för  Kunskaps-  och  Kompetensutveckling
(KK-stiftelsen)  och  näringslivet.  Det  är av stor
betydelse   för   Sverige   och  för  de  deltagande
företagen att mängden samfinansierad  forskning  kan
öka, bl.a. därför att denna fungerar som länk mellan
forskarsamhället och näringslivet, anför regeringen.
Statliga  satsningar på näringslivsrelaterad FoU bör
därför   i  hög   grad   vara   medfinansierade   av
näringslivet.
Beträffande  den  fjärde  principen - att premiera
och underlätta kommersialisering  av  FoU - sägs att
kreativa  miljöer  och  ett  gott  innovationsklimat
skapar  nya företag och arbeten. Det  är  väsentligt
att den enskilde  entreprenören  får  tillgång  till
kunskap  och  kompetens  från  bl.a.  högskolor  och
universitet.  Satsningar bör göras så att de främjar
avknoppningar   från    forskningen    i   form   av
tillämpningar  av  ny  teknik.  Sådana avknoppningar
leder inte sällan till bildandet  av nya och växande
företag, vilka har stor betydelse för  tillväxt  och
sysselsättning.  Politiken  skall främja aktörer som
kan arbeta både FoU-nära och marknadsnära. Det finns
ett antal aktörer, bl.a. inom  ramen  för högskolans
s.k.  tredje  uppgift,  som  arbetar med att  sprida
högskolans  forskningsresultat   till  näringslivet.
Utländska  erfarenheter  visar att kommersialisering
av forskningsresultat är ett  krävande arbete som är
beroende av såväl entreprenörsinriktade personer som
riskvilligt kapital. En viktig initial insats utgörs
av  stöd  till  tidiga  idéer  med  hjälp   av  s.k.
såddfinansiering, sägs det.
När  det  gäller  den femte principen - att beakta
behoven  hos  små  och medelstora  företag  -  anser
regeringen    att   den   offentligt    finansierade
forskningen    bör     stödja     utvecklingen    av
kunskapsintensiva företag. I den stora kunskapsmassa
som   finns   inom   universitet,   högskolor    och
forskningsinstitut  finns  även  kunskap som inte är
spetskompetens men som ändå uppfyller  näringslivets
krav  på  relevans  och  kvalitet, konstateras  det.
Universitet,  högskolor och  forskningsinstitut  har
därför också en  uppgift  att  bidra  till att sådan
kunskapsöverföring verkligen fungerar, särskilt till
utvecklingsorienterade  små och medelstora  företag.
Industriforskningsinstituten  har  en stor betydelse
för  små  och  medelstora  företag  i  hela  landet.
Samverkan   med   universitet   och  högskolor   kan
ytterligare        medverka        till        denna
kompetensförsörjning, sägs det i propositionen.
Beträffande  den sjätte principen - att underlätta
kunskapsöverföring  och  personrörlighet  - sägs att
för att de samlade FoU-resurserna i landet verkligen
skall komma näringsliv och samhälle till godo  krävs
att  kunskaperna  också  överförs  till  dem som kan
nyttiggöra  dessa.  En  av de effektivaste metoderna
för    kunskapsöverföring   är    rörlighet    bland
personalen. Välutbildade personer som rör sig mellan
universitet,   högskolor,   forskningsinstitut   och
företag är bärare av både inhemsk och internationell
kunskap.    Statliga   insatser   för   att   främja
personrörligheten   bör   även  se  till  värdet  av
personrörlighet    från   näringsliv    till    FoU-
institutioner för att  ytterligare bredda de senares
kunskapsförsörjning, anser regeringen.
När det gäller den sjunde  principen  - att främja
internationellt    FoU-samarbete    -    konstaterar
regeringen  att  det  europeiska och internationella
forskningssamarbetet har  stor  omfattning och är av
stor betydelse för Sverige. Det är  viktigt  att det
traditionellt  goda  samarbetet  mellan  svenska och
utländska  forskare  vidareutvecklas. Forskarutbytet
mellan  industriforskningsinstitut  och  universitet
och högskolor  är  viktigt  för att instituten skall
kunna  erbjuda  bästa möjliga kunskapsmiljö.  Staten
har en betydelsefull  roll i att främja deltagande i
EU:s  ramprogram för forskning  och  utveckling  och
andra EU-program  som  ger  stöd till FoU-samarbete,
sägs det.
Beträffande den åttonde principen - att prioritera
FoU för en ekologiskt hållbar  utveckling - sägs att
den behovsmotiverade forskningen  måste  främja  ett
näringsliv   inriktat   mot  en  ekologiskt  hållbar
utveckling.  FoU-arbetet  bör   därför   också  vara
inriktat   på   miljöanpassning   av  processer  och
produkter. Detta innebär ökade krav på företagen men
ger  även  konkurrensfördelar  i  ett  miljömedvetet
samhälle.  Näringslivet  behöver FoU till  stöd  för
skapandet  av  kretsloppsanpassade   produkter,  men
forskningen    måste    även    inriktas   mot   ett
miljötänkande   i   kretsloppets  alla   steg   från
framställning, transporter,  försäljning, användning
till   återvinning.   Ett  kretsloppstänkande   inom
distribution och återvinning  är i stor utsträckning
en    regional    fråga.    Här    måste   speciellt
avfallshanteringen  anpassas  för  att   fungera   i
landets alla delar, anser regeringen.

Omstrukturering av industriforskningsinstituten

Industriforskningsinstituten  har  växt fram som ett
komplement  till universitet och högskolor  för  att
stödja näringslivets  kunskapsutveckling.  Det finns
för närvarande ett trettiotal institut i Sverige med
olika  organisations- och ägarformer. En lista  över
industriforskningsinstituten redovisas i bilaga 2.

Regeringen  föreslår  att  riksdagen godkänner vad
som   sägs  i  propositionen  om  den   huvudsakliga
inriktningen     för    statens    medverkan    till
omstrukturering   av   industriforskningsinstituten.
Staten skall medverka  till  en  omstrukturering  av
industriforskningsinstituten  med målet att skapa en
stark  sammanhållen  struktur som  är  effektiv  och
flexibel med färre och  större institut. Dessa skall
vara internationellt konkurrenskraftiga  och  ha  en
stark förankring hos näringslivet.
Industriforskningsinstituten har varit föremål för
tre utredningar under 1990-talet, varav den senaste,
Kommittén  för  omstrukturering  och förstärkning av
industriforskningsinstituten     (KOFI-utredningen),
avslutades   år  1996  (SOU  1997:16).   Utredningen
föreslog bl.a.  en ny modell för finansiering och en
ny organisationsform  för  instituten,  nämligen  en
ombildning  från  anslagsstiftelser till aktiebolag.
Bolagiseringsprocessen inleddes år 1997. Under 1990-
talet uppgick den statliga finansieringsandelen till
ca 30 % av institutens  sammanlagda  omsättning. För
att       förvalta       statens       aktier      i
industriforskningsinstituten              inrättades
holdingbolaget Institute for Research and Competence
Holding  AB  (IRECO),  som också gavs i uppgift  att
driva  omstruktureringsarbetet  (prop.  1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20).  Under  år  1997  träffades  en
överenskommelse    om   att   KK-stiftelsen   skulle
finansiera s.k. A-medel,  dvs. medel för institutens
kompetensuppbyggnad,  via IRECO,  med  300  miljoner
kronor fördelat på tre  år.  KK-stiftelsen  erhöll i
samband därmed 45 % av aktierna i IRECO.
Det nu gällande aktieägaravtalet mellan staten och
KK-stiftelsen avser perioden 2000-2002. Enligt detta
avtal  finansierar  KK-stiftelsen  A-medel  med  100
miljoner   kronor  till  IRECO  under  år  2000,  50
miljoner kronor  under  åren  2001 och 2002 avseende
långsiktig  kompetensutveckling   som  sker  i  nära
samarbete med nya universitet och högskolor  och  15
miljoner kronor för administrationen av IRECO:s egen
verksamhet  under treårsperioden. Staten finansierar
A-medel genom  tillskott  till IRECO med 75 miljoner
kronor  år  2001  och 50 miljoner  kronor  år  2002.
Därutöver sker statens  finansiering till instituten
främst  via  Verket för innovationssystem  (VINNOVA)
för FoU-verksamhet  m.m. KK-stiftelsen har härutöver
tillskjutit ca 300 miljonor  kronor till IRECO eller
direkt  till  instituten  i  samråd  med  IRECO  för
bolagiserings-  och  omstruktureringskostnader   vid
instituten.  Den bolagiseringsprocess som genomförts
innebär att i  princip  samtliga  institut  torde ha
bolagiserats vid utgången av år 2001.
Förändringsprocesser  pågår inom institutssektorn.
En  del  institut  har breddat  sin  verksamhet  och
därmed blivit mindre branschberoende. Flera fusioner
har genomförts, och industriforskningsinstituten har
medverkat i nya klusterbildningar.  I föregående års
forskningspolitiska  proposition  (prop.  2000/01:3)
redogjorde     regeringen    för    sin    syn    på
industriforskningsinstituten  och  konstaterade  att
dessa   har   en   viktig   roll   i   det   svenska
innovationssystemet.   Instituten   är  ett  viktigt
komplement till universitet och högskolor. Det är en
statlig     angelägenhet    att    se    till    att
industriforskningssystemet blir effektivt och skapar
förutsättning för förnyelse.
Den        nuvarande         strukturen        för
industriforskningsinstituten är,  enligt regeringens
bedömning,    splittrad   och   därigenom    sårbar.
Instituten  är  små   i  internationell  jämförelse.
Instituten   har   ofta   ett    alltför   avgränsat
ansvarsområde och kan därför inte  alltid  svara upp
mot   företagens   behov.   De  små  och  medelstora
företagen  har  ofta dålig kännedom  om  institutens
verksamhet. Vissa  institut  är svaga ekonomiskt och
kan  därför ha svårt att klara  den  internationella
konkurrensen.
Regeringen anser som nämnts att det är viktigt att
stödja      en      fortsatt      utveckling      av
industriforskningsinstituten  med målet att skapa en
stark, sammanhållen struktur med  färre  och  större
institut  som är konkurrenskraftiga, bl.a. inom  EU.
Detta förutsätter  att  det  kan skapas institut med
stor  flexibilitet  och förändringsförmåga.  Det  är
angeläget att industriforskningsinstituten  efter en
omstrukturering  har  en klar och tydlig inriktning.
Inriktningen mot större  institut utesluter inte att
dessa  kan  vara  lokaliserade   till  flera  orter.
Regeringen har nyligen träffat ett  nytt  avtal  med
KK-stiftelsen   avseende   IRECO:s   verksamhet  för
perioden  2003-2005. Detta avtal innebär  bl.a.  att
IRECO ges i  uppdrag  att,  tillsammans  med  övriga
delägare,  verka för en fortsatt omstrukturering  av
instituten.  En  avgörande faktor vid förnyelsen och
omstruktureringen   av   instituten   är   ett  ökat
ägarengagemang från näringslivet som inkluderar  ett
finansiellt   ansvar   för  institutens  långsiktiga
kompetensutveckling.    Regeringen    bedömer    att
näringslivets  insatser  genomsnittligt   bör  kunna
uppgå  till  25  %  av  de medel som staten och  KK-
stiftelsen gemensamt satsar för kompetensutveckling.
Industriforskningsinstituten      bör,      enligt
regeringens bedömning, ha följande uppgifter:
- bedriva egen FoU med hög kvalitet och relevans,
-  svara upp mot företagens snabbt ökade behov  av
kunskap,
- medverka till att nya växande områden utvecklas,
-   stödja    traditionella    branscher   i   den
strukturomvandling som den nya tekniken  medför  och
möjliggör,
-  förädla  och  förmedla  forskningsresultat till
näringslivet, speciellt små företag,
- medverka till att exploatera forskningsresultat,
-  intensifiera  samarbetet  med  universitet  och
högskolor.

Instituten  har  behov av särskilda  medel  för  att
utveckla sin verksamhet  kvalitativt  och  säkra sin
FoU-kompetens. Regeringen kommer därför att  från år
2003   avsätta   en  årlig  resurs  för  institutens
långsiktiga  kompetensutveckling.  Instituten  måste
kunna svara upp mot företagens snabbt ökade behov av
kunskap och medverka  till  att  nya kunskapsområden
utvecklas, t.ex. bioteknik, IT och  elektronik  samt
materialteknik.    Detta   gäller   inte   minst   i
skärningsområdena mellan dessa och mer traditionella
områden. Traditionella branscher har behov av stöd i
den strukturomvandling som den nya tekniken medför.

Det   är   angeläget   att   kraftfullt   utveckla
exploateringen av och kunskapsöverföringen  från den
omfattande     och     internationellt    avancerade
högskoleforskningen som  bedrivs i Sverige, sägs det
vidare.  Instituten  kan här  spela  en  större  och
viktigare roll än för  närvarande.  Regeringen anser
att  industriforskningsinstituten i högre  grad  bör
vara en  resurs  för  utvecklingsinriktade  små  och
medelstora  företag,  och  instituten  bör  i större
utsträckning  ta  forsknings- och utvecklingsuppdrag
från dessa företag.  Instituten  är  också en viktig
resurs     när     det     gäller    att    förmedla
forskningsresultat till små  och medelstora företag.
Instituten  bör vara en brygga  mellan  universitet,
högskolor och  företag  i  Sverige. För att fullgöra
denna uppgift bör instituten förbättra samverkan med
universitet och högskolor och  aktivt  medverka till
en   högre   personrörlighet  mellan  institut   och
universitet/högskolor.
När   det   gäller   statens   finansiering   till
instituten beräknar regeringen i budgetpropositionen
för år 2002 att  VINNOVA skall tillföras ytterligare
70 miljoner kronor  från  år 2003 för att möjliggöra
för  verket  att  årligen kunna  avsätta  minst  100
miljoner kronor som  en  resurs  till instituten för
kompetensutveckling. Vägledande vid  fördelningen av
dessa  medel  bör  vara  att de dels förstärker  det
omstruktureringsarbete  som   drivs   av  IRECO  och
näringslivet, dels baseras på en genomtänkt strategi
för  kompetensutveckling  och  förnyelse.  Strategin
skall inriktas mot att respektive institut kan uppnå
spetskompetens  inom något eller  några  områden  av
relevans för näringslivet.  Statens  finansiering  i
övrigt  bör  ske  inom  ramen för programsatsningar,
framför allt från VINNOVA. Regelbundna utvärderingar
skall  säkerställa  att  medlen  används  effektivt.
VINNOVA  bör  också stimulera  FoU-samverkan  mellan
företag,    universitet     och     högskolor    och
industriforskningsinstitut.  Inom ramen  för  sådana
satsningar  ryms  bl.a. särskilda  insatser  riktade
till små och medelstora  företag  och  deltagande  i
projekt  inom  EU:s  ramprogram  för  forskning  och
utveckling.
En överenskommelse har som nämnts nyligen träffats
mellan staten och KK-stiftelsen avseende institutens
finansiering  för  perioden  2003-2005,  vilken även
innebär     en    förstärkning    av    medel    för
kompetensutveckling år 2002. Enligt överenskommelsen
kommer staten  via  VINNOVA  och  KK-stiftelsen  via
IRECO    att   finansiera   medel   för   långsiktig
kompetensutveckling med totalt respektive 300 och 50
miljoner kronor  under  perioden. Vidare tillskjuter
KK-stiftelsen  25  miljoner  kronor  för  långsiktig
kompetensutveckling  år  2002  utöver redan avtalade
totalt 75 miljoner kronor. Överenskommelsen  innebär
vidare  att  KK-stiftelsen  och  staten  finansierar
kostnader för omstrukturering under perioden  med 30
miljoner   kronor  vardera.  I  dessa  belopp  ingår
kostnader  för   administration   av   IRECO:s  egen
verksamhet.  Utöver detta avsätter KK-stiftelsen  en
reserv för omstrukturering  på  25  miljoner kronor.
KK-stiftelsen  avsätter  dessutom  en  ram   på   30
miljoner    kronor    för   hälftenfinansiering   av
forskarutbildning   för   personer   anställda   vid
institut fr.o.m. år 2002.
Sammanlagt  satsar staten  och  KK-stiftelsen  570
miljoner  kronor   under   perioden   2002-2005  för
utveckling   av   institutssektorn,   varav  statens
insatser  uppgår  till 380 miljoner kronor  och  KK-
stiftelsens till 190 miljoner kronor. Av de statliga
insatserna  utgör 100  miljoner  kronor  per  år  en
permanent resurs  från  år  2003.  Finansiering från
staten         och         KK-stiftelsen        till
industriforskningsinstituten framgår av bilaga 3.
När det gäller statens ägarroll  i instituten sägs
att   regeringen   avser   att   upprätta  en   klar
rollfördelning mellan statens roll som ägare och som
finansiär  av industriforskningsinstituten.  Statens
funktion som  FoU-finansiär skall utföras av berörda
myndigheter, framför allt VINNOVA. Statens delägande
i instituten syftar till att underlätta bolagisering
och    möjliggöra    önskvärda    omstruktureringar.
Regeringen  finner det motiverat att staten kvarstår
som  delägare   under   ett  antal  år  framöver  då
omstrukturering sker till  färre, konkurrenskraftiga
institut.   Detta  förutsätter   dock   ett   starkt
ägarengagemang  från  näringslivets  sida,  antingen
indirekt  via  intressentföreningar eller direkt  av
enskilda företag.
Industriforskningsinstituten  har en viktig roll i
innovationssystemet, menar regeringen.  Det  innebär
att   staten   har   ett   tydligt  och  långsiktigt
engagemang   i   institutens   verksamhet.    Enligt
regeringens  uppfattning  är statens engagemang inte
beroende av ett ägande i instituten.  I  ett  längre
perspektiv kan det finnas anledning att ompröva  det
statliga  ägandet.  Det  kan dock vara motiverat att
staten har ett ägande även  efter  år 2005, eftersom
detta i olika sammanhang, t.ex. internationella, kan
uppfattas  som positivt för institutens  verksamhet.
Det statliga  ägandet i industriforskningsinstituten
bör  därför  anpassas   till  förutsättningarna  för
respektive institut.
Beträffande  IRECO:s  fortsatta   verksamhet   och
finansiering sägs att IRECO:s uppgifter bör vara att
företräda       staten      som      delägare      i
industriforskningsinstituten  och  att  verka för en
omstrukturering  av  instituten till en sammanhållen
struktur  med  färre och  större  institut.  IRECO:s
uppgift  är  för  närvarande  att  förvalta  statens
ägarandelar              i              bolagiserade
industriforskningsinstitut,      att      finansiera
kompetensuppbyggnad vid instituten samt att driva på
bolagiseringsprocessen     och     medverka     till
strukturförändringar.   Den   förstnämnda  uppgiften
beräknas,  som tidigare nämnts,  vara  slutförd  vid
utgången av  år  2001.  Som  tidigare redovisats har
staten och KK-stiftelsen i en  överenskommelse enats
om förutsättningarna för samarbetet  i IRECO och ett
stärkt  stöd  till  instituten  för  ytterligare  en
treårsperiod,  2003-2005.  Detta innebär  bl.a.  att
IRECO  ges  i  uppdrag att, tillsammans  med  övriga
delägare, verka  för  en fortsatt omstrukturering av
instituten.  I  samband med  omstruktureringsarbetet
bör   IRECO   även   överväga    att    inordna    i
institutsstrukturen   andra  institut  med  statligt
ägande   eller   huvudmannaskap,    t.ex.   Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB, Institutet för
mikroelektronik  i  Göteborg  AB  (IMEGO   AB),  IVL
Svenska    miljöinstitutet    AB,   Institutet   för
jordbruks-  och  miljöteknik  (JTI)  och  Skogforsk.
Regeringen bedömer att 10 miljoner  kronor  per  år,
sammanlagt  30  miljoner  kronor,  bör  avsättas för
detta arbete under åren 2003-2005 inom utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning.

Teknikbrostiftelserna

Regeringen   avser  att  i  god  tid  före  år  2007
utvärdera   effekterna   av   teknikbrostiftelsernas
verksamheter  för  att  därigenom  få  underlag  för
ställningstagande till om - och i så fall hur och  i
vilken  form  - verksamheten skall bedrivas efter år
2007.

Riksrevisionsverket  (RRV)  har  i  rapporten Från
forskning   till  tillväxt  -  statligt  stöd   till
samverkan  mellan   högskola   och  näringsliv  (RRV
N2001/4928/ITFoU)  berört teknikbrostiftelserna  och
deras verksamhet. RRV  gör  därvid  bedömningen  att
samtliga  teknikbrostiftelser  bedriver verksamheter
som ligger inom ramen för det mandat  som gavs i den
aktuella  stiftelseförordningen.  RRV  föreslår  att
regeringen  klargör  för  teknikbrostiftelserna  hur
förutsättningarna för avvecklingen  av  verksamheten
kommer  att  se  ut  och att detta klargörande  sker
senast år 2003.
Regeringen  anser  att   teknikbrostiftelserna  är
viktiga    aktörer    i   innovationssystemet.    De
underlättar    ett   ökat   kunskapsutbyte    mellan
näringslivet  och   forskare   vid  universitet  och
högskolor.  Stiftelserna  medverkar  även  till  att
resultat  av  forskning kan exploateras.  Regeringen
gör,  i likhet med  RRV,  bedömningen  att  samtliga
teknikbrostiftelser bedriver verksamheter som ligger
inom ramen  för  givna  mandat.  Bakgrunden till att
regeringen  vid  bildandet  av teknikbrostiftelserna
fastställde   ett   slutdatum   för    stiftelsernas
verksamhet var önskemålet att efter viss  tid  kunna
utvärdera  dessa för att kunna göra en bedömning  om
verksamheternas  fortsättning. Regeringen avser, som
nämnts, att i god  tid  före  år  2007 göra en sådan
utvärdering  och  bedöma om - och i så  fall  hur  -
verksamheten skall bedrivas därefter.

Motionerna


I motion 2001/02:N8 (s) föreslås att riksdagen skall
begära att regeringen  gör  en behovsanalys avseende
medelsbehovet  för industriforskningsinstituten,  så
att resurserna överensstämmer  med  uppställda  mål.
Vidare  föreslås  att  riksdagen  skall  begära  att
regeringen   kartlägger  behovet  av  samverkan  och
finansiering  för  att  industriforskningsinstituten
skall kunna delta fullt ut i EU:s forskningsprogram,
särskilt det kommande  6:e  ramprogrammet  som skall
starta  år  2003  och  pågå i fem år. När det gäller
resurserna  för  industriforskningsinstituten  tycks
det motionärerna som  om de resurser som VINNOVA och
IRECO får för ändamålet  är  för  små.  Sverige  har
varit ganska framgångsrikt när det gäller att nyttja
EU:s  olika  forskningsprogram, t.ex. ramprogrammen,
anför motionärerna.  Ett  problem har dock varit att
få nationell finansiering som krävs vid sidan om det
stöd  som  EU  lämnar.  Dessutom   är   de   svenska
industriforskningsinstituten  små  i  ett europeiskt
perspektiv,  vilket  gör  det  svårare för  dem  att
delta, anför motionärerna. Det sjätte  ramprogrammet
kan beräknas disponera väsentligt större resurser än
tidigare, inemot 170 miljarder kronor, samtidigt som
forskningsprojekten   kommer   att   bli  väsentligt
större, säger motionärerna. De anser att  regeringen
därför måste uppmärksamma behovet av kraftsamling  i
det  svenska  innovationssystemet  mellan  institut,
högskolor och näringslivet och att det för detta kan
behövas  särskilda  medel  som täcker extrakostnader
vid  offertgivning,  liksom  medel   för   nationell
finansiering  av  EU-projekten. Hur detta skall  ske
bör  regeringen  kartlägga,   och   vid   behov  bör
regeringen    återkomma    till   riksdagen,   anför
motionärerna.

I de två nära likalydande  motionerna 2001/02:N321
(m)  och 2001/02:N7 (m) begärs  tillkännagivanden  i
följande  fem avseenden: om betydelsen av ett bättre
svenskt    forskningsklimat;     om     vikten    av
internationellt  konkurrenskraftiga  kunskapskluster
med   svenskt  deltagande;  om  vikten  av  att   en
kraftfull   och  långsiktig  strategi  utformas  för
industriforskningsinstituten;  om  svenska  aktörers
möjligheter till deltagande i EU-program; om att den
industrirelevanta  forskningen  måste garanteras  en
långsiktig   statlig   grundfinansiering.    Sverige
behöver      internationellt      konkurrenskraftiga
kunskapskluster  och  regioner som arbetar  med  att
bygga kluster av kunskap,  kunnande  och  kapital  i
syfte att skapa verksamhet av högsta internationella
klass,  säger motionärerna. För att tillförsäkra det
svenska näringslivet  en  god  konkurrenskraft  i en
global  miljö  krävs  det  att den industrirelevanta
forskningen   kan   bedrivas   långsiktigt   och   i
tillräcklig omfattning, anför motionärerna. De anser
att den industrirelevanta forskningen  därför  måste
garanteras  en långsiktig statlig grundfinansiering.
Statens uppgift inom forskning och utveckling är att
komplettera  andra   forskningsfinansiärer,   vilket
innebär    att    tyngdpunkten    bör    läggas   på
grundforskningen samt på forskarutbildningen,  anser
motionärerna.  Staten  bör  därvid  regelbundet göra
följande avvägningar: mellan direkta forsknings- och
forskarutbildningsanslag   till   universitet    och
högskolor    och    de   medel   som   fördelas   av
forskningsfinansieringsorganen;     mellan     olika
forskningsområden; mellan koncentration, profilering
och decentralisering av forskningsresurserna.
Staten  kan också spela en aktiv roll inom områden
där Sverige  har  förutsättningar  att  nå speciella
framgångar, anför motionärerna vidare och  anser att
riksdag   och   regering   bör   avhålla   sig  från
detaljstyrning av forskningsanslagen. Det är viktigt
att  en  kraftfull  och långsiktig strategi utformas
för       industriforskningsinstituten,        menar
motionärerna.  De  framhåller  att den av regeringen
aviserade  omprövningen av det statliga  ägandet  av
industriforskningsinstituten  efter år 2005 inte får
försvåra möjligheterna till långsiktighet  för någon
av  de  berörda  parterna.  Likaså är det av största
vikt  att  inte konkurrenssituationen  snedvrids  på
grund av obalanser  mellan  företag,  institut eller
länder.  De  offentliga medlen till industrirelevant
forskning har  under  senare  tid  minskat, och akut
brist        på        medel        till       bl.a.
industriforskningsinstituten    har   medfört    att
pågående  forsknings-  och  utvecklingsprojekt   vid
högskolor    och    industriforskningsinstitut   har
avbrutits och utvecklingsprogram  för  stöd till små
företag har minskats, säger motionärerna.  De  anser
att    omorganisationen    av   myndighetsstrukturen
genomfördes  på  ett  ogenomtänkt   sätt   och  utan
ordentligt   underlag.   Genom   att   Närings-  och
teknikutvecklingsverket   (NUTEK)  ända  fram   till
organisationsförändringen fortsatte att engagera sig
i olika program med lång löptid,  ärvde  VINNOVA  en
delvis    intecknad    budget,    vilket    drabbade
industriforskningsinstituten,   säger  motionärerna.
Det    råder    ett    utbrett   missnöje   gällande
möjligheterna för svenska aktörer att hitta ingångar
till   deltagande   i   olika   EU-program,   hävdar
motionärerna   avslutningsvis.    De    anser    att
propositionen  inte  anvisar  någon lösning av denna
fråga   och   att  stödet  för  medverkan   i   EU:s
forskningsprogram   är  otillräckligt.  Detta  anses
särskilt  vara  ett  problem  för  svenska  små  och
medelstora företag, vars  konkurrenskraft  försämras
av  att  de  inte kan delta på liknande villkor  som
andra europeiska  företag.  Motionärerna  kräver att
regeringen omgående skall presentera en strategi för
att  öka  möjligheterna  för svenska småföretag  att
kunna medverka i EU:s forskningsprogram.
Riksdagen  bör avslå regeringens  förslag  om  den
huvudsakliga inriktningen för statens medverkan till
omstrukturering   av   industriforskningsinstituten,
anförs  det  i motion 2001/02:N9  (kd).  I  motionen
begärs  också  tillkännagivanden   i   följande   11
avseenden:  om  den  huvudsakliga  inriktningen  för
statens    medverkan    till    omstrukturering   av
industriforskningsinstituten;  om  uppifrån-och-ner-
perspektiv; om att prioritera för  hög  kvalitet och
relevans;   om  att  prioritera  teknikområden   där
framtidsutsikterna  är  lovande; om att premiera och
underlätta  för kommersialisering  av  FoU;  om  att
underlätta kunskapsöverföring  och  personrörlighet;
om att främja internationellt FoU-samarbete;  om att
organisera      industriforskningsinstituten;     om
industriforskningsinstitutens      uppgifter;     om
finansiering; om teknikbrostiftelserna.
Kristdemokraterna             anser            att
industriforskningsinstituten har  en  avgörande roll
för  utvecklingen av näringslivet, särskilt  de  små
och medelstora  företagen i traditionella branscher.
Det är viktigt att  industriforskningsinstituten ges
en  tryggad och någorlunda  likvärdig  finansiering,
poängterar     motionärerna.     De     anser    att
industriforskningsinstituten och industrin måste ges
möjlighet  att  delta  i EU-projekt och att  statlig
finansiering måste tillhandahållas.  Beträffande det
som sägs i propositionen om att IRECO  bör  överväga
att  inordna andra institut med statligt ägande  och
huvudmannaskap     i     institutsstrukturen    vill
motionärerna  anlägga  ett underifrånperspektiv  och
anser  att  endast  om  det   innebär  fördelar  för
näringslivet  att inlemma fler institut  i  den  nya
strukturen  bör   detta  göras.  Den  av  regeringen
förordade principen  för att mäta relevansen hos den
behovsmotiverade forskningen, nämligen näringslivets
vilja till medfinansiering,  kan enligt motionärerna
verka  hämmande  på  små forskningsprojekt  och  små
företags   möjligheter  att   delta   i   projekten.
Motionärerna  menar  vidare  att det finns ett stort
behov av att utforma regler för kommersialisering av
FoU-projekt   för   att  undanröja   juridiska   och
ekonomiska     oklarheter      beträffande     bl.a.
upphovsmannarätt och rätt till patent,  ersättningar
och royalties. Staten har en viktig roll i att skapa
förutsättningar  för  deltagande i EU:s FoU-program,
anför motionärerna. De  anser  att IRECO och VINNOVA
bör ges i uppdrag att verka för  ett  aktivt svenskt
deltagande     i     EU:s     sjätte     ramprogram.
Teknikbrostiftelserna   fyller   en   mycket  viktig
funktion   som  en  länk  mellan  näringslivet   och
forskningen  inom  högskolor  och universitet, säger
motionärerna avslutningsvis och  anser  att det inte
får dröja för länge innan en utvärdering görs.
Det   är   avgörande   för   svenskt   näringslivs
konkurrenskraft att tillräckliga resurser  satsas på
forskning  och  utveckling, anförs det i partimotion
2001/02: N370 (kd).  Grundförutsättningen  är därvid
ett  bra allmänt företagsklimat, men det är dessutom
nödvändigt  att  staten  bistår de små företagen för
att de skall kunna ta del i FoU-arbete, främst genom
att skatteregler och lagstiftning utformas så att de
små företagens forsknings- och produktionsutveckling
underlättas i kombination med att de får möjligheter
att    söka   särskilda   forskningsbidrag,    säger
motionärerna. Innovationer tas inte tillräckligt väl
om  hand   i   Sverige,   medan   staten   i   flera
konkurrentländer  aktivt  stöder utvecklingen av nya
idéer, anför motionärerna vidare.  Patent som skulle
kunna   tas  till  vara  av  den  svenska  industrin
exporteras  till andra länder. Motionärerna föreslår
att möjligheter  för  anställda  att  utveckla  egna
idéer  på  arbetsplatsen  med  rätt till eget patent
skall  utredas, varvid avtal om delad  vinst  skulle
kunna vara  en form för samverkan. De förordar också
att royalty på  patenterade  uppfinningar skall vara
skattefri i två år. Vidare föreslås en ökad satsning
på innovativ teknikupphandling  till små företag och
uppfinnare.   Nya  rön  inom  FoU  bör   göras   mer
lättillgängliga      för     småföretagen,     säger
motionärerna. De anser  slutligen  att  immateriella
rättigheter bör ges ett bättre skydd; lagstiftningen
på detta område bör stärkas.
Också   i   motion   2001/02:N267  (fp)  framhålls
kunskapens   roll  som  motor   i   den   ekonomiska
utvecklingen.    Det    är   nya   idéer,   kreativt
entreprenörskap   och   innovationer    som   skapar
förutsättningar  för  tillväxt  och välstånd,  anför
motionärerna.  En kvalitativt högtstående  forskning
är därvid central.  Det gäller på lång sikt den fria
grundforskningen vid  universitet  och högskolor och
på  kort sikt den tillämpade, behovsstyrda  och  mer
industrinära  forskning  som  ofta  bedrivs  utanför
universitetssfären.    Industriforskningsinstitutens
verksamhet   bör   med   kraft   understödjas,   och
kontakterna   mellan   forskningsinstitut   och   de
institutioner    där   forskningsresultaten    skall
omsättas  i  praktiken   måste   förbättras,   säger
motionärerna.   De   anser   att  det  måste  skapas
mötesplatser   där   forskare,   entreprenörer   och
beslutsfattare kan träffas.

Utskottets ställningstagande


Den ekonomiska, kulturella och sociala  utvecklingen
beror  till stor del på tillgången till kunskap  och
förmågan  att tillämpa den. Forskning och utveckling
utgör en stark  drivkraft  för  tillväxt.  Utskottet
vill   understryka   att   tillväxten   skall   vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Eftersom
ny  kunskap  är  grunden  för  en  god  och  hållbar
samhällsutveckling    och   en   av   våra   främsta
konkurrensfördelar,   måste    strävan    vara   att
upprätthålla  och  förstärka Sveriges ställning  som
ledande kunskaps- och forskningsnation.

Regeringen redovisar  i propositionen de principer
som   bör   vara   vägledande  för   behovsmotiverad
forskning     som     stöder      det     nationella
innovationssystemet. Därvid framhålls vissa faktorer
som  särskilt  viktiga: kvalitet, relevans,  områden
med goda framtidsutsikter, samfinansiering, åtgärder
för    att    underlätta     kommersialisering    av
forskningsresultat,  behov hos  små  och  medelstora
företag,     personrörlighet,      främjande      av
miljöanpassning  av  produkter  och  processer  samt
internationellt     samarbete.    Utskottet    delar
regeringens bedömningar i dessa avseenden.
Sverige intar redan  en  framskjuten  position när
det gäller innovationsförmåga och tekniska framsteg.
Det  kommer till uttryck i det s.k. innovationsindex
som  EG-kommissionen  nyligen  presenterat  och  som
ingår som en del av den s.k. Lissabonprocessen, vars
mål   är    att   göra   EU   till   världens   mest
konkurrenskraftiga  och  innovativa  ekonomi till år
2010.  Sverige tillhör de tre främsta EU-länderna  i
fråga om  13  av  totalt  17  indikatorer och ligger
högst   på   fem   områden,   nämligen   beträffande
företagens  forskningsinsatser  som  andel  av  BNP,
antalet anställda i högteknologiföretag,  IT:s andel
av   BNP,   deltagande   i  livslångt  lärande  samt
utvecklingskostnaders   andel    av    den    totala
försäljningen.    Svenska    statens   satsning   på
forskning,  mätt som andel av BNP,  är  näst  störst
inom  EU.  Sveriges   främsta   svaghet  är,  enligt
kommissionen,  att  nya  svenska högteknologiföretag
får relativt litet nytt riskkapital via börsen.
Enligt  en  annan  undersökning,  sammanställd  av
Financial Times på basis  av  OECD-statistik, ligger
Sverige    på    andra   plats   när   det    gäller
förutsättningar  att   lyckas   inom  högteknologisk
industri. OECD har sedan mitten av 1990-talet rankat
hur världens 30 mest utvecklade länder ligger till i
utvecklingen av högteknologi och  branscher präglade
av ett stort inslag av kunskap. Sverige är bl.a. det
land  som satsat mest resurser på informations-  och
kommunikationsteknik, och Sverige ligger också högst
på listan  över de länder som är mest aktiva med att
söka patent.
Genom inrättandet  av  VINNOVA  den 1 januari 2001
skapades   en   kraftfull   aktör  när  det   gäller
finansiering  av  den behovsmotiverade  forskningen.
VINNOVA:s uppgift är  att  initiera  och  finansiera
behovsmotiverad      FoU      till      stöd     för
innovationssystemet  och  en hållbar utveckling  och
tillväxt.
Regeringens nu aktuella förslag om omstrukturering
av industriforskningsinstituten  ser  utskottet  som
ytterligare  ett  steg  i  riktning  mot  att  skapa
kraftfulla  aktörer  när  det gäller finansiering av
behovsmotiverad  forskning.  Utskottet  ställer  sig
därmed  bakom regeringens  förslag  om  en  fortsatt
omstrukturering av instituten med målet att skapa en
stark sammanhållen  struktur  med  färre  och större
institut  som  är internationellt konkurrenskraftiga
och som har en stark förankring hos näringslivet.
När  det gäller  de  här  aktuella  kommitté-  och
partimotionerna   (m;  kd;  fp),  i  vilka  tas  upp
principerna   för  den   framtida   behovsmotiverade
forskningen mer generellt och den framtida strategin
för industriforskningsinstituten, upplever utskottet
att det i sak föreligger  en betydande samsyn mellan
motionärernas  åsikter och utskottets.  Motionärerna
framhåller vikten  av långsiktighet och kraftfullhet
i   statens   insatser  för   den   behovsmotiverade
forskningen. Detta överensstämmer väl med utskottets
- och regeringens - ståndpunkter i frågan. Utskottet
ser motionerna  till  stor  del  som  ett  utslag av
behovet att göra partipolitik av ett område  där det
egentligen inte finns så stora åsiktsskillnader. Det
kan   också   noteras   att   i   den   sanering  av
statsfinanserna  som  genomfördes  under  mitten  av
1990-talet  blev  den  behovsmotiverade forskningen,
liksom  andra  områden,  föremål   för  besparingar.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det
nu   sker   satsningar   på   den   behovsmotiverade
forskningen.
I  flera av de här aktuella motionerna  tas  också
upp frågan  om  finansiering  av  deltagande  i EU:s
forskningsprogram. I propositionen sägs, som nämnts,
att  staten  har  en betydelsefull roll i att främja
deltagande  i  EU:s  ramprogram  för  forskning  och
utveckling och andra EU-program  som  ger  stöd till
FoU-samarbete.   Under   avsnittet   om   VINNOVA  i
propositionen  (se  vidare i det följande) sägs  att
verket skall arbeta med  särskilda  insatser riktade
till  små  och  medelstora företag och deltagande  i
projekt  inom  EU:s  ramprogram  för  forskning  och
utveckling. Det  är  angeläget att handläggningen av
medel för stöd av projekt  inom  EU:s ramprogram för
FoU   är   så   effektiv  att  ett  högt  deltagande
möjliggörs, framhålls det i propositionen. Utskottet
delar regeringens  bedömning  av  vikten att svenska
företags  möjligheter  att delta i EU:s  FoU-program
främjas, framför allt i  fråga om små och medelstora
företag.
När det gäller teknikbrostiftelserna, som berörs i
en av motionerna, noterar utskottet att regeringen i
propositionen redovisar sin  avsikt  att  i  god tid
före  år  2007 utvärdera effekterna av stiftelsernas
verksamheter  för  att  därigenom  få  underlag  för
ställningstagande  om  -  och  i  så  fall hur och i
vilken  form  -  verksamheten  skall bedrivas  efter
detta   år.   Utskottet  ser  ingen  anledning   att
föregripa resultaten  av  denna  utvärdering  och nu
göra   någon   värdering  av  teknikbrostiftelsernas
verksamhet eller deras framtid.
Med    det    anförda     tillstyrker    utskottet
propositionen  i berörd del och  avstyrker  samtliga
här aktuella motioner i motsvarande delar.

VINNOVA och prioriterade områden


Utskottets förslag i korthet

Regeringen  redovisar   i  propositionen  sin
bedömning     att     områdena     bioteknik,
informationsteknik    och   elektronik   samt
materialteknik,       kompletterat        med
kunskapsfrämjande  projekt  som  berör svensk
basindustri  bör  prioriteras. Utskottet  har
inget  att invända mot  denna  bedömning  men
framhåller beträffande det sistnämnda området
vikten  av   FoU-insatser   i   den   svenska
skogsindustrin.     Riksdagen    bör    avslå
motionsyrkanden  om satsningar  på  specifika
områden.

Propositionen


Verket för innovationssystem (VINNOVA)

VINNOVA:s uppgift  är  att  initiera  och finansiera
behovsstyrd forskning och utveckling till  stöd  för
innovationssystemet  och  en  hållbar utveckling och
tillväxt. För att genomföra detta bör VINNOVA enligt
regeringen  stimulera  starka  innovationssystem  på
följande sätt:

-   initiera   forskning   och   analyser    kring
innovationssystem,
-   inom   utvalda   områden   i   samverkan   med
näringslivet   stödja  uppbyggnad  av  kvalificerade
miljöer för forskning och utveckling vid universitet
och högskolor, t.ex. kompetenscentrum,
-  ytterligare   förstärka  kunskapsutbyte  mellan
universitet  och högskolor,  forskningsinstitut  och
näringsliv,    t.ex.    genom    rörlighetsfrämjande
insatser,
- i samverkan  med  näringspolitiskt viktiga organ
bygga upp regionalt konkurrenskraftiga och dynamiska
nätverk, bl.a. genom stöd till klusterbildningar,
-        bidra        till        att       stärka
industriforskningsinstitutens         roll         i
innovationssyste-met,
- fördela långsiktigt stöd för kompetensutveckling
till industriforskningsinstituten, vilket under åren
2003-2005  aktivt bör främja omstruktureringsarbetet
av instituten  efter  samråd  med  IRECO  och därmed
bidra till en förnyelse av institutssektorn och till
utvecklingen av nya kompetensområden.

VINNOVA  har  en central roll i innovationssystemet,
sägs det i propositionen.  Genomförda  utvärderingar
av  hittills  gjorda  satsningar på kompetenscentrum
har visat på stora positiva  effekter när det gäller
FoU-samverkan   och   kunskapsöverföring.   Det   är
angeläget  att  VINNOVA  fortsätter   att  satsa  på
kraftfulla   kompetenscentrum,   anser   regeringen.
VINNOVA  bör vidare, tillsammans med andra  närings-
och innovationspolitiska  aktörer, samordna insatser
med   syfte   att   stärka  konkurrenskraftiga   och
dynamiska  regionala  miljöer.   Andra  aktörer  och
processer    som    bidrar    till    att   utveckla
innovationssystemet   är   partnerskapen   inom   de
regionala tillväxtavtalen, dvs. bl.a. länsstyrelser,
högskolor  och  universitet samt näringslivet.  Även
olika EU-program  är viktiga i detta sammanhang. Det
är vidare viktigt att former för att öka rörligheten
mellan  universitet,  högskolor,  forskningsinstitut
och  näringsliv  utnyttjas  i  större  utsträckning,
genom  t.ex.  adjungerade  professorer och industri-
doktorander,  sägs  det  i propositionen.  Detta  är
särskilt              betydelsefullt             för
industriforskningsinstituten.    Det    är    därför
angeläget  att  VINNOVA  stimulerar  personrörlighet
mellan   olika   FoU-miljöer.   VINNOVA  bör   också
stimulera FoU-samverkan mellan företag,  universitet
och  högskolor och industriforskningsinstitut.  Inom
ramen  för  sådana  satsningar  ryms bl.a. särskilda
insatser riktade till små och medelstora företag och
deltagande  i  projekt  inom  EU:s  ramprogram   för
forskning  och  utveckling, säger regeringen. Det är
angeläget att handläggningen  av  medel  för stöd av
projekt inom EU:s ramprogram för FoU är så  effektiv
att ett högt deltagande möjliggörs.

Regeringen  anser  att  VINNOVA:s  uppdrag rörande
industriforskningsinstituten   behöver  förtydligas.
Uppdraget  bör  vara  dels att se till  att  en  för
institutssektorn  permanent  resurs  för  långsiktig
kompetensutveckling  fördelas,  dels  att ett aktivt
stöd  ges till instituten så att dessa kan  öka  sin
konkurrenskraft    inom    verkets    insatsområden.
VINNOVA:s  fördelning  av  medel  ur den långsiktiga
resursen   bör   nyttjas   så  att  institutssektorn
utvecklas  och struktureras på  ett  internationellt
och  nationellt  konkurrenskraftigt  sätt.  För  att
åstadkomma     en     samordning     med     IRECO:s
omstruktureringsarbete  bör  medlen  fördelas  efter
samråd  med  IRECO.  Som  en planeringsförutsättning
gäller, som tidigare nämnts,  att  VINNOVA:s  anslag
förstärks  med  70  miljoner  kronor  från  år 2003.
VINNOVA:s  huvudsakliga  arbete med medelsfördelning
under år 2001 har bestått  i  att  genomföra  beslut
fattade  av  de  tidigare myndigheterna Närings- och
teknikutvecklingsverket                     (NUTEK),
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och  Rådet
för  arbetslivsforskning  (RALF).  Det  innebär  att
utrymmet   för   nysatsningar   har   varit   mycket
begränsat.            VINNOVA            finansierar
industriforskningsinstitut   med   ca  250  miljoner
kronor  under år 2001. Enligt regeringens  bedömning
bör   omfattningen    av    VINNOVA:s    stöd   till
institutssektorns verksamhet vara ungefär oförändrad
under år 2002.
Av de medel som tilldelas VINNOVA från år 2003 bör
100  miljoner  kronor  vara  en resurs av långsiktig
karaktär      för      kompetensutveckling      inom
institutssektorn, anser  regeringen.  Därutöver  kan
instituten  konkurrera  om medel inom VINNOVA:s FoU-
program.  Omfattningen  av   VINNOVA:s   stöd   till
institutssektorn   blir   därmed   beroende  av  hur
framgångsrikt instituten kan hävda sig  i dessa FoU-
program. Den statliga FoU-finansieringen  av  insti-
tutssektorn   kommer   huvudsakligen   att  ske  via
VINNOVA.     Statens     roll     som    ägare    av
industriforskningsinstitut  utövas  som  nämnts  via
IRECO. Regeringen anser att det är viktigt  med  ett
nära samarbete mellan VINNOVA och IRECO.

Prioriterade områden

Regeringen      framhöll      i      den     senaste
forskningspolitiska propositionen (prop.  2000/01:3)
ett    antal    forskningsområden    som    särskilt
betydelsefulla.    I    propositionen    redovisades
sammanlagt  275 miljoner kronor i höjda anslag  inom
områdena    bioteknik,     informationsteknik    och
materialteknik  för  åren  2001-2003.   Däri   ingår
ökningarna  till VINNOVA för år 2003 med 40 miljoner
kronor  att  fördelas  med  20  miljoner  kronor  på
vardera områdena bioteknik och informationsteknik.

Bioteknikområdet är, enligt regeringens bedömning,
av central betydelse  för  framtida innovationer och
kan utnyttjas i en mängd olika sektorer. Biotekniska
tillämpningar  har en stor potential  för  förnyelse
och tillväxt inom  olika  områden,  såsom hälsovård,
läkemedelsindustri,      livsmedelsindustri      och
skogsindustri      samt      inom      miljöområdet.
Bioteknikområdet   bör   därför   prioriteras    vid
omstrukturering   av   industriforskningsinstituten.
VINNOVA  bör  stödja  deltagande  i  internationella
samarbeten, särskilt inom europeiska FoU-samarbeten.
Sverige  har, i förhållande  till  andra  europeiska
länder, många  små  och nyetablerade kunskapsföretag
inom   bioteknikområdet,   konstaterar   regeringen.
Baserat  på  Sveriges vetenskapliga position och den
befintliga industriella  strukturen  har  Sverige en
stor  potential  att  öka sina marknadsandelar  inom
bioteknikområdet.   Efter   riksdagens   beslut   på
grundval av den tidigare  nämnda forskningspolitiska
propositionen satsas sammanlagt         120 miljoner
kronor  under  åren  2001-2003  i  höjda  anslag  på
grundforskning,     tillämpad      forskning     och
forskarutbildning  inom  det  biotekniska   området.
Statens  insatser  bör underlätta nyttiggörandet  av
den  snabbt  växande  biologiska  kunskapsbasen  för
såväl nya företag som företag  i  traditionella bas-
näringar   genom   att   undanröja  hinder   i   det
biotekniska   innovationssystemet    och    initiera
åtgärder  som  stimulerar  etablering, tillväxt  och
utveckling.   Därigenom   bör   Sverige,    i    ett
internationellt   perspektiv,  vara  ett  intressant
alternativ för etablering  av  FoU  och tillverkning
samt   bli  ett  av  de  ledande  länderna  avseende
nyetablerade   kunskapsintensiva   bioteknikbaserade
företag  och  tillämpning av biotekniska  metoder  i
traditionella branscher, anför regeringen.
Beträffande   området    informationsteknik    och
elektronik  är  regeringens  bedömning att VINNOVA:s
insatser  bör  inriktas på att understödja  Sveriges
internationella   tätposition   inom  både  IT-  och
telekommunikationsutveckling  och  IT-tillämpningar.
Myndigheten  bör,  i  samverkan med  andra  aktörer,
under år 2002 utarbeta  en  strategi  för  FoU  inom
området  IT-användning  och  IT-tillämpning  för att
stärka    svenskt    näringsliv.   Satsningar   inom
elektronikområdet, särskilt mikroelektronik, bör ges
prioritet       vid       omstruktureringen       av
industriforskningsinstituten.       Den       snabba
utvecklingen  inom  IT-sektorn kräver att insatserna
sker i ett nära samarbete  mellan  näringslivet, den
statliga  forskningen  och användarna.  VINNOVA  bör
stödja  deltagande  i  internationella   samarbeten,
särskilt  inom europeiska FoU-samarbeten, sägs  det.
Informationsteknik     är     ett     betydelsefullt
tillväxtområde  för  Sveriges  ekonomi,  konstaterar
regeringen. Sammanlagt 120 miljoner kronor  satsas i
höjda  anslag på grundforskning, tillämpad forskning
och  forskarutbildning   inom   området  under  åren
2001-2003.   Den  fortsatta  konkurrenskraften   för
näringslivet i  Sverige, liksom tillväxten i landet,
kommer  bl.a. att  bero  på  förmågan  att  utveckla
effektiva  IT-system  och  tillämpningar  för dessa.
VINNOVA:s  satsningar  på  området bör också ges  en
sådan inriktning att den kan understödja regeringens
politik inom IT-området som  syftar  till  att skapa
ett  informationssamhälle  för  alla. För att stärka
konkurrensförmågan   hos   svenskt  näringsliv   bör
VINNOVA,  i  samverkan  med  näringsliv   och  andra
aktörer,  under  år 2002 utveckla en nationell  FoU-
strategi för IT-användning  och  IT-tillämpningar. I
den    senaste    s.k.    IT-propositionen    (prop.
1999/2000:86) uttalade regeringen  att det finns ett
behov    av    en   ny   nationell   strategi   inom
mikroelektronik,   elektronik  och  närliggande  IT-
områden  och att en sådan  strategi  bör  genomföras
genom kraftsamling i ett antal nya s.k. kluster. Ett
första steg  för  genomförande  togs  i  den  nämnda
propositionen  genom  initieringen  år  2000  av ett
kluster  inom  området  systemkonstruktion på kisel.
Regeringen  har  gett  VINNOVA   i   uppdrag  att  i
samverkan  med  andra parter verka för att  utveckla
ett program inom  mikroelektronikområdet, baserat på
en revidering av det nämnda förslaget till strategi.
Elektronikområdet,   särskilt  mikroelektronik,  bör
prioriteras       vid       omstrukturering       av
industriforskningsinstituten, anser regeringen.
Materialteknik  är, enligt regeringens  bedömning,
ett område med stor  framtida  potential  för svensk
industri.   Det   bör   därför   uppmärksammas   vid
omstrukturering   av   industriforskningsinstituten.
VINNOVA  bör  arbeta  för  att  små  och  medelstora
företag ökar användningen av  nya  material  i  sina
produkter. Materialframställning har länge varit  en
svensk      styrkefaktor,      säger     regeringen.
Produktutveckling inom stål- och  metallindustri har
gjort   svenska  företag  världsledande   på   dessa
områden.  För  att behålla konkurrensfördelar är det
dock viktigt med  såväl vidareutveckling, t.ex. inom
områden där befintliga  råvaror  kan  utnyttjas, som
introduktion av helt nya material. Stora företag har
vanligen en tradition av kontakter med  universitet,
högskolor  och forskningsinstitut för att  förbättra
sin kunskapsförsörjning.  Många  små  och medelstora
företag  är  i  motsatt situation och kan  lätt  bli
utkonkurrerade. De  behöver incitament och hjälp att
tillgodogöra sig kunskap,  säger regeringen. VINNOVA
bör  bidra  till  att  små  och  medelstora  företag
lättare  kan  börja  använda  nya  material  och  ny
kunskap i sin verksamhet. Ett viktigt inslag i detta
arbete    är   nätverksbyggande   med   universitet,
högskolor,   industriforskningsinstitut   och   även
större    företag.    Materialteknik    bör    också
uppmärksammas      vid      omstruktureringen     av
industriforskningsinstituten.
Under   rubriken   Andra   prioriteringar    säger
regeringen att FoU-insatser även bör inriktas på den
tillverkande industrin samt verksamheter som baseras
på  svenska  råvaror i syfte att stödja användningar
av  ny  teknik och  nya  tillämpningar  inom  dessa.
Därvid är det angeläget att övergripande effekter på
miljön särskilt  beaktas. Det är, enligt regeringen,
angeläget att satsningar på de prioriterade områdena
bioteknik,  informationsteknik   och  materialteknik
kompletteras med kunskapsfrämjande projekt som berör
svensk  basindustri.  Basnäringarna   är   av  vital
ekonomisk  betydelse för Sverige. VINNOVA:s insatser
bör även medverka till utveckling och förnyelse inom
dessa näringar.

Motionerna


Riksdagen bör instämma i regeringens prioritering av
basindustrin och samtidigt understryka vikten av att
FoU-program  utarbetas för stålindustrin, anförs det
i motion 2001/02:N8  (s).  Riksdagen  bör också göra
ett    tillkännagivande    om   att   de   regionala
tillväxtavtalen bör användas  för  att  stödja  FoU-
program, bl.a. inom stålsektorn, och att VINNOVA bör
vara  garanten  för  kvalitetskontrollen, sägs det i
motionen. Skall svensk  stålindustri  bibehålla  sin
ledande    plats    i    världen    avseende   olika
spetsprodukter,     måste     forskningssatsningarna
fortsätta, anför motionärerna.  Stålbranschens  FoU-
program  finansieras  till  mer  än  90 % av berörda
företag, och den största externa bidragskällan är EU
och  Kol- och stålunionen. Det är dock  viktigt  att
staten,  via VINNOVA och IRECO, bidrar med en del av
resurserna,  säger  motionärerna.  De utgår från att
VINNOVA    utformar   ett   forskningsprogram    för
stålindustrin,   bl.a.  med  utgångspunkt  från  det
program    som    Jernkontoret    tillsammans    med
industriforskningsinstituten      Institutet     för
Metallforskning (IM) och Stiftelsen för Metallurgisk
Forskning   (MEFOS)   har   föreslagit.  Här   ingår
forskning om att göra stålproduktionen energisnålare
och  med  mindre  avfall samt slutna  processer  som
begränsar miljöfarligt  utsläpp,  liksom program för
att  utveckla  nya  processer  på  det metallurgiska
området. Om tillgängliga resurser inte skulle räcka,
utgår  motionärerna  från att regeringen  återkommer
till  riksdagen.  Det  regionala  tillväxtavtal  som
utarbetats   för   Dalarnas    län    har,    enligt
Näringsdepartementets   utvärdering   (Ds  2001:15),
varit  en  god  stödfunktion  i  frågor  som  gäller
långsiktig  kompetensutveckling,  säger motionärerna
vidare och förordar att detta skall förstärkas i det
nya   avtal   som  planeras  gälla  från  år   2004.
Motionärerna  föreslår   att   en  viss  del  av  de
regionala tillväxtmedel som finns  till förfogande i
Dalarna  och kringliggande län skall  utnyttjas  för
att stödja  de  forskningsprogram  som stålindustrin
har tagit fram.

Det nyssnämnda FoU-programmet för stålindustrin är
också  föremål  för  yrkanden i motion  2001/02:N347
(s).  Där begärs tillkännagivanden  av  riksdagen  i
följande  fyra  avseenden: om basindustrins behov av
tillämpad forskning,  om  riktade  FoU-medel  så att
Sverige  bibehåller  sin position som en av världens
ledande  stålnationer,  om  vikten  av  att  svenskt
deltagande i EU:s forskningsprogram underlättas samt
om  vikten   av  att  de  regionala  tillväxtavtalen
utnyttjas för  FoU-projekt,  bl.a.  på  stålområdet.
Motionärerna framhåller att stålindustrin är av stor
betydelse   för   Norrland,   och   inte  minst  för
Norrbotten.   Industriforskningsinstitutet    MEFOS,
beläget   i  Luleå,  är  ett  nordiskt  centrum  för
metallurgisk  industri  med  fokusering på tillämpad
forskning     och    utveckling    inom     områdena
processmetallurgi,  värmning och bearbetningsteknik,
energi och miljöteknik  för  i första hand stål- och
metallindustrin,  säger  motionärerna.  De  uppmanar
regeringen   att   genom   VINNOVA   utvärdera   och
förverkliga de forskningsprojekt  på stålområdet som
håller god kvalitet och hög relevans. MEFOS är redan
för närvarande starkt engagerat i olika  EU-projekt,
konstaterar motionärerna och anser att möjligheterna
för detta framöver bör vara ännu större, inte  minst
i  samverkan  med Luleå tekniska universitet och den
svenska  stålindustrin.   Problemet   är   dock  att
framtida  program i 6:e ramprogrammet blir betydligt
större än för  närvarande, säger motionärerna. Dessa
framtida stora program  måste  kunna hanteras snabbt
och  med  automatik  av  svenska myndigheter,  menar
motionärerna. De uppger att  det  aktuella regionala
tillväxtavtalet  är väl förankrat i  Norrbotten  och
har  stort stöd av  alla  parter.  I  framtiden  bör
stålforskningen  kunna  få  stöd  genom de regionala
tillväxtmedlen, vilket bör beaktas  när  program för
stålsektorn  planeras av VINNOVA, anför motionärerna
avslutningsvis.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet
av   strategisk   och   tillämpad   forskning   inom
transport- och kommunikationsforskning, anförs det i
motion  2001/02:N6  (s).  I VINNOVA införlivades vid
myndighetens              bildande             bl.a.
Kommunikationsforskningsberedningen    (KFB),    som
tidigare   hade   till   uppgift   att   svara   för
forskningsinsatserna   vad   gäller  transport-  och
kommunikationssektorn, konstaterar  motionärerna. De
områden KFB prioriterade var framför allt strategisk
forskning   som  inbegriper  långsiktig  hållbarhet,
kommunikationernas  roll  och betydelse i samhället,
processer och modeller för  planering,  styrning och
uppföljning, tillämpad transportforskning inbegripet
miljöanpassade transporter och drivmedel,  kollektiv
persontrafik  och offentligt betalda resor, säkerhet
i   transporterna,    logistik    och    samverkande
godstransportlösningar,   transportinformatik   samt
infrastrukturens   drift   och    underhåll,    m.m.
Motionärerna     anser     att     transport-    och
kommunikationsforskning även i framtiden  är av stor
strategisk   betydelse   och   att   forskning  inom
transportsektorn  måste  ges  en hög prioritet  inom
VINNOVA. Den tekniska forskningen om trafiksäkerhet,
miljökonsekvenser       av      trafikinvesteringar,
informationsteknikens effekter  i  ett  socialt  och
geografiskt     sammanhang,     de     handikappades
trafiksituation osv. är viktiga områden  att  forska
kring  för  att  de  transportpolitiska  målen skall
uppfyllas,  menar motionärerna. De anser vidare  att
spridningen av forskningsrön måste få en ökad bredd.
Tillämpad forskning samt små- och storskaliga försök
behöver främjas  genom  att  VINNOVA i samverkan med
trafikföretag   och   trafikhuvudmän    ges    stora
möjligheter  att  anordna  praktiska  projekt, anför
motionärerna.
I   motion   2001/02:N5   (m)   anförs   att   ett
industriforskningsinstitut inom bioteknikområdet bör
lokaliseras  till Skåne. Här pågår, bl.a. inom ramen
för begreppet  Medicon  Valley  som rankas på tredje
plats   i  Europa  när  det  gäller  forskning   och
utveckling  inom  biomedicin, en stark utveckling av
forskning  och företagsetableringar  med  bioteknisk
anknytning. I Öresundsregionen finns ungefär 60 % av
Skandinaviens  läkemedels- och bioteknikindustri med
totalt ca 40 000 anställda, varav 4 000 är forskare,
säger     motionärerna.      Livsmedelssektorn     i
Öresundsregionen     är    det    mest    omfattande
livsmedelsklustret i Europa  och där finns också den
största    koncentrationen    av   tillverkare    av
högkvalitativa livsmedel i norra Europa. Sammantaget
uppfyller   Skåne   och  Öresundsregionen   väl   de
kriterier som regeringen  ställer  upp  för ett nytt
större sammanhållet industriforskningsinstitut  inom
området bioteknik, anför motionärerna.
Karlstad    bör    ses   som   ett   centrum   för
behovsmotiverad  forskning   och   utveckling   inom
träfiberområdet,  anförs  det  i motion 2001/02:N260
(m).  Den  globala  marknaden för förpackningar  och
förpackningsmaterial  är  god  och  anses  öka,  och
fiberbaserade  förpackningar  kommer i framtiden att
spela  en  stor  roll, eftersom de  baserar  sig  på
förnybar    råvara   och    ofta    är    ekonomiskt
konkurrenskraftiga,  anför  motionärerna. Svensk och
nordisk industri har haft en  avgörande roll i denna
utveckling.  I  Karlstad planeras  ett  projekt  där
Karlstads   universitet    tillsammans   med   Metso
Technology     och     Skogsindustrins      Tekniska
Forskningsinstitut   (STFI)   har   för  avsikt  att
utveckla   förpackningspapper   i  flerskikt   under
kommersiella förutsättningar; en anläggning som blir
unik i sitt slag. Det är viktigt  att  det  kunnande
och de basresurser som Sverige förfogar över när det
gäller   träfiberforskning   tas  till  vara,  anför
motionärerna. Det vore värdefullt  om  det  inom den
ram  som  VINNOVA disponerar inrättades ett särskilt
program  för   att   utveckla  träfiberteknologin  i
Sverige, varvid Karlstad  bör  vara  ett  självklart
centrum, sägs det i motionen.
Riksdagen   bör   göra   ett  tillkännagivande  om
industriforskningens viktiga ställning, anförs det i
motion  2001/02:N241  (kd).  Vidare   bör  riksdagen
begära  hos  regeringen att Glasforskningsinstitutet
(Glafo)      återfår       sin       status      som
industriforskningsinstitut  och därmed  kan  erhålla
statligt       grundanslag       för      forskning.
Industriforskningens ställning och  möjligheter  har
kraftigt försämrats de senaste åren, och tillkomsten
av       VINNOVA      innebar      att      samtliga
industriforskningsinstitut  i  ett  sent  skede fick
besked om att inga pengar fanns att få för  kommande
budgetår,  säger motionärerna. När det gäller  Glafo
hänvisar motionärerna  till  att  tillverkningen  av
konstglas  har stor betydelse för sysselsättningen i
sydöstra    Sverige,    och    att    den    svenska
konstglasindustrin  omsätter ca 1 miljard kronor per
år och sysselsätter ca  1  500  personer.  Hela  den
tillverkande  svenska glasindustrin, dvs. konstglas,
förpackningsglas,  planglas  och fiberglas, omsätter
drygt  4  miljarder kronor per år  och  sysselsätter
drygt 3 000  personer.  Glafo  är  ledande  i Europa
beträffande   FoU  på  glas  som  mineral  och  dess
användning  på konstglassidan,  säger  motionärerna.
Glafo är det  enda  ställe  i Norden där glasteknisk
FoU  bedrivs  gällande  ugns- och  smältteknik  samt
kemiska och fysikaliska egenskaper  hos glas i smält
och fast tillstånd, men Glafo saknar  sedan  år 1985
avtal  med  staten.  En utredning gjord av NUTEK  år
1997 visar att Glafo är  väl  värd  att  återfå  sin
status    som    industriforskningsinstitut,   anför
motionärerna.
Det    behövs    ett    utvecklingsprogram     för
mineralindustrin  i  Sverige,  anförs  det  i motion
2001/02:N251  (kd). Sveriges geologiska undersökning
(SGU)    genomförde     under     år     1998    för
Näringsdepartementets  räkning en utredning  av  den
svenska  industrin  för produktion  av  industriella
mineral och bergarter,  i vilken det påvisades behov
av utvecklingsarbete såväl  inom  geologi  som  inom
produktions-  och  processteknik  samt  produkt- och
marknadsutveckling, säger motionärerna. Utredningens
förslag omfattade utarbetande av ett FoU-program med
fokus  på  teknikutveckling och ökad marknadsföring,
det senare särskilt  för små och medelstora företag.
SGU  och den berörda branschföreningen  presenterade
för  Näringsdepartementet   i   november   2000  ett
omfattande     programförslag     benämnt     MinBas
(mineral-ballast-sten).  SGU  har  äskat  medel  för
genomförande av det nämnda utvecklingsprogrammet för
mineralindustrin.  Regeringen  har  i  propositionen
gjort  bedömningen  att FoU-insatser bör riktas  mot
tillverkande industrier och verksamheter som baseras
på  svenska  råvaror.  Mot   denna   bakgrund  anser
motionärerna   att   det   utvecklingsprogram    för
mineralindustrin   som   presenterats   av  SGU  och
industrin måste realiseras.
Forskningen   kring  trä  och  träanvändning   bör
prioriteras, anförs det i motion 2001/02:MJ523 (kd),
varvid   forskning   som   inriktas   mot   vertikal
integration  bör  prioriteras.  En  samverkan mellan
Rådet  för  samhällsbyggnad,  areella  näringar  och
miljö  och  VINNOVA  måste  organiseras  så att  det
skapas harmonisering mellan grundläggande  forskning
och  tillämpade innovationer, säger motionären.  Hon
hänvisar   till  att  en  ökad  vidareförädling  kan
innebära fler  arbetstillfällen.  För  att  få  till
stånd     en    ökad    förädling    behövs    såväl
kunskapsspridning  som  högkvalitativ  forskning och
utveckling, påpekas det.
Frågan om ökad vidareförädling av skogsråvaran tas
också  upp  i  motion  2001/02:MJ339  (c),  där  det
förordas   att   statens   andel  och  engagemang  i
forskningsinstitutet  Trätek  AB  inte  får  minska.
Svensk  skogsnäring möter  allt  hårdare  konkurrens
från    Öst-     och    Centraleuropa.    Att    öka
förädlingsgraden är  dock  inte bara viktigt för att
möta  konkurrensen  utan  också   mot   bakgrund  av
träråvarans  miljömässiga  fördelar  gentemot  andra
material,   säger   motionärerna.   De   menar   att
marknadens  aktörer har ett stort ansvar för  detta,
samtidigt som det är ett samhällsintresse med hänsyn
till   skogens    stora   betydelse   för   Sverige.
Skogsbranschen och staten har ett pågående samarbete
med  forskning  och  utveckling   kring  en  breddad
användning av träfiber som bas för  olika produkter,
varvid  tyngdpunkten  har lagts på den  trämekaniska
industrin. Motionärerna  hänvisar  till  signaler om
att  staten,  som  för  närvarande äger    40  %  av
Trätek, avser att kraftigt  minska  sitt engagemang.
Statens andel får enligt motionärernas  mening  inte
minska,   då   den  aktuella  forskningen  har  stor
betydelse för den fortsatta utvecklingen mot en ökad
vidareförädling av träråvaran.
I    motion   2001/02:N358    (c)    begärs    ett
riksdagsuttalande    om   basfinansiering   av   ett
forskningsinstitut i Östergötland, Lövträinstitutet.
Skogen   är  Sveriges  största   nettoexportbransch,
konstaterar  motionären.  Branschen är numera utsatt
för konkurrens från andra delar  av  Europa i större
utsträckning  än  vad  som  tidigare  varit  fallet,
vilket ökar betydelsen av samarbete, utveckling  och
forskning,   anför  motionären.  Lövträinstitutet  i
Östergötland  startade   som   ett   EU-projekt  för
landsbygdsutveckling  i  20  kommuner i Småland  och
Östergötland.  Målsättningarna   med  projektet  var
bl.a.      framtagning      och     spridning     av
utbildningsmaterial, ökade internationella kontakter
och  spridning  av  information   om   lövträ   samt
utveckling         av        samarbete        mellan
forskningsinstitutionerna.  För  närvarande  bedrivs
arbetet  i  en  ekonomisk  förening  med  ett 75-tal
medlemmar    från   industri,   organisationer   och
offentliga aktörer.  Trots medlemmarnas deltagande i
projektfinansiering    finns     ingen    långsiktig
basfinansiering  för  verksamheten,   vilket  enligt
motionären  är ett villkor för att institutet  skall
utvecklas. Hon  anser därför att det bör utredas hur
basfinansiering    skall     kunna     ordnas    för
utvecklingscentrum liknande Lövträinstitutet.
Livsmedelsindustrin  är  föremål  för  yrkande   i
motion  2001/02:MJ341  (c),  i  vilken  föreslås att
berörda  myndigheter  skall ges i uppdrag att  styra
statens resurser för forskning och utveckling så att
dessa    stöder    livsmedelsindustrins    fortsatta
utveckling i Skåne. Det är angeläget att den skånska
livsmedelsindustrin             ges             goda
produktionsförutsättningar   och  konkurrensvillkor,
anför motionären.

Vissa kompletterande uppgifter


I  motionerna  tas  upp  ett antal  olika  specifika
forsknings-  och  insatsområden.  Det  gäller  bl.a.
bioteknikområdet,  mineralindustrin,  stålindustrin,
transport-     och    kommunikationssektorn     samt
träområdet. Allmänt  gäller  att det är VINNOVA som,
inom ramen för generella riktlinjer  och  tilldelade
medel,  har att göra avvägningar mellan insatser  på
olika områden.

Beträffande bioteknik kan noteras att detta är ett
av de områden  som  i  propositionen  anges  som ett
prioriterat  område.  Företag  inom bioteknikområdet
anses av Näringsdepartementet snarare  ha  behov  av
koppling  till  grundforskning  på universitet än av
den  typ  av  tillämpad  forskning som  bedrivs  vid
industriforskningsinstitut. Institutet för Livsmedel
och Bioteknik (SIK) bedriver  redan  för  närvarande
verksamhet i Skåne (Lund), vilket efterfrågas  i ett
par motioner.
I fråga om mineralindustrin gäller att ett program
för hållbar tillväxt inom ett kluster omfattande  de
mineralutvinnande  branscherna  har  föreslagits  av
regeringen  i  den  regionalpolitiska  propositionen
(prop. 2001/02:4). Regeringens bedömning  är att ett
program  för utveckling av industrimineral,  ballast
och  stenindustrierna   inom   stödområdena,   t.ex.
Bergslagen  och Norrlands inland, bör bedrivas under
perioden 2002-2004  och  omfatta  totalt 15 miljoner
kronor.   Programmet   bör  inriktas  på   tillämpad
forskning och kompetensutveckling  och  samverka med
liknande utvecklingsprogram för gruvnäringen,  t.ex.
Georangeprogrammet  i  Malå.  Syftet  med programmet
skall  vara  att  skapa  en hållbar tillväxt  i  ett
kluster   för   de  mineralutvinnande   branscherna.
Programmet    bygger     på    förslag    i    SGU:s
branschutredning år 1998.
När  det  gäller  stålindustrin   bör  nämnas  att
materialteknik i propositionen anges  som  ett av de
prioriterade   områdena.  Industriforskningsinstitut
som   bedriver   verksamhet    med   inriktning   på
stålindustrin  är  Institutet  för   Metallforskning
(IM), Stiftelsen för metallurgisk forskning  (MEFOS)
och     Korrosionsinstitutet.     Företrädare    för
Jernkontoret  har  inför  utskottet  redovisat   det
förslag  till FoU-program som Jernkontoret har tagit
fram tillsammans med IM och MEFOS.
Transport-  och kommunikationssektorn är ett av de
politikområden  som  VINNOVA  är  verksamt inom. Det
prioriterade   området   IT   har   betydelse    för
transportsektorn.
Beträffande   träområdet   kan   noteras   att   i
propositionen anges att basindustrin ingår i det som
betecknas  "Andra  prioriteringar"  i  avsnittet  om
prioriterade områden. Industriforskningsinstitut som
bedriver  verksamhet med inriktning på träområdet är
Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI) -
där  det  för   närvarande   pågår  diskussioner  om
samgående  med  Packforsk,  Skogforsk,   Trätek  och
Ytkemiska  institutet.  Utskottet  behandlade  våren
2001 frågan om vidareförädling av skogsråvara  i det
näringspolitiska  betänkandet  2000/01:NU7.  Där (s.
83)  lämnades  en  utförlig  redovisning av pågående
program i samverkan mellan näringslivet  och  staten
som  på olika sätt syftar till att öka kunskapsnivån
och vidareförädlingen inom skogsindustrin.

Utskottets ställningstagande


Regeringen  redovisar  i  propositionen - utan något
förslag till riksdagsbeslut - sin bedömning av vilka
forskningsområden som bör prioriteras av VINNOVA och
vid               omstruktureringen               av
industriforskningsinstituten.   Det   rör  sig,  som
nämnts,  om  områdena  bioteknik, informationsteknik
och  elektronik samt materialteknik.  Satsningar  på
dessa områden bör enligt regeringen kompletteras med
kunskapsfrämjande    projekt    som   berör   svensk
basindustri.

Utskottet  har inget att invända  mot  regeringens
bedömning  av  vilka   forskningsområden   som   bör
prioriteras.   Emellertid  vill  utskottet  när  det
gäller   kunskapsfrämjande    projekt    som   berör
basindustrin  särskilt  understryka  vikten av  FoU-
insatser i den svenska skogsindustrin.
Skogsindustrin och behovet av FoU-insatser för att
främja denna sektor är också föremål för  yrkanden i
fyra    motioner.   Som   nyss   nämnts   anförs   i
propositionen  att  FoU-insatser  förutom  på  vissa
specifika  områden även bör inriktas på verksamheter
som baseras  på  svenska  råvaror i syfte att stödja
användningen av ny teknik och nya tillämpningar inom
dessa. Skogsindustrin tillhör  alltså de områden som
bör prioriteras av VINNOVA och vid omstruktureringen
av  industriforskningsinstituten.   Utskottet   vill
erinra  om  vad  utskottet  tidigare  framhållit  om
vikten av en hög kunskapsnivå inom skogsindustrin. I
det  näringspolitiska  betänkandet 2000/01:NU7 våren
2001 behandlades motioner  med  förslag  om åtgärder
för   att  öka  vidareförädlingen  av  skogsråvaran.
Utskottet  framhöll  att  skogsindustrin  har mycket
stor  betydelse  för  den ekonomiska utvecklingen  i
Sverige  och svarar för  en  betydande  del  av  det
svenska exportnettot.  I  de  delar  av  landet  där
skogsindustrin  är etablerad spelar den en väsentlig
roll för sysselsättningen på de berörda orterna. För
att skogsindustrin  även  framgent skall kunna bidra
till att upprätthålla välståndet  är det viktigt att
konkurrenskraften  inom  den svenska  skogsindustrin
kan utvecklas, framhöll utskottet. Enligt utskottets
mening  borde  det  vara  möjligt  för  den  svenska
skogsindustrin   att   förskjuta   inriktningen   av
exporten  från  rena  råvaror   mot   mer  förädlade
produkter.  Detta  kräver  en hög kunskapsnivå  inom
industrin.   Utskottet   står   fast    vid    dessa
bedömningar.
Stålindustrin  berörs,  som  redovisats, i ett par
motioner.   Den  svenska  stålindustrin   har   stor
betydelse för  den  svenska ekonomin. Efterfrågan på
stål  ökar  trendmässigt   sett   över   en   längre
tidsperiod.    Den    svenska    stålindustrin   har
motsvarande utveckling, dvs. tillväxt  på sikt, även
om industrin just för tillfället befinner  sig  i en
nedgångsfas.  Utskottet  noterar  att  regeringen  i
propositionen  lyfter  fram  materialteknik  som ett
prioriterat område och framhåller att det är viktigt
med såväl vidareutveckling som introduktion av  helt
nya  material  om  svenska  konkurrensfördelar  inom
stål- och metallindustrin skall kunna bibehållas.
Bioteknik        och       FoU-insatser       inom
livsmedelsindustrin  är  föremål  för  förslag  till
riksdagsbeslut  i  två  motioner.  Bioteknik tillhör
också  de  prioriterade områdena. Enligt  utskottets
mening   finns   det   på   bioteknikområdet   stora
möjligheter för svenska företag - inte minst små och
medelstora   företag   -   att  ta  marknadsandelar.
Utskottet  instämmer  i  bedömningen   att   det  är
angeläget   att   Sverige  blir  en  av  de  ledande
nationerna i Europa  inom  forskning, utveckling och
tillämpningar  inom  snabbväxande  multidisciplinära
områden inom biotekniken.  Institutet  för Livsmedel
och   Bioteknik  (SIK),  som  har  sin  huvudsakliga
verksamhet    förlagd    till   Göteborg,   bedriver
verksamhet också i Skåne, vilket bl.a. efterfrågas i
ett par av motionerna.
Transport- och kommunikationssektorn  tas upp i en
motion. Vid bildandet av VINNOVA övertog myndigheten
ansvaret   för   FoU   inom   nämnda   sektor   från
Kommunikationsforskningsberedningen.  Utskottet vill
framhålla  att  IT,  som  är  ett av de prioriterade
forskningsområdena,      har      betydelse      för
transportsektorn.
När   det   gäller   mineralindustrin   har,   som
redovisats,   ett   program  inriktat  på  tillämpad
forskning  och kompetensutveckling  på  15  miljoner
kronor  för  åren   2002-2004   föreslagits   i  den
regionalpolitiska propositionen. Utskottet behandlar
detta  förslag i betänkande 2001/02:NU4 senare under
hösten 2001.
Utskottet    vill    slutligen    framhålla    att
statsmakternas  styrning  av myndigheters verksamhet
bör   ske   genom   riktlinjer   i    propositioner,
utskottsbetänkanden och regleringsbrev. Därefter har
myndigheterna - i detta fall VINNOVA -  att  utifrån
angivna  riktlinjer  och  inom  ramen för tilldelade
medel  göra  avvägningar  mellan insatser  på  olika
områden. Detaljstyrning bör  undvikas. I stället bör
kontinuerliga   uppföljningar   och    utvärderingar
genomföras    som    underlag   för   statsmakternas
ställningstaganden till  om  berörd  verksamhet  har
bedrivits enligt givna direktiv och på ett effektivt
sätt.   Utskottet   vill   understryka  att  det  är
angeläget att regeringen utför  sådana uppföljningar
och utvärderingar och på lämpligt  sätt  rapporterar
resultaten av dessa till riksdagen.

Med  det  anförda  avstyrker utskottet samtliga  här
aktuella motioner i berörda delar.



Reservation


Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservation. I rubriken anges inom  parentes  vilken
punkt  i utskottets förslag till riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.

Principer för behovsmotiverad forskning och
omstrukturering av industriforskningsinstituten
(punkt 1)

av  Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola
Karlsson (m), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c),
Eva Flyborg  (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Harald
Bergström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1.   Riksdagen   godkänner  vad   som   föreslås   i
reservationen om den  huvudsakliga  inriktningen för
statens    medverkan    till   omstrukturering    av
industriforskningsinstituten.     Därmed    bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:N7,   2001/02:   N9
yrkandena  1,  2, 5-13 och 15, 2001/02:N267  yrkande
25, 2001/02:N321  och  2001/02:N370  yrkande  14 och
avslår  proposition  2001/02:2  punkt  1  och motion
2001/02:N8 yrkandena 1 och 4.

Ställningstagande

Det  nationella  näringsklimatet  måste, enligt  vår
mening  och  i  likhet med vad som framfördes  våren
2001  i  en  reservation   (m,  kd,  c,  fp)  i  det
näringspolitiska betänkandet  2000/01:NU7, formas så
att  Sverige  klarar  av  att  tävla   med  de  mest
konkurrenskraftiga  delarna  av världen i  fråga  om
goda villkor för företagande och  investeringar. Det
är avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft
att  tillräckliga resurser satsas på  forskning  och
utveckling.   Kunskapens   roll   som  motor  i  den
ekonomiska utvecklingen blir allt större. Det är nya
idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer som
skapar förutsättningar för tillväxt och välstånd.

För att tillförsäkra det svenska  näringslivet  en
god  konkurrenskraft  krävs  det satsningar på såväl
grundforskning      som     den     behovsmotiverade
industriforskningen.    Industriforskningsinstituten
har  en  betydelsefull  roll   för  utvecklingen  av
näringslivet,   särskilt   de  små  och   medelstora
företagen.  Det  är  viktigt att  en  kraftfull  och
långsiktig  strategi utformas  för  instituten.  Det
finns  flera exempel  på  industriforskningsinstitut
som  gör  mycket  värdefulla  insatser.  Regeringens
hantering  under  de senaste åren av frågan om medel
till   den   industrirelevanta    forskningen    har
kännetecknats  av  kortsiktighet  och  ryckighet.  I
stället  är det långsiktighet och stabilitet som bör
prägla       statens        agerande        gentemot
industriforskningsinstituten.
Det  återstår  mycket att göra för att rätta  till
försumligheter i den politik som har bedrivits under
senare  år.  Det  gäller  insatser  för  att  främja
bildandet   av  internationellt   konkurrenskraftiga
kunskapskluster. Det gäller avvägningar mellan olika
forskningsområden    samt    mellan   koncentration,
profilering       och      decentralisering       av
forskningsresurserna.  Det  behövs också ytterligare
åtgärder  för  att  främja  kommersialiseringen   av
uppfinningar   och  innovationer.  Åtgärder  behöver
också vidtas för  att  underlätta för småföretag att
ta     del    av    forskning    och     utveckling.
Industriforskningsinstituten har i många fall kunnat
fylla en  funktion  för  att  bryta  den barriär som
många  småföretag  kan  känna  inför  den akademiska
miljön.  Vidare  bör  möjligheterna  att  i   större
utsträckning  tillämpa  innovativ  teknikupphandling
undersökas. Självfallet skall därvid  de  regler som
ställs   enligt   lagen   om  offentlig  upphandling
(1992:1558)  iakttas.  Även olika  åtgärder  på  det
immaterialrättsliga området måste vidtagas.
Industriforskningsinstitutens    verksamhet    bör
alltså  stödjas  kraftfullt och långsiktigt. För den
typ av verksamhet  som  instituten  bedriver  är det
särskilt   viktigt  att  förutsättningarna  när  det
gäller    finansiering     är     långsiktiga    och
överblickbara.  Den  industrirelevanta   forskningen
måste   därför  garanteras  en  långsiktig,  statlig
grundfinansiering  även efter kontrollåret 2005. Det
är  vidare värdefullt  att  formerna  för  samverkan
mellan   företag,   organisationer   och  offentliga
myndigheter     utvecklas.     Kontakterna    mellan
forskningsinstituten   och   de  institutioner   där
forskningsresultaten  skall  omsättas   i  praktiken
måste  förbättras.  Öppna  och kreativa mötesplatser
där forskare, entreprenörer  och  beslutsfattare kan
mötas måste skapas.
Huvuddelen av FoU-verksamheten i Sverige - 75 % år
1999    enligt   OECD-statistik   -   utförs    inom
näringslivet.    Näringslivet    svarar   även   för
huvuddelen av finansieringen av FoU i Sverige - 68 %
år 1999. FoU-verksamheten inom näringslivet utförs i
huvudsak inom de stora företagen.  Merparten  av  de
små  och  medelstora  företagen  har ingen egen FoU-
verksamhet. Som framgår av en aktuell  OECD-rapport,
Science  Technolgy  and  Industry  Scoreboard  2001,
ligger  Sverige  mycket dåligt till när  det  gäller
forskningsintensitet  i  små och medelstora företag.
Bland de 25 länder som jämförs  återfinns Sverige på
tredje  plats  från  bottennivån,  medan  Norge  och
Danmark  ligger  bland  de sju första,  och  Finland
återfinns på 15:e plats.  Vanligtvis har små företag
i små ekonomier generellt högre forskningsandelar än
små  företag  i  stora ekonomier.  I  OECD-rapporten
framhålls Sverige  och Sydkorea som undantag i detta
hänseende.
Det statliga stöd  som  svenska små och medelstora
företag kan få för närvarande  är otillräckligt. Det
är  också  anmärkningsvärt  att  svenska   små   och
medelstora  företag har sämre villkor än motsvarande
företag i andra  EU-länder. Enligt vår mening är det
mycket viktigt med  likvärdiga konkurrensvillkor för
företag i olika EU-länder.
Ett  område  som  inte  får  någon  lösning  genom
propositionen är svenska  företags deltagande i EU:s
FoU-program.  Skall  det sjätte  ramprogrammet,  som
kommer att omfatta drygt  17  miljoner euro under en
femårsperiod, ge ordentlig utdelning för svensk del,
måste  arbetet i institut, universitet  och  företag
börja redan  nu. Det nya ramprogrammet startar den 1
januari 2003.  Nätverk  och kunskapskluster (Centres
of excellence) behöver byggas upp, och projekt måste
förberedas     långt     dessförrinnnan.     Svenska
institutioner, institut, högskolor och företag måste
hitta  sina  partner  nu.  Regeringen   bör   därför
omgående   presentera   en   strategi  för  att  öka
möjligheterna för svenska små och medelstora företag
att kunna medverka i EU:s kommande sjätte ramprogram
för forskning och utveckling.
Vi  anser  sålunda  att  regeringens   förslag  om
omstrukturering av industriforskningsinstituten  bör
modifieras i enlighet med vad vi här har anfört. Med
detta  blir  motionerna 2001/02:N321 (m), 2001/02:N7
(m),  2001/02:N370   (kd),   2001/02:N9   (kd)   och
2001/02:N267  (fp)  i  sak  tillgodosedda  i berörda
delar.  Motion 2001/02:N8 (s) avstyrks i motsvarande
delar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Proposition 2001/02:2

1. Regeringen  föreslår  att riksdagen godkänner vad
regeringen    föreslår    om   den    huvudsakliga
inriktningen    för    statens   medverkan    till
omstrukturering   av  industriforskningsinstituten
(avsnitt 6.4).


Motioner med anledning av
propositionen


2001/02:N5 av Jan Backman m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  lokaliseringen  av  ett
industriforskningsinstitut   inom   bioteknikområdet
till Skåne.

2001/02:N6 av Christina Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet av strategisk  och
tillämpad     forskning    inom    transport-    och
kommunikationssektorn.

2001/02:N7 av Karin Falkmer (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om betydelsen av ett
bättre svenskt forskningsklimat.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av
internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster
med svenskt deltagande.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om vikten av att en
kraftfull och  långsiktig  strategi  utformas  för
industriforskningsinstituten.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om svenska  aktörers
möjligheter till deltagande i EU-program.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  den
industrirelevanta forskningen måste  garanteras en
långsiktig statlig grundfinansiering.

2001/02:N8 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

1.   Riksdagen   begär   att   regeringen   gör   en
behovsanalys   avseende   medelsbehovet   så   att
resurserna överensstämmer med uppställda mål.

2.  Riksdagen  instämmer  i regeringens prioritet av
basindustrin och understryker  samtidigt vikten av
att FoU-program utarbetas för stålindustrin.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att  de   regionala   tillväxtavtalen  bör
användas  för att stödja FoU-program,  bl.a.  inom
stålsektorn, och att VINNOVA bör vara garanten för
kvalitetskontrollen.

4. Riksdagen begär att regeringen kartlägger behovet
av   samverkan    och    finansiering    för   att
industriforskningsinstituten  skall  kunna deltaga
fullt  ut  i EU:s forskningsprogram, särskilt  det
kommande 6:e ramprogrammet.

2001/02:N9 av Harald Bergström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om den huvudsakliga
inriktningen   för    statens    medverkan    till
omstrukturering av industriforskningsinstituten.

2.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  den
huvudsakliga  inriktningen  för  statens medverkan
till               omstrukturering              av
industriforskningsinstituten.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om uppifrån-och-ned-
perspektiv.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att prioritera för
hög kvalitet och relevans.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  prioritera
teknikområden där framtidsutsikterna är lovande.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att premiera och
underlätta för kommersialisering av FoU.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att underlätta
kunskapsöverföring och personrörlighet.

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  främja
internationellt FoU-samarbete.

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  organisera
industriforskningsinstituten.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
industriforskningsinstitutens uppgifter.

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om finansiering.

15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
teknikbrostiftelserna.


Motioner från allmänna
motionstiden


2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att statens andel
och engagemang  i  forskningsinstitutet  Trätek AB
inte får minska.

2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):

9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad i motionen anförs  om  att  uppdra  åt
berörda myndigheter  att  i erforderlig grad styra
samhällets resurser för forskning  och  utveckling
så att dessa stöder livsmedelsindustrins fortsatta
utveckling i Skåne.

2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att
prioritera     forskningen     kring    trä    och
träanvändning.

2001/02:N241 av Maria Larsson och Harald Bergström
(kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
industriforskningens viktiga ställning.

2. Riksdagen begär hos  regeringen att Glafo återfår
sin  status  som  industriforskningsinstitut   och
därmed   kan   erhålla  statligt  grundanslag  för
forskning.

2001/02:N251 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs   om   behovet   av   ett
utvecklingsprogram för mineralindustrin i Sverige.

2001/02:N260 av Jan-Evert Rådhström och Per-Samuel
Nisser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  Karlstad som ett centrum
för behovsmotiverad forskning  och  utveckling  inom
träfiberområdet.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

25.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om industriforskning.

2001/02:N321 av Per Westerberg m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om betydelsen av ett
bättre svenskt forskningsklimat.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av
internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster
med svenskt deltagande.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om vikten av att en
kraftfull och  långsiktig  strategi  utformas  för
industriforskningsinstituten.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om svenska  aktörers
möjligheter till deltagande i EU-program.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  den
industrirelevanta forskningen måste  garanteras en
långsiktig statlig grundfinansiering.

2001/02:N347 av Birgitta Ahlqvist och Kristina
Zakrisson (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  basindustrins
behov av tillämpad forskning.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om riktade FoU-medel
så att Sverige  bibehåller  sin position som en av
världens ledande stålnationer.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  att
svenskt   deltagande   i   EU:s  forskningsprogram
underlättas.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om vikten av att de
regionala  tillväxtavtalen   utnyttjas   för  FoU-
projekt, bl.a. på stålsidan.

2001/02:N358 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs  om  basfinansiering  av
lövträinstitut.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  forskning,
utveckling och innovationer.
BILAGA 2

Industriforskningsinstitut i Sverige1


Institutet för Mikroelektronisk och Optisk Forskning
(ACREO)2
Cement- och Betonginstitutet (CBI)
Forskningsaktiebolaget           Medie-          och
Kommunikationsteknik (Framkom)2
Glasforskningsinstitutet (Glafo)
Institutet   för   fiber-  och  polimerteknik   (IFP
Research) 2
Institutet för Metallforskning (IM)2
Institutet för Mikroelektronik i Göteborg (Imego)
Institutet för Tillämpad Matematik (ITM)2
Industriforskning   och   utveckling   AB   (IVF   -
Institutet för verkstadsteknisk forskning)2
Svenska  Miljöinstitutet   (IVL   -  Institutet  för
vatten- och luftvårdforskning)
Institutet  för  jordbruks- och miljöteknik  (JTI  -
Jordbrukstekniska institutet)
Korrosionsinstitutet2
Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS)2
Packforsk2, 3
Stålbyggnadsinstitutet (SBI)
Svenska Keramikinstitutet (SCI)2
Swedish Institute of Composites (SICOMP)2, 4
Swedish Institute of Computer Science (SICS)2
Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK)2
Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ)
Skogforsk
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP)
Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI)2,
3
Svensk Bergteknisk Forskning (SveBeFo)
Svenska Gjuteriföreningen2
Swedish LCD Center
Trätek2
Ytkemiska institutet (YKI)2

1 Industriforskningsinstitut  ingående  i Industrial Research
Institutes  in Sweden (Iris), som är en samarbetsorganisation
för industriforskningsinstitut.
2 Industriforskningsinstitut  där  Institute for Research and
Competence Holdning AB (IRECO) är delägare.
3 Packforsk och STFI kommer att gå ihop.
4 SICOMP ingår i IFP Research.

Bilaga 3

Finansiering från staten och KK-stiftelsen till
industriforskningsinstitut (miljoner
kronor)
---------------------------------------------------
Finansiär               2002   2003   2004    2005
---------------------------------------------------
Långsiktig
kompetensutveckling
---------------------------------------------------
Staten via VINNOVA              100    100     100
---------------------------------------------------
Staten via IRECO          50
---------------------------------------------------
KK-stiftelsen     via     50     25     15      10
IRECO
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Omstrukturering1
---------------------------------------------------
Staten via IRECO                 10     10      10
---------------------------------------------------
KK-stiftelsen     via      5     10     10      10
IRECO2
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Programsatsningar
---------------------------------------------------
Staten via VINNOVA3       Ca
250
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Forskarutbildning
---------------------------------------------------
KK-stiftelsen            304
---------------------------------------------------


1  Av de medel på totalt 60 miljoner kronor som staten och KK-
stiftelsen  avsätter  för omstrukturering under åren 2003-2005
avser ca 5 miljoner kronor  per  år  administration av IRECO:s
egen  verksamhet.  Även  KK-stiftelsens medel  på  5  miljoner
kronor år 2002 avser IRECO:s egen administration.

2 Förutom angivna medel avsätter KK-stiftelsen en reserv på 25
miljoner kronor för omstrukturering  under perioden 2003-2005.
Om medlen inte behöver tas i anspråk skall de användas för att
stärka samverkan mellan institut och högskolor.

3 De belopp som VINNOVA tillskjuter som  programsatsningar tas
från anslaget Forskning och utveckling (26:2).  För budgetåret
2002  fattar riksdagen beslut om anslag i december  2001.  För
budgetåren  2003-2005  fattar riksdagen beslut i december året
före respektive budgetår,  på  basis  av  förslag  i  kommande
budgetpropositioner.

4  Det  angivna  beloppet  på  30  miljoner  kronor avser 50 %
finansiering av forskarutbildning för personer  anställda  vid
institut   fr.o.m.   år  2002,  varvid  instituten  förutsätts
finansiera       50 %.