Näringsutskottets betänkande

2001/02:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
anslagen för budgetåret 2002 inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella
förslag till riksdagsbeslut som regeringen
framlägger under detta utgiftsområde.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall
avslå motionsyrkanden om näringspolitikens
inriktning. Utskottet redogör för sin syn på
näringspolitikens inriktning, vilken överensstämmer
med den som redovisas i budgetpropositionen och som
har föregåtts av överläggningar mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en reservation
(m, kd, c, fp) presenteras dessa partiers gemensamma
uppfattning i frågan.
Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad
regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.
Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
Regeringens skrivelse (2000/01:143) med
redogörelse för regelförenklingsarbetet behandlas
också i betänkandet. Utskottet avstyrker därvid ett
stort antal motioner. Utskottet anser att frågan om
regelförenkling för småföretagen är mycket viktig
från tillväxtsynpunkt och framhåller att
regelförenklingsarbetet ständigt måste inta en
framskjuten roll inom näringspolitiken. Vidare utgår
utskottet från att regeringen skall fortsätta
arbetet med att minska och förenkla företagens
uppgiftslämnande, så att påtagliga resultat för
småföretagen kan uppnås. I en reservation (m, kd, c,
fp) efterlyses åtgärder av regeringen beträffande
regelförenklingsarbetet i syfte att skynda på och
effektivisera detta arbete.
Utskottet behandlar slutligen en fråga rörande
Patent- och registreringsverket (PRV) som avser
kravet att PRV skall kungöra vad som införs i
aktiebolagsregistret i Post- och Inrikes Tidningar.
Enligt utskottets mening är detta publiceringskrav
ineffektivt och kostnadskrävande. Utskottet föreslår
därför att riksdagen genom ett tillkännagivande
skall anmoda regeringen att skyndsamt finna en
lösning så att kravet kan slopas.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

.Målen för och inriktningen av
näringspolitiken
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk288
yrkande 1, 2001/02:N23 yrkande 6, 2001/02:N25
yrkande 4, 2001/02:N206, 2001/02:N207,
2001/02:N211 yrkandena 1–3, 5, 7 och 8,
2001/02:N315 yrkande 1, 2001/02:N323 yrkande 1,
2001/02:N343, 2001/02:N368 yrkande 1,
2001/02:N369 yrkande 4 och 2001/02:N373 yrkande
1.
reservation 1 (m, kd, c, fp)

.Bedömning av regeringens
resultatredovisning

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

.Regelförenkling m.m.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse
2000/01:143 till handlingarna och avslår
motionerna 2001/02:Sk288 yrkande 2, 2001/02:Kr227
yrkande 4, 2001/02:N1, 2001/02:N23 yrkande 15,
2001/02:N202, 2001/02:N211 yrkande 4,
2001/02:N222 yrkande 1, 2001/02:N228,
2001/02:N263 yrkandena 5 och 6, 2001/02:N267
yrkandena 4–9 och 12–15, 2001/02:N315 yrkande 3,
2001/02:N323 yrkandena 2 och 6, 2001/02:N327,
2001/02:N365 yrkande 5, 2001/02:N368 yrkandena 3
och 5, 2001/02: N369 yrkande 6, 2001/02:N370
yrkande 5 och 2001/02:N373 yrkande 2.
reservation 2 (m, kd, c, fp)

.Statlig finansiering till civil
flygindustri

Riksdagen bemyndigar regeringen att uppdra åt
Riksgäldskontoret att träffa avtal om
delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero
Corporation för deltagande i två aktuella
europeiska civila flygindustriprojekt inom en ram
av högst 960 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24
punkt 1 och avslår motion 2001/02:N214.

.Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 38:14
Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 1 600 000 000 kr efter år 2002. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 24 punkt 2.
b) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå
ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1
900 000 000 kr under budgetåren 2003–2007. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 24 punkt 3.
c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 200 000 000 000 kr för
exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 4.
d) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 10 000 000 000 kr för
investeringsgarantier. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 5.
e) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2002 besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för
skadeutbetalningar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 6.
f) Riksdagen godkänner att regeringen fr.o.m. år
2002 tar ut en fullt riskavspeglande
garantiavgift för statens garantiåtagande till AB
Svensk Exportkredit. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 7.
g) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen
under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
regeringens förslag i bilaga 2. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24
punkt 8.
h) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi294
yrkande 20 i denna del, 2001/02:MJ219 yrkande 9,
2001/02:MJ518 yrkande 8, 2001/02:N237,
2001/02:N267 yrkande 32, 2001/02:N305,
2001/02:N331, 2001/02: N340, 2001/02:N350
yrkandena 10–15, 2001/02:N361, 2001/02:N370
yrkande 17 och 2001/02:Bo324 yrkande 2.

.Patent- och registreringsverket

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört.

Stockholm den 22 november 2001

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s), Sylvia
Lindgren (s), Göran Hägglund (kd)*, Karin Falkmer
(m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m)*,
Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s),
Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell (m)*, Ingegerd
Saarinen (mp), Åke Sandström (c)*, Eva Flyborg
(fp)*, Anne Ludvigsson (s), Lennart Värmby (v) och
Mikael Oscarsson (kd)*.
* Har avstått från att delta i beslutet under
punkt 5.

2001/02

NU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2001/02:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels skrivelse 2000/01:143 med redogörelse för
regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på
små företag,
dels 1 motion med anledning av skrivelsen,
dels 2 motioner med anledning av proposition
2001/02:4 om en politik för tillväxt och livskraft i
hela landet,

dels 31 motioner från allmänna motionstiden.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för
de olika utgiftsområdena för år 2002 och en
preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden
för åren 2003 och 2004 och därvid ställt sig bakom
de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som
angivits i budgetpropositionen (prop. 2001/02:1,
bet. 2001/02: FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp)
förordades avvikelser från dessa ramar. Av följande
tabell framgår regeringens och de olika partiernas
förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2002 är
ca 3,4 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

______________________________________________________________

År Ram Avvikelser från ramen (miljoner
kronor)

_____________________________________

m kd c fp

2002 3 410 – 351 – 376 – 481 – 259

2003 3 408 – 289 – 312 – 269 – 209

2004 3 280 – 99 – 122
+ 66
– 9

Efter ett inledande avsnitt om mål och resultat och
ett avsnitt om regelförenkling, m.m. redovisas i det
följande regeringens förslag avseende de olika
verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och
motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag
som lagts fram i motionerna (m; kd; c; fp) har dock
som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än
vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen har
ställt sig bakom. Beslut om anslag inom ett
utgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler,
fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall
alltså fastställas i ett och samma beslut.

Målen för och inriktningen av
näringspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
näringspolitikens inriktning. Utskottet
redogör för sin syn på näringspolitikens
inriktning, vilken överensstämmer med den som
redovisas i budgetpropositionen och som har
föregåtts av överläggningar mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Näringspolitik

Politikområdet Näringspolitik omfattar följande sex
delområden: kapitalförsörjning; information,
rådgivning och kompetensutveckling; regler,
tillstånd och tillsyn; forskning och utveckling;
statistik, uppföljning och utvärdering; regional
näringspolitik.

Målet för politikområdet Näringspolitik är att
främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad
sysselsättning genom fler och växande företag, anför
regeringen. Tyngdpunkten i näringspolitiken är att
skapa ett gott företagsklimat och därmed förbättra
villkoren för företagande, så att den samlade
kunskapen, kapitalet och övriga tillgångar utnyttjas
på bästa sätt. För att stimulera till ett ökat
företagande och få redan existerande företag att
växa krävs insatser inom flera områden. De
viktigaste är sunda konkurrensvillkor, minskad
regelbörda, god tillgång till kapital, information
och rådgivning samt bra myndighetsservice. Sverige
har internationellt sett en låg andel företagare,
konstaterar regeringen. Därför är det viktigt att
främja positiva attityder till entreprenörskap och
företagande i alla dess former. Regeringen anser att
grunden för entreprenörskap läggs i unga år, varför
insatser för att främja ungt företagande långsiktigt
är mycket viktiga. Inga grupper skall missgynnas av
gällande regelverk och alla grupper i samhället,
inte minst kvinnor, ungdomar och personer med
invandrarbakgrund, skall omfattas av statens
insatser. För att skapa ett gott företagsklimat
krävs, förutom en effektiv näringspolitik, ett nära
samarbete med andra politikområden som exempelvis
arbetsmarknads-, arbetslivs-, skatte-, utbildnings-,
forsknings-, regional-, jämställdhets- och
integrationsområdena, sägs det.
En effektiv näringspolitik bygger på tydliga
nationella mål och program, säger regeringen.
Genomförandet av politiken bör emellertid i de
flesta fall ske på regional eller lokal nivå, varvid
de regionala tillväxtavtalen har en viktig roll.
Forskning och utveckling är en tillväxtfaktor av
strategisk betydelse för näringslivet, anför
regeringen och framhåller betydelsen av ett väl
fungerande samarbete och en effektiv
kompetensöverföring mellan forskningsinstitut,
företag, universitet och högskolor. Utvecklingen av
antalet nya företag har visat en positiv trend under
den senaste tioårsperioden. Under perioden 1993–2000
har nyföretagandet nästan fördubblats och antalet
konkurser sjunkit med 64 %. En internationell
jämförelsestudie som Näringsdepartementet genomförde
våren 2001 visar dock att Sverige har en låg andel
företagare jämfört med övriga OECD-länder. Den låga
andelen är särskilt tydlig bland kvinnor. Andelen
kvinnor som startar företag har emellertid ökat
sedan början av 1990-talet.
Statliga insatser behövs för att utveckla en ökad
anda av entreprenörskap, öka nyföretagandet och
gynna utvecklingen av livskraftiga företag, anser
regeringen. Skatter och kapitalförsörjningsfrågor är
centrala frågor inom näringslivsområdet, inte minst
för de små företagen. Regeringens ambition är att
arbetet med dessa frågor skall intensifieras.
Effektiva konkurrensregler möjliggör för små och nya
företag att etablera sig på marknaden och främjar
därigenom tillväxten. Regeringen understryker att
det är angeläget att vidareutveckla
konkurrensreglerna.
I propositionen redovisas – under rubriken
Resultatbedömning – analyser och slutsatser för de
sex delområdena inom politikområdet näringspolitik.
Utgångspunkterna för regeringens fortsatta
överväganden när det gäller kapitalförsörjning är
att statens roll tydligt skall motiveras och skall
komplettera marknaden. Arbetet med omstrukturering
och förändring av offentliga aktörer inom området
företagsutveckling fortskrider. Den påbörjade
integrationen av Verket för näringslivsutveckling
(NUTEK) och ALMI Företagspartner AB (ALMI) skall
fullföljas under år 2002. NUTEK har fått i uppdrag
att, tillsammans med ALMI, lämna förslag om
samverkan mellan verket och Stiftelsen
Innovationscentrum (SIC) respektive Stiftelsen
Industrifonden, vilket har resulterat i
överenskommelser om det fortsatta samarbetet.
Samarbetet med Industrifonden gäller främst
hantering och finansiering av lån till
teknikbaserade projekt i tidiga skeden och
finansiering till företag i tidig tillväxtfas.
Ytterligare överläggningar kommer att ske avseende
finansiellt samarbete med aktörer i anslutning till
universitet och högskolor. NUTEK/ALMI har
tillsammans med SIC kommit överens om att samordna
resurserna finansiellt och administrativt inom
innovations- och affärsutvecklingsområdena. Bland
annat skall SIC:s och NUTEK/ALMI:s centrala
organisation fr.o.m. år 2002 öka samverkan för att
nå en full integration senast år 2004. De nuvarande
insatserna för innovationsfrämjande fullföljs fram
t.o.m. år 2004, då SIC:s verksamhet upphör. En
långsiktig strategi och ett långsiktigt program för
innovationsfrämjande arbete skall utarbetas under år
2001. Regeringen konstaterar att de nämnda
överenskommelserna ligger i linje med regeringens
intentioner och bildar en god grund för ett ökat
samarbete och effektivare resursutnyttjande när det
gäller statens agerande avseende små och medelstora
företags kapitalförsörjning. Institutet för
tillväxtpolitiska studier skall inom
kapitalförsörjningsområdet dels utvärdera ALMI:s
kapitalförsörjningsinsatser, dels studera
alternativa lösningar i andra länder.
För delområdet information, rådgivning och
kompetensutveckling sägs i propositionen rörande
området företagsutveckling att företagare har behov
av lättillgänglig och begriplig information.
Regeringen gör bedömningen att NUTEK:s
informationsinsatser och ALMI:s rådgivning
kompletterar marknaden och skapar förutsättningar
för den enskilde företagaren att utveckla sitt
företag. Detta arbete bör fortsätta. Regeringen
anser att insatser som främjar entreprenörskap, i
synnerhet ungt företagande, skall prioriteras och
att insatser inom specifika områden som industriell
design och tekniköverföring skall bedrivas. Vidare
ser regeringen behov av att öka stödet till
invandrare och kvinnor som vill starta företag.
Regeringen anser att det är viktigt att stärka
kunskapsbildningen om den kooperativa
företagsformen. Regeringen överväger att utvidga
uppdraget till lokala kooperativa utvecklingscentrum
(LKU) till att, förutom att tillhandahålla gratis
rådgivning och information om kooperativt
företagande, även gälla stöd till företagande inom
den sociala ekonomin.
Beträffande konkurrensområdet sägs i propositionen
att det – för att få sund konkurrens – krävs dels
goda förutsättningar för företagen att konkurrera,
dels konsumenter som är aktiva, kritiska och
välinformerade. Den information som Konkurrensverket
och Konsumentverket tillhandahåller underlättar för
konsumenterna att välja mellan olika alternativ.
Konkurrensverket och Konsumentverket har av
regeringen fått ett gemensamt uppdrag att kartlägga
och analysera faktorer som hindrar eller försvårar
för konsumenterna att byta leverantör av olika
finansiella tjänster samt att föreslå åtgärder som
ökar rörligheten hos konsumenterna. Uppdraget har
nyligen redovisats.
I fråga om den geologiska
undersökningsverksamheten sägs att
behovsidentifierad och kvalitetssäkrad geologisk
information är nödvändig för att tillgodose
samhällets behov inom områdena miljö och hälsa,
fysisk planering, hushållning och försörjning med
naturresurser, jord- och skogsbruk samt
totalförsvar. Många små och medelstora företag inom
konsult- och entreprenadverksamheterna och
prospektering använder Sveriges geologiska
undersöknings basinformation för vidare bearbetning
och tillämpning.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch
med stor betydelse för sysselsättningen i många
regioner, konstaterar regeringen. Verksamheten hos
Sveriges Rese- och Turistråd AB och
Turistdelegationen kännetecknas av att effekterna av
insatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen
av turismen påverkas inte bara av de statliga
insatserna på området utan också av bl.a. väderlek,
prisnivå och olika idrotts- och kultursatsningar.
Turistdelegationen har genom sitt arbete med ett
handlingsprogram för utveckling av svensk turism
bidragit till att öka den samverkan som är nödvändig
för turismens utveckling.
När det gäller teknisk informationsförsörjning
säger regeringen att internationaliseringen och
utvecklingen av informationssamhället innebär att
behoven av terminologiskt arbete kan förväntas öka i
framtiden. Utbudet av nätbaserade tjänster ökar och
förändras i snabb takt. Den parlamentariska
kommittén för det svenska språket har i uppdrag att
lägga fram ett förslag till handlingsprogram för det
svenska språket, med syfte dels att främja svenska
språkets ställning, dels att alla i Sverige skall
ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska
språket. Terminologicentrum AB spelar härvid en
viktig roll, framför allt när det gäller fackspråk.
Det statliga stödet till Tekniska
Litteratursällskapet bidrar till att förstärka
kompetensen hos den berörda yrkeskåren, som har
avgörande betydelse för hanteringen av information
inom näringsliv, universitet, högskolor, statliga
myndigheter samt kommuner och landsting.
För delområdet regler, tillstånd och tillsyn sägs
i propositionen beträffande förenkling av regelverk
att granskningen av förslag till nya eller ändrade
regler inom Regeringskansliet har resulterat i att
ett antal förslag har omprövats eller modifierats
för att bli bättre anpassade till små företags
villkor. Regeringens bedömning är att stora framsteg
har gjorts inom Regeringskansliet när det gäller
redovisningen av nya reglers effekter för små
företag. Ett flertal myndigheter efterlyser mer
information, utbildning och vidareutveckling av
metoderna för regelförenklingsarbete, och några
myndigheter önskar ett närmare samarbete med
SimpLexverksamheten inom Näringsdepartementet.
SimpLex har under år 2001 påbörjat ett mer aktivt
arbete med myndigheterna och kommer att besöka ett
tiotal myndigheter för utbildning och
erfarenhetsutbyte. Även för Regeringskansliet
planeras utbildningar att hållas vid två tillfällen
under hösten 2001. I arbetet med att ompröva
befintliga regelverk fyller kommittéväsendet en
central roll, säger regeringen och intensifierar
sina insatser mot relevanta utredningar. Dessa
kommer löpande att erbjudas en genomgång av
handledningen för konsekvensanalyser, med ambition
att särskilda konsekvensanalyser skall genomföras i
större utsträckning och med högre kvalitet i de
utredningar som berör små företags villkor.
Erfarenheterna från granskningsarbetet av nya
förslag kommer att vara värdefulla när befintliga
regelverk omprövas. En ansenlig del av de regler som
omger små företag härstammar från EG-lagstiftning.
Det är av stor vikt att även denna lagstiftning
föregås av konsekvensanalyser i tidiga skeden och
att processer sker i samverkan med representanter
för små företag. Sverige kommer att fortsätta att
driva denna fråga inom EU, säger regeringen.
Beträffande konkurrensområdet gör regeringen
bedömningen att tillämpningen av konkurrenslagen
(1993:20) har inneburit att konkurrensbegränsande
avtal och beteenden har kunnat motverkas och
undanröjas inom olika sektorer. Detta har skett
genom att Konkurrensverket i ett antal fall
utnyttjat de sanktionsmöjligheter som
konkurrenslagen medger, men också genom att företag
i samband med verkets handläggning valt att ändra
avtal och företagsförvärv så att
konkurrensbegränsningar försvunnit eller så att de
positiva effekterna av samverkan kommit att
överväga. Konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli
1993. Konkurrensverket har således prövat om ärenden
är förenliga med lagen under drygt åtta års tid.
Detta har medfört att marknadens aktörer nu har
större kunskap om konkurrenslagen, vilket har
minskat deras behov att få prövat hos
Konkurrensverket om ett avtal omfattas av lagen och
om det är möjligt att få undantag för
konkurrensbegränsande samarbete. Detta tillsammans
med utökade resurser år 2001 har givit verket
möjlighet att ta fler egna initiativ för att spåra,
utreda och bevisa skadliga konkurrensbegränsningar.
Regeringen ser mycket positivt på denna utveckling.
I fråga om patenträttsliga frågor säger regeringen
att måluppfyllelsen vid Patent- och
registreringsverkets (PRV) bolagsavdelning har
förbättrats mellan åren 1999 och 2000 vad avser
nyregistrering och ändringar. Problem kvarstår dock
när det gäller handläggningstiderna för registrering
av varumärken vid varumärkesavdelningen i Söderhamn
och handläggningstiderna för mönster. En
konsultöversyn av PRV har gjorts under år 2000 på
Näringsdepartementets initiativ, och en rapport
avlämnades i september 2000. I rapporten konstateras
att orsakerna till PRV:s problem med långa
handläggningstider och en ekonomi i obalans främst
är IT-projektet Bolit samt flyttningen av
varumärkesavdelningen till Söderhamn, men också att
PRV som helhet inte fungerar tillfredsställande.
Rapportens huvudförslag är att PRV skall delas i två
myndigheter, ett ”Bolags- eller Registreringsverk”
med säte i Sundsvall och ett ”Patentverk”.
Regeringen har nyligen tillsatt en särskild
utredare, landshövding Gunnar Björk, med uppgift att
göra en översyn av PRV:s organisation. Översynen
skall inriktas på att kartlägga och analysera för-
och nackdelar med att dela upp den nuvarande
myndigheten i flera myndigheter eller ombilda
myndigheten på annat sätt. I analysen skall beaktas
hur motsvarande verksamheter är organiserade i andra
länder inom EU. Översynen skall också beakta det
pågående EU-arbetet rörande ett gemenskapspatent.
Syftet med översynen är att stärka ledning och
styrning av berörda verksamheter, effektivisera
handläggningen av ärenden samt hålla kostnaderna för
patent- och registreringsverksamheten nere. Om
översynen leder till slutsatsen att nuvarande
organisation bör ändras skall förslag lämnas om hur
och när ändringen skall genomföras. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 juli 2002.
Varumärkeskommittén, som har haft i uppdrag att se
över lagstiftningen inom varumärkesområdet,
avlämnade våren 2001 sitt betänkande Ny
varumärkeslag och ändringar i firmalagen (SOU
2001:74). Ett av förslagen är att sökanden får ett
större ansvar vid granskningen, vilket i sin tur
kommer att innebära en minskad granskningsskyldighet
för PRV. Betänkandet har remissbehandlats, och
förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Sommaren
2001 överlämnade Mönsterutredningen sitt betänkande
Förslag till formskyddslag (SOU 2001:68) till
regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att en ny lag
skall ersätta den nuvarande mönsterskyddslagen från
år 1970. Betänkandet remissbehandlas under hösten
2001. Regeringen beslöt våren 1999 om direktiv för
en utredning med uppgift att se över ordningen för
prövning av mål som handläggs vid
Patentbesvärsrätten (PBR) samt av patentmål vid
Stockholms tingsrätt. Utredningen hade att ta
ställning till om PBR:s verksamhet helt eller delvis
kan föras över till Stockholms tingsrätt.
Utredningen redovisade våren 2001 sina förslag i
betänkandet Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33).
Betänkandet har remissbehandlats, och förslagen
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Handläggningstiden hos PBR för patentmålen minskade
under år 2000 och var vid årets slut cirka ett år,
vilket motsvarar det verksamhetsmål som uppställts i
regleringsbrevet. Läget för de övriga målen, dvs.
målen om varumärken, mönster, släktnamn och
utgivningsbevis, är också tillfredsställande och
uppfyller mer än väl det uppsatta målet på ett års
handläggningstid.
När det gäller Sveriges geologiska undersökning
(SGU) konstaterar regeringen att
handläggningstiderna hos Bergsstaten mer än väl
uppfyller uppsatta mål. Tillsynsverksamheten
genomförs effektivt och kontakterna med
länsstyrelser och kommuner har ökat. Regeringen
anser att verksamheten fungerar bra. Miljösäkringen
av oljelager sker planenligt och bedrivs
professionellt. En unik kunskap om upphandling av
stora miljösäkringsprojekt har byggts upp inom
verksamheten. SGU har i uppdrag att hålla tre
anläggningar i funktionsdugligt skick i första hand
t.o.m. år 2004. Finansiering av merkostnaderna,
jämfört med avveckling, sker inom utgiftsområde 6
Totalförsvar och den civila ekonomiska
planeringsramen. En översyn av det s.k.
malpåsearrangemanget är planerad till år 2003.
Regeringen anser dock att en av anläggningarna inte
längre behövs, mot bakgrund av den nya inriktningen
för det civila försvaret. Regeringen avser därför
att redan år 2001 överföra denna anläggning till
kategorin avvecklingsobjekt.
Verksamheten med elsäkerhet bör, enligt
regeringens bedömning, under det kommande budgetåret
bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller
för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2001. I
anslutning till insatserna bör Elsäkerhetsverket
följa den internationella utvecklingen samt främja
svenskt deltagande i internationellt samarbete.
Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga
följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och
elbränder för att bl.a. analysera de statliga
insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling med
särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.
Beträffande tillsynen av revisorer sägs att målen
i allt väsentligt har uppfyllts i förhållande till
de angivna verksamhetsmålen i regleringsbrevet.
Genom sin verksamhet skall Revisorsnämnden
upprätthålla förtroendet för revisorers verksamhet
och auktorisationssystemet. Det är viktigt att
nämnden uppmärksammar och ur systemet utesluter de
revisorer som systematiskt arbetar grovt felaktigt
eller av andra skäl är direkt olämpliga att utöva
yrket. Vid Revisorsnämndens tillsyn av revisorer och
revisionsbolag skall nämnden lägga stor vikt vid
egna initiativ. Särskild uppmärksamhet skall ägnas
åt den systematiska, uppsökande tillsynen.
För delområdet forskning och utveckling sägs
beträffande rymdverksamheten att den långsiktiga
verksamheten, enligt regeringens bedömning, bedrivs
på ett ändamålsenligt sätt. Rymdföretagen bibehåller
sina positioner som leverantörer av högteknologiska
produkter till programmen inom den europeiska
rymdorganisationen European Space Agency (ESA). De
större rymdföretagen stärker också sin
internationella konkurrenskraft, vilket visar sig
genom att andelen öppen försäljning ökar.
Rymdverksamheten bidrar positivt till
näringslivsutvecklingen i Kiruna. För att få
underlag för en bedömning om hur framtida satsningar
skall ske bör olika verksamhetsområden utvärderas
regelbundet, sägs det.
När det gäller behovsmotiverad FoU, industriellt
utvecklingsarbete samt etablering och utveckling av
företag sägs att de uppgifter som NUTEK och senare
Verket för innovationssystem (VINNOVA) har inom
området teknisk forskning och utveckling har
genomförts i enlighet med regeringens uppdrag.
Myndigheternas satsningar bedöms ha stärkt det
svenska innovationssystemet. Företagens engagemang i
projekt och program har fortsatt att utvecklas
positivt. De små och medelstora företagens
deltagande i olika satsningar växer starkt.
Beträffande konkurrensområdet gör regeringen
bedömningen att möjligheten för Konkurrensverket att
lämna bidrag till olika forskningsprojekt på
konkurrensområdet har lett till ett ökat intresse
hos forskare och studenter för dessa
frågeställningar. Via Rådet för konkurrensforskning
har verket haft möjlighet att ta del av viktiga
forskningsresultat inom konkurrensområdet. Vidare
har uppdragsforskningen bidragit till
kompetensutveckling inom verkets ansvarsområde.
När det gäller geovetenskaplig forskning sägs att
SGU:s forsknings- och utvecklingsverksamhet är
viktig för utveckling av metoder och för
teknikspridning. Det geovetenskapliga
forskningsanslaget skall fokuseras på för samhället
viktiga geologiska problem och komplettera SGU:s
egen forskning. Anslagets användning för stöd till
yngre forskare bidrar till kompetensutveckling.
Under år 2001 beslöt statsmakterna att anslaget
under åren 2001–2003 skall tillföras ytterligare 4
miljoner kronor per år. De utökade medlen skall
användas till att stödja forsknings- och
utvecklingsprojekt i Norrbotten och Västerbotten för
hållbar utveckling inom gruvnäringen och för
kompetensutveckling med anknytning till
geovetenskap, malmgeologi och bergteknik.
Det nationella metrologisystemet har stärkts genom
bättre samordning, uppgradering av utrustning och
ökade FoU-insatser, sägs det i propositionen.
Metrologisk verksamhet är långsiktig och kräver en
långsiktighet i investeringar, FoU och
kunskapsspridning till industrin. Mätteknik är ett
område som är generellt och har tillämpningar inom
breda sektorer. Spridning av mätteknisk kunskap sker
oftast i samband med kalibreringsuppdrag.
Kunskaperna om mätteknik bör kunna förbättras hos
främst små och medelstora företag och resultera i
kvalitetsförbättringar, anser regeringen. Genom FoU-
insatser förbättras och utvecklas mättekniken.
Sveriges deltagande i internationellt FoU-samarbete
bör öka liksom kunskapsspridning till små och
medelstora företag om mätteknikens betydelse. På
svenskt initiativ kommer Nordiska ministerrådet
genom Nordtest att initiera ett ökat FoU-samarbete
mellan de nordiska metrologiinstituten.
Under rubriken Experimentell teknik säger
regeringen att den nya myndighetsorganisationen, som
trädde i kraft den 1 januari 2001, bl.a. innebär ett
tydligare fokus på innovationssystemens betydelse
för ekonomins utveckling. Samverkan mellan akademi
och näringsliv är avgörande i detta sammanhang, och
aktörer med kapacitet att arbeta med både
forskningsnära och marknadsnära frågeställningar har
en viktig roll att fylla. Det svenska
forskningssystemet kännetecknas av att huvuddelen av
forskningen bedrivs inom högskolesektorn och
storföretagen. För att tillämpa akademiska
forskningsresultat i näringslivet finns ett antal
aktörer och initiativ, bl.a. inom ramen för
högskolans s.k. tredje uppgift. Det finns också ett
fortsatt starkt behov, inte minst för de små och
medelstora företagen, av aktörer som besitter egna
faktiska forskningsresurser i form av personal och
anläggningar, anser regeringen och nämner Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut (SP) som ett gott
exempel.
Standarder är frivilliga dokument som haft stor
betydelse för svenska industriella framgångar, säger
regeringen. Av särskild betydelse för staten är att
standarder givits rättslig verkan inom ramen för
EG:s harmonisering av säkerhetslagstiftning för
varor. Nya behov av standarder kan förutses, bl.a.
för elektronisk handel och genom EG:s nya
produktsäkerhetsdirektiv. En väl fungerande
nationell standardiseringsorganisation är av
väsentlig betydelse för möjligheterna att driva
svenska önskemål, bl.a. på säkerhetsområdet. Den
svenska standardiseringsorganisationen har under år
2001 genomgått en omfattande omorganisation. Den
tidigare organisationen med SIS – Standardiseringen
i Sverige och åtta av SIS auktoriserade
standardiseringsorgan har ersatts av tre
självständiga organ, som styrs av respektive
intressenter. Staten och Svenskt Näringsliv har
inrättat ett organ, Sveriges Standardiseringsråd
(SSR), för den svenska standardiseringen. SSR har
vissa övergripande funktioner inom svensk
standardisering, bl.a. kanaliseras statsbidraget via
SSR. Den nya organisationen bör bidra till
möjligheterna att driva svenska önskemål, anför
regeringen. Insatserna har hittills i huvudsak
avsett medverkan i det europeiska arbetet, men ökade
insatser i det övriga internationella arbetet bör
övervägas. Den nuvarande ordningen för finansiering
av svensk standardisering – att deltagande företag
och myndigheter delar kostnaderna för de enskilda
projekten – bör bibehållas, då den har visat sig
vara ett effektivt sätt att göra nödvändiga
prioriteringar. Ordningen har dock den nackdelen att
konsument-, arbetstagar- och miljöorganisationer har
svårigheter att medverka i arbetet. Regeringen avser
därför att genom särskilda insatser underlätta dessa
organisationers medverkan.
Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande
verksamhet får statligt stöd genom ett särskilt
anslag. Regeringens bedömning är att IVA:s
verksamhet bidrar till att stärka och utveckla
Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft.
Beträffande delområdet statistik, uppföljning och
utvärdering sägs att verksamheten vid Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) är under uppbyggnad
och därmed ännu inte kan utvärderas. Regeringen
bedömer dock att arbetet fortskrider
tillfredsställande och planenligt. ITPS har,
tillsammans med tre andra aktörer, utarbetat ett
förslag till hur den utlandsbaserade
omvärldsbevakningen skall dimensioneras, organiseras
och finansieras. Regeringen följer med intresse
institutets fortsatta arbete i denna fråga. Vidare
bereder regeringen för närvarande övriga frågor vad
gäller framtida omfattning och organisation av den
utlandsbaserade omvärldsbevakningen. I
underlagsmaterialet till propositionerna rörande
organisationsfrågor inom näringspolitiken (prop.
1999/2000:71) respektive ny organisation för
forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81)
kartlades de offentligt finansierade aktörer som
arbetar som s.k. teknikmäklare. Antalet aktörer inom
teknik- och kunskapsöverföring är stort, och det
behövs en samordning mellan dessa för att bättre
möta näringslivets behov. Regeringen avser att ge
ITPS i uppdrag att utvärdera och lämna förslag till
hur arbetet med teknik- och kunskapsöverföring skall
kunna bli effektivare.
Det sista delområdet inom politikområdet
Näringspolitik är regional nä-ringspolitik.
Arbetsformen med regionala tillväxtavtal upplevs av
en majoritet av berörda aktörer som mycket positiv,
sägs det i propositionen. Samordningen av befintliga
regionala resurser för tillväxt har ökat, nya
arbetsformer och kontakter har etablerats,
förtroendet och förståelsen för andra
organisationers verksamheter och arbete har ökat och
många län har lyckats koordinera medel från olika
privata och offentliga verksamheter. Tillväxtavtalen
har ökat medvetenheten om de regionala och lokala
näringslivsmiljöernas betydelse för företagens
konkurrenskraft, vilket har inneburit att betydelsen
av nätverk och klusterpolitik har fått ökad
uppmärksamhet. De regionala tillväxtavtalen är en
relativt ny arbetsform som skall vidareutvecklas,
säger regeringen.

Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande

Politikområdet Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande består av följande
verksamheter: utrikeshandel och handelspolitik,
exportfrämjande, investeringsfrämjande samt
näringslivsutveckling i Östersjöregionen.

Målet för politikområdet är en effektiv inre
marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett
förstärkt multilateralt handelssystem inom
Världshandelsorganisationen WTO, ökad svensk export
och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige.
Politikområdets verksamhet syftar till att främja
ökad frihandel och avveckla handelshinder i samklang
med målet om en hållbar ekonomisk, ekologisk och
social utveckling samt att öka den fria rörligheten
på den inre marknaden, att öka exporten – främst
från små och medelstora företag, att öka de
utländska investeringarna i Sverige, att främja
ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i
Östersjöregionen samt att stärka profileringen av
Sverige i utlandet till stöd för svensk export och
för att öka de utländska investeringarna i Sverige.
Sverige är en del i den internationella ekonomin
och är för sitt välstånd och sin framtida utveckling
beroende av ett omfattande ekonomiskt utbyte med
omvärlden, sägs det. Verksamheten inom
politikområdet bidrar aktivt till att uppfylla
regeringens tillväxt- och sysselsättningsmål, såväl
genom arbetet med att utveckla EU:s inre marknad och
det allmänna handelspolitiska arbetet som genom
direkta främjandeåtgärder, främst i form av export-
och investe-ringsfrämjande. Sverige är en betydande
handelsnation, även i ett globalt perspektiv, och
har en ledande position inom många branscher, såväl
nya som etablerade. Väl fungerande marknader och ett
väl fungerande regelverk för världshandeln är av
avgörande betydelse för den svenska ekonomin. Inte
minst viktigt för Sverige är att EU:s inre marknad
fungerar väl, att vårt land är attraktivt för
utländska investeringar och att den ekonomiska
utvecklingen i vårt närområde är gynnsam. I den
svenska utrikesförvaltningens uppgift ingår
uppdraget att aktivt främja svenska intressen i
utlandet, med särskild inriktning på varuhandel,
tjänsteexport, utländska direktinvesteringar och
Sverigeprofilering till stöd för export- och
investeringsfrämjande.
Regeringen redovisar i propositionen, under
rubriken Resultatbedömning, analyser och slutsatser
för de olika områdena inom politikområdet
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.
När det gäller den inre marknaden och handelspolitik
har Sverige bidragit till utvecklingen av en bättre
fungerande inre marknad inom EU och verkat för
fortsatta handelsliberaliseringar, såväl regionalt
som multilateralt. Sverige har som EU-ordförande
lyft fram handelspolitikens möjligheter att bidra
till ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar
utveckling. I detta arbete har Kommerskollegium
spelat en viktig roll. Kollegiets insatser gentemot
allmänheten, bl.a. i form av informationskampanjer
och informationsspridning via webbprojekt, har
dessutom bidragit till att öka allmänhetens kunskap
om de fördelar som en väl fungerande samhandel och
inre marknad innebär. Regeringen anser således att
kollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en
väl fungerande inre marknad och ett öppet och starkt
multilateralt handelssystem och fortsatt
liberalisering av handeln. Vad gäller funktionen
utrikeshandel inom civilt försvar bedömer regeringen
att det finns förutsättningar för funktionen att,
vid ett förändrat omvärldsläge, kunna uppnå en god
förmåga inom de tidsramar som finns angivna för
förlängd anpassningsperiod för beredskapsåtgärder.
Den inre marknadens funktion beror till stor del
på hur frågor om fri varurörlighet hanteras,
däribland bedömning av överensstämmelse med ställda
säkerhetskrav. Det svenska systemet, som
administreras av Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll (SWEDAC), har rönt internationell
respekt. Regeringen gör bedömningen att SWEDAC:s
verksamhet även bidragit till en förbättrad
marknadskontroll. Regeringen anser att SWEDAC fyller
en viktig funktion för analysarbetet avseende
kandidatländernas förutsättningar att ingå i EU:s
inre marknad. Arbete med ett EG-direktiv om
mätinstrument, som påbörjades under det svenska
ordförandeskapet, berör ett flertal myndigheter och
beräknas medföra kostnader för ökad marknadskontroll
när det implementeras. Inom området statsstödd
exportfinansiering har Sverige genom sitt arbete i
EU och OECD bidragit till att minska
handelssnedvridning mellan exporterande länder.
Beträffande delområdet export- och
investeringsfrämjande redovisar regeringen att
Exportrådet under år 2000 har genomfört åtgärder för
att främja svensk export på ett mycket positivt
sätt. Genom Exportrådets verksamhet har små och
medelstora företag fått tillgång till kvalificerad
exportinformation, kompetensutveckling och
rådgivning av stor betydelse för företagens
exportansträngningar. Programmen Marknadsplats
Europa och Informationsteknik, som genomförts med
statlig finansiering under åren 1999–2001, liksom
det särskilda uppdraget Marknadsplats Östersjön som
genomförs med finansiering från anslaget till
näringslivsutveckling i Östersjöregionen
(Östersjömiljard 2), är exempel på framgångsrika
exportsatsningar, sägs det. Under år 2000 har det
statliga exportfrämjandet genom Exportrådet varit
föremål för utredning, varvid bl.a. verksamhetens
inriktning och det statliga uppdraget har
utvärderats. Utredaren redovisade hösten 2000 sitt
slutbetänkande Expert på export (SOU 2000:102), i
vilket konstaterades att exportfrämjandet är en
viktig faktor för att tillvarata potentialen i den
svenska ekonomin. Det finns därför goda
samhällsekonomiska skäl för att exportfrämjande bör
vara ett statligt åtagande, inte minst i ljuset av
omvärldsförändringarna under senare år. Det
konstaterades vidare att verksamhetens inriktning
och Exportrådets arbetsmetoder i huvudsak är bra.
Betänkandet har remissbehandlats, och beredning
pågår inom Regeringskansliet.
Svenska företags projektexport har ökat inom flera
multilaterala organ, bl.a. FN, Världsbanken och EU:s
Tacisprogram, sägs det. Satsningarna på
projektexportfrämjande har också inneburit ökad
tonvikt på insatser av strategiskt värde, där det
konkreta resultatet kommer att märkas först på
längre sikt. Verksamheten med statsstödda
exportkrediter har utgjort ett viktigt bidrag för
att stärka svensk industris internationella
konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt
att svenska företag har tillgång till statsstödda
exportkrediter för att uppnå konkurrensneutralitet
med utländska företag och undersöker hur det svenska
systemet kan utformas för att bli mer
konkurrenskraftigt. Verksamheten med statsstödda
exportkreditgarantier har en central roll för att
skapa förutsättningar för ökad svensk export, anför
regeringen. Exportkreditnämnden (EKN) har med sin
garantigivning medverkat till att svenska
exportföretag kan erbjuda med konkurrentländerna
likvärdiga villkor. Regeringen anser att EKN på ett
framgångsrikt sätt har förenat målet om
garantigivning för svensk exportindustri på
gynnsamma villkor med målet att verksamheten skall
vara självbärande på sikt. Insatserna med att komma
till rätta med problem med riskkoncentrationen i
garantiportföljen har fungerat väl, sägs det.
Främjande av utländska direktinvesteringar i
Sverige är av stor betydelse för tillväxt och
sysselsättning och Invest in Sweden Agency (ISA)
fyller här en central funktion, säger regeringen.
Den anser att ISA har fullgjort uppdraget att främja
utländska direktinvesteringar i Sverige på ett
mycket förtjänstfullt sätt. Under år 2000 har ISA
utvecklat en förbättrad modell för uppföljning,
mätning och värdering av verksamhetens resultat.
Regeringen ser det som angeläget att ISA också
fortsättningsvis aktivt samverkar med lokala och
regionala aktörer för att utveckla
investeringsfrämjandet, bl.a. genom
utbildningsverksamhet och samarbetsavtal.
I anslutning till anslaget Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen sägs att denna region är en av
världens snabbast växande regioner. Sverige och
svenskt företagande har en nyckelroll i denna
process. Regeringen ser stödet till
näringslivsutveckling i Östersjöregionen
(Östersjömiljard 2) som ett viktigt instrument för
att förstärka svenska företags position i regionen
och att förbättra förutsättningarna för svenska
företags deltagande i utvecklingen av regionens
näringsliv. Erfarenheterna av hittills beslutade
insatser för näringslivsutveckling i
Östersjöregionen har varit goda, säger regeringen.
Anslaget avrapporteras årligen till riksdagen och
kommer att utvärderas i sin helhet i anslutning till
att samtliga insatser är genomförda.

Konsumentpolitik

Till politikområdet Konsumentpolitik hör
myndigheterna Marknadsdomstolen, Konsumentverket
(och Konsumentombudsmannen), Allmänna
reklamationsnämnden och Fastighetsmäklarnämnden.
Under år 2001 har rådgivningskontoret Konsument
Europa, som är ett s.k. Euroguichet-kontor och som
arbetar med gränsöverskridande konsumentfrågor,
inrättats i Stockholm. Till konsumentområdet hör
även frågor som rör stöd till
konsumentorganisationer och konsumentforskning samt
bidrag till miljömärkning av produkter.
Konsumentpolitiken består därutöver av en rad
insatser inom andra politikområden.

I propositionen om handlingsplan för
konsumentpolitiken 2001–2005 (prop. 2000/01:135)
föreslås följande fem mål för konsumentpolitiken:
– Konsumenternas ställning och inflytande på
marknaden skall stärkas, inflytandemålet.
– Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt,
hushållningsmålet.
– Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas,
säkerhetsmålet.
– Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall
utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och
bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling,
miljömålet.
– Konsumenterna skall ha tillgång till god
vägledning, information och utbildning,
kunskapsmålet.

Regeringen föreslår vidare att dessa mål skall vara
styrande för såväl det nationella konsumentpolitiska
arbetet som Sveriges arbete i EU och andra
internationella forum. Propositionen behandlas av
riksdagen senare under hösten 2001 (bet.
2001/02:LU2).

De nuvarande målen för konsumentpolitiken, som
resultatbedömningen bygger på, fastställdes av
riksdagen år 1995 (prop. 1994/95:140, bet. 1994/95:
LU32). Dessa mål är följande:
– Att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt,
hushållningsmålet.
– Att ge konsumenterna en stark ställning på
marknaden, marknadsmålet.
– Att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet,
säkerhetsmålet.
– Att medverka till att sådana produktions- och
konsumtionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling, miljömålet.

Politikområdets övergripande inriktning är att
starka och välinformerade konsumenter är en
förutsättning för att marknaden skall fungera.
Konsumentpolitiken är därför en viktig förutsättning
för en fungerande marknadsekonomi, anför regeringen.
Marknadsmekanismerna utgör ett signalsystem för
producenter och konsumenter och gör det möjligt för
nya företag att växa fram som svar på konsumenternas
efterfrågan. Marknadens inneboende tendenser till
koncentration motverkar dock den mångfald och
variation som är marknadsekonomins förutsättning.
Den prismekanism genom vilken marknaden arbetar kan
inte alltid skapa de stabila spelregler som krävs
för att marknaden skall fungera väl. Statens uppgift
är att skapa dessa spelregler och att tillhandahålla
de marknadsoberoende organ som behövs för att
upprätthålla marknadsekonomin. Konsumentpolitiken är
också en del av välfärdspolitiken och skall stödja
enskilda människor i deras egenskap av konsumenter
för att ge dem ett större inflytande och för att få
dem att känna sig trygga på marknaden. Den svenska
konsumentpolitiken är samtidigt en del av den
europeiska konsumentpolitiken. Godkännandet av
Amsterdamfördraget innebar en förstärkning av
grunden för konsumentpolitiken inom EU.

Regeringen redovisar i propositionen, under
rubriken Resultatbedömning, sin bedömning att
samtliga politikområdets myndigheters och bolags
verksamhet har bedrivits i enlighet med de av
regeringen fastslagna riktlinjerna samt att de har
utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter som
följer av verksamhetsmålen.

Revisionens iakttagelser

Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör
regeringen för om Riksrevisionsverket (RRV) har haft
några invändningar i revisionsberättelserna för år
2000 avseende myndigheter inom de olika
politikområdena. RRV har inte haft några sådana
invändningar mot någon av myndigheterna.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N211 (m) begärs
tillkännagivanden i följande sex avseenden: om
betydelsen av ett bättre svenskt klimat för arbete,
företagande och fritid; om vikten av att möta
framtidens utmaningar; om behovet av en strategi för
företagande och förnyelse; om behovet av sundare
konkurrensklimat; om behovet av åtgärder för vassare
och nöjdare medarbetare; om behovet av ökad
konkurrenskraft för Sverige. Motionärerna anser att
Sverige behöver en ny strategi för kreativitet och
företagsamhet. Denna berör skatterna och
företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre
utbildningen och forskningen, kulturen, sjukvården,
rättsväsendet, m.m. Den förordade strategin utgår
från en tilltro till den enskilda människans förmåga
och från att Sverige i allt högre utsträckning är en
del av en global gemenskap. Framgång kräver att
företagsklimat, forskning och utbildning, kreativa
miljöer och den ekonomiska politiken ligger i
världsklass, anför motionärerna. De menar att målet
för Sveriges tillväxtpolitik bör vara att få fram
produkter, system och metoder som med god
konkurrenskraft orkar bära höga löner. Detta kräver
bl.a. förändringar av traditionella monopol och
offentliga verksamheter, tillvaratagande av
initiativkraften hos enskilda människor och
uppmuntrande av anpassningsförmåga och
företagaranda, anför motionärerna.

Sverige har en stark ställning inom vissa områden,
framför allt inom IT, säger motionärerna vidare. Om
denna position skall kunna bibehållas krävs en
politik som tar hänsyn till de nya
förutsättningarna, anför motionärerna och föreslår
förändringar inom närings-, arbetsmarknads-,
utbildnings-, skatte-, kultur- och
infrastrukturområdena. De anser att även sådant som
sjukvården, äldreomsorgen och barnomsorgen måste
fungera, att fritiden skall vara meningsfull och att
bostadssituationen måste vara tillfredsställande.
Människor skall härutöver kunna känna sig trygga i
hemmet och på gator och torg, sägs det. Hela den
svenska ekonomin måste fungera i konkurrens, anför
motionärerna vidare och föreslår att statligt ägande
i näringslivet skall avvecklas och att den typ av
konkurrenssnedvridning som uppstår när myndigheter
bedriver konkurrensutsatt verksamhet skall
avvecklas. Den stora offentliga sektorn är en
anledning till att det svenska nyföretagandet i
allmänhet, och bland kvinnor i synnerhet, är
alldeles för lågt, hävdar motionärerna. De anser att
eftersom många kvinnor arbetar inom offentlig sektor
med verksamheter som stat, landsting och kommuner
har monopol på är möjligheterna för dessa personer
att starta eget mycket små. Detta kan förändras
genom att stat, kommuner och landsting inriktar sig
på sina kärnverksamheter och i större utsträckning
konkurrensutsätter och knoppar av verksamheter,
anför motionärerna.
Under rubriken Vassare och nöjdare medarbetare
redovisas i motionen synpunkter på behovet av
åtgärder under följande underrubriker: Kunskap som
konkurrensmedel; Utbilda bort bristyrken; Kombinera
kunskap, kunnande och kapital; Mångfald och
internationalisering i kunskapssamhället; Fler fria
universitet och högskolor; Kontinuerlig
kompetensutveckling; Kunskap för självkänsla och
arbete; Modern yrkes- och lärlingsutbildning; Ta
till vara invandrare och långtidsarbetslösa; En
öppen och rörlig arbetsmarknad; Arbetstiden skall
bestämmas på arbetsplatsen. Under rubriken Ett
konkurrenskraftigare Sverige redovisas i motionen
synpunkter på behovet av ökad konkurrenskraft för
Sverige under följande underrubriker:
Konkurrenskraftiga kommunikationer; Avpolitiserad
energiförsörjning; Anslutning till EMU; Kreativ
kultur.
I motion 2001/02:N315 (m) begärs ett
tillkännagivande om betydelsen av bättre
förutsättningar för svenskt företagande – med
likartad motivering som i den nyssnämnda motionen.
I en annan partimotion från samma parti,
2001/02:N369 (m), begärs ett tillkännagivande om ett
dynamiskt företagsklimat. Skall Sverige kunna bli en
nation att räkna med i framtiden måste företagandet
uppskattas, säger motionärerna. De vill ge
utbildningen och forskningen en ny och stark start,
och de vill förbättra förutsättningarna för
företagande i Sverige. Deras ambition är att
undanröja den diskriminering som de anser finns i
Sverige när det gäller förutsättningarna för
finansiering av start och expansion av företag,
liksom för entreprenörskap och företagsanda.
Förslagen är utformade efter tre linjer, nämligen
skatteförändringar, regelförändringar och
konkurrensförändringar.
Ett tillkännagivande om att entreprenörskap är
grunden för välstånd föreslås i partimotion
2001/02:Sk288 (m). Enligt det europeiska
patentkontoret, EPO, är holländare, svenskar och
finländare de mest uppfinningsrika folken i Europa
räknat efter antalet ansökningar om nya patent i
relation till befolkningsstorleken, uppger
motionärerna. De säger att idéer och
patentansökningar ofta leder till att företag
startas, men att så inte är fallet i Sverige. Det
finns relativt få företag i Sverige och det tycks
inte som om någon mer påtaglig ökning är i utsikt,
anför motionärerna. De anser att detta tyder på att
uppfinnare och idéer stöter på problem någonstans
och att entreprenörskap därmed inte uppstår.
Entreprenörskap är den kraft som skapar nya
produkter, tjänster och arbetstillfällen och nya
sätt att producera, konsumera och organisera livet,
anför motionärerna. Jämförelser visar att Sverige
inte är något föregångsland vad gäller
entreprenörskap, säger motionärerna och hänvisar
till en internationell forskningsrapport, Global
Entrepreneurship Monitor (GEM), i vilken 21 länder
studeras. Enligt denna är bara en av 25 svenskar
involverad i aktiviteter av entreprenörsart; därmed
hamnar Sverige i undersökningens bottenskikt. Som
största hot mot en förbättrad svensk
entreprenörsanda nämns lagstiftningen och den
generella politiken. Vidare sägs i rapporten att
gemensamma drag för de nordiska länderna är en dålig
social tolerans för att misslyckas som egen
företagare och att de sociala trygghetsreglerna gör
att människor föredrar att vara anställda framför
att vara egna företagare.
I motion 2001/02:N25 (m), väckt med anledning av
den regionalpolitiska propositionen (prop.
2001/02:4), föreslås ett tillkännagivande om vikten
av förbättrade förutsättningar för företagande.
Privat företagande är grunden för tillväxt i hela
landet, och Sverige behöver därför ett bättre klimat
för arbete och företagande, anför motionärerna.
Detta kräver såväl generella åtgärder som åtgärder
direkt riktade mot företagandet. Är villkoren för
företagandet dåliga drabbas i första hand Sveriges
mera utsatta delar, säger motionärerna. De vill att
företagare och andra människor skall skyddas bättre
mot rättsövergrepp och att staten bättre än för
närvarande skall ta sitt skadeståndsansvar vid
rättsövergrepp. Reglernas mängd och komplexitet
samt myndigheternas sätt att tillämpa dem påverkar
möjligheten att starta företag, utveckla produkter
och reagera på marknadsförändringar, anser
motionärerna och förordar färre, enklare och
stabilare regler. Den stora offentliga sektorn är en
anledning till att det svenska nyföretagandet i
allmänhet, och bland kvinnor i synnerhet, är
alldeles för lågt, hävdar motionärerna vidare. De
anser att detta kan förändras genom att stat,
kommuner och landsting inriktar sig på sina
kärnverksamheter och i större utsträckning
privatiserar, konkurrensutsätter och knoppar av
verksamheter. Enligt motionärernas uppfattning är
den av regeringen förda energipolitiken oförenlig
med en politik för sysselsättning och välfärd,
särskilt för de utsatta glesbygdsregionerna.
Införandet av en gemensam valuta, euro, är en åtgärd
som river hinder mellan länder och bidrar till en
sundare konkurrenssituation, och Sverige bör delta i
EMU-samarbetet, anför motionärerna. EU:s
konkurrenspolitik innehåller inslag som motverkar en
sund konkurrenssituation och som riskerar att leda
till att svenska och vissa andra europeiska företag
får svårt att konkurrera på den europeiska och
globala marknaden, säger motionärerna
avslutningsvis. De anser att EU:s konkurrenspolitik
försvårar för små europeiska länder att få
konkurrenskraftiga företag och förhindrar
skalfördelar och pressade priser.
Företag och nyföretagande måste bemötas med
respekt och få stimulans, anförs det i motion
2001/02:N206 (m). Detta är av största vikt för
möjligheterna att minska arbetslösheten. Många
företagare anser att företagsklimatet inte är
positivt och upplever att de i alltför stor
omfattning tvingas syssla med sådant som inte berör
produktion och försäljning, hävdar motionären. Han
anser också att företagandet bör ges bättre
förutsättningar ekonomiskt. Framgångsrika företagare
ifrågasätts ofta, och en företagare som expanderar
sin verksamhet och tjänar pengar på det betraktas
ibland som litet suspekt, medan de som vinner stora
belopp på lotterier som bedrivs i statlig regi ofta
betraktas som hjältar i medierna och den allmänna
debatten, påstår motionären och anser att dessa
attityder måste förändras.
Riksdagen bör göra tillkännagivanden om
rättssäkerhet för företagare och om positiva
attityder till entreprenörskap och företagande som
grundval vid lagstiftning och regeltolkning, anförs
det i motion 2001/02:N207 (m). Personer som driver
företag kan straffas utan att de blivit dömda, säger
motionären och hävdar att misstänksamhet och
negativa attityder till företagande från dem som
stiftat lagar och negativa attityder från dem som
tillämpar lagar och regler har gjort att många
småföretagare blivit myndighetsoffer.
Skattetillägget, som är ett administrativt utdömt
straff av skattemyndigheten, drabbar enligt
motionären många småföretagare. Bara
skattemyndigheten misstänker att skatt undanhållits,
utdöms skattetillägg, säger motionärerna. Hon
framhåller att felaktiga beslut från myndigheterna
kan få förödande konsekvenser, och inte sällan leder
det till att den berörda näringsverksamheten får
upphöra. Andra exempel på regelverk där
småföretagare ofta hamnar i en rättslös situation är
reglerna inom miljöområdet, påstår motionären. Hon
anser att företaget Medanalys i Göteborg utsattes
för ett rättsövergrepp och att företaget gick i
konkurs genom statens försorg. Det är småföretagarna
som är ryggraden i svenskt näringsliv och som kan
generera arbetstillfällen och tillväxt, anför
motionären. Hon anser att företagare måste få
åtnjuta samma rättstrygghet som andra människor.
Regeringen säger sig vilja åstadkomma positiva
attityder till entreprenörskap och företagande, men
då måste detta också utgöra en grundval såväl vid
lagstiftning som vid myndigheternas regeltolkning,
anför motionären.
Det behövs åtgärder som underlättar för
småföretagare, anförs det i motion 2001/02:N343 (m).
Enligt en undersökning från
opinionsundersökningsinstitutet Temo har den svenska
allmänheten låg tilltro till det svenska
företagsklimatet – bara var tredje svensk anser att
det är gynnsamt – och bland egenföretagarna tycker
mer än varannan att det är direkt ogynnsamt, säger
motionären. Han menar att fakta talar för att det
finns fog för denna skeptiska inställning till det
svenska företagsklimatet. Politikens huvuduppgift är
att skapa bättre förutsättningar för företagande och
tillväxt i Sverige, anför motionären. I motionen
föreslås förändringar inom olika områden under
följande rubriker: Familjemedlem beskattas lika som
anställd; Sjuklön och rehabiliteringskostnader;
Inför full avdragsrätt vid representation (gäller ej
starksprit); Ersätt starta eget-bidraget med ett
starta eget-lån.
Attityderna till företagande behöver förändras,
anförs det i motion 2001/02:N373 (kd). Under alltför
lång tid har företagare från politiskt håll enbart
betraktats som outtröttliga skatteobjekt, och
attityden har inte sällan varit att de flesta
företagare är potentiella skattesmitare som behöver
klämmas åt genom fler och hårdare regler, hävdar
motionärerna. De anser att regeringen har varit allt
annat än aktiv i arbetet att förbättra för
småföretagen under de senaste åren och påtalar det
oroande med att antalet företagare har minskat med
ca 100 stycken per vecka under de gångna två åren.
Om Sverige skall klara framtidens välfärd krävs fler
och nya företag som vågar anställa och
vidareutvecklas, anför motionärerna och säger att
Kristdemokraterna arbetar för att attityden från
politiskt håll skall förändras, så att det blir
högsta prioritet att förenkla och avveckla onödiga
regler som berör företagare.
Riksdagen bör göra tillkännagivande om
småföretagens villkor, anförs det i motion
2001/02:N323 (c). Småföretagens betydelse består i
att det är de som skall växa när de stora företagen
avvecklar, att det är de som finns kvar när de stora
flyttar utomlands och att det är de som etablerar
sig på landsbygden när de stora företagen
rationaliserar, säger motionärerna. De anser dock
att det är de stora företagen som gynnas ekonomiskt
genom nuvarande kapitalbeskattning, samtidigt som de
små företagen beskattas dubbelt och omgärdas av
krångliga regler. Utan tillväxt av små och
medelstora företag hotas socialförsäkringssystemet,
påstår motionärerna. De menar att det faktum att
många små företag anger att de inte vill växa även
om de har förutsättningar ger en fingervisning om
hur företagen upplever de attityder och villkor som
för närvarande råder.
Det behövs genomgripande reformer på
företagsområdet, anförs det i motion 2001/02:N368
(fp). Folkpartiets grundsyn är att de
välståndsbildande krafterna är en förutsättning för
att välfärden och sysselsättningen skall kunna
tryggas i framtiden, varför det måste vara ett gott
företagsklimat i Sverige, säger motionärerna. De
hänvisar till att Sverige har västvärldens mest
konjunkturkänsliga offentliga finanser, vilket i
kombination med beroendet av ett antal storföretag
gör Sverige mycket utsatt för svängningar i
ekonomin. För att få fler företag i Sverige att växa
måste en företagspolitik införas som syftar till att
underlätta för företagandet och minska krånglet för
företag, anför motionärerna. De menar att det nya,
stora Näringsdepartementet, som hade som sin
viktigaste uppgift att få fart på företagandet, har
blivit ett misslyckande. Enligt statistik från
organisationen Jobs & Society har nyföretagandet
minskat med i genomsnitt 17,9 % under första
halvåret 2001, vilket visar på att det behövs
kraftfulla åtgärder för ett bättre företagsklimat,
anför motionärerna. De refererar till vad som sägs i
budgetpropositionen om att det visserligen är
relativt enkelt att vara företagare i Sverige, men
att många företagare ändå tycker att det är
krångligt och att reglerna för företagare därför
skall ses över. Motionärerna anser dock att inga
konkreta förslag presenteras och att avregleringarna
går trögt och att det på vissa områden, såsom
sjukvården, tvärtom har införts nya lagar som hämmat
framväxten av ny företagsamhet. Folkpartiet har i
riksdagsmotioner presenterat förslag för hur små och
medelstora företag skall stimuleras; det rör sig om
skattelättnader, regelförenklingar och
avregleringar, säger motionärerna.
Åtgärder för en bättre företagspolitik efterlyses
också i motion 2001/02: N23 (fp), väckt med
anledning av den regionalpolitiska propositionen. I
motionen sägs att företagspolitiken bör läggas om i
linje med förslag som Folkpartiet presenterat bl.a.
i näringspolitiska motioner i riksdagen och som
består av följande delar: lägre skatter för fler
jobb; minskat krångel och enklare regler för
företagarna; en reformering av arbetsmarknadens
funktionssätt och arbetsrätten; bättre konkurrens
och rent spel på marknaden; möjligheter för fler
kvinnor och invandrare att bli företagare; en
förändring av utbildningspolitiken i syfte att skapa
bättre förutsättningar för företagsamhet; en stark
och uthållig energipolitik; en hållbar
infrastrukturpolitik; ett tryggt rättssamhälle också
för företagaren; en bostadspolitik som gör det
möjligt att bo och arbeta var man vill; frihandel.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först motioner om målen för och
inriktningen av näringspolitiken och redovisar
därefter sin bedömning av regeringens
resultatredovisning.

Målen för och inriktningen av näringspolitiken

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning
överensstämmer med den som redovisas i
budgetpropositionen och som har föregåtts av
överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet.

Utskottet anser att vägledande för den
näringspolitik som bör bedrivas är att den skall
bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt,
sysselsättning och välfärd i hela Sverige. Det är
viktigt att understryka att tillväxten skall vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.
Den internationella ekonomiska utvecklingen har
sedan våren 2001 kännetecknats av en global
konjunkturnedgång. Sverige påverkas, som ett litet,
öppet och exportberoende land, direkt av den
internationella utvecklingen. Den svenska ekonomin
står dock stark inför den internationella
konjunkturnedgången. De senaste årens strama och
ansvarsfulla budgetpolitik har lagt grunden för
dagens situation med låg inflation, överskott i
såväl de offentliga finanserna som i bytesbalansen
och en minskande statsskuld där den offentliga
nettoskulden under år 2001 vänds till en
nettoförmögenhet.
När det gäller den internationella ekonomiska
utvecklingen vill utskottet uppmärksamma att
Världshandelsorganisationen WTO vid sitt möte
nyligen i Doha i Qatar lyckades komma fram till ett
beslut om att starta en ny förhandlingsrunda. Detta
är betydelsefullt på många olika plan. För Sverige
som är starkt exportberoende är frihandel
oundgänglig. Ökad frihandel är vidare ett av flera
instrument för att utvecklingsländerna skall kunna
förändra den ekonomiska situationen.
Näringsdepartementet presenterade våren 2001 en
rapport med internationell jämförelse (benchmarking)
av näringspolitiken 2001 (Ds 2001:20). En
motsvarande rapport presenterades våren 2000.
Rapporten beskriver Sveriges position i förhållande
till andra OECD-länder vad gäller åtta områden som
påverkar den ekonomiska tillväxten, nämligen
beträffande IT-utvecklingen; forsknings- och
utvecklingspolitiken; väl fungerande marknader och
effektiv konkurrens; kompetenshöjning i arbetslivet;
bättre fungerande arbetsmarknad; väl fungerande
lönebildning; effektiv och hållbar
transportförsörjning; stärkt trygghet. Av de 45
indikatorer som presenteras i rapporten hör Sverige
i 27 fall till de länder som hamnar på den
övre tredjedelen i en rangordning. Endast i tre fall
hör Sverige till den tredjedel av länder som
placerar sig sämst. Sverige ligger fortfarande långt
framme på IT-området. Sverige är också det land i
världen som satsar mest på forskning och utveckling
som andel av BNP. På några områden placerar sig
Sverige sämre. Detta gäller bl.a. olika indikatorer
som belyser målet Väl fungerande marknader och
effektiv konkurrens. Sverige har också en låg andel
företagare jämfört med andra OECD-länder och en låg
andel kvinnliga företagare.
Sveriges framskjutna position när det gäller
innovationsförmåga och tekniska framsteg kommer
också till uttryck i det s.k. innovationsindex som
EG-kommissionen nyligen presenterat och som ingår
som en del av den s.k. Lissabonprocessen, vars mål
är att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga
och innovativa ekonomi till år 2010. Sverige tillhör
de tre främsta EU-länderna i fråga om 13 av totalt
17 indikatorer och ligger högst på fem områden,
nämligen beträffande företagens forskningsinsatser
som andel av BNP, antalet anställda i
högteknologiföretag, IT:s andel av BNP, deltagande i
livslångt lärande samt utvecklingskostnaders andel
av den totala försäljningen. Enligt en annan
undersökning, sammanställd av Financial Times på
basis av OECD-statistik, ligger Sverige på andra
plats när det gäller förutsättningar att lyckas inom
högteknologisk industri. OECD har sedan mitten av
1990-talet rankat hur världens 30 mest utvecklade
länder ligger till i utvecklingen av högteknologi
och branscher präglade av ett stort inslag av
kunskap. Sverige är bl.a. det land som satsat mest
resurser på informations- och kommunikationsteknik,
och Sverige ligger också högst på listan över de
länder som är mest aktiva med att söka patent.
Enligt utskottets mening har Sverige totalt sett
ett modernt och bra företagsklimat, som dock kan bli
bättre, speciellt för de små företagen. Sverige
skall inte konkurrera med låga löner och
okvalificerade arbeten utan med kunnande, kompetens
och ett högt tekniskt innehåll i tjänste- och
varuproduktionen. I den näringspolitik som krävs för
framtiden ingår olika delar som berörs i vissa av de
här aktuella motionerna. Ett område är förenklingar
för småföretagen, och ett annat avser olika åtgärder
för att främja förnyelse av näringslivet. Det rör
sig om teknikspridning, kompetensutveckling och
innovationsfrämjande åtgärder. Vidare måste
lönsamheten för investeringar i företag ligga på en
rimlig nivå och hinder för en tillfredsställande
kapitalförsörjning till framför allt små, växande
företag undanröjas. En effektiv konkurrens är också
av stor betydelse, såväl för de små företagen som
för konsumenterna.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här
aktuella motioner i berörda delar.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

Utskottet vill först framhålla den stora betydelse
som mål- och resultatredovisningen i
budgetpropositionen har för riksdagens
styrningsmöjligheter. Generellt gäller att
regeringens redovisning måste vara konkret.
Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på
ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp.
Detta innebär bl.a. att ändamålsenliga delmål måste
formuleras utifrån de övergripande målen. Utskottet
vill vidare, i likhet med tidigare, framhålla
betydelsen av utformningen av regleringsbreven och
målformuleringarna i dessa. Det bör också
eftersträvas en bättre koppling mellan re-
gleringsbreven och redovisningen till riksdagen.
Utskottet har intrycket att det i regleringsbreven
finns uppdrag och rapporteringskrav, vars resultat i
större omfattning borde kunna återföras till
riksdagen.

Slutligen noterar utskottet att Riksrevisionsverket
inte har avgivit revisionsberättelse med invändning
till någon av myndigheterna inom utgiftsområde
24 Näringsliv.

Regelförenkling m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse med
redogörelse för regelförenklingsarbetet till
handlingarna och avslå motionsyrkanden på
området. Regelförenklingsarbetet måste
ständigt inta en framskjuten roll inom
näringspolitiken, anför utskottet och
förutsätter att regeringen skall fortsätta
arbetet med att minska och förenkla
företagens uppgiftslämnande. Jämför
reservation 2 (m, kd, c, fp).

Skrivelse 2000/01:143

Inledning

I regeringens skrivelse 2000/01:143 lämnas en
redogörelse för tillämpningen av förordningen
(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers
effekter för små företags villkor under år 2000. I
skrivelsen informeras även om regeringens
regelförenklingsarbete.

Regeringen har infört ett system för effektivare
konsekvensanalyser av reglers effekter för små
företags villkor. Systemet har införlivats genom
nyssnämnda förordning och kommittéförordningen
(1998:1474). En statssekreterargrupp med särskilt
ansvar för regelförenkling har bildats. Regeringen
har också beslutat att Näringsdepartementet skall
samordna, understödja och följa upp regelförenkling
med stöd av en i departementet inrättad
regelförenklingsgrupp – SimpLex.

Praktiska erfarenheter och resultat

Arbetet med regelförenkling är främst av långsiktig
karaktär, sägs det i skrivelsen. Det handlar till
största delen om perspektiv- och attitydförändringar
vid såväl framtagandet av nya regler som vid
omprövning av de befintliga regelverken. Under år
2000 har en systematisk granskning av alla förslag
till nya och ändrade regler inom Regeringskansliet
prioriterats. Nästa steg har varit att intensifiera
samarbetet med myndigheter och kommittéväsende samt
att ompröva de befintliga regelverken.

Enligt SimpLexförordningen är myndigheterna
skyldiga att årligen, före den 1 februari,
rapportera till regeringen om det gångna
verksamhetsårets arbete med särskilda
konsekvensanalyser. Under år 2001 lämnade
myndigheterna sin andra rapportering enligt
förordningen. Totalt har 48 myndigheter lämnat
rapporter. Sammanfattningsvis uppger myndigheterna
att tyngdpunkten vid regelförenklingsarbetet lagts
vid en strävan att publicera mer lättöverskådliga
och lättillgängliga regler. Det stora flertalet
myndigheter har uppgett att Simplexförordningen har
givit dem ett bra verktyg för utarbetande av
effektivare konsekvensanalyser, speciellt
beträffande småföretag. Sammantaget uppger de flesta
myndigheterna att de har eftersträvat ett enklare
språk och en tydligare redaktionell struktur i
författningsarbetet. En strävan har också varit att
ta fram modernare och mer lättillgängliga regler.
Vidare framhåller myndigheterna att
Simplexförordningen har bidragit till att de små
företagens villkor uppmärksammats ytterligare genom
att de berörda organisationerna uppmanats att
särskilt yttra sig över kostnadskonsekvenserna för
företagen. Ett flertal myndigheter framhåller vikten
av att det är genom utbildning, information och
praktiska hjälpmedel som konsekvensanalyserna kan
förbättras.
Enligt Simplexförordningen skall myndigheterna
ange om samråd har skett med olika organisationer.
De flesta myndigheter uppger att samråd med Nä-
ringslivets Nämnd för Regelgranskning och andra
näringslivsorganisationer utgör en del av de
obligatoriska arbetsrutinerna för regelarbetet.
Omfattande kontakter tas regelmässigt med företagens
organisationer, förslag till föreskrifter och
allmänna råd går på remiss och seminarier hålls med
berörda parter. I vissa fall har myndigheterna även
haft kontakt med utvalda företag bland de kategorier
som berörs av aktuell föreskrift eller allmänt råd.
Beträffande nya, ändrade och upphävda föreskrifter
och allmänna råd uppger 6 av de 48 myndigheter som
lämnat årsrapporter att de inte ger ut några
föreskrifter eller allmänna råd av betydelse för små
företag, varför de inte har redovisat någon
statistik. Ytterligare 10 myndigheter har varken
infört, ändrat eller upphävt föreskrifter eller
allmänna råd, men har trots detta lämnat en
årsrapport med statistik. De resterande 32
myndigheterna har under år 2000 infört eller ändrat
i 984 föreskrifter och allmänna råd. Under år 1999
var motsvarande siffra 863. Myndigheterna har under
år 2000 upphävt totalt 291 föreskrifter och
allmänna råd. Under år 1999 var motsvarande siffra
318. Ingen analys har gjorts av hur många av dessa
föreskrifter och allmänna råd som har konsekvenser
för små företag. En rättvisande statistik skulle
kräva en resurskrävande analys av hur de små
företagen upplever de regelverk som omger dem, sägs
det. Myndigheternas redovisning har varit något för
ojämn för att en generell bedömning av statistiken
skall kunna göras. De enskilda myndigheterna har
dock redovisat på likartat sätt mellan åren, varför
en trend kan utläsas. Vissa myndigheter har
redovisat samtliga förändringar av föreskrifter och
allmänna råd, medan andra endast redovisat de
förändringar som har bedömts ha konsekvenser för små
företag. Att använda det totala antalet föreskrifter
och allmänna råd som en måttstock på företagens
administrativa börda är vidare ett trubbigt
instrument, anser regeringen. Flertalet myndigheter
uppger att antalet nya regler i första hand beror på
redigeringsteknik och regelreformering, snarare än
att regelverken som sådana har ökat i omfattning.
En mer rättvisande bild av effekterna för små
företag ger, enligt regeringen, antalet utförda
konsekvensanalyser. Sedan hösten 2000 skickar
myndigheterna för kännedom sina konsekvensanalyser
till SimpLex. Genom detta erhålls dels ett viktigt
underlag för utbildning i framtagande av
konsekvensanalyser, dels en översikt som kan
användas för vidareutveckling av konsekvensanalyser
som instrument för regelförenkling. Under år 2000
ingavs totalt 284 konsekvensanalyser, vilket dock är
en något osäker siffra eftersom inte samtliga
konsekvensanalyser sändes in under år 2000. Från och
med år 2001 skickas emellertid samtliga
konsekvensanalyser för kännedom till SimpLexenheten.
Beträffande insatser vid Regeringskansliet sägs
att samtliga förslag om nya och ändrade lagar och
förordningar som kan ha konsekvenser för små företag
skall beredas gemensamt med SimpLex. SimpLex verkar
för att konsekvensanalyser av reglers effekter för
små företags villkor genomförs i ett tidigt skede,
att analyserna är fullständiga och rättvisande, att
analyserna beaktas innan det slutliga förslaget
antas av regeringen och att analysen presenteras i
lagrådsremisser och propositioner samt, vad gäller
förordningar, att analysen finns tillgänglig som
offentligt material. Regeringens bedömning är att
stora framsteg har gjorts inom Regeringskansliet när
det gäller redovisningen av nya reglers effekter för
små företag. Ett antal förslag om förenklingar av
befintliga regler ur ett småföretagarperspektiv har
tagits fram under år 2000. Dessa förslag bereds för
närvarande inom Regeringskansliet. Förslagen har
delvis framtagits i samarbete med den s.k.
SimpLexgruppen, som består av småföretagare och
småföretagsexperter. En handledning för
konsekvensanalyser har utarbetats och används vid
utbildning och erfarenhetsutbyte med tjänstemän vid
myndigheter, Regeringskansliet och i
kommittéväsendet. För närvarande arbetar fem
handläggare och en ansvarig huvudman med
SimpLexverksamheten inom Näringsdepartementet.
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 beslöts
att kommissionen, rådet och medlemsstaterna skall ta
fram en sammanhållen strategi för regelförenkling
och kvalitet till slutet av år 2001. Regeringen har
drivit frågan om en strategi som tar hänsyn till
hela lagstiftningskedjan inom EG. Förslag från
kommissionen bör föregås av en konsekvensanalys, där
nyttan av en ny regel vägs mot kostnaden för att
följa den. Till konsekvensanalysen bör knytas en
process, där kommissionen genom hela
lagstiftningsprocessen rådgör med näringslivet.
Detta är särskilt viktigt för att tillvarata de små
företagens intressen. Sverige har, tillsammans med
ett antal andra länder, varit mest pådrivande i
regelförenklingsarbetet på EG-nivå. Vid Europeiska
rådets möte i Stockholm i mars 2001 beslöts dels att
kommissionen i nära samarbete med andra berörda
parter skall lägga fram en strategi för
regelförenkling före utgången av år 2001, dels att
strategin skall innehålla samråd om föreslagna
regler, konsekvensanalyser, system för kodifiering
och översyn av den befintliga EG-lagstiftningen.
Regeringen deltar aktivt i det arbete som pågår inom
EG för att förenkla jordbrukslagstiftningen.
Kommissionen och medlemsstaterna arbetar tillsammans
med att försöka identifiera ytterligare områden som
kan förenklas. Sverige har också under många år
varit pådrivande i andra internationella sammanhang
vad gäller regelförenklingar, t.ex. det arbete som
bedrivs inom Förenta nationerna rörande förenklingar
av handelsprocedurer. I detta sammanhang tas alltid
i görligaste mån hänsyn till de särskilda behov som
små och medelstora företag kan ha.
Beträffande kommittéerna sägs att regeringen
följer arbetet med regleringar från kommittédirektiv
till lagförslag ur ett småföretagsperspektiv. Därvid
har en översiktlig granskning av de betänkanden som
avlämnades under år 2000 gjorts. I betänkandena har
i tre fall konsekvensanalyser för förslagens
effekter på små företags villkor särredovisats –
dock är två av dessa analyser ytterst kortfattade
och behandlar inte alla aspekter enligt den
checklista som anges i Kommittéhandboken (Ds
2000:1). I ytterligare drygt tio av betänkandena
bedöms att en särskild konsekvensanalys skulle ha
givit regeringen ett mer fullständigt
beslutsunderlag avseende förslagens effekter för små
företag. I vissa fall har därför utredningars
betänkanden kompletterats med att konsekvensanalyser
genomförts av Regeringskansliet. I andra fall har
särskilda uppdrag lagts ut på berörda myndigheter
att ta fram en konsekvensanalys. I ytterligare andra
fall har regeringen initierat en hearing för att
bl.a. belysa förslagens effekter för små företags
villkor. Regeringen anser att det är av
utomordentlig vikt att konsekvensanalyser görs i ett
så tidigt skede som möjligt. Det är också under
utredningsarbetet som tid och resurser finns för
detta. Genomarbetade och fullständiga
konsekvensanalyser bör således göras redan på
utredningsstadiet, anser regeringen. I mars 2001
startade Näringsdepartementet ett utbildningsprogram
som riktar sig mot bl.a. kommittéer.

Mål och medel för det fortsatta
regelförenklingsarbetet med särskild inriktning
på små företag

I förra årets skrivelse till riksdagen och i
budgetpropositionen för år 2001 angav regeringen ett
delmål för regelförenklingsarbetet med särskild
inriktning på små företag. Målet är att regelverkens
administrativa börda för småföretag tydligt skall
minska inom en treårsperiod. Vidare angav regeringen
att den avsåg att utveckla målformuleringen och
metoderna för uppföljning. I de kontakter regeringen
haft med företrädare för näringslivet har framkommit
att det vore önskvärt med ett mätbart och mer
konkret mål för verksamheten. Problemet är att det
som är lättast att kvantitativt mäta sällan är annat
än relativt trubbiga indikatorer. Exempelvis kan
antalet regler, volymen av regelförändringar eller
regelverkens storlek lätt mätas. Sådana indikatorer
ger en god bild av hur svårt det kan vara att
överblicka alla regler, men räcker inte för att
belysa de praktiska konsekvenserna för små företag.
Effekterna för företagen kan bara mätas i de berörda
företagen. De medel som står till buds är
enkätundersökningar eller konkreta mätningar på
plats i företagen. Det senare är mer tillförlitligt,
men också mer resurskrävande. En enkätundersökning
riktad till företag genomfördes av
Näringsdepartementet under år 1999. Undersökningen
omfattade bl.a. en fråga om regelverkens belastning.
Av de tillfrågade företagen ansåg 58 % att
regelverken var betungande. Näringsdepartementet
avser att göra en uppföljande undersökning under
innevarande år. Undersökningen kommer att
kompletteras med andra indikatorer på regelverkens
effekter på små företag. Näringsdepartementet för
statistik, med början år 2001, över alla förslag om
nya och ändrade regler med konsekvenser för små
företag. Uppföljningen kommer att ge en god bild av
omfattningen av de nya regler som beslutas av
regeringen och riksdagen.

SimpLex informerar och ger råd till myndigheterna,
Regeringskansliet och kommittéväsendet i deras
arbete med särskilda konsekvensanalyser enligt
Simplexförordningen. Ett flertal myndigheter
efterlyser mer information, utbildning och
vidareutveckling av metoderna för
regelförenklingsarbete. Några av myndigheterna
önskar ett närmare samarbete med SimpLex för att
utröna i vilken mån de ytterligare kan medverka till
att småföretagare får enklare och mer ändamålsenliga
regler. SimpLex har under år 2001 börjat arbeta
aktivt med myndigheterna i detta syfte och kommer
att besöka ett tiotal myndigheter för utbildning och
erfarenhetsutbyte. Den av Näringsdepartementet
framtagna handledningen för konsekvensanalyser
kommer därvid att utgöra en viktig del. Även för
Regeringskansliet planeras utbildningar att hållas
vid två tillfällen under hösten 2001. I arbetet med
att ompröva befintliga regelverk fyller
kommittéväsendet en central roll. Regeringen kommer
därför att under år 2001 intensifiera sina insatser
mot relevanta utredningar. Det handlar om
utformningen av kommittédirektiv, att ge råd och
stöd vid framtagande av konsekvensanalyser, samt att
verka för ett effektivt samråd med representanter
för små företag. Ambitionen är att särskilda
konsekvensanalyser skall genomföras i högre
utsträckning och med högre kvalitet i de utredningar
som berör små företags villkor. När det gäller
granskning av förslag sägs i skrivelsen att
beredningsrutinerna har blivit bättre vartefter
kunskap spridits om regelförenklingsperspektivet.
Det har lett till att granskningen blivit
effektivare och sker i ett allt tidigare skede. Den
granskande funktionen kommer att ytterligare
effektiviseras genom att interna
samordningsmöjligheter inom Näringsdepartementet
skall tillvaratas.
Förenklingar av befintliga regler är den stora
utmaningen, påpekas det i skrivelsen. I varje
enskilt fall måste en avvägning göras mellan syftet
med regeln och nyttan med en förenkling. I detta
arbete krävs en samverkan mellan Regeringskansliet,
myndigheter och representanter för små företag.
Sådana initiativ framtagna av statssekreterargruppen
med särskilt ansvar för regelförenkling bereds inom
Regeringskansliet. Dessutom har en arbetsgrupp
bildats på tjänstemannanivå med deltagare från
Närings-, Finans- och Justitiedepartementen, som ser
över möjligheter till regelförenklingar på
skatteområdet. För att lättare kunna identifiera
regler lämpade för förenkling finns den tidigare
nämnda SimpLexgruppen, bestående av småföretagare
och småföretagsexperter och med syfte att fungera
som en diskussionspartner och experthjälp i arbetet
med att ta fram förslag om regelförenklingar.
Gruppen är numera sammanslagen med den större
referensgruppen Nybyggarna och kommer att vara en
diskussionspartner med Näringsdepartementet vid
beslut om prioriteringar i arbetet.

Slutsatser inför det fortsatta arbetet

Ett viktigt instrument för att uppnå enklare och mer
ändamålsenliga regler är den obligatoriska
användningen av konsekvensanalyser i
Regeringskansliets och myndigheternas arbete, sägs
det i skrivelsen. Den tvingar fram en redovisning av
förslagens effekter för ett litet företag, och
utifrån den redovisningen kan sedan ett beslut
fattas om införandet av regeln. Utvecklingen inom
Regeringskansliet på detta område är positiv, och
ansträngningar kommer att göras för att ytterligare
förbättra redovisningen till regering, lagråd och
riksdag. Det är enklare att lägga in
regelförenklingsaspekten i nya förslag än att ändra
något som redan är beslutat och har trätt i kraft.
Kan ett visst förslag om ny regel omprövas på grund
av dess effekter på små företag så kan givetvis
samma typ av regler i de befintliga regelverken
ifrågasättas. Erfarenheterna från granskningsarbetet
av nya förslag kommer därför att vara värdefulla när
befintliga regelverk skall omprövas.

I årsrapporterna har framkommit att flera
myndigheter anser att Simplexförordningen upplevs
som verkningslös i de situationer då myndigheten är
skyldig att genomföra EG:s rättsakter eller andra
internationella bestämmelser. Regeringen anser att
det är av stor vikt att konsekvensanalyser görs även
i dessa fall, eftersom eventuella negativa effekter
för små företag annars inte blir belysta.
Internationella bestämmelser kan komma att omprövas.
Det är dessutom möjligt att samma typ av
internationella bestämmelser kommer att förhandlas i
framtiden. Det är då av betydelse att effekterna
finns belysta. Det är därför av stor vikt att nya
regelförslag inom EG remissbehandlas på ett korrekt
sätt och att konsekvensanalyser görs i ett tidigt
skede av processen, anser regeringen. På detta
område finns utrymme för ytterligare förbättringar
som bör tas till vara. Rörande förhållandet mellan
verksförordningen och Simplexförordningen
konstateras att en förstudie av verksförordningens
förhållande till andra relevanta förordningar har
genomförts av Statskontoret under år 2000 på uppdrag
av regeringen. Regeringen har för avsikt att
tillsätta en utredning som skall lämna förslag på ny
utformning av verksförordningen. Syftet är bl.a. att
ta bort överlappning mellan gällande förordningar.
Det fortsatta arbetet med att ta fram regler som
är bättre anpassade till små företags villkor
fortsätter således på bred front, sägs det. De mest
prioriterade insatserna under år 2001 är
utbildningsinsatser och arbetet med att förenkla de
befintliga regelverken.

Propositionen

I budgetpropositionen, utgiftsområde 24, berörs på
olika ställen i de inledande avsnitten under
rubriken Näringspolitik frågan om regelförenkling.
Beträffande regler inom skatte- och
kapitalförsörjningsområdet sägs (s. 21) att dessa är
centrala frågor inom näringslivsområdet inte minst
för de små företagen. Regeringens ambition är att
arbetet med dessa frågor skall intensifieras.
Utredningen om reglerna för beskattning av ägare i
fåmansföretag m.m., särskild utredare lagman Per-
Anders Lindgren (dir. 1999:72) – den s.k. 3:12
utredningen, har till uppgift att se över reglerna
för beskattning av ägare i fåmansföretag samt de
särskilda skatteregler som gäller vid arv och gåva
för dessa företag. En annan utredning –
Förenklingsutredningen, särskild utredare
statssekreterare Claes Ljungh (dir. 1996:78 och dir.
1998:4) – har i uppgift att bl.a utreda möjligheten
att göra handelsbolag till skattesubjekt. Dessa
utredningar beräknas lämna sina betänkanden sommaren
2002.

Arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta
fram förslag till förenklingar för företagare inom
skatteområdet. Regeringen har nyligen lagt fram en
proposition med förslag till ny lag om
självdeklaration och kontrolluppgifter (prop.
2001/02:25). Lagen föreslås träda ikraft den 1
januari 2002. I propositionen föreslås bl.a. att
tidpunkten för avlämnande av deklaration samordnas
för alla deklarationsskyldiga och att alla fysiska
personer skall erhålla en förtryckt
självdeklaration, dvs. även de som har inkomst i
inkomstslaget näringsverksamhet. Det föreslås också
att förseningsavgift inte skall påföras om en
kontrolluppgift inte lämnas inom föreskriven tid.
Riksdagen fattar beslut i denna fråga i december
2001 (bet. 2001/02:SkU10). Riksskatteverket (RSV)
arbetar vidare med en rapport om schablonbeskattning
för småföretag som skall vara klar i januari 2002.
Näringsdepartementet har också – i syfte att
underlätta för företagen – initierat ett samarbete
mellan RSV och PRV som innebär att
skatteförvaltningen framöver kan få de
årsredovisningar myndigheten behöver för företagens
deklaration direkt från PRV i stället för från
företagen.
I propositionen refereras vidare till den rapport
om s.k. benchmarking som Näringsdepartementet
presenterade våren 2001 (Ds 2001:20). I rapporten
redovisas en studie där de hinder för företagande
som små och medelstora företag upplever har
identifierats. Drygt en tredjedel av de små och
medelstora företagen i Sverige uppger att inga
hinder finns för företagande, vilket regeringen
betraktar som ett mycket gott resultat jämfört med
andra länder. Samtidigt konstateras att en klar
majoritet upplever hinder för att driva företag.
Studien visar att 10 % av företagen i Sverige anser
att det administrativa arbetet är det största
hindret för företagande, vilket tyder på att behovet
av regelförenkling är stort, säger regeringen.
Komplicerade regler innebär en belastning för
framför allt små företag, eftersom dessa ofta saknar
resurser att överblicka och få kunskap om reglernas
utformning och innebörd, anför regeringen vidare. I
propositionen redogörs kort för det arbete som
bedrivs inom ramen för SimpLexverksamheten i
Näringsdepartementet och som redovisas mer utförligt
i regeringens skrivelse.
Utredningen Arbetstid, semester och betald
ledighet (dir. 2000:97), som skall lämna sitt
slutbetänkande år 2003, kommer regeringen att ägna
stor uppmärksamhet åt, inte minst ur ett
småföretagarperspektiv. Ett delbetänkande kommer att
lämnas i juni 2002 vad gäller översynen av
semesterlagen i förenklingssyfte för framför allt
små företag. Ett projekt om nya företags- och
anställningsformer pågår inom Näringsdepartementet,
sägs det vidare. Syftet är att kartlägga olika
mellanformer i gränssnittet mellan anställda och
egenföretagare samt studera de hinder som finns för
individer att gå över från anställning till
företagande. Exempel på hinder som kommer att
studeras närmare är reglerna för a-kassa och
sjukförsäkring.
PRV och RSV arbetar med ett IT-projekt, Kontakt-N,
med syfte att utveckla en gemensam elektronisk
ansökan för registrering av företag via Internet.
Regeringen vill minska antalet uppgifter som
företagen måste lämna till olika myndigheter, sägs
det vidare. I ett första steg gäller det främst
uppgifter som lämnas in till PRV, RSV, Statistiska
centralbyrån (SCB) och Tullverket. Regeringen kommer
att uppdra åt PRV att tillsammans med övriga
myndigheter inventera och analysera de termer och
begrepp som förekommer vid uppgiftslämnande från
företagen till de nämnda myndigheterna i syfte att
uppnå en begränsning.

Motionerna

Frågan om regelförenkling tas upp i 18 motioner. I
motion 2001/02:N1 (m, kd, c, fp), som väckts med
anledning av regeringens skrivelse, begärs
riksdagsuttalanden i följande avseenden: om ett
förbättrat svenskt näringsklimat; om förändrade
attityder till småföretagare; om att genomföra
samtliga Småföretagsdelegationens förslag; om att ge
regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet;
om tydliga mätbara mål för regelförenklingsarbetet;
om obligatoriska konsekvensanalyser vad avser
reglernas ekonomiska effekter på företagen; om
försöksverksamhet med tidsbegränsade regler. I
motionen föreslås också att riksdagen skall besluta
att Sverige omedelbart skall anmäla sitt intresse
för att OECD genomför en oberoende granskning av
Sveriges regelförenklingsarbete. Det nationella
näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar
av att tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna
av världen i fråga om goda villkor för företagande
och investeringar, anför motionärerna.
Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i
politiken är helt avgörande för Sveriges framtida
position. Det är i detta perspektiv förödande att
klamra sig fast vid stela modeller, rigida
arbetsmarknadsregler och världens högsta
skattetryck, säger motionärerna. De menar att
tillkomsten av jobb på lång sikt bygger på en
tillväxt bland de små och medelstora företagen.
Negativa attityder till småföretagande har under
lång tid påverkat företagsstrukturen, villkoren för
företagande har helt anpassats till storföretagen,
hävdar motionärerna. Av Sveriges cirka en halv
miljon företag är den överväldigande majoriteten
enmansföretag, och bara 3 % har fler än 20
anställda. Framväxt av nya företag inom tjänste- och
servicesektorn har hindrats genom den offentliga
sektorns kraftiga utbyggnad och monopol, anser
motionärerna. De påpekar att den arbetsintensiva,
privata tjänstesektorn, som fungerat som
sysselsättningsmotor i t.ex. Förenta staterna, har
utvecklats betydligt långsammare i Sverige. Sverige
behöver en annan företagarpolitik, vilket omfattar
en mängd förändringar inom områdena skatter,
arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling,
Europaengagemang – och inte minst viktigt –
förändrade attityder till företagande och
entreprenörskap, anför motionärerna.

I motionen framläggs förslag under sex rubriker
enligt följande:

– Genomför Småföretagsdelegationens förslag:
Delegationens rapport innehåller en lång rad förslag
som dramatiskt skulle underlätta för småföretagen
utan att förorsaka statsfinansiella kostnader, anser
motionärerna. De menar att samhällets kostnader för
tillväxthämmande regler är betydande och att dessa
kostnader betalas av medborgarna, främst i form av
färre arbetstillfällen, sämre levnadsstandard och
begränsad valfrihet. Motionärerna föreslår att
Småföretagsdelegationens samtliga förslag omgående
skall genomföras.

– Hög politisk prioritet: Erfarenheterna från länder
som tar avregleringsarbetet på allvar, såsom
Storbritannien och Nederländerna, visar att det
krävs politiskt stöd från allra högsta nivå, säger
motionärerna. Statsministern föreslås därför leda
och politiskt ansvara för arbetet, vilket bör ske
genom att en grupp i Statsrådsberedningen ges ansvar
för att initiera och följa avregleringsarbetet i
departement och myndigheter. Gruppen bör föreslå
modeller för hur arbetet skall bedrivas, bistå med
kompetens samt lyfta fram goda exempel på avre-
gleringar, anser motionärerna. De föreslår vidare
att gruppen skall rapportera om hur arbetet
fortlöper och att varje departement och varje
myndighet skall vara ansvarigt för rapporteringen
till statsministerns avregleringsgrupp.

– Tydliga, mätbara mål för avregleringen: Regeringen
gömmer sig bakom påstådda problem med statistiska
mätningar av regelförenklingen och skjuter den
viktiga konkreta målformuleringen ytterligare på
framtiden, säger motionärerna. De hänvisar till en
OECD-undersökning enligt vilken hanteringen av
regler på skatte-, arbetsmarknads- och miljöområdena
för företag med 1–19 anställda kostar 30 000 kr per
anställd och år. Ett mål för regeringens arbete bör
vara att dessa kostnader skall minska med 30 % de
kommande fyra åren, föreslår motionärerna. De anser
vidare att avregleringsgruppen bör se till att
arbetet framför allt syftar till att avskaffa eller
minska sådana regler och regelsystem som bedöms
sänka konkurrenstrycket. Arbetet skall ske med
beaktande av att samhället måste ha effektiva
regelsystem för skydd av människors liv och hälsa,
miljöskydd och säkerhet, framhåller motionärerna.

– Obligatorisk konsekvensanalys: Alla nya regler bör
föregås av konsekvensbeskrivningar vad avser
reglernas ekonomiska effekter på företagen, anför
motionärerna. Sådana konsekvensbeskrivningar skall
lämnas av såväl departement som myndigheter och
kommuner. I konsekvensbeskrivningen skall det även
analyseras om problemet hade kunnat lösas på annat
sätt än genom en ny reglering, säger motionärerna.
De anser vidare att alla utredningar bör få
specialdestinerade medel för att genomföra denna typ
av konsekvensanalyser.

– Tidsbegränsade regler: En försöksverksamhet bör
prövas med tidsbegränsade regler, där det redan från
början anges att de har en begränsad varaktighet, så
att det krävs ett nytt beslut om en regel skall
fortsätta att gälla efter det datum då det sagts att
den skall upphöra.

– OECD-granskning: Regeringen angav i förra årets skrivelse
(skr. 1999/2000:148) att den var intresserad av att
OECD genomför en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete, erinrar motionärerna om. De
påtalar att denna avsiktsförklaring inte finns med i
den nu föreliggande skrivelsen. Motionärerna menar
att Sverige snarast bör anmäla sitt intresse för en
granskning och att medel för detta skall avsättas i
budgeten för år 2002.

Också i partimotion 2001/02:Sk288 (m) begärs ett
tillkännagivande om att Småföretagsdelegationens
förslag till bättre och enklare regler för
företagare bör genomföras snarast. Reglernas mängd
och komplexitet – samt myndigheternas sätt att
tillämpa dem – påverkar möjligheten att starta
företag, utveckla produkter och reagera på
marknadsförändringar, varför det är viktigt med
färre, enklare och stabilare regler, anför
motionärerna. De anser att det arbete för bättre och
enklare regler som inleddes av den borgerliga
regeringen under åren 1991–1994 måste drivas vidare.
Samtliga befintliga regler som berör företagare
skall granskas i syfte att förenkla och minska
regelmassan, föreslår motionärerna. Även i denna
motion hänvisas till erfarenheter från länder som
Storbritannien och Nederländerna; om arbetet skall
bli framgångsrikt krävs det politiskt stöd från
högsta nivå. Arbetet med regelförenklingar bör
därför ges hög politisk prioritet och företagarna
bör själva få påverka arbetet genom samråd, anför
motionärerna. De vill att alla nya förslag från
regeringen som påverkar företagens villkor skall
föregås av en noggrann analys av effekterna och att
detta krav även skall omfatta myndigheter som ger ut
föreskrifter.

Med likartad motivering som i den nyssnämnda
motionen föreslås i fyra andra motioner
tillkännagivanden om regelförenkling – i partimotion
2001/02:N211 (m) om behovet av mindre, enklare och
tryggare regelsystem, i partimotion 2001/02:N369 (m)
om att minska byråkratiska regler för framför allt
de små och medelstora företagen, i motion
2001/02:N315 (m) om mindre regelkrångel och i motion
2001/02:Kr227 (m).
I motion 2001/02:N327 (m) begärs tillkännagivanden
i följande tolv avseenden: om förbättrade
förutsättningar för svenskt näringsliv; om
förbättrade förutsättningar för regelgivning som
sådan; om att de särregler som uppkommer i Sverige
men saknas i andra EU-medlemsstater måste följas av
tillfredsställande motiveringar från myndigheternas
sida till varför de är nödvändiga; om en redovisning
av vilka bestämmelser som är en direkt följd av
uttryckliga krav i EG-rättsakter respektive en följd
av nationella överväganden; om vikten av
näringslivserfarenhet i samband med
regelförenklingarbetet; om att arbetet med
regelförenklingar bör ges en hög politisk prioritet;
om att företagarna själva bör få påverka arbetet
genom samråd; om vikten av en översyn av
miljöbalken; om vikten av realistiska, kvalitativa
och lätt mätbara kvantitativa mål gällande regler
och regelförenklingsarbetet; om vikten av att
regering och myndigheter får en positivare attityd
till regelförenklingsarbetet; om anmälan till OECD
angående granskning av regeringens
regelförenklingsarbete; om att problem- och
konsekvensanalyser skall dokumenteras i skrift och
följa beslutsunderlaget i fråga, bekräftas av envar
beslutsfattare i fråga och vara allmän handling och
sålunda tillgänglig för envar som önskar ta del
därav. I motionen föreslås vidare att riksdagen
skall besluta att utreda en lag enligt vilken varje
beslut avseende nya eller förändrade föreskrifter
som fattas av riksdagen och dess verkställande
organ, regeringen och dess myndigheter och andra
verkställande organ samt det offentliga
utredningsväsendet skall föregås av en problem- och
konsekvensanalys i enlighet med vad som anförs i
motionen och att riksdagen skall besluta att utreda
en lag enligt vilken varje beslut avseende
föreskrifter som fattats av riksdagen, regeringen
och dess verkställande organ samt det offentliga
utredningsväsendet skall följas upp fortlöpande och
prövas mot den egna verksamheten och konsekvenserna
av samtliga de författningsföreskrifter och
särskilda beslut som rör verksamheten. I väntan på
att de föreslagna lagarna utreds och antas begärs i
motionen tillkännagivanden i ytterligare fyra
avseenden, nämligen om att de av regeringen
beviljade undantagen från verksförordningen måste
upphöra, om att Simplexförordningens s.k. checklista
bör kompletteras, om att Simplexförordningen
och/eller delar av verksförordningen bör revideras
samt om vikten av ett självständigt SimpLexorgan.
Företag i Sverige skall kunna verka i en miljö där
enkelhet, rättvisa och begriplighet utgör
utgångspunkter vid regelgivning och där få och
ändamålsenliga regler är målet, anför motionärerna.
De förespråkar en ny process för regelskrivande och
regelgivande, som skall bygga på subsidiaritet till
förmån för andra sätt än föreskrifter att nå ett mål
och på proportionalitet då en ny eller ändrad regel
är föremål för övervägande. Statskontoret
uppmärksammade för närmare ett år sedan att
regeringen i praktiken har beviljat undantag från
verksförordningen i instruktionerna för sådana
myndigheter som bedriver ett omfattande
föreskriftsarbete och har medgivit att styrelserna
får delegera denna uppgift. Motionärerna finner det
anmärkningsvärt att myndigheter ges möjlighet att
underlåta att låta regelskrivning och regelgivning
föregås av problem- och konsekvensanalyser och anser
att dessa undantag från verksförordningen måste
upphöra. En anmärkningsvärd brist finns i
Simplexförordningens s.k. checklista, genom att i
listan saknas frågor om ändringar av gällande
regler, anför motionärerna och anser att en
revidering måste göras. Det finns vidare ett behov
av att förbättra myndigheters arbete med EG-
relaterade föreskrifter, menar motionärerna. De
säger att myndigheter e.d. som har infört nya regler
med anledning av en EG-regel ibland har behållit
eller fört över befintliga bestämmelser till den nya
föreskriften, s.k. gold-plating. Därmed kan
särregler uppkomma i Sverige, men saknas i andra
medlemsstater – ett förhållande som måste förändras,
anför motionärerna.
I motionen framhålls vidare att arbetet med
regelförenklingar bör ges hög politisk prioritet och
att företagarna själva bör få påverka arbetet genom
samråd. Miljöbalken är till synes en kvantitativ
framgång och har medfört en minskning av antalet
föreskrifter med ett drygt trettiotal, konstaterar
motionärerna. De menar emellertid att resultatet har
blivit en omfattande balk som fordrar mycket
omfattande informationsinsatser och att det därför
bör ske en översyn av miljöbalken. Trots att
regeringen vid upprepade tillfällen sagt sig vara
intresserad av att OECD skall genomföra en
djupgranskning av Sveriges program för
regelreformering – och trots upprepade påminnelser
från Moderata samlingspartiets sida – har ingen
ansökan om granskning gjorts, säger motionärerna. De
anser att en sådan ansökan omedelbart måste göras.
Riksdagen föreslås avslutningsvis i motionen
besluta utreda en lag enligt vilken varje beslut
avseende nya eller förändrade föreskrifter som
fattas av riksdagen och dess verkställande organ,
regeringen och dess myndigheter och andra
verkställande organ samt det offentliga
utredningsväsendet skall föregås av en problem- och
konsekvensanalys, innefattande ett övervägande av om
föreskriften i fråga är den mest ändamålsenliga
åtgärden, en utredning av föreskriftens
kostnadsmässiga och andra konsekvenser och
redogörelser för yttranden m.m. Lagen skall också
stadga att varje beslut avseende föreskrifter som
fattats av riksdagen, regeringen och dess
verkställande organ samt det offentliga
utredningsväsendet skall följas upp fortlöpande och
prövas mot den egna verksamheten och konsekvenserna
av samtliga de författningsföreskrifter och
särskilda beslut som rör verksamheten. Slutligen
skall lagen stadga att de nämnda problem- och
konsekvensanalyserna skall dokumenteras och följa
beslutsunderlaget i fråga, bekräftas av varje berörd
beslutsfattare samt vara allmän handling.
Det behövs en mer aktiv företagspolitik, anförs
det i motion 2001/02:N202 (m). Förenklingen för
företagandet bör genomföras enligt Simplexgruppens
förslag, föreslår motionären. Han anser att det bör
bli lättare att starta företag och att erhålla F-
skattsedel och att arbetsmarknaden måste reformeras
med sikte på att skapa en större flexibilitet.
Regelverket bör anpassas efter soloföretagares
förutsättningar, anförs det i motion 2001/02:N222
(m). Småföretagsdelegationens många förslag om hur
regelverket för företagare skall kunna reformeras
bör omsättas i praktiken, säger motionärerna. De
påstår att många soloföretagare uppfattar att
regelverket under senare år blivit besvärligare och
mer omfattande än tidigare.
I partimotion 2001/02:N370 (kd) begärs ett
tillkännagivande om att Småföretagsdelegationens
förslag skall genomföras. Under den borgerliga
regeringen tillkallades en särskild
avregleringsdelegation med uppgift att driva på
avregleringsarbetet samt föreslå förändringar som
stärker konkurrensen och ökar utrymmet för
nyetableringar, erinrar motionärerna om. Också de
hänvisar till att erfarenheter från andra länder,
såsom Storbritannien, Nederländerna och Irland,
visar att det krävs ett starkt politiskt stöd från
allra högsta nivå. Därför föreslås att
statsministern och finansministern skall leda och
politiskt ansvara för arbetet.
Småföretagsdelegationens rapport innehåller en lång
rad förslag som är av sådan art att de dramatiskt
skulle underlätta för småföretagen utan att
statsfinansiella kostnader uppkommer, säger
motionärerna. De anser att samhällets kostnader för
tillväxthämmande regler är betydande och att priset
betalas av medborgarna, främst i form av sämre
levnadsstandard och begränsad valfrihet. Av
Småföretagsdelegationens 81 förslag till
regelförenklingar har för närvarande, tre år senare,
bara 28 helt eller delvis genomförts, säger
motionärerna. De menar att de flesta av
delegationens ännu inte genomförda förslag skyndsamt
bör genomföras. En svensk företagare har över
4 000 regler och ca 20 000 trycksidor att hålla reda
på, och varje år tillkommer ca 5 000 sidor med
omarbetade eller nya regler, säger motionärerna. De
anser att den totala regelmängden som berör
företagare måste minska och att en s.k.
solnedgångsparagraf skall införas, så att
företagsregler som inte använts på fem år eller mer
slopas.
Det behövs enklare regler för företagande, anförs
det i motion 2001/02: N373 (kd). Den totala
omfattningen av företagsregler uppskattas till ca
20 000 sidor och de ökar för varje år, säger
motionärerna. De anser att de flesta av
Småföretagsdelegationens förslag till
regelförenklingar som ännu inte genomförts bör
genomföras skyndsamt. OECD har gjort beräkningar av
kostnaderna för svenska företag att administrera
regler inom skatte-, arbetsmarknads- och
miljöområdena, som visar t.ex. att kostnaden för ett
företag med 1–19 anställda uppgår till ca 30 000 kr
per år och anställd, vilket motionärerna finner
oacceptabelt. De anser att det är av största vikt
att även befintliga regler ses över och att
regeringens arbete på området knappt har påbörjats.
Motionärerna anser att en s.k. solnedgångsparagraf
skall införas så att företagsregler som inte använts
på fem år eller mer slopas. Många företagare
upplever att myndigheter har dålig service och inte
finns tillgängliga när de behövs och att det tar
orimligt lång tid att få ett ärende avgjort, hävdar
motionärerna. De menar att myndigheterna måste
betrakta företagare som sina kunder och därmed
anpassa servicenivån, bl.a. tider för
tillgänglighet. Myndigheterna bör också kunna lämna
bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra
ett ärende, anför motionärerna.
Regeringen bör skyndsamt lämna förslag om enklare
regler för småföretagarna, anförs det i motion
2001/02:N228 (kd). Det är viktigt med långsiktiga
lösningar som är stabila och skapar en god grund för
företagandet, säger motionären. Han anser att de som
vill starta egna företag inte får hindras av ett
krångligt regelverk.
I partimotion 2001/02:N263 (c) begärs
tillkännagivanden i två avseenden, nämligen om att
myndigheter skall ha samma svarstid som företagare
och om vid vilken tidpunkt en företagare skall anses
ha uppfyllt sina skyldigheter. Beräkningar visar att
en soloföretagare ägnar ungefär en tredjedel av sin
tid till okvalificerat arbete, en tredjedel till
marknadsföring och administration och endast en
tredjedel till den egentliga kärnverksamheten,
varvid tiden för administration ofta förläggs till
kvällar och helger då berörda myndigheter har
stängt, säger motionärerna. De anser att eftersom
myndigheter har möjlighet att begära in uppgifter
med krav om svar inom en viss tidrymd, t.ex. tio
dagar, bör motsvarande krav ställas på myndigheter.
Detta innebär att om en företagare är skyldig att
lämna uppgifter inom tio dagar till en myndighet,
skall myndigheten vara skyldig att svara på frågor
från företagaren inom samma tid. För att detta skall
kunna genomföras, utan att ytterligare resurser
skall behöva tillföras, krävs det att regelverket
förenklas avsevärt och att nya arbetssätt och ny
teknik introduceras, anför motionärerna.
Den målsättning som regeringen har för
regelförenklingsarbetet är alltför låg, anser
motionärerna vidare och föreslår att
Småföretagsdelegationens samtliga förslag snarast
skall genomföras. SimpLexenheten har en omöjlig
uppgift med nuvarande resurser och har hittills
enbart kunnat koncentrera sig på att göra
konsekvensanalyser av de nya regler som föreslås av
regeringen, säger motionärerna. De uppger att den
årliga regelinflationen ligger på 2–4 %, vilket
också innebär en ökning av myndigheternas
arbetsbelastning och därmed handläggningstiderna. En
klar målsättning för regelförenklingsarbetet måste
finnas, med innebörd att de regler som kringgärdar
svenska företag måste minska med 25 % under den
närmaste fyraårsperioden samt att kvarvarande regler
skall vara långsiktiga och överblickbara för
företagaren, anför motionärerna. De anser att detta
arbete bör genomgå en oberoende granskning av OECD.
Motionärerna betonar vikten av rättssäkerhet för ett
företag gentemot myndigheter och anser att ett
krångligt regelverk leder till att rättssäkerheten
minskar. Regelverket för t.ex. skatteinbetalningar
bör vara utformat så att det är det datum som
företagaren har gjort sin inbetalning som gäller,
och denna praxis bör även gälla övriga skyldigheter
som företagare har gentemot myndigheter, anför
motionärerna.
Riksdagen bör göra tillkännagivanden om behovet av
förenklade regler och om förbättrad rättstrygghet
för småföretagare, anförs det motion 2001/02: N323
(c). Trots Småföretagsdelegationens föreslag om
förenklade regler för företagande väntar
småföretagarna fortfarande på lättnader, säger
motionärerna. De anser att det är oerhört viktigt
att spelreglerna är tydliga och fasta för dem som
startar företag. Det är också viktigt att de
regionala myndigheterna tolkar riksdagens beslut
angående olika regler på ett likartat sätt och att
ansvaret och konsekvenserna i de fall där
myndigheterna givit olika besked måste åligga dem
och inte den enskilde, anför motionärerna. De
föreslår därför att en företagslots skall inrättas
för att underlätta kontakterna mellan myndigheter
och småföretagare.
I motion 2001/02:N267 (fp) föreslås
tillkännagivanden i följande tio avseenden: om
regelförenklingar; om att införa en s.k.
solnedgångsparagraf för regler som berör
företagandet; om servicecheckar; om ett startpaket
för företagare; om myndigheternas redovisning av hur
de klarar service och informationskrav gentemot
företagare; om en handledning för företagare; om
blankettförenklingar; om myndigheternas service och
öppettider; om kontaktperson vid statliga
myndigheter och i kommuner; om ett Internetbaserat
informationssystem. Många företagare upplever
administrationen kring den egna verksamheten som
alltför omfattande, säger motionärerna. De anser att
regler och förordningar och ständigt ökande krav på
uppgiftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos
företagaren. Sverige behöver många nya företagare,
varför det måste bli lättare och lönsammare för
människor att starta eget, anför motionärerna. De
anser att följande förslag bör genomföras omgående.
En s.k. solnedgångsparagraf bör införas, så att
regler som inte använts på fem år försvinner. Alla
nya regler som berör företagare skall förses med en
ordentlig konsekvensanalys. Finansministern bör leda
ett avregleringsarbete med sikte på att förenkla och
minska den offentliga regelmassan. S.k.
servicecheckar bör införas, dvs. ett system för
privatpersoners betalning för tjänster i t.ex.
hushållet, vilket kan kombineras med en
skattereduktion för hushållstjänster. Ett startpaket
för företagare skall finnas tillgängligt på Internet
och på alla skatte- och postkontor. Myndigheterna
skall i sina årsredovisningar redovisa hur de
hanterat service och information gentemot företagen,
t.ex. vad gäller handläggningstider, tider innan
besked lämnas, väntetider i telefon, etc. En
handledning för företagare skall utarbetas som kan
fungera som s.k. lathund för företagare som behöver
söka information och komma i kontakt med olika
myndigheter eller andra instanser. Samtliga
blanketter som företagarna skall fylla i skall
analyseras i syfte att antingen slopas, förenklas
eller förkortas. Kontaktpersoner för företagare
skall finnas vid statliga myndigheter och i kommuner
för att kunna hänvisa den som söker information.
Staten bör ansvara för ett Internetbaserat
informationssystem där en företagare när som helst
på dygnet kan få fram vilka regler som gäller för
företaget i olika situationer. Nyföretagare skall
via dator kunna registrera sitt företag med namn,
anmäla sig för olika skatter, osv. Inom en viss tid,
högst ett antal dagar, bör företagaren få
bekräftelser av myndigheterna.
I motion 2001/02:N368 (fp) begärs ett
tillkännagivande om minskat krångel för företagande,
med likartad motivering som i den nyssnämnda
motionen. Vidare begärs ett tillkännagivande om att
Sverige skall anmäla sitt intresse för att OECD
skall genomföra en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete. Motionärerna refererar till
vad regeringen sade i förra årets skrivelse till
riksdagen (skr. 1999/2000:148) om att den var
intresserad av att OECD genomför en oberoende
granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Denna
avsiktsförklaring nämns inte i årets skrivelse,
vilket motionärerna finner beklagligt. De anser att
Sverige snarast bör anmäla sitt intresse av att bli
granskat av OECD vad gäller regelförenklingsarbetet.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om
regelförenklingar, anförs det i motion 2001/02:N23
(fp). Motionärerna refererar till vad som sägs i den
regionalpolitiska propositionen 2001/02:4 om
information och rådgivning till företagare.
Regeringen säger där att staten bör tillhandahålla
information om de lagar och regler som omgärdar
företagande, men motionärerna anser inte att
regeringen lever upp till detta i praktisk handling.
Inte ens när det gäller i stort sett kostnadsfria
regelförenklingar såsom förenklade blanketter, att
införa ett enkelt bokförings- och deklarationspaket
för egenföretagare, enklare F-skatteregler eller
solnedgångsparagraf för onödiga företagsregler har
regeringen lyckats åstadkomma någonting konkret,
anför motionärerna. De anser att Sverige behöver
många nya företagare och att det därför måste bli
lättare och lönsammare för människor att göra
verklighet av att starta eget.
Företagens uppgiftslämnande måste minska och bli
enklare, anförs det i motion 2001/02:N365 (mp).
Grunddatabasutredningens förslag i betänkande
Grunddata – i samhällets tjänst (SOU 1997:146) bör
därvid kunna utgöra utgångspunkt, säger motionärerna
och föreslår att en registerbank med vissa
återkommande företagsuppgifter, grunddata, skall
upprättas med uppgifter som kan hämtas från
myndigheter. Vid undersökningar som riktar sig till
småföretag bör urvalsundersökning tillämpas och
urvalen varieras, så att samma småföretag inte
ständigt behöver drabbas, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2000 i anslagsbetänkande
2000/01:NU1 en motsvarande skrivelse från regeringen
om regelförenklingsarbetet (skr. 1999/ 2000:148) och
ett stort antal motioner om regelförenkling liknande
de här aktuella. Utskottet fann det positivt att ett
konkret delmål för regelförenklingsarbetet hade
formulerats, med innebörd att den administrativa
bördan för småföretagen skall minskas. Det
väsentliga för en småföretagare är att nedbringa den
tid och den kostnad som behöver läggas på att
uppfylla olika lagar och regler, anförde utskottet.
Utskottet underströk också vikten av att
småföretagens egna synpunkter på
regelförenklingsarbetet fångas upp. Utskottet ansåg
vidare att regeringen även framöver bör lämna en
årlig redogörelse till riksdagen om
regelförenklingsarbetet. I en reservation (m, kd, c,
fp) efterlystes initiativ av regeringen beträffande
regelförenklingsarbetet i syfte att skynda på och
effektivisera detta arbete. Riksdagen följde
utskottet.

I ett antal motioner föreslås nu att regeringen
skall anmäla sitt intresse för en OECD-granskning av
Sveriges regelförenklingsarbete. Näringsminister
Björn Rosengren har under våren och sommaren 2001
besvarat tre frågor av Karin Falkmer (m) i detta
ämne. Vid det första tillfället i början av februari
2001 avseende frågan (2000/01:590) om när
näringsministern avsåg att lämna in en ansökan till
OECD för en oberoende granskning av det svenska
regelförenklingsarbetet svarade han att OECD arbetar
sedan en följd av år med regelförenkling. Det
handlar bl.a. om metoder för regelanalys, utveckling
av checklistor och erfarenhetsutbyte för att
förbättra arbetet med nya och förändrade regler.
Näringsministern erinrade om att regeringen i sin
här tidigare nämnda skrivelse till riksdagen
(1999/2000:148) hade redovisat sin avsikt att anmäla
intresse för en oberoende granskning av det svenska
arbetet med enklare regler, detta som ett komplement
till de egna uppföljningar som regeringen avser
genomföra. Den pågående OECD-genomgången omfattar
fyra länder och avslutas under år 2001, sade
näringsministern. Nästa omgång påbörjas våren 2002
och avrapporteras under år 2003. Sverige kommer att
ansöka till OECD om att vara ett av de fyra länder
som studeras redan under 2002/03, uppgav
näringsministern och sade att beslut var att vänta i
slutet av detta år.
Vid det andra tillfället, i slutet av februari
2001, besvarade näringsministern frågan
(2000/01:655) om när ansökan om en oberoende
granskning av det svenska regelförenklingsarbetet
kommer att sändas till OECD. Näringsministern
upprepade att Sverige kommer att ansöka till OECD om
att vara ett av de fyra länder som studeras under
2002/03. Ansökan kommer att lämnas in under våren
2001, vilket är i god tid innan ansökningstiden går
ut, uppgav näringsministern. Beslutsprocessen inom
OECD äger rum först i slutet på året, sades det.
Den tredje frågan (2000/01:1395) om en OECD-
granskning besvarades sommaren 2001. I sitt svar
framhöll näringsministern att regelförenkling är en
mycket viktig fråga och hänvisade till att
regeringen i den ekonomiska vårpropositionen år 2001
(prop. 2000/01:100) fastlade att insatserna för
regelförenkling och genomarbetade regler för
småföretag skall fortsätta och intensifieras.
Regelförenkling har också stått högt upp på den
politiska agendan under Sveriges ordförandeskap, och
på detta område har positionerna flyttats fram för
hela unionen. En omfattande strategi för
regelförenkling och regelkvalitet är under
utarbetande inom kommissionen, och kommissionens
handlingsplan kommer att läggas fram vid toppmötet i
Laeken hösten 2001, sade näringsministern. På
initiativ från förvaltningsministrarna tillsattes en
s.k. högnivågrupp som deltar aktivt i arbetet med
att ta fram en strategi för regelförenkling och
regelkvalitet, uppgav näringsministern vidare. Denna
grupp, den s.k. Mandelkerngruppen, består av
nationella experter från alla medlemsländer och
kommissionen. Representanter från Närings- och
Justitiedepartementen deltar aktivt i detta arbete.
Gruppens slutrapport, som beräknas läggas fram
hösten 2001, planeras innehålla konkreta
rekommendationer som kan komma att påverka
regeringens fortsatta arbete. Dessa nya
omständigheter kan medföra att regeringen bör
överväga reformer av sitt interna arbete och betyder
att regeringen ytterligare måste överväga tidpunkten
för den tidigare utlovade OECD-granskningen, sade
näringsministern.
Beträffande Småföretagsdelegationens förslag, som
berörs i flera motioner, kan noteras att
Näringsdepartementet i en promemoria till utskottet
våren 2000 gjorde en avstämning mot
Småföretagsdelegationens förslag. Regeringens
samlade bedömning var, enligt denna, att åtgärder
vidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder
som Småföretagsdelegationen uppmärksammat.
Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga
och bör genomföras i någon form. Drygt 40 % av
förslagen var helt genomförda eller befann sig i en
genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var
under utredning eller beredning. Det framhölls från
Näringsdepartementet att många av förslagen är av
den karaktären att de aldrig kommer att kunna anses
vara helt slutförda. Det gäller t.ex.
myndigheternas arbete med information och service
till företagen och flera av förenklingsförslagen,
såsom lättnader i uppgiftslämnande för företag och
förenkling av tullprocedurer. Ungefär en fjärdedel
av förslagen föranleder i nuläget inga åtgärder från
regeringens sida; det gäller förslag på områden där
det redan för närvarande förekommer statliga
insatser, t.ex. kompetensområdet, liksom förslag på
områden där det primära ansvaret inte ligger på
staten utan på kommunerna.
Beträffande svarstid från myndigheter respektive
företag kan nämnas att det inom Europa och OECD
talas om en tyst-samtyckes-regel (silent-is-
consent), vilken stipulerar att för det fall
allmänheten ansöker om ett tillstånd skall
tillståndet ges inom en viss tid. För det fall
myndigheten inte svarar inom den angivna tiden anses
att beslutet fattats till den sökandes fördel. Ett
annat exempel är tidsgränser (time-limits), dvs.
berörd myndighet skall avge ett beslut inom viss
tid. Inom OECD betraktas dessa regler positivt, och
de anses vara effektiva instrument för att erhålla
en snabbare offentlig förvaltning. Det har dock inom
OECD framhållits att det kan finnas en risk för att
tjänstemän kan låta sig mutas för att så att säga
”sitta” på ansökan tillräckligt lång tid. Denna typ
av regler är främmande för den nordiska
förvaltningstraditionen.
Inom Regeringskansliet görs en översyn av
myndigheternas service. Statskontoret har fått
regeringens uppdrag att stimulera och stödja
utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter genom att
tillsammans med myndigheterna utveckla och
tillhandahålla metoder, vägledningar och avtal samt
initiera och genomföra samverkansprojekt. Arbetet
skall syfta till att stimulera myndigheterna att
bedriva ett aktivt utvecklingsarbete för att
förbättra sin tillgänglighet och service med hjälp
av informationstekniken, genom åtgärder av följande
typ:
– att stödja myndigheterna i arbetet med att
utforma konkreta mål och resultatmått för
utvecklingsarbetet, baserade på kriterier för 24-
timmars-myndigheten,
– att utveckla metoder för att analysera
informations- och servicebehov från ett
kundperspektiv; olika individers och gruppers
varierande förutsättningar och behov skall därvid
beaktas, exempelvis vilka krav som en god
tillgänglighet för invandrare och funktionshindrade
ställer,
– att analysera hur en sådan individ- och
behovsanpassad information och service kan
tillgodoses, hur antalet olika myndighetskontakter i
ett och samma ärende kan minimeras och vilka krav
detta ställer på ökad samverkan mellan statliga
myndigheter inbördes och med kommuner och landsting,
– att ange vilka baskrav som bör gälla för den
långsiktiga utvecklingen av en för
statsförvaltningen gemensam infrastruktur för säker
och effektiv informationsförsörjning och elektronisk
kommunikation mellan myndigheter och i förhållande
till medborgare och företag,
– att utveckla former för en löpande uppföljning
av myndigheternas utveckling mot 24-
timmarsmyndigheter, som kan användas både i
myndighetens egen utvärdering och ingå i den årliga
resultatredovisningen till regeringen och riksdagen,
– att ta fram olika typer av vägledningar inom
ovan angivna och andra områden, såsom innehåll och
utformning av hemsidor, upprättande av
investeringskalkyler och utnyttjande av IT-
konsulter,
– att lämna förslag till riktlinjer för
elektroniskt tillgängliga diarier som säkerställer
kraven på öppenhet och insyn i myndigheternas
verksamhet utan att ge avkall på skyddet för den
personliga integriteten; detta arbete skall bedrivas
i kontakt med Datainspektionen,
– att lämna förslag till en finansieringsmodell
för investeringar i den gemensamma infrastrukturen
för myndigheternas informationsförsörjning och
elektroniska kommunikation,
– att initiera och genomföra gemensamma
samverkansprojekt inom området.

Arbetet skall bedrivas i samverkan med de statliga
myndigheterna och i kontakt med företrädare för
kommuner, landsting och andra aktörer av betydelse
för denna utveckling. Annat pågående utrednings- och
utvecklingsarbete skall också beaktas. Statskontoret
skall redovisa arbetet i lägesrapporter till
regeringen senast den 31 december 2001 samt den 30
juni och den 31 december 2002. En slutlig
redovisning av uppdraget skall lämnas senast den 30
juni 2003.

I några motioner efterlyses åtgärder för att
minska företagens uppgiftslämnande. I
budgetpropositionen (s. 23) sägs följande
beträffande uppgiftslämnande:
Regeringen vill minska antalet uppgifter som
företagen måste lämna till olika myndigheter. I
ett första steg gäller det främst uppgifter som
lämnas in till PRV, Riksskatteverket, Statistiska
Centralbyrån och Tullverket. Regeringen kommer
att uppdra åt PRV att tillsammans med övriga
myndigheter inventera och analysera de termer och
begrepp som förekommer vid uppgiftslämnande från
företagen till ovanstående myndigheter i syfte
att begränsa dessa.

Arbete med att ta fram uppdraget pågår inom
Regeringskansliet. När det gäller SCB:s olika egna
statistikgrenar tillämpar myndigheten sedan en
längre tid urvalsundersökningar när det gäller
småföretag och ett s.k. rullande panelsystem, vilket
innebär att ett småföretag som ingått i en
undersökning inte skall tas ut i nästa. SCB är
vidare starkt engagerat i det arbete som bedrivs
inom EU på statistikområdet. Inom EU var det
tidigare i stort sett förbjudet att använda s.k.
administrativt material i statistikproduktionen. En
förändring håller nu på att ske i detta avseende,
och administrativa uppgifter kan i vissa fall
användas. SCB har varit pådrivande i detta arbete
och kommer att fortsätta att driva frågan om
förenkling när det gäller statistikproduktionen.

Grunddatabasutredningen föreslog i sitt tidigare
nämnda betänkande hösten 1997 beträffande företagens
uppgiftslämnande bl.a. att ett mål bör vara att
företagen endast skall behöva lämna en och samma
uppgift en gång och att formerna för elektroniska
uppgiftslämnanden borde utvecklas. En arbetsgrupp
inom Regeringskansliet fick därefter våren 1999 i
uppdrag att inventera och analysera det allmännas
ansvar för spridning av offentlig basinformation i
elektronisk form. I promemorian Samhällets
grundläggande information (Ds 2000:34) redovisades
en inventering av många års utredningsarbete som på
olika sätt berör det allmännas ansvar för spridning
av samhällets information i elektronisk form. I
betänkandet lämnades förslag till en rad konkreta
åtgärder. Betänkandet har remissbehandlats, och
beredning pågår inom Regeringskan-sliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att frågan om regelförenkling för
småföretagen är mycket viktig från tillväxtsynpunkt.
Denna uppfattning låg bakom ett förslag av utskottet
våren 1999 om riksdagsuttalande avseende behovet av
ytterligare åtgärder för att intensifiera arbetet på
regelförenklingsområdet (bet. 1998/99:NU6). För att
kontinuerligt följa utvecklingen i fråga om
regelförenklingar anmodades regeringen att lämna en
årlig redogörelse till riksdagen för
regelförenklingsarbetet. Den nu aktuella
redogörelsen är den tredje i ordningen.

Det övergripande målet för regelförenklingsarbetet
gentemot små företag är att förbättra dessa företags
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor
i övrigt för att åstadkomma en ökad sysselsättning
och högre tillväxt. Detta är ett allmänt formulerat
mål som är förenat med svårigheter att följa upp och
utvärdera, varför regeringen i förra årets skrivelse
också formulerade ett konkret delmål, med innebörd
att regelverkens administrativa börda för småföretag
tydligt skall minska inom en treårsperiod.
Regeringen uttalade också sin avsikt att arbeta
vidare med målformulering och metoder för
uppföljning av dessa. I regeringens kontakter med
småföretag, bl.a. genom en referensgrupp, har
framkommit att det vore önskvärt med ett mätbart och
mer konkret mål för verksamheten med
regelförenkling.
Utskottet har samma uppfattning. För att arbetet
med regelförenkling skall kunna drivas framåt är det
nödvändigt att det finns klara mål att sträva mot.
Vidare är det nödvändigt att det går att på något
sätt mäta hur långt arbetet har fortskridit.
Utskottet anser att arbetet med målformulering och
metoder för uppföljning bör ges hög prioritet. Det
viktiga för en småföretagare är att den
administrativa bördan minskas, snarare än att det
åstadkoms en viss minskning av antalet lagar eller
regler. Att nedbringa den tid och den kostnad som en
småföretagare behöver lägga på att uppfylla olika
lagar och regler är sålunda, enligt utskottets
mening, den helt överordnade uppgiften. Utskottet
vill också understryka vikten av att småföretagarnas
egna synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas
upp. Genom den referensgrupp som
Näringsdepartementet inrättat, där företrädare för
småföretagen och berörda näringslivsorganisationer
ingår, kan dessa synpunkter kanaliseras. Gruppen bör
kunna utnyttjas både som bollplank och inspiratör.
Det är viktigt att frågor om regelförenkling kommer
in på ett tidigt stadium i beredningsprocessen.
Detta säkerställs genom den rådande ordningen, där
ansvaret för arbetet med regelförenkling finns
integrerat i Regeringskansliets ordinarie verksamhet
och inte har lagts på ett externt organ. Utskottet
ser fram mot en redovisning i nästa års skrivelse om
vad arbetet med målformulering och metoder för
uppföljning har gett för resultat.
I några motioner föreslås att Sverige skall anmäla
sitt intresse för att OECD skall genomföra en
oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete. Näringsminister Björn
Rosengren meddelade sommaren 2001, som redovisats,
som svar på en riksdagsfråga att regeringen
ytterligare måste överväga tidpunkten för den i
förra årets skrivelse utlovade ansökan om en OECD-
granskning. Skälet till detta är att regeringen vill
avvakta med beslut i väntan på att resultat av det
arbete med regelförenkling som pågår inom EU kommer
fram. Sverige har varit aktivt i
regelförenklingsarbetet inom EU, och under Sveriges
ordförandeskap stod frågan om regelförenkling högt
upp på den politiska agendan. Utskottet anser att
det är mycket angeläget att regelförenklingsarbetet
drivs kraftfullt inom EU. I vissa avseenden har EU-
medlemskapet lett till ökad reglering som på olika
sätt drabbar företagen. Regeringen bör i alla
upptänkliga sammanhang driva frågan om
regelförenkling inom EU. En OECD-granskning är i
detta sammanhang av något mindre betydelse.
I flera av de här aktuella motionerna efterfrågas
ett genomförande av Småföretagsdelegationens
samtliga förslag. Näringsdepartementet redovisade
våren 2000, som tidigare nämnts, en avstämning av
vidtagna åtgärder mot Småföretagsdelegationens
förslag. Drygt 40 % av förslagen angavs som helt
genomförda eller i en genomförandefas, medan
ytterligare 30 % av förslagen utreddes eller
bereddes. Bland de övriga återfinns förslag som inte
är aktuella eller möjliga eller där det primära
ansvaret ligger på kommunerna. Utskottet vill i
detta sammanhang påpeka att regelförenklingsarbete
är av en sådan karaktär att det aldrig kommer att
kunna sägas vara avslutat, utan det får ses som en
ständigt pågående process. Regelförenklingsarbetet
måste ständigt inta en framskjuten roll inom
näringspolitiken.
De administrativa reglerna för startande av
företag berörs i flera av de här aktuella
motionerna. Av Näringsdepartementets senaste s.k.
benchmarkingrapport (Ds 2001:20) framgår dock att
Sverige ligger bra till i detta hänseende, jämfört
med andra EU-länder. Sverige tillhör de länder i
vilka en relativt hög andel företag uppgivit att de
inte upplever några hinder. Högst i detta avseende
ligger Nederländerna, där drygt 40 % av företagen
anser att de inte har något hinder. Därefter kommer
Sverige och Finland, båda med 36 %.
I några motioner, bl.a. motion 2001/02:N365 (mp),
berörs frågan om företagens uppgiftslämnande.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten
av att företagens uppgiftslämnande så långt möjligt
minskas, och att återhållsamhet bör prägla statens
krav på uppgifter från företagen. Detta gäller
framför allt småföretagen som har svårare än stora
företag att avsätta tid och resurser för
uppgiftslämnande. Som redovisats pågår aktiviteter
av olika slag i syfte att minska företagens
uppgiftslämnande. PRV kommer att få regeringens
uppdrag att, tillsammans med Riksskatteverket, SCB
och Tullverket, inventera och analysera de termer
och begrepp som förekommer vid uppgiftslämnande från
företagen till de nämnda myndigheterna i syfte att
uppnå en begränsning. SCB arbetar redan för
närvarande med att försöka minimera belastningen på
företagen av uppgiftskraven, såväl i den egna
statistikproduktionen som i statistikarbetet inom
EU. En faktor som kan försvåra möjligheterna till
samanvändning av uppgifter mellan myndigheter är
sekretessfrågan. Det är, enligt utskottets mening,
viktigt för den allmänna tilltron till myndigheters
verksamhet att regler om sekretess iakttas strikt.
Även om det således pågår arbete av olika slag för
att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande,
finns det mycket kvar att göra. Utskottet utgår från
att regeringen tillser att detta arbete drivs
vidare, så att påtagliga resultat för småföretagen
kan uppnås, utan att det skall krävas ett särskilt
tillkännagivande av riksdagen i frågan. Därmed blir
motion 2001/02:N365 (mp) tillgodosedd i berörd del.
I vissa motioner nämns organisationsförändringar
rörande SimpLex-enheten inom Näringsdepartementet.
Sedan den 1 juni 2001 är de tidigare enheterna
Näringslivsenheten och SimpLexenheten
organisatoriskt en enhet inom Näringsdepartementet.
För SimpLexverksamheten ansvarar en särskild
huvudman, direkt underställd departementsledningen.
Särställningen för SimpLexverksamheten i
Regeringskansliet är alltså oförändrad, och alla
förslag om kommittedirektiv samt förslag om
förordningar och lagar som kan ha konsekvenser av
betydelse för små företags villkor skall beredas
gemensamt med företrädare för SimpLexverksamheten.
Syftet med den organisatoriska förändringen är att
ta vara på samordningsvinster i verksamheten.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
skall lägga regeringens skrivelse med redogörelse
för regelförenklingsarbetet till handlingarna och
avslå här behandlade motioner i berörda delar.

Statlig finansiering till civil
flygindustri

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att uppdra
åt Riksgäldskontoret att träffa avtal om
delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero
Corporation för deltagande i två europeiska
civila flygindustriprojekt inom en ram av
högst 960 miljoner kronor. Samtidigt bör
riksdagen avslå en motion i frågan.

Propositionen

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att uppdra
åt Riksgäldskontoret att träffa avtal om
delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero
Corporation för deltagande i två europeiska civila
flygindustriprojekt inom en ram av högst 960
miljoner kronor. Flygindustrier i nio europeiska
länder, inklusive Saab AB, planerar delta som
riskdelande parter i utvecklingen av världens
största passagerarflygplan, Airbus A380, vars totala
utvecklingsinvesteringar uppskattas till i
storleksordningen 100 miljarder kronor. Regeringarna
i sju länder har hittills åtagit sig att medverka i
finansiering av upp till en tredjedel av sina
företags utvecklingsinvesteringar i projektet, med
rätt till återbetalning i form av royalty, i
enlighet med överenskommelsen år 1992 mellan EU och
USA om handel med stora civila flygplan. Den
brittiska flygmotortillverkaren Rolls-Royce har
träffat avtal med Volvo Aero Corporation om
samarbete i utvecklingen av flygmotorfamiljen Trent.
Den brittiska regeringen har tillkännagivit att den
åtagit sig att finansiera upp till 250 miljoner pund
av utvecklingsarbetet hos Rolls-Royce. För att ge
svensk flygindustri möjlighet att delta som partner
i dessa europeiska civila samarbetsprojekt på
liknande villkor som gäller för övriga företag inom
europeisk flygindustri föreslås att riksdagen skall
ge regeringen det nämnda bemyndigandet, inom ramen
för internationella åtaganden samt under
förutsättning att för staten godtagbara villkor kan
uppnås.

Motionen

Med referens till det föreslagna bemyndigandet
begärs i motion 2001/02:N214 (kd) tillkännagivanden
i två avseenden, nämligen om att svenska företag bör
ges likvärdiga villkor med sina konkurrenter i andra
EU-länder och om rimliga handläggningstider för
ansökningar om statligt riskkapitaltillskott.
Motionären menar att på åtminstone två områden har
de svenska storföretagen sämre villkor än sina
europeiska konkurrenter, nämligen när det gäller tid
för beslut om och tillgången till statligt
riskkapital. Detta är oacceptabelt, anser hon och
tar projektet Airbus A380 som exempel. Saab ansökte
i juni 2000 om riskkapitalfinansiering för
deltagande i projektet. Företagets medverkan betyder
möjlighet för Saab att bli partner i projektet med
ansvar för både utveckling och produktion av vissa
delar till flygplanet, vilket i sin tur leder till
möjlighet för både Saab och Sverige att upprätthålla
kompetensen inom ett viktigt teknikområde, säger
motionären. Denna form av riskkapitaltillskott
regleras genom ett GATT-avtal, och de andra
flygindustrierna i Europa kommer i åtnjutande av
riskkapital genom sina respektive regeringars
försorg, anför motionären. Hon uppger att Saab ännu
inte – över ett år efter ansökan – har fått besked
från regeringen om utformning eller innehåll av ett
sådant riskkapitaltillskott, och hon finner detta
orimligt.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har erhållit följande bakgrundsinformation
från Näringsdepartementet om behandlingen av de
ansökningar om statlig finansiering till
flygindustrin som omnämns i motionen.

Saab begärde i ett brev till Näringsdepartementet
i juni 2000 förhandsbesked om möjligheterna att
erhålla statlig riskfinansiering för planerat
deltagande i utveckling av projektet Airbus A3XX.
Regeringen disponerar inte över finansiering av det
slag som företaget hade aktualiserat, utan sådan
finansiering förutsätter godkännande av riksdagen.
Under hösten 2000 förekom flera kontakter mellan
Näringsdepartementet och Saab för att närmare
klargöra förutsättningarna kring projektet och
företagets planerade deltagande. Under denna period
förelåg inga detaljavtal mellan företaget och
Airbuskonsortiet. Inget beslut var heller fattat om
att projektet skulle genomföras.
Volvo Aero Corporation begärde i ett brev till
Näringsdepartementet i november 2000 möjlighet att
diskutera liknande finansiering som Saab hade begärt
för planerat deltagande i utveckling av nya
flygmotorprojekt. Vid de kontakter departementet tog
med Volvo Aero under hösten 2000 framkom att
konkreta avtal med samarbetspartner saknades även i
detta fall.
Vid årsskiftet 2000/01 fattades beslut om att
projektet Airbus A3XX skall genomföras under namnet
A380. Några månader senare tillkännagav Volvo Aero
att avtal hade träffats med brittiska Rolls-Royce om
samarbete på flygmotorområdet. Sedan
förutsättningarna på detta sätt blivit klarare, gav
regeringen i april 2001 Riksgäldskontoret i uppdrag
att förhandla med företagen om förslag till
finansieringsöverenskommelser, inom ramen för
internationella regelverk. Riksgäldskontoret skulle
rapportera åter till regeringen senast den 1 augusti
2001. Några förslag till
finansieringsöverenskommelser har ännu inte kunnat
träffas mellan Riksgäldskontoret och företagen.
Arbetet fortgår dock fortfarande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att likvärdiga konkurrensvillkor för
företagen är en grundläggande och mycket viktig
princip som bör gälla alla delar av näringslivet och
som också bör tillämpas för företagen inbördes inom
en enskild bransch. Denna princip bör även gälla i
förhållande till företag i andra länder.

Det här aktuella bemyndigandet som regeringen
begär motiveras av att svensk flygindustri skall ges
möjlighet att delta som partner i europeiska civila
samarbetsprojekt på liknande villkor som gäller för
andra företag inom europeisk flygindustri. I motion
2001/02:N214 (kd) ges uttryck för samma principiella
inställning. När det gäller den kritik mot långa
handläggningstider som förs fram i motionen anser
utskottet att den redovisning som erhållits från
Näringsdepartementet avseende ärendets hantering
inte ger grund för någon kritik. Det pågår som
nämnts fortfarande diskussioner mellan
Riksgäldskontoret och de berörda företagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet det av
regeringen föreslagna bemyndigandet och avstyrker
motionen.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslag under
utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med
vad som föreslagits i budgetpropositionen och
som framgår av bilaga 2. Vidare bör riksdagen
besluta enligt de förslag rörande
bemyndiganden och godkännande som läggs fram
i propositionen under detta utgiftsområde.
Riksdagen bör också avslå samtliga här
aktuella motionsyrkanden.

Utskottet redogör i det följande – avseende de
anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv – för
regeringens förslag och motsvarande förslag i
motioner. Därefter redovisar utskottet sitt
ställningstagande i ett sammanhang.

Näringspolitik

Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget är nytt sedan år 2001 och finansierar
förvaltningskostnaderna vid det nybildade Verket för
innovationssystem (VINNOVA). Myndighetens främsta
uppgift är att stärka innovationssystemet genom att
främja forskning och utveckling för näringslivets
och den offentliga sektorns behov inom områdena
teknik, kommunikationer och arbetsliv. En viktig
uppgift är kunskapsöverföring till näringslivet och
andra avnämare. De små och medelstora företagens
behov skall särskilt uppmärksammas.

För eventuella omställningskostnader tillfördes
anslaget 10 miljoner kronor år 2001. Regeringen
aviserade i budgetpropositionen för år 2001 att den
kunde behöva återkomma med förslag till justering av
anslagsnivåerna under år 2001. Det har visat sig att
de investeringar i bl.a. IT-lösningar som
myndigheten har behövt göra i samband med att den
etablerats leder till högre avbetalningar på lån än
vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår
därför att 5 miljoner kronor överförs från anslaget
till VINNOVA för forskning och utveckling (26:2)
till VINNOVA:s förvaltningsanslag.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till
108,1 miljoner kronor.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en
minskning av anslaget med 5 miljoner kronor.
Motionärerna menar att myndigheten bör klara de
betalningar som krävs för att finansiera
tidigarelagda avbetalningar på investeringar i IT-
lösningar som myndigheten behöver göra inom ramen
för det anslag den förfogar över. Finansieringen bör
alltså inte ske genom att ta pengar från
forskningsanslaget, och motionärerna föreslår därför
att 5 miljoner kronor skall överföras till VINNOVA:s
anslag för forskning och utveckling.

Anslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget, som är nytt sedan år 2001, finansierar
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Inriktningen
för de närmaste årens verksamhet beskrivs i
proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse. I
enlighet med vad som sades i denna proposition skall
anslaget för år 2002 tillföras 10 miljoner kronor
från utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Regeringen föreslår vidare,
som nyss nämnts, att 5 miljoner kronor skall
överföras från detta anslag till VINNOVA:s
förvaltningsanslag.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till
923,5 miljoner kronor. Regeringen begär vidare
riksdagens bemyndigande att under år 2002 låta
staten ingå ekonomiska förpliktelser om bidrag som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 1 900 miljoner kronor under budgetåren
2003–2007.

Motionen

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås att
anslaget skall tillföras 5 miljoner kronor med
motsvarande motivering som redovisades för
förvaltningsanslaget till VINNOVA.

Verket för näringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget täcker kostnader för Verket för
näringslivsutveckling (NUTEK) och ALMI
Företagspartner AB (ALMI). Verksamheten skall ha en
stark näringslivsförankring och utgöra ett
kompetenscentrum för företagsutveckling,
entreprenörskap och företagsfinansiering. Fokus
skall vara näringslivets och företagarnas behov
utifrån förutsättningarna i landets olika regioner.
Beställarrollen skall utvecklas. En viktig uppgift
är att ansvara för att samordna ett utbyggt
informationssystem för företagsrelevant
myndighetsinformation. Åtgärderna skall komplettera,
inte konkurrera med, marknadens eller andra
organisationers insatser, sägs det.

Integrationen av NUTEK:s och ALMI:s verksamheter
skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut.
Den statliga regionala organisationen för
företagsutveckling skall ses över. De åtgärder som
kan komma att kräva riksdagens beslut avser
regeringen att återkomma med under år 2002. NUTEK
har det operativa ansvaret för den del av ett
program för långsiktigt, mellanstatligt samarbete i
Östersjöregionen med syfte att nå en hållbar
utveckling – Baltic 21 – som avser industri. Från
och med budgetåret 2002 avses detta arbete inordnas
i NUTEK:s ordinarie verksamhet och finansieras med
medel från förvaltningsanslaget. Under år 2002
tillförs anslaget sammanlagt 42 miljoner kronor. 20
miljoner kronor avser medel för kostnader i samband
med omställning. Ytterligare 20 miljoner kronor
avser finansiering av uppbyggnad av
ärendehanteringssystem inom de regionala stöden och
2 miljoner kronor avser ett nytt analys- och
prognossystem.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till
228,5 miljoner kronor.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en
besparing på anslaget med 10 miljoner kronor.

Anslaget bör minskas med 41,1 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Näringslivsutveckling (38:2)

Propositionen

Anslaget får användas till företagsutveckling och
entreprenörskapsfrämjande åtgärder. Statens stöd
till kooperativt företagande föreslås öka med 5
miljoner kronor år 2002, 10 miljoner kronor år 2003
och 15 miljoner kronor år 2004. För att främja
kvinnors och invandrares företagande utökas anslaget
med 9 miljoner kronor år 2002, 14 miljoner
kronor år 2003 och 19 miljoner kronor år 2004.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till
183,1 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:N361 (s) begärs ett
tillkännagivande om industriella utvecklingscentrum
(IUC). De senaste åren har ett flertal IUC-bolag i
olika branscher, såsom träindustrin, musik- och
upplevelseindustrin samt verkstads- och
elektronikindustrierna, etablerats runt om i landet,
konstaterar motionärerna. IUC-bolagen har för
Näringsdepartementets räkning ansvarat för det s.k.
UPA-uppdraget – uppsökande verksamhet,
produktutveckling och avknoppning. Följande skäl
talar, enligt motionärerna, för att IUC-bolagen bör
ges möjligheter att fortsätta och vidareutveckla
UPA-uppdraget:

– UPA-uppdraget har visat på påtagliga kvalitativa
och kvantitativa resultat,
– IUC-koncepetet har utvecklats till en dynamisk
plattform med stark regional bas, där fokus är
inriktat på industriell och regional tillväxt genom
strategiskt utvecklingsarbete i affärsmässiga
utvecklingsprojekt,
– nytänkandet i UPA-uppdraget, som innebär ett
nytt, svenskt initiativ på näringspolitikens område
och som väckt intresse inom en rad EU-länder,
– nätverksstrukturen ger varje enskilt IUC-bolag
möjlighet att åta sig uppdrag, varvid regional
förankring och nationell spridning är en
förutsättning för resultat samtidigt som kostnaderna
kan hållas på en mycket låg nivå.

Fler IUC-bolag bör kunna infogas i de nationella
nätverken, anför motionärerna avslutningsvis.

Riksdagen bör göra ett uttalande om stöd till IUC-
bildningen i anslutning till Måltiden AB i
Grythyttan, anförs det i motion 2001/02:N331 (s).
IUC-bolaget i Hultsfred samverkar i nätverk med
andra mer informella IUC inom upplevelsesektorn,
bl.a. IUC i Eskilstuna och IUC i Grythyttan i
Hällefors, säger motionärerna. IUC-bildningen i
Grythyttan är inriktad mot måltidssektorn i vid
mening. I Grythyttan finns Grythyttans
Gästgivaregård, en restauranghögskola i Måltidens
hus och flera livsmedelsföretag. Både kommunen och
företag på orten har knutits till den nybildade IUC-
organisationen i Grythyttan, säger motionärerna. För
närvarande sker stödet till IUC i Grythyttan genom
nätverkssamarbetet med IUC i Hultsfred. För att
verksamheten skall kunna utvecklas långsiktigt
behöver den dock få en fristående och mer formell
ställning, anser motionärerna och utgår från att
regeringen vidtar erforderliga åtgärder.
Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del
inriktat på subventioner som snedvrider konkurrensen
och förhindrar utveckling, anförs det i motion
2001/02:N350 (m). Budgetutrymmet för sådana åtgärder
måste begränsas, anser motionärerna och föreslår en
minskning av anslaget med 34 miljoner kronor. Det är
ett faktum att det svenska företagandet i allmänhet,
och bland kvinnor och invandrare i synnerhet, är
alldeles för lågt, säger motionärerna. De menar att
orsakerna till att så få invandrare är företagare är
– förutom det bristfälliga generella
företagsklimatet – dåliga möjligheter för invandrare
att få en kvalitetsbedömning eller certifiering av
sina yrkeskunskaper och innehållet i sina
utbildningar. Många kvinnor arbetar inom offentlig
sektor med verksamheter som stat, landsting och
kommuner har monopol på, vilket innebär att
möjligheterna att starta eget är mycket små, anför
motionärerna. De anser att detta bör förändras genom
att stat, kommuner och landsting inriktar sig på
sina kärnverksamheter och i större utsträckning
konkurrensutsätter och knoppar av verksamheter. I
det fall någon form av riktat stöd skulle visa sig
nödvändigt för att åstadkomma denna förändring bör
medel tas från det här aktuella anslaget, menar
motionärerna. Några nya företagsstöd specifikt
riktade till denna grupp kan enligt dem dock inte
anses vara till gagn för kvinnor, invandrare eller
andra på lång sikt.
I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en
besparing med 14 miljoner kronor på anslaget
avseende områdena stöd till kooperativt företagande
och stöd till främjande av kvinnors och invandrares
företagande. Den besparingen vill motionärerna
använda som delfinansiering av den generella
nedsättningen av arbetsgivaravgifter som föreslås i
motionen.
Det tidigare nämnda UPA-uppdraget till IUC-bolagen
är föremål för yrkande även i motion 2001/02:N237
(kd). Regeringen måste tydliggöra att UPA-uppdraget
skall fortsätta, och NUTEK måste få tydliga direktiv
och ekonomiska förutsättningar att upphandla UPA-
uppdrag via IUC-nätverket gällande minst tre år
framåt i tiden, anför motionärerna. De hänvisar till
att i olika utredningar har framkommit att UPA-
uppdraget via IUC lett till konkreta resultat i form
av nya jobb, räddade jobb, fler företag och starkare
företag. Regeringens beslut beträffande IUC och UPA-
uppdraget har hela tiden haft kort framförhållning,
och IUC-bolagen har mycket sent fått besked om ett
års förlängning, med planeringsproblem som följd,
anför motionärerna. De påpekar att i
budgetpropositionen finns inga medel anvisade och
inga skrivningar om framtida förutsättningar.
Anslaget bör minskas med 44 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om industriella utvecklingscentrum (IUC) tas
upp i tre motioner. Utskottet har tidigare behandlat
denna fråga vid olika tillfällen. Senast skedde det
våren 2001 i det näringspolitiska motionsbetänkandet
2000/01:NU7 (s. 38). IUC är fristående aktiebolag
med näringslivet som majoritetsägare, varav små och
medelstora företag utgör merparten. Fackföreningar
och kommuner finns ofta också med i ägarkretsen.
Verksamheten är fokuserad på industriell och
regional tillväxt genom affärsmässiga
utvecklingsprojekt inom områdena kompetens,
produkter, processer och teknik. Det finns totalt 21
IUC-bolag. Dessa bolag genomför på uppdrag av staten
det s.k. UPA-uppdraget (UPA står för uppsökande,
produktutveckling och avknoppning). De nuvarande 21
IUC-bolagen är organiserade i tre nätverk, nämligen
IUC verkstad (bestående av 14 IUC-bolag), IUC trä
(bestående av 6 IUC-bolag) och IUC upplevelse
(bestående av 1 IUC-bolag).

I det nyssnämnda betänkandet framhöll utskottet
(enhälligt) att den typ av underifrån och regionalt
initierad verksamhet som IUC representerar är ett
värdefullt inslag i näringspolitiken. IUC-
verksamheten är, anförde utskottet, en typ av
näringspolitisk åtgärd som är väl avpassad till de
krav som de berörda småföretagen ställer. Utskottet
ansåg att det är viktigt att staten även framöver på
olika sätt kan stödja den verksamhet som IUC-
konceptet innebär. Det är också positivt om IUC kan
etableras inom flera branscher utanför den
traditionella industrisektorn, sade utskottet.
På uppdrag av utskottets arbetsgrupp för
uppföljnings- och utvärderingsfrågor (NUR) har
rikdagens utredningstjänst nyligen gjort en
kartläggning av IUC-bolagen. Konsultfirman Deloitte
& Touche har vidare nyligen – på uppdrag av NUTEK –
gjort en uppföljning av UPA-uppdraget inom IUC.
I två av de tre här aktuella motionerna om IUC tas
upp frågan om fortsatt statlig finansiering av UPA-
uppdraget. Enligt uppgift från Näringsdepartementet
kommer finansiering till de 10 IUC-bolag som
påbörjade UPA-uppdraget år 2000 att ske via anslaget
Näringslivsutveckling för år 2002. För de 11 IUC-
bolag som har avslutat sin försöksverksamhet avser
Näringsdepartementet att inom den närmaste tiden
hitta en form för finansiering för år 2002. Detta
sker i avvaktan på en översyn av UPA-uppdragets
långsiktiga utformning som departementet avser att
genomföra i samband med en översyn av den regionala
aktörsstrukturen. Denna översyn är kopplad till en
förhandling om eventuella nya avtal mellan å ena
sidan staten och å andra sidan landsting och vissa
kommuner rörande de regionala ALMI-bolagen. De nu
gällande avtalen avser tiden fram t.o.m. 31 december
2002 och måste sägas upp senast den 31 december
2001. Avsikten är att en särskild utredare skall
tillsättas med uppdrag att se över den regionala
aktörsstrukturen. I detta uppdrag kommer troligen
också en översyn av statens insatser för IUC-bolagen
och UPA-uppdraget att ingå. Beslut om direktiv
kommer att fattas inom kort.

Institutet för tillväxtpolitiska studier:
Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)
inrättades den 1 januari 2001. Institutets uppgift
är att utföra tvärsektoriella analyser och
utvärderingar samt omvärldsbevakning med relevans
för näringspolitiken, innovationspolitiken och
regionalpolitiken. ITPS skall fortlöpande verka för
att metoder och teorier om utvärdering utvecklas och
att denna kunskap sprids. Myndigheten skall på
Regeringskansliets uppdrag beställa utvärderingar av
olika politiska åtgärder. Omvärldsbevakning av
utvecklingen i utlandet inom de områden som berör
myndighetens verksamhetsområden är också en viktig
uppgift. Denna skall till viss del vara
utlandsbaserad. Särskilt viktigt är att utveckla
metoder och arbetsformer för att ta vara på, lära av
och sprida den kunskap som samlas in genom
omvärldsbevakningen. ITPS har även ett
statistikansvar för delar av den officiella
statistiken och skall förutom detta ha en viktig
roll i styrningen av den statistik som har koppling
till näringslivets och innovationssystemens
utveckling. Myndighetens verksamhet är under
uppbyggnad, och regeringen bedömer att arbetet
fortskrider tillfredsställande och planenligt.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 71,2
miljoner kronor.

Motionen

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en
besparing på anslaget med 10 miljoner kronor.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet
för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet
bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av
staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget
Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet). Det
av riksdagen våren 1995 beslutade övergripande
målet, att Sverige skall ha en hög attraktionskraft
som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring, bör ligga fast. Det samlade förslag
till åtgärder och nationell strategi för den svenska
turistnäringen som den s.k. Framtidsgruppen
presenterat på grundval av bl.a. det av
Turistdelegationen utarbetade handlingsprogrammet
från år 1996, bör utgöra en grund för arbetet med
att utveckla den svenska turistnäringen. Den
omstrukturering av sin verksamhet som Turistrådet
har påbörjat för att få större flexibilitet och
lägre fasta kostnader bör fortsätta. Färre fasta
kontor utomlands och en mer flexibel organisation
genom ett ökat användande av modern
informationsteknik gör det bl.a. möjligt att få en
bredare och mer kostnadseffektiv representation
utomlands och att medel frigörs till
marknadsföringsaktiviteter. För att bl.a. genomföra
de åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen höjs
anslaget med 10 miljoner kronor.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 91,3
miljoner kronor.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en ökning
av anslaget med 5 miljoner kronor för att finansiera
ökade satsningar på marknadsföringen av Sverige som
turistland.

Anslaget bör minskas med 8 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. (38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om landets
geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I
detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,
den myndighet som utfärdar tillstånd och bedriver
tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU har
uppdraget att förvalta och miljösäkra anläggningar
som tidigare använts för statens civila
beredskapslager för olja samt det statliga
gruvfältet i Adak (i Malå kommun). En
anslagsminskning med 5 miljoner kronor genomförs
inom oljelagerdelen. I den s.k.
miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) uttalas
att SGU bör ha ansvar för naturresursen grundvatten
och att regeringen kommer att utse SGU att vara
ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet
Grundvatten av god kvalitet. SGU:s verksamhet berörs
av åtgärder inom flera andra miljömål, bl.a. God
bebyggd miljö. Regeringen har för avsikt att
tillföra ytterligare resurser för miljömålsarbetet.
Anslaget kommer att ökas med 12,3 miljoner
kronor per år under åren 2002–2004.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till
170,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 30,8 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja
riktad geovetenskaplig forskning, tillämpad
forskning samt kompetensutveckling med anknytning
till geovetenskap, malmgeologi och bergteknik.
Stödet till geovetenskaplig forskning, vilket
inkluderar samarbetet med universitet och högskolor,
fortsätter inom oförändrade ramar. För tre år med
början år 2001 har avsatts 4 miljoner kronor
per år för att stödja insatser för hållbar
utveckling inom gruvnäringen samt
kompetensutveckling med anknytning till
geovetenskap. Dessa genomförs i Norrbottens och
Västerbottens län genom Gellivare Hard Rock Research
och inom ramen för Georangeprogrammet i Malå.
Samarbete mellan projekten är viktigt för utveckling
av kluster inom gruvområdet. Riktlinjer för
fördelning av dessa medel beslutas av regeringen.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 9,1
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,1 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna hänvisar
till att Centerpartiet av hävd är restriktivt med
att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring
av oljelagringsanläggningar m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och regeringen för att
täcka kostnader för efterbehandling av tömda
oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet
i Adak. Anslagssparandet beror på resterande medel
för efterbehandling av gruvfältet i Adak samt på att
miljösäkring av vissa oljelager kunnat anstå med
hänsyn till att ny kunskap vunnits om användning av
enklare miljösäkringsåtgärder än som tidigare
planerats. Miljösäkringen av
oljelagringsanläggningarna och det statliga
gruvfältet i Adak fortsätter. Gruvfältet kommer
under år 2001 att med stor sannolikhet få
slutgiltigt godkännande från Miljödomstolen av
efterbehandlingsplanerna. Därmed är miljösäkringen
genomförd och endast kontrollprogram för övervakning
av efterbehandlingen kvarstår. Avvecklingen av
oljelagringsanläggningar närmar sig slutskedet.
Totalt 22 anläggningar beräknas vara avvecklade vid
utgången av år 2001. SGU har i uppdrag att hålla tre
anläggningar i funktionsdugligt skick för den civila
beredskapens behov i första hand t.o.m. år 2004.
Regeringen anser dock att en av anläggningarna inte
längre behövs mot bakgrund av de behov som följer av
det civila försvarets nya inriktning. En av
anläggningarna kommer därför redan i år att
överföras till kategorin avvecklingsobjekt.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om patent,
varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för
registerärenden angående aktiebolag, filialer och
europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Verket
är också central förvaltningsmyndighet för handels-
och föreningsregisterärenden. PRV för även register
över konkurser samt näringsförbud. Verksamheten
finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,
varumärken och mönster skall ge ett överskott, som
motsvarar kostnaderna för Patentbesvärsrättens
verksamhet. PRV:s ekonomi är till följd av IT-
projektet Bolit i obalans, och myndigheten har ett
negativt eget kapital på ca 185 miljoner kronor. Det
är viktigt att PRV genom bl.a. löpande
rationaliseringar kommer till rätta med detta, anför
regeringen.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall
rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva
överklaganden av beslut meddelade av Patent- och
registreringsverket. Anslaget motsvaras av
inbetalningar från PRV till inkomsttitel på
statsbudgeten. PRV:s verksamhet med patent,
varumärken och mönster skall som nämnts ge ett
överskott motsvarande kostnaderna för
Patentbesvärsrätten. Regeringen bedömer att
myndighetens verksamhet under det kommande
budgetåret skall bedrivas med samma inriktning som
gällt för budgetåret 2000.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 14,2
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1 miljon kronor, anförs det
i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna hänvisar
till att Centerpartiet av hävd är restriktivt med
att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Patent- och registreringsverket: Finansiering
av viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)

Propositionen

Anslaget är avsett för finansiering av verksamhet
vid Patent- och registreringsverket avseende
kostnader i samband med likvidation av företag. Från
anslaget har 2 miljoner kronor dragits in som
anslagssparande under år 2001.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 10
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.
(38:10)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna
vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).
Riksmätplatsbidraget används i dag för drift och
underhåll av riksmätplatser, upprätthållande av
internationell spårbarhet för mätstorheter samt
investeringar i mätteknisk utrustning. Det
övergripande målet för riksmätplatsverksamheten är
att riksmätplatserna skall upprätthålla en hög
standard med normaler av tillräcklig omfattning och
relevans. Spårbarhet för mätnormaler skall
säkerställas och utvecklas genom internationella
jämförelser samt FoU-insatser.
Riksmätplatsverksamhet stärks av metrologisk och
tillämpad mätteknisk FoU som också bedrivs inom SP
och SSI. Denna forskning uppgick till knappt 14
miljoner kronor under år 2000, varav hälften
finansierades med statliga medel.
Riksmätplatsverksamheten, tillsyn, avgifter till
Internationella byrån för mått och vikt och
metrologisk/mätteknisk FoU samt tidhållning över
Internet finansierades med omkring 26 miljoner
kronor över statsbudgeten år 2000. För att inom
anslaget även omfatta de medel som berör metrologisk
och mätteknisk FoU föreslår regeringen omföring
mellan anslag. Regeringen anser att 8 miljoner
kronor bör tillföras anslaget från anslaget Bidrag
till standardisering och FoU inom experimentell
teknik m.m. (38:12), i den del detta avsett bidrag
för metrologisk och mätteknisk FoU till SP. Dessa
medel skall även fortsättningsvis användas för FoU-
insatser inom området metrologi och tillämpad
mätteknik samt kunskapsspridning till särskilt små
och medelstora företag. Regeringen anser att den
metrologiska forskningen skall prioriteras. I
samband med detta ges anslaget ett nytt namn:
Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 24,6
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 6,7 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Elsäkerhetsverket (38:11)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för
tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De
övergripande målen för verksamheten är att förebygga
av elektricitet orsakad skada på person och egendom
samt störningar på radiokommunikation och
näringsverksamhet inom området elektromagnetisk
kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara
för statliga insatser för att bygga upp,
upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för
elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt
medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk
kompatibilitet. Regeringens bedömning är att
verksamheten inom myndigheten under budgetåret 2002
bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2001. I
anslutning till insatserna skall verket följa den
internationella utvecklingen samt främja svenskt
deltagande i internationellt samarbete inom sitt
verksamhetsområde. Regeringen förutsätter att
Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen vad
gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a.
analysera de statliga insatserna och
elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild
uppmärksamhet på elmaterielområdet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 39,5
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,2 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Bidrag till standardisering och FoU inom
experimentell teknik (38:12)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till den svenska
standardiseringsorganisationen för att verka för
svensk standardisering, nationellt, europeiskt och
globalt. Det övergripande målet för
standardiseringen är att öppna marknader, höja
produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt
näringsliv samt bidra till att statens specifika
ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö
och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också
bidrag till Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB (SP) för forskning och
utveckling inom experimentell teknik. För teknisk
informationsförsörjning lämnas bidrag till AB
Terminologicentrum (TNC) och Tekniska
Litteratursällskapet.

Den svenska standardiseringsorganisationen har med
framgång drivit svenska intressen i det europeiska
och internationella standardiseringsarbetet, sägs
det i propositionen. Den nya organisationen förmodas
innebära ökad internationell slagkraft. Enligt
regeringens bedömning bör statsbidraget i ökad
utsträckning bidra till att statens specifika ansvar
för medborgarnas skydd tillgodoses. SP ger
värdefulla bidrag till det svenska näringslivets
utveckling genom att arbeta med både forskningsnära
och marknadsnära frågeställningar.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 73,8
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Regeringen
gör bedömningen att anslaget bör förstärkas för att
möjliggöra för Rymdstyrelsen att upprätthålla
kompetens inom centrala områden för myndighetens
verksamhet. Regeringen föreslår därför att anslaget
höjs med 2 miljoner kronor fr.o.m.
budgetåret 2002. Finansiering sker genom att en
motsvarande neddragning görs på anslaget
Rymdverksamhet (38:14).

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 21
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 5,7 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Rymdverksamhet (38:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för rymdforskning,
fjärranalys och industriutveckling samt för
deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom
European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala
samarbete främst med Frankrike. Huvuddelen eller
75–80 % av anslaget avser betalningar till ESA för
deltagande i långsiktiga samarbetsprogram som
betalas i euro. Utfallet på anslaget är därför
beroende av kronans värde i förhållande till eurons.
Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen. Verksamhetsmål
för Rymdstyrelsen är att bidra till att stärka
följande: konkurrenskraften i svensk rymdindustri;
den rymdanknutna näringsverksamheten i
Kirunaregionen; användningen av rymdteknik inom för
samhället viktiga områden.

Regeringen bedömer att rymdverksamheten i allt
väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och
att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de
fastställda målen. Regeringen föreslår som nämnts
att anslaget minskas med 2 miljoner kronor
för att finansiera en höjning av
förvaltningsanslaget till Rymdstyrelsen. Regeringen
föreslår vidare att anslaget minskas med 15 miljoner
kronor för finansiering av kostnader i samband med
att statliga lån och garantier lämnas svensk
industri från Riksgäldskontoret; dessa medel skall
som tidigare redovisats tillföras anslaget
Näringslivsutveckling m.m. Regeringen föreslår
härutöver en tillfällig neddragning om 30 miljoner
kronor för budgetåren 2002 och 2003 samt 10 miljoner
kronor för budgetåret 2004.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till
503,2 miljoner kronor. Regeringen begär vidare
riksdagens bemyndigande att under år 2002, i fråga
om anslaget Rymdverksamhet, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 1 600 miljoner kronor
efter år 2002.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(38:15)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av
invalda ledamöter som är verksamma inom teknik,
vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s
huvuduppgift är att till samhällets gagn främja
ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten
inriktas på att följa, analysera och informera om
den tekniska och industriell-ekonomiska utvecklingen
samt att skapa och initiera samverkan mellan olika
teknikområden. Från anslaget lämnas statens bidrag
till grundläggande verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 5,4
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensverket (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet
för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel
till förvaltningskostnader vid Konkurrensverket.
Regeringen gör bedömningen att Konkurrensverket på
ett tillfredsställande sätt har uppfyllt de mål som
angavs i regleringsbrevet för år 2000. Verket har
under år 2000 haft möjlighet att ta fler initiativ
jämfört med tidigare för att undanröja skadliga
konkurrensbegränsningar inom områden som är viktiga
för konsumenterna och samhällsekonomin. Regeringen
ser positivt på denna utveckling.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 75,8
miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:N350 (m) föreslås att
Konkurrensverket skall anvisas 3 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete, anför
motionärerna och anser att en del av verkets
resurser bör användas för att påvisa de
konkurrenssnedvridningar som är en följd av
offentliga sektorns monopol och av kommunalt och
statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata
företag.

Konkurrensverkets möjligheter att driva viktiga
konkurrensmål bör öka, anförs det i partimotion
2001/02:N370 (kd), och en ökning av anslaget med 2
miljoner kronor föreslås. Dessutom anser
motionärerna att Nämnden för offentlig upphandling
(NOU) skall göras till en självständig del av
Konkurrensverket, och de föreslår därför att 3,7
miljoner kronor skall överföras till det här
aktuella anslaget från utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning, varifrån NOU
för närvarande finansieras.
Anslaget bör minskas med 11,3 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.
I partimotion 2001/02:Fi294 (fp), liksom i motion
2001/02:N267 (fp), föreslås en ökning av
Konkurrensverkets anslag med 10 miljoner kronor.
Även i partimotion 2001/02:Bo324 (fp) föreslås att
Konkurrensverket skall ges ökade ekonomiska resurser
för insatser för att skapa bättre konkurrens.
Konkurrensen inom byggsektorn måste skärpas, anför
motionärerna. De anser att ett viktigt led i arbetet
med att skapa en fungerande byggmarknad är att ge
Konkurrensverket större ekonomiska resurser, så att
verket kan genomföra en effektiv övervakning av att
gällande regler efterföljs. Verket har granskat
förhållandena inom bensinbranschen, varvid
slutsatsen var att det på flera punkter förekom
överträdelser av konkurrensbestämmelserna, säger
motionärerna vidare. De menar att Konkurrensverket
med utökade resurser får större förutsättningar att
skärpa övervakningen också inom andra sektorer,
exempelvis byggbranschen.

Vissa kompletterande uppgifter

I regeringsdeklarationen i september 2001 sades att
en sammanslagning av Konkurrensverket och
Konsumentverket skall övervägas. I
budgetpropositionen nämns dock inget om detta. En
intern analys i frågan görs enligt uppgift för
närvarande vid Näringsdepartementet tillsammans med
den enhet på Justitiedepartementet som har ansvar
för konsumentfrågor och Konsumentverket. Frågan
kommer senare att beredas med de två
departementsledningarna.

Konkurrensforskning (38:17)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för
att främja och stödja konkurrensrelaterad forskning
inom i första hand områdena ekonomi och juridik.
Detta arbete bedrivs med stöd av det till verket
knutna Rådet för konkurrensfrågor. Regeringen anser
att inriktningen av konkurrensforskningen skall
behållas oförändrad.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 6,4
miljoner kronor.

Motionerna

Sverige har en väl fungerande konkurrensmyndighet,
som gjort ingripanden när den fria konkurrensen
varit åsidosatt, påpekas det i motion 2001/02:N340
(m). För att ytterligare stärka denna myndighet
krävs en ökning av den för närvarande blygsamma
forskningen på konkurrensområdet, anser motionären.

Anslaget bör minskas med 0,2 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.
I partimotion 2001/02:Fi294 (fp), liksom i motion
2001/02:N267 (fp), föreslås en ökning av anslaget
till konkurrensforskning med 6 miljoner kronor.

Täckande av förluster vid viss garantigivning
m.m. (38:18)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för räntestöd m.m.
till varvsindustrin enligt förordningen (1989:824)
om statliga stöd till fartygsfinansiering (upphävd
genom 1992:1064) eller motsvarande äldre
bestämmelser. Från anslaget har 1,5 miljoner kronor
dragits in som anslagssparande under år 2001. Sedan
år 1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt några
av dessa bestämmelser. Några nya åtaganden som kan
leda till utbetalningar från anslaget görs således
inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 2
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning
och drift av kanalen (38:19)

Propositionen

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret
1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för
upprustning och drift av kanalen. De statliga
insatserna har bidragit till att kanalens värde som
kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt
turistmål ökat.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 15
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m. (38:20)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.
De utgifter som belastar anslaget är kostnader i
samband med förvaltningen av företag med statligt
ägande. Regeringen arbetar med att genomföra de
beslut riksdagen fattat avseende det statliga
ägandet. Regeringen fortsätter arbetet med att
utveckla förvaltningen av det statliga ägandet till
att bli mer aktiv och professionell. Samtidigt
förbereds och genomförs de beslut riksdagen fattat
avseende ett antal specifika bolag. Regeringen
lämnar varje år en skrivelse till riksdagen med
redogörelse för företag med statligt ägande – den
senaste (skr. 2000/01:120) lämnades våren 2001 och
kommer att behandlas av utskottet våren 2002 i ett
särskilt betänkande om statliga företag.
Belastningen på anslaget beräknas hålla sig inom de
beräkningar regeringen tidigare gjort av anslagets
nivå de kommande åren inklusive an-slagssparandet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 25
miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör tas bort, anförs det i motion
2001/02:N350 (m). Det är oklart vilka försäljningar
av statligt aktieinnehav regeringen planerar, säger
motionärerna och anser att det därför inte kan
uteslutas att de aktuella medlen är tänkta att
användas till förvaltning av statligt ägda bolag.
Detta finner motionärerna oacceptabelt. De menar att
bolagen själva skall stå för förvaltningen och att
kostnader som uppstår i samband med de försäljningar
som kan komma att ske i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkten.

Även i partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås att
anslaget skall tas bort. Företag som är verksamma på
en konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av
staten, anför motionärerna. De anser därför att
statliga företag bör avyttras i den takt som
marknaden kan absorbera och att försäljningen bör
finansieras inom bolagen.
Också i de två motionerna 2001/02:Fi294 (fp) och
2001/02:N267 (fp) föreslås att anslaget skall dras
in.

Avgifter till vissa internationella
organisationer (38:21)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella
näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 6,5
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämndens verksamhet är helt
avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick år 2000 till
13 miljoner kronor, varav årsavgifter utgjorde
knappt 11 miljoner kronor. Nämndens driftskostnader
uppgick till 14 miljoner kronor. År 2000 resulterade
verksamheten, främst examinationsverksamheten, i ett
underskott på ca 1,4 miljoner kronor. Detta innebär
att det tidigare ackumulerade överskottet på 780 000
kr sjönk till ett underskott uppgående till 595 000
kr vid utgången av år 2000. Under år 2001 beräknas
en höjd årsavgift få full genomslagskraft och
resultatet beräknas till ett överskott om 108 000
kr. Prognosen för år 2002 är ett underskott på drygt
500 000 kr, vilket beror på att hyresavtalen skall
läggas om och förväntas bli dyrare. Från och med år
2003 beräknas intäkterna från verksamheten öka, då
det blir obligatoriskt att genomgå prov för
revisorsexamen för att erhålla godkännande och
auktorisation.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighetsverksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för
teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan
för laboratorier och för certifierings-, provnings-
och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten
omfattar ansvar för den totala marknadskontrollen i
Sverige – ett 20-tal myndigheters tillsyn på
marknaden av att produkter uppfyller väsentliga
säkerhets-, miljö- och hälsokrav. Härutöver har
SWEDAC ett sektorsansvar för legal mätteknik och
ädelmetallkontrollen. Ackrediteringsverksamheten
svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning. Som
ackrediteringsorgan har SWEDAC att i internt och
externt arbete uppfylla högt ställda kvalitetskrav,
och myndigheten genomgår internationella
kvalitetsrevisioner. Under år 2000 har SWEDAC varit
föremål för ett antal internationella utvärderingar,
bl.a. en s.k. fyraårsgranskning av samarbetsorganet
European Cooperation for Accreditation (EA).
Undersökningarna har givit ett mycket
tillfredsställande resultat. Handläggningstider för
nya ackrediteringsärenden har utvärderats genom
stickprov. Uppdragsverksamheten är helt
självfinansierad. Det är angeläget att SWEDAC
fortsätter att verka för att utveckla svenska
kontrollordningar i öppna system, sägs det i
propositionen. Det är också angeläget att arbetet
med att förbättra och internationalisera
bedömningskriterier avseende överensstämmelse av
ställda säkerhetskrav drivs vidare. SWEDAC har en
viktig roll att fylla i analysarbetet avseende
kandidatländernas förutsättningar att ingå i EU:s
inre marknad.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 19
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet
för utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiet är
även funktionsansvarig myndighet för funktionen
Utrikeshandel inom civilt försvar. Det är av största
vikt att Kommerskollegium fortsätter att ha
kontinuerlig beredskap att bistå Regeringskansliet i
det löpande arbetet och att förse regeringen med
kvalificerat underlag inför beslut och
förhandlingar, sägs det. Detta gäller särskilt
arbetet inom den gemensamma handelspolitiken,
pågående WTO-förhandlingar om jordbruks- och
tjänstehandel, arbetet med EU:s
antidumpningsåtgärder, arbetet för att förbättra den
inre marknadens funktion och förhandlingsarbetet i
förhållande till länder utanför EU. Detsamma gäller
kollegiets insatser för att öka kunskapen om
handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos
allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom
anmälningsprocedurerna och som samordningscentral
och kontaktpunkt fortsatt viktiga. Regeringen ser
också positivt på kollegiets fortsatta engagemang i
olika webbplatser (Östersjöwebben resp. Gränslösa
affärer).

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 58,7
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,1 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till
Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande
insatser, särskilda handelsfrämjande och
handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering
till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet
inriktas på tre områden, nämligen exportinformation,
exportutveckling och exportkonsulting.
Exportinformationen finansieras i huvudsak med
statliga medel. Många exportutvecklingsprojekt är
delfinansierade med statliga medel, medan
konsultverksamheten sker på marknadsmässiga grunder.
Under de närmaste åren är det angeläget att
offensiva satsningar görs inom exportfrämjandet,
anser regeringen och prioriterar därför en
förstärkning av exportfrämjandet med 45 miljoner
kronor per år under åren 2002–2004. Förstärkningen
inriktas särskilt på exportfrämjande program för små
och medelstora företag på strategiska marknader och
områden, exportutvecklingsprogram och internationell
marknadsföring av särskilda branscher i samarbete
mellan offentliga och privata aktörer. Med anledning
av betydelsen av handelspolitiska insatser föreslår
regeringen att medel avsätts till särskilda
handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. Av
förstärkningen avser 2 miljoner kronor per år
Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet till stöd
för Sverigeprofilering under åren 2002–2004. Under
år 2000 har det statliga exportfrämjandet genom
Exportrådet varit föremål för särskild utredning.
Utredaren redovisade i november 2000 sitt
slutbetänkande Expert på export? (SOU 2000:102).

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 182
miljoner kronor.

Motionerna

Den av regeringen föreslagna ökningen med 45
miljoner kronor för utökade satsningar på
exportfrämjande åtgärder avvisas i partimotion
2001/02:N370 (kd); motionärerna föreslår en
besparing på totalt 50 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

Anslaget bör minskas med 8,3 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning (39:4)

Propositionen

AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhet syftar
främst till att tillhandahålla medellång och lång
exportfinansiering till svenska företag. Anslaget
disponeras för ersättning till SEK för eventuellt
underskott som utgör skillnaden mellan intäkter och
kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och
räntekostnader, inom ramen för systemet med
statsstödda exportkrediter. Dessa ränteskillnader
avtar i takt med att gamla krediter förfaller.
Villkoren för statsstödda krediter följer den
överenskommelse om statligt stöd vid
exportkreditgivning som Sverige godkänt inom ramen
för OECD. SEK fick i juni 2000 en ny ägarstruktur.
Statens ägarandel ökade till 65 % genom en
fondemission, samtidigt som ABB Structured Finance
Investment AB köpte de aktier som tidigare tillhörde
de svenska affärsbankerna. ABB äger därmed 35 % av
aktierna i SEK.

Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att
ikläda staten ekonomiska förpliktelser i form av
grundfondförbindelse till SEK intill ett belopp om
300 miljoner kronor, varefter regeringen har
bemyndigat Riksgäldskontoret att utfärda en sådan
garanti. För denna garanti betalar SEK en premie på
1 % årligen. För att detta åtagande skall kunna
hanteras enligt garantimodellen föreslår regeringen
att riksdagen godkänner att SEK debiteras en fullt
riskavspeglande garantiavgift. Garantiavgiften
kommer fr.o.m. budgetåret 2002 att föras till
Riksgäldskontorets garantireserv, och eventuella
garantiinfrianden kommer att belasta reserven.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 0,1
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1 000 kr, anförs det i
motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna hänvisar till
att Centerpartiet av hävd är restriktivt med att öka
byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Investeringsfrämjande (39:5)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige,
Invest in Sweden Agency (ISA), är den centrala
myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.
Verksamheten inriktas på informationsinsatser,
marknadsföringsprojekt inom särskilda områden samt
regional samverkan och utbildningsverksamhet.
Verksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels
med bidrag från regeringen avseende
regionalpolitiska medel och från s.k. partner i
projektverksamheten. Under de närmaste åren är det
angeläget att offensiva satsningar görs inom
investeringsfrämjandet, anser regeringen och
prioriterar därför en förstärkning av
investeringsfrämjandet med 5 miljoner kronor per år
under åren 2002–2004. En utvärdering av vissa delar
av ISA:s verksamhet genomfördes år 2000. Utredarna
konstaterade bl.a. att utväxlingen av anslagsmedlen
i ISA är hög. En mer omfattande utvärdering av
myndigheten genomförs under år 2001. Mot bakgrund av
en ökad efterfrågan på ISA:s tjänster skall bl.a.
ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten i en
ökning av särskilt anslagna projektmedel jämfört med
en ökning av grundanslaget utvärderas.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 56,8
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 6,5 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)

Propositionen

Anslaget finansierar det tidsbegränsade (åren
1999–2003) programmet Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (Östersjömiljard 2). Riksdagen
beslöt våren 1998 att 1 miljard kronor skulle
avsättas för näringslivsutveckling i
Östersjöregionen under en femårsperiod (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98: FiU20). Det övergripande
målet för insatsen angavs vara att, utifrån ett
svenskt intresse, stimulera näringslivsutveckling i
och handel med länderna i denna region. I enlighet
med förslag från Östersjöberedningen har målet
preciserats till att vara att förstärka svenska
företags position i Östersjö-regionen och att
förbättra förutsättningarna för svenska företags
deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.
Medlen skall användas för näringslivssatsningar och
omfatta stöd till företagsetableringar,
projektexport och marknadssatsningar samt till
angelägna miljö- och energisatsningar och andra
främjandeinsatser. Särskild vikt skall fästas vid
små och medelstora företags deltagande i
Östersjöregionens näringsliv. Verksamheten skall
samordnas med och komplettera utvecklingssamarbetet
med Östersjöländerna. Östersjöberedningen behandlade
bl.a. frågan om riskkapitalsatsningar och
rekommenderade fortsatta överväganden, eventuellt i
form av en ny utredning. En sådan utredning har
genomförts och förslag presenterats om fortsatta
statliga satsningar på riskkapital i Central- och
Östeuropa.

Anslaget för budgetåret 1999 var 150 miljoner
kronor, för budgetåret 2000 100 miljoner kronor och
för budgetåret 2001 300 miljoner kronor. Regeringen
föreslår nu att 250 miljoner kronor anslås för
ändamålet för budgetåret 2002. Inom ramen för
anslaget avsattes i 2000 års ekonomiska
vårproposition medel för att finansiera utgifter för
integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregionen.
De samlade utgifterna för detta ändamål under
perioden 2000–2003 beräknas till 60 miljoner kronor.
Anslaget belastas vidare med vissa
förvaltningsutgifter. För år 2001 beräknas dessa
till 2,5 miljoner kronor, och för år 2002 avses
högst 2,5 miljoner kronor avsättas för
förvaltningsutgifter.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 250
miljoner kronor.

Motionerna

I fem motioner föreslås att det aktuella ansalget
skall slopas. Anslaget för näringslivsutveckling i
Östersjöområdet är en del av stödet till Central-
och Östeuropa, sägs det i motion 2001/02:N350 (m).
Stödets struktur är inte i överensstämmelse med de
behov som föreligger, varför anslaget bör upplösas
och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget
gällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför
motionärerna.

Även i partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås att
anslaget skall dras in. Kristdemokraterna avvisar
regeringens förslag till stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs
det.
Anslaget bör minskas med 250 miljoner kronor,
anförs det i motion 2000/01:N305 (c).
Anslaget till näringslivsutveckling i
Östersjöområdet har visat sig ha svag träffsäkerhet,
sägs det i partimotion 2001/02:Fi294 (fp).
Motionärerna anser att anslaget bör dras in och en
del användas för åtgärder för ökad kärnsäkerhet i
Östeuropa. Också i motion 2001/02:N267 (fp) föreslås
att den av olika utredningsorgan kritiserade
Östersjömiljarden skall upphöra.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagens revisorer har nyligen genomfört en
granskning av hur den ekonomiska redovisningen av
Östersjömiljarderna fungerar i stort och för
enskilda projekt och redovisat resultaten i
rapporten Östesjömiljarderna – insyn och kontroll
(2001/02:5). Revisorerna har särskilt granskat den
interna kontrollen och möjligheterna att i den
ekonomiska redovisningen följa transaktioner och
upphandlingsförfarande. I rapporten lämnas följande
förslag:

– Arbetet med utveckling av rutiner och riktlinjer
för Östersjömiljarderna bör fortsätta för att öka
tydligheten och enhetligheten. Ramar för hur
projekten skall läggas upp och redovisas hos
projektgenomföraren bör därför formuleras.

– För att uppnå huvudsyftena med
upphandlingsbestämmelserna inom ramen för
beredningen av ansökningar bör det klargöras att
bestämmelserna i förvaltningslagen om dokumentation,
motivering och överklagande skall tillämpas av de
myndigheter som bereder ansökningarna.

– Den fortlöpande ekonomiska kontrollen måste
förbättras. Ett sätt att förbättra den ekonomiska
redovisningen och kontrollen av den är att införa
krav på revisorsintyg. Härigenom kan det
säkerställas att kraven på projekten och på
redovisningen uppfyllts. De granskningsåtgärder som
skall vara utförda för att revisorsintyg skall kunna
utfärdas för projekten skall då också vara tydligt
angivna.

– Östersjömiljarderna bör fortlöpande och
sammanhängande redovisas på ett sätt som är
likvärdigt med den ordning som gäller för
verksamheter genom myndigheter under regeringen.

Rapporten remissbehandlas för närvarande.
Revisorernas samlade bedömning och slutliga
ställningstaganden kommer därefter att utformas
genom en skrivelse med förslag till riksdagen.

Avgifter till internationella
handelsorganisationer (39:7)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella närings-
och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta
samt fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 15,5
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att
främja svensk export genom utfärdande av garantier.
Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med
export till och investeringar i utlandet.
Verksamheten skall bedrivas så att den är
självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd
åt den svenska exporten som motsvarar vad
konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.
EKN uppvisade för år 2000 ett negativt resultat, 2,6
miljarder kronor, främst beroende på kraftigt ökade
avsättningar för riskkoncentration. Detta är en
följd av att stora enstaka affärer med vissa länder
har ökat riskkoncentrationen i portföljen på ett
sätt som, enligt de principer som EKN tillämpar,
nödvändiggör särskilda avsättningar. För första
halvåret 2001 redovisade EKN ett överskott på 327
miljoner kronor. Detta överskott har åstadkommits
trots fortsatt stora avsättningar för
riskkoncentration.

Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att
ramen för exportkreditgarantier skall uppgå till 200
miljarder kronor samt att ramen för
investeringsgarantier under år 2002 skall uppgå till
10 miljarder kronor – för detta begär regeringen
riksdagens bemyndigande. Vidare föreslås att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att för år 2002
besluta att EKN får obegränsad upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentpolitik

Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

Regeringen föreslår att Marknadsdomstolens anslag
höjs med 1 miljon kronor för att säkerställa
verksamhetens kvalitet och beräknar därmed anslaget
för år 2002 till 7,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,3 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Konsumentverket

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för
konsumentfrågor. I enlighet med förslag i den
ekonomiska vårpropositionen 2001 tillförs
Konsumentverket 5 miljoner kronor för arbete med att
främja konsumtionen av ekologiska livsmedel fr.o.m.
budgetåret 2002. Det föreslås även att verket skall
tillföras medel för en satsning på att utöka
informationen i boendefrågor till
konsumentvägledare. Konsumentverket har engångsvis
tilldelats 20 miljoner kronor fr.o.m. år 2001 för en
IT-satsning med syfte att öka
konsumentinformationens tillgänglighet och
effektivitet, varav 8 miljoner kronor avser år 2001,
och 6 miljoner kronor avser vardera åren 2002 och
2003.

Under år 2001 har tidskriften Råd & Rön ändrat
periodicitet från 12 till 10 nummer per år.
Förändringen har inneburit en kostnadsminskning för
tryckning och distribution, trots att det totala
sidantalet varit oförändrat. Antalet prenumeranter
minskade med ca 3 % till 134 000 i jämförelse med
föregående år. Undersökningar utförda av
Konsumentverket visar dock att tidningen når en
läsekrets vidare än prenumerantstocken, via Råd &
Röns hemsida på Internet. Hemsidan besöks i
genomsnitt av drygt 45 000 besökare per månad.
Antalet årsbesökare har ökat med 140 000 i
jämförelse med år 1999 då antalet årsbesökare var ca
400 000.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till
103,4 miljoner kronor.

Motionerna

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer
avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster
som överensstämmer med konsumenternas efterfrågan,
anförs det i motion 2001/02:N350 (m). Därmed
föreslås en minskning av anslaget med 20 miljoner
kronor.

I partimotion 2001/02:N370 (kd) avvisas den av
regeringen föreslagna satsningen med 5 miljoner
kronor för främjande av konsumtion av ekologiska
livsmedel. Dessutom föreslår motionärerna en
ytterligare besparing på anslaget med 3 miljoner
kronor, dvs. en total besparing på 8 miljoner
kronor.
Anslaget bör minskas med 17,8 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.
En del av Konsumentverkets anslag bör riktas
direkt till konsumenternas egna organisationer och
till rådgivning som byggts upp av konsumenterna
själva, anförs det i partimotion 2001/02:MJ219 (c).
Starka konsumentorganisationer kan driva på
utvecklingen genom att använda sin makt och därmed
påverka vad som produceras och hur det produceras,
säger motionärerna. De anser att statliga
myndigheter inte kan ersätta människors egen vilja
att ta ansvar och att Konsumentverket har iklätt sig
rollen som ställföreträdande konsumenter och därmed
tagit på sig mycket av det arbete som i övriga
Europa utförs av konsumenter i samverkan. En del av
de medel som går till Konsumentverket skulle, enligt
motionärerna, kunna göra större nytta om de användes
för att stödja konsumenternas egna organisationer
och till rådgivning som byggts upp av konsumenterna
själva.

Vissa kompletterande uppgifter

I regeringsdeklarationen i september 2001 sades, som
tidigare nämnts, att en sammanslagning av
Konkurrensverket och Konsumentverket skall
övervägas. I budgetpropositionen nämns dock inget om
detta. Enligt uppgift utför Näringsdepartementet för
närvarande en intern analys i frågan tillsammans med
Justitiedepartementet, som har ansvar för
konsumentfrågor och Konsumentverket. Frågan kommer
senare att beredas med de två
departementsledningarna.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att
pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare
rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som
tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,
s.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om
hur tvister bör lösas. Nämnden har under de senaste
tre åren erhållit tillfälliga medelstillskott. För
att säkerställa verksamhetens kvalitet och
omfattning föreslås en nivåhöjning om 3 miljoner
kronor fr.o.m. år 2002.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 19,9
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,6 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av
och tillsyn över fastighetsmäklare enligt
fastighetsmäklarlagen (1995:400) och
fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.
prövning av att den som registreras som
fastighetsmäklare har relevant utbildning, är
lämplig och uppfyller uppställda formella krav samt
även i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.
Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida
information om god fastighetsmäklarsed. Nämnden har
under de två senaste åren erhållit tillfälliga
kompensationer för att säkerställa verksamheten. För
år 2001 tillfördes nämnden 800 000 kr engångsvis.
För att säkerställa en kontinuerlig verksamhet
föreslås nu en nivåhöjning om 1,2 miljoner kronor
fr.o.m. år 2002.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 7,7
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs
det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.

Åtgärder på konsumentområdet (40:5)

Propositionen

De tidigare anslagen Stöd till
konsumentorganisationer och Stöd till
konsumentforskning slogs samman fr.o.m. budgetåret
2001 till anslaget Åtgärder på konsumentområdet.
Syftet med den verksamhet som finansieras under
anslaget är bl.a. att bättre nå de grupper som
vanligtvis inte nås av konsumentinformation i
tillräcklig utsträckning, t.ex. invandrare,
funktionshindrade samt barn och ungdomar. Fasta
bidrag och projektstöd skall vidare ges till lokala
och nationella projekt som på olika sätt främjar en
god konsumentpolitik. Även kommuner skall kunna
ansöka om medel för särskilda insatser som har
bäring på konsumentområdet. Anslaget skall också
kunna nyttjas för forskningsprojekt inom
konsumentområdet. Anslaget finansierar även de
statsbidrag som utgår till de svenska
konsumentorganisationerna Sveriges konsumentråd och
Konsumenter i samverkan, m.m.

Anslaget skall enligt regeringens förslag
tillföras 20 miljoner kronor engångsvis under år
2002 från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner för en satsning på den kommunala
konsumentvägledningen. Syftet med satsningen är att
konsumentvägledningen skall stärkas, så att en
större andel av befolkningen skall få tillgång till
konsumentvägledning av hög kvalitet. Anslaget
tillförs även 5 miljoner kronor för framtida arbete
med konsumentvägledning.
Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 36
miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:N350 (m) föreslås en
anslagsminskning med 25 miljoner kronor.
Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet
som i högre grad än för närvarande är
självfinansierad, anför motionärerna. De anser att
den mest angelägna delen av verksamheten, som inte
får utsättas för besparing, är den verksamhetsgren
som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis
inte nås av konsumentinformation, t.ex. invandrare,
funktionshindrade, barn och ungdomar.

Den av regeringen föreslagna engångsvisa ökningen
av anslaget med 20 miljoner kronor för en
satsning på den kommunala konsumentvägledningen
avvisas i partimotion 2001/02:N370 (kd).
Motionärerna anser att det ankommer på kommunerna
att själva avgöra vilken verksamhet som skall rymmas
inom den kommunala konsumentvägledningen och att
regeringen inte skall detaljstyra verksamheten.
Anslaget bör minskas med 29,8 miljoner kronor,
anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna
hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter.
I partimotion 2001/02:MJ518 (mp) begärs ett
tillkännagivande om stöd till konsument- och
miljöorganisationer. Konsumentintresset måste vara
representerat i EU-institutionernas arbetsgrupper,
som en motvikt till näringslivets inflytande, anför
motionärerna. De påstår att Miljöpartiet i
budgetförhandlingarna med regeringen och
Vänsterpartiet drev igenom att 10 miljoner kronor
per år, utöver tidigare planerat, skall satsas på
konsumentområdet under åren 2002–2004, varav 5
miljoner kronor avser det här aktuella anslaget till
Åtgärder på konsumentområdet. Miljöpartiet anser att
3 miljoner kronor per år av dessa ökade medel under
det här aktuella anslaget skall avsättas för ett
permanent ökat anslag till de ideella
konsumentorganisationerna, varvid medlen bör
fördelas lika mellan konsumentorganisationerna
Sveriges konsumenter i samverkan och Sveriges
konsumentråd.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)

Propositionen

Anslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning
AB, som är ett icke vinst-givande bolag som av
regeringen har fått i uppdrag att utveckla,
informera om och marknadsföra
miljömärkningskriterier för konsumentvaror.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 4,4
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn
på utformningen av näringspolitiken. Regeringens
förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet
kommenterar i det följande vissa av de här aktuella
områdena. I den tidigare redovisningen har under
berörda rubriker lämnats vissa kompletterande
uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.

En ny myndighetsstruktur infördes på det
näringspolitiska området den 1 januari 2001, genom
inrättandet av myndigheterna VINNOVA och ITPS samt
nya NUTEK. Vid bildandet av dessa myndigheter
framfördes synpunkter från olika håll på att det
hade varit lämpligt att avvakta en tid med
ombildningen, främst vad gällde NUTEK, med
hänvisning bl.a. till pågående utrednings- och
beredningsarbete på det regionalpolitiska området.
Utskottets uppfattning har emellertid varit att det
var viktigt för effektiviteten i näringspolitiken
att förändringsprocessen kom i gång. Utvecklingen
under det första verksamhetsåret för myndigheterna
har bekräftat riktigheten i utskottets uppfattning.
Utskottet vill – när det gäller anslaget
Näringslivsutveckling – något beröra frågan om
industriella utvecklingscentrum (IUC), som tas upp i
några motioner. IUC är fristående aktiebolag med
näringslivet som majoritetsägare, varvid små och
medelstora företag utgör merparten. Fackföreningar
och kommuner finns ofta också med i ägarkretsen.
Verksamheten är fokuserad på industriell och
regional tillväxt genom affärsmässiga
utvecklingsprojekt inom områdena kompetens,
produkter, processer och teknik. IUC-verksamheten
är, enligt utskottets mening, en typ av
näringspolitisk åtgärd som förefaller vara väl
avpassad till de krav som de berörda småföretagen
ställer. Varje framgångsrik IUC-etablering vilar,
enligt konceptet, på initiativ och engagemang
underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva
bildandet av ett IUC har drivits av de berörda
företagen själva.
IUC-bolagen har för Näringsdepartementets räkning
svarat för det s.k. UPA-uppdraget – uppsökande
verksamhet, produktutveckling och avknoppning. Den
fortsatta statliga finansieringen av UPA-uppdraget
har varit oklar. Som tidigare redovisats kan frågan
dock förväntas få en tillfällig lösning för år 2002
– i avvaktan på den översyn av den regionala
aktörsstrukturen som departementet avser låta
genomföra. Utskottet vill betona att den typ av
underifrån och regionalt initierad verksamhet som
IUC representerar är ett värdefullt inslag i
näringspolitiken.
När det gäller Konkurrensverket, som föreslås få
ökade medel i tre motioner och minskade medel i en
annan motion, vill utskottet erinra om att anslaget
till Konkurrensverket nivåhöjdes med 5 miljoner
kronor för år 2001. Konkurrensverkets möjligheter
att ta egna initiativ för att spåra, utreda och
bevisa skadliga konkurrensbegränsningar har ökat
under senare tid. Detta beror till en del på att
verkets resurser inte längre i lika stor
utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren
ärendehantering; konkurrenslagen har nu varit i
kraft i cirka åtta år och marknadens aktörer har
därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma
behov som tidigare av att få olika frågor prövade.
Nivåhöjningen av Konkurrensverkets anslag bidrar
också till ökat utrymme för egna initiativ. I
anslutning till Konkurrensverkets verksamhet noterar
utskottet att två av de partier som vill öka
anslaget till Konkurrensverket samtidigt vill minska
anslagen till Konsumentverket och till åtgärder på
konsumentområdet. Enligt utskottets uppfattning är
medvetna och aktiva konsumenter en betydelsefull
faktor för att uppnå en mer effektiv och sund
konkurrens. Detta innebär att den verksamhet som
Konsumentverket bedriver, liksom den verksamhet som
konsumentorganisationer utför, är viktiga för
strävandena att uppnå ett ökat konkurrenstryck på
olika marknader.
Regeringens förslag om anslag till
näringslivsutveckling i Östersjöregionen avvisas i
fem motioner. Denna verksamhet präglas, enligt
utskottets mening, såväl av solidaritet med
Östersjöländerna som av ett intresse att främja
företagsamhet och sysselsättning i Sverige.
Utskottet ser verksamheten som en del av de svenska
insatserna för att stödja utvecklingen mot ett
demokratiskt system och mot marknadsekonomi i de
berörda länderna. Enligt uppgift har företrädare för
det svenska näringslivet varit mycket positiva till
insatserna. I fyra motioner föreslås att anslaget
till omstrukturering av vissa statligt ägda företag
m.m. skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden
om slopande av detta anslag har utskottet tidigare
avstyrkt och riksdagen avslagit.
I motion 2001/02:MJ518 (mp) förordas beträffande
anslaget Åtgärder på konsumentområdet att 3 miljoner
kronor – av de ökade medel på 5 miljoner kronor som
föreslås i budgetpropositionen för framtida arbete
med konsumentvägledning – skall avsättas för stöd
till organisationerna Sveriges konsumenter i
samverkan och Sveriges konsumentråd. Utskottet anser
emellertid inte att riksdagen bör uttala sig för en
sådan specialdestinering av medel, utan direktiv för
medlens användning bör enligt gängse principer
lämnas i regleringsbrev. Däremot vill utskottet
framhålla att de båda nämnda organisationerna – på
samma villkor som andra berörda aktörer – kommer att
ha möjlighet att få del av de aktuella projektmedlen
genom sedvanligt ansökningsförfarande.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2002
inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 2).
Likaså tillstyrks de övriga här aktuella förslagen
till riksdagsbeslut som framlagts i
budgetpropositionen. Samtliga behandlade
motionsyrkanden avstyrks.

Patent- och registreringsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande
anmoda regeringen att skyndsamt finna en
lösning så att kravet på Patent- och
registreringsverket att kungöra i Post- och
Inrikes Tidningar vad som införs i
aktiebolagsregistret kan slopas.

Bakgrund

Utskottet uppmärksammar slutligen två frågor rörande
Patent- och registreringsverket (PRV) med anledning
av ett besök vid verkets bolagsavdelning våren 2001.
Den första frågan gäller kravet enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) att PRV skall kungöra
vad som införs i aktiebolagsregistret i Post- och
Inrikes Tidningar (PoIT). Enligt PRV är detta krav
kostnadskrävande och ineffektivt. I stället förordar
PRV att uppgifterna kungörs antingen elektroniskt
via Internet i en s.k. elektronisk tidning eller i
verkets publikation för årsredovisningar m.m.

Frågan har varit föremål för utredning. Våren 1999
överlämnade den särskilda utredaren, regeringsrådet
Marianne Eliason, betänkandet PoIT – SAOB (Ds
1999:17) till Justitiedepartementet. Hon föreslog
där att alla kungörelser som berör de företagsformer
som PRV är registreringsmyndighet för, dvs.
aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar,
m.fl., skall tas in i en tidning som ges ut av PRV.
En elektronisk kungörelsetidning framstod för
utredaren som ett intressant alternativ, och hon
ansåg därför att formerna för kungörandet hos PRV
skulle utredas innan någon förändring beträffande
kungörelseannonseringen i PoIT genomförs. Samtidigt
gäller att intäkterna från annonsering i PoIT
finansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok
(SAOB). Intäkterna från PRV:s annonser svarar för
cirka två tredjedelar av PoIT:s annonsintäkter.
Utredaren föreslog att staten skall överta PoIT från
Svenska Akademien. Akademien skulle, enligt
utredarens förslag, kompenseras genom att staten
avsätter medel till en fond som förvaltas av
Akademien och vars avkastning används till
finansiering av ordboken. Det belopp som måste
skjutas till för finansieringen av Akademiens arbete
med SAOB beräknades till närmare 11 miljoner kronor
per år.
Betänkandet har inte remissbehandlats. Ett skäl är
att utredaren inte lämnat något förslag till
finansiering, vilket Finansdepartementet kräver.
Frågan, som berör fyra departement, nämligen
Justitiedepartementet (som ansvarar för
utredningen), Näringsdepartementet (som ansvarar för
PRV), Kulturdepartementet (som ansvarar för SAOB)
och Finansdepartementet (som ansvarar för de
statsfinansiella effekterna), har varit föremål för
diskussion på statssekreterarnivå. Enligt uppgift
kan i nuläget inte ges något besked om hur frågan
kommer att hanteras.
Den andra frågan som aktualiserades vid utskottets
besök gäller elektroniska signaturer. PRV inlämnade
i november 2000 ett förslag till regeringen om
införande av en förordning för möjliggörande av
elektronisk ingivning till PRV. Förslaget är
utformat som en generell förordning genom vilken
bolagsavdelningens kunder medges uppfylla vissa
formkrav även genom anmälan eller ansökan i
elektronisk form. Förslaget syftar till att skapa
förutsättningar för att anmälan för registrering av
företag samt, i förlängningen,
årsredovisningshandlingar skall kunna ges in i
elektronisk form till PRV. Bakgrunden till PRV:s
promemoria var det projekt, kallat Kontakt-N, som
PRV och Riksskatteverket tillsammans har bedrivit
och i vilket en gemensam Internetapplikation för
nyregistrering och skatte- och avgiftsanmälan har
tagits fram.
Näringsdepartementet har nyligen remissbehandlat
förslaget; beredning av förslaget och remissutfallet
sker nu inom departementet. För att möjliggöra
elektroniska signaturer fordras i vissa fall
lagändringar, t.ex. i årsredovisningslagen
(1995:1554), och därmed proposition och
riksdagsbeslut. Den lagstiftningen tillhör
Justitiedepartementets ansvarsområde inom
regeringen.

Utskottets ställningstagande

En väsentlig uppgift inom näringspolitiken är,
enligt utskottets mening, att skapa goda betingelser
för nyföretagande och företag som vill växa. PRV är
en av de myndigheter som personer som avser att
starta företag skall kontakta. Även efter
etableringen av ett företag är PRV en myndighet som
företagen kommunicerar med i olika frågor. I båda
dessa fall är det viktigt att kontakterna med
myndigheten kan ske så smidigt och enkelt som
möjligt. Vidare är det väsentligt att PRV:s eget
arbete är organiserat så att verksamheten fungerar
så effektivt som möjligt.

Utskottet ser en ändring av de regler som gäller
för PRV:s kungörelse av uppgifter ur olika register
som ett sätt för verket att uppnå en effektivisering
av sin verksamhet. Som nyss nämnts har en av
regeringen tillsatt utredning föreslagit att kravet
på PRV att annonsera i PoIT skall tas bort.
Betänkandet avlämnades för två och ett halvt år
sedan, men av olika skäl har frågan inte kommit
närmare en lösning under denna tid. Utskottet inser
problemet med att finna en finansiering av Svenska
Akademiens ordbok och noterar att fyra olika
departement är berörda. Detta får dock inte innebära
att en lösning av den för PRV viktiga frågan om
publiceringstvång i PoIT blockeras. Enligt PRV:s
beräkningar skulle den årliga kungörelsekostnaden
sjunka från ca 20 miljoner till ca 2 miljoner
kronor om kungörelserna kunde införas i en
elektronisk tidning.
Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att
riksdagen genom ett tillkännagivande bör anmoda
regeringen att skyndsamt finna en lösning på den nu
aktuella frågan och därefter återkomma till
riksdagen med erforderliga förslag.
Beträffande den andra frågan som rör elektroniska
signaturer konstaterar utskottet att frågan för
närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet
förutsätter att regeringen på lämpligt sätt
informerar om resultatet av denna beredning. I den
mån lagändringar krävs bör regeringen tillse att
erforderligt beredningsarbete kommer till stånd, så
att förslag kan lämnas till riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Målen för och inriktningen av
näringspolitiken (punkt 1)

av Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd),
Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell
(m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och
Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk288 yrkande
1, 2001/02:N23 yrkande 6, 2001/02:N25 yrkande 4,
2001/02:N206, 2001/02: N207, 2001/02:N211 yrkandena
1–3, 5, 7 och 8, 2001/02:N315 yrkande 1,
2001/02:N323 yrkande 1, 2001/02:N343, 2001/02:N368
yrkande 1, 2001/02: N369 yrkande 4 och 2001/02:N373
yrkande 1.

Ställningstagande

Vår syn på näringspolitikens inriktning
överensstämmer med den som redovisas i de här
aktuella motionerna från företrädare för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet. Ett framgångsrikt företagande är
den absolut viktigaste förutsättningen för välstånd.
Globalisering, liberalisering och
informationsteknikens snabba utveckling öppnar
enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig
attraktiva genom att skapa ett internationellt
konkurrenskraftigt klimat för arbete och
företagande. Inte bara de svenska företagen utan i
högsta grad Sverige som land befinner sig därmed i
en knivskarp konkurrenssituation.

Det nationella näringsklimatet måste formas så att
Sverige klarar av att tävla med de mest
konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om
goda villkor för företagande och investeringar.
Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i
politiken är helt avgörande för Sveriges framtida
position. Det är i detta perspektiv förödande att –
som regeringen gör – klamra sig fast vid stela
modeller, rigida arbetsmarknadsregler och världens
högsta skattetryck. Tillkomsten av jobb på lång sikt
bygger på en tillväxt bland de små och medelstora
företagen.
Negativa attityder till småföretagande har under
lång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för
företagande har helt anpassats till storföretagen,
vilket i förlängningen lett till en bristande
mångfald av medelstora, växande företag som finns i
många andra länder. Av Sveriges närmare 800 000
företag är den överväldigande majoriteten
enmansföretag, och bara 3 % har fler än 20
anställda.
Framväxt av nya företag inom tjänste- och
servicesektorerna har effektivt hindrats genom den
offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.
Världens största offentliga sektor har krävt
världens högsta skatter, vilket ytterligare har
bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den
arbetsintensiva privata tjänstesektorn som fungerat
som sysselsättningsmotor i exempelvis Förenta
staterna har utvecklats betydligt långsammare i
Sverige.
När den internationella lågkonjunkturen nu drabbar
Sverige framstår bristerna i den socialdemokratiska
ekonomiska politiken allt tydligare. De tidigare
årens konjunkturuppgång har inte använts till att
göra svensk ekonomi motståndskraftig. I stället har
regeringen och dess stödpartier använt uppgången
till att sätta i gång en löfteskarusell.
Konsekvensen av detta är att Sverige genom hög
arbetslöshet, växande inflationstryck och fortsatt
svag krona riskerar att drabbas hårdare än andra
länder av konjunkturnedgången. Regeringen har missat
att använda konjunkturuppgången för att ge svensk
ekonomi styrka och motståndskraft. Konjunkturen
råder ingen regering över, men man kan i olika hög
grad förebygga dåliga tider. Här har regeringen
brustit.
När det gäller den internationella ekonomiska
utvecklingen vill utskottet uppmärksamma det
positiva i att Världshandelsorganisationen WTO vid
sitt möte nyligen i Doha i Qatar lyckades komma fram
till ett beslut om att starta en ny
förhandlingsrunda. Detta är betydelsefullt på många
olika plan. För Sverige som är starkt exportberoende
är frihandel oundgänglig. Ökad frihandel är vidare
ett av de viktigaste instrumenten för att
utvecklingsländerna skall kunna förändra den
ekonomiska situationen.
Nyföretagandet har minskat det senaste året. Under
perioden januari–augusti 2001 nyregistrerades 32 343
företag enligt statistik från organisationen Jobs
and Society, vilket innebär en minskning med 17,9 %
jämfört med samma period år 2000. Minskningen gäller
samtliga län och även storstadsregionerna. Att
nedgången är så stor i storstadsregionerna är
ovanligt. I stället måste företagandet öka.
En nyckelfaktor när det gäller att motverka
följderna av en konjunkturnedgång är att skapa
förutsättningar för livskraftiga företag. Vi vet
sedan tidigare att områden med hög grad av
företagsamhet står starkare när lågkonjunkturen
kommer. Gnosjöregionen drabbades t.ex. inte så
kraftigt av nedgången under 1990-talet.
Arbetslösheten förblev låg.
Nu behövs ett program som stärker företagen så att
följderna av den internationella och inhemska
konjunkturavmattningen begränsas så mycket som
möjligt. Ett sådant program måste innehålla åtgärder
som har en långsiktig inriktning. Kortsiktiga
stimulanser leder inte ens till en kortsiktig
expansion, långt mindre till en varaktig utbyggnad.
Erfarenheterna från tidigare försök med kortsiktiga
stimulanspaket talar sitt tydliga språk.
Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket
omfattar en mängd förändringar inom områdena
skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling
och Europaengagemang. Framför allt är det viktigt
att förändra attityderna till företagande och
entreprenörskap. Det måste skapas ett gott
företagarklimat, så att fler kvinnor och män vill –
och vågar – starta och driva företag och anställa
medarbetare. För att Sverige skall få en växande
företagsamhet måste entreprenörskap och företagande
löna sig bättre än det gör för närvarande.
Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har
anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.
Därmed tillstyrks samtliga här aktuella motioner i
berörda delar.

2. Regelförenkling m.m. (punkt 3)

av Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd),
Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell
(m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och
Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 2 och lägger
regeringens skrivelse 2000/01:143 till handlingarna.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk288
yrkande 2, 2001/02: Kr227 yrkande 4, 2001/02:N1,
2001/02:N23 yrkande 15, 2001/02:N202, 2001/02:N211
yrkande 4, 2001/02:N222 yrkande 1, 2001/02:N228,
2001/02: N263 yrkandena 5 och 6, 2001/02:N267
yrkandena 4–9 och 12–15, 2001/02: N315 yrkande 3,
2001/02:N323 yrkandena 2 och 6, 2001/02:N327,
2001/02:N365 yrkande 5, 2001/02:N368 yrkandena 3 och
5, 2001/02:N369 yrkande 6, 2001/02:N370 yrkande 5
och 2001/02:N373 yrkande 2.

Ställningstagande

Ett framgångsrikt företagande är den absolut
viktigaste förutsättningen för välstånd.
Näringsklimatet i Sverige måste förbättras så att
det klarar av att tävla med de mest
konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om
goda villkor för företagande och investeringar. En
bland flera viktiga åtgärder för att forma ett
sådant positivt näringsklimat och för att främja en
god tillväxt är att genomföra en betydande
regelförenkling.

Vi anser – i likhet med vad som anförs i alla de
här aktuella motionerna, bl.a. motion 2000/01:N1 (m,
kd, c, fp) – att frågan om regelförenkling är
särskilt betydelsefull för småföretagen. Detta har
också nyligen framförts i en reservation (m, kd, c,
fp) om allmänna riktlinjer för den ekonomiska
politiken i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1
om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna,
m.m. I reservationen sägs, under rubriken Fler
företagare och fler jobb – mindre krångel, att
företagsklimatet i Sverige behöver förbättras. Det
gäller både för företagaren och för företagandet.
För närvarande präglas klimatet av misstro, vilken
manifesteras i höga skatter, hinder och regleringar.
Företagandet måste ges bättre villkor så att såväl
sysselsättning som ekonomisk tillväxt ökar. Krångel,
byråkrati och regleringar måste minska.
Trots regeringens uttalanden om vikten av
regelförenklingar för småföretag är det inte mycket
av positiv art som hänt inom området under det
senaste året, vilket kommer till uttryck i att
regeringens skrivelse är innehållsmässigt tunn.
Enligt vår mening kan – och bör – de flesta av
Småföretagsdelegationens förslag omedelbart
genomföras. Regeringen har, trots den tid som
förflutit, endast vidtagit ett begränsat antal
åtgärder. De flesta av dessa är dock inte konkreta
förändringar och förenklingar, utan aviseringar om
framtida åtgärder eller beslut om uppdrag, där det
är osäkert vad dessa kommer att resultera i. Vi
anser att det nu är hög tid för regeringen att gå
från ord till handling.
Enligt vår uppfattning bör riksdagen anmoda
regeringen att omedelbart vidta åtgärder, som kan
grupperas under fyra rubriker, nämligen Mål för
regelförenklingsarbetet, Organisationen av
regelförenklingsarbetet, Konkreta sakåtgärder och
Kommunal näringsverksamhet. Under respektive rubrik
bör följande åtgärder vidtas:

Mål för regelförenklingsarbetet

– Tydliga mätbara mål bör formuleras för
regelförenklingsarbetet. Regeringen anger i
skrivelsen som mål att regelverkens administrativa
börda för småföretag tydligt skall minska inom en
treårsperiod. Regeringen gömmer sig sedan bakom
påstådda problem med statistiska mätningar av
regelförenklingen och skjuter den viktiga konkreta
målformuleringen ytterligare på framtiden.
Företagens kostnader för att hantera regelverket är
stora. En OECD-undersökning (på skatte-,
arbetsmarknads- och miljöregelområdena) visar att
för företag med 1–19 anställda kostar
regelhanteringen 30 000 kr per anställd och år. Ett
mål för regeringens arbete bör vara att dessa
kostnader skall minska med 30 % under de kommande
fyra åren. Regeringen bör vidare tillse att arbetet
framför allt syftar till att avskaffa eller minska
sådana regler och regelsystem som bedöms sänka
konkurrenstrycket. Arbetet skall ske med beaktande
av att samhället måste ha effektiva regelsystem för
skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och
säkerhet.

Organisationen av regelförenklingsarbetet

– Arbetet med regelförenkling bör ledas från högsta
politiska nivå, genom en särskild grupp i
Statsrådsberedningen. Statsministerns bristande
intresse för det arbete som bedrivs inom ramen för
SimpLexverksamheten kommer till uttryck i den
senaste omorganisationen sommaren 2001, genom vilken
verksamheten inte längre har ställning som
självständig enhet utan har slagits samman med
Näringslivsenheten inom Näringsdepartementet.
Erfarenheter från länder som tar
regelförenklingsarbetet på allvar, såsom
Storbritannien och Nederländerna, visar att det
krävs politiskt stöd från allra högsta nivå om
arbetet skall bli framgångsrikt

Konkreta sakåtgärder

– Obligatorisk konsekvensanalys bör genomföras, inte bara i
princip utan i verkligheten. Konsekvensanalyser
skall lämnas av departement, myndigheter,
utredningar och kommuner. Regeringen bör inte –
vilket har skett i vissa fall – bevilja undantag
från kravet i verksförordningar att lämna
konsekvensanalys.

– En solnedgångsparagraf bör införas, innebärande
att alla företagsregler skall genomgå en rullande
översyn och att de som inte använts på fem år eller
mer skall slopas.

– En försöksverksamhet med tidsbegränsade regler bör
genomföras.

– Vid registrering av företag bör bara en myndighet
behöva kontaktas, och det bör kunna ske via
Internet.

– Staten bör svara för ett Internetbaserat
informationssystem för företagare.

– Myndigheterna bör ges i uppdrag att lämna bindande
löften om hur lång tid det tar att avgöra ett
ärende. Generellt sett måste handläggningstiderna
minskas, t.ex. vid PRV.

– Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa
hur service- och informationskraven gentemot
företagen klarats av.

Kommunal näringsverksamhet

– Prövning av kommunal kompetens att driva affärsverksamhet bör
ske.

– Konkurrensneutralitet mellan offentliga och
privata aktörer bör gälla.

Även de förslag från Småföretagsdelegationen som
ligger på andra utskotts ansvarsområden bör beredas
och genomföras med skyndsamhet. På skatteområdet bör
de småföretagsfientliga s.k. 3:12-reglerna
omedelbart avskaffas. Regeringen har begravt frågan
i en utredning, som beräknas lämna sitt betänkande
sommaren 2002. Därefter följer remissbehandling och
beredning inom Regeringskansliet, varefter en
proposition kan lämnas till riksdagen. Det kommer
med andra ord att dröja flera år innan småföretagen
kan slippa 3:12-reglerna.

Avslutningsvis vill vi uttrycka vårt starka
missnöje med att regeringen nu anser att en OECD-
granskning av Sveriges regelförenklingsarbete inte
längre är angelägen. Så sent som i februari 2001
uppgav näringsminister Björn Rosengren att en
ansökan skulle lämnas in under våren 2001. Denna
inställning har dock ändrats, och i ett svar på en
fråga i riksdagen sommaren 2001 sade nä-
ringsministern, med hänvisning till arbetet med
regelförenklingar inom EU, att regeringen vill
avvakta med en ansökan. Vi tillmäter EU-arbetet på
regelförenklingsområdet stor vikt, men vi kan inte
se att detta arbete på något sätt skulle utgöra ett
hinder för en OECD-granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete. Tvärtom kan en sådan
granskning ge värdefull kunskap om Sveriges position
internationellt när det gäller regelförenklingar.
Regeringen bör således omedelbart lämna in en
ansökan.
Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder
i enlighet med vad vi här har angett. Därmed blir
samtliga nu aktuella motioner tillgodosedda i
berörda delar och tillstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (punkt 5)

av Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson
och Ola Sundell (alla m).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2002 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2002 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2003
och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör
vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en
moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Ännu
fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden,
och den sociala tryggheten ökar också i andra
bemärkelser genom att hushållen får en större
ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar
till mångfald, en bättre kvalitet och en större
trygghet. De enskilda människorna får ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser
tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron
och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ – med förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
– bör ses som en helhet, där inte någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra. Då riksdagens majoritet har en annan
inriktning av politiken, deltar vi inte i utskottets
beslut avseende punkt 5 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande 2001/02:FiU1 om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för
Moderata samlingspartiet i en reservation (12) lagt
fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten
och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det
här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär
den föreslagna ramen en minskning med 351 miljoner
kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den
minskade ramen borde fördelas på olika anslag
framgår av motion 2001/02:N350 (m) och av bilaga 2.
I huvudsak handlar regeringens näringspolitiska
prioriteringar i propositionen om satsningar på
lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) och på
kommunala konsumentvägledare. Det är svårt att se
hur dessa satsningar skall förbättra det svenska
företagsklimatet. För att Sverige skall få ett
bättre företagsklimat, måste konkurrenssituationen
bli hälsosammare, avregleringsarbetet prioriteras,
arbetsmarknads- och företagslagarna ändras,
skatterna sänkas, utbildningssituationen förbättras,
osv.
Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del
inriktat på subventioner som snedvrider konkurrensen
och förhindrar utveckling. Vi anser att
budgetutrymmet för sådana åtgärder måste minska och
att anslaget borde minskas med 34 miljoner kronor.
Det är ett faktum att det svenska företagandet i
allmänhet, och bland kvinnor och invandrare i
synnerhet, är alldeles för lågt. Orsakerna till att
så få invandrare är företagare är, förutom det
bristfälliga generella företagsklimatet, t.ex.
dåliga möjligheter för invandrare att få en
kvalitetsbedömning eller certifiering av sina
yrkeskunskaper och av innehållet i sina
utbildningar. Många kvinnor arbetar inom offentlig
sektor med verksamheter som stat, landsting och
kommuner har monopol på, vilket innebär att
möjligheterna för dessa att starta eget är mycket
små. Detta kan förändras genom att stat, kommuner
och landsting inriktar sig på sina kärnverksamheter
och i större utsträckning konkurrensutsätter och
knoppar av verksamheter. I det fall någon form av
riktat stöd skulle visa sig nödvändig, bör medel
till detta tas från anslaget Näringslivsutveckling,
varför nya företagsstöd specifikt riktade till de
nämnda grupperna på lång sikt inte kan anses vara
till gagn för vare sig kvinnor, invandrare eller
andra.
Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete,
varför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på
detta. Det vore lämpligt om en del av verkets
resurser används för att påvisa de
konkurrenssnedvridningar som är en följd av den
offentliga sektorns monopol samt kommunalt och
statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata
företag. Anslaget borde ha höjts med 3 miljoner
kronor.
I vårt budgetförslag förordades också att två
anslag skulle slopas helt, nämligen
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen och
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. Anslaget för näringslivsutveckling i
Östersjöområdet bör ses som en del av stödet till
Central- och Östeuropa. Stödets struktur är inte i
överensstämmelse med de behov som föreligger, varför
anslaget bör upplösas och medel i stället tillföras
det ordinarie anslaget gällande samarbete med
Central- och Östeuropa under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd.
Regeringen föreslår att 25 miljoner kronor skall
användas till omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar
av det statliga aktieinnehavet som regeringen
planerar, varför det inte kan uteslutas att medlen i
praktiken är tänkta att användas till förvaltning av
statligt ägda bolag. Detta är, enligt vår mening,
oacceptabelt. Förvaltningen skall bolagen själva stå
för, och kostnader som uppstår i samband med de
försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden
skall täckas av försäljningsintäkterna. Därmed
skulle anslaget kunna tas bort.
Konsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli
mer avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla
tjänster som överensstämmer med konsumenternas
efterfrågan. Därmed kan anslaget minskas med 20
miljoner kronor. Konsumentorganisationerna bör
vidare bedriva en verksamhet som i högre grad än för
närvarande är självfinansierad. Därmed kan
besparingar på anslaget ske – med 25 miljoner
kronor. Den mest angelägna delen av verksamheten,
som inte får utsättas för besparing, är den
verksamhetsgren som är inriktad på att nå de grupper
som vanligtvis inte nås av konsumentinformation,
t.ex. invandrare, funktionshindrade samt barn och
ungdomar.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (punkt 5)

av Göran Hägglund och Mikael Oscarsson (båda
kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den regeringen och
dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas
budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt
förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom
skapas förutsättningar för att sysselsättningen
skall kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden som måste
göras mer flexibel och där den kraftigt ökande
sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad
arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om
skatterna på arbete och företagande som måste sänkas
och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det handlar om det svenska
konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste
den offentliga sektorn förnyas för att bättre kunna
möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre kunna
tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom
måste valfriheten inom familjepolitiken öka,
rättsväsendet återupprättas, pensionärernas
ekonomiska situation stärkas, och infrastrukturen
förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är att
skapa förutsättningar för en uthålligt hög tillväxt,
där sysselsättningen kan öka utan att inflationen
tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga
ansvar och välfärd kan öka utan politisk
detaljstyrning, där den offentliga sektorn kan
vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av
krympande skattebaser, och där statens finanser inte
kollapsar vid nästa lågkonjunktur.
Riksdagens majoritet, bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister, har nu genom beslut om ramar för de
olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan
inriktning av politiken. Därför redovisar vi i detta
särskilda yttrande den del av vår politik som rör
utgiftsområde 24 Näringsliv och som vi skulle ha
yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade
vunnit riksdagens bifall i första beslutsomgången om
statsbudgeten. Vi deltar således inte i utskottets
beslut avseende punkt 5 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande 2001/02:FiU1 om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för
Kristdemokraterna i en reservation (13) lagt fram
förslag till totala utgifter på statsbudgeten och
fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här
aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den
föreslagna ramen en minskning med 376 miljoner
kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den
minskade ramen borde fördelas på olika anslag
framgår av motion 2001/02:N370 (kd) och av bilaga 2.
I det följande redovisar vi vilken fördelning på
anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av
Kristdemokraterna.
Anslaget till näringslivsutveckling i
Östersjöregionen borde slopas. Kristdemokraterna
ställer sig avvisande till statligt stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser. När
det gäller uppläggningen och hanteringen av de s.k.
Östersjömiljarderna är vi mycket kritiska till
dessa. Även anslaget till kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning
bör företag som är verksamma på en konkurrensutsatt
marknad inte ägas av staten. Statliga företag bör
avyttras i den takt som marknaden kan absorbera, och
försäljningen bör finansieras inom bolagen.
Vi anser också att förvaltningsanslagen till de
nya myndigheterna NUTEK och ITPS borde kunna minskas
– med 10 miljoner kronor för vardera myndigheten.
Även beträffande anslaget Näringslivsutveckling
borde en besparing kunna ske, med 14 miljoner
kronor, på områdena stöd till kooperativt
företagande samt stöd till kvinnors och invandrares
företagande. Den sistnämnda besparingen används i
Kristdemokraternas budgetalternativ som
delfinansiering av den generella nedsättningen av
arbetsgivaravgifter som vi förordar. När det gäller
VINNOVA avvisar vi regeringens förslag om att föra
över 5 miljoner kronor från anslaget Forskning och
utveckling till VINNOVA:s förvaltningsanslag.
I anslutning till anslaget Näringslivsutveckling
vill vi uttrycka vårt stöd för de synpunkter som
förs fram i motion 2001/02:N237 (kd) rörande det
s.k. UPA-uppdraget till IUC-bolagen. IUC är
fristående aktiebolag med näringslivet som
majoritetsägare, varvid små och medelstora företag
utgör merparten. Fackföreningar och kommuner finns
ofta också med i ägarkretsen. Verksamheten är
fokuserad på industriell och regional tillväxt genom
affärsmässiga utvecklingsprojekt inom områdena
kompetens, produkter, processer och teknik. IUC-
verksamheten är, enligt vår mening, en typ av
näringspolitisk åtgärd som förefaller vara väl
avpassad till de krav som de berörda småföretagen
ställer. Varje framgångsrik IUC-etablering vilar,
enligt konceptet, på initiativ och engagemang
underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva
bildandet av ett IUC har drivits av de berörda
företagen själva. IUC-bolagen har för
Näringsdepartementets räkning svarat för det s.k.
UPA-uppdraget – uppsökande verksamhet,
produktutveckling och avknoppning. Den fortsatta
statliga finansieringen av UPA-uppdraget har varit
oklar. Enligt vår mening har regeringens hantering
av frågan präglats av ryckighet och kort
framförhållning, i stället för den långsiktighet och
stabilitet som hade varit önskvärd.
Den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget
till exportfrämjande verksamhet med 45 miljoner
kronor för utökade satsningar på exportfrämjande
åtgärder avvisas, och i stället borde en besparing
på totalt 50 miljoner kronor ha gjorts. Vidare borde
besparingar på anslaget till Konsumentverket och på
anslaget till åtgärder på konsumentområdet ha
gjorts, med respektive 8 och 20 miljoner kronor. När
det gäller det sistnämnda området anser vi att det
ankommer på kommunerna att själva avgöra vilken
verksamhet som skall rymmas under den kommunala
konsumentvägledningen och att regeringen inte skall
detaljstyra verksamheten.
Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets
möjligheter att driva viktiga konkurrensmål, varför
anslaget borde ha ökats med 2 miljoner kronor.
Dessutom bör Nämnden för offentlig upphandling,
göras till en självständig del av Konkurrensverket,
och därför borde ytterligare 3,7 miljoner kronor ha
tillförts Konkurrensverket. Sammantaget borde
anslaget till Konkurrensverket ha ökats med 5,7
miljoner kronor. Slutligen borde anslaget till
turistfrämjande ha ökats med 5 miljoner kronor för
att finansiera ökade satsningar på marknadsföringen
av Sverige som turistland.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (punkt 5)

av Åke Sandström (c).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2002 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2002 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2003
och 2004.

I finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har
företrädaren för Centerpartiet i en reservation (14)
lagt fram förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När
det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med 481 miljoner kronor jämfört med riksdagens
beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på
olika anslag framgår av motion 2001/02:N305 (c) och
av bilaga 2. Då Centerpartiets budgetförslag är en
helhet är det i detta andra steg av budgetprocessen
inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning av den beslutade ramen på olika anslag
inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i
utskottets beslut avseende punkt 5 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
Centerpartiet anser att ett gott företagsklimat är
grunden för tillväxt och välfärd i Sverige. Tillväxt
skapas bäst underifrån, och småföretagen har en
avgörande betydelse för att tillväxt kan garanteras
i framtiden. Det är avgörande för framtiden att
skapa ett företagsklimat med positiva attityder
gentemot företagande och entreprenörskap.
Centerpartiet vill på en rad punkter förbättra
möjligheterna att driva och starta företag. Det
handlar främst om att tillföra ekonomiska resurser
för att utveckla befintliga företag, men även att
tillföra riskkapital inom de områden där tillgången
inte är tillräcklig.
Tryggheten för företagarna måste förbättras, detta
gäller såväl utformning av regelverk som trygghet
vid sjukdom och arbetslöshet. Företagarna i Sverige
måste ha konkurrenskraftiga villkor jämfört med
övriga EU-länder, vilket förutsätter att en
harmonisering av skatter och regler sker samt att
dessa är konkurrensneutrala. Allt företagande kräver
en god infrastruktur, såväl digital som fysisk eller
båda i kombination. Staten har ett ansvar för att en
fullgod infrastruktur, både digital och fysisk, av
fullgod kvalitet finns att tillgå i hela landet.
Centerpartiet är av hävd restriktiv med att öka
byråkratiseringen inom svenska myndigheter. Av
regeringen föreslagna ökningar inom utgiftsområdet
biträds inte av Centerpartiet.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (punkt 5)

av Eva Flyborg (fp).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2002 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2002 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2003
och 2004.

I finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har
företrädaren för Folkpartiet i en reservation (15)
lagt fram förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När
det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med 259 miljoner kronor jämfört med riksdagens
beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på
olika anslag framgår av motionerna 2001/02:Fi294
(fp) och 2001/02:N267 (fp) och av bilaga 2. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i
detta andra steg av budgetprocessen inte
meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning
av den beslutade ramen på olika anslag inom
utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets
beslut avseende punkt 5 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande
redovisar jag vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.
Enligt Folkpartiets mening är en fri konkurrens på
lika villkor – inom de ramar som sätts upp av etiska
principer och lagstiftning – det bästa verktyget för
att tillgodose konsumenternas efterfrågan och för
att hushålla med begränsade resurser. En ökad
avreglering bör ske för att ge utrymme för
konkurrens. Samtidigt bör konkurrenslagen skärpas
och övervakningen bli effektivare. Konkurrensverket
bör få ökade resurser. Ökade medel borde sålunda ha
satsats på Konkurrensverket och
konkurrensforskningen. De båda berörda anslagen
borde ha ökats med 10 respektive 6 miljoner kronor.
Anslaget till näringslivsutveckling i
Östersjöområdet har visat sig ha svag träffsäkerhet.
Olika utredningsorgan har kritiserat de s.k.
Östersjömiljarderna. Anslaget borde dras in och en
del användas för åtgärder för ökad kärnsäkerhet i
Östeuropa.
Folkpartiet anser det både ideologiskt viktigt och
ekonomiskt motiverat att sälja ut statliga företag i
betydande omfattning. Kostnaderna för
omstrukturering av de statliga företagen bör täckas
av dessa försäljningsintäkter, varför det aktuella
anslaget till kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag borde slopas.

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (punkt 5)

av Ingegerd Saarinen (mp).
Jag vill när det gäller anslagen på området
Konsumentpolitik erinra om att Miljöpartiet i de
förhandlingar som föregick budgetpropositionen drev
igenom en förstärkning med 10 miljoner kronor utöver
vad regeringen ursprungligen hade tänkt sig. Av
dessa ökade medel skulle 2 miljoner kronor avse
Allmänna reklamationsnämndens verksamhet genom en
permanent anslagsökning, för att kunna bibehålla
kvalitet och för konsumenterna rimlig arbetstakt i
hanteringen ger av inkomna ärenden. Miljöpartiet
ansåg vidare att 3 miljoner kronor skulle avsättas i
en fond för kriterieutveckling inom miljömärkning
och etisk märkning och att ansökningar ur fonden
skall hanteras av Konsumentverket. Som permanent
bidragsökning till ideella konsumentorganisationer
föreslogs att 3 miljoner kronor skulle anslås och
fördelas lika mellan Sveriges konsumentråd och
Sveriges konsumenter i samverkan, varvid syftet
främst är att utöka möjligheten till aktivt arbete
med konsumentfrågor inom EU:s olika nätverk.
Slutligen ingick att 2 miljoner kronor skulle
avsättas för projekt inom uppsökande
konsumentrådgivning, som syftar till att öka
kunskapen i konsumentfrågor hos ungdomar och
personer med begränsade kunskaper i svenska språket.
Projektmedlen skulle hanteras av Konsumentverket och
kunna sökas av ideella organisationer, kommuner och
nätverk. Jag utgår från att det som här nämnts om
disponering av de ökade medlen på området
Konsumentpolitik beaktas vid utformningen av
regleringsbrev för berörda anslag.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:1
(utgiftsområde 24 Näringsliv)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att uppdra åt
Riksgäldskontoret att träffa avtal om
delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero
Corporation för deltagande i två aktuella
europeiska civila flygindustriprojekt inom en ram
av högst 960 000 000 kronor (avsnitt 3.5.2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 600
000 000 kronor efter år 2002 (avsnitt 3.12.14),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå
ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 900
000 000 kronor under budgetåren 2003–2007 (avsnitt
6.1.2),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 200 000 000 000 kronor för
exportkreditgarantier (avsnitt 4.8.8),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 10 000 000 000 kronor för
investeringsgarantier (avsnitt 4.8.8),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2002 besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för
skadeutbetalningar (avsnitt 4.8.8),

7. att riksdagen godkänner att regeringen fr.o.m. år
2002 tar ut en fullt riskavspeglande garantiavgift
för statens garantiåtagande till AB Svensk
Exportkredit (avsnitt 4.8.4),

8. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar
anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
regeringens förslag i bilaga 2.

Skrivelse 2000/01:143

I skrivelse 2000/01:143 lämnar regeringen en
redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild
inriktning på små företag.

Motion med anledning av skrivelse
2000/01:143

2001/02:N1 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förbättrat
svenskt näringsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förändrade
attityder till småföretagare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra
samtliga Småföretagsdelegationens förslag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge
regelförenklingsarbetet högsta politiska
prioritet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydliga mätbara
mål för regelförenklingsarbetet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatoriska
konsekvensanalyser vad avser reglernas ekonomiska
effekter på företagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet
med tidsbegränsade regler.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige
omedelbart anmäler sitt intresse för att OECD
genomför en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete.

Motioner med anledning av
proposition 2001/02:4

2001/02:N23 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för en
bättre företagspolitik.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

2001/02:N25 av Per Westerberg m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
förbättrade förutsättningar för företagande.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002
anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
tabell i bilaga 2 i motionen.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
entreprenörskap är grunden för välstånd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Småföretagsdelegationens förslag till bättre och
enklare regler för företagare bör genomföras
snarast.

2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärer som
småföretagare.

2001/02:MJ219 av Agne Hansson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en del av
Konsumentverkets anslag bör riktas direkt till
konsumenternas egna organisationer och till
rådgivning som byggts upp av konsumenterna själva.

2001/02:MJ518 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om stöd till konsument- och
miljöorganisationer.

2001/02:N202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en aktivare
företagspolitik.

2001/02:N206 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av respekt och
stimulans avseende företag och nyföretagande.

2001/02:N207 av Karin Falkmer (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rättssäkerhet för
företagare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om positiva attityder
till entreprenörskap och företagande som grundval
vid lagstiftning och regeltolkning.

2001/02:N211 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett
bättre svenskt klimat för arbete, företagande och
fritid.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att möta
framtidens utmaningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
strategi för företagande och förnyelse.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av mindre,
enklare och tryggare regelsystem.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av sundare
konkurrensklimat.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
åtgärder för vassare och nöjdare medarbetare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad
konkurrenskraft för Sverige.

2001/02:N214 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge svenska
företag likvärdiga villkor med sina konkurrenter i
andra EU-länder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rimliga
handläggningstider för ansökningar om statligt
riskkapitaltillskott.

2001/02:N222 av Anne-Katrine Dunker och Anita Sidén
(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att anpassa
regelverket efter soloföretagares förutsättningar.

2001/02:N228 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om enklare regler för
småföretagare och egenföretagare.

2001/02:N237 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om UPA-uppdraget i framtiden.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om kravet på att myndigheter skall
ha samma svarstid som företagare.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om vilket datum företagaren skall
anses ha uppfyllt sina skyldigheter.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en s.k.
solnedgångsparagraf för regler som berör
företagandet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om servicecheckar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett startpaket för
företagare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om myndigheternas
redovisning av hur de klarar service och
informationskrav gentemot företagare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en handledning för
företagare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
blankettförenklingar.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om myndigheternas
service och öppettider.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kontaktperson vid
statliga myndigheter och i kommuner.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
Internetbaserat informationssystem.

32. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt tabell i
motionen.

2001/02:N305 av Åke Sandström m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt tabell i motionen.

2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
bättre förutsättningar för svenskt företagande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mindre
regelkrångel.

2001/02:N323 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om småföretagens
villkor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förenklade regler.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
rättstrygghet för småföretagare.

2001/02:N327 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrade
förutsättningar för svenskt näringsliv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrade
förutsättningar för regelgivning som sådan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de särregler
som uppkommer i Sverige men saknas i andra EU-
medlemsstater måste följas av tillfredsställande
motiveringar från myndigheternas sida till varför
de är nödvändiga.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en redovisning av
vilka bestämmelser som är en direkt följd av
uttryckliga krav i EG-rättsakter respektive en
följd av nationella överväganden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
näringslivserfarenhet i samband med
regelförenklingsarbetet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet med
regelförenklingar bör ges en hög politisk
prioritet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att företagarna
själva bör få påverka arbetet genom samråd.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en
översyn av miljöbalken.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
realistiska, kvalitativa och lätt mätbara
kvantitativa mål gällande regler och
regelförenklingsarbetet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
regering och myndigheter får en positivare attityd
till regelförenklingsarbetet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anmälan till OECD
angående granskning av regeringens
regelförenklingsarbete.

12. Riksdagen beslutar att utreda en lag enligt
vilken varje beslut avseende nya eller förändrade
föreskrifter som fattas av riksdagen och dess
verkställande organ, regeringen och dess
myndigheter och andra verkställande organ samt av
det offentliga utredningsväsendet skall föregås av
en problem- och konsekvensanalys i enlighet med
vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen beslutar att utreda en lag enligt
vilken varje beslut avseende föreskrifter som
fattats av riksdagen, regeringen och dess
verkställande organ samt av det offentliga
utredningsväsendet skall följas upp fortlöpande
och prövas mot den egna verksamheten och
konsekvenserna av samtliga de
författningsföreskrifter och särskilda beslut som
rör verksamheten.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att problem- och
konsekvensanalyser skall dokumenteras i skrift och
följa beslutsunderlaget i fråga, bekräftas av
envar beslutsfattare i fråga och vara allmän
handling och sålunda tillgänglig för envar som
önskar ta del därav.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de av
regeringen beviljade undantagen från
verksförordningen måste upphöra, i väntan på att
ovan föreslagna lag utreds och antas.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Simplexförordningens s.k. checklista bör
kompletteras, i väntan på att ovan föreslagna lag
utreds och antas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Simplexförordningen, och/eller delar av
verksförordningen bör revideras, i väntan på att
ovan föreslagna lag utreds och antas.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett
självständigt Simplex, i väntan på att ovan
föreslagna lag utreds och antas.

2001/02:N331 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om stöd till IUC för
Måltiden AB i Grythyttan.

2001/02:N340 av Roy Hansson (m):

Riksdagen beslutar stärka arbetet för ökad
konkurrens genom ett ökat stöd för forskning om
konkurrensfrågor i enlighet med vad i motionen
anförs.

2001/02:N343 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder som underlättar
för småföretagare.

2001/02:N350 av Per Westerberg m.fl. (m):

10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 24 anslag 38:2
Näringslivsutveckling 149 062 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag
38:16 Konkurrensverket för år 2002 3 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således
78 809 000 kr.

12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 24 anslag 38:20
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m. för budgetåret 2002 0 kr.

13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 24 anslag 39:6
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för
budgetåret 2002 0 kr.

14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 24 anslag 40:2
Konsumentverket för budgetåret 2002 83 435 000 kr.

15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 24 anslag 40:5
Åtgärder på konsumentområdet för budgetåret 2002
11 025 000 kr.

2001/02:N361 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om industriella
utvecklingscentrum (IUC).

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
företagens uppgiftsskyldigheter.

2001/02:N368 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genomgripande
reformer på företagsområdet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om minskat krångel
för företagande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige
anmäler sitt intresse för att OECD skall genomföra
en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete.

2001/02:N369 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett dynamiskt
företagsklimat.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
byråkratiska regler för framför allt de små och
medelstora företagen.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genomförande av
Småföretagsdelegationens förslag.

17. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002
anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv
med förändringar i förhållande till regeringens
förslag enligt tabell i motionen.

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om attityder till
företagande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enklare regler och
sänkta skatter under avsnitt 5.1 till 5.13.

2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Konkurrensverket måste ges ökade ekonomiska
resurser för att skapa bättre konkurrens.

Bilaga 2