Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU7
Användning av försöksdjur
Sammanfattning
I betänkandet behandlas skrivelse 2001/02:48
Användning av försöksdjur där regeringen ger en
fördjupad information om användningen av försöksdjur
och bl.a. redogör för det arbete som pågår för att
begränsa försöksdjursanvändningen. Två följdmotioner
(m, kd) med sammanlagt 12 yrkanden har väckts med
anledning av skrivelsen.
Vidare behandlas sammanlagt 38 motionsyrkanden
från allmänna motionstiden åren 2000 och 2001.
Utskottet avstyrker samtliga motioner bl.a. med
hänvisning till det arbete som pågår på området
såväl i Sverige som inom EU. Samtidigt gör utskottet
uttalanden som innebär att utskottet förutsätter att
regeringen och svenska myndigheter både nationellt
och internationellt även i fortsättningen aktivt
verkar för ytterligare begränsningar av användningen
av försöksdjur och för förbättrade förhållanden för
dessa djur.
I betänkandet finns 4 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden förslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Förbud mot djurförsök då alternativa
metoder finns
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ407.
2. Strategi för begränsning av användningen
av försöksdjur m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ4 yrkande
1, 2001/02:MJ5 yrkande 1, 2001/02:MJ300,
2001/02:MJ367 delvis, 2001/02:MJ418 yrkande 14,
2001/02:MJ435 yrkande 1 och 2001/02:MJ528 yrkande
4 delvis.
3. Ett djuretiskt råd
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ268.
4. Ändring i 4 § djurskyddslagen
(1988:534)
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ544 yrkande 7
delvis.
5. Alternativa metoder till djurförsök
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ516
yrkande 1, 2001/02:MJ5 yrkande 2, 2001/02:MJ418
yrkande 15 och 2001/02:MJ435 yrkande 3.
6. Försöksdjursstatistik
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ353
yrkandena 1 och 3, 2001/02:MJ426 och
2001/02:MJ528 yrkande 4 delvis.
7. Den djurförsöksetiska prövningen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ509,
2000/01:MJ524, 2000/01:MJ544 yrkande 8 delvis,
2001/02:MJ4 yrkande 2, 2001/02:MJ5 yrkande 4,
2001/02:MJ262 yrkandena 2 och 3 samt
2001/02:MJ418 yrkandena 12 delvis och 13.
8. Etologisk kompetens vid de
djurförsöksetiska nämnderna
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ544
yrkande 8 delvis, 2001/02:MJ418 yrkande 12 delvis
och 2001/02:MJ516.
9. Förbud mot djurförsök inom försvaret
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ418 yrkande
10 delvis.
10. Försök med avsevärd svårighetsgrad
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ544
yrkande 7 delvis, 2001/02:MJ5 yrkande 3 och
2001/02:MJ435 yrkande 2.
11. Djurförsök på grundskole- och
gymnasienivå
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ4 yrkande
3 och 2001/02:MJ5 yrkande 7.
12. Djurförsök på universitets- och
högskolenivå
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ4 yrkande
4, 2001/02:MJ5 yrkande 8, 2001/02:MJ262 yrkande
1, 2001/02:MJ418 yrkande 16 och 2001/02:MJ459.
13. Redovisning av och statistik över
användningen av antalet genmodifierade
djur
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ353
yrkande 2, 2001/02:MJ367 delvis och 2001/02:MJ528
yrkande 4 delvis.
14. Förbud mot användning av genmodifierade
djur i djurförsök
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ544 yrkande 7
delvis.
15. Resurser till EU:s utvärderingscenter
ECVAM
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ516 yrkande
2.
16. Regler för djurförsök inom EU och OECD
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ516
yrkande 3 och 2001/02:
MJ435 yrkande 4.
17. Förbud mot tester med djur på
kosmetiska och hygieniska produkter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ510
yrkande 1, 2000/01:MJ544 yrkande 7 delvis,
2001/02:MJ314 yrkande 1, 2001/02:MJ397, 2001/02:
MJ418 yrkande 10 delvis och 2001/02:MJ435
yrkande 6.
18. Märkning av djurtestade kosmetiska och
hygieniska produkter m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ544
yrkande 7 delvis, 2001/02:
MJ5 yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ418 yrkande 11
och 2001/02:MJ435 yrkande 5.
19. Skrivelsen
Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:48 till
handlingarna.
Stockholm den 31 januari 2002
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m),
Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Lars
Lindblad (m).
2001/02
MJU7
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas skrivelse 2001/02:48
Användning av försöksdjur jämte två följdmotioner
med sammanlagt 12 yrkanden och 38 motionsyrkanden
från allmänna motionstiden åren 2000 och 2001.
I samband med ärendet har utskottet företagit ett
studiebesök vid läkemedelsföretaget AstraZeneca AB i
Södertälje.
Bakgrund
Bakgrunden till skrivelsen är ett förslag som
presenterades i betänkandet Djurförsök (SOU
1998:75). Utredaren anser att det är viktigt att de
politiska organen får information om
djurförsöksfrågorna och att detta lämpligen kan ske
genom en skrivelse till riksdagen.
Skrivelsen har utformats i samarbete med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Användningen av försöksdjur är en mångfasetterad och
komplicerad fråga som kan innebära svåra etiska
avvägningar. Det är angeläget att användningen av
försöksdjur begränsas och då särskilt användningen i
plågsamma försök. Skrivelsens syfte är att ge en
fördjupad information om användningen av försöksdjur
samt redogöra för det arbete som pågår för att
begränsa försöksdjursanvändningen. Bestämmelserna på
området, den djurförsöksetiska prövningen liksom
andra tillståndskrav, verksamhetens omfattning och
ändamål och de resultat som kan uppnås genom
användningen av försöksdjur redovisas. Vidare
behandlas alternativa metoder till djurförsök och
det arbete som pågår på det internationella planet.
Utskottets överväganden
Allmänt om användningen av
försöksdjur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i det allmänna syftet i
ett antal motioner (s, m, v, kd, mp) om
minskad användning av försöksdjur och om
behovet av avvecklingsplaner. Med hänvisning
till bl.a. pågående arbete på området
föreslår utskottet att dessa motioner lämnas
utan vidare åtgärd. Utskottet avstyrker en
motion (m) om inrättande av ett djuretiskt
råd och hänvisar till en aviserad proposition
om inrättande av en djurskyddsmyndighet.
Vidare avstyrks en motion (mp) om ändring i 4
§ djurskyddslagen (1988:534).
Motionerna
I motion 2001/02:MJ407 (v) framförs krav på att
användningen av djur skall förbjudas då det finns
alternativ till försöksdjursverksamheten. I
motionerna 2001/02:MJ5 (kd) yrkande 1 och
2001/02:MJ435 (s) yrkande 1 behandlas allmänt frågan
om begränsning av användningen av försöksdjur.
I syfte att minimera antalet djurförsök begärs i
motion 2001/02:MJ528 (kd) att arbetet med
åtgärdsplanen intensifieras (yrkande 4 delvis). En
strategi och en handlingsplan för att kraftigt
reducera och på sikt avveckla användningen av
försöksdjur bör utarbetas enligt motion 2001/02:MJ4
(m) yrkande 1. Enligt motion 2001/02:MJ300 (v) bör
en strategi utformas för att minska
försöksdjursanvändningen. De s.k. fem R:en bör
användas i det framtida arbetet, dvs. även begreppen
reject (avvisa) och redirect resources (omfördela
resurser) bör tillämpas. Områden där djurens lidande
kan minimeras och där djurförsöken kan fasas ut helt
bör identifieras. Djurslag där det är särskilt
angeläget att minska djurförsöken bör prioriteras
liksom djurslag på vilka inga djurförsök bör vara
tillåtna. Sveriges roll i arbetet med att minska
djurförsöken bör tydliggöras. Mot bakgrund av en
sådan strategi bör ambitiösa men realistiska mål för
en kvantitativ minskning av djurförsöken utformas.
Strategin bör även ligga till grund för fördelning
av ökade satsningar på alternativa metoder. En
utvärdering bör göras av utvecklingen och
valideringen av alternativa tester. Denna
utvärdering bör följas av en långsiktig
resursatsning för att återstående problem skall
kunna lösas. I motion 2001/02:MJ367 (s) delvis
begärs att utredningsförslaget att begränsa
användningen av försöksdjur enligt de s.k. fem R:ens
princip genomförs och att regeringen framlägger
förslag om hur djurförsök kan värderas i efterhand.
Även i motion 2001/02:MJ418 (mp) begärs en
avvecklingsplan för djurförsök (yrkande 14).
Enligt motion 2001/02:MJ268 (m) bör ett djuretiskt
råd inrättas. I motion 2000/01:MJ544 (mp) begärs
sådan ändring i 4 § djurskyddslagen att även
försöksdjur ges möjlighet till naturligt beteende
(yrkande 7 delvis).
Utskottets ställningstagande
Användningen av försöksdjur är en komplicerad fråga
som kan innebära svåra etiska avvägningar. Som
regeringen anför är det angeläget att användningen
av försöksdjur begränsas så långt det är möjligt.
Försöksdjursanvändningen är en verksamhet som är
omgärdad av detaljerade bestämmelser i svensk
lagstiftning och innebär en avvägning mellan å ena
sidan behovet av att kunna använda djur och å andra
sidan vårt ansvar mot djuren och deras
välbefinnande. Grundläggande forskning är en
förutsättning för samhällsutvecklingen och en del av
dagens kunskapsinhämtande inom det biologiska
området förutsätter användning av försöksdjur men
sådan användning är bara ett av flera redskap som
står till buds i sökandet efter ny kunskap. Den
metod som i ett enskilt projekt slutligen väljs är
den som bedöms bäst kunna besvara den vetenskapliga
frågeställningen. När en ansökan om djurförsök
prövas skall enligt djurskyddslagstiftningen bl.a.
valet av djur noga övervägas, så få djur som möjligt
användas och användningen orsaka minsta möjliga
lidande för försöksdjuren.
Med anledning av motion 2001/02:MJ407 (v) vill
utskottet erinra om att enligt 19 § djurskyddslagen
(1988:534) får djur användas för djurförsök endast
under förutsättning att det syfte som avses med
verksamheten inte kan uppnås med någon annan
tillfredsställande metod utan användning av djur,
att verksamheten utformas så att djuren inte utsätts
för större lidande än vad som är absolut nödvändigt
och att det vid verksamheten inte används andra djur
än sådana som fötts upp för ändamålet. Därmed och
med vad i tillämpliga delar anförs nedan finner
utskottet syftet med motionen tillgodosett.
När det gäller utveckling av alternativa metoder
vill utskottet erinra om att regeringen för de
kommande tre budgetåren har anvisat betydligt ökade
insatser på området. Det totala forskningsstödet har
hittills uppgått till ca 50 miljoner kronor. Den
svenska läkemedelsindustrin har bidragit med ca 30 %
av det totala anslaget. I 2001 års ekonomiska
vårproposition avsattes för perioden 20022004
ytterligare 5, 10 respektive 15 miljoner kronor för
att främja utvecklingen av alternativa metoder till
djurförsök. Utökningen av anslaget med 5 miljoner
kronor för år 2002 skall användas för att stimulera
utvärderingen eller på annat sätt bidra till att
alternativa metoder tas i praktiskt bruk och till
ytterligare satsningar inom grundforskning och
tillämpad forskning såväl som genom riktade insatser
inom särskilt angelägna områden. Som anförs i
skrivelsen är ökade anslag inom detta område ett
uttryck för att det är mycket viktigt att
ytterligare insatser görs för att begränsa
användningen av försöksdjur. Det är regeringens
uppfattning, som delas av utskottet, att dessa
anslag kommer att bidra till att satsningar kan
göras inom både grundforskning och tillämpad
forskning liksom i form av riktade insatser inom
särskilt angelägna områden. Som regeringen anför
behövs insatser t.ex. för forskning som förbättrar
försöksdjurens miljö och för utveckling av
alternativa metoder inom utbildningen. Exempel på
andra angelägna områden är utveckling och
utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade
alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.
Utöver de allmänna förutsättningarna för
användning av djur för djurförsök som anges i 19 §
djurskyddslagen finns bestämmelser i
Jordbruksverkets föreskrifter med andra allmänna
krav på djurförsök. Här uppställs bl.a. krav på
vilka överväganden som skall göras när ett
djurförsök skall genomföras. Exempelvis skall valet
av djurart övervägas noga. Vid valet av plan över
hur försöket skall genomföras skall den plan väljas
som kräver ett minskat antal djur, tar i anspråk
djur med den lägsta graden av neurofysiologisk
känslighet, förorsakar det minsta lidandet eller den
lägsta graden av bestående men samt har de största
utsikterna att ge ett tillfredsställande resultat.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det
arbete som görs för att begränsa användningen av
försöksdjur är positivt och omfattande. Som
regeringen anför är det dock angeläget att sträva
efter ytterligare begränsningar av
försöksdjursanvändningen. Under senare år har flera
utredningar tillsatts och uppdrag givits med
anknytning till försöksdjursområdet. En särskild
utredare avlämnade i juni 1998 betänkandet
Djurförsök (1998:75) och nyligen har betänkandet Ett
förbättrat djurskydd (SOU 2000:108) redovisats till
regeringen. Utredningen Översyn av förutsättningar
för djurförsöksetisk prövning pågår och skall
redovisas senast den 1 juni 2002 (dir. 1999:103 och
2000:80). Vidare har Centrala försöksdjursnämnden
(CFN) till regeringen lämnat förslag om hur de ökade
budgetmedlen för utveckling av alternativa metoder
till djurförsök bör användas. I regleringsbrevet för
år 2002 har CFN fått regeringens uppdrag att
redovisa en utförlig strategi för hur det utökade
anslaget skall användas för att utveckla alternativa
metoder till djurförsök. Strategin skall innehålla
en bedömning av inom vilka områden det är särskilt
angeläget att satsa resurser och vilka mål som kan
förväntas uppnås. Satsningarna skall vara sådana att
de bidrar till att försöksdjursanvändningen
förfinas, minskas eller ersätts. CFN skall även ange
lämpliga strategier för satsningar för en period
från år 2002 till år 2004 och kostnadseffektiviteten
för olika alternativa strategier för att nå målen.
Vidare skall CFN redovisa vilka utvärderingsmetoder
som skall användas och vilka som kräver
metodutveckling för att effekten av satsningarna
skall kunna bedömas. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 maj 2002. Regeringen kommer sedan
erforderligt underlag erhållits genom utredningarna
och CFN:s uppdrag att ta ställning till en fortsatt
strategi för att begränsa användningen av
försöksdjur.
I en gemensam skrivelse från Jordbruksverket och
CFN till regeringen i maj 1999 redovisades en
gemensam åtgärdsplan för att förstärka djurskyddet
på detta område. Inom myndigheterna pågår samtidigt
ett utvecklingsarbete som syftar till att på olika
sätt förstärka djurskyddet på försöksdjursområdet.
Som en del av åtgärdsplanen ingick att med stöd av
bemyndigandet enligt 40 a § djurskyddsförordningen
(1988:539) snarast ta fram bindande föreskrifter. I
samråd med CFN beslutade Jordbruksverket hösten 1999
att bilda en arbetsgrupp vars uppgift är att ta fram
underlag som kan ligga till grund för ett förslag
till bindande föreskrifter om djurförsök. I gruppen
ingick sakkunniga från försöksdjursverksamheten och
från djurskyddsorganisationer. Gruppens arbete
avslutades under våren 2000 och förslag till
föreskrifter utarbetas för närvarande. I
åtgärdsplanen framgick även att Jordbruksverket och
CFN ansåg det vara särskilt viktigt att ytterligare
reducera de djurförsök som innebär smärta, obehag
eller annat lidande för försöksdjuren. Båda
myndigheterna ansåg att en undersökning bör
genomföras för att ta fram tydligare
bedömningsgrunder vid den etiska prövningen för
smärta och annat lidande. Regeringen fattade i juni
1999 beslut om ett uppdrag i fråga om bedömning av
smärta och andra obehag i samband med
djurförsöksprojekt. CFN har redovisat uppdraget i
mars 2000. Förslaget remissbehandlades under våren
2001 och de nya bedömningsgrunderna trädde i kraft
den 1 januari 2002. De nya reglerna innebär bl.a.
att i ansökan skall anges i vilken svårighetsgrad,
dvs. ringa, måttlig och avsevärd, som försöket hör
hemma. Det kan tilläggas att det även i andra frågor
pågår ett gemensamt arbete mellan myndigheterna för
att förbättra djurskyddet för försöksdjuren och
arbetssituationen för personer verksamma inom
försöksdjursområdet liksom med inrättande av ett
dataregister över djurförsök.
När det gäller de krav på tillämpning av de s.k.
fem R:ens princip som framförs i två motioner vill
utskottet erinra om att år 1959 definierades första
gången vetenskapligt de tre R:ens princip, dvs.
alternativ till djurförsök som varje metod som
innebär förbättring av djurens situation
(refinement), minskning (reduction) av antalet
använda försöksdjur eller total ersättning
(replacement) av försöksdjursanvändningen. Denna
definition är i dag allmänt accepterad för att
beskriva innebörden av begreppet alternativa metoder
och tillämpas såväl i Sverige som inom EU i övrigt.
Refinement kan t.ex. innebära åtgärder som förfinar
försöken så att försöksdjurens situation förbättras,
att information från varje enskilt försök ökar eller
att informationen blir säkrare genom mindre
spridning i försöksresultaten. Reduction innebär
olika åtgärder för att minska antalet djur som
används i en viss studie. I detta sammanhang är
försöksplaneringen och användningen av friska och
definierade försöksdjur av stor betydelse.
Replacement innebär metoder utan användning av
levande djur och som kan besvara den aktuella
frågeställningen. Från djurskyddsorganisationerna
och i betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) har
framförts att principen skulle kompletteras med
ytterligare två R, nämligen reject (avvisa) och
redirect resources (omfördela resurser). Med reject
avses att djurförsök inte skall tillåtas då de inte
är vetenskapligt motiverade eller när det inte är
etiskt försvarsbart på grund av det lidande som
djuren utsätts för. Redirect resources innebär att
ett problem skall lösas på annat sätt än genom
användning av djurförsök.
Med anledning av motionerna 2001/02:MJ300 (v) och
2001/02:MJ367 (s) i aktuella delar vill utskottet
erinra om att en djurförsöksetisk nämnd i sin
prövning av en ansökan om användning av försöksdjur
enligt 21 § djurskyddslagen även skall pröva den
etiska aspekten av försöket. I 4149 §§
djurskyddsförordningen stadgas härutöver att nämnden
vid prövning skall ta hänsyn till å ena sidan
försökets betydelse och å andra sidan lidandet för
djuret. Nämnderna skall avslå en ansökan om att få
använda djur för vetenskapliga ändamål om sådan
användning inte kan anses angelägen från allmän
synpunkt. Ansökan skall även avslås om det är
möjligt att få likvärdig kunskap genom andra
metoder. Det bör tilläggas att de ytterligare medel
som anslagits för de kommande tre budgetåren och som
utskottet redogjort för ovan enligt utskottets
mening är väl ägnade att bl.a. främja principen om
omfördelning av resurser på försöksdjursområdet.
Utskottet konstaterar att motionerna i stor
utsträckning kan anses tillgodosedda genom den ovan
lämnade redovisningen och förutsätter att de
synpunkter som i övrigt framförs kommer att beaktas
i det fortsatta arbetet på området. Utskottet
föreslår med dessa uttalanden att motionerna
2001/02:MJ4 (m) yrkande 1, 2001/02:MJ5 (kd) yrkande
1, 2001/02:MJ300 (v), 2001/02: MJ367 (s) delvis,
2001/02:MJ418 (mp) yrkande 14, 2001/02:MJ435 (s)
yrkande 1 och 2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis
lämnas utan vidare åtgärd.
I avvaktan på en aviserad proposition om
inrättande av en djurskyddsmyndighet bör motion
2001/02:MJ268 (m) om inrättande av ett djuretiskt
råd inte föranleda någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
Eftersom försöksdjuren omfattas av bestämmelsen i
4 § djurskyddslagen (1988:534) krävs att även dessa
djur bl.a. skall hållas och skötas på ett sådant
sätt att de har möjlighet att bete sig naturligt.
Motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis får
därmed anses tillgodosedd.
Alternativa metoder till djurförsök
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (s,
v, kd, mp) om alternativa metoder till
djurförsök med hänvisning till det arbete som
pågår på området.
Motionerna
I motionerna 2001/02:MJ5 (kd) och 2001/02:MJ435 (s)
betonas vikten av att främja alternativa metoder
(yrkandena 2 respektive 3). Åtgärder för att få fram
godkända alternativ till djurförsök efterlyses i
motion 2001/02:MJ418 (mp) yrkande 15. Enligt motion
2000/01:MJ516 (v) bör riksdagen begära att
regeringen upprättar en handlingsplan för arbetet
med att utveckla, standardisera och validera
djurförsöksfria testmetoder samt för hur validerade
metoder skall bli internationellt accepterade
(yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Enligt 19 § djurskyddslagen (1988:534) får djur
användas för djurförsök endast under förutsättning
att det syfte som avses med verksamheten inte kan
uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan
användning av djur. Definitionen av vad som är en
alternativ metod till djurförsök är emellertid
oklar. Vid en strikt tolkning skulle endast metoder
som helt utesluter användningen av djur kunna utgöra
en alternativ metod. I de flesta sammanhang där man
i dag talar om alternativa metoder avses dock en
vidare definition som omfattar i princip alla de
metoder som inte innebär försök med hela djur, dvs.
användning av cellkulturer och liknande sägs vara en
alternativ metod. De metoder som inom vissa
användningsområden kan sägas utgöra alternativ till
djurförsök kan delas in i vävnadskulturer,
användning av ryggradslösa djur, användning av
mikroorganismer, kemiska metoder och tekniska
metoder.
Som utskottet redogjort för ovan har regeringen
för de kommande tre budgetåren anvisat betydligt
ökade insatser för utveckling av alternativa
metoder. Ökade anslag inom detta område är ett
uttryck för att det är mycket viktigt att
ytterligare insatser görs för att begränsa
användningen av försöksdjur. Enligt regeringens
uppfattning, som delas av utskottet, kommer dessa
anslag att bidra till att satsningar kan göras inom
både grundforskning och tillämpad forskning liksom i
form av riktade insatser inom särskilt angelägna
områden. Insatser behövs t.ex. för forskning som
förbättrar försöksdjurens miljö och för utveckling
av alternativa metoder inom utbildningen. Exempel på
andra angelägna områden är utveckling och
utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade
alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.
Utskottet vill även erinra om det uppdrag som CFN
fick i regleringsbrevet för år 2002 att till
regeringen redovisa en utförlig strategi för hur det
utökade anslaget skall användas för att utveckla
alternativa metoder till djurförsök. Tillsammans med
övriga utredningar på området kommer redovisningen
att utgöra underlag för en fortsatt strategi för att
begränsa användningen av försöksdjur.
Med det anförda föreslår utskottet, som inte har
någon annan uppfattning än motionärerna om vikten av
kraftfulla satsningar på alternativa metoder till
djurförsök, att motionerna 2000/01:MJ516 (v) yrkande
1, 2001/02:MJ5 (kd) yrkande 2, 2001/02:MJ418 (mp)
yrkande 15 och 2001/02:MJ435 (s) yrkande 3 lämnas
utan vidare åtgärd.
Försöksdjursstatistik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m,
kd, mp) om ändrade regler för
försöksdjursstatistik och om krav på årlig
redovisning av statistiken.
Motionerna
I motion 2001/02:MJ353 (mp) anförs att CFN endast i
undantagsfall bör frångå den svenska definitionen av
djurförsök vid redovisning av statistik (yrkande 1).
Motionen behandlar också problemet med att djur som
tas i bruk för försök under flera år inte ingår i
statistiken (yrkande 3). Enligt motion 2001/02:MJ426
(m) bör djurförsöken redovisas enligt den av
riksdagen beslutade metoden och i motion
2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis framförs krav på
årlig redovisning av statistiken.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet erinra om att
förutsättningarna för användning av djur för
vetenskaplig forskning eller undervisning, dvs. den
svenska definitionen av djurförsök, återfinns i 19 §
djurskyddslagen (1988:534). I propositionen till
djurskyddslagen (prop. 1987/88:93) anges att anmälan
(till dåvarande Lantbruksstyrelsen, numera till CFN)
skall göras för följande typer av försök: försök som
utförs på sövda djur som inte får vakna upp igen
(s.k. akutförsök), avlivning av försöksdjur för
uttagande av organ eller organdelar, beteendeförsök
utan ingrepp eller användning av tvångsanordningar,
ärftlighetsförsök, enkla utfodringsförsök för
utprovning av olika foderstater, försök i övrigt som
kan förmodas framkalla endast obetydlig smärta eller
ångest. För övriga försökstyper skall ansökan göras.
CFN och dåvarande Lantbruksstyrelsen sammanställde
under åren 19821988 uppgifter om djuranvändningen
inom landets försöksdjursanläggningar. Från och med
år 1988 övertog CFN ansvaret för statistikföring
från Lantbruksstyrelsen. Sedan år 1990 har
statistiken i Sverige redovisats enligt de krav som
Europarådet ställer i den europeiska konventionen om
skydd av ryggradsdjur som används för försöksändamål
och annat vetenskapligt ändamål (ETS 123) och enligt
reglerna i rådets direktiv 86/609/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra
författningar om skydd av djur som används för
försök och andra vetenskapliga ändamål. Inom EU har
medlemsländerna år 1997 kommit överens om
publicering av uppgifter om
försöksdjursanvändningen. Kommissionens andra
rapport om försöksdjursanvändningen år 1996
publicerades år 1999 (COM(1999)191 final). Rapporten
innehåller en detaljerad redovisning om bl.a.
antalet djur, djurslag, djurens ursprung och
användningens ändamål i medlemsländerna. Sverige har
sedan år 1995 årligen redovisat uppgifter om
försöksdjursanvändningen till kommissionen och
Europarådet medan andra länder har behövt längre tid
att introducera nya redovisningsrutiner. Som framgår
av skrivelsen har de försöksdjur som redovisas i
statistiken under det aktuella året för första
gången tagits i bruk för ett försök. Detta innebär
att djur som ingår i försök som pågår över flera
kalenderår endast redovisas det första året. Om ett
försöksdjur återanvänds, dvs. används inom ramen för
två eller flera oberoende försök, redovisas dock
detta särskilt. Som utskottet anfört ovan pågår ett
gemensamt arbete mellan myndigheterna på området
bl.a. med inrättande av ett dataregister över
djurförsök. Myndigheterna anser att ett sådant
register skulle kunna vara ett verktyg för både
forskare och de etiska nämnderna genom att det
skulle bli möjligt att erhålla uppgifter om bl.a.
tidigare gjorda etiska bedömningar.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
2001/02:MJ353 (mp) yrkandena 1 och 3 och
2001/02:MJ426 (m) i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
CFN är den myndighet som ansvarar för insamling
och bearbetning av den svenska
försöksdjursstatistiken och publicerar varje år
aktuell statistik i sin skriftserie. Motion
2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis får därmed anses
tillgodosedd.
Den djurförsöksetiska prövningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar i allt väsentligt de
synpunkter på behovet av reformering av de
djurförsöksetiska nämndernas verksamhet som
framförs i ett antal motioner (m, kd, mp).
Med hänvisning till det arbete som pågår på
området föreslår utskottet att motionerna
lämnas utan vidare åtgärd.
Motionerna
I ett flertal motioner framförs krav på reformering
av de djurförsöksetiska nämnderna. Enligt motion
2001/02:MJ4 (m) bör nämnderna skriftligen motivera
såväl godkända som inte godkända ansökningar och
åläggas att följa upp de godkända ansökningarna
några år i efterhand och att årligen redovisa
verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner
(yrkande 2). Bindande föreskrifter för den etiska
prövningen av djurförsök efterlyses i motion
2001/02:MJ5 (kd). Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om bindande föreskrifter som
delvis skall ersätta nuvarande allmänna råd (yrkande
4). Enligt motion 2001/02:MJ262 (m) bör de godkända
ansökningarna följas upp (yrkande 2) och de
djurförsöksetiska nämnderna skriftligen motivera
samtliga beslut (yrkande 3). I motion 2000/01:MJ509
(kd) påtalas behovet av en ändring av 2 §
djurskyddslagen. En rimligare balans bör uppnås
mellan den etiska nämndens beslut och
tillsynsmyndighetens praktiska uppföljning av
konsekvenserna av beslutet. Enligt motion
2000/01:MJ524 (m) måste sammanträdesreglerna
klarläggas (yrkande 1) och godkända ansökningar om
djurförsök bör följas upp (yrkande 2).
Ett flertal förslag som syftar till att reformera
de djurförsöksetiska nämnderna framförs även i
motion 2000/01:MJ544 (mp). Nämnderna bör ha tillgång
till experter på alternativa metoder, och endast
folkvalda ledamöter skall ha rösträtt.
Djurskyddsorganisationer skall kunna överklaga
besluten. Obligatorisk utbildning bör införas för
ledamöterna i djuretik och alternativ till
djurförsök och ledamöterna skall ha rätt att närvara
vid godkända djurförsök. I varje nämnd skall ingå en
utbildad etolog och avgift införas på försöksdjur
(yrkande 8). Motsvarande yrkanden återfinns i motion
2001/02:MJ418 (mp) yrkandena 12 och 13. Krav på
etologisk kompetens i de djurförsöksetiska nämnderna
framförs även i motion 2001/02:MJ516 (mp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla den
djurförsöksetiska prövningens stora betydelse när
det gäller att begränsa användningen av försöksdjur.
De djurförsöksetiska nämndernas arbete har lett till
ökad medvetenhet hos forskare och andra som använder
försöksdjur om de djurskyddsaspekter som måste
beaktas vid hanteringen av dessa djur. Nuvarande
regler har emellertid tillämpats under mer än tio
år. Mot bakgrund härav och med tanke på den
utveckling som den biomedicinska forskningen har
genomgått under denna period ser utskottet det som
mycket positivt att frågan om förändrade
bedömningsgrunder och regler för bl.a. kompetensen
inom djurförsöksetiken och stärkt skydd för
försöksdjuren nu är föremål för förnyad prövning.
Av skrivelsen framgår att Jordbruksverket och CFN
i en skrivelse till regeringen i maj 1999
redovisades en gemensam åtgärdsplan för att
förstärka djurskyddet inom försöksdjursområdet. En
del av bakgrunden till planen var att det under år
1998 genomfördes en rad förändringar i
djurskyddslagstiftningen. Ändringarna berörde
framför allt försöksdjursverksamheten och bl.a. fick
Jordbruksverket enligt 40 a § djurskyddsförordningen
(1988:539) regeringens bemyndigande att i samråd med
CFN meddela föreskrifter om villkor för eller förbud
mot uppfödning, tillhandahållande eller användning
av försöksdjur. Inom myndigheterna pågår samtidigt
ett utvecklingsarbete som syftar till att på olika
sätt förstärka djurskyddet på försöksdjursområdet.
Som en del av den gemensamma åtgärdsplanen ingick
att med stöd av bemyndigandet snarast ta fram
ytterligare bindande föreskrifter. Bland annat
framgick av planen att vissa av CFN:s allmänna råd
om handläggningen av ärenden vid den etiska
prövningen delvis skulle ersättas av bindande
föreskrifter. Med anledning härav beslutade
Jordbruksverket hösten 1999 att, i samråd med CFN,
bilda en arbetsgrupp vars uppgift är att ta fram
underlag som kan ligga till grund för ett förslag om
sådana föreskrifter. I gruppen ingick sakkunniga
från försöksdjursverksamheten och från
djurskyddsorganisationer. Gruppens arbete avslutades
under våren 2000 och förslag kommer att läggas fram
under våren 2002.
Som framgår av skrivelsen och av utskottets
redogörelse tidigare i detta betänkande har en
särskild utredare fått regeringens uppdrag att göra
en översyn av förutsättningarna för den
djurförsöksetiska prövningen (dir. 1999:103 och
2000:80). Utredaren skall bl.a. särskilt analysera
om de etiska bedömningsgrunder som i dag tillämpas
ger en bra förutsättning för prövning eller om de
behöver förbättras. Om det visar sig att regelverket
beträffande de etiska bedömningsgrunderna behöver
förändras skall förslag lämnas om hur nya
bestämmelser på området bör utformas. Utredaren
skall även utvärdera behovet av en långsiktig
kompetensutveckling inom djurförsöksetiken i och
utanför de djurförsöksetiska nämnderna och om ett
sådant behov finns komma med förslag om hur en sådan
utveckling bör ske. Uppdraget skall redovisas senast
den 1 juni 2002.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i de nu aktuella motionerna om vikten
av en väl fungerande etisk prövning när det gäller
försöksdjuren och deras situation. I detta
sammanhang är frågor om ändamålsenliga och klara
grunder för den etiska prövningen, hög etisk
kompetens och öppenhet inför människors moraliska
spörsmål av största betydelse. Av utskottets
redogörelse ovan framgår att dessa och flera frågor
på försöksdjursområdet är föremål för ett mycket
stort intresse från regeringens sida. Utskottet
förutsätter att de synpunkter som framförs i
motionerna i aktuella delar kommer att beaktas i det
fortsatta arbetet på detta område. Utskottet
föreslår med detta uttalande att riksdagen lämnar
motionerna 2000/01:MJ509 (kd), 2000/01:MJ524 (m),
2000/01:MJ544 (mp) yrkande 8 i aktuell del,
2001/02:MJ4 (m) yrkande 2, 2001/02:MJ5 (kd) yrkande
4, 2001/02:MJ262 (m) yrkandena 2 och 3 samt
2001/02:MJ418 (mp) yrkandena 12 delvis och 13 utan
åtgärd.
I syfte att stödja de djurförsöksetiska nämndernas
arbete inrättade CFN år 1996 en rådgivningspanel
bestående av experter inom olika forskningsområden.
Panelens uppgift är att vid behov besvara frågor av
betydelse för bedömningen av ett djurförsök. I
panelen har bl.a. etologisk expertis gjorts
tillgänglig för nämnderna. Med hänvisning härtill
och till vad utskottet anfört ovan om översynen av
den djurförsöksetiska prövningen bör även motionerna
2000/01:MJ544 (mp) yrkande 8 delvis, 2001/02:MJ418
(mp) yrkande 12 delvis och 2001/02:MJ516 (mp) lämnas
utan riksdagens åtgärd.
Verksamheter där försöksdjur används
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (mp) om
omedelbart förbud mot djurförsök inom
försvaret.
Motionen
I motion 2001/02:MJ418 (mp) krävs att djurförsök
inom försvaret skall upphöra omedelbart (yrkande 10
delvis).
Utskottets ställningstagande
Av skrivelsen framgår att försvarsmakten genomför
djurförsök vid utbildning av personal som skall
krigsplaceras på sjukvårdande befattningar i
förband. Utbildningen omfattar personal som läkare,
sjuksköterskor och sjukvårdare med uppgift att sörja
för det akuta omhändertagandet av krigsskadade.
Förutom den rent teoretiska delen i utbildningen
genomförs även en praktisk del på levande sövda
försöksdjur, som årligen utgörs av ca 100 grisar.
Djuren sövs före ingreppen och avlivas utan att få
vakna upp. Vid utbildningen finns förutom medicinskt
ansvarig läkare även en veterinärmedicinskt ansvarig
veterinär som är förordnad för att bl.a. övervaka
djurskyddet och utföra narkosen av grisarna.
Veterinären närvarar under hela den tid som
försöksdjuret används och ansvarar sedan för
avlivning. Användningen bedöms vara nödvändig
eftersom skador av vapen är ovanliga i fredstid och
den typ av behandling som måste genomföras vid
stridsskador skiljer sig från behandlingen av skador
i fred. Det akuta omhändertagandet av stridsskadade
personer innebär även i regel långa transporttider
och därmed modifierad medicinsk utrustning. Med det
anförda avstyrks motion 2001/02:MJ418 (mp) yrkande
10 delvis.
Försök med avsevärd svårighetsgrad
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att två motioner (s, kd)
om minskning av antalet plågsamma djurförsök
lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet hänvisar
till de bedömningsgrunder som gäller sedan
den 1 januari 2002 och till det arbete som i
övrigt pågår på området.
Utskottet avstyrker en motion (mp) med krav
på att sådana försök skall upphöra.
Motionerna
I syfte att minska antalet plågsamma djurförsök
föreslås i motion 2001/02:MJ5 (kd) att ansvarig
myndighet snarast ges i uppdrag att utarbeta en
konkret åtgärdsplan (yrkande 3). I motion
2001/02:MJ435 (s) framhålls att arbetet med att få
bort de plågsamma djurförsöken är mycket angeläget
(yrkande 2). Enligt motion 2000/01:MJ544 (mp) bör
sådana djurförsök som innebär onödigt lidande för
djuren upphöra (yrkande 7 delvis).
Utskottets ställningstagande
Med försök av avsevärd svårighetsgrad avses försök
där djuren löper risk för mer påtaglig eller till
och med avsevärd smärta eller andra obehag. I denna
kategori är försökens karaktär sådan att det inte
alltid är möjligt att eliminera smärtan ens om
användarna har mycket goda kunskaper och använder
tekniker som är så skonsamma som möjligt för djuren.
Till kategorin hör också vissa beteendestudier och
vissa toxicitetstester liksom sådana försök med
framkallande av allvarliga sjukdomstillstånd där
djuren inte kan ges smärtlindrande eller annan
stödjande eller lindrande behandling i tillräcklig
utsträckning.
Det är inom denna kategori man i egentlig mening
kan tala om plågsamma djurförsök. Såtillvida delar
utskottet motionärernas uppfattning att det är
utomordentligt viktigt från djurskyddssynpunkt att
sådana försök så långt möjligt minimeras eller helst
inte behöver utföras över huvud taget. De medicinska
frågeställningarna som ibland ändå kräver att dessa
typer av försök utförs måste självfallet vara
utomordentligt välgrundade för att det alls skall
vara möjligt att acceptera dem. Förhoppningsvis
kommer den allmänna metodutvecklingen inom
djurexperimentell forskning att stegvis leda till
att behovet av denna kategori försök på sikt
minskar. Av skrivelsen framgår att det för
närvarande inte finns några säkra uppgifter, vare
sig från Sverige eller från andra länder, om hur
stor andel av försöksdjuren som faller inom den här
kategorin, men i vissa uppskattningar från flera
länder nämns siffror i storleksordningen några
procent.
Av Jordbruksverkets och CFN:s gemensamma
åtgärdsplan framgår att myndigheterna anser det vara
särskilt viktigt att ytterligare reducera de
djurförsök som innebär smärta, obehag eller annat
lidande för försöksdjuren. Båda myndigheterna ansåg
att en undersökning bör genomföras för att ta fram
ytterligare bedömningsgrunder vid den etiska
prövningen för smärta och annat lidande. Som
utskottet anfört tidigare i betänkandet fattade
regeringen i juni 1999 beslut om ett uppdrag i fråga
om bedömning av smärta och andra obehag i samband
med djurförsöksprojekt. CFN har redovisat uppdraget
i mars 2000. De nya reglerna gäller sedan den
1 januari 2002 och innebär bl.a. att i ansökan om
djurförsök skall anges i vilken av de tre
svårighetsgraderna ringa, måttlig eller avsevärd
försöket hör hemma. Härigenom kommer nämnden att få
ännu en bedömningsgrund för sitt beslut, vilket är
ägnat att ytterligare minska lidandet för
försöksdjuren.
Sammantaget innebär det ovan anförda att
motionerna 2001/02:MJ5 (kd) yrkande 3 och
2001/02:MJ435 (s) yrkande 2 bör lämnas utan vidare
åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet är emellertid inte berett att
tillmötesgå kravet i motion 2000/01:MJ544 (mp)
yrkande 7 delvis och avstyrker motionsyrkandet i den
mån det inte kan anses tillgodosett.
Användning av djur i undervisning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m,
kd) om användningen av djurförsök på
grundskole- och gymnasienivå. Vidare
avstyrker utskottet fem motionsyrkanden (m,
kd, mp) om användningen av djurförsök på
universitets- och högskolenivå. Samtliga
motioner avstyrks med hänvisning till det
arbete som pågår på området.
Motionerna
I motion 2001/02:MJ4 (m) påtalas behovet av att
genomföra ett förslag i betänkandet Djurförsök (SOU
1998:75) beträffande begränsning av användningen av
försöksdjur inom grundskole- och
gymnasieutbildningarna (yrkande 3). Enligt
motionerna 2001/02:MJ4 (m) och 2001/02:MJ5 (kd) bör
djurförsök i grundskola och gymnasium tillåtas
endast om det sker i syfte att träna och utbilda
elever att handskas med djur, t.ex. i vissa
yrkesinriktade utbildningar såsom
djurvårdarutbildning (yrkandena 3 respektive 7).
Enligt motionerna 2001/02:MJ4 yrkande 4 och
2001/02:MJ262 yrkande 1 (båda m) bör en särskild
översyn av användningen av försöksdjur inom den
högre utbildningen initieras snarast. Även i motion
2001/02:MJ5 (kd) framställs krav på en sådan översyn
(yrkande 8). Enligt motion 2001/02:MJ418 (mp) bör
djurförsöken upphöra i undervisningen för studenter
som inte kommer att utföra djurförsök i sitt
framtida yrke. Djurförsök bör också förbjudas i de
fall då andra metoder kan ge samma insikter som
försöket och studenterna bör genomgå en kurs med
träning i etisk diskussion (yrkande 16). I motion
2001/02:MJ459 (mp) krävs åtgärder för att
kontrollera och minimera användningen av plågsamma
djurförsök i forskning och utbildning.
Utskottets ställningstagande
I förarbetena till djurskyddslagen (prop.
1987/88:93) framhöll jordbruksministern vikten av
att djurförsöken begränsas till att avse bara sådana
fall då det är angeläget från allmän synpunkt att
försöket utförs. Dit kunde enligt ministern inte
räknas undervisningen på grundskole- och
gymnasienivå.
Det finns i dag mycket goda möjligheter att inom
utbildningen på alla nivåer använda alternativa
metoder till djurförsök. Som framgår av skrivelsen
förekommer verksamhet med levande djur på
grundskole- och gymnasienivå endast i vissa
utbildningar och där huvudsakligen i syfte att träna
och utbilda elever i att vårda och sköta djur.
Enligt uppgift från CFN har de djurförsöksetiska
nämnderna under år 2000 endast prövat en ansökan om
användning av försöksdjur på grundskole- och
gymnasienivå. Ansökan gällde utbildning som syftar
till att sköta och hantera djur. I sitt remissvar
över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) påpekar
Jordbruksverket att utredningens förslag att
undanta sedvanligt hållande av husdjur från etiskt
godkännande är formulerat på ett sådant sätt att det
är osäkert vilka konsekvenser ett sådant undantag
kan komma att få och att detta därför bör bli
föremål för ytterligare utredning. Jordbruksverket
och CFN upprepar i sin åtgärdsplan behovet av en
översyn av försöksdjursanvändningen inom
undervisningen. Enligt vad utskottet inhämtat bereds
inom Regeringskansliet kommittédirektiv till en
utredning om användningen av försöksdjur inom hela
utbildningsväsendet. Utskottet, som i stort delar
motionärernas synpunkter, förutsätter att kommittén
kommer att inleda sitt arbete inom en nära framtid
och att utredningen skall kunna redovisas snarast
möjligt. Med det anförda finner utskottet syftet med
motionerna 2001/02:MJ4 (m) yrkande 3 och 2001/02:MJ5
(kd) yrkande 7 i allt väsentligt tillgodosett.
Den största användningen av djur i undervisning
sker på universitets- och högskolenivå. Användningen
förekommer i en mängd sammanhang och är komplex.
Prövningen måste göras från fall till fall, och i
likhet med regeringen anser utskottet att den även
fortsättningsvis lämpligen bör vara en uppgift för
de djurförsöksetiska nämnderna. I sitt remissvar
över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) framhåller
CFN de problem som förekommer vid
försöksdjursanvändningen inom högskoleområdet.
Djuranvändningen är här av betydligt större
omfattning än inom grundskole- och
gymnasieutbildningen och innefattar ofta ingrepp på
djuren eller åtgärder som påverkar djurens
situation. I betänkandet konstaterar utredaren att
djurförsök inom utbildningen ofta är en upprepning
av tidigare experiment. Eftersom den kunskap som
skall överföras till de studerande redan existerar,
är det möjligt att i många fall ersätta dessa
djurförsök med alternativa metoder. Det kan dels
vara fråga om metoder som har utvecklats inom
forskningen, dels metoder som har tagits fram
särskilt för att användas inom utbildningen. Som
regeringen anför behöver emellertid
försöksdjursanvändningen sannolikt även i framtiden
ingå inom vissa utbildningar, t.ex. där studenterna
behöver biologiska, biomedicinska eller veterinära
kunskaper från djurförsök i sin blivande yrkesroll.
Som framgår av utskottets redogörelse ovan kommer
dessa frågor att få sin belysning i den aviserade
utredningen om försöksdjursanvändningen inom
utbildningsväsendet. Det bör framhållas att
universiteten i vissa fall har antagit egna
riktlinjer för försöksdjursverksamhet som är
strängare än vad lagstiftningen kräver. Som exempel
kan nämnas de regler för djur- och humanlaborationer
inom grundutbildningen för läkare som dåvarande
linjenämnden för läkarlinjen vid Umeå universitet
antagit. Reglerna syftar till att klargöra när och
hur djurlaborationer kan förekomma i denna
utbildning. Bland annat anges att djurlaborationer
skall begränsas till de absolut nödvändiga och
tillåtas bara när, enligt institutionens bedömning,
ändamålet inte kan uppnås med andra metoder av
jämförbart undervisningsvärde. Laborationer där
djuren kan utsättas för lidande skall inte
förekomma. Information om institutionens
djurlaborationer skall ges till studenterna i
samband med kursstarten. Vidare anges att befrielse
från deltagande i djurlaboration kan medges om det
kan antas att den sökande har medicinska eller
etiska skäl mot deltagandet.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att det i
Jordbruksverkets och CFN:s gemensamma arbete även
ingår inrättande av ett dataregister för djurförsök.
Myndigheterna anser att ett sådant register skulle
kunna vara ett verktyg för både forskare och nämnder
genom att det blir möjligt att erhålla uppgifter om
tidigare gjorda etiska bedömningar.
Sammantaget innebär det ovan anförda att syftet
med motionerna 2001/02:MJ4 (m) yrkande 4,
2001/02:MJ5 (kd) yrkande 8, 2001/02:MJ262 (m)
yrkande 1, 2001/02:MJ418 (mp) yrkande 16 och
2001/02:MJ459 (mp) i allt väsentligt får anses
tillgodosett.
Genetiskt modifierade djur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (s,
kd, mp) om redovisning av och statistik över
genetiskt modifierade försöksdjur med
hänvisning till pågående utredningsarbete.
Utskottet avstyrker även en motion (mp) om
förbud mot användning av försöksdjur som är
genetiskt modifierade.
Motionerna
I motion 2000/01:MJ544 (mp) framförs krav på att
djurförsök med genmanipulerade djur skall upphöra
(yrkande 7 delvis). Enligt motion 2001/02:MJ353 (mp)
bör CFN ges i uppdrag att inhämta och redovisa
information om antalet genmanipulerade djur i
försök. Informationen bör även omfatta uppgifter om
antalet djur per art (yrkande 2). I motionerna
2001/02:MJ367 (s) delvis och 2001/02:MJ528 (kd)
yrkande 4 delvis efterlyses statistik om
användningen av genmodifierade djur.
Utskottets ställningstagande
Användningen av genetiskt modifierade djur syftar
bl.a. till att förstå den genetiska bakgrunden till
sjukdomar. Som anförs i skrivelsen har utvecklingen
inom gentekniken medfört att genetiskt modifierade
försöksdjur används i allt högre grad. Det är
emellertid inte alltid möjligt att på förhand bedöma
vad en genetisk förändring kommer att innebära för
djuret. Av dessa skäl är det särskilt viktigt att
med stor uppmärksamhet följa och bedöma hur det
genetiskt modifierade djuret påverkas. Den
djurförsöksetiska prövningen, som har att ta hänsyn
till å ena sidan försökets betydelse och å andra
sidan lidandet för djuret, är enligt utskottets
mening av stor betydelse för att säkerställa att
genetiskt modifierade djur inte utsätts för onödigt
lidande. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet
med regeringen det angeläget att en översyn görs av
de etiska bedömningsgrunder som nämnderna tillämpar.
Detta är också skälet till att jordbruksministern
har utsett en särskild utredare med ett sådant
uppdrag (dir. 2001:80). Uppdraget är utformat som
ett tilläggsdirektiv till den djurförsöksetiska
utredningen och innebär att utredaren skall beskriva
verksamheten med framställning av genetiskt
modifierade djur och om möjligt utreda i vilken
omfattning genetiskt modifierade djur är utsatta för
lidande. Vidare skall utredaren bedöma om nuvarande
bestämmelser är tillräckliga för att säkerställa
djurskyddet för genetiskt modifierade djur samtidigt
som forskningens behov kan tillgodoses samt bedöma
behovet av ytterligare statistiska uppgifter om
framställning och användning av genetiskt
modifierade djur. Vid behov skall utredaren föreslå
åtgärder för att minimera det lidande som dessa djur
kan vara utsatta för och lämna förslag om ändrade
eller nya bestämmelser på området. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 juni 2002. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionerna 2001/02:MJ353
(mp) yrkande 2, 2001/02:MJ367 (s) delvis och
2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis i allt
väsentligt tillgodosett.
Det ovan anförda innebär att utskottet avstyrker
motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis.
Internationellt arbete
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett flertal motioner (s,
v, kd, mp) om arbetet inom bl.a. EU och OECD
om alternativa försöksmetoder och om förbud
mot tester med djur av kosmetiska och
hygieniska produkter. Utskottet hänvisar
till det arbete som pågår i Sverige och
internationellt.
Motionerna
I motion 2000/01:MJ516 (v) begärs att Sverige inom
EU skall verka för att EU:s alternativcenter ECVAM
(European Center för the Validation of Alternative
Methods) bör få betydligt större ekonomiska resurser
(yrkande 2). Inom både EU och OECD bör Sverige driva
frågan om att få bort orimliga djurtestkrav, avföra
gamla djurtester ur guidelines (riktlinjer) och
påskynda godkännandet av alternativa testmetoder
(yrkande 3). Enligt motion 2001/02:MJ435 (s) bör ett
internationellt regelverk upprättas för alternativa
försöksmetoder (yrkande 4) och bestämmelserna för
olika myndigheters krav på testning harmoniseras
(yrkande 5).
Krav på förbud mot djurtestning av kosmetika och
hygienprodukter framförs i motionerna 2000/01:MJ510
(kd) yrkande 1, 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis,
2001/02:MJ314 (kd) yrkande 1, 2001/02:MJ397 (v),
2001/02:MJ418 (mp) yrkande 10 delvis och
2001/02:MJ435 (s) yrkande 6.
I motionerna 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis,
2001/02:MJ5 (kd) yrkande 5 och 2001/02:MJ418 (mp)
yrkande 11 framförs krav på obligatorisk märkning av
djurtestade hygienprodukter och kosmetika. Enligt
motion 2001/02:MJ5 (kd) bör Sverige i EU verka för
att märkning av djurtestade produkter blir
obligatorisk i alla medlemsländer (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Inom flera områden pågår på det internationella
planet arbete som berör användningen av försöksdjur.
Förutom det arbete som har som huvudsakligt syfte
att skydda försöksdjuren pågår samarbete i olika
former inom t.ex. läkemedels- och kemikalieområdet.
Försöksdjursfrågorna finns reglerade såväl inom EU
som av Europarådet. Både EG:s direktiv och den
europeiska konventionen innehåller långtgående
riktlinjer bl.a. för användningen av djur för
vetenskapliga ändamål. År 1988 ratificerade Sverige
den europeiska konventionen om skydd av ryggradsdjur
som används för försöksändamål och annat
vetenskapligt ändamål (ETS). Som medlem av EU är
Sverige sedan år 1995 bundet av EG:s direktiv
86/609/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar
och andra författningar om skydd av djur som används
i försök och för andra vetenskapliga ändamål. Genom
de ändringar i djurskyddslagstiftningen som trädde i
kraft den 1 mars 1998 har Sverige fullt ut anpassat
svenska bestämmelser till direktivet. Enligt både
EG:s direktiv och den europeiska konventionen skall
utbyte av information ske mellan länderna. Som
framgår av skrivelsen har detta i praktiken skett
dels genom regelbundna möten, dels genom skriftlig
information från länderna om bl.a.
försöksdjursstatistik.
Inom Europarådet har det hittills hållits tre
multilaterala konsultationer inom ramen för
försöksdjurskonventionen. Syftet med dessa är att
granska tillämpningen av konventionen och undersöka
om det är lämpligt att revidera konventionen eller
utsträcka någon av dess bestämmelser. För närvarande
koncentreras arbetet till att utarbeta nya
bestämmelser om försöksdjurshållning, vilket kommer
att ske genom en revidering av en av konventionens
bilagor. En multilateral konsultation om nya
bestämmelser om hållande och skötsel av försöksdjur
är planerad till år 2002.
Regelbundna möten om försöksdjursfrågor äger i EU
rum inom kommissionsarbetsgruppen Competent
Authorities for the Implementation of Directive
86/609/EEC (CA). I gruppen deltar företrädare för
medlemsländernas ansvariga myndigheter.
Arbetsgruppen har visserligen inte någon
beslutanderätt, men medlemsstaternas företrädare kan
enas om hur olika artiklar i direktivet skall
tillämpas. Så har t.ex. skett när det gäller vissa
frågor om försöksdjursstatistik och redovisning av
denna till kommissionen. Under Sveriges tid i EU har
även bl.a. alternativa metoder till djurförsök och
utbildning inom försöksdjurssektorn behandlats. Det
europeiska utvärderingscentret ECVAM (The European
Center for the Validation of Alternative Methods)
har spelat en viktig roll och har ansvaret för flera
oberoende utvärderingar där relevansen av och
tillförlitligheten hos olika testmetoder undersökts.
ECVAM har även bedrivit forskning om nya metoder och
utvecklat olika tester och centrets arbete har
bidragit till ny kunskap om alternativa metoder.
Till ECVAM:s arbetsuppgifter hör även att fungera
som ett centrum för utbyte av information om
alternativa metoder, att driva och vidareutveckla en
databas om alternativa metoder samt att underlätta
dialogen mellan alternativforskningens olika parter.
Jordbruksministern besvarade i november 2000 en
fråga i riksdagen om ECVAM:s framtida roll (prot.
2000/01:40, svar på fråga 2000/01:212).
Frågeställaren uttryckte farhågor för att ECVAM inte
kommer att vara lika engagerat i utvärderingen av
alternativa metoder till djurförsök som tidigare. I
sitt svar framhåller jordbruksministern ECVAM:s
betydelsefulla roll för utvärdering av alternativa
metoder och det självklara i att ECVAM:s arbete med
utvärdering av alternativa metoder bör fortsätta.
Samtidigt poängterar hon att det är viktigt att
forskningen inte enbart ägnar sig åt att finna
alternativ till redan existerande djurförsök utan
även koncentrerar sig på att ta fram ny kunskap och
tillämpa den inom områden där forskningen expanderar
och på nya problemställningar. Utskottet delar denna
uppfattning och utgår från att regeringen även
fortsättningsvis verkar för att arbetet inom ECVAM
kommer att bedrivas med åtminstone samma omfattning
som hittills.
Med det ovan anförda får syftet med motion
2000/01:MJ516 (v) yrkande 2 anses i allt väsentligt
tillgodosett.
Inom OECD:s miljöprogram utvecklas och fastställs
riktlinjer för tester avseende kemikaliers
inneboende egenskaper. Riktlinjerna har en avgörande
betydelse för global harmonisering av testmetoder.
Metoder som har godkänts av OECD införlivas i EG:s
direktiv och används på liknande sätt inom en stor
del av världen. I den utsträckning det finns
alternativa testmetoder bedömer och utvärderar OECD
dessa och utarbetar riktlinjer för användningen. Som
framgår av skrivelsen är Sveriges primära roll inom
OECD-arbetet att bidra till att utveckla testmetoder
som gör det möjligt att fullfölja gjorda åtaganden
när det gäller att bedöma eventuella risker av
kemikalier och därmed skydda hälsa och miljö.
Sverige verkar också aktivt för att inom OECD driva
frågor om utveckling av riktlinjer för globalt
accepterade alternativa metoder och minskat lidande
hos försöksdjuren. År 1996 anordnade t.ex.
Kemikalieinspektionen och CFN ett seminarium inom
OECD där harmoniserade kriterier för att kunna
utveckla och acceptera alternativa testmetoder
utarbetades. Ytterligare ett seminarium med samma
inriktning kommer att hållas i Sverige under våren
2002. Utskottet utgår från att Sverige även i
fortsättningen kommer att inta en aktiv hållning
såväl inom EU som inom OECD när det gäller arbetet
med förbättring av försöksdjurens situation.
Sammantaget innebär det ovan anförda att
motionerna 2000/01:MJ516 (v) yrkande 3 och
2001/02:MJ435 (s) yrkande 4 inte bör medföra någon
ytterligare riksdagens åtgärd.
När det gäller kosmetiska och hygieniska produkter
finns inom EU gemensamma krav på säkerhetstestning
av sådana produkter, vilket indirekt minskar behovet
av försöksdjur eftersom nationella särkrav inte
ställs. Gemensam dokumentation och regler för
användning av vissa typer av ämnen (färgämnen,
konserveringsmedel och UV-filter) minskar också
användningen av försöksdjur. Inom EU pågår även
arbete med att följa utvecklingen av alternativa
metoder för säkerhetsbedömning av kosmetiska och
hygieniska produkter. Arbetet äger rum inom den
vetenskapliga kommittén för kosmetika under
kommissionen i ECVAM och den europeiska
branschorganisationen för kosmetikatillverkare
(COLIPA). Förslaget innebär att tester av kosmetiska
och hygieniska produkter på djur skall förbjudas
inom hela EU. Under Sveriges ordförandeskap har
bl.a. fyra rådsarbetsgruppsmöten behandlat frågan.
I slutet av november 2001 lade kommissionen fram
ett ändrat förslag till parlamentets och rådets
direktiv om ändring av kosmetikadirektivet KOM(2001)
697 slutlig). Förslaget innebär bl.a. att tester av
kosmetiska och hygieniska slutprodukter på djur och
marknadsföring av sådana produkter skall förbjudas
inom hela EU. Förbudet föreslås träda i kraft tre år
efter det att direktivet genomförts av
medlemsstaterna. Kommissionen kommer att arbeta för
att alternativa metoder som validerats på
gemenskapsnivå snabbt skall godkännas av OECD och
det kommer att bli obligatoriskt att utan dröjsmål
införa validerade alternativa testmetoder för
beståndsdelar i kosmetika så snart sådana metoder
finns tillgängliga. Vidare föreslås förbud mot
tester av beståndsdelar och kombinationer av
beståndsdelar på djur liksom obligatorisk användning
av validerade alternativa metoder så snart sådana
metoder finns tillgängliga.
Med det anförda finner utskottet syftet med
motionerna 2000/01:MJ510 (kd) yrkande 1,
2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis, 2001/02:MJ314
(kd) yrkande 1, 2001/02:MJ397 (v), 2001/02:MJ418
(mp) yrkande 10 delvis och 2001/02:MJ435 (s) yrkande
6 i väsentliga delar tillgodosett.
Informationen till konsumenterna föreslås
förbättras genom att märkning av icke djurtestade
produkter blir tillåten, dvs. märkning anses inte
utgöra ett tekniskt handelshinder. Kommissionen
kommer att utfärda riktlinjer för märkningen.
Motionerna 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis,
2001/02:
MJ5 (kd) yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ418 (mp)
yrkande 11 och 2001/02:
MJ435 (s) yrkande 5 får därmed anses tillgodosedda.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.
1. Användning av försöksdjur
av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson
(v).
Vi skriver i vårt partiprogram att plågsamma
djurförsök måste avskaffas och ersättas av
laboratoriebaserad teknik. Detta är utgångspunkten i
Vänsterpartiets politik när det gäller djurförsök.
För att kunna uppnå detta mål krävs dock mer än
enbart ett konstaterande av dagens situation. En
handlingsplan för hur djurförsöken skall kunna
minska är nödvändig. Vi finner det därför positivt
att regeringen, efter samarbete med oss, i
skrivelsen 2001/02:48 Användning av försöksdjur
skriver att regeringen skall återkomma med förslag
om en fortsatt strategi för att begränsa
användningen av försöksdjur. Vi har motionerat om
behovet av en sådan handlingsplan men har valt att
inte reservera oss till förmån för motionen mot
bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vi
redovisar i stället i detta särskilda yttrande vår
syn på försöksdjursanvändningen och vad som bör ingå
i ovan nämnda strategi.
En strategi för hur djurförsöken skall minskas och
på sikt totalt avvecklas är nödvändig för den
fortsatta utvecklingen mot en inriktning som inte
nödvändigtvis kräver djurförsök. Strategin är
nödvändig för arbetet med att utveckla,
standardisera och validera djurförsöksfria
testmetoder samt för hur validerade metoder skall
kunna bli internationellt accepterade snabbare än i
dag. Med utgångspunkt i bl.a. smärtupplevelse bör en
strategi utarbetas som bidrar till att djurförsöken,
och särskilt de plågsamma djurförsöken, minskar.
Sverige bör dessutom ta på sig en betydligt mer
pådrivande roll internationellt i arbetet med att få
djurfria metoder validerade och accepterade.
Vi anser att strategin skall ta sin utgångspunkt i
följande: De s.k. fem R:en skall användas i det
framtida arbetet med att begränsa
försöksdjursanvändningen och utveckla alternativa
metoder! Utöver de redan etablerade begreppen refine
(förfina), reduce (begränsa) och replace (ersätta)
bör även begreppen reject (avvisa) och redirect
resources (omfördela resurser) tillämpas.
Områden där lidande kan minimeras skall
identifieras! Redan i dag finns material att tillgå
om bedömningen av djurs smärtupplevelser och
lidande. Detta material torde kunna ligga till grund
för de bedömningsgrunder som tillämpas vid den
etiska prövningen.
Områden där djurförsöken kan fasas ut helt skall
identifieras! Inom vissa områden är djurförsök helt
förkastliga ur etisk synpunkt, t.ex. vissa försök
utförda av försvaret, där syftet med försöken inte
är moraliskt tveksamma utan helt enkelt onödiga.
Djurslag på vilka det är särskilt angeläget att
minska djurförsöken och djurslag på vilka inga
djurförsök bör vara tillåtna skall prioriteras! Ett
exempel på detta är användningen av primater inom
forskningen. Likheten med människan gör att
användningen av primater innebär särskilt svåra
etiska överväganden.
Sveriges roll i arbetet med att minska
djurförsöken skall tydliggöras! EU:s
alternativcenter ECVAM (European Center for the
Validation of Alternative Methods) drivs helt i EU:s
regi. ECVAM spelar en central roll i valideringen av
djurfria metoder men har tyvärr långt ifrån
tillräckliga resurser. Ett av Sveriges bidrag till
att skynda på valideringen av alternativa metoder
bör därför vara att inom EU arbeta för att ECVAM får
betydligt större ekonomiska resurser. Sverige måste
vara drivande genom forskning och testutveckling
inom landet och även vara pådrivande
internationellt. Sverige måste också driva dessa
frågor hårdare inom både EU och OECD.
Ambitiösa men realistiska mål skall sättas upp för
en kvantitativ minskning av djurförsök, med särskild
inriktning på djurförsök som orsakar lidande!
Strategin bör också ligga till grund för hur de
ökade satsningarna för utveckling av alternativa
metoder bör fördelas. En utvärdering av läget bör
göras för att se hur långt utvecklingen och
valideringen av alternativa testmetoder har kommit
för dessa tester. Denna utvärdering bör följas av en
långsiktig resurssatsning för att lösa återstående
problem.
2. Användning av försöksdjur
av Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd).
Betänkandet gäller regeringens skrivelse 2001/02:48
Användning av försöksdjur. Vi kristdemokrater
saknade i skrivelsen ett antal konkreta förslag som
vi har motionerat om. Vid utskottsarbetet visar det
sig dock till stor del råda enighet inom utskottet i
synen på djurförsök.
Utskottet hänvisar till jordbruksministern som
framhållit att djurförsöken bör begränsas till att
avse bara sådana fall, då det är angeläget från
allmän synpunkt att försöket utförs. Dit kunde
ministern inte räkna undervisningen på grundskole-
och gymnasienivå. Kristdemokraterna stöder den
åsikten.
Utskottet refererar betänkandet Djurförsök (SOU
1998:75), där utredaren konstaterar att djurförsök
inom utbildningen är en upprepning av tidigare
experiment, och att denna kunskap alltså redan
existerar. Kristdemokraterna anser att denna kunskap
lika väl kan fås med hjälp av den nya
informationstekniken.
För oöverskådlig framtid gör sig forskningen nu
beroende av genetiskt modifierade djur. Risken är
att detta medför en ökning av antalet djurförsök.
Utskottet hänvisar här bl.a. till den
djurförsöksetiska prövningen. Kritik har framförts
mot att de djurförsöksetiska nämnderna alltför lätt
godkänner djurförsök. Kristdemokraterna efterlyser
bindande föreskrifter för den etiska prövningen av
djurförsök. En särskild utredare arbetar för
närvarande med denna fråga. Vi kommer att följa
frågan.
3. Användning av djurförsök
av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).
Vi vill verka för att all djurhållning skall ske på
ett etiskt godtagbart sätt. Utgångspunkten måste
vara vördnaden för livet och att vi säger bestämt
nej till alla former av djurplågeri. Djur skall inte
betraktas som handelsvaror utan behandlas med
respekt. Det förekommer otäcka bilder av djur som
plågas och dör i laboratorierna. Strävan måste vara
att förbättra försöksdjurens situation, men vi måste
också verka för att ersätta djurförsöken.
Större ansträngningar måste göras för att finna
alternativa metoder. Det är dessutom viktigt att
pröva huruvida viss forskning med användning av
försöksdjur är försvarbar. Dock vill vi understryka
vikten av att ständigt erhålla ny kunskap.
Visserligen gäller dessa principer i dag; djur skall
inte utan starka skäl utsättas för lidande, och
djurförsök skall inte få utföras om det inte är
medicinskt, veterinärmedicinskt eller miljömässigt
motiverat. Efterlevnaden av dessa riktlinjer måste
emellertid bli bättre. Tydligheten i fråga om
satsning på alternativa metoder och avståendet från
icke nödvändiga djurförsök måste också bli bättre
inte bara på nationell nivå utan inom hela EU.
Konsumenternas påverkan är viktig för att
möjliggöra för konsumenterna att välja produkter med
utgångspunkt från huruvida djurförsök föregått
framtagandet av produkterna. Därför måste märkningen
vara tydlig.
4. Användning av djurförsök
av Maria Wetterstrand (mp).
I betänkandet behandlas ett antal yrkanden som har
avstyrkts av utskottet eller som ansetts
tillgodosedda och därför lämnats utan vidare åtgärd
och där Miljöpartiet de gröna inte har reserverat
sig. Jag vill dock framhålla följande:
Grundläggande för Miljöpartiet de grönas syn på
försöksdjur är solidaritet med såväl människor som
djur, natur och det ekologiska systemet. I vår
vision om ett uthålligt och solidariskt samhälle
avskaffas försök på djur helt. Miljöpartiet anser
därför att regeringen bör ta fram en avvecklingsplan
för djurförsöken. Under tiden bör djurförsöken
begränsas så långt möjligt men försök som behövs för
att rädda människors liv och förbättra för sjuka och
funktionshindrade skall dock prioriteras.
Miljöpartiet anser således att försvarets
djurförsök samt djurförsök inom kosmetika- och
hygienindustrin skall förbjudas först. De produkter
som ändå testas på djur skall märkas så att
konsumenterna kan utöva sin påverkan och välja bort
dem.
Djur som har genmanipulerats för att vara särskilt
lämpliga som försöksdjur utgör en särskild
problematik. Förutom att dessa djur, som t.ex. den
s.k. onkomusen som har genmodifierats för att lätt
få cancer, inte visat sig ha den nytta som
försöksdjur som har förespeglats, finns avgörande
etiska invändningar mot själva förfarandet.
Miljöpartiet anser därför att användningen av
genmodifierade djur i djurförsök skall förbjudas.
Djurförsöken inom högskoleutbildningen bör utgå
för studenter som inte kommer att utföra djurförsök
i sitt framtida yrke. Eventuella djurförsök skall
även kombineras med utbildning om alternativ till
djurförsök samt etisk diskussion om huruvida och vid
vilka tillfällen det är etiskt försvarbart att
använda försöksdjur.
En anledning till onödiga djurförsök är bristen på
kunskap om och tillgång till alternativa metoder. Vi
anser att ett omfattande statligt stöd bör ges till
forskning och utbildning om alternativa metoder.
De djurförsöksetiska nämnder som godkänner
djurförsök bör få tillgång till experter på
alternativa metoder. Alla ledamöter skall ges goda
kunskaper i alternativ till djurförsök och skall
också ha rätt att närvara vid de försök som de har
godkänt. Endast de folkvalda ledamöterna i nämnderna
bör ha rösträtt. Djurskyddsorganisationer bör ges
möjlighet att överklaga besluten; i dag kan bara
forskare göra det.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
I skrivelse 2001/02:48 Användning av
försöksdjur lämnar regeringen
(Jordbruksdepartementet) en
beskrivning av de frågor som hör
samman med användningen av
försöksdjur. Skrivelsen är avsedd
att ge fördjupade upplysningar om
bl.a. verksamhetens omfattning och
ändamål liksom kraven på
verksamheten i bl.a.
djurskyddslagstiftningen, de etiska
övervägandena och de resultat som
uppnås genom användningen av
försöksdjur.
Följdmotioner
2001/02:MJ4 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. Riksdagen begär att regeringen snarast för
riksdagen framlägger förslag till en strategi och
en handlingsplan för att kraftigt reducera och på
sikt avveckla användningen av försöksdjur.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de
djurförsöksetiska nämndernas beslutsmotiveringar,
uppföljningsansvar samt verksamhetsrapportering.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
genomföra tidigare lämnat utredningsförslag
Djurförsök (SOU 1998:75) beträffande användningen
av försöksdjur inom grundskole- och
gymnasieutbildningarna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
snarast initiera en särskild översyn av
användningen av försöksdjur inom den högre
utbildningen.
2001/02:MJ5 av Caroline Hagström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begränsning av
användandet av försöksdjur.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alternativa
metoder till djurförsök.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
minska antalet plågsamma djurförsök.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bindande
föreskrifter för den etiska prövningen av
djurförsök.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatorisk
märkning av djurtestade hygienprodukter och
kosmetika.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU
verkar för att märkning av djurtestade
hygienprodukter och kosmetika blir obligatorisk i
alla medlemsländer.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om användandet av
djurförsök i grundskola och gymnasium.
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av
användandet av djurförsök på
högskole- och
universitetsutbildningar.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:MJ509 av Holger Gustafsson och Tuve
Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en justering av
2 § djurskyddslagen.
2000/01:MJ510 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
Sverige inom EU verkar för en förbudslagstiftning
mot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter.
2000/01:MJ516 av Jonas Ringqvist (v):
1. Riksdagen begär att regeringen upprättar en
handlingsplan för arbetet med att utveckla,
standardisera och validera djurförsöksfria
testmetoder samt för hur validerade metoder skall
bli internationellt accepterade.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
EU skall verka för att EU:s alternativcenter ECVAM
(European Center för the Validation of Alternative
Methods) bör få betydligt större ekonomiska
resurser.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige, inom
både EU och OECD, skall driva frågan om att få
bort orimliga djurtestkrav, ta bort gamla
djurtester ur guidelines (riktlinjer) och snabba
på godkännandet av alternativa testmetoder.
2000/01:MJ524 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetssätten inom
de djurförsöksetiska nämnderna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppföljning av
godkända djurförsöksansökningar.
2000/01:MJ544 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbättra
försöksdjurens situation.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att reformera de
djurförsöksetiska nämnderna.
Motioner från allmänna motionstiden
2001
2001/02:MJ262 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en översyn bör
göras av användningen av försöksdjur i den högre
utbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
uppföljning av de godkända ansökningarna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
djurförsöksetiska nämnderna skriftligt bör
motivera samtliga beslut.
2001/02:MJ268 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om inrättandet av ett
djuretiskt råd.
2001/02:MJ300 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en strategi för att minska
försöksdjursanvändningen utformas i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2001/02:MJ314 av Tuve Skånberg (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
Sverige inom EU verkar för en förbudslagstiftning
mot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter.
2001/02:MJ353 av Gudrun Lindvall (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om att CFN endast i undantagsfall
bör frångå den svenska definitionen av djurförsök
vid redovisning av statistik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om redovisning av antalet
genmanipulerade djur.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om problemet med att djur som tas
i bruk för försök under flera år inte ingår i
statistiken.
2001/02:MJ367 av Mona Berglund Nilsson och Christina
Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om användningen av
försöksdjur.
2001/02:MJ397 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av förbud mot
kosmetikatester på djur.
2001/02:MJ407 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att djuranvändningen skall
förbjudas då det finns alternativ till
försöksdjursverksamheten.
2001/02:MJ418 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omedelbart stopp
för vissa djurförsök.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om märkning av
djurtestade produkter.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de
djurförsöksetiska nämnderna.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en avgift på
försöksdjur.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan
för djurförsök.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
få fram godkända alternativ till djurförsök.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djurförsök i
universitetsutbildningen.
2001/02:MJ426 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om djurförsöksstatistik.
2001/02:MJ435 av Marianne Carlström och Karin
Jeppsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att
ytterligare begränsa försöksdjursanvändningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om arbetet med
att få bort de plågsamma djurförsöken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om ett fortsatt
kraftigt stöd till utvecklandet av alternativa
metoder till djurförsök.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om ett
internationellt harmoniserat regelverk kring
alternativa försöksmetoder.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om krav på tester
av produkter.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om krav på förbud
mot att testa kosmetiska produkter på djur samt
att internationellt verka för ett sådant förbud.
2001/02:MJ459 av Gunnar Goude m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om åtgärder för att
kontrollera och minimera användningen av plågsamma
djurförsök i forskning och utbildning.
2001/02:MJ516 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om etologisk kompetens i de
djurförsöksetiska nämnderna.
2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om minimering av
antalet djurförsök.