Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU6
Avgasrening, m.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition
2001/02:31 Avgasrening, m.m. jämte 3 följdmotioner
och 16 motioner från den allmänna motionstiden 2001.
I propositionen föreslås en ny lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen. Förslaget föranleds
främst av behovet att anpassa den svenska
lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-
rättsliga regler som numera gäller på området. De
nuvarande reglerna i miljöbalken om motorbränslens
indelning i miljöklasser och förbud mot saluförande
av sådana bränslen som inte uppfyller baskraven inom
EU överförs till den nya lagen. Dessa regler ändras
inte i sak. Eftersom systemet med miljöklasser är
kopplat till skattelagstiftningen föreslås
följdändringar i fordonsskattelagen (1988:327) och
lagen (1994:1776) om skatt på energi på grund av de
nya beteckningarna och på grund av att
specifikationerna för miljöklasserna för
motorbränslen förs över från miljöbalken till den
nya lagen.
Ett nytt EG-direktiv om buller från utrustning
som används utomhus skall tillämpas från den 3
januari 2002. För att genomföra direktivet görs
vissa ändringar i lagen (1998:1707) om åtgärder mot
buller och avgaser från mobila maskiner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt
föreslår vissa ytterligare följdändringar i
fordonsskattelagen (1988:327). Samtliga
motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a.
vad som redovisas i propositionen och till pågående
arbete på området.
I betänkandet finns 7 reservationer och 5
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Ett utvecklat miljöklassystem
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ408 och
2001/02:MJ411.
2. Mål för avgasfria bilar
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ223.
3. Vägtrafiken och miljön
Riksdagen avslår motion 2001/02:T345.
Reservation 1 (m)
4. Dispens för fordon utan katalysator
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkande 2.
5. Vidareutveckling av typgodkända
motorer
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ342 yrkande
1.
Reservation 2 (m, kd, c, fp)
6. Det civilrättsliga tillverkaransvaret
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen såvitt
avser 15 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:31 punkt 1 i denna del samt avslår
motionerna 2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2,
2001/02:MJ2 yrkande 5 och 2001/02: MJ3
yrkandena 1 och 2.
Reservation 3 (kd, fp)
Reservation 4 (c)
7. Lag om motorfordons avgasrening och
motorbränslen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen i den
mån förslaget inte omfattas av vad utskottet
föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:31 punkt 1 i denna del.
8. Fordonsskattelagen
a) Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i fordonsskattelagen (1988:327).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31
punkt 3.
b) Riksdagen antar utskottets förslag (bilaga 3)
till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327).
9. Miljöklassning av bränsle, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ2 yrkande
4, 2001/02:MJ319, 2001/02:MJ328, 2001/02:MJ334,
2001/02:MJ361, 2001/02:MJ445 och 2001/02:MJ510.
Reservation 5 (c, fp)
10. Miljövänliga drivmedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ318,
2001/02:MJ521 yrkande 14 och 2001/02:T470
yrkande 2.
Reservation 6 (fp)
11. Dispenser för trimning och
amatörbyggen
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkandena 1
och 3.
Reservation 7 (kd)
12. Bidrag till eftermontering av aggregat
för avgasrening
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ378.
13. Arbetsmaskiners avgasutsläpp
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ234 yrkande
1.
14. Tomgångsregler för arbetsmaskiner
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ234 yrkande
2.
15. Övriga lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till
i.a) lag om ändring i miljöbalken,
ii.b) lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
iii.c) lag om ändring i lagen (1998:1707) om
åtgärder mot buller och avgaser från mobila
maskiner.
iv. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31
punkterna 2, 4 och 5.
Stockholm den 22 november 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),
Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars
Lindblad (m), Carina Ohlsson (s) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).
2001/02
MJU6
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2001/02:31 föreslår regeringen att
riksdagen antar det förslag till ny lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen som lagts
fram i propositionen. Vidare föreslås att riksdagen
antar förslag till lag om ändring i miljöbalken, lag
om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), lag om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och
lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot
buller och avgaser från mobila maskiner. Lagrådet
har avgett yttrande över de lagförslag som framläggs
i propositionen. Lagförslagen återges i bilaga 2.
Med anledning av förslaget till ny lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen föreslår
utskottet vissa ytterligare följdändringar i
fordonsskattelagen (1988:327). Lagförslaget återges
i bilaga 3.
Med anledning av propositionen har 3 motioner med
sammanlagt 9 yrkanden väckts. Utskottet behandlar
dessutom 16 motioner med totalt 18 yrkanden som
väckts under allmänna motionstiden 2001. Förslagen i
motionerna återges i bilaga 1.
I ärendet har utskottet uppvaktats av
representanter för Industriellt UtvecklingsCentrum i
Olofström AB, Kristianstads Motorslip AB samt Svensk
Turboservice AB angående möjligheterna att vidta
miljöförbättrande åtgärder på typgodkända motorer.
Vidare har utskottet mottagit en skrivelse från
Svenska åkeriförbundet angående det civilrättsliga
tillverkaransvaret m.m.
Bakgrund
Genom beslut den 24 september 1998 bemyndigade
regeringen chefen för Miljödepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra
en översyn av den svenska bilavgaslagstiftningen.
Med stöd av bemyndigandet förordnades rådmannen
Gunilla Engberg Lindvall som särskild utredare.
Utredningens uppdrag var främst att göra en översyn
av hela bilavgaslagstiftningen med anledning av nya
bestämmelser inom EU samt att se över systemet med
miljöklassindelning av bilar. I utredningens uppdrag
ingick även att redovisa eventuella slutsatser som
kan vara av betydelse för den framtida utvecklingen
av EU:s regelsystem. Utredningen, som antog namnet
Avgasrening 2000, överlämnade i mars 2000 sitt
betänkande Avgasrening 2000 (SOU 2000:12). I
betänkandet föreslogs att den nuvarande
bilavgaslagen (1986:1386) ersätts av en ny lag om
motorfordons avgasrening och att en ny lag om
avhjälpande av fel på bilars avgasreningssystem
införs. Vidare föreslogs en följdändring i
fordonsskattelagen (1988:327) med anledning av
utredningens förslag till ett nytt miljöklassystem
för bilar.
Därutöver har Naturvårdsverket inkommit med en
redovisning om utvecklingen av en metod för
kontroll av krav på tunga fordons
avgasreningsutrustning (dnr M1999/3084/Mk) samt en
skrivelse med förslag om hur de EG-rättsliga skärpta
avgaskraven för tunga bilar skall införas i svensk
rätt (dnr M2000/1725/Mk). Förslaget om ändring i
lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser
från mobila maskiner har upprättats inom
Miljödepartementet och har beretts med
Naturvårdsverket.
Förslagen i propositionen har utformats i
samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen. Förslaget föranleds
främst av behovet att anpassa den svenska
lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-
rättsliga regler som numera gäller på området.
Den föreslagna lagen innehåller förutom
grundläggande bestämmelser om krav på motorfordons
avgasrening även regler om typgodkännande-
förfarandet samt om miljöklassindelning av bilar. I
lagen införs dessutom bestämmelser om fordonsägarens
ansvar för att fordonet är i godkänt skick och om
tillverkarens ansvar för tillverkade fordon. Det
svenska tillverkaransvaret för lätta bilar har
ersatts av ett gemensamt tillverkaransvar inom EU,
vilket medför att svenska myndigheter inte kan
genomföra hållbarhetskontroller i samma omfattning
som tidigare. Det skall dock vara möjligt att
bedriva kartläggande undersökningar på frivillig
basis. Tillverkarnas och deras ställföreträdares
civilrättsliga ansvar gentemot enskilda bilägare för
att fel på bilars avgasreningssystem avhjälps utan
kostnad skall finnas kvar för lätta bilar. Det
tillverkaransvar för tunga bilar som gäller i
Sverige i dag skall finnas kvar i avvaktan på att
ett sådant ansvar införs även inom EU. Det nuvarande
miljöklassystemet med tre klasser ersätts av
miljöklasser vars beteckningar utgår från det år som
avgaskraven tillämpas vid nya typgodkännanden inom
EU, med möjlighet att införa ytterligare
miljöklasser. Miljöklassindelningen skall i
fortsättningen beslutas i samband med registrering
av fordonen.
De nuvarande reglerna i miljöbalken om
motorbränslens indelning i miljöklasser och förbud
mot saluförande av sådana bränslen som inte
uppfyller baskraven inom EU överförs till den nya
lagen. Dessa regler ändras inte i sak. Regeringen
avser dock att lämna ett uppdrag till
Naturvårdsverket att se över miljöklassystemet för
bensin och dieselolja så att utvecklingen av
alternativa eller mer miljövänliga drivmedel inte
missgynnas.
Eftersom systemet med miljöklasser är kopplat till
skattelagstiftningen föreslås följdändringar i
fordonsskattelagen (1988:327) och lagen (1994:1776)
om skatt på energi på grund av de nya beteckningarna
och på grund av att specifikationerna för
miljöklasserna för motorbränslen förs över från
miljöbalken till den nya lagen.
Ett nytt EG-direktiv om buller från utrustning som
används utomhus skall tillämpas från den 3 januari
2002. För att genomföra direktivet görs vissa
ändringar i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller
och avgaser från mobila maskiner, framför allt
avseende bemyndiganden för regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer att utfärda
föreskrifter. Den nya lagstiftningen föreslås träda
i kraft den 1 januari 2002.
Utskottets överväganden
Miljöklasser för bilar, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
beträffande ett nytt miljöklassystem för
bilar. Med anledning härav föreslår utskottet
vissa ytterligare följdändringar i
fordonsskattelagen (1988327). I avvaktan på
bl.a. Vägtrafikskatteutredningens kommande
förslag avstyrker utskottet tre motioner (s,
m) om den fortsatta utvecklingen av
miljöklassystemet samt vägtrafiken och
miljön. Vidare föreslås att en motion (mp) om
utvecklingen mot avgasfria bilar lämnas utan
åtgärd med hänvisning bl.a. till den kommande
uppföljningen och utvärderingen av
miljömålen. Med hänvisning till rådande
dispensmöjligheter avstyrks ett
motionsyrkande (kd).
Gällande ordning
Bilavgaslagen (1986:1386) innehåller sedan 1993 en
föreskrift om att bilar skall delas in i
miljöklasser. Reglerna om miljöklassning är
tillämpliga på personbilar inklusive el- och
hybridbilar samt tunga dieseldrivna bilar. En bil
hänförs till den miljöklass som anges av
tillverkaren, om bilen uppfyller utsläppskraven för
den angivna miljöklassen. Bilarna indelas i den
obligatoriska miljöklass 3 om de uppfyller de
grundläggande kraven i fråga om utsläpp av avgaser
och andra ämnen som beslutas inom Europeiska
gemenskapen. Bilar med väsentligt lägre utsläpp får
efter ansökan indelas i miljöklasserna 2 eller 1,
där de renaste fordonen hänförs till klass 1.
Miljöklassystemet kompletterades från den 1 juli
1996 med två nya klasser för fordon med mycket låga
utsläpp, miljöklasserna 1 E och 1 H. Fordon som
enbart drivs med batterier som laddas från en
stationär källa och som uppfyller definitionen av
bil i fordonskungörelsen tillhör klass 1 E.
Hybridbilar som drivs med förbränningsmotor i någon
kombination med en elektrisk motor förs till klass
1 H. De närmare kraven för de olika miljöklasserna
regleras i bilavgasförordningen. För tunga bilar
finns för närvarande endast miljöklass 3 som
motsvarar de obligatoriska kraven inom EU samt de
avgaskrav som anges i direktiv 99/96/EG.
Propositionen
Regeringen föreslår att bilar även fortsättningsvis
skall vara indelade i miljöklasser. Miljöklasserna
skall vara knutna till de olika gränsvärden för
avgasutsläpp som fastställs inom EU och indelas med
angivande av det år då det aktuella gränsvärdet
börjar tillämpas. Möjligheter skall finnas att
införa skattelättnader för bilar som har bättre
egenskaper i miljöhänseende. Det skall även som i
dag finnas särskilda miljöklasser för el- och
hybridbilar. Därutöver skall ytterligare
miljöklasser kunna inrättas för bilar med särskilt
låga utsläpp av föroreningar. Det nuvarande
förfarandet med ansökan om miljöklassning skall
förenklas och ersättas av ett beslut i samband med
registreringen av bilen. Om tillsynsmyndigheten
finner att en bil inte motsvarar kraven i den
miljöklass den indelats, skall det finnas en
möjlighet att i efterhand ändra indelningen. Enligt
regeringen leder de nya beteckningarna till viss
följdändring i 14 a § fordonsskattelagen (1988:327).
Vägtrafikskatteutredningen utreder för närvarande
frågan om huruvida miljöklassystemet bör utvecklas
så att hänsyn tas även till bilars
bränsleförbrukning. I avvaktan på utredningens
betänkande saknas enligt regeringen skäl att
ytterligare ändra miljöklassystemet.
Motionerna
Enligt motion MJ408 (s) är nuvarande mätmetod för
att bestämma miljöklassningen inte
tillfredsställande. Det borde ställas betydligt
högre krav på de bilar som skall hamna i miljöklass
1. De skall klara av att rena avgaserna även vid
hård belastning. Regeringen måste ge berörd
myndighet i uppdrag att utarbeta hårdare krav för
bilarnas miljöklassning. I motion MJ411 (m)
framhålls betydelsen av att införa krav på utsläpp
av koldioxid i miljöklassningssystemet för bilar.
Enligt T345 (m) behövs bilar, lastbilar och bussar
för att vårt samhälle skall fungera och människor
skall kunna bosätta sig och arbeta där man vill. Det
är viktigt att riksdag och regering är medvetna om
förhållandet mellan miljö, välstånd och
kommunikationer och har det som vägledning i
miljöarbetet (yrkande 1). Det system av skatter och
regler som styr mot miljövänligare fordon och
bränslen har börjat likna ett lapptäcke. Det är i
dag oklart om vi har ett system som är anpassat för
den teknik som finns i dag. Det är också oklart om
systemet har sin utgångspunkt i den faktiska
miljöpåverkan. Det skulle behövas en total översyn
av systemen för att få ett helhetsgrepp. Enligt
motionärerna bör riksdagens tidigare uppdrag till
regeringen angående alternativa bränslen breddas. En
parlamentarisk utredning bör se över hela systemet
med vägtrafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser
och regler. Detta i syfte att främja
teknikutveckling och skapa ett system som grundar
sig på den faktiska miljöpåverkan (yrkande 2).
Enligt motion MJ223 (mp) bör man utreda
möjligheterna att sätt upp mål för införandet av
avgasfria bilar i Sverige, med en nollvision som
slutmål. En utredning bör få i uppgift att ta fram
olika delmål för när de stora tillverkarna i
bilbranschen skall kunna leverera bilar som är
bränslesnåla och inte släpper ut avgaser. Strävan
bör vara att nå en nollvision inom t.ex. 10 år, med
stopp däremellan med delmål i procent av bilparken.
För att underlätta för entusiastbilägare bör
regeringen enligt motion MJ2 (kd) yrkande 2 meddela
generella undantag från avgaskraven i lagen om
motorfordons avgasrening och bränslen för fordon som
saknar katalysator och som har s.k.
entusiastförsäkringar (fr.o.m. 1989 års modell
t.o.m. 1992 års modell). Dessa fordon får endast
köras begränsade sträckor och kan knappast utgöra
någon miljöfara.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet att det
nuvarande miljöklassystemet är svårtillgängligt för
allmänheten. Eftersom innehållet i de olika
klasserna ändras med jämna mellanrum, men inte
beteckningarna, är det svårt att vid olika
tidpunkter veta vilka krav de olika klasserna
motsvaras av. Systemet innebär också att man måste
ändra i regelverket när nya avgasnivåer införs så
att de krav som motsvaras av miljöklass 1 under en
viss period vid en senare tidpunkt i stället utgör
innehållet i miljöklass 3. Miljöklasserna har på
samma sätt ställt till bekymmer i samband med
miljözonerna. Ett system som bygger på att det finns
tre klasser är dessutom svårt att tillämpa vad avser
det senaste direktivet 1999/69/EG för tunga fordon,
eftersom detta innehåller fyra nya kravnivåer. Såsom
regeringen påpekar i propositionen bör
miljöklassystemet utvecklas enligt de ramar som ges
av de inom EU beslutade kravnivåerna. Utgångspunkten
för ett nytt system med miljöklasser bör vara att de
skall följa de nivåer som EU beslutat om vad gäller
lätta och tunga fordon. Som regeringen framhåller
leder de nya beteckningarna till viss följdändring i
14 a § fordonsskattelagen (1988:327). Med det
anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i
de delar som redovisas i avsnitt 5.3 i
propositionen.
Utskottet anser vidare att ytterligare två
följdändringar bör göras i fordonsskattelagen
(1988:327). 14 b § bör upphävas. I denna regleras
det fall att skatteplikt inträtt i år eller förra
året. Då skall en avräkning av skatten ske. Denna
bestämmelse kommer inte att bli aktuell att tillämpa
nästa år (förutom genom övergångsbestämmelsen) och
kan därmed tas bort. I 14 c § bör den del av
bestämmelsen som gäller när skatteplikt inträffar i
år tas bort. Den blir, liksom 14 b §, inte aktuell
att tillämpa nästa år. Vidare bör 14 c § ändras vad
gäller det fall att skatteplikt inträder 2002. Den
gamla miljöklass 1 blir den nya miljöklass 2005 i ny
lydelse av 14 c §.
I propositionen Vidareutveckling av systemet med
miljöklasser för fordon m.m. (prop. 1995/96:6)
uttalades att det på sikt skulle vara möjligt att
införa krav i fråga om bl.a. koldioxid i
miljöklassystemet. Utsläpp av koldioxid regleras
inte i EU:s bilavgasdirektiv eller de svenska
bilavgasreglerna, men arbete pågår inom EU i syfte
att minska utsläppen av koldioxid. I
kommittédirektiven (2001:12) om en översyn av
vägtrafikbeskattningen anges bl.a. att utredaren
skall göra en översyn av möjligheterna att
differentiera fordonsskatten med hänsyn till ett
fordons utsläpp av koldioxid, varvid även bilarnas
transportkapacitet skall beaktas. Som framgår av
propositionen har regeringen tidigare också gett
Statens naturvårdsverk i uppdrag att utveckla
miljöklassystemet främst med avseende på hur
parametern koldioxid skall beaktas i systemet.
Naturvårdsverkets uppdrag har redovisats till
regeringen den 25 juni 2001 (dnr M2001/2928/Mk).
Denna rapport har överlämnats till
Vägtrafikskatteutredningen. Av betydelse för
utvecklingen av miljöklassystemet är också, som
regeringen framhåller, den fortsatta utvecklingen
inom EU vad gäller kriterier för miljövänligare
bilar. Sammanfattningsvis anser utskottet i likhet
med regeringen att det i avvaktan på utredningens
betänkande saknas skäl att nu ytterligare ändra i
miljöklassystemet. Därmed avstyrks motionerna MJ408
(s) och MJ411 (m).
När det gäller de i motion MJ223 (mp) redovisade
synpunkterna beträffande utvecklingen mot avgasfria
bilar vill utskottet anföra följande. Av
budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1,
finansplanen s. 228 f.) framgår att regeringen avser
att stimulera en frivillig introduktion i förtid av
fordon och arbetsmaskiner som uppfyller EU:s
framtida avgaskrav med hjälp av ekonomiska och andra
styrmedel. I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1
finansplanen s. 201) presenterar regeringen mot
bakgrund härav en strategi för skattenedsättning för
alternativa drivmedel för motorfordon. Som
huvudkomponent i strategin övervägs
skattenedsättning antingen via pilotprojekt, för
vilka medges befrielse från både energi- och
koldioxidskatt, eller genom generell
koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut
enligt artikel 8.4 i mineraloljedirektivet (rådets
direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna
för punktskatter på mineraloljor). En ekonomisk ram
för skattestrategin skall fastställas, och strategin
skall följas upp och utvärderas. Dessutom föreslår
regeringen att Naturvårdsverket ges i uppdrag att
undersöka de tekniska förutsättningarna och de
miljömässiga effekterna av en skattesänkning av
alkylatbensin i tvåtaktsmotorer. I ett förslag
(prop. 2001/02:45) som nyligen överlämnades till
riksdagen föreslår regeringen vissa ändringar av
reglerna om justering av förmånsvärdet för
miljöanpassade bilar. Bilar som drivs med
elektricitet föreslås få en nedsättning av
förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmsta
jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.
Alkohol- och gasdrivna bilar - utom de som drivs med
gasol - föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet
till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Ändringarna föreslås tillämpas under tre respektive
fyra år. Slutligen bör uppmärksammas att riksdagen
den 22 november i år ställt sig bakom regeringens
förslag i propositionen Svenska miljömål (prop.
2000/01:130). I propositionen (s. 40 och 41)
framhålls bl.a. att utvecklingen mot en allt bättre
luftkvalitet i tätorterna har varit god de senaste
decennierna. För att uppnå generationsmålet för
halterna av kvävedioxid måste emellertid ytterligare
åtgärder vidtas. Som utskottet tidigare framhållit
(bet. 2001/02:MJU3) är det av stor vikt att
konsekvenserna av samtliga de åtgärder som vidtas på
detta område bevakas i samband med den kommande
uppföljningen och utvärderingen av miljömålen.
Utvärderingen får visa om ytterligare åtgärder
behöver föreslås. Med det anförda föreslår utskottet
att motion MJ223 (mp) lämnas utan vidare åtgärd.
Med hänvisning bl.a. till vad som anförts ovan om
det pågående arbetet med att vidareutveckla systemet
med miljöklasser, förslaget om en strategi för
skattenedsättning för alternativa drivmedel för
motorfordon samt i avvaktan på resultatet av
Vägtrafikskatteutredningens arbete föreslår
utskottet att motion T345 (m) yrkandena 1 och 2
lämnas utan vidare åtgärd.
Som framgår av propositionen skall dispenser från
typgodkännanden på fordonsområdet kunna meddelas i
enskilda fall. Uppgiften att i enskilda fall meddela
undantag från de krav som uppställs i
avgaslagstiftningen bör, som regeringen framhåller,
lämpligen ligga på den myndighet som utses till
typgodkännandemyndighet. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motion MJ2 (kd) yrkande 2.
Tillverkaransvar och
myndighetskontroll, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
beträffande tillverkarens fortsatta ansvar
för att avgasreningsutrustningen för såväl
lätta som tunga bilar fungerar. Mot bakgrund
härav avstyrks en motion (m) om utomståendes
möjligheter att vidareutveckla typgodkända
motorer.
Propositionen
Enligt propositionen skall tillverkaren fortsatt
ansvara för att avgasrenings-utrustningen för lätta
bilar fungerar sedan bilarna tagits i bruk. Reglerna
anpassas till den nya EG-rättsliga regleringen så
att tillverkaren skall ansvara för att fordonen
uppfyller gällande avgasreningskrav avseende
gränsvärden för avgasutsläpp, hållbarhet,
avdunstning, vevhusventilation, omborddiagnossystem
och kallstartskrav. Närmare föreskrifter om bl.a.
gränsvärden för avgasutsläpp och hur länge
hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar
skall kontrolleras skall meddelas i
följdförfattningar.
I avvaktan på införandet av ett system för
tillverkaransvar för tunga bilar inom EU skall den
nuvarande regleringen om tillverkaransvar fortsatt
gälla beträffande dessa fordon. Detta innebär att
tillverkarna ansvarar för att fordonen uppfyller
gällande utsläppskrav samt att de är skyldiga att
medverka till kontroller utförda av svenska
myndigheter. För tunga fordon som tillverkats
utomlands skall den som fört in fordonen till
Sverige för tillverkarens räkning svara solidariskt
med tillverkaren för dennes förpliktelser enligt
lagen.
Motionen
Enligt motion MJ342 (m) yrkande 1 har
tillverkaransvaret konsekvensen att ingen
utomstående äger rätt att vidta förädlingsarbete av
typgodkända motorer utan tillverkarens tillstånd,
även om en förändring skulle innebära fördelar för
nyttjaren och miljön. Företag och auktoriserade
motorrenoverare har ett klart behov av att
lagstiftningen förändras på ett sätt som möjliggör
för företagen att medverka med sin kompetens till en
positivare utveckling och återanvändning av
befintliga bussar, lastbilar och
entreprenadmaskiner.
Utskottets ställningstagande
Tillverkarens ansvar för att av honom tillverkade
motorfordon uppfyller gällande avgasreningskrav och
för hållbarheten hos avgasreningssystemet i fordonet
har länge funnits i svensk lagstiftning. Som
framhålls i propositionen har tillverkarens ansvar
blivit ännu mer framträdande i och med att regler
om uppföljning av fordon i bruk införts inom EU för
lätta bilar. Ett motsvarande system är på väg att
utarbetas för tunga bilar. I det gemensamma systemet
för tillverkaransvar inom EU för lätta bilar har
tillverkaren också fått ett större eget ansvar för
uppföljningen av bilar i bruk än vad som gällt
enligt det svenska tillverkaransvaret. I likhet med
regeringen anser utskottet därför att det i den nya
lagen bör framgå att det är tillverkaren av
motorfordon som har ett ansvar för att fordonen
uppfyller gällande avgasreningskrav. Eftersom det
ännu inte finns några utvecklade regler om
tillverkaransvar och hållbarhetskrav för tunga bilar
inom EU, kan det ifrågasättas om det svenska
tillverkaransvaret innebär att Sverige ställer för
långtgående tekniska krav på sådana fordon.
Utskottet delar dock regeringens uppfattning såsom
den redovisas i propositionen och finner att ett
bibehållet tillverkaransvar för tunga bilar inte kan
anses strida mot typgodkännandedirektiven, eftersom
det svenska tillverkaransvaret för tunga fordon inte
är knutet till registreringen. Med det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag i de delar
som redovisas i avsnitt 5.6 i propositionen. Mot
bakgrund härav är utskottet inte berett att nu
föreslå något uttalande från riksdagens sida med
anledning av motion MJ342 (m) yrkande 1. Motionen
avstyrks i berörd del.
Det civilrättsliga
tillverkaransvaret -
kostnadsansvaret vid fel på bilars
avgasreningssystem
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
det civilrättsliga tillverkaransvaret. Därmed
avstyrks fem motionsyrkanden (kd, c, fp) om
fortsatt civilrättsligt tillverkaransvar för
tunga bilar.
Gällande ordning
Tillverkaren omfattas i dag av det civilrättsliga
tillverkaransvaret i bilavgaslagen (1986:1386).
Detta innebär en skyldighet gentemot den enskilde
bilägaren att kostnadsfritt avhjälpa brister som
framkommer vid myndighetskontroll eller på annat
tillförlitligt sätt, t.ex. vid kontrollbesiktning
eller vid kontroll hos en märkesverkstad. För bilar
med en totalvikt under 3 500 kg gäller ansvaret till
dess att bilen är fem år gammal eller har körts 8
000 mil. I fråga om bilar med en totalvikt över 3
500 kg gäller ansvaret till dess bilen är fem år
gammal eller har körts 16 000 mil. Enligt den
nuvarande lydelsen av 6 § bilavgaslagen svarar
tillverkaren gentemot ägaren för att brister
kostnadsfritt avhjälps, om det vid myndighets
kontroll eller på annat tillförlitligt sätt visas
att fordonen inte uppfyller de krav som föreskrivits
med stöd av 3 § i lagen. Enligt 8 § bilavgaslagen
har den som yrkesmässigt för in fordon till Sverige
för tillverkarens räkning ett solidariskt ansvar
med tillverkaren för dennes skyldigheter enligt
lagen. Ansvaret förutsätter också att bilägaren
låtit bilen genomgå den underhållsservice som
behövs för att vidmakthålla funktionerna hos bilens
utsläppsbegränsande anordningar och inte använt
bränsle som kan försämra funktionen hos dessa
anordningar. Bilägaren får inte heller vid utbyte av
utsläppsbegränsande anordningar skaffa nya delar som
från miljösynpunkt är sämre än de delar som bilen
var utrustad med när den var ny.
Propositionen
Regeringen föreslår att tillverkarna även i
fortsättningen skall ansvara gentemot bilägarna för
att fel på bilars avgasreningssystem kostnadsfritt
avhjälps, så länge bilen inte överskridit en viss
körsträcka eller uppnått en viss ålder. Även vissa
kostnader med anledning av felen skall vara
ersättningsgilla. För bilar tillverkade i utlandet
skall den som yrkesmässigt för in bilar i landet för
tillverkarens räkning svara solidariskt med
tillverkaren för skyldigheterna enligt lagen.
Ansvaret skall endast omfatta lätta bilar, dvs.
personbilar, lätta lastbilar och bussar med en
totalvikt av högst 3 500 kg. Ansvaret skall gälla
såväl för bilar som används för enskilt ändamål som
andra bilar, t.ex. tjänstebilar och taxibilar.
Liksom tidigare måste vissa förutsättningar vara för
handen för att ansvaret skall gälla. Utöver vad som
gäller nu skall bilägaren ha använt bränsle som inte
i väsentlig mån avviker från vad tillverkaren
rekommenderat. För att tillverkaren skall undgå
ansvar enligt lagen fordras att han gör sannolikt
att någon av de omständigheter föreligger som
befriar honom från hans skyldigheter.
När det gäller tunga bilar framhåller regeringen
bl.a. följande. Förhållandet mellan tillverkare och
kund är annorlunda för tunga bilar än för lätta. De
som köper tunga bilar är nästan uteslutande
näringsidkare, som har en förhållandevis stark
ställning på marknaden och inte är i behov av samma
skydd som köpare av lätta bilar. Ofta finns också
särskilda serviceavtal mellan tillverkare och ägare
av tunga fordon. Om man beaktar att ansvaret
framför allt är inriktat på ett konsumenträttsligt
skydd torde det inte finnas behov av att låta
ansvaret omfatta även tunga bilar, dvs. bilar med en
totalvikt över 3 500 kg. Det civilrättsliga
tillverkaransvaret för tunga bilar bör därför falla
bort.
Motionerna
I motion MJ1 (c) yrkas att riksdagen avslår
propositionen i den del som rör försämringen av
tillverkaransvaret för tunga fordon. Enligt
motionärerna äger en stor del av landets
åkeriföretag (ca 50 %) endast en lastbil. Det får
anses vara ett aningslöst påstående att dessa skulle
ha en stark ställning på en marknad som domineras av
två stora tillverkare (yrkande 1). Vidare bör
tillverkaransvaret utökas till att gälla fordon som
inte är äldre än fem år och som inte gått mer än 500
000 km. Detta kan motiveras från miljösynpunkt men
även med hänsyn till att tillverkaråtagandet
gentemot myndighet är satt till 500 000 km (yrkande
2). Även i motion MJ2 (kd) yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag om att avskaffa det
civilrättsliga tillverkaransvaret för tunga bilars
avgasreningssystem. Närmare 90 % av åkeriföretagen
är små företag med få anställda och få fordon, som
inte automatiskt har den goda förhandlingsposition
gentemot tillverkaren som regeringen anför.
Tillverkaransvaret skall finnas kvar till dess bilen
är fem år gammal eller har körts 16 000 mil (yrkande
5). Enligt motion MJ3 (fp) yrkande 1 skall riksdagen
avslå regeringens proposition i den del som innebär
att fordonstillverkarnas ansvar gentemot
fordonsägare att åtgärda fel på tunga fordons
avgasreningssystem tas bort. Riksdagen skall besluta
om sådan ändring i förhållande till regeringens
förslag till lag om motorfordons avgasrening och
motorbränslen att 15 § erhåller följande lydelse: I
fråga om fel på utsläppsbegränsande anordningar på
fordon gäller vad som föreskrivits i 16-19 §§ för
personbilar, lätta lastbilar samt bussar med en
totalvikt av högst 3 500 kilogram, om fordonen inte
är äldre än fem år eller har körts mer än 80 000
kilometer, samt för tunga fordon om fordonen inte är
äldre än fem år eller har körts mer än 160 000
kilometer (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner med hänsyn till vad regeringen
anfört att övervägande skäl talar för att bibehålla
den nuvarande regleringen av det civilrättsliga
ansvaret för lätta bilar. Som framhålls i
propositionen är förhållandet mellan tillverkare och
kund annorlunda när det gäller tunga bilar. De som
köper tunga bilar är nästan uteslutande
näringsidkare, som har en förhållandevis stark
ställning på marknaden och är inte i behov av samma
skydd som köpare av lätta bilar. Ofta finns också
särskilda serviceavtal mellan tillverkare och ägare
av tunga fordon. Om man beaktar att ansvaret framför
allt är inriktat på ett konsumenträttsligt skydd
torde det inte finnas behov av att låta ansvaret
omfatta även tunga bilar, dvs. bilar med en
totalvikt över 3 500 kg. Det civilrättsliga
tillverkaransvaret för tunga bilar bör därför falla
bort. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag i de delar som redovisas i
avsnitt 5.7 i propositionen. Därmed avstyrks
motionerna MJ1 (c) yrkandena 1 och 2, MJ2 (kd)
yrkande 5 och MJ3 (fp) yrkandena 1 och 2.
Regler om motorbränslen, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
föra över de berörda bestämmelserna om
motorbränslen i miljöbalken till den nya
lagen. Utskottet föreslår vidare att ett
antal motionsyrkanden (s, m, kd, c, fp, mp)
om miljöklassningen av bensin och dieselolja
samt kriterierna för de olika miljöklasserna
lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till
kommande översyn. Vidare avstyrks tre
motionsyrkanden (m, kd, fp) angående
miljövänliga drivmedel med hänvisning till
det fortsatta arbetet inom EU.
Propositionen
Regeringen föreslår att reglerna i miljöbalken om
skyldighet att indela bensin och dieselolja i
miljöklasser samt förbud mot försäljning av bränslen
som inte motsvarar de EG-rättsliga minimikraven förs
över till lagen om motorfordons avgasrening och
motorbränslen. Även bestämmelserna om
specifikationerna för dessa bränslen och deras
indelning i miljöklasser, som i dag återfinns i två
bilagor till miljöbalken, förs över till den nya
lagen. Enligt regeringens bedömning skall
miljöklassystemet för bensin och dieselolja ses över
så att utvecklingen av alternativa eller mer
miljövänliga drivmedel inte missgynnas.
Motionerna
Enligt motion MJ2 (kd) yrkande 4 anges på flera
ställen i propositionen att regeringen kommer att
lämna ett uppdrag till Naturvårdsverket att se över
miljöklassystemet för fordonsbränslen i syfte att
eliminera tekniska hinder för alternativa bränslen
med positiv miljöeffekt. Det förvånande är att detta
uppdrag inte redan har getts. Enligt motionärerna
kan detta dröjsmål inte godtas. De förutsätter att
regeringen snarast återkommer i frågan. Enligt
motion MJ319 (m) är begreppet koldioxidneutral svårt
att definiera så att det är praktiskt tillämpbart.
För att avgöra om ett drivmedel är koldioxidneutralt
är det troligen inte praktiskt möjligt att kräva
fullständig livscykelanalys. Samtidigt måste man
ändå göra en viss bedömning av koldioxidutsläpp och
fossil energiåtgång för hela tillverkningskedjan och
inte bara se till råvaran. I motion MJ328 (kd)
framhålls nödvändigheten av att satsa på alternativa
drivmedel. Enligt motionären är det hög tid att
regeringen tar vara på möjligheterna som alternativa
bränslen ger, t.ex. inblandning av etanol i bränslet
för redan befintliga motorer. Enligt motion MJ334
(m) bör utredas huruvida miljöklassning av
alternativa drivmedel, särskilt för
kompressionsmotorer (diesel), kan baseras på
emissionsresultaten i stället för på drivmedlens
sammansättning och tekniska egenskaper. I motion
MJ361 (s) efterlyses en ny miljöklassning av
alternativa drivmedel samt diesel. Enligt motion
MJ445 (fp, mp, c) beslutades under vårens riksmöte
att regeringen skulle se över systemet med
miljöklassning av drivmedel så att renare drivmedel
inte missgynnades. Dagens tekniska krav på densitet
och kokpunktsintervall innebär att alla producenter
av alternativa dieseldrivmedel tvingas blanda i
giftiga ämnen för att inte hamna i miljöklass 3.
Enligt motionärerna borde ett interimistiskt beslut
fattas om modifierade krav i miljöklassningen av
diesel. Förslag till nya miljöklasser för bensin och
diesel bör enligt motion MJ510 (mp) läggas fram för
att stimulera utvecklingen av ännu renare drivmedel.
I motion MJ318 (m) framhålls betydelsen av att EU:s
kommande direktiv om alternativa drivmedel utformas
på ett sådant sätt att det beaktar breda
definitioner av alternativa och koldioxidneutrala
drivmedel. Enligt motion MJ521 (fp) bör den svenska
regeringen inom EU arbeta för att samtliga länder
inom unionen skall premiera användning av diesel
enligt miljöklass 1 (yrkande 14). I motion T470 (kd)
yrkande 2 framhålls att man bör verka för att
svavelfri diesel snarast blir standard inom EU.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i de delar
som redovisas i avsnitt 5.9 i propositionen.
Miljö- och jordbruksutskottet har tidigare
föreslagit att regeringen utan dröjsmål genomför en
översyn av miljöklassningen av bensin och
dieselolja och kriterierna för de olika
miljöklasserna. Översynen bör enligt utskottet
inriktas på ett system som ej missgynnar
utvecklingen av alternativa eller mer miljövänliga
drivmedel. I den mån gällande bestämmelser inom EU
motverkar en sådan utveckling förutsätter utskottet
att regeringen verkar för en förändring av detta
regelverk. Med anledning av utskottets betänkande
har riksdagen genom beslut den 13 juni 2001 gett
regeringen i uppdrag att se över miljöklassningen av
bensin och dieselolja (bet. 2000/01:MJU16, rskr.
2000/01:270). Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen för avsikt att lämna ett uppdrag i denna
fråga till Naturvårdsverket före årsskiftet. Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
motionerna MJ2 (kd) yrkande 4, MJ319 (m), MJ328
(kd), MJ334 (m), MJ361 (s), MJ445 (c, fp, mp) och
MJ510 (mp) nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Som utskottet tidigare redovisat (bet.
2000/01:MJU16) driver regeringen aktivt frågor om
mer miljövänliga drivmedel inom EU. Bland annat
inriktas arbetet på den kommande revideringen av det
s.k. Auto/Oil-direktivet (direktiv 98/70/EG). EG-
kommissionen föreslår (KOM (2001) 241) att kraven på
svavelhalten i bensin och diesel till vägfordon
skärps. Svavelfritt bränsle, högst 10 ppm S, skall
enligt förslaget börja införas senast år 2005 i
samtliga medlemsstater för att år 2011 bli
obligatoriskt. För andra ämnen än svavel föreslår
kommissionen inga kravskärpningar i nuläget.
Direktivet utvidgas så att det även omfattar diesel
till arbetsmaskiner. För sådan diesel föreslås den
högsta tillåtna svavelhalten vara 2 000 ppm fram
till den 1 januari 2008, varefter kravet skärps till
1 000 ppm. Medlemsstaterna har dock rätt att begära
att svavelhalten är högst 500 ppm eller samma
svavelhalt som fastställts för övriga
dieselbränslen. Utgångspunkten för den svenska
positionen är att införandet av renare bränslen
skall utgå från vad som behövs för att utnyttja den
fulla potentialen hos ren och energieffektiv teknik
i alla de applikationer som detta direktiv påverkar.
Mot den bakgrunden bör införandet av svavelfria
bränslen till vägfordon tidigareläggas till år 2008.
Dieselbränslena till arbetsmaskiner bör vara de
samma som till bilar. I syfte att minska utsläppen
av cancerframkallande ämnen bör halten av
polyaromatiska ämnen i diesel sänkas från den
nuvarande nivån 11 %. Ett realistiskt värde är 5 %.
Därutöver bör Sverige verka för att den tillåtna
högsta inblandningen av etanol i bensin höjs från 5
till 10 % (se 2001/02:FPM17). Vidare har EG-
kommissionen den 7 november 2001 presenterat två
förslag som berör alternativa drivmedel (KOM [2001]
547). Dels är det ett förslag om en strategi som
förbinder medlemsländerna att kvotera in vissa
andelar biobränslen. Målet är att ersätta
20 % av all bensin och diesel till år 2020. Som
delmål anges 2 % år 2005 och 5,75 % år 2010. Dels är
det ett förslag om gemensamma regler för beskattning
(skattereduktion) av alternativa drivmedel. Med
normal tidplanering beräknas dessa förslag kunna
behandlas under år 2002. Med det anförda föreslår
utskottet att motionerna MJ318 (m), MJ521 (fp)
yrkande 14 och T470 (kd) yrkande 2 lämnas utan
vidare åtgärd.
Reservdelar och tilläggsutrustning,
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens
överväganden när det gäller konkurrensen och
möjligheterna för oberoende tillverkare av
avgasreningsutrustning att tillhandahålla
utrustning som kan förbättra
avgasreningssytemen. Mot bakgrund härav
avstyrks två motionsyrkanden (kd) om dispens
för eftermontering av tilläggsutrustning m.m.
Vidare avstyrks en motion (m) om bidrag till
eftermontering av aggregat för avgasrening.
Propositionen
Enligt regeringens bedömning finns det ett behov av
bestämmelser om godkännande av reservdelar och
tilläggsutrustning för att öka konkurrensen och
möjligheterna för oberoende tillverkare av
avgasreningsutrustning att tillhandahålla utrustning
som kan förbättra avgasreningssystemen. Reglerna
måste dock arbetas fram inom EU, och Sverige bör i
förhandlingsarbetet verka för att sådana
bestämmelser kommer till stånd. I avvaktan på dessa
bör det inte införas särskilda regler i Sverige.
Frågor om trimning som inte godkänts av tillverkaren
bör drivas inom ramen för arbetet i EU. För att
begränsa kostnaderna för bilägare och för att
förbättra reservdelarna från miljösynpunkt bör en
fortsatt diskussion ske om certifiering av sådan
utrustning och annan tilläggsutrustning, liksom för
reservdelar. Inom det nuvarande systemet kan
dispensförfarandet utnyttjas vid eftermontering av
tilläggsutrustning som visat en inte oväsentlig
potential att förbättra avgasreningen på befintliga
fordon.
Motionerna
Enligt motion MJ2 (kd) bör dispenser för trimning
kunna ges både för större projekt samt för en
särskild bilmodell i väntan på att möjligheterna
till certifiering av reservdelar och tillbehör
utökas. Om testdokument kan visas som intygar att
avgasreningen inte försämrats bör dispens utan
vidare ges för hela den berörda fordonsflottan.
Detta förfarande bör regeringen meddela i de
föreskrifter som behandlar undantagen (yrkande 1).
Vidare anförs att regeringen, i arbetet med att
implementera nya avgaskrav samt EG-direktivet 97/24,
bör slå vakt om människors rätt att kunna modifiera
sin motorcykel och möjligheten att fortsätta den
tradition av amatörbygge som finns i Sverige
(yrkande 3). I motion MJ378 (m) begärs att
regeringen lägger fram förslag till utformning av
bidrag till eftermontering av aggregat för
avgasrening.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens överväganden när
det gäller konkurrensen och möjligheterna för
oberoende tillverkare av avgasreningsutrustning att
tillhandahålla utrustning som kan förbättra
avgasreningssytemen. I proposition 1995/96:6
Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för
fordon m.m. konstaterades att ett förenklat
certifieringssystem för avgasrelaterade reservdelar,
tillbehör och ersättningskatalysatorer enligt ett
system som tillämpas i Tyskland borde införas i
avvaktan på att gemensamma regler beslutas av ECE
eller inom EU. Som regeringen nu framhåller har det
sedan denna proposition skrevs inte hänt något i
fråga om certifiering av reservdelar utom vad avser
ersättningskatalysatorer. Mot denna bakgrund och med
beaktande av betydelsen av samordning inom EU finns
det inte skäl att nu införa nationella regler om
godkännande av reservdelar och tilläggsutrustning. I
likhet med regeringen anser utskottet att Sverige,
med hänsyn till intresset av en ökad konkurrens på
området, inom EU-arbetet bör verka för att
certifiering skall kunna ske av lämpliga
komponenter. Vidare bör uppmärksammas att det även
utan regler om certifiering av reservdelar och
tilläggsutrustning inom det nuvarande systemet finns
ett dispensförfarande som kan utnyttjas vid
eftermontering av tilläggsutrustning som visat en
inte oväsentlig potential att förbättra
avgasreningen på befintliga fordon. Mot bakgrund av
det anförda är utskottet inte berett att föreslå
något uttalande från riksdagens sida med anledning
av de i motion MJ2 (kd) yrkandena 1 och 3 framförda
synpunkterna om dispenser m.m. Motionen avstyrks i
berörda delar.
Vidare avstyrker utskottet det i motion MJ378 (m)
framförda kravet om införande av bidrag till
eftermontering av aggregat för avgasrening.
Anpassning av lagen (1998:1707) om
åtgärder mot buller och avgaser från
mobila maskiner, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till anpassning av lagen (1998:1707) om
åtgärder mot buller och avgaser från mobila
maskiner. Utskottet föreslår att ett
motionsyrkande (mp) om begränsning av
entreprenadmaskiners utsläpp lämnas utan
vidare åtgärd bl.a. med hänvisning till
pågående arbete inom EU. Vidare avstyrks ett
motionsyrkande (mp) om tomgångsregler för
entreprenadmaskiner.
Propositionen
Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för
lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och
avgaser från mobila maskiner utvidgas så att den kan
tillämpas på all den utrustning som omfattas av
EG:s bullerdirektiv. Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer bemyndigas att meddela
föreskrifter om krav på EG-försäkran om
överensstämmelse med gällande bestämmelser och om
förfarandet vid bedömning av överensstämmelse. Den
8 maj 2000 beslutades Europaparlamentets och rådets
direktiv 2000/14/EG 31 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön
från utrustning som används utomhus
(bullerdirektivet). Direktivet innehåller även krav
för viss utrustning som inte tidigare omfattats av
bullerkrav. Medlemsstaterna skall tillämpa
direktivet senast den 3 januari 2002.
Motionen
Enligt motion MJ234 (mp) bör entreprenadmaskiner
åläggas att begränsa sina avgasutsläpp. Totalt ökade
kväveoxidutsläppen i Sverige från 1950-talet till
mitten av 1980-talet. Ökningen berodde nästan helt
på trafiksektorn. Mellan åren 1980 och 1997 har
vägtrafikens kväveoxidutsläpp minskat med 30 %,
vilket i dag motsvarar 36 % av de totala utsläppen i
Sverige. Entreprenadmaskiner eller arbetsmaskiner,
som de också kallas, har däremot ökat sin andel av
kväveutsläppen. De står i dag för 22 % av de totala
utsläppen i Sverige (yrkande 1). Vidare framhålls i
motionen att entreprenadmaskiner är i gång hela
dagarna på den arbetsplats där de är verksamma.
Maskinerna startas vanligen på morgonen och går hela
dagen, även om de inte används under den tid de går.
Det finns i dag inga regler för hur länge en
entreprenadmaskin får gå på tomgång. För att minska
utsläppen av bl.a. kväveoxider från
entreprenadmaskiner vore det önskvärt att införa
något slag av tomgångsregler (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i de delar
som redovisas i avsnitt 6.2 i propositionen. När
det gäller att begränsa avgasutsläppen från
entreprenadmaskiner vill utskottet anföra följande.
EU:s avgaskrav för arbetsmaskiner framgår av
Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av
den 16 december 1997 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot
utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar
från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila
maskiner som inte är avsedda att användas för
transporter på väg (arbetsmaskindirektivet).
Hittills har avgaskrav endast införts för vissa
större dieseldrivna arbetsmaskiner. Närmast i tur
står jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för vilka
krav börjar införas under år 2001 genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av
den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och
partikelformiga föroreningar från motorer avsedda
för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer. I detta
sammanhang bör även uppmärksammas att förslag om
åtgärder mot avgasutsläpp från förbränningsmotorer
som skall monteras i arbetsmaskiner och
arbetsredskap togs upp vid miljörådsmötet den 29
oktober 2001. Genom förslaget införs avgaskrav i två
steg för mindre, bensindrivna arbetsmaskiner. Det
första steget införs med början 18 månader efter det
att direktivet antagits och det andra under
tidsperioden 2004-2009. Det första kravsteget
innebär att utsläppen per maskin minskar i
storleksordningen en tredjedel. Det andra steget
minskar kraven med ytterligare 60-70 % beroende på
maskintyp. Därutöver kommer grunddirektivet 97/68/EG
att kompletteras på några punkter som gäller
avgaskrav för större dieseldrivna arbetsmaskiner.
Rådet nådde enhälligt en överenskommelse om gemensam
ståndpunkt om direktivet. Vidare har utskottet, med
instämmande i regeringens överväganden, nyligen
(bet. 2001/02:MJU3) föreslagit att riksdagen skall
godkänna regeringens förslag till strategi för
effektivare energianvändning och transporter för att
minska utsläppen (prop. 2000/01:130). När det gäller
arbetsmaskiner och arbetsredskap innebär strategin
bl.a. att ekonomiska styrmedel bör användas när så
är tekniskt möjligt och att upphandlingskraven bör
utvecklas. Med det anförda föreslår utskottet att
motion MJ234 (mp) yrkande 1 lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang
föreslå något uttalande ombehovet av tomgångsregler
för entreprenadmaskiner. Därmed avstyrks motion
MJ234 (mp) yrkande 2.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Vägtrafiken och miljön (punkt 3)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Per-
Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:T345.
Ställningstagande
Enligt vår mening behövs bilar, lastbilar och
bussar för att vårt samhälle skall fungera och
människor skall kunna bosätta sig och arbeta där man
vill. Det är viktigt att riksdag och regering är
medvetna om förhållandet mellan miljö, välstånd och
kommunikationer och har det som vägledning i
miljöarbetet. Detta bör ges regeringen till känna.
Vidare anser vi att det system av skatter och regler
som styr mot miljövänligare fordon och bränslen har
börjat likna ett lapptäcke. Det är i dag oklart om
vi har ett system som är anpassat för den teknik som
finns i dag. Det är också oklart om systemet har sin
utgångspunkt i den faktiska miljöpåverkan. Det
skulle behövas en total översyn av systemen för att
få ett helhetsgrepp. Enligt vår mening bör det
uppdrag som riksdagen gav regeringen angående
alternativa bränslen breddas. En parlamentarisk
utredning bör se över hela systemet med vägtrafikens
miljöstyrande skatter, miljöklasser och regler.
Vissa aspekter angående förändringar av
miljöklassningen av bilar och bränslen som tagits
upp i några enskilda moderata motioner bör kunna
beaktas i en sådan utredning. Detta i syfte att
främja teknikutveckling och skapa ett system som
grundar sig på den faktiska miljöpåverkan. Detta bör
ges regeringen till känna.
2. Vidareutveckling av typgodkända motorer
(punkt 5)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Per-Samuel Nisser (m), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ342 yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt uppgift har tillverkaransvaret konsekvensen
att ingen utomstående äger rätt att vidtaga
förädlingsarbete av typgodkända motorer utan
tillverkarens tillstånd, även om en förändring
skulle innebära fördelar för nyttjaren och miljön.
Företag och auktoriserade motorrenoverare har ett
klart behov av att lagstiftningen förändras på ett
sätt som möjliggör för företagen att medverka med
sin kompetens till en positivare utveckling och
återanvändning av befintliga bussar, lastbilar och
entreprenadmaskiner. Detta bör ges regeringen till
känna.
3. Det civilrättsliga tillverkaransvaret
(punkt 6)
av Ulf Björklund (kd), Harald Nordlund (fp) och
Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen, såvitt
avser 15 §, med den ändringen att paragrafen skall
ha den i bilaga 4 som reservanternas (res.3) förslag
betecknade lydelsen. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:MJ2 yrkande 5 och 2001/02:MJ3
yrkandena 1 och 2, bifaller delvis proposition
2001/02:31 punkt 1 i denna del samt avslår motion
2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Enligt vår mening skall riksdagen avslå regeringens
förslag i den del som innebär att
fordonstillverkarnas ansvar gentemot fordonsägare
att åtgärda fel på tunga fordons avgasreningssystem
tas bort. Riksdagen skall besluta om sådan ändring i
förhållande till regeringens förslag till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen att 15 §
erhåller följande lydelse: I fråga om fel på
utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller vad
som föreskrivits i 16-19 §§ för personbilar, lätta
lastbilar samt bussar med en totalvikt av högst 3
500 kilogram, om fordonen inte är äldre än fem år
eller har körts mer än 80 000 kilometer, samt för
tunga fordon om fordonen inte är äldre än fem år
eller har körts mer än 160 000 kilometer. Vi
föreslår därmed att riksdagen bifaller motionerna
MJ2 yrkande 5 och MJ3 yrkandena 1 och 2 samt avslår
motion MJ1 yrkandena 1 och 2.
4. Det civilrättsliga tillverkaransvaret
(punkt 6)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen, såvitt
avser 15 §, med den ändringen att paragrafen skall
ha den i bilaga 4 som reservantens (res. 4) förslag
betecknade lydelsen. Riksdagen bifaller därmed
motion 2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2, bifaller
delvis proposition 2001/02:31 punkt 1 i denna del
samt avslår motionerna 2001/02:MJ2 yrkande 5 och
2001/02:MJ3 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Enligt min mening skall riksdagen avslå
propositionen i den del som rör försämringen av
tillverkaransvaret för tunga fordon. En stor del av
landets åkeriföretag (ca 50 %) äger endast en
lastbil. Det får anses vara ett aningslöst påstående
att dessa skulle ha en stark ställning på en marknad
som domineras av två stora tillverkare.
Tillverkaransvaret bör utökas till att gälla fordon
som inte är äldre än fem år och som inte gått mer än
500 000 km. Detta kan motiveras från miljösynpunkt
men även med hänsyn till att tillverkaråtagandet
gentemot myndighet är satt till denna körsträcka.
Riksdagen skall besluta om sådan ändring i
förhållande till regeringens förslag till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen att 15 §
erhåller följande lydelse: I fråga om fel på
utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller vad
som föreskrivits i 16-19 §§ för personbilar, lätta
lastbilar samt bussar med en totalvikt av högst 3
500 kilogram, om fordonen inte är äldre än fem år
eller har körts mer än 80 000 kilometer, samt för
tunga fordon om fordonen inte är äldre än fem år
eller har körts mer än 500 000 kilometer. Jag
föreslår därmed att riksdagen bifaller motion MJ1
yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna MJ2 yrkande
5 och MJ3 yrkandena 1 och 2.
5. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)
av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ445 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ2 yrkande 4, 2001/02:MJ319,
2001/02:MJ328, 2001/02:MJ334, 2001/02:MJ361 och
2001/02:MJ510.
Ställningstagande
Under vårens riksmöte beslutades att regeringen
skulle se över systemet med miljöklassning av
drivmedel så att renare drivmedel inte missgynnades.
Dagens tekniska krav på densitet och
kokpunktsintervall innebär att alla producenter av
alternativa dieseldrivmedel tvingas blanda i giftiga
ämnen för att inte hamna i miljöklass 3. Enligt vår
mening borde ett interimistiskt beslut fattas om
modifierade krav i miljöklassningen av diesel. Detta
bör ges regeringen till känna.
6. Miljövänliga drivmedel (punkt 10)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ521 yrkande 14
samt avslår motionerna 2001/02:MJ318 och
2001/02:T470 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt min mening bör den svenska regeringen inom EU
arbeta för att samtliga länder inom unionen skall
premiera användning av diesel enligt miljöklass 1.
Detta bör ges regeringen till känna.
7. Dispenser för trimning och amatörbyggen
(punkt 11)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ2 yrkandena 1
och 3.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning bör dispenser för trimning
kunna ges både för större projekt samt för en
särskild bilmodell i väntan på att möjligheterna
till certifiering av reservdelar och tillbehör
utökas. Om testdokument kan visas som intygar att
avgasreningen inte försämrats bör dispens utan
vidare ges för hela den berörda fordonsflottan.
Detta förfarande bör regeringen meddela i de
föreskrifter som behandlar undantagen. Frågan är
angelägen för många småföretagande åkare. EU:s
vidare arbete i denna fråga kan inte inväntas.
Vidare anser vi när det gäller amatörbyggen och
modifieringar av motorcyklar att det är väsentligt
att slå vakt om rätten för människor att kunna
modifiera sin motorcykel samt om möjligheten att
kunna fortsätta den tradition av amatörbygge som
finns i Sverige. Regeringen bör slå vakt om dessa
möjligheter i arbetet med att implementera nya
avgaskrav samt EG-direktiv 97/24. Detta bör ges
regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Mål för avgasfria bilar (punkt 2)
av Maria Wetterstrand (mp).
Vi i Miljöpartiet anser att det är av största vikt
att få en förändrad sammansättning av den svenska
bilparken. För att uppnå detta behövs:
- fler bilar som kan drivas med förnybara drivmedel,
- ett ökat utbud av sådana drivmedel,
- ekonomiska styrmedel som gör såväl drivmedel som
fordon mer ekonomiskt lönsamma än i dag.
Vi anser att Sverige skall sätta upp ett mål för
introduktion av bilar med nollutsläpp, exempelvis
fordon som drivs med el eller vätgas. Med hänvisning
till luftmiljösituationen är en sådan målsättning
särskilt motiverad i storstadsregionerna. Det
förslag som Miljöpartiet tillsammans med regeringen
och Vänsterpartiet lagt fram i budgetpropositionen
för år 2002 och som innebär en nedsättning av
förmånsvärdet för bilar som drivs med förnybara
drivmedel kommer sannolikt att innebära en kraftig
ökning av sådana bilar i bilparken. Hur stor del av
dessa som kommer att utgöras av bilar med
nollutsläpp är i dagsläget svårt att bedöma. En
målsättning för introduktionen av bilar med
nollutsläpp skulle enligt vår mening ytterligare
kunna bidra till att förändra sammansättningen av
bilparken i riktning mot fler miljöanpassade bilar.
2. Dispens för fordon utan katalysator (punkt
4)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Sverige har infört krav på katalytisk avgasrening på
alla bilar fr.o.m. 1989 års modell. För övriga
länder inom EU gäller detta krav fr.o.m. 1993 års
modell. I Sverige gäller kravet på katalytisk
avgasrening också begagnade bilar, som importerats i
efterhand. Detta är en särregel i förhållande till
övriga EU-länder. Ibland kan detta leda till absurd
rigiditet vad gäller s.k. entusiastfordon, som
enbart körs några hundra mil om året, och som inte
utrustats med katalysatorer. Naturvårdsverket, som
hanterar dessa tillståndsfrågor, har möjlighet att
ge dispens vid liten miljöpåverkan. Naturvårdsverket
tillämpar dock inte denna möjlighet på dessa
entusiastfordon. Det finns exempel där
Naturvårdsverket drivit frågan till domstol för att
förhindra att en bilägare får en bil av årsmodell
1988 godkänd utan katalysator. Bilen i fråga är en
exklusiv bil, som enbart körs till och från
utställningar, en s.k. entusiastbil. Bilägaren har
nu efter över tre års kamp vunnit i kammarrätten och
fått registrera sin bil. För att underlätta för
entusiastbilägare bör regeringen meddela generella
undantag för fordon med s.k. entusiastförsäkringar.
Dessa fordon får endast köras begränsade sträckor
och kan knappast utgöra någon miljöfara.
3. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
På flera ställen i propositionen anges att
regeringen kommer att lämna ett uppdrag till
Naturvårdsverket att se över miljöklassystemet för
fordonsbränslen i syfte att eliminera tekniska
hinder för alternativa bränslen med positiv
miljöeffekt. Det förvånande är att detta uppdrag
inte redan har getts. I propositionen om avgasrening
(s. 72) anges att inga problem tycks finnas
beträffande beteckningssystemet för miljöklasserna
för bränslen. Riksdagens beslut den 13 juni 2001
gällde just sådana problem. Riksdagen beslöt om ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet med
miljö- och jordbruksutskottets förslag. Regeringen
skulle utan dröjsmål genomföra en översyn av
miljöklassningen av bensin och dieselolja och
kriterierna för de olika miljöklasserna. Översynen
skulle inriktas på ett system som inte missgynnar
utvecklingen av alternativa eller mer miljövänliga
drivmedel. I den mån gällande bestämmelser inom EU
motverkade en sådan utveckling förutsatte utskottet
att regeringen skulle verka för en förändring av
detta regelverk. Kristdemokraterna godtar inte det
dröjsmål som uppstått och förutsätter att regeringen
snarast återkommer i frågan.
4. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)
av Maria Wetterstrand (mp).
Dagens system med miljöklassning av drivmedel
missgynnar vissa typer av renare drivmedel. Tekniska
krav på densitet och kokpunktintervall är inte
nödvändigtvis kopplade till bränslets
miljöbelastning, utan leder tvärtom till att
producenter av alternativa drivmedel tvingas blanda
i giftiga ämnen för att inte hamna i miljöklass 3.
Detta är oacceptabelt och problemet behöver åtgärdas
snabbt, om inte den tekniska utvecklingen på området
förnybara och renare drivmedel skall avstanna. Det
är viktigt att vi får generella regler för detta som
kan tillämpas även på nya, i dag icke förutsägbara
bränslevarianter. Därför behövs en översyn av hela
systemet. En översyn av regelverket är på gång,
vilket jag välkomnar, och jag vill understryka att
den måste påskyndas med hänvisning till den akuta
situationen.
5. Miljövänliga drivmedel (punkt 10)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Kristdemokraterna anser att dispenser för trimning,
i avvaktan på att möjligheterna till certifiering av
reservdelar och tillbehör utökas, bör kunna ges både
för större projekt samt för en särskild bilmodell.
Ett tänkbart exempel kan vara att ett företag vill
konvertera sin befintliga fordonsflotta av
personbilar till etanoldrift med s.k. E 85-bränsle.
Företaget anlitar en chipstrimningsfirma, som redan
dokumenterat avgastester för berörda bilmodeller hos
MTC Svensk Bilprovnings motortestcenter. Bilarna
chipstrimmas, och därmed ändras
avgasreningssystemet, och typintyget gäller således
inte längre. Om testdokument kan visas som
verifierar att avgasreningen inte försämrats bör
dispens utan vidare ges för hela den berörda
fordonsflottan. Detta förfarande bör regeringen
reglera i de föreskrifter om undantag som kan
meddelas med stöd av bemyndigandet i 21§ den nya
lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i
propositionen att riksdagen antar regeringens
förslag till
1. lag om motorfordons avgasrening och
motorbränslen,
2. lag om ändring i miljöbalken,
3. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
5. lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder
mot buller och avgaser från mobila maskiner.
Följdmotioner
2001/02:MJ1 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):
1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:31
Avgasrening, m.m. i den del som rör försämringar
av tillverkaransvaret för tunga fordon.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utöka
tillverkaransvaret till att gälla fordon som inte
är äldre än 5 år och som inte gått mer än 500 000
km.
2001/02:MJ2 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dispenser för
trimning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dispenser för s.k.
entusiastfordon.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om amatörbyggen och
modifieringar av motorcyklar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miljöklassystemet.
5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att
avskaffa det civilrättsliga tillverkaransvaret för
tunga bilars avgasreningssystem.
2001/02:MJ3 av Harald Nordlund (fp):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag i den del
som innebär att fordonstillverkarnas ansvar
gentemot fordonsägare att åtgärda fel på tunga
fordons avgasreningssystem tas bort.
2. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förhållande
till regeringens förslag till lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen att 15 § erhåller
följande lydelse: I fråga om fel på
utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller
vad som föreskrivits i 16-19 §§ för personbilar,
lätta lastbilar samt bussar med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram, om fordonen inte är äldre än
fem år eller har körts mer än 80 000 kilometer,
samt för tunga fordon om fordonen inte är äldre än
fem år eller har körts mer än 160 000 kilometer.
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:MJ223 av Barbro Feltzing (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda att mål sätts
upp för införandet av avgasfria bilar i Sverige, med
en nollvision som slutmål.
2001/02:MJ234 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begränsning av
avgasutsläpp från entreprenadmaskiner.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utfärda
tomgångsregler för entreprenadmaskiner.
2001/02:MJ318 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att påverka EU:s
kommande direktiv om alternativa drivmedel så att
det beaktar breda definitioner av alternativa och
koldioxidneutrala drivmedel.
2001/02:MJ319 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om begreppet koldioxidneutral
i samband med skattestrategi för alternativa
drivmedel.
2001/02:MJ328 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av att satsa
på alternativa drivmedel.
2001/02:MJ334 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda huruvida
miljöklassning av alternativa drivmedel, särskilt
för kompressionsmotorer (diesel), kan
miljöklassificeras baserat på emissionsresultaten i
stället för på drivmedlens sammansättning och
tekniska egenskaper.
2001/02:MJ342 av Carl G Nilsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
bilavgaslagstiftningen.
2001/02:MJ361 av Reynoldh Furustrand och Elisebeht
Markström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ny miljöklassning av
alternativa drivmedel samt diesel.
2001/02:MJ378 av Henrik S Järrel (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till utformning av bidrag till eftermontering av
aggregat för avgasrening.
2001/02:MJ408 av Karl Gustav Abramsson och Lars
Lilja (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om miljöklassning av bilar.
2001/02:MJ411 av Per-Richard Molén och Tom Heyman
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av att införa
krav på utsläpp av koldioxid i
miljöklassningssystemet för bilar.
2001/02:MJ445 av Harald Nordlund m.fl. (fp, mp, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nya krav i miljöklassningen
av diesel.
2001/02:MJ510 av Ingegerd Saarinen och Gunnar Goude
(mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lägga fram förslag till
nya miljöklasser för bensin och diesel för att
stimulera utvecklingen av ännu renare drivmedel.
2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den svenska
regeringen inom EU skall arbeta för att samtliga
länder inom unionen skall premiera användning av
diesel enligt miljöklass 1.
2001/02:T345 av Göte Jonsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förhållandet
mellan miljö, välstånd och kommunikationer som
vägledning i miljöarbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en parlamentarisk
utredning som skall se över hela systemet med
vägtrafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser
och regler.
2001/02:T470 av Johnny Gylling m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om att verka för att svavelfri
diesel snarast blir standard inom EU.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om motorfordons
avgasrening och
motorbränslen
2 Förslag till lag om ändring i
miljöbalken
3 Förslag till lag om ändring i
fordonsskattelagen
(1988:327)
4 Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:1776)
om skatt på energi
5 Förslag till lag om ändring i
lagen (1988:1707)
om åtgärder mot buller och avgaser
från mobila
maskiner
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i
fordonsskattelagen (1988:327)
Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen
(1988:327)
dels att 14 b § skall upphöra att gälla,
dels att 14 c § skall ha följande lydelse.
14
c §1
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Om skatteplikt inträder Om skatteplikt inträder
för första gången under för första gången under
år 2001 för år 2002 för
1. en sådan personbil 1. en sådan personbil
eller buss som har en eller buss som har en
tjänstevikt överstigande tjänstevikt överstigande
2 470 kilogram men en 2 470 kilogram men en
högsta totalvikt om 3 500 högsta totalvikt om 3 500
kilogram, eller kilogram, eller
2. en sådan lastbil som 2. en sådan lastbil som
har en tjänstevikt har en tjänstevikt
överstigande 1 275 överstigande 1 275
kilogram men en högsta kilogram men en högsta
totalvikt om 3 500 totalvikt om 3 500
kilogram kilogram
och som uppfyller kraven och som uppfyller kraven
för miljöklass 1 enligt 2 för miljöklass 2005
a § bilavgaslagen enligt bilaga 1 till
(1986:1386), skall ett lagen (2001:000) om
belopp om 3 500 kronor motorfordons avgasrening
avräknas från och motorbränslen, skall
fordonsskatten. Om ett belopp om 1 500
skatteplikt inträder för kronor avräknas från
första gången under år fordonsskatten.
2002 skall i motsvarande
fall ett belopp om 1 500
kronor avräknas.
-----------------------------------------------------
Belopp som avses i första stycket avräknas efter
hand vid påförandet av fordonsskatt, dock längst
till och med den 31 december 2006.
-----------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre
föreskrifter gäller i fråga om bilar som delats in i
miljöklasser före lagens ikraftträdande.
1Senaste lydelse 2000:474.
Bilaga 4
Reservanternas lagförslag
Reservanternas (res. 3) förslag till ändring av 15
§ i regeringens förslag till lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen
15
§
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
I fråga om fel på I fråga om fel på
utsläppsbegränsande utsläppsbegränsande
anordningar på anordningar på fordon
personbilar, lätta gäller vad som föreskrivs
lastbilar samt bussar med i 16-19 §§ för
en totalvikt av högst 3 personbilar, lätta
500 kilogram gäller vad lastbilar samt bussar med
som föreskrivs i 16-19 en totalvikt av högst 3
§§, om fordonen inte är 500 kilogram, om fordonen
äldre än fem år eller har inte är äldre än fem år
körts mer än 80 000 eller har körts mer än
kilometer. 80 000 kilometer, samt
för tunga fordon om
fordonen inte är äldre än
fem år eller har körts
mer än
160 000 kilometer.
-----------------------------------------------------
Reservantens (res. 4) förslag till ändring av 15 § i
regeringens förslag till lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen
15 §
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Reservantens förslag
-----------------------------------------------------
I fråga om fel på I fråga om fel på
utsläppsbegränsande utsläppsbegränsande
anordningar på anordningar på fordon
personbilar, lätta gäller vad som föreskrivs
lastbilar samt bussar med i 16-19 §§ för
en totalvikt av högst 3 personbilar, lätta
500 kilogram gäller vad lastbilar samt bussar med
som föreskrivs i 16-19 en totalvikt av högst 3
§§, om fordonen inte är 500 kilogram, om fordonen
äldre än fem år eller har inte är äldre än fem år
körts mer än 80 000 eller har körts mer än
kilometer. 80 000 kilometer, samt
för tunga fordon om
fordonen inte är äldre än
fem år eller har körts
mer än
500 000 kilometer.
-----------------------------------------------------