Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU3
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas proposition 2000/01:130
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier samt
tolv följdmotioner med 101 yrkanden. I betänkandet
behandlas också 77 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2000.
Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av
regeringens proposition Svenska miljömål ett system
med 15 miljökvalitetsmål. Det övergripande syftet
med miljökvalitetsmålen är att till nästa generation
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
i Sverige är lösta. På riksdagens begäran lämnar
regeringen nu förslag till delmål, åtgärder och
strategier för att nå miljökvalitetsmålen, utom
såvitt avser miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner att den nya miljömålsstrukturen skall
ersätta de miljömål som riksdagen tidigare antagit
inom ramen för miljöpolitiken.
Innebörden av respektive miljökvalitetsmål i ett
generationsperspektiv återges i ett antal punkter
som närmare anger vilken miljökvalitet som skall ha
nåtts inom en generation. Till varje
miljökvalitetsmål föreslås ett eller flera delmål.
Förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och delmålen
kan beskrivas så att miljökvalitetsmålen definierar
det tillstånd för den svenska miljön som
miljöarbetet skall sikta mot, medan delmålen anger
inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta
konkreta miljöarbetet. Delmålen avser i de flesta
fall läget år 2010. Ett uppföljningssystem och tre
åtgärdsstrategier som skall vara vägledande för det
framtida miljöarbetet tillstyrks.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
protokollet av den 1 december 1999 angående
minskning av försurning, övergödning och marknära
ozon till 1979 års konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar (det s.k.
Göteborgsprotokollet). Utskottet föreslår vidare att
riksdagen godkänner 1999 års justeringar och
ändringar i Montrealprotokollet om ämnen som bryter
ned ozonskiktet.
Samtliga motioner avstyrks. I betänkandet finns 89
reservationer och fyra särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Den nya miljömålsstrukturen
Riksdagen godkänner att den nya
miljömålsstrukturen skall ersätta de
miljömål som riksdagen antagit inom ramen
för miljöpolitiken före beslutet om
proposition 1997/98:145 (bet. 1998/99:MJU6,
rskr. 1998/99:183), (avsnitt 3.2).
2. Ett 16:e miljökvalitetsmål
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 4.
Reservation 1 (fp)
3. Allas delaktighet i ett regionalt och
socialt samlat Sverige
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
40.
Reservation 2 (c)
4. Skogsbrukets effekter på särskilt
försurningskänsliga områden
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 5.
Reservation 3 (m)
5. Vattenkvaliteten i Stockholms skärgård
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ406 yrkande
2.
6. Ny flora och fauna
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ608 yrkande
3.
7. Kompetens för skötsel av samlingar på
museer m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ608 yrkande
2.
8. Taxonomisk forskning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ608 yrkande
1.
9. Miljöövervakning och forskning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ764
yrkande 13 och 2000/01:
MJ796 yrkande 6.
Reservation 4 (m)
10. Miljögarantin
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ838 yrkande
10.
Reservation 5 (v, mp)
11. Det internationella miljöarbetet
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 1.
12. Miljöprövning av Europeiska unionens
ekonomi
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande
12.
Reservation 6 (c)
13. Europeiska unionens sjätte
miljöhandlingsprogram
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande
11.
14. Sveriges ordförandeskap
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ838 yrkandena
1, 3 och 8.
15. Deponiskatter och förbränningsavgifter
inom EU
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ805.
16. Europeiska miljöbyrån
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ838 yrkande
4.
17. Hållbar utveckling i samarbetet med
kandidatländerna
Riksdagen avslår motion 2000/01:U512 yrkande
11.
18. En tryggad vattenförsörjning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande
8.
Reservation 7 (c)
19. Miljöprogram för Barentsområdet
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ819.
20. Svensk klimatstrategi
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44
yrkande 2 delvis, 2000/01:MJ45 yrkande 3,
2000/01:MJ46 yrkande 11 samt 2000/01:
MJ711 yrkande 45 delvis.
Reservation 8 (c)
Reservation 9 (fp)
21. Försöksverksamheten med
utsläppsreduktioner
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ780 yrkande
2.
22. Koldioxidsänkor, m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ780 yrkandena
3 och 5.
23. Delmål för miljökvalitetsmålet Frisk
luft
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-4.
24. Förnyelse av bilparken, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45
yrkandena 4 och 6 samt 2000/01:MJ47 yrkande 2.
Reservation 10 (m)
25. Avgasfria bilar, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ46
yrkandena 35 och 36 samt 2000/01:MJ816.
Reservation 11 (c)
26. Delmål för miljökvalitetsmålet Bara
naturlig försurning
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-4.
27. Skogsbrukets anpassning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
13.
Reservation 12 (c)
28. Kalkning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44
yrkande 2 delvis, 2000/01:MJ46 yrkande 12 samt
2000/01:MJ47 yrkande 1.
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)
Reservation 15 (fp)
29. Utsläpp av kväveoxider
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ785.
30. Delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö såvitt avser förorenade områden
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmål. Därmed avslås motionerna 2000/01:MJ45
yrkande 7 och 2000/01:MJ46 yrkande 9.
Reservation 16 (m)
31. Saneringsarbetet i ett
generationsperspektiv
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 8.
Reservation 17 (m)
32. Cancerframkallande ämnen, m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis.
Reservation 18 (fp)
33. Utsläpp från krematorier
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ781.
34. Delmål för miljökvalitetsmålet
Skyddande ozonskikt
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmål.
35. Uttunningen av ozonskiktet, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44
yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ45 yrkande 9.
Reservation 19 (m)
Reservation 20 (fp)
36. Långtidsutredning och ozonskiktet
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande
45 delvis.
37. Delmål för miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-3. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45
yrkande 10.
Reservation 21 (m)
38. Avvecklingen av kärnkraften
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
20.
Reservation 22 (c)
39. Kommunalt veto
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
21.
Reservation 23 (c)
40. Kärnsäkerheten i Östeuropa
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis.
Reservation 24 (fp)
41. Information om riskerna med solariers
UV-strålning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
22.
42. Exponeringen från elektromagnetiska
fält
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
23.
43. Delmål för miljökvalitetsmålet Ingen
övergödning
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-5.
44. Delmål för fosfor
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
17.
Reservation 25 (c)
45. Frivilliga överenskommelser, ekonomiska
incitament m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande
11.
Reservation 26 (m)
46. Förändring av EU:s jordbrukspolitik,
m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis.
Reservation 27 (fp)
47. Skogs- och jordbruksföretagens ansvar
för miljöstörningar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ37 yrkande 2.
48. Samordning av miljömålen och
samförstånd mellan berörda intressen, m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkandena
14 och 15.
Reservation 28 (c)
49. Delmål för miljökvalitetsmålet Levande
sjöar och vattendrag
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-6. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45
yrkandena 12 och 13.
Reservation 29 (m)
50. Inventering av uppdämda vattendrag
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ841 yrkande
9.
Reservation 30 (fp)
51. Introduktion av organismer som kan hota
den biologiska mångfalden
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande
15.
Reservation 31 (m)
52. Strömmande vatten
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ47 yrkande 4.
53. Skyddszoner för vattendrag och
vattensystem
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
26.
54. Strandskyddet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45
yrkande 29 och 2000/01:
MJ46 yrkande 27.
Reservation 32 (m)
Reservation 33 (c)
55. Vättern
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ726 yrkandena
3-5.
Reservation 34 (fp)
56. Skyddet för havsöringförande bäckar och
mindre laxåar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ789.
57. Delmål för miljökvalitetsmålet Grundvatten
av god kvalitet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-4.
58. Avgift på utsläpp av förorenat vatten
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis.
59. Delmål för miljökvalitetsmålet Hav i
balans samt levande kust och skärgård
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-8. Därmed avslås motionerna
2000/01:MJ45 yrkandena 16 och 17 samt 2000/01:
MJ46 yrkandena 29 och 30.
Reservation 35 (m)
Reservation 36 (c)
60. Marina reservat m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44
yrkande 2 delvis, 2000/01: MJ413 yrkande 3 samt
2000/01:MJ418 yrkande 6.
Reservation 37 (fp)
61. Lokalisering av vindkraftverk
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ38.
Reservation 38 (m)
62. Havsmiljön
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44
yrkande 2 delvis, 2000/01: MJ418 yrkande 7 och
2000/01:MJ798 yrkande 1.
Reservation 39 (fp)
63. Delmål för miljökvalitetsmålet
Myllrande våtmarker
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-5. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45
yrkande 18.
Reservation 40 (m)
64. Skydd av sumpskogar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ37 yrkande 4.
Reservation 41 (fp)
65. Skydd av våtmarker
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44
yrkande 2 delvis, 2000/01: MJ788 och
2000/01:MJ841 yrkande 11.
Reservation 42 (fp)
66. Myggproblemet i Nedre Dalälvsområdet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ769,
2000/01:MJ784, 2000/01: MJ793 och 2000/01:MJ804.
67. Delmål 1 för miljökvalitetsmålet Levande
skogar
Riksdagen godkänner regeringens förslag om delmål
1. Därmed avslås motionerna 2000/01:MJ43 yrkande
1 och 2000/01:MJ45 yrkande 19.
Reservation 43 (kd, m, c)
68. Delmålen 2-4 för miljökvalitetsmålet
Levande skogar
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 2-4. Därmed avslås motionerna
2000/01:MJ45 yrkande 22 samt 2000/01:MJ46
yrkandena 6 och 8.
Reservation 44 (m)
Reservation 45 (c)
69. Inriktningen för avsättningar för skydd av
skogsmark, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ37 yrkande
5, 2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis, 2000/01:MJ46
yrkande 4 och 2000/01:MJ765 yrkande 1.
Reservation 46 (m, c)
70. Konsekvensanalys och utvärdering av
avsättningarna av skyddsvärd skogsmark
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 1.
Reservation 47 (c)
71. Avsättning av statlig mark, m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkandena 20
och 21.
Reservation 48 (m)
72. Ekonomisk kompensation m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45 yrkande
14 och 2000/01:
MJ46 yrkandena 2 och 3.
Reservation 49 (kd, m, c)
73. Ersättning för skador på skog
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 7.
74. Redovisning av skogsimpediment
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ43 yrkande
2 och 2000/01:
MJ46 yrkande 5.
Reservation 50 (kd, m, c)
75. Åtgärdsprogram för hotade arter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande
2 delvis och 2000/01:MJ749.
76. Skydd av Järvafältet och Igelbäckens
dalgång
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ756.
77. Delmål för miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-6. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45
yrkandena 23 och 24.
Reservation 51 (m)
78. Kulturlandskapets utformning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 1.
Reservation 52 (m)
79. Stöd till jordbruket för miljö- och
kulturmiljöinsatser m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ46
yrkandena 16, 18 och 39 samt 2000/01:MJ47 yrkande
3.
Reservation 53 (kd, c)
80. Säkerställande av ängs- och hagmarker m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ37 yrkande
6, 2000/01:MJ46 yrkande 19, 2000/01:MJ738,
2000/01:MJ776, 2000/01:MJ828, 2000/01:
MJ835 och 2000/01:MJ840 yrkande 1.
Reservation 54 (kd, c)
Reservation 55 (fp)
81. Skydd av hotade växt- och djurarter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ37 yrkande
3, 2000/01:MJ234 yrkandena 1 och 2,
2000/01:MJ711 yrkande 22 samt 2000/01:MJ743
yrkandena 1, 2 och 4.
82. Skärpta straff för utrotningshotade växter
och djur
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ815.
83. Aktionsplan för utrotning av
jättebjörnlokan
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ737.
84. Delmål för miljökvalitetsmålet Storslagen
fjällmiljö
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-4. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45
yrkande 25.
Reservation 56 (m)
85. Samarbete mellan berörda myndigheter, den
bofasta befolkningen och representanter för
rennäringen
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis.
86. Konsekvensanalys av regeringens förslag
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 10.
Reservation 57 (c)
87. Resurser för inlösen av fjällnära skog
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis.
Reservation 58 (fp)
88. Världsarvet Laponia
Riksdagen avslår motion 2000/01:K342.
89. Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmålen 1-7. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45
yrkande 27.
Reservation 59 (m)
90. Delmål för fosfor i avfall och avlopp
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 24.
Reservation 60 (c)
91. Grönområden m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ42,
2000/01:MJ45 yrkande 26 samt 2000/01:Bo223
yrkande 6.
Reservation 61 (m)
92. Målkonflikter m.m. avseende
produktionsanläggningar för vindkraft
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ41 yrkande 1.
Reservation 62 (m)
93. Buller från markbunden trafik
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ797 yrkande 3.
Reservation 63 (fp)
94. Gränsvärden för buller m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ41
yrkandena 2 och 3, 2000/01: MJ707, 2000/01:MJ797
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Bo509 yrkandena 3
och 4.
Reservation 64 (m)
95. Internationellt arbete med bullerfrågorna
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ797 yrkande 5.
Reservation 65 (fp)
96. Lagstiftning mot buller
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande
2 delvis och 2000/01:MJ797 yrkande 4.
Reservation 66 (fp)
97. Kretsloppsförsäkringar m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande
2 delvis och 2000/01:MJ765 yrkande 2.
Reservation 67 (fp)
98. Energieffektivisering i byggnader
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45 yrkande
28 och 2000/01:MJ46 yrkande 25.
Reservation 68 (m)
Reservation 69 (c)
99. Strategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
vägledande strategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen, (avsnitt 21.1).
100. Introduktion av miljövänliga drivmedel,
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande
3 delvis, 2000/01:MJ46 yrkandena 33 och 34 samt
2000/01:U513 yrkande 14.
Reservation 70 (m)
Reservation 71 (c)
101. Miljöstyrande avgifter, m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 3
delvis och 2000/01:
MJ46 yrkande 31.
Reservation 72 (fp)
102. Samlat verksansvar för infrastrukturen
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 32.
Reservation 73 (c)
103. Skatt på flygbränsle
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 37.
Reservation 74 (c)
104. Satsning på miljövänlig teknik
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 32.
Reservation 75 (m)
105. Bunkerbränsle
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ780 yrkande 4.
106. Bunkerolja av miljöklass 1
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ779.
107. Utsläpp från entreprenadmaskiner
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ825.
108. Handel med utsläppsrätter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ39,
2000/01:MJ44 yrkande 3 delvis, 2000/01:MJ45
yrkande 31 och 2000/01:U512 yrkande 3 delvis.
Reservation 76 (m)
Reservation 77 (kd)
Reservation 78 (fp)
109. Klimatstrategi inom EU
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U512 yrkande
3 delvis och 2000/01:MJ762 yrkandena 1 och 3.
Reservation 79 (kd)
110. Grön skatteväxling
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45 yrkande
30 och 2000/01:
MJ47 yrkande 5.
Reservation 80 (m)
Reservation 81 (kd)
111. Strategier för kemikalieanvändningen
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 3
delvis.
112. Strategi för ökat funktionstänkande
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 38.
Reservation 82 (c)
113. Strategier för restaurering av vattendrag
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 28.
Reservation 83 (c)
114. Trä i byggandet
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ40.
115. Miljöbalken m.fl. lagar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ37 yrkande 1.
Reservation 84 (fp)
116. Tilläggsdirektiv till Miljöbalkskommittén
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ48.
Reservation 85 (m)
117. Regler för naturvårdsförrättning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ770.
118. Information och uppföljning gällande
miljömålen
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 5.
119. Naturvårdsverkets ansvar för samordning
m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 33.
Reservation 86 (m)
120. Anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.
Riksdagen godkänner att det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. för år
2001 används för uppföljning och rapportering av
miljökvalitetsmålen i enlighet med vad regeringen
har anfört (avsnitt 23.3).
121. Konflikter kring miljökvalitetsmålen
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 41.
Reservation 87 (kd, c)
122. Länsstyrelsernas resurser
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 34.
Reservation 88 (m)
123. Beräkning av miljöskador
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 2.
Reservation 89 (m)
124. Internationella överenskommelser
Riksdagen godkänner
a) protokollet av den 1 december 1999 angående
minskning av försurning, övergödning och marknära
ozon till 1979 års konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar (avsnitt 26),
b) 1999 års justeringar och ändringar av
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned
ozonskiktet (avsnitt 27).
Stockholm den 1 november 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),
Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),
Kjell-Erik Karlsson (v), Per-Samuel Nisser (m),
Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad (m) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).
2001/02
MJU3
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
På förslag av regeringen i proposition 1997/98:145
Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart
Sverige fattade riksdagen i april 1999 beslut om en
ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde
15 nationella miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6,
rskr. 1998/99:183). Miljö- och jordbruksutskottet
anförde i betänkandet att det är delmålen snarare än
de allmänt formulerade miljökvalitetsmålen som
kommer att utgöra underlag för miljöpolitiska
åtgärder och prioriteringar inom olika
samhällssektorer. Mot den bakgrunden borde det
enligt utskottets mening ankomma på riksdagen att ta
ställning till hur målsättningen för detta arbete
skulle formuleras (bet. 1998/99:MJU6 s. 34). Med
anledning av vad utskottet anfört begärde riksdagen
att regeringen skulle återkomma till riksdagen med
redovisning och förslag angående delmålen under vart
och ett av de nya miljökvalitetsmålen.
I propositionen anförs att förslagen har utformats
i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Yttranden från andra utskott
Näringsutskottet och bostadsutskottet har yttrat sig
över propositionen. Yttrandena återfinns i bilagorna
2 och 3.
Uppvaktningar, utfrågningar m.m.
På inbjudan av Riksantikvarieämbetet och
Skogsstyrelsen företog utskottet den 28 augusti 2001
en studieresa till Småland angående kulturmiljövård
i skogsbruket och miljökvalitetsmålet Levande
skogar. Utskottet anordnade den 23 oktober 2001 en
utfrågning i samma ämne med representanter för
Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.
Härutöver har utskottet uppvaktats av
representanter för Svensk Energi, Lantbrukarnas
Riksförbund - Skogsägarna, Skogsindustrierna,
Svenska Torvproducentföreningen och Elöverkänsligas
förbund.
I ärendet har även inkommit skrivelser.
Bakgrund
I maj 1998 tillkallade regeringen en parlamentarisk
beredning om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45).
Beredningens uppdrag var att - mot bakgrund av
proposition 1997/98:145 Svenska miljömål och riks-
dagens kommande beslut om den - göra en samlad
översyn av vilka delmål som behövs för att Sveriges
nationella miljökvalitetsmål, med undantag för målet
Begränsad klimatpåverkan, skulle kunna nås inom en
generation. I uppdraget ingick bl.a. att utvärdera
de miljömässiga och samhällsekonomiska
konsekvenserna av delmål och åtgärder som regeringen
eller myndigheterna föreslagit. Den parlamentariska
beredningen antog namnet Miljömålskommittén
(M 1998:07). Miljömålskommitténs uppdrag har haft
nära samband med uppdragen till två andra
kommittéer, Klimatkommittén (M 1998:06) och
Kemikalieutredningen (M 1998:09), vilkas arbete
också legat till grund för förslag från regeringen
under år 2001.
Huvuddelen av förslagen till delmål på
kemikalieområdet har behandlats i regeringens
proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri
miljö. Denna proposition behandlades av riksdagen
under våren 2001 (bet. 2000/01:MJU15, rskr.
2000/01:269). Frågan om delmål beträffande
förorenade områden behandlas dock i nu aktuell
proposition.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innefattar
både inomhus- och utomhusmiljön. I föreliggande
proposition behandlas främst frågor som rör vår
utomhusmiljö, men även vissa inomhusmiljöfrågor som
t.ex. energieffektivisering. Regeringen avser att
behandla övriga frågor om inomhusmiljön inklusive
fastställande av delmål för radon med flera frågor i
en särskild proposition.
Konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar undertecknades i Genève den
13 november 1979 och trädde i kraft den 16 mars
1983. Konventionen har hittills tillträtts av
45 medlemsstater inom FN:s Ekonomiska kommission för
Europa samt Europeiska gemenskapen. Förutom
europeiska länder omfattar konventionen även Förenta
staterna och Kanada. Konventionen är av ramkaraktär.
Överenskommelser om särskilda åtgärder träffas genom
protokoll till konventionen. Sverige ratificerade
konventionen den 12 februari 1981. Sju protokoll
till konventionen har tidigare förhandlats fram.
Samtliga protokoll har ratificerats av Sverige.
År 1995 gav konventionens verkställande organ ett
mandat till arbetsgruppen för strategier att
förhandla fram ett protokoll om att minska
effekterna av försurning, övergödning och marknära
ozon. Kort därefter inleddes förhandlingsarbetet
under svenskt ordförandeskap.
Protokollet undertecknades vid ett möte i Göteborg
den 1 december 1999. Hittills har 31 länder
undertecknat protokollet. För ikraftträdande krävs
att minst 16 parter ratificerar, godtar eller
godkänner protokollet. Protokollet har upprättats på
engelska, franska och ryska. I propositionens
bilaga 4 finns den svenska översättningen och den
engelska texten av protokollet med bilagor.
Parterna till Montrealprotokollet har vid sitt
elfte möte, som ägde rum i Beijing i december 1999,
beslutat om ytterligare justeringar och ändringar i
protokollet. I propositionens bilaga 6 finns den
engelska texten och den svenska översättningen.
Ändringarna innebär skärpta åtgärder för produktion
av väteklorfluorkarboner (HCFC) i såväl industri-
som utvecklingsländer. Ändringarna kräver
ratificering av parterna. Härutöver beslutades vid
partsmötet vissa justeringar som innebär ytterligare
skärpningar i avvecklingsplanerna för ämnen som
omfattas av protokollets bestämmelser. Sådana
justeringar är direkt bindande för parterna och
kräver ingen ratificering. Sverige har ingen
produktion av kontrollerade ämnen. Ändringarna i
Montrealprotokollet föranleder inte några
lagstiftningsåtgärder. I den mån ändringarna inte
kommer att regleras genom revidering av Europa-
parlamentets och rådets förordning 2037/2000, kan
nödvändiga ändringar göras i förordningen (1995:636)
om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslagen i propositionen innebär enligt regeringen
att det konkreta miljöarbetet förstärks kraftfullt
de kommande åren. Förslagen avser att leda till
omfattande miljöförbättringar och en betydande
ekologisk modernisering i vårt land inom den
kommande tioårsperioden.
Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att
till nästa generation lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Arbetet med
att nå en hållbar utveckling fortsätter. De 15
miljökvalitetsmålen, som riksdagen i bred enighet
antagit, gör den ekologiska dimensionen i begreppet
hållbar utveckling tydlig. De är formulerade utifrån
den miljöpåverkan naturen tål och definierar det
tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet
skall sikta mot.
Propositionen vidareutvecklar den
miljömålsstruktur som riksdagen i april 1999 fattade
beslut om (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). På
riksdagens begäran lämnar regeringen nu ett samlat
förslag till delmål, åtgärder och strategier för att
nå miljökvalitetsmålen. Regeringen föreslår att den
nya miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål
som riksdagen antagit inom ramen för miljöpolitiken
före beslutet om proposition 1997/98:145 (bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
I propositionen lämnas förslag till delmål och
åtgärdsstrategier för 14 av de 15
miljökvalitetsmålen. Målet Begränsad klimatpåverkan
kommer att behandlas i en särskild proposition under
hösten.
Innebörden av respektive miljökvalitetsmål i ett
generationsperspektiv återges i ett antal punkter
som närmare anger vilken miljökvalitet som skall ha
nåtts inom en generation. Till varje
miljökvalitetsmål föreslås ett eller flera delmål.
Förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och
delmålen kan beskrivas så att miljökvalitetsmålen
definierar det tillstånd för den svenska miljön som
miljöarbetet skall sikta mot, medan delmålen anger
inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta
konkreta miljöarbetet. Delmålen avser i de flesta
fall läget år 2010. I några fall har en annan
tidpunkt valts. Delmålen kan i sin tur vara av olika
karaktär. De kan avse en viss miljökvalitet som
skall vara uppnådd eller vissa förändringar,
beträffande t.ex. utsläpp, som skall vara genomförda
i enlighet med delmålet. Regeringen föreslår ett
uppföljningssystem baserat på bl.a. indikatorer. I
detta sammanhang föreslår regeringen att ett
särskilt miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket
bör inrättas. Miljömålsrådet bör ansvara för att
följa upp och rapportera till regeringen hur
miljömålsarbetet fortskrider inför den redovisning
av miljömålsarbetet som regeringen regelbundet skall
ge riksdagen. Regeringen föreslår att innevarande
års anslag till miljöövervakning m.m. skall få
användas för sådan uppföljning och rapportering.
Regeringen anser att det är viktigt att miljöarbetet
ses dynamiskt och i ett globalt perspektiv.
Erfarenheter visar att det är svårt att förutse
framtida miljöproblem. Nya och i dag okända eller
underskattade miljöproblem kan komma att bli
aktuella allteftersom tiden går och kunskaperna ökar
och ny, miljöanpassad teknik introduceras. Det
innebär att mål och medel så långt möjligt är
utformade så att de kan anpassas till nya
förutsättningar.
Det är regeringens uppfattning att en tydlig
miljömålsstruktur, i kombination med ett tydligt
uppföljningssystem, gör en effektiv mål- och
resultatstyrningsprocess möjlig. Det är viktigt att
utnyttja åtgärder som kan bidra till att uppnå flera
miljökvalitetsmål på samma gång och som bidrar till
att uppfylla även andra politiska mål. Som exempel
på detta föreslår regeringen tre åtgärdsstrategier
som skall vara vägledande för det framtida
miljöarbetet. Dessa är effektivisering av
energianvändning och transporter, giftfria och
resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark,
vatten och bebyggd miljö.
Dagens miljöproblem medför avsevärda kostnader. De
tar sig uttryck i form av produktionsförluster och
materialförstöring, försämrad hälsa och förluster av
kulturarv och biologisk mångfald. Värdet av en
hälsosammare livsmiljö kan speglas i ett minskat
antal vårddagar, minskad läkemedelskonsumtion, färre
sjukskrivningar och sjukpensioneringar. Att nå en
ekologiskt hållbar utveckling ger också positiva
välfärdseffekter som en god livsmiljö, bevarad
biologisk mångfald och skydd av natur- och
kulturlandskapet.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
protokollet av den 1 december 1999 angående
minskning av försurning, övergödning och marknära
ozon till 1979 års konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar (det s.k.
Göteborgsprotokollet). Regeringen föreslår vidare
att riksdagen godkänner 1999 års justeringar och
ändringar i Montrealprotokollet om ämnen som bryter
ned ozonskiktet.
Utskottets överväganden
En tydlig målstruktur för den
ekologiska dimensionen i hållbar
utveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens
överväganden och tillstyrker förslaget till
målstruktur. Utskottet avstyrker en motion
(fp) om att ett 16:e miljömål bör införas.
Hållbar utveckling - den ekologiska dimensionen
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att
miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska
dimensionen i begreppet hållbar utveckling eller det
tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och
kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt
hållbar. Delmål till miljökvalitetsmålen och
åtgärder för att nå dem bör utformas med
utgångspunkt i följande fem grundläggande värden:
Människors hälsa, den biologiska mångfalden och
naturmiljön, kulturmiljön och de kulturhistoriska
värdena, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
samt en god hushållning med naturresurser.
Målstruktur
Propositionen
De 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt
och de delmål som nu föreslås skall utgöra en samlad
målstruktur. Det övergripande målet för
miljöpolitiken åskådliggörs genom denna målstruktur.
Delmålen skall beslutas av riksdagen. De 15
miljökvalitetsmålen och de delmål som fastställs för
dessa skall ersätta de miljömål av skilda slag och
för olika nivåer som riksdagen tidigare har antagit
inom ramen för miljöpolitiken, dvs. före beslutet om
proposition 1997/98:145 Svenska miljömål (bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99: 183). Nya mål kan
tillföras målstrukturen och beslutade mål kan
revideras efter särskilt riksdagsbeslut. Detta kan
ske i samband med den utvärdering som beskrivs i
avsnitt 23 i regeringens nu behandlade proposition
eller på grund av Sveriges internationella
åtaganden. Regionala och lokala mål samt sektorsmål
utvecklas vid behov med utgångspunkt i mål beslutade
av riksdagen.
Målstrukturen skall vara:
1. Miljökvalitetsmålen - för närvarande 15 till
antalet - som definierar det tillstånd för den
svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot.
Miljökvalitetsmålen fastställs av riksdagen som
även skall fastställa eventuella ändringar av och
tillägg till miljökvalitetsmålen.
2.
Delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en
viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att
förändringar skall vara genomförda vid en viss
tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna
uppnås inom en generation. Även delmålen skall
fastställas av riksdagen.
Motionen
Enligt motion MJ44 (fp) bör ett sextonde miljömål
införas, nämligen Biologisk mångfald (yrkande 4). De
tre miljömålen: Myllrande våtmarker, Levande skogar
och Ett rikt odlingslandskap berör till stora delar
värnandet av den biologiska mångfalden. Intill dess
att regering och riksdag fattat beslut om inrättande
av ett sextonde miljömål om Biologisk mångfald
kommer målen inom de ovan nämnda områdena i huvudsak
att vara styrande för statens och kommunernas
agerande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i vad regeringen anfört rörande
målstrukturen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den nya strukturen skall ersätta de
miljömål av skilda slag och för olika nivåer som
riksdagen före beslutet om proposition 1997/98:145
Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6, rskr.
1998/99:183) har antagit inom ramen för
miljöpolitiken (se prop. 1997/98:145 s. 39 och
bilaga 57). Det är således miljökvalitetsmålen med
delmål som skall vara vägledande för statliga och
andra samhällsaktörers åtgärder på miljöområdet.
Vissa av de tidigare målen inlemmas i den nya
strukturen, medan andra numera saknar aktualitet.
Förslaget innefattar emellertid inte sådana s.k.
sektorsmål som har beslutas inom särskilda
politikområden såsom jordbrukspolitiken,
kulturpolitiken, skogspolitiken, rennäringspolitiken
och transportpolitiken.
Antalet miljökvalitetsmål är för närvarande 15
till antalet. Som regeringen anfört behandlas frågor
rörande biologisk mångfald i många av förslagen till
delmål. Flera förslag till delmål gäller skydd av
hotade arter. I likhet med regeringen anser
utskottet att ett 16:e miljökvalitetsmål om
biologisk mångfald skulle kunna komplettera dagens
miljökvalitetsmål och ge en tydligare målstruktur
eftersom många arter är beroende av flera biotoper.
Utskottet konstaterar att regeringen avser, efter
att berörda myndigheter analyserat utformningen av
ett sådant mål, att återkomma till riksdagen senast
år 2005 med förslag på ett 16:e miljökvalitetsmål
för biologisk mångfald. Med det anförda avstyrks
motion MJ44 (fp) yrkande 4 om ett 16:e
miljökvalitetsmål.
Det nya miljöarbetet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i vad regeringen anfört
och avstyrker motionsyrkanden om allas
delaktighet i ett regionalt och socialt
samlat Sverige (c), om behovet av forskning
avseende skogsbruket (m), vattenkvaliteten i
Stockholms skärgård (m), taxonomisk forskning
och en ny nationell flora och fauna (mp)
samt om miljöforskning och miljöövervakning
(m) m.m.
Det frivilliga miljöarbetet
Propositionen
För att klara av dagens stora miljöproblem inom en
generation krävs medverkan av alla som verkar i
samhället, inom alla samhällsområden och på alla
nivåer. Den nya strukturen för arbete med miljömål
ger förutsättningar för ett mer effektivt arbete för
ett hållbart Sverige. Miljöarbetet bör integreras i
alla verksamheter, och var och en måste ta sin del
av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och
kommuner som företag, organisationer och enskilda.
Ekonomiska och rättsliga styrmedel, med miljöbalken
som central lagstiftning, bildar tillsammans med
myndigheternas arbete utgångspunkter och en stomme
för miljöarbetet i den nya strukturen.
Sektorsansvaret för miljön behöver utvecklas liksom
tvärsektoriella arbetssätt. Olika former för
miljöarbete som användning av miljöledningssystem,
miljövarudeklarationer, miljömärkning, utveckling av
miljöteknik och miljöinriktad upphandling bör
utvecklas och fördjupas. Lagstiftning och ekonomiska
styrmedel kan kompletteras med frivilliga
överenskommelser och en dialog mellan staten och
näringslivet. Det miljöarbete som under lång tid
bedrivits av frivilligorganisationer bör
uppmärksammas och stödjas av myndigheterna.
Motionen
I motion MJ46 (c) anförs i fråga om allas
delaktighet i ett regionalt och socialt samlat
Sverige att alla nivåer i samhället bör vara
delaktiga i arbetet med att nå en ekonomisk, social
och ekologiskt hållbar utveckling (yrkande 40).
Människor bör ges praktiska möjligheter att delta i
samhället.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att den nya strukturen för
arbete med miljömål ger förutsättningar för ett
brett upplagt, effektivt miljöarbete med deltagare
inom alla samhällsområden. En gemensam målbild anger
riktningen för arbetet i ett mål- och
resultatstyrningssystem med syfte att uppnå ett
ekologiskt hållbart samhälle. Ekonomiska och
rättsliga styrmedel, med miljöbalken som central
lagstiftning, bildar tillsammans med myndigheternas
arbete utgångspunkter och en stomme för miljöarbetet
i den nya strukturen.
Som regeringen anfört är kundtryck och
marknadskrav ofta lika viktiga drivkrafter för
företag som lagar och andra styrmedel.
Miljöledningssystem är ett instrument för att
integrera miljö och hållbar utveckling i planering
och beslut där samhällets miljömål ger inriktning
för målformuleringen. Vidare kan lagstiftning och
ekonomiska styrmedel kompletteras med andra former
för miljöarbetet som frivilliga överenskommelser och
dialog mellan staten och näringslivet.
Som anförts i propositionen har
frivilligorganisationer i Sverige under decennier
drivit ett förtjänstfullt och framgångsrikt
miljöarbete. Tusentals enskilda har lagt ned mycket
tid och kraft, tidvis utan större intresse och stöd
från myndigheter och samhället i övrigt. Inom många
områden har miljöorganisationerna gått i spetsen för
utvecklingen av miljöarbetet. I likhet med
regeringen anser utskottet att fristående, aktiva
och radikala miljöorganisationer, nätverk och andra
organisationsstrukturer med en verksamhet baserad på
frivilligt engagemang kommer att spela en viktig
roll i miljöarbetet även i framtiden.
Miljöorganisationerna bör även fortsättningsvis
verka självständigt, fristående från samhällets
institutioner men med stöd från myndigheterna.
Utskottet har mot bakgrund av vad som nu anförts
ingen annan uppfattning än motionärerna i motion
MJ46 (c) yrkande 40 om allas delaktighet i ett
regionalt och socialt samlat Sverige. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Sektorsansvar för miljön och miljöledning hos
myndigheterna
Utskottets ställningstagande
Som framhålls i propositionen fördelas genom
sektorsansvaret ansvaret för att uppnå
miljökvalitetsmålen inom samhällets alla sektorer.
Det innebär att myndigheter, företag och andra
organisationer inom olika samhällssektorer tar
ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden.
Miljökvalitetsmålen med delmål och strategier kommer
att fungera som en del av underlaget för
beslutsfattandet i olika sektorer. Sektorsansvaret
för miljön innebär därmed att miljöhänsyn vägs in i
besluten inom sektorn. Avvägningar mellan sektorer
måste ske med sektorsövergripande beslut. Införandet
av miljöledning hos myndigheterna innebär också en
integrering av miljöhänsyn. Miljöledningssystem är
ett ledningsverktyg för företags och andra
organisationers miljöarbete och innebär att arbetet
blir strukturerat och systematiserat. Utvecklingen
av sektorsansvaret för miljön, införandet av
miljöledning och arbetet med att nå
miljökvalitetsmålen är sammankopplade och
kompletterar varandra. Tillsammans utgör de
förutsättningar för en decentraliserad och
systematiserad mål- och resultatstyrd miljöpolitik
där ansvaret för miljön successivt integreras i
samhällets sektorer.
Utskottet instämmer i att samspelet mellan arbetet
med miljömål, miljöledningssystem och sektorsansvar
för miljön bör stärkas.
De statliga myndigheternas ansvar för miljöfrågor
bör göras mer tydligt, bl.a. genom att deras
sektorsansvar för miljön preciseras.
Forskning och utveckling
Propositionen
Väl fungerande forskning och utvecklingsverksamhet
är av avgörande betydelse för att man skall kunna
upptäcka problem och för att man ständigt skall
kunna pröva och ifrågasätta valda lösningar och
uppställda mål. Forskningen om hållbar utveckling
bör samordnas och bör omfatta både grundläggande och
problemorienterad forskning. Ett fortsatt aktivt
deltagande i den internationella forskningen är en
förutsättning för att Sverige skall kunna ha stort
inflytande i de internationella överenskommelser som
måste nås för att avvärja miljöhoten.
Motionerna
Enligt motion MJ45 (m) om forskning avseende
skogsbruket och dess effekter på särskilt
försurningskänsliga områden saknas tillräcklig
kunskap om i vilken utsträckning markanvändningen
inom skogsbruket påverkar olika försurningskänsliga
marker (yrkande 5). Det behövs därför mer forskning
om skogsbruket och dess effekter på särskilt
försurningskänsliga markområden innan man kan dra
slutsatsen att skogsbruket måste anpassas.
I motion MJ406 (m) framhålls behovet av
grundforskning av vattenkvaliteten i Stockholms
skärgård (yrkande 2). I denna skärgård är
betingelserna speciella. Det behövs grundforskning
om vattenkvaliteten i skärgården eftersom vattnen
där är grundare än på andra ställen.
I motion MJ608 (mp) om behovet av satsning på
taxonomisk forskning anförs att Sverige har ett
särskilt ansvar att bevara den linneanska
traditionen (yrkande 1). Taxonomi handlar om att
beskriva och klassificera växter och djur och är en
nödvändig baskunskap för att man skall kunna skydda
arter. När hela världen om några år firar 300-
årsminnet av Linnés födelse är risken stor att vårt
land inte längre har någon svensk systematisk
naturforskning kvar. I fråga om behovet av kompetens
för att sköta samlingar av växter och djur på museer
och institutioner anförs att våra samlingar av
växter och djur vid universitet och på
Naturhistoriska riksmuseet måste skötas av kunniga
taxonomer som kan bestämma arter inom olika
organismgrupper (yrkande 2). Motionärerna framhåller
vidare behovet av en ny nationell fauna och flora
(yrkande 3). På Artdatabankens konferens efterlystes
en ny fauna och flora, ett litterärt verk, som på
ett överskådligt sätt visar vad vi har av biologisk
mångfald i landet.
I motion MJ764 (m) om miljöforskning och
miljöövervakning anförs att med en bra
miljöövervakning kan miljöförstöring och naturliga
variationer särskiljas (yrkande 13). Genom
forskningen kan vinnas kunskap om vilka effekter
olika slags utsläpp har på organismer. Dessa
kunskaper är avgörande för att en effektiv
miljöpolitik skall kunna bedrivas med riktiga
avvägningar och prioriteringar.
Enligt motion MJ796 (m) om miljöövervakning och
forskning bör nationella och regionala
övervakningsprogram vara så omfattande att det går
att studera såväl kortsiktiga som långsiktiga
förändringar (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Som framförs i propositionen handlar forskningen om
hållbar utveckling och miljömålen om att identifiera
miljöhot och kvantifiera deras betydelse liksom att
hitta lösningar på kända miljöproblem. Forskning om
miljökvalitetsmålen är därför ett ansvar för nästan
alla forskningsfinansiärer och forskningsutövare.
Enligt riksdagens nyligen fattade beslut om
forskningspolitiken (prop. 2000/01:3, bet.
2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) skall forskning om
miljö och hållbar utveckling samt forskning som
underlag för miljökvalitetsmålen vara prioriterade
forskningsområden.
Riksdagen beslutade med anledning av 2001 års
ekonomiska vårproposition preliminära utgiftsramar
för år 2002 som innebär att utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård tillförs 405 miljoner kronor år
2002 och 355 miljoner kronor år 2003 (prop.
2000/01:100 s. 129, 2000/01:FiU20, rskr.
2000/01:288). För år 2004 beslutades att tidigare
satsningar om ca 1 170 miljoner kronor förlängs samt
att utgiftsområdet tillförs ytterligare 910 miljoner
kronor jämfört med år 2003. Förstärkningarna
föreslogs med hänvisning till de insatser som skulle
komma att föreslås i den nu behandlade
propositionen. Förstärkningarna omfattar i första
hand marksanering, åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden och ett miljöforskningsprogram
för biologisk mångfald och ekologiskt hållbar
utveckling. Som anfördes i den ekonomiska
vårpropositionen avsattes medel för det nämnda
miljöforskningsprogrammet även inom utgiftsområde 16
och utgiftsområde 23. - För åren 2002-2004 beräknas
utökade resurser för utgiftsområde 16 med 50
miljoner kronor per år för forskning om biologisk
mångfald och ekologiskt hållbar utveckling (prop.
2000/01:100 s. 127, bet. 2000/01:FiU20).
Skogsstyrelsen har i rapporten Åtgärder mot
markförsurning och för ett uthålligt brukande av
skogsmarken (Meddelande 4 - 2001) lämnat förslag
till åtgärder mot markförsurning samt redogjort för
behovet av forskning och metodutveckling för att få
fram kriterier för urval av lämpliga områden. För
att få ett bra beslutsunderlag för rapporten har ett
trettiotal forskare varit engagerade i att ta fram
nio rapporter som behandlar olika aspekter av
markförsurnings- och åtgärdsproblematiken. Motion
MJ45 (m) yrkande 5 om forskning avseende skogsbruket
och dess effekter på särskilt försurningskänsliga
områden avstyrks i den mån den inte tillgodosetts
med det anförda.
När det gäller den fråga som behandlas i motion
MJ406 (m) yrkande 2 om grundforskning rörande
vattenkvaliteten i Stockholms skärgård har utskottet
inhämtat att vattnet i Stockholms skärgård omfattas
av flera forskningsprojekt. Naturvårdsverket
finansierar programmet Marin biodiversitet, mönster
och processer, där viktiga s.k. nyckelsamhällen,
t.ex. blåstångsbältet, ålgräsängar och musselbottnar
studeras. Vid Stockholms universitets institution
för systemekologi pågår forskning kring
vattenkvaliteten i Stockholms skärgård vad gäller
vattenomsättning, närsalter, siktdjup och
algblomningar. Detta arbete bedrivs inom ramen för
forskningsprogrammet Bärkraftig kustutveckling,
finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning, Mistra. Vid Institutet för tillämpad
miljöforskning vid Stockholms universitet undersöks
även förekomst och effekter av miljögifter i olika
organismer i Stockholms skärgård. Syftet med
motionen bör med det anförda vara i huvudsak
tillgodosett. Motionen bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Enligt riksdagens beslut med anledning av
regeringens vårproposition (prop. 2000/01:100 s.
131, bet. 2000/01:FiU20 s. 167, del 2 s. 145)
tillförs utgiftsområde 23 ett belopp om 10 miljoner
kronor såväl 2002 som 2003 samt 20 miljoner kronor
2004 för att ge Artdatabanken en möjlighet att
förstärka kompetensen och utveckla verksamheten i
syfte att ta fram en nationell fauna och flora.
Motion MJ608 (mp) yrkande 3 om behovet av en ny
nationell fauna och flora får med det anförda anses
i huvudsak tillgodosedd.
Den biologiska grundforskningen vid Natur-
historiska riksmuseet är enligt museets hemsida
inriktad på växternas och djurens härstamning,
systematik och utbredning i tid och rum. Utöver
studier av vårt eget lands flora och fauna har
forskningsinsatserna profilerats mot den biologiska
mångfalden i tropikerna. Av Riksmuseets
årsredovisning för år 2000 framgår att museets
samlingar används i många projekt samtidigt som de
växer och "förädlas" tack vare den förbättrade
kunskap om föremålen som kommer fram genom museets
egen forskning och bidrag från de många
gästforskarna och låntagarna runt om i världen. Ett
huvudsyfte med samlingarna är att de skall hållas i
gott skick och utvecklas för att vara tillgängliga
för angelägen forskning även i framtiden. En
majoritet av museets forskare i botanik, zoologi och
paleontologi bedriver forskning inom systematik och
taxonomi, vilket enligt årsredovisningen utgör
grunden för kunskapen om levande och utdöda
organismer. Systematisk och taxonomisk kunskap utgör
enligt redovisningen en nödvändig grund för frågor
om biodiversitet och människans påverkan på andra
arter. Det anförda tillgodoser i huvudsak syftet med
motion MJ608 (mp) yrkande 2 om behovet av kompetens
för att sköta samlingar av växter och djur på museer
och institutioner.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ608 (mp) yrkande 1 om
behovet av taxonomisk forskning. Som regeringen
uttalat i proposition 2000/01:3 Forskning och
förnyelse (s. 246) ingår taxonomi bland några
särskilt prioriterade forskningsområden. Som påpekas
i forskningspropositionen har Sverige varit drivande
i det internationella samfundet för att stärka
taxonomi som forskningsgren till stöd för bevarande
och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. I
budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1
utg.omr. 20 s. 66) förstärks forskningen vid
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande, Formas, med 80 miljoner kronor för
åren 2002 och 2003 och med 90 miljoner för år 2004.
Utskottet anser i likhet med regeringen att
förstärkningen bl.a. skall användas till stöd för
nationella samlingar för bevarande och hantering av
insamlat material som är av särskild betydelse för
forskning om biologisk mångfald. Utöver det anförda
är utskottet inte berett att föreslå något uttalande
från riksdagens sida med anledning av motionen.
Utskottet har ingen annan uppfattning än vad som
framförs i motion MJ764 (m) yrkande 13 och MJ796 (m)
yrkande 6 om att med en bra miljöövervakning kan
miljöförstöring och naturliga variationer särskiljas
och att nationella och regionala övervakningsprogram
bör vara så pass omfattande att det går att studera
såväl kortsiktiga som långsiktiga förändringar.
Vid riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen
för år 2001 anförde utskottet att det finns behov av
att stärka miljöövervakningen, främst när det gäller
kemikalier och för att följa upp miljökvalitetsmålen
(prop. 2000/01:1, utg.omr. 20 s. 30, 2000/01:MJU1 s.
14). Anslaget 34.2 Miljöövervakning m.m. inom
utgiftsområde 20 förstärktes med 20 miljoner kronor
för år 2001 utöver den i 2000 års ekonomiska
vårproposition aviserade ökningen på 85,6 miljoner
kronor. Utskottet instämmer i vad som anförs i den
nu behandlade propositionen (s. 225) om att
ytterligare forskning och försöks- och
utvecklingsverksamhet kan ge underlag för en
förbättrad utvärdering av effekterna av insatta
åtgärder samt för uppföljning av
miljökvalitetsmålen. Även i proposition 2000/01:3
Forskning och förnyelse (s. 244) betonas behovet av
forskning som underlag för miljökvalitetsmålen.
Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd i den mån
de inte tillgodosetts med det anförda.
Utbildning
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en
god, allsidig såväl teoretisk som praktisk
utbildning i frågor om ett hållbart samhälle är en
förutsättning för att miljökvalitetsmålen skall
kunna nås. Utbildning och information behövs för att
sprida kunskap om hur naturliga kretslopp fungerar.
Specifik utbildning och information behövs om vissa
miljöfrågor där den enskildes handlande och livsstil
har särskilt stor betydelse, t.ex. beträffande val
av färdmedel, körsätt, energianvändning och
kemikaliehantering.
Internationellt miljöarbete
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens
överväganden och avstyrker motionsyrkanden om
miljögarantin (mp), internationellt
miljöarbete (fp), det sjätte
miljöhandlingsprogrammet (c), deponiskatter
(c), hållbar utveckling (mp, kd), tryggad
vattenförsörjning (c) och ett miljöprogram
för Barentsområdet (s) m.m.
Samspelet mellan det nationella och det
internationella miljöarbetet
Motionen
I motion MJ838 (mp) anförs i fråga om artikel 95 i
EG-fördraget, även kallad miljögarantin, att enligt
punkt 5 i artikel 95 ställs krav på att
medlemsstaten skall kunna bevisa att det aktuella
problemet är specifikt för medlemsstaten samt att
det skall ha uppkommit efter den tidpunkt då
harmoniseringsåtgärden beslutats (yrkande 10).
Artikeln bör formuleras om för att möjliggöra
striktare nationella regleringar på miljöområdet.
Regeringen bör driva frågan under nästa
regeringskonferens.
Utskottets ställningstagande
Som anförs i propositionen är Sverige genom
medlemskapet i EU sedan 1995 bundet av den
rättsordning som gäller för Europeiska gemenskapen
(EG). EG:s direktiv kan kräva en fullständig
harmonisering av medlemsstaternas nationella regler
men kan också ange endast de minimikrav som måste
garanteras (s.k. minimidirektiv). Att rättsakten
kräver en fullständig harmonisering på ett område
innebär i princip att den gemensamma kravnivå som
föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater.
Den rättsliga grunden för detta slag av direktiv är
artiklarna 94 och 95 i EG-fördraget (tidigare
artiklarna 100 och 100a) som syftar till
upprättandet av den inre marknaden med dess krav på
fri rörlighet för varor och tjänster. I artikel 95 i
EG-fördraget finns den s.k. miljögarantin som under
vissa förutsättningar ger en medlemsstat möjlighet
att besluta om strängare regler än dem som angetts i
direktiv som grundar sig på denna artikel. I likhet
med regeringen anser utskottet att det är svårt att
bedöma hur långt miljögarantin i praktiken sträcker
sig, då någon praxis ännu inte vuxit fram. Utskottet
föreslår med det anförda att motion MJ838 (mp)
yrkande 10 om miljögarantin lämnas utan vidare
åtgärd.
Hållbarhetsstrategier för EU:s politikområden
Propositionen
Arbetet med att integrera miljöhänsyn i EU:s olika
politikområden för att främja en hållbar utveckling
bör breddas och fördjupas. En avgörande aspekt i
detta sammanhang är att verka för en hållbar
utveckling inom alla sektorer. Sveriges nationella
erfarenheter kan ge värdefulla bidrag. Regeringen
kommer att verka för att EU:s sjätte
miljöhandlingsprogram medför ett tydliggörande av
EU:s miljöpolitiska mål, vilket bl.a. kan främja det
fortsatta arbetet med att integrera miljöhänsyn inom
EU:s olika politikområden.
Motionerna
I motion MJ44 (fp) anförs i fråga om det
internationella miljöarbetet att möjligheterna att
lösa miljöproblem ökar genom frihandel (yrkande 1).
Motionärerna i motion MJ711 (c) anför i fråga om
EU:s sjätte miljöhandlingsprogram att integreringen
av miljöfrågorna inom EU:s alla politikområden ännu
inte har fått tillräckligt starkt genomslag (yrkande
11). Det sjätte miljöhandlingsprogrammet bör även ta
hänsyn till att EU inom en fem- till tioårsperiod
får flera nya medlemsländer. Vidare anförs att
Sverige bör vara pådrivande för att EU:s ekonomi
miljöprövas (yrkande 12).
Enligt motion MJ805 (c) bör Sverige ta initiativ
till en diskussion om harmonisering av deponiskatter
och förbränningsavgifter inom EU. Import av billig
europeisk träflis hotar den svenska produktionen av
biobränslen. Det är viktigt att det finns en
kontroll av vad som bränns i de stora
sopförbränningsanläggningarna och vilka utsläpp
detta medför eftersom returflis innehåller mer
tungmetaller än skogsbränslen.
Enligt motion MJ838 (mp) bör principen om hållbar
utveckling vara den högst prioriterade frågan under
Sveriges ordförandeskap inom EU
första halvåret 2001 (yrkande 1). Vidare bör Sverige
under sitt ordförandeskap inom EU verka för
inrättandet av en miljökommitté som granskar förslag
till beslut enligt fastlagda principer för
miljöpolitiken (yrkande 3). En miljökommitté
bestående av representanter för olika
intressegrupperingar i samhället, såsom
miljöorganisationer och nationella
miljövårdsmyndigheter, skulle vara en positiv signal
att man menar allvar med miljöhänsyn. Vidare bör
regeringen inom EU verka för utökade anslag och
befogenheter för Europeiska miljöbyrån, EEA (yrkande
4). Slutligen anförs att riksdagen bör begära att
regeringen under Sveriges tid som ordförandeland
inom EU presenterar en plan för hur man kan öka
användandet av miljökonsekvensbeskrivningar och
miljöcertifiering i såväl offentlig förvaltning som
den privata sektorn (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
När det gäller motion MJ44 (fp) yrkande 1 om det
internationella miljöarbetet konstaterar utskottet i
likhet med regeringen att miljöpolitiken genom
Amsterdamfördraget har givits en mer framträdande
plats genom att fördraget bl.a. fastlägger att
hållbar utveckling nu är ett av de grundläggande
målen för EU-samarbetet och att kravet på
integrering av miljöhänsyn i andra politikområden
har förtydligats. Hållbar utveckling inbegriper även
ekonomiska och sociala frågor. Det är därför viktigt
att erinra om Amsterdamfördragets förstärkning av
alla dimensionerna i begreppet hållbar utveckling
inom EU.
Som anförs i propositionen tog Sverige efter
Amsterdamfördragets ikraftträdande initiativ till
ett arbete på bred front med att integrera
miljöhänsyn och hållbar utveckling i andra
politikområden inom EU, den s.k. Cardiffprocessen.
Inför Europeiska rådets möte i Helsingfors i
december 1999 hade nio olika rådskonstellationer
utformat, eller fått i uppdrag att utforma,
strategier för integrering av miljöhänsyn och
hållbar utveckling inom respektive politikområde.
Vid mötet i Helsingfors uppmanades kommissionen att
utarbeta ett förslag till EU-strategi för en
ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar
utveckling.
Även utskottet anser att regeringen bör verka för
att det arbete som bedrivs inom området integrering
av miljöhänsyn och hållbar utveckling bör breddas
och fördjupas. Genom en övergripande strategi för
hållbar utveckling ges en möjlighet att förbättra
samstämmigheten mellan EU-politiken inom de
ekonomiska och sociala områdena och miljöområdet.
Avgörande för att denna strategi skall lyckas är att
verka för en hållbar utveckling inom de
samhällssektorer som medverkar till en hög
miljöbelastning såsom energi-, transport- och
jordbrukssektorerna.
I likhet med regeringen anser utskottet att det är
av betydelse att integrationen av miljöhänsyn och
hållbar utveckling fortgår inom alla relevanta delar
av EU:s politik. Samtidigt måste miljöpolitiken
utformas med hänsyn till de ekonomiska och sociala
dimensionerna i en hållbar utveckling. De
sektorsstrategier för integrering av miljöhänsyn och
hållbar utveckling som redan utarbetats inom
Cardiffprocessen utgör en god grund för det
fortsatta arbetet med en långsiktigt hållbar
utveckling inom respektive politikområde. Det
anförda bör tillgodose syftet med motion MJ44 (fp)
yrkande 1 om det internationella miljöarbetet.
Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ711 (c) yrkande 12 om att de
miljömässiga effekterna bör vägas in för att undvika
beslut inom EU som är negativa för miljön eller för
att minimera miljöeffekterna. Motionen bör lämnas
utan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts
med vad som anförts.
Utskottet instämmer i att EU:s nya
miljöhandlingsprogram bör bli ett viktigt instrument
i arbetet för en hållbar utveckling genom att det
anger vilka miljöpolitiska mål som unionen bör
sträva mot under de kommande åren och genom att
underlätta det sektorsvisa arbetet med att integrera
miljöhänsyn och hållbar utveckling i EU:s olika
politikområden. Med det anförda bör motion MJ711 (c)
yrkande 11 om EU:s sjätte miljöhandlingsprogram vara
i huvudsak tillgodosedd.
Miljöpartiet framhåller i motion MJ838 att
regeringen under Sveriges ordförandeskap i EU bör
låta principen om hållbar utveckling vara den högst
prioriterade frågan (yrkande 1), verka för
inrättandet av en miljökommitté som granskar förslag
till beslut enligt fastlagda principer för
miljöpolitiken (yrkande 3) samt presentera en plan
för hur man kan öka användandet av
miljökonsekvensbeskrivningar och miljöcertifiering i
såväl offentlig förvaltning som den privata sektorn
(yrkande 8).
I ordförandeskapets slutsatser från det Europeiska
rådet i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 (punkt 22)
anges att unionens strategi för hållbar utveckling
grundas på principen att de ekonomiska, sociala och
miljömässiga verkningarna av all politik bör
behandlas på ett samordnat sätt och beaktas när
beslut fattas. "Att sätta rätt pris" för att bättre
återspegla de verkliga samhällskostnaderna för olika
typer av verksamhet skulle ge producenter och
konsumenter bättre incitament för deras dagliga
beslut om vilka varor och tjänster som skall
tillverkas eller köpas. I punkt 23 uppmanas
medlemsstaterna att utarbeta sin egen nationella
strategi för hållbar utveckling och att fastställa
lämpliga nationella samrådsprocesser. Vidare betonas
vikten av ett brett samråd med alla berörda parter.
En handlingsplan för regelförenkling och för analys
av politiska förslags effekter på hållbar utveckling
avses att läggas fram vid Europeiska rådet i Laeken.
Efter förlikningsförhandlingar under det svenska
ordförandeskapet antogs Europaparlamentets och
rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om
bedömning av vissa planers och programs
miljöpåverkan. Enligt direktivet skall en
miljöbedömning utföras för de i direktivet angivna
planer och program som kan antas medföra betydande
miljöpåverkan. Vidare trädde Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars
2001 om frivilligt deltagande för organisationer i
gemenskapens miljölednings- och
miljörevisionsordning (EMAS) i kraft den 27 april
2001. Målet med EMAS skall vara att främja en
fortsatt förbättring av organisationernas
miljöprestanda genom att organisationerna utarbetar
och genomför ett miljöledningssystem. Det anförda
tillgodoser enligt utskottets mening syftet med
motion MJ838 (mp) yrkandena 1, 3 och 8.
Motionsyrkandena bör därför lämnas utan vidare
åtgärd.
Miljö- och jordbruksutskottet anförde i januari
2001 (2000/01:MJU10 s. 22) beträffande
avfallsbeskattning att det finns anledning att
uppmärksamma riskerna med en ökad förbränning av
osorterat avfall och att det därför är angeläget att
följa upp och utvärdera hur systemet med
avfallsbeskattningen fungerar. En fråga som då kan
aktualiseras är om en utvidgning av skattebasen bör
ske till att omfatta även förbränning av avfall.
I samma ämne anförde skatteutskottet i mars 2001
att den nyligen införda lagen (1999:673) om skatt på
avfall syftar till att uppnå en från miljö- och
resurssynpunkt bättre behandling av avfall och till
att minska avfallsmängderna på sikt (bet.
2000/01:SkU17 s. 42). Lagen trädde i kraft den 1
januari 2000. Därefter hade skatteutskottet vid två
tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om att avskaffa
skatten och hade i mars inte ändrat sin tidigare
inställning. Vidare anfördes att utskottet ser
positivt på att regeringen nu har tillkallat en
särskild utredare med uppgift att göra en
utvärdering av hur systemet med avfallsbeskattningen
fungerar (dir. 2001:13). Utredaren skall bl.a.
utvärdera och analysera de ekonomiska och
miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt
på förbränning av avfall.
Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att
utredaren enligt direktiven även skall följa det
fortsatta arbetet inom EU beträffande såväl
avfallshantering som beskattning. I direktiven
anförs att kommissionens förslag till rådets
direktiv om omstrukturering av gemenskapens
regelverk för beskattning av energiprodukter, KOM
(97) 30 av den 12 mars 1997, främst torde vara av
intresse för skattefrågorna. Som ett underlag för
sin analys och utvärdering om en eventuell skatt på
förbränning av avfall skall utredaren undersöka
motsvarande skatte- och miljölagstiftning i några
jämförbara länder. Enligt direktiven skall
utredningsarbetet redovisas senast den 1 december
2001. Motion MJ805 (c) om harmonisering av
deponiskatter och förbränningsavgifter inom EU
avstyrks i avvaktan på resultatet av utredningen.
I anslutning till motion MJ838 (mp) yrkande 4 om
utökade anslag och befogenheter för Europeiska
miljöbyrån konstaterar utskottet att fortsatt
finansiellt stöd till fristående miljöorganisationer
förordas i artikel 9.2 i Europeiska gemenskapens
sjätte miljöhandlingsprogram, KOM (2001)31. Enligt
artikel 3 skall konsumenterna få tillgång till
bättre information om vilka miljökonsekvenser olika
processer och produkter har, bl.a. genom användning
av miljömärkning och genom att uppmuntra användning
av tillförlitliga miljöuppgifter från tillverkarna.
Vidare skall allmänhetens kunskap om miljöfrågor
ökas, bl.a. genom främjande av lättillgänglig
miljöinformation till allmänheten. En annan
prioriterad åtgärd är enligt artikel 9 att se till
att allmänheten regelbundet informeras om miljön
genom årliga rapporter om viktiga miljöindikatorer
m.m.
Europeiska miljöbyrån inrättades med stöd av
förordning 1210/90/EEG med målet att införa ett
europeiskt nätverk för miljöinformation och
miljöövervakning och för att bl.a. förse gemenskapen
och medlemsstaterna med objektiv, tillförlitlig och
jämförbar information på europeisk nivå. Byrån har
enligt artiklarna 2 och 15 till uppgift att
samarbeta med gemenskapens övriga organ och program.
Med det anförda föreslås att motionen lämnas utan
vidare åtgärd.
Utvidgningen av EU
Propositionen
EU:s utvidgning kan innebära förbättrade möjligheter
att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen, bl.a.
Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen
övergödning, som i hög grad är beroende av åtgärder
mot gränsöverskridande föroreningar. En snabb
ekonomisk utveckling i kandidatländerna kan dock
vara ett hot mot en förbättrad miljö, t.ex. genom
stora trafikökningar. Kandidatländerna är skyldiga
att genomföra EG:s hela gemensamma lagstiftning. De
övergångslösningar som kan komma att beviljas
kandidatländerna och som påverkar miljön bör vara så
få och kortfristiga som möjligt, särskilt vad gäller
lagstiftning som reglerar gränsöverskridande
föroreningar.
Motionen
Enligt motion U512 (kd) bör planeringen för hållbar
utveckling inom EU ges högre prioritet i samarbetet
med kandidatländerna (yrkande 11). En mer långsiktig
och mer övergripande strategi för hållbar utveckling
bör utarbetas för kandidatländerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion
U512 (kd) yrkande 11 om att det är angeläget att
inom EU ge planeringen för hållbar utveckling hög
prioritet i samarbetet med kandidatländerna. Såsom
regeringen anfört kommer ett EU-medlemskap sannolikt
att leda till ekonomisk tillväxt i kandidatländerna.
Om planerna på en utbyggnad av
transportinfrastrukturen i och till dessa länder
förverkligas kommer detta att leda till stora
trafikökningar. Samtidigt kommer dessa länder att
omfattas av EU:s stränga miljökrav. Utskottet
instämmer i att det är angeläget att åtgärder vidtas
för att så snabbt som möjligt anpassa anläggningar
och fordon till EU:s bestämmelser. Så få och så
kortfristiga övergångslösningar som möjligt bör
tillåtas, i synnerhet för utsläppskällor som leder
till gränsöverskridande effekter. Med det anförda
tillgodoses enligt utskottets mening i allt
väsentligt syftet med motionen. Motionen bör inte
påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.
Det nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att det svenska
miljömålsarbetet kan stärka Sveriges insatser i det
nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet. Inom
det nordiska samarbetet har ett
miljöhandlingsprogram och en strategi för hållbar
utveckling i Norden antagits. Gränsöverskridande
föroreningar minskar sannolikt till följd av
miljösamarbete i närområdet och kommer i stor
utsträckning att bidra till att det blir lättare att
uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen.
Miljömålsarbete i ett globalt perspektiv
Propositionen
Genom att under år 2001 utveckla en nationell
strategi och verka för en EU-strategi för hållbar
utveckling medverkar Sverige till att förverkliga
målet att alla länder och världsdelar skall bidra
med konkreta strategier till FN:s världstoppmöte i
Sydafrika år 2002 om hållbar utveckling. Sverige
arbetar och bör fortsätta att arbeta för en stärkt
global miljöförvaltning, med målet att skapa ett
sammanhållet och kraftfullt system. För att
säkerställa att miljökonventionerna efterlevs krävs
både en förstärkt internationell miljörätt och ökat
stöd till utvecklingsländernas miljöarbete. Sverige
bör också verka för att FN skall ge hållbar
utveckling lika hög prioritet, beslutskraft och
anseende som arbetet för fred och säkerhet.
Miljöfrågan bör tydligare integreras i
fattigdomsbekämpningen. Genom FN:s miljöprogram
(UNEP) kommer regeringen att arbeta för att stärka
miljöfrågans integrering i fattigdomsbekämpningen.
Under en femårsperiod byggs kapacitet upp för
internationell konsekvensanalys av
handelsöverenskommelser med sikte på att pröva alla
nya multilaterala handelsavtals inverkan på hållbar
utveckling från år 2006.
Andelen miljö- och rättvisemärkta importvaror bör
öka. Svenska erfarenheter ligger till grund för
vårt bidrag till en utveckling av FN:s utformning
och tillämpning av indikatorer för hållbar
utveckling.
Motionerna
I motion MJ711 (c) anförs i fråga om tryggad
vattenförsörjning att rent vatten är en
grundförutsättning för mänskligt liv (yrkande 8).
Vattenbrist kan leda till konflikter mellan
människor, regioner och länder. En sådan utveckling
måste stävjas genom olika former av samarbete och
bistånd.
Enligt motion MJU819 (s) behövs ett särskilt
miljöprogram för Barentsområdet. Om inget görs för
att minska miljöutsläppen i norra Ryssland kommer
landskapet att dö ut. Industriutsläppen av
svaveldioxid och tungmetaller på Kolahalvön är en
mycket viktig fråga för norra Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motion MJ711 (c) yrkande 8 om vikten av en tryggad
vattenförsörjning. I oktober 1999 anförde utskottet
(1999/2000:MJU5 s. 13) att vattenbrist och otjänligt
dricksvatten utgör ett hot mot främst befolkningen i
tredje världen. Vidare anfördes att Sverige hade
deltagit aktivt i arbetet med den konvention om
gränsöverskridande vattendrag som i maj 1997 antogs
inom FN. Konventionen omfattar bl.a. användningen av
vatten och hushållning med vattenresurser. När det
gäller frågor om vattenteknik arbetar Sverige i
olika internationella fora och i biståndssammanhang
med frågor om tekniköverföring. Sverige är genom
Sida t.ex. värd för Global Water Partnership, vilket
torde anses som det mest aktiva och framstående
initiativet för att bistå länder med vattenbrist.
Som regeringen anfört i budgetpropositionen för år
2002 (prop. 2001/02:1, utg.omr. 7 s. 17, 39)
påverkar det ökande trycket på de begränsade
sötvattenresurserna i vissa delar av världen framför
allt fattiga delar av befolkningen. I FN:s
millenniedeklaration anges bl.a. som målsättning att
antalet personer som inte har tillgång till
sötvatten skall halveras till år 2015 och att
strategier för hållbar vattenhantering skall
utarbetas. Regeringen fäster stor vikt vid att dessa
intentioner kan genomföras och avser att öka
insatserna på vattenområdet. Global Water
Partnership har en viktig roll i uppföljningen av de
åtgärder som presenterades vid det andra
Världsvattenforumet i Haag år 2000, liksom i
genomförandet av de målsättningar på vattenområdet
som beslutades i FN:s millenniedeklaration hösten
2000. Regeringen har initierat ett arbete för att
etablera Global Water Partnership som mellanstatlig
organisation i Sverige, framför allt med syfte att
tydliggöra dess roll och mandat samt att säkerställa
ett brett internationellt engagemang för dess
verksamhet. Med det ovan anförda tillgodoses enligt
utskottets mening i allt väsentligt syftet med
motionen. Motionen i denna del bör inte påkalla
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Barentsrådet (Barents Euro-Arctic Council) är ett
mellanstatligt samarbete för att främja det
regionala samarbetet i de nordligaste delarna av
Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland.
Rådet skall verka för en hållbar ekonomisk och
social utveckling i Barentsregionen och därigenom
bidra till en fredlig utveckling i nordligaste
Europa. Barentsrådet påbörjade sin verksamhet år
1993 och har successivt utvecklats till att omfatta
bl.a. ekonomiskt samarbete, kärnsäkerhetsfrågor,
transportplanering, tullsamarbete, miljöfrågor,
skogsfrågor och hälsofrågor. Ordförandeskapet i
Barentsrådet roterar mellan Norge, Finland, Ryssland
och Sverige. Den 15 mars 2001 övertog Sverige
ordförandeskapet i Barentsrådet. Utskottet har
inhämtat att ordförandeskapsprogram kommer att
utarbetas både för det svenska ordförandeskapet i
Barentsrådet och för de arbetsgrupper som leds av
Sverige, bl.a. arbetsgruppen för miljöfrågor. I
regeringsförklaringen den 18 september 2001 anförde
statsministern att samhörigheten i närområdet, i
Norden och i Östersjöregionen, skall stärkas och som
ordförande i Barentsrådet 2001-2003 sätter Sverige
fokus på utvecklingen i en väldig och rik region.
Med det anförda tillgodoses enligt utskottets
uppfattning i allt väsentligt syftet med motion
MJ819 (s) om behovet av ett särskilt miljöprogram
för Barentsområdet. Motionen bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Strategi för uppbyggnad av förhandlingsunderlag
i det internationella konventionsarbetet
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att det internationella
konventionsarbetet i många fall är ett effektivt
sätt att åtgärda miljöproblem, i synnerhet de
gränsöverskridande. Detta förutsätter bl.a. att
beslut, överenskommelser och uppföljning grundas på
ett bra förhandlingsunderlag.
Begränsad klimatpåverkan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens
överväganden och avstyrker motioner om
påskyndande av en klimatpolitisk proposition
(m) och om olika förslag på det
klimatpolitiska området (c, fp och mp).
Propositionen
Riksdagen har tidigare fastställt
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, vilket
innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i
enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar skall stabiliseras på en nivå som
innebär att människans påverkan på klimatsystemet
inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant
sätt och i en sådan takt att den biologiska
mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen
säkerställs och andra mål för hållbar utveckling
inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra
länder ett ansvar för att det globala målet kan
uppnås.
Miljökvalitetsmålet bör preciseras och
kompletteras bl.a. med delmål som avser utsläpp av
koldioxid och andra växthusgaser samt med förslag
till strategi på klimatområdet.
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör i
ett generationsperspektiv enligt regeringens
bedömning innebära bl.a. följande:
· Åtgärdsarbetet inriktas på att halten av
koldioxid i atmosfären stabiliseras på en halt
lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga
växthusgaser i atmosfären inte ökar. Målets
uppfyllande är till avgörande del beroende av
insatser i alla länder.
·
Motionerna
Enligt motion MJ45 (m) yrkande 3 brådskar det med
att få fram en proposition om en svensk
klimatstrategi.
I motion MJ46 (c) yrkande 11 välkomnar
Centerpartiet att regeringen i vårpropositionen för
år 2001 anslår medel till s.k. klimatpolitiska
program. Däremot anser partiet att det är olyckligt
att klimatpolitiska program inte inrättas förrän år
2004. Centerpartiet har avsatt medel för att dessa
program skall kunna starta tidigare eller redan
fr.o.m. år 2001. Centerpartiet anser vidare att
programmen inte skall bindas upp med krav på att
generera arbetstillfällen.
Nästa långtidsutredning bör enligt motion MJ711
(c) yrkande 45 (delvis) behandla frågor om bl.a.
klimatförändringar.
Folkpartiet liberalerna anför i motion MJ44 (fp)
yrkande 2 (delvis) att etappmålet att minska
koldioxidutsläppen med 2 % under kommande
tioårsperiod är alltför defensivt. Det vore enligt
motionen fullt möjligt för Sverige att under
perioden 2008-2012 nå utsläppsnivåer som ligger
under detta mål.
Enligt motion MJ780 (mp) inrättades år 1995 en
försöksverksamhet för gemensamt genomförande av
utsläppsreduktioner inom klimatkonventionens ram,
AIJ (Activities Implemented Jointly). Enligt
motionen föreligger det emellertid problem vid
beräkningen av tillgodoräknandet av
utsläppsreduktionerna. Försöksperioden skulle pågå
till år 2000 men har förlängts. En knäckfråga i
framtida förhandlingar blir om man kommer att
tillåta retroaktiv kreditering av de
utsläppsminskningar som åstadkommits. Miljöpartiet
anser att det ursprungliga villkoret för AIJ, att de
utsläppsreduktioner som uppnås inte skall få
tillgodoräknas, bör fortsätta att gälla (yrkande 2).
Sänkor som binder koldioxid borde inte ha
inkluderats i Kyotoprotokollet, eftersom dessa inte
kan betraktas som permanenta koldioxidreduktioner.
Möjligheten att inräkna koldioxidsänkorna i
utsläppsreduktionerna är inskrivna i protokollet
genom artiklarna 3.3 och 3.4. Miljöpartiet anser att
de åtgärder som utförs med stöd av dessa artiklar
skall begränsas så mycket som möjligt (yrkande 3).
Dessutom bör utgångspunkterna i de fortsatta
internationella klimatförhandlingarna vara att
nationella särintressen inte prioriteras. Den
svenska utgångspunkten måste dessutom vara att
motarbeta varje förslag som riskerar att urholka
Kyotoprotokollets åtaganden om utsläppsminskningar.
Kärnkraftsprojekt skall inte accepteras inom ramen
för mekanismen för ren utveckling utan endast
projekt baserade på teknik för förnybar energi bör
tillåtas (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Regeringen aviserar att miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan kommer att behandlas i en
särskild proposition om en svensk klimatstrategi.
Utskottet har erfarit att regeringen avser att
presentera propositionen under hösten 2001.
Såsom regeringen påpekar utgörs ett av de centrala
förslagen i Klimatkommitténs förslag inrättande av
ett budgetanslag för klimatinvesteringsprogram.
Anslaget skall enligt kommittén användas till
investeringar i åtgärder som bidrar till att
utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar. Detta
är en åtgärd som inte bara är av betydelse för att
nå målet Begränsad klimatpåverkan utan kan även vara
av stor betydelse för målen Frisk luft, Bara
naturlig försurning och Ingen övergödning.
Regeringen gör vidare bedömningen att detta är en
åtgärd som kan ge positiva synergieffekter, och den
bör därför vara en prioriterad åtgärd i
effektiviseringsstrategin. I budgetpropositionen för
år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 63 f.)
föreslår regeringen därför ett nytt stöd till
klimatinvesteringsprogram som minskar
klimatpåverkande utsläpp. Anslaget blir 200 miljoner
kronor för år 2002 och ökas med 100 miljoner kronor
årligen till 2004. Mot bakgrund härav och den
pågående beredningen av propositionen om en svensk
klimatstrategi är utskottet inte berett att nu
föreslå några åtgärder med anledning av motionerna
MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis), MJ45 (m) yrkande 3,
MJ46 (c) yrkande 11 och MJ711 (c) yrkande 45
(delvis).
År 1995 fastlades reglerna för en
försöksverksamhet för gemensamt genomförande inom
ramen för klimatkonventionen (AIJ). Reglerna för
försöksverksamheten omfattar emellertid
utsläppsreduktioner som inträffar efter pilotfasens
slut. Det svenska programmet omfattar projekt i
Estland, Lettland, Polen och Ryssland och inleddes
innan reglerna för AIJ bestämdes. Det svenska
programmet omfattas inte av mekanismerna i
Kyotoprotokollet, och det står klart att någon
kreditering för utsläppsminskningar inte kommer att
medges för de projekt som påbörjats före år 2000.
Projekt som påbörjats därefter är krediterbara först
då åtagandeperioden börjar år 2008. Under vissa
förutsättningar finns emellertid möjlighet att
starta om ett projekt för att på så vis komma i
åtnjutande av en kreditering. Utskottet har erfarit
att Sverige i de fortsatta klimatförhandlingarna har
accepterat att AIJ-projekt inte skall kunna
konverteras till krediterbara projekt inom ramen för
mekanismen för gemensamt genomförande (JI) eller
mekanismen för ren utveckling (CDM). Mot bakgrund
härav anser utskottet att riksdagen inte bör göra
något uttalande med anledning av motion MJ780 (mp)
yrkande 2.
Klimatkommittén anför i sitt betänkande Förslag
till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23) att Sverige
bör vara pådrivande i klimatförhandlingarna, globalt
och inom EU. Som ett led häri bör Sverige verka för
ett effektivt system för genomförandet av bl.a.
Kyotoprotokollet med verkningsfulla påföljder som
ett viktigt inslag, och det är särskilt angeläget
att de för Sverige mycket viktiga processerna kring
de flexibla mekanismerna och sänkorna klaras ut.
Kommittén anser det nödvändigt för att målet med
konventionen om utsläppsminskningar skall kunna
genomföras på ett vis som kännetecknas av
långsiktighet, effektivitet och rättvisa.
Klimatkommitténs betänkande är nu föremål för
beredning i Regeringskansliet. Det bör emellertid
framhållas att deltagande länder (däribland EU) utom
USA vid de fortsatta förhandlingarna inom ramen för
klimatkonventionens sjätte partsmöte i Bonn i juli
2001 enades om ett beslut som omfattar samtliga
delar av Kyotoprotokollet. För bl.a. EU:s del är
avsikten att protokollet skall vara ratificerat
inför världstoppmötet för tioårsuppföljningen av
Riokonferensen i Johannesburg (Rio +10) år 2002.
Miljöministern framhöll i sin information till
riksdagen (prot. 2001/02:6 10 §) att när det gäller
de flexibla mekanismerna eller hur mycket åtgärder
för utsläppsminskning som varje part måste vidta och
hur mycket av sitt åtagande parten kan möta genom
t.ex. handel med utsläppsrätter, enades de
deltagande länderna om en formulering som innebär
att de åtgärder som skall vidtas skall utgöra en
betydande andel av varje parts ansträngning att nå
sitt åtagande. Inom EU har, förutom Sverige,
Tyskland och Storbritannien speciella nationella mål
som är mera ambitiösa än de i bördefördelningen. I
juli i år tillsatte regeringen en parlamentarisk
delegation i syfte att utarbeta ett förslag till ett
svenskt system och ett regelverk för
Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (dir.
2001:56). Kommittén skall lämna sitt förslag till
regelverk för de flexibla mekanismerna samt bistå
regeringen i utformande av kriterier för
klimatprojekt inom ramen för gemensamt genomförande
senast den 31 december 2002 och avsluta resterande
uppdrag gällande de projektbaserade mekanismerna
senast den 31 december 2004. Mot bakgrund av det
anförda och i avvaktan på den av regeringen
aviserade klimatpolitiska propositionen avstyrker
utskottet motion MJ780 (mp) yrkandena 3 och 5.
Frisk luft
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till delmål för miljökvalitetsmålet Frisk
luft och avstyrker motioner med krav på bl.a.
ökad utskrotning av äldre bilar (m och kd),
ökad tillgång till försäljningsställen för
alternativa drivmedel (c) och avgasfria bilar
(c och mp).
Propositionen
Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet Frisk
luft. Målet innebär att luften skall vara så ren att
människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden
inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet
skall nås inom en generation.
Regeringen föreslår följande delmål för
miljökvalitetsmålet Frisk luft:
Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid som
årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga
kommuner år 2005.
Halterna 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och
100 mikrogram/m3 som timmedelvärde för
kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år
2010.
Halten marknära ozon skall inte överskrida 120
mikrogram/m3 som åtta timmars medelvärde år 2010.
År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska
ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha
minskat till 241 000 ton.
Regeringen konstaterar att luftkvaliteten i
tätorterna har förbättrats under de senaste
decennierna och kommer sannolikt att bli bättre i
takt med att utsläppen minskar. Det gäller framför
allt svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och
bensen.
Regeringen anser att ytterligare åtgärder för att
uppnå generationsmålet dock kommer att behövas.
Åtgärder på lokal nivå är viktiga för att begränsa
utsläppen av kväveoxider, partiklar och
cancerframkallande ämnen. När det gäller ozon är det
viktigt att Sveriges grannländer vidtar åtgärder för
att minska utsläppen. Syftet är att den föreslagna
halten beträffande kvävedioxid på sikt skall
fastställas som miljökvalitetsnorm. Även de ämnen
som finns i tabellen nedan skall, där det är
lämpligt, på sikt fastställas som
miljökvalitetsnormer. De senaste årens forskning har
visat att halten och antalet partiklar mindre än 2,5
mikrometer (PM 2,5) är av väsentlig betydelse för
hälsopåverkan. I dagsläget saknas kunskap för att
fastställa långsiktiga mål för dessa partiklar. Inom
EU pågår ett arbete med att ta fram mål för PM 2,5
till år 2003, och regeringen avser att återkomma med
delmål när arbetet är färdigt. Regeringens
målsättning är att det senast år 2005 skall
fastställas ett delmål för PM 2,5. Regeringen avser
också att senast år 2002 fastställa en
miljökvalitetsnorm för bensen som också kan ligga
till grund för ett delmål för bensen.
Miljökvalitetsmålet Frisk luft bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning
innebära bl.a. följande:
Halterna av luftföroreningar överskrider inte
lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för
skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter,
djur, material och kulturföremål. Riktvärdena
sätts med hänsyn till personer med överkänslighet
och astma (se tabellen nedan).
Generationsmål för luftkvalitet
--------------------------------------------------------------
Halt som inte
Förorening bör överskridas Medelvärdestid
(mikrogram/m3)
--------------------------------------------------------------
Bensen 1 År
--------------------------------------------------------------
Bens(a)pyren 0,0001 År
--------------------------------------------------------------
Eten 1 År
--------------------------------------------------------------
Formaldehyd 10 Timme
--------------------------------------------------------------
Partiklar 0 30 Dygn
mikrometer, PM 10
15 År
--------------------------------------------------------------
Sot 10 År
--------------------------------------------------------------
Ozon 80 Timme
50 Sommarhalvåret
70 (april-sept)
Åttatimmarsmedelvärde
--------------------------------------------------------------
Motionerna
I motion MJ45 (m) framhålls behovet av att antalet äldre bilar i
trafiken minskar (yrkande 4). Målet skall vara att minska trafikens
miljöbelastning, inte trafiken i sig (yrkande 6). I enlighet härmed
avvisas tanken på höjda bensinskatter och införande av
trängselavgifter. Teknikutvecklingen har gjort att de nya bilar som
produceras har så mycket lägre utsläpp att transportsektorn kommer
att klara miljömålet. Den kanske viktigaste miljöaspekten vad gäller
trafiken är enligt motionen att förnyelsen av bilparken går
någorlunda snabbt.
Kristdemokraterna anser i motion MJ47 (kd) yrkande 2 att
skrotningspremien för bilar producerade före år 1989 tillfälligt
skall höjas till 3 000 kr för att på så vis stimulera utskrotningen
av äldre bilar.
Det bör enligt motion MJ46 (c) fastslås krav på att
drivmedelsförsäljare skall kunna tillhandahålla biodrivmedel på
samtliga större försäljningsställen till år 2005 (yrkande 35).
Vidare bör regeringen föreslå ett konkret mål om att minst 10 % av
de fordon som säljs senast år 2005 skall vara nollemissionsfordon
(yrkande 36).
I motion MJ816 (mp) anser Miljöpartiet att en utredning bör få i
uppgift att ta fram olika delmål för tillverkarna i avsikt att
införa avgasfria bilar i Sverige. Målet bör vara en nollvision inom
ungefär tio år.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för
miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Som regeringen påpekar har utvecklingen mot en allt bättre
luftkvalitet i tätorterna varit god de senaste decennierna. För att
uppnå generationsmålet för halterna av kvävedioxid anser emellertid
regeringen att ett antal åtgärder måste vidtas. En viktig åtgärd är
att se över vägtrafikbeskattningen i syfte att öka miljöstyrningen.
I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1, finansplanen s.
228 f.) har regeringen aviserat att den som ett led i
skatteväxlingen avser att låta göra en sådan översyn. Regeringen har
därför nyligen givit en utredare i uppdrag (dir. 2001:12) att se
över vägtrafikbeskattningen. I proposition 2001/02:20 Infrastruktur
för ett hållbart transportsystem anförs att utredningen skall ges
ett tilläggsdirektiv att analysera hur ett eventuellt svenskt
kilometerskattesystem kan utformas. Regeringen tar också upp frågan
om kommunerna bör ges möjlighet att införa trängselavgifter, vilket
skulle kunna leda till att hälsoeffekter som orsakas av biltrafik i
tätorter skulle kunna mildras. Frågan behandlas närmare i
propositionen Infrastrukturinriktning för omställning till ett
hållbart transportsystem. Regeringen anför där att
Stockholmsberedningen, som har till uppgift att lämna förslag till
förbättringar av transportsituationen i Stockholmsregionen, skall
erhålla tilläggsdirektiv att utreda frågan om användning av
trängselavgifter i trafiken. En delrapport om trängselavgifter skall
lämnas den 31 december 2002. Som framgår av den proposition som nu
är föremål för utskottets behandling avser regeringen därutöver att
stimulera en frivillig introduktion i förtid, av fordon och
arbetsmaskiner som uppfyller EU:s framtida avgaskrav med hjälp av
ekonomiska och andra styrmedel. I budgetpropositionen för år 2002
(prop. 2001/02:1 finansplanen s. 201) presenterar regeringen mot
bakgrund härav en strategi för skattenedsättning för alternativa
drivmedel för motorfordon. Som huvudkomponent i strategin övervägs
skattenedsättning antingen via pilotprojekt, för vilka medges
befrielse från både energi- och koldioxidskatt, eller genom generell
koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut enligt artikel 8.4 i
mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om harmonisering av
strukturerna för punktskatter på mineraloljor). En ekonomisk ram för
skattestrategin skall fastställas och strategin skall följas upp och
utvärderas. Dessutom föreslår regeringen att Naturvårdsverket ges i
uppdrag att undersöka de tekniska förutsättningarna och de
miljömässiga effekterna av en skattesänkning av alkylatbensin i
tvåtaktsmotorer. I budgetpropositionen för år 2002 aviserar
regeringen också en lättnad i förmånsbeskattningen av miljöbilar för
att på så sätt öka andelen mer miljöanpassade bilar på marknaden.
Det finns såsom regeringen påpekar ett antal osäkra faktorer såsom
tidpunkten för skrotning av gamla bilar, andelen dieseldrivna bilar
i fordonsparken, den framtida trafikvolymen och verkliga effekter av
skärpta avgaskrav. Under år 2001 ändrades reglerna för bilskrotning.
Skrotningspremien höjdes och kom att gälla alla bilar. Utskottet
delade därvid regeringens bedömning att ändringen sannolikt kommer
att påverka takten i skrotningen av gamla bilar men framhöll vikten
av en fortlöpande utvärdering av miljöeffekterna av en ökad
utskrotning av äldre bilar (bet. 2000/01:MJU13). Det är enligt
utskottets mening av stor vikt att konsekvenserna av samtliga de
åtgärder som propositionen behandlar bevakas i samband med den
kommande uppföljningen och utvärderingen av miljömålen.
Utvärderingen får visa om ytterligare åtgärder behöver föreslås.
När det gäller alternativa bränslen vill utskottet utöver vad som
anförts ovan påpeka att utskottet under våren 2001 anordnade en
utfrågning med representanter från Naturvårdsverket och Oroboros AB,
ett företag som tillverkar drivmedel och finkemikalier ur förnybara
råvaror, samt att riksdagen på utskottets förslag tillkännagivit som
sin mening att regeringen bör se över miljöklassningen av bensin och
dieselolja så att utvecklingen av alternativa bränslen inte
missgynnas (bet. 2000/01:MJU16). Med anledning härav kommer
regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att se över
miljöklassystemet för dessa bränslen (prop. 2001/02:31, Avgasrening,
m.m.).
Mot bakgrund av vad som anförts ovan och i avvaktan på det
fortsatta arbetet anser utskottet inte att riksdagen bör göra något
uttalande med anledning av motionerna MJ45 (m) yrkandena 4 och 6,
MJ46 (c) yrkandena 35 och 36, MJ47 (kd) yrkande 2 samt MJ816 (mp).
Bara naturlig försurning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för
miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och instämmer
i de överväganden regeringen redovisar i propositionen.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att inte godta
bedömningen att markanvändningens bidrag till försurning
skall motverkas bl.a. genom att skogsbruket anpassas till
växtplatsens försurningskänslighet (c). Dessutom avstyrker
utskottet motionsyrkanden om kalkningsverksamheten (kd, c,
fp) och en begäran om förslag för att minska kvävenedfallet
(fp).
Propositionen
Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet Bara naturlig
försurning. Målet innebär att de försurande effekterna av nedfall
och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten
tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka
korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och
byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en
generation.
Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet Bara
naturlig försurning:
År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av
sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som
orsakats av människan.
Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken
vara bruten i områden som försurats av människan och en
återhämtning skall ha påbörjats.
År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha
minskat till 60 000 ton.
År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha
minskat till 148 000 ton.
Regeringen konstaterar att utsläppen av försurande föroreningar har
minskat de senaste 15 åren, vilket på lång sikt också bör leda till
minskad försurning av mark och vatten. För att miljökvalitetsmålet
skall nås krävs dock att utsläppen av försurande ämnen fortsätter
att minska i Sverige och övriga Europa. De nya internationella
överenskommelserna om utsläppsreduktioner av försurande ämnen kommer
att kunna leda till att utsläppen från länderna i Europa minskar
avsevärt fram till år 2010.
Delmålet som avser utsläppsbegränsningar av kväveoxider är satt så
att det överensstämmer med Sveriges åtaganden i EU:s kommande s.k.
takdirektiv. Det är mycket viktigt att alla berörda länder fullgör
sina åtaganden och att effekterna av begränsningarna kontinuerligt
följs upp eftersom depositionen fortfarande kommer att överskrida
den kritiska belastningen år 2010. För att generationsmålet skall
kunna nås krävs strukturella förändringar där den omställning av
transportarbetet och energianvändningen som beskrivs i förslagen
till åtgärdsstrategier är central. Det är viktigt att de beskrivna
strategierna får ett snabbt genomslag. Även om utsläppen minskar
till hållbara nivåer kvarstår en lång återhämtningstid innan
resultaten kan skönjas i marken.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande:
1. Depositionen av försurande ämnen överskrider
inte den kritiska belastningen för mark och
vatten.
2.
3. Onaturlig försurning av marken motverkas så
att den naturgivna produktionsförmågan,
arkeologiska föremål och den biologiska
mångfalden bevaras.
4.
5. Markanvändningens bidrag till försurning av
mark och vatten motverkas genom att
skogsbruket anpassas till växtplatsens
försurningskänslighet.
6.
Motionerna
Enligt motion MJ46 (c) yrkande 13 får effekterna av inslag av
lövträd i skogsbruket inte överskattas samtidigt som det är viktigt
att se till skogsbrukets lönsamhet. I den hårda konkurrens som råder
måste näringens förmåga att producera barrskog med hög kvalitet
säkerställas. Motionärerna anser därför att preciseringen
"markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten
motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens
försurningskänslighet" bör utgå.
Effekterna av kalkning av skogsmark är i hög grad växlande hävdas
det i motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis). Motionärerna föreslår
därför att kalkningsinsatserna skall biotopanpassas.
Motionärerna till motion MJ46 (c) yrkande 12 efterlyser ett
långsiktigt besked om att kalkning av vatten och skogsmark kommer
att fortgå så länge som det behövs.
Anslaget till kalkningsåtgärder föreslås i propositionen tillföras
15 miljoner kronor per år i jämförelse med utgiftsnivån i 2001 års
statsbudget. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att anslaget
till de samordnade kalkningsinsatserna för sjö och skog bör öka med
50 miljoner kronor per år jämfört med 2001 års nivå. Med anledning
härav yrkas i motion MJ47 (kd) yrkande 1 att kalkningen av sjöar och
vattendrag skall samordnas med skogskalkningen och att dessa
åtgärder skall tillskjutas ytterligare medel.
Folkpartiet begär i motion MJ785 (fp) förslag till åtgärder för
att minska nedfallet av luftburet kväve i sjöar och vattendrag. Det
anförs att Sverige i diskussioner med övriga EU konstaterat att
utsläppen måste minska med 70 % till år 2010 av hälso- och
naturvårdsskäl. Den långsiktiga lösningen ligger i att tillgängliga
styrmedel snarast tas i bruk för att åstadkomma en radikal minskning
av utsläppen.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör godkänna regeringens förslag till delmål för
miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.
Därutöver vill utskottet framhålla att utskottet i och för sig
instämmer i de allmänna synpunkter som anförs i motion MJ46 (c)
yrkande 13 om vikten av ett lönsamt skogsbruk. Miljömålskommittén
argumenterar emellertid i sitt betänkande Framtidens miljö - allas
vårt ansvar (SOU 2000:52, s. 211) för att markanvändningens bidrag
till försurningen kan motverkas genom att skogsbruket anpassas till
växtplatsens försurningskänslighet i kombination med exempelvis
åtgärder som dämpar kraftigt näringsläckage i samband med
föryngringsavverkning i områden som har högt kvävenedfall. Utskottet
delar denna uppfattning och vill dessutom framhålla att det under
miljökvalitetsmålet Levande skogar föreslås bl.a. att arealen mark
som föryngras med lövskog skall öka för att förstärka och bevara den
biologiska mångfalden. Mot bakgrund härav finner utskottet inte skäl
att vidta några åtgärder med anledning av motion MJ46 (c) i berörd
del.
Det framgår av propositionen att den biologiska måluppfyllelsen av
kalkning är god. Skyddet av biologisk mångfald i många sjöar och
rinnande vatten liksom utnyttjandet av vattnet kommer att vara
beroende av uppehållande åtgärder mot försurning under en lång tid
framöver, och regeringen räknar därför med att kalkningen kommer att
behöva fortsätta för att minska de biologiska skadorna av
försurning. Minskade utsläpp av försurande ämnen medför att
tillståndet i sjöar och vattendrag långsamt förbättras. På lång sikt
är målet att inga sjöar eller rinnande vatten skall vara beroende av
uppehållande åtgärder i form av kalkning. I budgetpropositionen för
år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 19 f. och 48) anger
regeringen att Naturvårdsverket nu har utarbetat och remissbehandlat
Allmänna råd och Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag som
kommer att presenteras under hösten 2001. Regeringen föreslår att
kalkningsverksamheten förstärks med 15 miljoner kronor år 2002.
Sedan anslaget för bl.a. administration av verksamheten flyttats
beräknar regeringen nivån för kalkningsverksamheten till 188
miljoner kronor för år 2002. Regeringen bedömer att den nationella
kalkningsplanen utgör en god plattform för den fortsatta
kalkningsverksamheten. Den av regeringen föreslagna
resursförstärkningen och Naturvårdsverkets Allmänna råd och Handbok
bör ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter att genomföra
den beslutade kalkningsverksamheten på ett optimalt sätt.
Kalkningsverksamheten kännetecknas av långsiktighet, och utskottet
finner ingen anledning att rikta några invändningar mot de av
regeringen redovisade planerna. Därtill kommer att den uppföljning
av miljökvalitetsmålen som skall göras torde ge möjlighet att
utvärdera målen utifrån ny kunskap om vilka utsläppsminskningar som
åstadkommits i våra grannländer samt tillgängliga resurser.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna MJ44 (fp) yrkande
2 (delvis), MJ46 (c) yrkande 12 och MJ47 yrkande 1 i den mån de inte
kan anses tillgodosedda med det anförda.
När det gäller den begäran om åtgärder för att minska nedfallet av
luftburet kväve i sjöar och vattendrag som framförs i motion MJ785
(fp) vill utskottet framhålla att regeringen i propositionen under
miljökvalitetsmålet föreslår ett delmål för kväveoxider. Regeringen
konstaterar också att åtgärder för att minska utsläppen från
sjöfart, flyg och vägtrafik - framför allt tunga fordon och
arbetsmaskiner - är prioriterade. Det är också inom dessa områden
som EU kommer att skärpa kraven ytterligare. Flera av de åtgärder
som redovisas i propositionen återfinns dessutom redovisade under
utskottets behandling av miljökvalitetsmålet Frisk luft samt En
strategi för effektivare energianvändning och transporter.
Regeringen föreslår t.ex. en översyn av vägtrafikbeskattningen i
syfte att öka miljöstyrningen. Som ett led i skatteväxlingen låter
regeringen utreda om effekterna av att införa ett incitament för
tunga fordon i form av ett styrmedel är motiverat och en eventuell
utformning av detta (dir. 2000:12). Vidare uppdateras
miljöklassystemet för arbetsmaskiner i enlighet med kommande EU-
krav. Regeringen anför dessutom att kväveoxidavgiftssystemet har
haft en styrande effekt genom att de anläggningar som omfattas av
systemet nu får ekonomiska incitament att minska sina utsläpp.
Regeringen kommer därför att ta ett initiativ till en översyn av
kväveoxidavgiftens roll för en minskning av utsläppen. Slutligen
presenterar regeringen i budgetpropositionen för år 2002 (prop.
2001/02:1 finansplanen s. 201) en strategi för skattenedsättning för
alternativa drivmedel. Det anförda innebär enligt utskottets mening
att syftet med motion MJ785 (fp) i allt väsentligt är tillgodosett.
Giftfri miljö (såvitt avser förorenade områden)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i vad avser förorenade
områden och avstyrker motionsyrkanden med förslag till
omformulering av delmålet (m och c). Vidare avstyrker
utskottet ett motionsyrkande med förslag till delmål för
bl.a. cancerframkallande ämnen (fp) och ett motionsyrkande
med krav på utredning av utsläpp från landets krematorier
(m).
Propositionen
Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet
innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som
skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors
hälsa eller den biologiska mångfalden.
Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö i den del det berör förorenade områden:
Förorenade områden skall vara identifierade och för minst 100 av
de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för
människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och
efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de
områden där arbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade.
Regeringen avser att verka för att arbetet med sanering och
efterbehandling av förorenade områden fortgår i nödvändig omfattning
i såväl privat som offentlig regi. Förslaget avser de områden som
avses åtgärdas inom ramen för statliga bidrag. Resultatet av
inventeringar, undersökningar samt uppföljning och utvärdering av
genomförda efterbehandlingsprojekt skall ligga till grund för
förslag från regeringen om hur miljökvalitetsmålet skall kunna
uppnås i fråga om förorenade områden. Regeringen avser att återkomma
med förslag till nya delmål till år 2010 i samband med den
utvärdering som beskrivs i avsnittet om Uppföljning och utvärdering.
I utvärderingen är det väsentligt att även inkludera en bedömning av
i vilken grad de saneringar som genomförts i privat regi bidragit
till en högre måluppfyllelse.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör i ett generationsperspektiv
enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:
1. Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära
bakgrundsnivåerna.
2.
3. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.
4.
5. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och
inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för
övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor.
6.
7. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.
8.
Motionerna
I motion MJ46 (c) yrkande 9 framför Centerpartiet åsikten att det är
olyckligt att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet sänker ambitionerna som Miljömålskommittén lade fram i
sitt betänkande i vad avser förorenade områden. Det förslag till
etappmål som Miljömålskommittén presenterade men som regeringen
tagit bort lyder: Förorenade områden är identifierade samt
undersökta och minst 30 % av områden av riskklass mycket stor och
stor är åtgärdade senast år 2010. Regeringen menar att detta delmål
blir svårt att nå och förändrade det. Centerpartiets uppfattning är
att det etappmål som Miljömålskommittén föreslog skall fastställas.
Enligt motion MJ45 (m) saknas det underlag för att dra slutsatsen
att sanering skall inledas på minst 100 områden före år 2005 och för
att sätta upp en målsättning om att 50 av dem skall vara
slutbehandlade vid samma tid. Motionärerna anser i stället att
riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet för människa och
miljö skall vara avgörande för i vilken ordningsföljd och i vilken
takt saneringsarbetet skall genomföras (yrkande 7). Det är enligt
motionen inte heller relevant att göra den bedömningen att alla
förorenade områden skall vara sanerade inom en generation. Målet bör
vara att i ett generationsperspektiv ha återställt alla förorenade
områden som utgör en risk för människors hälsa och miljön (yrkande
8).
Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis) bör cancerframkallande
eller mutagena ämnen vara utfasade före år 2007.
Motion MJ781 (m) tar upp frågan om utsläpp från landets
krematorier. Enligt motionen uppställdes krav på högre grad av
rening av utsläppen från krematorierna i slutet av 1980-talet.
Motionären anser att det föreligger behov av att gå vidare genom att
studera mät- och analysmetoder, återvinningsgrad, kollagering,
förbränningskaraktäristik, m.m. och anser därför att
Naturvårdsverket tillsammans med Svenska kyrkan skall inleda ett
projekt för sådana studier.
Utskottets ställningstagande
När det gäller kravet i motion MJ46 (c) yrkande 9 om att
Miljömålskommitténs förslag till delmål skall fastställas vill
utskottet anföra följande. Kommitténs förslag till delmål innebär
att förorenade områden senast år 2010 är identifierade och
undersökta och att minst 30 % av de områden som utgör mycket stor
och stor risk för människors hälsa och miljön då är åtgärdade.
Enligt vad som framgår av propositionen pekade flera
remissinstanser, däribland Sveriges geologiska undersökning (SGU),
Banverket och Länsstyrelsen i Stockholms län, på svårigheterna med
att nå delmålet till år 2010. Regeringen säger sig dela denna
uppfattning och anför att pågående teknikutveckling och
kunskapsuppbyggnad, liksom osäkerhet om antalet förorenade områden,
innebär svårigheter att i dagsläget föreslå målnivå till år 2010.
Resultatet av inventeringar och utvärdering av utförda projekt skall
ligga till grund för förslag till delmål för år 2010 i samband med
den utvärdering av delmålen som är planerad till år 2005. Regeringen
tydliggör också att delmålet endast gäller de områden som avses
åtgärdas inom ramen för statliga bidrag. I avvaktan på ny kunskap
och teknikutveckling bör delmålet enligt regeringen ges en annan
utformning än vad kommittén föreslagit. Utskottet anser sig inte
berett att göra någon annan bedömning än den regeringen och
remissinstanserna gjort. Utskottet vill dock understryka att
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att förorenade områden är
undersökta och vid behov åtgärdade inom en generation. Detta mål
ligger fast. I enlighet härmed avstyrker utskottet motion MJ46 (c) i
berörd del.
Regeringen bedömer att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i ett
generationsperspektiv bör innebära att förorenade områden är
undersökta och vid behov åtgärdade. Eftersom det är
efterbehandlingsprojekten som ger ökad kunskap och för tekniken
framåt är det angeläget att ett antal av de förorenade områden som
innebär mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa och
miljön tas om hand på ett tidigt stadium. Regeringen säger sig anta
att minst 100 sådana områden skall ha undersökts och arbete ha
påbörjats år 2005 och att av dessa skall minst hälften vara
åtgärdade senast vid utgången av år 2005. Då bör också enligt
regeringen samtliga förorenade områden vara identifierade. Ett
systematiskt inventeringsarbete i statlig regi har pågått i cirka
tio år för att kartlägga förorenade områden. Med identifiering avses
en orienterande studie och riskklassning i enlighet med MIFO-
modellen fas 1 (Metodik för Inventering av Förorenade Områden,
Naturvårdsverkets rapport 4918). Avsikten med inventeringarna är
bl.a. att översiktligt identifiera och kvantifiera de hälso- och
miljörisker som ett förorenat område kan ge upphov till, att utgöra
grund för prioriteringar och beslut om fortsatta undersökningar och
efterbehandlingsåtgärder, att ge en överblick över problemets
omfattning i landet samt att ge underlag för bedömning av behovet av
restriktioner för markanvändning enligt miljöbalkens bestämmelser om
miljöriskområden. Inriktningen av saneringsarbetet måste enligt
utskottet ha sin grund i vad som framkommer bl.a. vid dessa
inventeringar. I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1
utg.omr. 20 s. 50 f.) föreslår regeringen en ökning av anslaget för
sanering av förorenade områden till knappt 420 miljoner kronor för
år 2002 samt att anslaget fram till 2004 höjs till knappt 590
miljoner kronor. Det anförda innebär att utskottet inte heller när
det gäller motion MJ45 (m) yrkande 7 finner skäl för annan
delmålsformulering än den regeringen föreslagit. Det anförda innebär
dessutom att utskottet instämmer i regeringens bedömning av
miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv. Motion MJ45 (m)
yrkandena 7 och 8 avstyrks.
Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till
delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såvitt det avser
förorenade områden vara väl avvägt. Utskottet föreslår därför att
riksdagen godkänner det föreslagna delmålet.
I den av riksdagen nyligen behandlade propositionen
Kemikaliestrategi för Giftfri miljö (prop. 2000/01:65, bet.
2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269) föreslog regeringen som delmål för
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, såvitt avser utfasningen av
särskilt farliga ämnen (delmål 3), att nyproducerade varor så långt
det är möjligt senast år 2007 skall vara fria från bl.a.
cancerframkallande och mutagena ämnen. Eftersom riksdagen godkänt
det redovisade delmålet anser utskottet inte att riksdagen nu bör
göra några uttalanden med anledning av motion MJ44 (fp) yrkande 2
(delvis).
Krav på rening av krematoriers utsläpp infördes i början av 1990-
talet. Utskottet har erfarit att sådana studier som efterlyses i
motion MJ781 (m) pågår genom bl.a. mätningar i filter och av
rökgaser men att det för närvarande är osäkert hur effektiv reningen
är bl.a. eftersom kunskap saknas om den mängd käkamalgam som
förekommer vid kremering. Branschen har därför i samarbete med bl.a.
Chalmers tekniska högskola inlett ett projekt som syftar till att
utvärdera mätningar, förbränningstekniker m.m. Naturvårdsverket
bidrar med pengar till projektet. Motionen får genom det anförda
anses tillgodosedd.
Skyddande ozonskikt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för
miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt och avstyrker
motionsyrkanden om ökat internationellt arbete m.m. (m, c
och fp).
Propositionen
Riksdagen har tidigare fastställt miljökvalitetsmålet Skyddande
ozonskikt, vilket innebär att ozonskiktet skall utvecklas så att det
långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet
Skyddande ozonskikt:
År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen
ha upphört.
Regeringen anser att användningen av ozonnedbrytande ämnen bör
upphöra på sikt även i befintliga anläggningar och inom sektorer som
i dag är undantagna, t.ex. försvarssektorn och flyget. Det finns ett
behov av en kartläggning över befintlig utrustning och produkter med
ozonnedbrytande ämnen samt att se över ansvarsfördelningen för hur
denna utrustning och dessa produkter skall tas om hand och
destrueras på ett miljöriktigt sätt.
Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande:
A. Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra
ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga
nivåer.
B.
C. Inom loppet av en generation skall användningen av
ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad.
D.
Motionerna
Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis) utgör uttunningen av
ozonskiktet ett globalt problem, varför internationella lösningar är
av central betydelse. Sverige står för en procentuellt liten andel
av det totala utsläppet av ozonnedbrytande ämnen. Arbetet med att
minimera utsläppen bör därför ske främst på EU-nivå. Nytillskottet
av dessa ämnen är litet, och avgörande är därför att de ämnen som
finns i omlopp i dag tas om hand vid avfallshanteringen. Forskningen
bör intensifieras för att finna miljövänligare alternativ till dessa
ämnen.
Åsikten att arbetet med begränsningen av ozonnedbrytande ämnen
skall bedrivas internationellt får stöd i motion MJ45 (m) yrkande 9.
Enligt motionen är de vetenskapliga beläggen för kopplingen mellan
utsläpp av stabila flyktiga halogenerande organiska ämnen och
nedbrytningen av stratosfäriskt ozon betydande. Det är därför av
vikt att säkerställa att Montrealprotokollet följs globalt.
Kostsamma jakter på den mängd klorfluorkarboner (CFC) som används i
medicinskt bruk eller åtgärder som inte gör någon miljönytta men
försämrar Sveriges konkurrenskraft bör undvikas.
Nästa långtidsutredning bör enligt motion MJ711 (c) yrkande 45
(delvis) ta hänsyn till bl.a. uttunningen av ozonskiktet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker det av regeringen föreslagna delmålet för
miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt.
Regeringen framhåller i propositionen vikten av att forskning om
miljöeffekterna av ozonnedbrytande ämnen bedrivs samt att ny teknik
som ersätter och förhindrar utsläpp av skadliga ämnen introduceras
för att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt skall nås. Frågan
har dessutom närmare behandlats under avsnittet Forskning och
utveckling. Den i övrigt i motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis) samt
i motion MJ45 (m) yrkande 9 framförda åsikten om vikten av att
arbetet med att begränsa utsläppen av ozonnedbrytande ämnen bedrivs
internationellt delas till fullo av utskottet. Framgångar i det
internationella arbetet är av avgörande betydelse för att
miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt skall nås. Regeringen anser
också att de svenska insatserna i det internationella arbetet bör
ges en hög prioritet och att Sverige även i fortsättningen skall
vara pådrivande i dessa frågor såväl inom EU som i det övriga
internationella arbetet. De prioriteringar som bör göras är enligt
regeringen bl.a. att Sverige verkar för att stärka andra länders
möjligheter att genomföra nuvarande internationella avtal. Detta kan
innebära stöd för att skapa en fungerande lagstiftning för att
avveckla ozonnedbrytande ämnen samt stöd för att utöva tillsyn av
existerande lagstiftning. Därutöver lämnar regeringen en rad förslag
på insatsområden: Sverige bör verkar för att Montrealprotokollets
multilaterala fond utnyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Bidrag ur fonden till projekt som syftar till att ersätta
klorfluorkarboner (CFC) med väteklorfluorkarboner (HCFC) bör därför
upphöra eller kraftigt reduceras. Sverige bör vidare verka inom EU
för att förhindra internationell smuggling av ozonnedbrytande ämnen
från andra länder som fortfarande har en produktion av CFC etc. och
för en stegvis och snabbare avtrappning av HCFC-produktionen i
förhållande till redan tagna beslut för såväl industriländer som
utvecklingsländer. En stegvis avtrappning av konsumtionen i
utvecklingsländerna är ett viktigt inslag i arbetet för att nå
miljökvalitetsmålet. I det sammanhanget bör Sverige också verka för
en avtrappning av produktionen i industriländerna av koltetraklorid
och 1-1-1 trikloretan för användning i utvecklingsländer i linje med
vad som beslutats för CFC vid Montrealprotokollets elfte partsmöte.
Härutöver bör Sverige också verka för att nya ozonnedbrytande ämnen
kontrolleras inom ramen för Montrealprotokollet samt att ett enklare
förfaringssätt för att lägga till nya ämnen i protokollet införs.
Sverige skall också verka inom Internationella civila
luftfartsorganisationen (ICAO) för att användningen av haloner inom
flygsektorn skall avvecklas i takt med att alternativ utvecklas samt
för att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen från höghöjdsflyget inte
ökar. Slutligen vill utskottet påpeka att regeringen har givit
Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en metodik för uppföljning
av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen och utreda och lämna förslag
till datum för användningsstopp för HCFC som arbetsmedium i
befintliga anläggningar av olika typer. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 oktober 2002.
Utskottet anser för sin del att den omfattande och ambitiösa
åtgärdslista regeringen presenterar innebär att syftena med
motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis), MJ45 (m) yrkande 9 och
MJ711 (c) yrkande 45 (delvis) i allt väsentligt är tillgodosedda.
Säker strålmiljö
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker de tre förslag till delmål för
miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö som regeringen
presenterar. Därmed avstyrker utskottet ett motionsyrkande
med förslag till bl.a. annan lydelse av delmål 1 (m).
Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden dels om
inriktningen av den fortsatta avvecklingen av kärnkraften
och om den s.k. vetoventilen (båda c), dels om Sveriges
arbete för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa (fp), dels om
information om UV-strålningens skadlighet och begäran om
åtgärder för att minska exponeringen av elektromagnetiska
fält (båda c).
Propositionen
Riksdagen har tidigare fastställt miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö. Målet innebär att människors hälsa och den biologiska
mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den
yttre miljön.
Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö:
År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som
släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors
hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella
dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01
millisievert (mSv) per person och år från varje enskild
verksamhet.
År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av
solen inte vara fler än år 2000.
Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt
kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att
sådana eventuella risker identifieras.
Regeringen anser att ett miljöövervakningsprogram för radioaktiva
ämnen i miljön bör inrättas. Vidare bör forskningen inom området
radioekologi stärkas. Informationsinsatser riktade till allmänheten
bör bedrivas för att öka kunskaperna om riskerna i samband med UV-
strålning. Kunskapsläget om elektromagnetiska fält bör förbättras
genom forskning för att få underlag till nödvändiga insatser.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med delmål beträffande
nivåer för radon i inomhusmiljön.
Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande:
Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt.
Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer
ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning
överstiger inte 1 millisievert (mSv) per person under ett år.
Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar
förebyggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen
förhindras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa.
Effekterna av UV-strålning begränsas så långt som möjligt.
Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som
möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella
risker identifieras.
Motionerna
I motion MJ45 (m) yrkande 10 framförs invändningar mot delmålet att
ingen verksamhet skall ge allmänheten ett individuellt dostillskott
på mer än 0,01 mSv per år och bedömningen att verksamheter
sammanlagt inte skall ge ett dostillskott på mer än 1 mSv per
individ och år i ett generationsperspektiv. Resonemanget är enligt
motionärerna mycket teoretiskt och svårt att efterfölja. Det torde
dessutom vara svårt att utvärdera. De anser i stället att delmål 1
bör ha följande lydelse: År 2010 skall halterna i miljön av
radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga
att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
Enligt motion MJ46 (c) är den avveckling av kärnkraften som
påbörjats ett steg i rätt riktning för omställningen av det svenska
energisystemet. Det fortsatta omställningsarbetet efter
avställningen av den andra reaktorn i Barsebäck bör emellertid
koncentreras till att avveckla de reaktorer vars möjligheter att
uppnå delmål 1 anses vara begränsade (yrkande 20). Dessutom anser
motionärerna att det är viktigt att kommuner som kommit i fråga för
slutförvar av avfallet har möjlighet att lämna veto, med tanke på de
effekter ett djupförvar kan komma att få för kommunernas framtida
utvecklingsmöjligheter (yrkande 21).
Sverige tillsammans med andra länder bör enligt motion MJ44 (fp)
yrkande 2 (delvis) verka för att höja säkerheten vid militära
kärnvapenanläggningar och civila kärnkraftsanläggningar i öst.
Sverige bör med anledning härav avsätta 50 miljoner kronor per år
till åtgärder för att öka kärnsäkerheten i Östeuropa. Sverige måste
dessutom verka för internationella överenskommelser som förhindrar
ytterligare utsläpp av radioaktiva ämnen.
Antalet fall av hudcancer bland unga ökar enligt motion MJ46 (c).
Förutom de förslag regeringen lägger fram borde framför allt unga
erhålla en utökad information om riskerna med att exponera sig för
solariers skadliga UV-strålning (yrkande 22). När det gäller frågan
om risker med elektromagnetiska fält anför motionärerna att
regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att närmare undersöka
möjligheterna att i större utsträckning än i dag gräva ned
elledningar för att minska exponeringen från elektromagnetiska fält
(yrkande 23).
Utskottets ställningstagande
Mot regeringens förslag till delmål 1 står motion MJ45 (m) yrkande
10 om att någon precisering av det individuella dostillskottet till
allmänheten inte bör göras på grund av svårigheter med att följa upp
målet. Regeringen har bedömt att förslaget som lades fram av
Miljömålskommittén om att det individuella dostillskottet till
allmänheten från varje enskild individ skall understiga 0,01 mSv per
person och år, jämfört med nuvarande gräns på 0,1 mSv, är en
önskvärd höjning av ambitionsnivån för strålskyddet möjlig att uppnå
i ett tioårsperspektiv. Regeringen påpekar i sammanhanget att
Statens strålskyddsinstitut (SSI) anser att de flesta kärntekniska
anläggningarna redan i dag skulle uppfylla ett sådant krav.
Regeringen föreslår dessutom att SSI utses till ansvarig myndighet
för miljökvalitetsmålet. Mot bakgrund härav beräknar regeringen i
budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 57)
en förstärkning med 0,6 miljoner kronor för myndighetens
miljömålsansvar och 6 miljoner kronor för arbete med åtgärder som
syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet. Det anförda innebär
enligt utskottets uppfattning inte skäl för någon annan bedömning än
den som regeringen redovisar. Med avstyrkande av motion MJ45 (m) i
berörd del tillstyrker utskottet delmål 1 om utsläpp av radioaktiva
ämnen.
Utskottet har inga invändningar att rikta mot övriga förslag till
delmål utan tillstyrker regeringens förslag till delmål 2 och 3.
Som regeringen påpekar är en fortsatt hög säkerhet vid de svenska
kärnkraftverken en självklar förutsättning för att delmålet om
utsläpp av radioaktiva ämnen skall kunna nås. Ansvaret för
kärnsäkerheten ligger i första hand på reaktorinnehavarna men det är
en viktig uppgift för de närmast berörda myndigheterna, dvs. SSI och
Statens kärnkraftinspektion (SKI), att se till att strålskydds- och
säkerhetsarbetet vid anläggningarna även fortsättningsvis bedrivs
med kraft. För att klargöra hur förutsättningarna för säkerhets- och
strålskyddsarbetet vid de svenska kärnkraftverken påverkas av bl.a.
avregleringen på elmarknaden och den planerade avvecklingen av
kärnkraften avser regeringen att göra en översyn av
reaktorsäkerheten. De erfarenheter som därmed kommer att göras torde
utgöra en värdefull grund för det fortsatta arbetet med att uppnå
miljökvalitetsmålet. Syftet med motion MJ46 (c) yrkande 20 torde
därmed i allt väsentligt vara tillgodosett.
Kommunernas inflytande i processen med valet av plats för
slutförvaring av använt kärnbränsle, som behandlas i motion MJ46 (c)
yrkande 21, är enligt 17 kap. 6 § miljöbalken inte absolut.
Bestämmelsen innebär att regeringen, i vissa undantagsfall, får
tillåta en verksamhet utan att kommunfullmäktige har tillstyrkt
detta. Det framgår av lagens förarbeten att denna möjlighet för
regeringen måste användas ytterst restriktivt (prop. 1997/98:45 del
1 s. 451 f. och del 2 s. 221). Bestämmelsen har hittills aldrig
tillämpats. Bostadsutskottet anför i sitt yttrande till miljö- och
jordbruksutskottet (2001/02:BoU3y) att möjligheten att fatta beslut
även mot en kommuns vilja i vissa speciella undantagssituationer av
stor nationell betydelse måste finnas, men betonar vikten av stor
restriktivitet vid tillämpningen och att samförståndslösningar i
första hand bör eftersträvas. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)
arbetar på uppdrag av reaktorinnehavarna med att ta fram en säker
metod och hitta en lämplig plats för slutförvaring och presenterade
i november 2000 sina planer för vidare platsundersökningar i tre
kommuner. I propositionen framhåller regeringen att de kommuner som
deltar i processen med platsvalet bedriver ett viktigt och
demokratiskt väl förankrat granskningsarbete. Utskottet har för egen
del vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om den s.k.
kommunala vetoventilen (se bl.a. bet. 1999/2000:MJU15 och
2000/01:MJU19). Utskottet har därvid framhållit vikten av lokal
förståelse och acceptans för den plats som slutligen väljs och att
djupförvarsetablering inte bör genomföras mot en kommuns vilja. En
ansökan om att få bygga ett djupförvar, enligt gällande
lagstiftning, skall kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning,
som skall belysa djupförvarets konsekvenser för människa och miljö
samt redovisa alternativ till den föreslagna lösningen. Vad
människor i den berörda kommunen anser om en sådan etablering utgör
en del av en sådan miljökonsekvensbeskrivning. Därutöver vill
utskottet påpeka att utskottet i mars 2000 informerades av
företrädare för Oskarshamns kommun, en av de av SKB föreslagna
kommunerna, om hur arbetet med information till allmänhet m.m.
bedrivs. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet i likhet med
bostadsutskottet att riksdagen inte bör vidta några åtgärder med
anledning av motion MJ46 (c) yrkande 21.
Utskottet instämmer i de i motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis)
framförda synpunkterna om vikten av en hög kärnsäkerhet i Östeuropa.
Regeringen bedömer också att det behövs fortsatta insatser för att
minska risken för olyckor i kärnkraftverken i Central- och
Östeuropa. Regeringen påpekar emellertid att Sverige, vid sidan av
de framgångsrika bilaterala insatserna genom SKI och SSI, även
bidrar till internationella insatser genom Europeiska
utvecklingsbankens (EBRD) fonder. Dessa är Tjernobylfonden (CSF),
Kärnsäkerhetsfonden (NSA) samt Fonden för avveckling av
kärnkraftverket i Ignalina i Litauen (IDSF). Därutöver ställs krav
på säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna i kandidatländerna
i förhandlingarna inför EU-utvidgningen. Dessa krav går i stort ut
på att reaktorerna skall uppgraderas till lika hög säkerhetsnivå som
reaktorerna i EU och de reaktorer som inte kan uppgraderas skall
stängas. Regeringen anser att det är viktigt att det svenska
samarbetsprogrammet för slutförvaring kan fortsätta tills målen
uppnåtts och har därför lämnat förslag på det fortsatta arbetet
fr.o.m. år 2002 i proposition 2000/01:119 Europa i omvandling -
Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Riksdagen
har godkänt dessa förslag (bet. 2000/01:UU9, rskr. 2000/01:261).
Utskottet avstyrker motionen i den mån dess syfte inte kan anses
tillgodosett genom det anförda.
Utskottet inser till fullo betydelsen av att ungdomar informeras
om de risker som är förknippade med UV-strålning som behandlas i
motion MJ46 (c) yrkande 22. Regeringen anför också att den
viktigaste åtgärden för att minska antalet fall av hudcancer är att
öka allmänhetens kunskaper om riskerna i samband med UV-strålning.
SSI och andra expertmyndigheter bör därför ha ansvar för att
sammanställa information om riskerna med solbad och hur allmänheten
kan skydda sig mot sådana risker. Regeringen tillägger dessutom att
dessa myndigheter också måste se till att denna information sprids
till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet.
Utskottet har nyligen avstyrkt en motion som tar upp riskerna med
UV-strålning med hänvisning till bl.a. det arbete som sedan många år
bedrivs av arbetsgruppen för förebyggande av solskador (AFSS)
bestående av företrädare från Apoteksbolaget,
Arbetarskyddsstyrelsen, Cancerfonden, Karolinska sjukhuset,
Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen m.fl. myndigheter (bet.
2000/01:MJU20 s. 14 f.). Motionen bör på grund härav som i allt
väsentligt tillgodosedd lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden som rör icke
joniserande strålning (bet. 2000/01:MJU20). Det av regeringen
föreslagna delmålet för risker med elektromagnetiska fält är ett
kunskapsmål och skall följas upp genom sammanställningar av de
nationella och internationella forskningsresultaten. Senast har
Rådet för arbetslivsforskning gjort en sådan sammanställning
(Elkänslighet och hälsorisker av elektromagnetiska fält) som
rapporterades till regeringen den 1 december 2000. Ansvarigt
statsråd har i riksdagen understrukit att regeringen tar problemen
med bl.a. hälsorisker förknippade med elektriska och magnetiska fält
på stort allvar och anfört att regeringen under beredningen av
rapporten överväger vilka åtgärder som kan behöva vidtas inom
området (svar på fråga 2000/01:1311, snabbprotokoll 2000/01:123
bil.). Regeringen påpekar också att ytterligare forskningsinsatser
inom området är nödvändiga för att klargöra sambandet mellan
exponering och hälsorisker. I proposition 2000/01:3 Forskning och
förnyelse har regeringen påtalat vikten av denna fråga. Utskottet
anser att resultatet av den beredning som sker inom
Regeringskansliet bör avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder
med anledning av motion MJ46 (c) yrkande 23.
Ingen övergödning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för
miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och avstyrker
motioner (m, c, fp) om bl.a. ändring av delmålet för
fosfor, förändring av EU:s jordbrukspolitik, frivilliga
överenskommelser och samordning och samförstånd när det
gäller miljömålen.
Propositionen
Enligt riksdagens tidigare beslut innebär miljökvalitetsmålet Ingen
övergödning att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte
skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa,
förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till en
allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Regeringen föreslår att följande delmål bör gälla för
miljökvalitetsmålet.
· Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s
ramdirektiv för vatten som anger hur god ekologisk status skall
nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten.
·
· Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av
fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag
och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.
·
· Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve
från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha
minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton.
·
· Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat
med minst 15 % från 1995 års nivå till 51 700 ton.
·
· Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft
ha minskat till 158 000 ton.
·
Enligt regeringens bedömning förutsätter de föreslagna delmålen
kraftfulla insatser bl.a. inom jordbrukssektorn och av kommunerna.
Behovet av effektivare styrmedel kommer att övervägas, bl.a. vid en
översyn av skatterna på handelsgödsel. Regeringen uttalar sin avsikt
att återkomma med ett kvantitativt och tidsbestämt delmål för fosfor
senast år 2005. Med föreslagna delmål 3 och 4 kommer det enligt
regeringen att bli svårt att nå generationsmålet. I framtiden kan
det behövas ytterligare ekonomiska medel inom ramen för
landsbygdsförordningen för att detta skall nås. Regeringen uttalar
därför sin avsikt att återkomma med nya delmål i samband med
förändringen av landsbygdsförordningen om så är möjligt. Även andra
åtgärder kan bli aktuella.
Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning bör enligt regeringens
bedömning innebära bl.a. följande.
· Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan
på människors hälsa eller försämra förutsättningarna för
biologisk mångfald.
·
· Nedfallet av luftburna kväveföreningar överskrider inte den
kritiska belastningen för övergödning av mark och vatten
någonstans i Sverige.
·
· Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten.
·
· Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt
näringstillstånd.
·
· Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt
tillstånd, vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt
näringsrikt.
·
· Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det
tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av
näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning.
·
· Sjöar och vattendrag har God ekologisk status enligt definitionen
i EG:s ramdirektiv för vatten.
·
· Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i
EG:s ramdirektiv för vatten.
·
· Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den
naturliga artsammansättningen.
·
· Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara
den naturliga artsammansättningen.
·
Motionerna
Riksdagen bör enligt motion MJ46 (c) uppdra åt regeringen att
återkomma med ett kvantitativt och tidsbestämt delmål för fosfor
senast år 2003 (yrkande 17).
Motionärerna i motion MJ45 (m) anser att i första hand frivilliga
överenskommelser, information och ekonomiska incitament skall
användas för att klara miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
(yrkande 11). I motion MJ46 (c) framhålls större samordning mellan
miljömålen som önskvärd. Motionärerna befarar att om särskilt de
mindre gårdarna straffas ut bl.a. av miljömålet Ingen övergödning
kommer målet Ett rikt odlingslandskap inte att kunna uppfyllas
(yrkande 14). I motionen betonas även vikten av större samförstånd
mellan berörda intressen vad gäller alla miljömål (yrkande 15).
Enligt motion MJ37 (fp) bör de enskilda jord- och
skogsbruksföretagens ansvar för de miljöstörningar de orsakar göras
tydligare (yrkande 2).
Enligt motion MJ44 (fp) bör regeringen arbeta för en radikal
förändring av EU:s jordbruksstöd, avreglera det nationella
jordbruket, ta bort importtullar och skapa stödformer som tar hänsyn
till miljö-, natur- och etiska krav. Vidare bör regeringen tillsätta
en utredning om vilka miljöeffekter och miljökostnader som kan
kopplas till jordbruket (yrkande 2 delvis).
Utskottets ställningstagande
De största källorna till fosforbelastningen på sjöar och vattendrag
utgörs av kommunala och enskilda avlopp. De svarar för närmare
hälften av utsläppen medan jordbruk och industri bidrar med en knapp
fjärdedel vardera. Som anförs i propositionen är det i dag inte
möjligt att avgöra hur mycket tillförseln av fosforföreningar till
sjöar, vattendrag och kustvatten kan minskas, bl.a. beroende på att
tidigare utsläpp har lagrats i mark och sjöbottnar och där
fortsätter att läcka. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet
med regeringen att delmålet bör formuleras så att utsläppen skall
minska kontinuerligt och från 1995 års nivå. Denna uppfattning
framförs också av Miljömålskommittén (SOU 2000:52). Det kan
tilläggas att Naturvårdsverket inom ramen för rapporteringen till
HELCOM och tillsammans med bl.a. SMHI arbetar med att kvantifiera
fosforutsläppen från såväl olika källor som olika geografiska
områden. Som framgår av propositionen avser regeringen att ge
Naturvårdsverket i uppdrag att, med utgångspunkt i denna redovisning
och i samverkan med berörda myndigheter, snarast men senast år 2005
lämna förslag till precisering av delmålet samt föreslå
prioriteringar, åtgärder och finansiering. Vidare uppdrog regeringen
den 11 april 2001 åt Naturvårdsverket att se över gränsvärdena för
avloppsslam och analysera frågan om återföring av fosfor samt lägga
fram förslag för en långsiktigt hållbar återföring av avloppsslam.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion MJ46 (c) yrkande
17 och tillstyrker regeringens förslag om samtliga delmål för
miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Som anförs i propositionen innebär förslaget om delmål under
miljökvalitetsmålen att åtgärder måste vidtas inom flera sektorer.
Målet att klara dagens stora miljöproblem inom en generation kommer
att kräva en bred medverkan av alla aktörer i samhället, inom alla
samhällsområden och på alla nivåer. Det gäller såväl myndigheter och
kommuner som företag, organisationer och enskilda. Enbart
lagstiftning och myndighetsarbete räcker inte för att genomföra
uppgiften att till nästa generation lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Enligt utskottets mening
ger den nya strukturen för arbete med miljömål förutsättningar för
ett brett upplagt, effektivt miljöarbete med deltagare inom alla
samhällsområden. Samsyn och samverkan behövs för att åstadkomma
långsiktigt hållbara lösningar, och lagstiftning och ekonomiska
styrmedel kan kompletteras med andra former för miljöarbete som
frivilliga överenskommelser och dialog mellan staten och
näringslivet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att de föreslagna delmålen
förutsätter kraftfulla insatser exempelvis inom jordbrukssektorn och
av kommunerna. Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) innebär bl.a.
att medlemsländerna skall utarbeta åtgärdsprogram för samtliga
åtgärder som är nödvändiga för att senast år 2009 uppnå den
miljökvalitet och de normer som anges i direktivet. Senast år 2003
skall nationella lagar och förordningar ha anpassats till
direktivets krav. I sammanhanget kan nämnas att regeringen nyligen
tillsatt en utredare vars uppdrag är att lämna förslag till ett nytt
administrativt system för förvaltning av avrinningsdistrikt (dir.
20001:78). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30
november 2002. Miljö- och landsbygdsprogrammet ger möjlighet till
ersättning för en stor del av de åtgärder som skall minska
växtnäringsläckaget, t.ex. vallodling, anläggande av kantzoner och
fånggrödor. Inom ramen för programmet har hittills anlagts ca 1 500
ha våtmarker. Därtill kommer de våtmarker som anläggs inom ramen för
de lokala investeringsbidragen. Av årets budgetproposition (utg.omr.
20) framgår att regeringen hittills har godkänt ansökningar för
anläggning av ca 2 000 ha våtmarker. I syfte att minska
näringstillförseln till jordbruksmark ser Jordbruksverket för
närvarande över bestämmelserna om djurtäthet. Regeringen har
dessutom tillsatt utredningen Översyn av skatterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel (dir. 2001:55) med uppgift att
utvärdera skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Utredaren
skall dels analysera och bedöma skatternas påverkan på användningen
av bekämpningsmedel respektive handelsgödsel, dels bedöma vilka
effekter de har på miljön. Med denna utgångspunkt skall det utredas
om skatterna bör förändras så att de kan fungera som effektivare
styrmedel på miljöområdet utan att kraven på kostnadseffektivitet
eftersätts. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2002.
Utskottet vill även erinra om att regeringen i december 2000
godkände strategin Hållbar utveckling - en ny kurs för Norden.
Strategin gäller perioden 2001-2004 och innehåller bl.a. åtaganden
om att utveckla en nordisk strategi för minskad övergödning och ökad
ekologisk produktion. Andra åtgärder förutsätts genomföras med stöd
av miljöbalken eller på frivillig väg. Som regeringen anför krävs
för samtliga delmål att länsstyrelserna i samarbete med regionala
aktörer regionaliserar de nationella målen till operativa mål för
respektive län och för de avrinningsdistrikt som kommer att inrättas
i samband med att EG:s ramdirektiv för vatten genomförs.
Beträffande de frågor om målkonflikter och vikten av samarbete som
tas upp i motion MJ46 (c) vill utskottet anföra följande. Det är
givetvis av mycket stor betydelse att det finns en beredskap för att
på ett tillfredsställande sätt kunna hantera dessa frågor. I
propositionen tar regeringen också särskilt upp denna frågeställning
och anför att en ansvarig myndighet för vart och ett av de 15
miljökvalitetsmålen och att de ansvariga myndigheternas arbete
behöver samordnas bl.a. för att eventuella målkonflikter skall kunna
hanteras. Samordningsuppgiften bör enligt propositionen ligga hos
det miljömålsråd som regeringen avser att inrätta. Rådet skall ha
till uppgift att bl.a. göra en samlad enhetlig uppföljning och
rapportering till regeringen av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen
och tillhörande delmål. Rådet skall också belysa eventuella
målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål som
riksdagen har beslutat. Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att
frågor om samråd och eventuella målkonflikter kommer att få en
lämplig behandling utan något särskilt riksdagens uttalande härom.
Denna uppfattning framförs även i bostadsutskottets yttrande
2001/02:BoU3y, som fogas till betänkandet. När det slutligen gäller
de kostnader som kan relateras till jordbrukssektorn vill utskottet
erinra om att Miljömålskommittén i sitt betänkande (SOU 2000:52) för
samtliga delmål har beräknat dessa till ca 19 miljoner kronor per
år.
Det ovan anförda innebär att motionerna MJ37 (fp) yrkande 2, MJ45
(m) yrkande 11 och MJ46 (c) yrkandena 14 och 15 avstyrks i den mån
de inte kan anses tillgodosedda.
Utskottet, som därmed gör samma bedömning som regeringen, delar
även uppfattningen i motion MJ44 (fp) att en reformering av EU:s
jordbrukspolitik mot ett långsiktigt hållbart jordbruk är av största
vikt i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Utskottet vill erinra om att utgångspunkten för regeringens arbete
med den gemensamma jordbrukspolitiken är de riktlinjer som slogs
fast av riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:142, bet.
1997/98:JoU23). Dessa riktlinjer är fortfarande giltiga även om
jordbruket numera befinner sig i en delvis ny situation. Som anförs
i årets budgetproposition (utg.omr. 23) måste arbetet bedrivas i en
riktning mot mer resursbevarande, miljöanpassade och etiskt
godtagbara produktionsformer, både på små och stora gårdar. I likhet
med regeringen anser utskottet att den gemensamma jordbrukspolitiken
måste komma bort från den traditionella pris- och
regleringspolitiken. Endast när marknaden inte förmår
tillfredsställa samhällets krav och behov, t.ex. av en väl spridd
produktion, ett öppet och varierat landskap och kollektiva
nyttigheter, är det motiverat för samhället att gå in med stöd för
sådana tjänster som jordbruket bidrar med. Politiken bör tillämpas
på den nivå som är mest effektiv och med beaktande av den inre
marknadens funktion. Jordbruks- och livsmedelspolitikens uppgift är
enligt utskottets mening att garantera att maten är säker och att
produktionen uppfyller de krav samhället ställer på den när det
gäller miljö inklusive kulturmiljö och landsbygdsutveckling samt
djurhälsa. Emellertid måste omställningen till en ny politik ske
under socialt acceptabla former. I budgetpropositionen (utg.omr. 23)
framhålls att Sverige av flera skäl har ett starkt intresse av
fortsatta neddragningar av stöd och skydd som underlättar en
genomgripande reformering inte bara av jordbrukspolitiken inom EU
utan också i andra WTO-länder. Förutom de traditionella
förhandlingsområdena marknadstillträde, internstöd och
exportkonkurrens omfattar WTO-förhandlingarna även miljöhänsyn,
landsbygdsutveckling, djurskydd, global livsmedelssäkerhet och säkra
livsmedel. För samtliga förhandlingsområden skall enligt regeringen
särskild hänsyn tas till u-ländernas situation. Med det anförda
finner inte utskottet något särskilt uttalande med anledning av
motion MJ44 (fp) yrkande 2 delvis påkallat.
Levande sjöar och vattendrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och
avstyrker motioner (s, m, kd, c, fp) om bl.a. ändrad
utformning av delmålen 1 och 2, införande av skyddszoner,
inventering av uppdämda vattendrag,
ändrade strandskyddsbestämmelser och miljösituationen i
Vättern.
Propositionen
Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar
och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras
variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig
produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhållande funktion skall bevaras
samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen
är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Följande delmål bör enligt regeringens förslag gälla för
miljökvalitetsmålet.
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och
tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och
kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i
anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst
hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och
tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges
skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter
åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till
år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt
skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.
Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med
vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för
alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större
ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för
vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar
mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt.
Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i
vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas
negativt.
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för
de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade
åtgärder.
Senast år 2009 skall det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s
ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall
uppnås.
Om miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag skall kunna nås
inom, en generation måste enligt regeringen mycket omfattande såväl
nationella som internationella åtgärder vidtas enligt vad som
redovisas under miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning,
Giftfri miljö och Ingen övergödning. Regeringen anser det också av
vikt att utbyggnad av vattenkraft inte tillåts skada värdefulla
vattendrag och att vattenflöden och vattennivåer i vattendrag som
påverkas av reglering så långt som möjligt är anpassade för att
trygga biologisk mångfald. Utbyggnad av vattenkraft och andra
intrång i vattendrag som i huvudsak är opåverkade bör inte ske.
Restaureringen av värdefulla eller potentiellt värdefulla vattendrag
bör utföras så att även kulturhistoriska värden tas till vara.
Det är enligt regeringen viktigt att marken i anslutning till
vattenmiljöer används på ett sådant sätt att vattnet inte förorenas.
Regeringen förutsätter att jord- och skogsbruket medverkar till
detta.
EG:s ramdirektiv för vatten skapar goda förutsättningar för att
genomföra de flesta åtgärder som är nödvändiga för att undvika en
försämring av statusen i alla ytvattenförekomster. Regeringen avser
att snarast vidta åtgärder för att genomföra direktivet i Sverige.
Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande.
1. Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska
förutsättningarna för biologisk mångfald.
2.
3. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota
biologisk mångfald introduceras inte.
4.
5. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och
kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas
hänsynsfullt och långsiktigt.
6.
7. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av
sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.
8.
9. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder
vattnet som resurs kan fortsätta att brukas.
10.
11.I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är
naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i
vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt
möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.
12.
13.Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade,
sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt
förekommande biotoper med bevarandevärden.
14.
15.Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom
sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga
populationer säkras.
16.
17.Sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med avseende på
artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt
EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).
18.
19.Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum.
20.
21.Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.
22.
Motionerna
I motion MJ45 (m) framförs flera invändningar mot utformningen av
vissa delmål under miljökvalitetsmålet. Delmål 1 bör enligt
motionärerna ha följande lydelse: Senast år 2005 skall berörda
myndigheter ha identifierat och kartlagt de särskilt skyddsvärda
naturområden, i och i anslutning till sjöar och vattendrag, som kan
komma att behöva ett långsiktigt skydd (yrkande 12). Det anses inte
realistiskt att i delmål 2 under miljökvalitetsmålet Levande sjöar
och vattendrag ange att minst 25 % av de potentiellt skyddsvärda
vattendragen år 2010 skall vara färdigrestaurerade. I stället bör
riksdagen uttala att vid 25 % av de potentiellt skyddsvärda
vattendragen skall restaureringsarbeten ha påbörjats senast år 2010
(yrkande 13). När det gäller introduktion av främmande och genetiskt
modifierade organismer som "kan hota" den biologiska mångfalden
motsätter sig motionärerna formuleringen "kan hota" eftersom den
skulle kunna tillämpas på alla främmande arter eller genmodifierade
organismer utan någon som helst riskanalys (yrkande 15).
En allmän synpunkt på delmålen för levande sjöar och vattendrag
framförs i motion MJ47 (kd). Skall delmålen nås är det enligt
motionärerna angeläget att alla parter som på något sätt nyttjar
resursen strömmande vatten mer aktivt tar sitt ansvar och blir
delaktiga i en miljöanpassning av vattenkraften (yrkande 4).
Motionärerna i motion MJ46 (c) delar inte regeringens uppfattning
om införande av generella skyddszoner för vattendrag och
vattensystem med anslutande miljöer. Frågan om skyddszoner kring
vattendrag bör ligga inom det kommunala ansvarsområdet och införas
av kommunen i samråd med länsstyrelse och Naturvårdsverket (yrkande
26).
I motion MJ841 (fp) anförs att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag
att genomföra inventering av uppdämda vattendrag som kan restaureras
i syfte att återskapa strömmande vatten (yrkande 9).
Frågan om strandskyddet tas upp i två motioner. Enligt motion MJ45
(m) finns inte något behov av att stärka strandskyddet. Genom
anpassning av byggteknik till lokala förhållanden bör det bli
möjligt att i ökad utsträckning och på ett miljöriktigt sätt bebygga
strandnära områden (yrkande 29). Motionärerna i motion MJ46 (c) vill
tillåta byggnation i strandnära miljöer generellt och låta kommunen
själv avgöra vilka strandområden som skall vara strandskyddade
(yrkande 27).
Miljösituationen i Vättern tas upp i motion MJ726 (fp). Effekterna
av eventuella olyckor med farligt gods i Vättern bör utredas
(yrkande 3) och bristen på löpande övervakning av klororganiska
ämnen i Vättern och behovet av en bredare studie av bottensystemets
funktion i Vättern påtalas (yrkandena 4 resp. 5).
I motion MJ789 (s) betonas behovet av översyn och förbättring av
skyddet för havsöringsförande bäckar och mindre laxåar.
Utskottets ställningstagande
Som anförs i propositionen är det nödvändigt att stärka skyddet mot
exploatering och olämplig mark- och vattenanvändning inom områden
med höga natur- och kulturvärden. Utskottet delar regeringens
uppfattning att skyddet bör omfatta miljöer både under vattenytan
och i anslutande markområden med kulturlämningar och anläggningar.
Eftersom det utifrån dagens kunskaper är svårt att definiera
delmålet anser utskottet i likhet med regeringen att som ett första
steg bör nya bevarandestrategier tas fram. Utifrån dessa bör sedan
prioriterade områden för skydd identifieras. Likaså bör
åtgärdsprogram utarbetas för de skyddsvärda eller potentiellt
skyddsvärda vattendragen och anslutande miljöer. Arbetet med
strategierna bör även omfatta utvecklande av former för att bevara
och utveckla kulturhistoriskt intressanta anläggningar. Utskottet
gör samma bedömning som regeringen att arbetet med strategier,
identifiering och åtgärdsprogram i huvudsak bör vara slutfört senast
år 2005 och att skydds- och restaureringsåtgärderna bör vara
genomförda för minst hälften av de prioriterade områdena år 2010.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag
till delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 12.
Utskottet delar inte de farhågor beträffande tidsplanen för
restaurering av skyddsvärda vattendrag som kommer till uttryck i
motion MJ45 (m). I likhet med regeringen anser utskottet att det
behövs ytterligare kunskaper om värderingen av olika slags
miljövärden. Därför bör det av Miljömålskommittén (SOU 2000:52)
föreslagna delmålet kompletteras med att berörda myndigheter som ett
första steg identifierar och tar fram åtgärdsprogram för
vattendragen i fråga. Det underlag som behövs för att nå det
föreslagna delmålet kan uppnås genom de uppdrag som nämns i
propositionen under delmål 1. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag till delmål 2 under miljökvalitetsmålet Levande
sjöar och vattendrag och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 13.
Därmed tillgodoses även syftet med motion MJ841 (fp) yrkande 9.
Exploatering av vattendrag såsom fördämningar för vattenkraft och
andra spridningshinder liksom bl.a. utdikning, kulvertering och
exploatering av strand- och kantzoner inom jord- och skogsbruket har
negativt påverkat förutsättningarna för biologisk mångfald.
Introduktionen av främmande arter och omflyttning av arter är andra
hot mot naturlig biologisk mångfald i sötvatten, och få arter är
opåverkade av detta. Avsiktligt har drygt tio arter introducerats i
Sverige. I likhet med regeringen anser utskottet att utsättning av
främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota
biologisk mångfald i sjöar och vattendrag inte bör förekomma med
hänsyn till risken för okontrollerad spridning. Denna starkt
restriktiva inställning kommer till uttryck i den andra punkten i
miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv. Fiskeriverket har
fastställt en strategi med utgångspunkt i sina regler för utsättning
av främmande arter och stammar. Med utgångspunkt i strategin bör
Fiskeriverket belysa ekologiska konsekvenser av utsättningar och i
samarbete med Naturvårdsverket och Artdatabanken samt andra berörda
myndigheter även utreda möjligheterna att ta fram indikatorer för
introducerade främmande arter och förändrad biologisk mångfald. Som
regeringen anför behövs för beslut om utsättning dessutom ett bättre
underlag om skyddsvärden i olika vattensystem. Utskottet gör således
samma bedömning som regeringen när det gäller introduktion av
främmande arter och genetiskt modifierade organismer och avstyrker
därmed motion MJ45 (m) yrkande 15.
Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller
vikten av att restaurering av vattendrag liksom bevarande och bruk
av historiska anläggningar såsom dammar, farleder, broar och hamnar
sker i samverkan mellan natur- och kulturmiljövården. Även
sektorsansvaret för att miljöanpassa och vårda olika anläggningar
behöver utvecklas. Som utskottet tidigare anfört kommer målet att
lösa dagens stora miljöproblem inom en generation att kräva en bred
medverkan av alla aktörer i samhället, inom alla samhällsområden och
på alla nivåer. Den nya strukturen för arbete med miljömål ger
förutsättningar just för ett brett upplagt effektivt miljöarbete med
deltagare inom alla samhällsområden. Samsyn och samverkan behövs för
att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar. Med det anförda
finner utskottet syftet med motion MJ47 (kd) yrkande 4 i allt
väsentligt tillgodosett.
I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att uppdra åt
Naturvårdsverket att i samverkan med Artdatabanken och i samråd med
berörda myndigheter utarbeta en bevarandestrategi för skyddsvärda
miljöer i sjöar och vattendrag samt anslutande miljöer som är
värdefulla för den biologiska mångfalden. Vidare anser regeringen
att förslag bör tas fram på hur ett system med generella skyddszoner
kan utformas. Naturvårdsverket och Artdatabanken arbetar tillsammans
med att ta fram en lista över biotoper och arter som är särskilt
skyddsvärda i ett nationellt perspektiv och som kan ligga till grund
för att utveckla kriterier för särskilt värdefulla vattenmiljöer och
kommer även att få i uppdrag att utarbeta bevarandestrategier för
hotade arter i vattenmiljöer. Därmed finner utskottet syftet med
motion MJ46 (c) yrkande 26 i allt väsentligt tillgodosett.
Med anledning av två motioner om strandskydd vill utskottet erinra
om att regeringen den 26 april 2001 uppdrog åt Naturvårdsverket att
kartlägga tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. I uppdraget
ingår bl.a. att undersöka i vilken utsträckning länsstyrelserna har
delegerat beslutsbefogenheter och tillsynsansvar till kommunerna.
Vidare skall verket utreda förutsättningarna för och bedöma
konsekvenserna av ett stärkt strandskydd i tätortsnära områden med
högt bebyggelsetryck respektive vissa lättnader avseende
strandskyddsbestämmelserna i glesbygdsområden med lågt
bebyggelsetryck i syfte att underlätta regional utveckling, såsom
turism och friluftsliv. Uppdraget skall redovisas till
Miljödepartementet senast den 1 februari 2002. Med hänvisning
härtill finner utskottet syftet med motionerna MJ45 (m) yrkande 29
och MJ46 (c) yrkande 27 i allt väsentligt tillgodosett.
Det finns i dag behov av att skydda områden kring befintliga eller
framtida större dricksvattentäkter. Genom delmål 3 betonas också
vikten av att vattenförsörjningsplaner tas fram för att garantera
tillgången till dricksvatten på lång sikt. Planerna kan utgöra en
del av de åtgärdsprogram för vattenområden som kommer att krävas
enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Som utskottet redovisat ovan har
regeringen nyligen tillsatt en utredare med uppdrag att lämna
förslag till ett nytt administrativt system för förvaltning av
avrinningsdistrikt i enlighet med direktivet (dir. 20001:78).
Systemet skall omfatta alla vattenanknutna miljö- och resursfrågor
och inbegripa påverkan från både punktkällor och diffusa källor samt
övrig påverkan på landets vattentillgångar inkl. grundvatten och
kustvatten, vad avser både kvalitet och kvantitet samt biologisk
mångfald. Ett omfattande nationellt och internationellt arbete pågår
när det gäller förberedelser för genomförandet av direktivet. Under
det svenska ordförandeskapet antog medlemsländerna och kommissionen
en gemensam strategi för genomförande av direktivet och arbetet
kommer bl.a. att resultera i gemensamma vägledningsdokument för det
praktiska nationella genomförandet. Ett nätverk byggs upp mellan
berörda myndigheter och arbetet samordnas med frågor om framtagande
av miljökvalitetsnormer. Regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att
åtgärder måste vidtas inom främst jord- och skogsbruket,
vattenkraftområdet, transportsektorn, industrin och vattenbruket.
Berörda myndigheter kommer under perioden fram till år 2005 att
behöva utföra inventeringar, verka för kunskapsuppbyggnad och
utarbeta strategier och handlingsprogram. Länsstyrelser och kommuner
kommer också att behöva utöka sin tillsyn. Med det anförda anser
utskottet syftet med motion MJ726 (fp) yrkandena 3-5 tillgodosett
utan något särskilt uttalande i frågan.
Som framgår av propositionen syftar delmål 5 till att värna
biologisk mångfald och särskilt sådana arter som inte kan återhämta
sig på egen hand även om miljön förbättras. I dag arbetar
Naturvårdsverket och Fiskeriverket med åtgärdsprogram för tio arter
knutna till sjöar och vattendrag. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer åtgärdsprogrammet, som väntas framläggas före årsskiftet,
omfatta bl.a. vildlevande lax. Naturvårdsverket arbetar även med en
kunskapssammanställning om och åtgärdsplan för sådana oreglerade
vattendrag med höga naturvärden som kan anses nationellt
prioriterade för skydd. Enligt underlag från Artdatabanken behöver
dessutom mellan två och tio hotade arter knutna till sjöar och
vattendrag särskilda insatser under den närmaste tioårsperioden, och
det bör framhållas att Sverige enligt art- och habitatdirektivet är
skyldigt att vidta åtgärder för bevarande av den vilda laxen. Det
anförda innebär att syftet med motion MJ789 (s) får anses i allt
väsentligt tillgodosett.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag i de delar som inte
omfattas av utskottets ställningstagande ovan.
Grundvatten av god kvalitet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och
avstyrker en motion (fp) om avgift på utsläpp av förorenat
vatten.
Propositionen
Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att
grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning
samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och
vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom
en generation.
Enligt regeringens förslag bör följande delmål gälla för
miljökvalitetsmålet.
1. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande
och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett
långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av
vattnet.
2.
Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra
sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa
konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller
djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag
av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger
mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50
personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten
av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig
verksamhet.
Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s
ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus skall
uppnås.
Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås inom en generation måste
enligt regeringens bedömning åtgärder vidtas även under
miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen
övergödning och God bebyggd miljö. Svårast att nå är
grundvattenmålet för vattentäkter belägna i särskilt
försurningspåverkade områden och i områden i södra Sverige som har
höga nitrathalter. Detsamma gäller för vattentäkter som utnyttjar
vatten från grundvattenmagasin där vatten och föroreningar har
mycket långa omsättningstider. Likaså kan det vara svårt att komma
ned till haltnivåer för God grundvattenstatus enligt EG:s
ramdirektiv för vatten som innebär att påverkan på växter och djur
undviks.
Ramdirektivet för vatten ger enligt regeringen möjligheter att på
ett konstruktivt sätt genomföra åtgärder av betydelse för alla
miljökvalitetsmål och som påverkar grundvattnet. Regeringen uttalar
sin avsikt att snarast vidta åtgärder för att genomföra direktivet i
Sverige.
Regeringen anser att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god
kvalitet i ett generationsperspektiv bör innebära bl.a. följande.
1 Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga
aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av
föroreningar m.m.
2
3 Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådan att den bidrar
till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
4
5 Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte
grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras.
6
7 Grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av
mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god
dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för
dricksvatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s
ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).
8
Motionen
I motion MJ44 (fp) begärs att en avgift införs på utsläpp av
förorenat vatten för alla källor av betydelse (yrkande 2 delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.
Med anledning av motion MJ44 (fp) om avgift på utsläpp av
förorenat vatten för alla källor av betydelse vill utskottet anföra
följande. Förorenat vatten kan innehålla allt från lösningsmedel
till fasta partiklar, vilket gör att det är förenat med stora
praktiska svårigheter att mäta avloppsmängder och utsläpp. I va-
sammanhang mäts regelmässigt mängden förbrukat renvatten som
underlag för avloppsdebitering. I sammanhanget vill utskottet erinra
om att kommunerna enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar har rätt att ta ut avgifter för omhändertagande
och rening av avloppsvatten. Med det anförda avstyrker utskottet
motion MJ44 (fp) yrkande 2 delvis i den mån motionsyrkandet inte kan
anses tillgodosett.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och
skärgård och avstyrker motioner (m, c) om annan utformning
av delmålen 1, 2 och 7. Utskottet avstyrker även motioner
(m, c, fp, mp) om bl.a. fler marina naturreservat och
nationalparker, lokalt ansvar för havsmiljön och åtgärder
mot fartygsutsläpp.
Propositionen
Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård
innebär att Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt
hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall
bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög halt av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar,
rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall
bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla
områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen
är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Följande delmål bör enligt regeringens förslag gälla för
miljökvalitetsmålet.
A. Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda
marina miljöer och minst 70 % av kust- och
skärgårdsområden med höga natur- och
kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år
2005 skall ytterligare fem marina områden vara
skyddade som reservat och berörda myndigheter ha
tagit ställning till vilka övriga områden i
marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd.
B.
1. Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och
skärgårdens kulturarv och odlingslandskap skall bevaras och
brukas.
2.
3. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de
hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade
åtgärder.
4.
5. Senast år 2010 skall de årliga totala bifångsterna av marina
däggdjur uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd.
Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter skall ha
minimerats till nivåer som inte har negativ påverkan på
populationerna.
6.
7. Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år
2008 vara högst motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan
fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig.
8.
9. Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara
inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden
senast år 2010.
10.
11.Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av
olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara
senast år 2010.
12.
13.Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s
ramdirektiv för vatten så att God ytvattenstatus kan uppnås.
14.
För att uppnå miljökvalitetsmålet att den långsiktigt hållbara
produktionsförmågan skall bevaras och en levande skärgård bevaras
och utvecklas krävs enligt regeringens bedömning stora insatser,
såväl nationella som internationella. En förutsättning är att de
åtgärder som föreslås under miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri
miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande
våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd
miljö genomförs. EG:s ramdirektiv för vatten ger möjligheter att på
ett konstruktivt sätt genomföra åtgärder inom alla berörda
miljökvalitetsmål.
Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård
bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning
innebära bl.a. följande.
Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya
lokaler inom sina utbredningsområden så att långsiktigt
livskraftiga populationer säkras.
Gynnsam bevarande status upprätthålls för alla livsmiljöer för
hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt
förekommande biotoper med bevarandevärde.
Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden,
kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls
genom ett fortsatt varsamt brukande.
Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden,
liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och
skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas
produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och
kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet.
Låg bullernivå eftersträvas.
Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer
med särskilda värden värnas och utvecklas.
Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på
artsammansättning samt kemiska och fysikaliska förhållanden
enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).
Motionerna
Motionärerna i motion MJ45 (m) begär att delmål 1 under
miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Berörda myndigheter
skall i samarbete med bl.a. fiskerinäringen senast år 2005 ha
inhämtat tillräckliga kunskaper för att kunna ta ställning till
vilka områden i den marina miljön som behöver ett långsiktigt skydd
(yrkande 16). Även i motion MJ46 (c) begärs avslag på förslaget till
delmål 1 under miljökvalitetsmålet. Eftersom regeringen enligt
motionärerna inte har kunnat motivera varför marina reservat skall
inrättas eller ange syftet med reservaten bör förslaget avslås
(yrkande 29).
Enligt motion MJ44 (fp) bör ett nationellt bevarandeprogram för
kust och skärgård upprättas och fler naturreservat och
nationalparker inrättas i de mest utsatta kustområdena (yrkande 2
delvis). I motion MJ413 (mp) begärs att regeringen lägger fram
förslag om nya områden för marina reservat (yrkande 3). Motionärerna
i motion MJ418 (c) betonar att diskussioner om reservatsbildning och
nationalparksförslag inte får genomföras utan en mycket tydlig
dialog och överenskommelse med den näring som främst för sin
överlevnad är i behov av och har värnat om ett långsiktigt hållbart
fiske (yrkande 6).
Enligt motion MJ46 (c) bör delmål 2 formuleras så att skärgårdens
utvecklingsmöjligheter förbättras, inte begränsas och försämras
(yrkande 30).
Betydelsen av att yrkesfisket vägs in i miljömålen och
åtgärdsstrategierna betonas i motion MJ38 (m). Exempelvis bör
vindkraftverk placeras på land så att inte fiskeplatser förstörs,
och försiktighetsprincipen bör gälla.
Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att delmål 7 under
miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Genom skärpt
lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och
kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2005
(yrkande 17).
I motion MJ44 (fp) begärs att regeringen verkar för en
internationell överenskommelse om miljölots på lastfartyg i
Östersjön (yrkande 2 delvis). Det lokala ansvaret för den
långsiktigt hållbara miljön till havs betonas i motion MJ418 (c)
yrkande 7. Hårdare miljökrav på sjöfarten och jordbruken runt
Östersjön framförs i motion MJ798 (fp, c) yrkande 1.
Utskottets ställningstagande
Västerhavets och Östersjöns ekologiska balans är allvarligt rubbad
och kustens och skärgårdarnas särpräglade natur och kulturmiljöer
hotas av utarmning. De förslag till delmål som utskottet nu
behandlar syftar till att åstadkomma en tydlig förbättring av
ekosystemens balans, ta till vara miljöns kulturvärden, säkra den
biologiska mångfalden och därmed även tillåta återhämtning av
speciellt utsatta arter och bestånd i den marina miljön. Den
bekymmersamma situationen när det gäller fiskeresurserna i havet
tydliggör behovet av det arbete som redan är påbörjat med att skapa
marina skyddsområden, och detta arbete bör därför prioriteras och
genomföras skyndsamt. Situationen visar bl.a. att behovet av
skydds- och uppväxtområden för fisk är mest akut att åtgärda. Marina
skyddsområden är nödvändiga både med hänsyn till bevarandet av de
marina miljöerna och för att säkra fiskenäringens ekonomiska
förutsättningar. Andelen skyddade områden i kust- och havsmiljön är
mycket liten. Det är därför enligt utskottets mening väsentligt att
denna andel ökar och att regler och förvaltningsplaner tillskapas i
samarbete med berörda parter. I detta sammanhang har kommunerna ett
stort ansvar. I likhet med regeringen anser utskottet att målet
uppnås bäst genom en kombination av olika typer av åtgärder som
områdesskydd, kunskapsinhämtning och strategier. De föreslagna
åtgärderna för att uppnå miljökvalitetsmålet är enligt utskottets
mening av den karaktären att ett brett samarbete mellan nationella
myndigheter, regionala och lokala intresseorganisationer och
näringsrepresentanter är nödvändigt. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 1 under
miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och
avstyrker motionerna MJ45 (m) yrkande 16 och MJ46 (c) yrkande 29.
Som ett gott exempel på samarbete inom ramen för de regionala
miljö- och hushållningsprogrammen framhålls i propositionen arbetet
med att skydda Koster-Väderöfjorden, där man i ett forum mellan
kategorier av fiskare, myndigheter och forskare har lyckats uppnå en
konstruktiv dialog. Med hänvisning härtill finner utskottet motion
MJ418 (c) yrkande 7 tillgodosedd.
I enlighet med Miljömålskommitténs förslag (SOU 2000:52) ingår det
i delmål 1 att ytterligare fem marina områden snarast bör skyddas.
Dessa bör skyddas som reservat. Det är viktigt att följa den
biologiska mångfalden i jämförbara områden med olika typer av skydd.
Därför avser regeringen att uppdra åt Fiskeriverket och
Naturvårdsverket att utreda möjligheten för att det i ett av de fem
föreslagna områdena skall råda fiskeförbud till år 2010, varefter
effekterna av detta skydd utvärderas. Som utskottet anfört ovan är
åtgärderna för att uppnå delmålen av det slaget att ett brett
samarbete mellan myndigheter, intresseorganisationer och berörda
näringar är nödvändiga. Arbetet med den marina miljön bygger i stor
utsträckning också på internationell samverkan. Genom att delta i
den gemensamma fiskeripolitiken inom EU och annat internationellt
samarbete kan Sverige aktivt verka för att fisket bedrivs på ett
hållbart sätt vilket förutsätter att försiktighetsprincipen
tillämpas och att den biologiska mångfalden säkerställs. Med det
anförda finner utskottet att syftet med motion MJ418 (c) yrkande 6
kommer att bli tillgodosett utan något särskilt riksdagsuttalande i
frågan. Det anförda innebär att syftet även med motionerna MJ44 (fp)
yrkande 2 delvis och MJ413 (mp) yrkande 3 får anses tillgodosett.
Med anledning av förslag från Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75)
har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet under år 2001 inlett ett
arbete med kartläggning av de övergripande förutsättningarna för
lokalisering av vindkraftverk till havs och i fjällen. Arbetsgruppen
redovisade i februari i år förslag om hur arbetet skall bedrivas
vidare. Med anledning härav har regeringen gett Boverket och
Naturvårdsverket i uppdrag att fullfölja delar av förslagen. Enligt
vad utskottet erfarit övervägs övriga förslag från arbetsgruppen och
från utredningen för närvarande av regeringen. Med hänvisning
härtill avstyrks motion MJ38 (m) i den mån den inte kan anses
tillgodosedd.
Regeringens förslag till delmål 2 syftar till att hejda
utarmningen av kustens och skärgårdens kulturmiljöer. För att målet
skall nås krävs fortsatt bruk och utveckling av värdefulla
kulturmiljöer inklusive det öppna och varierade odlingslandskapet i
kust och skärgård. Som regeringen anför bör därför en strategi för
hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan
bevaras och brukas tas fram till år 2005. Arbetet bör utföras av
Riksantikvarieämbetet i samverkan med berörda myndigheter,
länsmuseer och organisationer. De länsstyrelser som utarbetat
regionala miljö- och hushållningsprogram bör i enlighet med
Miljövårdsberedningens förslag (SOU 2000:67) till år 2003 följa upp
och till regeringen redovisa vilka åtgärder som genomförts av olika
aktörer utifrån förslagen i respektive program. Som regeringen anför
bör år 2005 en genomgripande analys göras för att värdera hur
utvecklingen fortskridit. Länsstyrelserna bör då också redovisa till
regeringen vilka ytterligare åtgärder som behövs för en hållbar
utveckling i respektive skärgårdsområde. Med det anförda finner
utskottet syftet med motion MJ44 (fp) yrkande 2 delvis i allt
väsentligt tillgodosett. Utskottet tillstyrker därmed regeringens
förslag till delmål 2 under miljökvalitetsmålet och avstyrker motion
MJ46 (c) yrkande 30.
Enligt regeringens förslag innebär delmål 7 under
miljökvalitetsmålet att, genom skärpt lagstiftning och ökad
övervakning, utsläppen av olja och kemikalier från fartyg skall
minimeras och vara försumbara senast år 2010. Målet avser s.k.
operationella utsläpp från fartyg, dvs. medvetna utsläpp som sker
vid fartygens normala drift vid t.ex. rengöring av lasttankar.
Uppgifter finns främst om oljeutsläpp men det kan inte uteslutas att
också andra kemikalier släpps ut på detta sätt. Ett väl utvecklat
system av internationella regler förbjuder utsläpp, och kapaciteten
i svenska hamnar att ta hand om förorenat vatten ökar ständigt.
Sverige verkar även internationellt för bevarandet av den marina
miljön i västerhavet inom Oslo-Pariskommissionen (OSPAR) och i
Östersjön genom Helsingforskommissionen (HELCOM). Genomförandet av
HELCOM:s Östersjöstrategi för att komma till rätta med utsläpp av
avfall från fartyg har lett till att ett harmoniserat regelsystem
har etablerats för hela Östersjöregionen. Östersjöstrategin utgjorde
också modell för utarbetandet av ett EG-direktiv som ytterligare
harmoniserar regelverket i Europa. Även arbetet inom Internationella
sjöfartsorganisationen (IMO) är av stor vikt för måluppfyllelsen.
Trots detta upptäcks ca 400 illegala oljeutsläpp varje år. Utskottet
delar regeringens uppfattning att en stor upptäcktsrisk och en
effektiv lagföring har hög preventiv betydelse. Så länge
upptäcktsrisken inte är tillräckligt stor kommer mindre nogräknade
sjöfarande att väga kostnaderna för att ligga något längre i hamn
för att lämna av olja mot risken att bli upptäckt och lagförd för
ett olagligt utsläpp. Som regeringen anför bör övervakningen till
havs skärpas och kombineras med utökad satellitövervakning. Vidare
bör det internationella arbetet med att införa transpondrar på
fartyg för att främja övervakning prioriteras. I sammanhanget bör
nämnas regeringens förslag till åtgärder mot förorening från fartyg
(prop. 2000/01:139, bet. 2001/02:MJU4) som syftar till att minska
föroreningar från fartyg, bl.a. genom att möjligheterna att beivra
olagliga utsläpp till sjöss av olja och andra skadliga ämnen
förbättras. Propositionen kommer att behandlas av riksdagen under
hösten. Med anledning av motion MJ44 (fp) yrkande 2 i den del som
avser miljölotsar på lastfartyg i Östersjön vill utskottet erinra om
att frågor om lotstvång har behandlats bl.a. av trafikutskottet i
betänkande 2000/01:TU1. Där framhålls att fartyg på Östersjön
väsentligen går på internationellt vatten, där Östersjöstaterna inte
har någon jurisdiktion. Folkrättsliga principer hindrar dem alltså
från att föreskriva sådant lotstvång. Frågan om lotsning på
frivillig väg i Östersjön behandlas emellertid bl.a. inom ramen för
samarbetet mellan Östersjöstaterna inom Helsingforskonventionen om
skydd av Östersjöns marina miljö. Det kan tilläggas att globalt
gällande utrustningskrav på s.k. transpondrar trädde i kraft den 1
juli 2001, vilket avsevärt kommer att förbättra möjligheterna att
identifiera och följa fartyg.
Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens
förslag till delmål 7 under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt
levande kust och skärgård och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 17.
Med hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar
anfört ovan avstyrks även motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 delvis och
MJ798 (fp, c) yrkande 1 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker även de förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet som inte omfattas av utskottets
ställningstaganden ovan.
Myllrande våtmarker
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och avstyrker en
motion (m) om ändrad lydelse av delmål 4. Utskottet
avstyrker även motioner (s, fp) om skydd av våtmarker och
sumpskogar.
Propositionen
Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker innebär att våtmarkernas
ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall
bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Regeringen föreslår att följande delmål skall gälla för
miljökvalitetsmålet.
· En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och
sumpskogar skall tas fram senast till år 2005.
·
· Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett
långsiktigt skydd senast år 2010.
·
· Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med
höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker
påverkas negativt på annat sätt.
·
· I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten
anläggas eller återställas fram till år 2010.
·
· Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts
för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
·
Enligt regeringens bedömning är, med de förslag som nu läggs fram,
förutsättningarna goda för att miljökvalitetsmålet skall kunna nås
inom en generation. För att de åtgärder som behövs skall få avsedd
effekt krävs bl.a. ökad kunskap om storleken på de områden som
behöver restaureras och nyanläggas och de olika värden, bl.a.
kulturvärden, som berörs i våtmarker av varierande slag. Regeringen
anser också att Myrskyddsplanen bör kompletteras med ett större
urval sumpskogar och resultatet av våtmarksinventeringen i
Norrbottens län. För att miljökvalitetsmålet skall nås förutsätts
medverkan från jord- och skogsbruket. Även andra sektorer måste visa
den hänsyn som krävs. Statsfinansiella kostnader uppkommer främst
för skydd och anläggande av våtmarker. I framtiden kan det behövas
ytterligare ekonomiska medel för anläggande av våtmarker. Därför
avser regeringen att återkomma med nya delmål i samband med
förändring av landsbygdsförordningen om så är möjligt.
Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande.
1. I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad
biologisk mångfald och bevarande av kulturhistoriska värden.
2.
3. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom
sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga
populationer säkras.
4.
5. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologiska mångfalden introduceras inte.
6.
7. Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och
kulturmiljön och den biologiska mångfalden.
8.
9. Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter,
vägbyggen och annan exploatering.
10.
11.Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas.
12.
Motionerna
Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att delmål 4 under miljökvalitetsm
Myllrande våtmarker skall ha följande lydelse: Senast 2010 skall
tillräckligt många våtmarker i odlingslandskapet och i kustzonerna
ha anlagts för att väsentligt bidra till uppfyllandet av miljömålen
Ingen övergödning och Biologisk mångfald (yrkande 18).
I motion MJ37 (fp) framställs krav på säkerställande av resterande
sumpskogar och återställande av lämpliga områden till lövrika, våta
sumpskogar (yrkande 4). Enligt motion MJ44 (fp) bör skyddet av de
områden som skall skyddas enligt den internationella
våtmarkskonventionen stärkas och Sverige bör stödja grannländerna
runt Östersjön i deras arbete på området (yrkande 2 delvis). Vikten
av att skydda och anlägga våtmarker betonas i motion MJ841 (fp)
yrkande 11. Enligt motion MJ788 (s) bör ett utökat våtmarksskydd som
omfattar hela Jönköpings län införas snarast.
Motionerna MJ769 (kd), MJ784 (c, m), MJ793 (s) och MJ804 (m, s, c)
tar upp frågan om åtgärder mot myggproblemet i nedre Dalälven.
Utskottets ställningstagande
Våtmarkerna, som tillhör de mest produktiva livsmiljöer människan
känner till, har en nyckelroll för hydrologi och biologisk mångfald
både i skogs- och odlingsbygd. De är viktiga såväl för arter knutna
till våtmarkerna som för arter knutna till kringliggande ekosystem
och för rastande flyttfåglar. I hundratals år har våtmarkerna
omvandlats till andra marktyper och det viktigaste syftet har varit
att åstadkomma odlingsbar mark. Regeringens förslag till delmål 1
under miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker innebär att en
strategi skall utformas för skydd och skötsel av våtmarker och
sumpskogar. Strategin anger omfattningen och inriktningen av de
åtgärder som behöver vidtas och fördelar ansvaret för dessa. Den
statliga skogsvårdsorganisationen, dvs. Skogsstyrelsen och de
regionala skogsvårdsstyrelserna, har åren 1990-1998 inventerat,
beskrivit och kartlagt ca 130 000 sumpskogsobjekt med en sammanlagt
areal på ca 1 miljon ha med avseende på naturvärden och skogsliga
produktionsvärden. Den genomförda sumpskogsinventeringen är därmed
landets mest omfattande naturtypsinventering. Mellan 5 och 10 % av
sumpskogarna, motsvarande 50 000-100 000 ha, bedömdes efter
inventeringen ha så höga naturvärden att de bör undantas från
skogsbruk. På betydligt större arealer krävs anpassad skogsskötsel.
Som regeringen anför är en av de viktigaste åtgärderna att ta fram
en delstrategi för skydd av sumpskogar. I sammanhanget bör
framhållas att det långsiktiga skyddet av vissa sumpskogar åstadkoms
även genom de åtgärder som utskottet redogör för under
miljökvalitetsmålet Levande skogar. Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag till delmål 1 under
miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och avstyrker motion MJ37
(fp) yrkande 4 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Ungefär 900 000 ha våtmarker har försvunnit i vårt land de senaste
hundra åren. För att säkra och skapa förutsättningar för biologisk
mångfald och vårda eller återskapa kulturhistoriska värden samt för
att minska växtnäringsläckaget är det, som regeringen anför,
nödvändigt att både återställa tidigare och anlägga nya våtmarker i
odlingslandskapet. Anläggningen av nya våtmarker kan också utgöra
ett väsentligt bidrag till att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen
övergödning. Utskottet delar regeringens uppfattning att minst 12
000 ha våtmarker och småvatten skall anläggas eller återställas i
odlingslandskapet fram till år 2010. Därmed tillstyrker utskottet
regeringens förslag till delmål 4 under miljökvalitetsmålet
Myllrande våtmarker och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 18.
Utskottet avstyrker även motionerna MJ788 (s) och MJ841 (fp) yrkande
11.
Enligt våtmarkskonventionen skall varje part anmäla minst ett
område till den s.k. Ramsarlistan, även kallad CW-listan. Sverige
har tidigare anmält 30 områden till listan med en total yta om
ungefär 380 000 ha. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen
nyligen anmält ytterligare 21 områden och utvidgat 9 av de tidigare
anmälda våtmarksområdena. Den totala arealen omfattar i dag 527 990
ha våtmarker, varav ca 126 000 ha utgörs av de nya områdena. Som
regeringen anför kan det svenska miljömålsarbetet också stärka
Sveriges insatser i det nordiska samarbetet och i
Östersjösamarbetet. Samarbetet i Östersjöregionen har stor betydelse
för närmandet av kandidatländerna till EU och inom ramen för
Östersjösamarbetet pågår också ett omfattande arbete om hållbar
utveckling, Baltic 21, som nu är inne i en fas där man upprättar
sektoriella arbetsprogram för bl.a. jordbruk och skogsbruk.
Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än motionärerna i
motion MJ44 (fp) om vikten av samarbete med våra grannar runt
Östersjön inte minst på miljöområdet, finner därmed motionens
yrkande 2 delvis i allt väsentligt tillgodosett.
I vårpropositionen för år 2001, utg.omr. 20, tillfördes
Naturvårdsverket 4 miljoner kronor för ett statligt pilotprojekt för
myggbekämpning. Enligt vad utskottet inhämtat genomförde kommunerna
i Nedre Dalävsområdet genom Nedre Dalälvens Utveckling AB under
våren 2001 en försöksverksamhet med besprutning som anses ha
fungerat väl. Motionerna MJ769 (kd), MJ784 (c, m), MJ793 (s) och
MJ804 (m, s, c) får därmed anses tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker i de delar som inte berörs
av utskottets uttalanden ovan.
Levande skogar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Levande skogar och avstyrker motioner
(m, c, fp) om avslag respektive ändrad lydelse av
miljökvalitetsmålen 1-3. Utskottet avstyrker även motioner
(m, c, fp, mp) om bl.a. förstärkt lagstiftning, ändrad
inriktning på avsättning av skyddsvärd skogsmark, principer
för ersättning för intrång i markanvändning och för
redovisning av skyddsvärd skogsmark samt om allemansrättens
omfattning.
Propositionen
Enligt riksdagens beslut innebär miljökvalitetsmålet Levande skogar
att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall
skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Regeringen föreslår att följande delmål skall gälla för
miljökvalitetsmålet.
1. Ytterligare 900 000 ha
skyddsvärd skogsmark
skall undantas från
skogsproduktion till år
2010.
2.
3. Mängden död ved, arealen
äldre lövrik skog och
gammal skog skall
bevaras och förstärkas
till år 2010 på följande
sätt:
4.
- mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet
och med
avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är
särskilt
hotad,
- arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %,
- arealen gammal skog skall öka med minst 5 %,
- arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.
5. Skogsmarken skall brukas
på sådant sätt att
fornlämningar inte
skadas och så att skador
på övriga kända
värdefulla
kulturlämningar är
försumbara senast år
2010.
6.
7. Senast år 2005 skall
åtgärdsprogram finnas
och ha inletts för
hotade arter som har
behov av riktade
åtgärder.
8.
Regeringen gör bedömningen att de föreslagna delmålen leder till att
miljökvalitetsmålet Levande skogar kan nås inom en generation och
att det nu finns resurser som möjliggör bevarande av landets
urskogar och urskogsliknande naturskogar.
Miljökvalitetsmålet bör i ett generationsperspektiv enligt
regeringen innebära bl.a. följande.
1. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.
2.
3. Skogsekosystemens naturliga funktioner och processer
upprätthålls.
4.
5. Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker.
6.
7. Skogarnas naturliga hydrologi värnas.
8.
9. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls.
10.
11.Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden
vårdas så att värdena bevaras och förstärks.
12.
13.Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i
trädslagssammansättning värnas.
14.
15.Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.
16.
17.Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till
vara.
18.
19.Hotade arter och naturtyper skyddas.
20.
21.Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga
betingelser och i livskraftiga bestånd.
22.
23.Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom
sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga
populationer säkras.
24.
25.Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologisk mångfalden introduceras inte.
26.
Motionerna
I motion MJ45 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till volymmål
i delmål 1 under miljökvalitetsmålet om att undanta ytterligare
skogsmark från skogsproduktion till år 2010. Motionärerna framhåller
det omfattande miljöarbete som pågår inom skogsbruket och det
frivilliga arbetet med miljöcertifiering, vilket har intensifierats.
Mycket tyder enligt motionärerna på att skogsbruket i Sverige kommer
att nå miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv utan
ytterligare statliga ingrepp. En fond för bevarande av den
biologiska mångfalden bör inrättas och medlen användas för bevarande
av värdefulla miljöer (yrkande 19). Enligt motion MJ43 (fp) bör
etappmålet för skogsavsättning för år 2010 sättas till 800 000 ha
(yrkande 1) medan motionärerna i motion MJ44 från samma parti vill
höja ambitionsnivån för skydd av skogsmark (yrkande 2 delvis).
Enligt motion MJ46 (c) bör regeringen lägga fram förslag till
ändring av inriktningen på avsättningarna av skyddsvärd skogsmark. I
stället för renodlad avsättning av skogsmark bör skogsägarna
stimuleras att arbeta med s.k. kombinerade mål och förstärkt
naturvårdshänsyn (yrkande 4).
När samhället inför långtgående restriktioner i enskilda
markägares möjligheter till normal markanvändning skall enligt
motion MJ45 (m) ersättning motsvarande den enskildes förlust i
princip alltid utgå (yrkande 14). Vid avsättningar av skogsmark
skall det i första hand vara statlig mark som skall komma i fråga
(yrkande 20). Skogsmarkernas värde för rekreation bör säkerställas
inom ramarna för de rättigheter och skyldigheter som allemansrätten
anger. Enligt motionärerna är regeringens uppfattning att
naturvårdens sociala dimension skall väga tungt vid bedömning av
behovet att bevara tätortsnära natur inte en riktig bedömning av
skyddsbehovet för naturområden (yrkande 21). Eftersom den enskilde
skogsägaren är mycket viktig för miljöhänsynen framförs i motion
MJ46 (c) yrkande 2 krav på full kompensation när skogsarealer till
följd av statliga ingripanden avsätts för annat ändamål än skoglig
produktion. Nuvarande budgetmedel framhålls som otillräckliga.
Markägaren måste ges skälig ersättning för sina miljöinsatser vid
bildandet av olika typer av reservat, antingen genom ekonomisk
kompensation eller helst genom ersättningsmark (yrkande 3). Inom
ramen för de medel som avsätts för bevarandet av den biologiska
mångfalden bör en omfördelning ske så att ersättning för skador på
angränsande skog möjliggörs (yrkande 7).
I motion MJ37 (fp) begärs ytterligare resurser till
länsstyrelserna för att möjliggöra en kraftfull satsning på
biologisk mångfald i skogsmarken (yrkande 5) och enligt motion MJ44
(fp) bör lagstiftningen på områden utvecklas och förstärkas (yrkande
2 delvis). I motion MJ765 från samma parti framförs krav på
intensifiering av arbetet med inrättande av naturreservat och
förstärkt biotopskydd (yrkande 1). I motion MJ46 (c) framställs krav
på en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys av avsättningarna av
skyddsvärd skogsmark (yrkande 1). Enligt motion MJ43 (fp) bör en
tydlig redovisning och utvärdering av de totala insatserna göras.
Stora arealer med produktion av 1 m3 skog per ha och år, s.k.
impediment, undantas i dag vid avverkning. Mot den bakgrunden måste
hela den areal som faktiskt redan undantas också redovisas (yrkande
2). Enligt motion MJ46 (c) bör de skogliga impedimenten redovisas
utifrån ett för Europa i övrigt enhetligt skogsmarksbegrepp (yrkande
5).
Enligt motion MJ45 (m) bör regeringens förslag till delmål 2 under
miljökvalitetsmålet avslås. Till skillnad från regeringen är
motionärerna av den uppfattningen att mängden död ved och arealen
äldre lövrik skog och gammal skog har ökat kraftigt under 1990-talet
vilket har lett till allvarliga utbrott av insektsskador i södra och
mellersta Sverige (yrkande 22). Enligt motion MJ46 (c) bör
etappmålet för mängden hård ved vara 25 % och inte 40 % som är
regeringens förslag. Ökningen av mängden död ved måste ske med stor
uppmärksamhet avseende utvecklingen av skadegörare och då särskilt
insekter (yrkande 6).
I motion MJ46 (c) framhålls att målet att skogsmarken skall brukas
på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på
övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010
bör omformuleras (delmål 3). Målet är orealistiskt,
kulturmiljövärdena i skogen är inte tillräckligt väl kartlagda och
synliggjorda, och medelstilldelningen är redan i dag otillräcklig
(yrkande 8).
Enligt motion MJ44 (fp) bör omgående åtgärdsprogram för hotade
arter utarbetas (yrkande 2 delvis). Skyndsamt skydd för den
vitryggiga hackspettens biotop efterlyses i motion MJ749 (mp).
Motionärerna i motion MJ756 (mp) begär att regeringen låter
genomföra en samordnad kommunal planering enligt 6 kap. 13 §
miljöbalken av Järvafältet/Igelbäckens dalgång i syfte att skapa ett
naturreservat.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag till delmål under miljökvalitetsmålet Levande
skogar syftar till att upprätthålla ekosystemens funktion, bevara
den i våra skogar naturligt förekommande biologiska mångfalden och
värna om skogens sociala och kulturhistoriska värden.
Det svenska skogsbruket har under senare år utvecklats i rätt
riktning genom att miljöfrågorna fått större utrymme inom
skogssektorn. Kunskapsläget har förbättrats och skogsbruket har
anpassats så att de skogspolitiska målen i hög grad samverkar med de
miljöpolitiska. Det moderna ståndortsanpassade skogsbruket ger på
sikt ett mer småskaligt och varierat skogslandskap, och inom ramen
för gällande skogspolitik finns det handlingsutrymme som
sektorsansvaret avser. Att flertalet skogsbolag och många mindre
markägare har valt att miljöcertifieras är ett bland många goda
exempel i denna riktning. Vid utgången av år 2000 hade ca 10
miljoner ha huvudsakligen av storskogsbrukets marker certifierats
enligt den s.k. FSC-standarden. Samtidigt hade ca 1,3 miljoner ha
mark tillhörande småskogsbruket certifierats enligt den s.k. PEFC-
standarden. Trots den positiva utvecklingen kan det inte uteslutas
att värdefulla skogsmiljöer fortsätter att utarmas och på sikt
försvinner.
Näringsutskottet har till miljö- och jordbruksutskottet yttrat sig
över de effekter regeringens förslag till delmål 1, dvs. avsättning
av särskilt skyddsvärd skogsmark för naturvårdsändamål, kan få för
svensk skogsindustri. Yttrandet, 2001/01:NU1y, har fogats till detta
betänkande. Efter att ha inhämtat upplysningar och synpunkter från
företrädare för Näringsdepartementet, LRF Skogsägarna och
Skogsindustrierna anför näringsutskottets majoritet (m, kd, c, fp)
följande. Näringsutskottet, som godtar skogsindustrins bedömning om
en 10-procentig minskning av omsättning och sysselsättning inom
näringen som effekter av delmålet, finner det frapperande att
regeringen i stort sett inte berör de samhällsekonomiska effekterna
av delmålet. Näringsutskottet vill också fästa uppmärksamheten på
att i propositionen har den mängd skogsmark som skall avsättas ökats
från 800 000 ha, som Miljömålskommittén hade föreslagit, till 900
000 ha utan att något särskilt motiv för detta har redovisats. Denna
ökning motsvarar enligt näringsutskottet 2 000 normalstora
skogsfastigheter. Avsättningarna kommer huvudsakligen att beröra
Syd- och Mellansverige och därmed främst drabba familjeskogsbruket.
Slutligen anser näringsutskottet att det frivilliga miljöarbetet
inom skogsbruket bör tillmätas större vikt än vad som kommer till
uttryck i propositionen. Mot bakgrund härav anser näringsutskottet
att det av regeringen föreslagna delmålet om avsättning av särskilt
skyddsvärd skogsmark bör omformuleras.
Miljö- och jordbruksutskottet gör för sin del följande bedömning.
För att miljökvalitetsmålet Levande skogar skall kunna nås inom en
generation är det angeläget att skogsbolag och enskilda markägare
fortsätter att frivilligt skydda skogsmark av hänsyn till höga
natur- och kulturmiljövärden och av sociala skäl. Mot den bakgrunden
anser utskottet i likhet med regeringen att fortsatta satsningar på
långsiktigt skydd av skogsmark är nödvändigt för att urskogar och
produktiva representativa skogar med höga biologiska värden bevaras
för framtiden. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att
ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från
skogsproduktion till år 2010, varav statens ansvar för skydd
uppskattas till ca 400 000 ha. Delmålet förutsätter alltså ett
frivilligt ansvarstagande för skydd av minst 500 000 ha skogsmark.
Enligt regeringens bedömning, som utskottet ansluter sig till, bör
320 000 ha avsättas som naturreservat, 30 000 ha som
biotopskyddsområde och 50 000 ha skyddas genom naturvårdsavtal.
Förutom statens del bygger delmålet på att skogsbolag och enskilda
markägare frivilligt skyddar skogsmark med höga natur- och
kulturvärden, ett arbete som redan i dag pågår och som utskottet
finner mycket positivt. Det kan tilläggas att av årets
budgetproposition (utg.omr. 20) framgår att skogsvårdsorganisationen
under år 2000 bildade 399 nya biotopskydd som omfattade en total
areal av 4 439 ha, dvs. en ökning med 35 % i förhållande till
föregående år. Under året tecknades 59 naturvårdsavtal med enskilda
markägare. Totalt har nu 488 naturvårdsavtal tecknats för 10 480 ha
skogsbiotoper.
Av den information som lämnats i näringsutskottet framgår att
effekterna av delmålet kommer att följas upp årligen, vilket
utskottet anser vara av stor vikt. I propositionen anförs också att
uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen kan medföra att
dessa behöver förändras mot bakgrund av exempelvis
samhällsekonomiska effekter eller det statsfinansiella läget. De
samhällsekonomiska övervägandena måste dock ske i ljuset av
åtagandet att de stora miljöproblemen skall vara lösta inom en
generation. I sammanhanget vill miljö- och jordbruksutskottet
framhålla samarbetet mellan berörda myndigheter och skogsnäringen
som betydelsefullt.
Sammantaget innebär det ovan anförda att miljö- och
jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 1
under miljökvalitetsmålet och avstyrker motionerna MJ43 (fp) yrkande
1, MJ45 (m) yrkande 19 och MJ46 (c) yrkande 4.
I propositionen uppskattas den statsfinansiella kostnaden för att
nå alla delmål under miljökvalitetsmålet till totalt ca 9,7
miljarder kronor under perioden 2001-2010. Regeringen bedömer att
det behövs ytterligare resurser för bl.a. skydd av värdefull
skogsmark samt för rådgivning och information. För innevarande år
beräknar regeringen att göra vissa omprioriteringar av resurser inom
2001 års utgiftsram. Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ46
(c) yrkande 1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
En jämförelse ger vid handen att regeringens förslag till arealen
skyddsvärd skogsmark som skall undantas från skogsproduktion innebär
en högre ambitionsnivå för det statliga åtagande än vad som angavs i
proposition 1997/98:145 Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6). Med
hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört
ovan avstyrks motion MJ45 (m) yrkande 20.
Som regeringen anför bör naturvårdens sociala dimension, de
skyddade områdenas betydelse för friluftslivet och det ökade behovet
att bevara tätortsnära natur fortsättningsvis väga tungt när ett
områdes skyddsvärde skall bedömas. Även skogens kulturmiljövärden
skall vägas in i bedömningen och bevarandevärdena för friluftslivets
intressen, tätortsnära miljö, skogens kulturmiljöer m.m. skall i
möjligaste mån samordnas med skyddet av den biologiska mångfalden i
skogslandskapet för att uppnå synergieffekter i bevarandearbetet.
Utskottet, som därvid gör samma bedömning som regeringen, avstyrker
mot denna bakgrund motion MJ45 (m) yrkande 21.
Vid flera tidigare tillfällen och senast våren 2001 har utskottet
uttalat sig om principerna för ansvaret vid bevarandet av
skyddsvärda områden m.m. (prop. 2001/01:111, 2000/01:MJU18 m.fl.).
Principerna återfinns även i motiven till miljöbalken (prop.
1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20). Uttalandet innebär i korthet att
ansvaret för att säkerställa den biologiska mångfalden inte får
begränsas till att bli en fråga om statens ekonomiska resurser för
intrångs- och inlösenersättningar. En princip, parallellt med
Polluter Pays Principle, borde utformas där förvaltande av naturen
och den biologiska mångfalden blir ett normalt inslag i verksamheten
och inte förutsätter statliga bidrag. Sammanfattningsvis kom
miljöbalken att innebära att rätt till ersättning föreligger vid
beslut om nationalpark, naturreservat, kulturreservat,
biotopskyddsområde, vattenskyddsområde samt föreläggande och förbud
enligt den s.k. samrådsparagrafen (12 kap. 6 §). De ändringar och
förtydliganden i miljöbalken m.m. som föranleddes av genomförande av
vissa bestämmelser det s.k. art- och habitatdirektivet samt
fågeldirektivet och som behandlades av utskottet våren 2001 innebar
bl.a. att rätten till ersättning för inskränkning i markanvändningen
utvidgades något. Utskottet, vars inställning kvarstår, avstyrker
mot den bakgrunden motionerna MJ45 (m) yrkande 14 och MJ46 (c)
yrkandena 2 och 3.
Även frågor om ersättning för skador på skog behandlades av
utskottet våren 2001 (2000/01:MJU18). Utskottet erinrade då om att
de statliga bidragen för åtgärder mot skogsskador m.m., i likhet med
övriga bidrag som finansierades med skogsvårdsavgiftsmedel,
avskaffades i samband med 1993 års skogspolitiska beslut. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks
motion MJ46 (c) yrkande 7.
De senaste åren har stora satsningar gjorts via statsbudgeten för
att långsiktigt bevara och främja skogens biologiska mångfald både
genom avsättning av större skogsområden som naturreservat och skydd
av mindre objekt genom biotopskydd. I årets budgetproposition
(utg.omr. 20 och 23) föreslås att 170 miljoner kronor avsätts till
olika miljöåtgärder med anknytning till skogen och skogsvården och
att 130 miljoner kronor avsätts till biotopskydd. Med det anförda
avstyrker utskottet motion MJ37 (fp) yrkande 5 i den mån motionen i
denna del inte kan anses tillgodosedd.
När det gäller principerna för redovisning av skyddad skogsmark
vill utskottet hänvisa till sitt uttalande i frågan hösten 2000
(bet. 2000/01:MJU5). Med utgångspunkt i regeringens bedömning i
proposition 1997/98:158 Uppföljning av skogspolitiken ansåg
utskottet att regeringen och berörda myndigheter har full frihet att
i förekommande fall redovisa skogsimpedimenten på det sätt som är
lämpligt, t.ex. med uppgift om det faktiska förhållandet att
impedimenten i praktiken åtnjuter ett starkt skydd mot
skogsavverkning. Det kan tilläggas att Skogsstyrelsen i det
internationella samarbetet följer allmänt vedertagna principer för
statistisk redovisning av skogsmark och skyddad mark. Utskottet vill
även hänvisa till Artdatabankens år 1996 publicerade undersökning
som visar att de lågproduktiva skogarna hyser få arter, och framför
allt mycket få hotade arter. Enligt Artdatabanken är 93 % av de
rödlistade arterna helt beroende av mer produktiva skogar. Därmed
får syftet med motionerna MJ43 (fp) yrkande 2 och MJ46 (c) yrkande 5
i väsentliga delar anses tillgodosett.
I likhet med regeringen anser utskottet att befintlig lagstiftning
- främst skogsvårdslagen, miljöbalken, jordabalken och lagen om
kulturminnen - i huvudsak är tillräcklig för att målet Levande
skogar skall kunna nås genom de åtgärder som kommer att vidtas för
att nå de föreslagna delmålen. I propositionen anförs emellertid att
en översyn av myndigheternas föreskrifter för tillämpningen kommer
att ske inom ramen för den återkommande utvärderingen av
skogspolitiken. Därtill behövs det rådgivnings- och
informationsinsatser samt inventering av skyddsvärda områden liksom
bättre kunskap om hur omfattande bränder behöver vara för att ge ett
bra naturvårdsresultat. Enligt vad utskottet inhämtat har
Naturvårdsverket för avsikt att inleda ett arbete med att ta fram en
policy för naturvårdsbränning i samråd med berörda intressenter. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan finner
utskottet syftet med motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 delvis och MJ765
(fp) yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosett.
Det krävs en rad åtgärder i fråga om sättet att sköta och bruka
skogen. Insatserna för att öka mängden död ved i hela landet består
främst av förbättrad hänsyn i skogsbruket, dvs. att lämna grov död
ved och "döende" träd vid avverkning, spara lövträd vid röjning och
gallring och skapa död ved i form av högstubbar. Utskottet delar
regeringens uppfattning att en höjning av ambitionsnivån beträffande
död ved är angelägen. Som regeringen anför skall mängden hård död
ved öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden
där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen äldre
lövrik skog skall öka med minst 10 %, arealen gammal skog med minst
5 % och arealen mark föryngrad med lövskog skall öka i hela landet.
Åtgärden bör bli föremål för uppföljning och utvärdering inom ramen
för den återkommande utvärderingen av skogspolitiken. Även arealen
äldre lövskog bör öka i hela landet. Vad som avses med äldre
varierar i landet men syftet är att i första hand förstärka och
bevara biologisk mångfald särskilt på marker som tidigare präglats
av lövskog, t.ex. äldre jordbruksbygd. Åtgärderna bör även ta sikte
på landskapets kulturhistoriska strukturer, och en generell strävan
bör vara att förstärka andelen gammal skog. Därmed tillstyrker
utskottet regeringens förslag till delmål 2 under
miljökvalitetsmålet Levande skogar och avstyrker motionerna MJ45 (m)
yrkande 22 och MJ46 (c) yrkande 6.
I dag skyddas fornlämningar bl.a. enligt lagen (1988:950) om
kulturminnen. Undersökningar visar emellertid att sådana lämningar i
skogen ofta tar skada i samband med avverkning och markberedning.
Antalet forn- och kulturlämningar i skogsmarkerna uppgår till mellan
43 000 och 53 000. Som regeringen anför är förekomsten av
kulturmiljöer i skogslandskapet inte tillräckligt väl kartlagd eller
synliggjord. Ökade kunskaper skulle enligt utskottets uppfattning
medföra större hänsyn i skogsbruket och bromsa utarmningen av det
agrara, skogliga och industriella kulturarvet. Att inventera
kulturlämningar i skogslandskapet och göra de mest skyddsvärda
objekten kända för berörda myndigheter och markägare är därför en
angelägen fråga under delmål 3. Genom det fornminnesprojekt som nu
bedrivs av Riksantikvarieämbetet kommer informationen från
inventeringarna att kunna digitaliseras och därmed bli lättare
tillgängliga. Det ankommer i första hand på Skogsstyrelsen och
Riksantikvarieämbetet att gemensamt utföra åtgärden. Resultaten från
inventeringen bör enligt utskottets mening ge tillräckligt underlag
för att bedöma behovet av hänsyn till kulturmiljön och åtgärder till
skydd för forn- och kulturlämningar och göras tillgängliga för
markägare som har kulturvärden på sina skogsmarker. Underlaget bör
kunna integreras med skogssektorns egna planeringsinstrument som
gröna skogsbruksplaner eller utnyttjas vid landskapsekologisk
planering. Skogsbrukets åtgärder kan därefter anpassas och
skonsammare metoder utvecklas, t.ex. för åldersblandade skogar. Som
regeringen anför räcker ofta den hänsyn som föreskrivs i
skogsvårdslagen men ibland är det nödvändigt att avstå från
skogsbruk, och aktiva insatser för underhåll och skötsel av
kulturvärdena är ofta nödvändiga. Även för detta delmål krävs
rådgivning och information från berörda myndigheter. Under år 2000
har 20 miljoner kronor använts till inventering av fornlämningar i
skogen och till projektet Skog och historia. Finansieringen har
skett via Riksantikvarieämbetets sakanslag men även med
arbetsmarknadsmedel. För att uppnå delmål 3 krävs emellertid ökade
insatser. Regeringen har i regleringsbrev för år 2001 till
Riksantikvarieämbetet anvisat särskilda medel för kunskapsuppbyggnad
som täcker denna ökade kostnad. I likhet med regeringen bedömer
utskottet för närvarande att dessa medel är tillräckliga för att nå
delmålet till år 2010. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
regeringens förslag till delmål 3 under miljökvalitetsmålet Levande
skogar och avstyrker motion MJ46 (c) yrkande 8.
Enligt förslaget till delmål 4 under miljökvalitetsmålet skall
åtgärdsprogram finnas och ha inletts senast år 2005 för de hotade
arter som har behov av riktade åtgärder. Detta innebär att
strategiska åtgärdsprogram för ett trettiotal arter i skogen skall
tas fram. Det blir en uppgift för Naturvårdsverket att i samverkan
med Artdatabanken och övriga berörda myndigheter upprätta, genomföra
och utvärdera programmen. När det gäller den vitryggiga hackspetten
har utskottet inhämtat att Naturvårdsverket i samarbete med Svenska
Naturskyddsföreningen utarbetar ett åtgärdsprogram som kan väntas
före årsskiftet 2001/02. Motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 delvis och
MJ749 (mp) får därmed anses tillgodosedda. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 4 under
miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Utskottet har inhämtat att Svenska Naturskyddsföreningen i
skrivelse i januari 2000 begärde att regeringen skulle genomföra en
samordnad kommunal planering enligt 6 kap. 13 § miljöbalken
beträffande Järvafältet/Igelbäckens dalgång. Miljöministern svarade
i brev den 31 augusti 2000 att det i första hand fick anses vara en
fråga för länsstyrelsen att fullgöra sin uppgift i fråga om den
mellankommunala planeringen av Järvafältet. I brevet uttalade
miljöministern också sin avsikt att följa utvecklingen i ärendet.
Utskottet har vidare inhämtat att Miljöpartiet de gröna i Sundbyberg
hos länsstyrelsen i Stockholms län har begärt inrättande av ett
interimistiskt naturreservat för vissa delar av Igelbäckens
avrinningsområde. Den 15 november 2000 beslutade länsstyrelsen att
begäran inte skulle föranleda någon åtgärd från länsstyrelsens sida.
Som en grundläggande förutsättning för länsstyrelsens möjlighet att
genomföra en reservatsbildning angavs att kommunerna ställer sig
positiva till åtgärden, vilket enligt länsstyrelsens bedömning inte
var fallet vid denna tidpunkt. Ett skydd av området framhölls
emellertid som angeläget och länsstyrelsen skulle därför arbeta
vidare i ärendet med målet att uppnå ett långsiktigt skydd av
väsentliga delar av Igelbäckens dalgång. Beslutet överklagades till
regeringen som avvisade ärendet på formella grunder. Med det anförda
avstyrker utskottet motion MJ756 (mp) i den mån motionen inte kan
anses tillgodosedd.
Ett rikt odlingslandskap
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och avstyrker
en motion (m) om avslag på delmålen 1-3 och 6. Utskottet
avstyrker även motioner (v, kd, c, fp) om bl.a. fullt
utnyttjande av EU:s stödnivåer, vallstöd i hela landet,
åtgärder för att hålla landskapet öppet och för att
återställa det skånska kulturlandskapet. Vidare avstyrker
utskottet motioner (s, fp, mp) om specialåtgärder för de
mest hotade växt- och djurarterna, en handlingsplan för
hotade arter och skärpta straff för illegal handel med
utrotningshotade växt- och djurarter.
Propositionen
Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär att
odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk
produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en
generation.
Enligt regeringens förslag skall följande delmål gälla för
miljökvalitetsmålet.
· Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och
skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad
ängsmark skall utökas med minst 5 000 ha och arealen hävdad
betesmark av de mest hotade typerna skall utökas med minst 13 000
ha till år 2010.
·
· Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst
dagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 skall en
strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall
kunna öka.
·
· Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till
år 2010 med ca 70 %.
·
· Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska
resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal
individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska
husdjursraser i Sverige.
·
· Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de
hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
·
· Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets
kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara.
·
Med de delmål som presenteras är enligt regeringen förutsättningarna
goda att nå miljökvalitetsmålet inom en generation. Ett stort ansvar
vilar på länsstyrelserna att samordna insatserna inom olika
politikområden. För att målen skall nås krävs att Miljö- och
landsbygdsprogrammet ersätts med ett motsvarande program efter år
2006. Ändringar i jordbrukets lönsamhet eller EU:s gemensamma
jordbrukspolitik kan förändra förutsättningarna såväl positivt som
negativt.
Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande:
1. Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra
markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att
ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas.
2.
3. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa
miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas.
4.
5. Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga
produktionsförmåga upprätthålls.
6.
7. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande
inslag av småbiotoper och vattenmiljöer.
8.
9. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som
uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller
förbättras.
10.
11.Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda
värden bevaras och utvecklas.
12.
13.Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och
bevaras.
14.
15.Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har
sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.
16.
17.Den genetiska variationen hos domesticerade växt- och djurarter
bevaras. Kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina historiska
platser.
18.
19.Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologiska mångfalden introduceras inte.
20.
Motionerna
Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att regeringens förslag
till delmålen 1, 2 och 3 under miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap ersätts med ett delmål med följande lydelse:
Miljöpolitiken vad gäller naturvården och miljö- och
landsbygdsprogram inom jordbrukspolitiken skall utformas så att en
tillräckligt stor variation av naturtyper med inslag av småbiotoper,
vattenmiljöer och betande djur bevaras för att senast år 2010
säkerställa en långsiktig biologisk mångfald (yrkande 23).
De grundläggande värdena för prioriteringarna i arbetet med att
uppnå en ekologiskt hållbar utveckling framhålls i motion MJ45 (m)
yrkande 1. Motionärerna motsätter sig ett statiskt tänkande om att
alla kulturlandskap till varje pris måste bevaras. Brukningsmetoder
har genom tiderna förändrats och så har också Sveriges natur och
landskapsbild. I motion MJ46 (c) betonas vikten av att jordbruket
ses som en resurs i miljöarbetet (yrkande 39), och jordbruket bör
erkännas och ersättas för de miljö- och kulturmiljötjänster det
levererar till samhället (yrkande 18).
I motion MJ47 (kd) begärs att Sverige framöver fullt ut skall
utnyttja de möjligheter att utveckla ett rikt odlingslandskap som
Miljö- och landsbygdsprogrammet och medlemskapet i EU erbjuder
(yrkande 3). Även i motion MJ46 (c) betonas vikten av att Sverige
utnyttjar de EU-stöd och de nivåer vi har rätt till (yrkande 16).
Frågan om säkerställande av ängsmark, hagmark och extensivt använd
betesmark tas upp i motion MJ37 (fp). Senast år 2005 bör minskningen
av dessa marktyper ha upphört, vilket kräver förändrade miljö- och
naturinriktade bidragssystem inom jordbruket (yrkande 6). Behovet av
insatser för att upprätthålla värdefulla ängar och hagar till nytta
för artrikedomen inom såväl växt- som djurvärlden påtalas i motion
MJ835 (kd). I motion MJ46 (c) begärs vallstöd i hela landet. Stödet
är enligt motionärerna ett viktigt styrmedel för att bevara ett rikt
och öppet odlingslandskap (yrkande 19). Vikten av att hålla
landskapet öppet betonas även i motion MJ840 (c). Arbetet med det
öppna landskapet innebär många stimulerande arbetstillfällen
(yrkande 1). Åtgärder för att återställa det skånska
kulturlandskapet efterlyses i motion MJ738 (kd). Behovet av
förstärkt skydd för sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen framhålls i
motion MJ828 (s). Konflikten mellan kulturmiljövård och naturvård
tas upp i motion MJ776 (s). Kulturmiljövårdens intressen måste
tillgodoses bättre och det bör utredas vilka konsekvenser ett skydd
enligt Natura 2000 får för kulturmiljövärdena i dessa områden.
I motion MJ37 (fp) föreslås ett antal specialåtgärder för de mest
hotade djur- och växtarterna. Alla lagar med direkt bäring på
konflikter mellan bevarande och exploatering av naturresurser skall
inarbetas i miljöbalken och bevarandemål och exploateringsmål skall
jämställas. Ett tydliggörande av de enskilda jord- och
skogsbruksföretagens ansvar för de miljöstörningar de orsakar bör
snarast införas bland de mål och strategier som redovisats för att
nå en hållbar utveckling för den biologiska mångfalden i
odlingslandskap och skog. Direkta åtgärder måste vidtas för de mest
akut hotade arterna (yrkande 3). Enligt motion MJ711 (c) skall
miljökvalitetsnormer omfatta även biologisk mångfald (yrkande 22).
För att värna den biologiska mångfalden påtalas i motion MJ743 (mp)
behovet av en nationell strategi (yrkande 1) och av en handlingsplan
för arter på hotlistan (yrkande 2). I motionens yrkande 4 begärs
tillkännagivande om mångfalden i allmänhet och för de hotade arterna
i synnerhet. Enligt motion MJ234 (v) bör regeringen med högsta
prioritet aktivt verka för att skapa förutsättningar för att
Sveriges nationella och internationella åtaganden vad gäller
biologisk mångfald fullföljs (yrkande 1). Vidare anförs i motionen
att det är viktigt att jordbruk med betesdjur får sådana ekonomiska
förutsättningar att det stimulerar till att driva jordbruket vidare.
Ett led i detta arbete kan vara att, i samverkan mellan kommunerna,
lantbrukets företrädare och länsstyrelserna, utveckla lokala
handlingsplaner i vilka man analyserar jordbrukets förutsättningar i
de aktuella bygderna. Möjligheterna och förutsättningarna för att
hålla betesdjur måste då ges särskild vikt (yrkande 2). I motion
MJ737 (kd) framhålls behovet av en aktionsplan för att utrota den
mycket giftiga jättebjörnlokan i Sverige.
Skärpning av straffen för illegal handel med utrotningshotade djur
och växter efterlyses i motion MJ815 (s).
I motion MJ45 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till delmål
6 under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Det finns
enligt motionärerna goda skäl att bevara kulturhistoriska byggnader
men delmålet hör inte hemma som delmål syftande till att uppnå
ekologisk hållbarhet (yrkande 24).
Utskottets ställningstagande
Odlingslandskapet är resultatet av människans brukande och
omformning av naturen under lång tid för att möjliggöra
livsmedelsproduktion. Landskapet utgör livsmiljö för många djur- och
växtarter och är en viktig del av vårt kulturarv. Byggnader,
landskapselement och sammansättningen av arter och naturtyper
berättar om hur kulturarvet nyttjats genom tiderna. Det är enligt
utskottets mening viktigt att beakta helheten i odlingslandskapet.
Naturvårdsverkets arbete med den nationella bevarandeplanen för
odlingslandskapet präglas av ett sådant helhetstänkande och detta
arbete bör fullföljas. De av riksdagen tidigare fastställda
sektorsmålen för jordbruks- och livsmedelspolitiken, dvs. att slå
vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och dess kulturvärden
och att bevara den biologiska mångfalden, är enligt utskottets
mening väl förenliga med miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap och bör fortsätta att gälla.
Det finns i dag värdefulla arealer som inte hävdas och en del av
dessa behöver restaureras. I dessa arealer ingår bl.a. områden som
har föreslagits till Natura 2000 enligt EG:s art- och
habitatdirektiv (92/43/EG) och som Sverige därmed har förpliktigat
sig att bevara. Regeringens förslag till delmål 1 innebär att
samtliga ängs- och hagmarker skall kunna hävdas till år 2010. Vidare
skapas enligt utskottets mening förutsättningar för att arealen
hävdade ängsmarker skall kunna fördubblas och att arealen betesmark
i Norrland skall kunna öka med ca 20 % till år 2010.
Småbiotoper som åkerholmar, dikesrenar, småvatten, odlingsrösen
m.m. är livsmiljöer för värdefulla arter och utgör spridningslinjer
för arter med dålig spridningsförmåga. De bidrar också till den
variation i odlingslandskapet som många arter kräver. Småbiotoperna
är därför nödvändiga för att populationer inte skall isoleras och
därmed bli än mer sårbara för genetiska och andra slumpfaktorer. De
utgör också ofta värdefulla kulturelement som är viktiga för
odlingslandskapets karaktär. Som regeringen anför är avsikten med
bevarande och återskapandet att vända den negativa utveckling som
Artdatabanken redovisat för arter knutna till odlingslandskapet.
Odlingslandskapets kulturbärande landskapselement som t.ex.
fornlämningar, alléer, gärdesgårdar och stenmurar är en omistlig del
av vårt kulturella och historiska arv samtidigt som de har stort
upplevelsevärde för många människor. De har också betydelse för den
biologiska mångfalden genom att utgöra livsmiljöer för sällsynta och
hotade växt- och djurarter. Kunskapen om hur dessa landskapselement
traditionellt skall kunna hävdas håller emellertid på att försvinna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att
vända denna utveckling för att delmål 3 skall kunna uppnås. I detta
arbete är Miljö- och landsbygdsprogrammet ett viktigt verktyg och
programmet ger möjligheter att integrera natur- och
kulturmiljöaspekter i bevarandearbetet.
Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker
regeringens förslag till delmålen 1-3 under miljökvalitetsmålet Ett
rikt odlingslandskap och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 23.
Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan visar att det inte
föreligger någon grundläggande skillnad mellan utskottets
uppfattning om odlingslandskapets bevarandevärden och de åsikter som
i detta avseende förs fram i motion MJ45 (m). Motionens yrkande 1
avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.
Ett livskraftigt jordbruk och en livskraftig landsbygd är
förutsättningar för att skyddsvärda områden skall kunna bevaras på
lång sikt, och ett fortsatt jordbruk med djurhållning är nödvändigt
för att långsiktigt bevara odlingslandskapets natur- och
kulturmiljövärden. En ökad ekologisk odling kan ge förutsättningar
för ökad biologisk mångfald, framför allt genom att bekämpningsmedel
inte används och genom att en större del av marken används till
vallodling för foderproduktion, bete och gröngödsling. Viktiga medel
för att bevara dessa värden i odlingslandskapet är information och
utbildningsinsatser samt ekonomisk ersättning till lantbrukare för
utförda miljötjänster. Det nyligen antagna Miljö- och
landsbygdsprogrammet innebär en utvidgning av åtgärderna och skall
stimulera lantbrukarna till insatser som bevarar den biologiska
mångfalden samt miljöanpassade och resurshushållande
produktionsformer. Den nuvarande inriktningen av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik motverkar emellertid delvis målet att skydda och
bevara natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.
Jordbrukspolitiken kommer att utvärderas år 2003 och ses över senast
år 2006. Jordbruksverket har tillsammans med Naturvårdsverket och
Riksantikvarieämbetet i uppdrag att följa och utvärdera
miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken och lämna
förslag till ändringar av regelverket som kan leda till bättre
måluppfyllelse av framför allt miljömålen. Regeringens förslag till
delmål under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär
att jordbrukare som redan i dag bedriver ett hållbart jordbruk som
bevarar natur- och kulturvärden ges möjlighet att fortsätta driften
samtidigt som incitamentet att ytterligare inrikta driften mot
hållbart brukande ökar för samtliga jordbruksföretag. I
propositionen uttalar regeringen sin avsikt att, efter översynen av
Miljö- och landsbygdsprogrammet och efter att ha övervägt
förutsättningarna för utökad EG-finansiering genom tillförsel av
ytterligare medel från EG-budgeten eller genom modulering, överväga
en utökning av programmet. Med det anförda finner utskottet syftet
med motionerna MJ46 (c) yrkandena 16, 18 och 39 och MJ47 (kd)
yrkande 3 i väsentliga delar tillgodosett.
Regeringens förslag till delmål 1 under miljökvalitetsmålet
innebär att samtliga ängs- och betesmarker skall kunna hävdas till
år 2010. Vidare skapas förutsättningar för att arealen hävdade
ängsmarker skall kunna fördubblas och att arealen betesmarker i
Norrland samt utmarksbeten skall kunna öka med ca 20 % till år 2010.
Inom det nuvarande Miljö- och landsbygdsprogrammet hävdas ca 4 000
ha ängsmark och ca 400 000 ha kultiverad och naturlig betesmark. Som
framgår av propositionen har Naturvårdsverket och
Riksrevisionsverket framhållit att det finns värdefulla arealer som
inte hävdas och att en del av dessa behöver restaureras. Som
utskottet anfört ovan ingår i dessa arealer områden som har
föreslagits till Natura 2000 enligt EG:s art- och habitatdirektiv
(92/43/EG) och som Sverige därmed har förpliktigat sig att bevara.
Orsakerna till att ängs- och hagmarker inte hävdas i större
utsträckning är flera. Specialisering, dålig lönsamhet i jordbruket
och stora investeringsbehov vid generationsskiften med följande
nedläggning av lantbruk samt inverkan från andra delar av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik är troligen de viktigaste. Andra
svårigheter i sammanhanget kan vara att det lokalt råder brist på
betesdjur eller att djuren betar på vall i stället för på
naturbetesmark. Kunskapsunderlaget vad gäller de faktiska
förhållandena är bristfälligt i dessa avseenden men undersöks för
närvarande i samband med den löpande utvärderingen av
miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Resultatet av
denna undersökning får enligt utskottets mening visa om det finns
behov av ytterligare styrning. Av propositionen framgår att
regeringen i sådant fall kommer att låta utreda hur betesmarkerna
kan nyttjas på ett från naturvårdssynpunkt bättre sätt. Den
osäkerhet om hur de nya stöden kunde användas som rådde vid
introduktionen av nya stödformer i samband med medlemskapet utgör
enligt utskottet dock inte längre något problem. Med det anförda
finner utskottet att syftet med motionerna MJ37 (fp) yrkande 6, MJ46
(c) yrkande 19, MJ835 (kd) och MJ840 (c) yrkande 1 kan anses
tillgodosett utan något riksdagens uttalande i frågan.
Regeringens förslag till delmål 3 under miljökvalitetsmålet Ett
rikt odlingslandskap innebär att mängden kulturbärande
landskapselement som vårdas skall öka med ca 70 % till år 2010.
Landskapselementen behöver hävdas för att på sikt finnas kvar men
kunskapen om hur de traditionellt hävdas håller på att försvinna.
Enligt utskottets mening är Miljö- och landsbygdsprogrammet ett
viktigt verktyg för att nå delmålet och ger möjlighet att integrera
natur- och kulturmiljöaspekter i bevarandearbetet. Målet för
delprogrammet för skötsel av landskapselement har utökats och
antalet landskapselement som kan hävdas beräknas öka med ca 70 %.
Inom programmet finns också möjlighet till ersättning för bevarande
av vissa s.k. överloppsbyggnader, dvs. byggnader som hör samman med
tidigare markanvändning, exempelvis ängslador. Det är en uppgift för
länsstyrelserna att fortsätta sitt arbete med att informera
markägare och brukare om odlingslandskapets värden och stärka
arbetet med att samordna de olika ersättningsformer som finns. Som
regeringen anför kommer länsstyrelserna och kommunerna att behöva
intensifiera arbetet med att samordna sina resurser, och därigenom
kommer också samhällsinsatserna inom området att bli effektivare.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna MJ738 (kd),
MJ776 (s) och MJ828 (s) avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
För allt fler arter knutna till odlingslandskapet minskar
populationerna. Regeringens förslag till delmål 5 syftar till att
värna de arter som är så sällsynta att de inte kan återhämta sig på
egen hand även om förutsättningar skapas genom restaurering och
återskapande av potentiella livsmiljöer. Enligt regeringens
bedömning behöver ca 50 åtgärdsprogram genomföras till år 2010. Som
anförs i propositionen bör särskild hänsyn tas till de arter och
biotoper som är listade i EG:s art- och habitatdirektiv (92/93/EEG)
och fågeldirektiv (79/409/EEG). Som första steg behövs i några fall
fortsatt inventeringsarbete för att hitta lokalerna för de aktuella
arterna. För åtskilliga arter är dock kunskapen redan i dag så god
att åtgärdsprogram snabbt bör kunna tas fram och börja tillämpas.
För övriga arter bör åtgärdsprogrammen börja tillämpas successivt
under den närmaste tioårsperioden. Som regeringen anför bör
Naturvårdsverket i samverkan med berörda myndigheter, kommuner,
markägare och frivilligorganisationer utforma och genomföra
åtgärdsprogrammen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till delmål 5 under miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap. Därmed finner utskottet syftet med motion MJ37 (fp)
yrkande 3 i väsentliga delar tillgodosett. Utskottet gör samma
bedömning som regeringen att ett 16:e miljökvalitetsmål om biologisk
mångfald skulle kunna komplettera dagens miljökvalitetsmål och ge
miljöarbetet en tydligare målstruktur eftersom många arter är
beroende av flera biotoper. Utskottet är därför positivt till
regeringens avsikt att återkomma till riksdagen senast år 2005 med
förslag om ett 16:e miljökvalitetsmål för biologisk mångfald.
När det gäller motion MJ234 (v) yrkande 2 om behovet av lokala
handlingsplaner för att förbättra jordbrukets förutsättningar
instämmer utskottet i allt väsentligt i vad som anförs i motionen.
Det finna i dag inte något som hindrar att ett sådant arbete utförs
på lokal nivå. Detta arbete kan enligt utskottets mening ses som ett
betydelsefullt komplement till eller som en del av det uppdrag om
åtgärdsprogram som regeringen avser att ge Naturvårdsverket att
utforma och genomföra i samverkan med berörda myndigheter, kommuner,
markägare och frivilligorganisationer. Med hänvisning härtill finner
utskottet syftet med motionen i denna del i allt väsentligt
tillgodosett.
Med hänvisning till det ovan anförda och till vad utskottet i
tillämpliga delar anfört under miljökvalitetsmålen Myllrande
våtmarker och Levande skogar får syftet även med motionerna MJ234
(v) yrkande 2, MJ711 (c) yrkande 22 och MJ743 (mp) yrkandena 1, 2
och 4 anses i allt väsentligt tillgodosett.
Våren 1997 behandlade utskottet en proposition om bl.a. åtgärder
mot illegal handel med utrotningshotade djur och växter (prop.
1996/97:75, bet. 1996/97:JoU15). Bland annat skärptes gällande
svensk lagstiftning och utvidgades till att omfatta även motsvarande
bestämmelser i EU:s nya CITES-förordning. Utskottet saknar anledning
att förorda en ytterligare skärpning och avstyrker motion MJ815 (s).
När det gäller kravet på utrotning av jättebjörnlokan anser
utskottet att, i den mån arten utgör en hälsofara i närheten av
skolor, daghem m.m., det får anses vara en kommunal angelägenhet att
vidta de åtgärder som kan vara lämpliga. Utskottet avstyrker således
motion MJ737 (kd).
Regeringens förslag till delmål 6 syftar till att utarbeta ett
program för hur de äldre karaktärsgivande ekonomibyggnaderna kan
underhållas och om möjligt fortsätta att nyttjas. Utskottet delar
regeringens uppfattning om den traditionella bebyggelsens stora
betydelse för landskapets karaktär och regionala särart. Delmålet är
inriktat på odlingslandskapets ekonomibyggnader eftersom det är
dessa som är mest hotade och delmålet bidrar även till att utveckla
en helhetssyn på odlingslandskapet. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 6 under
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och avstyrker motion
MJ45 (m) yrkande 24.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i de delar som inte
berörs av utskottets uttalanden ovan.
Storslagen fjällmiljö
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och avstyrker en
motion (m) om avslag på delmål 1. Vidare avstyrker
utskottet motioner (kd, c, fp) om ökat samarbete,
konsekvensanalys, resurser för inlösen av fjällnära skog
och om världsarvet Laponia.
Propositionen
I enlighet med riksdagens beslut innebär miljökvalitetsmålet
Storslagen fjällmiljö att fjällen skall ha en hög grad av
ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt
natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med
hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra
störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom
en generation.
Regeringen föreslår att följande delmål skall gälla för
miljökvalitetsmålet.
· Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet
skall vara försumbara senast år 2010.
·
· Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg
skall minska och uppfylla följande specifikation nämligen att
·
· minst 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall
uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA),
·
- buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart
både inom regleringsområde klass A enligt
terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av
nationalparksarealen.
· Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga
natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd
som vid behov omfattar skötsel och restaurering.
·
· Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de
hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
·
Enligt regeringens bedömning bör miljökrav införas för
terrängskotrar. I avvaktan på obligatoriska buller- och avgaskrav
bör ett system för frivillig miljöklassning av nya terrängskotrar
utvecklas och införas. Ett sådant system bör kompletteras med
styrmedel för att påskynda introduktionen av miljöanpassade
terrängskotrar.
Ett regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet kan
enligt regeringen ge ytterligare underlag för arbetet med att nå
miljökvalitetsmålet.
Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande:
1 Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med
vidsträckta sammanhängande områden bibehålls.
2
3 Fjällens biologiska mångfald bevaras.
4
5 Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologiska mångfalden introduceras inte.
6
7 Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och
utvecklas.
8
9 Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen
liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till
naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald,
natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.
10
11 Låg bullernivå eftersträvas.
12
13 Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavatäckets
utbredning ökar i omfång och tjocklek.
14
15 Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har
möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga
utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer
säkras.
16
17 Lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens
sjöar och vattendrag bibehålls.
18
19 Arealen områden med stora upplevelsevärden eller höga natur- och
kulturvärden som är fria från buller och andra störningar ökar.
20
Motionerna
Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att delmål 1 under
miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Nya varaktiga skador
på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet skall vara
försumbara senast år 2005 (yrkande 25).
I motion MJ44 (fp) framhålls att problemen i fjällmiljö måste
lösas genom ökat samarbete mellan berörda myndigheter, de bofasta,
rennäringen och länen. Tillräckliga resurser måste avsättas för
markinlösen av fjällnära skog (yrkande 2 delvis). Enligt motion MJ46
(c) bör en ordentlig konsekvensanalys göras av hur propositionens
förslag påverkar lokalbefolkningen i berörda områden (yrkande 10).
Enligt K342 (kd) bör en lokalt förankrad, dvs. samisk, majoritet
tillskapas för förvaltningen av Lapplands världsarv - Laponia.
Utskottets ställningstagande
Fjällen tillhör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer och har
mycket höga natur- och upplevelsevärden. Människor har levt i
fjällmiljön under flera tusen år och fjällen har därför även
betydande kulturmiljövärden. Ekosystemen innehåller relativt få
arter och klimatet karakteriseras av kalla vintrar och korta somrar.
Produktionsförmågan är i allmänhet mycket låg i både mark- och
vattenekosystemen och känsligheten för yttre störningar är ofta
stor. I princip hela fjällområdet omfattas av rennäringen och är
samtidigt attraktivt för rekreation och friluftsliv i olika former.
Under senare år har emellertid påverkan från bl.a. terrängkörningen
och rennäringen ökat i omfattning. Även påverkan från turistnäringen
har medfört skador på mark och vegetation. Miljökvaliteten har
successivt försämrats sett över en längre period och vissa områden i
fjällen uppvisar långt gångna skador. Överutnyttjande av
betesresursen har förekommit lokalt. Samtidigt är renbetet en
förutsättning för att bevara såväl biologisk mångfald som
betesresursen. Begränsningar av skador på mark och vegetation
förutsätter minskad barmarkskörning, bättre lokal reglering av
antalet renar och ökad hänsyn i turistnäringen.
Fjällandskapet är i hög grad ett kulturlandskap som under lång tid
har påverkats av renbetning. Renskötseln kommer så länge den pågår
att fortsätta att sätta sin prägel på fjällområdet och den, liksom
annan näringsverksamhet, orsakar tidsbegränsade skador. Som
regeringen anför bör delmål 1 framför allt ta sikte på nya,
varaktiga skador sedan olika åtgärder har vidtagits och fått verka
en tid. Det gäller t.ex. införande av terrängkörningsplaner och
utveckling av nya, mindre miljöskadande fordon. I likhet med
regeringen anser utskottet det angeläget att dessa åtgärder inte
förtas av en ökad terrängkörning. Utskottet tillstyrker därmed
regeringens förslag till delmål under miljökvalitetsmålet Storslagen
fjällmiljö. Som regeringen anför kan resultaten från bl.a.
utveckling av mindre miljöskadande terrängfordon och kommande
förslag från Rennäringspolitiska kommittén (dir. 1997:102) medföra
att delmål och åtgärder bör bli föremål för ytterligare
överväganden. Därmed avstyrker utskottet motion MJ45 (m) yrkande 25.
Som utskottet tidigare anfört är det viktigt att skapa
förutsättningar för en bred regional medverkan och ett brett
ansvarstagande i målarbetet, och en samsyn mellan olika aktörer om
mål och åtgärdsstrategier främjar ett framgångsrikt miljöarbete. I
likhet med regeringen anser utskottet att miljösituationen i
fjällområdet bör analyseras i ett regionalt perspektiv samtidigt som
en strategi och åtgärder tas fram för en bättre miljö framför allt
för de mest känsliga områdena i fjällen. Detta arbete, liksom
miljömålsarbetet i övrigt, bör därför genomföras av länsstyrelserna
i samverkan med kommunerna, skogsvårdsstyrelserna, landstingen, de
regionala självstyrelseorganen och övriga regionala organ, de
areella näringarna, transportsektorn, näringslivet och ideella
organisationer. Det är enligt utskottets mening viktigt att denna
process drivs med stor öppenhet och ger allmänheten möjlighet till
insyn och deltagande och berörda aktörer möjlighet att medverka på
ett konkret och aktivt sätt. Därmed finner utskottet syftet med
motion MJ44 (fp) yrkande 2 i berörd del tillgodosett.
Förutsättningarna för miljö- och naturvård i fjällen är starkt
förknippade med rennäringens bedrivande liksom med fjällens
nyttjande och skötsel i övrigt. I sitt arbete med att se över
gällande rennäringspolitik behandlar för närvarande
Rennäringspolitiska kommittén (dir. 1997:102) frågan om
förutsättningarna för en bärkraftig renskötsel och förvaltningen av
fjällen. Kommittén skall lämna sitt betänkande vid utgången av år
2001. I avvaktan härpå bör MJ46 (c) yrkande 10 inte föranleda någon
vidare riksdagens åtgärd.
Enligt regeringens förslag till delmål 3 skall senast år 2010
merparten av områden med representativa höga natur- och kulturvärden
i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar
skötsel och restaurering. Regeringen bedömer att det behövs
ytterligare resurser för bl.a. skydd av värdefulla miljöer och
beräknar därför att fr.o.m. år 2004 tillföra ca 10 miljoner kronor
per år i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen under
miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Genom förslaget i årets
budgetproposition om en väsentligt utökad anslagsnivå under anslaget
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald (utg.omr. 20) skapas enligt
utskottets mening ökade möjligheter för skyddet av bl.a. värdefulla
naturområden i fjällen. Med det anförda avstyrker utskottet motion
MJ44 (fp) yrkande 2 delvis i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Utskottet har inhämtat att ett antal samebyar inom Laponiaområdet,
efter samråd med bl.a. Sametinget, har begärt att regeringen skapar
legala möjligheter för en lokal förvaltning med samisk majoritet av
Laponia. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Därmed finner utskottet
syftet med motion K342 (kd) tillgodosett utan något riksdagens
uttalande i frågan.
God bebyggd miljö
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och avstyrker en
motion (m) om avslag på delmål 1. Utskottet avstyrker även
motioner (s, m, c) om bl.a. behovet av lokal odling,
produktionsanläggningar för vindkraft, ökad andel hårdgjord
yta och grönytornas skötsel och utbredning. Vidare
avstyrker utskottet motioner (m, fp, mp) om bl.a. buller
från vindkraftverk, lagstiftning mot annat buller än
trafikbuller och gränsvärden för buller på arbetsplatser
och vid evenemang. Även motioner (c, fp) om bl.a. delmål
för fosfor och kretsloppsförsäkringar avstyrks. Slutligen
avstyrker utskottet två motioner (m, c) om bl.a.
direktverkande el i byggnader och energianvändning och
energieffektivisering.
Propositionen
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att städer, tätorter
och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och
kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och andra
anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och
andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet
skall nås inom en generation.
Enligt regeringen bör följande delmål gälla för
miljökvalitetsmålet.
Planeringsunderlag
1. Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande
grundas på program och strategier för:
2.
· hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och
kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och
förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter
förbättras,
·
· hur kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och
utvecklas,
·
· hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden
skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte
ökas,
·
hur energianvändningen effektiviseras, hur förnybara
energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av
produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi,
biobränsle och vindkraft skall främjas.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
1. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010
vara identifierad och ett program finnas för skydd av dessa
värden. Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen
vara långsiktigt skyddad.
2.
Buller
3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar
överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för
buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämför
med år 1998.
4.
Uttag av naturgrus
5. År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12
miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst
15 % av ballastanvändningen.
6.
Avfall
7. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med
minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som
den totala mängden genererat avfall inte ökar.
8.
9. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig
standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s
beslutade direktiv om deponering av avfall.
10.
Energianvändning m.m. i byggnader
11.Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler
minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske
genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på
sikt minska.
12.
Regeringen gör följande bedömning beträffande delmålen:
Planeringsunderlag
Den fysiska planeringen bör användas som styrmedel för att uppnå en
god bebyggd miljö. Utveckling av program och strategier för frågor
om miljöanpassade transporter, natur- och kulturvärden och
miljöanpassad energiförsörjning ger underlag och utgångspunkter för
en fysisk planering och ett samhällsbyggande som kan bidra till att
nå miljökvalitetsmålet. Det ger också bättre förutsättningar för
samordning mellan olika samhällssektorer och samverkan mellan
berörda aktörer när det gäller åtgärder i miljöarbetet. Kommunerna
och länsstyrelserna har tillsammans med berörda myndigheter viktiga
roller i arbetet med att utveckla program och strategier.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Det finns goda förutsättningar att nå delmålet om den
kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Intresset för de kvaliteter
som denna bebyggelse representerar har ökat, inte minst hos
allmänheten. Kulturmiljön ses numera inte enbart som ett arv som
skall vårdas utan som en värdefull tillgång som skall användas och
utvecklas. Kulturmiljövårdens byggnadsregister, som nyligen
utvecklats, medverkar också till förbättrade möjligheter att ta hand
om och utvärdera den värdefulla bebyggelsen. Ansvaret för
genomförandet ligger framför allt på de kulturvårdande myndigheterna
och kommunerna. Ytterligare utredningsarbete behövs för att kunna
formulera delmål för vilka kulturvärden i den byggda miljön som är
centrala för en hållbar utveckling och hur den kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsen kan få ett förbättrat långsiktigt skydd.
Buller
Delmålet om buller fokuserar på trafikbuller som är det bullerslag
som stör flest människor. De riktlinjer som riksdagen ställt sig
bakom speglar en hög ambitionsnivå. Under pågående planperiod
genomför trafikverken och Försvarsmakten bullerskyddsåtgärder för
att minska de allvarligaste störningarna. Med en fortsatt statlig
finansiering och ett fördjupat kommunalt engagemang och nya
förutsättningar för kommunal planering bedömer regeringen att
delmålet kommer att uppnås. För att miljökvalitetsmålet skall kunna
uppnås krävs dels ett framgångsrikt arbete på nationellt och
internationellt plan för att minska bullret från källorna, dels
åtgärder för att minska annat buller än trafikbuller.
Uttag av naturgrus
Arbetet med att minska uttaget av naturgrus och att öka andelen
återanvänt material bör fortsätta i samarbete med branschen.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att
tillsammans med berörda intressenter och sektorsmyndigheter utveckla
frivilliga överenskommelser. En utvärdering bör sedan tjäna som
underlag för vidare överväganden. I uppdraget bör ingå att utveckla
kravspecifikationer och metoder för att avgöra vilka hushållnings-
och miljöaspekter som bör gälla för användningen av naturgrus och
alternativa material.
Avfall
Omställningen till ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall
bör fortsätta enligt tidigare riktlinjer, dvs. mängden avfall för
slutlig behandling och avfallets farlighet bör minska samtidigt som
avfallet bör behandlas utifrån dess inneboende egenskaper. Den
totala mängden genererat avfall bör inte heller öka. Regeringen gör
bedömningen att det finns goda möjligheter att nå delmålet att skapa
säkra deponier med enhetlig standard. Styrinstrument för detta mål
finns redan i form av EG-direktiv för deponering och avfall.
Regeringen anser att redan vidtagna åtgärder i övrigt kommer att
räcka för att bidra till att målet kan nås. Det behövs dock en
utvärdering och analys av de ekonomiska och miljömässiga
konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av avfall. När
det gäller delmålet att den totala mängden genererat avfall inte bör
öka gör regeringen bedömningen att föreslagna åtgärder under
strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp, som omfattar en
miljöorienterad produktpolitik, kommer att bidra till att delmålet
uppfylls.
Energianvändning m.m. i byggnader
Energianvändningen i byggnader bör minska i både nya och befintliga
byggnader. Användningen av fossil energi i bostäder och lokaler
skall minska kontinuerligt. Miljömålskommittén har lämnat förslag
till delmål även beträffande inomhusmiljön. Inomhusmiljön och
energianvändningen i byggnader påverkar varandra ömsesidigt, varför
dessa frågor bör belysas ytterligare. Regeringen avser att senare
återkomma till riksdagen med sina överväganden i dessa frågor. I det
sammanhanget kommer regeringen också att ta upp radonfrågorna, som
av kommittén har redovisats under miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö. Vad gäller frågan om direktverkande elvärme bör följande
noteras. Effekterna av ett eventuellt förbud mot direktverkande
elvärme i nya byggnader år 2005 bör analyseras liksom effekterna av
att begränsa möjligheterna till sådan värme i nya fritidshus.
Energi- och miljödeklarationer av byggnader är åtgärder som syftar
till att bl.a. minska energianvändningen. Frågan ingår i det
pågående regeringsuppdraget till Boverket att bedriva en
försöksverksamhet med att deklarera byggnader.
Återföring av fosfor till kretsloppet
Fosfor från organiskt avfall och avloppsslam bör ingå i kretsloppet
mellan stad och land och återföras till jordbruksmark eller annan
produktiv mark utan risk för hälsa och miljö. För närvarande saknas
dock det tekniska underlag som möjliggör ett kvantitativt och
tidsatt delmål för denna fråga. Som en konsekvens av uppfyllelsen av
miljökvalitetsmålet En giftfri miljö bör dock även avloppsslam på
sikt bli så rent att det kan återföras till jordbruksmark.
Ny teknik bör utvecklas och införas för att skapa rena och
effektiva kretslopp av fosfor. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att
tillsammans med berörda parter ta fram en långsiktig strategi för
återföring av fosfor till åkermark. Regeringen avser att senast år
2005 återkomma med förslag till delmål.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.
följande:
1. Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har
ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur
så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande
liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan
minskas.
2.
3. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av
byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med
särskilda värden värnas och utvecklas.
4.
5. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid
nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och
vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig
bebyggelse.
6.
7. Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön,
uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller och
tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.
8.
9. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god
tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal
odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.
10.
11.Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.
12.
13.Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så
att skadliga intrång i stads- och naturmiljön begränsas och så
att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är
störande för miljön.
14.
15.Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns
tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och
cykeltrafik är goda.
16.
17.Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar,
bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla
hälso- eller säkerhetsrisker.
18.
19.Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och
andra föroreningar.
20.
21.Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på
ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst
förnybara energikällor används.
22.
23.Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i
fråga med hänsyn till användningsområdet.
24.
25.Naturgrusavlagringar med stort värde för
dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet
bevaras.
26.
27.Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar.
28.
29.Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter
sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat
samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.
30.
Motionerna
Planeringsunderlag
Motionärerna i motion MJ45 (m) begär att riksdagen beslutar att
delmål 1 under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall ha
följande lydelse: Senast år 2005 skall all fysisk planering och allt
samhällsbyggande ta hänsyn till och i möjligaste mån anpassas till
den övergripande målsättningen att uppnå en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling (yrkande 27).
Enligt motion MJ42 (s) bör det i delmål 1 ingå att det senast år
2010 skall finnas program för hur behovet av lokal odling skall
tillgodoses. I motion MJ45 (m) påpekas att en ökad andel hårdgjord
yta i många fall är ofrånkomlig om man vill kunna utveckla och
expandera tätorter (yrkande 26). I motion Bo223 (c) framhålls att
grönytornas skötsel och utbredning måste ses som en integrerad del
av en god stadsmiljö (yrkande 6). Målkonflikter, prioriteringar och
avvägningar såväl mellan miljömålen som mot andra samhällsmål vad
avser produktionsanläggningar för vindkraft lyfts fram i motion MJ41
(m) yrkande 1.
Buller
I motion MJ44 (fp) krävs lagstiftning mot buller från fler källor än
trafiken (yrkande 2 delvis). Enligt motion MJ797 (fp) bör takten i
bullerarbetet öka (yrkande 1). Naturvårdsverket bör få ett tydligt,
långsiktigt uppdrag att kraftfullt arbeta med bullerfrågorna
särskilt på det långsiktiga strategiska planet (yrkande 2). När det
gäller buller från markbunden trafik skall eftersträvas att även ge
boende tillgång till en god ljudmiljö (yrkande 3). Lagstiftningen
behöver stärkas så att miljömyndigheter med kraft kan driva frågor
om bullersanering (yrkande 4). Regeringen bör med hög prioritet
driva bullerfrågorna internationellt, särskilt inom EU (yrkande 5).
För att förebygga tinnitus bör enligt motion MJ707 (m) gränsvärden
införas för buller vid evenemang. Som exempel föreslås 90 dBA i
offentliga och allmänna lokaler. I motion Bo509 (mp) begärs att
gränsvärden för buller på arbetsplatser och ute i samhället tas fram
(yrkande 3). Bulleraspekten som ett kvalitetskrav på produkter vid
upphandling betonas i yrkande 4. I motion MJ41 (m) framhålls att en
ny gränsvärdesnorm för buller för vindkraft bör arbetas fram
(yrkande 2). Respektavstånd bör införas för att skydda människor
från buller, skuggflimmer och visuell nedsmutsning (yrkande 3).
Avfall
Enligt motion MJ46 (c) bör riksdagen fastställa Miljömålskommitténs
förslag till delmål: "Senast år 2010 ingår minst 75 % fosfor från
avfall och avlopp i kretsloppet och kan återföras till jordbruksmark
eller annan produktiv mark utan risk för hälsa och miljö" (yrkande
24).
Som åtgärder för minskat avfall föreslås i motion MJ44 (fp) att
ett system med kretsloppsförsäkringar inrättas och pant på batterier
snarast införs (yrkande 2 delvis).
I motion MJ765 (fp) framhålls att Sverige i sitt arbete inom EU
bör verka för att övertyga förpackningsindustrin i Europa om
fiberförpackningens alla möjligheter (yrkande 2).
Energianvändning m.m. i byggnader
Motionärerna i motion MJ45 (m) anser att skäl saknas för ett förbud
mot installation av direktverkande elvärme i nya byggnader (yrkande
28). Som led i arbetet med förbättrad energianvändning och
energieffektivisering föreslås i motion MJ46 (c) uppvärmning av
bostäder med biobränslen, ändrade bidragsregler när det gäller
konvertering från el till uppvärmning med fjärrvärme eller husegen
värmekälla samt ändrade taxeringsregler för fastigheter (yrkande
25).
Utskottets ställningstagande
Planeringsunderlag
Frågor om att utveckla en god och hälsosam livsmiljö i städer,
tätorter och annan bebyggd miljö är av central betydelse för
samhällsplaneringen och förutsätter samordning mellan olika
samhällssektorer och samverkan mellan berörda aktörer. Som
regeringen anför gäller detta särskilt miljökvalitetsmålets
preciseringar av natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald,
transporter och energianvändning, där åtgärderna för att uppnå målen
berör många verksamhetsfält och ofta är sinsemellan beroende.
Utvecklade program och strategier för sådana frågor ger underlag och
utgångspunkter för en fysisk planering och ett samhällsbyggande som
bidrar till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I likhet
med regeringen anser utskottet att det finns anledning att lägga
ökad vikt vid att ta fram planeringsunderlag av särskild betydelse
för den ekologiska dimensionen i arbetet för en hållbar utveckling.
Program och strategier behöver utvecklas för miljöanpassade
transportsystem, för hur grön- och vattenområden jämte
kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och
utvecklas samt för miljöanpassning av energiförsörjningen. Med det
anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till delmål 1
under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och avstyrker motion
MJ45 (m) yrkande 27.
Miljökvalitetsmålet innebär bl.a. att natur- och grönområden med
närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att
behovet av lek och rekreation, lokal odling och ett hälsosamt
lokalklimat kan tillgodoses. Närheten till parker och naturområden
är av stor betydelse för livskvaliteten i städer och närorter och
bidrar till att förbättra luftkvalitet och lokalklimat och för
reningen av förorenat ytvatten. De bör därför skyddas och vårdas
samtidigt som möjligheten att skapa nya attraktiva områden bör tas
till vara. Målet innebär också att den biologiska mångfalden och det
kulturhistoriska arbetet som är knutet till parker och naturområden
bevaras och utvecklas. Det är enligt utskottets mening angeläget att
grönområden värnas i sin helhet och att sammanhängande natur- och
grönområden liksom spridningskorridorer mellan områdena skyddas. Som
regeringen anför behöver program och strategier utvecklas bl.a. för
hur grön- och områden skall tas till vara. I detta arbete är lokal
anpassning utifrån platsens och regionens förutsättningar av stor
betydelse. Det är således i första hand en uppgift för kommuner och
länsstyrelser att med stöd av centrala myndigheter ta fram sådana
program och strategier. Denna uppfattning kommer också till uttryck
i bostadsutskottets yttrande 2001/02:BoU3y, som fogats till detta
betänkande. Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ45 (m)
yrkande 26. Det anförda innebär också att motionerna MJ42 (s) och
Bo223 (c) yrkande 6 kan anses tillgodosedda utan någon riksdagens
vidare åtgärd.
Miljökvalitetsmålet innebär bl.a. att användningen av energi,
vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt,
resursbesparande och miljöanpassat sätt och att främst förnybara
energikällor används. Inför en omställning av energisystemet i
hållbar riktning kommer såväl energieffektivisering som användning
av förnybara energikällor att spela stor roll. En utveckling av de
förnybara energislagen vindkraft och bioenergi bidrar direkt eller
indirekt till uppfyllelsen av flera av miljömålen. Samtidigt uppstår
emellertid ofta påtagliga effekter och konflikter med andra mål.
Miljöhänsyn och anpassning till lokala förhållanden med stor omsorg
vid val av lokalisering och utformning av anläggningarna är enligt
utskottets mening nödvändiga utgångspunkter när det gäller en
utveckling av energiproduktion från vindkraft och bioenergi.
Underlag som kan öka kunskapen om nytta och konsekvenser av
alternativa val underlättar allmänhetens medverkan och inflytande i
processen. Som utskottet anfört ovan ger utveckling av program och
strategier för frågor om bl.a. miljöanpassad energiförsörjning
underlag och utgångspunkter för den fysiska planeringen och bättre
förutsättningar för samordning mellan olika samhällssektorer och
samverkan mellan berörda aktörer. Med den anförda finner utskottet
syftet med motion MJ41 (m) yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosett.
Buller
Regeringens förslag om delmål för buller fokuserar på trafikbuller,
som är det bullerslag som stör flest människor. Med tanke på att
bullerproblemen hela tiden ökar, bl.a. på grund av den ökande
trafiken, gäller det att vidta åtgärder så att färre människor
utsätts för buller överskridande de riktvärden som riksdagen ställt
sig bakom (bl.a. prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7). För att nå
delmålet bedömer utskottet i likhet med regeringen att det krävs
både statliga och kommunala insatser och ett aktivt förebyggande
arbete. En verklig framgång i arbetet med att minska antalet
bullerstörda människor kräver insatser både på nationell och
internationell nivå för att minska bullret vid källan. På lång sikt
väntas de stora förbättringarna åstadkommas med hjälp av
teknikutveckling och genom åtgärder i den fysiska planeringen som
bl.a. syftar till att miljöanpassa transporterna medan direkta
bullerskyddsåtgärder, som är viktiga för att minska bullret vid de
mest utsatta miljöerna, kommer att utgöra endast en mindre del av
insatserna. Enligt utskottets bedömning kommer det arbete som
planeras att genomföras bl.a. på EU-nivå för att bekämpa bullret vid
källorna, dvs. arbetet med att få ned bullernivåerna från bl.a.
fordon och däck, inte att få genomslag förrän efter år 2010. Inte
heller vissa nationella åtgärder kommer att få effekt på
bullernivåerna förrän under nästa decennium. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det för närvarande är för tidigt att
fastställa ett mål för år 2020. Inte heller föreligger i dag
förutsättningar att fastställa Miljömålskommitténs förslag (SOU
2000:52) om en minskning av antalet människor som utsätts för
trafikbullerstörningar som överstiger fastställda riktvärden med 10
% till år 2010. Av propositionen framgår att regeringen följer
utvecklingen på det kommunala området och avser att återkomma med
ytterligare delmål för buller efter den första uppföljningen av
miljömålen. Utskottet tillstyrker således att delmålet för buller
skall vara i enlighet med regeringens förslag, dvs. en minskning med
5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Det kan tilläggas att
regeringen i den nyligen framlagda propositionen om infrastruktur
för ett långsiktigt hållbart transportsystem (2001/02:20, bet.
2001/02:TU2) betonar att åtgärder för att minska bullret längs
befintliga vägar och järnvägar är väsentliga delar i arbetet med att
åstadkomma ett långsiktigt hållbart transportsystem. Med det anförda
får syftet med motion MJ797 (fp) yrkande 3 anses tillgodosett.
Utskottet tillstyrker därmed delmål 3 under miljökvalitetsmålet.
För att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall kunna uppnås
krävs också handlingsprogram även för trafikbuller i andra miljöer
och för andra typer av buller än trafikbuller. Som framgår av
propositionen har regeringen för avsikt att ge Naturvårdsverket i
uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter utarbeta ett
sådant handlingsprogram.
Tätortsnära bullerfria områden är värdefulla och bör därför tas
till vara. De är emellertid dåligt kartlagda, varför ett arbete för
att identifiera och kartlägga dessa områden bör inledas. Som
regeringen anför har Naturvårdsverket i sin roll som samordnande
myndighet för bullerfrågor ett särskilt ansvar för att se över de
definierade riktvärdena och om det behövs föreslå ytterligare
riktvärden för buller i andra miljöer än de som finns uttryckta i
dagens fastlagda riktvärden. Av propositionen framgår att regeringen
avser att ge Naturvårdsverket ett tydligt samordnings- och
uppföljningsansvar för arbetet med att nå bullermålet. Utskottet
förutsätter att frågor om buller kommer att behandlas även i den av
regeringen aviserade propositionen om inomhusmiljön.
I likhet med bostadsutskottet (yttr. 2001/01:BoU3y) kan utskottet
konstatera att de frågor som tas upp i motionerna MJ41 (m) yrkandena
2 och 3, MJ707 (m), MJ797 (fp) yrkandena 1 och 2 och Bo509 (mp)
yrkandena 3 och 4 i många fall är eller inom en snar framtid kommer
att bli föremål för ytterligare uppmärksamhet från regeringens sida.
Syftet med motionerna i aktuella delar får därmed anses i allt
väsentligt tillgodosett.
Med tanke på bullerfrågornas karaktär är det internationella
arbetet på bullerområdet inte minst viktigt och Sverige bör därför
även fortsättningsvis medverka aktivt i EU:s och
Världshälsoorganisationens (WHO) arbete på området. Inom EU bör
arbetet inriktas på att påskynda den tekniska utvecklingen mot
minskat buller från fordon, däck och vägbeläggningar. I sammanhanget
vill utskottet erinra om direktivet om buller i miljön från
utrustning som är avsedd att användas utomhus (2000/14/EG). I
arbetet med direktivet som omfattar ett sextiotal typer av
utrustning, t.ex. gräsklippare, motorsågar, byggnadshissar och
sopcontainrar, har Sverige spelat en aktiv roll. Det föreligger
således ingen åsiktsskillnad härvidlag mellan utskottet, regeringen
och motionärerna i motion MJ797 (fp) yrkande 5. Motionen i denna del
får därmed anses tillgodosedd.
Som regeringen anför kan erfarenheterna av tillämpningen av
miljöbalken och anknuten lagstiftning med vägledning av miljö- och
transportmålen visa att behov föreligger av ytterligare förändringar
av lagstiftningen. I det sammanhanget bör även uppmärksammas andra
bullerstörningar än trafikbuller. Syftet med motionerna MJ44 (fp)
yrkande 2 delvis och MJ797 (fp) yrkande 4 kommer således att bli
tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande härom.
Avfall
Avfallsområdet har under många år stått i fokus för riksdagens och
regeringens arbete med produkters miljöbelastning. En övergripande
riktlinje för avfallshanteringen är att minska mängden avfall för
slutlig behandling, att minska avfallets farlighet samt att behandla
avfallet utifrån dess inneboende egenskaper (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6). Avfall som deponeras ger emellertid upphov till
miljöproblem. Föroreningar i avfallet sprids i deponin samt i marken
och i grundvattnet närmast deponin, vilket bidrar till övergödning
och försurning av sjöar och vattendrag. Gifter kan också läcka ut
och bl.a. bildas metangas i deponin, vilket bidrar till
växthuseffekten. För att minska de negativa effekterna på
deponeringen av avfall är det enligt utskottets mening angeläget att
införa högt ställda miljökrav på existerande och kommande deponier.
Det är också angeläget att minska mängden avfall som deponeras.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till delmålen 5
och 6 under miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö.
Enligt utskottets mening bör fosfor från organiskt avfall och
avloppsslam ingå i kretsloppet mellan stad och land och återföras
till jordbruksmark eller annan produktiv mark utan risk för hälsa
och miljö. För närvarande saknas emellertid det tekniska underlag
som möjliggör ett kvantitativt och tidsatt delmål för denna fråga.
Som en konsekvens av uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet en giftfri
miljö bör dock även avloppsslam på sikt bli så rent att det kan
återföras till jordbruksmark. Ny teknik bör utvecklas och införas
för att skapa rena och effektiva kretslopp av fosfor.
Naturvårdsverket bör därför få i uppdrag att tillsammans med berörda
parter ta fram en långsiktig strategi för återföring av fosfor till
åkermark. Som regeringen anför bör strategin också innehålla ett
kvantitativt och tidsatt delmål. I propositionen uttalar regeringen
sin avsikt att senast år 2005 återkomma till riksdagen med förslag
till sådant delmål. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
motion MJ46 (c) yrkande 24 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Sedan Sveriges inträde i EU är kretsloppsanpassning ett av de fyra
sakområden som prioriterats särskilt. Kretsloppsanpassningen är ett
område där internationellt samarbete är särskilt viktigt för att nå
de av riksdag och regering fastställda nationella
miljökvalitetsmålen och en god miljö i hela Europa. När det gäller
en aktiv produkt- och avfallsstrategi kommer det att i framtiden
vara viktigt att främja produkter som från början är konstruerade
att bli återvinningsbara. Dessa principer återfinns även i
kommissionens förslag till EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. Det
föreligger således inte några grundläggande skillnader mellan
utskottets uppfattning och syftet med motionerna MJ44 (fp) yrkande 2
delvis och MJ765 (fp) yrkande 2. Utskottet är emellertid inte berett
att föreslå något särskilt uttalande med anledning av motionerna i
dessa delar.
Energianvändning m.m. i byggnader
Energianvändningen i byggnader bidrar i betydande omfattning till
miljöbelastningen, och sektorn bostäder, service m.m. svarar för 40
% av utsläppen av koldioxid. Eftersom det främst är förbränning av
fossila bränslen som bidrar till miljöbelastningen måste
användningen effektiviseras och även minska i omfattning. Enligt
tillgängliga uppgifter var den slutliga användningen av energi
ungefär densamma år 1997 som år 1970 trots nettotillskott av
byggnader. Utskottet anser det mot denna bakgrund rimligt att
miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler
minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta bör vara möjligt
bl.a. genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att
på sikt minska. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag
till delmål 7 under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Inomhusmiljön och energianvändningen i byggnader påverkar varandra
ömsesidigt, varför dessa frågor bör belysas ytterligare. I
propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare återkomma
till riksdagen med sina överväganden på området. Vad gäller frågan
om direktverkande elvärme vill utskottet anföra följande. Som följd
av det energipolitiska beslutet år 1997 lämnades till utgången av år
1999 statligt ekonomiskt stöd för att bl.a. främja övergång från
uppvärmning med direktverkande el i befintliga bostadshus till andra
former av uppvärmning, däribland vattenburna uppvärmningssystem. I
likhet med regeringen gör utskottet bedömningen att nya låsningar
till direktverkande elvärme, som minskar möjligheterna att använda
t.ex. förnyelsebara energikällor, bör undvikas. Därför bör en analys
göras av konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot uppvärmning med
direktverkande el i nya byggnader liksom av effekterna av att
begränsa direktelvärme i nya fritidshus. I sammanhanget vill
utskottet erinra om att energi- och miljödeklarationer av byggnader
är åtgärder som syftar till att bl.a. minska energianvändningen.
Frågan ingår i det pågående uppdraget till Boverket att bedriva en
försöksverksamhet med olika typer av deklaration av byggnader såsom
kvalitetsdeklaration, miljödeklaration och energideklaration.
Utskottet, vars uppfattning i frågan delas av bostadsutskottet
(yttr. 2001/02:BoU3y), avstyrker därmed motion MJ45 (m) yrkande 28.
Med det anförda finner utskottet syftet med motion MJ46 (c) yrkande
25 i väsentliga delar tillgodosett.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till delmål under
miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö i de delar som inte berörs
av utskottets uttalanden ovan.
En strategi för effektivare energianvändning
och transporter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till strategi för
effektivare energianvändning och transporter. Utskottet
avstyrker olika motionsyrkanden med syfte att gynna
miljövänliga drivmedel (m, c och fp). Vidare avstyrker
utskottet motionsyrkanden om krav på miljöstyrande avgifter
(c och fp), utredning om ett samlat verksansvar för
transportsystemet (c), införande av skatt på flygbränsle
(c) och ökade insatser för att i stället för att minska
antalet transporter stimulera miljövänlig teknik (m),
Därutöver avstyrker utskottet yrkanden som berör
bunkerbränslen och krav på bl.a. tomgångsregler för
entreprenadmaskiner (mp), krav på införande av ett system
för handel med utsläppsrätter (m, kd och fp) samt krav på
svensk ståndpunkt vid utformandet av EU:s miljöpolitik (m,
kd, mp). Slutligen avstyrker utskottet motionsyrkanden som
berör den s.k. gröna skatteväxlingen (m och kd).
Propositionen
Regeringen föreslår följande strategi som skall vara vägledande i
arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen:
En strategi för effektivare energianvändning och transporter -
för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
Regeringen bedömer att strategin för effektivare energianvändning
och transporter främst bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet
Frisk luft, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan
samt vissa delmål under Ingen övergödning och God bebyggd miljö.
Tyngdpunkten bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder som
effektiviserar användningen av energi och främjar användningen av ny
teknik med goda miljöegenskaper. För att ge incitament till
effektiviseringar av energi och transporter behövs en förändrad och
ökad användning av ekonomiska styrmedel utformade så att
miljökostnaderna tydliggörs. Ett medel för detta är fortsatt grön
skatteväxling. Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition
aviserat en skatteväxling för perioden 2001-2010 i storleksordningen
30 miljarder kronor.
Den långsiktiga utvecklingen av framför allt person- och
lastbilstrafiken kräver att den traditionella utbudspolitiken
(infrastruktur och trafikplanering) förändras och kompletteras med
åtgärder som syftar till att påverka efterfrågan på transporter i
miljöanpassad riktning. En del i det arbetet är att åstadkomma ett
varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att
människors behov av dagliga transporter kan minska. En annan del i
arbetet är att skapa alternativa transportformer. En minskad
bilanvändning skall eftersträvas där alternativ finns. För att
miljökvalitetsmålen skall kunna nås inom en generation är det
dessutom angeläget att vidta långsiktiga åtgärder för att skapa en
infrastruktur för hållbar utveckling. Regeringen har för avsikt att
återkomma till dessa frågor i den aviserade propositionen
Infrastrukturinriktning för omställning till ett hållbart
transportsystem.
Ekonomiska styrmedel bör användas för att förhindra att
resursvinster genom bl.a. ny teknik motverkas av ökad konsumtion som
leder till ökad miljöpåverkan.
Motionerna
Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis) bör Sverige på nationell
nivå sträva efter att skapa konkurrensneutral beskattning av svavel
och koldioxid oavsett trafikslag och bransch. Motionärerna
framhåller dessutom vikten av att utsläppen från transporter minskas
med hjälp av ökad teknikutveckling och ekonomiska styrmedel. I
enlighet härmed anser de att de förnybara drivmedlens
konkurrenskraft i förhållande till fossila bränslen bör stärkas och
föreslår därför att förnybara drivmedel beskattas lägre. Sverige bör
dessutom inom EU arbeta för att det införs ett effektivt
kilometerskattesystem för den tunga dieseltrafiken. Slutligen anser
de att energibeskattningen bör göras så enhetlig som möjligt.
Beskattningen bör utgöra incitament för minskad energianvändning och
användning av så miljövänliga energibärare och miljövänlig
produktion som möjligt.
Centerpartiet anför i motion MJ46 (c) att de alternativa
drivmedlen bör skattebefrias (yrkande 33) och att det bör införas
ett program för att introducera miljöriktiga bränslen. Målet bör
vara att på 10 år halvera användningen av fossila bränslen som olja,
bensin och diesel genom kraftfulla satsningar på bioalkoholer,
vätgas, el och bränsleceller (yrkande 34).
Synpunkterna får stöd i motion U513 (m) yrkande 14 som framhåller
vikten av initiativ för att minska EU:s beroende av olja och andra
fossila bränslen.
I motion MJ44 (fp) yrkande 3 delvis framförs krav på miljöstyrande
avgifter för trafiken. Ståndpunkten får stöd av motion MJ46 (c) i
vilken också förespråkas införande av trängsel- eller miljöavgifter
i storstäder. Dessa avgifter skulle kunna användas till finansiering
av kollektivtrafiken i den berörda regionen, vilket skulle vara
positivt för miljön och skulle minska trängseln ytterligare. I
motionen framhålls dessutom att erfarenheten visar att det inte går
att bygga bort trafikproblem. Regeringen aviserar införande av
miljöstyrande avgifter i den kommande klimatpolitiska propositionen.
Det är viktigt att avgifterna får en sådan inriktning som beskrivs
(yrkande 31). Det är viktigt att transportsystemet planeras utifrån
en helhetssyn men för närvarande optimerar ofta statliga verk
trafiklösningar inom det egna verkets område utan att se till vad
som är bäst för helheten. Dagens uppdelning i olika verk för de
olika transportslagen motverkar troligen en långsiktig, optimal och
hållbar transportplanering. Frågan om ett samlat ansvar för
infrastruktur bör därför utredas (yrkande 32). Det är viktigt att
flygets utsläpp av klimatpåverkande och ozonnedbrytande gaser
minskar. Centerpartiet har fått Europaparlamentet att, i strid med
EG-kommissionen, ställa sig bakom ett yttrande om att införa en
flygbränsleskatt i EU. Detta kräver emellertid en förändring av
Chicagokonventionen från år 1944. Konventionen som undertecknats av
150 länder skattebefriar flygbränsle. Det är angeläget att Sverige
driver på frågan om en förändring av Chicagokonventionen så att
skatt på flygbränsle införs (yrkande 37).
I motion MJ45 (m) yrkande 32 framhålls uppfattningen att målet om
en minskad miljöbelastning inte innebär att energianvändning och
transporter måste minska i omfattning utan att en god tillgång på
energi och effektiva transporter kommer att behövas också i
framtiden. Det avgörande är att satsa på en fortsatt utveckling av
miljövänlig teknik för produktion och överföring av energi och för
att transportera människor och varor. Fortsatt forskning och
utveckling är därför nödvändigt för att få fram bättre energiteknik,
renare bränslen och effektivare motorer.
Bränslen inom internationell luft- och sjöfart ingår inte i de
åtaganden som gäller för den första budgetperioden åren 2008-2012 i
Kyotoprotokollet. Sverige borde enligt motion MJ780 (mp) yrkande 4
ta initiativ till internationella förhandlingar som avser att
inkludera bunkerbränslena i Kyotoprotokollet under första
budgetperioden.
Enligt motion MJ779 (s) förhindrar bristen på bunkerolja av god
kvalitet i Europa att katalysatorer installeras på fler fartyg.
Detta leder till onödigt höga luftföroreningar från sjöfarten.
Bunkerolja av miljöklass 1 bör därför bli tillgänglig i alla Europas
hamnar.
Enligt motion MJ825 (mp) står entreprenadmaskiner för 22 % av de
totala utsläppen av kväveoxid i Sverige. För att minska utsläppen
borde miljövänligare drivmedel användas och
entreprenadmaskinbranschen åläggas att minska sina utsläpp av
kväveoxider (yrkande 1). Dessutom borde det införas något slags
tomgångsregler för denna typ av maskiner (yrkande 2).
Krav på införande av ett system för handel med utsläppsrätter tas
upp i ett flertal motioner, däribland motion MJ39 (m). I motion MJ45
(m) yrkande 31 hävdas att handel med utsläppsrätter på EU-nivå torde
utgöra ett verkningsfullt instrument för att minska energisektorns
miljöbelastning. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion MJ44 (fp)
yrkande 3 (delvis) att ett system för handel med utsläppsrättigheter
skapas för att förbättra luftkvaliteten, framför allt i tätorter och
områden med hög industriexploatering. Synpunkterna får stöd i motion
U512 (kd) yrkande 3 vari anförs att Sverige inom EU bör verka för en
tydlig strategi i klimatfrågan med införande av utsläppsrätter som
ett led i en grönare ekonomi. EU som union bör ratificera
Kyotoprotokollet senast år 2002. Dessutom framhålls vikten av att
klimatfrågan integreras i flera olika områden och att miljöskatter
bör harmoniseras inom EU. Kristdemokraterna anser vidare att en
myndighet för ekorevision med befogenhet till inspektioner i
medlemsländerna bör kopplas till europeiska miljöbyrån (EEA), att
principen om att förorenaren skall betala sina föroreningar
(polluter pays principle) bör lagfästas samt att ett system med
nationella miljöombudsmän inrättas. Slutligen framhålls i motionen
att speciell uppmärksamhet bör ägnas åt hållbarhetsutvärdering av
strukturfonder och program inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik
(CAP) samt i biståndsinsatserna.
I motion MJ762 (mp) framhålls vikten av att skärpa EU:s åtaganden
på lång sikt för att minska utsläppen av växthusgaser med 50 % till
år 2030 (yrkande 1). Sverige bör dessutom verka för en total översyn
av det offentliga stödet inom EU och hur detta bidrar till att nå
uppsatta klimatmål. Detta är speciellt viktigt inom EU:s egna
institutioner, i synnerhet för Europeiska investeringsbanken och
Europeiska utvecklingsbanken. Dessa är stora kreditgivare vars medel
i dag motverkar de av EU uppsatta miljömålen (yrkande 3).
Enligt motion MJ45 (m) yrkande 30 innebär grön skatteväxling att
man byter ut stabila skattebaser mot instabila. Att i ökad
utsträckning använda skattebaser som exempelvis utsläpp leder till
ständigt förändrade förutsättningar för näringslivet vad gäller
skatteuttaget men också för samhället vad gäller storleken på
skatteintäkterna.
Enligt motion MJ47 (kd) yrkande 5 förutsätter ett mer
miljörelaterat skatte- och avgiftssystem generella skattesänkningar
på arbete.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet, som instämmer i regeringens
överväganden, framhålla att riksdagen bör godkänna regeringens
förslag till strategi för effektivare energianvändning och
transporter för att minska utsläppen.
När det gäller differentiering av skatter och avgifter i syfte att
främja alternativa drivmedel som behandlas i motionerna MJ44 (fp)
yrkande 3 (delvis), MJ46 (c) yrkandena 33 och 34 samt U513 (m)
yrkande 14 vill utskottet påpeka att i syfte att stimulera en
fortsatt introduktion av alternativa drivmedel lägger regeringen i
budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1 finansplanen s.
201) fram en strategi för skattenedsättning för dessa bränslen.
Strategin innefattar att skattelättnader ges i form av dels en
energi- och koldioxidskattebefrielse för pilotprojektsdispenser i
enskilda fall, dels en generell koldioxidskattebefrielse för
koldioxidneutrala drivmedel med stöd av artikel 8.4 i
mineraloljedirektivet (92/81/EEG). Regeringen överväger dessutom en
skattenedsättning av alkylatbensin i tvåtaktsmotorer.
Naturvårdsverket föreslås därför ges i uppdrag att undersöka de
tekniska förutsättningarna för och de miljömässiga effekterna av en
sådan skattesänkning. Mot bakgrund härav och i avvaktan på
resultatet av det fortsatta arbetet anser utskottet att motionerna
MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis), MJ46 (c) yrkandena 33 och 34 samt U513
(m) yrkande 14 bör lämnas utan åtgärd.
Regeringen har aviserat att frågan om miljöstyrande avgifter i
tätorter skall behandlas i samband med att förslag om den framtida
klimatpolitiken presenteras. Därutöver vill utskottet framhålla att
regeringen i den nyligen presenterade proposition 2001/02:20
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem föreslår
att Stockholmsberedningen, som har till uppgift att lämna förslag
till förbättringar av transportsituationen i Stockholmsregionen, ges
tilläggsdirektiv att utreda frågan om användning av trängselavgifter
i trafiken. En delrapport om sådana avgifter skall lämnas den 31
december 2002. Frågan om trängselavgifter i storstäder m.m. som
behandlas i motionerna MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis) och MJ46 (c)
yrkande 31 anser utskottet bör anstå i avvaktan på det fortsatta
arbetet.
För att miljökvalitetsmålen skall kunna nås inom en generation är
det naturligtvis angeläget att långsiktiga åtgärder för att skapa en
infrastruktur för hållbar utveckling vidtas. Regeringen behandlar
dessa frågor närmare i propositionen Infrastruktur för ett
långsiktigt hållbart transportsystem. Propositionen är för
närvarande föremål för riksdagens trafikutskotts behandling
(2001/02:TU2). Utskottet anser att motionerna MJ45 (m) yrkande 32
och MJ46 yrkande 32 inte bör medföra några riksdagens åtgärder.
Den 2 mars 2000 presenterade EG-kommissionen i ett meddelande till
bl.a. rådet och Europaparlamentet resultaten från en oberoende
studie om vilka effekter en skatt på kommersiellt flyg kan komma att
få (Beskattning av bränsle för luftfartyg KOM (2000) 110 slutlig).
Kommissionen anser att dess förslag om att tillåta medlemsstaterna
att på frivillig basis beskatta bränsle som används för
inrikesflygningar eller, genom bilaterala överenskommelser, för
flygningar inom gemenskapen samt att internationellt arbeta för att
en sådan skatt införs globalt är berättigat och bör antas.
Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att i nära samarbete med
kommissionen och inom ramen för ICAO (International Civil Aviation
Organisation) intensifiera arbetet för att skatt på flygbränsle
eller andra instrument med liknande verkan skall införas globalt.
Särskilt angeläget är detta under upptakten till ICAO:s 33:e
församling, som äger rum hösten 2001. Regeringen behandlar hela
transportsektorns miljöpåverkan i propositionen Infrastruktur för
ett hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20). I propositionen
föreslår regeringen bl.a. att Sverige bör fortsätta att arbeta
nationellt och internationellt för ökad miljödifferentiering av
luftfartens avgifter. Regeringen säger sig också återkomma till
denna fråga i propositionen om en svensk klimatstrategi. Enligt
utskottets mening bör riksdagen inte nu vidta några åtgärder med
anledning av motion MJ46 (c) yrkande 37.
Enligt vad utskottet erfarit är det inte möjligt att inkludera
bestämmelser om bunkerbränslen för den första åtgärdsperioden inom
ramen för FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet, varom krav
framställs i motion MJ780 (mp) yrkande 4, eftersom beslut har
fattats att så inte skall ske och frågan inte togs med i den s.k.
Buenes Aires plan for Action från det fjärde partsmötet. Såvitt
utskottet är bekant har Sverige tidigare i de internationella
förhandlingarna drivit frågan om bunkerbränslen och avser att vara
pådrivande när denna fråga kommer upp igen inför den andra
åtgärdsperioden. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionen.
När det gäller kravet i motion MJ779 (s) om tillgängligheten till
bunkerolja av miljöklass 1 vill utskottet påpeka att regeringen
avser att låta Sjöfartsverket fortsätta det prioriterade arbetet med
att utveckla systemet med miljödifferentierade farledsavgifter och
verka för att motsvarande system införs i andra länder. Förutom att
aktivt arbeta för spridning av systemet driver Sverige också på
internationellt för att skapa gemensamma minimikrav på
utsläppsbegränsningar för sjöfarten på internationell nivå.
Regeringen har vidare angivit att Sverige även i fortsättningen
kommer att vara pådrivande i de olika internationella
organisationerna och inom EU för att åstadkomma överenskommelser om
minskade utsläpp från sjöfarten. Syftet med motion MJ779 (s) torde
därmed vara tillgodosett.
EU:s avgaskrav för arbetsmaskiner framgår av Europaparlamentets
och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning
av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och
partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall
monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för
transporter på väg (arbetsmaskindirektivet). Hittills har avgaskrav
endast införts för vissa större dieseldrivna arbetsmaskiner. Närmast
i tur står jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för vilka krav börjar
införas under år 2001 genom Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/25/EG av den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och
partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks-
eller skogsbrukstraktorer. Inom EU pågår dessutom behandling av
förslag om avgaskrav för bensindrivna och mindre dieseldrivna
arbetsmaskiner och arbetsredskap. För svenskt vidkommande anser
regeringen att bl.a. upphandlingskravet för arbetsmaskiner, tunga
fordon och arbetsredskap bör utvecklas samt att miljöklassystemet
för arbetsmaskiner uppdateras i enlighet med kommande EU-krav.
Syftet med motion MJ825 (mp) yrkandena 1 och 2 torde därmed i
huvudsak vara tillgodosett.
Regeringens huvudsakliga strategi för att nå koldioxidmålet är att
begränsa användningen av fossila bränslen och ersätta dem med
förnybara energikällor samt ett effektivare utnyttjande av energin.
Klimatkommittén hade till uppgift att presentera förslag till en
samlad svensk strategi och ett åtgärdsprogram som lägger stor vikt
vid kostnadseffektivitet. I april 2000 lade kommittén fram sitt
slutbetänkande Förslag till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23,
s. 170 f.). Kommittén framhöll att Sverige bör vara pådrivande i
klimatförhandlingarna, globalt och inom EU och att som ett led i
detta bör Sverige verka för ett effektivt system för genomförandet
av bl.a. Kyotoprotokollet med verkningsfulla påföljder som ett
viktigt inslag. Därtill ansåg kommittén det särskilt angeläget att
de för Sverige mycket viktiga processerna kring de flexibla
mekanismerna och sänkorna klaras ut. Detta är nödvändigt för att
målet med konventionen skall kunna nås om att utsläppsminskningar
genomförs på ett vis som kännetecknas av långsiktighet, effektivitet
och rättvisa. En expertkommitté har vidare på regeringens uppdrag
utrett frågan om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets
flexibla mekanismer i Sverige (SOU 2000:45). Utredningen behandlar
frågan om handel med utsläppsrätter som är en av de tre flexibla
mekanismerna inom Kyotoprotokollets ram. Utredaren har även
analyserat frågor som ställs i en av EG-kommissionen utarbetad
grönbok med förslag till ett EU-system för handel med utsläppsrätter
(KOM (2000) 87 slutlig). Regeringskansliet bereder för närvarande
kommittéernas analyser och förslag. Underlaget har kompletterats med
bl.a. tre uppdrag till Naturvårdsverket rörande bilars utsläpp av
koldioxid i relation till transportkapacitet, utsläpp av metan från
deponier samt styrmedel för att minimera utsläpp av fluorerade
gaser. I juli i år tillsatte regeringen en parlamentarisk delegation
i syfte att utarbeta ett förslag till ett svenskt system och ett
regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (dir. 2001:56).
Kommittén skall lämna sitt förslag till regelverk för de flexibla
mekanismerna samt bistå regeringen i utformande av kriterier för
klimatprojekt inom ramen för gemensamt genomförande senast den 31
december 2002 och avsluta resterande uppdrag gällande de
projektbaserade mekanismerna senast den 31 december 2004. En
lägesbeskrivning av arbetet skall lämnas senast den 1 december 2001
i syfte att ge underlag för regeringens arbete och
ställningstaganden. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen inte
ansett sig vara berett att föreslå något uttalande från riksdagens
sida i frågan i avvaktan på det pågående arbetet (bet. 2000/01:MJU3
och 2000/01:MJU10). Utskottets inställning kvarstår. Motionerna MJ39
(m), MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis), MJ45 (m) yrkande 31 och U512 (kd)
yrkande 3 (delvis) bör lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller motionerna U512 (kd) yrkande 3 i återstående del
och MJ762 (mp) yrkandena 1 och 3 vill utskottet framhålla att
regeringen har uttryckt avsikten att bredda och fördjupa arbetet med
att integrera miljöhänsyn i EU:s olika politikområden för att främja
en hållbar utveckling. En avgörande aspekt i detta sammanhang är att
verka för en hållbar utveckling inom alla sektorer. Sveriges
nationella erfarenheter kan enligt regeringen ge värdefulla bidrag.
Regeringen kommer att verka för att EU:s sjätte
miljöhandlingsprogram medför ett tydliggörande av EU:s
miljöpolitiska mål, vilket bl.a. kan främja det fortsatta arbetet
med att integrera miljöhänsyn inom EU:s olika politikområden.
Utskottet vill dessutom påpeka att vid de fortsatta förhandlingarna
inom ramen för klimatkonventionens sjätte partsmöte i Bonn i juli
2001 enades deltagande parter däribland EU utom USA om ett beslut
som omfattar samtliga delar av Kyotoprotokollet. EU har för avsikt
att ratificera protokollet år 2002 inför världstoppmötet för
tioårsuppföljningen av Riokonferensen (Rio +10) i Johannesburg.
Miljöministern har informerat riksdagen om innebörden av
överenskommelsen (prot. 2001/02:6 10 §). Den av regeringen aviserade
propositionen om en svensk klimatstrategi torde dessutom komma att
behandla de frågor som berörs av motionerna. Utskottet är därför
inte nu berett att föreslå något uttalande med anledning av dem.
Regeringen presenterade en strategi för en fortsatt grön
skatteväxling i budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1).
En grön skatteväxling innebär enligt regeringen inte en höjning av
det totala skatteuttaget. Höjda skatter på energi och miljöutsläpp
skall balanseras med sänkning av andra skatter, främst på arbete.
Strategin beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30
miljarder kronor. För år 2002 föreslås ett andra steg i
skatteväxlingen i form av en höjning av grundavdragen i
inkomstskatten. Energi-skattehöjningarna följer samma inriktning som
året dessförinnan. Huvudlinjen är att höja koldioxidskatten på
bränslen som används för uppvärmning och att höja energiskatten på
el. I samband med detta görs också den årliga indexomräkningen av
skattesatserna där hänsyn tas till prisutvecklingen. Vidare föreslås
en höjning av avfallsskatten (prop. 2001/02:1 finansplanen s. 197
f.). Utskottet har tidigare för egen del konstaterat att det går att
ta ytterligare steg i en grön skatteväxling om det sker på ett
varsamt och balanserat sätt. Effekterna måste fortlöpande följas
upp. Utskottets ställningstagande kvarstår, varför utskottet
föreslår att riksdagen inte vidtar några åtgärder med anledning av
motionerna MJ45 (m) yrkande 30 och MJ47 (kd) yrkande 5.
En strategi för giftfria och resurssnåla
kretslopp
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en strategi
för giftfria och resurssnåla kretslopp samt avstyrker
motionsyrkanden om förslag till strategi för
kemikalieanvändningen (fp) och strategi för ökat
funktionstänkande (c).
Propositionen
Regeringen föreslår följande strategi som skall vara vägledande i
arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen:
En strategi för giftfria resurssnåla kretslopp som innefattar en
miljöorienterad produktpolitik - för att skapa energi- och
materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen
av miljögifter.
Regeringen avser att fortsätta det arbete för giftfria och
resurssnåla kretslopp som bl.a. påbörjats i enlighet med regeringens
skrivelse om en miljöorienterad produktpolitik. Regeringen har
uppdragit åt Naturvårdsverket att presentera underlag för en
vidareutveckling av den miljöorienterade produktpolitiken.
Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp bidrar främst
till att uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning,
Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt. Den bidrar även
till att uppnå vissa delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö. Strategin bör vidare ses som ett komplement till kemikalie-,
avfalls- och klimatstrategin samt som en viktig del i strategin för
hållbar utveckling och i sektorsstrategierna.
Motionerna
Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis) är de viktigaste
strategierna för att komma till rätta med en osäker
kemikalieanvändning att försiktighetsprincipen, principen om att
förorenaren betalar och principen om tillverkarens utredningsansvar
för alla kemiska ämnen är strikt gällande.
I motion MJ46 (c) yrkande 38 framhålls att en viktig del i arbetet
med giftfria och resurssnåla kretslopp är att se till den funktion
man eftersträvar, inte den vara eller teknik som för tillfället
tillgodoser funktionen. Centerpartiet anser i enlighet härmed att
det behövs en strategi för ökat funktionstänkande.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare ställt sig bakom de överväganden regeringen
redovisat i skrivelsen En miljöorienterad produktpolitik (skr.
1999/2000:114, bet. 2000/01:MJU3, rskr. 2000/01:52) i vilken arbetet
med att förebygga och minska produkters negativa påverkan på
människors hälsa eller på miljön under produkternas hela livscykel
inleddes. Regeringens föreslagna strategi för giftfria och
resurssnåla kretslopp utgör en viktig del i arbetet med att uppnå de
nationella miljökvalitetsmålen. Utskottet anser därför att riksdagen
bör godkänna den föreslagna strategin.
Riksdagen har godkänt de delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö som lämnades av regeringen i februari 2001 i propositionen
Kemikaliestrategi för Giftfri miljö (prop. 2000/01:65, bet.
2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269). De principer som motion MJ44 (fp)
yrkande 3 i berörd del förespråkar omfattas av propositionens
förslag och riksdagens godkännande. Utskottet anser inte att
riksdagen nu bör vidta några ytterligare åtgärder med anledning av
motionen.
Ett med motion MJ46 (c) yrkande 38 enahanda förslag om ökat
funktionstänkande har utskottet tidigare utförligt behandlat i
betänkandet Hållbara Sverige (2000/01:MJU10 s. 9 f.). Utskottet
uttalade därvid att förslaget innebär en genomgripande förändring av
det synsätt som präglat arbetet med mål och medel i miljöpolitiken
samt att det krävs ganska ingående överväganden och preciseringar
innan riksdagen kan göra något uttalande om den konkreta innebörden
av ett s.k. funktionstänkande. Utskottets ställningstagande
kvarstår, varför utskottet avstyrker motionen.
En strategi för hushållning med mark, vatten
och bebyggd miljö
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker en strategi för hushållning av
resurser i enlighet med vad regeringen föreslår och
avstyrker motionsyrkanden dels om förslag till strategi för
restaurering av vattendrag (c), dels om ökad användning av
råvaran trä i byggandet (s).
Propositionen
Regeringen föreslår följande strategi som skall vara vägledande i
arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen:
En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö -
för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och
människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten,
miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.
Enligt regeringens bedömning bidrar strategin för hushållning med
mark, vatten och bebyggd miljö främst till att uppnå
miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god
kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande
våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö och God bebyggd miljö.
Hushållningsstrategin bygger i huvudsak på tre olika
beståndsdelar:
1. Ett varsamt brukande av mark- och vattenområden för att värna
natur- och kulturvärden i miljön och goda
produktionsförhållanden.
2.
3. Skydd av särskilt värdefulla miljöer och resurser samt skapande
av en rik kultur- och naturmiljö där representativa delar av vårt
kulturarv är bevarade liksom den biologiska mångfalden.
4.
5. Miljöanpassad fysisk planering och byggande för att skapa en
hållbar bebyggelsestruktur och nya anläggningar av hög kvalitet,
för ett balanserat uttag av naturresurser och för en god
hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.
6.
Motionerna
Enligt motion MJ46 (c) yrkande 28 bör utformandet av strategier för
restaurering av vattendrag ta hänsyn till energiförsörjning, klimat
och hälsa, EU:s energimål samt att vattenkraftsföretagens kostnader
för dessa åtgärder blir begränsade.
För att den biologiska mångfalden skall kunna bevaras och
utvecklas måste enligt motion MJ40 (s) ekologi och ekonomi gå hand i
hand. Byggnader uppförs för att finnas i hundratals år.
Skogsbaserade träprodukter är en oändlig resurs. Enligt motionen
finns det behov av ett tydligare mål om ökad användning av den
svenska råvaran trä i byggandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens överväganden om vikten av en
hushållning med naturresurser på ett sätt som möjliggör ett
långsiktigt brukande av resurserna, men också förnyelse och
återanvändning av dem. Regeringens förslag till strategi för
hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö bör därför godkännas.
När det gäller förslagen i motion MJ46 (c) yrkande 28 om att
utforma strategier för restaurering av vattendrag vill utskottet
framhålla regeringens bedömning att den föreslagna strategin i
praktiken innebär att befintliga värden skall tas till vara och att
långsiktiga intressen skall väga tyngre än kortsiktiga. Den innebär
också varsam förvaltning och bruk av miljöns naturgivna och
människoskapade resurser. Hushållningsstrategin är av betydelse vid
såväl nya som gamla verksamheter. Eftersom den innehåller element av
både bevarande och utveckling krävs ett brett och väl utvecklat
samråd mellan olika intressen i syfte att nå det på lång sikt bästa
hållbara nyttjandet. Utskottet anser därför för sin del att syftet
med motionen är tillgodosett utan några särskilda åtgärder från
riksdagens sida.
Den föreslagna hushållningsstrategien bygger bl.a. på en
miljöanpassad fysisk planering för att skapa en hållbar
bebyggelsestruktur och nya anläggningar av hög kvalitet. Den skapar
därigenom förutsättningar för ett balanserat uttag av naturresurser
och för en god hushållning med den bebyggda miljön. Näringsutskottet
anförde våren 2001 (bet. 2000/01:NU7 s. 86) att regeringen på de
sätt som är möjliga bör främja en ökad användning av trä i
byggandet. Speciellt bör detta kunna ske i det offentliga byggandet,
vilket kan utgöra en motor som driver på och utvecklar användningen
av en av landets viktigaste naturresurser. Bostadsutskottet
framhåller i sitt yttrande till miljö- och jordbruksutskottet
dessutom träets betydelse ur ett kretsloppsperspektiv och
förutsätter att frågan kommer att behandlas i det uppföljnings- och
utvärderingsarbete som aviseras i propositionen. Regeringen har i
den regionalpolitiska propositionen (prop. 2001/02:4) lyft fram ett
nationellt program för att främja en hållbar tillväxt när det gäller
träanvändning. Programmet bör enligt regeringen inriktas mot projekt
som främjar samverkan mellan träindustriföretag i regionala
leverantörsgrupper, samt stimulerar till en optimal användning av
skogsråvaran och en mer varierad lokal vidareförädling av denna.
Miljö- och jordbruksutskottet finner det positivt att regeringen
presenterat detta program och bedömer mot bakgrund av detta att det
inte finns skäl till något särskilt tillkännagivande av riksdagen
med anledning av motion MJ40 (s).
Lagstiftning, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens överväganden och
avstyrker motionsyrkanden om att inarbeta bl.a.
skogsvårdslagen i miljöbalken (fp), om att ge
Miljöbalkskommittén tilläggsdirektiv att se över
sanktionsavgiften i miljöbalken (m) och om att införa
regler för bildandet av naturreservat (kd).
Propositionen
Det gemensamma, övergripande syftet för miljöbalken och
miljökvalitetsmålen är att främja en ekologiskt hållbar utveckling.
Frågan om målens knytning till lagstiftningen ryms så långt som det
är ändamålsenligt inom ramen för det uppdrag som har getts den
parlamentariskt sammansatta kommittén för uppföljning av
miljöbalken. Regeringen avser dock att ge Naturvårdsverket ett
uppdrag rörande miljökvalitetsnormer, eftersom en utveckling av
normerna på ett funktionellt sätt knyter samman miljökvalitetsmålen
med miljölagstiftningen. Plan- och bygglagen skall ses över i syfte
att ge lagen en utformning som bättre främjar en långsiktigt hållbar
utveckling.
Motionerna
Alla lagar, inklusive skogsvårdslagen, som har direkt bäring på
konflikter mellan bevarande och exploatering av naturresurser bör
enligt motion MJ37 (fp) yrkande 1 inarbetas i miljöbalken.
Bevarandemål och exploateringsmål skall jämställas. Vid en konflikt
är det exploatörens skyldighet att visa att värdet av en
exploatering överstiger värdet av de övriga samlade
naturtillgångarna. Därmed införlivas också de sanktionsmöjligheter
som i dag finns samlade i miljöbalken med jord- och
skogsbrukslagstiftningen.
Miljöbalkskommittén bör enligt motion MJ48 (m) ges
tilläggsdirektiv att se över sanktionsavgiften i miljöbalken.
Enligt motion MJ770 (kd) bör regler för naturvårdsförrättning
införas så att hanteringen av naturreservatsbildning kan ske
enklare, snabbare och till lägre kostnad än vad nuvarande regler ger
möjlighet till.
Utskottets ställningstagande
När det gäller förhållandet mellan miljöbalken och bl.a.
skogsvårdslagen som behandlas i motion MJ37 (fp) yrkande 1 framgår
av propositionen angående följdlagstiftning till miljöbalken m.m.
(1997/98:90) att båda lagarna skall gälla parallellt i den
bemärkelsen att regler om vad som skall iakttas vid utövandet av
verksamheten kan finnas i både miljöbalken och i skogsvårdslagen.
Miljöbalkens målparagraf, allmänna hänsynsregler och
miljökvalitetsnormer utfärdade med stöd av miljöbalken är
tillämpliga på skogsmark och skogsbruk, dvs. inom skogsvårdslagens
tillämpningsområde. Därav följer enligt propositionen (s. 244) att
föreskrifter som meddelas med stöd av skogsvårdslagen skall vara
förenliga med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och
att de skall främja uppfyllandet av miljöbalkens mål, sådant det
kommer till uttryck i 1 kap. 1 § miljöbalken. Föreskrifterna får
emellertid inte heller motverka att miljökvalitetsnormer som har
utfärdats enligt 5 kap. miljöbalken uppfylls. Förhållandet att en
verksamhet kan omfattas av flera olika regelverk är inte ovanligt.
En verksamhetsutövare är ofta skyldig att iaktta reglerna i olika
lagstiftningar. När två bestämmelser som är tillämpliga på samma
fråga leder till olika resultat och bestämmelserna alltså är
oförenliga, måste en bedömning göras av vilken bestämmelse som skall
tillämpas. Utskottet anförde vid behandlingen av propositionen (bet.
1997/98:JoU25 s. 9 f.) att av allmänna lagvalsprinciper följer i
förevarande fall att de detaljerade föreskrifterna om miljöhänsyn i
skogsvårdsförfattningarna skall tillämpas. Utskottet delade därvid
regeringens uppfattning såsom den kom till uttryck i propositionen
att någon uttrycklig reglering inte behövdes, eftersom den valda
metodiken med tillräcklig tydlighet knyter an till allmänt erkända
lagvalsprinciper. I propositionen (s. 245) anförde regeringen vidare
att i likhet med vad som avsågs gälla för 12 kap. 6 § miljöbalken
kommer skogsvårdsstyrelsen att vara tillsynsmyndighet inom det
område som regleras i skogsvårdsförfattningarna, även om ingripandet
stöder sig på de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken.
Utskottet har därför framfört uppfattningen att detta bör underlätta
möjligheten att åstadkomma en enhetlighet i tillämpningen på det
skogliga området (bet. 1997/98:JoU20 s. 45). Utskottet gör i dag
ingen annan bedömning och avstyrker därför motion MJ37 (fp) i berörd
del.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté -
Miljöbalkskommittén (dir. 1999:109) med uppgift att utvärdera
effektiviteten hos det nya sanktionssystemet och samspelet mellan
tillsynsreglerna, sanktionsavgifterna och de straffrättsliga
reglerna samt föreslå de ändringar av regelverket som kan behövas.
Ett mera begränsat lagtekniskt betänkande avgavs under år 2000 (SOU
2000:116). Kommittén skall därutöver i ett mera samlat betänkande
senast den 1 juli 2002 lämna förslag till de mer omfattande
ändringar som uppdraget kan medföra samt senast den 31 december 2003
redovisa en fullständigare bild av hur miljöbalken fått genomslag i
den praktiska tillämpningen liksom andra frågor som rör
uppföljningen av de centrala instrumenten i balken. Därmed bör inte
heller motion MJ48 (m) föranleda något riksdagsuttalande.
Frågan om lagregler för naturreservatsbildning m.m. har varit
föremål för Naturvårdsverkets och Lantmäteriverkets gemensamma
arbete. Resultatet presenterades i rapporten Naturskyddsförrättning
för genomförande av områdesskydd enligt miljöbalken (LMV-rapport
2000:11, Naturvårdsverkets Rapport 5133) och grundar sig på en
flerårig diskussion verken emellan kring bl.a. formerna för
genomförande av beslut om naturreservat. Rapporten innehåller
förslag till ändringar i miljöbalken och anläggningslagen
(1973:1149) samt till en ny lag om naturskyddsförrättning. Syftet
med förslagen är enligt författarna att åstadkomma ett effektivare
genomförande av vissa beslut om områdesskydd enligt 7 kap.
miljöbalken, med bl.a. regler om ersättning och inlösen i anslutning
till naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde och
vattenskyddsområde genom en lantmäteriförrättning. Rapporten har
remissbehandlats och är föremål för Regeringskansliets beredning
(Miljödepartementet). Utskottet anser att resultatet av det pågående
arbetet bör avvaktas. Motion MJ770 (kd) avstyrks.
Uppföljning och utvärdering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att anslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m. inom utgiftsområde 20 för år 2001 skall kunna användas
även för uppföljning, utvärdering och redovisning av
miljökvalitetsmålen. Utskottet instämmer i regeringens
överväganden även i övrigt och avstyrker motionsyrkanden om
information avseende miljömålen (fp), om Naturvårdsverkets
ansvar för miljömålsarbetet (m) och om konflikter kring
miljömålen (c).
Ett system för nationell och regional uppföljning
Propositionen
Ett nationellt och ett regionalt uppföljnings- och
utvärderingssystem baserat på bl.a. indikatorer bör knytas till
miljökvalitetsmålen. Regeringen beslutar vilka myndigheter som skall
vara ansvariga för uppföljningen och utvecklingen av de olika
miljökvalitetsmålen och vilka myndigheter som skall ha motsvarande
ansvar för övergripande miljöfrågor. Ett miljömålsråd knutet till
Naturvårdsverket bör ha ett samordnande ansvar för uppföljning och
rapportering.
Motionen
Enligt motion MJ44 (fp) om uppföljning och information gällande
miljömålen är det viktigt att informationen om de beslutade delmålen
och strategierna till kommuner och företag m.fl. blir tydlig
(yrkande 5). Det är också angeläget att berörda aktörer blir
underrättade om miljömålen inte uppnås.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion MJ44
(fp) yrkande 5 om att det är viktigt att informationen om de
beslutade delmålen och strategierna blir tydlig. Utskottet anser i
likhet med regeringen att länsstyrelserna tillsammans med nationella
myndigheter, andra regionala organ och kommunerna i de fall det blir
aktuellt bör utveckla ett förslag till regionalt uppföljningssystem.
För miljökvalitetsmålet Levande skogar (avsnitt 17) har
skogsvårdsstyrelserna ansvaret på regional nivå men skall i sitt
målarbete samverka med länsstyrelserna. Miljömålsrådet bör svara för
en övergripande samordning av arbetet. Hänsyn bör tas till att
behovet av regionala indikatorer inte är lika stort för alla
miljökvalitetsmål och till att regionala och lokala indikatorer
skall fylla en uppgift i det nationella indikatorsystemet. Detta
arbete bör bedrivas med stöd från de övriga parter som ingår i det
nya miljömålsrådet. Utskottet förutsätter att myndigheterna i detta
arbete kommer att tillgodose behovet av erforderlig information.
Motionen bör utöver det anförda inte påkalla någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Ett miljömålsråd
Propositionen
Ett särskilt miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket bör inrättas,
med ansvar för samlad uppföljning och rapportering till regeringen.
Motionen
Enligt motion MJ45 (m) bör Naturvårdsverket ha ansvaret för
samordning, uppföljning och rapportering av miljömålsarbetet
(yrkande 33). Motionärerna motsätter sig att miljömålsråd inrättas.
En samlad uppföljning och rapportering på miljöområdet ingår på ett
naturligt sätt i Naturvårdsverkets uppgifter.
Utskottets ställningstagande
Med tanke på de omfattande samordningsuppgifter som miljömålsarbetet
innebär anser utskottet i likhet med regeringen att ett särskilt
miljömålsråd bör inrättas knutet till Naturvårdsverket. Syftet med
inrättandet av rådet är inte att skapa en ny myndighet utan att
inrätta en organisation för att samordna arbetet mellan
myndigheterna och se till att myndigheternas resurser kan utnyttjas
effektivt så att dubbelarbete undviks. Motion MJ45 (m) yrkande 33
avstyrks.
Finansiering
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. inom utgiftsområde 20 för år 2001 skall kunna
användas även för uppföljning, utvärdering och redovisning av
miljökvalitetsmålen.
Redovisning till riksdagen
Propositionen
Varje år rapporterar regeringen översiktligt till riksdagen hur
arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider. Vart fjärde år
utförs en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen i syfte att
klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras.
Motionen
Enligt motion MJ46 (c) bör riksdagen begära att regeringen, i
samband med den första översiktliga rapporteringen till riksdagen om
hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider, fogar en
analys av de konflikter som kommer att uppstå kring målen (yrkande
41). I propositionen, som regeringen utarbetat med Miljöpartiet och
Vänsterpartiet, förekommer målkonflikter, dvs. konflikter mellan
intressen och konflikter mellan olika miljömål.
Utskottets ställningstagande
Enligt motion MJ46 (c) yrkande 41 bör en analys av de konflikter som
kommer att uppstå kring målen fogas till den första översiktliga
rapporteringen till riksdagen. Som utskottet tidigare har redovisat
har Miljömålsrådet till uppgift att göra en samlad enhetlig
uppföljning och rapportering till regeringen av utvecklingen mot
miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål samt belysa eventuella
målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål som
riksdagen har beslutat. Utskottet utgår från att det finns utrymme
att redovisa den fråga som tas upp i motionen i den årliga
uppföljningen och rapporteringen. Motionen bör lämnas utan vidare
åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med vad utskottet har
anfört.
Länsstyrelser och kommuner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens överväganden och
avstyrker ett motionsyrkande om länsstyrelsernas resurser
(m).
Länsstyrelserna
Propositionen
Länsstyrelserna har enligt propositionen det övergripande ansvaret
för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Arbetet bör utföras i en
sektorsövergripande process i dialog med kommuner, näringsliv och
andra aktörer. Det blivande miljömålsrådet skall i samråd med
länsstyrelserna samordna arbetet med regional anpassning av sådana
nationella delmål som behöver fördelas regionalt så att det
nationella målet täcks in. Länsstyrelserna bör utifrån sin
övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter
utveckla samarbetet med övriga regionala myndigheter och andra
regionala organ i målarbetet, bl.a. för att bättre tillvarata
möjligheterna att samordna tillväxt- och sysselsättningsskapande
åtgärder med åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen. Det
länsövergripande samarbetet i miljö- och resurshushållningsfrågor
bör utvecklas ytterligare. Inriktningen mot en hållbar utveckling
bör genomsyra länsstyrelsernas hela verksamhet och betonas i det
fortsatta arbetet med infrastrukturplanering, regionala
tillväxtavtal och strukturfondsprogram.
Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan
med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter redovisa närmare
behov av och förutsättningar för att samordna och redovisa
kunskapsunderlag om miljömål och miljö- och resurshushållningsfrågor
på regional nivå samt att stödja länsstyrelsernas arbete.
Motionen
I motion MJ45 (m) anförs att länsstyrelserna bör få tillräckliga
resurser för att klara de nya uppgifterna på ett rimligt sätt
(yrkande 34). Arbetet med att följa upp de delmål som föreslås i
propositionen riskerar att leda till att länsstyrelserna får
svårigheter att klara övriga arbetsuppgifter på ett rimligt sätt.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har i budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1,
utg.omr. 20 s. 30, bet. 2000/01:MJU1, rskr. 2000/01:85) anvisat
ökade medel för miljöövervakning, bl.a. för att täcka kostnader för
uppföljning av miljökvalitetsmålen. Såsom regeringen anfört bör
ökade kostnader för uppföljningen för miljömålsansvariga myndigheter
och myndigheter med ansvar för övergripande miljömålsfrågor därför
täckas från detta anslag.
Som regeringen anfört skall flera av de åtgärder som föreslås i
propositionen utföras av eller kräver medverkan av länsstyrelserna.
Finansieringen av länsstyrelsernas miljöarbete skall i huvudsak ske
via länsstyrelsernas förvaltningsanslag (anslaget 32:1
Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 18). För att finansiera
länsstyrelsernas arbete inom ramen för deras övergripande ansvar för
regionalt mål- och uppföljningsarbete beräknar regeringen att
överföra 20 miljoner kronor fr.o.m. år 2001 till länsstyrelsernas
förvaltningsanslag från utgiftsområde 20. Anslaget har vid flera
tillfällen tillförts ökade resurser för arbete inom miljöarbetet.
Under de senaste åren har tillförts 15 miljoner kronor per år för
tillsyn inom miljöområdet och 25 miljoner kronor per år för
administration av skogsinköp.
Regeringen anför att enligt budgetpropositionen för år 2001 får 65
miljoner kronor från sakanslag inom utgiftsområde 20 användas för
länsstyrelsernas kostnader för administration m.m. av anslagsmedel
för miljöövervakning, kalkningsverksamhet och sanering och
återställning av förorenade områden. Resurserna fördelas nu av
Naturvårdsverket. Regeringen avser att överföra dessa medel till
länsstyrelsernas förvaltningsanslag för att underlätta
länsstyrelsernas långsiktiga planering av miljöarbetet. I vissa fall
kan föreslagna åtgärder medföra behov av särskilda insatser från
länsstyrelsernas sida. För sådana insatser beräknar regeringen bl.a.
att tillföra länsstyrelserna resurser för att upprätta regionala
vattenhushållningsprogram och för att upprätta regionala miljö- och
hushållningsprogram för fjällområdet när dessa program blir
aktuella.
Utskottet delar regeringens bedömning att en uppföljning bör göras
av de ekonomiska konsekvenserna för länsstyrelserna av regeringens
förslag i propositionen som underlag för vidare överväganden. Som
regeringen aviserat föreslås i budgetpropositionen för år 2002
(prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 46, 49 och 51) att medel förs över
från utgiftsområde 20 till länsstyrelsernas förvaltningsanslag.
Utskottet föreslår att motion MJ45 (m) yrkande 34 om tillräckliga
resurser för länsstyrelserna lämnas utan vidare åtgärd i den mån den
inte tillgodosetts med vad som nu anförts.
Kommunerna
Utskottets ställningstagande
Såsom regeringen anfört har kommunerna lokalt det samlade ansvaret
för att åstadkomma en god livsmiljö. Kommunerna har ett
övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella målen.
De har viktiga uppgifter i arbetet för att uppnå
miljökvalitetsmålen, dels genom sitt myndighetsarbete och åtgärder i
den egna verksamheten, dels genom att lokala mål och
åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering kan ge ramar och
underlag för miljöarbetet på lokal nivå. Stödet till lokala
investeringsprogram för hållbar utveckling bidrar till att det på
kommunal nivå kan genomföras åtgärder som bidrar till att uppnå
miljökvalitetsmålen.
Länsstyrelserna skall stödja kommunerna med underlag för att
formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Boverket bör i samverkan
med berörda myndigheter utveckla, stödja och följa upp kommunernas
arbete med miljömål i samhällsplaneringen.
Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser och
effekter i ett generationsperspektiv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens överväganden och
avstyrker ett motionsyrkande om beräkning av miljöskador
(m).
Effekter i ett generationsperspektiv
Utskottets ställningstagande
Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna
över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Såsom
regeringen anfört råder det emellertid osäkerhet inom en rad områden
där vi i dag inte har tillräcklig kunskap för att bedöma om de
förslag som regeringen lägger fram räcker för att vända den negativa
trenden. Det gäller t.ex. övergödning, buller och gifter lagrade i
marken.
Målet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där
de stora miljöproblemen är lösta är därför en stor utmaning och ett
uttryck för en stark viljeriktning. Såsom regeringen anfört är de
förslag på delmål som presenteras i propositionen och detta
betänkande möjligen i vissa fall inte tillräckliga för att med god
marginal uppnå de olika miljökvalitetsmålen inom en generation.
Syftet är dock att med återkommande utvärderingar följa utvecklingen
och vid behov revidera mål och åtgärdsförslag. Det understryker
behovet av aktiva insatser under hela tidsperioden.
Ekonomiska konsekvenser
Motionen
I motion MJ45 (m) begärs att regeringen tar initiativ till
beräkningar av de miljöskador som har en direkt koppling till
människors hälsa, den biologiska mångfalden, ekosystemens
långsiktiga produktionsförmåga samt hushållningen med
naturresurserna (yrkande 2). Miljömålskommittén uppskattar
kostnaderna för miljöförstöring till mer än 20 miljarder kronor per
år. Konjunkturinstitutet har gjort en liknande studie och kommit
fram till att kostnaderna för miljöskador i Sverige uppgår till ca
10 miljarder kronor per år.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anfört kommer det att krävas insatser från stat,
kommun, hushåll och näringsliv för att uppnå miljökvalitetsmålen.
För hushållen handlar det om att anpassa såväl transporter och
boende som att välja produkter som är bättre från miljösynpunkt. De
åtgärder som föreslås i denna proposition uppskattas medföra
statliga utgifter på totalt ca 45 miljarder för hela perioden
2001-2010. Utskottet delar regeringens bedömning att när åtgärderna
genomförs av de olika aktörerna kommer samhällets kostnader för
miljörelaterade hälsoproblem, främst sjukvårdskostnader,
socialförsäkringskostnader och kostnader för produktionsbortfall,
att kunna reduceras. Samhällets kostnader för den materialförstöring
som miljöföroreningar orsakar, t.ex. korrosionsskador på
infrastruktur och byggnader, kommer också att reduceras. Minskad
trängsel till följd av mer miljöanpassade transporter ger också
minskade kostnader för samhället.
I propositionen anförs att dagens miljöproblem medför avsevärda
kostnader. Det tar sig inte bara uttryck i form av
produktionsförluster och materialförstöring utan också i form av
försämrad hälsa, förluster av kulturarv och biologisk mångfald.
Enligt Miljömålskommittén kan kostnaderna för dagens miljöförstöring
uppskattas till betydligt mer än 20 miljarder kronor om året. I
denna uppskattning ingår inte kostnader för miljögifternas påverkan
på miljö och hälsa. Uppskattningen innehåller naturligtvis
osäkerheter. Utskottet delar regeringens uppfattning att de verkliga
kostnaderna för närvarande inte kan fastställas med befintliga
metoder och tillgängliga data. Motion MJ45 (m) yrkande 2 om
beräkning av miljöskador avstyrks.
Godkännande av 1999 års protokoll angående
minskning av försurning, övergödning och
marknära ozon till konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner protokollet av
den 1 december 1999 angående minskning av försurning,
övergödning och marknära ozon till 1979 års konvention om
långväga gränsöverskridande luftföroreningar.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet av den 1
december 1999 angående minskning av försurning, övergödning och
marknära ozon till 1979 års konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar.
Utskottets ställningstagande
Sverige har spelat en aktiv och pådrivande roll i det
internationella samarbetet för att begränsa de gränsöverskridande
luftföroreningarnas inverkan på miljön och människors hälsa. De
protokoll som Sverige tidigare har ratificerat inom ramen för
konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har
haft stor betydelse för att minska utsläppen av svavel- och
kväveföreningar, flyktiga organiska ämnen samt långlivade organiska
föroreningar och tungmetaller. Tillsammans med andra åtgärder
kommer protokollet att leda till avsevärda förbättringar vad gäller
problem med försurning, övergödning och exponering för marknära ozon
i Sverige och övriga Europa. Utskottet instämmer i att Sverige
snarast bör ratificera protokollet.
1999 års ändringar av Montrealprotokollet om
ämnen som bryter ned ozonskiktet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner 1999 års
justeringar och ändringar av Montrealprotokollet om ämnen
som bryter ned ozonskiktet.
Propositionen
Regeringen föreslår att Sverige skall tillträda 1999 års justeringar
och ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned
ozonskiktet.
Utskottets ställningstagande
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet är ett
protokoll under Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet.
Protokollet kan ses som ett åtgärdsprogram för avveckling av
ozonnedbrytande ämnen för de anslutna parterna. Europeiska
gemenskapen har, tillsammans med medlemsstaterna, biträtt såväl
Wienkonventionen som Montrealprotokollet.
Utskottet instämmer i att Sverige snarast bör ratificera
ändringarna i Montrealprotokollet som beslutades vid partsmötet i
Beijing i december 1999. Sverige har ingen produktion av
kontrollerade ämnen. Ändringarna i Montrealprotokollet föranleder
inte några lagstiftningsåtgärder.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1. Ett 16:e miljökvalitetsmål (punkt 2)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 4.
Ställningstagande
De tre miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt
odlingslandskap berör till stora delar värnandet av den biologiska
mångfalden. Intill dess att regeringen och riksdagen fattat beslut
om inrättande av ett 16:e miljömål om Biologisk mångfald, kommer
målen inom de ovan nämnda områdena i huvudsak att vara styrande för
statens och kommunernas agerande. Jag anser att beslut bör fattas nu
om att införa ett 16:e miljömål. Detta bör ges regeringen till
känna.
2. Allas delaktighet i ett regionalt och socialt samlat
Sverige (punkt 3)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 40.
Ställningstagande
Alla nivåer i samhället måste vara delaktiga i arbetet med att nå en
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.
Socialdemokraterna har så sakteliga insett att det som Centerpartiet
sedan länge sagt om människors deltagande är den rätta vägen. I
praktiken är det fortfarande ett perspektiv ovanifrån som styr,
nämligen att staten bestämmer och deltagandet går ut på att
verkställa dessa beslut. Centerpartiet vill se en ändring på detta.
Människor måste ges praktiska möjligheter att delta i samhället. Den
sociala och regionala klyvningen av landet motverkar dessa
möjligheter. Det behövs en politik som tar sin utgångspunkt hos den
enskilda människan och ett Sverige som är samlat såväl regionalt som
socialt.
3. Skogsbrukets effekter på särskilt försurningskänsliga
områden (punkt 4)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 5.
Ställningstagande
Regeringen anser att miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning i
ett generationsperspektiv innebär att markanvändningen behöver
förändras genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens
försurningskänslighet. Vi konstaterar att det ännu saknas
tillräcklig kunskap om i vilken utsträckning markanvändningen inom
skogsbruket påverkar olika försurningskänsliga marker. Enligt vår
uppfattning behövs mer forskning om skogsbruket och dess effekter på
särskilt försurningskänsliga markområden innan man kan dra
slutsatsen att skogsbruket måste anpassas.
4. Miljöövervakning och forskning (punkt 9)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ764 yrkande 13 och 2000/01:MJ796 yrkande 6.
Ställningstagande
Miljöforskningen och miljöövervakningen måste prioriteras. Med en
bra miljöövervakning kan det som är miljöförstöring och vad som är
t.ex. naturliga variationer särskiljas. Miljöövervakningen har varit
ett av Sveriges viktigaste verktyg för att följa upp effekter av
utsläpp och åtgärder. Detta har under ett antal år inte prioriterats
tillräckligt av Socialdemokraterna, vilket inneburit att flera
miljöövervakningsdata har brutits. Nationella och regionala
övervakningsprogram måste vara så pass omfattande att det går att
studera såväl kortsiktiga som långsiktiga förändringar.
Minskad miljöövervakning försvårar även för miljöforskningen.
Genom forskningen kan vinnas kunskap om vilka effekter olika slags
utsläpp har på organismer. Efter den socialdemokratiska regeringens
neddragningar på miljöforskningen finns det i dag ett stort uppdämt
behov, speciellt av miljöeffektforskning. Stora problem och
kunskapsluckor återstår vad gäller olika ämnens miljöeffekter. Det
är viktigt att trygga försörjningen av ny forskarkompetens genom att
universiteten ges tillräckliga resurser för utbildning av studenter
som kan gå vidare till miljöforskning.
5. Miljögarantin (punkt 10)
av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v) och Maria
Wetterstrand (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ838 yrkande 10.
Ställningstagande
Tanken med den s.k. miljögarantin, eller artikel 95 i fördraget
(tidigare 100a), är att man som medlemsstat skall tillåtas gå före
på bland annat miljöområdet, även om det föreligger ett
harmoniseringsdirektiv i frågan. Problemet är framför allt punkt fem
i artikel 95, där mycket komplicerande krav ställs på en nationell
skärpning av regleringarna. Bland annat ställs krav på att
medlemsstaten skall kunna bevisa att det aktuella problemet är
specifikt för medlemsstaten samt att det skall ha uppkommit efter
den tidpunkt då harmoniseringsåtgärden har beslutats. Flexibla
regler som möjliggör en progressiv och offensiv politik är en viktig
delkomponent för att utveckla miljöarbetet. Några områden där EU:s
regelverk hindrar medlemsstaterna att gå före i miljöarbetet är
möjligheten att ställa miljökrav vid offentliga upphandlingar och
tuffare regler för genmanipulerade livsmedel. Regeringen bör med
kraft driva en omformulering av artikel 95 för att möjliggöra
striktare nationella regleringar på miljöområdet.
6. Miljöprövning av Europeiska unionens ekonomi (punkt 12)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ711 yrkande 12.
Ställningstagande
EU:s politik bör inte stödja aktiviteter inom sådana politikområden
som man i miljöpolitiska sammanhang vill bekämpa.
Miljökonsekvensbeskrivningar bör genomsyra EU:s verksamhet. Det är
helt enkelt dags att miljöpröva EU:s ekonomi. Att redan från början
väga in de miljömässiga effekterna gör att beslut som är negativa
för miljön kan undvikas eller att miljöeffekterna minimeras. Sverige
bör vara pådrivande för att EU:s ekonomi miljöprövas.
7. En tryggad vattenförsörjning (punkt 18)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ711 yrkande 8.
Ställningstagande
Rent vatten är en grundförutsättning för mänskligt liv. Att trygga
vattenförsörjningen för jordens befolkning måste därför vara ett
prioriterat område. Världens fattiga länder har de största problemen
med att trygga sin vattenförsörjning. Vattenbrist kan på många håll
i världen leda till uppslitande konflikter mellan människor,
regioner och länder. En sådan utveckling måste stävjas genom olika
former av samarbete och bistånd.
8. Svensk klimatstrategi (punkt 20)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ46 yrkande 11 och 2000/01:MJ711 yrkande 45 delvis samt
avslår motionerna 2000/01:
MJ44 yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ45 yrkande 3.
Ställningstagande
Centerpartiet välkomnar att regeringen i vårpropositionen för år
2001 anslår medel till klimatpolitiska program. Det var olyckligt
att regeringen först inte planerade att inrätta programmen förrän år
2004. Nu aviseras de till halvårsskiftet 2002. Dessa program bör
kunna starta redan under år 2001. Det är viktigt att programmen inte
binds upp med krav på att generera arbetstillfällen. Dessutom borde
nästa långtidsutredning behandla frågor om klimatförändringar. Detta
bör ges regeringen till känna.
9. Svensk klimatstrategi (punkt 20)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis samt avslår motionerna 2000/01:MJ45
yrkande 3, 2000/01:MJ46 yrkande 11 och 2000/01:MJ711 yrkande 45
delvis.
Ställningstagande
Av den totala mängden utsläpp av växthusgaser står Sverige för
endast en liten del. Sverige står exempelvis för bara omkring 3
promille av världens samlade utsläpp av koldioxid. Med tanke på
befolkningsmängden släpper dock Sverige ut dubbelt så mycket per
capita som världens befolkning totalt. Om utsläppsmängden totalt
sett skall minska krävs omfattande nationella åtgärder. Ett etappmål
om en minskning av koldioxidutsläppen med 2 % jämfört med 1990 års
nivå under kommande tioårsperiod är alltför defensivt. Det vore
fullt möjligt för Sverige att under perioden 2008-2012 nå
utsläppsnivåer som ligger under detta mål.
10.Förnyelse av bilparken, m.m. (punkt 24)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkandena 4 och 6 samt avslår motion 2000/01:MJ47
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi stöder regeringens förslag till delmål och mål i ett
generationsperspektiv. Däremot är vi mycket tveksamma till de
åtgärder regeringen anger som viktiga för att nå målet om minskade
utsläpp av kvävedioxid. Vi avvisar höjda bensinskatter och införande
av trängselavgifter m.m. som medel för att nå målet. Vi förordar i
stället andra åtgärder. Teknikutvecklingen har gjort att de bilar
som produceras släpper ut avsevärt mindre mängd föroreningar såsom
kvävedioxid. Transportsektorn kommer därför att klara miljömålet. En
för trafiken viktig miljöaspekt är därför att förnyelsen av
bilparken går någorlunda snabbt. Detta bör ges regeringen till
känna.
11.Avgasfria bilar, m.m. (punkt 25)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkandena 35 och 36 samt avslår motion 2000/01:MJ816.
Ställningstagande
De bolag som säljer drivmedel borde ha krav på sig att
tillhandahålla biodrivmedel. I dag är det bara i storstäderna samt i
Värmland som t.ex. etanol finns tillgängligt på rimliga avstånd. För
att öka tillgängligheten av biodrivmedel är det nödvändigt att redan
nu slå fast tydliga krav på drivmedelsförsäljare att tillhandahålla
biodrivmedel på samtliga större försäljningsställen till år 2005.
Erfarenheterna vid utmönstringen av den blyade bensinen visar att
marknadsekonomins styrmekanismer är effektiva för att stimulera en
miljövänlig teknikutveckling. Det vore rimligt att ställa upp ett
konkret mål som att senast år 2005 skall minst 10 % av de fordon som
säljs vara nollemissionsfordon. Därmed skulle miljömålen lättare
kunna uppnås samtidigt som fordonsindustrin i Sverige och Europa kan
förbättra sin konkurrenskraft i en situation där miljöanpassade
produkter blir alltmer efterfrågade.
12.Skogsbrukets anpassning (punkt 27)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 13.
Ställningstagande
Regeringen anger att miljömålet Bara naturlig försurning bör
innebära att markanvändningens bidrag till försurning av mark och
vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens
försurningskänslighet. Vad som menas med detta är diffust och
propositionen ger ingen större vägledning. Det anges endast att det
krävs åtgärder som kraftigt dämpar näringsläckage i samband med
föryngringsavverkning i områden som har högt kvävenedfall. Därtill
hänvisas det i propositionen till att det finns mål om att öka
lövskogsarealen, vilket kan bidra till att minska skogsbrukets
bidrag till försurningen. Effekterna av inslag av lövträd i
skogsbruket får emellertid inte överskattas. Det är också viktigt
att se till skogsbrukets lönsamhet. I den hårda konkurrens som råder
måste näringens förmåga att producera barrskog med hög kvalitet
säkerställas. Centerpartiet anser att regeringens precisering
"markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten
motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens
försurningskänslighet" bör utgå. Detta bör ges regeringen till
känna.
13.Kalkning (punkt 28)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ47 yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis och 2000/01:MJ46 yrkande 12.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att större resurser än vad regeringen
föreslår bör anslås till kalkningsinsatser. Anslaget till
kalkningsåtgärder föreslås tillföras 15 miljoner kronor per år i
jämförelse med utgiftsnivån i 2001 års statsbudget.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit och står fast vid att
anslaget till de samordnade kalkningsinsatserna för sjö och skog bör
öka med 50 miljoner kronor per år jämfört med 2001 års nivå. För att
erhålla bästa resultat föreslår Kristdemokraterna att kalkningen av
sjöar och vattendrag samordnas med kalkningen av skogar och att
dessa åtgärder tillskjuts ytterligare medel i jämförelse med
regeringens förslag.
14.Kalkning (punkt 28)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 12 samt avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande
2 delvis och 2000/01:MJ47 yrkande 1.
Ställningstagande
Att komma till rätta med försurningsproblemen kräver minskade
utsläpp av försurande ämnen samtidigt som markernas buffringsförmåga
måste öka. Kalkning och andra åtgärder som syftar till att förbättra
markernas värden måste samordnas och ordentliga resurser avsättas.
Centerpartiet har under en rad år avsatt mer pengar till kalkning än
vad regeringen har gjort. Det är en lång återhämtningsprocess,
varför det är viktigt att staten ger ett långsiktigt besked om att
kalkning av vatten och skogsmark kommer att fortgå så länge det
behövs. Detta bör ges regeringen till känna.
15.Kalkning (punkt 28)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis samt avslår motionerna 2000/01:MJ46
yrkande 12 och 2000/01:MJ47 yrkande 1.
Ställningstagande
Mer än en femtedel av den totala ytan skog, fjäll och sjöar i
Sverige bedöms i dag vara försurad. Försurningen ger negativa
effekter på människor, växter och djur och påverkar också fisket.
Ökad försurning av skogen leder till att den blir känsligare för
klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. Eftersom effekterna av
kalkning är växlande föreslår vi att kalkningsinsatserna
biotopanpassas.
16. Delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såvitt avser
förorenade områden (punkt 30)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 16 om delmål. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:MJ45 yrkande 7 och avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
9.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att de förorenade mark- och vattenområdena skall
ha identifierats, genomgått kart- och arkivstudier och
riskklassificerats före utgången av år 2005. Vi delar denna
målsättning. Regeringen föreslår att arbetet med sanering och
efterbehandling vid samma tidpunkt skall ha påbörjats vid minst 100
av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för
människors hälsa och miljön. Minst 50 av de områden där detta arbete
påbörjats skall dessutom vara färdigbehandlade. Vi biträder
regeringens uppfattning om att i första hand prioritera sanering och
återställande av de förorenade områden som utgör störst risk för
människors hälsa och miljön. Det saknas dock underlag för att dra
slutsatsen att sanering skall inledas på minst 100 områden före år
2005 eller för att ställa upp ett mål om att 50 av dem skall vara
slutbehandlade. De objekt som utgör störst risk för människors hälsa
skall enligt vår uppfattning prioriteras. Dessa objekt kan ta lång
tid att sanera varför det för närvarande inte är ändamålsenligt att
som delmål ange att minst 50 av dessa områden skall vara
slutbehandlade år 2005. Vi anser att riskbedömningar av
saneringsobjektens farlighet för människa och miljö skall styra i
vilken ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet skall
genomföras. Vi anser att miljökvalitetsmålet borde uttryckas så att
miljön skall vara fri från sådana ämnen som hotar människors hälsa
eller den biologiska mångfalden. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såvitt
avser förorenade områden i enlighet med vad som anförs.
17. Saneringsarbetet i ett generationsperspektiv (punkt 31)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 17. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att målet om att inom en generation ha sanerat alla
förorenade områden inte är en relevant målsättning. Målet borde i
stället vara att inom en generation ha återställt alla förorenade
områden som utgör en risk för människors hälsa och miljön. Detta bör
regeringen ges till känna.
18. Cancerframkallande ämnen, m.m. (punkt 32)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis.
Ställningstagande
Riksdagen har beslutat att ämnen som är cancerframkallande eller
mutagena skall vara utfasade till år 2007 (bet. 2000/01:MJU15).
Skador av kemikalier har visat sig negativt påverka immunförsvaret
och ge upphov till cancer och allergier. Spridningen av kemikalier
är omfattande. I många fall lagras dessa i levande organismer och
därigenom överförs de till våra livsmedel. Jag anser därför att
denna utfasning skall ske snabbare.
19. Uttunningen av ozonskiktet, m.m. (punkt 35)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 9 och avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2
delvis.
Ställningstagande
De vetenskapliga beläggen för kopplingen mellan utsläpp av stabila
flyktiga halogenerade organiska ämnen och nedbrytningen av
stratosfäriskt ozon är betydande. Den viktigaste åtgärden för att
skydda ozonskiktet är att säkerställa att Montrealprotokollet
verkligen följs globalt. Kostsamma jakter på CFC som används i
medicinskt bruk eller åtgärder som inte gör någon miljönytta men
försämrar Sveriges konkurrenskraft bör undvikas. Arbetet bör
inriktas på internationella överenskommelser om åtgärder för att
minska de skadliga utsläppen. Detta bör ges regeringen till känna.
20. Uttunningen av ozonskiktet, m.m. (punkt 35)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis och avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande
9.
Ställningstagande
Uttunningen av ozonskiktet är ett globalt problem och eftersom
Sverige står för en procentuellt liten andel av världens totala
utsläpp av ozonnedbrytande ämnen anser vi att arbetet med att
minimera utsläppen bör ske på främst EU-nivå. Då nytillskotten av
ozonnedbrytande ämnen är små är det särskilt viktigt att de ämnen
som redan finns i omlopp tas om hand vid avfallshantering.
Forskningen om miljövänligare alternativ till dagens ozonnedbrytande
ämnen bör intensifieras.
21.Delmål för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö (punkt 37)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag om delmålen 2 och 3 och vad
som framförs i reservation 21 om delmål 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:MJ45 (m) yrkande 10.
Ställningstagande
Delmålet att ingen verksamhet skall ge allmänheten ett individuellt
dostillskott på mer än 0,01 mSv per år och bedömningen i ett
generationsperspektiv att verksamheter sammanlagt inte skall ge ett
dostillskott på mer än 1 mSv per individ och år är svåra att
efterfölja. Resonemanget är alltför teoretiskt och utvärderingen
kommer att bli svår. Det viktigaste är att verksamheter inte släpper
ut mer än fastställda gränsvärden. Vi föreslår därför att delmål 1
ersätts med följande formulering: År 2010 skall halterna i miljön av
radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga
att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
Riksdagen bör anta den föreslagna lydelsen av delmål 1.
22.Avvecklingen av kärnkraften (punkt 38)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 20.
Ställningstagande
Avvecklingen av kärnkraften som påbörjats utgör en del av
omställningen av det svenska energisystemet. Detta är bra. Det
fortsatta omställningsarbetet efter avställningen av den andra
reaktorn i Barsebäck bör koncentreras till avveckling av de
reaktorer som kärnkraftsindustrin anser ha begränsade möjligheter
att uppnå delmål 1. Detta bör ges regeringen till känna.
23.Kommunalt veto (punkt 39)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 39 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 21.
Ställningstagande
Genom att genomföra en avveckling av befintliga kärnkraftsreaktorer
kan tillförseln av radioaktiva ämnen begränsas. Det finns i dag inte
någon tillfredsställande metod för slutförvaring av det radioaktiva
avfallet från kärnkraftsindustrin. Det är därför viktigt att
kommunerna har möjlighet att lämna veto i denna fråga, särskilt med
tanke på de effekter ett djupförvar kan komma att få för kommunernas
framtida utvecklingsmöjligheter. Detta bör ges regeringen till
känna.
24.Kärnsäkerheten i Östeuropa (punkt 40)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis.
Ställningstagande
Ett av de största hoten mot människan är utsläpp av radioaktiva
ämnen. Sverige bör tillsammans med andra länder verkar för att höja
säkerheten vid militära kärnvapen- och civila kärnkraftsanläggningar
i öst. Sverige bör avsätta 50 miljoner kronor per år till åtgärder
för ökad kärnsäkerhet i Östereuropa.
25. Delmål för fosfor (punkt 44)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 17.
Ställningstagande
I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att ge
Naturvårdsverket i uppdrag att senast år 2005 lämna förslag om
precisering av delmål 2, dvs. minskade utsläpp av fosforföreningar,
samt föreslå prioriteringar, åtgärder och finansiering. Den låga
takt som präglar regeringens agerande när det gäller fosforutsläppen
är enligt min mening inte tillfredsställande. Som anförs i motion
MJ46 (c) yrkande 17 bör riksdagen därför redan nu uppdra åt
regeringen att återkomma med ett kvantitativt och tidsbestämt delmål
för fosfor senast år 2003.
26. Frivilliga överenskommelser, ekonomiska incitament
m.m. (punkt 45)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 26. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi delar regeringens uppfattning om det önskvärda i att samtliga
delmål uppfylls men det finns enligt vår mening en fara i att sätta
målsättningarna så högt att de inte kan uppnås med rimliga insatser.
Det är framför allt av vikt att de åtgärder och styrmedel som
används är kostnadseffektiva och att arbetet utformas i samråd med
berörda samhällssektorer. Rådgivning och information har tidigare
visat sig vara verkningsfulla medel för att förbättra
miljösituationen i jordbruket, och dessa insatser bör förstärkas.
Även forskning och metodutveckling är viktiga för måluppfyllelsen.
Som anförs i motion MJ45 (m) bör i första hand frivilliga
överenskommelser, information och ekonomiska incitament användas för
att miljökvalitetsmålet skall kunna uppnås. Detta bör regeringen ges
till känna.
27. Förändring av EU:s jordbrukspolitik, m.m. (punkt 46)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 46 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 27. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis.
Ställningstagande
Som anförs i motion MJ44 (fp) kan en stor del av utsläppen av fosfor
och kväve härledas från jordbruket. Sedan Sverige blev medlem i EU
styrs det svenska jordbruket i väsentligt avseende av den
jordbrukspolitik och de stödformer som beslutas av unionen. Trots
ett flertal åtgärder inom jordbruket och avloppssektorn minskar inte
övergödningen till våra hav, kustnära områden och sjöar. Detta
innebär enligt min mening att lösningen på de miljöproblem som
orsakas av jordbrukets utsläpp inte kan sökas enbart på nationell
nivå. Om Sverige vill komma till rätta med de problem som
övergödningen orsakar måste regeringen inom EU arbeta för en radikal
förändring av EU:s jordbrukspolitik. En sådan förändring måste
inriktas på avreglering av det nationella jordbruket och på
avskaffande av importtullar och tillskapande av stödformer som tar
hänsyn till de krav vi ställer på ett modernt livsmedelsproducerande
jordbruk när det gäller miljö, natur och etik.
28.Samordning av miljömålen och samförstånd mellan berörda
intressen, m.m. (punkt 48)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 48 bort ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 28. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkandena 14 och 15.
Ställningstagande
Jordbruket är av mycket stor betydelse för uppnåendet av de svenska
miljökvalitetsmålen. De olika målen är också beroende av varandra.
Om effekterna av ett miljökvalitetsmål är att jordbruksföretagens
lönsamhet försämras och att möjligheterna att hålla djur i hobby-
och rekreationssyfte försvåras kommer detta att få direkt återverkan
på t.ex. miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Ett rikt
odlingslandskap. Om speciellt de mindre gårdarna så gott som
straffas ut under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning kommer
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap inte att kunna
uppfyllas. Jag anser det vara en stor brist att regeringen
presenterar ett förslag där hänsynen mellan de olika miljömålen
leder till ovan beskriva utveckling på flera områden. Som anförs i
motion MJ46 (c) yrkande 14 är en större samordning mellan miljömålen
därför önskvärd.
Enligt min mening bör regeringen uppmuntra det helhetsgrepp som nu
tas i jordbruksnäringen när det gäller ammoniakavgång,
fosforförluster och kväveutlakning i form av en omfattande
informations- och rådgivningskampanj under benämningen Greppa
Näringen. Detta frivilliga arbete kommer att få betydelse för
miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Bara
naturlig försurning. Regeringens bristande ambition att skapa
samförstånd mellan jordbruket och staten vad gäller miljömålen,
vilket visar sig i ensidiga höjningar av Miljömålskommitténs förslag
om delmål, är inte tillfredsställande. Jag efterlyser ett förfarande
från regeringens sida med större samförstånd mellan berörda
intressen vad gäller samtliga miljömål.
29. Delmål för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och
vattendrag (punkt 49)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 3-6
och vad som framförs i reservation 29 om delmål 1 samt tillkännager
för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 29 om
delmål 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkandena 12
och 13.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning, vilken delas av flera remissinstanser, saknas kunskap
att redan nu formulera mål för långsiktigt skydd av skyddsvärda
miljöer i sjöar och vattendrag. Vi avvisar därför regeringens
förslag om delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och
vattendrag och ansluter oss till motion MJ45 (m) yrkande 12 att
riksdagen bör besluta att delmål 1 i stället skall ha följande
lydelse: Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat
och kartlagt de särskilt skyddsvärda naturområden, i och i
anslutning till sjöar och vattendrag, som kan komma att behöva ett
långsiktigt skydd.
Vi har samma ambition som regeringen när det gäller delmål 2 under
miljökvalitetsmålet. Däremot anser vi det inte realistiskt att
formulera målet så att minst 25 % av restaureringen av de
potentiellt skyddsvärda vattendragen skall vara avslutad år 2010.
Som anförs i motion MJ45 (m) yrkande 13 bör målet mot denna bakgrund
utformas så att vid 25 % av de potentiellt skyddsvärda vattendragen
skall restaureringsarbeten ha påbörjats senast år 2010. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med delmål för miljökvalitetsmålet
Levande sjöar och vattendrag såvitt avser restaurering av
skyddsvärda vattendrag i enlighet med vad som anförs.
30.Inventering av uppdämda vattendrag (punkt 50)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 50 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 30. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ841 yrkande 9.
Ställningstagande
Enligt min mening är begreppet "miljöanpassad vattenkraftsutbyggnad" oriktigt
innehållslöst. Teknikutveckling och effektivisering av
kraftutvinning är givetvis positivt men all vattenkraftsutbyggnad
som förutsätter reglering av vattendrag har skadlig inverkan på
naturvärdena. I stället för att ge bidrag till s.k. småskalig
vattenkraftsutbyggnad bör regeringen uppdra åt Naturvårdsverket att
genomföra en inventering av uppdämda vattendrag som kan restaureras
i syfte att återskapa strömmande vatten.
31.Introduktion av organismer som kan hota den biologiska
mångfalden (punkt 51)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 31. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 15.
Ställningstagande
Regeringens bedömning att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och
vattendrag i ett generationsperspektiv innebär bl.a. att främmande
och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald
inte introduceras. Vi ansluter oss till motion MJ45 (m) yrkande 15
att restriktivitet är befogad om, utifrån en vetenskaplig bedömning,
slutsatsen kan dras att en främmande art eller en genmodifierad
organism hotar den biologiska mångfalden. Däremot motsätter vi oss
formuleringen kan hota eftersom den underförstått skulle kunna
tillämpas på alla främmande arter eller genmodifierade organismer
utan någon som helst riskanalys. Detta bör regeringen ges till
känna.
32. Strandskyddet (punkt 54)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 32. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 29 samt avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 27.
Ställningstagande
Som anförs i motion MJ45 (m) har regeringen tillsatt en utredning
med uppgift att se över möjligheterna att stärka strandskyddet i
områden med starkt bebyggelsetryck. Enligt vår mening finns inte
något behov av en ytterligare förstärkning av strandskyddet. Genom
anpassning av byggteknik till lokala förhållanden bör det däremot
bli möjligt att i ökad utsträckning och på ett miljömässigt
godtagbart sätt bebygga strandnära områden. Vi ansluter oss därmed
till motionens yrkande 29.
33. Strandskyddet (punkt 54)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 33. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 27 samt avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 29.
Ställningstagande
Strandskyddets nuvarande utformning medför att attraktiv mark inte
kan tas i anspråk för bebyggelse. Enligt min mening bör den
utformning som strandskyddet har i dag förändras, vilket inte står i
konflikt med regeringens förslag till delmål 1 under
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Jag ansluter mig
därmed till motion MJ46 (c) yrkande 27 om ett generellt tillstånd
för bebyggelse i strandnära områden. Genom att överlåta åt
kommunerna att besluta vilka strandområden som skall skyddas kan
fler attraktiva boendemiljöer tillskapas.
34.Vättern (punkt 55)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 55 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 34. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ726 yrkandena 3-5.
Ställningstagande
Vätterns dricksvatten är än så länge av god kvalitet, men det finns miljöskador
andra tecken på rubbad balans för flora och fauna. Som anförs i
motion MJ726 (fp) är en ofta förbisedd riskfaktor olyckor med
transporter av farligt gods, och sjöns extrema känslighet för
händelser av detta slag utgör en uppenbar hotbild. Mot den
bakgrunden måste effekterna av eventuella olyckor med farligt gods
utredas.
I dag förekommer ingen löpande övervakning av tillförseln av
klororganiska ämnen till Vättern. Dessa ämnen kan antas påverka ett
flertal nyckelprocesser i sjön. Det är enligt min mening djupt
otillfredsställande att kvalificerad kunskap saknas på området,
vilket dessutom ger upphov till ryktesspridning och oro, inte minst
bland yrkesfiskare. Yrkande 4 i motion MJ726 (fp) om övervakning av
klororganiska ämnen i Vättern bör därför bifallas.
Betydande förhöjningar av koncentrationen av såväl metaller som
klororganiska ämnen i Vätterns bottensediment har kunnat
konstateras. Kunskapen om effekten härav för bottenlevande
organismer, näringskedjan och olika grupper av organismer är
otillräcklig. Jag ansluter mig till vad som anförs i motion MJ726
(fp) om behovet av en bredare studie av bottensystemets funktion i
Vättern.
35.Delmål för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande
kust och skärgård (punkt 59)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 2-6
och 8 och vad som framförs i reservation 35 om delmålen 1 och 7.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkandena 16 och 17
samt avslår motion 2000/01:MJ46 yrkandena 29 och 30.
Ställningstagande
Vi delar Naturvårdsverkets uppfattning att det behövs ökade
kunskaper om de komplexa ekologiska sambanden i marina miljöer.
Regeringens förslag om delmål 1 under miljökvalitetsmålet Hav i
balans samt levande kust och skärgård är enligt vår mening alltför
inriktat på kvantiteter och inte på kvaliteter. Som anförs i motion
MJ45 (m) behövs ökade kunskaper och bättre underlag om de ekologiska
sambanden i marina miljöer innan det är lämpligt att formulera mål
om att fem marina områden skall vara skyddade som reservat före år
2005. Riksdagen bör därför besluta att delmål 1 under
miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Berörda myndigheter
skall i samarbete med bl.a. fiskerinäringen senast år 2005 ha
inhämtat tillräckliga kunskaper för att kunna ta ställning till
vilka områden i den marina miljön som behöver ett långsiktigt skydd.
När det gäller regeringens förslag om delmål om skärpt
lagstiftning och övervakning för att minimera utsläppen av olja och
kemikalier från fartyg är regeringens ambition för låg. Regeringen
har dröjt alltför länge med att lämna konkreta förslag om åtgärder
mot dessa onödiga och många gånger avsiktliga utsläpp. Genom ett
snabbt införande av en avsevärt skärpt lagstiftning på området och
en ökad satsning på övervakning borde det vara möjligt att i princip
helt stoppa dessa utsläpp senast år 2005. En offensiv satsning på en
snabb minskning av dessa utsläpp är dessutom med stor sannolikhet
ekonomiskt lönsam eftersom den minskar samhällets behov av dyrbara
saneringsinsatser vid oljeutsläpp. Riksdagen bör därför besluta att
delmål 7 under miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Genom
skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och
kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2005.
36. Delmål för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt
levande kust och skärgård (punkt 59)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 59 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 3-8
och vad som framförs i reservation 36 om delmål 1 samt tillkännager
för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 36 om
delmål 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ46 yrkandena 29
och 30 samt avslår motion 2000/01:MJ45 yrkandena 16 och 17.
Ställningstagande
Enligt min mening skapar brett samförstånd, baserat på dialog och
ömsesidig förståelse för de åtgärder som prioriteras,
förutsättningar för att utvecklingen av skärgården och bevarandet av
värdefulla miljöer kan gå hand i hand. Eftersom regeringen inte
tillfredsställande har kunnat förklara varför marina reservat skall
inrättas och vad syftet med dessa är bör riksdagen, i enlighet med
motion MJ46 (c), avslå förslaget om delmål 1 under
miljökvalitetsmålet Hav i balans, levande kust och skärgård i den
del som delmålet behandlar marina reservat.
Som anförs i motion MJ46 (c) har regeringen en alltför begränsad
syn på skärgårdens utvecklingsbehov. Därtill kan skönjas en
romantiserad syn på ensidigt bevarande av befintliga strukturer.
Utgångspunkten är bevarandeperspektivet, vilket med regeringens
synsätt motverkar lokal utveckling. Enligt min mening går
utvecklingen av skärgården hand i hand med bevarandet av värdefulla
miljöer. Skärgården är i stort behov av en tillväxtbefrämjande
politik med en helhetssyn som inbegriper ekologiska, sociala och
ekonomiska värden. Detta perspektiv saknas fullständigt i
regeringens syn på att skärgårdens strukturer inte får förändras.
Delmål 2 under miljökvalitetsmålet bör formuleras så att skärgårdens
utvecklingsmöjligheter förbättras, inte begränsas och försämras.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med delmål för
miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård
såvitt avser skärgårdens utveckling i enlighet med vad som anförs.
37.Marina reservat m.m. (punkt 60)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 60 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 37. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis samt avslår motionerna 2000/01:MJ413
yrkande 3 och 2000/01:MJ418 yrkande 6.
Ställningstagande
Som anförs i motion MJ44 (fp) har kommunerna ett stort ansvar för
bl.a. strandskyddets upprätthållande, kvalitetssäkring av
bebyggelseutvecklingen och skyddet av grunda havsvikar. För att
kustens och skärgårdarnas karaktär skall kunna tas till vara bör
naturreservat inrättas för att säkerställa skyddet av de mest
utsatta kustområdena. Inrättandet av fler nationalparker och natur-
och kulturreservat är en annan viktig åtgärd för att skydda unika
natur- och kulturlandskap, men även för skydd av undervattensmiljöer
i kust- och skärgårdsområden. Vissa kust- och skärgårdsområden
kräver ett långsiktigt skydd då hoten i dag är stora mot flera
skyddsvärda områden, t.ex. exploatering genom bebyggelse,
turistverksamhet och etablering av vindkraft. Dålig lönsamhet och
strukturomvandling i traditionella verksamheter som fiske,
kustsjöfart och sjöbevakning medför att befolkningen minskar vilket
i sin tur kan få till följd att kulturlandskapet utarmas och
byggnader förfaller eller omvandlas på ett ovarsamt sätt. Mot denna
bakgrund ansluter jag mig till motion MJ44 (fp) yrkande 2 delvis att
ett nationellt bevarandeprogram för kust och skärgård bör upprättas.
38. Lokalisering av vindkraftverk (punkt 61)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 61 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 38. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ38.
Ställningstagande
Enligt vår mening kommer en fortsatt utbyggnad av den havsbaserade
vindkraften att få negativa konsekvenser för yrkesfisket. Det är
främst fråga om det känsliga kustfisket som bedrivs inom de områden
som är möjliga och begärliga för vindkraftverk.
Stora vindkraftsparker i närheten av kusten innebär omfattande
ingrepp i naturmiljön. De förfular landskapet och förstör
upplevelsen av orörd kust, vilket minskar områdets attraktion för
friluftsliv och turism. Vi motsätter oss inte vindkraften som sådan
men vi vill peka på de negativa konsekvenserna av vindkraftverk som
lokaliseras till platser där de hindrar yrkesfisket. Menar vi allvar
med att vilja slå vakt om kustfisket måste vi vara synnerligen
restriktiva med att bygga vindkraftverk på våra bästa fiskeplatser.
Sverige är ett glesbefolkat land, varför det bör vara möjligt att
bygga ut vindkraften på ett sådant sätt att kustfiskets fiskeplatser
inte drabbas. En olämplig lokalisering skulle för överskådlig tid
inverka menligt på försörjningsmöjligheterna för ett stort antal
kustbor. Lokalisering av vindkraftverk måste därför ske så att inte
fiskeplatser förstörs. Eftersom kunskapen om fiskarternas reaktioner
på störningar från vindkraftverk är liten måste
försiktighetsprincipen gälla och vindkraftverk placeras på land.
39.Havsmiljön (punkt 62)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 39. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ798 yrkande 1 samt
avslår motion 2000/01:MJ418 yrkande 7.
Ställningstagande
Som anförs i motion MJ44 (fp) kräver utsläppen kring och till Östersjön gemens
lösningar på framför allt EU-nivå men även på nationell nivå. Den
bästa miljöinsatsen på lång sikt för att stärka regionen kring
Östersjön gör Sverige genom att verka för att våra grannländer blir
medlemmar i EU. På kort sikt krävs dock vissa punktinsatser, bl.a.
ökade resurser för att minska oljeutsläppen i Östersjön.
Fartygsutsläpp måste motverkas och överträdelser måste beivras. För
att detta skall bli möjligt krävs att alla länder i Sveriges
närområde har mottagningshamnar för förorenat vatten. Sverige bör
vidare verka för en internationell överenskommelse om miljölots på
lastfartyg som trafikerar Östersjön.
40.Delmål för miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker
(punkt 63)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 63 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 1-3
och 5 och vad som framförs i reservation 40 om delmål 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkande 18.
Ställningstagande
Vi avvisar regeringens förslag om delmål 4 under miljökvalitetsmålet Myllr
våtmarker, som vi anser är alltför inriktat på kvantitet i stället
för kvalitet. Anläggandet av våtmarker skall styras av konkreta
miljöbehov och den miljökvalitet respektive våtmark kan bidra med.
Som anförs i motion MJ45 (m) skall det finnas tillräckligt varierade
naturtyper för att dels säkerställa den biologiska mångfalden, dels
använda våtmarkerna som närsaltsfällor för att minska utsläppen till
sjöar, vattendrag och hav. Målsättningen måste vara att i möjligaste
mån stimulera anläggning av våtmarker som bidrar till att uppfylla
såväl miljömålet Ingen övergödning som att främja den biologiska
mångfalden. Vi föreslår därför att delmål 4 formuleras på följande
sätt. Senast år 2010 skall tillräckligt många våtmarker i
odlingslandskapet och i kustzonerna ha anlagts för att väsentligt
bidra till uppfyllandet av miljömålen Ingen övergödning och
Biologisk mångfald.
41.Skydd av sumpskogar (punkt 64)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 64 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 41. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ37 yrkande 4.
Ställningstagande
Ett av de rikaste, mest hotade och minst kända ekosystemen i Sverige är
sumpskogar som genom avvattningsföretag blivit alltmer sällsynta,
och sumplövskogarna kan utan jämförelse kallas Sveriges regnskogar.
Jag ansluter mig till kravet i motion MJ37 (fp) att delmål 1 under
miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker även bör innehålla krav på
säkerställande av resterande sumpskogar och återställande av
lämpliga områden till lövrika, våta sumpskogar. Detta bör ges
regeringen till känna.
42.Skydd av våtmarker (punkt 65)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 42. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ84 yrkande 11 samt
avslår motion 2000/01:MJ788.
Ställningstagande
Jag delar uppfattningen i motionerna MJ55 (fp) och M841 (fp) att
skyddet av våra våtmarker, särskilt i Ramsarområden, dvs. områden
som skall skyddas enligt den internationella våtmarkskonventionen,
måste stärkas. Det är även angeläget att stödja våra grannländer
runt Östersjön i arbetet med att skydda värdefulla våtmarksområden i
dessa länder. ECONET-projektet Rospuda i Polen kan enligt min mening
tjäna som exempel på våtmarker av internationell ekologisk betydelse
som är hotade av utdikningar och vägbyggen.
43.Delmål 1 för miljökvalitetsmålet Levande skogar (punkt 67)
av Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Per-Samuel Nisser (m), Eskil Erlandsson (c), Lars Lindblad (m)
och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 67 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner vad som framförs i reservation 43 om delmål 1.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkande 19 samt avslår
motion 2000/01:MJ43 yrkande 1.
Ställningstagande
Företrädare för skogsindustrin har inför utskottet redovisat sina
bedömningar av effekterna för omsättning och sysselsättning inom
näringen av delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande skogar, dvs.
undantagande av 900 000 ha skyddsvärd skogsmark från
skogsproduktion. Några exakta beräkningar har inte gjorts, men en
minskning med 10 % har angetts som rimlig, vilket vi saknar
anledning att ifrågasätta. Utskottet finner det anmärkningsvärt att
de samhällsekonomiska effekterna av det föreslagna delmålet i stort
sett inte berörs i propositionen. Inte heller har regeringen
redovisat motivet bakom en höjning av avsatt areal från 800 000 ha,
vilket var Miljömålskommitténs förslag, till 900 000 ha som
regeringen föreslår. Det bör noteras att en ökning med 100 000 ha
skogsmark motsvarar ca 2 000 normalstora skogsfastigheter på mark
som huvudsakligen kommer att beröra Syd- och Mellansverige och
därmed främst drabbar familjeskogsbruket.
Enligt vår mening har regeringen inte i tillräcklig utsträckning
framhållit det omfattande miljöarbetet inom sektorn och det
frivilliga arbetet med att miljöcertifiera skog och skogsbruk,
vilket har intensifierats. För närvarande finns ingen
landsomfattande beräkning av storleken på den areal som omfattas av
certifiering. Företrädarna för skogsbruket och skogsindustrin har
emellertid inför utskottet gjort bedömningen att den frivilligt
certifierade arealen uppgår till ca 5 % av den produktiva
skogsmarken, dvs. drygt en miljon ha. Vi anser att detta arbete bör
tillmätas större vikt av statsmakterna. Mycket tyder på att
skogsbruket i Sverige, till stor del tack vare detta frivilliga
miljöarbete, kommer att nå miljökvalitetsmålet i ett
generationsperspektiv utan ytterligare statliga ingrepp.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi, som gör samma bedömning
som näringsutskottet i sitt yttrande till miljö- och
jordbruksutskottet, att riksdagen bör avslå regeringens förslag till
delmål 1. Vi ansluter oss därmed till yrkande 19 i motion MJ45 (m).
44.Delmålen 2-4 för miljökvalitetsmålet Levande skogar
(punkt 68)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 68 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 3 och
4 samt godkänner vad som framförs i reservation 44 om delmål 2.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkande 22 samt avslår
motion 2000/01:
MJ46 yrkandena 6 och 8.
Ställningstagande
Till skillnad från regeringen anser vi, vilket också framgår av
riksskogsinventeringen, att mängden död ved, arealen äldre lövrik
skog och gammal skog har ökat kraftigt. Skogsforskare är oroade över
denna utveckling eftersom den lett till allvarliga utbrott av
insektsskador i södra och mellersta Sverige. Som anförs i motion
MJ45 (m) finns därför från ett miljöperspektiv inget behov av ett
delmål i enlighet med regeringens förslag. Vi ansluter oss därmed
till motionens yrkande 22 att riksdagen bör avslå förslaget till
delmål 2 under miljökvalitetsmålet Levande skogar.
45.Delmålen 2-4 för miljökvalitetsmålet Levande skogar
(punkt 68)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 68 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmål 4 samt
vad som framförs i reservation 45 om delmål 2 samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 45 om
delmål 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ46 yrkandena 6
och 8 samt avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 22.
Ställningstagande
Som anförs i motion MJ46 (c) måste ökningen av mängden död ved ske
med stor uppmärksamhet på utvecklingen av skadegörare och då
särskilt insekter. Särskilt viktigt är detta i områden med utpräglad
granskog. Det är beklagligt att regeringen väljer att inte ta hänsyn
till det samförstånd i frågan som har funnits med företrädare för
skogsbruket. Detta ökar på intet sätt näringens förståelse för
regeringens förslag om en ökning av andelen hård död ved från 25 %,
som var Miljömålskommitténs förslag, till minst 40 % i hela landet
och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är
särskilt hotad. En 25-procentig ökning är i sig ett högt ställt mål
som kan bli svårt att nå utan negativa konsekvenser för skogsbruket.
Jag ansluter mig därmed till förslaget i motion MJ46 (c) yrkande 6
att riksdagen skall besluta att delmål 2 under miljökvalitetsmålet
Levande skogar skall vara en ökning med 25 % och att ökningen av
mängden död ved skall ske med stor uppmärksamhet på utvecklingen av
skadegörare och då särskilt insekter.
En mycket stor del av kulturmiljövärdena i skogen är inte
tillräckligt väl kartlagda och synliggjorda. En kartläggning av
dessa värden skulle innebära insatser som är utomordentligt
resurskrävande både regionalt och lokalt, och
Skogsvårdsorganisationen och länsantikvarieenheterna, med direkt
ansvar för kartläggningen av fornminnen och andra kulturmiljövärden,
har redan i dag otillräckliga resurser för detta arbete. Ett krav
att skador på dessa lämningar inte får uppstå innan inventeringarna
är avslutade försätter markägaren i en orimlig situation. Mot
bakgrund härav och med beaktande av den stora mängden
kulturmiljöobjekt i hela landet, anser jag att delmålet på denna
punkt är orealistiskt. Jag ansluter mig således till motion MJ46 (c)
att delmål 3 under miljökvalitetsmålet Levande skogar bör
omformuleras. Regeringen bör återkomma med förslag härom i enlighet
med motionens yrkande 8.
46. Inriktningen för avsättningar för skydd av skogsmark,
m.m. (punkt 69)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser
(m), Eskil Erlandsson (c) och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 69 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 46. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 (c) yrkande 4 samt avslår motionerna 2000/01:MJ37
yrkande 5, 2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ765 yrkande
1.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör en modell för bevarande av skyddsvärd
skogsmark införas där staten, i stället för att avsätta skogsmark
för renodlade naturvårdsändamål, stimulerar skogsägarna att arbeta
med s.k. kombinerade mål och förstärkt naturvårdshänsyn. Denna
modell med köp av bevarandetjänster skulle möjliggöra ett fortsatt
nyttjande av skogsmarken samtidigt som värdefulla miljöer och värden
skyddas, vilket är särskilt viktigt för familjeskogsbruket där
brukande och boende sammanfaller. Sammantaget skulle detta innebära
att bygder med stora bevarandevärden kan fortleva genom att
människor även fortsättningsvis kan få utkomst av sin skog. Modellen
bör kunna accepteras av berörda parter samtidigt som skyddsvärda
områden i skogen bevaras. Särskilt viktigt är modellen i de fall
områden som skall bevaras också kan hävdas och brukas. Mot bakgrund
härav anser vi att etappmålet för hur stor areal som skall skyddas
till år 2010 bör omformuleras. Riksdagen bör uppdra åt regeringen
att återkomma med ett miljömål för skyddsvärd skogsmark i enlighet
med motionens yrkande 4.
Befintliga styrmedel behöver utvecklas, förstärkas och
kompletteras. Relevant lagstiftning, inklusive skogsvårdslagen, bör
ses över utifrån de mål som anges. Eftersom miljömålet Levande
skogar förutsätter en hög grad av frivilliga åtaganden från bl.a.
markägarna bör deras åtaganden uppmuntras, t.ex. genom bidrag till
lövskogsplantering, samt i vissa fall genom skärpta regler för
skogsbruket.
47.Konsekvensanalys och utvärdering av avsättningarna av
skyddsvärd skogsmark (punkt 70)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 70 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 47. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 1.
Ställningstagande
Skyddet av skogsmarken innebär att stora arealer undantas från
aktivt skogsbruk, vilket kommer att få stora ekonomiska konsekvenser
inte bara för skogsnäringen. Detta gäller i synnerhet då mer än
hälften, dvs. 500 000 ha, av de ytterligare 900 000 ha skog som
skall skyddas avsätts genom frivilligt ansvarstagande. Utöver de
direkta statsfinansiella kostaderna tillkommer stora kostnader i
form av uteblivna intäkter från skogsbruket och minskad
sysselsättning i främst redan hårt tyngda områden. Som anförs i
motion MJ46 (c) bör dessa kostnader tydliggöras. I propositionen
anlägger regeringen ett alltför snävt synsätt när i stort sett
endast de statsfinansiella kostnaderna berörs. Jag anser därför att
en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys bör göras av
avsättningarna av skyddsvärd skogsmark.
48.Avsättning av statlig mark, m.m. (punkt 71)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 71 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 48. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkandena 20 och 21.
Ställningstagande
Vi har tidigare avvisat regeringens förslag till volymmål i delmål 1
under miljökvalitetsmålet Levande skogar (res. 43). Som anförs i
motion MJ45 (m) bör dessutom i första hand statlig mark komma i
fråga vid avsättningar av skogsmark för naturvårdsändamål.
Regeringen anför att naturvårdens sociala dimension skall väga tungt
i synnerhet vid bedömning av behovet av att bevara tätortsnära
natur. Enligt vår mening är detta inte en riktig grund för bedömning
av skyddsbehovet av naturområden. Skogsmarkernas värde för
rekreation, promenader m.m. bör i stället kunna säkerställas inom
ramarna för de rättigheter och skyldigheter som allemansrätten
anger.
49. Ekonomisk kompensation m.m. (punkt 72)
av Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Per-Samuel Nisser (m), Eskil Erlandsson (c), Lars Lindblad (m)
och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 72 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 49. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ45 yrkande 14 och 2000/01:MJ46 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
I propositionen nämns inte de omfattande frivilliga insatser som
görs av Sveriges skogsägare, inte minst inom det småskaliga
familjeskogsbruket. Skogsbruket certifieras i ökande takt, vilket är
ett viktigt led i en marknadsanpassning där stora miljökrav ställs
på både skötselmetoder och övrigt skogsbruk. Den enskilde
skogsägaren är således mycket viktig för miljöhänsynen i skogsbruket
och måste självfallet få full kompensation när skogsarealer till
följd av statligt ingripande avsätts för annat ändamål än skoglig
produktion. I dessa fall skall enligt vår mening ersättning
motsvarande den enskildes förlust i princip alltid utgå.
Långsiktiga och tydliga regler för skyddet av den biologiska
mångfalden är av avgörande betydelse för samtliga berörda, och inte
minst för markägarna. När staten anger vissa områden som särskilt
intressanta från bevarandesynpunkt är det av stor vikt att
konsekvenserna inte blir negativa för den enskilde markägaren, och
det är ett statligt ansvar att så inte sker. Vi anser att markägaren
måste ges skälig ersättning för de miljöinsatser som görs vid
bildandet av olika typer av reservat. Detta kan ske genom ekonomisk
kompensation eller, vilket är att föredra, genom att ersättningsmark
erbjuds. Många markägare som avstår sin mark till reservat eller
accepterar andra inskränkningar för att skydda den biologiska
mångfalden vill inte upphöra med skogsbruket, en verksamhet som i
många fall gått i arv i flera generationer. Mot denna bakgrund är
det av vikt att möjligheten till ersättningsmark, där så kan ske,
prövas noggrant innan instrumentet ekonomisk ersättning används.
När det gäller jakt- och fiskeverksamhet i de skyddade områdena
anser vi det som självklart att denna verksamhet kan bedrivas i
normal omfattning. För att skogsägare även fortsättningsvis skall
göra frivilliga åtaganden som innebär att mark tas ur skoglig
produktion är det betydelsefullt att politiken utformas så att
människor kan acceptera den.
De mycket höga mål som har angetts beträffande avsatta arealer
innebär också ett stort anslagsbehov under planeringsperioden.
Enligt vår mening är de avsatta medlen i nuvarande budget
otillräckliga för att nå dessa mål inom rimlig tid och med rimliga
förutsättningar för skogsbrukets långsiktiga planering.
50.Redovisning av skogsimpediment (punkt 74)
av Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson, (m), Carl G Nilsson (m),
Per-Samuel Nisser (m), Eskil Erlandsson (c), Lars Lindblad (m)
och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 50. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 5 samt avslår motion 2000/01:MJ43 yrkande 2.
Ställningstagande
De skogliga impedimenten omfattar betydande arealer. Enligt
definitionen i Riksskogstaxeringen uppgår dessa arealer till ca 5,85
miljoner ha och åtnjuter i praktiken ett starkt skydd mot
avverkning. I andra länder är det inte ovanligt att dessa arealer
räknas in i den areal som anses skyddad. Mot bakgrund av regeringens
förslag om en stor avsättning av skyddsvärd skogsmark är det av vikt
att de skogliga impedimenten redovisas utifrån ett med Europa i
övrigt enhetligt skogsmarksbegrepp. Därigenom kan Sverige på ett
korrekt sätt redovisa den areal skogsmark som åtnjuter skydd enligt
olika regelverk samtidigt som detta naturligtvis har betydelse för
de nya arealer som skall avsättas för skydd.
51.Delmål för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap
(punkt 77)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 77 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 4 och
5 och vad som framförs i reservation 51 om delmålen 1-3 och 6.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkandena 23 och 24.
Ställningstagande
Vi motsätter oss ett statiskt tänkande om att alla kulturmiljöer och
odlingslandskap till varje pris måste bevaras. Brukningsmetoder har
genom tiderna förändrats och så har även Sveriges natur och
landskapsbild. Enligt vår mening saknas skäl att söka ändra det
faktum att också naturen är dynamisk. Att på politisk väg bestämma
att den blandning av naturtyper och landskap som utvecklats under en
specifik period för alltid skall bevaras är trångsynt. Vi avvisar
därför regeringens förslag till delmålen 1, 2 och 3. Som anförs i
motion MJ45 (m) bör behovet av bevarande av ängs- och hagmarker i
första hand styras utifrån aspekten biologisk mångfald. Varierade
naturtyper med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer är
därför eftersträvansvärt. Det är däremot inte rimligt att utforma
ett mål som innebär att samtliga ängs- och hagmarker skall bevaras.
Vi föreslår därför att regeringens förslag till delmål 1-3 ersätts
med följande delmål: Miljöpolitiken vad gäller naturvården och
miljö- och landsbygdsprogram inom jordbrukspolitiken skall utformas
så att en tillräckligt stor variation av naturtyper med inslag av
småbiotoper, vattenmiljöer och betande djur bevaras för att senast
år 2010 säkerställa en långsiktig biologisk mångfald. Vi avvisar
också regeringens förslag om delmål 6 om bevarande av lantbrukets
kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader. Det finns goda skäl
att bevara kulturhistoriska byggnader, men detta delmål hör inte
hemma bland delmål som syftar till att uppnå en ekologiskt hållbar
utveckling.
52.Kulturlandskapets utformning (punkt 78)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 52. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är enligt vår mening av vikt att betydelsefulla kulturhistoriska värden bev
eftersom de utgör vårt kulturarv. Däremot har bevarandet av alla
kulturmiljöer inte något egenvärde för miljön. Genom tiderna har
brukningsmetoderna förändrats och så har också Sveriges natur och
landskapsbild. Som anförs i motion MJ45 (m) finns inga skäl att
försöka ändra det faktum att även naturen är föränderlig. Att på
politisk väg försöka bestämma att den blandning av naturtyper och
landskap som har utvecklats under en specifik period därefter för
alltid skall skyddas är enligt vår mening trångsynt. Vi motsätter
oss därför ett statiskt tänkande att alla kulturmiljöer och
odlingslandskap till varje pris måste bevaras.
53.Stöd till jordbruket för miljö- och kulturmiljöinsatser
m.m. (punkt 79)
av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson (c) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 79 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 53. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ46 yrkandena 16, 18 och 39 och 2000/01:MJ47 yrkande 3.
Ställningstagande
Det svenska odlingslandskapet och kulturlandskapet är en omistlig
natur- och kulturmiljöresurs som framtida generationer måste få
uppleva och lantbruket har en mycket viktig funktion i
upprätthållandet av den biologiska mångfalden liksom av
kulturmiljövärdena. Möjligheterna att bevara och utveckla det unika
landskapet för framtida generationer är intimt förknippat med
jordbrukets fortlevnad, och de mindre jordbruken som många gånger
bedrivs i kombinationssyfte är en nödvändig del i miljömålsarbetet,
särskilt i skogs- och mellanbygder. I en tid då utvecklingen mot
allt större enheter är tydlig är det viktigt att forma en politik
som möjliggör även mindre brukningsenheter. Om vi skall kunna ställa
om det svenska samhället i ekologiskt hållbar riktning krävs att
jordbruket ses som en resurs i detta arbete. Utslagningen av svenska
jordbruk gynnar ingen och framför allt inte den biologiska
mångfalden och de stora kulturvärden som behöver bevaras för
framtida generationer.
Skall jordbruket kunna uppnå de mål som regeringen fastställer i
propositionen måste statliga resurser avsättas för miljöarbetet. De
omfattande miljö- och kulturmiljötjänster som det svenska jordbruket
tillhandahåller måste erkännas, och samhället bör ersätta lantbruket
för dessa tjänster. Regeringen har emellertid försummat de
möjligheter till jordbruksstöd som vårt medlemskap i EU erbjuder och
kommissionen har drastiskt skurit ner anslagen till Miljö- och
landsbygdsprogrammet. Men anledning härav vill vi särskilt betona
vikten av att Sverige framöver fullt ut utnyttjar de möjligheter att
utveckla ett rikt odlingslandskap som Miljö- och
landsbygdsprogrammet och medlemskapet i EU innebär.
54.Säkerställande av ängs- och hagmarker m.m. (punkt 80)
av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson (c) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 54. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ46 yrkande 19, 2000/01:MJ835 och 2000/01:MJ840 yrkande 1
samt avslår motionerna 2000/01:MJ37 yrkande 6, 2000/01:MJ738,
2000/01:MJ776 och 2000/01:
MJ828 (s).
Ställningstagande
För att ängar och hagar skall finnas kvar behövs aktiva brukare. I
detta sammanhang utgör vallstödet ett viktigt styrmedel för att
bevarandet av ett rikt och öppet odlingslandskap till nytta för
artrikedomen inom växt- och djurvärlden. Det är enligt vår mening av
yttersta vikt att vallstödet bibehålls och helst stärks, vilket gör
det möjligt för jordbruksföretagen att fortsätta med djurhållning
och nyttjande av naturbetesmarkerna. Vall och betesmarker är
nödvändiga komplement till varandra, vilket bör erkännas. Inte bara
målet om ett rikt odlingslandskap är beroende av vallodling utan
även miljömålet Ingen övergödning gynnas av vallodlingen. Mot denna
bakgrund anser vi att vallstödet måste vara tillgängligt i hela
landet.
55.Säkerställande av ängs- och hagmarker m.m. (punkt 80)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 80 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 55. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ37 yrkande 6 samt avslår motionerna 2000/01:MJ46 yrkande
19, 2000/01:MJ738, 2000/01:
MJ776, 2000/01:MJ828, 2000/01:MJ835 och 2000/01:MJ840 yrkande 1.
Ställningstagande
Ängs- och hagmarker, inklusive extensivt använda betesmarker, hör till de markt
som är mest hotade. De representerar i lika hög grad kulturvärden
som naturvärden. Det var ängarna, hagarna och betesmarkerna som
gjorde det möjligt för människor att leva och bo i Sverige under
tusentals år, och samspelet mellan människa och miljö, mellan natur
och kultur, bidrog till att öka den biologiska mångfalden. Djur och
växter blev beroende av den natur som människan påverkade för att
själv överleva. Regeringen vill nu först förhindra minskningen av
dessa marktyper, för att sedan öka dem. I och med att många av dessa
marker är akut hotade bör tidsperspektivet vara betydligt kortare än
vad regeringen föreslår. Som anförs i motion MJ37 (fp) bör
minskningen av dessa marktyper ha upphört senast år 2005, vilket
kräver förändrade miljö- och naturinriktade bidragssystem inom
jordbruket. Jag anser att förslag om sådana förändringar bör finnas
med i strategierna för att nå det uppsatta delmålet.
56.Delmål för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö
(punkt 84)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 84 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 2-4
och vad som framförs i reservation 56 om delmål 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkande 25.
Ställningstagande
Enligt vår mening är regeringens förslag om delmål 1 under
miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö inte realistiskt. Forskare
har konstaterat att ett lavtäcke behöver 20-50 år för att återhämta
sig ifrån ett nedslitet stadium. I stället för att sätta upp
orealistiska delmål bör man från dagens nivå vidta åtgärder som
minskar och helst eliminerar det skadliga markslitaget. För nya
varaktiga skador på mark och vegetation finns det däremot skäl att
skärpa målsättningen. Den målsättning som förs fram i motion MJ45
(m) är mer ändamålsenlig än den som regeringen föreslår, dvs. att
renskötseln och fjällturismen gradvis och så långt möjligt skall
anpassa verksamheten så att nya varaktiga markskador efter år 2005
kan undvikas. Samtidigt måste rennäringen också i fortsättningen
kunna bedrivas på ett rationellt sätt. Fjällturismen kommer
sannolikt att öka, och det är därför av stor vikt att också den
anpassas till vad fjällmiljön tål. Förutom ytterligare förbättring
av vandringslederna så att skadligt markslitage kan minskas är det
av vikt att satsa på utbildning och information i syfte att minska
turismens miljöpåverkan. Vi avvisar därför regeringens förslag om
delmål om skador på mark och vegetation och föreslår i stället
följande delmål: Nya varaktiga skador på mark och vegetation
orsakade av mänsklig verksamhet skall vara försumbara senast år
2005. Vi ansluter oss därmed till yrkande 25 i motionen.
57.Konsekvensanalys av regeringens förslag (punkt 86)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 86 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 57. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 10.
Ställningstagande
Om de av regeringen föreslagna delmålen förutsätts gälla generellt
för hela fjällkedjan kommer enligt min mening förutsättningarna för
rennäringen och annan lokal verksamhet att försämras på ett mycket
påtagligt sätt. Även möjligheterna att erbjuda service till dem som
för olika rekreationsändamål kommer för att ta del av de skyddade
områdena skulle försvåras, vilket vore olyckligt. Som anförs i
motion MJ46 (c) behövs en balans mellan å ena sidan möjligheterna
till lokal verksamhet och friluftsliv och å andra sidan skyddet av
vår värdefulla natur. Dessa intressen bör samverka och inte motverka
varandra, vilket är möjligt med en rätt utformad politik. Det är
också av stor betydelse att miljökvalitetsmålet inte omöjliggör en
framtida utbyggnad av vindkraft i berörda områden. Jag ansluter mig
därmed till motionens yrkande 10 om en ordentlig konsekvensanalys av
förslagens påverkan på lokalbefolkningen i berörda områden.
58.Resurser för inlösen av fjällnära skog (punkt 87)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 87 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 58. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis.
Ställningstagande
Vi har ett alla ett särskilt intresse och ett stort ansvar för
bevarandet av de fjällnära skogarna, inte minst med tanke på
kommande generationer. Där inte vardagshänsynen räcker till är olika
former av skyddsområden nödvändiga för att bevara större ekosystem
och unika biotoper. För att nå detta mål måste emellertid
tillräckliga resurser avsättas för inlösen av mark.
59.Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
(punkt 89)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 89 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 2-7
och vad som framförs i reservation 59 om delmål 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkande 27.
Ställningstagande
Enligt vår mening präglas regeringens förslag om delmål under
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö av ett alltför snävt
perspektiv. Förslag som på ett så omfattande och ingripande sätt
reglerar kommunernas ansvarsområden och medborgarnas levnadsmiljö
måste ha sin utgångspunkt i ett bredare perspektiv, och
målkonflikter, medborgarhänsyn, samhällsplanering och prioriteringar
mellan olika mål och intressen måste vägas in i arbetet med att nå
miljömålen. Om detta inte sker riskerar miljömålen att bli tomma ord
när det gäller förbättringar av vår miljö samtidigt som det finns
risk för att nödvändiga förbättringar och omstruktureringar
förhindras. Med hänvisning härtill ansluter vi oss till motion MJ45
(m) yrkande 27 att regeringens förslag om delmål 1 under
miljökvalitetsmålet bör avslås. Delmålet bör i stället ha följande
formulering: Senast år 2005 skall all fysisk planering och allt
samhällsbyggande ta hänsyn till och i möjligaste mån anpassas till
den övergripande målsättningen om att uppnå en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling.
60.Delmål för fosfor i avfall och avlopp (punkt 90)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 90 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 60. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 24.
Ställningstagande
Det är beklagligt att regeringen inte framlägger det förslag om
delmål avseende återföring av fosfor under miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö som Miljömålskommittén presenterade. Enligt förslaget
skall senast år 2010 ingå minst 75 % fosfor från avfall och avlopp
i kretsloppet och återföras till jordbruksmark eller annan produktiv
mark utan risk för hälsa och miljö. Som anförs i motion MJ46 (c) är
det fullt möjligt att nå detta mål med den strategi för fosfor som
Centerpartiet tidigare har föreslagit. Det är otillfredsställande
att riksdagen, med hänvisning till att regeringen avser att ge
Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för
återföring av fosfor till åkermark, har avslagit dessa förslag. Jag
ansluter mig härmed till yrkande 24 i motionen att följande delmål
för fosfor skall fastställas: Senast år 2010 ingår minst 75 % av
fosfor från avfall och avlopp i kretsloppet och kan återföras till
jordbruksmark eller annan produktiv mark utan risk för hälsa och
miljö.
61.Grönområden m.m. (punkt 91)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 91 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 61. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 26 samt avslår motionerna 2000/01:MJ42 och
2000/01:Bo223 yrkande 6.
Ställningstagande
Regeringens förslag att andelen hårdgjord yta i tätorter och
tätortsnära områden inte skall öka kommer enligt vår mening att
innebära ytterligare svårigheter på orter och inom sektorer där
problemen redan är stora. Många tätorter har redan i dag brist på
bostäder samtidigt som vägnäten är underdimensionerade. Nya bostäder
måste byggas i de områden där det råder bostadsbrist och samtidigt
måste vägnätet utökas. Med fler bostäder och fler och bättre vägar
följer också fler skolor, vårdplatser och parkeringsplatser. En ökad
andel hårdgjord yta är i många fall ofrånkomlig om man vill kunna
utveckla och expandera tätorter.
62. Målkonflikter m.m. avseende produktionsanläggningar för
vindkraft (punkt 92)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 92 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 62. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ41 yrkande 1.
Ställningstagande
I dag finns många exempel på negativa effekter av redan utbyggd
vindkraft. Människors trivsel, välbefinnande och hälsa försämras
bl.a. av buller. Därtill kan läggas sjunkande fastighetsvärden och
minskad turism. Kulturlandskapet och de fria horisonterna påverkas
starkt av vindkraftverk, och miljö- och naturkonsekvenserna av
anläggningarna är dåligt utredda. Energimyndigheten skriver bl.a. i
sin rapport om planeringsmål m.m. att de erfarenheter som kan göras
av utbyggnad av vindkraftverk i Sverige, Danmark och internationellt
entydigt visar på behovet av en väl planerad utbyggnad. De allt
större vindkraftverk som uppförs får omfattande lokal och regional
påverkan på landskapet, varför lokalisering och utformning av
vindkraftsanläggningar behöver studeras noggrant. Som anförs i
motion MJ41 (m) bör de politiska målen att främja alternativa
energikällor inte prioriteras framför medborgarnas hälsa,
välbefinnande och möjlighet att påverka beslutsfattandet. Stor
hänsyn måste också tas till vindkraftens påverkan på landskapet och
naturen i vid mening. Regeringen bör därför ta initiativ till
djupgående diskussioner om målkonflikter, prioriteringar och
avvägningar såväl mellan miljömålen som gentemot andra samhällsmål.
63.Buller från markbunden trafik (punkt 93)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 93 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 63. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ797 yrkande 3.
Ställningstagande
När det gäller buller från vägtrafik är sedan lång tid det
långsiktiga målet att nå en utomhusnivå i bostadsområden lägre än 55
dB räknat som s.k. A-vägd ekvivalensnivå. Arbetet för att uppfylla
detta mål måste intensifieras. Givetvis är denna lägre nivå svårare
att nå generellt, men dessbättre kan den ofta upprätthållas i
bebyggelse som inte är belägen i direkt anslutning till trafikleder.
Enligt min mening bör detta komma till uttryck på ett tydligt sätt i
det långsiktiga arbetet. Särskilt i de fall när denna nivå inte kan
nås av tekniskt/ekonomiska skäl är det viktigt att tillse att de
boende också får tillgång till en tyst sida med god ljudmiljö, dvs.
en ekvivalensnivå som understiger 40-45 dBA.
64. Gränsvärden för buller m.m. (punkt 94)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 94 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 64. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ41 (m) yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna
2000/01:MJ707, 2000/01:MJ797 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Bo509
yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Då det gäller gränsvärdesnorm för buller från vindkraft bör en ny
bullernorm arbetas fram. I ett sådant arbete är det viktigt att ta
till vara kunskapen från de människor som utsätts för
bullerstörningar från vindkraftsindustrin. Vi anser det från miljö-
och hälsosynpunkt olämpligt att tillämpa industribullernorm i de
relativt ostörda miljöer där vindkraftverk i dag uppförs. Särskilt
bör ultraljudseffekterna och de subliminala effekterna utredas.
Respektavstånd måste införas för att skydda människor från buller,
skuggflimmer.
65. Internationellt arbete med bullerfrågorna (punkt 95)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 95 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 65. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ797 yrkande 5.
Ställningstagande
Inom EU pågår ett viktigt arbete om bullerfrågorna som bl.a. har resulterat i
förslag från kommissionen och rådet om ett direktiv om bedömning och
hantering av omgivningsbuller. Detta arbete måste följas och stödjas
intensivt från svensk sida eftersom europeisk samverkan på
bullerområdet är absolut nödvändig.
66.Lagstiftning mot buller (punkt 96)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 96 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 66. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ797 yrkande 4.
Ställningstagande
Som anförs i motionerna MJ44 och MJ797 (båda fp) är skyddet av i dag
tysta områden mycket angeläget, vilket har uppmärksammats alltmer
både i Sverige och inom EU eftersom tystnad är på väg att bli en
s.k. bristvara. Riktvärden för högsta buller behöver anpassas till
att buller upplevs på olika sätt beroende på om det är fråga om
stadsmiljö eller ett naturområde, och lagstiftning krävs mot buller
från även andra källor än trafik.
67.Kretsloppsförsäkringar m.m. (punkt 97)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 97 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 67. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ765 yrkande 2.
Ställningstagande
Det finns uppgifter som tyder på att avfallsmängderna åter ökar
efter att ha minskat under 1990-talet, vilket enligt min mening
visar att de olika varianter av källsortering och återvinningssystem
som i dag används måste kompletteras. Som anförs i motion MJ44 (fp)
bör kretsloppsförsäkringar införas som nya incitament för att minska
andelen avfall. Försäkringarna bör kunna användas främst för varor
som är registrerbara och som har ett högt värde, t.ex. bilar, och
tecknas av den enskilde producenten och ett försäkringsbolag som tar
ansvaret för att produkten återvinns enligt gällande lagar och
regleringar. Premiens storlek kommer bl.a. att återspegla fordonets
återvinningsgrad, fordonet kommer att belastas med den verkliga
kostnaden för återvinningen och den enskilde producenten stimuleras
att tillverka bilar med hög återvinningsgrad. Konkurrensen mellan
försäkringsbolagen kommer att leda till lägsta möjliga kostnader för
återvinningen och konkurrensen mellan producenterna till en ständig
jakt på miljöskadliga komponenter för att pressa kostnaderna.
Pantsystem bör införas för ytterligare varugrupper där så är
möjligt, och pant på batterier bör införas snarast.
Som anförs i motion MJ765 (fp) bör Sverige i sitt arbete inom EU
verka för att övertyga förpackningsindustrin i Europa om
fiberförpackningens alla möjligheter.
68.Energieffektivisering i byggnader (punkt 98)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 68. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 28 samt avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 25.
Ställningstagande
I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att analysera effekterna av
förbud mot installation av direktverkande elvärme i nya byggnader
och av begränsning av möjligheterna att installera direktverkande
elvärme i fritidshus. Eftersom det enligt vår mening saknas skäl att
ens överväga ett sådant förbud avvisar vi även tanken på en analys
av effekterna av en sådan åtgärd.
69. Energieffektivisering i byggnader (punkt 98)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 69. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 25 samt avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 28.
Ställningstagande
En av de grundläggande förutsättningarna för en uthållig tillväxt är
uthållig energiproduktion och konsumtion. För detta krävs en
effektiv energianvändning, dvs. olika energislag skall produceras
och konsumeras på ett rationellt sätt. Genom uppvärmning av våra
bostäder med biobränslen i stället för direktverkande el kan stora
effektivitetsvinster göras samtidigt som omfattande mängder elenergi
frigörs, vilket kommer den svenska basindustrin till del. Det höga
oljepriset under det gångna året i kombination med låga elpriser har
lett till att många har valt att gå över från olja till el för att
värma sin bostad, vilket har ökat behovet av effekt, särskilt vid
kall väderlek. Som anförs i motion MJ46 (c) behöver bidragsreglerna
för konvertering från el till uppvärmning med fjärrvärme eller
husegen värmekälla ändras. För att minska effektuttaget till en
lägre kostnad bör också delkonvertering i nära framtid berättiga
till bidrag. Härigenom ökar incitamenten för konsumenterna att göra
även mindre konverteringar i energibesparande syfte. Innan
ytterligare åtgärder övervägs bör resultatet av en sådan
regelförändring utvärderas. Energieffektivisering i sig själv är på
lång sikt lönsam för konsumenterna, men staten kan genom
engångsinsatser vid investeringar bidra till att investeringarna
blir ekonomiskt lönsamma även på kort sikt. Genom förändrade regler
för fastighetstaxeringen skapas ytterligare incitament för
fastighetsägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder.
70.Introduktion av miljövänliga drivmedel, m.m. (punkt 100)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 100 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 70. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:U513 yrkande 14 samt avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande
3 delvis och 2000/01:MJ46 yrkandena 33 och 34.
Ställningstagande
Utsläpp i vatten och luft känner inga gränser. EU bör därför arbeta
för att motverka att miljöföroreningar sprids över gränserna.
Sverige bör ta initiativ till att beroendet av olja och andra
fossila bränslen minskar inom EU. Den senaste utvecklingen visar att
det är ohållbart att göra Europa mer beroende av fossila bränslen,
vilket för närvarande sker i många länder, inklusive Sverige. Detta
bör ges regeringen till känna.
71.Introduktion av miljövänliga drivmedel, m.m. (punkt 100)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 100 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 71. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkandena 33 och 34 samt avslår motionerna 2000/01:MJ44
yrkande 3 delvis och 2000/01:U513 yrkande 14.
Ställningstagande
Nya drivmedel är en av förutsättningarna för ett miljövänligare
transportsystem. Fossila bränslen måste fasas ut. Regeringen har nu
meddelat avsikten att återkomma med en strategi för
skattenedsättning av alternativa drivmedel. Centerpartiet anser att
inriktningen på strategin bör vara att skattebefria de alternativa
drivmedlen. En strategi för skattenedsättning är emellertid inte
nog. Ytterligare steg måste tas. Eftersom i stort sett alla fordon
drivs med bensin eller diesel, måste arbetet med att få fram
miljövänliga fordon och bränslen forceras. Detta bör ske genom att
ett tioårsprogram tas fram för att systematiskt introducera
alternativa miljövänliga bränslen på den svenska marknaden.
Målsättningen bör vara att på 10 år halvera användningen av fossila
bränslen såsom olja, bensin och diesel genom kraftfulla satsningar
på bioalkoholer, vätgas, el och bränsleceller. Vad som ovan anförs
om ett tioårsprogram för att introducera miljövänliga bränslen bör
ges regeringen till känna.
72.Miljöstyrande avgifter, m.m. (punkt 101)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 101 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 72. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 3 delvis och avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande
31.
Ställningstagande
I propositionen anför regeringen att den avser att återkomma med
förslag om olika styrande avgifter för trafiken. Eftersom
miljöstyrande avgifter torde vara den mest verkningsfulla åtgärden
och eftersom trafikens negativa miljöpåverkan är stor anser
Folkpartiet att det brådskar med att presentera ett sådant förslag.
73.Samlat verksansvar för infrastrukturen (punkt 102)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 102 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 73. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 32.
Ställningstagande
En helhetssyn och tvärsektoriell planering i transportsystemet är
avgörande för att uppnå de bästa transportlösningarna och för att
resurserna skall användas på ett kostnadseffektivt sätt. En
tvärsektoriell planering är också positiv ur miljösynpunkt. För
närvarande gynnar statliga verk ofta trafiklösningar inom det egna
verkets ansvarsområde utan att se till vad som är bäst för helheten.
Dagens uppdelning i olika verk för de olika transportslagen
motverkar med största säkerhet en långsiktig och hållbar
transportplanering. På sikt kan ett samlat ansvar för fysisk
infrastruktur vara att föredra. Frågan om ett samlat ansvar för
infrastruktur bör därför utredas.
74.Skatt på flygbränsle (punkt 103)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 103 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 74. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 37.
Ställningstagande
Flygtrafiken ökar, vilket ställer större krav på miljöanpassade
motorer och bränslen. Det internationella flyget omfattas inte av
miljööverenskommelser såsom Kyotoprotokollet. Flygaktörerna måste ta
sitt ansvar för att minska utsläppen av klimatpåverkande och
ozonnedbrytande gaser. Centerpartiet har fått EU-parlamentet att, i
strid med EG-kommissionens uppfattning, ställa sig bakom ett
yttrande om att införa en flygbränsleskatt i EU. Detta kräver dock
en förändring av den s.k. Chicagokonventionen från år 1944. Denna
konvention, vilken undertecknats av 150 länder, innebär att
flygbränsle är skattebefriat. Vi anser det angeläget att Sverige
driver på för en förändring av Chicagokonventionen så att det blir
möjligt att påföra skatt på flygbränsle.
75.Satsning på miljövänlig teknik (punkt 104)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 104 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 75. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 32.
Ställningstagande
En strategi för effektivare energianvändning och transporter skall
leda till att energianvändningen och transporterna ger upphov till
en minskad miljöbelastning. Målet om en minskad miljöbelastning från
dessa sektorer får emellertid inte innebära att energianvändning och
transporter i sig måste minska i omfattning. En god tillgång till
energi och effektiva transporter kommer att behövas också i
framtiden. Det avgörande är att man satsar på en fortsatt utveckling
av miljövänlig teknik för produktion och överföring av energi samt
för transport av människor och varor. Fortsatt forskning och
utveckling är nödvändiga åtgärder för att få fram bättre
energiteknik, renare bränslen och effektivare motorer.
76.Handel med utsläppsrätter (punkt 108)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 108 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 76. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ39 och 2000/01:MJ45 yrkande 31 samt avslår motionerna
2000/01:MJ44 yrkande 3 delvis och 2000/01:U512 yrkande 3 delvis.
Ställningstagande
Sverige behöver i ökad utsträckning arbeta på det internationella
planet för att lösa de gränsöverskridande miljöproblemen. Vi
föreslår därför att Sverige inom EU driver på skapandet av ett
gemensamt system för handel med utsläppsrätter avseende växthusgasen
koldioxid. Ett sådant system är mycket effektivt för att minska
utsläppen och lämpar sig väl för den gemensamma marknaden.
Inledningsvis borde systemet kunna tillämpas på alla
energiproduktionsanläggningar av väsentlig storlek inom EU. Med en
korrekt tillämpning av handel med utsläppsrätter inom EU blir den
positiva miljöeffekten många gånger större än vad grön skatteväxling
kan ge även om en sådan skulle införas i hela Europa. Handel med
utsläppsrätter har vidare det goda med sig att företagens incitament
att minska utsläppen ökar mer än miljöskatter gör samtidigt som
staten inte blir beroende av skatteintäkter för utsläpp.
77.Handel med utsläppsrätter (punkt 108)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 108 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 77. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:U512 yrkande 3 delvis samt avslår motionerna 2000/01:MJ39,
2000/01:MJ44 yrkande 3 delvis och 2000/01:MJ45 yrkande 31.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att ett system med handel med utsläppsrätter
är ett effektivt sätt att låta marknaden arbeta för en
miljövänligare ekonomi. Detta bör ges regeringen till känna.
78. Handel med utsläppsrätter (punkt 108)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 108 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 78. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ44 yrkande 3 delvis samt avslår motionerna 2000/01:MJ39,
2000/01:MJ45 yrkande 31 och 2000/01:U512 yrkande 3 delvis.
Ställningstagande
För att förbättra luftkvaliteten, framför allt i tätorter och
områden med hög industriexploatering, föreslår vi ett system för
handel med utsläppsrätter. Först bör staten klart definiera ett
geografiskt område inom vilket den maximalt tillåtna mängden utsläpp
av ett eller flera ämnen bestäms. Därefter ges företag rätt att köpa
utsläppsrätter inom gränsvärdet. Företagen skall ha möjlighet att
köpa och sälja rättigheterna på en öppen marknad. Gränsvärdena bör
justeras med jämna mellanrum för att på detta sätt uppmuntra
teknikutvecklingen och göra det dyrare att släppa ut miljöskadliga
ämnen.
79.Klimatstrategi inom EU (punkt 109)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 109 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 79. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:U512 yrkande 3 delvis och avslår motion 2000/01:MJ762
yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
De gränsöverskridande miljöproblemen måste lösas på internationell
nivå. EU har därvid de bästa förutsättningarna för att driva på
resten av världen mot en hållbar utveckling. I klimatfrågan
exempelvis torde EU ha störst möjlighet att påverka USA att revidera
sin bakåtsträvande attityd. Emellertid brister EU också inom detta
område. Varken EU eller USA uppfyller de mål för koldioxidutsläpp
som sattes upp vid klimatmötet i Kyoto år 1997. Det är hög tid att
EU vänder utvecklingen. Det bör dessutom påpekas att
resurseffektivitet och långsiktig hållbarhet kommer att bli en
konkurrensfördel i framtiden. Följande åtgärder bör vidtagas: EU:s
kompetensområde bör utvidgas till att omfatta en gemensam
energipolitik. EU som union bör också ratificera Kyotoprotokollet
senast år 2002. En ambitiös EU-strategi för klimatfrågan bör skapas.
Den bör integrera klimatfrågan i flera olika områden såsom energi,
transporter och jordbruk. Energieffektivisering och användning av
förnybara energikällor bör uppmuntras. All offentlig upphandling bör
premiera energieffektivitet. Miljöskatter och miljöavgifter bör
harmoniseras genom fastställande av miniminivåer. Detta skulle gynna
miljön och ge rättvisa konkurrensvillkor för näringslivet. En
harmoniserad koldioxidskatt bör införas. Energieffektivitet och
förnybara energikällor bör ha hög prioritet i EU:s bistånd. EU bör
ta initiativ till en ny dialog med USA om överenskommelser på
energiområdet. För att vara trovärdig i arbetet på global nivå måste
EU också vidareutveckla arbetet för en ekologiskt hållbar
utveckling. Det är därvid viktigt med institutionella förändringar
på miljöområdet. EU färdigställer nu ett direktiv om mer strategiska
hållbarhetsbeskrivningar för planer och program. Detta är positivt.
Sådana konsekvensbedömningar bör även omfatta EU:s strukturfonder.
Det är också viktigt att stärka utvärderingen av unionens politik.
En myndighet för ekorevision med befogenhet till inspektioner i
medlemsländerna bör kopplas till den europeiska miljöbyrån (EEA).
Principen om att förorenaren betalar bör lagfästas. Ett intressant
förslag inom kommissionen är inrättandet av nationella
miljöombudsmän, vilka samarbetar i ett nytt hållbarhetsråd. De skall
fungera både som övervakare av nationell implementering och som en
länk till det civila samhället. Särskild uppmärksamhet bör ges åt
hållbarhetsutvärdering i dels strukturfonder och CAP-program, dels
biståndsinsatserna i Öst- och Centraleuropa. Miljövänlig upphandling
bör lagfästas på europeisk nivå. Vi uppmanar regeringen att verka
för en europeisk handlingsplan för hållbara transporter. I dag ökar
både person- och godstrafik inom unionen på ett miljömässigt
ohållbart sätt. En gemensam handlingsplan bör bl.a. ta fasta på
möjligheten att med ny teknik och framsynt samhällsplanering
förändra transportbehov och beteenden. Här kan både IT och e-handel
få stor betydelse. Transportsektorns ökning är i dag ett av de
största hoten mot målen i Kyotoprotokollet. Samtidigt med interna
reformer bör EU medverka till en förstärkning av
hållbarhetsdimensionen i FN-samarbetet. UNEP bör stärkas och
kopplingen mellan FN, andra miljöforum och WTO bör
institutionaliseras. Detta bör ges regeringen till känna.
80. Grön skatteväxling (punkt 110)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 110 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 80. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 30 och avslår motion 2000/01:MJ47 yrkande 5.
Ställningstagande
Den s.k. gröna skatteväxlingen bygger på principen att skatt på
arbete byts mot skatt på miljöskadlig verksamhet. I praktiken har
det inneburit höjd skatt på energi. Avsikten sägs vara att skatten
skall bidra till sänkt konsumtion. Eftersom skatteintäkterna gradvis
kommer att minska faller idén med skatteväxling. Stabila skattebaser
byts mot förhållandevis lättrörliga. En anledning till minskade
skatteintäkter skulle kunna vara att energiintensiv produktion
flyttar utomlands. Den politiska majoriteten inser risken och låter
hushållen få bära den allra största delen av skattehöjningarna.
Energi är en viktig beståndsdel i ett gott liv, och det är svårt att
drastiskt minska konsumtionen av energi. På såväl kort som medellång
sikt drabbas därför människor som har de lägsta inkomsterna särskilt
hårt av den gröna skatteväxlingen. Sänkt energiförbrukning kräver
oftast dyra investeringar.
Den gröna skatteväxlingen leder således till att industrin får
sämre förutsättningar i Sverige och riskerar inte bara
arbetstillfällen utan också miljön totalt sett. Därutöver leder den
till att människor med lägre inkomster får en högre skattebelastning
än eljest. Slutligen leder den till att statsfinanserna på ett
oförutsebart sätt försvagas. Sammanfattningsvis avvisar vi den gröna
skatteväxlingen. I Moderaternas budgetförslag avvisas därför såväl
höjda elskatter som höjda koldioxidskatter.
81.Grön skatteväxling (punkt 110)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 110 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 81. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ47 yrkande 5 och avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 30.
Ställningstagande
Det behövs ett mer miljörelaterat skatte- och avgiftssystem där
beskattningen på arbete sänks och beskattningen på miljöpåverkan
relativt sett höjs. Det är viktigt att poängtera att det är två led
i denna skatteomställning. Hittills, när regeringen talat om grön
skatteväxling, har skattesänkningen på arbete uteblivit. I stället
har mycket begränsade punktinsatser, såsom arbetsgivares möjlighet
till höjda avdrag för vidareutbildning av personal, fått symbolisera
skattesänkningen och kompensera bl.a. höjd dieselskatt.
Kristdemokraterna har starkt kritiserat sådana begränsade åtgärder,
eftersom de dels slår snett och tungt belastar många småföretagare,
dels inte når det väsentliga syftet att lindra beskattningen på
arbete. När regeringen nu talar om en grön skatteväxling om 30
miljarder kronor fram till år 2010, är det därför av yttersta vikt
att de höjda energiskatter som propositionen konkretiserar möts av
generella skattesänkningar på arbete. Det skall också slås fast att
svenska energiskatter och miljöavgifter behöver utformas med
betydande hänsyn till förhållandena i omvärlden. De ekonomiska
styrmedlens marknadsanpassning är en förutsättning för att
produktionen inte skall flytta till områden med lägre ställda krav
på miljöanpassning.
82.Strategi för ökat funktionstänkande (punkt 112)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 112 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 82. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 38.
Ställningstagande
En viktig del i arbetet för giftfria och resurssnåla kretslopp är
att tänka i termer av funktioner. Man bör inrikta sig på den
funktion man vill ha utförd, inte den vara eller teknik som för
tillfället är den som utför funktionen. Funktionstänkandet gör att
nya och kanske okonventionella lösningar kommer till stånd.
Funktionstänkandet står inte i motsats till arbetet med att få
miljöanpassade produkter utan är en del av och ett komplement till
detta. Centerpartiet anser att det är olyckligt att regeringen inte
tar med funktionstänkandet i det helhetsgrepp som behövs för att
uppnå miljömålen. Detta bör ges regeringen till känna.
83.Strategier för restaurering av vattendrag (punkt 113)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 113 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 83. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 28.
Ställningstagande
Åtgärdsstrategierna för restaurering av vattendrag bör ha en bredare
inriktning än vad regeringen föreslår i propositionen. Hänsyn bör
tas till energiförsörjning, klimat och hälsa, EU:s energimål samt
till att vattenkraftföretagens kostnader för dessa åtgärder blir
begränsade. Detta bör ges regeringen till känna.
84.Miljöbalken m.fl. lagar (punkt 115)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 115 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 84. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ37 yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringen har i propositionen visat en stor förståelse för att
åtgärder krävs inom jord- och skogsbruk för att trygga den
biologiska mångfalden. Ytterligare åtgärder måste dock till. Alla
lagar, inklusive skogsvårdslagen, som har direkt bäring på
konflikter mellan bevarande och exploatering av naturresurser bör
inarbetas i miljöbalken. Bevarandemål och exploateringsmål bör
jämställas. Vid en konflikt är det exploatörens skyldighet att visa
att värdet av en exploatering överstiger värdet av de övriga samlade
naturtillgångarna. Därmed införlivas också de sanktionsmöjligheter
som i dag finns samlade i miljöbalken med jord- och
skogsbrukslagstiftningen.
85.Tilläggsdirektiv till Miljöbalkskommittén (punkt 116)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 116 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 85. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ48.
Ställningstagande
Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Miljöbalkskommittén
har uppdrag att utvärdera tillämpningen av denna lag. Under den tid
lagen har varit i kraft har ett antal fall förekommit som visar att
nuvarande tillämpning måste ändras på ett antal punkter. Om en
verksamhet eller en åtgärd medför att miljöbalkens bestämmelser
eller föreskrifter, som har meddelats med stöd av miljöbalken,
överträds och om det finns misstanke om brott, kan detta leda till
åtal. Det är inte rimligt att belasta polis och åklagare med ärenden
av denna typ. En näringsidkare som underlåter att inhämta nödvändigt
tillstånd eller gör detta för sent kan komma att påföras en särskild
miljösanktionsavgift. Avgiften, som i det senare fallet snarare är
en förseningsavgift, är i jämförelse med andra förseningsavgifter
hög. Miljön blir inte bättre av att näringsidkare får betala
avgifter eller åtalas på grund av uteblivna miljörapporter. Effekten
blir i stället orimligt höga kostnader för samhället. I ett
uppmärksammat fall anmäldes en lantbrukare dels för att han placerat
en s.k. gödselstuka för nära ett vattenförande dike och för nära
anmälarens mark, dels för att stukan saknade täckning. Lantbrukaren
hade inte uppfattningen att stukan var anmälningspliktig eller att
den utgjorde en fara för miljön. Lantbrukaren påfördes en
miljösanktionsavgift om 25 000 kr. Avgiften skall enligt miljöbalken
betalas inom 30 dagar om inte en längre tid är angiven i beslutet.
Sedan lantbrukaren överklagat upphävde miljödomstolen den av
kommunen påförda miljösanktionsavgiften. Det är inte rimligt att
lantbrukaren tvingades att betala avgiften innan han fick rätt i
miljödomstolen. Skyldigheten att betala avgiften borde inträda först
när beslutet vunnit laga kraft. Avgiften bör dessutom stå i rimlig
proportion till försummelsen.
86.Naturvårdsverkets ansvar för samordning m.m. (punkt 119)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 119 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 86. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 33.
Ställningstagande
Miljömålsrådet skall enligt regeringens förslag ha ansvar för en
samlad uppföljning och rapportering till regeringen om utvecklingen
mot miljökvalitetsmålen m.m. Vi motsätter oss att ett miljömålsråd
med dessa uppgifter införs. Att göra en samlad uppföljning och
rapportering på miljöområdet ingår på ett naturligt sätt i
Naturvårdsverkets uppgifter, och det finns därför ingen anledning
att skapa en egen organisation för detta ändamål. Naturvårdsverket
bör ha det övergripande ansvaret för miljömålsarbetet i samarbete
med sektorsmyndigheter och berörda näringar. Vi anser att det
ankommer på Naturvårdsverket att självt organisera arbetet med
uppföljning och rapportering på ett ändamålsenligt sätt.
87.Konflikter kring miljökvalitetsmålen (punkt 121)
av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson (c) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 121 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 87. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ46 yrkande 41.
Ställningstagande
Med den utformning av propositionen som regeringen valt tillsammans
med Miljöpartiet och Vänsterpartiet bygger man in en rad
målkonflikter, konflikter mellan intressen och konflikter mellan
olika miljömål. Vi beklagar detta och det faktum att regeringen inte
mer uppmärksammat denna problematik. Miljömålskommittén gjorde en
konsekvensanalys, men regeringen har inte gjort en sådan på ett
fullgott sätt. I samband med den första översiktliga rapporteringen
till riksdagen om hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen
fortskrider bör regeringen foga en analys kring de konflikter som
kommer att uppstå kring målen.
88.Länsstyrelsernas resurser (punkt 122)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 122 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 88. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 34.
Ställningstagande
Länsstyrelserna skall enligt regeringens förslag ha det övergripande
ansvaret för det regionala mål- och uppföljningsarbetet. Det innebär
att länsstyrelserna påförs nya arbetsuppgifter. Arbetet med att
följa upp den mängd delmål som föreslås i propositionen riskerar att
leda till att länsstyrelserna får svårigheter att klara övriga
arbetsuppgifter på ett rimligt sätt. Risken är att enskilda drabbas
genom att myndigheten får allt längre handläggningstider för olika
ärenden. Vi anser att regeringen när den nu avser att påföra
länsstyrelserna nya arbetsuppgifter är skyldig att se till att
länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att klara
arbetsuppgifterna på ett rimligt sätt.
89.Beräkning av miljöskador (punkt 123)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 123 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 89. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ45 yrkande 2.
Ställningstagande
Miljömålskommittén uppskattar att kostnaderna för miljöförstöring
uppgår till mer än 20 miljarder kronor per år. Samtidigt anger
kommittén att de verkliga kostnaderna inte kan fastställas med
befintliga metoder och tillgängliga data. Konjunkturinstitutet har
gjort en liknande studie och kommit fram till att kostnaderna för
miljöskador i Sverige uppgår till ca 10 miljarder kronor per år.
Tyvärr redovisas varken i propositionen eller i Miljömålskommitténs
betänkande någon utförligare beskrivning av hur kostnaderna
beräknats.
Vi anser att det är av begränsat värde att i propositionen ange en
storleksordning på kostnaderna för miljöskador när så stor osäkerhet
råder om dess verkliga storlek. Det behövs en omfattande
metodutveckling och en koppling mellan miljöskadorna och de
investeringar som samhället gör för att minska miljöskadorna. All
ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser. Varje felsatsad
krona på miljöåtgärder som inte ger någon miljöförbättring minskar
samhällets möjligheter att genomföra miljöåtgärder där de verkligen
behövs. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till att göra
beräkningar på de miljöskador som har en direkt koppling till
människors hälsa, den biologiska mångfalden, ekosystemens
långsiktiga produktionsförmåga samt hushållningen med
naturresurserna. Utifrån ett bättre underlag blir det då möjligt att
göra riktiga miljöinvesteringar som förbättrar människors hälsa, den
biologiska mångfalden osv.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda
yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Avveckling av kärnkraften
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad (m).
Sverige blir i takt med ökande elförbrukning alltmer beroende av
elimport. Det finns en uppenbar risk att Sverige i framtiden inte
kommer kunna importera tillräckligt mycket el för att undvika
elbrist. Vidare är risken för akut effektbrist i Syd- och
Mellansverige överhängande. Samtidigt har Sveriges riksdag fattat
beslut om att Sverige skall driva en ansvarsfull klimatpolitik och
därmed sträva efter att utsläppen av växthusgaser skall minska såväl
i Sverige som i övriga världen.
Vi motsätter oss en energipolitik som förvärrar problematiken
kring hotande elbrist, risken för akut effektbrist samt ökade
utsläpp av växthusgaser. Vi anser därför att beslutet om att
avveckla kärnkraften skall rivas upp. De svenska kärnkraftverken bör
få drivas vidare så länge de uppfyller högt ställda miljö- och
säkerhetskrav.
2. Miljömålen m.m.
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Hållbar utveckling i samarbete med utvecklingsländerna
Det är viktigt att redan nu planera för en hållbar utveckling i
kandidatländerna i och med deras anslutning till EU och till den
inre marknaden. Problemen härvidlag är uppenbara, och svårigheten
för dem att leva upp till EU:s miljölagstiftning framhålls ibland
som ett av de mest avgörande hindren i anslutningsprocessen. Tyvärr
har dock miljön inte spelat någon framträdande roll i kommissionens
rapporter om framstegen på vägen mot utvidgning (även om viktiga
insatser görs genom PHARE och andra program). Även om man inte bör
ställa orimliga krav så att utvidgningen försenas, bör EU på ett
positivt sätt lägga upp planer för förändring - i nära samarbete med
kandidatländerna själva.
Det innebär ett krav på flexibilitet - inte oavvisliga krav,
snarare en vilja att göra så mycket som möjligt före anslutningen
och att fortsätta med stödjande miljöarbete därefter.
Kandidatländernas anpassning till EU:s miljökrav beräknas kosta
uppåt 120 miljarder euro. Denna kostnad måste EU solidariskt hjälpa
till att bära. Eftersom kandidatländerna befinner sig på en avsevärt
lägre utvecklingsnivå, finns det stora möjligheter att styra den
ekonomiska utvecklingen för att undvika de misstag som gjorts i
västländerna.
Möjligheten till "tekniksprång" mot en hållbar utveckling bör
utnyttjas. Inte minst handlar det om att på ett framsynt sätt
planera transportsystemen i kandidatländerna. Eftersom t.ex.
järnvägsnäten är välutbyggda finns en relativt god grund för en
fortsatt positiv utveckling. De s.k. TEN (transeuropeiska nätverk)
bör vidareutvecklas i dessa områden, men med ett tydligt fokus på
hållbar utveckling. Dessutom måste allt stöd, t.ex. inom
strukturfonderna och jordbruksområdet, godkännas utifrån
hållbarhetsanalyser. En mer långsiktig och betydligt mer
övergripande strategi för hållbar utveckling bör utarbetas just för
kandidatländerna.
Det är också angeläget att stärka och skydda det lågintensiva
jordbrukssystem, som är vanligt i öst, och som är mer gynnsamt när
det gäller biologisk mångfald och låg användning av gifter. På
jordbrukssidan måste man tackla frågan om strukturanpassningar på
landsbygden. Om en stor andel jordbrukare får svårt att fortsätta
sin verksamhet, finns en överhängande risk för en dramatisk
migrationsström till städerna, med efterföljande sociala och
miljömässiga problem. EU kan hjälpa till att förhindra detta genom
en plan för alternativa sysselsättningar på den jordbruksmark som
blir över när lantbruket effektiviseras. Möjligen kan produktion av
energiskog och biomassa vara en del i en sådan plan - och samtidigt
bidra till en hållbar energipolitik.
Regler för naturvårdsförrättning
Lagregler bör införas om att naturreservat bör kunna bildas med
hjälp av en naturvårdsförrättning. Hanteringen av
reservatsbildningen kan då ske enklare, snabbare och till lägre
kostnad än nu.
Utskottet hänvisar till Naturvårdsverkets och Lantmäteriverkets
gemensamma arbete, som utmynnat i en rapport med förslag om bl.a. en
ny lag om naturskyddsförrättning. Syftet med förslagen är att
åstadkomma ett effektivare genomförande av vissa beslut om
områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken, med bl.a. regler om
ersättning och inlösen i anslutning till naturreservat,
kulturreservat, biotopskyddsområde och vattenskyddsområde genom en
lantmäteriförrättning. Rapporten har remissbehandlats och bereds i
Regeringskansliet.
Regeringen föreslår att ytterligare 900 000 ha skogsmark skall
undantas från produktion fram till år 2010, varav 320 000 ha avsätts
som naturreservat, 30 000 ha som biotopskyddsområde och 50 000 ha
skyddas genom naturvårdsavtal. Resten skulle vara frivillig
avsättning.
En naturreservatsbildning kan beröra många markägare. Det kan då
ta lång tid mellan reservatsbeslut och färdiga avtal med alla
markägare. I normalfallet tar det ca 3 år att bilda ett
naturreservat. I extremfallet kan det ta tre gånger så lång tid. Om
delmålet om avsättning av naturskyddsområden skall nås, krävs att
proceduren förenklas med bibehållen rättssäkerhet.
Ett förrättningsförfarande ger stora möjligheter att hantera stora
sakägargrupper på ett samtidigt rättssäkert och effektivt sätt. En
lantmäteriförrättning har även en sakrättslig funktion genom att
förändringar av fastighetsindelning och av servitut och andra
rättigheter automatiskt införs i det officiella fastighetsregistret
och därmed får rättsverkan gentemot andra intressenter beträffande
egendomen. Erfarenheten av försöksverksamhet med
förrättningsförfarande har visat att den i processen ingående
medlingen och utredningen ofta har tillfredsställt dem som berörts
av konflikten. De sammanlagda kostnaderna minskar också genom att
berörda parter inte behöver göra var sin utredning i samma fråga.
Lantmäterimyndigheten arbetar också konfliktförebyggande vid
naturvårdsärenden genom att bl.a. få till stånd markbyten som
lindrar konsekvenserna för enskilda fastighetsägare och samtidigt
minskar kostnaderna för förvärvare.
Kristdemokraterna anser att en snabbare process behövs för
bildande av naturreservat för att delmålet om markavsättning till
naturreservat skall nås.
3. Miljöstyrande avgifter m.m.
av Eskil Erlandsson (c).
Olika former av trängsel- eller miljörelaterade avgifter kan vara
bra sätt att styra trafikflöden och samtidigt få intäkter som kan
användas till att förbättra infrastruktur och kanske framför allt
kollektivtrafik, i de områden där avgifterna tas ut. Centerpartiet
anser att det är viktigt att genomföra de förändringar av svensk
lagstiftning som behövs för att dessa avgifter skall kunna tas ut.
Det är viktigt att komma ihåg att det måste vara de olika städernas
eller områdenas sak, inte statens, att bestämma om de vill införa
dessa avgifter eller ej. Det statliga regelverket får dock inte
stoppa möjligheten. Det är också viktigt att påpeka att staten ej
skall ta någon del av avgifterna.
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har konstaterat
att inte ens omfattande satsningar på vägnätet i Stockholmsområdet
skulle medföra att man kom till rätta med trängseln i
Stockholmstrafiken. Trängsel- eller miljöavgifter kan vara ett
alternativ till dessa massiva utbyggnader. I propositionen anger
regeringen att den i samband med att klimatpropositionen läggs
kommer att återkomma till riksdagen med förslag om miljöstyrande
avgifter i tätorter. Centerpartiet anser att avgifterna bör utformas
med en inriktning som beskrivs ovan.
4. Miljömålen m.m.
av Harald Nordlund (fp).
Skydd av skogsmark
Skogens ekosystem utgör grunden för många arters överlevnad, och
skogsbruket skall bedrivas så att den biologiska mångfalden inte
hotas. Ett sätt att skydda naturskog och därmed den biologiska
mångfalden är att undanta viss skogsmark från skogsbruk. Svenska
skogsägare är miljömedvetna; deras kompetens borde tillvaratas när
det gäller att fastställa på vilket sätt ett område skall skyddas.
Nya möjligheter att uppmuntra frivilliga åtaganden bör prövas,
liksom ökade möjligheter att teckna skötselavtal. Om fastställda
miljömål skall kunna uppnås krävs större flexibilitet i fråga om
metoder för avsättningar.
Strategier för kemikalieanvändning
Ambitionen att skapa en giftfri miljö kräver stora insatser från
samhällets olika aktörer. I en ny kemikaliepolitik är det viktigt
att tillse att försiktighetsprincipen följs och att man ser till att
förorenare verkligen får betala. Ansvaret att utreda ämnens
miljöpåverkan måste gälla alla kemiska ämnen. En reformering av EU:s
kemikaliepolitik är angelägen. En strategi för en reformering måste
utarbetas. Sveriges representanter bör vara pådrivande i denna
ambition.
Uppföljning av miljömålen
Utan en effektiv uppföljning och ett tydligt ansvarsutkrävande
blir miljömålen verkningslösa. Det är positivt att Naturvårdsverket
ges särskilda resurser för uppföljning. Dessa resurser bör
emellertid inte användas bara för redovisning av måluppfyllelse utan
också för att göra återkopplingar till ansvarig aktör och för att
föreslå ansvarsutkrävande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 2000/01:130:
1. att riksdagen godkänner regeringens förslag om delmål för de 15
miljökvalitetsmål (avsnitten 7-20) som tidigare antagits av
riksdagen,
2. att riksdagen godkänner att den nya miljömålsstrukturen skall
ersätta de miljömål som riksdagen antagit inom ramen för
miljöpolitiken före beslutet om propositionen 1997/98:145 (bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) (avsnitt 3.2),
3. att riksdagen godkänner vägledande strategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen (avsnitt 21.1),
4. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m. för år 2001 används för uppföljning och rapportering av
miljökvalitetsmålen i enlighet med vad regeringen har anfört
(avsnitt 23.3),
5. att riksdagen godkänner protokollet av den 1 december 1999
angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon
till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar (avsnitt 26),
6. att riksdagen godkänner 1999 års justeringar och ändringar av
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (avsnitt
27).
Följdmotioner
2000/01:MJ37 av Staffan Werme (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inarbetande av bland annat skogsvårdslagen i
miljöbalken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett tydliggörande av de enskilda jord- och
skogsbruksföretagens ansvar för de miljöstörningar de orsakar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om specialåtgärder för de mest hotade djur- och
växtarterna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skydd av sumpskogar.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om säkerställande av skogsmark.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om säkerställande av ängsmark, hagmark och
extensivt använd betesmark.
2000/01:MJ38 av Jeppe Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av att yrkesfisket vägs in i miljömålen och
åtgärdsstrategierna.
2000/01:MJ39 av Carl-Axel Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om s.k. utsläppsrätter.
2000/01:MJ40 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett tydligare mål om ökad användning av den
svenska råvaran trä i byggandet.
2000/01:MJ41 av Inga Berggren och Kent Olsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om målkonflikter, prioriteringar och avvägningar
såväl mellan miljömålen som mot andra samhällsmål vad avser
produktionsanläggningar för vindkraft.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en ny gränsvärdesnorm för buller från
vindkraft bör arbetas fram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa respektavstånd för att skydda
människor från buller, skuggflimmer och visuell nedsmutsning.
2000/01:MJ42 av Ronny Olander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det i delmålet (nr 1), "Planeringsunderlag för
miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö", skall ingå att det senast år
2010 skall finnas program för hur behovet av lokal odling skall
tillgodoses.
2000/01:MJ43 av Yvonne Ångström (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att etappmålet för skogsavsättning för år 2010
sätts till 800 000 ha.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tydlig redovisning och utvärdering av de
totala insatserna på området skall göras.
2000/01:MJ44 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det internationella miljöarbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de 15 miljömålen vid upprättande av delmålen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om miljömålen vid upprättande av
miljömålsstrategier.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
att införa ett 16:e miljömål: Biologisk mångfald.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om uppföljning och information gällande
miljömålen.
2000/01:MJ45 av Göte Jonsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de grundläggande värdena för prioriteringarna i
arbetet med att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.
2. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till beräkningar av
de miljöskador som har en direkt koppling till människors hälsa,
den biologiska mångfalden, ekosystemens långsiktiga
produktionsförmåga samt hushållningen med naturresurserna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det nu brådskar med att få fram en
proposition om en svensk klimatstrategi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av förnyelse av bilparken.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning avseende skogsbruket och dess
effekter på särskilt försurningskänsliga områden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att målet skall vara att minska trafikens
miljöbelastning, inte att minska trafiken i sig.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att riskbedömningar av saneringsobjektens
farlighet för människa och miljö skall styra i vilken
ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet skall genomföras.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att målsättningen i ett generationsperspektiv
skall vara att ha återställt alla förorenade områden som utgör en
risk för människors hälsa och miljön.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att arbetet för att begränsa utsläppen av
ozonnedbrytande ämnen skall bedrivas internationellt.
10. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö skall ha följande lydelse: År 2010 skall halterna i
miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter
vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden
skyddas.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att i första hand frivilliga överenskommelser,
information och ekonomiska incitament skall användas för att klara
miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
12. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet
Levande sjöar och vattendrag skall ha följande lydelse: senast
2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och kartlagt de
särskilt skyddsvärda naturområden, i och i anslutning till sjöar
och vattendrag, som kan komma att behöva ett långsiktigt skydd.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att det inte är realistiskt att i delmål 2
under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ange att
minst 25 % av de potentiellt skyddsvärda vattendragen år 2010
skall vara färdigrestaurerade.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att när samhället inför långtgående
restriktioner i enskilda markägares möjligheter till normal
markanvändning skall ersättning motsvarande den enskildes förlust
i princip alltid utgå.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om introduktion av främmande och genetiskt
modifierade organismer som "kan hota" den biologiska mångfalden.
16. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Hav i
balans samt levande kust och skärgård skall ha följande lydelse:
Berörda myndigheter skall i samarbete med bl.a. fiskerinäringen
senast 2005 ha inhämtat tillräckliga kunskaper för att kunna ta
ställning till vilka områden i den marina miljön som behöver ett
långsiktigt skydd.
17. Riksdagen beslutar att delmål 7 under miljökvalitetsmålet Hav i
balans samt levande kust och skärgård skall ha följande lydelse:
Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av
olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara
senast år 2005.
18. Riksdagen beslutar att delmål 4 under miljökvalitetsmålet
Myllrande våtmarker skall ha följande lydelse: Senast 2010 skall
tillräckligt många våtmarker i odlingslandskapet och i kustzonerna
ha anlagts för att väsentligt bidra till uppfyllandet av
miljömålen Ingen övergödning och biologisk mångfald.
19. Riksdagen avslår regeringens förslag till volymmål i delmål 1
under miljökvalitetsmålet Levande skogar om att ytterligare
undanta skogsmark från skogsproduktion till 2010.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det vid avsättningar av skogsmark i första
hand skall vara statlig mark som skall komma i fråga.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skogsmarkernas värde för rekreation
säkerställs inom ramarna för de rättigheter och skyldigheter som
allemansrätten anger.
22. Riksdagen avslår regeringens förslag till delmål 2 under
miljökvalitetsmålet Levande skogar i enlighet med vad som anförs i
motionen.
23. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till delmålen 1, 2
och 3 under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap ersätts
med ett delmål med följande lydelse: Miljöpolitiken vad gäller
naturvården och miljö- och landsbygdsprogram inom
jordbrukspolitiken skall utformas så att en tillräckligt stor
variation av naturtyper med inslag av småbiotoper, vattenmiljöer
och betande djur bevaras för att senast 2010 säkerställa en
långsiktig biologisk mångfald.
24. Riksdagen avslår regeringens förslag till delmål 6 under
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i enlighet med vad
som anförs i motionen.
25. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet
Storslagen fjällmiljö skall ha följande lydelse: Nya varaktiga
skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet
skall vara försumbara senast 2005.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en ökad andel hårdgjord yta i många fall är
ofrånkomligt om man vill kunna utveckla och expandera tätorter.
27. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö skall ha följande lydelse: Senast år 2005 skall all
fysisk planering och allt samhällsbyggande ta hänsyn till och i
möjligaste mån anpassas till den övergripande målsättningen att
uppnå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det inte finns några skäl till att överväga
ett förbud mot installation av direktverkande elvärme i nya
byggnader.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det inte finns något behov av att stärka
strandskyddet.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om problemen med grön skatteväxling.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av handel med utsläppsrätter på EU-
nivå som ett verkningsfullt instrument för att minska
energisektorns miljöbelastning.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en god infrastruktur i kombination
med forskning och utveckling om renare bränslen, effektivare
motorer och bättre reningsteknik för att minska trafiksektorns
miljöbelastning.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Naturvårdsverket bör ha ansvaret för
samordning, uppföljning och rapportering av miljömålsarbetet.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att länsstyrelserna får tillräckliga resurser
för att klara de nya uppgifterna på ett rimligt sätt.
2000/01:MJ46 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys
av avsättningarna av skyddsvärd skogsmark bör genomföras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om den pågående frivilliga miljöhänsynen i
skogsbruket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ekonomisk ersättning och markersättning.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av inriktningen på avsättningarna av skyddsvärd skogsmark i
enlighet med vad i motionen anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de skogliga impedimenten.
6. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om att
etappmålet för mängden hård död ved skall vara 25 %.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det är viktigt att det inom ramen för de
medel som avsätts för bevarandet av den biologiska mångfalden sker
en omfördelning så att ersättning för skador på angränsande skog
möjliggörs.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att målet att skogsmarken skall brukas på
sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på
övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år
2010 bör omformuleras.
9. Riksdagen fastställer Miljömålskommitténs förslag: "Förorenade
områden är identifierade samt undersökta och minst 30 procent av
områdena av riskklass mycket stor och stor är åtgärdade senast år
2010."
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om miljömålet Storslagen fjällmiljö.
11. Risdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om klimatpolitik.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att staten ger ett långsiktigt besked om att
kalkning av vatten och skogsmark kommer att fortgå så länge det
behövs.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringens precisering "markanvändningens
bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att
skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet" bör
utgå.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en större samordning av miljömålen är
önskvärd.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett förfarande från regeringens sida med större
samförstånd mellan berörda intressen vad gäller alla miljömål.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att Sverige utnyttjar de EU-stöd och
de nivåer vi har rätt att få.
17. Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att återkomma med
ett kvantitativt och tidsbestämt mål för fosfor senast 2003.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att erkänna och ersätta jordbruket för de
miljö- och kulturmiljötjänster det levererar till samhället.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vallstöd i hela landet.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det fortsatta omställningsarbetet efter
avställningen av den andra reaktorn i Barsebäck framgent bör
koncentreras till att avveckla de reaktorer vars möjligheter att
uppnå delmål 1 av kärnkraftsindustrin anses var begränsade.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det kommunala vetot.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en utökad information till framför allt
ungdomar kan minska exponering från solariers skadliga UV-
strålning.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i
uppdrag att närmare undersöka möjligheterna att i större
utsträckning än i dag gräva ned elledningar för att minska
exponeringen från elektromagnetiska fält.
24. Riksdagen beslutar att fastställa Miljömålskommitténs förslag:
"Senast år 2010 ingår minst 75 procent av fosfor från avfall och
avlopp i kretsloppet och kan återföras till jordbruksmark eller
annan produktiv mark utan risk för hälsa och miljö."
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om energianvändning och energieffektivisering.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande av skyddszoner för vattendrag och
vattensystem med anslutande miljöer.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillåta byggnation i strandnära miljöer
generellt och låta kommunen själv avgöra vilka strandområden som
skall vara strandskyddade.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utformandet av strategier för restaurering
av vattendrag bör ta hänsyn till energiförsörjning, klimat och
hälsa, EU:s energimål samt att vattenkraftföretagens kostnader för
dessa åtgärder blir begränsade.
29. Riksdagen avslår delmål 1 under Hav i balans, levande kust och
skärgård i den del som behandlar marina reservat.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att delmålet Senast år 2005 skall en strategi
finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och
odlingslandskap kan bevaras och brukas bör formuleras så att
skärgårdens utvecklingsmöjligheter förbättras, inte begränsas och
försämras.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utformningen av trängsel-/miljöavgifter i
storstäder.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda frågan om ett samlat ansvar för
infrastruktur.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skattebefria de alternativa drivmedlen.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett tioårsprogram för att introducera
miljöriktiga bränslen.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att redan nu slå fast tydliga krav på
drivmedelsförsäljare att kunna tillhandahålla biodrivmedel på
samtliga större försäljningsställen till år 2005.
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ställa upp ett konkret mål som att senast
2005 skall minst 10 % av de fordon som säljs vara
nollemissionsfordon.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige driver på för en förändring av
Chicagokonventionen så att skatt på flygbränsle tillåts.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det behövs en strategi för ökat
funktionstänkande.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se jordbruket som en resurs i miljöarbetet.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om allas delaktighet i ett regionalt och socialt
samlat Sverige.
41. Riksdagen begär att regeringen, i samband med den första
översiktliga rapporteringen till riksdagen om hur arbetet med att
nå miljökvalitetsmålen fortskrider, fogar en analys av de
konflikter som kommer att uppstå kring målen.
2000/01:MJ47 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kalkningen av sjöar och vattendrag skall
samordnas med skogskalkningen och att dessa åtgärder skall
tillskjutas ytterligare medel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en tillfälligt höjd skrotningspremie till 3 000
kr för bilar satta på marknaden före 1989.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige framöver fullt ut utnyttjar de
möjligheter att utveckla ett rikt odlingslandskap som Miljö- och
landsbygdsprogrammet och medlemskapet i EU innebär.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om delmålen för Levande sjöar och vattendrag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ett mer miljörelaterat skatte- och
avgiftssystem förutsätter generella skattesänkningar på arbete.
2000/01:MJ48 av Jeppe Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Miljöbalkskommittén tilläggsdirektiv att se över
den s.k. sanktionsavgiften.
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:MJ234 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen med högsta prioritet aktivt verkar
för att skapa förutsättningar för att Sveriges nationella och
internationella åtaganden vad gäller biologisk mångfald fullföljs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det bör utvecklas lokala handlingsplaner, i
vilka förutsättningarna för fortsatt hävd i de aktuella bygderna
analyseras.
2000/01:MJ406 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av grundforskning av vattenkvaliteten i
Stockholms skärgård.
2000/01:MJ413 av Gudrun Lindvall och Per Lager (mp):
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om nya områden
för marina reservat.
2000/01:MJ418 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om marina reservat.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lokalt ansvar för den långsiktigt hållbara
miljön till havs.
2000/01:MJ608 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av satsning på taxonomisk forskning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av kompetens för att sköta samlingar av
växter och djur på museer och institutioner.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en ny nationell fauna och flora.
2000/01:MJ707 av Elizabeth Nyström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om gränsvärden för buller vid evenemang.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tryggad vattenförsörjning.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om innehållet och hanteringen av EU:s sjätte
miljöhandlingsprogram.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige bör vara pådrivande för att EU:s
ekonomi skall miljöprövas.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om biologisk mångfald i det moderna samhället.
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att nästa långtidsutredning bör ta hänsyn till
klimatförändringar och uttunningen av ozonskiktet.
2000/01:MJ726 av Karl-Göran Biörsmark (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om miljöfarligt gods.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om övervakning av klororganiska ämnen i Vättern.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en bredare studie av bottensystemets
funktion i Vättern.
2000/01:MJ737 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en aktionsplan för att utrota den kraftigt
giftiga jättebjörnlokan i Sverige.
2000/01:MJ738 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att återställa det skånska kulturlandskapet.
2000/01:MJ743 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en nationell strategi för att värna
biologisk mångfald.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en handlingsplan för arter på
hotlistan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en årlig skrivelse till riksdagen om
tillståndet för den biologiska mångfalden i allmänhet och för de
hotade arterna i synnerhet.
2000/01:MJ749 av Gudrun Lindvall (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamt skydda den vitryggiga hackspettens biotop.
2000/01:MJ756 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
Riksdagen begär att regeringen låter genomföra en samordnad kommunal
planering enligt MB 6 kap. 13 § av Järvafältet/Igelbäckens dalgång i
syfte att skapa ett naturreservat.
2000/01:MJ762 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skärpa EU:s åtaganden på lång sikt för att
minska utsläppen av växthusgaser med 50 % till år 2030.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inom EU verka för en total översyn av det
offentliga stödet inom EU samt huruvida detta bidrar till att nå
uppsatta klimatmål.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om miljöforskning och miljöövervakning.
2000/01:MJ765 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att arbetet med inrättande av naturreservat och
förstärkt biotopskydd bör intensifieras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige i sitt arbete inom EU bör verka för
att övertyga förpackningsindustrin i Europa om fiberförpackningens
alla möjligheter.
2000/01:MJ769 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten att minska myggplågan.
2000/01:MJ770 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lagregler om naturvårdsförrättning bör införas så att
hanteringen av naturreservatsbildning kan ske enklare, snabbare och
till lägre kostnad än vad nuvarande regler ger möjlighet till.
2000/01:MJ776 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konflikten mellan kulturmiljövård och naturvård.
2000/01:MJ779 av Hans Stenberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att bunkerolja av miljöklass 1 blir tillgänglig
i alla Europas hamnar.
2000/01:MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Activities Implemented Jointly (AIJ).
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkor som tar upp koldioxid.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bunkerbränslen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att urholkningen av Kyotoprotokollet stoppas.
2000/01:MJ781 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vikten av att
Naturvårdsverket tillsammans med Svenska kyrkan inleder projekt i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:MJ784 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om myggproblemen i Nedre Dalälvsområdet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om statligt stöd för framtagande av åtgärdsprogram
och genomförande av kort- och långsiktiga åtgärder.
2000/01:MJ785 av Harald Nordlund (fp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder för
att minska nedfallet av luftburet kväve i sjöar och vattendrag.
2000/01:MJ788 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snarast införa ett utökat våtmarksskydd, omfattande
hela Jönköpings län.
2000/01:MJ789 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av översyn och förbättring av skyddet för
havsöringsförande bäckar och mindre laxåar.
2000/01:MJ793 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en strategi mot myggplågan i Tärnsjö.
2000/01:MJ796 av Ingvar Eriksson m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om miljöövervakning och forskning.
2000/01:MJ797 av Harald Nordlund (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att öka takten i bullerarbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Naturvårdsverket får ett tydligt,
långsiktigt uppdrag att kraftfullt arbeta med bullerfrågorna
särskilt på det långsiktiga strategiska planet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att man vad avser buller från markbunden trafik
skall eftersträva att även ge boende tillgång till en god
ljudmiljö.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att lagstiftningen behöver stärkas så att
miljömyndigheter med kraft kan driva frågor om bullersanering.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att med hög prioritet driva bullerfrågorna
internationellt, särskilt inom EU.
2000/01:MJ798 av Harald Nordlund och Åsa Torstensson (fp, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hårdare miljökrav på sjöfarten och jordbruken
runt Östersjön.
2000/01:MJ804 av Patrik Norinder m.fl. (m, s, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om myggproblemet i nedre Dalälven.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om statligt stöd för att förhindra myggkläckning
samt bekämpning med BTI.
2000/01:MJ805 av Lena Ek och Margareta Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om initiativ till en diskussion om harmonisering av
deponiskatter och förbränningsavgifter inom EU.
2000/01:MJ815 av Urban Ahlin och Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skärpta straff för illegal handel med utrotningshotade
djur och växter.
2000/01:MJ816 av Barbro Feltzing (mp):
Riksdagen begär att regeringen utreder att mål sätts upp för
införandet av avgasfria bilar i Sverige, med en nollvision som
slutmål.
2000/01:MJ819 av Birgitta Ahlqvist och Lennart Klockare (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett särskilt miljöprogram för Barentsområdet.
2000/01:MJ825 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att entreprenadmaskiner åläggs att begränsa
sina avgasutsläpp.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utfärda tomgångsregler för
entreprenadmaskiner.
2000/01:MJ828 av Morgan Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förstärkt skydd för sjö- och åslandskapet vid
Romeleåsen.
2000/01:MJ835 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av insatser för att upprätthålla värdefulla ängar
och hagar till nytta för artrikedomen inom såväl växt- som
djurvärlden.
2000/01:MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att låta principen om hållbar utveckling vara
den högst prioriterade frågan under Sveriges ordförandeskap inom
EU första halvåret 2001.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige under sitt ordförandeskap inom EU
verkar för inrättandet av en miljökommitté som granskar förslag
till beslut enligt fastlagda principer för miljöpolitiken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inom EU verka för utökade anslag och
befogenheter till Europeiska miljöbyrån.
8. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges tid som
ordförandeland inom EU presenterar en plan för hur man kan öka
användandet av miljökonsekvensbeskrivningar och miljöcertifiering
i såväl offentlig förvaltning som den privata sektorn.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om artikel 95 i EG-fördraget, även kallad
Miljögarantin.
2000/01:MJ840 av Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att hålla landskapet öppet.
2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att
genomföra en inventering av uppdämda vattendrag som kan
restaureras i syfte att återskapa strömmande vatten.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att skydda och anlägga våtmarker.
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om biologisk mångfald.
2000/01:Bo509 av Barbro Feltzing (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att gränsvärden för buller på arbetsplatser och
ute i samhället bör tas fram.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bulleraspekten som ett kvalitetskrav på
produkter vid upphandling.
2000/01:K342 av Ulf Björklund m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en lokalt förankrad, dvs. en samisk majoritet i
förvaltningen av Lapplands världsarv-Laponia.
2000/01:U512 av Alf Svensson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inom EU verka för en tydlig strategi för
klimatfrågan.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inom EU ge planeringen för hållbar
utveckling högre prioritet i samarbetet med kandidatländerna.
2000/01:U513 av Bo Lundgren m.fl. (m):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av initiativ för att minska EU:s
beroende av olja och andra fossila bränslen.
Bilaga 2
Näringsutskottets yttrande
2001/02:NU1y
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
Till miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet har berett näringsutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 2000/01:130 om svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (miljömålspropositionen) jämte motioner
i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde. Totalt har
12 motioner väckts med anledning av propositionen.
I propositionen vidareutvecklas den miljömålsstruktur som
riksdagen beslöt om våren 1999 (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6). På riksdagens begäran lämnar regeringen nu förslag
till delmål, åtgärder och strategier för att nå miljökvalitetsmålen.
I propositionen redovisas förslag till delmål och åtgärdsstrategier
för 14 av de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen tidigare beslutat
om. Målet Begränsad klimatpåverkan kommer att behandlas i en
särskild proposition under hösten 2001.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför näringsutskottet
lämnats av företrädare för Näringsdepartementet, LRF Skogsägarna,
Skogsindustrierna, Svensk Energi och Svenska
Torvproducentföreningen.
Sammanfattningsvis anser näringsutskottet att det av regeringen
föreslagna delmålet om avsättning av skyddsvärd skogsmark bör
omformuleras. I två avvikande meningar (s, v; mp) tillstyrks
regeringens föreslagna delmål.
Utskottets överväganden
Inledning
Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till frågan om huruvida
formuleringen av delmål 1 om avsättning av skyddsvärd mark inom
miljökvalitetsmålet Levande skogar kan medföra icke önskvärda
effekter för skogsindustrin.
I motionerna har även två andra frågor som berör näringsutskottets
an-svarsområde tagits upp. Utskottet avstår från att yttra sig i
dessa båda frågor, utan hänvisar i stället till olika betänkanden
under föregående riksmöte där frågorna behandlats.
Den ena frågan rör olika aspekter av energipolitikens utformning,
vilken aktualiserats i motion 2000/01:MJ46 (c). Näringsutskottet
hänvisar härvid till anslagsbetänkande 2000/01:NU3 om utgiftsområde
21 Energi, där frågor om stängning av den andra reaktorn i
Barsebäcksverket samt energianvändning och energieffektivisering
behandlades. I betänkande 2000/01:NU8 om vissa elmarknadsfrågor
behandlades bl.a. strålningsrisker från kraftledningar, varvid
riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om
tillsättande av en utredning med uppdrag att finna åtgärder och
metoder för att reducera strålningsriskerna från kraftledningar
(reservation från företrädarna för Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet). När det gäller frågan om alternativa drivmedel
planerar näringsutskottet ett särskilt betänkande i detta ämne under
våren 2002.
Den andra frågan som rör näringsutskottets ansvarsområde - och som
utskottet inte går närmare in på i detta yttrande - avser ökad
användning av trä i byggande, som aktualiserats i motion
2000/01:MJ40 (s). Näringsutskottet behandlade denna fråga våren 2001
i det näringspolitiska betänkandet 2000/01:NU7 (s. 86). Regeringen
bör på de sätt som är möjliga främja en ökad träanvändning i
byggandet, anförde utskottet. Speciellt bör detta kunna ske i det
offentliga byggandet. Det offentliga byggandet kan vara den motor
som driver på och utvecklar användningen av en av vårt lands
viktigaste naturresurser, sades det. Näringsutskottet utgick från
att regeringen agerar i överensstämmelse härmed, utan att något
särskilt tillkännagivande av riksdagen skulle vara erforderligt. I
en reservation (v) anmodades regeringen att vidta lämpliga åtgärder
för att öka andelen trä i det offentliga byggandet. Riksdagen följde
näringsutskottet.
Avsättning av skyddsvärd skogsmark
Propositionen
Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet Levande skogar på
följande sätt: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk
produktion skall skyddas, samtidigt som den biologiska mångfalden
bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en
generation.
Regeringen föreslår nu i miljömålspropositionen att ett av
delmålen för målet Levande skogar skall formuleras på följande sätt:
Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från
skogsproduktion till år 2010. Regeringens förslag innebär skydd av
ytterligare 900 000 ha mark jämfört med den skyddsnivå som uppnåtts
t.o.m. år 1998. (Skyddsnivån t.o.m. år 1998 uppgick till 865 000 ha
produktiv skogsmark.) Statens ansvar för skydd uppskattas till ca
400 000 ha av den föreslagna utökningen om 900 000 ha. Skyddsvärd
skogsmark undantas från skogsproduktion och skyddas antingen genom
miljöbalkens bestämmelser eller genom långsiktiga civilrättsliga
avtal. Enligt regeringens bedömning bör 320 000 ha avsättas som
naturreservat, 30 000 ha som biotopskyddsområden och 50 000 ha
skyddas genom naturvårdsavtal. Förutom statens del bygger delmålet
på att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt skyddar
skogsmark med höga natur- och kulturvärden. Den frivilliga
avsättningen beräknas till ca 500 000 ha, varav 230 000 ha redan har
avsatts. Det föreslagna delmålet skall uppnås under en tioårsperiod.
En avstämning bör göras efter fem år för att utvärdera
måluppfyllelsen.
För att miljökvalitetsmålet Levande skogar skall kunna nås inom en
generation är det angeläget att skogsbolag och enskilda markägare
fortsätter att frivilligt skydda skogsmark av hänsyn till höga
natur- och kulturmiljövärden och av sociala skäl, sägs det i
propositionen. Det kan på goda grunder antas att skogsbruket på
frivillig väg fortsätter att skydda kulturhistoriskt intressanta
miljöer. Frivilligt ansvarstagande för att undanta mark från
skogsproduktion har hittills gett goda resultat och utvecklingen
följs upp vart fjärde år av Skogsstyrelsen, konstaterar regeringen
och hänvisar till att den miljöcertifiering av skogsbruk som nu sker
på bred front ytterligare underlättar möjligheterna till en fortsatt
positiv utveckling. Frivilliga åtaganden sker i många fall som ett
medel för bättre konkurrens men kan också ses som en kostnad för
skogsägaren, säger regeringen. De beräkningar som Miljömålskommittén
har gjort visar att det produktionsbortfall som blir resultatet av
att skogsmarken undantas från skogsproduktion motsvarar 30-600
miljoner kronor per år i tio år. Med hänsyn till inriktningen att
genom hög grad av frivillighet nå miljökvalitetsmålet har rådgivning
och information fortsatt väsentlig betydelse.
Skogsvårdsorganisationen har här en central roll, sägs det.
Motionerna
Frågan om avsättning av skyddsvärd skogsmark tas upp i tre motioner,
nämligen 2000/01:MJ45 (m), 2000/01:MJ46 (c) och 2000/01:MJ43 (fp).
Regeringens förslag om att ytterligare undanta skogsmark från
skogsproduktion till år 2010 avvisas i den förstnämnda motionen. Vid
avsättning av skogsmark skall i första hand statlig mark komma i
fråga, anser motionärerna. De konstaterar att skogsbruket och dess
industrier är av mycket stor betydelse för den svenska
samhällsekonomin. Nettoexportvärdet från skogsindustrin är i
storleksordningen 75 miljarder kronor per år.
I motion 2000/01:MJ46 (c) begärs en omformulering av målet för hur
stor areal skyddsvärd skog som skall undantas från skogsproduktion
till år 2010. Centerpartiet föreslår en modell där staten, i stället
för renodlad avsättning av skogsmark, stimulerar skogsägarna att
arbeta med s.k. kombinerade mål och förstärkt naturvårdshänsyn.
Sammantaget skulle detta innebära att bygder med stora
bevarandevärden tillåts fortleva, genom att människor fortfarande
kan få en utkomst av sin skog. Regeringen intar i propositionen ett
alltför snävt synsätt när den i stort sett bara hänvisar till de
statsfinansiella kostnaderna, anser motionärerna vidare. De
efterlyser en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys av
avsättningarna av skyddsvärd skogsmark. Motionärerna hävdar också
att regeringen glömmer bort de många och stora frivilliga insatser
som görs av Sveriges skogsägare, inte minst inom det småskaliga
familjeskogsbruket. Slutligen tas i motionen upp frågan om
ersättning till markägaren för de miljöinsatser som görs vid
bildandet av olika typer av reservat. Det är därvid viktigt att
möjligheten till ersättningsmark prövas noggrant, innan instrumentet
ekonomisk ersättning används, anför motionärerna.
Riksdagen bör enligt förslag i motion 2000/01:MJ43 (fp) besluta
att etappmålet för år 2010 skall sättas till 800 000 ha avsättning,
vilket var den ambitionsnivå som angavs av Miljömålskommittén. De
arealer som undantas från produktion påverkar både samhällets och de
enskilda skogsbrukarnas ekonomi - kostnaderna för detta
intäktsbortfall har inte belysts tillräckligt, anser motionären. Hon
menar att de frivilliga insatsernas värde bör tydliggöras och att
hela den areal som faktiskt redan undantagits måste redovisas.
Vissa kompletterande uppgifter
Näringsutskottet har inhämtat upplysningar och synpunkter i den nu
aktuella frågan från företrädare för Näringsdepartementet, LRF
Skogsägarna och Skogsindustrierna.
Utskottets ställningstagande
Näringsutskottets överväganden rörande delmålet om avsättning av
skydds-värd skogsmark tar sin utgångspunkt i omsorgen om
skogsindustrins råvaruförsörjning. Som nämns i de här aktuella
motionerna har skogsindustrin stor betydelse för den svenska
ekonomin och därmed sysselsättningen, inte minst i glesbygd.
Företrädare för skogsindustrin har inför näringsutskottet
redovisat sina bedömningar av effekterna på omsättning och
sysselsättning för näringen av det föreslagna delmålet. Några exakta
beräkningar har inte gjorts, men företrädarna för skogsindustrin har
angett en minskning med 10 % som en rimlig bedömning. Utskottet ser
ingen anledning att ifrågasätta denna bedömning. Det är frapperande
att regeringen i propositionen i stort sett inte berör de
samhällsekonomiska effekterna av det föreslagna delmålet om
avsättning av skyddsvärd skogsmark.
Näringsutskottet vill också fästa uppmärksamheten på att
regeringen i propositionen ökade den mängd skogsmark som skall
avsättas från 800 000 ha - som Miljömålskommittén hade föreslagit -
till 900 000 ha. Något särskilt motiv för detta redovisas inte i
propositionen. Näringsutskottet noterar att ökningen med 100 000 ha
skogsmark motsvarar ca 2 000 normalstora skogsfastigheter. Dessutom
kommer denna mark huvudsakligen att beröra Syd- och Mellansverige
och därmed främst drabba familjeskogsbruket.
En annan faktor som regeringen, enligt näringsutskottets mening,
inte tillmäter tillräcklig vikt är det miljöarbete som skogsbruket
genomför på frivillig basis. Avsättningar av skyddsvärd skogsmark
sker till stor del genom certifieringar. För närvarande finns ingen
landsomfattande beräkning av hur stor areal som omfattas.
Företrädarna för skogsbruket och skogsindustrin har dock inför
näringsutskottet redovisat bedömningen att den frivilligt
certifierade arealen omfattar ca 5 % av den produktiva skogsmarken,
dvs. drygt 1 miljon ha. Näringsutskottet anser att det frivilliga
miljöarbetet bör tillmätas större vikt av statsmakterna.
Mot bakgrund av det anförda anser näringsutskottet att det av
regeringen föreslagna delmålet om avsättning av skyddsvärd skogsmark
bör omformuleras.
Stockholm den 16 oktober 2001
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Westerberg (m),
Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Sylvia Lindgren
(s), Lennart Beijer (v), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Karl
Gustav Abramsson (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd),
Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne
Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m), Christina Pettersson (s) och
Mikael Oscarsson (kd).
Avvikande meningar
· Avsättning av skyddsvärd skogsmark
·
Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Sylvia Lindgren
(s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Gunilla Wahlén
(v), Anne Ludvigsson (s) och Christina Pettersson (s) anser att den
del av utskottets ställningstagande som börjar med "Företrädare för"
och slutar med "bör omformuleras" bort ha följande lydelse:
Företrädare för skogsindustrin har inför näringsutskottet
redovisat sina bedömningar av effekterna på omsättning och
sysselsättning för näringen av det föreslagna delmålet. Som en grov
uppskattning nämndes en minskning med 10 %.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet kommer effekterna av
delmålet om avsättning av skyddsvärd skogsmark att följas upp
årligen. Skulle icke önskvärda effekter i något avseende därvid
konstateras finns möjlighet att göra justeringar i målformulering
eller i insatser. Skogsstyrelsen och de regio-nala
skogsvårdsstyrelserna har en väsentlig roll i detta
uppföljningsarbete.
Vi vill kraftigt understryka vikten av att uppföljning sker. Med
hänvisning till skogsindustrins betydelse för den svenska ekonomin
och sysselsättningen - inte minst i regionalpolitiskt utsatta
områden - måste beredskapen vara hög för att ingripa med
revideringar eller ändrade insatser. Enligt vad vi erfarit finns
denna beredskap inom Regeringskansliet, varför något uttalande från
riksdagen i saken inte kan anses erforderligt.
Vi vill samtidigt framhålla att vårt ställningstagande inte
innebär att det uppsatta delmålet om avsättning av skyddsvärd
skogsmark avvisas. Produktionsmål och miljömål måste hela tiden
balanseras mot varandra. Företrädarna för skogsbruket och
skogsindustrin har för utskottet redovisat det arbete som på
frivillig basis bedrivs och där skogsmark certifieras. Detta är
mycket positivt. Vi vill i sammanhanget poängtera betydelsen av
samarbete mellan berörda myndigheter och skogsbruket och
skogsindustrin.
Mot bakgrund av det anförda bör de här aktuella motionerna inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
· Avsättning av skyddsvärd skogsmark
·
Ingegerd Saarinen (mp) anser att den del av utskottets
ställningstagande som börjar med "Företrädare för" och slutar med
"bör omformuleras" bort ha följande lydelse:
Företrädare för skogsindustrin har inför näringsutskottet
redovisat sina bedömningar av effekterna på omsättning och
sysselsättning för näringen av det föreslagna delmålet. Som en grov
uppskattning nämndes en minskning med 10 %.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet kommer effekterna av
delmålet om avsättning av skyddsvärd skogsmark att följas upp
årligen. I propositionen anges att en fördjupad utvärdering utförs
vart fjärde år, i syfte att klarlägga om styrmedel eller mål behöver
korrigeras. Skulle måluppfyllelsen hotas eller icke önskvärda
effekter av väsentlig karaktär därvid konstateras finns möjlighet
att göra justeringar i insatser eller i mål. Skogsstyrelsen och de
regionala skogsvårdsstyrelserna har en väsentlig roll i detta
uppföljningsarbete. Enligt vad jag erfarit kommer regeringen alltså
att följa frågan, varför något uttalande från riksdagen i saken inte
kan anses erforderligt.
Jag vill samtidigt framhålla att mitt ställningstagande inte
innebär att det uppsatta delmålet om avsättning av skyddsvärd
skogsmark avvisas. Produktionsmål och miljömål måste hela tiden
balanseras mot varandra. En skyddad skog med höga naturvården kan
även ha ett väsentligt ekonomiskt värde, för exempelvis rekreation
och turism. Företrädarna för skogsbruket och skogsindustrin har för
utskottet redovisat det arbete som på frivillig basis bedrivs och
där skogsmark certifieras. Detta är mycket positivt. Jag vill i
sammanhanget poängtera betydelsen av samarbete mellan berörda
myndigheter och skogsbruket och skogsindustrin.
Mot bakgrund av det anförda bör de här aktuella motionerna inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Bilaga 3
Bostadsutskottets yttrande
2001/02:BoU3y
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
Till miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle
att avge yttrande över proposition 2000/01:130 Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier jämte motioner i de delar de berör
utskottets beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar de för miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö i propositionen föreslagna delmålen Planeringsunderlag,
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, Buller samt Energianvändning
m.m. i byggnader jämte motioner väckta i anledning av regeringens
förslag i dessa delar. Därutöver finner utskottet anledning att ta
upp tre motionsförslag. Dessa förslag avser resurser till
länsstyrelserna, ökad användning av trä i byggandet respektive ett
absolut kommunal veto beträffande förvar av kärnkraftsavfall. Det
innebär att utskottet i yttrandet behandlar motionerna 2000/01:MJ40
(s), 2000/01:MJ41 (m), 2000/01:MJ42 (s), 2000/01:MJ44 (fp) yrkande 2
i motsvarande del, 2000/01:MJ45 (m) yrkandena 26-28 och 34,
2000/01:MJ46 (c) yrkandena 21 och 25, 2000/01:Bo223 (c) yrkande 6,
2000/01:Bo509 (mp) yrkande 3, 2000/01:MJ707 (m) och 2000/01:MJ797
(fp).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande de av
utskottet behandlade delmålen och avstyrker de i anledning därav
väckta motionsförslagen. Också de övriga motionsförslagen avstyrks.
Till yttrandet har fogats fyra avvikande meningar och ett särskilt
yttrande.
Utskottet
Inledning
Riksdagen fastställde år 1999 miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Målet
formulerades enligt följande.
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och
hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global
miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med
mark, vatten och andra resurser främjas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en
generation.
För miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö föreslår regeringen nu
sju delmål. Av dessa rör delmålen avseende planeringsunderlag,
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller samt energianvändning
m.m. i byggnader frågor som hör till utskottets beredningsområde.
Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förlag till delmål
på dessa områden jämte motionsförslag med anledning därav. I ett
avslutande avsnitt behandlar utskottet ytterligare tre motioner som
tar upp frågor om resurser till länsstyrelserna, ökad användning av
trä i byggandet respektive ett absolut kommunal veto beträffande
förvar av kärnkraftsavfall.
Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö
Planeringsunderlag
Regeringen föreslår följande delmål avseende planeringsunderlag.
Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas
på program och strategier för:
- hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och
kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och
förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter
förbättras,
- hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och
utvecklas,
- hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden
skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas,
- hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara
energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av
produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och
vindkraft skall främjas.
Detta förslag har mött invändningar i fyra motioner.
Motion 2000/01:MJ41 (m) yrkande 1 innehåller förslag om att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om
målkonflikter, prioriteringar och avvägningar såväl mellan
miljömålen som mot andra miljömål vad avser produktionsanläggningar
för vindkraft.
I motion 2000/01:MJ42 (s) begärs att det i delmål nr 1 skall ingå
att det senast år 2010 skall finnas program för hur behovet av lokal
odling skall tillgodoses.
Motionären bakom motion 2000/01:MJ45 (m) yrkande 26 föreslår att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om att en ökad andel hårdgjord yta i många fall är ofrånkomligt om
man vill kunna utveckla och expandera tätorter. Samma motions
yrkande 27 innehåller förslag om att riksdagen skall besluta att
delmål nr 1 skall ha följande lydelse: "Senast år 2005 skall all
fysisk planering och allt samhällsbyggande ta hänsyn till och i
möjligaste mån anpassas till den övergripande målsättningen att
uppnå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling."
Motion 2000/01:Bo223 (c) yrkande 6 innehåller förslag om
tillkännagivande beträffande biologisk mångfald. Motionären anför
bl.a. att grönytornas skötsel och utbredning måste ses som en
integrerad del av en god stadsmiljö.
Beträffande de frågor om målkonflikter vilka tas upp i en av
motionerna vill bostadsutskottet inledningsvis anmärka att det
givetvis är av mycket stor betydelse att det finns en beredskap för
att på ett tillfredsställande sätt kunna hantera sådana konflikter.
Utskottet kan också konstatera att regeringen i propositionen
särskilt tar upp denna frågeställning. Regeringen anför att den
kommer att utse ansvarig myndighet för vart och ett av de 15
miljökvalitetsmålen och att de ansvariga myndigheternas arbete
behöver samordnas bl.a. för att eventuella målkonflikter skall kunna
hanteras. Samordningsuppgiften bör enligt förslaget ligga hos det
miljömålsråd som regeringen avser att inrätta. Miljömålsrådet skall
ha till uppgift att bl.a. göra en samlad enhetlig uppföljning och
rapportering till regeringen av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen
och tillhörande delmål. Rådet skall också belysa eventuella
målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål som
riksdagen har beslutat. Enligt utskottets mening kan det således
förutsättas att de av motionärerna aktualiserade målkonflikterna
m.m. får en lämplig behandling utan att riksdagen gör ett
tillkännagivande om detta.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör i ett
generationsperspektiv enligt regeringens i propositionen redovisade
bedömning innebära bl.a. att natur- och grönområden med närhet till
bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek,
rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan
tillgodoses samt att den biologiska mångfalden bevaras och
utvecklas.
Enligt utskottets synes det som eftersträvas i s- och c-motionerna
i allt väsentligt stämma överens med propositionens uppfattning. Det
saknas därför tillräckliga skäl för att nu gå motionärerna till
mötes.
Den ena moderata motionen berör direkt delmålets utformning.
Utskottet vill i frågan om hårdgjord yta framhålla att målet i denna
del anger att fysisk planering och samhällsbyggande skall grundas på
program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter
och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen
hårdgjord yta inte ökas. Till detta kommer att, som regeringen
framhåller, delmålet i tillämpliga delar gäller både stad och
landsbygd samt att lokal anpassning utifrån platsens och regionens
förutsättningar är av stor betydelse. Angående samhällsbyggandets
anpassning till en övergripande målsättning om att uppnå en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling är det utskottets uppfattning
att det delmålet överordnade Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
har en utformning som i allt väsentligt torde motsvara motionärernas
krav. Även delmålet i sig har en utformning som enligt utskottets
mening väl uppfyller det som motionärerna eftersträvar. Enligt
utskottet bör det inte heller krävas att delmålet uppnås tidigare än
år 2010 som regeringen föreslagit.
Med det anförda avstyrker bostadsutskottet motionerna 2000/01:MJ41
(m) yrkande 1, 2000/01:MJ42 (s), 2000/01:MJ45 (m) yrkandena 26 och
27 och 2000/01:Bo223 (c) yrkande 6. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag till delmål på detta område.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
För kulturhistoriskt värdefull bebyggelse föreslår regeringen
följande delmål.
Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010
vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden.
Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara
långsiktigt skyddad.
Regeringens förslag har i denna del inte mött invändningar i
motioner.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till delmål på detta
område.
Buller
Regeringen föreslår beträffande buller följande delmål.
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar
överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller
i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år
1998.
Utskottet behandlar förslag i fem motioner som innebär att riksdagen
skall göra tillkännagivanden till regeringen beträffande detta
delmål.
Den första motionen 2000/01:MJ41 (m) yrkande 2 innehåller förslag
om att en ny gränsvärdesnorm för buller från vindkraft bör arbetas
fram. I samma motions yrkande 3 föreslås införande av respektavstånd
för att skydda människor från buller m.m. från vindkraftverk.
I motion 2000/01:MJ44 (fp) yrkande 2, i motsvarande del, anför
motionärerna bl.a. att det krävs lagstiftning mot buller från även
andra källor än trafik.
Motion 2000/01:Bo509 (mp) yrkande 3 innehåller föreslag om att
gränsvärden för buller på arbetsplatser och ute i samhället bör tas
fram.
I motion 2000/01:MJ707 (m) förespråkar motionärerna gränsvärden
för buller vid evenemang (för att förebygga tinnitus).
Den femte motionen 2000/01:MJ797 (fp) yrkande 1 innehåller förslag
om att öka takten i bullerarbetet. I samma motion yrkandena 2-4
anförs dels att Naturvårdsverket bör få ett tydligt, långsiktigt
uppdrag att kraftfullt arbeta med bullerfrågorna särskilt på det
långsiktiga strategiska planet, dels att man vad avser buller från
markbunden trafik skall eftersträva att även ge de boende tillgång
till en god ljudmiljö, dels att lagstiftningen behöver stärkas så
att miljömyndigheter med kraft kan driva frågor om bullersanering.
Slutligen anför motionärerna i samma motions yrkande 5 att
bullerfrågorna internationellt bör drivas med hög prioritet,
särskilt inom EU.
Bostadsutskottet vill beträffande dessa motioner inledningsvis
erinra om att riksdagen 1997 beslutade om etappmål för buller
(prop. 1996/97:53, bet. 1996/97: TU7, rskr. 1996/97:174).
Etappmålen utgick från riktvärden för trafikbuller, som normalt
inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad
eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.
Regeringen anför i propositionen att man följer utvecklingen och
avser att återkomma med ytterligare delmål för buller efter den
första uppföljningen av miljömålen. I propositionen anges att flera
remissinstanser har påpekat vikten av att det finns ett
handlingsprogram även för trafikbuller i andra miljöer samt för
andra typer av buller än trafikbuller. Regeringen anför att man har
för avsikt att ge Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med
övriga berörda myndigheter utarbeta ett sådant handlingsprogram och
tillägger att verket i rollen som samordnande myndighet för
bullerfrågor har ett särskilt ansvar för att se över de definierade
riktvärdena och, om det behövs, föreslå ytterligare riktvärden för
buller i andra miljöer än de som finns uttryckta i dagens
fastställda riktvärden. Regeringen avser även att ge
Naturvårdsverket ett tydligt samordnings- och uppföljningsansvar för
arbetet med att nå bullermålet. Efter hand som erfarenheter av
tillämpningen av miljöbalken och anknuten lagstiftning med
vägledning av miljö- och transportmålen har vunnits anser regeringen
att behov av eventuella ytterligare förändringar av lagstiftningen
kan övervägas. Eventuella behov av lagstiftning för att minska andra
bullerstörningar än trafikbuller bör också uppmärksammas enligt
propositionen.
Regeringen redovisar vidare att man anser att Sverige bör medverka
aktivt i EU:s och Världshälsoorganisationens (WHO) arbete på
bullerområdet. Inom EU bör arbetet enligt regeringens redovisade
uppfattning inriktas på att påskynda den tekniska utvecklingen mot
minskat buller från fordon, däck och vägbeläggningar.
Bostadsutskottet konstaterar mot bakgrund av redovisningen i
propositionen att de frågeställningar som motionärerna tar upp i
många fall redan är, eller inom en snar framtid kommer att bli,
föremål för ytterligare belysning. Dessutom kan utskottet konstatera
att regeringen synes ha en stor handlingsberedskap på området.
Utskottet vill inte föregripa kommande överväganden varför utskottet
avstyrker motionerna 2000/01:MJ41 (m) yrkandena 2 och 3,
2000/01:MJ44 (fp) yrkande 2, i motsvarande del, 2000/01:Bo509 (mp)
yrkande 3, 2000/01:MJ707 (m) och 2000/01:MJ797 (fp) yrkande 1-5.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till delmål om buller.
Energianvändning m.m. i byggnader
Regeringen föreslår följande delmål för energianvändning m.m. i
byggnader.
Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler
minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske genom
att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt
minska.
Regeringens förslag till delmål på detta område har mött
invändningar i två motioner.
I motion 2000/01:MJ45 (m) yrkande 28 anförs att det inte finns
några skäl till att överväga ett förbud mot installation av
direktverkande elvärme i nya byggnader.
Motion 2000/01:MJ46 (c) yrkande 25 behandlar frågor om
energianvändning och energieffektivisering. Motionärerna anser dels
att uppvärmning av bostäder skall ske med användande av biobränslen,
dels att även delkonvertering från el till uppvärmning med
fjärrvärme eller husegen värmekälla skall gynnas ekonomiskt, dels
att taxeringsreglerna för fastigheter skall ändras för att skapa
ytterligare incitament för fastighetsägare att genomföra
konvertering.
Regeringen anför i propositionen att man avser att analysera
konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot uppvärmning med
direktverkande el i nya byggnader liksom effekterna av att begränsa
direktelvärme i nya fritidshus. Utskottet finner att de kommande
övervägandena i frågan om direktverkande elvärme inte bör föregripas
och avstyrker motionerna 2000/01:MJ45 (m) yrkande 28 och
2000/01:MJ46 (c) yrkande 25 samt tillstyrker propositionens förslag
till delmål på detta område.
Övriga frågor
Ökad träanvändning
Det finns enligt motion 2000/01:MJ40 (s) behov av ett tydligare mål
om ökad användning av den svenska råvaran trä i byggandet.
Liksom motionären anser utskottet att det är av stor vikt att vid
byggande ta ställning till frågor om materialval och att det finns
skäl för att i det fortsatta miljömålsarbetet särskilt uppmärksamma
frågan om användningen av trä, inte minst ur ett
kretsloppsperspektiv. Utskottet förutsätter dock att denna fråga
kommer att behandlas bl.a. i det uppföljnings- och
utvärderingsarbete som aviserats i propositionen. Utskottet finner
därför inte tillräckliga skäl för att nu gå motionärerna till mötes
och avstyrker motion 2000/01:MJ40 (s).
Länsstyrelsernas resurser
I motion 2000/01:MJ45 (m) yrkande 34 förespråkar motionärerna att
länsstyrelserna skall få tillräckliga resurser för att klara de nya
uppgifterna (regionalt mål- och uppföljningsarbete) på ett rimligt
sätt.
Regeringen anför att man för att finansiera länsstyrelsernas
arbete inom ramen för deras övergripande ansvar för regionalt mål-
och uppföljningsarbete beräknar att överföra 20 miljoner kronor per
år från och med 2001 till länsstyrelsernas förvaltningsanslag
(anslaget 32:1, utg. omr. 18) från utgiftsområde 20. I enlighet med
detta föreslår regeringen i tilläggsbudgeten för 2001 att
länsstyrelseanslaget skall ökas med 20 miljoner kronor samt att
anslaget för miljöövervakning (anslaget 34:2, utg. omr. 20) i
anledning härav skall minskas med samma belopp.
Enligt bostadsutskottets mening saknas det skäl för att nu göra en
annan bedömning än att länsstyrelserna om förslaget i
tilläggsbudgeten vinner riksdagens bifall får tillräckliga resurser
för att klara de nya uppgifterna på ett rimligt sätt. Utskottet
avstyrker därför motion 2000/01:MJ45 (m) yrkande 34.
Det kommunala vetot
I motion 2000/01:MJ46 (c) yrkande 21 föreslår motionärerna att det
kommunala vetot bör vara absolut.
Det kommunala vetot fick sin nuvarande utformning år 1990 (bet.
1989/90:BoU20). Då anförde utskottet att det kommunala vetot i NRL
är ett uttryck för grundtanken att kommunerna skall utöva ett starkt
inflytande på den lokala miljön. Det kommunala vetot angavs också
vara ett uttryck för den kommunala självbestämmanderätten i de
markpolitiska frågorna liksom i frågan om en industri på grund av
sin verksamhet borde tillåtas etableras i kommunen. Utskottet ansåg
emellertid att det även mot en kommuns vilja i speciella
undantagssituationer måste finnas möjlighet att fatta beslut om
lokalisering av vissa anläggningar av stor nationell betydelse.
Utskottet betonade vikten av att stor restriktivitet iakttas vid
regeringens prövning av om en viss anläggning skall undantas från
vetorätten och att samförståndslösningar i första hand bör
eftersträvas. Bostadsutskottet har därefter vid ett flertal
tillfällen behandlat frågor om det kommunala vetots utformning m.m.
(senast i bet. 2000/01:BoU6) och vidhållit denna uppfattning.
Bostadsutskottet gör samma bedömning i dag och avstyrker motion
2000/01:MJ46 (c) yrkande 21.
Stockholm den 16 oktober 2002
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut Billing (m),
Lennart Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Sten Andersson (m), Carina Moberg (s), Anders Ygeman
(s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson
(kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor
Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina Adolfsson Elgestam (s)
och Ewa Thalén Finné (m).
Avvikande meningar
1. Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, m.m.
av Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Carl-Erik Skårman (m)
och Ewa Thalén Finné (m).
Planeringsunderlag
Regeringens förslag till delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö innebär i många avseenden en omfattande och ingripande
reglering av medborgarnas levnadsmiljö och kommunernas
ansvarsområden, i flera fall med risk för ingrepp i den kommunala
självstyrelsen. Sådana förslag måste givetvis ha sin utgångspunkt i
ett mycket bredare perspektiv än det som regeringen har haft.
Propositionen saknar analyser av målkonflikter, prioriteringar och
avvägningar såväl mellan miljömålen som mot andra samhällsmål. Många
av förslagen som läggs fram ökar snarare än minskar konflikterna och
problemen.
Enligt vår mening måste målkonflikter, medborgarhänsyn,
samhällsplanering och prioriteringar mellan olika mål och intressen
på ett tydligt sätt vägas in i arbetet att nå miljömålen. Om detta
inte görs riskerar miljömålen att bli tomma ord samtidigt som de
riskerar att förhindra nödvändiga förbättringar och
omstruktureringar. Det bör även framhållas att miljömålet God
bebyggd miljö blir trovärdigt och uppfylls först då vederbörlig
hänsyn tas till människors välfärd och deras möjlighet att påverka.
Ett exempel på en förutsebar och i propositionen inte hanterad
målkonflikt är den som följer av regeringens förslag att inte öka
andelen hårdgjord yta i tätorter och tätortsnära områden. I dag har
många tätorter brist på bostäder samtidigt som vägnäten är
underdimensionerade. Det måste byggas nya bostäder och fler vägar.
Med detta följer också fler skolor, vårdplatser och
parkeringsplatser. En ökad andel hårdgjord yta är därför i många
fall ofrånkomligt om man vill kunna utveckla och bygga ut tätorter.
Ett annat exempel är den målkonflikt som kommer att följa av
förslaget om främjande av utbyggnad av produktionsanläggningar för
vindkraft. Energimyndigheten skriver bl.a. i sin rapport om
planeringsmål m.m. till regeringen: "De erfarenheter som kan dras
från utbyggnad av vindkraftverk i Sverige, Danmark och
internationellt i övrigt pekar entydigt på behov av en väl planerad
utbyggnad. De allt större verk som uppförs får allt större lokal och
regional påverkan på landskapet, varför lokalisering och utformning
av vindkraftsanläggningar behöver studeras noggrant."
Det är således uppenbart att delmålet på området
planeringsunderlag måste omformuleras. Processen bör också snabbas
på.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi med anledning av
motion 2000/01:MJ45 (m) yrkande 27 att riksdagen beslutar att
delmålet för planeringsunderlag skall ha följande lydelse: Senast år
2005 skall all fysisk planering och samhällsbyggande ta hänsyn till
och i möjligaste mån anpassas till den övergripande målsättningen om
att uppnå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Vi anser även att riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:MJ41 (m) yrkande 1 och 2000/01:MJ45 (m) yrkande 26 som sin
mening skall ge regeringen till känna vad som ovan anförts om
målkonflikter och andelen hårdgjord yta.
Buller
En annan betydelsefull fråga som behandlas i propositionen är
buller. Även denna fråga har anknytning till utbyggnaden av
vindkraften. Det är viktigt att inte öka antalet människor som
utsätts för buller genom byggande av vindkraftverk. I tysta miljöer,
utanför tätorter, i skärgårdar och på övriga platser där fortfarande
tystnad råder (t.ex. delar av Skåne och Halland samt vissa områden
på Öland och Gotland) bör inte nya bullerkällor få skapas.
Gränsvärdesnormer för buller från vindkraft bör arbetas fram. Vidare
bör respekt-avstånd införas för att skydda människor från buller
m.m.
Buller kan orsaka tinnitus. Tinnitus kan uppkomma t.ex. genom att
man blir utsatt för höga, plötsliga ljud, från t.ex. rockkonserter,
diskotek, påsk-smällare och gevärsskott. Alltfler musiker drabbas av
tinnitus. Ungefär 1,5 miljoner svenskar har någon form av tinnitus.
Det går att förebygga tinnitus genom att inte utsätta sig för höga
ljud. Det finns all anledning att från kommunernas sida göra vad som
står i deras makt för att om möjligt förebygga uppkomsten av
tinnitus. Detta skulle ha kunnat uppnås genom att i den lokala
hälso- och miljöskyddsstadgan ange högsta tillåtna värde för
inomhusbuller i offentliga och allmänna lokaler till 90 dBA och
högsta tillåtna värde från sådan lokal i intilliggande bostad till
högst 45 dBA. En översyn av miljöbalken i avsikt att införa
generella bestämmelser eller ge kommuner möjlighet att föreskriva
högsta ljudnivåer vid evenemang bör därför göras.
Vi anser att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ41
(m) yrkandena 2 och 3 samt 2000/01:MJ707 (m) som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som ovan anförts om buller.
Direktverkande elvärme
Vi noterar att regeringen vill analysera effekterna av ett förbud
mot installation av direktverkande elvärme i nya byggnader och en
begränsning av möjligheterna att installera direktverkande elvärme i
fritidshus. Vi förkastar tanken på ett förbud mot direktverkande
elvärme. Det finns inte några skäl till att ens överväga ett sådant
förbud.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ45 (m)
yrkande 28 som sin mening skall ge regeringen till känna vad som
ovan anförts.
Länsstyrelsernas resurser
Avslutningsvis kan vi konstatera att länsstyrelserna enligt
regeringens förslag skall ha det övergripande ansvaret för det
regionala mål- och uppföljningsarbetet. Arbetet med att följa upp
den mängd delmål som föreslås i propositionen riskerar att leda till
att länsstyrelserna får svårigheter att klara övriga
arbetsuppgifter. Därför är regeringen skyldig att långsiktigt se
till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att klara
sina arbetsuppgifter på ett rimligt sätt.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ45 (m)
yrkande 34 som sin mening skall ge regeringen till känna vad som
ovan anförts.
2. Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, m.m.
av Rigmor Stenmark (c).
Planeringsunderlag
I regeringens förslag behandlas bl.a. frågor om bevarande och
utveckling av grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära
områden. Vi anser att det är mycket viktigt att skydda grönområden,
parker och grönytor i städerna. Djur och växtliv är särskilt sårbara
i dessa områden. Stadens grönstruktur måste därför ha goda samband
med omgivande naturområden, annars stryps den. Växtligheten har
också en stor social betydelse för människors välbefinnande i ett
stadslandskap. Grönytornas skötsel och utbredning måste därför ses
som en integrerad del av en god stadsmiljö. Naturstränder som
fortfarande finns kvar i de större städerna är oerhört värdefulla
för den biologiska mångfalden, och för människornas välbefinnande.
Vad vi nu med anledning av motion 2000/01:Bo223 (c) yrkande 6
anfört om biologisk mångfald bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Buller
Regeringens förslag på bullerområdet är inte tillräckligt. Det krävs
åtgärder inte bara mot trafikbuller. Vi finner skäl att här
uppmärksamma att skyddet av tysta områden i den urbana bebyggelsen i
väsentlig grad handlar om att hålla bostadsområden fria från annat
buller, särskilt buller från ventilationsanläggningar och liknande.
Sådant buller är mycket lättare att tekniskt och till låg kostnad
dämpa än vad det är att komma till rätta med trafikbullret. Många
bostadsmiljöer som skulle kunna vara tysta har emellertid fått
tystnaden ödelagd av ventilationsanläggningar. Här är en snabb
sanering mycket angelägen som en dellösning på bullerproblemet i
städer. Det bedrivs också visst arbete med att söka åstadkomma en
sådan bullersanering. Arbetet försvåras emellertid av att
lagstiftningen är för svag. En skärpt lagstiftning och riktvärden
krävs således beträffande buller från andra källor än trafik. Det är
även angeläget att det pågående arbetet på bullerområdet
intensifieras.
Långsiktighet kräver kraftfull samordning och uppföljning.
Bullermål kan samordnas med andra miljömål i en strategisk
planering. Här har Naturvårdsverket en viktig roll. Verket bör få
ett tydligare uppdrag att kraftfullt arbeta med bullerfrågorna
särskilt på det långsiktiga strategiska planet.
Inom EU pågår ett viktigt arbete med sikte på ett
kommissionsdirektiv för omgivningsbuller. Detta arbete måste följas
och stödjas intensivt från svensk sida eftersom europeisk samverkan
är absolut nödvändig i flera bullerfrågor. Bulleremissionen från
vägfordon i normal trafik förorsakad av däck/väg-banebuller och
bulleremissionen från godståg är två exempel.
Vad vi med anledning av motionerna 2000/01:MJ44 (fp) yrkande 2, i
motsvarande del, och 2000/01:MJ797 (fp) anfört om buller bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Energianvändning
Energianvändningen i byggnader är en annan viktig fråga som
behandlas i propositionen. Genom att värma våra bostäder med
biobränslen i stället för med direktverkande el kan stora
effektivitetsvinster göras samtidigt som stora mängder elenergi
frigörs, vilket kommer den svenska basindustrin till del. Det höga
oljepriset under det gångna året i kombination med låga elpriser har
dock lett till att många har valt att övergå från olja till el för
att värma sin bostad. Detta har ökat behovet av effekt, särskilt
kalla dagar. Vi anser mot denna bakgrund att det är dags att
genomföra förändringar vad gäller bidragsreglerna för konvertering
från el till uppvärmning med fjärrvärme eller hus-egen värmekälla. I
syfte att minska effektuttaget till en lägre kostnad bör även
delkonvertering i en nära framtid bli bidragsberättigad. Det är
också nödvändigt att förändra regelverket för taxeringsvärdet
beträffande energieffektiviserande åtgärder. Genom dessa åtgärder
ökar incitamenten för konsumenterna att göra konverteringar i
energibesparande syfte.
Vad vi nu med anledning av motion 2000/01:MJ46 (c) yrkande 25
anfört om energianvändning bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Ökad träanvändning
Även materialanvändningsfrågor har betydelse för en god bebyggd
miljö. Fokus måste sättas på materialanvändningen vid såväl
nybyggnation som renovering av byggnader. Sverige är dåligt på att
ta till vara sin förnämliga råvara trä. Vi anser således att det
behövs en tydligare politik när det gäller användningen av den
svenska råvaran trä i byggandet. Regeringen bör därför överväga att
utforma ett nationellt mål för ökad användning av trä enligt samma
modell som tillämpas i bland annat Holland.
Vad vi nu med anledning av motion 2000/01:MJ40 (s) anfört om ökad
träanvändning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det kommunala vetot
Det finns även skäl att ta upp det kommunala vetots utformning.
Genom att genomföra en avveckling av befintliga kärnkraftsreaktorer
kan tillförseln av radioaktiva ämnen begränsas. Detta är även
viktigt med tanke på att det i dag inte finns någon
tillfredsställande metod för hur det radioaktiva avfallet från
kärnkraftsindustrin skall slutförvaras. Det faktum att ingen kommun
säger sig vara beredd att ta på sig ansvaret för ett djupförvar i
berg gör att frågan under en lång tid framöver kommer att förbli
olöst. Det är viktigt att det kommunala vetot i denna fråga är
absolut, med tanke på de effekter ett djupförvar kan komma att få
för kommunernas framtida utvecklingsmöjligheter.
Vad vi nu med anledning av motion 2000/01:MJ46 (c) yrkande 21
anfört om det kommunala vetot bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
3. Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, m.m.
av Yvonne Ångström (fp).
Buller
Regeringens förslag på bullerområdet är inte tillräckligt. Det krävs
åtgärder inte bara mot trafikbuller. Vi finner skäl att här
uppmärksamma att skyddet av tysta områden i den urbana bebyggelsen i
väsentlig grad handlar om att hålla bostadsområden fria från annat
buller, särskilt buller från ventilationsanläggningar och liknande.
Sådant buller är mycket lättare att tekniskt och till låg kostnad
dämpa än vad det är att komma till rätta med trafikbullret. Många
bostadsmiljöer som skulle kunna vara tysta har emellertid fått
tystnaden ödelagd av ventilationsanläggningar. Här är en snabb
sanering mycket angelägen som en dellösning på bullerproblemet i
städer. Det bedrivs också visst arbete med att söka åstadkomma en
sådan bullersanering. Arbetet försvåras emellertid av att
lagstiftningen är för svag. En skärpt lagstiftning och riktvärden
krävs således beträffande buller från andra källor än trafik. Det är
även angeläget att det pågående arbetet på bullerområdet
intensifieras.
Långsiktighet kräver kraftfull samordning och uppföljning.
Bullermål kan samordnas med andra miljömål i en strategisk
planering. Här har Naturvårdsverket en viktig roll. Verket bör få
ett tydligare uppdrag att kraftfullt arbeta med bullerfrågorna
särskilt på det långsiktiga strategiska planet.
Inom EU pågår ett viktigt arbete med sikte på ett
kommissionsdirektiv för omgivningsbuller. Detta arbete måste följas
och stödjas intensivt från svensk sida eftersom europeisk samverkan
är absolut nödvändig i flera bullerfrågor. Bulleremissionen från
vägfordon i normal trafik förorsakad av däck/väg-banebuller och
bulleremissionen från godståg är två exempel.
Vad vi med anledning av motionerna 2000/01:MJ44 (fp) yrkande 2, i
motsvarande del, och 2000/01:MJ797 (fp) anfört om buller bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Energianvändning
Energianvändningen i byggnader är en annan viktig fråga som
behandlas i regeringens förslag. Genom att värma våra bostäder med
biobränslen i stället för med direktverkande el kan stora
effektivitetsvinster göras samtidigt som stora mängder elenergi
frigörs, vilket kommer den svenska basindustrin till del. Det höga
oljepriset under det gångna året i kombination med låga elpriser har
dock lett till att många har valt att övergå från olja till el för
att värma sin bostad. Detta har ökat behovet av effekt, särskilt
kalla dagar. Vi anser mot denna bakgrund att det är dags att
genomföra förändringar vad gäller bidragsreglerna för konvertering
från el till uppvärmning med fjärrvärme eller husegen värmekälla. I
syfte att minska effektuttaget till en lägre kostnad bör även
delkonvertering i en nära framtid bli bidragsberättigad. Det är
också nödvändigt att förändra regelverket för taxeringsvärdet av
fastigheter avseende energieffektiviserande åtgärder. Genom dessa
åtgärder ökar incitamenten för konsumenterna att göra konverteringar
i energibesparande syfte.
Vad vi med anledning av motion 2000/01:MJ46 (c) yrkande 25 anfört
om energianvändning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Ökad träanvändning
Även materialanvändningsfrågor har betydelse för en god bebyggd
miljö. Fokus måste sättas på materialanvändningen vid såväl
nybyggnation som renovering av byggnader. Sverige är dåligt på att
ta till vara sin förnämliga råvara trä. Vi anser således att det
behövs en tydligare politik när det gäller användningen av den
svenska råvaran trä i byggandet. Regeringen bör därför överväga att
utforma ett nationellt mål för ökad användning av trä enligt samma
modell som i bl.a. Holland.
Vad vi med anledning av motion 2000/01:MJ40 (s) anfört om ökad
träanvändning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4. Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, m.m.
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Buller
Regeringens förslag på bullerområdet är inte tillräckligt. Enligt
vår mening ger de forskningsresultat som visar att man kan koppla
samman stress och buller anledning till oro. Ett samband mellan
buller och skolbarns minnesprestation är nu också föremål för
forskning. Vi människor blir stressade av att bullret ständigt finns
runt omkring oss och då uppstår olustkänslor. Ett viktigt verktyg
för att bekämpa buller vore gränsvärden för annat buller än
trafikbuller.
Vad vi med anledning av motion 2000/01:Bo509 (mp) yrkande 3 anfört
om buller bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Ökad träanvändning
Även materialanvändningsfrågor har betydelse för en god bebyggd
miljö. Fokus måste sättas på materialanvändningen vid såväl
nybyggnation som renovering av byggnader. Sverige är dåligt på att
ta till vara sin förnämliga råvara trä. Vi anser således att det
behövs en tydligare politik när det gäller användningen av den
svenska råvaran trä i byggandet. Regeringen bör därför överväga att
utforma ett nationellt mål för ökad användning av trä enligt samma
modell som i bland annat Holland.
Vad vi med anledning av motion 2000/01:MJ40 (s) anfört om ökad
träanvändning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det kommunala vetot
Slutligen finner vi skäl att ta upp det kommunala vetots utformning.
Genom att genomföra en avveckling av befintliga kärnkraftsreaktorer
kan tillförseln av radioaktiva ämnen begränsas. Detta är även
viktigt med tanke på att det i dag inte finns någon
tillfredsställande metod för hur det radioaktiva avfallet från
kärnkraftsindustrin skall slutförvaras. Det faktum att ingen kommun
säger sig vara beredd att ta på sig ansvaret för ett djupförvar i
berg gör att frågan under en lång tid framöver kommer att förbli
olöst. Det är viktigt att det kommunala vetot i denna fråga är
absolut, med tanke på de effekter ett djupförvar kan komma att få
för kommunernas framtida utvecklingsmöjligheter.
Vad vi nu med anledning av motion 2000/01:MJ46 (c) yrkande 21
anfört om det kommunala vetot bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Ulla-Britt Hagström och Annelie Enochson (kd) anför:
Inledning
I propositionen föreslår regeringen delmål och strategier för de
miljökvalitetsmål som riksdagen antog 1999. De nationella
kvalitetsmålen är 15 i antal varav målet God bebyggd miljö har
direkt anknytning till bostadsutskottets beredningsområde.
För Kristdemokraterna är förvaltarskapstanken ledstjärnan för
miljöpolitiken och miljöarbetet. Med den enskilda människans ansvar
för sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar följer ett
förvaltarskap. Ansvaret gäller inte minst miljön och naturresurserna
som måste förvaltas ansvarsfullt, så att kommande generationer också
får del av dem.
Begreppet "hållbar utveckling" definieras ofta som "en utveckling
som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Genom att
betona generationsperspektivet, återspeglar denna definition mycket
väl de principer som är grundläggande för Kristdemokraternas
förhållningssätt till miljön.
God bebyggd miljö
Samhällsplaneringen är navet i utvecklingen av samhället och kommer
i framtiden att spela en allt större roll, inte minst när det gäller
avfolkningsbygderna. Samhällsplaneringen har i många stycken
förknippats med växande samhällen men är väl så viktig i bygder med
en för stor infrastruktur och tomma lägenheter. För att hela Sverige
skall leva är det viktigt att även planera väl i de bygder som lever
med en krympande befolkning.
Den centrala beståndsdelen i god samhällsplanering är
helhetsperspektivet. Ett antal remissinstanser, bl.a.
Kommunförbundet, dåvarande Byggforskningsrådet och Boverket, har
uttryckt kritik mot att samhällsplanering lyfts fram som styrmedel
utan att hållbar utveckling behandlas i hela dess bredd, utifrån
också ekonomiska och sociala aspekter. Regeringen menar att detta
inte ingått i arbetet med att formulera delmål för
miljökvalitetsmålen. Hur regeringen avser att gå vidare i arbetet
med andra dimensioner av hållbar utveckling än den rent ekologiska
redovisas inte i propositionen.
Inför det vidare arbetet med att undanröja de stora miljöproblemen
inom en generation vill därför Kristdemokraterna betona det ansvar
samhällsplaneringen har att se till helheten, vilket innebär
ekologisk, ekonomisk, kulturell och social hållbarhet.
Kristdemokraterna vill vidare markera att inventeringen av tysta
zoner utgör en mycket viktig del av arbetet med hållbar utveckling.
Denna fråga har också lyfts fram av bl.a. SIKA, Byggforskningsrådet
och Vägverket. I propositionen medger regeringen att en kartläggning
av bullerfria områden bör startas. Kristdemokraterna efterlyser att
ett tydligt uppdrag ges till ansvarig myndighet att inleda detta
arbete.
Propositionen innehåller förslag om att antalet människor som
utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som
riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat
med 5 % till år 2010 jämfört med 1998. Kristdemokraterna anser det
är viktigt att arbetet med att minska trafikbullerstörningar
fortsätter. Ett annat bullerproblem som borde uppmärksammats i
propositionen är evenemang med hög ljudnivå som sker både inomhus
och utomhus. Detta påverkar i hög grad den boendes miljö och kan
orsaka tinnitus, särskilt drabbade är ungdomar. En högsta ljudnivå
för evenemang bör tas fram.
Kristdemokraterna vill samtidigt påpeka att det är viktigt med
stadens gröna rum och att hänsyn tas till dem när man förtätar
staden. Samtidigt är det svårt att förtäta staden utan att andelen
hårdgjord yta ökas så vi ställer oss tveksamma till detta delmål.
Kristdemokraterna vill särskilt betona och instämma i
propositionens delmål när det gäller kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse. Senast år 2010 skall kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse vara identifierad och ett program finnas för skydd av
dess värden. Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla
bebyggelsen vara långsiktigt skyddad.
Kristdemokraterna anser att innemiljön också skulle ha
uppmärksammats. Särskilt bör innemiljön uppmärksammas i offentliga
lokaler som skolor och gruppboende, men också i bostäder. Innemiljön
har stor betydelse för vårt välmående eftersom större delen av tiden
tillbringas inomhus. Undermålig ventilation, obeprövade bygg- och
inredningsmaterial liksom fukt- och mögelskador bidrar till att
människor upplever besvär.
Den stora ökningen av allergier och annan överkänslighet beror
till stor del på dålig inomhusluft, fukt och mögel. Därför behövs
det en återkommande kontroll av fukt, mögel, radon, ventilation m.m.
För att komma till rätta med problemen i inomhusmiljön krävs
hälsodeklarerade bostäder. Det behövs också system för miljö- och
hälsovärdering av byggmaterial och byggnader som underlag vid
beskrivningar av byggobjekts konsekvenser för ekologisk hållbarhet.
Vi avser att följa utvecklingen på området och om det visar sig
nödvändigt återkomma med förslag.