Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU2
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 2002 om anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar, jämte 57 motionsyrkanden.
Riksdagen har den 21 november 2001 fastställt ramen
för utgiftsområdet till 10 839 000 000 kr. Detta
innebär en sänkning av ramen med 3 500 000 000 kr
jämfört med regeringens förslag.
Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande av dessa är
Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag
m.m. tillstyrks utom såvitt avser anslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag m.m. där utskottet
föreslår en sänkning med 3,5 miljarder kronor
jämfört med regeringens förslag, vilket utgör en
följd av riksdagens beslut att sänka ramen för
utgiftsområdet. Regeringen påpekar i propositionen
att utgiftstaket för år 2002 kan komma att
överskridas om inte åtgärder för att motverka detta
vidtas och lämnar olika förslag. I samband med
riksdagens behandling av tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2001 föreslog miljö-
och jordbruksutskottet en tidigareläggning helt
eller delvis av utbetalningarna av de för år 2002
avsatta medlen för arealersättningar. Erforderligt
belopp kunde enligt utskottet anvisas på
tilläggsbudget för år 2001. Utskottet föreslog
därför att anslaget 43:5 borde höjas med 3,5
miljarder kronor. Samtidigt föreslog utskottet att
ramen för utgiftsområde 23 borde höjas med
motsvarande belopp. Ersättningarna borde i enlighet
härmed så långt utgiftstaket medger utbetalas år
2001. Eventuellt kvarstående ersättningsbelopp
skulle kunna utbetalas så snart som möjligt i
januari 2002. Finansutskottet delade miljö- och
jordbruksutskottets uppfattning. Därmed kunde enligt
finansutskottet utbetalningarna av de för år 2002
avsatta medlen för arealersättningar helt eller
delvis tidigareläggas till år 2001. Finansutskottet
påpekade därutöver att ramen för utgiftsområde 23
samtidigt borde höjas. Samtidigt anförde
finansutskottet att en motsvarande justering av
ramen nedåt borde ske för år 2002.
Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-
budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska
åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag,
intervention och exportbidrag. Därtill kommer
delfinansierade stöd och ersättningar som
förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa
hör det nya landsbygdsprogrammet och den nya
strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens
redovisning av resultatbedömningen.
Regeringen anför i propositionen att den har för
avsikt att föreslå att en särskild
djurskyddsmyndighet inrättas för att djurskyddet
skall förstärkas. För att finansiera denna
djurskyddsmyndighet föreslås ett nytt anslag 42:7
Djurskyddsmyndigheten.
I regeringsförklaringen hösten 2000 aviserades att
de s.k. gödselskatterna i lämplig form skall
återföras till jordbruket och att förslag skall
läggas fram under riksdagsåret. Regeringen kommer
inom kort att överlämna ett förslag till EG-
kommissionen till hur återföringen bör ske.
Återföringen år 2002 kommer att avse skatter erlagda
år 2001. Huvuddelen av den återförda skatten bör
användas till åtgärder för att minska
växtnäringsförluster från jordbruket och
miljöriskerna inom växtskyddsområdet. Regeringen
föreslår i enlighet härmed ett nytt anslag 44:6
Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.
Med anledning av en motion (s) föreslår utskottet
att regeringen ser över statens ansvar för
skördeskador i samband med naturkatastrofer. Övriga
motioner avstyrks.
I betänkandet finns 7 reservationer och 4
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2002
under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2001/02:1 volym 11 utgiftsområde 23
punkt 13 samt avslår motionerna 2001/02:MJ204
yrkandena 2 och 3, 2001/02:MJ321, 2001/02:MJ335,
2001/02:MJ338 yrkandena 8 och 23, 2001/02:MJ339
yrkande 11, 2001/02:MJ340 yrkandena 5 och 6,
2001/02:MJ343 yrkande 3, 2001/02:
MJ396, 2001/02:MJ458, 2001/02:MJ471,
2001/02:MJ508 yrkandena 713, 2001/02:MJ518
yrkande 6, 2001/02:MJ520 yrkandena 79, 14, 17,
19 och 32, 2001/02:MJ526 yrkande 16 och
2001/02:Fi294 yrkande 21 delvis.
2. Skördeskador vid naturkatastrofer
Riksdagen godkänner vad regeringen anfört om
statens ansvar för skördeskador (avsnitt 5.5.1)
och tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet anfört om översyn av den närmare
innebörden av statens ansvar för skördeskador i
samband med naturkatastrofer. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 volym 11
utgiftsområde 23 punkt 1 och delvis motion
2001/02:MJ438 yrkande 1 samt avslår motionerna
2001/02:MJ438 yrkande 2 och 2001/02:MJ520 yrkande
10.
3. Vissa godkännanden
Riksdagen godkänner vad regeringen anfört om
a) dispositionen av anslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur (avsnitt 6.7.1)
och
b) dispositionen av anslaget 44:4 Stöd till
jordbrukets rationalisering (avsnitt 6.7.4).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 2 och 3.
4. Vissa bemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002,
a) i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 8 200 000 kr under år 2003
(avsnitt 4.8.3),
b) i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 000 000 kr efter år 2002
(avsnitt 4.8.5),
c) låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en
kredit på myndighetens särskilda räntekonto för
EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 500
000 000 kr (avsnitt 5.8.1),
d) i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning
och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 5 100 000 000 kr under år 2003 (avsnitt
5.8.5),
e) i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 1 600 000 kr under år 2003
(avsnitt 5.8.6),
f) i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om
stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 3 070 000 000 kr under
åren 20032007 (avsnitt 6.7.1),
g) i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, fatta beslut som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 3 500
000 000 kr under åren 20032007 (avsnitt 6.7.2),
h) i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av
rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 000 000 kr efter år 2002
(avsnitt 7.6.1) samt
i) i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut
om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 230 000 000 kr efter år
2002 (avsnitt 8.2).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 412.
5. Åtgärder för skog som drabbats av
svampangrepp
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ204
yrkande 1 och 2001/02:
MJ283.
Reservation 1 (kd, m, c)
6. Konkurrensförhållandena inom
veterinärväsendet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ207 och
2001/02:MJ309.
Reservation 2 (kd, m)
7. Principerna för utbetalning av
arealersättningar
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ520 yrkande
3.
Reservation 3 (kd, m, c, fp)
8. Statlig lånegaranti
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ338 yrkande
9.
Reservation 4 (c)
9. Djurskydd m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ520 yrkandena
22 och 23.
Reservation 5 (kd)
10. Målen om ekologisk produktion
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ515 yrkande
6.
Reservation 6 (v, mp)
11. Omarrondering
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ428.
12. SLU:s institution i Alnarp
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ252.
13. Finansiering av ekologisk forskning och
utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ244,
2001/02:MJ350, 2001/02:
MJ381, 2001/02:MJ473 och 2001/02:MJ515 yrkande
19.
Reservation 7 (kd, v, mp, fp)
Stockholm den 22 november 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m),
Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad (m) och Carina
Ohlsson (s).
2001/02
MJU2
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
och motionärernas förslag till fördelning av
utgifterna m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Regeringens förslag till utgifter har utformats i
samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Detta
förslag återfinns i bilaga 3.
Utskottet har uppvaktats av representanter för
Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet,
Svenska Djurhälsovården, Svensk mjölk och
Lantbrukarnas riksförbund samt representanter för
markägare vid Emån.
I ärendet har också inkommit en skrivelse från
lantbrukare verksamma i Emåns omgivningar
(Mörlunda).
Bakgrund
Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande politikområdet
är Livsmedelspolitik som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom
utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens
jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens
veterinärmedicinska anstalt, Centrala
försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk,
Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges
lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna. För den av regeringen
aviserade Djurskyddsmyndigheten föreslås att ett
särskilt anslag inrättas. För budgetåret 2002
föreslår regeringen att sammanlagt 14 339 000 000 kr
anslås för utgiftsområdet. Förslaget innebär att
anslagna medel för utgiftsområdet ökar med ca
635 000 000 kr jämfört med budgetåret 2001. Ungefär
51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten.
Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder
såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och
exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd
och ersättningar som förutsätter nationell
medfinansiering. Till dessa hör det nya
landsbygdsprogrammet och den nya strukturplanen för
fiskerinäringen i Sverige.
Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del
av EU:s regelverk och kan påverkas endast genom
förändringar av regelverket som styr den gemensamma
jordbrukspolitiken (Common Agriculture Policy
CAP). Återflödet från EU bruttoredovisas i den
svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från EU
redovisas på inkomsttitel och motsvaras, ibland med
viss tidsförskjutning, av en utgift på
statsbudgetens utgiftssida.
Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat
kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU och är
nu mer än dubbelt så höga jämfört med åren före EU-
medlemskapet (löpande priser). Till stor del
förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts
åren 19962002. Framför allt gäller detta
miljöersättningar och arealstöd. Nedgången i
utgifterna år 2000 är följden av en senarelagd
utbetalning av arealstödet inom jordbruket.
Utskottets överväganden
Skogspolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och resultatbedömning
av verksamheten inom området och avstyrker en
motion (c) om ett nytt anslag för förstärkt
forskning om träet och träets möjligheter.
Propositionen
Omfattning m.m.
Politikområdet omfattar den skogspolitik som
riksdagen beslutat, senast år 1993. Skogspolitiken
följs upp i särskild ordning och en redovisning med
eventuella förslag till justeringar görs till
riksdagen vart fjärde år.
Inom politikområdet ryms de flesta statliga
ekonomiska medel som har beslutats för att nå de
skogspolitiska målen. I budgetpropositionen
behandlas särskilt Skogsvårdsorganisationen som
består av Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med
ansvar för frågor som rör skogsbruket och
chefsmyndighet för de tio regionala
skogsvårdsstyrelserna. På Gotland fullgör
länsstyrelsen skogsvårdsstyrelsens uppgifter under
en försöksperiod t.o.m. den 31 december 2002.
Skogspolitiken har två mål fastlagda av riksdagen,
ett produktionsmål och ett miljömål. De båda målen
skall väga lika tungt. Produktionsmålet är att
skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och
ansvarsfullt så att den ger en uthållig god
avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge
handlingsfrihet i fråga om användningen av vad
skogen producerar. Miljömålet är att skogsmarkens
naturgivna produktionsförmåga skall bevaras.
Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen
skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och
djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges
förutsättningar att fortleva under naturliga
betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter
och naturtyper skall skyddas. Skogens
kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala
värden skall värnas.
Resultatbedömning, analys m.m.
Produktionen av svenska skogsindustriprodukter
fortsatte att öka under år 2000. Exportvärdena
uppgick till respektive 16, 57 och 18 miljarder
kronor. Det samlade värdet av exporten var 106
miljarder kronor eller drygt 13 % av det totala
exportvärdet för landet. Nettoexporten av
skogsindustriprodukter uppgick till ca 83 miljarder
kronor motsvarande drygt 63 % av den samlade
nettoexporten. Sysselsättningen i skogsnäringen
beräknas till ca 93 000 personer år 1999.
Den sammanlagda avverkningen år 2000 beräknas till
ca 74 miljoner kubikmeter, en ökning med 2 miljoner
kubikmeter sedan år 1999. Samtidigt uppgick importen
av rundvirke och flis till 12,8 miljoner kubikmeter,
en ökning med 18 % från år 1999. Importen svarade
för ca 23 % av industrins råvaruanvändning. Enligt
helt nya konsekvensanalyser som utförts i
Skogsstyrelsens regi bör det vara möjligt att
successivt öka den uthålliga årliga avverkningsnivån
under den närmaste hundraårsperioden från nuvarande
ca 80 miljoner kubikmeter till ca 100 miljoner
kubikmeter. Även med dessa höga avverkningsnivåer
kommer virkesförrådet att fortsätta öka liksom
andelarna lövträd, äldre lövträdsrik skog, äldre
skog och antalet gamla grova träd. Grundläggande
förutsättningar är en fortsatt strävan att nå de
skogspolitiska målen.
I den utvärdering av skogspolitiken som
redovisades för riksdagen år 1998 konstaterades det
att varken produktionsmålet eller miljömålet hade
nåtts. De förändringar av lagstiftningen och de
tillfälliga resursförstärkningar på sammanlagt 34
miljoner kronor som därför beslutades gäller t.o.m.
innevarande budgetår. Insatsområdena är rådgivning i
produktions- och miljöfrågor och tillsyn särskilt
vad gäller återväxtåtgärder. Vidare gjordes ökade
insatser för områdesskydd. Effekterna av dessa
insatser utvärderas för närvarande och kommer att
redovisas för riksdagen år 2002.
Skogsstyrelsen har redovisat hur
återväxtåtgärderna har förändrats sedan mitten av
1990-talet. I den tidigare utvärderingen betonades
angelägenheten av förbättrade åtgärder och en
inriktning mot plantering i stället för naturlig
föryngring på för den senare metoden olämpliga
områden. Den senaste uppföljningen som gäller
områden som avverkades år 1996 visar att 16 % av de
undersökta områdena inte uppfyller de krav som
ställs i skogsvårdslagen. På 11 % av de privata
skogsägarnas områden hade ingen återväxtåtgärd
vidtagits inom föreskriven tid. När det gäller
generell naturvårdshänsyn uppfylls inte kraven i
skogsvårdslagen på 18 % av områdena. De områdesskydd
som administreras av Skogsvårdsorganisationen är
naturvårdsavtal och biotopskydd. Totalt uppgick
arealerna av dessa vid utgången av år 2000 till 10
480 respektive 4 439 ha, varav 190 respektive 1 107
ha tillkom under år 2000. Den största delen av
biotoparealen var äldre naturskogsartade objekt.
Skogsbruket har på eget initiativ miljöcertifierat
sitt skogsbruk i stor utsträckning. Vid utgången av
år 2000 hade ca 10 miljoner ha huvudsakligen av
storskogsbrukets marker certifierats enligt den s.k.
FSC-standarden. Samtidigt hade ca 1,3 miljoner ha
mark tillhörande småskogsbruket certifierats enligt
den s.k. PEFC-standarden.
Av redovisningen framgår att väsentliga slutsatser
kan dras först år 2002 sedan nästa utvärdering av
skogspolitiken har redovisats. Skogsstyrelsens
redovisningar för år 2000 antyder att det
fortfarande inte har skett några väsentliga positiva
förändringar i linje med slutsatserna av den förra
utvärderingen. Stora insatser görs emellertid nu
både av skogsnäringen själv och av
Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda
skogspolitiska målen. De förslag som regeringen har
redovisat i propositionen Svenska miljömål delmål
och åtgärdsstrategier kommer vad gäller bl.a. målet
Levande skogar att ställa stora krav på engagemang
från Skogsvårdsorganisationens sida. För att detta
skall vara möjligt måste organisationen tillföras
nya resurser för rådgivning, information,
miljöövervakning och områdesskydd.
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 2000
avseende Skogsvårdsorganisationen.
Ekonomistyrningsverket har gett Skogsstyrelsen
högsta betyg i sin EA-värdering.
Utgiftsutveckling
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Skogspolitik är följande (i miljoner
kronor).
-----------------------------------------------------
|Utfall |Anslag |Utgifts-|Förslag |Beräknat|
Beräknat |
| | | | | | |
|2000 |20011 |prognos |anslag |anslag |anslag|
| | | | | | |
| | |2001 |2002 |2003 |2004 |
-----------------------------------------------------
|397 |480 |498 |519 |536 |497 |
-----------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2001 i samband med 2001 års ekonomiska
vårproposition och budgetpropositionen för år 2002.
Motionen
Enligt motion MJ396 (c) bör 15 miljoner
kronor anslås för ett nytt anslag benämnt
Forskning om träet och träets möjlighet
(yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis har utskottet inget att erinra
mot regeringens redovisning och
resultatbedömning av verksamheten inom
området skogspolitik.
Genom beslut den 21 november 2002 har
riksdagen fastställt utgiftsramen för
utgiftsområde 23 för budgetåret 2002 till 10
839 000 000 kr (bet. 2001/02:FiU1).
Utgifterna inom området styrs till stor del
av EG:s gemensamma regelverk och kan
påverkas endast genom förändringar av den
gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Mot
bakgrund härav och då det i motion MJ396 (c)
yrkande 1 framförda yrkandet om ytterligare
utgifter på nya anslag inte ryms inom den av
riksdagen fastställda ramen avstyrks
motionen i berörd del.
41:1 Skogsvårdsorganisationen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en motion (c)
om resurser till Skogsstyrelsen för
bekämpning av svampsjukdomen
Gremmeniella.
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är
central förvaltningsmyndighet för
skogsfrågor och chefsmyndighet för
skogsvårdsstyrelserna.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år
2002 till 290 944 000 kr. Därvid har en
förstärkning på 13,6 miljoner kronor
beräknats för Skogsvårdsorganisationens
arbete med anledning av regeringens förslag
i propositionen Svenska miljömål delmål
och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130).
Av dessa medel avser 3,6 miljoner kronor
myndighetens centrala och regionala ansvar
för miljömålet Levande skogar. Vidare har
anslaget minskats med 17 miljoner kronor
motsvarande resurserna för den nu utgångna
treårsinsatsen för förstärkt rådgivning.
Möjligheten att tillföra ytterligare medel
till rådgivningen kan komma att uppstå inom
det av EU medfinansierade
landsbygdsprogrammet. För åren 2003 och 2004
beräknas anslagsbehoven till 302 788 000 kr
respektive 308 651 000 kr.
Motionen
I motion MJ204 (c) begärs resurser till
Skogsstyrelsen för inventering och
rådgivning för bekämpning av svampsjukdomen
Gremmeniella (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den oro för verkningarna av
svampsjukdomen Gremmeniella som kommer till
uttryck i motion MJ204 (c). Enligt
utskottets mening är emellertid regeringens
förslag om medelstilldelning under anslaget
väl avvägt, och utskottet är därför inte
berett att förorda ytterligare resurser i
enlighet med motionens yrkande 2. Därmed
tillstyrker utskottet regeringens förslag i
denna del och avstyrker motionsyrkandet. Det
kan tilläggas att motioner om resurser till
forskning om svampsjukdomen Gremmeniella
behandlas under politikområdena Utbildning
och Forskning längre fram i betänkandet.
41:2 Insatser för skogsbruket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en motion (c)
om höjning av anslaget. Vidare
avstyrker utskottet två motioner (m,
c) om åtgärder när det gäller skog som
drabbats av svampangrepp.
Propositionen
Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen
täcker kostnaderna för statsbidrag enligt
förordningen (1993:555) om statligt stöd
till skogsbruket och förordningen (2000:577)
om stöd för miljö- och landsbygdsåtgärder.
Anslaget finansierar bidrag till sådant
ädellövskogsbruk som regleras särskilt i
skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur-
och kulturvårdsåtgärder. Vidare täcker det
statens kostnader för biotopskydd,
naturvårdsavtal och försöksverksamhet med
skogsmarkskalkning m.m. Anslaget finansierar
sedan sin tillkomst år 1994 vissa
administrationskostnader hos
Skogsvårdsorganisationen. De har under år
2000 uppgått till 1 375 000 kr och får under
år 2001 uppgå till 1,8 miljoner kronor.
Mot bakgrund av vad regeringen har
föreslagit i propositionen Svenska miljömål
delmål och åtgärdsstrategier bör extra
insatser göras för biotopskydd och
naturvårdsavtal under åren 2002 och 2003.
Anslaget bör mot den bakgrunden räknas upp
med respektive 40 och 45 miljoner kronor.
För budgetåret 2004 beräknar regeringen en
återgång till nuvarande anslagsnivå. Jämfört
med år 2003 sker då en minskning med 20
miljoner kronor sedan treårsprogrammen för
stormfällda områden och förbättrad
biotopinventering m.m. upphört. Dessutom
minskas anslaget för biotopskydd och
naturvårdsavtal med 25 miljoner kronor.
Motionerna
Enligt motion MJ396 (c) bör anslaget höjas
med 20 miljoner kronor. Medlen bör användas
för plantering och skötsel av ädellövskog
(yrkande 7 delvis).
I motion MJ204 (c) begärs en utredning om
möjligheterna att stödja återplantering av
drabbade skogsområden för skogsbrukare vars
skog drabbats av svampangrepp (yrkande 1).
Åtgärder med anledning av de omfattande
svampangreppen på tallskog efterlyses i
motion MJ283 (m). Enligt motionärerna finns
behov av mer forskning och kunskap,
information till myndigheter och markägare
samt en översyn av ersättningsmöjligheterna.
Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till riksdagens beslut om
utgiftsram för utgiftsområde 23 (bet.
2001/02:FiU1) avstyrker utskottet motion
MJ396 (c) yrkande 7 delvis.
När det gäller förslagen i motionerna
MJ204 (c) yrkande 1 och MJ283 (m) får det
anses ankomma på Skogsvårdsorganisationen
att inom befintliga ramar vidta de åtgärder
som kan anses påkallade. Motionerna
avstyrks.
41:3 Internationellt
skogssamarbete
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en motion (kd)
om ytterligare resurser för skoglig
kompetens vid Sveriges beskickningar
utomlands.
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget är bl.a.
alleuropeiskt skogssamarbete, uppföljning av
FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio
de Janeiro år 1992 och vissa
projektkostnader och resekostnader vid
deltagande i Internationella tropiska
timmerorganisationen. Regeringen har
beslutat att 1 miljon kronor av
anslagssparandet år 2000 skall dras in.
För budgetåret 2002 bedöms anslagsbehovet
till 1 405 000 kr. För budgetåren 2003 och
2004 beräknas anslagsbehoven vara
oförändrade.
Motionen
Enligt motion MJ520 (kd) bör anslaget höjas
med 1 miljon kronor utöver regeringens
förlag. Medlen bör avsättas för skoglig
kompetens vid Sveriges beskickningar
utomlands (yrkande 32 delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen i motion MJ520
(kd) om vikten av ett aktivt svenskt
agerande i internationella skogsfrågor.
Samtidigt bör framhållas att regeringens
strävan är att minska antalet
specialtjänster inom
utlandsrepresentationen. Med hänvisning
härtill och till riksdagens beslut om
utgiftsram för utgiftsområde 23
(2001/02:FiU1) avstyrker utskottet motionen
i denna del.
41:4 Från EG-budgeten
finansierade medel för
skogsskadeövervakning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget 41:4.
Djurpolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och
resultatbedömning av verksamheten inom
området.
Propositionen
Politikområdet omfattar verksamhet som avser
djur i människans tjänst samt den del av
faunavården som avser viltvård.
Djurområdet omfattar verksamhet vid
Jordbruksverket (SJV) med
distriktsveterinärorganisationen, Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA), Centrala
försöksdjursnämnden (CFN), Naturvårdsverket
och Sametinget.
Djurskyddet är prioriterat. Sverige
arbetar ständigt med att se över
djurskyddslagen (1988:534) och
djurskyddsförordningen (1988:539) för att
anpassa reglerna efter djurens behov i så
stor utsträckning som möjligt.
Resultatbedömning, analys m.m.
Djursjukdomssituationen i Sverige har under
år 2000 varit jämförelsevis lugn.
Bekämpningsprogrammet avseende enzootisk
bovin leukos (EBL) har kunna avslutas och
Sverige har av EG-kommissionen förklarats
fritt från EBL. Bland sjukdomsutbrott kan
särskilt nämnas att Sverige under år 2000
har haft det största utbrottet av harpest
(tularemi) på många år. Fler än 400
människor insjuknade och SVA påvisade
harpest på insända harar.
Salmonellasituationen har varit
förhållandevis lugn, men en ökning hos svin
har kunnat konstateras. Frivilliga
kontrollprogram avseende salmonella på nöt
och svin avses inledas under år 2001. Vidare
har EG-kommissionen beviljat medel för
bekämpningsprogram avseende campylobacter.
I Sverige genomförde SVA en aktiv
övervakning av sjukdomarna BSE och scrapie i
enlighet med kommissionsbeslut från april
1998. Sverige har, mot bakgrund av nya EG-
bestämmelser för år 2001, beslutat att testa
20 000 självdöda, avlivade och nödslaktade
djur per år.
Veterinärsituationen i Sverige utvecklas
snabbt mot sjukdomsförebyggande åtgärder.
När det gäller debiterade behandlingar
fortsätter dessa att minska beträffande
animalieproducerande djur medan profylaxen
ökar. Den totala förbrukningen av läkemedel
som distribueras via foder har minskat
kraftigt jämfört med år 1999, trots att en
successiv minskning skett under de närmast
föregående åren.
Det goda svenska djurhälsoläget har kunnat
behållas under år 2000. De nya epizooti- och
zoonosregler, som trädde i kraft den 1
oktober 1999, innebär en förstärkning i
smittskyddsarbetet genom att djurägarens
anmälningsskyldighet vid misstänkt sjukdom
skärps samtidigt som den enskilde djurägaren
och jordbruksnäringen får ta ett större
ekonomiskt ansvar för sjukdomsbekämpningen
än tidigare.
Jordbruksverket rapporterar att andelen
hälsokontrollerade svin visar en ökning även
under år 2000 och omfattar 78 % av det
totala antalet uppfödda slaktsvin. Andelen
hälsokontrollerade kor ligger kvar på 87 %.
I fårhälsovården ökade anslutningen till
fårkontroll och fårhälsovård. I
fiskhälsoprogrammet ingår, liksom under år
1999, 65 % av de fiskodlingar som har en
årsproduktion över 5 ton.
Det första fabrikatet av inredd bur för
värphöns har nu godkänts. Det pågår
teknikprovning av nya system, vilken
beräknas bli klar under år 2001. De flesta
dispenser löper ut under år 2002. Av
Sveriges 5 650 000 höns beräknades i början
av år 2000 ca 1 450 000 höns ha funnits i
system för frigående höns och fortfarande
mer än 3 miljoner höns i traditionella
burar. Ekologiskt hållna höns uppgår till ca
131 000. Siffrorna är emellertid osäkra.
Jordbruksverket inledde den 1 augusti 1998
ett landsomfattande transportprojekt med
syfte att förbättra djurskyddet i samband
med transporter av djur. Resultatet av
projektet visar att de svenska
djurtransporterna sköts väl. Påtagliga
brister i djurskyddet under transport är
ovanligt. Samtidigt visar resultatet att
gällande lagstiftning inte alltid efterlevs
fullständigt. För att fortsatt bistå
tillsynsmyndigheterna, åtgärda påvisade
brister i tillsynen av transporter och
utbilda transportörer och tillsynspersonal
har Jordbruksverket anställt två
djurskyddsinspektörer. En av dem arbetar
uteslutande med tillsyn av rentransporter
jämte information och rådgivning.
Jämfört med år 1999 minskade
försöksdjursanvändningen enligt EU:s och
Europarådskonventionens definition av
djurförsök under år 2000 med ca 12 000 möss
medan användningen av råttor minskade med 9
000 djur. Totalt användes 289 000 djur.
CFN:s finansiella stöd till forskning har
under budgetåret 2001 uppgått till 3,89
miljoner kronor till 33 forskningsprojekt.
Stöden har i likhet med tidigare år främst
riktats mot forskningsområden som bedömts
vara särskilt viktiga för att nå
försöksdjursbesparande effekter. CFN har
även under år 2001 träffat överenskommelser
med läkemedelsföretagen Astra-Zeneca och
Pharmacia om finansiella stöd för CFN:s
forskningsverksamhet. Överenskommelsen
omfattade under år 2001 sammanlagt 1,6
miljoner kronor, en ökning med 400 000 kr
jämfört med tidigare år. CFN ha utfärdat
bestämmelser om obligatorisk utbildning för
den personal som använder försöksdjur eller
på annat sätt är knuten till
djurförsöksverksamheten. En följd av den
utbildning som bedrivits sedan år 1992 är
att personalens kompetens har höjts och
kvaliteten på djuromsorgen har förbättrats.
Det svenska arbetet med djurhälsa och
djurskydd innebär att principen om ett
tydligt samband mellan det sätt på vilket
jordbruket och djurhållningen bedrivs och
kvaliteten hos de livsmedel som produceras
även fortsättningsvis skall beaktas. Med
slutsatserna från diskussionen om människors
ansvar för de djur som nyttjas för olika
ändamål kan grunden läggas för att djurskydd
och djuretiska aspekter skall integreras och
bli en självklar beståndsdel i den framtida
jordbrukspolitiken.
Till ett etiskt ansvarsfullt förhållande
till djuren hör att utveckla djurskyddet och
bekämpandet av djursjukdomar. Ett problem
som uppmärksammats särskilt under senare tid
är vektorburna sjukdomar, dvs. sjukdomar som
sprids genom att parasiter för över
infektionsämnen till djur och människor. Nya
sjukdomar kommer att föras in i Sverige och
Sverige måste förbättra beredskapen och
kunskaperna inom området vektorburna
sjukdomar, i synnerhet som mottagligheten
för infektioner ökar hos den svenska
befolkningen. SVA bör ytterligare förbättra
sin beredskap när det gäller vektorburna
sjukdomar.
Det är också viktigt att det goda
smittskyddsläget upprätthålls, vilket sker
bl.a. med hjälp av bekämpande av epizootiska
sjukdomar. Sverige har inte en fullgod
planering av bekämpning av omfattande
utbrott av epizootiska sjukdomar. Vid ett
sådant utbrott ställer EU krav på en
effektiv bekämpning och det är viktigt att
kunna leva upp till de kraven.
Jordbruksverket bör tillskapa en nationell
strategi i detta avseende.
För tester enligt EU:s beslut om
obligatorisk masstest och provtagning för
BSE behöver Jordbruksverket tillföras
ytterligare medel, utöver de 5 miljoner
kronor som anslogs i 2001 års ekonomiska
vårproposition. Vidare måste anslaget för
testning öka.
Riksrevisionsverket har lämnat
revisionsberättelser utan invändningar för
SVA och CFN avseende räkenskapsåret 2000.
Jordbruksverket behandlas under avsnittet om
Livsmedelspolitik.
Utgiftsutveckling
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Djurpolitik är följande (i
tusental kronor).
-----------------------------------------------------
|Utfall |Anslag |Utgifts-|Förslag |Beräknat|
Beräknat |
| | | | | | |
|2000 |20011 |prognos |anslag |anslag |anslag|
| | | | | | |
| | |2001 |2002 |2003 |2004 |
-----------------------------------------------------
|350 268 |391 116 |385 361 |428 730 |446 728 |445 426
|
-----------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag
till tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 i samband med 2001 års
ekonomiska vårproposition och
budgetpropositionen för år 2002.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och
resultatbedömning av verksamheten
inom området djurpolitik.
42:1 Statens
veterinärmedicinska
anstalt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget 42:1.
42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en
motion (kd) om sänkning av
anslaget. Vidare avstyrker
utskottet två motioner (m, kd)
om konkurrensförhållandena inom
veterinärväsendet.
Propositionen
Jordbruksverket är chefsmyndighet för
distriktsveterinärorganisationen.
Distriktsveterinäravdelningen
ansvarar för ledning och samordning
av verksamheten inom organisationen.
Länsstyrelsens uppgifter omfattar
bl.a.
distriktsveterinärorganisationen samt
samordning av åtgärder mot
djursjukdomar och brister i
djurskyddet inom länen i enlighet med
Jordbruksverkets riktlinjer.
Distriktsveterinärorganisationen
skall i samarbete med bl.a. den av
lantbruksnäringen organiserade
hälsokontrollverksamheten medverka
vid förebyggande åtgärder, delta i
kontroll och bekämpningsprogram samt
utföra officiella veterinäruppgifter.
Distriktsveterinärorganisationen
finansieras till största delen av
uppdragsgivarna, dvs. i fösta hand
djurägarna, och i övrigt av anslag
över statsbudgeten. Anslaget belastas
av kostnader för löner, varav
kostnader för jourverksamhet utgör en
betydande del, samt för utbildning
och gemensam administration för
organisationen.
Under anslaget anvisas även medel
för att minska avlägset boende
djurägares veterinärkostnader för
vård av jord- och skogsbrukets djur.
Regeringen bedömer anslagsbehovet
till 87 553 000 kr för år 2002.
Motionerna
Eftersom
distriktsveterinärorganisationen
under flera år, med undantag av år
1999, har redovisat ett ekonomiskt
överskott bör enligt motion MJ520
(kd) en besparing om 27 miljoner
kronor vara rimlig utan att skadliga
effekter uppstår på verksamheten
(yrkande 32 delvis).
Enligt motion MJ207 (m) bör
regeringen lägga fram förslag som
syftar till konkurrensneutralitet
mellan privatpraktiserande
veterinärer och statligt anställda
distriktsveterinärer (yrkande 1). En
översyn bör göras av Jordbruksverkets
organisation för att skilja
myndighetsutövning från
affärsverksamhet (yrkande 2) liksom
av Jordbruksverkets praxis vad avser
försäljning av och prissättning på
veterinär medicin (yrkande 3). Även i
motion MJ309 (kd) begärs en översyn
av konkurrensförhållandena inom
veterinärväsendet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner regeringens förslag
om medelstilldelning under anslaget
väl avvägt och avstyrker motion MJ520
(kd) yrkande 32 delvis.
Frågan om konkurrens mellan
statliga och privatpraktiserande
veterinärer är aktuell sedan
Konkurrensrådet i ett yttrande i
februari 2000 haft synpunkter på
konkurrensförhållandena mellan de
statligt anställda
distriktsveterinärerna och
privatpraktiserande veterinärer.
Jordbruksverket tillsatte i september
1999 en arbetsgrupp bestående av
representanter för alla parter i
vilken man arbetar med att lösa
frågor om bl.a. jourtjänstgöring och
hur omfattande det offentliga
åtagandet skall vara. Arbetsgruppen
har lämnat en rapport under hösten
2000 och fortsätter nu med att lösa
återstående problem. Enligt vad
utskottet inhämtat fortskrider
arbetet i mindre arbetsgrupper med
representanter för verket,
länsstyrelserna, LRF och
Veterinärförbundet. Grupperna arbetar
med de olika områden som anges i
rapporten, t.ex. utbildning,
jourtjänstgöring, service till
avlägset boende djurägare,
kvalitetssäkring och samarbetsformer
för distriktsveterinärer och
privatpraktiserande veterinärer. I
princip varje kvartal sker avstämning
med verkets ledning. Den senaste
avstämningen ägde rum den 5 november
2001. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna MJ207 (m) och
MJ309 (kd) i berörda delar i den mån
motionerna inte kan anses
tillgodosedda.
42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande
åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker två
motioner (fp) om höjning av
anslaget. Utskottet tillstyrker
även regeringens förslag om
bemyndigande.
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för
djurskyddsfrämjande åtgärder, bl.a.
kostnader för provning från
djurskyddssynpunkt av
djurhållningssystem,
inredningsdetaljer i stallar och
utbildning i djurskyddstillsyn. Under
anslaget anvisas också medel för
djurhälsovård i form av förebyggande
hälsokontroll och till
djursjukdatasystemet.
Det av EU till hälften finansierade
stödet till biodlingen, totalt
omfattande 3,2 miljoner kronor,
beviljas för ett år i taget och löper
i enlighet med EU:s verksamhetsår
under perioden den 16 oktober till
den 15 oktober. Detta innebär att
staten åtar sig framtida
förpliktelser som inte ryms inom
ramen för redan beviljade anslag. Av
denna anledning föreslås riksdagen
att bemyndiga regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 42:3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder, fatta beslut som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 8,2 miljoner kronor under år
2002.
Regeringen bedömer anslagsbehovet
till 22 603 000 kr för år 2002.
Motionerna
För ökade resurser till länsstyrelser
och andra berörda tillsynsmyndigheter
för framför allt tillsyn av
djurtransporter bör enligt motionerna
MJ526 (fp) yrkande 16 delvis och
Fi294 (fp) yrkande 21 delvis anslaget
höjas med 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning
än motionärerna i motionerna Fi294
och MJ526 (båda fp) om vikten av att
djurskyddslagen och andra
författningar på djurskyddsområdet
efterlevs. Som framgår av
propositionen är djurskyddet en
prioriterad fråga även för
regeringen. Av propositionen framgår
vidare att Jordbruksverket den 1
augusti 1998 inledde ett
landsomfattande projekt i syfte att
förbättra djurskyddet särskilt i
samband med transporter av djur.
Resultatet från projektet visar att
de svenska djurtransporterna sköts
väl och att påtagliga brister i
djurskyddet under transport är
ovanligt. Samtidigt visar resultatet
att gällande lagstiftning inte alltid
efterlevs fullständigt. För att
fortsatt bistå tillsynsmyndigheterna,
åtgärda påvisade brister i tillsynen
av transporter och utbilda
transportörer har Jordbruksverket
anställt två djurskyddsinspektörer.
En av dem arbetar uteslutande med
tillsyn av rentransporter jämte
information och rådgivning. Mot denna
bakgrund, och då utskottet finner
regeringens förslag om
medelstilldelning väl avvägt,
ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning av
medelsbehovet under anslaget och
tillstyrker regeringens förslag i
denna del. Därmed avstyrks motionerna
MJ526 (fp) yrkande 16 delvis och
Fi294 (fp) yrkande 21 delvis om en
höjning av anslaget. Utskottet
tillstyrker vidare det bemyndigande
som regeringen föreslår.
42:4 Centrala
försöksdjursnämnden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget 42:4.
42:5 Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker två
motioner (m, c) om ökad
medelstilldelning. Vidare
tillstyrker utskottet
regeringens förslag om
bemyndigande.
Propositionen
Anslaget används för bekämpande och
beredskap mot smittsamma
husdjurssjukdomar varvid ersättning
lämnas enligt epizootilagen
(1999:657) och zoonoslagen (1999:658)
samt ersättningar till djurägare för
smittskyddsutredningar med avseende
på zoonosen EHEC. Vidare används
anslaget för bidrag till
obduktionsverksamhet samt för
utveckling och genomförande av
sjukdomskontroller.
Sverige har tidigare beslutat att
under år 2001 provta 20 000
självdöda, nödslaktade och avlivade
nötkreatur för BSE. Ett EG-beslut som
togs i juni 2001 innebär en utökning
av testerna för svenskt vidkommande.
De ökade kostnaderna för detta kan på
årsbasis beräknas till ca 7 miljoner
kronor respektive 1 miljon kronor.
På tilläggsbudget har föreslagits
att anslaget skall tillföras 13
miljoner kronor för ökade kostnader
för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar och för utökade
BSE-kontroller. För år 2002 bör medel
för dessa åtgärder tas från anslagets
anslagspost Bidrag till bekämpande av
djursjukdomar. Denna post beräknas
därmed behöva minska från 38 till 20
miljoner kronor. Till anslaget bör
också överföras 16 250 000 kr som år
2001 anvisats på anslaget 43:1 för
bl.a. BSE-kontroller.
Bemyndigandet för ekonomiska
åtaganden bör enligt regeringen uppgå
till 4 miljoner kronor år 2002.
Motionerna
I två motioner begärs höjning av
anslaget. Enligt motion MJ396 (c) bör
anslaget höjas med 43 miljoner kronor
för att möjliggöra en bibehållen
omfattning av BSE-kontrollerna och
för ersättning enligt ändrade regler
för produktionsbortfall vid
epizootiutbrott (yrkande 7 delvis).
Regeringens förslag att de ökade
kostnaderna för BSE-kontrollen skall
finansieras under anslaget skulle
enligt motion MJ508 (m) inverka
menligt på bekämpandet av övriga
smittsamma husdjurssjukdomar.
Anslaget bör därför höjas med 18
miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet erinra
om den epizootilag (1999:657) som
riksdagen antog våren 1999 (prop.
1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9). I
sammanhanget avslog riksdagen en
motion (c) om ändring i
ersättningsreglerna i enlighet med
motion MJ396 (c). Mot bakgrund av
gällande lagstiftning och med hänsyn
till bl.a. det ökade medelsbehovet
för utökad BSE-kontroll finner
utskottet regeringens bedömning av
medelsbehovet under anslaget 42:5 väl
avvägd och tillstyrker regeringens
förslag i denna del. Utskottet
förutsätter att regeringen inom ramen
för disponerade medel söker en
lösning vad gäller övriga smittsamma
husdjurssjukdomar. Därmed avstyrker
utskottet motionerna MJ396 (c)
yrkande 7 delvis och MJ508 (m)
yrkande 7. Utskottet tillstyrker även
det bemyndigande som regeringen
föreslår.
42:6 Ersättningar för
viltskador m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en
motion (m) om minskning av
anslaget.
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget
avser bidrag till åtgärder för att
förebygga skada av vilt och
ersättning för sådan skada.
I proposition 2000/01:57 om en
sammanhållen rovdjurspolitik
föreslogs ett reformerat
ersättningssystem för skador på
rennäringen av rovdjur. Riksdagen
godtog huvudsakligen vad regeringen
anfört (bet. 2000/01:MJU9, rskr.
2000/01:174). Med anledning av
riksdagens beslut kommer regeringen
att utfärda en särskild
viltskadeförordning.
Regeringen bedömer att 44 miljoner
kronor bör anvisas för skador på
rennäringen av rovdjur, 3 miljoner
kronor för samebyarnas kostnader för
inventering av rovdjur samt 36
miljoner kronor för bidrag för att
förebygga skador på annat än ren och
för att ersätta inträffad sådan
skada. För åren 2002 och 2003
finansieras ökningen av anslaget
genom en överföring av 13 miljoner
kronor från anslaget 34:1 Stöd till
lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet (utg.omr. 18).
Från anslaget bör också övergångsvis
finansieras kostnader vid
länsstyrelserna för övervakning av
jaktbrott.
Regeringen bedömer således
anslagsbehovet till 83 000 000 kr för
år 2002. För åren 2003 och 2004
beräknas anslagsbehovet vara
oförändrat.
Motionen
Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget
minskas med 23 miljoner kronor
(yrkande 8). Motionärerna anser att
jaktinstrumentet i högre utsträckning
bör användas för att begränsa
viltskador.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet vid flera tidigare
tillfällen uttalat bör det vara
balans mellan vildlevande arter. I 4
§ jaktlagen (1987:259) stadgas bl.a.
att viltet skall vårdas i syfte att
bevara de viltarter som tillhör
landets viltbestånd och de fågelarter
som förekommer naturligt i landet,
dels att främja en med hänsyn till
allmänna och enskilda intressen
lämplig utveckling av viltstammen.
Utskottet är väl medvetet om att
skador på tamdjur orsakade av rovdjur
har ökat, liksom kostnaderna för
annan skada av vilt. I sammanhanget
vill utskottet erinra om riksdagens
behandling våren 2001 av regeringens
proposition om en sammanhållen
rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57,
bet. 2000/01:MJU9) där utskottet
anslöt sig till regeringens bedömning
att ett författningsreglerat
ersättningssystem för skador på
rennäringen av rovdjur skall införas.
Med anledning av motioner (s, m, v,
kd, c, mp) föreslog utskottet att den
i propositionen förordade
differentieringen av ersättningen för
rovdjursskador i vissa delar av
renskötselområdet tills vidare inte
skall genomföras och att den tidigare
möjligheten till ersättning för
skador på människa orsakade av björn
snarast bör återinföras. Av
budgetpropositionen framgår att
regeringen med anledning härav har
för avsikt att utfärda en särskild
viltskadeförordning. Utskottet
ansluter sig till regeringens
bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget och
avstyrker därmed motion MJ508 (m)
yrkande 8.
42:7 Djurskyddsmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker två
motioner (m, c) om minskning av
anslaget.
Propositionen
För att möta de senaste årens ökande
intresse och engagemang i
djurskyddsfrågor från såväl enskilda
människor som organisationer och för
att utreda hur djurskyddet skall
organiseras i Sverige tillsatte
regeringen den 19 april 2000
utredningen Hur djurskyddet skall
vara organiserat (dir. 2000:31).
Uppdraget redovisades den 30 november
2000 i betänkandet Ett förbättrat
djurskydd (SOU 2000:108). När
remissbehandlingen av betänkandets
förslag är avslutad kommer regeringen
att lägga fram en proposition om
inrättande av en särskild
djurskyddsmyndighet för att
djurskyddet därigenom skall
förstärkas och ytterligare fokus
skall kunna läggas på djurskydds- och
djurhälsofrågor. Anslaget skall
användas för att finansiera denna
djurskyddsmyndighet.
I 2001 års ekonomiska
vårproposition beräknades ett
medelsbehov om 13 miljoner kronor för
år 2001 och 20 miljoner kronor
vardera för åren 2002 och 2003.
Motionerna
Enligt motion MJ396 (c) bör anslaget
minskas med 13 miljoner kronor.
Motionärerna anser det tveksamt om en
ny myndighet är bästa sättet att
förbättra djurskyddet. Resurserna bör
i stället tillföras Jordbruksverket
som förstärkning av verkets arbete
med djurskyddsfrågor (yrkande 7
delvis). Även i motion MJ508 (m)
begärs en sänkning med 13 miljoner
kronor eftersom det enligt
motionärerna inte finns behov av en
särskild djurskyddsmyndighet. Av
dessa medel bör 5 miljoner kronor
tillföras Jordbruksverket för
förbättrat djurskydd och 3 miljoner
kronor användas för förstärkt
livsmedelstillsyn vid
Livsmedelsverket (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Våren 2001 anslöt sig utskottet till
regeringens bedömning när det gällde
tillkommande medelsbehov för en ny
myndighetsorganisation för
djurskyddet (bet. 2000/01:FiU20,
yttr. 2000/01:MJU1y). Utskottet
vidhåller sitt ställningstagande och
tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget.
Därmed avstyrks motionerna MJ396 (c)
yrkande 7 delvis och MJ508 (m)
yrkande 9.
Livsmedelspolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inget att erinra
mot regeringens redovisning och
resultatbedömning av
verksamheten under
politikområdet. Utskottet
avstyrker motionsyrkanden om
att inrätta nya anslag (kd, c).
Propositionen
Omfattning
Till politikområdet hör verksamheter
hänförliga till EU:s gemensamma
jordbrukspolitik, med undantag för
verksamhet hänförlig till rådets
förordning (EG) nr 1257/99 om stöd
till utvecklingen av landsbygden och
därmed sammanhängande verksamhet,
EU:s gemensamma fiskeripolitik samt
verksamheter tillhörande området
säkra livsmedel. Områdets utgifter
bestäms i stor utsträckning av beslut
inom EU men är också till vissa
delar, främst vad gäller delar av
området säkra livsmedel, baserade på
nationella beslut.
Verksamhetsområdena omfattar
vegetabilie- och animalieproduktion,
trädgårdsnäring, fiskerinäring,
livsmedel, konsumentfrämjande
åtgärder på livsmedelsområdet,
statistikproduktion på jordbruks- och
livsmedelsområdet,
jordbruksadministration,
fiskeriadministration m.m. Centrala
förvaltningsmyndigheter inom
politikområdet är Statens
jordbruksverk, Fiskeriverket och
Statens livsmedelsverk. Andra
myndigheter inom politikområdet är
Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd samt
Livsmedelsekonomiska institutet.
Dessutom verkar länsstyrelserna och
kustbevakningen inom politikområdet.
Övrigt internationellt arbete inom
jordbruks- och fiskeområdena avser
främst verksamheten inom Förenta
nationernas jordbruks- och
livsmedelsorganisation (FAO), OECD
samt regionala organ och nordiskt
samarbete.
Målet för politikområdet är en
ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar livsmedelsproduktion.
Resultatbedömning
Den totala produktionsvolymen för
jordbruket i fasta priser steg år
2000 till 40,2 miljarder kronor
vilket var en ökning med 200 miljoner
kronor jämfört med år 1999. Animalier
står för 21,4 miljarder kronor och
vegetabilier för 18,8 miljarder av
den totala produktionsvolymen.
Jordbrukets totala intäkter i löpande
priser minskade från 42,3 miljarder
kronor år 1999 till 42,2 miljarder
kronor år 2000 där direktstöden utgör
16 % av intäkterna. Jordbrukets
totala kostnader minskade från 37,9
miljarder kronor 1999 till 37,8
miljarder kronor år 2000 vilket
innebar att driftsöverskottet under
år 2000 uppgick till 4,4 miljarder
kronor precis som år 1999.
Den genomsnittliga storleken på
jordbruksföretagen mätt i åkermark
har ökat från 23 till 35 hektar
mellan åren 1975 och 2000. Inom EU är
situationen likartad där några
medlemsstater ökat relativt sett mer
än andra. Medelantalet kor per
mjölkföretag ökade i Sverige under
samma period från 9 till 32 kor.
Utvecklingen har i genomsnitt varit
densamma för de nio länder som var
medlemmar i EG år 1975.
Inom jordbruksadministrationen har
pågått ett intensivt arbete med att
effektivisera verksamheten och införa
de nya datasystemen m.m. som
föranleds av förändringar i
stödgivningen. Samtidigt har detta
lett till att arbetet med s.k.
återkrav inte fungerat
tillfredsställande. Jordbruksverket
har emellertid givits högsta betyg i
Ekonomistyrningsverkets EA-värdering
för år 2000.
Den särskilde utredaren överlämnade
den 22 maj 2001 sin rapport
Effektivare jordbruksadministration
koncentration och samverkan (Fi
2001/2357). I rapporten har utredaren
presenterat två alternativ till en
effektivare hantering av
jordbruksadministrationen. I det
första alternativet lämnas i enlighet
med direktiven till utredaren ett
förslag om en koncentration av
administrationen av jordbrukarstöden
till nio länsstyrelser. Det andra
alternativet handlar om en
formaliserad samordning av
administrationen. Regeringen har
under utgiftsområde 18,
politikområdet Regional
samhällsorganisation, redovisat sina
ställningstaganden till utredarens
förslag i dessa delar.
Utredaren redovisar också en av
Jordbruksverket och länsstyrelserna
gemensamt framtagen förteckning över
de utvecklingsprojekt inom IT-området
som tillsammans skulle utgöra ett
förbättrat handläggnings- och
kontrollsystem inom
stödadministrationen. Flera åtgärder
bör enligt myndigheterna vidtas under
de närmaste åren varvid relativt
stora investeringar krävs. Sammanlagt
har dessa kostnader beräknats till
drygt 100 miljoner kronor.
Besparingarna beräknas till drygt 40
miljoner kronor per år när åtgärderna
får full effekt. Besparingarna är
hänförliga i första hand till
länsstyrelserna, men också till
Jordbruksverket. För att kunna
genomföra åtgärderna bör
Jordbruksverket få disponera en
låneram på 100 miljoner kronor.
Regeringen anser att arbetet bör
bedrivas så att en koncentration av
djurbidragshanteringen till
Jordbruksverket kan genomföras
fr.o.m. år 2003 under förutsättning
att de besparingar som myndigheterna
pekat på kan uppnås. Besparingarna
som dessa åtgärder medför uppstår
inte omedelbart och myndigheterna
kommer att få ökade kostnader på
grund av räntor och amorteringar för
investeringarna som behöver
genomföras. En gradvis avtrappning av
nu tillförda resurser bör därför ske.
Inom det fiskeripolitiska området har
utgångspunkten för beslut inom
resursförvaltningen varit
försiktighetsprincipen. Tekniska
bevarandeåtgärder avser exempelvis
redskapsbegränsningar,
maskstorleksbestämmelser och
minimimått på fångad fisk. De
effekter som uppnåtts inom vissa
fisken av införda regler är bl.a. en
större flexibilitet i fisket
samtidigt med en väsentlig
förbättring i skyddet av ung icke
lekmogen fisk. Dessutom innebär det
en fördel för fisket genom att en
omfattande hantering av undermålig
fisk undviks.
Fiskerikommissionen för Östersjön
beslutade år 1997 om en
internationell aktionsplan för den
vilda östersjölaxen. Genomförandet av
planen har bidragit till att den
naturliga produktionen av lax har
ökat kraftigt i flera av
vildlaxälvarna.
Under de senaste åren har
uppfyllelsen av målet att beslutade
fångstkvoter inte skall överskridas
förbättrats avsevärt. Genom
målinriktade insatser har antalet
överskridna kvoter minskat från elva
kvoter år 1995 till att endast en
kvot preliminärt överskridits för år
2000. Vidare har kontrollens
förbättringar bidragit till att
problemet med ifrågasatt
fångstrapportering i vissa områden i
Öresund upphört.
Beståndssituationen för flera av de
för Sverige viktigaste arterna är i
dag utanför biologiskt säkra gränser.
Vidtagna åtgärder såsom långsiktiga
förvaltningsplaner, tekniska
regleringar och kvotminskningar för
att bestånden skall återhämta sig
kommer att begränsa fisket under den
närmaste framtiden. Dessa åtgärder är
dock endast en del av vad som krävs
för att uppnå en ekologiskt hållbar
utveckling. Orsaken till
fiskbeståndens status kan i stor
utsträckning relateras till för stora
uttag av fisk och till
miljösituationen. Minimeringen av
föroreningskällor såsom miljögifter
och orsaker till övergödning är
avgörande. Den pågående processen,
inom såväl Sverige som EU, med
integrering av miljö- och fiskefrågor
kommer att få stor betydelse. Kraven
på forskningen ökar mot bakgrund av
ett ökat behov av kunskap om
tvärsektoriella samband. Dessa
samband avser såväl biologiska som
ekonomiska och sociala faktorer.
Regeringen föreslår därför att
Fiskeriverket tillförs ytterligare
medel för att kunna genomföra det av
gemenskapen beslutade programmet för
insamling av uppgifter av betydelse
för fiskeripolitiken.
För att anpassa fiskeflottan till
tillgängliga resurser är det troligt
att den minskning som skett av
fiskeflottans totala kapacitet kommer
att fortsätta.
Nyrekryteringen till fiskarkåren är
ett problem. Samtidigt som antalet
yrkesfiskare minskar har medelåldern
successivt ökat. År 2000 var
medelåldern 49 år. En förbättrad
beståndssituation och ökad lönsamhet
samt förbättrade
utbildningsmöjligheter och en ökad
säkerhet av arbetsmiljön ombord kan
göra yrket mer attraktivt och därmed
främja en utveckling av näringen samt
skapa fortsatta
sysselsättningsmöjligheter i
kustsamhällen.
Svenskt vattenbruk har ett högt
tekniskt kunnande, miljömedvetenhet
och lyhördhet för marknadsmässiga
krav och förväntningar. Det finns
också exempel på negativ
miljöpåverkan av vattenbruk. Inom
Regeringskansliet bereds en
arbetsgruppsrapport om det svenska
vattenbrukets framtid.
Livsmedelsverket genomförde under år
2000 en omfattande omorganisation,
som man på sikt räknar med kommer att
medföra att verksamheten blir
effektivare och tydligare. Dessvärre
har Livsmedelsverket under år 2000
inte helt kunnat genomföra all
planerad verksamhet. Detta gäller
exempelvis stödet till kommunerna som
inte givits i tillräckligt hög
omfattning.
Livsmedelsverkets trovärdighet är
mycket hög och medierna citerar gärna
material och uttalanden från
Livsmedelsverket. Åtskilliga
konsumenter vänder sig också direkt
till Livsmedelsverket för att få
korrekt och neutral information.
Regeringen anser därför att
Livsmedelsverket i hög grad bidrar
till att uppfylla målet för
politikområdet.
Livsmedelsverkets inledande
undersökningar av GMO i livsmedel
antyder att det finns brister i
märkningen av produkter som
innehåller GMO. Därför finns det
behov av att utöka kontrollen av GMO-
livsmedel.
Riksrevisionsverket har inte haft
några invändningar i
revisionsberättelsen för år 2000
avseende Livsmedelsverket,
Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska
institutet, Statens utsädeskontroll
och Statens växtsortnämnd.
Riksrevisionsverket har en invändning
avseende Fiskeriverket rörande en
felaktig redovisning mot
anslagsredovisningens inkomsttitel. I
övrigt anser RRV att årsredovisningen
i allt väsentligt är rättvisande.
Fiskeriverket har redovisat de
åtgärder som vidtagits med anledning
av invändningen.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på
politikområdet Livsmedelspolitik är
följande (i tusental kronor och
löpande priser).
-----------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
-----------------------------------------------------
2000 20011 2001 2002 2003 2004
-----------------------------------------------------
3 296
394 7 652 6 829 7 765 7 731 7 745
717 848 221 874 065
-----------------------------------------------------
1Inklusive förslag till
tilläggsbudget i samband med 2001 års
ekonomiska vårproposition och
budgetpropositionen för 2002.
Motioner
I motion MJ396 (c) föreslås att
riksdagen inrättar ett nytt
anslag för Forskning och
utveckling inom
livsmedelssektorn (yrkande 2).
För detta ändamål anvisas 100
000 000 kr (yrkande 7 delvis).
Vidare föreslås att ett
fyraårsprogram för
Exportfrämjande åtgärder
inrättas såsom ett nytt anslag
(yrkande 4). Härför bör enligt
motionen anslås 30 000 000 kr
(yrkande 7 delvis). Riksdagen
bör vidare inrätta ett anslag
för Stödprogram för
strukturomvandling av
växthusnäringen (yrkande 5).
Till ett sådant anslag anser
motionärerna bör föras
8 000 000 kr (yrkande 7
delvis). Slutligen föreslår
motionärerna att riksdagen
inrättar ett anslag för
Kollektiv resurs för
trädgårdsbranschen (yrkande 6)
genom att tillföra 15 000 000
kr (yrkande 7 delvis).
Kristdemokraterna föreslår i
motion MJ520 (kd) inrättande av
ett nytt anslag för
Informationscentrum för
bioteknik (yrkande 19). Till
detta anslag bör enligt
motionärerna 2 000 000 kr föras
(yrkande 32 delvis).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har genom beslut den
21 november 2001 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområde
23 för budgetåret 2002 till 10
839 000 000 kr. Som utskottet
återkommer till innebär
beslutet en sänkning av ramen
för år 2002 med 3,5 miljarder
kronor jämfört med regeringens
förslag. Anledningen härtill är
att riksdagen beslutat att höja
anslaget 43:5 Arealersättning
och djurbidrag m.m. samt ramen
för budgetåret 2001 i syfte att
möjliggöra en tidigareläggning
av utbetalningar av arealstöd
(bet. 2001/02:FiU11). Såsom
regeringen påpekar finansieras
mer än hälften av utgifterna
från EU-budgeten. Merparten av
EU-stödet avser obligatoriska
åtgärder såsom arealersättning,
djurbidrag, intervention och
exportbidrag. Därtill kommer
delfinansierade stöd och
ersättningar som förutsätter
nationell medfinansiering. Till
dessa hör bl.a. strukturplanen
för fiskerinäringen i Sverige.
Utgifterna inom utgiftsområdet
styrs till stor del av EG:s
regelverk och kan påverkas
endast genom förändringar av
den gemensamma
jordbrukspolitiken (CAP). Mot
bakgrund av det anförda och då
det i motionerna MJ396 (c)
yrkandena 2, 46 och 7 delvis
samt MJ520 (kd) yrkandena 19
och 32 delvis framförda
yrkandena om ytterligare
utgifter på nya anslag inte
ryms inom den av riksdagen
fastställda ramen avstyrks
dessa.
Skördeskador m.m.
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om att
samma regler skall gälla
statens ansvar för
skördeskador vid odlingar
av trädgårdsgrödor och
jordbruksgrödor. Med
anledning av ett
motionsyrkande (s)
föreslår utskottet att
regeringen ser över den
närmare omfattningen av
statens ansvar för
skördeskador i samband med
naturkatastrofer. Övriga
motionsyrkanden (s, kd) i
ämnet avstyrks.
Propositionen
Regeringen föreslår att samma
regler skall gälla avseende
statens ansvar för skördeskador
vid odlingar av trädgårdsgrödor
och jordbruksgrödor.
Som skäl härför anger
regeringen att staten genom
åren har tagit på sig en del av
den ekonomiska risken för
skördeskador till följd av
onormala väderleksbetingelser.
I början av 1960-talet infördes
ett permanent skördeskadeskydd
för spannmål, vallgrödor,
potatis, oljeväxter och
sockerbetor (prop. 1961:94,
JoU22, rskr. 267). Detta
skördeskadeskydd övertogs
fr.o.m. år 1988 av Stiftelsen
Skördeskadeskyddet (med
Lantbrukarnas riksförbund som
huvudman), men kom efter
riksdagsbeslut att upphöra år
1994 (prop. 1993/94:236, bet.
1993/94:JoU26, rskr.
1993/94:326). Under åren 1988
till 1993 utbetalades i
genomsnitt ca 80 miljoner
kronor per år från stiftelsen.
Trädgårdsgrödor omfattades
inte av skördeskadeskyddet.
Skördeskadedrabbade
trädgårdsföretag har emellertid
haft möjlighet att hos
regeringen söka behovsprövade
kontantbidrag på grund av
naturolyckor (prop. 1983/84:6,
BoU6, rskr. 41). Granskningen
av enskilda ansökningar har
varit omfattande och
bedömningen har generellt varit
mycket restriktiv. Ingen
ersättning till trädgårdsodlare
har beviljats av regeringen
sedan år 1992.
Samhället har fortfarande ett
övergripande ansvar för
omfattande skördebortfall till
följd av naturkatastrofer. Då
Stiftelsen Skördeskadeskyddet
övertog ansvaret för
skördeskadeersättningar
uttalades:
Staten bör följaktligen ha
kvar ett övergripande ansvar
för katastrofartade skador på
skörden. Överenskommelsen med
LRF innebär också att staten
även i fortsättningen skall
ha ett övergripande ansvar
vid skördeskador av
naturkatastrofkaraktär som
drabbar stora områden (prop.
1987/88:74, bet.
1987/88:JoU16, rskr.
1987/88:130).
Regeringen har sedan
avvecklandet av
skördeskadeskyddet mottagit
ansökningar från enskilda
företag och
intresseorganisationer om
statlig ersättning för
skördeskador vid ett flertal
tillfällen, bl.a. åren 1998 och
2000, då skördebortfallen i
vissa delar av landet var
påtagliga. Regeringen bedömde
att de skördebortfall som
uppkom nämnda år inte gav
upphov till statligt ansvar.
Jordbruks- och
trädgårdsgrödor omfattas av
skilda stödordningar inom den
gemensamma jordbrukspolitiken,
varför de har olika ekonomisk
sårbarhet vid skördebortfall.
För jordbruksgrödorna utgör
arealersättningssystemet en
bas.
Regeringen anser att varje
näring och produktionsgren i
mesta möjliga mån skall bära
sina produktionskostnader.
Jordbruks- och trädgårdsföretag
måste ta med i beräkningen att
variation i pris och i
avkastning är vanligt
förekommande, inte minst när
det gäller grödor, såsom
trädgårdsgrödor och potatis,
vilka inte har fastställda
interventionspriser.
Skattesystemet ger också ökad
möjlighet att utjämna
inkomsterna mellan åren.
Det är regeringens
uppfattning att staten även
fortsättningsvis bör ha ett
övergripande ansvar vid
skördeskador av
naturkatastrofkaraktär som
drabbar stora områden.
Regeringen finner emellertid
att systemet för ersättning vid
naturolyckor i
trädgårdsodlingar inte är
praktiskt användbart, utan bör
avvecklas. Staten bör ha samma
ansvar för skördebortfall i
odlingar av trädgårdsgrödor som
när det gäller jordbruksgrödor,
dvs. skadorna skall vara av
naturkatastrofkaraktär och
drabba stora områden.
Inom EU har under senare tid
en diskussion om jordbrukets
möjligheter till att hantera
risker bl.a. skörde- och
prisvariationer inletts.
Kommissionen analyserar för
närvarande frågan.
Motionerna
Motionärerna till motion MJ438
(s) uttrycker
tillfredsställelse med att
regeringen i propositionen slår
fast att staten även
fortsättningsvis bör ha ett
övergripande ansvar vid
skördeskador. Motionärerna
efterlyser emellertid den
närmare innebörden av vad
regeringen menar med att stödet
endast gäller för stora områden
som drabbats (yrkande 1).
Motionärerna anser vidare att
det behövs former och ekonomisk
beredskap för
skördeskadeskyddet (yrkande 2).
I motion MJ520 (kd) ifrågasätts
om det är de enskilda företagen
som skall bära förlusterna när
väderleksrelaterade
katastrofsituationer uppstår.
Det finns enligt motionärerna
anledning att närmare utreda
förutsättningarna för
skördeskadeskydd genom
försäkringslösningar eller
andra modeller. Regeringen bör
därför genomföra en utredning
av dessa frågor och återkomma
till riksdagen med förslag
(yrkande 10). Motionärerna
anser att medel tills vidare
bör anslås på ett nytt anslag
Ersättning vid skördeskador med
15 000 000 kr (yrkande 32
delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i
regeringens överväganden om att
samma regler skall gälla för
statens ansvar för skördeskador
vid odlingar av trädgårdsgrödor
och jordbruksgrödor. Utskottet
tillstyrker därför regeringens
förslag i denna del.
När det gäller frågan om
omfattningen av det statliga
ansvaret för skördeskador som
tas upp i motion MJ438 (s)
yrkande 1 vill utskottet anföra
följande. Inom den gemensamma
jordbrukspolitiken omfattas
inte jordbruks- och
trädgårdsgrödor av samma
stödordningar. Sårbarheten vid
bortfall av skördar är därför
olika. Utskottet delar
regeringens uppfattning att
näringarna som huvudregel skall
bära sina egna kostnader även
när det gäller
väderleksrelaterade bortfall av
skördar. Företagen måste ta med
i beräkningen att pris och
avkastning varierar.
Skattesystemet möjliggör
dessutom en utjämning av
inkomsterna mellan olika år.
Som regeringen påpekar bör dock
staten även fortsättningsvis ha
ett övergripande ansvar för
skördebortfall till följd av
naturkatastrofliknande
händelser, och ansvaret bör
vara detsamma vid
skördebortfall såväl i odlingar
av trädgårdsgrödor som
jordbruksgrödor. Frågan om
statlig ersättning för
katastrofartade skördeskador
har varit föremål för
regeringens prövning bl.a. åren
1998 och 2000. Trots att det
rörde sig om betydande skador
ansåg regeringen inte i något
fall att bortfallen givit
upphov till statligt ansvar. I
likhet med vad som anförs i
motionen anser utskottet att
det föreligger en viss
osäkerhet om avgränsningen av
det statliga ansvaret för
skördebortfall till följd av
naturkatastrofliknande
händelser. Det vore ur flera
synpunkter värdefullt om
närmare klarhet kunde vinnas om
omfattningen av det statliga
ansvaret härför. Enligt
utskottet bör regeringen därför
närmare se över frågan om
omfattningen av statens ansvar
för skördebortfall till följd
av naturkatastrofer. Vad
utskottet anfört med anledning
av motion MJ438 (s) yrkande 1
bör ges regeringen till känna.
Utskottet anser sig inte berett
att föreslå riksdagen några
uttalanden med anledning av
motionen i övrigt.
Det mer allmänna
skördeskadeskyddet för vissa
jordbruksgrödor som infördes på
1960-talet upphörde genom
riksdagens beslut år 1994 och
regeringen föreslår nu att
systemet med möjlighet för
skördeskadedrabbade
trädgårdsföretag att hos
regeringen söka behovsprövade
kontantbidrag på grund av
naturolyckor bör avvecklas. I
dessa delar har utskottet som
anförts ingen annan uppfattning
än regeringen. Mot bakgrund
härav anser utskottet att
riksdagen inte bör vidtaga
några åtgärder med anledning av
motion MJ520 (kd) yrkandena 10
och 32 delvis. Det i motionen
framförda yrkandet om
ytterligare utgifter på nytt
anslag ryms för övrigt inte
inom den av riksdagen
fastställda ramen.
43:1 Statens
jordbruksverk
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker
motionsyrkanden om annan
medelstilldelning (m, kd,
c, fp). Utskottet
tillstyrker även
regeringens förslag om
bemyndigande.
Propositionen
Jordbruksverkets mål inom
politikområdet
livsmedelspolitik är att verka
för en konkurrenskraftig,
miljö- och djurskyddsanpassad
livsmedelsproduktion till nytta
för konsumenterna.
Jordbruksverket skall medverka
till en korrekt tillämpning av
EU:s regelverk så att
finansiella sanktioner undviks.
Av detta följer bl.a. att
Jordbruksverket har ansvaret
som utbetalningsställe och är
fondkoordinator för EU-stöden.
Från och med budgetåret 2001 är
djurregistren för nöt och gris
ett eget resultatområde.
Eftersom utbetalningar i EU-
stöd ersätts i efterskott från
EU-budgeten uppstår ett
kreditbehov för
Jordbruksverket. Regeringen
bedömer detta kreditbehov till
5,5 miljarder kronor för år
2002. För att bl.a. kunna vidta
åtgärder inom IT-området som
kommer att leda till ett
förbättrat handläggnings- och
kontrollsystem inom
stödadministrationen bör
Jordbruksverket få disponera en
låneram på 100 miljoner kronor.
Under anslaget har tidigare
anvisats särskilda medel för
BSE-kontroller m.m. Dessa
medel, som uppgår till 16,15
miljoner kronor, bör anvisas
under anslaget 42:5. Verket
skall vidare till följd av
myndighetens ansvar få miljö-
kvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap i enlighet med
miljömålspropositionens (prop.
2000/01:130) förslag fr.o.m. år
2002 årligen tillföras 0,6
miljoner kronor. Därutöver
skall för verkets arbete med
utveckling av program för
växtgenetiska resurser
ytterligare 8,5 miljoner kronor
tillföras år 2004. För
Jordbruksverkets kostnader för
Tullverkets kontroll av
livsmedel som kan erhålla
exportbidrag har beräknats
sammanlagt 12,5 miljoner
kronor.
Regeringen kommer senare att
pröva frågan om införande av
avgifter vid ansökan om
exportbidrag. Regeringen
redovisar under anslaget 44:3
Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket förslag till
åtgärder för den ekologiska
produktionen. För att främja
utvecklingen av ekologiskt
lantbruk anslås 23 000 000 kr
år 2002 som fördelas på 5 000
000 kr till marknadsanalyser
och statistik, 10 000 000 kr
till marknadsfrämjande
åtgärder, 5 000 000 kr för ökad
användning av ekologiska
livsmedel inom storhushåll och
offentlig sektor och 3 000 000
kr till ekologiska
lantbruksorganisationer.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 310 104 000
kr för år 2002. Anslagsbehoven
för åren 2003 och 2004 beräknas
till 294 146 000 respektive 308
680 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ396 (c) bör det
befintliga arbetet med
djurskydd förstärkas.
Centerpartiet anslår därför 8
000 000 kr utöver regeringens
förslag (yrkande 7 delvis). I
motion MJ508 (m) anförs att
Jordbruksverket enligt
regeringens förslag erhåller 23
000 000 kr för år 2002 för att
användas bl.a. till att främja
användningen av ekologiska
livsmedel inom storhushåll och
offentlig sektor. Motionärerna
anser att det inte är statens
uppgift att marknadsföra och
stimulera konsumtion av en viss
typ av livsmedel. De föreslår
därför att anslaget minskas med
23 000 000 kr. Emellertid anser
motionärerna att
djurskyddstillsynen bör
förstärkas och föreslår att
ytterligare 5 000 000 kr anslås
härtill. Sammantaget föreslås i
motionen att anslaget till
Jordbruksverket minskas med 18
000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag (yrkande
10). I motion MJ343 (m) anförs
att det måste vara efterfrågan
på marknaden som avgör huruvida
produktionen skall ske inom
ramen för ekologisk eller
konventionell odling och inte
politiska beslut. Motionärerna
avvisar därför den av
regeringen aviserade
engångsvisa förstärkningen av
anslaget till Jordbruksverket
(yrkande 3). Enligt motion
MJ520 (kd) har Jordbruksverket
möjligheter att rationalisera
och minska sin byråkrati genom
effektiviseringar, exempelvis
genom enkla clearingsystem.
Anslaget bör därför sänkas med
54 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag
(yrkande 32 delvis). I
motionerna MJ526 (fp) yrkande
16 delvis och Fi294 (fp)
yrkande 21 delvis föreslås att
anslaget reduceras med 100 000
000 kr i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Jordbruksverket har ett samlat
sektorsansvar för bl.a.
jordbruks- och trädgårdsnäring
och är chefsmyndighet för
landets distriktsveterinärer.
Verksamheten är i hög grad
inriktad på tillämpning av EU:s
regleringar och stödsystem.
Jordbruksverket skall arbeta
för ett rikt och varierat
odlingslandskap med biologisk
mångfald och verka för att
miljöbelastningen från
jordbruket blir så liten som
möjligt. En viktig uppgift är
att verka för ett gott
hälsotillstånd bland husdjuren
genom högt ställda
djurskyddskrav och en
rikstäckande djursjukvård genom
distriktsveterinärorganisationen.
Som regeringen påpekar i
resultatredovisningen pågår
inom Jordbruksverket ett
intensivt arbete med att
effektivisera verksamheten och
med att införa de nya
datasystemen m.m. som föranleds
av förändringar i
stödgivningen. Verket har
därvid erhållit högsta betyg i
Ekonomistyrningsverkets EA-
värdering för år 2000.
Jordbruksverket erhåller
dessutom ansvar för
miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap i enlighet med
miljömålspropositionens (prop.
2000/01:130) förslag från och
med år 2002. Med det anförda
ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning av
medelsbehovet under anslaget
43:1 och tillstyrker
regeringens förslag. De
motionsyrkanden som framförs om
större eller mindre besparingar
på Jordbruksverkets anslag
grundas inte på någon mer
ingående eller sakligt
motiverad analys av vilka
verksamheter och uppgifter som
skall reduceras med verkan
redan under budgetåret 2002.
Därmed avstyrks motionerna
MJ343 (m) yrkande 3, MJ396 (c)
yrkande 7 delvis, MJ508 (m)
yrkande 10, MJ520 (kd) yrkande
32 delvis, MJ526 (fp) yrkande
16 delvis och Fi294 (fp)
yrkande 21 delvis. Utskottet
redovisar närmare sitt
ställningstagande i frågor om
ekologisk odling under anslaget
44:3 Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket.
43:2 Statens
utsädeskontroll, 43:3
Statens växtsortnämnd
och 43:4 Bekämpande av
växtsjukdomar
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslagen 43:243:4.
43:5 Arealersättning
och djurbidrag m.m.
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet föreslår med
hänvisning till riksdagens
beslut att sänka ramen för
utgiftsområdet för år
2002, som en följd av ett
tidigareläggande av
utbetalningen av
arealersättningar till år
2001, att anslaget 43:5
minskas med 3,5 miljarder
kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottet instämmer i vad
regeringen anför i övrigt.
Vidare avstyrker utskottet
motionsyrkande om statlig
lånegaranti (c) och om
principerna för
utbetalning av
arealersättningar (kd).
Slutligen tillstyrker
utskottet regeringens
förslag om bemyndigande.
Propositionen
Från anslaget utbetalas
direktbidrag i form av
arealersättning, djurbidrag
m.m. Anslaget är obligatoriskt
för alla medlemsländer inom EU
och finansieras helt ifrån EG-
budgeten. Arealersättning
lämnas för odling av spannmål,
oljeväxter, baljväxter,
oljelin, gräsensilage och areal
uttagen ur produktion. Vidare
finns arealbaserade
ersättningssystem för bl.a.
spånadslin, vicker m.m. Ett
villkor för ersättning är att
åkermark tas ur livsmedels-
eller foderproduktion. För åren
1999, 2000 och 2001 gällde att
10 % skulle tas ur produktion.
Det totala bidraget är
begränsat till en maximiareal,
kallad basareal. För svenskt
vidkommande uppgår basarealen
till drygt 1,73 miljoner
hektar.
Djurbidrag lämnas för am- och
dikor, handjur av nöt, tackor
och getter samt för slaktbidrag
av storboskap och kalvar.
Utöver bidragen per djur
betalas extensifieringsbidrag
ut till producenter av handjur
och am- och dikor om
djurtätheten var högst 1,4
djurenheter per hektar. Sverige
har dessutom tilldelats en
summa pengar, ett s.k.
nationellt kuvert, som skall
fördelas efter medlemsstatens
eget val. Det har beslutats att
detta belopp, som uppgår till
26,6 miljoner kronor och som
avser år 2000, skall lämnas som
ett tilläggsbelopp till
slaktbidraget. För år 2001 är
beloppet 53 miljoner kronor.
Det agromonetära systemet
innehåller regler om
kompensation då
valutakursförändringar leder
till lägre stödbelopp i
nationell valuta. Detta
inträffade för
arealersättningar både den 1
juli 1998, 1999 och 2000, för
djurbidrag den 1 januari 2000
och för märkbar revalvering den
1 januari 2001. Detta innebär
att agromonetära
kompensationsstöd, som
finansieras av EU-budgeten, kan
beviljas under tre år.
Kompensationsstödet är uppdelat
i tre delbetalningar där den
andra och tredje delbetalningen
kan reduceras eller utebli helt
beroende på hur
valutakursförhållandet mellan
kronan och euron utvecklas.
Med hänsyn till beräknade
ekonomiska åtaganden föreslås
riksdagen bemyndiga regeringen
att avseende ramanslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag
m.m. godkänna stöd som innebär
utgifter på högst 5,1 miljarder
kronor under år 2003.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet för 2002 till 5
407 000 kr. För åren 2003 och
2004 beräknas behovet vara
oförändrat.
Motionerna
Enligt motion MJ338 (c) finns
det anledning att verka för att
jordbruket inte skall drabbas
negativt på grund av att
utbetalningarna av arealstöd
senarelagts. En statlig
lånegaranti bör utfärdas för
jordbrukare som på grund av
försenade utbetalningar av
arealersättningen får
likviditetsproblem (yrkande 9).
Kristdemokraterna anför i
motion MJ520 (kd) att
regeringens tidigare åtgärd att
i syfte att hålla utgifterna
inom taket senarelägga
utbetalningen av
arealersättningarna över
årsskiftet är oansvarigt. Efter
riksdagens tillkännagivande i
samband med budgeten för
innevarande år har regeringen
kompenserat lantbruksföretagen
för de försenade
utbetalningarna. Trots denna
kompensation innebär det
bekymmer för lantbrukarna som
måste låna för att klara
likviditeten före årsskiftet.
Det är endast Sverige bland
EU:s länder som valt denna
anmärkningsvärda
senareläggning. Effekten blir
ytterligare urholkad
konkurrenskraft för svenska
bönder. Kristdemokraterna
kräver en justering i den
framtida budgethanteringen så
att ersättningarna betalas ut i
november (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
I propositionen (volym 1)
redovisar regeringen sina
politiska prioriteringar under
avsnitt 4.3. Regeringen påpekar
där att utgiftstaket för år
2002 kan komma att överskridas
om inte åtgärder för att
motverka detta vidtas. För att
motverka ett överskridande
anför regeringen att den har
för avsikt att tidigarelägga
utgifter från 2002 till 2001
totalt uppgående till 3
miljarder kronor. Under
utgiftsområde 23 anges bl.a.
att utbetalningar av betesstöd
skall tidigareläggas. I samband
med riksdagens behandling av
tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret
2001 anförde miljö- och
jordbruksutskottet i yttrande
till finansutskottet att andra
alternativ inom området borde
prövas bl.a. eftersom det av
administrativa skäl inte ansågs
vara möjligt att helt eller
delvis till år 2001
tidigarelägga utbetalningar av
betesstöd. Utskottet föreslog i
stället att en tidigareläggning
helt eller delvis av
utbetalningarna av de för år
2002 avsatta medlen för
arealersättningar. Erforderligt
belopp kunde enligt utskottet
anvisas på tilläggsbudget för
år 2001. Utskottet föreslog
därför att anslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag
m.m., som för år 2001 uppgick
till 5 269 500 000 kr borde
höjas med 3 500 000 000 kr.
Samtidigt föreslog utskottet
att ramen för utgiftsområde 23
borde höjas med motsvarande
belopp. Ersättningarna borde i
enlighet härmed så långt
utgiftstaket medger utbetalas
år 2001. Eventuellt kvarstående
ersättningsbelopp skulle kunna
utbetalas så snart som möjligt
i januari 2002. Finansutskottet
anförde i betänkande
2001/02:FiU11 att enligt
Finansdepartementet visar nya
prognoser att budgetmarginalen
för innevarande år uppgår till
mer än de 3,4 miljarder som
anges i budgetpropositionen och
att det därmed skulle finnas
ett utrymme för att höja
anslaget 43:5 utan att
utgiftstaket överskrids.
Finansutskottet delade således
miljö- och jordbruksutskottets
uppfattning och föreslog att
anslaget skulle höjas med 3 500
000 000 kr innevarande år.
Därmed kunde enligt
finansutskottet utbetalningarna
av de för år 2002 avsatta
medlen för arealersättningar
helt eller delvis
tidigareläggas till år 2001.
Finansutskottet påpekade
därutöver att ramen för
utgiftsområde 23 samtidigt
borde höjas. När det gäller
konsekvenserna för
statsbudgeten anförde
finansutskottet att en
motsvarande justering av ramen
nedåt borde ske för år 2002.
Finansutskottet föreslog därför
att ramen för utgiftsområdet
för budgetåret 2002
fastställdes till 10 839
miljoner kronor.
Finansutskottet underströk
vikten av att utgiftstaket
hålls och att regeringen
befarat att utgiftstaket för
2002 skulle komma att
överskridas. Därutöver anförde
finansutskottet att förslaget
rörande arealersättningar var
ett sätt att skapa ökad
handlingsfrihet utöver de olika
åtgärder regeringen redovisar i
propositionen (bet.
2001/02:FiU1). Riksdagen har
sedermera godkänt
finansutskottets samtliga
förslag. Som en följd av
riksdagens beslut föreslår
miljö- och jordbruksutskottet
nu att riksdagen för budgetåret
2002 minskar
medelstilldelningen under
anslag 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. med 3 500 000
000 kr jämfört med regeringens
förslag. Till anslaget bör
således anvisas 1 907 400 000
kr. Motion MJ338 (c) yrkande 9
avstyrks i den mån dess syfte
inte kan anses tillgodosett med
vad utskottet anfört ovan.
Utskottet avstyrker vidare
motion MJ520 (kd) yrkande 3.
43:6 Intervention och
exportbidrag för
jordbruksprodukter och
43:7 Räntekostnader
för förskotterade
arealersättningar m.m.
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslagen 43:6 och 43:7.
Vidare tillstyrker
utskottet det bemyndigande
under anslag 43:6 som
regeringen föreslår.
43:8 Fiskeriverket
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker
därmed motionsyrkanden
(kd, fp) om annan
medelstilldelning.
Propositionen
Fiskeriverket skall verka för
en ansvarsfull hushållning med
fisktillgångarna på ett sätt
som långsiktigt medverkar till
livsmedelsförsörjningen och
vårt välstånd i övrigt. Verket
skall i enlighet med sitt
sektorsansvar för miljön och i
samråd med
naturvårdsmyndigheterna verka
för en biologisk mångfald och
därmed för ett rikt och
varierat fiskbestånd. I detta
ingår att skapa förutsättningar
för en livskraftig
fiskerinäring, till vilken
också vattenbruket hör, och
underlätta näringens anpassning
till och utveckling på en fri
marknad.
Vidare skall verket medverka
i arbetet med internationella
fiskefrågor och förhandlingar
samt främja forskning och
bedriva utvecklingsverksamhet
på fiskets område.
Fiskeriverket har utförligt
redovisat sina prestationer,
resultatet av dessa och
kopplingen till de operativa
målen. Av resultatredovisningen
framgår att verket har arbetat
i linje med de övergripande
målen i regleringsbrevet.
Regeringen föreslår att
anslaget tillförs ytterligare
medel för arbetet med de
svenska miljömålen samt för att
genomföra det av EG beslutade
programmet för insamling av
fiskeridata. För
miljömålsarbete skall anslaget
tillföras 21 625 000 kr, främst
för arbetet med hotade arter
och bestånd och för verksamhet
förknippad med datainsamlingen
enligt rådets förordning (EG)
nr 1543/2000 med 9 miljoner
kronor avseende nationella
kostnader. Medfinansieringen
från EU anvisas under anslaget
43:6 Intervention och
exportbidrag för
jordbruksprodukter.
Vidare föreslår regeringen
att anslaget tillförs 2 500 000
kr i enlighet med prop.
1999/2000:100, avsnitt 5.4.21.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 100 054 000
kr för år 2002. Anslagsbehoven
för åren 2003 och 2004 beräknas
till 93 281 000 respektive
90 904 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ520 (kd) har
Fiskeriverket under senare år
erhållit ökade anslag. För år
2001 gjorde regeringen en
mindre besparing. Motionärerna
föreslår att anslaget reduceras
med 4 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag
(yrkande 32 delvis).
Folkpartiet föreslår i motion
MJ526 (fp) yrkande 16 delvis
och Fi294 (fp) yrkande 21
delvis att anslaget minskas med
10 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Såsom regeringen anfört i
resultatredovisningen står det
svenska yrkesfisket mot
bakgrund av vikande bestånd
inför stora problem, och
regeringen har därför vidtagit
ett flertal kraftfulla åtgärder
såväl på nationell nivå som på
EU-nivå för att uppnå ett
långsiktigt hållbart fiske. Det
är angeläget att den nya
inriktningen på fiskepolitiken
gynnar skonsamma selektiva
fiskemetoder och att stöd till
yrkesfiskare utformas så att de
främjar denna utveckling.
Orsaken till fiskbeståndens
status kan i stor utsträckning
relateras till för stora uttag
av fisk och till
miljösituationen. Den pågående
processen för en minimering av
föroreningskällor, inom såväl
Sverige som EU, kommer såsom
regeringen påpekar att få stor
betydelse. Kraven på
forskningen ökar mot bakgrund
av ett ökat behov av kunskap om
tvärsektoriella samband. Dessa
samband avser såväl biologiska
som ekonomiska och sociala
faktorer. Mot bakgrund härav
instämmer utskottet i
regeringens förslag att
Fiskeriverket tillförs
ytterligare medel för att kunna
genomföra det av gemenskapen
beslutade programmet för
insamling av uppgifter av
betydelse för fiskeripolitiken
och vad som i övrigt anförs
under anslaget 43:8. De i
motionerna yrkade besparingarna
är inte närmare motiverade.
Därmed avstyrker utskottet
motionerna MJ520 (kd) yrkande
32 delvis, MJ526 (fp) yrkande
16 delvis och Fi294 (fp)
yrkande 21 delvis.
43:9 Strukturstöd till
fisket m.m., 43:10
Från EG-budgeten
finansierade
strukturstöd till
fisket m.m. och 43:11
Fiskevård
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslagen 43:943:11.
43:12 Statens
livsmedelsverk
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker
motionsyrkanden (m, c) om
annan medelstilldelning.
Propositionen
Livsmedelsverket skall i
konsumenternas intresse verka
för säkra livsmedel av god
kvalitet, ärlighet i
livsmedelshanteringen och bra
matvanor. Dess främsta
uppgifter är att utarbeta
föreskrifter inom
livsmedelsområdet, utöva
tillsyn enligt livsmedelslagen
(1971:511) samt leda och
samordna livsmedelskontrollen,
informera om viktiga
förhållanden på
livsmedelsområdet, aktivt
medverka till att riksdagens
och regeringens riktlinjer i
fråga om kost och hälsa
fullföljs, verkställa
utredningar och vetenskapliga
undersökningar om livsmedel och
matvanor samt att utveckla
metoder för
livsmedelskontrollen.
Livsmedelsverkets anslag bör
ökas med 5 000 000 kr för bl.a.
en central kontroll av
genetiskt modifierade
livsmedel. Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 126 759 000
kr för år 2002. Anslagsbehoven
för åren 2003 och 2004 beräknas
till 129 786 000 respektive 130
197 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ396 (c) bör
Livsmedelsverket få ökade
resurser för att förbättra
livsmedelskontrollen och för
att kunna genomföra ett
tillsynsprojekt för
nötköttskontroll. Motionärerna
föreslår därför att anslaget
ökas med 15 000 000 kr i
förhållande till regeringens
förslag (yrkande 7 delvis). I
motion MJ508 (m) anförs att det
inte behövs ett särskilt anslag
för kontroll av genetiskt
modifierade livsmedel.
Motionärerna föreslår i stället
3 000 000 kr till förstärkning
och förbättring av
livsmedelstillsynen. Anslaget
föreslås i enlighet härmed
minskas med 2 000 000 kr
jämfört med regeringens förslag
(yrkande 11).
Utskottets ställningstagande
Livsmedelsverkets trovärdighet
är såsom regeringen anför
mycket hög. De inledande
undersökningarna av
genmodifierade organismer i
livsmedel antyder enligt vad
som framkommit att det finns
brister i märkningen av
produkter som innehåller
genmodifierade organismer.
Utskottet delar regeringens
uppfattning att det finns behov
av att utöka kontrollen av
genmodifierade organsimer i
livsmedel. Mot bakgrund härav
ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning av
medelsbehovet under anslaget
43:12 och tillstyrker
regeringens förslag. Därmed
avstyrker utskottet MJ396 (c)
yrkande 7 delvis och MJ508 (m)
yrkande 11.
43:13
Livsmedelsekonomiska
institutet
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker ett
motionsyrkande (m) med
förslag till annan
meddelstilldelning.
Propositionen
Livsmedelsekonomiska
institutets verksamhet omfattar
analyser och utredningar inom
det jordbrukspolitiska området.
Institutet bildades den 1 juli
1999.
Arbetet på institutet syftar
till att belysa frågor bl.a.
rörande landsbygdens
utveckling,
strukturutvecklingen, miljön,
djurskyddet,
konsumentintresset, den globala
livsmedelssituationen, handeln
med livsmedel samt utvidgningen
av EU. Målet är att institutet
skall förse regeringen med
kvalificerat analytiskt
underlag inför
ställningstagande inom
jordbruks- och
livsmedelsområdet samt öka
kunskapen om dessa frågor bland
allmänheten.
Livsmedelsekonomiska
institutet uppfyller de
övergripande mål som regeringen
satt upp för myndigheten.
Livsmedelsekonomiska
institutets analyser
efterfrågas, förutom av
Regeringskansliet, i allt
större utsträckning av
allmänheten och medierna. Genom
medverkan i olika former av
medier, vid föredrag och dylikt
har resultatet av verksamheten
fått en god spridning. De
rapporter och slutsatser som
publicerats har också fungerat
som inlägg i den
jordbrukspolitiska debatten. På
sikt kan denna funktion
utvecklas ytterligare, bl.a.
genom institutets årsrapport
där man analyserar det gångna
årets händelser på jordbruks-
och livsmedelsområdet.
Myndighetens styrka ligger i
att de analyser som genomförs
både kan fungera som underlag
för Regeringskansliets
beslutsfattande och
förhandlingar inom EU och
presenteras för en bred
allmänhet. På detta sätt
medverkar rapporterna och
resultaten till att främja en
löpande diskussion i samhället
om effektiviteten i jordbruks-
och livsmedelspolitiken.
Utvecklingen på det
jordbrukspolitiska området
innebär dock att behovet av
analyser av olika
reformalternativ ökat inom
Regeringskansliet.
Konsumentperspektiv och
integreringen av djurskydds-
och miljöfrågorna inom
politiken på jordbruks- och
livsmedelsområdet kräver bl.a.
en utvidgning av det ekonomiska
analysarbetet på
livsmedelsområdet. Ett ökat
behov av analyser följer också
av de översynsklausuler som
beslutades om inom ramen för
Agenda 2000 och därefter.
Studier av mer omfattande
karaktär kommer bl.a. att kräva
kvantitativa analyser, som kan
tjäna som underlag vid
förhandlingar inom EU. Detta är
en förutsättning för att de
kommande förhandlingarna om
EU:s jordbrukspolitik skall
kunna genomföras på ett
effektivt sätt av regeringen.
Regeringen anser att det
finns ett starkt behov av att
fortsätta utveckla den
långsiktiga analyskompetensen.
Detta skulle möjliggöra att
institutets verksamhet kan
utvidgas till att omfatta hela
livsmedelskedjan och därmed få
en mer heltäckande karaktär.
Ytterligare ett skäl för att
utveckla de långsiktiga
samhällsekonomiska analyserna
på dessa områden är att de tar
i anspråk såväl finansiella som
reala resurser av en sådan
omfattning att det ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv
är nödvändigt att bedöma hur
effektivt resurserna används.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 8 304 000
kr för år 2002.
Motionen
Motionärerna till motion MJ508
(m) anför att det förhållandet
att verksamheten vid
Livsmedelsekonomiska
institutet, omfattande analyser
och utredningar inom det
jordbrukspolitiska området, i
flera stycken liknar den som
bedrivs inom Jordbruksverket,
innebär en icke optimal
överlappande verksamhet mellan
myndigheterna. Motionärerna
föreslår därför att anslaget
halveras för år 2002 och att
det därefter avvecklas (yrkande
12).
Utskottets ställningstagande
Avsikten med att inrätta
Livsmedelsekonomiska institutet
var att tillgodose det ökande
behovet av utredningsverksamhet
och analyser med ekonomisk
inriktning inom jordbruks- och
livsmedelsområdet. Analyserna
skall vara grundade på
vetenskapliga metoder, ha en
samhällsekonomisk
huvudinriktning och omfatta
såväl nationella som
internationella frågor. Målet
med Livsmedelsekonomiska
institutets verksamhet är att
förse regeringen med
långsiktigt, analytiskt
underlag inför beslut och
internationella förhandlingar
om jordbruks- och
livsmedelsfrågor samt öka
kunskapen om dessa frågor bland
allmänheten. Utskottet ansluter
sig mot bakgrund härtill till
regeringens bedömning av
medelsbehovet under anslaget
och tillstyrker regeringens
förslag. Vid sådant förhållande
avstyrker utskottet motion
MJ508 (m) yrkande 12.
43:14
Livsmedelsstatistik
och 43:15 Jordbruks-
och
livsmedelsstatistik
finansierad från EG-
budgeten
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslagen 43:14 och 43:15.
43:16 Åtgärder inom
livsmedelsområdet
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker vad
regeringen föreslagit om
medelstilldelning under
anslaget och avstyrker ett
motionsyrkande (kd) om en
annan medelstilldelning.
Propositionen
Anslaget disponeras för att
främja export av livsmedel samt
för andra åtgärder på
livsmedelsområdet med särskild
tonvikt på
konsumentperspektivet under
perioden 20002002.
På tilläggsbudget för år 2001
har sammanlagt 4,5 miljoner
kronor föreslagits bli
överförda till andra anslag,
bl.a. för omval till
Sametinget. Regeringen föreslår
att sammanlagt 8 miljoner
kronor förs till andra anslag
för finansiering av olika
åtgärder. Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 17 000 000
kr för år 2002. För åren 2003
och 2004 beräknas behovet till
5 000 000 kr vartdera år.
Motionen
Enligt motion MJ520 (kd) har
andra länder en stark
uppbackning av sina respektive
regeringar för att jordbruks-
och livsmedelsbranschen skall
kunna exportera sina produkter.
Så länge detta pågår måste
staten tydligt markera att den
tror på export av svenska
livsmedelsprodukter. I annat
fall blir det fråga om
konkurrens med sämre
förutsättningar för svensk
livsmedelsindustri. Ökade
aktiva exportåtgärder för att
tydliggöra svensk
livsmedelskvalitet bör stöttas
av nationella medel (yrkande
9). Motionärerna föreslår
därför en höjning av anslaget
med 25 000 000 kr i förhållande
till propositionen (yrkande 32
delvis).
Utskottets ställningstagande
De i motion MJ520 (kd)
framförda yrkandena, bl.a. om
en höjning av anslaget, ryms
inte inom den av riksdagen
fastställda ramen för
utgiftsområdet. Utskottet
instämmer för egen del i
regeringens bedömning av
medelstilldelning och
tillstyrker regeringens
förslag. Motionen i berörda
delar avstyrks.
43:17 Bidrag till
vissa internationella
organisationer m.m.
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslag 43:17.
Landsbygdspolitik
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet har inget att
erinra mot regeringens
redovisning och
resultatbedömning av
verksamheten inom
politikområdet. Utskottet
avstyrker motionsyrkanden
(kd, c) om inrättande av
nya anslag.
Propositionen
Omfattning
Politikområdet omfattar
verksamhet för en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling av landsbygden.
Åtgärderna är i stor
utsträckning riktade till
lantbruksföretag men också
andra företag på landsbygden.
Avgränsningen följer i huvudsak
rådets förordning (EG) nr
1257/99 av den 17 maj 1999 om
stöd till utveckling av
landsbygden samt åtgärder som
syftar till att underlätta
genomförandet av denna (LBU-
program). Politikområdet
omfattar också försöks- och
utvecklingsverksamhet inom
ramen för de skilda nationella
handlingsprogrammen för
jordbrukets miljöpåverkan.
Politikområdet omfattar
verksamhet vid Jordbruksverket
och länsstyrelserna.
Målet för politikområdet är
en ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbar utveckling av
landsbygden.
Resultatbedömning m.m.
Med anledning av att åtagandena
i det gamla miljöprogrammet i
stor omfattning sträckte sig
t.o.m. år 2000 har
miljöersättningarna varit
stängda för nyansökningar under
år 2000, med undantag för
ersättningarna för ekologisk
produktion och värdefulla
natur- och kulturmiljöer i
renskötselområdet. I samband
med att det nya programmet togs
fram ändrades utformningen av
flera miljöersättningar. Dessa
ändringar träder i kraft under
år 2001 och det nya programmet
tillämpas fullt ut fr.o.m. år
2001.
Anslutningen till de
miljöåtgärder vars syfte är att
bevara odlingslandskapets
biologiska mångfald och
kulturmiljövärden är mycket
god. Arealmålen för
ersättningarna till
slåtterängar och kulturmiljöer
har redan uppnåtts.
Anslutningen till åtgärden
biologisk mångfald i
betesmarker samt ersättning för
skötsel av betesmarker inom
åtgärden öppet odlingslandskap
uppgår till ca 85 % av det
uppsatta arealmålet.
Anslutningen till åtgärder
som syftar till att minska
växtnäringsförlusterna har
under den tidigare
programperioden varit låg. I
det nya programmet har
emellertid åtgärden väckt stort
intresse hos brukarna, och
antalet ansökningar överstiger
med god marginal det förväntade
antalet.
Handlingsprogrammet för
bekämpningsmedel syftar till
att minska hälso- och
miljöriskerna. Sedan år 1986
har riskerna, mätt som ett
hälso- och miljöindex, minskat
fram till år 1995 för att sedan
öka något. Ökningen beror på
att mängden såld aktiv substans
har ökat. Orsaken till ökningen
i försåld volym är främst en
förändrad grödfördelning till
följd av den gemensamma
jordbrukspolitiken samt att
kostnaderna för kemisk
ogräsbekämpning minskat i
förhållande till mekanisk
ogräsbekämpning.
Hela det nya miljö- och
landsbygdsprogrammet är från år
2001 öppet för ansökningar, och
delar av programmet har varit
öppet i drygt ett år. En första
analys och översyn av
programmet görs av
Jordbruksverket och kommer att
presenteras vid årsskiftet.
Efter översynen kommer
regeringen att ta ställning
till eventuella förändringar
för att säkerställa att de
uppställda målen kan uppnås
under programperioden.
Miljöersättningarna till
jordbruket bedöms vara av stor
betydelse för att uppnå
miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap. Detta gäller
framför allt ersättningarna för
skötsel av betesmarker och
slåtterängar samt
ersättningarna till natur- och
kulturmiljövärden. Därför har
sådana miljöersättningar en
betydande omfattning även inom
det nya miljö- och
landsbygdsprogrammet. För att
kunna säkerställa att
miljöersättningen för bevarande
av biologisk mångfald i
slåtterängar och betesmarker
riktas till de marker där
behovet av sådana åtgärder är
störst samt för att möta de
ökade kraven på uppföljning och
utvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet behövs en
ökad kunskap om landets
slåtter- och betesmarker. Under
år 2001 påbörjade därför
Jordbruksverket arbetet med en
inventering av värdefulla ängs-
och hagmarker. Inventeringen
finansieras med medel från
miljö- och
landsbygdsprogrammets
budgeterade medel för
utvärdering.
För insatsområde II i
landsbygdsprogrammet har ett
finansieringsbehov utöver de
medel som budgeteras i
programmet förutsetts. I det
godkända programmet anges att
regeringen beräknar att
möjlighet till ytterligare
medfinansiering via i första
hand länsstyrelser och kommuner
finns. Det finns ett ökat
intresse för småskalig lokal
och regional
livsmedelsproduktion både bland
konsumenterna och inom
livsmedelsbranschen. Detta
ökade intresse har i många fall
samband med ett allmänt utbrett
miljöintresse och ökad
efterfrågan av ekologisk
produktion. Stödet till
förbättrad bearbetning och
saluföring är under denna
programperiod mer fokuserat på
innovativa satsningar. Detta
stämmer överens med målen i
miljö- och landsbygdsprogrammet
och är i linje med resultaten i
utvärderingen av motsvarande
stödform under programperioden
19951999.
En rad projekt för att främja
en småskalig
livsmedelsproduktion har
genomförts i olika delar av
landet. Dessa projekt visar att
det finns en betydande
outnyttjad tillväxtpotential i
sådan verksamhet. Genom att
förädlingen sker närmare
producenten stannar det
mervärde som förädlingen medför
kvar på den lokala nivån. Inom
ramen för landsbygdsprogrammet
och i mål 1 prioriteras stöd
till utveckling av småskalig
livsmedelsförädling och
marknadsföring av
jordbruksprodukter.
Det nationella stödet till
jordbruket i norra Sverige i
enlighet med artikel 142 i
Sveriges anslutningsfördrag med
EU har nu tillämpats under en
sexårsperiod. Det pågår en
snabb strukturförändring inom
jordbruket i norra Sverige och
antalet företag minskar liksom
i andra delar av landet. Hela
stödområdets andel av landets
mjölkproduktion har sedan år
1995 varit oförändrad ca 14 %.
I stödområde 1, den västligaste
och mest fjällnära delen av
stödområdet, har det däremot
skett en långsam minskning av
mjölkproduktionen med ca 10 %
under perioden. Produktionen av
smågrisar har minskat med
totalt en tredjedel i hela
stödområdet sedan år 1995.
Därmed har behovet av långa
transporter av smågrisar från
andra delar av landet ökat,
eftersom ingen motsvarande
minskning skett i
slaktsvinsproduktionen.
Riksrevisionsverket har inte
haft några invändningar i
revisionsberättelsen för år
2002 avseende Jordbruksverket.
Den beräknade
utgiftsutvecklingen på
politikområdet
Landsbygdspolitik är följande
(i tusental kronor och löpande
priser).
-----------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
-----------------------------------------------------
2000 20011 2001 2002 2003 2004
-----------------------------------------------------
4 214
956 3 752 4 542 4 140 4 235 4 246
889 405 400 552 139
-----------------------------------------------------
1Inklusive beslut till följd av
förslag till tilläggsbudget
till statsbudgeten för
budgetåret 2001 i samband med
2001 års ekonomiska
vårproposition och
budgetpropositionen för 2002.
Motionerna
I motion MJ520 (kd)
uppmärksammas bl.a.
avbytarverksamhetens
betydelse. Denna
verksamhet ger
lantbrukaren möjlighet att
komma ifrån sitt arbete
vid någon eller några
tidpunkter på året.
Eftersom olika system för
avbytartjänst nu växer
fram i landet är det
rimligt att det statliga
stödet går direkt till den
som använder sig av
avbytare och att man får
ersättning för uttagen
ledig tid med ett maximum
som kan höjas i takt med
att avbytarstödet byggs ut
(yrkande 8). På nytt
anslag Avbytartjänst bör
anslås 20 000 000 kr
(yrkande 32 delvis).
Enligt motionärerna kommer
de investeringsstöd som
fastlagts för den nu
inledda programperioden
för landsbygdsutveckling
inte att kunna ge
växthusodlingen det stöd
som behövs dels på grund
av den knappa ramen, dels
på grund av de mycket
skiftande prioriteringar
för stödet som olika
länsstyrelser gör. Enda
möjligheten är därför att
koldioxidskatten sätts ned
till nivå med
konkurrentländernas. På
nytt anslag för
Kompensation för
växthusnäringens skatt på
bränsle bör därför anslås
20 000 000 kr (yrkande 32
delvis). Enligt motion
MJ396 (c) bör riksdagen på
nytt anslag för
Gårdsbaserad
livsmedelsförädling anslå
20 000 000 kr (yrkandena 3
och 7 delvis).
Utskottets
ställningstagande
Den 21 november 2001
fastställde riksdagen
ramen för utgiftsområdet
för budgetåret 2002 till
10 839 miljoner kronor.
Ungefär 51 % av utgifterna
finansieras från EU-
budgeten. EU-stödet avser
huvudsakligen
obligatoriska åtgärder.
Det förekommer dock
delfinansierade stöd och
ersättningar som
förutsätter nationell
medfinansiering. Till
dessa hör bl.a. det nya
landsbygdsprogrammet.
Utgifterna inom
utgiftsområdet styrs till
stor del av EG:s regelverk
och kan påverkas endast
genom förändringar av den
gemensamma
jordbrukspolitiken. Mot
bakgrund härav och då de i
motion MJ520 (kd)
framförda yrkandena 8 och
32 delvis om ytterligare
utgifter på nya anslag
inte ryms inom den av
riksdagen fastställda
ramen avstyrks motionerna
i berörda delar.
När det gäller det i
motion MJ396 (c) framförda
förslaget om medel till
Program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling vill
utskottet framhålla vad
regeringen anfört om att
en rad projekt för att
främja en småskalig
livsmedelsproduktion har
genomförts i olika delar
av landet. Dessa projekt
visar att det finns en
betydande outnyttjad
tillväxtpotential i sådan
verksamhet. I likhet med
regeringen vill utskottet
understryka betydelsen av
att förädlingen sker
närmare producenten och
att det mervärde som
förädlingen medför stannar
kvar på den lokala nivån.
Inom ramen för
landsbygdsprogrammet och i
mål 1 prioriteras stöd
till utveckling av
småskalig
livsmedelsförädling och
marknadsföring av
jordbruksprodukter.
Regeringen gav
Jordbruksverket år 2000 i
uppdrag att genomföra en
översyn av miljö- och
landsbygdsprogrammet för
Sverige åren 20002006.
Uppdraget skall redovisas
senast den 31 december
2001. Utskottet
förutsätter att dessa
frågor närmare kommer att
behandlas i samband med
den kommande redovisningen
härav. Mot bakgrund härav
och då det föreslagna
anslaget inte ryms inom
ramen för utgiftsområdet
anser utskottet inte att
riksdagen bör vidta några
åtgärder med anledning av
motion MJ396 (c) i berörd
del.
44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö
och struktur samt
44:2 Från EG-
budgeten
finansierade
åtgärder för
landsbygdens miljö
och struktur
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning och
om inrättande av
statligt stöd för
merkostnaden för
kadaverhanteringen
under anslaget. Därmed
avstyrker utskottet
motionsyrkanden (kd,
c) om annan
medelstilldelning.
Utskottet avstyrker
vidare motionsyrkanden
(kd) om djurskydd och
djurhälsovård.
Slutligen tillstyrker
utskottet regeringens
förslag om
bemyndigande.
Propositionen
Anslaget 44:1 används i
huvudsak för att
finansiera strukturstöd
och miljöersättningar med
anknytning till jordbruket
inklusive det nationella
stödet till jordbruket i
norra Sverige. Från
anslaget utbetalas även
ersättningar för löpande
åtaganden från den
tidigare programperioden.
Startstöd till yngre
jordbrukare, stöd till
investeringar i
jordbruksföretag, stöd
till bearbetning och
saluföring av
jordbruksprodukter samt
miljöåtgärder och åtgärder
för landsbygdens
utveckling är stödformer
som bygger på fleråriga
åtaganden om
utbetalningar. Detta kan i
vissa fall även gälla
åtgärder för
kompetensutveckling.
Detsamma gäller åtgärder
inom ramen för
strukturfondsprogrammen i
Mål 1. Detta innebär att
staten åtar sig framtida
ekonomiska förpliktelser
som inte ryms inom ramen
för de av riksdagen
anvisade anslagsmedlen.
Regeringen bör därför
bemyndigas att under år
2002, i fråga om
ramanslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö och
struktur, besluta om
bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 3 070
miljoner kronor efter år
2002. Vid beräkningen har
beaktats tillgängligt
anslagssparande.
Under anslaget har
anvisats medel för de av
Sverige tillämpade miljö-
och strukturstöden med
anknytning till jordbruket
samt för det nationella
stödet till jordbruket i
norra Sverige. Lantbrukare
i hela landet har visat
stort intresse för
åtgärderna inom ramen för
miljö- och
landsbygdsprogrammet.
Regeringens avsikt är att
följa den plan som finns
för programmet i syfte att
nå de mål som formulerats.
Nyanslutningen till
miljöåtgärderna bedöms ha
blivit något större än vad
regeringen förutsett.
Detta är naturligtvis
positivt med avseende på
åtgärdernas
måluppfyllelse. Det stora
intresset innebär att de
ekonomiska ramarna blir
fullt utnyttjade.
Enligt
anslutningsfördraget får
Sverige lämna nationellt
stöd för att upprätthålla
produktionen i norra
Sverige (stödområdena
13). Stöd kan bl.a.
lämnas för getter, suggor
samt som pristillägg och
transportstöd för mjölk.
Inom ramen för anslaget
avser regeringen genomföra
två justeringar av
stödnivåerna. Den ena
mindre ändringen innebär
att stödnivån i stödområde
1 höjs från 1,05 till 1,07
kr per kg komjölk och med
120 kr per stödberättigad
get. Den andra ändringen
innebär en uppräkning av
stödet per stödberättigad
sugga med i genomsnitt 200
kr i stödområdena 13.
Förändringarna måste
godkännas av EG-
kommissionen genom en
ändring av beslut nr
96/228/EG av den 28
februari 1996.
Regeringen föreslår att
ett statligt stöd för
merkostnaden för
kadaverhanteringen lämnas
inom ramen för anslaget
44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur.
Regeringen anför som
skäl för förslaget att
kostnaden för hämtning och
omhändertagande av kadaver
i norra Sverige är
avsevärt högre än i södra
Sverige. Merkostnaden per
år har beräknats uppgå
till ca 1,8 miljoner
kronor. Jordbruksnäringen
är beredd att svara för
kostnaderna upp till den
nivå som motsvarar
kostnaderna i södra
Sverige. Från årsskiftet
2000/2001 har en ny
organisation för insamling
av kadaver i norra Sverige
upprättats inom näringen.
Genom den nya
organisationen beräknas
kadaver bli uppsamlade i
betydligt större
omfattning än tidigare.
Stödet bör utgå med högst
1,8 miljoner kronor per år
för åren 2001 och 2002.
Motivet för stödet är
hygien- och miljöskäl.
Stödet måste notifieras
till EG-kommissionen som
statligt stöd inom
jordbrukssektorn.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 2 203
000 000 kr för år 2002.
Anslagsbehoven för åren
2003 och 2004 beräknas
till 2 223 000 000 kr
vartdera året.
Under anslaget 44:2
anvisas medel motsvarande
EU:s finansiering av
strukturstöden inom
jordbruket,
investeringsstöd till
lantbrukare, startstöd
till yngre jordbrukare,
stöd till bearbetning och
saluföring av
jordbruksprodukter,
regionala stöd,
kompensationsbidrag till
jordbruk i bergsområden
och mindre gynnade
områden,
kompetensutveckling,
miljöåtgärder i jord- och
skogsbruket, åtgärder som
främjar anpassning och
utveckling av landsbygden
m.m. som redovisas under
anslaget 44:1. Åtgärderna
återfinns inom ramen för
Sveriges miljö- och
landsbygdsprogram. Den
nationella finansieringen
av vissa informations-,
utbildnings- och
rådgivningsinsatser för
skogsägare sker över
anslaget 44:1 och anslaget
41:1
Skogsvårdsorganisationen
samt anslaget 41:2
Insatser för skogsbruket.
Till anslaget förs även
Jordbruksfondens
utvecklingssektions
finansiering av Mål 1- och
LEADER+programmen. Från
anslaget utbetalas även
ersättningar för löpande
åtaganden från den
tidigare programperioden.
Motionerna
Enligt motion MJ338 (c)
bör nationella medel
tillföras för att mildra
utfallet av det klena
förhandlingsresultatet när
det gäller
landsbygdsförordningen och
miljöstödsprogrammen
(yrkande 8). Det maximala
beloppet för startstöd bör
höjas till samma nivå som
EU-förordningen medger
(yrkande 23). Synpunkterna
om kompensation för det
svenska
förhandlingsresultatet om
landsbygdsförordningen får
stöd i motion MJ396 (c),
vari föreslås att anslaget
ökas med 355 000 000 kr
jämfört med regeringens
förslag (yrkande 7
delvis). Enligt motion
MJ520 (kd) har EG-
kommissionen drastiskt
skurit ned miljö- och
landsbygdsprogrammet,
vilket drabbar svensk
lantbruksnäring hårt.
Kompensation med
nationella medel är
nödvändig. I annat fall
riskeras trovärdigheten i
arbetet med att få ett mer
miljöanpassat jordbruk och
förutsättningarna för att
hålla landskapet öppet
minskar drastiskt.
Lantbruket fyller en
viktig funktion i
upprätthållandet av den
biologiska mångfalden
liksom av
kulturmiljövärden. Behovet
till mindre gynnade
områden och startstöd till
unga är fortfarande stort
(yrkande 7 delvis).
Motionärerna föreslår
därför en anslagsökning
med 300 000 000 kr i
jämförelse med regeringens
förslag (yrkande 32
delvis). Vidare har enligt
motionen jordbruken i
Norrland extra kostnader
som inte belastar
jordbruken i övriga
Sverige. Produktionen
minskar, vilket enligt
motionärerna tyder på en
sämre lönsamhet än på
andra håll. En höjd
transportersättning skulle
sannolikt leda till ökad
stabilitet och
framtidstro. Införandet av
kadaverinsamlingen i norra
Sverige har medfört att
jordbruket i norr drabbats
av högre kostnader
(yrkande 14). Motionärerna
föreslår därför att
7 000 000 kr ytterligare
anslås i förhållande till
regeringens förslag
(yrkande 32 delvis).
Enligt motionen föreligger
flera risker med en
minskning av anslagen.
Djurhälsoprogrammen kan
hotas,
sjukdomsövervakningen
minska med en försämrad
djurhälsa och ökad
antibiotikaanvändning som
följd. Smitta kan förbli
oupptäckt och arbetet med
mycket kostsam bekämpning
av flera sjukdomar under
1900-talet riskerar att
spolieras. Sverige kan
dessutom få svårt att
uppfylla sina åligganden
gentemot EU när det gäller
sjukdomsövervakning
(yrkande 22). Resurser för
djurhälsoprogrammen måste
därför säkerställas,
vilket bör ske inom
jordbruksverkets anslag
(yrkande 23). Enligt
motion MJ340 (kd) utgör
ett arealstöd för
miljöförbättrande åtgärder
en viktig stimulans till
förändring av
produktionsmetodik och
produktionsuppläggning
(yrkande 5). För
växthusodlingens del
bedrivs i dag en alltför
begränsad av samhället
stödd forsknings- och
utvecklingsverksamhet för
att ge vägledning för
företag som önskar att
utveckla produktionen
efter ekologiska
principer. Stöd till
ekologisk odling inom EU
bör därför innefatta stöd
till ekologisk
växthusodling (yrkande 6).
Utskottets
ställningstagande
Som framgår av
propositionen används
anslaget 44:1 i huvudsak
för att finansiera
strukturstöd och
miljöersättningar med
anknytning till jordbruket
inklusive det nationella
stödet till jordbruket i
norra Sverige. Från
anslaget utbetalas även
ersättningar för löpande
åtaganden från den
tidigare programperioden.
Till anslaget hänförs
startstöd till yngre
jordbrukare, stöd till
investeringar i
jordbruksföretag, stöd
till bearbetning och
saluföring av
jordbruksprodukter samt
miljöåtgärder och åtgärder
för landsbygdens
utveckling. Dessa
stödformer bygger på
fleråriga åtaganden om
utbetalningar. Till
anslaget under 44:2
anvisas medel motsvarande
EU:s finansiering av de
olika åtgärderna inom
ramen för Sveriges miljö-
och landsbygdsprogram som
redovisas under anslaget
44:1. Regeringen gav år
2000 Jordbruksverket i
uppdrag att genomföra en
översyn av programmet för
Sverige åren 20002006.
Jordbruksverket skall,
efter samråd med
Riksantikvarieämbetet,
Livsmedelsekonomiska
institutet,
länsstyrelserna och
berörda organisationer,
bl.a. genomföra en översyn
i syfte att fullt utnyttja
tillgängliga medel.
Jordbruksverket skall
genom översynen analysera
behovet av och lämna
förslag på eventuella
förändringar i miljö- och
landsbygdsprogrammet mot
bakgrund av målen i
programmet och vunna
erfarenheter. Verket skall
också i samband med
analysen bedöma om det
finns behov av och
eventuellt lämna förslag
på ytterligare miljö- och
landsbygdsåtgärder.
Jordbruksverket skall
vidare bl.a. bedöma de
sammanlagda effekterna av
och förutsättningarna för
att tillföra ytterligare
EG-medel för de åtgärder
som eventuellt föreslås
genom tillämpning av
modulering i enlighet med
rådets förordning (EG) nr
1259/1999 om gemensamma
bestämmelser för system
för direktstöd inom ramen
för den gemensamma
jordbrukspolitiken.
Uppdraget skall redovisas
senast den 31 december
2001. Det anförda innebär
enligt utskottets
förmenande inte skäl för
någon annan bedömning än
den regeringen gjort, och
utskottet tillstyrker i
enlighet härmed
regeringens förslag om
medelstilldelning under
anslagen 44:1 och 44:2.
Därmed avstyrker utskottet
motionerna MJ338 (c)
yrkandena 8 och 23, MJ340
(kd) yrkandena 5 och 6,
MJ396 (c) yrkande 7 delvis
samt MJ520 (kd) yrkandena
7 delvis och 32 delvis. De
i motionerna MJ396 (c) och
MJ520 (kd) framförda
yrkandena om höjning av
anslaget ryms inte inom
den av riksdagen
fastställda ramen för
utgiftsområdet. Därutöver
tillstyrker utskottet de
bemyndiganden som
regeringen föreslår.
När det gäller de i
motion MJ520 (kd) yrkande
14 framförda synpunkterna
om ett extra Norrlandsstöd
vill utskottet anföra
följande. I
budgetförslaget föreslår
regeringen ett statligt
stöd för merkostnaden för
kadaverhanteringen. Som
skäl härför anför
regeringen bl.a. att sedan
årsskiftet 2000/2001 en ny
organisation har
upprättats för
omhändertagande av kadaver
i norra Sverige. Kostnaden
för omhändertagande och
transport av kadaver i
norra Sverige är avsevärt
högre än i södra Sverige.
Merkostnaden per år
beräknas enligt regeringen
uppgå till omkring 1,8
miljoner kronor.
Regeringen föreslår därför
att stöd bör utgå med
detta belopp under åren
2001 och 2002. Jordbruket
i norra Sverige har en
särskild regionalpolitisk
betydelse genom den
mångfald av värden som
jordbruksnäringen och dess
verksamheter förknippas
med. Jordbruket och
skogsbruket bidrar till
att upprätthålla
livsmedelsproduktion,
sysselsättning, befolkning
och samhällsstruktur i
dessa delar av landet.
Området har delats upp i
två separata Mål 1-
program, Norra Norrland
respektive Södra
skogslänsregionen. Båda
programmen har arbetats
fram regionalt med
utgångspunkt i bl.a. de
länsvisa prioriteringar
som lyfts fram i de
regionala tillväxtavtalen
och innehåller särskilda
insatsområden för jordbruk
och landsbygdsutveckling.
Programmen omfattar även
åtgärder riktade till
fiskerinäringen,
finansierade genom Fonden
för fiskets utveckling.
Stöd ges vidare i
programmen till
rennäringen och särskilda
insatser avses att
genomföras för det
fjällnära jordbruket.
Miljö- och
landsbygdsprogrammets
åtgärder för ett hållbart
jordbruk, såsom
kompensationsbidrag i
mindre gynnade områden och
olika miljöersättningar,
särskilt bevarandet av ett
öppet och varierat
odlingslandskap, är
betydelsefulla i norra
Sverige. Ett antal
stödformer som i södra
Sverige genomförs inom
ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet ingår
i norra Sverige i stället
i Mål 1-programmen. Det
gäller stöd till
investeringar i
jordbruksföretag,
kompetensutveckling,
startstöd till unga
jordbrukare, stöd till
förbättrad bearbetning och
saluföring av
jordbruksprodukter samt
åtgärder för att främja
anpassning och utveckling
av landsbygden. Sverige
får därutöver enligt
anslutningsfördraget lämna
ett nationellt stöd för
att upprätthålla
produktionen i norra
Sverige (stödområdena
13). Detta stöd kan
lämnas för slaktsvin,
suggor, getter, ägg,
potatis, bär och grönsaker
samt som pristillägg och
transportstöd för mjölk.
Stödet är beräknat utifrån
förutsättningen att den
totala stödnivån före EU-
medlemskapet skall kunna
upprätthållas.
Avslutningsvis konstaterar
utskottet att de samlade
programdokumenten för Mål
1 är ägnat att stärka
konkurrenskraften för
jordbruket i Norrlands
inland. Åtgärder
möjliggörs som både
underlättar en nödvändig
fortsatt
strukturutveckling inom
jordbruket och främjar
ökad sysselsättning på
landsbygden bl.a. genom en
snabbare diversifiering av
de jordbruksföretag som
saknar förutsättningar att
utveckla sin
jordbruksproduktion.
Utskottet förutsätter att
regeringen
fortsättningsvis följer
utvecklingen och
effekterna av de åtgärder
som hittills vidtagits.
Med det anförda föreslår
utskottet att motion MJ520
(kd) yrkande 14 lämnas
utan riksdagens vidare
åtgärd. Yrkandet (32
delvis) om ytterligare
medelstilldelning ryms
inte inom den av riksdagen
fastställda ramen.
Utskottet instämmer i de
synpunkter som framförs i
motion MJ520 (kd) yrkande
22 om att utgångspunkten
för djurhållning bör vara
att så långt som möjligt
undvika att djuren utsätts
för stress, smärta och
skador, att djurens hälsa
skall främjas och hänsyn
skall tas till djurens
fysiologiska och
beteendemässiga behov. Det
finns också en stark
koppling mellan en god
skötsel och hygien i
djurhållningen och en hög
livsmedelskvalitet. Det
svenska synsättet när det
gäller djurhälsa och
djurskydd är präglat av
höga etiska ambitioner.
Ekonomisk hänsyn får inte
gå före djurens bästa.
Genom detta synsätt skapas
en etiskt god djurhållning
vars goda djurmiljö är en
förutsättning för bl.a.
ett lågt användande av
antibiotika i
djurskötseln.
Smittskyddsläget i Sverige
är också gott och det är
enligt utskottets mening
av yttersta vikt att denna
situation behålls. Den
svenska modellen bygger i
hög grad på förebyggande
smittskydd. Regeringen
anför i propositionen att
fokus under hösten 2000
och våren 2001 lagts på
etiken i djurhållningen
och kunskapen att djur är
kännande varelser som
skall behandlas med
respekt och med hänsyn
till deras hälsa och
välbefinnande. Sverige har
dessutom under våren 2001,
inom ramen för
ordförandeskapet i EU,
lyft fram frågorna om vad
som är god djurhållning,
vilket egenvärde djur har
och vilket moraliskt
ansvar människan har att
behandla djur väl. I april
2000 tillkallade
regeringen en särskild
utredare för att se över
hur djurskyddet skulle
organiseras i Sverige
genom inrättande av en
fristående
djurskyddsmyndighet.
Uppdraget redovisades i
november 2000 i
betänkandet ett förbättrat
djurskydd (SOU 2000:108).
En proposition är aviserad
inom kort. Därutöver
tillkallade regeringen i
mars 2001 en särskild
utredare med uppgift att
utreda och föreslå
åtgärder för att hindra
onödiga respektive långa
djurtransporter. I januari
2001 redovisade en av
regeringen tillkallad
utredare sitt uppdrag att
allsidigt belysa
alternativmedicinska
behandlingsformer för
djur. I uppdraget ingick
dessutom att föreslå
åtgärder för att
säkerställa att djur inte
utsätts för onödigt
lidande (SOU 2001:16).
Resultatet av uppdraget är
föremål för
Regeringskansliets
beredning. Med hänvisning
till det anförda anser
utskottet inte att det för
närvarande föreligger
behov av att vidta några
åtgärder med anledning av
motion MJ520 (kd) yrkande
22. Inte heller motionens
yrkande 23 bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
44:3
Miljöförbättrande
åtgärder i
jordbruket
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning
under anslaget och
avstyrker
motionsyrkanden (kd,
c) med förslag till
annan
medelstilldelning.
Vidare avstyrker
utskottet ett
motionsyrkande (mp) om
komplettering av målen
för ekologisk
produktion.
Propositionen
Anslaget disponeras av
Jordbruksverket för
försöks- och
utvecklingsverksamhet i
syfte att styra
utvecklingen inom
jordbruket och
trädgårdsnäringen mot
minskat
växtnäringsläckage,
minskad ammoniakavgång,
säkrare och minskad
användning av
bekämpningsmedel,
bevarande av biologisk
mångfald och
tillvaratagande av
kulturvärden samt ökad
andel ekologisk
produktion. Medel avsätts
också för forsknings- och
utvecklingsinsatser inom
trädgårdsnäringen.
Regeringen föreslog i
budgetpropositionen för år
2001 att 5 miljoner kronor
skulle avsättas för
forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom
trädgårdsnäringen. I
Regeringskansliet bereds
nu de närmare formerna för
detta stöd. Då det är
frågan om ett statligt
stöd inom jordbrukssektorn
krävs ett godkännande av
EG-kommissionen, som nu
bereder frågan. Efter
godkännande kan
utbetalning av stödet ske.
Statens jordbruksverk
har i sitt förslag till
ekologisk aktionsplan
(rapport 2001:11)
föreslagit att ytterligare
medel anvisas för bl.a.
annat försöks- och
utvecklingsverksamhet,
marknadsstödjande åtgärder
samt för
konsumentinformation.
Regeringen bedömer att den
föreslagna inriktningen av
insatserna är
ändamålsenlig. För år 2002
föreslås att 23 miljoner
kronor anslås engångsvis
för förstärkta insatser
inom området. Medlen
anslås under anslaget 43:1
Statens jordbruksverk
(avsnitt 5.8.1).
Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 29 393
000 kr för år 2002.
Motionerna
I motion MJ520 (kd)
förespråkas en
utvecklingsfond för
potatisodlingen. För detta
ändamål föreslås en
anslagshöjning med 5 000
000 kr i förhållande till
regeringens förslag
(yrkande 32 delvis).
Enligt motion MJ396 (c)
behöver forskningen om
ekologiskt lantbruk
breddas samtidigt som
arbetet med att minska
växtnäringsläckaget inom
jordbruket behöver
intensifieras. I enlighet
härmed föreslås en
anslagsökning om 29 000
000 kr i förhållande till
regeringens förslag
(yrkande 7 delvis).
Ekologiska livsmedel
behöver fortsatt stöd
anförs det i motion MJ518
(mp). Det skall enligt
motionen löna sig att ta
den hänsyn som t.ex.
Kravmärkta och andra
miljömärkningar
garanterar. Det viktigaste
steget är därför att på
sikt gynna ekologiskt
framtagna produkter med en
sänkning av matmomsen,
vilket skyndsamt bör
utredas (yrkande 6). I
motion MJ515 (mp) anför
motionärerna att de för
att tydliggöra ambitionen
att arealen i ekologisk
produktion även
fortsättningsvis skall öka
önskar komplettera dagens
mål om att 20 % av arealen
skall vara ekologiskt
odlad år 2005 till att 30
% av arealen skall vara
ekologiskt odlad år 2010.
Det är enligt motionen
också viktigt att det i
målet tydligt anges att
andelen certifierad
produktion skall öka. Som
ett led i uppföljningen av
måluppfyllelsen är det
också viktigt att
statistik över
försäljningen av
ekologiska produkter och
konsumtionsstatistik
upprättas. Mål för svensk
ekologisk biodling bör
också upprättas (yrkande
6).
Utskottets
ställningstagande
Regeringen har i skrivelse
1999/2000:14 till
riksdagen angett att målet
inför år 2005 är att den
ekologiskt odlade arealen
skall fördubblas och att
den ekologiska
animalieproduktionen bör
öka. Detta innebär att 20
% av arealen bör odlas
ekologiskt samt att 10 %
av antalet mjölkkor och
slaktdjur av nöt och lamm
bör finnas i ekologisk
produktion år 2005. En
förutsättning för att
målen skall uppnås är att
det finns en efterfrågan
som motsvarar utbudet.
Jordbruksverket har i
rapport 2001:11 lämnat
förslag till åtgärder för
hur målen skall uppnås.
Verket bedömer att det
kommer att krävas
intensifierade insatser
för att uppnå de nya målen
samt att fokus för
insatserna i högre
utsträckning bör riktas
mot konsumentsidan.
Rapporten har
remissbehandlats och en
majoritet av
remissinstanserna stöder i
huvudsak de förslag
Jordbruksverket lämnar.
Regeringen bedömer att
insatser avseende försök
och utveckling samt
forskning bör prioriteras
inom den ekologiska
sektorn. Enligt regeringen
kan medel för detta bidra
till att effektivisera
produktionen och bättre
tydliggöra den ekologiska
produktionens
miljöeffekter. Regeringen
anser vidare att en ökad
kunskapsuppbyggnad är
angelägen inom den
ekologiska produktionen
samt att marknadsföring
och information till
konsumenterna behöver
förbättras. Regeringen
föreslår därför bl.a. att
Konsumentverket tillförs 5
miljoner kronor för sådana
åtgärder.
Miljöersättningarna inom
miljö- och
landsbygdsprogrammet,
vilka enligt regeringen
omfattar ca 15 miljarder
kronor för hela perioden,
skall medverka till att de
aktuella miljömålen för
jordbruket uppfylls. Dessa
omfattar bl.a. jordbrukets
miljöbelastning och
omfattningen av den
ekologiska produktionen.
De nya miljöåtgärderna
införs i full omfattning
fr.o.m. år 2001. Utskottet
instämmer i regeringens
överväganden om politikens
inriktning och finner inte
skäl för någon annan
bedömning av
medelstilldelningen m.m.
än den regeringen
redovisat. Utskottet
avstyrker därför
motionerna MJ396 (c)
yrkande 7 delvis, MJ520
(kd) yrkande 32 delvis och
MJ518 (mp) yrkande 6. De i
motionerna MJ396 (c) och
MJ520 (kd) framförda
yrkandena om höjning av
anslaget ryms inte inom
den av riksdagen
fastställda ramen för
utgiftsområdet. Utskottet
är mot bakgrund av det
anförda inte heller berett
att nu föreslå några
åtgärder med anledning av
motion MJ515 (mp) yrkande
6.
44:4 Stöd till
jordbrukets
rationalisering
m.m.
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning
under anslaget och vad
som anförs om att
kreditgarantigivningen
skall upphöra. I
enlighet härmed
avstyrker utskottet
ett motionsyrkande (c)
om en ospecificerad
ökning av
medelstilldelningen
samt motionsyrkanden
om ökat stöd till
jordbrukets
rationalisering (s,
kd) och om stöd till
projekt med anledning
av Emån (s, m, kd, c).
Propositionen
Från anslaget betalas
bidrag till yttre och inre
rationalisering enligt
förordningen (1978:250) om
statligt stöd till
jordbrukets
rationalisering (omtryckt
1988:999). Enligt tidigare
regeringsbeslut lämnas
även statsbidrag för
åtgärder mot
översvämningar i Emån.
Bidrag lämnas också enligt
förordningen (1987:606) om
statligt regionalt stöd
till jordbruks- och
trädgårdsföretag.
Jordfondens verksamhet
regleras i förordningen
(1989:281) om jordfonden.
Stöd lämnas till vissa
omarronderingsprojekt i
Dalarnas län. Från
anslaget finansieras
dessutom utgifter för att
täcka förluster på grund
av statlig garanti för lån
till jordbrukets yttre och
inre rationalisering,
förvärv och drift av
jordbruk, maskinhållning
inom jordbruket,
trädgårds- och
rennäringens
rationalisering, regionalt
stöd till trädgårdsföretag
i norra Sverige m.m.
På Jordfonden bokförs
kostnader för förvärv,
överlåtelse och
förvaltning av
jordfondsfastigheter samt
köpeskilling för sålda
fastigheter. Överskott och
underskott i verksamheten
regleras mot
statsbudgetens
inkomstsida. Så länge det
finns en
inlösensskyldighet vid
vissa fall av vägrat
förvärvstillstånd måste
Jordfonden finnas kvar.
Bokfört värde beräknas
uppgå till ca 130 miljoner
kronor. En utvärdering av
den nuvarande
jordförvärvslagstiftningen
har gjorts. I betänkandet
(SOU 2001:38) Ägande och
struktur inom jord och
skog har förslag om vissa
förändringar lämnats.
Ärendet bereds inom
Regeringskansliet.
Regeringen föreslår att
kreditgarantigivningen
upphör den 1 januari 2002.
Inga ytterligare
statsbidrag till åtgärder
mot översvämningar i Emån
lämnas.
Som skäl härför anför
regeringen att fr.o.m. år
2002 skall förluster i den
statliga
kreditgarantigivningen
täckas från en
garantireserv förvaltad av
Riksgäldskontoret. Vid en
värdering av
förlustriskerna för
garantier på jordbrukets
område har dessa
uppskattats till 27
miljoner kronor.
Garantireserven bör
tillföras detta belopp
från de disponibla medel
som finns under detta
anslag. (Se vidare volym
1, kap. 7, avsnitt 7.2.)
Anslagsbehovet har
beräknats till 11 miljoner
kronor. Besparingen på
anslaget uppgår därmed
till 4 miljoner kronor.
Dessa medel bör finansiera
en fortsatt
informationssatsning
rörande samerna.
Möjligheter att lämna nya
kreditgarantier har i
stort sett upphört.
Möjligheten att lämna nya
garantier bör i sin helhet
upphöra. Anvisade medel
bör efter år 2002 i sin
helhet disponeras för
omarronderingsåtgärder.
Möjligheten att lämna
statsbidrag för åtgärder
mot översvämningar i Emån
bör därför slopas.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 14 000
000 kr för år 2002. För
åren 2003 och 2004
beräknas anslagsbehoven
till 3 000 000 kr.
Motionerna
I motion MJ396 (c)
föreslås en ökning av
medelstilldelningen med
5 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag
(yrkande 7 delvis). Motion
MJ428 (s) tar upp frågan
om omarrondering.
Riksdagen bör genom ett
tillkännagivande fästa
uppmärksamheten på
nödvändigheten av att
omarronderingen även
framgent kan bedrivas på
ett effektivt sätt. För
att garantera fortsatt
omarronderingsverksamhet
med möjlighet till
tillkommande objekt samt
fortsatt stöd till
åtgärder kring Emån
föreslår Kristdemokraterna
i motion MJ520 (kd) att
medelstilldelningen på
anslaget ökas för år 2002
samt för åren 2003 och
2004 (yrkande 17). I
motionen föreslås 5 000
000 kr utöver vad
regeringen föreslår för år
2002 (yrkande 32 delvis).
I motion MJ321 (c, kd)
anförs att riksdagen bör
avvisa förslaget om att
upphöra med
kreditgarantigivningen
till åtgärder mot
översvämningar i Emån. I
motion MJ335 (m) anförs
att eftersom riksdagen
tidigare fattat beslut om
stöd för åtgärder mot
översvämningen av Emån och
eftersom arbetet därefter
pågått utifrån bl.a.
statligt engagemang, är
det orimligt att staten nu
undandrar sig ansvar för
slutförandet av utredning
och åtgärder. Enligt
motion MJ458 (s) är det
viktigt att det påbörjade
arbetet med
miljökonsekvensbeskrivning
av åtgärder mot
översvämningar i Emån kan
slutföras och att åtgärder
därefter kan vidtas.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet instämmer i
regeringens bedömning av
medelsbehovet under
anslaget och tillstyrker
regeringens förslag.
När det gäller frågan om
stöd till
omarronderingsprojekt vill
utskottet anföra följande.
Enligt förordningen
(1978:250) om statligt
stöd till jordbrukets
rationalisering lämnas
stöd till vissa
omarronderingsprojekt,
framför allt i Dalarnas
län. Stödet finansieras
genom anslag 44:4. I
statsbudgeten för år 2001
fanns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag om
20 miljoner kronor, varav
5 miljoner kronor avsåg
bidrag till jordbrukets
rationalisering. I samband
med riksdagens behandling
av statsbudgeten för år
2001 konstaterade
utskottet att
omarronderingsverksamheten
bör bedrivas fortlöpande.
Det främsta motivet var
enligt utskottet att nå de
positiva effekter för
enskilda och samhället som
en rationalisering av
fastighetsindelningen ger,
särskilt vad gäller jord-
och skogsbruk. En
kontinuerligt bedriven
omarronderingsverksamhet
är också en förutsättning
för att lantmäteriet skall
kunna bevara och utveckla
sin kompetens på området.
Utskottet fann mot den
bakgrunden att bidraget
till jordbrukets
rationalisering inte borde
begränsas till enbart
tidigare beslutade
åtgärder utan även borde
få användas till nya
omarronderingsprojekt. Om
detta skulle innebära att
anslagsbehovet måste
omprövas förutsatte
utskottet att regeringen
skulle återkomma med
förslag till finansiering
i kommande
budgetproposition.
Riksdagen beslutade att ge
regeringen till känna vad
utskottet anfört om
omarronderingsverksamheten
(bet. 2000/01:
MJU2, rskr.
2000/01:8687). I 2001 års
ekonomiska vårproposition
(prop. 2000/01:100)
föreslogs emellertid en
minskning av anslaget med
2 miljoner kronor.
Minskningen avsåg
delposten bidrag till
jordbrukets
rationalisering och berör
därför
omarronderingsverksamheten.
Vid riksdagsbehandlingen
av den ekonomiska
vårpropositionen föreslog
miljö- och
jordbruksutskottet i
yttrande till
finansutskottet att
riksdagen än en gång borde
uppmärksamma regeringen på
nödvändigheten av att
omarronderingen även
framgent kan bedrivas på
minst oförändrad nivå
(2000/01:MJU2y).
Finansutskottet instämde i
miljö- och
jordbruksutskottets
bedömning, och riksdagen
beslutade att ge
regeringen till känna vad
miljö- och jordbruks- samt
finansutskottet anfört
härom (bet. 2000/01:FiU27
s. 78 f., rskr.
2000/01:279). Åtgärden att
minska anslaget var inte
till någon del ägnad att
tillgodose riksdagens
beslut när det gäller
omarronderingsverksamheten.
Förutom de uppenbara
svårigheter som följer av
förslaget när det gäller
möjligheten att fullfölja
redan gjorda åtaganden
innebär det att
möjligheterna att
finansiera nya
omarronderingsprojekt blir
ytterst begränsade. I
årets förslag till
statsbudget föreslår
regeringen en
medelstilldelning om 14
miljoner kronor, vilket
innebär en besparing om 4
miljoner kronor. Av det
totala anslaget skall
delposten som används till
finansiering av
omarronderingsprojekt vara
oförändrad, dvs. 3
miljoner kronor under år
2002. Vad utskottet
tidigare uttalat om vikten
av att
omarronderingsverksamheten
ges möjlighet att bedrivas
fortlöpande och även
framgent på minst
oförändrad nivå kvarstår.
Utskottet utgår från att
regeringen noga följer
utvecklingen på detta
område och därvid beaktar
i vad mån den nuvarande
anslagsnivån får sådana
negativa konsekvenser som
utskottet tidigare
uttryckt oro för.
Utskottet finner
emellertid mot bakgrund av
riksdagens tidigare
uttalanden och vad som nu
anförts att det för
närvarande inte är
erforderligt med
ytterligare åtgärder med
anledning av motionerna
MJ428 (s) och MJ520 (kd)
yrkande 17 delvis.
När det gäller frågan om
statsbidrag till
verksamheten vid Emån vill
utskottet anföra följande.
Enligt regeringens förslag
skall
kreditgarantigivningen
upphöra den 1 januari
2002. Detta innebär att
inga ytterligare
statsbidrag till åtgärder
mot översvämningar i Emån
kommer att lämnas.
Riksdagen beslutade under
riksmötet 1978/79 att
åkermark i anslutning till
Emån skulle skyddas mot
översvämningar (prop.
1978/79:10, bet. JoU
1978/79:7). Beslutet
innebar i korthet att
statligt stöd skulle
lämnas till vissa lokala
markavvattningsåtgärder i
form av årensningar och
invallningar i syfte att
förbättra torrläggningen
av de berörda markerna. I
första hand förordades
årensningar på den nedre
delen av den i
utredningsarbetet
studerade åsträckan inom
Fliseryd-, Högsby- och
Dragerydområdena samt inom
Mörlundaområdet. Utskottet
fann i likhet med
regeringen att det var av
betydande allmänt intresse
att skyddet av
jordbruksmarken mot
översvämningar i
ifrågavarande delar av
Emådalen förbättrades.
Utskottet konstaterar att
de särskilda förhållandena
i Emån med få möjligheter
till magasinering av
vatten medför att
vattennivån varierar
mycket mellan lågvatten
och högvattenflöde.
Företrädare för projektet
vid Emån har informerat
utskottet om det vidare
arbetet för att komma till
rätta med
översvämningarna. För
närvarande pågår arbete
med att färdigställa en
ytterligare
miljökonsekvensbeskrivning
avseende en del av
sträckan, vilken den
miljöprövande myndigheten
(Länsstyrelsen i Kalmar
län) förordnat om.
Miljökonsekvensbeskrivningen
beräknas vara klar under
år 2002. Det är enligt
utskottets mening
angeläget att arbetet med
att färdigställa
miljökonsekvensbeskrivningen
kan slutföras så att ur
miljösynpunkt godtagbara
åtgärder för att skydda
den omkringliggande
åkermarken kan vidtas.
Utskottet konstaterar dock
att den av riksdagen
beslutade ramen för
utgiftsområdet inte medger
några ytterligare medel
för projektet för år 2002.
Motionerna MJ321 (kd, c),
MJ335 (m), MJ458 (s) och
MJ520 (kd) yrkande 17
delvis bör av denna
anledning inte föranleda
någon riksdagens vidare
åtgärd. Utskottet
avstyrker vidare MJ520
(kd) yrkande 32 delvis.
44:5 Stöd till
innehavare av
fjällägenheter m.m.
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelning och
avstyrker ett
motionsyrkande (m) om
att
anslagstilldelningen
bör öka.
Propositionen
De utgifter som belastar
anslaget utgör i huvudsak
bidrag till investeringar
i byggnader och andra
fasta anläggningar på
fjällägenheter, underhåll
och upprustning av dessa
lägenheter,
avvecklingsbidrag och
avträdesersättning åt
innehavare av
fjällägenheter,
gästgiveribestyr samt
inlösen av byggnader m.m.
i vissa fall.
Fjällägenhet är en
upplåtelseform som har
sina grunder i
lagstiftning från år 1915.
Det fanns år 2000 totalt
106 fjällägenheter i
Sverige, de flesta i
Jämtlands län. Frågor om
nedläggning och friköp av
fjälllägenheter prövas av
Jordbruksverket, medan
länsstyrelsen beslutar om
upplåtelser.
Jordbruksverket,
Naturvårdsverket och
Riksantikvarieämbetet
gjorde år 1998 en
inventering av kvarvarande
fjällägenheter. Hälften
bedömdes ha högsta
bevarandevärde och borde
enligt verkets mening
behållas i statlig ägo. Av
inventeringen framgår att
det då bland de mest
bevarandevärda
fjällägenheterna fanns
omkring femton levande
aktiva fjälljordbruk. En
del av de övriga permanent
bebodda fjällägenheterna
har fortfarande viss hävd
av marker och bevarande
landskapselement. Många
har representativ
kulturhistorisk
bebyggelse.
Regeringen bedömer att
anslaget bör föras upp med
oförändrat belopp.
Anslagsbehovet för åren
2003 och 2004 beräknas
vara oförändrat.
Motionen
Enligt motion MJ471 (m)
har anslaget till
fjällägenheterna inte
höjts eller indexreglerats
under lång tid. Eftersom
anslaget endast räcker för
löpande underhåll på en
tiondel av fastigheterna,
finns ett stort uppdämt
behov av olika åtgärder.
Anslaget till
fjällägenheter bör därför
öka.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens bedömning av
medelsbehovet och
tillstyrker förslaget till
medelstilldelning under
anslaget.
Fjällägenheter omfattar
mark och byggnader på
statens mark på
renbetesfjällen i
Jämtlands län samt ovanför
odlingsgränsen i
Västerbottens och
Norrbottens län. Anslaget
syftar till finansiering
av bidrag för
investeringar i och
underhåll av byggnader
m.m. på dessa
fjällägenheter. Som
regeringen anför har en
del av dessa
fjällägenheter ett
representativt
kulturhistoriskt värde och
bör såsom bevarandevärda
behållas i statlig ägo.
Utskottet utgår från att
regeringen löpande följer
upp medelsbehovet för de
fjällägenheter som bör
behållas i statlig ägo så
att bevarandevärden inte
går förlorade. Med
hänvisning till den av
riksdagen beslutade ramen
för utgiftsområdet saknas
förutsättningar att
tillföra ytterligare medel
till anslaget. Mot
bakgrund härav avstyrker
utskottet motion MJ471
(m).
44:6 Återföring av
skatt på
handelsgödsel och
bekämpningsmedel
m.m.
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om
medelstilldelningen
och avstyrker
motionsyrkanden (m, c,
fp) om annan
medelstilldelning.
Propositionen
Regeringen uttalade i
budgetpropositionen för
2001 (prop. 2000/2001:1
volym 1, s. 36. resp. 230,
bet. 2000/01:FiU1) att en
översyn bör göras av
skatterna på
bekämpningsmedel och
handelsgödsel med sikte på
att förbättra deras
effektivitet som
miljöstyrmedel utan att
kraven på
kostnadseffektivitet
eftersätts. Regeringen har
tillkallat en särskild
utredare (dir. 2001:55).
I regeringsförklaringen
hösten 2000 aviserades att
de s.k. gödselskatterna i
lämplig form skall
återföras till jordbruket
och att förslag skall
läggas fram under
riksdagsåret. Regeringen
uttalade i
vårpropositionen för 2001
(prop. 2000/01:100 s. 34,
66 och 131) att regeringen
avser att ta upp
ytterligare diskussioner
med näringen och EG-
kommissionen om hur
återföringen skall ske.
Med ledning av storleken
på uppburen skatt under
perioden 19982001 har
regeringen beräknat den
sammanlagda skatten till
410 miljoner kronor. Med
hänsyn till att 47
miljoner kronor av
skatteinkomster, i
enlighet med vad som
anförs i tilläggsbudgeten
denna dag, skall
disponeras som
medfinansiering av en
kompensation till
jordbruket för märkbar
revalvering bör anslaget
för år 2002 beräknas till
363 miljoner kronor. För
åren 2003 och 2004
beräknas anslaget till 420
respektive 430 miljoner
kronor.
Regeringen kommer inom
kort att till EG-
kommissionen överlämna ett
förslag till hur
återföringen bör ske.
Återföringen år 2002
kommer att avse skatter
erlagda år 2001.
Huvuddelen av den
återförda skatten bör
användas till åtgärder för
att minska
växtnäringsförluster från
jordbruket och minska
miljöriskerna inom
växtskyddsområdet. En
mindre del av beloppet
kommer att återföras
kollektivt till
jordbruksnäringen för
bl.a. informations-,
utbildnings-, utvecklings-
och rådgivninginsatser med
syfte att främja hållbara
produktionsmetoder.
Skatten på
bekämpningsmedel bör
återföras kollektivt för
forsknings- och
utvecklingsinsatser med
syfte att främja en
hållbar utveckling inom
jordbruket och
trädgårdsnäringen.
Motionerna
Dieselskatten för jord-
och skogsbrukets
arbetsmaskiner bör enligt
motion MJ396 (c) sänkas
till EU-genomsnittet på 1
kr per liter. Kväveskatten
på handelsgödsel bör tas
bort och den sista delen i
likställandet av
jordbrukets och industrins
el- och
eldningsoljebeskattning
måste genomföras.
Sammantaget bör
skattebördan lindras med
1,27 miljarder kronor per
år. Mot bakgrund härav kan
anslaget räknas ned med
320 miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag. Kvar
finns återföring av
skatten på
bekämpningsmedel (yrkande
7 delvis). I motion MJ508
(m) anförs att regeringen
går en krånglig omväg när
den först tar ut olika
skatter för att sedan
återföra medlen.
Motionärerna föreslår att
skatten på handelsgödselns
kväveinnehåll helt tas
bort. Avgifterna på
bekämpningsmedlen bör
återföras till näringen i
form av rådgivning,
utbildning och forskning
(yrkande 13). I motion
MJ526 (fp) yrkande 16
delvis och Fi294 (fp)
yrkande 21 delvis anförs
att handelsgödselskatten
är nödvändig för att
minska överdosering. För
att inte skapa obalans på
marknaden bör Sverige
därför sträva efter att
handelsgödsel och
bekämpningsmedel beskattas
genom ett system baserat
på kväveeffektivitet
alternativt kväveförluster
på EU-nivå. Anslaget
föreslås utgå.
Utskottets
ställningstagande
I avsikt att stärka den
svenska
livsmedelsproduktionens
konkurrenskraft skall
skatterna på
bekämpningsmedel och
handelsgödsel m.m.
återföras till jordbruket
i lämplig form. Som
regeringen anför kommer
ett närmare förslag härom
att presenteras för EG-
kommissionen inom kort.
Utskottet instämmer i de
överväganden som
regeringen gör i
propositionen och
avstyrker därmed
motionerna MJ396 (c)
yrkande 7 delvis, MJ508
(m) yrkande 13, MJ526 (fp)
yrkande 16 delvis och
Fi294 (fp) yrkande 21
delvis.
Samepolitik
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet har inget
att erinra mot
regeringens
redovisning och
resultatbedömning av
verksamheten inom
området.
Propositionen
Samepolitiken i Sverige
omfattar Sametinget som
regleras i sametingslagen
(1992:1433) och
förordningen (1993:327)
med instruktion för
Sametinget, rennäringen
som regleras i
rennäringslagen (1971:437)
och i
rennäringsförordningen
(1993:384),
Sameskolstyrelsen som
regleras i
sameskolförordningen
(1995:205), stödet till
det samiska språket vilket
regleras i lagen
(1999:1175) om rätt att
använda samiska hos
förvaltningsmyndigheter
och domstolar samt stödet
till samisk kultur.
Enligt ett till
konventionen (SÖ 1972:15)
mellan Sverige och Norge
om renbetning m.m.
anslutande protokoll skall
Sverige och Norge bekosta
och underhålla vissa
stängsel. Staten har även
skyldighet att svara för
underhållet av vissa andra
renskötselanläggningar.
Konventionen gäller t.o.m.
den 30 april 2002.
Regeringen har ingått ett
avtal med Norge om
upprättande av och mandat
för en blandad svensk-
norsk renbeteskommission.
Kommissionen, som har
utrett behovet av fortsatt
renbetning i det andra
landet, överlämnade sitt
betänkande den 18 maj
2001. Betänkandet
remissbehandlas för
närvarande. Sverige avser
därefter att ta upp
förhandlingar med Norge om
en ny renbeteskonvention.
Detta arbete kommer dock
inte att vara klart under
våren 2002. Sverige och
Norge kommer därför att ta
upp frågan om en
förlängning av den
nuvarande konventionen.
Regeringen avser att
återkomma till riksdagen i
den frågan.
Länsstyrelserna arbetar
med att hålla den
grundläggande
redovisningen av
samebyarnas
markanvändningsanspråk à
jour. Arbetet med
rennäringens riksintressen
fortsätter.
Länsstyrelserna
kompletterar
redovisningarna med
information om speciellt
värdefulla eller känsliga
områden för renskötseln,
naturvården och
kulturmiljövården.
Arbetet med att skapa en
ny metod för
renbetesinventering har
visat sig oväntat
komplicerat. Den svensk-
norska
renbeteskommissionen har
tagit fram Rennäringens
kartskåp som innehåller
ett omfattande och
värdefullt material om
rennäringen, bl.a.
vegetationskartor av
intresse för renskötseln.
Länsstyrelserna svarar för
förvaltning och
vidareutveckling av
innehållet. Regeringen
avser att senare återkomma
till riksdagen om hur den
samlade informationen i
kartskåpet liksom den
utvecklingsverksamhet som
pågår bl.a. inom
Jordbruksverket och i
FjällMISTRA kan användas
för renbetesinventeringen.
Enligt förordningen
(1986:255) om pristillägg
på renkött lämnas
pristillägg för renkött
som godkänts vid
köttbesiktning.
Pristillägget lämnas med 9
kr per kg för vuxen ren
och med 14,50 kr per kg
för renkalv.
Konsekvenserna av
nedfallet av radioaktivt
cesium till följd av
Tjernobylolyckan
fortsätter att påverka i
första hand rennäringen. I
vissa delar av norra
Sverige påverkas
emellertid även
insjöfisket samt
produktionen av nöt och
får.
En del av anslaget bör
användas för andra
åtgärder för främjande av
rennäringen. Medlen
fördelas på
användningsområden genom
beslut av Jordbruksverket
efter överläggningar
mellan verket och
Sametinget. Medlen används
bl.a. för
katastrofskadeskydd vid
synnerligen svåra
betesförhållanden.
Användningen bör i
görligaste mån samordnas
med verksamheter som kan
erhålla stöd enligt Mål 1-
programmet, exempelvis
verksamheter som är direkt
inriktade på att utveckla
näringen.
Den beräknade
utgiftsutvecklingen
avseende politikområdet
Samepolitik är följande (i
tusental kronor).
-----------------------------------------------------
|Utfall |Anslag |Utgifts-| |Beräknat|
Beräknat |
| | |prognos |Förslag | | |
|2000 | | | | | anslag
|
| |20011 | | |anslag | |
| | |2001 |anslag | | |
| | | | | |2004 |
| | | | |2003 | |
| | | |2002 | | |
-----------------------------------------------------
|57 442 | 55 | 69 | 59 | 58 | 58 |
| |076 |853 |692 |103 |429 |
-----------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av
förslag till
tilläggsbudget till
statsbudgeten för
budgetåret 2001 i samband
med 2001 års ekonomiska
vårproposition och
budgetpropositionen för år
2002.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har inget
att erinra mot
regeringens
redovisning och
resultatbedömning av
verksamheten inom
området samepolitik.
45:1 Främjande
av rennäringen
m.m. och
45:2
Informationssatsning
om samerna
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet
tillstyrker
regeringens
förslag om
medelstilldelning
under anslagen
45:1 och 45:2.
Utskottet
tillstyrker även
det bemyndigande
som regeringen
föreslår under
anslaget 45:1.
Utbildningspolitik
och
forskningspolitik
under
utgiftsområdena
16 och 20
Propositionen
Politikområde
Utbildning inom
utgiftsområde 23
Verksamheten vid Sveriges
lantbruksuniversitet
(SLU) ingår som en del
i politikområdet
Utbildning.
Verksamheten utgör
också ett viktigt
medel för att
förverkliga målen inom
livsmedelspolitiken,
landsbygdspolitiken,
djurpolitiken,
samepolitiken samt
skogspolitiken.
Politikområde Forskning
inom utgiftsområde 23
Forskningen som
bedrivs inom de
areella näringarna har
ett särskilt ansvar
för att kunskaperna om
naturresurserna
utvecklas för kommande
generationers behov.
Viktiga globala miljö-
och
livsmedelsförsörjningsfrågor
måste lösas genom
samverkan mellan många
länder och mellan
forskare från olika
vetenskapliga
discipliner.
Medel till stöd för
forskningen om de
areella näringarna
fördelas av
Forskningsrådet för
miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande
(Formas), som sorterar
under utgiftsområde
20, men som har ett
forskningsanslag under
utgiftsområde 23. En
resultatredovisning
för samtliga
forskningsfinansierande
myndigheter görs under
politikområdet
Forskning under
utgiftsområde 16.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har inget
att erinra mot
regeringens
redovisning och
resultatbedömning av
verksamheten inom
områdena
Utbildningspolitik och
Forskningspolitik.
25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet
tillstyrker
regeringens
förslag om
medelstilldelning
under anslaget
och avstyrker två
motioner (kd, c)
om annan
medelstilldelning.
Utskottet
avstyrker även
två motioner (m,
c) om Alnarps
ställning som
självständigt
universitet
respektive ökade
resurser för
forskning om
svampangrepp.
Propositionen
SLU skall utveckla
kunskapen om de
biologiska
naturresurserna och
människans hållbara
nyttjande av dessa.
Detta sker genom
utbildning, forskning,
fortlöpande
miljöanalys och
information.
Anslaget finansierar
grundutbildning,
forskarutbildning,
forskning, miljöanalys
samt information och
fortbildning.
Verksamheten bedrivs
utifrån ett
sektorsansvar, som
preciseras av fem
ansvarsområden:
kvalitet i
livsmedelskedjan,
djurhållning,
djurhälsa och
djurskydd,
skog, skogsbruk och
förädling av
skogsråvaran,
naturresurser för
landsbygdsutveckling,
rekreation och fritid,
landskapsplanering
och markanvändning.
Grundutbildningen
bedrivs inom fyra
långa och sju korta
yrkesprogram samt inom
de fem
kandidat/magisterprogrammen
skogsvetar-,
bioteknologi- och
naturresursprogrammen,
ekonomprogrammet med
naturresursinriktning
samt mark- och
miljöprogrammet.
Verksamheten vid SLU
ingår som en del i
politikområdet
Utbildning och
omfattas därför av den
resultatredovisning
som görs för
högskoleväsendet under
utgiftsområde 16.
Verksamheten utgör
även ett viktigt medel
för att förverkliga
målen inom
livsmedelspolitiken,
landsbygdspolitiken,
djurpolitiken,
samepolitiken samt
skogspolitiken under
utgiftsområde 23,
varför regeringen här
redovisar en kort
bedömning av denna.
Genom statsmakternas
beslut har SLU under
de senaste åren
tilldelats 1 270 nya
utbildningsplatser,
vilket har lett till
att en allt större del
av SLU:s resurser går
till grundutbildning.
I regleringsbrevet för
SLU specificeras
utbildningsuppdraget
till SLU genom ett mål
för antalet
helårsprestationer.
Prestationsgraden är
92 %, vilket är högre
än den genomsnittliga
prestationsgraden för
universitet och
högskolor. Andelen
studenter som avlagt
examen på nominell tid
har minskat sedan
tidigare år.
Genomströmningen av
studenter varierar
mycket mellan olika
program. På de långa
programmen avlägger
endast cirka en
femtedel av
studenterna examen på
nominell studietid.
Siffrorna är betydligt
bättre för de korta
programmen där drygt
hälften avlägger
examen på nominell
tid. En förklaring
till det sämre
resultatet för år 2000
är att 60 studenter
antagna enligt äldre
studieordning avlagt
examen under år 2000,
vilket bidragit till
att den genomsnittliga
studietiden förlängts.
En annan orsak är att
studenterna även utan
avslutad utbildning är
eftertraktade på den
goda arbetsmarknaden
som rått.
Andelen kvinnliga
studenter vid SLU:s
utbildningsprogram
utgör 61 %.
Variationen är
emellertid stor mellan
olika program, men SLU
arbetar aktivt med att
utjämna
könsfördelningen genom
att vidta olika
åtgärder för t.ex.
antagningsförfarandet
och information i
gymnasieskolor.
Veterinärer med
utbildning från land
utanför EU hade
tidigare små
möjligheter att få en
kompletterande
utbildning för att
därigenom erhålla
legitimation och kunna
utöva sitt yrke i
Sverige. I syfte att
tillvarata den resurs
som dessa personer
utgör, anvisades SLU
första gången
budgetåret 1999
3,13 miljoner kronor
för att genomföra en
kompletterande
utbildning för
utländska veterinärer.
Till utbildningen
antogs 17 utländska
veterinärer då den
startade år 1999.
Under år 2000 har
ytterligare 15
utländska veterinärer
antagits.
Utbildningsresultaten
har hittills varit
goda.
För
forskarutbildningen
har 270 examina för
perioden 20002002
angetts som mål vad
gäller lägsta antalet
examina. Under det
första året i perioden
har 157 examina
avlagts. För perioden
20012004 är målet 400
examina. Den Kgl.
Veterinær- og
Landbohøjskole i
Danmark och SLU antog
höstterminen 2001 för
första gången
studenter till en
hortonomutbildning med
gemensam
utbildningsplan och
gemensamma kurser.
Som ett led i att
stärka djurskyddets
ställning förstärktes
anslaget för år 1999
engångsvis med 3
miljoner kronor för
delfinansiering av en
professur i djurskydd
vid
veterinärmedicinska
fakulteten vid SLU för
kommande femårsperiod.
Tillsättningen av
professuren har varit
fördröjd men är nu
under tillsättning.
SLU har under året
inkommit till
regeringen med en
strategi för samverkan
med det omgivande
samhället. Det
övergripande målet med
samverkan är att SLU:s
kunskap skall spridas
till omgivningen och
att SLU i sin tur
skall kunna ta del av
kunskaper och
erfarenheter från
omgivningen. I
strategin befäster SLU
sin policy för
samverkan med det
omgivande samhället
inom de olika
verksamhetsgrenarna
och pekar härvid på de
möjligheter till
samverkan som t.ex.
alumniverksamheten,
fortbildningen och
uppdragsutbildningen
erbjuder.
Forskningsinformationen
ses som en viktig del
i samverkan och kan
vidareutvecklas.
I enlighet med vad
som föreslogs i
budgetpropositionen
för år 2001
utgiftsområde 23
överförs 5 miljoner
kronor från anslaget
26:1 Forskningsrådet
för miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande till
verksamheten vid
Centrum för uthålligt
lantbruk (CUL). För
fältförsöksverksamhet
rörande ekologisk
odling bör 7 miljoner
kronor anvisas också
för år 2002.
För att ge
Artdatabanken
möjlighet att skapa
ett nationellt
referensverk som
beskriver samtliga i
Sverige kända djur,
växter och svampar
anvisas 10 miljoner
kronor som
förstärkning av
Artdatabankens
verksamhet år 2002.
Den minskning av
anslaget med 6
miljoner kronor som
gjordes i samband med
tilläggsbudgeten i den
ekonomiska
vårpropositionen bör
ligga kvar tills
vidare för
finansiering av BSE-
kontroller m.m. Den
särskilda anslagspost
på 3 miljoner kronor
som står till
regeringens förfogande
bör dras in.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet för år
2002 till 1 209 038
000 kr. För åren 2003
och 2004 beräknas
anslagsbehoven till 1
233 872 000 kr
respektive 1 268 169
000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ396 (c) bör
anslaget höjas med 5
miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Medlen bör användas
för ökad forskning om
Gremmeniella abietina
och andra svampangrepp
(yrkande 7 delvis). I
motion MJ520 (kd)
begärs en sänkning med
5 miljoner kronor.
Motionärerna avvisar
den engångssatsning på
ekologisk produktion
som regeringen
föreslår genom en
överföring från
anslaget 26:1. I
stället bör en
långsiktig satsning
göras på miljöanpassat
jordbruk där både
konventionellt och
ekologiskt jordbruk
samspelar (yrkande 32
delvis).
Ökade resurser till
SLU för forskning om
Gremmeniella abietina
och andra svampangrepp
begärs i motion MJ339
(c) yrkande 11.
Enligt motion MJ252
(m) bör SLU:s
institution i Alnarp
få ställning som
självständigt
lantbruksuniversitet.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet ansluter sig
till regeringens
bedömning när det
gäller anslaget och
tillstyrker
regeringens förslag.
Därmed avstyrker
utskottet motionerna
MJ396 (c) yrkande 7
delvis och MJ520 (kd)
yrkande 32 delvis.
Enligt vad utskottet
inhämtat bedrivs
forskning om
Gremmeniella abietina
inom den
skogsvetenskapliga
fakulteten vid SLU,
där ett
forskningsprojekt
arbetar med
kartläggning och
övervakning av
utbredningen av
Gremmeniella. Därefter
syftar projektet till
ökade kunskaper om
bl.a. samspelet mellan
miljö och
sjukdomsutveckling,
trädens försvarssystem
mot svampangrepp,
insekter m.m. samt val
av plantmaterial. När
det gäller resurser
till viss forskning
vill utskottet erinra
om att enligt
förordningen
(1993:221) för
Sveriges
lantbruksuniversitet
den interna
fördelningen av FoU-
resurser m.m. ankommer
på universitetets
styrelse. Det är också
en fråga för
Forskningsrådet för
miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande
(Formas) att inom
ramen för
forskningsprogrammet
fördela medel till
olika
forskningsprojekt. Med
det anförda avstyrker
utskottet motion MJ339
(c) yrkande 11.
Utskottet har
tidigare behandlat en
motion om Alnarps
ställning som
självständigt
universitet (bet.
1999/2000:MJU11).
Utskottet, som
hänvisade till
förordningen
(1993:221) för
Sveriges
lantbruksuniversitet,
konstaterade att bl.a.
vissa
organisationsfrågor
ankommer på
universitetets
styrelse. Det kan
tilläggas att det
enligt högskolelagen
(1992:1434) ankommer
på regeringen att
anordna universitet
och högskolor. I 10 §
stadgas emellertid att
även kommuner och
landsting har denna
möjlighet men endast
med regeringens
medgivande. Med
hänvisning härtill
avstyrker utskottet
motion MJ252 (m).
26:1
Forskningsrådet
för miljö,
areella
näringar och
samhällsbyggande:
Forskning och
kollektiv
forskning
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet
tillstyrker
regeringens
förslag om
medelstilldelning
under anslaget
och avstyrker en
motion (kd) om
minskning av
anslaget.
Utskottet
avstyrker även en
motion (c) om
ökade resurser
för forskning om
svampsjukdomen
Gremmeniella.
Vidare avstyrker
utskottet
motioner (v, kd,
fp, mp) om
resurser till
Stiftelsen
Biodynamiska
Forskningsinstitutet.
Utskottet
tillstyrker
regeringens
förslag om
bemyndigande.
Propositionen
Anslaget finansierar
forskningsstöd, stöd
till kollektiv
forskning samt
forskningsinformation
rörande de areella
näringarna inom
Forskningsrådet för
miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande
(Formas). Denna del av
verksamheten inom
Formas bedrevs t.o.m.
år 2000 av Skogs- och
jordbrukets
forskningsråd, då
detta avvecklades. Den
kollektiva forskningen
omfattar
jordbruksteknisk
forskning, viss
skogsforskning,
trädgårdsforskning
samt växtförädling.
I enlighet med vad
som föreslogs i
budgetpropositionen
för år 2001
utgiftsområde 23
anslag 26:1
Forskningsrådet för
miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande
överförs 5 miljoner
kronor till anslag
25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet
för verksamheten vid
Centrum för uthålligt
lantbruk (CUL).
För forskning och
utveckling rörande
ekologisk produktion
har för åren 2002 och
2003 tidigare
beräknats 35 miljoner
kronor per år.
Programmet förstärktes
år 2001 genom att
ytterligare 7 miljoner
kronor anvisades till
SLU för
fältforskningsverksamhet
rörande ekologisk
produktion. Programmet
bör för år 2002 enligt
regeringen förstärkas
med ytterligare 10
miljoner kronor, varav
3 miljoner kronor bör
disponeras av Formas
och 7 miljoner kronor
av SLU för fortsatt
fältforskningsverksamhet.
För att finansiera
BSE-kontroller m.m.
har en minskning av
anslaget gjorts
fr.o.m. år 2001.
Regeringen bedömer
anslagsbehovet för år
2002 till 232 362 000
kr. För åren 2003 och
2004 beräknas
anslagsbehoven till
230 336 000 kr
respektive 210 889 000
kr.
Riksdagen föreslås
bemyndiga regeringen
att under år 2002, i
fråga om ramanslaget
26:1 Forskningsrådet
för miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande:
Forskning och
kollektiv forskning,
fatta beslut om stöd
som inklusive tidigare
gjorda åtaganden
innebär utgifter på
högst 230 000 000 kr
efter år 2002.
Motionerna
Enligt motion MJ520
(kd) bör anslaget
minskas med 10
miljoner kronor och
användas för
långsiktiga satsningar
på miljöanpassat
jordbruk där både
konventionellt och
ekologiskt jordbruk
samspelar (yrkande 32
delvis).
Ökade
forskningsresurser för
svampsjukdomen
Gremmeniella begärs i
motion MJ204 (c)
yrkande 3.
I ett flertal
motioner begärs medel
till Stiftelsen
Biodynamiska
Forskningsinstitutet.
Motion MJ244 (fp)
framhåller värdet av
att institutet
tilldelas
forskningsanslag och
behovet av öronmärkta
medel till stiftelsen
för ekologisk
jordbruksforskning
betonas i motionerna
MJ350 (mp) och MJ515
(mp) yrkande 19.
Enligt motion MJ381
(kd) bör regeringen
undersöka
möjligheterna till
basanslag för den
ekologiska forskningen
vid institutet.
Motionärerna i motion
MJ473 (v) anser att
Stiftelsen
Biodynamiska
Forskningsinstitutet
skall erhålla ett
basanslag och att
detta skall
finansieras i kommande
budgetpropositioner
inom ramen för medlen
till forskning om
ekologiskt lantbruk.
Utskottets
ställningstagande
Enligt utskottets
mening bör resultatet
av
forskningsprogrammet
för ekologisk
jordbruks- och
trädgårdsproduktion
även kunna gynna den
konventionella
produktionens
utveckling och det
ankommer på
Forskningsrådet för
miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande
(Formas) att fatta
beslut om fördelningen
av medel till olika
forskningsprojekt på
området. Med
hänvisning härtill
avstyrker utskottet,
som finner regeringens
förslag om
medelstilldelning
under anslaget väl
avvägt, motion MJ520
(kd) yrkande 32
delvis.
Med vad utskottet i
tillämpliga delar
anfört ovan avstyrks
även motion MJ204 (c)
yrkande 3.
När det gäller den
ekologiska forskningen
i stort vill utskottet
erinra om sin i flera
andra sammanhang
framförda syn på
jordbruket och
trädgårdsodlingen som
centrala näringar i
ett hållbart samhälle.
Konsumenternas
intresse för
miljöhänsyn, etiska
värden,
livsmedelssäkerhet och
global
livsmedelsförsörjning
ökar och kommer att
alltmer förändra
dagens
marknadssituation.
Därmed växer också
behovet av kunskaper
som har betydelse för
omställningen av
samhället till en
ekologiskt hållbar
utveckling. Detta
synsätt präglar även
regeringens arbete med
att förändra
jordbruks- och
livsmedelspolitiken
inom EU, ett synsätt
som vinner ökat stöd
även inom gemenskapen.
I sammanhanget vill
utskottet framhålla
den framskjutna
ställning som
forskning om hållbar
utveckling har i
arbetet med att uppnå
miljökvalitetsmålen
och för hushållning
med mark och vatten.
Som framgår av
propositionen har för
forskning och
utveckling rörande
ekologisk produktion
för åren 2002 och 2003
tidigare beräknats 35
miljoner kronor per
år. Programmet
förstärktes år 2001
genom att ytterligare
7 miljoner kronor
anvisades till SLU för
fältforskningsverksamhet
rörande ekologisk
produktion.
Forskningsprogrammet
för ekologisk
jordbruks- och
trädgårdsproduktion
för perioden 20012003
har som mål att skapa
förutsättningar för
att uppnå såväl
riksdagens ambition om
en 20-procentig
ekologisk produktion
till år 2005 som att
de övergripande
miljökvalitetsmålen
kan nås inom en
generation. Utskottet
tillstyrker att
programmet förstärks
för år 2002 med
ytterligare 10
miljoner kronor, varav
3 miljoner kronor bör
disponeras av Formas
och 7 miljoner kronor
av SLU för fortsatt
fältforskningsverksamhet.
Utskottet delar
således i allt
väsentligt de
synpunkter som
framförs i ett flertal
motioner om den
ekologiska odlingens
betydelse för
omställningen av
samhället till en
ekologiskt hållbar
utveckling och om
värdet av den
forskning som bedrivs
vid Stiftelsen
Biodynamiska
Forskningsinstitutet.
När det gäller frågan
om resurser till
stiftelsen är
emellertid utskottets
principiella
inställning att det i
första hand får anses
vara en uppgift för
Formas att inom ramen
för
forskningsprogrammet
fördela medel till
olika
forskningsprojekt. Med
hänvisning härtill och
då utskottet
tillstyrkt regeringens
förslag om medel under
anslaget avstyrks
motionerna MJ244 (fp),
MJ350 (mp), MJ381
(kd), MJ473 (v)
yrkande 1 och MJ515
(mp) yrkande 19 i den
mån de inte kan anses
tillgodosedda.
26:2 Bidrag
till Skogs- och
lantbruksakademien
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet
tillstyrker
regeringens
förslag om
medelstilldelning
under anslaget
26:2.
Reservationer
Utskottets förslag
till riksdagsbeslut
och ställningstaganden
har föranlett följande
reservationer. I
rubriken anges inom
parentes vilken punkt
i utskottets förslag
till riksdagsbeslut
som behandlas i
avsnittet.
1. Åtgärder för
skog som
drabbats av
svampangrepp
(punkt 5)
av Ulf Björklund
(kd), Göte Jonsson
(m), Ingvar
Eriksson (m),
Caroline Hagström
(kd), Per-Samuel
Nisser (m), Eskil
Erlandsson (c) och
Lars Lindblad (m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag
under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som
framförs i reservation
1. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2001/02:MJ204 yrkande
1 och 2001/02:MJ283.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör
ett flertal åtgärder
vidtas med anledning
av de omfattande
angreppen på tallskog
av svampen
Gremmeniella abietina.
För att förebygga och
bekämpa svampangreppen
krävs i första hand
mer forskning och
ökade kunskaper men
tydlig information
till markägare baserad
på forskning och kända
fakta är också
nödvändig. En översyn
bör göras av
möjligheterna till
ersättning, bl.a. i
form av stöd till
återplantering.
2.
Konkurrensförhållandena
inom
veterinärväsendet
(punkt 6)
av Ulf Björklund
(kd), Göte Jonsson
(m), Ingvar
Eriksson (m),
Caroline Hagström
(kd), Per-Samuel
Nisser (m) och Lars
Lindblad (m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag
under punkt 6 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som
framförs i reservation
2. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2001/02:MJ207 och
2001/02:MJ309.
Ställningstagande
Det är enligt vår
mening olämpligt att
Jordbruksverket
bedriver sådan
affärsverksamhet att
verket med statliga
subventioner
konkurrerar med de
privatpraktiserande
veterinärer som verket
även har till uppgift
att övervaka. Som
anförs i motionerna
MJ207 (m) och MJ309
(kd) bör regeringen
göra en översyn av
konkurrensförhållandena
inom veterinärväsendet
och lägga fram förslag
som syftar till
konkurrensneutralitet
mellan
privatpraktiserande
veterinärer och
statligt anställda
disktriktsveterinärer.
En översyn bör även
göras av
Jordbruksverkets
organisation för att
skilja
myndighetsutövning
från affärsverksamhet
och av verkets praxis
när det gäller
försäljning och
prissättning på
veterinär medicin.
3. Principerna för
utbetalning av
arealersättningar
(punkt 7)
av Ulf Björklund
(kd), Göte Jonsson
(m), Ingvar
Eriksson (m),
Caroline Hagström
(kd), Per-Samuel
Nisser (m), Eskil
Erlandsson (c),
Harald Nordlund
(fp) och Lars
Lindblad (m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag
under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som
framförs i reservation
3. Därmed bifaller
riksdagen delvis
motion 2001/02:MJ520
yrkande 3.
Ställningstagande
Att utbetalningarna av
EU-ersättningar sker
samma år som de avser
anser vi vara en
viktig princip. Vi har
därför ställt oss
bakom riksdagens
beslut under
utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar om att
utbetalningarna av
medlen för
arealersättningar
tidigareläggs till år
2001. Denna princip
innebär att medlen för
de olika stöden måste
periodiseras korrekt
så att utbetalningarna
kan göras före slutet
av respektive år.
Detta var också
avsikten då Sverige
blev medlem i EU.
Detta bör ges
regeringen till känna.
4. Statlig
lånegaranti
(punkt 8)
av Eskil Erlandsson
(c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att
utskottets förslag
under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som
framförs i reservation
4. Därmed bifaller
riksdagen motion
2001/02:MJ338 yrkande
9.
Ställningstagande
Under flera år har
arealersättningarna
betalats ut året efter
det år ersättningarna
avser. Detta medför
ekonomiska förluster
för jordbruket. Jag
anser att staten måste
försöka avhjälpa denna
situation och
garantera lösningar på
eventuella
likviditetsproblem som
kan uppstå. En statlig
lånegaranti bör därför
utfärdas för de
jordbrukare som på
grund av systemet med
utbetalningarna av
arealersättningar får
likviditetsproblem.
Detta bör ges
regeringen till känna.
5. Djurskydd m.m.
(punkt 9)
av Ulf Björklund
(kd) och Caroline
Hagström (kd).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag
under punkt 9 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som anförs
i reservation 5.
Därmed bifaller
riksdagen motion
2001/02:MJ520 yrkande
22 och 23.
Ställningstagande
Det är mycket viktigt
att
djurhälsoprogrammen
säkerställs. Det
föreligger många
risker med minskade
anslag. Programmen kan
hotas,
sjukdomsövervakningen
kan minska med en
försämrad djurhälsa
och ökad
antibiotikaanvändning
som följd. Smitta kan
förbli oupptäckt och
arbetet med mycket
kostsam bekämpning av
flera sjukdomar under
1900-talet riskerar
att spolieras. Sverige
kan dessutom få svårt
att uppfylla sina
åligganden gentemot EU
när det gäller
sjukdomsövervakning.
Resurserna för
djurhälsoprogrammen
måste därför
säkerställas, vilket
bör ske inom
jordbruksverkets
anslag. Detta bör ges
regeringen till känna.
6. Målen om
ekologisk
produktion
(punkt 10)
av Jonas Ringqvist
(v), Kjell-Erik
Karlsson (v) och
Maria Wetterstrand
(mp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag
under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som anförs
i reservation 6.
Därmed bifaller
riksdagen motion
2001/02:MJ515 yrkande
6.
Ställningstagande
Regeringen har i
skrivelsen En hållbar
utveckling av
landsbygden m.m.
(1999/2000:14) angett
att den ekologiskt
odlade arealen bör
utgöra 20 % år 2005.
Regeringen har
därutöver uttalat att
den ekologiska
produktionen bör öka
även därefter. För att
tydliggöra ambitionen
att arealen i
ekologisk produktion
skall öka även
fortsättningsvis,
anser vi att målet bör
kompletteras med att
30 % av arealen skall
vara ekologiskt odlad
år 2010. Det är
viktigt att redan nu
ange en fortsättning
efter år 2005 för att
visa att den
ekologiska
omställningen av
lantbruket är önskvärd
och skall prioriteras.
7. Finansiering av
ekologisk
forskning och
utbildning vid
Stiftelsen
Biodynamiska
Forskningsinstitutet
(punkt 13)
av Ulf Björklund
(kd), Jonas
Ringqvist (v),
Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline
Hagström (kd),
Maria Wetterstrand
(mp) och Harald
Nordlund (fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag
under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som
framförs i reservation
7. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2001/02:MJ244,
2001/02:MJ350,
2001/02:MJ381,
2001/02:MJ473 och
2001/02:MJ515 yrkande
19.
Ställningstagande
Den långa
kontinuiteten och den
gynnsamma miljön har
gjort den forskning
som bedrivs vid
Stiftelsen
Biodynamiska
Forskningsinstitutet i
Järna banbrytande för
den ekologiska
forskningen i Norden.
Forskningen bygger på
grundläggande
ekologiska principer,
dvs. kretslopp,
förnyelsebar energi
och vård av den
biologiska mångfalden
och syftar till en
uthållig försörjning
av livsmedel med hög
näringskvalitet.
Forskningen utgör
också en viktig del i
strävandena att uppnå
miljökvalitetsmålen.
Enligt vår mening är
pluralism och mångfald
förutsättningar för en
positiv utveckling
inom all forskning,
och basresurser måste
tillföras stiftelsen
om den skall kunna
konkurrera på lika
villkor med
universitetsanknutna
forskningsinstitut om
tillgängliga medel.
För de kommande
budgetåren har stora
resurser avsatts till
forskning om
ekologiskt lantbruk.
Enligt vår mening bör
i kommande
budgetpropositioner
utrymme skapas för
basanslag till
stiftelsen.
Särskilda
yttranden
Utskottets beredning
av ärendet har
föranlett följande
särskilda yttranden.
1. Anslag inom
utgiftsområde 23
Jord- och
skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar
av Göte Jonsson
(m), Ingvar
Eriksson (m), Per-
Samuel Nisser (m)
och Lars Lindblad
(m).
Den 21 november 2002
beslöt riksdagens
majoritet bestående av
socialdemokrater,
vänsterpartister och
miljöpartister att
fastställa ekonomiska
ramar för de olika
utgiftsområdena i den
statliga budgeten och
en beräkning av
statens inkomster
avseende 2002.
Samtidigt beslutades
om preliminära
utgiftstak för åren
2003 och 2004.
Moderata
samlingspartiet har i
parti- och
kommittémotioner
förordat en annan
inriktning av den
ekonomiska politiken
och budgetpolitiken.
Ett övergripande mål
för den ekonomiska
politiken bör vara en
sänkt utgiftskvot. För
detta krävs såväl en
moderniserad
arbetsmarknad och
avregleringar som
sänkta skatter och
lägre offentliga
utgifter.
Våra förslag syftar
också till att skapa
förutsättningar för
ett ekonomiskt,
kulturellt och socialt
växande Sverige. Vi
vill satsa på en
utbildning som ger
alla större
möjligheter till ett
rikare liv. Genom en
större enskild sektor
och ett starkare
civilt samhälle kan
både företag och
människor växa. Ännu
fler kan komma in på
den ordinarie
arbetsmarknaden. Den
sociala tryggheten
ökar också i andra
bemärkelser genom att
hushållen får en
större ekonomisk
självständighet.
Friheten att välja
bidrar både till
mångfald, en bättre
kvalitet och en större
trygghet. De enskilda
människorna får ett
större inflytande över
sina liv.
Vi har föreslagit en
långtgående växling
från subventioner och
bidrag till omfattande
skattesänkningar för
alla, främst låg- och
medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de
människor som är i
störst behov av
gemensamma insatser
och som har små eller
inga möjligheter att
påverka sin egen
situation. Vi slår
också fast att det
allmänna skall
tillföras resurser för
att på ett
tillfredsställande
sätt kunna genomföra
de uppgifter som måste
vara gemensamma.
Avsevärda resurser
tillförs till exempel
för att bryta den
ökade sjukfrånvaron
och de ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt
budgetalternativ med
våra förslag till
utgiftstak,
anslagsfördelning och
skatteförändringar
bör ses som en helhet
där inte någon eller
några delar kan brytas
ut och behandlas
isolerat från de
andra. När riksdagens
majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den
21 november om ramar
för de olika
utgiftsområdena valt
en annan inriktning av
politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella
beslutet om
anslagsfördelning inom
utgiftsområde 23.
Regeringen föreslår
att de ökade
kostnaderna för BSE-
kontroller skall
finansieras från
anslaget 42:5
Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar.
Följden blir att de
nuvarande bidragen som
utgår för bekämpande
av smittsamma
husdjurssjukdomar
minskar från 38
miljoner kronor till
20 miljoner kronor.
Detta är enligt vår
uppfattning olyckligt
eftersom det
förebyggande arbetet
med att begränsa och
minska utbrotten av
allvarliga
djursjukdomar kraftigt
försvåras. Vi anser
därför att anslaget
bör ökas med 18
miljoner kronor i
jämförelse med
regeringens förslag.
Jaktinstrumentet
måste användas i ökad
utsträckning för att
begränsa viltskador.
Detta bör gälla såväl
de ökade sälskadorna
som skador orsakade av
de ökade
rovdjursstammarna. Vi
föreslår därför att
anslaget 42:6
Ersättningar för
viltskador minskas med
23 miljoner kronor
jämfört med
regeringens förslag.
Regeringen har för
avsikt att föreslå att
en särskild
djurskyddsmyndighet
inrättas. För detta
ändamål anslår
regeringen 13 miljoner
kronor för år 2002. Vi
motsätter oss detta.
Det behövs inte fler
myndigheter för att
förbättra djurskyddet
utan en bättre
tillsyn. Vi anslår
därför fem miljoner
kronor till
Jordbruksverket för
att förbättra
djurskyddet.
Jordbruksverket har
ansvar för bland annat
administration av EU:s
jordbrukspolitik och
ansvarar vidare för
tillämpningen av
reglerna för den
svenska
livsmedelsproduktionen.
Ett miljövänligt
konventionellt
jordbruk är nödvändigt
även i framtiden. Vi
avvisar därför det av
regeringen uppsatta
målet för den
ekologiska
produktionen.
Regeringen anslår i
syfte att främja
utvecklingen av
ekologiskt lantbruk 23
miljoner kronor år
2002 som fördelas på
fem miljoner kronor
till marknadsanalyser
och statistik, 10
miljoner kronor till
marknadsfrämjande
åtgärder, 5 miljoner
kronor för ökad
användning av
ekologiska livsmedel
inom storhushåll och
offentlig sektor och 3
miljoner kronor till
ekologiska
lantbruksorganisationer.
Vi avvisar dessa
anslag. Det är
orimligt att staten
skall subventionera
storhushåll och vissa
organisationer. Det
måste vara efterfrågan
på marknaden som avgör
huruvida produktionen
skall ske inom ramen
för ekologisk eller
konventionell odling
och inte politiskt
styrande beslut. Vi
föreslår därför att
Jordbruksverkets
anslag minskas med 23
miljoner kronor. Mot
bakgrund av vårt
förslag om ytterligare
fem miljoner kronor
till
djurskyddstillsynen
föreslår vi således
att det totala
anslaget till
Jordbruksverket
minskas med 18
miljoner kronor i
jämförelse med
regeringens förslag.
Livsmedelsverket
skall verka för säkra
livsmedel av god
kvalitet. Regeringen
föreslår att
Livsmedelsverkets
anslag skall ökas med
5 miljoner kronor för
bl.a. en central
kontroll av genetiskt
modifierade livsmedel.
Vi anser inte att det
behövs ett särskilt
anslag för kontroll av
genetiskt modifierade
livsmedel. Vi anslår i
stället 3 miljoner
kronor för att
förstärka och
förbättra
livsmedelstillsynen.
Vi föreslår därmed att
anslaget till
Livsmedelsverket
minskas med 2 miljoner
kronor i jämförelse
med regeringens
förslag.
Verksamheten vid
Livsmedelsekonomiska
institutet omfattar
analyser och
utredningar inom det
jordbrukspolitiska
området. Liknande
verksamhet bedrivs
även av
Jordbruksverket. För
att hushålla med
resurserna föreslår vi
att anslaget 43:13
Livsmedelsekonomiska
institutet halveras år
2002 och därefter
upphör. Vi föreslår
således att anslaget
år 2002 minskas med 4
152 000 kr jämfört med
regeringens förslag.
Regeringen föreslår
att Emåprojektet inte
skall erhålla
ytterligare medel. Det
är riksdagen som
ursprungligen
beslutade om stöd för
åtgärder mot
översvämning av Emån.
Eftersom arbetet i
stor utsträckning har
pågått utifrån
statligt engagemang,
är det orimligt att
staten nu undandrar
sig sitt ansvar för
slutförandet av
utredning och
åtgärder. Vi anser att
regeringen bör
återkomma till
riksdagen med en
slutredovisning och
med förslag till
kostnadstäckning för
projektet.
Regeringen anslår i
dag 1 538 000 kr till
landets samtliga
fjällägenheter. Av
dessa medel fördelas
800 000 kr till
fjällägenheter i
Jämtland.
Fjällägenheter är
statens egendom och
förvaltats av
länsstyrelsen i
respektive län.
Lägenheterna har stora
natur- och
kulturmiljövärden.
Anslaget har inte
höjts eller
indexreglerats under
lång tid och anslaget
räcker endast till
löpande underhåll på
en tiondel av alla
fastigheter. Det finns
därför ett stort behov
av åtgärder. Anslaget
till fjällägenheterna
måste öka.
Regeringen föreslår
att skatten på
handelsgödselns
kväveinnehåll och de
så kallade
bekämpningsmedelsavgifterna
skall återföras till
näringen i någon form.
Detta utlovades redan
i
regeringsförklaringen
hösten 2000. Ännu har
ingenting
återbetalats. Det är
fel att först påföra
skatter för att sedan
delvis återföra dem.
Vi föreslår i stället
att skatten på
handelsgödselns
kväveinnehåll helt tas
bort. Vi anser att det
är riktigt att ha kvar
avgifterna på
bekämpningsmedel, men
de bör återföras till
näringen i form av
rådgivning, utbildning
och forskning.
Eftersom vi föreslår
att skatt på kväve
inte skall tas ut
föreslår vi att
återföringen till
jordbruket skall
minska med motsvarande
summa.
Bekämpningsmedelsavgifterna
uppgår till ca 45
miljoner kronor. Av
dessa anslår vi 15
miljoner kronor till
forskning på
jordbruksområdet och
18 miljoner kronor som
en engångsvis
finansiering av de
ökade kostnader som
BSE-testerna medfört
under anslaget 42:5
Bekämpande av
smittsamma
djursjukdomar.
Resterande 12 miljoner
kronor återförs till
jordbruket i form av
rådgivning och
utbildning.
2. Anslag inom
utgiftsområde 23
Jord- och
skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar
av Ulf Björklund
(kd) och Caroline
Hagström (kd).
Kristdemokraterna har
i parti- och
kommittémotioner
förordat en annan
inriktning av den
ekonomiska politiken
och budgetpolitiken än
den regeringen och
dess stödpartier
föreslår.
Riksdagsmajoriteten
bestående av
Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna
har nu genom förslag
till ramar för de
olika utgiftsområdena
ställt sig bakom en
annan inriktning av
politiken i det första
beslutet om
statsbudgeten för år
2002. Därför redovisar
vi i detta särskilda
yttrande den del av
vår politik som berör
utgiftsområde 23 och
som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt
förslag till ramar
hade vunnit riksdagens
bifall i första
beslutsomgången.
Nya anslag
Enligt vår mening
behöver forskningen
om genmodifierade
livsmedel stärkas.
Kunskapen om hur
miljö och hälsa
påverkas av genteknik
är inte tillräcklig.
Vi har konsekvent
argumenterat för den
s.k.
försiktighetsprincipen
i EU:s politik om
genmodifierade
organismer. Det är
angeläget att
genforskningens stora
potential för
medicinska,
livsmedelstekniska
och ekonomiska
förbättringar inte
motverkas. Samtidigt
åligger det
emellertid den
politiska makten på
nationell och
europeisk nivå att i
möjligaste mån skydda
medborgarna från
oönskade och okända
konsekvenser av denna
utveckling. Risken är
stor att
genmodifierade växter
sprider sina anlag
till närbesläktade
arter och stör
ekosystemet, och
allergiker kan
drabbas om en gen
från det allergena
ämnet återfinns i en
produkt som
vanligtvis inte
framkallar allergiska
reaktioner. För
informationsverksamhet
bör 2 000 000 kr
avsättas på ett nytt
anslag,
Informationscentrum
för bioteknik.
Lantbruksföretagaren
är som ingen annan
företagare utsatt för
vädrets nycker. De
klimatförändringar som
kan vara orsakade av
människan kan drabba
den enskilde
lantbrukaren mycket
hårt, och
översvämningar eller
svår torka kan
innebära en mistad
årsinkomst. Regeringen
bör närmare utreda
förutsättningarna för
skördeskadeskydd i
form av försäkringar
eller på annat sätt
och återkomma till
riksdagen med förslag
härom. Innan ett
sådant förslag
föreligger anser vi
att 15 000 000 kr bör
anvisas på ett nytt
anslag Ersättning vid
skördeskador.
I ett samhälle som
strävar efter välfärd
för alla är det
rimligt att också
lantbrukare kan vara
lediga från sitt
arbete utan att
drabbas alltför hårt
ekonomiskt. Eftersom
olika system för
avbytartjänst nu
tillskapas anser vi
det lämpligt att det
statliga stödet skall
betalas direkt till
den som använder sig
av avbytare och att
ersättning skall utgå
för ledig tid med ett
maximum som kan höjas
i takt med att
avbytarstödet byggs
ut. På nytt anslag
Avbytartjänst bör
inledningsvis
20 000 000 kr anslås
för denna verksamhet.
På grund av den
knappa ramen och de
mycket skiftande
prioriteringar för
investeringsstödet som
olika länsstyrelser
gör kommer enligt vår
mening de
investeringsstöd som
fastlagts i den nu
inledda
programperioden för
LBU-programmet att
kunna ge
växthusodlingen
nödvändigt ekonomiskt
stöd. Koldioxidskatten
för växthusnäringen
bör därför sänkas till
samma nivå som
konkurrentländernas.
På nytt anslag
Kompensation för
växthusnäringens skatt
på bränsle bör anslås
20 000 000 kr.
Övriga anslag
På det internationella
skogsområdet måste
insatserna från
statens sida öka. Den
internationella
konkurrenssituationen
gör det nödvändigt att
det vid svenska
beskickningar
utomlands finns
kompetens och resurser
att bevaka
skogsfrågorna och att
marknadsföra svensk
skogsindustri och dess
miljövänliga
produkter. För
närvarande är Sverige
många gånger inte
representerat vid
viktiga
internationella
sammankomster. Det är
av nationellt intresse
att de svenska
skogliga intressena
har en stor
internationell statlig
representation, och
att skoglig kompetens
och resurser
tillskapas på våra
beskickningar
utomlands. För
ändamålet bör anslaget
41:3 Internationellt
skogssamarbete
tillföras ytterligare
1 000 000 kr.
Distriktsveterinärorganisationen
har under flera år med
undantag av 1999
redovisat ett
ekonomiskt överskott
för sin verksamhet.
Mot den bakgrunden
anser vi att anslaget
42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
bör reduceras med 27
000 000 kr i
förhållande till
regeringens förslag.
Vi anser att
Jordbruksverket har
möjligheter att
rationalisera och
minska sin byråkrati
genom
effektiviseringar,
exempelvis genom enkla
clearingsystem. Därför
bör kostnaderna för
Jordbruksverkets
verksamhet kunna
minskas med 10 % och
anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk
reduceras med
54 000 000 kr i
förhållande till
regeringens förslag.
Fiskeriverket har
under senare år
erhållit ökade anslag.
För år 2002 föreslår
vi därför att anslaget
43:8 Fiskeriverket
reduceras med 4 000
000 kr i förhållande
till regeringens
förslag.
I takt med att
svenska
livsmedelsprodukter
blir kända ute i
Europa ökar
förutsättningarna för
export. Det är därför
angeläget att dessa
produkter på olika
sätt blir kända,
vilket inte minst
gäller de ekologiskt
producerade
livsmedlen. I likhet
med andra EU-länder
måste Sverige satsa
tillräckliga medel för
att stötta svensk
livsmedelsexport, och
det är viktigt att
mindre
livsmedelsföretag får
stöd för att nå ut på
marknaden med
förädlade produkter.
För förstärkta
exportinsatser bör
anslaget 43:16
Åtgärder inom
livsmedelsområdet ökas
med 25 000 000 kr i
förhållande till
regeringens förslag.
Kommissionen har
drastiskt skurit ned
miljö- och
landsbygdsprogrammet,
vilket drabbar svensk
lantbruksnäring hårt.
Om lantbruket inte
kompenseras med
nationella medel
riskeras
trovärdigheten i
arbetet för ett mer
miljöanpassat
jordbruk, och
förutsättningarna för
att hålla landskapet
öppet minskar
påtaglig. Lantbruket
fyller en mycket
viktig funktion i
upprätthållandet av
den biologiska
mångfalden och av
kulturmiljövärdena,
och behovet av stöd
till mindre gynnade
områden och av
startstöd till unga
jordbrukare och
nyetablerade bönder är
fortfarande mycket
stort. Mot den
bakgrunden bör
anslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö
och struktur tillföras
300 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
Norrlandsjordbruket
har extra kostnader
som inte belastar
jordbruket i övriga
Sverige och
produktionen minskar,
vilket tyder på att
lönsamheten är sämre
än på andra håll i
landet. Införandet av
kadaverinsamlingen i
norra Sverige har
också medfört att
jordbruket i norr
drabbats av högre
kostnader. En höjd
transportersättning
skulle sannolikt leda
till ökad stabilitet
och framtidstro.
7 000 000 kr bör
därför anvisas som ett
extra Norrlandsstöd.
Sammanlagt bör således
anslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö
och struktur tillföras
307 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
Enligt vår mening
utgör ett arealstöd
för miljöförbättrande
åtgärder en viktig
stimulans för
förändring av
produktionsmetodik och
produktionsuppläggning
inom
trädgårdsnäringen. På
växthusodlingens
område är den
forsknings- och
utvecklingsverksamhet
som erhåller stöd av
samhället alltför
begränsad för att
företag som önskar
utveckla sin
produktion enligt
ekologiska principer
skall kunna få någon
vägledning.
Miljöstöden i
landsbygdsprogrammet
bör därför byggas ut
med dels ett
konventionellt stöd
för resurshushållande
trädgårdsodling, dels
ett nationellt stöd
för ekologisk
växthusodling.
Liksom
trädgårdsodlingen är
potatisodlingen en
strukturellt småskalig
företagarbransch med
en begränsad
produktionsandel som
kanaliseras via egna
utbudsorganisationer.
Branschen möter därför
samma svårigheter som
trädgårdsodlingen när
det gäller att på
frivillig grund
tillskapa resurser för
tillämpad forskning
och
utvecklingsverksamhet.
Vi anser det angeläget
att potatisodlingen
får tillgång till
budgetmedel i
motsvarande
omfattning. Anslaget
44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket
bör därför tillföras
ytterligare
5 000 000 kr.
Regeringen föreslår
att den statliga
kreditgarantin för
åtgärder mot
översvämningar i Emån
skall upphöra den 1
januari 2002. Inte
heller skall
ekonomiskt stöd ges i
andra former, vilket
vi anser mycket
otillfredsställande.
Riksdagen bör därför
avslå regeringens
förslag att
kreditgarantin skall
upphöra. För att
garantera fortsatt
omarronderingsverksamhet
med möjlighet till
tillkommande objekt
samt fortsatt stöd för
åtgärder kring Emån
bör anslaget 44:4 Stöd
till jordbrukets
rationalisering m.m.
höjas med 5 000 000 kr
utöver regeringens
förslag. Därefter bör
för ändamålet anslaget
tillföras
10 000 000 kr för
vartdera budgetåren
2003 och 2004.
När det gäller
omarronderingsverksamheten
har riksdagen i två
tillkännagivanden
uppmärksammat
regeringen på
nödvändigheten att
omarronderingen även
framgent måste
garanteras möjlighet
att bedrivas på minst
oförändrad nivå och
att bidraget även
skall få användas till
nya
omarronderingsprojekt.
Åtgärden att då minska
anslaget är inte till
någon del ägnad att
tillgodose riksdagens
beslut i frågan.
Förutom uppenbara
svårigheter att
fullfölja redan gjorda
åtaganden innebär det
att möjligheter till
nya angelägna
åtaganden i stort sett
förhindras. Det är
anmärkningsvärt att
regeringen, trots två
tillkännagivanden,
inte beaktar de
positiva effekter både
för enskilda och
samhället som en
rationalisering av
fastighetsindelningen
innebär, särskilt vad
gäller jord- och
skogsbruk.
Regeringen föreslår
att skatten på
handelsgödselns
kväveinnehåll och de
s.k.
bekämpningsmedelsavgifterna
skall återföras till
näringen i någon form.
Detta är en linje som
Kristdemokraterna har
drivit under många år.
Dessvärre har ännu
ingen återbetalning
till lantbrukarna
genomförts. Lämpligen
bör återbetalningen
baseras på
omfattningen av den
brukade arealen.
Enligt vår mening
ger en avveckling av
det stöd som givit god
effekt vad gäller
miljöanpassade
brukningsmetoder fel
signaler till de
jordbrukare som önskar
en mer ekologisk
inriktning av sin
produktion. Det bör i
stället satsas
långsiktigt både på
konventionellt
jordbruk med REKO-stöd
och på ekologisk
produktion så att
konkurrensen mellan de
båda brukningsformerna
inte snedvrids alltför
mycket. Mot denna
bakgrund avvisar vi
regeringens
engångssatsning på
ekologisk produktion
inom bl.a. anslaget
25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet
som således bör minska
med 50 000 000 kr. Vi
förordar i stället en
långsiktig satsning på
miljöanpassat jordbruk
där både
konventionellt och
ekologiskt jordbruk
samspelar.
Av samma skäl som
ovan bör anslaget 26:1
Forskningsrådet för
miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande:
Forskning och
kollektiv forskning
minskas med
10 000 000 kr
motsvarande
regeringens förslag om
medel till fortsatt
fältforskningsverksamhet
rörande ekologisk
produktion.
3. Anslag inom
utgiftsområde 23
Jord- och
skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar
av Eskil Erlandsson
(c).
Den 21 november 2001
beslutade riksdagen om
ramar för de olika
utgiftsområdena. Jag
kan av formella skäl
inte vidhålla våra
anslagsyrkanden i en
reservation och väljer
därför att i ett
särskilt yttrande
redovisa
Centerpartiets politik
som berör
utgiftsområde 23.
Nya anslag
Det finns ett stort
behov av forskning och
utveckling inom
skogssektorn som är
Sveriges största
nettoexportör. Ett
nytt anslag, Förstärkt
forskning om träet och
träets möjligheter,
bör inrättas och
15 000 000 kr anvisas
för ändamålet. På ett
särskilt anslag,
Forskning och
utveckling inom
livsmedelssektorn, bör
100 000 000 kr
anvisas. En stor del
av dessa medel bör
användas till en fond
inriktad på forskning
om småskalig
livsmedelsproduktion
och vidareförädling.
Enligt min mening bör
ett fyraårigt program
för exportfrämjande
åtgärder inledas och
för ändamålet bör
30 000 000 kr anvisas
på ett nytt anslag,
Exportfrämjande
åtgärder. Vidare bör
8 000 000 kr anvisas
på ett särskilt
anslag, Stödprogram
för strukturomvandling
av växthusnäringen.
Jag anser även att
15 000 000 kr bör
tillföras ett nytt
anslag som en
kollektiv resurs för
trädgårdsbranschens
utveckling. Ett nytt
anslag, Program för
gårdsbaserad
livsmedelsförädling,
bör inrättas. För
ändamålet bör
20 000 000 kr anvisas.
Övriga anslag
För att bekämpa
spridningen av
svampsjukdomen
Gremmeniella bör
Skogsstyrelsen
tillföras extra
resurser för
inventering och
rådgivning.
Ytterligare resurser
bör avsättas även för
plantering och skötsel
av ädellövskog.
Anslaget 41:2 Insatser
för skogsbruket bör
därför tillföras
20 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
BSE-krisen har
inneburit ökade anslag
för BSE-kontroller,
vilket är angeläget.
Jag finner det
emellertid märkligt
att regeringen väljer
att minska
anslagsposten Bidrag
till bekämpande av
djursjukdomar under
anslaget 42:5
Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar från
38 000 000 kr till
20 000 000 kr, vilket
kan få allvarliga
konsekvenser. Det
finns även behov av
ändrade
ersättningsregler för
produktionsbortfall
vid epizootiutbrott.
För att finansiera en
höjning av
ersättningsnivån vid
epizootiutbrott och
utökade BSE-kontroller
utan att andra
angelägna behov trängs
undan bör anslaget
42:5 Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar
räknas upp med
43 000 000 kr.
Djurskyddet är en
mycket angelägen fråga
och det är för
Centerpartiet
självklart att djur
skall behandlas väl
och skyddas från
lidande. Jag ställer
mig emellertid tveksam
till om inrättande av
en ny myndighet är
bästa sättet att uppnå
ett gott djurskydd.
Det finns all
anledning att
förstärka
myndighetsarbetet på
djurskyddsområdet, men
enligt min mening är
en bättre lösning att
tillföra
Jordbruksverket
ytterligare medel för
arbete med
djurskyddsfrågor. Med
tanke på de stora
samordningsvinsterna
är denna lösning mer
effektiv samtidigt som
en helhetssyn skulle
komma att gå förlorad
genom inrättandet av
en helt ny myndighet.
Anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten
bör således minskas
med 13 000 000 kr,
vilket motsvarar hela
det föreslagna
anslaget. För att
förstärka det pågående
arbetet med djurskydd
vid Jordbruksverket
bör anslaget 43:1
Statens jordbruksverk
tillföras ytterligare
8 000 000 kr.
Statens
livsmedelsverk bör få
ökade resurser för
förbättrad
livsmedelskontroll och
för ett särskilt
tillsynsprojekt för
nötköttskontroll.
Anslaget 43:12 Statens
livsmedelsverk bör
tillföras
15 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
Anslaget 44:1
Åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur bör tillföras
355 000 000 kr utöver
regeringens förslag
för att kompensera det
dåliga svenska
förhandlingsresultatet
när det gäller
landsbygdsförordningen
och
miljöstödsprogrammen.
I tider då allt fler
små lantbruk läggs ned
försvåras också
möjligheterna för unga
människor som vill bli
lantbrukare att kunna
starta egen
verksamhet. Denna
utveckling är oroande
om man ser till
framtidens behov av
yngre människor i
lantbruksnäringen.
Startstöd och andra
liknande inslag spelar
en viktig roll när det
gäller att garantera
återväxten. Det
maximala beloppet för
startstöd bör höjas
till samma nivå som
EU-förordningen anger
Forskningen om
ekologiskt lantbruk
bör breddas samtidigt
som arbetet med att
minska
växtnäringsläckaget
inom jordbruket
behöver intensifieras.
Mot den bakgrunden bör
anslaget 44:3
Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket
tillföras
29 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
Regeringen föreslår
att den statliga
kreditgarantin för
åtgärder mot
översvämningar i Emån
skall upphöra den 1
januari 2002. Inte
heller skall
ekonomiskt stöd ges i
andra former, vilket
vi anser mycket
otillfredsställande.
Riksdagen bör därför
avslå regeringens
förslag att
kreditgarantin skall
upphöra. Medel för
åtgärder mot
översvämningar i Emån
bör reserveras även i
framtiden. För år 2002
bör anslaget 44:4 Stöd
till jordbrukets
rationalisering m.m.
därför räknas upp med
5 000 000 kr.
För att möjliggöra
utökad forskning om
Gremmeniella abietina
och andra svampangrepp
bör ytterligare
5 000 000 kr tillföras
anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet.
4. Anslag inom
utgiftsområde 23
Jord- och
skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar
av Harald Nordlund
(fp).
Lagar och förordningar
utgör viktiga
styrmedel för ett
bättre djurskydd. För
en effektiv kontroll
av efterföljden av
djurskyddsbestämmelserna
bör länsstyrelserna
och övriga berörda
tillsynsmyndigheter få
ökade resurser för
detta betydelsefulla
arbete. Framför allt
finns behov av en god
tillsyn av
djurtransporter. Mot
den bakgrunden bör
anslaget 42:3
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande
åtgärder tillföras
5 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
Anslaget 43:1
Statens jordbruksverk
bör reduceras med
100 000 000 kr och
anslaget 43:8
Fiskeriverket med
10 000 000 kr i
förhållande till
regeringens förslag.
Skatten på
handelsgödsel är
nödvändig för att
minska överdoseringen.
Sverige bör därför
driva kravet att
handelsgödsel och
bekämpningsmedel
beskattas genom ett
system baserat på
kväveeffektivitet/kväveförluster
på EU-nivå, annars
rubbas den inre
marknaden. Det är
viktigt att svenska
bönder har goda
förutsättningar att
konkurrera på en
europeisk marknad. Mot
den bakgrunden bör
anslaget 44:6
Återföring av skatt på
handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.
användas som
miljöförbättrande
åtgärder. I avvaktan
på detta bör anslaget
reduceras med
363 000 000 kr i
förhållande till
regeringens förslag.
BILAGA 1
Förteckning över
behandlade
förslag
Propositionen
Proposition
2001/02:1
utgiftsområde 23
Jord- och
skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar
Regeringen
(Jordbruksdepartementet)
har föreslagit
1. att riksdagen
godkänner vad som
anförts om statens
ansvar för
skördeskador
(avsnitt 5.5.1),
2. att riksdagen
godkänner vad som
anförts om
dispositionen av
anslaget 44:1
Åtgärder för
landsbygdens miljö
och struktur
(avsnitt 6.7.1),
3. att riksdagen
godkänner vad som
anförts om
dispositionen av
anslaget 44:4 Stöd
till jordbrukets
rationalisering
(avsnitt 6.7.4),
4. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 42:3
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande
åtgärder, fatta
beslut som inklusive
tidigare gjorda
åtaganden innebär
utgifter på högst
8 200 000 kronor
under år 2003
(avsnitt 4.8.3),
5. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 42:5
Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar,
fatta beslut som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden
innebär utgifter på
högst 4 000 000
kronor efter år 2002
(avsnitt 4.8.5),
6. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att för
år 2002 låta Statens
jordbruksverk ha
tillgång till en
kredit på
myndighetens
särskilda räntekonto
för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret på
högst 5 500 000 000
kronor (avsnitt
5.8.1),
7. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 43:5
Arealersättning och
djurbidrag m.m.,
fatta beslut som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden
innebär utgifter på
högst 5 100 000 000
kronor under år 2003
(avsnitt 5.8.5),
8. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 43:6
Intervention och
exportbidrag för
jordbruksprodukter,
fatta beslut som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden
innebär utgifter på
högst 1 600 000
kronor under år 2003
(avsnitt 5.8.6),
9. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 44:1
Åtgärder för
landsbygdens miljö
och struktur, fatta
beslut om stöd som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden
innebär utgifter på
högst 3 070 000 000
kronor under åren
20032007 (avsnitt
6.7.1),
10. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 44:2
Från EG-budgeten
finansierade
åtgärder för
landsbygdens miljö
och struktur, fatta
beslut som inklusive
tidigare gjorda
åtaganden innebär
utgifter på högst
3 500 000 000 kronor
under åren 20032007
(avsnitt 6.7.2),
11. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 45:1
Främjande av
rennäringen m.m.,
fatta beslut om stöd
som inklusive
tidigare gjorda
åtaganden innebär
utgifter på högst
4 000 000 kronor
efter år 2002
(avsnitt 7.6.1),
12. att riksdagen
bemyndigar
regeringen att under
år 2002, i fråga om
ramanslaget 26:1
Forskningsrådet för
miljö, areella
näringar och
samhällsbyggande:
Forskning och
kollektiv forskning,
fatta beslut om stöd
som inklusive
tidigare gjorda
åtaganden innebär
utgifter på högst
230 000 000 kronor
efter år 2002
(avsnitt 8.2),
13. att riksdagen för
år 2002 anvisar
anslagen under
utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar enligt
följande
uppställning:
Skogspolitik
41:1
Skogsvårdsorganisationen;
ramanslag;
290 944 000 kr,
41:2Insatser för
skogsbruket;
ramanslag;
220 700 000 kr,
41:3Internationellt
skogssamarbete;
ramanslag; 1 405 000
kr,
41:4Från EG-budgeten
finansierade
medel för
skogsskadeövervakning;
ramanslag;
6 000 000 kr,
Djurpolitik
42:1Statens
veterinärmedicinska
anstalt; ramanslag;
101 472 000 kr,
42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen;
obetecknat
anslag;
87 553 000 kr,
42:3Djurhälsovård
och
djurskyddsfrämjande
åtgärder;
ramanslag;
22 603,
42:4Centrala
försöksdjursnämnden;
ramanslag; 13
002 000 kr,
42:5 Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar;
ramanslag;
107 100 000 kr,
42:6Ersättningar för
viltskador m.m.;
ramanslag;
84 000 000 kr,
42:7
Djurskyddsmyndigheten;
ramanslag;
13 000 000 kr,
Livsmedelspolitik
43:1Statens
jordbruksverk;
ramanslag;
310 104 000 kr,
43:2Statens
utsädeskontroll;
ramanslag;
793 000 kr,
43:3Statens
växtsortnämnd;
ramanslag;
1 955 000 kr,
43:4Bekämpande av
växtsjukdomar;
ramanslag; 2 578
000 kr,
43:5Arealersättning
och djurbidrag m.m.;
ramanslag;
5 407 400 000 kr,
43:6 Intervention
och exportbidrag
för
jordbruksprodukter;
ramanslag;
1 516 000 000 kr,
43:7Räntekostnader
för
förskotterade
arealersättningar
m.m.; ramanslag;
79 700 000 kr,
43:8Fiskeriverket;
ramanslag;
100 054 000 kr,
43:9Strukturstöd
till fisket m.m.;
ramanslag;
30 890 000 kr,
43:10 Från EG-
budgeten
finansierade
strukturstöd
till fisket
m.m.; ramanslag;
80 000 000 kr,
43:11 Fiskevård;
ramanslag;
20 000 000 kr,
43:12 Statens
livsmedelsverk;
ramanslag;
126 759 000 kr,
43:13
Livsmedelsekonomiska
institutet;
ramanslag;
8 304 000 kr,
43:14
Livsmedelsstatistik;
ramanslag;
22 895 000 kr,
43:15 Jordbruks- och
livsmedelsstatistik
finansierad från EG-
budgeten;
ramanslag;
3 700 000 kr,
43:16 Åtgärder
inom
livsmedelsområdet;
ramanslag;
17 000 000 kr,
43:17Bidrag till
vissa
internationella
organisationer
m.m.; ramanslag;
37 089 000 kr,
Landsbygdspolitik
44:1 Åtgärder för
landsbygdens
miljö och
struktur;
ramanslag;
2 203 000 kr,
44:2Från EG-budgeten
finansierade
åtgärder för
landsbygdens
miljö och
struktur;
ramanslag;
1 529 469 kr,
44:3
Miljöförbättrande
åtgärder i
jordbruket;
reservationsanslag;
29 393 000 kr,
44:4 Stöd till
jordbrukets
rationalisering
m.m.; ramanslag;
14 000 000 kr,
44:5 Stöd till
innehavare av
fjällägenheter m.m.;
ramanslag;
1 538 000 kr,
44:6Återföring av
skatt på
bekämpningsmedel
och kväve i
handelsgödsel;
obetecknat
anslag;
363 000 000 kr,
Samepolitik
45:1 Främjande av
rennäringen m.m.;
ramanslag;
37 000 000 kr,
45:2
Informationssatsning
om samerna;
ramanslag;
6 000 000 kr,
Forskningspolitik
och
utbildningspolitik
25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet;
ramanslag;
1 209 038 000 kr,
26:1Forskningsrådet
för miljö,
areella näringar
och
samhällsbyggande:
Forskning och
kollektiv
forskning;
ramanslag;
232 362 000 kr,
26:2 Bidrag till
Skogs- och
lantbruksakademien;
obetecknat
anslag;
1 184 000 kr.
Motionerna
2001/02:Fi294 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp):
21. Riksdagen anvisar
för budgetåret 2002
anslagen under
utgiftsområde 20
Allmän miljö- och
naturvård samt
utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar enligt
uppställning:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
42:3 Djurhälsovård och
djurskydds-
främjande åtgärder
22 603
5 000
43:1 Statens
jordbruksverk
310 104
- 100 000
43:8 Fiskeriverket
100 054
- 10 000
44:6 Återföring av skatt
på bekämp-
ningsmedel och kväve
i gödsel
363 000
- 363 000
2001/02:MJ204 av
Kenneth Johansson och
Sven Bergström (c):
1. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
att utreda
möjligheterna att
stödja
återplantering av
drabbade
skogsområden för
skogsbrukare vars
skog drabbats av
svampangrepp.
2. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
resurser till
Skogsstyrelsen för
inventering och
rådgivning för att
bekämpa
svampsjukdomen
Gremmeniella.
3. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
ökade
forskningsresurser.
2001/02:MJ207 av
Christel Anderberg och
Patrik Norinder (m):
1. Riksdagen begär att
regeringen lägger
fram förslag som
syftar till
konkurrensneutralitet
mellan
privatpraktiserande
veterinärer och
statligt anställda
distriktsveterinärer
i enlighet med vad
som anförs i
motionen.
2. Riksdagen begär hos
regeringen en
översyn av
Jordbruksverkets
organisation för att
skilja
myndighetsutövning
från
affärsverksamhet i
enlighet med vad som
anförs i motionen.
3. Riksdagen begär hos
regeringen en
översyn av
Jordbruksverkets
praxis vad avser
försäljning av och
prissättning på
veterinär medicin.
2001/02:MJ244 av
Harald Nordlund (fp):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om värdet av
att Biodynamiska
forskningsinstitutet
vid Rudolf
Steinerhögskolan
tilldelas
forskningsanslag.
2001/02:MJ252 av
Bertil Persson (m):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om att Alnarp
bör befrias.
2001/02:MJ283 av Per-
Samuel Nisser och Ola
Karlsson (m):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om åtgärder med
anledning av de
omfattande
svampangreppen på
tallskog.
2001/02:MJ309 av
Caroline Hagström
m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om en översyn
av
konkurrensförhållandena
i veterinärväsendet.
2001/02:MJ321 av Agne
Hansson och Chatrine
Pålsson (c, kd):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om fortsatt
kreditgarantigivning
och
statsbidragsgivning
till åtgärder mot
översvämningar i Emån.
2001/02:MJ335 av Göte
Jonsson och Leif
Carlson (m):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om slutförande
och kostnadstäckning
av projekt med
anledning av Emån.
2001/02:MJ338 av Agne
Hansson m.fl. (c):
8. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
att tillföra
nationella
budgetmedel för att
mildra utfallet av
det klena
förhandlingsresultatet
gällande
landsbygdsförordningen
och
miljöstödsprogrammen.
9. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
att en statlig
lånegaranti bör
utfärdas för
jordbrukare som på
grund av försenade
utbetalningar av
arealersättningen
får likviditets-
problem.
23. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
att höja det
maximala beloppet
för startstöd till
samma nivå som EU-
förordningen anger.
2001/02:MJ339 av Eskil
Erlandsson m.fl. (c):
11. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
ökade resurser till
SLU för forskning
kring svampangrepp.
2001/02:MJ340 av
Caroline Hagström
m.fl. (kd):
5. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
REKO-stödet.
6. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening att stöd till
ekologisk odling
inom EU också skall
innefatta stöd till
ekologisk
växthusodling.
2001/02:MJ343 av Göte
Jonsson m.fl. (m):
3. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
produktionsformerna.
2001/02:MJ350 av
Gudrun Lindvall (mp):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om behovet av
öronmärkta medel till
Stiftelsen
Biodynamiska
Forskningsinstitutet i
Järna för ekologisk
jordbruksforskning.
2001/02:MJ381 av Ulf
Björklund (kd):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om möjligheter
till ett basanslag för
den ekologiska
forskningen vid
Biodynamiska
Forskningsinstitutet i
Järna.
2001/02:MJ396 av Eskil
Erlandsson m.fl. (c):
1. Riksdagen beslutar
uppta ett nytt
anslag för
Förstärkt forskning
kring träet och
träets möjligheter.
2. Riksdagen beslutar
uppta ett nytt
anslag för
Forskning och
utveckling inom
livsmedelssektorn.
3. Riksdagen beslutar
uppta ett nytt
anslag för Program
för gårdsbaserad
livsmedelsförädling.
4. Riksdagen beslutar
uppta ett nytt
anslag för
Exportfrämjande
åtgärder.
5. Riksdagen beslutar
uppta ett nytt
anslag för
Stödprogram för
strukturomvandling
av växthusnäringen.
6. Riksdagen beslutar
uppta ett nytt
anslag för
Kollektiv resurs
för
trädgårdsbranschen.
7. Riksdagen anvisar
med följande
ändringar i
förhållande till
regeringens förslag
anslagen under
utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar enligt
uppställning:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
41:2 Insatser för
skogsbruket
220 700
20 000
42:5 Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar
107 100
43 000
42:7
Djurskyddsmyndigheten
13 000
- 13 000
43:1 Statens
jordbruksverk
310 104
8 000
43:12 Statens
livsmedelsverk
126 759
15 000
44:1 Åtgärder för
landsbygdens
miljö och struktur
2 203 000
355 000
44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i
jordbruket
29 393
29 000
44:4 Stöd till
jordbrukets rationa-
lisering m.m.
14 000
5 000
44:6 Återföring av skatt
på bekämp-
nigsmedel och kväve
i
handelsgödsel
363 000
- 320 000
25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet
1 209 038
5 000
Nytt Förstärkt forskning
kring träet
och träets
möjligheter
15 000
Nytt Forskning och
utveckling
inom
livsmedelssektorn
100 000
Nytt Program för
gårdsbaserad
livsmedelsförädling
20 000
Nytt Exportfrämjande
åtgärder
30 000
Nytt Stödprogram för
struktur-
omvandling av
växthusnäringen
8 000
Nytt Kollektiv resurs för
trädgårdsbranschen
15 000
2001/02:MJ428 av
Bengt-Ola Ryttar (s):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om
omarrondering.
2001/02:MJ438 av Inger
Lundberg m.fl. (s):
1. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
att tolkningen av
begreppet
skördeskador av
naturkatastrofkaraktär
måste kunna omfatta
begränsade områden,
där lantbrukarna
drabbats av mycket
dramatiska
skördeskador.
2. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
behovet av former
för och ekonomisk
beredskap för
skördeskador av
naturkatastrofkaraktär.
2001/02:MJ458 av Håkan
Juholt (s):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om åtgärder mot
översvämningar i Emån.
2001/02:MJ471 av Ola
Sundell (m):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om anslaget
till fjällägenheterna.
2001/02:MJ473 av Jonas
Ringqvist och Kjell-
Erik Karlsson (v):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som i
motionen anförs om att
Stiftelsen
biodynamiska
forskningsinstitutet
skall erhålla ett
basanslag till sin
forskningsverksamhet
och att detta skall
finansieras i kommande
budgetpropositioner
inom ramen för
satsningen på
forskning om
ekologiskt lantbruk
som finns anslagen.
2001/02:MJ508 av Göte
Jonsson m.fl. (m):
7. Riksdagen anvisar i
enlighet med vad som
anförs i motionen
till utgiftsområde
23 politikområde
42:5 Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar
för år 2002
18 000 000 kr mer än
regeringen eller
således 125 100 000
kr.
8. Riksdagen anvisar i
enlighet med vad som
anförs i motionen
till utgiftsområde
23 politikområde
42:6 Ersättningar
för viltskador för
år 2002
61 000 000 kr.
9. Riksdagen beslutar
att avskaffa
anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten
i enlighet med vad
som anförs i
motionen.
10. Riksdagen anvisar
i enlighet med vad
som anförs i
motionen till
utgiftsområde 23
politikområde 43:1
Statens
jordbruksverk för år
2002 292 104 000 kr.
11. Riksdagen anvisar
i enlighet med vad
som anförs i
motionen till
utgiftsområde 23
politikområde 43:12
Livsmedelsverket för
år 2002
124 759 000 kr.
12. Riksdagen anvisar
i enlighet med vad
som anförs i
motionen till
utgiftsområde 23
politikområde 43:13
Livsmedelsekonomiska
institutet för år
2002 4 152 000 kr.
13. Riksdagen anvisar
i enlighet med vad
som anförs i
motionen till
utgiftsområde 23
politikområde 44:6
Återföring av skatt
på bekämpningsmedel
och kväve i
handelsgödsel för år
2002 12 000 000 kr.
2001/02:MJ515 av Matz
Hammarström m.fl.
(mp):
6. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
komplettering av
målen om ekologisk
produktion.
19. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
öronmärkta resurser
till den
biodynamiska
jordbruksforskningen
i Järna.
2001/02:MJ518 av Matz
Hammarström m.fl.
(mp):
6. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
stöd till
marknadsföring av
ekologiska
produkter.
2001/02:MJ520 av Alf
Svensson m.fl. (kd):
3. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
utbetalningarna av
arealersättningarna.
7. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
att anvisa
ytterligare 300
miljoner kronor till
åtgärder för
landsbygdsutveckling
och miljöprogram.
8. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
stöd till
avbytartjänst.
9. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
exportfrämjande
åtgärder.
10. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
skördeskadeskydd.
14. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
ett extra
Norrlandsstöd.
17. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
stöd till
jordbrukets
rationalisering.
19. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
att 2 miljoner
kronor avsätts som
ett nytt anslag för
inrättande av ett
informationscentrum
för bioteknik.
22. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
djurskydd och
djurhälsovård.
23. Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om
säkerställande av
ekonomiska resurser
till djurhälsovård
inom ramen för
Jordbruksverkets
budget.
32. Riksdagen anvisar
med följande
förändringar i
förhållande till
regeringens förslag
anslagen under
utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar enligt
uppställning:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
41:3 Internationellt
skogssam-
arbete
1 405
1 000
42:2 Bidrag till
distriktsveterinär-
organisationen
87 553
- 27 000
43:1 Statens
jordbruksverk
310 104
- 54 000
43:8 Fiskeriverket
100 054
- 4000
43:16 Åtgärder inom
livsmedels-
området
17 000
25 000
44:1 Åtgärder för
landsbygdens
miljö och struktur
2 203 000
300 000
44:1 - - Extra
Norrlandsstöd
7 000
44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i
jordbruket. Utökat
stöd avseende
utvecklingsfond för
potatisodling
29 393
5 000
44:4 Stöd till
jordbrukets rationalise-
ring
14 000
5 000
25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet
1 209 038
- 50 000
26:1 Forskningsrådet för
miljö,
areella näringar och
samhälls-
byggande: Forskning
och
kollektiv forskning
232 362
- 10 000
Nytt Kompensation för
växthus-
näringens skatt på
bränsle
20 000
Nytt Avbytartjänst
20 000
Nytt Informationscentrum
för
bioteknik
2 000
Nytt Ersättning vid
skördeskador
15 000
2001/02:MJ526 av
Harald Nordlund och
Lennart Kollmats (fp):
16. Riksdagen anvisar
med följande
ändringar i
förhållande till
regeringens förslag
anslagen under
utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar enligt
uppställning:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
42:3 Djurhälsovård och
djurskydds-
främjande åtgärder
22 603
5 000
43:1 Statens
jordbruksverk
310 104
- 100 000
43:8 Fiskeriverket
100 054
- 10 000
44:6 Återföring av skatt
på bekämp-
ningsmedel
och kväve i gödsel
363 000
- 363 000
Bilaga 2
Förslag till beslut
om anslag inom
utgiftsområde
23 Jord- och
skogsbruk,
fiske med
anslutande
näringar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag
överensstämmer med
regeringens förslag
till anslagsfördelning
utom såvitt avser
anslag 43:5
Arealersättning och
djurbidrag m.m.
Utskottet föreslår att
nämnda anslag sänks
med 3,5 miljarder
kronor jämfört med
regeringens förslag.
-----------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets
-----------------------------------------------------------
Anslag
förslag
-----------------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Sveriges lantbruksuniversitet (ram) 1 209 038
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Forskningsrådet för miljö, areella 232 362
näringar och samhällsbyggande: Forskning
och kollektiv forskning (ram)
-----------------------------------------------------------
2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 184
(obet.)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
41 Skogspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Skogsvårdsorganisationen (ram) 290 944
-----------------------------------------------------------
2 Insatser för skogsbruket (ram) 220 700
-----------------------------------------------------------
3 Internationellt skogssamarbete (ram) 1 405
-----------------------------------------------------------
4 Från EG-budgeten finansierade medel för 6 000
skogsskadeövervakning (ram)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
42 Djurpolitik
-----------------------------------------------------------
1 Statens veterinärmedicinska anstalt (ram) 101 472
-----------------------------------------------------------
2 Bidrag till 87 553
distriktsveterinärorganisationen (obet.)
-----------------------------------------------------------
3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 22 603
åtgärder (ram)
-----------------------------------------------------------
4 Centrala försöksdjursnämnden (ram) 13 002
-----------------------------------------------------------
5 Bekämpande av smittsamma 107 100
husdjurssjukdomar (ram)
-----------------------------------------------------------
6 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 84 000
-----------------------------------------------------------
7 Djurskyddsmyndigheten (ram) 13 000
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
43 Livsmedelspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Statens jordbruksverk (ram) 310 104
-----------------------------------------------------------
2 Statens utsädeskontroll (ram) 793
-----------------------------------------------------------
3 Statens växtsortnämnd (ram) 1 955
-----------------------------------------------------------
4 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2 578
-----------------------------------------------------------
5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram) 1 907 400
-----------------------------------------------------------
6 Intervention och exportbidrag för 1 516 000
jordbruksprodukter (ram)
-----------------------------------------------------------
7 Räntekostnader för förskotterade 79 700
arealersättningar m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
8 Fiskeriverket (ram) 100 054
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets
-----------------------------------------------------------
Anslag
förslag
-----------------------------------------------------------
9 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 30 890
-----------------------------------------------------------
10 Från EG-budgeten finansierade 80 000
strukturstöd till fisket m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
11 Fiskevård (ram) 20 000
-----------------------------------------------------------
12 Statens livsmedelsverk (ram) 126 759
-----------------------------------------------------------
13 Livsmedelsekonomiska institutet (ram) 8 304
-----------------------------------------------------------
14 Livsmedelsstatistik (ram) 22 895
-----------------------------------------------------------
15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik 3 700
finansierad från EG-budgeten (ram)
-----------------------------------------------------------
16 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram) 17 000
-----------------------------------------------------------
17 Bidrag till vissa internationella 37 089
organisationer m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
44 Landsbygdspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Åtgärder för landsbygdens miljö och 2 203 000
struktur (ram)
-----------------------------------------------------------
2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder 1 529 469
för landsbygdens miljö och struktur (ram)
-----------------------------------------------------------
3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 29 393
(res.)
-----------------------------------------------------------
4 Stöd till jordbrukets rationalisering 14 000
m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
5 Stöd till innehavare av fjällägenheter 1 538
m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
6 Återföring av skatt på handelsgödsel och 363 000
bekämpningsmedel m.m. (obet.)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
45 Samepolitik
-----------------------------------------------------------
1 Främjande av rennäringen m.m. (ram) 37 000
-----------------------------------------------------------
2 Informationssatsning om samerna (ram) 6 000
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 10 838 984
-----------------------------------------------------------
Bilaga 3
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2002 inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
abellen utelämnad. Se Word-versionen istället>