Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU17
Trädgårdsnäring, m.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 11 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden åren 1999, 2000 och 2001 om
trädgårdsnäring och växtskydd. I motionerna tas
frågor upp om bl.a. trädgårdsnäringens ekonomiska
förutsättningar, ekologisk grönsaksodling, odling av
läkeväxter, fritidsodling och konsumentinformation.
Utskottet avstyrker samtliga motioner med
hänvisning till bl.a. tidigare riksdagsbeslut om en
trädgårdsnäringsfond och det arbete som pågår
nationellt och inom EU.
I betänkandet finns 4 reservationer och 2
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Trädgårdsnäringens
konkurrensförutsättningar
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ436,
2001/02:MJ515 yrkande 20 och 2001/02:MJ520
yrkande 25 delvis.
Reservation 1 (m, kd, c)
Reservation 2 (mp)
2. Ytterligare medel till
trädgårdsnäringen
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ520 yrkande
25 delvis.
Reservation 3 (kd)
3. Odling av läkeväxter
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ502.
4. Koloniträdgårdar
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ501.
5. Fritidsodlingen
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ540 och
2001/02:MJ487.
6. Växtskyddsfrågor
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ233 yrkande
11.
Reservation 4 (v, c, mp)
Stockholm den 14 februari 2002
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),
Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),
Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),
Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),
Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp) och Willy
Söderdahl (v).
2001/02
MJU17
Utskottets överväganden
Trädgårdsnäring
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett antal motioner (s,
kd, mp) om förbättrade villkor för
trädgårdsnäringen med hänvisning till det
arbete som pågår på området. På samma grund
avstyrker utskottet tre motioner (s) om
fritidsodlingen. Även en motion (c) om odling
av läkeväxter avstyrks.
Motionerna
I motion 2001/02:MJ520 (kd) presenteras ett flertal
förslag som syftar till förbättrade villkor för
trädgårdsnäringen. Enligt motionärerna bör
potatisodlingen få tillgång till budgetmedel
motsvarande det belopp som tillförs
trädgårdsodlingen, dvs. 5 miljoner kronor.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag som
innebär ett rättvisare beskattningssystem och en med
andra EU-länder mer jämlik beskattningsnivå.
Växthusodlingens skatt på bränsle bör återföras till
näringen med ett belopp motsvarande 20 miljoner
kronor. Vidare bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag som syftar till att minska
arbetsgivar- och socialavgifterna för
säsongsanställd personal samt att ge företag med
säsongssysselsättning möjlighet att utnyttja den
tidigare beslu-tade nedsättningen av
arbetsgivaravgifterna. Miljöstöden i landsbygdspro-
grammen bör byggas ut med ett konventionellt stöd
för resurshushållande trädgårdsodling och ett
nationellt stöd för växthusodling (yrkande 25).
I motion 1999/2000:MJ540 (s) betonas vikten av att
berörda myndigheter, inom ramen för sina skilda
ansvarsområden, bevakar att fritidsodlarna som
konsumenter av växter och frön får tillgång till
bästa möjliga växtmaterial och konsumentinformation
(yrkande 1). Av hänsyn till de klimatiska
förhållandena bör Sverige i EU verka för att
fritidsodlingens behov av konsumentskydd och
konsumentinformation beaktas (yrkande 2).
Behovet av en förutsättningslös översyn av de
svenska blomsterodlarnas konkurrenssituation påtalas
i motion 2001/02:MJ436 (s).
Enligt motion 2001/02:MJ487 (s) bör
konsumentövervakning av trädgårdsprodukter, främst
växter, jämställas med övervakning av andra
konsumentprodukter (yrkande 1). Med anledning av
landets skiftande klimatzoner bör former skapas för
utvecklingsarbete och försöksodling som underlag för
härdighets- och kvalitetsangivelser på växtmaterial
för fritidsodling och offentliga planteringar
(yrkande 2).
I motion 2001/02:MJ501 (s) efterlyses åtgärder för
att behovet av lokal odling skall kunna tillgodoses
med koloniträdgårdar och odlingslotter i våra
tätorter.
Enligt motion 2001/02:MJ502 (c) bör en
undersökning göras av den allmänna utvecklingen av
odling av läkeväxter i Sverige (yrkande 1), och
regelverket för småskalig hantering av läkeväxter
bör ses över (yrkande 2).
I motion 2001/02:MJ515 (mp) begärs åtgärder för
att rädda svensk ekologisk grönsaksodling och för
att förändra regelverket för medel inom KULM-
verksamheten (yrkande 20).
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet erinra om att
trädgårdsnäringens ekonomiska villkor regleras genom
en rad bestämmelser både inom landet och i EU.
Marknaden för färska frukter och grönsaker ingår som
en del i EU:s jordbrukspolitik (CAP). Reglerna för
marknadsordningen finns i EG:s rådsförordningar (EG)
nr 2200/96 om den gemensamma organisationen av
marknaden för frukt och grönsaker, (EG) nr 2201/96
om den gemensamma organisationen av marknaden för
bearbetade produkter av frukt och grönsaker samt
(EG) nr 2202/96 om att inrätta ett system med stöd
till producenter av vissa citrusfrukter.
Marknadsordningen syftar främst till att minska
överskottsproduktionen inom sektorn genom att efter
en övergångsperiod begränsa gemenskapsstödet för
återköp av frukt och grönsaker. Inom ramen för
markandsordningen kan godkända
producentorganisationer erhålla investeringsstöd för
gemensamma åtgärder genom s.k. driftsfonder som till
hälften finansieras av gemenskapen och till hälften
av producentorganisationernas medlemmar. I det
nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammet för
trädgårdsföretag som gäller för åren 2000-2006 ingår
miljöstöd, kompensationsbidrag, kompetensutveckling,
vidareförädlingsstöd och projektstöd för utveckling
av landsbygden.
Som utskottet redovisade hösten 2000 (bet.
2000/01:MJU7) har företrädare för trädgårdsnäringen
vid flera tillfällen gjort framställningar till
regeringen om inrättandet av kollektiva fonder
finansierade av trädgårdsnäringen. Av den
anledningen avsattes för budgetåret 2001 under
anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom
jordbruket 5 miljoner kronor för en
trädgårdsnäringsfond (prop. 2000/01:1, utg.omr. 23,
bet. 2000/01:MJU2). Regeringen uttalade därvid att
en bidragsnivå om 8 miljoner kronor per år bör
eftersträvas. Inom Regeringskansliet
(Jordbruksdepartementet) pågår arbete med
utvecklande av de närmare formerna för detta stöd.
Enligt vad utskottet inhämtat är det övergripande
målet att avsatta medel skall användas för
forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
trädgårdsnäringen i syfte att främja en uthållig
utveckling. Syftet är också att trädgårdsnäringen
genom kollektiva insatser, bättre kunskapsunderlag
och individuell kompetenshöjning skall stimuleras
till att rationellt och strukturellt stärka sin
position på marknaden. Särskild vikt skall läggas
vid att uppmuntra kvalitetsproduktion och
produktdiversifiering. En successivt ökad ekologisk
uthållighet skall främjas genom specifika
forskningsinsatser för att utveckla
miljöledningssystem och integrerade
produktionsmetoder. Stödet skall även kunna användas
till kollektiva insatser för att nå en ökad
nationell och internationell marknadskännedom liksom
för kollektiva utvecklingsåtgärder med syfte att
sektorn kontinuerligt skall kunna möta förändrade
handelsmönster och upphandlingsstrukturer.
Trädgårdsfonden är ännu inte godkänd som statligt
stöd av kommissionen men enligt vad utskottet
erfarit beräknas ett godkännande komma under våren.
Avsikten är att Stiftelsen Lantbruksforskning i
samarbete med näringen skall använda bidraget för
att inom trädgårdsnäringen stödja projekt som avser
forskning och utveckling, tillhandahållande av
tekniskt stöd, produktion och saluföring av
kvalitetsprodukter eller försäljningsfrämjande
åtgärder och reklam. Om stödet godkänns av
kommissionen ökar enligt utskottets mening
förutsättningarna för näringen att inom ramen för
trädgårdsfonden själv kunna driva frågor om var
stödinsatserna behövs.
Ett motionsyrkande (m) om en utredning av
trädgårdsnäringens säsongsmässiga
arbetskraftsförhållanden avstyrktes av
socialförsäkringsutskottet hösten 2001 (bet.
2001/02:SfU1 s. 120 f.) Utskottet förklarade sig
inte vara berett att ställa sig bakom en nedsättning
av socialavgifterna i syfte att komma till rätta med
t.ex. konkurrensproblem inom en särskild bransch
eller för särskilda personalkategorier. Inte heller
var utskottet berett att föreslå en ändring av
gränsen på 1 000 kr. Utskottet konstaterade dock att
de särskilda reglerna om nedsättning av
socialavgifterna med 5 % innebär en viss lättnad
även för företag med säsongsanställd personal. När
det gäller frågan om tillfälliga arbetstillstånd för
säsongsarbete inom trädgårdsnäringen vill miljö- och
jordbruksutskottet erinra om att sådana tillstånd
tidigare kunnat medges under tre månader och under
tiden från den 15 maj till den 15 oktober. Sedan
miljö- och jordbruksutskottets behandling av frågan
hösten 2000 har reglerna ändrats så att
länsarbetsnämnderna numera har möjlighet att bevilja
arbetstillstånd för säsongsanställd arbetskraft för
som tidigare tre månader men under tiden från den 1
april till den 1 november, dvs. perioden har
förlängts till sju månader. De nya reglerna har
utarbetats av Arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med
arbetsmarknadens parter.
När det slutligen gäller frågan om stöd till
resurshushållande trädgårdsodling och växthusodling
vill utskottet hänvisa till Jordbruksverkets rapport
Översyn av Miljö- och landsbygdsprogrammet för
Sverige åren 2000-2006 (Rapport 2001:19). Rapporten
bereds i Regeringskansliet.
Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet
avstyrker motion 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 25 i
motsvarande delar i den mån den inte kan anses
tillgodosedd.
Även frågan om potatisodlarnas möjlighet att få
tillgång till budgetmedel i motsvarande omfattning
som trädgårdsodlingen är föremål för regeringens
överväganden.
När det gäller trädgårdsnäringens
beskattningsregler vill utskottet hänvisa till sin
behandling av motioner om trädgårdsnäringen hösten
2000 (bet. 2000/01:MJU7) då utskottet utförligt
redogjorde för de olika regler som gäller för
trädgårdsnäringen på skatteområdet. Härutöver vill
utskottet hänvisa till den översyn av reglerna för
energiskatter för vissa sektorer som initierades av
regeringen i april 2001 (dir. 2001:29).
Växthusnäringen skall uttryckligen ingå i översynen,
och uppdraget skall redovisas senast den 1 december
2002. Samtidigt beslutades om en översyn av
vägtrafikbeskattningens utformning (dir. 2001:12).
Uppdraget, som bl.a. omfattar beskattningen av
dieselolja för privatbilism, yrkesmässig trafik och
arbetsmaskiner, skall redovisas senast den 30 april
2003.
Med det anförda avstyrker utskottet motion
2001/02:MJ520 (kd) yrkande 25 i aktuell del.
Mot bakgrund av det ovan anförda är utskottet inte
berett att nu föreslå en sådan översyn som förordas
i motion 2001/02:MJ436 (s). Motionen avstyrks.
Med anledning av motion 2001/02:MJ515 (mp) om
ekologisk grönsaksodling vill utskottet hänvisa till
Jordbruksverkets rapport Ekologiska
jordbruksprodukter och livsmedel - Aktionsplan 2005
(Rapport 2001:11). I rapporten lägger
Jordbruksverket fram ett antal förslag som skall
syfta till att öka den ekologiska trädgårdsodlingen
och anger ansvarig myndighet och/eller organisation.
Verket föreslår också att de myndigheter som
fördelar medel till forskning, försök och
utvecklingsprojekt bör inrätta ett samrådsorgan,
bl.a. i syfte att åstadkomma en bra balans mellan
långsiktiga projekt och strategiska, mer kortsiktiga
projekt. Ansvaret för samrådsorganet föreslås
ankomma på CUL (Centrum för uthålligt lantbruk).
Sammanfattningsvis innebär förslagen att teknik- och
metodutveckling är nödvändig inom hela sektorn, att
trädgårdsnäringen bör inleda en ideologisk
diskussion om ekologisk växthusodling, att
samarbetet inom odlarkåren bör öka, att
Jordbruksverket och länsstyrelserna bör vara
ansvariga för kvalificerad rådgivning och att det
nya samrådsorganet bör inleda en satsning på
forskning och utveckling. Beträffande
kompetensutveckling av lantbrukare inom
miljöområdet, den s.k. KULM-verksamheten, vill
utskottet hänvisa till Jordbruksverkets rapport
Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet
- KULM (Rapport 2001:14). Båda rapporterna bereds i
Regeringskansliet. Slutligen vill utskottet hänvisa
till vad som anförts ovan om trädgårdsnäringsfonden.
Inom ramen för fonden torde enligt utskottets mening
även sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som
syftar till att ge vägledning för företag som önskar
att utveckla produktionen enligt ekologiska metoder
bli möjlig. Med det anförda finner utskottet syftet
med motion 2001/02:MJ515 (mp) yrkande 20 i allt
väsentligt tillgodosett.
Bestämmelser om odling av läkeväxter finns i
kommissionens förordning (EG) 2461/1999. Enligt
förordningen får bl.a. växter och växtdelar,
inklusive frön och frukter, av sådana arter som
används till läkemedel odlas på träda med
trädesbidrag. En förutsättning är dock att
leveransavtal har slutits mellan odlare och
tillverkningsindustrin. Utskottet är inte berett att
tillmötesgå motion 2001/02:MJ502 (c) yrkandena 1 och
2 om en undersökning av odlingen av läkeväxter och
om en översyn av regelverket för den småskaliga
hanteringen av sådana växter. Motionen avstyrks.
Vid flera tidigare tillfällen och senast hösten
2000 (bet. 2000/01:MJU7) har utskottet behandlat
motioner om koloniträdgårdar. Utskottet instämde då
till fullo med motionärerna om koloniträdgårdarnas
betydelse för människors hälsa och rekreation och
vikten av att människor i våra tätorter ges
möjlighet att på sin fritid bedriva odling. Denna
uppfattning kommer också till uttryck i regeringens
proposition med förslag till delmål och
åtgärdsstrategier för de 15 nationella
miljökvalitetsmålen (prop. 2001/02:130, bet.
2001/02:MJU3). Som ett av delmålen under
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö fastställdes
hösten 2001 att natur- och grönområden med närhet
till bebyggelsen och med god lokal tillgänglighet
skall värnas så att behovet av lek, rekreation,
lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan
tillgodoses. Boverket har det övergripande ansvaret
för program och strategier under delmålet men även
kommunerna och länsstyrelserna har tillsammans med
övriga berörda myndigheter viktiga roller i detta
arbete. Utskottet vill även hänvisa till det
samarbete som redan sker mellan SLU och bl.a.
Svenska Kommunförbundet, Boverket, HSB:s
Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, SABO och
Sveriges trädgårdsanläggningsförbund i Movium -
sekretariatet för den yttre miljön. Movium verkar
som en länk mellan forskning och praktik och
informerar yrkesliv och samhälle om de senaste
forskningsresultaten. Sekretariatet arbetar också
för att utveckla uthålliga metoder för bruket av
stadens natur, bl.a. genom att beskriva och värdera
grönstrukturens sociala, ekologiska och kulturella
funktioner. När det sedan gäller den närmare
planeringen av specifika områden vill utskottet
hänvisa till de instrument som finns i plan- och
bygglagen om krav på miljökonsekvensbeskrivning,
hänsyn till befintlig markanvändning, avvägning
mellan motstående intressen och samrådsförfarande.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att motion 2001/02:MJ501 (s) lämnas utan vidare
åtgärd.
I regleringsbrevet för år 2001 för Statens
växtsortnämnd anges att nämnden skall bidra till att
växtodlingen i landet har tillgång till sådana
växtsorter som ger möjligheter för en växtodling som
är anpassad till odlingsförutsättningarna i landet
och till behovet av en uthållig växtodling. Nämnden
skall också pröva ärenden i fråga om godkännande av
växtsorter för intagning i sortlista med
utgångspunkt i verksamhetsmålet. I detta sammanhang
skall som ett minimum följande egenskaper prövas:
avkastningsförmåga, resistens mot skadliga
sjukdomar, reaktioner på odlingsmiljön och
kvalitetsegenskaper. Utskottet vill även hänvisa
till vad som anförts ovan om syftet med
trädgårdsnäringsfonden. I det fall stödet blir
aktuellt för just denna typ av åtgärder ökar enligt
utskottets mening också förutsättningarna för
regionerna och näringen att själva kunna driva dessa
frågor. Utskottet vill även erinra om att inom ramen
för SLU:s institution för norrländsk
jordbruksvetenskap utför försöksstationen Öjebyn
provodlingar på trädgårdsväxter för klimatet i norra
Sverige. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1999/2000:MJ540 (s) yrkandena 1 och 2
samt 2001/02:MJ487 (s) yrkandena 1 och 2 i den mån
motionerna inte kan anses tillgodosedda.
Växtskydd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om
ett övervakningssystem för genmodifierade
odlingsväxter med hänvisning till det arbete
som pågår inom EU.
Motionen
I motion 2000/01:MJ233 (c) betonas vikten av att
övervakningssystem byggs upp för de växter som
godkänns för odling i jordbruket. Användningen av
genetiskt modifierade växter i jordbruket måste
omgärdas av strikta regler, och principen om
särhållning är mycket viktig och måste värnas
(yrkande 11).
Utskottets ställningstagande
Av budgetpropositionen för budgetåret 2002,
utgiftsområde 23, framgår att arbetet inom EU med
att skapa regler rörande renhetskrav m.m. vad gäller
oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierat utsäde
i traditionella växtsorter ännu inte har slutförts.
En majoritet av medlemsstaterna har emellertid
frivilligt åtagit sig att i samverkan med näringen
organisera en offentlig kontroll som syftar till att
säkerställa frihet från oavsiktliga inblandningar.
Kommissionen presenterade hösten 2001 ett
lagstiftningsförslag på verkställighetskommitténivå
som avser dels oavsiktliga inblandningar, dels
analys- och provtagningsmetoder. Även frågor om
isoleringsavstånd mellan fält och förfruktskrav
ingår i förslaget. Enligt vad utskottet inhämtat
omarbetas förslaget för närvarande inom ramen för
kommissionens kommittéarbete. Av budgetpropositionen
framgår även att arbete med att bygga upp en
kontroll av inblandning av genetiskt modifierade
organismer och att formulera gemensamma riktlinjer
m.m. pågår även inom OECD. Det anförda innebär att
syftet med motion 2000/01:MJ233 (c) yrkande 11 i
allt väsentligt kommer att bli tillgodosett.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar
(punkt 1)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline
Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m) och Eskil
Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
framförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:MJ520 yrkande 25 delvis och
avslår motionerna 2001/02:MJ436 och 2001/02:MJ515
yrkande 20.
Ställningstagande
Vi ansluter oss till motion 2001/02:MJ520 (kd) där
ett flertal förslag läggs fram som syftar till
förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen
med förslag som innebär ett rättvisare
beskattningssystem och en med andra EU-länder mer
jämlik beskattningsnivå. Regeringen bör även
återkomma med förslag som syftar till lägre
arbetsgivar- och socialavgifter för säsongsanställd
personal samt möjlighet för företag med
säsongssysselsättning att utnyttja den tidigare
beslutade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.
Vidare anser vi att trädgårdsnäringens
konkurrensförutsättningar måste uppmärksammas vid
utformandet av landsbygdsprogrammen.
2. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar
(punkt 1)
av Maria Wetterstrand (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:MJ515 yrkande 20 och avslår
motionerna 2001/02:MJ436 och 2001/02:MJ520
yrkande 25 delvis.
Ställningstagande
Som anförs i motion 2001/02:MJ515 (mp) är det
nödvändigt att radikalt förändra regelverket för
stöd inom miljö- och landsbygdsprogrammets KULM-
verksamhet, dvs. kompetensutveckling av lantbrukare
inom miljöområdet. Målen för rådgivningen bör
formuleras i samarbete med berörda parter och med
upprätthållande av kontinuitet och kvalitet i
rådgivningen. Den kvalificerade rådgivningen för
primärproducenter inom svensk frilandsodling och
växthusproduktion av grönsaker är ett akut problem.
Det är därför angeläget att åtgärder snarast vidtas
för att rädda svenska ekologisk grönsaksodling och
för att förändra regelverket för KULM-medlen.
3. Ytterligare medel till trädgårdsnäringen
(punkt 2)
av Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
framförs i reservation 3.
Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:MJ520
yrkande 25 delvis.
Ställningstagande
Vi instämmer i motion 2001/02:MJ520 (kd) att
potatisodlingen bör få tillgång till budgetmedel
motsvarande det belopp som tillförs
trädgårdsodlingen, dvs. 5 miljoner kronor. Vidare
bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen
med förslag som innebär återföring av
växthusodlingens skatt på bränsle till näringen med
ett belopp motsvarande 20 miljoner kronor.
4. Växtskyddsfrågor (punkt 6)
av Kjell-Erik Karlsson (v), Maria Wetterstrand
(mp), Eskil Erlandsson (c) och Willy Söderdahl
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
framförs i reservation 4. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:MJ233 yrkande 11.
Ställningstagande
Användningen av genetiskt modifierade växter i
jordbruket måste omgärdas av strikta regler, och
principen om särhållning är mycket viktig och måste
värnas. Som anförs i motion 2000/01:MJ233 (c) är det
av största betydelse att ett övervakningssystem
byggs upp för de växter som godkänns för odling i
jordbruket.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar
(punkt 1)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).
Eftersom vår motion 2001/02:Sk417 om yrkesmässig
trädgårdsodling av formella skäl, vilket vi
beklagar, har remitterats till skatteutskottet och
socialförsäkringsutskottet, har våra förslag om
förbättrade villkor för trädgårdsnäringen inte
behandlats i detta betänkande. Mot den bakgrunden
har vi valt att i reservation 1 ansluta oss till
Kristdemokraternas motion 2001/02:MJ520 i de delar
den överensstämmer med motion 2001/02:Sk417. Vi hade
givetvis föredragit att våra förslag hade fått en
övergripande behandling i miljö- och
jordbruksutskottet.
Vi kommer att nära följa frågan om
trädgårdsodlingens konkurrensförhållanden och kommer
att i andra sammanhang ta upp frågor om bl.a. sänkt
skatt på diesel, avskaffande av skatten på
handelsgödsel och om övriga kostnadsnackdelar som
drabbar svensk trädgårdsnäring i förhållande till
övriga EU-länder.
2. Fritidsodlingen (punkt 5)
av Kjell-Erik Karlsson (v) och Willy Söderdahl
(v).
Det är enligt vår mening viktigt att Sverige
gentemot EU verkar för att beakta fritidsodlarnas
behov av konsumentskydd och konsumentinformation med
hänsyn till de klimatiska förhållandena.
Efter EU-inträdet har tillgången till och
kvaliteten på köksväxtfröer förändrats. Tidigare var
det tillåtet att sälja mindre förpackningar av fröer
som inte var upptagna på de officiella frölistorna.
Detta är nu förbjudet, utom då det gäller några
äldre frösorter. Det är således inte längre tillåtet
att t.ex. sälja grönsaksfröer från Canada och Japan
som genom sin härdighet är särskilt lämpade för
odling i landets norra delar. Däremot är det
tillåtet att sälja fröer som är direkt olämpliga för
svenska klimatförhållanden därför att de är med på
EU:s sortlista och godkända i något EU-land med
annat klimat.
Det borde ställas krav på att våra extrema
klimatförhållanden beaktas vid utformningen av
varuinformation och marknadsföringsregler. Vi anser
det vidare orimligt att det tidigare goda
konsumentskyddet på detta område nästan helt har
upphävts.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:MJ540 av Ronny Olander m.fl. (s) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att berörda
myndigheter, inom ramen för sina olika
ansvarsområden, skall bevaka att fritidsodlarna
som konsumenter av växter och fröer får tillgång
till bästa möjliga växtmaterial och
konsumentinformation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
Sverige, gentemot EU, bör verka för att beakta
fritidsodlingens behov av konsumentskydd och
konsumentinformation med hänsyn till de klimatiska
förhållandena.
Motion från allmänna motionstiden
2000
2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
övervakningssystem byggs upp för de växter som
godkänns för odling i jordbruket.
Motioner från allmänna motionstiden
2001
2001/02:MJ436 av Sven-Erik Österberg och Göran
Magnusson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
om behovet av en förutsättningslös översyn
beträffande de svenska blomsterodlarnas
konkurrenssituation.
2001/02:MJ487 av Siw Wittgren-Ahl och Eva Johansson
(s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
konsumentövervakning av trädgårdsprodukter -
främst av växter - jämställs med övervakning av
andra konsumentprodukter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att det med
anledning av landets skiftande klimatzoner bör
skapas former för utvecklingsarbete och
försöksodling som underlag för härdighets- och
kvalitetsangivelser på växtmaterial för
fritidsodling och offentliga planteringar.
2001/02:MJ501 av Ronny Olander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om åtgärder för att
behovet av lokal odling skall kunna tillgodoses med
koloniträdgårdar och odlingslotter i våra tätorter.
2001/02:MJ502 av Gunnel Wallin (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undersöka en
allmän utveckling av odling av läkeväxter i
Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regelverket
för småskalig hantering av läkeväxter ses över.
2001/02:MJ515 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
rädda svensk ekologisk grönsaksodling och för att
förändra regelverket för medel inom KULM-
verksamheten.
2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.