Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU14
Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen omlånglivade organiska föroreningar
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas proposition 2001/02:79
Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen om
långlivade organiska föroreningar och 2
följdmotioner. Vidare behandlas 38 motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2001 rörande
kemikaliekontroll.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
att Sverige tillträder Stockholmskonventionen om
långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen.
Stockholmskonventionen antogs vid en diplomatisk
konferens i Stockholm den 23 maj 2001. Syftet med
Stockholmskonventionen är att förhindra skadlig
påverkan av långlivade organiska föroreningar på
människors hälsa och miljön genom att förbjuda,
avveckla eller begränsa användning och produktion
samt att minimera eller där så är möjligt eliminera
utsläpp av oavsiktligt bildade biprodukter. Initialt
omfattar konventionen tolv ämnen eller ämnesgrupper,
vilka samtliga är förbjudna eller strängt reglerade
i Sverige. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner att Sverige tillträder
Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar.
Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av
regeringens proposition Svenska miljömål ett system
med 15 miljökvalitetsmål, bl.a. Giftfri miljö. Det
övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att
vi till nästa generation skall kunna överlämna ett
samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. När
det gäller målet Giftfri miljö lämnade
Miljömålskommittén förslag till sex delmål.
Riksdagen godkände fem av dessa vid behandlingen av
regeringens proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi
för Giftfri miljö och det sjätte vid behandlingen av
proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål
och åtgärdsstrategier (bet. 2000/01:MJU15 respektive
bet. 2001/02:MJU3). Samtliga motionsyrkanden
avstyrks med hänvisning till vad som redovisas i
propositionen och till pågående arbete på området
m.m.
I betänkandet finns 9 reservationer och 5
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Godkännande av Stockholmskonventionen
Riksdagen godkänner att Sverige tillträder
Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:79.
2. Avfallsförbränning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ25
yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ26 yrkande 2 och
MJ269.
Reservation 1 (v, fp, mp)
3. Mätning och kontroll
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ26 yrkande 3.
4. Produkter och avfall från
fiskenäringen
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ25 yrkande 3.
Reservation 2 (v)
5. Tillverkning av nytt kemiskt ämne
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ29 yrkande 2.
Reservation 3 (mp)
6. EU:s kemikalielagstiftning
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ521 yrkande
5.
Reservation 4 (fp)
7. Miljö- och hälsoinformation om varor
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ210 yrkande 2
och 2001/02:MJ232 yrkande 4.
8. Utfasning av enskilda kemikalier och
kemikaliegrupper
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ425 yrkande
2.
Reservation 5 (mp)
9. Kvicksilver i amalgam
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ493
yrkandena 1, 3 och 4 samt 2001/02:So636 yrkande
7.
Reservation 6 (c, mp)
10. Transport av kvicksilver
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ493 yrkande
2.
11. Sanering av kvicksilver
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ493 yrkandena
5 och 6.
12. Blyad ammunition m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ331.
13. Avvecklingsplan för bekämpningsmedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ464
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ515 yrkande 10.
Reservation 7 (mp)
14. Bekämpningsmedelsrester i vatten
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ464
yrkande 3 och 2001/02:MJ515 yrkande 8.
15. Styrmedel för att minska användningen
av bekämpningsmedel
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ515 yrkande
9.
16. Farliga ämnen i kläder
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ210
yrkande 1 samt 2001/02: MJ232 yrkandena 2 och 3.
17. Pentaklorfenol i produkter
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ232 yrkande
5.
18. Utfasning av PVC
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ26 yrkande 1.
Reservation 8 (mp)
19. Nya flamskyddsmedel
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ233 yrkande
1.
20. Bromerade flamskyddsmedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ233
yrkandena 3 och 4, 2001/02:MJ254 och
2001/02:MJ519 yrkande 12.
Reservation 9 (mp)
21. Trifenylfosfat
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ233 yrkande
2.
22. Nonylfenoletoxilater
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ291 yrkande
1.
23. Tennorganiska föreningar
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ294.
24. Babyprodukter
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ349.
Stockholm den 7 mars 2002
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Carl G
Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Per-Samuel
Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad
(m), Carina Ohlsson (s), Ester Lindstedt-Staaf (kd)
och Berit Adolfsson (m).
2001/02
MJU14
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2001/02:79 Sveriges tillträde till
Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar föreslår regeringen att riksdagen
godkänner att Sverige tillträder
Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar.
Med anledning av propositionen har två motioner
med sammanlagt sex yrkanden väckts. Utskottet
behandlar dessutom 38 motioner från den allmänna
motionstiden 2001. Förslagen i propositionen och
motionerna återges i bilaga.
Bakgrund
Förenta nationernas miljöprograms (UNEP) styrelse
beslutade i maj 1995 om att en utvärdering av tolv
identifierade långlivade organiska föroreningar
skulle utföras av det mellanstatliga organet Forum
för kemikaliesäkerhet (Intergovernmental Forum on
Chemical Safety, IFCS) och samarbetsorganisationen
för en säker kemikaliehantering (Inter-organisation
for the Sound Management of Chemicals, IOMC).
Utvärderingen resulterade i en rekommendation till
UNEP:s styrelse i januari 1997 om strategier för att
eliminera eller reducera långlivade organiska
föroreningar. På basis av dessa rekommendationer
beslutade Förenta nationernas regeringar vid UNEP:s
styrelsemöte i februari 1997 om att inleda
internationella förhandlingar om en global
konvention för begränsning av användning och utsläpp
av ett antal långlivade organiska ämnen eller
ämnesgrupper.
Förhandlingsarbetet inleddes i juni 1998 och
sammanlagt har fem förhandlingsmöten hållits.
Konventionen antogs och undertecknades vid en
diplomatisk konferens i Stockholm den 23 maj 2001.
Sverige undertecknade konventionen samma dag och
hittills har två länder ratificerat och totalt 111
länder och Europeiska gemenskapen undertecknat
konventionen. Initialt omfattas
Stockholmskonventionen av tolv ämnen eller
ämnesgrupper, vilka samtliga är förbjudna eller
strängt reglerade i Sverige.
För ikraftträdande krävs att minst 50 parter
ratificerar, godtar eller godkänner konventionen.
Konventionen har upprättats på arabiska, engelska,
franska, kinesiska, ryska och spanska. I
propositionens bilaga 1 finns den engelska texten
och den svenska översättningen av konventionen.
Långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen,
kännetecknas av att de bryts ned mycket långsamt i
naturen, särskilt i kalla miljöer med sparsam
biologisk aktivitet. De sprids över nationella
gränser och nedfall kan ske långt från
ursprungskällan. POP-ämnen är fettlösliga och
ansamlas i människors och djurs kroppsfett, dvs. de
är bioackumulerbara. De stora rovdjuren och
rovfåglarna är särskilt utsatta eftersom ämnena som
regel ökar i koncentration ju högre upp i
näringskedjan man kommer, s.k. biomagnifiering.
Detta kan leda till koncentrationer som kan ge
negativa effekter på människors och djurs hälsa.
Mätningar i Östersjön har visat att halterna av
vissa långlivade miljögifter inte minskar trots
långvariga förbud mot användningen såväl i Sverige
som i flera andra Östersjöländer. Livsmedelsverket
har exempelvis utfärdat kostrekommendationer för
konsumtion av fet fisk från Östersjön för kvinnor i
barnafödande ålder på grund av höga halter av vissa
POP-ämnen.
För att nå målet Giftfri miljö krävs inte enbart
nationella åtgärder utan också inom EU och globalt.
Riksdagen har med anledning av proposition
2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö
beslutat att särskilt farliga ämnen skall fasas ut
(bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269).
Stockholmskonventionens ämnen omfattas av detta
utfasningskrav.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att
Sverige tillträder Stockholmskonventionen om
långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen.
Stockholmskonventionen antogs vid en diplomatisk
konferens i Stockholm den 23 maj 2001. Sverige
undertecknade konventionen samma dag och hittills
har två länder ratificerat och totalt 111 länder och
Europeiska gemenskapen undertecknat konventionen.
Syftet med Stockholmskonventionen är att förhindra
skadlig påverkan av långlivade organiska
föroreningar på människors hälsa och miljön genom
att förbjuda, avveckla eller begränsa användning och
produktion samt att minimera eller där så är möjligt
eliminera utsläpp av oavsiktligt bildade
biprodukter. Konventionen reglerar även import och
export samt omhändertagande av lager och avfall av
långlivade organiska föroreningar. Initialt omfattar
konventionen tolv ämnen eller ämnesgrupper, vilka
samtliga är förbjudna eller strängt reglerade i
Sverige. Dessa tolv ämnen eller ämnesgrupper består
av åtta bekämpningsmedel (aldrin, klordan, DDT,
dieldrin, endrin, heptaklor, mirex och toxafen), två
industrikemikalier (PCB och hexaklorbenzen (HCB, som
även används som bekämpningsmedel) samt s.k.
biprodukter som bildas vid förbränning och i
industriella processer (polyklorerade dioxiner
(PCDD) och furaner (PCDF).
Stockholmskonventionens bestämmelser medför endast
behov av mindre kompletteringar i det svenska
regelverket. De ändringar som behövs är införande av
förbud mot tillverkning och användning av de ämnen
som kontrolleras i konventionen och bestämmelser som
reglerar import och export av dessa ämnen.
Författningsändringar kan genomföras med stöd av
befintliga bemyndiganden i miljöbalken.
Utskottets överväganden
Sveriges tillträde till
Stockholmskonventionen om långlivade
organiska föroreningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker förslaget om att
tillträda Stockholmskonventionen om
långlivade organiska föroreningar. Motioner
om moratorium för nya
förbränningsanläggningar (v, mp), ekologiskt
hållbar avfallshantering (v), produkter och
avfall från fiskenäringen (v) samt avgifter
och skatter på
avfallsförbränningsanläggningar (m) avstyrks.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Sveriges
tillträde till Stockholmskonventionen om långlivade
organiska föreningar.
Motionerna
Enligt motion MJ25 (v) bör ett moratorium för nya
förbränningstillstånd införas tills berörda
handlingsprogram och utredningar är färdigbehandlade
(yrkande 1). Vidare anförs att mot bakgrund av
resultaten av de pågående utredningarna om
avfallspolitiken bör regeringen återkomma till
riksdagen med en samlad bedömning av vilka åtgärder
som är nödvändiga för att den framtida
avfallshanteringen skall bli ekologiskt hållbar
(yrkande 2). I motionen anförs vidare att
Livsmedelsverket i sitt remissvar tar upp frågan om
kemisk återkontaminering av vatten genom produkter
och avfall från fiskenäringen. Livsmedelsverket bör
få i uppdrag att i samråd med Fiskeriverket och
Naturvårdsverket se över frågan och föreslå en
eventuell strategi för att hantera frågan (yrkande
3).
I motion MJ26 (mp) anförs att förbränning av
avfall kan bilda POP-ämnen, t.ex. dioxiner. Inga nya
avfallsförbränningsanläggningar bör byggas förrän en
utredning har gjorts om miljökonsekvenserna av den
samlade utbyggnaden och om utbyggnaden är förenlig
med Stockholmskonventionen (yrkande 2). Vidare
anförs att ett bättre svenskt system för mätning och
kontroll av bildning och utsläpp av POP-ämnen från
storskaliga termiska processer som
avfallsförbränning och metallåtervinning bör
införas. Det nya belgiska systemet för mätning och
kontroll har gett lovande resultat (yrkande 3).
I motion MJ269 (m) anförs att många kommuner, mot
bakgrund av deponiskatt och hårdare krav på
deponier, planerar att bygga
förbränningsanläggningar för avfall. Att ta till
vara den energi som finns i avfallet är i dag den
vanligaste metoder för behandling av hushållsavfall
i Sverige. Kommuner och andra aktörer bör få
långsiktiga förutsättningar, och därför bör man inte
öka avgifter eller skatter vare sig på
avfallsförbränningsanläggningar eller på avfallet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
riksdagen skall godkänna att Sverige tillträder
Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar.
Utskottet instämmer i att ytterligare POP-ämnen
bör läggas till Stockholmskonventionen så snart som
möjligt och konstaterar att regeringen har givit
Kemikalieinspektionen i uppdrag att tillsammans med
Naturvårdsverket ta fram en prioriteringslista över
sådana ämnen.
Två utredningar som behandlar den framtida
avfallshanteringen har nyligen presenterats för
regeringen. Naturvårdsverket har i rapporten Ett
ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall (dnr
M2001/5278/Kn) redovisat ett regeringsuppdrag där
bl.a. frågan om förbränning av avfall behandlas.
Producentansvarsutredningen (M 2000:01) har i
december 2001 presenterat sitt betänkande (SOU
2001:102) som innehåller en bred översyn av
producentansvaret. Vidare har 2001 års utredning om
vissa avfallsskattefrågor (Fi 2001:05) nyligen
presenterat sitt betänkande (SOU 2002:9) Skatt på
avfall i dag och i framtiden. I den nu behandlade
propositionen anförs att mot bakgrund av resultaten
av de pågående utredningarna avser regeringen i en
senare proposition föreslå de åtgärder som kan
behövas för att den framtida avfallshanteringen,
inkluderande frågan om avfallsförbränning, skall bli
ekologiskt hållbar. Resultatet av det pågående
beredningsarbetet bör inte föregripas av riksdagen
och utskottet avstyrker därför motionerna MJ25 (v)
yrkandena 1 och 2, MJ26 (mp) yrkande 2 och MJ269
(m).
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion MJ26
(mp) yrkande 3 om att det är angeläget att det
svenska systemet för mätning och kontroll av
bildning och utsläpp av POP-ämnen tillgodoser
nödvändiga krav. Regeringen anför i den nu aktuella
propositionen att polyklorerade dioxiner och
furaner, HCB och PCB, kan bildas oavsiktligt vid
exempelvis kemiska industriprocesser, förbränning
och andra högtemperaturprocesser. Konventionen
ställer krav på att åtgärder skall vidtas för att
minska eller eliminera utsläpp till följd av
oavsiktlig bildning av dessa ämnen. Detta skall ske
genom upprättande av handlingsprogram och genom att
främja användning av bästa tillgängliga teknik och
bästa miljöpraxis. Några särskilda lagändringar i
detta avseende är inte nödvändiga. Med stöd av
miljöbalken kan regeringen föreskriva om gränsvärden
som måste iakttas när tillstånd till miljöfarlig
verksamhet skall beviljas eller omprövas. Som anförs
i propositionen finns det för svensk del behov av
att kartlägga utsläppskällor och ytterligare
definiera behov av åtgärder för dessa oavsiktligt
bildade ämnen. Regeringen avser att ge
Naturvårdsverket ett sådant uppdrag under år 2002.
Utskottet har inhämtat att Miljödepartementet
bereder frågan om att senast den 28 december 2002
införliva avfallsförbränningsdirektivet (2000/76/EG)
som föreskriver skärpt övervakning och kontroll av
utsläpp och mätningsresultat. I avvaktan på det
arbete som således pågår finner utskottet inte
anledning att nu föreslå någon åtgärd med anledning
av motion MJ26 (mp) yrkande 3.
Från och med den 1 juli 2002 kommer EU:s
förordning (EG) nr 2375/2001 om ändring av
kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 om
fastställande av högsta tillåtna halt för vissa
främmande ämnen i livsmedel att träda i kraft.
Förordningen fastställer gränsvärden för dioxiner i
vissa livsmedel, bland annat fisk. Liknande regler
införs även för fodermedel, vilket innebär att
foderfisket i Östersjön berörs. När det gäller
konsumtionsfisken har Sverige och Finland fått ett
tidsbegränsat undantag från förordningen, vilket
innebär att fisken från Östersjöregionen med halter
över en angiven nivå får säljas för inhemskt bruk
även om halterna överskrider ovan nämnda gränsvärde.
När det gäller foderfisket gäller inga sådana
undantag.
I motion MJ25 (v) yrkande 3 framhålls att man mot
bakgrund av de nyligen beslutade gränsvärdena för
dioxiner och undantaget för fet fisk från
Östersjöregionen bör diskutera vad som bör göras åt
avfall från fiskenäringen för att inte
återkontaminera fiskevattnen, t.ex. Östersjön. Under
artikel 6 i Stockholmskonventionen behandlas
nämligen åtgärder för att minska utsläpp från lager
och avfall. Livsmedelsverket anför i sitt
remissyttrande över Stockholmskonventionen att
avfall från fiskerinäringen inte får återkontaminera
fiskevattnen, t.ex. Östersjön. Härmed avses enligt
uppgift från Livsmedelsverket t.ex. fisk som landas,
men som av skilda skäl inte når konsumenten. I
samband med införandet av gemensamma gränsvärden kan
de fiskmängder som på detta sätt måste tas till vara
komma att öka.
Utskottet har inhämtat att inom EU diskuteras för
närvarande provtagningsrutiner m.m. för att
kontrollera gränsvärdena för dioxin och beslut i
dessa frågor kan förväntas under våren 2002. Även på
nationell nivå förs diskussioner mellan
Livsmedelsverket, Fiskeriverket och bl.a.
Jordbruksverket om hur kontrollen bör utformas.
Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i
motion MJ25 (v) yrkande 3 kommer att beaktas i den
fortsatta beredningen av ärendet. Det anförda
innebär att syftet med motionen i denna del i allt
väsentligt torde bli tillgodosett utan något
särskilt riksdagens uttalande i frågan.
Giftfri miljö
Inledning
Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av
regeringens proposition 1997/98:145 Svenska miljömål
(bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) ett system
med 15 miljökvalitetsmål, bl.a. Giftfri miljö. Det
övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att
vi till nästa generation skall kunna överlämna ett
samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. När
det gäller målet Giftfri miljö lämnade
Miljömålskommittén (M 1998:07) förslag till sex
delmål. Riksdagen godkände fem av dessa vid
behandlingen av regeringens proposition 2000/01:65
Kemikaliestrategi för Giftfri miljö och det sjätte
vid behandlingen av proposition 2000/01:130 Svenska
miljömål delmål och åtgärdsstrategier (bet.
2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269 respektive bet.
2001/02: MJU3, rskr. 2001/02: 36).
Utskottet behandlar under detta avsnitt i huvudsak
motioner från den allmänna motionstiden 2001.
Kunskap om kemiska ämnens hälso- och
miljöegenskaper
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om försiktighet
och framförhållning vid tillverkning av nya
kemiska ämnen (mp) och om förändring av EU:s
kemikalielagstiftning (fp).
Motionerna
Enligt motion MJ291 (mp) om regler vid tillverkning
av ett nytt kemiskt ämne bör försiktighet och
framförhållning gälla vid framtagning av nya kemiska
ämnen. Ett kemiskt ämne skulle inte få tillverkas om
det inte var nödvändigt för samhället och endast om
tillverkaren kunde bevisa att det var ofarligt
(yrkande 2).
Sverige bör enligt motion MJ521 (fp) arbeta för en
förändring av EU:s kemikalielagstiftning.
Utredningsansvaret bör gälla alla kemiska ämnen och
produkter och information rörande alla kemiska
ämnens egenskaper skall vara tillgänglig.
Försiktighetsprincipen, som lämnar utrymme för
åtgärder baserade på vetenskapligt grundad
misstanke, bör föras in i alla direktiv (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har
riksdagen som delmål 1 beslutat att senast år 2010
skall uppgifter finnas om egenskaperna hos alla
avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen
som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i
högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter
inledande översiktliga tester bedöms som särskilt
farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas
tillgängliga tidigare än år 2010. Samma krav på
uppgifter skall då gälla för såväl nya som
existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även så
långt möjligt finnas uppgifter om egenskaperna hos
alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska
ämnen.
Utskottet har ingen annan uppfattning än den som
framförs i motion MJ291 (mp) yrkande 2 om att
försiktighet och framförhållning bör gälla vid
framtagning av nya kemiska ämnen. Som utskottet
tidigare har anfört (bet. 2000/01:MJU15 s. 9 och 12)
är det är viktigt att försiktighetsprincipen och
produktvalsprincipen är vägledande för arbetet med
att begränsa risker från användningen av kemikalier
som sådana och i varor. Vidare är kunskap om kemiska
ämnens hälso- och miljöegenskaper grundläggande för
allt säkerhetsarbete på kemikalieområdet, och därmed
också en viktig förutsättning för att skydda den
biologiska mångfalden och människors hälsa. Sådan
kunskap är också en förutsättning för att kunna
bedöma vilka ämnen som omfattas av lagstiftning samt
av fastställda riktlinjer för kemikaliepolitiken.
Motionen bör med det anförda lämnas utan vidare
åtgärd i berörd del.
Kommissionen presenterade den 13 februari 2001
sitt förslag till strategi för den framtida
kemikaliepolitiken i gemenskapen (KOM/1999/719). I
proposition 2000/01:65 Giftfri miljö anfördes att
många av de åtgärder som krävs för att kunna nå
målet Giftfri miljö innebär förändringar på EU-nivå.
Sverige kommer att verka för att den
kemikaliestrategi som nu utarbetas inom EU blir ett
effektivt verktyg för att komma till rätta med
problemen på kemikalieområdet. Utskottet instämde
(bet. 2000/01:MJU15 s. 7) i regeringens bedömning
att det är synnerligen angeläget att verka för att
unionens gemensamma kemikaliestrategi, som nu skall
utformas, får ett innehåll som kan bidra till att
lösa många av de frågor som har betydelse för
möjligheterna att nå en giftfri miljö.
Utskottet har inhämtat att Kemikalieinspektionens
tjänstemän har deltagit i de expertgrupper som
förberett det praktiska utarbetandet av strategin
och att Sverige har varit pådrivande t.ex. för att
persistenta och bioackumulerande ämnen skall
omfattas av kravet på auktorisation. Mot bakgrund av
de nu redovisade utgångspunkterna i arbetet för
Giftfri miljö föreslår utskottet att motion MJ521
(fp) yrkande 5 lämnas utan vidare åtgärd.
Miljö- och hälsoinformation om varor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
innehållsdeklaration för kläder (kd) och
varningstext för azofärgämnen (mp).
Motionerna
Enligt motion MJ210 (kd) bör krav på
innehållsdeklaration för kläder införas. Det är
viktig att en sådan skapas så att kunden kan bedöma
vilka kläder som kan ge utslag eller andra
hudproblem (yrkande 2).
Azofärger är klassade som cancerogena och EU har
inte låtit oss behålla vårt undantag för azofärg-
ämnen. Enligt motion MJ232 (mp) bör en varningstext
placeras på lädervaror innehållande sådana färger
(yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Enligt delmål 2, under miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö, skall varor senast år 2010 vara försedda med
hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som
ingår. I proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi
för giftfri miljö (s. 23) anförs att regeringen
kommer att verka för att ett system för information
om varors innehåll av farliga kemiska ämnen införs
inom EU. Systemet bör gälla för varor som tillverkas
inom eller importeras till unionen. Det är viktigt
att informationen är lätt att sprida och lätt att
förstå. I propositionen anförs vidare att regeringen
avser att låta utreda de närmare detaljerna kring
hur ett system för miljö- och hälsoinformation för
varor bör utformas och att den utredningen kan ligga
till grund för arbetet med att vara pådrivande i
dessa frågor inom EU. Utskottet instämmer i
regeringens uttalande att, i avvaktan på att EU-
system utvecklas för hälso- och miljöinformation för
varor, frivilliga system för sådan information
spelar en viktig roll. Frivillig information som
lämnas av företagen kan vara granskad av tredje
part. Exempel på sådana system, där granskning av
tredje part förekommer, är positiv miljömärkning och
miljövarudeklarationer. Det anförda innebär att
syftet med motionerna MJ210 (kd) yrkande 2 och MJ232
(mp) yrkande 4 i allt väsentligt kommer att bli
tillgodosett utan något särskilt riksdagens
uttalande i frågan.
Utfasning av särskilt farliga ämnen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om att Sverige
bör gå före för att fasa ut enskilda
kemikalier och kemikaliegrupper (mp), förbud
mot amalgamanvändning (mp, c), sanering och
transport av kvicksilver (c), blyad
ammunition (m), avvecklingsplan för
bekämpningsmedel (mp) och behovet av ökad
kunskap om förekomsten av
bekämpningsmedelsrester i dricks- och
grundvatten m.m. (mp).
Motionerna
Allmänt
Enligt motion MJ425 (mp) bör Sverige gå före för att
fasa ut enskilda kemikalier och kemikaliegrupper
(yrkande 2).
Kvicksilver och amalgam
Enligt MJ493 (c) bör miljöreglerna gälla för allt
kvicksilver oavsett användningsområde. Den
medicintekniska produkten amalgam består av två
delar: Hälften är rent kvicksilver och resten är
koppar, tenn och silver. Tandvården i Sverige
använder ett ton kvicksilver varje år. När 4 gram
kan förgifta en sjö innebär 1 000 kilo nytt
kvicksilver i kretsloppet varje år ett miljöproblem
(yrkande 1). I motionen anförs vidare att
miljölagstiftningen bör gälla transporter av
kvicksilver såväl till som från
tandläkarmottagningen. Kvicksilver som transporteras
till en tandläkarmottagning hanteras som vilken vara
som helt, medan kvicksilver som transporteras
därifrån bara får hanteras av godkända transportörer
(yrkande 2). Vidare anförs att produkter
innehållande kvicksilver för tandvården bör omfattas
av exportförbudet år 2003. Kemikalieinspektionen har
gett dentalföretagen en obegränsad dispens för att
exportera kvicksilver till amalgam, och dispensen
gäller t.o.m. år 2006 (yrkande 3). Sverige bör
enligt motionärerna omgående anmäla till EU att vi
inför generellt förbud mot amalgamanvändning senast
år 2003. Sverige bör åberopa den s.k. miljögarantin
(yrkande 4). Producenterna bör vidare bära samtliga
miljökostnader för sanering och transport av
kvicksilver. Att sanera avloppsrör i Umeå skulle
kosta en halv miljon kronor per halvkilo kvicksilver
jämfört med ett inköpspris om 456 kr hos ett
dentalföretag (yrkande 5). Slutligen yrkas
tillkännagivande om att arbetet med
kvicksilversanering av avloppssystem bör
intensifieras och att arbetet skall vara slutfört
inom en viss angiven tid (yrkande 6).
I motion So636 (mp) anförs att Sverige har förbud
för export av kvicksilver, men detta gäller inte för
kvicksilver som skall användas inom tandvården. Det
borde vara möjligt att förbjuda även sådan export
(yrkande 7).
Bly
Enligt motion MJ331 (m) bör enhetliga regler för
blyad ammunition gälla inom EU. Riksdagen har
beslutat (1998/99:MJU6) att förbjuda blyhagel vid
all jakt och i stort sett allt skytte. Blyhagel får
inte användas vid skytte och jakt i våtmarker.
Blykulor kommer från år 2008 att användas vid
målskytte endast om det finns särskilda miljökulfång
i vilka kulorna samlas upp (yrkande 1). Vidare
anförs att om blyad ammunition förbjuds från år 2008
bör det finnas dispensmöjligheter för fältskytte
(yrkande 2).
Bekämpningsmedel
Enligt motion MJ464 (mp) bör en avvecklingsplan
upprättas för bekämpningsmedel (yrkande 1). Vidare
anförs att Sverige bör hävda ett fortsatt förbud för
de bekämpningsmedel som tidigare förbjudits här och
hänvisa till de klimatologiska skillnaderna (yrkande
2). Motionärerna framhåller vidare att behovet av
kunskap om bekämpningsmedel i yt-, grund- och
dricksvatten är stort. Av 84 vattenverk som är
förorenade av bekämpningsmedel har gränsvärdet 0,1
mikrogram per liter vatten överskridits på 40 av
platserna (yrkande 3).
Även i motion MJ515 (mp) framhålls behovet av ökad
kunskap om förekomsten av bekämpningsmedelsrester i
dricks- och grundvatten (yrkande 8). Vidare
framhålls behovet av ekonomiska styrmedel och andra
åtgärder för att minska användningen av
bekämpningsmedel. Arbete med ett nytt
handlingsprogram för att minska användningen av
bekämpningsmedel har inletts på jordbruksverket. Det
är lämpligt att frågan om en höjning av skatten på
bekämpningsmedel tas upp i detta handlingsprogram
(yrkande 9). En avvecklingsplan bör upprättas för
bekämpningsmedel. Det handlingsprogram som nu
utarbetas av Jordbruksverket bör göras om till en
avvecklingsplan (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Allmänt
Enligt delmål 3, under miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö, skall nyproducerade varor så långt det är
möjligt vara fria från cancerframkallande,
arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen
senast år 2007 samt från nya organiska ämnen som är
långlivade och bioackumulerande så snart som
möjligt, dock senast år 2005 (jfr bet. 2000/01:MJU15
s. 17). Sådana varor skall så långt det är möjligt
även vara fria från övriga organiska ämnen som är
mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast
år 2010, från övriga organiska ämnen som är
långlivade och bioackumulerande senast år 2015.
Dessa ämnen skall inte heller användas i
produktionsprocesser om inte företaget kan visa att
hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan
befintliga varor, som innehåller ämnen med
ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium
samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att
ämnena inte läcker ut i miljön. Som utskottet
anförde vid riksdagsbehandlingen av regeringens
förslag till delmål (bet. 2001/02:MJU15 s. 14) bör
delmålet kompletteras till att omfatta även
hormonstörande, allergiframkallande och nervskadande
ämnen, ämnen som är skadliga för immunsystemet samt
andra ämnen som bedöms innebära motsvarande risk för
människor. Strategier för genomförandet av delmålet
och en precisering av kriterier för utfasningen av
dessa farliga ämnen bör vara framtagna senast år
2005.
Utskottet har tidigare uttalat (bet. 2000/01:MJU15
s. 9) att det behövs kraftfulla åtgärder mot
användningen av samtliga hälso- och miljöfarliga
ämnen. I dag sker en omfattande handel med varor
över nationsgränserna. De varor och kemikalier som
används i Sverige är till övervägande delen
tillverkade eller framställda i något annat land.
Därför är det viktigt för Sverige att på
internationell och europeisk nivå aktivt och
kraftfullt verka för att farliga ämnen skall fasas
ut för att därigenom göra det möjligt att nå målet
Giftfri miljö. Genom att arbeta för en omställning i
mer miljöanpassad riktning inom hela EU kan också
utsläppen av farliga ämnen till luft och vatten
begränsas. Därmed minskas risken för spridning av
farliga ämnen till Sverige via luft och vatten. Det
är också viktigt att EU:s regelsystem används på ett
optimalt sätt. I detta sammanhang bör uppmärksammas
att Europeiska kommissionen den 13 februari 2001
presenterade sitt förslag till strategi för den
framtida kemikaliepolitiken i gemenskapen. Utskottet
uttalade att det är synnerligen angeläget att verka
för att unionens gemensamma kemikaliestrategi får
ett innehåll som kan bidra till att lösa många av de
frågor som har betydelse för möjligheterna att nå en
giftfri miljö. Det anförda tillgodoser enligt
utskottets uppfattning i allt väsentligt syftet med
motion MJ425 (mp) yrkande 2. Motionen bör lämnas
utan vidare åtgärd.
Kvicksilver i amalgam
Vid behandlingen av proposition 2000/01:65
Kemikaliestrategi för giftfri miljö anförde
utskottet (bet. 2000/01:MJU15 s. 17) att i enlighet
med delmål 3 skall nyproducerade varor så långt det
är möjligt vara fria från kvicksilver senast år
2003. Kvicksilver skall inte heller användas i
produktionsprocesser om inte företaget kan visa att
hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan
befintliga varor som innehåller kvicksilver skall
hanteras på ett sådant sätt att kvicksilvret inte
läcker ut i miljön.
Utskottet anförde vidare att användningen av
kvicksilver är reglerad i förordningen (1998:944) om
förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering,
införsel och utförsel av kemiska produkter. Ett
förbud mot export av kvicksilver samt av vissa varor
som innehåller kvicksilver infördes redan år 1996.
Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om
undantag från förbudet om det finns skäl. Detta
har hittills skett endast i ett fåtal fall. En
dispens för dentalt amalgam gäller till år 2006.
Som en följd av regeringens förslag om reformerat
tandvårdsstöd (prop. 1997/98:112), som godkänts av
riksdagen, slopades tandvårdsersättning för
amalgamfyllningar fr.o.m. år 1999 som ett led i
strävan att avveckla dessa fyllningar. I både denna
proposition och i regeringens miljömålsproposition
(prop. 1997/98:145) betonar regeringen att det är
angeläget att användningen av amalgam inom
tandvården snarast upphör (jfr bet. 2000/01:MJU3 s.
57).
Socialutskottet anförde hösten 2001 (bet.
2001/02:SoU1 s. 18) att amalgam omfattas av EU-
direktivet om medicintekniska produkter (93/42/EEG).
Regeringen har konstaterat att det är svårt att
förbjuda amalgam av folkhälsoskäl med stöd av
innehållet i direktivet. I budgetpropositionen för
år 2001 anförde regeringen att man borde undersöka
möjligheterna att förbjuda amalgam av miljöskäl.
Regeringen konstaterade också att s.k.
tredjelandsavtal om medicintekniska produkter som EU
ingått med andra länder kan ha betydelse för
möjligheterna att förbjuda amalgam.
Socialministern anförde i ett frågesvar den 9
november 2001 att för närvarande bedriver
kommissionen ett arbete med en riskvärdering av
användning av kvicksilver för olika ändamål.
Därefter kan frågan om en begränsning av
användning och utsläppande på marknaden av produkter
som innehåller kvicksilver tas upp i en arbetsgrupp
med representanter för medlemsländerna. Detta
arbete kan enligt uppgift från kommissionen påbörjas
år 2002. Sverige kommer i detta sammanhang att
aktivt verka för att möjlighet ges att förbjuda
användningen av kvicksilver i amalgam.
Utskottet har inhämtat att regeringen för att
begränsa användningen av kvicksilver avser att
anmäla ett förbud mot användning av kvicksilver till
EU.
Utredningen (dir. 1999:104) om slutförvaring av
kvicksilver redovisade i juni 2001 betänkandet (SOU
2001:58) Kvicksilver i säkert förvar. Utredningens
förslag övervägs för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen avser att under perioden 20022004
avsätta totalt 35 miljoner kronor för åtgärder som
syftar till att öka kunskaperna om hälsoproblem
relaterade till amalgam och andra dentala material
samt förbättra omhändertagandet av patienter som
relaterar sina symptom till sådana material (prop.
2001/02:51 s. 31). Både det nationella
kunskapscentrumet för dentala material på
Socialstyrelsen och Metallbiologiskt Centrum i
Uppsala kommer att få kraftigt ökat stöd. Regeringen
avser även att tillsätta en särskild utredare med
uppdrag att se över dessa frågor.
Utskottet föreslår i avvaktan på resultatet av det
arbete som nu redovisats att motionerna MJ493 (c)
yrkandena 1, 3 och 4 samt So636 (mp) yrkande 7
lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller transport av kvicksilver
finns bestämmelser dels i lag (1982:821) om
transport av farligt gods och Statens räddningsverks
föreskrifter (SRVFS 2001:1) om transport av farligt
gods på väg och i terräng, dels i 39 §
avfallsförordningen (2001:1063). Syftet med
bestämmelserna är att transporterna skall ske på ett
säkert sätt samt att avfallet skall omhändertas på
en godkänd anläggning. Den som lämnar över s.k.
verksamhetsavfall för transport är skyldig att
kontrollera att transportören har vederbörliga
tillstånd. I fråga om farligt avfall skall
avfallslämnaren även kontrollera att mottagaren har
det tillstånd som krävs för att hantera avfallet.
Naturvårdsverket har i rapporten Ett ekologiskt
hållbart omhändertagande av avfall (rapport 5177)
föreslagit att en verksamhetsutövares ansvar för
sitt avfall preciseras. Rapporten är för närvarande
föremål för övervägande i Miljödepartementet. Det
anförda tillgodoser enligt utskottets uppfattning i
allt väsentligt syftet med motion MJ493 (c) yrkande
2.
Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att
redovisa ett åtgärdsprogram för en mer effektiv och
heltäckande insamling av uttjänta produkter och
varor som innehåller kvicksilver. Uppdraget har
redovisats i rapporten Åtgärdsprogram för insamling
av kvicksilver (rapport 5030). När det gäller de
frågor som tas upp i motion MJ493 (c) yrkandena 5
och 6 kan bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och 10
kap. miljöbalken tillämpas när det gäller sanering
av avloppssystem som innehåller amalgamavfall.
Utskottet har inhämtat att Miljöförvaltningen i
Stockholm inom ramen för de lokala
investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar
utveckling har utarbetat ett program för sanering av
avlopp från tandläkarmottagningar.
Miljöförvaltningen har även utarbetat en
informationsskrift om vilka krav som gäller för alla
som är verksamma inom tandvården i Stockholm.
Motionen i denna del bör lämnas utan vidare åtgärd i
den mån den inte tillgodosetts med vad som nu
anförts.
Bly
Delmålet Utfasning av särskilt farliga ämnen innebär
att nyproducerade varor så långt det är möjligt
skall vara fria från bl.a. bly senast år 2010. Redan
befintliga varor, som innehåller bl.a. bly, skall
hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker
ut i miljön (bet. 2000/01:MJU15 s. 14 f.).
Som regeringen anförde i proposition 2000/01:65
Kemikaliestrategi för giftfri miljö (s. 36 f.) bör
med tanke på handel och gränsöverskridande
luftföroreningar kvicksilver, kadmium och bly
avvecklas inom hela EU. Bly bör fasas ut genom en
kombination av förbud och frivilliga åtgärder. Den
största spridningen av bly till miljön sker genom
användning av blyammunition och blysänken. I
propositionen anförs att regeringen avser att anmäla
ett förbud för dessa användningsområden.
Redan vid riksdagsbehandlingen av proposition
1997/98:145 Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6 s.
111) beslutades att användningen av blyhagel för all
jakt och i stort sett allt skytte skall förbjudas.
Miljö- och jordbruksutskottet anförde därvid bl.a.
följande. Förbudet bör gälla från den 1 januari
2000. Förbudet bör dock kunna tillämpas med en viss
omställningstid. Enligt utskottets mening skall, i
avvaktan på utvecklingen av fullgoda alternativ,
förbudet förenas med en möjlighet till dispens för
all icke våtmarksanknuten jakt, eftersök, fällfångst
samt inskjutning av kulvapen. När det gäller vissa
sportskyttegrenar avser regeringen att införa ett
förbud mot blyhagel från den 1 januari 2004. Som
framgår av propositionen ger Internationella
skytteunionens regler för närvarande inte utrymme
för användning av blyfri ammunition. Med hänsyn
härtill bör även de sportskyttegrenar som ingår i
det olympiska programmet omfattas av en
dispensmöjlighet.
Miljödepartementet har notifierat ett förslag om
att införa förbud mot att använda ammunition som
innehåller bly. De notifierade ändringarna avser
förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall
i samband med hantering, införsel och utförsel av
kemiska produkter. Förslaget innebär att för
ammunition som innehåller blyhagel införs även ett
saluförings- och överlåtelseförbud. Ammunition som
innehåller blyhagel får enligt förslaget inte
användas vid jakt på våtmarksområden eller vid
skytte från en viss angiven dag och inte heller
användas vid jakt på andra områden än våtmarker
efter en övergångstid. Härefter får ammunition som
innehåller blyhagel inte heller yrkesmässigt
saluföras eller överlåtas. Efter utgången av en viss
annan övergångstid får kulammunition som innehåller
bly inte användas vid jakt eller skytte. Undantag
görs för skytte på skjutbana eller skjutfält där
ammunitionen vid användning samlas upp i
miljökulfång eller tas om hand på annat sätt som är
godtagbart från hälso- och miljösynpunkt.
Naturvårdsverket bemyndigas enligt förslaget att
meddela föreskrifter om undantag från vissa av
förbuden om det med hänsyn till syftet med eller
säkerheten vid användningen inte finns något
godtagbart blyfritt ammunitionsalternativ samt för
vissa sportskyttegrenar om Internationella
Sportskyttefederationens regler inte ger utrymme för
användande av blyfri ammunition i dessa grenar.
Utskottet har inhämtat att EG-kommissionen har
avstått från att yttra sig inom den tid som anges i
förordning (1994:2029) om tekniska regler. Ärendet
bereds för närvarande i Miljödepartementet. I
avvaktan på resultatet av regeringens fortsatta
överväganden i ärendet föreslår utskottet att motion
MJ331 (m) yrkandena 1 och 2 lämnas utan vidare
åtgärd.
Bekämpningsmedel
Som regeringen anförde i proposition 2000/01:65 (s.
36) Kemikaliestrategi för giftfri miljö bör de ämnen
som omfattas av delmål 3 inte förekomma i varor av
något slag. Det innebär att de inte heller bör
förekomma i bekämpningsmedel.
Sverige har sedan 1980-talet haft handlingsprogram
för en minskad och säkrare användning av
bekämpningsmedel i jordbruket. Nuvarande program
innehåller flera åtgärder som, utöver gällande
lagstiftning och tillsyn rörande registrering och
spridning, omfattar olika former av ekonomiska
styrmedel, minskad användning, utbildning och
informationsinsatser. Utskottet har inhämtat att ett
nytt handlingsprogram för perioden 20022006 är
under utarbetande och skall redovisas till
regeringen den 30 juni 2002.
Bekämpningsmedel behandlas i EU:s sjätte
miljöhandlingsprogram som antogs av miljöministrarna
i juni 2001. Utskottet har inhämtat att inom ramen
för detta program kommer bl.a. en tematisk strategi
för bekämpningsmedelsanvändningen att utarbetas.
Utskottet har också erfarit att Sverige verkar för
en hög skyddsnivå för hälsa och miljö i ett arbete
med att omregistrera aktiva substanser i
bekämpningsmedel. Resultatet från detta arbete
kommer enligt uppgift från Miljödepartementet att
vara styrande för vilka ämnen som i framtiden kommer
att finnas på marknaden.
Vidare kommer en översyn av växtskyddsdirektivet
(91/414/EEG) att genomföras under innevarande år.
Utskottet har inhämtat från Miljödepartementet att
Sverige kommer att verka för att beslutskriterier
utarbetas för att ta upp ämnen på den s.k.
positivlistan samt att substitutionsprincipen och
försiktighetsprincipen införs och operationaliseras
i direktivet. Utskottet förutsätter att den
hittillsvarande svenska målsättningen för arbetet
med bekämpningsmedel, att bibehålla en hög
skyddsnivå för hälsa och miljö, bibehålls för
arbetet inom EU. Utskottet har inhämtat från
Miljödepartementet att Danmarks regering år 1997
tillsatte en kommitté för att bl.a. utreda
konsekvenserna av en total utfasning av all
användning av bekämpningsmedel. Enligt kommitténs
slutrapport (Bichelrapporten) var en total utfasning
inte realistisk, och kommittén föreslog i stället en
strategi i tre steg med en generell minskning av
användningen av bekämpningsmedel, en mindre
exponering av biotoper som vattendrag och sjöar och
ökad omläggning till ekologiskt jordbruk.
Det anförda innebär att motion MJ464 (mp)
yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt kommer att bli
tillgodosedd. Motionen bör i denna del lämnas utan
vidare åtgärd. Motion MJ515 (mp) yrkande 10
avstyrks.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna
MJ464 (mp) yrkande 3 och MJ515 (mp) yrkande 8 om att
det är viktigt att vi har tillräcklig kunskap om
bekämpningsmedelsrester i yt-, grund- och
dricksvatten. Riksdagen beslutade vid behandlingen
av 2001 års budget att förstärka anslaget
Miljöövervakning m.m. med 20 miljoner kronor utöver
en tidigare aviserad ökning på 86,6 miljoner kronor
(bet. 2000/01:MJU1 s. 13). Till grund för det
utökade anslaget anfördes att Naturvårdsverket i tre
uppdrag hade utrett en breddad och förstärkt
miljöövervakning och visat att det fanns ett stort
behov av att stärka miljöövervakningen. Behovet var
särskilt stort när det gällde kemikalier, där ju
bekämpningsmedel ingår. Härmed torde syftet med
motionerna i allt väsentligt vara tillgodosett.
Berörda motionsyrkanden bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallade
regeringen en särskild utredare med uppgift att
utvärdera skatterna på bekämpningsmedel och
handelsgödsel (dir. 2001:55). Utredaren skall dels
analysera och bedöma skatternas påverkan på
användningen av bekämpningsmedel respektive
handelsgödsel, dels bedöma vilka effekter de har på
miljön. Med denna utgångspunkt skall utredningen
klargöra om skatterna bör förändras så att de kan
fungera som mer effektiva styrmedel på miljöområdet
utan att kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete
senast den 30 juni 2002. I avvaktan på resultatet av
utredarens arbete avstyrker utskottet motion MJ515
(mp) yrkande 9.
Fortlöpande minskning av hälso- och
miljöriskerna med kemikalier och riktvärden för
miljökvalitet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om farliga ämnen
i kläder (kd, mp), PVC (mp), flamskyddsmedel
(m, kd, mp), nonylfenol (mp), tennorganiska
föreningar (fp) och farliga ämnen i
babyprodukter (mp).
Motionerna
Textilier och läder m.m.
Enligt motion MJ210 (kd) bör arbetet inom EU med
förbud mot farliga ämnen i kläder påskyndas.
Kemikalier används för att göra textilierna
skrynkelfria, stöta bort väta, vara flamskyddssäkra
eller få vackra färger. Symptomen hos
klädkonsumenterna är eksem, utslag eller andra
hudreaktioner (yrkande 1).
I motion MJ232 (mp) anförs att forskning om
riskerna med läderhantering och dess samband med
cancer bör initieras. Pentaklorfenol är ett
konserveringsmedel som används för att läder inte
skall mögla under långa transporter (yrkande 2).
Substitutionsprincipen bör gälla för användningen av
kemikalier vid lädertillverkning. Det finns en
tradition av en tillverkning med användning av mer
ofarliga ämnen (yrkande 3). Vidare bör totalförbud
införas mot pentaklorfenoler. Förbudet kan vara
nationellt. Långa transporter medför att
konserveringsmedel används för att läder inte skall
mögla. Ett sådant konserveringsmedel är
pentaklorfenol, vilket är förbjudet som
träimpregneringsmedel, men är tillåtet i skor och
även i barnskor. I maj 1999 beslutade EG-
kommissionen, enligt miljö- och jordbruksutskottets
betänkande 2000/01:MJU3, att all användning av
pentaklorfenoler i princip skulle bli förbjuden
inom EU. Detta gäller dock inte importerade varor
(yrkande 5).
PVC
Enligt motion MJ26 (mp) bör all storskalig och
relativt lätt ersättningsbar PVC snabbt fasas ut
(yrkande 1).
Flamskyddsmedel
Enligt motion MJ233 (mp) bör försiktighetsprincipen
gälla nya flamskyddsmedel (yrkande 1). Vidare anförs
att alternativ bör tas fram för ämnet
trifenylfosfat. Trifenylfosfat, som är en
mjukgörare och ett flamskyddsmedel, har upptäckts i
nya datorskärmar. Ämnet är allergiframkallande och
bör ersättas med ett alternativt, oskadligare medel
(yrkande 2). De bromerade flamskyddsmedlen bör fasas
ut i snabb takt. Det räcker inte längre med
frivilliga avvecklingsinsatser för att stoppa de
farliga ämnena (yrkande 3). Vidare framhålls i
motionen att det nu framlagda förslaget om år 2004
för avvecklingen av de bromerade flamskyddsmedlen
PBB och PBDE verkligen bör bli genomfört. Sverige
bör också medverka till att EU inför ett förbud
(yrkande 4).
Regeringen bör enligt motion MJ254 (m) lägga fram
förslag om förbud mot nuvarande flamskyddsmedel. De
höga halterna av flamskyddsmedel i modersmjölken har
blivit ett allvarligt hälsoproblemen i vårt land.
Sverige bör enligt motion MJ519 (kd) i EU verka
för ett förbud av penta-, okta- och dekaBDE.
Bromerade flamskyddsmedel påverkar levern och kan ge
hormonella skador hos människor. Ett av de mest
använda medlen är PBDE, som i sin tur består av
penta-, okta- och dekaBDE. Ett förbud mot pentaBDE
förbereds i EU. Parlamentet föreslår att
kommissionens förslag att förbjuda produktion och
import av pentaBDE skall utvidgas till ett förbud
även av okta- och dekaBDE. Motionärerna kräver att
Sverige verkar för att produktion och import av
penta-, okta- och dekaBDE förbjuds i EU (yrkande
12).
Nonylfenol
Substitutionsprincipen bör enligt motion MJ291 (mp)
användas för att snarast ersätta nonylfenol.
Nonylfenol ingår i tvättmedel och plaster, och under
lång tid har man känt till att nonylfenol är ett
bioackumulerande miljögift. Nonylfenol har östrogena
verkningar och substitutionsprincipen bör användas
för att snarast ta bort nonylfenol ur produktionen
(yrkande 1).
Tennorganiska föreningar
Enligt motion MJ294 (fp) bör ett totalförbud införas
mot TBT och andra tennorganiska föreningar när det
gäller användning på båtar, trävaror, textilier
eller andra varor (yrkande 1). Vidare bör ett
totalförbud införas mot TBT såvitt gäller såväl
påmålning som krav på att samtliga skepp bör
avlägsna redan påmålad TBT redan före år 2003
(yrkande 2).
Övriga frågor
Enligt motion MJ349 (mp) bör babyprodukter inte
innehålla ämnen som är skadliga för hälsan. De
hälsoskadliga, misstänkt cancerogena och
allergiframkallande ämnena bör förbjudas i produkter
framställda för användning till små barn (yrkande
1). Babyprodukter bör inte heller innehålla
produkter som är skadliga för miljön. Av hänsyn till
den yttre miljön och att många ämnen kan skada
miljön i ett kortare eller längre perspektiv, så bör
även dessa ämnen avvecklas (yrkande 2). I motionen
anförs vidare att babyprodukter inte bör innehålla
produkter som är allergiframkallande eller
cancerframkallande (yrkande 3). De hälsoskadliga,
misstänkt cancerogena och allergiframkallande ämnena
bör förbjudas i produkter framställda för användning
till små barn (yrkande 4). Motionärerna framhåller
slutligen att fastlagda kriterier bör tas fram för
produkter som används till små barn. Små barns högre
känslighet för yttre påverkan på huden bör tas med i
rekommendation för ämnen som ingår i produkter till
små barn (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Allmänt
Enligt delmål 4, under miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö, skall hälso- och miljöriskerna vid
framställning och användning av kemiska ämnen minska
fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer
och nyckeltal som skall fastställas av berörda
myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och
användningen av kemiska ämnen som försvårar
återvinning av material minska. Tillverkare,
importörer, leverantörer och användare av kemiska
produkter och andra varor bedriver ett systematiskt
miljöarbete t.ex. med stöd av system för
miljöledning som omfattar kemikaliesäkerhet. De tar
ansvar för produkterna, så att dessa inte medför
oacceptabla risker i något hanteringsled.
Vid behandlingen av proposition 2000/01:65
Kemikaliestrategi för giftfri miljö ställde sig
utskottet bakom regeringens avsikt att verka för att
arbetet med att bedöma och kontrollera risker inom
EU ändras. Arbetet bör i huvudsak inriktas mot de
ämnen som inte omfattas av delmålet om utfasning av
särskilt farliga ämnen (delmål 3), eftersom
dessa bör fasas ut utan att riskbedömning behöver
göras. Vidare bör företagen ges ett större ansvar
för riskbedömning och riskhantering, och arbetet med
riskbedömningarna bör påskyndas genom att
bedömningsmetoderna utvecklas.
Delmål 5 innebär att för minst 100 utvalda
kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3,
skall senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av
berörda myndigheter. Riktvärdena skall ange vilka
halter som får förekomma i miljön eller vilka
halter människor högst får utsättas (exponeras)
för. Syftet är att riktvärdena på sikt skall
fastställas som miljökvalitetsnormer.
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket bör ges
huvudansvaret för att utveckla riktvärdena. Andra
myndigheter bör involveras i arbetet efter behov.
Företagen måste arbeta för att riktvärdena inte
skall överskridas.
Textilier och läder m.m.
När det gäller frågor om farliga ämnen i kläder har
Kemikalieinspektionen i rapporten Kemikalier i
textilier konstaterat att ett stort ansvar ligger på
tillverkare och importörer av textilier att
undersöka vilka ämnen som används i olika led av
textiltillverkningen och i textilbearbetningen.
Enligt rapporten är det angeläget att breda
kunskaper om ingående kemikalier sprids till
textilhanterare och även till slutanvändare. Det
åligger branscherna att fortsätta med information
och kunskapsspridning. I rapporten anförs vidare att
Kemikalieinspektionen avser att följa utvecklingen
genom kontakter med branschen.
Det övergripande målet Giftfri miljö och delmålen
för att nå detta miljökvalitetsmål, särskilt
utfasning av särskilt farliga ämnen, gäller också
textilier. Kemikalieinspektionen har föreslagit ett
förbud mot s.k. azofärgämnen i textilier och
lädervaror (jfr bet. 2000/01:MJU3 s. 57). Utskottet
har inhämtat att ett direktiv med förbud mot vissa
azofärgämnen, som vid kontakt med hud kan ge upphov
till farliga arylaminer, för närvarande
slutbehandlas inom gemenskapen. Förslaget behandlas
i en andra läsning i Europaparlamentet och kommer
sannolikt att kunna antas slutligt före årets
utgång.
I avvaktan på resultatet av det arbete som således
pågår finner utskottet inte anledning att nu föreslå
någon åtgärd med anledning av motionerna MJ210 (kd)
yrkande 1 och MJ232 (mp) yrkandena 2 och 3.
Det är inte tillåtet att använda pentaklorfenol
i Sverige (jfr bet. 2000/01:MJU3 s. 53). Det finns
däremot inget förbud mot förekomst i importerade
produkter. Sverige hade fram till den 31 december
1998 övergångsregler när det gällde begränsningar
för bl.a. pentaklorfenol. I maj 1999 antog
kommissionen ett tilläggsdirektiv till
begränsningsdirektivet (76/769/EEG) som påverkade
användningen av bl.a. pentaklorfenol.
Tilläggsdirektivet innebär att all användning av
pentaklorfenol i princip är förbjuden i hela
gemenskapen. Frankrike, Irland, Portugal, Spanien
och Storbritannien har dock medgivits undantag
från förbudet fram t.o.m. år 2008. Frågan om ett
förbud mot förekomsten av pentaklorfenol i
textilier och lädervaror har aktualiserats av
Kemikalieinspektionen som haft regeringens uppdrag
att se över gällande regelverk på detta område.
Eftersom tilläggsdirektivet inte omfattar
förekomsten av pentaklorfenol i importerade varor
skulle ett nationellt förbud kunna aktualiseras.
Enligt utskottets mening får det dock i första hand
ankomma på regeringen att pröva frågan om ett
nationellt förbud mot förekomsten av pentaklorfenol
i produkter. Motion MJ232 (mp) yrkande 5 avstyrks.
PVC
I samband med riksdagens behandling av de
övergripande nationella miljökvalitetsmålen
konstaterade utskottet (jfr bet. 2000/01:MJU3 s. 55)
att Sve- rige är en liten marknad internationellt
sett och att det därför kan vara svårt att införa
svenska särkrav riktade mot produkter som i dag
tillverkas av PVC. Svensk industri har dock visat
att det på frivillig väg är möjligt att i vissa
produktgrupper ersätta farliga tillsatser i PVC och
i andra produktgrupper byta ut PVC mot andra
material. Utskottet framhöll samtidigt betydelsen av
att tillverkare och importörer fortsätter att verka
för att minska miljöbelastningen från PVC, utveckla
bättre PVC och ersätta PVC med andra material där
användningen av PVC-material misstänks skada miljön
och människors hälsa (1998/99:MJU6). När det gäller
avvecklingen av skadliga och misstänkt skadliga
mjukgörare i PVC har Kemikalieinspektionen redovisat
ett uppdrag till regeringen rörande utvecklingen av
tidigare redovisade avvecklingsplaner.
Kemikalieinspektionen har också haft i uppdrag att
se till att tillverkare och importörer fortsätter
att verka för att minska miljöbelastningen från PVC,
utveckla bättre PVC och ersätta PVC med andra
material där användningen av PVC misstänkts skada
miljön och människors hälsa.
Kemikalieinspektionens redovisningar till
regeringen om tennorganiska stabilisatorer i PVC och
om arbetet för minskad miljöbelastning från PVC
finns utgivna som rapporter från
kemikalieinspektionen, nr 5/00 och 2/01. Rapporterna
övervägs för närvarande inom Miljödepartementet.
EG-kommissionen presenterade år 2000 en grönbok om
PVC (KOM[2000]469) och utarbetar för närvarande en
vitbok som enligt vad utskottet har erfarit kommer
att innehålla en mer konkret strategi för PVC med
ett livscykelperspektiv på PVC-användningen. Motion
MJ26 (mp) yrkande 1 bör i avvaktan på resultatet av
de överväganden som pågår lämnas utan vidare åtgärd.
Flamskyddsmedel
Utskottet har tidigare uttalat när det gäller
försiktighetsprincipen i visst fall (bet.
2000/01:MJU15 s. 22) att det enligt de allmänna
hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap. åligger varje
verksamhetsutövare att undvika att använda eller
sälja sådana kemiska produkter som kan befaras
medföra risker för människors hälsa eller miljön om
de kan ersättas med produkter som kan anses vara
mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om
varor som innehåller eller har behandlats med kemisk
produkt. Detta gäller även om ett ämne inte blir
föremål för något slag av begränsning eller blir
helt förbjudet. Det åligger också alla som bedriver
en verksamhet eller vidtar en åtgärd att iaktta de
begränsningar och vidta de försiktighetsmått som
behövs för att förebygga, hindra eller motverka att
verksamheten eller åtgärden medför skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljö
(försiktighetsprincipen). Motion MJ233 (mp) yrkande
1 bör med det anförda anses vara huvudsakligen
tillgodosedd.
Bromerade flamskyddsmedel är en stor grupp ämnen
som tillsätts material för att förändra deras
brandegenskaper. Kemikalieinspektionen har
identifierat nära 250 bromerade föreningar som
används som flamskyddsmedel. I samband med 1991 års
miljöpolitiska beslut (prop. 1990/91:90, bet.
1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) sattes målet upp
om en begränsning av användningen av bromerade
flamskyddsmedel och om en snabb avveckling av de
ämnen inom ämnesgruppen som är mest skadliga för
miljön. Som utskottet tidigare har anfört
(2000/01:MJU3 s. 53) har Kemikalieinspektionen, på
regeringens uppdrag, utarbetat ett förslag till en
snar avveckling av PBB och PBDE inklusive eventuella
förbud. Bromerade flamskyddsmedel har sedan år 1988
ingått i OECD:s riskbegränsningsprogram,
International Program on Chemical Safety (IPCS), som
har gett ut ett antal rekommendationer. I
Esbjergdeklarationen år 1995 enades miljöministrarna
om att bromerade flamskyddsmedel skall ersättas med
mindre farliga ämnen där det finns alternativ.
Sverige driver även frågan om bromerade
flamskyddsmedel inom Oslo- och Pariskonventionen.
Inom EU är vissa bromerade flamskyddsmedel
reglerade i begränsningsdirektivet (76/769/EEG).
Användning av PBB i textilier med hudkontakt har
förbjudits. Den föreslagna avvecklingen av PBB och
PBDE innebär en fortsättning av det arbete som har
påbörjats av den svenska industrin i syfte att
minska risken för dessa ämnens skadliga effekter i
miljön. Behovet av ökade kunskaper ligger i linje
med den utredningsskyldighet som vilar på
tillverkare och importörer av kemiska produkter i
Sverige. Bromerade flamskyddsmedel omfattas, utöver
nu beskrivna åtgärder, även av den utfasning som
följer av ovan nämnda riktlinjer om de innehar
sådana egenskaper eller ger upphov till sådana
effekter som riktlinjerna avser.
Utskottet har inhämtat från Kemikalieinspektionen
att tillverkningen i Europa av PBB har upphört på
frivillig väg. Sverige har drivit frågan om förbud
mot bromerade flamskyddsmedel, speciellt de tre
bromerade difenyletrarna pentaBDE, oktaBDE och
decaBDE. Kommissionen har inom ramen för
begränsningsdirektivet (76/769/EEG) föreslagit
(KOM[2001]12) förbud mot användning och utsläppande
på marknaden av pentaBDE och varor som innehåller
pentaBDE. Detta förslag är för närvarande föremål
för parlamentets andra läsning. OktaBDE och decaBDE
är föremål för riskbedömningar.
Vidare behandlas ett förslag till direktiv om
begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i
elektriska och elektroniska produkter, KOM(2000)347.
Enligt förslaget får fr.o.m. den 1 januari 2007 ny
elektrisk och elektronisk utrustning som kommer ut
på marknaden inte innehålla PBB och/eller pentaBDE.
OktaBDE och dekaBDE kommer enligt förslaget att
utvärderas i ett senare skede.
I avvaktan på det arbete som således pågår finner
utskottet inte anledning att göra något uttalande
med anledning av motionerna MJ233 (mp) yrkandena 3
och 4, MJ254 (m) och MJ519 (kd) yrkande 12.
Motionerna avstyrks i berörda delar.
Utskottet anförde i november 2000 (bet.
2000/01:MJU15 s. 22) att någon aktivitet som är
särskilt riktad mot trifenylfosfat inte pågår i
Regeringskansliet eller hos den ansvariga
myndigheten. Trifenylfosfat är ett ämne som kan
användas som ersättning för bromerade
flamskyddsmedel.
Utskottet har inhämtat att det finns fallstudier
som visat på allergi mot trifenylfosfat. Sverige har
i arbetet med EU:s kemikaliestrategi verkat för att
producenterna bör ta ett större ansvar än tidigare
för att de kemikalier som används inte ger upphov
till skador på hälsa och miljö. Detta innebär att
producenterna måste ha tillräckligt med kunskap om
alla ämnen som produceras eller importeras för att
säkerställa skyddet för människors hälsa och miljön.
Kemikalieinspektionen bevakar givetvis fortlöpande
rapporteringen över negativa effekter av olika
kemiska produkter och kan vid behov vidta eller
föreslå åtgärder. Motion MJ233 (mp) yrkande 2 bör
med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.
Nonylfenol
Utskottet har tidigare anfört (2000/01:MJU3 s. 54)
att i samband med 1991 års miljöpolitiska beslut
uttalades att minst 90 % av användningen av
nonylfenoletoxilater bör ha upphört till år 2000
genom frivilliga åtgärder inom berörda branscher.
Efter denna tidpunkt bör nonylfenoletoxilater endast
användas om risken för spridning till miljön är
mycket liten. Det uppsatta målet har i stort sett
uppnåtts, och utskottet anförde våren 1999, i
samband med riksdagens behandling av propositionen
om de övergripande nationella miljökvalitetsmålen,
att det positiva resultatet från avvecklingsarbetet
innebär att även den fortsatta avvecklingen kan ske
på frivillig väg. Detta innebär att resterande
användning av nonylfenoletoxilater, som leder till
direkta utsläpp, skall fasas ut snarast eller senast
år 2000. På sikt bör all användning av
nonylfenoletoxilater ersättas med mindre
miljöskadliga alternativ (1998/99:MJU6 s. 115).
Utskottet har också erfarit att frågan om
begränsning av nonylfenol diskuteras inom EU.
Utskottet har vidare inhämtat från
Kemikalieinspektionen att användningen i Sverige av
nonylfenoletoxilater sedan år 1990 har minskat med
över 90 % (PM 1/01) och att det är de
användningsområden med störst risk för utsläpp till
miljön som har avvecklats. Enligt utskottets mening
får det ankomma på Kemikalieinspektionen att verka
för och följa avvecklingen av nonylfenoletoxilater.
Det anförda innebär att syftet med motion MJ291
yrkande 1 i allt väsentligt blir tillgodosett utan
något särskilt riksdagens uttalande i frågan.
Tennorganiska föreningar
Förenta Nationernas sjöfartsorganisation IMO
(International Maritime Organisation) har beslutat
konventionen om skadliga antifoulingsystem för
fartyg (AFS-konventionen). Konventionen innebär att
skadliga s.k. antifoulingsystem, bl.a. giftiga ämnen
i båtbottenfärger, skall förbjudas eller begränsas.
Antifouling är en term för system för att hindra
påväxt på båtar, antingen båtbottenfärger eller
mekaniska borttagningssystem. Det första förbudet
gäller tennorganiska föreningar och steg ett innebär
att det fr.o.m. den 1 januari 2003 är förbjudet att
måla fartygsskrov med färger som innehåller
tennorganiska föreningar. Steg två innebär ett
förbud mot förekomsten av sådan färg på fartygs
skrov fr.o.m. den 1 januari 2008. Målsättningen med
konventionen är att den även skall inkludera andra
skadliga s.k. antifoulingsystem. Konventionen
innebär att färger som innehåller tributyltenn inte
kommer att kunna godkännas efter den 31 december
2002. Utskottet har inhämtat att inom EU pågår
arbete med att införliva FN-konventionens text i
bl.a. begränsningsdirektivet (76/769/EEG). Inom EG-
kommissionen övervägs även en ny reglering som
inkluderar uppföljning och kontroll av fartyg.
Kemikalieinspektionen har i 2002 års
regleringsbrev fått i uppdrag att i samarbete med
Sjöfartsverket och Naturvårdsverket ta fram underlag
för ratificering av FN:s internationella konvention
om skadliga antifoulingsystem för fartyg. Underlaget
skall inkludera förslag till eventuella
lagändringar, förslag till ansvariga myndigheter för
de olika områden som konventionen täcker samt
konsekvenser för införandet av konventionen.
Förslaget skall redovisas senast den 12 maj 2002. I
avvaktan på resultatet av det fortsatta
beredningsarbetet bör motion MJ294 (fp) yrkandena 1
och 2 lämnas utan vidare åtgärd.
Övriga frågor
I delmål 3 under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
anges att bl.a. nyproducerade varor som används på
ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet skall
så långt det är möjligt vara fria från vissa angivna
farliga ämnen. Under delmål 2 anges att varor senast
år 2010 skall vara försedda med hälso- och
miljöinformation om de farliga ämnen som ingår för
att underlätta för inköpare och även konsumenter att
tillämpa produktvalsprincipen. Det är viktigt att
informationen är lätt att sprida och lätt att
förstå, särskilt för privatpersoner utan kemisk
kunskap. Regeringen kommer enligt proposition
2000/01:65 Kemikaliestrategi för giftfri miljö att
verka för att ett EU-gemensamt system tas fram för
utformning av hälso- och miljöinformation för varor
som inte är kemiska produkter. Regeringen avser att
låta utreda de närmare detaljerna kring hur ett
system för miljö- och hälsoinformation för varor bör
utformas. I propositionen anförs (prop. 2000/01:65
s. 23) att utredningen därefter kommer att ligga
till grund för Sveriges arbete med att vara
pådrivande i dessa frågor inom EU.
I väntan på att ett system införs bör företagen på
frivillig väg lämna hälso- och miljöinformation.
Utskottet utgår från att när det gäller produkter
för barn kommer detta arbete att innebära att
företagen kan ange att de klassade ämnena förekommer
i halter som bedöms vara oskadliga för barns hälsa.
Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för
produktgruppen hygienartiklar, där även
hygienprodukter för barn ingår. Enligt förordning
(1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter
samt Läkemedelsverkets föreskrifter skall
tillverkarna för vissa typer av ämnen använda ämnen
som är godkända av verket. I de fall där verket inte
har gjort en bedömning av ett ämne ansvarar
tillverkaren för att detta görs. Produkten måste
uppfylla kravet att vara ofarlig för människors
hälsa, vilket innebär att tillverkaren måste göra en
riskbedömning utifrån att barn använder deras
produkter. I innehållsdeklarationerna skall
ingredienserna deklareras i fallande skala efter
mängd på förpackningen. Vidare får de inte
överskrida de maxgränser som verket tillåter.
För att följa upp miljömålet Giftfri miljö har
regeringen lämnat i uppdrag åt Läkemedelsverket att
utreda miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska
och hygieniska produkter inklusive deras
förpackningar.
Utskottet föreslår att motion MJ349 (mp) yrkandena
15 lämnas utan vidare åtgärd i den mån motionen
inte tillgodosetts med det anförda.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Avfallsförbränning (punkt 2)
av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v),
Maria Wetterstrand (mp) och Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ25 yrkandena 1 och 2
samt 2001/02:MJ26 yrkande 2 och avslår motion
2001/02:MJ269.
Ställningstagande
För närvarande pågår en utbyggnad av
förbränningskapaciteten i den svenska
avfallshanteringen. Det finns farhågor för att detta
skall öka utsläppen av dioxiner. Det är angeläget
att åtgärder vidtas med anledning av den pågående
utbyggnaden av sopförbränningsanläggningar i samband
med en ratificering av protokollet.
Vi anser att inga nya
avfallsförbränningsanläggningar bör byggas förrän en
utredning har gjorts av dels miljökonsekvenserna av
den samlade utbyggnaden, dels huruvida utbyggnaden
och därmed vidhängande åtgärder är förenliga med
Stockholmskonventionen. Vidare bör det
handlingsprogram som skall tas fram av
Naturvårdsverket för att begränsa oavsiktligt
utsläppande av POP-ämnen avvaktas.
Mot bakgrund av resultaten av de pågående
utredningarna om avfallspolitiken bör regeringen
vidare återkomma till riksdagen med en samlad
bedömning av vilka åtgärder som är nödvändiga för
att den framtida avfallshanteringen skall bli
ekologiskt hållbar. Detta bör ges regeringen till
känna.
2. Produkter och avfall från fiskenäringen
(punkt 4)
av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ25 yrkande 3.
Ställningstagande
Livsmedelsverket tar i sitt remissyttrande upp
frågan om kemisk återkontaminering av vatten genom
produkter och avfall från fiskenäringen. Vi anser
att Livsmedelsverket bör få i uppdrag att i samråd
med Fiskeriverket och Naturvårdsverket se över
frågan och föreslå en eventuell strategi för att
hantera detta problem. Detta bör ges regeringen till
känna.
3. Tillverkning av nytt kemiskt ämne (punkt 5)
av Maria Wetterstrand (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ291 yrkande 2.
Ställningstagande
Försiktighet och framförhållning bör gälla vid
framtagning av nya kemiska ämnen. Ett kemiskt ämne
har många gånger visat sig ha långt fler
biverkningar än vad man från början har insett. Ett
kemiskt ämne borde inte få tillverkas om det inte
var nödvändigt för samhället och endast om
tillverkaren kunde bevisa att det var ofarligt. Nu
måste i stället samhället bevisa dess skadlighet,
för ingen människa kan förutsäga ett ämnes alla
verkningar. Detta bör ges regeringen till känna.
4. EU:s kemikalielagstiftning (punkt 6)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ521 yrkande 5.
Ställningstagande
Ambitionen att skapa en giftfri miljö kräver stora
insatser från samhällets samtliga aktörer. En ny
kemikaliepolitik bör utgå från att de övergripande
beslutsprinciperna skall vara att
försiktighetsprincipen följs, att förorenaren
betalar och att utredningsansvaret skall gälla alla
kemiska ämnen. Strategier för hur EU:s
kemikalieregler skall reformeras och hur Sverige
bättre skall kunna utveckla sitt nationella
lagutrymme måste också ingå. För att öka skyddet för
människors hälsa och miljö vill vi liberaler att
Sverige arbetar för en förändring av EU:s
kemikalielagstiftning. Vi vill att
utredningsansvaret skall gälla alla kemiska ämnen
och produkter samt att information om alla kemiska
ämnens egenskaper skall vara tillgängliga.
Försiktighetsprincipen, som lämnar utrymme för
åtgärder baserade på vetenskapligt grundad
misstanke, bör föras in i alla direktiv. Speciellt
angeläget är att så sker i begränsningsdirektivet.
Detta bör ges regeringen till känna.
5. Utfasning av enskilda kemikalier och
kemikaliegrupper (punkt 8)
av Maria Wetterstrand (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ425 yrkande 2.
Ställningstagande
I proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för
giftfri miljö anges en del principer för den
framtida kemikaliehanteringen. Många av förslagen
förutsätter emellertid att EU skärper sin strategi.
Kemikalier är som bekant varor och finns i varor för
vilka fri rörlighet inom unionen gäller. Enligt
Miljöpartiet bör regeringen kräva inom EU att få gå
före och förbjuda enskilda kemikalier och grupper av
kemikalier vi inte vill ha. Problemen med
miljögifter är i huvudsak skapade under nu levande
människors livstid. Det är därför rimligt att vi de
närmaste 20 åren tar krafttag för att klara en
avgiftning av samhället. Det är vi skyldiga kommande
generationer. Detta bör ges regeringen till känna.
6. Kvicksilver i amalgam (punkt 9)
av Maria Wetterstrand (mp) och Eskil Erlandsson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ493 yrkande 1 samt avslår
motionerna MJ493 yrkandena 3 och 4 samt
2001/02:So636 yrkande 7.
Ställningstagande
Kvicksilver är ett av de giftigaste ämnen vi känner
till. Fyra gram kvicksilver är tillräckligt för att
förgifta en mindre sjö och göra fisken oätlig.
Tandvården i Sverige använder fortfarande ett ton
kvicksilver varje år. När 4 gram kan förgifta en sjö
innebär 1 000 kilo nytt kvicksilver i kretsloppet
varje år ett miljöproblem som raserar vägen mot ett
giftfritt samhälle.
Sveriges riksdag beslutade 1994 att amalgamet
skulle avvecklas till 1997. Många som arbetat länge
för ett amalgamförbud tyckte redan då att det var
ett senkommet beslut, men inträdet i EU hindrade
planerna och något förbud har ännu inte genomförts.
Eftersom amalgam nu klassas som en medicinskteknisk
produkt tillämpas inte miljöreglerna. Detta är en
orimlig politik. Påverkan på naturen är givetvis
densamma vare sig kvicksilverutsläppen kommer från
varor som termometrar och batterier eller från
amalgamfyllningar. Miljöreglerna måste gälla för
allt kvicksilver oavsett hur det används. Detta bör
ges regeringen till känna.
7. Avvecklingsplan för bekämpningsmedel
(punkt 13)
av Maria Wetterstrand (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ464 yrkandena 1 och 2
samt 2001/02:MJ515 yrkande 10.
Ställningstagande
Det är dags att ta fram en radikal avvecklingsplan
för bekämpningsmedel i Sverige för att få ett
samhälle som är ekologiskt långsiktigt hållbart. Som
ett första steg bör en avvecklingsplan för
bekämpningsmedel tas fram. Vi anser att den
handlingsplan som Jordbruksverket nu arbetar med bör
göras om till en avvecklingsplan. Planen bör
innehålla styrmedel, såväl ekonomiska som andra, som
snabbt leder till målet.
Inom EU ser man just nu över vilka
bekämpningsmedel som skall vara godkända. För
Sverige kan det leda till en rejäl tillbakagång.
Sverige bör hävda ett fortsatt förbud för de
bekämpningsmedel som tidigare förbjudits här och
hänvisa till de klimatologiska skillnaderna. Med
kallare jordar sker inte nedbrytningen som
tillverkarna beräknat och risken är uppenbar att
läckaget till vatten blir större. Detta bör ges
regeringen till känna.
8. Utfasning av PVC (punkt 18)
av Maria Wetterstrand (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ26 yrkande 1.
Ställningstagande
I enlighet med artikel 5 punkt C i
Stockholmskonventionen är det för att förebygga
oavsiktlig nybildning av POP-ämnen viktigt att
undvika att PVC-haltigt avfall hamnar i produkt- och
avfallsströmmar som i sin tur utsätts för termiska
processer. Konsekvensen är att användningen av PVC
överlag bör minimeras. Miljöpartiet ansluter sig
till Naturskyddsföreningens förslag att all
storskalig och relativt lätt ersättningsbar PVC
snabbt skall fasas ut. Exempel är PVC-golv till
torra utrymmen och PVC-haltig målarfärg. PVC kan
förorena metaller vars nedsmältning för återvinning
kan resultera i dioxinutsläpp. Detta bör ges
regeringen till känna.
9. Bromerade flamskyddsmedel (punkt 20)
av Maria Wetterstrand (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ233 yrkandena 3 och 4
samt avslår motionerna 2001/02:MJ254 och
2001/02:MJ519 yrkande 12.
Ställningstagande
Bara sju flamskyddsmedel har genomgått en ordentlig
undersökning hos Kemikalieinspektionen.
Kemikalieinspektionen arbetar med att begränsa
användningen av bromerade flamskyddsmedel, både
nationellt och inom ramen för OECD, PARCOM och EU. I
regeringens proposition Svenska miljömål
miljöpolitik för ett hållbart Sverige (1997/98:145)
finns de bromerade flamskyddsmedlen med. Regeringen
slår fast att användningen bör begränsas och att de
särskilt farliga PBB och PBDE kommer att avvecklas.
Kemikalieinspektionen lämnade den 15 mars 2000 en
rapport till regeringen som innehåller förslag om
att ett förbud för bromerade kolväten införs senast
januari 2004. Detta välkomnar Miljöpartiet. Förbudet
skall gälla PBDE och PBB. Det räcker inte längre med
frivilliga avvecklingsinsatser för att stoppa de
farliga ämnena. Sverige bör också medverka till att
EU inför ett förbud. Detta bör ges regeringen till
känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Kemikalier
av Maria Wetterstrand (mp).
I flera motioner uppmärksammar Miljöpartiet enskilda
ämnen som vi anser bör fasas ut eftersom de inte hör
hemma i ett ekologiskt hållbart samhälle. Det gäller
nonylfenol, pentaklorfenol, trifenylfosfat,
bromerade flamskyddsmedel, bekämpningsmedel och
amalgam. Vidare föreslås att all storskalig och
relativt lätt ersättningsbar PVC snabbt bör fasas
ut. När det gäller babyprodukter anser vi att det är
särskilt viktigt att dessa inte innehåller ämnen som
är skadliga för hälsan. I en motion föreslås därför
att ämnen som är misstänkt cancerogena eller
allergiframkallande bör förbjudas i babyprodukter
och produkter riktade till små barn. Azofärgämnen är
allerigframkallande och användandet av dessa i
kläder borde kräva varningstext.
Vi anser att Sverige måste gå före och förbjuda
dessa ämnen. En del av dem, som exempelvis
nonylfenoler, liknar hormoner och påverkar arter i
miljön. Andra har hög giftverkan och är såväl
mutagena som cancerogena. Biociderna riskerar att
förstöra vårt viktigaste livsmedel vattnet.
I de miljömål som beslutats finns målet Giftfri
miljö. Vi har i detta betänkande valt att inte
reservera oss på alla dessa punkter, utan
förutsätter att det arbete som planeras, och delvis
redan sker, med att nå miljömålet Giftfri miljö
kommer att leda till att frågor som rör dessa och
andra kemikalier aktualiseras kontinuerligt.
Miljöpartiets uppfattning är att Sverige skall gå
före och införa strängare regler än vad andra länder
i EU har. Det är viktigt och absolut nödvändigt att
visa att det går att skapa ett gott samhälle i
ekologisk balans.
Vi i Miljöpartiet har vid ett flertal tillfällen
motionerat och i andra sammanhang lyft fram frågan
om ekonomiska styrmedel för att fasa ut användningen
av bekämpningsmedel, liksom frågan om kontroll av
bekämpningsmedel i dricks- och grundvatten. Vi avser
att driva detta även fortsättningsvis, och jag vill
här tydliggöra våra ståndpunkter även vad gäller de
yrkanden där vi i dagsläget valt att inte reservera
oss.
Trots att arealen bekämpade grödor minskar har
bekämpningsmedelsanvändningen ökat varje år sedan
1995, i ton räknat. Sett som antalet doser har det
skett en löpande uppgång i användningen från 1,7
doser per hektar i början av 1990-talet till 2,6
doser per hektar under 1999. Den snabba ökningen
innebär att svenska bönder nu besprutar i stort sett
lika mycket som sina danska kollegor, och med denna
takt i ökningen kommer de snart att ha gått om. Det
som skiljer länderna åt är storleken på
bekämpningsmedelsskatten. Den danska skatten är nu
10 gånger så hög som den svenska.
I början av sommaren 2001 rapporterades om rester
av flera olika totalförbjudna bekämpningsmedel i 84
dricksvattentäkter runt om i landet. Det får
betraktas som mycket oroväckande. Idag finns inget
miljöövervakningsprogram för att kontinuerligt mäta
bekämpningsmedelsrester. I Skåne har rester hittats
i så gott som alla prover. De kan bli kvar i flera
år och påverkar ekosystemet hela tiden.
Bekämpningsmedel bör inkluderas i
miljöövervakningen, även de nya lågdospreparaten.
Substanser borde inte få godkännas om inte
analysmetoder finns för att finna substansen och
dess nedbrytningsprodukter i mark och vatten. Vem
som har ansvar vid skada orsakad av läckage från
bekämpningsmedel behöver utredas.
Amalgam påverkar människors hälsa mycket redan i
dag. Enligt miljömålet Giftfri miljö skall
nyproducerade varor så långt det är möjligt vara
fria från kvicksilver senast år 2003. Amalgam är den
dominerande källan till utsläpp av kvicksilver. Via
kremering och via avloppet hamnar kvicksilver i
såväl luft som vatten. Enligt uppgifter från
Socialstyrelsen användes 975 kg kvicksilver i
amalgam år 1999. Jag vill tydliggöra vår ståndpunkt
i de frågor där vi valt att inte reservera oss i
detta betänkande.
Det är viktigt att minska riskerna med transport
av kvicksilver till tandläkarmottagningarna. I dag
hanteras det som vilken vara som helst, utan krav på
godkända transporter. Det exportförbud som i dag
gäller för kvicksilver borde även gälla för
kvicksilver i amalgam. Det är vår uppfattning att
den dispens som finns för detta snarast bör dras in.
2. Avfallsförbränning (punkt 2)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).
Vi varnade vid införandet av deponiskatten för att
den bl.a. skulle leda till en kraftig styrning av
osorterat avfall och hushållsavfall till
förbränning. Vi är inte motståndare till
avfallsförbränning i sig men kan ändå konstatera att
det är viktigt att beakta de miljöeffekter som ett
införande av olika miljöskatter får. Det är viktigt
att inte göra samma misstag igen och kompensera den
styrning deponiskatten gett upphov till med ett
införande av en skatt på förbränning. Ett
grundläggande fel vid införandet av deponiskatten
var att det inte var miljönyttan som var i fokus
utan snarare möjligheten att öka skatteintäkterna.
Vi anser därför att det viktiga nu är att ur
miljösynpunkt göra en korrekt bedömning av vilka
miljöeffekterna skulle bli av en ökad
avfallsförbränning. Det är vid en sådan
förutsättningslös genomgång inte alls säkert att det
ur miljösynpunkt är önskvärt med en skatt på
förbränning, utan det handlar troligen om att kraven
på rening skall vara så högt ställda att
miljöeffekterna av en ökad avfallsförbränning blir
försumbara.
3. Kvicksilver i amalgam (punkt 9)
av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v)
Amalgam är den dominerande källan till utsläpp av
kvicksilver.
Sverige har i dag ett nationellt förbud mot
kvicksilver i vissa varor. Detta förbud gäller
emellertid inte amalgam, som till stor del består av
kvicksilver. I Sverige användes ca 975 kg
kvicksilver i amalgam år 1999. Jämför detta med att
2 gram amalgam innehåller lika mycket kvicksilver
som ca 200 lysrör, vilka vi tar hand om och
återvinner.
Som ett klarläggande och precisering vill
Vänsterpartiet framhålla att enligt delmål 3 i
Kemikaliestrategi för giftfri miljö, prop.
2000/01:65, skall nyproducerade varor så långt det
är möjligt skall vara fria från kvicksilver senast
2003. Det borde tydligare ha framgått att
utfasningen av kvicksilver även skall omfatta
kvicksilver i amalgam. Vänsterpartiet anser att
skrivningen i prop. 2000/01:65 delmål 3 om utfasning
av kvicksilver senast 2003 inkluderar
kvicksilverhaltigt tandvårdsmaterial.
Eftersom regeringen avser att anmäla ett förbud
mot användning av kvicksilver till EU har vi här
avstått från att reservera oss i denna del. Vi
avvaktar nu regeringskansliets arbete på EU-nivå och
vi avser att återkomma om detta arbete inte leder
till några konkreta åtgärder för utfasning av
kvicksilver i tandvårdsmaterial.
4. Blyad ammunition (punkt 12)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).
Vi delar den principiella uppfattningen att det ur
miljösynpunkt är önskvärt att minska användningen av
bly i samhället. Beslutet att helt förbjuda
blyhaltig ammunition var dock enligt vår mening illa
underbyggt. Vid beslutstillfället förutsattes att
fullgoda alternativ skulle finnas tillgängliga för
praktiskt jaktbruk. Så är emellertid ännu inte
fallet. De metallegeringar som provats har inte
blyets densitet och skottverkan. Följden är att
risken för skadeskjutningar av vilt ökar.
Hagel av järn (stål) har flera allvarliga
olägenheter vid all jakt. Järnhagel som tränger in i
träd gör virket oanvändbart till sågtimmer och annan
förädling. Risken för rikoschetter som kan skada
människor och djur flerdubblas. En ökad risk för
vapensprängning föreligger också med järnhagel. Ur
djurskyddssynpunkt är det inte heller klarlagt hur
hagel av järn påverkar djur och fåglar som skadats
av järnhagel eller fått i sig järnhagel med
födointag. Det finns indikationer på att en övergång
från bly till järn i hagelammunition får stora
negativa följdverkningar för viltet. Övriga s.k.
alternativhagel har en sämre skottverkan än bly.
Några konsekvensbeskrivningar om alternativhaglens
miljöpåverkan har inte heller presenterats. Samma
förhållanden råder även i fråga om kulammunition,
där precision och skottverkan har avgörande
betydelse för en ur djurskyddssynpunkt acceptabel
jakt.
Sedan ett tiotal år tillbaka har Boliden
tillverkat provserier av silverpläterade blyhagel
som enligt uppgift helt eliminerar risken för
negativ miljöpåverkan. Dessa silverpläterade hagel
har vid tester visat sig motstå praktiskt taget all
yttre påverkan utan att silverskiktet brister. Det
tunna silveröverdraget består intakt utan att
förändras, enligt noggranna försök i kraftigt
syrahaltig laboratoriemiljö.
Sammantaget finner vi därför att beslutet om
totalförbud för användning av blyhaltig ammunition
vid jakt var förhastat. Beslutet bör omprövas och i
stället utformas så att blyförbudet träder i kraft
först när fullgoda alternativ till blyhaltig
ammunition finns att tillgå.
5. Bromerade flamskyddsmedel (punkt 20)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Det finns ungefär 800 flamskyddsmedel och många av
dem har biologiskt okända effekter. Bromerade
flamskyddsmedel har fått stor användning.
Kemikalieinspektionen har identifierat nära 250
bromerade föreningar, som används som
flamskyddsmedel. De är svåra att bryta ner och
anrikas därför i näringskedjan. De sprids både vid
tillverkning och användning samt i avfallsledet. Vi
får i oss bromerade flamskyddsmedel genom
hudkontakt, inandning och framför allt genom det vi
äter. Höga halter har hittats i feta livsmedel,
inkl. bröstmjölk.
Enligt utskottet uppger Kemikalieinspektionen, att
tillverkningen av flamskyddsmedlet PBB upphört på
frivillig väg i Europa. Utskottet uppger, att
Sverige drivit frågan om förbud mot bromerade
flamskyddsmedel, speciellt de tre bromerade
difenyletrarna pentaBDE, oktaBDE och decaBDE.
Kommissionen vill förbjuda pentaBDE, medan
parlamentet vill förbjuda även oktaBDE och decaBDE.
I nuläget föreslår kommissionen, att oktaBDE och
decaBDE utvärderas i senare skede.
Räddningsverket har uttryckt åsikten, att de
bromerade flamskyddsmedlen direkt kan undvaras. I
detta läge borde Sverige ännu hårdare verka för
förbud mot användande och utsläppande på marknaden
av de tre bromerade difenyletrarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:75 att riksdagen godkänner att
Sverige tillträder Stockholmskonventionen om
långlivade organiska föroreningar.
Följdmotioner
2001/02:MJ25 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ett moratorium för nya
förbränningstillstånd bör införas tills berörda
handlingsprogram och utredningar är
färdigbehandlade.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen skall återkomma med en
samlad bedömning om vilka åtgärder som behövs för
att den framtida avfallshanteringen skall bli
ekologiskt hållbar.
3. Riksdagen begär hos regeringen att
Livsmedelsverket får i uppdrag att se över frågan
om återkontaminering genom produkter och avfall
från fiskenäringen.
2001/02:MJ26 av Maria Wetterstrand (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utfasning av PVC.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
avfallsförbränning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mätning och
kontroll.
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:So636 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring enligt vad i motionen anförs
om förbud mot export av kvicksilver i amalgam.
2001/02:MJ210 av Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skynda på
arbetet inom EU med förbud mot farliga ämnen i
kläder.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att krav på
innehållsdeklaration för kläder skall införas.
2001/02:MJ232 av Barbro Feltzing (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskning om
riskerna med läderhantering och dess samband med
cancer bör initieras.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
substitutionsprincipen bör gälla för användningen
av kemikalier vid lädertillverkning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen särskilt anförs om s.k.
azofärgämnen och att en varningstext bör placeras
på lädervaror innehållande sådana färger.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett totalförbud
mot pentaklorfenoler och att förbudet kan vara
nationellt.
2001/02:MJ233 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försiktighetsprincipen bör gälla nya
flamskyddsmedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta fram
alternativ för ämnet trifenylfosfat.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utfasa de
bromerade flamskyddsmedlen i snabb takt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det nu
framlagda förslaget om år 2004 för avvecklingen av
de bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE
verkligen blir genomfört.
2001/02:MJ254 av Bertil Persson (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om förbud mot nuvarande flamskyddsmedel.
2001/02:MJ269 av Per-Samuel Nisser och Ola Karlsson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avfallsförbränning.
2001/02:MJ291 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
substitutionsprincipen skall användas för att
snarast ersätta nonylfenol.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regler vid
tillverkning av ett nytt kemiskt ämne.
2001/02:MJ294 av Harald Nordlund (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett
totalförbud mot TBT och andra tennorganiska
föreningar när det gäller användning på båtar,
trävaror, textilier eller andra varor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett
totalförbud mot TBT vad gäller såväl påmålning som
krav på att samtliga skepp bör avlägsna redan
påmålad TBT före år 2003.
2001/02:MJ331 av Jan-Evert Rådhström och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enhetliga regler
för blyad ammunition inom EU.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dispensmöjligheter
för fältskytte.
2001/02:MJ349 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
babyprodukter inte skall innehålla ämnen som är
skadliga för hälsan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att babyprodukter
inte skall innehålla produkter som är skadliga för
miljön.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att babyprodukter
inte bör innehålla produkter som är
allergiframkallande.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att babyprodukter
inte bör innehålla produkter som är
cancerframkallande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fastlagda
kriterier bör tas fram för produkter som används
till små barn.
2001/02:MJ425 av Gudrun Lindvall (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige skall
gå före för att fasa ut enskilda kemikalier och
kemikaliegrupper.
2001/02:MJ464 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan
för bekämpningsmedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EU:s positiva
lista.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av kunskap
om bekämpningsmedel i yt-, grund- och
dricksvatten.
2001/02:MJ493 av Marianne Andersson och Rigmor
Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att miljöreglerna
skall gälla för allt kvicksilver oavsett
användningsområde.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
miljölagstiftningen skall gälla alla transporter
av kvicksilver såväl till som från
tandläkarmottagningen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att produkter
innehållande kvicksilver för tandvården skall
omfattas av exportförbudet år 2003.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige
omgående bör anmäla till EU att vi inför generellt
förbud mot amalgamanvändning senast 2003.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
producenterna bära samtliga miljökostnader för
sanering och transport av kvicksilver.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet med
kvicksilversanering av avloppssystem bör
intensifieras och att arbetet skall vara klart
inom begränsad tid.
2001/02:MJ515 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad
kunskap om förekomsten av bekämpningsmedelsrester
i dricks- och grundvatten.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
ekonomiska styrmedel och andra åtgärder för att
minska användningen av bekämpningsmedel.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan
för bekämpningsmedel.
2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige, i EU,
verkar för ett förbud av penta-, okta- och deka-
BDE.
2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kemikalier.