Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU11

Icke joniserande strålning, m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 23
motionsyrkanden om icke joniserande strålning m.m.
från allmänna motionstiden 2001. Yrkandena berör
bl.a. eventuella hälsorisker förenade med de
högfrekventa fält som alstras vid användningen av
mobiltelefoner, strålningsförhållandena kring
basstationer och riskerna med UV-strålning. I mars
2001 behandlade utskottet ett flertal liknande
motionsyrkanden (bet. 2000/01:MJU20). Utskottet
föreslår nu att huvuddelen av motionsyrkandena
lämnas utan vidare åtgärd. Detta framför allt med
hänvisning till att den omfattande internationella
och nationella forskning som pågår inte har kunnat
påvisa att exponering för högfrekventa fält från
mobiltelefoner eller deras basstationer orsakar
några negativa hälsoeffekter. Liksom vid tidigare
behandling av liknande frågor framhåller utskottet
att dessa frågor även i fortsättningen bör ägnas
stor uppmärksamhet. Även övriga motionsyrkanden
avstyrks.

I betänkandet finns 7 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Märkning av mobiltelefoner m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ315
yrkande 7, 2001/02:MJ322 yrkande 4, 2001/02:MJ399
delvis och 2001/02:MJ422 yrkande 2.

Reservation 1 (v, fp, mp)

2. Användning av mobiltelefon i bil

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ315 yrkande 8.

3. Rekommendationer för barn och ungdom

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ315
yrkande 2 och 2001/02: So498 yrkande 4.
Reservation 2 (v, mp)

4. Information om SAR-värden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ315
yrkande 3, 2001/02:MJ322 yrkande 1 och
2001/02:MJ399 delvis.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (mp)

5. Sänkning av gränsvärden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ315
yrkande 10, 2001/02:MJ322 yrkande 2,
2001/02:Bo289 yrkande 2 och 2001/02:T409 yrkande
11.
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (mp)

6. Kontroll av mobiltelefoner

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ315 yrkande
6.

7. Tillämpning av försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ315
yrkandena 1 och 5 samt 2001/02:MJ413.

8. Forskning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ315
yrkandena 4 och 9, 2001/02:MJ322 yrkandena 3 och
5 samt 2001/02:Bo289 yrkande 3.
Reservation 7 (fp)

9. UV-strålning

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ288 yrkande 1.

Stockholm den 31 januari 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m),
Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Lars
Lindblad (m).

2001/02

MJU11

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö (bet. 1998/99:MJU9, rskr. 1998/99:183)
som bl.a. innebär att människors hälsa och den
biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga
effekter av strålning i den yttre miljön. Riksdagen
har också beslutat (bet. 2001/02:MJU3, rskr.
2001/02:36) om ett antal delmål för
miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö, bl.a. att
antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen
inte skall vara fler år 2020 än år 2000 samt att
riskerna med elektromagnetiska fält kontinuerligt
skall kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas i
takt med att sådana eventuella risker identifieras.
Riksdagen har vidare beslutat i enlighet med
regeringens förslag att informationsinsatser riktade
till allmänheten bör bedrivas för att öka
kunskaperna om riskerna i samband med UV-strålning
liksom att kunskapsläget om elektromagnetiska fält
bör förbättras genom forskning för att få underlag
till nödvändiga insatser. Riksdagen har därutöver
under hösten 2001 (bet. 2001/02:MJU1, rskr.
2001/02:105) beslutat i enlighet med regeringens
förslag till budget för år 2002 om en förstärkning
av SSI:s budget med 0,6 miljoner kronor för
myndighetens miljömålsansvar och 6 miljoner kronor
för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå
miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. I april 2001
behandlade riksdagen ett flertal motionsyrkanden
liknande de nu aktuella yrkandena (bet.
2000/01:MJU20, prot. 2000/02:92 och 93). Riksdagen
avstyrkte då huvuddelen av motionsyrkandena med
hänvisning till den omfattande nationella och
internationella forskning som pågår. Även övriga
yrkanden avstyrktes.

Utfrågning

Utskottet erhöll den 24 januari 2002 information
av representanter för Statens strålskyddsinstitut
(SSI) beträffande frågor om hälsorisker vid
användning av mobiltelefoner, gränsvärden m.m.

Utskottets överväganden

Strålning från mobiltelefoner m.m.
Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motioner (v, fp, mp)
om märkning av mobiltelefoner samt tre
motionsyrkanden (v, mp) om rekommendationer
för användningen av mobiltelefon i bil samt
för barn och ungdom. Vidare föreslås att tre
motionsyrkanden (v, fp, mp) om
offentliggörande av gränsvärden lämnas utan
vidare åtgärd med anledning av att de kan
anses tillgodosedda.
Vidare avstyrker utskottet fyra motioner (fp,
mp) om revidering och kontroll av gällande
gränsvärden med hänvisning till tillgänglig
kunskap, fortsatt kompetensuppbyggnad och
ansvariga myndigheters fortsatta arbete med
dessa frågor.
Slutligen avstyrker utskottet ett
motionsyrkande (mp) om slopandet av en
generell undantagsklausul för mobiltelefoner
med viss uteffekt.

Utskottets ställningstagande

I motionerna MJ315 (mp) yrkande 7, MJ322 (fp)
yrkande 4, MJ422 (v) yrkande 2 och MJ399 (v) delvis
framhålls bl.a. att mobiltelefoner bör förses med
varningstexter om hälsorisker och att det införs
krav på mätning av mobiltelefoners och sladdlösa
telefoners strålningsdoser.

Utskottet har tidigare konstaterat att det pågår
ett omfattande internationellt och nationellt arbete
för att klarlägga eventuella hälsorisker, till följd
av t.ex. kraftledningar, mobiltelefoner samt radio-
och radarsändare. Utskottet har tidigare också
betonat vikten av fortsatt forskning inom dessa
områden inte minst mot bakgrund av den oro som
finns bland allmänheten i många länder (bet.
2000/01:MJU20). Det vetenskapliga underlaget för
gränsvärden eller rekommendationer beträffande
elektromagnetiska fält utvärderas och sammanställs
av internationella expertorgan som t.ex.
International Commission on Non-Ionising Radiation
Protection (ICNIRP) och inom
Världshälsoorganisationens (WHO) s.k. EMF-projekt
(Electro Magnetic Fields). I april 2001 presenterade
SSI sin rapport Exponering för radiofrekventa fält
och mobiltelefoni (SSI Rapport 2001:9). I rapporten
ges en översikt över allmänhetens exponering för
radiofrekventa fält (RF), med tonvikt på den
exponering som härrör från mobiltelefonisystem.
Mätningar av exponeringen för radiofrekventa fält
mellan 30 och 2 000 MHz har genomförts på 31 platser
i Sverige, i storstad, mindre stad och på landsbygd.
Mätningarna har visat att exponeringsnivåerna
varierade starkt mellan de olika platserna, med
högsta värden i storstad utomhus och i närheten av
radio- och TV-master. Som mest uppgick de uppmätta
värdena till 3 mW/m², dvs. under en tusendel av de
rekommendationer som utarbetats av ICNIRP.
Dominerande bidrag till denna exponering kom från
basstationer för mobiltelefoni och från TV-
sändningar. I rapporten konstateras vidare att
exponeringen vid egen användning av mobiltelefoner i
vissa situationer kan uppgå till värden som ligger
under men i närheten av ICNIRP:s rekommendationer.
Den reella exponeringen är dock ofta betydligt lägre
på grund av olika faktorer som telefondesign och hur
man håller telefonen. Statistik från
Stockholmsområdet indikerar att olika former av
nedreglering av mobiltelefoners uteffekt i
medelvärde kan reducera exponeringen med cirka fyra
femtedelar. Trådlösa telefoner och annan
mobilutrustning som pc-modem eller Bluetooth ger
generellt lägre exponeringsnivåer.
De internationella riktlinjer som har tagits fram
av ICNIRP är baserade på en noggrann analys av all
vetenskaplig litteratur (både värme- och icke-
värmerelaterade effekter) och erbjuder, med
säkerhetsmarginaler varierande mellan faktor 10 för
yrkesverksamma och faktor 50 för allmänheten, skydd
mot alla identifierade faror med RF-energi.
Exponeringsnivåerna från mobiltelefonen för en
användare är betydligt högre än från en basstation
men ligger under internationella riktlinjer. För
elektromagnetiska fält mellan 100 kHz och 10 GHz kan
helkroppsexponering för elektromagnetiska fält som
leder till en ökad kroppstemperatur av mer än 1( C
innebära en risk för olika effekter som bl.a.
beteendeförändringar. Denna exponering motsvarar ett
SAR-värde på ca 4 W/kg. Vid lokal exponering i
huvudet över 100 W/kg har man påvisat linsgrumlingar
(grå starr) i ögonen på kaniner. Dessa etablerade
effekter utgör grunden för ICNIRP:s rekommendationer
för radiofrekventa fält. (För fält i andra
frekvensområden finns motsvarande bedömningar.) Ett
antal studier som har undersökt möjligheten av
effekter på lägre nivåer, under sådana som
åstadkommer dessa termiska effekter, har också
utvärderats av ICNIRP, men bedömningen var att
resultaten från dessa för närvarande inte kan utgöra
en bas för ICNIRP:s rekommendationer. Utgående från
detta och olika reduktionsfaktorer har man
formulerat grundrestriktioner. För det aktuella
frekvensområdet (30(2 000 MHz) gäller att
exponeringen inte bör ge upphov till en
helkroppsexponering uttryckt i SAR som överskrider
0,4 respektive 0,08 W/kg (yrkesmässig respektive
allmänhetens exponering), eller en lokal exponering
som överskrider 10 W/kg respektive 2 W/kg i huvudet
och bålen, eller 20 W/kg respektive 4 W/kg i
extremiteter. Dessa värden utgör medelvärden över
varje 10 g massa och över varje sexminutersperiod.
Studier har visat att en exponering av 2 W/kg i
huvudregionen kan leda till en temperaturhöjning på
ca 0,1( C. Utifrån dessa grundrestriktioner har
referensnivåer beräknats.
De riktlinjer för allmänhetens exponering som
föreslagits av ICNIRP har antagits av EU. Därigenom
har EU uppmanat alla medlemsländer att utfärda
rekommendationer i enlighet med dessa. SSI har
utarbetat rekommendationer i form av allmänna råd
som för närvarande är ute på remiss. Beslut och
utfärdande av rekommendationerna kommer att ske
under 2002.
Inom WHO bedrivs det s.k. EMF-projektet (Electro
Magnetic Fields). Projektet beräknas vara slutfört
år 2005. Aktuella slutsatser från EMF-projektet
innebär sammanfattningsvis följande: Ingen av de
granskningar som nyligen utförts har kommit till den
slutsatsen att exponering för RF-fälten från
mobiltelefoner eller deras basstationer orsakar
några negativa hälsoeffekter. Det finns dock
kunskapsluckor som identifierats för framtida
forskning så att man skall kunna göra bättre
hälsoriskbedömningar. Det kommer att ta tre fyra år
att slutföra, utvärdera och offentliggöra de
slutgiltiga resultaten angående eventuella
hälsorisker för den RF-forskning som krävs för
detta. Under tiden har WHO publicerat ett antal
faktablad om strålning som finns på dess hemsida.

Rådet för arbetslivsforskning (RALF, numera Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap, FAS) har på
regeringens uppdrag studerat frågor med anknytning
till icke joniserande strålning från olika
apparater. Den 30 november 2000 redovisade rådet en
forskningsöversikt och utvärdering av såväl svenska
som internationella forskningsresultat inom området
elkänslighet och hälsorisker av elektriska och
magnetiska fält. Rådet konstaterar bl.a. följande.
Vad gäller mobiltelefoni kan den egna användningen
av en telefon i värsta fall, dvs. vid dåliga
mottagnings- och sändningsförhållanden, innebära
radiofrekventa fält som leder till att exponeringen
ligger strax under de grundrestriktioner som ICNIRP
och EU rekommenderar. Den normala exponeringen för
allmänheten från andra källor (basstationer, radio-
och TV-utsändning, andras användning av en
mobiltelefon i närheten, m.m.) är i jämförelse med
detta försumbar. Den samlade bedömningen av
hälsoeffekter vid mobil telekommunikation, baserad
på dagens kunskap, är att vetenskapligt stöd saknas
för förekomst av ökad risk för ohälsa vid användning
av mobiltelefon. Denna eller liknande slutsatser
dras av i princip alla internationella utredningar
och mötesreferat som arbetsgruppen har tagit del av.
Vad gäller märkning av mobiltelefoner så pågår för
närvarande inget arbete med att införa något
obligatoriskt märkningssystem. Skälet till detta är
att SSI som ansvarig myndigheten gör bedömningen att
påståenden om negativa biologiska konsekvenser inte
har något vetenskapligt stöd. TCO har ett
regelsystem för frivillig provning och märkning som
man rekommenderar sina medlemmar att ta hänsyn till
vid inköp. Dessa rekommendationer avser inte enbart
strålning och SAR-värden utan också t.ex.
flamskyddsmedel, användarhänsyn och
återvinningshänsyn. Även om det i dag inte finns
vetenskapligt stöd för att hälsoeffekter skulle
uppkomma vid exponeringsnivåer under rekommenderade
gränsvärden finns det anledning att ta denna fråga
på stort allvar. Med det anförda föreslår utskottet
att motionerna MJ315 (mp) yrkande 7, MJ322 (fp)
yrkande 4, MJ399 (v) delvis och MJ422 (v) yrkande 2
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Enligt motion MJ315 (mp) yrkande 8. bör
rekommendationer också utfärdas angående användning
av mobiltelefon i bilar eftersom radiovågorna har
svårare att nå fram till mobiltelefonen och
mobiltelefonen därför måste öka effekten, vilket
medför att bilföraren utsätts för högre strålning.
Med anledning härav vill utskottet anföra följande.
Mobiltelefoner testas vid maximal effekt.
Gränsvärdena finns i EU:s rekommendationer och
kommer också att komma i SSI:s allmänna råd.
Gränsvärdet (SAR i huvudet) är 2 W/kg. Enligt vad
utskottet har erfarit sänder en mobiltelefon som
används i en bil utan antenn med starkare effekt men
den kan inte, oavsett om den används i bil eller
utanför, stråla mer än maximal effekt. En
mobiltelefon sänder med andra ord aldrig med mer än
maximalt tillåten effekt, dvs. effekten som den är
testad vid för att kontrollera om den uppfyller
gränsvärdet. Upp till maximal effekt kan strålningen
dock variera beroende på närhet och kontakt med
basstation. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet det i motion MJ315 (mp) yrkande 8
framförda kravet på införandet av en rekommendation
för användning av mobiltelefon i bil.
Enligt motionerna So498 (v) yrkande 4 och MJ315
(mp) yrkande 2 bör rekommendationer utfärdas för att
visa på den större hälsorisken för barn och ungdom
vid användning av mobiltelefon. Med anledning härav
konstaterar utskottet att det i den senaste
rekommendationen för allmänheten från
ICNIRP uttryckligen sägs att man för gränsvärdena
för allmänheten använt en säkerhetsfaktor som tar
hänsyn till den särskilda känsligheten hos barn,
ungdomar, sjuka personer och personer under
medicinering. Med det anförda föreslås att berörda
motioner lämnas utan vidare åtgärd.
SSI har i början av innevarande år givit ut en
rapport om SAR och utstrålad effekt från 21
mobiltelefoner på marknaden (SSI Rapport 2002:1).
Ett syfte med rapporten är att undersöka om
utstrålad effekt kan kombineras med uppgifter om SAR
för att beskriva telefonernas prestanda. De högsta
uppmätta SAR-värdena varierade mellan 0,49 W/kg och
1,7 W/kg för mätobjekten. Medelvärdet låg på 0,78
W/kg. SAR-värdet för alla telefoner låg under
gränsvärdet på 2 W/kg. Det finns i dag också ett
frivilligt åtagande från mobiltelefontillverkarnas
sida att presentera aktuella SAR-värden på
telefonerna. Bland annat har listor med SAR-värden
publicerats i kvällspressen. Dessa värden finns
också publicerade på SSI:s hemsida. Enligt vad
utskottet erfarit finns det för närvarande inga
planer inom Regeringskansliet på tvingande regler om
offentliggörande. Med det anförda torde motionerna
MJ315 (mp) yrkande 3, MJ322 (fp) yrkande 1 och MJ399
(v) delvis om att de olika mobiltelefonmodellernas
SAR-värden skall göras offentliga i allt väsentligt
kunna anses tillgodosedda utan någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Enligt motionerna T409 (fp) yrkande 11, MJ322 (fp)
yrkande 2, MJ315 (mp) yrkande 10 och Bo289 (mp)
yrkande 2 behöver nu gällande gränsvärden
ifrågasättas och sänkas liksom en tillsynsmyndighet
för kontroll av strålning utses. Utskottet har
inhämtat att Sverige har haft föreskrifter om arbete
med radiofrekvent strålning och högfrekventa
elektromagnetiska fält sedan 1976. Den nu gällande
föreskriften är utgiven av Arbetsmiljöverket och
heter ASF 1987:2. För allmänheten finns det hittills
inga myndighetsföreskrifter. Dock finns det en
rekommendation från EU från 1999 om gränsvärden för
allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält
(0 Hz(300 GHz). SSI kommer att överföra EU:s
gränsvärden till svenska allmänna råd. Gränsvärdet
för allmänheten vid frekvensen 900 MHz är 4,5 W/m2
uttryckt i strålningstäthet eller 41 V/m uttryckt i
fältstyrka. Vid 1 800 MHz är gränsvärdet 9 W/m2
eller 58 V/m och vid 2 000 MHz 10 W/m2 eller 61 V/m.
Samma värden anges också i rekommendationer från
FN:s världshälsoorganisation WHO och ICNIRP. SSI
bevakar frågan genom s.k. marknadskontroll och
miljöövervakning. Det vetenskapliga underlaget för
gränsvärden eller rekommendationer beträffande
elektromagnetiska fält utvärderas och sammanställs
av internationella expertorgan som t.ex. ICNIRP och
inom EMF-projektet.
Utskottet vill i detta sammanhang dessutom
framhålla följande. Av det ovan anförda framgår att
Sverige följer de gränsvärdesrekommendationer som
också stora delar av EU tillämpar. Dessa
rekommendationer om exponeringsbegränsningar antogs
av Europeiska unionens råd 1999 och baseras på vad
som tidigare utarbetats inom EU och ICNIRP.
Rekommendationerna omfattar bl.a. en uppmaning om
att strikt följa gällande internationella och
nationella säkerhetsstandarder. Som framgår av
redovisningen ovan pågår ett omfattande
internationellt och nationellt arbete för att
klarlägga eventuella hälsorisker förenade med
elektromagnetiska fält, och enligt riksdagens
tidigare uttalade mening bör denna fråga även i
fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet. Med
hänvisning till den breda samstämmighet som råder i
huvuddelen av forskarvärlden om de fastställda
gränsvärdena och den omfattande internationella
kompetensuppbyggnad som pågår och ansvariga
myndigheters fortsatta arbete med dessa frågor,
anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta något
ytterligare initiativ i frågan. Utskottet avstyrker
således motionerna MJ315 (mp) yrkande 10, MJ322 (fp)
yrkande 2, T409 (fp) yrkande 11 och Bo289 (mp)
yrkande 2.

Enligt motion MJ315 (mp) yrkande 6
finns i Sverige en undantagsklausul
för kontroll av mobiltelefoner med
en uteffekt på mindre än 7 W som bör
slopas. Enligt vad utskottet erfarit
finns dock inte någon generell
undantagsklausul för kontroll av
mobiltelefoner med en uteffekt på
mindre än 7 W. Yrkandet kan syfta på
ett undantag för sändare med
utsträckta antenner och gäller då
föreskrifter för
helkroppsbestrålning av
yrkesverksamma. 7 W från en
utsträckt antenn (som ger
helkroppsbestrålning) kommer inte i
konflikt med yrkesexponering enligt
Arbetsmiljöverket. I likhet med
tidigare (bet. 2000/01:MJU20)
avstyrker utskottet mot bakgrund av
det anförda motion MJ315 (mp)
yrkande 6.

Tillämpning av
försiktighetsprincipen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd,
mp) om försiktighets-principen med avseende
på säkerhetsavstånd och gränsvärden, bl.a.
med hänvisning till gällande lagstiftning, de
rekommendationer som utfärdats av ICNIRP och
den av myndigheterna rekommenderade
försiktighetsprincipen.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ315 (mp) yrkandena 1 och 5 skall
försiktighetsprincipen gälla dels vid exponering av
elektromagnetiska fält, dels vid rekommendationer
för bosättning eller vistelse i närheten av
elektriska och magnetiska fält. Enligt motion MJ413
(kd) skall försiktighetsprincipen gälla vid
tillämpningen av rekommenderade gränsvärden för
elektromagnetiska fält.

SSI har under de senaste åren gjort flera
utredningar om strålningsförhållandena kring
mobiltelefonmaster. Enligt SSI gäller
sammanfattningsvis att basstationer för
mobiltelefoni inte innebär någon risk ur
strålskyddssynpunkt. Resultaten från utredningarna
publiceras bl.a. på SSI:s hemsida. Enligt ICNIRP
visar både mätningar och beräkningar att nivåerna
för RF-signaler från basstationer i områden dit
allmänheten har tillträde ligger långt under
internationella riktlinjer, vanligtvis med en faktor
på 100 eller mer. SSI har i samråd med
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket
och Socialstyrelsen publicerat myndigheternas
försiktighetsprincip. Myndigheterna gör där
bedömningen att de forskningsresultat som hittills
presenterats inte ger underlag för och inte heller
kan sägas motivera några gränsvärden eller andra
tvingande begränsningar för lågfrekventa elektriska
och magnetiska fält. De gränsvärden för högfrekventa
elektromagnetiska fält, som finns i dag, skyddar mot
värmeeffekter. För de lågfrekventa fälten saknas
kunskap om vilka egenskaper hos fälten som
eventuellt innebär risker och hur doser skall
värderas. Mot den bakgrunden har en bedömningen
gjorts att det kan finnas skäl för en viss
försiktighet när det gäller exponering för
lågfrekventa magnetfält. Myndigheterna har därför
gemensamt rekommenderat en försiktighetsprincip som
går ut på att man, om åtgärder som generellt minskar
exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt, bör sträva efter att reducera
fält som avviker starkt från vad som kan anses
normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya
elanläggningar och byggnader bör man redan vid
planeringen sträva efter att utforma och placera
dessa så att exponeringen begränsas. När det gäller
försiktighetsprincipen såsom den kommit till uttryck
i miljöbalken har strålskyddslagen anpassats till
denna (se t.ex. prop. 1997/98:90 om
följdlagstiftning till miljöbalken m.m., s. 272 f.).
Inga begränsningar har införts i strålskyddslagen
såvitt avser möjligheten att ingripa med stöd av
miljöbalken. Miljöbalkens hänsynsregler gäller
parallellt med annan lag om det inte särskilt
föreskrivs att balkens regler inte skall tillämpas
på verksamheten i fråga (prop. 1997/98:45, s. 204
f.). Med hänvisning härtill och mot bakgrund av vad
som redovisats ovan finner utskottet att riksdagen
inte bör ta några ytterligare initiativ i frågan.
Utskottet avstyrker således motionerna MJ315 (mp)
yrkandena 1 och 5 och MJ413 (kd).

Forskning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden
(fp, mp) om tillämpad forskning med
hänvisning till att riksdagen i tidigare
ställningstaganden framhållit att man bör
avstå från att göra uttalanden om enstaka
forskningsområden fristående från
behandlingen av regeringens
forskningspropositioner.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ315 (mp) yrkande 4 bör forskningen
om radiofrekventa fält öka, och enligt yrkande 9 bör
forskning om interaktion mellan elektriska fält i
luftrummet påbörjas. Enligt motion MJ322 (fp)
yrkande 3 finns det behov av snabb forskning kring
olika gränsvärden, för att utröna hur de elektriska
fälten interagerar i luften och hur detta eventuellt
påverkar människor och djur, och enligt yrkande 5
bör en utredning tillsättas om införande av
miljöavgifter för mobiltelefoner, där avgiften
direkt kopplas till forskning om strålningens
inverkan på kroppen. Enligt motion Bo289 (mp)
yrkande 3 behöver forskningen om elektromagnetiska
fält vid basstationer och mobiltelefonmaster öka.

Forskningspolitiken behandlas numera i intervaller
om cirka tre år. I proposition 2000/01:3 Forskning
och förnyelse har regeringen redovisat
forskningspolitikens inriktning under åren
2001(2003. En utgångspunkt för forskningspolitiken
är behovet av kraftsamling inom strategiska
forskningsområden och stimulans till tvär- och
mångvetenskaplig forskning. I propositionen angavs
åtta prioriterade forskningsområden: biovetenskap
och bioteknik, informationsteknik och IT-forskning,
materialvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap,
utbildningsvetenskap, konst, vårdvetenskap samt
miljö och hållbar utveckling där forskning om
strålning återfinns såväl inom avsnitten om
folkhälsa som inom miljöforskning. Riksdagen har
beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet.
2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98). När det gäller
frågor om tillämpad forskning konstaterar utskottet
att riksdagen i tidigare ställningstaganden har
framhållit att man bör avstå från att göra
uttalanden om enstaka forskningsområden fristående
från behandlingen av regeringens
forskningspropositioner. Det får dessutom anses vara
en uppgift för berörda forskningsråd att inom ramen
för olika forskningsprogram fördela medel till olika
forskningsprojekt (se bl.a. bet. 1999/2000:TU9,
rskr. 1999/2000:256 och bet. 2000/01:MJU2, rskr.
2000/01:86-87). Riksdagen har nyligen behandlat
regeringens proposition om miljömålens delmål och
åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3, rskr.
2001/02:36) och beslutat att, i enlighet med
regeringens förslag, delmålen bl.a. skall följas upp
genom sammanställningar av de nationella och
internationella forskningsresultaten, däribland den
ovan nämnda rapporten från RALF (Elkänslighet och
hälsorisker av elektromagnetiska fält). Enligt SSI:s
regleringsbrev för 2002 skall SSI i samråd med
berörda forskningsfinansiärer ta fram en nationell
strategi för strålskyddsforskningen. Strategin skall
redovisas senast den 31 december 2002. Ansvarigt
statsråd har i riksdagen understrukit att regeringen
tar problemen med bl.a. hälsorisker förknippade med
elektriska och magnetiska fält på stort allvar (svar
på fråga 2000/01:1311, snabbprotokoll 2000/01:123
bil.). Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna MJ315 (mp) yrkandena 4 och 9, MJ322 (fp)
yrkandena 3 och 5 samt Bo289 (mp) yrkande 3 lämnas
utan vidare åtgärd.

UV-strålning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (mp) om risken
med UV-strålning och behovet av en
informationskampanj m.m. med hänvisning till
bl.a. det arbete som sedan många år pågår på
detta område.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ288 (mp) yrkande 1 bör man genomföra
en informationskampanj om risken med UV-strålning
och hur den undviks och bl.a. ta vara på
erfarenheter från t.ex. Australien.

Riksdagen har i samband med miljömålsbetänkandet
(2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) behandlat riskerna
med UV-strålning och hänvisat till bl.a. det arbete
som sedan många år bedrivs av Arbetsgruppen för
förebyggande av solskador (AFSS). Arbetsgruppen
består av företrädare från Apoteksbolaget,
Arbetarskyddsstyrelsen, Cancerfonden, Karolinska
sjukhuset, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, SSI
och Svenska Melanomstudiegruppen. Gruppen som har
funnits ett antal år har verkat för en samordning av
olika aktiviteter för att sprida information både
till allmänheten och till sjukvårdspersonal. För
övrigt har kampanjer för försiktigare solvanor
bedrivits sedan år 1988. Av SSI:s regleringsbrev för
år 2002 framgår att SSI, i samråd med andra berörda
myndigheter m.fl., skall ta fram en strategi för
arbetet med att öka allmänhetens kunskaper och
medvetenhet för de strålrisker UV-strålning medför.
Strategin skall redovisas senast den 31 december
2002. Det framgår vidare att av SSI:s anslag får
högst 4 000 000 kr utbetalas till andra myndigheter,
landsting, kommuner och frivilligorganisationer för
att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om
UV-strålningens risker. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att motion MJ288 (mp)
yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Märkning av mobiltelefoner m.m. (punkt 1)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v),
Maria Wetterstrand (mp) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ422 yrkande 2,
2001/02:MJ315 yrkande 7 och 2001/02:MJ322 yrkande 4
och avslår motion 2001/02:MJ399 delvis.

Ställningstagande

Allt fler använder mobiltelefon, inte minst
barn och unga, såväl på arbetet som i
hemmet. Det finns några fallrapporter om
människor som utvecklat olika symtom vid
användning av mobiltelefon, främst GSM-
telefoner. En större studie har funnit att
den tid en person talar i en mobiltelefon
har betydelse för olika symtom t.ex.
värmekänsla vid örat och huvudvärk. Forskare
i Lund har visat på att
mobiltelefonstrålning, vid experiment på
möss, kan passera blod- och hjärnbarriären,
vilket får anses som anmärkningsvärt. Den
tredje generationens mobiltelefoner är
ytterligare ett outforskat område. Det finns
forskning som visar att längre samtal i
mobiltelefon ökar riskerna för att drabbas
av skador. Mobiltelefonanvändare pratar allt
längre tid i sina mobiltelefoner och de
överskriver därmed de två minuter, som
ligger till grund för mätningen av de satta
gränsvärdena. De s.k. SAR-värdena ökar också
i samhället genom ett ständigt ökande antal
mobiltelefonabonnemang. Sverige är ett av
världens mest mobiltäta länder. Här
exponeras människor dagligen för denna
strålning vare sig de vill eller ej.
Miljöbalken föreskriver
försiktighetsprincipen som regel när man
inte kan bevisa om en produkt är ofarlig
eller ej. Den hållningen bör man också inta
när det gäller mobiltelefoner. En
varningstext som talar om att mobilstrålning
kan ge upphov till negativa biologiska
konsekvenser bör åtfölja varje mobiltelefon.
Detta bör ges regeringen till känna.

2. Rekommendationer för barn och ungdom
(punkt 3)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v) och
Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ315 yrkande 2 och
2001/02:So498 yrkande 4.

Ställningstagande

Den alltmer ökade mobiltelefonanvändningen
gäller även barn och unga. Forskningen om
sambanden mellan strålning,
mobiltelefonanvändning och ohälsa är oklar
men rapporter har kommit som gör att
försiktighet bör iakttas. Barns och
ungdomars benvävnad är tunnare än hos vuxna
och hjärnvävnad och skallben har inte vuxit
färdigt. Barn utsätts därför för högre
risker och riskerar att drabbas värre av
eventuella skador. Detta är allvarligt
eftersom man misstänker att strålningen kan
orsaka hjärntumörer och även Alzheimers
sjukdom. En svensk forskare har i en nyligen
gjord studie visat på att risker kan finnas
för tumörer hos barn och unga vid
användandet av mobiltelefon.
Rekommendationer bör därför utfärdas för
användande av mobiltelefoner som särskilt
betonar de större hälsoriskerna som barn och
ungdom utsätts för vid användande av
mobiltelefoner. Detta bör ges regeringen
till känna.

3. Information om SAR-värden (punkt 4)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ322 yrkande 1 och avslår
motionerna 2001/02:MJ315 yrkande 3 och
2001/02:MJ399 delvis.

Ställningstagande

Den utstrålade effekten för olika
mobiltelefonmodeller skiljer stort mellan
olika telefonmodeller. De mätningar som görs
kontrolleras dock inte av några myndigheter
eller oberoende forskningsinstitut, och
tillverkarna vill inte redovisa sina
mätvärden. Det borde vara naturligt för
mobiltelefontillverkarna att ge
konsumenterna själva möjlighet att bedöma
vilka faktorer de vill väga in när de
skaffar mobiltelefon. Att hemlighålla
uppgifter som strålningsvärden tyder på en
förmyndarmentalitet som inte hör hemma i ett
modernt samhälle. Det har framkommit
indikationer på senare tid att tillverkarna
skulle vara villiga att lämna ut dessa
uppgifter. Om inte tillverkarna vill
offentliggöra uppgifterna frivilligt, måste
vi lagstifta i frågan. Detta bör ges
regeringen till känna.

4. Information om SAR-värden (punkt 4)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ315 yrkande 3 och avslår
motionerna 2001/02:MJ322 yrkande 1 och
2001/02:MJ399 delvis.

Ställningstagande

Gränsvärdet för strålningsdosen uttrycks i SAR
(Specific Absorption Rate) och anger hur
mycket energi som fångas upp i 1 gram
hjärnvävnad. Gränsvärdet är baserat på att
kaniner, som utsatts för mikrovågsstrålning,
vid ett visst värde fått grumlade linser.
Hur nerver, nervsystem och blodkärl påverkas
hos människan finns det emellertid inga
gränsvärden för. Strålskyddsinstitutet gör
inga mätningar, trots att det är
tillsynsmyndighet. Mobiltelefontillverkarna
däremot testar SAR-värdena. Deras resultat
har hittills inte varit officiella så att
forskare har kunnat ta del av dem. Det har
givits ut rekommendationer till
mobiltelefontillverkarna om att ge ut SAR-
värdena. Kravet på öppenhet är fullt
rimligt. Detta bör ges regeringen till
känna.

5. Sänkning av gränsvärden m.m. (punkt 5)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ322 yrkande 2 och
2001/02:T409 yrkande 11 samt avslår motionerna
2001/02:MJ315 yrkande 10 och 2001/02:Bo289 yrkande
2.

Ställningstagande

Larmrapporter om att strålning från
mobiltelefoner kan orsaka nervskador,
cellförändringar och cancer har duggat tätt
de senaste åren men resultaten är
omtvistade, och det finns lika många
forskningsrapporter som tyder på att
telefonerna är ofarliga. Vi har helt enkelt
för lite kunskap för att veta någonting
säkert om mobiltelefonernas hälsorisker i
dag. Folkpartiet anser att man måste
aktualisera och ifrågasätta nu gällande
gränsvärden och omedelbart klargöra om de
behöver skärpas. Ett gränsvärde är inget
konstant utan måste revideras i takt med att
kunskaperna ökar och sammanhangen förändras.
Därför måste också en tillsynsmyndighet
utses för att kontrollera mobiltelefonernas
strålningsvärden. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

6. Sänkning av gränsvärden m.m. (punkt 5)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ315 yrkande 10 och
2001/02:Bo289 yrkande 2 samt avslår motionerna
2001/02:MJ322 yrkande 2 och 2001/02:T409 yrkande
11.

Ställningstagande

I Sverige har vi i dag gränsvärden för bl.a.
mobiltelefoners strålning och för
elektromagnetisk strålning från
basstationer. På mobiltelefoner med invändig
antenn strålar hela höljet. De s.k.
handsfree är inte heller säkra eftersom
sladden läcker strålning. Den strålning som
människan absorberar från mobiltelefonerna
kallas SAR-värde, Specific Absorption Rate.
I Sverige har vi antagit gränsvärdet 2 W/kg
i en kub på 10 g. I USA har man lagt sig på
ett betydligt lägre värde, vilket även
Sverige bör göra med tanke på
framtidseffekter och försiktighetsprincipen.
Ett gränsvärde på 0,8 W/kg är ett
förnuftigare värde. Vad gäller gränsvärden
för elektromagnetisk strålning från
basstationer finns det i dag många andra
länder som har betydligt lägre gränsvärden
än Sverige. I Sverige ligger gränsvärdet på
4 500 mW/m², medan Schweiz har 40 mW/ m² och
Belgien 24 mW/m². Försiktighetsprincipen,
människors oro och de troliga cancerfall som
rapporterats i närheten av master i länder i
Europa gör att Sverige bör överväga att
sänka gränsvärdena även för den
elektromagnetiska strålningen från
basstationer. Detta bör ges regeringen till
känna.

7. Forskning m.m. (punkt 8)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ322 yrkandena 3 och 5
samt avslår motionerna 2001/02:MJ315 yrkandena 4 och
9 samt 2001/02:Bo289 yrkande 3.

Ställningstagande

Lika lite som det är bevisat att mobiltelefoner är
farliga kan vi hävda att de är ofarliga, men de
resultat som presenterats hittills ger definitivt
anledning till eftertanke. Ett forskarlag från
Australien har rapporterat om fördubblad
cancerfrekvens hos cancerkänsliga möss som utsatts
för radiostrålning av samma typ som från
mobiltelefoner, en undersökning som avvisats som
irrelevant av mobilteleindustrin. Vi vet redan i dag
att starka mikrovågor är farliga. Det vi inte vet
ännu är om långtidseffekter av svag radiostrålning
kan påverka hälsan. Det som framför allt ger
anledning till eftertanke är att dagens
mobiltelefonantenner hålls så nära huvudet och att
en så stor andel av befolkningen är utsatt för
exponeringen. Lägg härtill att själva användningen
av mobiltelefoner dramatiskt har ökat liksom att
snittåldern på användarna sänkts drastiskt under de
senaste åren. Detta utgör skäl för att man snabbt
måste forska kring nu gällande gränsvärden och
omedelbart klargöra om de behöver skärpas. Att
utreda strålningens effekter mer noggrant måste vara
en prioriterad angelägenhet för alla länder men
särskilt för Sverige, där mobiltätheten är så hög.
Därför bör också en utredning tillsättas för att
utreda frågan om en miljöavgift för mobiltelefoner.
Denna avgift skall kopplas direkt till forskningen
om strålningens inverkan på människokroppen. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2001/02:MJ288 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
informationskampanj om risken med UV-strålning och
hur den undviks.

2001/02:MJ315 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering
av elektromagnetiska fält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en rekommendation
för barn och ungdom vid användning av
mobiltelefon.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att SAR-värden för
mobiltelefoner görs officiella, enligt de
rekommendationer som har utgetts.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskningen på
radiofrekventa fält bör öka.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försiktighetsprincipen skall gälla vid
rekommendationer för bosättning eller vistelse i
närheten av elektriska och magnetiska fält.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
undantagsklausulen för kontroll av apparater med
en uteffekt på mindre än 7 W slopas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
varningstext som varnar för alltför flitigt
användande bör finnas på mobiltelefoner.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
rekommendation bör utfärdas angående användning av
mobiltelefon i bilar.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskning om
interaktion mellan elektriska fält i luftrummet
bör påbörjas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en sänkning av
nuvarande SAR-gränsvärde på 2,0 W/kg till 0,8 W/kg.

2001/02:MJ322 av Eva Flyborg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om krav på
offentliggörande av strålningsvärdena för varje
mobiltelefonmodell från tillverkarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas
strålningsvärde.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av snabb
forskning kring nivåerna av gränsvärdena.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om varningstext på
mobiltelefoner.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utredning av en
miljöavgift för mobiltelefoner.

2001/02:MJ399 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om införande av krav på
mätning av och skyldighet att upplysa om
mobiltelefoners och sladdlösa telefoners
strålningsdoser.

2001/02:MJ413 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att försiktighetsprincipen
skall gälla vid tillämpningen av rekommenderade
gränsvärden för elektromagnetiska fält.

2001/02:MJ422 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att alla mobiltelefoner bör förses med
varningstext om hälsorisker.

2001/02:Bo289 av Barbro Feltzing (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sänka
gränsvärdena för elektromagnetisk strålning från
basstationer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskning om
elektromagnetiska fält vid basstationer och
mobiltelefonmaster bör öka.

2001/02:So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mobiltelefoner och
barn och unga.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mobil strålning.