Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU10

Sveriges klimatstrategi

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition
2001/02:55 Sveriges klimatstrategi samt åtta
följdmotioner med 77 yrkanden. I betänkandet
behandlas också 16 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2001.

Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av
regeringens proposition Svenska miljömål en struktur
med 15 miljökvalitetsmål. Det övergripande syftet
med miljökvalitetsmålen är att till nästa generation
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
i Sverige är lösta. Med anledning av regeringens
förslag har riksdagen under år 2001 beslutat om
delmål för 14 miljökvalitetsmål. I den nu aktuella
propositionen lämnar regeringen förslag och
bedömningar avseende det återstående
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
Propositionen behandlar ett delmål för perioden
2008–2012, uppföljning och kontrollstationer, frågan
om de s.k. flexibla mekanismernas och kolsänkornas
roll i klimatarbetet samt innebörden av
miljökvalitetsmålet. Regeringen föreslår att de
svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett
medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 %
lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas
som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex
växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s
definitioner. Målet har utgångspunkt i Sveriges
utsläppsprognos i den tredje nationalrapporten till
klimatkonventionen. Miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan innebär att halten, räknat som
koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna
enligt Kyotoprotokollet och den internationella
klimatpanelen IPCC:s (Intergovernmental Panel on
Climate Change) definitioner tillsammans skall
stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i
atmosfären. Sverige skall internationellt verka för
att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År
2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara
lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och
invånare, för att därefter minska ytterligare.
Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av
internationellt samarbete och insatser i alla
länder. Målet är en skärpning och precisering av det
av riksdagen tidigare antagna miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan. Regeringen föreslår att
riksdagen redan nu bemyndigar regeringen att
godkänna Kyotoprotokollet under förutsättning att
beslut har fattats inom EU om en legalt bindande
inbördes fördelning av utsläpp inom gemenskapen (för
Sverige 104 % jämfört med år 1990) och under
förutsättning att ratifikation sker tillsammans och
samtidigt med EG och övriga medlemsländer. Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet
finns 36 reservationer och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mål för den svenska klimatpolitiken
m.m.

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om
mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:55
i denna del samt avslår motionerna 2001/02:MJ9,
2001/02:MJ10 yrkandena 2, 11–13 och 30,
2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ14
yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ16 yrkandena 1–5
samt 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (mp)

2. EU:s roll i klimatpolitiken m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkandena 1 och 6, 2001/02:
MJ15 yrkande 1 samt 2001/02:MJ521 yrkande 8.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (fp)

3. Miljöavgifter m.m. inom EU

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkandena
3, 4 och 7.
Reservation 6 (kd)

4. Europeisk handel med utsläppsrätter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande 5,
2001/02:MJ209 yrkande 12 och 2001/02:MJ519
yrkande 1 delvis.
Reservation 7 (m)

5. Trafikfrågor m.m. inom EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkandena 8 och 9 samt 2001/02:MJ14 yrkande 6.
Reservation 8 (c)

6. Internationellt klimatarbete

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande
21.
Reservation 9 (mp)

7. Europeisk beskattning av flygbränsle

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande
10.

8. Försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ12.

9. Ekonomiska styrmedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 7.
Reservation 10 (mp)

10. Offentlig upphandling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ13 och
2001/02:MJ16 yrkande 18 delvis.

11. Koldioxid- och energiskatter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkande 19, 2001/02:MJ15 yrkande 3 och
2001/02:MJ16 yrkande 8.
Reservation 11 (kd)
Reservation 12 (fp)
Reservation 13 (mp)

12. Energiskatter för vissa sektorer

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkandena
9 och 10.
Reservation 14 (mp)

13. Skatt på avfall m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ15 yrkande 4.
Reservation 15 (fp)

14. Klimatinvesteringsprogram

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ14
yrkandena 8 och 9 samt 2001/02:MJ337 yrkande 11.
Reservation 16 (c)

15. Mjuka styrmedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande
19.
Reservation 17 (mp)

16. Svensk energipolitik

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkandena 18 och 20, 2001/02:MJ11 yrkande 3,
2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6, 2001/02:
MJ16 yrkandena 6, 15 delvis och 18 delvis,
2001/02:MJ209 yrkande 14, 2001/02:MJ519 yrkande 1
delvis samt 2001/02:U303 yrkande 15.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (fp)
Reservation 20 (mp)

17. Miljöklassning av eldningsoljor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ311 och
2001/02:MJ462.
Reservation 21 (m)

18. Kollektivtrafiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ14 yrkande 4.
Reservation 22 (c)

19. Trängselavgifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande
22.
Reservation 23 (m) - motiv.

20. Flygets miljöpåverkan

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande
11.
Reservation 24 (mp)

21. Administrativa åtgärder i transportsektorn

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande
14.
Reservation 25 (mp)

22. Miljöbilar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkande 24 och 2001/02:
MJ423 yrkande 7.

23. Alternativa drivmedel m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkande 23, 2001/02:MJ14 yrkande 5, 2001/02:MJ16
yrkande 17, 2001/02:MJ423 yrkande 5,
2001/02:MJ430 samt 2001/02:MJ519 yrkande 1
delvis.
Reservation 26 (kd, c)
Reservation 27 (mp)

24. Miljödriven affärsutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkande 25 och 2001/02:
MJ14 yrkande 3.

25. Handel med utsläppsrätter m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ15
yrkande 2, 2001/02:MJ16 yrkande 12, 2001/02:MJ209
yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande 12,
2001/02:MJ521 yrkande 10 och 2001/02:U301 yrkande
44.
Reservation 28 (m, c, fp)
Reservation 29 (mp)

26. Agenda 21

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande
29.
Reservation 30 (kd)

27. Direktverkande elvärme

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande
16.
Reservation 31 (mp)

28. Klusterbildning inom träområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande
27.

29. Åtgärder i bebyggelsen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 15
delvis.
Reservation 32 (mp)

30. Vindisolering och fasadåtgärder

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande
21.

31. Sektorernas miljöansvar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkande 14, 2001/02:MJ14 yrkande 7 samt
2001/02:MJ16 yrkandena 13 och 18 delvis.
Reservation 33 (mp)

32. Beredskap för klimatrelaterade
kriser m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 20
delvis.
Reservation 34 (mp)

33. Klimatforskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkande 26, 2001/02:MJ14 yrkande 10 och
2001/02:MJ16 yrkande 20 delvis.

34. Plan- och bygglagen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande
28.

35. Klimatfrågorna i Regeringskansliet

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande
16.
Reservation 35 (kd)

36. Rapportering m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkandena 15 och 17 samt 2001/02:MJ16 yrkande 18
delvis.
Reservation 36 (kd)

37. Sveriges tillträdande till Kyotoprotokollet

Riksdagen godkänner Kyotoprotokollet (avsnitt
7.2). Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:55 i denna del samt avslår motion
2001/02:MJ16 yrkande 22.

Stockholm den 19 februari 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s),
Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),
Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael
Hagberg (s), Carina Ohlsson (s) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

2001/02

MJU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

På förslag av regeringen i proposition 1997/98:145
Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart
Sverige fattade riksdagen i april 1999 beslut om en
ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde
15 nationella miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6,
rskr. 1998/99:183). Miljö- och jordbruksutskottet
anförde i betänkandet att det är delmålen snarare än
de allmänt formulerade miljökvalitetsmålen som
kommer att utgöra underlag för miljöpolitiska
åtgärder och prioriteringar inom olika
samhällssektorer. Mot den bakgrunden borde det
enligt utskottets mening ankomma på riksdagen att ta
ställning till hur målsättningen för detta arbete
skulle formuleras (bet. 1998/99:MJU6 s. 34). Med
anledning av vad utskottet anfört begärde riksdagen
att regeringen skulle återkomma till riksdagen med
redovisning och förslag angående delmålen under vart
och ett av de nya miljökvalitetsmålen.

Regeringen anför i propositionen att förslagen har
utformats i samarbete med Vänsterpartiet.

Uppvaktningar, utfrågningar m.m.

Utskottet anordnade den 7 februari 2002 en
utfrågning med representanter för Naturvårdsverket.
Verket lämnade bl.a. information om den
internationella klimatpanelen IPCC:s
(Intergovernmental Panel on Climate Change) senaste
utvärdering som avslutades i september 2001.
Utskottet har härutöver uppvaktats av svenskt
näringsliv och representanter för den elintensiva
industrin. Det har också inkommit skrivelser i
ärendet.

Bakgrund

På förslag av regeringen i proposition 1997/98:145
Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart
Sverige fattade riksdagen i bred enighet våren 1999
beslut om en ny målstruktur i arbetet med miljömål.
15 nationella miljökvalitetsmål fastställdes. De 15
målen omfattar: Frisk luft, Grundvatten av god
kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande
våtmarker, Hav i balans samt levande kust och
skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig
försurning, Levande skogar, Ett rikt
odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd
miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande
ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt
som riksdagen fattade beslut om att anta de 15
övergripande miljökvalitetsmålen begärde riksdagen
att i ett sammanhang få ta ställning till alla de
delmål, åtgärder och strategier som behövs för att
nå de 15 övergripande miljökvalitetsmålen (bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).

Den 26 april 2001 beslutade regeringen om
propositionen Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130). I
propositionen föreslog regeringen ungefär 60 delmål
för 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. Regeringen
lämnade också förslag till åtgärdsstrategier m.m.
Det 15:e, klimatmålet, avsåg regeringen behandla i
en separat proposition. Riksdagen godkände de
förslag regeringen lämnade under hösten 2001 (bet.
2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Tidigare under 2001
presenterade regeringen vissa (5) delmål för
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (prop.
2000/01:65). Dessa förslag behandlade riksdagen
under våren 2001 (bet. 2000/01:MJU15, rskr.
2000/01:269).
I den nu aktuella propositionen behandlar
regeringen det femtonde och återstående
miljökvalitetsmålet, Begränsad klimatpåverkan. I
propositionen lämnas förslag bl.a. om att detta
miljökvalitetsmål skall omfatta samtliga sex
växthusgaser i Kyotoprotokollet samt om delmål för
perioden 2008–2012.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att de svenska utsläppen av
växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden
2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990.
Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och
omfatta de sex växthusgaserna enligt
Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Målet har
utgångspunkt i Sveriges utsläppsprognos i den tredje
nationalrapporten till klimatkonventionen.
Det svenska klimatarbetet och det nationella målet
skall fortlöpande följas upp. Om utsläppstrenden
visar sig vara mindre gynnsam än man nu förutser,
eller om de åtgärder som vidtas inte ger väntad
effekt, kan regeringen föreslå ytterligare åtgärder
eller vid behov föreslå en omprövning av målet.
Härvid skall hänsyn tas till konsekvenser för svensk
industri och dess konkurrenskraft. Kontrollstationer
föreslås införas år 2004 och år 2008.
Det nationella målet om att minska utsläppen av
växthusgaser med minst 4 % skall uppnås utan
kompensation för upptag i kolsänkor eller med
flexibla mekanismer. Vid kontrollstationen år 2004
avser regeringen, som komplement, att överväga ett
mål som innefattar de flexibla mekanismerna.
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
innebär att halten, räknat som
koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna
enligt Kyotoprotokollet och den internationella
klimatpanelen IPCC:s (Intergovernmental Panel on
Climate Change) definitioner tillsammans skall
stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i
atmosfären. Sverige skall internationellt verka för
att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År
2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara
lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och
invånare, för att därefter minska ytterligare.
Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av
internationellt samarbete och insatser i alla
länder. Målet är en skärpning och precisering av det
av riksdagen tidigare antagna miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan.
En begränsad klimatpåverkan skall uppnås genom en
aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället.
Var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller
såväl myndigheter och kommuner som företag,
organisationer och enskilda. Ekonomiska och
rättsliga styrmedel, med miljöbalken som central
lagstiftning, samt frivilliga överenskommelser och
en dialog mellan staten och näringslivet bildar
tillsammans med myndigheternas arbete utgångspunkter
och stomme för klimatarbetet. Sektorsansvaret
behöver utvecklas liksom tvärsektoriella arbetssätt.
Olika former för klimatarbetet som användning av
miljöledningssystem, miljövarudeklarationer,
miljömärkning, utveckling av miljöteknik och
miljöinriktad upphandling bör utvecklas och
fördjupas.
För att uppnå målen föreslår regeringen ett antal
åtgärder som bör påbörjas snarast. Bland annat pekas
på information i syfte att öka kunskapen om
klimatfrågan, åtgärder och styrmedel. Klimatåtgärder
i lokala klimatinvesteringsprogram är andra viktiga
åtgärder. Viktiga åtgärder inom transportsektorn
blir främjandet av alternativa drivmedel och inom
energiområdet främjandet av el från förnybara
energikällor genom s.k. gröna certifikat. Regeringen
avser att återkomma med förslag till ett system för
gröna certifikat. Vidare bör det i
miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130)
redovisade miljömålsrådet få i uppgift att samordna
myndigheternas arbete även på klimatområdet.
Klimatarbetet bör utformas så att det nationella
utsläppsmålet och åtagandet enligt Kyotoprotokollet
kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Strategin för
att minska utsläppen av växthusgaser omfattar vidare
de åtgärder som genomförs inom ramen för nu gällande
energi- och transportpolitiska beslut samt
regeringens proposition om åtgärdsinriktning för
utveckling av ett långsiktigt hållbart
transportsystem (prop. 2001/02:20) och kommande
förslag till energiproposition som regeringen avser
att förelägga riksdagen våren 2002. Ytterligare
åtgärder och preciseringar kan komma att behövas.
Uppföljning utgör därmed en väsentlig del av
strategin.
Regeringen föreslår att riksdagen redan nu
bemyndigar regeringen att godkänna Kyotoprotokollet
under förutsättning att beslut har fattats inom EU
om en legalt bindande inbördes fördelning av utsläpp
inom gemenskapen (för Sverige 104 % jämfört med år
1990) och under förutsättning att ratifikation sker
tillsammans och samtidigt med EG och övriga
medlemsländer.

Utskottets överväganden

Mål för den svenska klimatpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordar
om mål för den svenska klimatpolitiken.
Därmed avstyrker utskottet ett motionsyrkande
om avslag av propositionen och begäran att
regeringen återkommer med ett nytt förslag
(m). Vidare avstyrker utskottet ett antal
yrkanden om annat delmål (c, mp), annan
innebörd av miljökvalitetsmålet (mp) och
olika förslag angående uppföljningsarbetet
(kd, c, mp). Slutligen avstyrker utskottet
flera yrkanden med anknytning till flexibla
mekanismer och kolsänkor (kd, c, mp).

Propositionen

Regeringen föreslår att de svenska utsläppen av
växthusgaser som ett medelvärde för perioden
2008–2012 skall vara minst 4 % lägre än utsläppen år
1990. Utsläppen skall räknas som
koldioxidekvivalenter och omfatta de sex
växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s
definitioner. Målet har utgångspunkt i Sveriges
utsläppsprognos i den tredje nationalrapporten till
klimatkonventionen.

Det svenska klimatarbetet och det nationella målet
skall fortlöpande följas upp. Om utsläppstrenden
visar sig vara mindre gynnsam än man nu förutser,
eller om de åtgärder som vidtas inte ger väntad
effekt, kan regeringen föreslå ytterligare åtgärder
och/eller vid behov föreslå en omprövning av målet.
Härvid skall hänsyn tas till konsekvenser för svensk
industri och dess konkurrenskraft. Kontrollstationer
införs år 2004 och år 2008.
Det nationella målet om att minska utsläppen av
växthusgaser med minst 4 % skall uppnås utan
kompensation för upptag i kolsänkor eller med
flexibla mekanismer. Vid kontrollstationen år 2004
avser regeringen, som komplement, att överväga ett
mål som innefattar de flexibla mekanismerna.
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
innebär att halten, räknat som
koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna
enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner
tillsammans skall stabiliseras på en halt lägre än
550 ppm i atmosfären. Sverige skall internationellt
verka för att det globala arbetet inriktas mot detta
mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget
vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år
och invånare, för att därefter minska ytterligare.
Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av
internationellt samarbete och insatser i alla
länder.

Motionerna

Moderata samlingspartiet yrkar i motion MJ11 (m)
avslag på propositionen i den del den avser mål m.m.
för den svenska klimatpolitiken (yrkande 1) och
anser att regeringen skall återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag, vilket skall vara grundat på
mer kostnadseffektiva åtgärder (yrkande 2). I
enlighet härmed bör Sverige driva på så att handeln
med utsläppsrätter kommer i gång både inom Sverige
och internationellt. Sverige bör också fullt ut
använda sig av de möjligheter de flexibla
mekanismerna i de internationella överenskommelserna
medger. Exempelvis bör Sverige satsa på
skogsplanteringar i u-länder inom ramen för
mekanismen för ren utveckling. I motionen framhålls
dessutom att Sverige bör ta fram underlag för hur
Sverige bäst kan arbeta med mekanismen för gemensamt
genomförande. Vidare bör Sverige tillgodoräkna sig
de drygt två miljoner ton koldioxid i nettoupptag i
skogsmarken som bestämmelserna i Kyotoprotokollet
medger. Slutligen anser motionärerna att regeringen
bör se över hela systemet med skatter, miljöklasser
och övriga regler i syfte att stimulera miljövänlig
och bränslesnål teknik inom vägtrafiken.

Enligt motion MJ14 (c) yrkande 1 delvis bör
Sverige med hänsyn till att landet ligger långt
framme i klimatarbetet eftersträva att minska
växthusgasutsläppen ytterligare 2 % utöver
regeringens förslag. I motion MJ16 (mp) yrkande 1
framförs att de svenska utsläppen av
klimatförändrande gaser beräknat som ett medelvärde
åren 2008–2012 skall vara 10 % lägre än år 1990
räknat som koldioxidekvivalenter.
När det gäller uppföljning av delmålet framför
Kristdemokraterna i motion MJ10 (kd) yrkande 2 att
genomförandet av kontrollstationerna åren 2004 och
2008 skall handhas av parlamentariskt sammansatta
kommittéer. I motion MJ14 (c) yrkande 1 delvis
framförs åsikten att ytterligare en kontrollstation
år 2006 bör införas. Enligt motion MJ16 (mp) yrkande
5 är det viktigt att resultatet av kontrollstationen
år 2004 inte föranleder en sänkning av målen för år
2010.
Enligt motion MJ14 (c) yrkande 2 är flexibla
mekanismer och kolsänkor viktiga resurser som ger
ytterligare möjligheter i klimatarbetet. Dessa
verktyg kan enligt motionärerna nyttjas som
komplement till andra styrmedel för att höja
ambitionen i regeringens målsättning. I motion MJ16
(mp) yrkande 4 anförs att eventuella minskningar av
utsläppen via flexibla mekanismer bör ske utöver det
av Miljöpartiet föreslagna målet och att sänkor inte
skall få utnyttjas i Sverige för att nå de
nationella målen. Enligt motion MJ9 (kd) yrkande 2
och MJ10 (kd) yrkande 13 bör olika
komposteringsmetoder stimuleras för att ta till vara
kolbindningseffekten. I MJ9 (kd) ställs krav på
forskning om olika odlingsmetoder som ökar
kolbindningspotentialen (yrkande 1). Enligt motionen
bör vidare tydliga miljömål för hur mycket
hushållsavfall som skall komposteras för ökad
kolbindning utarbetas (yrkande 3). Vidare bör mål
utarbetas för hur mycket kompost som skall läggas på
åker- och skogsmark (yrkande 4). Enligt motionärerna
i motion MJ10 (kd) bör incitamenten för att bedriva
skogsskötsel som ökar upptaget av koldioxid öka
(yrkande 11). Därutöver bör ökad satsning ske på
forskning och utveckling av odlingsmetoder som ökar
förutsättningarna för att binda kol jämfört med
traditionella brukningsmetoder (yrkande 12).
Slutligen anser motionärerna att forskning med
inriktning att undersöka förutsättningarna för att
lagra kol i t.ex. tömda olje- eller gasfält bör
stimuleras (yrkande 30). Synpunkterna om forskning i
syfte att öka möjligheterna till kolbindning i
jordbruket genom lagring och genom återvinning får
stöd i motion MJ519 (kd) yrkande 1 delvis.
Enligt motion MJ16 (mp) bör Sverige i
internationella sammanhang arbeta för att den
långsiktiga målsättningen vad gäller halten av
koldioxid i atmosfären skall fastställas i enlighet
med vetenskapliga bedömningar i IPCC:s
lågriskscenario (yrkande 2). Motionärerna anser
dessutom att klimatarbetet i Sverige tills vidare
skall inriktas på att nå 75 % minskning av utsläppen
till år 2050 (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om mål för den svenska
klimatpolitiken omfattar förslag till delmål för
perioden 2008–2012, uppföljning och
kontrollstationer, frågan om de s.k. flexibla
mekanismernas och kolsänkornas roll i klimatarbetet
samt innebörden av miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan.

När det gäller förslaget till delmål för perioden
2008–2012 vill utskottet anföra följande. Mot
bakgrund av riksdagens beslut om att
koldioxidutsläppen från fossila bränslen år 2000
skall stabiliseras på 1990 års nivå, för att
därefter minska, (prop. 1992/93:179, bet.
1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361) föreslår
regeringen ett reduktionsmål för att precisera denna
minskning. Målet innebär att utsläppen för Sverige
av de sex växthusgaserna som ett medelvärde för
perioden 2008–2012 skall vara minst 4 % lägre än
utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som
koldioxidekvivalenter och omfatta de sex
växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s
definitioner. Som regeringen påpekar skall
utsläppsvärdena normalårskorrigeras för att
underlätta det svenska klimatarbetet mellan åren med
avseende på variationer i temperatur och nederbörd.
En långsiktig politik bäddar för att omställningen
kan ske med bibehållen stabilitet i
samhällsutvecklingen så att hänsyn kan tas till det
kapital som är bundet i dagens infrastruktur. Det är
därför viktigt med klara och stabila mål för hållbar
utveckling. Detta kan ge upphov till en ny våg av
tekniska innovationer och investeringar som
genererar tillväxt och sysselsättning. Regeringen
vill genom det föreslagna reduktionsmålet tydligt
markera att klimatfrågorna nu och framgent kommer
att vara en central fråga i arbetet mot hållbar
utveckling. Regeringen förebådar att det föreslagna
delmålet kommer att följas av ytterligare mål för
utsläppsminskningar efter år 2012 för att
miljökvalitetsmålet skall kunna uppnås, och för att
möta nya internationella krav. Sverige skall såväl
nationellt som i samarbete med andra länder söka
göra detta. Enligt artikel 3.13 i Kyotoprotokollet
har parterna till Kyotoprotokollet rätt att spara
skillnaden mellan partens tilldelade mängd för
åtagandeperioden och en understigande utsläppsmängd
till nästkommande åtagandeperiod. Regeringen anser
att Sverige skall hävda denna rättighet som är en
grundläggande förutsättning för regeringens förslag
till nationellt klimatmål. När EU lägger fast
bördefördelningen skall Sverige enligt regeringen
därför avvisa eventuella krav på
solidaritetsprinciper som innebär att medlemsländer
– som vid åtagandeperiodens slut har utrymme kvar av
sitt åtagande – skall dela med sig av sitt
”överskott” till andra medlemsländer som inte har
klarat att uppfylla sina åtaganden. Utskottet
instämmer i regeringens uppfattning att genom att
ytterligare skärpa det nationella målet, jämfört med
det åtagande som överenskommits i EU:s preliminära
interna bördefördelning för åren 2008–2012, vilken
innebär en ökning med 4 % relativt med 1990 års
nivå, understryks vikten av att tidigt söka möta den
utmaning som hotet om klimatförändringar utgör.
Utskottet instämmer i vad regeringen anför om delmål
för perioden 2008–2012. Därmed tillstyrker utskottet
regeringens förslag i denna del och avstyrker
motionerna MJ14 (c) yrkande 1 delvis och MJ16 (mp)
yrkande 1.
Regeringen föreslår att kontrollstationer för
utvärdering av klimatmålet införs år 2004 och år
2008. Utskottet delar regeringens uppfattning att
det är nödvändigt att delmålet fortlöpande följs upp
och att – för den händelse utvecklingen visar sig
vara mindre gynnsam än vad som förutses, eller de
åtgärder som vidtas inte ger väntad effekt –
regeringen bör föreslå ytterligare åtgärder eller
ompröva målet. Vid kontrollstationerna skall enligt
regeringen en översyn också göras av konsekvenserna
för andra samhällsmål såsom sysselsättning, svensk
industri och dess konkurrenskraft samt
energiförsörjningen. Det är såsom regeringen påpekar
viktigt att jämförelser också görs med andra länders
utveckling och åtgärder. Det av regeringen
föreslagna systemet för uppföljning och utvärdering
samt de föreslagna kontrollstationerna torde enligt
utskottets mening komma att bli effektivt och
ändamålsenligt. Utskottet anser också i likhet med
regeringen att målen kan behöva revideras mot
bakgrund av nya kunskaper om såväl klimatproblemet
med mer preciserade sifferunderlag, som samhällets
möjligheter att genomföra nödvändiga omställningar
för att undvika hotande konsekvenser av
växthuseffekten. Genom regeringens årliga
redovisning kommer riksdagen att ges möjlighet att
kontinuerligt följa det fortsatta arbetet. Mot
bakgrund av det anförda instämmer utskottet i vad
regeringen anför om uppföljning och utvärdering.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag i
denna del och finner motion MJ14 (c) yrkande 1
delvis i allt väsentligt tillgodosedd med det
anförda. Utskottet föreslår att motionerna MJ10 (kd)
yrkande 2 och MJ16 (mp) yrkande 5 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Kyotoprotokollet föreskriver att de s.k. flexibla
mekanismerna skall vara supplementära till inhemska
åtgärder. Regeringen anser att det är av stor vikt
att alla industriländer vidtar åtgärder i sina egna
länder, både för att påskynda nödvändig omställning
till hållbar utveckling och för att visa att
industriländerna går i täten i kampen mot
klimatförändringarna. Som regeringen påpekar är
detta en förutsättning för att utvecklingsländerna
på sikt skall acceptera kvantitativa åtaganden under
kommande åtagandeperioder under klimatkonventionen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
användningen av flexibla mekanismer kan bidra till
att ytterligare reducera utsläppen för Sverige. Det
är också viktigt att de flexibla mekanismerna kan
stimulera ett ökat engagemang från marknaden, genom
att svenska företag får drivkrafter att handla och
investera. Sverige har jämfört med många andra
industriländer kommit långt när det gäller minskning
av utsläppen av koldioxid. Detta innebär emellertid
som regeringen påpekar att marginalkostnaden för
begränsning av koldioxidutsläpp är högre än för
många andra industriländer. Användningen av
Kyotoprotokollets flexibla mekanismer kan minska
kostnaderna för åtagandena betydligt. Utskottet
anser därför i likhet med regeringen att det finns
skäl att vid kontrollstationen år 2004, som
komplement, överväga ett mål som innefattar de
flexibla mekanismerna. Det nationella målet om att
minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 % skall
dock uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor
eller med flexibla mekanismer.
Enligt Bonnuppgörelsen skall på längre sikt ett
system som bygger på vetenskapligt tillvägagångssätt
utvecklas för att beräkna upptagen i sänkor och
därmed de krediter som parterna får tillgodoräkna
sig. Det finns som regeringen påpekar en kvalitativt
viktig skillnad mellan att minska koncentrationen av
växthusgaser genom att minska utsläppen vid källan
och genom upptag i kolsänkor. Upptag i kolsänkor
innebär en tidsbegränsad lagring av kol. Det
upplagrade kolet släpps förr eller senare ut i form
av koldioxid, t.ex. till följd av avverkning,
insektsangrepp, sjukdomar eller skogsbränder.
Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning
att aktiviteter som syftar till att öka upptaget av
växthusgaser i kolsänkor i första hand har betydelse
för att vinna tid i strävan efter att reducera
koncentrationen av växthusgaser i atmosfären.
Riksdagen har vid tidigare tillfälle konstaterat
(prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:JoU19, rskr.
1992/93:361) att kolsänkor skall ses som en
kompletterande åtgärd till huvudstrategin att minska
utsläppen av koldioxid. Det fordras som regeringen
påpekar bl.a. ett väl fungerande system för
bestämning och verifiering av förändringar i
kollagren och i flödena av växthusgaser på nationell
och lokal nivå för att kunna bedriva en effektiv
politik syftande till ökat koldioxidupptag i skog,
skogs- och jordbruksmark. En grundförutsättning är
också att det råder klarhet från vetenskaplig
synpunkt om vilka effekter olika åtgärder syftande
till ökat koldioxidupptag har samt att man utifrån
detta kan utveckla styrmedel som kan integreras i de
politikområden som berörs. Åtgärder för att öka
eller vidmakthålla kolupptaget i sänkor kan komma
att stå i konflikt med natur- och
kulturmiljövårdsintressen såsom skydd av biologisk
mångfald, liksom utvecklingen av biobränslen. Likaså
kan en politik för främjande av kolsänkor påverka
andra viktiga samhällsintressen, såsom
skogsnäringens konkurrenskraft. Politiken bör såsom
regeringen anför därför utformas så att den
integreras med miljö-, jordbruks- och skogsbruks-,
kultur- och allmänpolitiska hänsyn på ett sätt som
bidrar till ett mer uthålligt skogs- och jordbruk.
Utskottet biträder mot bakgrund av dessa olika
aspekter regeringens avsikt att snarast utreda
förutsättningarna för att främja kolsänkor.
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår i
den del det avser flexibla mekanismer och kolsänkor
och anser att riksdagen bör lämna motionerna MJ9
(kd) yrkandena 1 och 2, MJ10 (kd) yrkandena 11–13
och 30, MJ14 (c) yrkande 2, MJ16 (mp) yrkande 4 samt
MJ519 (kd) yrkande 1 delvis utan vidare åtgärd. När
det gäller motion MJ9 (kd) yrkandena 3 och 4 vill
utskottet utöver vad som anförts hänvisa till vad
som redovisas om målen för avfallspolitiken i
avsnittet Skatt som styrmedel nedan. Därmed avstyrks
berörda motionsyrkanden.
När det gäller frågan om innebörden av
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan vill
utskottet anföra följande. Med utgångspunkt i IPCC:s
scenarier bör ackumulationen av halten av
växthusgaser i atmosfären plana ut på en nivå som
understiger 550 ppm. Regeringens förslag är att
Sverige skall verka internationellt för att det
globala arbetet inriktas mot detta mål. För svenskt
vidkommande innebär det enligt regeringen att
utifrån de prognoser för befolkningsökningen i
världen och Sverige som finns till hands i dag,
IPCC:s beräkningar samt strävan mot global
konvergens av utsläppsnivåerna, de svenska
utsläppen till år 2050 bör minska till högst 4,5 ton
koldioxidekvivalenter per person och år, för att
därefter minska ytterligare. De nuvarande svenska
utsläppen av de sex växthusgaserna motsvarar enligt
regeringen 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person.
Förslaget innebär därför en minskning med närmare
hälften av den totala mängden utsläpp. För många
andra industriländer innebär en minskning till 4,5
ton per person och år en betydligt större
utsläppsminskning. Utskottet anser i likhet med
regeringen att Sverige med kraft bör driva frågan om
att utsläppen, räknade som koldioxidekvivalenter per
person, globalt sett närmar sig en gemensam nivå.
För att detta mål skall kunna nås är det nödvändigt
med internationellt samarbete och insatser i alla
länder. Utskottet instämmer i regeringens bedömning
och tillstyrker propositionen i denna del. Därmed
avstyrker utskottet motion MJ16 (mp) yrkandena 2 och
3.
Sammanfattningsvis instämmer utskottet i de
bedömningar som regeringen redovisar och föreslår
därmed att riksdagen godkänner vad som i
propositionen förordas om mål för den svenska
klimatpolitiken. Mot bakgrund härav avstyrker
utskottet motion MJ11 (m) yrkandena 1 och 2.

Det internationella samarbetet för
att motverka klimatförändringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motioner om
ökad roll för EU i klimatpolitiken (fp), om
ytterligare internationella åtgärder och om
internationellt initiativ till
renoveringsprogram samt om miljöavgifter m.m.
inom EU (alla kd). Vidare avstyrker utskottet
flera motionsyrkanden med olika förslag med
avseende på europeisk handel med
utsläppsrätter (kd) och trafikavgifter m.m.
inom EU (kd, c). Utskottet avstyrker dessutom
ett motionsyrkande med olika förslag till
inriktning på det internationella
klimatarbetet (mp), ett motionsyrkande om
europeisk beskattning av flygbränsle (kd)
samt ett yrkande om en omprövning av
försiktighetsprincipen (m).

Motionerna

Kyotoöverenskommelsen var enligt motion MJ521 (fp)
en stor framgång för EU. Utan ett mycket enträget
arbete från EU:s sida hade klimatkonventionen inte
kunnat omsättas i ett faktiskt åtagande från i-
ländernas sida att reducera sina utsläpp. För att
öka effektiviteten i klimatarbetet bör EU ges makt
över klimatpolitiken. Att unionen agerat gemensamt
utåt har lett till goda resultat. Nu krävs gemensamt
genomförande också inom Europa (yrkande 8). Enligt
motion MJ15 (fp) yrkande 1 är EU det naturliga
organet för gemensamt agerande, varför det krävs ett
gemensamt genomförande också inom Europa.
Kristdemokraterna framställer krav på en rad
åtgärder som bör vidtas inom EU på klimatområdet i
motion MJ10 (kd). Enligt motionen bör riksdagen
förelägga regeringen att komplettera propositionen
med ett samlat förslag till ytterligare åtgärder
utifrån ett internationellt perspektiv (yrkande 1).
Motionärerna anser dessutom att EU bör kunna fatta
beslut om miljöavgifter även med kvalificerad
majoritet (yrkande 3). Vidare bör regeringen arbeta
för att det införs miniminivåer för miljöavgifter i
EU (yrkande 4). Handeln med växthusgaser bör
dessutom komma i gång inom EU (yrkande 5).
Motionärerna förordar dessutom ett initiativ till
ett renoveringsprogram inom bostadsbeståndet
syftande till energibesparing och minskade utsläpp
av växthusgaser (yrkande 6). Regeringen bör dessutom
verka för ett konvergensprogram inom EU avseende
beskattning av energiintensiv industri (yrkande 7).
Vidare bör det införas gemensamma trafikavgifter och
en kilometerskatt för tunga fordon inom EU (yrkande
8). Regeringen bör dessutom verka för att frågan om
att på EU-nivå införa helgstopp för tung trafik
utreds (yrkande 9). Slutligen bör regeringen ta
initiativ till en gemensam hållning inom EU avseende
möjligheterna att miljöbeskatta flygbränsle (yrkande
10). Enligt motion MJ519 (kd) yrkande 1 delvis bör
regeringen verka för internationella åtgärder så att
det byggs upp en marknad för utsläppsrätter inom
vissa regioner på sikt och globalt. Enligt motion
MJ14 (c) yrkande 6 bör regeringen driva på för att
ändra EG-kommissionens förslag om att skattenivån
för biodrivmedel inte får vara lägre än 50 % av
motsvarande skattenivå för bensin och diesel.
Miljöpartiet ställer också en rad krav på Sveriges
agerande inom EU i motion MJ16 (mp). Enligt motionen
bör Sverige arbeta för att det införs en miniminivå
på koldioxidskatt inom EU, och i samband med
världstoppmötet i Johannesburg bör Sverige verka för
att en process inleds i syfte att resultera i en
internationell koldioxidskatt som omfattar
bunkerbränslen vid internationella transporter. Till
dess det finns en koldioxidskatt inom EU bör Sverige
dessutom ta initiativ till att likasinnade nationer,
i första hand i vår närhet, enas om en samordnad
successiv upptrappning av de nationella
koldioxidskatterna. EU:s mineraloljedirektiv bör
ändras så att alla biobränslen gynnas. Undantaget
för beskattning av biobränslen, exempelvis etanol,
skall i enlighet härmed förlängas till år 2015.
Under förhandlingarna om nästa åtagandeperiod bör
Sverige driva att mål om sammanlagda utsläppsnivåer
skall kompletteras med mål om utsläpp per person.
Sverige bör dessutom spela en aktiv och pådrivande
roll för att även bunkerbränslen för flyg och
sjöfart skall ingå i beskattningssystem och i
utsläppskvoter. Sverige bör vidare verka aktivt och
pådrivande för att multilaterala
finansieringsinstitutioner slutar satsa på fossila
projekt som motverkar internationella klimatmål.
Klimatstörande subventioner bör avskaffas inom EU.
Exempel på sådana är subventioner till kolbrytning
(yrkande 21). Enligt motion MJ209 (m) yrkande 12 bör
Sverige verka för ett EU-system för handel med
utsläppsrätter avseende koldioxid från samtliga
energiproduktionsanläggningar av väsentlig storlek.
Motionären i motion MJ12 (m) ifrågasätter om inte
försiktighetsprincipen bör omprövas.

Utskottets ställningstagande

I den nu aktuella propositionen redogör regeringen
ingående för det globala samarbetet och gemenskapens
klimatpolitik. Regeringen har även i proposition
2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier redogjort för Sveriges och EU:s
roll i det internationella miljösamarbetet, vilket
också inkluderar klimatpolitiken. Sverige har sedan
medlemskapets början varit ett av de pådrivande
länderna på miljöpolitikens område. Genom
Amsterdamfördraget har miljöpolitiken givits en mer
framträdande plats genom att fördraget bl.a.
fastlägger att hållbar utveckling nu är ett av de
grundläggande målen för EU-samarbetet och att kravet
på integrering av miljöhänsyn i andra politikområden
har förtydligats. Efter Amsterdamfördragets
ikraftträdande tog Sverige initiativ till ett arbete
på bred front med att integrera miljöhänsyn och
hållbar utveckling i andra politikområden inom EU,
den s.k. Cardiffprocessen. Inför Europeiska rådets
möte i Helsingfors i december 1999 hade nio olika
rådskonstellationer utformat, eller fått i uppdrag
att utforma, strategier för integrering av
miljöhänsyn och hållbar utveckling inom respektive
politikområde. Det gällde bl.a. råden för energi,
transport, jordbruk, inre marknad och industri. Vid
mötet i Helsingfors uppmanades kommissionen att
utarbeta ett förslag till EU-strategi för en
ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar
utveckling. Regeringen har aviserat avsikten att
verka för att det arbete som bedrivs inom området
integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling
breddas och fördjupas. Genom en övergripande
strategi för hållbar utveckling ges en möjlighet att
förbättra samstämmigheten mellan EU-politiken inom
de ekonomiska och sociala områdena och miljöområdet.
Som regeringen påpekar är det för att denna strategi
skall lyckas avgörande att verka för en hållbar
utveckling inom de samhällssektorer som medverkar
till en hög miljöbelastning såsom energi-,
transport- och jordbrukssektorerna. Regeringen anser
att det är av betydelse att integrationen av
miljöhänsyn och hållbar utveckling fortgår inom alla
relevanta delar av EU:s politik. EU:s nya
miljöhandlingsprogram bör bli ett viktigt instrument
i arbetet för en hållbar utveckling genom att det
anger vilka miljöpolitiska mål som unionen bör
sträva mot under de kommande åren och genom att
underlätta det sektorsvisa arbetet med att integrera
miljöhänsyn och hållbar utveckling i EU:s olika
politikområden. I arbetet med att bredda och
fördjupa miljöintegrationen i olika politikområden
inom EU kommer även Sveriges och EU:s arbete med att
driva miljö- och hållbarhetsaspekterna inom
Världshandelsorganisationen (WTO) att vara av stor
vikt.

Inom EU finns en strävan att, i syfte att
säkerställa att åtagandena under Kyotoprotokollet
nås, vidta gemensamma eller samordnade åtgärder som
ett komplement till medlemsländernas nationella
strategier för att minska utsläppen av växthusgaser.
I det syftet har EG-kommissionen börjat utarbeta en
klimatstrategi med konkreta åtgärder. För att kunna
påskynda arbetet med redan lagda förslag samt för
att kunna lägga nya förslag arbetar kommissionen med
det s.k. Europeiska programmet mot
klimatförändringar (European Climate Change
Programme, ECCP). Resultatet redovisades i juni 2001
i en slutrapport. Sex nyckelområden bedöms som mest
lämpade att snarast börja arbeta inom. Några av
dessa nyckelområden är användning av icke fossila
källor i energitillförseln, förbättring av
energieffektiviteten, framför allt inom industrin,
hushållen och servicesektorn samt åtgärder för att
öka energieffektiviteten inom transportsystemet.
Grupperna har i rapporten lagt förslag till olika
åtgärder, och den 23 oktober 2001 presenterade
kommissionen i ett kommissionsmeddelande vilka
förslag till strategier och åtgärder man avser att
lägga fram som ett första steg i genomförandefasen
av ECCP.
Det anförda innebär enligt utskottet att syftet
med motionerna MJ10 (kd) yrkandena 1 och 6, MJ15
(fp) yrkande 1 och MJ521 (fp) yrkande 8 i allt
väsentligt är tillgodosett. När det särskilt gäller
kraven i motion MJ10 (kd) yrkandena 3, 4 och 7 om
att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med
kvalificerad majoritet och om miniminivåer för
miljöavgifter inom EU vill utskottet framhålla att
Sveriges inställning är att det skall vara
enhällighet på skatteområdet men att i EG-fördragen
ges vissa möjligheter till närmare samarbete mellan
vissa medlemsländer och beslut med kvalificerad
majoritet. Inom EU prövas för närvarande
förutsättningarna för ett närmare samarbete på
energiskatteområdet, vilket också skulle medge
minimiskattenivåer (se vidare nedan). Utskottet
anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte
bör vidta några åtgärder med anledning av nu
behandlade motioner.
EG-kommissionen har till EU-parlamentet och rådet
nyligen lagt förslag till direktiv om system för
handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom
gemenskapen (KOM(2001)581). Kommissionen föreslår
att direktivet på sikt skall omfatta samtliga
växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. I en
första fas, 2005–2007, omfattar systemet dock enbart
koldioxidutsläpp. Direktivförslaget innefattar
utsläpp av växthusgaser från kraft- och värmeverk
med en tillförd effekt som överstiger 20 MW, samt
energiintensiv industri. Detta motsvarar 46 % av
EU:s totala koldioxidutsläpp. Enligt förslaget kan
antalet sektorer som omfattas av handeln ändras vid
en framtida översyn av direktivet. Kommissionen
föreslår att systemet skall vara obligatoriskt och
att medlemsstaterna delar ut utsläppsrätterna gratis
till de deltagande anläggningarna för perioden
2005–2007. Syftet är att ge lika villkor för
konkurrensutsatt industri i medlemsstaterna.
Kommissionen kommer att göra en översyn av
erfarenheterna av direktivet och på grundval av
detta föreslå eventuella förändringar och lämna en
rapport om detta senast den 30 juni 2006. Utskottet
anser att motionerna MJ10 yrkande 5, MJ209 (m)
yrkande 12 och MJ519 (kd) yrkande 1 delvis mot
bakgrund av det anförda bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Regeringen redogör i förevarande proposition för
de åtgärder som vidtagits inom transportsektorn inom
ramen för Cardiffprocessen och påpekar att EU:s
transportministrar i april 2001 antog en
rådsresolution om integrering av miljö och hållbar
utveckling i transportpolitiken (7329/01 TRANS 48
ENV 136). Resolutionen innebär bl.a. att
transportministrarna enades om vilka krav ett
hållbart transportsystem skall uppfylla. Kraven
lyfter fram de ekonomiska, sociala och ekologiska
dimensionerna av hållbar utveckling. Dessa krav
ligger väl i linje med målen för den svenska
transportpolitiken. Transportministrarna konstaterar
också att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att
uppnå ett hållbart transportsystem. Prioritet bör
ges till sådana åtgärder som minskar utsläppen av
växthusgaser, partiklar och buller samt minskar
påverkan på landskapet. Transportministrarna
betonade också att integreringen av miljöhänsyn kan
skapa nya affärsmöjligheter, stimulera ekonomisk
tillväxt och skapa nya arbetstillfällen.
Resolutionen lyfter också fram ett antal
prioriteringar för de närmaste årens arbete. Till
prioriteringarna hör att närmare undersöka
möjligheterna för en EU-strategi som påskyndar
introduktionen av ny teknik och förnybara drivmedel
i transportsystemet. Nästa översyn av strategin och
de prioriterade insatserna skall ske andra halvåret
2002. Utskottet vill i sammanhanget dessutom
framhålla att EG-kommissionen i en vitbok
(KOM(2001)370) har aviserat avsikten att ta fram ett
nytt vägavgiftsdirektiv i syfte att uppmuntra mer
effektiva och rättvisa vägavgiftssystem för tunga
lastbilar. Regeringen har tillsatt en kommitté för
översyn av vägtrafikbeskattningen (Fi 2001:08).
Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.
Regeringen redogör ingående för dessa frågor i
proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett
långsiktigt hållbart transportsystem och framhåller
att detta arbete kräver att man nära följer den
europeiska utvecklingen inom området. Det handlar
dels om det pågående lagstiftningsarbetet, dels om
utvecklingen avseende införda och planerade
kilometerskattesystem i andra länder. Enligt
regeringen bör resultatet redovisas så snart den
internationella utvecklingen medger en relevant
analys. Regeringen avser att återkomma i frågan.
Utskottet avstyrker mot bakgrund härav motionerna
MJ10 (kd) yrkandena 8 och 9 samt MJ14 (c) yrkande 6.
Inom EU har Sverige verkat för att nuvarande
mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och
koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde
fram till att EG-kommissionen i mars 1997 lade fram
ett förslag till ett nytt direktiv om beskattning av
energiprodukter, KOM(97)30. Förslaget, som ännu inte
slutbehandlats i ministerrådet, innebär en större
flexibilitet än nuvarande regler vad avser
möjligheterna till skattedifferentieringar av
bränslen utifrån miljöegenskaper. Målsättningen är
att skattebasen skall utvidgas till att omfatta
samtliga energiprodukter och att alla
energiprodukter skall omfattas av en positiv
minimiskattesats, dvs. även el, kol och naturgas.
Även biobränslen kommer att omfattas av förslaget.
Medlemsländerna kommer dock att vara fria att
tillämpa reducerade skattesatser eller full
skattebefrielse för biobränslen. Sverige stöder i
stort förslaget och verkar för ett snart antagande.
Som utskottet tidigare påpekat bör dock
svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär
ett åtagande att införa en positiv skattesats för
samtliga energiprodukter inte underskattas.
Utskottet anser att det är ett viktigt svenskt
intresse att gemensamma minimiregler för beskattning
av energi och koldioxid kan uppnås. Enligt
utskottets mening driver Sverige aktivt frågan om
energi- och koldioxidbeskattning i olika
internationella forum och samarbetar härvid med
andra likasinnade länder.
Utskottet har från Miljödepartementet inhämtat att
det inom ICAO (International Civil Aviation
Organization) och IMO (International Maritime
Organization) pågår arbete för att finna vägar att
minska utsläpp från internationella luft- och
sjötransporter. En möjlig form kan vara en
internationell koldioxidskatt, men även andra vägar
är möjliga. Inom klimatkonventionen diskuteras vägar
att allokera dessa utsläpp. EG-kommissionen har
dessutom lagt ett förslag om alternativa bränslen
för vägtransport och om åtgärder för att främja
användningen av biobränslen samt om en ändring av
mineraloljedirektivet (92/81/EEG) som möjliggör
skattereduktion för biodrivmedel (KOM(2001)547
slutlig). Enligt vad utskottet erfarit försöker
Sverige tillsammans med övriga länder inom EU finna
vägar att få in bunkerbränslen i diskussionen om
åtaganden och styrmedel. Emellertid råder enighet om
att dessa diskussioner primärt skall föras inom
ramen för ICAO och IMO. Slutligen bör det påpekas
att det inom EU pågår arbete med att fasa ut de
kolsubventioner som finns. Dessa subventioner skall
omförhandlas i samband med att Fördraget om kol- och
stålunionen upphör. Sverige verkar för ett slutdatum
för subventionerna. Med det anförda som grund
avstyrker utskottet motion MJ16 (mp) yrkande 21 i
den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Den 2 mars 2000 presenterade kommissionen i ett
meddelande till bl.a. rådet och Europaparlamentet
resultaten från en oberoende studie om vilka
effekter en skatt på kommersiellt flyg kan komma att
få (Beskattning av bränsle för luftfartyg
(KOM(2000)110 slutlig). Kommissionen anser att dess
förslag om att tillåta medlemsstaterna att på
frivillig basis beskatta bränsle som används för
inrikesflygningar eller, genom bilaterala
överenskommelser, för flygningar inom gemenskapen
samt att internationellt arbeta för att en sådan
skatt införs globalt är berättigat och bör antas.
Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att i
nära samarbete med kommissionen och inom ramen för
ICAO intensifiera arbetet för att skatt på
flygbränsle eller andra instrument med liknande
verkan skall införas globalt. Utskottet anser därmed
att syftet med motion MJ10 (kd) yrkande 10 är
tillgodosett. Motionen avstyrks.
Det är inskrivet i Romfördraget art. 174
(Amsterdamversionen) att den gemensamma
miljöpolitiken skall bygga på
försiktighetsprincipen. Utskottet avstyrker motion
MJ12 (m).

Övergripande inriktning av
klimatpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om
den övergripande inriktningen av
klimatpolitiken och avstyrker ett antal
motionsyrkanden om ekonomiska styrmedel och
deras betydelse för att nå klimatmålet (mp)
och om klimatrelaterade krav vid offentlig
upphandling (s, mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör Sverige bedriva en
aktiv och kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar
till att minska utsläppen av växthusgaser både
nationellt och internationellt. Klimatarbetet bör
integreras i samhällets verksamheter och var och en
bör ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl
myndigheter och kommuner som företag, organisationer
och enskilda. En bred medverkan av alla aktörer ökar
möjligheten att begränsa klimatpåverkan.
Lagstiftning och ekonomiska styrmedel kan
kompletteras med olika överenskommelser och dialogen
mellan staten och näringslivet. Olika former för
klimatarbetet såsom användning av
miljöledningssystem, miljövarudeklarationer,
miljömärkning, utveckling av miljöteknik,
miljöinriktad upphandling och dialog mellan olika
aktörer bör utvecklas och fördjupas. Detta kan bl.a.
ske inom ramen för en miljöorienterad produktpolitik
som också har en viktig roll i klimatarbetet. Det
klimatarbete som bedrivs av frivilligorganisationer
bör uppmärksammas och stödjas av myndigheterna.
Effekterna av åtgärderna bör fortlöpande följas upp
för att behovet av ytterligare insatser skall kunna
bedömas. Kontrollstationer införs år 2004 och år
2008.

Motionerna

Enligt motion MJ16 (mp) bör det framhållas att
ekonomiska styrmedel är det viktigaste medlet för
att nå klimatmålet. Detta då klimatpolitiken utgör
ett långsiktigt arbete och den långsiktiga
kostnadseffektiviteten därför är central (yrkande
7). Motionärerna anser vidare att klimatrelaterade
krav bör ställas i den offentliga upphandlingen
(yrkande 18 delvis). Synpunkterna om den offentliga
upphandlingen får stöd i motion MJ13 (s).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motion MJ16 (mp) yrkande 7 om vikten av ekonomiska
styrmedel för att nå klimatmålet. Av de förslag till
strategier som lämnas i propositionen är också flera
av ekonomisk art. Klimatfrågan, liksom övriga
miljöfrågor och resursfrågor måste hanteras
samordnat med samhällsutvecklingen i övrigt och på
ett naturligt sätt integreras i arbetet för en
långsiktigt hållbar ekologisk, ekonomisk, kulturell
och social utveckling, där dessa dimensioner måste
vara ömsesidigt stödjande. Det är viktigt att varje
aktör tar sin del av ansvaret för att minimera
riskerna för klimatförändringar. Som regeringen
närmare utvecklar i propositionen behöver
sektorsansvaret utvecklas liksom tvärsektoriella
generellt verkande styrmedel och arbetssätt. Mot
bakgrund av vad regeringen anför i propositionen om
inriktningen av klimatpolitiken finner utskottet
inte det erforderligt med ett sådant
tillkännagivande som föreslås i motionen. Utskottet
avstyrker densamma.

När det gäller frågan om principerna för offentlig
upphandling vill utskottet anföra följande.
Regeringen påpekar i propositionen att olika former
för miljöarbetet behöver utvecklas och fördjupas i
syfte att minska klimatpåverkan. En sådan åtgärd som
regeringen nämner är just miljöinriktad upphandling.
Statsministern anförde i regeringsförklaringen år
2000 att miljökrav skall ställas i all offentlig
upphandling. Offentlig upphandling som beaktar
miljökrav är ett smidigt och marknadsanpassat
styrmedel som bl.a. bör stimulera teknisk utveckling
och förhoppningsvis kan leda till kostnadseffektiva
förändringar i riktning mot hållbar utveckling.
Utrymmet att ställa miljökrav har diskuterats under
en längre tid, och ett effektivt miljöskydd
förutsätter att miljöhänsyn integreras i samhällets
samtliga verksamheter. Denna princip slås fast i
artikel 6 i EG-fördraget. Delegationen för
ekologiskt hållbar upphandling (M1998:01) lämnade
sin slutrapport i september 2001. Delegationen har
bl.a. initierat utbildningar och seminarier för
upphandlare och leverantörer samt tagit fram ett för
hela den offentliga sektorn gemensamt
Internetbaserat verktyg eller vägledning vid
upphandling samt tagit fram ett förslag till policy.
Delegationen har varit en pådrivande kraft genom det
arbete som utförts inom delegationens ram men också
genom det arbete som skett hos myndigheterna under
den tid som delegationen verkat. Enligt utskottets
mening innebär det anförda att motionerna MJ13 (s)
och MJ16 (mp) yrkande 18 i denna del är
tillgodosedda.

Skatt som styrmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om
skatt som styrmedel och avstyrker därmed ett
antal motionsyrkanden med anknytning till
koldioxid- och energiskatter (kd, fp, mp).
Vidare avstyrker utskottet två
motionsyrkanden om den energiintensiva
industrins koldioxidbeskattning m.m. (mp).
Slutligen avstyrker utskottet ett
motionsyrkande med förslag inom den svenska
avfallspolitiken (fp).

Propositionen

Regeringen presenterade i budgetpropositionen för år
2001 en strategi för en successivt ökad
miljörelatering av skattesystemet genom grön
skatteväxling. Grunden för strategin är att höjda
skatter på energi- och miljöområdet växlas mot
sänkta skatter på arbete. Skatteväxlingsstrategin
beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30
miljarder kronor. Den fortsatta skatteväxlingen bör
enligt strategin utgå från de av riksdagen
fastställda miljömålen. Enligt regeringens bedömning
är därvid en omställning av energisystemet med en
begränsning av koldioxidutsläppen en central
uppgift. En skatteväxling kan också genom att bidra
till en effektivare energianvändning medverka till
att underlätta en avveckling av kärnkraften. I
budgetpropositionen för år 2002 föreslås att ett
andra steg tas i skatteväxlingen. Då detta steg har
genomförts har miljö- och energiskatter höjts med
5,6 miljarder kronor inom ramen för
skatteväxlingsstrategin samtidigt som skatten på
inkomster sänkts med motsvarande belopp. Därutöver
har en intäktsneutral förskjutning av skatteuttaget
från energiskatt till koldioxidskatt gjorts, vilket
givit en ökad tyngd åt koldioxidskatten. Enligt
regeringens bedömning är andra viktiga inslag i det
fortsatta arbetet med skatteväxlingsstrategin den
översyn som görs av industrins undantag från energi-
och koldioxidskatt samt den översyn som görs av de
sammantagna effekterna av alla trafikrelaterade
skatter där målsättningen är att åstadkomma en
styrning mot en mer miljövänlig och säker vägtrafik.

Motionerna

Enligt motion MJ15 (fp) yrkande 3 är principerna för
grön skatteväxling bra, men det är viktigt att
skatter på miljö- och energiområdet motsvaras av
sänkningar på andra områden. Miljöpartiet förordar i
motion MJ16 (mp) yrkande 8 en plan för höjning av
koldioxidskatten. I motion MJ10 (kd) yrkande 19
skulle en åtgärd för att omedelbart minska
koldioxidutsläppen vara att förändra
kraftvärmebeskattningen så att det blir lönsamt att
ta till vara spillvattnet vid elproduktion.

I motion MJ16 (mp) tas frågan om industrins
undantag från koldioxidskatt upp. Dessa undantag bör
enligt motionen endast omfatta de verksamheter och
branscher där det är helt nödvändigt med hänsyn till
den internationella konkurrensen (yrkande 9). Vidare
bör staten ta initiativ till avtal med den
energiintensiva industrin så att företagens
fortsatta dispens villkoras genom att förbinda sig
att vidta ekonomiskt rimliga åtgärder för att minska
utsläppen (yrkande 10).
Motion MJ15 (fp) yrkande 4 lyfter fram en rad
frågor på avfallsområdet. För att stimulera till
avfallsminimering och materialåtervinning bör
förbränning av avfall beskattas framhålls det.
Motionärerna föreslår en viktbaserad skatt på
förbränning på samma nivå som dagens deponiskatt.
Därutöver bör producentansvaret utvärderas och
vidareutvecklas genom att bl.a. ställa kvantitativa
och mätbara mål som är tidsbestämda och successivt
skärps. Det individuella ansvaret för olika
producenter skall så långt som möjligt stimuleras.
Ett sådant sätt menar motionärerna skulle kunna vara
att införa kretsloppsförsäkringar. Därutöver anser
motionärerna att opinionsbildningen för
avfallssortering måste intensifieras. Utöver fasta
återvinningscentraler bör ambulerande
uppsamlingsmöjligheter finnas för att ge närhet
mellan invånarna och avfallssorteringen.
Motionärerna föreslår dessutom införande av
särskilda avgifter på vissa råvaror och visst avfall
samt differentierade taxor med avseende på sorterat
respektive osorterat avfall för såväl hushåll som
industri.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för år 2001 presenterades i
finansplanen en strategi för en successivt ökad
miljörelatering av skattesystemet genom grön
skatteväxling. Strategin grundas på de nationella
miljökvalitetsmålen däribland Begränsad
klimatpåverkan. Inriktningen är att kombinera en
reformering av energiskattesystemet med en grön
skatteväxling i storleksordningen 30 miljarder
kronor fram till år 2010. Regeringen påpekar att
strategin inte innebär en höjning av det totala
skatteuttaget, utan höjda skatter på energi och
miljöutsläpp balanseras med en sänkning av andra
skatter, främst på arbete. Som framhålls i
propositionen föreslås i budgetpropositionen för år
2002 ett andra steg i skatteväxlingen (prop.
2001/02:1 finansplanen s. 37 f.). Det föreslås sänkt
skatt på arbete i form av en höjning av
grundavdragen i inkomstskatten med 900 kr.
Energiskattehöjningarna följer samma inriktning som
året dessförinnan. Huvudlinjen är att höja
koldioxidskatten på bränslen som används för
uppvärmning och att höja energiskatten på el.
Riksdagen har godkänt förslagen i propositionen
(bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Regeringen
anför i förevarande proposition att den avser att
fortsätta med den gröna skatteväxlingen enligt den
skisserade strategin där bl.a. koldioxidskatten ges
en ökad tyngd. Ett viktigt inslag i det fortsatta
arbetet är en fortsatt reformering av
energiskattesystemet. För att fullfölja strategin i
övrigt krävs fortsatta utredningar kring ett sådant
skattesystem, en fördjupad analys av alternativa
ekonomiska styrmedel och en översyn av
vägtrafikbeskattningen med hänsyn till miljö-,
trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet inte att det
föreligger skäl att vidta några åtgärder med
anledning av motionerna MJ10 (kd) yrkande 19, MJ15
(fp) yrkande 3 och MJ16 (mp) yrkande 8.

Inför arbetet med att förverkliga strategin för
fortsatt grön skatteväxling beslutade regeringen den
19 april 2001 att tillkalla en kommitté med
parlamentarisk sammansättning (dir. 2001:29).
Kommittén skall utreda utformningen av regler för
nedsättning av skatt på energi som förbrukas för
uppvärmning och drift av stationära motorer inom
sektorer som är utsatta för internationell
konkurrens. Vidare skall kommittén analysera och
föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses
vara konkurrensutsatt verksamhet och i vad mån detta
bör motivera energiskattelättnader. Kommittén skall
kartlägga energikostnadsstrukturen i de aktuella
sektorerna samt vidare undersöka bränsle- och
elanvändningen för olika ändamål i skilda
industriprocesser. Vidare skall kommittén redovisa
den relativa kostnaden för användningen av
energiprodukter i förhållande till olika kostnader i
verksamheten samt bedöma hur stor del av
energiförbrukningen i olika processer som är att
hänföra till annat ändamål än motordrift eller
uppvärmning. Den allmänna utgångspunkten för
uppdraget skall i princip vara att energi så långt
möjligt skall beskattas likartat oavsett
användningsområden. Detta främjar en
samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning där
incitamenten för energieffektivisering och
miljöstyrning blir likartade i olika
samhällssektorer. För en liten öppen ekonomi som den
svenska skall undantagen från denna regel inte vara
större än vad som är motiverat av konkurrensskäl och
av globala miljöhänsyn och vad som krävs för att
uppnå ett hanterbart system. Vid utformningen av
sina förslag skall kommittén beakta riktlinjerna för
energibeskattningen i 1997 års energiöverenskommelse
och de av riksdagen fastställda nationella
miljökvalitetsmålen samt verka för att förslagen
ligger i linje med regeringens strävan mot att skapa
en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling i Sverige. Kommittén skall i detta arbete
använda och värdera det material som presenterades i
Ds 2000:73, Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs
energiskattemodell. Kommittén skall följa
utvecklingen inom EU och justera analysen efter de
EG-rättsliga förutsättningarna. Särskilt skall EU:s
regler om statligt stöd beaktas. Kommittén skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31
december 2002. De frågor som tas upp i motion MJ16
(mp) yrkandena 9 och 10 har anknytning till de
reformer som stegvis skall genomföras på
energiskatteområdet samt till de områden som skall
ses över i utredningen. Enligt utskottets mening bör
de överväganden som pågår inom Regeringskansliet när
det gäller fortsatta förändringar på detta område
avvaktas innan ställning tas till de frågor om
energibeskattningens inriktning som tagits upp i
berörda motionsyrkanden. Dessa bör därför lämnas
utan vidare åtgärd.
När det gäller de yrkanden med anknytning till
svensk avfallspolitik som framställs i motion MJ15
(fp) yrkande 4 vill utskottet anföra följande. Den 1
januari 2000 trädde lagen (1999:673) om skatt på
avfall i kraft. Undantag från skatten finns bl.a.
för avfall som är avsett att inom en anläggning
behandlas genom kompostering, förbränning m.m. En
särskild utredare har sett över vissa
avfallsskattefrågor (dir. 2001:13). Utredaren
presenterade sitt betänkande i början av februari
2002 (SOU 2002:9). I betänkandet analyseras vilka
styreffekter avfallsskatten tillsammans med
energibeskattningen har haft på olika former av
omhändertagande av avfall. Utredaren behandlar även
frågan om skatt på förbränning av avfall. Den 1
januari 2002 träder ett förbud om deponering av
utsorterat brännbart avfall i kraft och den 1
januari 2005 ett förbud mot deponering av organiskt
avfall generellt. Förbuden syftar till att styra
avfallet bort från deponering till återanvändning,
materialåtervinning, biologisk behandling eller
förbränning med energiutnyttjande. Inom ramen för
det nyss nämnda utredningsuppdraget (dir. 2001:13)
ingår även att analysera hur systemet med
avfallsbeskattningen förhåller sig till redan
uppställda mål inom avfallspolitiken och hur
avfallsskattens effekter påverkas av andra beslutade
styrmedel. Som exempel på sådana styrmedel nämns i
direktiven förbuden mot deponering av utsorterat
brännbart avfall respektive organiskt avfall. Inom
EU har ett direktiv (1999/31/EG) om deponering av
avfall beslutats. Direktivet har genomförts i svensk
lagstiftning i samband med att regeringen den 7 juni
2001 beslutade om förordningen (2001:512) om
deponering av avfall. Förordningen trädde i kraft
den 16 juli 2001. Förordningen kommer att innebära
att en enhetlig standard införs med högt uppställda
miljökrav på deponier. Specifikation på krav som
deponierna måste uppfylla finns för bl.a.
lokalisering, vattenkontroll, lakvattenhantering,
åtgärder till skydd av mark och vatten samt kontroll
och insamling av metangas. Kraven syftar till att
uppnå positiva effekter på mark, grundvatten samt
sjöar och vattendrag i anslutning till deponierna
eftersom risken för läckage av föroreningar minskar,
men också att växthuseffekten på grund av
metangasavgång från deponierna minskar. Med
anledning av regeringens proposition Svenska
miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130) har riksdagen beslutat om två delmål
för deponering under miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö. Det ena målet är att mängden deponerat avfall
exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 %
till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som
den totala mängden genererat avfall inte ökar. Det
andra målet är att samtliga avfallsdeponier senast
år 2008 har uppnått enhetlig standard och uppfyller
högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade
direktiv om deponering av avfall (bet. 2001/02:MJU3
rskr. 2001/02:36). Som regeringen nu påpekar sker
förbränning av avfall i Sverige med mycket effektiv
energiutvinning. Många avfall av biologiska material
är eller kan uppgraderas till fullvärdiga bio- eller
återvinningsbränslen och ersätta fossila bränslen.
Det bör i sammanhanget påpekas att EU:s direktiv om
främjande av el producerad från förnybara
energikällor definierar den biologiska delen av
avfallet såsom en förnybar energikälla. Därtill
lämnade utredningen för översyn av producentansvaret
sitt betänkande under hösten 2001 (SOU 2001:102).
Betänkandet är föremål för Regeringskansliets
överväganden. Utskottet finner motion MJ15 (fp)
yrkande 4 tillgodosedd med det anförda.

Statligt bidrag till klimatåtgärder
i lokala klimatinvesteringsprogram

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till vad regeringen
anför om klimatinvesteringsprogram och
avstyrker tre motionsyrkanden med förslag
till programmens inriktning (c).

Propositionen

Ett nytt stöd till lokala klimatinvesteringsprogram
(Klimp) införs från år 2002 enligt förslag i
budgetpropositionen för år 2002. Kommunerna skall
kunna ansöka om stöd till åtgärdsprogram som minskar
utsläppen av växthusgaser i Sverige. Programmen
skall tas fram i samverkan med näringsliv,
organisationer och andra aktörer i kommunerna. I
vissa fall skall åtgärder som bidrar till
uppfyllandet av andra miljömål, och som ur ett
lokalt eller regionalt perspektiv bedöms som
särskilt viktiga, kunna ingå i programmen.
Folkbildnings- och informationsinsatser skall ingå i
programmen. Bidrag bör under vissa förutsättningar
även kunna ges till åtgärder som inte ingår i ett
sammanhållet program. Kostnadseffektiviteten hos
programmen skall utgöra en viktig bedömningsgrund.
Noggranna utvärderingskriterier skall tas fram för
bedömningen av åtgärder och program.

I enlighet med regeringens förslag i
budgetpropositionen för 2002 föreslås bidraget att
omfatta totalt 900 miljoner kronor, fördelat över
tre år.

Motionerna

I motionerna MJ337 (c) yrkande 11 och MJ14 (c)
yrkande 8 framförs uppfattningen att de
klimatpolitiska programmen inte bör innebära krav på
att generera arbetstillfällen. Enligt sistnämnda
motion bör riksdagen besluta att inte tillåta
användning av klimatinvesteringsprogrammen till
annat än klimatåtgärder (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Ett av de centrala förslagen i klimatkommitténs
förslag var inrättande av ett anslag för
klimatinvesteringsprogram. I statsbudgeten för år
2002 lämnades i enlighet härmed förslag under
anslaget 34:15 Stöd till klimatinvesteringar vilka
riksdagen antagit (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20, bet.
2001/02:MJU1, rskr. 2001/02:105). Bidrag skall kunna
sökas av kommunerna för samlade program med åtgärder
som minskar utsläppen av växthusgaser. Programkravet
är viktigt därför att det stimulerar till helhetssyn
och samverkan. Åtgärderna i
klimatinvesteringsprogrammen skall i första hand
bedömas utifrån kostnadseffektivitetskriteriet. Det
är viktigt att klimatmålet kan uppnås till minsta
möjliga kostnad för samhället. Samverkan och
helhetssyn skall prägla programmen. Regeringen anför
i budgetpropositionen att klimatstödet kräver
förberedelser i form av bl.a. förordning,
anvisningar och informationsinsatser samt att detta
arbete inte kan komma i gång förrän tidigast under
andra hälften av år 2002. Med de intentioner
regeringen redovisar för anslaget utgår utskottet
från att resultatet av det fortsatta arbetet kommer
att kännetecknas av ändamålsenlighet och
kostnadseffektivitet. Mot bakgrund härav lämnar
utskottet motionerna MJ14 (c) yrkandena 8 och 9 samt
MJ337 (c) yrkande 11 utan vidare åtgärd.

Informationssatsning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om
en satsning på information för ökad
medvetenhet kring klimatfrågor m.m. och
avstyrker ett motionsyrkande om s.k. mjuka
styrmedel (mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning kommer en
informationssatsning att genomföras i bred samverkan
med myndigheter, kommuner, skolor/utbildnings-
institutioner, näringsliv och frivilliga
organisationer. För år 2002 har regeringen i
budgetpropositionen för år 2002 föreslagit 30
miljoner kronor och motsvarande belopp beräknas för
åren 2003 och 2004.

Motionen

Miljöpartiet tar i motion MJ16 (mp) yrkande 19 upp
frågan om information m.m. Enligt motionen bör lokal
energi- och klimatrådgivning stödjas. Vidare bör
informationen till resenärer vid byte mellan
kollektivtrafikslag förbättras och eco-driving
införas som obligatoriskt inslag i
körkortsutbildning och förnyelse av körkort. Krav
bör också ställas på uppgift om energianvändning för
hemelektronik, på säljstället och i marknadsföring.
Motionärerna anser det dessutom viktigt med
information om uppfyllelsen av sektors-, lokala och
regionala mål samt att kommuner informeras om
möjligheter att ställa klimatrelaterade krav i
upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i stora delar i de synpunkter
som lämnas i motion MJ16 (mp) yrkande 19. Det är
angeläget att medvetenheten om behovet av att minska
utsläppen ökar bland allmänheten. Kommunal
information, liksom annan information som ges nära
mottagaren, har den fördelen att den på ett konkret
sätt kan lyfta fram sambanden mellan beteende och
klimatpåverkan, liksom hur minskad belastning på
klimat och ekosystem kan åstadkommas. Regeringen
aviserar att en informationssatsning skall påbörjas
under år 2002. Regeringen avser att ge
Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med andra
myndigheter utveckla och ansvara för
informationssatsningen. Det praktiska genomförandet
bör ske genom kommuner, skolor,
utbildningsstationer, enskilda organisationer och
andra delar av den privata sektorn. Regeringen
påpekar att informationsinsatserna skall bygga på
vetenskaplig grund utifrån IPCC:s analyser och
rapporter samt att insatserna skall utgå från en väl
definierad plattform, med tydliga mål och ett
gemensamt grundmaterial. Det anförda tillgodoser i
allt väsentligt syftet med motion MJ16 (mp) yrkande
19. Utskottet föreslår därmed att motionen lämnas
utan vidare åtgärd i berörd del.

Energipolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till den av regeringen
redovisade bedömningen av energipolitiken. I
samband därmed avstyrker utskottet ett antal
motionsyrkanden om energipolitikens
inriktning (m, kd, fp) samt om miljöklassning
av eldningsoljor (m, v, c, fp, mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör energipolitiken,
med utgångspunkt i 1997 års energipolitiska beslut,
bidra till att delmålet för perioden 2008–2012
uppnås och att en god grund läggs för att det
långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås samt
möjliggöra att detta kan ske parallellt med den
fortsatta omställningen av energisystemet.

Motionerna

Enligt motion MJ11 (m) yrkande 3 bör beslutet om en
förtida avveckling av kärnkraften omprövas. För att
klara av Sveriges klimatåtagande krävs en ökad
energitillförsel. Enligt motionen bör därför
kärnkraften, som efter ytterligare intrimningar kan
ge ett större energibidrag än i dag, behållas.
Avvecklingen av kärnkraften ökar enligt motion U303
(m) yrkande 15 Europas beroende av fossila bränslen.
Detta beslut står enligt motionen därför i motsats
till Sveriges åtaganden om minskade utsläpp.
Motsvarande synpunkter framförs även i motion MJ209
(m) yrkande 14. Enligt motionärerna är det inte
acceptabelt att svensk politik leder till kraftigt
ökade utsläpp av växthusgaser i norra Europa. Enligt
motion MJ15 (fp) skadar de riktlinjer som
fastställdes i det energipolitiska beslutet år 1997
Sverige som industri och miljönation (yrkande 5).
Vidare bör den ökade kol- och oljebaserade
produktionen miljökonsekvensutredas (yrkande 6).
Enligt motion MJ519 (kd) yrkande 1 delvis bör
avvecklingen av fossilbränslen i energiproduktionen
ske genom effektivisering och besparing av energi
samt uppbyggnad av energisystem baserade på
förnybara bränslen. Inhemsk produktion bör dessutom
stimuleras samtidigt som energieffektiviseringen
ökar både i offentlig sektor och privat sektor.
Enligt motion MJ311 (m) bör regeringen låta utreda
möjligheterna att miljöklassa eldningsoljor för
uppvärmning eller likande åtgärd som syftar till att
stimulera utveckling av eldningsoljor som har bättre
miljöegenskaper. Enligt motion MJ462 (mp, v, c, fp)
bör regeringen lägga fram förslag om miljöklassning
av eldningsoljor i samma syfte. I motion MJ10 (kd)
förordas elexporten som ett aktivt instrument för
att begränsa utsläppen av koldioxid (yrkande 18).
Vidare bör ett taxesystem för el och fjärrvärme
införas som möjliggör mer effektiv påverkan genom
att den rörliga delen ökar (yrkande 20). Enligt
motion MJ16 (mp) bör Sverige inte satsa på en
storskalig användning av fossilgas (yrkande 6).
Varje hushåll i flerfamiljshus bör debiteras sin
egen förbrukning av el och varmvatten.
Taxesättningen bör ges en större rörlig del (yrkande
15 delvis). Vidare bör stödet till eleffektiv teknik
omvandlas till ett stöd för upphandling av el- och
klimateffektiv teknik samt förläggas till
Naturvårdsverkets ansvarsområde (yrkande 18 delvis).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade år 1997 om ett energipolitiskt
program för en uthållig energiförsörjning (prop.
1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:212)
som bl.a. innebär att kärnkraftverket i Barsebäck
skall stängas. Enligt beslutet syftar
omställningsprogrammet till att utveckla ett
ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem i
Sverige. Programmets huvudinriktning är en kraftfull
långsiktig satsning på forskning, utveckling och
demonstration av ny energiteknik. Kärnkraften skall
ersättas med effektivisering av elanvändningen,
konvertering till förnybara energislag samt
miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
när det gäller energipolitikens möjlighet att bidra
till att delmålen uppnås m.m.

Resultaten av det energipolitiska programmet skall
utvärderas och tillsammans med erfarenheterna från
stängningen av Barsebäcksverket utgöra underlag för
kommande beslut om hur den fortsatta omställningen
skall genomföras. Enligt 1997 års energipolitiska
beslut är ett villkor för stängningen av den andra
reaktorn att bortfallet av elproduktion kan
kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och
minskad användning av el. Beslutet innefattar en
strategi för minskad klimatpåverkan från
energisektorn. I beslutet angavs att riksdagen bör
ges möjlighet att pröva att förutsättningen för
stängningen av kärnkraftsreaktorn är uppfylld (bet.
1996/97:NU12, s. 39). I skrivelsen till riksdagen
Den fortsatta omställningen av energisystemet m.m.
(skr. 2000/01:15) redovisade regeringen i september
2000 sin bedömning att riksdagens villkor för
stängning av den andra kärnkraftsreaktorn i
Barsebäck före den 1 juli 2001 inte var uppfyllda.
Riksdagen delade vid sin behandling av skrivelsen
regeringens uppfattning och framhöll samtidigt att
det är riksdagen som skall ta ställning till om
villkoren är uppfyllda före ett beslut om stängning.
Resultatet av den förnyade prövning som regeringen
gjort under år 2001 visar att förutsättningarna inte
har förändrats sedan prövningen under år 2000.
Regeringen finner därför inte anledning att ändra
sin tidigare bedömning i frågan (skr. 2001/02:22).
Den fortsatta omställningen av energisystemet bör
enligt regeringen ske utifrån erfarenheter av
stängningen av de båda reaktorerna i
Barsebäcksverket. Efter avstängningen av
Barsebäcksverket skall en uppföljning ske av
utvecklingen av elpriser, investeringar,
miljöpåverkan, sysselsättnings- och
fördelningseffekter samt elmarknadens funktionssätt
m.m. Även erfarenheterna av de insatser för
forskning, utveckling och demonstration av ny teknik
som nu genomförs fram till år 2004 bör enligt
regeringens bedömning ligga till grund för kommande
ställningstaganden vad gäller den fortsatta
omställningen. Regeringen har aviserat en
energipolitisk propositionen under våren 2002.
Regeringen har dessutom nyligen tillsatt en utredare
med uppdrag att granska och utvärdera insatserna
inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program
och analysera behovet av förändringar, lämna förslag
till riktlinjer för det långsiktiga energipolitiska
programmet inför den planeringsperiod som inleds år
2003 och redovisa insatser som skall leda till en
långsiktigt hållbar energiförsörjning. Uppdraget
skall vara avslutat senast den 1 februari 2003 (dir.
2001:122). Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motionerna MJ10 (kd) yrkandena 18 och 20,
MJ11 (m) yrkande 3, MJ15 (fp) yrkandena 5 och 6,
MJ16 (mp) yrkandena 6, 15 delvis och 18 delvis,
MJ209 (m) yrkande 14, MJ519 (kd) yrkande 1 delvis
samt U303 (m) yrkande 15.
Eldningsoljor avsedda för uppvärmning omfattas
inte av något miljöklasssystem. Däremot utgår
svavelskatt på svavelinnehållet enligt lagen
(1994:1776) om skatt på energi. Enligt regeringens
proposition 1996/97:84 om en uthållig
energiförsörjning bör användningen av fossila
bränslen hållas på en låg nivå. Regeringen påpekar i
den nu aktuella propositionen att framtida klimatmål
också ställer krav på en alltmer begränsad
användning av fossila bränslen och att det därför är
nödvändigt att för olika tidsperspektiv allsidigt
analysera möjligheterna och inom vilka områden olika
typer av fossila bränslens användning kan
effektiviseras eller ersättas med bränslen som
innehar bättre egenskaper med hänsyn till
miljöpåverkan, konkurrenskraft och
försörjningstrygghet. Mot bakgrund av frågans vikt
för den framtida samhällsutvecklingen och dess
särskilda krav på långsiktighet avser regeringen
tillsätta en särskild kommission för att analysera
detta. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
en ökad miljöanpassning av eldningsoljor är önskvärd
och förutsätter att regeringen verkar för detta.
Utskottet är dock för närvarande inte berett att ta
ställning för en utveckling av miljöklassning av
eldningsoljor. Mot bakgrund av det anförda avstyrks
motionerna MJ311 (m) och MJ462 (mp, v, c, fp) inte
bör föranleda något uttalande från riksdagen.

Transportpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om
transportpolitiken och avstyrker ett antal
motionsyrkanden om krav på utredning av
kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan
(c), om trängselavgifter (kd), om åtgärder
för att minska flygets miljöpåverkan (mp) och
om olika administrativa åtgärder inom
transportsektorn (mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning behöver
transportsystemet utvecklas i takt med samhället för
att tillgodose förändrade behov och krav. Detta
innebär att transportpolitiken utformas på ett
sådant sätt att den bidrar till att det nationella
klimatmålet för perioden 2008–2012 och
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kan
uppnås. Nuvarande transportpolitiska etappmål för en
god miljö bör fortsätta att gälla. När riksdagen
fattat beslut om miljömålspropositionen,
infrastrukturpropositionen och föreliggande
proposition om Sveriges klimatstrategi bör
transportpolitikens etappmål för god miljö ses över
och uppdateras och en samlad genomförandestrategi
för transportsektorn tas fram.

Motionerna

Enligt motion MJ14 (c) yrkande 4 bör den pågående
utredningen om kollektivtrafikens utveckling ges
tilläggsdirektiv för att utforma förslag till att
ytterligare minska kollektivtrafikens negativa
miljöpåverkan. Enligt motion MJ10 (kd) yrkande 22
bör alla kommuner eller regioner som begär att få
införa trängselavgifter ha rätt att få saken prövad
av regeringen. Införandet av trängselavgifter bör
dock ske i samband med genomförande av större
infrastrukturprojekt som förbättrar
storstadstrafiken som helhet. Miljöpartiet anför i
motion MJ16 (mp) att en koldioxidavgift bör
inkluderas i flygets landningsavgifter, oavsett
utvecklingen inom flygsektorn i övriga EU. De
statliga försäkringsgarantierna till flyget som
införts under hösten bör dessutom snarast upphöra
samt det statliga stödet till flygplatser bör ses
över och tas bort där det inte finns synnerliga skäl
att behålla det (yrkande 11). Politiska
målsättningar för hur stor andel förnybara drivmedel
som skall finnas på marknaden 2005 och 2010 bör
fastslås. Ett sätt kan enligt motionärerna vara att
införa ett certifieringssystem. Vidare bör
satsningarna på järnväg öka och utsläppskraven
omfatta även arbetsmaskiner och fritidsbåtar
(yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om
transportpolitiken i propositionen.

Regeringen har den 17 maj 2001 tillsatt en
kommitté (dir. 2001:1) med uppgift att utifrån ett
konsument- och helhetsperspektiv identifiera,
analysera och beskriva kollektivtrafikens problem
och möjligheter. Med denna utgångspunkt skall
kommittén formulera mål och visioner samt föreslå
förändringar av organisation, regelverk m.m. av
betydelse för kollektivtrafikens utveckling och ett
ökat kollektivt resande. Kommittén skall utgöra ett
forum för samarbete mellan staten och övriga aktörer
på kollektivtrafikområdet. Tyngdpunkten i kommitténs
arbete skall ligga på den lokala och regionala
kollektivtrafikens område. Kommittén skall
slutredovisa sitt arbete i december 2002. Mot
bakgrund av att regeringen vid ett flertal
tillfällen understrukit vikten av att miljöhänsyn
och resurshushållning måste integreras i
beslutsfattandet inom alla verksamheter och sektorer
i samhälle, utgår utskottet från att de aspekter som
efterlyses i motion MJ14 (c) yrkande 4 kommer att
belysas under det fortsatta arbetet. Motionen bör
därför inte föranleda något uttalande från
riksdagens sida.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
ett införande av miljöstyrande vägavgifter eller
trängselavgifter i tätort kan vara juridiskt
komplicerat. Genom att miljöstyrande vägavgifter i
juridisk mening är en skatt måste beslut i frågan
fattas av riksdagen. Samtidigt är de problem som
avgifterna är avsedda att bidra till att lösa i
huvudsak lokala eller regionala. Riksdagen måste
också fatta beslut om eventuella justeringar av
avgiftsnivåer eller avgiftsbelagt område. En
förutsättning för att sådana avgifter skall kunna
komma i fråga torde vara att aktuella kommuner eller
regioner själva vill införa sådana avgifter. Mot
denna bakgrund har regeringen aviserat avsikten att
ge Stockholmsberedningen, som har till uppgift att
lämna förslag till förbättringar av
transportsituationen i Stockholmsregionen,
tilläggsdirektiv att utreda frågan om användning av
trängselavgifter i trafiken. En delrapport om
trängselavgifter skall lämnas den 31 december 2002.
Utskottet anser mot bakgrund av frågans komplexitet
att resultatet av detta arbete bör avvaktas innan
riksdagen uttalar sig i frågan. Motion MJ10 (kd)
yrkande 22 avstyrks därmed.
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2002
avseende Luftfartsverket skall verket i sin
internationella verksamhet verka för utveckling av
ekonomiska styrmedel för att minska
koldioxidutsläpp. Enligt propositionen är det
viktigt att Sverige fortsatt arbetar nationellt och
internationellt för ökad miljödifferentiering av
luftfartens avgifter. Som regeringen framhåller i
propositionen bör med beaktande av utvecklingen inom
EU ett system som inkluderar en koldioxidparameter i
start- och landningsavgifterna förberedas.
Trafikutskottet föreslog, på eget initiativ, att
riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i form av garantier till
försäkringsbolag för att återställa det
försäkringsskydd för svenska licensierade flygbolag,
flygplatser m.fl. som försäkringsmarknaden inte
längre tillhandahåller vid krigshandlingar,
terrorattacker och liknande. Trafikutskottet har
vidare anfört att det är angeläget att
garantigivningen kan avvecklas så snart som möjligt
och att regeringen med kraft inom EU verkar för att
så kan ske. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed
(bet. 2001/02:TU5–TU7, rskr. 2001/02:1, 2001/02:12
och 2001/02:127). Utskottet avstyrker motion MJ16
(mp) yrkande 11 i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med det anförda.
När det gäller de förslag till administrativa
åtgärder som föreslås i motion MJ16 (mp) yrkande 14
vill utskottet anföra följande. I regeringens
proposition Infrastruktur för ett långsiktigt
hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20) föreslår
regeringen att den långsiktiga planeringsramen för
perioden 2004–2015 skall uppgå till 364 miljarder
kronor, varav 319 miljarder kronor för verksamhet
och 45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form
av räntor och amorteringar för investeringar som
finansieras med lån. Uppgiften att bevara och
säkerställa väg- och järnvägssystemen skall
prioriteras. För bevarande och säkerställande skall
150 miljarder kronor avsättas, varav 38 miljarder
kronor för drift och underhåll av statliga
järnvägar. EU:s avgaskrav för arbetsmaskiner framgår
av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG
av den 16 december 1997 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot
utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar
från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila
maskiner som inte är avsedda att användas för
transporter på väg (arbetsmaskindirektivet).
Hittills har avgaskrav endast införts för vissa
större dieseldrivna arbetsmaskiner. Närmast i tur
står jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för vilka
krav börjat införas under år 2001 genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av
den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och
partikelformiga föroreningar från motorer avsedda
för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer. Inom EU
pågår dessutom behandling av förslag om avgaskrav
för bensindrivna och mindre dieseldrivna
arbetsmaskiner och arbetsredskap. För svenskt
vidkommande anser regeringen att bl.a.
upphandlingskravet för arbetsmaskiner, tunga fordon
och arbetsredskap bör utvecklas samt att
miljöklassystemet för arbetsmaskiner uppdateras i
enlighet med kommande EU-krav. Utskottet vill i
övrigt hänvisa till vad som anförs om åtgärder för
att främja alternativa drivmedel nedan. Syftet med
motion MJ16 (mp) yrkande 14 torde därmed i huvudsak
vara tillgodosett.

Främjande av alternativa drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning om främjandet av alternativa
drivmedel samt avstyrker ett antal
motionsyrkanden med anknytning till
miljövänliga bilar m.m. (kd), och olika
förslag i syfte att främja alternativa
drivmedel (kd, c, mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning är en viktig åtgärd för
att begränsa trafiksektorns klimatpåverkan en
politik som främjar introduktion och ökad användning
av alternativa drivmedel. För detta har regeringen
redan föreslagit en skattestrategi för alternativa
drivmedel samt lättnad i förmånsbeskattningen av
miljöanpassade bilar.

Regeringen avser, med beaktande av kommande beslut
inom EU avseende biodrivmedel, återkomma med förslag
till nationellt mål för vidare introduktion av
alternativa drivmedel.

Motionerna

I syfte att stimulera miljövänliga alternativ
förespråkas i motion MJ423 (kd) en större ekonomisk
differens mellan miljövänliga och miljöstörande
alternativ (yrkande 7). Enligt motionen bör dessutom
möjligheten till låginblandning av etanol öka
(yrkande 5). I motion MJ10 (kd) föreslås en
skatterabatt på miljöbilar (yrkande 24). Vidare
föreslås en utvidgad ram för skattebefrielse på
alternativa drivmedel (yrkande 23). I motion MJ430
(kd) framhålls att det finns ett behov av en mer
omfattande försöksverksamhet med biodrivmedel
(yrkande 1). Motionärerna föreslår Skåne som en
lämplig region för en sådan försöksverksamhet
(yrkande 2). Enligt motion MJ519 (kd) bör förnybara
bränslen till transport- och energisektorn gynnas
genom långsiktiga skattelättnader. Vidare bör de
fossila bränslena fasas ut inom transportsektorn.
Tydliga mål bör sättas upp för när nyproducerade
bilar skall ha fossilfria drivmedel (yrkande 1
delvis). Enligt motion MJ14 (c) yrkande 5 föreslås
en långsiktig skattebefrielse för alternativa
drivmedel. I motion MJ16 (mp) yrkande 17 förespråkar
Miljöpartiet regler om att alla försäljare av bensin
och diesel skall åläggas att erbjuda även ett
förnybart drivmedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
att en politik som främjar introduktion och ökad
användning av alternativa drivmedel är en viktig
åtgärd för att begränsa trafiksektorns
klimatpåverkan.

När det gäller frågan om åtgärder för att öka
andelen mer miljöanpassade bilar på marknaden vill
utskottet anföra följande. De särskilda reglerna om
justering av värdet av bilförmån för s.k. miljöbilar
tillämpades första gången vid 2000 års taxering
(prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr.
1999/2000:66). Reglerna innebär att om bilen helt
eller delvis är utrustad med teknik för drift med
mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller
dieselolja eller med elektricitet och nybilspriset
därför är högre än nybilspriset för närmast
jämförbara bil utan sådan teknik, skall
förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som
motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Reglerna infördes bl.a. för att underlätta
introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på
så sätt skapa bättre förutsättningar för att
miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar ökar.
I prop. 2001/02:45 föreslår regeringen lättnader i
förmånsbeskattningen av miljöbilar. Regeringen anför
att det är angeläget att ytterligare underlätta för
en sådan introduktion för att på sikt få beståndet
av miljöanpassade bilar att öka. Förslaget i
propositionen är att justeringen av förmånsvärdet
för miljöanpassade bilar utgår från förmånsvärdet
för den närmast jämförbara bilen utan miljöanpassad
teknik. Riksdagen har antagit förslagen (bet.
2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122). Utskottet
avstyrker motionerna MJ10 (kd) yrkande 24 och MJ423
(kd) yrkande 7 i den mån deras syfte inte är
tillgodosett med det anförda.
Parallellt med avregleringen av elmarknaderna inom
EU pågår i vissa länder ett arbete i syfte att
utarbeta eller börja tillämpa nya typer av
styrmedel, s.k. gröna certifikat. Styrmedlen är
tänkta att främja miljömässigt och på andra sätt
motiverad elproduktion utan fasta avräkningspriser
eller direkta subventioner. De nya styrmedlen
innebär i de flesta fall att man fastställer en
kvot, dvs. en viss del av den totala elanvändningen
skall utgöras av el från förnybara källor.
Användningen av el från förnybara källor redovisas
genom att uppvisa certifikaten. Certifikaten kan
utställas av certifierade elproducenter och
separeras från själva elförsäljningen. Certifikaten
får ett marknadsvärde eftersom det föreligger ett
kvotkrav. I Sverige lämnade den 31 oktober 2001
Elcertifikatutredningen (SOU 2001:77) förslag till
hur ett system för certifikathandel baserat på
kvoter för användningen av el från förnybara
energikällor kan utformas. I budgetpropositionen för
år 2002 (prop. 2001/02:1 finansplanen s. 201)
föreslås en strategi för alternativa drivmedel med
skattenedsättning och pilotprojektsdispenser.
Skattenedsättning kan ske antingen via pilotprojekt,
för vilka medges befrielse från både energi- och
koldioxidskatt eller via en generell
koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut
enligt artikel 8.4 i mineraloljedirektivet.
Riksdagen har godkänt strategin (bet. 2001/02:FiU1,
rskr. 2001/02:34). Regeringen anför i förevarande
proposition att det bör övervägas om denna
skattestrategi bör kompletteras med gröna certifikat
för alternativa drivmedel och hur ett sådant system
i så fall kan utformas. Utskottet delar regeringens
uppfattning att ett system med gröna certifikat för
alternativa drivmedel skulle kunna vara en effektiv
metod att främja alternativa drivmedel. I avvaktan
av det vidare arbetet anser utskottet att motionerna
MJ10 (kd) yrkande 23, MJ14 (c) yrkande 5, MJ16 (mp)
yrkande 17, MJ430 (kd) yrkandena 1 och 2, MJ423 (kd)
yrkande 5 samt MJ519 (kd) yrkande 1 delvis bör
lämnas utan vidare åtgärd.

Minskade koldioxidutsläpp genom
miljödriven affärsutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om
minskade koldioxidutsläpp genom miljödriven
affärsutveckling. I samband därmed avstyrker
utskottet två motionsyrkanden med olika
förslag på området (kd, c).

Propositionen

Den internationella efterfrågan på klimateffektiv
teknik och klimateffektiva tjänster väntas öka
kraftigt när länder skall fullgöra sina åtaganden
med att minska utsläppen av växthusgaser och vid
användning av Kyotoprotokollets olika mekanismer.
Regeringen kommer därför att se över eventuella
behov av åtgärder och, om behov föreligger, vilka
åtgärder som skulle kunna vidtas för att skapa
förutsättningar för svenska företag och produkter
att ligga i framkant när väl efterfrågan på
klimateffektiv teknik och klimateffektiva tjänster
infinner sig.

Motionerna

Om små och medelstora företag stimuleras att införa
miljöledningssystem skulle det enligt motion MJ10
(kd) yrkande 25 sammantaget kunna innebära en stor
klimatinsats. Därför bör enligt motionen regeringen
uppdra åt exempelvis NUTEK att verka härför. Enligt
motion MJ14 (c) yrkande 3 bör teknikutveckling
uppmuntras och användas på ett sådant sätt att
belastningen på miljön minskar.

Utskottets ställningstagande

Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) bedriver
inom ramen för en ekologiskt hållbar utveckling
insatser för att främja tillämpningen av ett
livscykeltänkande i företag. Regeringen aviserar i
enlighet härmed avsikten att se över eventuella
behov av åtgärder och, om behov föreligger, vilka
åtgärder som skulle kunna vidtas för att skapa
förutsättningar för svenska företag och produkter
att ligga i framkant när väl efterfrågan på
klimateffektiv teknik och klimateffektiva tjänster
infinner sig. Som framhålls i propositionen är
utvecklingen av klusterprojekt inom områden med
miljö som drivkraft t.ex. ekoeffektivitet,
funktionsförsäljning, energibesparande teknik och
ekodesign intressant. Genom att samla
miljökompetens, entreprenörer och företag i
frontlinjen främjas integrering av miljö i
klusterprojekt. Utskottet finner mot bakgrund av det
anförda att riksdagen inte bör vidta några åtgärder
med anledning av motionerna MJ10 (kd) yrkande 25 och
MJ14 (c) yrkande 3.

Svensk tillämpning av
Kyotoprotokollets flexibla
mekanismer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning
om flexibla mekanismer för svensk del och
avstyrker en rad motionsyrkanden om svensk
handel med utsläppsrätter m.m. (m, c, fp).

Propositionen

Regeringen avser att göra nödvändiga förberedelser
för en svensk tillämpning av Kyotoprotokollets s.k.
flexibla mekanismer. Förberedelserna skall avse
såväl ett nationellt som ett internationellt system
för handel med utsläppsrätter och de projektbaserade
mekanismerna med beaktande av utvecklingen inom EU
och i synnerhet i Östersjöområdet.

Regeringen har beslutat om direktiv för en
parlamentariskt sammansatt delegation för att
ytterligare utreda, förbereda och lämna underlag
till ett förslag till ett svenskt system för
tillämpning av mekanismerna. Regeringens avsikt är
att ha ett nationellt system på plats senast år
2005.
Regeringen avser vidare att se över formerna för
Sveriges internationella klimatinsatser inom
energiområdet rörande projektbaserade mekanismer när
regler och riktlinjer för dessa preciserats av
klimatkonventionens parter.

Motionerna

Flera motioner berör frågan om införande av handel
med utsläppsrätter i Sverige. Att fördela
utsläppsrätter via marknaden har stora fördelar
jämfört med administrativa regler, skatter och
subventioner enligt motion U301 (fp) yrkande 44.
Synpunkterna får stöd i motionerna MJ15 (fp) yrkande
2 och MJ521 (fp) yrkande 10. Enligt motion MJ209 (m)
yrkande 11 innebär handel med utsläppsrätter ett
effektivt sätt att minska skadliga utsläpp. Ett
svenskt system med handel med utsläppsrätter får
stöd även i motion MJ337 (c) yrkande 12. Enligt
motion MJ16 (mp) bör vissa riktlinjer tillämpas för
en handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätterna skall
auktoriseras och inkomsterna tillfalla staten.
Handeln skall ske mellan jämbördiga parter, och
vilka sektorer som skall ingå skall baseras på vad
som ger den största miljönyttan (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Användningen av flexibla mekanismer kan bidra till
att ytterligare reducera utsläppen för Sverige, och
det är som regeringen påpekar viktigt att Sverige är
väl förberett att delta i ett handelssystem.
Mekanismerna kompletterar åtgärderna i det egna
landet och bidrar till att uppnå
kostnadseffektivitet. Utskottet delar regeringens
uppfattning att mekanismerna engagerar den privata
sektorn i klimatarbetet och utgör dessutom ett
viktigt redskap för att sprida klimatvänlig teknik
och kunnande. Användning av Kyotoprotokollets
flexibla mekanismer kan minska kostnaderna för
åtaganden betydligt. En kostnadseffektiv fördelning
av åtgärderna är en viktig förutsättning för mer
långtgående framtida åtaganden. Regeringen påpekar
att den långtgående minskning av utsläppen av
koldioxid som Sverige åstadkommit under de senaste
decennierna innebär att marginalkostnaden för
begränsning av koldioxidutsläpp är högre än för
många andra industriländer. Regeringen aviserar att
den vid kontrollstationen år 2004 som komplement
kommer att överväga ett mål som innefattar de
flexibla mekanismerna. Regeringen har i skrivelsen
till riksdagen angående Barsebäck aviserat
övergripande riktlinjer för det fortsatta arbetet
(skr. 2000/01:15). Den 5 juli 2001 beslutade
regeringen att ge näringsministern i uppdrag att
tillsätta en parlamentarisk delegation i syfte att
föreslå ett system och regelverk för
Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Detta förslag
skall överlämnas till regeringen den 31 december
2002. Enligt direktiven skall delegationen vidare
bistå regeringen i utformningen av kriterier för
klimatprojekt inom ramen för gemensamt genomförande
och mekanismen för ren utveckling samt på
regeringens begäran yttra sig över
Energimyndighetens förslag till klimatprojekt. Denna
del av uppdraget skall pågå fram till den 31
december 2004. Delegationen skall vidare undersöka
de flexibla mekanismernas koppling till andra
styrmedel såsom miljölagstiftning, koldioxidskatt,
långsiktiga avtal samt certifikatshandel med
förnybar elproduktion. Delegationen skall följa och
ta hänsyn till de internationella förhandlingarna
samt dessutom utfallet av det europeiska
klimatförändringsprogrammet (ECCP), EG-kommissionens
och rådets direktivförslag om handel med
utsläppsrätter (KOM(2001)581 slutlig), det nordiska
arbetet samt Östersjösamarbetet. För att utveckla
och anpassa Energimyndighetens verksamhet på
klimatområdet till den aktuella situationen avser
regeringen att inom kort tillsätta en
förhandlingsman med uppgift att förbereda avtal om
tillgodoräknande av utsläppsminskningar med
värdländerna. Förutsättningarna för att ge
näringslivet incitament att delta i klimatprojekt av
detta slag kan då aktualiseras exempelvis inom ramen
för långsiktiga frivilliga avtal med industrin, som
nu är under beredning inom Regeringskansliet.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen
rörande förslaget att tillföra medel till
energimyndigheten för projekt rörande mekanismen för
en ren utveckling. Det pågående arbetet innebär att
motionsyrkandena med anknytning till en svensk
tillämpning av handel med utsläppsrätter nu bör
lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
Motionerna MJ15 (fp) yrkande 2, MJ16 (mp) yrkande
12, MJ209 (m) yrkande 11, MJ337 (c) yrkande 12,
MJ521 (fp) yrkande 10 och U301 (fp) yrkande 44
avstyrks.

Ett utvecklat byggande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet gör samma bedömning som regeringen
när det gäller ett utvecklat byggande.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
nystimulans för Agenda 21 (kd) och ett
yrkande om förbud mot direktverkande elvärme
vid nybyggnation (mp). Utskottet avstyrker
dessutom motionsyrkanden om klusterbildning
på träområdet (kd), om krav på regler och
åtgärder i bebyggelsen (mp) samt
vindisolering och fasadåtgärder (kd).

Propositionen

Bebyggelsens påverkan på klimatet bör successivt
minskas. En effektivare användning av energi och
andra resurser samt väl fungerande bostäder, lokaler
och service är viktiga förutsättningar för en
hållbar utveckling. Planering, byggande och
fastighetsförvaltning bör bidra till att klimatmålen
och övriga miljömål kan uppfyllas. Användningen av
fossil energi skall minska kontinuerligt.

Motionerna

Enligt motion MJ10 (kd) är det viktigt att
informationen om möjligheterna till vindisolering
och fasadåtgärder sprids (yrkande 21). Därutöver är
det viktigt att stimulera klusterbildning inom
träområdet. Detta skulle kunna bidra till
utvecklingen av träprodukter som leder till minskade
koldioxidutsläpp (yrkande 27). Vidare bör det lokala
Agenda 21-arbetet stimuleras utifrån klimataspekten.
Regeringen bör därför finna former för en satsning
med nationella stimulansmedel till de lokala Agenda
21-kontoren och grupperna i kommunerna (yrkande 29).
I motion MJ16 (mp) redovisas en rad synpunkter inom
området för byggande m.m. Boverket bör få i uppdrag
att utforma regler för energianvändning i nybyggen
och att ta fram underlag som underlättar för den
kommunala och regionala planeringen för att minska
behovet av koldioxidutsläpp och transporter. Vidare
bör besiktningen av ventilationssystem omfatta även
klimathänsyn (yrkande 15 delvis). Vidare bör det
införas förbud mot direktverkande elvärme vid
nybyggnation (yrkande 16).

Utskottets ställningstagande

Genom ett beslut av regeringen i juni 2000
tillkallades en nationalkommitté för genomförande
och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitatagendan
(dir. 2000:48). Kommittén har antagit namnet
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat. I
kommitténs uppgifter ingår bl.a. att samordna det
svenska arbetet med Agenda 21 och hållbar
utveckling. I december 2001 fick Nationalkommittén
tilläggsuppdraget att vidareutveckla underlag kring
frågor som rör bl.a. hållbart nyttjande och skydd av
naturresurser, miljö och hälsa. Kommittén skall
senast den 31 januari 2003 ha slutfört sitt arbete
och till regeringen överlämna sin samlade
slutrapport om hur det svenska arbetet med Agenda 21
och Habitatagendan bedrivits sedan 1992 års FN-
konferens i Rio de Janeiro respektive 1996 års FN-
konferens i Istanbul. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motion MJ10 (kd) yrkande 29.

Utskottet behandlade frågan om direktverkande
elvärme i utskottets betänkande över propositionen
Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier
(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3). Regeringen
betonade i samband därmed vikten av att arbetet med
att kontinuerligt minska energianvändningen påbörjas
omgående hos alla berörda inom byggområdet. Som
följd av det energipolitiska beslutet år 1997
lämnades till utgången av år 1999 statligt
ekonomiskt stöd för att bl.a. främja övergång från
uppvärmning med direktverkande el i befintliga
bostadshus till andra former av uppvärmning,
däribland vattenburna uppvärmningssystem. Utskottet
delade regeringens uppfattning att nya låsningar
till direktverkande elvärme bör undvikas och
konstaterade att regeringen i enlighet härmed
aviserade avsikten att analysera konsekvenserna av
ett eventuellt förbud mot uppvärmning med
direktverkande el i nya byggnader liksom effekterna
av att begränsa direktelvärme i nya fritidshus.
Utskottet anser att utgången av en sådan analys bör
avvaktas innan riksdagen uttalar sig i frågan. Mot
bakgrund härav avstyrker utskottet motion MJ16 (mp)
yrkande 16.
Av den regionalpolitiska propositionen (prop.
2001/02:4) framgår att ett program för att främja en
hållbar tillväxt inom det nationella träklustret bör
bedrivas under perioden 2002–2004. Programmet bör
inriktas mot projekt som främjar samverkan mellan
träindustriföretag i regionala leverantörsgrupper,
samt stimulerar till en optimal användning av
skogsråvaran och en mer varierad lokal
vidareförädling av denna (bet. 2001/02:NU4). Mot
bakgrund härav finner utskottet syftet med motion
MJ10 (kd) yrkande 27 tillgodosett.
Regeringen har uppdragit åt Boverket att genomföra
en försöksverksamhet med deklaration av bostäder,
skolor och förskolor (M1999/3328/Hs). Huvudsyftet
med deklarationen är att ge kunskap till boende,
brukare och fastighetsägare om egenskaper i
byggnaden som är av betydelse för människors hälsa
och den yttre miljön m.m. Slutrapport inlämnades
till regeringen den 1 juni 2001. Frågan bereds inom
Regeringskansliet. Regeringen har också den 10 maj
2001 uppdragit (M2001/2226/Hs) åt Boverket att
utreda och föreslå lämpliga nyckeltal eller
indikatorer för energianvändning i byggnader. Dessa
nyckeltal eller indikatorer skall belysa
energianvändningens kvalitativa och kvantitativa
aspekter. En delrapport redovisades för regeringen i
augusti 2001 och en slutrapport den 1 oktober 2001.
I det kommande arbetet skall olika drivkrafter
analyseras i syfte att ge nyckeltalen en effektiv
tillämpning. Även det pågående arbetet med
energieffektivisering för byggnader inom EU skall
beaktas. Regeringen kommer att närmare pröva
förutsättningarna för att utveckla en ny modell för
samordnad planering för ett hållbart
samhällsbyggande. Utskottet avstyrker motion MJ16
(mp) yrkande 15 delvis i den mån dess syfte inte kan
anses tillgodosett med det anförda.
Bygg- och fastighetssektorn är en stor sektor som
präglas av en mängd små företag samt några stora som
dominerar marknaden. Regeringen påpekar att för att
arbetet med hållbar utveckling i sektorn skall
lyckas, måste dessa företag nås av både information
och miljökrav i beställningarna. Regeringen anser
därför att alla tänkbara kanaler bör användas för
information och kommunikation och att det är
särskilt viktigt att nå ut till lokala kretsloppsråd
och företagsnätverk. Att uppnå en sådan spridning
och erfarenhetsåterföring är en prioriterad del i
arbetet för ett utvecklat byggande och en effektiv
förvaltning. Utskottet instämmer i regeringens
bedömning och anser att syftet med motion MJ10 (kd)
yrkande 21 därmed i huvudsak är tillgodosett.

Sektorernas roll

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning och avstyrker ett antal
motionsyrkanden om krav på inköpspolicy för
verk och myndigheter m.m. (kd, c, mp) samt om
krav på åtgärder för ökad beredskap för
klimatrelaterade kriser m.m. (mp).

Propositionen

Genom sektorsansvaret fördelas ansvaret för att
uppnå klimatmålet inom samhällets alla sektorer,
dvs. att myndigheter, företag och andra
organisationer inom olika samhällssektorer tar
ansvar för klimatfrågan inom sina
verksamhetsområden. Sektorsansvaret innebär därmed
att klimathänsyn, liksom annan miljöhänsyn, vägs in
i besluten inom sektorn. Avvägningar mellan sektorer
måste ske med sektorsövergripande beslut. Införandet
av miljöledning hos myndigheterna innebär också en
integrering av klimathänsyn. Miljöledningssystem är
ett ledningsverktyg för företags och andra
organisationers miljöarbete och innebär att arbetet
blir strukturerat och systematiserat.

De statliga myndigheternas ansvar för klimatfrågor
bör göras mer tydligt, bl.a. genom att deras
sektorsansvar för miljön preciseras.

Motionerna

Enligt motion MJ10 (kd) bör regeringen ställa
tydliga krav på statliga verksamheter att minska
sina utsläpp av klimatpåverkande gaser (yrkande 14).
I motion MJ14 (c) yrkande 7 förespråkas en policy
för statliga myndigheter och bolag som skall syfta
till inköp av nollemissionsfordon. Miljöpartiet
anser i motion MJ16 (mp) att företag bör åläggas att
redovisa sina utsläpp av klimatförändrande gaser
(yrkande 13). Konkurrensverket bör ges i uppdrag att
föreslå åtgärder för motverkande av snedvridande
konkurrensbegränsning på energi- och byggmarknaderna
som får negativa konsekvenser för uppfyllelsen av
klimatmålen (yrkande 18 delvis). I motionen tas
dessutom upp en rad frågor med anknytning till
räddningstjänsten. Anledningen härtill är enligt
motionen de ändrade klimatförhållanden som har visat
sig under senare tid. Kommunerna bör uppmanas att i
sin planering ta större hänsyn till risken för
översvämningar och stranderosion. Vägverket och
Banverket bör få i uppdrag att kartlägga eventuella
åtgärder som med anledning av den ökade risken för
översvämningar kan behövas för att säkerställa
transporterna. Räddningsverket och försvaret bör få
i uppdrag att hålla en ökad beredskap för att hjälpa
till vid översvämningar. Slutligen bör en s.k.
klimatakut inrättas för att möjliggöra ekonomisk
kompensation för kommuner som utan egen förskyllan
drabbas särskilt hårt av extrema väderfenomen
(yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Regeringen hänvisar när det gäller sektorsansvaret
för miljön till vad som anfördes i proposition
Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier
(prop. 2000/01:130) och påpekar att detta
sektorsansvar också omfattar miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan. I samband med behandlingen
av Svenska miljömål instämde utskottet i bedömningen
att myndigheter, företag och andra organisationer
inom olika samhällssektorer bör ta ansvar för
miljöfrågor inom sina verksamhetsområden (bet.
2001/02:MJU3). Miljökvalitetsmålen med delmål och
strategier kommer därmed att fungera som en del av
underlaget för beslutsfattandet i olika sektorer och
miljöhänsyn kommer att vägas in i besluten inom
sektorn. Avvägningar mellan sektorer skall ske med
sektorsövergripande beslut. Miljöledningssystem är
ett ledningsverktyg för företags och andra
organisationers miljöarbete och innebär att arbetet
blir strukturerat och systematiserat. Utvecklingen
av sektorsansvaret för miljön, införandet av
miljöledning och arbetet med att nå
miljökvalitetsmålen är sammankopplade och
kompletterar varandra. Tillsammans utgör de
förutsättningar för en decentraliserad och
systematiserad mål- och resultatstyrd miljöpolitik
där ansvaret för miljön successivt integreras i
samhällets sektorer. Utskottet instämmer också i att
samspelet mellan arbetet med miljömål,
miljöledningssystem och sektorsansvar för miljön bör
stärkas. Mot bakgrund av de intentioner regeringen
redogör för i frågan anser utskottet att syftet med
motionerna MJ10 (kd) yrkande 14, MJ14 (c) yrkande 7
samt MJ16 (mp) yrkandena 13 och 18 delvis i huvudsak
är tillgodosett.

När det gäller frågan om åtgärder för att anpassa
Sverige till ändrade klimatförhållanden vill
utskottet anföra följande. De formella kraven på
kommunens agerande är desamma oavsett om det råder
ett normalt tillstånd eller kris. Endast när det
råder höjd beredskap finns möjligheter att göra
undantag från kommunallagens regler om kommuners och
landstings organisation och beslutsfattande.
Kommuner och landsting får heller inte bistå annan
kommun som drabbats av en extraordinär händelse,
eftersom lokaliseringsprincipen i kommunallagen och
hälso- och sjukvårdslagen innebär att verksamheten
skall vara inriktad på det egna medlemskollektivet.
Den av regeringen tillsatta Utredningen om kommuners
och landstings beslutsfattande vid extraordinära
fredstida händelser i samhället har i sitt
betänkande Extraordinära händelser i kommuner och
landsting (SOU 2001:105) belyst behovet av åtgärder
och planering med anledning av väderrelaterade
kriser m.m. I uppdraget har bl.a. ingått att
överväga om det finns anledning att förtydliga de
regler som styr kommunernas och landstingens
planering inför extraordinära fredstida händelser
och, om så är fallet, lämna förslag till
författningsändringar. Vidare har utredningen haft i
uppdrag att se över om det föreligger behov av att
kommuner och landsting ges möjlighet att vid
extraordinära händelser lämna enskilda ekonomiskt
stöd av mindre omfattning inom områden som normalt
inte täcks av civilrättsliga försäkringar. I
utredningsförslaget ingår bl.a. frågor om kommuners
och landstings planeringsansvar för extraordinära
händelser och utan att lägga något förslag i den
delen framhäver utredningen vikten av att kommunerna
och landstingen regelbundet genomför övningar av
olika tänkta krisförlopp med utgångspunkt från
planen. Utredningen föreslår vidare att
kommunallagens s.k. lokaliseringsprincip mjukas upp
så att möjligheten för kommuner och landsting att
bistå annan kommun vid extraordinära händelser
utökas. Den kommun eller det landsting som på
begäran har bistått en drabbad kommun har rätt till
skälig ersättning av den andra kommunen för
kostnader på grund av biståndet.
Utskottet anser att resultatet av den fortsatta
beredningen bör avvaktas innan riksdagen vidtar
några åtgärder på detta område. Med anledning härav
avstyrks motion MJ16 (mp) yrkande 20 i nu behandlad
del.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden
om intensifierad klimatforskning m.m. (kd, c,
mp).

Motionerna

Enligt motion MJ10 (kd) yrkande 26 bör
klimatforskningen intensifieras. I motion MJ14 (c)
yrkande 10 framförs åsikten att Sverige inom EU och
andra internationella organ bör arbeta för att
sammanhålla forskningsstrategier och att ökade
resurser kommer klimatforskningen till del. I motion
MJ16 (mp) yrkande 20 delvis förespråkas särskilt
stöd till forskning, analyser och samordning som en
åtgärd för att anpassa Sverige till ändrade
klimatförhållanden.

Utskottets ställningstagande

I proposition Forskning och förnyelse (prop.
2000/01:3) lyfter regeringen fram forskning inom
miljö och hållbar utveckling som ett prioriterat
forskningsområde. Forskning som underlag för
miljökvalitetsmålen och klimatforskning betonas som
särskilt viktiga. Det nya Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande (Formas), som
inrättades den 1 januari 2001, har bl.a. ett
särskilt ansvar för klimatforskningen. Regeringen
har gett Formas i uppdrag att ta initiativ till
samordning av klimatforskningen med de andra berörda
forskningsfinansiärerna. Även nationellt förekommer
flera klimatforskningsprogram och projekt vid
universitet, högskolor och institut. Det är enligt
regeringen viktigt att klimatforskningen får en
övergripande planering och samordning samt ett
långsiktigt stöd.

En god och omfattande klimatforskning är en mycket
viktig del i klimatarbetet, och Formas har bl.a. ett
särskilt ansvar för klimatforskningen. Som
regeringen påpekar har Formas fått i uppdrag att ta
initiativ till samordning av klimatforskningen.
Flera klimatforskningsprogram och -projekt
förekommer vid universitet och högskolor. Det är som
regeringen påpekar viktigt att klimatforskningen får
en övergripande planering och samordning samt ett
långsiktigt stöd eftersom behovet av fördjupade
kunskaper om klimatsystemets grundläggande
egenskaper och interaktion med biologiska system på
global, regional och nationell nivå kommer att öka.
I det internationella förhandlingsarbetet måste
frågor kring sänkor och riskerna för snabba
regionala klimatförändringar samt möjligheterna att
statistiskt säkerställa inträffade
klimatförändringar kunna bedömas och i görligaste
mån besvaras. Det europeiska samarbetet behöver
bättre kunskaper om hur de regionala klimatsystemen
kan tänkas utvecklas inte minst i norra Europa.
Ansvariga svenska sektorsmyndigheter behöver också
kunna göra fördjupade analyser av konsekvenserna för
de egna verksamheterna av möjliga
klimatförändringar. Regeringen påpekar att Sverige
för närvarande har en internationellt betydande
forskargrupp vid SMHI:s Rossby Centre. MISTRA och
SMHI har investerat närmare 90 miljoner kronor i att
bygga upp Sweclimprogrammet vid Rossby Centre.
Regeringen bedömer att centrets framtid måste
säkerställas också efter det att finansieringen från
MISTRA upphör. Som redovisas i propositionen kommer
regeringen därför att uppdra åt SMHI att tillsammans
med Naturvårdsverket och Formas återkomma med
förslag till hur den svenska klimatmodelleringen på
bästa sätt skall organiseras och finansieras. Det
anförda innebär enligt utskottets bedömning att
motionerna MJ10 (kd) yrkande 26, MJ14 (c) yrkande 10
och MJ16 (mp) yrkande 20 i nu behandlad del är
tillgodosedda.

Lagstiftningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
krav på översyn av plan- och bygglagen (kd).

Motionen

Enligt motion MJ10 (kd) yrkande 28 bör plan- och
bygglagen ses över för att ernå en helhetssyn i
lagen utifrån ett klimatperspektiv.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av proposition Svenska miljömål – delmål
och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) avser
regeringen att se över plan- och bygglagen (1987:10)
så att den bättre främjar en långsiktigt hållbar
utveckling. Detta inbegriper även klimataspekter.
Enligt Klimatkommittén bör lagen (1977:439) om
kommunal energiplanering ses över. Regeringen delar
denna bedömning och avser att återkomma i en
särskild proposition om energipolitiken våren 2002.
Föreliggande proposition om Sveriges klimatstrategi
och miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) utgör
en utgångspunkt i detta arbete.

Enligt Klimatkommitténs bedömning är den fysiska
planeringen ett viktigt instrument i den långsiktiga
klimatpolitiken. Utskottet delar liksom regeringen
denna uppfattning. Regeringens avsikt att se över
plan- och bygglagen så att den bättre främjar en
långsiktigt hållbar utveckling, vilket inbegriper
klimataspekter, innebär att motion MJ10 (kd) yrkande
28 är tillgodosedd.

Uppföljning och utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker olika motionsyrkanden om
samordning av miljöfrågorna inom
Regeringskansliet, rapportering till
riksdagen (kd) samt förslag på ytterligare
utredningar (mp).

Motionerna

Kristdemokraterna ställer i motion MJ10 (kd) krav på
att klimatpolitiska överväganden i fortsättningen
måste finnas med i direktiv till statliga
utredningar inom områden som berörs av
klimatpolitiken (yrkande 15). Därutöver behövs
starkare samordning inom Regeringskansliet så att
klimatfrågorna får en ökad politisk tyngd (yrkande
16). Regeringen bör också årligen rapportera till
riksdagen hur klimatarbetet fortskrider (yrkande
17). Miljöpartiet anför i motion MJ16 (mp) att
effekterna av utredningsförslag bör tydliggöras och
att SCB bör ges i uppdrag att ta fram utförligare
statistik (yrkande 18 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen krävs en god
samordning mellan de berörda myndigheterna och
samordning med övriga miljökvalitetsmål för att
genomföra, följa upp och utvärdera klimatpolitiken.
Det miljömålsråd som regeringen avser att inrätta
skall som en av sina huvuduppgifter svara för
uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen.

Regeringen beslutade i maj 2001 om en miljöpolicy,
mål och handlingsprogram för miljöledning i
Regeringskansliets beslutsprocesser m.m. (dnr
M2001/2296/Kn). Syftet härmed är att säkerställa att
miljöeffekter på ett konsekvent sätt kan beaktas i
regeringens olika beslutsformer. För övrigt anser
utskottet att det bör ankomma på regeringen att
själv besluta om samordningen av klimatfrågorna inom
Regeringskansliet. Utskottet avstyrker motion MJ10
(kd) yrkande 16.
Regeringen redogör närmare för systemet med
uppföljning, utvärdering och rapportering i
proposition Svenska miljömål (prop. 2000/01:130).
Däri anför regeringen att det bör vara en uppgift
för miljömålsrådet att tillsammans med mål- och
miljöansvariga myndigheter föreslå, kvalitetssäkra
och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer för
att följa upp miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet
bör även utreda om det är lämpligt att utveckla
ytterligare index för att förbättra överskådligheten
vid uppföljningen av målen. Regeringen anser också
att det är angeläget att arbetet med att nå
miljökvalitetsmålen årligen presenteras på ett sätt
som är lätt tillgängligt för allmänheten.
Miljömålsrådet bör därför komplettera sin årliga
rapportering till regeringen med information som på
ett överskådligt sätt beskriver resultatet av
arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen
redogör vidare för den planerade redovisningen till
riksdagen. En årlig redovisning från regeringen till
riksdagen behövs för att visa hur arbetet mot
miljökvalitetsmålen fortskrider. En sådan
redovisning kan ge underlag för beslut om att sätta
in åtgärder om det visar sig att förutsättningarna
att nå de uppsatta miljökvalitetsmålen inte är
tillfredsställande. Redovisningen bör enligt
regeringen omfatta ett urval av indikatorer som
återkommer varje år och bör med vissa intervall
kompletteras med en fördjupad utvärdering. I likhet
med Miljömålskommittén anser regeringen att en
fördjupad utvärdering skall redovisas för riksdagen
vart fjärde år. Redovisningen bör innehålla
kostnadsberäknade förslag om miljökvalitetsmål och
delmål eller om styrmedel inklusive lagstiftning
behöver revideras, bl.a. mot bakgrund av
samhällsekonomiska och statsfinansiella effekter
eller av effektivitetsskäl. Även
uppföljningssystemet inklusive miljömålsrådets roll
bör utvärderas och vid behov revideras. Utskottet
instämde i de bedömningar regeringen gjorde i
propositionen (bet. 2001/02:MJU3). Utskottets
uppfattning kvarstår och utskottet avstyrker
motionerna MJ10 (kd) yrkandena 15 och 17 samt MJ16
(mp) yrkande 18 delvis i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med det anförda.

Sverige bör tillträda
Kyotoprotokollet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
riksdagen bör godkänna Kyotoprotokollet.
Utskottet avslår ett motionsyrkande om att
Sverige skall ratificera Kyotoprotokollet
oavsett om EU samtidigt ratificerar
protokollet (mp).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
Kyotoprotokollet.

Motionen

Enligt motion MJ16 (mp) yrkande 22 bör Sverige
ratificera Kyotoprotokollet oavsett EU:s medverkan.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen framhåller deklarerade gemenskapen
i samband med undertecknandet av Kyotoprotokollet i
april 1998, med hänvisning till artikel 4, att EG
och medlemsstaterna gemensamt skulle uppfylla sina
åtaganden enligt artikel 3.1 i protokollet, dvs. i
en s.k. ”bubbla”. Inom denna ”bubbla” sker en
bördefördelning mellan deltagarna av de
utsläppsminskningar och begränsningar som parterna
åtagit sig enligt protokollet. En politiskt bindande
överenskommelse till bördefördelning mellan parterna
inom EG har enligt regeringen träffats i form av en
bilaga till rådsslutsatser i juni 1998. För att
kunna starta ett samarbete inom ”bubblan” krävs att
EG som part och medlemsländerna tillträder
protokollet samtidigt samt att den överenskomna
bördefördelningen då notifieras (jfr artikel 4.2).
Denna nya fördelning blir sedan gällande under
åtagandeperioden. Till ratifikationsinstrumentet
skall även fogas den kompetensförklaring som
vanligen krävs för att reglera förhållandet mellan
EG som institution och dess medlemsländer. I oktober
2001 lade kommissionen fram ett förslag till beslut
om ratifikation, bördefördelning och
kompetensförklaring. Enligt artikel 4.6 skall varje
medlemsstat i organisationen individuellt och
tillsammans med organisationen bära ansvaret för den
utsläppsnivå som anmälts i enlighet med artikel 4. I
likhet med Klimatkommittén och regeringen anser
utskottet att bördefördelningen i enlighet med
rådsslutsatserna från juni 1998 bör läggas fast i en
rättsakt så att den kan notifieras i samband med
tillträdet till protokollet. Detta är också
innebörden i kommissionens förslag. Sverige är
oförhindrat att ställa upp egna nationella mål som
uttryck för en ambition som går längre än åtagandet
enligt bördefördelningen. EG:s medlemsstater skall
besluta om gemensam ratifikation den 4 mars 2002.
Utskottet har från Miljödepartementet erfarit att
förhandlingarna är så långt framskridna att
departementet bedömer att denna tidpunkt kommer att
hållas. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motion MJ16 (mp) yrkande 22.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.
(punkt 1)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om mål för den
svenska klimatpolitiken (avsnitt 5) och tillkännager
för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 1 om ett nytt förslag till svensk
klimatstrategi. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2 samt avslår
proposition 2001/02:55 i denna del och motionerna
2001/02:MJ9, 2001/02:MJ10 yrkandena 2, 11–13 och
30, 2001/02:MJ14 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ16
yrkandena 1–5 samt 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Regeringens förslag om mål för den svenska
klimatpolitiken har så stora brister att ett
ordentligt beslutsunderlag saknas. Vi anser därför
att riksdagen bör avslå vad regeringen förordar om
mål för den svenska klimatpolitiken. I stället bör
regeringen snarast återkomma till riksdagen med en
kompletterad proposition som utöver förslag till
procentmålsättning för klimatpolitiken också
innehåller förslag till åtgärder. Vi föreslår att
regeringen baserar en ny proposition på ett antal
kostnadseffektiva åtgärder enligt följande.

Eftersom utsläppen av växthusgaser är ett globalt
problem behövs globala lösningar. Sverige har i
jämförelse med andra länder låga utsläpp per capita.
Det är därför relativt sett dyrare att i Sverige
minska dessa utsläpp ytterligare än att minska
utsläppen i andra länder. Vi anser att Sverige har
en skyldighet att använda de mest kostnadseffektiva
metoderna för att minska utsläppen. För att klara av
Sveriges klimatåtagande krävs en ökad eltillförsel.
Vi vill behålla kärnkraften, och vi räknar med att
den, med ytterligare intrimningar, skall kunna ge
ett större bidrag än i dag. De formella politiska
hindren för en fortsatt och utvecklad användning av
kärnenergi bör därför tas bort.
Handel med utsläppsrätter erbjuder ett mycket
effektivt system för att uppnå målet om minskade
utsläpp av växthusgaser. Flera studier visar att ett
införande av en global handel med utsläppsrätter för
koldioxid skulle innebära att kostnaden för att
reducera koldioxid skulle bli lägre än 5 öre per kg.
Denna nivå kan jämföras med den svenska
koldioxidskatten på 63 öre per kg koldioxid
generellt respektive 19 öre per kg koldioxid för
tillverkningsindustrin. Problemet är att det
fortfarande finns en rad tekniska hinder för att få
till stånd ett globalt handelssystem. Det som ligger
närmast till hands är i stället det system för
handel med utsläppsrätter som skall införas inom EU
fr.o.m. år 2005. Vi anser därför att det är mycket
viktigt att Sverige driver på för att handeln inom
EU skall komma i gång så fort som möjligt. Det är
vidare av största vikt att svenska regler och mål
för utsläppen inte utformas på ett sådant sätt att
svenska aktörer hindras att deltaga i EU-systemet
för handel med utsläppsrätter. Sverige bör också
aktivt arbeta för att på sikt få till stånd ett
globalt system för handel med utsläppsrätter.
Sverige bör fullt ut använda de flexibla
mekanismer som de internationella överenskommelserna
medger. Exempelvis bör Sverige satsa på
skogsplanteringar i u-länder inom ramen för
mekanismen för ren utveckling. Regeringen bör vidare
ta fram underlag för hur Sverige på bästa sätt kan
arbeta med gemensamt genomförande.
Vi anser vidare att det är naturligt att Sverige
tillgodoräknar sig de 2,1 miljoner ton koldioxid i
nettoupptag i skogsmarken som regelverket tillåter.
Regeringen bör även ta initiativ till att utvärdera
i vilken mån modern svensk skogsskötsel kan bidra
till att nettoupptaget i framtiden blir ännu större.
Vi motsätter oss tanken på ytterligare höjningar
av koldioxidskatten. Nivån på skatten är redan hög
och att ytterligare höja den för att skattevägen
reducera utsläppen av växthusgaser skulle leda till
en mycket hög reduktionskostnad. Vi anser generellt
att grön skatteväxling är ett dåligt verktyg i
miljöarbetet, eftersom grön skatteväxling innebär
att man byter ut stabila skattebaser mot instabila.
Grön skatteväxling innebär dessutom att
miljöskatterna höjs mer än vad skatten på arbete
sänks. Följden blir att svensk tillverkningsindustri
förlorar i konkurrenskraft.
Inom transportområdet behöver nya åtgärder vidtas
för att minska utsläppen av växthusgaser. Dagens
system med skatter och regler som skall styra mot
miljövänligare fordon börjar alltmer likna ett
lapptäcke. När brister uppmärksammas görs nya
tillägg och specialregler som inte passar in i
helheten. Följden har blivit ett otydligt regelverk
som har stora brister särskilt när det gäller
effektiv styrning mot fordon och bränslen som ger
lägre utsläpp. Vi anser därför att det är angeläget
att en total översyn görs av hela systemet av
skatter, miljöklasser och övriga regler med syfte
att stimulera miljövänlig och bränslesnål teknik
inom vägtrafiken. En målinriktad forskning är också
angelägen i detta sammanhang.

2. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.
(punkt 1)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner delvis vad regeringen förordar
om mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5)
och tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2001/02:55 i denna del
och motionerna 2001/02:MJ9 och 2001/02:MJ10
yrkandena 2, 11–13 och 30 samt avslår motionerna
2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ14
yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ16 yrkandena 1–5 samt
2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Vi biträder i huvudsak regeringens förslag om mål
för den svenska klimatpolitiken men anser att
följande bör ges regeringen till känna. För att nå
de mål som regeringen ställer upp är det klokt att
genomföra regelbundna kontroller eller s.k.
kontrollstationer. Detta var en strategi som
Klimatkommittén lade fast och som vi ansluter oss
till. Vi anser dock att det parlamentariska
inflytandet över klimatpolitiken måste vara starkt.
Vi föreslår därför att det skall vara
parlamentariskt sammansatta kommittéer som genomför
översynerna. Dessa kommittéer bör också ha rätt att
komma med ytterligare åtgärdsförslag.

Utvecklingen av jord- och skogsbruket är en viktig
del i arbetet med att få ned koldioxidavgången från
jordklotet. Arbetet med att utarbeta incitament för
skogsskötsel med inriktning på att öka upptaget av
koldioxid bör därför intensifieras. Vidare finns det
i dag exempel på ekologiska odlingssystem som ökar
jordens mullhalt. Forskning och utveckling av
odlingssystem som leder till sådana resultat borde
självklart vara högt prioriterade. Ett annat sätt
att öka jordens mullhalt är effektiva och
storskaliga komposteringsmetoder för den biologiskt
nedbrytbara delen av hushållsavfallet. I stället för
att bränna det komposterbara avfallet borde man ta
det till vara i kampen för att minska
koldioxidutsläppen. Ytterligare ett sätt att snabbt
minska avgången av växthusgaser kan vara lagring av
koldioxid i tömda olje- och gasfält. Att utveckla
tekniker för att möjliggöra lagring av koldioxid kan
utgöra ett viktigt verktyg. Regeringen bör ta
initiativ till stimulans av forskning på detta
område.
För att tydliggöra komposteringens betydelse i
klimatarbetet bör det också sättas upp tydliga mål
för hur mycket hushållsavfall som skall komposteras.
Ett annat sätt att klargöra vikten av detta arbete
är att sätta upp mål för hur mycket kompost som
skall tillföras åker- och skogsmark för att på så
sätt öka den organiska substansen och minska
koldioxidutsläppen.

3. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.
(punkt 1)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner delvis vad regeringen förordar
om mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5)
och tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2001/02:55 i denna del
och motion 2001/02:MJ16 yrkandena 1–5 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ9 och 2001/02:MJ10 yrkandena 2,
11–13 och 30, 2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2,
2001/02:MJ14 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ519
yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bygger
på scenarier i IPCC:s andra rapport. Sedan dess har
IPCC kommit med en ny rapport (Third Assessment
Report). I den nya rapporten uppskattar man att en
given halt av växthusgaser nu beräknas ge
allvarligare effekter än vad som tidigare
uppskattats. Detta bör leda till att det långsiktiga
målet för halten av växthusgaser i atmosfären
revideras nedåt i minst motsvarande mån. Sverige bör
i internationella sammanhang arbeta för att den
långsiktiga målsättningen vad gäller halten av
koldioxid i atmosfären skall fastställas i enlighet
med vetenskapliga bedömningar i IPCC:s
lågriskscenario.

Regeringen föreslår att Sverige minskar utsläppen
med 4 % fram till år 2010. Jag är, med utgångspunkt
i de nya prognoserna, övertygad om att vi kan och
bör nå betydligt längre än så. Det krävs vissa nya
åtgärder, vilka också ger positiva incitament för en
miljöanpassad teknikutveckling. I dagsläget nöjer
jag mig med att föreslå ett mål om en minskning med
10 % till år 2010. Eventuella minskningar via s.k.
flexibla mekanismer bör ske utöver detta mål. Sänkor
skall inte få utnyttjas i Sverige för att nå våra
nationella mål. Jag är dock beredd att överväga en
skärpning av detta mål i samband med revideringen år
2004, om utvecklingen visar sig gå i rätt riktning.
Regeringens långsiktiga mål om en minskning med 50 %
på 50 år innebär en genomsnittlig minskning med 10
procentenheter per decennium. Om det långsiktiga
målet i stället sätts till 75 % innebär det en
minskning med i genomsnitt 15 % per decennium. Jag
anser att klimatpolitiken tills vidare skall
inriktas mot en minskning med 75 % till år 2050. En
sådan inriktning bör fastslås av riksdagen.

4. EU:s roll i klimatpolitiken m.m. (punkt 2)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkandena 1 och 6 samt
avslår motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 1 och
2001/02:MJ521 yrkande 8.

Ställningstagande

För att nå verkliga resultat på klimatområdet måste
alla länder aktivt bidra till att uppfylla
Kyotoprotokollet. USA:s deltagande är också centralt
för trovärdigheten i klimatarbetet. Sverige måste
vara pådrivande i de fortsatta internationella
förhandlingarna och inom EU-gemenskapen. I
propositionen saknas ett Europaperspektiv och
konkreta åtgärder för att effektivt minska utsläppen
av växthusgaser. Regeringen bör snarast återkomma
med ett samlat förslag syftande till att på ett
trovärdigt sätt lägga fast en politik för att nå
uppsatta mål. Sverige bör dessutom ta
internationella initiativ till energisparande i
byggbeståndet. Analyser inom bl.a. Skanska visar att
byggsektorns totala utsläpp av växthusgaser i Europa
skulle kunna minska med minst 25 % fram till år
2020. Den svenska regeringen bör snarast ta upp
detta område inom EU för att försöka få till stånd
en samlad satsning på ett program för energisparande
inom byggbeståndet. Vad som anförs ovan bör ges
regeringen till känna.

5. EU:s roll i klimatpolitiken m.m. (punkt 2)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 1 och
2001/02:MJ521 yrkande 8 samt avslår motion
2001/02:MJ10 yrkandena 1 och 6.

Ställningstagande

Regeringen har inte i propositionen presenterat
åtgärder som skulle kunna bryta den negativa
utvecklingen av Sveriges utsläpp av växthusgaser. En
rationell klimatpolitik kräver ett internationellt
agerande i de gränsöverskridande frågorna. EU:s
arbete i förhållande till övriga världen har lett
till goda resultat. Nu krävs gemensamt genomförande
också inom Europa. En europeisk miniminivå för
koldioxidskatten är ett första steg. Detta bör ges
regeringen till känna.

6. Miljöavgifter m.m. inom EU (punkt 3)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkandena 3 och 4 samt
avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande 7.

Ställningstagande

Det krävs gemensamma europeiska åtgärder för att
sänka koldioxidutsläppen. Ett effektivt sådant medel
vore att lagstifta om en miniminivå för
miljöavgifterna. Undantag bör naturligtvis göras för
att gynna miljövänliga energiformer. För att öka
handlingskraften inom EU bör beslut om miljöavgifter
fattas med kvalificerad majoritet. Hittills har det
visat sig omöjligt att driva igenom t.ex. en
gemensam miniminivå för koldioxidavgifter just på
grund av att ett fåtal länder inte accepterat det.
Miniminivå för miljöavgifter skulle innebära ett
incitament för miljövänligare transporter,
miljöriktig energiproduktion och forskning kring
renare energi. Det skulle också innebära rättvisare
spelregler för energiproducenter, transportföretag
och bilister i medlemsländerna. Detta bör ges
regeringen till känna.

7. Europeisk handel med utsläppsrätter
(punkt 4)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ209 yrkande 12 samt
avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 5 och
2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet är
handel med överlåtelsebara utsläppsrätter. Det är nu
hög tid att gå till praktisk handling och införa
metoden i det faktiska miljöarbetet. Den stora
fördelen med handel med utsläppsrätter är
kombinationen hög måluppfyllelse och överlägsen
kostnadseffektivitet. Erfarenheter från bl.a. USA
visar att system med handel med överlåtelsebara
utsläppsrätter är mycket effektiva i miljöarbetet.
Sverige bör driva på för att inom EU skapa ett
system för handel med utsläppsrätter med koldioxid.
Detta bör ges regeringen till känna.

8. Trafikfrågor m.m. inom EU (punkt 5)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ14 yrkande 6 samt avslår
motion 2001/02:MJ10 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

För att göra det möjligt för Sverige att
skattebefria biodrivmedel måste regeringen driva på
för att ändra EG-kommissionens förslag om att
skattenivån för biodrivmedel inte får vara lägre än
50 % av motsvarande skattenivå för bensin och
diesel. Detta bör ges regeringen till känna.

9. Internationellt klimatarbete (punkt 6)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 21.

Ställningstagande

Sverige bör arbeta för att det införs en miniminivå
för koldioxidskatt inom EU. Vidare bör Sverige i
samband med världstoppmötet i Johannesburg verka för
att en process inleds i syfte att åstadkomma en
internationell koldioxidskatt som omfattar
bunkerbränslen vid internationella transporter. Till
dess det finns en koldioxidskatt inom EU bör Sverige
dessutom ta initiativ till att likasinnade nationer,
i första hand i vår närhet, enas om en samordnad
successiv upptrappning av de nationella
koldioxidskatterna. EU:s mineraloljedirektiv bör
ändras så att alla biobränslen gynnas. Undantaget
för beskattning av biobränslen, exempelvis etanol,
skall i enlighet härmed förlängas till år 2015.
Under förhandlingarna om nästa åtagandeperiod bör
Sverige hävda att mål om sammanlagda utsläppsnivåer
skall kompletteras med mål om utsläpp per person.
Sverige bör dessutom agera för att även
bunkerbränslen för flyg och sjöfart skall ingå i
beskattningssystem och i utsläppskvoter. Dessutom
bör Sverige aktivt verka för att multilaterala
finansieringsinstitutioner slutar satsa på fossila
projekt som motverkar internationella klimatmål.
Klimatstörande subventioner bör avskaffas inom EU.
Exempel på sådana är subventioner till kolbrytning.
Detta bör ges regeringen till känna.

10.Ekonomiska styrmedel (punkt 9)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 7.

Ställningstagande

Vid val av styrmedel för att nå de klimatpolitiska
målen måste hänsyn tas i första hand till
sannolikheten av måluppfyllelse och i andra hand
till kostnadseffektiviteten. Eftersom
klimatpolitiken handlar om ett långsiktigt arbete,
är den långsiktiga kostnadseffektiviteten särskilt
central. Jag anser att tyngdpunkten på åtgärdssidan
skall ligga på ekonomiska styrmedel för att på
allvar komma till rätta med klimatproblemen. Detta
bör ges regeringen till känna.

11.Koldioxid- och energiskatter (punkt 11)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 11. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkande 19 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 3 och 2001/02:MJ16
yrkande 8.

Ställningstagande

En åtgärd för att omedelbart minska
koldioxidutsläppen är att förändra
kraftvärmebeskattningen så att spillvattnet vid
elproduktion tas till vara. Fjärrvärmesektorn skulle
relativt enkelt kunna bidra med ytterligare energi
utan att öka andelen klimatpåverkande utsläpp. Denna
skatteförändring har efterlysts under lång tid och
har brett politiskt stöd. Utredningar finns som
visar hur denna förändring kan genomföras. Detta bör
ges regeringen till känna.

12.Koldioxid- och energiskatter (punkt 11)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ15 yrkande 3 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 19 och 2001/02:MJ16
yrkande 8.

Ställningstagande

Genom att växla skatt på arbete mot skatt på
miljöförstöring förenas miljömålen med målen för den
ekonomiska politiken. Principerna för en grön
skatteväxling är därför bra. Det är emellertid
viktigt att industrins internationella
konkurrenskraft inte försämras så att företagen
flyttar verksamheten till andra länder. För att
uppfylla kriterierna för begreppet skatteväxling är
det viktigt att det sker motsvarande sänkningar av
skatten på andra områden. Jag accepterar
finansieringen av den miljömässigt motiverade
sänkningen av momsen på kollektivtrafik. Emellertid
vill jag ge regeringen till känna att arbetet med
klimatpolitiken riskerar att bli effektlöst om inte
ett större helhetsgrepp tas.

13.Koldioxid- och energiskatter (punkt 11)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 13. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 8 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 19 och 2001/02:MJ15
yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att skatterna skall ha en tydlig
inriktning så att industrin och hushållen kan
planera investeringar och miljöåtgärder effektivt.
En plan för koldioxidskattehöjning bör därför
skapas. Utgångspunkten för utformningen av denna
plan är att koldioxidskatten bör höjas i små steg
med 15 öre per år under åren 2003–2006. Under hösten
2006 bör en utvärdering av effekterna göras. Skatten
på arbete bör kontinuerligt sänkas i motsvarande
utsträckning. Detta bör ges regeringen till känna.

14.Energiskatter för vissa sektorer (punkt 12)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 14. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

Det är inte acceptabelt att hushållen ensamma
betalar koldioxidskattehöjningen. Samtidigt som
koldioxidskatten höjs bör den också breddas till att
omfatta en större del av industrin. I dag betalar
hela industrisektorn bara en knapp tredjedel av den
koldioxidskatt som hushållen betalar. Industrin
gynnas också genom undantag från energiskatten.
Undantagen bör endast omfatta de verksamheter och
branscher där det är helt nödvändigt med hänsyn till
den internationella konkurrensen. Det allmänna
undantaget för jordbruket bör försvinna. Vidare bör
undantagen endast gälla energianvändning som är
knuten till produktionsprocessen och inte
företeelser såsom kontorsbelysning eller
uppvärmning. För att ge berörd industri en viss tid
för omställning kan slopandet av undantagen
lämpligen ske stegvis under två år. Staten bör
dessutom ta initiativ till att upprätta avtal med
industrin i vilka industrin som villkor för fortsatt
dispens från delar av energi- och koldioxidskatter
förbinder sig att vidta ekonomiskt rimliga åtgärder
för att minska sina utsläpp. Om inte detta är
möjligt bör övervägas att ställa liknande krav i
lag. Detta bör ges regeringen till känna.

15.Skatt på avfall m.m. (punkt 13)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 15. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ15 yrkande 4.

Ställningstagande

För att stimulera avfallsminimering och
materialåtervinning bör förbränning av avfall
beskattas. I enlighet härmed bör en viktbaserad
skatt på förbränning införas på samma nivå som
dagens deponiskatt. Därutöver bör producentansvaret
utvärderas och vidareutvecklas genom att man bl.a.
ställer kvantitativa och mätbara mål som är
tidsbestämda och successivt skärps. Det individuella
ansvaret för olika producenter skall så långt som
möjligt stimuleras. Ett sådant sätt skulle kunna
vara att införa kretsloppsförsäkringar. Därutöver
måste opinionsbildningen för avfallssortering
intensifieras. Utöver fasta återvinningscentraler
bör ambulerande uppsamlingsmöjligheter finnas för
att ge närhet mellan invånarna och
avfallssorteringen. Dessutom bör särskilda avgifter
på vissa råvaror och visst avfall samt
differentierade taxor för sorterat respektive
osorterat avfall för såväl hushåll som industri
införas. Vad som anförs om avfallspolitiken bör ges
regeringen till känna.

16.Klimatinvesteringsprogram (punkt 14)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 16. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ14 yrkandena 8 och 9
samt 2001/02:MJ337 yrkande 11.

Ställningstagande

Redan våren 2000 förde Centerpartiet fram förslag om
att klimatprogram skulle inrättas. Det är därför
glädjande att programmen nu blir av. De lokala
investeringsprogrammen (LIP) har ”låsts upp” med
krav på att generera arbetstillfällen för att bli
aktuella för genomförande. De klimatpolitiska
programmen får inte låsas fast med krav på att
generera arbetstillfällen utan miljönyttan bör
sättas i främsta rummet. Det framgår inte klart och
tydligt i propositionen om krav på arbetstillfällen
kommer att ställas. Det är därför viktigt att detta
klarläggs. Det är emellertid olyckligt att
regeringen öppnar för att medlen till
klimatåtgärder skall få användas till andra
åtgärder. Detta bör inte vara tillåtet. Vad som ovan
anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

17.Mjuka styrmedel (punkt 15)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 17. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 19.

Ställningstagande

Det är viktigt med information om klimatfrågor för
att öka förståelsen för olika åtgärder och för att
öka kunskapen om vilka åtgärder som olika parter i
samhället kan vidta. För att vara effektiv måste
därför en informationskampanj riktas mot regeringens
medlemmar och tjänstemän inom statsförvaltningen i
syfte att undvika beslut som motverkar
informationsinsatser riktade till allmänheten. Lokal
energi- och klimatrådgivning bör dessutom stödjas.
Vidare bör informationen till resenärer vid byte
mellan kollektivtrafikslag förbättras och eco-
driving införas som obligatoriskt inslag i
körkortsutbildning och vid förnyelse av körkort.
Krav bör också ställas på uppgift om
energianvändning för hemelektronik, på säljstället
och i marknadsföring. Därutöver är det viktigt med
information om uppfyllelsen av sektorsmål samt
lokala och regionala mål. Kommuner bör dessutom
informeras om möjligheter att ställa
klimatrelaterade krav i upphandling.

18.Svensk energipolitik (punkt 16)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 18. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ11 yrkande 3,
2001/02:MJ209 yrkande 14 och 2001/02:U303 yrkande 15
samt avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkandena 18 och
20, 2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ16
yrkandena 6, 15 delvis och 18 delvis samt 2001/02:
MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Den negativa miljöpåverkan från svensk
energiproduktion har alltsedan utbyggnaden av
kärnkraften generellt sett varit mycket begränsad.
Tack vare en dominerande elproduktion från vatten-
och kärnkraft är vårt beroende av el baserat på
fossila bränslen litet. Detta har varit mycket
positivt för miljön, inte minst när det gäller
försurningsskador. Utgångspunkten för de flesta
andra länderna i Europa är i detta avseende
betydligt sämre, då beroendet många gånger är stort
av kol, olja och naturgas. Utsläppen av växthusgaser
från svensk energiproduktion har således varit
mycket låga. I och med avvecklingen av Barsebäck 1
har dock utvecklingen vänts. Den el som tidigare
producerades i Barsebäck utan utsläpp av
växthusgaser har till stora delar ersatts med
elproduktion baserad på kolkraft. En ytlig
betraktelse över de svenska utsläppen ger en
missvisande bild eftersom enbart utsläpp som uppstår
i Sverige redovisas. Det faktum att ökad import av
kolbaserad kraft leder till större utsläpp av
växthusgaser i Danmark syns därför inte i
statistiken. Det finns i dag en klar trend mot en
ökande elförbrukning. Eftersom regeringen samtidigt
vill lägga ned ytterligare kärnkraftverk kan
resultatet bara bli att den svenska energipolitiken
leder till ytterligare kraftigt höjda utsläpp av
växthusgaser.

De formella politiska hindren för en fortsatt och
utvecklad användning av kärnenergi bör tas bort.
Riksdagsbeslutet om en förtida avveckling av
kärnkraften bör omprövas. Den särskilda
effektskatten på kärnkraftsanläggningar bör tas
bort, och bestämmelsen i 6 § kärntekniklagen som
begränsar möjligheten att bedriva kärnteknisk
forskning bör upphävas. Genom att också upphäva 5 §
kärntekniklagen, som förbjuder uppförandet av
ytterligare kärnreaktorer, avvecklas de politiska
hindren för att bygga nya kärnreaktorer. Även om det
i dagsläget inte finns några som är intresserade av
att bygga nya reaktorer i Sverige bör inte
lagstiftningen utesluta sådana planer. När
marginalkostnaden för den kolbaserade
energiproduktionen stiger som en följd av systemet
med handel med utsläppsrätter kommer sannolikt
intresset för såväl kärnteknisk forskning som
uppförande av nya kärnreaktorer att öka. Beslutet om
avveckling av kärnkraften bör omprövas. Vad som
anförs om energipolitiken bör ges regeringen till
känna.

19.Svensk energipolitik (punkt 16)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6 samt
avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkandena 18 och 20,
2001/02:
MJ11 yrkande 3, 2001/02:MJ16 yrkandena 6, 15 delvis
och 18 delvis, 2001/02:MJ209 yrkande 14 och
2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis och 2001/02:U303
yrkande 15.

Ställningstagande

De energipolitiska riktlinjer som antogs av
riksdagen år 1997 skadar Sverige som industri- och
miljönation. Beslutet innebär bl.a. en förtida
avveckling av kärnkraften. Stängningen av enbart en
reaktor i Barsebäck leder till att utsläppen av
koldioxid ökar med 24 miljoner ton per år.
Stängningen av den första reaktorn har lett till att
denna elproduktion ersatts med produktion från
nedsmutsande kolkraftverk. Regeringen ger inga som
helst garantier för att detta inte också blir fallet
vid en stängning av Barsebäck 2. Växthusgasernas
klimatpåverkan är särskilt oroande i det här fallet.
Regeringen bör därför snarast tillsätta en
miljökonsekvensutredning som bl.a. redovisar
utfallet av ett ökat beroende av el från t.ex.
danska kol- och oljebaserade elproduktionsenheter.
Jag anser också att införande av ett
försäkringssystem där försäkringen täcker kostnader
även för skador av eventuella olyckor bör utredas.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

20.Svensk energipolitik (punkt 16)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 20. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkandena 6, 15 delvis
och 18 delvis samt avslår motionerna 2001/02:MJ10
yrkandena 18 och 20, 2001/02:MJ11 yrkande 3,
2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ209
yrkande 14 och 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis och
2001/02:U303 yrkande 15.

Ställningstagande

Jag anser att målsättningar för olika sektorer bör
tas fram för att underlätta planering inom såväl
offentlig som privat sektor. För energisektorn bör
det också slås fast att regeringens avsikt är att
Sverige inte skall göra en storskalig satsning på
fossilgas.

Boende i flerfamiljshus saknar i dagsläget normalt
både information om den egna energiförbrukningen och
ekonomiska incitament för att hushålla med energi.
Regeringen bör därför ta fram ett förslag till att
varje hushåll i flerbostadshus debiteras för sin
egen förbrukning av el, värme och varmvatten. Av
debiteringen bör dessutom varje post framgå var för
sig. Ett annat förslag som ger incitament till
hushållning med energi är att taxesättningen för el
och fjärrvärme ges en betydligt större rörlig andel.
Förutsättningarna för en sådan förändring bör
kartläggas. Det tidigare framgångsrika stödet till
upphandling av eleffektiv teknik bör omvandlas till
ett stöd för upphandling av el- och klimateffektiv
teknik och förläggas till Naturvårdsverket.

21.Miljöklassning av eldningsoljor (punkt 17)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 21. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ311 och avslår motion
2001/02:MJ462.

Ställningstagande

Liksom det finns miljöklasser för bensin och diesel
med avsikt att styra utvecklingen mot renare
drivmedel skulle miljöklassning kunna införas för
eldningsoljor för att stimulera renare och mer
koldioxidneutrala bränslen. Miljöklassningen skulle
kunna väga in både miljöegenskaperna hos själva
bränslet, och därmed även för emissionerna, samt
huruvida bränslet kan anses vara producerat på ett
koldioxidneutralt vis. Även om det inte finns några
eldningsoljor tillgängliga som skulle kvalificera
sig som renare och mer koldioxidneutrala eller som
kan priskonkurrera med fossila bränslen, skulle en
diskussion om och införande av miljöklassning
stimulera utvecklingen åt rätt håll.

22.Kollektivtrafiken (punkt 18)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 22. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ14 yrkande 4.

Ställningstagande

Kollektivtrafiken måste användas som ett effektivt
verktyg i arbetet med att skapa ett grönt
transportsystem och med att uppnå de av riksdagen
beslutade transport- och klimatpolitiska målen. Till
denna strategiska användning av kollektivtrafiken
bör ett åtgärdsprogram knytas för hur
kollektivtrafiken skall användas för att uppnå dessa
mål. Regeringen bör ge den nu pågående utredningen
om kollektivtrafikens utveckling tilläggsdirektiv
att utforma förslag till åtgärder syftande till att
ytterligare minska kollektivtrafikens negativa
miljöpåverkan. Detta bör ges regeringen till känna.

23.Trängselavgifter (punkt 19, motiveringen)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Ställningstagande

Vi anser att utskottets ställningstagande bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det vore olämpligt att införa
ett system med trängselavgifter. Sådana avgifter
skulle endast innebära ytterligare skatter för
bilismen. Bilanvändandet är redan i dag hårt
beskattat. En extraskatt i form av trängselavgifter
skulle medföra att personer och familjer med svag
ekonomi ytterligare skulle drabbas ekonomiskt, utan
att påtagliga positiva miljöeffekter skulle vinnas.
Utskottet anser att trafiksituationen inte
förbättras genom att frågan om bilanvändning görs
till en fråga om ekonomisk bärkraft för den
enskilde. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet
motion MJ10 (kd) yrkande 22.

24.Flygets miljöpåverkan (punkt 20)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 24. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 11.

Ställningstagande

Den miljöstyrande effekten av en rad skatter och
avgifter på transportområdet är felriktad eller
otydlig. Ändringar behövs för att bidra till
uppfyllelsen av klimatmålen. En koldioxidavgift bör
inkluderas i flygets landningsavgifter, oavsett
utvecklingen inom flygsektorn i övriga EU. De
statliga försäkringsgarantierna till flyget som
införts under hösten bör snarast upphöra. Det
statliga stödet till flygplatser bör ses över och
tas bort där det inte finns synnerliga skäl att
behålla det. Detta bör ges regeringen till känna.

25.Administrativa åtgärder i transportsektorn
(punkt 21)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 25. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 14.

Ställningstagande

Politiska målsättningar för hur stor andel förnybara
drivmedel som skall finnas på marknaden åren 2005
och 2010 bör övervägas. Ett sätt att nå målen kan
vara att inrätta ett certifikatsystem i likhet med
vad som föreslagits för elmarknaden. Den satsning på
ökad järnvägskapacitet som Miljöpartiet drev fram i
årets budget kommer att leda till en övergång från
lastbils- till järnvägstransporter. För att främja
denna övergång bör regeringen även utreda
förutsättningarna för att förbättra möjligheten till
omlastning mellan järnväg och vägar för kortare
lastbilstransporter. Däremot bör kapaciteten för
väg- och flygtransporter inte öka. Utsläppskraven
bör utvidgas till att även omfatta arbetsmaskiner
och fritidsbåtar.

26.Alternativa drivmedel m.m. (punkt 23)

av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson (c) och
Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 26. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 23 och
2001/02:MJ14 yrkande 5 samt avslår motionerna
2001/02:MJ16 yrkande 17, 2001/02:MJ423 yrkande 5,
2001/02:MJ430 samt 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Introduktionen av alternativa drivmedel såsom etanol
och metanol är en viktig del i klimatstrategin. Vi
anser att det behövs en långsiktig skattebefrielse
för biodrivmedel. Då skapas långsiktiga spelregler
för de investeringar som krävs för att produktion
och distribution av alternativa drivmedel skall
kunna öka. Det är vidare viktigt att pågående
pilotprojekt, som exempelvis etanolfabriken i
Norrköping, får fortsatta möjligheter att utvecklas.
Det är fel att öronmärka skattenedsättningsmedel på
ett sådant sätt att pågående pilotprojekt kan komma
i fara. Vad som ovan anförts bör ges regeringen till
känna.

27.Alternativa drivmedel m.m. (punkt 23)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 27. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 17 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 23, 2001/02:MJ14
yrkande 5, 2001/02:MJ423 yrkande 5, 2001/02:MJ430
och 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

För att öka tillgängligheten och gynna konsumenter
som vill använda alternativ bör krav ställas att
alla försäljare av bensin och diesel erbjuder även
ett förnybart drivmedel. Detta bör ges regeringen
till känna.

28.Handel med utsläppsrätter m.m. (punkt 25)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m), Eskil
Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 28. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 2,
2001/02:MJ209 yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande 12,
2001/02:MJ521 yrkande 10 och 2001/02:U301 yrkande 44
samt avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 12.

Ställningstagande

Handel med utsläppsrättigheter är ett effektivt
instrument för att minska utsläppen av växthusgaser
med hjälp av marknadsmekanismer. Dessutom kan det
vara ett bra komplement till de administrativa
styrmedlen. Det är nu hög tid att gå till praktisk
handling och införa metoden i det faktiska
miljöarbetet. Huvudalternativet bör förstås vara att
införa en europeisk handel med utsläppsrätter, men
även om detta tar tid eller visar sig svårt att
genomföra bör Sverige införa ett eget system för
handel med utsläppsrätter så snart som möjligt. Den
stora fördelen med handel med utsläppsrätter är
kombinationen hög måluppfyllelse och överlägsen
kostnadseffektivitet. Vi efterfrågar initiativ från
regeringen på detta område. Att inte nyttja kraften
i marknadsekonomin för att komma till rätta med
utsläppen av växthusgaser vore olyckligt.

29.Handel med utsläppsrätter m.m. (punkt 25)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 29. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 12 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 2, 2001/02:MJ209
yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande 12, 2001/02:MJ521
yrkande 10 och 2001/02:
U301 yrkande 44.

Ställningstagande

Handel med utsläppsrätter har flera fördelar. Ett
sådant system kräver dock viss utformning. Tyvärr
tyder hittillsvarande diskussioner på att
utformningen inte blir den ur miljösynpunkt mest
önskvärda. Följande riktlinjer bör gälla som
vägledning. Utsläppsrätterna skall auktioneras ut
och inkomsterna tillfalla staten. Det borde vara ett
minimikrav att inte endast storindustrierna skall
håva in pengarna för försäljningen. Handeln skall
ske mellan jämbördiga parter. Vilka sektorer som
skall ingå skall baseras på vad som ger största
möjliga miljönytta, inte på vad som kortsiktigt
tycks kostnadseffektivt. Detta bör ges regeringen
till känna.

30.Agenda 21 (punkt 26)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 30. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkande 29.

Ställningstagande

Det är bra att det lokala
miljöinvesteringsprogrammet nu omvandlas till
tydligare lokala klimatprogram, men det är också
viktigt att det lokala Agenda 21-arbetet får en
nytändning utifrån klimataspekten. Därför bör
regeringen finna former för en satsning med
nationella stimulansmedel till de lokala Agenda 21-
kontoren och -grupperna som finns ute i kommunerna.
Detta bör ges regeringen till känna.

31.Direktverkande elvärme (punkt 27)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 31. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 16.

Ställningstagande

Regeringens bedömning att det fordras kraftfulla
åtgärder inom bebyggelsesektorn är riktig. De
åtgärder som regeringen föreslår är emellertid
otillräckliga. Regler som hindrar att nya
fastigheter byggs med direktverkande el som enda
uppvärmningssystem bör införas.

32.Åtgärder i bebyggelsen (punkt 29)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 32. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 15 delvis.

Ställningstagande

Regeringens uppdrag till Boverket att föreslå
lämpliga nyckeltal bör utvidgas och preciseras så
att Boverket, i enlighet med Klimatkommitténs
förslag, får i uppdrag att utforma skärpta regler
avseende energianvändning för nybyggnation.
Regeringen bör också ge Boverket i uppdrag att
utreda och ta fram förslag på komplettering av
regelverket för den obligatoriska besiktningen av
ventilationssystemet till att även omfatta
klimathänsyn. Samarbete med den lokala
energirådgivningen kan därvidlag vara lämplig.
Parallellt med detta bör Boverket dessutom ges i
uppdrag att ta fram underlag som underlättar för den
kommunala och regionala planeringen att bidra till
minskning av koldioxidutsläpp. Detta bör ges
regeringen till känna.

33.Sektorernas miljöansvar (punkt 31)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 33. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkandena 13 och 18
delvis samt avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkande
14 och 2001/02:MJ14 yrkande 7.

Ställningstagande

Flera svenska stora företag vill inte frivilligt
redovisa sina koldioxidutsläpp på ett jämförbart
sätt. Det krävs därför lagstiftning. De bör vara
skyldiga att i sin årsredovisning redovisa
koldioxidutsläppen från sina anläggningar, både i
och utanför Sverige, i absoluta tal och i relation
till företagets omsättning. Konkurrensverket bör ges
i uppdrag att med prioritet utreda och komma med
förslag för att motverka sådan snedvridande
konkurrensbegränsning på energi- och byggmarknaderna
som får negativa konsekvenser för uppfyllelsen av
klimatmålen. Detta bör ges regeringen till känna.

34.Beredskap för klimatrelaterade kriser m.m.
(punkt 32)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 34. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 20 delvis.

Ställningstagande

Klimatförändringar kan leda till ökad förekomst av
extrema väderfenomen som översvämningar. Frågan är
om vi inte redan sett exempel på detta i Sverige.
Dessvärre kommer situationen troligen att förvärras
innan det blir bättre. Regeringen bör därför
tillsätta en utredning med uppdrag att komma med
förslag till åtgärder för att parera, motverka och
förebygga konsekvenserna av den ökade halten av
klimatgaser i atmosfären. Exempel på sådana åtgärder
kan vara att kommunerna uppmanas att i planering av
bebyggelse ta större hänsyn till risken för
översvämningar och stranderosion. Räddningsverket
och försvaret får i uppdrag att hålla en ökad
beredskap för hjälp i samband med översvämningar.
Vägverket och Banverket bör få i uppdrag att
kartlägga eventuella åtgärder som med anledning av
ökad risk för översvämningar kan behövas för att
säkerställa transporter. Vad som anförts bör
riksdagen ge regeringen till känna.

35.Klimatfrågorna i Regeringskansliet
(punkt 35)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 35. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkande 16.

Ställningstagande

Inom Regeringskansliet måste klimatfrågorna ges
större tyngd. Dessa frågor bör samordnas i ett
särskilt sekretariat inom Statsrådsberedningen.
Detta är ett sätt att säkerställa att klimatfrågan
beaktas inom alla politikområden. Detta bör ges
regeringen till känna.

36.Rapportering m.m. (punkt 36)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 36. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkandena 15 och 17
samt avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 18 delvis.

Ställningstagande

Klimatpolitiska överväganden måste
fortsättningsvis finnas med i direktiv till statliga
utredningar inom områden som berörs av
klimatpolitiken. På så sätt vägs dessa frågor in vid
en helhetsbedömning. Utöver de kontrollstationer som
skall genomföras 2004 och 2008 bör regeringen
årligen till riksdagen redovisa hur arbetet med
klimatåtgärder fortlöper. På så sätt får riksdagen
en överblick av resultatet av de samlade åtgärderna
och av föreliggande behov av ytterligare insatser
för att minska utsläppen av växthusgaser.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.
(punkt 1)

av Eskil Erlandsson (c).

Liksom i tidigare motioner vill vi betona vikten av
att införa ett handelssystem med utsläppsrätter så
snart som möjligt. Ett sådant system ger större
möjligheter att kontrollera utsläppsnivåerna av
växthusgaser. Systemet med flexibla mekanismer
kommer att införas inom EU inom ett antal år. Det är
dock hög tid att gå till praktisk handling. Sverige
bör därför, tillsammans med övriga nordiska länder,
ta initiativet till att införa ett försök till
sådant handelssystem tidigare. Genom att delta i
såväl utformandet av som försöksverksamheten med ett
system för flexibla mekanismer främjas – utöver
miljön – den miljödrivna teknikutvecklingen hos
svenska och nordiska företag. Detta främjar den
svenska och nordiska miljöexporten och ger på sikt
svenska företag konkurrensfördelar.

2. Sveriges tillträdande till Kyotoprotokollet
(punkt 37)

av Maria Wetterstrand (mp).

Miljöpartiet anser att Sverige skall ratificera
Kyotoprotokollet, oavsett vad som händer inom EU.
Det finns en risk att förhandlingarna inom EU
misslyckas vad gäller den interna bördefördelningen,
vilket därmed hotar hela Kyotoprocessen och
klimatarbetet. Jag inser att det råder viss tvekan
om de juridiska möjligheterna för oss att ratificera
protokollet på egen hand, men vill uppmana
regeringen att överväga dessa möjligheter i den mån
ratifikationsprocessen inom EU inte fortgår som
beräknat.

3. Sveriges klimatstrategi

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Vi kristdemokrater har framfört övergripande kritik
mot regeringens sätt att sköta klimatpolitiken. Vi
har också i ett antal reservationer markerat hur vi
anser att politiken borde utformas såväl rent
praktiskt-organisatoriskt, politiskt-parlamentariskt
som innehållsmässigt. Här utvecklar vi våra
synpunkter ytterligare och utgår från att regeringen
återkommer till riksdagen med ytterligare förslag på
klimatområdet.

Regeringen har varit synnerligen senfärdig med att
presentera ett samlat klimatförslag. När så
propositionen kom visade det sig att det saknades
ett internationellt och europeiskt perspektiv och
att konkreta åtgärder för att snabbt minska
utsläppen av växthusgaser lyste med sin frånvaro.
Att propositionen inte samordnats med
energipolitiken är ytterligare ett svaghetstecken.
Därför har vi kristdemokrater begärt att regeringen
skall återkomma med ett nytt, samlat förslag som kan
leda till att man uppnår uppsatta mål.
På områdena energi- och trafikpolitik har vi
efterlyst ett antal förslag som vi hoppas regeringen
återkommer med. Ytterligare ett tillfälle kommer i
samband med den energipolitiska propositionen.
I reservationerna har vi pekat på energipolitiska
åtgärder såsom exempelvis gemensam koldioxidavgift.
Här vill vi emellertid också särskilt poängtera
vikten av ett samlat agerande från EU:s sida vad
gäller såväl trafik- som energisektorn. Därför bör
regeringen vara pådrivande i frågor som handel med
utsläppsrätter, lika beskattning av energiintensiv
industri, kilometerskatt för tunga fordon,
likvärdiga regelsystem för trafikantavgifter och
andra regleringsåtgärder samt miljöbeskattning av
flygbränsle. Det handlar om att få med sig hela
unionen och kandidatländerna i en gemensam kamp för
att hejda växthuseffekten. Det räcker inte med att
Sverige agerar på egen hand. Dessutom är det viktigt
att medborgare och företag får någorlunda lika
villkor för sitt handlande så att exempelvis
miljöskadliga verksamheter inte flyttas från ett
land till ett annat eller att osunda
konkurrensförhållanden gör att sysselsättningen i
ett miljömedvetet land slås ut.
På energisidan är det viktigt att vi får en riktig
energibeskattning. Vi utgår från att regeringen i
samband med energipropositionen lägger sådana
förslag. Vi vill i det sammanhanget också peka på
att man bör undersöka förutsättningarna för att
använda elexport som ett aktivt instrument i arbetet
med att minska koldioxidutsläppen från
brunkolsenergi. Andra förslag är att systemen för
el- och värmetaxor bör ses över i syfte att
stimulera besparingar liksom man mer aktivt måste
arbeta med informationsåtgärder för isolering av
vindar och fasader.
På trafiksidan är det också väsentligt att man
skyndsamt genomför utredningsarbetet kring
trängselavgifter och ger kommuner och regioner som
så önskar möjligheten att införa trängselavgifter.
Regeringen bör också aktivt verka för
implementeringen av miljöledningssystem i såväl
offentliga verksamheter som i företagen samt följa
upp att de statliga verksamheterna verkligen
genomför åtgärder för att minska klimatpåverkan.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:55 att riksdagen

dels godkänner vad regeringen förordar om mål för
den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5) och
dels godkänner Kyotoprotokollet (avsnitt 7.2).

Följdmotioner

2001/02:MJ9 av Inger Strömbom (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning och
utveckling av odlingsmetoder som ökar
förutsättningarna för att åkermarken binder kol på
ett mer omfattande sätt än med traditionella
brukningsmetoder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stimulans för
storskaliga komposteringsmetoder som åtgärd för
att ta till vara kolbindningspotentialen i svensk
åker- och skogsmark.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utarbeta
tydliga miljömål avseende hur mycket
hushållsavfall som skall komposteras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mål för hur mycket
kompost som skall läggas ut på åker- och skogsmark
för att på så sätt minska koldioxidutsläppen.

2001/02:MJ10 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att snarast
för riksdagen förelägga ett samlat förslag till
ytterligare åtgärder på klimatområdet och då också
utifrån ett mer internationellt perspektiv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
parlamentariskt sammansatta kommittéer för
genomförandet av kontrollstationerna 2004 och
2008.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att EU skall
kunna fatta beslut om miljöavgifter med
kvalificerad majoritet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om miniminivåer
för miljöavgifter i EU.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om europeisk
handel med utsläppsrätter för växthusgaser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett
internationellt initiativ för ett
renoveringsprogram inom bostadsbeståndet syftande
till energibesparing och minskade utsläpp av
växthusgaser.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
konvergensprogram inom EU avseende beskattning av
energiintensiv industri.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om gemensamma
trafikavgifter och utformning av en kilometerskatt
för tunga fordon inom EU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en utredning
på EU-nivå om konsekvenserna av helgstopp för tung
vägtrafik.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om initiativ till
gemensam hållning inom EU avseende möjligheterna
att miljöbeskatta flygbränsle.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om incitament för
att bedriva skogsskötsel som ökar upptaget av
koldioxid i sänkor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om forskning och
utveckling av odlingsmetoder som binder kol på ett
mer omfattande sätt än med traditionella
brukningsmetoder.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om stimulans för
komposteringsmetoder för att ta till vara
kolbindningspotentialen i svensk åker- och
skogsmark.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tydliga krav
på statliga verksamheter att minska sina
klimatpåverkande utsläpp.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om direktiv till
statliga utredningar avseende klimatpåverkande
faktorer.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om starkare
samordning inom Regeringskansliet så att
klimatfrågorna får den politiska tyngd de
förtjänar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om årlig
rapportering till riksdagen avseende
klimatarbetet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om möjligheten
att använda elexport som ett aktivt instrument för
att begränsa utsläppen av koldioxid.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om förändrad
kraftvärmebeskattning.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utredning
avseende taxesättning för el och fjärrvärme.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
informationsåtgärder om vindsisolering och
fasadåtgärder.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om trängselavgifter i
storstäderna.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utvidgad ram
för skattebefrielse på alternativa drivmedel som
syftar till minskade koldioxidutsläpp.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skatterabatt
på miljöbilar.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om stimulans för
införandet av miljöledningssystem i små och
medelstora företag.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om intensifierad
klimatforskning.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om stimulans till
klusterbildning på träområdet.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om översyn av PBL
syftande till helhetssyn utifrån ett
klimatperspektiv.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om nystimulans
för det lokala Agenda 21-arbetet i syfte att
stärka det lokala klimatarbetet.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om insatser för
att undersöka förutsättningarna till lagring av
koldioxid.

2001/02:MJ11 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår propositionen såvitt avser mål
för den svenska klimatpolitiken.

2. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma
med ett nytt förslag till svensk klimatstrategi
baserat på kostnadseffektiva åtgärder i enlighet
med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar ompröva beslutet om en förtida
kärnkraftsavveckling.

2001/02:MJ12 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en omprövning av
försiktighetsprincipen.

2001/02:MJ13 av Inger Segelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om offentlig upphandling av
fordon.

2001/02:MJ14 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nationella
målet att minska utsläppen av växthusgaser med
ytterligare 2 % och införandet av ytterligare en
kontrollstation år 2006 utöver vad regeringen har
föreslagit.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om användning av
flexibla mekanismer och kolsänkor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att främja
miljödriven utveckling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den nu
pågående utredningen om kollektivtrafikens
utveckling ges ett tilläggsdirektiv för att
utforma förslag till att ytterligare minska
kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om långsiktig
skattebefrielse för alternativa drivmedel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall driva på för att ändra EG-kommissionens
förslag om att skattenivån för biodrivmedel inte
får vara lägre än 50 % av motsvarande skattenivå
för bensin och diesel.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inköpspolicy för
statliga myndigheter, verk och bolag beträffande
fordon.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte låsa fast
de klimatpolitiska programmen med krav på att
generera arbetstillfällen.

9. Riksdagen beslutar att inte tillåta användning av
klimatinvesteringsprogrammen till annat än
klimatåtgärder.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
EU och andra internationella organ arbetar för att
sammanhållna forskningsstrategier och ökade
resurser kommer klimatforskningen till del.

2001/02:MJ15 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EU:s roll i
klimatpolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handel med
utsläppsrätter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grön
skatteväxling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avfallspolitiken.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om energipolitiken.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
miljökonsekvensutredningen av ökad kol- och
oljebaserad elproduktion.

2001/02:MJ16 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att målet för de svenska utsläppen av
klimatförändrande gaser skall vara att dessa,
beräknat som ett medelvärde åren 2008–2012, är 10
% lägre än år 1990 räknat som
koldioxidekvivalenter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den långsiktiga
målsättningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att klimatarbetet i Sverige tills vidare
skall inriktas på att nå 75 % minskning av
utsläppen till 2050.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att effekter av sänkor och flexibla
mekanismer ligger utanför målet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kontrollstationen
2005.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Sverige inte skall göra en storskalig
satsning på fossilgas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ekonomiska
styrmedel som det viktigaste styrmedlet för att nå
klimatmålet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en plan för höjning av koldioxidskatten
genomförs med utgångspunkt i vad som anförs i
motionen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om industrins
undantag från koldioxidskatt.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten bör ta
initiativ till avtal med den energiintensiva
industrin.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
minska flygets miljöpåverkan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen bör följa de riktlinjer som
anges i motionen vad gäller EU:s system för handel
med utsläppsrätter.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att företag bör
åläggas att redovisa sina utsläpp av
klimatförändrande gaser.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om administrativa
åtgärder i transportsektorn.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder i
bebyggelsen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förbud mot
direktverkande elvärme vid nybyggnation.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om att alla försäljare av bensin
och diesel skall åläggas att erbjuda även ett
förnybart drivmedel.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om övriga
administrativa åtgärder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mjuka styrmedel.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
anpassa Sverige till ändrade klimatförhållanden.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen på
det internationella klimatarbetet.

22. Riksdagen beslutar att ratificera
Kyotoprotokollet.

Motioner från allmänna motionstiden
2001

2001/02:MJ209 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett införande av
handel med utsläppsrätter för att på ett effektivt
sätt minska skadliga utsläpp.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av ett
EU-system för handel med utsläppsrätter avseende
koldioxid från samtliga
energiproduktionsanläggningar av väsentlig
storlek.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det inte är
acceptabelt att svensk energipolitik leder till
kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser i norra
Europa.

2001/02:MJ311 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att utreda en
miljöklassning av eldningsoljor för uppvärmning,
eller liknande åtgärd, som syftar till att stimulera
utveckling av eldningsoljor som dels har bättre
miljöegenskaper, dels är framtagna på ett
koldioxidneutralt vis.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte låsa fast
de klimatpolitiska programmen med krav på att
generera arbetstillfällen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handel med
utsläppsrättigheter.

2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad
låginblandning av etanol.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skapa
större differens mellan miljövänliga och
miljöstörande alternativ.

2001/02:MJ430 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
omfattande försöksverksamhet med biodrivmedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Skåne är lämpligt som region för
försöksverksamhet med biodrivmedel.

2001/02:MJ462 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp, v, c,
fp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om en miljöklassning av eldningsoljor för
uppvärmning, som syftar till att stimulera
utvecklingen av eldningsoljor som dels har bättre
miljöegenskaper, dels är framtagna på ett
koldioxidneutralt vis.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
klimatpolitiskt handlingsprogram.

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge EU makten
över klimatpolitiken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handel med
utsläppsrätter.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handel med
utsläppsrättigheter.

2001/02:U303 av Bo Lundgren m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
Sveriges och EU:s utsläpp av växthusgaser.