Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Sammanfattning

I    detta    betänkande   behandlas   förslagen   i
budgetpropositionen  för  år  2002  om anslagen inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 40
motionsyrkanden. Riksdagen har den 21  november 2001
bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet  till  3 124
600 000 kr.

De  av  riksdagen  antagna  15 miljökvalitetsmålen
beskriver  den  kvalitet  eller  det  tillstånd  för
miljön  och  dess natur- och kulturresurser  som  är
långsiktigt ekologiskt hållbart. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation.
Miljökvalitetsmålen  tillsammans med de delmål och
system för uppföljning som antagits av riksdagen ger
förutsättningar  och  underlag  för  att  kraftfullt
förstärka miljöarbetet  de närmaste åren. Den totala
resursförstärkningen inom  utgiftsområde  20  uppgår
till  ca  970  miljoner  kronor  år  2002,  ca 1 200
miljoner kronor år 2003 och ca 2 000 miljoner kronor
år 2004 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå. Under
de  första åren inriktas de insatser som föreslås  i
propositionen  till  stor del mot kunskapsuppbyggnad
samt   strategi-  och  programutveckling.   Därefter
inträder   som   anförts   i  propositionen  en  mer
resurskrävande åtgärdsfas.
Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   om
medelsanvisning på anslag m.m. och ställer sig bakom
de   bedömningar   som   regeringen  har  redovisat.
Samtliga motioner avstyrks.
I   betänkandet  finns  7  reservationer   och   6
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Riksdagen  anvisar  anslag  för budgetåret 2002
under utgiftsområdet enligt utskottets  förslag i
bilaga  2.  Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 volym  11 utgiftsområde 20 punkt 9 samt
avslår  motionerna   2001/02:MJ337   yrkande   3,
2001/02:MJ339     yrkande    14,   2001/02:MJ395,
2001/02:MJ420 yrkande 1, 2001/02:MJ508  yrkandena
16,  2001/02:  MJ519   yrkande 20, 2001/02:MJ521
yrkande 19, 2001/02:Fi294   yrkade  21 delvis och
2001/02:T465  yrkande 14.

2. Vissa bemyndiganden

Riksdagen  bemyndigar regeringen att  under  år
2002,
a) i fråga om  ramanslaget  34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering,   upphandling   och  genomförande   av
miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 55  000 000 kr under år
2003, högst 40 000 000 kr under år 2004 och högst
30 000 000 kr under år 2005  (avsnitt  3.7.2),
b)  i fråga om ramanslaget 34:2  Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten   som   inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr
under vart och ett av åren 2003,  2004  och  2005
(avsnitt 3.7.2),
c)   i  fråga  om  ramanslaget  34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser
i     samband     med     förvärv     av    eller
intrångsersättningar  i  värdefulla  naturområden
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på  högst  120 000 000 kr under år 2003  (avsnitt
3.7.3),
d)  i  fråga om  ramanslaget  34:4  Sanering  och
återställning   av   förorenade   områden,   ingå
ekonomiska  förpliktelser  som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på  högst  110 000 000
kr under år 2003, högst 110 000 000 kr  under  år
2004  och  högst  80  000  000  kr  under år 2005
(avsnitt 3.7.4),
e)  i  fråga  om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,
ingå  ekonomiska   förpliktelser   som  inklusive
tidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på  högst
20 000 000 kr under år 2003, högst  15 000 000 kr
under  år 2004 och högst 10 000 000 kr  under  år
2005 (avsnitt 3.7.5),
f)  i  fråga   om   ramanslaget   34:11   Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå
ekonomiska  förpliktelser  som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kr
under år 2003, högst 12 000  000 kr under år 2004
och högst 12 000 000 kr under  år  2005  (avsnitt
3.7.11),
g)   i   fråga   om   anslaget  34:15  Stöd  till
klimatinvesteringar,       ingå        ekonomiska
förpliktelser  i samband med beslut om stöd  till
klimatinvesteringar    som   inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter  på  högst 500 000 000
kr under åren 2003 och 2004 (avsnitt 3.7.16),
h)  i  fråga  om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning,  ingå   ekonomiska   förpliktelser   i
samband    med    planering,    upphandling   och
genomförande av forskningsprojekt  som  inklusive
tidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på  högst
80 000 000 kr under år 2003, högst 65 000 000  kr
under år 2004, högst 50 000 000 kr under år 2005,
högst  45  000  000 kr under år 2006 och högst 40
000 000 kr under år 2007 (avsnitt 4.1.2.).
Därmed bifaller riksdagen  proposition  2001/02:1
volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 18.

3. Reaktorsäkerhetsutredningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:N41 yrkande 4.

4. Grushushållningsplaner

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:MJ519 yrkande
8.
Reservation 1 (kd)

5. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft
m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:MJ420
yrkande  5,  2001/02:MJ484    och   2001/02:MJ529
yrkande 7.
Reservation 2 (m)

6. Marina reservat

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:MJ220
yrkande 11, 2001/02: MJ302 yrkande 7, 2001/02:440
yrkandena  1  och  2,  2001/02:MJ467  yrkande  4,
2001/02:MJ529 yrkande 9.
Reservation 3 (c)

7. Reservat med fiskeförbud

Riksdagen  avslår motion 2001/02:MJ513  yrkande
14.

8. Bifångster av tumlare

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ229.

9. Miljövänliga alternativ

Riksdagen avslår  motion  2001/02:MJ423 yrkande
1.

10. Användning av miljöanpassade bilar

Riksdagen avslår motionerna  2001/02:MJ303  och
2001/02:MJ308.
Reservation 4 (m, kd)

11. Den svenska bilparken

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ306 yrkandena
1 och 2.
Reservation 5 (kd)

12. Skydd för områden mellan 5 och 25 ha

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ358.

13. Kalkning

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:MJ260 yrkande
2.
Reservation 6 (fp)

14. Kalkning mot mark- och
vattenförsurningen

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:MJ522
yrkande 7 och 2001/02: MJ523 yrkande 11.

15. Samordning av kalkning av sjöar och
vattendrag och skogskalkning

Riksdagen avslår motion  2001/02:MJ519  yrkande
3.
Reservation 7 (kd)

16. Marinbiologisk forskning

Riksdagen  avslår 2001/02:MJ519 yrkande 15  och
2001/02:MJ522 yrkande 18.


Stockholm den 22 november 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar


Ulf Björklund


Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Björklund (kd),
Sinikka Bohlin (s),  Göte Jonsson (m), Inge Carlsson
(s), Jonas Ringqvist (v),  Ingvar  Eriksson (m), Alf
Eriksson  (s),  Ingemar Josefsson (s),  Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik  Karlsson  (v), Per-Samuel
Nisser   (m),   Maria   Wetterstrand   (mp),   Eskil
Erlandsson  (c), Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad
(m),     Carina     Ohlsson (s) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

2001/02

MJU1


Redogörelse för ärendet


Utfrågning m.m.

Utskottet erhöll den 13 november
2001 information av representanter
för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI).

Bakgrund

Politikområde Miljöpolitik

Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård och
biologisk mångfald, vatten-  och  luftvård, sanering
och    efterbehandling    av   förorenade   områden,
avfallsfrågor,      bilavgasfrågor,      miljöskydd,
miljöövervakning,   miljöforskning   om   ekologiskt
hållbar  utveckling,  kemikaliekontroll,  strålskydd
och  säkerhetsfrågor  kopplade   till   kärnkraften,
väderlekstjänst och internationellt miljösamarbete.

Verksamheten         vid         Naturvårdsverket,
Kemikalieinspektionen,  Statens strålskyddsinstitut,
Statens     kärnkraftinspektion     och     Sveriges
meteorologiska  och  hydrologiska  institut  ingår i
politikområdet. Vidare hör Stiftelsen för institutet
för   vatten-   och  luftvårdsforskning,  Stockholms
internationella  miljöinstitut,   Kärnavfallsfondens
styrelse, AB Svenska miljöstyrningsrådet  och  SAKAB
AB  till  politikområdet.  Dessutom  hör stödet till
kommunerna enligt förordningen (1998:23) om statligt
bidrag till lokala investeringsprogram  som ökar den
ekologiska  hållbarheten  och  Statens institut  för
ekologisk   hållbarhet   (utgiftsområde   18)   till
politikområdet.

Mål


Det  övergripande målet för  miljöpolitiken  är  att
till nästa  generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen   beslöt    (prop.   1997/98:145,   bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:  183)  våren 1999 om 15
miljökvalitetsmål  som  anger  vilket tillstånd  som
skall  uppnås  i  ett  generationsperspektiv.  Målen
omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,
Skyddande   ozonskikt,   Säker   strålmiljö,   Ingen
övergödning,   Levande   sjöar    och    vattendrag,
Grundvatten  av  god  kvalitet,  Hav  i balans  samt
levande  kust  och  skärgård,  Myllrande  våtmarker,
Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö och slutligen God bebyggd miljö.
Miljö- och jordbruksutskottet har genom beslut den
1 november 2001 tillstyrkt förslagen i propositionen
Svenska  miljömål    delmål  och  åtgärdsstrategier
(prop.  2000/01:130,  bet. 2001/02:MJU3).  Utskottet
tillstyrker  regeringens  förslag  till  delmål  som
anger inriktning  och tidsperspektiv i det fortsatta
konkreta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålen
samt  ett nytt system  för  nationell  och  regional
uppföljning    av   miljökvalitetsmålen.   Den   nya
strukturen    för   arbete    med    miljömål    ger
förutsättningar  för ett brett upplagt och effektivt
miljöarbete där människor inom alla samhällssektorer
deltar.   Miljöarbetet   bör   integreras   i   alla
verksamheter  och  var  och  en  måste ta sin del av
ansvaret.

Utskottets överväganden


Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård, politikområde
Miljöpolitik

Utskottets förslag i korthet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens
redovisning av politikens inriktning.

Propositionen


Politikens inriktning

Sverige skall fortsatt vara ett föregångsland för en
ekologiskt   hållbar  utveckling.  Omvandlingen   av
Sverige  till  ett   ekologiskt   hållbart  samhälle
omfattar  de flesta politikområden.  Med  en  stabil
ekonomisk    politik     och    en    framåtsyftande
sysselsättnings-, skatte-,  energi- och miljöpolitik
har Sverige goda förutsättningar  att bli det första
landet som bygger det ekologiskt hållbara samhället.

De  av  riksdagen  antagna  15 miljökvalitetsmålen
beskriver  den  kvalitet  eller  det  tillstånd  för
miljön  och  dess natur- och kulturresurser  som  är
långsiktigt ekologiskt hållbart. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation.
Sedan FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 har det
internationella  miljöarbetet  utvecklats med en rad
viktiga överenskommelser. En utvärdering av framsteg
och motgångar under tioårsperioden skall göras inför
världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg
i  september  2002.  Mötet  förväntas   också   ange
inriktningen   för   de  viktigaste  insatserna  för
hållbar utveckling de  kommande åren. Genom att vara
pådrivande  i  det  internationella  miljösamarbetet
underlättas uppfyllandet  av miljömålen. I synnerhet
EU:s    arbete   påverkar   direkt    den    svenska
miljölagstiftningen.
Klimatpolitiken   dvs. kraftfulla och långsiktigt
uthålliga  åtgärder  för  att  minska  utsläppen  av
växthusgaser, framför  allt  koldioxid  prioriteras
av   regeringen   såväl   i  Sverige   som   i   det
internationella   samarbetet.    I    en    särskild
klimatproposition  kommer  regeringen inom kort  att
presentera en åtgärdsstrategi  i  syfte  att  minska
utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Den biologiska mångfalden hotas i såväl skogs- som
odlingslandskapet    och    i   havsmiljön.   Därför
prioriterar regeringen åtgärder  för  att  förstärka
och  bevara  den biologiska mångfalden. Naturvårdens
sociala dimension,  skyddade  områdens betydelse för
att    tillgodose   friluftslivets   intressen    av
rekreation   och   upplevelsevärden  och  det  ökade
behovet  av  att  bevara  tätortsnära  natur  kommer
fortsättningsvis att  väga  tungt  när  ett  områdes
skyddsvärde bedöms. Regeringen kommer i en skrivelse
till    riksdagen    att   presentera   en   förnyad
naturvårdspolitik.
Hotet mot den biologiska  mångfalden  i den marina
miljön    kräver    särskilda   åtgärder.   Särskilt
värdefulla områden skall  skyddas  mot  ingrepp  och
andra störningar genom att marina reservat inrättas.
Verksamheten  inom  de areella näringarna påverkar
förutsättningarna   att   bevara    den   biologiska
mångfalden.  I  reformeringen  av  EU:s  fiske-  och
jordbrukspolitik  kommer Sverige att vara pådrivande
för att bl.a. beakta detta perspektiv.
De  nära  sambanden   mellan   hälsa   och   miljö
uppmärksammas   särskilt   och  kunskapen  om  detta
samband  måste  öka.  Sverige  skall  fortsätta  att
aktivt  driva  på EU:s kemikaliepolitik.  Långlivade
och bioackumulerbara  kemikalier skall avvecklas. En
kraftfull satsning sker för att kartlägga och sanera
förorenade markområden  som  utgör  en uppenbar risk
för människors hälsa och miljö. Den bebyggda  miljön
  bostäder, arbetsplatser och offentliga miljöer  
skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Speciell
uppmärksamhet  bör  i  detta  sammanhang  riktas mot
miljöer där barn vistas såsom förskolor och  skolor.
Regeringen   kommer   senare   att   presentera   en
inomhusmiljöproposition   som  särskilt  kommer  att
uppmärksamma hälsoproblemen i den bebyggda miljön.

Utskottets ställningstagande


Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens
redovisning av politikens inriktning.

Insatser och resultatbedömning

Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning av insatser och
resultatbedömning. Utskottet avstyrker
motioner om bifångster av tumlare (mp), om
marina reservat (v, mp, c), om havsbaserad
vindkraft (s, m c), om grushushållningsplaner
(kd) och om miljöanpassade bilar (m, kd) m.m.


Propositionen


Inledning

Under år 2000 redovisade Naturvårdsverket  rapporten
de  Facto 2000: Miljömålen  vår generations  ansvar
som   ger    en    sammanfattande    bedömning    av
miljösituationen   och   av  när  miljömålen  väntas
uppnås.  Rapporten visar att  tillståndet  i  miljön
ännu   inte    förbättrats   nämnvärt,   trots   att
långtgående åtgärder inom många områden vidtagits.

Regeringen  avser   att  varje  år  för  riksdagen
översiktligt     redovisa    hur     arbetet     med
miljökvalitetsmålen   fortskrider.  Vart  fjärde  år
skall      en      fördjupad     utvärdering      av
miljökvalitetsmålen  göras  i syfte att klarlägga om
styrmedel eller mål behöver korrigeras.

Begränsad klimatpåverkan

Regeringen avser att i en kommande klimatproposition
återkomma och ytterligare precisera  detta  mål  och
även en åtgärdsstrategi i syfte att minska utsläppen
av växthusgaser i Sverige.

Frisk luft

År    1999    infördes    miljökvalitetsnormer   för
svaveldioxid, kväveoxider och  bly.  Under  sommaren
2001  har  också  normer  fastställts  för partiklar
genom        förordningen        (2001:527)       om
miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Kvävedioxidhalterna i tätorterna har också minskat
även   om   det   fortfarande   behövs   ytterligare
minskningar   för   att   miljökvalitetsnormen   och
miljökvalitetsmålet  skall  nås.  Halterna  av ozon,
partiklar  och  cancerframkallande ämnen är alltjämt
för höga.

Bara naturlig försurning

I juni 1999 redovisade Naturvårdsverket en nationell
kalkningsplan för  regeringen.  Verket  har därefter
utarbetat  och  remissbehandlat  Allmänna  råd   och
Handbok  för  kalkning  av  sjöar och vattendrag som
kommer att presenteras under hösten 2001.

I   december   1999   undertecknades    det   s.k.
Göteborgsprotokollet  om  minskning  av utsläpp  som
bidrar     till    försurning,    övergödning    och
oxidantbildning  inom  FN-konventionen  om  långväga
gränsöverskridande  luftföroreningar.  Inom  EU  har
förlikning    uppnåtts    om   två   direktiv   inom
försurningsstrategin,  nämligen   Europaparlamentets
och  rådets  direktiv om ändring av rådets  direktiv
88/609/EEG om  begränsning av utsläpp till luften av
vissa        föroreningar         från         stora
förbränningsanläggningar   (KOM99[611]slutlig)   och
till   Europaparlamentets  och  rådets  direktiv  om
nationella  utsläppstak  av  vissa  luftföroreningar
(KOM99[125]slutlig).

Giftfri miljö

I det arbete som pågått under år 2000 som redovisats
i  Kemikaliestrategi  för Giftfri miljö  och  första
halvåret 2001 relaterat  till  EU:s framtida kemika-
liepolicy  har det svenska synsättet  på  kemikalier
fått god genomslagskraft.

EG-kommissionen  presenterade  i februari 2001 sin
vitbok    med    en   strategi   för   en   framtida
kemikaliepolitik.   En   viktig   insats   var   det
förhandlingsarbete  inom UNEP som ägde rum under det
svenska EU-ordförandeskapet  och  som  resulterade i
ett  uppdrag till UNEP att undersöka behovet  av  en
global kemikaliestrategi.
Handlingsprogrammet  för  bekämpningsmedel  syftar
till  att fortsätta minska hälso- och miljöriskerna.
Orsaken  till  ökningen i försåld volym är främst en
förändrad   grödfördelning   till   följd   av   den
gemensamma jordbrukspolitiken,  samt att kostnaderna
för  kemisk  ogräsbekämpning minskat  i  förhållande
till mekanisk ogräsbekämpning.
Ett inventeringsarbete i statlig regi har pågått i
cirka tio år för  att  kartlägga förorenade områden.
Antalet  efterbehandlingsentreprenader  finansierade
med medel  från  anslaget för sanering av förorenade
områden har emellertid  varit  litet på grund av att
projekten  ännu  inte varit tillräckligt  förberedda
för efterbehandlingsåtgärder. Om miljökvalitetsmålet
skall kunna nås måste antalet åtgärder som genomförs
öka  i  såväl  statlig  som  privat  regi.  Delmålet
innebär   att   förorenade    områden   skall   vara
identifierade och för minst 100 av de områden som är
mest  prioriterade  med  avseende  på  riskerna  för
människors  hälsa  och  miljön   skall  arbetet  med
sanering och efterbehandling ha påbörjats  senast år
2005.  Minst  50  av de områden där arbete påbörjats
skall dessutom vara  åtgärdade.  För  att  nå  denna
målsättning   krävs  som  regeringen  framfört  ökad
tillgång till utbildad  personal  och  en omfattande
utbildningsverksamhet   under   de  närmaste   åren.
Antalet  saneringsåtgärder  som genomförs  i  privat
regi bör öka genom krav med stöd  av miljöbalken mot
föroreningsansvariga tidigare verksamhetsutövare.

Skyddande ozonskikt

Sverige   har   drivit  frågan  om  begränsning   av
användningen av ozonnedbrytande ämnen under lång tid
både nationellt och internationellt. EG-reglerna har
under år 2000 avsevärt  skärpts  i  förhållande till
äldre bestämmelser. Under våren 2001 har Sverige som
ordförande  för  Europeiska  rådet  tillsammans  med
kommissionen  och  Belgien,  som  är ordförande  för
Europeiska   rådet   hösten   2001,  initierat   och
genomfört  samtal  med  Kina  och  Indien   angående
ytterligare    skärpningar   av   bestämmelserna   i
Montrealprotokollet.    Mycket    arbete    återstår
emellertid,   framför  allt  internationellt,  innan
ozonskiktet är  återställt.  Frågorna  behöver  även
fortsättningsvis  drivas  med  kraft  för  att målet
skall kunna nås.

Säker strålmiljö

Regeringen och ansvariga myndigheter arbetar med att
stärka      kärnsäkerheten      och     strålskyddet
internationellt. Prioriterade frågor är kärnsäkerhet
och  avfallshantering  samt icke-spridningsfrågor  i
Öst- och Centraleuropa.

Regeringen avser att låta utforma ett förslag till
ett   nationellt  system  för   omhändertagande   av
radioaktivt  avfall från icke kärnteknisk verksamhet
samt utröna ansvarsförhållandena  vid upphittande av
herrelösa strålkällor. Regeringen planerar  även att
inom  kort  tillsätta  en  utredning för att se över
delar av finansieringssystemet  för  omhändertagande
av använt kärnbränsle.
Riskerna    med    elektromagnetiska    fält    är
otillräckligt  utredda. Antalet mobiltelefonisändare
har ökat kraftigt  under  senare  år  och  förväntas
fortsatta  öka  även  framöver.  Det är viktigt  att
klargöra    sambandet    mellan    exponering    och
hälsorisker.  Regeringen  avser  att återkomma  till
riksdagen  med  förslag  till  delmål  för  radon  i
inomhusluft och i dricksvatten.
Kärnkraftbolagen har under senare  år  fått  sämre
lönsamhet,    vilket    har    lett    till   mindre
investeringsbenägenhet.     Både    företagen    och
tillsynsmyndigheterna har också  erfarit att det har
blivit   svårare   att  hitta  rätt  kompetens   för
verksamheten.
Tillsynen  av  kärnkraftanläggningarna   bör  vara
pådrivande   genom   kontinuerlig  kontroll  av  att
säkerhetskraven  efterlevs.   Tillsynen   bygger  på
tidigare     observationer,     anmälningar     från
anläggningarna,    händelser,    observationer   och
utredningar som gjorts under året.  De  kärntekniska
anläggningarna    lever   i   allmänhet   upp   till
säkerhetskraven.

Ingen övergödning

Regeringen gav den  11 april 2001 Naturvårdsverket i
uppdrag att se över gränsvärdena för avloppsslam och
analysera frågan om återföring  av  fosfor  samt att
lägga   fram  förslag  för  en  långsiktigt  hållbar
återföring av avloppsslam.

Regeringen  har  tillsatt  utredningen  Översyn av
skatterna   på  bekämpningsmedel  och  handelsgödsel
(dir. 2001:55)  med  uppgift att utvärdera skatterna
på bekämpningsmedel och handelsgödsel.
Inom  ramen  för miljö-  och  landsbygdsprogrammet
lämnas  ersättning  för  flera  åtgärder  som  skall
minska näringsläckaget, t.ex. vallodling, anläggande
av kantzoner och fånggrödor. Jordbruksverket ser för
närvarande  över  djurtäthetsbestämmelserna  i syfte
att minska näringstillförseln till jordbruksmark.
Jordbruket    är    den    största   källan   till
kvävebelastning på havet och bidrar  betydligt  till
fosforbelastningen.   En   förutsättning   för   att
belastningen  skall  minska är att jordbruksnäringen
fortsätter    sitt    arbete    med    att    minska
näringsläckaget.   Om   direktivet   om   nationella
utsläppstak   och   Göteborgsprotokollet   genomförs
kommer andelen landareal  där kritisk belastning för
övergödning förekommer att  minska från 14 % år 1990
till ungefär 4 % år 2010.

Levande sjöar och vattendrag

Ett omfattande nationellt och internationellt arbete
pågår när det gäller förberedelser  för genomförande
av ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets  och
rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om
upprättande  av  en ram för gemenskapens åtgärder på
vattenpolitikens   område).   Naturvårdsverket   har
utarbetat  en  bevarandestrategi   för   sjöar   och
vattendrag inom ramen för projektet Vattenmiljöer  i
landskapet (Vila).

Miljöövervakningen  har  utökats och inkluderar nu
analyser  av vattenkemi, vissa  gifter  och  fisk  i
sjöar  och  rinnande  vatten.  Naturvårdsverket  har
bedrivit ett  framgångsrikt arbete med åtgärdsplaner
för  skydd  av  hotade   fiskarter.  Två  sjöar  och
vattendrag avsattes under år 2000 som naturreservat.
Statliga  fiskevårdsmedel,   totalt   20  miljoner
kronor,       har       använts      till      bl.a.
informationsverksamhet,        biotopvård        och
vandringsvägar.  När det gäller arbetet  med  hotade
arter   och   stammar    har    Fiskeriverket    och
Naturvårdsverket  gemensamt satsat knappt 2 miljoner
kronor  på hotade arter  och  stammar  av  fisk  och
flodkräfta.   Omfattande   undersökningar   för  att
reducera   de   negativa,  genetiska  effekterna  av
långvarig  odling   av  lax  och  havsöring  utförs.
Fiskeriverkets arbete  inom  ramen för aktionsplanen
för   lax   har   fördjupats  genom  satsningar   på
restaureringsarbeten  och beståndsuppskattningar för
främst vild lax. Målet om att uppnå en produktion på
50 % av den totalt möjliga  har  förverkligats i fem
älvar.
I dagsläget bedrivs forskning i  liten  omfattning
vad gäller fisk eller fiskens roll i ekosystemen.  Å
andra    sidan    ägnas    en   betydande   del   av
giftforskningen   åt  fiskrelaterade   problem.   De
reproduktionsstörningar  hos  fisk som nu förekommer
pekar  på  ett  forskningsbehov  även  på  naturliga
fiskbestånd  i  sjöar och vattendrag.  Vattenmiljöer
utgör för närvarande  en försumbar del i arbetet med
skydd  av  natur.  Detta  belyser   vattenmiljöernas
eftersatthet i detta avseende och det är viktigt att
andelen   skyddade  vattenmiljöer  ökar  väsentligt.
Regeringen  avser  att ge de berörda myndigheterna i
uppdrag  att  utarbeta   en   bevarandestrategi  för
skyddsvärda  vattenmiljöer  och  åtgärdsprogram  för
restaurering av potentiellt skyddsvärda vatten.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet utgör en långsiktigt  mycket viktig del
av    landets    resurser,   vilket   innebär    att
grundvattenbildningen   måste   kunna   kvantifieras
samtidigt    som    grundvattnets   kvalitet   måste
garanteras.   Grundvattenbildningens    storlek   är
betydelsefull     för     beräkningar    av    t.ex.
näringsläckage till vattendrag  från  jordbruks- och
skogsmark.    Åtgärder   för   att   minska   främst
jordbrukets   närsaltläckage    förutsätter   bättre
kunskap om dessa processer, varför  utökade insatser
för att öka kunskapen är motiverade.

Regeringen  avser  att  ge  berörda myndigheter  i
uppdrag att utveckla en handbok för vatten.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utredningen Levande skärgård   Utvärderingen  av de
regionala  miljö-  och  hushållningsprogrammen  (SOU
2000:67)  har överlämnats till regeringen och bereds
nu    inom    Regeringskansliet.    Därutöver    har
Naturvårdsverket  färdigställt  en bevarandestrategi
för kust- och skärgårdsområden i Sverige.

Under  året  har  förutsättningarna   för   svensk
fiskerikontroll  förbättrats  och  samarbetet mellan
Fiskeriverket  och  Kustbevakningen fördjupats.  Det
satellitbaserade övervakningssystemet har utvecklats
och  omfattar  nu  ca 100  fiskefartyg.  Långsiktiga
förvaltningsplaner för  ett  flertal  fiskbestånd på
svenskt  vatten  har  utarbetats. Fiskeriverket  har
bidragit   till   arbetet   med    att    skapa   en
miljövänligare  fiskodlingsverksamhet. Mer selektiva
redskap  har  utvecklats  för  att  minska  oönskade
bifångster. Vidare  har  teknik  utvecklats  för att
förhindra att säl kommer in i laxfällor.
Gifthalterna   sjunker  överlag  i  Östersjön  men
beträffande  vissa   klororganiska   samt  bromerade
föreningar    och    kadmium    sker    en   ökning.
Kadmiumproblemet torde bero på urlakningseffekter  i
mark orsakade av försurning.
Till   förebyggande  av  viltskada,  bl.a.  skador
orsakade av  säl,  har  33 miljoner kronor lämnats i
bidrag. En utvärdering har  visat  att alltför liten
del   går   till   förebyggande   åtgärder,   varför
regeringen bedömer att denna del bör öka.

Myllrande våtmarker

Områdesskyddet   spelar   en  avgörande   roll   för
bevarandet   av  värdefulla  våtmarker.   Omfattande
statliga insatser görs för att säkerställa att bl.a.
våtmarker  garanteras   ett   varaktigt  skydd.  Den
riksomfattande  våtmarksinventeringen   är  slutförd
sedan  mitten av 1990-talet, utom i Norrbottens  län
där  den   pågår  och  beräknas  vara  slutförd  vid
utgången av  år 2002 och skall då omfatta hela länet
utom fjällkedjan.

Inom  ramen för  miljö-  och  landsbygdsprogrammet
genomförs  omfattande  insatser  för  att  återskapa
våtmarker och småvatten i  odlingslandskapet.

Levande skogar

Omfattande  statliga insatser görs för att garantera
särskilt  värdefulla   naturområden   ett  varaktigt
skydd. Under år 2000 har länsstyrelsernas arbete med
att  bilda  naturreservat  i  hög grad inriktats  på
skydd  av värdefulla skogsområden.  Naturvårdsverket
har under  året  utvecklat  arbetet  med att utforma
förbättrat underlag för områdesskydd,  bl.a. när det
gäller    sydsvenska    lövskogar.    Arbetet    med
områdesskydd    har    till    följd   av   stigande
anslagsnivåer ökat i intensitet.

Arbetet med att skydda värdefulla naturområden har
i      stort     sett     löpt     planenligt.     I
miljömålspropositionen ställs dock höga mål om skydd
av skogsmark.  Det är därför oroväckande att arbetet
med att skydda skogsområden  i vissa län går alltför
långsamt. Särskilt oroande är  det att skyddsarbetet
går långsamt i områden med värdefulla  lövskogar, en
naturtyp där skyddet är eftersatt. Regeringen följer
frågan  och  avser  att  vidta åtgärder om takten  i
skyddsarbetet  inte  förbättras.   Önskemålen   från
markägare  om bytesmark har ökat och innebär en ökad
komplexitet  och  fördyring  av arbetet. Ytterligare
ökade   ambitioner  för  områdesskydd   ger   därför
anledning  till  fortsatt  arbete  med utveckling av
formerna för arbetet med områdesskyddet.
Som  en följd av den ökande arealen  skyddad  mark
ökar  också   behovet   av  insatser  för  vård  och
förvaltning av de redan skyddade  markerna.  Det  är
angeläget  att  skapa  utrymme  även för långsiktiga
skötselinsatser.
Arbetet  med  att  komplettera  tidigare   lämnade
förslag    för    att    säkerställa   den   svenska
representationen av naturtyper  och inhemska arter i
den boreala och kontinentala biogeografiska regionen
av  det  europeiska  nätverket  Natura  2000  enligt
rådets  direktiv 92/43/EEG av den  21  maj  1992  om
bevarande  av livsmiljöer samt vilda djur och växter
(art- och habitatdirektivet)  har  fortsatt under år
2000.
I  propositionen anförs att från svensk  sida  har
stora  insatser  gjorts  för  att komplettera Natura
2000 under de senaste åren. Trots  detta  föreligger
ett  omfattande arbete att genomföra fågeldirektivet
och art-  och habitatdirektivet. EG-kommissionen har
anmält  till  EG-domstolen  att  Sverige  brister  i
urvalet  av  Natura  2000-områden.  Det  bör  enligt
regeringen  vara  en  högt  prioriterad  uppgift att
under det kommande året anmäla de områden som enligt
kriterierna  i  direktivet  bör  vara en del av  det
europeiska nätverket Natura 2000. En kommande viktig
uppgift  för  genomförandet  av  direktivet   kommer
framöver  att  vara  att lägga fast bevarandemål och
vidta  bevarandeåtgärder  m.m.  så  att  en  gynnsam
bevarandestatus  kan upprätthållas eller återställas
i Natura 2000-områdena.
Artinriktade  åtgärdsprogram   för   hotade  arter
kommer   även   framöver  att  vara  ett  värdefullt
komplement  till  skydd   och   vård  av  värdefulla
naturområden  för  bevarande av biologisk  mångfald.
Detta gäller t.ex. för  arter som rör sig över stora
områden, arter som drabbas  av  bifångster eller har
andra speciella behov.

Ett rikt odlingslandskap

Naturvårdsverket  och  länsstyrelserna  samverkar  i
arbetet   med   naturreservat    och    artskydd   i
odlingslandskapet    samt   kring   den   nationella
bevarandeplanen     för    odlingslandskapet     som
Naturvårdsverket arbetat fram.

Delegationen för ekologisk upphandling (M 1998:01)
har   under   året   tagit    fram   kriterier   för
naturbeteskött  för att underlätta  för  upphandlare
att  bidra till att  gynna  producenter  som  hävdar
värdefulla naturbetesmarker.
Regeringen   har   beslutat  om  att  inrätta  ett
nationellt program för  växtgenetiska  resurser (dnr
Jo1998/2885,   Jo1999/429).  Jordbruksverket   skall
ansvara  för programmets  genomförande,  uppföljning
och utvärdering.
EU:s  gemensamma   jordbrukspolitik   kommer   att
utvärderas  år  2003  och  ses  över senast år 2006.
Jordbruksverket har tillsammans med Naturvårdsverket
och Riksantikvarieämbetet ett uppdrag  att följa och
utvärdera    miljöeffekterna   av   den   gemensamma
jordbrukspolitiken  och lämna förslag till ändringar
av   regelverket   som   kan    leda   till   bättre
måluppfyllelse framför allt på miljöområdet.

Storslagen fjällmiljö

Regeringen  har  tidigare  gett  Naturvårdsverket  i
uppdrag att senast den 1 mars 2002  göra  en  samlad
redovisning  och utvärdering av lokalt och regionalt
arbete  med regleringen  av  färdsel  med  fordon  i
terrängen i de svenska fjällen.

Förutsättningarna   för  miljö-  och  naturvård  i
fjällen  är  starkt  förknippade   med  rennäringens
bedrivande liksom med fjällens nyttjande och skötsel
i  övrigt.  I  sitt arbete med att se över  gällande
rennäringspolitik     behandlar    för    närvarande
Rennäringspolitiska kommittén (Jo 1998:03) frågan om
förutsättningarna för en  bärkraftig  renskötsel och
förvaltningen av fjällen. Kommittén skall lämna sitt
betänkande vid utgången av år 2001.
Med   stöd  från  Stiftelsen  för  miljöstrategisk
forskning, Mistra, bedrivs forskning inom programmet
Fjällmistra  rörande  olika miljöaspekter avseende
fjällen.   När   det   gäller   skotertrafik    inom
regleringsområden  har  regeringen  vid  prövning av
överklagade  ärenden  gett uttryck för en restriktiv
syn på möjligheten att  tillåta skotertrafik i dessa
områden.
Olika åtgärder kommer att  vidtas  för  att  uppnå
miljökvalitetsmålet,  bl.a. kommer barmarkskörningar
att regleras bättre.
Det är angeläget att  turismen i ökad utsträckning
styrs till sådana former  som bidrar till att främja
ett hållbart nyttjande av fjällen.  Regeringen har i
Svenska  miljömål    delmål  och  åtgärdsstrategier
(prop.   2000/01:130)   betonat  Turistdelegationens
sektorsansvar. Kommunerna  har  även  en viktig roll
genom  att  de  i  sin  fysiska  planering  kan   ge
förutsättningar för en hållbar turism.

God bebyggd miljö

Regering och riksdag har under senare år beslutat om
flera  åtgärder  för  att  bidra till ett ekologiskt
omhändertagande  av  avfall.  Den   1  januari  2000
infördes en skatt på avfall som deponeras  som utgår
med 250 kr per ton avfall. Andra åtgärder med  samma
syfte   är   de   förbud  mot  deponering  av  vissa
avfallsslag som har  beslutats.  Den  1 januari 2002
träder  förbudet  i  kraft  gällande  deponering  av
utsorterat  brännbart avfall och den 1 januari  2005
gällande deponering av organiskt avfall generellt.

Naturvårdsverket  har fått i uppdrag att undersöka
om nuvarande gränsvärden  för skadliga ämnen behöver
skärpas. Verket skall också  se  över föreskrifterna
om användning av slam i jordbruket.  Slutligen skall
verket  utarbeta  förslag för återföring  av  fosfor
från avloppsslam till  jordbruket. Arbetet skall ske
i samråd med berörda myndigheter, organisationer och
industrier.
Ett av delmålen om avfall  handlar om att samtliga
avfallsdeponier  senast  år 2008  skall  ha  uppnått
enhetlig   standard   och  uppfylla   högt   ställda
miljökrav enligt rådets  direktiv  1999/31/EG av den
26  april  1999 om deponering av avfall.  Regeringen
har beslutat  om förordning (2001:512) om deponering
av avfall som innebär  att EG-direktivet genomförs i
svensk lagstiftning. Förordningen trädde i kraft den
16 juli 2001.
Europaparlamentets och  rådets direktiv 2001/42/EG
av den 27 juni 2001 om bedömning  av  vissa  planers
och programs miljöpåverkan trädde i kraft i juli  år
2001. Direktivet innebär att en miljöbedömning skall
göras  av  vissa planer och program som riskerar att
ge betydande miljöpåverkan.
Naturvårdsverket  gör  på  regeringens  uppdrag en
uppföljning  av  hur  producenterna  når  de angivna
återvinningsmålen     enligt    förordningarna    om
producentansvar.  Enligt  Naturvårdsverkets  rapport
Har producenterna nått  målen?  (rapport  5156)  har
producenterna  under  år  2000 i stort klarat de mål
som satts upp.
Utredningen  om  vissa  avfallsskattefrågor  (dir.
2001:13) skall göra en utvärdering  av  hur systemet
med avfallsbeskattningen fungerar. Bland annat skall
de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att
införa en skatt på förbränning av avfall  utvärderas
och   analyseras.   Vidare   skall   avfallsskattens
inverkan  på  användningen av naturgrus  utvärderas.
Utredningsarbetet  skall  vara avslutat senast den 1
december 2001.

Ramen och därmed förutsättningarna för den
hållbara utvecklingen sätts i hög grad av
fysisk planering och samhällsbyggande.
Regeringen anser att metoderna och styrmedlen
inom planering och byggande behöver utvecklas
och avser att genomföra en översyn av plan- och
bygglagen i syfte att ge lagen  en utformning
som bättre främjar en långsiktigt hållbar
utveckling.

Målövergripande miljöarbete

I propositionen anförs beträffande  miljöledning att
regeringen   den   12   juli  2001  gav  ytterligare
myndigheter uppdrag att införa  miljöledningssystem.
Ett   femtiotal   myndigheter   skall   införa   ett
fullständigt miljöledningssystem som omfattar  såväl
direkt  som  indirekt  miljöpåverkan.  Ett femtiotal
andra   myndigheter   skall   införa  ett  förenklat
miljöledningssystem, dvs. endast  miljöanpassning av
sin    administration,    och   ytterligare    några
myndigheter skall stödja sina  regionala  enheter  i
arbetet  med  att  införa  miljöledning.  I  och med
regeringens  beslut  den 23 maj 2001 om miljöpolicy,
mål och handlingsprogram  för  Regeringskansliet och
den  7 juli 2001 om uppdrag att införa  miljöledning
vid ytterligare  myndigheter  omfattas  i stort sett
samtliga     statliga     myndigheter    och    hela
Regeringskansliet    av    uppdrag     att    införa
miljöledning.

Närings-  och teknikutvecklingsverket (NUTEK)  har
ett sektorsansvar  för  hållbar utveckling och skall
göra   insatser   för   att  stimulera   miljödriven
affärsutveckling.  Ett nytt  projekt  startar  under
hösten  2001  som  skall   stärka  svenska  små  och
medelstora  företags möjligheter  att  utveckla  och
konkurrenskraftigt  sälja  produkter  och system med
höga miljöprestanda.
Miljöforskningen  svarar  för den strategiska  och
grundläggande kunskapen för att  driva  miljöarbetet
framåt.     Utvecklingen    och    breddningen    av
miljöpolitiken  har  medfört att forskningen alltmer
inriktas  mot  forskning   till   stöd  för  hållbar
utveckling.      Forskningen     finansierad      av
Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd har till stor
del  inriktats  mot  fyra  insatsområden:  effektiva
insatser   för  naturvården,   miljötoxikologi   och
miljömedicin,  främmande  organismer  samt styrmedel
och klimat.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar
i   revisionsberättelserna   för  år  2000  avseende
Naturvårdsverket,   Kemikalieinspektionen,   Statens
strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion och
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande.


Motionerna


Säker strålmiljö

I motion N41 (mp) yrkande  4  yrkas tillkännagivande
om att den aviserade reaktorsäkerhetsutredningen bör
få  i  uppgift  att  även  se över riskerna  vid  en
eventuell attack mot kärnkraftverken. Enligt uppgift
saknas beräkningar över vad  som  händer  de svenska
kärnkraftverken   vid   en   krasch  av  ett  större
flygplan.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Motionärerna   i  motion  MJ220  (c)   vill   stoppa
bildandet av marina reservat och nationalparker till
havs   (yrkande   11).   Reservatsdiskussioner   och
nationalparksförslag får inte genomföras utan dialog
med den näring som  främst  för  sin överlevnad är i
behov av och har värnat om ett långsiktigt  hållbart
fiske.

I motion MJ229 (mp) yrkas tillkännagivande  om  en
aktionsplan  med  konkreta  åtgärdsförslag  för  att
minska  bifångster  av tumlare. Enligt Artdatabanken
utgör   för   närvarande    bifångster   vid   olika
fiskemetoder  troligen det allvarligaste  hotet  mot
tumlaren i svenska vatten. Under efterkrigstiden har
garnfisket     ökat     kraftigt     inom     artens
utbredningsområde,  t.ex. drivgarnsfiske efter lax i
Östersjön.
Enligt  motion  MJ302   (v)   bör  inrättandet  av
akvatiska skyddsområden påskyndas  (yrkande  7). För
att skapa förutsättningar för olika slag av fisk att
reproducera sig behövs akvatiska skyddsområden  även
i sjöar och vattendrag.
I   motion  MJ440  (mp)  anförs  att  fler  marina
reservat  behövs, både som refuger för arter och som
biologiska   referensområden   (yrkande  1).  Vidare
anförs i fråga om behov av åtgärder  för  att skydda
hotade  arter  i  hav  att  förhållandet att antalet
hotade  arter  ökar  i  haven måste  tas  på  allvar
(yrkande  2).  Den  rådande   kunskapsbristen  måste
försvinna.
Enligt motion MJ467 (mp) bör  riksdagen begära att
regeringen  påskyndar  inrättandet  av  fler  marina
reservat (yrkande 4). Marina  reservat  och särskilt
skyddade  uppväxtplatser  kan  kombineras  med   det
lokala beståndsbevarande kustfisket. Det skulle vara
fördelaktigt  att  inrätta  ett lokalt områdesansvar
för reservaten.
I  motion  MJ513 (mp) anförs  i  fråga  om  marina
skyddade områden  att studier från USA indikerar att
reservat med fiskeförbud  fungerar  som  områden där
fiskbestånden  kan  återhämta sig ostört och  senare
bidra  till  större  fångster  utanför  de  skyddade
områdena (yrkande 14). Studierna indikerar också att
flera små reservat kan vara mycket effektiva.
I fråga om marina reservat  anförs  i motion MJ529
(c) att lokala diskussioner mellan yrkesfiskarna och
kommunerna med syfte att finna alternativ till stark
reglering och reservatsförslag inte får  nonchaleras
av centrala myndigheter (yrkande 9).

I  motion  MJ420  (m)  anförs  i fråga om storskalig
vindkraft   att  en  storskalig  vindkraftsutbyggnad
längs   den   svenska   kusten   kan   få   negativa
konsekvenser för svenskt yrkesfiske (yrkande 5).

I motion MJ484  (s)  anförs att konsekvensanalyser
bör utföras innan havsbaserad  vindkraft  byggs  ut.
Det  finns  farhågor  för  att  de  kan få allvarlig
inverkan  på  fiskbeståndet och därmed  drabba  både
yrkes- och fritidsfisket.
Enligt   motion    MJ529   (c)   om   havsbaserade
vindkraftverk bör forskning  om  effekterna på fiske
föregå  etablering  av  havsbaserade   vindkraftverk
(yrkande 7).

Grundvatten av god kvalitet

I    motion    MJ519   (kd)   påtalas   behovet   av
grushushållningsplaner  (yrkande 8). Två tredjedelar
av  vårt  grundvatten  är  beroende   av   grusåsar.
Grushushållningsplaner bör upprättas, både regionalt
och nationellt.

Miljödriven affärsutveckling

I  motion  MJ303 (m) anförs i fråga om att stimulera
ökning av användning av miljöanpassade bilar att det
i dag inte går  att  införa ett allmänt undantag som
innebär  fri  parkering  för  miljöanpassade  bilar.
Trafikförordningen  ger  möjlighet  att  införa  ett
allmänt  undantag  för  handikappade,  näringsidkare
samt  boende  i  ett visst område. Tillämpningen  av
likställighetsprincipen  hindrar  kommuner  som vill
göra   undantag   för   att   stimulera  innehav  av
miljöanpassade bilar genom fri parkering.

Enligt motion MJ306 (kd) bör den svenska bilparken
kartläggas. Äldre bilar släpper  ut  mer  avgaser än
nya  bilar,  förbrukar  mer  drivmedel och är mindre
säkra än nya bilar (yrkande 1).  Vidare  anförs  att
regeringen  bör återkomma till riksdagen med förslag
för att minska  den  åldrande bilparken (yrkande 2).
Kanske  bör  ett  totalförbud  för  fordon  i  vissa
åldersklasser i Sverige övervägas.
Även i motion MJ308  (kd)  anförs  i  fråga om att
vidta   åtgärder   för   att   underlätta   för   en
marknadsexpansion  av  miljöbilar att det i dag inte
går  att  införa  ett  generellt  undantag  för  fri
parkering  för  miljöbilar.   I   dag  finns  det  i
trafikförordningen möjlighet att gynna  de  boende i
ett    område,   näringsidkare   och   handikappade.
Definition  av  miljöbil  saknas.  Det  behövs  en
helhetssyn på expansionen av miljöbilar i Sverige.
Enligt   motion   MJ423   (kd)   bör  miljövänliga
alternativ premieras (yrkande 1). Det är viktigt att
fordon och transportsystem miljöanpassas  i  så stor
utsträckning som möjligt.

Utskottets ställningstagande


Insatser m.m.

Utskottet    delar   regeringens   uppfattning   att
omfattande miljöförbättringar  behövs redan inom den
närmaste     tioårsperioden     för    att     skapa
förutsättningar att nå miljökvalitetsmålen  inom  en
generation.

Riksdagen  har  genom  beslut den 21 november 2001
fastställt  utgiftsramen för  utgiftsområde  20  för
budgetåret 2002  till  3  124  563  000 kr. Beslutet
överensstämmer med regeringens förslag.
Som regeringen anfört ger de av riksdagen  antagna
miljökvalitetsmålen   tillsammans   med   föreslagna
delmål  och  system  för uppföljning förutsättningar
och   underlag   för   att   kraftfullt    förstärka
miljöarbetet    de   närmaste   åren.   Den   totala
resursförstärkningen  inom  utgiftsområde  20 uppgår
till  ca  970  miljoner  kronor  år  2002,  ca 1 200
miljoner kronor år 2003 och ca 2 000 miljoner kronor
år 2004 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå. Under
de  första åren inriktas de insatser som föreslås  i
propositionen  till  stor del mot kunskapsuppbyggnad
samt   strategi-  och  programutveckling.   Därefter
inträder   som   anförts   i  propositionen  en  mer
resurskrävande åtgärdsfas.
Regeringens    redovisning   av    insatser    och
resultatbedömning   föranleder  ingen  erinran  från
utskottets sida.

Säker strålmiljö

I propositionen anförs  (s.  25)  att regeringen har
för avsikt att inom kort besluta om en utredning som
skall se över reaktorsäkerheten och strålskyddet vid
de svenska kärnkraftverken. Utskottet  har  inhämtat
från  Miljödepartementet  att  utredningen  beräknas
kunna  tillsättas  i  början  av  år  2002  och  att
utredaren   kommer   att  få   i  uppdrag  att  även
analysera   frågan   om   terrorhot    mot   svenska
kärnkraftverk mot bakgrund av händelserna i New York
den  11 september 2001. Mot bakgrund av det  anförda
finner  utskottet  att motion N41 (mp) yrkande 4 bör
lämnas  utan  vidare  åtgärd  i  den  mån  den  inte
tillgodosetts med det anförda.

Grundvatten av god kvalitet

I  propositionen  anförs   att   ansvariga  statliga
myndigheter har samverkat i arbetet  med  att  säkra
vattenförsörjningen och skyddet av grundvatten.

Utskottet  instämmer  till  stor  del  i  vad  som
anförts  i motion MJ519 (kd) yrkande 8 om behovet av
grushushållningsplaner  och  om  att  tillgången  på
grundvatten till viss del är beroende av grusåsar. I
propositionen    anförs   att   Naturvårdsverket   i
samverkan  med  Sveriges   geologiska  undersökning,
Livsmedelsverket och Boverket  den  13 december 2000
har  redovisat  en  rapport  angående  värdering  av
grundvatten-  och  grusförekomster  samt  konstgjord
grundvattenbildning.  Det  framgår av myndigheternas
rapport att det finns ett stort  behov  av  att ange
både   ekonomiska  och  icke  ekonomiska  värden  på
förnyelsebara    naturresurser    som   grundvatten.
Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverkets rapport
angående     värdering    av    grundvatten-     och
grusförekomster  samt konstgjord grundvattenbildning
för närvarande övervägs inom Miljödepartementet.
Ett  omfattande  arbete   pågår   när  det  gäller
förberedelser för genomförandet av ramdirektivet för
vatten. Insikten om grundvattenförekomsternas  värde
kan  som  regeringen  anfört  göra  det  lättare för
vattenförsörjningens  huvudmän  (oftast  kommunerna)
att göra riktiga bedömningar vid intressekonflikter,
speciellt  i planeringssammanhang. Regeringen  avser
att i arbetet med genomförandet av ramdirektivet för
vatten  närmare  behandla  frågan  om  värdering  av
vatten.  Fortfarande   saknar   många   vattentäkter
tillräckliga   skyddsområden,   och   kunskapen   om
riskerna  för  negativ  påverkan på grundvattnet  är
otillräckliga. Utskottet delar regeringens bedömning
att grundvattnet utgör en  långsiktigt mycket viktig
del   av  landets  resurser,  vilket   innebär   att
grundvattenbildningen   måste   kunna   kvantifieras
samtidigt    som    grundvattnets   kvalitet   måste
garanteras.
Beträffande      rapporten       Naturgrusskatten,
utvärdering   av  skatteeffekterna  (rapport   5077)
anförs i propositionen  (s. 39) att Naturvårdsverket
nyligen har sett över hur  skatten  på naturgrus har
fungerat  för  att  nå miljökvalitetsmålen.  Skatten
infördes  genom  lagen   (1995:1667)   om  skatt  på
naturgrus  som  trädde  i  kraft  den  1 juli  1996.
Skatten   har   enligt  rapporten  haft  effekt   på
användningen   av  naturgrus   och   bidragit   till
hushållningen med denna resurs.
Utskottet  delar   regeringens   uppfattning   att
arbetet  med att minska uttaget av naturgrus och att
öka andelen  återanvänt  material  bör  fortsätta  i
samarbete  med  branschen.  Regeringen  avser att ge
Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att
tillsammans    med    berörda    intressenter    och
sektorsmyndigheter        utveckla        frivilliga
överenskommelser  som fördelar ansvaret för  att  nå
delmålet  om minskad  naturgrusanvändning  och  ökad
andel  återanvänt   material   till   år  2010.  Som
regeringen  anfört  bör i uppdraget bl.a.  ingå  att
utveckla kravspecifikationer  och  metoder  för  att
avgöra vilka hushållnings- och miljöaspekter som bör
gälla  för användningen av naturgrus och alternativa
material.
Med det ovan anförda tillgodoses i allt väsentligt
syftet med motion MJ519 (kd) yrkande 8. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.

Hav i balans samt levande kust och skärgård


Vindkraft

Regeringen    anför    att   en   arbetsgrupp   inom
Regeringskansliet med anledning  av ett förslag från
Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75) har påbörjat ett
arbete    med    att   kartlägga   de   övergripande
förutsättningarna  för lokalisering av vindkraftverk
till havs och i fjällen.  Arbetsgruppen redovisade i
februari 2001 en rapport med  förslag om hur arbetet
skall bedrivas vidare.

Regeringen har i ett beslut den  12 juli 2001 gett
Naturvårdsverket  i uppdrag att fullfölja  delar  av
förslagen.  I  beslutet   anges   att  arbetsgruppen
konstaterat att det finns stora luckor i kunskaperna
om  vindkraftverks  effekter på djur  och  växter  i
havsmiljö.    Vidare   anges    att    grundläggande
förundersökningar  och pilotstudier bör genomföras i
samband  med  planering  och  etablering  av  större
vindkraftsanläggningar.  Naturvårdsverket har fått i
uppdrag att beskriva naturvårdens intressen avseende
utsjöbankar  med  ett  djup  om   högst   40  m  och
prioritera bankarna med avseende på deras naturvärde
samt  belysa  vilken ytterligare kunskap som  behövs
för     att    från    naturvårdssynpunkt     bedöma
förutsättningarna  för  en  storskalig etablering av
vindkraftverk inom olika områden och kostnaderna för
detta.      Verket      skall      också     föreslå
undersökningsprogram    avseende   vindkraftsparkers
effekter på naturmiljön. Arbetet skall i vissa delar
redovisas  senast den 28 december  2001  och  övriga
delar senast  den  15  februari 2002. Det framgår av
budgetpropositionen (s.  30) att övriga förslag från
arbetsgruppen  och  förslag  från  den  ovan  nämnda
utredningen för närvarande övervägs av regeringen.
Jordbruksminister Margareta Winberg anförde den 24
oktober  2001  i  svar  på   fråga   2001/02:74   om
vindkraftsutbyggnaden  till  havs att erfarenheterna
av  vindkraftsparker  till havs  för  närvarande  är
begränsade och att det finns flera obesvarade frågor
om påverkan på fiskar och  annat  marint liv. Det är
också  oklart  i  vilken  utsträckning   havsbaserad
vindkraft  kommer  att  bli  ett  hinder för fiskets
bedrivande.  Dessa frågor måste besvaras  innan  det
går   att   ta   ställning    till   om   storskalig
vindkraftsetablering till havs  är  ett  försvarligt
alternativ.  Svar  på frågorna kräver att ett  antal
vindkraftsprojekt får  komma  till stånd för att man
där   skall   kunna   göra  grundliga   studier   av
effekterna.   Denna  process   har   påbörjats   när
regeringen i sitt tillstånd för en vindkraftspark på
Lillgrund  i  Öresund   ställt   som   villkor   att
Fiskeriverket  skall  upprätta  en plan för ingående
undersökningar av effekterna på fisk och fiske. Krav
på sådana utredningar kommer enligt  frågesvaret att
ställas   även  på  andra  projekt  till  dess   ett
tillfredsställande  kunskapsunderlag  samlats  in. I
frågesvaret  anförs slutligen att regeringens avsikt
är att Sverige  även  i  fortsättningen  skall ha en
ledande  roll  när  det  gäller  att  värna  fiskets
intressen vid utnyttjandet av havsområdena.
I  avvaktan  på resultatet av det arbete som pågår
föreslår utskottet att motion MJ420 (m) yrkande 5 om
negativa konsekvenser  för  svenskt yrkesfiske av en
storskalig  vindkraftsutbyggnad  längs  den  svenska
kusten lämnas  utan  vidare  åtgärd. Även motionerna
MJ484  (s)  om konsekvensanalys  före  utbyggnad  av
havsbaserad vindkraft  och  farhågor för inverkan på
fiskbeståndet samt motion MJ529  (c)  yrkande  7  om
forskning  om effekterna på fiske före etablering av
havsbaserade   vindkraftverk   bör   i  avvaktan  på
resultatet  av  det  arbete  som  pågår lämnas  utan
vidare åtgärd.

Marina skyddsområden m.m.


Utskottet  har ingen annan uppfattning  än  vad  som
framförs i motionerna  MJ302  (v)  yrkande  7, MJ440
(mp) yrkandena 1 och 2  och MJ467 (mp) yrkande  4 om
att   inrättandet  av  akvatiska  skyddsområden  bör
påskyndas.

Som anförs  i  budgetpropositionen  (s. 16) kräver
hotet  mot  den  biologiska mångfalden i den  marina
miljön särskilda åtgärder. Västerhavet och Östersjön
skall ha en långsiktigt  hållbar  produktionsförmåga
och   den   biologiska  mångfalden  skall   bevaras.
Regeringen  bedömer   att   det   krävs  ytterligare
insatser    för    att   bl.a.   skydda   värdefulla
havsmiljöer, hotade  arter,  fiskevård  och åtgärder
mot olje- och kemikalieutsläpp. Särskilt  värdefulla
områden   skall   skyddas   mot  ingrepp  och  andra
störningar  genom  att  marina  reservat   inrättas.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning  (s. 31)
att   den   bekymmersamma   situationen  vad  gäller
fiskeresurserna i havet tydliggör behovet av arbetet
med  att  skapa  marina skyddsområden.  Skydds-  och
uppväxtområden för  fisk  är  mest akut att åtgärda.
Som   regeringen  anfört  är  marina   skyddsområden
nödvändiga  både  med  hänsyn  till bevarandet av de
marina miljöerna och för att säkra  fiskerinäringens
ekonomiska  förutsättningar. Utskottet  instämmer  i
att  detta  bör   vara   en  prioriterad  fråga  för
regeringen.
Som regeringen anfört är  andelen skyddade områden
i kust- och havsmiljön mycket  liten.  Det är därför
väsentligt att denna andel ökar och att  regler  och
förvaltningsplaner  tillskapas  i  samarbete  mellan
berörda parter. Fiskbestånden i såväl Östersjön  som
Västerhavet  befinner sig i många fall utanför säkra
gränser samtidigt  som  bifångster i fisket kan vara
ett  problem  för marina däggdjur  och  fåglar.  Ett
intensivt fiske  medför  dels  att  tätheten  av  de
beskattade  arterna  minskar,  dels  att ålders- och
storleksstrukturen i bestånden förändras.  I  likhet
med regeringen anser utskottet att begränsningar  av
uttaget  av  fisk  är en nödvändig åtgärd. I de fall
där det råder osäkerhet  om beståndens storlek eller
om   hur  stor  beskattning  bestånden   tål   skall
försiktighetsprincipen tillämpas.
Enligt  delmål  1  för  miljökvalitetsmålet  Hav i
balans  samt  levande kust och skärgård skall senast
år 2010 minst 50  % av skyddsvärda marina miljöer ha
ett  långsiktigt  skydd.   Senast   år   2005  skall
ytterligare  fem  marina  områden vara skyddade  som
reservat  och  berörda myndigheter  skall  ha  tagit
ställning till vilka  övriga  områden  i marin miljö
som behöver ett långsiktigt skydd (prop. 2000/01:130
s.  112). Utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen
av proposition  2000/01:30 Svenska miljömål  delmål
och åtgärdsstrategier  (bet.  2001/02:MJU3 s. 73 f.)
att  den bekymmersamma situationen  när  det  gäller
fiskeresurserna  i  havet  tydliggör  behovet av det
arbete  som  redan är påbörjat med att skapa  marina
skyddsområden    och   detta   arbete   bör   därför
prioriteras och genomföras  skyndsamt.  I likhet med
regeringen  anser  utskottet  att målet uppnås  bäst
genom en kombination av olika typer  av åtgärder som
områdesskydd, kunskapsinhämtning och strategier.  De
föreslagna      åtgärderna     för     att     uppnå
miljökvalitetsmålet  är  enligt utskottets mening av
den  karaktären  att  ett  brett   samarbete  mellan
nationella   myndigheter,   regionala   och   lokala
intresseorganisationer och näringsrepresentanter  är
nödvändigt.  Utskottet  anförde  vidare  att som ett
gott   exempel   på  samarbete  inom  ramen  för  de
regionala    miljö-    och    hushållningsprogrammen
framhålls i propositionen  arbetet  med  att  skydda
Kosterfjorden och Väderöfjorden, där man i ett forum
mellan   kategorier   av  fiskare,  myndigheter  och
forskare har lyckats uppnå en konstruktiv dialog.
Med det anförda finner  utskottet  att  syftet med
motionerna MJ302 (v) yrkande 7, MJ440 (mp) yrkandena
1   och   2   och  MJ467  (mp)  yrkande  4  bör  bli
tillgodosett utan något särskilt riksdagsuttalande i
frågan. Med det  anförda  avstyrks  även  motionerna
MJ220 (c) yrkande 11 och MJ529 (c) yrkande  9  i den
mån   syftet   med   motionerna   inte   kan   anses
tillgodosett med vad utskottet anfört.
Det  anförda  innebär  även  att motion MJ513 (mp)
yrkande 14 om att reservat med fiskeförbud  fungerar
som  områden  där  fiskbestånden  kan  återhämta sig
ostört och senare bidra till större fångster utanför
de skyddade områdena bör lämnas utan vidare åtgärd i
den mån den inte kan anses tillgodosedd  med vad som
anförts.

När det gäller den fråga som tas upp i motion  MJ229
(mp)  om  en aktionsplan med konkreta åtgärdsförslag
för  att  minska  bifångster  av  tumlare  anförs  i
propositionen  (s. 31) att internationella åtaganden
motiverar  en ökad  satsning  på  beståndsanalys  av
tumlare.

Riksdagen  har  nyligen  beslutat  i  enlighet med
förslagen i regeringens proposition Svenska miljömål
 delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130 s.
112,    bet.    2001/02:MJU   3).   Delmål   3   för
miljökvalitetsmålet  Hav  i balans samt levande kust
och  skärgård  innebär  att  senast  år  2005  skall
åtgärdsprogram finnas och ha inletts  för  de hotade
marina  arter  och  fiskstammar  som  har  behov  av
riktade  åtgärder.  Enligt  delmål 4 skall de årliga
totala  bifångsterna av marina  däggdjur  senast  år
2010 uppgå  till maximalt 1 % av respektive bestånd.
Bifångsterna  av  sjöfåglar  och  oönskade fiskarter
skall ha minimerats till nivåer som inte har negativ
påverkan  på populationerna. I propositionen  anförs
(s. 119) att  vid  i princip alla typer av fiske får
man även en viss mängd ej önskad fångst. Det rör sig
dels om andra arter,  dels  ungfisk av målarten. Att
kvantifiera mängderna av olika arter och storlekar i
bifångsterna är en viktig åtgärd för att kunna följa
upp resultaten av arbetet med att utveckla selektiva
fiskeredskap. För att kunna nå  målet  krävs  enligt
propositionen   initialt   bättre   information   om
bifångsterna   av   tumlare   och   säl   liksom  om
populationernas storlek. Den huvudsakliga vägen  för
att  minska  bifångster  är  att  utveckla selektiva
redskap, t.ex. sälsäkra redskap, och att se till att
regelverket  anpassas så att användningen  av  dessa
stimuleras.
Utskottet  har   inhämtat  att  arbete  pågår  vid
Naturvårdsverket och  Fiskeriverket  för  att senast
under   det   första   halvåret  2002  redovisa  ett
åtgärdsprogram för tumlare. I avvaktan på resultatet
av detta arbete föreslår  utskottet att motion MJ229
(mp) lämnas utan vidare åtgärd.

Målövergripande miljöarbete

I   propositionen  anförs  beträffande   miljödriven
affärsutveckling att ett avtal mellan svenska staten
och fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för
utveckling     av    mer    miljöanpassade    fordon
undertecknades i  april  2000.  Industrin  inbjöds i
regeringsförklaringen  år  1998 till detta samarbete
som både syftar till att minska  vägtrafikens bidrag
till miljöförstöringen och att skapa förutsättningar
för   en   långsiktigt   konkurrenskraftig    svensk
fordonsindustri.  Satsningen innebär att upp till  1
800 miljoner kronor  satsas gemensamt under perioden
2000 till 2005, varav  den  statliga  finansieringen
kommer att uppgå till maximalt 500 miljoner  kronor.
Programmet    omfattar   områden   såsom   avancerad
förbränningsteknik,         hybridfordon         och
bränslecellsteknik,    viktreduktion   samt   allmän
kompetensförsörjning. Vinnova  ansvarar  tillsammans
med Programrådet för Fordonsteknisk Forskning  (PFF)
för programmets genomförande.

I regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur
för ett långsiktigt hållbart transportsystem (s. 31)
anförs  att ökad användning av miljöanpassade fordon
och drivmedel  är  en del i arbetet med att utveckla
ett  långsiktigt  hållbart  transportsystem.  Vidare
anförs (a. prop. s. 32) att beskattning av drivmedel
och fordon, liksom fordonskrav även fortsättningsvis
kommer att vara viktiga styrmedel för att bidra till
uppfyllelse av etappmålet.  Den  överenskommelse  om
minskade   koldioxidutsläpp   som  slutits  med  den
europeiska bilindustrin spelar en viktig roll i sam-
manhanget.  På  samma sätt som det  är  viktigt  att
stimulera användningen  av ny säker fordonsteknik är
det  viktigt att öka ansträngningarna  för  att  nya
miljövänliga  lösningar  snabbare  skall  komma till
användning  och  ges en bred spridning. Det pågående
samverkansprogrammet    för    utveckling   av   mer
miljöanpassade fordon (Gröna bilen)  är  också  av
betydelse  i  sammanhanget.  I  angiven  proposition
föreslås  vidare  (s. 99 f.) att ett samlat  program
för teknisk utveckling,  demonstration och införande
av   nya   lösningar   som   verkar   för   att   de
transportpolitiska  målen nås initieras  inom  ramen
för   Vägverkets   sektorsansvar.   Programmet   bör
genomföras  i  samverkan  med  näringslivet  och  de
lösningar som tas  fram  inom  programmet bör enligt
propositionen  ha förutsättningar  att  nå  en  bred
spridning på marknaden.  Det  bör  inte  bara främja
tillkomsten  av  nya  tekniska lösningar utan  också
skapa förutsättningar för  genomslag  på  marknaden.
Programmet     bör     främja     utveckling     och
kunskapsuppbyggnad   inom   områdena  fordonsteknik,
bränslen     och     emissioner,     byggande     av
energieffektiva,  ekologiskt  hållbara  system   och
användning      av      informationsteknik      inom
transportsystemet.  Verksamheten  bör  samordnas med
fordonsforskningsprogrammet och samverkansprogrammet
för utveckling av mer miljöanpassade fordon samt med
annan   verksamhet   kring  fordon,  drivmedel   och
transporter  som  finansieras   av   bl.a.   Statens
energimyndighet och Vinnova.
Utskottet   föreslår   mot   bakgrund  av  det  nu
redovisade arbetet att motion MJ423  (kd)  yrkande 1
om att premiera miljövänliga alternativ lämnas  utan
vidare åtgärd.
I  motionerna  MJ303 (m) och MJ308 (kd) anförs att
ökningen av användning  av  miljöanpassade bilar bör
stimuleras  och  att  åtgärder bör  vidtas  för  att
underlätta för en marknadsexpansion  av  miljöbilar.
Enligt  motionärerna  går det i dag inte att  införa
ett  generellt  undantag   för   fri  parkering  för
miljöbilar.  Utskottet vill inledningsvis  framhålla
att  det  i  trafikförordningen   (1998:1276)  finns
bestämmelser  om  lokala trafikföreskrifter.  Vidare
behandlade näringsministern  detta  ämne den 25 juni
2001  i  ett skriftligt svar på fråga (2000/01:1403)
om vilka åtgärder som regeringen avser att vidta för
att det i kommunala parkeringsbestämmelser skall tas
hänsyn till bilarnas miljöpåverkan. Näringsministern
anförde att  när det gäller den närmare utformningen
av de kommunala  parkeringsbestämmelserna  så faller
detta  inom  det  kommunala  självstyret.  Utskottet
föreslår att motionerna lämnas utan vidare åtgärd  i
den mån de inte tillgodosetts med det anförda.
När  det  gäller  yrkandena i motion MJ306 (kd) om
kartläggning av den svenska  bilparken  (yrkande  1)
och   om   åtgärder  för  att  minska  den  åldrande
bilparken  (yrkande   2)   behandlade   riksdagen  i
februari     2001     (2000/01:MJU13)    regeringens
proposition    Ändringar    i     bilskrotningslagen
(1979:343).  Riksdagen godkände regeringens  förslag
om höjning av  skrotningspremien  till  1 500 kr för
bilar    som    inte    omfattas    av    ekonomiskt
producentansvar i dag.
Vidare  har  regeringen  i  proposition 2001/02:45
Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, m.m.
föreslagit    justering    av   förmånsvärdet    för
miljöanpassade bilar. I propositionen anförs (s. 38)
att de särskilda reglerna om  justering av värdet av
bilförmån   för   s.k.   miljöbilar  första   gången
tillämpades    vid   2000   års   taxering    (prop.
1999/2000:6,     bet.      1999/2000:SkU7,     rskr.
1999/2000:66). Regeringen finner  det  angeläget att
ytterligare underlätta för en sådan introduktion för
att på sikt få beståndet av miljöanpassade bilar att
öka.  Som  anförs  i propositionen är marknaden  för
förmånsbilar  strategisk   för   introduktionen   av
miljöbilar,    eftersom    en   betydande   del   av
nybilsförsäljningen  avser  förmånsbilar.   På  sikt
kommer ett genombrott på denna marknad också att slå
igenom   på  andrahandsmarknaden  för  privatkunder.
Förslaget   innebär   att   bilar   som   drivs  med
elektricitet   föreslås   få   en   nedsättning   av
förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmsta
jämförbara  bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.
Alkohol- och gasdrivna bilar  utom de som drivs med
gasol  föreslås  få en nedsättning av förmånsvärdet
till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Ändringarna föreslås  tillämpas under tre respektive
fyra år. Med det anförda  avstyrker utskottet motion
MJ306 (kd) yrkandena 1 och  2  i  den  mån  den inte
tillgodosetts med vad som anförts.

34:1 Naturvårdsverket


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker  motioner om en minskad anslagsnivå
(m, kd).

Propositionen


Anslaget    disponeras     för     Naturvårdsverkets
förvaltningskostnader,  inklusive verkets  kostnader
för att administrera den  verksamhet som finansieras
via sakanslagen.

Regeringen bedömer att anslaget behöver förstärkas
med  1  200 000 kr för myndighetens  miljömålsansvar
enligt    Svenska     miljömål        delmål    och
åtgärdsstrategier  (prop.   2000/01:130).   Dessutom
förstärks    anslaget    med    1 000 000   kr   för
informationsåtgärder  om  frågor  kring   de   stora
rovdjuren    i   enlighet   med   propositionen   En
sammanhållen rovdjurspolitik (2000/01:57).
Regeringen föreslår  att  311  035  000 kr anvisas
under anslaget under år 2002. För åren 2003 och 2004
beräknas anslaget till 318 590 000 kr respektive 324
855 000 kr (vilket motsvarar 311 035 000  kr  i 2002
års prisnivå).

Motionerna


Enligt  motion MJ508 (m) bör anslaget minskas med  2
500 000 kr  (yrkande  1).  Naturvårdsverkets utökade
ansvar för miljömålsarbetet och för att informera om
de  stora  rovdjuren  ryms inom  ramen  för  verkets
normala verksamhet.

I motion MJ519 (kd) delvis föreslås en långsammare
ökningstakt och anslaget  bör minskas med 12 000 000
kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande


Utskottet    delar   regeringens    bedömning    att
Naturvårdsverkets  roll  som central expertmyndighet
på  miljöområdet  bör  kvarstå.   Vidare   instämmer
utskottet i att Naturvårdsverket de närmaste  åren i
första  hand  bör prioritera insatser när det gäller
miljöövervakning    och   miljökvalitetsmålen   samt
åtgärder  för  biologisk   mångfald.   Dessutom  bör
insatserna   förstärkas   inom  efterbehandling   av
förorenade  områden,  det  fortsatta   arbetet   med
miljöbalken och sektorintegrationen samt det nyligen
antagna ramdirektivet för vatten.

Utskottet   anser  i  likhet  med  regeringen  att
Naturvårdsverkets   EU-arbete   och  internationella
arbete  i  högre  grad  bör integreras  med  verkets
nationella arbete.
Genom riksdagens beslut är 2002 års utgiftsram för
utgiftsområde    20    fastställd    (2001/02:FiU1).
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det
gäller medelsbehovet under  anslaget  och  avstyrker
motionerna  MJ508  (m)  yrkande  1  och  MJ519  (kd)
yrkande 20 delvis.

34:2 Miljöövervakning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker  motioner  om  minskad  anslagsnivå
(kd)  och  om ytterligare medel till  ideella
organisationer (c).

Propositionen


Anslaget    disponeras     för     miljöövervakning,
bilavgasverksamhet   samt  för  bidrag   till  vissa
ideella organisationer. Medlen till miljöövervakning
fördelas     av     Miljöövervakningsnämnden     vid
Naturvårdsverket.   Nämnden  fattar  beslut  om  den
nationella   miljöövervakningens   inriktning   samt
fördelar   även    medel    till    viss    regional
miljöövervakning.  En mindre del av anslaget används
också  för  internationellt  miljöövervakningsarbete
och  arbete med  rapportering  till  internationella
organisationer.

För  att ge goda förutsättningar för planering och
genomförandet  av  miljöövervakningen bör regeringen
bemyndigas   att   under    2002   ingå   ekonomiska
förpliktelser   i   samband   med   planering    och
genomförande   av  miljöövervakning,  som  inklusive
tidigare åtaganden  innebär  utgifter  på  högst  55
miljoner  kronor  under  år  2003, högst 40 miljoner
kronor under år 2004 och högst  30  miljoner  kronor
under år 2005.
För att skapa goda förutsättningar för upphandling
av  bilavgasverksamhet  (hållbarhetskontroller)  bör
regeringen   bemyndigas   att  under  år  2002  ingå
ekonomiska    förpliktelser    i     samband     med
bilavgasverksamheten,    som    inklusive   tidigare
åtaganden  innebär  utgifter  på högst  16  miljoner
kronor  under vart och ett av åren  2003,  2004  och
2005.
Under år  2001  beräknades 5 miljoner kronor under
anslaget  för  länsstyrelsernas   administration  av
miljöövervakningen.  Från och med år  2002  överförs
dessa        medel       till       länsstyrelsernas
förvaltningsanslag.  Under  åren  2002 och 2003 sker
överföringar     till    myndigheter    för    deras
miljömålsansvar i  enlighet  med  Svenska miljömål 
delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130).
Regeringen  föreslår  att 200 666 000  kr  anvisas
under  år  2002.  För åren 2003  och  2004  beräknas
anslaget till 205 884  000 kr respektive 234 360 000
kr (motsvarar 200 666 000  resp.  224  666  000 kr i
2002 års prisnivå).

Motionerna


I   motion   MJ337  (c)  yrkas  tillkännagivande  om
uppräkning av  anslag  till  ideella  organisationer
verksamma   inom   natur-   och   kulturmiljöområdet
(yrkande 3). Ersättningen till de ideella  krafterna
är   blygsamma   jämfört   med  vad  tjänstemän  och
konsulter kostar.

Enligt motion MJ395 (c) bör  ytterligare 5 000 000
kr anslås för ökat stöd till ideella  organisationer
verksamma   inom   natur-   och   kulturmiljöområdet
(yrkande 2 delvis).
I motion MJ519 (kd) föreslås att  anslaget minskas
med 20 000 000 kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande


När    det   gäller   sådant   stöd   till   ideella
organisationer  som anges i motion MJ395 (c) yrkande
2  delvis  konstaterar   utskottet,   i  likhet  med
föregående år (2000/01:MJU1 s. 14 och 1999/2000:MJU1
s.  15), att regeringen för kommande budgetår  avser
att behandla  frågor  om  fördelning  av  medel till
ideella      organisationers      miljöarbete      i
regleringsbrevet.    För    år    2001    reglerades
fördelningen av dessa medel i regleringsbrevet under
anslaget   A   2  Miljöövervakning  m.m.  Regeringen
fördelade  2 miljoner  kronor  till  Internationella
försurningssekretariatet,  2  miljoner  kronor  till
Naturskyddsföreningen  och  600 000 kr till Sveriges
hembygdsförening.   För   ideella    organisationers
internationella arbete anslogs 2 500 000 kr.

Utskottet  gör samma bedömning som regeringen  när
det   gäller  medelsbehovet   under   anslaget   och
avstyrker  motionerna MJ337 yrkande 3 (c), MJ395 (c)
yrkande 2 delvis  och  MJ519 (kd) yrkande 20 delvis.
Utskottet   tillstyrker   de    bemyndiganden    som
regeringen föreslår.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om minskad anslagsnivå (m,
kd,  c),  om  ökad medelstilldelning (fp), om
uppdelning  av  anslaget  (c),  om  ett  nytt
anslag   för  skogsmarkskalkning   (kd),   om
samordning   av   kalkning   av   sjöar   och
vattendrag   med   skogskalkning   (kd),   om
resurser  till kalkning (m, kd, c, fp) och om
skydd för nyckelbiotoper (mp).

Propositionen


Anslaget disponeras  för  insatser för bevarande och
restaurering   av   värdefulla    naturmiljöer   och
biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor
om   områdesskydd,  artbevarande,  naturvårds-   och
fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning
av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna
som   regleras    i   förordningen   (1982:840)   om
statsbidrag till kalkning  av  sjöar och vattendrag.
Anslaget  används för ersättningar  enligt  31  kap.
miljöbalken       (1998:808)       såvitt      avser
Naturvårdsverkets   ansvarsområde,   kostnader   för
förvärv för statens räkning av ur naturvårdssynpunkt
värdefulla  naturområden, statsbidrag till  kommuner
och kommunala  stiftelser  för  skydd  av värdefulla
naturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och
förvaltning  av skyddade områden samt kostnader  för
utredning, förhandling  och  värdering i samband med
säkerställande  av ur naturvårdssynpunkt  värdefulla
naturområden.  Från  anslaget  betalas  bidrag  till
statliga Life-Naturprojekt som beviljas EU-bidrag.

Regeringen bör  som  tidigare bemyndigas att under
år  2002  för  statens räkning  åta  sig  ekonomiska
förpliktelser  i   samband   med  förvärv  av  eller
intrångsersättning     i    ur    naturvårdssynpunkt
värdefulla naturområden  som  innebär  åtaganden  om
högst 120 miljoner kronor för år 2003.
De  statliga  insatserna  för  att säkerställa ett
långsiktig skydd av värdefulla naturområden  är  ett
av   den  statliga  naturvårdspolitikens  viktigaste
instrument.   I  propositionen  Svenska  miljömål  
delmål   och   åtgärdsstrategier    har   regeringen
uppskattat att statens ansvar för skydd av skogsmark
uppgår till omkring 400 000 ha varav omkring 320 000
ha bör avsättas som naturreservat fram till år 2010.
Regeringen har även bedömt att skyddet  av våtmarker
bör öka liksom skyddet av värdefulla naturområden  i
fjällen,   vid   kusterna   och   kring   sjöar  och
vattendrag. Skyddade områden måste förvaltas  på ett
sådant  sätt  att  de  skyddade värdena består eller
förbättras. Staten har ett  huvudansvar  för skötsel
och förvaltning.
Kalkning  av  sjöar  och  vattendrag  bedöms  även
fortsättningsvis  vara  en  viktig  åtgärd  för  att
motverka   det  försurande  nedfallets  effekter  på
biologisk mångfald  och möjligheten att nyttja sjöar
och   vattendrag.   Regeringen   bedömer   att   den
nationella kalkningsplanen  bör  fortlöpa i enlighet
med uttalanden i budgetpropositionen för 2001 (prop.
2000/01:1).  Många  administrativa  uppgifter   inom
kalkningsverksamheten  sköts  av länsstyrelserna som
tidigare erhållit ersättning för  deras  arbete från
detta  anslag.  Mot bakgrund av att verksamheten  är
avsedd  att  löpa  under   ett  flertal  år  bedömer
regeringen    att    en    resurseffektivitet    och
långsiktighet uppnås genom att  40  miljoner  kronor
för  bl.a.  administration flyttas från detta anslag
till anslaget  32:1  Länsstyrelserna  m.m. (utg.omr.
18).  Resurserna  skall användas till administration
av   kalkningsverksamheten,    skötselåtgärder   och
arbetet med Natura 2000.
Regeringen  föreslår att 960 419  000  kr  anvisas
under  år  2002.  För  år  2003  och  2004  beräknas
anslaget till  992  693  000 kr respektive 1 508 856
000   kr   (motsvarar   970   663   000   respektive
1 444 863 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionerna


Enligt motion MJ260 (fp) bör mer fullskalig kalkning
ske i område där buffertkapaciteten är svag på grund
av s.k. sur berggrund (yrkande  2). Högt nedfall och
berggrund med låg buffertkapacitet gör vissa områden
särskilt känsliga.

Även enligt motion MJ339 (c) bör  resurserna  till
kalkning  av  vatten och skogsmark öka (yrkande 14).
Medel till kalkning  av  såväl  vatten som skogsmark
bör öka.
I  motion  MJ358 (mp) anförs att  en  översyn  bör
göras av hur skog skall skyddas som är större än vad
som  kallas  nyckelbiotop  och  mindre  än  vad  som
avsätts som naturreservat (yrkande 1).
Enligt motion  MJ395 (c) yrkas tillkännagivande om
delning  av anslaget  34:3  Åtgärder  för  biologisk
mångfald  (yrkande   1).  Medel  för  avsättning  av
skyddsvärd  skogsmark och  medel  för  kalkning  bör
delas  i  budgethänseende.   På   så  sätt  nås  mer
förutsägbara  anslagsnivåer för respektive  insatser
och  en mer långsiktig  politik  än  i  dag.  Vidare
föreslås  att  anslaget  minskas  med 100 000 000 kr
genom  att  minska  medlen  för  inköp av  skogsmark
(yrkande 2 delvis).
I motion MJ420 (m) anförs i fråga om resurser till
kalkning att staten har ansvar för  den övergripande
miljövården  och bör se till att det finns  resurser
för t.ex. kalkning mot försurningen (yrkande 1).
Enligt motion  MJ508  (m) bör anslaget minskas med
60 419 000 kr (yrkande 2).  En  ökad  andel  av  den
skyddsvärda   arealen   mark   bör   skyddas   genom
inrättande av s.k. skötselkontrakt.
Enligt  motion  MJ519 (kd) bör kalkningen av sjöar
och   vattendrag   samordnas   med   skogskalkningen
(yrkande 3). En långsiktig  strategi  för  sjöar och
vattendrag bör omfatta mer än bara åtgärder direkt i
vattnet  eftersom försurningen i sjöar bl.a.  är  en
följd  av att  omgivande  marker  försurats.  Vidare
yrkas  att  anslaget  A  3  Åtgärder  för  biologisk
mångfald  minskas med 100 000 000 kr samt att 50 000
000 kr tillförs  ett  nytt anslag Skogsmarkskalkning
(yrkande 20 delvis). De  vatten och marker som redan
har   försurats  måste  behandlas   med   omfattande
kalkningsåtgärder.  Kalkningsinsatserna  för sjö och
skog bör öka med 50 000 000 kr per år.
Enligt motionerna MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och
Fi294 (fp) yrkande 21 delvis bör ytterligare 150 000
000 kr tillföras anslaget.
I motion MJ522 (kd) anförs i fråga om kalkning  av
vatten  och  skog  att  det  fortfarande finns många
försurade  sjöar  utan  fisk, även  om  kalkning  av
vattendrag har förbättrat situationen (yrkande 7).
Även i motion MJ523 (kd)  anförs  om  kalkning att
ett  statligt ekonomiskt stöd bör lämnas i  form  av
åtgärder   både  mot  mark-  och  vattenförsurningen
(yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har  ingen  annan  uppfattning  än vad som
framförs   i   motion  MJ358  (mp)  om  att  det  är
synnerligen angeläget att skyddet för områden mellan
5 och 25 ha får  en  tillfredsställande lösning. Som
regeringen      anfört     skapas      genom      de
resursförstärkningar som nu görs förutsättningar för
att i större utsträckning  än  tidigare  besluta  om
skydd  för  områden  i storleksordningen 525 ha. En
förändrad ansvarsfördelning  mellan Naturvårdsverket
och Skogsstyrelsen i enlighet  med  vad som anförs i
motionen    skulle    enligt    utskottets    mening
ytterligare  kunna  bidra  till  detta. Motionen bör
lämnas  utan  vidare  åtgärd  i  den  mån  den  inte
tillgodosetts med vad som anförts.

I   juni   1999  redovisade  Naturvårdsverket   en
nationell kalkningsplan  för  regeringen. Verket har
därefter utarbetat och remissbehandlat  Allmänna råd
och Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag som
kommer att presenteras under hösten 2001.  Utskottet
instämmer i att den nationella kalkningsplanen utgör
en     god     plattform     för    den    fortsatta
kalkningsverksamheten.
Om direktivet om nationella  utsläppstak genomförs
kommer  arealen  skog,  fjäll  och  sjöar   där  den
kritiska belastningen för försurning överskrids  att
minska  från  6,3  miljoner  hektar år 1990 till 1,4
miljoner  hektar  år  2010.  Även   om  belastningen
minskar   betydligt   kan   som  regeringen   anfört
återhämtningen från försurningen  i  mark och vatten
ta flera decennier.
Utskottet   delar   regeringens  uppfattning   att
kalkningsverksamheten bör förstärkas med 15 miljoner
kronor    år    2002    och    att     nivån     för
kalkningsverksamheten  därmed  bör beräknas till 188
miljoner kronor för år 2002. Som  utskottet uttalade
vid    behandlingen   av   regeringens   proposition
2000/01:130    Svenska   miljömål      delmål   och
åtgärdsstrategier  (bet. 2001/02:MJU3 s. 44) bör den
av  regeringen föreslagna  resursförstärkningen  och
Naturvårdsverkets    allmänna    råd   och   Handbok
ytterligare  förbättra länsstyrelsernas  möjligheter
att genomföra den beslutade kalkningsverksamheten på
ett optimalt sätt.  Motion  MJ260 (fp) yrkande 2 bör
lämnas  utan  vidare  åtgärd  i  den  mån  den  inte
tillgodosetts med det anförda. Även motionerna MJ522
(kd)  yrkande 7 och MJ523 (kd) yrkande  11  avstyrks
härmed.
I fråga  om skogskalkning vill utskottet framhålla
att Skogsstyrelsen  som  underlag  för  sin  rapport
Åtgärder  mot  markförsurning  och för ett uthålligt
brukande  av  skogsmarken  (meddelande  42000)  har
tagit  fram  nio  rapporter  som   behandlar   olika
aspekter        av        markförsurnings-       och
åtgärdsproblematiken. I rapporten  föreslås att aska
och kalk tillförs inom de avrinningsområden  där den
naturliga  återhämtningen  bedöms  vara  långsam och
otillräcklig   samt   där   utlakningen  av  giftigt
aluminium   från   skogsmarken   är    skadlig   för
vattenekosystemet.   Utskottet   har  inhämtat   att
rapporten avses att utgöra underlag för en fördjupad
anslagsframställning  under  år  2002  och  att  den
kommer  att  ingå i Skogsstyrelsens  utvärdering  av
skogspolitikens  effekter som skall göras senast den
31 december 2001 (jfr  Statsliggaren  för  år  2001,
utg.omr. 23 s. 1516). Motion  MJ519 (kd) yrkande  3
avstyrks med det anförda.
Utskottet    har   tidigare   ställt   sig   bakom
regeringens förslag  att  de  för   budgetåret  1998
anvisade  anslagen A3 och A4 borde föras samman till
ett nytt ramanslag  för  åtgärder för att bevara den
biologiska   mångfalden   (2000/01:MJU1    s.    18,
1999/2000:MJU1 s. 20, 1998/99:MJU2 s. 18). Utskottet
ansåg    i   likhet   med   regeringen   att   såväl
kalkningsverksamheten   som   skötselåtgärderna  har
betydande inslag av kontinuerlig  verksamhet men att
de   också  omfattar  åtgärder  som  kan   vara   av
engångskaraktär    eller    ske    med    varierande
tidsmellanrum.  Det  fanns  därför  skäl  att  skapa
förutsättningar för en ökad flexibilitet beträffande
lämpliga   åtgärder.   Utskottet   har  inte  ändrat
uppfattning i frågan.
Som  regeringen  anfört  föreslås  en   väsentligt
utökad  anslagsnivå.  Utskottet  finner  regeringens
förslag om medelstilldelning på anslaget väl  avvägt
och avstyrker motionerna MJ339 (c) yrkande 14, MJ395
(c) yrkandena 1 samt 2 delvis, MJ420 (m) yrkande  1,
MJ508  (m)  yrkande 2, MJ519 (kd) yrkande 20 delvis,
MJ521 (fp) yrkande  19 delvis och Fi294 (fp) yrkande
21 delvis. Utskottet  tillstyrker  det  bemyndigande
som regeringen föreslår.

34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker  motioner om ökad medelstilldelning
(c) respektive minskad medelstilldelning (m).

Propositionen


Anslaget     disponeras      för      inventeringar,
undersökningar  och  åtgärder  för  att  sanera  och
efterbehandla    förorenade    områden    samt   för
framtagande   av  underlag  för  prioriteringar   av
framtida  sanerings-  och  återställningsinsatser  i
landet. Anslaget  får  användas  till att åtgärda ur
risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt
till eventuella akuta saneringsinsatser.

Förorenade  områden  har  huvudsakligen  uppkommit
genom tidigare utsläpp, spill eller olyckshändelser.
Föroreningarna finns i mark,  grundvatten, sediment,
byggnader och anläggningar. De  flesta har uppkommit
under  efterkrigstiden  och  fram  till  1980-talet.
Läckage   förekommer   från  bl.a.  gruvavfall   och
deponier.   Från   vissa   områden,    t.ex.   gamla
industritomter, är läckaget i dag ofta begränsat  på
grund  av buffertmekanismer, fastläggning m.m. Dessa
återhållande  krafter  kan  dock komma att försvagas
med tiden och läckagen från de  förorenade  områdena
beräknas därmed öka. Det tillkommer även nya områden
som kommer att behöva saneras.
För  att skapa goda förutsättningar för planering,
upphandling        och        genomförande        av
efterbehandlingsprojekt  bör  regeringen  bemyndigas
att  under  år 2002 ingå ekonomiska förpliktelser  i
samband med genomförande  av  saneringsinsatser, som
inklusive  tidigare  åtaganden innebär  utgifter  på
högst 110 miljoner kronor  under  år 2003, högst 100
miljoner kronor under år 2004 och högst  80 miljoner
kronor under år 2005.
Medel   för  länsstyrelsernas  administration   av
saneringsverksamheten   har  beräknats  under  detta
anslag år 2001. Från och  med år 2002 överförs dessa
resurser,  20  miljoner  kronor,  till  anslag  32:1
Länsstyrelserna   m.m.   (utg.omr.   18).   Dessutom
överförs medel för år 2002 och 2003 till anslag 32:1
Länsstyrelserna m.m. för länsstyrelsernas arbete med
omställningsplaner m.m. Under  anslaget  beräknas  3
miljoner  kronor  per  år  2002,  2003  och 2004 för
berörda  myndigheters  arbete  med  att utveckla  en
handbok för vatten.
Från  anslaget sker överföringar till  myndigheter
för deras  arbete  med  åtgärder som syftar till att
uppnå miljökvalitetsmålen  i  enlighet  med  Svenska
miljömål     delmål  och  åtgärdsstrategier  (prop.
2000/01:130).
Regeringen  föreslår  att  418  746 000 kr anvisas
under  år  2002.  För  år  2003  och  2004  beräknas
anslaget till 463 215 000 kr respektive  587 769 000
kr  (motsvarar  450 797 000 resp. 560 547 000  kr  i
2002 års prisnivå).

Motionerna


I motion MJ395 (c)  föreslås  att ytterligare 15 000
000 kr tillförs anslaget (yrkande 2 delvis).

Enligt MJ508 (m) bör anslaget  minskas med 150 000
000 kr (yrkande 3). Regeringen föreslår  en  kraftig
ökning   av   anslaget   trots   att   budgeten  för
innevarande år inte har utnyttjats fullt ut.

Utskottets ställningstagande


Naturvårdsverket  har under år 2000 prioriterat  ett
tjugotal områden för  efterbehandlingsåtgärder.  Som
regeringen   anfört   är  många  projekt  stora  och
komplicerade vilket fått  till  följd  att planering
och genomförande av några av dessa tjugo projekt har
försenats så att kostnader som beräknats för år 2000
faller på år 2001.

Efter  tio års systematiskt uppbyggnadsarbete  har
efterbehandlingsverksamheten   nu   gått  in  i  ett
expansivt driftsskede. Utskottet delar uppfattningen
att  förorenade mark- och vattenområden  skall  vara
fria  från   gifter,   skadliga   ämnen   och  andra
föroreningar  som kan utgöra mycket stor eller  stor
risk för människors  hälsa  till år 2020. Förorenade
områden  måste  saneras innan de  kan  användas  för
t.ex. bostadsbyggande.
Regeringen beräknar  att  delmålet  om  förorenade
områden   under  miljökvalitetsmålet  Giftfri  miljö
uppnås med  den  anslagsnivå som regeringen beräknar
från och med år 2004.  Utskottet  finner regeringens
förslag  om  medelstilldelning  under  anslaget  väl
avvägt och avstyrker motionerna MJ395  (c) yrkande 2
delvis   och   MJ508   (m)   yrkande   3.  Utskottet
tillstyrker    det   bemyndigande   som   regeringen
föreslår.

34:5 Miljöforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker   motioner   om   finansiering   av
marinbiologisk forskning (kd).

Propositionen


Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd
för Naturvårdsverkets  arbete, t.ex. forsknings- och
utvecklingsverksamhet  som   underlag   för  att  nå
miljökvalitetsmålen,     miljöbalken     samt    för
internationellt  förhandlingsarbete. Anslaget  skall
också    finansiera    statens    andel    av    den
samfinansierade forskningen med näringslivet vid IVL
Svenska Miljöinstitutet AB.

För att skapa goda förutsättningar  för planering,
upphandling  och  genomförande  av forskningsprojekt
bör  regeringen bemyndigas att under  år  2002  ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med planering och
genomförande  av  forskningsprojekt,  som  inklusive
tidigare  åtagande  innebär  utgifter  på  högst  20
miljoner  kronor  för  år  2003,  högst  15 miljoner
kronor för år 2004 och högst 10 miljoner kronor  för
år 2005.
Regeringen  föreslår  att  58  644  000 kr anvisas
under  år  2002.  För  år  2003  och  2004  beräknas
anslaget till 81 127 000 kr respektive 82 455 000 kr
(båda  beloppen  motsvarar 79 059 000 kr i 2002  års
prisnivå).

Motionerna


I motion MJ519 (kd)  anförs  i  fråga  om  de marina
forskningsstationernas  status och finansiering  att
för  1020 år sedan inrättade  Naturvårdsverket  ett
antal  fasta  forskartjänster  för  att bygga upp en
långsiktig   miljöforskning   (yrkande  15).   Dessa
forskare avlönades av Naturvårdsverket  medan  övrig
personal   kom   att   tillhöra  universiteten.  När
Naturvårdsverkets     forskningsanslag     försvann,
försvann   även  finansieringen   av   dessa   fasta
forskartjänster.         Kristinebergs        marina
forskningsstation är en av  många  som  har drabbats
hårt.

Enligt  motion  MJ522  (kd)  om  finansiering   av
marinbiologisk  forskning  har Naturvårdsverket lagt
metodarbete  och  miljöuppföljning   på  den  marina
forskningsstationen Kristineberg vid Gullmarsfjorden
(yrkande 18). Stationens vetenskapliga  ledning  kan
tvingas  sluta  vid årsskiftet 2001-2002 på grund av
stationens       oklara       finansiering       och
organisationstillhörighet.

Utskottets ställningstagande


Utskottet  har  inhämtat  följande  när  det  gäller
motionerna MJ519  (kd)  yrkande  15  och  MJ511 (kd)
yrkande   18   om   finansiering  av  marinbiologisk
forskning. Under 1980-talet  och  i  början av 1990-
talet   inrättade   Naturvårdsverket   genom    sitt
miljöforskningsanslag  ett antal forskartjänster för
att  säkra  en långsiktig  kompetensutveckling  inom
miljövården.    Tjänsterna   förlades   till   olika
universitet  och kontrakten  med  universiteten  var
antingen tidsbegränsade  för  längre  perioder eller
tills            vidare.           Naturvårdsverkets
miljöforskningsanslag  upphörde  från  den 1 januari
1998 och de löpande kontrakten sades upp  från detta
datum.    De   aktuella   forskningstjänsterna   har
emellertid  även för tiden därefter finansierats för
ett år i taget,  för  åren  1998  och 1999 med medel
från  Mistra  och för åren 2000 och 2001  med  medel
från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

Riksdagen anslog  medel  för  budgetåret  2000  på
anslaget   34:5  Miljöforskning  att  disponeras  av
Naturvårdsverket.  Det  framgår  av regleringsbrevet
för   år   2000   att   det   är   Naturvårdsverkets
miljöforskningsnämnd som beslutar om  fördelning  av
medlen  till  övrig miljöforskning. Verksamheten får
omfatta     forskningsbidrag,     uppdragsforskning,
forskningsbedömningar  samt  kunskapsöverföring från
forskning, kunskapssammanställningar och utredningar
med  anknytning  till forskningen.  Forskningsmedlen
skall  enligt  regleringsbrevet   främst  finansiera
forskning  till  stöd för Naturvårdsverkets  arbete,
t.ex. om miljömålen,  miljöbalken  samt underlag för
internationellt                  förhandlingsarbete.
Naturvårdsverkets   miljöforskningsnämnd   har   mot
bakgrund av villkoren  i  regleringsbrevet  beslutat
att  efter utgången av 2001 inte avsätta medel  till
nya kontrakt specifikt riktade till forskartjänster.
Utskottet  vill  framhålla att i dag är Formas och
Mistra   de   större   svenska    finansiärerna   av
miljöforskning och gemensamma rutiner gäller vid all
forskningsfinansiering.   Forskningsmedel   beviljas
efter ansökan och varje ansökan  bedöms i konkurrens
med övriga inkomna ansökningar. Utskottet har vidare
inhämtat   att   när  det  gäller  marin   forskning
finansierar   Naturvårdsverket    ett   program   om
biologisk  mångfald  i  marin  miljö  som  drivs  av
forskare vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium vid
Göteborgs     universitet.    Programmet    omfattar
emellertid  även   andra   forskare  från  Göteborgs
universitet,     Stockholms     universitet     samt
Beijerinstitutet vid Kungl. Vetenskapsakademien. Med
det anförda avstyrks motionerna MJ519  (kd)  yrkande
15 och MJ522 (kd) yrkande 18.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelstilldelning under anslaget.

34:6 Kemikalieinspektionen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen


Anslaget  disponeras  av  Kemikalieinspektionen  för
verksamhet        avseende       tillsyn/vägledning,
riskbedömning     samt      riskbegränsning      för
allmänkemikalier     samt     riskbegränsning    och
bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens   verksamhet    finansieras
huvudsakligen  med  avgifter  som anges i förordning
(1998:940)  om  avgifter  för prövning  och  tillsyn
enligt   miljöbalken,   förordning   (1999:942)   om
kemikalieavgifter  m.m. samt  Kemikalieinspektionens
föreskrifter om kemiska  produkter  och  biotekniska
organismer  (KIFS  1998:8).  3.20  Offentligrättslig
verksamhet
Kemikalieinspektionen  arbetar  för   att   minska
riskerna  för  skador  på  människa  och  miljö från
kemiska  ämnen  i kemiska produkter och andra  varor
samt biotekniska  organismer.  Arbetet bedrivs i hög
grad  internationellt,  framför  allt  inom  EU.  De
resultat  som  uppnås  inom  EU styr den  nationella
regleringen av utsläppandet av kemiska produkter och
varor på marknaden.
I  januari  2000  redovisade Kemikalieinspektionen
ett  underlag  för  fördjupad  anslagsprövning  till
regeringen. Regeringen  gav  mot  bakgrund  av denna
Kemikalieutredningen  (M1998:09)  i  tilläggsuppdrag
att     närmare     utreda    Kemikalieinspektionens
verksamhet, resurser  och  finansiering. Utredningen
lämnade sitt betänkande vid  årsskiftet 2000/01 (SOU
2001:4). Betänkandet har remissbehandlats. Utredaren
menar att den kemikaliestrategi som EU håller på att
ta  fram  kommer  att  spela en avgörande  roll  för
möjligheterna     att     uppnå      det     svenska
miljökvalitetsmålet  Giftfri miljö. EU:s  utveckling
på  detta  område kommer  att  påverka  den  svenska
kemikaliekontrollen    och    Kemikalieinspektionens
arbete i framtiden.
Utredaren      föreslår     förstärkningar      av
Kemikalieinspektionen  med  ca 30 miljoner kronor på
tre  år, motsvarande 45 tjänster,  de  närmaste  tre
åren. Förstärkningarna avser främst det EU-inriktade
riskbedömnings-   och  riskbegränsningsarbetet,  för
allmänkemikalier och för bekämpningsmedel, tillsynen
enligt 14 kap. miljöbalken  och arbete med anledning
av  huvudansvaret  för  miljökvalitetsmålet  Giftfri
miljö.
Regeringen  anser  att  det   är   angeläget   att
Kemikalieinspektionen    snarast    kan    förstärka
insatserna  på  de  tre områden Kemikalieutredningen
föreslagit. EU:s miljöministrar  antog  den  7  juni
2001  Kommissionens  vitbok,  men  arbetet  med  att
utveckla   regelverket   återstår.   Mot  bl.a.  den
bakgrunden  anser regeringen att det är  för  tidigt
att besluta om en förstärkning om 30 miljoner kronor
i  enlighet  med  Kemikaliutredningens  förslag  och
Kemikalieinspektionens underlag. Regeringen föreslår
att  Kemikalieinspektionens   verksamhet  i  stället
förstärks  genom  en  höjning  av  anslaget   med  5
miljoner kronor för år 2002, 10 miljoner kronor 2003
respektive  15  miljoner  kronor  2004. Utöver dessa
förstärkningar föreslår regeringen  att 0,6 miljoner
kronor tillförs fr.o.m. år 2002 för det  arbete  som
ansvaret   för   miljökvalitetsmålet  Giftfri  miljö
medför.
Mot bakgrund av  ovanstående  föreslår  regeringen
att 89 736 000 kr anvisas under år 2002. För år 2003
och  2004  beräknas  anslaget  till  97  044 000  kr
respektive  104  157 000 kr (båda beloppen motsvarar
94 736 000 kr i 2002 års prisnivå).

Utskottets ställningstagande


Utskottet  tillstyrker   regeringens   förslag.  Som
anförts  i  propositionen  bör regeringen följa  hur
Kemikalieinspektionens          arbete           med
miljökvalitetsmålet  Giftfri miljö och kommissionens
arbete med EU:s kemikaliestrategi  utvecklas och vad
detta kommer att innebära för Kemikalieinspektionens
verksamhet.  Utskottet noterar att regeringen  avser
att  återkomma   till   frågan   om   en   eventuell
ytterligare   ökning   av   anslaget   år  2005  med
utgångspunkt i Kemikalieutredningens betänkande.


34:7 Internationellt miljösamarbete
och
34:8 Stockholms internationella
miljöinstitut


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen


34:7 Internationellt miljösamarbete

Anslaget   disponeras   för   medlemsavgifter    och
deltagande  i internationella organisationer och för
internationellt  samarbete  inom Miljödepartementets
ansvarsområde. Från anslaget  betalas  kostnader för
deltagande  i  möten  inom ramen för internationella
miljökonventioner och avtal,  möten  inom  ramen för
FN-systemet  och  EU-samarbetet  samt organisationer
såsom OECD, ECE, Barentsrådet m.m.

Genom ett aktivt deltagande i det  internationella
miljösamarbetet ökar möjligheterna för  Sverige  att
påverka   eller   få   till  stånd  miljöbeslut  och
överenskommelser så att  gränsöverskridande  utsläpp
och   miljöförstöring   minskar   och   de   svenska
miljömålen     kan     uppnås.    Omfattningen    av
miljösamarbetet inom FN-systemet  kommer  att  öka i
samband med världstoppmötet om hållbar utveckling  i
Johannesburg   2002.   Under   år  2001  förstärktes
anslaget med anledning av Sveriges  ordförandeskap i
EU.   Regeringen   beräknar   emellertid   att   det
internationella  miljöarbetet bör klaras med  mindre
resurser under 2002.
Mot bakgrund av  ovanstående  föreslår  regeringen
att  39  682 000 kr anvisas under år 2002. För  åren
2003 och 2004 beräknas motsvarande belopp.

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut
(SEI)

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms
internationella  miljöinstitut  (SEI).  SEI  är  ett
internationellt forskningsinstitut med inriktning på
policyfrågor  inom  området  miljö  och  utveckling.
SEI:s   huvudsakliga   uppgifter  är  att  initiera,
genomföra och informera  om  resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering  och  utveckling av
miljöteknik,   miljö-  och  utvecklingspolicy   samt
relaterad  miljöstyrning   och   strategier  för  en
hållbar  utveckling.  Institutet bedriver  tillämpad
forskning    inom   områdena    energi,    atmosfär,
vattenresurser, urbana miljöer och riskanalys.

SEI bedriver  projektverksamhet  i  Afrika, Asien,
Europa  och  Latinamerika.  Institutet har,  förutom
sitt  huvudkontor  i  Stockholm,  kontor  i  Boston,
Tallinn, York och Bangkok.  SEI  har  byggt  upp  en
internationellt  erkänd  verksamhet inom områden som
är  centrala  för de globala  miljöproblemen.  Under
2001 tecknades  ett  avtal mellan Miljödepartementet
och  SEI för att stärka  och  tydliggöra  samarbetet
kring globala frågor om miljö och hållbar utveckling
samt reglera  hur  regeringens  anslag till SEI bäst
kan användas för att uppnå detta syfte.
Regeringen  föreslår  att 12 000  000  kr  anvisas
under   anslaget  34:7  Stockholms   internationella
miljöinstitut  under  år  2002. Även för år 2003 och
2004 beräknas anslaget till 12 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande


Utskottet  ansluter sig till  regeringens  bedömning
när  det gäller  medelsbehoven  under  anslagen  och
tillstyrker regeringens förslag.


Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen


34:9 Statens strålskyddsinstitut

Anslaget  disponeras  för  förvaltningskostnader och
strålskyddsforskning vid Statens strålskyddsinstitut
(SSI).  SSI  är  central  förvaltningsmyndighet  för
frågor om skydd av människor,  djur  och  miljö  mot
skadlig  verkan  av joniserande och icke joniserande
strålning.

SSI:s verksamhet  finansieras  delvis via avgifter
enligt  förordningen  (1976:247) om  vissa  avgifter
till Statens strålskyddsinstitut.
Regeringen har tidigare  bemyndigats  att under år
2001    ingå    förpliktelser    i    samband    med
strålskyddsforskning som innebär utgifter om högst 3
miljoner  kronor  under  vart  och ett av åren 2002,
2003 och 2004.
Regeringens bedömning är att myndigheten lever upp
till  de  mål  som ställts och att  myndigheten  kan
verka för ett fortsatt  gott strålskydd i samhället.
I  proposition  Svenska  miljömål      delmål   och
åtgärdsstrategier  (2000/01:130) föreslår regeringen
att Statens strålskyddsinstitut  utses till ansvarig
myndighet för miljökvalitetsmålet  Säker strålmiljö.
Regeringen beräknar en förstärkning med 0,6 miljoner
kronor  för  myndighetens  miljömålsansvar   och   6
miljoner  kronor  för arbete med åtgärder som syftar
till att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
Mot  bakgrund av ovanstående  föreslår  regeringen
att 100  923  000  kr  anvisas under år 2002. För år
2003 och 2004 beräknas anslaget  till 103 381 000 kr
respektive  105 424 000 kr (båda beloppen  motsvarar
100 923 000 kr i 2002 års prisnivå).

34:10 Statens kärnkraftinspektion

Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions
(SKI)  förvaltningskostnader   och   kostnader   för
tillsyn.

SKI:s  verksamhet  finansieras via avgifter enligt
förordningen  (1991:739)   om  vissa  avgifter  till
Statens  kärnkraftinspektion.  Avgifter  enligt  den
nämnda förordningen  avseende  tillsyn och forskning
enligt  4  och  8  §§  förs  till inkomsttitel  2551
Avgifter  från kärnkraftverken.  SKI  disponerar  de
intäkter som erhålls i form av avgifter enligt 2 och
6 §§ förordningen  (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kärnkraftinspektion.
Regeringens bedömning  är  att  myndigheten  genom
sitt tillsynsarbete verkar för att skydda hälsa  och
miljö. Regeringen föreslår att 84 362 000 kr anvisas
under  år  2002.  För  år  2003  och  2004  beräknas
anslaget till 86 409 000 kr respektive 88 099 000 kr
(båda  beloppen  motsvarar 84 362 000 kr i 2002  års
prisnivå).

34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning

Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions
(SKI) kostnader för kärnsäkerhetsforskning.

SKI     har    i    uppdrag     att     finansiera
kärnsäkerhetsforskning.    För    att   skapa   goda
förutsättningar  för  planering och genomförande  av
kärnsäkerhetsforskning  är  det nödvändigt att kunna
fatta beslut som medför utfästelser  om utgifter för
kommande  år.  Regeringen bör därför bemyndigas  att
under  år  2002  ingå   ekonomiska  förpliktelser  i
samband  med  kärnsäkerhetsforskning  som  inklusive
tidigare åtaganden  innebär  utgifter  på  högst  12
miljoner  kronor  under  vart  och ett av åren 2003,
2004 och 2005.
Regeringen  föreslår  att 69 266  000  kr  anvisas
under  år  2002.  För  år  2003  och  2004  beräknas
anslaget till 71 106 000 kr respektive 72 386 000 kr
(båda beloppen motsvarar 69  266  000  kr i 2002 års
prisnivå).

34:12 Internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet

Anslaget  disponeras för kostnader för deltagande  i
internationellt   samarbete   på  kärnenergiområdet,
såsom    Sveriges    reguljära    medlemsavgift    i
Internationella  Atomenergiorganet (IAEA),  bidraget
till  IAEA:s Technical  Assistance  and  Cooperation
Fund   samt   kostnader   i   samband   med   övrigt
internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Kostnaderna  under  anslaget är starkt beroende av
förändringar  i valutakurserna.  Regeringen  bedömer
dock att anslaget  för  år  2002  kommer  att  täcka
kostnaderna.
Regeringen  föreslår  att  26  752  000 kr anvisas
under  år  2002.  För  år  2003  och  2004  beräknas
anslaget till motsvarande belopp.

Kärnavfallsfonden

I  det  ansvar  som  enligt  10  § lagen (1984:3) om
kärnteknisk  verksamhet  läggs  på reaktorinnehavare
och övriga innehavare av tillstånd  till kärnteknisk
verksamhet ingår att svara för de faktiska kostnader
som  behövs  för  avfallshanteringen.  Enligt  lagen
(1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för
använt  kärnbränsle  m.m.  skall innehavaren  av  en
kärnkraftsreaktor årligen, så  länge  reaktorn  är i
drift,  betala en avgift samt ställa säkerheter till
staten  för   att   säkerställa   att   medel  finns
tillgängliga för att betala kostnader för  hantering
och  slutförvaring  av använt kärnbränsle och  visst
radioaktivt  avfall,  avveckling   och   rivning  av
reaktoranläggningar       och      forskning      på
kärnavfallsområdet.

Avgiftsmedlen  förvaltas  av   en   fond   benämnd
Kärnavfallsfonden. Av den förvaltningsberättelse för
år 2000 som Kärnavfallsfondens styrelse lämnat  till
regeringen  framgår  att  inbetalade avgifter för år
2000  uppgick  till  637,5  miljoner  kronor  (944,7
miljoner  kronor  år 1999). Utbetalade  ersättningar
uppgick till 715,5  miljoner  kronor (602,6 miljoner
kronor   år  1999),  varav  huvuddelen   gick   till
reaktorinnehavarna.  Ränteintäkterna  uppgick till 1
234 miljoner kronor (1 162 miljoner kronor år 1999).
Vid  utgången  av  år  2000  var  Kärnavfallsfondens
marknadsvärde  26  644  miljoner  kronor   (23   853
miljoner kronor år 1999).

Utskottets ställningstagande


Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag   om
medelstilldelning på anslagen. Utskottet tillstyrker
även  det  förslag  till bemyndigande som regeringen
föreslår.


34:13 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska
institut


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avslår  motioner om minskad  anslagsnivå  (m,
kd).

Propositionen


Anslaget  disponeras  av Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI)  för  uppgifter  som är
nödvändiga  för  att tillgodose samhällets behov  av
prognoser, varningar  och  beredskap  samt  för  att
utveckla  den  kompetens  SMHI  bygger  upp  i denna
verksamhet.  Anslaget  används  också för att betala
Sveriges  medlemsavgifter  i  vissa  internationella
organisationer.

SMHI:s  uppdragsverksamhet  och   affärsverksamhet
finansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten  sker
inom  ramen för SMHI:s myndighetsansvar men bekostas
med  full  kostnadstäckning  av  andra  myndigheter.
Affärsverksamheten  bedrivs  på kommersiella villkor
på  en  helt eller delvis konkurrensutsatt  marknad.
SMHI  utför   uppdrag   åt  olika  myndigheter  till
självkostnadspris.  Bland   annat  utför  institutet
tillsyn             av            vattenregleringar,
översvämningskarteringar   åt   Räddningsverket  och
vissa          miljöövervakningsuppdrag          för
Naturvårdsverket.ll
Affärsverksamheten  år  2000  visar  en  marginell
minskning  av omsättningen men rörelseresultatet  är
något bättre än föregående år.
Målen för träffsäkerheten för varningstjänsten har
inte helt uppfyllts  under  året.  SMHI  har  lämnat
förslag  till  regeringen  på kompletterande metoder
att  följa  upp  träffsäkerhet   och  varningar  och
prognoser,  som  kommer  att introduceras  under  år
2001. På uppdrag av regeringen  har  SMHI  redovisat
erfarenheterna   av   förra  sommarens  och  höstens
översvämningar. Redovisningen  visar  att  prognoser
och  varningar  har  haft  mycket  god träffsäkerhet
under den aktuella perioden. SMHI:s infrastruktur är
av  mycket  stort  värde för många intressenter  och
ibland   en  nödvändig   förutsättning   för   deras
verksamhet. Några myndigheter har därför genom avtal
förbundit  sig  att  bidra  till  finansieringen  av
SMHI:s  infrastruktur.  De  olika sektorernas bidrag
till  SMHI bör ses över i takt  med  att  nya  avtal
tecknas eller när nuvarande avtal revideras, för att
säkerställa    erforderlig    kvalitet    i   SMHI:s
infrastruktur.
Under  året  har SMHI lämnat en fördjupad prövning
av verksamheten  och föreslår i utredningen att SMHI
ombildas till ett av staten helägt bolag.
Mot bakgrund av  ovanstående  föreslår  regeringen
att  227  688  000 kr anvisas under år 2002. För  år
2003 och 2004 beräknas  anslaget till 212 805 000 kr
respektive 216 831 000 kr  (båda  beloppen motsvarar
207 688 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionerna


Enligt  motion  MJ508  (m)  bör  SMHI finansiera  en
större   del  av  verksamheten  genom  att   ta   ut
användaravgifter  och  anslaget till SMHI bör därför
minskas med 20 000 000 kr (yrkande 4).

I motion MJ519 (kd) yrkas att anslaget minskas med
5 000 000 kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande


Som anförs i propositionen  bereds  frågan om SMHI:s
verksamhetsform       för       närvarande      inom
Regeringskansliet.

Avgifterna       till      de      internationella
organisationerna Eumetsat,  WMO och ECMW var år 2000
60,2 miljoner kronor. År 2001  ökar  avgifterna till
73,8 miljoner kronor. För att klara avgifterna  till
de   internationella   organisationerna   bör,   som
regeringen   föreslagit,  SMHI:s  anslag  förstärkas
engångsvis med 20 miljoner kronor under år 2002.

Utskottet förutsätter  att  regeringen  kommer att
följa kostnadsutvecklingen för Sveriges deltagande i
de  internationella  organisationerna och hur  dessa
kostnader påverkar SMHI:s övriga verksamhet.
Utskottet    finner   regeringens    förslag    om
medelstilldelning  under  anslaget  väl  avvägt  och
avstyrker  motionerna  MJ508 (m) yrkande 4 och MJ519
(kd) yrkande 20 delvis.

34.14 Information om klimatfrågor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker en motion (m)  om  att anslaget bör
avskaffas.

Propositionen


Anslaget är nytt från och med år 2002 och disponeras
för    information    och    medvetandegörande    om
klimatfrågan   och   behovet   av   klimatrelaterade
åtgärder.

För  att Sverige skall kunna uppnå sina  åtaganden
enligt klimatkonventionen  och  Kyotoprotokollet och
ha  en  god  beredskap för framtida  internationella
överenskommelser  om  utsläppsreduktioner  krävs att
åtgärder  för  att  minska utsläppen av växthusgaser
vidtas. En i sammanhanget  angelägen  åtgärd  är  en
informationssatsning,  för  att skapa förståelse för
de förändringar av styrmedel  som  erfordras på kort
och  lång  sikt  och  för  att öka allmänhetens  och
företagens  kunskaper  om  vad   som  kan  göras  på
individuell nivå.
Det finns möjligheter för kommuner  att arbeta med
informationssatsningar  inom  ramen  för  de  lokala
investeringsprogrammen. Detta kommer också att gälla
för   det  föreslagna  klimatinvesteringsprogrammet.
Vidare   bör   andra  aktörer  i  samhället  beredas
möjlighet   att   arbeta    med    information   och
medvetandegörande.
Kommunal information, liksom annan information som
ges  nära mottagaren, har fördelen att  den  på  ett
konkret   sätt   kan  lyfta  fram  sambanden  mellan
beteende  och  klimatpåverkan,  liksom  hur  minskad
belastning på klimat och ekosystem kan åstadkommas.
Regeringen föreslår  att  30  000  000  kr anvisas
under  år  2002.  Även för år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 30 000  000 kr. Informationssatsningen
finansieras genom att medel  överförs  från anslaget
34:1  Stöd  till  lokala  investeringsprogram   inom
utgiftsområde 18.

Motionen


Enligt  motion  MJ508  (m)  bör  anslaget  avskaffas
(yrkande 5). Information om klimatfrågor bör  ingå i
Naturvårdsverkets      och     sektorsmyndigheternas
ordinarie verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    finner    regerings     förslag    till
medelstilldelning  under anslaget vara  väl  avvägt.
Naturvårdsverket avses  få i uppdrag att i samverkan
med  andra  myndigheter  utveckla  och  ansvara  för
informationssatsningen. Som  regeringen  anfört  bör
det  praktiska  genomförandet  ske  genom  kommuner,
skolor/utbildningsinstitutioner,            enskilda
organisationer   och  andra  delar  av  den  privata
sektorn.  Informationsinsatserna   skall   bygga  på
vetenskaplig   grund   utifrån  den  internationella
klimatpanelens (IPCC) analyser och rapporter. Motion
MJ508 (m) yrkande 5 avstyrks.


34.15 Stöd till klimatinvesteringar


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker  motioner  om  att   anslaget   bör
tillföras ytterligare medel (c), att anslaget
skall minskas (m) eller utgå (fp) m.m.

Propositionen


Anslaget  är  nytt  och  disponeras  för  stöd  till
klimatinvesteringsprogram         som        minskar
klimatpåverkande utsläpp. Av anslaget  får  högst 10
miljoner  kronor  användas  till administration  och
informationsinsatser år 2002  med  anledning  av det
nya stödet.

Regeringen   föreslår   att  riksdagen  bemyndigar
regeringen att under år 2002  besluta  om bidrag som
innebär   utgifter  på  högst  500  miljoner  kronor
20032004.
Regeringen  har  sedan  1998  administrerat stödet
till   lokala   investeringsprogram  för   ekologisk
hållbarhet   (LIP).   De   investeringsprogram   som
beviljats  stöd   omfattar  ett  brett  spektrum  av
åtgärder. En stor del  av åtgärderna har effekter på
klimatpåverkande utsläpp.
Klimatfrågans växande  betydelse ger skäl till att
fokusera  de  statliga  bidragen   på  åtgärder  som
minskar  utsläppen  av  växthusgaser. Det  nuvarande
stödet  till lokala investeringsprogram  bör  därför
ersättas  av ett stöd till klimatinvesteringsprogram
(Klimp). Programmen  skall  innehålla  åtgärder  som
minskar  utsläppen  av  växthusgaser,  dvs. åtgärder
framför    allt    inom    energi-,   avfalls-   och
transportområdena.
Det  nya statsbidraget, som  skall  införas  under
2002, bör liksom de kommunala investeringsprogrammen
utgå från  det  kommunala  perspektivet  och  bör  i
första  hand  ges  till samlade program med åtgärder
som minskar utsläppen  av  växthusgaser.  Det lokala
angreppssättet  och  kravet  på samlade program  har
visat sig vara mycket framgångsrikt  för  att  uppnå
goda  miljöeffekter  men  också  när  det gäller att
stärka   miljöarbetet  i  kommunerna.  Programkravet
stimulerar  också  till  helhetssyn  och  samverkan.
Kommunerna bör ha möjlighet att i vissa fall  ta med
åtgärder  i  klimatinvesteringsprogrammen som bidrar
till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten
ska dock ligga  på  insatser för att nå klimatmålet.
Det  bör  ställas krav  på  att  folkbildnings-  och
informationsinsatser skall ingå i klimatprogrammen.
Kostnadseffektiviteten   skall  vara  ett  viktigt
kriterium vid bedömningen av  om  ett  klimatprogram
skall  beviljas  statsbidrag.  Det  kan  dock   vara
önskvärt  att  nya  metoder  och tekniker kan prövas
även    om    kostnaderna   är   höga   för    vissa
demonstrationsprojekt.  Åtgärder som redan påbörjats
kan  inte få bidrag, inte  heller  åtgärder  som  är
lönsamma på kort sikt.
Administrationen  av  klimatstödet bör hanteras av
en myndighet.
Regeringen föreslår att  200  000  000  kr anvisas
under  ett  nytt anslag  under år 2002. För år  2003
beräknas anslaget  till  300  000 000  kr och för år
2004 till 400 000 000  kr. Stödet  finansieras  dels
genom  överföring av 200 miljoner kronor år 2002 och
300 miljoner  kronor år 2003 från anslaget 34:1 Stöd
till lokala investeringsprogram  (utg.omr.  18)  för
ekologisk  hållbarhet,  dels  med  de  400  miljoner
kronor  som  i  enlighet  med  2001  års  ekonomiska
vårproposition  avsatts  för klimatinvesteringar  år
2004.

Motionerna


Enligt  motion  MJ395  (c)  bör  anslaget  tillföras
ytterligare  80  000 000 kr för  att  förstärka  det
lokala arbetet (yrkande 2 delvis).

I  motion  MJ508  (m)  yrkas  att  anslaget  skall
minskas med 100 000 000  kr  (yrkande  6).  Anslagen
påminner      om      de      misslyckade     lokala
investeringsprogrammen.
Enligt motionerna MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och
Fi294  (fp) yrkande 21 delvis bör  anslaget  minskas
med 200  000  000  kr. De nya investeringsstöden bör
utgå.
I motion T465 (c) yrkas tillkännagivande om att en
del av anslaget bör  öronmärkas  för  att möjliggöra
individuell återföring av kostnader för  vatten  och
värme i flerbostadshus med hjälp av IT (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande


Som   regeringen   anfört   kräver   det  föreslagna
klimatstödet   förberedelser   i   form   av   bl.a.
förordning, anvisningar och informationsinsatser och
kan  tidigast  komma  igång  under  andra hälften av
2002.

I    propositionen    anförs    att   det   lokala
angreppssättet  och  kravet på samlade  program  har
visat sig vara mycket  framgångsrikt  för  att uppnå
goda  miljöeffekter  men  också  när det gäller  att
stärka  miljöarbetet  i  kommunerna.   Programkravet
stimulerar  också  till  helhetssyn  och  samverkan.
Kommunen   skall   samverka  brett  med  näringsliv,
organisationer och andra  aktörer  med  att  ta fram
programmet   och   även   engagera   allmänheten   i
klimatfrågorna. Åtgärder bör ske inom såväl kommunal
som annan verksamhet. Regeringen anför att förslaget
om  stöd  till  klimatprogram kommer att utvecklas i
den proposition om klimatfrågor som regeringen avser
att presentera under hösten 2001.
Programmen skall  innehålla  åtgärder  som minskar
utsläppen  av  växthusgaser,  dvs.  åtgärder framför
allt  inom  energi-, avfalls- och transportområdena.
Utskottet  tillstyrker   regeringens   förslag   och
ansluter  sig  till  regeringens  bedömning  när det
gäller medelsbehovet under anslaget. Därmed avstyrks
motionerna  MJ395  (c)  yrkande  2 delvis, MJ508 (m)
yrkande 6, MJ521 (fp) yrkande 19 delvis,  Fi294 (fp)
yrkande 21 delvis och T465 (c) yrkande 14. Utskottet
tillstyrker    det   bemyndigande   som   regeringen
föreslår.

BU

Politikområde Forskningspolitik under
utgiftsområde 20


26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader och
26:2 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker   en   motion   (kd)   om   minskad
medelstilldelning under anslaget 26:2.

Propositionen


26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader

Anslaget disponeras  av  Forskningsrådet  för miljö,
areella  näringar och samhällsbyggande (Formas)  för
myndighetens      förvaltningskostnader.      Rådets
viktigaste    ansvarsområden    är   miljöforskning,
forskning  om  de areella näringarna,  forskning  om
samhällsbyggande  samt  forskning  för en ekologiskt
hållbar utveckling.

Formas   bildades   den  1  januari  2001.   Genom
bildandet av Formas samlades stora delar av ansvaret
för forskning till stöd  för ett ekologiskt hållbart
samhälle och därmed skapades  bättre förutsättningar
för   kraftfulla   forskningssatsningar.    Anslaget
minskar år 2002 i förhållande till 2001 därför att 5
miljoner  kronor  tillfördes engångsvis år 2001  för
omställningskostnader  i samband med övergången till
den nya organisationen.
Regeringen föreslår att  38  924  000  kr  anvisas
under  år  2002.  För  år  2003  och  2004  beräknas
anslaget till 39 884 000 kr respektive 40 642 000 kr
(båda  beloppen  motsvarar 38 924 000 kr i 2002  års
prisnivå).
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning

Anslaget disponeras  för  stöd  till  forskning  och
forskningsinformation   inom   områdena   miljö  och
samhällsbyggande.   För   forskning  om  de  areella
näringarna  finns  anslag 26:1  Forskningsrådet  för
miljö,   areella  näringar   och   samhällsbyggande:
Forskning     och    kollektiv    forskning    under
utgiftsområde 23.

För  att  underlätta  planering,  upphandling  och
genomförande  av  forskningsprojekt  bör  regeringen
bemyndigas    att   under   2002   ingå   ekonomiska
förpliktelser  som   inklusive   tidigare  åtaganden
innebär utgifter på högst 80 miljoner  kronor  under
år  2003,  högst  65  miljoner kronor under år 2004,
högst 50 miljoner kronor  under  år  2005,  högst 45
miljoner  kronor under år 2006 och högst 40 miljoner
kronor under år 2007.
I enlighet  med 2001 års ekonomiska vårproposition
föreslår  regeringen   att  forskningen  vid  Formas
förstärks med 80 miljoner  kronor  för  år  2002 och
2003  och  90  miljoner  kronor  för  år 2004 utöver
tidigare  föreslagna  förstärkningar. Förstärkningen
skall användas till forskning  om biologisk mångfald
och  forskning  till stöd för en ekologiskt  hållbar
utveckling såsom  stöd  för nationella samlingar för
bevarande och hantering av  insamlat material som är
av  särskild  betydelse för forskning  om  biologisk
mångfald, forskning  om  förändringar  i  djur-  och
växtliv  samt  fysikaliska  och kemiska förändringar
inom olika biotoper både på land  och  i vatten samt
stöd  till  unga  forskare inom miljöområdet,  t.ex.
doktorandtjänster och postdoktorala tjänster.
Mot  bakgrund av ovanstående  föreslår  regeringen
att 255  720  000  kr  anvisas under år 2002. För år
2003 och 2004 beräknas anslaget  till 272 413 000 kr
respektive  288 028 000 kr (motsvarar  265  904  000
resp. 275 904 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionen


Enligt  motion   MJ519   (kd)   bör   anslaget  26:2
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande:  Forskning minskas med  40 000 000
kr (yrkande 20 delvis).


Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker   regeringens   förslag  om
medelstilldelning   under   anslagen  och  avstyrker
motion  MJ519  (kd)  yrkande  20  delvis.  Utskottet
tillstyrker vidare det bemyndigande  som  regeringen
föreslår.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Grushushållningsplaner (punkt 4)

av  Ulf Björklund (kd) och Ester  Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservation  1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ519 (kd) yrkande 8.

Ställningstagande

Två  tredjedelar  av vårt grundvatten  är  beroende  av
grusåsar. Naturvårdsverket har i samverkan med Sveriges
geologiska undersökning,  Livsmedelsverket och Boverket
den  13  decemher 2000 redovisat  en  rapport  angående
värdering  av  grundvatten-  och  grusförekomster  samt
konstgjord    grundvattenbildning.   Det   framgår   av
myndighetens rapport,  att det finns ett stort behov av
att ange både ekonomiska  och icke ekonomiska värden på
förnyelsebara naturresurser  som grundvatten. Rapporten
övervägs för närvarande inom Miljödepartementet.

Insikten  om grundvattenförekomsternas  värde  kan
göra det lättare  för  vattenförsörjningens huvudmän
att göra riktiga bedömningar vid intressekonflikter,
speciellt  vid  planering.   Grundvattnet  utgör  en
långsiktigt mycket viktig del  av  landets resurser,
och kvaliteten måste garanteras.
Skatten på naturgrus infördes den  1 juli 1996 och
har enligt rapporten Naturgrusskatten haft effekt på
mängden  använt  naturgrus och därmed bidragit  till
hushållningen med  denna  resurs.  Regeringen anser,
att arbetet med att minska uttaget av  naturgrus och
att öka andelen återanvänt material bör  fortsätta i
samarbete med branschen. Regeringen avser därför att
ge  Sveriges  Geologiska Undersökning i uppdrag  att
tillsammans    med    berörda    intressenter    och
sektorsmyndigheter        utveckla        frivilliga
överenskommelser  som fördelar ansvaret för  att  nå
delmålet  om minskad  naturgrusanvändning  och  ökad
andel återanvänt  material.  I uppdraget skulle ingå
att utveckla kravspecifikationer och metoder för att
avgöra  vilka hushållnings- och  miljöaspekter,  som
bör  gälla   för   användning   av   naturgrus   och
alternativt material.
Kristdemokraterna  anser,  att det inte räcker med
hushållningsaspekter vid frivilliga överenskommelser
för  att  trygga  tillgången till  råvatten  av  god
kvalitet. Grushushållningsplaner bör upprättas, både
regionalt och nationellt.  Den  nya administrationen
av vattenavrinningsområden underlättar  för en sådan
hushållning.

2. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft m.m.
(punkt 5)

av  Göte  Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),  Per-
Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation  2.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:MJ420 (m) yrkande  5,
2001/02:MJ484 (s) och 2001/02:MJ529 (c) yrkande 7.

Ställningstagande

En storskalig vindkraftsutbyggnad  längs den svenska
kusten  kan  få  negativa konsekvenser  för  svenskt
yrkesfiske.  Det  saknas   erfarenhet   av  vad  som
inträffar    i   närmiljön   runt   vindkraftverkets
etablering.

De  risker med  utbyggnaderna  som  har  framförts
gäller framför allt de infraljud som uppstår omkring
ett  vindkraftverk  och  vilka  effekterna  blir  på
fisket,  på fiskebeståndet och lekmiljön. De områden
som är aktuella  för  vindkraftverk är ofta just där
fisken leker eller växer  upp.  Det är också där det
småskaliga fisket bedriver sin verksamhet.
Fiskeribiologiska  undersökningar  bör  genomföras
både vid planerade områden  och  i  anslutning  till
redan etablerade verksamheter.

3. Marina reservat (punkt 6)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motionerna  2001/02:MJ220  (c)  yrkande 11
och   2001/02:MJ529   (c)   yrkande  9  samt  avslår
motionerna 2001/02:MJ302 (v)  yrkande 7, 2001/02:440
(mp)  yrkandena  1  och  2  samt 2001/02:MJ467  (mp)
yrkande 4.

Ställningstagande

Det  arbete  som  pågår  från Naturvårdsverkets  och
länsstyrelsens sida för att  inrätta marina reservat
längs  den  svenska  kusten  skapar   stor  oro  och
blockerar  många  av  de  framtidsdiskussioner   som
fiskerinäringen,  tillsammans med kommunerna, skulle
behöva koncentrera sig på. Det beror framför allt på
den hantering som respektive  myndighet ansvarar för
när det gäller planeringen av marina reservat.

En avgörande fråga för ett livskraftigt  fiske  är
tillgängligheten  till  vattenområdena.  Därför  får
inte           reservatsdiskussionerna           och
nationalparksförslag  genomföras  utan att en mycket
tydlig dialog och överenskommelse med den näring som
främst  för  sin överlevnad är i behov  av  och  har
värnat om ett långsiktigt hållbart fiske.
Det pågår på vissa håll runt den svenska kusten, i
t.ex.  Strömstads  och  Tanums  kommuner,  en  lokal
diskussion  mellan  yrkesfiskarna och kommunerna med
syfte att finna alternativ  till stark reglering och
reservatsförslag.  Denna diskussion  och  värdefulla
gemensamma   syn   på  kustfisket   och   ömsesidiga
förtroende får inte  nonchaleras av statens centrala
myndigheter.

4. Användning av miljöanpassade bilar
(punkt 10)

av Ulf Björklund (kd),  Göte  Jonsson (m), Ingvar
Eriksson   (m),  Per-Samuel  Nisser   (m),   Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservation  4. Därmed bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:MJ303    (m)    och
2001/02:MJ308 (kd).

Ställningstagande

Biltrafik  har vissa nackdelar och dit hör utsläppen
av    för    miljön     skadliga     avgaser    från
förbränningsmotorer. I tätorter och i storstäder kan
dessa  utsläpp  bli  till allvarliga hälsorisker.  I
många kommuner i landet  pågår  därför ett intensivt
arbete för att reducera de negativa  verkningarna av
avgaserna.

I  Stockholm  pågår  ett  aktivt  arbete  med  att
undanröja hinder och skapa incitament  för  att  öka
andelen  miljöbilar  på stadens gator. Stockholm har
också beslutat att på  vissa  ställen  införa gratis
parkering  för  elbilar.  Nästa  steg förväntas  bli
utvidgad    gratis   parkering   även   för    andra
miljöanpassade bilar.
Det  går  i dag  inte  att  införa  ett  generellt
undantag   som    innebär    fri    parkering    för
miljöanpassade  bilar.  Trafikförordningen ger i dag
möjlighet till ett sådant undantag för handikappade,
näringsidkare  samt  boende   i  ett  visst  område.
Tillämpningen  av  likställighetsprincipen   hindrar
nämligen  kommuner  som  vill  göra undantag för att
stimulera innehav av miljöanpassade  bilar genom fri
parkering. I dag har Göteborg ett generellt undantag
men  detta  har  inte  prövats i domstol.  Det  vore
rimligt att lagen ändras  till den verklighet vi har
i dag.

5. Den svenska bilparken (punkt 11)

av Ulf Björklund (kd) och  Ester  Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservation 5. Därmed  bifaller
riksdagen motion  2001/02:MJ306 (kd) yrkandena 1 och
2.

Ställningstagande

Vi har en åldrande  bilpark  i  Sverige. Äldre bilar
släpper ut mer avgaser än nya bilar,  förbrukar  mer
drivmedel  och  är  mindre  säkra  än nya bilar. För
varje gammal bil som byts ut mot en ny får vi alltså
bättre  luft  och  mindre  förbrukning  av   ändliga
resurser   som   olja.   Det   finns   åtgärder   av
morotskaraktär  och  piskkaraktär,  och  båda är
nödvändiga för att nå tillräckligt stor effekt. Till
morötterna  kan  nämnas ytterligare sänkt bilskatt
för nyare bilar och  en förhöjd skrotpremie på gamla
bilar. Till incitament  av  piskkaraktär  kan  man
räkna en höjning av bilskatten på gamla bilar.

En  del  av dessa åtgärder är redan föreslagna och
genomförda,  men  det  gäller  att  gå längre än vad
staten hittills gjort. Kanske skall ett  totalförbud
för   fordon   i   vissa   åldersklasser  i  Sverige
övervägas.  Viktigt  är då att  klargöra  och  säkra
gränsen mot s.k. veteranbilar.
Regeringen bör kartlägga  anledningen  till att vi
har en så åldrad bilpark och förslå åtgärder för att
minska denna till förmån för miljön, människors  liv
och hälsa.

6. Kalkning (punkt 13)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 13
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservation 6. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ260 (fp) yrkande 2.

Ställningstagande

Genom  att kalka  skogsmarken  i  områden  med  högt
nedfall  av  luftburna föroreningar kan man motverka
onaturlig     markförsurning      och     återställa
vattenkvalitet  i  bäckar  och  sjöar.   Det   finns
resultat av god forskning och försöksverksamhet, och
det  är  relativt  väl  känt  vilka områden som är i
störst behov av åtgärder och metoder.

Ett  av  de mest behövande områdena  i  landet  är
området från gränstrakterna Sjuhärad/Småland/Halland
upp till Fyrstadsområdet  i nordvästra Västergötland
och delar av Bohuslän. Högt  nedfall  och  berggrund
med  låg  buffertkapacitet,  dvs. sur bergrund,  gör
områdena särskilt känsliga, men fortfarande har inte
någon  insats  gjorts i stor skala.  Regeringen  bör
presentera åtgärder  för  att  komma  i  gång med en
skogsmarkskalkning  mer  fullskaligt i detta  område
och andra liknande områden med försurningsproblem.

7. Samordning av kalkning av sjöar och
vattendrag och skogskalkning (punkt 15)

av Ulf Björklund (kd) och  Ester  Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservation 7. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ519 (kd) yrkande 3.

Ställningstagande

Ett antal internationella  överenskommelser  om  att
minska    utsläppen    av   försurande   ämnen   har
ratificerats. Dessa överenskommelser  förväntas leda
till  kraftiga utsläppsminskningar från  länderna  i
Europa.  Förutom  utsläppsminskningar inom industrin
och energisektorn m.m. krävs omfattande kalkning för
att minska den befintliga försurningen.

Miljökvalitetsmålet  Bara  naturlig försurning har
två delmål avseende graden av  försurning  i  vatten
och mark. För det första skall år 2010 högst 5  % av
sjöarna  och  högst 15 % av sträckan rinnande vatten
vara  drabbade  av   försurning   som   orsakats  av
människan. För det andra skall före 2010 trenden mot
ökad  försurning av skogsmarken vara bruten  och  en
återhämtning  påbörjad  i  områden  som försurats av
människan.
Kristdemokraterna  anser att regeringens  åtgärder
är   otillräckliga.   I  budgetpropositionen   nämns
skogskalkningen, men regeringen föreslår ingen sådan
åtgärd.  En  långsiktig  strategi   för   sjöar  och
vattendrag bör omfatta mer än bara åtgärder direkt i
vattnet eftersom försurningen i sjöar bland annat är
en följd av att omgivande marker försurats.
Det   finns   något   motstridiga   rapporter   om
skogskalkningens  effekt  på skogstillväxten samt på
flora  och  fauna  i skog och  våtmark.  Därför  bör
försök  i större skala  göras  i  områden  med  högt
försurningstryck och fler studier bör genomföras.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Göte Jonsson (m), Ingvar  Eriksson  (m),  Per-
Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Den  21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet
bestående  av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister  att  fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en  beräkning av statens  inkomster  avseende  2002.
Samtidigt  beslutades  om preliminära utgiftstak för
åren 2003 och 2004.

Moderata  samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och   budgetpolitiken.  Ett
övergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör
vara en sänkt utgiftskvot.  För detta krävs såväl en
moderniserad  arbetsmarknad  och  avregleringar  som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra   förslag   syftar  också  till   att   skapa
förutsättningar för  ett  ekonomiskt, kulturellt och
socialt  växande  Sverige.  Vi   vill  satsa  på  en
utbildning som ger alla större möjligheter  till ett
rikare  liv. Genom en större enskild sektor och  ett
starkare   civilt  samhälle  kan  både  företag  och
människor växa.  Ännu  fler  kan  komma  in  på  den
ordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom  att  hushållen
får  en  större  ekonomisk självständighet. Friheten
att  välja  bidrar både  till  mångfald,  en  bättre
kvalitet  och   en   större  trygghet.  De  enskilda
människorna för ett större inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare.   Samtidigt   värnar  vi  om  de
människor  som  är  i  störst  behov  av  gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter  att
påverka  sin  egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som  måste  vara   gemensamma.   Avsevärda  resurser
tillförs   till  exempel  för  att bryta  den  ökade
sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt  budgetalternativ   med våra  förslag   till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
 bör ses som en helhet där  inte  någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat  från  de
andra.    När    riksdagens   majoritet   nu   genom
riksdagsbeslutet den  21  november  om  ramar för de
olika  utgiftsområdena  valt en annan inriktning  av
poltiken, deltar vi inte  i det nu aktuella beslutet
om  anslagsfördelning  inom  utgiftsområde  20.  För
budgetåret  2002  förordar vi i  vår  kommittémotion
2001/02:MJ508 (m) yrkandena 16.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Ulf Björklund  (kd)  och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Den ekonomiska ramen för utgiftsområde  20 har redan
beslutats     av     riksdagens     majoritet.    Vi
kristdemokrater  redovisar  därför  i  ett  särskilt
yttrande i betänkandet vårt krav på ett  nytt anslag
för skogskalkning. Vi har länge kritiserat  att  det
varit  svårt  att  utläsa  ur regeringens budget hur
mycket  pengar  som  anslagits   till  kalkning.  Så
småningom  bör  hela  den  samlade kalkningsinsatsen
sammanföras till ett gemensamt  anslag,  eftersom en
gemensam   strategi   med   sammanslagen   sjö-  och
skogskalkning kan komma att minska resursbehovet. Vi
har  anslagit  50 miljoner per år för år 2001,  2002
respektive 2003.

De  försurande  inhemska  utsläppen  har  kraftigt
minskat.  Hälften  av det sura nedfallet i vårt land
orsakas av andra länder i Europa. Men försurningen i
mark och vatten minskar långsamt. Eftersom marken är
försurad,  minskar  försurningen   av   vattendragen
ganska   långsamt,   trots  kalkning.  Kalkning   av
avrinningsområden bidrar  till snabbare minskning av
försurningen.
Kristdemokraterna   har   länge   yrkat   på   att
regeringen   skall   ta  fram  ett   klimatpolitiskt
handlingsprogram. Äntligen  verkar vi nu vara framme
vid detta. Det krävs omgående krafttag för att hejda
koldioxidutsläppen.  Det  handlar  om  utfasning  av
fossilbränslen    i    energiproduktion     och    i
transportsektorn.   Det   rimmar  därför  illa,  att
regeringen    vill    skattebelägga     biobränslen.
Bilindustrin  bör  ges  i  beting  att  finna  andra
drivmedel   än   fossilbränsle,   ev.  med  stöd  av
lagstiftning.   Man   måste   kunna  redovisa,   hur
koldioxidutsläppen från nyproducerade bilar helt kan
upphöra.   Miljökostnader   bör   vägas    in    vid
upphandling.
I budgeten hänvisar regeringen bl.a. till de gröna
nyckeltalen,  där  antalet miljöcertifierade företag
ingår.  Vi  kristdemokrater   har  i  våra  motioner
återkommit till att detta nyckeltal  på  något  sätt
även  skall  omfatta  det miljöarbete, som bedrivs i
icke-certifierade företag,  eftersom  kostnaden  för
certifiering  är  relativt  hög  och  därmed  verkar
hindrande.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Eskil Erlandsson (c).
Den  21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet
om ekonomiska  ramar  för  de olika utgiftsområdena.
Jag väljer att i ett särskilt  yttrande redovisa vår
politik som berör utgiftsområde  20  i  den statliga
budgeten.
Det är glädjande att regeringen tagit till  sig av
Klimatkommitténs  och Centerpartiets förslag om  att
inrätta  klimatpolitiska   program.  Anslaget  34:15
Klimatpolitiska  program  bör   dock   ökas  med  80
miljoner  kronor  för att ytterligare förstärka  det
lokala arbetet. En  del  av  anslaget bör öronmärkas
för   att  möjliggöra  individuell   återföring   av
kostnader  för vatten och värme i flerbostadshus med
hjälp av IT.
Kalkning  är   tyvärr   en  nödvändig  åtgärd  som
utvecklingen  ser  ut  för  närvarande.  Medel  till
kalkning av försurade sjöar,  vattendrag  och skogar
bör  få  mer resurser. En omfördelning inom anslaget
34:3  Åtgärder   för   att   bevara  den  biologiska
mångfalden  bör  därför ske genom  att  15  miljoner
kronor bör flyttas  från  de  medel  som avsätts för
inköp  av  skogsmark.  Därtill  bör  anslaget   34:3
reduceras  med  100 miljoner kronor genom att medlen
till  inköp  av  skogsmark   minskas.  Centerpartiet
förordar  en ny modell för bevarande  av  skyddsvärd
skogsmark.
Centerpartiet  föreslår  att anslagen till ideella
organisationer    verksamma    inom    natur-    och
kulturmiljöområdet   räknas   upp.   Anslaget   34:2
Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med  5 miljoner
kronor  för  detta ändamål. Saneringen av förorenade
områden bör tillföras  mer  medel.  Ett  led  i  att
stärka   det  civila  samhället  är  att  ha  starka
organisationer.     Organisationer    som    Svenska
Naturskyddsföreningen  och  Sveriges Hembygdsförbund
är antagligen de som har den  bästa  bevakningen  av
bevarandet    av   den   biologiska   mångfalden   i
kulturlandskapet.     Även     studieförbund     och
fiskevårdsföreningar spelar på många platser en stor
roll  i  det  ideella  arbetet. Ersättningen till de
ideella  krafterna  är  blygsamma  jämfört  med  vad
tjänstemän och konsulter kostar.
Även anslaget 34:4 Sanering  och  återställning av
förorenade  områden bör räknas upp med  15  miljoner
kronor. Inom  anslaget  34:3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden finns medel för avsättning
av  skyddsvärd skogsmark samt  medel  för  kalkning.
Dessa  olika områden bör delas i budgethänseende för
att nå mer förutsägbara anslagsnivåer för respektive
insatser  och  en  mer långsiktig politik än vad som
gäller i dag.

4. Marina reservat (punkt 6)

av Maria Wetterstrand (mp).

Det är mycket positivt  att utvecklingen går mot att
inrätta  fler marina reservat.  I  detta  sammanhang
vill jag poängtera  att  dessa  marina  reservat och
speciellt skyddade uppväxtplatser mycket väl går att
kombinera    med    det   lokala   beståndsbevarande
kustfisket. Det vore  t.o.m.  fördelaktigt  i  många
fall    att   inrätta   lokalt   områdesansvar   för
reservaten.  Den  lokala  befolkningen och främst då
yrkesfiskarna har en lång tradition  av kunskaper om
de olika arternas beteende och överlevnadsvillkor.

Samtidigt är det intressant att se på studier från
USA  som indikerar att reservat med fiskeförbud  kan
fungera  som områden där fiskbestånden kan återhämta
sig ostört  och  senare  bidra  till större fångster
utanför de skyddade områdena. Även  små reservat kan
enligt   studien   vara  mycket  effektiva   i   det
avseendet.
En variation av reservat där vissa har fiskeförbud
och vissa kombineras  med  beståndsbevarande  lokalt
kustfiske  och områdesansvar skulle kunna ge en  bra
kunskapsgrund  för  fortsatt arbete med införande av
fler marina reservat.

5. Miljövänliga alternativ (punkt 9)

av Ulf Björklund (kd)  och  Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Kristdemokraterna  vill  i motion  MJ423  yrkande  1
premiera den bilist som använder sig av miljövänliga
alternativ.  Utskottet  redogör  för  det  samarbete
regeringen har med producentsidan.  Det  är  viktigt
att  förändra  bilen. Men med befintliga fordon  kan
bilisten/konsumenten  välja  det  miljömässigt bästa
alternativet.  För  närvarande  är det  alternativet
oftast   dyrare   än   andra.  I  stället   bör   en
bilist/konsument premieras för ett sådant val.


6. Marinbiologisk forskning (punkt 16)

av Ulf Björklund (kd)  och  Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Under  1980-talet och 1990-talets  början  inrättade
Naturvårdsverket  ett  flertal fasta forskartjänster
inom          miljövårdsforskningen,           bl.a.
professorstjänster,    som   förlades   till   olika
universitet.    Fem    tjänster     förlades    till
Kristinebergs marina forskningsstation.  Denna grupp
blev pionjärer inom svensk marin ekotoxikologi.

Finansieringen   upphörde   när  Naturvårdsverkets
forskningsanslag   drogs   in   1998,    något   som
Kristdemokraterna starkt kritiserat. Efter  ett  par
års      tillfällig      finansiering     hänvisades
forskargruppen  i  år till det  nya  forskningsrådet
Formas, till EU:s fonder  och  till  privata fonder.
Den  1  juli 2001 upphörde emellertid finansieringen
för tre i  forskargruppen.  För de övriga två skulle
finansieringen upphöra den 1  januari 2002. Man fick
emellertid  i  löfte  att  ett  beslut   i  december
troligen    skulle    innehålla    en   lösning   av
finansieringen, bara någon vecka innan  verksamheten
skulle upphöra!
Omkring  1  november 2001 fick man besked  om  att
forskningen var finansierad för ytterligare tre år.
Kristinebergs  marina forskningsstation klassas av
EU som en europeisk resurs och kan ta emot andra EU-
forskare, där EU står för alla kostnader.
Forskningen på stationen  är en del av arbetet för
att  följa  upp  de  svenska  miljömålen.  Flera  av
forskarna  på forskningsstationen  är  engagerade  i
olika internationella  havsforskningsorganisationer.
Sverige anses, även av sig  själv,  vara framstående
inom  miljörelaterad forskning. Den ekotoxikologiska
gruppens  inriktning mot persistenta miljögifter har
i hög grad bidragit till det.
En  långsiktig   forskning  bör  inte  finansieras
projektvis utan bör  ha  en stabil finansiering, som
inte heller varierar med ett universitets ekonomiska
ställning.  Detta  belyser den  nuvarande  felaktiga
principen för forskningens  finansiering,  som  mest
bygger  på  forskning  i  projektform. Större del av
forskningsanslaget      borde     fördelas      till
universitetens  basanslag,  så  att  långsiktig  och
uppföljande forskning kan få en stabil finansiering.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:1 utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

1. att riksdagen  bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska  förpliktelser i samband med
planering,   upphandling   och   genomförande   av
miljöövervakning som inklusive  tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 55 000 000  kr  under år
2003, högst 40 000 000 kr under år 2004 och  högts
30 000 000 kr under år 2005 (avsnitt 3.7.2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under  år
2002, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m.,  ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten    som   inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter  på högst 16 000 000 kr
under  vart och ett av åren 2003,  2004  och  2005
(avsnitt 3.7.2),

3. att riksdagen  bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om  ramanslaget  34:3  Åtgärder  för
biologisk  mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser
i     samband     med     förvärv     av     eller
intrångsersättningar i värdefulla naturområden som
inklusive tidigare  åtaganden  innebär utgifter på
högst 120 000 000 kr under år 2003 (avsnitt 3.7.3)

4. att riksdagen bemyndigar regeringen  att under år
2002,  i  fråga  om ramanslaget 34:4 Sanering  och
återställning   av   förorenade    områden,   ingå
ekonomiska  förpliktelser  som inklusive  tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000 kr
under år 2003, högst 110 000 000  kr under år 2004
och  högst  80 000 000  kr under år 2005  (avsnitt
3.7.4),

5. att riksdagen bemyndigar  regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget  34:5 Miljöforskning,
ingå   ekonomiska   förpliktelser  som   inklusive
tidigare  åtaganden  innebär   utgifter  på  högst
20 000 000 kr under år 2003, högst  15 000 000  kr
under  år  2004  och  högst 10 000 000 kr under år
2005 (avsnitt 3.7.5),

6. att riksdagen bemyndigar  regeringen att under år
2002,  i  fråga  om  ramanslaget   34:11   Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,  ingå
ekonomiska  förpliktelser  som  inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst  12 000 000 kr
under år 2003, högst 12 000 000 kr under  år  2004
och  högst  12 000 000  kr  under år 2005 (avsnitt
3.7.11),

7.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under
2002,  i   fråga   om  anslaget  34:15  Stöd  till
klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser
i    samband    med   beslut    om    stöd    till
klimatinvesteringar    som    inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000 kr
under åren 2003 och 2004 (avsnitt 3.7.16)

8. att riksdagen bemyndigar regeringen  att under år
2002,  i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö,  areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med planering,  upphandling  och  genomförande  av
forskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden
innebär  utgifter  på högst 80 000 000 kr under år
2003, högst 65 000 000  kr  under  år  2004, högst
50 000 000  kr under år 2005, högst 45 000 000  kr
under år 2006  och  högst  40 000 000  kr under år
2007 (avsnitt 4.1.2),

9.   att   riksdagen  för  budgetåret  2002  anvisar
anslagen under  utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård enligt följande uppställning:


Forskningspolitik


26:1 Forskningsrådet  för  miljö,  areella näringar
och    samhällsbyggande:    Förvaltningskostnader;
ramanslag; 38 924 000 kr,

26:2 Forskningsrådet för miljö  areella näringar och
samhällsbyggande:       Forskning;      ramanslag;
255 720 000 kr.


Miljöpolitik


34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 311 035 000 kr,

34:2 Miljöövervakning m.m.;  ramanslag;  200 666 000
kr,

34:3  Åtgärder  för  biologisk  mångfald; ramanslag;
960 419 000 kr,

34:4   Sanering  och  återställning  av   förorenade
områden; ramanslag; 418 746 000 kr,

34:5 Miljöforskning; ramanslag; 58 644 000 kr,

34:6  Kemikalieinspektionen;  ramanslag;  89 736 000
kr,

34:7  Internationellt   miljösamarbete;   ramanslag;
39 682 000 kr,

34:8   Stockholms   internationella   miljöinstitut;
obetecknat anslag; 12 000 000 kr,

34:9    Statens    strålskyddsinstitut;   ramanslag;
100 923 000 kr,

34:10          Statens          kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader; ramanslag; 84 362 000 kr,

34:11          Statens          kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 69 266 000 kr,

34:12   Internationellt   samarbete   i   fråga   om
kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr,

34:13   Bidrag  till  Sveriges  meteorologiska   och
hydrologiska institut m.m.; ramanslag; 227 688 000
kr,

34:14  Information   om   klimatfrågor;   ramanslag;
30 000 000 kr,

34:15 Stöd till klimatinvesteringar;
ramanslag; 200 000 000 kr.

Motionerna

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21.  Riksdagen  anvisar för budgetåret 2002 anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
samt utgiftsområde  23  Jord- och skogsbruk, fiske
med  anslutande näringar enligt  uppställningen  i
bilaga 2,

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  en  del  av
anslaget   för   klimatpolitiska    program    bör
öronmärkas    för   att   möjliggöra   individuell
återföring av kostnader  för  vatten  och  värme i
flerbostadshus med hjälp av IT.

2001/02:MJ220 av Åke Sandström m.fl. (c):

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  stoppa
bildandet  av marina reservat  och  nationalparker
till havs.

2001/02:MJ229 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en aktionsplan med konkreta
åtgärdsförslag för att minska bifångster av tumlare.

2001/02:MJ260 av Elver Jonsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att tillåta mer
fullskalig kalkning i område där bufferkapaciteten
är svag på grund av s.k. sur berggrund.

2001/02:MJ302 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  att inrättandet av akvatiska skyddsområden
bör påskyndas.

2001/02:MJ303 av Carl-Erik Skårman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  stimulera ökning av
användning av miljöanpassade bilar.

2001/02:MJ306 av Amanda Agestav (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som   i   motionen   anförs   om   en
kartläggning av den svenska bilparken.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med förslag för att
minska den åldrande bilparken.

2001/02:MJ308 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att vidta  åtgärder för att
underlätta för en marknadsexpansion av miljöbilar.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  uppräkning  av
anslag till  ideella organisationer verksamma inom
natur- och kulturmiljöområdet.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att öka resurserna
till kalkning av vatten och skogsmark.

2001/02:MJ358 av Gudrun Lindvall (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om behovet av översyn av  på
vilket  sätt   skog   större   än   vad  som  kallas
nyckelbiotop  och  mindre  än  vad  som avsätts  som
naturreservat skall sparas.

2001/02:MJ395 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  delning  av
anslaget   34:3  Åtgärder  för  att   bevara   den
biologiska mångfalden.

2.  Riksdagen  anvisar   med  följande  ändringar  i
förhållande  till  regeringens   förslag  anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:

2001/02:MJ420 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  resurser  till
kalkning.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  storskalig
vindkraft.

2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att premiera
miljövänliga alternativ.

2001/02:MJ440 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om behovet av marina
reservat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av åtgärder
för att skydda hotade arter i hav.

2001/02:MJ467 av Per Lager m.fl. (mp):

4.  Riksdagen   begär   att   regeringen   påskyndar
inrättandet av fler marina reservat.

2001/02:MJ484 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om konsekvensanalyser  innan
havsbaserad vindkraft byggs ut.

2001/02:MJ508 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen  till utgiftsområde 20 politikområde 34:1
Naturvårdsverket för år 2002 308 535 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till  utgiftsområde 20 politikområde 34:3
Åtgärder för biologisk  mångfald  för  år 2002 900
000 000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgifts-
område 20 politikområde 34:4 Sanering av förorenad
mark för år 2002

268 746 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:13
Bidrag till SMHI för år 2002 207 688 000 kr.

5.  Riksdagen  beslutar att avskaffa anslaget  34:14
Information om klimatfrågor i enlighet med vad som
anförs i motionen.

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:15
Stöd till klimatinvesteringar för år 2002
100 000 000 kr.

2001/02:MJ513 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om marina skyddade
områden.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att kalkningen av
sjöar   och   vattendrag   skall   samordnas   med
skogskalkningen.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
grushushållningsplaner.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  de  marina
forskningsstationernas status och finansiering.

20.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i
förhållande  till   regeringens  förslag  anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19.   Riksdagen  anvisar  med   följande   ändringar
anslagen  under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård med  följande  ändringar  i  förhållande
till regeringens förslag enligt uppställning:

2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om kalkning av vatten
och skog.

18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om organisering och
finansiering av marinbiologisk forskning.

2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om kalkning.

2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  havsbaserade
vindkraftverk.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om marina reservat.

2001/02:N41 av Ingegerd Saarínen m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening att den aviserade Reaktorsäkerhetsutredningen
bör  få  i direktiv att även se över riskerna vid en
eventuell attack mot kärnkraftverken.

Bilaga 2