Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU1

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 2002 om anslagen inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 40
motionsyrkanden. Riksdagen har den 21 november 2001
bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till 3 124
600 000 kr.

De av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen
beskriver den kvalitet eller det tillstånd för
miljön och dess natur- och kulturresurser som är
långsiktigt ekologiskt hållbart. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation.
Miljökvalitetsmålen tillsammans med de delmål och
system för uppföljning som antagits av riksdagen ger
förutsättningar och underlag för att kraftfullt
förstärka miljöarbetet de närmaste åren. Den totala
resursförstärkningen inom utgiftsområde 20 uppgår
till ca 970 miljoner kronor år 2002, ca 1 200
miljoner kronor år 2003 och ca 2 000 miljoner kronor
år 2004 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå. Under
de första åren inriktas de insatser som föreslås i
propositionen till stor del mot kunskapsuppbyggnad
samt strategi- och programutveckling. Därefter
inträder som anförts i propositionen en mer
resurskrävande åtgärdsfas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning på anslag m.m. och ställer sig bakom
de bedömningar som regeringen har redovisat.
Samtliga motioner avstyrks.
I betänkandet finns 7 reservationer och 6
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2002
under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 volym 11 utgiftsområde 20 punkt 9 samt
avslår motionerna 2001/02:MJ337 yrkande 3,
2001/02:MJ339 yrkande 14, 2001/02:MJ395,
2001/02:MJ420 yrkande 1, 2001/02:MJ508 yrkandena
1–6, 2001/02: MJ519 yrkande 20, 2001/02:MJ521
yrkande 19, 2001/02:Fi294 yrkade 21 delvis och
2001/02:T465 yrkande 14.

2. Vissa bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002,
a) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande av
miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 55 000 000 kr under år
2003, högst 40 000 000 kr under år 2004 och högst
30 000 000 kr under år 2005 (avsnitt 3.7.2),
b) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr
under vart och ett av åren 2003, 2004 och 2005
(avsnitt 3.7.2),
c) i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med förvärv av eller
intrångsersättningar i värdefulla naturområden
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 120 000 000 kr under år 2003 (avsnitt
3.7.3),
d) i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000
kr under år 2003, högst 110 000 000 kr under år
2004 och högst 80 000 000 kr under år 2005
(avsnitt 3.7.4),
e) i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
20 000 000 kr under år 2003, högst 15 000 000 kr
under år 2004 och högst 10 000 000 kr under år
2005 (avsnitt 3.7.5),
f) i fråga om ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kr
under år 2003, högst 12 000 000 kr under år 2004
och högst 12 000 000 kr under år 2005 (avsnitt
3.7.11),
g) i fråga om anslaget 34:15 Stöd till
klimatinvesteringar, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000
kr under åren 2003 och 2004 (avsnitt 3.7.16),
h) i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
80 000 000 kr under år 2003, högst 65 000 000 kr
under år 2004, högst 50 000 000 kr under år 2005,
högst 45 000 000 kr under år 2006 och högst 40
000 000 kr under år 2007 (avsnitt 4.1.2.).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1–8.

3. Reaktorsäkerhetsutredningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:N41 yrkande 4.

4. Grushushållningsplaner

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ519 yrkande
8.
Reservation 1 (kd)

5. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft
m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ420
yrkande 5, 2001/02:MJ484 och 2001/02:MJ529
yrkande 7.
Reservation 2 (m)

6. Marina reservat

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ220
yrkande 11, 2001/02: MJ302 yrkande 7, 2001/02:440
yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ467 yrkande 4,
2001/02:MJ529 yrkande 9.
Reservation 3 (c)

7. Reservat med fiskeförbud

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ513 yrkande
14.

8. Bifångster av tumlare

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ229.

9. Miljövänliga alternativ

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ423 yrkande
1.

10. Användning av miljöanpassade bilar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ303 och
2001/02:MJ308.
Reservation 4 (m, kd)

11. Den svenska bilparken

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ306 yrkandena
1 och 2.
Reservation 5 (kd)

12. Skydd för områden mellan 5 och 25 ha

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ358.

13. Kalkning

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ260 yrkande
2.
Reservation 6 (fp)

14. Kalkning mot mark- och
vattenförsurningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ522
yrkande 7 och 2001/02: MJ523 yrkande 11.

15. Samordning av kalkning av sjöar och
vattendrag och skogskalkning

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ519 yrkande
3.
Reservation 7 (kd)

16. Marinbiologisk forskning

Riksdagen avslår 2001/02:MJ519 yrkande 15 och
2001/02:MJ522 yrkande 18.

Stockholm den 22 november 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Björklund (kd),
Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson
(s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Per-Samuel
Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad
(m), Carina Ohlsson (s) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

2001/02

MJU1

Redogörelse för ärendet

Utfrågning m.m.

Utskottet erhöll den 13 november
2001 information av representanter
för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI).

Bakgrund

Politikområde Miljöpolitik

Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård och
biologisk mångfald, vatten- och luftvård, sanering
och efterbehandling av förorenade områden,
avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,
miljöövervakning, miljöforskning om ekologiskt
hållbar utveckling, kemikaliekontroll, strålskydd
och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften,
väderlekstjänst och internationellt miljösamarbete.

Verksamheten vid Naturvårdsverket,
Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut,
Statens kärnkraftinspektion och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut ingår i
politikområdet. Vidare hör Stiftelsen för institutet
för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms
internationella miljöinstitut, Kärnavfallsfondens
styrelse, AB Svenska miljöstyrningsrådet och SAKAB
AB till politikområdet. Dessutom hör stödet till
kommunerna enligt förordningen (1998:23) om statligt
bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den
ekologiska hållbarheten och Statens institut för
ekologisk hållbarhet (utgiftsområde 18) till
politikområdet.

Mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen beslöt (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99: 183) våren 1999 om 15
miljökvalitetsmål som anger vilket tillstånd som
skall uppnås i ett generationsperspektiv. Målen
omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,
Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen
övergödning, Levande sjöar och vattendrag,
Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt
levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker,
Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö och slutligen God bebyggd miljö.
Miljö- och jordbruksutskottet har genom beslut den
1 november 2001 tillstyrkt förslagen i propositionen
Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier
(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3). Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till delmål som
anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta
konkreta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålen
samt ett nytt system för nationell och regional
uppföljning av miljökvalitetsmålen. Den nya
strukturen för arbete med miljömål ger
förutsättningar för ett brett upplagt och effektivt
miljöarbete där människor inom alla samhällssektorer
deltar. Miljöarbetet bör integreras i alla
verksamheter och var och en måste ta sin del av
ansvaret.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård, politikområde
Miljöpolitik

Utskottets förslag i korthet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens
redovisning av politikens inriktning.

Propositionen

Politikens inriktning

Sverige skall fortsatt vara ett föregångsland för en
ekologiskt hållbar utveckling. Omvandlingen av
Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle
omfattar de flesta politikområden. Med en stabil
ekonomisk politik och en framåtsyftande
sysselsättnings-, skatte-, energi- och miljöpolitik
har Sverige goda förutsättningar att bli det första
landet som bygger det ekologiskt hållbara samhället.

De av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen
beskriver den kvalitet eller det tillstånd för
miljön och dess natur- och kulturresurser som är
långsiktigt ekologiskt hållbart. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation.
Sedan FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 har det
internationella miljöarbetet utvecklats med en rad
viktiga överenskommelser. En utvärdering av framsteg
och motgångar under tioårsperioden skall göras inför
världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg
i september 2002. Mötet förväntas också ange
inriktningen för de viktigaste insatserna för
hållbar utveckling de kommande åren. Genom att vara
pådrivande i det internationella miljösamarbetet
underlättas uppfyllandet av miljömålen. I synnerhet
EU:s arbete påverkar direkt den svenska
miljölagstiftningen.
Klimatpolitiken – dvs. kraftfulla och långsiktigt
uthålliga åtgärder för att minska utsläppen av
växthusgaser, framför allt koldioxid – prioriteras
av regeringen såväl i Sverige som i det
internationella samarbetet. I en särskild
klimatproposition kommer regeringen inom kort att
presentera en åtgärdsstrategi i syfte att minska
utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Den biologiska mångfalden hotas i såväl skogs- som
odlingslandskapet och i havsmiljön. Därför
prioriterar regeringen åtgärder för att förstärka
och bevara den biologiska mångfalden. Naturvårdens
sociala dimension, skyddade områdens betydelse för
att tillgodose friluftslivets intressen av
rekreation och upplevelsevärden och det ökade
behovet av att bevara tätortsnära natur kommer
fortsättningsvis att väga tungt när ett områdes
skyddsvärde bedöms. Regeringen kommer i en skrivelse
till riksdagen att presentera en förnyad
naturvårdspolitik.
Hotet mot den biologiska mångfalden i den marina
miljön kräver särskilda åtgärder. Särskilt
värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och
andra störningar genom att marina reservat inrättas.
Verksamheten inom de areella näringarna påverkar
förutsättningarna att bevara den biologiska
mångfalden. I reformeringen av EU:s fiske- och
jordbrukspolitik kommer Sverige att vara pådrivande
för att bl.a. beakta detta perspektiv.
De nära sambanden mellan hälsa och miljö
uppmärksammas särskilt och kunskapen om detta
samband måste öka. Sverige skall fortsätta att
aktivt driva på EU:s kemikaliepolitik. Långlivade
och bioackumulerbara kemikalier skall avvecklas. En
kraftfull satsning sker för att kartlägga och sanera
förorenade markområden som utgör en uppenbar risk
för människors hälsa och miljö. Den bebyggda miljön
– bostäder, arbetsplatser och offentliga miljöer –
skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Speciell
uppmärksamhet bör i detta sammanhang riktas mot
miljöer där barn vistas såsom förskolor och skolor.
Regeringen kommer senare att presentera en
inomhusmiljöproposition som särskilt kommer att
uppmärksamma hälsoproblemen i den bebyggda miljön.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens
redovisning av politikens inriktning.

Insatser och resultatbedömning

Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning av insatser och
resultatbedömning. Utskottet avstyrker
motioner om bifångster av tumlare (mp), om
marina reservat (v, mp, c), om havsbaserad
vindkraft (s, m c), om grushushållningsplaner
(kd) och om miljöanpassade bilar (m, kd) m.m.

Propositionen

Inledning

Under år 2000 redovisade Naturvårdsverket rapporten
de Facto 2000: Miljömålen – vår generations ansvar
som ger en sammanfattande bedömning av
miljösituationen och av när miljömålen väntas
uppnås. Rapporten visar att tillståndet i miljön
ännu inte förbättrats nämnvärt, trots att
långtgående åtgärder inom många områden vidtagits.

Regeringen avser att varje år för riksdagen
översiktligt redovisa hur arbetet med
miljökvalitetsmålen fortskrider. Vart fjärde år
skall en fördjupad utvärdering av
miljökvalitetsmålen göras i syfte att klarlägga om
styrmedel eller mål behöver korrigeras.

Begränsad klimatpåverkan

Regeringen avser att i en kommande klimatproposition
återkomma och ytterligare precisera detta mål och
även en åtgärdsstrategi i syfte att minska utsläppen
av växthusgaser i Sverige.

Frisk luft

År 1999 infördes miljökvalitetsnormer för
svaveldioxid, kväveoxider och bly. Under sommaren
2001 har också normer fastställts för partiklar
genom förordningen (2001:527) om
miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Kvävedioxidhalterna i tätorterna har också minskat
även om det fortfarande behövs ytterligare
minskningar för att miljökvalitetsnormen och
miljökvalitetsmålet skall nås. Halterna av ozon,
partiklar och cancerframkallande ämnen är alltjämt
för höga.

Bara naturlig försurning

I juni 1999 redovisade Naturvårdsverket en nationell
kalkningsplan för regeringen. Verket har därefter
utarbetat och remissbehandlat Allmänna råd och
Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag som
kommer att presenteras under hösten 2001.

I december 1999 undertecknades det s.k.
Göteborgsprotokollet om minskning av utsläpp som
bidrar till försurning, övergödning och
oxidantbildning inom FN-konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar. Inom EU har
förlikning uppnåtts om två direktiv inom
försurningsstrategin, nämligen Europaparlamentets
och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv
88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av
vissa föroreningar från stora
förbränningsanläggningar (KOM99[611]slutlig) och
till Europaparlamentets och rådets direktiv om
nationella utsläppstak av vissa luftföroreningar
(KOM99[125]slutlig).

Giftfri miljö

I det arbete som pågått under år 2000 som redovisats
i Kemikaliestrategi för Giftfri miljö och första
halvåret 2001 relaterat till EU:s framtida kemika-
liepolicy har det svenska synsättet på kemikalier
fått god genomslagskraft.

EG-kommissionen presenterade i februari 2001 sin
vitbok med en strategi för en framtida
kemikaliepolitik. En viktig insats var det
förhandlingsarbete inom UNEP som ägde rum under det
svenska EU-ordförandeskapet och som resulterade i
ett uppdrag till UNEP att undersöka behovet av en
global kemikaliestrategi.
Handlingsprogrammet för bekämpningsmedel syftar
till att fortsätta minska hälso- och miljöriskerna.
Orsaken till ökningen i försåld volym är främst en
förändrad grödfördelning till följd av den
gemensamma jordbrukspolitiken, samt att kostnaderna
för kemisk ogräsbekämpning minskat i förhållande
till mekanisk ogräsbekämpning.
Ett inventeringsarbete i statlig regi har pågått i
cirka tio år för att kartlägga förorenade områden.
Antalet efterbehandlingsentreprenader finansierade
med medel från anslaget för sanering av förorenade
områden har emellertid varit litet på grund av att
projekten ännu inte varit tillräckligt förberedda
för efterbehandlingsåtgärder. Om miljökvalitetsmålet
skall kunna nås måste antalet åtgärder som genomförs
öka i såväl statlig som privat regi. Delmålet
innebär att förorenade områden skall vara
identifierade och för minst 100 av de områden som är
mest prioriterade med avseende på riskerna för
människors hälsa och miljön skall arbetet med
sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år
2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats
skall dessutom vara åtgärdade. För att nå denna
målsättning krävs som regeringen framfört ökad
tillgång till utbildad personal och en omfattande
utbildningsverksamhet under de närmaste åren.
Antalet saneringsåtgärder som genomförs i privat
regi bör öka genom krav med stöd av miljöbalken mot
föroreningsansvariga tidigare verksamhetsutövare.

Skyddande ozonskikt

Sverige har drivit frågan om begränsning av
användningen av ozonnedbrytande ämnen under lång tid
både nationellt och internationellt. EG-reglerna har
under år 2000 avsevärt skärpts i förhållande till
äldre bestämmelser. Under våren 2001 har Sverige som
ordförande för Europeiska rådet tillsammans med
kommissionen och Belgien, som är ordförande för
Europeiska rådet hösten 2001, initierat och
genomfört samtal med Kina och Indien angående
ytterligare skärpningar av bestämmelserna i
Montrealprotokollet. Mycket arbete återstår
emellertid, framför allt internationellt, innan
ozonskiktet är återställt. Frågorna behöver även
fortsättningsvis drivas med kraft för att målet
skall kunna nås.

Säker strålmiljö

Regeringen och ansvariga myndigheter arbetar med att
stärka kärnsäkerheten och strålskyddet
internationellt. Prioriterade frågor är kärnsäkerhet
och avfallshantering samt icke-spridningsfrågor i
Öst- och Centraleuropa.

Regeringen avser att låta utforma ett förslag till
ett nationellt system för omhändertagande av
radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet
samt utröna ansvarsförhållandena vid upphittande av
herrelösa strålkällor. Regeringen planerar även att
inom kort tillsätta en utredning för att se över
delar av finansieringssystemet för omhändertagande
av använt kärnbränsle.
Riskerna med elektromagnetiska fält är
otillräckligt utredda. Antalet mobiltelefonisändare
har ökat kraftigt under senare år och förväntas
fortsatta öka även framöver. Det är viktigt att
klargöra sambandet mellan exponering och
hälsorisker. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med förslag till delmål för radon i
inomhusluft och i dricksvatten.
Kärnkraftbolagen har under senare år fått sämre
lönsamhet, vilket har lett till mindre
investeringsbenägenhet. Både företagen och
tillsynsmyndigheterna har också erfarit att det har
blivit svårare att hitta rätt kompetens för
verksamheten.
Tillsynen av kärnkraftanläggningarna bör vara
pådrivande genom kontinuerlig kontroll av att
säkerhetskraven efterlevs. Tillsynen bygger på
tidigare observationer, anmälningar från
anläggningarna, händelser, observationer och
utredningar som gjorts under året. De kärntekniska
anläggningarna lever i allmänhet upp till
säkerhetskraven.

Ingen övergödning

Regeringen gav den 11 april 2001 Naturvårdsverket i
uppdrag att se över gränsvärdena för avloppsslam och
analysera frågan om återföring av fosfor samt att
lägga fram förslag för en långsiktigt hållbar
återföring av avloppsslam.

Regeringen har tillsatt utredningen Översyn av
skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel
(dir. 2001:55) med uppgift att utvärdera skatterna
på bekämpningsmedel och handelsgödsel.
Inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet
lämnas ersättning för flera åtgärder som skall
minska näringsläckaget, t.ex. vallodling, anläggande
av kantzoner och fånggrödor. Jordbruksverket ser för
närvarande över djurtäthetsbestämmelserna i syfte
att minska näringstillförseln till jordbruksmark.
Jordbruket är den största källan till
kvävebelastning på havet och bidrar betydligt till
fosforbelastningen. En förutsättning för att
belastningen skall minska är att jordbruksnäringen
fortsätter sitt arbete med att minska
näringsläckaget. Om direktivet om nationella
utsläppstak och Göteborgsprotokollet genomförs
kommer andelen landareal där kritisk belastning för
övergödning förekommer att minska från 14 % år 1990
till ungefär 4 % år 2010.

Levande sjöar och vattendrag

Ett omfattande nationellt och internationellt arbete
pågår när det gäller förberedelser för genomförande
av ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om
upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på
vattenpolitikens område). Naturvårdsverket har
utarbetat en bevarandestrategi för sjöar och
vattendrag inom ramen för projektet Vattenmiljöer i
landskapet (Vila).

Miljöövervakningen har utökats och inkluderar nu
analyser av vattenkemi, vissa gifter och fisk i
sjöar och rinnande vatten. Naturvårdsverket har
bedrivit ett framgångsrikt arbete med åtgärdsplaner
för skydd av hotade fiskarter. Två sjöar och
vattendrag avsattes under år 2000 som naturreservat.
Statliga fiskevårdsmedel, totalt 20 miljoner
kronor, har använts till bl.a.
informationsverksamhet, biotopvård och
vandringsvägar. När det gäller arbetet med hotade
arter och stammar har Fiskeriverket och
Naturvårdsverket gemensamt satsat knappt 2 miljoner
kronor på hotade arter och stammar av fisk och
flodkräfta. Omfattande undersökningar för att
reducera de negativa, genetiska effekterna av
långvarig odling av lax och havsöring utförs.
Fiskeriverkets arbete inom ramen för aktionsplanen
för lax har fördjupats genom satsningar på
restaureringsarbeten och beståndsuppskattningar för
främst vild lax. Målet om att uppnå en produktion på
50 % av den totalt möjliga har förverkligats i fem
älvar.
I dagsläget bedrivs forskning i liten omfattning
vad gäller fisk eller fiskens roll i ekosystemen. Å
andra sidan ägnas en betydande del av
giftforskningen åt fiskrelaterade problem. De
reproduktionsstörningar hos fisk som nu förekommer
pekar på ett forskningsbehov även på naturliga
fiskbestånd i sjöar och vattendrag. Vattenmiljöer
utgör för närvarande en försumbar del i arbetet med
skydd av natur. Detta belyser vattenmiljöernas
eftersatthet i detta avseende och det är viktigt att
andelen skyddade vattenmiljöer ökar väsentligt.
Regeringen avser att ge de berörda myndigheterna i
uppdrag att utarbeta en bevarandestrategi för
skyddsvärda vattenmiljöer och åtgärdsprogram för
restaurering av potentiellt skyddsvärda vatten.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet utgör en långsiktigt mycket viktig del
av landets resurser, vilket innebär att
grundvattenbildningen måste kunna kvantifieras
samtidigt som grundvattnets kvalitet måste
garanteras. Grundvattenbildningens storlek är
betydelsefull för beräkningar av t.ex.
näringsläckage till vattendrag från jordbruks- och
skogsmark. Åtgärder för att minska främst
jordbrukets närsaltläckage förutsätter bättre
kunskap om dessa processer, varför utökade insatser
för att öka kunskapen är motiverade.

Regeringen avser att ge berörda myndigheter i
uppdrag att utveckla en handbok för vatten.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utredningen Levande skärgård – Utvärderingen av de
regionala miljö- och hushållningsprogrammen (SOU
2000:67) har överlämnats till regeringen och bereds
nu inom Regeringskansliet. Därutöver har
Naturvårdsverket färdigställt en bevarandestrategi
för kust- och skärgårdsområden i Sverige.

Under året har förutsättningarna för svensk
fiskerikontroll förbättrats och samarbetet mellan
Fiskeriverket och Kustbevakningen fördjupats. Det
satellitbaserade övervakningssystemet har utvecklats
och omfattar nu ca 100 fiskefartyg. Långsiktiga
förvaltningsplaner för ett flertal fiskbestånd på
svenskt vatten har utarbetats. Fiskeriverket har
bidragit till arbetet med att skapa en
miljövänligare fiskodlingsverksamhet. Mer selektiva
redskap har utvecklats för att minska oönskade
bifångster. Vidare har teknik utvecklats för att
förhindra att säl kommer in i laxfällor.
Gifthalterna sjunker överlag i Östersjön men
beträffande vissa klororganiska samt bromerade
föreningar och kadmium sker en ökning.
Kadmiumproblemet torde bero på urlakningseffekter i
mark orsakade av försurning.
Till förebyggande av viltskada, bl.a. skador
orsakade av säl, har 33 miljoner kronor lämnats i
bidrag. En utvärdering har visat att alltför liten
del går till förebyggande åtgärder, varför
regeringen bedömer att denna del bör öka.

Myllrande våtmarker

Områdesskyddet spelar en avgörande roll för
bevarandet av värdefulla våtmarker. Omfattande
statliga insatser görs för att säkerställa att bl.a.
våtmarker garanteras ett varaktigt skydd. Den
riksomfattande våtmarksinventeringen är slutförd
sedan mitten av 1990-talet, utom i Norrbottens län
där den pågår och beräknas vara slutförd vid
utgången av år 2002 och skall då omfatta hela länet
utom fjällkedjan.

Inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet
genomförs omfattande insatser för att återskapa
våtmarker och småvatten i odlingslandskapet.

Levande skogar

Omfattande statliga insatser görs för att garantera
särskilt värdefulla naturområden ett varaktigt
skydd. Under år 2000 har länsstyrelsernas arbete med
att bilda naturreservat i hög grad inriktats på
skydd av värdefulla skogsområden. Naturvårdsverket
har under året utvecklat arbetet med att utforma
förbättrat underlag för områdesskydd, bl.a. när det
gäller sydsvenska lövskogar. Arbetet med
områdesskydd har till följd av stigande
anslagsnivåer ökat i intensitet.

Arbetet med att skydda värdefulla naturområden har
i stort sett löpt planenligt. I
miljömålspropositionen ställs dock höga mål om skydd
av skogsmark. Det är därför oroväckande att arbetet
med att skydda skogsområden i vissa län går alltför
långsamt. Särskilt oroande är det att skyddsarbetet
går långsamt i områden med värdefulla lövskogar, en
naturtyp där skyddet är eftersatt. Regeringen följer
frågan och avser att vidta åtgärder om takten i
skyddsarbetet inte förbättras. Önskemålen från
markägare om bytesmark har ökat och innebär en ökad
komplexitet och fördyring av arbetet. Ytterligare
ökade ambitioner för områdesskydd ger därför
anledning till fortsatt arbete med utveckling av
formerna för arbetet med områdesskyddet.
Som en följd av den ökande arealen skyddad mark
ökar också behovet av insatser för vård och
förvaltning av de redan skyddade markerna. Det är
angeläget att skapa utrymme även för långsiktiga
skötselinsatser.
Arbetet med att komplettera tidigare lämnade
förslag för att säkerställa den svenska
representationen av naturtyper och inhemska arter i
den boreala och kontinentala biogeografiska regionen
av det europeiska nätverket Natura 2000 enligt
rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om
bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter
(art- och habitatdirektivet) har fortsatt under år
2000.
I propositionen anförs att från svensk sida har
stora insatser gjorts för att komplettera Natura
2000 under de senaste åren. Trots detta föreligger
ett omfattande arbete att genomföra fågeldirektivet
och art- och habitatdirektivet. EG-kommissionen har
anmält till EG-domstolen att Sverige brister i
urvalet av Natura 2000-områden. Det bör enligt
regeringen vara en högt prioriterad uppgift att
under det kommande året anmäla de områden som enligt
kriterierna i direktivet bör vara en del av det
europeiska nätverket Natura 2000. En kommande viktig
uppgift för genomförandet av direktivet kommer
framöver att vara att lägga fast bevarandemål och
vidta bevarandeåtgärder m.m. så att en gynnsam
bevarandestatus kan upprätthållas eller återställas
i Natura 2000-områdena.
Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter
kommer även framöver att vara ett värdefullt
komplement till skydd och vård av värdefulla
naturområden för bevarande av biologisk mångfald.
Detta gäller t.ex. för arter som rör sig över stora
områden, arter som drabbas av bifångster eller har
andra speciella behov.

Ett rikt odlingslandskap

Naturvårdsverket och länsstyrelserna samverkar i
arbetet med naturreservat och artskydd i
odlingslandskapet samt kring den nationella
bevarandeplanen för odlingslandskapet som
Naturvårdsverket arbetat fram.

Delegationen för ekologisk upphandling (M 1998:01)
har under året tagit fram kriterier för
naturbeteskött för att underlätta för upphandlare
att bidra till att gynna producenter som hävdar
värdefulla naturbetesmarker.
Regeringen har beslutat om att inrätta ett
nationellt program för växtgenetiska resurser (dnr
Jo1998/2885, Jo1999/429). Jordbruksverket skall
ansvara för programmets genomförande, uppföljning
och utvärdering.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik kommer att
utvärderas år 2003 och ses över senast år 2006.
Jordbruksverket har tillsammans med Naturvårdsverket
och Riksantikvarieämbetet ett uppdrag att följa och
utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma
jordbrukspolitiken och lämna förslag till ändringar
av regelverket som kan leda till bättre
måluppfyllelse framför allt på miljöområdet.

Storslagen fjällmiljö

Regeringen har tidigare gett Naturvårdsverket i
uppdrag att senast den 1 mars 2002 göra en samlad
redovisning och utvärdering av lokalt och regionalt
arbete med regleringen av färdsel med fordon i
terrängen i de svenska fjällen.

Förutsättningarna för miljö- och naturvård i
fjällen är starkt förknippade med rennäringens
bedrivande liksom med fjällens nyttjande och skötsel
i övrigt. I sitt arbete med att se över gällande
rennäringspolitik behandlar för närvarande
Rennäringspolitiska kommittén (Jo 1998:03) frågan om
förutsättningarna för en bärkraftig renskötsel och
förvaltningen av fjällen. Kommittén skall lämna sitt
betänkande vid utgången av år 2001.
Med stöd från Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning, Mistra, bedrivs forskning inom programmet
”Fjällmistra” rörande olika miljöaspekter avseende
fjällen. När det gäller skotertrafik inom
regleringsområden har regeringen vid prövning av
överklagade ärenden gett uttryck för en restriktiv
syn på möjligheten att tillåta skotertrafik i dessa
områden.
Olika åtgärder kommer att vidtas för att uppnå
miljökvalitetsmålet, bl.a. kommer barmarkskörningar
att regleras bättre.
Det är angeläget att turismen i ökad utsträckning
styrs till sådana former som bidrar till att främja
ett hållbart nyttjande av fjällen. Regeringen har i
Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier
(prop. 2000/01:130) betonat Turistdelegationens
sektorsansvar. Kommunerna har även en viktig roll
genom att de i sin fysiska planering kan ge
förutsättningar för en hållbar turism.

God bebyggd miljö

Regering och riksdag har under senare år beslutat om
flera åtgärder för att bidra till ett ekologiskt
omhändertagande av avfall. Den 1 januari 2000
infördes en skatt på avfall som deponeras som utgår
med 250 kr per ton avfall. Andra åtgärder med samma
syfte är de förbud mot deponering av vissa
avfallsslag som har beslutats. Den 1 januari 2002
träder förbudet i kraft gällande deponering av
utsorterat brännbart avfall och den 1 januari 2005
gällande deponering av organiskt avfall generellt.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att undersöka
om nuvarande gränsvärden för skadliga ämnen behöver
skärpas. Verket skall också se över föreskrifterna
om användning av slam i jordbruket. Slutligen skall
verket utarbeta förslag för återföring av fosfor
från avloppsslam till jordbruket. Arbetet skall ske
i samråd med berörda myndigheter, organisationer och
industrier.
Ett av delmålen om avfall handlar om att samtliga
avfallsdeponier senast år 2008 skall ha uppnått
enhetlig standard och uppfylla högt ställda
miljökrav enligt rådets direktiv 1999/31/EG av den
26 april 1999 om deponering av avfall. Regeringen
har beslutat om förordning (2001:512) om deponering
av avfall som innebär att EG-direktivet genomförs i
svensk lagstiftning. Förordningen trädde i kraft den
16 juli 2001.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG
av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers
och programs miljöpåverkan trädde i kraft i juli år
2001. Direktivet innebär att en miljöbedömning skall
göras av vissa planer och program som riskerar att
ge betydande miljöpåverkan.
Naturvårdsverket gör på regeringens uppdrag en
uppföljning av hur producenterna når de angivna
återvinningsmålen enligt förordningarna om
producentansvar. Enligt Naturvårdsverkets rapport
Har producenterna nått målen? (rapport 5156) har
producenterna under år 2000 i stort klarat de mål
som satts upp.
Utredningen om vissa avfallsskattefrågor (dir.
2001:13) skall göra en utvärdering av hur systemet
med avfallsbeskattningen fungerar. Bland annat skall
de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att
införa en skatt på förbränning av avfall utvärderas
och analyseras. Vidare skall avfallsskattens
inverkan på användningen av naturgrus utvärderas.
Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1
december 2001.

Ramen och därmed förutsättningarna för den
hållbara utvecklingen sätts i hög grad av
fysisk planering och samhällsbyggande.
Regeringen anser att metoderna och styrmedlen
inom planering och byggande behöver utvecklas
och avser att genomföra en översyn av plan- och
bygglagen i syfte att ge lagen en utformning
som bättre främjar en långsiktigt hållbar
utveckling.

Målövergripande miljöarbete

I propositionen anförs beträffande miljöledning att
regeringen den 12 juli 2001 gav ytterligare
myndigheter uppdrag att införa miljöledningssystem.
Ett femtiotal myndigheter skall införa ett
fullständigt miljöledningssystem som omfattar såväl
direkt som indirekt miljöpåverkan. Ett femtiotal
andra myndigheter skall införa ett förenklat
miljöledningssystem, dvs. endast miljöanpassning av
sin administration, och ytterligare några
myndigheter skall stödja sina regionala enheter i
arbetet med att införa miljöledning. I och med
regeringens beslut den 23 maj 2001 om miljöpolicy,
mål och handlingsprogram för Regeringskansliet och
den 7 juli 2001 om uppdrag att införa miljöledning
vid ytterligare myndigheter omfattas i stort sett
samtliga statliga myndigheter och hela
Regeringskansliet av uppdrag att införa
miljöledning.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har
ett sektorsansvar för hållbar utveckling och skall
göra insatser för att stimulera miljödriven
affärsutveckling. Ett nytt projekt startar under
hösten 2001 som skall stärka svenska små och
medelstora företags möjligheter att utveckla och
konkurrenskraftigt sälja produkter och system med
höga miljöprestanda.
Miljöforskningen svarar för den strategiska och
grundläggande kunskapen för att driva miljöarbetet
framåt. Utvecklingen och breddningen av
miljöpolitiken har medfört att forskningen alltmer
inriktas mot forskning till stöd för hållbar
utveckling. Forskningen finansierad av
Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd har till stor
del inriktats mot fyra insatsområden: effektiva
insatser för naturvården, miljötoxikologi och
miljömedicin, främmande organismer samt styrmedel
och klimat.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar
i revisionsberättelserna för år 2000 avseende
Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens
strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion och
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande.

Motionerna

Säker strålmiljö

I motion N41 (mp) yrkande 4 yrkas tillkännagivande
om att den aviserade reaktorsäkerhetsutredningen bör
få i uppgift att även se över riskerna vid en
eventuell attack mot kärnkraftverken. Enligt uppgift
saknas beräkningar över vad som händer de svenska
kärnkraftverken vid en krasch av ett större
flygplan.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Motionärerna i motion MJ220 (c) vill stoppa
bildandet av marina reservat och nationalparker till
havs (yrkande 11). Reservatsdiskussioner och
nationalparksförslag får inte genomföras utan dialog
med den näring som främst för sin överlevnad är i
behov av och har värnat om ett långsiktigt hållbart
fiske.

I motion MJ229 (mp) yrkas tillkännagivande om en
aktionsplan med konkreta åtgärdsförslag för att
minska bifångster av tumlare. Enligt Artdatabanken
utgör för närvarande bifångster vid olika
fiskemetoder troligen det allvarligaste hotet mot
tumlaren i svenska vatten. Under efterkrigstiden har
garnfisket ökat kraftigt inom artens
utbredningsområde, t.ex. drivgarnsfiske efter lax i
Östersjön.
Enligt motion MJ302 (v) bör inrättandet av
akvatiska skyddsområden påskyndas (yrkande 7). För
att skapa förutsättningar för olika slag av fisk att
reproducera sig behövs akvatiska skyddsområden även
i sjöar och vattendrag.
I motion MJ440 (mp) anförs att fler marina
reservat behövs, både som refuger för arter och som
biologiska referensområden (yrkande 1). Vidare
anförs i fråga om behov av åtgärder för att skydda
hotade arter i hav att förhållandet att antalet
hotade arter ökar i haven måste tas på allvar
(yrkande 2). Den rådande kunskapsbristen måste
försvinna.
Enligt motion MJ467 (mp) bör riksdagen begära att
regeringen påskyndar inrättandet av fler marina
reservat (yrkande 4). Marina reservat och särskilt
skyddade uppväxtplatser kan kombineras med det
lokala beståndsbevarande kustfisket. Det skulle vara
fördelaktigt att inrätta ett lokalt områdesansvar
för reservaten.
I motion MJ513 (mp) anförs i fråga om marina
skyddade områden att studier från USA indikerar att
reservat med fiskeförbud fungerar som områden där
fiskbestånden kan återhämta sig ostört och senare
bidra till större fångster utanför de skyddade
områdena (yrkande 14). Studierna indikerar också att
flera små reservat kan vara mycket effektiva.
I fråga om marina reservat anförs i motion MJ529
(c) att lokala diskussioner mellan yrkesfiskarna och
kommunerna med syfte att finna alternativ till stark
reglering och reservatsförslag inte får nonchaleras
av centrala myndigheter (yrkande 9).

I motion MJ420 (m) anförs i fråga om storskalig
vindkraft att en storskalig vindkraftsutbyggnad
längs den svenska kusten kan få negativa
konsekvenser för svenskt yrkesfiske (yrkande 5).

I motion MJ484 (s) anförs att konsekvensanalyser
bör utföras innan havsbaserad vindkraft byggs ut.
Det finns farhågor för att de kan få allvarlig
inverkan på fiskbeståndet och därmed drabba både
yrkes- och fritidsfisket.
Enligt motion MJ529 (c) om havsbaserade
vindkraftverk bör forskning om effekterna på fiske
föregå etablering av havsbaserade vindkraftverk
(yrkande 7).

Grundvatten av god kvalitet

I motion MJ519 (kd) påtalas behovet av
grushushållningsplaner (yrkande 8). Två tredjedelar
av vårt grundvatten är beroende av grusåsar.
Grushushållningsplaner bör upprättas, både regionalt
och nationellt.

Miljödriven affärsutveckling

I motion MJ303 (m) anförs i fråga om att stimulera
ökning av användning av miljöanpassade bilar att det
i dag inte går att införa ett allmänt undantag som
innebär fri parkering för miljöanpassade bilar.
Trafikförordningen ger möjlighet att införa ett
allmänt undantag för handikappade, näringsidkare
samt boende i ett visst område. Tillämpningen av
likställighetsprincipen hindrar kommuner som vill
göra undantag för att stimulera innehav av
miljöanpassade bilar genom fri parkering.

Enligt motion MJ306 (kd) bör den svenska bilparken
kartläggas. Äldre bilar släpper ut mer avgaser än
nya bilar, förbrukar mer drivmedel och är mindre
säkra än nya bilar (yrkande 1). Vidare anförs att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
för att minska den åldrande bilparken (yrkande 2).
Kanske bör ett totalförbud för fordon i vissa
åldersklasser i Sverige övervägas.
Även i motion MJ308 (kd) anförs i fråga om att
vidta åtgärder för att underlätta för en
marknadsexpansion av miljöbilar att det i dag inte
går att införa ett generellt undantag för fri
parkering för miljöbilar. I dag finns det i
trafikförordningen möjlighet att gynna de boende i
ett område, näringsidkare och handikappade.
Definition av ”miljöbil” saknas. Det behövs en
helhetssyn på expansionen av miljöbilar i Sverige.
Enligt motion MJ423 (kd) bör miljövänliga
alternativ premieras (yrkande 1). Det är viktigt att
fordon och transportsystem miljöanpassas i så stor
utsträckning som möjligt.

Utskottets ställningstagande

Insatser m.m.

Utskottet delar regeringens uppfattning att
omfattande miljöförbättringar behövs redan inom den
närmaste tioårsperioden för att skapa
förutsättningar att nå miljökvalitetsmålen inom en
generation.

Riksdagen har genom beslut den 21 november 2001
fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 20 för
budgetåret 2002 till 3 124 563 000 kr. Beslutet
överensstämmer med regeringens förslag.
Som regeringen anfört ger de av riksdagen antagna
miljökvalitetsmålen tillsammans med föreslagna
delmål och system för uppföljning förutsättningar
och underlag för att kraftfullt förstärka
miljöarbetet de närmaste åren. Den totala
resursförstärkningen inom utgiftsområde 20 uppgår
till ca 970 miljoner kronor år 2002, ca 1 200
miljoner kronor år 2003 och ca 2 000 miljoner kronor
år 2004 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå. Under
de första åren inriktas de insatser som föreslås i
propositionen till stor del mot kunskapsuppbyggnad
samt strategi- och programutveckling. Därefter
inträder som anförts i propositionen en mer
resurskrävande åtgärdsfas.
Regeringens redovisning av insatser och
resultatbedömning föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Säker strålmiljö

I propositionen anförs (s. 25) att regeringen har
för avsikt att inom kort besluta om en utredning som
skall se över reaktorsäkerheten och strålskyddet vid
de svenska kärnkraftverken. Utskottet har inhämtat
från Miljödepartementet att utredningen beräknas
kunna tillsättas i början av år 2002 och att
utredaren kommer att få i uppdrag att även
analysera frågan om terrorhot mot svenska
kärnkraftverk mot bakgrund av händelserna i New York
den 11 september 2001. Mot bakgrund av det anförda
finner utskottet att motion N41 (mp) yrkande 4 bör
lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte
tillgodosetts med det anförda.

Grundvatten av god kvalitet

I propositionen anförs att ansvariga statliga
myndigheter har samverkat i arbetet med att säkra
vattenförsörjningen och skyddet av grundvatten.

Utskottet instämmer till stor del i vad som
anförts i motion MJ519 (kd) yrkande 8 om behovet av
grushushållningsplaner och om att tillgången på
grundvatten till viss del är beroende av grusåsar. I
propositionen anförs att Naturvårdsverket i
samverkan med Sveriges geologiska undersökning,
Livsmedelsverket och Boverket den 13 december 2000
har redovisat en rapport angående värdering av
grundvatten- och grusförekomster samt konstgjord
grundvattenbildning. Det framgår av myndigheternas
rapport att det finns ett stort behov av att ange
både ekonomiska och icke ekonomiska värden på
förnyelsebara naturresurser som grundvatten.
Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverkets rapport
angående värdering av grundvatten- och
grusförekomster samt konstgjord grundvattenbildning
för närvarande övervägs inom Miljödepartementet.
Ett omfattande arbete pågår när det gäller
förberedelser för genomförandet av ramdirektivet för
vatten. Insikten om grundvattenförekomsternas värde
kan som regeringen anfört göra det lättare för
vattenförsörjningens huvudmän (oftast kommunerna)
att göra riktiga bedömningar vid intressekonflikter,
speciellt i planeringssammanhang. Regeringen avser
att i arbetet med genomförandet av ramdirektivet för
vatten närmare behandla frågan om värdering av
vatten. Fortfarande saknar många vattentäkter
tillräckliga skyddsområden, och kunskapen om
riskerna för negativ påverkan på grundvattnet är
otillräckliga. Utskottet delar regeringens bedömning
att grundvattnet utgör en långsiktigt mycket viktig
del av landets resurser, vilket innebär att
grundvattenbildningen måste kunna kvantifieras
samtidigt som grundvattnets kvalitet måste
garanteras.
Beträffande rapporten Naturgrusskatten,
utvärdering av skatteeffekterna (rapport 5077)
anförs i propositionen (s. 39) att Naturvårdsverket
nyligen har sett över hur skatten på naturgrus har
fungerat för att nå miljökvalitetsmålen. Skatten
infördes genom lagen (1995:1667) om skatt på
naturgrus som trädde i kraft den 1 juli 1996.
Skatten har enligt rapporten haft effekt på
användningen av naturgrus och bidragit till
hushållningen med denna resurs.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
arbetet med att minska uttaget av naturgrus och att
öka andelen återanvänt material bör fortsätta i
samarbete med branschen. Regeringen avser att ge
Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att
tillsammans med berörda intressenter och
sektorsmyndigheter utveckla frivilliga
överenskommelser som fördelar ansvaret för att nå
delmålet om minskad naturgrusanvändning och ökad
andel återanvänt material till år 2010. Som
regeringen anfört bör i uppdraget bl.a. ingå att
utveckla kravspecifikationer och metoder för att
avgöra vilka hushållnings- och miljöaspekter som bör
gälla för användningen av naturgrus och alternativa
material.
Med det ovan anförda tillgodoses i allt väsentligt
syftet med motion MJ519 (kd) yrkande 8. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Vindkraft

Regeringen anför att en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet med anledning av ett förslag från
Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75) har påbörjat ett
arbete med att kartlägga de övergripande
förutsättningarna för lokalisering av vindkraftverk
till havs och i fjällen. Arbetsgruppen redovisade i
februari 2001 en rapport med förslag om hur arbetet
skall bedrivas vidare.

Regeringen har i ett beslut den 12 juli 2001 gett
Naturvårdsverket i uppdrag att fullfölja delar av
förslagen. I beslutet anges att arbetsgruppen
konstaterat att det finns stora luckor i kunskaperna
om vindkraftverks effekter på djur och växter i
havsmiljö. Vidare anges att grundläggande
förundersökningar och pilotstudier bör genomföras i
samband med planering och etablering av större
vindkraftsanläggningar. Naturvårdsverket har fått i
uppdrag att beskriva naturvårdens intressen avseende
utsjöbankar med ett djup om högst 40 m och
prioritera bankarna med avseende på deras naturvärde
samt belysa vilken ytterligare kunskap som behövs
för att från naturvårdssynpunkt bedöma
förutsättningarna för en storskalig etablering av
vindkraftverk inom olika områden och kostnaderna för
detta. Verket skall också föreslå
undersökningsprogram avseende vindkraftsparkers
effekter på naturmiljön. Arbetet skall i vissa delar
redovisas senast den 28 december 2001 och övriga
delar senast den 15 februari 2002. Det framgår av
budgetpropositionen (s. 30) att övriga förslag från
arbetsgruppen och förslag från den ovan nämnda
utredningen för närvarande övervägs av regeringen.
Jordbruksminister Margareta Winberg anförde den 24
oktober 2001 i svar på fråga 2001/02:74 om
vindkraftsutbyggnaden till havs att erfarenheterna
av vindkraftsparker till havs för närvarande är
begränsade och att det finns flera obesvarade frågor
om påverkan på fiskar och annat marint liv. Det är
också oklart i vilken utsträckning havsbaserad
vindkraft kommer att bli ett hinder för fiskets
bedrivande. Dessa frågor måste besvaras innan det
går att ta ställning till om storskalig
vindkraftsetablering till havs är ett försvarligt
alternativ. Svar på frågorna kräver att ett antal
vindkraftsprojekt får komma till stånd för att man
där skall kunna göra grundliga studier av
effekterna. Denna process har påbörjats när
regeringen i sitt tillstånd för en vindkraftspark på
Lillgrund i Öresund ställt som villkor att
Fiskeriverket skall upprätta en plan för ingående
undersökningar av effekterna på fisk och fiske. Krav
på sådana utredningar kommer enligt frågesvaret att
ställas även på andra projekt till dess ett
tillfredsställande kunskapsunderlag samlats in. I
frågesvaret anförs slutligen att regeringens avsikt
är att Sverige även i fortsättningen skall ha en
ledande roll när det gäller att värna fiskets
intressen vid utnyttjandet av havsområdena.
I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår
föreslår utskottet att motion MJ420 (m) yrkande 5 om
negativa konsekvenser för svenskt yrkesfiske av en
storskalig vindkraftsutbyggnad längs den svenska
kusten lämnas utan vidare åtgärd. Även motionerna
MJ484 (s) om konsekvensanalys före utbyggnad av
havsbaserad vindkraft och farhågor för inverkan på
fiskbeståndet samt motion MJ529 (c) yrkande 7 om
forskning om effekterna på fiske före etablering av
havsbaserade vindkraftverk bör i avvaktan på
resultatet av det arbete som pågår lämnas utan
vidare åtgärd.

Marina skyddsområden m.m.

Utskottet har ingen annan uppfattning än vad som
framförs i motionerna MJ302 (v) yrkande 7, MJ440
(mp) yrkandena 1 och 2 och MJ467 (mp) yrkande 4 om
att inrättandet av akvatiska skyddsområden bör
påskyndas.

Som anförs i budgetpropositionen (s. 16) kräver
hotet mot den biologiska mångfalden i den marina
miljön särskilda åtgärder. Västerhavet och Östersjön
skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga
och den biologiska mångfalden skall bevaras.
Regeringen bedömer att det krävs ytterligare
insatser för att bl.a. skydda värdefulla
havsmiljöer, hotade arter, fiskevård och åtgärder
mot olje- och kemikalieutsläpp. Särskilt värdefulla
områden skall skyddas mot ingrepp och andra
störningar genom att marina reservat inrättas.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning (s. 31)
att den bekymmersamma situationen vad gäller
fiskeresurserna i havet tydliggör behovet av arbetet
med att skapa marina skyddsområden. Skydds- och
uppväxtområden för fisk är mest akut att åtgärda.
Som regeringen anfört är marina skyddsområden
nödvändiga både med hänsyn till bevarandet av de
marina miljöerna och för att säkra fiskerinäringens
ekonomiska förutsättningar. Utskottet instämmer i
att detta bör vara en prioriterad fråga för
regeringen.
Som regeringen anfört är andelen skyddade områden
i kust- och havsmiljön mycket liten. Det är därför
väsentligt att denna andel ökar och att regler och
förvaltningsplaner tillskapas i samarbete mellan
berörda parter. Fiskbestånden i såväl Östersjön som
Västerhavet befinner sig i många fall utanför säkra
gränser samtidigt som bifångster i fisket kan vara
ett problem för marina däggdjur och fåglar. Ett
intensivt fiske medför dels att tätheten av de
beskattade arterna minskar, dels att ålders- och
storleksstrukturen i bestånden förändras. I likhet
med regeringen anser utskottet att begränsningar av
uttaget av fisk är en nödvändig åtgärd. I de fall
där det råder osäkerhet om beståndens storlek eller
om hur stor beskattning bestånden tål skall
försiktighetsprincipen tillämpas.
Enligt delmål 1 för miljökvalitetsmålet Hav i
balans samt levande kust och skärgård skall senast
år 2010 minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer ha
ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall
ytterligare fem marina områden vara skyddade som
reservat och berörda myndigheter skall ha tagit
ställning till vilka övriga områden i marin miljö
som behöver ett långsiktigt skydd (prop. 2000/01:130
s. 112). Utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen
av proposition 2000/01:30 Svenska miljömål – delmål
och åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3 s. 73 f.)
att den bekymmersamma situationen när det gäller
fiskeresurserna i havet tydliggör behovet av det
arbete som redan är påbörjat med att skapa marina
skyddsområden och detta arbete bör därför
prioriteras och genomföras skyndsamt. I likhet med
regeringen anser utskottet att målet uppnås bäst
genom en kombination av olika typer av åtgärder som
områdesskydd, kunskapsinhämtning och strategier. De
föreslagna åtgärderna för att uppnå
miljökvalitetsmålet är enligt utskottets mening av
den karaktären att ett brett samarbete mellan
nationella myndigheter, regionala och lokala
intresseorganisationer och näringsrepresentanter är
nödvändigt. Utskottet anförde vidare att som ett
gott exempel på samarbete inom ramen för de
regionala miljö- och hushållningsprogrammen
framhålls i propositionen arbetet med att skydda
Kosterfjorden och Väderöfjorden, där man i ett forum
mellan kategorier av fiskare, myndigheter och
forskare har lyckats uppnå en konstruktiv dialog.
Med det anförda finner utskottet att syftet med
motionerna MJ302 (v) yrkande 7, MJ440 (mp) yrkandena
1 och 2 och MJ467 (mp) yrkande 4 bör bli
tillgodosett utan något särskilt riksdagsuttalande i
frågan. Med det anförda avstyrks även motionerna
MJ220 (c) yrkande 11 och MJ529 (c) yrkande 9 i den
mån syftet med motionerna inte kan anses
tillgodosett med vad utskottet anfört.
Det anförda innebär även att motion MJ513 (mp)
yrkande 14 om att reservat med fiskeförbud fungerar
som områden där fiskbestånden kan återhämta sig
ostört och senare bidra till större fångster utanför
de skyddade områdena bör lämnas utan vidare åtgärd i
den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad som
anförts.

När det gäller den fråga som tas upp i motion MJ229
(mp) om en aktionsplan med konkreta åtgärdsförslag
för att minska bifångster av tumlare anförs i
propositionen (s. 31) att internationella åtaganden
motiverar en ökad satsning på beståndsanalys av
tumlare.

Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med
förslagen i regeringens proposition Svenska miljömål
– delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130 s.
112, bet. 2001/02:MJU 3). Delmål 3 för
miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust
och skärgård innebär att senast år 2005 skall
åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade
marina arter och fiskstammar som har behov av
riktade åtgärder. Enligt delmål 4 skall de årliga
totala bifångsterna av marina däggdjur senast år
2010 uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd.
Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter
skall ha minimerats till nivåer som inte har negativ
påverkan på populationerna. I propositionen anförs
(s. 119) att vid i princip alla typer av fiske får
man även en viss mängd ej önskad fångst. Det rör sig
dels om andra arter, dels ungfisk av målarten. Att
kvantifiera mängderna av olika arter och storlekar i
bifångsterna är en viktig åtgärd för att kunna följa
upp resultaten av arbetet med att utveckla selektiva
fiskeredskap. För att kunna nå målet krävs enligt
propositionen initialt bättre information om
bifångsterna av tumlare och säl liksom om
populationernas storlek. Den huvudsakliga vägen för
att minska bifångster är att utveckla selektiva
redskap, t.ex. sälsäkra redskap, och att se till att
regelverket anpassas så att användningen av dessa
stimuleras.
Utskottet har inhämtat att arbete pågår vid
Naturvårdsverket och Fiskeriverket för att senast
under det första halvåret 2002 redovisa ett
åtgärdsprogram för tumlare. I avvaktan på resultatet
av detta arbete föreslår utskottet att motion MJ229
(mp) lämnas utan vidare åtgärd.

Målövergripande miljöarbete

I propositionen anförs beträffande miljödriven
affärsutveckling att ett avtal mellan svenska staten
och fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för
utveckling av mer miljöanpassade fordon
undertecknades i april 2000. Industrin inbjöds i
regeringsförklaringen år 1998 till detta samarbete
som både syftar till att minska vägtrafikens bidrag
till miljöförstöringen och att skapa förutsättningar
för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk
fordonsindustri. Satsningen innebär att upp till 1
800 miljoner kronor satsas gemensamt under perioden
2000 till 2005, varav den statliga finansieringen
kommer att uppgå till maximalt 500 miljoner kronor.
Programmet omfattar områden såsom avancerad
förbränningsteknik, hybridfordon och
bränslecellsteknik, viktreduktion samt allmän
kompetensförsörjning. Vinnova ansvarar tillsammans
med Programrådet för Fordonsteknisk Forskning (PFF)
för programmets genomförande.

I regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur
för ett långsiktigt hållbart transportsystem (s. 31)
anförs att ökad användning av miljöanpassade fordon
och drivmedel är en del i arbetet med att utveckla
ett långsiktigt hållbart transportsystem. Vidare
anförs (a. prop. s. 32) att beskattning av drivmedel
och fordon, liksom fordonskrav även fortsättningsvis
kommer att vara viktiga styrmedel för att bidra till
uppfyllelse av etappmålet. Den överenskommelse om
minskade koldioxidutsläpp som slutits med den
europeiska bilindustrin spelar en viktig roll i sam-
manhanget. På samma sätt som det är viktigt att
stimulera användningen av ny säker fordonsteknik är
det viktigt att öka ansträngningarna för att nya
miljövänliga lösningar snabbare skall komma till
användning och ges en bred spridning. Det pågående
samverkansprogrammet för utveckling av mer
miljöanpassade fordon (”Gröna bilen”) är också av
betydelse i sammanhanget. I angiven proposition
föreslås vidare (s. 99 f.) att ett samlat program
för teknisk utveckling, demonstration och införande
av nya lösningar som verkar för att de
transportpolitiska målen nås initieras inom ramen
för Vägverkets sektorsansvar. Programmet bör
genomföras i samverkan med näringslivet och de
lösningar som tas fram inom programmet bör enligt
propositionen ha förutsättningar att nå en bred
spridning på marknaden. Det bör inte bara främja
tillkomsten av nya tekniska lösningar utan också
skapa förutsättningar för genomslag på marknaden.
Programmet bör främja utveckling och
kunskapsuppbyggnad inom områdena fordonsteknik,
bränslen och emissioner, byggande av
energieffektiva, ekologiskt hållbara system och
användning av informationsteknik inom
transportsystemet. Verksamheten bör samordnas med
fordonsforskningsprogrammet och samverkansprogrammet
för utveckling av mer miljöanpassade fordon samt med
annan verksamhet kring fordon, drivmedel och
transporter som finansieras av bl.a. Statens
energimyndighet och Vinnova.
Utskottet föreslår mot bakgrund av det nu
redovisade arbetet att motion MJ423 (kd) yrkande 1
om att premiera miljövänliga alternativ lämnas utan
vidare åtgärd.
I motionerna MJ303 (m) och MJ308 (kd) anförs att
ökningen av användning av miljöanpassade bilar bör
stimuleras och att åtgärder bör vidtas för att
underlätta för en marknadsexpansion av miljöbilar.
Enligt motionärerna går det i dag inte att införa
ett generellt undantag för fri parkering för
miljöbilar. Utskottet vill inledningsvis framhålla
att det i trafikförordningen (1998:1276) finns
bestämmelser om lokala trafikföreskrifter. Vidare
behandlade näringsministern detta ämne den 25 juni
2001 i ett skriftligt svar på fråga (2000/01:1403)
om vilka åtgärder som regeringen avser att vidta för
att det i kommunala parkeringsbestämmelser skall tas
hänsyn till bilarnas miljöpåverkan. Näringsministern
anförde att när det gäller den närmare utformningen
av de kommunala parkeringsbestämmelserna så faller
detta inom det kommunala självstyret. Utskottet
föreslår att motionerna lämnas utan vidare åtgärd i
den mån de inte tillgodosetts med det anförda.
När det gäller yrkandena i motion MJ306 (kd) om
kartläggning av den svenska bilparken (yrkande 1)
och om åtgärder för att minska den åldrande
bilparken (yrkande 2) behandlade riksdagen i
februari 2001 (2000/01:MJU13) regeringens
proposition Ändringar i bilskrotningslagen
(1979:343). Riksdagen godkände regeringens förslag
om höjning av skrotningspremien till 1 500 kr för
bilar som inte omfattas av ekonomiskt
producentansvar i dag.
Vidare har regeringen i proposition 2001/02:45
Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, m.m.
föreslagit justering av förmånsvärdet för
miljöanpassade bilar. I propositionen anförs (s. 38)
att de särskilda reglerna om justering av värdet av
bilförmån för s.k. miljöbilar första gången
tillämpades vid 2000 års taxering (prop.
1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr.
1999/2000:66). Regeringen finner det angeläget att
ytterligare underlätta för en sådan introduktion för
att på sikt få beståndet av miljöanpassade bilar att
öka. Som anförs i propositionen är marknaden för
förmånsbilar strategisk för introduktionen av
miljöbilar, eftersom en betydande del av
nybilsförsäljningen avser förmånsbilar. På sikt
kommer ett genombrott på denna marknad också att slå
igenom på andrahandsmarknaden för privatkunder.
Förslaget innebär att bilar som drivs med
elektricitet föreslås få en nedsättning av
förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmsta
jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.
Alkohol- och gasdrivna bilar – utom de som drivs med
gasol – föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet
till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Ändringarna föreslås tillämpas under tre respektive
fyra år. Med det anförda avstyrker utskottet motion
MJ306 (kd) yrkandena 1 och 2 i den mån den inte
tillgodosetts med vad som anförts.

34:1 Naturvårdsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om en minskad anslagsnivå
(m, kd).

Propositionen

Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets
förvaltningskostnader, inklusive verkets kostnader
för att administrera den verksamhet som finansieras
via sakanslagen.

Regeringen bedömer att anslaget behöver förstärkas
med 1 200 000 kr för myndighetens miljömålsansvar
enligt Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130). Dessutom
förstärks anslaget med 1 000 000 kr för
informationsåtgärder om frågor kring de stora
rovdjuren i enlighet med propositionen En
sammanhållen rovdjurspolitik (2000/01:57).
Regeringen föreslår att 311 035 000 kr anvisas
under anslaget under år 2002. För åren 2003 och 2004
beräknas anslaget till 318 590 000 kr respektive 324
855 000 kr (vilket motsvarar 311 035 000 kr i 2002
års prisnivå).

Motionerna

Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget minskas med 2
500 000 kr (yrkande 1). Naturvårdsverkets utökade
ansvar för miljömålsarbetet och för att informera om
de stora rovdjuren ryms inom ramen för verkets
normala verksamhet.

I motion MJ519 (kd) delvis föreslås en långsammare
ökningstakt och anslaget bör minskas med 12 000 000
kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att
Naturvårdsverkets roll som central expertmyndighet
på miljöområdet bör kvarstå. Vidare instämmer
utskottet i att Naturvårdsverket de närmaste åren i
första hand bör prioritera insatser när det gäller
miljöövervakning och miljökvalitetsmålen samt
åtgärder för biologisk mångfald. Dessutom bör
insatserna förstärkas inom efterbehandling av
förorenade områden, det fortsatta arbetet med
miljöbalken och sektorintegrationen samt det nyligen
antagna ramdirektivet för vatten.

Utskottet anser i likhet med regeringen att
Naturvårdsverkets EU-arbete och internationella
arbete i högre grad bör integreras med verkets
nationella arbete.
Genom riksdagens beslut är 2002 års utgiftsram för
utgiftsområde 20 fastställd (2001/02:FiU1).
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det
gäller medelsbehovet under anslaget och avstyrker
motionerna MJ508 (m) yrkande 1 och MJ519 (kd)
yrkande 20 delvis.

34:2 Miljöövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om minskad anslagsnivå
(kd) och om ytterligare medel till ideella
organisationer (c).

Propositionen

Anslaget disponeras för miljöövervakning,
bilavgasverksamhet samt för bidrag till vissa
ideella organisationer. Medlen till miljöövervakning
fördelas av Miljöövervakningsnämnden vid
Naturvårdsverket. Nämnden fattar beslut om den
nationella miljöövervakningens inriktning samt
fördelar även medel till viss regional
miljöövervakning. En mindre del av anslaget används
också för internationellt miljöövervakningsarbete
och arbete med rapportering till internationella
organisationer.

För att ge goda förutsättningar för planering och
genomförandet av miljöövervakningen bör regeringen
bemyndigas att under 2002 ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering och
genomförande av miljöövervakning, som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55
miljoner kronor under år 2003, högst 40 miljoner
kronor under år 2004 och högst 30 miljoner kronor
under år 2005.
För att skapa goda förutsättningar för upphandling
av bilavgasverksamhet (hållbarhetskontroller) bör
regeringen bemyndigas att under år 2002 ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten, som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 miljoner
kronor under vart och ett av åren 2003, 2004 och
2005.
Under år 2001 beräknades 5 miljoner kronor under
anslaget för länsstyrelsernas administration av
miljöövervakningen. Från och med år 2002 överförs
dessa medel till länsstyrelsernas
förvaltningsanslag. Under åren 2002 och 2003 sker
överföringar till myndigheter för deras
miljömålsansvar i enlighet med Svenska miljömål –
delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130).
Regeringen föreslår att 200 666 000 kr anvisas
under år 2002. För åren 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 205 884 000 kr respektive 234 360 000
kr (motsvarar 200 666 000 resp. 224 666 000 kr i
2002 års prisnivå).

Motionerna

I motion MJ337 (c) yrkas tillkännagivande om
uppräkning av anslag till ideella organisationer
verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet
(yrkande 3). Ersättningen till de ideella krafterna
är blygsamma jämfört med vad tjänstemän och
konsulter kostar.

Enligt motion MJ395 (c) bör ytterligare 5 000 000
kr anslås för ökat stöd till ideella organisationer
verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet
(yrkande 2 delvis).
I motion MJ519 (kd) föreslås att anslaget minskas
med 20 000 000 kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

När det gäller sådant stöd till ideella
organisationer som anges i motion MJ395 (c) yrkande
2 delvis konstaterar utskottet, i likhet med
föregående år (2000/01:MJU1 s. 14 och 1999/2000:MJU1
s. 15), att regeringen för kommande budgetår avser
att behandla frågor om fördelning av medel till
ideella organisationers miljöarbete i
regleringsbrevet. För år 2001 reglerades
fördelningen av dessa medel i regleringsbrevet under
anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. Regeringen
fördelade 2 miljoner kronor till Internationella
försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till
Naturskyddsföreningen och 600 000 kr till Sveriges
hembygdsförening. För ideella organisationers
internationella arbete anslogs 2 500 000 kr.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när
det gäller medelsbehovet under anslaget och
avstyrker motionerna MJ337 yrkande 3 (c), MJ395 (c)
yrkande 2 delvis och MJ519 (kd) yrkande 20 delvis.
Utskottet tillstyrker de bemyndiganden som
regeringen föreslår.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om minskad anslagsnivå (m,
kd, c), om ökad medelstilldelning (fp), om
uppdelning av anslaget (c), om ett nytt
anslag för skogsmarkskalkning (kd), om
samordning av kalkning av sjöar och
vattendrag med skogskalkning (kd), om
resurser till kalkning (m, kd, c, fp) och om
skydd för nyckelbiotoper (mp).

Propositionen

Anslaget disponeras för insatser för bevarande och
restaurering av värdefulla naturmiljöer och
biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor
om områdesskydd, artbevarande, naturvårds- och
fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning
av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna
som regleras i förordningen (1982:840) om
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.
Anslaget används för ersättningar enligt 31 kap.
miljöbalken (1998:808) såvitt avser
Naturvårdsverkets ansvarsområde, kostnader för
förvärv för statens räkning av ur naturvårdssynpunkt
värdefulla naturområden, statsbidrag till kommuner
och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla
naturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och
förvaltning av skyddade områden samt kostnader för
utredning, förhandling och värdering i samband med
säkerställande av ur naturvårdssynpunkt värdefulla
naturområden. Från anslaget betalas bidrag till
statliga Life-Naturprojekt som beviljas EU-bidrag.

Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under
år 2002 för statens räkning åta sig ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt
värdefulla naturområden som innebär åtaganden om
högst 120 miljoner kronor för år 2003.
De statliga insatserna för att säkerställa ett
långsiktig skydd av värdefulla naturområden är ett
av den statliga naturvårdspolitikens viktigaste
instrument. I propositionen Svenska miljömål –
delmål och åtgärdsstrategier har regeringen
uppskattat att statens ansvar för skydd av skogsmark
uppgår till omkring 400 000 ha varav omkring 320 000
ha bör avsättas som naturreservat fram till år 2010.
Regeringen har även bedömt att skyddet av våtmarker
bör öka liksom skyddet av värdefulla naturområden i
fjällen, vid kusterna och kring sjöar och
vattendrag. Skyddade områden måste förvaltas på ett
sådant sätt att de skyddade värdena består eller
förbättras. Staten har ett huvudansvar för skötsel
och förvaltning.
Kalkning av sjöar och vattendrag bedöms även
fortsättningsvis vara en viktig åtgärd för att
motverka det försurande nedfallets effekter på
biologisk mångfald och möjligheten att nyttja sjöar
och vattendrag. Regeringen bedömer att den
nationella kalkningsplanen bör fortlöpa i enlighet
med uttalanden i budgetpropositionen för 2001 (prop.
2000/01:1). Många administrativa uppgifter inom
kalkningsverksamheten sköts av länsstyrelserna som
tidigare erhållit ersättning för deras arbete från
detta anslag. Mot bakgrund av att verksamheten är
avsedd att löpa under ett flertal år bedömer
regeringen att en resurseffektivitet och
långsiktighet uppnås genom att 40 miljoner kronor
för bl.a. administration flyttas från detta anslag
till anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. (utg.omr.
18). Resurserna skall användas till administration
av kalkningsverksamheten, skötselåtgärder och
arbetet med Natura 2000.
Regeringen föreslår att 960 419 000 kr anvisas
under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 992 693 000 kr respektive 1 508 856
000 kr (motsvarar 970 663 000 respektive
1 444 863 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionerna

Enligt motion MJ260 (fp) bör mer fullskalig kalkning
ske i område där buffertkapaciteten är svag på grund
av s.k. sur berggrund (yrkande 2). Högt nedfall och
berggrund med låg buffertkapacitet gör vissa områden
särskilt känsliga.

Även enligt motion MJ339 (c) bör resurserna till
kalkning av vatten och skogsmark öka (yrkande 14).
Medel till kalkning av såväl vatten som skogsmark
bör öka.
I motion MJ358 (mp) anförs att en översyn bör
göras av hur skog skall skyddas som är större än vad
som kallas nyckelbiotop och mindre än vad som
avsätts som naturreservat (yrkande 1).
Enligt motion MJ395 (c) yrkas tillkännagivande om
delning av anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald (yrkande 1). Medel för avsättning av
skyddsvärd skogsmark och medel för kalkning bör
delas i budgethänseende. På så sätt nås mer
förutsägbara anslagsnivåer för respektive insatser
och en mer långsiktig politik än i dag. Vidare
föreslås att anslaget minskas med 100 000 000 kr
genom att minska medlen för inköp av skogsmark
(yrkande 2 delvis).
I motion MJ420 (m) anförs i fråga om resurser till
kalkning att staten har ansvar för den övergripande
miljövården och bör se till att det finns resurser
för t.ex. kalkning mot försurningen (yrkande 1).
Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget minskas med
60 419 000 kr (yrkande 2). En ökad andel av den
skyddsvärda arealen mark bör skyddas genom
inrättande av s.k. skötselkontrakt.
Enligt motion MJ519 (kd) bör kalkningen av sjöar
och vattendrag samordnas med skogskalkningen
(yrkande 3). En långsiktig strategi för sjöar och
vattendrag bör omfatta mer än bara åtgärder direkt i
vattnet eftersom försurningen i sjöar bl.a. är en
följd av att omgivande marker försurats. Vidare
yrkas att anslaget A 3 Åtgärder för biologisk
mångfald minskas med 100 000 000 kr samt att 50 000
000 kr tillförs ett nytt anslag Skogsmarkskalkning
(yrkande 20 delvis). De vatten och marker som redan
har försurats måste behandlas med omfattande
kalkningsåtgärder. Kalkningsinsatserna för sjö och
skog bör öka med 50 000 000 kr per år.
Enligt motionerna MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och
Fi294 (fp) yrkande 21 delvis bör ytterligare 150 000
000 kr tillföras anslaget.
I motion MJ522 (kd) anförs i fråga om kalkning av
vatten och skog att det fortfarande finns många
försurade sjöar utan fisk, även om kalkning av
vattendrag har förbättrat situationen (yrkande 7).
Även i motion MJ523 (kd) anförs om kalkning att
ett statligt ekonomiskt stöd bör lämnas i form av
åtgärder både mot mark- och vattenförsurningen
(yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än vad som
framförs i motion MJ358 (mp) om att det är
synnerligen angeläget att skyddet för områden mellan
5 och 25 ha får en tillfredsställande lösning. Som
regeringen anfört skapas genom de
resursförstärkningar som nu görs förutsättningar för
att i större utsträckning än tidigare besluta om
skydd för områden i storleksordningen 5–25 ha. En
förändrad ansvarsfördelning mellan Naturvårdsverket
och Skogsstyrelsen i enlighet med vad som anförs i
motionen skulle enligt utskottets mening
ytterligare kunna bidra till detta. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte
tillgodosetts med vad som anförts.

I juni 1999 redovisade Naturvårdsverket en
nationell kalkningsplan för regeringen. Verket har
därefter utarbetat och remissbehandlat Allmänna råd
och Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag som
kommer att presenteras under hösten 2001. Utskottet
instämmer i att den nationella kalkningsplanen utgör
en god plattform för den fortsatta
kalkningsverksamheten.
Om direktivet om nationella utsläppstak genomförs
kommer arealen skog, fjäll och sjöar där den
kritiska belastningen för försurning överskrids att
minska från 6,3 miljoner hektar år 1990 till 1,4
miljoner hektar år 2010. Även om belastningen
minskar betydligt kan som regeringen anfört
återhämtningen från försurningen i mark och vatten
ta flera decennier.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
kalkningsverksamheten bör förstärkas med 15 miljoner
kronor år 2002 och att nivån för
kalkningsverksamheten därmed bör beräknas till 188
miljoner kronor för år 2002. Som utskottet uttalade
vid behandlingen av regeringens proposition
2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3 s. 44) bör den
av regeringen föreslagna resursförstärkningen och
Naturvårdsverkets allmänna råd och Handbok
ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter
att genomföra den beslutade kalkningsverksamheten på
ett optimalt sätt. Motion MJ260 (fp) yrkande 2 bör
lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte
tillgodosetts med det anförda. Även motionerna MJ522
(kd) yrkande 7 och MJ523 (kd) yrkande 11 avstyrks
härmed.
I fråga om skogskalkning vill utskottet framhålla
att Skogsstyrelsen som underlag för sin rapport
Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt
brukande av skogsmarken (meddelande 4–2000) har
tagit fram nio rapporter som behandlar olika
aspekter av markförsurnings- och
åtgärdsproblematiken. I rapporten föreslås att aska
och kalk tillförs inom de avrinningsområden där den
naturliga återhämtningen bedöms vara långsam och
otillräcklig samt där utlakningen av giftigt
aluminium från skogsmarken är skadlig för
vattenekosystemet. Utskottet har inhämtat att
rapporten avses att utgöra underlag för en fördjupad
anslagsframställning under år 2002 och att den
kommer att ingå i Skogsstyrelsens utvärdering av
skogspolitikens effekter som skall göras senast den
31 december 2001 (jfr Statsliggaren för år 2001,
utg.omr. 23 s. 15–16). Motion MJ519 (kd) yrkande 3
avstyrks med det anförda.
Utskottet har tidigare ställt sig bakom
regeringens förslag att de för budgetåret 1998
anvisade anslagen A3 och A4 borde föras samman till
ett nytt ramanslag för åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden (2000/01:MJU1 s. 18,
1999/2000:MJU1 s. 20, 1998/99:MJU2 s. 18). Utskottet
ansåg i likhet med regeringen att såväl
kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna har
betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men att
de också omfattar åtgärder som kan vara av
engångskaraktär eller ske med varierande
tidsmellanrum. Det fanns därför skäl att skapa
förutsättningar för en ökad flexibilitet beträffande
lämpliga åtgärder. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i frågan.
Som regeringen anfört föreslås en väsentligt
utökad anslagsnivå. Utskottet finner regeringens
förslag om medelstilldelning på anslaget väl avvägt
och avstyrker motionerna MJ339 (c) yrkande 14, MJ395
(c) yrkandena 1 samt 2 delvis, MJ420 (m) yrkande 1,
MJ508 (m) yrkande 2, MJ519 (kd) yrkande 20 delvis,
MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och Fi294 (fp) yrkande
21 delvis. Utskottet tillstyrker det bemyndigande
som regeringen föreslår.

34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om ökad medelstilldelning
(c) respektive minskad medelstilldelning (m).

Propositionen

Anslaget disponeras för inventeringar,
undersökningar och åtgärder för att sanera och
efterbehandla förorenade områden samt för
framtagande av underlag för prioriteringar av
framtida sanerings- och återställningsinsatser i
landet. Anslaget får användas till att åtgärda ur
risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt
till eventuella akuta saneringsinsatser.

Förorenade områden har huvudsakligen uppkommit
genom tidigare utsläpp, spill eller olyckshändelser.
Föroreningarna finns i mark, grundvatten, sediment,
byggnader och anläggningar. De flesta har uppkommit
under efterkrigstiden och fram till 1980-talet.
Läckage förekommer från bl.a. gruvavfall och
deponier. Från vissa områden, t.ex. gamla
industritomter, är läckaget i dag ofta begränsat på
grund av buffertmekanismer, fastläggning m.m. Dessa
återhållande krafter kan dock komma att försvagas
med tiden och läckagen från de förorenade områdena
beräknas därmed öka. Det tillkommer även nya områden
som kommer att behöva saneras.
För att skapa goda förutsättningar för planering,
upphandling och genomförande av
efterbehandlingsprojekt bör regeringen bemyndigas
att under år 2002 ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med genomförande av saneringsinsatser, som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 110 miljoner kronor under år 2003, högst 100
miljoner kronor under år 2004 och högst 80 miljoner
kronor under år 2005.
Medel för länsstyrelsernas administration av
saneringsverksamheten har beräknats under detta
anslag år 2001. Från och med år 2002 överförs dessa
resurser, 20 miljoner kronor, till anslag 32:1
Länsstyrelserna m.m. (utg.omr. 18). Dessutom
överförs medel för år 2002 och 2003 till anslag 32:1
Länsstyrelserna m.m. för länsstyrelsernas arbete med
omställningsplaner m.m. Under anslaget beräknas 3
miljoner kronor per år 2002, 2003 och 2004 för
berörda myndigheters arbete med att utveckla en
handbok för vatten.
Från anslaget sker överföringar till myndigheter
för deras arbete med åtgärder som syftar till att
uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med Svenska
miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130).
Regeringen föreslår att 418 746 000 kr anvisas
under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 463 215 000 kr respektive 587 769 000
kr (motsvarar 450 797 000 resp. 560 547 000 kr i
2002 års prisnivå).

Motionerna

I motion MJ395 (c) föreslås att ytterligare 15 000
000 kr tillförs anslaget (yrkande 2 delvis).

Enligt MJ508 (m) bör anslaget minskas med 150 000
000 kr (yrkande 3). Regeringen föreslår en kraftig
ökning av anslaget trots att budgeten för
innevarande år inte har utnyttjats fullt ut.

Utskottets ställningstagande

Naturvårdsverket har under år 2000 prioriterat ett
tjugotal områden för efterbehandlingsåtgärder. Som
regeringen anfört är många projekt stora och
komplicerade vilket fått till följd att planering
och genomförande av några av dessa tjugo projekt har
försenats så att kostnader som beräknats för år 2000
faller på år 2001.

Efter tio års systematiskt uppbyggnadsarbete har
efterbehandlingsverksamheten nu gått in i ett
expansivt driftsskede. Utskottet delar uppfattningen
att förorenade mark- och vattenområden skall vara
fria från gifter, skadliga ämnen och andra
föroreningar som kan utgöra mycket stor eller stor
risk för människors hälsa till år 2020. Förorenade
områden måste saneras innan de kan användas för
t.ex. bostadsbyggande.
Regeringen beräknar att delmålet om förorenade
områden under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
uppnås med den anslagsnivå som regeringen beräknar
från och med år 2004. Utskottet finner regeringens
förslag om medelstilldelning under anslaget väl
avvägt och avstyrker motionerna MJ395 (c) yrkande 2
delvis och MJ508 (m) yrkande 3. Utskottet
tillstyrker det bemyndigande som regeringen
föreslår.

34:5 Miljöforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om finansiering av
marinbiologisk forskning (kd).

Propositionen

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd
för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. forsknings- och
utvecklingsverksamhet som underlag för att nå
miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt för
internationellt förhandlingsarbete. Anslaget skall
också finansiera statens andel av den
samfinansierade forskningen med näringslivet vid IVL
Svenska Miljöinstitutet AB.

För att skapa goda förutsättningar för planering,
upphandling och genomförande av forskningsprojekt
bör regeringen bemyndigas att under år 2002 ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med planering och
genomförande av forskningsprojekt, som inklusive
tidigare åtagande innebär utgifter på högst 20
miljoner kronor för år 2003, högst 15 miljoner
kronor för år 2004 och högst 10 miljoner kronor för
år 2005.
Regeringen föreslår att 58 644 000 kr anvisas
under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 81 127 000 kr respektive 82 455 000 kr
(båda beloppen motsvarar 79 059 000 kr i 2002 års
prisnivå).

Motionerna

I motion MJ519 (kd) anförs i fråga om de marina
forskningsstationernas status och finansiering att
för 10–20 år sedan inrättade Naturvårdsverket ett
antal fasta forskartjänster för att bygga upp en
långsiktig miljöforskning (yrkande 15). Dessa
forskare avlönades av Naturvårdsverket medan övrig
personal kom att tillhöra universiteten. När
Naturvårdsverkets forskningsanslag försvann,
försvann även finansieringen av dessa fasta
forskartjänster. Kristinebergs marina
forskningsstation är en av många som har drabbats
hårt.

Enligt motion MJ522 (kd) om finansiering av
marinbiologisk forskning har Naturvårdsverket lagt
metodarbete och miljöuppföljning på den marina
forskningsstationen Kristineberg vid Gullmarsfjorden
(yrkande 18). Stationens vetenskapliga ledning kan
tvingas sluta vid årsskiftet 2001-2002 på grund av
stationens oklara finansiering och
organisationstillhörighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat följande när det gäller
motionerna MJ519 (kd) yrkande 15 och MJ511 (kd)
yrkande 18 om finansiering av marinbiologisk
forskning. Under 1980-talet och i början av 1990-
talet inrättade Naturvårdsverket genom sitt
miljöforskningsanslag ett antal forskartjänster för
att säkra en långsiktig kompetensutveckling inom
miljövården. Tjänsterna förlades till olika
universitet och kontrakten med universiteten var
antingen tidsbegränsade för längre perioder eller
tills vidare. Naturvårdsverkets
miljöforskningsanslag upphörde från den 1 januari
1998 och de löpande kontrakten sades upp från detta
datum. De aktuella forskningstjänsterna har
emellertid även för tiden därefter finansierats för
ett år i taget, för åren 1998 och 1999 med medel
från Mistra och för åren 2000 och 2001 med medel
från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

Riksdagen anslog medel för budgetåret 2000 på
anslaget 34:5 Miljöforskning att disponeras av
Naturvårdsverket. Det framgår av regleringsbrevet
för år 2000 att det är Naturvårdsverkets
miljöforskningsnämnd som beslutar om fördelning av
medlen till övrig miljöforskning. Verksamheten får
omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning,
forskningsbedömningar samt kunskapsöverföring från
forskning, kunskapssammanställningar och utredningar
med anknytning till forskningen. Forskningsmedlen
skall enligt regleringsbrevet främst finansiera
forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete,
t.ex. om miljömålen, miljöbalken samt underlag för
internationellt förhandlingsarbete.
Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd har mot
bakgrund av villkoren i regleringsbrevet beslutat
att efter utgången av 2001 inte avsätta medel till
nya kontrakt specifikt riktade till forskartjänster.
Utskottet vill framhålla att i dag är Formas och
Mistra de större svenska finansiärerna av
miljöforskning och gemensamma rutiner gäller vid all
forskningsfinansiering. Forskningsmedel beviljas
efter ansökan och varje ansökan bedöms i konkurrens
med övriga inkomna ansökningar. Utskottet har vidare
inhämtat att när det gäller marin forskning
finansierar Naturvårdsverket ett program om
biologisk mångfald i marin miljö som drivs av
forskare vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium vid
Göteborgs universitet. Programmet omfattar
emellertid även andra forskare från Göteborgs
universitet, Stockholms universitet samt
Beijerinstitutet vid Kungl. Vetenskapsakademien. Med
det anförda avstyrks motionerna MJ519 (kd) yrkande
15 och MJ522 (kd) yrkande 18.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning under anslaget.

34:6 Kemikalieinspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

Anslaget disponeras av Kemikalieinspektionen för
verksamhet avseende tillsyn/vägledning,
riskbedömning samt riskbegränsning för
allmänkemikalier samt riskbegränsning och
bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras
huvudsakligen med avgifter som anges i förordning
(1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöbalken, förordning (1999:942) om
kemikalieavgifter m.m. samt Kemikalieinspektionens
föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska
organismer (KIFS 1998:8). 3.20 Offentligrättslig
verksamhet
Kemikalieinspektionen arbetar för att minska
riskerna för skador på människa och miljö från
kemiska ämnen i kemiska produkter och andra varor
samt biotekniska organismer. Arbetet bedrivs i hög
grad internationellt, framför allt inom EU. De
resultat som uppnås inom EU styr den nationella
regleringen av utsläppandet av kemiska produkter och
varor på marknaden.
I januari 2000 redovisade Kemikalieinspektionen
ett underlag för fördjupad anslagsprövning till
regeringen. Regeringen gav mot bakgrund av denna
Kemikalieutredningen (M1998:09) i tilläggsuppdrag
att närmare utreda Kemikalieinspektionens
verksamhet, resurser och finansiering. Utredningen
lämnade sitt betänkande vid årsskiftet 2000/01 (SOU
2001:4). Betänkandet har remissbehandlats. Utredaren
menar att den kemikaliestrategi som EU håller på att
ta fram kommer att spela en avgörande roll för
möjligheterna att uppnå det svenska
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. EU:s utveckling
på detta område kommer att påverka den svenska
kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionens
arbete i framtiden.
Utredaren föreslår förstärkningar av
Kemikalieinspektionen med ca 30 miljoner kronor på
tre år, motsvarande 45 tjänster, de närmaste tre
åren. Förstärkningarna avser främst det EU-inriktade
riskbedömnings- och riskbegränsningsarbetet, för
allmänkemikalier och för bekämpningsmedel, tillsynen
enligt 14 kap. miljöbalken och arbete med anledning
av huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö.
Regeringen anser att det är angeläget att
Kemikalieinspektionen snarast kan förstärka
insatserna på de tre områden Kemikalieutredningen
föreslagit. EU:s miljöministrar antog den 7 juni
2001 Kommissionens vitbok, men arbetet med att
utveckla regelverket återstår. Mot bl.a. den
bakgrunden anser regeringen att det är för tidigt
att besluta om en förstärkning om 30 miljoner kronor
i enlighet med Kemikaliutredningens förslag och
Kemikalieinspektionens underlag. Regeringen föreslår
att Kemikalieinspektionens verksamhet i stället
förstärks genom en höjning av anslaget med 5
miljoner kronor för år 2002, 10 miljoner kronor 2003
respektive 15 miljoner kronor 2004. Utöver dessa
förstärkningar föreslår regeringen att 0,6 miljoner
kronor tillförs fr.o.m. år 2002 för det arbete som
ansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
medför.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen
att 89 736 000 kr anvisas under år 2002. För år 2003
och 2004 beräknas anslaget till 97 044 000 kr
respektive 104 157 000 kr (båda beloppen motsvarar
94 736 000 kr i 2002 års prisnivå).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Som
anförts i propositionen bör regeringen följa hur
Kemikalieinspektionens arbete med
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och kommissionens
arbete med EU:s kemikaliestrategi utvecklas och vad
detta kommer att innebära för Kemikalieinspektionens
verksamhet. Utskottet noterar att regeringen avser
att återkomma till frågan om en eventuell
ytterligare ökning av anslaget år 2005 med
utgångspunkt i Kemikalieutredningens betänkande.

34:7 Internationellt miljösamarbete
och
34:8 Stockholms internationella
miljöinstitut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

34:7 Internationellt miljösamarbete

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och
deltagande i internationella organisationer och för
internationellt samarbete inom Miljödepartementets
ansvarsområde. Från anslaget betalas kostnader för
deltagande i möten inom ramen för internationella
miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för
FN-systemet och EU-samarbetet samt organisationer
såsom OECD, ECE, Barentsrådet m.m.

Genom ett aktivt deltagande i det internationella
miljösamarbetet ökar möjligheterna för Sverige att
påverka eller få till stånd miljöbeslut och
överenskommelser så att gränsöverskridande utsläpp
och miljöförstöring minskar och de svenska
miljömålen kan uppnås. Omfattningen av
miljösamarbetet inom FN-systemet kommer att öka i
samband med världstoppmötet om hållbar utveckling i
Johannesburg 2002. Under år 2001 förstärktes
anslaget med anledning av Sveriges ordförandeskap i
EU. Regeringen beräknar emellertid att det
internationella miljöarbetet bör klaras med mindre
resurser under 2002.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen
att 39 682 000 kr anvisas under år 2002. För åren
2003 och 2004 beräknas motsvarande belopp.

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut
(SEI)

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms
internationella miljöinstitut (SEI). SEI är ett
internationellt forskningsinstitut med inriktning på
policyfrågor inom området miljö och utveckling.
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och informera om resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt
relaterad miljöstyrning och strategier för en
hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad
forskning inom områdena energi, atmosfär,
vattenresurser, urbana miljöer och riskanalys.

SEI bedriver projektverksamhet i Afrika, Asien,
Europa och Latinamerika. Institutet har, förutom
sitt huvudkontor i Stockholm, kontor i Boston,
Tallinn, York och Bangkok. SEI har byggt upp en
internationellt erkänd verksamhet inom områden som
är centrala för de globala miljöproblemen. Under
2001 tecknades ett avtal mellan Miljödepartementet
och SEI för att stärka och tydliggöra samarbetet
kring globala frågor om miljö och hållbar utveckling
samt reglera hur regeringens anslag till SEI bäst
kan användas för att uppnå detta syfte.
Regeringen föreslår att 12 000 000 kr anvisas
under anslaget 34:7 Stockholms internationella
miljöinstitut under år 2002. Även för år 2003 och
2004 beräknas anslaget till 12 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
när det gäller medelsbehoven under anslagen och
tillstyrker regeringens förslag.

Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Anslaget disponeras för förvaltningskostnader och
strålskyddsforskning vid Statens strålskyddsinstitut
(SSI). SSI är central förvaltningsmyndighet för
frågor om skydd av människor, djur och miljö mot
skadlig verkan av joniserande och icke joniserande
strålning.

SSI:s verksamhet finansieras delvis via avgifter
enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter
till Statens strålskyddsinstitut.
Regeringen har tidigare bemyndigats att under år
2001 ingå förpliktelser i samband med
strålskyddsforskning som innebär utgifter om högst 3
miljoner kronor under vart och ett av åren 2002,
2003 och 2004.
Regeringens bedömning är att myndigheten lever upp
till de mål som ställts och att myndigheten kan
verka för ett fortsatt gott strålskydd i samhället.
I proposition Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier (2000/01:130) föreslår regeringen
att Statens strålskyddsinstitut utses till ansvarig
myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
Regeringen beräknar en förstärkning med 0,6 miljoner
kronor för myndighetens miljömålsansvar och 6
miljoner kronor för arbete med åtgärder som syftar
till att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen
att 100 923 000 kr anvisas under år 2002. För år
2003 och 2004 beräknas anslaget till 103 381 000 kr
respektive 105 424 000 kr (båda beloppen motsvarar
100 923 000 kr i 2002 års prisnivå).

34:10 Statens kärnkraftinspektion

Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions
(SKI) förvaltningskostnader och kostnader för
tillsyn.

SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kärnkraftinspektion. Avgifter enligt den
nämnda förordningen avseende tillsyn och forskning
enligt 4 och 8 §§ förs till inkomsttitel 2551
Avgifter från kärnkraftverken. SKI disponerar de
intäkter som erhålls i form av avgifter enligt 2 och
6 §§ förordningen (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kärnkraftinspektion.
Regeringens bedömning är att myndigheten genom
sitt tillsynsarbete verkar för att skydda hälsa och
miljö. Regeringen föreslår att 84 362 000 kr anvisas
under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 86 409 000 kr respektive 88 099 000 kr
(båda beloppen motsvarar 84 362 000 kr i 2002 års
prisnivå).

34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning

Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions
(SKI) kostnader för kärnsäkerhetsforskning.

SKI har i uppdrag att finansiera
kärnsäkerhetsforskning. För att skapa goda
förutsättningar för planering och genomförande av
kärnsäkerhetsforskning är det nödvändigt att kunna
fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för
kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att
under år 2002 ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12
miljoner kronor under vart och ett av åren 2003,
2004 och 2005.
Regeringen föreslår att 69 266 000 kr anvisas
under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 71 106 000 kr respektive 72 386 000 kr
(båda beloppen motsvarar 69 266 000 kr i 2002 års
prisnivå).

34:12 Internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet

Anslaget disponeras för kostnader för deltagande i
internationellt samarbete på kärnenergiområdet,
såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i
Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget
till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation
Fund samt kostnader i samband med övrigt
internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Kostnaderna under anslaget är starkt beroende av
förändringar i valutakurserna. Regeringen bedömer
dock att anslaget för år 2002 kommer att täcka
kostnaderna.
Regeringen föreslår att 26 752 000 kr anvisas
under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till motsvarande belopp.

Kärnavfallsfonden

I det ansvar som enligt 10 § lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet läggs på reaktorinnehavare
och övriga innehavare av tillstånd till kärnteknisk
verksamhet ingår att svara för de faktiska kostnader
som behövs för avfallshanteringen. Enligt lagen
(1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m. skall innehavaren av en
kärnkraftsreaktor årligen, så länge reaktorn är i
drift, betala en avgift samt ställa säkerheter till
staten för att säkerställa att medel finns
tillgängliga för att betala kostnader för hantering
och slutförvaring av använt kärnbränsle och visst
radioaktivt avfall, avveckling och rivning av
reaktoranläggningar och forskning på
kärnavfallsområdet.

Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd
Kärnavfallsfonden. Av den förvaltningsberättelse för
år 2000 som Kärnavfallsfondens styrelse lämnat till
regeringen framgår att inbetalade avgifter för år
2000 uppgick till 637,5 miljoner kronor (944,7
miljoner kronor år 1999). Utbetalade ersättningar
uppgick till 715,5 miljoner kronor (602,6 miljoner
kronor år 1999), varav huvuddelen gick till
reaktorinnehavarna. Ränteintäkterna uppgick till 1
234 miljoner kronor (1 162 miljoner kronor år 1999).
Vid utgången av år 2000 var Kärnavfallsfondens
marknadsvärde 26 644 miljoner kronor (23 853
miljoner kronor år 1999).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning på anslagen. Utskottet tillstyrker
även det förslag till bemyndigande som regeringen
föreslår.

34:13 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska
institut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avslår motioner om minskad anslagsnivå (m,
kd).

Propositionen

Anslaget disponeras av Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI) för uppgifter som är
nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av
prognoser, varningar och beredskap samt för att
utveckla den kompetens SMHI bygger upp i denna
verksamhet. Anslaget används också för att betala
Sveriges medlemsavgifter i vissa internationella
organisationer.

SMHI:s uppdragsverksamhet och affärsverksamhet
finansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten sker
inom ramen för SMHI:s myndighetsansvar men bekostas
med full kostnadstäckning av andra myndigheter.
Affärsverksamheten bedrivs på kommersiella villkor
på en helt eller delvis konkurrensutsatt marknad.
SMHI utför uppdrag åt olika myndigheter till
självkostnadspris. Bland annat utför institutet
tillsyn av vattenregleringar,
översvämningskarteringar åt Räddningsverket och
vissa miljöövervakningsuppdrag för
Naturvårdsverket.ll
Affärsverksamheten år 2000 visar en marginell
minskning av omsättningen men rörelseresultatet är
något bättre än föregående år.
Målen för träffsäkerheten för varningstjänsten har
inte helt uppfyllts under året. SMHI har lämnat
förslag till regeringen på kompletterande metoder
att följa upp träffsäkerhet och varningar och
prognoser, som kommer att introduceras under år
2001. På uppdrag av regeringen har SMHI redovisat
erfarenheterna av förra sommarens och höstens
översvämningar. Redovisningen visar att prognoser
och varningar har haft mycket god träffsäkerhet
under den aktuella perioden. SMHI:s infrastruktur är
av mycket stort värde för många intressenter och
ibland en nödvändig förutsättning för deras
verksamhet. Några myndigheter har därför genom avtal
förbundit sig att bidra till finansieringen av
SMHI:s infrastruktur. De olika sektorernas bidrag
till SMHI bör ses över i takt med att nya avtal
tecknas eller när nuvarande avtal revideras, för att
säkerställa erforderlig kvalitet i SMHI:s
infrastruktur.
Under året har SMHI lämnat en fördjupad prövning
av verksamheten och föreslår i utredningen att SMHI
ombildas till ett av staten helägt bolag.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen
att 227 688 000 kr anvisas under år 2002. För år
2003 och 2004 beräknas anslaget till 212 805 000 kr
respektive 216 831 000 kr (båda beloppen motsvarar
207 688 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionerna

Enligt motion MJ508 (m) bör SMHI finansiera en
större del av verksamheten genom att ta ut
användaravgifter och anslaget till SMHI bör därför
minskas med 20 000 000 kr (yrkande 4).

I motion MJ519 (kd) yrkas att anslaget minskas med
5 000 000 kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen bereds frågan om SMHI:s
verksamhetsform för närvarande inom
Regeringskansliet.

Avgifterna till de internationella
organisationerna Eumetsat, WMO och ECMW var år 2000
60,2 miljoner kronor. År 2001 ökar avgifterna till
73,8 miljoner kronor. För att klara avgifterna till
de internationella organisationerna bör, som
regeringen föreslagit, SMHI:s anslag förstärkas
engångsvis med 20 miljoner kronor under år 2002.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att
följa kostnadsutvecklingen för Sveriges deltagande i
de internationella organisationerna och hur dessa
kostnader påverkar SMHI:s övriga verksamhet.
Utskottet finner regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl avvägt och
avstyrker motionerna MJ508 (m) yrkande 4 och MJ519
(kd) yrkande 20 delvis.

34.14 Information om klimatfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker en motion (m) om att anslaget bör
avskaffas.

Propositionen

Anslaget är nytt från och med år 2002 och disponeras
för information och medvetandegörande om
klimatfrågan och behovet av klimatrelaterade
åtgärder.

För att Sverige skall kunna uppnå sina åtaganden
enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet och
ha en god beredskap för framtida internationella
överenskommelser om utsläppsreduktioner krävs att
åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser
vidtas. En i sammanhanget angelägen åtgärd är en
informationssatsning, för att skapa förståelse för
de förändringar av styrmedel som erfordras på kort
och lång sikt och för att öka allmänhetens och
företagens kunskaper om vad som kan göras på
individuell nivå.
Det finns möjligheter för kommuner att arbeta med
informationssatsningar inom ramen för de lokala
investeringsprogrammen. Detta kommer också att gälla
för det föreslagna klimatinvesteringsprogrammet.
Vidare bör andra aktörer i samhället beredas
möjlighet att arbeta med information och
medvetandegörande.
Kommunal information, liksom annan information som
ges nära mottagaren, har fördelen att den på ett
konkret sätt kan lyfta fram sambanden mellan
beteende och klimatpåverkan, liksom hur minskad
belastning på klimat och ekosystem kan åstadkommas.
Regeringen föreslår att 30 000 000 kr anvisas
under år 2002. Även för år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 30 000 000 kr. Informationssatsningen
finansieras genom att medel överförs från anslaget
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram inom
utgiftsområde 18.

Motionen

Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget avskaffas
(yrkande 5). Information om klimatfrågor bör ingå i
Naturvårdsverkets och sektorsmyndigheternas
ordinarie verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regerings förslag till
medelstilldelning under anslaget vara väl avvägt.
Naturvårdsverket avses få i uppdrag att i samverkan
med andra myndigheter utveckla och ansvara för
informationssatsningen. Som regeringen anfört bör
det praktiska genomförandet ske genom kommuner,
skolor/utbildningsinstitutioner, enskilda
organisationer och andra delar av den privata
sektorn. Informationsinsatserna skall bygga på
vetenskaplig grund utifrån den internationella
klimatpanelens (IPCC) analyser och rapporter. Motion
MJ508 (m) yrkande 5 avstyrks.

34.15 Stöd till klimatinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om att anslaget bör
tillföras ytterligare medel (c), att anslaget
skall minskas (m) eller utgå (fp) m.m.

Propositionen

Anslaget är nytt och disponeras för stöd till
klimatinvesteringsprogram som minskar
klimatpåverkande utsläpp. Av anslaget får högst 10
miljoner kronor användas till administration och
informationsinsatser år 2002 med anledning av det
nya stödet.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2002 besluta om bidrag som
innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor
2003–2004.
Regeringen har sedan 1998 administrerat stödet
till lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet (LIP). De investeringsprogram som
beviljats stöd omfattar ett brett spektrum av
åtgärder. En stor del av åtgärderna har effekter på
klimatpåverkande utsläpp.
Klimatfrågans växande betydelse ger skäl till att
fokusera de statliga bidragen på åtgärder som
minskar utsläppen av växthusgaser. Det nuvarande
stödet till lokala investeringsprogram bör därför
ersättas av ett stöd till klimatinvesteringsprogram
(Klimp). Programmen skall innehålla åtgärder som
minskar utsläppen av växthusgaser, dvs. åtgärder
framför allt inom energi-, avfalls- och
transportområdena.
Det nya statsbidraget, som skall införas under
2002, bör liksom de kommunala investeringsprogrammen
utgå från det kommunala perspektivet och bör i
första hand ges till samlade program med åtgärder
som minskar utsläppen av växthusgaser. Det lokala
angreppssättet och kravet på samlade program har
visat sig vara mycket framgångsrikt för att uppnå
goda miljöeffekter men också när det gäller att
stärka miljöarbetet i kommunerna. Programkravet
stimulerar också till helhetssyn och samverkan.
Kommunerna bör ha möjlighet att i vissa fall ta med
åtgärder i klimatinvesteringsprogrammen som bidrar
till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten
ska dock ligga på insatser för att nå klimatmålet.
Det bör ställas krav på att folkbildnings- och
informationsinsatser skall ingå i klimatprogrammen.
Kostnadseffektiviteten skall vara ett viktigt
kriterium vid bedömningen av om ett klimatprogram
skall beviljas statsbidrag. Det kan dock vara
önskvärt att nya metoder och tekniker kan prövas
även om kostnaderna är höga för vissa
demonstrationsprojekt. Åtgärder som redan påbörjats
kan inte få bidrag, inte heller åtgärder som är
lönsamma på kort sikt.
Administrationen av klimatstödet bör hanteras av
en myndighet.
Regeringen föreslår att 200 000 000 kr anvisas
under ett nytt anslag under år 2002. För år 2003
beräknas anslaget till 300 000 000 kr och för år
2004 till 400 000 000 kr. Stödet finansieras dels
genom överföring av 200 miljoner kronor år 2002 och
300 miljoner kronor år 2003 från anslaget 34:1 Stöd
till lokala investeringsprogram (utg.omr. 18) för
ekologisk hållbarhet, dels med de 400 miljoner
kronor som i enlighet med 2001 års ekonomiska
vårproposition avsatts för klimatinvesteringar år
2004.

Motionerna

Enligt motion MJ395 (c) bör anslaget tillföras
ytterligare 80 000 000 kr för att förstärka det
lokala arbetet (yrkande 2 delvis).

I motion MJ508 (m) yrkas att anslaget skall
minskas med 100 000 000 kr (yrkande 6). Anslagen
påminner om de misslyckade lokala
investeringsprogrammen.
Enligt motionerna MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och
Fi294 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget minskas
med 200 000 000 kr. De nya investeringsstöden bör
utgå.
I motion T465 (c) yrkas tillkännagivande om att en
del av anslaget bör öronmärkas för att möjliggöra
individuell återföring av kostnader för vatten och
värme i flerbostadshus med hjälp av IT (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört kräver det föreslagna
klimatstödet förberedelser i form av bl.a.
förordning, anvisningar och informationsinsatser och
kan tidigast komma igång under andra hälften av
2002.

I propositionen anförs att det lokala
angreppssättet och kravet på samlade program har
visat sig vara mycket framgångsrikt för att uppnå
goda miljöeffekter men också när det gäller att
stärka miljöarbetet i kommunerna. Programkravet
stimulerar också till helhetssyn och samverkan.
Kommunen skall samverka brett med näringsliv,
organisationer och andra aktörer med att ta fram
programmet och även engagera allmänheten i
klimatfrågorna. Åtgärder bör ske inom såväl kommunal
som annan verksamhet. Regeringen anför att förslaget
om stöd till klimatprogram kommer att utvecklas i
den proposition om klimatfrågor som regeringen avser
att presentera under hösten 2001.
Programmen skall innehålla åtgärder som minskar
utsläppen av växthusgaser, dvs. åtgärder framför
allt inom energi-, avfalls- och transportområdena.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller medelsbehovet under anslaget. Därmed avstyrks
motionerna MJ395 (c) yrkande 2 delvis, MJ508 (m)
yrkande 6, MJ521 (fp) yrkande 19 delvis, Fi294 (fp)
yrkande 21 delvis och T465 (c) yrkande 14. Utskottet
tillstyrker det bemyndigande som regeringen
föreslår.

BU

Politikområde Forskningspolitik under
utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader och
26:2 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker en motion (kd) om minskad
medelstilldelning under anslaget 26:2.

Propositionen

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för
myndighetens förvaltningskostnader. Rådets
viktigaste ansvarsområden är miljöforskning,
forskning om de areella näringarna, forskning om
samhällsbyggande samt forskning för en ekologiskt
hållbar utveckling.

Formas bildades den 1 januari 2001. Genom
bildandet av Formas samlades stora delar av ansvaret
för forskning till stöd för ett ekologiskt hållbart
samhälle och därmed skapades bättre förutsättningar
för kraftfulla forskningssatsningar. Anslaget
minskar år 2002 i förhållande till 2001 därför att 5
miljoner kronor tillfördes engångsvis år 2001 för
omställningskostnader i samband med övergången till
den nya organisationen.
Regeringen föreslår att 38 924 000 kr anvisas
under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas
anslaget till 39 884 000 kr respektive 40 642 000 kr
(båda beloppen motsvarar 38 924 000 kr i 2002 års
prisnivå).
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning

Anslaget disponeras för stöd till forskning och
forskningsinformation inom områdena miljö och
samhällsbyggande. För forskning om de areella
näringarna finns anslag 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och kollektiv forskning under
utgiftsområde 23.

För att underlätta planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt bör regeringen
bemyndigas att under 2002 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 80 miljoner kronor under
år 2003, högst 65 miljoner kronor under år 2004,
högst 50 miljoner kronor under år 2005, högst 45
miljoner kronor under år 2006 och högst 40 miljoner
kronor under år 2007.
I enlighet med 2001 års ekonomiska vårproposition
föreslår regeringen att forskningen vid Formas
förstärks med 80 miljoner kronor för år 2002 och
2003 och 90 miljoner kronor för år 2004 utöver
tidigare föreslagna förstärkningar. Förstärkningen
skall användas till forskning om biologisk mångfald
och forskning till stöd för en ekologiskt hållbar
utveckling såsom stöd för nationella samlingar för
bevarande och hantering av insamlat material som är
av särskild betydelse för forskning om biologisk
mångfald, forskning om förändringar i djur- och
växtliv samt fysikaliska och kemiska förändringar
inom olika biotoper både på land och i vatten samt
stöd till unga forskare inom miljöområdet, t.ex.
doktorandtjänster och postdoktorala tjänster.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen
att 255 720 000 kr anvisas under år 2002. För år
2003 och 2004 beräknas anslaget till 272 413 000 kr
respektive 288 028 000 kr (motsvarar 265 904 000
resp. 275 904 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionen

Enligt motion MJ519 (kd) bör anslaget 26:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning minskas med 40 000 000
kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslagen och avstyrker
motion MJ519 (kd) yrkande 20 delvis. Utskottet
tillstyrker vidare det bemyndigande som regeringen
föreslår.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Grushushållningsplaner (punkt 4)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ519 (kd) yrkande 8.

Ställningstagande

Två tredjedelar av vårt grundvatten är beroende av
grusåsar. Naturvårdsverket har i samverkan med Sveriges
geologiska undersökning, Livsmedelsverket och Boverket
den 13 decemher 2000 redovisat en rapport angående
värdering av grundvatten- och grusförekomster samt
konstgjord grundvattenbildning. Det framgår av
myndighetens rapport, att det finns ett stort behov av
att ange både ekonomiska och icke ekonomiska värden på
förnyelsebara naturresurser som grundvatten. Rapporten
övervägs för närvarande inom Miljödepartementet.

Insikten om grundvattenförekomsternas värde kan
göra det lättare för vattenförsörjningens huvudmän
att göra riktiga bedömningar vid intressekonflikter,
speciellt vid planering. Grundvattnet utgör en
långsiktigt mycket viktig del av landets resurser,
och kvaliteten måste garanteras.
Skatten på naturgrus infördes den 1 juli 1996 och
har enligt rapporten Naturgrusskatten haft effekt på
mängden använt naturgrus och därmed bidragit till
hushållningen med denna resurs. Regeringen anser,
att arbetet med att minska uttaget av naturgrus och
att öka andelen återanvänt material bör fortsätta i
samarbete med branschen. Regeringen avser därför att
ge Sveriges Geologiska Undersökning i uppdrag att
tillsammans med berörda intressenter och
sektorsmyndigheter utveckla frivilliga
överenskommelser som fördelar ansvaret för att nå
delmålet om minskad naturgrusanvändning och ökad
andel återanvänt material. I uppdraget skulle ingå
att utveckla kravspecifikationer och metoder för att
avgöra vilka hushållnings- och miljöaspekter, som
bör gälla för användning av naturgrus och
alternativt material.
Kristdemokraterna anser, att det inte räcker med
hushållningsaspekter vid frivilliga överenskommelser
för att trygga tillgången till råvatten av god
kvalitet. Grushushållningsplaner bör upprättas, både
regionalt och nationellt. Den nya administrationen
av vattenavrinningsområden underlättar för en sådan
hushållning.

2. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft m.m.
(punkt 5)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Per-
Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ420 (m) yrkande 5,
2001/02:MJ484 (s) och 2001/02:MJ529 (c) yrkande 7.

Ställningstagande

En storskalig vindkraftsutbyggnad längs den svenska
kusten kan få negativa konsekvenser för svenskt
yrkesfiske. Det saknas erfarenhet av vad som
inträffar i närmiljön runt vindkraftverkets
etablering.

De risker med utbyggnaderna som har framförts
gäller framför allt de infraljud som uppstår omkring
ett vindkraftverk och vilka effekterna blir på
fisket, på fiskebeståndet och lekmiljön. De områden
som är aktuella för vindkraftverk är ofta just där
fisken leker eller växer upp. Det är också där det
småskaliga fisket bedriver sin verksamhet.
Fiskeribiologiska undersökningar bör genomföras
både vid planerade områden och i anslutning till
redan etablerade verksamheter.

3. Marina reservat (punkt 6)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ220 (c) yrkande 11
och 2001/02:MJ529 (c) yrkande 9 samt avslår
motionerna 2001/02:MJ302 (v) yrkande 7, 2001/02:440
(mp) yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ467 (mp)
yrkande 4.

Ställningstagande

Det arbete som pågår från Naturvårdsverkets och
länsstyrelsens sida för att inrätta marina reservat
längs den svenska kusten skapar stor oro och
blockerar många av de framtidsdiskussioner som
fiskerinäringen, tillsammans med kommunerna, skulle
behöva koncentrera sig på. Det beror framför allt på
den hantering som respektive myndighet ansvarar för
när det gäller planeringen av marina reservat.

En avgörande fråga för ett livskraftigt fiske är
tillgängligheten till vattenområdena. Därför får
inte reservatsdiskussionerna och
nationalparksförslag genomföras utan att en mycket
tydlig dialog och överenskommelse med den näring som
främst för sin överlevnad är i behov av och har
värnat om ett långsiktigt hållbart fiske.
Det pågår på vissa håll runt den svenska kusten, i
t.ex. Strömstads och Tanums kommuner, en lokal
diskussion mellan yrkesfiskarna och kommunerna med
syfte att finna alternativ till stark reglering och
reservatsförslag. Denna diskussion och värdefulla
gemensamma syn på kustfisket och ömsesidiga
förtroende får inte nonchaleras av statens centrala
myndigheter.

4. Användning av miljöanpassade bilar
(punkt 10)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Per-Samuel Nisser (m), Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ303 (m) och
2001/02:MJ308 (kd).

Ställningstagande

Biltrafik har vissa nackdelar och dit hör utsläppen
av för miljön skadliga avgaser från
förbränningsmotorer. I tätorter och i storstäder kan
dessa utsläpp bli till allvarliga hälsorisker. I
många kommuner i landet pågår därför ett intensivt
arbete för att reducera de negativa verkningarna av
avgaserna.

I Stockholm pågår ett aktivt arbete med att
undanröja hinder och skapa incitament för att öka
andelen miljöbilar på stadens gator. Stockholm har
också beslutat att på vissa ställen införa gratis
parkering för elbilar. Nästa steg förväntas bli
utvidgad gratis parkering även för andra
miljöanpassade bilar.
Det går i dag inte att införa ett generellt
undantag som innebär fri parkering för
miljöanpassade bilar. Trafikförordningen ger i dag
möjlighet till ett sådant undantag för handikappade,
näringsidkare samt boende i ett visst område.
Tillämpningen av likställighetsprincipen hindrar
nämligen kommuner som vill göra undantag för att
stimulera innehav av miljöanpassade bilar genom fri
parkering. I dag har Göteborg ett generellt undantag
men detta har inte prövats i domstol. Det vore
rimligt att lagen ändras till den verklighet vi har
i dag.

5. Den svenska bilparken (punkt 11)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ306 (kd) yrkandena 1 och
2.

Ställningstagande

Vi har en åldrande bilpark i Sverige. Äldre bilar
släpper ut mer avgaser än nya bilar, förbrukar mer
drivmedel och är mindre säkra än nya bilar. För
varje gammal bil som byts ut mot en ny får vi alltså
bättre luft och mindre förbrukning av ändliga
resurser som olja. Det finns åtgärder av
”morotskaraktär” och ”piskkaraktär”, och båda är
nödvändiga för att nå tillräckligt stor effekt. Till
”morötterna” kan nämnas ytterligare sänkt bilskatt
för nyare bilar och en förhöjd skrotpremie på gamla
bilar. Till incitament av ”piskkaraktär” kan man
räkna en höjning av bilskatten på gamla bilar.

En del av dessa åtgärder är redan föreslagna och
genomförda, men det gäller att gå längre än vad
staten hittills gjort. Kanske skall ett totalförbud
för fordon i vissa åldersklasser i Sverige
övervägas. Viktigt är då att klargöra och säkra
gränsen mot s.k. veteranbilar.
Regeringen bör kartlägga anledningen till att vi
har en så åldrad bilpark och förslå åtgärder för att
minska denna till förmån för miljön, människors liv
och hälsa.

6. Kalkning (punkt 13)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ260 (fp) yrkande 2.

Ställningstagande

Genom att kalka skogsmarken i områden med högt
nedfall av luftburna föroreningar kan man motverka
onaturlig markförsurning och återställa
vattenkvalitet i bäckar och sjöar. Det finns
resultat av god forskning och försöksverksamhet, och
det är relativt väl känt vilka områden som är i
störst behov av åtgärder och metoder.

Ett av de mest behövande områdena i landet är
området från gränstrakterna Sjuhärad/Småland/Halland
upp till Fyrstadsområdet i nordvästra Västergötland
och delar av Bohuslän. Högt nedfall och berggrund
med låg buffertkapacitet, dvs. sur bergrund, gör
områdena särskilt känsliga, men fortfarande har inte
någon insats gjorts i stor skala. Regeringen bör
presentera åtgärder för att komma i gång med en
skogsmarkskalkning mer fullskaligt i detta område
och andra liknande områden med försurningsproblem.

7. Samordning av kalkning av sjöar och
vattendrag och skogskalkning (punkt 15)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ519 (kd) yrkande 3.

Ställningstagande

Ett antal internationella överenskommelser om att
minska utsläppen av försurande ämnen har
ratificerats. Dessa överenskommelser förväntas leda
till kraftiga utsläppsminskningar från länderna i
Europa. Förutom utsläppsminskningar inom industrin
och energisektorn m.m. krävs omfattande kalkning för
att minska den befintliga försurningen.

Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning har
två delmål avseende graden av försurning i vatten
och mark. För det första skall år 2010 högst 5 % av
sjöarna och högst 15 % av sträckan rinnande vatten
vara drabbade av försurning som orsakats av
människan. För det andra skall före 2010 trenden mot
ökad försurning av skogsmarken vara bruten och en
återhämtning påbörjad i områden som försurats av
människan.
Kristdemokraterna anser att regeringens åtgärder
är otillräckliga. I budgetpropositionen nämns
skogskalkningen, men regeringen föreslår ingen sådan
åtgärd. En långsiktig strategi för sjöar och
vattendrag bör omfatta mer än bara åtgärder direkt i
vattnet eftersom försurningen i sjöar bland annat är
en följd av att omgivande marker försurats.
Det finns något motstridiga rapporter om
skogskalkningens effekt på skogstillväxten samt på
flora och fauna i skog och våtmark. Därför bör
försök i större skala göras i områden med högt
försurningstryck och fler studier bör genomföras.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Per-
Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Den 21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2002.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2003 och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör
vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en
moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar också till att skapa
förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större möjligheter till ett
rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten
att välja bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna för ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser
tillförs till exempel för att bryta den ökade
sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ – med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
– bör ses som en helhet där inte någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra. När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 21 november om ramar för de
olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av
poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 20. För
budgetåret 2002 förordar vi i vår kommittémotion
2001/02:MJ508 (m) yrkandena 1–6.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Den ekonomiska ramen för utgiftsområde 20 har redan
beslutats av riksdagens majoritet. Vi
kristdemokrater redovisar därför i ett särskilt
yttrande i betänkandet vårt krav på ett nytt anslag
för skogskalkning. Vi har länge kritiserat att det
varit svårt att utläsa ur regeringens budget hur
mycket pengar som anslagits till kalkning. Så
småningom bör hela den samlade kalkningsinsatsen
sammanföras till ett gemensamt anslag, eftersom en
gemensam strategi med sammanslagen sjö- och
skogskalkning kan komma att minska resursbehovet. Vi
har anslagit 50 miljoner per år för år 2001, 2002
respektive 2003.

De försurande inhemska utsläppen har kraftigt
minskat. Hälften av det sura nedfallet i vårt land
orsakas av andra länder i Europa. Men försurningen i
mark och vatten minskar långsamt. Eftersom marken är
försurad, minskar försurningen av vattendragen
ganska långsamt, trots kalkning. Kalkning av
avrinningsområden bidrar till snabbare minskning av
försurningen.
Kristdemokraterna har länge yrkat på att
regeringen skall ta fram ett klimatpolitiskt
handlingsprogram. Äntligen verkar vi nu vara framme
vid detta. Det krävs omgående krafttag för att hejda
koldioxidutsläppen. Det handlar om utfasning av
fossilbränslen i energiproduktion och i
transportsektorn. Det rimmar därför illa, att
regeringen vill skattebelägga biobränslen.
Bilindustrin bör ges i beting att finna andra
drivmedel än fossilbränsle, ev. med stöd av
lagstiftning. Man måste kunna redovisa, hur
koldioxidutsläppen från nyproducerade bilar helt kan
upphöra. Miljökostnader bör vägas in vid
upphandling.
I budgeten hänvisar regeringen bl.a. till de gröna
nyckeltalen, där antalet miljöcertifierade företag
ingår. Vi kristdemokrater har i våra motioner
återkommit till att detta nyckeltal på något sätt
även skall omfatta det miljöarbete, som bedrivs i
icke-certifierade företag, eftersom kostnaden för
certifiering är relativt hög och därmed verkar
hindrande.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Eskil Erlandsson (c).
Den 21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet
om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena.
Jag väljer att i ett särskilt yttrande redovisa vår
politik som berör utgiftsområde 20 i den statliga
budgeten.
Det är glädjande att regeringen tagit till sig av
Klimatkommitténs och Centerpartiets förslag om att
inrätta klimatpolitiska program. Anslaget 34:15
Klimatpolitiska program bör dock ökas med 80
miljoner kronor för att ytterligare förstärka det
lokala arbetet. En del av anslaget bör öronmärkas
för att möjliggöra individuell återföring av
kostnader för vatten och värme i flerbostadshus med
hjälp av IT.
Kalkning är tyvärr en nödvändig åtgärd som
utvecklingen ser ut för närvarande. Medel till
kalkning av försurade sjöar, vattendrag och skogar
bör få mer resurser. En omfördelning inom anslaget
34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden bör därför ske genom att 15 miljoner
kronor bör flyttas från de medel som avsätts för
inköp av skogsmark. Därtill bör anslaget 34:3
reduceras med 100 miljoner kronor genom att medlen
till inköp av skogsmark minskas. Centerpartiet
förordar en ny modell för bevarande av skyddsvärd
skogsmark.
Centerpartiet föreslår att anslagen till ideella
organisationer verksamma inom natur- och
kulturmiljöområdet räknas upp. Anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med 5 miljoner
kronor för detta ändamål. Saneringen av förorenade
områden bör tillföras mer medel. Ett led i att
stärka det civila samhället är att ha starka
organisationer. Organisationer som Svenska
Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund
är antagligen de som har den bästa bevakningen av
bevarandet av den biologiska mångfalden i
kulturlandskapet. Även studieförbund och
fiskevårdsföreningar spelar på många platser en stor
roll i det ideella arbetet. Ersättningen till de
ideella krafterna är blygsamma jämfört med vad
tjänstemän och konsulter kostar.
Även anslaget 34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden bör räknas upp med 15 miljoner
kronor. Inom anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden finns medel för avsättning
av skyddsvärd skogsmark samt medel för kalkning.
Dessa olika områden bör delas i budgethänseende för
att nå mer förutsägbara anslagsnivåer för respektive
insatser och en mer långsiktig politik än vad som
gäller i dag.

4. Marina reservat (punkt 6)

av Maria Wetterstrand (mp).

Det är mycket positivt att utvecklingen går mot att
inrätta fler marina reservat. I detta sammanhang
vill jag poängtera att dessa marina reservat och
speciellt skyddade uppväxtplatser mycket väl går att
kombinera med det lokala beståndsbevarande
kustfisket. Det vore t.o.m. fördelaktigt i många
fall att inrätta lokalt områdesansvar för
reservaten. Den lokala befolkningen och främst då
yrkesfiskarna har en lång tradition av kunskaper om
de olika arternas beteende och överlevnadsvillkor.

Samtidigt är det intressant att se på studier från
USA som indikerar att reservat med fiskeförbud kan
fungera som områden där fiskbestånden kan återhämta
sig ostört och senare bidra till större fångster
utanför de skyddade områdena. Även små reservat kan
enligt studien vara mycket effektiva i det
avseendet.
En variation av reservat där vissa har fiskeförbud
och vissa kombineras med beståndsbevarande lokalt
kustfiske och områdesansvar skulle kunna ge en bra
kunskapsgrund för fortsatt arbete med införande av
fler marina reservat.

5. Miljövänliga alternativ (punkt 9)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Kristdemokraterna vill i motion MJ423 yrkande 1
premiera den bilist som använder sig av miljövänliga
alternativ. Utskottet redogör för det samarbete
regeringen har med producentsidan. Det är viktigt
att förändra bilen. Men med befintliga fordon kan
bilisten/konsumenten välja det miljömässigt bästa
alternativet. För närvarande är det alternativet
oftast dyrare än andra. I stället bör en
bilist/konsument premieras för ett sådant val.

6. Marinbiologisk forskning (punkt 16)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Under 1980-talet och 1990-talets början inrättade
Naturvårdsverket ett flertal fasta forskartjänster
inom miljövårdsforskningen, bl.a.
professorstjänster, som förlades till olika
universitet. Fem tjänster förlades till
Kristinebergs marina forskningsstation. Denna grupp
blev pionjärer inom svensk marin ekotoxikologi.

Finansieringen upphörde när Naturvårdsverkets
forskningsanslag drogs in 1998, något som
Kristdemokraterna starkt kritiserat. Efter ett par
års tillfällig finansiering hänvisades
forskargruppen i år till det nya forskningsrådet
Formas, till EU:s fonder och till privata fonder.
Den 1 juli 2001 upphörde emellertid finansieringen
för tre i forskargruppen. För de övriga två skulle
finansieringen upphöra den 1 januari 2002. Man fick
emellertid i löfte att ett beslut i december
troligen skulle innehålla en lösning av
finansieringen, bara någon vecka innan verksamheten
skulle upphöra!
Omkring 1 november 2001 fick man besked om att
forskningen var finansierad för ytterligare tre år.
Kristinebergs marina forskningsstation klassas av
EU som en europeisk resurs och kan ta emot andra EU-
forskare, där EU står för alla kostnader.
Forskningen på stationen är en del av arbetet för
att följa upp de svenska miljömålen. Flera av
forskarna på forskningsstationen är engagerade i
olika internationella havsforskningsorganisationer.
Sverige anses, även av sig själv, vara framstående
inom miljörelaterad forskning. Den ekotoxikologiska
gruppens inriktning mot persistenta miljögifter har
i hög grad bidragit till det.
En långsiktig forskning bör inte finansieras
projektvis utan bör ha en stabil finansiering, som
inte heller varierar med ett universitets ekonomiska
ställning. Detta belyser den nuvarande felaktiga
principen för forskningens finansiering, som mest
bygger på forskning i projektform. Större del av
forskningsanslaget borde fördelas till
universitetens basanslag, så att långsiktig och
uppföljande forskning kan få en stabil finansiering.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:1 utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande av
miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 55 000 000 kr under år
2003, högst 40 000 000 kr under år 2004 och högts
30 000 000 kr under år 2005 (avsnitt 3.7.2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr
under vart och ett av åren 2003, 2004 och 2005
(avsnitt 3.7.2),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med förvärv av eller
intrångsersättningar i värdefulla naturområden som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 120 000 000 kr under år 2003 (avsnitt 3.7.3)

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000 kr
under år 2003, högst 110 000 000 kr under år 2004
och högst 80 000 000 kr under år 2005 (avsnitt
3.7.4),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
20 000 000 kr under år 2003, högst 15 000 000 kr
under år 2004 och högst 10 000 000 kr under år
2005 (avsnitt 3.7.5),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kr
under år 2003, högst 12 000 000 kr under år 2004
och högst 12 000 000 kr under år 2005 (avsnitt
3.7.11),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om anslaget 34:15 Stöd till
klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med beslut om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000 kr
under åren 2003 och 2004 (avsnitt 3.7.16)

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband
med planering, upphandling och genomförande av
forskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 80 000 000 kr under år
2003, högst 65 000 000 kr under år 2004, högst
50 000 000 kr under år 2005, högst 45 000 000 kr
under år 2006 och högst 40 000 000 kr under år
2007 (avsnitt 4.1.2),

9. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård enligt följande uppställning:

Forskningspolitik

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader;
ramanslag; 38 924 000 kr,

26:2 Forskningsrådet för miljö areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning; ramanslag;
255 720 000 kr.

Miljöpolitik

34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 311 035 000 kr,

34:2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 200 666 000
kr,

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald; ramanslag;
960 419 000 kr,

34:4 Sanering och återställning av förorenade
områden; ramanslag; 418 746 000 kr,

34:5 Miljöforskning; ramanslag; 58 644 000 kr,

34:6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 89 736 000
kr,

34:7 Internationellt miljösamarbete; ramanslag;
39 682 000 kr,

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut;
obetecknat anslag; 12 000 000 kr,

34:9 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag;
100 923 000 kr,

34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader; ramanslag; 84 362 000 kr,

34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 69 266 000 kr,

34:12 Internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr,

34:13 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut m.m.; ramanslag; 227 688 000
kr,

34:14 Information om klimatfrågor; ramanslag;
30 000 000 kr,

34:15 Stöd till klimatinvesteringar;
ramanslag; 200 000 000 kr.

Motionerna

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar enligt uppställningen i
bilaga 2,

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en del av
anslaget för klimatpolitiska program bör
öronmärkas för att möjliggöra individuell
återföring av kostnader för vatten och värme i
flerbostadshus med hjälp av IT.

2001/02:MJ220 av Åke Sandström m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stoppa
bildandet av marina reservat och nationalparker
till havs.

2001/02:MJ229 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en aktionsplan med konkreta
åtgärdsförslag för att minska bifångster av tumlare.

2001/02:MJ260 av Elver Jonsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillåta mer
fullskalig kalkning i område där bufferkapaciteten
är svag på grund av s.k. sur berggrund.

2001/02:MJ302 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att inrättandet av akvatiska skyddsområden
bör påskyndas.

2001/02:MJ303 av Carl-Erik Skårman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stimulera ökning av
användning av miljöanpassade bilar.

2001/02:MJ306 av Amanda Agestav (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en
kartläggning av den svenska bilparken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med förslag för att
minska den åldrande bilparken.

2001/02:MJ308 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att vidta åtgärder för att
underlätta för en marknadsexpansion av miljöbilar.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppräkning av
anslag till ideella organisationer verksamma inom
natur- och kulturmiljöområdet.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka resurserna
till kalkning av vatten och skogsmark.

2001/02:MJ358 av Gudrun Lindvall (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av översyn av på
vilket sätt skog större än vad som kallas
nyckelbiotop och mindre än vad som avsätts som
naturreservat skall sparas.

2001/02:MJ395 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om delning av
anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:

2001/02:MJ420 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om resurser till
kalkning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om storskalig
vindkraft.

2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att premiera
miljövänliga alternativ.

2001/02:MJ440 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av marina
reservat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av åtgärder
för att skydda hotade arter i hav.

2001/02:MJ467 av Per Lager m.fl. (mp):

4. Riksdagen begär att regeringen påskyndar
inrättandet av fler marina reservat.

2001/02:MJ484 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konsekvensanalyser innan
havsbaserad vindkraft byggs ut.

2001/02:MJ508 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:1
Naturvårdsverket för år 2002 308 535 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald för år 2002 900
000 000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgifts-
område 20 politikområde 34:4 Sanering av förorenad
mark för år 2002

268 746 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:13
Bidrag till SMHI för år 2002 207 688 000 kr.

5. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 34:14
Information om klimatfrågor i enlighet med vad som
anförs i motionen.

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:15
Stöd till klimatinvesteringar för år 2002
100 000 000 kr.

2001/02:MJ513 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om marina skyddade
områden.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kalkningen av
sjöar och vattendrag skall samordnas med
skogskalkningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
grushushållningsplaner.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de marina
forskningsstationernas status och finansiering.

20. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen anvisar med följande ändringar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag enligt uppställning:

2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kalkning av vatten
och skog.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om organisering och
finansiering av marinbiologisk forskning.

2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kalkning.

2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om havsbaserade
vindkraftverk.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om marina reservat.

2001/02:N41 av Ingegerd Saarínen m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den aviserade Reaktorsäkerhetsutredningen
bör få i direktiv att även se över riskerna vid en
eventuell attack mot kärnkraftverken.

Bilaga 2