Lagutskottets betänkande
2001/02:LU3
Revisorer
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och
tillsyn i revisionsverksamhet. I propositionen
föreslår regeringen en ny revisorslag. Lagförslaget
innehåller en definition av begreppet
revisionsverksamhet samt därutöver ett flertal
nyheter som bl.a. syftar till att garantera
revisorers och revisionsverksamhetens oberoende.
Vidare klargörs Revisorsnämndens befogenheter att
öva tillsyn över revisorer och revisionsbolag. Den
nya revisorslagen och vissa ändringar av främst
följdkaraktär i andra lagar, bl.a. aktiebolagslagen,
föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.
Vidare behandlar utskottet Riksdagens revisorers
förslag till riksdagen (1999/2000:RR11) angående
Revisorsnämnden jämte en med anledning av förslaget
väckt motion med förslag om att Revisorsnämndens
verksamhet helt eller delvis skall privatiseras.
Därutöver behandlas en under den allmänna
motionstiden år 2001 väckt motion som gäller ett
visst villkor i Revisorsnämndens föreskrifter för
godkännande och auktorisation av revisorer.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
lagförslag samt avslår Riksdagens revisorers förslag
och de båda motionerna. Därutöver föreslår utskottet
på eget initiativ en viss följdändring i
försäkringsrörelselagen.
I betänkandet finns tre reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Frågan om privat tillsyn
Riksdagen avslår motion 1999/2000:L22.
Reservation 1 (m)
2. Propositionen
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) revisorslag (2001:000),
b) lag om ändring i revisorslagen (2001:000),
c) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
d) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
e) lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
f) lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
g) lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet,
h) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
i) lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
3. Försäkringsrörelselagen
Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3
framlagda förslaget till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713).
4. Riksdagens revisorers förslag
Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag.
Reservation 2 (m)
5. Villkor för godkännande och
auktorisation
Riksdagen avslår motion 2000/01:L307.
Reservation 3 (c)
Stockholm den 1 november 2001
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tanja
Linderborg (v), Marianne Carlström (s), Christel
Anderberg (m), Rune Berglund (s), Henrik S Järrel
(m), Nikos Papadopoulos (s), Marina Pettersson (s),
Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv
(s), Viviann Gerdin (c), Raimo Pärssinen (s), Anders
Sjölund (m) och Amanda Agestav (kd).
2001/02
LU3
Redogörelse för ärendet
Bakgrund
Bestämmelser om revison i aktiebolag finns i 10 kap.
aktiebolagslagen (1975: 1385). Av dessa bestämmelser
följer att ett aktiebolags årsredovisning och
bokföring samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning fortlöpande skall granskas
av en eller flera revisorer (1 och 2 §§). Revisorn
skall efter varje räkenskapsår lämna en revisions-
berättelse till bolagsstämman där resultatet av
granskningen redovisas (5 §). Revisorn förutsätts
också löpande lämna företagsledningen erinringar och
påpekanden om sådant som han eller hon anser bör
komma till dess kännedom men som inte behöver tas
upp i revisionsberättelsen (6 §).
Aktiebolagslagens bestämmelser om revision har
varit förebild för motsvarande bestämmelser för
andra associationsformer - för bl.a. ekonomiska
föreningar i 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, för stiftelser i 4 kap. stiftelselagen
(1994:1220) samt för vissa handelsbolag, ideella
föreningar och enskilda näringsidkare i
revisionslagen (1999:1079).
Krav på företagsrevision finns också i EG-rätten.
Enligt rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25
juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag skall
upprättade årsbokslut bli föremål för revision (det
fjärde bolagsrättsliga direktivet). Direktivet
gäller bl.a. för alla aktiebolag. Revisionen skall
utföras av personer med den kompetens som anges i
rådets åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april
1984 om godkännande av personer som har ansvar för
lagstadgad revision av räkenskaper (det åttonde
bolagsrättsliga direktivet).
Sverige har införlivat EG:s åttonde
bolagsrättsliga direktiv, det s.k.
revisorsdirektivet, med svensk rätt. Det skedde
bl.a. genom lagen (1995:528) om revisorer, som
trädde i kraft den 1 juli 1995. Lagen innehåller
bestämmelser om godkännande och auktorisation av
revisorer, registrering av revisionsbolag,
revisorers och revisionsbolags verksamhet samt
tillsyn över och disciplinära åtgärder mot
auktoriserade eller godkända revisorer.
I samband med revisorslagens ikraftträdande
inrättades en ny myndighet, Revisorsnämnden. Nämnden
har till uppgift att handlägga frågor om godkännande
och auktorisation av revisorer samt registrering av
revisionsbolag och att utöva tillsyn över revisorers
och revisionsbolags verksamhet. Tidigare ankom dessa
uppgifter på Kommerskollegium.
Ärendet och dess beredning
Genom beslut den 12 december 1996 tillkallade
regeringen en särskild utredare med uppgift att se
över de regler i lagen (1995:528) om revisorer som
reglerar ägandet av revisionsbolagen, att klarlägga
innebörden i begreppet revisionsverksamhet och att
pröva om det finns anledning att begränsa revisorers
deltagande i verksamheter som saknar samband med
revision. Utredaren skulle vidare göra en översyn av
de regler som finns i bl.a. aktiebolagslagen
(1975:1385) om att auktoriserade revisorer skall
delta vid revisionen (dir. 1996:106).
Utredningen, som antog namnet
Revisionsbolagsutredningen, överlämnade i mars 1999
betänkandet (SOU 1999:43) Oberoende, ägande och
tillsyn i revisionsverksamhet. Betänkandet har
remissbehandlats och ligger till grund för förslagen
i förevarande proposition.
I propositionen föreslår regeringen - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i
propositionen framlagda lagförslag, dels förslag
till ny revisorslag, dels föreslagna ändringar i den
nya revisorslagen, aktiebolagslagen (1975:1385),
bankrörelselagen (1987:617), lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar, lagen (1981:981) om
värdepappersrörelse, lagen (1992: 1610) om
finansieringsverksamhet, stiftelselagen (1994:1220)
och revisionslagen (1999:1079).
Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och
lagförslagen i bilaga 2.
På eget initiativ påbörjade Riksdagens revisorer
under år 1999 en granskning av Revisorsnämnden.
Revisorernas överväganden och förslag redovisades i
rapporten (1999/2000:4) Revisorsnämnden. Rapporten
remissbehandlades och därefter anmälde revisorerna
sin granskning till riksdagen våren 2000 med förslag
angående Revisorsnämnden (förs. 1999/2000:RR11).
Med anledning av revisorernas förslag har en
motion väckts som förordar en privatisering av
tillsynen över revisorer.
Riksdagens revisorers förslag och motionsförslaget
redovisas i bilaga 1.
I ärendet behandlar utskottet också en motion från
den allmänna motionstiden år 2001 som gäller
Revisorsnämndens särskilda villkor för godkännande
och auktorisation.
Motionsförslaget återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden
Frågan om privat tillsyn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionen om privatisering av
Revisorsnämndens verksamhet.
Revisorsnämnden inrättades den 1 juli 1995 genom
lagen (1995:528) om revisorer. Enligt förordningen
(1995:666) med instruktion för Revisorsnämnden har
nämnden till uppgift att handlägga frågor om
godkännande och auktorisation av revisorer samt
registrering av revisionsbolag i syfte att
tillgodose samhällets behov av kvalificerade och
oberoende externa revisorer. Vidare har
Revisorsnämnden till uppgift att utöva tillsyn i
syfte att säkerställa att godkända och auktoriserade
revisorer samt registrerade revisionsbolag driver
revisionsverksamhet som är av hög kvalitet och
uppfyller höga etiska krav. Revisorsnämnden skall
också pröva frågor om disciplinära åtgärder, anordna
examina och lämplighetsprov, föra ett register över
godkända och auktoriserade revisorer samt
registrerade revisionsbolag. Därutöver skall
Revisorsnämnden följa utvecklingen inom
revisorsområdet och särskilt beakta nya nationella
och internationella förhållanden som har eller kan
få betydelse för tillsynen över revisorer och
revisionsbolag samt för tolkningen och utvecklingen
av god revisors- och revisionssed.
Revisorsnämnden består av en ordförande och åtta
andra ledamöter. För ordföranden och ledamöterna
skall det finnas ersättare. Ordföranden skall vara
jurist och ha domarerfarenhet. Av övriga ledamöter
skall två vara revisorer, varav en skall vara
godkänd revisor och en auktoriserad. Övriga
ledamöter skall ha erfarenhet från verksamhet som
berörs av revision. Revisorsnämnden biträds av ett
kansli.
I motion 1999/2000:L22 anser Stig Rindborg m.fl.
(m) att den tillsynsverksamhet som Revisorsnämnden
bedriver helt eller delvis bör överföras i privat
regi. I motionen anförs ett antal skäl till stöd
härför. Bland annat skulle effektiviteten i
Revisorsnämndens verksamhet öka om närheten till
marknaden och till de berörda aktörerna blir bättre.
Möjligheterna att rekrytera kompetent personal
skulle också förbättras. En privat lösning, anförs
det vidare i motionen, undanröjer också de problem
som följer av att revisorerna är underkastade dubbel
tillsyn genom att även Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR och Svenska Revisorssamfundet SRS har
disciplinära system. En allvarlig nackdel är därvid
att man inom ramen för de båda systemen kan komma
till olika beslut i samma ärende. Det förhållandet
att löpande tillsyn och auktorisation sköts i ett
system med självreglering fråntar, enligt motionen,
inte staten ansvaret att följa hur regelsystemet
fungerar och tillämpas. I motionen yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring till nytt system för tillsyn, auktorisation
och godkännande av revisorer som anförs i motionen.
Utskottet erinrar om att ett statligt system för
auktorisation och godkännande av revisorer funnits
här i landet sedan år 1973. Uppgifterna att
auktorisera och godkänna revisorer lades först på
Kommerskollegium. Från och med den 1 juli 1995
överfördes dessa uppgifter till Revisorsnämnden.
Riksdagen har år 1994 och 1995 haft att ta
ställning till frågan om en privat lösning för
auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.
År 1994 ansåg riksdagen att staten även
fortsättningsvis skulle svara för auktorisation och
godkännande samt tillsyn över revisorer (prop.
1993/94:138, bet. NU 20, rskr. 261).
År 1995 anförde regeringen i proposition
1994/95:152 att staten genom lag ställt krav på att
revisionen i vissa företag skall utföras av
kvalificerade revisorer. Kraven motiveras av det
allmännas intresse av en kompetent revision bl.a. i
kampen mot ekonomisk brottslighet och skattefusk.
Verksamheten ställer också särskilda krav på
oberoende och integritet. Starka skäl talade därmed,
enligt regeringen, för att särskild behörighet att
utföra lagstadgad revision även i fortsättningen
skall meddelas av staten. En statlig
behörighetsprövning tillgodoser även de krav på
rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och
trovärdighet som måste ställas på denna typ av
verksamhet.
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen ansåg
näringsutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1994/95:NU23 att den utformning som getts
åt den statliga tillsynen över revisorerna väl
tillgodoser kraven på bl.a. rättssäkerhet,
konkurrensneutralitet och oberoende.
Näringsutskottet tillstyrkte att prövningen av och
tillsynen över revisorerna skulle ske i statlig regi
och förordade regeringens förslag om inrättande av
Revisorsnämnden.
Enligt lagutskottets mening har några bärande skäl
inte framkommit som bör föranleda att riksdagen nu
gör någon annan principiell bedömning i saken än den
riksdagen gjorde år 1995.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1999/2000: L22.
Propositionen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till en ny
revisorslag och övriga lagförslag.
I propositionen föreslår regeringen att lagen
(1995:528) om revisorer ersätts med en ny
revisorslag. Den nya lagen innebär bl.a. följande
nyheter i sak.
Innebörden av begreppet revisionsverksamhet slås
fast i lagen. Med revisionsverksamhet avses i
huvudsak sådan granskning av förvaltning eller
ekonomisk information som skall utföras enligt
författning, stadgar eller avtal och som skall
utmynna i en rapport, ett intyg eller någon annan
handling som är avsedd även för andra än
uppdragsgivaren.
En revisor skall vara skyldig att för varje
uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns
omständigheter som kan rubba förtroendet för hans
eller hennes opartiskhet eller självständighet. Om
det finns någon sådan omständighet skall revisorn
avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida det inte i
det enskilda fallet finns sådana omständigheter
eller har vidtagits sådana åtgärder som medför att
det inte finns anledning att ifrågasätta hans eller
hennes opartiskhet eller självständighet.
En revisor skall inte få bedriva annan verksamhet
än revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet, om den
andra verksamheten är av sådan art eller omfattning
att den kan rubba förtroendet för revisorn. Utövar
en revisor revisionsverksamhet som enskild
näringsidkare, skall han eller hon hålla annan
verksamhet som saknar naturligt samband med
revisionsverksamheten avskild. Om
revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag
eller ett aktiebolag får bolaget inte bedriva annan
verksamhet än sådan som har ett naturligt samband
med revisionsverksamhet.
Bolag som bedriver revisionsverksamhet skall, som
huvudregel, ägas av revisorer. Ägandet skall kunna
ha formen av indirekt ägande genom bolag.
Revisorsnämnden skall i fortsättningen kunna
ingripa disciplinärt mot den revisor som uppsåtligen
gör orätt i sin revisionsverksamhet men inte när
handlandet avser verksamheten i övrigt. Liksom i dag
skall dock nämnden alltid kunna ingripa mot en
revisor som förfar oredligt. Nämnden ges vidare
möjlighet att vidta disciplinåtgärder mot revisorer
som har åsidosatt sina skyldigheter som företrädare
för revisionsföretag.
Revisorer som godkänns enligt den föreslagna nya
lagen eller som har godkänts enligt den nuvarande
revisorslagen från år 1995 - men inte revisorer som
har godkänts enligt äldre bestämmelser - skall ha
samma behörighet att utföra lagstadgad revision som
auktoriserade revisorer.
Regeringen föreslår också vissa följdändringar i
bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385), bankrörelselagen
(1987:617), lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, stiftelselagen (1994:1220) och
revisionslagen (1999:1079).
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den
1 januari 2002.
Propositionen innehåller också ett förslag till
ändring i den nya revisorslagen, som föranleds av
Sveriges förväntade tillträde till avtalet mellan
Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena
sidan och Schweiz å andra sidan. Enligt regeringen
är det osäkert huruvida Sverige kommer att tillträda
avtalet före årsskiftet 2001/2002 och det behövs
därför en beredskap för att överlämna åt regeringen
att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.
Propositionen har inte föranlett något
motionsyrkande, och utskottet föreslår att riksdagen
antar de i propositionen framlagda lagförslagen.
En viss följdändring bör göras även i
försäkringsrörelselagen (1982:713). Utskottet
framlägger därför på eget initiativ förslag till
sådan ändring. Utskottets lagförslag är intaget i
bilaga 3.
Riksdagens revisorers förslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag
angående Revisorsnämnden.
I förslag till riksdagen (1999/2000:RR11) föreslår
Riksdagens revisorer att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om
att regeringen utvecklar sin redovisning och analys
till riksdagen av Revisorsnämnden uppnådda resultat
så att riksdagen får ett bättre underlag för sin
resultatuppföljning, att regeringen överväger
sammansättningen av Revisorsnämnden med avseende på
ledamöternas kompetenser och att regeringen ser över
formuleringen av verksamhetsmålen för
Revisorsnämndens handläggningstider för
disciplinärenden i syfte att handläggningstiderna
förkortas.
Utskottet konstaterar att revisorernas förslag
lagts fram efter en omfattande och ingående
granskning av Revisorsnämnden och dess verksamhet. I
sammanhanget bör dock påpekas att granskningen inte
gjorts med anledning av att det framkommit några
brister i nämndens verksamhet, utan främst för att
på ett övergripande plan se om statsmakternas
intentioner med myndigheten är uppfyllda (se även
bet. 1999/2000:NU1, s. 35). Inför ett
ställningstagande till revisorernas förslag bör
vidare beaktas att det nu gått närmare två år sedan
revisorerna avslutade sin granskning och att
regeringen på flera punkter numera vidtagit åtgärder
med anledning av revisorernas förslag.
Sålunda har regeringen i budgetpropositionen för
år 2001 förbättrat resultatredovisningen till
riksdagen vad gäller Revisorsnämndens verksamhet
(prop. 2000/01:1 utg.omr. 24, s. 59). I
propositionen konstaterade regeringen också att
nämnden i allt väsentligt uppfyllt verksamhetsmålen
och att i de fall målen inte uppnåtts
tillfredsställande förklaringar till detta angetts
från nämndens sida. Någon erinran mot regeringens
analys och slutsatser i detta avseende gjordes inte
under riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen
för år 2001 (se bet. 1999/2000:NU1).
I budgetpropositionen för år 2002 anför regeringen
att verksamhetsmålen i allt väsentligt har uppfyllts
(prop. 2001/02:1 utg.omr. 24, s. 37).
Med anledning av Riksdagens revisorers förslag
angående Revisorsnämndens sammansättning vill
utskottet erinra om att enligt förordningen
(1995:666) med instruktion för Revisorsnämnden två
av nämndens ledamöter, utom ordföranden, skall vara
revisorer och övriga skall ha erfarenhet från
verksamhet som berörs av revision. Som skäl för
denna sammansättning angav regeringen i proposition
1994/95:152 behovet av att nämnden har den särskilda
kompetens som krävs. I den nu aktuella proposition
2000/01:146 anför regeringen att det alltjämt finns
goda skäl för den lösning som valdes vid
Revisorsnämndens tillkomst. Samtidigt pekar
regeringen på att frågan om Revisorsnämndens
sammansättning med avseende på ledamöternas
kompetens för närvarande övervägs inom
Justitiedepartementet.
Vad särskilt gäller handläggningstiderna för
disciplinärenden hos Revisorsnämnden vill utskottet
också peka på att regeringen i den förevarande
propositionen 2000/01:146 upplyser att man i
regleringsbrevet för budgetåret 2001 stramat upp
verksamhetsmålet avseende handläggningstiderna för
disciplinärenden.
I sammanhanget bör vidare beaktas att
Revisorsnämnden fr.o.m. den 1 januari 2002 kommer
att arbeta utifrån en ny och tydligare revisorslag
där centrala begrepp såsom revisonsverksamhet och
revisionsbolag är klart definierade. Utskottet utgår
från att regeringen också fortsättningsvis följer
Revisorsnämndens verksamhet och tar de initiativ som
tillämpningen av den nya lagstiftningen kan
föranleda.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår Riksdagens revisorers förslag angående
Revisorsnämnden.
Villkor för godkännande och
auktorisation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionen som gäller
Revisorsnämndens särskilda villkor för godkännande
och auktorisation.
Nuvarande regler om de krav som ställs för att bli
auktoriserad eller godkänd revisor finns i lagen
(1995:528) om revisorer. Reglerna kompletteras av
förordningen (1995:665) om revisorer och
Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för
revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om
godkännande, auktorisation och registrering (RNFS
1997:1).
För att bli godkänd eller auktoriserad revisor
fordras enligt revisorslagen bl.a. att sökanden
skall yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet och ha
avlagt revisorsexamen respektive högre
revisorsexamen hos Revisorsnämnden. Kravet på
revisorsexamen och högre revisorsexamen anses
uppfyllt även av den som genomgått ett särskilt
lämplighetsprov hos Revisorsnämnden (4, 5 och 6 §§).
Motsvarande krav uppställs i förslaget till ny
revisorslag med möjlighet för Revisorsnämnden att i
vissa fall bevilja undantag (4, 5 och 6 §§).
Godkännande och auktorisation gäller i princip i fem
år (13 §). En motsvarande bestämmelse finns i
förslaget till ny revisorslag (18 §).
Före år 1995 ställdes något lägre krav för
godkännande och auktorisation.
Övergångsbestämmelserna till 1995 års lag och
övergångsbestämmelserna till den nya lagen medger
dock på visst sätt att godkännande och auktorisation
enligt äldre bestämmelser har giltighet även enligt
nyare ordning.
För att få avlägga revisorsexamen fordras enligt
revisorsförordningen att sökanden har avlagt
kandidatexamen med företagsekonomisk inriktning
eller med godkänt resultat har genomgått annan
likvärdig teoretisk utbildning (5 §). Vidare fordras
att sökanden har genomgått praktisk utbildning i
revisorsyrket under minst tre år. För högre
revisorsexamen fordras en högre teoretisk utbildning
än för godkända revisorer, nämligen att sökanden har
avlagt kandidatexamen om minst 160 poäng (6 §).
Vidare krävs en längre praktisk utbildning; utöver
den treåriga utbildning som fordras för godkännande
krävs två års utbildning under handledning av
auktoriserad revisor och som innefattar kvalificerad
medverkan vid revision av företag som på grund av
sin storlek eller av annan anledning är svåra att
revidera.
Enligt Revisorsnämndens föreskrifter gäller som
särskilda villkor för godkännande och auktorisation
att sökanden, för att bli godkänd eller auktoriserad
revisor eller för att erhålla fortsatt godkännande
eller auktorisation, skall under de fem år som
närmast föregår ansökan ha utövat yrkesmässig
revision omfattande minst 1 500 timmar. Mer än
hälften av dessa timmar skall ha avsett juridiska
personer som enligt lag skall ha godkänd eller
auktoriserad revisor, och uppdragen skall ha
omfattat revisionsklienter inom olika branscher (18
§). Om det finns särskilda skäl kan Revisorsnämnden
besluta om undantag från bl.a. kravet på yrkesmässig
revision för godkännande och auktorisation (20 §).
I motion 2001/02:L307 anför Lena Ek och Erik
Arthur Egervärn (båda c) att kravet på yrkesmässig
revision för godkännande och auktorisation kan ha
sitt berättigande. Kravet leder dock till ett
systematiskt missgynnande av småbarnsföräldrar, i
första hand mödrar. Enligt motionärerna är det i
praktiken omöjligt att förena föräldraledighet med
bibehållen auktorisation eller godkännande. En
förändring av regelverket måste, anförs det i
motionen, komma till stånd som möjliggör undantag
från tillämpning av 1 500-timmarsregeln för den som
varit hemma med barn. En lösning kunde, enligt
motionärerna, vara att den tid för vilken
föräldrapenning utgått räknas som tid då föräldern
varit yrkesverksam som revisor. I motionen yrkas ett
tillkännagivande om åtgärder för att öka
möjligheterna att förena småbarn med ett yrke som
auktoriserad eller godkänd revisor.
Enligt vad utskottet inhämtat från Revisorsnämnden
har det i nämndens praxis inte förekommit något fall
där det nuvarande kravet på yrkesmässig revision på
minst 1 500 timmar för godkännande och auktorisation
vållat problem av det slag som påstås i motionen.
Revisorsnämnden har inte i något fall avslagit en
ansökan om godkännande och auktorisation eller
fortsatt godkännande och auktorisation på den
grunden att sökanden inte uppfyllt verksamhetskravet
därför att sökanden varit föräldraledig.
Med hänvisning till vad som nu redovisats och då
utskottet utgår från att den nuvarande möjligheten
för Revisorsnämnden att bevilja undantag från kravet
på 1 500 timmars yrkesmässig revision kommer att
bestå även efter den nya revisorslagens
ikraftträdande kan utskottet inte se anledning till
någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion
2001/02:L307.
Reservationer
1. Frågan om privat tillsyn (punkt 1)
av Christel Anderberg, Henrik S Järrel, Berit
Adolfsson och Anders Sjölund (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motion 1999/2000:L22.
Ställningstagande
Vi anser att det finns ett flertal skäl som talar
för en privatisering av verksamheten avseende
auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.
Sålunda skulle, enligt vår mening, effektiviteten i
verksamheten öka om närheten till marknaden och till
de berörda aktörerna blev bättre. Möjligheterna att
rekrytera kompetent personal skulle också
förbättras. Om ansvaret för tillsynen ligger närmare
yrkeskåren finns, enligt vår mening, också större
incitament för en angelägen diskussion om moral och
etik inom kåren. Vi anser vidare att en privat
lösning undanröjer de problem som följer av att
revisorerna är underkastade dubbel tillsyn genom att
även Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och
Svenska Revisorssamfundet SRS har disciplinära
system. En allvarlig nackdel är att man inom ramen
för de båda systemen kan komma till olika beslut i
samma ärende. Nu angivna skäl till stöd för en
privat lösning framhölls redan i proposition
1993/94:138 om Kommerskollegiums verksamhet, och
skälen kvarstår enligt vår mening med oförminskad
kraft.
Vi vill samtidigt understryka att det förhållande
att löpande tillsyn och auktorisation sköts i ett
system med självreglering inte fråntar staten
ansvaret att följa hur regelsystemet fungerar och
tillämpas.
Sålunda anser vi att riksdagen hos regeringen bör
begära förslag till sådan ändring till nytt system
för tillsyn, auktorisation och godkännande av
revisorer som nu redovisats.
Vad som anförts i reservationen bör riksdagen, med
bifall till motion 1999/2000:L22, som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Riksdagens revisorers förslag (punkt 4)
av Christel Anderberg, Henrik S Järrel, Berit
Adolfsson och Anders Sjölund (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers
förslag.
Ställningstagande
Vår grundläggande uppfattning är att verksamheten
avseende godkännande, auktorisation och tillsyn av
revisorer bör privatiseras. En sådan ordning tar
dock en viss tid att genomföra, och under en
övergångstid får vi acceptera att tillsynen m.m.
sker i statlig regi. Det är då av vikt att
verksamheten sker så effektivt som möjligt inom
ramen för det system som existerar.
Vi kan konstatera att Riksdagens revisorer gjort
en omfattande och ingående granskning av
Revisorsnämnden och funnit vissa brister och hinder
i dess verksamhet. De förslag som revisorerna lämnat
på grundval av granskningen är, enligt vår mening,
väl grundade i syfte att åstadkomma en effektivare
och mer ändamålsenlig verksamhet hos nämnden. Vi
tillstyrker därför förslagen.
Vad som sålunda anförts bör riksdagen, med bifall
till Riksdagens revisorers förslag, som sin mening
ge regeringen till känna.
3. Villkor för godkännande och auktorisation
(punkt 5)
av Viviann Gerdin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:L307.
Ställningstagande
Enligt min mening leder kravet på 1 500 timmars
yrkesmässig revision för godkännande och
auktorisation till ett systematiskt missgynnande av
småbarnsföräldrar, i första hand mödrar. Det är i
praktiken omöjligt att förena föräldraledighet med
bibehållen auktorisation eller godkännande. En
förändring av regelverket måste komma till stånd,
antingen så att kravet på 1 500 timmars yrkesmässig
revision upphävs eller att man möjliggör undantag
från kravet för den som varit hemma med barn. En
lösning kan, enligt min mening, också vara att den
tid för vilken föräldrapenning utgått räknas som tid
då föräldern varit yrkesverksam som revisor. Jag
efterlyser sålunda åtgärder för att öka
möjligheterna att förena småbarn med ett yrke som
auktoriserad eller godkänd revisor.
Vad som sålunda anförts bör riksdagen, med bifall
till motion 2000/01:L307, som sin mening ge
regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2000/01:146 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet
- att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. revisorslag (2001:000),
2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000),
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
6. lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
7. lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet,
8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
Lagförslagen har intagits som bilaga 2 till
betänkandet.
Riksdagens revisorers förslag
I förslag 1999/2000:RR11 föreslår Riksdagens
revisorer att riksdagen fattar följande beslut:
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna i avsnitt 2.1 anfört om
att regeringen utvecklar sin redovisning och analys
till riksdagen av Revisorsnämndens uppnådda resultat
så att riksdagen får ett bättre underlag för sin
resultatuppföljning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna i avsnitt 2.3 anfört om
att regeringen överväger sammansättningen av
Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas
kompetenser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i avsnitt 2.4 anfört om att
regeringen ser över formuleringen av
verksamhetsmålen för Revisorsnämndens
handläggningstider för disciplinärenden i syfte att
handläggningstiderna förkortas.
Följdmotion
1999/2000:L22 av Stig Rindborg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag
till sådan ändring till nytt system för tillsyn,
auktorisation och godkännande av revisorer som
anförs i motionen.
Motion från allmänna motionstiden
2001/02:L307 av Lena Ek och Erik Arthur Egervärn (c)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka
möjligheten att förena småbarn med ett yrke som
auktoriserad eller godkänd revisor.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till revisorslag
2 Förslag till lag om ändring i
revisorslagen (2001:000)
3 Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)
4 Förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617)
5 Förslag till lag om ändring i
lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
6 Förslag till lag om ändring i
lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse
7 Förslag till lag om ändring i
lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet
8 Förslag till lag om ändring i
stiftelselagen (1994:1220)
9 Förslag till lag om ändring i
revisionslagen (1999:1079)
Bilaga 3
Av utskottet framlagt förslag till lag
om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1982:713)
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
10 kap.
3 §[1]
-----------------------------------------------------
Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor
kan vara revisor i ett försäkringsbolag.
-----------------------------------------------------
Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte vara revisor.
-----------------------------------------------------
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av
redovisning och ekonomiska förhållanden som med
hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.
-----------------------------------------------------
Till revisor kan även Till revisor kan även
utses ett registrerat utses ett registrerat
revisionsbolag. revisionsbolag.
Bestämmelser om vem som Bestämmelser om vem som
kan vara huvudansvarig kan vara huvudansvarig
för revisionen och om för revisionen och om
underrättelseskyldighet underrättelseskyldighet
finns i 12 § lagen finns i 17 §
(1995:528) om revisorer. revisorslagen (2001:000).
Bestämmelserna i 5, 8 a Bestämmelserna i 5, 8 a
och 13 §§ i detta kapitel och 13 §§ i detta kapitel
tillämpas på den tillämpas på den
huvudansvarige. huvudansvarige.
-----------------------------------------------------
Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske,
utses minst en av moderbolagets revisorer.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1999:600.