Konstitutionsutskottets betänkande
2001/02:KU8
Valfrågor
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:53 Ändringar i vallagen, m.m.
samt fem motioner som väckts med anledning av
propositionen och ett antal motioner som väckts
under den allmänna motionstiden 2001. Utskottet
tillstyrker propositionen i huvudsak.
När det gäller utlandsröstning föreslår utskottet,
med anledning av tre motioner, bl.a. att generell
rätt att brevrösta utomlands skall införas.
Utskottet föreslår därför att riksdagen antar
utskottets förslag till lag om ändring i lagen
(1997:157) om brevröstning i vissa fall.
I övrigt avstyrker utskottet avlämnade motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
duplettröstkort skall kunna skrivas ut i alla
röstningslokaler. Utskottet anser emellertid att
direktåtkomst till uppgifter om namn, personnummer
och valdistrikt inte skall utökas i förhållande till
vad som gäller i dag och avstyrker därför ett
förslag med detta innehåll.
Utskottet föreslår att samtliga lagändringar skall
träda i kraft den 1 april 2002.
Sex reservationer samt ett särskilt yttrande har
avlämnats.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Förtidröstning
Riksdagen antar regeringens förslag till 9 kap.
4 § vallagen (1997:157). Därmed avslår riksdagen
motionerna 2001/02:K20 yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:K21 yrkande 1.
2. Vallokalers tillgänglighet
Riksdagen antar regeringens förslag till 10
kap. 8 § vallagen (1997:157) med den ändringen
att ordet tryggande byts mot betryggande. Därmed
avslår riksdagen motionerna 2001/02:K23 yrkande 1
och 2001/02:K371 yrkande 3.
Reservation 1 (fp)
3. Brevröstning för väljare som vistas
utomlands
Riksdagen godkänner vad utskottet föreslår om
brevröstning. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:K21 yrkande 2, 2001/02:K22
yrkande 1 och 2001/02:K23 yrkande 2.
4. Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa
fall
Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna
förslag till lag om ändring i lagen (1997:159) om
brevröstning i vissa fall.
5. Lagen (2001:183) om behandling av
personuppgifter i verksamhet med val och
folkomröstningar
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2001:183) om behandling av
personuppgifter i verksamhet med val och
folkomröstningar utom såvitt avser förslaget till
ändring i 2 kap. 8 §, vilket avslås, samt
beslutar att lagen om ändring skall träda i kraft
den 1 april 2002.
6. Rättelse av röstlängd som gäller
utlandssvenskar
Riksdagen antar regeringens förslag till 7 kap.
12 § vallagen (1997:157) samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad utskottet anför om
en översyn av lagstiftningen.
7. Överklagande av beslut med anledning av
begäran om rättelse i röstlängden
Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3
intagna förslaget till 19 kap.
2 § vallagen (1997:157).
8. Rätten att kandidera i flera valkretsar
i riksdagsvalet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K267
yrkande 1 och 2001/02:K323 yrkande 2.
9. Statligt stöd till partier som är eller
varit representerade i riksdagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier med den ändringen att lagen
skall träda i kraft den 1 april 2002. Därmed
avslår riksdagen motion 2001/02:K24.
Reservation 2 (mp)
10. Ändringar i vallagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i vallagen (1997:157), i den mån
förslaget inte omfattas av vad utskottet
föreslagit ovan under punkterna 2, 6 och 7, dock
med den ändringen att lagen skall träda i kraft
den 1 april 2002. Därmed bifaller riksdagen
delvis proposition 2001/02:53.
11. Regeringens lagförslag i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i folkomröstningslagen
(1979:369),
b) lag om ändring i lagen (1987:813) om
homosexuella sambor,
c) lag om upphävande av lagen (1993:1403) om
försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994,
och
d) lag om upphävande av lagen (1994:285) om
försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna
avge en särskild personröst vid de allmänna valen
år 1994, dock med den ändringen att lagarna under
a) och b) skall träda i kraft den 1 april 2002.
12. Personval
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K204,
2001/02:K220, 2001/02:
K236 yrkande 18, 2001/02:K267 yrkande 2,
2001/02:K279, 2001/02:
K371 yrkande 5, 2001/02:K394, 2001/02:K424,
2001/02:K323 yrkandena 1 och 3 samt 2001/02:K309.
Reservation 3 (m, c, fp)
Reservation 4 (kd)
13. Personval och kampanjbidrag
Riksdagen avslår motion 2001/02:K381 yrkande
15.
Reservation 5 (mp)
14. Kommunala utjämningsmandat, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K323
yrkande 5 och 2001/02:K291.
15. Utformning av valkretsar
Riksdagen avslår motion 2001/02:K295.
16. Västra Götalands västra valkrets
Riksdagen avslår motion 2001/02:K322.
17. Internetröstning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K21 yrkande
3, 2001/02:K22 yrkande 2, 2001/02:K285,
2001/02:K304 och 2001/02:T466 yrkande 5.
Reservation 6 (m, kd)
18. Blanka valsedlar
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K253 och
2001/02:K334.
19. Legitimationskrav vid val
Riksdagen avslår motion 2001/02:K260.
20. Informationsinsatser för ökat
valdeltagande
Riksdagen avslår motion 2001/02:K318.
21. Synskadades rätt till valhemlighet
Riksdagen avslår motion 2001/02:K261.
22. Gemensamma valsedlar
Riksdagen avslår motion 2001/02:K263.
Stockholm den 29 januari 2002
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats
Berglind (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson
(v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius
(m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena
Bargholtz (fp), Margareta Nachmanson (m) och Anders
Bengtsson (s).
2001/02
KU8
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade i juni 1997 att tillkalla ett
parlamentariskt sammansatt råd för att utvärdera den
reform av det svenska valsystemet, som då nyss trätt
i kraft (dir. 1997:87). Rådet, som antog namnet
Rådet för utvärdering av 1998 års val, i
fortsättningen "rådet", fick i uppgift att se över
ett antal frågor med direkt koppling till
personvalsreformen. Exempel på sådana frågor är om
systemet har lett till bättre kontakt mellan väljare
och valda och om väljarna har fått bättre möjlighet
att påverka vem som skall representera dem. I det
sammanhanget skulle särskilt frågan om
personvalsspärrarnas nivå övervägas. Direktiven tog
också upp andra effekter av personvalssystemet som
t.ex. eventuella effekter på könsfördelningen i de
valda församlingarna och frågor av mer valteknisk
natur. Genom tilläggsdirektiv i november 1998 fick
rådet också i uppgift att undersöka om och i så fall
på vilket sätt reformen av det svenska valsystemet
påverkade valdeltagandet i 1998 års val samt att se
över reglerna om det statliga partistödet till
partier som tidigare varit representerade i riksdag-
en och lämna förslag till behövliga förändringar
(dir. 1998:99).
Rådet överlämnade i november 1999 betänkandet
Personval 1998. En utvärdering av personvalsreformen
(SOU 1999:136). Betänkandet har remissbehandlats.
I februari 2000 beslutade regeringen att tillkalla
en särskild utredare för att göra en teknisk och
administrativ översyn av vissa delar av valsystemet
(dir. 2000:10). Enligt uppdraget skulle utredaren
bl.a. se över bestämmelserna om indelning i
valdistrikt, regelsystemet avseende möjligheterna
att förtidsrösta och att rösta i vallokal och formen
för utlandssvenskars röstning samt föreslå ändringar
av vallagens bestämmelser om valbarhetskrav så att
de står i överensstämmelse med EU:s s.k.
valrättsakt. Utredaren antog namnet Valtekniska
utredningen år 2000, i fortsättningen "utredningen".
I juni 2000 överlämnade utredaren promemorian En
ny central valmyndighet - Riksvalsnämnden. I
promemorian behandlades frågan var funktionen att
vara central valmyndighet i framtiden skall vara
placerad och hur en lämplig framtida organisation
för funktionen bör se ut. Utredaren föreslog att en
ny myndighet skall bildas för funktionen att vara
central valmyndighet och att funktionen skall
flyttas från Riksskatteverket till den nya
myndigheten. Regeringen har i 2001 års ekonomiska
vårproposition behandlat frågan om anslag till
Valmyndigheten (prop. 2000/01:100). Myndigheten
inrättades den 1 juli 2001.
Utredningen slutförde sitt uppdrag genom att i
januari 2001 avge betänkandet Teknik och
administration i valförfarandet (SOU 2000:125).
Betänkandet har remissbehandlats.
Den 2 september 1999 beslutade regeringen att
tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för
att utreda vissa frågor som rör regeringsformen
(dir. 1999:71). Kommittén har antagit namnet 1999
års författningsutredning. Genom tilläggsdirektiv
den 16 mars 2000 (dir. 2000:21) fick utredningen i
särskilt uppdrag att
- utreda frågorna om skilda valdagar och vårval,
- överväga om de tre största valkretsarna bör
minskas,
- se över partibegreppet i 3 kap. 7 §
regeringsformen,
- överväga vilken giltighet valsedlar som saknar
partibeteckning skall ha, och
- föreslå hur skyddet för miljön samt
funktionshindrades och andra utsatta gruppers
delaktighet och jämlikhet i samhället skall
regleras i 1 kap. 2 § regeringsformen.
Regeringen tar i propositionen upp de frågor som
behandlas i de två ovan nämnda betänkandena
Personval 1998. En utvärdering av personvalsreformen
(SOU 1999:136) och Teknik och administration i
valförfarandet (SOU 2000:125) och som inte är
föremål för utredning av 1999 års
författningsutredning. Frågan om röstning via
Internet behandlas dock inte i detta sammanhang utan
bereds vidare inom Regeringskansliet. Detsamma
gäller frågorna om Valmyndighetens roll och om
finansiering av personvalskampanjer.
Utskottets överväganden
Röstning inom landet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att
poströstningen bör behållas. Utskottet anser
att riksdagen bör avslå motionerna K20
yrkande 1 och 2 samt K21 yrkande 1.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
bl.a. den som är intagen i häkte skall ha
rätt att rösta genom bud.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
om en kommun avser att som vallokal använda
en lokal som inte är tillgänglig för fysiskt
funktionshindrade skall kommunen först
samråda med länsstyrelsen samt att om det är
omöjligt att använda en lämpligare lokal
skall den som på grund av funktionshinder
inte kan avge sin röst i vallokalen i stället
kunna göra det i anslutning till denna.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionerna K23 yrkande 1 och K371 yrkande 3.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Vallokalers tillgänglighet (punkt 2)
av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till 10 kap. 8 §
vallagen (1997:157) med den ändringen att ordet
tryggande byts mot betryggande samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:K23 yrkande 1 och 2001/02:K371 yrkande 3.
Ställningstagande
Jag är mycket bekymrad över att alltför många
vallokaler riskerar vara stängda för människor med
funktionshinder. I många kommuner förläggs
vallokalerna till skolor. Siffror från
handikappombudsmannen visar att i var fjärde skola
är det omöjligt för rullstolsburna att komma fram
till huvudentrén. Regeringens lösning på problemet
är att funktionshindrade som inte kan ta sig in i
lokalen skall kunna avlägga sin röst omedelbart
utanför vallokalen till någon av valförrättarna om
det kan ske under betryggande former så att
valhemligheten bevaras. Det är visserligen en
förbättring jämfört med tidigare men det kan ändå
inte vara meningen att vissa medborgare är hänvisade
till att rösta på "trappan" till den ordinära
vallokalen och därmed ha sämre möjligheter att ta
valsedlar etc. Målet måste vara att alla människor
skall behandlas lika på valdagen; därför bör
vallagen klart och tydligt uttrycka att vallokaler
skall vara tillgängliga för personer med
funktionshinder. Regeringen bör återkomma med ett
nytt lagförslag där de ståndpunkter som jag framför
beaktats. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna. Motionerna 2001/02:K23 yrkande 1 och
2001/02:K371 yrkande 3 tillstyrks därför.
2. Statligt stöd till partier som är eller
varit representerade i riksdagen (punkt 9)
av Per Lager (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:K24.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i propositionen en halvering av
partistödet och grundstödet om partiet inte når upp
till minst 2 % av rösterna i det senaste
riksdagsvalet. Regeringens förslag slår hårt mot
mindre partier, som på grund av en tillfällig
nedgång kan komma att erhålla ett halverat partistöd
och grundstöd. Mindre partier som redan i dag saknar
tillgång till medel i lika hög utsträckning som de
större partierna. Ett parti kan inte löpa risk att
fortsättningsvis erhålla mycket låga röstetal enbart
därför att partiets väljarstöd gått från över 4 %
till 2 % röstetal i två på varandra följande val.
Underlaget för en sådan bedömning måste utgå från
fler valtillfällen än endast två. Viss
väljarfluktuation mellan två val är inte detsamma
som en påvisad långsiktig nedåtgående trend. Med
tanke på att Miljöpartiet vill sänka spärren vid
riksdagsval, och låta fler partier ha möjlighet att
få inflytande i riksdagen, anser jag att reglerna
för avtrappat parti- och grundstöd inte bör ändras
på sätt som regeringen föreslår. Riksdagen bör
därför bifalla min motion K24 samt avslå regeringens
förslag i denna del.
3. Personval (punkt 12)
av Per Unckel (m), Inger René (m), Nils Fredrik
Aurelius (m), Åsa Torstensson (c), Helena
Bargholtz (fp) och Margareta Nachmanson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3 om personval. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:K204,
2001/02:K236 yrkande 18, 2001/02:K279, 2001/02:K394,
2001/02:K424 och bifaller delvis motionerna
2001/02:K220, 2001/02:K267 yrkande 2, 2001/02:K371
yrkande 5 och 2001/02:K323 yrkande 1 samt avslår
motionerna 2001/02:K323 yrkande 3 och 2001/02:K309.
Ställningstagande
Den reform som banade väg för personvalet bar
kompromissens prägel. 5 % av rösterna i
respektive valkrets i Europaparlamentsvalet
samt valet till kommuner och landsting och 8
% vid riksdagsvalet fordrades för att en
kandidat skulle kunna ta sig förbi den
rangordning som partierna hade fastslagit.
Med personval ökar väljarens inflytande. Vi
anser att det är angeläget att personvalet
nu får fullt genomslag. Spärrgränserna bör
därför tas bort. Regeringen bör återkomma
med förslag med denna innebörd. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
4. Personval (punkt 12)
av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:K323 yrkande 3 samt
bifaller delvis motionerna 2001/02:K204,
2001/02:K236 yrkande 18, 2001/02:K279, 2001/02:K394,
2001/02:K424, 2001/02:K220, 2001/02:K267 yrkande 2,
2001/02:K371 yrkande 5 och 2001/02:K323 yrkande 1
samt avslår motion 2001/02:K309.
Ställningstagande
Vi anser att det är angeläget att stärka
personvalsinslaget. En intressant möjlighet att
ytterligare vidga personvalet vore att ge väljaren
möjlighet att på valsedeln även ge uttryck för sina
andra- och tredjehandspreferenser. Vi anser också
att regeringen bör tillsätta en utredning som
undersöker effekterna av ett rangordningssystem i
personvalet med syfte att eventuellt införa ett
sådant system i valet 2006. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
5. Personval och kampanjbidrag (punkt 13)
av Per Lager (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5 om personval och
kampanjbidrag. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:K381 yrkande 15.
Ställningstagande
Med ett ökat inslag av personval i valsystemet ökar
riskerna för missbruk när det gäller kampanjbidrag
till politiker. I Sverige har vi inte ens de
minimibestämmelser om offentlig redovisning och
bidragstak som gäller i t.ex. USA. Det råder ett
slags naiv tro på att regler är obehövliga eftersom
inga större oegentligheter hittills har uppdagats.
Jag anser att ett regelverk behövs. Hur valkampanjer
finansieras är en alltför viktig sak för att
överlåtas åt de fria marknadskrafternas spel.
Regeringen bör utarbeta regler för hur kampanjbidrag
vid personval bör redovisas. Riksdagen bör
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag
anför om personval och kampanjbidrag. Jag föreslår
att riksdagen bifaller motion K381 yrkande 15.
6. Internetröstning (punkt 17)
av Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Inger
René (m), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:K21 yrkande 3,
2001/02:K22 yrkande 2, 2001/02:K285, 2001/02:K304
och 2001/02:T466 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att möjligheten för utlandssvenskar att
rösta via Internet skall utredas. Den nya tekniken
erbjuder nya och ökade möjligheter för människor att
delta i den demokratiska processen. För
utlandssvenskar är det ett instrument som kan
underlätta för dem att utöva sina medborgerliga
rättigheter. Regeringen bör därför utreda
möjligheten för utlandssvenskar att rösta via
Internet. En möjlighet att rösta via Internet får
emellertid inte ersätta det traditionella
röstningsförfarandet utan skall ses som ett
komplement till detta. Regeringen bör också ta
initiativ till ett försök med röstning via Internet
för utlandssvenskar i samband med 2002 års val.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Utformning av valkretsar (punkt 15)
Av Per Unckel (m), Inger René (m), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).
Moderata samlingspartiet motsatte sig bildandet av
Västra Götalands län.
Det är oklart vad som kommer att ske efter
försöksverksamhetens upphörande. Vår uppfattning är
att ett kommande beslut skall ha förankring hos
medborgarna för att få legitimitet. Detta gäller
också namnen på valkretsarna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:53 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till
- 1. lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt
stöd till politiska partier,
-
- 2. lag om ändring i folkomröstningslagen
(1979:369),
-
3. lag om ändring i lagen (1987:813) om
homosexuella sambor,
- 4. lag om ändring i vallagen (1997:157),
-
- 5. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling
av personuppgifter i verksamhet med val och
folkomröstningar,
-
6. lag om upphävande av lagen (1993:1403) om
försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994,
och
7. lag om upphävande av lagen (1994:285) om
försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna
avge en särskild personröst vid de allmänna valen
år 1994.
Propositionen
Poströstning
Utgångspunkten för valförfarandet är att varje
väljare skall kunna rösta i vallokal inom rimligt
avstånd från sin bostad. Det är kommunernas ansvar
att detta kan ske.
Röstning på postkontor är ett sedan lång tid väl
inarbetat sätt att rösta för de väljare som inte
röstar i sin vallokal. Ansvaret för detta åvilar den
centrala valmyndigheten, som bestämmer på vilka av
Posten AB:s postkontor poströstning skall anordnas.
Omkring en tredjedel av all röstning sker på
postkontor. Poströstningen har således en central
plats i det svenska valsystemet. Att ändra på denna
ordning skulle, enligt regeringen, kunna medföra
negativa effekter hos väljarna, med ett minskat
valdeltagande som följd. Riskerna är särskilt stora
om en sådan förändring genomförs alltför nära inpå
ett val. Detta måste, enligt regeringen, undvikas.
Regeringen delar uppfattningen att den
förändringsprocess som Posten AB för närvarande
genomgår medför att förutsättningarna för
poströstningen måste ses över. Bestämmelserna i
11 kap. vallagen om röstning på postkontor skall
därför behållas. För att säkerställa att det i varje
kommun finns postkontor att tillgå för
poströstningen i den utsträckning som följer av
vallagen, är det vidare nödvändigt att Posten AB:s
ansvar i detta avseende på olika sätt tydliggörs.
Detta sker dels genom en hänvisning i den nyligen
föreslagna lagen om grundläggande kassaservice
(prop. 2001/02:34), dels genom att regeringen avser
att ändra bolagsordningen för Posten AB så att
ansvaret för medverkan vid poströstningen anges som
en av bolagets verksamheter. Den centrala
valmyndigheten har, liksom hittills, det
övergripande ansvaret för att poströstningen
genomförs på ett ändamålsenligt sätt.
På uppdrag av den centrala valmyndigheten svarar i
dag Posten AB för särskild röstmottagning vid
sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller
liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter. I den
mån bolaget inte kan åta sig den uppgiften i
framtiden kan den centrala valmyndigheten anlita
kommunerna för detta ändamål. Så sker redan i dag i
ett tjugotal kommuner. När det gäller statliga
institutioner, t.ex. kriminalvårdsanstalter, kan
denna uppgift i stället utföras av institutionerna
själva med egen personal.
Regeringen avser att på lämpligt sätt låta följa
upp och utvärdera 2002 års val med avseende på bl.a.
genomförandet av förtidsröstningen.
Häktade och anhållna, m.m.
Enligt 13 § lagen (1976:371) om behandling av
häktade och anhållna m.fl. kan den som är häktad
eller anhållen medges att besöka en närstående som
är svårt sjuk, närvara vid en närståendes begravning
eller i annat fall, då det finns synnerliga skäl,
lämna förvaringslokalen för viss kortare tid.
Enligt 14 kap. 2 § vallagen får väljare som är
sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte
personligen kan komma till sin vallokal eller någon
annan röstningslokal lämna sin valsedel genom bud.
Av samma kapitels 3 § framgår bl.a. att den får vara
bud som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat
sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag.
Nu redovisade regler innebär att häktade och
anhållna som frihetsberövats i nära anslutning till
valdagen kan gå miste om sin rätt att rösta. Enligt
vallagens bestämmelser får man nämligen rösta genom
bud endast om man är sjuk, funktionshindrad eller
gammal.
Det är enligt regeringens mening inte acceptabelt
att personer som är anhållna eller häktade är
berövade möjligheten att delta i valen. Motsvarande
gäller för de personer som i nära anslutning till
valdagen har införts i häkte av någon annan orsak än
att de är häktade eller anhållna - t.ex. i samband
med en omplacering - och som vistas i häkte
omedelbart före eller under valdagen samt intagna i
kriminalvårdsanstalt som av säkerhetsskäl inte kan
rösta i samma lokal som andra intagna på anstalten.
I samtliga dessa fall bör möjligheten till
budröstning, enligt regeringen, vara öppen.
Kravet på en viss varaktighet i relationen
vårdgivare-vårdtagare i 14 kap. 3 § vallagen synes,
enligt regeringen, kunna undvaras när det gäller bud
som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt
ger väljaren vård.
Fysiskt funktionshindrade
Röstning i den egna vallokalen i valdistriktet på
valdagen är enligt vallagens bestämmelser om
röstning det primära alternativet för varje väljare.
Frågan om kravet på tillgänglighet har i första hand
berört sådana aspekter som väljarnas geografiska
närhet till sin vallokal och möjligheten att vidta
åtgärder för de väljare som har lång väg till
vallokalen. Väljare som på grund av fysiskt
funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna
sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som
hjälper till vid röstningen. Bestämmelser om
funktionshindrades möjligheter att få hjälp vid
röstningen regleras i 9 kap. 2 § andra stycket
vallagen.
Bestämmelser om vallokaler finns 9 kap. 4 §
vallagen. Enligt dessa bestämmelser skall kommunen
se till att det finns lämpliga lokaler som kan
användas som vallokaler. Vid denna bedömning skall
bl.a. beaktas om lokalen i fråga är tillgänglig för
den som har funktionshinder. Om det inte är möjligt
för en person att rösta i den egna vallokalen är
denne i dag hänvisad till att utöva sin rösträtt
genom poströstning eller budröstning. Detta kan,
enligt regeringen, upplevas som diskriminerande.
I dag förläggs vallokaler i stor utsträckning till
skolbyggnader. Av olika skäl går det inte alltid att
ha röstningslokalen i markplan. Skolbyggnaderna är
inte alltid är anpassade till väljarnas behov av
tillgänglighet. Enligt utredningen har närmare
hälften av vallokalerna allvarliga brister i detta
avseende.
Regeringen anser att det redan i uttrycket
"lämpliga lokaler" i 9 kap. 4 § vallagen får anses
ligga ett uttalat krav på att som vallokal i första
hand bör väljas en lokal som är tillgänglig för
personer med funktionshinder. Detta krav har
emellertid hittills inte alltid kunnat tillgodoses.
För att stödja kommunerna i deras ansträngningar på
denna punkt bör det enligt regeringens mening
föreskrivas i vallagen att en kommun som avser att
som vallokal använda en lokal som inte är
tillgänglig för fysiskt funktionshindrade, först
skall samråda med länsstyrelsen om saken. Kommunen
skall därvid ange varför den gjort bedömningen att
någon annan lokal inte kan användas i stället. Först
sedan samrådet har avslutats, får kommunen besluta i
saken. Om det då skulle visa sig att det inte finns
något annat realistiskt alternativ, är det
oundvikligt att kommunen måste välja att använda den
aktuella lokalen. Detta bör dock inte innebära att
en väljare skall avvisas och därmed förvägras att
rösta på grund av att han eller hon har ett
funktionshinder som gör det omöjligt att komma in i
lokalen. Regeringen anser därför att den som av nu
nämnda skäl inte kan avge sin röst i vallokalen i
stället skall kunna göra det omedelbart utanför val-
lokalen till någon av valförrättarna om det kan ske
under betryggande former så att valhemligheten
bevaras.
De närmare förhållanden under vilka denna form av
röstmottagning kommer att ske torde variera med
hänsyn till situationen i varje enskilt fall. Det är
därför knappast möjligt att ställa upp några
generella regler för hur röstmot-
tagningen exakt skall gå till. Det kan förväntas att
den centrala valmyndigheten vid 2002 års allmänna
val särskilt följer hur denna nya form av röstmot-
tagning tillämpas i kommunerna och att myndigheten
tar de initiativ till t.ex. regelförändringar som
granskningen kan motivera.
Motioner
Motioner som väckts med anledning av
propositionen
I motion 2001/02:K20 av Inger Lundberg m.fl. (s)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs dels om ett
tillräckligt antal, lätt igenkännliga lokaler för
poströstning (yrkande 1), dels om öppettider i
lokaler med förtids- eller poströstning (yrkande 2).
Det ankommer på samhället att säkra att varje
medborgare utan svårighet kan avge sin röst. Det får
aldrig vara krångligt för medborgaren att hitta sin
vallokal. Den minskning av lokaler tillgängliga för
förtidsröstning eller poströstning som skett under
1990-talet är enligt motionärerna allvarlig. Det är
nödvändigt att statens uppdrag till Posten AB
tydligt slår fast både kravet på tillräckligt många
vallokaler och på att dessa är lätt igenkännliga och
lätt tillgängliga för medborgarna. Öppettider spelar
enligt motionärerna också en viktig roll för
tillgängligheten. Poströstning i andra lokaler än
vanliga postkontor får inte innebära att
öppettiderna begränsas. Risken är stor att en osäker
väljare som möter en stängd vallokal avstår från att
rösta.
I motion 2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om poströstning
inför valet 2006 (yrkande 1). Moderata
samlingspartiets ståndpunkt är att röstmottagning
principiellt bör anses vara en myndighetsuppgift som
inte skall hanteras av ett enskilt bolag. Då Posten
AB numera är ett enskilt bolag anser vi därför att
det kan ifrågasättas att Posten AB skall vara
röstmottagare. Den valtekniska utredningen föreslog
att det övergripande ansvaret för att det finns
platser i kommunen där väljarna kan lämna sina
röster före och på valdagen skall samlas hos
kommunen. Regeringen har emellertid inte föreslagit
en ändring av nuvarande ordning. Regeringen anser
att det är lämpligt att göra en utvärdering av
förhandsröstningen efter 2002 års val. Lagrådet har
med anledning av ett tidigare ärende, i vilket
Posten AB diskuterades som röstmottagare, haft
invändningar mot att ett enskilt företag skall vara
ansvarigt för en myndighetsuppgift. Motionärerna
delar Lagrådets invändningar mot att Posten AB
fortsättningsvis har huvudansvaret för
röstmottagning för förhandsröster. Motionärerna
menar att det är av största vikt att
förhandsröstning även i framtiden är ett
lättillgängligt alternativ för röstande i de
allmänna valen. En förändring i ansvarsförhållandet
i enlighet med utredningens förslag bör kunna
genomföras inför valet år 2006. Ett nytt förslag,
byggt på vad den ovan nämnda utredningen och
Lagrådet framhållit bör, enligt motionärerna,
föreläggas riksdagen i sådan tid att ett nytt system
kan införas till valet 2006. I valet 2002 är
motionärerna beredda att acceptera regeringens
förslag.
I motion 2001/02:K23 av Helena Bargholtz m.fl.
(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen bör återkomma med nytt lagförslag med
beaktande av de ståndpunkter som framförts i
motionen angående tillgängligheten i vallokaler
(yrkande 1). Motionärerna är mycket bekymrade över
att alltför många vallokaler riskerar att vara
stängda för människor med funktionshinder. I många
kommuner förläggs vallokalerna till skolor. Siffror
från handikappombudsmannen visar att i var fjärde
skola är det omöjligt för rullstolsburna att komma
fram till huvudentrén. Regeringens lösning på
problemet är att funktionshindrade som inte kan ta
sig in i lokalen skall kunna avlägga sin röst
omedelbart utanför vallokalen till någon av
valförrättarna om det kan ske under betryggande
former så att valhemligheten bevaras. Det är enligt
motionärerna visserligen en förbättring jämfört med
tidigare, när den möjligheten inte stod till buds,
men det kan ändå inte vara meningen att vissa
medborgare är hänvisade till att rösta på "trappan"
till den ordinära vallokalen och därmed ha sämre
möjligheter att ta valsedlar etc. Målet måste vara
att alla människor skall behandlas lika på valdagen;
därför bör vallagen klart och tydligt uttrycka att
vallokaler skall vara tillgängliga för personer med
funktionshinder.
Motion från den allmänna motionstiden 2001
I motion 2001/02:K371 av Agne Hansson m.fl. (c)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
vad i motionen anförs om att alla skall ha samma
möjligheter att delta i allmänna val (yrkande 3).
Staten har till uppgift att garantera landets alla
medborgare lika möjlighet att delta i allmänna val.
För många funktionshindrade innebär det svårigheter
bara att ta sig in i vallokalen med rullstol. Det
kan dessutom vara omöjligt för synskadade att
genomföra röstning på grund av sitt handikapp. En
person som är behjälplig vid röstning borde därför
finnas till hands.
Utskottets ställningstagande
Kommunerna skall se till att det finns lämpliga
lokaler som kan användas som vallokaler. Enligt
regeringens förslag till ändring av 9 kap. 4 §
första stycket vallagen skall kommunen också se till
att vallokalerna i fråga om lokalisering och
öppethållande ger väljarna goda möjligheter att
rösta. Det är, enligt utskottet, viktigt att
väljarna får bra möjligheter att rösta. I det
sammanhanget är dels vallokalernas lokalisering,
dels vallokalernas öppethållandetider av stor
betydelse. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Omkring en tredjedel av all röstning sker på
postkontor. Enligt utskottet är det viktigt att
väljarnas möjlighet till förtidsröstning inte
försämras. Även andra möjligheter till
förtidsröstning än röstning på postkontor måste
övervägas, särskilt med hänsyn till den
förändringsprocess som Posten AB genomgår. Utskottet
anser att poströstningen bör behållas samt att det
är nödvändigt att Posten AB:s ansvar i detta
avseende på olika sätt tydliggörs. Den centrala
valmyndigheten har det övergripande ansvaret för att
poströstningen genomförs på ett ändamålsenligt sätt.
I den mån Posten AB inte kan åta sig uppgiften med
poströstning i framtiden anser utskottet liksom
regeringen att den centrala valmyndigheten bör
anlita kommunerna för detta ändamål.
Enligt utskottet är det, på samma sätt som när det
gäller vallokalerna, viktigt att lokaler som
tillhandahålls för förtidsröstning i fråga om
lokalisering och öppethållande ger väljarna goda
möjligheter att rösta. Regeringen avser att på
lämpligt sätt låta följa upp och utvärdera 2002 års
val med avseende på bl.a. genomförandet av
förtidsröstningen. Enligt utskottet bör ett
eventuellt förslag till ändrade bestämmelser
föreläggas riksdagen i sådan tid att ett nytt system
kan införas till valet år 2006. Motionerna K20
yrkande 1 och 2 samt K21 yrkande 1 får, enligt
utskottet, anses tillgodosedda och avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att bl.a.
den som är intagen i häkte skall ha en generell rätt
att rösta genom bud samt förslaget att kravet på
varaktighet i relationen vårdgivare-vårdtagare när
det gäller bud som yrkesmässigt eller på ett därmed
likartat sätt ger väljaren vård skall tas bort.
Kommunen skall se till att det finns lämpliga
lokaler som kan användas som vallokaler. Vid denna
bedömning skall bl.a. beaktas om lokalen i fråga är
tillgänglig för den som har fysiskt funktionshinder.
I dag är en person som inte får tillgång till
vallokalen på grund av fysiskt funktionshinder
hänvisad till att utöva sin rösträtt genom
poströstning eller budröstning. Utskottet delar
regeringens bedömning att detta kan upplevas som
diskriminerande. Utskottet anser att målet måste
vara att alla vallokaler skall vara tillgängliga för
personer med fysiska funktionshinder. Regeringen
föreslår i 9 kap. 4 § andra stycket vallagen att en
kommun får använda en vallokal som inte är
tillgänglig för fysiskt funktionshindrade väljare
endast om kommunen inte kan använda en lokal som är
tillgänglig för dem och att kommunen i så fall först
måste samråda med länsstyrelsen innan den beslutar i
saken. Kommunen skall då ange varför den gjort
bedömningen att någon annan lokal inte kan användas
i stället. Utskottet anser att bestämmelsen ger
uttryck för målsättningen att endast lokaler som är
tillgängliga för fysiskt funktionshindrade skall
användas som vallokaler. Om verkligheten emellertid
är sådan att det inte finns någon lokal att tillgå
som är anpassad för fysiskt funktionshindrade får
väljaren genom regeringens förslag till ändring i 10
kap. 8 § vallagen möjlighet att lämna sitt valkuvert
utanför vallokalen. Detta är enligt utskottet en
förbättring mot vad som gäller i dag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag med den ändringen
att i 10 kap. 8 § andra stycket vallagen ordet
tryggande byts mot betryggande. Utskottet avstyrker
motionerna K23 yrkande 1 och K371 yrkande 3.
Utlandsröstning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att generell rätt att
brevrösta införs för de väljare som befinner
sig utomlands. Riksdagen bör därför anta
utskottets förslag till lag om ändring i
lagen (1997:159) om brevröstning i vissa
fall. Utskottet tillstyrker härmed motionerna
K21 yrkande 2, K22 yrkande 1 och K23 yrkande
2.
Propositionen
Det vanligaste sättet att anordna röstning för
väljare som vistas utomlands är röstning hos svenska
utlandsmyndigheter. Röstningen kan också ske genom
bud. Ett annat sätt att rösta för den som befinner
sig utomlands är att brevrösta. Brevröstning kan ske
från Tyskland och Schweiz samt från svenskt fartyg i
utrikes fart. I 13 kap. vallagen finns bestämmelser
om röstning hos utlandsmyndighet. I lagen (1997:159)
om brevröstning i vissa finns bestämmelser om
brevröstning.
Vid ordinarie val till riksdagen och till
landstings- och kommunfullmäktige samt val till
Europaparlamentet börjar röstmottagningen hos en
utlandsmyndighet tidigast 24 dagar före valdagen.
Röstmottagningen pågår så länge att de valkuvert som
myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala
valmyndigheten senast klockan 12 dagen före
valdagen.
Brevröstning från Tyskland eller Schweiz får ske
tidigast 24 dagar före valdagen och senast dagen
före valdagen. Brevröstning från ett fartyg får ske
tidigast 55 dagar före valdagen och senast dagen
före valdagen. En brevröst skall skickas med post i
så god tid att den kan beräknas vara den centrala
valmyndigheten till handa senast dagen efter
valdagen.
Den centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd
med Utrikesdepartementet hos vilka svenska
utlandsmyndigheter som röstmottagning skall
anordnas. Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och
var röstmot-
tagningen skall anordnas. Röstmottagare är
utlandsmyndighetens chef, eller den person som han
eller hon utser.
Den centrala valmyndigheten ansvarar för att de
väljare som befinner sig i Schweiz eller Tyskland
skall kunna brevrösta. Myndigheten skickar
brevröstningsmaterial - kuvert och partimarkerade
valsedlar för vart och ett av de partier som ha rätt
till gratisutläggning av valsedlar - till de väljare
som i röstlängden har adress i Schweiz eller
Tyskland. Den som tillfälligt vistas i något av
dessa länder kan beställa motsvarande
brevröstningsmaterial från den centrala
valmyndigheten eller från något av
röstmottagningsställena i dessa länder.
Brevröstning
Enligt regeringen finns det vissa skäl som talar för
att brevröstningen skulle kunna utvidgas. Samtidigt
måste beaktas att brevröstningen har påtagliga
nackdelar. Dessa har också påpekats av flera
remissinstanser.
Vid den nuvarande vallagens tillkomst anförde
regeringen följande (prop. 1996/97:70 s. 148):
En fråga är om utlandsröstningen bör underlättas
genom att brevröstningen utvidgas till att
omfatta all utlandsröstning. Mot en sådan
utvidgning talar det faktum att brevröstning
strider mot vårt valförfarandes grundläggande
principer när det gäller möjligheten att
garantera väljarens valhemlighet men också när
det gäller valförfarandets tillförlitlighet och
säkerhet. När det gäller tillförlitligheten kan
brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund
av att en hög andel brevröster underkänns, och
när det gäller säkerheten så måste man räkna med
att en generell möjlighet att brevrösta skulle
innebära en ökad risk för att röster försvinner i
postgången.
Enligt regeringens mening bör man inte göra
något avsteg från det normala
röstningsförfarandet för att kunna tillgodose ett
relativt litet antal röstande utan att mycket
starka skäl talar för det. Sådana skäl kan t.ex.
vara att väljaren inte annars kan rösta eller att
det medför mycket stora praktiska, ekonomiska
eller administrativa resurser. Regeringen vill
därför i princip inte ställa sig bakom en
utvidgning av möjligheterna att brevrösta till
länder där ordinär röstning är möjlig.
Regeringen finner inte att det finns anledning att
nu göra någon annan bedömning. Brevröstningens
omfattning bör därför inte ändras.
Rådet har föreslagit en justering av 7 och 9 §§
brevröstningslagen. Bakgrunden är att
Riksskatteverket framfört att den bestämmelse i 7 §
som stadgar att en brevröst får göras i ordning
senast dagen före valdagen borde tas bort eftersom
det inte finns någon garanti för att en brevröst som
görs i ordning så sent hinner fram till den centrala
valmyndigheten i tid och att bestämmelsen därför är
vilseledande. Av 9 § samma lag framgår att
brevrösterna skall postas i så god tid att de kan
beräknas vara framme hos den centrala valmyndigheten
senast dagen efter valdagen. Enligt Riksskatteverket
borde bestämmelsen ändras så att det i stället anges
att brevrösten skall postas i så god tid att den
beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa
senast lördagen före valdagen. Regeringen ansluter
sig till denna bedömning.
Tioårsgränsen för rösträtt
Den 1 juli 1997 infördes det nya röstlängdsregler
för utlandssvenskar. Den särskilda röstlängden togs
då bort. I stället skall utlandssvenskarna tas upp i
samma röstlängd som övriga väljare, i de valdistrikt
som de tillhörde när de utvandrade. Bestämmelserna
om röstlängdsregler för utlandssvenskar finns i 7
kap. vallagen och i övergångsbestämmelserna till
vallagen. Utlandssvenskar tas automatiskt upp i
röstlängd på grundval av de uppgifter som finns i
folkbokföringen. Detta gäller i tio år efter
utflyttningen. För dem som under denna period på
nytt anmäler att de vill finnas i röstlängden börjar
en ny tioårsperiod att löpa. Med en sådan anmälan
jämställs också två andra handlingar, dels en
skriftlig anmälan om adress från en utlandssvensk
till en skattemyndighet, dels en avgiven röst från
en utlandssvensk som inte tagits upp i en röstlängd
men som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Sker
detta senare än 30 dagar före valdagen, dvs. efter
kvalifikationsdagen, är personen i fråga inte
berättigad att rösta i det aktuella valet men den
avgivna rösten innebär att väljaren för de kommande
tio åren kommer att tas upp i röstlängd.
Motivet till tioårsregeln är att uppgifterna i
röstlängden skall kunna hållas aktuella så att inte
den som avlidit eller den som förlorat sitt svenska
medborgarskap står kvar i längden under lång tid
(prop. 1996/97:70 s. 137 f.).
Antalet röstberättigade utlandssvenskar uppgår
till omkring 90 000 personer. För ca 50 000 av dem
finns adressuppgifter. Omkring 5 000 av adresserna
är inaktuella och utsänd information och röstkort
kommer i retur.
När det nya röstlängdssystemet för utlandssvenskar
infördes framhöll regeringen, med hänvisning till
att avsikten var att så många utlandssvenskar som
möjligt skall kunna rösta, att det är angeläget att
reglerna utformas på ett sådant sätt att
rättsförluster för denna grupp av väljare undviks.
Det bedömdes inte som möjligt att kunna nå alla
väljare med information om de nya reglerna. Det
ansågs därför angeläget att de nya reglerna fick en
utformning som fångade upp så många som möjligt av
dessa väljare.
I dag går det på sin höjd att nå hälften av dem
som nu riskerar att inte tas med i röstlängd med
direktadresserad information om vad de behöver göra
om de vill finnas kvar i röstlängden och därmed
behålla sin rösträtt.
Med hänsyn till vad som nu sagts skulle det kunna
övervägas att ta bort tioårsgränsen för
utlandssvenskarnas rösträtt. En sådan åtgärd skulle
ytterligare förbättra möjligheterna för
utlandssvenskarna att utnyttja sin rösträtt i
Sverige. Mot en sådan åtgärd talar att gallrings-
regeln motverkar att den som avlidit eller den som
har förlorat sitt svenska medborgarskap står kvar i
röstlängden under lång tid. Det finns med ett
automatiserat system för röstlängder för
utlandssvenskarna en viss risk för att röstning kan
ske i den avlidnes ställe eller att den som har
förlorat sin rösträtt ändå röstar. Även om
gallringsregeln inte omedelbart förhindrar allt
röstmissbruk, stoppar den dock definitivt allt
missbruk när perioden löpt ut. Detta resonemang
ligger också till grund för att gallringsregeln
infördes för utlandssvenskarnas rösträtt.
Enligt regeringens mening fyller tioårsgränsen för
utlandssvenskarnas rösträtt en praktisk funktion när
det gäller att hindra missbruk av rösträtten. Den
bör därför behållas.
Motioner som väckts med anledning av
propositionen
I motion 2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m)
föreslås att riksdagen beslutar att brevröstning
skall göras generell för utlandsröstning i enlighet
med vad som anförs i motionen (yrkande 2). I den
valtekniska utredningen framfördes förslag om att
göra möjligheten att brevrösta generell för
utlandssvenskar. Regeringen har dock valt att inte
föreslå en utvidgning av möjligheten att brevrösta.
Anledningen till att möjligheten att brevrösta för
svenskar som befinner sig i Tyskland och Schweiz
infördes var att det tidigare inte var möjligt att
genomföra någon röstmottagning på de svenska
konsulaten och beskickningarna i dessa länder.
Motionärerna anser att det många gånger inte är
besvärligare för väljare som befinner sig i Tyskland
eller Schweiz att ta sig till en utlandsmyndighet än
för väljare som befinner sig i andra länder. Det kan
t.o.m. vara svårare för väljare som befinner sig i
andra länder att ta sig till röstmottagningsställen.
USA och Australien är två exempel. Även om det kan
finnas vissa invändningar mot brevröstning delar vi
utredningens ståndpunkt och menar att det skall
införas en generell möjlighet för utlandssvenskar
att brevrösta.
I motion 2001/02:K22 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
föreslås att riksdagen beslutar genom förändring av
vallagen att brevröstning för utlandssvenskar skall
vara generell i enlighet med det lagförslag som
Valtekniska utredningen år 2000 (SOU 2000:15)
angivit i sitt betänkande (yrkande 1). Väljare som
vistas i Tyskland och Schweiz eller ombord på ett
svenskt fartyg i utrikes fart får brevrösta.
Brevröstning har införts för väljare som vistas i
dessa länder till följd av att det tidigare i dessa
båda länder inte har kunnat genomföras någon
röstmottagning på de svenska konsulaten och
beskickningarna. Båda dessa länder har numera
förklarat sig kunna tillåta att röstmottagning sker
vid svenska utlandsmyndigheter. Brevröstningen har
ändå behållits som ett alternativ parallellt med
röstmottagning på utlandsmyndigheten. De svårigheter
som kan föreligga för väljare i Schweiz och Tyskland
att ta sig till en utlandsmyndighet för att rösta är
inte större än de svårigheter som väljare har vilka
befinner sig i andra länder. Enligt Valtekniska
utredningen är förhållandena på många platser sådana
att det inte går att rösta eller att avstånden är så
stora att det i praktiken blir omöjligt att delta i
valet utan mycket stora uppoffringar från den
enskilde väljaren. Utredningen föreslår att
brevröstning utvidgas till att omfatta all
utlandsröstning. Möjligheten att rösta hos
utlandsmyndighet skall finnas kvar. Regeringen har
avvisat förslaget av byråkratiska skäl. De skälen är
enligt motionärerna inte hållbara ur ett
rättviseperspektiv. Vallagen bör ändras enligt
Valtekniska utredningens förslag.
I motion 2001/02:K23 av Helena Bargholtz m.fl.
(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
brevröstning (yrkande 2). Motionärerna anser att
fördelarna med att kunna brevrösta uppväger de
eventuella nackdelar som finns, t.ex. att röster
försvinner i postgången. Motionärerna anser inte
heller att bestämmelserna skall ändras så att
brevrösterna skall postats i så god tid att de
beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa
senast lördagen före valdagen. Motionärerna vill
behålla nuvarande bestämmelse om att brevrösten
skall vara den centrala myndigheten till handa
senast dagen efter valdagen.
Valmyndigheten har i yttrande den 17 januari 2002,
på utskottets begäran, uttalat sig om de eventuella
problem som myndigheten anser föreligga om rätt till
generell brevröstning för alla väljare utomlands
införs till valet år 2002. Valmyndigheten har anfört
bl.a.
Ett brevröstningsmaterial skickas till
utlandssvenskarna enligt folkbokföringsregistrets
innehåll i maj/juni. Materialet skulle bestå av
erforderliga kuvert, en "blank" valsedel,
instruktion för hur brevrösten ska göras i
ordning samt ett adresskort som är förtryckt med
preliminära röstlängdsuppgifter. De
röstlängdsuppgifter som är av intresse är
utlandssvenskens personnummer samt uppgift om
till vilket valdistrikt vederbörande kommer att
föras i röstlängden. Med ett sådant adresskort
blir brevrösten lätt att sortera hos
Valmyndigheten. Brevrösten behöver heller inte
innehålla ett röstkort. Genom samarbete med
Riksskatteverket och skattemyndigheterna skulle
de som utvandrar efter månadsskiftet maj/juni
kunna få brevröstningsmaterial tillgängligt på
ambassader och konsulat. De som vistas i utlandet
utan att ha utvandrat bl.a. studerande kan
Valmyndigheten försöka nå med information genom
studentkårer, studenttidningar o. dyl.
Servicen till utlandssvenskarna är endast
begränsad på det sättet att det bara sänds med en
blank valsedel som de kan skriva sitt partis namn
på. Att plocka samman partivalsedlar för t.ex.
alla partier med mer än en % av rösterna i
riksdagsvalet anser Valmyndigheten vara en
alltför kostsam och tidsödande åtgärd.
Valmyndigheten kommer att lägga ut alla beställda
valsedlar på hemsidan och det finns därmed
möjlighet att skriva av rätt partibeteckning.
Valnämnden skall granska brevrösterna vid sin
preliminära granskning av rösterna på onsdagen
efter valdagen. Det kan antas att antalet
brevröster kommer att öka. För de flesta kommuner
är ökningen säkerligen marginell. För
storstäderna med många utvandrade kan det dock
bli nödvändigt att förstärka organisationen så
att länsstyrelsen i sin tur hinner räkna
"onsdagens" riksdagsröster samma dag.
Valmyndigheten kommer i så fall att göra de
kommuner där en förstärkning bedöms nödvändig
uppmärksamma på detta.
Om detta är en godtagbar lösning anser
Valmyndigheten att det inte finns hinder mot att
införa utvidgad brevröstning redan vid årets val.
Utskottets ställningstagande
Det vanligaste sättet att ordna möjlighet för
väljare som vistas utomlands att rösta är att
anordna röstmottagning hos svenska
utlandsmyndigheter. Det andra sättet är att
brevrösta. Även om det kan finnas vissa invändningar
mot brevröstning anser utskottet att det skall
införas en generell möjlighet för väljare att
brevrösta utomlands. Möjligheten att rösta hos
utlandsmyndighet skall självklart finnas kvar.
Riksdagen bör därför bifalla motionerna K21 yrkande
2, K22 yrkande 1 och K23 yrkande 2.
Enligt regeringen bör det göras en justering av 7
och 9 §§ lagen (1997:159) om brevröstning i vissa
fall. Bakgrunden är att Riksskatteverket framfört
att den bestämmelse i 7 § som stadgar att en
brevröst får göras i ordning senast dagen före
valdagen borde tas bort eftersom det inte finns
någon garanti för att en brevröst som görs i ordning
så sent hinner fram till den centrala valmyndigheten
i tid och att bestämmelsen därför är vilseledande.
Av 9 § samma lag framgår att brevrösterna skall
postas i så god tid att de kan beräknas vara framme
hos den centrala valmyndigheten senast dagen efter
valdagen. Enligt Riksskatteverket borde bestämmelsen
ändras så att det i stället anges att brevrösten
skall postas i så god tid att den beräknas vara den
centrala valmyndigheten till handa senast lördagen
före valdagen. Regeringen ansluter sig till denna
bedömning. Regeringen har emellertid inte föreslagit
någon lagändring. Utskottet anser att det i
brevröstningslagen klart bör framgå när brevrösterna
senast skall vara framme hos den centrala
valmyndigheten. Vidare anser utskottet att
brevrösterna skall få göras i ordning tidigast 30
dagar före valdagen, oavsett vilket val det gäller
och oavsett om brevrösten görs i ordning utomlands
eller på ett fartyg. Det saknas också anledning att
göra skillnad på svenska fartyg i utrikes trafik och
utländska fartyg i utrikes trafik.
Regeringen avser att på lämpligt sätt låta följa
upp och utvärdera 2002 års val med avseende på bl.a.
genomförandet av förtidsröstningen. Utskottet utgår
från att även brevröstningen ingår i denna
utvärdering.
Utskottet föreslår att riksdagen
antar utskottets i bilaga 3
framlagda förslag till lag om
ändring i lagen (1997:159) om
brevröstning i vissa fall.
Valdistriktens storlek, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag som
bl.a. innebär att ett valdistrikt normalt
inte skall omfatta färre än 300 eller fler än
2 000 röstberättigade personer.
Propositionen
Bör det införas en absolut övre gräns för
valdistriktens storlek?
Ett valdistrikt bör, enligt 4 kap. 3 § vallagen,
omfatta 1 200-1 500 personer som har rösträtt. Om
det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt
omfatta färre än 300 som har rösträtt. Länsstyrelsen
får besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1
800 personer som har rösträtt.
Regeringen anser att det även i fortsättningen
skall vara möjligt att lägga samman valdistrikt så
att de omfattar fler än 1 800 röstberättigade
personer. Givetvis får detta inte innebära att
väljarna får försämrad möjlighet att rösta. Det bör
därför uttryckligen anges i vallagen att det åligger
de valadministrativa myndigheterna - länsstyrelsen
och kommunen - att svara för att alla
röstberättigade i valdistriktet har en rimlig
möjlighet att kunna rösta på valdagen.
Normalstorleken på ett valdistrikt
Vid 1998 års allmänna val fanns det 126 valdistrikt
med färre än 300 och 108 valdistrikt med fler än
1 800 röstberättigade personer. Mer än hälften av
valdistrikten, drygt 3 000, hade mellan 300 och
1 200 röstberättigade personer. Antalet distrikt med
mellan 1 200 och 1 500 röstberättigade - vilket i
vallagen anges som den normala distriktsstorleken -
uppgick till knappt 2 000, dvs. färre än en
tredjedel.
Det sätt på vilket indelningen i valdistrikt
genomförs får betydelsefulla konsekvenser i skilda
hänseenden. För att t.ex. röstsammanräkningen skall
kunna genomföras snabbt och säkert är en väl avvägd
indelning avgörande. Ett alltför stort antal
röstberättigade i ett valdistrikt kan riskera att
arbetet i vallokalen blir alltför betungande och att
rapporteringen under valnatten fördröjs.
När det gäller frågan om en befolkningsmässigt
lämplig storlek på ett valdistrikt med utgångspunkt
i behovet att klara röstsammanräkningen och
rapporteringen på valnatten, kan nämnas att det i en
rapport (Valdemar) som lämnats av en arbetsgrupp med
företrädare för valmyndigheter på såväl central som
regional och lokal nivå anges att ett lämpligt antal
röstberättigade i varje valdistrikt är omkring 2 000
personer.
Regeringen anser att detta är en rimlig
utgångspunkt. Det innebär att de nuvarande
riktlinjerna i vallagen för vad som skall anses vara
ett normaldistrikt - 1 200 till 1 500
röstberättigade - bör höjas.
När det gäller den nedre gränsen på minst 300
röstberättigade i ett valdistrikt anser regeringen
att denna med hänsyn till skyddet av valhemligheten
bör behållas. Det bör dock som hittills vara möjligt
att vid indelningen kunna gå under den gränsen om
det finns särskilda skäl.
Ett valdistrikt skall normalt inte omfatta färre
än 300 eller fler än 2 000 röstberättigade personer.
Kopplingen till församlingar inom Svenska
kyrkan bör upphöra
Enligt 2 kap. 7 § vallagen skall en valkrets för val
till kommunfullmäktige utformas så att den kan få
minst 15 kommunfullmäktige. Den bör ha en
sammanhängande gränslinje. En församling skall
lämnas odelad eller i vart fall inte delas i fler än
två kretsar. Denna indelning har i vissa fall
betydelse även för indelningen i valkretsar för val
till landstingsfullmäktige (2 kap. 5 § vallagen). Av
4 kap. 2 § vallagen framgår att om en kommun har
fler än en valkrets för val till kommunfullmäktige,
skall varje sådan krets omfatta ett eller flera
valdistrikt.
Kopplingen till Svenska kyrkans församlingar vid
utformningen av valkretsar för val till
kommunfullmäktige skall upphöra. I stället skall det
av vallagen framgå att för varje fastighet samtliga
röstberättigade skall hänföras till samma
valdistrikt.
Tidpunkten för beslut om indelning i
valdistrikt
Enligt 4 kap. 4 § vallagen skall länsstyrelsens
beslut om indelning i valdistrikt meddelas senast
den 1 december året före det år då beslutet skall
tillämpas för första gången. I 5 § föreskrivs att
regeringen eller den myndighet som beslutar om
ändring i landets indelning i landsting eller
kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om
indelning i valdistrikt får meddelas senare än som
sägs i 4 §. Att länsstyrelsen i vissa fall får
besluta om ändring i rikets indelning i kommuner
följer av 1 kap. 3 § lagen (1979:411) om ändringar i
Sveriges indelning i kommuner och landsting.
Länsstyrelsen skall enligt regeringen kunna
besluta om smärre ändringar i indelningen i
valdistrikt även efter den 1 december året före
valåret, om detta är påkallat med hänsyn till
ändringar i fastighetsindelningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Samråd i indelningsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
alla beslut om indelning av en kommun i
valdistrikt normalt skall föregås av ett
ställningstagande av kommunfullmäktige.
Propositionen
Enligt den huvudregel som gäller i dag beslutar
länsstyrelsen om kommunens indelning i valdistrikt
på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger
också kommunen att se över indelningen inför varje
riksdagsval. Länsstyrelsen får också, om det behövs,
självmant besluta om indelningen i valdistrikt.
Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall
fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig.
För det fall det är fråga om att besluta om
valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer
skall länsstyrelsen först samråda med valnämnden.
Regeringen anser att bestämmelsen om samråd med
valnämnden bör upphävas. Härigenom kommer alla
beslut om indelning i valdistrikt att fattas med be-
aktande av fullmäktiges ställningstagande. Anser sig
fullmäktige inför sitt ställningstagande i frågan
behöva särskild sakkunskap, kan fullmäktige på
vanligt sätt få den av sin egen valnämnd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Framställning av
röstlängdsstatistik, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
avseende framställning av
röstlängdsstatistik, m.m.
Propositionen
Behovet av samordning
På skilda ställen i vallagen finns bestämmelser om
framställning av röstlängdsstatistik.
Valkretsindelningen i en kommun skall grundas på
antalet röstberättigade i folkbokföringsdatabasen,
enligt lagen (2001:182) om behandling av
personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet, den 1 juli det år beslut
om valkretsindelning fattas. Fördelningen av de
fasta valkretsmandaten i olika val skall grundas på
antalet röstberättigade i folkbokföringsdatabasen
den 1 november året före valåret. Detsamma gäller
beräkningen av antalet fria valsedlar. Tidpunkterna
för uttag av statistik är kvar från det tidigare
mantalskrivningsförfarandet och anpassade till
skattecykeln. Vid varje tillfälle som statistik om
antal röstberättigade skall tas fram måste i stort
sett de bearbetningar ske som görs vid framställning
av röstlängdsregister för valet. Det innebär i
princip att en röstlängd framställs.
Sedan förfarandet med en alltid gällande röstlängd
ersattes med ett förfarande där röstlängden bara tas
fram inför val, folkomröstning eller annan
omröstning, gör man i stället "röstlängder" fyra
gånger inför varje val - två gånger för statistik,
en gång därför att partierna har rätt till gratis
avskrift av röstlängden inklusive väljarnas
adressuppgifter och slutligen den egentliga
röstlängden för valet.
Det vore enligt utredningen en fördel om statistik
eller uppgifter om röstberättigade kunde samordnas
vid de tillfällen som kräver röstlängdsstatistik
m.m. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att
besluta om indelningen i valkretsar samma år som
valåret. Det gör att statistik för detta måste tas
fram året före valåret. Det skulle å andra sidan
medföra att det blir mer än ett år gamla uppgifter
som kommer att ligga till grund för fördelningen av
fasta mandat samtidigt som man inte kommer ifrån att
senare göra en "röstlängd" för att ge partierna
avskrifter. Det talar för att man - precis som i dag
- måste ha en ordning med framställning av
röstlängdsstatistik både året före valåret och
valåret.
Utredningen har därför förordat en lösning med en
stående statistiklängd som också kan användas vid
upprättande av den egentliga röstlängden. Regeringen
ansluter sig till utredningens bedömning. Detta
innebär följande.
Den 1 mars året före valåret upprättas en
statistiklängd som underlag för indelningen i
valkretsar och valdistrikt. Med uttaget som underlag
kan också göras en preliminär fördelning av de fasta
mandaten i valkretsarna för samtliga val. Detta är
en uppgift som är vägledande för partiernas
nomineringar som börjar redan under hösten året före
valåret. Uttaget kan också läggas till grund för
beräkning av antalet fria valsedlar i varje område.
Den 1 mars valåret görs ett "preliminärt
röstlängdsregister" med den nya valdistrikts- och
valkretsindelningen. Med hjälp av detta upprättas
statistik för att slutligt bestämma antalet fasta
mandat och antalet fria valsedlar. Med registret som
underlag kan också de utdrag med väljaradresser som
partierna har rätt till framställas.
Registret skall fr.o.m. den 1 mars valåret
ajourföras veckovis med uppgifter från
folkbokföringsdatabasen t.o.m. kvalifikationsdagen.
Det innebär att registret också kan användas för den
preliminära valbarhetskontroll av kandidaterna som
sker i samband med att partierna beställer
valsedlar. Omkring tio dagar före
kvalifikationsdagen hämtas ett nytt register med
fastighetsbeteckningar kopplade till valdistrikt
från Lantmäteriverket för att fånga upp de
förändringar i fastighetsindelningen som har skett
sedan den 1 mars året före valåret och
valdistriktstillhörigheten prövas igen för dem som
har rösträtt i valet. På kvalifikationsdagen erhålls
en sista uppdatering från folkbokföringsdatabasen
för att beakta de förändringar som skett under sista
veckan före kvalifikationsdagen. Därefter upprättas
röstlängden för valet. Röstlängdsuppgifterna låses
men den veckovisa ajourföringen av personuppgifter
fortsätter fram till valdagen för att kunna läggas
till grund för den slutliga valbarhetskontrollen.
Fördelen med den nu beskrivna ordningen är att
brister i de register som ligger till grund för
röstlängden kan upptäckas och rättas i god tid före
valet. Registret kan användas för
valbarhetskontroller, till skillnad från i dag då
kandidatuppgifterna skickas till
folkbokföringsdatabasen för avstämning. Det innebär
också att hela förfarandet sker i
valadministrationens valdatasystem och inte i någon
annan administrations system.
Enligt regeringen bör en särskild statistiklängd
motsvarande en röstlängd upprättas den 1 mars året
före valåret och för detta ändamål användas fram
till den 1 mars valåret.
Framställning av statistik för
valkretsindelning
Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall
beräknas på grundval av uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen den 1 juli det år beslutet
om valkretsindelning fattas. Antalet personer som
har rösträtt i en kommun är avgörande för kommunens
indelning i valkretsar (2 kap. 6 § vallagen). Beslut
om ändrad indelning i valkretsar skall meddelas
senast den 31 oktober året före det valår då den nya
indelningen skall gälla första gången (2 kap. 10 §
vallagen).
Enligt kommunerna infaller det nu gällande datumet
för framtagning av statistikunderlag för sent för
att beslut om indelning i valkretsar skall kunna
fattas den 31 oktober före valåret.
Statistikuppgifterna används också för att se över
valdistriktsindelningen. Kommunen behöver helt
enkelt längre tid för att hinna bereda ärendet inför
fullmäktiges avgörande. Detta har medfört att
kommunerna i stället har använt sig av statistik som
kommunerna själva tar fram.
Regeringen anser att de synpunkter som kommunerna
framfört om en tidigareläggning av detta datum bör
tillgodoses, så att de kan följa vallagens
föreskrifter. Tidpunkten för beräkning av antalet
röstberättigade i en kommun för indelningen i
valkretsar skall, enligt regeringens förslag,
tidigareläggas till den 1 mars året före valåret.
Framställning av statistik för mandatberäkning
Hur många mandat varje valkrets skall ha för val
till riksdagen, landstingsfullmäktige och
kommunfullmäktige beror på hur många personer det är
som har rösträtt (3 kap. 2, 6 och 8 §§ vallagen).
Beräkningen av antalet röstberättigade skall göras
på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen
den 1 november året före valåret. Beslut om
mandatfördelningen skall fattas senast den 30 april
det år då ordinarie val skall hållas (3 kap. 10 §
vallagen).
Eftersom beslut om fördelningen av de fasta
mandaten mellan valkretsarna får ske senast den 30
april, behöver underlaget inte tas fram förrän den 1
mars valåret. Regeringen föreslår därför att
tidpunkten senareläggs till den 1 mars det år då val
hålls.
Framställning av statistik för beräkning av
antalet fria valsedlar
Vissa partier har enligt bestämmelserna i 6 kap.
8-10 §§ vallagen rätt till fria valsedlar av staten.
Antalet fria valsedlar som partiet har rätt till
beror bl.a. på antalet personer som har rösträtt i
valet. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser
beräknas enligt 6 kap. 11 § vallagen antalet
personer som har rösträtt på grundval av uppgifterna
i folkbokföringsdatabasen den 1 november året före
valåret. Av sådana samordningsskäl som regeringen
anfört när det gäller övriga statistikuttag bör även
denna tidpunkt knytas till den 1 mars. Regeringen
föreslår därför att tidpunkten senareläggs till den
1 mars valåret.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Ansvaret för framställningen av
röstlängder och röstkort
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
ansvaret för att upprätta röstlängder och
röstkort flyttas från skattemyndigheterna
till den centrala valmyndigheten.
Propositionen
Av olika skäl måste röstlängden bygga på
förhållanden som avser viss tid före valdagen. Det
behövs tid för att framställa röstlängden.
Allmänheten måste också få tid att före valet
granska uppgifterna i röstlängden. Regleringen kring
röstlängdsförfarandet finns i 7 kap. vallagen.
Kvalifikationsdagen för rösträtt är 30 dagar före
valdagen vid val till riksdagen samt till
landstings- och kommunfullmäktige. Enligt vallagen
upprättar skattemyndigheten en röstlängd för varje
valdistrikt. Det är uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om
behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet på kvalifikationsdagen som
skall ligga till grund för uppgifterna i
röstlängderna. Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen
ligger också till grund för beslut om vilken
röstlängd de som har rösträtt skall finnas i.
Databasen uppdateras dagligen. Bestämmelserna i
folkbokföringslagen (1991:481) om rätt
folbokföringsort ligger således till grund för
uppgifterna i röstlängden.
Enligt huvudregeln skall väljarna tas upp i
röstlängden för det valdistrikt inom vilket de är
folkbokförda på kvalifikationsdagen. De som då inte
är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden
i det valdistrikt inom vilket de senast var
folkbokförda. Saknas uppgift om folkbokföring men
finns det en uppgift om i vilken kommun som de
senast varit folkbokförda, bestämmer
skattemyndigheten i vilken röstlängd i kommunen de
skall tas upp.
Från folkbokföringsdatabasen kommer
personuppgifter samt uppgifter om vilken fastighet
personerna är folkbokförda på. Uppgift om vilka
fastigheter som ligger inom ett valdistrikt
framställs ur fastighetsregistret av
Lantmäteriverket. Uppgifter om vallokaler m.m.
hämtas från valdatasystemet.
Röstkort skall upprättas för var och en som är
upptagen i röstlängden. För väljare som inte har
någon känd adress upprättas röstkort bara om de
begär det. Röstkorten skickas ut så snart som
möjligt, dock senast i så god tid att de kan
beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet
till handa senast 18 dagar före valdagen. Eftersom
uppgifterna i val- och folkomröstningsdatabasen
hämtas från folkbokföringsdatabasen, finns det inte
någon röstlängd att framställa röstkort mot före
kvalifikationsdagen.
Av den redogörelse som utredningen har lämnat (SOU
2000:125 s. 121 f.) framgår att det i praktiken är
den centrala valmyndigheten som upprättar röstlängd
och röstkort och inte skattemyndigheterna.
Skattemyndigheterna har i dag inte någon del i detta
arbete med undantag för rättelseförfarandet och
utfärdandet av nya röstkort. Utredningen har därför
föreslagit att ansvaret för att upprätta röstlängd
och röstkort också formellt flyttas från
skattemyndigheterna till den centrala
valmyndigheten. Regeringen ansluter sig till detta
förslag.
Som Riksskatteverket anfört bör det av vallagen
framgå att även Lantmäteriverkets fastighetsregister
skall användas för framställning av röstlängder. I 7
kap. 4 § vallagen bör därför hänvisas inte bara till
lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet utan
även till lagen (2000:224) om fastighetsregister.
Fråga är om ett sådant registerändamål som avses i 2
§ sistnämnda lag.
Enligt regeringens förslag bör således ansvaret
för att upprätta röstlängder och röstkort flyttas
från skattemyndigheterna till den centrala
valmyndigheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Registrering och redovisning av
indelningen i valdistrikt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
länsstyrelserna med stöd av
fastighetsregistret skall föra register över
indelningen i valdistrikt.
Propositionen
Utredningen har föreslagit att länsstyrelsen får i
uppgift att föra register över indelningen i
valdistrikt. Länsstyrelsen ansvarar i dag för att
röstkortsuppgifterna i valdatabasen hålls aktuella
med hjälp av uppgifter från i huvudsak kommunernas
valnämnder, och det kan därför inte anses vara någon
främmande uppgift för länsstyrelserna att också
svara för registerföringen av valdistriktsuppgifter.
Det avgörande skälet för utredningens förslag var
emellertid att det är länsstyrelsen som fattar
besluten om indelningen i valdistrikt. För att
röstlängdsförfarandet skall fungera med den snäva
tidsram som gäller i dag krävs att
valadministrationen snabbt och säkert kan hänföra
varje röstberättigad person till det valdistrikt där
han eller hon är bosatt. Detta kan enligt
utredningens mening bäst uppnås om det är samma
myndighet som beslutar om valdistriktsindelningen
som också har ansvaret att föra register över
indelningen. Den nuvarande redovisningen av
valdistrikt i fastighetstaxeringsregistret behövs då
inte längre för framställningen av röstlängder och
röstkort. Om indelning dessutom förs med tillämpning
av geografiskt informationssystem (GIS) bör, enligt
utredningen, fel som uppstår till följd av
felregistreringar försvinna. Det blir därmed
naturligt att länsstyrelsen svarar för ett register
som kan ligga till grund för bestämningen av varje
fastighets valdistriktstillhörighet.
Regeringen ansluter sig till utredningens förslag.
Det närmare tillvägagångssättet bör konkretiseras
enligt följande. Länsstyrelsens register skall
innehålla röstberättigade personer fördelade på val-
distrikt. Till grund för registret ligger uppgifter
ur folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182)
om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet
(personer kopplade till fastighet) kompletterade med
geografiska lägesangivelser från Lantmäteriverket
(fastighetsbeteckningar med valdistriktskod). Den
digitala valdistriktsindelningen, som
länsstyrelserna skall ansvara för, är grunden för
kopplingen av varje fastighet till ett valdistrikt.
Varje person kan därefter knytas till ett visst val-
distrikt genom sin folkbokföringsfastighet.
Regeringen föreslår att länsstyrelserna, med stöd
av fastighetsregistret, skall föra register över
indelningen i valdistrikt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Nya rutiner för framställningen av
röstlängdsregister
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att en
registerstomme bör tas fram den 1 mars
valåret.
Propositionen
Även om de problem som berörts i föregående avsnitt
torde kunna lösas med förslaget om registrering och
redovisning av valdistriktsindelningen, återstår
ändå några komplikationer som hänger samman med den
begränsade tid som står till förfogande vid
upprättandet av röstlängden. En ytterligare åtgärd
för att säkerställa framställningen av en korrekt
röstlängd är därför att i god tid före
kvalifikationsdagen skapa ett röstlängdsregister som
hålls ajour fram till valdagen. Det skulle göra det
möjligt att upptäcka och rätta fel före
kvalifikationsdagen.
Riksskatteverket har som central valmyndighet
under arbetet med att ta fram ett nytt ADB-stöd för
valverksamheten använt en lösning där ett röst-
längdsregister skapas i månadsskiftet februari/mars
valåret i samband med att statistik som skall ligga
till grund för antalet fasta mandat i valkretsar tas
fram. Fastigheter som av någon anledning inte har
fått valdistriktskod eller som fått fel kod skulle
då upptäckas redan vid detta tillfälle. Uppgifterna
för berörda fastigheter kan då rättas. Registret
uppdateras veckovis fram till kvalifikationsdagen
med uppgifter från folkbokföringsdatabasen. Omkring
40 dagar före valdagen görs en ny avstämning med
hjälp av valdistriktskartan och Lantmäteriverkets
fastighetsregister och under perioden uppkomna fast-
ighetsfel rättas. När den slutliga sambearbetningen
sker på kvalifikationsdagen skulle fel endast kunna
uppkomma för de personer som har flyttat under den
sista veckan före kvalifikationsdagen.
Andra vinster med att valadministrationen har ett
röstlängdsregister under valåret är att registret
kan användas för preliminär valbarhetskontroll av
kandidaterna när partierna beställer valsedlar under
mars och april. Registret kan också utgöra underlag
för utskrift av de röstlängdskopior som partierna
har rätt till.
När det gäller den senare lösningen med att i god
tid före kvalifikationsdagen skapa en stomme till
röstlängdsregister skulle den medföra en betydande
tidsvinst. I praktiken skulle den innebära en delvis
återgång till det tidigare systemet med en alltid
gällande röstlängd, men med den skillnaden att man
här skulle ha ett preliminärt register över de
röstberättigade för sambearbetning med övriga
grundregister för röstlängdsframställningen. Ett
sådant förfarande är fullt möjligt redan i dag.
Enligt regeringens bedömning bör rutinerna för
framställningen av röstlängdsregister ändras. En
registerstomme bör tas fram redan den 1 mars
valåret.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning.
Utskrift av duplettröstkort, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
duplettröstkort skall kunna skrivas ut i
röstningslokaler. Utskottet anser däremot
inte att möjligheten till direktåtkomst till
uppgifter om personnummer, namn och
valdistrikt skall utökas och föreslår därför
att riksdagen avslår förslaget till ändring i
2 kap. 8 § lagen (2001:183) om behandling av
personuppgifter i verksamhet med val och
folkomröstningar. Utskottet tillstyrker
regeringens övriga förslag till ändringar i
lagen (2001:183) om behandling av
personuppgifter i verksamhet med val och
folkomröstningar med den ändringen att dessa
skall träda i kraft den 1 april 2002.
Propositionen
För var och en som finns i en röstlängd skall
skattemyndigheten upprätta ett röstkort. Röstkorten
skall sedan skickas ut i så god tid att de kan
beräknas vara de väljare som är folkbokförda i
landet till handa senast 18 dagar före valdagen.
Väljare som röstar i sin vallokal eller hos en
utlandsmyndighet bör ha med sig sitt röstkort.
Väljare som röstar vid andra röstmottagningsställen
måste ha med sig sitt röstkort. Reglerna framgår av
7 kap. 7-9 §§ och 9 kap. 6 § vallagen.
Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte
har fått något röstkort får ett röstkort av
skattemyndigheten om de begär det. För att få ett
nytt röstkort räcker det med att väljaren lämnar
sitt personnummer och namn.
Det förekommer vid varje val att en del väljare
inte får sina röstkort i tid. För att hinna få ett
nytt röstkort med posten måste beställningen hos
skattemyndigheten göras senast torsdagen före
valdagen. I vissa fall är det ändå ovisst om kortet
hinner delas ut till väljaren i tid till valet.
För att öka servicen till väljarna bör det därför
bli möjligt för väljarna att kunna hämta röstkort på
fler platser än i dag. Regeringen anser att så bör
kunna ske i samtliga röstningslokaler.
Förutsättningar för en sådan ordning finns genom det
valdatasystem, till vilket samtliga valmyndigheter
kommer att vara anslutna. Genom förslaget kommer
duplettröstkort att kunna skrivas ut även vid
utlandsmyndigheterna.
Regeringens förslag i denna del innebär inte, som
några remissinstanser har befarat, en obligatorisk
skyldighet att se till att det finns sådana anord-
ningar att röstkort kan skrivas ut i varje
röstningslokal. Målsättningen är dock att detta
skall kunna ske på så många ställen som möjligt där
det behövs och där den nödvändiga tekniska
utrustningen finns. De enda personuppgifter om
väljaren som åtkomsten i dessa fall behöver avse är
därför personnummer, namn och valdistrikt. 2 kap. 8
§ lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
i verksamhet med val och folkomröstningar bör ändras
i enlighet med detta.
Enligt regeringens förslag skall således
duplettröstkort kunna skrivas ut i röstningslokaler.
Det nuvarande kravet på att röstkort måste visas upp
vid röstning på särskilda röstmottagningsställen
bör, enligt regeringen, behållas.
Utskottets ställningstagande
För att öka servicen till väljarna föreslår
regeringen att duplettröstkort skall kunna skrivas
ut i röstningslokaler. Regeringen föreslår en
ändring i 7 kap.
9 § andra stycket vallagen med innebörden att
duplettröstkort tillhandahålls av den centrala
valmyndigheten, länsstyrelsen, en utlandsmyndighet
eller kommunen. Regeringen har också föreslagit en
ändring i 2 kap. 8 § tredje stycket lagen (2001:183)
om behandling av personuppgifter i verksamhet med
val och folkomröstningar av följande lydelse:
Den som ansvarar för röstmottagning i en
röstningslokal som avses i 9 kap. 3 § vallagen
(1997:157) får ha direktåtkomst till uppgifter om
personnummer, namn och valdistrikt.
Utskottet anser, liksom regeringen, att det vore en
fördel om de väljare som inte har fått sitt röstkort
i tid eller som av annan anledning behöver ett nytt
röstkort kan hämta ett röstkort på fler platser än i
dag. Enligt i dag gällande regler får den centrala
valmyndigheten, länsstyrelserna och de kommunala
valnämnderna ha direktåtkomst till uppgifter om
personnummer, namn och valdistrikt. Enligt
regeringens förslag skall "den som ansvarar för
röstmottagning i en röstningslokal som avses i 9
kap. 3 § vallagen" få ha direktåtkomst till sådana
uppgifter. Röstningslokaler som avses i 9 kap. 3 §
vallagen är vallokaler, Posten AB:s postkontor inom
landet, särskilda röstmottagningsställen inom landet
som anordnas vid t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt
eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter
samt röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter
har inrättat.
Utskottet, som är tveksamt till att utvidga
direktåtkomsten till angivna uppgifter, anser att
eftersom den centrala valmyndigheten,
länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna redan
i dag får ha direktåtkomst till angivna uppgifter
behöver inte 2 kap. 8 § lagen (2001:183) om
behandling av personuppgifter i verksamhet med val
och folkomröstningar ändras. Följden av utskottets
förslag blir att utesluta "den" som ansvarar för
röstmottagning, t.ex. vid en utlandsmyndighet eller
vid ett sjukhus som anordnats som särskilt
röstmottagningsställe, från möjligheten till
direktåtkomst till uppgifterna. Utskottet anser att
innan sådan direktåtkomst möjliggörs bör behovet av
uppgifterna utredas samt ställas mot den risk för
den enskilde som utvidgningen av direktåtkomsten kan
innebära. Utskottet vill också tillägga att det när
det gäller röstning vid utlandsmyndigheter inte
krävs något röstkort. Möjligheten att skriva ut ett
duplettröstkort vid en utlandsmyndighet kommer ändå
att finnas efter att relevanta uppgifter inhämtats
hos t.ex. den centrala valmyndigheten. Utskottet
avstyrker därför regeringens föreslagna ändring av 2
kap. 8 § lagen (2001:183) om behandling av
personuppgifter i verksamhet med val och
folkomröstningar men tillstyrker regeringens förslag
till ändring i lagen i övrigt, dock med den
ändringen att lagen om ändring skall träda i kraft
den 1 april 2002.
Länsstyrelsen skall besluta om
rättelse i röstlängden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
länsstyrelserna skall besluta om rättelse i
röstlängden.
Gällande bestämmelser
Frågor om rättelse av uppgifter i en röstlängd
prövas av skattemyndigheten enligt 7 kap. 11 §
vallagen.
Den som anser att röstlängden innehåller felaktiga
uppgifter skall senast måndagen före valdagen
skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta
gäller också den som anser sig vara felaktigt
utesluten ur röstlängden. Det som hänt efter
kvalifikationsdagen, som är 30 dagar före valdagen,
får inte läggas till grund för rättelse. Det är
bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om
rätt folkbokföringsort som ligger till grund för
bedömningen om uppgifterna i röstlängden skall
rättas. Vid framställningen av röstlängderna skall
det faktiska innehållet i folkbokföringsdatabasen på
kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna
i röstlängderna. Detta innebär som redan tidigare
framhållits att en flyttning som anmälts före
kvalifikationsdagen men som inte hunnit registreras
i folkbokföringen på kvalifikationsdagen inte kan
beaktas. Det innebär också, för att nämna ett annat
exempel, att en anmälan om adress från en
utlandssvensk som inte tagits upp i röstlängden inte
leder till att röstlängden rättas, om uppgiften
lämnats efter kvalifikationsdagen.
Får skattemyndigheten från en myndighet i någon
annan medlemsstat meddelande om att en person som
har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här
i landet redan avgett en röst i val till
Europaparlamentet, skall skattemyndigheten genast
rätta i röstlängden genom att stryka personen från
röstlängden.
När samtliga beslut om rättelser förts in i en
röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till
den kommun där valdistriktet ligger.
Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse
får överklagas bara i samband med att det val
överklagas, för vilket röstlängden har upprättats
(7 kap. 14 § vallagen). I 5 och 17 §§
folkomröstningslagen (1979:369) finns hänvisningar
till 7 kap. 14 § vallagen.
Propositionen
Röstlängden framställs genom sambearbetning av olika
uppgifter från myndigheter utanför
valadministrationen. Om dessa uppgifter är i alla
delar korrekta behöver inga rättelser göras i
röstlängden. Det avgörande för att röstlängden skall
vara korrekt är att de myndigheter vars beslut
påverkar någons rösträtt inte bara fattar dessa
beslut i god tid före kvalifikationsdagen utan också
ser till att besluten genast sänds till
skattemyndigheten för registrering i
folkbokföringssystemet senast på
kvalifikationsdagen.
Egentlig rättelse av röstlängd är mycket ovanligt.
De flesta rättelserna görs med tillämpning av
bestämmelserna om rättelse i 26 § förvaltningslagen
(1986:223). Rättelse av röstlängden aktualiseras
genom att väljaren kontrollerar uppgifterna i
längden då han eller hon tar del av uppgifterna på
röstkortet. Enligt vallagen är det skattemyndigheten
som upprättar röstlängder och utfärdar röstkort. I
praktiken innebär det emellertid att
skattemyndighetens uppgift är begränsad till att
pröva frågor om rättelser av uppgifter i det av den
centrala valmyndigheten på grundval av uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen framställda
röstlängdsregistret. Vidare skriver skattemyndig-
heten ut röstkort till väljare som inte har fått
något röstkort av den centrala valmyndigheten eller
vars röstkort kommit bort eller som behöver ändras
på grund av att uppgifterna i röstlängdsregistret
rättats.
När det gäller frågan om vilken myndighet som
skall pröva frågor om rättelse står valet mellan
länsstyrelsen och skattemyndigheten. Det finns ingen
praktisk möjlighet att lägga denna uppgift på den
centrala valmyndigheten, trots att det är den som
har upprättat och framställt röstlängden och
utfärdat röstkort. Till och med 1993 års val
prövades frågan om rättelse av röstlängd av
länsstyrelsen. Med verkan från den 1 januari 1994
överfördes ansvaret för rättelser m.m. till
skattemyndigheten.
Den nu aktuella reformeringen av valsystemet har
bl.a. till syfte att få till stånd en
valadministration inom den nuvarande uppdelningen på
central, regional och lokal nivå med endast en
ansvarig myndighet på respektive nivå. Det finns
nämligen ett värde i att ansvaret för valadministra-
tionen hålls samman på varje nivå. Detta talar för
att länsstyrelsen bör ha ansvaret för rättelser i
röstlängden.
Tanken med en sammanhållen valadministration är
dock att även de lokala valmyndigheterna, dvs.
valnämnderna, får tillgång till samma information
som övriga valmyndigheter. Detta innebär att
väljarna i varje kommun får minst ett ställe där de
kan granska röstlängdsregistret via terminal och
därmed också en avsevärt bättre tillgänglighet än
med dagens ordning.
Ett argument mot att lägga detta ansvar hos
länsstyrelserna är att det finns en risk för att det
kan skapas olika praxis när det gäller frågan om och
var en person skall föras in i röstlängden i
förhållande till reglerna om folkbokföring. Det är
uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet på
kvalifikationsdagen som skall ligga till grund för
uppgifterna i röstlängderna. Folkbokföringsdatabasen
uppdateras dagligen. Bestämmelserna i
folkbokföringslagen (1991:481) om rätt
folkbokföringsort ligger således till grund för
beslut när det gäller rösträtt och i vilken
röstlängd en person skall tas upp.
Regeringen föreslår att länsstyrelsen i stället
för skattemyndigheten skall ha ansvaret för rättelse
av röstlängderna. Detta innebär att länsstyrelsen
skall ta över skattemyndighetens uppgift att skriva
ut nya röstkort.
Vid varje val uppstår det situationer där beslut
om rättelse i röstlängden måste fattas i ett mycket
sent skede. Den vanligaste orsaken är
medborgarskapsändringar beslutade före
kvalifikationsdagen. Vid 1999 års val till
Europaparlamentet gjordes av den anledningen 749
rättelser. Några av rättelserna beslutades strax
före valdagen och till och med under valdagen. Det
har inneburit att personal från skattemyndigheten
har varit tvungna att resa till valnämnden eller
till vallokalen för att för hand göra rättelser i
den tryckta röstlängden. Med förslaget att
länsstyrelsen skall ta över ansvaret för rättelser
blir avstånden till valnämnd eller vallokal i många
fall så stora att detta inte kommer att kunna
genomföras. Det finns inte något uttryckligt stöd i
vallagen för att låta t.ex. valnämnden genom någon
av sina befattningshavare verkställa sena beslut om
rättelse i röstlängd. Regeringen föreslår att
länsstyrelsen skall få rätt att besluta ett sådant
förordnande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Den centrala valmyndigheten skall
besluta om rättelse i vissa fall som
gäller utlandssvenskar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till ändring i 7 kap. 12 § vallagen
(1997:157) samt föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet anför om en översyn av
lagstiftningen.
Propositionen
Med nuvarande regler anses en röst från en
utlandssvensk som en adressanmälan och den centrala
valmyndigheten anmäler efter valet till
skattemyndigheten att personen i fråga skall få ett
nytt "rösträttsdatum" som gör att vederbörande tas
upp i röstlängden för en ny tioårsperiod.
Bakgrunden till detta är följande. När de nya
reglerna om rösträtt för utlandssvenskar började
tillämpas togs alla utlandssvenskar som utvandrat
efter den 1 juli 1991 automatiskt med i röstlängden.
År 2001, när innevarande tioårsperiod löper ut,
kommer drygt 3 000 tidigare röstberättigade
utlandssvenskar att falla ur röstlängden inför valet
år 2002, om de inte anmäler särskilt att de
fortsättningsvis önskar delta i val i Sverige. Det
är inte möjligt att nå hela denna grupp
utlandssvenskar med information om vad som kommer
att hända, eftersom allas adresser inte är
tillgängliga.
Den centrala valmyndigheten håller på att utveckla
ett nytt datorstöd som kommer att göra det möjligt
även för utlandsmyndigheterna att ha åtkomst till
röstlängden i valdatabasen och att kunna skriva ut
röstkort. Detta innebär att väljare som infinner sig
hos en utlandsmyndighet för att rösta kan komma att
ställas inför det faktum att de inte finns med i
röstlängden och därmed saknar rösträtt i valet.
Det nu påtalade problemet kan lösas genom att det
i vallagen införs en bestämmelse som möjliggör att
röstmottagaren tar emot rösten, upprättar ett
adresskort med väljarens personnummer, namn och
eventuell adress som bifogas rösten. När den sedan
kommer in till den centrala valmyndigheten -
förutsatt att detta sker senast kl. 12.00 dagen före
valdagen - prövar myndigheten om väljaren i övrigt
uppfyller kraven för rösträtt. Myndigheten bör fatta
beslut i rösträttsfrågan senast under valdagen.
Detta innebär att den centrala valmyndigheten senast
på valdagen skall besluta om att föra in personen i
röstlängden. Beslutet skall sedan skickas
tillsammans med rösten så att det når valnämnden
senast tisdagen efter valdagen (till
onsdagsräkningen). Förfarandet förutsätter att den
centrala valmyndigheten har terminalåtkomst till
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om
behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet. Det skall framhållas att
vad som nu sagts endast gäller röster som kommer in
i rätt tid. För sent inkomna röster skall som
hittills ses som en anmälan till skattemyndigheten
om att få ett nytt "rösträttsdatum" som gör att
vederbörande tas upp i röstlängden för en ny
tioårsperiod.
Detta kräver att den centrala valmyndigheten ges
befogenhet att besluta om rättelse av röstlängd. Det
finns inte någon praktisk möjlighet för den centrala
valmyndigheten att själv göra rättelsen i
röstlängden. Beslutet får i stället skickas
tillsammans med rösten till valnämnden för
verkställighet. Ett sådant beslut bör vara
valnämnden till handa senast tisdagen efter valdag-
en, dvs. före valnämndens onsdagsräkning.
På samma sätt som har föreslagits avseende
länsstyrelsen anser regeringen att den centrala
valmyndigheten skall få uppdra åt valnämnden att
verkställa den av myndigheten beslutade rättelsen.
En avgiven röst som kommer i rätt tid från någon
som inte är upptagen i röstlängden skall således,
enligt regeringens förslag, leda till att han eller
hon upptas i röstlängden för det aktuella valet. Den
centrala valmyndigheten skall kunna besluta om
rättelse av röstlängden i dessa fall. Myndigheten
skall kunna ge valnämnden i uppdrag att föra in
rättelsen i längden.
Utskottets ställningstagande
Enligt 7 kap. 1 § första stycket vallagen skall
röstlängderna innehålla uppgifter om alla svenska
medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och
som är eller har varit folkbokförda i landet. Enligt
paragrafens andra och tredje stycke skall svenska
medborgare som inte har varit folkbokförda i landet
någon gång under de senaste 10 åren tas upp i en
röstlängd bara om de senast 30 dagar före valdagen
skriftligen anmäler sig. Den som gjort en sådan
anmälan skall tas upp i röstlängd i 10 år från dagen
för anmälan. Avges en röst från en person som inte
tagits upp i en röstlängd men som i övrigt uppfyller
kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten anses
som en anmälan enligt andra stycket.
Enligt regeringens förslag till 7 kap. 12 § andra
stycket vallagen skall den centrala valmyndigheten,
om en röst lämnas av en svensk medborgare som inte
är folkbokförd i landet och som inte finns upptagen
i röstlängden, genast rätta röstlängden om rösten
kommer till myndigheten senast kl. 12.00 dagen före
valdagen. Utskottet anser att den föreslagna
bestämmelsen har avfattats på ett sätt som inte är
helt förenligt med 7 kap. 1 §, enligt vilken en
skriftlig anmälan måste ske senast 30 dagar före
valdagen för att väljaren skall tas upp i
röstlängden om han eller hon inte finns med där.
Avges en röst från en person som inte tagits upp i
röstlängden men som i övrigt uppfyller kraven för
rösträtt skall den avgivna rösten, enligt gällande
regler, anses som en anmälan enligt andra stycket.
En ny s.k. tioårsperiod börjar då att löpa. En röst
från en person som finns i röstlängden anses
emellertid inte som en sådan anmälan. De personer
som regelbundet röstar måste således innan
tioårsperioden löper ut skriftligen anmäla att de
vill finnas kvar i röstlängden. Enligt utskottet
borde även en avgiven röst från dem som regelbundet
röstar medföra att en ny tioårsperiod börjar löpa.
Många personer kommer inför valet 2002 att försvinna
från röstlängden, beroende på att de inte senast 30
dagar före valdagen gjort en skriftlig anmälan.
Utskottet är därför berett att tillstyrka
regeringens förslag till 7 kap. 12 § andra stycket,
trots att bestämmelsen inte helt stämmer överens med
bestämmelsen i 7 kap. 1 § vallagen. Annars skulle
dessa personer gå miste sin rösträtt.
Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag
att se över lagstiftningen så att en avgiven röst
från en person som finns i röstlängden också skall
anses som en anmälan enligt 7 kap. 1 § andra stycket
vallagen och så att bestämmelserna i 7 kap. 1 § och
den föreslagna 7 kap. 12 § andra stycket kommer att
stämma överens. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Sista dag för begäran om rättelse i
röstlängden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
sista dag för att begära rättelse av
uppgifter i röstlängden skall tidigareläggas
till tolv dagar före valdagen.
Propositionen
Väljarnas kontroll av uppgifterna i röstlängden sker
mot uppgifterna på röstkortet. Röstkorten skall
skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så
god tid att de kan beräknas vara väljare som är
folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar
före valdagen, dvs. då poströstningen börjar.
Produktionen av röstkort påbörjas 29 dagar före
valdagen. Utskick av röstkort till väljarna påbörjas
som regel 26 dagar före valdagen.
Vissa kommuner har påtalat att röstlängderna
lämnats till valnämnden så sent som onsdagen före
valdagen (fyra dagar före valdagen). För kommuner
med ett stort antal valdistrikt är det av rent
praktiska skäl svårt att med så kort varsel hinna
distribuera röstlängderna till vallokalerna i tid
till valdagen. Kommunerna har framställt önskemål om
att få röstlängderna tidigare.
Om det skall vara möjligt att tillgodose detta
önskemål måste produktionen av röstlängder
tidigareläggas. Vid de senaste valen har uppgifter
för tryckning av röstlängder hämtats från valdata-
basen tio dagar före valdagen. Begäran om rättelse
av uppgifter i röstlängden kan dock göras t.o.m.
måndagen före valdagen (sex dagar före valdagen).
Detta har bl.a. inneburit att sena rättelser har
måst föras in manuellt i den tryckta röstlängden.
Ett sådant förfarande måste anses som mindre
lämpligt.
Enligt regeringens mening bör röstlängderna kunna
tryckas i sådan tid att valnämnden får dem senast
under måndagen före valdagen (sex dagar före
valdagen). Detta innebär att filer till underlag för
tryckningen måste framställas senast onsdagen veckan
före valdagen (elva dagar före valdagen). Med en
sådan tidsplan vore det en fördel om sista dag för
rättelse i röstlängdsregistret tidigarelades så att
det blev möjligt att införa alla rättelser
maskinellt i röstlängdsregistret före tryckningen.
Regeringen föreslår därför att sista dag för att
begära rättelse tidigareläggs till tolv dagar före
valdagen. Detta innebär att väljarna - med
utgångspunkt i att röstkorten skall vara väljarna
till handa senast arton dagar före valdagen - får
minst sex dagar på sig att kontrollera uppgifterna i
röstkortet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Överklagande av beslut med anledning
av begäran om rättelse i röstlängden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
ett beslut om avslag på en begäran om
rättelse av uppgifter i röstlängden skall
kunna överklagas till och prövas av
Valprövningsnämnden innan val hålls.
Överklagandet skall göras senast onsdagen
före valdagen. Utskottet föreslår att
riksdagen antar utskottets förslag till
ändring i 19 kap.
2 § vallagen i stället för den av regeringen
föreslagna.
Propositionen
Enligt 7 kap. 11 § vallagen kan den som anser att
röstlängden innehåller felaktiga uppgifter eller
anser sig vara felaktigt utesluten ur röstlängden
begära rättelse hos skattemyndigheten. Enligt vad
som föreslagits tidigare skall fortsättningsvis
länsstyrelsen och inte skattemyndigheten i de flesta
fall svara för rättelser av uppgifter i röstlängd.
Om en begäran om rättelse avslås får avslagsbeslutet
överklagas endast i samband med att det val
överklagas för vilket röstlängden har upprättats (7
kap. 14 § vallagen). Med tanke på att röstlängden
bara gäller för ett val har detta aktualiserat
frågan huruvida en persons rösträtt inte borde vara
avgjord före valet.
Regeringen föreslår att ett beslut om begäran om
rättelse av uppgifter i röstlängden skall kunna
överklagas och prövas innan valet hålls. Förslaget
innebär att Valprövningsnämnden måste sammanträda
under veckan före valet. Av praktiska skäl måste
dessa ärenden prövas skyndsamt. Valprövningsnämnden
har förordat att den som vill överklaga ett beslut
av länsstyrelsen om rättelse skall göra det senast
onsdagen före valdagen. Regeringen ansluter sig till
detta.
Med den nuvarande ordningen omfattas överklaganden
av det slag som nu är i fråga av bestämmelserna i 19
kap. vallagen. Så kommer inte längre att vara
fallet. Bestämmelser som i tillämpliga delar
motsvarar dem i 19 kap. 3-5 och 9 §§ vallagen bör
därför tas in i 7 kap. 14 § samma lag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker i sak regeringens förslag. För att
tydliggöra förslaget föreslår utskottet att
riksdagen antar utskottets i bilaga x framlagda
förslag till ändring i 19 kap. 2 § vallagen.
Möjlighet att stryka en person från
röstlängden vid val till
Europaparlamentet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
det skall vara möjligt att stryka en person
från den svenska röstlängden vid val till
Europaparlamentet, om han eller hon har
tagits upp i röstlängden i ett annat land.
Propositionen
Inte bara svenska medborgare utan också
unionsmedborgare som har rösträtt och är bosatta i
Sverige har möjlighet att rösta här i landet vid val
i Europaparlamentet. Ett villkor är dock att
unionsmedborgare som på detta sätt önskar utöva sin
rösträtt i Sverige anmäler till skattemyndigheten -
eller som föreslagits ovan länsstyrelsen - att han
eller hon önskar bli upptagen i den svenska
röstlängden. Liknande anmälningsförfaranden
tillämpas vid val till Europaparlamentet i hela
unionen. Det innebär således att utlandssvenskar kan
anmäla sig för att rösta i valet i det land inom
unionen där de är bosatta. Med en sådan ordning blir
det i praktiken möjligt att bli upptagen både i den
svenska röstlängden och i bosättningslandets
röstlängd och på så sätt få "dubbel rösträtt".
Enligt artikel 13 i direktiv 93/109/EG skall alla
medlemsstater utbyta information om röstberättigade,
bl.a. för att hemstaten i enlighet med sin
nationella lagstiftning skall kunna vidta lämpliga
åtgärder för att säkerställa att dess medborgare
inte röstar mer än en gång. I vallagen har detta
uttryckts på så sätt att skattemyndigheten genast
skall rätta röstlängden om en myndighet i någon
annan medlemsstat meddelar att en person som har
rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i
landet redan har avgett en röst i ett val till
Europaparlamentet.
Vid 1999 års val till Europaparlamentet fick
Riksskatteverket underrättelser om totalt 6 374
svenska medborgare bosatta utomlands som anmält sig
till röstlängden i sitt bosättningsland. Inga
underrättelser erhölls från Luxemburg och
Storbritannien. Från Danmark, Irland, Italien och
Grekland fick Riksskatteverket underrättelser först
sedan verket fastställt den svenska röstlängden.
Detta gällde 2 277 personer. Från övriga åtta
medlemsländer fick Riksskatteverket sena
underrättelser i 341 fall. Sammantaget innebar detta
att
2 618 personer som borde ha granskats inte kunde
granskas. Av de 3 756 granskade personerna var
närmare 5 % folkbokförda i Sverige och därmed
automatiskt upptagna i den svenska röstlängden.
Eftersom de inte kan tas bort från den svenska
röstlängden fick de "dubbel rösträtt" i valet.
Närmare 4 % kunde inte identifieras med hjälp av
befintliga register och fick därmed också "dubbel
rösträtt". Totalt 6 374 anmälningar resulterade
således i 3 420 strykningar.
Tidpunkten för när anmälan skall göras varierar
mellan medlemsstaterna. För svenskt vidkommande är
det angeläget att anmälan sker före det datum då
röstlängderna fastställs och röstkorten skickas ut
till väljarna. Det har hittills inte ansetts möjligt
att "ta tillbaka rösträtten" från den som redan har
fått sitt röstkort för det svenska valet. Detta
innebär att svenskar som har anmält sig för att
rösta i medlemsländer som fastställer
röstlängden/rösträtten vid en senare tidpunkt än
Sverige alltid får "dubbel rösträtt".
Regeringen föreslår att det skall bli möjligt att
stryka en person från den svenska röstlängden vid
val till Europaparlamentet, om han eller hon har
tagits upp i röstlängden i ett annat land. Detta
gäller dock bara så länge som röstkortet inte har
skickats ut till väljaren.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Valsedlarnas utformning och
innehåll, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
begreppet partimarkerade valsedlar skall
ersättas med partivalsedlar.
Propositionen
Regeringen anser inte att valsedlarnas utformning
bör ändras.
Begreppet partimarkerade valsedlar infördes i 1972
års vallag och har oförändrat förts över till den nu
gällande lagen. Riksskatteverket har sedan år 1998
använt begreppen namnvalsedlar, partivalsedlar och
blanka valsedlar och anser mot den nu angivna
bakgrunden att begreppet partimarkerade valsedlar
bör ersättas med partivalsedlar. Regeringen ansluter
sig till Riksskatteverkets förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Tillskrivna namn
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att ett
tillskrivet namn på en valsedel med endast
partiets namn inte bör räknas som en
personröst även om det tillskrivna namnet
anmälts av partiet.
Propositionen
För de partier som registrerat partibeteckning och
anmält kandidater gäller att tillskrivna namn inte
beaktas vid sammanräkningen. Rösten som sådan
tillgodoräknas dock alltid partiet, och de av
partiet nominerade och anmälda kandidaterna räknas
alltid. För partier som inte anmält kandidater
gäller dock den fria nomineringsrätten. Om ett parti
har registrerat partibeteckning och anmält
kandidater skall detta framgå av valsedeln för att
väljarna skall veta att tillskrifter av namn på en
sådan valsedel inte beaktas. På valsedlar där ingen
sådan upplysning lämnas beaktas tillskrivna namn.
Strykningar av namn på valsedlar beaktas inte i
något fall vid sammanräkningen.
Regeringen anser att det inte finns tillräckliga
skäl för att nu ändra reglerna för personval, så att
ett tillskrivet namn skall beaktas som en
personröst. Ett tillskrivet namn på en valsedel med
endast partiets namn bör således inte räknas som en
personröst även om det tillskrivna kandidatnamnet
anmälts av partiet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning.
Utläggning av namnvalsedlar på
särskilda röstmottagningsställen,
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
partierna skall få lägga ut inte bara
partimarkerade valsedlar utan även
namnvalsedlar på särskilda
röstmottagningsställen inom landet.
Gällande bestämmelser
Enligt 9 kap. 12 § tredje stycket får partier som
deltar i valen lägga ut valsedlar i
röstningslokalerna. På särskilda
röstmottagningsställen inom landet och
röstmottagningsställen som inrättas av
utlandsmyndigheter får partierna emellertid bara
lägga ut partimarkerade valsedlar.
Propositionen
Den rådande ordningen med förbud mot namnvalsedlar
vid de särskilda röstmottagningsställena inom landet
har vållat invändningar. I de flesta fall har
problemet lösts genom att partierna lagt eller delat
ut valsedlar på visst avstånd från röstningslokalen.
Den centrala valmyndigheten har framfört att
namnvalsedlar bör tillåtas om valnämnderna skall
stimuleras att i ökad utsträckning inrätta särskilda
röstmottagningsställen.
Enligt regeringens mening är det angeläget att så
många väljare som möjligt får tillfälle att rösta
inte bara på ett parti utan också på partiets
kandidater. Samma regler bör därför i största
möjliga utsträckning gälla för samtliga
röstningslokaler beträffande rätten att distribuera
valsedlar. Mot bakgrund av den bedömningen och med
hänsyn till att namnvalsedlar i praktiken ofta läggs
ut eller delas ut i närheten av de särskilda
röstmottagningsställena inom landet föreslår
regeringen att förbudet mot att lägga ut
namnvalsedlar i eller i anslutning till sådana
röstningslokaler inom landet avskaffas. Partierna
skall, enligt regeringens förslag, få lägga ut inte
bara partimarkerade valsedlar utan även
namnvalsedlar på särskilda röstmottagningsställen
inom landet.
När det gäller röstmottagningsställen utomlands är
situationen något annorlunda. Även om förbudet
avskaffas framstår det inte som sannolikt att det
vid de utlandsmyndigheter där det anordnas röstning
skulle komma att läggas ut namnvalsedlar för landets
samtliga valkretsar. Därmed uppstår risken att en
väljare förleds att använda en namnvalsedel som
avser annan valkrets än den vilken han eller hon
tillhör. Om så sker blir visserligen inte valsedeln
ogiltig utan rösten tillgodoräknas partiet men den
avgivna personrösten blir utan verkan om inte den
aktuella kandidaten råkar ställa upp också i den
valkrets som väljaren tillhör. Risken finns därmed
att väljarna vilseleds att rösta på personer som
inte kandiderar i den egna valkretsen. Regeringen
anser därför att förbudet mot utläggning av
namnvalsedlar på röstmottagningsställen utomlands
skall bibehållas.
Det bör enligt regeringen inte införas någon
skyldighet för valmyndigheten att i vissa fall
tillhandahålla namnvalsedlar i röstningslokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Utläggning av partimarkerade
valsedlar (partivalsedlar)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
partimarkerade valsedlar skall läggas ut i
röstningslokaler eller medföras av
lantbrevbärare endast på begäran av ett
parti.
Propositionen
Enligt 9 kap. 12 § vallagen skall partimarkerade
valsedlar för samtliga val läggas ut i
röstningslokaler för partier som vid något av de två
senaste valen fått mer än 1 % av rösterna i hela
landet. Skyldigheten för valmyndigheterna att lägga
ut partimarkerade valsedlar är ovillkorlig. Detta
innebär att valsedlar skall läggas ut även om
partiet inte har några kandidatlistor. Valsedlar
skall också läggas ut även om partiet över huvud
taget inte önskar delta i valet.
Valmyndigheternas skyldighet att lägga ut
partimarkerade valsedlar skapar emellanåt problem.
Som exempel kan nämnas att partimarkerade valsedlar
för dåvarande kds lades ut i 1985 års riksdagsval
trots att partiet inte ställde upp det i valet under
egen partibeteckning. Kds hade dessutom hos den
centrala valmyndigheten begärt att sådana valsedlar
inte skulle distribueras.
Det är uppenbart att den nuvarande ordningen kan
leda till att väljarna vilseleds att rösta på
partier som inte ställer upp i val. Därmed uppstår
också risk för en situation med obesatta mandat.
Vidare måste det framstå som besynnerligt för det
stora flertalet väljare att valsedlar läggs fram för
partier som inte deltar i valet. Enligt regeringens
mening är detta inte en acceptabel ordning.
Partimarkerade valsedlar (partivalsedlar) skall,
enligt regeringens förslag, läggas ut i
röstningslokaler eller medföras av lantbrevbärare
endast på begäran av ett parti. Om anmälan görs
skall den centrala valmyndigheten ombesörja
distribution av valsedlar i samma omfattning som
gäller i dag, dvs. till samtliga röstningslokaler.
Riksskatteverket har föreslagit att den nu
föreslagna ändringen skall avse även valsedlar som
skall medföras av lantbrevbärare och att det bör
anges i vallagen att också lantbrevbärare bör ha med
sig valsedlar vid val till Europaparlamentet. En
sådan regel finns redan intagen i Posten AB:s
interna anvisningar. Regeringen föreslår att
ändringen genomförs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Tillhandahållande av namnvalsedlar
vid val till Europaparlamentet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
den centrala valmyndigheten skall ansvara för
att väljarna vid val till Europaparlamentet
har tillgång till namnvalsedlar för de
partier som vid något av de två senaste valen
fått mer än 1 % av rösterna i landet, dels i
varje röstningslokal, dels hos
utlandsmyndigheterna och dels i materialet
för brevröstning, men bara om partiet deltar
i valet med endast en namnvalsedel.
Propositionen
I vallagen görs skillnad mellan partimarkerade
valsedlar, blanka valsedlar och namnvalsedlar. Med
partimarkerade valsedlar menas valsedlar med parti-
och valbeteckning men som inte innehåller några
kandidatnamn. Med blanka valsedlar menas valsedlar
utan någon partibeteckning eller kandidatnamn. Med
namnvalsedlar menas valsedlar med kandidatnamn.
Valadministrationen svarar för att väljarna i val
till Europaparlamentet i varje röstningslokal har
tillgång till
- partimarkerade valsedlar för varje parti som vid
något av de två senaste valen har fått mer än 1 % av
rösterna i hela landet, och
- blanka valsedlar.
Även partierna har möjlighet att lägga ut sina
valsedlar, dvs. sådan valsedlar som inte
tillhandahålls av valmyndigheterna i
röstningslokalerna (namnvalsedlar). Det finns dock
vissa begränsningar. Namnvalsedlar får nämligen inte
läggas ut på särskilda röstmottagningsställen inom
landet och röstmottagningsställen som har inrättats
av utlandsmyndigheter.
Partierna får således själva lägga ut sina
namnvalsedlar i vallokalerna och på postkontoren men
inte på några andra ställen där röstning anordnas.
Den nu beskrivna ordningen har ifrågasatts. Det
är, enligt regeringen, praktiskt möjligt - under
förutsättning att inget parti har mer än en lista -
att låta den centrala valmyndigheten vid kommande
val till Europaparlamentet ansvara för att väljarna
har tillgång till namnvalsedlar för de partier som
vid något av de två senaste valen fått mer än 1 % av
rösterna i landet dels i varje röstningslokal i
landet, dels hos utlandsmyndigheterna och dels i
materialet för brevröstning. Regeringen föreslår att
så sker. Detta förutsätter att sista dag för
partiernas beställningar av valsedlar tidigareläggs
med två veckor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Sammanräkning av valresultat
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att
någon lagändring för att uppnå en snabbare
sammanräkning av valresultatet inte bör
göras.
Gällande bestämmelser
Röstsammanräkning sker i dag på tre olika ställen -
i vallokalen, hos valnämnden och hos länsstyrelsen.
Resultatet av valförrättarnas röstsammanräkning i
vallokalen på valnatten och valnämndens
röstsammanräkning under den s.k. onsdagsräkningen är
preliminärt. Länsstyrelsens sammanräkning är
slutlig.
Valförrättarna påbörjar räkningen av rösterna
omedelbart efter att röstningen har avslutats i
vallokalen. Valsedlarna transporteras sedan till
valnämnden för vidare transport till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen påbörjar den slutliga
röstsammanräkningen på morgonen måndagen efter
valet. Onsdagen efter valet granskar och räknar
valnämnden de röster som valdistrikten inte har
hunnit få och som därför inte heller har räknats i
vallokalerna. Detta material levereras till
länsstyrelsen under onsdagen. Det fastlagda schemat
för röstsammanräkningen innebär således att inget
valresultat kan publiceras förrän tidigast onsdagen
efter valdagen. Så tidigt har dock utgången av något
val inte kunnat fastställas sedan införandet av den
gemensamma valdagen inför 1970 års allmänna val.
Omedelbart efter att röstningen i vallokalen
förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall
läggas i valurnan lagts ned i den räknas rösterna av
valförrättarna. Denna rösträkning är offentlig och
genomförs utan avbrott. Resultatet av rösträkningen
är preliminärt.
Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen
avslutats överlämnas valsedlar och övriga
valhandlingar till valnämnden som i sin tur genast
överlämnar handlingarna till länsstyrelsen för den
slutliga sammanräkningen av valresultatet. Den
slutliga sammanräkningen påbörjas av länsstyrelsen
på morgonen måndagen efter valdagen.
Propositionen
Regeringen anser inte att det är möjligt att med
nuvarande resurser utföra röstsammanräkningen och
mandatfördelningen snabbare än i dag utan att
samtidigt eftersätta kraven på säkerhet. Någon
lagändring för att uppnå en snabbare sammanräkning
genom att ändra uppgifts- och ansvarsfördelningen
mellan valmyndigheterna bör, enligt regeringen, inte
göras. Det bör inte heller införas några särskilda
författningsbestämmelser om den s.k.
valnattsrapporteringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning.
Behörighetskrav för ledamöter av
Europaparlamentet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
vallagen skall anpassas till valrättsakten så
att den som kandiderar i valet till
Europaparlamentet och samtidigt innehar ett
ämbete eller ett uppdrag som är oförenligt
med uppdraget som Europaparlamentariker inte
skall behöva lämna ämbetet eller uppdraget
förrän han eller hon tillträder sitt uppdrag
i Europaparlamentet.
Gällande bestämmelser
I den av Europeiska unionens råd beslutade akten om
allmänna och direkta val till Europaparlamentet, den
s.k. valrättsakten, finns bestämmelser om
verksamheter m.m. som är förenliga (artikel 5)
respektive oförenliga (artikel 6) med uppdraget som
företrädare i Europaparlamentet och prövning av
företrädarnas behörighet (artikel 11).
Enligt artikel 5 är uppdraget som företrädare i
Europaparlamentet förenligt med att vara ledamot av
parlamentet i en medlemsstat.
Enligt artikel 6 är uppdraget som företrädare i
Europaparlamentet inte förenligt med att vara t.ex.
- ledamot av regeringen i en medlemsstat,
- ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,
- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i
Europeiska gemenskapernas domstol.
I artikel 11 sägs att Europaparlamentet skall pröva
företrädarnas behörighet. I detta syfte skall
Europaparlamentet beakta de valresultat som
medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och
avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av
bestämmelserna i valrättsakten, dock inte tvister
som uppkommer på grund av nationella bestämmelser
som akten hänvisar till.
Bestämmelser om valbarhet för val till
Europaparlamentet finns i 1 kap. 8 § vallagen.
Valbar till Europaparlamentet är var och en som har
rösträtt vid val till riksdagen samt unionsmedborg-
are som har rösträtt vid ett sådant val i Sverige,
men med den begränsningen att han eller hon inte har
förlorat sin valbarhet i hemlandet. Från huvudregeln
om att den som har rösträtt också är valbar görs
undantag för såväl svenska medborgare som för
unionsmedborgare som har vissa ämbeten eller
uppdrag. Uppräkningen i paragrafen över vilka ämbet-
en och uppdrag som omfattas av undantaget motsvarar
uppräkningen i artikel 6 i valrättsakten som
redovisats i föregående avsnitt.
Det ankommer på den centrala valmyndigheten att
pröva om den som blivit vald varit valbar i valet
och därmed behörig att vara företrädare i
Europaparlamentet. Prövningen görs i samband med att
den centrala valmyndigheten enligt 18 kap. 2 §
första stycket vallagen utser företrädarna till
Europaparlamentet. Enligt 19 kap. 10 § tredje
stycket vallagen tillträder företrädare i Europa-
parlamentet sitt uppdrag då de utsetts och deras
behörighet prövats av Europaparlamentet.
Frågan om vid vilken tidpunkt förbudet mot att
inneha vissa särskilt uppräknade ämbeten eller
uppdrag i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen senast
måste ha iakttagits av den som kandiderar som
företrädare i Europaparlamentet har avgjorts av
Valprövningsnämnden (beslut den 15 juli 1999, dnr
1999:4). Ärendet gällde frågan när dåvarande
statsrådet Schori, som kandiderade till
Europaparlamentet vid valet år 1999, senast behövde
lämna regeringen för att vara valbar i
Europaparlamentsvalet. Valprövningsnämnden fann att
det enligt vallagen är förhållandena på valdagen som
avgör om en kandidat är valbar eller inte, men att
den avgörande tidpunkten enligt valrättsaktens
bestämmelser om med uppdraget oförenliga ämbeten
eller uppdrag inträder först i och med att den valde
tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.
Propositionen
Vallagen skall enligt regeringen anpassas till
valrättsakten så att den som kandiderar i valet till
Europaparlamentet och samtidigt innehar ett ämbete
eller ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget
som Europaparlamentariker inte skall behöva lämna
ämbetet eller uppdraget förrän han eller hon
tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.
Enligt valrättsaktens bestämmelser tillträder den
valde sitt uppdrag i Europaparlamentet först efter
det att Europaparlamentet prövat den valdes
behörighet (artikel 11). Regeringen föreslår att
bestämmelsen i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen
ändras på så sätt att den som kandiderar i valet
till Europaparlamentet inte behöver frånträda sitt
ämbete eller sitt uppdrag förrän han eller hon
tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.
Förslaget innebär att det inte längre är möjligt
för den centrala valmyndigheten att, i samband med
att myndigheten enligt 18 kap. 2 § första stycket
vallagen skall utse företrädarna i Europaparlamentet
och utfärda bevis om detta, pröva om hinder
föreligger för någon eller några av dem på grund av
innehav av oförenligt ämbete eller uppdrag. Däremot
skall det framgå att uppdraget inte är förenligt
med de ämbeten eller uppdrag som sägs i artikel 6
valrättsakten. 1 kap. 8 § ändras samtidigt som en ny
18 kap. 71 § införs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Skattemyndigheternas roll
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
de uppgifter som skattemyndigheterna i dag
har enligt vallagen och som inte berörts ovan
skall flyttas över till länsstyrelserna.
Propositionen
Skattemyndigheterna har i dag uppgifter i
valsystemet enligt ett flertal bestämmelser i
vallagen. Merparten av dessa bestämmelser har
berörts i det föregående, varvid föreslagits att
skattemyndighetens uppgifter skall föras över till
länsstyrelsen respektive den centrala valmyndighet-
en.
I syfte att skapa en sammanhållen regional
organisation anser regeringen att även övriga
bestämmelser i vallagen som rör skattemyndigheterna
bör ändras och att de uppgifter som det gäller bör
föras över till länsstyrelserna. Vad som nu sagts
bör dock inte gälla anmälan om adress från svensk
medborgare som inte är folkbokförd i landet. Enligt
7 kap. 10 § vallagen anses en sådan adressanmälan om
den görs skriftligen till en skattemyndighet också
som en anmälan om att tas upp i röstlängd. En sådan
anmälan är nämligen i grunden en
folkbokföringsuppgift och bör därför också som
hittills göras till skattemyndigheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Rätten att kandidera i flera
valkretsar i riksdagsvalet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att
någon lagstiftning inte bör införas för att
undvika de negativa konsekvenser det har för
väljarna om samma kandidatnamn förekommer i
fler än en valkrets på valsedlar vid val till
riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionerna K267 yrkande 1 och K323
yrkande 2.
Propositionen
Ju fler listor ett parti har, desto svårare blir det
att i olika avseenden förutsäga vilka personer som
kommer att besätta partiets mandat. I synnerhet kan
det vara svårt att med något mått av säkerhet avgöra
vilken eller vilka personer som skall ersätta dem
som blivit valda. I en situation där ett antal
personer samtidigt förekommer på en s.k. rikslista
och dessutom på en eller flera kretslistor blir
förutsägbarheten mycket liten. Att reglerna om
dubbelvalsavveckling kan få dessa effekter har varit
känt tidigare.
Rådet har diskuterat möjligheten att införa en
regel i vallagen som innebär att en kandidat får
ställa upp i endast en valkrets. En kandidat skulle
t.ex. vara valbar endast i den valkrets som han
eller hon var folkbokförd i. Rådet ansåg dock att en
sådan regel skulle innebära en relativt stor
begränsning av partiernas möjligheter att lansera
kandidater efter eget gottfinnande. En annan modell
är att föreskriva att en kandidat inte får kandidera
mer än i en valkrets men att partierna har frihet
att avgöra i vilken krets.
Sammantaget ansåg rådet att det för närvarande
mest ändamålsenliga sättet att komma åt problemet är
att i vallagen införa en bestämmelse av normativ
karaktär som innebär att en kandidat i riksdagsvalet
bör förekomma i endast en valkrets. Skulle det ändå
förekomma att en kandidat tar plats i mer än en
krets, skall dubbelvalsavveckling ske i enlighet med
de nuvarande reglerna.
Kandidaturer i flera valkretsar leder, enligt
regeringen, till allvarliga nackdelar för väljarna.
Denna ordning utgör därför ett demokratiskt problem.
Regeringen förutsätter att partierna medverkar till
att komma till rätta med problemet och även utan
uttrycklig lagstiftning avhåller sig från åtgärder
som kan försvaga valsystemets legitimitet.
Regeringen anser därför att det inte nu finns
tillräckliga skäl att föreslå någon lagstiftning på
denna punkt. Om genomförandet av 2002 års val visar
att partierna inte tar sitt ansvar på allvar är
regeringen dock beredd att återkomma till riksdagen
med förslag till erforderlig lagstiftning.
Motioner från den allmänna motionstiden 2001
I motion 2001/02:K267 av Per Bill (m) föreslås att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om att riksdagskandidater endast får ställa upp i en
valkrets (yrkande 1). Det är enligt motionären av
största vikt att personvalet får en mer framträdande
roll för att innebära en god möjlighet att förnya
demokratin. Personvalet bör få större möjligheter
att påverka vilka representanter som skall sitta i
riksdag, kommuner och landsting. Regler borde
förhindra att mer namnkunniga och kända namn
kandiderar i flera valkretsar, något som skedde
under det senaste valet, vilket fick till följd att
personvalsmöjligheterna i realiteten försvann för
många kandidater.
I motion 2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl.
(kd) föreslås att riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till ändring i vallagen så att
den s.k. dubbelvalsavvecklingen får en utformning
enligt vad i motionen anförs (yrkande 2). Enligt
vallagen går dubbelvalsavvecklingen till så att
kandidat som blivit vald i flera valkretsar
betraktas som vald i alla valkretsarna.
Vederbörandes ersättare utses utifrån listordning i
alla kretsarna. När dubbelvalsavvecklingen sker -
och kandidaten är avförd från en valkrets - är det
ändå hans/hennes ersättare som erhåller mandatet.
Slutsatsen är att en sådan kandidats personröster i
praktiken överförs på ersättare enligt
listordningen, trots att dessa inte erhållit
personkryss över spärren. Det normala i svensk
valsystemstradition är att när en person redan är
tillsatt på mandat i annan valkrets, vederbörande
betraktas som obefintlig i berörd valkrets. Det
rimliga borde vara att man, när
dubbelvalsavvecklingen sker, bör betrakta den
avvecklade som obefintlig, dvs. vanlig fördelning
enligt listordning skall ske när valkretsarnas
mandat fördelas på person.
Utskottets ställningstagande
Kandidaturer i flera valkretsar kan leda till
problem för väljarna. Regeringen förutsätter att
partierna kommer att medverka till att komma till
rätta med problemet och även utan uttrycklig
lagstiftning avhålla sig från åtgärder som kan
försvaga valsystemets legitimitet. Regeringen anser
därför att det inte nu finns tillräckliga skäl att
föreslå någon lagstiftning på denna punkt. Om
genomförandet av 2002 års val visar att partierna
inte tar sitt ansvar på allvar är regeringen dock
beredd att återkomma till riksdagen med förslag till
erforderlig lagstiftning. Utskottet instämmer i
regeringens bedömning och anser att genomförandet av
2002 års val bör avvaktas innan eventuell ny
lagstiftning övervägs. Utskottet avstyrker därför
motionerna K267 yrkande 1 och K323 yrkande 2.
Anmälan av kandidater
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
skyldigheten för den centrala valmyndigheten
att distribuera listor över partier som har
anmält kandidater skall avskaffas.
Propositionen
Ett parti som har registrerat sin partibeteckning
skall anmäla samtliga sina kandidater, om något
skydd för partibeteckningen skall komma till stånd.
Skyddet uppstår genom att icke anmälda namn på
listorna inte beaktas vid sammanräkningen. Det kan,
enligt regeringen, uppstå problem om ett parti vill
lägga till eller byta ut kandidater på sina listor
efter det att sista dag för anmälan passerats.
Genom ett beslut av Valprövningsnämnden den 9
december 1998 (dnr 31-1998) är det klart att ett
parti helt kan återta sin kandidatanmälan efter
sista dagen för anmälan av kandidater. En av de få
rimliga anledningarna till att ett parti vill återta
sin kandidatanmälan, och därmed avstå från skydd för
partibeteckningen, torde vara att tillskrivna namn
på valsedeln skall kunna beaktas. Detta önskemål i
sin tur torde vara en följd av att partiet av någon
anledning har kommit att ha för få kandidater. Att
ett parti väljer att uppträda på det sättet kan
medföra praktiska olägenheter för valmyndigheterna
som har upprättat listor över partier som
registrerat partibeteckning och anmält kandidater.
Listorna upprättas i april/maj och skall finnas i
röstningslokaler på valdagen. Om ett parti i ett
sent skede förklarar att det inte längre vill ha
några anmälda kandidater är risken stor att listorna
inte hinner återkallas. I ett sådant fall kommer
väljarna att få en felaktig information.
Det finns olika sätt att komma åt problemet. Man
kan tänka sig att förbjuda återtagande av
kandidatanmälningar. Detta vore enligt regeringens
mening dock ett alltför stort ingrepp i partiernas
inre angelägenheter. Den praxis som hittills har
tillämpats på detta område innebär att ett parti som
anmält kandidater i rätt tid får lov att i ett
senare skede göra kompletteringar och ändringar och
har inte visat sig medföra olägenheter som medför
att det nu finns skäl att föreslå några ändringar i
regelsystemet. Även om det bör förekomma
återhållsamhet med byte av namn särskilt efter det
att förtidsröstningen inletts innebär denna praxis
att det sannolikt blir mindre anledning för ett
parti att i ett sent skede återta
kandidatanmälningar för att få till stånd
förändringar på valsedlarna. Emellertid bör man inte
bortse från denna möjlighet och därmed risken för
att listorna över partier som anmält partibeteckning
och kandidater blir missvisande.
Rådet ansåg att det kan ifrågasättas om de nu
aktuella listorna fyller någon praktisk funktion.
Rådet föreslog att bestämmelsen i 9 kap. 11 §
vallagen som innebär att listorna skall finnas i
röstningslokaler upphävs. Däremot bör enligt rådet
bestämmelsen i 5 kap. 20 § samma lag som innebär att
den centrala valmyndigheten skall upprätta listorna
stå kvar och kompletteras med en bestämmelse av
innebörd att en lista på begäran skall
tillhandahållas den som så önskar. Det kan förväntas
att listorna kommer att publiceras på den centrala
valmyndighetens webbplats på Internet. Regeringen
ansluter sig till rådets förslag och föreslår att
det genomförs.
Kravet i vallagen på att en kandidat skriftligen
skall förklara att han eller hon har gett sitt parti
tillstånd att anmäla kandidaturen bör, enligt
regeringen, behållas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Det kommunala ersättarsystemet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
det alltid skall utses minst två ersättare
för partier som är representerade i
kommunfullmäktige.
Propositionen
Kommunfullmäktige beslutar enligt 5 kap. 4 §
kommunallagen och 18 kap. 55 § vallagen hur många
ersättare som skall finnas för ledamöterna i
fullmäktige. Antalet ersättare skall utgöra en viss
andel, dock högst hälften, av det antal platser som
varje parti har i fullmäktige. I samband med att den
nuvarande vallagen infördes ändrades reglerna för
utseende av ersättare för kandidater som valts till
kommunfullmäktige. Ändringen innebar att det alltid
skulle utses minst två ersättare för partier som
fått ett eller två mandat. Anledningen till
ändringen var att små partier i annat fall kunde
komma att erhålla för få ersättare. Den centrala
valmyndigheten har framhållit att en viss skevhet
kan uppstå då andelen bestämts till en annan kvotdel
än hälften. Om t.ex. andelen är en tredjedel kan ett
parti som erhåller tre mandat komma att få endast en
ersättare medan ett parti som fått ett eller två
mandat garanterat får två ersättare. Regeringen
anser att reglerna för utseende av ersättare ändras
på så sätt att det alltid skall utses minst två
ersättare för partier som är representerade i
fullmäktige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Övriga valtekniska frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
vallagen förtydligas så att det klart framgår
att ett parti som vill skydda sin beteckning
skall anmäla detta hos den centrala
valmyndigheten.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
väljare vid röstning på postkontor inte skall
behöva visa sitt röstkort för att få
valkuvert.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
röstmottagarna vid de särskilda
röstmottagningsställen som inrättats på andra
ställen än vårdinrättningar m.m. skall få
sända rösterna direkt till valdistriktet utan
omvägen via valnämnden.
Anmälan av registrerad partibeteckning
Enligt 5 kap. 13 § vallagen skall partier som har
registrerat partibeteckning och som vill skydda
denna också anmäla samtliga sina kandidater. Det
anges inte var en anmälan skall göras. Däremot anges
att om regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriver det, anmälan i stället får
göras hos länsstyrelsen. Regeringen föreslår att
bestämmelsen förtydligas så att det klart framgår
att huvudregeln är att en anmälan skall ske hos den
centrala valmyndigheten.
Kravet på att uppvisa röstkort för att få
valkuvert vid röstning på postkontor
Enligt 11 kap. 7 § vallagen skall väljare som skall
poströsta hos röstmottagaren visa sitt röstkort och
få ett valkuvert för varje slag av val de vill delta
i. Därefter skall väljaren rösta och göra i ordning
sina kuvert samt på nytt uppsöka röstmottagaren och
där visa sitt röstkort samt lämna detta tillsammans
med kuverten. Väljaren måste alltså uppsöka
röstmottagaren två gånger, vilket kan uppfattas som
opraktiskt särskilt då det är kö på postkontoret.
Posten AB har framfört önskemål om att det bör vara
tillåtet att ha valkuverten ute i postkontoret så
att väljarna själva kan förse sig med dessa.
Regeringen har förståelse för önskemålet och anser
att det bör tillgodoses.
Hanteringen av röster som har lämnats på
särskilda röstmottagningsställen
Enligt nuvarande bestämmelser kan under valdagen
särskilda röstmottagningsställen inrättas på andra
platser än vårdinrättningar m.m. Syftet är bl.a. att
röstmottagningsställen skall kunna inrättas för
väljare som annars skulle få resa långt för att
kunna rösta. Röster som lämnats på ett sådant
röstmottagningsställe skall enligt nuvarande regler
sändas till valnämnden. Valnämnden skall, om
rösterna kommer in under valdagen, sända dem till
valförrättarna i respektive valdistrikt under
förutsättning att rösterna kan beräknas komma fram
innan vallokalen stänger. Den centrala
valmyndigheten har framfört att detta är en
tidsödande ordning som inte fyller någon praktisk
funktion i de fall röstmottagning vid det särskilda
röstmottagningsstället sker under valdagen och har
därför föreslagit att röstmottagarna på de särskilda
röstmottagningsställen som inrättats med stöd av
nuvarande 12 kap. 2 § skall få sända rösterna direkt
till valdistrikten utan omvägen över valnämnden.
Det kan konstateras att hanteringen av röster som
lämnas vid särskilda röstmottagningsställen inom
landet har fått en enhetlig reglering i vallagen,
som bl.a. innebär att fönsterkuverten med röster
skall sändas till valnämnden för behandling enligt
bestämmelserna i 15 kap. vallagen. Att göra undantag
för den situation som nu är aktuell innebär att den
lagtekniska systematiken bryts. Detta bör dock
enligt regeringens mening inte få lägga hinder i
vägen för en mer rationell ordning. Regeringen
föreslår därför att det införs en bestämmelse i 12
kap. 21 § vallagen, av innebörden att röstmottagaren
vid ett särskilt röstmottagningsställe får lov att
sända valkuverten till valförrättarna i
valdistriktet om de kan antas komma dit innan
vallokalen stänger.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker regeringens förslag.
Statligt stöd till partier som är
eller har varit representerade i
riksdagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier, dock
med den ändringen att lagen skall träda i
kraft den 1 april 2002. Detta innebär bl.a.
att ett parti som fått minst 4 % av rösterna
i hela landet och som vid närmast följande
val får mindre än 2 % av rösterna i hela
landet skall vara berättigat till endast
hälften av partistödet och grundstödet.
Utskottet avstyrker motion K24.
Gällande bestämmelser
Det statliga partistödet regleras i lagen (1972:625)
om statligt stöd till politiska partier. Det
statliga stödet utgår till partier som deltagit i
riksdagsval dels som partistöd, dels som kanslistöd.
Partistödet lämnas som mandatbidrag. Varje
mandatbidrag uppgår för närvarande till 282 450 kr.
Det antal mandatbidrag som ett parti skall få
bestäms varje år med hänsyn till resultatet i de två
närmast föregående valen. Fördelningen görs på
följande sätt. Första året under den fyraårsperiod
som följer på ett riksdagsval får varje parti så
många mandatbidrag som motsvarar en sjättedel gånger
antalet vunna mandat i det senaste valet och fem
sjättedelar gånger antalet vunna mandat i närmast
föregående val. Andra året får varje parti så många
mandatbidrag som svarar mot halva antalet vunna
mandat i både det senaste och det föregående valet.
Tredje och fjärde året utgår partistödet varje år
med så många mandatbidrag som svarar mot fem
sjättedelar av antalet vunna mandat i det senaste
valet och en sjättedel i det närmast föregående. Om
ett parti inte har blivit representerat i något av
valen, tillämpas en regel om avtrappat partistöd som
innebär att antalet mandatbidrag bestäms med
utgångspunkt i antalet hela tiondels procentenheter
röster i hela landet över 2,5 % som partiet har
fått, i stället för antalet vunna mandat.
Kanslistödet utgår som grundstöd och tilläggsstöd.
Ett parti som fått minst 4 % av rösterna i hela
landet får varje år grundstöd och tilläggsstöd.
Grundstödet uppgår för närvarande till 4 928 200 kr.
Tilläggsstöd utgår för närvarande med 13 850 kr per
vunnet mandat om partiet är företrätt i regeringen
och annars med 20 650 kr per mandat.
Om ett parti vid val till riksdagen har fått minst
4 % av rösterna och partiet får mindre än 4 % av
rösterna vid nästföljande val utgår avtrappat
grundstöd för de följande fyra åren enligt följande;
första året med 75 % av ett helt grundstöd, andra
året med 50 % av ett helt grundstöd samt tredje och
fjärde året med 25 % av ett helt grundstöd.
Ansökan om partistöd skall göras årligen hos
Partibidragsnämnden. Nämndens beslut får inte
överklagas.
Propositionen
Halvering av partistödet
Vid tillkomsten av lagen (1972:625) om statligt stöd
till politiska partier gjordes av lagstiftaren den
bedömningen att bidrag endast borde utgå till
partier som har ett inte obetydligt stöd i
väljarkåren och att ett röstetal på 2,5 % fick anses
vara tillräckligt för att berättiga till stöd.
Enligt regeringens mening finns det inte några
vägande skäl för en annan syn i den frågan.
Enligt regeringen kan det ifrågasättas om det inte
finns skäl att begränsa det ekonomiska stöd som
betalas ut för ett parti som förlorat sin
riksdagsrepresentation och som fått ett mycket lägre
röstetal än vid det föregående valet. Utbetalningen
av stöd till Ny demokrati under åren 1994-1998 måste
enligt regeringens mening anses stå i strid med
grundtanken att det allmänna skall bidra ekonomiskt
endast till partier med ett inte obetydligt stöd i
väljarkåren manifesterat i allmänna val. Det finns
mot bakgrund av det anförda enligt regeringens
mening anledning att komplettera partistödslagen med
en regel av den innebörden att ett parti som på
grund av sitt resultat i val blivit berättigat till
partistöd på grund av att det uppnått minst 4 % av
rösterna och som vid det därpå följande valet får
ett lägre röstetal, som understiger en viss gräns,
skall erhålla ett lägre stöd än det som utgår enligt
gällande regler.
När det gäller den nivå på röstetalet där stödet
bör reduceras har rådet kommit fram till att en
lämplig avvägning kan vara 2 %. Regeringen delar
denna uppfattning. När det gäller storleken på det
reducerade stödet anser rådet att det bör bestämmas
till en nivå som motsvarar hälften av det stöd som
utgår i dag. Regeringen ansluter sig även till denna
åsikt.
Krav på revisorer och årsredovisning
Statens bidrag enligt partistödslagen uppgår till
betydande belopp. År 1998 utbetalades över 140
miljoner kronor till de bidragsberättigade
partierna.
Det finns ingen offentlig kontroll över hur medlen
används, och partierna detaljredovisar inte heller
användningen av partistödsmedel i sina
årsredovisningshandlingar. Övervägande skäl talar
enligt regeringens mening för att den nuvarande
ordningen bör bestå och att det alltså inte införs
någon offentlig kontroll av partistödet. Däremot
anser regeringen att det är rimligt att kräva att
partier som tar emot statsbidrag av den omfattning
som det gäller har sådana administrativa rutiner som
normalt gäller i större organisationer och att detta
uppställs också som ett formellt krav för att
partistöd skall kunna erhållas. Ett villkor för
partistöd bör därför vara att partiet har utsett en
auktoriserad eller godkänd revisor med uppgift att
granska partiets räkenskaper. I enlighet med vad
Riksrevisionsverket föreslagit bör det av lagen
uttryckligen framgå att revisorns granskning skall
vara så ingående och omfattande som god revisionssed
kräver.
Vidare bör som ett villkor för utbetalning krävas
att partiet ger in en årsredovisning eller motsvar-
ande till nämnden.
Motioner
I motion 2001/02:K24 av Per Lager (mp) föreslås att
riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om
halvering av det statliga kanslistödet i vissa fall.
Regeringen föreslår i propositionen en halvering av
grundstödet om partiet inte når upp till minst 2 %
av rösterna. Regeringen anför att utbetalningarna
till Ny demokrati under åren 1994-1998 måste anses
stå i strid med grundtanken "att det allmänna endast
skall bidra ekonomiskt till partier med ett inte
obetydligt stöd i väljarkåren manifesterat i
allmänna val". Regeringens förslag slår hårt mot
mindre partier, som på grund av en tillfällig
nedgång kan komma att erhålla ett halverat partstöd,
mindre partier som redan i dag saknar tillgång till
medel i lika hög utsträckning som de större
partierna. Ett parti kan inte löpa risk att
fortsättningsvis erhålla mycket låga röstetal enbart
därför att partiets väljarstöd gått från över 4 %
till 2 % röstetal i två på varandra följande val.
Underlaget för en sådan bedömning måste utgå ifrån
fler valtillfällen än endast två. Viss
väljarfluktuation mellan två val är inte detsamma
som en påvisad långsiktig nedåtgående trend. Med
tanke på att Miljöpartiet vill sänka spärren vid
riksdagsval, och låta fler partier ha möjlighet att
få inflytande i riksdagen, anser motionärerna inte
att reglerna för avtrappat kanslistöd bör ändras på
det sätt som regeringen föreslår.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill förtydliga att regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt
stöd till politiska partier avser en halvering av
såväl partistödet som grundstödet. Utskottet delar
regeringens bedömning och tillstyrker regeringens
förslag, dock med den ändringen att lagen skall
träda i kraft den 1 april 2002. Utskottet avstyrker
motion K24.
Ikraftträdande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att ikraftträdandet ändras
till den 1 april 2002.
Propositionen
De lagändringar som behandlas i propositionen skall
träda i kraft den 1 mars 2002. Några av ändringarna
i vallagen skall dock inte tillämpas förrän inför
2006 års allmänna val eller inför 2004 års val till
Europaparlamentet. En övergångsbestämmelse av
angiven innebörd bör, enligt regeringen, tas in i
lagen om ändring i vallagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att de lagändringar som behandlas i
propositionen samt de lagändringar som utskottet
föreslår bör träda i kraft den 1 april 2002. I
övrigt delar utskottet regeringens bedömning.
Övriga frågor med anledning av
motioner väckta under den allmänna
motionstiden 2001
Personval
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna K204, K220, K236 yrkande 18, K267
yrkande 2, K279, K371 yrkande 5, K394, K424,
K323 yrkandena 1 och 3 samt K309 med yrkanden
om bl.a. spärrnivåerna vid personval.
Motioner
I motion 2001/02:K204 av Rolf Gunnarsson (m)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om personval. I
dag finns spärrar, på 5 respektive 8 %, för
kommunerna/landstingen och riksdagen. Ett rent
personval skulle ge en mer stimulerande debatt och
politiker, som bara lever på att man förs fram av
partiet, skulle få arbeta mera och mera utåtriktat
för att kunna hävda sig och sina åsikter. Spärrarna
bör alltså, enligt motionären, i ett första steg
sänkas till samma nivå och sedan tas bort helt. Den
politiker som får de flesta rösterna och har det
största förtroendet hos väljarna skall självklart ha
det politiska uppdrag som det handlar om.
I motion 2001/02:K220 av Sten Andersson (m)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk
markering vid personval. Vid senaste valet blev
många väljare, enligt motionären, missledda av RSV:s
broschyr där det påstods "att om inte markering görs
på valsedeln gäller partiernas rangordning". Detta
uppfattades av många som att gjordes ingen markering
på valsedeln blev det i praktiken en markering på
första namnet. I några valkretsar blev det säkert
förändringar på valsedlarna då förstanamn på grund
av nämnd missuppfattning blev nedflyttade. För att
komma till rätta med nämnt problem bör, enligt
motionären, tvång att markera på valsedel införas.
I motion 2001/02:K236 av Bo Lundgren m.fl. (m)
föreslås att riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till ändring av personvalssystemet och
valkretsindelningen i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 18). Motionärerna vill ta bestämda
steg för att ge väljarna ett avgörande inflytande
över vem eller vilka som i riksdagen, kommunen och
landstingen skall representera respektive parti. Så
som systemet är utformat i dag, med färdiga
kandidatlistor framtagna av partierna och relativt
höga spärrgränser, får inte personvalsinslaget något
större genomslag. Motionärerna anser att det är
angeläget att stärka personvalsinslaget. En
möjlighet som kan genomföras snabbt och inom ramen
för nuvarande system är att sänka spärrgränserna för
personval vid riksdagsval från åtta till fem
procent. Det finns inget som motiverar att man
bibehåller en högre spärrgräns i riksdagsvalet än i
kommunal- och landstingsvalen. Erfarenheter från
1998 års val visar att det i Stockholms stad och
Stockholms län i praktiken krävs att man är
partiledare för att nå över spärrnivån på 8 %. En
justering av spärrnivån skulle dels göra systemet
mer enhetligt och enklare att förstå, dels öka
personvalsinslagets genomslag i valkretsarna. Det är
emellertid av stor betydelse att personvalsinslaget
förstärks mer än så. Detta sker bäst genom att
spärrarna tas bort helt. Det bör ske i sådan tid att
ett rakt personval kan genomföras 2006. Det har
också visat sig att valkretsarnas storlek har fått
stor betydelse för effekten av personvalsinslaget.
Personvalet har fått större genomslag i mindre
valkretsar än i större. En del av lösningen på
problemet med personvalets dåliga genomslag vore
därför att reformera valkretsindelningen och införa
mindre valkretsar.
I motion 2001/02:K267 av Per Bill (m) föreslås att
riksdagen, tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de större
valkretsarna i storstadsregionerna delas in i samma
valkretsar som landstingen (yrkande 2). I stora
valkretsar var det svårt att få genomslag för
personvalsmöjligheterna. Avståndet mellan väljare
och deras företrädare är för stort. De flesta vet
inte vilka som företräder dem i riksdagen. I
Stockholms län krävs nästan 20 000 personröster för
att kunna bli personvald i de större partierna.
Mindre valkretsar i dessa stora valkretsar skulle
kunna minska avståndet mellan väljare och
företrädare. Införandet av samma valkretsar i
riksdagen som i landstinget borde i de större
riksdagsvalkretsarna kunna minska detta avstånd och
ge personvalsmöjligheten chansen den förtjänar.
I motion 2001/02:K279 av Eva Flyborg (fp) föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta bort
spärrarna för personval till riksdag och
kommunfullmäktige. Ett utökat personval medför,
enligt motionären, att väljarna ges en närhet till
den demokratiska processen. En närhet som jag inte
tycker funnits på många år. Det tvingar politikerna
att ta människor på allvar, att möta dem ansikte mot
ansikte i stället för att gömma sig bakom ett
partiprogram. Det blir också en uppmaning till
väljarna att lyssna på vad politikerna egentligen
säger. Gör det därför lättare att bli personvald
till riksdagen. Ta bort spärren som i dag innebär
att det krävs kryss från minst 8 % av ett partis
väljare för att ta sig till riksdagen av egen kraft.
Detsamma bör gälla för valet till kommunfullmäktige.
I motion 2001/02:K371 av Agne Hansson m.fl. (c)
föreslås att riksdagen hos regeringen begär en
översyn av personvalssytemet i enlighet med vad som
anförs i motionen (yrkande 5). Centerpartiet anser
att personvalsreformen bör fortsätta att utvecklas,
bl.a. genom mer likvärdiga villkor för kandidaterna
och genom likställd avdragsrätt för
kampanjkostnader. På sikt bör utvecklingen leda till
att spärrarna tas bort helt. Det är av stor vikt att
olika former av personval diskuteras och avhandlas.
I motion 2001/02:K394 av Helena Bargholtz m.fl.
(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
införandet av ett renodlat personval utan
spärrgränser. Den enskilda människans frihet och
rättigheter står i centrum för den liberala
demokratipolitiken. Av detta följer att individen
skall ha största möjliga makt att påverka inom ramen
för den kollektiva beslutsprocess som demokratin
utgör. Ett renodlat personval utan spärrgränser
ligger väl i linje med den liberala ideologin. Med
personval ökar väljarens inflytande över partiets
politik.
I motion 2001/02:K424 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ett renodlat personval (yrkande 1). Den reform som
banade väg för personvalet bar kompromissens prägel.
5 % av rösterna i respektive valkrets i
Europaparlamentsvalet samt valet till kommuner och
landsting och 8 % vid riksdagsvalet fordrades för
att en kandidat skulle kunna ta sig förbi den
rangordning som partierna hade fastslagit. Nu är
det, enligt motinärerna, dags att ta steget fullt ut
och renodla personvalsidén. Folkpartiet anser att
spärrgränserna bör tas bort.
I motion 2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl.
(kd) föreslås att riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till ändring i vallagen så att
personvalsspärren i valet till riksdagen 2002 blir 5
% i likhet med övriga val (yrkande 1), att riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning om ett
förändrat personvalssystem där väljarna har
möjlighet att göra rangordning av kandidater med
syfte att ett nytt personvalssystem införs 2006
(yrkande 3). Det finns, enligt motionärerna, inte
något som motiverar skillnader i spärrnivå mellan de
olika valen. Det finns därför skäl att justera ner
spärrnivån i riksdagsvalet till 5 %. En sådan
säkning ökar dessutom möjligheten för ett faktiskt
personval i de större valkretsarna. En intressant
möjlighet att vidga personvalet är, enligt
motionärerna, att ge väljaren möjlighet att på
valsedeln även ge uttryck för sina andra- och
tredjehandspreferenser. Regeringen bör tillsätta en
utredning som undersöker effekterna av ett
rangordningssystem i personvalet med syfte att
införa ett sådant system i valet 2006.
I motion 2001/02:K309 av Marianne Jönsson (s)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
personvalsinslaget i kommunalvalen. För att
personvalet skall få genomslag i kommunfullmäktige
krävs minst 5 % av rösterna i valkretsen. Det är
dock inte möjligt att få räkna samman
personvalsrösterna mellan valkretsarna. I en större
kommun måste det finnas minst två valkretsar. Om en
medborgare i en kommun använder sig av sin rätt att
kryssa får inte krysset tillgodoräknas kandidaten om
han/hon tillhör den andra valkretsen. Detta kan,
enligt motionären, inte betraktas som rättvist. En
lösning vore att antingen ändra i vallagen så att
även större kommuner får ha endast en valkrets eller
vad avser personvalet att man i en kommun får räkna
samman alla kryss oavsett valkrets.
Bakgrund
Enligt 3 kap. 1 § regeringsformen utses riksdagen
genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val
sker röstning på parti med möjlighet för väljarna
att avge särskild personröst.
En ny vallag (1997:157) trädde i kraft den 1 juni
1997. Enligt 1 kap. 1 § första stycket vallagen
gäller lagen för val till riksdagen, val till
landstings- och kommunfullmäktige samt för val till
Europaparlamentet. Vid sådana val röstar väljarna,
enligt andra stycket, på ett parti och har möjlighet
att avge en särskild personröst. För att avge sin
röst skall väljarna, enligt 9 kap. 2 § vallagen, för
varje slag av val ta en valsedel för det parti de
vill rösta på. Om de vill avge en särskild
personröst skall de göra en markering för den
kandidat som de helst vill se vald.
För varje mandat som ett parti fått i riksdagen
skall en ledamot utses. Ordningen mellan
kandidaterna skall enligt 18 kap. 38 § i första hand
bestämmas på grundval av storleken på varje
kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal
skall fastställas bara för en kandidat som fått
särskilda personröster till ett antal av minst 8 %
av partiets röstetal i valkretsen. Kan inte ett
tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38
§, skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom
varje parti bestämmas genom att ett jämförelsetal
beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden.
Vid val till landstingsfullmäktige skall, enligt
18 kap. 41 § vallagen, personligt röstetal bara
fastställas för en kandidat som fått särskilda
personröster till ett antal av minst 5 % av partiets
röstetal i valkretsen, dock lägst 100 röster.
Vid val till kommunfullmäktige skall, enligt 44 §,
personligt röstetal fastställas bara för en kandidat
som fått särskilda personröster till ett antal av
minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen, dock
lägst 50 röster.
Regeringen beslutade den 19 juni 1997 att tillkalla
ett parlamentariskt sammansatt råd med uppgift att
utvärdera reformen av det svenska valsystemet (dir.
1997:87). Rådet fick i uppdrag att utvärdera de
tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska
effekterna av det nya valsystemet. Rådet skall ägna
särskild uppmärksamhet åt konsekvenserna av systemet
ur ett demokratiskt perspektiv. De delar av
valsystemet som i detta sammanhang skall undersökas
är de som är nya i förhållande till äldre rätt.
Särskilt gäller detta enligt direktivet bl.a.
följande frågor. Den övergripande frågan och den som
har störst betydelse för valsystemets
funktionsduglighet i demokratin är om
personvalssystemet leder till ökade kontakter mellan
väljare och valda. Tanken med personvalsreformen är
att väljarna skall ges bättre möjligheter att
påverka vilka personer som skall representera dem.
Ett viktigt moment i samband härmed är vilka
effekter det nya systemet med personval har på
frågan om vilka kandidater som besätter mandaten
jämfört med det äldre där partiernas listor i
princip avgjorde vem som utsågs.
Det som avgör väljarnas möjlighet att påverka
vilken kandidat som utses i förhållande till
partiernas nominering är, enligt direktiven, i
första hand den spärr som gäller för att
personrösterna skall räknas för kandidaterna. I
vallagen infördes en spärr för att hindra att små
grupper skulle styra urvalet av de kandidater som
blir valda på bekostnad av de väljare som kanske
överlåter valet till partiernas interna
nomineringsförfaranden. Utvärderingen bör, enligt
direktiven, ta sin utgångspunkt i om dessa nivåer är
de lämpligaste med hänsyn till syftet med spärrarna.
Rådet för utvärdering av 1998 års val överlämnade i
november 1999 delbetänkandet Personval 1998 - En
utvärdering av personvalsreformen till
Justitiedepartementet. I betänkandets sammanfattning
skriver rådet bl.a. följande om personvalets
genomslag i 1998 års val:
En förhoppning som funnits är att ett mer
personinriktat valsystem skall ge väljarna större
möjlighet att påverka vem som skall representera
dem och att systemet därmed skall bidra till att
förbättra förhållandet mellan väljare och valda.
Rådet har vid sin bedömning i dessa frågor
betonat att attitydförändringar och förändringar
av beteendemönster till följd av konstitutionella
reformer ibland kan vara svåra att urskilja i ett
kort perspektiv. I vissa frågor har rådet därför
fått nöja sig med att försöka skönja i vilken
riktning utvecklingen kan komma att gå.
Andelen väljare som personröstade i
riksdagsvalet år 1998 uppgick till 29,9 procent.
Motsvarande siffror för val till kommun- och
landstingsfullmäktige var 35,2 respektive 29,0
procent. Resultatet avviker inte dramatiskt från
de bedömningar som gjordes under
lagstiftningsarbetet. Enligt rådets uppfattning
finns det mer som tyder på att personröstningen
kommer att öka i omfattning än avta. Denna
bedömning grundar sig bl.a. på att
forskningprojekt som genomförts visar att en
övervägande del av väljarna uppfattat
personvalsreformen som positiv och att andelen
personröstande väljare i de kommuner där
personval tillämpades på försök i 1994 års val
ökat. Dessutom har på motsvarande sätt
personröstningen tilltagit i valen till
Europaparlamentet även om det låga allmänna
valdeltagandet i dessa val gör att resultaten
måste bedömas med stor försiktighet.
Av riksdagens ledamöter är ca 25 procent
personvalda. Motsvarande andel för kommun- och
landstingfullmäktige är 21,7 respektive 39,6
procent av ledamöterna. Frågan om vilken
betydelse personrösterna har haft för urvalet av
de kandidater som valts till riksdagen och
fullmäktigförsamlingarna har debatterats efter
valet. Vitt skilda uppfattningar har kommit till
uttryck. En bidragande orsak till detta är
sannolikt att flertalet av de valda ledamöterna
haft en sådan listplacering att de ändå skulle ha
blivit valda i det tidigare systemet. Väljarna
har således i flertalet fall personröstat på
kandidater som också partierna i första hand
velat se invalda. Av riksdagsledamöterna är det
12 som valts in med frångående av listordningen.
Motsvarande siffra för kommunfullmäktigvalet är
229. Rådet har uppfattningen att det i och för
sig är önskvärt att det råder en samsyn mellan
väljarna och partierna i personfrågor. I de fall
uppfattningen skiljer sig åt måste dock
valsystemet ge en rimlig möjlighet för väljarna
att kunna påverka om systemet skall kunna göra
anspråk att öppna upp för ett större
väljarinflytande. Enligt rådets uppfattning visar
resultatet av 1998 års val att balansen mellan
väljarnas och partiernas inflytande fick en i
vart fall godtagbar avvägning i de flesta, dock
inte de största, valkretsarna. Skulle
personröstningen öka i omfattning kommer med
största sannolikhet en förskjutning att ske så
att väljarinflytandet blir större.
Som nämnt är emellertid personvalssystemets
genomslag i de största valkretsarna påtagligt
lågt och personvalssystemet kan i detta avseende
sägas lida av en demokratisk obalans som det är
önskvärt att åtgärda.
Mot denna bakgrund och då ytterligare
erfarenheter av systemet bör avvaktas har rådet
stannat för att nu inte förorda någon generell
ändring av spärrnivåerna.
Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU7 ett
antal motioner med yrkanden om ändrade regler för
personval. Utskottet ansåg att ytterligare
erfarenheter av systemet borde avvaktas innan
utskottet föreslog några förändringar. Utskottet
ville därför inte förorda någon ändring av t.ex.
spärrnivåerna. Utskottet ansåg också att regeringens
aviserade proposition borde avvaktas.
I regeringens proposition tas inte frågor om
spärrnivåer och personval upp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att
ytterligare erfarenheter av systemet bör avvaktas
innan utskottet föreslår några förändringar.
Utskottet avstyrker därför motionerna K204, K220,
K236 yrkande 18, K267 yrkande 2, K279, K371 yrkande
5, K394, K424, K323 yrkandena 1 och 3 samt K309.
Personval och kampanjbidrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion K381 yrkande 15 om ett regelverk för
redovisning av bidrag vid
personvalskampanjer.
Propositionen
Enligt regeringen bereds frågan om finansiering av
personvalskampanjer vidare inom Regeringskansliet
och behandlas därför inte i propositionen.
Motionen
I motion 2001/02:K381 av Matz Hammarström m.fl. (mp)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs om
personval och kampanjbidrag (yrkande 15). Med ett
ökat inslag av personval i valsystemet ökar, enligt
motionärerna, riskerna för missbruk när det gäller
kampanjbidrag till politiker. I Sverige har vi inte
ens de minimibestämmelser om offentlig redovisning
och bidragstak som är gällande i t.ex. USA. Det
råder ett slags naiv tro på att regler är obehövliga
eftersom inga större oegentligheter hittills har
uppdagats. Ett regelverk behövs, enligt
motionärerna. Hur valkampanjer finansieras är en
alltför viktig sak för att överlåtas åt de fria
marknadskrafternas spel.
Bakgrund
Rådet för utvärdering av 1998 års val överlämnade i
november 1999 delbetänkandet Personval 1998 - En
utvärdering av personvalsreformen till
Justitiedepartementet. När det gäller frågan om
kampanjfinansiering skriver rådet bl.a:
Mellan 10 och 20 procent av kandidaterna i val
till riksdagen och kommunfullmäktige bedöms ha
bedrivit någon form av personvalskampanj i 1998
års valrörelse. Valrörelsen kom dock inte att
präglas nämnvärt av personvalet. Flertalet
kampanjer bedrevs med små ekonomiska resurser. I
riksdagsvalet stannade kostnaden i över 80
procent av fallen på 25 000 kr eller lägre. I
valet till kommunfullmäktige kostade flertalet
kampanjer mindre än 5 000 kr. Den vanligaste
finansieringskällan var bidrag från den egna
partiorganisationen och därnäst egna medel. Några
fall av otillbörlig kampanjfinansiering har inte
uppdagats och det finns inget som tyder på att
ovidkommande ekonomiska faktorer inverkat på
valresultatet. Enligt rådets bedömning är det för
personvalssystemets framtida legitimitet viktigt
att otillbörlig kampanjfinansiering inte
förekommer. Härvidlag har partier och enskilda
kandidater ett stort ansvar.
Rådet anser att öppenhet och frivillighet i
frågor kring finansiering är ett bättre sätt att
motverka avarter på området än tvingande
reglering. Därför föreslås att
riksdagsledamöterna får möjlighet att redovisa
finansiering av personvalskampanjer i ett
offentligt register. En ordning som bedöms kunna
bli mönsterblidande för de kommunala valen.
I april 2000 träffades en överenskommelse mellan
riksdagspartierna om att redovisningen av partiernas
intäkter skall vara så öppen som möjligt. Det är
enligt överenskommelsen rimligt att väljarna vet hur
partierna finansierar sin verksamhet, samt hur
enskilda kandidater finansierar sina
personkampanjer. Överenskommelsen omfattar
partiernas centrala verksamhet, men lokala och
regionala organisationer samt sidoorganisationer
uppmanas att följa densamma. Beträffande ekonomiskt
stöd från juridiska personer skall belopp och namn
redovisas. När det gäller stöd från enskilda
redovisas det totala beloppet samt antalet
bidragsgivare. Överenskommelsen omfattar all
verksamhet, även sådan som bedrivs i stiftelse-,
bolags- eller annan form, och som kontrolleras av
partiet. Partiernas bokslut skall utformas på sådant
sätt att det så enkelt som möjligt går att utläsa
hur verksamheten finansieras. Enskilda kandidater i
allmänna val förväntas lämna motsvarande
redovisning. Även indirekt stöd, t.ex. i form av
stödannonsering, subventionering av annonskostnader,
och personella resurser, skall så långt möjligt
redovisas. Partiernas fastställda bokslut skall
finnas tillgängliga för alla som önskar ta del av
dem. Partiernas ekonomichefer eller motsvarande
skall utveckla gemensamma redovisningsformer som gör
det möjligt att uppfylla ovanstående
överenskommelse.
Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU17
motioner i vilka frågan om kampanjbidrag i samband
med personval togs upp. Utskottet gjorde följande
bedömning. Rådet för utvärdering av 1998 års val
anser att öpppenhet och frivillighet i frågor kring
finansiering är ett bättre sätt att motverka avarter
på området än tvingande reglering. Därför föreslår
rådet att riksdagsledamöterna får möjlighet att
redovisa finansiering av personvalskampanjer i ett
offentligt register. Enligt den överenskommelse som
träffats mellan riksdagspartierna skall
redovisningen av partiernas intäkter vara så öppen
som möjligt. Överenskommelsen gäller både partiernas
och enskilda kandidaters verksamhet. Utskottet anser
att motionerna härigenom får anses tillgodosedda och
avstyrks.
Enligt vad utskottet inhämtat från
Justitiedepartementet kommer regeringen att beröra
frågan om kampanjbidrag i en planerad proposition om
demokratifrågor dock utan att regeringen kommer att
lägga fram några konkreta förslag. Frågan skall
emellertid beredas vidare.
Utskottets ställningstagande
Frågan om finansiering av personvalskampanjer
kommer, enligt vad utskottet inhämtat från
Regeringskansliet, att beredas vidare. Enligt
utskottet bör resultatet av denna beredning
avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion K381
yrkande 15.
Kommunala utjämningsmandat,
valkretsindelning, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna K323 yrkande 5 som gäller
kommunala utjämningsmandat och K291 med
yrkande om att en kommun endast får delas in
i högst två valkretsar.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion K295 om en utredning hur Västra
Götalands valkretsar skall utformas.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion K322 om ändring av namnet på Västra
Götalands västra valkrets.
Motionerna
I motion 2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
föreslås att riksdagen begär att regeringen lägger
fram lagförslag så att utjämningsmandat införs i
valkretsindelade kommuner inför valet 2002 (yrkande
5). Nuvarande system i de större kommunerna inbjuder
enligt motionärerna gärna till manipulation med
valkretsindelningar och/eller antalet mandat i
kommunfullmäktige. Ett alternativ till den nuvarande
situationen är att införa utjämningsmandat i
valkretsindelade kommuner. Riksdagen bör enligt
motionärerna begära ett förslag från regeringen om
utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner så att
de kan träda i kraft inför valet 2002.
I motion 2001/02:K291 av Claes Stockhaus (v)
föreslås att riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag till ändring i vallagen som
innebär att en kommun får delas in i högst två
valkretsar. Systemet med möjlighet till flera
valkretsar i en kommun innebär i praktiken en spärr
för små partier. Ju fler valkretsar desto svårare
att ta ett mandat i kommunfullmäktige. Ett parti kan
få fler röster än ett annat i kommunen men däremot
färre mandat på grund av många valkretsar. Denna
motion upprepar, enligt motionären, inte kravet på
kommunala utjämningsmandat. I stället föreslås en
begränsning av kommunernas möjlighet att splittras
upp i flera valkretsar. Genom att maximera till två
valkretsar i en kommun ökar åtminstone rättvisan för
alla kandiderande partier överlag i landet jämfört
med i dag.
I motion 2001/02:K295 av Magnus Jacobsson (kd)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om behovet av
en utredning av hur Västra Götalands valkretsar
skall utformas. Om det politiska systemet skall
fungera behövs det, enligt motionären, väl
fungerande valkretsar som upplevs som relevanta för
väljarna. Efter det att länen i Västsverige slagits
samman till storlänet Västra Götaland har ett arbete
påbörjats med att se över hur de framtida
valkretsarna bör se ut. För många som arbetar aktivt
med politik i den nya regionen är det uppenbart att
det behövs en ny valkretsindelning som följer de
naturliga gränserna i regionen. Kommunförbunden som
etablerats i regionen bör, enligt motionären, tjäna
som riktmärken. Det är viktigt att den nya regionen
följs upp med lämpliga förändringar av valkretsarna
inför valet 2006.
I motion 2001/02:K322 av Lennart Nilsson och
Lisbet Calner (s) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ändra namnet på Västra
Götalands västra valkrets till Bohusläns valkrets. I
samband med bildandet av Västra Götalands län
ändrades inte valkretsindelningen vid val till
riksdagen. De gamla valkretsarna inom det nya länet
var Göteborg, Bohuslän, Skaraborg, Älvsborgs norra
och södra valkretsar. Numera heter valkretsarna
Västra Götalands norra, västra, södra, östra och
Göteborg. För en bohusläning kommer Bohuslän alltid
att vara Bohuslän. Eftesom det pågår en
försöksverksamhet i Västra Götalandsregionen
samtidigt som valkretsarnas geografiska omfattning
inte kommer att ändras inför valet 2002 borde,
enligt motionärerna, det gamla namnet Bohusläns
valkrets gälla i stället för Västra Götalands västra
inför riksdagsvalet 2002.
Bakgrund
För val till riksdagen är riket, enligt 3 kap. 6 §
regeringsformen, indelat i valkretsar. Mandaten i
riksdagen utgörs av 310 fasta valkretsmandat och 39
utjämningsmandat. En valkrets är enligt 2 kap. 1 §
vallagen ett geografiskt avgränsat område för vilket
det skall väljas ledamöter till den beslutande
församling som valet gäller. Landet är indelat i 29
valkretsar och de motsvarar i princip
länsindelningen. Stockholms län utgör dock två
valkretsar, Skåne län fyra valkretsar och Västra
Götalands län fem valkretsar.
Vid val till kommunfullmäktige är kommunen enligt 2
kap. 6 § första stycket vallagen en valkrets, om
inte något följer av andra stycket. Om en kommun har
fler än 6 000 personer som har rösträtt, får
kommunen enligt andra stycket delas in i två eller
flera valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som
har rösträtt i en kommun, eller om det för kommunen
skall utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen
delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som
har färre än 6 000 personer som har rösträtt får
delas in i två eller flera valkretsar bara om det
finns synnerliga skäl därför att kommunen sträcker
sig över ett betydande geografiskt område eller har
andra geografiska förhållanden som motiverar en
sådan indelning.
Indelningen i valkretsar för val till
kommunfullmäktige skall enligt 2 kap. 9 § vallagen
beslutas av fullmäktige. För att gälla skall
beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.
Kommunfullmäktige skall, enligt 3 kap. 7 §
vallagen, besluta om hur många mandat som
fullmäktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 §
kommunallagen (1991:900). Samtliga mandat i
fullmäktige är fasta mandat. Om en kommun är indelad
i flera valkretsar skall länsstyrelsen besluta om
hur många mandat som varje valkrets skall ha.
Frågan om att införa ett mer proportionellt system
också för val till kommunfullmäktige har utretts
flera gånger utan att det lett till lagstiftning.
Senast övervägdes frågan av 1993 års
vallagskommitté. Kommittén kunde inte enas i frågan,
och detta hade sin orsak i olika synsätt i fråga om
behovet av att komplettera ett kommunproportionellt
system med småpartispärr och delade meningar om det
angelägna i att ha likartade system för val till
landstings- och kommunfullmäktige. Kommittén valde
därför att avstå från att lägga fram ett förslag.
Regeringen gjorde bedömningen att det inte borde
införas utjämningsmandat för val till
kommunfullmäktige. Inte heller föreslog regeringen
införande av någon småpartispärr (prop. 1996/97:70
s. 161). Konstitutionsutskottet delade regeringens
uppfattning (bet. 1996/97:KU16 s. 25) och avstyrkte
en motion med yrkande om ett tillkännagivande till
regeringen om bl.a. att införande av
utjämningsmandat i kommunfullmäktigevalen borde bli
föremål för förnyad beredning.
I betänkande 1998/99:KU17 behandlade utskottet flera
motioner med yrkande om att utjämningsmandat borde
införas i kommunfullmäktigvalen. Utskottet hänvisade
i sin bedömning till att frågan om att införa ett
mer proportionellt system för val till
kommunfullmäktige genom införande av
utjämningsmandat hade utretts flera gånger utan att
det lett till lagstiftning. Mot bakgrund av att 1993
års vallagskommitté inte hade kunnat enas i denna
fråga gjorde regeringen i propositionen med förslag
till ny vallag bedömningen att det inte borde
införas utjämningsmandat för val till
kommunfullmäktige. Regeringen föreslog inte heller
införande av någon småpartispärr.
Konstitutionsutskottet delade då regeringens
uppfattning. Utskottet gjorde i betänkande
1998/99:KU17 ingen annan bedömning. Utskottet ansåg
att man bör hålla fast vid det system som gäller.
Någon ny utredning av frågan behövdes enligt
utskottet inte heller. Utskottet avstyrkte därför
samtliga motioner.
I betänkande 2000/01:KU7 gjorde utskottet med
anledning av motionsyrkanden om att införa kommunala
utjämningsmandat inte någon annan bedömning och
avstyrkte motionerna. Utskottet avstyrkte också en
motion med yrkande om att byta namn på Västra
Götalands östra valkrets till Skaraborg.
Valkretsindelningen har efter tillkomsten av det
riksproportionella valsystemet utretts av
Personvals- och valkretsutredningen (SOU 1977:94),
av Folkstyrelsekommittén (SOU 1987:6) samt av
Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU
1995:143).
Personvals- och valkretsutredningens förslag ledde
inte till någon tillräckligt bred enighet och
resulterade därför inte i någon lagstiftning.
Enligt Folkstyrelsekommittén förutsatte en ändring
av valkretsarnas utformning att en allmän
uppslutning kring förslaget kunde nås.
Överläggningarna inom kommittén och kommitténs
kontakter med partiorganisationerna visade
emellertid att någon enighet inte kunde förväntas.
Kommittén föreslog därför inte några förändringar av
valkretsindelningen.
I direktiven till Nomineringsrätts- och
valkretskommittén framhölls att mycket talade för
att de största valkretsarna borde minskas.
Kommittén, som inriktade sitt arbetet på de fyra
befolkningsmässigt största valkretsarna - Stockholms
län, Stockholms kommun, Göteborgs kommun och
Östergötlands län - fann att utrymmet för att ändra
riksdagsvalkretsarna inom ramen för det nuvarande
valsystemet var begränsat. Kommitténs kontakter med
partiorganisationer i de berörda valkretsarna gav
vid handen att frågan om ett förslag till ändring
borde anstå. Kommittén lade därför inte fram något
förslag utan redovisade endast under vilka
förutsättningar en förändring av de fyra
riksdagsvalkretsarna kunde komma till stånd.
Regeringen beslutade i mars 2000 att 1999 års
författningsutredning (Ju 1999:13) skulle få i
särskilt uppdrag att bl.a. överväga om de tre
största valkretsarna bör minskas. I direktiven (dir.
2000:21) skriver regeringen följande när det gäller
behovet av översyn:
Som har framgått ovan varierar valkretsarnas
storlek i fråga om antalet röstberättigade. De
två största valkretsarna, Stockholms län och
Stockholms kommun, hade vid 1998 års val 730 000
respektive 550 000 röstberättigade. De två
därnäst största valkretsarna, Göteborgs kommun
och Östergötlands län, hade 340 000 respektive
310 000 röstberättigade. Övriga valkretsar hade
mellan 100 000 och 250 000 röstberättigade med
undandtag av Gotlands län som hade 44 000
röstberättigade.
Erfarenheterna från 1998 års val visar att
andelen kandidater som har blivit valda på
personröster är lägre i de största valkretsarna
än i flertalet övriga valkretsar. Den främsta
orsaken till detta torde vara att spärren på åtta
procent motsvarar ett så högt antal röster att
det är svårt för andra än välkända kandidater,
t.ex. partiledarna i de större partierna, att
samla tillräckligt många röster för att komma
över spärren.
Rådet för utvärdering av 1998 års val har i
sitt delbetänkande Personval 1998 En utvärdering
av personvalsreformen (SOU 1999:136) övervägt
frågan om spärrnivån bör sänkas men stannat för
att så inte bör ske. Rådet anför i betänkandet
att personvalssystemets genomslag i de största
valkretsarna var påtagligt lågt och att
personvalssystemet på grund av detta kan sägas
lida av en demokratisk obalans som det är
önskvärt att åtgärda. Rådet föreslog dock inga
förändringar av valkretsindelningen bl.a. på
grund av att sådana ändringar kan komma att
aktualisera ändringar i regeringsformen.
Mot denna bakgrund finns det skäl att nu
överväga om de tre största valkretsarna bör
minskas. Som utgångspunkt för uppdraget gäller
att valkretsarna bör vara geografiskt
sammanhängande och att deras gränser inte bör
skära kommun- eller länsgränser.
1999 års författningsutredning skall i denna del
redovisa sitt arbete senast den 30 april 2002.
Utskottet gjorde i betänkande 2000/01:KU7 följande
bedömning med anledning av motioner som hade samband
med valkretsarnas storlek.
1999 års författningsutredning har fått i särskilt
uppdrag att bl.a. överväga om de tre största
valkretsarna bör minskas. Utskottet anser att
resultatet av utredningens arbete bör avvaktas och
avstyrker därför motionerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat
motioner med yrkanden om att införa utjämningsmandat
i kommunfullmäktigvalen. Utskottet har då bl.a.
ansett att man bör hålla fast vid det system som
gäller. Någon ny utredning av frågan har enligt
utskottet inte heller behövts. Utskottet, som
vidhåller sin tidigare bedömning, avstyrker motion
K323 yrkande 5. Även motion K291 avstyrks.
1999 års författningsutredning har i uppdrag att
överväga om de tre största valkretsarna bör minskas.
Som utgångspunkt för uppdraget gäller att
valkretsarna bör vara geografiskt sammanhängande och
att deras gränser inte bör skära kommun- eller
länsgränser. Utskottet anser inte att det finns
anledning att ta inititativ till en utredning som
gäller hur Västra Götalands valkretsar skall
utformas. Utskottet avstyrker därför motion K295.
Utskottet har tidigare avstyrkt en motion med
yrkande om att byta namn på Västra Götalands östra
valkrets. Utskottet finner inte anledning att göra
på annat sätt när det gäller Västra Götalands västra
valkrets. Utskottet avstyrker därför motion K322.
Internetröstning, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna K21 yrkande 3, K22 yrkande 2,
K285, K304 och T466 yrkande 5 som alla gäller
Internetröstning.
Propositionen
I propositionen anför regeringen att frågan om
röstning via Internet inte behandlas i sammanhanget
utan bereds vidare inom Regeringskansliet.
Motionerna
Motioner avlämnade med anledning av
propositionen
I motion 2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m)
föreslås att riksdagen begär att möjligheten för
utlandssvenskar att rösta via Internet utreds i
enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 3).
Den nya tekniken erbjuder nya och ökade möjligheter
för människor att delta i den demokratiska
processen. Motionärerna menar att dessa måste tas
till vara. För utlandssvenskar är det ett instrument
som kan underlätta för dem att utöva sina
medborgerliga rättigheter. Regeringen bör därför
utreda möjligheten för utlandssvenskar att rösta via
Internet. Motionärerna vill dock framhålla vikten av
att en möjlighet att rösta via Internet inte får
ersätta det traditionella röstningsförfarandet utan
skall ses som ett komplement till detta.
I motion 2001/02:K22 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
vad i motionen anförs om försöksverksamhet med
Internetröstning för utlandssvenskar (yrkande 2).
Enligt motionärerna borde regeringen ta initiativ
till ett försök i att utnyttja röstningen via
Internet för utlandssvenskar i samband med 2002 års
val.
Motioner från den allmänna motionstiden 2001
I motion 2001/02:K285 av Holger Gustafsson (kd)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att
utlandssvenskar, via Internet, skall ges möjlighet
att deltaga i de allmänna svenska valen från och med
år 2002. Det finns årligen tusentals utlandssvenskar
och tillfälliga utlandsresenärer som har sin
medborgerliga och juridiska rätt att delta i de
svenska allmänna valen. Allt för många har så lång
resväg till närmaste svenska beskickning, där
valproceduren är arrangerad, att det i praktiken
innebär att varken tid eller pengar räcker till för
att kunna deltaga i det svenska valet. Det finns
enligt motionären tekniska system, på Internet, som
medger tillräckligt säker kontroll på personligt
valdeltagande, genom att man uppger personlig
identitet med röstkortskod och personnummer.
Valhemligheten bör också kunna säkras genom att
registrerad röst inte kan härledas bakåt till den
avlämnade personens ID. Även om säkerheten inte kan
bli exakt lika hög som i en svensk vallokal och på
en svensk poststation bör reformen genomföras
eftersom eventuell felkällas storlek blir försumbar.
I motion 2001/02:K304 av Anna Kinberg (m) föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Internetbaserad
röstning i allmänna val (yrkande 1), att riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av gällande lagar så att Internetbaserad
röstning i allmänna val möjliggörs (yrkande 2) och
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om garanterad
valhemlighet (yrkande 3). Många som avstod från att
gå till vallokalen förra gången kanske kan komma
tillbaka till demokratin om de får möjlighet att
rösta elektroniskt. Det vore, enligt motionären, i
så fall ett framsteg för demokratin. Tekniken finns
redan, och kostnaden är låg om man jämför med
vallokaler och de resor många måste göra för att ta
sig till dem. En grundpelare i demokratin är rätten
till både fria och hemliga val. Valhemligheten måste
kunna garanteras. Redan i dag finns tekniska
lösningar för banksekretess på Internet och för
omröstningar där den röstandes identitet både
säkerställs och skiljs från den avgivna rösten.
I motion 2001/02:T466 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Internetröstning för utlandssvenskar (yrkande 5).
För att stimulera till ökat valdeltagande bör
försöksverksamhet med Internetbaserad röstning
genomföras för gruppen utlandssvenskar vid nästa
val. Det är en grupp medborgare som ofta har stora
praktiska bekymmer med att avlägga sin röst. Problem
som måste lösas är dels legitimering, dels skyddet
från otillbörlig påverkan i samband med själva
valhandlingen. Detta bör enligt motionären
uppmärksammas av regeringen.
Bakgrund
Demokratiutredningen har i betänkandet En uthållig
demokrati - Politik för folkstyrelse på 2000-talet
(SOU 2000:1) uttalat följande (s. 244):
IT kan också användas för att stärka
civilsamhället och för att främja
deltagardemokratin. Den nya informationstekniken
har en potential när det gäller att vidga
medborgarnas möjligheter att delta i och påverka
problemformuleringarna och diskussionerna före
beslut i folkvalda församlingar. En statlig och
kommunal politik bör i första hand inrikta sig på
att utveckla tekniker och metoder för en sådan
deltagardemokrati med IT-stöd.
Man bör pröva om och i vilken utsträckning den
nya informationstekniken kan stimulera ett
politiskt intresse och deltagande. Det bör
genomföras försök med Internet-baserat röstande i
någon kommun. Alternativt kan tekniken utvecklas
i samband med skolval i någon eller några skolor.
Problemet som måste lösas är hur den som röstar
kan legitimera sig på ett effektivt sätt så att
valfusk omöjliggörs och valet hemlighålls.
Dessutom måste man garantera det som
valförrättarna har till uppgift att göra,
nämligen att se till att ingen politisk påverkan
sker vid själva valtillfället eller att inga
obehöriga väljare röstar.
Rådet för utvärdering av 1998 års val anför i sitt
slutbetänkande Valdeltagande och Europaparlamentsval
(SOU 2000:81) att det enligt rådets uppfattning kan
finnas anledning att inför nästa Europaparlamentsval
pröva frågan om en försöksverksamhet med bl.a.
möjligheter till IT-röstning.
Regeringen beslutade i februari 2000 att tillkalla
en särskild utredare för att göra en teknisk och
administrativ översyn av delar av valsystemet.
Utredaren skall lämna förslag till de
författningsändringar och andra åtgärder som
utredaren anser vara behövliga. Hela regelverket
avseende förtidsröstning på posten och andra
särskilda röstmottagningsställen inom landet bör
enligt direktiven (dir. 2000:10) ses över. Det är,
enligt direktiven, angeläget att varje väljare har
en plats att rösta på inom rimligt avstånd och att
regelverket tydligt anger vem det är som har
ansvaret för detta. Frågan om formen för
utlandssvenskars röstning skall ses över liksom
möjligheten för utlandssvenskar att brevrösta.
Utredaren skall också göra en inventering av de
möjligheter och problem som kan finnas med röstning
via Internet och särskilt belysa om röstning via
Internet kan förenas med kravet på bibehållen
valhemlighet. Även de erfarenheter som gjorts i
andra länder skall uppmärksammas.
Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU7
motioner som gällde elektronisk röstning för
utlandssvenskar. Utskottet konstaterade att den
särskilde utredare som skulle göra en teknisk och
administrativ översyn av delar av valsystemet bl.a.
skulle göra en inventering av de möjligheter och
problem som kan finnas med röstning via Internet.
Utskottet ansåg att resultatet av kommitténs arbete
borde avvaktas och avstyrkte motionerna.
Valtekniska utredningen år 2000 avlämnade i december
2000 betänkandet Teknik och administration i
valförfarandet (SOU 2000:125). När det gäller frågan
om röstning via Internet skall genomföras lämnar
utredningen inget förslag utan lämnar en inventering
av de möjligheter och problem som kan finnas med en
sådan röstning. Utgångspunkten är enligt utredningen
att ett elektroniskt röstningssystem via Internet
måste uppfylla följande fem grundkrav. Bara personer
som har rösträtt skall kunna rösta, det skall bara
vara möjligt att utnyttja sin röst en gång,
valhemligheten skall vara absolut, en avgiven röst
skall inte kunna ändras av någon annan och systemet
skall säkerställa en korrekt sammanräkning av röster
på samtliga nivåer (valdistrikt, valkretsar och
valområde). Utredningen menar också att en
omfattande försöksverksamhet måste genomföras innan
man tar slutlig ställning till om förfarandet kan
tillämpas i ett verkligt val.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det vore av värde att kunna
använda modern teknik även i valsammanhang.
Samtidigt inser utskottet att ett antal frågor som
bl.a. har med valhemligheten att göra först måste
lösas. Frågan om röstning via Internet bereds vidare
i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör resultatet
av denna beredning avvaktas. Utskottet avstyrker
därför motionerna K21 yrkande 3, K22 yrkande 2,
K285, K304 och T466 yrkande 5.
Blanka valsedlar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna K253 och K334 som gäller
redovisning av blanka valsedlar.
Motioner
I motion 2001/02:K253 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) föreslås att regeringen lägger fram förslag till
sådan ändring i vallagen att blanka röster redovisas
som blankröster i enlighet med vad som anförs i
motionen. Vid 1998 års val röstade 137 176 personer
på "övriga partier", medan antalet ogiltiga
valsedlar var 113 446 stycken. Enligt uppgifter från
Riksskatteverket är flertalet av de ogiltiga
valsedlarna blanka. De som röstar blankt har, enligt
motionären, tagit sig till vallokalen för att rösta.
En ärligare redovisning av valresultatet vore att
redovisa blankrösterna som just blankröster och de
som är ogiltiga av andra skäl som ogiltiga.
I motion 2001/02:K334 av Carina Hägg (s) föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs om särskild redovisning av
blanka valsedlar. Att rösta med en blank valsedel är
enligt motionären en aktiv handling. Man tar
ställning för demokratin även om man inte tar
ställning för ett parti och är på så sätt beredd att
ta sitt ansvar för samhällsutvecklingen. Blanka
valsedlar bör därför redovisas särskilt.
Bakgrund
Enligt 18 kap. 10 § vallagen är en valsedel ogiltig
om den saknar partibeteckning. Sådana valsedlar
redovisas inte särskilt i den offentliga
valstatistiken utan ingår i gruppen "ogiltiga
valsedlar". I riksdagsvalet 1998 uppgick antalet
ogiltiga valsedlar till omkring 113 500 och enligt
RSV var minst 99 % av dessa ogiltiga på grund av att
de saknade partibeteckning.
Rådet för utvärdering av 1998 års val har i
betänkandet Personval 1998 (SOU 1999:136) inte
funnit anledning att inom ramen för sitt uppdrag
närmare analysera frågan utan anser att den får
övervägas i annat sammanhang.
Demokratiutredningen har i betänkandet En uthållig
demokrati - Politik för folkstyrelse på 2000-talet
(SOU 2000:1) uttalat följande (s. 244):
Visserligen ger inte en blankröst något underlag
för att fördela mandaten. Men den bör ändå ses
som ett aktivt deltagande i valet. Därför måste
den redovisas som en blank sedel och inte räknas
som ogiltig av valadministrativa skäl.
Regeringen beslutade i mars 2000 om tilläggsdirektiv
till 1999 års författningsutredning (dir. 2000:21).
I direktiven får utredningen i särskilt uppdrag att
bl.a. överväga vilken giltighet valsedlar som saknar
partibeteckning skall ha. När det gäller behovet av
en översyn skriver regeringen följande:
Det har framförts krav på att de valsedlar som
saknar partibeteckning skall betraktas som
giltiga eller att de i vart fall skall redovisas
särskilt. Grunden för detta torde vara att man
anser att den väljare som röstat blankt utfört en
aktiv valhandling för att ge uttryck för sitt
missnöje med det politiska systemet. Det har
också föreslagits att de valsedlar som saknar
partibeteckning skulle kunna ingå i underlaget
för att bestämma olika spärrnivåer, t.ex. spärren
mot små partier i riksdagsval eller spärren för
tilldelning och utläggning av fria valsedlar. Ett
sådant system skulle i första hand få effekter
för små partier. Rådet för utvärdering av 1998
års val har i betänkandet Personval 1998 - En
utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136)
anfört att frågan om de blanka rösterna bör
övervägas.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det
finns skäl att överväga vilken giltighet
valsedlar som saknar partibeteckning skall ha.
Utskottet behandlade i betäkande 2000/01:KU7 en
motion i vilken yrkades att vallagen skulle ändras
på så sätt att blanka valsedlar skulle redovisas som
blankröster. Utskottet ansåg att frågan om hur
valsedlar som saknar partibeteckning skall behandlas
är synnerligen viktig. Utskottet ansåg emellertid
att resultatet av 1999 års författningsutrednings
arbete borde avvaktas och avstyrkte motionen.
1999 års författningsutredning har i delbetänkandet
Offentliga valförberedelser SOU 2001:99 funnit att
proteströster från väljare som genom en valhandling
vill ge uttryck för sitt missnöje med befintliga
partier och åsiktriktningar tydligt bör redovisas i
den offentliga valstatistiken. En utgångspunkt för
en reform bör enligt 1999 års författningsutredning
vara att det i den offentliga valstatistiken skall
vara möjligt att tydligt särskilja röster som riktar
sig mot det politiska systemet som helhet från
röster på riktiga småpartier som verkligen
eftersträvar representation i den församling som
valet avser. Delbetänkandet är för närvarande
föremål för remissbehandling. Enligt vad utskottet
inhämtat från Justitiedepartementet är det oklart
när regeringen kommer att lägga fram något förslag i
frågan och att den fortsatta beredningen beror bl.a.
på remissutfallet.
Utskottets ställningstagande
Frågan om hur valsedlar som saknar partibeteckning
skall behandlas är synnerligen viktig. Utskottet
anser emellertid att resultatet av regeringens
beredning av frågan bör avvaktas. Utskottet
avstyrker därför motionerna K253 och K334.
Legitimationskrav vid val
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion K260 i vilken föreslås att väljare
skall kunna visa giltig legitimation vid
röstning i vallokal.
Motionen
I motion 2001/02:K260 av Lars Elinderson (m)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att väljare
skall kunna visa giltig legitimation vid röstning i
vallokal. Till skillnad från vad som gäller vid
röstning i vallokal skall en väljare kunna visa
giltig legitimation vid röstning på postkontor,
utlandsmyndighet och på fartyg. Kan väljaren inte
visa legitimation får han/hon inte rösta. Motionären
anser att man vid anfordran skall kunna visa giltig
legitimation oavsett om man röstar i vallokal eller
på postkontor, utlandsmyndighet eller på fartyg.
Bakgrund
Vid röstning i vallokal får valförrättaren, enligt
10 kap. 5 § vallagen, begära att väljaren uppger
sitt fullständiga namn och sin födelsetid. Innan
något valkuvert tas emot skall valförrättaren,
enligt 6 §, kontrollera att väljaren enligt
röstlängden har rösträtt vid det val som väljaren
vill delta i och inte redan har röstat i valet.
Valförrättaren skall också kontrollera att väljaren
bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje
slag av val, att det inte finns någon obehörig
märkning på något kuvert och att varje valkuvert
uppenbart innehåller en valsedel. En valförrättare
får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de
krav som ställs i 6 §.
Vid röstning på postkontor skall, enligt 11 kap. 8
§ vallagen, väljare som inte är kända för
röstmottagaren legitimera sig. Om de inte gör det
får de inte rösta.
Regeringen uttalade i proposition 1996/97:70 s.
154-155 att de problem som kan uppstå på grund av
att det saknas ett generellt legitimationskrav inte
har visat sig vara sådana att det enligt regeringens
bedömning är befogat att nu föreskriva om krav på
legitimation vid all röstning. Om en väljare inte
kan legitimera sig eller på annat sätt göra
sannolikt att han är den han utger sig för att vara
får valförrättaren vägra att ta emot hans röst.
Detta bör vara tillräckligt för att komma till rätta
med problem som må finnas kring personer som söker
utnyttja någon annans rösträtt. När det gäller
bestämmelsen i 10 kap.
8 § vallagen om legitimering som villkor för att få
utnyttja sin rösträtt på postkontor uttalade
regeringen i propositionen (s. 205) att sedvanlig
legitimation på postkontor får anses uppfylla
kravet.
Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU7 en
motion i vilken yrkades att vallagen borde
kompletteras med en specificering av vilken typ av
legitimationshandling som äger giltighet vid
valförrättning. Utskottet, som inte fann skäl att
föreslå att vallagen kompletteras med en
specificering av vilken typ av legitimationshandling
som äger giltighet vid valförrättning, avstyrker
motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att de problem
som kan uppstå på grund av att det saknas ett
generellt legitimationskrav inte har visat sig vara
sådana att det är befogat att föreskriva om krav på
legitimation vid all röstning. Utskottet avstyrker
därför motion K260.
Informationsinsatser för ökat
valdeltagande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion K318 med yrkande om förstärkta
informationsinsatser för att öka
valdeltagandet.
Motionen
I motion 2001/02:K318 av Anders Ygeman (s) föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förstärkta informationsinsatser för att öka
valdeltagandet. Det finns, enligt motionären,
oroande tecken på minskad medborgaraktivitet, inte
minst i storstädernas ytterområden. Valdeltagandet i
flera ytterstadsområden i Stockholm sjönk
ytterligare, från en redan låg nivå, i 1998 års val.
Sjunkande valdeltagande beror på olika samverkande
faktorer. Huvudansvaret på valdeltagandet ligger på
de politiska partierna. Det kan ändå inte vara
oväsentligt att försöka bidra till att öka
valdeltagandet.
Bakgrund
Regeringen beslutade i februari 2000 att tillkalla
en särskild utredare för att göra en teknisk och
administrativ översyn av delar av valsystemet.
Utredaren skulle lämna förslag till de
författningsändringar och andra åtgärder som
utredaren anser vara behövliga. Av direktiven (dir.
2000:10) framgår att utredningsarbetets övergripande
syfte är att skapa så goda praktiska förutsättningar
som möjligt för väljarna att rösta. Utredaren skall
i sammanhanget också klargöra i vilken utsträckning
den centrala valmyndigheten skall svara för aktiv
information och uppmaningar till väljarna att rösta.
Valtekniska utredningen avlämnade i december 2000
betänkandet Teknik och administration i
valförfarandet SOU 2000:125. Utredningen har
föreslagit att funktionen att vara central
valmyndighet flyttas från Riksskatteverket till en
ny myndighet. Den nya myndigheten bör, enligt
utredningen, kunna ges en mer aktiv roll i
förhållandet till väljarna. Utredningen beskriver
denna enligt följande.
En särskild fråga för utredningen är i vilken
utsträckning den centrala valmyndighetens uppdrag
bör innefatta aktiv information och uppmaningar
till väljarna att rösta. Frågan skall ses mot
bakgrund av ett vikande valdeltagande. I PM 2000-
06-06 har utredningen uttalat att det förefaller
rimligt att den centrala valmyndigheten ges en
mer aktiv roll i förhållande till väljarna men
att det i så fall vore olämpligt att inordna
funktionen som central valmyndighet som en av
flera andra verksamheter i en redan befintlig
myndighet. Mot bakgrund av att ifrågavarande slag
av uppgifter på intet sätt är fria från politiska
värderingar har utredningen föreslagit att den
nya centrala valmyndigheten organiseras som en
nämndmyndighet med en bred politisk och
medborgerlig sammansättning.
Enligt 1 kap. 15 § andra stycket vallagen skall
den centrala valmyndigheten informera allmänheten
om när, var och hur man skall rösta samt om vad
som i övrigt gäller för valet. I denna uppgift
ingår inte uttryckligen att t.ex. uppmana
väljarna att rösta. Något uttryckligt förbud för
myndigheten att agera mer aktivt i förhållande
till väljarna föreskrivs å andra sidan inte
heller i lagen. Vid flera tillfällen har också
den centrala valmyndigheten i annonser i
tidningar m.m. uppmanat väljarna att utnyttja sin
rösträtt. Så skedde bl.a. i en brett upplagd
kampanj inför valet år 1973 i samband med att
rösträttsåldern sänktes till 18 år. I samband med
1999 års val till Europaparlamentet gjordes också
en mycket omfattande informationsinsats. Mer
resurser än tidigare användes för att informera
om valet och med särskild tonvikt på
förtidsröstningen. Informationen i TV och radio
innehöll också en uppmaning att rösta i valet.
Sistnämnda åtgärd ifrågasattes i någon mån i den
offentliga debatten.
Utredningen har som bakgrund till sina
ställningstaganden undersökt förhållandena i
vissa andra Europeiska länder. När det gäller
frågan om ett mera aktivt förhållningssätt till
väljarna kan konstateras att det går en
skiljelinje mellan valsystem som det svenska som
inte föreskriver röstplikt och sådana system som
gör det, som t.ex. Belgien, Grekland och
Luxemburg. I det senare fallet är det naturligt
att myndigheterna uppmanar väljarna att rösta.
När det gäller valsystem utan röstplikt är
bilden splittrad. Vad utredningen erfarit har i
dag inte någon valmyndighet bland EU:s
medlemsstater med detta valsystem uttryckligen i
uppgift att uppmana väljarna att rösta. I några
av länder tolkas detta närmast som ett förbud för
myndigheterna att agera mer aktivt i frågan,
t.ex. i Finland, Tyskland och Österrike. I
flertalet av länder har man emellertid en annan
syn och tillåter valmyndigheterna att ta en mer
aktiv roll i samband med sina
informationsuppgifter. Detta synsätt tillämpas på
Irland och i Nederländerna, Norge, Portugal,
Schweiz, Storbritannien och Nordirland. Det är
dock inte i något fall tillåtet för
valmyndigheterna att driva kampanjer utformade på
ett sätt att väljarna kan komma att påverkas i
sitt val.
Utskottets ställningstagande
Den centrala valmyndigheten skall enligt 1 kap. 15 §
vallagen informera allmänheten om när, var och hur
man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för
valet. Utskottet anser inte att denna bestämmelse
bör ändras och avstyrker därför motion K318.
Synskadades rätt till valhemlighet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion K261 med yrkande om ett system där
valsedlar och valkuvert med punktskrift skall
kunna användas.
Motionen
I motion 2001/02:K261 av Camilla Sköld Jansson m.fl.
(v) föreslås att riksdagen beslutar om sådan ändring
i vallagen som ger synskadade rätt till
valhemlighet. Rätten till valhemlighet måste, enligt
motionärerna, ses som grundläggande i ett
demokratiskt samhälle. I vallagen sägs att väljarnas
valhemlighet skall skyddas och att väljarna utan
insyn ska kunna lägga in sina valsedlar i
valkuvertet. I dag omfattas inte synskadade av denna
självklara rättighet. Att även synskadade ska ha
rätt till valhemlighet torde vara en allmän
uppfattning och ett tillägg till vallagen måste
göras som innebär att även synskadade ges rätt till
valhemlighet, t.ex. genom att ett system utarbetas
där valsedlar och valkuvert med punktskrift kan
användas.
Bakgrund
Riksskatteverket (RSV) upprättar inför varje val
information för synskadade. Informationen består i
dels kassettband med samma information som RSV:s
broschyrer, dels material i punktskrift. Detta
material innehåller bl.a. kuvert med lösa valsedlar.
Kuverten har text i punktskrift som anger vad
kuvertet innehåller, t.ex. valsedlar för ett visst
parti i riksdagsvalet. Valsedlarna är däremot inte i
punktskrift eftersom det enligt RSV skulle äventyra
valhemligheten.
Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:KU17 en
motion med yrkande om att valsedlar med punktskrift
borde tas fram till nästkommande val. Utskottet
gjorde då följande bedömning.
I dag finns information till synskadade väljare
dels på kassettband, dels med punktskrift.
Dessutom distribueras kuvert med text i
punktskrift som innehåller valsedlar utan
punktskrift. Denna ordning har utformats med
tanke på valhemligheten. Utskottet är med hänsyn
till valhemligheten inte berett att föreslå att
även valsedlarna skall utformas med punktskrift
och avstyrker därför motionen.
I propositionen som behandlas i detta betänkande (s.
71 f.) anför regeringen bl.a. att när det gäller
röstningsförfarandet för synskadade väljare har
Riksskatteverket i samråd med Synskadades
Riksförbund (SRF) sett över vilka åtgärder som kan
vidtas för att underlätta förfarandet. Till valet år
1991 togs i samarbete med SRF fram ett särskilt
valmaterial som kunde läsas i punktskrift.
Materialet bestod av ett ytterkuvert med separata
kuvert med en partimarkerad valsedel för vart och
ett av de åtta största partierna och blanka
valsedlar (totalt 27 kuvert per väljare). Innehållet
fanns angivet i punktskrift utanpå kuverten.
Väljaren kunde därmed ta ut en valsedel för varje
val och lägga in i ordinarie valkuvert vid
röstningen i vallokal eller på posten. Varje
försändelse innehöll också ett särskilt infor-
mationsblad. Materialet skickades till de synskadade
som enligt SRF:s register läste punktskrift.
Materialet sändes också till varje länsstyrelse och
valnämnd för vidare distribution efter begäran.
Landets taltidningar fick också information.
Distributionen har därefter ytterligare utökats till
att omfatta länsbibliotekens inläsningstjänst.
Vidare har en ljudkassett framställts med texten
från väljarbroschyren.
De åtgärder som nu redovisats ger synskadade
möjligheter att utan insyn från någon annan person
rösta på ett parti. De löser dock inte de problem
som uppkommit för synskadade genom de nya reglerna
om personröstning.
Det är givetvis inte tillfredsställande att
synskadade inte utan insyn från annan kan
personrösta. Utredningen har dock bedömt att detta i
framtiden genom röstning via Internet kommer att bli
möjligt även för synskadade. I avvaktan på att en
sådan ordning införs har utredningen inte velat
förorda en lösning som tillåter röstning med
valsedlar som väljaren själv skrivit ut via
Internet. Varken SRF eller Hjälpmedelsinstitutet har
kunnat se några möjligheter att med bibehållen
valhemlighet personrösta utan hjälp. I stället har
man föreslagit att "auktoriserade röstmedhjälpare"
skall införas. Från Hjälpmedelsinstitutet har man
sagt att det knappast var tänkbart att förrän
röstningen görs "teknisk" för alla åstadkomma något
för synsvaga utan åsidosättande av valhemligheten.
Mot bakgrund av det anförda finner regeringen att
någon förändring av valsedlarnas utformning inte bör
föreslås för närvarande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är av stor betydelse att
alla kan rösta utan att valhemligheten åsidosätts.
Att, såsom föreslås i motionen, använda valsedlar
och valkuvert med punktskrift skulle enligt
utskottet åsidosätta valhemligheten. Motion K261
avstyrks därför.
Gemensamma valsedlar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion K263 i vilken framförs yrkanden om
gemensamma valsedlar för de olika partierna.
Motionen
I motion 2001/02:K263 av Barbro Feltzing (mp)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om en utredning
om gemensamma valsedlar för de olika partierna
(yrkande 1), om att gemensamma valsedlar bör delas
ut inne i vallokalen (yrkande 2) och om gemensamma
valsedlars betydelse för miljön och minskade
utgifter för staten (yrkande 3). Det är enligt
motionären ett enormt slöseri med valsedlar. Varje
parti skickar före valet ut valsedlar i flera
omgångar till människors hemadresser. På valdagen
delas valsedlar ut av partirepresentanter utanför
vallokalen. Inne i vallokalen ligger ytterligare
buntar med valsedlar. För att nedbringa antalet
valsedlar bör det enligt motionären utformas
gemensamma valsedlar på vilka samtliga
riksdagspartiers namn och partikandidatlistor finns
angivna. Övriga nya partier, som söker komma in i
riksdagen, bör finnas på en gemensam valsedel. Samma
sak bör gälla för kommun- och landstingsval.
Valsedeln bör tillverkas i ett exemplar för varje
person med rätt att välja. Dessa gemensamma
valsedlar skall tillhandahållas och finnas inne i
vallokalen och delas ut där till den enskilde
väljaren. I Sverige finns 5,5 miljoner
röstberättigade. Detta innebär att antalet valsedlar
skulle minskas från 600 miljoner till 5,5 miljoner.
En ansenlig mängd, vilket också skulle innebära en
stor besparing för staten, men också en insats för
miljön. En utredning bör enligt motionären
tillsättas som ser över valsedlarnas utformning
enligt intentionerna i motionen och hur systemet med
valsedelsutdelning går till.
Bakgrund
I 6 kap. vallagen behandlas bl.a. valsedlars
utformning och innehåll samt hur valsedlar skall
beställas och hur de hålls till handa.
Riksskatteverket skall enligt 1 § tillhandahålla
de valsedlar som skall användas vid val. På en
valsedel skall det enligt 3 § finnas en
partibeteckning. En valsedel bör dessutom innehålla
namn på en eller flera kandidater, en
valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets
valsedeln är avsedd, en valbeteckning som visar för
vilket val valsedeln gäller och uppgift om det parti
som valsedeln gäller för har registrerat sin
partibeteckning och anmält kandidater.
Enligt 7 § förser Riksskatteverket på beställning
varje parti med valsedlar till det antal partiet
önskar. Staten ansvarar enligt 8 § för kostnaden för
valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger
antalet personer som har rösträtt i valkretsen för
ett parti som deltar i riksdagsvalet, om partiet vid
detta val får eller vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än 1 % av rösterna i hela
landet. Detta gäller också ett parti som, utan att
ha uppnått den angivna röstandelen, är eller genom
valet blir representerat i riksdagen.
Enligt 9 § svarar staten för kostnaden för
valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger
antalet personer som har rösträtt i valet för ett
parti som deltar i val till landstings- eller
kommunfullmäktige, om partiet är eller genom valet
blir representerat i fullmäktige.
Utskottet behandlade i betänkandena 1998/99:KU17 och
2000/01:KU7 motioner med yrkanden liknande de nu
aktuella. Utskottet gjorde då följande bedömning.
Även små förändringar av bestämmelserna om
röstning och val kan skapa osäkerhet bland väljarna
med risk för minskat valdeltagande som följd.
Valsedlarna är också den valinformation som lär
läsas flitigast av väljarna. Utskottet anser att
gemensamma valsedlar skulle kunna bli
svåröverskådliga och kanske också medföra vissa
praktiska problem. Några vinster i praktiskt
hänseende skulle inte heller gemensamma valsedlar
ge. Utskottet, som inte ville föreslå att gemensamma
valsedlar införs, avstyrkte motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att även
små förändringar av bestämmelser om röstning och val
kan skapa osäkerhet bland väljarna med risk för
minskat valdeltagande som följd. Valsedlarna är
också den valinformation som lär läsas flitigast av
väljarna. Utskottet anser att gemensamma valsedlar
skulle kunna bli svåröverskådliga och kanske också
medföra vissa praktiska problem. Några vinster i
praktiskt hänseende skulle gemensamma valsedlar inte
heller ge. Utskottet, som inte vill föreslå att
gemensamma valsedlar införs, avstyrker motion K263.
Följdmotioner
2001/02:K20 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett tillräckligt
antal, lätt igenkännliga lokaler för poströstning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om öppettider i lokaler
med förtids- eller poströstning.
2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om poströstning inför
valet 2006.
2. Riksdagen beslutar att brevröstningen skall
göras generell för utlandsröstningen i enlighet med
vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen begär att möjligheten för
utlandssvenskar att rösta via Internet utreds i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:K22 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar genom förändring av vallagen
att brevröstning för utlandssvenskar skall vara
generell i enlighet med det lagförslag som
Valtekniska utredningen år 2000 (SOU 2000:125)
angivit i sitt betänkande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om försöksverksamhet med
Internetröstning för utlandssvenskar.
2001/02:K23 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma med nytt lagförslag med beaktande av de
ståndpunkter som framförs i motionen angående
tillgängligheten i val-
lokaler.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om brevröstning.
2001/02:K24 av Per Lager (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att avslå regeringens förslag om halvering av det
statliga kansligrundstödet i vissa fall.
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:K204 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om personval.
2001/02:K220 av Sten Andersson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatorisk
markering vid personval.
2001/02:K236 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av personvalssystemet och
valkretsindelningen i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2001/02:K253 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring i vallagen att blanka
röster redovisas som blankröster i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2001/02:K260 av Lars Elinderson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att väljare skall
kunna visa giltig legitimation vid röstning i
vallokal.
2001/02:K261 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar om sådan ändring i vallagen
som ger synskadade rätt till valhemlighet.
2001/02:K263 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
gemensamma valsedlar för de olika partierna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gemensamma
valsedlar bör delas ut inne i vallokalen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gemensamma
valsedlars betydelse för miljön och minskade
utgifter för staten.
2001/02:K267 av Per Bill (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att riksdagskandidater endast får ställa
upp i en valkrets.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de större
valkretsarna i storstadsregionerna delas in i samma
valkretsar som landstingen.
2001/02:K279 av Eva Flyborg (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta bort
spärrarna för personval till riksdag och
kommunfullmäktige.
2001/02:K285 av Holger Gustafsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utlandssvenskar, via
Internet, skall ges möjlighet att deltaga i de
allmänna svenska valen från och med år 2002.
2001/02:K291 av Claes Stockhaus (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändring i vallagen som innebär att en
kommun får delas in i högst två valkretsar.
2001/02:K295 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
utredning av hur Västra Götalands valkretsar skall
utformas.
2001/02:K304 av Anna Kinberg (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Internetbaserad
röstning i allmänna val.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av gällande lagar så att
Internetbaserad röstning i allmänna val möjliggörs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om garanterad
valhemlighet.
2001/02:K309 av Marianne Jönsson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om personvalsinslaget i
kommunalvalen.
2001/02:K318 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förstärkta informationsinsatser för att öka
valdeltagandet.
2001/02:K322 av Lennart Nilsson och Lisbet Calner
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ändra Västra
Götalands västra valkrets till Bohusläns valkrets.
2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i vallagen så att
personvalsspärren i valet till riksdagen 2002 blir 5
% i likhet med övriga val.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av vallagen så att den s.k.
dubbelvalsavvecklingen får en utformning enligt vad
i motionen anförs.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om ett förändrat personvalssystem, där
väljarna har möjlighet att göra en rangordning av
kandidater med syfte att ett nytt personvalssystem
införs 2006.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
lagförslag så att utjämningsmandat införs i
valkretsindelade kommuner inför valet 2002.
2001/02:K334 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskild redovisning
av blanka valsedlar.
2001/02:K371 av Agne Hansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla skall ha
samma möjligheter att delta i allmänna val.
5. Riksdagen begär hos regeringen en översyn av
personvalssystemet i enlighet med vad i motionen
anförs.
2001/02:K381 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i kapitel 7.3 i motionen anförs om
personval och kampanjbidrag.
2001/02:K394 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av ett
renodlat personval, dvs. utan spärrgränser.
2001/02:K424 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett renodlat
personval.
2001/02:T466 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Internetröstning för
utlandssvenskar.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
lagen (1972:625) om statligt stöd
till politiska partier
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:625)
om statligt stöd till politiska partier[1]
dels att 14 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
11 a §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
11 a §
Ett parti som vid
val till riksdagen
har fått minst
4 procent av
rösterna i hela
landet och som vid
närmast följande
val till riksdagen
får mindre än 2
procent av rösterna
i hela landet, är
berättigat till
endast hälften av
det stöd som anges
i 3 och 9 §§.
-----------------------------------------
14 §[2]
-----------------------------------------------------
Ansökan om stöd enligt Ansökan om stöd enligt
denna lag görs denna lag görs
skriftligen varje år hos skriftligen varje år hos
Partibidragsnämnden. Partibidragsnämnden.
Ansökan bör göras före Ansökan bör göras före
utgången av oktober. utgången av oktober.
Till ansökan skall
bifogas partiets
årsredovisning för det
senast avslutade
räkenskapsåret. Räken-
skaperna skall ha
granskats av en
auktoriserad eller
godkänd revisor.
Granskningen skall vara
så ingående och omfatt-
ande som god revisionssed
kräver. Stöd får inte be-
viljas om ansökan brister
i de avseenden som nu
sagts.
-----------------------------------------------------
Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligt
ut samtidigt. Utbetalningarna görs av
riksdagsförvaltningen kvartalsvis med en
fjärdedel varje gång. Första
utbetalningen görs inom en månad efter
det att ansökan har gjorts.
Utbetalningarna sker till respektive
partis riksorganisation. På begäran av
partiet kan dock kanslistödet eller del
därav betalas till riksdagsgruppens
kansli.
_______________
Denna lag träder i kraft den
1 mars 2002.
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1987:876.
[2]: Senaste lydelse 2000:420.
2 Förslag till lag om
ändring i
folkomröstningslagen
(1979:369)
Härigenom föreskrivs i fråga om
folkomröstningslagen (1979:369) att 5
och 17 §§ skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
5 §[3]
Rösträtt vid folkomröstning tillkommer
den som är röstberättigad vid val till
riksdagen.
-----------------------------------------------------
Frågan om en person har Frågan om en person har
rösträtt avgörs på rösträtt avgörs på
grundval av en före grundval av en före
omröstningen upprättad omröstningen upprättad
röstlängd. Om inte röstlängd. Om inte
omröstningen hålls sam- omröstningen hålls sam-
tidigt med ett annat val tidigt med ett annat val
enligt vallagen enligt vallagen
(1997:157) skall (1997:157) skall
röstlängd för röstlängd för
omröstningen upprättas omröstningen upprättas
med tillämpning av 7 kap. med tillämpning av 7 kap.
1, 4, 10, 11 och 13 §§ 1, 4, 10, 11 och 13 §§
val- val-
lagen. Bestämmelserna i lagen. Bestämmelserna i
7 kap. 14 7 kap. 14
§ den lagen om rätten att § den lagen om rätten att
överklaga beslut om överklaga beslut om
rättelse av röstlängd i rättelse av röstlängd
samband med att valet skall gälla även i fråga
överklagas skall gälla om överklagande i samband
även i fråga om med en omröstning.
överklagande av en
omröstning.
-----------------------------------------------------
17 §[4]
Har i den verksamhet för förberedande
och genomförande av folkomröstning, för
vilken myndighet svarar, förekommit
avvikelse från föreskriven ordning eller
har någon hindrat omröstningen,
förvanskat avgivna röster eller
otillbörligen verkat vid omröstningen på
något annat sätt, skall
Valprövningsnämnden, om det med fog kan
antas att vad som har förekommit har
inverkat på utgången av omröstningen,
vid prövning av ett överklagande av
omröstningen upphäva denna i den
omfattning som behövs och förordna om ny
omröstning beträffande ett eller flera
områden som bildar valkrets vid val av
kommunfullmäktige eller, om rättelse kan
åstadkommas genom förnyad rösträkning,
uppdra åt centrala valmyndigheten att
vidta sådan rättelse. Förordnande om ny
omröstning får dock, såvitt gäller
rådgivande folkomröstning, meddelas
endast om vad som förekommit kan ha lett
till att resultatet av folkomröstningen
har blivit missvisande med hänsyn till
omröstningens ändamål.
Om enligt bestämmelse i lag talan mot
visst beslut inte får föras eller skall
föras i särskild ordning, får
omständighet som avses med beslutet inte
åberopas vid besvär som avses i denna
paragraf.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Av 5 § andra stycket
följer att bestämmelserna
i 7 kap. 14 § vallagen
(1997:157) om talan i
samband med överklagande
av val mot en
skattemyndighets beslut
om rättelse av röstlängd
skall tillämpas i fråga
om överklagande av en
folkomröstning.
-----------------------------------------------------
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 mars
2002.
**FOOTNOTES**
[3]: Senaste lydelse 1997:162.
[4]: Senaste lydelse 1997:162.
3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:813) om homosexuella sambor
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1987:813) om homosexuella sambor[5] att
punkt 13 skall upphöra att gälla vid
utgången av februari 2002.
**FOOTNOTES**
[5]: Senaste lydelse 2001:463.
4 Förslag till lag om ändring i vallagen
(1997:157)
Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1997:157)
dels att 9 kap. 11 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 8 §, 2 kap. 6 och 7 §§, 3 kap. 2, 6 och
8 §§, 4 kap. 1, 3 och 4 §§, 5 kap. 13 och 20 §§, 6 kap.
7, 11 och 15 §§, 7 kap. 3-7, 9 och 11-14 §§, 9 kap. 4, 6
och 12 §§, 10 kap. 1 och 8 §§, 11 kap. 7 §, 12 kap. 20
och 21 §§, 14 kap. 2, 3 och 7 §§, 15 kap. 6 §, 18 kap.
55 §, 19 kap. 2 och 20 §§ samt 20 kap. 6-8 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
18 kap. 71 §, samt närmast före 18 kap. 71 § en ny rubrik
av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 kap.
8 §
Valbar till Europaparlamentet är var och en som har
rösträtt enligt 4 §. Unionsmedborgare är dock valbara
under den ytterligare förutsättningen att de enligt
5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte förlorat sin
valbarhet vid val till Europaparlamentet.
-----------------------------------------------------
Den är inte heller
valbar som är
- ledamot av regeringen
i en medlemsstat,
- ledamot av Europeiska
gemenskapernas
kommission,
- domare, generaladvokat
eller justitiesekreterare
i Europeiska
gemenskapernas domstol,
- ledamot av Europeiska
revisionsrätten,
- medlem av rådgivande
kommittén i Europeiska
kol- och stålgemenskapen
eller av Ekonomiska och
sociala kommittén i
Europeiska gemenskapen
och Europeiska
atomenergigemenskapen,
- medlem av sådana
kommittéer eller andra
organ som har tillsatts
enligt fördragen om
upprättandet av
Europeiska kol- och
stålgemenskapen,
Europeiska gemenskapen
och Europeiska
atomenergigemenskapen för
att förvalta gemenskap-
ernas medel eller för att
utföra en permanent och
direkt
förvaltningsuppgift,
- styrelseledamot,
direktionsleda-mot eller
anställd i Europeiska
investeringsbanken, eller
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
- tjänsteman eller
annars anställd i aktiv
tjänst inom Europeiska
gemenskapernas
institutioner eller till
dessa knutna fackorgan.
-----------------------------------------------------
2 kap.
6 §[6]
Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om
inte något annat följer av andra stycket.
Om en kommun har fler än 6 000 personer som har
rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera
valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som har rösträtt
i en kommun eller om det för kommunen skall utses minst
51 fullmäktige, skall kommunen delas in i två eller flera
valkretsar. En kommun som har färre än 6 000 personer som
har rösträtt får delas in i två eller flera valkretsar
bara om det finns synnerliga skäl därför att kommunen
sträcker sig över ett betydande geografiskt område eller
har andra geografiska förhållanden som motiverar en sådan
indelning.
-----------------------------------------------------
Antalet personer som har Antalet personer som har
rösträtt i en kommun rösträtt i en kommun
skall beräknas på skall beräknas på
grundval av uppgifterna i grundval av uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)
om behandling av om behandling av
personuppgifter i personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet
skatteförvaltning-
den 1 juli det år
ens folkbokföringsverksamhet
beslutet om valkrets- den 1 mars det år
indelning fattas. beslutet om valkrets-
indelning fattas.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
En valkrets skall En valkrets skall
utformas så att den kan utformas så att den kan
få minst 15 kommun- få minst 15 kommun-
fullmäktige. Den bör ha fullmäktige. Den bör ha
en sammanhängande en sammanhängande
gränslinje. En församling gränslinje. Antalet full-
skall lämnas odelad eller mäktige för hela kommunen
i vart fall inte delas in skall fördelas så jämnt
i fler än två kretsar. som möjligt.
Antalet fullmäktige för
hela kommunen skall
fördelas så jämnt som
möjligt.
-----------------------------------------------------
3 kap.
2 §[7]
Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen
besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets
skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för
varje gång som antalet personer som har rösträtt i
valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel av
antalet personer som har rösträtt i hela landet.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta
sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och
ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen.
När överskottstalen är lika stora i två eller flera
valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall
få mandatet.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Antalet personer som har Antalet personer som har
rösträtt skall beräknas rösträtt skall beräknas
på grundval av på grundval av
uppgifterna i uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)
om behandling av om behandling av
personuppgifter i personuppgifter i
skatteförvaltningens skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet
den 1 november året före den 1 mars valåret.
valåret.
-----------------------------------------------------
6 §[8]
Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta
valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall
göras på följande sätt.
Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas
med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas
antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med
det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje
gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt
delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta
sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och
ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen.
När överskottstalen är lika stora i två eller flera
valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall
få mandatet.
-----------------------------------------------------
Antalet personer som har Antalet personer som har
rösträtt i landstinget rösträtt i landstinget
skall beräknas på skall beräknas på
grundval av uppgifterna i grundval av uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)
om behandling av om behandling av
personuppgifter i personuppgifter i
skatteförvaltningens skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet
den 1 november året före den 1 mars valåret.
valåret.
-----------------------------------------------------
8 §[9]
Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall
länsstyrelsen besluta hur många mandat som varje valkrets
skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med
antalet mandat och därefter delas antalet personer som
har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir
resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som
har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal
får den valkretsen ett mandat.
Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får
valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning
efter de överskott som uppstår vid beräkningen. Om
överskottstalen är lika stora i två eller flera
valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall
få mandatet.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Antalet personer som har Antalet personer som har
rösträtt i kommunen skall rösträtt i kommunen skall
beräknas på grundval av beräknas på grundval av
uppgifterna i uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)
om behandling av om behandling av
personuppgifter i personuppgifter i
skatteförvaltningens skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet
den 1 november året före den 1 mars valåret.
valåret.
-----------------------------------------------------
4 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Varje kommun skall delas Varje kommun skall delas
in i geografiskt in i geografiskt
avgränsade avgränsade
röstningsområden. Ett röstningsområden. Ett
sådant område kallas sådant område kallas
valdistrikt. valdistrikt. För varje
fastighet skall samtliga
röstberättigade hänföras
till samma valdistrikt.
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Ett valdistrikt bör Ett valdistrikt bör
omfatta 1 200-1 500 omfatta 1 200-2 000
personer som har personer som har
rösträtt. Om det finns rösträtt. Om det finns
särskilda skäl, får ett särskilda skäl, får ett
valdistrikt omfatta färre valdistrikt omfatta färre
än 300 som har rösträtt. än 300 eller fler än
Länsstyrelsen får efter 2 000 som har rösträtt.
samråd med valnämnden
besluta om valdistrikt
som omfattar fler än
1 800 personer som har På förslag av
rösträtt. fullmäktige i kommunen
skall länsstyrelsen
På förslag av besluta om kommunens
fullmäktige i kommunen indelning i valdistrikt.
skall länsstyrelsen Länsstyrelsen skall föra
besluta om kommunens ett register över
indelning i valdistrikt. indelningen. Kommunen
Kommunen skall se över skall se över indelningen
indelningen året närmast året närmast före det år
före det år då ordinarie då ordinarie val till
val till riksdagen skall riksdagen skall hållas.
hållas.
-----------------------------------------------------
Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om
indelningen i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett
sådant beslut, skall fullmäktige i kommunen få tillfälle
att yttra sig.
4 §
-----------------------------------------------------
Länsstyrelsens beslut om Länsstyrelsens beslut om
indelning i valdistrikt indelning i valdistrikt
skall meddelas senast den skall meddelas senast den
1 december året före det 1 december året före det
år då beslutet skall år då beslutet skall
tillämpas för första tillämpas för första
gången. gången. Om det behövs med
hänsyn till ändringar i
Nuvarande lydelse fastighetsindelningen,
Föreslagen lydelse
får beslut om smärre
ändringar i indelningen i
valdistrikt meddelas även
efter denna tidpunkt.
-----------------------------------------------------
Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra
beslut om indelning i valdistrikt.
5 kap.
13 §
-----------------------------------------------------
För att skydda sin För att skydda sin
beteckning vid val skall beteckning vid val skall
partier som registrerat partier som registrerat
partibeteckning också partibeteckning också
anmäla samtliga sina anmäla samtliga sina
kandidater. Om regeringen kandidater. Anmälan skall
eller den myndighet som göras hos den centrala
regeringen bestämmer valmyndigheten. Om
föreskriver det får regeringen eller den
anmälan i stället göras myndighet som regeringen
hos länsstyrelsen. bestämmer föreskriver det
får anmälan i stället
göras hos länsstyrelsen.
-----------------------------------------------------
20 §
Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över
de partier som registrerat partibeteckning och anmält
kandidater. Sådana listor skall upprättas för varje slag
av val och för varje riksdagsvalkrets, varje landsting
och varje kommun eller, vid val till Europaparlamentet,
landet som helhet.
-----------------------------------------------------
I 9 kap. 11 § finns det Den centrala
bestämmelser om att valmyndigheten skall på
sådana listor skall begäran tillhandahålla
finnas i listor över de partier
röstningslokalerna. som registrerat
partibeteckning och
anmält kandidater.
-----------------------------------------------------
6 kap.
7 §
Den centrala valmyndigheten förser på beställning varje
parti med valsedlar till det antal partiet önskar.
En beställning från ett parti som registrerat sin
partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §
levereras bara om beställningen gjorts av en behörig
företrädare för partiet, av partiets ombud eller av en
person som ombudet utsett.
-----------------------------------------------------
Den centrala
valmyndigheten
tillhandahåller valsedlar
med parti- och
valbeteckning
(partivalsedlar) för att
läggas ut i röstnings-
lokal enligt
9 kap. 12 § eller
medföras av
lantbrevbärare enligt
14 kap. 7 § endast efter
anmälan av behörig
företrädare för partiet
eller av partiets ombud.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[6]: Senaste lydelse 2001:208.
[7]: Senaste lydelse 2001:208.
[8]: Senaste lydelse 2001:208.
[9]: Senaste lydelse 2001:208.
11 §[10]
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Vid tillämpning av Vid tillämpning av
8-10 §§ beräknas antalet 8-10 §§ beräknas antalet
personer som har rösträtt personer som har rösträtt
på grundval av på grundval av
uppgifterna i uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)
om behandling av om behandling av
personuppgifter i personuppgifter i
skatteförvaltningens skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet
den den
1 november året före 1 mars valåret.
valåret.
-----------------------------------------------------
15 §
Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma
den sista dag då valsedlar skall ha beställts för att de
skall kunna levereras 45 dagar före valdagen. I särskilda
fall får myndigheten bestämma en senare dag för
beställning och leverans.
Om en beställning kommer in senare än vad den centrala
valmyndigheten har bestämt, hålls valsedlar till handa
bara om de kan levereras före valdagen och utan att
leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.
-----------------------------------------------------
Den centrala
valmyndigheten skall före
ett val också bestämma
den sista dag då anmälan
enligt 6 kap. 7 § tredje
stycket skall ha gjorts.
-----------------------------------------------------
7 kap.
3 §[11]
-----------------------------------------------------
Röstlängderna för val Röstlängderna för val
till Europaparlamentet till Europaparlamentet
skall innehålla uppgifter skall innehålla uppgifter
om om
- svenska medborgare som - svenska medborgare som
sägs i 1 §, och sägs i 1 §, och
- unionsmedborgare som - unionsmedborgare som
fyller 18 år senast på fyller 18 år senast på
valdagen, som är valdagen, som är
folkbokförda i landet och folkbokförda i landet och
som enligt 5 § som enligt 5 §
skriftligen hos skriftligen hos
skattemyndigheten anmält länsstyrelsen anmält sin
sin önskan att tas upp i önskan att tas upp i
röstlängd. röstlängd.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[10]: Senaste lydelse 2001:208.
[11]: Senaste lydelse 1999:128.
4 §[12]
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
När det skall hållas val När det skall hållas val
enligt denna lag skall enligt denna lag skall
skattemyndigheten den centrala
upprätta en röstlängd för valmyndigheten upprätta
varje valdistrikt. Det är en röstlängd för varje
uppgifterna i valdistrikt. Det är
folkbokföringsdatabasen uppgifterna i
enligt lagen (2001:182) folkbokföringsdatabasen
om behandling av enligt lagen (2001:182)
personuppgifter i om behandling av
skatteförvaltningens personuppgifter i
folkbokföringsverksamhet skatteförvaltningens
30 dagar före valdagen folkbokföringsverksamhet
som skall ligga till och i fastighetsregistret
grund för uppgifterna i enligt lagen (2000:224)
röstlängderna. om fastighetsregister 30
dagar före valdagen som
skall ligga till grund
för uppgifterna i
röstlängderna.
-----------------------------------------------------
5 §[13]
-----------------------------------------------------
Unionsmedborgare som Unionsmedborgare som
vill utöva sin rösträtt vill utöva sin rösträtt
vid val till vid val till
Europaparlamentet skall Europaparlamentet skall
senast 30 dagar före senast 30 dagar före
valdagen skriftligen hos valdagen skriftligen hos
skattemyndigheten anmäla länsstyrelsen anmäla sin
sin önskan om att tas upp önskan om att tas upp i
i röstlängd. röstlängd.
-----------------------------------------------------
Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en
röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen
begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är
uppfyllda.
I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig
försäkran
- ange sin nationalitet och adress i Sverige,
- ange den valkrets eller det område i hemstaten där de
senast var upptagna i röstlängd, och
- försäkra att de inte kommer att rösta i en annan
medlemsstat.
Beslut med anledning av anmälningar meddelas när
röstlängden upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut
skall sändas till valmyndigheten i den stat där väljaren
är medborgare.
6 §[14]
-----------------------------------------------------
Uppgifterna i Uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)
om behandling av om behandling av
personuppgifter i personuppgifter i
skatteförvaltningens skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet
skall ligga till grund skall ligga till grund
för beslut om vilken för beslut om vilken
röstlängd väljare som röstlängd väljare som
anges i 1-3 §§ skall anges i 1-3 §§ skall
finnas i. De skall tas finnas i. De skall tas
upp i röstlängden för det upp i röstlängden för det
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
valdistrikt inom vilket valdistrikt inom vilket
de är folkbokförda 30 de är folkbokförda 30
dagar före valdagen. De dagar före valdagen. De
som då inte är som då inte är
folkbokförda i landet folkbokförda i landet
skall tas upp i skall tas upp i
röstlängden i det röstlängden i det
valdistrikt inom vilket valdistrikt inom vilket
de senast var de senast var
folkbokförda. Finns det folkbokförda. Finns det
inte någon uppgift om inte någon uppgift om
folkbokföring så att de folkbokföring så att de
kan hänföras till visst kan hänföras till visst
valdistrikt men finns det valdistrikt men finns det
en uppgift om i vilken en uppgift om i vilken
kommun som de senast kommun som de senast
varit folkbokförda, varit folkbokförda,
bestämmer bestämmer länsstyrelsen i
skattemyndigheten i vilken röstlängd de skall
vilken röstlängd de skall tas upp.
tas upp.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
För var och en som finns För var och en som finns
i en röstlängd skall i en röstlängd skall den
skattemyndigheten centrala valmyndigheten
upprätta ett röstkort. upprätta ett röstkort.
För val som hålls För val som hålls
samtidigt skall det samtidigt skall det
upprättas ett gemensamt upprättas ett gemensamt
röstkort. För väljare som röstkort. För väljare som
inte har någon känd inte har någon känd
adress skall det adress skall det
upprättas röstkort bara upprättas röstkort bara
om de begär det. om de begär det.
-----------------------------------------------------
Ett röstkort skall innehålla uppgift om
- väljarens namn och nummer i röstlängden, och
- vilka val som väljaren får delta i.
Röstkortet bör också innehålla annan information om
valet.
9 §
Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har
fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de
begär det.
-----------------------------------------------------
Duplettröstkort skall Duplettröstkort
beställas hos tillhandahålls av den
skattemyndigheten. De som centrala valmyndigheten,
vill ha ett länsstyrelsen, en
duplettröstkort skall utlandsmyndighet eller
lämna uppgift om namn och kommunen. De som vill ha
personnummer. ett du-
plettröstkort skall lämna
uppgift om namn och
personnummer.
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
De som anser att De som anser att
röstlängden innehåller röstlängden innehåller
felaktiga uppgifter om felaktiga uppgifter om
dem skall senast måndagen dem skall senast tolv
före valdagen skriftligen dagar före valdagen
begära att uppgifterna skriftligen begära att
rättas. Detta gäller uppgifterna rättas. Detta
också dem som anser sig gäller också dem som
vara felaktigt uteslutna anser sig vara felaktigt
ur röstlängden. Det som uteslutna ur röstlängden.
hänt senare än 30 dagar Det som hänt senare än 30
före valdagen får inte dagar före valdagen får
ligga till grund för inte ligga till grund för
rättelse enligt denna rättelse enligt denna
paragraf. paragraf.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Frågor om rättelse skall Frågor om rättelse skall
prövas av prövas av länsstyrelsen.
skattemyndigheten.
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Får skattemyndigheten Får den centrala
från en myndighet i någon valmyndigheten från en
annan medlemsstat myndighet i någon annan
meddelande om att en medlemsstat meddelande om
person som har rösträtt att en person som har
och som finns upptagen i rösträtt och som finns
röstlängd här i landet, upptagen i röstlängd här
redan avgett en röst i i landet, är upptagen i
val till röstlängd i annat land
Europaparlamentet, skall eller redan avgett en
skattemyndigheten genast röst i val till
rätta röstlängden. Europaparlamentet, skall
den centrala
valmyndigheten genast
rätta röstlängden om inte
röstkort redan skickats
ut till väljaren.
Om en röst lämnas av en
svensk medborgare som
inte är folkbokförd i
landet och som inte finns
upptagen i röstlängden
skall den centrala
valmyndigheten genast
rätta röstlängden om
rösten kommit in till
myndigheten senast
klockan 12.00 dagen före
valdagen.
-----------------------------------------------------
13 §
När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd
skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där
valdistriktet ligger.
-----------------------------------------------------
Har ett beslut om
rättelse inte hunnit
föras in i röstlängden
innan den sänts till
kommunen får den centrala
valmyndigheten eller
länsstyrelsen uppdra åt
valnämnden i kommunen att
ombesörja att rättelsen
förs in.
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
Skattemyndighetens Den centrala
beslut i ett ärende om valmyndighetens eller
rättelse får överklagas länsstyrelsens beslut i
bara i samband med att ett ärende om rättelse
det val överklagas för får överklagas hos
vilket röstlängden har Valprövningsnämnden.
upprättats. I ett sådant
ärende får bara det
åberopas som har
förekommit hos Skrivelsen med
skattemyndigheten. överklagandet skall ha
kommit in till den
myndighet som meddelat
beslutet (besluts-
myndigheten) senast
onsdagen före valdagen.
Skrivelsen skall genast
överlämnas till Valpröv-
Nuvarande lydelse nings
Föreslagen lydelse
nämnden.
Om skrivelsen med
överklagandet kommit in
till Valprövningsnämnden
inom överklagandetiden,
skall överklagandet tas
upp till prövning även om
inte skrivelsen kommit
till beslutsmyndigheten i
tid.
Det är
Valprövningsnämnden som
skall avgöra om en
skrivelse med ett
överklagande har kommit i
rätt tid.
Beslutsmyndigheten skall
genast till
Valprövningsnämnden ge in
yttrande över
överklagandet.
Bestämmelserna i 27 och
28 §§ förvaltningslagen
(1986:223) om omprövning
av beslut skall inte
tillämpas.
-----------------------------------------------------
9 kap.
4 §
-----------------------------------------------------
Kommunen skall se till Kommunen skall se till
att det finns lämpliga att det finns lämpliga
lokaler som kan användas lokaler som kan användas
som vallokaler. som vallokaler och som i
fråga om lokalisering och
öppethållande ger
väljarna goda möjligheter
att rösta.
Kommunen får som
vallokal använda en lokal
som inte är tillgänglig
för fysiskt funktions-
hindrade väljare endast
om kommunen inte kan
använda en lokal som är
tillgänglig för dem. Om
kommunen avser att
använda en lokal som inte
uppfyller kravet på
tillgänglighet, skall
kommunen samråda med
länsstyrelsen innan den
beslutar i saken. Kommun-
en skall ange varför den
gjort bedömningen att
någon annan lokal inte
kan användas i stället.
-----------------------------------------------------
6 §
Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt
röstkort.
-----------------------------------------------------
För att få rösta på ett För att få rösta på ett
postkontor eller ett postkontor eller ett
särskilt särskilt
röstmottagningsställe röstmottagningsställe
inom landet måste väljare inom landet måste väljare
ha med sig sitt röstkort ha med sig sitt röstkort
och lämna det till och lämna det till
röstmottagaren. röstmottagaren om inte
röstkortet på annat sätt
är tillgängligt för
röstmottagaren.
-----------------------------------------------------
Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har
något röstkort skall röstmottagaren fylla i ett
adresskort för dem.
12 §
I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas
en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta
inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne
i lokalen. På denna plats skall väljarna för det val som
avses ha tillgång till
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
- valsedlar för val till - valsedlar för val till
riksdagen samt riksdagen samt
landstings- och landstings- och
kommunfullmäktige med kommunfull-mäktige med
parti- och valbeteckning parti- och valbeteckning
(partimarkerade (partivalsedlar) för
valsedlar) för varje varje parti som vid något
parti som vid något av de av de två senaste
två senaste riksdagsvalen riksdagsvalen har fått
har fått mer än 1 procent mer än 1 procent av
av rösterna i hela land- rösterna i hela landet,
et, under förutsättning att
partiet har gjort en
anmälan enligt 6 kap. 7 §
tredje stycket,
- valsedlar för val till
Europaparlamentet med - valsedlar för val till
parti- och valbeteckning Europaparlamentet med
(partimarkerade parti- och valbeteckning
valsedlar) för varje (partivalsedlar) för
parti som vid något av de varje parti som vid något
två senaste valen har av de två senaste valen
fått mer än har fått mer än 1 procent
1 procent av rösterna i av rösterna i hela landet
hela landet, och eller valsedlar med
kandidatnamn (namn-
valsedlar) om partiet
deltar med endast en
valsedel, under
förutsättning att partiet
har gjort en anmälan
enligt 6 kap. 7 § tredje
stycket, och
-----------------------------------------------------
- blanka valsedlar.
Valförrättarna och röstmottagarna skall se till att
valsedlar enligt första stycket finns utlagda.
-----------------------------------------------------
De partier som deltar i De partier som deltar i
valen skall också kunna valen skall också kunna
lägga ut sina valsedlar lägga ut sina valsedlar
på denna plats. På på denna plats. På
särskilda röstmottagningsställen
röstmottagningsställen som inrättas av
inom landet och utlandsmyndigheter får
röstmottagningsställen partierna bara lägga ut
som inrättas av partivalsedlar.
utlandsmyndigheter får
partierna bara lägga ut
partimarkerade valsedlar.
-----------------------------------------------------
10 kap.
1 §[15]
-----------------------------------------------------
En vallokal skall vid En vallokal skall vid
val till riksdagen och val till riksdagen och
vid val till landstings- vid val till landstings-
och Nuvarande lydelse och
kommunfullmäktige hållas Föreslagen lydelse
öppen för röstning mellan
klockan 8.00 och 20.00 kommunfullmäktige hållas
samt vid val till öppen för röstning mellan
Europaparlamentet mellan klockan 8.00 och 20.00
klockan 8.00 och 21.00. samt vid val till
Om väljarna i distriktet Europaparlamentet mellan
ändå får tillräckligt bra klockan 8.00 och 21.00.
möjligheter att rösta, Om väljarna i distriktet
får den centrala ändå får tillräckligt bra
valmyndigheten bestämma möjligheter att rösta,
att vallokalen i ett får valnämnden bestämma
visst valdistrikt skall att vallokalen i ett
vara öppen för röstning visst valdistrikt skall
under kortare tid. vara öppen för röstning
under kortare tid.
-----------------------------------------------------
8 §
Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall
valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens
närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller
och markera i röstlängden att väljaren röstat.
-----------------------------------------------------
Om en vallokal inte är
tillgänglig för en
fysiskt funktionshindrad
väljare, får
valförrättaren trots vad
som sägs i första stycket
ta emot väljarens
valkuvert utanför val-
lokalen om det kan ske
under betryggande former.
-----------------------------------------------------
11 kap.
7 §
-----------------------------------------------------
Väljarna skall visa sitt Väljarna skall för varje
röstkort för slag av val de vill delta
röstmottagaren, som skall i få ett valkuvert.
ge dem ett valkuvert för Därefter skall de bakom
varje slag av val de vill en ledig valskärm avge
delta i och hänvisa dem sin röst och lägga en
till en ledig valskärm. valsedel för varje slag
Där skall de avge sin av val i ett valkuvert
röst och lägga en utan att vika valsedeln.
valsedel för varje slag
av val i ett valkuvert
utan att vika valsedeln.
-----------------------------------------------------
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de
lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren.
12 kap.
20 §
-----------------------------------------------------
Röstmottagaren skall ta Röstmottagaren skall ta
hand om de fönsterkuvert hand om de fönsterkuvert
som gjorts i ordning och som gjorts i ordning och
på en särskild på en särskild
förteckning anteckna förteckning anteckna
varje väljares namn och varje väljares namn och
den valnämnd som varje den valnämnd eller det
fönsterkuvert skall valdistrikt som varje
skickas till. På fönsterkuvert skall
fönsterkuvertet skall skickas till. På
röstmottagaren anteckna fönsterkuvertet skall
det nummer som finns i röstmottagaren anteckna
förteckningen. det nummer som finns i
förteckningen.
-----------------------------------------------------
21 §
Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till
valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.
Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Röstmottagaren vid ett
sådant
röstmottagningsställe som
inrättats med stöd av 2 §
får i stället skicka
kuverten till
valförrättarna i
valdistriktet om kuverten
kan beräknas vara hos
valförrättarna innan
tiden för röstning i
vallokalen går ut.
Innan fönsterkuverten
skickas till vallokalen
skall de läggas i
särskilda omslag som
förseglas. På varje
omslag skall det
antecknas hur många
fönsterkuvert som
omslaget innehåller.
-----------------------------------------------------
14 kap.
2 §
Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och
därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller
någon annan röstningslokal får lämna sin valsedel genom
bud.
-----------------------------------------------------
Vad som sägs i första
stycket gäller också
väljare som
1. är intagna i häkte,
eller
2. är intagna i
kriminalvårdsanstalt och
av säkerhetsskäl inte kan
rösta i samma
röstningslokal som andra
intagna på anstalten.
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Bud får vara väljarens Bud får vara väljarens
make, sambo, barn, make, sambo, barn,
barnbarn, makes barn, barnbarn, makes barn,
sambos barn, fader, moder sambos barn, fader, moder
eller syskon. Bud får eller syskon. Bud får
också den vara som också den vara som
yrkesmässigt eller på ett yrkesmässigt eller på ett
därmed likartat sätt ger därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera väljaren vård eller på
varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar
ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i
hjälpa väljaren i personliga an-
personliga gelägenheter.
angelägenheter.
-----------------------------------------------------
Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.
7 §
Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags
lantbrevbärare får lämna sina röster genom
lantbrevbäraren, om röstmottagning anordnas vid det
postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den centrala
valmyndigheten får vid val som inte gäller hela landet,
på förslag av Posten Aktiebolag, begränsa antalet linjer
där väljarna får lämna sina röster genom lantbrevbäraren.
En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för
budröster bör ha med sig
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
- partimarkerade - valsedlar för val till
valsedlar för varje parti riksdagen samt
som vid något av de två landstings- och
senaste riksdagsvalen har kommunfullmäktige med
fått mer än 1 procent av parti- och valbeteckning
rösterna i hela landet, (partivalsedlar) för
och varje parti som vid något
av de två senaste
riksdagsvalen har fått
mer än 1 procent av
rösterna i hela landet,
under förutsättning att
partiet har gjort en
anmälan enligt 6 kap. 7 §
tredje stycket,
- valsedlar för val till
Europaparlamentet med
parti- och valbeteckning
(partivalsedlar) för
varje parti som vid något
av de två senaste valen
har fått mer än 1 procent
av rösterna i hela landet
eller valsedlar med
kandidatnamn (namn-
valsedlar) om partiet
deltar med endast en
valsedel, under
förutsättning att partiet
har gjort en anmälan
enligt 6 kap. 7 § tredje
stycket, och
-----------------------------------------------------
- blanka valsedlar.
15 kap.
6 §
-----------------------------------------------------
Valförrättarna skall ta Valförrättarna skall ta
emot omslagen med emot omslagen med
fönsterkuvert. De skall fönsterkuvert. De skall
anteckna i valdistriktets anteckna i valdistriktets
protokoll hur många protokoll hur många
omslag de tagit emot och omslag de tagit emot från
hur många fönsterkuvert valnämnden och från
som omslagen innehåller särskilda
enligt vad som står på röstmottagningsställen
dem. Omslagen får inte samt hur många
öppnas innan den fönsterkuvert som
granskning som sägs i 7 § omslagen innehåller
påbörjats. enligt vad som står på
dem. Omslagen får inte
öppnas innan den
granskning som sägs i 7 §
påbörjats.
-----------------------------------------------------
18 kap.
55 §
Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som
skall finnas för ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör
en viss andel, dock högst hälften av det antal platser
som varje parti får i kommunen. Dessa bestämmelser finns
i 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1991:900).
-----------------------------------------------------
Länsstyrelsen skall utse Länsstyrelsen skall utse
ersättare till det antal ersättare till det antal
och på det sätt som sägs och på det sätt som sägs
i 20 kap. 7 §. Om andelen i 20 kap. 7 §. Om andelen
ersättare av de platser ersättare av de platser
som ett parti fått utgör som ett parti fått utgör
ett brutet tal skall ett brutet tal skall
detta avrundas till detta avrundas till
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
närmast högre hela tal.
För partier som har fått närmast högre hela tal.
ett eller två mandat i Om det för ett parti inte
fullmäktige skall även 20 kommer att utses minst
kap. 8 § tillämpas om det två ersättare skall 20
annars inte kommer att kap. 8 § tillämpas. Kan
utses två ersättare. Kan någon ersättare för en
någon ersättare för en viss ledamot inte utses
viss ledamot inte utses på det sättet, utses
på det sättet, utses ingen ersättare för den
ingen ersättare för den ledamoten.
ledamoten.
-----------------------------------------------------
Uppgifter som är
oförenliga med uppdraget
att vara företrädare i
Europaparlamentet
71§
Uppdraget som
företrädare i Europa-
parlamentet är inte
förenligt med att vara
- ledamot av regeringen
i en medlemsstat,
- ledamot av Europeiska
gemenskapernas
kommission,
- domare, generaladvokat
eller justitiesekreterare
i Europeiska ge-
menskapernas domstol,
- ledamot av Europeiska
revisionsrätten,
- medlem av rådgivande
kommittén i Europeiska
kol- och stålgemenskapen
eller av Ekonomiska och
sociala kommittén i
Europeiska gemenskapen
och Europeiska
atomenergigemenskapen,
- medlem av sådana
kommittéer eller andra
organ som har tillsatts
enligt fördragen om
upprättandet av
Europeiska kol- och
stålgemenskapen,
Europeiska gemenskapen
och Europeiska
atomenergigemenskapen för
att förvalta gemenskap-
ernas medel eller för att
utföra en permanent och
direkt
förvaltningsuppgift,
- styrelseledamot,
direktionsledamot eller
anställd i Europeiska
investeringsbanken, eller
- tjänsteman eller
annars anställd i aktiv
tjänst inom Europeiska
gemenskapernas
institutioner eller till
dessa knutna fackorgan.
-----------------------------------------------------
19 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Ett beslut får överklagas av
-----------------------------------------------------
- den som enligt - den som enligt
röstlängden har rösträtt röstlängden har rösträtt
vid valet, vid valet, och
- den som enligt beslut
av skattemyndigheten i
ett ärende om rättelse av
röstlängd enligt 7 kap.
11 § var utesluten från
rösträtt,
- den som efter anmälan
enligt 7 kap. 1 eller
10 § inte tagits upp i
röstlängden, och
-----------------------------------------------------
- ett parti som har deltagit i valet.
20 §
Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller
om det skall överklagas i särskild ordning, får en
omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid ett
överklagande som avses i 18 eller 19 §.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser om talan i
samband med ett
överklagande av val mot
en skattemyndighets
beslut om rättelse av en
röstlängd finns i 7 kap.
14 §.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[12]: Senaste lydelse 2001:208.
[13]: Senaste lydelse 1999:128.
[14]: Senaste lydelse 2001:208.
[15]: Senaste lydelse 1999:129.
20 kap.
6 §
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Om ersättare skall utses enligt 18 kap. 51 § andra
stycket eller 56 § andra stycket samt om en ny ledamot
skall utses enligt 62 eller 65 § skall följande gälla.
-----------------------------------------------------
Den kandidat inom Den kandidat inom
valkretsen som står i tur valkretsen som står i tur
att få nästa mandat för att få nästa mandat för
partiet utses till partiet utses till
ersättare eller ny ersättare eller ny
ledamot. Saknas en sådan ledamot. Saknas en sådan
kandidat på partiets kandidat på partiets
valsedlar, skall den valsedlar, skall den
centrala valmyndigheten centrala valmyndigheten,
med tillämpning av 2 § såvitt avser
bestämma en annan riksdagsvalet, och
valkrets, där partiet länsstyrelsen, såvitt
deltar i fördelningen av avser val till
fasta valkretsmandat, landstings- och
från vilken ersättaren kommunfullmäktige, med
eller ledamoten skall tillämpning av 2 §
utses. Till ersättare bestämma en annan
utses den som där står valkrets, där partiet
närmast i tur att få deltar i fördelningen av
mandat för partiet. fasta valkretsmandat,
från vilken ersättaren
eller ledamoten skall
utses. Till ersättare
utses den som där står
närmast i tur att få
mandat för partiet.
-----------------------------------------------------
7 §
Ersättare enligt 18 kap. 55 § utses på följande sätt.
I första hand utses ersättare på grundval av ordningen
mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av
deras personliga röstetal enligt 3 §.
I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom
det parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid
varje sammanräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som
upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för
detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje
valsedel gäller som en hel röst. Med iakttagande av att
namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till
ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas
röstvärdet det namn som står främst på sedeln. Den som
får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den
ledamot som sammanräkningen avser. Får flera kandidater
lika röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha
företräde.
Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det
antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 §
andra stycket kommunallagen (1991:900) och samma
ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter,
utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa
ledamöter. Därvid skall även namnet på en kandidat som
genom valet blivit utsedd till ersättare för den ledamot
som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt
görs på sätt som anges i andra och tredje stycket.
-----------------------------------------------------
Om antalet ersättare Om antalet ersättare
fortfarande är mindre än fortfarande är mindre än
det antal som det antal som
kommunfullmäktige har kommunfullmäktige har
bestämt enligt 5 kap. 4 § bestämt enligt 5 kap. 4 §
andra stycket kommunal- andra stycket kommunal-
lagen och samma ersättare lagen och samma ersättare
har utsetts för fem eller har utsetts för fem eller
flera ledamöter, utses flera ledamöter, utses
ytterligare en ytterligare en ersättare
sammanräkning ersättare för var och en av dessa
för var och en av dessa ledamöter.
ledamöter.
-----------------------------------------------------
Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare
sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har
utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera
ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är
mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.
8 §
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Om det sedan ersättare Om det sedan ersättare
utsetts enligt 7 § visar utsetts enligt 7 § visar
sig att det för ledamot sig att det för ledamot
eller ledamöter i ett eller ledamöter i ett
parti som har fått ett parti utsetts bara en
eller två mandat utsetts ersättare skall
bara en ersättare skall ytterligare en
ytterligare en sammanräkning göras till
sammanräkning göras. I dess minst två ersättare
det fall partiet har fått utsetts. I det fall
två mandat skall partiet har fått två
sammanräkningen i första eller flera mandat skall
hand göras för den sammanräkningen i första
ledamot som har störst hand göras för den
personligt röstetal i ledamot som har störst
förhållande till antalet personligt röstetal i
röster för partiet i förhållande till antalet
valkretsen och därefter röster för partiet i
för den som har störst valkretsen och därefter
jämförelsetal. för den som har störst
jämförelsetal.
-----------------------------------------------------
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.
2. Den nya lydelsen av 3 kap. 2, 6 och 8 §§ skall
tillämpas första gången inför 2006 års allmänna val.
3. Den nya lydelsen av 6 kap. 11 § skall tillämpas
första gången inför 2004 års val till Europaparlamentet.
5 Förslag till lag om ändring i lagen
(2001:183) om behandling av personupp-
gifter i verksamhet med val och
folkomröstningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:183) om
behandling av personuppgifter i verksamhet med val och
folkomröstningar att 1 kap. 1 och 6 §§ samt 2 kap. 1, 8
och 14 §§ skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Denna lag tillämpas vid Denna lag tillämpas vid
behandling av behandling av
personuppgifter i den personuppgifter i den
centrala valmyndighetens, centrala valmyndighetens
skattemyndigheter-nas och och länsstyrel-
länsstyrelsernas sernas verksamhet med val
verksamhet med val och och folkomröstningar
folkomröstningar enligt enligt vallagen
vallagen (1997:157), (1997:157),
folkomröstningslagen folkomröstningslagen
(1979:369) samt lagen (1979:369) samt lagen
(1994:692) om kommunala (1994:692) om kommunala
folkomröstningar, om folkomröstningar, om
behandlingen är helt behandlingen är helt
eller delvis eller delvis
automatiserad eller om automatiserad eller om
uppgifterna ingår i eller uppgifterna ingår i eller
är avsedda att ingå i en är avsedda att ingå i en
strukturerad samling av strukturerad samling av
personuppgifter som är personuppgifter som är
tillgängliga för sökning tillgängliga för sökning
eller sammanställning eller sammanställning
enligt särskilda enligt särskilda kriter-
kriterier. ier.
-----------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
Den centrala Den centrala
valmyndigheten är valmyndigheten är
personuppgiftsansvarig personuppgiftsansvarig
för den behandling av för den behandling av
personuppgifter som myn- personuppgifter som myn-
digheten skall utföra. En digheten skall utföra. En
skattemyndighet eller länsstyrelse är
länsstyrelse är per- personuppgiftsansvarig
sonuppgiftsansvarig för för den behandling som
den behandling som länsstyrelsen skall
myndigheten eller läns- utföra.
styrelsen skall utföra.
-----------------------------------------------------
2 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
I den centrala I den centrala
valmyndighetens, valmyndighetens och
skattemyndigheternas och länsstyrelsernas
länsstyrelsernas verksamhet med val och
verksamhet med val och folkomröstningar skall
folkomröstningar skall det finnas en samling
det finnas en samling personuppgifter som med
personuppgifter som med hjälp av automatiserad
hjälp av automatiserad behandling används
behandling används gemensamt i verksamheten
gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och
för de i 1 kap. 4 och 5 5 §§ angivna ändamålen
§§ angivna Nuvarande (val- och
lydelse
Föreslagen lydelse
ändamålen (val- och
folkomröstningsdatabas). folkomröstningsdatabas).
-----------------------------------------------------
8 §
Den centrala valmyndigheten och länsstyrelserna får ha
direktåtkomst till uppgifter som avses i 3-6 §§.
De kommunala valnämnderna får ha direktåtkomst till
uppgifter som avses i 3-5 §§.
-----------------------------------------------------
Skattemyndigheterna får Den som ansvarar för
ha direktåtkomst till röstmottagning i en
uppgifter som avses i 3 § röstningslokal som avses
samt till uppgifter i 9 kap. 3 § vallagen
enligt 5 och 6 §§ i fråga (1997:157) får ha
om person som avses i 2 § direktåtkomst till
1. uppgifter om
personnummer, namn och
valdistrikt.
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
Den centrala Den centrala
valmyndigheten, valmyndigheten och
skattemyndigheterna och länsstyrelserna får ta ut
länsstyrelserna får ta ut avgifter för att lämna ut
avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen
uppgifter ur databasen enligt de närmare
enligt de närmare föreskrifter som meddelas
föreskrifter som meddelas av regeringen.
av regeringen.
-----------------------------------------------------
Rätten att ta ut avgifter enligt första stycket får inte
innebära inskränkning i rätten att ta del av och mot
fastställd avgift få kopia eller utskrift av en allmän
handling enligt tryckfrihetsförordningen.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.
6 Förslag till lag om upphävande av
lagen (1993:1403) om försöksverksamhet
vid de allmänna valen år 1994
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1403) om
försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994 skall
upphöra att gälla vid utgången av februari 2002.
7 Förslag till lag om upphävande av
lagen (1994:285) om försök i vissa
kommuner där väljarna skall kunna avge
en särskild personröst vid de allmänna
valen år 1994
Härigenom föreskrivs att lagen (1994:285) om försök i
vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild
personröst vid de allmänna valen år 1994 skall upphöra
att gälla vid utgången av februari 2002.
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen
(1997:159) om brevröstning i vissa fall
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:159) om
brevröstning i vissa fall
dels att 6 och 8 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1, 2, 5, 7, 9, 10, 12 och 13 §§ skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Vid ordinarie val eller Vid ordinarie val eller
omval till riksdagen, omval till riksdagen,
ordinarie val till ordinarie val till
landstings- och landstings- och
kommunfullmäktige samt kommunfullmäktige samt
vid extra val till vid extra val till
riksdagen, val till riksdagen, val till
Europaparlamentet och Europaparlamentet och
folkomröstning får folkomröstning får
väljare som vistas i väljare som vistas
Tyskland och Schweiz utomlands eller ombord på
eller ombord på ett ett fartyg i utrikes fart
svenskt fartyg i utrikes brevrösta enligt
fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna
bestämmelserna i denna lag.
lag.
Vid brevröstning skall
Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen
bestämmelserna i vallagen (1997:157) tillämpas om
(1997:157) tillämpas om inte annat följer av
inte annat följer av denna lag.
denna lag.
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Den som vill brevrösta Den som vill brevrösta
skall skall
- för varje slag av val - för varje slag av val
själv lägga in en själv lägga in en
valsedel i ett valkuvert, valsedel i ett valkuvert,
- i närvaro av två - i närvaro av två
vittnen lägga de vittnen lägga de
valkuvert som gjorts i valkuvert som gjorts i
ordning i ett ytterkuvert ordning i ett ytterkuvert
för brevröst, för brevröst,
- klistra igen - klistra igen
ytterkuvertet, ytterkuvertet,
- försäkra på heder och - försäkra på heder och
samvete att valkuvert och samvete att valkuvert och
ytterkuvert gjorts i ytterkuvert gjorts i
ordning på detta sätt och ordning på detta sätt och
att de gjorts i ordning i att de gjorts i ordning
Tyskland eller Schweiz utomlands respektive
respektive ombord på ett ombord på ett fartyg i
svenskt fartyg i utrikes utrikes fart,
fart,
- skriva sitt namn och
- skriva sitt namn och sitt personnummer på
sitt personnummer på ytterkuvertet för
ytterkuvertet för brevröst, och
brevröst, och
- intyga att valkuvert
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning
inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs
tidigare än vad som sägs i
i 7 §.
7 §.
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
När ytterkuvertet gjorts När ytterkuvertet gjorts
i ordning på det sätt som i ordning på det sätt som
sägs i 2 och 3 §§ skall sägs i 2 och 3 §§ skall
väljaren väljaren
- lägga ytterkuvertet i - lägga ytterkuvertet i
ett omslagskuvert för ett omslagskuvert för
brevröst, brevröst,
- klistra igen detta - lägga i antingen
kuvert, röstkort eller förtryckt
adresskort eller om
- skriva sitt namn och väljaren inte har
sitt personnummer på tillgång till någotdera
omslagskuvertet, och ett adresskort som
väljaren själv skrivit
- skicka omslagskuvertet personnummer och namn på,
med postbefordran till
den centrala - klistra igen detta
valmyndigheten. kuvert,
- skriva sitt namn och
sitt personnummer på
omslagskuvertet, och
- skicka omslagskuvertet
med postbefordran till
den centrala
valmyndigheten.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Vid ordinarie val eller Vid ordinarie val eller
omval till riksdagen, omval till riksdagen,
ordinarie val till ordinarie val till
landstings- och landstings- och
kommunfullmäktige, val kommunfullmäktige samt
till Europaparlamentet vid extra val till
och vid en folkomröstning riksdagen, val till
får ett ytterkuvert för Europaparlamentet och
brevröst från Tyskland folkomröstning får ett
eller Schweiz göras i ytterkuvert för brevröst
ordning tidigast 24 dagar från utlandet eller från
före valdagen och senast ett fartyg göras i
dagen före valdagen. Vid ordning tidigast 30 dagar
dessa val får ett före valdagen.
ytterkuvert för brevröst
från ett fartyg göras i
ordning tidigast 55 dagar
före valdagen och senast
dagen före valdagen.
Vid extra val till
riksdagen och vid
folkomröstning som hålls
samtidigt med sådana val
får ett ytterkuvert från
en väljare i Tyskland
eller Schweiz göras i
ordning tidigast 20 dagar
före valdagen och från en
väljare ombord på ett
fartyg tidigast 30 dagar
före valdagen.
-----------------------------------------------------
9 §
-----------------------------------------------------
Omslagskuvert för Omslagskuvert för
brevröst skall skickas brevröst skall vara den
med post i så god tid att centrala valmyndigheten
det kan beräknas vara den till handa senast dagen
centrala valmyndigheten efter valdagen.
till handa senast dagen
efter valdagen.
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Den centrala Den centrala
valmyndigheten skall allt valmyndigheten skall allt
eftersom omslagskuverten eftersom omslagskuverten
kommer från Tyskland kommer från utlandet
eller Schweiz eller från eller från ett fartyg i
ett fartyg i utrikes fart utrikes fart forlöpande
forlöpande anteckna hur anteckna hur många
många omslagskuvert som omslagskuvert som kommer
kommer in till in till myndigheten och
myndigheten och därefter därefter skicka kuverten
skicka kuverten till till valnämnden i den
valnämnden i den kommun kommun där väljaren finns
där väljaren finns i i röstlängden.
röstlängden.
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Valnämnden skall granska omslagskuverten och deras
innehåll vid valnämndens sammanträde för preliminär
rösträkning enligt 17 kap. vallagen (1997:157).
-----------------------------------------------------
Efter att valnämnden Efter att valnämnden
gjort det som sägs i 17 gjort det som sägs i 17
kap. 3-7 §§ vallagen kap. 3-7 §§ vallagen
skall nämnden granska skall nämnden granska
omslagskuverten för omslagskuverten för
brevröst. Vid denna brevröst. Vid denna
granskning skall nämnden granskning skall nämnden
göra följande. göra följande.
1. Räkna antalet 1. Räkna antalet
omslagskuvert och omslagskuvert och
anteckna i protokollet. anteckna i protokollet.
2. Granska 2. Granska
omslagskuverten. Vid omslagskuverten. Vid
denna granskning skall denna granskning skall
valnämnden kontrollera valnämnden kontrollera
att omslagskuvert att omslagskuvert
- inte har blivit öppnat - inte har blivit öppnat
efter att det klistrats efter att det klistrats
igen, igen,
- har skickats med post - har skickats med post
från Tyskland, Schweiz från utlandet eller från
eller från ett fartyg i ett fartyg i utrikes
utrikes fart, och fart, och
- inte har avgetts - inte har inkommit till
senare än dagen före den centrala
valdagen. valmyndigheten senare än
dagen efter valdagen.
3. Öppna de
omslagskuvert som 3. Öppna de
uppfyller kraven under 2, omslagskuvert som
ta ut ytterkuvertet och uppfyller kraven under 2,
kontrollera att väljarna ta ut ytterkuvertet och
kontrollera att väljarna
- har rösträtt i
kommunen, - har rösträtt i
kommunen,
- inte har röstat i
vallokalen under - inte har röstat i
valdagen, vallokalen under
valdagen,
- inte har lämnat ett
fönsterkuvert som sägs i - inte har lämnat ett
8 kap. 3 § tredje stycket fönsterkuvert som sägs i
vallagen, och 8 kap. 3 § tredje stycket
vallagen, och
- inte har lämnat fler
än ett ytterkuvert för - inte har lämnat fler
brevröst. än ett ytterkuvert för
brevröst.
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
Uppfylls kraven som ställs i 12 § skall valnämnden
fortsätta att granska ytterkuvert och kontrollera
att det är igenklistrat.
-----------------------------------------------------
Om ytterkuvertet är Om ytterkuvertet är
igenklistrat skall igenklistrat skall
valnämnden vid sin valnämnden vid sin
fortsatta granskning fortsatta granskning
kontrollera att väljaren kontrollera att väljaren
- på ytterkuvertet - på ytterkuvertet
skriftligen försäkrat på skriftligen försäkrat på
heder och samvete att heder och samvete att
väljaren själv gjort i väljaren själv gjort i
ordning valkuvert och ordning valkuvert och
lagt det i ytterkuvertet lagt det i ytterkuvertet
i närvaro av två vittnen i närvaro av två vittnen
och att kuverten gjorts i och att kuverten gjorts i
ordning i Tyskland eller ordning i utlandet
Schweiz respektive ombord respektive ombord på ett
på ett fartyg i utrikes fartyg i utrikes fart,
fart,
- skrivit sitt namn och
- skrivit sitt namn och sitt personnummer på
sitt personnummer på kuvertet, och
kuvertet, och
- intygat att valkuvert
- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs
tidigare än vad som sägs i
i 7 §.
7 §.
Valnämnden skall också
Valnämnden skall också kontrollera att två
kontrollera att två vittnen på ytterkuvertet
vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att
skriftligen intygat att
- väljaren själv lagt
- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet
valkuvert i ytterkuvertet och klistrat igen det,
och klistrat igen det,
- väljaren själv har
- väljaren själv har skrivit under en
skrivit under en försäkran på
försäkran på ytterkuvertet,
ytterkuvertet,
- ytterkuvertet gjorts i
- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet
ordning i Tyskland, respektive ombord på ett
Schweiz respektive ombord fartyg i utrikes fart,
på ett fartyg i utrikes och
fart, och
- ytterkuvertet inte
- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare
gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.
än vad som sägs i 7 §.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 april
2002.
2. Förslag till lag om ändring i
vallagen (1997:157)
Härigenom föreskrivs att 19 kap. 2 § vallagen
(1997:157) skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
19 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
Ett beslut får överklagas Ett beslut får
av överklagas av
- den som enligt - den som enligt
röstlängden har rösträtt röstlängden har rösträtt
vid valet, vid valet, och
- den som enligt beslut - ett parti som har
av skattemyndigheten i deltagit i valet.
ett ärende om rättelse av
röstlängd enligt 7 kap.
11 § var utesluten från
rösträtt,
- den som efter anmälan
enligt 7 kap. 1 eller 10
§ inte tagits upp i
röstlängden, och
- ett parti som har
deltagit i valet.
-----------------------------------------------------