Redogörelse för behandlingen av riksdagensskrivelser till regeringen

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlar  utskottet  regeringens
skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Riksdagen  lägger regeringens skrivelse 2000/01:75
till handlingarna.

Stockholm den 15 november 2001

På konstitutionsutskottets vägnar


Per Unckel

Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Per
Unckel  (m),  Göran  Magnusson  (s), Barbro  Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s),  Kenneth  Kvist
(v),  Ingvar  Svensson  (kd),  Inger  René (m), Lars
Hjertén  (m),  Kerstin  Kristiansson Karlstedt  (s),
Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp),  Åsa  Torstensson (c),
Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och
Inger Strömbom (kd).

2001/02

KU6


Redogörelse för ärendet



Sedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse  till
riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit
med    anledning   av   riksdagens   olika   beslut.
Redogörelsen  är  knuten  till de skrivelser i vilka
riksdagen meddelar regeringen sina beslut.


Årets redogörelse


Inom   Regeringskansliet  har   upprättats   en   ny
redogörelse    för    behandlingen   av   riksdagens
skrivelser  till regeringen,  regeringens  skrivelse
2000/01:75.  Den   nu  aktuella  redogörelsen  avser
huvudsakligen sådana  åtgärder  som  vidtagits under
tiden  den 1 januariden 31 december 2000.  För  att
underlätta  riksdagsutskottens  möjligheter  att vid
sitt  utvärderings- och uppföljningsarbete få en  så
aktuell  bild  som  möjligt  har  redovisningen fått
omfatta även vissa regeringsbeslut  från tiden efter
den  egentliga  redovisningsperiodens utgång.  Detta
förfarande  har  använts   om   riksdagsskrivelserna
därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redovisningen   omfattar   393  riksdagsskrivelser
ställda  till regeringen, varav  120  avgetts  under
riksmötet 2000/01, 154 under riksmötet 1999/2000, 33
under  riksmötet   1998/99  och  86  under  tidigare
riksmöten.

Konstitutionsutskottet


Konstitutionsutskottet  har  anmodat  övriga utskott
att yttra sig över regeringens skrivelse  i de delar
som    har    samband    med   respektive   utskotts
beredningsområde.  Yttranden   har   inkommit   från
finansutskottet,    skatteutskottet,   lagutskottet,
utrikesutskottet,   trafikutskottet,    miljö-   och
jordbruksutskottet  och arbetsmarknadsutskottet,  se
bilagorna 17. Övriga  utskott  har  inte haft något
att erinra mot regeringens redogörelse.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis  för egen
del   anföra   följande.  Redogörelsen  omfattar  34
riksdagsskrivelser   om   beslut   på   grundval  av
betänkanden   från  konstitutionsutskottet.   Enligt
regeringens  redogörelse   var   15  av  dessa  inte
slutbehandlade när redogörelsen avlämnades, av dessa
är tre äldre än två år och tre härrör från 1998/99.
Den   äldsta   inte   slutbehandlade   skrivelsen,
1994/95:243,     handlar     om     åtgärder     mot
våldsskildringar  m.m.  Konstitutionsutskottet  gav,
med    anledning   av   ett   tiotal   motioner   om
biografcensur  m.m.,  regeringen  till  känna att de
ämnen  som  togs  upp  i motionerna borde kunna  bli
föremål  för  en  samlad  analys   och  bedömning  i
regeringens  brett  upplagda  arbete  mot  våldet  i
samhället. Den 17 december 1998 utfärdade regeringen
en  lag om ändring i radio- och TV-lagen  (1996:844)
som riksdagen  antagit.  Lagändringen  innebär bl.a.
att  TV-program med ingående våldsskildringar  eller
med  pornografiska   bilder   skall  föregås  av  en
varningssignal.  Den  22  december   1998  beslutade
regeringen tilläggsdirektiv till Rådet  mot skadliga
våldsskildringar. Rådet har fått i uppdrag att bl.a.
informera  industrin för audiovisuella tjänster  och
informationstjänster    om    innhehållet    i   EU-
rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga
och  den  mänskliga  värdigheten.  Rådet skall följa
branschernas självreglerande arbete med dessa frågor
och   fungera   som   stöd  och  samtalspartner   om
branscherna så önskar.  Den  8  juni  2000 beslutade
regeringen  om direktiv till en utredare  som  bl.a.
skall överväga  olika sätt att förbättra möjligheten
att skydda barn mot  olämpligt programinnehåll (dir.
2000:43).   I   december  2000   färdigställdes   en
promemoria   inom   Regeringskansliet    där   bl.a.
uppdraget   att   göra  en  översyn  av  4  §  lagen
(1990:886) om granskning  och kontroll av filmer och
videogram redovisades (Ds 2001:5).  Promemorian  har
remissbehandlats.  Enligt vad konstitutionsutskottet
inhämtat från Kulturdepartementet  avser  regeringen
att   behandla   de   censurfrågor  som  tas  upp  i
promemorian  i  en proposition  som  skall  avlämnas
senast i januari 2002.
Riksdagsskrivelse     1997/98:214    gäller    ett
tillkännagivande  beträffande  Statens  biografbyrå.
Framställningen i en  film eller ett videogram skall
vara  granskad och godkänd  av  Statens  biografbyrå
innan den  får  visas  vid  allmän sammankomst eller
offentlig tillställning. Biografbyrån  skall  enligt
lagen  om  granskning  och  kontroll  av  filmer och
videogram   endast   bevara   sådana   delar  av  en
framställning  som  inte  godkänts. Det blir  aldrig
fråga om att hela framställningar sparas utan endast
vissa   delar.   Konstitutionsutskottet    ansåg   i
betänkande  1997/98:KU19  att  det borde införas  en
inskränkning i rätten att få kopior  av  de delar av
en  film  eller ett videogram som inte godkänts  för
visning. Regeringen  borde enligt utskottet överväga
denna  fråga  och  återkomma   med  förslag.  Frågan
behandlas i departementspromemorian  Sekretessen för
passfoton  m.m.  (Ds  2000:57). I promemorian  läggs
inte något förslag till  lagändring fram. Enligt vad
konstitutionsutskottet         inhämtat         från
Justitiedepartementet avser regeringen  att behandla
frågan  i  en  proposition  som skall avlämnas  till
riksdagen under hösten 2001.
Riksdagsskrivelse    1997/98:280     gäller    ett
tillkännagivande beträffande lydelsen av 2 kap. 18 §
regeringsformen   (RF).   Enligt   utskottet   borde
regeringen   i   lämpligt   sammanhang   och   under
parlamentarisk  medverkan  utreda frågan om lydelsen
av  2:18  RF  och  i  god  tid före  valet  år  2002
återkomma  till  riksdagen  med   förslag   i  detta
avseende. Regeringen beslutade den 2 september  1999
att tillkalla en parlamentarisk kommitté. Kommittén,
som  antagit  namnet 1999 års författningsutredning,
behandlar    frågan     i    delbetänkandet    Vissa
grundlagsfrågor (SOU 2001:19). Kommittén konstaterar
att ett flertal lösningar har prövats i syfte att nå
bred   uppslutning.   Med   beklagande   konstaterar
kommittén att den har misslyckats.  Mot  bakgrund av
att  ett  förslag  till  ändring  bör  ha  ett brett
parlamentariskt  stöd  och att ett sådant stöd  inte
har kunnat uppnås, har kommittén  beslutat att avstå
från  att  lägga  fram  något  förslag  till  ändrad
lydelse   av   2   kap.   18   §   RF.   Betänkandet
remissbehandlades  under  våren  2001.  Enligt   vad
utskottet  inhämtat från Justitiedepartementet avser
regeringen att i en proposition som skall avlämnas i
december 2001  behandla  de  frågor  som  tas  upp i
delbetänkandet.
Riksdagskrivelse   1998/99:147   gäller  dels  ett
tillkännagivande  om revidering av EG-direktivet  om
skydd  för  enskilda   personer   med   avseende  på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet
av    sådana    uppgifter   (mom.   1),   dels   ett
tillkännagivande  om  lagstiftning  mot  missbruk av
personuppgifter   (mom.  2).  Konstitutionsutskottet
framhöll       i       betänkande       1998/99:KU15
Personuppgiftslagen  att  EG-direktivet  fick  anses
omodernt och att en revidering  av  direktivet måste
ske. Enligt utskottet är det av stor  vikt  att  den
svenska  regeringen inom EU med kraft verkar för att
en revidering av direktivet sker. Utskottet uttalade
vidare att  intensifierade  åtgärder  bör vidtas för
att åstadkomma en lagstiftning som syftar  till  att
ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot
själva   hanteringen  av  sådana  uppgifter.  Senast
hösten 2001  skall  kommissionen  avge en rapport om
genomförandet av direktivet, eventuellt  försedd med
lämpliga ändringsförslag. Enligt regeringen  är dess
föresats  att  använda tiden fram till dess för  att
främja att ett förslag  till  revidering  läggs fram
och för att öka förståelsen  för de förändringar som
enligt svensk uppfattning är önskvärda. Som  ett led
i  detta  arbete  har det inom Justitiedepartementet
bl.a.   utarbetats  ett   förslag   till   en   s.k.
missbruksinriktad                  regleringsmodell.
Personuppgiftslagens      överföringsregler      och
straffbestämmelser har ändrats  från  den  1 januari
2000. Ändringarna innebär att lagstiftningen  närmar
sig   den  missbruksinriktade  regleringsmodell  som
riksdagen uttalat sig för. Regeringen avser att noga
överväga   vilka   ytterligare   inslag  av  en  mer
missbruksinriktad reglering som kan  genomföras inom
ramen  för EG-direktivet. Justitiedepartementet  har
bl.a. tillsatt  en  samrådsgrupp  med representanter
för samtliga riksdagspartier. I samarbete  med denna
grupp  har  departementet utarbetat en enkät om  EG-
direktivet   och    personuppgiftslagen   som   alla
intresserade inbjudits  att  svara på. Syftet är att
få reda på konkreta praktiska  problem  som enskilda
mött  med nuvarande lagstiftning. Dessa erfarenheter
skall ligga  till  grund för en utvärdering av såväl
EG-direktivet  som personuppgiftslagen.  Enligt  vad
konstitutionsutskottet         inhämtat         från
Justitiedepartementet     förväntas    kommissionens
rapport tidigast under hösten 2001.
Riksdagsskrivelse    1998/99:163     gäller    två
tillkännagivanden från riksdagen till regeringen  om
kommundelningar  (mom.  1) och om folkinitiativ till
kommunala      folkomröstningar       (mom.      5).
Konstitutionsutskottet    uttalade    i   betänkande
1998/99:KU21   att   en   möjlighet   att   öka  den
demokratiska  vitaliteten  och delaktigheten är  att
dela   upp  större  kommuner  i  mindre.   Utskottet
framhöll  att  det bör bli lättare att dela kommuner
genom  att  procedurerna   som   har   samband   med
kommundelningar    underlättas.   Regeringen   borde
återkomma  med  förslag  till  riksdagen  med  detta
syfte.   Vidare   uttalade    utskottet    att    de
hittillsvarande  erfarenheterna av bestämmelserna om
folkinitiativ i fråga  om kommunala folkomröstningar
var  nedslående.  Med  få undantag  har  fullmäktige
avvisat  de initiativ som  kommit  fram,  något  som
enligt utskottets  mening är ägnat att misskreditera
idén om folkinitiativ.  Det  finns  enligt utskottet
skäl   att   vidare   utreda   en  förstärkning   av
medborgarnas   inflytande  i  initiativärenden.   En
möjlighet som därvid bör utredas är enligt utskottet
att  en kommunal  folkomröstning  skall  komma  till
stånd  när  en  viss  procentandel, t.ex. 10 % av de
röstberättigade i kommunen,  står bakom initiativet.
Andra frågor som bör övervägas i sammanhanget är hur
och  av  vem  frågeställningen för  folkomröstningen
skall  formuleras  vid  ett  folkinitiativ.  Den  25
november   1999  bemyndigade  regeringen  statsrådet
Lejon att tillkalla  en  kommitté  med  uppgift  att
föreslå  åtgärder  för  att stärka den medborgerliga
insynen och deltagandet i  den kommunala demokratin.
Enligt direktiven skall kommittén  bl.a. se över hur
de  procedurer  som  har samband med kommundelningar
kan   underlättas   samt   överväga    behovet    av
folkinitiativet   som   sådant  och  dess  fortsatta
utformning.  Kommundemokratikommittén   avlämnade  i
juni  2001  betänkandet  Att  vara med på riktigt  
demokratiutveckling i kommuner  och  landsting  (SOU
2001:48).  Betänkandet  har remissbehandlats. Enligt
vad     konstitutionsutskottet     inhämtat     från
Justitiedepartementet  avser regeringen att behandla
de aktuella frågorna i en  proposition  som planeras
avlämnas i december 2001.
Riksdagsskrivelse     1998/99:176    gäller    den
kyrkoantikvariska ersättningens  storlek  under åren
20002009.     Konstitutionsutskottet    gjorde    i
betänkande 1998/99:KU18  bedömningen  att  det finns
goda   förutsättningar   för   att  Svenska  kyrkans
kyrkobyggnader  och  de  kyrkliga  kulturminnena   i
övrigt    skall    vara    i    gott    skick    vid
relationsändringen  och  ett  antal år därefter. Mot
denna  bakgrund  ansåg  utskottet   att  regeringens
förslag om kyrkoantikvarisk ersättning  borde godtas
och  lämnas  fr.o.m.  år  2002  t.o.m.  år 2009.  En
övergripande  redovisning  av hur regeringen  kommer
att hantera den kyrkoantikvariska  ersättningen  och
angivande  av villkor m.m. kommer enligt regeringens
redogörelse   att   ske   i   budgetproposition  och
regleringsbrev för 2002.

Finansutskottet, bilaga 1, anför  i  yttrande  bl.a.
följande.  Det  går  inte  att utläsa ur regeringens
skrivelse hur många moment från en riksdagsskrivelse
som  totalt  sett har behandlats,  eller  hur  många
moment som återstår innan hela riksdagsskrivelsen är
slutbehandlad. Våren 1998 behandlade finansutskottet
en proposition  om statlig fastighetsförvaltning och
statliga   myndigheters    lokalförsörjning   (prop.
1997/98:137,  bet.  1997/98:FiU25).   I  regeringens
skrivelse   1998/99:75  anmäldes  att  man  vidtagit
åtgärder  avseende   två   av   de  fem  momenten  i
betänkandet  och att riksdagsskrivelsen  därmed  var
slutbehandlad. Finansutskottet påpekade i betänkande
2000/01:FiU2 att  någon  återrapportering  av de tre
återstående  momenten  inte  hade  gjorts.  I  årets
skrivelse  anmäler  regeringen  åtgärder avseende de
tre saknade momenten. Risken för denna typ av luckor
i   regeringens  återrapportering  skulle   troligen
minska om regeringen angav i skrivelsen vilka moment
som  återstår   att   behandla.  I  likhet  med  vad
finansutskottet tidigare  framhållit  är  det därför
önskvärt  att  redogörelsen  kompletteras  på  denna
punkt.

I  det  följande  redovisas  ett antal punkter där
finansutskottet   funnit   brister   i   regeringens
redovisning.
Utgiftsområde  25  Allmänna  bidrag till  kommuner
(punkt Fi91,
mom.  5).  Regeringen  redovisar  att   riksdagens
tillkännagivande    om    hivpreventivt   arbete   i
storstadsregionerna  är under  beredning.  Utskottet
erfar  dock  att regeringen  den  22  februari  2001
beviljade bidrag på 84 miljoner kronor med anledning
av riksdagens tillkännagivande.
Utgiftsområde  26  Statsskuldsräntor  m.m.  (punkt
Fi92,  mom.  2).  Momentet  handlar  om  rätten  för
regeringen     att     överskrida    anslaget    för
statsskuldsräntor 2001.  Skrivelsen  borde  inte  ha
rapporterats  som  slutbehandlad eftersom regeringen
inte kan veta om bemyndigandet utnyttjats eller inte
förrän efter årets slut.  Någon  återrapportering av
utnyttjandet  av motsvarande bemyndigande  för  2000
görs inte i regeringens skrivelse trots att anslaget
för statsskuldsräntor det året överskreds med mer än
8    miljarder    kronor,    vilket    framgår    av
årsredovisningen för  staten  2000  i  avsnitt  4.4.
Rapporteringen  av  det  generella bemyndigandet för
regeringen att överskrida  ramanslag (punkt 69, mom.
13)    skulle   kunna   tjäna   som   exempel    för
statsskuldsräntorna.
Utvärdering   av   statsskuldens   upplåning   och
förvaltning
1994/951999  (punkt  Fi57).  I sin återrapportering
hänvisar  regeringen tillbaka till  sitt  beslut  om
skrivelse   1999/2000:104    om    utvärdering    av
statsskuldens      upplåning     och     förvaltning
1994/951999,  dvs.  den   skrivelse  som  riksdagen
behandlat,  och  hänvisar  på  så   sätt  i  cirkel.
Lämpligare  hade varit att hänvisa till  regeringens
beslut i november  om  riktlinjer  för statsskuldens
förvaltning.   I   förra   årets   skrivelse   (skr.
1999/2000:75, punkt Fi59) använde sig  regeringen av
samma  cirkelresonemang  vilket  finansutskottet  då
påpekade i sitt yttrande.
Statsbudget   för   budgetåren   2000   och   2001
(punkterna  Fi34  och  Fi95). Fram t.o.m.  1999  har
praxis  varit  att  regeringen   överlämnat  den  av
riksdagen     fastställda     statsbudgeten     till
Ekonomistyrningsverket        (tidigare         till
Riksrevisionsverket)   inför   det  nya  budgetåret.
Enligt vad utskottet erfarit har  regeringen  den 21
april 2001 beslutat att lägga statsbudgeten för 2000
och   statsbudgeten   för  2001  till  handlingarna.
Regeringen rapporterar dock i skrivelsen under punkt
Fi95   att  statsbudgeten   för   2001,   betänkande
2000/01:FiU10,    kommer    att    överlämnas   till
Ekonomistyrningsverket   (ESV)   för  kännedom   och
beaktande. Under punkt Fi34 redovisar regeringen att
också    statsbudgeten    för    2000,    betänkande
1999/2000:FiU10, kommer att lämnas över till ESV för
kännedom och beaktande. Även i förra årets skrivelse
skrev  regeringen att statsbudgeten för 2000  skulle
överlämnas till ESV (skr. 1999/2000:75, punkt Fi89).
Om regeringen  avsett  att  överlämna FiU10 till ESV
borde  detta  lämpligen  ha  gjorts  så  snabbt  som
möjligt, före budgetårets början.
Vissa  ekonomisk-politiska  åtgärder  m.m.  (punkt
Fi2,   mom.   44).   Momentet   handlar    om    ett
tillkännagivande     angående     den     begränsade
uppräkningen  av  basbeloppet (bet. 1994/95:FiU1)  i
samband med besparingarna  hösten  1994.  Regeringen
redovisar  ärendet  som  slutbehandlat  och hänvisar
till budgetpropositionen för 2001, utgiftsområde 11,
anslag 20:1. Ärendet behandlas dock inte  där utan i
stället i avsnitt 3.6.1 under samma utgiftsområde.

Skatteutskottet, bilaga 2, anför i yttrande  bl.a.
följande.   Finansdepartementets  ärende   3  gäller
bl.a. ett tillkännagivande  som  gjordes  år 1995 av
riksdagen  till  regeringen  om  att  regeringen   i
samband   med   de   överväganden  som  skall  göras
beträffande ett fritidsbåtsregister  också bör pröva
frågan om en båtskatt (bet. 1994/95:SkU28  mom.  49,
rskr.    1994/95:439).   Enligt   redogörelsen   har
skrivelsen   slutbehandlats   med   hänvisning  till
budgetpropositionen   för   2001  (prop.  2000/01:1,
utg.omr. 22, 4.12.4). Av det anförda avsnittet i den
aktuella budgetpropositionen  (s.  76)  framgår  att
regeringen    har    fortsatt    den    dialog   med
försäkringsbranschen som inleddes under 1999 och att
den  därvid  har  stärkts  i  sin  uppfattning   att
Stöldskyddsföreningens frivilliga register bör ligga
till  grund  för ett allmänt fritidsbåtsregister. En
särskild utredare  kommer  att  ges  i  uppdrag  att
utreda   de   särskilda   förutsättningarna  för  en
obligatorisk   ansvarsförsäkring    för   ägare   av
fritidsbåtar och hur ett allmänt fritidsbåtsregister
bör    vara    utformat,    anför    regeringen    i
budgetpropositionen.  Ännu (maj 2001) har emellertid
någon  utredare inte tillsatts  och  några  direktiv
inte  utfärdats.   Skatteutskottet  konstaterar  att
regeringen  har ansett  att  ärendet  om  att  pröva
frågan  om  båtskatt   är   slutbehandlat  utan  att
regeringen har redovisat för  riksdagen  någon annan
åtgärd    än    att    avisera   en   utredning   om
förutsättningarna      för      en      obligatorisk
ansvarsförsäkring och utformningen  av  ett  allmänt
fritidsbåtsregister. På grund av den passivitet  som
regeringen  enligt  skatteutskottets uppfattning har
visat i frågan om båtskatt  vill skatteutskottet med
skärpa framhålla vikten av att  regeringen  så snart
som  möjligt  och  i  lämpligt sammanhang lämnar  en
redovisning till riksdagen om sina hittills vidtagna
åtgärder  i  ärendet  om  båtskatt,  sitt  planerade
framtida  agerande i frågan  och  över  huvud  taget
vilka bedömningar den gjort rörande införandet av en
båtskatt. Enligt  skatteutskottets  uppfattning  bör
konstitutionsutskottet  föreslå att riksdagen riktar
ett tillkännagivande härom till regeringen.

Finansdepartementets   ärende   33    gäller   ett
tillkännagivande som gjordes  i  december år 1999 om
att regeringen bör följa produktionsmetoder m.m. vad
gäller  etanolinblandning  i  drivmedel  samt  pröva
möjligheten att av EU-kommissionen  få  dispens från
det  aktuella  direktivets  bestämmelser  om  högsta
tillåtna    volymhalt   etanol   i   bensin   (prop.
1999/2000:9,  bet.  1999/2000:SkU11  mom.  2,  rskr.
1999/2000:110).  Skrivelsen redovisades som öppen  i
förra redogörelsen men anmäls nu  som slutbehandlad.
Några   vidtagna   åtgärder    med    anledning   av
tillkännagivandet redovisas dock inte.  Liksom i det
förra   ärendet   har   regeringen  ansett  att  det
ifrågavarande ärendet angående inblandning av etanol
i bensin är slutbehandlat  utan  att några särskilda
åtgärder  eller  bedömningar  med  avseende  på  det
aktuella   tillkännagivandet   har  redovisats   för
riksdagen.   Skatteutskottet   anser    därför   att
regeringen även i detta fall  där regeringen  också
enligt  skatteutskottets  mening  har  visat prov på
passivitet    så  snart som möjligt och i  lämpligt
sammanhang   bör   redovisa   för   riksdagen   sina
hittillsvarande  åtgärder,   vilka  bedömningar  den
gjort och hur den planerar sitt  framtida agerande i
frågan.   Även  beträffande  denna  fråga   förordar
skatteutskottet   att  konstitutionsutskottet  skall
föreslå att riksdagen  gör ett tillkännagivande till
regeringen.
Enligt den information  som konstitutionsutskottet
senare  erhållit  från skatteutskottets  kansli  har
regeringen lämnat de  redogörelser  om  båtskatt och
etanolinblandning, som skatteutskottet efterlyst,  i
budgetpropositionen   för   2002,   finansplanen  s.
203204.

Lagutskottet,  bilaga  3,  anför  i  yttrande  bl.a.
följande. Lagutskottet har inte funnit anledning att
rikta  någon  kritik  mot  handläggningen  av  något
enskilt     ärende     men     vill    dock     göra
konstitutionsutskottet    uppmärksamt    på    vissa
förhållanden som gäller äldre riksdagsskrivelser. Av
de sammanlagt 24 riksdagsskrivelserna  som redovisas
som ännu inte avslutade i den nu aktuella skrivelsen
är  17  tillkännagivanden äldre än två år.  Som  ett
exempel  på   en   äldre   ännu  inte  slutbehandlad
riksdagsskrivelse   kan   nämnas   riksdagsskrivelse
1988/89:174,  som gäller ett  tillkännagivande  från
riksdagen   våren    1989    om    försäkringsbolags
informationsplikt i förhållande till dödsbon. I sitt
av   riksdagen   godkända   betänkande  1988/89:LU22
uttalade   lagutskottet,   med  anledning   av   ett
motionsyrkande,  att  det  skäligen  kan  krävas  av
försäkringsbolag  att  de  rutinmässigt  underrättar
dödsboet  efter en försäkringstagare  om  utfallande
personförsäkringar,     men     att    de    närmare
förutsättningarna         för        en        sådan
underrättelseskyldighet  lämpligen  borde  prövas  i
samband   med   regeringens   överväganden   rörande
förslagen  i  Försäkringsrättskommitténs  betänkande
(SOU 1986:56) Personförsäkringslag   ett våren 1989
aktuellt           lagstiftningsärende          inom
Justitiedepartementet.  Mot  bakgrund  av den snabba
utvecklingen  på  det  försäkringsrättsliga  området
kunde  dock  Försäkringsrättskommitténs   betänkande
inte   utan   vidare   läggas   till  grund  för  en
proposition.      På      grundval      av     bl.a.
kommittébetänkandet    utarbetades    därför    inom
Justitiedepartementet       under       år      1993
departementspromemorian      (Ds     1993:39)     Ny
försäkringsavtalslag.    Inte    heller     de     i
departementspromemorian  framlagda  förslagen  kunde
leda   till   ny   lagstiftning.  Fortfarande  pågår
beredning i Regeringskansliet  av förslag till en ny
försäkringsavtalslag  som  skall  ersätta  1927  års
försäkringsavtalslag  och konsumentförsäkringslagen.
I   regeringens  nu  aktuella   skrivelse   upplyser
regeringen    att    frågan   om   försäkringsbolags
informationsplikt   i   förhållande   till   dödsbon
behandlats i departementspromemorian (Ds 1993:39) Ny
försäkringsavtalslag, att det är fråga om ett mycket
omfattande  ärende  och  att  en  lagrådsremiss  kan
förväntas tidigast under år  2003. Slutsatsen av vad
som nu redovisats är att det kommer  att  gå närmare
15  år innan regeringen återkommer till riksdagen  i
den sakfråga  tillkännagivandet  våren  1989 avsåg 
försäkringsbolags  informationsplikt  i  förhållande
till dödsbon.

Lagutskottet  vill  framhålla  att det kan  finnas
olika omständigheter som föranleder  att  regeringen
gör  bedömningen  att  det inte är lämpligt, möjligt
eller meningsfullt att vidta  ytterligare åtgärder i
enlighet med ett riksdagsbeslut. Ett sådant skäl kan
vara att saken kommit i ett helt  annat  läge än vad
som  var  fallet  vid  riksdagens beslut, exempelvis
genom  utvecklingen inom  EU  eller  till  följd  av
internationella  åtaganden.  Det kan också föreligga
omständigheter  som  gör att regeringen  finner  att
åtgärder med anledning  av  ett riksdagsbeslut måste
anstå under en längre tid. Ett  sådant  skäl  kan  
såsom  i det tidigare redovisade exemplet  vara att
frågan  har   anknytning   till   ett  annat  större
lagstiftningsärende    som,    enligt    regeringens
bedömning,  först  bör  avvaktas innan någon  åtgärd
kommer till stånd. I sådana och liknande situationer
kan, enligt lagutskottets  mening,  en ändamålsenlig
ordning   vara   att  regeringen  inom  rimlig   tid
återkommer till riksdagen  också  i  annat  lämpligt
sammanhang  än  i  den  årliga skrivelsen och därvid
redovisar skälen för sina  ställningstaganden. På så
sätt   får  riksdagen  via  det  berörda   utskottet
tillfälle att pröva om tillkännagivandet fortfarande
är relevant  eller  om regeringens redovisning skall
leda    till    ett   förnyat    eller    uppdaterat
tillkännagivande.

Utrikesutskottet,  bilaga  4, anför i yttrande bl.a.
följande.  Den  skrivelse från  1999/2000  som  inte
slutbehandlats  avser   två   moment   i  utskottets
betänkande     1999/2000:UU2,    utgiftsområde     7
Internationellt bistånd. I enlighet med betänkandets
moment 68 tillkännagav  riksdagen för regeringen att
en översyn borde göras av det nuvarande systemet med
bemyndiganden  inom  biståndet.   Däri   borde  även
formerna  för  förbättrad information till riksdagen
studeras. Regeringen  meddelar  att  en  redovisning
redan  skett  för  det  multilaterala  biståndet   i
budgetpropositionen     för     2001     och     att
budgetpropositionen  för  2002 beräknas innehålla en
redovisning för det bilaterala  biståndet. Utskottet
kan nu konstatera att det i budgetpropositionen  för
nästa  budgetår, utgiftsområde 7, s. 66, framgår att
bemyndiganderamen      inom      det      bilaterala
utvecklingssamarbetet   fr.o.m.   2002   kommer  att
baseras  på  de  förpliktelser  som  förväntas   bli
ingångna.   Med  andra  ord  avskaffas  de  tidigare
använda multiplikatorerna,  som var anledningen till
att  riksdagen  begärde  en  översyn.   Enligt   vad
utskottet  erfarit  pågår en fortsatt översyn av hur
informationen till riksdagen  skall kunna förbättras
i de avseenden utskottet efterlyst. Riksdagen menade
även,  i enlighet med betänkandets  moment  73,  att
regeringen  borde ges i uppdrag att se över formerna
för hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför
biståndsförvaltningen kan stärkas. Regeringen svarar
i skrivelsen  samt i budgetpropositionen för år 2002
att resultatet  av  en  sådan översyn beräknas kunna
redovisas  under  hösten 2001.  Vid  beredningen  av
detta  yttrande  har   utskottet  dock  erfarit  att
redovisningen troligen ej  kommer  att  göras förrän
våren  2002.  Utskottet  kan  vidare konstatera  att
moment   75   i   samma  betänkande  betecknas   som
slutbehandlat  med  motiveringen  att  regeringen  i
december  2000  uppdragit   åt   Sida  att  utarbeta
kriterier  för  ett  urval  av ramorganisationer.  I
utskottets betänkande framhålls  emellertid  att man
utöver  en  studie  kring kriterier för urvalet även
bör  göra  en  mer  övergripande   översyn  över  de
enskilda        organisationernas       roll       i
utvecklingssamarbetet   och   att  denna  också  bör
innehålla  en  utvärdering  av Sidas  samarbete  med
enskilda  organisationer.  I  utskottets  betänkande
anges att översynen bör ske i former  som regeringen
bedömer vara lämpliga (bet. 1999/2000:UU2  s.  116).
Utskottet har inhämtat att arbete inletts också  vad
avser  tillkännagivandets andra del. Utskottet måste
dock konstatera  att  momentet,  med den redogörelse
som ges i regeringens skrivelse, inte till fullo kan
anses vara slutbehandlat och utgår  därför ifrån att
regeringen    återkommer   med   en   kompletterande
redovisning.

Trafikutskottet,  bilaga  5,  anför i yttrande bl.a.
följande.   Den  inom  utskottets   beredningsområde
äldsta    inte   slutbehandlade    skrivelsen    med
tillkännagivande  är  från  riksmötet  1994/95.  Den
gäller  frågan  om  återinförande  av  det  statliga
fritidsbåtsregistret.     I     redovisningen     av
beredningsläget  hänvisas  till  budgetpropositionen
för år 2001 där det anges att regeringen  avser  att
ge  en  särskild  utredare  i  uppdrag att utreda de
närmare  förutsättningarna  för  hur   ett   allmänt
fritidsbåtsregister  bör  vara utformat. Motsvarande
avsiktsförklaring återkommer  i  budgetpropositionen
för år 2002 (prop. 2000/01:1 utg.omr.  22,  s.  82).
Enligt  vad utskottet erfarit planeras det aviserade
utredningsarbetet  påbörjas under senare delen av år
2001. Utskottet konstaterar  därmed  att  ännu efter
drygt  sex år är denna skrivelse inte slutbehandlad.
Trafikutskottet  konstaterar  vidare att beträffande
några  tillkännagivanden  redovisas   att  beredning
pågår sedan en längre tid utan att uppgift lämnas om
vad  som  återstår  att  göra  eller  orsaken   till
dröjsmålet.  Enligt  trafikutskottet  är det viktigt
att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden  bereds
utan   onödig   tidsutdräkt.   Om   det   föreligger
omständighet   som   hindrar   ett  genomförande  av
beslutet, bör detta snarast redovisas för riksdagen.
Utskottet   anser   vidare   att  redovisningen   av
planerade åtgärder är viktig för  utskottet vid dess
arbete med uppföljning och utvärdering  av  de äldre
riksdagsskrivelserna.         För         riksdagens
tillkännagivanden    är   det   angeläget   med   en
redovisning  av  när  ärendet   bedöms   komma   att
slutbehandlas   eller   när   regeringen  avser  att
återkomma till riksdagen i frågan.

Riksdagen skall i ökad utsträckning  följa upp och
utvärdera  fattade  beslut  för  att åstadkomma  ett
bättre      berednings-     och     beslutsunderlag.
Utskottsarbetet  skall mot denna bakgrund förskjutas
mer mot uppföljning och utvärdering. En viktig del i
detta arbete är regeringens  årliga  redovisning  av
hur riksdagens skrivelser har behandlats. Med hänsyn
till   att   denna   sammanställning   huvudsakligen
redovisar  åtgärder  som  vidtagits under föregående
kalenderår ger dock redovisningen  oftast inte någon
aktuell   bild   av  vidtagna  åtgärder.  Vid   sitt
uppföljningsarbete tvingas därför utskottet ofta att
ta   fram   kompletterande    information.    Enligt
trafikutskottets  mening  skulle uppföljningsarbetet
underlättas   om   det   fanns  tillgång   till   en
kompletterande  informationskälla   som   innehåller
aktuella  uppgifter om vilka åtgärder som regeringen
vidtar     med      anledning      av     riksdagens
ställningstaganden.      Med      ett     IT-baserat
informationssystem  med  sökmöjlighet   på  enskilda
riksdagsskrivelser i Regeringskansliets diariesystem
skulle  redovisningen  vinna i såväl aktualitet  som
tillgänglighet   och   därmed    främja   riksdagens
granskningsverksamhet. Det är sålunda  önskvärt  att
komplettera  regeringens redovisning med en utförlig
beskrivning av  beredningsläget  och  redovisning av
planerade åtgärder beträffande de ärenden  som  inte
är  slutbehandlade.  För  en  sådan förändring talar
också att den nuvarande utformningen  av regeringens
redogörelse  inte  är  helt  lättillgänglig.  Enligt
trafikutskottets mening bör prövas  om uppföljningen
av      riksdagsskrivelsernas     behandling     kan
vidareutvecklas.   Även   formerna  för  regeringens
redovisning till riksdagen  bör  övervägas  i  detta
sammanhang.  Regeringens  skrivelse  blir  som redan
nämnts  förhållandevis  snabbt  inaktuell.  Det  har
därför  varit  nödvändigt att datera upp regeringens
redovisning av behandlingen  av enskilda skrivelser.
För  att  uppnå  en mer aktuell behandling  bör  det
övervägas att genomföra  riksdagsbehandlingen  under
våren.  Därmed  skulle även en tidsmässig samordning
kunna  ske  med den  fördjupade  resultatredovisning
från regeringen  till  riksdagen  som  avses införas
successivt  med  början  våren 2002. Slutligen  vill
utskottet framhålla att redogörelsens  register över
riksdagsskrivelserna  fördelade  på  olika   utskott
fyller  en  viktig  funktion.  Med  hänsyn  till att
beslut  inom  trafikutskottets  beredningsområde   i
vissa  fall  redovisas  under  andra  utskott, t.ex.
riksdagens  beslut  om  tilläggsbudget,  krävs  dock
ytterligare insatser för att klarlägga vilka  moment
som  ingår i utskottets ansvarsområde.  Det bör  mot
denna  bakgrund  övervägas  hur skrivelsens register
kan vidareutvecklas.

Miljö- och jordbruksutskottet,  bilaga  6,  anför  i
yttrande      bl.a.     följande.     Miljö-     och
jordbruksutskottets    granskning   föranleder   ett
påpekande avseende Jordbruksdepartementets ärende 11
som   gäller  riksdagsskrivelse   2000/01:86   (bet.
2000/01:MJU2).  Enligt  regeringens  redogörelse  är
skrivelsen slutbehandlad. I redogörelsen saknas dock
moment   3   i   utskottets   hemställan.   Momentet
innehåller  ett  tillkännagivande  angående fortsatt
stöd   till  omarrondering.  Eftersom  ifrågavarande
ärende saknas  i  årets redogörelse anser miljö- och
jordbruksutskottet   att   regeringen   i   kommande
redogörelse    för    behandlingen   av   riksdagens
skrivelser   till   regeringen   bör   redovisa   om
ifrågavarande ärende har slutbehandlats eller ej.

Arbetsmarknadsutskottet,  bilaga 7, anför i yttrande
bl.a. följande. Riksdagsskrivelse  1993/94:257 avser
JO:s  och JK:s roller. Tillkännagivandet  gjordes  i
anslutning  till behandlingen av propositionen om en
ny      lagstiftning       för       statsanställda.
Arbetsmarknadsutskottet   har  tidigare  kommenterat
skrivelsen  i  yttrande till  konstitutionsutskottet
för    två    år   sedan.    Arbetsmarknadsutskottet
konstaterade vid denna tidpunkt att regeringen inte,
mer än fem år efter  att  tillkännagivandet gjordes,
hade  slutbehandlat  riksdagsskrivelsen   eller  mer
utförligt  redovisat  skälen  till  dröjsmålet   med
detta.  Utskottet fann detta mycket anmärkningsvärt.
Konstitutionsutskottet  instämde  i denna kritik och
underströk  starkt  vikten  av  att regeringen  utan
ytterligare dröjsmål skulle slutbehandla  skrivelsen
(1999/2000:KU10).  Efter att arbetsmarknadsutskottet
för   ett  år  sedan  tagit   del   av   regeringens
redovisning av den berörda skrivelsen hade utskottet
ingen erinran  mot  att  ärendet  kvarstod  som icke
slutbehandlat. Utskottet förutsatte dock att  de  av
regeringen  aviserade  åtgärderna  skulle vidtas och
att skrivelsen kunde slutbehandlas utan  ytterligare
dröjsmål.  Utöver  vad  som  framkommer  av  den  nu
aktuella   skrivelsen   har  arbetsmarknadsutskottet
inhämtat att en departementspromemoria utarbetats på
uppdrag  av  Justitiedepartementet   (PM  2001-06-07
Statens  ansvarsnämnds funktion och kompetensområde,
m.m., dnr  Ju1999/205/PP)  där bl.a. förslag om JO:s
och  JK:s  roller  vid  arbetsrättsliga  ingripanden
läggs   fram.   Promemorian   remissbehandlas    för
närvarande.  Utskottet  förutsätter  att  regeringen
efter   den   nu  pågående  remissbehandlingen  utan
ytterligare dröjsmål slutbehandlar skrivelsen.

Utskottets överväganden



Konstitutionsutskottet  vill även i år framhålla att
regeringens  skrivelse  med   en   redogörelse   för
behandlingen    av    riksdagens   skrivelser   till
regeringen fyller en viktig  funktion  i  riksdagens
uppföljnings- och utvärderingsarbete.
Finansutskottet  anser inte att det ur regeringens
skrivelse går att utläsa  hur  många  moment från en
riksdagsskrivelse  som  totalt  sett har behandlats,
eller  hur  många  moment  som återstår  innan  hela
riksdagsskrivelsen         är         slutbehandlad.
Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat att det,
när  det  gäller momentindelade utskottsbetänkanden,
är  viktigt   att  det  av  regeringens  redogörelse
framgår vilka moment  som  har föranlett eller skall
föranleda   åtgärder   från  regeringens   sida.   I
betänkande         1999/2000:KU10         underströk
konstitutionsutskottet vikten av att redovisa moment
och   i   förekommande   fall    också    delmoment.
Konstitutionsutskottet  vill  åter betona vikten  av
att  regeringen redovisar samtliga  aktuella  moment
samt anger  huruvida regeringen anser att respektive
moment är slutbehandlat.
Finansutskottet,  utrikesutskottet  och miljö- och
jordbruksutskottet  har  påtalat att regeringen  har
redovisat      vissa     riksdagsskrivelser      som
slutbehandlade  trots  att  redogörelse  saknas  för
vissa  moment.  Konstitutionsutskottet  finner  inte
anledning  att  göra  någon  annan  bedömning än den
respektive utskott gjort.
Med anledning av vad lagutskottet anfört  om vissa
förhållanden  som  gäller  äldre  riksdagsskrivelser
vill  konstitutionsutskottet  åter  understryka  att
utgångspunkten måste vara att det önskemål  som  ett
tillkännagivande avser bör tillgodoses. Om det visar
sig   föreligga   omständigheter   som  hindrar  ett
genomförande  eller  om  regeringen  gör   en  annan
bedömning   än   riksdagen  måste  regeringen  kunna
underlåta att vidta  de  åtgärder  tillkännagivandet
avser.    En    förutsättning    bör   dock   enligt
konstitutionsutskottet    vara    att    regeringens
bedömningar   i   detta   avseende   redovisas   för
riksdagen.
I   betänkande   1999/2000:KU10  och  2000/01:KU10
gjorde   konstitutionsutskottet   när   det   gäller
redogörelsens  utformning  bedömningen  att det inte
var  berett att föreslå någon förändring.  Utskottet
gör inte  i  dag  någon annan bedömning men anser, i
likhet med trafikutskottet, att det vore en fördel i
aktualitets- och effektivitetshänseende om utskotten
och riksdagen kunde  behandla  regeringens skrivelse
under  den  vår  som skrivelsen avlämnas.  Utskottet
strävar  efter  att   kunna   behandla   regeringens
skrivelse  tidigare.  Konstitutionsutskottet   avser
därför   att  i  samråd  med  Regeringskansliet  och
riksdagens  utskott  diskutera förutsättningarna för
detta.

Vad  i  övrigt  gäller  de   ärenden  som  utskotten
kommenterat      i     sina     yttranden     finner
konstitutionsutskottet inte anledning att göra någon
annan bedömning än den som respektive utskott gjort.

Regeringens  skrivelse  2000/01:75  föranleder  inte
något annat uttalande  från  konstitutionsutskottets
sida. Skrivelsen bör läggas till handlingarna.

bilaga 1

Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU1y


Behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen
(skr. 2000/01:75)


Till konstitutionsutskottet



Konstitutionsutskottet beslutade den 15 maj 2001 att
bereda samtliga utskott tillfälle  att   i de delar
som har samband respektive utskotts beredningsområde
  yttra  sig  över regeringens skrivelse 2000/01:75
med  redogörelse   för  behandlingen  av  riksdagens
skrivelser till regeringen.


Utskottets överväganden


Bakgrund


Regeringens  skrivelse   redogör  huvudsakligen  för
sådana  åtgärder  som  regeringen   vidtagit   under
kalenderåret   2000   med  anledning  av  riksdagens
skrivelser.  För  att underlätta  riksdagsutskottens
möjligheter att få  en  så  aktuell bild som möjligt
vid sitt uppföljningsarbete,  har redovisningen även
fått omfatta vissa regeringsbeslut från år 2001 dvs.
efter  den  egentliga redovisningsperiodens  utgång.
Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna
därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redogörelsen   är   som   tidigare   år  uppställd
departementsvis. Inom varje departements  område har
materialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter
åldern  på  de behandlade riksdagsskrivelserna.  Vid
uppföljningen  av  riksdagens  beslut  tilldrar  sig
regeringens  åtgärder  med  anledning  av riksdagens
tillkännagivanden   till   regeringen  ett  särskilt
intresse.
Sammantaget  54  skrivelser   redovisas   i  årets
redogörelse   inom  finansutskottets  ansvarsområde,
vilket är lika  många  som  i  motsvarande skrivelse
förra året. Av de 54 skrivelserna rapporteras 36 som
slutbehandlade och 18 som inte slutbehandlade.
Det kan också noteras att finansutskottet  i  sina
betänkanden   enligt  den  gällande  budgetordningen
numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.
Vissa skrivelser  omfattar  bl.a.  av detta skäl ett
stort  antal  moment.  En  närmare  uppföljning   av
regeringens  åtgärder  har  gjorts  för  de moment i
tilläggsbudgetbetänkandena     som    faller    inom
utskottets eget ansvarsområde. Åtta av sammanlagt 54
riksdagsskrivelser  som  redovisas   i   regeringens
återrapportering  avser  frågor  som  tillhör  andra
utskotts   ansvarsområden  men  som  behandlats   av
finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.
Av riksdagsskrivelserna är 14 stycken äldre än två
år och 8 stycken  äldre än tre år. Av dessa senare 8
redovisas 5 som inte slutbehandlade. Det äldsta inte
slutbehandlade ärendet avser riksmötet 1995/96.

Generella synpunkter


Allmänt  kan  sägas  att   riksdagens   beslut  inom
utskottets  ansvarsområde  till  övervägande   delen
fullföljts  på  det  sätt  som  riksdagen  avsåg vid
beslutstillfället  och genomförts i rimlig tid.  När
det  gäller  återrapporteringen   finns   det   dock
uppenbara  brister.  Som  framgår  av  några exempel
nedan  förekommer både rena misstag i rapporteringen
och att  synpunkter  som  riksdagen  tidigare lämnat
inte   beaktats.  Utskottets  uppfattning   är   mot
bakgrund  av dessa brister att återrapporteringen av
vidtagna åtgärder bör förbättras.

I  regeringens   skrivelse  anges  vilka  åtgärder
regeringen  vidtagit  med  anledning  av  riksdagens
beslut,   men   inte   tidigare   rapporterat   till
riksdagen. Där framgår också när regeringen tidigare
lämnade     återrapportering      om     en     viss
riksdagsskrivelse,  samt  om  riksdagsskrivelsen  är
slutbehandlad  eller  inte. Det går  dock  inte  att
utläsa  ur regeringens skrivelse  hur  många  moment
från  en  riksdagsskrivelse   som  totalt  sett  har
behandlats,  eller  hur  många moment  som  återstår
innan  hela  riksdagsskrivelsen   är  slutbehandlad.
Våren  1998 behandlade utskottet en  proposition  om
statlig     fastighetsförvaltning    och    statliga
myndigheters  lokalförsörjning  (prop.  1997/98:137,
bet.   1997/98:FiU25).   I   regeringens   skrivelse
1998/99:75   anmäldes   att  man  vidtagit  åtgärder
avseende två av de fem momenten  i  betänkandet  och
att  riksdagsskrivelsen  därmed  var  slutbehandlad.
Finansutskottet  påpekade  i betänkande 2000/01:FiU2
att  någon återrapportering av  de  tre  återstående
momenten   inte   hade  gjorts.  I  årets  skrivelse
2000/01:75 anmäler  regeringen  åtgärder avseende de
tre saknade momenten. Risken för denna typ av luckor
i   regeringens  återrapportering  skulle   troligen
minska  om  man  angav i skrivelsen vilka moment som
återstår att behandla.  I  likhet  med vad utskottet
tidigare  framhållit  är  det  därför  önskvärt  att
redogörelsen kompletteras på denna punkt.

Synpunkter på enskilda punkter i regeringens
skrivelse


I  det  följande  redovisas  ett  antal punkter  där
utskottet funnit brister i regeringens redovisning.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
(punkt Fi91,
mom. 5)

Regeringen redovisar att riksdagens tillkännagivande
om  hivpreventivt  arbete  i storstadsregionerna  är
under beredning. Utskottet erfar dock att regeringen
den 22 februari 2001 beviljade bidrag på 84 miljoner
kronor med anledning av riksdagens tillkännagivande.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (punkt
Fi92, mom. 2)

Momentet  handlar  om  rätten  för   regeringen  att
överskrida  anslaget  för  statsskuldsräntor   2001.
Skrivelsen borde inte rapporterats som slutbehandlad
eftersom  regeringen  inte kan veta om bemyndigandet
utnyttjats eller inte förrän efter årets slut. Någon
återrapportering  av  utnyttjandet   av  motsvarande
bemyndigande   för  2000  görs  inte  i  regeringens
skrivelse trots  att  anslaget för statsskuldsräntor
det året överskreds med  mer  än 8 miljarder kronor,
vilket framgår av årsredovisningen för staten 2000 i
avsnitt   4.4.  Rapporteringen  av   det   generella
bemyndigandet    för   regeringen   att   överskrida
ramanslag (punkt 69, mom. 13) skulle kunna tjäna som
exempel för statsskuldsräntorna.

Utvärdering av statsskuldens upplåning och
förvaltning
1994/951999 (punkt Fi57)

I sin återrapportering  hänvisar regeringen tillbaka
till  sitt  beslut  om  skrivelse  1999/2000:104  om
utvärdering   av   statsskuldens    upplåning    och
förvaltning  1994/951999,  dvs.  den  skrivelse som
riksdagen  behandlat,  och  hänvisar  på så  sätt  i
cirkel.  Lämpligare  hade  varit  att  hänvisa  till
regeringens  beslut  i  november  om riktlinjer  för
statsskuldens förvaltning. I förra  årets  skrivelse
(skr.   1999/2000:75,   punkt   Fi59)   använde  sig
regeringen    av   samma   cirkelresonemang   vilket
finansutskottet då påpekade i sitt yttrande.

Statsbudget för budgetåren 2000 och 2001
(punkterna Fi34 och Fi95)

Fram t.o.m. 1999  har  praxis  varit  att regeringen
överlämnat     den    av    riksdagen    fastställda
statsbudgeten till  Ekonomistyrningsverket (tidigare
till Riksrevisionsverket)  inför det nya budgetåret.
Enligt vad utskottet erfarit  har  regeringen den 21
april 2001 beslutat att lägga statsbudgeten för 2000
och   statsbudgeten   för  2001  till  handlingarna.
Regeringen rapporterar dock i skrivelsen under punkt
Fi95   att  statsbudgeten   för   2001,   betänkande
2000/01:FiU10,    kommer    att    överlämnas   till
Ekonomistyrningsverket   (ESV)   för  kännedom   och
beaktande.  Under punkten Fi34 redovisar  regeringen
att  också  statsbudgeten   för   2000,   betänkande
1999/2000:FiU10, kommer att lämnas över till ESV för
kännedom och beaktande. Även i förra årets skrivelse
skrev  regeringen att statsbudgeten för 2000  skulle
överlämnas till ESV (skr. 1999/2000:75, punkt Fi89).
Om regeringen  avsett  att  överlämna FiU10 till ESV
borde  detta  lämpligen  ha  gjorts  så  snabbt  som
möjligt, före budgetårets början.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (punkt
Fi2, mom. 44)

Momentet  handlar  om ett tillkännagivande  angående
den  begränsade uppräkningen  av  basbeloppet  (bet.
1994/95:FiU1)  i  samband  med  besparingarna hösten
1994. Regeringen redovisar ärendet som slutbehandlat
och  hänvisar  till  budgetpropositionen  för  2001,
utgiftsområde  11, anslag  20:1.  Ärendet  behandlas
dock inte där utan  i  stället i avsnitt 3.6.1 under
samma utgiftsområde.

Stockholm den 16 oktober 2001

På finansutskottets vägnar


Jan Bergqvist


Följande  ledamöter  har deltagit  i  beslutet:  Jan
Bergqvist (s), Mats Odell  (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet  Calner  (s),  Johan
Lönnroth  (v),  Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Carin Lundberg  (s),  Kjell  Nordström (s), Siv
Holma  (v),  Per  Landgren  (kd), Gunnar  Axén  (m),
Yvonne  Ruwaida (mp), Lena Ek  (c),  Karin  Pilsäter
(fp) och Carl-Axel Johansson (m).

Bilaga 2


Skatteutskottets yttrande 2000/01:SkU8y


Redogörelse våren 2001 för
behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen


Till konstitutionsutskottet



Konstitutionsutskottet  har  berett  övriga  utskott
tillfälle  att  yttra sig över regeringens skrivelse
2000/01:75  med  redogörelse   för  behandlingen  av
riksdagens skrivelser till regeringen.  Redogörelsen
omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden 1
januari  31  december  2000.  Skatteutskottet   har
granskat  de  riksdagsskrivelser som gäller åtgärder
med   anledning   av    ärenden   som   beretts   av
skatteutskottet och vill  med anledning härav anföra
följande.


Sammanfattning av utskottets
ställningstaganden


Utskottet anser att regeringen bör
redovisa sina åtgärder och sina
bedöm-ningar med anledning av två
riksdagsskrivelser som gäller
tillkännagivanden om båtskatt
respektive etanolinblandning i
bensin och som båda anmälts som
slutbehandlade i redogörelsen.
Utskottet anser att
konstitutionsutskottet bör föreslå
att riksdagen riktar
tillkännagivanden härom till
regeringen. I övrigt föranleder
redogörelsen inte några kommentarer
från utskottets sida.

Båtskatt

Regeringens redogörelse

Finansdepartementets    ärende     3    (regeringens
skrivelse    s.    6465)    gäller     bl.a.    ett
tillkännagivande  som  gjordes  år 1995 av riksdagen
till regeringen om att regeringen  i  samband med de
överväganden   som   skall  göras  beträffande   ett
fritidsbåtsregister också  bör  pröva  frågan  om en
båtskatt   (bet.   1994/95:SkU28   mom.   49,  rskr.
1994/95:439).  Enligt  redogörelsen  har  skrivelsen
slutbe-handlats       med       hänvisning      till
budgetpropositionen   för  2001  (prop.   2000/01:1,
utgiftsområde 22, 4.12.4).

Av   det   anförda  avsnittet   i   den   aktuella
budgetpropositionen  (s.  76) framgår att regeringen
har fortsatt den dialog med försäkringsbranschen som
inleddes under 1999 och att den därvid har stärkts i
sin    uppfattning    att    Stöldskydds-föreningens
frivilliga register bör ligga  till  grund  för  ett
allmänt  fritidsbåts-register.  En särskild utredare
kommer  att  ges i uppdrag att utreda  de  särskilda
förutsättningarna      för      en      obligatorisk
ansvarsförsäkring för ägare av fritids-båtar och hur
ett  allmänt fritidsbåtsregister bör vara  utformat,
anför regeringen i budgetpropositionen.
Samtidigt    redovisas    på   andra   ställen   i
redogörelsen  de  ärenden som uppkommit  i  och  med
riksdagens tillkännagivanden  om  dels  obligatorisk
ansvarsförsäkring          för          fritidsbåtar
(Justitiedepartementet, riksmötet 1986/87, ärende 2,
s.   15),   dels   återinförande   av  det  statliga
fritidsbåtsregistret         (Närings-departementet,
riksmötet  1994/95, ärende 1, s.  114).  Båda  dessa
ärenden  anmäls   i   redogörelsen   som  ännu  inte
slutbehandlade. I bägge ärendena hänvisar regeringen
till     sin     nyss     nämnda    avsikt    enligt
budgetpropositionen att tillkalla en utredare och ge
denne i uppgift att utreda dessa frågor.
På fråga i riksdagen om särskild skatt på lyxbåtar
har finansministern svarat  att  frågan  om båtskatt
kan övervägas först efter det att utredaren  är klar
med sitt uppdrag om ett fritidsbåtsregister (svar på
fråga  2000/01:621 om båtskatt den 7 februari 2001).
Olika  motioner   från   allmänna   motionstiden  om
båtskatt  avslogs  av riksdagen i våras,  också  med
hänvisning  till att  frågan  om  båtregister  måste
utredas först (bet. 2000/01:SkU17).
Ännu (maj 2001) har emellertid någon utredare inte
tillsatts och  några  direktiv  inte utfärdats. Till
saken  hör  också  att  en  tidigare utredning,  som
övervägt  frågan  om båtskatt under  hösten  1996  i
betänkandet SOU 1996:170 Fritidsbåten och samhället,
ansåg att det inte  fanns  anledning  att  införa en
allmän båtskatt.

Utskottets ställningstagande


Utskottet konstaterar att regeringen
har ansett att ärendet om att pröva
frågan om båtskatt är slutbehandlat
utan att  regeringen har redovisat
för riksdagen någon annan åtgärd än
att avisera en utredning om
förutsättningarna för en
obligatorisk ansvarsförsäkring och
utformningen av ett allmänt
fritidsbåts-register. Däremot har
regeringen anmält vissa tidigare
riksdagsskrivelser avseende en sådan
ansvarsförsäkring och ett sådant
register som ännu icke
slutbehandlade. På grund av den
passivitet som regeringen enligt
utskottets uppfattning har visat i
frågan om båtskatt vill utskottet
med skärpa framhålla vikten av att
regeringen så snart som möjligt och
i lämpligt sammanhang lämnar en
redovisning till riksdagen om sina
hittills vidtagna åtgärder i ärendet
om båtskatt, sitt planerade framtida
agerande i frågan och över huvud
taget vilka bedömningar den gjort
rörande införandet av en båtskatt.
Enligt utskottets uppfattning bör
konstitutionsutskottet föreslå att
riksdagen riktar ett
tillkännagivande härom till
regeringen.


Inblandning av etanol i bensin


Regeringens redogörelse

Finansdepartementets ärende 33  (s. 7273)
gäller ett tillkännagivande som gjordes i
december år 1999 om att regeringen bör följa
produktionsmetoder m.m. vad gäller
etanolinblandning i drivmedel samt pröva
möjligheten att av EU-kommissionen få dispens
från det aktuella direktivets bestämmelser om
högsta tillåtna volymhalt etanol i bensin
(prop. 1999/2000:9, bet. 1999/2000:SkU11 mom.
2, rskr. 1999/2000:110). Skrivelsen redovisades
som öppen i förra redogörelsen (skrivelse
1999/2000:75 s. 79) men nu anmäls den som
slutbehandlad. Några vidtagna åtgärder med
anledning av tillkännagivandet redovisas dock
inte. På Regeringskansliet upplyser man att
förhandlingar  inom EU om bl.a. en högre
etanolinblandning i bensin beräknas påbörjas
under hösten 2001.

Utskottets ställningstagande

Liksom  i  det  förra  ärendet finner utskottet  att
regeringen har ansett att  det ifrågavarande ärendet
angående inblandning av etanol  i  bensin  är  slut-
behandlat  utan  att  några särskilda åtgärder eller
bedömningar   med   avseende    på    det   aktuella
tillkännagivandet   har  redovisats  för  riksdagen.
Utskottet anser därför  att  regeringen även i detta
fall  där regeringen också enligt utskottets mening
har visat prov på passivitet   så snart som möjligt
och i lämpligt sammanhang bör redovisa för riksdagen
sina hittillsvarande åtgärder, vilka bedömningar den
gjort och hur den planerar sitt framtida  agerande i
frågan.   Även   beträffande  denna  fråga  förordar
utskottet att konstitutionsutskottet  skall  föreslå
att   riksdagen   gör   ett   tillkännagivande  till
regeringen.


Övriga frågor


Beträffande     övriga    riksdagsskrivelser     som
skatteutskottet varit upphov till och som enligt den
aktuella redogörelsen  ännu  inte  är slutbehandlade
vill utskottet anföra följande.

Finansdepartementets ärende 6 angående  yrkesfiskare
gäller ett tillkännagivande i december 1996  om  att
regeringen   borde   återkomma  till  riksdagen  med
förslag som tillgodoser kravet på bättre konkurrens-
neutralitet för svenska  yrkesfiskare  i förhållande
till  vissa  konkurrent-länder  som  tillåter   s.k.
yrkesfiskaravdrag  (mot.  1996/97:Fi210  yrkande  11
m.fl.,    bet.    1996/97:SkU13   mom.   11,   rskr.
1996/97:133). I ärendet  pågår  enligt  redogörelsen
beredning.  Ärendet behandlas i regeringens  senaste
vårproposition   (prop.   2000/01:100  s.  144)  som
nyligen   har   varit  föremål  för   behandling   i
skatteutskottet    (yttr.   2000/01:SkU5y).   Enligt
vårpropositionen  har man inom Regeringskansliet  nu
tagit  fram ett förslag  som  regeringen  avser  att
lägga  fram   i   år  under  förutsättning  att  EU-
kommissionen godkänner förslaget.

Finansdepartementets  ärende  11  angående ekonomisk
ersättning  till  personer  som  erhållit  fingerade
personuppgifter   gäller  ett  tillkänna-givande   i
december 1997 som går  ut på att den som förföljs på
grund av att han eller hon uppfyllt sin vittnesplikt
inte bara skall vara hänvisad till ersättning i form
av skadestånd, brottsskadeersättning  eller  bistånd
enligt   socialtjänstlagen  (prop.  1997/98:9,  mot.
1997/98:Sk14 yrkande 8 m.fl., bet. 1997/98:SkU5 mom.
10,   rskr.    1997/98:76).   Frågan   behandlas   i
regeringens   proposition   2000/01:79   Stöd   till
brottsoffer som  överlämnats  i  vår till riksdagen.
Propositionen   behandlas  av  justitieutskottet   i
betänkande     2000/01:JuU20.     Regeringen     och
justitieutskottet menar att frågan bör fortsätta att
beredas  inom  ramen   för   det   s.k.   nationella
handlingsprogrammet    som   är   ett   förslag   av
Rikspolisstyrelsen  m.fl.  myndigheter.  En  slutlig
behandling   av   skrivelsen   bör   därför   anstå.
Skrivelsen är alltså ännu inte slutbehandlad.

Finansdepartementets  ärende 25 angående förfarandet
vid beskattning gäller  egentligen  åtgärder för att
stimulera     användningen    av    deponigas    för
energiutvinning. Med anledning av vissa motioner med
yrkande om avdragsrätt  för deponigas gjordes i juni
1999   ett  tillkännagivande   om   att   regeringen
skyndsamt   skulle   återkomma  till  riksdagen  med
förslag som syftade till  att stimulera användningen
av deponigas för energiutvinning  (prop. 1998/99:84,
mot. 1998/99:Sk28 yrkande 5 m.fl., bet. 1998/99:
SkU20 mom. 2, rskr. 1998/99:258). Frågan behandlas i
proposition  2000/01:130 Svenska miljömål    delmål
och åtgärdsstrategier  (s. 188189). I propositionen
redovisas rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april
1999 om deponering av avfall  (EGT L 182, 16.7.1999,
s. 1 Celex 31999L0031) som skall  vara  genomfört  i
den  nationella  lagstiftningen  senast  den 16 juli
2001.   Genom   att  direktivet  bl.a.  innebär  att
deponigasen kommer  att  omhändertas och utnyttjas 
om möjligt genom energiutvinning   anser regeringen
att riksdagens önskemål kommer att tillgodoses i och
med att direktivet inom kort genomförs.   Enligt vad
utskottet    erfarit    kommer    riksdagsskrivelsen
därigenom att anses som slutbehandlad.

Finansdepartementets     ärende    37    om    ökade
levnadskostnader vid dubbel  bosättning  gäller  ett
tillkännagivande  i  mars 2000 om att regeringen bör
genomföra en kompletterande utredning för att belysa
effekterna för rörligheten  på  arbetsmarknaden  och
boende  och arbetande i glesbygd vid ett slopande av
tvåårsgränsen  för avdrag för ökade levnadskostnader
vid dubbel bosättning  (mot.  1999/2000:Sk748,  bet.
1999/2000:SkU13 mom. 8, rskr. 1999/2000:143). Enligt
regeringens    redogörelse    bereds   ärendet   för
närvarande     tillsammans    med    förslagen     i
utredningsbetänkandet    SOU   1999:94   (det   står
felaktigt  97  i redogörelsen)  Förmåner  och  ökade
levnadskostnader.   Utskottet   har   inhämtat   att
betänkandet  för  närvarande remissbehandlas och att
en proposition förbereds, antingen till hösten eller
till nästa vår.

Finansdepartementets   ärende   42  om  uppskov  med
reavinstbeskattningen gäller ett  tillkännagivande i
april 2000 om att regeringen bör se över reglerna om
reavinstuppskov vid bostadsbyte för  att  komma till
rätta  med problemet att den som avyttrar en  bostad
för att uppföra en ny bostad på en obebyggd tomt som
han eller  hon  redan  äger  inte medges uppskov med
reavinstbeskattningen  (mot.  1999/2000:Sk713,  bet.
1999/2000:  SkU17   mom.  10, rskr.  1999/2000:175).
Enligt regeringens redogörelse  bereds  ärendet.  På
Finansdepartementet  upplyser  man att en promemoria
om frågan kommer att ges ut inom kort.

Finansdepartementets ärende 53 angående  reglerna  i
skattebetalnings-lagen   om   betalningsansvar   för
företrädare   för   juridiska  personer  gäller  ett
tillkännagivande i juni  2000  om att regeringen bör
utföra en analys och eventuellt  lägga  fram förslag
om  omformulering  av de aktuella bestämmelserna  om
betalningsansvar  för   företrädare   för  juridiska
personer,  om  de  nya  bestämmelserna inneburit  en
skärpning i förhållande till vad som gällde tidigare
(bet. 1999/2000:SkU24, rskr. 1999/2000:
248). Regeringen har tillkallat en särskild utredare
som  beräknas  avsluta  sitt  arbete  senast  den  1
november 2001 (Fi 2000:09, dir. 2000:89).

Finansdepartementets ärende  76  angående  skadlig
skattekonkurrens  i  Europeiska  unionen  gäller ett
tillkännagivande  i  december 2000 om att regeringen
bör   arbeta   för   att   tillämpningsområdet   för
uppförandekoden   för   företagsbeskattning    skall
utvidgas    till    att    omfatta    även   skadlig
skattekonkurrens  som  avser löntagare och  för  att
frågan skall behandlas i  samband  med en översyn av
uppförandekoden (prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6
mom.   3,   rskr.  2000/01:70).  Enligt  regeringens
redogörelse bereds  ärendet. Enligt information från
Finansdepartementet har  EU:s  granskning kommit att
bli mer omfattande än vad som först  antogs, och EU-
kommissionen  har  ännu  inte bestämt hur  översynen
skall hanteras. Beslut härom  är  att vänta tidigast
hösten 2002. Dessförinnan kan Sverige  inte  agera i
den här frågan.

Skatteutskottet   anser   att   de  nu  behandlade
ärendena inte kräver några ytterligare kommentarer.

Stockholm den 31 maj 2001


På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg


Följande  ledamöter  har  deltagit i beslutet:  Arne
Kjörnsberg  (s),  Carl  Fredrik  Graf  (m),  Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per  Rosengren (v), Helena Höij
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),
Marietta de Pourbaix-Lundin  (m),  Ulla  Wester (s),
Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth
Lantz (kd), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s)
och Stefan Hagfeldt (m).





bilaga 3


Lagutskottets yttrande 2001/02:LU1y


Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till
regeringen


Till konstitutionsutskottet



Konstitutionsutskottet har den 15 maj 2001  beslutat
anmoda övriga utskott att senast den 26 oktober 2001
yttra  sig  över  regeringens  skrivelse  2000/01:75
Redogörelse    för    behandlingen   av   riksdagens
skrivelser till regeringen.  Ingen motion har väckts
med anledning av skrivelsen.

Konstitutionsutskottets anmodan  föranleder följande
yttrande från lagutskottet.

Utskottet

I   skrivelse   2000/01:75   lämnar  regeringen   en
redovisning av de åtgärder regeringen  vidtagit  med
anledning  av  de  riksdagsbeslut  som  meddelats  i
riksdagens  skrivelser till regeringen. Redogörelsen
omfattar huvudsakligen  åtgärder som vidtagits under
tiden  den  1  januari 2000den  31  december  2000.
Vidare lämnar regeringen  vissa uppgifter om antalet
gällande    författningar    samt     arbetet    med
regelreformering och språkvård.

I   1999   års   skrivelse   (skr.   1999/2000:75)
redovisades  för  lagutskottets  del  sammanlagt  27
skrivelser,  varav  7  som  slutbehandlade.   Av  de
riksdagsbeslut som redovisas i årets skrivelse  från
regeringen   faller   sammanlagt  37  ärenden  under
lagutskottets  beredningsområde,  varav  13  ärenden
anges som slutbehandlade under redovisningsperioden.
Inom lagutskottets  kansli har  på samma sätt som
tidigare år  genomförts en granskning av de i årets
skrivelse   upptagna   riksdagsbesluten    som   rör
utskottet.     Granskningen    har    avsett    dels
redovisningen i formell mening, dels de åtgärder som
regeringen  vidtagit   och   avser   att  vidta  med
anledning av skrivelserna.
Utskottet  har  inte  funnit anledning  att  rikta
någon  kritik mot handläggningen  av  något  enskilt
ärende men  vill  dock  göra  konstitutionsutskottet
uppmärksamt på vissa förhållanden  som  gäller äldre
riksdagsskrivelser.  I samband med granskningen  har
nämligen konstaterats  att  förevarande  skrivelse 
liksom  motsvarande tidigare skrivelser  innehåller
ett    flertal     äldre    riksdagsskrivelser    på
lagutskottets   beredningsområde   som   ännu   inte
slutbehandlats.  Vid   behandlingen   av   1998  års
skrivelse noterade utskottet särskilt att den äldsta
då   ännu   inte   slutbehandlade   skrivelsen,  ett
tillkännagivande   från   riksdagens  sida   rörande
producentskydd för sceniska  och  musikaliska  verk,
härrörde  från  maj  1986 (bet. LU 1985/86:32, rskr.
293).   Denna  riksdagsskrivelse   har   genom   ett
regeringsbeslut   hösten   2000  numera  lagts  till
handlingarna.      Av      de     sammanlagt      24
riksdagsskrivelserna  som redovisas  som  ännu  inte
avslutade  i  den  nu  aktuella   skrivelsen  är  17
tillkännagivanden äldre än två år.
Som   ett   exempel   på   en   äldre  ännu   inte
slutbehandlad    riksdagsskrivelse    kan     nämnas
riksdagsskrivelse   1988/89:174,   som   gäller  ett
tillkännagivande   från  riksdagen  våren  1989   om
försäkringsbolags  informationsplikt  i  förhållande
till   dödsbon.  I  sitt   av   riksdagen   godkända
betänkande  1988/89:LU22  uttalade lagutskottet, med
anledning av ett motionsyrkande,  att  det  skäligen
kan  krävas  av försäkringsbolag att de rutinmässigt
underrättar dödsboet  efter  en försäkringstagare om
utfallande personförsäkringar,  men  att  de närmare
förutsättningarna         för        en        sådan
underrättelseskyldighet  lämpligen  borde  prövas  i
samband   med   regeringens   överväganden   rörande
förslagen  i  Försäkringsrättskommitténs  betänkande
(SOU 1986:56) Personförsäkringslag   ett våren 1989
aktuellt           lagstiftningsärende          inom
Justitiedepartementet.
Mot bakgrund av den  snabba  utvecklingen  på  det
försäkringsrättsliga      området     kunde     dock
Försäkringsrättskommitténs   betänkande   inte  utan
vidare  läggas  till  grund  för en proposition.  På
grundval  av  bl.a. kommittébetänkandet  utarbetades
därför  inom  Justitiedepartementet  under  år  1993
departementspromemorian      (Ds     1993:39)     Ny
försäkringsavtalslag.    Inte    heller     de     i
departementspromemorian  framlagda  förslagen  kunde
leda   till   ny   lagstiftning.  Fortfarande  pågår
beredning i Regeringskansliet  av förslag till en ny
försäkringsavtalslag  som  skall  ersätta  1927  års
försäkringsavtalslag och konsumentförsäkringslagen.
I  den nu aktuella skrivelsen 2000/01:75  upplyser
regeringen    att    frågan   om   försäkringsbolags
informationsplikt   i   förhållande   till   dödsbon
behandlats i departementspromemorian (Ds 1993:39) Ny
försäkringsavtalslag, att det är fråga om ett mycket
omfattande  ärende  och  att  en  lagrådsremiss  kan
förväntas tidigast under år 2003.
Slutsatsen av vad som nu  redovisats  är  att  det
kommer   att  gå  närmare  15  år  innan  regeringen
återkommer    till    riksdagen   i   den   sakfråga
tillkännagivandet     våren     1989     avsåg     
försäkringsbolags  informationsplikt  i  förhållande
till dödsbon.
Konstitutionsutskottet   har  vid  flera  tidigare
tillfällen uttalat att utgångspunkten måste vara att
det   önskemål  som  tillkännagivandet   avser   bör
tillgodoses,   men   att  om  det  skulle  visa  sig
föreligga    omständigheter    som    hindrar    ett
genomförande  eller   om  regeringen  gör  en  annan
bedömning  än  riksdagen,   regeringen  måste  kunna
underlåta  att  vidta de åtgärder  tillkännagivandet
avser, under förutsättning att regeringens bedömning
i detta avseende  redovisas  för riksdagen (se bl.a.
bet.  1994/95:KU30,  bet.  1995/96:KU30   och   bet.
1998/99:KU10).
I  fråga om mer än ett år gamla riksdagsskrivelser
som      inte       har      slutbehandlats      har
konstitutionsutskottet  uttalat  att  orsakerna till
att  regeringen  inte  vidtagit  någon  åtgärd   bör
redovisas   för   riksdagen   med   uppgift  om  när
åtgärderna   beräknas   vidtas  och  att  en   sådan
redovisning fyller ett angeläget  behov i utskottens
uppföljnings- och utvärderingsarbete  (se bl.a. bet.
1998/99:KU10 och bet. 1999/2000:KU10).
Lagutskottet  vill för sin del framhålla  att  det
kan finnas olika  omständigheter  som föranleder att
regeringen gör bedömningen att det inte är lämpligt,
möjligt  eller  meningsfullt  att vidta  ytterligare
åtgärder  i  enlighet  med  ett riksdagsbeslut.  Ett
sådant skäl kan vara att saken  kommit  i  ett  helt
annat  läge  än  vad  som  var fallet vid riksdagens
beslut, exempelvis genom utvecklingen  inom EU eller
till  följd  av internationella åtaganden.  Det  kan
också   föreligga   omständigheter   som   gör   att
regeringen  finner att åtgärder med anledning av ett
riksdagsbeslut  måste anstå under en längre tid. Ett
sådant skäl kan   såsom  i  det tidigare redovisade
exemplet  vara att frågan har  anknytning  till ett
annat   större   lagstiftningsärende   som,   enligt
regeringens  bedömning,  först  bör  avvaktas  innan
någon   åtgärd  kommer  till  stånd.  I  sådana  och
liknande   situationer   kan,  enligt  lagutskottets
mening, en ändamålsenlig ordning vara att regeringen
inom rimlig tid återkommer  till  riksdagen  också i
annat lämpligt sammanhang än i den årliga skrivelsen
och     därvid    redovisar    skälen    för    sina
ställningstaganden. På så sätt får riksdagen via det
berörda   utskottet    tillfälle    att   pröva   om
tillkännagivandet fortfarande är relevant  eller  om
regeringens  redovisning skall leda till ett förnyat
eller uppdaterat tillkännagivande.
I övrigt föranleder  regeringens  redogörelse  för
behandlingen    av    riksdagens   skrivelser   till
regeringen  såvitt avser de ärenden som omfattas av
lagutskottets beredningsområde    inga  ytterligare
kommentarer från utskottets sida.

Stockholm den 25 oktober 2001

På lagutskottets vägnar


Tanja Linderborg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tanja Linderborg
(v), Rolf Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Christel
Anderberg (m), Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),
Marina Pettersson (s), Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis
(v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv
(s), Viviann Gerdin (c), Ana Maria Narti (fp), Raimo
Pärssinen (s), Lars Lilja (s) och Anders Sjölund (m).


bilaga 4


Utrikesutskottets yttrande 2001/02:UU3y


Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till
regeringen


Till konstitutionsutskottet



Konstitutionsutskottet  har den 15 maj 2001  anmodat
samtliga utskott att, i de  delar  som  faller  inom
respektive utskotts beredningsområde, yttra sig över
regeringens  skrivelse  2000/01:75  Redogörelse  för
behandlingen    av    riksdagens   skrivelser   till
regeringen.    Ingen   motion    har    väckts    på
utrikesutskottets  beredningsområde med anledning av
skrivelsen.

Med anledning av
konstitutionsutskottets anmodan
vill utrikesutskottet anföra
följande.


Utskottet


Regeringen  redovisar   i  skrivelse  2000/01:75  de
åtgärder   den   vidtagit  med   anledning   av   13
riksdagsskrivelser  från  riksmötena  1999/2000 samt
2000/01,  vilka rör utrikesutskottets beredning.  Av
de åtta skrivelser  som  avlämnades  under riksmötet
1999/2000  rapporterar regeringen att samtliga,  med
ett undantag, har slutbehandlats. Även vad gäller de
fem  skrivelser   som   avlämnades  under  riksmötet
2000/01 återstår en att slutbehandla.

Den    skrivelse   från   1999/2000    som    inte
slutbehandlats   avser   två   moment  i  utskottets
betänkande     1999/2000:UU2,    utgiftsområde     7
Internationellt bistånd.
I enlighet med betänkandets moment 68 tillkännagav
riksdagen för regeringen  att en översyn borde göras
av  det  nuvarande systemet med  bemyndiganden  inom
biståndet.  Däri  borde även formerna för förbättrad
information till riksdagen studeras.
Regeringen meddelar  i skrivelse 2000/01:75 att en
redovisning  redan  skett   för   det  multilaterala
biståndet  i budgetpropositionen för  2001  och  att
budgetpropositionen  för  2002 beräknas innehålla en
redovisning för det bilaterala  biståndet. Utskottet
kan nu konstatera att det i budgetpropositionen  för
nästa  budgetår, utgiftsområde 7, s. 66, framgår att
bemyndiganderamen      inom      det      bilaterala
utvecklingssamarbetet   fr.o.m.   2002   kommer  att
baseras  på  de  förpliktelser  som  förväntas   bli
ingångna.   Med  andra  ord  avskaffas  de  tidigare
använda multiplikatorerna,  som var anledningen till
att  riksdagen  begärde  en  översyn.   Enligt   vad
utskottet  erfarit  pågår en fortsatt översyn av hur
informationen till riksdagen  skall kunna förbättras
i de avseenden utskottet efterlyst.
Riksdagen menade även, i enlighet med betänkandets
moment 73, att regeringen borde ges i uppdrag att se
över formerna för hur den utvärderingsverksamhet som
finns  utanför  biståndsförvaltningen  kan  stärkas.
Regeringen svarar  i  skrivelse  2000/01:75  samt  i
budgetpropositionen för år 2002 att resultatet av en
sådan  översyn beräknas kunna redovisas under hösten
2001.  Vid   beredningen   av   detta  yttrande  har
utskottet dock erfarit att redovisningen troligen ej
kommer att göras förrän våren 2002.
Utskottet kan vidare konstatera  att  moment  75 i
samma  betänkande  betecknas  som  slutbehandlat med
motivering att regeringen i december  2000 uppdragit
åt  Sida  att  utarbeta kriterier för ett  urval  av
ramorganisationer. I utskottets betänkande framhålls
emellertid att man  utöver en studie kring kriterier
för  urvalet  även  bör  göra  en  mer  övergripande
översyn över de enskilda  organisationernas  roll  i
utvecklingssamarbetet   och   att  denna  också  bör
innehålla  en  utvärdering  av Sidas  samarbete  med
enskilda  organisationer.  I  utskottets  betänkande
anges att översynen bör ske i former  som regeringen
bedömer vara lämpliga (bet. 1999/2000:UU2  s.  116).
Utskottet har inhämtat att arbete inletts också  vad
avser  tillkännagivandets andra del. Utskottet måste
dock konstatera  att  med  den redogörelse som ges i
skrivelse 2000/01:75 kan momentet  inte  till  fullo
anses vara slutbehandlat och utgår därför ifrån  att
regeringen    återkommer   med   en   kompletterande
redovisning.
Den skrivelse som  återstår  att  slutbehandla  från  riksmötet
2000/01    gäller    Sveriges   medlemskap   i   det
interamerikanska     investeringsbolaget      (IIC).
Regeringen   aviserar   att   man  avser  ratificera
anslutningsavtalet under 2001.

Stockholm den 25 oktober 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Viola
Furubjelke  (s),  Sören  Lekberg  (s), Berndt Ekholm
(s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson  (kd),  Bertil
Persson  (m),  Carina  Hägg  (s), Agneta Brendt (s),
Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors
(m),  Marianne Samuelsson (mp),  Marianne  Andersson
(c), Karl-Göran  Biörsmark  (fp), Karin Enström (m),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)  och  Rosita  Runegrund
(kd).





bilaga 5

Trafikutskottets yttrande 2001/02:TU1y


Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till
regeringen


Till konstitutionsutskottet



Inledning

Konstitutionsutskottet  har  den 15 maj 2001 anmodat
övriga  utskott  att  yttra  sig  över   regeringens
skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen.

I skrivelsen redovisar regeringen vilka åtgärder som
vidtagits  med  anledning  av de riksdagsbeslut  som
meddelats i riksdagens skrivelser  till  regeringen.
Redogörelsen  omfattar  samtliga  riksdagsskrivelser
från  det senaste kalenderåret som är  ställda  till
regeringen  samt  äldre  riksdagsskrivelser som inte
tidigare har rapporterats som slutbehandlade.

I   yttrandet    behandlas  riksdagsskrivelser   med
anledning av betänkanden från trafikutskottet.


Överväganden


Redovisning av riksdagsskrivelser

I regeringens skrivelse  redovisas  sammanlagt  28
riksdagsskrivelser  som avser frågor som behandlas i
betänkanden  från trafikutskottet.  Som  framgår  av
följande sammanställning  redovisas  12 av dessa som
slutbehandlade.

-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
|Riksmöte   |Antal       |Slutbehandlade|Inte       |
|           |skrivelser  |            |slutbehandlade
|
-----------------------------------------------------
|1994/95    |    1       |    0       |     1       |
-----------------------------------------------------
|1995/96    |    0       |    0       |     0       |
-----------------------------------------------------
|1996/97    |    1       |    0       |     1       |
-----------------------------------------------------
|1997/98    |    6       |    0       |     6       |
-----------------------------------------------------
|1998/99    |    2       |    1       |     1       |
-----------------------------------------------------
|1999/2000  |    10      |    4       |     6       |
-----------------------------------------------------
|2000/01[1] |    8       |    7       |     1       |
-----------------------------------------------------
|Totalt     |    28      |    12      |     16      |
-----------------------------------------------------
1 Avser  perioden den 19 september31 december 2000

Trafikutskottet     anser      att
regeringens  skrivelse  ger en god
bild av de åtgärder som regeringen
vidtagit  och beredningsläget  för
de    ärenden    som    inte    är
slutbehandlade.

Riksdagsskrivelser med
tillkännagivanden

Trafikutskottet    har    särskilt
granskat  regeringens handläggning
och de åtgärder  som vidtagits med
anledning       av      riksdagens
tillkännagivanden till regeringen.
Utskottet har enligt  redogörelsen
gjort  16  tillkännagivanden  till
regeringen i  14 skrivelser, varav
1 tillkännagivande  hanteras i två
departement.   Som   framgår    av
följande sammanställning är enligt
regeringen   4   tillkännagivanden
slutbehandlade.

-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]:
-----------------------------------------------------
|Riksdagsskrivelse|Tillkännagivande     |Beslutsläge|
-----------------------------------------------------
|1994/95:232  |Återinförande av det     |Inte       |
|             |statliga                 |
slutbehandlad                                       |
|             |fritidsbåtsregistret     |           |
-----------------------------------------------------
|1997/98:11   |Minskning av antalet     |Inte       |
|             |mottagningsorter för     |
slutbehandlad                                       |
|             |förarprov                |           |
-----------------------------------------------------
|1997/98:161  |Kontroll av lastsäkring  |Inte       |
|             |                         |
slutbehandlad                                       |
-----------------------------------------------------
|1997/98:192  |Medicinska krav för      |Inte       |
|             |taxiförare               |
slutbehandlad                                       |
-----------------------------------------------------
|1997/98:266  |Energi- och              |Inte       |
|             |koldioxidskatt           |
slutbehandlad                                       |
-----------------------------------------------------
|1998/99:197  |Övergripande             |Inte       |
|             |trafiksäkerhetsåtgärder  |
slutbehandlad                                       |
|             |(Inrättande av en        |           |
|             |vägtrafikinspektion)     |           |
-----------------------------------------------------
|1998/99:237  |Adressändring            |
Slutbehandlad                                       |
|             |                         |           |
|             |Definitionen i postlagen |
Slutbehandlad                                       |
|             |av begreppet postal      |           |
|             |infrastruktur            |           |
-----------------------------------------------------
|1999/2000:147|Planeringsprocessen för  |Inte       |
|             |vägar och järnvägar      |
slutbehandlad                                       |
|             |(avser                   |           |
|             |Näringsdepartementets    |           |
|             |ansvarsområde)           |           |
-----------------------------------------------------
|1999/2000:148|Planeringsprocessen för  |Inte       |
|             |vägar och järnvägar      |
slutbehandlad                                       |
|             |(avser                   |           |
|             |Miljödepartementets      |           |
|             |ansvarsområde)           |           |
-----------------------------------------------------
|1999/2000:166|Inrättande av en         |Inte       |
|             |trafikofferjour          |
slutbehandlad                                       |
|             |                         |           |
|             |Ansvaret för lastsäkring |Inte       |
|             |                         |
slutbehandlad                                       |
-----------------------------------------------------
|1999/2000:189|Tillsynsmyndighetens     |Inte       |
|             |roll på teleområdet      |
slutbehandlad                                       |
-----------------------------------------------------
|1999/2000:238|Påföljdssystem för       |Inte       |
|             |utländska fordons-förare |
slutbehandlad                                       |
-----------------------------------------------------
|1999/2000:256|Ökad konkurrens på       |
Slutbehandlad                                       |
|             |accessnäten              |           |
-----------------------------------------------------
|2000/01:80   |Vidgade statliga         |Inte       |
|             |insatser för             |
slutbehandlad                                       |
|             |sjöfartsnäringen         |           |
|             |                         |
Slutbehandlad                                       |
|             |Motorflygklubbarnas      |           |
|             |verksamhetsförutsättningar|          |
-----------------------------------------------------
Enligt  vad  utskottet   erfarit  har
regeringen      sedan      skrivelsen
färdigställdes  vidtagit  ytterligare
åtgärder    som    berör   flera   av
ovanstående   ärenden.    Fortfarande
räknar   dock   regeringen  med   att
flertalet   riksdagsskrivelser    med
tillkännagivanden inte kommer att bli
slutbehandlade    under   innevarande
riksmöte.

Den         inom         utskottets
beredningsområde      äldsta     inte
slutbehandlade     skrivelsen     med
tillkännagivande  är  från  riksmötet
1994/95.   Den   gäller   frågan   om
återinförande    av   det    statliga
fritidsbåtsregistret. I redovisningen
av  beredningsläget   hänvisas   till
budgetpropositionen  för  år 2001 där
det anges att regeringen avser att ge
en  särskild  utredare i uppdrag  att
utreda  de närmare  förutsättningarna
för       hur       ett       allmänt
fritidsbåtsregister     bör      vara
utformat.                 Motsvarande
avsiktsförklaring    återkommer     i
budgetpropositionen  för  år 2002 där
det meddelas att regeringen  ämnar ge
en  särskild  utredare i uppdrag  att
bl.a. belysa möjligheterna att införa
en obligatorisk ansvarsförsäkring för
ägare  av fritidsbåtar  och  hur  ett
allmänt  fritidsbåtsregister bör vara
utformat  (prop.  2000/01:1  utg.omr.
22,  s.  82).  Enligt  vad  utskottet
erfarit   planeras    det   aviserade
utredningsarbetet   påbörjas    under
senare  delen  av  år 2001. Utskottet
konstaterar  därmed  att  ännu  efter
drygt sex år är denna  skrivelse inte
slutbehandlad.
Trafikutskottet konstaterar  vidare
att         beträffande         några
tillkännagivanden    redovisas    att
beredning  pågår  sedan en längre tid
utan att uppgift lämnas  om  vad  som
återstår  att göra eller orsaken till
dröjsmålet.  Enligt utskottets mening
är det viktigt att riksdagsskrivelser
med  tillkännagivanden   bereds  utan
onödig tidsutdräkt. Om det föreligger
omständighet    som    hindrar    ett
genomförande  av  beslutet  bör detta
snarast redovisas för riksdagen.
Utskottet    anser    vidare    att
redovisningen  av  planerade åtgärder
är  viktig  för  utskottet  vid  dess
arbete     med    uppföljning     och
utvärdering      av      de     äldre
riksdagsskrivelserna. För  riksdagens
tillkännagivanden  är  det  angeläget
med  en  redovisning  av  när ärendet
bedöms komma att slutbehandlas  eller
när  regeringen  avser  att återkomma
till riksdagen i frågan.

Uppföljning av riksdagsskrivelser

Riksdagen         skall        enligt
Riksdagskommittén i ökad utsträckning
följa   upp  och  utvärdera   fattade
beslut för  att åstadkomma ett bättre
berednings-   och    beslutsunderlag.
Utskottsarbetet   skall   mot   denna
bakgrund    förskjutas     mer    mot
uppföljning   och   utvärdering.   En
viktig   del   i   detta  arbete   är
regeringens årliga redovisning av hur
riksdagens skrivelser har behandlats.
Med    hänsyn    till    att    denna
sammanställning         huvudsakligen
redovisar   åtgärder   som  vidtagits
under föregående kalenderår  ger dock
redovisningen   oftast   inte   någon
aktuell  bild  av  vidtagna åtgärder.
Den   nu  aktuella  sammanställningen
avser    exempelvis     huvudsakligen
åtgärder   som   regeringen  vidtagit
under  tiden  den  1   januari    31
december         2000.Vid        sitt
uppföljningsarbete   tvingas   därför
utskottet    ofta    att    ta   fram
kompletterande information.

Enligt    trafikutskottets   mening
skulle            uppföljningsarbetet
underlättas  om  det  fanns  tillgång
till         en        kompletterande
informationskälla    som   innehåller
aktuella uppgifter om  vilka åtgärder
som  regeringen vidtar med  anledning
av   riksdagens   ställningstaganden.
Detta  behov skulle kunna tillgodoses
genom utveckling  av  ett  IT-baserat
informationssystem     som    löpande
redovisar  de åtgärder som  vidtagits
med      anledning      av      olika
riksdagsbeslut.
Informationssystemet Rixlex ger bra
information  när det gäller att följa
ett   ärende   från    förslag   till
riksdagsbeslut. Däremot  är  det ofta
svårare  att klarlägga vilka åtgärder
som vidtas  med  anledning  av  olika
riksdagsbeslut.  Med  ett  IT-baserat
informationssystem  med  sökmöjlighet
på   enskilda  riksdagsskrivelser   i
Regeringskansliets       diariesystem
skulle  redovisningen vinna  såväl  i
aktualitet   som  tillgänglighet  och
därmed       främja        riksdagens
granskningsverksamhet. Det är sålunda
önskvärt  att komplettera regeringens
redovisning     med    en    utförlig
beskrivning  av  beredningsläget  och
redovisning  av  planerade   åtgärder
beträffande  de  ärenden som inte  är
slutbehandlade.
För en sådan förändring talar också
att  den  nuvarande  utformningen  av
regeringens  redogörelse inte är helt
lättillgänglig.  Detta torde förklara
varför det nästan  aldrig väcks någon
motion      med     anledning      av
redovisningen.   Inte  heller  brukar
redogörelsen  ge  upphov  till  någon
offentlig debatt trots att skrivelsen
beskriver  regeringens  hantering  av
viktiga politiska frågor.
Enligt trafikutskottets  mening bör
mot    denna   bakgrund   prövas   om
uppföljningen                      av
riksdagsskrivelsernas  behandling kan
vidareutvecklas.  Även  formerna  för
regeringens      redovisning     till
riksdagen  bör  övervägas   i   detta
sammanhang.
Regeringens   skrivelse   blir  som
redan  nämnts  förhållandevis  snabbt
inaktuell. Den nu aktuella skrivelsen
överlämnades  av  regeringen  i april
2001 och avser huvudsakligen åtgärder
som    vidtagits    under   tiden   1
januari31       december       2000.
Konstitutionsutskottet  har  därefter
den   15   maj  2001  anmodat  övriga
utskott att yttra sig över skrivelsen
senast den 26  oktober  2001. Det har
därför  varit  nödvändigt att  datera
upp   regeringens    redovisning   av
behandlingen av enskilda  skrivelser.
För   att   uppnå   en   mer  aktuell
behandling  bör  det  övervägas   att
genomföra  riksdagsbehandlingen under
våren.   Därmed    skulle   även   en
tidsmässig samordning  kunna  ske med
den   fördjupade  resultatredovisning
från regeringen  till  riksdagen  som
avses  införas  successivt med början
våren 2002.
Slutligen vill  utskottet framhålla
att   redogörelsens   register   över
riksdagsskrivelserna   fördelade   på
olika   utskott   fyller  en   viktig
funktion. Med hänsyn  till att beslut
inom                 trafikutskottets
beredningsområde    i   vissa    fall
redovisas under andra  utskott, t.ex.
riksdagens  beslut om tilläggsbudget,
krävs dock ytterligare  insatser  för
att  klarlägga vilka moment som ingår
i utskottets  ansvarsområde.  Det bör
mot  denna  bakgrund   övervägas  hur
skrivelsens        register       kan
vidareutvecklas.

Sammanfattning

Trafikutskottet anser att regeringens
skrivelse  ger  en  god  bild  av  de
åtgärder som regeringen  vidtagit och
beredningsläget  för  de ärenden  som
inte    är    slutbehandlade.     För
riksdagsskrivelser                med
tillkännagivanden   till   regeringen
konstateras att behandlingen av vissa
ärenden  har  pågått sedan en  längre
tid utan att uppgift  lämnas  om  när
ärendena     beräknas    kunna    bli
slutbehandlade.   Enligt   utskottets
mening    är    det    viktigt    att
riksdagsskrivelser                med
tillkännagivanden  bereds utan onödig
tidsutdräkt.     Slutligen      anser
trafikutskottet att uppföljningen  av
riksdagsskrivelserna  bör  utvecklas.
Det   gäller  bl.a.  hur  regeringens
redovisning  kan  vidareutvecklas och
om  ett  IT-baserat  informationsstöd
kan tas fram som stöd  för granskning
av hur riksdagens beslut genomförs.

Stockholm den 16 oktober 2001

På trafikutskottets vägnar


Monica Öhman


Följande  ledamöter  har  deltagit  i
beslutet:  Monica  Öhman  (s),   Sven
Bergström (c), Per-Richard Molén (m),
Jarl  Lander  (s), Hans Stenberg (s),
Karin  Svensson   Smith  (v),  Johnny
Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister
Örnfjäder  (s),  Monica   Green  (s),
Inger  Segelström (s), Stig  Eriksson
(v),  Tuve  Skånberg  (kd),  Birgitta
Wistrand  (m), Mikael Johansson (mp),
Jeppe Johnsson  (m) och Elver Jonsson
(fp).





bilaga 6


Protokollsutdrag från miljö-
och jordbruksutskottet







Bilaga      till     protokoll
2001/02:2 § 3

Utskottet  beslutar   avge  följande
yttrande                  till
konstitutionsutskottet    över
regeringens    skrivelse   med
redogörelse  för  behandlingen
av riksdagens  skrivelser till
regeringen.

Utskottet     har     granskat
redogörelsen    i    skrivelse
2000/01:75  i  de  delar   som
omfattar
Jordbruksdepartementets,
Miljödepartementets och delvis
Näringsdepartementets
verksamhetsområden.
Granskningen   föranleder  ett
påpekande             avseende
Jordbruksdepartementets ärende
11  (regeringens skrivelse  s.
101-  102) . Påpekandet gäller
riksdagsskrivelse   2000/01:86
(bet.  2000/0l :MJU2).  Enligt
regeringens   redogörelse   är
skrivelsen   slutbehandlad.  F
redogörelsen    saknas    dock
moment    3    i    utskottets
hemställan.           Momentet
innehåller                 ett
tillkännagivande      angående
fortsatt       stöd       till
omarrondering.        Eftersom
ifrågavarande ärende saknas  i
årets     redogörelse    anser
utskottet  att   regeringen  i
kommande    skrivelse     till
riksdagen  med redogörelse för
behandlingen   av   riksdagens
skrivelser till regeringen bör
redovisa    om   ifrågavarande
ärende    har   slutbehandlats
eller ej.

Skrivelsen föranleder i övrigt
inga     kommentarer      från
utskottets sida.

bilaga 7


Protokollsutdrag från
arbetsmarknadsutskottet


Bilaga 5 till
arbetsmarknadsutskottets
protokoll 200l/02:4


Till
konstitutionsutskottet



Yttrande    med   anledning   av
regeringens skrivelse 2000/01:75
Redogörelse för  behandlingen av
riksdagens    skrivelser    till
regeringen

Konstitutionsutskottet  har  den
15   maj  2001  beslutat  anmoda
övriga  utskott  att  yttra  sig
över skrivelsen.

Totalt  redovisas  19 skrivelser
under arbetsmarknadsutskottet  i
det   register   som   ingår   i
skrivelsen.  En av skrivelserna,
1997/98:204,               avser
regionalpolitik    som    numera
bereds  i  näringsutskottet  och
två   av  dem,  2000/01:104  och
2000/01:105, avser anslag för

Arbetsgivarverket     respektive
Statens    pensionsverk    vilka
numera bereds i finansutskottet.

När det gäller de skrivelser som
anges  som  inte: slutbehandlade
kan följande kommentarer lämnas.
Den    punkt    under     vilken
redovisning  sker  i  skrivelsen
återfinns inom parentes.

:1.   (Juli)  Riksdagsskrivelsen
härrör  från  1993/94  och avser
JO:s    och    JK:   s   roller.
Tillkännagivandet    gjordes   i
anslutning till behandlingen  av
propositionen     om    en    ny
lagstiftning för statsanställda.

Arbetsmarknadsutskottet      har
tidigare    kommenterat    denna
skrivelse    (bilaga    2   till
arbetsmarknadsutskottets
protokoll  1999/2000:6)  i  sitt
yttrande                    till
konstitutionsutskottet       med
anledning     av     motsvarande
regeringsskrivelse  för  två  år
sedan     (skr.     1998/99:75).
Arbetsmarknadsutskottet
konstaterade  vid denna tidpunkt
att regeringen  inte, mer än fem
år       efter      det      att
tillkännagivandet  gjordes, hade
slutbehandlat riksdagsskrivelsen
eller  mer  utförligt  redovisat
skälen   till   dröjsmålet   med
detta.  Utskottet   fann   detta
mycket          anmärkningsvärt.
Konstitutionsutskottet  instämde
i  denna  kritik  och underströk
starkt vikten av att  regeringen
utan ytterligare dröjsmål skulle
slutbehandla          skrivelsen
(1999/2000:KU10).

Efter           det          att
arbetsmarknadsutskottet  för ett
år    sedan    tagit    del   av
regeringens  redovisning av  den
berörda     skrivelsen      hade
utskottet  ingen erinran mot att
ärendet   kvarstod    som   icke
slutbehandlat.         Utskottet
förutsatte   dock   att   de  av
regeringen  aviserade åtgärderna
skulle vidtas och att skrivelsen
kunde     slutbehandlas     utan
ytterligare  dröjsmål  (bilaga 7
till    arbetsmarknadsutskottets
protokoll 2000/2001:5).

Utöver vad som framkommer av den
nu   aktuella   skrivelsen   har
arbetsmarknadsutskottet inhämtat
att  en   departementspromemoria
utarbetats    på    uppdrag   av
Justitiedepartementet  (PM 2001-
06-07    Statens   ansvarsnämnds
funktion  och   kompetensområde,
m.m.,  dnr  Ju1999/205/PP)   där
bl.a.  förslag  om JO:s och JK:s
roller    vid    arbetsrättsliga
ingripanden     läggs      fram.
Promemorian remissbehandläs  för
närvarande.

Utskottet     förutsätter    att
regeringen efter den nu pågående
remissbehandlingen          utan
ytterligare             dröjsmål
slutbehandlar skrivelsen.

2.    (N15)   Riksdagsskrivelsen
härrör  från  l998/99  och avser
anslagen på utgiftsområde 14 för
1999.  I  den  del av skrivelsen
som  inte  är slutbehandlad  och
som  avser hemställans  mom.  49
delmoment  g godkänner riksdagen
införande         av         ett
flyttningsbidrag till  de övriga
nordiska länderna för dem som är
eller     riskerar    att    bli
arbetslösa.    Enligt   den   nu
aktuella    skrivelsen     pågår
förhandlingar i frågan efter det
att    Nordiska   ministerrådets
ämbetsmannakommitte          för
arbetsmarknad och arbetsliv (ÄK-
A)  mottagit  ett  yttrande från
EG-kommissionen,  enligt  vilket
flyttstödet  är  förenligt   med
Romfördragets artikel 39.

Enligt  vad  utskottet  inhämtat
har frågan om nordiskt flyttstöd
under hösten 2001, alltså  efter
det    att   regeringsskrivelsen
avlämnats, behandlats i Nordiska
ministerrådets
ämbetsmannakommitte          för
arbetsmarknadsfrågor.   Avsikten
är      att      de     nordiska
samarbetsministrarna   vid   ett
gemensamt   möte   i  slutet  av
oktober 2001 skall informeras om
den aktuella frågan.

Arbetsmarknadsutskottet      har
ingen erinran mot att skrivelsen
kvarstår som inte slutbehandlad.

3.    (N16)   Riksdagsskrivelsen
härrör från 1998199 och avser ny
lagstiftning  mot diskriminering
i  arbetslivet.  I  den  del  av
skrivelsen     som    inte    är
slutbehandlad  avser   den   ett
tillkännagivande   om  samordnad
lagstiftning:

I   detta   sammanhang   erinrar
arbetsmårknadsutskottet:om   att
konstitutionsutskottet   uttalat
att     en    utredning    borde
tillsättas   med   uppgift   att
undersöka     om    det    finns
förutsättningar  att  slå samman
några  eller  samtliga ombudsmän
som  är underställda  regeringen
till   en    institution   (bet.
2000/0l   :KU3).    Frågan    om
huvudmannaskapet    för    dessa
ombudsmän      måste      enligt
konstitutionsutskottet   ses   i
ljuset    av,    de    uppgifter
ombudsmännen,         tilldelas.
Riksdagen     beslutade    efter
förslag                     från
konstitutionsutskottet       att
ställa     sig     bakom     ett
tillkännagivande till regeringen
med    denna   innebörd   (rskr.
2000/01:35).  Upplysningsvis kan
nämnas att denna fråga behandlas
under  punkt  N58   i   den   nu
aktuella riksdagsskrivelsen.

Enligt skrivelsen har regeringen
för   avsikt   att  låta  utreda
möjligheterna till  en  generell
lagstiftning  mot diskriminering
som    omfattar    alla    eller
flertalet diskrimineringsgrunder
och     samhällsområden.      Av
budgetpropositionen  för år 2002
(grop. 200l/02:1

utgiftsområde  14)  framgår  att
regeringen  har  för avsikt  att
tillsätta   en  utredning   inom
kort.  Ärendet   bereds  således
vidare.

Arbetsmarknadsutskottet      har
ingen erinran mot att skrivelsen
kvarstår som inte slutbehandlad.

4.    (N22)   Riksdagsskrivelsen
härrör  från 1999/2000 och avser
behandling                    av
budgetpropositionen för år 2000,
anslag  för  utgiftsområdena  13
och  14.  Riksdagsskrivelsen  är
inte  slutbehandlad  i tre olika
delar.

Hemställans  mom.  9  avser  ett
tillkännagivande  om behovet  av
en           översyn          av
bemanningsföretagen.           I
skrivelsen  anges att regeringen
under  våren  2001   kommer  att
fatta   beslut  om  en  översyn.
Enligt                       vad
arbetsmarknadsutskottet  erfarit
är  avsikten  att ett beslut  om
översynen  skall   fattas  under
hösten 2001.

Hemställans  mom. 32  avser  ett
tillkännagivande  om  försäkring
av   arbetshjälpmedel.   I   det
betänkande  som  låg  till grund
för   tillkännagivandet   gjorde
utskottet     bedömningen    att
kostnaderna  för  försäkring  av
arbetshjälpmedel  i  vissa  fall
kan    utgöra   ett   hinder   i
synnerhet    för   allmännyttiga
organisationer  och små företag.
Utskottet ansåg därför  att  det
borde  övervägas  vilka  möjliga
åtgärder som kan vidtas för  att
undanröja   detta   problem.   I
skrivelsen  redovisar regeringen
att     den     uppdragit     åt
Arbetsmarknadsstyrelsen   att  i
samråd med Riksförsäkringsverket
och Kammarkollegiet genomföra en
utredning.   Vidare   anges  att
frågan    skall   behandlas    i
budgetpropositionen för år 2002.
Av  budgetpropositionen  framgår
att AMS  i  sin  redovisning  av
utredningsuppdraget  konstaterat
att  frågan  om  försäkring   av
arbetshjälpmedel  inte uppfattas
som  ett  problem som  motiverar
ett  avtal  för  skadehantering.
Regeringen avser därför inte att
vidta  några  åtgärder   i   den
aktuella frågan.

Hemställans mom. 37 om anslag på
utgiftsområde   14   för   2000,
delmoment     j,    avser    ett
tillkännagivande om lönebidrag i
bestående
anställningsförhållanden.  I det
betänkande  som  låg  till grund
för         det         aktuella
tillkännagivandet       uttalade
utskottet  att  man bör överväga
om det finns situationer när det
kan vara befogat  med lönebidrag
även     i     ett     bestående
anställningsförhållande      men
underströk   samtidigt   att  en
sådan    möjlighet    inte   får
innebära    att   arbetsgivarens
allmänna       ansvar        för
arbetstagarens    rehabilitering
minskar.  Regeringen   anger   i
skrivelsen  att  den  avser  att
behandla         frågan        i
budgetpropositionen för 2002. Av
budgetpropositionen  framgår att
regeringen  avser  att  göra  en
samlad   översyn   av   hur   de
arbetshandikappades    ställning
skall   stärkas   på  framtidens
arbetsmarknad.            Enligt
vadutskottet erfarit är avsikten
att   frågan   om  lönebidrag  i
bestående
anställningsförhållanden   skall
behandlas  i  en  sådan översyn:
Arbetsmarknadsutskottet      har
ingen erinran mot att skrivelsen
i   de  aktuella  delarna  tills
vidare    kvarstår    som   inte
slutbehandlad.

S.    (N30)   Riksdagsskrivelsen
härrör  från 1999/2000 och avser
i   den   del    som   inte   är
slutbehandlad
etttillkännagivande     om    en
utredning av arbetsrätten mm. Av
skrivelsen   framgår   att   ett
översynsuppdrag   lämnats   till
Arbetslivsinstitutet   och   att
detta skall redovisas senast den
31  december  2001.  Enligt  vad
utskottet erfarit har regeringen
efter    det    att   skrivelsen
avlämnades  förlängt   tidsramen
för översynsuppdraget som  skall
avslutas  senast  den 31 oktober
2002   och  därvid  även   givit
institutet    i    uppdrag   att
överväga om det finns  behov  av
att    förstärka   skyddet   för
föräldralediga.

Utskottet har mot denna bakgrund
ingen erinran mot att skrivelsen
tills vidare  kvarstår  som inte
slutbehandlad.

6..   (N66)   Riksdagsskrivelsen
härrör från 2000/01  och avser i
den     nu     berörda    delen,
hemställans   mom.    34,    ett
tillkännagivande  om  en översyn
av regelverket med anledning  av
användandet    av   elektroniska
ansökningar                 till
arbetslöshetskassorna.        Av
regeringens   skrivelse  framgår
att ärendet bereds.

Arbetsmarknadsutskottet      har
ingen erinran mot att skrivelsen
tills  vidare  kvarstår som inte
slutbehandlad.

7.    (N67)   Riksdagsskrivelsen
härrör  från 2000/01 och avser i
nu berörd  del, hemställans mom.
44, ett tillkännagivande  om det
samlade        stödet       till
arbetshandikappade.
Tillkännagivandet    gjordes   i
anslutning till behandlingen  av
budgetpropositionen för år 2001.
I det utskottsbetänkande som låg
till grund för tillkännagivandet
underströk
arbetsmarknadsutskottet  behovet
av   ett   samlat   grepp   över
insatserna    för    stöd   till
arbetshandikappade           och
förutsatte att regeringen skulle
komma  att  beakta de synpunkter
som  framförts   av  bl.a.  RRV.
Utskottet  ansåg att  regeringen
vid behov skulle  återkomma till
riksdagen    med   förslag    på
åtgärder.     Av     regeringens
skrivelse framgår att regeringen
avser  att  behandla  frågan   i
budgetpropositionen för 2002.

Som nämnts aviserar regeringen i
budgetpropositionen   en  samlad
översyn      av      hur      de
arbetshandikappades    ställning
skall   stärkas   på  framtidens
arbetsmarknad.
Arbetsmarknadsutskottet      har
ingen erinran mot att skrivelsen
tills  vidare  kvarstår som inte
slutbehandlad.

Sammanlagt   redovisas    elva
skrivelser  som  slutbehandlade,
varav två är äldre än fyra år. I
åtta   fall  är  det  fråga   om
utfärdande  av lagar, i två fall
utfärdande av regleringsbrev och
i  ett  fall redovisas  hur  ett
tillkännagivande  har behandlats
av regeringen.