Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU35

Redogörelse för behandlingen av riksdagensskrivelser till regeringen

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2001/02:75
till handlingarna.

Stockholm den 28 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats
Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kenth Högström (s),
Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m),
Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena
Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och Peter
Pedersen (v).

2001/02

KU35

Redogörelse för ärendet

Sedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse till
riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit
med anledning av riksdagens olika beslut.
Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka
riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Årets redogörelse

Inom Regeringskansliet har upprättats en ny
redogörelse för behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse
2001/02:75. Den nu aktuella redogörelsen avser
huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under
tiden den 1 januari - den 31 december 2001. För att
underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid
sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så
aktuell bild som möjligt har redovisningen fått
omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter
den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta
förfarande har använts om riksdagsskrivelserna
därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redovisningen omfattar 412 riksdagsskrivelser
ställda till regeringen, varav 123 avgetts under
riksmötet 2001/02, 166 under riksmötet 2000/01, 43
under riksmötet 1999/2000 och 80 under tidigare
riksmöten.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott
att yttra sig över regeringens skrivelse. Yttranden
har inkommit från finansutskottet, skatteutskottet,
socialförsäkringsutskottet, trafikutskottet,
arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet, se
bilagorna 1-6. Övriga utskott har inte haft något
att erinra mot regeringens redogörelse.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen
del anföra följande. Redogörelsen omfattar 41
riksdagsskrivelser om beslut på grundval av
betänkanden från konstitutionsutskottet samt 2
riksdagsskrivelser på grundval av betänkanden från
det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet.
Enligt regeringens redogörelse var 16 (14 KU
respektive 2 KUU) av dessa inte slutbehandlade när
redogörelsen avlämnades, av dessa är fyra äldre än
två år och två härrör från 1999/2000.
Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen,
1994/95:243, handlar om åtgärder mot
våldsskildringar m.m. Konstitutionsutskottet gav,
med anledning av ett tiotal motioner om
biografcensur m.m., regeringen till känna att de
ämnen som togs upp i motionerna borde kunna bli
föremål för en samlad analys och bedömning i
regeringens brett upplagda arbete mot våldet i
samhället. Den 17 december 1998 utfärdade regeringen
en lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)
som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a.
att TV-program med ingående våldsskildringar eller
med pornografiska bilder skall föregås av en
varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade
regeringen tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga
våldsskildringar. Rådet har fått i uppdrag att bl.a.
informera industrin för audiovisuella tjänster och
informationstjänster om innehållet i EU-
rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga
och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa
branschernas självreglerande arbete med dessa frågor
och fungera som stöd och samtalspartner om
branscherna så önskar. Den 8 juni 2000 beslutade
regeringen direktiv till en utredare som bl.a.
skulle överväga olika sätt att förbättra möjligheten
att skydda barn mot olämpligt programinnehåll (dir.
2000:43). I december 2000 färdigställde utredaren
promemorian Förråande pornografiska filmer - en
översyn av 4 § lagen (1990:886) om granskning och
kontroll av filmer och videogram (Ds 2001:5).
Promemorian har remissbehandlats. Regeringen
remitterade ett förslag med anledning av promemorian
till Lagrådet. Lagrådet lämnade sitt yttrande den 8
februari 2002. Ärendet bereds vidare i
Regeringskansliet.
Riksdagsskrivelse 1997/98:214 gäller ett
tillkännagivande beträffande Statens biografbyrå.
Framställningen i en film eller ett videogram skall
vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå
innan den får visas vid allmän sammankomst eller
offentlig tillställning. Biografbyrån skall enligt
lagen om granskning och kontroll av filmer och
videogram endast bevara sådana delar av en
framställning som inte godkänts.
Konstitutionsutskottet ansåg i betänkande
1997/98:KU19 att det borde införas en inskränkning i
rätten att få kopior av de delar av en film eller
ett videogram som inte godkänts för visning.
Regeringen borde enligt utskottet överväga denna
fråga och återkomma med förslag. Frågan behandlas i
departementspromemorian Sekretessen för passfoton
m.m. (Ds 2000:57). I promemorian läggs inte något
förslag till lagändring fram. Enligt vad
konstitutionsutskottet inhämtat från
Justitiedepartementet avser regeringen att behandla
frågan i en lagrådsremiss före sommaren 2002.
Riksdagskrivelse 1998/99:147 gäller dels ett
tillkännagivande om revidering av EG-direktivet om
skydd för enskilda personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet
av sådana uppgifter (mom. 1), dels ett
tillkännagivande om lagstiftning mot missbruk av
personuppgifter (mom. 2). Konstitutionsutskottet
framhöll i betänkande 1998/99:KU15
Personuppgiftslagen att EG-direktivet fick anses
omodernt och att en revidering av direktivet måste
ske. Enligt utskottet är det av stor vikt att den
svenska regeringen inom EU med kraft verkar för att
en revidering av direktivet sker. Utskottet uttalade
vidare att intensifierade åtgärder bör vidtas för
att åstadkomma en lagstiftning som syftar till att
ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot
själva hanteringen av sådana uppgifter. När det
gäller revidering av EG-direktivet (mom. 1) avvaktar
regeringen den rapport om genomförande av
direktivet, eventuellt försedd med lämpliga
ändringsförslag, som kommissionen skall lämna enligt
artikel 33 i direktivet. Rapporten har enligt
uppgift från kommissionen blivit försenad med ett år
och kommer sannolikt att lämnas under hösten 2002.
Det är regeringens föresats att använda tiden fram
till dess för att främja att ett förslag till
revidering läggs fram och för att öka förståelsen
för de förändringar som enligt svensk uppfattning är
önskvärda. Som ett led i detta arbete har det inom
Justitiedepartementet bl.a. utarbetats ett förslag
till s.k. missbruksinriktad regleringsmodell. I
samarbete med en samrådsgrupp med representanter för
samtliga riksdagspartier har Justitiedepartementet
utarbetat en enkät om EG-direktivet som alla
intresserade inbjudits att svara på. Enkätsvaren har
sammanställts i promemorian EG-direktivet om
personuppgifter - En offentlig utvärdering (Ds
2001:27). Dessa erfarenheter skall ligga till grund
för en utvärdering av såväl EG-direktivet som
personuppgiftslagen. När det gäller lagstiftning mot
missbruk av personuppgifter (mom. 2) ändrades
personuppgiftslagens överföringsregler och
straffbestämmelser från den 1 januari 2000.
Ändringarna innebär att lagstiftningen närmar sig
den missbruksinriktade regleringsmodell som
riksdagen uttalat sig för. Även vissa ändringar som
gjorts i bl.a. personuppgiftsförordningen
(1998:1191) verkar enligt regeringen i samma
riktning. Regeringen beslutade den 21 februari 2002
att tillkalla en särskild utredare i syfte att inom
ramen för EG-direktivet om personuppgifter
åstadkomma ett regelverk som mera tar sikte på
missbruk av personuppgifter (dir. 2002:31).
Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 31
mars 2003.
Riksdagsskrivelse 1998/99:163 gäller två
tillkännagivanden om kommundelningar (mom. 1) och om
folkinitiativ till kommunala folkomröstningar (mom.
5). Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande
1998/99:KU21 att en möjlighet att öka den
demokratiska vitaliteten och delaktigheten är att
dela upp större kommuner i mindre. Utskottet
framhöll att det bör bli lättare att dela kommuner
genom att procedurerna som har samband med
kommundelningar underlättas. Regeringen borde
återkomma med förslag till riksdagen med detta
syfte. Vidare uttalade utskottet att det fanns skäl
att vidare utreda en förstärkning av medborgarnas
inflytande i initiativärenden. En möjlighet som
därvid borde utredas var enligt utskottet att en
kommunal folkomröstning skall komma till stånd när
en viss procentandel, t.ex. 10 % av de
röstberättigade i kommunen, står bakom initiativet.
Andra frågor som borde övervägas i sammanhanget är
hur och av vem frågeställningen för folkomröstningen
skall formuleras vid ett folkinitiativ.
Kommundemokratikommittén överlämnade i juni 2001
betänkandet Att vara med på riktigt -
demokratiutveckling i kommuner och landsting (SOU
2001:48). Enligt kommitténs bedömning är någon
förändring av själva proceduren från ansökan till
eventuellt beslut i indelningsändring inte påkallad.
Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen
beslutade den 27 september 2001 i tilläggsdirektiv
(dir. 2001:75) att ge Kommundemokratikommittén i
uppdrag att se över förutsättningarna för och
förfarandet vid ändringar i landstings- och
kommunindelningen samt lämna förslag till behövliga
lagändringar. Kommittén överlämnade den 26 april
2002 betänkandet Ändrad indelning? - En översyn av
reglerna för indelningsändringar (SOU 2002:33).
Enligt vad utskottet inhämtat från
Justitiedepartementet skall betänkandet
remissbehandlas. En proposition i ärendet planeras
till hösten 2002. När det gäller folkinitiativ till
kommunala folkomröstningar (mom. 5) angav regeringen
i proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya
seklet att den avsåg att i samband med beredningen
av Kommundemokratikommitténs betänkande Att tänka
efter före - samråd i kommuner och landsting (SOU
2001:89) återkomma till frågan hur folkinitiativ som
ett led i samrådet med medborgarna kan stärkas.
Enligt vad utskottet inhämtat från
Justitiedepartementet bereds frågan.
Riksdagsskrivelse 1999/2000:51 gäller ett
tillkännagivande om s.k. nummerpresentation.
Konstitutionsutskottet anförde i betänkande
1999/2000:KU7 att det är angeläget att enskilda även
telefonledes kan kontakta myndigheter anonymt för
att lämna uppgifter och begära upplysningar samt att
det inte är självklart att det är den enskilde som
skall bära ansvaret för att anonymiteten
upprätthålls. Enligt utskottet borde regeringen låta
frågan om hur anonymiteten skall kunna upprätthållas
för enskilda som kontaktar myndigheter per telefon,
utan att den enskilde själv skall behöva vara aktiv,
bli föremål för överväganden i något lämpligt
sammanhang. Frågan har behandlats i
departementspromemorian Några frågor om
myndigheternas service (Ds 2001:25). Enligt
promemorian finns det generellt sett inget påtagligt
behov hos myndigheterna av tillgång till tjänsten
nummerpresentation. Någon författningsreglering av
saken är, enligt promemorian, dock inte påkallad i
nuläget. Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen planerar att ta upp frågan i en
proposition hösten 2002.
Riksdagsskrivelse 1999/2000:134 gäller ett
tillkännagivande om att frågan om upphovsrätten och
offentlighetsprincipen borde bli föremål för
beredning inför det förslag till permanent lösning
som enligt konstitutionsutskottet borde föreläggas
riksdagen senast under hösten 2001.
Konstitutionsutskottet behandlade i betänkandet
1999/2000:KU14 regeringens förslag till ändring i
sekretesslagen i syfte att skydda uppgifter i vissa
upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en
myndighet. Utskottet anförde i betänkandet bl.a.
följande. Det har uppmärksammats att rätten att ta
del av allmänna handlingar använts för att mot
upphovsmannens vilja framställa exemplar av och
sprida upphovsrättsligt skyddade verk till
allmänheten i det särskilt uttalade syftet att skada
upphovsmannens intresse och utan varje anknytning
till myndighetens verksamhet. Offentlighets- och
sekretesskommittén (dir. 1998:32) har bl.a. i
uppdrag att undersöka om det i något fall finns ett
behov av att öka möjligheterna att inte
tillhandahålla en allmän handling som omfattas av
upphovsrätt eller någon annan rättighet enligt
upphovsrättslagen. Lagrådet har ansett att den
föreslagna regleringen bör utgöra en provisorisk
lösning och att det är angeläget att en mera
långsiktig och heltäckande lösning på problemet
söks. Regeringen har i propositionen instämt i denna
uppfattning och uttalat att det fortsatta arbetet
med att söka den lämpligaste lösningen ryms inom
Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag. I
motioner med anledning av propositionen har det
framförts att en långsiktig och heltäckande lösning
på problemet bör presenteras med sikte på att en
lagändring bör kunna träda i kraft senast den 1
januari 2003. Konstitutionsutskottet ansåg att det
var angeläget att kommittén tog upp de frågor som
angavs i motionerna. Utskottet utgick från att
kommittén arbetade skyndsamt samt lämnade eventuella
förslag till regeringen enligt de tider som angetts
i direktiven. Under alla förhållanden borde de
frågor som behandlades i motionerna bli föremål för
beredning inför det förslag till permanent lösning
som enligt utskottet borde föreläggas riksdagen
senast under hösten 2001.
Regeringen anför i redogörelsen att Offentlighets-
och sekretesskommittén haft i uppdrag att undersöka
om det i något fall finns behov av att öka
möjligheten att inte tillhandahålla handlingar som
innehåller upphovsrättsligt skyddade verk. Kommittén
har i delbetänkandet Offentlighetsprincipen och den
nya tekniken (SOU 2001:3) förordat att frågan om
avvägningen mellan upphovsrätten och yttrande- och
informationsfriheten blir föremål för en bredare
översyn och att ytterligare lagstiftning i syfte att
förhindra tvångsoffentliggörande av upphovsrättsligt
skyddade verk får anstå till dess en sådan översyn
kommit till stånd. Med anledning av kommitténs
ställningstagande lade regeringen i den
efterföljande propositionen (prop. 2001/02:70) inte
fram något förslag i denna del. Under den tid som
gått sedan 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100)
infördes har det, enligt regeringen, inte framkommit
att det finns något praktiskt behov av ytterligare
lagändringar. Regeringen avser att lägga
riksdagsskrivelsen till handlingarna.

Finansutskottet, bilaga 1, anför i yttrande bl.a.
följande. Det kan noteras att finansutskottet i sina
betänkanden enligt den gällande budgetordningen
numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.
Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett
stort antal moment. En närmare uppföljning av
regeringens åtgärder har gjorts för de moment i
tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom
utskottets eget ansvarsområde. Sjutton av sammanlagt
52 riksdagsskrivelser som redovisas i regeringens
återrapportering avser frågor som tillhör andra
utskotts ansvarsområden men som behandlats av
finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.
Allmänt kan, enligt finansutskottet, sägas att
riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde till
övervägande delen fullföljts på det sätt som
riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts
i rimlig tid. Finansutskottet konstaterar också att
regeringen nu förbättrat rapporteringen så att den
tillgodoser samtliga de önskemål som utskottet
framförde i yttrandet avseende förra årets
skrivelse.

Skatteutskottet, bilaga 2, anför i yttrande bl.a.
följande. Ärendet gällande tvåårsgränsen vid ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning
(rskr.1999/2000:143; bet. 1999/2000:SkU13 mom. 8)
avser ett tillkännagivande om att regeringen bör
genomföra en kompletterande utredning för att belysa
effekterna för rörligheten på arbetsmarknaden och
boende och arbetande i glesbygd vid ett slopande av
tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader
vid dubbel bosättning. Enligt regeringens
redogörelse bereds ärendet för närvarande - liksom
förra året - tillsammans med förslagen i
utredningsbetänkandet SOU 1999:94 Förmåner och ökade
levnadskostnader med inriktning på att ett
ställningstagande i frågan skall kunna redovisas
under innevarande år. Skatteutskottet noterar att
regeringen redan i förra årets motsvarande
redogörelse anmälde att frågan var under beredning.
Utskottet anser att beredningen nu har dragit ut väl
långt på tiden utan att något resultat redovisats.
Utskottet förutsätter att regeringen påskyndar
beredningen av detta ärende och verkligen redovisar
ett ställningstagande senare i år. I övrigt
föranleder granskningen inte några kommentarer från
skatteutskottets sida.

Socialförsäkringsutskottet, bilaga 3, anför i
yttrande bl.a. följande. Socialförsäkringsutskottet
har vid sin granskning av redovisningen inte funnit
anledning att kritisera behandlingen av något ärende
men vill kommentera följande två icke slutbehandlade
ärenden.

- Betänkande 2001/02:SfU1, riksdagsskrivelse 84,
mom. 12 om samverkan och finansiell samordning.
Riksdagens beslut innebär ett tillkännagivande om
att regeringen under våren 2002 bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om finansiell samordning
mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården,
socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. I
skrivelsen anges att regeringen avser att behandla
frågan i en proposition under år 2002. Syftet med
den finansiella samordningen är att skapa
möjligheter för en effektivare användning av
tillgängliga resurser och att berörda parter som
kommer överens får denna möjlighet. Det aktuella
riksdagsbeslutet föregicks av ett riksdagsbeslut
hösten 2000 på förslag av socialutskottet om att
regeringen skyndsamt skulle återkomma med förslag om
finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården,
socialtjänsten och socialförsäkringen i syfte att
underlätta samarbete för att åstadkomma ökad hälsa
och minskade sjukskrivningar. Denna begäran skall
enligt beslutet hösten 2001 således kompletteras så
att det blir möjligt även för
arbetsmarknadsmyndigheterna att ingå i en sådan
samverkan. Socialdepartementet har uppgivit att en
proposition planeras avlämnas först i höst, vilket
även framgår av den ekonomiska vårpropositionen.
Utskottet finner det mycket beklagligt att
regeringen inte i enlighet med riksdagens
tillkännagivande avser att lämna förslag under
våren. Även tidigare har regeringen avvisat av
riksdagen gjort tillkännagivande rörande finansiell
samordning. Att regeringen två gånger i rad inte
agerat i enlighet med riksdagens tillkännagivanden
bör leda till ett påpekande av
konstitutionsutskottet. En gemensam avvikande mening
har i socialförsäkringsutskottet anmälts av (s) och
(v).
- Betänkande 2001/02:SfU2, riksdagsskrivelse 70,
mom. 12 om instans- och processordning i
utlänningsärenden. Riksdagens beslut innebär ett
tillkännagivande om att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med ett förslag till en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden. I
regeringens skrivelse anges att ärendet bereds och
att regeringen avser att återkomma till riksdagen i
frågan under våren 2002. Frågan om en ny instans-
och processordning i utlänningsärenden har utretts
av en parlamentarisk kommitté (NIPU) som
slutredovisade sitt arbete i februari 1999 i
betänkandet Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU
1999:16). Samtliga företrädare för de sju
riksdagspartierna i utredningen var därvid överens
om att överprövningen i utlänningsärendena borde
föras över till de allmänna förvaltningsdomstolarna.
På grund av en del av remissvaren som avgavs med
anledning av utredningens slutbetänkande tillsattes
en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att dels
se över kostnaderna för den föreslagna
instansordningen, dels utreda ett
specialdomstolsalternativ. Arbetsgruppen redogjorde
för sitt arbete i departementspromemorian En
specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45).
Båda förslagen har remissbehandlats.
Socialförsäkringsutskottet ansåg i sitt betänkande
2001/02:SfU2 att den parlamentariska utredningens
förslag, om att beslut i utlänningsärenden skall
kunna överprövas i de allmänna
förvaltningsdomstolarna, utan tvekan ger ett
förfarande präglat av en hög grad av rättssäkerhet.
Utskottet utgick från att det omfattande
beredningsarbete som har genomförts möjliggör att en
proposition kan föreläggas riksdagen under våren,
för riksdagsbeslut före sommaren 2002. Utskottet har
under våren, senast den 4 april 2002, fått muntlig
information i frågan av ansvarigt statsråd, Jan O
Karlsson. Enligt statsrådet pågår ett aktivt
beredningsarbete i enlighet med den inriktning av
reformen som utskottet angivit. Ett regeringsbeslut
om lagrådsremiss skall fattas före sommaruppehållet
och en proposition kommer att föreläggas riksdagen
under hösten. Socialförsäkringsutskottet beklagar
att riksdagen trots sitt tillkännagivande inte före
sommaren kommer att kunna fatta beslut om den mycket
angelägna reformen av instans- och processordningen
i utlänningsärenden. Det är dock viktigt att alla
frågor inklusive hanteringen av ärendebalanser är
väl beredda så att övergången till den nya ordningen
fungerar så bra som möjligt. Ett ikraftträdande av
reformen kan därför inte ske alltför snabbt.
Visserligen har frågan utretts länge, men med hänsyn
till vad som redovisats om det pågående
beredningsarbetet finns det, enligt
socialförsäkringsutskottet, inte anledning för
konstitutionsutskottet att göra något påpekande i
ärendet. En gemensam avvikande mening har anmälts av
(kd) och (fp) samt av en (m)-ledamot.

Trafikutskottet, bilaga 4, anför i yttrande bl.a.
följande. Trafikutskottet har funnit ett moment som
regeringen ansett vara slutbehandlat, men där
vidtagna åtgärder uppenbarligen inte står i
överensstämmelse med riksdagens tillkännagivande.
Sålunda innebar riksdagens beslut den 31 maj 2001
(rskr. 2000/01:249), såvitt nu är i fråga, bifall
till moment 6 Ökad säkerhet för barn i trafiken i
trafikutskottets betänkande (bet. 2000/01:TU13) om
trafiksäkerhet. Genom sitt ställningstagande begärde
riksdagen av regeringen en samlad redovisning av de
åtgärder som borde vidtas för att öka säkerheten för
barn i trafiken. Beträffande detta moment skriver
regeringen i sin redogörelse:

Den 18 december 2001 utfärdade regeringen
regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende
Vägverket. I regleringsbrevet betonas att
åtgärder som särskilt syftar till att förbättra
barns trafiksäkerhet skall prioriteras. Momentet
är slutbehandlat.

Betydelsen av regeringens redovisning ökar, enligt
trafikutskottet, i takt med att utskotten i sitt
arbete lägger allt större tyngd vid uppföljning.
Detta innebär i sin tur ökade krav på att
regeringens redogörelse utformas så att den på bästa
möjliga sätt tjänar sitt syfte som
uppföljningsinstrument. Trafikutskottet bedömer att
ytterligare förbättringar avseende regeringens
redogörelse inte bara är önskvärda utan också är
möjliga att åstadkomma utan alltför stora
resursinsatser. Allmänt gäller, enligt
trafikutskottet, att en redogörelse av den karaktär
det nu handlar om bör vara så utformad att
mottagarnas - dvs. riksdagens, utskottens, de
enskilda ledamöternas, partiernas, massmediernas och
den intresserade allmänhetens - läsande uppmuntras
och underlättas. Det finns flera frågor som läsarna
kan tänkas vilja ha besvarade, men där redogörelsens
nuvarande utformning lägger hinder i vägen. Hur har
regeringen handlagt tillkännagivanden inom ett visst
utskotts beredningsområde? Vad har hänt med
anledning av ett tillkännagivande i ett visst
konkret ärende? Vad har hänt i ett visst ärende
sedan regeringens senaste redogörelse lämnades?
Enligt trafikutskottets bedömning torde det vara
möjligt att med relativt enkla medel påtagligt
förbättra utformningen av regeringens information.
Men det finns också mer långtgående - och sannolikt
mer resurskrävande - insatser som ytterligare skulle
förbättra mottagarnas möjligheter att följa upp
regeringens handläggning av riksdagens
tillkännagivanden. Åtgärder som kan övervägas är,
enligt trafikutskottet, t.ex. följande. Förse den
skriftliga redogörelsen med ett sökordsregister,
infoga en fulltextversion av redogörelsen i
Rixlexsystemet, bygga ut den skriftliga redogörelsen
med utskottsvisa avsnitt samt inom respektive
utskottsavsnitt en fördelning på slutbehandlade
respektive inte slutbehandlade ärenden, komplettera
den skriftliga redogörelsen med ett databaserat
register med löpande aktualisering enligt den modell
som tillämpas för t.ex. författningar och offentliga
utredningar.

Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 5, anför i yttrande
bl.a. följande. Riksdagsskrivelse 1993/94:257 avser
JO:s och JK:s roller. Tillkännagivandet gjordes i
anslutning till behandlingen av propositionen om en
ny lagstiftning för statsanställda.
Arbetsmarknadsutskottet har i tidigare yttrande till
konstitutionsutskottet anmärkt på att detta ärende
inte har slutbehandlats. Konstitutionsutskottet
instämde i sitt av riksdagen godkända betänkande i
denna kritik och underströk (1999/2000:KU10) starkt
vikten av att ärendet skulle slutbehandlas utan
ytterligare dröjsmål. Vid förra årets behandling av
motsvarande skrivelse framkom att en
departementspromemoria utarbetats inom
Justitiedepartementet och att denna skickats ut på
remiss. Arbetsmarknadsutskottet skrev då i sitt
yttrande att utskottet förutsatte att regeringen
efter remissbehandlingen utan ytterligare dröjsmål
skulle slutbehandla skrivelsen. Av den nu aktuella
regeringsskrivelsen framgår att remisstiden för
promemorian gick ut i december 2001 och att
lagstiftningsfrågan för närvarande bereds inom
Justitiedepartementet. Utskottet har inhämtat att
frågan har beretts i Regeringskansliet tillsammans
med den vidare frågan om den statliga
ansvarsnämnden. JO väckte i sitt remissvar en fråga
om avstängning som enligt underhandsuppgift från
Justitiedepartementet behöver övervägas vidare.
Justitiedepartementet har upplyst om att
diskussioner förs om att lägga fram en lagrådsremiss
på vissa delar före sommaren, alternativt avvakta
tills även den av JO väckta frågan kan lösas.
Eftersom den fråga som avses i tillkännagivandet
synes vara tillräckligt beredd förutsätter
arbetsmarknadsutskottet att en proposition
överlämnas till riksdagen så snart som möjligt.
Riksdagsskrivelse 2000/01:145 redovisas som ej
slutbehandlad i tre olika delar. Hemställans mom. 7
avser ett tillkännagivande om utredning om rätten
till politisk information på arbetsplatsen. I det
betänkande som låg till grund för tillkännagivandet
underströk utskottet vikten av att människor känner
sig delaktiga i och har kunskap om politiska frågor
och att arbetsplatsen kan vara en sådan arena där
politiska budskap kan förmedlas och debatteras.
Utskottet ansåg därför att frågan skulle övervägas
av en utredning eller på annat sätt som regeringen
fann lämpligt. Av den nu aktuella
regeringsskrivelsen framgår att ärendet bereds.
Hemställans mom. 12 avser ett tillkännagivande om
AKU-statistik och mom. 13 avser regeringens
skrivelse 1999/2000:146 Anställningsformen
överenskommen visstidsanställning. I det betänkande
som låg till grund för tillkännagivandet ansåg
utskottet att det skulle vara av stort värde om
Statistiska centralbyråns (SCB)
arbetskraftsundersökningar (AKU) även omfattar
frågor om bruket av anställningsformen överenskommen
visstidsanställning. Utskottet menade därför att
regeringen borde undersöka möjligheten att i AKU
även få med denna uppgift. Av regeringsskrivelsen
framgår att ett flertal kontakter med SCB har ägt
rum för en diskussion om hur uppdraget utförs på
lämpligaste sätt. Arbetsmarknadsutskottet
förutsätter att dessa frågor bör kunna behandlas
utan ytterligare dröjsmål så att skrivelsen kan
slutbehandlas. När det gäller de skrivelser som
anges som slutbehandlade vill
arbetsmarknadsutskottet kommentera riksdagsskrivelse
2000/01:211 som bl.a. avser ett tillkännagivande om
avskaffad åldersgräns för läkarvårdsersättning m.m.
För att göra det möjligt för läkare, sjukgymnaster,
tandläkare och tandhygienister att fortsätta
förvärvsarbeta beslutade riksdagen enligt utskottets
förslag om en höjd åldersgräns från 65 till 67 år
för rätt till ersättning enligt lagen om
läkarvårdsersättning, lagen om ersättning för
sjukgymnastik och lagen om allmän försäkring.
Utskottet föreslog att dessa åldersgränser i nästa
steg avskaffas helt och att regeringen borde
återkomma med ett sådant förslag. Av regeringens
skrivelse framgår att regeringen den 20 december
2001 bemyndigade chefen för Socialdepartementet att
tillkalla en särskild utredare (S 2001:10) med
uppdrag att utreda konsekvenserna av ett avskaffande
av åldersgränser när det gäller offentlig ersättning
till läkare, sjukgymnaster, tandläkare och
tandhygienister m.m. (dir. 2001:119). Med hänsyn
till att tillkännagivandet avsåg att regeringen
borde återkomma till riksdagen med ett förslag
ifrågasätter arbetsmarknadsutskottet om skrivelsen
bör anges som slutbehandlad och förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen i enlighet med
tillkännagivandet.

Bostadsutskottet, bilaga 6, anför i yttrande bl.a.
följande. Bostadsutskottets granskning föranleder
ett påpekande. Påpekandet gäller redovisningen i
regeringens propositioner. Utskottet har noterat att
det inte alltid framgår om ett tillkännagivande från
riksdagen berörs av regeringens förslag och om
regeringen i så fall anser att riksdagens skrivelse
i frågan är slutbehandlad eller inte. Exempel på
fall där redovisningen har varit knapphändig är
propositionerna Hyresgästinflytande vid ombyggnad
och andra hyresrättsliga frågor (2001/02:41) och
Kooperativ hyresrätt (2001/02:62). Med den nuvarande
ordningen kan riksdagen under lång tid, trots att
regeringen anser att frågan är slutbehandlad, vänta
på beskedet att en viss skrivelse är slutbehandlad.
I vissa fall torde detta innebära att riksdagen och
dess ledamöter svävar i villfarelsen att regeringen
fortfarande bereder frågan och avser att återkomma
med förslag. En ordning där dessa uppgifter alltid
redovisas skulle underlätta riksdagens utvärderings-
och uppföljningsarbete. Det skulle bl.a. innebära
att riksdagen gavs ett mer lättillgängligt underlag
för att i samband med behandlingen av en proposition
ta ställning till om det finns skäl för att
återkomma med ett nytt tillkännagivande till
regeringen. På motsvarande sätt skulle arbetet
underlättas för den riksdagsledamot som överväger
att motionera i frågan. Bostadsutskottet förespråkar
mot denna bakgrund en huvudprincip som innebär att
det i regeringens propositioner uttryckligen bör
redovisas vilka av riksdagens tillkännagivanden som
berörs och regeringens ställningstagande till om
riksdagens skrivelse angående tillkännagivandet är
slutbehandlad eller inte.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet vill återigen framhålla att
regeringens redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen fyller en
viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och
utvärderingsarbete.

Trafikutskottet har påtalat att regeringen
redovisat riksdagsskrivelse 2000/01:249 som
slutbehandlad trots att vidtagna åtgärder
uppenbarligen inte står i överensstämmelse med
riksdagens tillkännagivande. Arbetsmarknadsutskottet
ifrågasätter om riksdagsskrivelse 2000/01:211 kan
anses slutbehandlad och förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen i enlighet med
tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet finner
inte anledning att göra någon annan bedömning än den
trafikutskottet respektive arbetsmarknadsutskottet
gjort. Utskottet förutsätter att regeringen
hörsammar riksdagens tillkännagivanden. Om
regeringen anser sig kunna underlåta att vidta de
åtgärder ett tillkännagivande avser, måste
regeringens bedömning vad gäller riksdagsbeslut
redovisas för riksdagen i samband med att regeringen
lämnar sin redogörelse för vilka åtgärder regeringen
vidtagit med anledning av riksdagens beslut.
För egen del vill konstitutionsutskottet, med
anledning av att regeringen aviserar att den avser
att lägga riksdagsskrivelse 1999/2000:134 till
handlingarna, anföra följande. Ett enigt utskott
uttalade i betänkande 1999/2000:KU14 Upphovsrätten
och offentlighetsprincipen, bl.a. att det är
angeläget att Offentlighets- och sekretesskommittén
tar upp de frågor som anges i motionerna samt att
under alla förhållanden de frågor som behandlas i
motionerna bör bli föremål för beredning inför det
förslag till permanent lösning som enligt utskottet
bör föreläggas riksdagen senast under hösten 2001.
Vad utskottet anfört borde enligt utskottet ges
regeringen till känna. Riksdagen följde utskottets
förslag. Offentlighets- och sekretesskommittén
förordade, enligt regeringens redogörelse, att de
aktuella frågorna skulle bli föremål för en bredare
översyn och att ytterligare lagstiftning i syfte att
förhindra tvångsoffentliggörande av upphovsrättsligt
skyddade verk fick anstå till dess en sådan översyn
kommit till stånd. Att regeringen anser att det inte
framkommit något praktiskt behov av ytterligare
lagändringar är, enligt utskottet, inte skäl för att
bibehålla en reglering som enligt Lagrådets,
regeringens och även utskottets mening endast borde
utgöra en provisorisk lösning. Regeringen bör därför
inte lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna
innan något förslag till permanent lösning har
presenterats eller, i enlighet med vad
Offentlighets- och sekretesskommittén förordade,
efter att en bredare översyn av de aktuella frågorna
har skett.
Med anledning av de synpunkter trafikutskottet och
bostadsutskottet framfört vad gäller bl.a.
utformningen av regeringens redogörelse kommer
konstitutionsutskottet att efter samråd med
Regeringskansliet återkomma till hur dessa
synpunkter kan tillgodoses. Konstitutionsutskottet
har för avsikt att i det sammanhanget inhämta
synpunkter från övriga utskott.
Vad i övrigt gäller de ärenden som utskotten
kommenterat i sina yttranden, bl.a.
socialförsäkringsutskottets yttrande med anledning
av riksdagsskrivelserna 2001/02:84 och 2001/02:70,
finner konstitutionsutskottet inte anledning att
göra någon annan bedömning än den respektive utskott
gjort.
Regeringens skrivelse 2001/02:75 föranleder inte
något annat uttalande från konstitutionsutskottets
sida. Skrivelsen bör läggas till handlingarna.
Särskilda yttranden

av Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s),
Pär Axel Sahlberg (s), Mats Berglind (s), Kenth
Högström (s) och Britt-Marie Lindkvist (s).

1. Konstitutionsutskottet gör inte någon annan
bedömning när det gäller de ärenden som
övriga utskott kommenterat i sina yttranden
än vad respektive utskott gjort. Vi anser
emellertid att det finns skäl att, som
framförs i den avvikande meningen nr 1 i
socialförsäkringsutskottets yttrande med
anledning av betänkande 2001/02:SfU1,
riksdagsskrivelse 84, mom. 12 om samverkan
och finansiell samordning, beklaga att det
inte varit möjligt för regeringen att under
våren lägga fram ett förslag. Det är en
angelägen reform som snarast bör komma till
stånd. Vi har dock förståelse för att frågan
kräver omfattande beredningsarbete.
Socialdepartementet har uppgivit att en
proposition planeras avlämnas i anslutning
till budgetpropositionen i höst. Av den
ekonomiska vårpropositionen (prop.
2001/02:100 s. 26) framgår att förslaget
kommer att utgöra en integrerad del av den
politik mot ohälsa som regeringen återkommer
med till riksdagen i höst.

2.

3.

4.
av Ingvar Svensson (kd), Björn von der Esch (kd) och
Helena Bargholtz (fp).

Konstitutionsutskottet gör inte någon annan
bedömning när det gäller de ärenden som övriga
utskott kommenterat i sina yttranden än vad
respektive utskott gjort. Vi anser emellertid att
det finns skäl att, som framförs i den avvikande
meningen nr 2 i socialförsäkringsutskottets
yttrande, med anledning av betänkande 2001/02:SfU2,
riksdagsskrivelse 70, mom. 12 om instans- och
processordning i utlänningsärenden, beklaga att
riksdagen trots sitt tillkännagivande i slutet av
november 2001 inte före sommaren kommer att kunna
fatta beslut om den mycket angelägna reformen av
instans- och processordningen i utlänningsärenden.
Mot bakgrund av det omfattande utredningsarbete som
gjorts tidigare borde riksdagen ha förelagts en
proposition under våren.
Bilaga 1

Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU6y

Behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 21 mars 2002
att bereda samtliga utskott tillfälle att - i de
delar som har samband med respektive utskotts
beredningsområde - yttra sig över regeringens
skrivelse 2001/02:75 med redogörelse för
behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Regeringens skrivelse redogör huvudsakligen för
sådana åtgärder som regeringen vidtagit under
kalenderåret 2001 med anledning av riksdagens
skrivelser. För att underlätta riksdagsutskottens
möjligheter att få en så aktuell bild som möjligt
vid sitt uppföljningsarbete har redovisningen även
fått omfatta vissa regeringsbeslut från år 2002,
dvs. efter den egentliga redovisningsperiodens
utgång. Detta förfarande har använts om
riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat
rapporteras som slutbehandlade.

Redogörelsen är som tidigare år uppställd
departementsvis. Inom varje departements område har
materialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter
åldern på de behandlade riksdagsskrivelserna. Vid
uppföljningen av riksdagens beslut tilldrar sig
regeringens åtgärder med anledning av riksdagens
tillkännagivanden till regeringen ett särskilt
intresse.
Sammantaget 52 skrivelser redovisas i årets
redogörelse inom finansutskottets ansvarsområde,
vilket är lika många som i motsvarande skrivelse
förra året. Av de 52 skrivelserna rapporteras 33 som
slutbehandlade och 19 som inte slutbehandlade.
Det kan också noteras att finansutskottet i sina
betänkanden enligt den gällande budgetordningen
numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.
Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett
stort antal moment. En närmare uppföljning av
regeringens åtgärder har gjorts för de moment i
tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom
utskottets eget ansvarsområde. Sjutton av sammanlagt
52 riksdagsskrivelser som redovisas i regeringens
återrapportering avser frågor som tillhör andra
utskotts ansvarsområden men som behandlats av
finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.
Av riksdagsskrivelserna är 11 stycken äldre än två
år och 6 stycken äldre än tre år. Av dessa senare 6
redovisas 4 som inte slutbehandlade. Det äldsta inte
slutbehandlade ärendet avser riksmötet 1995/96.

Utskottets synpunkter

Allmänt kan sägas att riksdagens beslut inom
utskottets ansvarsområde till övervägande delen
fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid
beslutstillfället och genomförts i rimlig tid.

Utskottet konstaterar också att regeringen nu
förbättrat rapporteringen så att den tillgodoser
samtliga de önskemål som utskottet framförde i
yttrandet avseende förra årets skrivelse.

Stockholm den 18 april 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Anna Åkerhielm (m), Siv Holma (v), Per Landgren
(kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek
(c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich (s) och
Hans Hoff (s).

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2001/02: SkU3y

Behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett skatteutskottet
och övriga utskott tillfälle att yttra sig över
regeringens skrivelse 2001/02:75 med redogörelse för
behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen. Med anledning härav har skatteutskottet
särskilt granskat de ärenden som avser
riksdagsskrivelser som skatteutskottet medverkat
till och som inte slutbehandlats den 31 december
2001. Utskottet har även granskat vissa ärenden som
avslutats under tiden den 1 januari 2001-den 31
december 2001. Utskottet får anföra följande.

Utskottets granskning

Yrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande
till andra länder

Ärendet redovisas under punkt 3 under
Finansdepartementet (s. 72-73). Med anledning
av en rad motioner om yrkesfiskarnas ekonomiska
villkor i förhållande till fiskare i
konkurrentländer och att såväl Norge som
Danmark hade särskilda skatteavdrag för
yrkesfiskare gjorde riksdagen - på förslag av
skatteutskottet - ett tillkännagivande om att
regeringen borde återkomma till riksdagen med
förslag som tillgodosåg motionärernas krav på
konkurrensneutralitet. I redogörelsen anför
regeringen att ett förslag till
yrkesfiskeavdrag, som tagits fram inom
Regeringskansliet, har anmälts till Europeiska
kommissionen (rskr.1996/97:133; bet.
1996/97:SkU13 mom. 11, mot. 1996/97:Fi210
yrkande 11 (c) m.fl., beslut i kammaren den 20
december 1996).

Ekonomisk ersättning till personer som erhållit
fingerade personuppgifter

Ärendet redovisas under punkt 6 under
Finansdepartementet (s. 73) och avser ett
tillkännagivande om att den som förföljs på
grund av att han eller hon uppfyllt sin
vittnesplikt och till följd härav fått skyddad
identitet och haft kostnader härför skall kunna
få ersättning i särskild ordning och inte bara
vara hänvisad till ersättning i form av
skadestånd, brottsskadeersättning eller bistånd
enligt socialtjänstlagen. Enligt redogörelsen
har regeringen tillkallat en särskild utredare
(Ju 2001:10, dir. 2001:107) som skall överväga
frågan om ersättning till bevispersoner som är
i behov av skydd. Skrivelsen är därmed enligt
redogörelsen slutbehandlad (rskr.1997/98:76;
bet. 1997/98:SkU5 mom. 10, prop. 1997/98:9,
mot. 1997/98:Sk14 yrkande 8 (m) m.fl., beslut i
kammaren den 4 december 1997).

Åtgärder för att stimulera användningen av
deponigas för energiutvinning

Ärendet redovisas under punkt 11 under
Finansdepartementet (s. 75). När avfallsskatten
antogs av riksdagen på våren 1999 beslutades
bl.a. att avdrag inte skulle medges för gas som
bildats vid nedbrytning av organiskt avfall som
förs ut från en avfallsanläggning (s.k.
deponigas). Med anledning av vissa motioner med
yrkande om avdragsrätt för deponigas gjordes
samtidigt det tillkännagivandet att regeringen
skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med
förslag som syftade till att stimulera
användningen av deponigas för energiutvinning.
Ärendet avser detta tillkännagivande, och
frågan har behandlats i proposition 2001/02:29
Vissa punktskattefrågor, bet. 2001/02:
SkU9. Skrivelsen är därmed slutbehandlad
(rskr.1998/99:258; bet. 1998/99:
SkU20 mom. 2, prop. 1998/99:84, mot.
1998/99:Sk28 yrkande 5 (v) m.fl., beslut i
kammaren den 15 juni 1999).

Tvåårsgränsen vid ökade levnadskostnader vid
dubbel bosättning

Ärendet redovisas under punkt 16 under
Finansdepartementet (s. 76) och avser ett
tillkännagivande om att regeringen bör
genomföra en kompletterande utredning för att
belysa effekterna för rörligheten på
arbetsmarknaden och boende och arbetande i
glesbygd vid ett slopande av tvåårsgränsen för
avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel
bosättning. Enligt regeringens redogörelse
bereds ärendet för närvarande - liksom förra
året - tillsammans med förslagen i
utredningsbetänkandet SOU 1999:94 (det står
felaktigt 97 i redogörelsen) Förmåner och ökade
levnadskostnader med inriktning på att ett
ställningstagande i frågan skall kunna
redovisas under innevarande år
(rskr.1999/2000:143; bet. 1999/2000:SkU13 mom.
8, mot. 1999/2000:Sk748 (v), beslut i kammaren
den 15 mars 2000).

Uppskov med reavinstbeskattningen

Ärendet redovisas under punkt 17 under
Finansdepartementet (s. 76) och avser ett
tillkännagivande om att regeringen bör se över
reglerna om reavinstuppskov vid bostadsbyte för
att komma till rätta med problemet att den som
avyttrar en bostad för att uppföra en ny bostad
på en obebyggd tomt som han eller hon redan
äger inte medges uppskov med
reavinstbeskattningen. Frågan behandlades i
proposition 2001/02:43 Förenklad
fastighetstaxering i stället för omräkning,
m.m., bet. 2001/02:SkU11. Skrivelsen är därmed
slutbehandlad (rskr.1999/2000:175; bet.
1999/2000:SkU17 mom. 10, mot. 1999/2000:Sk713
(v), beslut i kammaren den 5 april 2000).

Reglerna i skattebetalningslagen om
betalningsansvar för företrädare för juridiska
personer

Ärendet redovisas under punkt 19 under
Finansdepartementet (s. 77) och avser ett
tillkännagivande om att regeringen bör utföra
en analys och eventuellt lägga fram förslag om
en omformulering av de nya bestämmelserna i
skattebetalningslagen (1997:483) om
betalningsansvar för företrädare för juridiska
personer, om dessa nya bestämmelser inneburit
en skärpning i förhållande till vad som gällde
tidigare. Enligt regeringens redogörelse
behandlas frågan av en utredning som den 31
januari 2002 överlämnat sitt slutbetänkande SOU
2002:8 Företrädaransvar. Den fortsatta
beredningen är inriktad på att en proposition
skall kunna lämnas till riksdagen under år 2003
(rskr.1999/2000:248; bet. 1999/2000:SkU24,
beslut i kammaren den 7 juni 2000).

Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen

Ärendet redovisas under punkt 24 under
Finansdepartementet (s. 79-80) och avser ett
tillkännagivande om att regeringen bör arbeta
för att tillämpningsområdet för uppförandekoden
för företagsbeskattning skall utvidgas till att
omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser
löntagare och att frågan skall behandlas i
samband med en översyn av uppförandekoden.
Enligt redogörelsen bereds ärendet. Det anförs
vidare att den planerade översynen av EU:s
uppförandekod för företagsbeskattning ännu inte
har kommit till stånd eftersom det pågående
arbetet med koden inte har avslutats.
Skrivelsen har därför inte kunnat slutbehandlas
(rskr.2000/01:70; bet. 2000/01:SkU6 mom. 3,
prop. 2000/01:12, mot. 2000/01:Sk8 yrkande 3
(mp), beslut i kammaren den 5 december 2000).

Bilförmån

Ärendet redovisas under punkt 34
under Finansdepartementet (s. 82)
och avser ett tillkännagivande om en
översyn av förmånsbeskattningen av
installations- och
distributionsbilar som används
privat i ringa omfattning. Enligt
redogörelsen har Riksskatteverket
fått i uppdrag att se över reglerna
om bilförmån och deras tillämpning
på det angivna området. Enligt vad
utskottet erfarit har uppdraget
nyligen redovisats i en promemoria
av Riksskatteverket som för
närvarande remissbehandlas (rskr.
2000/01:166; bet. 2000/01:SkU14 mom.
12, mot. 2000/01:Sk729 yrkande 1 (c,
m, kd, fp), beslut i kammaren den 21
mars 2001).

Utskottets ställningstagande

Beträffande ärendet rörande tvåårsgränsen vid ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning noterar
utskottet att regeringen redan i förra årets
motsvarande redogörelse anmälde att frågan var under
beredning. Utskottet anser att beredningen nu har
dragit ut väl långt på tiden utan att något resultat
redovisats. Utskottet förutsätter att regeringen
påskyndar beredningen av detta ärende och verkligen
redovisar ett ställningstagande senare i år.

I övrigt föranleder granskningen inte några
kommentarer från utskottets sida.

Stockholm den 23 april 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström
(v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof
Svensson (s) och Matz Hammarström (mp).

Bilaga 3

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2001/02:SfU6y

Behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 anmodat
övriga utskott att yttra sig över regeringens
skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen.

Socialförsäkringsutskottet avger följande yttrande.

Redogörelsen avser åtgärder vidtagna den 1 januari
- den 31 december 2001, men även vissa
regeringsbeslut därefter omfattas. I skrivelsen
redovisas behandlingen av 22 riksdagsskrivelser i
ärenden som grundar sig på betänkanden från
socialförsäkringsutskottet. Flertalet av dessa
riksdagsskrivelser är utfärdade föregående och
innevarande riksmöte medan 4 skrivelser avser
tidigare riksmöten. Av samtliga dessa ärenden
redovisas 8 riksdagsskrivelser som inte
slutbehandlade medan övriga anges som slutbehandlade
under perioden. Det äldsta ärendet, som är från
1990/91 års riksmöte (bet. 1990/91:SfU18, rskr. 372)
har kommenterats av utskottet i motsvarande yttrande
till konstitutionsutskottet hösten 2000 (yttr.
2000/01:SfU3y). Detta ärende kommer att avslutas med
en proposition till hösten enligt vad som nu
redovisas. Vidare kan tilläggas att det näst äldsta
ärendet (bet. 1992/93:SfU14, rskr. 286) numera har
redovisats till riksdagen genom proposition
2001/02:164 Socialförsäkringsförmåner vid
institutionsvistelse på statens bekostnad.
Utskottet har vid sin granskning av redovisningen
inte funnit anledning att kritisera behandlingen av
något ärende men vill kommentera följande två icke
slutbehandlade ärenden.

Bet. 2001/02:SfU1, rskr. 84, mom. 12 om
samverkan och finansiell samordning

Riksdagens beslut innebär ett tillkännagivande om
att regeringen under våren 2002 bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om finansiell samordning
mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården,
socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. I
skrivelsen anges att regeringen avser att behandla
frågan i en proposition under år 2002.

Syftet med den finansiella samordningen är att
skapa möjligheter för en effektivare användning av
tillgängliga resurser och att berörda parter som
kommer överens får denna möjlighet. Det aktuella
riksdagsbeslutet föregicks av ett riksdagsbeslut
hösten 2000 på förslag av socialutskottet om att
regeringen skyndsamt skulle återkomma med förslag om
finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården,
socialtjänsten och socialförsäkringen i syfte att
underlätta samarbete för att åstadkomma ökad hälsa
och minskade sjukskrivningar. Denna begäran skall
enligt beslutet hösten 2001 således kompletteras så
att det blir möjligt även för
arbetsmarknadsmyndigheterna att ingå i en sådan
samverkan.
Socialdepartementet har uppgivit att en
proposition planeras avlämnas först i höst, vilket
även framgår av den ekonomiska vårpropositionen.
Utskottet finner det mycket beklagligt att
regeringen inte i enlighet med riksdagens
tillkännagivande avser att lämna förslag under
våren. Även tidigare har regeringen avvisat av
riksdagen gjort tillkännagivande rörande finansiell
samordning. Att regeringen två gånger i rad inte
agerat i enlighet med riksdagens tillkännagivanden
bör leda till ett påpekande av
konstitutionsutskottet.

Bet. 2001/02:SfU2, rskr. 70, mom. 12 om
instans- och processordning i utlänningsärenden

Riksdagens beslut innebär ett tillkännagivande om
att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen
med ett förslag till en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden. I skrivelsen
anges att ärendet bereds och att regeringen avser
att återkomma till riksdagen i frågan under våren
2002.

Frågan om en ny instans- och processordning i
utlänningsärenden har utretts av en parlamentarisk
kommitté (NIPU) som slutredovisade sitt arbete i
februari 1999 i betänkande Ökad rättssäkerhet i
asylärenden (SOU 1999:16). Samtliga företrädare för
de sju riksdagspartierna i utredningen var därvid
överens om att överprövningen i utlänningsärendena
borde föras över till de allmänna
förvaltningsdomstolarna. På grund av en del av
remissvaren som avgavs med anledning av utredningens
slutbetänkande tillsattes en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet för att dels se över kostnaderna
för den föreslagna instansordningen, dels utreda ett
specialdomstolsalternativ. Arbetsgruppen redogjorde
för sitt arbete i departementspromemorian En
specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45).
Båda förslagen har remissbehandlats.
Enligt utskottets mening är införandet av en
tvåpartsprocess med ökad möjlighet till muntlig
förhandling av väsentlig betydelse för tilltron till
asylprövningssystemet. En sådan förändring leder
också till ökad rättssäkerhet. Utskottet ansåg i
sitt betänkande 2001/02:SfU2 att den parlamentariska
utredningens förslag, om att beslut i
utlänningsärenden skall kunna överprövas i de
allmänna förvaltningsdomstolarna, utan tvekan ger
ett förfarande präglat av en hög grad av
rättssäkerhet. Eventuella andra lösningar skulle
enligt utskottets mening kunna medföra svårigheter
att, kring dessa för samhället såväl som för den
enskilde angelägna frågor, nå en bred parlamentarisk
enighet. Utskottet uttryckte förståelse för att
reformens omfattning och komplicerade
frågeställningar har krävt noggranna analyser. Mot
bakgrund av det anförda ansåg emellertid utskottet
att det är mycket angeläget att beslut snarast
fattas om instansordningen. Utskottet utgick från
att det omfattande beredningsarbete som har
genomförts möjliggör att en proposition kan
föreläggas riksdagen under våren, för riksdagsbeslut
före sommaren 2002.
Utskottet har under våren, senast den 4 april
2002, fått muntlig information i frågan av ansvarigt
statsråd, Jan O Karlsson.
Enligt statsrådet pågår ett aktivt
beredningsarbete i enlighet med den inriktning av
reformen som utskottet angivit. Någon ytterligare
utredning i ärendet är det således inte fråga om.
Ett regeringsbeslut om lagrådsremiss skall fattas
före sommaruppehållet och en proposition kommer att
föreläggas riksdagen under hösten.
Statsrådet har påpekat att reformen innebär helt
nya regler för processordningen samt en helt ny
ordning för säkerhetsfrågor och verkställighet.
Såväl processrättsliga som andra frågor behöver
därför beredas. Det handlar också om resurser och
kompetens vid Migrationsverket och domstolarna.
Detta är en av de största reformerna för
rättsväsendet. De årliga merkostnaderna bedöms uppgå
till ca 500 miljoner kronor, vartill kommer
omställningskostnader för såväl den nuvarande som
den nya organisationen. Omställningen försvåras av
att reformen skall genomförs i ett läge då antalet
asylsökande kraftigt ökar, och det är viktigt att
den nya organisationen inte vid övergången måste
överta alltför många oavgjorda ärenden från
Utlänningsnämnden.
Utskottet beklagar att riksdagen trots sitt
tillkännagivande inte före sommaren kommer att kunna
fatta beslut om den mycket angelägna reformen av
instans- och processordningen i utlänningsärenden.
Det är dock viktigt att alla frågor inklusive
hanteringen av ärendebalanser är väl beredda så att
övergången till den nya ordningen fungerar så bra
som möjligt. Ett ikraftträdande av reformen kan
enligt utskottets mening därför inte ske alltför
snabbt. Visserligen har frågan utretts länge, men
med hänsyn till vad som redovisats om det pågående
beredningsarbetet finns det inte anledning för
konstitutionsutskottet att göra något påpekande i
ärendet.

Stockholm den 25 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit
i beslutet: Berit Andnor (s),
Bo Könberg (fp), Margit Gennser
(m), Anita Jönsson (s), Ulla
Hoffmann (v), Rose-Marie
Frebran (kd), Gustaf von Essen
(m), Mariann Ytterberg (s),
Göran Lindblad (m), Lennart
Klockare (s), Ronny Olander
(s), Sven-Erik Sjöstrand (v),
Kerstin-Maria Stalin (mp),
Birgitta Carlsson (c), Mona
Berglund Nilsson (s), Margareta
Cederfelt (m) och Désirée
Pethrus Engström (kd).

Avvikande meningar

1. Berit Andnor (s), Anita Jönsson (s), Ulla
Hoffmann (v), Mariann Ytterberg (s), Lennart
Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand
(v) och Mona Berglund Nilsson (s) anser:

Bet. 2001/02:SfU1, rskr. 84, mom. 12 om samverkan
och finansiell samordning

Vi anser att utskottet i stället för sista stycket i
detta avsnitt borde ha anfört:

Vi beklagar att det inte varit möjligt för
regeringen att under våren lägga fram ett förslag.
Det är en angelägen reform som snarast bör komma
till stånd. Utskottet har dock förståelse för att
frågan kräver omfattande beredningsarbete.
Socialdepartementet har uppgivit att en proposition
planeras avlämnas i anslutning till
budgetpropositionen i höst. Av den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 2001/02:100 s. 26) framgår
att förslaget kommer att utgöra en integrerad del av
den politik mot ohälsa som regeringen återkommer med
till riksdagen i höst. Med hänsyn till det
beredningsarbete som pågår finns det därför inte
anledning för konstitutionsutskottet att göra något
påpekande i ärendet.

2. Bo Könberg (fp), Rose-Marie Frebran (kd),
Göran Lindblad (m)
och Désirée Pethrus Engström (kd) anser:

Bet. 2001/02:SfU2, rskr. 70, mom. 12 om instans- och
processordning i utlänningsärenden

Vi anser att utskottet i stället för sista stycket i
detta avsnitt borde ha anfört:

Utskottet beklagar att riksdagen trots sitt
tillkännagivande i slutet av november 2001 inte före
sommaren kommer att kunna fatta beslut om den mycket
angelägna reformen av instans- och processordningen
i utlänningsärenden. Mot bakgrund av det omfattande
utredningsarbete som gjorts tidigare anser utskottet
liksom i höstas att riksdagen borde ha förelagts
proposition under våren. Det finns anledning för
konstitutionsutskottet att påpeka detta.
Bilaga 4

Trafikutskottets yttrande 2001/02:TU3y

Behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Inledning

Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 anmodat
övriga utskott att yttra sig över regeringens
skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen
omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden
den 1 januari - den 31 december 2001.
Trafikutskottet lämnar i detta yttrande vissa
övergripande synpunkter på hur utformningen av
regeringens redogörelse kan förbättras.

Viss statistisk bakgrund

I regeringens redogörelse redovisas sammanlagt 30
riksdagsskrivelser i frågor som behandlats i
trafikutskottets betänkanden. Som framgår av
följande sammanställning redovisas 11 av dessa som
slutbehandlade.

---------------------------------------------------------
|Riksmöte | Antal | | Ej|
| |skrivelser |Slutbehandlade|slutbehandlade|
---------------------------------------------------------
|1994/95 | | | |
| | 1 | | 1 |
---------------------------------------------------------
|1996/97 | | | |
| | 1 | 1 | |
---------------------------------------------------------
|1997/98 | | | |
| | 6 | 1 | 5 |
---------------------------------------------------------
|1998/99 | | | |
| | 1 | | 1 |
---------------------------------------------------------
|1999/2000 | | | |
| | 6 | | 6 |
---------------------------------------------------------
|2000/01 | | | |
| | 8 | 5 | 3 |
---------------------------------------------------------
|2001/02 | | | |
| | 7 | 4 | 3 |
---------------------------------------------------------
|Summa | | | |
| | 30 | 11 | 19 |
---------------------------------------------------------

Utskottets överväganden

Regeringens redogörelse blir allt viktigare

Sedan mer än 40 år lämnar regeringen årligen riksdagen en
redogörelse för de åtgärder den vidtagit med anledning av
beslut som riksdagen meddelat regeringen i form av
riksdagsskrivelser. Enligt trafikutskottets mening ökar
betydelsen av denna redovisning i takt med att utskotten i
sitt arbete lägger allt större tyngd vid uppföljning. Detta
innebär i sin tur ökade krav på att regeringens redogörelse
utformas så att den på bästa möjliga sätt tjänar sitt syfte
som uppföljningsinstrument. Utskottet konstaterar att
dokumentet successivt har förbättrats i viktiga hänseenden.
Så t.ex. framgår det numera vilka moment i ett
utskottsbetänkande som av regeringen betraktas som
slutbehandlade respektive vilka som återstår för regeringen
att åtgärda. Regeringen redovisar konsekvent vilka åtgärder
som vidtagits respektive planeras för att riksdagens önskemål
skall kunna anses vara tillgodosedda. Också det aktuella
beredningsläget sammanfattas. Emellertid bedömer
trafikutskottet att ytterligare förbättringar inte bara är
önskvärda utan också är möjliga att åstadkomma utan alltför
stora resursinsatser.

Kvarstående brister

Allmänt gäller att en redogörelse av den karaktär det nu
handlar om bör vara så utformad att mottagarnas - dvs.
riksdagens, utskottens, de enskilda ledamöternas, partiernas,
massmediernas och den intresserade allmänhetens - läsande
uppmuntras och underlättas. Det finns flera frågor som
läsarna kan tänkas vilja ha besvarade, men där redogörelsens
nuvarande utformning lägger hinder i vägen. Nedan lämnas
tabellariskt tre exempel.

--------------------------------------------------------------
|Frågeställningar |Kvarstående brister |
| | |
--------------------------------------------------------------
|Hur har regeringen handlagt |Skrivelsen är strukturerad|
|tillkännagivanden inom ett |departementsvis. Vissa|
|visst utskotts |departement, t.ex.|
|beredningsområde? |Näringsdepartementet, handlägger
|
| |ärenden som faller under flera|
| |utskotts, t.ex.|
| |trafikutskottets, |
| |näringsutskottets och|
| |arbetsmarknadsutskottets, |
| |beredningsområden. En|
| |utsortering av ett visst|
| |utskotts tillkännagivanden|
| |kräver därför manuell|
| |bearbetning. |
| | |
--------------------------------------------------------------
|Vad har hänt med anledning |Frågeställaren måste gå via|
|av ett tillkännagivande i |t.ex. Rixlex för att spåra rätt|
|ett visst konkret ärende? |år för riksdagsbeslutet, rätt|
| |utskottsbetänkande och rätt|
| |riksdagsskrivelsenummer. Först|
| |därefter är det möjligt med|
| |hjälp av det kronologiska|
| |registret i regeringens|
| |redogörelse söka sig fram till|
| |rätt punkt i den|
| |departementsvisa redovisningen.|
| | |
--------------------------------------------------------------
|Vad har hänt i ett visst |Frågeställaren måste ta kontakt|
|ärende sedan regeringens |med t.ex. departementet eller|
|senaste redogörelse |vänta på nästa redogörelse (i|
|lämnades (i mars)? |genomsnitt ett halvt år). |
| | |
--------------------------------------------------------------

Hur kan förbättringar åstadkommas?
Hur kan förbättringar åstadkommas?

Enligt trafikutskottets bedömning torde det vara möjligt att med
relativt enkla
medel påtagligt förbättra utformningen av regeringens
information. Sådana
åtgärder bör självfallet övervägas i första hand. Men det finns
också mer
långtgående - och sannolikt mer resurskrävande - insatser som
ytterligare
skulle förbättra mottagarnas möjligheter att följa upp regeringens
handläggning
av riksdagens tillkännagivanden. För närmare
överväganden lämnar
trafikutskottet i tabellform några uppslag.

---------------------------------------------------------------
|Åtgärder som kan övervägas |Kommentar |
| | |
---------------------------------------------------------------
|Förse den skriftliga |Åtgärden skulle förbättra |
|redogörelsen med ett |läsarens möjlighet att snabbt|
|sökordsregister. |informera sig om behandlingen|
| |av ett visst ärende. |
| | |
---------------------------------------------------------------
|Infoga en fulltextversion av |Enligt vad utskottet funnit |
|redogörelsen i Rixlexsystemet. |har redogörelsen för 1997/98|
| |års riksmöte inte tagits in i|
| |Rixlex avdelning för|
| |propositioner och skrivelser.|
| |Med en sådan åtgärd skulle|
| |texten bli sökbar. |
| | |
---------------------------------------------------------------
|Bygga ut den skriftliga |Utskotten är väsentligen |
|redogörelsen med utskottsvisa |intresserade av sina egna|
|avsnitt samt, inom respektive |områden. Med utskottsvisa|
|utskottsavsnitt, en fördelning |avsnitt underlättas utskottens
|
|på slutbehandlade respektive |uppföljning. |
|inte slutbehandlade ärenden. | |
| | |
---------------------------------------------------------------
|Komplettera den skriftliga |En sådan lösning torde kräva |
|redogörelsen med ett |större insatser, såväl|
|databaserat register med |initialt som framgent, men|
|löpande aktualisering enligt |skulle kunna motiveras med och
|
|den modell som tillämpas för |ligga väl i linje med tidens|
|t.ex. författningar och |krav på aktuell information.|
|offentliga utredningar. | |
---------------------------------------------------------------

Avslutande kommentar

Trafikutskottet har vid sin beredning av regeringens
redogörelse funnit ett moment som regeringen ansett
vara slutbehandlat, men där vidtagna åtgärder uppenbarligen
inte står i överensstämmelse med riksdagens
tillkännagivande. Sålunda innebar riksdagens beslut den 31 maj
2001 (rskr. 2000/01:249), såvitt nu är i
fråga, bifall till moment 6 Ökad säkerhet för barn i
trafiken i trafikutskottets betänkande (bet.
2000/01:TU13) om trafiksäkerhet. Genom sitt ställningstagande
begärde riksdagen av regeringen en samlad
redovisning av de åtgärder som borde vidtas för att öka
säkerheten för barn i trafiken. Beträffande detta
moment skriver regeringen i sin redogörelse (s. 136, punkt 42):

Mom. 6 om ökad säkerhet för barn i trafiken. Den 18 december
2001 utfärdade regeringen regleringsbrev för
budgetåret 2002 avseende Vägverket. I regleringsbrevet betonas
att åtgärder som särskilt syftar till att
förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras. Momentet är
slutbehandlat.

Stockholm den 25 april 2002

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica Öhman (s
), Anders G Högmark (m), Jarl Lander (s),
Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m),
Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m),
Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Mikael Johansson (mp),
Kenth Skårvik (fp), Claes-Göran Brandin
(s), Jan-Evert Rådhström (m) och Magnus Jacobsson (kd).

Bilaga 5

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2001/02:AU3y

Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 beslutat anmoda
övriga utskott att yttra sig över regeringens
skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen. Ingen motion
har väckts med anledning av skrivelsen.

Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande yttrande
från arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet

I skrivelse 2001/02:75 lämnar regeringen en redovisning av de
åtgärder regeringen vidtagit med anledning
av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens
skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar
huvudsakligen åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31
december 2001. Vidare lämnar regeringen
vissa uppgifter om antalet gällande författningar samt om
arbetet med regelförenkling, språkvård och det
offentliga rättsinformationssystemet.

Totalt redovisas 15 skrivelser under Arbetsmarknadsutskottet i
det register som ingår i skrivelsen. En
av skrivelserna, 1997/98:204, avser regionalpolitik som
numera bereds i näringsutskottet. Av de 14
skrivelser som berör arbetsmarknadsutskottet rapporteras
åtta som slutbehandlade och sex som inte
slutbehandlade.
När det gäller de skrivelser som anges som inte
slutbehandlade kan följande kommentarer lämnas. Den
punkt under vilken redovisningen sker i regeringens skrivelse
återfinns inom parentes.

1. (Ju 10) Riksdagsskrivelse 1993/94:257 avser JO:s och
JK:s roller. Tillkännagivandet gjordes i
anslutning till behandlingen av propositionen om en
ny lagstiftning för statsanställda.
Arbetsmarknadsutskottet har i tidigare yttrande (bilaga 2
till arbetsmarknadsutskottets protokoll
1999/2000:6) till konstitutionsutskottet anmärkt på att
detta ärende inte har slutbehandlats.
Konstitutionsutskottet instämde i sitt av riksdagen godkända
betänkande i denna kritik och underströk
(1999/2000:KU10) starkt vikten av att ärendet skulle
slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål. Vid förra
årets behandling av motsvarande skrivelse framkom att en
departementspromemoria utarbetats inom
Justitiedepartementet och att denna skickats ut på remiss.
Arbetsmarknadsutskottet skrev då i sitt
yttrande att utskottet förutsatte att regeringen efter
remissbehandlingen utan ytterligare dröjsmål
skulle slutbehandla skrivelsen (bilaga 5 till
arbetsmarknadsutskottets protokoll 2001/02:4).

Av den nu aktuella regeringsskrivelsen framgår att remisstiden
för promemorian gick ut i december 2001
och att lagstiftningsfrågan för närvarande bereds inom
Justitiedepartementet.
Utskottet har inhämtat att frågan har beretts i
Regeringskansliet tillsammans med den vidare frågan om
den statliga ansvarsnämnden. JO väckte i sitt remissvar
en fråga om avstängning som enligt
underhandsuppgift från Justitiedepartementet behöver övervägas
vidare. Justitiedepartementet har upplyst
om att diskussioner förs om att lägga fram en lagrådsremiss
på vissa delar före sommaren, alternativt
avvakta tills även den av JO väckta frågan kan lösas.
Eftersom den fråga som avses i tillkännagivandet
synes vara tillräckligt beredd förutsätter utskottet att en
proposition överlämnas till riksdagen så
snart som möjligt.

2. (N16) Riksdagsskrivelse 1999/2000:83 avser behandling av
budgetpropositionen för år 2000, anslag för utgiftsområdena 13 och
14. Skrivelsen är inte slutbehandlad i två olika delar.

Hemställans mom. 9 avser ett tillkännagivande om behovet
av en översyn av bemanningsföretagen. Av
regeringens skrivelse framgår att regeringen i september 2001
tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att
inventera de problem som kan vara förknippade med en
anställning i ett bemanningsföretag. Arbetsgruppen
skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2002. Ärendet
bereds vidare.
Hemställans mom. 37 om anslag på utgiftsområde 14 för 2000,
delmoment j, avser ett tillkännagivande om
lönebidrag i bestående anställningsförhållanden. I det
betänkande som låg till grund för det aktuella
tillkännagivandet uttalade utskottet att man bör överväga om
det finns situationer när det kan vara
befogat med lönebidrag även i ett bestående
anställningsförhållande men underströk samtidigt att en sådan
möjlighet inte får innebära att arbetsgivarens allmänna ansvar
för arbetstagarens rehabilitering minskar.
Av skrivelsen framgår att regeringen inom kort avser att
fatta beslut om att tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att överväga frågan om lönebidrag i
bestående anställningsförhållanden. Utskottet
kan konstatera att en utredare tillkallats den 7 mars 2002 för
att analysera bl.a. denna fråga (dir.
2002:22).
Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen
kvarstår som inte slutbehandlad.

3. (N18) Riksdagsskrivelse 1999/2000:149 avser i den del som
inte är slutbehandlad ett tillkännagivande
om en utredning av arbetsrätten m.m. Av skrivelsen framgår
att ett översynsuppdrag lämnats till
Arbetslivsinstitutet och att detta skall redovisas senast den
31 december 2001. Regeringen har förlängt
uppdraget till den 31 oktober 2002 och därvid även givit
institutet i uppdrag att överväga om det finns
behov av att förstärka skyddet för föräldralediga (jämför nedan)
.

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen
kvarstår som inte slutbehandlad.

4. (N27) Riksdagsskrivelse 2000/01:102 avser i den nu
berörda delen, hemställans mom. 34, ett
tillkännagivande om en översyn av regelverket med anledning
av användandet av elektroniska ansökningar
till arbetslöshetskassorna. Av regeringens skrivelse framgår
att man i en departementspromemoria
(2001:75), Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen,
behandlat förslag om elektroniska ansökningar.
Promemorian har remissbehandlats och regeringen avser att under
2002 återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottet kan konstatera att frågan tas upp i
proposition 2001/02:151 Tillsynen över
arbetslöshetsförsäkringen som arbetsmarknadsutskottet behandlar
i betänkande 2001/02:AU7.

Arbetsmarknadsutskottet anser att skrivelsen därmed kan anses
vara slutbehandlad.

5. (N31) Riksdagsskrivelse 2000/01:145 redovisas som ej
slutbehandlad i tre olika delar.

Hemställans mom. 7 avser ett tillkännagivande om
utredning om rätten till politisk information på
arbetsplatsen. I det betänkande som låg till grund för
tillkännagivandet underströk utskottet vikten av
att människor känner sig delaktiga i och har kunskap om
politiska frågor och att arbetsplatsen kan vara
en sådan arena där politiska budskap kan förmedlas och
debatteras. Utskottet ansåg därför att frågan
skulle övervägas av en utredning eller på annat sätt som
regeringen fann lämpligt.
Av den nu aktuella regeringsskrivelsen framgår att ärendet
bereds.
Hemställans mom. 12 avser ett tillkännagivande om AKU-
statistik och mom. 13 avser regeringens skrivelse
1999/2000:146 Anställningsformen överenskommen
visstidsanställning. I det betänkande som låg till grund
för tillkännagivandet ansåg utskottet att det skulle vara av
stort värde om Statistiska centralbyråns
(SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) även omfattar frågor om
bruket av anställningsformen överenskommen
visstidsanställning. Utskottet menade därför att regeringen
borde undersöka möjligheten att i AKU även få
med denna uppgift. Av regeringsskrivelsen framgår att ett
flertal kontakter med SCB har ägt rum för en
diskussion om hur uppdraget utförs på lämpligaste sätt.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att dessa frågor bör kunna
behandlas utan ytterligare dröjsmål så
att skrivelsen kan slutbehandlas.

6. (N35) Riksdagsskrivelse 2000/01:179 avser ett
tillkännagivande om förstärkt skydd för föräldralediga.
I det betänkande som låg till grund för tillkännagivandet
ansåg utskottet att det fanns starka skäl att
överväga om det finns behov av att förstärka skyddet för
arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt
till ledighet i samband med föräldraskap och att i första hand
förändringar i föräldraledighetslagen och
lagen om anställningsskydd bör övervägas. Av skrivelsen
framgår att regeringen i oktober 2001 beslutade
att ge Arbetslivsinstitutet uppdrag att överväga denna fråga.
Uppdraget skall redovisas senast den 31
oktober 2002.

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen
kvarstår som inte slutbehandlad.

När det gäller de skrivelser som anges som slutbehandlade vill
utskottet kommentera en av dem.

(N39) Riksdagsskrivelse 2000/01:211 avser dels antagande av
lagar med anledning av utskottets betänkande
om rätt att arbeta till 67 års ålder, dels ett
tillkännagivande om avskaffad åldersgräns för
läkarvårdsersättning m.m. För att göra det möjligt för
läkare, sjukgymnaster, tandläkare och
tandhygienister att fortsätta förvärvsarbeta beslutade
riksdagen enligt utskottets förslag om en höjd
åldersgräns från 65 till 67 år för rätt till ersättning enligt
lagen om läkarvårdsersättning, lagen om
ersättning för sjukgymnastik och lagen om allmän försäkring.
Utskottet föreslog att dessa åldersgränser i
nästa steg avskaffas helt och att regeringen borde återkomma med
ett sådant förslag.

Av regeringens skrivelse framgår att regeringen den 20
december 2001 bemyndigade chefen för
Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare (S 2001:
10) med uppdrag att utreda konsekvenserna
av ett avskaffande av åldersgränser när det gäller
offentlig ersättning till läkare, sjukgymnaster,
tandläkare och tandhygienister m.m. (dir. 2001:119).
Med hänsyn till att tillkännagivandet avsåg att regeringen
borde återkomma till riksdagen med ett
förslag ifrågasätter utskottet om skrivelsen bör anges som
slutbehandlad. Utskottet förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen i enlighet med
tillkännagivandet.

Övriga skrivelser som anges som slutbehandlade föranleder inga
kommentarer från utskottet.

Stockholm den 25 april 2002

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik
Österberg (s), Hans Andersson (v), Margareta
Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Björn Kaaling (s),
Stefan Attefall (kd), Kent Olsson (m), Laila
Bjurling (s), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Maria
Larsson (kd), Henrik Westman (m), Elver
Jonsson (fp), Anders Karlsson (s), Anna Kinberg (m) och Carlinge
Wisberg (v).

Bilaga 6

Bostadsutskottets yttrande 2001/02:BoU6y

Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra
sig över regeringens skrivelse 2001/02:75
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skri-velser till
regeringen.

Utskottets överväganden

Regeringens redogörelse upptar skrivelserna nr 131 från 2000/
01 t.o.m. nr 137 från 2001/02. Även äldre
riksdagsskrivelser som inte tidigare har redovisats som
slutbehandlade av regeringen har tagits med.
Redovisningen avser huvudsakligen sådana åtgärder som
har vidtagits under 2001. Även vissa
regeringsbeslut från tiden efter den egentliga
redovisningsperiodens slut har tagits med om skrivelserna
därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.
Utskottet har gjort en genomgång av de åtgärder som
regeringen har vidtagit innan skrivelserna har
ansetts slutbehandlade. Utskottet har även granskat de åtgärder
som regeringen har vidtagit med anledning
av de riksdagsskrivelser som inte har redovisats som
slutbehandlade. Granskningen föranleder ett
påpekande.
Påpekandet gäller redovisningen i regeringens propositioner.
Utskottet har noterat att det inte alltid
framgår om ett tillkännagivande från riksdagen berörs av
regeringens förslag och om regeringen i så fall
anser att riksdagens skrivelse i frågan är slutbehandlad
eller inte. Exempel på fall där redovisningen
har varit knapphändig är propositionerna Hyresgästinflytande
vid ombyggnad och andra hyresrättsliga
frågor (2001/02:41) och Kooperativ hyresrätt (2001/02:62).
Med den nuvarande ordningen kan riksdagen under lång tid,
trots att regeringen anser att frågan är
slutbehandlad, vänta på beskedet att en viss skrivelse är
slutbehandlad. I vissa fall torde detta
innebära att riksdagen och dess ledamöter svävar i villfarelsen
att regeringen fortfarande bereder frågan
och avser att återkomma med förslag.
En ordning där dessa uppgifter alltid redovisas skulle
underlätta riksdagens utvärderings- och
uppföljningsarbete. Det skulle bl.a. innebära att riksdagen gavs
ett mer lättillgängligt underlag för att
i samband med behandlingen av en proposition ta ställning till
om det finns skäl för att återkomma med
ett nytt tillkännagivande till regeringen. På motsvarande
sätt skulle arbetet underlättas för den
riksdagsledamot som överväger att motionera i frågan.
Bostadsutskottet förespråkar mot denna bakgrund en
huvudprincip som innebär att det i regeringens
propositioner uttryckligen bör redovisas vilka riksdagens
tillkännagivanden som berörs och regeringens
ställningstagande till om riksdagens skrivelse angående
tillkännagivandet är slutbehandlad eller inte.

Stockholm den 25 april 2002

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Nilsson (
s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin
(s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (
m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl
(s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik
Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina Adolfsson
Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m) och Sten
Andersson (-).