Konstitutionsutskottets betänkande
2001/02:KU26

Östersjömiljarderna


Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet   Riksdagens
revisorers   förslag   2001/02:RR14   angående   den
ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna samt
tre  motioner som väckts med anledning av förslaget.
Revisorerna   föreslår  att  arbetet  med  tydligare
direktiv  för  den   ekonomiska   redovisningen   av
Östersjömiljarderna  bör  fortsätta, att arbetet med
utveckling    av   rutiner   och   riktlinjer    för
Östersjömiljarderna  också  skall  omfatta frågor om
upphandling  och beredning av ansökningar  samt  att
rutinerna  för   den   ekonomiska  kontrollen  skall
förtydligas. De följdmotioner  som väckts handlar om
hur Regeringskansliet hanterar egna anslag m.m.

Utskottet  tillstyrker  revisorernas  förslag  och
avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Redovisningen av Östersjömiljarderna
Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer  anfört  angående
tydligare    direktiv    för    den    ekonomiska
redovisningen   av  Östersjömiljarderna  (avsnitt
2.3), ansökningar  och  upphandling (avsnitt 2.4)
samt  bättre  ekonomisk kontroll  (avsnitt  2.5).
Därmed bifaller riksdagen revisorernas förslag.

2. Hantering av anslag inom Regeringskansliet

Riksdagen   avslår    motionerna    2001/02:K76,
2001/02:K77 och 2001/02:K78.

Stockholm den 16 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar


Per Unckel

Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Per
Unckel  (m),  Göran Magnusson  (s),  Barbro  Hietala
Nordlund (s), Pär  Axel  Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v),  Ingvar Svensson (kd),  Inger  René  (m),  Mats
Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt  (s),  Kenth  Högström (s), Mats Einarsson
(v), Björn von der Esch (kd),  Nils Fredrik Aurelius
(m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson  (c) och Helena
Bargholtz (fp).
2001/02

KU26


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Riksdagens   revisorer  genomförde  under  riksmötet
2000/01  mot bakgrund  av  kritik  som  riktats  mot
hanteringen    av   den   första   Östersjömiljarden
förstudien  Östersjömiljarderna   (2000/01:14)  samt
fortsatte  granskningen under innevarande  riksmöte.
Resultatet  av   denna   granskning   redovisades  i
rapporten  Östersjömiljarderna - insyn och  kontroll
(2001/02:5).

Rapporten remissbehandlades.
Riksdagens revisorer har härefter med utgångspunkt
i rapporten och remissyttrandena över den överlämnat
sitt förslag  angående  den ekonomiska redovisningen
av    Östersjömiljarderna    (2001/02:RR14)     till
riksdagen.     Ärendet    har    remitterats    till
konstitutionsutskottet.
Tre  motioner  har   väckts   med   anledning   av
förslaget.

Förslagen till riksdagsbeslut i revisorernas förslag
och i motionerna återges i bilaga.


Bakgrund


Östersjömiljarderna

Den   första   Östersjömiljarden   lanserades  under
sommaren  1996  som  en  av flera åtgärder  för  att
stimulera  tillväxt  och  sysselsättning.  Riksdagen
anslog  efter förslag i sysselsättningspropositionen
om halvering  av  arbetslösheten till år 2000 (prop.
1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15)  en  miljard kronor
under fem år för åtgärder inom fem områden, nämligen
svensk  exportindustri,  bl.a.  avseende  livsmedel,
energisystem,   ömsesidigt   kunskapsutbyte,  stärkt
infrastruktur samt samarbete för  att  skydda miljön
runt   Östersjön.   Regeringen  skulle  besluta   om
anslagets användning  efter  förslag  från  det s.k.
Östersjörådet. En ökad handel och gemensamma projekt
mellan   näringsliv,  offentliga  institutioner  och
stater  skulle   påskynda  en  gemensam  utveckling.
Samtidigt      förväntades      detta      förstärka
demokratiseringsprocessen  i  samarbetsländerna  och
Sveriges      redan      framträdande     roll     i
Östersjösamarbetet.

I   1998  års  ekonomiska  vårproposition   (prop.
1997/98:150) förordade regeringen en fortsättning av
den verksamhet  som  bedrivits  inom  ramen  för den
första  Östersjömiljarden  genom att ytterligare  en
miljard kronor skulle tillföras  under  den kommande
femårsperioden.  Det  övergripande  syftet  med  den
andra  miljarden skulle enligt regeringen vara  att,
utifrån       svenskt       intresse,      stimulera
näringslivsutveckling i och handel  med  länderna  i
Östersjöregionen.  Regeringen återkom därefter i den
påföljande budgetpropositionen  för  år 1999 med ett
konkret   förslag   till  medelsanvisning.   Svenska
företags   position   i   Östersjöregionen    skulle
förstärkas   liksom  förutsättningarna  för  svenska
företags  deltagande  i  utvecklingen  av  regionens
näringsliv.  Ett  nytt  krav  var  att  verksamheten
skulle     samordnas     med     och     komplettera
utvecklingssamarbetet med de berörda länderna.
Huvudansvaret       för       hanteringen       av
Östersjömiljarderna   låg   till  att  börja  med  i
Statsrådsberedningen, men det fördes i december 1997
över      till      dåvarande      Närings-      och
handelsdepartementet.  Under  hösten 1998  flyttades
ansvaret  till  Utrikesdepartementet,   enheten  för
exportfrämjande och den inre marknaden och  därefter
till  enheten  för Central- och Östeuropa. Inom  den
senare enheten upprättades  under  hösten  1999  ett
Östersjömiljardsekretariat     med     ansvar    för
uppföljning    och    avslutning   av   den   första
Östersjömiljarden, men  också  för  hantering av den
andra Östersjömiljarden.

Tidigare granskningar


Revisorerna har tidigare i sin granskningspromemoria
Svenska   miljöinsatser   i   Baltikum   (1998/99:1)
framfört kritik bl.a. i fråga om handhavandet av den
första Östersjömiljarden. I en förstudie angående de
båda Östersjömiljarderna (förstudie 2000/01:14)  har
revisorerna  pekat på att det av studien framgår att
det finns bättre  förutsättningar  för  hantering av
den andra Östersjömiljarden än den första.

Revisorerna har vidare granskat och lämnat förslag
till     riksdagen    angående    Regeringskansliets
upphandling  av konsulter (förslag 2000/01:RR13) och
angående  anslag   som   regeringen  disponerar  och
fördelar  (förslag  2000/01:RR14).   Förslagen   har
behandlats  av  riksdagen  (bet.  2001/02:KU2, rskr.
2001/02:16 och 17 respektive bet. 2001/02:KU5, rskr.
2001/02:39-41). I  beredningen av dessa  ärenden har
utskottet   i   huvudsak   tillstyrkt   revisorernas
förslag.  Riksdagen  ställde  sig bakom revisorernas
förslag       om       bl.a.      Regeringskansliets
upphandlingsrutiner      och       överblick      av
konsultanvändningen      inom     Regeringskansliet.
Utskottet  ställde  sig  även  bakom  förslaget  att
regeringen senast under hösten  2002  bör  återkomma
till riksdagen med en redogörelse för vilka åtgärder
som har vidtagits på upphandlingsområdet.
Riksdagen  har  behandlat  Östersjömiljarderna   i
anslutning   till   tilläggsbudget   2   för   1999.
Finansutskottet  underströk i betänkandet vikten  av
en    grundlig    utvärdering    av    den    första
Östersjömiljarden (bet. 1999/2000:FiU11).
Konstitutionsutskottet  har  i  sin  granskning av
statsrådens  tjänsteutövning  och regeringsärendenas
handläggning vid flera tillfällen  tagit  upp frågor
om   Östersjömiljarderna  (se  bet.  1999/2000:KU20,
2000/01:KU10   och   2000/01:  KU20).  I  betänkande
2000/01:KU10   noterade    utskottet    bl.a.    att
samordningen  i upphandlingsfrågor skärpts genom att
interna    föreskrifter     om    Regeringskansliets
upphandlingar    utfärdats.    Vid    den    senaste
behandlingen (bet. 2000/01:KU20)  fann utskottet att
de brister som varit föremål för kritik  fortlöpande
hade  korrigerats.  Utskottet  framförde att  kritik
kunde riktas mot den tidigare handläggningen. Vidare
konstaterade    utskottet    att    problem     hade
uppmärksammats  i  samband  med  de granskningar som
utförts, bl.a. vad det gäller mål,  upphandling  och
dokumentation.    I    sitt    ställningstagande   i
granskningsärendet  framförde  utskottet   att  stor
kraft  borde  läggas på att förebygga sådana brister
som hade kunnat  påvisas beträffande handhavandet av
Östersjömiljard 1. Utskottet framförde samtidigt att
flera av de problem  som  framkommit  i  samband med
hanteringen  av  Östersjömiljard  1  kan förutsättas
hänga  samman  med  att  verksamheten  hanterats  av
Regeringskansliet, vars organisation inte  i  första
hand är konstruerad för en sådan hantering.

Förslagets huvudsakliga innehåll


Riksdagens revisorer anser att arbetet med tydligare
direktiv   för   den   ekonomiska  redovisningen  av
Östersjömiljarderna bör  fortsätta,  att arbetet med
utveckling    av    rutiner   och   riktlinjer   för
Östersjömiljarderna också  skall  omfatta  frågor om
upphandling  och  beredning av ansökningar samt  att
rutinerna  för  den  ekonomiska   kontrollen   skall
förtydligas  så  att  det  klarare  framgår  hur ett
projekt skall redovisas och hur redovisningen  skall
kontrolleras.  De  föreslår att riksdagen skall göra
tillkännagivanden för regeringen i dessa avseenden.


Utskottets överväganden


Redovisningen av Östersjömiljarderna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att  riksdagen  bifaller
Riksdagens revisorers  förslag.  Det  innebär
att  riksdagen ger regeringen till känna  som
sin mening vad revisorerna anfört om
- tydligare direktiv för den ekonomiska
redovisningen av
Östersjömiljarderna,
- ansökningar och upphandling,
- bättre ekonomisk kontroll.

Riksdagens revisorers förslag


Revisorernas utgångspunkter

Revisorerna   hänvisar  som  utgångspunkt  för  sina
förslag till de  överväganden  som gjordes vid deras
granskning av anslag som regeringen  disponerar  och
fördelar (förslag 2000/01:RR14). Då fann revisorerna
att  samma  krav  bör  ställas på regeringen när den
hanterar bidragsmedel som  på  varje  annan  statlig
myndighet  och  att  det  finns  starka skäl för att
Regeringskansliet   skall   likställas   med   andra
myndigheter  när  det gäller resultatredovisning  om
regeringen  väljer  att  ta  på  sig  uppgifter  som
normalt  ankommer på myndigheter  under  regeringen.
Revisorerna  ansåg  detta  innebära  att  regeringen
borde  ändra instruktionen för Regeringskansliet  så
att  kravet   på  att  lämna  resultatredovisning  i
årsredovisningen     också     skall    gälla    för
Regeringskansliet,  och revisorerna  föreslog  också
att  internrevisionen  vid  Regeringskansliet  borde
granska   användningen   av  anslag  som  regeringen
disponerar och fördelar.

Med  anledning  av  det  nämnda  förslaget  gjorde
riksdagen ett antal tillkännagivanden för regeringen
(bet. 2001/02:KU5, rskr. 2001/02:39-41).  Det gällde
regeringen      som     bidragsfördelare,     bättre
beslutsunderlag och  en utökad resultatrapportering,
förbättrad   bidragshantering,   skärpta   krav   på
redovisning och  revision  samt en samlad översyn av
föreskrifter m.m.
Revisorernas  granskning  av  Östersjömiljardernas
ekonomiska redovisning har sammantaget  utgått  från
att  i  princip  samma  krav på redovisningen och på
möjligheterna till insyn  och kontroll bör gälla som
om  verksamheten  legat helt  på  myndigheter  under
regeringen.

Förslagen

Direktiv för den ekonomiska redovisningen

Revisorerna föreslår  att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening  vad  revisorerna anför om
tydligare direktiv för den ekonomiska  redovisningen
av Östersjömiljarderna.

Arbetet med tydligare direktiv bör enligt
revisorerna fortsätta. De anför att det under
granskningsarbetet framkommit att flera av
förutsättningarna för den ekonomiska
redovisningen av Östersjömiljarderna har
förbättrats dels från den första till den andra
miljarden, dels genom
Östersjömiljardsekretariatets tillkomst. Den
ekonomiska redovisningen är ändå enligt
revisorerna inte på samma nivå som för
merparten av annan statlig verksamhet. Detta
gäller enskilda rutiner och funktioner, men
också för generella funktioner såsom direktiv,
ansökningar, organisation och den ekonomiska
kontrollen. Revisorerna anser därför att några
sådana rutiner och funktioner behöver utvecklas
ytterligare.

Ansökningar och upphandling

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager  för
regeringen  som  sin mening vad revisorerna anför om
ansökningar och upphandling.

Enligt revisorerna  bör  arbetet med utveckling av
rutiner och riktlinjer för Östersjömiljarderna också
omfatta  frågor  om  upphandling  och  beredning  av
ansökningar. Revisorerna  anser  det  väsentligt att
det framgår i vilken utsträckning lagen  (1992:1528)
om  offentlig upphandling skall tillämpas respektive
hur bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) om
dokumentation,  motivering  och  överklagande  skall
tillämpas    av    de    myndigheter   som   bereder
ansökningarna.

Revisorerna hänvisar till att de i den
bakomliggande rapporten konstaterade att
enskilda rutiner och funktioner men också några
generella funktioner behövde vidareutvecklas.
Detta gällde bl.a. hanteringen av ansökningar.
De påpekar att upphandlingsbestämmelserna
numera skall tillämpas för projekt genom
Östersjömiljarderna, men att detta krav inte
har åtföljts av några preciseringar av hur det
skall gå till. Revisorerna anser därför att det
fortsatta arbetet med riktlinjer och rutiner
för Östersjömiljarderna även bör gälla
upphandlingsfrågor och beredning av
ansökningar. För att uppnå huvudsyftena med
upphandlingsbestämmelserna inom ramen för
beredningen av ansökningar anser de att
förvaltningslagens bestämmelser om
dokumentation, motivering och överklagande
skall tillämpas av de myndigheter som bereder
ansökningarna.

Bättre ekonomisk kontroll

Revisorerna föreslår att riksdagen  tillkännager för
regeringen som sin mening vad revisorerna  anför  om
bättre ekonomisk kontroll.

Enligt   revisorerna   bör   rutinerna   för   den
ekonomiska kontrollen förtydligas så att det klarare
framgår  hur  ett  projekt  skall  redovisas och hur
redovisningen  skall kontrolleras. Även  om  det  är
naturligt att rutinerna  och  kraven  ansluter  till
myndigheternas  gängse  rutiner, ser revisorerna det
som  väsentligt  att  en  mer  preciserad  mall  för
respektive parts roll i den ekonomiska redovisningen
och kontrollen utarbetas. Det  bör  då  också framgå
vad redovisningsdokumenten skall innehålla  och  hur
de  skall  granskas. När mallen finns, går det att i
förväg ange  vilka  avsteg  som  skall  göras  i det
enskilda fallet.
Revisorerna   hänvisar   till   att   de   i   den
bakomliggande  rapporten angav krav på revisorsintyg
som   ett   sätt  att   förbättra   den   ekonomiska
redovisningen  och  kontrollen.  De  ser fortfarande
detta  som en möjlighet. Det väsentliga,  framhåller
revisorerna,  är  att  det står klart vilka krav som
ställs   på  redovisningen   och   hur   det   skall
säkerställas att kraven är uppfyllda.

Utskottets ställningstagande


Som utskottet  tidigare  anfört  (bet. 2000/01:KU20)
har   problem  uppmärksammats  i  samband   med   de
granskningar     som     utförts    i    fråga    om
Östersjömiljarderna,  bl.a.   vad  det  gäller  mål,
upphandling   och  dokumentation.   Samtidigt   fann
utskottet att flera  av  de problem som framkommit i
samband   med  hanteringen  av   Östersjömiljard   1
fortlöpande  hade  korrigerats.  Utskottet ansåg att
stor  kraft  borde  läggas  på att förebygga  sådana
brister   som   hade   kunnat  påvisas   beträffande
handhavandet  av  den  första  Östersjömiljarden.  I
enlighet  med  det  anförda   anser   utskottet  att
riksdagen bör ge regeringen revisorernas förslag som
sin mening till känna.


Hantering av anslag inom
Regeringskansliet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   avstyrker   med  hänvisning  till
tidigare ställningstagande motionsyrkanden om
hanteringen av anslag inom  Regeringskansliet
m.m.

Motioner


Tre   motioner   har   väckts   med   anledning   av
revisorernas förslag. I motion 2001/02:K76 av Ingvar
Svensson m.fl. (kd) vill motionärerna att  riksdagen
tillkännager  för  regeringen som sin mening att  en
utveckling där departementen  övertar  uppgifter som
kan   handhas   av  självständiga  myndigheter   bör
förhindras. Motionärerna  anför  som  skäl  för sitt
yrkande  de  synpunkter  som framförs i revisorernas
förslag  angående  den ekonomiska  redovisningen  av
Östersjömiljarderna  och  hävdar  att  det  inte kan
uteslutas    att   grundproblemet   kan   vara   att
verksamheten  har  hanterats  av  Regeringskansliet.
Regeringskansliets     organisation     är    enligt
motionärerna  inte avsedd för en sådan hantering.  I
stället  framförs   att   det   bör  vara  särskilda
myndigheter  som  ansvarar för t.ex.  fördelning  av
statliga medel.

I motion 2001/02:K77  av  Carl-Axel  Johansson (m)
begärs att riksdagen tillkännager för regeringen som
sin   mening   att   anslag   för   bistånd   endast
undantagsvis   skall   tilldelas  Regeringskansliet.
Anslag  bör enligt motionären  i  stället  tillföras
biståndsbudgeten.  Motionären  menar  att även om en
uppstramning av redovisningen har skett  genom  åren
så hanteras inte Östersjömiljarderna på ett lämpligt
sätt.  Skäl som anförs är att Regeringskansliet inte
är   organiserat   eller   dimensionerat   för   den
omfattande  berednings-  och  beslutsprocess  som en
mängd  bidragsärenden  för  med  sig.  Vidare  anför
motionären   att   det,   då   Regeringskansliet  är
undantaget  från delar av det regelverk  som  övriga
myndigheter  lyder   under,   finns   risk  att  det
uppkommer oklarheter i ansvars- och styrningsfrågor.
I motion 2001/02:K78 av Bertil Persson  m.fl.  (m)
vill  motionärerna  att  riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening  att Östersjömiljarden
bör upplösas och att kvarvarande medel bör tillföras
det  ordinarie öststödet. I motiveringen  till  sitt
yrkande  framför motionärerna kritik mot hanteringen
av Östersjömiljarderna.  Motionärerna  hävdar att en
bättre  åtgärd  för  att  stödja  utvecklingen  runt
Östersjön hade varit att anvisa ett  högre ordinarie
anslag för öststödet.

Tidigare ställningstagande till frågor om
anslag till regeringens disposition


Utskottet  har  tidigare, i bet. 2001/02:KU5,  tagit
ställning till ett förslag från revisorerna angående
anslag  som  regeringen   disponerar  och  fördelar.
Utskottet ställde sig då bakom  revisorernas förslag
om       tillkännagivanden      för      regeringen.
Sammanfattningsvis   gällde  detta  vad  revisorerna
anfört om regeringen som  bidragsfördelare  samt  om
bättre     beslutsunderlag     och     en     utökad
resultatrapportering,  förbättrad  bidragshantering,
skärpta  krav  på  redovisning och revision  och  en
samlad översyn av föreskrifter m.m. Utskottet delade
revisorernas uttalande  om  att grundregeln bör vara
att  statliga  medel  till  offentliga  verksamheter
skall    fördelas   i   generella   termer,    efter
förutbestämda  kriterier  och  kanaliseras  till den
ordinarie   verksamheten.   Utskottet   ställde  sig
således  bakom  revisorernas  slutsats  att enskilda
bidragssystem  endast  undantagsvis bör hanteras  av
regeringen  och Regeringskansliet.  Vidare  framhöll
utskottet att  samma  krav bör ställas på regeringen
när den hanterar bidragsmedel  som  på  varje  annan
statlig  myndighet.  Den  av  revisorerna  företagna
granskningen visade enligt utskottets mening att det
fanns   skäl   att  förbättra  styrning,  insyn  och
kontroll   när  regeringen   och   Regeringskansliet
hanterar  anslag   som   ställts   till  regeringens
disposition.   Utskottet   framförde  att   den   av
revisorerna   förordade   samlade    översynen    av
föreskrifter    m.m.    därför   borde   genomföras.
Resultatet   av  en  sådan  översyn   borde   enligt
utskottets mening  redovisas  för riksdagen senast i
samband med budgetpropositionen för år 2003.


Utskottets ställningstagande


I enlighet med sitt tidigare ställningstagande anser
utskottet   att   enskilda   bidragssystem    endast
undantagsvis   bör   hanteras   av   regeringen  och
Regeringskansliet.  Riksdagens tillkännagivande  med
anledning av Riksdagens  revisorers  och  utskottets
förslag  i  detta  avseende  gjordes  så sent som  i
november  2001 (bet. 2001/02:KU5). Utskottet  finner
därmed   inte    anledning   att   nu   göra   något
tillkännagivande  med   anledning   av   de   väckta
motionerna. Motionerna 2001/02:K76, 2001/02:K77  och
2001/02:K78 avstyrks därmed.




Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR14  vari  föreslås  att  riksdagen  fattar
följande beslut:

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  revisorerna  anfört  angående tydligare
direktiv   för   den  ekonomiska  redovisningen   av
Östersjömiljarderna i avsnitt 2.3.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad revisorerna anfört angående  ansökningar
och upphandling i avsnitt 2.4.
3. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad  revisorerna  anfört  angående   bättre
ekonomisk kontroll i avsnitt 2.5.

Följdmotioner


2001/02:K76  av  Ingvar  Svensson  m.fl.  (kd)  vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förhindra en utveckling
där departementen  övertar uppgifter som normalt bör
vila på självständiga myndigheter.

2001/02:K77 av Carl-Axel Johansson (m) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för   regeringen   vad  som  anförs  i
motionen om biståndsanslag.

2001/02:K78  av  Bertil  Persson  m.fl.   (m)   vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om    att    upplösa
Östersjömiljarden   och   tillföra   det   ordinarie
öststödet kvarvarande medel.