Konstitutionsutskottets betänkande
2001/02:KU12
Riksdagens arbetsformer
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 40 motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden 2001 i frågor som gäller
riksdagens arbetsformer. Motionerna tar upp en rad
frågor, bl.a. ledamöternas placering i plenisalen,
riksdagens arbetsår, riksdagsdebatterna,
budgetprocessen, den allmänna motionstiden,
utskottsindelningen, utskottens arbetsformer,
riksdagsledamöternas arbetssituation, debattregler
vid frågestund, registrering av lobbare, regionalt
riksdagskontor i Göteborg samt vissa
informationsfrågor.
Vidare behandlas i betänkandet riksdagsstyrelsens
förslag 2001/02:RS1 Ändringar av vissa ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter och Sveriges
företrädare i Europaparlamentet. Riksdagsstyrelsen
föreslår att ersättningar som betalas till
ledamöterna för deras sjukvårdskostnader, dvs. för
bl.a. läkarbesök och läkemedel, i huvudsak tas bort.
Ersättning för kostnader för insatser i
rehabiliterande syfte skall dock kunna utgå i
särskilda fall. Riksdagsstyrelsen föreslår vidare en
förstärkning av efterlevandeskyddet efter den som är
riksdagsledamot eller företrädare i
Europaparlamentet efter fyllda 70 år. Slutligen
föreslås två följdändringar till tidigare ändringar.
Utskottet har tillstyrkt lagförslagen och avstyrkt
samtliga motionsyrkanden. Flera motioner har
avstyrkts med hänvisning till att de faller under
talmannens och riksdagsstyrelsens ansvarsområden. De
gäller frågor kring planeringen av riksdagsarbetet
och ledningen av riksdagsförvaltningen som enligt
riksdagsordningen och instruktionen för
riksdagsförvaltningen skall hanteras av dessa organ.
Sju reservationer och ett särskilt yttrande har
avgetts.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagsstyrelsens förslag 2001/02:RS1
Riksdagen antar i bilaga 2 intagna förslag till
lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter och förslag till
lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.
till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.
Därmed bifaller riksdagen riksdagsstyrelsens
förslag 2001/02:RS1.
2. Arvoden till ledamöter i vissa organ
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K209 och
2000/01:K376.
3. Ersättningen till ersättare
Riksdagen avslår motion 2001/02:K364.
4. Riksdagens arbetsår
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K211 och
2001/02:K363.
5. Ledamöternas placering i plenisalen
Riksdagen avslår motion 2001/02:K227.
Reservation 1 (m, kd)
6. Ideologiska debatter i riksdagen
Riksdagen avslår motion 2001/02:U347 yrkande 4.
7. Statsrådens deltagande i riksdagsarbetet
Riksdagen avslår motion 2001/02:K402 yrkandena
1 och 2.
8. Europaparlamentarikers deltagande i
riksdagsdebatter
Riksdagen avslår motion 2001/02:U301 yrkande 2.
Reservation 2 (fp)
9. Den allmänna motionstiden m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K225,
2001/02:K252, 2001/02: K343, 2001/02:K375 och
2001/02:K423.
10. Budgetprocessen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K277 och
2001/02:K332.
Reservation 3 (v)
11. Utformningen av motioner
Riksdagen avslår motion 2001/02:K275.
12. Utskottsorganisationen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K254,
2001/02:K298 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:K315
yrkande 1.
Reservation 4 (fp)
13. Försvarsberedningens roll
Riksdagen avslår motion 2001/02:K315 yrkande 2.
Reservation 5 (m) - motiv.
14. iUtskottens arbetsformer
Riksdagen avslår motion 2001/02:K255.
15. Utskottens arbete med EU-frågor
Riksdagen avslår motion 2001/02:K426 yrkande 7.
16. Edgång vid utfrågningar i
konstitutionsutskottet
Riksdagen avslår motion 2001/02:K316.
17. Debattordningen vid frågestunder
Riksdagen avslår motion 2001/02:K212.
18. Registrering av lobbare
Riksdagen avslår motion 2001/02:K380.
19. Teknisk utrustning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K214
yrkandena 1 och 2 och 2001/02:K379.
20. Riksdagens IT-policy
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K231
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub533 yrkande 6.
21. Registrering av ledamöters ekonomiska
intressen
Riksdagen avslår motion 2001/02:K329.
Reservation 6 (v, mp)
22. Regionalt riksdagskontor i Göteborg
Riksdagen avslår motion 2001/02:K256.
Reservation 7 (fp)
23. Högvakt vid riksdagen och Sagerska huset,
m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:K296 yrkandena
1 och 2.
24. Samordning av riksdagens informations-
och dokumentationsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2001/02:K274.
25. Skolelevers besök i riksdagen
Riksdagen avslår motion 2001/02:K202.
Stockholm den 13 november 2001
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Inger René (m), Mats Berglind (s), Lars
Hjertén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),
Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von
der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager
(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och
Britt-Marie Lindkvist (s).
2001/02
KU12
Utskottets överväganden
Lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter,
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens
förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter och lag om ändring i
lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.
Riksdagsstyrelsens förslag
Riksdagen beslutade i december 2000 (bet.
1999/2000:KU1 s. 25, prot. 37) att ge
riksdagsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda
förslag om ändrat ersättningssystem för
riksdagsledamöternas sjukvårdsförmåner.
Riksdagsstyrelsen lägger nu fram överväganden i
frågan. Förslaget innebär att ersättningar som
betalas till ledamöterna för deras
sjukvårdskostnader, dvs. för bl.a. läkarbesök och
läkemedel, i huvudsak tas bort. Vid särskilda skäl
föreslås att en riksdagsledamot efter prövning av
riksdagsförvaltningen skall kunna få ersättning för
kostnader för insatser i rehabiliterande syfte.
Förslaget innebär vidare att efterlevandeskyddet
efter den som är riksdagsledamot eller företrädare i
Europaparlamentet efter fyllda 70 år förstärks.
Förslaget innehåller även två ändringar som i
princip utgör följdändringar till tidigare gjorda
ändringar i ersättningslagen och företrädarlagen.
Den ena ändringen avser att säkerställa att en
riksdagsledamot eller företrädare som får
sjukpension inte kommer i ett sämre läge på grund av
samordning än vad som gäller enligt reglerna om
sjukpension i pensionsavtalet för statstjänstemän
(PA-91). Den andra ändringen innebär att arvode till
ordförande och vice ordförande i EU-nämnden skall
ingå vid beräkning av underlag för såväl
egenpensionsförmåner som inkomstgaranti, både enligt
ersättningslagen och enligt företrädarlagen.
Förslaget innehåller dessutom förtydligande av
begreppet tid i ersättnings-lagen vid beräkning av
tjänstgöringstid i riksdagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens lagförslag.
Arvodet till ledamöter i vissa organ
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om
minskat arvode för vissa uppdrag med hänsyn
till det merarbete de aktuella uppdragen
innebär.
Motionen
Rolf Gunnarsson (m) begär i motion K209 att
förtroendeuppdraget att sitta i riksdagsstyrelsen
inte skall ge ett extra arvode. Riksdagsstyrelsens
arbete genomförs på en tid då alla riksdagsledamöter
arbetar. Motionären anser inte att ledamotskapet i
riksdagsstyrelsen skulle vara ett mer betungande
arbete än hårt arbete med debatter, interpellationer
och motioner m.m., vilket ingår i det ordinarie
riksdagsarbetet. Det saknas därför enligt motionen
anledning att belöna riksdagsstyrelseuppdraget med
ett extra arvode.
I motion K376 av Tanja Linderborg (v) begärs att
riksdagen beslutar att avskaffa rätten till
sammanträdesarvode för riksdagens revisorer.
Motionären hänvisar till att ledamöter i Riksdagens
revisorer, som inte är ordförande, vice ordförande
eller ledamot av arbetsutskottet, får ett
sammanträdesarvode utöver det månatliga
tilläggsarvodet som för närvarande är 10,5 % av 41
500 kr. Detta är enligt motionären inte sakligt
motiverat.
Gällande regler
Enligt 1 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ
betalas månadsarvode för ledamot m.m. av
riksdagsstyrelsen med 15 % av arvodet som
riksdagsledamot. För riksdagens revisorer betalas
månadsarvode med 17,5 %, 14 %, 12,5 % och 10,5 %
beroende på uppgift. Därutöver betalas till
riksdagens revisorer liksom till Riksbankens
fullmäktige och suppleanter, ordförande och ledamot
av arbetsutskottet i Nordiska rådets svenska
delegation, ordförande och ledamöter i Riksdagens
besvärsnämnd, ordförande och ersättare för
ordförande i Valprövningsnämnden samt ordförande,
vice ordförande, ledamöter och suppleanter i
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond särskilt arvode
för sammanträdesdag (sammanträdesarvode).
Sammanträdesarvode betalas inte till vald ledamot
eller särskild företrädare för partigrupp i
riksdagsstyrelsen eller till ordförande och vice
ordförande i EU-nämnden.
Enbart sammanträdesarvode betalas till ledamot och
suppleant i EU-nämnden, ledamot i Rådet för
ledamotsnära frågor, tjänstgörande suppleant och
tjänstgörande ersättare för företrädare för
partigrupp utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen,
ledamot och suppleant i Valprövningsnämnden,
suppleant i Nordiska rådets svenska delegations
arbetsutskott, suppleant i Riksdagens besvärsnämnd,
ledamot och suppleant i Utrikesnämnden (under
plenifri tid) samt till riksdagsledamot vid
deltagande i Nordiska rådets respektive Europarådets
verksamhet på riksdagens uppdrag. Arvodesbeloppen
fastställs av riksdagsstyrelsen.
Tidigare behandling
Våren 2000 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande i
syfte att inskränka möjligheterna till arvode (bet.
1999/2000:KU22). Utskottet framhöll att de uppdrag
som ersätts enligt arvodeslagen är sådana som
tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget.
Dessa uppdrag medför ofta ett betydande merarbete i
fråga om ansvar, inläsningsarbete och tidsåtgång.
Det var därför enligt utskottet motiverat att det
betalas särskild ersättning för dessa uppdrag utöver
det ordinarie ledamotsarvodet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser fortfarande att det, mot bakgrund av
det merarbete som de aktuella uppdragen innebär, är
motiverat med de särskilda arvoden som anges i
arvodeslagen. När det gäller frågan om
sammanträdesarvode till riksdagens revisorer vill
utskottet dessutom hänvisa till att Riksdagens
revisorer kommer att upphöra i samband med
inrättandet av den nya Riksrevisionen under första
halvåret 2003 (bet. 2001/02:KU8, rskr. 116-119).
Frågan om ersättning till den nya styrelsen i
Riksrevisionen kan senare bli föremål för
överväganden i riksdagen. Motionerna K209 (m) och
K376 (v) avstyrks.
Ersättningen till ersättare
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
förändrade villkor för ersättare för
riksdagsledamöter.
Motionen
I motion K364 av Lars Lilja och Carin Lundberg (s)
begärs förbättrade villkor för ersättare för
riksdagsledamöter. Det är enligt motionärerna inte
helt ovanligt att en ordinarie ledamot är
tjänstledig under den del av året som riksdagen
sammanträder, dvs. från mitten av september till
mitten av juni. När då riksdagen ''''''''''''''''''''''''''''''''stänger'''''''''''''''''''''''''''''''' för
sommaren skall ersättaren återgå till sitt ordinarie
arbete och förhoppningsvis en välförtjänt semester.
Problemet är då att ersättaren varit borta från sitt
ordinarie arbete och inte tjänat in någon
semesterlön. Då återstår alternativen att arbeta
större delen av semestern eller vara ledig utan lön.
För lärare finns inte heller möjligheten att arbeta
i yrket under sommaren. En lösning på detta problem
vore enligt motionärerna att riksdagen till
ersättare som slutat sin tjänstgöring betalar ut den
semesterersättning som ersättaren skulle ha varit
berättigad till om han eller hon haft sitt ordinarie
arbete under den tid han eller hon tjänstgjort som
ersättare, maximalt tolv månader.
Gällande regler
Enligt 4 § semesterlagen (1977:480) har arbetstagare
i princip rätt till 25 semesterdagar varje
semesterår. Under semesterledighet skall
arbetstagare ha semesterlön i den mån han har tjänat
in sådan under intjänandeåret. Semesterlönen utgör
12 % av arbetstagarens under intjänandeåret
förfallna lön i anställningen (16 §). Upphör
arbetstagare att vara anställd hos arbetsgivaren
innan han har erhållit den semesterlön som han har
tjänat in, skall arbetstagaren enligt 28 § i stället
erhålla semesterersättning,
Enligt 1 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter tillämpas
bestämmelserna om arvode, reskostnadsersättning,
traktamente m.m., kostnadsersättning och teknisk
utrustning samt försäkrings- och sjukvårdsförmåner
fr.o.m. den dag då ledamoten tar plats i riksdagen
t.o.m. 30 dagar efter det att uppdraget att vara
ledamot upphör. För den som ersätter annan ledamot
än talmannen eller ett statsråd eller en
statssekreterare tillämpas bestämmelserna dock
endast för den tid som ersättaren enligt bevis från
riksdagen skall fullgöra uppdraget. Om uppdraget
upphör tidigare än vid den tidpunkten, tillämpas
bestämmelserna t.o.m. 30 dagar efter den dag
uppdraget upphör, dock längst till den dag som anges
i beviset.
I betänkande 1997/98:KU6 anförde utskottet i fråga
om ersättning efter kortare uppdrag som ersättare
för riksdagsledamot att det vore rimligt att
ersättaren tillförsäkrades en viss minsta ersättning
vid avgångstillfället. Med anledning därav föreslog
förvaltningsstyrelsen (förs. 1998/99:RFK2) när det
gäller uppdrag som blivit kortare än som framgår av
beviset från riksdagen att bestämmelserna i 3-6 kap.
och 15 kap. lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter skulle tillämpas fr.o.m.
den dag då ledamoten tar plats i riksdagen t.o.m. 30
dagar efter det att uppdraget att vara ledamot
upphör. Till grund för förslaget låg bl.a.
bedömningen att en tidsperiod på 30 dagar är
erforderlig för att förbereda återgången till
tidigare arbete eller nya arbetsuppgifter. Utskottet
tillstyrkte förslaget (bet. 1998/99:KU1).
Utskottets ställningstagande
Det förhållandet att ersättningen till ersättare i
normalfallet upphör samtidigt med att uppdraget tar
slut, alltså utan den 30-dagarsperiod som annars
tillkommer, skulle som motionärerna framhåller
självfallet kunna vålla svårigheter i vissa fall.
Det kan således ibland vara ett problem att återgå
till en anställning vid riksmötets slut i början av
sommaren även om ersättaren haft kännedom om
ersättningsreglerna och därigenom i tid kunnat
planera för sin verksamhet efter uppdragets slut.
Bortsett från statsrådsersättarna är emellertid
flertalet ersättaruppdrag av kortvarig natur och har
när det gäller något längre uppdrag endast i ett par
fall under de senaste åren upphört i samband med
sommaruppehållet. Utskottet är mot denna bakgrund
inte berett att nu förorda en ändring av reglerna.
Motion K364 (s) avstyrks därför.
Riksdagens arbetsår
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om
att riksdagens öppnande skall förläggas till
augusti, m.m.
Motionen
I motion K363 av Monica Green (s) begärs att
riksdagens öppnande förläggs till mitten av augusti.
En sådan förändring skulle framför allt innebära ett
flertal förbättringar för ledamöters
arbetssituation. Höstens arbete kan utföras under en
längre och mindre stressad tid. Genom att
tidigarelägga tidpunkten för riksmötets öppnande
förlängs därmed riksdagsåret.
Rolf Gunnarsson (m) begär i motion K211 en ändrad
ordning för arbetet i riksdagen. Det vore enligt
motionären en fördel om riksdagen öppnades kring
20-25 augusti efter sommaruppehållet. Vidare kan
juluppehållet förkortas med en vecka.
Tidigare riksdagsbehandling
Hösten 2000 behandlade utskottet ett par
motionsyrkanden om arbetsåret i riksdagen (bet.
2001/02:KU4). Utskottet delade motionärernas
uppfattning om vikten av en någorlunda jämn
arbetsbelastning under riksdagsåret.
Arbetsperioderna mellan de plenifria veckorna är
oftast mycket intensiva medan sommaruppehållet är
förhållandevis långvarigt. Det var emellertid enligt
utskottet talmannens ansvar att efter överläggning i
riksdagsstyrelsen och i samråd med de särskilda
företrädarna för partigrupperna årligen planera
riksdagsarbetet med den begränsningen i huvudsak att
nytt riksmöte i enlighet med 1 kap. 2 §
riksdagsordningen skall inledas i september. Till
detta kommer Riksdagskommitténs uttalande bl.a. om
att riksdagsarbetet bör avslutas i juni. Enligt
utskottets mening saknades anledning att förutsätta
annat än att talmannen, riksdagsstyrelsen eller de
särskilda företrädarna för partigrupperna tar
initiativ till de förändringar som behövs för att
åstadkomma en så jämn arbetsrytm som möjligt.
Utskottet var inte berett att då föreslå ändringar i
de regler och riktlinjer som styr utrymmet för
arbetsplaneringen. Motionsyrkandet avstyrktes.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är fortfarande inte berett att föreslå en
sådan ändring av riksdagsordningen att riksmöte
mellan valår kan inledas i augusti. Också när det
gäller frågan om juluppehållets längd vill utskottet
hänvisa till sitt ställningstagande hösten 2000.
Frågan om en jämnare arbetsrytm är således en fråga
närmast för talmannen, riksdagsstyrelsen och de
särskilda företrädarna för partigrupperna. I
sammanhanget kan vidare nämnas att inget hindrar att
utskotten sammanträder före riksmötets öppnande i
september. Detta är emellertid en fråga för
utskotten att själva ta ställning till. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna K363 (s) och K211
(m).
Ledamöternas placering i plenisalen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till
tidigare ställningstaganden ett
motionsyrkande om att ledamöterna skall ha
plats i kammaren efter partitillhörighet.
Jämför reservation 1 (m och kd).
Motionen
Margareta Cederfelt (m) begär i motion K227 att
stolarna i riksdagens kammare skall fördelas efter
partitillhörighet. Den nuvarande placeringen är
enligt motionen ålderdomlig och motverkar en livlig
och aktiv debatt.
Tidigare riksdagsbehandling
Hösten 2000 behandlade utskottet ett par
motionsyrkanden liknande det nu aktuella (bet.
2001/02:KU4). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena
med hänvisning till att liknande motionsförslag
avstyrkts vid flera tillfällen. I ett tidigare
betänkande (bet. 1987/88:KU43) anförde utskottet
bl.a. att en partivis placering av ledamöterna
skulle vara en markering av den framträdande roll
som de politiska partierna numera spelar i
riksdagen. Det skulle enligt utskottet troligen
också ha vissa andra fördelar från kontakt- och
debattsynpunkt. Emellertid fanns det enligt
utskottets bedömning inte någon tillräckligt stark
opinion bland ledamöterna för att bryta traditionen.
I ett betänkande år 1992 (bet. 1992/93:KU9) ansåg
utskottet att effekterna från debatt- och
kontaktsynpunkt inte skulle bli de som avsågs i den
då aktuella motionen. Utskottet ansåg att en
omdisponering av plenisalen måste ske om man vill
skapa en tätare atmosfär vid debatterna och
avstyrkte motionen. Utskottet vidhöll vid frågans
behandling under 1996/97 och 1997/98 års riksmöten
sin tidigare uppfattning (bet.1996/97:KU13, 1997/98:
KU27).
Utskottets ställningstagande
Utskottet gör inte nu någon annan bedömning.
Motion K227 (m) avstyrks.
Ideologiska debatter i riksdagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
återkommande ideologiska debatter med
hänvisning till att detta är en fråga för
talmannen i samråd med de särskilda
företrädarna för partigrupperna.
Motionen
I motion U347 (yrkande 4) av Ana Maria Narti m.fl.
(fp) begärs upprepade ideologiska debatter i
riksdagen. Motionärerna vänder sig mot
våldsromantiken i det politiska livet. De som är
aktiva i politiken och alla engagerade människor har
i dag en plikt att stå upp mot våldet och fördöma
allt tal och alla handlingsplaner som bygger på hat.
Tidigare behandling
Hösten 2000 behandlade utskottet ett motionsyrkande
om en årligen återkommande debatt inom ett särskilt
område (bet. 2001/02:KU4). Utskottet redovisade att
särskilt anordnade debatter, dvs. debatter som inte
har samband med handläggning av ärenden eller
meddelanden från regeringen, finns av olika typer:
partiledardebatter, allmänpolitiska debatter,
aktuella debatter, information från regeringen och
debatter med fastställda regler. Utskottet avstyrkte
det då aktuella motionsyrkandet med hänvisning till
att riksdagsstyrelsen regelbundet skall överlägga om
planeringen av riksdagsarbetet och att talmannen
skall samråda med de särskilda företrädarna för
partigrupperna om uppläggningen av kammarens
överläggningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill också nu hänvisa till att frågan om
särskilda, bl.a. aktuella, debatter är en fråga för
talmannen i samråd med de särskilda företrädarna för
partigrupperna. Utskottet vill vidare hänvisa till
att inget hindrar en riksdagsledamot från att begära
andra särskilt anordnade debatter än aktuella
debatter. Motion U347 yrkande 4 (fp) avstyrks
följaktligen.
Statsrådens deltagande i
riksdagsarbetet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden som
gäller tillkännagivanden till regeringen om
statrådens deltagande i riksdagsdebatter och
om riksdagen som den viktigaste politiska
arenan. Utskottet, som förutsätter att
statsråden söker prioritera närvaro i
riksdagen under viktigare debatter, anser
inte att tillkännagivanden till regeringen är
nödvändiga.
Motionen
Roy Hansson (m) begär i motion K402 ett
tillkännagivande till regeringen om statsrådens
deltagande i riksdagsarbetet (yrkande 1) och om att
riksdagen är den viktigaste politiska arenan
(yrkande 2). Motionären vänder sig mot att
propositioner presenteras på skilda håll utanför
riksdagen, när det i stället borde vara naturligt
att det ansvariga statsrådet gör presentationen i
riksdagen. Statsrådens frånvaro innebär att viktiga
debatter förs utan att ansvarig regeringsmedlem
finns i kammaren för att argumentera och försvara
regeringens förslag. Om statsrådet närvarar sker
detta i stort sett bara vid debattens inledning fram
till det egna anförandet, vilket innebär att det
bara är en ledamot från varje parti som kan föra
debatt med statsrådet. Att statsrådsbänkar står
tomma när viktiga debatter pågår visar enligt
motionären närmast på ett förakt för riksdagen som
Sveriges högsta politiska organ. Det är enligt
motionen bara att beklaga att det för närvarande är
alltför många statsråd som inte är folkvalda och
denna ordning synes inte motiverad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärens mening om riksdagens
betydelse i den politiska debatten och det angelägna
i att statsråden medverkar i debatter i kammaren.
Intresset av statsråds medverkan i debatterna
framhålls från riksdagens sida i samband med de
återkommande mötena mellan företrädare för
kammarkansliet och Statsrådsberedningen. Utskottet,
som förutsätter att statsråden söker prioritera
närvaro i riksdagen under budgetdebatter och andra
viktigare debatter inom sina ansvarsområde, anser
att tillkännagivanden till regeringen i denna fråga
inte är nödvändiga. Motion K402 yrkandena 1 och 2
avstyrks följaktligen.
Europaparlamentarikers deltagande i
riksdagsdebatter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till
tidigare ställningstagande ett motionsyrkande
om Europaparlamentarikers medverkan i
riksdagsdebatter.
Jämför reservation 2 (fp).
Motionen
I motion U301 (yrkande 2) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) begärs att de svenska Europaparlamentarikerna
ges möjlighet att delta i särskilda debatter i
Sveriges riksdag. Ett steg i att öka kopplingen
mellan den svenska och europeiska politiken vore att
ge EU-parlamentarikerna ett eget och öppet forum för
återrapportering. Därigenom skulle EU-
parlamentarikernas roll bli mer tydlig och EU föras
närmare medborgarna.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om kontakterna med de svenska
Europaparlamentarikerna togs upp i
riksdagsstyrelsens förslag 2000/01:RS1. Det
framhölls att Europaparlamentet och riksdagen är två
skilda parlament. Det är värdefullt med goda
kontakter mellan de svenska Europaparlamentarikerna
och riksdagens ledamöter men deras olika mandat
skall inte sammanblandas. Kontakterna borde enligt
förslaget även fortsättningsvis gå genom partierna,
men det finns anledning att utveckla kontakterna
mellan Europaparlamentarikerna och andra delar av
riksdagen. Till exempel borde utskotten och EU-
nämnden överväga att bjuda in Europaparlamentariker
till utfrågningar, öppna eller slutna, och
möjligheten att i riksdagen ordna ett öppet
seminarium där Europaparlamentarikerna deltar borde
utnyttjas. Konstitutionsutskottet gjorde inte någon
annan bedömning (bet. 2000/01:KU23).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.
Motion U301 yrkande 2 (fp) avstyrks därmed.
Den allmänna motionstiden m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till
pågående arbete i Riksdagskommittén fem
motionsyrkanden om den allmänna motionstiden.
Motionerna
I flera motioner begärs att den allmänna
motionstiden avskaffas. Margareta Cederfelt (m)
begär i motion K225 ett förslag till utökad
motionsrätt under riksdagsåret. I syfte att
underlätta för riksdagsledamöterna att beakta
aktuella frågor i samhället och föra en levande
dialog med medborgarna i den egna valkretsen är det
enligt motionen värdefullt om möjligheten att
motionera utvecklas.
Ett liknande yrkande finns i motion K343 av Magnus
Jacobsson (kd). Motionären anser att om motioner får
läggas fram under hela året kommer en del
"okynnesmotioner" att försvinna samtidigt som
enskilda motioner kan läggas fram vid tillfällen då
de är både mer politiskt och medborgarmässigt
intressanta. Motionerna kan sedan behandlas antingen
enbart i samband med lämpliga propositioner eller i
separata uppsamlingsbetänkanden.
Också i motion K252 av Harald Nordlund (fp) begärs
att den allmänna motionstiden avskaffas. Ledamöterna
bör medges att avlämna motion vid vilken tidpunkt
som helst under året. Som medborgarnas ombud är det
viktigt att kunna agera vid de tillfällen en fråga
upplevs som angelägen.
Eva Flyborg (fp) begär i motion K375 att reglerna
om motionstiden reformeras. Den allmänna
motionstiden återspeglar en helt förlegad syn på
riksdagsarbetet. Om riksdagen skall kunna hantera
aktuella händelser måste det skapas möjligheter till
detta inom riksdagssystemet. En starkare koppling
till aktuella händelser skulle bidra till att göra
riksdagens arbete mer relevant i medborgarnas ögon.
Ett alternativ till ständig initiativrätt kunde vara
att den allmänna motionstiden fördelas på tre fyra
gånger per år. Därigenom skulle dramatiken till
motionerandet försvinna, riksdagen få en jämnare
arbetsfördelning under året och antalet motioner
minska i antal men få en bättre kvalitet.
Rigmor Stenmark (c) begär i motion K423 ett
tillkännagivande om temaår i riksdagsarbetet. Enligt
motionen finns det anledning att se över rutinerna
för motionsskrivandet. Ett arbetssätt bör prövas som
innebär att riksdagen under mandatperiodens fyra år
borde arbeta mer ämnesinriktat under något år för
att på så sätt fokusera på ett speciellt angeläget
ämnesområde.
Tidigare riksdagsbehandling
I riksdagsstyrelsens förslag 2000/01:RS1 framhölls
bl.a. att den fria motionsrätten bör vara kvar.
Genom tidigare riksdagsbeslut hade utskotten
rekommenderats att planera arbetet för hela
valperioden med fördjupning på vissa områden under
olika år. Genomslaget för detta arbetssätt hade dock
inte varit stort. Som ett led i att uppnå det
rekommenderade arbetssättet ansåg riksdagsstyrelsen
att utskotten behövde planera mer långsiktigt och
mer tematiskt. Varje ämnesområde inom ett utskotts
beredningsområde bör behandlas minst två gånger
under en valperiod, första gången under det första
riksmötet och andra gången under något av de
följande riksmötena. Efter genomgången av utskottets
hela beredningsområde under första året av
valperioden bör utskottet göra en planering för
resten av valperioden. Minst en behandling under det
andra, tredje eller fjärde riksmötet bör vara mer
ingående och innehålla inslag av
uppföljning/utvärdering och EU-bevakning.
Riksdagsstyrelsen ansåg vidare att utskotten vid
behov skall kunna ge motionerna en förenklad
behandling. Förenklad beredning kan användas vid det
första riksmötet och vid de övriga riksmöten under
valperioden då utskottet inte bestämt sig för att ha
en fördjupad ärendeberedning. Vid förenklad
behandling kan motionsförslag som behandlar frågor
där beslutanderätten enligt utskottets uppfattning
bör ligga kvar hos regeringen, en
förvaltningsmyndighet eller hos kommunerna kunna
avstyrkas utan ytterligare beredning. I fråga om
motionsförslag som upprepas bör vid förenklad
behandling utskottet hänvisa till tidigare
ställningstagande. Frågan om motionernas behandling
var emellertid enligt förslaget en fråga av så stor
vikt för riksdagsarbetet att utredningsarbetet borde
fortsätta. I detta sammanhang kunde också
motionsinstitutets utformning komma att beröras.
Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens förslag
gjorde utskottet inte någon annan bedömning än
riksdagsstyrelsen i fråga om värdet av förenklad
motionsbehandling. Utskottet, som noterade att
utredningsarbetet när det gäller motionsbehandlingen
fortsätter, delade även i övrigt riksdagsstyrelsens
bedömning i fråga om riktlinjer för förändringar i
utskottens arbete (bet. 2000/01:KU23). Riksdagen
godkände de föreslagna riktlinjerna för förändringar
i utskottens arbete.
Utskottets ställningstagande
Frågan om motionsinstitutets utformning behandlas
för närvarande i Riksdagskommittén. Enligt
utskottets mening bör resultatet av detta arbete
avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna K225
(m), K343 (kd), K252 (fp) och K375 (fp) samt K423
(c) i denna del. När det gäller synpunkterna i
motion K423 om värdet av att riksdagen under något
år under valperioden arbetar mer temainriktat och
fokuserar på ett speciellt område ligger detta i
linje med riksdagens ovan redovisade riktlinjebeslut
för utskottsarbetet. Motion K423 i denna del får
därför anses tillgodosett och avstyrks följaktligen.
Budgetprocessen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till en
aviserad utvärdering två motionsyrkanden som
gäller utvärdering och behovet av ändringar i
fråga om budgetprocessen.
Jämför reservation 3 (v) och särskilt
yttrande (kd).
Motionerna
Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion K332 att
riksdagen låter utvärdera budgetprocessen och
därefter pröva motionens förslag till förändringar.
Motionärerna hänvisar till att den nya budgetlagen
nu gällt i drygt fyra år. Under den tiden har de
makroekonomiska förhållandena och särskilt de
offentliga finanserna genomgått en ganska dramatisk
förändring. Det måste enligt motionen vara möjligt
att skapa en budgetprocess som ger ett större
handlingsutrymme utan att det sker återfall i det
gamla systemets brister. Det är hög tid att
riksdagen nu inleder en rejäl debatt om hur den nya
budgetprocessen fungerat och prövar behovet av
förändringar. Riksdagen bör nu efter de beslut om
förändringar i budgetprocessen som nyligen fattats
gå vidare med en mer omfattande utvärdering som dels
sammanställer det som redan gjorts (SOU 2000:61,
Vestaprojektet och Riksdagskommitténs referensgrupp
om budgetprocessen). Utvärderingen bör pröva
förutsättningarna för att göra långsiktiga och
korrekta utgiftsprognoser. Vidare bör prövas om
dagens tillämpning av utgiftstaken får till
konsekvens att systemet ökar efterfrågan i
högkonjunktur och håller tillbaka i lågkonjunktur
och om det behövs nya aktiva beslut om vilka
utgifter som på sikt borde ligga utom respektive
inom taket. Utvärderingen bör också gälla frågan om
huruvida utgifter och inkomster borde behandlas mer
symmetriskt i budgetprocessen, t.ex. genom att
införa ett inkomstgolv så att inte tillfälliga
inkomster används för att finansiera långsiktiga
inkomstminskningar/skattesänkningar. Andra frågor
som bör utvärderas är om sparmålet är korrekt
utformat samt nivån på budgeteringsmarginalen och
principer för dess användning.
Ingvar Svensson (kd) begär i motion K277 att
riksdagsstyrelsen ges i uppdrag att utreda lösningar
för att åstadkomma en mer relevant och flexibel
möjlighet att göra justeringar inom ett
utgiftsområdes ram. Att både anslag och
anslagsvillkor för ett helt utgiftsområde skall tas
i ett enda klubbslag är naturligtvis fördelaktigt
för en regering och speciellt en minoritetsregering,
men minskar riksdagens makt och innebär en
nedgradering av det andra steget i budgetprocessen,
som för många ledamöter framstår som meningslöst. I
praktiken är majoritetsbeslut i en enskild fråga
borta ur bilden. Efter det att en viss reformering
av budgetprocessen som helhet nu vidtagits är det
dags att ta itu med frågan om budgetprocessens andra
steg.
Tidigare behandling
Den nya budgetprocessen utvärderades under åren 1999
och 2000 av Riksdagskommittén. I kommitténs uppdrag
ingick att överväga behovet av förändringar. Därvid
skulle bl.a. undersökas om intentionerna bakom
omläggningen av budgetprocessen hade uppfyllts och
vilka konsekvenser i övrigt omläggningen medfört som
påverkat riksdagens ställning. Kommittén bedömde att
intentionerna bakom budgetreformen i huvudsak
uppfyllts och framhöll att rambeslutsmodellen
innebär att en minoritetsregerings möjlighet att få
igenom budgetpropositionen i riksdagen har ökat,
vilket var en avsedd effekt av reformen. Kommittén
ansåg att det var en fördel att budgetprocessen
försvårar hoppande majoriteter för ökade anslag utan
finansiering. Rambeslutsprocessen stärker enligt
kommittén i så måtto regeringsmakten, men det
viktigaste ur riksdagens synvinkel är att
budgetreformen ökar möjligheterna för riksdagen att
göra en samordnad beredning av regeringens
budgetförslag. Kommittén bedömde att även om
rambeslutsmodellen ännu inte prövats under perioder
med svåra ekonomiska påfrestningar eller
parlamentarisk osäkerhet har den nya budgetprocessen
bättre förutsättningar att fungera under sådana
omständigheter än vad den gamla hade.
Kommittén hade under sitt arbete fångat upp ett
missnöje bland riksdagens ledamöter som gällde
svårigheten för utskotten att göra ändringar i
anslagen i förhållande till regeringens förslag.
Kommittén bedömde dock att huvudförklaringen till
det minskade antalet ändringar ligger i det
förhållandet att regeringen valt att presentera
förslag som i förväg förhandlats med ett eller två
av oppositionspartierna. Utskotten hade endast i
begränsad omfattning utnyttjat den frihet de har att
i budgetprocessens andra steg på hösten ändra
anslagsbelopp inom de av kammaren fastställda
utgiftsramarna. Detta var enligt kommittén naturligt
med hänsyn till att regeringen, som inte haft egen
majoritet i kammaren, varje år har försäkrat sig på
förhand om stöd för sitt budgetförslag från vissa
andra partier. Kommitténs utvärdering ledde till
vissa förslag bl.a. rörande dubbelarbetet höst och
vår. Förslagen lades av riksdagsstyrelsen fram för
riksdagen (förs. 2000/01:RS1). Utskottet tillstyrkte
förslagen (2000/01:KU23). Utskottet ansåg också att
det var angeläget att redan då besluta om att en
utvärdering bör göras efter några år i fråga om
vilka effekter omläggningen inneburit såväl vad
gäller budgetprocessens innehåll och budgetmässiga
resultat som vad gäller de budgetmässiga
konsekvenserna för riksdagen. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag att som sin mening
ge regeringen detta till känna (rskr. 273-276).
Utskottets ställningstagande
Riksdagens beslut våren 2001 om budgetprocessen
innebär att en utvärdering skall göras om några år.
Enligt utskottets mening bör resultatet av denna
utvärdering avvaktas. Utskottet avstyrker därför
motionerna K332 (v) och K277 (kd).
Utformningen av motioner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
rubrikerna på motionerna inte skall ändras
inom kammarkansliet.
Motionen
Bertil Persson (m) begär i motion K275 att
kammarkansliet inte skall ändra rubrikerna på
motionerna. Den nuvarande ordningen där så sker
medför en risk för att motionernas budskap
förändras.
Gällande ordning
Enligt 4 kap. 3 § regeringsformen får regeringen och
varje riksdagsledamot i enlighet med vad som närmare
anges i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om
allt som kan komma under riksdagens prövning. I 3
kap. 9 § riksdagsordningen anges att riksdagsledamot
avger förslag till riksdagen i form av motion och
att i en och samma motion inte får sammanföras
förslag i skilda ämnen. Någon ytterligare
bestämmelse om utformningen av motioner finns inte i
riksdagsordningen.
Enligt anvisningar från kammarkansliet förses alla
motioner med en rubrik. I anvisningarna sägs vidare
att det är en fördel om motionären själv lämnar
förslag till rubrik på sin motion. Rubriken bör vara
kort och sakligt sammanfatta innehållet i motionen.
Slagordsmässiga och värdeladdade rubriker bör
undvikas. Slutligen anges att de av motionärerna
föreslagna rubrikerna ibland justeras av olika skäl.
Utskottets ställningstagande
Frågan om utformningen av motioner är enligt
utskottets mening närmast en fråga för talmannen,
riksdagsstyrelsen och de särskilda företrädarna för
partigrupperna. Utskottet avstyrker därför motion
K275 (m).
Utskottsorganisationen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden om
ändrad utskottsindelning och ett
motionsyrkande om en översyn av
Försvarsberedningen.
Jämför reservation 4 (fp) samt 5 (m)-
motiveringen.
Motionerna
I flera motioner begärs en förändring av
utskottsorganisationen. Harald Nordlund (fp) begär i
motion K254 att miljö- och jordbruksutskottet ändras
till natur- och miljöutskottet och att i övrigt
utskottsorganisationen anpassas till denna
förändring mot bakgrund av att regeringen i
budgetpropositionen starkt argumenterat för att
bereda natur- och miljöfrågor fristående från såväl
t.ex. bostads- och kulturfrågor som jordbruks- och
skogsfrågor. Det behövs en konsumentpolitik för
maten, en naturvårdspolitik för den biologiska
mångfalden och en näringspolitik för företagen.
I motion K298 av Amanda Agestav och Magnus
Jacobson (kd) begärs en utvärdering och reformering
av utskottsindelningen (yrkande 1) och en
sammanslagning av utrikes- och försvarsutskottet
(yrkande 2). Den alltmer internationaliserade
världen präglar riksdagens arbete i stort men
särskilt på de försvars- och säkerhetspolitiska
områdena. Det är rimligt att organisatoriska frågor
handhas av överbefälhavaren och försvarshögkvarteret
medan politikerna sköter inriktningen och
medelstilldelningen. Försvarspolitiken styrs utifrån
den säkerhetspolitiska situationen för landet medan
säkerhetspolitiken hanteras av utrikesutskottet.
Tillfälliga lösningar som ett sammansatt utskott kan
leda till att perspektiven och långsiktigheten går
förlorad. Helhetsbilden blir otydlig eftersom
frågorna i mångt och mycket går i varandra.
Liknande synpunkter framförs i motion K315 av
Margareta Viklund (kd). För att försvarsutskottet
skall kunna ta ställning till förslag om att
exempelvis bygga upp ett internationellt samarbete
om krishantering och ett fungerande säkerhetssystem,
behöver utskottet ha hela den utrikespolitiska
bilden klar för sig. För att undvika dubbelarbete
finns anledning att se över utskottsindelningen
beträffande utrikes- och försvarsutskotten (yrkande
1). Motionären begär också en översyn av
Försvarsberedningens tillsättning och uppgifter
(yrkande 2). Försvarsberedningen skall vara ett
diskussionsforum mellan företrädare för regeringen
och riksdagspartierna, och den analyserar den
internationella utvecklingen och vilka
frågeställningar som kan vara aktuella för Sverige.
Försvarsberedningens rapporter ligger vanligtvis
till grund för propositioner till riksdagen.
Härigenom blir försvarsutskottet enligt motionen
något av ett transportorgan för redan fattade
beslut. Att dra undan de folkvaldas möjligheter att
påverka viktiga frågor strider mot de demokratiska
värdena och rättigheterna och också de krav som
väljarna har rätt att ställa på de förtroendevalda.
Försvarsberedningens uppgifter
Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer
mellan regeringen och representanter för de
politiska partierna i riksdagen. Enligt
Försvarsdepartementets webbsida är strävan att nå en
så bred enighet som möjligt om hur Sveriges
säkerhets- och försvarspolitik skall utformas. På
grundval av detta samråd utformar regeringen sina
förslag till riksdagen. I beredningen ingår förutom
representanter från regeringen och samtliga
riksdagspartier utom Moderata samlingspartiet även
sakkunniga och experter från bl.a.
Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet,
Finansdepartementet, Försvarsmakten och ÖCB.
Beredningen leds från Försvarsdepartementet och där
finns också ett sekretariat som sammanhåller
utredningsarbetet m.m. Försvarsberedningens uppgift
är främst att fortlöpande följa den
säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och
därvid såväl bedöma hot och risker som det
internationella säkerhets- och försvarssamarbetets
utveckling. Vidare skall beredningen analysera
viktigare förändringar som sker. Om beredningen
bedömer det erforderligt skall den lämna förslag
till modifieringar av Sveriges säkerhets- och
försvarspolitik. Beredningen har även till uppgift
att bidra till den allmänna debatten genom att bl.a.
publicera rapporter och arrangera seminarier. I mars
2001 presenterade Försvarsberedningen den
säkerhetspolitiska rapporten Gränsöverskridande
sårbarhet - Gemensam säkerhet (Ds 2001:14). I
augusti presenterades den försvarspolitiska
rapporten Ny struktur för ökad säkerhet -
nätverksförsvar och krishantering (Ds 2001:44).
Rapporterna ligger som underlag för proposition
2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret.
Tidigare riksdagsbehandling
Hösten 2000 avstyrkte utskottet motioner om
ändringar i utskottsindelningen med hänvisning till
tidigare riksdagsbehandling. År 1999 hade utskottet
behandlat en motion om att miljö- och
jordbruksutskottet skulle ändra namn till
miljöutskottet (bet. 1998/99:KU20 s. 6). Utskottet
ansåg att frågan om en överföring av ansvarsområden
borde tas upp i samband med en allmän översyn av
ärendefördelningen mellan utskotten, något som då
inte syntes motiverat. Utskottet var inte heller
under behandlingen hösten 2000 berett att förorda en
sådan allmän översyn av ärendefördelningen mellan
utskotten som motionsyrkandena kunde anses
förutsätta (bet. 2001/02:KU4).
Utskottets ställningstagande
En fråga om vissa ändringar i utskottens
beredningsområden med anledning av utvecklingen när
det gäller statsbudgetens indelning övervägs för
närvarande inom Riksdagskommittén. Utskottet är inte
berett att nu tillstyrka ändringar i
utskottsindelningen. Motionerna K254, K298 yrkandena
1 och 2 samt K315 yrkande 1 avstyrks följaktligen.
När det gäller frågan om Försvarsberedningens
betydelse för arbetet i försvarsutskottet vill
utskottet hänvisa till att 7 kap. 2 §
regeringsformen föreskriver en beredningsskyldighet
för regeringen när det gäller regeringsärenden. I
grundlagspropositionen (prop. 1973:90) framhölls att
det ankommer på regeringen att avgöra hur den
utredning bör bedrivas som anses behövlig som
grundval för regeringens förslag. Vidare betonades
att parlamentariskt sammansatta kommittéer var ett
utomordentligt värdefullt inslag vid beredningen av
lagstiftningsärenden och andra likartade viktigare
ärenden. Enligt utskottets mening saknas anledning
att ifrågasätta ett sådant parlamentariskt inslag i
regeringens beredningsarbete som Försvarsberedningen
utgör. Motion K315 yrkande 2 avstyrks.
Utskottens arbetsformer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
ordningen för suppleants inträde i ordinarie
ledamots ställe under utskottssammanträde med
hänvisning till att frågan i första hand bör
behandlas i ordförandekonferensen.
Motionen
Cristina Husmark Pehrsson och Lars Björkman (m)
begär i motion K255 att lika regler skall gälla i
riksdagens samtliga utskott vad gäller ersättares
tjänstgöring. Eftersom det inte skett någon
förändring sedan frågan behandlades hösten 2000
vidhåller motionerna sitt då framställda yrkande i
samma syfte.
Tidigare behandling
Det motionsyrkande om ersättares tjänstgöring i
utskott som motionen hänvisar till avstyrktes hösten
2000 (bet. 2001/02:KU4). Utskottet framhöll att
reglerna om suppleants inträde i ordinarie ledamots
ställe under utskottssammanträde i och för sig ger
utrymme för viss flexibilitet. Om det inte finns
någon suppleant närvarande som hör till den
frånvarandes partigrupp kan den frånvarande
ledamotens plats stå tom eller den inträda som står
överst i tur på listan för invalet i utskottet.
Enligt utskottets mening kunde det självfallet
förutsättas att strävan i utskotten är att nå en
sammansättning vid beslutsfattandet som innebär att
arbetet i kammaren med anledning av utskottets
förslag inte försvåras onödigtvis. Frågan kunde
också komma upp under talmannens samråd med
utskottsordförandena i ordförandekonferensen. Enligt
utskottets mening var det mot denna bakgrund inte
nödvändigt att ändra riksdagsordningens regler om
suppleants inträde i frånvarande ledamots ställe.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är fortfarande inte berett att ändra
riksdagsordningens regler om suppleants inträde i
frånvarande ledamots ställe. Enligt utskottets
mening bör frågan i första hand behandlas i
ordförandekonferensen. Motion K255 avstyrks.
Utskottens arbete med EU-frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
tillkännagivande till regeringen om de
nationella parlamentens roll i
beslutsprocessen. Utskottet hänvisar bl.a.
till riksdagens beslut våren 2001 om
riksdagens arbete med EU-frågor och anser
inte att ett tillkännagivande till regeringen
är nödvändigt.
Motionen
I motion K426 Europas framtidsfrågor av Alf Svensson
m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om förstärkning av de nationella
parlamentens roll i beslutsprocessen (yrkande 7).
Europafrågorna bör integreras bättre i utskottens
arbete. Utskotten måste i framtiden följa den
politiska processen i EU regelbundet och med god
framförhållning. Utskotten bör involveras och
informeras redan i den beredningsprocess som föregår
presentationen av vitböcker och grönböcker. De bör
då också kunna ta egna initiativ när så är påkallat.
Allt detta kräver enligt motionen att riksdagen får
tillräcklig information i god tid från regeringen
Tidigare behandling
Utskottens roll när det gäller EU-frågorna
diskuteras våren 2001 i betänkande 2000/01:KU23
Riksdagen inför 2000-talet med anledning av
Riksdagskommitténs förslag 2000/01:RS1. När det
gäller riksdagens arbete med EU-frågor ansåg
riksdagsstyrelsen att utskotten skall ha en stark
roll. Utskotten skall följa viktiga frågor under
kommissionens beredningsprocess och under den
fortsatta beslutsprocessen. EU-frågorna bör ingå som
en integrerad del av utskottens ärendehantering och
tas upp i betänkanden som behandlar närliggande
frågor. Utskotten kan också ta ett initiativ och
föreslå kammaren att göra ett tillkännagivande. De
kan avge yttrande till EU-nämnden. Samtliga utskott
bör upprätta en EU-promemoria över EU-frågorna på
sitt beredningsområde. Det är för den offentliga
debattens skull önskvärt att utskotten i särskilt
viktiga frågor anordnar öppna utfrågningar.
Riksdagens hantering av den årliga EU-skrivelsen bör
utvecklas så att det i större utsträckning ges en
samlad bild av hanteringen i riksdagen av EU-
frågorna.
Samtliga grön- och vitböcker bör bli föremål för
faktapromemorior där det också anges när fristen för
remissvar till kommissionen löper ut. Kopior av
regeringens remissvar till kommissionen bör skickas
till kammarkansliet för vidarebefordran till berört
utskott. Regeringen bör redovisa expertkommittéer
inom kommissionen samt de s.k.
verkställighetskommittéerna för riksdagen samt vilka
frågor som skall behandlas under ett visst lands
ordförandeskap.
EU-nämnden borde fortsätta att verka enligt den
praxis som utvecklats. Vidare framhölls det
angelägna i att utskottens synpunkter beaktas i
nämndens samråd med regeringen. Information från
regeringen om EU-frågor bör planeras in mer
långsiktigt och systematiskt i kammarens arbete.
Statsministern borde alltid lämna information i
nära anslutning till möten i Europeiska rådet. När
ett nytt ordförandeland presenterar sitt
arbetsprogram skall det alltid övervägas om
regeringen skall informera kammaren muntligt om sin
syn på programmet. Regeringen borde överväga i
vilken utsträckning EU-frågor kan tas upp i
särskilda skrivelser eller i propositioner i olika
sakfrågor. En särskild årlig EU-debatt där en
företrädare för regeringen deltar borde anordnas.
Riksdagen godkände dessa riktlinjer och beslöt om
en ändring av 10 kap. 1 § riksdagsordningen med
innebörd att regeringen skall redovisa sitt agerande
i Europeiska unionen för riksdagen (rskr. 273-276) .
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas synpunkter när det
gäller utskottens roll i Europafrågorna. Dessa
synpunkter ligger väl i linje med riksdagens
riklinjer våren 2001 för arbetet med EU-frågor.
Riktlinjerna innebär att utskottens roll förstärks
och lägger ett tydligt ansvar på utskotten när det
gäller att följa EU- frågorna. När det gäller frågan
om regeringens information förutsätter utskottet att
regeringen på eget initiativ och på ett tidigt
stadium lämnar utskotten information i viktigare
frågor. Utskottet vill också hänvisa till att
regeringen enligt 4 kap. 10 § riksdagsordningen har
skyldighet att på begäran av ett utskott lämna
upplysningar i fråga om arbetet inom Europeiska
unionen på utskottets ämnesområde. Mot denna
bakgrund anser utskottet inte att ett
tillkännagivande till regeringen i frågan är
nödvändig. Motion K426 yrkande 7 (kd) avstyrks
följaktligen.
Edgång vid utfrågningar i
konstitutionsutskottet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om edgång i
konstitutionsutskottets utfrågningar med
hänvisning till tidigare ställningstagande
att en sådan ordning skulle ge utfrågningarna
en förändrad karaktär.
Motionen
I motion K316 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl
(m) begärs i syfte att öka förtroendet och
legitimiteten i konstitutionsutskottets utfrågningar
att utfrågningar i utskottet skall kunna ske under
ed. Enligt motionen får man alltför ofta uppleva att
ord står mot ord vid konstitutionsutskottets
utfrågningar.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen
behandlat frågan om edgång eller sanningsförsäkran
vid utskottsutfrågningar. I betänkande 1990/91:KU42
Riksdagens arbetsformer hänvisades till att
utskottet tidigare vid flera tillfällen behandlat
motioner om sanningsförsäkran vid
utskottsutfrågningar. Senast hade detta skett våren
1990 (1989/90:KU36), då utskottet framhöll bl.a. att
en regel om någon form av edgång eller
sanningsförsäkran vid utskottsutfrågning för att få
effekt måste vara kopplad till bestämmelser om plikt
att delta i sådan utfrågning och att lämna
upplysningar. Utfrågningarna skulle då få en helt
annan karaktär än att vara ett led i utskottets
inhämtande av sakupplysningar. Utskottet vidhöll
1991 denna uppfattning och avstyrkte den
ifrågavarande motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller med hänsyn till utfrågningarnas
karaktär fortfarande sin bedömning att någon form av
edgång eller sanningsförsäkran för
konstitutionsutskottets utfrågningar inte bör
införas. Motion K316 (m) avstyrks.
Debattordningen vid frågestunder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
debattordningen vid frågestunder.
Motionen
I motion K212 av Rolf Gunnarsson (m) begärs att
debattordningen vid riksdagens frågestunder
förändras. Enligt motionären har ordningen med att
statsrådet har sista ordet missbrukats vid många
tillfällen. Den som frågar bör i stället ha sista
ordet eftersom det är regeringens ledamöter som
kommer till riksdagen för att utfrågas och inte
tvärtom.
Gällande regler
Enligt 6 kap. 3 § riksdagsordningen framställs
muntlig fråga vid frågestund som anordnas i
kammaren. Talmannen beslutar om vem som skall få
ordet vid frågestund. Enligt anvisningar av
talmannen skall frågor och svar vara korta och i
princip inte överstiga en minut. Frågeställaren kan
enligt anvisningarna normalt räkna med att få ordet
för minst en följdfråga eller kommentar. Vanligen
får statsrådet det sista inlägget i ett replikskifte
men talmannen kan, om det finns skäl, ge
frågeställaren ordet för ett avslutande inlägg.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett ändra den regel i
riksdagsordningen som föreskriver att talmannen
beslutar om vem som skall få ordet i frågestund.
Talmannens nu gällande anvisningar ger utrymme för
att frågeställaren i särskilda fall ges sista ordet.
Frågan om en ändring av anvisningarna är en fråga
för talmannen och inget hindrar att frågan tas upp
t. ex. i talmannens samråd med de särskilda
företrädarna för partigrupperna. Utskottet avstyrker
motion K212 (m).
Registrering av lobbare
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om registrering
av lobbare med hänvisning till att en
proposition om demokratifrågor bör avvaktas.
Motionen
I motion K380 av Bertil Persson (m) begärs att
riksdagen beslutar om registrering av lobbare.
Lobbning i syfte att påverka de politiska besluten
är enligt motionären en snabbt växande verksamhet,
och behovet av transparens och etik är stort. Även
om transparens och etik noga iakttas av de flesta
företag i branschen är det för politikerna
utomordentligt angeläget att uppdragsgivares
identitet och uppdragens innehåll alltid är
uppenbara och att lämnade uppgifter är korrekta. Med
detta syfte har såväl kongressen i USA som
Europaparlamentet infört en registreringsskyldighet.
Eftersom systemet enligt motionären visat sig
fungera bra för båda parter är det angeläget att
pröva ett liknande system i Sverige.
Tidigare behandling
En liknande motion som den nu aktuella avstyrktes av
utskottet hösten 2000 (bet. 2000/01:KU4) under
hänvisning till att det pågående arbetet i
Regeringskansliet med anledning av
Demokratiutredningens slutbetänkande borde avvaktas.
Utskottet redovisade en tidigare utskottsbehandling
av frågan (bet. 1997/98:KU27), då det gjordes en
allmän genomgång av frågan om lobbningsverksamhet,
både i Sverige och andra länder samt i
Europaparlamentet.
Utskottets ställningstagande
En proposition om demokratifrågor är aviserad till
december 2001. Utskottet vidhåller sin tidigare
bedömning att denna proposition bör avvaktas. Motion
K380 avstyrks.
Teknisk utrustning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
användningen av bärbara datorer i kammare och
utskott med hänvisning till tidigare
ställningstaganden att detta är en fråga för
talmannen och de särskilda företrädarna för
partigrupperna respektive för
ordförandekonferensen. Ett motionsyrkande om
ledamöternas tillgång till teknisk utrustning
avstyrks med hänvisning till en dialog som
pågår i Rådet för ledamotsnära frågor.
Motionerna
Per Bill (m) begär i motion K214 att det blir
tillåtet för ledamöterna att använda bärbara datorer
under utskottssammanträden (yrkande 1) och i
kammaren (yrkande 2). Det är enligt motionären dags
för riksdagen att omfatta den nya tekniken på
riktigt och inte bara tala om dess förträfflighet.
Datorn borde vara ett lika självklart hjälpmedel i
riksdagsarbetet som papper och penna.
Sven-Erik Österberg (s) begär i motion K379 ett
tillkännagivande om behovet av ökad tillgång på
teknisk utrustning för riksdagens ledamöter. Det bör
enligt motionen göras en särskild översyn
beträffande den tekniska utrustning riksdagen
erbjuder ledamöterna. Översynen bör gälla
möjligheterna att uppdatera utrustningen samt
behovet av och tillgången till ny utrustning och hur
den sammanfaller med ledamöternas behov.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Konstitutionsutskottet avstyrkte våren 1998 ett
motionsyrkande om att bärbara datorer i plenisalen
borde tillåtas (bet. 1997/98:KU27 s. 50). Enligt
utskottets mening borde riksdagen inte alltför
detaljerat reglera vad som är tillåtet och inte
tillåtet att göra under överläggningarna i kammaren.
Den fråga som aktualiserades i motionen och liknande
andra frågor borde avgöras av talmannen, eventuellt
efter diskussion i talmanskonferensen, som kunde ta
initiativ i fråga om reglering av ordningsfrågor, om
så var påkallat.
Hösten 2000 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om
användningen av bärbara datorer i utskott och
kammare (bet. 2000/01:KU4). Utskottet ansåg
fortfarande att frågan om bärbara datorer i kammaren
liksom liknande andra borde avgöras av talmannen om
det behövdes efter diskussion i riksdagsstyrelsen
och med de särskilda företrädarna för partigrupperna
som kunde ta initiativ i fråga om reglering av
ordningsfrågor. Frågan om användningen av bärbara
datorer under utskottssammanträden kunde tas upp i
ordförandekonferensen med utskottens ordförande.
Något särskilt initiativ med anledning av motionerna
var enligt utskottets mening inte nödvändigt.
Enligt 6 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter tillhandahålls
riksdagens ledamöter sådan teknisk utrustning som är
av väsentlig betydelse för utförande av uppdraget
som ledamot i riksdagen. Enligt riksdagsstyrelsens
tillämpningsföreskrifter (RFS 1995:4) skall ledamot
på riksdagsförvaltningens bekostnad erbjudas pc-
enhet i hemmet eller i alternativbostad,
uppkopplingsbar mot riksdagens datasystem, telefax,
telefonabonnemang för kommunikation och
tjänstesamtal och personsökare.
Närmare precisering av vad som är att hänföra till
sådan utrustning och tillbehör m.m. som skall
tillhandahållas beslutas av riksdagsdirektören efter
samråd med Rådet för ledamotsnära frågor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande
om användning av datorer i kammare och utskott.
Motion K214 yrkandena 1 och 2 (m) avstyrks.
Planering för vilken teknisk utrustning med
tillbehör som skall tillhandahållas
riksdagsledamöterna efter valet 2002 pågår inom
riksdagsförvaltningen. Arbetet med kravspecifikation
inför upphandling sker i dialog med Rådet för
ledamotsnära frågor som förmedlar information till
och inhämtar synpunkter från partigrupperna. Det
ordnas också seminarier för intresserade ledamöter.
Det kan enligt utskottet förutsättas att frågan
fortlöpande tas upp i Rådet för ledamotsnära frågor.
Motion K379 avstyrks.
Riksdagens IT-policy
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
riksdagens IT-policy med hänvisning till
tidigare ställningstagande att detta är en
fråga för riksdagsstyrelsen.
Motionen
I motion Ub533 yrkande 6 av Per-Richard Molén m.fl.
(m) begärs ett tillkännagivande om riksdagens IT-
policy. Motionärerna framhåller att riksdagen som
arbetsgivare har ett särskilt ansvar. De riktlinjer
som nu finns saknar verklighetsförankring och är
omoderna. Riksdagen måste visa att den finns i
framkanten av utvecklingen och ta fram nya moderna
och offensiva IT-riktlinjer där människor utveckling
bejakas.
Samma synpunkter förs fram i motion K231 av Per
Bill (m), där det begärs nya riktlinjer för
användning av Internet och elektronisk post (e-post)
vid datorer anslutna till riksdagsförvaltningens
nätverk (yrkande 1). De nya riktlinjerna skall utgå
från en modern och offensiv IT-policy som speglar
ett förtroende för riksdagens ledamöter och
medarbetare och stimulerar arbete och engagemang
(yrkande 2). Enligt motionären är det lika naturligt
att på sin lediga tid sälja fondandelar som att
skicka e-post. Riksdagens riktlinjer gäller alla men
det är bara de anställda som kontrolleras. Reglerna
antyder att riksdagen inte litar på sina medarbetare
och tillämpar en snarstucken personalpolitik.
Motionären anser att storebrorsmentaliteten måste
försvinna till förmån för tillit och stimulans.
Riksdagen måste ta fram nya, moderna och offensiva
IT-riktlinjer där människor och utveckling bejakas.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade hösten 2000 ett motionsyrkande
liknande de nu aktuella (bet. 2000/01:KU4).
Utskottet hänvisade till att riksdagens
Internetpolicy nyligen antagits (juni 2000) och
framhöll att det är riksdagsstyrelsen som har att
fatta beslut i denna typ av frågor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.
Motionerna Ub533 yrkande 6 (m) och K231 yrkandena 1
och 2 (m) avstyrks.
Registrering av ledamöters
ekonomiska intressen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
registret över riksdagsledamöternas åtaganden
och ekonomiska intressen skall göras
obligatoriskt. Utskottet hänvisar till att en
utvärdering bör avvaktas.
Jämför reservation 6 (v och mp).
Motionen
I motion K329 av Bengt Silfverstrand (s) begärs att
registret över riksdagsledamöternas åtaganden och
ekonomiska intressen görs obligatoriskt. Enligt
motionen är det mot bakgrund av att utvärdering av
registret ännu inte redovisats hög tid att riksdagen
fattar beslut i frågan om obligatorisk registrering.
Av det förhållandet att ett stort antal ledamöter
avstår från att redovisa sina privata ekonomiska
intressen och sidouppdrag kan man enligt motionären
bara dra en slutsats, nämligen att en frivillig
registrering inte är tillfyllest för att uppnå
syftet med registret.
Tidigare behandling m.m.
Hösten 2000 avstyrkte utskottet (bet. 2000/01:KU4)
ett par motioner i samma syfte som den nu aktuella.
Utskottet hänvisade till ett tidigare uttalande i
samband med att utskottet våren 1996 behandlade
förslaget till lag om registrering av
riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska
intressen (bet. 1995/96:KU13). Utskottet framhöll då
att det var angeläget att de första årens
erfarenheter tas till vara och att nödvändiga
justeringar och förbättringar görs så snart det är
möjligt. Utskottet förutsatte att den utvärdering
som föreslagits av den arbetsgrupp som utarbetat
lagförslaget skulle komma till stånd i lämpligt
sammanhang.
Vid behandlingen hösten 2000 av frågan framhöll
utskottet att det var angeläget att denna
utvärdering nu kom till stånd för att ligga till
grund för bedömningar om huruvida ändringar i lagen
kan behöva göras. En sådan utvärdering borde enligt
utskottet föreligga innan utskottet tog ställning
till frågan om en obligatorisk registrering.
Utskottet, som förutsatte att utvärderingen skulle
komma till stånd, ansåg inte att ett initiativ med
anledning av motionerna var nödvändigt.
Frågan om formerna för en utvärdering av lagen
(1996:810) om registrering av ledamöternas åtaganden
och ekonomiska intressen är för närvarande föremål
för överväganden i riksdagsstyrelsen.
Utskottets ställningstagande
Inom riksdagsstyrelsen förbereds en utvärdering av
lagen om registrering av riksdagsledamöters
åtaganden och ekonomiska intressen. En kartläggning
har genomförts av kammarkansliet. Utskottet
vidhåller sin bedömning att utvärderingen bör
avvaktas innan ställning tas till frågan om
obligatorisk registrering. Motion K329 (s) avstyrks.
Regionalt riksdagskontor i Göteborg
Utskottets förslaget i korthet
Utskottet avstyrker en motion om ett
riksdagskontor i Göteborg med hänvisning till
tidigare ställningstagande att det ligger
närmare till hands att bygga på verksamhet
som redan finns, som medborgarkontor och
bibliotek och att detta är en fråga för
riksdagsförvaltningen.
Jämför reservation 7 (fp).
Motionen
I motion K256 av Eva Flyborg m.fl. (fp, s, kd, mp,
v) begärs att det inrättas ett regionalt
riksdagskontor i Göteborg. Motionärerna framhåller
att avståndet mellan väljare och valda måste bli
kortare, särskilt för den överväldigande majoritet
som bor utanför Stockholm. Om det finns möjlighet
att inhämta information om riksdagsarbetet känner
människor det lättare att även själva delta i
debatten och den politiska beslutsprocessen, utan
att vara partipolitiskt anknutna. Därför behöver
riksdagen inrätta ett antal regionala riksdagskontor
i landet med början i Göteborg. Vid ett sådant
kontor kan kammardebatter, frågestunder,
interpellationer m.m. hela tiden vara uppkopplade på
storbilds-TV. Förslagsvis kan även de lokala
riksdagsledamöterna bemanna kontoret enligt ett
rullande schema. Kostnaderna för kontoret bör kunna
finansieras inom givna budgetramar.
Tidigare behandling
Hösten 2000 behandlade utskottet en likalydande
motion (bet. 2000/01:KU4). Utskottet delade
motionärernas uppfattning om det angelägna i att
göra informationen om riksdagsarbetet lättillgänglig
framför allt för dem som bor utanför Stockholm.
Utskottet var dock inte berett att förorda en sådan
lösning som föreslogs i motionen. Närmare till hands
låg enligt utskottets mening att bygga på verksamhet
som redan finns, som medborgarkontor och bibliotek.
I sådana lokaler kan bl.a. informationsmaterial
ställas ut genom riksdagens försorg och ges
möjligheter att nå riksdagsinformationen genom
Internet. Detta är emellertid en fråga för
riksdagsförvaltningen. Enligt utskottets mening var
något särskilt initiativ med anledning av motionen
inte nödvändigt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och
avstyrker motion K256 (fp, s, kd, mp, v).
Högvakt vid riksdagen och Sagerska
huset
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
högvakten och ett yrkande om säkerheten i
riksdagen. När det gäller säkerhetsfrågorna
hänvisar utskottet till pågående översyn och
till att informationsrutinerna närmast är en
fråga för riksdagsdirektören eller
riksdagsstyrelsen. Utskottet anser vidare att
den nuvarande lagstiftningen om
säkerhetskontroll i riksdagen är väl avvägd.
Motionen
Magnus Jacobsson (kd) begär i motion K296 att
högvaktens bevakningsområde utökas till
riksdagshuset och Sagerska palatset (yrkande 1).
Härigenom kan säkerheten samtidigt höjas. En
ytterligare åtgärd i syfte att höja säkerheten för
riksdagen är att ledamöter och personal med jämna
mellanrum får utbildning om riksdagens
säkerhetsrutiner. En tredje förbättring som snarast
bör göras är enligt motionären att göra det
obligatoriskt för besökare på besöksläktaren att gå
igenom en metalldetektor, vilket skulle minska
hotbilden samtidigt som besökarna i riksdagen inte
utsätts för en onödigt hård kontroll (yrkande 2).
Gällande regler
Enligt 9 kap. 1 § förordningen (1996:927) med
bestämmelser för Försvarsmaktens personal skall
militär personal svara för vakttjänsten vid
statschefens residens. Närmare bestämmelser för
högvakten meddelas enligt paragrafen av
Försvarsmakten. Försvarsmakten har avtal med Polisen
om hur vakttjänsten organiseras i förhållande till
ordningsmakten.
Enligt 2 kap. 4 § riksdagsordningen är sammanträde
med kammaren offentligt. Enligt 1 § lagen (1988:144)
om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens
kammare och utskott får säkerhetskontroll äga rum i
syfte att förebygga att det i riksdagens lokaler
förövas brott som innebär en allvarlig fara för
någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande
förstörelse av egendom.
Beslut om säkerhetskontroll fattas enligt 2 § av
talmannen och skall avse visst tillfälle eller, då
det gäller sammanträde med riksdagens kammare eller
offentlig del av sammanträde med ett utskott, visst
sammanträde eller viss tid.
Vid säkerhetskontroll skall enligt 4 § vapen och
andra föremål som är ägnade att komma till
användning vid brott som avses i 1 § eftersökas. För
detta ändamål får kroppsvisitation äga rum.
Kroppsvisitation som sker på annat sätt än genom
användande av metalldetektor eller liknande
anordning får enligt 5 § utföras endast av polisman
I förarbetena till lagen (bet. KU 1987/88:34)
framhölls att riksdagen vid upprepade tillfällen
uttalat att öppenheten i vårt statsskick utgör en
grundläggande förutsättning för vårt demokratiska
samhällsystem och att detta förhållande självfallet
skall prägla arbetet i riksdagen i dess egenskap av
ledande statsorgan. Kontrollåtgärder som syftar till
att förebygga brott eller förhindra störningar av
allmän ordning och säkerhet kunde innebära mer eller
mindre kännbara inskränkningar i lagskyddade fri-
och rättigheter. Vid bedömningen av vilka
begränsningar som får göras skall särskilt beaktas
vikten av vidast möjliga yttrande- och
informationsfrihet. Detta gäller i hög grad i
politiska angelägenheter och därmed också
allmänhetens tillträde till sammanträden med
politiska församlingar. Det borde dock enligt
utskottet införas en möjlighet för riksdagen att i
vissa extraordinära situationer kunna besluta
säkerhetskontroll vid bl.a. sammanträde med
riksdagens kammare.
För närvarande gäller enligt talmannens beslut
säkerhetskontroll för tiden den 1 oktober - den 15
december 2001, vilket innebär att besökare till
åhörarläktaren under denna tid måste passera genom
metalldetektor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl
för att högvaktens bevakningsområde skall utvidgas
till att omfatta Riksdagshuset och Sagerska huset.
Motion K296 (kd) yrkande 1 avstyrks följaktligen.
När det gäller frågan om utbildning om riksdagens
säkerhetsrutiner vill utskottet hänvisa till att ett
inslag om dessa rutiner ingår i den
introduktionsverksamhet som riktar sig till både
tjänstemän och nyvalda ledamöter. Information om
säkerhetsrutinerna ges vidare till partikanslierna,
och utrymningsövningar genomförs regelbundet. För
närvarande pågår en övergripande översyn av
riksdagens säkerhetsrutiner, och det kan förutsättas
att information ges om nya rutiner. Frågan om
omfattningen av säkerhetsinformationen är närmast en
fråga för riksdagsdirektören eller
riksdagsstyrelsen. Motion K296 (kd) yrkande 2 i
denna del avstyrks.
När det gäller frågan om obligatorisk passering
genom metalldetektor för besökare på åhörarläktaren
anser utskottet att den nuvarande regleringen är väl
avvägd mot bakgrund av å ena sidan säkerhetsriskerna
i skilda situationer och å andra sidan hänsynen till
besökarnas personliga integritet och behovet av
öppenhet. Utskottet är inte berett att förorda en
längre gående reglering. Motion K296 (kd) yrkande 2
avstyrks också i denna del.
Samordning av riksdagens
informations- och
dokumentationsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
utredningstjänsten, informationsenheten och
IT-avdelningen organisatoriskt bör föras till
Riksdagsbiblioteket.
Motionen
I motion K274 av Bertil Persson (m) begärs att
riksdagen kraftsamlar sin kunskaps- och
dokumentationsverksamhet. För en effektiv service åt
riksdagsledamöterna är det enligt motionen angeläget
att informationsservice och omvärldsbevakning
samordnas och förses med erforderlig
serviceverksamhet. Avdelningen för
kunskapsförsörjning (Riksdagsbiblioteket) bör därför
tillföras inte bara utredningstjänsten utan även
informationsenheten och IT-avdelningen. Bibliotekets
vana vid att arbeta användarorienterat och
serviceinriktat kan då kombineras med ett effektivt
utnyttjande av tillgängliga och nödvändiga resurser.
Tidigare behandling
Hösten 2000 behandlade utskottet ett motionsyrkande
om att dataenheten skulle infogas i
Riksdagsbiblioteket med en liknande motivering som i
den nu aktuella motionen (bet. 2000/01:KU4).
Utskottet framhöll att det ankommer på
riksdagsförvaltningens ledning att besluta om
förvaltningens organisation. Riksdagsstyrelsen skall
pröva om förvaltningens verksamhet bedrivs effektivt
och i överensstämmelse med syftet för verksamheten.
Något särskilt initiativ med anledning av motionen
om dataenhetens organisatoriska tillhörighet ansågs
inte påkallat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande
att det är en uppgift för riksdagsstyrelsen att
pröva om förvaltningen bedrivs effektivt och i
överensstämmelse med sitt syfte. Motion K274 (m)
avstyrks.
Skolelevers besök i riksdagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om
bidrag till skolelevers besök i riksdagen.
Utskottet hänvisar till pågående
informationsinsatser för skolelever och
vidhåller ett tidigare ställningstagande att
detta närmast är en fråga för
riksdagsförvaltningen.
Motionen
Rolf Gunnarsson (m) begär i motion K202 ett
tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om bidrag
till skolelevers besök i riksdagen. Alla skolklasser
har enligt motionen inte råd med resan till
Stockholm. Sveriges riksdag borde kunna betala en
viss del av verksamheten.
Tidigare behandling
Hösten 2000 behandlade utskottet ett snarlikt
motionsyrkande (bet. 2000/01:KU4). Utskottet
redovisade inslag i riksdagens omfattande
informationsverksamhet, bl.a. en tävling för
gymnasieklasser på avstånd från Stockholm, vars tre
vinster var resa till riksdagen för bl.a. samtal med
talmannen och riksdagsledamöter. Enligt utskottets
mening var den informationsinsats som tagits upp i
bl.a. den ifrågavarande motionen närmast en fråga
för riksdagsförvaltningen. Utskottet var inte berett
att förorda något initiativ med anledning av
motionen.
Utskottets ställningstagande
Under det senaste året har riksdagen fortsatt med
att i viss utsträckning bekosta resor för
skolelevers besök i riksdagen. Inom ramen för
projektet Vardagsdemokrati inbjöds skolklasser i
Gotlands, Kalmar, Värmlands och Hallands län att
tävla om en resa till riksdagen. De tre vinnande
klasserna, totalt ca 90 personer inklusive
medföljande lärare, besökte riksdagen en hel dag med
olika programaktiviteter. Riksdagen bekostade resan
till Stockholm och uppehället under dagen.
Elevprojektet Ungdomens riksdag innebär att 349
ungdomsdelegater från hela landet kommer att bjudas
till riksdagen, som bekostar resan till Stockholm
och uppehället under en dag för dessa elever. Totalt
har 139 klasser över hela landet anmält sig till
projektet.
Utskottet anser liksom vid frågans behandling förra
året att den begärda informationsinsatsen närmast är
en fråga för riksdagsförvaltningen. Motion K202 (m)
avstyrks därför.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Ledamöternas placering i plenisalen (punkt
5)
av Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Inger René
(m), Lars Hjertén (m), Björn von der Esch (kd) och
Nils Fredrik Aurelius (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen beslutar att platsfördelningen i
riksdagens plenisal skall ske efter
partitillhörighet och inte efter valkrets. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K227.
Ställningstagande
I nästan alla demokratier är ledamöterna placerade
partivis. Det svenska sättet att ordna placeringen
får närmast ses som en historisk kvarleva från den
tid riksdagsledamöterna främst uppfattades som
företrädare från sina valkretsar. I andra politiskt
valda församlingar brukar inte en geografisk
indelningsgrund följas. Kommunfullmäktigeledamöter
och landstingsledamöter sitter ofta partivis, och
samma förhållande råder i Europaparlamentet.
Utskottet delar motionärernas bedömning att en
platsfördelning i riksdagens plenisal efter
partitillhörighet skulle skänka debatten större
livfullhet och åskådlighet. Partiernas uppträdande i
voteringar och skillnader i närvaro skulle kunna
avläsas snabbt. Enligt utskottet bör således en
förändring av ledamöternas placering i plenisalen
genomföras inför nästa riksmöte. Motion K227
tillstyrks.
2. Europaparlamentarikers deltagande i
riksdagsdebatter (punkt 8)
av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen beslutar att de svenska
Europaparlamentarikerna skall ges möjlighet att
delta i riksdagsdebatter. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:U301 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt utskottets mening är det angeläget att EU-
frågorna förs närmare medborgarna och att
Europaparlamentarikernas roll blir mer tydlig.
Europa-parlamentarikerna bör därför ges möjlighet
att delta i särskilda debatter i riksdagen.
Erfarenheterna från Nederländerna visar att det
finns ett stort intresse av dessa debatter.
Utskottet tillstyrker således motion U301 yrkande 2.
3. Budgetprocessen (punkt 10)
av Kenneth Kvist och Mats Einarsson (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen beslutar att låta utvärdera
budgetprocessen och därefter pröva förslag till
förändringar i enlighet med vad som anförs i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:K332 och delvis motion 2001/02:K277.
Ställningstagande
Utskottet delar bedömningen i motion K332 att det nu
efter de förändringar i budgetprocessen som
beslutades våren 2001 är angeläget att gå vidare med
en mer omfattande utvärdering som bl.a.
sammanställer resultatet från redan genomförda
utredningar. I utvärderingen bör ingå en bedömning
av förutsättningarna för att kunna göra långsiktiga
och korrekta utgiftsprognoser liksom utgiftstakens
konsekvenser för konjunkturerna och införandet av
ett inkomstgolv. Andra frågor som bör ingå i
utvärderingen är utformningen av sparmålet samt
nivån och användningen av budgeteringsmarginalen.
Motion K332 tillstyrks följaktligen.
4. Utskottsorganisationen (punkt 12)
av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som
sin mening vad som i reservation 4 anförs om förslag
till ändringar i riksdagsordningen i syfte att
miljö- och jordbruksutskottet skall ändras till
natur- och miljöutskottet. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:K254 samt avslår motion 2001/02:K298
yrkandena 1 och 2 och 2001/02:K315 yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringen har med sin skrivning i
budgetpropositionen när det gäller samordning av
miljöpolitiken och ekologisk hållbar utveckling
starkt argumenterat för att bereda natur- och
miljöfrågor fristående från såväl t.ex. bostads- och
kulturfrågor som jordbruks- och skolfrågor. Det
behövs således en konsumentpolitik för maten, en
naturvårdspolitik för den biologiska mångfalden, en
kulturpolitik för kulturarvet och en näringspolitik
för maten. Mot denna bakgrund är det angeläget att
miljö- och jordbruksutskottet ändras till natur- och
miljöutskottet och att utskottsorganisationen i
övrigt anpassas till denna förändring. Riksdagen bör
uppdra åt riksdagsstyrelsen att lägga fram ett
förslag i detta syfte. Motion K254 tillstyrks
följaktligen.
5. Försvarsberedningens roll (punkt 13 -
motiveringen)
av Per Unckel, Inger René, Lars Hjertén och Nils
Fredrik Aurelius (alla m).
Ställningstagande
Vi anser att andra stycket av utskottets
ställningstagande under rubriken
Utskottsorganisationen borde ha följande lydelse:
När det gäller frågan om Försvarsberedningens
betydelse för arbetet i försvarsutskottet vill
utskottet hänvisa till att 7 kap. 2 §
regeringsformen föreskriver en beredningsskyldighet
för regeringen när det gäller regeringsärenden. I
grundlagspropositionen (prop. 1973:90) framhölls att
det ankommer på regeringen att avgöra hur den
utredning bör bedrivas som anses behövlig som
grundval för förslagen. Vidare betonades att
parlamentariskt sammansatta kommittéer var ett
utomordentligt värdefullt inslag vid beredningen av
lagstiftningsärenden och andra likartade viktigare
ärenden.
Enligt utskottets mening är det angeläget att
regeringens förslag bereds på ett sätt som
tillgodoser såväl de kvalitativa aspekterna som
behovet av en öppen debatt. Från båda dessa
utgångspunkter kan beredningar av
Försvarsberedningens typ utgöra ett problem eftersom
de representerar ett mellanting mellan utredning och
regeringsberedning. Utskottet är dock inte berett
att nu tillstyrka motion K315 yrkande 2.
6. Registrering av ledamöters ekonomiska
intressen (punkt 21)
av Kenneth Kvist (v), Mats Einarsson (v) och Per
Lager (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
21. Riksdagen antar reservanternas i bilaga 3
intagna förslag till lag om ändring i lagen
(1996:810) om registrering av riksdagsledamöters
åtaganden och ekonomiska intressen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:K329.
Ställningstagande
Motivet för införandet av lagen om registrering av
riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska
intressen var behovet av en större öppenhet kring
uppdraget som riksdagsledamot. I förarbetena till
lagen framhölls det befogade allmänna intresset av
sådan information. Ett sextiotal riksdagsledamöter
har valt att inte anmäla sig till registret. Andelen
som inte anmält sina förhållanden till registret är
därigenom så stort att det kan ifrågasättas om
syftet med lagen uppnåtts. Utskottet vill
understryka att registret fyller en viktig funktion
för förtroendet för riksdagens ledamöter och delar
motionärens bedömning att det är angeläget att
registret görs heltäckande. Det saknas enligt
utskottets mening anledning att avvakta den
utvärdering som aviserats för sex år sedan och ännu
inte kommit till stånd. Utskottet föreslår därför
att de bestämmelser i lagen som reglerar inslaget av
frivillighet upphävs.
7. Regionalt riksdagskontor i Göteborg (punkt
22)
av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
22. Riksdagen beslutar att inrätta ett
riksdagskontor i Göteborg. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:K256.
Ställningstagande
Som framhålls i motion K256 är det angeläget att
information om riksdagsarbetet är lättillgänglig.
Därigenom blir det lättare för människor att själva
delta i debatter och i den politiska
beslutsprocessen även utan att ha partipolitiska
knytningar. Riksdagshuset, Riksdagens
informationscentrum och Riksdagsbiblioteket ligger
alla i Stockholm. Det behövs enligt utskottets
mening regionala riksdagskontor i landet. Det första
bör inrättas i Göteborg. Vid ett sådant kontor bör
kammardebatter, frågestunder, interpellationer m.m.
visas på storbilds-TV. Där bör finnas personal som
kan besvara frågor och assistera vid sökningar i
Rixlex o.d. Vidare bör riksdagsledamöter kunna
bemanna kontoret enligt ett rullande schema.
Regionala riksdagskontor kommer att
förstärka riksdagens möjligheter att nå
ut med väsentlig samhällsinformation och
dessutom inte minst ge människor ökat
tillträde till politikens och
beslutsfattandets värld. Utskottet anser
således att riksdagen nu bör besluta att
inrätta ett regionalt riksdagskontor i
Göteborg. Motion K256 tillstyrks
följaktligen.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Budgetprocessen (punkt 10)
Ingvar Svensson och Björn von der Esch (båda kd)
anser:
Tanken med rambudgetmodellen var att det andra
steget i riksdagens budgetprocess skulle vara fyllt
av flexibilitet och vitalitet. I stället innebär
systemet låsning och rigiditet. De goda föresatserna
räckte inte.
Det förhållandet att både anslag och
anslagsvillkor för ett helt utgiftsområde skall
beslutas i ett klubbslag innebär en fördel för en
regering och särskilt en minoritetsregering.
Systemet minskar dock riksdagens makt och innebär en
nedgradering av det andra steget i budgetprocessen.
Varje oppositionsparti vill i budgetbesluten visa
upp sina helhetsbilder. Men skulle man i någon fråga
faktiskt kunna hitta en majoritet för en viss
justering så är enda möjligheten att i alla andra
frågor ställa upp bakom regeringsförslaget. Systemet
innebär att andra steget i budgetprocessen framstår
som relativt meningslöst.
Det bör finnas möjligheter att hitta en lösning för
att åstadkomma en mer relevant och flexibel
möjlighet att göra justeringar inom ett
utgiftsområdes ram. Vi utgår från att frågan kommer
upp under det kommande utvärderingsarbetet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagsstyrelsens förslag
I riksdagsstyrelsens förslag 2001/02:RS1 föreslås
att riksdagen antar förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
2. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode
m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.
Motioner från allmänna
motionstiden
2001/02:K202 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som
sin mening vad i motionen anförs om bidrag till
skolelevers besök i riksdagen.
2001/02:K209 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att förtroendeuppdraget att
sitta i riksdagsstyrelsen inte skall ge extra
arvode.
2001/02:K211 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att lägga
fram förslag till ändringar i riksdagens arbetsår.
2001/02:K212 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som
sin mening vad i motionen anförs om förändring av
debattordning vid riksdagens frågestunder.
2001/02:K214 av Per Bill (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att det i samtliga utskott
blir tillåtet att använda sig av bärbara datorer
under pågående sammanträde.
2. Riksdagen beslutar att det blir tillåtet att
använda sig av bärbara datorer i kammaren under
pågående förhandlingar.
2001/02:K225 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att riksdagsstyrelsen utarbetar
ett förslag till utökad motionsrätt under
riksdagsåret.
2001/02:K227 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att stolarna i riksdagens
kammare skall fördelas efter partitillhörighet.
2001/02:K231 av Per Bill (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att uppdra åt
riksdagsstyrelsen att skriva nya riktlinjer för
användning av Internet och elektronisk post (e-post)
vid datorer anslutna till riksdagsförvaltningens
nätverk.
2. Riksdagen beslutar att dessa nya riktlinjer
skall utgå från en modern, offensiv IT-policy som
speglar ett förtroende för riksdagens ledamöter och
medarbetare och stimulerar till arbete och
engagemang.
2001/02:K252 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar om en ändring av motionstiden
under riksdagsåret i enlighet med vad i motionen
anförs.
2001/02:K254 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar om sådana förändringar i
riksdagsordningen att miljö- och jordbruksutskottet
ändras till natur- och miljöutskottet.
2001/02:K255 av Cristina Husmark Pehrsson och Lars
Björkman (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen beslutar att tillse att lika regler
gäller i riksdagens samtliga utskott vad gäller
ersättares tjänstgöring.
2001/02:K256 av Eva Flyborg m.fl. (fp, s, kd, mp, v)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar inrätta ett regionalt
riksdagskontor i Göteborg.
2001/02:K274 av Bertil Persson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar om att kraftsamla sin kunskaps-
och informationsverksamhet.
2001/02:K275 av Bertil Persson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att motionsrubrikerna skall
fastställas av motionärerna.
2001/02:K277 av Ingvar Svensson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär av riksdagsstyrelsen en utredning
kring budgetprocessens andra steg med syfte att
underlätta justeringar inom beslutad ram enligt vad
i motionen anförs.
2001/02:K296 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökade
bevakningsområden för högvakten.
2. Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att se
över säkerheten i Riksdagshuset.
2001/02:K298 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att
genomföra en utvärdering och reformering av
utskottsindelningen.
2. Riksdagen beslutar slå samman utrikes- och
försvarsutskotten.
2001/02:K315 av Margareta Viklund (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar om att en översyn görs av
utskottsindelningen i enlighet med vad i motionen
anförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Försvarsberedningens tillsättning och uppgifter.
2001/02:K316 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
Riksdagen beslutar om att utfrågningar i
konstitutionsutskottet skall kunna ske under ed i
enlighet med vad i motionen anförs.
2001/02:K329 av Bengt Silfverstrand (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att registret över
riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska
intressen skall göras obligatoriskt.
2001/02:K332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar låta utvärdera budgetprocessen
och därefter pröva förslag till förändringar i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:K343 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar ändra sina arbetsformer i
enlighet med vad i motionen anförs.
2001/02:K363 av Monica Green (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen
att återkomma till riksdagen med förslag om ändrad
tidpunkt för riksdagens öppnande i enlighet med vad
i motionen anförs.
2001/02:K364 av Lars Lilja och Carin Lundberg (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som
sin mening vad i motionen anförs om förbättrade
villkor för ersättare för riksdagsledamöter.
2001/02:K375 av Eva Flyborg (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att ge riksdagsstyrelsen i
uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag
till en reformerad motionstid i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2001/02:K376 av Tanja Linderborg (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att avskaffa rätten till
sammanträdesarvode för Riksdagens revisorer.
2001/02:K379 av Sven-Erik Österberg (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening om behovet av ökad tillgång av teknisk
utrustning för riksdagens ledamöter.
2001/02:K380 av Bertil Persson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar om registrering av lobbyister
verksamma inom riksdagen.
2001/02:K402 av Roy Hansson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statsrådens
deltagande i riksdagsarbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riksdagen som den
viktigaste politiska arenan.
2001/02:K423 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som
sin mening vad i motionen anförs om temaår i
riksdagsarbetet.
2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka de
nationella parlamentens roll i beslutsprocessen.
2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen beslutar att de svenska
Europaparlamentarikerna ges möjlighet att delta i
särskilda debatter i Sveriges riksdag.
2001/02:U347 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen beslutar om upprepade ideologiska
debatter i riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförs.
2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som
sin mening vad i motionen anförs om riksdagens IT-
policy.
Bilaga 2
Riksdagsstyrelsens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1065)
om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
dels att 9 kap. 6 §, 11 kap. 3 §, 13 kap. 7 och 8
§§ samt 15 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att punkt 1 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1997:1067) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
9 kap.
-----------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
Sjukpension skall minskas Sjukpension skall på ett
med sådan ersättning underlag för
enligt lagen (1962:381) egenpensionsförmåner upp
om allmän försäkring, till 7,5 basbelopp enligt
annan författning eller lagen (1962:381) om
kollektivavtal som avser allmän försäkring minskas
samma inkomstbortfall. med sådan ersättning
Betalas ej hel enligt lagen (1976:380)
sjukpension, minskas om arbetsskadeförsäkring
avdraget i motsvarande som avser samma
mån. inkomstbortfall. Betalas
ej hel sjukpension,
minskas avdraget i
motsvarande mån.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
11 kap.
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Efterlevandepensionen Efterlevandepensionen
betalas under fem år från betalas under fem år från
och med månaden efter och med månaden efter
dödsfallet, dock längst dödsfallet. Om ledamoten
till den tidpunkt då den avgått före fyllda 65 år
avlidne ledamoten skulle betalas
ha fyllt 70 år. Om efterlevandepension
ledamoten avgått med längst till den tidpunkt
ålderspension efter då den avlidne skulle ha
fyllda 65 år betalas fyllt 70 år. Detsamma
efterlevandepension gäller om ledamoten
längst under fem år avgått med ålderspension
räknat från avgången. då denne fyllde 65 år. Om
ledamoten avgått med
ålderspension efter
fyllda 65 år betalas
efterlevandepension
längst under fem år
räknat från avgången.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
13 kap.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Underlaget för beräkning Underlaget för beräkning
av inkomstgaranti utgörs av inkomstgaranti utgörs
av följande arvoden som av följande arvoden som
betalas vid betalas vid
avgångstillfället avgångstillfället:
1. ledamotsarvodet enligt 1. ledamotsarvodet
3 kap. 1 §, enligt 3 kap. 1 §,
2. tilläggsarvode enligt 2. tilläggsarvode enligt
3 kap. 2 §, 3 kap. 2 §,
3. arvoden för månad till 3. arvoden för månad
riksdagsledamot enligt 1 § till riksdagsledamot
1-4 lagen (1989:185) om enligt 1 § 1-4 och 8
arvoden m.m. för uppdrag lagen (1989:185) om
inom riksdagen, dess arvoden m.m. för uppdrag
myndigheter och organ. inom riksdagen, dess
myndigheter och organ.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
8 §[1]
-----------------------------------------------------
Inkomstgarantin betalas Inkomstgarantin betalas
för månad under det första för månad under det
garantiåret med 80 procent första garantiåret med 80
av den del av procent av den del av
garantiunderlaget som inte garantiunderlaget som
överstiger 1,67 basbelopp inte överstiger 1,67
och med 40 procent av den basbelopp och med 40
del som överstiger 1,67 procent av den del som
men inte 2,5 basbelopp. överstiger 1,67 men inte
För tid därefter betalas 2,5 basbelopp. För tid
inkomstgaranti med därefter betalas
följande andelar av inkomstgaranti med
garantiunderlaget i följande andelar av
förhållande till garantiunderlaget i
ledamotens tid i riksdagen förhållande till
ledamotens sammanlagda
66,0 procent av den del tid i riksdagen
av garantiunderlagen som
inte överstiger 1,67 66,0 procent av den del
basbelopp och 33 procent av garantiunderlagen som
av den del som överstiger inte överstiger 1,67
1,67 men inte 2,5 basbelopp och 33 procent
basbelopp efter minst 12 av den del som överstiger
år, 1,67 men inte 2,5
basbelopp efter minst 12
60,5 procent av den del år,
av garantiunderlaget som
inte överstiger 1,67 60,5 procent av den del
basbelopp och 30,25 av garantiunderlaget som
procent av den del som inte överstiger 1,67
överstiger 1,67 men inte basbelopp och 30,25
2,5 basbelopp efter minst procent av den del som
11 men ej 12 år, överstiger 1,67 men inte
2,5 basbelopp efter minst
11 men ej 12 år,
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]:Senaste lydelse 1997:1067.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
55,0 procent av den del av 55,0 procent av den del
garantiunderlaget som inte av garantiunderlaget som
överstiger 1,67 basbelopp inte överstiger 1,67
och med 27,5 procent av basbelopp och med 27,5
den del som överstiger procent av den del som
1,67 men inte 2,5 överstiger 1,67 men inte
basbelopp efter minst 10 2,5 basbelopp efter minst
men ej 11 år, 10 men ej 11 år,
49,5 procent av den del 49,5 procent av den del
av garantiunderlaget som av garantiunderlaget som
inte överstiger 1,67 inte överstiger 1,67
basbelopp och med 24,75 basbelopp och med 24,75
procent av den del som procent av den del som
överstiger 1,67 men inte överstiger 1,67 men inte
2,5 basbelopp efter minst 2,5 basbelopp efter minst
9 men ej 10 år, 9 men ej 10 år,
44,0 procent av den del 44,0 procent av den del
av garantiunderlaget som av garantiunderlaget som
inte överstiger 1,67 inte överstiger 1,67
basbelopp och med 22 basbelopp och med 22
procent av den del som procent av den del som
överstiger 1,67 men inte överstiger 1,67 men inte
2,5 basbelopp efter minst 2,5 basbelopp efter minst
8 men ej 9 år, 8 men ej 9 år,
-----------------------------------------------------
38,5 procent av den del av 38,5 procent av den del
garantiunderlaget som inte av garantiunderlaget som
överstiger 1,67 basbelopp inte överstiger 1,67
och med 19,25 procent av basbelopp och med 19,25
den del som överstiger procent av den del som
1,67 men inte 2,5 överstiger 1,67 men inte
basbelopp efter minst 7 2,5 basbelopp efter minst
men ej 8 år, 7 men ej 8 år,
33,0 procent av den del 33,0 procent av den del
av garantiunderlaget som av garantiunderlaget som
inte överstiger 1,67 inte överstiger 1,67
basbelopp och med 16,5 basbelopp och med 16,5
procent av den del som procent av den del som
överstiger 1,67 men inte överstiger 1,67 men inte
2,5 basbelopp efter minst 2,5 basbelopp efter minst
6 men ej 7 år. 6 men ej 7 år.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
15 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
En riksdagsledamot har Om det finns särskilda
rätt till skäl kan en
sjukvårdsförmåner riksdagsledamot efter
motsvarande dem som prövning av
tillkommer arbetstagare riksdagsförvaltningen få
hos riksdagen. ersättning för kostnader
för insatser i
rehabiliteringssyfte
-----------------------------------------------------
____________
1. Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1998.
1. Denna lag träder i Bestämmelserna i 7 kap. 3
kraft den 1 januari 1998. § 3 i sin nya lydelse
tillämpas dock för tid
från och med den 1
oktober 1995.
-----------------------------------------------------
____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Bestämmelserna i 13 kap. 7 § i sin nya lydelse
tillämpas dock för tid från och med den 1 oktober
1995.
3. Bestämmelsen i 15 kap. 2 § skall tillämpas på
framställningar om ersättningar som görs efter
ikraftträdandet.
2 Förslag till lag om ändring i
lagen (1996:304) om arvode m.m. till
Sveriges företrädare i
Europaparlamentet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:304) om
arvode m.m. till Sveriges företrädare i
Europaparlamentet att 3 kap. 4 §, 5 kap. 6 §, 7 kap.
3 § och 9 kap. 7 § skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 kap.
4 §.
-----------------------------------------------------
För den som har varit För den som har varit
både företrädare och både företrädare och
riksdagsledamot utgörs riksdagsledamot utgörs
det pensionsgrundande det pensionsgrundande
arvodet av arvodet av
1. företrädararvode 1. företrädararvode
enligt 2 kap. 2 § denna enligt 2 kap. 2 § denna
lag och riksdagsarvode lag och riksdagsarvode
enligt 3 kap. 1 § lagen enligt 3 kap. 1 § lagen
(1994:1065) om ekonomiska (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens villkor för riksdagens
ledamöter, ledamöter,
2. tilläggsarvode enligt 2. tilläggsarvode enligt
3 kap. 2 § sistnämnda 3 kap. 2 § sistnämnda
lag, lag,
3. arvoden enligt 1 § 3. arvoden enligt 1 §
1-4 lagen (1989:185) om 1-4 och 8 lagen
arvoden m.m. för uppdrag (1989:185) om arvoden
inom riksdagen, dess m.m. för uppdrag inom
myndigheter och organ riksdagen, dess
myndigheter och organ
-----------------------------------------------------
5 kap.
6 §
-----------------------------------------------------
Sjukpensionen skall Sjukpensionen skall på
minskas med sådan ett underlag för
ersättning enligt lagen egenpensionsförmåner upp
(1962:381) om allmän till 7,5 basbelopp enligt
försäkring, annan lagen (1962:381) om
författning eller allmän försäkring minskas
kollektivavtal som avser med sådan ersättning
samma inkomstbortfall. enligt lagen (1976:380)
Betalas ej hel om arbetsskadeförsäkring
sjukpension, minskas som avser samma
avdraget i motsvarande inkomstbortfall. Betalas
mån. ej hel sjukpension,
minskas avdraget i
motsvarande mån.
-----------------------------------------------------
Har en företrädare eller en riksdagsledamot som
tidigare varit företrädare fått sjukpension från
Europaparlamentet skall sjukpension som lämnas
enligt denna lag reduceras i motsvarande mån.
Reducering skall endast göras när sjukpensionen från
Europaparlamentet avser samma sjukperiod
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 kap.
3 §
-----------------------------------------------------
Efterlevandepensionen Efterlevandepensionen
betalas under fem år från betalas under fem år från
och med månaden efter och med månaden efter
dödsfallet, dock längst dödsfallet. Om
till den tidpunkt då den företrädaren eller
avlidne företrädaren eller riksdagsledamoten avgått
riksdagsledamoten skulle före fyllda 65 år betalas
ha fyllt 70 år. Om efterlevandepension
företrädaren eller längst till den tidpunkt
riksdagsledamoten avgått då den avlidne skulle ha
med ålderspension efter fyllt 70 år. Detsamma
fyllda 65 år, betalas gäller om företrädaren
efterlevandepension längst eller riksdagsledamoten
under fem år räknat från avgått med ålderspension
avgången. då denne fyllde 65 år. Om
företrädaren eller
riksdagsledamoten avgått
med ålderspension efter
fyllda 65 år, betalas
efterlevandepension
längst under fem år
räknat från avgången.
-----------------------------------------------------
9 kap.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Underlaget för beräkning Underlaget för beräkning
av inkomstgarantin utgörs av inkomstgarantin utgörs
av följande arvoden som av följande arvoden som
betalas vid betalas vid
avgångstillfället avgångstillfället
1. företrädararvode 1. företrädararvode
enligt 2 kap. 2 § denna enligt 2 kap. 2 § denna
lag eller ledamotsarvode lag eller ledamotsarvode
enligt 3 kap. 1 § lagen enligt 3 kap. 1 § lagen
(1994:1065) om ekonomiska (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens villkor för riksdagens
ledamöter, ledamöter,
2. tilläggsarvode enligt 2. tilläggsarvode enligt
3 kap. 2 § sistnämnda lag 3 kap. 2 § sistnämnda lag
och och
3. arvoden för månad till 3. arvoden för månad
riksdagsledamot enligt 1 § till riksdagsledamot
1-4 lagen (1989:185) om enligt 1 § 1-4 och 8
arvoden m.m. för uppdrag lagen (1989:185) om
inom riksdagen, dess arvoden m.m. för uppdrag
myndigheter och organ. inom riksdagen, dess
myndigheter och organ.
-----------------------------------------------------
____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 4 § och 9 kap. 7 § i sin
nya lydelse tillämpas
dock för tid från och med den 1 juni 1996.
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:810) om registrering av
riksdagsledamöters åtaganden och
ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs att 4 §, 7 § och 9 § lagen
(1996:810) om registrering av riksdagsledamöternas
åtaganden och ekonomiska intressen skall upphöra att
gälla med utgången av år 2001.