Konstitutionsutskottets betänkande
2001/02:KU1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.
2001/02:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets
styrelse och 46 motionsyrkanden med anknytning till
utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2000 (redog. 2000/01:RS2).
Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle
att yttra sig angående propositionen och motionerna
i de delar som rör utrikesförvaltningen.
Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de
av regeringen respektive riksdagsstyrelsen
föreslagna beloppen.
Representanterna för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna förklarar i var sitt särskilt yttrande
att, eftersom dessa partiers förslag inte
tillstyrkts av riksdagen i budgetprocessens första
steg, de inte deltar i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats fem
reservationer: dels en reservation (m) om avveckling
av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2003,
dels en reservation (kd) rörande tröskeleffekt för
lågfrekventa tidningar med riksspridning, dels en
reservation (kd) om den idéburna
organisationspressens villkor, dels en reservation
(m, kd, c, fp) om principer för
utrikesrepresentationen, dels en reservation (kd) om
MR-attachéer och miljöattachéer.
Därtill innehåller betänkandet särskilda yttranden
om utvecklingsstödet till dagspressen (c), om
riksdagsledamöternas arvode (mp), om att det bör
finnas en djurskyddsminister (mp) och om principer
för utrikesrepresentationen.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger
riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2000 till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse
a) Riksdagen godkänner vad regeringen
föreslår om tillfälligt distributionsstöd för
utdelning av dagstidningar på lördagar. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 1 förslagspunkt 1.
b)
c) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002
anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse på
det sätt som framgår av efterföljande
specifikation. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 1
förslagspunkterna 2 och 6.
d)
e) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K201,
2001/02:K208, 2001/02:K219, 2001/02:K226,
2001/02:K228, 2001/02:K243 yrkande 8,
2001/02:K302 yrkande 2, 2001/02:K352 yrkandena
1 och 2, 2001/02:K395, 2001/02:K398,
2001/02:K422 yrkandena 1 och 2, 2001/02:K425
yrkandena 1, 4 och 5, 2001/02:Fi294 yrkandena
9 och 24, 2001/02:U344 och 2001/02:Kr419
yrkande 2.
f)
2. Investeringsplan för
riksdagsförvaltningen
Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för riksdagsförvaltningen för
perioden 2002-2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 1
förslagspunkt 3.
3. Bemyndiganden för
riksdagsförvaltningen
Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att
1. under år 2002 i fråga om ramanslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska
förpliktelser avseende reparationer på riksdagens
fastigheter som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kr
under åren 2003-2004,
2. för budgetåret 2002 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter
och tekniska anläggningar intill ett belopp av
192 800 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 1 förslagspunkterna 4 och 5.
4. Avveckling av presstödet och
Presstödsnämnden fr.o.m. år 2003
Riksdagen avslår motion 2001/02:K425 yrkandena
2 och 3.
Reservation 1 (m)
5. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar
med riksspridning
Riksdagen avslår motion 2001/02:K367 yrkande 3.
Reservation 2 (kd)
6. Översyn av presstödsreglerna
Riksdagen avslår motion 2001/02:K378.
7. Den idéburna organisationspressens
villkor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr423 yrkande
1.
Reservation 3 (kd)
8. Särskilda medel för redaktionell
verksamhet på minoritetsspråk
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande
2.
9. Tidningen R & D
Riksdagen avslår motion 2001/02:K251.
10. Benämningen av vissa statsbidrag
Riksdagen avslår motion 2001/02:K210.
11. Djurskyddsminister
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ418 yrkande
3.
12. Principer för utrikesrepresentationen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K302
yrkande 3 och 2001/02:
K241.
Reservation 4 (m, kd, c, fp)
13. Organisationen av Sveriges
representation i utlandet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K242 och
2001/02:U351 yrkandena 10-12.
14. Ambassadernas verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ520
yrkande 30 och 2001/02:
MJ523 yrkande 15.
15. MR-attachéer och miljöattachéer
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U351
yrkandena 8 och 9, 2001/02:
MJ520 yrkande 30 och 2001/02:MJ523 yrkande 15.
Reservation 5 (kd)
16. Villkoren för medföljare till UD-
anställda i utrikestjänst
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K234 och
2001/02:K403 yrkandena 1-6.
17. Riksdagsförvaltningens årsredovisning
för verksamhetsåret 2000
Riksdagen lägger redogörelse 2000/01:RS2 till
handlingarna.
Stockholm den 22 november 2001
På konstitutionsutskottets vägnar
Göran Magnusson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Mats Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Helena Bargholtz (fp),
Margareta Nachmanson (m) och Sven Bergström (c).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utskottets förslag stämmer överens med regeringens
respektive riksdagsstyrelsens förslag till
anslagsfördelning.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna redovisar sina ställningstaganden i
särskilda yttranden.
1 000-tal kronor
Anslag Utskottets
förslag
------------------------------------------------------------
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 5 790
(ram.)
------------------------------------------------------------
27:2 Presstöd (ram.) 515 029
------------------------------------------------------------
27:3 Stöd till radio- och kassettidningar (ram.) 127 300
------------------------------------------------------------
27:4 Radio- och TV-verket (ram.) 11 264
------------------------------------------------------------
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV (ram.) 8 964
------------------------------------------------------------
45:1 Sametinget (ram.) 16 692
------------------------------------------------------------
46:1 Allmänna val (ram.) 215 000
------------------------------------------------------------
46:2 Justitiekanslern (ram.) 16 111
------------------------------------------------------------
46:3 Datainspektionen (ram.) 29 390
------------------------------------------------------------
46:4 Svensk författningssamling (ram.) 1 011
------------------------------------------------------------
46:5 Valmyndigheten (ram.) 12 800
------------------------------------------------------------
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten (ram.) 83 516
------------------------------------------------------------
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 592 325
(ram.)
------------------------------------------------------------
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader (ram.) 447 484
------------------------------------------------------------
90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen 49 097
(ram.)
------------------------------------------------------------
90:5 Regeringskansliet m.m. (ram.) 4 998
149
------------------------------------------------------------
90:6 Stöd till politiska partier (ram.) 145 200
------------------------------------------------------------
90:7 Expertgruppen för EU-frågor (ram.) 9 000
------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområde 1
7 284
122
------------------------------------------------------------
Förslag till investeringsplan
Miljoner kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Total Anskaffat Prognos Budget Beräknat Beräknat
kostnad t.o.m. 2000 2001 2002 2003 2004
-------------------------------------------------------------------------------
Byggnader och mark 1 078,4 57,9 41,3 40,0 40,0
-------------------------------------------------------------------------------
Maskiner, 126,1 13,3 52,1 50,0 50,0
inventarier,
installationer
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
Summa 1 204,5 71,2 93,4 90,0 90,0
investeringar
-------------------------------------------------------------------------------
Lån i 28,4 40,0 60,0 60,0 60,0
Riksgäldskontoret
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag 1 176,1 31,2 33,4 30,0 30,0
-------------------------------------------------------------------------------
Summa finansiering 1 204,5 71,2 93,4 90,0 90,0
-------------------------------------------------------------------------------
2001/02
KU1
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2002 lämnas bl.a. förslag om i
vilken utsträckning anslagen under utgiftsområde 1 skall
anvisas medel budgetåret 2002. Regeringen föreslår därtill
vissa förändringar angående presstödet. Riksdagsstyrelsen
föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna
investeringsplanen samt bemyndigar riksdagsförvaltningen
att dels ingå ekonomiska förpliktelser avseende riksdagens
fastigheter, dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar.
I detta sammanhang behandlar utskottet också 46
motionsyrkanden rörande utgiftsområdet som väckts under den
allmänna motionstiden hösten 2001.
Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra
sig angående förslagen i propositionen och motionerna i de
delar som berör utrikesförvaltningen.
I betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens
årsredovisning för verksamhetsåret 2000.
Utskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit
en utfrågning den 13 november 2001 där riksdagsdirektören
Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson och
ekonomichefen Lena Uhlin bl.a. lämnat information om
riksdagsförvaltningens årsredovisning för år 2000 och om
budgetförslaget för år 2002.
Riksdagen har den 21 november (bet. 2001/02:FiU1, rskr.
2001/02:34) beslutat i enlighet med propositionens förslag
till utgiftsram för utgiftsområde 1. Summan av de till
utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det
sålunda beslutade beloppet. Anslagen inom utgiftsområdet
skall därtill fastställas genom ett särskilt beslut.
Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.
Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i
budgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2002
anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i
enlighet med den uppställning som redovisas i
propositionen. Av uppställningen framgår att
anslagsbeloppen för utgiftsområdet år 2002 sammanlagt
uppgår till 7 284 122 000 kr. Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna föreslår i partimotioner och kommittémotioner
ändringar av vissa av anslagen inom utgiftsområdet.
Budgetpropositionens respektive motionernas förslag till
anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2002 framgår av
följande tabell.
Belopp i 1 000-tal kronor
--------------------------------------------------------------------
| | Oppositionspartiernas förslag i för-|
| | |
| | hållande till propositionens|
| | förslag |
---------------------------------------------------------------
| |Propositionens| | | | |
| | förslag | | | | |
|Anslag | |(m)[1] |(kd) |(c) |(fp) |
---------------------------------------------------------------
|27:1|Presstödsnämnden | | | | | |
| |och | | | | | |
| |Taltidningsnämnden|5 790 | | | | |
---------------------------------------------------------------
|27:2|Presstöd |515 029| - | - | | -|
| | | |300 000 |66 000 | |
415 000 |
---------------------------------------------------------------
|27:3|Stöd till radio- | | | | | |
| |och | | | | | |
| |kassettidningar |127 300| | | | |
---------------------------------------------------------------
|27:4|Radio- och TV- |11 264 |-1 268 | |-2 404 | |
| |verket | | | | | |
---------------------------------------------------------------
|27:5|Granskningsnämnden| | | | | |
| |för radio och TV | | | | | |
| | |8 964 |-1 590 | | | |
---------------------------------------------------------------
|45:1|Sametinget |16 692 | | | | |
---------------------------------------------------------------
|46:1|Allmänna val |215 000| | | | |
---------------------------------------------------------------
|46:2|Justitiekanslern |16 111 | | | | |
---------------------------------------------------------------
|46:3|Datainspektionen |29 390 | |-6 000 | | |
---------------------------------------------------------------
|46:4|Svensk | | | | | |
| |författnings- | | | | | |
| |samling |1 011 | | | | |
---------------------------------------------------------------
|46:5|Valmyndigheten |12 800 | | | | |
---------------------------------------------------------------
|90:1|Kungliga hov- | | | | | |
| |och slottsstaten | | | | | |
| | |83 516 | | |-3 975 | |
---------------------------------------------------------------
|90:2|Riksdagens | | | | | |
| |ledamöter och | | | | | |
| |partier m.m. |592 325| | | | |
---------------------------------------------------------------
|90:3|Riksdagens | | | | | |
| |förvaltningskostnader| | | | | |
| | |447 484| | | | |
---------------------------------------------------------------
|90:4|Riksdagens | | | | | |
| |ombudsmän, | | | | | |
| |justitieombudsmännen|49 097| | | | |
---------------------------------------------------------------
|90:5|Regeringskansliet|4 998 149| - | - | - | -|
| |m.m. | |423 000 |375 000|763 621|
475 000 |
---------------------------------------------------------------
|90:6|Stöd till |145 200| | | | -|
| |politiska | | | | |30 000
|
| |partier | | | | | |
---------------------------------------------------------------
|90:7|Expertgruppen | | | | | |
| |för | | | | | |
| |EU-frågor |9 000 | | | |-9 000
|
---------------------------------------------------------------
| |Summa |7 284 122| - | - | - | -|
| | | |726 858 |447 000|770 000|
929 000 |
---------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati samt
delar av politikområdena Mediepolitik och
Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen Kungliga hov- och
slottsstaten, Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier,
riksdagens ledamöter och partier m.m., riksdagens
förvaltningskostnader samt Riksdagens ombudsmän.
I propositionen framhåller regeringen att utgiftsområdet skiljer sig
i flera avseenden från övriga utgiftsområden. För bl.a. riksdagen och
dess ombudsmän, Regeringskansliet och hovet gäller särskilda
förutsättningar. Mål- och resultatstyrning går enligt regeringens
mening inte att applicera på stora delar av utgiftsområdet. Detta
innebär att mål som är uppföljningsbara, dvs. mätbara och avgränsade i
tiden, inte kan fastställas. För flera verksamheter inom utgiftsområde
1 sätter regeringen över huvud taget inga mål.
**FOOTNOTES**
[1]: I redovisningen beaktas inte konsekvenserna av Moderata
samlingspartiets förslag att återföra utrikesförvaltningen till
utgiftsområde 5, eftersom riksdagen inte kan ta ställning till
detta förrän i samband med behandlingen av den ekonomiska
vårpropositionen år 2002. Partiets förslag om förstärkning av
anslaget till utrikesförvaltningen beaktas i redovisningen.
Utskottets överväganden
Demokrati
Politikområdet Demokrati omfattar Justitiekanslerns, Datainspektionens
och Valmyndighetens verksamheter. Utvecklingsarbetet Tid för demokrati
och betalning av statens kostnader för valsedlar, valkuvert och annat
valmaterial samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde
i samband med allmänna val omfattas också av politikområdet. Till
området hör även tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS)
till kommuner, landsting och kommunbibliotek.
Målet för politikområdet är att folkstyrelsen skall värnas och
fördjupas. Regeringen riktar in politiken på att främja medborgarnas
aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna och i
samhällslivet samt att stärka individens integritet och yttrandefrihet
och att verka för en rättssäker förvaltning. Valdeltagandet i de
allmänna valen år 2002 skall öka. Förutsättningarna för medborgare,
särskilt personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade,
arbetslösa, barn och ungdomar, att delta i demokratin skall
förbättras. Jämställdheten inom politiken skall stärkas.
Politikområdet delas in i verksamhetsområdena Demokrati och
deltagande samt Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker
förvaltning. För det förstnämnda verksamhetsområdet är målet att
medborgarnas deltagande i de allmänna valen och i övriga politiska
processer skall öka. Vidare skall de allmänna valen och
folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet och
effektivitet. För det sistnämnda verksamhetsområdet är målet att värna
integriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga
verksamheten.
Regeringen anför att de insatser som gjorts inom politikområdet har
bidragit till att värna och fördjupa folkstyrelsen. Enligt regeringen
är emellertid många insatser inom politikområdet av sådan art att man
knappast kan förväntas se effekter i det korta perspektivet.
Regeringen menar dock att det statliga demokratiutvecklingsarbetet
bidragit till en mängd aktiviteter runt om i landet.
Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet Demokrati skall
uppgå till sammanlagt 274 312 000 kr budgetåret 2002.
Allmänna val
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar 215 000 000 kr till anslaget 46:1 Allmänna
val budgetåret 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna
val skall uppgå till 215 000 000 kr budgetåret 2002.
Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och
andra valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för
biträde i samband med allmänna val. Inom anslaget finns även medel
till regeringens utvecklingsprojekt för folkstyrelsen, Tid för
demokrati, som kommer att pågå t.o.m. år 2002.
Anslagsbelastningen beror till största del på vilka val som hålls
under året. I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100
avsnitt 8 Tilläggsbudget) tillfördes anslaget 1 400 000 kr då ansvaret
för drift och förvaltning av det IT-stöd som avses användas vid valen
fr.o.m. år 2002 flyttades från skatteförvaltningen till
Valmyndigheten. I tilläggsbudget i denna proposition föreslår
regeringen att anslagsnivån för år 2001 ökas med 12 000 000 kr.
Från och med 2002 görs en permanent överföring om 2 000 000 kr från
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3 till detta
anslag. Överföringen avser den ansvarsförändring som innebär att
Valmyndigheten tar över ansvaret för drift och förvaltning av det IT-
stöd som avses användas vid valen fr.o.m. år 2002. För budgetåret 2002
sänks anslaget dock tillfälligt med 2 000 000 kr. Medlen förs till
anslaget 46:5 Valmyndigheten.
Regeringen föreslår att anslaget budgetåret 2002 skall uppgå till
215 000 000 kr. Detta år genomförs allmänna val. I anslagsnivån för år
2002 ingår 10 000 000 kr för utvecklingsarbetet Tid för demokrati. För
budgetåren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå till 17 000 000 kr
respektive 112 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:1 Allmänna
val skall uppgå till 215 000 000 kr budgetåret 2002.
Justitiekanslern
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar 16 111 000 kr till anslaget 46:2
Justitiekanslern budgetåret 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå
till 16 111 000 kr budgetåret 2002.
Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet - som i huvudsak är
författningsreglerad - är att värna om rättssäkerheten och förbättra
effektiviteten på den offentliga förvaltningens område, att se till
att den enskilde kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset
sätts åt sidan på skaderegleringens område samt att bidra till en
riktig rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och
yttrandefrihetens områden.
Av JK:s resultatredovisning för budgetåret 2000 framgår att antalet
inkomna ärenden uppgick till 3 999 och antalet avgjorda ärenden till 4
088. Vid en jämförelse med budgetåret 1999 har antalet inkomna ärenden
minskat med drygt 7 %. Antalet avgjorda ärenden har minskat med drygt
8 %. Minskningen av antalet inkomna ärenden är framför allt en följd
av att antalet inkomna skadeståndsärenden med gemenskapsrättslig
anknytning och dataärenden har minskat. Samtidigt har antalet inkomna
tillsynsärenden och övervakningskameraärenden ökat. Nedgången i
antalet avgjorda ärenden synes vara en följd av att färre ärenden av
närmast masskaraktär kommit in under året. Antalet ej avgjorda ärenden
har vid årets slut, jämfört med motsvarande siffra vid utgången av år
1999, minskat från 648 till 559 ärenden eller med knappt 14 %.
Handläggningen av äldre ärenden har under året prioriterats. Antalet
ärenden äldre än två år uppgår till 54, varav de flesta är
rättegångar. Den genomsnittliga handläggningstiden för de
ärendegrupper som får anses ha en särskild betydelse för enskilda,
tillsyn och skadestånd, uppgår till drygt två respektive drygt tre
månader. I detta sammanhang bör också nämnas att vissa ärenden är av
förturskaraktär, exempelvis ärenden om tryck- och
yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp, som också förutsätter
särskilda och resurskrävande insatser.
Regeringen framhåller att antalet inkommande tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga ärenden har ökat för varje år sedan 1996.
Tendensen med en ökande ärendetillströmning och därmed sammanhängande
resursförbrukning kan, enligt regeringens bedömning, antas hålla i
sig. Regeringen pekar också på att de förslag som nyligen lagts fram
av Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet m.m. och
Mediegrundlagsutredningen innebär utökade arbetsuppgifter för JK och
med all sannolikhet kommer att förutsätta särskilda insatser från JK:s
sida.
Enligt regeringens bedömning har JK i allt väsentligt uppnått de
verksamhetsmål som regeringen har satt upp.
För att JK skall kunna fullfölja sitt uppdrag behöver anslaget
enligt regeringen justeras upp med 2 700 000 kr. Som kompensation för
beräknade ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp
med 236 000 kr år 2002. Regeringen föreslår att JK för budgetåret 2002
bör anvisas ett anslagsbelopp som uppgår till 16 111 000 kr. För
budgetåren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå till 16 502 000 kr
respektive 16 825 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:2
Justitiekanslern skall uppgå till 16 111 000 kr budgetåret 2002.
Datainspektionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar 29 390 000 kr till anslaget 46:3
Datainspektionen budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet
att riksdagen avslår en motion (kd) där det föreslås en
minskning av anslaget med 6 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå
till 29 390 000 kr budgetåret 2002.
De övergripande målen för Datainspektionen är att behandling av
personuppgifter inte skall medföra otillbörligt intrång i enskildas
personliga integritet - vilket skall nås utan att användningen av
teknik onödigt hindras eller försvåras - och att god sed iakttas i
kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Därutöver gäller för år 2001
att tillsynsverksamheten skall bedrivas i minst lika stor omfattning
som under de två senaste budgetåren och att informationsverksamheten
skall öka de personuppgiftsansvarigas kunskap om
integritetsskyddsreglerna med särskild inriktning på att etablera
fortlöpande kontakter med de personuppgiftsombud som anmälts till
inspektionen. Nya allmänna råd om information till registrerade enligt
personuppgiftslagen har utarbetats under år 2001. Under de senaste
åren har den internationella verksamheten ökat väsentligt. Nya
tillsynsuppgifter har lagts på Datainspektionen i anslutning till
polis- och tullsamarbetet inom ramen för Europol-, Schengen- och TIS-
konventionerna.
Enligt regeringens bedömning har Datainspektionen uppnått samtliga
verksamhetsmål som regeringen angivit. Återrapporteringskraven har
emellertid i huvudsak varit inriktade på prestationsmått och ger
enligt regeringen inte så god information om vilka effekter och
resultat som uppnåtts. I och med regleringsbrevet för år 2001 har en
ny verksamhetsindelning och mera resultatinriktade verksamhetsmål och
återrapporteringskrav införts.
Regeringen anför att en särskild utredare tillkallats för att göra
en översyn av Datainspektionens verksamhet och finansiering mot
bakgrund av den nya personuppgiftslagen och den snabba tekniska
utvecklingen på informationsteknikens område. Utredaren skall
analysera behoven av förändringar i verksamhetsinriktning och
arbetsformer och senast den 15 januari 2002 lämna de förslag som
behövs när det gäller inriktning, omfattning och finansiering av den
fortsatta verksamheten.
För budgetåret 2002 föreslår regeringen att anslaget skall uppgå
till 29 390 000 kr. För åren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå
till 30 105 000 kr respektive 30 693 000 kr.
Motionen
I motion K352 yrkande 2 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag i avvaktan på utvärderingen av Datainspektionens
verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 46:3
Datainspektionen skall uppgå till 29 390 000 kr budgetåret 2002 och
avstyrker motion K352 yrkande 2 delvis (kd), enligt vilken anslaget
föreslås minskas med 6 000 000 kr.
Svensk författningssamling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar 1 011 000 kr till anslaget 46:4 Svensk
författningssamling budgetåret 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall
uppgå till 1 011 000 kr budgetåret 2002.
Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk
författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek
(frilistan). Det nuvarande avtalet för tryck och distribution av SFS
gäller till utgången av år 2001. Enligt regeringen har en ny
upphandling av tjänsten gjorts under år 2001.
För budgetåret 2002 föreslår regeringen att 1 011 000 kr anvisas för
ändamålet. Även för åren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå till
1 011 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:4 Svensk
författningssamling skall uppgå till 1 011 000 kr budgetåret 2002.
Valmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar 12 800 000 kr till anslaget 46:5
Valmyndigheten budgetåret 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten skall uppgå till
12 800 000 kr budgetåret 2002.
Valmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet
för frågor om val och folkomröstning finansieras under detta anslag.
Myndigheten inrättades den 1 juli 2001. I 2001 års ekonomiska
vårproposition anvisades 3 450 000 kr för perioden den 1 juli-den 31
december 2001. I tilläggsbudget i denna proposition föreslås att
ytterligare 3 000 000 kr anvisas.
För budgetåret 2002 föreslår regeringen att anslaget skall uppgå
till 12 800 000 kr. För åren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå
till 9 010 000 kr respektive 9 190 000 kr. Från och med år 2002 görs
en permanent överföring om 6 900 000 kr från anslaget 3:1
Riksskatteverket under utgiftsområde 3 med anledning av det ändrade
ansvaret som central valmyndighet. Vidare sker, under förutsättning
att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens proposition om
ändringar i vallagen m.m., en permanent överföring om 900 000 kr från
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3 med anledning
av att Valmyndigheten tar över ansvaret för framställningen av
röstlängder och utdelandet av duplettröstkort m.m. Från och med år
2002 sker även en permanent överföring om 1 000 000 kr från anslaget
1:8 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2. För år 2002 görs därutöver
en engångsöverföring om 2 000 000 kr från anslaget 1:8 Kammarkollegiet
och en engångsöverföring om 2 000 000 kr från anslaget 46:1 Allmänna
val.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:5
Valmyndigheten skall uppgå till 12 800 000 kr budgetåret 2002.
Mediepolitik
Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television
samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna.
De statliga uppgifterna på medieområdet omfattar bl.a. fastställande
av regler, tillståndsgivning och registrering. Till området hör
Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket,
Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå och Rådet mot
skadliga våldsskildringar samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB. Politikområdet består
av anslag under både utgiftsområde 1 och utgiftsområde 17, som bereds
av kulturutskottet. Under utgiftsområde 1 finns budgetförslaget för
anslagen till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd
till radio- och kassettidningar, Radio och TV-verket samt
Granskningsnämnden för radio och TV.
Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald,
massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga
inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet.
2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).
Regeringen gör bedömningen att presstödet och stödet till radio- och
kassettidningar har stor betydelse för att bevara mångfalden på
dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar. Vidare
anför regeringen att verksamheterna vid Granskningsnämnden för radio
och TV, tillsammans med verksamheterna vid Statens biografbyrå och
Våldsskildringsrådet, fyller en viktig funktion i strävandena att
motverka skadligt medieinnehåll.
I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17) föreslår
regeringen att ett nytt 9 kap. införs i radio- och TV-lagen (1996:844)
för att klargöra gällande lydelse av bestämmelserna. Till följd av ett
förbiseende som skedde i propositionen Kommersiell lokalradio (prop.
1999/2000:55, bet. 2000/01:KU22, rskr. 2000/01:222) finns det enligt
regeringen i dag två bestämmelser i radio- och TV-lagen med olika
lydelser som betecknas 9 kap. 10 §. Förslaget innebär enligt
regeringen inte någon ändring i sak. Av lagtekniska skäl föreslår
regeringen att hela nuvarande 9 kap. upphävs och ersätts med ett nytt
kapitel.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar 5 790 000 kr till anslaget 27:1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden budgetåret 2002.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (m)
om avveckling av Presstödsnämnden fr.o.m. budgetåret 2003.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden skall uppgå till 5 790 000 kr budgetåret 2002.
Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga
stödet till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är
att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar.
Nämndernas verksamhet fungerar enligt regeringen väl och inga
förändringar av inriktningen på verksamheten föreslås för kommande år.
Riksrevisionsverket har haft anmärkningar i revisionsberättelsen
avseende Presstödsnämndens och Taltidningsnämndens verksamheter, som
enligt Riksrevisionsverket borde redovisas separat. Regeringen
beslutade i juni 2001 att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden kan
upprätta och lämna en gemensam delårsrapport för 2001 (dnr
Ku2001/1232/Me). I övrigt bereds frågan om Presstödsnämndens och
Taltidningsnämndens redovisningsformer vidare i Regeringskansliet.
Motionen
I motion K425 yrkande 3 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att riksdagen
beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 2003 och
att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av
Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna
anser att presstödet skall avvecklas helt fr.o.m. år 2003.
Presstödsnämnden kommer då inte längre att ha någon uppgift att fylla
och kan därmed avvecklas. Resterande uppgifter, såsom bevakning av
ännu återstående lån m.m. från Presstödsnämnden, kan till dess denna
verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till 5 790 000 kr
budgetåret 2002.
I motion K425 yrkande 3 (m) föreslås att Presstödsnämnden avvecklas
fr.o.m. år 2003. Förslaget är en följd av att motionärerna anser att
presstödet skall avvecklas. Utskottet delar emellertid inte
motionärernas uppfattning om avveckling av presstödet. Det saknas då
skäl att avveckla Presstödsnämnden. Motion K425 yrkande 3 (m)
avstyrks.
Ändrade presstödsregler
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag om att ett särskilt distributionsstöd införs under år
2002 för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och
landsbygdsområden. Vidare föreslår utskottet att riksdagen
avslår motioner om tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar
med riksspridning (kd), om översyn av presstödsreglerna (s),
om att utvecklingsstödet skall utgå till alla
bidragsberättigade tidningar, dvs. även till
endagstidningarna (c), om särskilda medel för redaktionell
verksamhet på nationella minoritetsspråk (v) samt om översyn
av den idéburna organisationspressens villkor och ett
särskilt statligt stöd till denna press (kd).
Propositionen
Regeringen föreslår att ett särskilt distributionsstöd införs under år
2002 för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och
landsbygdsområden (yrkande 1). När det gäller stödets närmare
utformning anför regeringen följande. Presstödsnämnden bör bestämma
stödnivån för olika tidningar utifrån vad som är skäligt i det
enskilda fallet. Stödet får dock uppgå till högst 4 kr per
distribuerat exemplar för den kostnad som överstiger 6 kr. Om
tidningens sammanlagda kostnad per abonnent för distribution,
måndag-lördag, understiger 16 kr får stöd inte utgå.
Stödet skall finansieras från anslaget 27:2 Presstöd och får uppgå
till totalt högst 15 000 000 kr per år. Uppföljning och utvärdering av
stödets effekter på lördagsdistributionen, stödnivåer m.m. skall göras
av Presstödsnämnden inför ett eventuellt beslut om fortsättning av
stödformen.
Enligt regeringens bedömning finns ett behov av utvecklings- och
investeringsstöd inom delar av den driftsstödsberättigade dagspressen.
För att dessa tidningar långsiktigt skall kunna behålla sin ställning
på marknaden avser regeringen att år 2002 ta initiativ till ett
tillfälligt utvecklingsstöd. Stödet får uppgå till högst 15 000 000 kr
per år. Regeringen avser att ge Presstödsnämnden i uppdrag att lämna
förslag till riktlinjer för hur stödet skall fördelas.
Regeringen kommer för närvarande inte att vidta några åtgärder med
anledning av två remissbehandlade promemorior med förslag till hur en
tidning som varit berättigad till driftsstöd skall kunna få fortsatt
stöd under en begränsad tid, om tidningen inleder ett samarbete med en
annan tidning. Som skäl pekar regeringen på vad som framkommit under
beredningen av promemoriorna och på de övriga insatser som genomförts
och kommer att genomföras på presstödsområdet.
Övrigt
Den 14 juni 2001 gav regeringen Presstödsnämnden i uppdrag att
kartlägga och analysera situationen för medier som riktar sig till
främst invandrare och nationella minoriteter i Sverige (dnr
Ku2001/1542/Me). Arbetet skall ske i nära samverkan med Radio- och TV-
verket och Statens kulturråd och resultatet redovisas senast den 1 maj
2002.
Regeringen har vidare den 11 oktober 2001 uppdragit åt
Presstödsnämnden att senast den 20 december 2001 lämna förslag till
utformning av det ovan nämnda utvecklings- och investeringsstödet (dnr
Ku2001/2372/Me). Nämnden skall bl.a. lämna förslag på vilka slag av
utvecklingsinsatser och investeringar som skall vara stödberättigade,
stödnivåer samt vilka förutsättningar i övrigt som skall gälla för att
få del av stödet. Presstödsnämnden skall vidare lämna förslag till de
författningsmässiga förändringar som uppdraget föranleder.
Motioner
I motion K367 yrkande 3 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att
riksdagen begär ett förslag från regeringen om regler beträffande
tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och riksspridning.
Motionärerna konstaterar att tröskeleffekten i fråga om driftsstödet
för lågfrekventa dagstidningar med en upplaga som hamnar under gränsen
2 000 exemplar men överstiger 1 500 exemplar mildrats. I analogi
härmed anser motionärerna att lågfrekventa tidningar med riksspridning
vars upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar bör ges
oreducerat driftsstöd under en period av högst två år och att stödet
därefter avvecklas.
I motion K378 av Marie Granlund m.fl. (s) föreslås ett
tillkännagivande för regeringen om att se över presstödsreglerna.
Motionärerna framhåller att tidningsmarknaden håller på att radikalt
förändras och att en översyn av reglerna bör göras i syfte att
garantera mångfald, exempelvis genom ökat stöd eller mer flexibla
regler. Särskilt lyfter motionärerna fram de behov av stöd som finns
hos invandrar- och minoritetstidningar.
I motion K422 yrkande 2 av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås ett
tillkännagivande för regeringen om att utvecklingsstödet skall utgå
till alla bidragsberättigade tidningar, dvs. även till
endagstidningarna. Enligt motionärerna bör presstödet förenas med
särskilda insatser som underlättar tidningsföretagens möjligheter att
utveckla teknik och arbetsformer som är anpassade till den digitala
mediemarknaden och som kan möta framtidens krav. Motionärerna är
positiva till att regeringen avser att ta initiativ till ett
tillfälligt utvecklingsstöd, men framhåller att utvecklingsstödet bör
utgå till alla bidragsberättigade tidningar, inklusive
endagstidningarna.
I motion Kr420 yrkande 2 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)
föreslås ett tillkännagivande för regeringen om att dagstidningar inom
ramen för presstödet bör ges möjlighet att söka särskilda medel för
redaktionell verksamhet på nationella minoritetsspråk. Motionärerna
menar att ett av de bästa sätten att stärka språket är genom
dagstidningarna. Regeringen gjorde i propositionen om nationella
minoriteter bedömningen att presstödsreglerna gav ett tillräckligt
stöd för samiska, finska och meänkieli. I dag finns det tre tidningar
som vänder sig till finnar och tornedalingar och som har presstöd,
nämligen
Viikkoviesti, Ruotsin Suomalainen och Haparandabladet. Det är enligt
motionärerna inte tillräckligt för att på sikt bevara och öka
kunskapen om språket bland de nationella minoriteterna. Dessutom är
utbredningen för dessa speciella tidningar inte särskilt stor. De
flesta har större intresse av den tidning som finns där vederbörande
är bosatt. Det behövs enligt motionärerna speciella insatser för att
stimulera andra och tredje generationens invandrare att läsa på sitt
modersmål. Därför anser motionärerna att regeringen bör återkomma med
förslag som syftar till att stimulera dagstidningar över hela landet
att publicera en eller flera sidor på minoritetsspråk.
I motion Kr423 yrkande 1 av Dan Kihlström m.fl. (kd) föreslås att
riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av den idéburna
organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt
statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.
Motionärerna menar - med hänvisning till Demokratiutredningen - att
den roll som organisationstidskrifter spelar i samhället har
försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken. Enligt
motionärerna finns det ett betydande antal tidningar och tidskrifter
som, utan något som helst offentligt stöd, ges ut av idéburna rörelser
och som faller mellan det befintliga presstödet och
kulturtidskriftsstödet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att införa ett särskilt
distributionsstöd under år 2002 för utdelning av dagstidningar på
lördagar i gles- och landsbygdsområden (yrkande 1).
Motion K367 yrkande 3 (kd) tar upp frågan om regler beträffande
tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och riksspridning.
Motionärerna anser att lågfrekventa tidningar med riksspridning vars
upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar skall ges
oreducerat driftsstöd under en period av högst två år och att stödet
därefter avvecklas. Enligt utskottets vid flera tillfällen redovisade
inställning (se bet. 2000/01:KU1), är det olämpligt att man genom
införandet av alltför många undantagsregler rubbar de generella
principer som ligger till grund för reglerna om ekonomiskt stöd till
dagspressen. Motion K367 yrkande 3 (kd) avstyrks.
I motionerna K378 (s) och Kr420 yrkande 2 (v) behandlas frågor om
invandrar- och minoritetstidningar m.m. Regeringen har gett
Presstödsnämnden i uppdrag att kartlägga och analysera situationen för
medier som riktar sig till främst invandrare och nationella
minoriteter i Sverige. Detta arbete bör inte föregripas. Motionerna
K378 (s) och Kr420 yrkande 2 (v) avstyrks.
Utformningen av det av regeringen i budgetpropositionen aviserade
tillfälliga utvecklingsstödet tas upp i motion K422 yrkande 2 (c).
Motionärerna anser att utvecklingsstödet skall utgå till alla
bidragsberättigade tidningar, dvs. även till endagstidningarna.
Regeringen har nyligen gett Presstödsnämnden i uppdrag att lämna
förslag till utformning av stödet. Nämnden skall bl.a. lämna förslag
på vilka slag av utvecklingsinsatser och investeringar som skall vara
stödberättigade, stödnivåer samt vilka förutsättningar i övrigt som
skall gälla för att få del av stödet. Enligt utskottets mening finns
det inte skäl att föregripa detta arbete. Motion K422 yrkande 2 (c)
avstyrks.
I motion Kr423 yrkande 1 (kd) föreslås att riksdagen begär att
regeringen låter göra en översyn av den idéburna organisationspressens
villkor och möjligheterna att genom ett särskilt statligt stöd
säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press. Kulturutskottet
avstyrkte förra året ett motsvarande motionsyrkande med konstaterandet
att det i dag finns en viss möjlighet för organisationstidskrifter att
erhålla stöd inom ramen för kulturtidskriftsstödet (bet. 2000/01:KrU5
s. 29). Med hänvisning till detta och då utskottet inte finner skäl
till förändringar av presstödet för att ge utrymme för de i motionen
åsyftade tidningarna och tidskrifterna avstyrks motion Kr423 yrkande 1
(kd).
Presstöd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar 515 029 000 kr till anslaget 27:2 Presstöd
budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen
avslår tre motioner där det föreslås en minskning av anslaget
i förhållande till regeringens förslag med 300 000 000 kr
(m), med 66 000 000 kr (kd) respektive med 415 000 000 kr
(fp) samt en motion om nivån på driftsstödet (kd). Utskottet
föreslår också att riksdagen avslår en motion (fp) om minskat
presstöd och fem motioner (samtliga m) om avveckling av
presstödet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till
515 029 000 kr budgetåret 2002.
Under år 2000 beviljades 75 tidningar driftsstöd. Av dessa var 51
lågfrekventa och 24 hög- och medelfrekventa tidningar. Driftsstödet
höjdes med 12 % och distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den 1 januari 2001.
Höjningarna, som regeringen anför är de kraf
Regeringen gör bedömningen att presstödet har stor betydelse för att bevara
mångfalden på dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar.
Det är därför angeläget med fortsatta insatser på området anser regeringen.
Motioner
I motion K425 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget minskas med
300 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1) och att
riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2003
(yrkande 2). Enligt motionärerna gr
I motion K208 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för
regeringen om avveckling av presstödet. Motionären menar att tidningarna
skall anpassa sina utgifter efter inkomsterna samt utvecklas och ha den
volym läsarna efterfrågar. Presstödet
I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att anslaget
minskas med 415 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna anför att de av principiella skäl är emot stödet och därför
vill se det kraftigt reducerat. Samma
I motion K425 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget minskas med 300
000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1) och att
riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2003 (
yrkande 2). Enligt motionärerna grundas regeringens inställning till
presstödet på en överdriven tilltro till stödets positiva effekter för
mångfalden, det fria ordet och den fria opinionsbildningen. Motionärerna
menar att det stora antalet tidningsnedläggningar och hittills gjorda
erfarenheter visar att presstödet till stor del har använts för att täcka
tidningarnas löpande utgifter i stället för till nödvändiga
rationaliseringar. Tidningarna har anpassat sig efter och blivit beroende
av presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Vidare
menar motionärerna att presstödet snedvrider konkurrensvillkoren, vilket
kan innebära att tidningar som drivs utan presstöd kan få ekonomiska
problem. De föreslår därför att presstödet skall avvecklas i två steg. För
budgetåret 2002 föreslår de en besparing på 300 000 000 kr. Det resterande
beloppet bör lyftas ur budgeten år 2003. Även i motion K243 yrkande 8 av Bo
Lundgren m.fl. (m) föreslås att riksdagen beslutar att avveckla presstödet.
I motion K208 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för
regeringen om avveckling av presstödet. Motionären menar att tidningarna
skall anpassa sina utgifter efter inkomsterna samt utvecklas och ha den
volym läsarna efterfrågar. Presstödet medför enligt motionären att
tidningarna anpassar sig för att få stödet. Även i motion K219 av Sten
Andersson och Ewa Thalén Finné (m) föreslås ett tillkännagivande för
regeringen om presstödet. Motionärerna anser att tidningar som inte klarar
verksamheten av egen kraft eller med stöd av intressenter bör minska eller
lägga ned verksamheten. Enligt motionärerna är det inte rimligt att
skattebetalarna med drygt en halv miljard kronor om året skall finansiera
på marknaden i praktiken osäljbara tidningar. Dessutom anser motionärerna
att presstödet är politiskt ensidigt då det till stor del utgår till
socialdemokratiska och centerpartistiska tidningar. Enligt motionärerna
skall presstödet avvecklas. I motion K226 av Margareta Cederfelt (m)
föreslås att riksdagen beslutar att presstödet successivt avvecklas under
en period om tio år. Motionären anser att villkoren för nyhetsförmedling
skall vara lika oavsett distributionsform.
I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att
anslaget minskas med 415 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna anför att de av principiella skäl är emot stödet och därför
vill se det kraftigt reducerat. Samma förslag förs även fram i motion Fi294
yrkande 9 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp). I motion Kr419 yrkande 2
av Ana Maria Narti m.fl. (fp) föreslås ett tillkännagivande för regeringen
om minskat presstöd. Motionärerna menar att dagstidningar är en omistlig
del i en fungerande demokrati, men att pressen också är en marknad som bör
fungera utan statliga bidrag. Enligt motionärerna innebär den förändrade
mediemarknaden att de särskilda skäl som gällde då presstödet infördes inte
längre är aktuella.
I motion K352 yrkande 2 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås
att anslaget minskas med 66 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag. I motionen föreslås även att riksdagen godkänner vad i motionen
anförs om nivån för driftsstödet inom presstödssystemet (yrkande 1).
Motionärerna anser att presstödet har och har haft stor betydelse för den
publicistiska mångfalden, och de är positiva till regelförändringar som kan
underlätta rationaliseringar och därmed på sikt minska beroendet av
presstöd. Enligt motionärerna finns det en marginal på 81 000 000 kr i
anslaget efter tidningen Arbetets konkurs. Motionärerna stöder
distributionsstödet för lördagsutdelning, men anser att den övriga
marginalen skall dras in.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:2 Presstöd
skall uppgå till 515 029 000 kr budgetåret 2002.
Motionerna K425 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att anslaget skall uppgå
till 215 029 000 kr år 2002, K352 yrkande 2 delvis (kd), i vilken det
föreslås en minskning av anslaget med 66 000 000 kr för år 2002, samt K395
delvis (fp) och Fi294 yrkande 9 delvis (fp), i vilka det föreslås en
minskning av presstödet med 415 000 000 kr för år 2002, avstyrks. Även
motion K352 yrkande 1 (kd) om nivån på driftsstödet avstyrks.
I motionerna K208 (m), K219 (m) och K243 yrkande 8 föreslås en avveckling
av presstödet. Motionärerna i motion K425 yrkande 2 (m) begär en avveckling
av presstödet fr.o.m. budgetåret 2003. En successiv avveckling av
presstödet under en period om tio år föreslås i motion K226 (m). I motion
Kr419 yrkande 2 (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om
minskat presstöd. Motionärerna menar att pressen bör fungera utan statliga
bidrag.
Vid behandlingen av i huvudsak motsvarande motionsyrkanden hösten 2000
konstaterade utskottet att det skett stora förändringar i medielandskapet
sedan presstödet infördes. Vidare anförde utskottet: "Enligt utskottets
uppfattning finns det, och kommer det under överskådlig tid alltjämt att
finnas, ett stort behov av statligt stöd till dagspressen för att värna
mångfalden och främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning" (
bet. 2000/01:KU1 s. 18). Utskottet, som inte finner skäl att nu göra någon
annan bedömning, avstyrker motionerna.
Stöd till radio- och kassettidningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
anvisar 127 300 000 kr till anslaget 27:3 Stöd till radio- och
kassettidningar budgetåret 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar
skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2002.
Ersättning till tidningsföretag som ger ut radio- och kassettidningar
bidrar enligt regeringen till att synskadade och vissa andra grupper med
särskilda behov i hela landet får tillgång till innehållet i dagstidningar.
År 2000 gavs sammanlagt 88 dagstidningar ut som taltidningar (RATS-
tidningar, radiotidningar respektive kassettidningar). Det statliga stödet
anser regeringen är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen av
taltidningar.
Regeringen gör bedömningen att stödet till radio- och kassettidningar, i
förening med presstödet, har stor betydelse för att bevara mångfalden på
dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar. Regeringen
anser det därför angeläget med fortsatta insatser på området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 27:3 Stöd till
radio- och kassettidningar skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2002.
Radio- och TV-verket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
anvisar 11 264 000 kr till anslaget 27:4 Radio- och TV-verket budgetåret
2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två motioner där det
föreslås en minskning av anslaget i förhållande till regeringens förslag
med 1 268 000 kr (m) respektive med 2 404 000 kr (c).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå
till 11 264 000 kr budgetåret 2002.
Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och
registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten
i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt
angiven myndighet. Enligt regeringens bedömning visar Radio- och TV-verket
för år 2000 goda resultat när det gäller att främja möjligheterna till
mångfald inom radio och television genom bl.a. tillsyn och bevakning av
utvecklingen inom medieområdet. Radio- och TV-verket svarar för en snabb
och rättssäker tillståndsgivning. Arbetet med att följa utvecklingen inom
medierna och publicera relevant information om medieområdet bedömer
regeringen som fortsatt angeläget.
För arbetsuppgifter som har samband med reformeringen av den kommersiella
lokalradion anvisades Radio- och TV-verket 300 000 kr för år 2001. För år
2002 föreslår regeringen att ytterligare 500 000 kr anvisas för detta
ändamål.
Regeringen anför att Radio- och TV-verket de senaste åren har fått flera
nya uppgifter utan motsvarande medelstillskott och att verket därför
tillfördes 1 100 000 kr för arbetet med marksänd digital-TV år 2001. För år
2002 föreslår regeringen att verket tilldelas 770 000 kr för denna uppgift.
Från och med år 2003 beräknar regeringen att dessa arbetsuppgifter skall
kunna finansieras inom anslaget.
Motioner
I motion K422 yrkande 1 (delvis) av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att
anslaget minskas med 2 404 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Med hänvisning till att Radio- och TV-verket visar goda resultat när det
gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och television,
gör motionärerna bedömningen att den ökning som regeringen föreslår av
anslaget inte är nödvändig för att klara verksamheten.
I motion K425 yrkande 4 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget
minskas med 1 268 000 kr i förhållande till regeringens förslag, eftersom
motionärerna motsätter sig de ökningar av anslaget som regeringen föreslår.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:4 Radio- och
TV-verket skall uppgå till 11 264 000 kr budgetåret 2002. Motionerna K422
yrkande 1 delvis (c), i vilken det föreslås att anslaget skall minskas med
2 404 000 kr jämfört med regeringens förslag, och K425 yrkande 4 (m), i
vilken det föreslås att anslaget skall minskas med 1 268 000 kr jämfört med
regeringens förslag, avstyrks.
Granskningsnämnden för radio och TV
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
anvisar 8 964 000 kr till anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (
m) där det föreslås en minskning av anslaget med 1 590 000 kr i förhållande
till regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
skall uppgå till 8 964 000 kr budgetåret 2002.
Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att
programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-
sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i
utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska
allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ
. Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från
rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under
utgiftsområde 17. För år 2002 föreslås att 6 063 000 kr (68 %)
delfinansierar nämndens verksamhet. Enligt regeringens bedömning stämmer
nämndens efterhandsgranskning av innehållet i radio- och TV-sändningar
riktade till allmänheten överens med målet om att motverka skadliga inslag
i massmedierna.
De s.k. utbudsstudierna anser regeringen ger viktig information om
mångfalden och tillgången till ett varierat utbud i massmedierna. Nämndens
arbete med denna typ av rapporter bör enligt regeringen därför fortsätta.
För detta ändamål tilldelades Granskningsnämnden engångsvis 450 000 kr för
år 2001. Mot bakgrund av bedömningen att dessa studier nu bör fortsätta på
permanent basis föreslår regeringen för detta ändamål ett årligt belopp på
500 000 kr.
Enligt propositionen om radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 2000/01:
94) avser regeringen att under kommande tillståndsperiod ge
Granskningsnämnden i uppdrag att följa och utvärdera mångfalden i
nyhetsutbudet. Därför föreslår regeringen att nämnden tilldelas 250 000 kr
per år under en treårsperiod (åren 2002-2004) för detta ändamål.
Vidare föreslår regeringen att Granskningsnämnden anvisas 300 000 kr för
arbetsuppgifter som har samband med lokalradioreformen.
Motion
I motion K425 yrkande 5 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget
minskas med 1 590 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna anser att reformeringen av den kommersiella lokalradion sker
på ett sätt som inte är acceptabelt i ett samhälle som värnar
yttrandefriheten och motsätter sig därför ökade anslag till
Granskningsnämnden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:5
Granskningsnämnden för radio och TV skall uppgå till 8 964 000 kr
budgetåret 2002. Motion K425 yrkande 5 (m), i vilken det föreslås att
anslaget minskas med 1 590 000 kr i förhållande till regeringens förslag,
avstyrks.
Samepolitik
Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en
del i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på
en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i
sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk
kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som
främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen
och bevaka att samiska behov beaktas.
Sametinget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
anvisar 16 692 000 kr till anslaget 45:1 Sametinget budgetåret 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till 16 692
000 kr budgetåret 2002.
Regeringen anför att Sametingets övergripande mål inte kan uppfyllas
enbart genom Sametingets verksamhet, vilket kan innebära vissa svårigheter
att redovisa resultatet av detta övergripande mål. Sametinget har för
första gången redovisat effekterna av sin verksamhet. Man har också inlett
ett arbete med kvalitetssäkring, vilket inneburit att man nu har
indikatorer för kvalitetsbedömning. Enligt regeringen är det inom
verksamhetsgrenen samiska språk som redovisningen av effekter och kvalitet
är tydligast, även om kvalitetsredovisningen brister även här. Det är,
anser regeringen, således fortfarande svårt att bedöma om det tinget
åstadkommer är bra eller dåligt. Redovisningen av effekterna gör dock att
det är lättare än tidigare att få en bild av vad Sametinget åstadkommit.
Det finns mätbara effekter av kultur- och språkarbetet men knappast för de
övriga verksamhetsgrenarna. Språkarbetet är kostnadsmässigt den dyraste
grenen.
Regeringen anför att Sametinget behöver en resursförstärkning för att
hantera strukturfondsprogrammen mot bakgrund av att samerna fått egna
insatsområden i EU, mål 1 Norra Norrland och Södra skogslänen. Det
geografiska området är genom denna indelning avsevärt större än tidigare.
Det förväntas således en stor ökning av antalet ansökningar. Mål 6 har
handlagts med 1,5 anställda vilket visat sig underbemannat. För att klara
tillströmningen av ansökningar inklusive uppföljning och projektbesök har
Sametinget på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
tillförts 1 600 000 kr. Detta tillskott bör enligt regeringen behållas även
fortsättningsvis.
En utredare tillsattes hösten 2000 för att göra en översyn av Sametingets
organisation med uppgift att bl.a. beakta behovet av en tydligare skillnad
mellan myndighet och folkvalt organ. Utredningen beräknas vara klar i juni
2002.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 45:1 Sametinget
skall uppgå till 16 692 000 kr budgetåret 2002.
Anslag som inte ingår i något politikområde
Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.
Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa
verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning
enligt regeringens mening inte går att applicera. Det gäller anslagen
Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,
Riksdagens förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m. samt Stöd till politiska
partier. I propositionen föreslår regeringen att det inrättas ett nytt
anslag som placeras i denna kategori, Expertgruppen för EU-frågor.
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag
anvisar 592 325 000 kr till anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier
m.m. budgetåret 2002.
Propositionen
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. skall uppgå till 592 325 000 kr budgetåret 2002.
Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten
till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU- parlamentariker,
arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom
Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även
kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt
samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom
bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget.
I anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver
ingår kostnader för riksdagens ledamöters datakommunikation (ISDN).
Riksdagsstyrelsen anför att verksamheten under år 2002 kommer att präglas
av riksdagsvalet. En ökning av kostnaderna är beräknade för
inkomstgarantier, pensioner, arvode m.m. sedan uppdraget upphört,
datakommunikation (ISDN) och resor. En budgetreserv med anledning av
svårigheterna att bedöma förändringar efter valet har avsatts. Vidare anför
riksdagsstyrelsen att bidraget för ledamöternas enskilda utrikes
studieresor har höjts med 10 000 kr per ledamot från nästa mandatperiod,
2002-2006, medan utskottens utrikes studieresor ligger på oförändrad nivå.
Enligt riksdagsstyrelsen är den föreslagna anslagsnivån i enlighet med
nivån för utgiftstaket som riksdagen tidigare beslutat.
Riksdagens arvodesnämnd
Riksdagens arvodesnämnd inrättades den 1 januari 1994 med uppgift att
bestämma arvodet för riksdagens ledamöter. Syftet var att så långt möjligt
undandra beslut om arvodets nivå från ledamöternas inflytande. De tre
ledamöterna i nämnden hämtas utanför riksdagen och skall enligt förarbetena
ha stor integritet, betydande erfarenhet av samhällslivet och goda insikter
i lönebildningen. Nämndens beslut kan inte överklagas.
Riksdagens arvodesnämnd beslutade den 18 september 2001 att
riksdagsledamöternas arvoden fr.o.m. den 1 oktober 2001 skall utgöra 41 500
kr per månad. Arvodesnivån bör enligt förarbetena bestämmas bl.a. med
hänsyn till löneutvecklingen för statsråden och för vissa statstjänstemän (
främst domare i den s.k. rådsklassen). Arvodesnämnden konstaterade i sitt
beslut att statsrådens arvoden har höjts med 3 000 kr per månad fr.o.m. den
1 juli 2001 men att något avtal för domargruppen inte förelåg ännu, dock
att motsvarande grupper statstjänstemän torde ha fått löneökningar med 3-4
%. Mot bakgrund härav fann arvodesnämnden att riksdagsledamöternas arvode
skulle höjas. Beslutet innebär att arvodet för riksdagsledamöterna och EU-
parlamentarikerna höjdes med 3,75 %.
Enligt uppgift från riksdagsförvaltningen uppgår de sammanlagda
kostnaderna för arvodeshöjningen till 2 774 429 kr för innevarande år och
till 11 097 719 kr för budgetåret 2002. I budgetförslaget för år 2002 har
det räknats med en arvodeshöjning på 3 %. De ökade kostnader som
arvodesnämndens beslut medför för åren 2001 och 2002 ryms enligt
riksdagsförvaltningen inom anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 90:2 Riksdagens
ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 592 325 000 kr budgetåret 2002.
Riksdagens förvaltningskostnader
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag
anvisar 447 484 000 kr till anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med
riksdagsstyrelsens förslag godkänner investeringsplanen för perioden 2002-
2004 samt bemyndigar riksdagsförvaltningen dels att under år 2002 ingå
ekonomiska förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 84 000
000 kr under åren 2003-2004, dels att besluta om lån i Riksgäldskontoret
för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp
av 192 800 000 kr. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår en motion
(m) om att avhända sig ansvaret för tidningen R & D.
Propositionen
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader skall uppgå till 447 484 000 kr budgetåret 2002.
Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration,
fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik,
förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.
Riksdagsstyrelsen framhåller att verksamheten under år 2002 kommer att
präglas av riksdagsvalet. Riksdagsförvaltningen kommer att prioritera
insatser för att förbereda mottagandet av nya ledamöter och effekter av
eventuella förändringar i partigruppernas storlek. Det innebär enligt
riksdagsstyrelsen anspråk på service och stöd i olika former samt på teknik
och lokaler, vilket avspeglas i riksdagsförvaltningens budgetförslag.
Vidare präglas budgetförslaget av ett antal större investeringar och
underhållsåtgärder på fastighetsområdet. Enligt riksdagsstyrelsen är den
föreslagna anslagsnivån i enlighet med nivån för utgiftstaket som riksdagen
tidigare beslutat.
De höjningar av avgifter för IT- och telefonibasdrifttjänst som
riksdagsförvaltningen aviserat till Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen på 1 500 000 kr samt till Riksdagens revisorer på 1
200 000 kr föreslås finansieras genom neddragning av motsvarande belopp på
ramanslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.
Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner
förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2002
-2004. Investeringar budgetåret 2002 beräknas uppgå till 93 400 000 kr,
vilket är en ökning jämfört med budgetåret 2001 då de beräknade
investeringarna uppgår till 71 200 000 kr.
Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen bemyndigar
riksdagsförvaltningen att under år 2002 i fråga om ramanslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska förpliktelser avseende
reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kr under åren 2003-2004 och
bemyndigar riksdagsförvaltningen att för budgetåret 2002 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar
intill ett belopp av 192 800 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse beslutade inför budgetåret 1997 att
föreslå riksdagen att de byggnadsinvesteringar som avser förvärv och
ombyggnad av fastigheter och som tidigare finansierats genom anslag i
stället skulle finansieras genom lån i Riksgäldskontoret (prop. 1996/97:1
utg.omr. 1 s. 12). Riksdagen biföll förvaltningsstyrelsens förslag (bet.
1996/97:KU1). Riksdagsförvaltningens låneram hos Riksgäldskontoret uppgick
till 48 miljoner kronor år 1997, 28,6 miljoner kronor såväl år 1998 som år
1999 och 71,3 miljoner kronor år 2000. För innevarande år uppgår den
ackumulerade låneramen till 92,8 miljoner kronor.
Motionen
I motion K251 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) föreslås att riksdagen
beslutar att ge riksdagsförvaltningen i uppdrag att på lämpligt sätt
avhända sig ansvaret för R & D. Enligt motionärerna har tidningen på senare
tid valt att ha en något bredare profil och en högre grad av journalistisk
ambition. Motionärerna anser att tiden nu är mogen att ge tidningen en mer
självständig ställning, förslagsvis genom att riksdagen antingen genomför
en upphandling av en entreprenör som kan ge ut tidningen eller genom en
direkt försäljning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader skall uppgå till 447 484 000 kr budgetåret
2002.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2002-2004 (yrkande
3) och bemyndigar riksdagsförvaltningen dels att under år 2002 i fråga om
ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska
förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kr under
åren 2003-2004 (yrkande 4), dels att för budgetåret 2002 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar
intill ett belopp av 192 800 000 kr (yrkande 5).
Riksdagsstyrelsen har aktualiserat frågan om överväganden avseende
inriktning m.m. för tidningen Från Riksdag & Departement (se styrelsens
protokoll 2000/01:5). Frågan kommer att övervägas i ett förestående
utredningsarbete avseende informations- och kunskapsområdet (se styrelsens
protokoll 2001/02:1). Detta arbete bör inte föregripas. Utskottet avstyrker
därför motion K251 (m).
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag
anvisar 49 097 000 kr till anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen budgetåret 2002.
Propositionen
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen skall uppgå till 49 097 000 kr budgetåret 2002.
Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina
åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen
avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen
och 8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän.
Verksamhetsmålet för år 2002 är att, med bibehållen kvalitet i
ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt instruktionen, minska
ärendebalanserna och korta den genomsnittliga handläggningstiden eller
åtminstone hålla den på oförändrad nivå samt bedriva inspektionsverksamhet,
som har en klar rättssäkerhetsfrämjande effekt, i minst samma omfattning
som hittills.
En höjning med 1 500 000 kr har aviserats beträffande de avgifter som tas
ut av Riksdagens ombudsmän för IT- och telefonibasdrifttjänst.
Finansieringen sker genom en sänkning av anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader med motsvarande belopp.
Ett nytt kollektivavtal mellan Domstolsverket och Jusek rörande lönerna
för chefsdomare beräknas fr.o.m. år 2001 medföra lönekostnadshöjningar med
ca 2 miljoner kronor. Riksdagsstyrelsen avser att återkomma på
tilläggsbudget angående höjd anslagsnivå år 2002 för de beräknade
lönekostnadsökningarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 90:4 Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen skall uppgå till 49 097 000 kr budgetåret
2002.
Kungliga hov- och slottsstaten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
anvisar 83 516 000 kr till anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (
c) där det föreslås en minskning av anslaget med 3 975 000 kr i förhållande
till regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall
uppgå till 83 516 000 kr budgetåret 2002.
Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella
funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från
anslaget betalas också driftskostnader för de kungliga slotten utom rent
fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare
betalas Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och
andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som
disponeras av konungen, från anslaget.
I tilläggsbudgeten för 2001 har regeringen föreslagit att anslaget ökas
med 1 900 000 kr. Som skäl har regeringen anfört att speciella insatser
behövs för driften av parkerna, framför allt Drottningholms slottspark, som
sedan 1991 är upptagen på FN:s världsarvslista. Även föremålsvården behöver
enligt regeringen förstärkas.
Motionen
I motion K422 yrkande 1 (delvis) av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att
anslaget minskas med 3 975 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna anser att anslaget skall minskas så att det kommer ned i den
nivå som gällde före fjolårets höjning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:1 Kungliga
hov- och slottsstaten skall uppgå till 83 516 000 kr budgetåret 2002.
Motion K422 yrkande 1 delvis (c), i vilken det föreslås att anslaget
minskas med 3 975 000 kr, avstyrks.
Regeringskansliet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
anvisar 4 998 149 000 kr till anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår motioner
där det föreslås minskningar av anslaget i förhållande till regeringens
förslag med 423 000 000 kr (m), med 375 000 000 kr (kd), med 763 621 000 kr
(c) och med 475 000 000 kr (fp) samt en motion (m) om att inte öka anslaget
utöver påslag för pris- och löneomräkningar. Utskottet föreslår även att
motioner om medel för fortsatt diplomatisk närvaro i Lima, Tunis, Beirut
och Heliga Stolen (m, kd, c, fp) respektive (fp) skall avslås.
Utskottet föreslår därtill att riksdagen avslår motioner om förbud för
statsråd att "döpa" skattepengar med sina namn, om inrättande av en
djurskyddsminister, om principer för utrikesrepresentationen, dess
organisation, m.m., om ambassadernas verksamhet och om villkoren för
medföljare.
Bakgrund
Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:
100) att ärenden om Sveriges representation i utlandet skulle föras över
från utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan till
utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att fullfölja ombildandet av
Regeringskansliet till en myndighet. Ytterst syftade förslaget till att på
ett mera ändamålsenligt sätt möjliggöra för Regeringskansliet att
tillhandahålla ett effektivt och kompetent stöd för regeringen i dess
uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.
Utrikesutskottet ansåg förslaget motiverat. Även konstitutionsutskottet
fann förslaget välgrundat och pekade särskilt på att det låg i linje med
principen en myndighet-ett anslag. Konstitutionsutskottet framhöll det
samtidigt som angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning
ges en sammanhållen behandling och anförde att utskottet därför, i den mån
det behövs, kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid
beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23
).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå
till 4 998 149 000 kr budgetåret 2002.
Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,
kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget fördelas mellan
Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), de tio departementen,
Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror m.m.
). Anslaget finansierar fr.o.m. den 1 januari 2002 även
förvaltningskostnaderna för Utrikesdepartementet och de 104
utlandsmyndigheterna (2001-07-01) samt de drygt 400 honorärkonsulaten.
Redan i dag ingår dock utgifter för specialattachéer vid
utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än Utrikesdepartementet
som huvudman i Regeringskansliets anslag.
Under våren 2001 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Kostnaderna
för förberedelser och genomförande av ordförandeskapet för
Regeringskansliet ryms enligt regeringen inom de av riksdagen anvisade
ekonomiska ramarna. Regeringen anför att de 835 000 000 kr som riksdagen
tilldelade Regeringskansliet i extra medel beräknas att förbrukas i sin
helhet. Därtill uppges att myndigheten har gjort omprioriteringar av
ordinarie resurser för arbetet med ordförandeskapet i EU våren 2001.
Med anledning av Regeringskansliets ökade arbetsuppgifter beslutade
riksdagen vid behandlingen av 2001 års ekonomiska vårproposition att öka
anslaget med 160 000 000 kr för år 2002, ytterligare 80 000 000 kr för år
2003 samt ytterligare 100 000 000 kr för år 2004.
Den svenska utrikesförvaltningen har enligt regeringen förändrats kraftigt
under senare år i takt med att antalet länder och samarbetspartners har
blivit fler, bl.a. genom EU-medlemskapet, och att antalet forum att verka
inom har mångdubblats.
Regeringen anför att en omstrukturering i enlighet med planerade
prioriteringar och viljan att skapa utrymme för nysatsningar har lett till
följande förändringar i utrikesrepresentationen. Fyra utlandsmyndigheter
kommer att avvecklas under senare delen av år 2001, nämligen ambassaderna i
Lima, Tunis, Beirut och vid Heliga Stolen. Den sistnämnda ersätts med en
Stockholmsbaserad ambassadör. Ambassaden i Kuwait flyttas till Abu Dhabi.
Avsikten är att senare upprätta ett generalkonsulat i Kaliningrad.
Generalkonsulatet i Istanbul bibehålls och förstärks med ett center,
finansierat delvis av biståndsmedel, för att främja kontakterna mellan
Sverige och Turkiet. Ambassaderna i Dhaka, Kampala, Lusaka, Managua och
Colombo koncentrerar i fortsättningen sin verksamhet till främst
biståndsfrågor, vilket medför att Sida i ökad omfattning kommer att stå för
driftskostnaderna. Dessutom reduceras antalet utsända tjänstemän vid ett
femtontal utlandsmyndigheter.
Vidare anför regeringen att det ingicks ett femtiotal överenskommelser med
andra Schengenstater om samarbete på viseringsområdet inför Sveriges
operativa inträde i Schengen i mars 2001.
Motioner
Anslaget m.m.
I motion K398 yrkande 1 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget
minskas med 2 295 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna anser att inte Regeringskansliet bör byggas ut så som
regeringen föreslår. Därutöver anser de att det extra anslag som
innevarande år utgår till följd av ordförandeskapet i EU bör avvecklas helt
. Vidare anser motionärerna att en särskild upplysningskampanj om
kommunismens brott mot mänskligheten bör genomföras. För detta ändamål
anser de att 20 000 000 kr bör anslås för år 2002. Motionärerna anser
därtill att anslagen till Regeringskansliet och utrikesförvaltningen inte
borde ha slagits samman och att utrikesförvaltningen skall återföras till
utgiftsområde 5. I motion U344 (m) föreslår samma motionärer att riksdagen
till utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget för utrikesförvaltningen för
år 2002 anvisar 65 000 000 kr mer än regeringen även om riksdagen inte
beslutar att återföra anslagen för utrikesförvaltningen till utgiftsområde
5 Internationell samverkan. Med hänsyn taget till att riksdagen inte nu kan
ta ställning till förslaget att återföra utrikesförvaltningen till
utgiftsområde 5, innebär motionärernas förslag sammantaget en minskning av
anslaget med 423 000 000 kr budgetåret 2002 jämfört med regeringens förslag
.
I motion K228 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för
regeringen om att inte öka anslaget till Regeringskansliet utöver påslag
till pris- och löneomräkningar. Motionären anser det vara en
felprioritering att satsa på Regeringskansliet när andra myndigheter och
institutioner som polisen och sjukvården har fått genomgå kraftiga
besparingar.
I motion K352 yrkande 2 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås
att anslaget minskas med 375 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag. Motionärerna anser att satsningen på Regeringskansliet - utom
såvitt avser ordförandeskapet i EU - har varit obefogat omfattande.
Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan enligt motionärerna
mycket väl ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar utan
att ytterligare resurser tillförs. Den föreslagna resursförstärkningen på
160 000 000 kr för år 2002 anser motionärerna inte bör genomföras. Dessutom
bör besparingar på det som tidigare utgjorde Regeringskansliet göras med
250 000 000 kr. Den del av Regeringskansliet som rör utrikesförvaltningen
bör enligt motionärerna tillföras 35 000 000 kr för beskickningarna i Lima,
Tunis, Beirut och vid Heliga Stolen.
I motion K422 yrkande 1 (delvis) av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att
anslaget minskas med 763 621 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna anför att Regeringskansliet fortsätter att ligga på en
orimligt hög nivå trots att EU- ordförandeskapet är förbi. Vidare menar de
att tidigare departementssammanslagningar borde ge minskade kostnader.
Dessutom anser motionärerna att det är nödvändigt och fullt genomförbart
med allmänna besparingar inom Regeringskansliet.
I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att
anslaget minskas med 475 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Samma förslag framförs även i motion Fi294 yrkande 9 (delvis) av Lars
Leijonborg m.fl. (fp). Motionärerna anser att Regeringskansliet vuxit sig
alltför stort. Det finns enligt motionärerna ingenting som motiverar den
nuvarande storleken varför besparingar bör kunna ske på anslaget.
Motionärerna anser att 25 000 000 kr inom anslaget 90:5 bör avsättas för
att kunna behålla Sveriges ambassader i Lima, Tunis, Beirut och vid Heliga
Stolen. Sistnämnda åsikt förs även fram i motion Fi294 yrkande 24 (fp).
I motion K302 yrkande 2 av Göran Lennmarker m.fl. (m, kd, c, fp) föreslås
ett tillkännagivande för regeringen om att avsätta tillräckliga resurser
för att möjliggöra fortsatt diplomatisk närvaro i Beirut, Lima, Tunis och
vid Heliga Stolen.
I motion K210 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att riksdagen beslutar att
förbjuda statsråd eller statsministrar att "döpa" våra skattepengar med
sina namn. Motionären anser att den socialdemokratiska regeringen på senare
år har försökt "lura" svenska folket att man har egna pengar som man
underdånigt välvilligt skickar ut till folket, t.ex. Persson-pengar, trots
att det rör sig om skattemedel. Riksdagen bör enligt motionären "stoppa
detta falska PR- spel".
I motion MJ418 yrkande 3 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) föreslås ett
tillkännagivande för regeringen om en djurskyddsminister. Motionärerna
anser att det saknas en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i
stort och att en djurskyddsmyndighet därför bör inrättas som ser till att
djurskyddslagen följs. Som en följd av detta menar motionärerna att det bör
finnas en särskild djurskyddsminister för att ge djurskyddsfrågan den tyngd
den förtjänar i regeringen.
Utrikesförvaltningen
Principer för utrikesrepresentationen, dess organisation, m.m.
I motion K302 yrkande 3 av Göran Lennmarker m.fl. (m, kd, c, fp) föreslås
ett tillkännagivande för regeringen om översyn av vilka principer som skall
gälla för den svenska utrikesrepresentationen. Enligt motionärerna är det
viktigt att förhindra en planlös och drastisk nedrustning av
utrikesförvaltningen. Den föreslagna översynen bör ske i samråd med
riksdagen. Även i motion K241 av Henrik Westman (m) föreslås ett
tillkännagivande till regeringen om principer för förändringar av
utrikesrepresentationen. Motionären anser att riksdagen på ett mer aktivt
sätt än för närvarande bör få möjlighet att ta del i beslut om förändringar
av utrikesrepresentationen och att det därför bör övervägas nya
beslutsformer som innebär att riksdagen skall höras i fråga om inrättande
eller nedläggning av utlandsmyndigheter. För att ytterligare stärka
riksdagens ställning bör det enligt motionären anges som anslagsvillkor
vilka ambassader som skall finnas.
I motion K242 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslås ett
tillkännagivande för regeringen om att avskaffa ambassadörer i andra EU-
länder. Motionären anför att EU på det utrikespolitiska området ofta talar
med en tunga och att EU t.om. har en "utrikesminister" som skall samordna
politiken. Enligt motionären bör Sverige därför ta initiativ inom ramen för
det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder avskaffar
systemet med att ha ambassadörer i varandras länder.
I motion U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) föreslås tillkännagivanden
för regeringen om att utreda dels hur svenska handelsfrämjande organ kan
integreras med vissa svenska ambassader i utlandet (yrkande 10), dels om
det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler s.k. nordiska
ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner (yrkande 11). När det
gäller den första frågan pekar motionärerna som jämförelse på de s.k.
biståndsambassaderna. Beträffande den andra frågan menar motionärerna att
satsningen på en gemensam nordisk ambassadanläggning i Berlin har varit
lyckosam. I motionen föreslås också ett tillkännagivande till regeringen om
att Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-diplomatin
med samlokalisering och underlag för politiska beslut (yrkande 12).
Motionärerna framhåller att ett ökat samarbete kring diplomatin växer fram
inom EU, särskilt EG-kommissionen förbättrar sin förmåga att göra viktiga
analyser och ökar sin representativa roll. Detta bör Sverige som EU-medlem
dra nytta av. Likaså bör Sverige utnyttja EU-kontor i länder där Sverige i
dag saknar representation. I framtiden kan det enligt motionärerna bli tal
om att "slå ihop" ambassader med EU- medlemmar på liknande sätt som de
nordiska ambassaderna i Berlin.
Ambassadernas verksamhet
I motion U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) behandlas frågor om MR-
attachéer och miljöattachéer. Motionärerna anser det vara av största vikt
att främjandet av mänskliga rättigheter genomsyrar hela den
utrikespolitiska verksamheten. På liknande sätt som beträffande
militärattachéer bör Sverige enligt motionärerna ha MR-attachéer
utplacerade på viktiga och strategiska ambassader. Därför bör möjligheterna
att tillsätta MR-attachéer vid de utrikesrepresentationer där bevakning av
MR-frågorna är av speciell betydelse utredas (yrkande 8). Lika viktigt
menar motionärerna att bevakningen av globala miljöfrågor är, varför
möjligheterna att tillsätta miljöattachéer vid de utrikesrepresentationer
där miljöfrågorna är av speciell betydelse bör utredas (yrkande 9).
I motionerna MJ520 yrkande 30 (kd) och MJ523 yrkande 15 (kd) föreslås
tillkännagivanden för regeringen om vikten av skoglig kompetens och
resurser vid svenska beskickningar utomlands.
Villkoren för medföljare
I motion K234 av Ulla-Britt Hagström (kd) föreslås ett tillkännagivande
för regeringen om de ekonomiska förhållandena för medföljare till UD-
anställda i utrikestjänst. Motionären begär åtgärder som förstärker
ställningen för denna grupp i olika avseenden, bl.a. när det gäller
pensionsvillkor. Särskilt framhåller motionären den otrygghet det innebär,
t.ex. i samband med skilsmässa, att vara ekonomiskt beroende av en annan
person.
Också i motion K403 av Gustaf von Essen (m) framförs förslag rörande
villkoren för medföljare inom utrikesförvaltningen. I yrkande 6 framhålls
att det krävs samlade åtgärder för att förbättra villkoren för medföljare
inom utrikesförvaltningen.
Den sistnämnda motionen, K403 (m), går även in på enskilda aspekter
beträffande medföljarnas situation. Sålunda föreslås tillkännagivanden för
regeringen om att verka för att antalet bilaterala avtal om arbetstillstånd
för UD-medföljare utökas (yrkande 1), att verka för en ökad jämställdhet i
arbetet för bättre villkor för UD-medföljare (yrkande 2), att UD-medföljare
skall få rätt att kvarstå i det s.k. SGI-systemet i minst tolv år (yrkande
3), att UD-medföljare skall få rätt att kvarstå i a-kassan under hela den
tid som respektive make eller motsvarande tjänstgör utomlands (yrkande 4)
och att de medföljande barnen bör likställas med andra svenska ungdomar när
det gäller socialt skyddsnät, högre utbildning, körkort, ID-handlingar m.m.
(yrkande 5).
Utrikesutskottets yttrande
När det gäller anslagsrelaterade frågor anför utrikesutskottet följande.
Det statsfinansiella läget har medfört krav på prioriteringar och
omfördelning av resurser inom utrikesförvaltningen. Till följd härav har
beslut fattats bl.a. om nedläggning av ambassaderna i Beirut, Lima, Tunis
och vid Heliga Stolen. Enligt vad utskottet erfarit är det aktuellt med
ytterligare besparingsåtgärder, främst av administrativ karaktär, för att
inom anvisade ramar möta de krav verksamheten ställer.
Såvitt utskottet kan bedöma saknas förutsättningar för att tillföra de
medel till utgiftsområde 1 som skulle krävas för att möjliggöra diplomatisk
närvaro i form av ambassader i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga Stolen.
Enligt utskottets mening ankommer det ej på utskottet att pröva möjligheten
av omfördelning av medel inom utgiftsområde 1 till uppnående av de syften
motionärerna eftersträvar.
Under givna förutsättningar anser utskottet att motionerna U344 (m), K302
(m, kd, c, fp) yrkande 2, Fi294 (fp) yrkande 24 och K395 (fp) (delvis) bör
avstyrkas.
I fråga om principer för utrikesrepresentationen, dess organisation, m.m.
uttalar utrikesutskottet att frågan om upprättande och nedläggning av
utlandsmyndigheter behandlades i betänkande 1997/98:UU23 och att
utrikesutskottet därvid anförde bl.a. följande:
Sedan länge tillämpas en ordning där regeringen i budgetpropositionen,
under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan,
redogör för de överväganden som varit styrande i regeringens beslut
beträffande upprättande och nedläggning av utlandsmyndigheter. Utskottet
har funnit denna ordning, med en detaljerad och utförlig diskussion kring
dessa frågor, tillfredsställande. Utskottet har kunnat konstatera (bet.
1996/97:UU1) att nedläggning av myndigheter har föregåtts av en mycket
noggrann prövning inom Utrikesdepartementet, med deltagande av samtliga
berörda avdelningar. I detta sammanhang har olika intressen och
prioriteringar vägts mot varandra.
Mot bakgrund av de återkommande föredragningar som representanter för
departementet håller för utskottet har utskottet inte haft några
principiella invändningar mot att regeringen tillerkänts beslutsrätt i
dessa frågor. Utskottet har därför inte sett anledning att utnyttja de
möjligheter som tillkommer riksdagen som ett utflöde av finansmakten, dvs.
att genom anslagsvillkor knutna till budgetbeslutet, föreskriva hur Sverige
närmare bör vara representerat utomlands.
Med beaktande av den ökande internationaliseringen och de allt snabbare
omvärldsförändringarna förefaller det dock utskottet rimligt att riksdagen
informeras tidigare, inom ramen för den nuvarande beslutsprocessen. Genom
att riksdagens synpunkter efterfrågas på ett tidigt stadium skulle man
kunna uppnå att beslut i dessa svåra avvägningsfrågor kom att vila på
största möjliga politiska majoritet. Utskottet utgår från att så kommer att
ske. Utskottet ser dock inte anledning att närmare föreskriva hur detta
skall ske, utan förutsätter att regeringen finner det möjligt att innan
beslut fattas i dessa frågor, inom ramen för budgetprocessens olika steg,
närmare konsultera utskottet och riksdagen om beslutsförutsättningarna.
I enlighet med utskottets sålunda framförda synpunkter begärde utskottet
under riksmötet 2000/01, mot bakgrund av då aktuella nedläggningsbeslut,
konsultationer med företrädare för Utrikesdepartementet om de övergripande
principerna för var Sverige bör vara representerat utomlands. Vid
konsultationerna kunde enighet uppnås kring vilka principer som bör gälla,
men däremot förekom olika uppfattningar om deras tillämpning. Utskottet har
inhämtat att Utrikesdepartementet, som följd av framförda synpunkter från
flera riksdagspartier, har uppdragit åt Statskontoret att göra en mera
ingående utredning om hur de övergripande principerna skall kunna tillämpas
. Uppdraget skall redovisas i början av 2002. Enligt utskottets mening bör
samrådsförfarandet med Utrikesdepartementet återupptas när resultatet av
Statskontorets utredning föreligger.
Enligt utskottets uppfattning kan motionerna K302 (m, kd, c, fp) yrkande 3
och K241 (m) besvaras med vad som ovan anförts.
Vidare anför utrikesutskottet att man ser positivt på det faktum att det
sker ett nära samarbete mellan EU-ländernas ambassader och kommissionens
kontor i framför allt länder utanför EU-området, vilket bidrar till bättre
informationsutbyte och ger större möjlighet att uppnå koordinerade insatser
. Ambassaden för den stat som för tillfället är ordförande i EU spelar
därvid en särskilt central roll. Ökat samarbete kan också underlättas genom
samlokalisering av kanslier, vilket enligt utskottets information är en
fråga som fortlöpande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet.
Även inom EU fyller ambassaderna fortsatt en viktig funktion, vilket bl.a.
framgår av den höga efterfrågan som ställs på ambassadernas verksamhet.
Även här sker samordning och samarbete med andra EU- länders ambassader och
kommissionens representationskontor i respektive stationeringsland. Nyttan
av dessa kontakter är enligt utskottets mening stor och underlättar de
svenska utlandsmyndigheternas arbete.
I övrigt måste hänsyn tas till det faktum att en stor del av ambassadens
verksamhet är av bilateral natur och sådan att man svårligen kan överlåta
åt ett annat lands representant att utföra sysslorna. För Sveriges del
gäller det exempelvis främjande av svensk export och kultur,
turistinformation, service och programläggning åt större tillresta svenska
delegationer från såväl offentlig som privat sektor, bilaterala
tvistefrågor, m.m.
Enligt utskottets uppfattning kan motion U351 (kd) yrkande 12 besvaras med
det anförda. Motion K242 (m) bör enligt utskottets mening avstyrkas.
Beträffande frågan om integrering av svenska handelsfrämjande organ med
vissa av Sveriges ambassader i utlandet konstaterar utrikesutskottet
inledningsvis att det är en angelägen uppgift för hela den svenska
utrikesrepresentationen att främja svensk export. Den handels- och
exportfrämjande verksamheten inom utrikesförvaltningen utförs redan i nära
samarbete med andra organ inom detta område, t.ex. Sveriges exportråd.
Exportrådet får, med författningsstöd, även planera och leda
exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.
Utlandsmyndigheterna samarbetar ofta med handelssekreterare eller annan
organisation som stöds av Exportrådet för att gemensamt ge service och
förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv. Huvudansvaret för det
operativa exportfrämjandet ligger ofta på handelskontoret, medan
beskickningen har det övergripande ansvaret för Sverigefrämjande
aktiviteter. Möjligheterna för kontaktskapande och informationsförmedling
tas till vara i detta ömsesidiga samarbete. I de länder där det inte finns
handelskontor eller liknande organ har ambassaderna huvudansvar för att
främja svensk export. Det förekommer även att Exportrådet finansierar
personal på svenska ambassader, för att komplettera de resurser som satsas
på exportfrämjande.
Enligt utskottets mening kan motion U351 (kd) yrkande 10 besvaras med det
anförda.
När det gäller samma motionärers förslag om att utreda om fler s.k.
nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner kan upprättas
eller samordnas anför utrikesutskottet följande. Det exempel som
motionärerna anger, anläggningen i Berlin, är en samlokalisering av de fem
nordiska ambassaderna i en gemensam byggnad. Projektet blev möjligt genom
att värdlandet flyttade huvudstaden från Bonn till Berlin, varvid samtliga
nordiska länder ställdes inför problemet att finna nya ambassadlokaler.
Enligt utskottets bedömning får förutsättningarna i det enskilda fallet
avgöra om en samlokalisering anses lämplig och kostnadseffektiv. Redan i
dag sker samlokalisering med ett eller flera andra nordiska länder på ett
antal orter, exempelvis Sarajevo, Jakarta, Dar es Salaam, Lusaka, Maputo,
Nairobi, Dhaka och Windhoek. Även nordiska konsulat samarbetar i många fall
nära i konsulära och administrativa frågor och utnyttjar ibland samma
lokaler. Utskottet ser positivt på detta och anser att möjligheten till
samlokalisering med andra nordiska länder bör beaktas och utnyttjas när
lämpligt tillfälle uppstår.
Med vad ovan anförts anser utskottet att motion U351 (kd) yrkande 11 kan
besvaras.
Utrikesutskottet konstaterar beträffande ambassadernas verksamhet
inledningsvis att frågor kring de mänskliga rättigheterna lyfts fram av
Sverige i ett stort antal sammanhang, inte minst inom ramen för de
bilaterala relationerna, där ambassaderna för fram den svenska regeringens
ståndpunkter. Ambassaderna svarar för kontinuerlig bevakning i frågor som
rör mänskliga rättigheter och ombeds varje år inkomma med en större rapport
som skildrar MR-situationen i respektive stationeringsland. I de länder där
MR-situationen är särskilt svår ges dessa frågor vanligtvis högre prioritet
, vilket styrs genom utlandsmyndighetens verksamhetsplanering. Den utsände
tjänsteman som ansvarar för MR-bevakning får stöd och instruktioner från
Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och
traktaträtt. Utskottet kan således konstatera att svenska
utlandsmyndigheter redan i dag bevakar MR-frågorna och att rapporteringen
härom är omfattande.
Med vad ovan anförts avstyrker utskottet motion U351 (kd) yrkande 8.
Angående utrikesförvaltningens verksamhet på miljöområdet konstaterar
utrikesutskottet att verksamheten är omfattande och att miljöfrågorna
spelar en framträdande roll i bl.a. EU-samarbetet. Utskottet har inhämtat
att flera ambassader i Asien, Latinamerika och Afrika redan i dag har
utsänd personal med särskilt ansvar för miljö- och naturbruk. Även de
svenska biståndsinsatserna syftar till en hållbar utveckling, och svenska
beskickningar deltar aktivt i marknadsföring av svensk miljöteknik.
I sammanhanget finns också skäl att uppmärksamma de omvärldsanalyser som
gjorts och den verksamhet som över åren bedrivits på området av Sveriges
tekniska attachéer, vars verksamhet, inklusive de egna kontoren i
Washington, Los Angeles och Tokyo, sedan den 1 januari 2001 har integrerats
in i den nya statliga myndigheten Institutet för tillväxtpolitiska studier
(ITPS).
Utskottet kan därför konstatera att det som motionärerna efterfrågar redan
görs, om än i andra organisatoriska former än vad som föreslås i motionen.
Enligt utskottets uppfattning kan motionerna MJ520 (kd) yrkande 30 och
MJ523 (kd) yrkande 15 besvaras med det anförda. Motion U351 (kd) yrkande 9
bör enligt utskottets mening avstyrkas.
När det gäller medföljarfrågor anför utrikesutskottet följande. Utskottet
kan inledningsvis konstatera att de medföljandes situation ur flera
perspektiv är problematisk och följer därför de ansträngningar som görs för
att förbättra förhållandena. Utskottet har från Utrikesdepartementet, men
även från annat håll, fått information som bekräftar de svårigheter som
råder för denna grupp.
Utskottet har noterat att pensionsfrågan är en av de viktigaste och
svåraste medföljarfrågorna. Utrikesdepartementet betalar en pensionspremie
till medföljarna varje utlandsmånad som en kompensation för lågt
pensionsutfall. Pensionskompensationen är dock inte heltäckande utan måste
vanligtvis kompletteras med privata försäkringar.
För att hjälpa medföljarna att förbli attraktiva på arbetsmarknaden lämnas
bidrag till kompetensutveckling, och därutöver anordnas bl.a. seminarier
för medföljare. Ett informellt medföljarnätverk, Utrikes Marknadstjänster,
UDM, har startats för att ytterligare förbättra arbetsmöjligheterna för
medföljare. Utrikesdepartementet har en tjänsteman som samordnar de frågor
som rör medföljargruppen, i nära samarbete med medföljarföreningen, SAK,
och även på utlandsmyndigheterna finns kontaktpersoner för medföljarfrågor.
Beträffande arbetstillstånd för medföljare kan utskottet konstatera att
Sverige hittills ingått bilaterala avtal om arbetstillstånd för medföljare
till tjänstemän vid diplomatisk beskickning, konsulat eller vid
internationell organisation med USA, Kanada, Chile och Australien. Svenska
medborgare har dessutom rätt att arbeta i EU-länderna samt, genom EES-
avtalet, i Norge, Island och Liechtenstein. Uppgifter från
Utrikesdepartementet bekräftar att departementet aktivt arbetar för att få
fram ytterligare bilaterala avtal, bl.a. med Israel, som förbättrar
medföljarnas möjligheter att ta anställning i stationeringslandet.
Även avseende jämställdhetshänsyn i medföljarfrågor har departementet
uppmärksammat de problem som föreligger. Statistik från augusti 2001 visar
att endast 35 % av de kvinnliga tjänstemännen åtföljs av medföljare medan
motsvarande siffra för manliga tjänstemän är 77 %. Utskottet har erfarit
att departementet mot bakgrund av dessa siffror internt avser att utreda de
orsaker som ligger till grund för detta, i syfte att vidta lämpliga
åtgärder.
I fråga om medföljares sjukpenninggrundande inkomst noterar utskottet att
Utrikesdepartementet instämmer med motionärerna i att de medföljandes
ekonomiska trygghet skulle förbättras avsevärt om de finge stå kvar i det s
.k. SGI-systemet, under perioden utomlands.
Avseende arbetslöshetsförsäkring för UD-medföljare har utskottet inhämtat
följande information och förtydligande. Bestämmelsen i
arbetslöshetsförsäkringslagen (16 § 7 ALF) innebär bl.a. att den tid då den
medföljande UD-maken varit bosatt utomlands skall betraktas som
överhoppningsbar under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Enligt
17 a § ALF, som gäller fr.o.m. februari 2001, får emellertid den
överhoppningsbara tiden bara omfatta sju år i sträck. Utrikesdepartementet
ser tidsbegränsningen som ett problem mot bakgrund av att departementet av
bl.a. besparingsskäl förlängt stationeringsperioderna till att vara upp
till tio år. Det innebär att vissa medföljare kommer att vara utomlands i
åtta till tio år i sträck, varvid de förlorar sin möjlighet till a-kassa
vid återkomsten till Sverige. Även i fråga om de medföljande barnens
situation och rättigheter tillstår Utrikesdepartementet att det förekommer
flera problem, som man i samarbete med andra ansvariga myndigheter försöker
åtgärda.
De problem rörande de medföljandes situation som tas upp i motionerna är
angelägna inte minst med tanke på de berörda, men också från mera allmänna
utgångspunkter eftersom de långsiktigt har betydelse för
utrikesförvaltningens personalförsörjning och därmed för hur Sverige kommer
att representeras och uppfattas i utlandet.
Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att Utrikesdepartementet och
andra berörda myndigheter fortsätter sina ansträngningar att finna
lösningar till de problem som drabbar medföljare, inklusive barn. Utskottet
avser även fortsättningsvis, bl.a. inom ramen för sin verksamhet med
uppföljning och utvärdering, att följa utvecklingen i dessa frågor.
Utskottet vill i denna del avslutningsvis påpeka, att även om motionerna
fokuserar på förhållandena för diplomatisk personal är det angeläget att
motsvarande problem också uppmärksammas vad avser andra kategorier utsänd
personal.
Med vad ovan anförts anser utskottet att motionerna K234 (kd) och K403 (m)
yrkandena 1-6 kan besvaras.
Konstitutionsutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 4 998 149 000 kr budgetåret 2002.
Utskottet avstyrker motionerna K398 yrkande 1 (m) och U344 (m) enligt vilka
det sammantaget bör göras en besparing på anslaget med 423 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag. Vidare avstyrker utskottet motionerna
K352 yrkande 2 delvis (kd) och K422 yrkande 1 delvis (c) samt K395 delvis (
fp) och Fi294 yrkande 9 delvis (fp) där det föreslås minskningar av
anslaget i förhållande till regeringens förslag med 375 000 000 kr, 763 621
000 kr respektive 475 000 000 kr. Även motion K228 (m) om att inte öka
anslaget utöver påslag för pris- och löneomräkningar avstyrks.
Utskottet delar utrikesutskottets bedömning att det saknas förutsättningar
för att tillföra de medel till utgiftsområde 1 som skulle krävas för att
möjliggöra diplomatisk närvaro i form av ambassader i Beirut, Lima, Tunis
och vid Heliga Stolen. Utskottet finner inte heller skäl att ange närmare
villkor för hur anslaget till Regeringskansliet skall disponeras i detta
avseende. Motionerna K302 yrkande 2 (m, kd, c, fp) och Fi294 yrkande 24 (fp
) avstyrks.
I motion MJ418 yrkande 3 (mp) föreslås att det skall finnas en särskild
djurskyddsminister för att ge djurskyddsfrågan tyngd i regeringen. Detta är
emellertid en fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.
Motionen avstyrks. Även motion K210 om förbud för statsråd att "döpa"
skattepengar med sina namn avstyrks.
När det gäller frågorna om principer för utrikesrepresentationen, dess
organisation, m.m. ställer sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har
anfört. Motionerna K302 yrkande 3 (m, kd, c, fp), K241 (m), K242 (m) och
U351 yrkandena 10-12 (kd) avstyrks.
Även beträffande ambassadernas verksamhet och villkoren för medföljare
ställer sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna
U351 yrkandena 8 och 9 (kd), MJ520 yrkande 30 (kd), MJ523 yrkande 15 (kd),
K234 (kd) och K403 yrkandena 1-6 (m) avstyrks.
Stöd till politiska partier
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
anvisar 145 200 000 kr till anslaget 90:6 Stöd till politiska partier
budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två
motioner (båda fp) där det föreslås en minskning av anslaget i förhållande
till regeringens förslag med 30 000 000 kr. Utskottet föreslår också att
riksdagen avslår en motion (m) om avveckling av partistödet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall
uppgå till 145 200 000 kr budgetåret 2002.
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas
stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o
.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som
i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen,
lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till
sin nuvarande nivå år 1996.
Med anledning av engångsvisa omprioriteringar inom utgiftsområdet föreslås
i propositionen att anslagsnivån för innevarande år sänks med 10 000 000 kr
.
Motioner
I motion K201 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för
regeringen om att avveckla partistödet. Enligt motionären har det totala
partistödet utvecklats kraftigt de senaste åren, vilket försvårar för nya
partier att slå sig fram. Motionären anser att utvecklingen förstärker det
som kallas politikerförakt och att en nedtrappning av stödet bör ske.
I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att
anslaget minskas med 30 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Samma förslag framförs även i motion Fi294 yrkande 9 (delvis) av Lars
Leijonborg m.fl. (fp). Motionärerna anser det viktigt att alla delar av
samhället är med och sparar och föreslår därför en mindre besparing på
partistödet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:6 Stöd till
politiska partier skall uppgå till 145 200 000 kr budgetåret 2002.
Utskottet avstyrker motionerna K395 delvis (fp) och Fi294 yrkande 9 delvis
(fp), enligt vilka anslaget föreslås minskas med 30 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag.
Förra året avstyrkte utskottet en motion (m) som bl.a. tog upp frågan om
avveckling av partistödet (bet. 2000/01:KU1). Utskottet framhöll då att det
är av väsentlig betydelse för demokratin att de politiska partierna har
tillräckliga resurser för att bedriva sin opinionsbildande verksamhet.
Vidare uttalade utskottet att man inte delade den uppfattning om
partistödets negativa effekter som framfördes i den då aktuella motionen.
Utskottet, som vidhåller sin tidigare inställning i frågan, avstyrker
motion K201 (m).
Expertgruppen för EU-frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
upp ett nytt ramanslag på statsbudgeten, 90:7 Expertgruppen för EU-frågor,
och anvisar 9 200 000 kr till anslaget budgetåret 2002. Vidare föreslår
utskottet att riksdagen avslår två motioner (båda fp) i vilka motionärerna
motsätter sig att anslaget införs.
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag 90:7 Expertgruppen för EU-
frågor förs upp på statsbudgeten och anvisas 9 200 000 kr för budgetåret
2002.
Regeringen har inrättat en expertgrupp för EU-frågor. Expertgruppen är en
myndighet. Expertgruppens uppgifter är att bedriva och främja forskning,
utvärdering, analys och studier i Europapolitiska frågor. Verksamheten
skall inriktas på att självständigt och objektivt fördjupa och bredda
underlaget för sådana ställningstaganden som har betydelse för utvecklingen
av Europeiska unionen (EU) och för Sveriges EU-politik, främst inom
områdena ekonomi, handel, statsvetenskap och juridik. Expertgruppens arbete
regleras i förordning (2001:204) med instruktion för Expertgruppen för EU-
frågor.
Expertgruppen skall särskilt initiera och behandla förslag till
utvärderings- och forskningsprojekt, göra eller låta göra utredningar och
utvärderingar, följa utvecklingen och hålla kontakt med forskare inom och
utom landet samt publicera och sprida rapporter om verksamheten. Kostnaden
för myndigheten beräknas uppgå till ca 9 200 000 kr per år.
Motioner
I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att
anslaget minskas med 9 200 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Samma förslag framförs även i motion Fi294 yrkande 9 (delvis) av Lars
Leijonborg m.fl. (fp). Motionärerna anser att detta anslag inte skall
införas, eftersom det enligt dem förefaller vara en form av styrd forskning
. I stället bör mer medel satsas på de ordinarie forskningsanslagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att ett nytt ramanslag 90:7 Expertgruppen för EU-
frågor förs upp på statsbudgeten och anvisas 9 200 000 kr för budgetåret
2002 samt avstyrker motionerna K395 delvis (fp) och Fi294 yrkande 9 delvis
(fp).
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2000
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen lägger årsredovisningen till handlingarna
Redogörelsen
En ny parlamentarisk ledningsorganisation för riksdagen infördes den 1
juli 2000. Förvaltningsstyrelsen och dess direktion samt talmanskonferensen
ersattes av ett nytt beslutsorgan, den parlamentariskt sammansatta
riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande. En ny instruktion och
arbetsordning för riksdagsförvaltningen har trätt i kraft, och dessutom har
vissa ändringar genomförts i organisationen, detta som en följd av den nya
parlamentariska ledningsorganisationen. Förändringarna innebär bl.a. att
förvaltningen numera är en enda myndighet, med riksdagsdirektören som
myndighetschef. Den består av tre större delar - kammarkansliet, utskottens
och EU-nämndens kanslier samt det administrativa kontoret. Därutöver finns
en informationsenhet och ett internationellt kansli (RIK).
I redogörelse 2000/01:RS2 lämnas en redovisning för riksdagsförvaltningens
verksamhet under verksamhetsåret 2000. Verksamheten beskrivs översiktligt i
redogörelsen. Där lämnas också uppgifter om organisation, ekonomi och
personal, om stödet till beslutsprocessen, stödet till riksdagens ledamöter
och anställda, information till allmänheten samt det internationella
parlamentariska arbetet. Därtill finns en bilaga med redogörelse för
behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och
riksdagsförvaltningen under år 2000.
Vidare anförs i redogörelsen att ett arbete med att utveckla mål- och
resultatstyrningen pågår inom riksdagsförvaltningen. Syftet är att erhålla
en effektivare styrning av verksamheten mot fastställda mål och en
förbättrad uppföljning av verksamhetens resultat och kostnader. Med ett
sådant underlag som grund kan prioriteringar och avvägningar av
verksamhetens inriktning göras med större säkerhet. Arbetet innebär en
anpassning till de styrformer som riksdagen beslutat skall gälla för
statsförvaltningen i övrigt.
Övrigt
Utskottet har den 13 november 2001 hållit en utfrågning där
riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson
och ekonomichefen Lena Uhlin bl.a. lämnat information om
riksdagsförvaltningens årsredovisning för år 2000.
Utskottets ställningstagande
Redogörelsen föranleder inte något uttalande från utskottets sida.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelse 2000/01:RS2 till
handlingarna.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2003 (punkt 4)
av Lars Hjertén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m
).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 1 om avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år
2003. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:K425 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Regeringen har en överdriven tilltro till presstödets positiva effekter på
mångfalden, det fria ordet och opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills
visar dock att stödet till stor del har använts för att täcka tidningarnas
löpande utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Detta har
medfört att tidningarna anpassat sig efter och blivit beroende av
presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Därtill
kommer att presstödet snedvrider konkurrensvillkoren, vilket kan innebära
att tidningar som drivs utan presstöd kan få ekonomiska problem. Presstödet
bör därför avvecklas fr.o.m. budgetåret 2003. En avveckling av presstödet
medför att Presstödsnämnden inte kommer att ha någon uppgift att fylla.
Presstödsnämnden kan därmed avvecklas. Resterande uppgifter, såsom
bevakning av ännu återstående lån m.m. från Presstödsnämnden, kan till dess
denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet. Detta
bör riksdagen med bifall till motion K425 yrkandena 2 och 3 (m) som sin
mening ge regeringen till känna.
2. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med riksspridning (punkt 5)
av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2 om tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med riksspridning
. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:K367 yrkande 3.
Ställningstagande
I motion K367 yrkande 3 (kd) tas frågan upp om tröskeleffekter för
lågfrekventa tidningar med riksspridning. Tröskeleffekten i fråga om
driftsstödet för lågfrekventa tidningar med en upplaga som hamnar under
gränsen 2 000 exemplar men överstiger 1 500 exemplar har mildrats. I
analogi härmed bör lågfrekventa tidningar med riksspridning vars upplaga
hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar ges oreducerat driftsstöd under
en period av högst två år varefter stödet avvecklas. Regeringen bör vidta
förändringar i presstödsförordningen med anledning av förslaget. Detta bör
riksdagen med bifall till motionen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Den idéburna organisationspressens villkor (punkt 7)
av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 3 om den idéburna organisationspressens villkor. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr423 yrkande 1.
Ställningstagande
Den roll som organisationstidskrifter spelar i samhället har försummats
såväl inom forskningen som i mediepolitiken. Det finns ett betydande antal
tidningar och tidskrifter som, utan något som helst offentligt stöd, ges ut
av idéburna rörelser och som faller mellan det befintliga presstödet och
kulturtidskriftsstödet. Regeringen bör låta göra en översyn av den idéburna
organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt
statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press. Detta
bör riksdagen med bifall till motion Kr423 yrkande 1 (kd) som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Principer för utrikesrepresentationen (punkt 12)
av Ingvar Svensson (kd), Lars Hjertén (m), Björn von der Esch (kd), Nils
Fredrik Aurelius (m), Helena Bargholtz (fp), Margareta Nachmanson (m) och
Sven Bergström (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 4 om att det krävs en översyn av vilka principer som skall
gälla för den svenska utrikesrepresentationen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:K302 yrkande 3 och delvis motion 2001/02:K241.
Ställningstagande
I dag har Sverige ökade förpliktelser i Europa, men detta innebär inte att
svenska åtaganden i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika minskar.
Tvärtom behöver Sverige mer än någonsin den möjlighet till dialog och
kontaktytor som en utlandsmyndighet innebär i en alltmer globaliserad värld
.
I februari år 2001 utlovade Utrikesdepartementet att genomföra en översyn
i samråd med riksdagen om vilka principer som skall gälla för
utrikesrepresentationen. En sådan översyn skulle äga rum innan det blev
aktuellt att fatta beslut om eventuella ambassadnedläggningar. Trots detta
löfte fattade regeringen under det svenska EU- ordförandeskapet beslut om
att stänga utlandsmyndigheterna i Libanon, Peru, Tunisien och Vatikanen.
Detta beslut fattades av budgetskäl och utan att en noggrann prövning
gjorts i samråd med riksdagen och andra berörda.
Det är viktigt att Sverige är representerat i länder som är av central
betydelse för svenska utrikespolitiska intressen. Regeringen bör nu
genomföra en grundlig utredning om vilka principer som skall gälla för den
svenska utrikesrepresentationen samt tillämpningen av dessa och återkomma
till riksdagen för fastställande av principerna.
Med tillstyrkande av motion K302 (m, kd, c, fp) yrkande 3 anser vi att det
anförda bör ges regeringen till känna.
5. MR-attachéer och miljöattachéer (punkt 15)
av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 5 om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer
respektive miljöattachéer vid utrikesrepresenationer där MR-frågor
respektive miljöfrågor är av speciell betydelse. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:U351 yrkandena 8 och 9.
Ställningstagande
Det är av största vikt att främjandet av de mänskliga rättigheterna
genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten. Därför räcker det inte
med handlingsprogram, utan det krävs därutöver aktivt handlande från
utlandsmyndigheternas sida. Inom det militära och säkerhetspolitiska
området har man på vissa strategiskt valda ambassader placerat
militärattachéer för att främja viktiga säkerhetspolitiska relationer med
andra stater samt för att följa utvecklingen på plats i viktiga regioner.
På ett liknande sätt bör Sverige även ha MR-attachéer utplacerade på
viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där det anses som särskilt
nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor rörande de mänskliga
rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika regioner samt
underlätta samarbetet med svenska internationella företag och svenska
frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och koordineringen med
internationella organ och organisationer.
Enligt vår uppfattning är det av central betydelse att förbättra den
svenska utrikesförvaltningens bevakning, kompetens och externa
samarbetsmöjligheter vad avser globala miljöfrågor. Sverige bör därför ha
miljöattachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs
. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor
rörande miljöfrågorna. Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta
naturkatastrofområden, exempelvis i regioner där miljöförstöringen är
särskilt påtaglig eller där stora internationella insatser görs för
miljösäkerhet.
Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motion U351 (kd)
yrkandena 8 och 9 anser vi att regeringen bör utreda förutsättningarna för
att utse MR-attachéer respektive miljöattachéer. Detta bör ges regeringen
till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden
. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Lars Hjertén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m
).
Den 21 november 2000 beslutade riksdagens majoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende år 2002. Samtidigt beslutades om
preliminära utgiftstak för åren 2003 och 2004.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara en sänkt utgiftskvot
. För detta krävs såväl en moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.
Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både
till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för att bryta den ökade
sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 21 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar
vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde
1 Rikets styrelse.
När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i kommittémotion K425
att riksdagen anslår 215 029 000 kr för budgetåret 2002 (yrkande 1). Detta
innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med 300
miljoner kronor. Vi föreslår vidare att presstödet avvecklas fr.o.m.
budgetåret 2003 (yrkande 2) och att Presstödsnämnden som en konsekvens
härav avvecklas fr.o.m. budgetåret 2003 och att bevakningsuppgifter
avseende ännu återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet (yrkande 3).
Även i partimotion K243 yrkande 8 och i de enskilda motionerna K208 och
K219 föreslås en avveckling av presstödet. Enligt vår mening grundas
regeringens inställning till presstödet på en överdriven tilltro till
presstödets positiva effekter på mångfalden, det fria ordet och
opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar dock att stödet till stor
del har använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för
till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna har enligt vår mening
anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i stället för att
åtgärda de ekonomiska problemen. Avvecklingen av presstödet bör ske i två
etapper. För budgetåret 2002 görs en neddragning av anslaget och resterande
belopp lyfts ur budgeten år 2003. För att underlätta avvecklingen föreslår
vi en ändring av reklamskatten och införande av en neutral tidningsmoms.
Beträffande anslagen 27:4 Radio- och TV-verket och 27:5 Granskningsnämnden
för radio och TV föreslår vi i kommittémotion K425 att riksdagen anslår 9
996 000 kr respektive 7 374 000 kr för budgetåret 2002 (yrkandena 4 och 5).
Vi anser att reformeringen av den kommersiella lokalradion sker på ett sätt
som inte är acceptabelt i ett samhälle som värnar yttrandefriheten och
motsätter oss därför de ökningar av anslagen som regeringen föreslår.
Frågorna kring anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. behandlar vi i
kommittémotionerna K398 och U344. Vi anser att Regeringskansliet inte skall
byggas ut i den omfattning som regeringen föreslår. Vidare anser vi att det
extra anslag som innevarande år utgår till följd av ordförandeskapet i EU
skall avvecklas helt. Det finns också skäl att genomföra en särskild
upplysningskampanj om kommunismens brott mot mänskligheten, och för detta
ändamål bör 20 miljoner kronor anslås år 2002. En utgångspunkt för vårt
budgetförslag är dessutom att vi anser att utrikesförvaltningen skall
återföras till utgiftsområde 5. Den frågan kan riksdagen emellertid inte ta
ställning till förrän i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition.
Därutöver anser vi att den del av anslaget som avser utrikesförvaltningen
skall förstärkas med 65 miljoner kronor utöver det som ligger i regeringens
förslag. Sammantaget menar vi att anslaget till Regeringskansliet skall
minskas med 423 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I partimotion Fi291 förordar vi en avveckling av anslaget 90:6 Stöd till
politiska partier. Detta bör ske så att hälften av stödet tas bort år 2003
och återstoden år 2004. Även i den enskilda motionen K201 föreslås en
avveckling av partistödet. Till grund för vår uppfattning ligger att det är
avgörande för väljarnas förtroende för de politiska partierna att dessa kan
leva upp till väljarnas förväntningar. Det kräver att de har hela sin
lojalitet hos valmanskåren. Detta förutsätter enligt vår mening att
partierna förhåller sig oberoende till alla särintressen och att partierna
inte är beroende av stöd från den offentliga sektorn. I partistödet ligger
också enligt vår mening en konserverande effekt, då det utgår endast till
partier som är representerade i riksdagen. Politiska partier skall i en
demokrati inte vara beroende av staten.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än regeringen
och dess stödpartier.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 21 november 2001 om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken
deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 1.
När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 har vi i
kommittémotion K352 föreslagit att anslaget 27:2 Presstöd skall minskas med
66 000 000 kr jämfört med regeringens förslag och att riksdagen skall göra
ett tillkännagivande för regeringen om nivån på driftsstödet. Vi anser att
presstödet har och har haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden
, och vi är positiva till regelförändringar som kan underlätta
rationaliseringar och därmed på sikt minska beroendet av presstöd. Det
finns en marginal på 81 000 000 kr i anslaget efter tidningen Arbetets
konkurs. Vi stöder distributionsstödet för lördagsutdelning, men anser att
den övriga marginalen skall dras in.
I kommittémotion K352 har vi vidare föreslagit en minskning av anslaget 46
:3 Datainspektionen med 6 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag
. Vi menar att en sådan minskning av anslaget till Datainspektionen bör
göras i avvaktan på resultatet av den pågående utvärderingen av
Datainspektionens verksamhet.
När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår
Kristdemokraterna i samma kommittémotion en minskning med 375 000 000 kr
jämfört med regeringens förslag. Vi anser att satsningen på
Regeringskansliet - utom såvitt avser ordförandeskapet i EU - har varit
obefogat omfattande. Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan
mycket väl ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar utan
att ytterligare resurser tillförs. Den föreslagna resursförstärkningen på
160 000 000 kr för år 2002 bör inte genomföras. Dessutom anser vi att
besparingar på det som tidigare utgjorde Regeringskansliet bör göras med
250 000 000 kr. Den del av Regeringskansliet som rör utrikesförvaltningen
anser vi skall tillföras 35 000 000 kr för beskickningarna i Lima, Tunis,
Beirut och Heliga Stolen. Frågan om tillräckliga resurser för dessa
beskickningar tas även upp i fyrpartimotionen K302 yrkande 2 som vi ställer
oss bakom.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Sven Bergström (c).
Den 21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet att fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende år 2002. Centerpartiet har i
parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken. Centerpartiets förslag avser att ge
människor möjlighet att växa, enskilt och i samverkan. Den bygger på
människors förmåga att ta ansvar, för sig själva och varandra, och vilja
att förverkliga sina drömmar. Centerpartiet föreslår nya reformer för att
människor skall kunna känna trygghet, att underlätta för fler människor att
leva på sin lön, att finna jobb och förena jobb med familj samt för att
minska den tilltagande ohälsan i arbetslivet. Ett samhälle som präglas av
livskraft, livskvalitet och självbestämmande är också ett samhälle som
förmår överbrygga den sociala och regionala klyvningen i Sverige.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 21 november 2001 om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken,
deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 1.
I kommittémotion K422 lyfter vi upp att mångfalden inom tidningsvärlden i
dag till stor del tryggas genom presstödet som garanterar många
andratidningars existens. Dagens situation för tidningarna bör leda till
att det befintliga presstödet förenas med särskilda insatser för att
underlätta för tidningsföretag att utveckla teknik och arbetsformer för att
vara med på den digitala mediemarknaden och möta framtida krav. Regeringen
föreslår ett särskilt utvecklings- och investeringsstöd för dagspressen.
Detta är positivt. Det förutsätter dock att detta utvecklingsstöd skall
utgå till alla bidragsberättigade tidningar, inklusive endagstidningarna.
Likaså bör det bli möjligt att förena presstödet med särskilda insatser som
syftar till att underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att
mota framtida krav.
Regeringen föreslår att anslaget till Radio- och TV-verket skall uppgå
till 11 264 000 kr budgetåret 2002, vilket innebär en höjning av anslaget.
Med hänsyn till de godkända resultat som verket uppvisar när det gäller att
främja möjligheterna till mångfald inom radio och television, anser vi
emellertid inte att den höjning av anslaget som föreslås är nödvändig. Vi
föreslår därför i vår kommittémotion K422 en minskning av anslaget 27:4
Radio- och TV-verket med 2 404 000 kr. Det innebär att vi förordar att
anslaget skall anvisas 8 860 000 kr budgetåret 2002.
Regeringen föreslår att Kungliga hov- och slottsstaten skall tilldelas 83
516 000 kr budgetåret 2002. Centerpartiet anser emellertid att den
nuvarande anslagsnivån är tillräcklig. Vi föreslår därför i kommittémotion
K422 att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall anvisas 79 541
000 kr budgetåret 2002. Detta innebär en minskning i förhållande till
regeringens förslag med 3 975 000 kr.
När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår vi i
kommittémotion K422 att riksdagen anslår 4 234 528 000 kr för budgetåret
2002. Detta innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med
763 621 000 kr. Anslagsnivån på Regeringskansliet fortsätter att ligga på
en orimligt hög nivå trots att EU-ordförandeskapsåret är förbi med de
extrakostnader som detta medförde. De tidigare sammanslagningarna av
departement borde ge minskade kostnader genom effektiviseringar under den
kommande treårsperioden. Det är även nödvändigt och fullt genomförbart med
allmänna besparingar inom Regeringskansliet särskilt nu när
ordförandeskapets tid är förbi.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Helena Bargholtz (fp), .
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2002 innebär i sina
huvuddrag sänkta skatter på arbete, sparande och företagande och syftar
till att skapa förutsättningar för en långsiktig och uthållig tillväxt samt
en mera rättvis skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Utgiftsökningarna
avser bistånd, barnfamiljer samt handikappade, men även utbildning,
forskning, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se
reservation nr 15 i bet. 2000/01:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 1 - som var 929 miljoner kronor mindre än regeringens förslag
- har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi294 och kommittémotion
K395 besparingar på anslaget 27:2 Presstöd med 415 000 000 kr. Presstödet
har sedan ett trettiotal år tillbaka i stort sett samma inriktning, men det
snedvrider enligt vår mening konkurrensen. Dessutom har medielandskapet
förändrats påtagligt under de senaste åren, och nya typer av tidningar
tillkommer ständigt. Mot bakgrund av att detta innebär en helt ny situation
än vad som rådde när presstödet infördes kan stödet begränsas. Pressen bör
fungera utan statliga bidrag.
Vidare föreslås i partimotion Fi294 och kommittémotion K395 att anslaget
90:5 Regeringskansliet m.m. för år 2002 skall sänkas med 475 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag. Enligt vår mening har
Regeringskansliet under den socialdemokratiska regeringens tid vuxit sig
alltför stort. Det finns enligt vår mening ingenting som motiverar den
nuvarande storleken, varför besparingar bör kunna ske på anslaget. Därtill
kommer att ordförandeskapet i EU nu är över. Dessutom bör de
samordningsvinster som sammanslagningen med utrikesförvaltningen medför
utnyttjas. Vidare anser vi att 25 000 000 kr inom anslaget 90:5 skall
avsättas för att kunna behålla Sveriges ambassader i Lima, Tunis, Beirut
och vid Heliga Stolen. Frågan om tillräckliga resurser för dessa
beskickningar tas även upp i fyrpartimotionen K302 yrkande 2 som vi ställer
oss bakom.
Folkpartiet liberalerna föreslår vidare i partimotionen och i
kommittémotionen att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med
30 000 000 kr för år 2002. Partiernas beroende av offentliga medel bör på
sikt begränsas. En viss minskning av partistödet är därför enligt vår
mening motiverad.
I partimotion Fi294 och kommittémotion K395 motsätter vi oss också
inrättandet av det nya anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor. Vi menar
att detta utgör en form av styrd forskning som inte bör förekomma. I
stället bör mer pengar satsas på den ordinarie forskningen.
Utvecklingsstödet (punkt 1)
av Sven Bergström (c).
Presstödet bör förenas med särskilda insatser som underlättar
tidningsföretagens möjligheter att utveckla teknik och arbetsformer som är
anpassade till den digitala mediemarknaden och som kan möta framtidens krav
. Det är därför positivt att regeringen avser att ta initiativ till ett
tillfälligt utvecklingsstöd. Som framhålls i kommittémotion K422 är det
viktigt att utvecklingsstödet utgår till alla bidragsberättigade tidningar,
även endagstidningarna.
Riksdagsledamöternas arvode (punkt 1)
av Per Lager (mp), .
Miljöpartiet är förespråkare av att riksdagsledamöternas arvoden bestäms
av en särskild från riksdagen fristående nämnd, såsom det fungerar i dag.
År 1998 gjordes ett avsteg mot den här ordningen då riksdagen tog initiativ
till och beslutade om att dels ändra förhållandet mellan arvoden och
kostnadsersättning, dels höja arvodet. Miljöpartiet kritiserade starkt det
beslutet. Därefter har arvodesnämnden i etapper höjt arvodet från 36 000
till 40 000 kr/månad. Det nuvarande beslutet från nämnden innebär
ytterligare en ökning, vilket enligt min mening, trots tilltron till
nämnden, är olyckligt med tanke på det nu redan höga arvodet.
Djurskyddsminister (punkt 11)
av Per Lager (mp), .
Det saknas i dag en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i
stort. I partimotion MJ418 föreslår Miljöpartiet därför att det inrättas en
djurskyddsmyndighet som ser till att djurskyddslagen följs, och som en
följd av detta förs också fram att det skall finnas en särskild
djurskyddsminister. Jag är dock medveten om att detta är en fråga som
riksdagen inte råder över. Men med en särskild djurskyddsminister skulle
djurskyddsfrågan kunna få den tyngd den förtjänar i regeringen och
regeringsarbetet.
Principer för utrikesrepresentationen (punkt 12)
av Kenneth Kvist (v) och Mats Einarsson (v), .
Sverige har i årtionden åtnjutit ett högt anseende i tredje världen. I
världens fattiga länder har Sveriges internationella agerande åtnjutit
respekt. Till viss del har detta berott på att Sverige haft omfattande
internationella kontakter i många länder - inte minst i tredje världen.
Regeringen har emellertid nyligen lagt ned tre ambassader i strategiskt
viktiga länder i tredje världen - Peru, Tunisien och Libanon.
Vänsterpartiet riktade kritik mot dessa åtgärder. Vi hyste i samband med
Sveriges inträde i EU starka farhågor för att Sveriges utrikespolitik
skulle bli starkt eurocentristisk. Dessa farhågor har i långa stycken
besannats. Så har exempelvis Sveriges representation i Bryssel vuxit
kraftigt på bekostnad av vårt lands representation i tredje världen.
Vänsterpartiet anser att bristen på balans mellan EU- länderna och världens
fattiga länder när det gäller Sveriges utrikesrepresentation måste justeras
.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
2001/02:1 vari yrkas
1. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillfälligt
distributionsstöd för utredning av dagstidningar på lördagar (avsnitt 4.1.2
).
2. Riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 1
Rikets styrelse, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition,
enligt följande uppställning:
27.1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 790 000, 27:2
Presstöd; ramanslag; 515 029 000,
27:3 Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300 000,
27:4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 11 264 000,
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 8 964 000,
45:1 Sametinget; ramanslag; 16 692 000,
46:1 Allmänna val; ramanslag; 215 000 000,
46:2 Justitiekanslern; ramanslag; 16 111 000,
46:3 Datainspektionen; ramanslag; 29 390 000,
46:4 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011 000,
46:5 Valmyndigheten; ramanslag; 12 800 000,
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 83 516 000,
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 592 325 000,
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 447 484 000,
90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen; ramanslag; 49 097 000,
90:5 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 4 998 149 000,
90:6 Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200 000,
90:7 Expertgruppen för EU-frågor; ramanslag; 9 000 000.
3. Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
riksdagsförvaltningen för perioden 2002-2004 (avsnitt 6.7.2),
4. Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att under år 2002 i fråga om
ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska
förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kronor under
åren 2003-2004 (avsnitt 6.7.2).
5. Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för budgetåret 2002
besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar intill ett belopp av 192 800 000 kronor (avsnitt 6.7.
2).
6. Riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 1
Rikets styrelse, såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen eller
dess myndigheter, enligt följande uppställning: (se yrkande 2).
Redogörelse
2000/01:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2000
.
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:K201 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avveckla partistödet.
2001/02:K208 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om avveckling av presstödet.
2001/02:K210 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen beslutar att förbjuda statsråd/statsministrar att "döpa" våra
skattepengar med sina namn.
2001/02:K219 av Sten Andersson och Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om presstödet.
2001/02:K226 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen beslutar att presstödet successivt avvecklas under en period om
tio år.
2001/02:K228 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inte öka anslaget till Regeringskansliet utöver påslag till pris-
och löneomräkningar.
2001/02:K234 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att de ekonomiska villkoren för medföljande maka/make i UD- tjänst
förbättras.
2001/02:K241 av Henrik Westman (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om principer för förändringar av utrikesrepresentationer.
2001/02:K242 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avskaffa ambassadörer i andra EU-länder.
2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
8. Riksdagen beslutar att avveckla presstödet.
2001/02:K251 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att ge riksdagsförvaltningen i uppdrag att på lämpligt
sätt avhända sig ansvaret för R & D.
2001/02:K302 av Göran Lennmarker m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avsätta tillräckliga resurser för att möjliggöra fortsatt
diplomatisk närvaro i Beirut, Lima, Tunis och Heliga Stolen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det krävs en översyn av vilka principer som skall gälla för
den svenska utrikesrepresentationen.
2001/02:K352 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen godkänner vad i motionen anförs om nivån för driftsstödet
inom presstödssystemet.
2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen för år 2002 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
uppställning: (se motionen).
2001/02:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
3. Riksdagen begär ett förslag från regeringen enligt vad i motionen
anförs om regler beträffande tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och
riksspridning.
2001/02:K378 av Marie Granlund m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att se över presstödsreglerna.
2001/02:K395 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag
gällande anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning
: (se motionen)
2001/02:K398 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, 90:5 Regeringskansliet för budgetåret 2002 2 703 149 000
kr.
2001/02:K403 av Gustaf von Essen (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökandet av antalet bilaterala avtal om arbetstillstånd för UD-
medföljare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för en ökad jämställdhet i arbetet för bättre villkor
för UD-medföljare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetslöshetsförsäkringen för UD-medföljare.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att likställa UD-barnens villkor med dem som gäller för andra
svenska ungdomar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att förbättra villkoren för medföljare inom
utrikesförvaltningen.
2001/02:K422 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:
(se motionen).
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om att utvecklingsstödet skall utgå till alla bidragsberättigade
tidningar, dvs. även till endagstidningarna.
2001/02:K425 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, 27:2 Presstöd för budgetåret 2002 215 029 000 kr.
2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret
2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret
2003 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas
av Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, 27:4 Radio- och TV-verket för budgetåret 2002 9 996 000
000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret
2002 7 374 000 kr.
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 1
Rikets styrelse enligt uppställningen i bilaga 2.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att 25 miljoner kronor inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
utgiftsområde 1 Rikets styrelse avsätts för bibehållande av ambassaderna i
Lima, Tunis, Beirut och vid Heliga Stolen.
2001/02:U344 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget för Utrikesförvaltningen för år
2002 65 000 000 kr mer än regeringen eller således 1 872 000 000 kr, även
om riksdagen inte beslutar att återföra anslagen för Utrikesförvaltningen
till utgiftsområde 5 Internationell samverkan.
2001/02:U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer vid de
utrikesrepresentationer där bevakning av MR-frågorna är av speciell
betydelse.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta miljöattachéer vid de
utrikesrepresentationer där miljöfrågorna är av speciell betydelse.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda hur svenska handelsfrämjande organ kan integreras med
vissa av Sveriges ambassader i utlandet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler
s.k. nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-
diplomatin med samlokalisering och underlag för politiska beslut.
2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om minskat presstöd.
2001/02:Kr420 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att dagstidningar
inom ramen för presstödet bör ges möjlighet att söka särskilda medel för
redaktionell verksamhet på nationella minoritetsspråk.
2001/02:Kr423 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av den idéburna
organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt
statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.
2001/02:MJ418 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en djurskyddsminister.
2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skoglig kompetens vid svenska beskickningar utomlands.
2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av skoglig kompetens och resurser vid Sveriges
beskickningar utomlands.
Bilaga 2
Utrikesutskottets yttrande
2001/02:UU2y
Utrikesförvaltningen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har vid sammanträde den 25 september 2001 beslutat
bereda utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 2001/
02:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Genom kompletterande beslut den 16
oktober 2001 har konstitutionsutskottet därutöver berett utrikesutskottet
möjlighet att även yttra sig över motioner rörande Utgiftsområde 1 Rikets
styrelse i de delar som berör utrikesutskottets beredningsområde.
Utrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på anslaget 90
:5 Regeringskansliet, m.m. inom utgiftsområde 1 samt på motionerna 2001/02:
K234 (kd), 2001/02:K241 (m), 2001/02:K242 (m), 2001/02:K302 (m, kd, c, fp)
yrkandena 2 och 3, 2001/02:K395 (fp) (delvis), 2001/02:K403 (m) yrkandena 1
-6, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 24, 2001/02:U344 (m), 2001/02:U351 (kd)
yrkandena 8-12, 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 30 och 2001/02:MJ523 (kd)
yrkande 15, allt i de delar som rör utrikesförvaltningen. Därutöver
överlämnar utrikesutskottet, under förutsättning av konstitutionsutskottets
medgivande, med detta yttrande motionerna 2001/02:U344 (m), 2001/02:MJ520 (
kd) yrkande 30 och 2001/02:MJ523 (kd) yrkande 15.
Bakgrund
Med anledning av förslag i den ekonomiska vårpropositionen år 2001
godkände riksdagen att man fr.o.m. år 2002 flyttar de delar av
utgiftsområde 5 som rör utrikesförvaltningen till utgiftsområde 1, anslaget
90:5 Regeringskansliet m.m. (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr.
2000/01:288). Utrikesutskottet kommer till följd av detta beslut och därmed
sammanhängande ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser (prop.
2000/01:100, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273-276) framdeles att
behandla de frågor som rör utrikesförvaltningen i form av ett yttrande till
konstitutionsutskottet, som bereder ärenden rörande utgiftsområde 1. När
det gäller insatserna inom politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik
redovisas de såsom tidigare inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan,
som bereds av utrikesutskottet.
Utskottet
Anslagsrelaterade frågor
Som framgår av propositionen finansierar anslaget 90:5 Regeringskansliet m
.m. från och med den 1 januari 2002 även förvaltningskostnaderna för
Utrikesdepartementet och de 104 utlandsmyndigheterna[2] samt de drygt 400
honorärkonsulaten.
I propositionen anförs att Regeringskansliet och Utrikesdepartementet
tidigare har bedrivit skilda men parallella processer för
verksamhetsplaneringen. Inför sammanslagningen av förvaltningsanslagen har
en översyn av de båda processerna resulterat i en ny gemensam
verksamhetsplanering för hela Regeringskansliet.
Enligt propositionen kommer fyra utlandsmyndigheter att avvecklas under
senare delen av 2001, nämligen ambassaderna i Lima, Tunis, Beirut och vid
Heliga Stolen. Den sistnämnda ersätts med en Stockholmsbaserad ambassadör.
Ambassaden i Kuwait flyttas till Abu Dhabi. Avsikten är att senare upprätta
ett generalkonsulat i Kaliningrad. Generalkonsulatet i Istanbul bibehålls
och förstärks med ett center, finansierat delvis av biståndsmedel, för att
främja kontakterna mellan Sverige och Turkiet. Ambassaderna i Dhaka,
Kampala, Lusaka, Managua och Colombo koncentrerar i fortsättningen sin
verksamhet till främst biståndsfrågor, vilket medför att Sida i ökad
omfattning kommer att stå för driftskostnaderna. Vidare reduceras antalet
utsända tjänstemän vid ett femtontal utlandsmyndigheter.
Utgående från Moderaternas övergripande budgetförslag föreslås i
kommittémott för Utrikesförvaltningen för år 2002 anvisar 65 000 000 kr mer
än regeringen även om riksdagen inte beslutar att återföra anslagen för
Utrikesförvaltningen till utgiftsområde 5 Internationell samverkan.
I motion 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) begärs att resurser avsätts som
möjliggör fortsatt diplomatisk närvaro i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga
Stolen (yrkande 2).
Folkpartiet yrkar i sin partimotion 2001/02:Fi294 (fp) att 25 miljoner
kronor inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse avsätts för bibehållande av ambassaderna i Lima, Tunis,
Beirut och vid Heliga Stolen (yrkande 24).
Även i kommittémotion 2001/02:K395 (fp) (delvis) begärs att Sverige
behåller ambassaderna i Beirut, Lima och Tunis samt vid Heliga Stolen.
Förslaget ges finansiering genom omfördelning inom utgiftsområde 1.
I den del som rör anslagsrelaterade frågor får utskottet inledningsvis
anföra följande.
Den nya ordningen, där utrikesförvaltningen nu i budgethänseende
integrerats med Regeringskansliets förvaltning, försvårar för
utrikesutskottet att göra en adekvat bedömning av resurstilldelningen.
Möjligheten att utifrån uppgifterna i årets budgetproposition jämföra med
tidigare års anslagna resurser respektive utfall är begränsade genom att
utrikesförvaltningens anslag bytt utgiftsområde. Inte minst är det oklart
hur stor del av anslaget 90:5 som går till utrikesförvaltningen, eftersom
det anges olika belopp för detta i olika delar av presentationen. Utskottet
har underhand inhämtat att den ram man arbetar efter i planeringen för
nästa års budget är ca 1851 miljoner kronor. Därutöver tillkommer att
utrikesförvaltningen efter ännu ej avslutad förhandling skall få disponera
viss del av de 160 miljoner kronor som Regeringskansliets
förvaltningsavdelning tilldelats. Utskottet noterar att utfallet för
utrikesförvaltningen 2000 uppgick till 1 891,5 miljoner kronor och att
prognosen för utfallet 2001 är 1 889 miljoner kronor.
En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det
framgent tydligt framgår vilka resurser inom anslaget 90:5 som avsätts för
utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir. Utskottet förutsätter att så
blir fallet.
Utskottet vill därutöver anföra följande.
Det statsfinansiella läget har medfört krav på prioriteringar och
omfördelning av resurser inom utrikesförvaltningen. Till följd härav har
beslut fattats bl.a. om nedläggning av ambassaderna i Beirut, Lima, Tunis
och vid Heliga Stolen. Enligt vad utskottet erfarit är det aktuellt med
ytterligare besparingsåtgärder, främst av administrativ karaktär, för att
inom anvisade ramar möta de krav verksamheten ställer.
Såvitt utskottet kan bedöma saknas förutsättningar för att tillföra de
medel till utgiftsområde 1 som skulle krävas för att möjliggöra diplomatisk
närvaro i form av ambassader i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga Stolen.
Enligt utskottets mening ankommer det ej på utskottet att pröva möjligheten
av omfördelning av medel inom utgiftsområde 1 till uppnående av de syften
motionärerna eftersträvar.
Under givna förutsättningar anser utskottet att motionerna 2001/02:U344 (m
), 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) yrkande 2, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 24 och
2001/02:K395 (fp) (delvis) bör avstyrkas.
Principer för Sveriges representation utomlands, dess organisation, m.m.
I flerpartimotionen 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) framhålls att en översyn
bör göras av vilka principer som skall gälla för den svenska
utrikesrepresentationen (yrkande 3).
I den enskilda motionen 2001/02:K241 (m) begärs en större delaktighet från
riksdagens sida i beslut rörande upprättande respektive nedläggning av
utlandsmyndigheter. Detta kan, enligt motionären, ske genom att riksdagens
synpunkter efterfrågas på ett tidigt stadium under beslutsprocessen men
också genom att riksdagen i form av anslagsvillkor anger vilka ambassader
som skall finnas.
Utskottet behandlade i sitt betänkande 1997/98:UU23 frågan om upprättande
och nedläggning av utlandsmyndigheter och anförde därvid bl.a. följande:
Sedan länge tillämpas en ordning där regeringen i budgetpropositionen,
under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan,
redogör för de överväganden som varit styrande i regeringens beslut
beträffande upprättande och nedläggning av utlandsmyndigheter. Utskottet
har funnit denna ordning, med en detaljerad och utförlig diskussion kring
dessa frågor, tillfredsställande. Utskottet har kunnat konstatera (bet.
1996/97:UU1) att nedläggning av myndigheter har föregåtts av en mycket
noggrann prövning inom Utrikesdepartementet, med deltagande av samtliga
berörda avdelningar. I detta sammanhang har olika intressen och
prioriteringar vägts mot varandra.
Mot bakgrund av de återkommande föredragningar som representanter för
departementet håller för utskottet har utskottet inte haft några
principiella invändningar mot att regeringen tillerkänts beslutsrätt i
dessa frågor. Utskottet har därför inte sett anledning att utnyttja de
möjligheter som tillkommer riksdagen som ett utflöde av finansmakten, dvs.
att genom anslagsvillkor knutna till budgetbeslutet, föreskriva hur Sverige
närmare bör vara representerat utomlands.
Med beaktande av den ökande internationaliseringen och de allt snabbare
omvärldsförändringarna förefaller det dock utskottet rimligt att riksdagen
informeras tidigare, inom ramen för den nuvarande beslutsprocessen. Genom
att riksdagens synpunkter efterfrågas på ett tidigt stadium skulle man
kunna uppnå att beslut i dessa svåra avvägningsfrågor kom att vila på
största möjliga politiska majoritet. Utskottet utgår ifrån att så kommer
att ske. Utskottet ser dock inte anledning att närmare föreskriva hur detta
ska ske, utan förutsätter att regeringen finner det möjligt att innan
beslut fattas i dessa frågor, inom ramen för budgetprocessens olika steg,
närmare konsultera utskottet och riksdagen om beslutsförutsättningarna.
I enlighet med utskottets sålunda framförda synpunkter begärde utskottet
under riksmötet 2000/01, mot bakgrund av då aktuella nedläggningsbeslut,
konsultationer med företrädare för Utrikesdepartementet om de övergripande
principerna för var Sverige bör vara representerat utomlands. Vid
konsultationerna kunde enighet uppnås kring vilka principer som bör gälla,
men däremot förekom olika uppfattningar om deras tillämpning. Utskottet har
inhämtat att Utrikesdepartementet, som följd av framförda synpunkter från
flera riksdagspartier, har uppdragit åt Statskontoret att göra en mera
ingående utredning om hur de övergripande principerna skall kunna tillämpas
. Uppdraget skall redovisas i början av 2002. Enligt utskottets mening bör
samrådsförfarandet med Utrikesdepartementet återupptas när resultatet av
Statskontorets utredning föreligger.
Enligt utskottets uppfattning kan motionerna 2001/02:K302 (m, kd, c, fp)
yrkande 3 och 2001/02:K241 (m) besvaras med vad som ovan anförts.
Sverige bör, enligt den enskilda motionen 2001/02:K242 (m), ta initiativ
inom ramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-
stater avskaffar systemet med att ha ambassadörer hos varandra.
Kristdemokraterna pekar i kommittémotionen 2001/02:U351 (kd) på
möjligheten till ökad samverkan med EU:s utrikesrepresentation (yrkande 12)
.
Utskottet ser positivt på det faktum att det sker ett nära samarbete
mellan EU-ländernas ambassader och kommissionens kontor i framför allt
länder utanför EU-området, vilket bidrar till bättre informationsutbyte och
ger större möjlighet att uppnå koordinerade insatser. Ambassaden för den
stat som för tillfället är ordförande i EU spelar därvid en särskilt
central roll. Ökat samarbete kan också underlättas genom samlokalisering av
kanslier, vilket enligt utskottets information är en fråga som fortlöpande
diskuteras inom ramen för EU-samarbetet.
Även inom EU fyller ambassaderna fortsatt en viktig funktion, vilket bl.a.
framgår av den höga efterfrågan som ställs på ambassadernas verksamhet.
Även här sker samordning och samarbete med andra EU- länders ambassader och
kommissionens representationskontor i respektive stationeringsland. Nyttan
av dessa kontakter är enligt utskottets mening stor och underlättar de
svenska utlandsmyndigheternas arbete.
I övrigt måste hänsyn tas till det faktum att en stor del av ambassadens
verksamhet är av bilateral natur och sådan att man svårligen kan överlåta
åt ett annat lands representant att utföra sysslorna. För Sveriges del
gäller det exempelvis främjande av svensk export och kultur,
turistinformation, service och programläggning åt
större tillresta svenska delegationer från såväl offentlig som privat
sektor, bilaterala tvistefrågor, m.m.
Enligt utskottets uppfattning kan motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 12
besvaras med det anförda. Motion 2001/02:K242 (m) bör enligt utskottets
mening avstyrkas.
I motion 2001/02:U351 (kd) uppmanas regeringen att utreda hur svenska
handelsfrämjande organ kan integreras med vissa av Sveriges ambassader i
utlandet (yrkande 10).
Inledningsvis kan utskottet konstatera att det är en angelägen uppgift för
hela den svenska utrikesrepresentationen att främja svensk export. Den
handels- och exportfrämjande verksamheten inom utrikesförvaltningen utförs
redan i nära samarbete med andra organ inom detta område, t.ex. Sveriges
exportråd. Exportrådet får, med författningsstöd, även planera och leda
exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.
Utlandsmyndigheterna samarbetar ofta med handelssekreterare eller annan
organisation som stöds av Exportrådet för att gemensamt ge service och
förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv. Huvudansvaret för det
operativa exportfrämjandet ligger ofta på handelskontoret, medan
beskickningen har det övergripande ansvaret för Sverigefrämjande
aktiviteter. Möjligheterna för kontaktskapande och informationsförmedling
tas till vara i detta ömsesidiga samarbete. I de länder där det inte finns
handelskontor eller liknande organ har ambassaderna huvudansvar för att
främja svensk export. Det förekommer även att Exportrådet finansierar
personal på svenska ambassader, för att komplettera de resurser som satsas
på exportfrämjande.
Enligt utskottets mening kan motion 2001/02:U351 (kd), yrkande 10 besvaras
med det anförda.
I samma motion, yrkande 11, föreslås att regeringen bör utreda om fler s.k
. nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner kan upprättas
eller samordnas.
Det exempel som motionärerna anger, anläggningen i Berlin, är en
samlokalisering av de fem nordiska ambassaderna i en gemensam byggnad.
Projektet blev möjligt genom att värdlandet flyttade huvudstaden från Bonn
till Berlin, varvid samtliga nordiska länder ställdes inför problemet att
finna nya ambassadlokaler. Enligt utskottets bedömning får
förutsättningarna i det enskilda fallet avgöra om en samlokalisering anses
lämplig och kostnadseffektiv. Redan i dag sker samlokalisering med ett
eller flera andra nordiska länder på ett antal orter, exempelvis Sarajevo,
Jakarta, Dar es Salaam, Lusaka, Maputo, Nairobi, Dhaka och Windhoek. Även
nordiska konsulat samarbetar i många fall nära i konsulära och
administrativa frågor och utnyttjar ibland samma lokaler. Utskottet ser
positivt på detta och anser att möjligheten till samlokalisering med andra
nordiska länder bör beaktas och utnyttjas när lämpligt tillfälle uppstår.
Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U351 (kd) yrkande
11 kan besvaras.
Ambassadernas verksamhet
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotionen 2001/02:U351 (kd) ett antal
åtgärder som rör Sveriges representation i utlandet. Bl.a. framhålls att
man bör utreda möjligheterna att placera MR-attachéer vid de
utlandsmyndigheter där bevakningen av MR-frågorna är av speciell betydelse
(yrkande 8).
Utskottet kan inledningsvis konstatera att frågor kring de mänskliga
rättigheterna lyfts fram av Sverige i ett stort antal sammanhang, inte
minst inom ramen för de bilaterala relationerna, där ambassaderna för fram
den svenska regeringens ståndpunkter. Ambassaderna svarar för kontinuerlig
bevakning i frågor som rör mänskliga rättigheter och ombeds varje år
inkomma med en större rapport som skildrar MR- situationen i respektive
stationeringsland. I de länder där MR- situationen är särskilt svår ges
dessa frågor vanligtvis högre prioritet, vilket styrs genom
utlandsmyndighetens verksamhetsplanering. Den utsände tjänsteman som
ansvarar för MR- bevakning får stöd och instruktioner från
Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och
traktaträtt. Utskottet kan således konstatera att svenska
utlandsmyndigheter redan idag bevakar MR-frågorna och att rapporteringen
härom är omfattande.
Med vad ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U351 (kd) yrkande
8.
I samma motion, 2001/02:U351 (kd), framhålls även möjligheten att placera
miljöattachéer vid de utlandsmyndigheter där miljöfrågorna är av speciell
betydelse (yrkande 9). I Kristdemokraternas motioner 2001/02:MJ520 (kd)
yrkande 30 och 2001/02:MJ523 (kd) yrkande 15 betonas också vikten av
skoglig kompetens och resurser vid svenska beskickningar utomlands.
Utskottet konstaterar att utrikesförvaltningens verksamhet på miljöområdet
är omfattande och att miljöfrågorna spelar en framträdande roll i bl.a. EU-
samarbetet. Utskottet har inhämtat att flera ambassader i Asien,
Latinamerika och Afrika redan i dag har utsänd personal med särskilt ansvar
för miljö- och naturbruk. Även de svenska biståndsinsatserna syftar till en
hållbar utveckling, och svenska beskickningar deltar aktivt i
marknadsföring av svensk miljöteknik.
I sammanhanget finns också skäl att uppmärksamma de omvärldsanalyser som
gjorts och den verksamhet som över åren bedrivits på området av Sveriges
tekniska attachéer, vars verksamhet, inklusive den egna kontoren i
Washington, Los Angeles och Tokyo, sedan den 1 januari 2001 har integrerats
in i den nya statliga myndigheten Institutet för tillväxtpolitiska studier
(ITPS).
Utskottet kan därför konstatera att det som motionärerna efterfrågar redan
görs, om än i andra organisatoriska former än vad som föreslås i motionen.
Enligt utskottets uppfattning kan motionerna 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 30
och 2001/02:MJ523 (kd) yrkande 15 besvaras med det anförda. Motion 2001/02:
U351 (kd) yrkande 9 bör enligt utskottets mening avstyrkas.
Medföljarfrågor
De ekonomiska förhållandena för medföljare till UD-anställda i
utrikestjänst tas upp i den enskilda motionen 2001/02:K234 (kd), vari
begärs åtgärder så att ställningen för denna grupp förstärks i olika
avseenden, bl.a. när det gäller pensionsvillkor. Motionären pekar också på
den otrygghet det innebär, t.ex. i samband med skilsmässa, att vara
ekonomiskt beroende av en annan person.
Också i den enskilda motionen 2001/02:K403 (m) framförs förslag rörande
villkoren för medföljare inom utrikesförvaltningen. I yrkande 6 framhålls
att det krävs samlade åtgärder för att förbättra villkoren för medföljare
inom utrikesförvaltningen.
Samma motion, 2001/02:K403 (m), går även in på enskilda aspekter
beträffande medföljarnas situation. Sålunda föreslås i yrkande 1 att
regeringen verkar för att antalet bilaterala avtal om arbetstillstånd för
UD-medföljare utökas. I yrkande 2 begärs att regeringen verkar för en ökad
jämställdhet i arbetet för bättre villkor för UD-medföljare. Motionären
begär i yrkande 3 att UD-medföljare skall få rätt att kvarstå i det s.k.
SGI-systemet i minst tolv år. I yrkande 4 krävs att UD-medföljare skall få
rätt att kvarstå i a-kassan under hela den tid som respektive make eller
motsvarande tjänstgör utomlands. I yrkande 5 föreslås att de medföljande
barnen bör likställas med andra svenska ungdomar när det gäller socialt
skyddsnät, högre utbildning, körkort, ID-handlingar m.m.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att de medföljandes situation ur
flera perspektiv är problematisk och följer därför de ansträngningar som
görs för att förbättra förhållandena. Utskottet har från
Utrikesdepartementet men även från annat håll fått information som
bekräftar de svårigheter som råder för denna grupp.
Utskottet har noterat att pensionsfrågan är en av de viktigaste och
svåraste medföljarfrågorna. Utrikesdepartementet betalar en pensionspremie
till medföljarna varje utlandsmånad som en kompensation för lågt
pensionsutfall. Pensionskompensationen är dock inte heltäckande utan måste
vanligtvis kompletteras med privata försäkringar.
För att hjälpa medföljarna att förbli attraktiva på arbetsmarknaden lämnas
bidrag till kompetensutveckling och därutöver anordnas bl.a. seminarier för
medföljare. Ett informellt medföljarnätverk, Utrikes Marknadstjänster, UDM,
har startats för att ytterligare förbättra arbetsmöjligheterna för
medföljare. Utrikesdepartementet har en tjänsteman som samordnar de frågor
som rör medföljargruppen, i nära samarbete med medföljarföreningen, SAK och
även på utlandsmyndigheterna finns kontaktpersoner för medföljarfrågor.
Beträffande arbetstillstånd för medföljare kan utskottet konstatera att
Sverige hittills ingått bilaterala avtal om arbetstillstånd för medföljare
till tjänstemän vid diplomatisk beskickning, konsulat eller vid
internationell organisation med USA, Kanada, Chile och Australien. Svenska
medborgare har dessutom rätt att arbeta i EU-länderna samt, genom EES-
avtalet, i Norge, Island och Lichtenstein. Uppgifter från
Utrikesdepartementet bekräftar att departementet aktivt arbetar för att få
fram ytterligare bilaterala avtal, bl.a. med Israel, som förbättrar
medföljarnas möjligheter att ta anställning i stationeringslandet.
Även avseende jämställdhetshänsyn i medföljarfrågor har departementet
uppmärksammat de problem som föreligger. Statistik från augusti 2001 visar
att endast 35 % av de kvinnliga tjänstemännen åtföljs av medföljare medan
motsvarande siffra för manliga tjänstemän är 77 %. Utskottet har erfarit
att departementet mot bakgrund av dessa siffror internt avser att utreda de
orsaker som ligger till grund, i syfte att vidta lämpliga åtgärder.
I fråga om medföljares sjukpenninggrundande inkomst noterar utskottet att
Utrikesdepartementet instämmer med motionärerna i att de medföljandes
ekonomiska trygghet skulle förbättras avsevärt om de finge stå kvar i det s
.k. SGI-systemet, under perioden utomlands.
Avseende arbetslöshetsförsäkring för UD-medföljare, har utskottet inhämtat
följande information och förtydligande. Bestämmelsen i
arbetslöshetsförsäkringslagen (ALF 16§ p. 7) innebär bl.a. att den tid då
den medföljande UD-maken varit bosatt utomlands skall betraktas som
överhoppningsbar under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Enligt
SFS 2000:1460 17 § a, som gäller fr.o.m. februari 2001, får emellertid den
överhoppningsbara tiden bara omfatta sju år i sträck. Utrikesdepartementet
ser tidsbegränsningen som ett problem mot bakgrund av att departementet av
bl.a. besparingsskäl förlängt stationeringsperioderna till att vara upp
till tio år. Det innebär att vissa medföljare kommer att vara utomlands i
åtta till tio år i sträck, varvid de förlorar sin möjlighet till a-kassa
vid återkomsten till Sverige. Även i fråga om de medföljande barnens
situation och rättigheter tillstår Utrikesdepartementet att det förekommer
flera problem, som man i samarbete med andra ansvariga myndigheter försöker
åtgärda.
De problem rörande de medföljandes situation som tas upp i motionerna är
angelägna inte minst med tanke på de berörda, men också från mera allmänna
utgångspunkter eftersom de långsiktigt har betydelse för
utrikesförvaltningens personalförsörjning och därmed för hur Sverige kommer
att representeras och uppfattas i utlandet.
Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att Utrikesdepartementet och
andra berörda myndigheter fortsätter sina ansträngningar att finna
lösningar till de problem som drabbar medföljare inklusive barn. Utskottet
avser även fortsättningsvis, bl.a. inom ramen för sin verksamhet med
uppföljning och utvärdering, att följa utvecklingen i dessa frågor.
Utskottet vill i denna del avslutningsvis påpeka, att även om motionerna
fokuserar på förhållandena för diplomatisk personal är det angeläget att
motsvarande problem också uppmärksammas vad avser andra kategorier utsänd
personal.
Med vad ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:K234 (kd) och
2001/02:K403 (m), yrkandena 1-6 kan besvaras.
Stockholm den 25 oktober 2001
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola Furubjelke (s), Sören
Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd),
Bertil Persson (m), Carina Hägg (s), Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s
), Murad Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne
Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Karin Enström (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).
**FOOTNOTES**
[2]: Antalet utlandsmyndigheter per den 1 juli 2001. Avvikande meningar
Medel för bibehållande av vissa utlandsmyndigheter
Bertil Persson, Sten Tolgfors, Karin Enström, Hans Hjortzberg- Nordlund, (
alla m), Holger Gustafsson, Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson
(c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Sverige behöver mer än någonsin den möjlighet till dialog och kontaktytor
som utlandsmyndigheter innebär i en alltmer globaliserad värld. Sverige bör
därför vara representerat i länder som är av central betydelse för svenska
utrikes- eller säkerhetspolitiska intressen, som är viktiga för svenskt
näringsliv, som är partner i utvecklingssamarbetet eller som är av stor
regional betydelse.
Under det svenska EU-ordförandeskapet fattade regeringen beslut om att
lägga ned ambassaderna i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga Stolen. Det
vore olyckligt om Sverige på detta sätt begränsar sina kontaktytor mot
omvärlden. Mot denna bakgrund anser utskottet att tillräckliga resurser bör
avsättas för att möjliggöra fortsatt diplomatisk närvaro i Beirut, Lima,
Tunis och vid Heliga Stolen. Detta bör med bifall till motion 2001/02:K302
(m, kd, c, fp) yrkande 2 ges regeringen till känna.
Principer för utrikesrepresentationen
Bertil Persson, Sten Tolgfors, Karin Enström, Hans Hjortzberg-Nordlund (
alla m), Holger Gustafsson, Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson
(c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
I dag har Sverige ökade förpliktelser i Europa, men detta innebär inte att
svenska åtaganden i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika minskar.
Tvärtom behöver Sverige mer än någonsin den möjlighet till dialog och
kontaktytor som en utlandsmyndighet innebär i en alltmer globaliserad värld
.
I februari år 2001 utlovade Utrikesdepartementet att genomföra en översyn
i samråd med riksdagen om vilka principer som skall gälla för
utrikesrepresentationen. En sådan översyn skulle äga rum innan det blev
aktuellt att fatta beslut om eventuella ambassadnedläggningar. Trots detta
löfte fattade regeringen under det svenska EU- ordförandeskapet beslut om
att stänga utlandsmyndigheterna i Libanon, Peru, Tunisien och Vatikanen.
Detta beslut fattades av budgetskäl och utan att en noggrann prövning
gjorts i samråd med riksdagen och andra berörda.
Det är viktigt att Sverige är representerat i länder som är av central
betydelse för svenska utrikespolitiska intressen. Regeringen bör nu
genomföra en grundlig utredning om vilka principer som skall gälla för den
svenska utrikesrepresentationen samt tillämpningen av dessa och återkomma
till riksdagen för överläggningar om och fastställande av principerna.
Med tillstyrkande av motion 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) yrkande 3 anser
utskottet att det ovan anförda bör ges regeringen till känna.
MR-attachéer vid utlandsmyndigheterna
Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:
Det är av största vikt att främjandet av de mänskliga rättigheterna
genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten. Därför räcker det inte
med handlingsprogram, utan det krävs därutöver aktivt handlande från
utlandsmyndigheternas sida. Inom det militära och säkerhetspolitiska
området har man på vissa strategiskt valda ambassader placerat
militärattachéer för att främja viktiga säkerhetspolitiska relationer med
andra stater samt för att följa utvecklingen på plats i viktigt regioner.
På ett liknande sätt bör Sverige även ha MR-attachéer utplacerade på
viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där det anses som särskilt
nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor rörande de mänskliga
rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika regioner samt
underlätta samarbetet med svenska internationella företag och svenska
frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och koordineringen med
internationella organ och organisationer.
Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motion 2001/02:U351 (kd)
yrkande 8 anser utskottet att regeringen bör utreda förutsättningarna för
att utse MR-attachéer. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed
tillstyrks motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 8.
Miljöattachéer vid utlandsmyndigheterna
Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:
Enligt utskottets uppfattning är det av central betydelse att förbättra
den svenska utrikesförvaltningens bevakning, kompetens och externa
samarbetsmöjligher vad avser globala miljöfrågor. Sverige bör därför ha
miljöattachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs
. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor
rörande miljöfrågorna. Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta
naturkatastrofområden, exempelvis i regioner där miljöförstöringen är
särskilt påtaglig eller där stora internationella insatser görs för
miljösäkerhet.
Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motion 2001/02:U351 (kd)
yrkande 9 anser utskottet att regeringen bör utreda förutsättningarna för
att utse miljöattachéer. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed
tillstyrks motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 9.
Särskilt yttrande
Principer för utrikesrepresentationen
Lars Ohly och Murad Artin (båda v) anför:
Sverige har i årtionden åtnjutit ett högt anseende i tredje världen. I
världens fattiga länder har Sveriges internationella agerande åtnjutit
respekt. Till viss del har detta berott på att Sverige haft omfattande
internationella kontakter i många länder - inte minst i tredje världen.
Regeringen lade emellertid förra året ned tre ambassader i strategiskt
viktiga länder i tredje världen - Peru, Tunisien och Libanon.
Vänsterpartiet riktade kritik mot dessa åtgärder. Vi hyste i samband med
Sveriges inträde i EU starka farhågor för att Sveriges utrikespolitik
skulle bli starkt eurocentristisk. Dessa farhågor har i långa stycken
besannats. Så har exempelvis Sveriges representation i Bryssel vuxit
kraftigt på bekostnad av vårt lands representation i tredje världen.
Vänsterpartiet anser att bristen på balans mellan EU- länderna och världens
fattiga länder när det gäller Sveriges utrikesrepresentation måste justeras
.