Kulturutskottets betänkande
2001/02:KRU9
Idrottsfrågor
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som har
väckts under allmänna motionstiden 2001/02.
Motionerna gäller frågor om inriktning och
fördelning av statens bidrag till idrotten,
idrottens självständiga ställning, breddidrott,
folkhälsa, jämställdhet, handikappidrott,
integration, etik, sexuella trakasserier inom
idrotten, forskning, dopning, stöd till
idrottslokaler, OS, Paralympiska spel och Dövas
världsspel, professionell boxning samt
internationellt samarbete.
Samtliga dessa motioner har avstyrkts.
I betänkandet finns 13 reservationer och ett
särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Inriktningen på statens bidrag till
idrotten
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande
8.
2. Idrottens självständiga ställning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr339
yrkande 1 och 2001/02:
Kr427 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp)
3. De statliga medlen till Sveriges
olympiska kommitté
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr427 yrkande
2.
4. Folkhälsofrågor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkandena
3 och 9.
Reservation 2 (kd, c, fp)
5. Grönområden m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande
7.
Reservation 3 (m, c, mp)
6. Åtgärdsprogram och goda exempel
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub346 yrkandena
1 och 3.
Reservation 4 (v, c)
7. Jämställdhet m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr427
yrkande 5 och 2001/02:
Kr428 yrkande 5.
Reservation 5 (kd, c, fp, mp)
8. Jämställd bidragsfördelning
Riksdagen avslår motion 2001/02:A211 yrkande 4.
Reservation 6 (kd, mp)
9. Handikappidrottens del av medlen för
spel och lotterier
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande
8.
10. Funktionshindrades tillgång till
anläggningar och fördelning av tränings- och
tävlingstider
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr427
yrkande 7 och 2001/02:
Kr428 yrkande 4.
Reservation 7 (kd, c, fp)
11. Integration
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr409 och
2001/02:Kr427 yrkande 8.
12. Etik inom idrotten
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande
1.
Reservation 8 (kd, c)
13. Sexuella trakasserier inom idrotten
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr427 yrkande
6.
Reservation 9 (fp, mp)
14. Idrottsforskning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande
6.
Reservation 10 (m)
15. WADA och Dopningslaboratoriet i
Huddinge
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr339
yrkande 10 och 2001/02:
Kr410.
16. Sanktioner på idrottsområdet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande
2.
17. Stöd till föreningsägda
idrottslokaler
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr279
yrkande 10 och 2001/02:
Kr282.
Reservation 11 (c)
18. Ansökan om OS och en OS-kommitté för
Östersund
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr339
yrkande 9 och 2001/02:
Kr407.
Reservation 12 (m)
19. OS i Kina
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr427 yrkande
10.
Reservation 13 (fp, mp)
20. Professionell boxning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr242 och
2001/02:Kr312.
21. Internationellt samarbete
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande 10.
Stockholm den 5 februari 2002
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).
2001/02
KrU9
Utskottets överväganden
Inriktning och fördelning av statens
bidrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
inriktningen på statens bidrag till
idrotten.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr428 (kd) framhåller att
statens stöd till idrotten bör inriktas på bidrag
till ungdomsverksamhet och ledarutbildning samt till
investeringar i idrottsanläggningar (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Barn- och ungdomsverksamhet är ett prioriterat
område inom idrotten. Bidraget till lokal barn- och
ungdomsverksamhet (LOK-stödet) har ökat kraftigt de
senaste åren. Stödet uppgick år 2000 till 240
miljoner kronor och år 2001 till 325 miljoner
kronor. För år 2002 blir LOK-stödet ca 440 miljoner
kronor, varav ca 350 miljoner kronor från
överskottet från värdeautomatspelen. Enligt
uppgifter som utskottet inhämtat från
Regeringskansliet kommer också de statliga medlen
till idrottsledare att öka år 2002. När det gäller
idrottsanläggningar bör noteras att även för år 2002
kommer 6,5 miljoner kronor av överskottet från
värdeautomatspelen att gå till lokala anläggningar
för barn- och ungdomsverksamhet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks
motion Kr428 (kd) yrkande 8.
Idrottens självständiga ställning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
idrottsrörelsens självständiga ställning,
jämför reservation 1 (m, fp) och
de statliga medlen till Sveriges olympiska
kommitté.
Motionerna
I motionerna Kr339 (m) yrkande 1 och Kr427 (fp)
yrkande 1 begärs att riksdagen skall tillkännage för
regeringen vikten av idrottens självständiga
ställning.
I sistnämnda motions yrkande 2 (fp) anser
motionärerna att samtliga statliga bidrag till
idrotten bör gå via Riksidrottsförbundet (RF) och
föreslår att denna ordning således även
fortsättningsvis bör gälla för de statliga medlen
till Sveriges olympiska kommitté (SOK).
Utskottets ställningstagande
Beträffande de två förstnämnda yrkandena om
idrottens självständiga ställning vill utskottet
erinra om att utskottet behandlade liknande yrkanden
våren 2001 (bet. 2000/01:KrU4). Utskottet avstyrkte
då motionerna med hänvisning till riksdagens
idrottspolitiska beslut hösten 1999 (prop.
1998/99:107). I detta beslut slogs fast att
idrottens självständiga ställning utgjorde en av de
tre grundstenar som den nationella idrottspolitiken
skulle bygga på. Dessutom konstaterade utskottet att
idrottsrörelsen behåller sin självständiga ställning
genom att den själv lägger fast målen för sin
verksamhet och att staten i sin bidragsgivning
endast anger de syften som den har med bidragen.
Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag,
varför motionerna Kr339 (m) yrkande 1 och Kr427 (fp)
yrkande 1 avstyrks.
När det gäller det statliga bidraget till Sveriges
olympiska kommitté har regeringen i december år 2001
gjort bedömningen att organisationsbidraget till SOK
och bidragen för deltagande vid olympiska spel
fortsättningsvis skall förmedlas via RF. Bidraget
till en talangsatsning inom svensk idrott skall
däremot sökas och rekvireras direkt av SOK.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
Kr427 (fp) yrkande 2.
Bredd, folkhälsa m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
folkhälsofrågor, jämför reservation 2 (kd,
c, fp),
grönområden m.m., jämför reservation 3 (m, c, mp) och
åtgärdsprogram och goda exempel, jämför
reservation 4 (v, c).
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr428 (kd) begär ett
tillkännagivande om behovet av satsningar som ger
många människor möjlighet till idrottsutövande
(yrkande 3). I samma motion (yrkande 9) anser
motionärerna att regeringen bör utarbeta förslag om
hur vi på bästa sätt tar ett samlat grepp om
folkhälsofrågorna, där idrottsrörelsen engageras.
I motion Kr339 (m) begärs ett tillkännagivande för
regeringen om vikten av att det finns gemensamma
rekreationsområden med olika inriktningar, såsom
grönområden, idrottsanläggningar, motionsspår m.m.
(yrkande 7).
Motionärerna bakom motion Ub346 (v) framhåller att
regeringen bör ta ini-tiativ till att ett brett
åtgärdsprogram tas fram i syfte att öka den fysiska
rör-elsen, främst bland barn och ungdomar (yrkande
1). I samma motion (yrk-ande 3) begärs att
regeringen skall medverka till spridandet av goda
exempel och till ett ökat erfarenhetsutbyte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden förra
året (bet. 2000/01:
KrU4). Utskottet redogjorde då för en rad åtgärder
och projekt som var på gång för att främja bl.a.
breddidrotts- och folkhälsofrågor samt barn- och
ungdomsverksamhet. Utskottet nämnde då bl.a. det
fysiska aktivitetsåret 2001 som leddes av
Folkhälsoinstitutet. Projektet var början på en
långsiktig process för att få fler svenskar att röra
på sig i syfte att få en bättre hälsa. Projektet
utvärderas för närvarande och utvärderingen beräknas
vara slutförd i juni år 2002. När det särskilt
gäller folkhälsan kan nämnas att RF i sin
verksamhetsinriktning för åren 20022003 angett som
prioriterad uppgift att sprida kunskap om betydelsen
av fysisk aktivitet och att öka debatten om
idrottens roll utifrån ett folkhälsoperspektiv.
Utskottet förutsätter att ansvariga statliga
myndigheter och idrottsrörelsen var och en utifrån
sina uppdrag bidrar till att lyfta fram
folkhälsofrågor utan att riksdagen gör ett särskilt
uttalande. Utskottet påminner om att riksdagen under
våren får tillfälle att ta ställning till en
proposition om mål för folkhälsan.
Men hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr428 (kd) yrkandena 3 och 9.
Vikten av en bra samhällsplanering som beaktar
människors behov av grönområden och andra fria ytor
m.m. lyftes fram i den idrottspolitiska
propositionen våren 1999. RF har nu i sin
verksamhetsinriktning för åren 20022003 angett att
RF har för avsikt att medverka till att skolgårdar,
parker och allmänna platser i närmiljöområden
utformas så att de stimulerar till fysisk aktivitet.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av
att det skapas grönområden som kan stimulera till
spontanidrott och som kan locka till sig barn och
ungdomar som annars inte motionerar. Det är enligt
utskottets uppfattning viktigt att också dessa barn
och ungdomar uppmärksammas i olika sammanhang, bl.a.
i kommunernas planarbete.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
Kr339 (m) yrkande 7.
När det gäller motionsyrkandena om ett
åtgärdsprogram för att öka den fysiska rörelsen
främst bland barn och ungdomar samt om spridandet av
goda exempel m.m., som tas upp i motion Ub346 (v),
noterar utskottet att det pågående treårsprojektet
till stöd för idrottens barn- och ungdomsverksamhet
och för utveckling och förnyelse av
idrottsverksamhet främst på lokal nivå är inne på
sitt tredje år. Fokus ligger nu på att sprida
erfarenheter, goda exempel och metoder vidare; en
strävan som utskottet liksom motionärerna ser
positivt på. Det kan också nämnas att det pågår ett
treårsprojekt under ledning av RF och
Kommunförbundet. Projektet syftar bl.a. till att
sprida kunskap om hur samhällets fritidsresurser
inom idrottsområdet kommer personer med olika
etniska bakgrund till del och om metoder och
modeller som bidragit till en rättvis fördelning av
samhällets samlade resurser för olika
idrottsverksamheter.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker
utskottet motionen Ub346 (v) yrkandena 1 och 3.
I detta sammanhang, där breddidrotten aktualiseras,
vill utskottet också påminna om att nästan hälften
av landets cirka sju miljoner invånare mellan 7 och
70 är med i en idrottsförening och att cirka två
miljoner av dessa är aktiva utövare.
Jämställdhet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
jämställdhet m.m., jämför reservation 5
(kd, c, fp, mp) och
jämställd bidragsfördelning, jämför
reservation 6 (kd, mp).
Motionerna
I motion Kr428 (kd) framhålls vikten av att
regeringen ser till att jämställdhetsarbetet drivs
vidare bl.a. vad gäller träningstider, tillgång till
anläggningar och rekrytering av kvinnliga
idrottsledare (yrkande 5).
I motion Kr427 (fp) betonas angelägenheten av att
de som äger idrottsanläggningarna i de flesta fall
kommunerna beaktar hur tider fördelas mellan
kvinnor och män samt ser till att kvinnoidrotter
inte missgynnas när nya anläggningar skall byggas.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen
(yrkande 5).
Motionärerna bakom motion A211 (kd) efterlyser
åtgärder för att få en jämnare fördelning av
bidragen till kvinno- respektive mansdominerade
idrottsgrenar (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Idrotten har på senare år tagit stora steg mot
jämställdhet. Ett exempel är att andelen kvinnor i
specialidrottsförbundens styrelser har fördubblats
under 90-talet och i dag är 26 %. I förbund med
tämligen jämn könsfördelning mellan utövare är
andelen kvinnor i styrelser ännu högre. Trots att
utvecklingen sålunda går åt rätt håll finns det
mycket kvar att göra, som t.ex. att verka för
rättvisa när träningstider och resurser fördelas.
Utskottet redovisade i samband med behandlingen av
liknande motionsyrkanden förra året bl.a. att RF i
juni år 2000 fick i uppdrag att leda ett projekt om
en rättvis fördelning av samhällets samlade resurser
inom idrotten. Projektet skall bl.a. kartlägga och
sprida kunskap om hur dessa fördelas och utnyttjas
av män respektive kvinnor. Projektet skall vidare
kartlägga och sprida kunskap om metoder och modeller
som bidragit till en rättvis fördelning av
samhällets samlade resurser för olika
idrottsverksamheter. Fokus skall ligga på hur
idrotten i större utsträckning skall kunna bli
tillgänglig för alla grupper.
När det gäller könsfördelningen bland
idrottsledare bör nämnas att regeringen i december
år 2000 beviljade RF bidrag med 15 miljoner kronor
för att, i samverkan med SISU Idrottsutbildarna,
under åren 20012003 genomföra ökade insatser för
att stärka ungdomars vilja och möjlighet att verka
som idrottsledare, främst i regionalpolitiskt
prioriterade områden. Särskild uppmärksamhet skall
ägnas möjligheterna att uppmuntra unga kvinnors
engagemang.
Utskottet vill liksom förra året påpeka att det
för att förverkliga målet om en jämställd idrott
krävs ett medvetet jämställdhetsarbete på alla
nivåer inom idrotten. Det är också viktigt att
jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet.
Utskottet förutsätter att arbetet med Idrottens
jämställdhetsplan, som antogs 1989, fortsätter och
att arbetet med att öka jämställdheten
intensifieras.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som
här angetts motionerna Kr427 (fp) yrkande 5, Kr428
(kd) yrkande 5 och A211 (kd) yrkande 4.
Handikappidrott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
handikappidrottens del av medlen för spel
och lotterier och
funktionshindrades tillgång till
anläggningar och fördelning av tränings- och
tävlingstider, jämför reservation 7 (kd, c,
fp).
Motionerna
I motion Kr339 (m) föreslår motionärerna att
förutsättningarna för handikappidrotten skall
förbättras genom att en del av de ytterligare medel
som kommer från spel- och lotterimarknaden och som
tillfaller idrotten skall gå till handikappidrotten
(yrkande 8).
Motionärerna bakom motion Kr427 (fp) framhåller
vikten av att de funktionshindrades behov
tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till
anläggningar och fördelning av tränings- och
tävlingstider (yrkande 7).
I motion Kr428 (kd) understryks vikten av
idrottsarenornas tillgänglighet för människor med
funktionsnedsättningar samt behovet av forskning
till förmån för handikappidrotten (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsyrkandet rörande
handikappidrottens del av medlen från spel och
lotterier kan nämnas att i stort sett hela det
överskott från värdeautomatspelen, som går till
idrotten, förts vidare till idrottsföreningars barn-
och ungdomsverksamhet (LOK-stödet).
Bidragsberättigade till LOK-stödet är barn och
ungdomar i åldern 720 år. För handikappade gäller
dock ingen övre åldersgräns. Detta innebär att i
stort sett alla handikappade, till skillnad från
icke handikappade, kan ingå i underlaget för
ansökningar om sådant bidrag som härrör från
överskottet från värdeautomatspel.
Utskottet vill vidare understryka att det är
idrottsrörelsens uppgift att själv fördela
statsmedlen, bl.a. LOK-stödet, och att det inte
ankommer på riksdagen att gå in och styra
fördelningen mellan olika idrottsförbund.
I sammanhanget kan påpekas att handikappidrotten
varje år erhåller särskilda medel för Paralympics
och särskilda medel för talangsatsning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr339 (m) yrkande 8.
När det gäller motionsyrkandet om funktionshindrades
tillgång till anläggningar och fördelningen av
tränings- och tävlingstider har utskottet ovan
redovisat att regeringen gett RF i uppdrag att leda
ett treårigt projekt vars övergripande syfte skall
vara att verka för en rättvis fördelning av
samhällets samlade resurser för olika
idrottsverksamheter såväl inom som utom den
organiserade idrotten. Projektet skall bl.a.
kartlägga och sprida kunskap om hur personer med
funktionshinder kan utnyttja resurserna.
Av intresse är också det under avsnittet Bredd,
folkhälsa m.m. nämnda projekt som bedrivs med medel
ur Allmänna arvsfonden, och som initierats för
utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet främst
på lokal nivå för barn, ungdomar och
funktionshindrade. Satsningen är nu inne på det
tredje och sista året och fokus kommer att ligga på
de aktiviteter som pågår och på arbetet med att
sprida erfarenheter och metoder vidare.
Mot bakgrund av de projekt och satsningar som
pågår avstyrker utskottet motionerna Kr427 (fp)
yrkande 7 och Kr428 (kd) yrkande 4.
Integration
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
integration.
Motionerna
I motion Kr427 (fp) framhåller motionärerna
idrottens betydelse samt unika möjlighet att med sin
mångfald och lättillgänglighet överbrygga
motsättningar och öka förståelsen för invandrarnas
situation. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 8).
Motionärerna bakom motion Kr409 (s) framhåller att
regeringen bör verka för att Riksidrottsförbundet
inkluderar homo- och bisexuella i sin handlingsplan
för mångfald inom idrottsrörelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet redogjorde i sitt idrottsbetänkande förra
året för en rad projekt och konferenser som berörde
idrottens roll i arbetet med integration.
Arbetet med integration inom idrotten är enligt
utskottets uppfattning mycket viktigt. Människor av
olika nationalitet, ursprung och religion kan med
idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna
varandra och förstå och respektera varandras
värderingar. En sådan integration motverkar
främlingsfientlighet och rasism.
RF och SISU har, på uppdrag av RF-stämman 1999,
utarbetat en rapport för hur vi kan minska klyftorna
mellan invandrare och infödda svenskar
(Handlingsplan för ökad mångfald inom
idrottsrörelsen). I rapporten har man bl.a.
föreslagit att en idé- och kunskapsbank skall
inrättas för ett långsiktigt mångfaldsarbete, att
kunskap skall spridas om framgångsrika projekt och
om betydelsen av mångfald, att studiematerial skall
utvecklas om idrott och etnisk och kulturell
mångfald samt att forskare skall stimuleras att
uppmärksamma mångfaldsaspekter inom idrotten. Dessa
delar av rapporten har tagits med i RF:s
verksamhetsinriktning för åren 20022003.
När det gäller motionsyrkandet att regeringen bör
verka för att RF inkluderar homo- och bisexuella i
sin handlingsplan för mångfald anser utskottet att
motionärerna tar upp en viktig frågeställning som är
aktuell i hela samhället. Samhället liksom
idrottsrörelsen måste visa ökad respekt och
förståelse för mångfalden. RF har i sina riktlinjer
antagit en ståndpunkt där man uttrycker att
idrottsrörelsen skall erbjuda alla som vill, en
positiv utvecklande fritidsmiljö. Även om sexuell
läggning inte speciellt anges utgår utskottet från
att även detta område omfattas av begreppet alla.
Utskottet ser därför för närvarande ingen anledning
att ta det initiativ som motionärerna efterlyser.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr427 (fp) yrkande 8 och Kr409 (s).
Etik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
etik inom idrotten, jämför reservation 8
(kd, c) och
sexuella trakasserier inom idrotten, jämför
reservation 9 (fp, mp).
Motionerna
I motion Kr428 (kd) föreslås att riksdagen för
regeringen skall tillkännage vikten av etik inom
idrotten (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr427 (fp) föreslår att
regeringen skall ta initiativ för att motverka
sexuella trakasserier inom idrotten (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet redogjorde i sitt idrottsbetänkande förra
året för bl.a. den etiksatsning, Starta Vågen, som
RF och SISU genomfört under några år och som
utvärderades under 1999. Därefter har RF:s och
SISU:s arbete varit inriktat på att finna former för
hur frågorna skall integreras i den ordinarie
verksamheten, bl.a. ute i föreningarna. Av RF:s
verksamhetsinriktning för åren 20022003 framgår att
RF i samarbete med SISU skall bygga upp en ny
grundläggande och samordnad basverksamhet för de
idrottsanknutna etiska och sociala frågorna. Enligt
inhämtad uppgift skall arbetet bl.a. inkludera
frågor om alkohol, tobak och sexuella trakasserier
inom idrotten.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen Kr428 (kd) yrkande 1.
När det gäller sexuella trakasserier inom idrotten
kan också noteras att RF i samarbete med
specialidrottsförbunden (SF) skall arbeta med att
utveckla en handlingsplan som skall stödja
specialidrottsförbunden i deras förebyggande arbete
kring frågor om sexuella trakasserier inom idrotten.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen Kr427 (fp) yrkande 6.
Forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
idrottsforskning, jämför reservation 10
(m).
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr339 (m) påpekar att
idrotten berör en lång rad olika kunskapsområden,
alltifrån fysiologi, medicin och teknik till
beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen. Utökade
kunskaper kring idrotten som folkrörelse och
samhällsfenomen är enligt motionärerna viktig.
Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF) och
inrättandet av en självständig idrottshögskola lade
grunden till en förstärkning av svensk
idrottsforskning. Tyvärr har enligt motionärerna
samordningen fungerat dåligt och därför bör en
översyn av idrottsforskningen göras (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
1996 beslutades att en parlamentariskt sammansatt
kommitté skulle utvärdera det statliga stödet till
idrotten. Kommittén antog namnet Idrottsutredningen.
På utredningens uppdrag genomfördes en kartläggning
av idrottsrelaterad forskning i Sverige (SOU
1998:33). Av kartläggningen framgick bl.a. att CIF
under tioårsperioden 19871996 stod för drygt 70 %
av det totala finansiella stödet till
idrottsforskningen. Till sitt förfogande hade CIF
ungefär 8 miljoner kronor per år att dela ut till
olika forskningsprojekt. I kartläggningen
konstaterades att svensk idrottsforskning i stort
under den studerade tioårsperioden både breddats och
fördjupats, men att det, om idrottsforskningen även
fortsättningsvis skulle kunna hänga med i en
accelererande utveckling, var av stor vikt att
ytterligare medel kunde tillföras verksamheten. Den
summa som angavs var minst 20 miljoner kronor.
CIF sammanställde i september år 2000, på uppdrag
av RF, en rapport som skulle utgöra en värdering av
icke statligt finansierad, idrottsrelevant
forskning. CIF:s styrelse konstaterade att
kartläggningen och värderingen var mycket svåra att
genomföra. Sammanfattningsvis konstaterade CIF att
direkta, icke statliga medel till idrottsforskning
är av liten omfattning men att däremot indirekta
medel via näringslivets forskning och utveckling av
t.ex. material, utrustning, skydd, kostprodukter,
medicinsk utrustning och behandling är betydande.
Näringslivets forskningsresultat och
informationsinsatser bedömdes som betydande och
konstaterades vara till stor hjälp för idrottande
människor. Det konstaterades vidare att det är en
mycket omfattande uppgift att bedöma summan av
forsknings- och utvecklingskostnader, kostnader för
informationsinsatser samt sponsorstöd till idrotten.
Utskottet konstaterar att statens stöd till
forskning och utveckling m.m. under anslaget Stöd
till idrotten ökat de senaste åren. Stödet uppgick
år 2000 till 10 miljoner kronor och år 2001 till 15
miljoner kronor. Innevarande år uppgår det till 20
miljoner kronor.
Från och med den 1 januari 2002 är
Idrottshögskolan (IH) huvudman för CIF. Tidigare låg
huvudmannaskapet på Karolinska Institutet (KI).
Största delen av CIF:s statsbidrag går till olika
forskningsprojekt. Forskningsprojekten är uppdelade
i tre grupper fysiologi/medicin, humaniora/samhälls-
vetenskap samt traumatologi/rehabilitering. Hur
mycket medel som tilldelas varje grupp beror i stora
drag på hur stort sammanlagt belopp som söks inom
respektive grupp. För år 2002 inkom drygt 170
ansökningar. Fördelningen av beviljade medel mellan
de tre ämnesområdena blir i år 43 % till
fysiologi/medicin, 18,5 % till
humaniora/samhällsvetenskap och 38,5 % till
traumatologi/rehabilitering.
Utskottet ser det som positivt att CIF numera har
IH som sin huvudman; förändringen har fört
forskningen närmare idrotten. Idrottsforskningen som
bör arbeta på bred front är av stor betydelse för
idrotten och förbättrar förutsättningarna för en bra
idrott. Med tanke bl.a. på den bredd i forskningen
som är nödvändig utgår utskottet från att IH, CIF
och övriga forskningsansvariga instanser utvecklar
samordningen av idrottsforskningen och övrig
idrottsrelaterad forskning.
Med hänsyn till det anförda och vad som redovisats
om de utredningar som gjorts avstyrker utskottet
motion Kr339 (m) yrkande 6.
Dopning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
Wada och Dopningslaboratoriet i Huddinge
och
sanktioner på idrottsområdet.
Motionerna
I motion Kr339 (m) begär motionärerna att
utvecklingen av dopningslaboratoriet i Huddinge
säkerställs och att stöd ges till
Världsantidopningsyrån WADA (yrkande 10).
Motionären bakom motion Kr410 (s) föreslår att
regeringen i än högre grad än nu bör arbeta för
ökade insatser mot dopning. Regeringen bör genom
WADA bl.a. verka för att det tas fram ett för hela
idrottsrörelsen gemensamt regelverk.
Enligt motion Kr428 (kd) bör svensk idrottsrörelse
nationellt och internationellt verka för kraftfulla
sanktioner på dopningsområdet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Den arbetsgrupp, som regeringen tillsatte i februari
år 2001 med uppgift att utarbeta en nationell
handlingsplan för att motverka dopning inom
idrotten, lämnade i december samma år sitt förslag
till handlingsplan. Arbetsgruppen föreslår bl.a. ett
ökat antal dopningskontroller inom RF-idrotten,
förstärkta utbildnings- och informationsinsatser,
ökade insatser för att skapa samverkan samt att det
skall vara dopningsfritt på gym. Förslaget skall ut
på remiss under våren 2002.
Utskottet vill understryka att rent spel och
tävlingar på lika villkor är självklara ideal inom
idrotten. I linje härmed arbetar idrottsrörelsen
aktivt med antidopningsarbetet både nationellt och
internationellt. Sverige har internationellt gått i
spetsen för ett aktivt samarbete och Sverige lämnar
i likhet med många andra länder ekonomiskt bidrag
till WADA (World Anti Doping Agency). Av
regleringsbrevet för år 2002 framgår att
dopningslaboratoriet i Huddinge, i likhet med förra
året, erhåller 1,5 miljoner kronor från staten.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det
anförda motionerna Kr339 (m) yrkande 10 och Kr410
(s).
När det gäller sanktioner och bestraffningsregler
för dopning kan nämnas att enligt
Riksidrottsförbundets stadgar dopningsförseelse
föreligger inte bara då en idrottsutövare intagit
förbjudet medel eller använt förbjuden metod utan
även bl.a. då han eller hon vägrat att medverka vid
en dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas
dopningsförseelser alltid med diskvalifikation.
Diskvalifikationstidens längd är enligt stadgarna
högst två år. Utskottet har inhämtat att
Riksidrottsnämnden i sin egenskap av idrottens
högsta dömande instans ser mycket strängt på
överträdelser av idrottens dopningsregler. Om den
dopade har använt anabola steroider eller amfetamin
eller om det är fråga om återfall i dopning
oavsett vilket preparat det rört sig om utdöms
alltid maximistraffet. I vissa internationella
specialförbund förekommer livstids diskvalifikation.
Den svenska idrottsrörelsen har emellertid tagit
ställning mot att så hårda bestraffningar får
tillgripas; de har ansetts inhumana och i strid med
svensk rättstradition.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr428 (kd) yrkande 2.
Stöd till idrottslokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
stöd till föreningsägda idrottslokaler,
jämför reservation 11 (c).
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr279 (c) yrkande 10 och
Kr282 (c) föreslår att en utredning tillsätts med
uppgift att se över möjligheterna att införa ett
bidrag till föreningsägda idrottslokaler, liknande
det bidrag som i dag finns till allmänna
samlingslokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade en liknande motion i sitt
idrottsbetänkande förra året. Utskottet erinrade då
om att RF i sin anslagsframställning för år 2001
begärt att inom ramen för bidraget till lokal
ungdomsverksamhet (LOK-stödet) få möjlighet att
disponera en mindre summa för bidrag till
föreningsägda anläggningar. Regeringen hade därefter
i regleringsbrevet för år 2001 tillgodosett RF:s
önskemål och angett att RF får disponera högst 6,5
miljoner kronor till lokala anläggningar för barn-
och ungdomsverksamhet av det överskott som genereras
från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel
bedriver och som i dag tillfaller lokal
ungdomsverksamhet.
Även av regleringsbrevet för år 2002 framgår att
motsvarande summa, 6,5 miljoner kronor, får
disponeras till lokala anläggningar för barn- och
ungdomsverksamhet av det överskott som genereras
från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har
koncession på att bedriva.
Med hänvisning till det bidrag till föreningsägda
anläggningar som även i år kan ges avstyrker
utskottet motionerna Kr279 (c) yrkande 10 och Kr282
(c).
OS m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
ansökan om OS och en OS-kommitté för
Östersund, jämför reservation 12 (m) och
OS i Kina, jämför reservation 13 (fp, mp).
Motionerna
I motion Kr339 (m) anser motionärerna att staten bör
engagera sig mer i det skede då en ansökan om OS och
Paralympics byggs upp och att statliga medel även
bör avsättas för att möjliggöra deltagande i Dövas
världsspel. Detta bör tillkännages för regeringen
(yrkande 9).
Motionären bakom motion Kr407 (fp) föreslår att en
OS-kommitté för Östersund bör tillsättas och att
kommittén skall ledas från Regeringskansliet.
I motion Kr427 (fp) föreslår motionärerna att
riksdagen skall uppmana Sveriges olympiska kommitté
att i kontakterna med Kina inför OS arbeta för
demokratisering och införande av mänskliga
rättigheter (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden som de
två förstnämnda i sitt idrottsbetänkande förra året.
Utskottet anförde då bl.a. att det är en stad som
ansöker om OS och därmed tar initiativet till att en
OS-kommitté tillsätts. För att få gå vidare med en
OS-ansökan måste staden ha ett godkännande av en
nationell olympisk kommitté, i Sveriges fall
Sveriges olympiska kommitté. En stad som söker OS
måste först genomgå en förprocedur innan IOK antar
staden som en kandidatstad. För att få komma i fråga
för att få arrangera ett OS krävs vidare en
ekonomisk garanti att spelen kan fullföljas på det
sätt som angetts i ansökan. Riksdagen har vid sex
tillfällen bemyndigat regeringen att utställa en
statlig ekonomisk garanti för genomförande av
olympiska spel. Tilläggas kan att SOK konstaterat
att det i Sverige finns två realistiska kandidater
att söka sommar- respektive vinter-OS, nämligen
Stockholm och Östersund/Åre. Stockholms stad har
beslutat att inte ansöka om sommarspelen år 2012.
Motivet till att inte göra en förstudie inför en
ansökan var bristande stöd från invånarna och att
idrottsrörelsen i hela Sverige borde stå bakom en
kampanj.
När det gäller frågan om bidrag för deltagande i
Dövas världsspel kan först nämnas att RF-stämman
1997 beslutade att internationella
fleridrottsarrangemang skall finansieras av
respektive förbunds SF-anslag. Detta gäller t.ex.
Akademiska Idrottsförbundet, Motionsidrottsförbundet
Korpen, Militäridrotts- och Mångkampsförbundet samt
Skolidrottsförbundet. Vidare kan nämnas att frågan
var uppe vid ett möte i februari 2001 mellan RF,
Sveriges Dövas Idrottsförbund (SDI) och
Näringsdepartementet. Parterna enades då om att
medel för deltagande i Dövas världsspel är en
idrottsintern angelägenhet. Därefter har
Riksidrottsstyrelsen beslutat att framöver bevilja
SDI särskilda medel för deltagande i Världsspelen.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört om
förfarandet vid en OS-ansökan och vad som
överenskommits beträffande Dövas världsspel
avstyrker utskottet motionerna Kr339 (m) yrkande 9
och Kr407 (fp).
I ett skriftligt svar på en fråga i riksdagen om
förläggningen av OS år 2008 till Peking har
idrottsministern uppgett att värdskap för
internationella idrotts-evenemang, som olympiska
spel, är en fråga för idrottsrörelsen själv att
besluta om. Belysande i sammanhanget är en notis på
SOK:s hemsida: Nu kommer världens blickar att vara
riktade på Peking och Kina i sju år. Allt kommer att
nagelfaras och de kinesiska politikerna kan räkna
med tuff bevakning av världens medier.
Med hänvisning till vad idrottsministern anfört
avstyrker utskottet motion Kr427 (fp) yrkande 10.
Professionell boxning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
professionell boxning.
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr242 (m, kd) yrkar att
riksdagen skall besluta att upphäva lagen (1969:612)
om förbud mot professionell boxning.
I motion Kr312 (m) hemställer motionären att
riksdagen omprövar förbudet mot professionell
boxning i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen beslöt våren 2001 att uppdra åt regeringen
att tillsätta en expertutredning för att
förutsättningslöst analysera de frågor som hänger
samman med professionell boxning och andra
kampsporter. En särskild utredare är tillsatt och
skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 mars år
2003 (dir. 2001:86).
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna Kr242 (m, kd) och Kr312 (m).
Internationellt samarbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
internationellt samarbete.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr428 (kd) anför att
Sverige bör sträva efter ett väl utbyggt
internationellt idrottsutbyte för både ledare och
aktiva, såväl inom breddidrott som på elitnivå.
Framför allt bör samarbetet enligt motionärerna ske
med de nordiska och baltiska länderna (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
viktigt med internationellt idrottsutbyte. Sådana
utbyten kan på alla nivåer inom idrottsrörelsen ge
stimulans och utveckling såväl idrottsligt som
personligt samt skapa ökad internationell
förståelse. Positivt är också att Sverige genom
idrottsutbyten kan lyfta fram vår svenska
idrottsmodell med en bred folkrörelseförankrad bas,
ett omfattande ideellt ledarskap och ett brett
socialt ansvarstagande för elitsatsande
idrottsungdomar.
RF framhåller i sin verksamhetsinriktning för åren
20022003 att internationellt utbyte på alla nivåer
är viktigt för svensk idrott.
RF stöder specialidrottsförbunden i deras
internationella kontakter, dels ekonomiskt, dels
genom utbildnings- och informationsinsatser.
Utskottet redovisade i sitt idrottsbetänkande förra
året att utvecklingsstöd till projektsamarbete
mellan idrottsorganisationer i Sverige och Östeuropa
kan erhållas via Forum Syd, över anslaget till Sida.
Fyra av RF:s medlemsorganisationer har erhållit
sådant stöd.
Vidare kan nämnas att Riksidrottsstyrelsen i juni
år 2000 fastställde en policy för idrottsligt
internationellt utvecklingssamarbete. Bland annat
fastslogs att insatser skall kännetecknas av
ömsesidigt samarbete i stället för ett ensidigt
biståndsgivande.
Med hänvisning till vad som redovisats avstyrker
utskottet motion Kr428 (kd) yrkande 10.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Idrottens självständiga ställning (punkt 2)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr339 yrkande
1 och 2001/02:Kr427 yrkande 1.
Ställningstagande
Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att
dess medlemmar skall besluta om och ta ansvar för
verksamheten samt ta konsekvenserna av sina beslut.
I dag kan man emellertid skönja en tendens till att
företrädare för det offentliga börjar lägga sig i
idrottsrörelsen för mycket. Vi anser att det är
viktigt att rollerna hålls isär. Idrottens stora
betydelse motiverar ett grundläggande samhälleligt
stöd. Men det direkta och indirekta stöd som stat,
landsting och kommuner lämnar till idrottsrörelsen
får inte vara styrande. Det är mycket viktigt att
idrottsrörelsen inte byråkratiseras och tvingas in i
någon slags halvoffentlig roll. Den måste förbli
fri, obunden och demokratiskt uppbyggd. Den svenska
idrotten måste ges möjlighet att agera självständigt
och ha friheten att själv bestämma verksamhetens
innehåll, inriktning och mål. Staten bör endast ange
de syften som staten har med sin bidragsgivning och
det är väsentligt att det inte sker i form av
detaljstyrning med t.ex. långtgående och detaljerade
synpunkter på hur styrelserna bör se ut. Det är
utmärkt med höga ambitioner, syftet är gott, men det
kan ändå bli fel. Organisationsbeslut inom
föreningar, liksom alla andra avgöranden om hur
verksamheten skall bedrivas, är inte en statlig
eller kommunal fråga.
Vad vi framfört om idrottens självständiga
ställning bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Tillkännagivandet görs med bifall till
motionerna Kr339 (m) yrkande 1 och Kr427 (fp)
yrkande 1.
2. Folkhälsofrågor (punkt 4)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr428 yrkandena 3
och 9.
Ställningstagande
Vi anser att alla människor som vill skall kunna
delta i idrottsaktiviteter. Genom att låta idrotten
vara en verksamhet med stor bredd, som involverar en
stor mängd människor, kan den spela en avgörande
roll för såväl människors psykiska som fysiska
hälsa. I dag är alla överens om att idrotten har
stor betydelse för det allmänna folkhälsoarbetet.
Ändå kvarstår det faktum att den svenska
befolkningen och inte minst barn och ungdomar ökar i
vikt till följd av ett alltmer stillasittande liv.
Vi menar att den insikt som finns såväl hos
idrottsrörelsen som hos de myndigheter och huvudmän
som har att arbeta för folkhälsa bättre bör tas till
vara. En allvarlig ansträngning bör göras för att ta
fram förslag till hur vi på bästa sätt tar ett
samlat grepp om folkhälsofrågorna, och då bör
idrottsrörelsen engageras. Genom att ge
idrottsrörelsen ett brett folkhälsouppdrag skulle
ett underlag kunna tas fram som kan leda till
insatser inom olika samhällsområden exempelvis på
skolans och kulturens område.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr428 (kd) yrkandena 3 och 9 som sin mening
ge regeringen till känna.
3. Grönområden m.m. (punkt 5)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp) och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr339 yrkande 7.
Ställningstagande
Människans kropp är skapad för fysiskt arbete. När
arbetslivet nu inte alltid kräver detta försöker
många få utlopp för sin fysiska energi genom
motionsidrott av olika slag. Detta är förstås mycket
positivt. Dessvärre är det endast en mindre del av
befolkningen som kontinuerligt ägnar sig åt fysisk
aktivitet. Därför är det av stor betydelse att det
finns ett utbud av gemensamma rekreationsområden med
olika inriktningar såsom grönområden,
idrottsanläggningar, motionsspår m.m.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr339 (m) yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Åtgärdsprogram och goda exempel (punkt 6)
av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen
(v) och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub346 yrkande 1
och avslår motion 2001/02:Ub346 yrkande 3.
Ställningstagande
En rad undersökningar och rapporter visar att
alltfler svenskar, såväl vuxna som barn av båda
könen, har ett livsmönster som präglas av allt
mindre fysisk aktivitet. Den svenska idrottsrörelsen
har många aktiva i alla åldrar, men en stor grupp
deltar inte i någon av den organiserade idrottens
många aktiviteter och ägnar sig dessvärre inte
heller åt egen organiserad eller spontan fysisk
rörelse. Många barn och ungdomar har valt bort
hopprepet, bollen eller cykeln till förmån för TV
och olika TV-spel. Barns och ungdomars brist på
daglig fysisk rörelse ger, enligt
forskningsresultat, entydigt oroväckande signaler.
Alltfler, även barn och ungdomar, drabbas av
övervikt eller t.o.m. fetma, benskörhet,
åldersdiabetes m.m. Detta oroar oss. År 2001 har
varit det år då Sverige skulle sättas i rörelse. Det
har varit ett bra initiativ och har på många platser
inneburit lyckade projekt, men det är viktigt att
mottot kvarstår även i framtiden. Vi anser därför
att ett brett åtgärdsprogram skall initieras i syfte
att öka den fysiska aktiviteten, främst hos barn och
ungdomar.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Ub346 (v) yrkande 1 och med avslag på motion
Ub346 (v) yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
5. Jämställdhet m.m. (punkt 7)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa
Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr427 yrkande
5 och 2001/02:Kr428 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är enligt vår uppfattning viktigt att kvinnor
och män, pojkar och flickor ges likvärdiga
möjligheter och förutsättningar att utöva aktiv
idrottsverksamhet. Vi anser att det är viktigt att
idrottsrörelsen fokuserar ännu mer på jämställdheten
och att åtgärder vidtas för att utjämna skillnader
mellan könen när det gäller grundläggande frågor för
idrottsutövning. Det gäller bl.a. att se till att
träningstider fördelas lika mellan flickor och
pojkar och att typiska flickidrotter inte missgynnas
i förhållande till typiska pojkidrotter vid
planering av nya anläggningar. Jämställdhetsaspekter
bör beaktas vid rekrytering av kvinnliga
idrottsledare. Både mäns och kvinnors kunskaper,
erfarenheter och värderingar bör tas till vara och
påverka idrotten. Vad vi här anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna Kr427 (fp) yrkande 5 och
Kr428 (kd) yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.
6. Jämställd bidragsfördelning (punkt 8)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och
Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A211 yrkande 4.
Ställningstagande
Det är mycket viktigt att påskynda idrottens
jämställdhetsarbete. Trots klara direktiv från
Riksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden
finns en uppenbar risk att de kvinnodominerade
idrotterna missgynnas. Idrottsrörelsen bör därför
särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid
fördelningen av det statliga stödet till idrotten på
olika nivåer.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion A211 (kd) yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.
7. Funktionshindrades tillgång till
anläggningar och fördelning av tränings- och
tävlingstider (punkt 10)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr427 yrkande
7 och 2001/02:Kr428 yrkande 4.
Ställningstagande
Handikappidrotten i Sverige är mycket framgångsrik
och uppmärksammas i dag mer än tidigare. Det ökade
intresset har också inneburit att många handikappade
har blivit delaktiga i en social gemenskap som de
annars skulle gått miste om och att deras
självförtroende har stärkts. De handikappade
elitidrottarnas framgångar har också bidragit till
att attityderna till människor med handikapp har
förbättrats. Denna utveckling finner vi mycket
positiv men för att handikappidrotten skall ges
samma förutsättningar som idrotten i övrigt krävs
insatser inte bara av idrottsrörelsen utan även av
kommunerna. Det skall enligt vår uppfattning inte
vara dyrare eller krångligare för den handikappade
än för andra att utöva sin idrott. För att detta
skall bli möjligt måste de handikappades behov
tillgodoses, bl.a. när det gäller idrottsarenornas
tillgänglighet, fördelning av tränings- och
tävlingstider samt behovet av forskning till förmån
för handikappidrotten. Regeringen bör verka för en
utveckling i dessa frågor. Vad vi här anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna Kr427 (fp)
yrkande 7 och Kr428 (kd) yrkande 4 som sin mening
tillkännage för regeringen.
8. Etik inom idrotten (punkt 12)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och
Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr428 yrkande 1.
Ställningstagande
Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många
barn och ungdomar som ägnar en stor del av sin
fritid åt idrottande. Inom idrotten lär man sig ofta
vad ansvarstagande och samarbete innebär. I
idrottens värld finns också givna regler som måste
följas. Sanktioner följer omedelbart på brott vilket
är positivt och lärorikt. I en tid när ungdomsvåld,
drogmissbruk och rasism utgör växande problem i
samhället blir idrottens roll som ungdomsfostrare
viktigare än någonsin.
Idrottsrörelsen skall tydligt ta ställning för
rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och
droger. Idrotten har en stor och viktig uppgift i
arbetet med etik och värderingar. Starta Vågen-
idrottens etiksatsning är en av
Riksidrottsförbundet och SISU gemensamt initierad
satsning. Starta Vågen-idrottens etiksatsning har
som mål att idrottsrörelsen skall uppfattas som en
samhällsnyttig folkrörelse och en förebild när det
gäller etik, moral och ansvarstagande. Vi stöder
detta angelägna arbete.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr428 (kd) yrkande 1 som sin mening
tillkännage för regeringen.
9. Sexuella trakasserier inom idrotten
(punkt 13)
av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr427 yrkande 6.
Ställningstagande
Det är enligt vår uppfattning positivt att RF i
samarbete med specialidrottsförbunden (SF) skall
arbeta med att utveckla en handlingsplan som skall
stödja specialidrottsförbunden i deras förebyggande
arbete kring frågor om sexuella trakasserier inom
idrotten. Vi stöder detta arbete och hoppas att
arbetet snarast kommer i gång.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr427 (fp) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
10. Idrottsforskning (punkt 14)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr339 yrkande 6.
Ställningstagande
Idrotten berör som Sveriges största folkrörelse en
lång rad olika kunskapsområden alltfrån fysiologi,
medicin och teknik till beteende- och
samhällsvetenskapliga ämnen. Högre utbildning och
forskning inom idrotten spänner över alla dessa
områden och är en förutsättning för idrottens
utveckling vad gäller såväl barn- och ungdomsidrott
som bredd- och elitidrott. Moderata samlingspartiet
anser att kunskapen om idrotten som folkrörelse och
samhällsfenomen bör utvecklas och att mer forskning
bör inriktas på humaniora och samhällsvetenskap.
Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF)
och inrättandet av en självständig Idrottshögskola
lade enligt vår uppfattning grunden till en
förstärkning av svensk idrottsforskning. Vi anser
att det är naturligt att idrottsrörelsen får ett
inflytande över de organ som samordnar
idrottsforskningen i landet. Tyvärr har samordningen
fungerat dåligt och Moderata samlingspartiet anser
därför att en översyn av idrottsforskningen bör
göras.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr339 (m) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
11. Stöd till föreningsägda idrottslokaler
(punkt 17)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr279 yrkande
10 och 2001/02:Kr282.
Ställningstagande
Runt om i landet finns många aktiva
idrottsföreningar som äger sina lokaler och
idrottsanläggningar. Detta skapar sammanhållning i
bygderna och innebär att man får naturliga
samlingspunkter. Vissa orter i landet har inte någon
bygdegård eller något Folkets Hus, därför utnyttjas
idrottsföreningens lokaler även för andra ändamål än
idrott. Dessvärre är ekonomin ganska dålig hos många
idrottsföreningar, vilket innebär att det inte finns
möjlighet för föreningarna att rusta upp sina
lokaler. Av den anledningen bör en utredning
tillsättas med uppgift att se över möjligheten att
införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler.
Likaväl som det finns ett anslag för allmänna
samlingslokaler för köp, ny- och ombyggnad,
standardhöjande reparationer och handikappanpassning
bör det enligt min uppfattning finnas möjlighet för
idrottsföreningar att söka bidrag till föreningsägda
idrottslokaler enligt samma kriterier.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
Kr279 (c) yrkande 10 och Kr282 (c) som sin mening ge
regeringen till känna.
12. Ansökan om OS och en OS-kommitté för
Östersund (punkt 18)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr339 yrkande 9
och avslår motion 2001/02:Kr407.
Ställningstagande
Sverige har de senaste decennierna ansökt om att få
arrangera olympiska spel, både vinter- och
sommarspel, men inte tilldelats något arrangörskap.
Det anser vi beklagligt, eftersom OS i Sverige
skulle kunna ge stora positiva effekter för
samhället i stort inte minst ekonomiskt och för
idrotten. För att stärka kommande ansökningar bör
enligt vår mening staten engagera sig mer i det
skede där en ansökan byggs upp.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr339 (m) yrkande 9 och avslår motion Kr407
(fp) som sin mening ge regeringen till känna.
13. OS i Kina (punkt 19)
av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr427 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser det beklagligt att idrotten valt att blunda
för kränkningarna av mänskliga rättigheter och
beslutat att sommar-OS år 2008 skall förläggas till
Kina. När nu detta inträffat anser vi att riksdagen
skall uppmana Sveriges olympiska kommitté att i
kontakterna med Kina inför OS arbeta för
demokratisering och införande av mänskliga
rättigheter där.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr427 (fp) yrkande 10 som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Professionell boxning (punkt 20)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för
motionerna Kr242 (m, kd) och Kr312 (m).
Vi vill ändå erinra om att vi i motion Kr242 (m, kd)
anför att den nuvarande lagstiftningen om
proffsboxning är mer än 30 år gammal och under alla
förhållanden är i behov av översyn och revidering.
Vi ser därför positivt på den expertutredning som nu
är tillsatt och som förutsättningslöst skall
analysera de frågor som bl.a. hänger samman med
professionell boxning.
Vi vill också erinra om vad som sägs i motionen om
att det borde vara möjligt att utarbeta förslag hur
proffsboxningen skulle kunna genomföras i Sverige så
att de negativa konsekvenser som låg till grund för
förbudet 1969 kan elimineras, t.ex. genom regler om
utrustning och föreskrifter om hur tävlingsregler
ska tillämpas av domare och matchläkare. Vi utgår
från att den pågående utredningen kommer att noga
belysa dessa frågor.
Som påpekas i motionen finns det nu möjlighet att
ta del av många TV-kanaler i Sverige där det sänds
proffsboxning, vilket inte var fallet 1969 då
förbudet infördes. Vidare har människors ökade
rörlighet inneburit helt andra möjligheter för såväl
utövare av proffsboxning som för publik att resa
till länder där proffsboxning är tillåten. Vi
förutsätter att även dessa aspekter vägs in i
utredningen.
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
år 2001
2001/02:Kr242 av Gunnar Axén m.fl. (m, kd):
Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om
förbud mot professionell boxning.
2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):
10. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning för att se över möjligheten att införa
ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler.
2001/02:Kr282 av Birgitta Sellén och Birgitta
Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att
införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler
på liknande kriterier som bidrag till
samlingslokaler.
2001/02:Kr312 av Björn Leivik (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en omprövning av förbudet
mot professionell boxning i Sverige.
2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsens
självständiga ställning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
idrottsforskningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om motionsidrott.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelning till
handikappidrotten.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elitidrott,
olympiska spel, Paralympics och döv-OS.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
antidopningsverksamheten.
2001/02:Kr407 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att starta en OS-kommitté
för Östersund.
2001/02:Kr409 av Lars U Granberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en handlingsplan för
mångfald inom idrottsrörelsen.
2001/02:Kr410 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser mot dopning.
2001/02:Kr427 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en
självständig idrottsrörelse.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för
fördelning av de statliga medlen till idrott.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om lika villkor
för idrottande kvinnor och män.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att motverka
sexuella trakasserier inom idrotten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att personer
med funktionshinder skall få bättre villkor för
sitt idrottsutövande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om idrotten som
ett medel att underlätta integration i samhället.
10. Riksdagen beslutar framföra en uppmaning till
Sveriges olympiska kommitté att de i kontakterna
med Kina inför OS arbetar för demokratisering och
införande av mänskliga rättigheter.
2001/02:Kr428 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens etik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dopningspreparat.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
stärka breddidrotten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottsarenors
tillgänglighet för människor med
funktionsnedsättningar samt om behovet av
forskning till förmån för handikappidrotten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen på
statens bidrag till idrotten och vikten av att
behålla det lokala aktivitetsstödet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkhälsouppdrag
till idrottsrörelsen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om internationellt
samarbete.
2001/02:Ub346 av Peter Pedersen m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att den bör
initiera framtagandet av ett brett åtgärdsprogram
i syfte att öka den fysiska rörelsen, främst bland
barn och ungdomar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör medverka till spridandet av goda exempel och
till ett ökat erfarenhetsutbyte.
2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en jämnare
fördelning av bidragen till kvinno- respektive
mansdominerade idrottsgrenar.