Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU8

Ungdomspolitik

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2001. Motionerna
behandlar målen och utgångspunkten för
ungdomspolitiken samt uppgifterna för
Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer. Vidare behandlas
motionsyrkanden som rör ungdomars delaktighet i de
demokratiska processerna. En rad motioner tar upp
frågor om barns och ungas rätt till och delaktighet
i kultur och om planering och lokaler för deras
fritid samt frågor om statens och kommunernas ansvar
därvidlag. I en motion tas upp frågan om det
statliga bidraget till invandrarnas
ungdomsorganisationer. Några motioner behandlar
internationellt samarbete på ungdomsområdet.
Åldersgränser för ungdomar tas upp i tre motioner.
Slutligen behandlar några motioner olika aspekter på
ungdomars levnadsförhållanden.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 16 reservationer och 2
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Delmålen för ungdomspolitiken
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande
8.
Reservation 1 (kd)

2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken
m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr425 yrkande
1.
Reservation 2 (m)

3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr425 yrkande
6.
Reservation 3 (m)

4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska
processerna m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr425
yrkande 2 och 2001/02:Kr426 yrkande 7.
Reservation 4 (m)

5. Översyn av Ungdomsstyrelsens och
Allmänna arvsfondens bidragsgivning till ung
kultur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande
3.
Reservation 5 (c)

6. Kommunala planer för ung kultur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande
5.
Reservation 6 (c)

7. Kulturinstitutionernas ansvar för
ungdomars delaktighet i kultur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande
6.
Reservation 7 (c)

8. Utformningen av ansökningshandlingar som
riktas till ungdomar

Riksdagen avslår motion 2001/02:K284 yrkande 5.
Reservation 8 (c)

9. Barns rätt att delta i kulturlivet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr247 yrkande
1.
Reservation 9 (mp)

10. Nationell handlingsplan för ungdomars
fritid

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr254.

11. Statligt bidrag till invandrarnas
ungdomsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2001/02:A226 yrkande 2.
Reservation 10 (kd, c, fp)

12. Ungdomssamarbete med Baltikum m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr253
yrkandena 1 och 3 samt 2001/02:Kr403.
Reservation 11 (c, fp, mp)

13. Skolkontaktnät som en del i
ungdomsutbytet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr253 yrkande
2.

14. Stöd till ungdomsorganisationernas
reguljära internationella kontakter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande
9.
Reservation 12 (kd)

15. Åldersgränser för ungdomar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr212,
2001/02:Kr250 och 2001/02:Kr285.
Reservation 13 (v)

16. Åtgärder för att åstadkomma
generationsövergripande jämförelser

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande
4.
Reservation 14 (kd)

17. En nationell kampanj mot drogmissbruk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande
5.
Reservation 15 (kd, c)

18. Ungdomsarbete i problemtyngda
stadsdelar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande
6.

19. Barn, medier och stress

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400
yrkande 5, 2001/02:Kr422 yrkande 65 och
2001/02:So495 yrkande 19.
Reservation 16 (c, mp)

20. Behovet av lokaler och mötesplatser för
ungdomar

Riksdagen avslår motion 2001/02:So501 yrkande
17.

21. Brukarinflytande

Riksdagen avslår motion 2001/02:A226 yrkande 5.

Stockholm den 5 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).
Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har under senare år i samband med
behandlingen av budgetpropositionen avstyrkt ett
antal motioner som avsett minskning respektive
ökning i förhållande till regeringens förslag av
anslagen till Ungdomsstyrelsen och till nationell
och internationell ungdomsverksamhet (senast i bet.
2001/02:KrU1 s. 112-117). Riksdagen har även
avslagit motionsyrkanden som syftat till att dels en
viss andel av samtliga kulturanslag skall avsättas
för barns och ungas kultur (senast i bet.
2001/02:KrU1 s. 117), dels ett särskilt anslag skall
anvisas för stöd till ungas kultur (2001/02:KrU1 s.
29-31).
Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -
ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro. Regeringen förordade i propositionen
att ett system skulle införas med en generell,
sektorsövergripande och målstyrd ungdomspolitik som
inkluderar uppföljning och analys. Riksdagen
godkände 3 nya mål för ungdomspolitiken:

1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv.

2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till
inflytande och delaktighet.

3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en
resurs.

Riksdagen godkände också att Ungdomsstyrelsen skall
verka för att målen för den nationella
ungdomspolitiken uppfylls och att regeringen skall
utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens
verksamhet. Regeringen har med utgångspunkt i de 3
målen beslutat om 41 delmål, vilka fungerar som en
utgångspunkt för uppföljning och analys av den
samlade ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall
göra en mera fördjupad analys vart fjärde år, första
gången efter perioden 2000-2003. Goda exempel skall
tas fram av Ungdomsstyrelsen för att illustrera
olika former av konkret verksamhet som bidrar till
att ungdomspolitikens mål uppnås.

I budgetpropositionen för år 2002 förelades
riksdagen förslag till förändringar av reglerna för
statsbidraget till den nationella och
internationella ungdomsverksamheten (prop.
2001/02:1, utg.omr. 17 s. 135-136). Förslagen
innebar att det dittillsvarande grundbidraget skulle
ersättas av tre olika bidrag, för vilka
bidragskraven skulle sättas på olika nivåer. Det
dittillsvarande särskilda bidraget skulle behållas.
På utskottets förslag godkände riksdagen vad
regeringen anfört om statsbidragsreglerna (bet.
2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:74).
Hösten 2001 behandlade utskottet ett antal
motioner om ungdomspolitiska frågor, väckta vid
allmänna motionstiderna hösten 1999 och hösten 2000
(bet. 2001/02:KrU2). Samtliga motionsyrkanden
avslogs av riksdagen i enlighet med utskottets
förslag.
Ungdomspolitiska frågor i EU

EU:s samarbete på ungdomsområdet syftar till att
främja utvecklingen av ungdoms- och
ungdomsledarutbyte. Aktiviteterna sker främst inom
programmet Ungdom, som ger stöd åt ungdomsutbyte och
volontärtjänst för ungdomar. Programmet gäller
mellan åren 2000 och 2006 och har en sammanlagd
budget på 520 miljoner euro.

Förutom stöd till utbyte och volontärarbete
erbjuder programmet stöd till nyskapande verksamhet
och entreprenörskap, projektsamarbete med
utbildningsprogrammen Sokrates II och Leonardo da
Vinci II samt möjlighet att arbeta med
ungdomsinformation och studier kring unga.
Programmet ersätter de tidigare programmen Ungdom
för Europa och Europeisk volontärtjänst. Under 2000
deltog totalt omkring 100 000 ungdomar och
ungdomsledare i programmet, varav ca 2 000 från
Sverige.
År 1999 tog kommissionen initiativ till arbete med
EU:s första vitbok om ungdomspolitik varefter ett
samråd med viktiga grupper inom det ungdomspolitiska
området inleddes. Teman som har behandlats under
samråden med ungdomar, forskare,
frivilligorganisationer, tjänstemän och politiker är
ungdomars delaktighet, sysselsättning, hälsa,
utbildning och europeiska värderingar.
Sverige har aktivt deltagit i kommissionens
förberedelsearbete inför vitboken, med tonvikt på
den forskningskonferens som hölls i Lissabon under
det portugisiska ordförandeskapet, en nationell
ungdomskonferens samt en europeisk ungdomskonferens
i Paris i oktober 2000.
Det sista förberedande mötet med de olika
aktörerna hölls under det svenska ordförandeskapet
den 15-18 mars i Umeå.
I november 2001 presenterade EU-kommissionen sin
första vitbok om europeisk ungdomspolitik, Nya
insatser för Europas ungdom. Vitboken lades därefter
fram på ett ungdomsministermöte i Gent, under det
belgiska ordförandeskapet.
I vitboken föreslås en ny ram för samarbete på
ungdomsområdet i EU i enlighet med krav både från
aktörer på området och från medlemsstaterna. Genom
en öppen samordningsmetod skall medlemsländernas
erfarenheter och lösningar kunna användas som grund
när gemensamma mål och riktlinjer för
ungdomspolitiken skall sättas upp. Syftet är bl.a.
att ungdomarna skall förmås att i större
utsträckning engagera sig och vara delaktiga i det
offentliga livet. Enligt förslaget skall fyra
områden prioriteras, nämligen inflytande och
delaktighet, information, volontärarbete samt bättre
kunskap om unga. Extra hänsyn avses tas till de
ungas särskilda behov inom områden som utbildning,
livslångt lärande, rörlighet, arbetsmarknad, social
integration, rasism, främlingsfientlighet samt
självständighetsfrågor.
Remissbehandling och debatt kring förslagen i
boken har påbörjats inom medlemsländerna. I Sverige
har Justitiedepartementet inbjudit myndigheter och
organisationer till ett seminarium den 6 februari
2002 för att få del av deras åsikter om
vitboksförslagen. Kulturutskottet har inbjudits att
låta representanter för partierna åhöra
diskussionerna. Kulturutskottet kommer även att få
information av Justitiedepartementet inför ett
ungdomsministerrådsmöte i februari. Utskottet
planerar vidare att inbjuda statsrådet Britta Lejon
senare under våren för att inhämta information och
diskutera förslagen i vitboken inför kommande
rådsmöte i slutet av maj.

2001/02

KrU8

Utskottets överväganden

Mål för ungdomspolitiken m.m.
Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- delmålen för ungdomspolitiken, jämför
reservation 1 (kd),
- utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.,
jämför reservation 2 (m),
- Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer, jämför
reservation 3 (m),
- ungdomars delaktighet i de demokratiska
processerna m.m., jämför reservation 4 (m).

Motionerna

I motion Kr425 (m) återkommer representanterna för
Moderata samlingspartiet till vissa av de frågor om
ungdomspolitiken som togs upp i en motion våren 1998
väckt med anledning av regeringens proposition
1998/99:115 På ungdomars villkor. Motionärerna
uttrycker i den nu aktuella motionen åter sin
tveksamhet till begreppet ungdomspolitik. Den
politik som är nödvändig för att ge unga människor
en bra utbildning och möjlighet till ett riktigt
arbete är enligt motionärernas mening en sådan
politik som gynnar även andra "grupper" i samhället.
De anför också att dagens ungdomar vill ha makt över
sitt eget liv och rätt att välja och styra själva
snarare än att vilja delta i den representativa
demokratins olika organ. Den representativa
demokratin bör bl.a. mot denna bakgrund minska till
förmån för individernas makt över sina egna liv.
Ungdomar är inte oengagerade eller ointresserade av
politik. Valdeltagandet bland förstagångsväljare är
t.ex. större än bland övriga väljare. Politiken
måste dock enligt motionärernas mening förändras
radikalt för att kunna attrahera unga väljare.
Vidare understryks i motionen vikten av ett bättre
samarbete över generationsgränserna. Den
utgångspunkt för ungdomspolitiken som uttrycks i
motionen bör ges regeringen till känna (yrkande 1).

Motionärerna anser att det - utöver satsningar på
traditionell skoldemokrati med elevråd, ombudsmän
m.m. samt ungdomskommissioner och
ungdomsdelegationer - behövs nya metoder för att
stärka unga människors villkor och engagemang för
demokrati, rättvisa och framtidstro. Riksdagen bör
tillkännage för regeringen att även sådana nya
metoder bör tas till vara (yrkande 2).
Slutligen hemställs i motionen att
Ungdomsstyrelsens verksamhet bör begränsas och dess
struktur ses över med syfte att avskaffa myndigheten
i dess nuvarande utformning. En begränsad verksamhet
bör tas över av en annan organisation, exempelvis
genom att ansvarigt departement och Kommunförbundet
ges större ansvar på området. Vidare bör Landsrådet
för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) få ett
begränsat uppdrag eftersom rådet har svårigheter att
balansera de ingående medlemsorganisationernas
särart i rapporter och andra sammanhang. De flesta
frågor som rör unga medborgare skall handläggas i
respektive kommun och i nära samarbete med lokala
ungdomsorganisationer, icke-politiska organisationer
och andra intressegrupper. Riksdagen bör tillkännage
för regeringen vad som anförs i motionen om
Ungdomsstyrelsen och LSU (yrkande 6).

Även i motion Kr426 (kd) tas vissa sådana
ungdomspolitiska frågor upp som behandlades i
samband med den ungdomspolitiska propositionen På
ungdomars villkor (1998/99:115). Motionärerna
uppmärksammar att valdeltagandet bland unga väljare
minskat sedan år 1985 och att endast en liten andel
av de kommunala posterna innehas av unga. De unga är
också starkt underrepresenterade i
myndighetsstyrelser och statliga kommittéer.
Regeringen bör enligt motionen förelägga riksdagen
förslag till åtgärder för att öka ungdomars
delaktighet i de demokratiska processerna (yrkande
7).

I den kristdemokratiska motionen tas åter upp
frågan om att riksdagen och inte regeringen skall
fastställa delmålen under de 3 av riksdagen
fastställda övergripande målen för ungdomspolitiken
(yrkande 8). De nuvarande 41 - av regeringen
fastställda - delmålen har enligt motionen visat sig
vara svåra att följa upp, då många av dem upplevs
som otydliga. Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag till nya delmål.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att när riksdagen hösten
1999 godkände regeringens förslag i proposition
1998/99:115 om 3 övergripande mål för
ungdomspolitiken framhölls det särskilt att det
behövs en mera sektorsövergripande ungdomspolitik
som ett komplement till den dittillsvarande
sektorsindelade politiken rörande ungdomar (bet.
1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53). Ett
helhetsperspektiv på ungdomars situation och
levnadsvillkor är nämligen en förutsättning för att
olika insatser inom olika sektorer och
samhällsområden riktade till ungdomar bättre skall
kunna samordnas och bli kraftfulla och
resurseffektiva. En kombination av sektorsspecifika
och sektorsövergripande åtgärder med sikte på en
viss målgrupp eller en viss aspekt av
samhällsutvecklingen har utvecklats inom andra
samhällsområden och bör kunna vara av värde även
inom ungdomspolitiken.

De övergripande målen har redovisats i det
föregående under rubriken Bakgrund, liksom att
regeringen fastställt delmål för ungdomspolitiken.
I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1
utg.omr. 17 s. 130-133) lämnar regeringen en
resultatbedömning och konstaterar att Ung-
domsstyrelsens uppföljning av måluppfyllelsen år
2000 visar att uppföljningen delvis försvårats av
otydliga delmål. Vidare befaras uppföljningen kunna
bli ofullständig inom vissa områden. Regeringen
avser därför att revidera en del av delmålen. Vidare
skall ett antal delmål lyftas fram som prioriterade
områden.
Utskottet anser, liksom tidigare, att det krävs en
fortlöpande process för att utveckla, omarbeta och
förnya delmålen, vilket sker i samråd med och med
förankring hos ansvariga inom olika sektorer.
Ungdomarnas delaktighet i denna process är viktig.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det skulle
bli ohanterligt och motverka flexibilitet och
lyhördhet inför samhällsutvecklingen om regeringen i
varje särskilt fall skulle få lov att återkomma till
riksdagen när ett delmål skall formuleras eller
omarbetas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
motion Kr426 (kd) yrkande 8.
Som utskottet redovisat genomför Ungdomsstyrelsen
en omfattande utvärdering av den statliga och
kommunala ungdomspolitiken utifrån de 3 av riksdagen
antagna övergripande målen för ungdomspolitiken och
de av regeringen beslutade 41 delmålen. Resultaten
skall redovisas till regeringen våren 2004, varefter
regeringen för riksdagen redovisar sin bedömning av
resultaten och de eventuella åtgärder som regeringen
anser nödvändiga. Utskottet har så sent som hösten
2001 i sitt betänkande Ungdomspolitik m.m. (bet.
2001/02:KrU2 s. 7-8) anfört att det inte finns
anledning för riksdagen att nu ta ställning till
förslag till ändringar av de utgångspunkter för
ungdomspolitiken som fastställdes hösten 1999.
Utskottet hänvisar till sina tidigare
ställningstaganden beträffande målen för
ungdomspolitiken och avstyrker motion Kr425 (m)
yrkande 1.
Utskottet har i tidigare sammanhang anfört att det
behövs en central myndighet som har ett
sektorsövergripande ansvar för att verka för att
målen för ungdomspolitiken uppfylls, för att följa,
analysera, följa upp, utvärdera och rapportera
utvecklingen samt för att föreslå sådana åtgärder
som uppföljning, utvärdering m.m. påvisar behov av.
Utskottet anser också att det är av värde att
ungdomars åsikter och ställningstaganden till olika
samhällsfrågor kommer till uttryck både direkt från
ungdomar som individer och från de enskilda
organisationer som representerar olika
ungdomsgrupper, liksom från ett sådant övergripande
organ som Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU). Utskottet avstyrker med
det anförda motion 2001/02:Kr425 (m) yrkande 6.
Då det gäller frågor om ungdomars engagemang i
samhällsutvecklingen och ungdomars delaktighet i den
demokratiska processen vill utskottet understryka
att det är en för hela samhället utomordentligt
viktig fråga att de unga tar del i utformningen av
det framtida samhället. Det sjunkande valdeltagandet
är ett oroväckande tecken på minskande engagemang.
Utvecklingen av ungdomars inflytande har gått
långsamt på många områden. Dessa frågor ingår i
Ungdomsstyrelsens pågående uppföljning av målen för
ungdomspolitiken, bl.a. det mål som uttrycker att
ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande
och delaktighet. I budgetpropositionen för år 2002
(prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 128) redovisar
regeringen pågående projekt som genomförs av
Skolverket respektive Ungdomsstyrelsen i samarbete
med andra myndigheter för att öka kunskapen om
ungdomars kunskaper och attityder i demokratifrågor
och för att öka ungdomars intresse för
demokratifrågor. Regeringen anför också (prop. s.
133) att det är angeläget att ungdomars möjligheter
till inflytande stärks både i fråga om deras egna
levnadsförhållanden och i andra viktiga
samhällsfrågor. Likaså bör deras inflytande öka när
det gäller skolverksamheten och de internationella
frågorna.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att
riksdagen under våren 2002 kommer att ta ställning
till regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati
för det nya seklet och de motioner som väcks med
anledning av denna. I propositionen uppställs fyra
långsiktiga mål som gäller valdeltagandet,
medborgarnas engagemang i form av politiska
förtroendeuppdrag, deras deltagande i den politiska
processen och deras möjligheter att påverka den.
Bland annat ingår att andelen ungdomar som deltar i
den politiska processen skall öka.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att det inte är påkallat att riksdagen gör några
särskilda uttalanden i frågan, varför motionerna
Kr425 (m) yrkande 2 och Kr426 (kd) yrkande 7
avstyrks.

Ungdomars kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna
arvsfondens bidragsgivning till ung kultur,
jämför reservation 5 (c),
- kommunala planer för ung kultur, jämför
reservation 6 (c),
- kulturinstitutionernas ansvar för ungdomars
delaktighet i kultur, jämför reservation 7
(c),
- utformningen av ansökningshandlingar som
riktas till ungdomar, jämför reservation 8
(c),
- barns rätt att delta i kulturlivet, jämför
reservation 9 (mp),
- nationell handlingsplan för ungdomars
fritid.

Motionerna

I motion Kr279 (c) refereras att många
projektansökningar till projektet Kultur i hela
landet inför Kulturåret 1998 präglades av ett
förhållningssätt till ung kultur som strider mot vad
ung kultur innebär, nämligen viljan att skapa något
nytt. Projekt med detta förhållningssätt har
formulerats av vuxna och har avsett aktiviteter för
ungdomar som reducerar kulturen till förebyggande
insatser. I motionen hävdas att Ungdomsstyrelsen och
Allmänna arvsfonden beviljar medel till sådana
"behandlingsprojekt" som inte utgår från ungdomars
egna önskemål och idéer. Riksdagen bör därför
tillkännage för regeringen att en översyn bör göras
av Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens
bidragsgivning till ung kultur (yrkande 3).

I samma motion föreslås Ungdomsstyrelsen få i
uppdrag att påverka kommunerna till att utarbeta
konkreta planer för högre prioritering av ungdomars
kultur (yrkande 5). Vidare bör Kulturrådet få
regeringens uppdrag att stimulera
kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för
ungdomar att både ta del av och delta i verksamheten
(yrkande 6). I motionen redovisas ett par exempel på
kommuner som tillgodoser ungdomars önskemål om
kultur och om snabba beslut om stöd till ungas egna
kulturprojekt.
I motion K284 (c) förs ett resonemang av samma
slag som i motion Kr279 (c) om vikten av att de unga
får eget ansvar för kulturprojekt som utgår från
deras egna idéer och om vikten av att statliga och
kommunala instanser behandlar ansökningar om bidrag
utan dröjsmål. I motionen yrkas att regeringen bör
ge dessa instanser i uppdrag att göra en översyn av
utformningen av ansökningshandlingar som riktar sig
till ungdomar (yrkande 5).
Motionärerna bakom motion Kr247 (mp) föreslår att
riksdagen skall tillkännage för regeringen alla
barns rätt att delta i kulturlivet i enlighet med
intentionerna i FN:s barnkonvention. Deras
delaktighet skall inte vara en fråga om kostnad
eller bostadsort (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr254 (kd) anför att
fritidssektorn ofta drabbades under 1990-talets
ekonomiska sanering i kommunerna, eftersom denna
sektor inte är lagreglerad. Staten bör nu kompensera
kommunerna för det som förlorats inom fritidssektorn
under denna period. Inte minst i Stockholm är det
synnerligen angeläget att det finns en återuppbyggd
ungdomsverksamhet, där såväl ideella organisationer
och idrottsföreningar som kommunen gör insatser.
Samhället förlorar på att det inte finns
förebyggande verksamhet som gör att ungdomar kommer
in i sunda verksamheter. Riksdagen bör enligt
motionen tillkännage för regeringen att en utredning
bör göras om på vilket sätt fritidsarbetet för
ungdomar skall kunna stimuleras t.ex. i form av en
nationell handlingsplan för ungdomars fritid eller
tydliga riktlinjer för kommunerna samt genom
förbättrade stimulanssystem för det ideella
föreningslivet.

Utskottets ställningstagande

Barns och ungas rätt till eget skapande och till
deltagande i kulturlivet var ett genomgående tema i
den långsiktiga nationella kulturpolitik som
riksdagen beslöt om hösten 1996 (prop. 1996/97:3,
bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Delaktighetsmålet inom den nationella
kulturpolitiken gäller självfallet barn och unga och
skall iakttas av såväl statliga och statligt stödda
kulturinstitutioner som andra statliga organ och
kunna vara en stimulans för kommuner, landsting och
andra aktörer på kultur- och ungdomsområdena. Barns
och ungas delaktighet i samhället är ett av de tre
övergripande målen för den nationella
ungdomspolitiken. Deras delaktighet i kulturlivet
m.m. uttrycks i några av de delmål för
ungdomspolitiken som regeringen fastställt och som
för närvarande utvärderas av Ungdomsstyrelsen i
samarbete med andra myndigheter. Ungdomsstyrelsens
uppföljning skall även avse kommunernas insatser
inom ungdomspolitiken. Frågor om ungas kultur och
därtill anknytande frågor, motsvarande de nu
aktuella yrkandena i motionerna Kr279 (c) och K284
(c), har behandlats av utskottet under senare år,
senast hösten 2002 (bet. 2001/02:Kr2 s. 15-16). Med
hänvisning till vad som tidigare anförts föreslår
utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella
motionerna Kr279 (c) yrkandena 3, 5 och 6 samt K284
(c) yrkande 5.

Utskottet har tidigare även behandlat yrkanden
motsvarande det som framställs i motion Kr247 (mp)
yrkande 1 om att riksdagen skall göra ett uttalande
till regeringen om barns rätt att i enlighet med
FN:s barnkonvention delta i kulturlivet oavsett
bostadsort och ekonomi. Utskottet, som utgår från
att regeringens handlande när det gäller barn och
unga har sin grund bl.a. i FN:s barnkonvention,
hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och
avstyrker motionsyrkandet.
Frågor som gäller ungas fritid ingår bland de
ämnen som Ungdomsstyrelsen i samarbete med andra
berörda myndigheter utvärderar och följer upp
utifrån de nationella målen för ungdomspolitiken.
Till Ungdomsstyrelsens uppgifter hör också att
stimulera och följa upp kommunernas verksamhet inom
ungdomsområdet. Utskottet instämmer med motionärerna
i att det är mycket viktigt att kommunerna har en
väl fungerande fritidsverksamhet som bl.a. kan ha
förebyggande effekter. Utskottet anser dock att
staten inte bör utfärda någon form av riktlinjer
eller handlingsplan för kommunernas agerande, då de
har att själva handha verksamheten utifrån sina
förutsättningar och olika behov. Frågor om stimulans
av det ideella föreningslivet genom ökade statliga
bidrag bör prövas i det årligen återkommande
budgetarbetet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Kr254 (kd).

Statsbidrag till invandrarnas
ungdomsorganisationer

Utskottets förslag i korthet

Regeringen bör avslå motionsförslaget om
- statligt bidrag till invandrarnas
ungdomsorganisationer, jämför reservation 10
(kd, c, fp).

Motionen

I motion A226 (c) hemställs att riksdagen skall
göra ett uttalande om att invandrarnas
ungdomsorganisationer skall få behålla de statliga
bidragen (yrkande 2). Motionärerna framhåller att
ungdomar med invandrarbakgrund, särskilt kvinnorna,
deltar i mindre utsträckning i föreningslivet än
infödda medborgare. Kulturen är viktig för
självtillit och gemenskap. Både kultur och idrott är
brobyggare i det mångkulturella samhället.

Utskottets ställningstagande

I samband med budgetbehandlingen hösten 2001 beslöt
riksdagen om ändrade regler för statsbidrag till
ungdomsorganisationer. Det dittillsvarande
grundbidraget skall ersättas med tre olika bidrag
med olika krav på medlemsantal och antal
lokalavdelningar. Inom ramen för de tre nya bidragen
skall den speciella situationen för
ungdomsorganisationer för handikappade kunna
tillgodoses. Vidare skall det i undantagsfall finnas
dispensmöjligheter. Det dittillsvarande särskilda
bidraget ändras inte (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s.
135-136, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:74). I
förordningen (2001:1060) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer har fastställts att de tre nya
bidragen skall utgå i form av strukturbidrag,
utvecklingsbidrag och etableringsbidrag.
Förordningen träder i kraft den 1 januari 2002 och
tillämpas för första gången i fråga om statsbidrag
för bidragsåret 2004.

Utskottet delar motionärens syn på
ungdomsorganisationernas stora betydelse som
brobyggare mellan olika kategorier av ungdomar i det
mångkulturella samhället. Utskottet noterar att det
i de tidigare statsbidragsreglerna för grundbidrag
till ungdomsorganisationer fanns en särregel för
ungdomsorganisationer för invandrare om minsta antal
medlemmar och minsta antal lokalavdelningar. De
flesta ungdomsorganisationer för invandrare torde
kunna uppnå de olika medlems- och
lokalavdelningskrav som sedan den 1 januari ställs
upp för de tre nya bidragsformer som ersätter
grundbidraget. Utskottet påminner också om att det i
den nya förordningen finns en dispensregel som gör
det möjligt att om det finns särskilda skäl kunna ge
strukturbidrag, utvecklingsbidrag och
etableringsbidrag till en organisation även om den
inte uppfyller kraven för de tre bidragsformerna.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är
påkallat att riksdagen gör ett sådant uttalande som
begärs i motion A226 (c) yrkande 2, varför yrkandet
avstyrks.

Internationellt ungdomsarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- ungdomssamarbete med Baltikum m.m., jämför
reservation 11 (c, fp, mp),
- skolkontaktnät som en del i ungdomsutbytet,
- stöd till ungdomsorganisationernas
reguljära internationella kontakter, jämför
reservation 12 (kd).

Motionerna

I motion Kr253 (fp) redovisas att den 10:e
parlamentariska Östersjökonferensen i september 2001
antagit en resolution som bl.a. omfattar
ungdomssamarbete med Baltikum. Länderna uppmanas att
stödja utvecklingen av ett stabilt civilt samhälle
och stärka medborgarskapskänslan och känslan för
demokrati i Östersjöregionen genom att bl.a. stärka
samarbetet med ideella organisationer och
ungdomsorganisationer. Motionären hemställer att
riksdagen skall tillkännage för regeringen vikten av
aktiv information om ungdomsutbyte mellan Norden och
Baltikum i form av resor, kurser samt studie- och
arbetsutbyte (yrkande 1). Likaså bör ett uttalande
göras om vikten av att ett skolkontaktnät utarbetas
(yrkande 2). Slutligen begärs ett uttalande om stöd
till ungdomsutbytet mellan länderna som ett led i
demokrati- och fredsarbetet (yrkande 3).

Regeringen bör enligt motion Kr403 (c) ta
initiativ till att samla ungdomar från länderna
kring Östersjön för att ta fram former för
ungdomsutbyte inom Östersjöregionen. Även i denna
motion hänvisas till diskussionerna vid den 10:e
Östersjökonferensen. Motionären framhåller att
Sverige bör gå i spetsen för att stimulera
studentutbyte och turistresande.
Ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete
tas upp i motion Kr426 (kd). Motionärerna framhåller
att internationellt arbete självfallet inte endast
gäller arbete inom EU utan att det även gäller
världen utanför EU, bl.a. den tredje världen med
dess unga befolkning. Ungdomar är en viktigt resurs
i detta arbete. Därför bör Ungdomsstyrelsen lämna
stöd till ungdomsorganisationernas reguljära
internationella kontakter, dvs. deras kontakter med
sina systerorganisationer och deras arbete inom sina
internationaler (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Frågor om ungdomsutbyte i Östersjöregionen har
utskottet behandlat så sent som under hösten 2001 i
sitt betänkande 2001/02:KrU2 om ungdomspolitik m.m.
(s. 17-19). Utskottet redovisade att
Ungdomsstyrelsen med medel från Allmänna arvsfonden
bedriver ett projekt för utbyte mellan
ungdomsorganisationer i Östersjöområdet och anförde
att det bör ankomma på dem att besluta i vilka
former verksamheten kan drivas vidare. Något
initiativ i frågan från riksdagens sida ansågs inte
nödvändigt. Utskottet anser att det är värdefullt
att det sedan flera år påbörjade samarbetet mellan
skolor och högskolor vidareutvecklas, men anser att
det bör ankomma på dem och på myndigheter inom och
utom utbildningsområdet att bedöma möjligheterna att
genomföra och på olika sätt finansiera sådan
verksamhet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet yrkandena om riksdagsuttalanden
i frågan i motionerna Kr253 (fp) yrkandena 1 och 3
och Kr403 (c). Utskottet avstyrker även yrkande 2 i
motion Kr253 (fp) om att ett skolkontaktnät skall
tas in som en central del i ungdomsutbytet.

Utskottet anser att det inte finns utrymme inom
det ordinarie bidraget till ungdomsorganisationerna
för att avsätta särskilda medel för
ungdomsorganisationernas samarbete med
systerorganisationer i andra länder. Utskottet anser
dock att sådana kontakter både inom och utom EU är
av värde för förståelsen mellan ungdomar i olika
länder och är betydelsefulla för utbyte av kunskaper
och erfarenheter. Ungdomsorganisationernas medverkan
i utvecklingsprojekt i andra länder bekostas bl.a.
med medel från Sida. Ungdomar är en viktig resurs i
utvecklingsarbetet inte minst genom att de kan
tillföra ett ungdomsperspektiv på verksamheten.
Ungdomars möjlighet till engagemang i
internationella frågor ingår som en del i det
uppföljnings- och utvärderingsarbete som pågår inom
Ungdomsstyrelsen och som skall redovisas för
regeringen efter år 2003. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion Kr426 (kd)
yrkande 9 avseende ett uttalande om en särskild
satsning på ungdomsorganisationernas reguljära
internationella kontakter.

Åldersgränser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- åldersgränser för ungdomar, jämför
reservation 13 (v).

Motionerna

Det bör enligt motion Kr212 (m) finnas endast en
åldersgräns för när en person juridiskt sett är
vuxen och tillåts att gå på krogen, handla på
Systemet, rösta, gifta sig och ta körkort. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Även i motion Kr250 (kd) tas frågan upp om behovet
av att harmonisera vuxenbegreppet. Motionärerna
anser att riksdagen som sin mening bör tillkännage
för regeringen att 18 år bör vara en enhetlig gräns
där man betraktas som vuxen.
I motion Kr285 (v) begärs en utredning i syfte att
klarlägga hur olika åldersgränser används och
påverkar den som uppnått myndig ålder, dvs. 18 år.
Vidare bör regeringen föreslå åtgärder som
förhindrar möjligheten att använda åldersgränser som
verkar diskriminerande på myndiga personer, då
åldersgränser används i olika sammanhang utan klara
motiveringar och starka skäl.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast under hösten 2001 behandlat
frågor om åldersgränser i sitt betänkande
2001/02:KrU2. Frågan behandlades även i utskottets
betänkande 1999/2000:KrU4 och i
konstitutionsutskottets yttrande 1999/2000:K2y i
samband med beredningen av den ungdomspolitiska
propositionen (1999/2000:115) hösten 1999.

En ingående genomgång av författningsreglerade
åldersgränser gjordes i utredningsbetänkandet
Bevakad övergång - Åldersgränser för unga upp till
30 år (SOU 1996:111).
Utskottet vill framhålla att frågan om mera
enhetliga åldersgränser kompliceras av att uppsatta
åldersgränser avser så skilda förhållanden som ungas
rättigheter, deras skyldigheter och deras behov av
skydd. Att med dessa skilda utgångspunkter
fastställa en enda enhetlig åldersgräns torde
innebära stora problem. Utskottet är dock medvetet
om att ungdomar upplever mängden av olika
åldersgränser som otillfredsställande och att
gränserna ibland kan kännas godtyckligt satta.
Gränser som funnits under en längre tid kanske också
kan upplevas som otidsenliga, eftersom t.ex.
samhällsutveckling och utbildningsväsendets
utbyggnad på olika sätt har påverkat ungdomars
mognad. Åldersgränser som ungdomar kan uppleva som
orättvisa och onödiga kan också vara sådana som inte
är författningsreglerade utan satta av t.ex.
restauranger och andra nöjesarrangörer. Kontakter
med branschföreträdare har tagits från
Regeringskansliet, men överläggningarna har inte
lett till att splittringen av åldersgränser för
tillträde till restauranger m.m. har ändrats.
Torsdagen den 31 januari 2002 beslöt regeringen
att en parlamentarisk kommitté skall tillsätts med
uppdrag att arbeta med frågan om en sammanhållen
diskrimineringslagstiftning. Kommittén skall ersätta
den tidigare utredningsman som arbetat bl.a. med
åldersgränsfrågor i arbetslivet. Den nya utredningen
blir betydligt mera omfattande och skall överväga en
gemensam lagstiftning mot diskriminering som
omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder
och samhällsområden. I uppdraget ingår att lämna
förslag till hur bestämmelserna om
åldersdiskriminering i EG-direktivet om
likabehandling i arbetslivet (2000/01:Kr78/EG) skall
genomförs i Sverige. När det gäller
diskrimineringsgrunden ålder skall utredningen
kartlägga i vilken utsträckning det finnes ett behov
av att införa sådan lagstiftning på andra
samhällsområden än de områden som täcks av
direktivet om likabehandling i arbetslivet.
Med hänvisning till det anförda och till vad
kultur- och konstitutionsutskotten tidigare anfört i
frågan avstyrker utskottet motionerna Kr212 (m),
Kr250 (kd) och Kr285 (v).

Ungdomars levnadsförhållanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- åtgärder för att åstadkomma
generationsövergripande jämförelser, jämför
reservation 14 (kd),
- en nationell kampanj mot drogmissbruk,
jämför reservation 15 (kd, c),
- ungdomsarbete i problemtyngda stadsdelar,
- barn, medier och stress, jämför reservation
16 (c, mp).

Motionerna

I motion Kr426 (kd) understryks behovet av sådana
instrument som gör det möjligt att i alla regerings-
och riksdagsbeslut kunna beakta effekterna för olika
generationer och fördelningen av resurser mellan
dem. Det är enligt motionärernas mening särskilt
viktigt med generationsövergripande jämförelser när
det gäller beslut om investeringar, skatter och
transfereringar. Detta bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen (yrkande 4).

I motionen påtalas också problemen med ungdomars
bruk av alkohol och narkotika. Motionärerna anför
att det är viktigt att stärka ungdomars vilja och
förmåga att avstå från droger. De redovisar att
ungdomar framfört kritik mot den information de får
t.ex. i skolan om alkohol, narkotika och tobak.
Ungdomsstyrelsen bör ges i uppdrag att organisera en
nationell kampanj mot drogmissbruk (yrkande 5).
Slutligen föreslås i motionen att riksdagen som
sin mening skall tillkännage för regeringen att
Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra ett
projekt för att stimulera ungdomsarbete i
problemtyngda stadsdelar genom att öka ideella
ungdomsorganisationers närvaro och aktiviteter där
och därmed förebygga brott (yrkande 6). En sådan
satsning bör ske inom ordinarie budgetram.
Riksdagen bör enligt motion So495 (mp) som sin
mening tillkännage för regeringen vad som anförs i
motionen om barn, medier och stress (yrkande 19). I
motionen påtalas att de materiella, kommunikativa
och mediala förutsättningarna i barns liv har
ändrats radikalt under de senaste årtiondena. Även
barnen utsätts för ett mera hektiskt tempo i
samhället utan att vi vet vilka konsekvenserna blir.
Barns utnyttjande och exploatering i reklam måste
kontrolleras och därför snarast ses över. Även i
motionerna Kr400 (mp) yrkande 5 och Kr422 yrkande 65
framhålls att barn och ungdomar utsätts för
information och påverkan från medier m.m. Riksdagen
bör begära att regeringen tillsätter en utredning
med uppdrag att samlat se över alla de mediala
påverkanssituationer som ett barn utsätts för och
deras påverkan på barnets utveckling, såväl psykiskt
som fysiskt.

Utskottets ställningstagande

Det första av de tre nationella målen för
ungdomspolitiken avser att ungdomar skall ha goda
förutsättningar att leva ett självständigt liv.
Delmål under detta mål har fastställts av
regeringen, vilka främst rör utbildning, arbete,
bostad och ekonomisk självständighet. Under åren
2000-2003 gör Ungdomsstyrelsen en uppföljning och
utvärdering av den förda ungdomspolitiken bl.a. mot
detta mål och de olika förhållanden som rör
ungdomars möjlighet att leva ett självständigt liv.
Den statliga ungdomspolitiken är även
sektorsövergripande, vilket betyder att ungdomars
villkor och förhållanden skall beaktas även inom
övriga politikområden. Ungdomsstyrelsens uppföljning
och utvärdering görs i samarbete med berörda
myndigheter på olika områden. När Ungdomsstyrelsen
efter den nu pågående fyraårsperioden har
rapporterat resultaten av uppföljning och
utvärdering till regeringen kommer riksdagen att få
tillfälle att ta ställning till regeringens
bedömning av resultaten och till regeringens förslag
till åtgärder inom ungdomspolitikens område.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen
inte bör göra något sådant uttalande som begärs i
motion Kr426 (kd) yrkande 4 om särskilda åtgärder
för att åstadkomma generationsövergripande
jämförelser vid olika regerings- och riksdagsbeslut.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag till en
nationell handlingsplan mot narkotika (prop.
2001/02:91). Syftet med förslagen är bl.a. att
minska nyrekryteringen till missbruk, att få fler
missbrukare att sluta och att minska tillgången på
narkotika. Samarbetet mellan myndigheter, kommuner,
landsting och frivilligorganisationer skall
utvecklas. I propositionen berörs också skolans roll
i sammanhanget. För genomförande av handlingsplanen
avses 325 miljoner kronor avsättas under tre år.
Stor vikt läggs vid förebyggande insatser. Planen
tar också upp metod- och kompetensutveckling,
forskning och internationellt samarbete. Riksdagen
kommer således att inom kort behandla
propositionsförslagen och de motioner som väcks med
anledning av propositionen. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet förslaget i motion Kr426 (kd)
yrkande 5 att Ungdomsstyrelsen skall ges i uppdrag
att utarbeta en nationell kampanj mot drogmissbruk.
En särskild satsning åren 1999-2001 för att
förbättra uppväxtvillkoren i storstädernas mest
utsatta stadsdelar gjordes i enlighet med
propositionen (1997/98:165) om en nationell politik
för storstadsregionerna. Medel avsattes bl.a. för
idrotts-, fritids- och kulturverksamhet. Vidare
skulle nätverk mellan lokala föreningar och andra
ideella sammanslutningar uppmuntras för utveckling
och drift av ungdomsprojekt som en fortsättning av
den tidigare verksamheten Projektet för lokal
utveckling genom samverkan (PLUS). Ungdomsstyrelsen
driver med medel från Allmänna arvsfonden andra
projekt med inriktning på ungdomar i storstädernas
utsatta stadsdelar. Utskottet anser att resultaten
av utvärderingarna av storstadssatsningarna bör
avvaktas innan statliga initiativ till nya former av
ungdomsarbete i storstädernas problemområden
övervägs. Förslaget i motion Kr426 (kd) yrkande 6
att Ungdomsstyrelsen inom ordinarie budgetram skall
lämna stöd till ideella organisationer för nya
sådana satsningar avstyrks av utskottet.
Frågor om mediers påverkan på barn och barns
stress förorsakad av medier har behandlats av
utskottet vid två tillfällen under år 2001. I
betänkandet om radio och TV i allmänhetens tjänst
under avtalsperioden 2002-2005 (bet. 2000/01:KrU8)
och i ett betänkande under hösten 2001 om allmänna
ungdomspolitiska frågor (bet. 2001/02:KrU2 s. 10-12)
har utskottet redovisat Ungdomsstyrelsens ansvar för
att genomföra den statliga nationella
ungdomspolitiken och för att följa och sprida
kunskaper om ungdomars levnadsvillkor. Utskottet har
också redovisat att det finns ett antal statliga
myndigheter och institutioner som har ansvar för
utformning och verkställighet av statlig politik som
rör ungdomars livsstil och hälsa och ansvar för
ungdomars förmåga att kritiskt granska och ta
ställning till alla de budskap med stor
genomslagskraft som de nås av via medierna. Dessa
myndigheter och även sådana institutioner som
Våldsskildringsrådet har också ett ansvar för att
rapportera till regeringen resultaten av sitt arbete
och att lägga fram förslag till de ändringar av den
statliga politiken som kan behövas. Utskottet har
ansett att det inte har varit aktuellt att sprida
kunskap om resultaten av forskning inom området
genom tillsättande av en särskild statlig utredning.
Med hänvisning till vad som anförts under föregående
år i de två nämnda utskottsbetänkandena avstyrker
utskottet de tre nu aktuella motionerna Kr400 (mp)
yrkande 5, Kr422 (mp) yrkande 65 och So495 (mp)
yrkande 19.

Ungdomslokaler m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- behovet av lokaler och mötesplatser för
ungdomar,
- brukarinflytande.

Motionerna

Behovet av lokaler och mötesplatser för ungdomar bör
enligt motion So501 (c) tillkännages för regeringen
(yrkande 17). Ungdomsgårdarnas verksamhet har
dragits ned och ibland upphört. Motionärerna påpekar
att det inte råder någon brist på lokaler och
mötesplatser i kommunerna, men att dessa lokaler
inte är bra samlingspunkter för ungdomar. Lokalerna
behöver i många fall rustas upp och anpassas till
ungdomarnas behov och ges goda förutsättningar för
IT-kommunikationer.

Enligt motion A226 (c) bör riksdagen tillkännage
för regeringen att brukarinflytandet bör öka över
t.ex. idrottsanläggningar, samlingslokaler,
fritidsgårdar och skolor (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Ungdomsstyrelsen har för år 2002 fått fortsatt
uppdrag att fördela bidrag för informationsinsatser
och utredningsarbete om ungdomars utnyttjande av
samlingslokaler. Genom dessa insatser och genom ett
ökat samarbete mellan samlingslokalorganisationerna
och ungdomsföreningarna anser regeringen i
budgetpropositionen (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s.
149) att ungdomars generella användande av
samlingslokalerna bör kunna ökas. Att skapa tillgång
till bra och ändamålsenliga samlingslokaler för
föreningsengagemang och för möten i övrigt mellan
människor anges vara ett viktigt inslag i
regeringens folkrörelsepolitik. Mot denna bakgrund
aviseras en översyn av stödformen (prop. s. 141).
Därvid skall undersökas olika gruppers utnyttjande
av allmänna samlingslokaler och lokalernas
tillgänglighet för det lokala föreningslivet. Likaså
skall frågor tas upp som rör lokalernas betydelse
för närsamhället och invånarnas deltagande i
samhällslivet och de politiska processerna. En
kartläggning av lokalbeståndet skall göras. I den
nyligen avlämnade demokratipropositionen (2001/02:80
s. 68-69) konstateras att det samlade belopp som
delas ut i statligt stöd till allmänna
samlingslokaler numera är lägre än under tidigare
år. Därför skall utredningen även avse effekterna av
det statliga stödet.

Med hänvisning till det kommande utredningsarbetet
anser utskottet att några uttalanden från riksdagens
sida om lokaler och mötesplatser för ungdomar eller
om brukarinflytande inte bör göras. Utskottet
avstyrker därför motionerna So501 (c) yrkande 17 och
A226 (c) yrkande 5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Delmålen för ungdomspolitiken (punkt 1)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 8.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i den kristdemokratiska
motionen Kr426 anser vi att det bör vara riksdagen
och inte regeringen som skall fastställa delmålen
under de 3 av riksdagen fastställda övergripande
målen för ungdomspolitiken. Riksdagen bör därmed få
bättre möjlighet att bedöma den politiska
inriktningen på ungdomspolitiken. De nuvarande 41 -
av regeringen fastställda - delmålen har visat sig
vara svåra att följa upp, då många av dem upplevs
som otydliga. Regeringen bör i enlighet med
förslaget i motion Kr426 (kd) yrkande 8 förelägga
riksdagen förslag till nya delmål. Därmed kommer
också ungdomspolitiken att uppmärksammas och målen
och delmålen att debatteras på ett annat sätt än nu,
även utanför riksdagen. Detta är bra för
uppslutningen kring ungdomsfrågorna.

2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.
(punkt 2)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr425 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har redan i tidigare sammanhang uttryckt vår
tveksamhet till begreppet ungdomspolitik. Vår
utgångspunkt är nämligen att man inte skall dela in
politiken efter olika grupper. Vi anser att en god
politik för att ge ungdomar en bra utbildning och
möjlighet till ett riktigt arbete är en sådan
politik som gynnar även andra "grupper" i samhället.
Ungdomsarbetslöshet, och övrig arbetslöshet, har
självklart sin grund i ett dåligt företagsklimat och
brist på flexibilitet på arbetsmarknaden. Dagens
ungdomar vill ha makt över sitt eget liv och rätt
att välja och styra själva, snarare än att delta i
den representativa demokratins olika organ. Den
representativa demokratin bör därför minska till
förmån för individernas makt över sina egna liv.
Politiken måste förändras radikalt för att kunna
attrahera unga väljare. Ett bättre samarbete över
generationsgränserna är också nödvändigt. Den
utgångspunkt för ungdomspolitiken som uttrycks i
motion Kr425 (m) yrkande 1 bör ges regeringen till
känna.

3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr425 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser - liksom tidigare - att Ungdomsstyrelsens
verksamhet bör begränsas och dess struktur ses över
med syfte att avskaffa myndigheten i dess nuvarande
utformning. Verksamhet bör kunna tas över av en
annan organisation, exempelvis genom att ansvarigt
departement och Kommunförbundet ges större ansvar på
området. De allra flesta frågor som berör yngre
medborgare skall naturligtvis handläggas i
respektive kommun och i så nära samråd som möjligt
med lokala ungdomsorganisationer. Även icke-
politiska organisationer och andra intressegrupper
som arbetar med ungdomar bör vara med i detta
arbete.

Vi anser också att Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU) bör få ett begränsat
uppdrag eftersom rådet har svårigheter att balansera
de ingående medlemsorganisationernas särart i
utredningar, rapporter, remissyttranden och andra
sammanhang.
Riksdagen bör som sin mening tillkännage för
regeringen vad som anförs i motion Kr425 (m) yrkande
6 om Ungdomsstyrelsen och LSU.

4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska
processerna m.m. (punkt 4)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr425 yrkande 2
och avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande 7.

Ställningstagande

Frågan om unga människors inflytande och delaktighet
i samhället är högaktuell för samtliga politiska
partier efter 1998 års val på grund av det minskade
valdeltagandet. Vi anser att det är tveksamt om det
behövs flera sådana direkta åtgärder som regeringen
hittills tillämpat för att stärka unga människors
inflytande och delaktighet i samhället.

Utöver satsningar på traditionell skoldemokrati
med elevråd, elevombudsmän m.m. har regeringen t.ex.
föreslagit att även ungdomskommissioner och
ungdomsdelegationer skall inrättas. Så som unga
människors verklighet ser ut i dag ifrågasätter vi
starkt om sådana gamla metoder är tillräckliga för
att öka unga människors engagemang och delaktighet i
skolan och i samhället i övrigt. Vi föreslår därför
att riksdagen med bifall till motion Kr425 (m)
yrkande 2 som sin mening för regeringen tillkännager
att även nya metoder bör tas till vara för att
stärka unga människors villkor och engagemang för
demokrati, rättvisa och framtidstro.

5. Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna
arvsfondens bidragsgivning till ung kultur
(punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 3.

Ställningstagande

Trots att de vuxna vet och förstår att ungdomar
själva vill vara med och utforma sin egen kultur och
olika kulturprojekt glömmer de alltsomoftast bort
detta. Ofta presenteras redan färdiga projekt för
ungdomar. Syftet med och formen på projektet är
redan klart. Det enda som saknas är ungdomarna.
Detta förhållningssätt till ung kultur strider mot
allt vad ung kultur innebär, nämligen viljan att
skapa något nytt. Ibland reduceras den unga kulturen
dessutom till att vara "en förebyggande insats".

De två största bidragsgivarna till ung kultur,
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden, bör inte
bevilja medel till sådana projekt som inte utgår
från ungdomars egna önskemål och idéer, och inte
heller till vad som kan kallas "behandlingsprojekt".
Riksdagen bör med bifall till motion Kr279 (c)
yrkande 3 som sin mening tillkännage för regeringen
att en översyn bör göras av Ungdomsstyrelsens och
Allmänna arvsfondens bidragsgivning till ung kultur
med utgångspunkt i vad jag här har anfört.

6. Kommunala planer för ung kultur (punkt 6)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 5.

Ställningstagande

De kommunala kultur- och fritidsbudgetarna, som inte
är beroende av någon lagreglering, är ofta uppbundna
i fasta anläggningar och institutioner eller i
projekt som beslutats redan före budgetbesluten.
Detta kan försämra förutsättningarna för att snabbt
ta till vara ungdomars nya idéer. Jag anser att det
är viktigt att stödet till ungdomars olika
kulturprojekt utformas på ungdomars egna villkor och
att ungdomar inte skall behöva vänta ett helt år på
att få bidrag. Jag anser att riksdagen bör bifalla
förslaget i motion Kr279 (c) yrkande 5 och som sin
mening ge regeringen till känna vad som anförs i
motionen om att Ungdomsstyrelsen skall få i uppdrag
att påverka kommunerna att utarbeta konkreta planer
för en högre prioritering av ung kultur. Detta bör
bl.a. innebära att det skall finnas fria resurser i
kommunala budgetar för ungdomars kulturverksamhet
och även finnas en sådan planering att medlen räcker
till nya projekt under ett pågående budgetår. I
planerna bör också ingå låga hyror eller inga alls
- för lokaler för ungdomsverksamhet.

7. Kulturinstitutionernas ansvar för ungdomars
delaktighet i kultur (punkt 7)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 6.

Ställningstagande

Kulturrådet bör få regeringens uppdrag att
stimulera kulturinstitutionerna till att vidga
möjligheterna för ungdomar att både ta del av och
att delta i kulturverksamheten. Riksdagen bör
således bifalla motion Kr279 yrkande 6 och
tillkännage för regeringen vad jag här anfört.

8. Utformningen av ansökningshandlingar som
riktas till ungdomar (punkt 8)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K284 yrkande 5.

Ställningstagande

Kommuner och statliga instanser såsom länsstyrelser,
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden bör få i
uppdrag att göra en översyn av utformningen av
ansökningshandlingar som riktar sig till ungdomar.
Detta bör kunna bidra till att gamla byråkratiska
traditioner, som försvårar för ungdomar att erhålla
ekonomiska resurser, skall kunna brytas. Riksdagen
bör med bifall till motion K284 (c) yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna vad jag här har
anfört.

9. Barns rätt att delta i kulturlivet (punkt 9)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr247 yrkande 1.

Ställningstagande

Begreppet barn och kultur innefattar både kultur av
barn och kultur för barn. Det är enligt
Miljöpartiets uppfattning oerhört angeläget att
barnets möjligheter att både uttrycka sig och kunna
få ta del av kulturella uttryck stimuleras. Kulturen
kan också fungera som en länk mellan generationerna,
genom att barnets kulturella uttryck kan göra det
möjligt att artikulera tankar och känslor, så att
barnet bättre kan förstå och förstås. Barndomen är
en livsfas lika central som någon annan. Det bör
åvila den offentliga sektorn att ta ansvar för
barnets rätt till att aktivt kunna delta i
kulturlivet.

Jag anser att riksdagen med bifall till motion
Kr247 (mp) yrkande 1 som sin mening skall
tillkännage för regeringen alla barns rätt att
oavsett bostadsort och ekonomi delta i kulturlivet i
enlighet med intentionerna i FN:s barnkonvention. I
konventionen kan vi läsa: "Konventionsstaterna
erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek
och rekreation anpassat till barnets ålder samt rätt
att fritt delta i det kulturella och konstnärliga
livet."

10. Statligt bidrag till invandrarnas
ungdomsorganisationer (punkt 11)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A226 yrkande 2.

Ställningstagande

Ungdomar med invandrarbakgrund, särskilt kvinnorna,
deltar i mindre utsträckning i föreningslivet än
infödda medborgare. Kulturen är viktig för
självtillit och gemenskap. Både kultur och idrott är
brobyggare i det mångkulturella samhället.

Riksdagen bör bifalla motion A226 (c) yrkande 2
och som sin mening ge regeringen till känna att det
är viktigt att invandrarnas ungdomsorganisationer
får behålla de statliga bidragen, dvs. har möjlighet
att få bidrag även inom ramen för det nya
grundbidragssystem som riksdagen godkände hösten
2001 och som tillämpas fr.o.m. bidragsåret 2004 (se
prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s. 135-136, bet.
2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:74).

11. Ungdomssamarbete med Baltikum m.m.
(punkt 12)

av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr253 yrkandena 1
och 3 och bifaller delvis motion 2001/02:Kr403.

Ställningstagande

Den 10:e parlamentariska Östersjökonferensen antog i
september 2001 en resolution som bl.a. omfattar
ungdomssamarbete med Baltikum. Länderna uppmanas att
stödja utvecklingen av ett stabilt civilt samhälle
samt stärka medborgarskapskänslan och känslan för
demokrati i Östersjöregionen genom att bl.a. stärka
samarbetet med ideella organisationer och
ungdomsorganisationer. Riksdagen bör därför som sin
mening tillkännage för regeringen vikten av aktiv
information om ungdomsutbyte mellan Norden och
Baltikum i form av resor, kurser samt studie- och
arbetsutbyte. Vidare bör stöd lämnas till
ungdomsutbytet mellan länderna som ett led i
demokrati- och fredsarbetet. Därmed bifaller
riksdagen motion Kr253 (fp) yrkandena 1 och 3 och
bifaller delvis motion Kr403 (c).

12. Stöd till ungdomsorganisationernas
reguljära internationella kontakter
(punkt 14)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 9.

Ställningstagande

Ungdomsförbundens möjligheter till globalt arbete
bör enligt vår mening förbättras i enlighet med vad
som anförs i motion Kr426 (kd). Sådant
internationellt arbete bör självfallet inte endast
gälla arbete inom EU utan även gälla världen utanför
EU, bl.a. den tredje världen med dess unga
befolkning. Ungdomar är en viktig resurs i detta
arbete. Det är också viktigt att hos morgondagens
beslutsfattare öka kunskaperna om och förståelsen
för internationellt solidaritetsarbete. Mot denna
bakgrund bör Ungdomsstyrelsen avsätta särskilda
medel för stöd till ungdomsorganisationernas
reguljära internationella kontakter, dvs. deras
kontakter med sina systerorganisationer och deras
arbete inom sina internationaler. Riksdagen bör med
bifall till motion Kr426 (kd) yrkande 9 som sin
mening tillkännage för regeringen vad vi här anfört.

13. Åldersgränser för ungdomar (punkt 15)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr285 och avslår
motionerna 2001/02:Kr212 och 2001/02:Kr250.

Ställningstagande

Enligt vår mening behöver det klarläggas hur olika
åldersgränser används och påverkar den som uppnått
myndig ålder, dvs. 18 år. Därför bör riksdagen
begära att regeringen tillsätter en utredning med
detta syfte. Det bör finnas mycket starka och
redovisade skäl för att åldersgränser skall tillåtas
för att begränsa rättigheterna för den som uppnått
myndig ålder. Regeringen bör vidare lämna förslag
till riksdagen om sådana åtgärder som förhindrar
möjligheten att använda åldersgränser som verkar
diskriminerande på myndiga personer, då
åldersgränser används i olika sammanhang utan klara
motiveringar och starka skäl. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr285 (v) och avslå motionerna Kr212
(m) och Kr250 (kd).

14. Åtgärder för att åstadkomma
generationsövergripande jämförelser
(punkt 16)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är angeläget att finna instrument som gör det
möjligt att i alla riksdags- och regeringsbeslut
beakta generationsaspekterna. Det är nödvändigt att
effekterna av de olika besluten så långt det är
möjligt redovisas när det gäller fördelningen mellan
olika generationer. Detta är särskilt viktigt när
regeringen lämnar förslag rörande investeringar,
skatter eller transfereringar. Konkreta förslag till
åtgärder i denna riktning bör regeringen utarbeta
och återkomma till riksdagen med. Detta bör
riksdagen med bifall till motion Kr426 (kd) yrkande
4 som sin mening tillkännage för regeringen.

15. En nationell kampanj mot drogmissbruk
(punkt 17)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och
Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 5.

Ställningstagande

Undersökningar och rapporter visar att allt fler
ungdomar konsumerar mycket alkohol och prövar
narkotika. Ett allvarligt problem är att
alkoholdebuten går allt längre ned i åldrarna. I en
inte färdigutvecklad kropp är risken för bestående
skador stora.

Unga har uttryckt önskemål om att före detta
missbrukare och föräldrar till missbrukare bör
föreläsa ute på skolorna. Många tonåringar är
missnöjda med den information de fått om alkohol,
narkotika och tobak (ANT).
Det är viktigt att stärka unga människors vilja
och förmåga att avstå från droger. En åtgärd skulle
kunna vara att ungdomar tillsammans med vuxna själva
skapar platser och tillfällen för nöje och umgänge
utan alkohol. Det är viktigt att uppmärksamma och
stödja initiativ som tas för att skapa drogfria
miljöer och att även andra än kommunerna skapar
miljöer utan droger.
Vi anser att riksdagen bör bifalla motion Kr426
(kd) yrkande 5 och som sin mening tillkännage för
regeringen att den bör ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag
att organisera en nationell kampanj mot
drogmissbruk.

16. Barn, medier och stress (punkt 19)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande
5 och 2001/02:Kr422 yrkande 65 samt bifaller delvis
motion 2001/02:So495 yrkande 19.

Ställningstagande

De materiella, kommunikativa och mediala inslagen i
barns liv har ändrats radikalt under de senaste
årtiondena. Även barnen utsätts numera för ett mera
hektiskt tempo i samhället utan att vi vet vilka
konsekvenserna blir. Barn och ungdomar utsätts för
information och påverkan från medier m.m. En
utredning med representanter för alla berörda
myndigheter, institutioner m.m. bör tillsättas med
uppdrag att ge en samlad bild av de i motionerna
nämnda påverkanssituationer som ett barn utsätts för
och den påverkan dessa situationer har på barnets
utveckling, såväl psykiskt som fysiskt. Vidare bör
barns utnyttjande och exploatering i reklam
kontrolleras, och därför bör även denna fråga ses
över. Vi anser att riksdagen som sin mening bör
tillkännage för regeringen att en sådan utredning
och översyn som begärs i motionerna snarast bör
påbörjas. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
Kr400 (mp) yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 65 samt
delvis bifalla motion So495 (mp) yrkande 19.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Åldersgränser för ungdomar (punkt 15)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi har stor förståelse för att unga människor ofta
upplever de många olika åldersgränser som finns som
både svårmotiverade och orättvisa. Vi kan dock inte
ställa oss bakom det långtgående kravet i motion
Kr212 (m) att en enda åldersgräns skall införas, då
en människa skall betraktas och behandlas som vuxen.
Som utskottet redovisat finns det nämligen flera
skäl till att det finns olika åldersgränser som har
att göra med ungas rättigheter, skyldigheter och
behov av skydd.

2. Behovet av lokaler och mötesplatser för
ungdomar samt av brukarinflytande (punkterna
20 och 21)

Birgitta Sellén (c) anför:

Ungdomsgårdars verksamhet har dragits ned och ibland upphört.
Det råder dock oftast inte någon brist på lokaler
och mötesplatser i kommunerna. Bristen ligger
snarare i att vi inte gjort dem till bra
samlingspunkter för ungdomars aktiviteter på deras
egna villkor. I motion So501 (c) påtalas att
lokalerna i många fall behöver rustas upp och ges
goda förutsättningar för IT-kommunikationer. I
ungdomars IT-värld handlar det ofta om kreativitet i
musiken, spelen och kontakterna med andra ungdomar
över nationsgränserna. Denna kreativitet bör
stödjas. Det är min förhoppning att kommunerna inser
att behovet av lämpliga lokaler och mötesplatser för
ungdomar är stort.

Jag vill påminna om att det i motion A226 (c)
framhålls att det är viktigt att öka medborgarnas
inflytande och att flytta besluten närmare dem som
berörs. Utgångspunkten för gemensamma verksamheter
såsom idrottsanläggningar, samlingslokaler,
fritidsgårdar, skolor och även vård och omsorg borde
enligt motionen vara att brukarna har ett direkt
inflytande över dem.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2001

2001/02:Kr212 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert
Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en enda gräns för när man
juridiskt sett är vuxen.

2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barns rätt att
aktivt delta i kulturlivet inte skall vara en
fråga om kostnad eller bostadsort.

2001/02:Kr250 av Inger Strömbom och Caroline
Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att harmonisera
vuxenbegreppet.

2001/02:Kr253 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att aktivt
informera om möjligheterna till ungdomsutbyte
mellan Norden och Baltikum när det gäller resor,
kurser, studie- och arbetsutbyte etc.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
skolkontaktnät tas in som en central del i
ungdomsutbytet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att allmänt
stödja ungdomsutbytet mellan länderna som ett led
i demokrati- och fredsarbete.

2001/02:Kr254 av Caroline Hagström och Inger
Strömbom (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nationell handlingsplan för
ungdomars fritid.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra en
översyn av Ungdomsstyrelsens samt Allmänna
arvsfondens bidragsgivning vad gäller ung kultur.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att påverka
kommunerna att utarbeta konkreta planer för en
högre prioritering av ungdomars kultur.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet
bör få i uppdrag att stimulera
kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för
ungdomar att både ta del av och delta i
verksamheten.

2001/02:Kr285 av Peter Pedersen och Tanja Linderborg
(v):

Riksdagen begär att regeringen i enlighet med
motionen tillsätter en utredning i syfte att
kartlägga hur olika åldersgränser används och
påverkar den som uppnått myndig ålder, dvs. 18 år,
samt föreslår åtgärder som förhindrar möjligheten
att använda åldersgränser som verkar diskriminerande
på myndiga personer då åldersgränser används utan
klara motiveringar och starka skäl.

2001/02:Kr400 av Ewa Larsson (mp):

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppdrag att ge ett samlat grepp om
alla de mediala påverkanssituationer ett barn
utsätts för och deras påverkan på barnets
utveckling, såväl psykiskt som fysiskt.

2001/02:Kr403 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör ta
initiativ till att samla ungdomar från länderna
kring Östersjön för framtagande av former för
ungdomsutbyte.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

65. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppdrag att ge ett samlat grepp om
alla de mediala påverkanssituationer ett barn
utsätts för och mediernas påverkan på barnets
utveckling, psykiskt såväl som fysiskt.

2001/02:Kr425 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för
ungdomspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta till vara
även nya metoder för att stärka unga människors
villkor och engagemang för demokrati, rättvisa och
framtidstro.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Ungdomsstyrelsen
och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.

2001/02:Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med konkreta förslag till
åtgärder vad gäller generationsövergripande
jämförelser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en
nationell kampanj mot drogmissbruk.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ungdomsarbete i
problemtyngda stadsdelar.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
åtgärder för att främja ungdomars delaktighet i
demokratiska processer.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att riksdagen,
inte regeringen, skall besluta om delmål för
ungdomspolitiken.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsning på
ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete.

2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
utformningen av ansökningshandlingar som riktar
sig till ungdomar.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om barn, medier
och stress.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av lokaler
och mötesplatser för ungdomar.

2001/02:A226 av Agne Hansson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bibehålla de
statliga bidragen till invandrarnas
ungdomsorganisationer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökat
brukarinflytande.