Kulturutskottets betänkande
2001/02:KRU7
Teracom AB - garanti och omstrukturering
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2001/02:76
Teracom AB - garanti och omstrukturering jämte
motioner väckta dels med anledning av propositionen,
dels under allmänna motionstiden i september 2001.
Finansutskottet har yttrat sig över den del av
ärendet som ligger inom ramen för finansutskottets
beredningsområde. Yttrandet återfinns i bilaga 2 i
detta betänkande.
I likhet med finansutskottet tillstyrker
kulturutskottet förslaget i propositionen att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att mot en
riskavspeglande avgift utfärda en kreditgaranti till
Teracom AB på högst 2 000 000 000 kronor. Därmed
avstyrks avslagsyrkanden framförda i motioner. Med
hänvisning bl.a. till att riksdagen på grund av
kommande riksdagsval inte bedöms hinna behandla ett
eventuellt regeringsförslag om förlängning av
garantitiden föreslås att garantin skall gälla
t.o.m. den 31 december 2002, dvs. två månader längre
än vad regeringen föreslagit.
Kulturutskottet understryker i likhet med
finansutskottet vikten av att det befintliga
marknätet för TV-sändningar skall kunna användas för
telekomsatsningar i syfte att bolagets lönsamhet
långsiktigt skall förbättras. Vidare framhåller
kulturutskottet liksom finansutskottet att tre
månader kommer att ha förflutit från det att
regeringen beslutade om propositionen till den
tidpunkt när riksdagen tar slutlig ställning i
ärendet. Detta kan innebära att nya omständigheter
framkommit i ärendet som gör att en kreditgaranti
inte längre är den lämpligaste lösningen för att
överbrygga Teracoms problem. Utskottet anser att
regeringen i så fall bör kunna återkomma till
riksdagen med förslag.
Kulturutskottet föreslår att riksdagen med
anledning av ett motionsyrkande skall göra ett
tillkännagivande till regeringen som innebär att
regeringen skall återkomma till riksdagen med en
redovisning av Teracoms finansiella ställning och
långsiktiga finansieringsbehov. Ett motionsyrkande
om utredning av breddat ägande av Teracom AB
avstyrks.
Kulturutskottet avstyrker ett motionsförslag som rör
de krav som kan komma att ställas från Europeiska
kommissionens sida då det gäller statliga
kreditgarantier. Liksom finansutskottet anser
kulturutskottet att det är självklart att EU:s
statsstödsregler beaktas i den fortsatta beredningen
av en kreditgaranti.
Kulturutskottet föreslår att riksdagen skall avslå
motionsyrkanden om utförsäljning av Teracoms
dotterbolag Boxer och Senda, privatisering av
Teracom och departementstillhörighet för Teracom.
Slutligen avstyrks ett motionsyrkande som syftar
till att statliga medel inte skall få användas för
att finansiera den digitala sändningsverksamheten
och avkodningsboxarna. Utskottet konstaterar bl.a.
att riksdagens tidigare beslut ligger fast och att
statsbudgetmedel hittills inte har använts för de
nämnda ändamålen.
I betänkandet finns sex reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Försäljning av Teracoms dotterbolag
Boxer och Senda
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr4 yrkande
2 och 2001/02:Kr220 yrkande 1 i denna del.
Reservation 1 (m)
2. Beslut om privatisering av Teracom AB
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr3 yrkande
3, 2001/02:Kr4 yrkande 4, 2001/02:Kr5,
2001/02:Kr220 yrkande 1 i denna del och
2001/02:K243 yrkande 18.
Reservation 2 (m, fp)
3. Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr3 yrkande
1, 2001/02:Kr4 yrkande 1 och 2001/02:Kr6 yrkande
1.
Reservation 3 (m, fp)
4. Utfärdande av en kreditgaranti till
Teracom
Riksdagen bemyndigar regeringen att, i enlighet
med vad utskottet anfört, mot en riskavspeglande
avgift som inkluderar statens administrativa
kostnader utfärda en kreditgaranti till Teracom
AB intill ett belopp om 2 000 000 000 kronor med
en löptid t.o.m. den 31 december 2002. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:76.
5. Redovisning av Teracoms långsiktiga
finansieringsbehov
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om en redovisning av
Teracoms långsiktiga finansieringsbehov. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr6
yrkande 2 i denna del och avslår motion
2001/02:Kr7.
Reservation 4 (kd)
6. Risker förknippade med EU:s
statsstödsregler
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr6 yrkande 2 i
denna del.
7. Finansiering av den digitala
sändningsverksamheten och
avkodningsboxarna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr3 yrkande 2.
Reservation 5 (m, fp)
8. Departementstillhörighet för Teracom
AB
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr4 yrkande 3.
Reservation 6 (m)
Stockholm den 7 februari 2002
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart
Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m),
Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen
(v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa
Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti
(fp), Hillevi Larsson (s) och Lars Lilja (s).
2001/02
KrU7
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 2001/02:76 Teracom AB - garanti och
omstrukturering samt motioner som väckts med
anledning av propositionen,
dels motioner som väckts under allmänna motionstiden
hösten 2001.
Finansutskottet har yttrat sig över propositionen
samt över de motionsyrkanden, som ligger inom ramen
för finansutskottets beredningsområde. Yttrandet
återfinns i bilaga 2.
Kulturutskottet anordnade den 24 januari 2002 en
utfrågning med företrädare för Riksgäldskontoret om
bestämmelser m.m. rörande statliga kreditgarantier.
Samma dag utfrågades även företrädare för Teracom AB
om frågor i anslutning till propositionen. Den 29
januari 2002 anordnades ytterligare en utfrågning,
denna gång med företrädare för Kultur-, Finans- och
Näringsdepartementen. Finansutskottet hade inbjudits
av kulturutskottet att delta och representanter för
finansutskottet deltog vid samtliga
utfrågningstillfällen.
En begäran om att utfrågningen av företrädarna för
de tre nämnda departementen skulle vara offentlig
framställdes av representanter för Moderata
samlingspartiet vid kulturutskottets sammanträde den
29 januari 2002. Utskottet beslutade att
sammanträdet inte skulle vara offentligt (jfr
kulturutskottets protokoll 2001/02:14.1).
En skrivelse med begäran om offentlig hearing om
Teracom AB:s ekonomiska läge hade inlämnats till
kulturutskottet av Ana Maria Narti (fp) (dnr 390-
3382-01/02). Utskottet beslutade att inte anordna
någon offentlig utfrågning i ärendet (jfr
kulturutskottets protokoll 2001/02:14.3).
Ledamoten av kulturutskottet Ana Maria Narti (fp)
har i skrivelse till kulturutskottet föreslagit att
utskottet skall ta initiativ till att upprätta en
plan för hur en eventuell konkurs i Teracom AB skall
hanteras (dnr 390-3540-01/02).
Utskottet beslutade vid sammanträde den 5 februari
2002 att inte ta något sådant initiativ (jfr
kulturutskottets protokoll 2001/02:15.3).
Vissa bakgrundsuppgifter
Svensk Rundradio AB, sedermera Teracom AB, bildades
den 1 juli 1992 efter beslut av riksdagen (prop.
1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:
329) och övertog den verksamhet med utsändning av
rundradio som tidigare bedrevs inom Televerket.
Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva
utsändning och överföring av radio- och TV-program.
Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och
utföra andra tjänster med stöd av resurser som har
byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som
på annat sätt är förenliga med verksamheten inom
radio- och TV-området. Enligt proposition 2001/02:76
var omsättningen i koncernen år 2000 drygt 1,5
miljarder kronor och antalet anställda ca 800.
Teracomkoncernen består av moderbolaget, Teracom
AB, samt av ett antal dotter- och intressebolag, av
vilka särskilt kan nämnas Boxer TV-Access AB (Boxer)
och Senda i Sverige AB (Senda). Boxer ägs till 70 %
av Teracom och till 30 % av Skandia Media Invest AB
och ansvarar för upphandling, försäljning och
uthyrning av mottagare för marksänd digital-TV.
Senda ägs till 90,1 % av Teracom, medan Sveriges
Television AB äger 8,7 % och Sveriges
Utbildningsradio AB 1,2 %. Sendas verksamhet består
i att samordna, paketera och marknadsföra
programutbud och tjänster i det digitala marknätet.
Senda ansvarar även för marknadsföring och
försäljning av det för de sändande bolagen
gemensamma programkortet. Senda skall vara en
konkurrensneutral plattform för de bolag som sänder
i det digitala marknätet.
Vissa delar av Teracom AB:s verksamhet är inte
konkurrensutsatta. Det gäller utsändning av radio-
och TV-program åt programföretag med
sändningstillstånd enligt 2 kap. 2 § radio och TV-
lagen (1996:844) som enligt tillståndsvillkor skall
köpa utsändningstjänster av Teracom AB, dvs.
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges
Utbildningsradio AB och TV 4 AB när det gäller de
analoga marksändningarna. Enligt riksdagens beslut
skall den icke konkurrensutsatta verksamheten
bedrivas med skälig lönsamhet, varmed menas att
Teracom AB:s intäkter skall täcka driftskostnader,
avskrivningar, förräntning av kapital, risker för
haveri i anläggningarna, kostnader för
beredskapsåtgärder, forsknings- och
utvecklingsinsatser m.m. (se prop. 1991/92:140, bet.
1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329 och prop.
1998/99:1, utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr.
1998/99:55).
År 1997 beslutade riksdagen efter förslag av
regeringen att digital marksänd TV skulle införas i
Sverige stegvis, med möjlighet för statsmakterna att
successivt ta ställning till om och på vilket sätt
verksamheten skulle fortsätta. I en första etapp
skulle sändningar inledas på ett begränsat antal
orter i landet. Sändningsverksamheten skulle i sin
helhet bekostas av medverkande företag. Eventuella
stimulanser till hushållen för att anskaffa
digitalavkodare måste - enligt propositionen och
riksdagens beslut - därmed bekostas av företagen.
Verksamheten skulle således inte finansieras med
statsmedel (prop. 1996/97:67 s. 24-25, yttr.
1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:178).
År 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd
TV skulle få byggas ut till att omfatta hela landet
(prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,
rskr. 2000/01:59). Kulturutskottet - liksom
regeringen - uttalade bl.a. att det är viktigt att
alla som bor i landet har tillgång till ett
allsidigt TV-utbud och att invånarna kan välja
mellan samtliga distributionsformer och inte är
hänvisade till enbart mottagning via satellit eller
kabel. På så sätt skulle den kommande nedläggningen
av de analoga marksändningarna underlättas (bet. s.
100).
Den parlamentariskt sammansatta Digital-TV-
kommittén (Ku 1997:06) har haft i uppdrag att följa
verksamheten med digital marksänd TV. Kommittén
avgav den 13 november 2001 sitt slutbetänkande
Digital TV - modernisering av marknätet (SOU
2001:90).
Kommittén bedömer att marksänd digital TV är ett
enkelt och effektivt sätt att nå ut till alla
medborgare och att ett brett utbud av program och
tjänster i marknätet bidrar till en sund konkurrens
mellan olika sändningsoperatörer. Kommittén gör
också bedömningen att de analoga marksändningarna
kan avvecklas år 2007. Utredningsbetänkandet har
remitterats. En proposition kan med anledning av
betänkandet - enligt regeringens bedömning - komma
att läggas fram för riksdagen under senare delen av
år 2002 (jfr prop. 2001/02:76 s. 5).
En utförlig redogörelse för statlig garantigivning
har lämnats i finansutskottets yttrande till
kulturutskottet (se bilaga 2 till detta betänkande).
Redogörelsen återges här i sin helhet.
En kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande
som oftast gäller som för egen skuld. Det är
alltså staten, inte långivaren, som står risken
om ett garanterat lån behöver infrias.
I Sverige gäller sedan några år tillbaka att
nytillkomna statliga garantier hanteras vid sidan
av statsbudgeten i marknadsmässiga former. Det
innebär att avgifter skall tas ut och att dessa
skall ha en sådan nivå att de täcker kostnaderna
för såväl administration som infriade garantier
sett över en längre tidsperiod. Garantiavgiften
skall alltså spegla risken för att en garanti
eller grupp av garantier kan komma att infrias.
Riksdagen kan besluta att man för ett visst
åtagande helt eller delvis skall avstå från att
ta ut en sådan avgift. Om så sker uppkommer en
statlig subvention som motsvaras av den uteblivna
avgiftsintäkten. För att synliggöra detta skall i
sådana fall ett anslag på statsbudgeten belastas
med ett belopp som motsvarar subventionen.
Influtna avgifter samt i förekommande fall
uppburna anslagsmedel förs till Riksgäldskontoret
och redovisas där på ett särskilt räntebärande
konto som fungerar som en reserv för framtida
förluster. Till samma reserv förs också medel som
återvinns från infriade garantier. För att
säkerställa att utbetalningar alltid kan göras
från reserven är en obegränsad kredit knuten till
den.
Även äldre garantier har numera inordnats i det
nya systemet.
Bestämmelser om den statliga garantigivningen
återfinns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten
samt i garantiförordningen (1997:1006). Kravet på
en garantiavgift regleras i 15 § budgetlagen där
det slås fast att avgiften skall motsvara statens
ekonomiska risk och övriga kostnader för
åtagandet, om inte riksdagen för ett visst
åtagande beslutar annat. I garantiförordningen
finns kompletterande bestämmelser, bl.a.
föreskrivs där att en garanti endast får beviljas
för den som kan antas ha betalningsförmåga.
Finansutskottet har i sitt yttrande till
kulturutskottet (se bilaga 2 till detta betänkande)
även lämnat en redogörelse för EU:s
statsstödsregler. Redogörelsen återges här i sin
helhet.
Artikel 87.1 i EG-fördraget förbjuder i princip
alla former av statsstöd som snedvrider eller
hotar att snedvrida konkurrensen i den
utsträckning det påverkar handeln mellan
medlemsstaterna. Hur detta förbud skall tillämpas
på statliga garantier har kommissionen
förtydligat i ett tillkännagivande som antogs den
24 november 19992.
Av tillkännagivandet framgår att förbudet
enligt artikel 87.1 inte omfattar stöd som inte
gynnar vissa företag eller produktion av vissa
varor. Detsamma gäller åtgärder som inte påverkar
handeln mellan medlemsstaterna.
Kommissionen anger fyra undantagsvillkor och
anser att en garanti inte skall betraktas som ett
statligt stöd om samtliga dessa villkor är
uppfyllda. De fyra villkoren förutsätter:
1. Låntagaren har en sund finansiell ställning.
2. Låntagaren skall i princip kunna låna på
marknaden utan något statligt ingripande.
3. Garantin skall avse en bestämd finansiell
transaktion, inte täcka mer än 80 % av det
utestående lånet och vara begränsad i tid och
till belopp.
4. Låntagaren betalar ett marknadspris för
garantin.
Kravet att garantin inte får täcka mer än 80 % av
lånet har tillkommit för att göra en långivare
mer motiverad att på rätt sätt bedöma låntagarens
kreditvärdighet. Enligt tillkännagivandet kommer
kommissionen att kritiskt granska garantier som
täcker hela, eller nästan hela, den finansiella
transaktionen.
Skulle något av de angivna villkoren inte vara
uppfyllt innebär det inte att garantin
automatiskt betraktas som statligt stöd. Det
prövas i stället från fall till fall. Vid minsta
osäkerhet skall emellertid den planerade garantin
anmälas till kommissionen. Kommissionen skall
nämligen granska alla statliga garantier som
omfattas av artikel 87.1 för att avgöra om de är
förenliga med den gemensamma marknaden.
Stöd i form av en garanti kan i princip
godkännas av kommissionen enligt gängse
möjligheter till undantag från stödförbudet i
artikel 87.1 i EG-fördraget.
2 Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av
artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i
form av garantier (EGT C71, 11.3 2000).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att utfärda en kreditgaranti
till Teracom AB intill ett belopp om 2 000 000 000
kronor med en löptid t.o.m. den 31 oktober 2002.
Enligt regeringens bedömning behöver Teracom AB
genomföra en omstrukturering som innebär att
företaget koncentrerar sig på kärnverksamheten och
minskar risktagandet.
Utskottets överväganden
Teracom AB:s behov av
omstrukturering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- försäljning av Teracoms dotterbolag Boxer
och Senda, jämför reservation 1 (m), och
- beslut om privatisering av Teracom AB,
jämför reservation 2 (m, fp).
Propositionen
Regeringen anger att Teracom AB har en nyckelroll
för att uppfylla målet om massmediernas
tillgänglighet. De sändarnät för TV och ljudradio,
som Teracom svarar för, når så gott som alla
invånare i Sverige. Utsändning av radio och TV är
bolagets kärnverksamhet. Annan verksamhet kan
bedrivas om den är förenlig med kärnverksamheten.
Det pågår en övergång från analog till digital
teknik för i första hand TV-distribution. Digital-
TV-kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 2001:90)
föreslagit att digitala marksändningar för public
service-programmen skall byggas ut till full
befolkningstäckning och att även övriga sändarnät
skall byggas ut så långt som möjligt. Skall
kommitténs förslag kunna genomföras är det angeläget
att Teracom AB har den styrka och inriktning som
krävs.
Regeringen gör bedömningen att Teracom AB behöver
genomföra en omstrukturering av sin verksamhet som
innebär att företaget koncentrerar sig på
kärnverksamheten och minskar risktagandet. Av
propositionen - som beslutades vid
regeringssammanträde den 29 november 2001 - framgår
det att regeringen anser att Teracoms styrelse vid
en extra bolagsstämma den 29 november 2001 av
ägaren, dvs. staten, borde få i uppdrag att
genomföra ett åtgärdsprogram för att tydligare ange
vad som är verksamhetens huvudinriktning och för att
förbättra bolagets ekonomiska situation.
Åtgärdsprogrammet, anges det, skall ha en inriktning
som innebär att kärnverksamheten skall prioriteras.
Kompletterande verksamhet skall genomföras med lägre
risk och mindre behov av egna investeringar. Vissa
dotterbolag skall avyttras helt eller delvis och nya
finansieringsformer skall tillämpas. Ett sparprogram
skall reducera kostnaderna i bolaget. Bolagets
organisation skall förändras så att kärnverksamhet
och övrig verksamhet redovisas klart åtskilda. Om
viss verksamhet bedrivs i dotterbolagsform skall
förhållandet mellan dessa bolag och moderbolaget
vara affärsmässigt. Omstruktureringsarbetet skall
bedrivas med sikte på att nödvändiga beslut skall
kunna fattas vid den ordinarie bolagsstämman år
2002.
Åtgärdsprogrammet kan få till följd att nu
gällande riktlinjer för Teracom AB:s verksamhet
behöver modifieras. Om detta kräver
ställningstagande av riksdagen avser regeringen att
återkomma med förslag.
Motionerna
Teracoms behov av omstrukturering har tagits upp i
motionsyrkanden som väckts dels med anledning av
propositionen, dels under allmänna motionstiden i
september 2001.
Förslag om försäljning av Teracoms dotterbolag Boxer
och Senda har lagts fram i två av de nu aktuella
motionerna. I motionerna Kr4 (m) yrkande 2 och Kr220
(m) yrkande 1 i denna del föreslås att Teracom skall
åläggas att avyttra sitt dotterbolag Boxer.
Motionärerna bakom den senare motionen anser att
även Teracoms dotterbolag Senda skall avyttras.
Frågor om privatisering av Teracom tas upp i fem av
de nu aktuella motionerna.
I motion Kr3 (fp) föreslås att Teracom skall
privatiseras. Företaget behöver nämligen en ny ägare
som har råd att skjuta till nytt kapital, om det
skulle behövas, menar motionärerna bakom motionen
(yrkande 3). Liknande tankar förs fram i motion Kr4
(m), vari anförs att bolaget behöver ägare som kan
tillföra såväl kapital som kunnande för att de
värden som finns i bolaget skall kunna utvecklas och
tas till vara (yrkande 4). I motion K243 (m)
motiveras förslaget att på sikt privatisera Teracom
med att företaget har monopol på såväl analog som
digital TV-distribution i marknätet (yrkande 18).
Motionärerna bakom motion Kr5 (m) anser att
privatiseringen av Teracom bör göras av två skäl.
För det första skall staten inte ägna sig åt
näringsverksamhet, menar motionärerna. För det andra
bör medierna, inklusive radio och TV, vara
fristående från staten i ett demokratiskt samhälle.
Slutligen syftar även förslaget i motion Kr220 (m)
till att Teracom skall privatiseras (yrkande 1 i
denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis instämma i vad
regeringen anför om att Teracom har en nyckelroll
för att uppfylla det av riksdagen fastställda målet
för mediepolitiken, som rör massmediernas
tillgänglighet. Utskottet anser vidare liksom
regeringen att den ekonomiska situation, som bolaget
nu befinner sig i, väl motiverar att bolaget i
fortsättningen prioriterar kärnverksamheten och
genomför en sådan omstrukturering som beskrivs i
propositionen. Utskottet kommer i ett följande
avsnitt att beröra frågan om möjligheten för bolaget
att ägna sig åt verksamhet som ligger utanför
kärnverksamheten.
Utskottet övergår nu till att behandla frågan om
Teracoms försäljning av dotterbolagen Boxer och
Senda, vilket föreslås i motionerna Kr4 (m) yrkande
2 och Kr220 (m) yrkande 1 i denna del.
Inför Teracoms extra bolagsstämma den 29 november
2001 utfärdade regeringen såsom ägare till bolaget
tillägg till tidigare givna ägardirektiv (Ku
2001/2651/Me). Regeringen uppdrog åt bolaget att
genomföra en omstrukturering av verksamheten, varmed
avsågs en koncentration på kärnverksamheten samt
att kompletterande verksamhet skall genomföras med
lägre risk och avsevärt mindre behov av
investeringar. Vidare ålades Teracom i direktivet
att avyttra vissa dotterbolag helt eller delvis. Om
dotterbolagen Boxer och Senda säger direktivet
följande.
Teracom bör initiera en omorganisation av
verksamheten med uthyrning och försäljning av
digital-TV-boxar och försäljning av
programabonnemang. Omorganisationen bör ta sikte
på en sammanslagning helt eller delvis av bolagen
Boxer och Senda och i samband därmed en minskning
av Teracoms ägarandel. Denna bör dock i ett
första steg uppgå till minst 51 procent av
röstvärdet.
Av direktivet framgår också att Teracom i arbetet
med att omorganisera verksamheten skall samråda med
Sveriges Television AB (SVT), Sveriges
Utbildningsradio AB (UR) samt Skandia Media Invest
AB.
Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än
regeringen då det gäller minskningen av statens
ägarandel i bolagen Boxer och Senda, konstaterar att
det inte finns någon anledning för riksdagen att
göra något uttalande med anledning av nu aktuella
motioner. Riksdagen bör således avslå motionerna Kr4
(m) yrkande 2 och Kr220 (m) yrkande 1 i denna del.
Motionsyrkanden om privatisering av Teracom har
behandlats vid tidigare riksmöten.
När det gäller frågan om Teracoms verksamhet utgör
ett monopol då det gäller utsändningar, vilket
hävdas i motion K243 (m), kan utskottet visserligen
konstatera att SVT och UR enligt sina
sändningstillstånd skall köpa utsändningstjänster
för analoga marksändningar från Teracom. Något
motsvarande krav då det gäller digitala
marksändningar finns dock inte (jfr 5 § SVT:s
sändningstillstånd resp. 4 § UR:s sändningstillstånd
för tiden den 1 januari 2002 t.o.m. den 31 december
2005). Utskottet anser nu liksom vid tidigare
riksmöten att bolaget inte har ett monopol i formell
bemärkelse, eftersom det inte finns något som
hindrar att andra aktörer bygger upp egna marknät,
även om höga kostnader i praktiken har hindrat detta
(jfr bet. 1998/99:KrU1 s. 89).
Vidare anser utskottet - liksom vid tidigare
riksmöten - att det är angeläget att public service-
kanalerna kan ses och höras av i stort sett hela
befolkningen. Utskottet är därför inte berett att
tillstyrka motionsförslag om ändringar av
bestämmelserna om upphandlingen av
utsändningstjänster i marknätet (jfr även bet.
2000/01:KrU8 s. 71-72).
Även frågan om utförsäljning och privatisering av
Teracom har behandlats av riksdagen vid olika
riksmöten.
Våren 1996 uttalade sig kulturutskottet i ett
yttrande till näringsutskottet över regeringens
proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens
företagsägande. Kulturutskottet, som avvisade
regeringens förslag att statens röstandel i Teracom
skulle få minska till lägst 51 %, anförde då bl.a.
följande i fråga om Teracom (yttr. 1995/96:KrU10y).
Regeringens avsikt är att det föreslagna
bemyndigandet skall avse den kategori statliga
företag som är kommersiella och fullt ut
konkurrensutsatta. Enligt propositionen bör
Teracom hänföras till denna grupp. Utskottet har
emellertid inhämtat att den konkurrensutsatta
delen av Teracoms verksamhet i dag utgör mindre
än 40 % av bolagets totala verksamhet. Mot den
bakgrunden kan enligt utskottets bedömning
Teracom inte hänföras till den typ av företag som
anses lämpliga för ett delat ägarskap. Vad
utskottet härutöver anfört om arten och
inriktningen av Teracoms verksamhet talar enligt
utskottets mening ytterligare mot ett
bemyndigande till regeringen som innebär att
staten får minska sin röstandel i bolaget till
lägst 51 % i enlighet med regeringens förslag.
Näringsutskottet och därefter riksdagen instämde i
vad kulturutskottet anfört. Riksdagen avslog
propositionsförslaget i denna del (bet.
1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302).
Då motioner om privatisering av Teracom på nytt
behandlades av kulturutskottet våren 2001 och
avslogs av riksdagen anförde kulturutskottet bl.a.
följande (bet. 2000/01:KrU8 s. 72).
Riksdagen har under våren 2001 - liksom tidigare
år - på näringsutskottets förslag avslagit
motionsyrkanden om försäljning av vissa angivna
statliga företag, däribland Teracom AB (bet.
2000/01:NU7). Näringsutskottet har redovisat
skälen till varför det är motiverat med ett
statligt ägande. Näringsutskottet har också
uttryckt som sin mening att regeringen i sitt
arbete visar en klar vilja att uppnå och
upprätthålla konkurrensneutralitet mellan
offentlig och privat verksamhet.
Utskottet konstaterar att den konkurrensutsatta
delen av Teracoms verksamhet enligt bolagets
årsredovisning för år 2000 utgjorde ca 43 %.
Bolagets ekonomichef har uppgett att den
konkurrensutsatta delen av verksamheten för år 2001
torde uppgå till ca 47 %. Förhållandena har således
ändrats något sedan år 1996 men bör inte motivera
att riksdagen frångår sitt tidigare
ställningstagande.
Utskottet hänvisar således till riksdagens
tidigare ställningstaganden om upphandling i
konkurrens och om privatisering av statliga bolag
och föreslår att riksdagen avslår de nu aktuella
motionerna Kr3 (fp) yrkande 3, Kr4 (m) yrkande 4,
Kr5 (m), Kr220 (m) yrkande 1 i denna del och K243
(m) yrkande 18.
Teracom AB:s behov av en tillfällig
kreditgaranti
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- avslag på propositionen, jämför reservation
3 (m, fp).
Riksdagen bör med delvis bifall till
propositionen och i enlighet med vad
utskottet anfört bemyndiga regeringen att mot
en riskavspeglande avgift som inkluderar
administrativa kostnader utfärda en
kreditgaranti till Teracom AB intill ett
belopp om 2 000 000 000 kronor med en löptid
t.o.m. den 31 december 2002, dvs. en
förlängning i förhållande till propositionens
förslag.
Vidare bör riksdagen med anledning av ett
motionsförslag tillkännage för regeringen att
en redovisning skall göras till riksdagen av
Teracom AB:s långsiktiga finansieringsbehov
och avslå ett motionsförslag om en utredning
om breddat ägande av Teracom AB, jämför
reservation 4 (kd).
Slutligen bör riksdagen avslå
motionsförslaget om
- risker förknippade med EU:s
statsstödsregler.
Propositionen
Regeringen föreslår att den skall bemyndigas att mot
en riskavspeglande avgift som inkluderar statens
administrativa kostnader utfärda en kreditgaranti
till Teracom AB inom en ram på högst 2 000 000 000
kronor. Garantin skall tidsbegränsas t.o.m. den 31
oktober 2002.
Som skäl för förslaget anförs att Teracom sagt sig
behöva ett kapitaltillskott om 825 miljoner kronor
för att kunna förverkliga sina affärsplaner t.o.m.
år 2010. Den finansiella analys av Teracomkoncernen
som på Kulturdepartementets uppdrag har utförs av
KPMG Corporate Finance ger vid handen att det behövs
såväl förändringar inom koncernen som ett visst
kapitaltillskott för att soliditeten skall hållas
kvar över 30 %, vilket är den nivå som krävs av
kreditgivarna. Analysen bygger på vissa
förutsättningar när det gäller utbyggnad av digital
marksänd TV. Bland annat anges att fyra sändarnät
skall byggas ut till 98 % befolkningstäckning och
två nät till 90 % befolkningstäckning.
Regeringen bedömer att det åtgärdsprogram som
Teracom AB skall genomföra kommer att få effekt
successivt men inte fullt ut förrän under år 2003.
De mer långsiktiga förutsättningarna för bolagets
verksamhet kommer vidare att läggas fast först när
riksdagen har fattat beslut om den framtida
inriktningen av TV-distributionen. Bland frågor av
betydelse kan nämnas utbyggnadsgraden för de
digitala TV-näten och tidpunkten när de analoga TV-
sändningarna skall upphöra.
Teracom AB behöver därför en tillfällig ekonomisk
förstärkning. En kreditgaranti är enligt
propositionen den mest lämpliga formen för att
överbrygga problemen för Teracom AB i avvaktan dels
på att åtgärdsprogrammet skall ge effekt, dels på
att de långsiktiga förutsättningarna för radio- och
TV-distributionen fastställs.
Den föreslagna garantinivån är något högre än den
aktuella skuldsättningsgraden. Härigenom blir det -
menar regeringen - möjligt för Teracom AB att ta upp
nya krediter om högst 200 miljoner kronor om bolaget
anser detta vara nödvändigt. Regeringen avser att ge
Riksgäldskontoret i uppdrag att utfärda garantin.
För kreditgarantin skall Riksgäldskontoret ta ut en
riskavspeglande avgift.
Motioner
I tre av de nu aktuella motionerna yrkas avslag på
propositionen.
Motionärerna bakom motion Kr4 (m) föreslår att
propositionen skall avslås. De anser att
propositionen saknar en redovisning av skälen till
att den omfattande kreditgaranti som föreslås i
propositionen skall ges. Vidare framhåller de att
förslaget saknar redovisning av garantins
förenlighet med EU:s statsstödsregler och
budgetlagens regler om kreditgarantier. Slutligen
anser de att förslaget står i strid med tidigare
riksdagsbeslut utan att regeringen redovisar skäl
för detta (yrkande 1).
I motion Kr3 (fp) anförs att kreditgarantin
möjligen är olaglig och förmodligen meningslös samt
att den innebär ett högt risktagande med
skattemedel. Motionärerna bakom motionen yrkar
därför att propositionen skall avslås (yrkande 1).
Även i motion Kr6 (v) yrkas avslag på
propositionen (yrkande 1).
Frågan om en redovisning av Teracoms långsiktiga
investeringsbehov berörs i två motionsyrkanden.
I motion Kr7 (kd) framhålls att medel för den
digitala utbyggnaden långsiktigt måste säkerställas.
En sådan lösning på det långsiktiga
finansieringsbehovet kan åstadkommas genom ett
breddat ägande där någon eller några seriösa aktörer
går in som delägare. Regeringen bör därför få i
uppdrag att skyndsamt utreda denna fråga, anser
motionärerna.
I motion Kr6 (v) föreslås att regeringen skall
återkomma till riksdagen med en bedömning av vad som
är den lämpligaste åtgärden för att överbrygga
Teracoms ekonomiska problem (yrkande 2 i denna del).
Vidare anför motionärerna bakom Kr6 (v) att det inte
är klarlagt om kreditgarantin till Teracom AB kan
sägas uppfylla de krav som Europeiska kommissionen
kan komma att ställa då det gäller statliga
kreditgarantier till Teracom. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med förslag beträffande
Teracom som även beaktar de risker som är
förknippade med EU:s statsstödsregler (yrkande 2 i
denna del).
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet instämmer i regeringens bedömning
att Teracom är i behov av en ekonomisk förstärkning
för att snabbt kunna omstrukturera sin verksamhet
och anpassa den till de krav som Digital-TV-
kommitténs förslag kan föranleda. En sådan
förstärkning är nödvändig om bolaget skall kunna
tillgodose långivarnas krav på bl.a. soliditet och
likviditet.
Med hänsyn härtill anser finansutskottet att
regeringen bör bemyndigas att utfärda en
tidsbegränsad kreditgaranti på 2 000 miljoner kronor
till Teracom.
Finansutskottet noterar att det begärda
bemyndigandet löper ut innan åtgärdsprogrammet
hunnit få fullt genomslag och innan riksdagen har
hunnit ta ställning till regeringens förslag med
anledning av Digital-TV-kommitténs betänkande. Det
är enligt utskottets mening därför inte uteslutet
att bemyndigandet kan komma att behöva förlängas,
vilket i så fall kräver ett nytt riksdagsbeslut. På
grund av riksdagsvalet kommer riksdagen under hösten
att samlas senare än normalt, och efter det att val
har förrättats till utskotten kommer deras arbete
att vara inriktat på att under stark tidspress
behandla regeringens förslag till statsbudget för
2003. Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund
att bemyndigandet att utfärda en garanti bör gälla
t.o.m. den 31 december 2002.
De yrkanden om avslag på propositionen som
framförs i motionerna Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m)
yrkande 1 och Kr6 (v) yrkande 1 avstyrks av
finansutskottet.
Liksom regeringen anser finansutskottet att Teracom
bör koncentrera sig på kärnverksamheten så att
bolaget på ett kostnadseffektivt sätt kan bedriva
utsändning av radio och TV över ett rikstäckande
marknät. För att långsiktigt förbättra bolagets
lönsamhet bör det befintliga marknätet också kunna
användas för andra telekomsatsningar. Sådana
satsningar, liksom andra satsningar förenliga med
kärnverksamheten, bör emellertid göras med låg risk
och med ett begränsat behov av egna investeringar.
Teracom skall senast den 15 februari 2002 lämna en
lägesrapport till regeringen om hur
omstruktureringsarbetet fortskrider. Av den skall
även framgå om det krävs någon ändring av de
riktlinjer som gäller för bolaget enligt riksdagens
beslut. Finansutskottet finner det välmotiverat att
regeringen på detta sätt noga följer bolagets
utveckling, inte minst mot bakgrund av att Teracom
har en nyckelroll för att det av riksdagen fastlagda
målet om massmediernas tillgänglighet skall kunna
nås. Enligt finansutskottets mening bör regeringen
göra en analys av Teracoms långsiktiga
finansieringsbehov och till riksdagen återkomma med
en redovisning av företagets finansiella ställning
och ekonomiska utveckling.
I motion Kr6 (v) påpekas också att det i
propositionen inte har klarlagts om den föreslagna
garantigivningen är förenlig med EU:s
statsstödsregler. Finansutskottet vill med anledning
härav framhålla följande.
Såsom statssekreteraren i Kulturdepartementet,
Gunilla Thorgren, framhöll vid kultur- och
finansutskottens gemensamma utfrågning den 29
januari, har avsikten med propositionen varit att
skaffa regeringen ett formellt handlingsutrymme för
att gå vidare i frågan. När riksdagen tagit
ställning i ärendet kommer ett bifall till
propositionen att innebära att Riksgäldskontoret får
i uppdrag att undersöka de närmare förutsättningarna
för en garanti och hur stor garantiavgiften skall
vara för att motsvara kravet på en riskavspeglande
avgift. Utskottet ser det som självklart att man i
det sammanhanget också beaktar EU:s statsstödsregler
och utformar garantin i överensstämmelse med detta
regelverk. Att så kommer att ske har också
bekräftats av statssekreteraren vid utfrågningen. De
i motion Kr6 (v) framförda invändningarna kommer
alltså att bli beaktade, och motionen bör därför
inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Motionen är
alltså tillgodosedd i detta avseende.
Finansutskottet konstaterar att när riksdagen tar
slutlig ställning i detta ärende har närmare tre
månader förflutit sedan regeringen antog
propositionen. Med hänsyn härtill kan det vid
regeringens och Riksgäldskontorets fortsatta
beredning framkomma nya omständigheter som gör att
det kan ifrågasättas om en kreditgaranti fortfarande
är den lämpligaste lösningen för att överbrygga de
problem som Teracom ställs inför när
åtgärdsprogrammet skall genomföras. Regeringen bör
enligt finansutskottet i så fall kunna återkomma
till riksdagen med förslag.
Kulturutskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först de motionsförslag som
syftar till avslag på propositionen.
Finansutskottet har i sitt yttrande föreslagit att
kulturutskottet skall avstyrka nu aktuella motioner,
nämligen Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och
Kr6 (v) yrkande 1.
Kulturutskottet har vid sina överväganden kommit
fram till att det inte finns fog för att avstå från
att ta ställning till regeringens förslag på grund
av i motionerna påstådda brister i regeringens
redovisning av skälen till att föreslå en
kreditgaranti till Teracom. Det underlag som finns i
propositionen och som kultur- och finansutskotten i
övrigt haft tillgång till, bl.a. genom utfrågningar
med representanter för Kultur-, Finans- och
Näringsdepartementen, Riksgäldskontoret samt Teracom
AB, har en omfattning och kvalitet som är fullt
tillräcklig för att riksdagen skall kunna ta
ställning i ärendet. Kulturutskottet föreslår därför
- i likhet med finansutskottet - att motionerna Kr3
(fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och Kr6 (v)
yrkande 1 skall avslås av riksdagen.
Då det gäller propositionens förslag att bemyndiga
regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda
en kreditgaranti till Teracom vill kulturutskottet
anföra följande.
I likhet med finansutskottet instämmer
kulturutskottet i regeringens bedömning att Teracom
är i behov av en tillfällig ekonomisk förstärkning.
En sådan förstärkning avses möjliggöras genom
regeringens förslag.
Kulturutskottet har i sammanhanget noterat att
regeringen håller för troligt att det åtgärdsprogram
som Teracom skall genomföra kan få effekt successivt
men inte fullt ut förrän år 2003. Vidare har
kulturutskottet noterat att de mer långsiktiga
förutsättningarna för bolagets verksamhet kommer att
läggas fast först när riksdagen beslutat om den
framtida inriktningen av TV-distributionen. Av
propositionen framgår det att ett sådant beslut kan
komma att aktualiseras under senare delen av år
2002. En statlig kreditgaranti torde göra det
möjligt för bolaget att överbrygga de nuvarande
ekonomiska problemen genom att bolaget nu får
möjlighet att, om så bedöms nödvändigt, ta upp nya
krediter om högst 200 miljoner kronor utöver de
kreditramar som bolaget i dag har hos sina
kreditgivare.
Kulturutskottet har därför liksom finansutskottet
kommit fram till att regeringen bör bemyndigas att
utfärda en tidsbegränsad kreditgaranti på högst
2 000 000 000 kronor.
Enligt regeringens förslag skall garantin
tidsbegränsas till att gälla t.o.m. den 31 oktober
2002. Finansutskottet har i sitt yttrande noterat
att bemyndigandet med den angivna tidsgränsen skulle
löpa ut innan åtgärdsprogrammet hunnit få fullt
genomslag och innan riksdagen hunnit ta ställning
till regeringens förslag med anledning av Digital-
TV-kommitténs betänkande. Det är inte uteslutet,
menar finansutskottet, att bemyndigandet skulle
kunna behöva förlängas, vilket i så fall kräver ett
nytt riksdagsbeslut. Med hänvisning till det
kommande riksdagsvalet och den tidspress som kan
förutses då det gäller utskottens arbete med
statsbudgeten för år 2003 föreslår finansutskottet
att bemyndigandet att utfärda en garanti i stället
skall gälla t.o.m. den 31 december 2002.
Kulturutskottet instämmer till fullo i
finansutskottets överväganden om tidsgränsen.
Med hänvisning till det anförda föreslår
kulturutskottet att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda
en kreditgaranti till Teracom på högst 2 000 000 000
kronor med en löptid t.o.m. den 31 december 2002.
Ett sådant beslut innebär att propositionen delvis
bifalls av riksdagen.
Kulturutskottet har i ett tidigare avsnitt i detta
betänkande anslutit sig till regeringens bedömning
att det är väl motiverat att bolaget i
fortsättningen prioriterar kärnverksamheten, varmed
avses utsändning till allmänheten av radio- och TV-
program. Utskottet har också funnit att det finns
goda skäl för att bolaget genomför en sådan
omstrukturering som beskrivs i propositionen. I
likhet med finansutskottet vill kulturutskottet i
sammanhanget dock understyrka vikten av att det
befintliga marknätet också skall kunna användas för
telekomsatsningar i syfte att bolagets lönsamhet
långsiktigt skall förbättras. Kulturutskottet anser
liksom finansutskottet att sådana satsningar
emellertid bör göras med låg risk och med ett
begränsat behov av egna investeringar.
Med anledning av dels förslaget i motion Kr7 (kd) om
en utredning om Teracoms långsiktiga
finansieringsbehov genom ett breddat ägande, dels
förslaget i motion Kr6 (v) yrkande 2 i denna del om
att regeringen skall återkomma till riksdagen med en
bedömning av vad som är den lämpligaste åtgärden för
att överbrygga Teracoms ekonomiska problem, vill
kulturutskottet anföra följande.
Som redovisats i finansutskottets yttrande skall
Teracom senast den 15 februari 2002 lämna en
lägesrapport till regeringen om hur
omstruktureringsarbetet fortskrider. Av den skall
även framgå om det krävs någon ändring av de
riktlinjer som gäller för bolaget enligt riksdagens
beslut. Kulturutskottet finner - liksom
finansutskottet - att det är välmotiverat att
regeringen på detta sätt noga följer bolagets
utveckling, inte minst mot bakgrund av att Teracom
har en nyckelroll för att det av riksdagen fastlagda
målet om massmediernas tillgänglighet skall kunna
nås. Kulturutskottet har vid sina överväganden
kommit fram till att regeringen bör göra en analys
av Teracoms ekonomiska utveckling och till riksdagen
återkomma med en redovisning av företagets
finansiella ställning och långsiktiga
finansieringsbehov. Detta bör riksdagen med
anledning av motion Kr6 (v) yrkande 2 i denna del
och med avslag på motion Kr7 (kd) som sin mening ge
regeringen till känna. Det anförda innebär således
att kulturutskottet inte är berett att föreslå
riksdagen att begära en utredning om breddat ägande
av Teracom som begärs i motion Kr7 (kd).
Slutligen vill kulturutskottet i likhet med
finansutskottet framhålla det förhållandet att
närmare tre månader kommer att ha förflutit från det
att regeringen beslutade om propositionen till den
tidpunkt när riksdagen tar slutlig ställning i detta
ärende. Med hänsyn härtill, menar finansutskottet,
kan det vid regeringens och Riksgäldskontorets
fortsatta beredning av ärendet framkomma nya
omständigheter som gör att det kan ifrågasättas om
en kreditgaranti fortfarande är den lämpligaste
lösningen för att överbrygga de problem som Teracom
ställs inför när åtgärdsprogrammet skall genomföras.
Regeringen bör enligt finansutskottets uppfattning i
så fall kunna återkomma till riksdagen med förslag.
Kulturutskottet ansluter sig till finansutskottets
uppfattning.
Frågan om vilka risker som är förknippade med EU:s
statsstödsregler behandlas i motion Kr6 (v) yrkande
2 i denna del.
Finansutskottet har i sitt yttrande anfört att ett
bifall från riksdagen till propositionen kommer att
innebära att Riksgäldskontoret kommer att få
regeringens uppdrag att undersöka de närmare
förutsättningarna för en garanti och hur stor
garantiavgiften skall vara för att motsvara kravet
på en riskavspeglande avgift. I likhet med
finansutskottet anser kulturutskottet att det är
självklart att man i det sammanhanget också beaktar
EU:s statsstödsregler och utformar garantin i
överensstämmelse med detta regelverk. Att så kommer
att ske har också bekräftats av statssekreteraren i
Kulturdepartementet vid en utfrågning inför kultur-
och finansutskotten. Kulturutskottet konstaterar att
de i motion Kr6 (v) framförda invändningarna således
kommer att bli beaktade. Motionen i denna del bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd,
varför den avstyrks.
Övriga frågor med anknytning till
Teracom AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- finansiering av den digitala
sändningsverksamheten och avkodningsboxarna,
jämför reservation 5 (m, fp) och
- departementstillhörighet för Teracom AB,
jämför reservation 6 (m).
Motionerna
I motion Kr3 (fp) behandlas frågan om finansiering
av den digitala sändningsverksamheten och av
avkodningsboxarna. Motionärerna påminner om
regeringsförslaget i proposition 1996/97:67 Digitala
TV-sändningar och om att konstitutionsutskottet vid
behandlingen därav bl.a. uttalade att utskottet
utgick från att statliga medel ej skulle användas
för subventionering av avkodningsboxar. Yrkandet
syftar till att statliga medel inte heller i
fortsättningen skall användas för att finansiera
digitaliseringen av televisionen (yrkande 2).
Frågan om departementstillhörighet för Teracom AB
behandlas i motion Kr4 (m), vari yrkas att
ägaransvaret för Teracom skall flyttas över från
Kulturdepartementet till Näringsdepartementet
(yrkande 3).
Kulturutskottets ställningstagande
Med anledning av den fråga som tas upp i motion Kr3
(fp) och som syftar till att statliga medel ej skall
användas för finansiering av den digitala
sändningsverksamheten och av avkodningsboxarna vill
utskottet anföra följande. Av regeringens
proposition 1996/97:67 Digitala TV-sändningar kan
bl.a. följande utläsas (prop. s. 25).
Den föreslagna sändningsverksamheten skall i sin
helhet bekostas av medverkande företag.
Eventuella stimulanser till hushållen för att
anskaffa digitalavkodare - på motsvarande sätt
som har skett inom mobiltelefonmarknaden - måste
därmed bekostas av företagen. Verksamheten skall
således inte finansieras med statsbudgetmedel.
Såväl staten som de aktörer som skall svara för
det ekonomiska risktagandet får härigenom
möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka
marknadsmässiga förutsättningar och vilken
ekonomisk bärkraft sändningarna har.
Konstitutionsutskottet utgick vid sin behandling av
förslaget "ifrån att ett sådant eventuellt samarbete
inte kommer att innebära att statliga medel används
för att subventionera hushållens anskaffning av
avkodare" (bet. 1996/97:KU17 s. 13).
Kulturutskottet konstaterar att riksdagens beslut
med anledning av Digital-TV-propositionen ligger
fast och att statsbudgetmedel hittills inte har
använts för finansieringen av vare sig det digitala
marknätet eller avkodningsboxarna.
Utskottet anser vidare att det ankommer på
företaget Boxer att självt avgöra vilka
affärsmetoder som kan anses vara lämpliga för att
öka konsumenternas intresse för digital marksänd TV.
Utskottet utgår från att företaget - liksom dess
ägare Teracom och Skandia Media Invest AB - gör
långsiktiga affärsmässiga bedömningar som syftar
till att verksamheten i längden skall bli
vinstgivande. Enligt utskottets uppfattning finns
det inte någon anledning för riksdagen att göra
något uttalande om företagets affärsmetoder.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen skall avslå motion Kr3 (fp) yrkande 2.
Då det gäller frågan om departementstillhörighet
för Teracom AB erinrar kulturutskottet om att det
enligt 7 kap. 1 § regeringsformen skall för
beredning av regeringsärenden finnas ett
regeringskansli i vilket det ingår departement för
skilda verksamhetsgrenar. Det är regeringen som
fördelar ärendena mellan departementen. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion Kr4 (m) yrkande 3.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Försäljning av Teracoms dotterbolag Boxer
och Senda (punkt 1)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr4 yrkande 2
och 2001/02:Kr220 yrkande 1 i denna del.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motionerna Kr4 (m) och
Kr220 (m) anser vi att Teracom AB bör åläggas att
avyttra den del av företagets verksamhet som bedrivs
i dotterbolaget Boxer. Det finns enligt vår
uppfattning inte heller någon anledning att äga och
driva bolag som Senda, vilket framgår av yrkandet i
motion Kr220 (m).
Riksdagen bör därför med bifall till motionerna
Kr4 (m) yrkande 2 och Kr220 (m) yrkande 1 i denna
del tillkännage för regeringen vad vi här anfört om
privatisering av Teracoms båda nämnda dotterbolag.
2. Beslut om privatisering av Teracom AB
(punkt 2)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr3 yrkande 3,
2001/02:Kr4 yrkande 4, 2001/02:Kr5, 2001/02:Kr220
yrkande 1 i denna del och 2001/02:K243 yrkande 18.
Ställningstagande
Som framgår av nu aktuella motioner är Teracom AB i
behov av en ny ägare som har möjlighet att
tillskjuta nytt kapital och kunnande för att de
värden som finns i bolaget skall kunna utvecklas och
tas till vara. En ny ägare kan också pröva
bärkraften i företagets telekomplaner. Vi anser
således att det är nödvändigt att Teracom
privatiseras snarast.
Vi vill i sammanhanget påminna om att
intentionerna bakom införandet av digital marksänd
TV varit att verksamheten inte skall bekostas med
statsbudgetmedel. Något utrymme för
aktieägartillskott via statsbudgeten för år 2002
finns inte och bör enligt vår mening inte komma i
fråga.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr3 (fp)
yrkande 3, Kr4 (m) yrkande 4, Kr5 (m), Kr220 (m)
yrkande 1 i denna del och K243 (m) yrkande 18
tillkännage för regeringen vad vi här anfört om att
snarast privatisera Teracom.
3. Avslag på propositionen (punkt 3)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen avslår proposition 2001/02:76. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr3 yrkande 1,
2001/02:Kr4 yrkande 1 och 2001/02:Kr6 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen med bifall till motionerna
Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och Kr6 (v)
yrkande 1 skall besluta avslå proposition 2001/02:76
Teracom AB - garanti och omstrukturering.
Vi grundar vår uppfattning på de synpunkter som
framförs i motionerna Kr3 (fp) och Kr4 (m) samt i
den avvikande mening (nr 1) som representanterna för
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna
avgivit i finansutskottets yttrande till
kulturutskottet (yttrande 2001/02:FiU5y finns
intaget som bilaga 2 i detta betänkande). I likhet
med motionärerna bakom de nämnda motionerna
konstaterar vi att propositionen saknar en
redovisning av skälen till varför en så omfattande
kreditgaranti som regeringen föreslår skall ges. I
propositionen saknas också en redovisning av
garantins förenlighet med EU:s statsstödsregler och
budgetlagens regler om kreditgarantier. Dessutom
anser vi att förslaget står i strid med tidigare
riksdagsbeslut, återigen utan att regeringen
redovisar skäl för detta (jfr prop. 1996/97:67,
yttr. 1996/97:
KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Därutöver befarar vi att kreditgarantin kan vara
olaglig och att den innebär ett högt risktagande med
skattemedel.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi
här anfört om avslag på propositionen.
4. Redovisning av Teracoms långsiktiga
finansieringsbehov (punkt 5)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr7 och avslår
motion 2001/02:Kr6 yrkande 2 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion Kr7
(kd) - att det är angeläget att medel för den
digitala utbyggnaden långsiktigt säkerställs. Vi
menar att en lösning på det långsiktiga
finansieringsbehovet kan åstadkommas genom ett
breddat ägande där någon eller några seriösa aktörer
går in som delägare. Regeringen bör därför få i
uppdrag att skyndsamt utreda denna fråga.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr7 (kd) och
med avslag på motion Kr6 (v) yrkande 2 i denna del
tillkännage för regeringen vad vi här anfört om
redovisning av Teracoms långsiktiga
finansieringsbehov.
5. Finansiering av den digitala
sändningsverksamheten och avkodningsboxarna
(punkt 7)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr3 yrkande 2.
Ställningstagande
Våren 1997 tog riksdagen ställning till proposition
1996/97:67 Digitala TV-sändningar. Riksdagens beslut
med anledning av regeringsförslaget innebar bl.a.
att den digitala sändningsverksamheten i sin helhet
skulle bekostas av medverkande företag och att
statliga medel ej skulle användas för
subventionering av avkodningsboxar. Riksdagens
inställning i denna fråga bör gälla även framgent.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr3 (fp)
yrkande 2 tillkännage för regeringen vad vi här
anfört om finansiering av den digitala
sändningsverksamheten och avkodningsboxarna.
6. Departementstillhörighet för Teracom AB
(punkt 8)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr4 yrkande 3.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion Kr4 (m) anser
vi att turerna runt Teracom AB under de senaste åren
visar att Kulturdepartementet utövat det statliga
ägandet på ett sätt som skadat såväl bolaget som
statens intressen. Vi anser därför att regeringen
genom ett beslut enligt 7 kap. 1 § regeringsformen
skall flytta ägaransvaret från Kulturdepartementet
till Näringsdepartementet.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr4 (m)
yrkande 3 tillkännage för regeringen vad vi här
anfört om departementstillhörighet för Teracom AB.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2001/02:76
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att mot en riskavspeglande avgift som
inkluderar statens administrativa kostnader utfärda
en kreditgaranti till Teracom AB intill ett belopp
om 2 000 000 000 kronor med en löptid till och med
den 31 oktober 2002.
Följdmotioner
2001/02:Kr3 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
1. Riksdagen beslutar att, om en avvaktan på
revisorernas rapport inte görs, avslå regeringens
förslag om att utfärda en kreditgaranti till
Teracom om ett belopp på 2 miljarder kronor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att statliga
medel ej skall användas för digitalisering av
televisionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Teracom
skall privatiseras.
2001/02:Kr4 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:76.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ägardirektiv till
Teracom AB.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ägaransvaret
bör flyttas från Kulturdepartementet till
Näringsdepartementet.
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera
Teracom AB.
2001/02:Kr5 av Margareta Cederfelt och Anna Kinberg
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att omgående privatisera det statliga företaget
Teracom AB.
2001/02:Kr6 av Marie Engström (v):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag beträffande Teracom AB med beaktande av de
risker som anförs i motionen.
2001/02:Kr7 av Inger Davidson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att skyndsamt utreda
ett breddat ägande i Teracom AB.
Motioner från allmänna motionstiden
2001
2001/02:Kr220 av Ola Karlsson och Nils Fredrik
Aurelius (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens uppgifter
inom etermedieområdet.
2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m):
18. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera
Teracom i enlighet med vad i motionen anförs.
Bilaga 2
Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU5y
Kreditgaranti till Teracom AB
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 17 januari 2002 beslutat att
bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 2001/02:76 Teracom AB - garanti och
omstrukturering samt de med anledning av
propositionen väckta motionerna.
I propositionen föreslås att regeringen skall
bemyndigas att utfärda en kreditgaranti till Teracom
AB på högst 2 000 miljoner kronor. En
riskavspeglande avgift som också inkluderar statens
administrativa kostnader skall tas ut för garantin,
som skall tidsbegränsas och ha en löptid t.o.m. den
31 oktober 2002.
Fem motioner har väckts i ärendet, nämligen
motionerna Kr3-Kr7.
Folkpartiet liberalerna yrkar i motion Kr3 att
regeringens förslag skall avslås (yrkande 1), att
statliga medel inte skall användas för
digitalisering av televisionen (yrkande 2) samt att
Teracom AB skall privatiseras (yrkande 3).
I motion Kr4 föreslår även Moderata
samlingspartiet att propositionen skall avslås
(yrkande 1). Motionärerna anser dessutom att
regeringen bör ålägga Teracom AB att avyttra sin del
i dotterbolaget Boxer TV-Access AB eftersom det
enligt deras mening inte finns anledning för
statliga bolag att med kraftiga subventioner sälja
och hyra ut TV-mottagare och dekodrar (yrkande 2).
Vidare anser de att ägaransvaret för Teracom bör
flyttas från Kultur- till Näringsdepartementet
(yrkande 3) samt att Teracom bör privatiseras
(yrkande 4).
I motion Kr5 av Margareta Cederfelt och Anna
Kinberg (m) föreslås att Teracom AB omgående skall
privatiseras.
Marie Engström (v) yrkar i motion Kr6 att
regeringens förslag skall avslås (yrkande 1).
Motionären påpekar att det inte är klarlagt om den
föreslagna garantigivningen är förenlig med EU:s
statsstödsregler. Regeringen bör därför återkomma
med förslag rörande den mest lämpliga åtgärden för
att överbrygga Teracom AB:s ekonomiska problem där
även denna aspekt har beaktats (yrkande 2).
Kristdemokraterna ser i motion Kr7 förslaget om en
tidsbegränsad garanti som en mycket kortsiktig
lösning men ställer sig bakom åtgärden. Motionärerna
föreslår emellertid att frågan om ett breddat ägande
i Teracom AB skall utredas skyndsamt.
Utskottets överväganden
Bakgrund
Det helstatliga bolaget Teracom AB bildades 1992 och
har till uppgift att sända ut och överföra radio-
och TV-program. Med ett rikstäckande marknät som
omfattar ett femtiotal större och 700 mindre
sändarplatser samt 1 200 master svarar bolaget för
överföringen av de program som sänds av bl.a.
Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB,
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) och TV 4 AB.
Bolaget är också nätoperatör för olika telekom-
tjänster. Utsändning av radio och TV är bolagets
kärnverksamhet. Annan verksamhet kan bedrivas om den
är förenlig med kärnverksamheten.
Teracom är moderbolag i en koncern med ett antal
hel- eller delägda dotterbolag. Så t.ex. äger
Teracom tillsammans med Livförsäkringsbolaget
Skandia bolaget Boxer TV-Access AB som säljer och
hyr ut utrustning som gör det möjligt att ta emot
digitala TV-utsändningar i en vanlig TV-apparat,
s.k. set-top-boxar. Teracoms ägarandel i detta bolag
är för närvarande 70 % men diskussioner pågår om att
begränsa denna majoritetspost.
För att en tittare skall kunna få tillgång till
digitala TV-sändningar behövs också ett programkort.
Sådana programkort tillhandahålls av Senda i Sverige
AB, som Teracom äger tillsammans med SVT och UR.
Teracoms ägarandel i detta bolag är drygt 90 %.
I koncernen ingår bl.a. också det helägda Teracom
Components AB som utvecklar, tillverkar och säljer
radiomekanikprodukter främst på den internationella
marknaden.
Koncernen har ungefär 950 anställda och en
omsättning på 1 600 miljoner kronor. Koncernens
balansomslutning uppgick enligt årsredovisningen för
2000 till 2 885 miljoner kronor. Vid utgången av
samma år hade koncernen ett eget kapital på 1 177
miljoner kronor, vilket gav en soliditet på 41 %.
Riksdagen har tidigare beslutat att marksänd
digital TV skall införas och byggas ut till att
omfatta hela landet. Vid utgången av 2001 hade fyra
linjenät byggts ut i sådan omfattning att de
digitala sändningarna täckte ungefär 90 % av landets
befolkning.
Teracoms finansiella ställning
Teracomkoncernens finansiella ställning har under de
båda senaste åren försvagats. Av den senast
tillgängliga årsredovisningen, den avseende 2000,
framgår att rörelsens kostnader ökade med närmare
50 % under 2000 medan intäkterna ökade med endast
drygt 15 %. Som en följd härav försämrades
rörelseresultatet efter avskrivningar från ett
överskott på 121 miljoner kronor 1999 till ett
underskott på 204 miljoner kronor 2000.
Resultatförsämringen uppstod framför allt bland
dotterbolagen. Genom att Teracom under 2000
avyttrade sitt innehav på 37,5 % av aktierna i
Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB) - en affär som
inbringade 680 miljoner kronor - kunde koncernen
uppvisa ett positivt resultat efter skatt på 115
miljoner kronor, vilket bidrog till att även
soliditeten detta år blev god och då uppgick till
41 %.
Främst på grund av Teracoms mycket omfattande
investeringar men även på grund av betydande
förluster i Boxer TV-Acess AB har emellertid
soliditeten därefter sjunkit[1]. Koncernens
soliditet uppgick vid halvårsskiftet 2001 till 34 %
och väntades enligt delårsrapporten för första
halvåret 2001 fortsätta att sjunka. Enligt nu
föreliggande prognoser beräknas koncernens soliditet
till 28 % vid utgången av 2001. Moderbolagets
soliditet var vid samma tidpunkt preliminärt 35 %.
I efterföljande sammanställning återges några
nyckeltal för Teracom hämtade ur bolagets
årsredovisningar.
Teracomkoncernens omsättning, resultat och ställning
1996-2000
Belopp i miljoner kronor
----------------------------------------------------------------
1996 1997 1998 1999 2000 2001*
----------------------------------------------------------------
Nettoomsättning 1 177 1 229 1 276 1 336 1 549
----------------------------------------------------------------
Resultat efter
finansiella poster,
före minoritetens 316 115 98 68 247
andel
----------------------------------------------------------------
Balansomslutning 2 067 2 280 2 686 2 850 2 885
----------------------------------------------------------------
Soliditet, % 43 42 37 36 41 28
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
* Prognos
Utbyggnaden och satsningen på ett digitalt
markbundet TV-nät görs samtidigt som de analoga,
rikstäckande sändningarna behålls. Digital-TV kan
också distribueras via kabel eller satellit, men
för att kunna ta emot sådana utsändningar krävs en
annan typ av utrustning för att avkoda TV-signalen
än den som används för det markbundna digitala
nätet. Dessa konkurrerande distributionssystem och
andra omständigheter har försvårat Boxers uthyrning
och försäljning av digitala TV-boxar samt Sendas
försäljning av programabonnemang, vilket
ytterligare försämrat bolagens redan i utgångsläget
dåliga resultatutveckling. De båda bolagen befinner
sig nämligen i ett uppbyggnadsskede och förväntas
inte ge något överskott innan den löpande
verksamheten fått tillräcklig omfattning.
Teracom har kunnat finansiera sin hittillsvarande
utbyggnad med hjälp av externa krediter samt med
vinsten från försäljningen av NSAB. Bolaget har
förhandlat sig till en kreditfacilitet på 1 800
miljoner kronor som ännu inte har tagits i anspråk
fullt ut.
Mot bakgrund av koncernens försvagade finansiella
ställning har Teracom under 2001 påbörjat ett
åtgärdsprogram som bl.a. medfört att kostnadsnivån
inom koncernen sänkts med 75 miljoner kronor per
år, att en ny organisation har införts, att
planerade investeringar har begränsats och att
beslut har fattats om att helt eller delvis
avveckla vissa dotter- och intressebolag, av vilka
något redan har avvecklats. Diskussioner har också
förts med Europeiska investeringsbanken om
finansieringen av främst den digitala utbyggnaden.
Ledningen för Teracom räknar med fortsatt stort
behov av investeringar i nät och marknadsföring.
För att bolaget långsiktigt skall få en stabil
kapitalbas i detta utvecklingsskede har dess
styrelse vänt sig till Kulturdepartementet och
föreslagit ett kapitaltillskott på minst 825
miljoner kronor genom en nyemission. Med
kapitaltillskottet räknar Teracom med att kunna
förverkliga sina affärsplaner fram t.o.m. 2010.
Teracom har tidigare inte erhållit något kontant
kapitaltillskott från ägaren - staten.
Teracoms extra bolagsstämma
Vid en extra bolagsstämma i Teracom AB den 29
november 2001 gav ägaren bolaget i uppdrag att
omstrukturera sin verksamhet. Enligt de nya
ägardirektiven skall kärnverksamheten prioriteras.
Med kärnverksamheten förstås analog eller digital
utsändning av radio- och TV-program som är
tillgängliga i hela eller större delen av landet
utan kostnad. Kompletterande verksamhet skall
bedrivas med lägre risk och med avsevärt mindre
behov av egna investeringar. Vissa dotterbolag
skall avyttras helt eller delvis. Boxers och Sendas
verksamhet bör omorganiseras med sikte på en
sammanslagning, och i samband därmed bör Teracoms
ägarandel minskas till lägst 51 %. Nya
finansieringsformer som t.ex. leasing skall
tillämpas. Ett sparprogram skall reducera
kostnaderna i bolaget. Bolagets organisation skall
förändras så att kärnverksamheten och övrig
verksamhet redovisas klart åtskilda. Om viss
verksamhet bedrivs i dotterbolagsform skall
förhållandet mellan dessa bolag och moderbolaget
vara affärsmässiga.
Förslaget i propositionen
I propositionen återkommer regeringen till de
frågor som behandlades vid den extra bolagsstämman
och slår än en gång fast att Teracom AB behöver
omstrukturera sin verksamhet, koncentrera sig på
kärnverksamheten och minska sitt risktagande.
Utsändning av radio och TV är bolagets
kärnverksamhet. Annan verksamhet kan bedrivas om
den är förenlig med kärnverksamheten, framhåller
regeringen.
Regeringen erinrar också om att det pågår en
övergång från analog till digital teknik för i
första hand TV-distribution. Digital-TV-kommittén
har i sitt slutbetänkande föreslagit att digitala
marksändningar för public service-programmen skall
byggas ut till full befolkningstäckning och att
även övriga sändarnät skall byggas ut så långt som
möjligt. Skall kommitténs förslag kunna genomföras
är det angeläget att Teracom AB har den styrka och
inriktning som krävs, anser regeringen.
Syftet med omstruktureringen är i första hand att
bättre anpassa Teracoms kostnader till intäkterna.
Enligt regeringens bedömning kommer det åt-
gärdsprogram som Teracom AB skall genomföra att få
effekt successivt men inte fullt ut förrän under
2003. De mer långsiktiga förutsättningarna för
bolagets verksamhet kommer vidare att läggas fast
först när riksdagen har fattat beslut om den
framtida inriktningen av TV-distributionen, påpekar
regeringen. Bland frågor av betydelse nämns
utbyggnadsgraden för de digitala TV-näten och
tidpunkten när de analoga TV-sändningarna skall
upphöra. Teracom AB behöver därför enligt
regeringen en tillfällig ekonomisk förstärkning.
Regeringen anser att en kreditgaranti är den mest
lämpliga formen för att överbrygga problemen för
Teracom AB i avvaktan dels på att åtgärdsprogrammet
skall ge effekt, dels på att de långsiktiga
förutsättningarna för radio- och TV-distributionen
fastställs. Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att den skall bemyndigas att utfärda en
kreditgaranti till Teracom AB inom en ram på högst
2 000 miljoner kronor. Garantin skall enligt
förslaget tidsbegränsas t.o.m. den 31 oktober 2002.
Den föreslagna garantinivån är något högre än
bolagets nuvarande skuldsättning och härigenom blir
det, enligt regeringen, möjligt för Teracom AB att
ta upp nya krediter på ytterligare högst 200
miljoner kronor om bolaget skulle anse detta vara
nödvändigt.
Om riksdagen bifaller regeringens förslag kommer
Riksgäldskontoret att få i uppdrag att utfärda
garantin. För kreditgarantin skall
Riksgäldskontoret ta ut en riskavspeglande avgift.
Statlig garantigivning
En kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande
som oftast gäller som för egen skuld. Det är alltså
staten, inte långivaren, som står risken om ett
garanterat lån behöver infrias.
I Sverige gäller sedan några år tillbaka att
nytillkomna statliga garantier hanteras vid sidan
av statsbudgeten i marknadsmässiga former. Det
innebär att avgifter skall tas ut och att dessa
skall ha en sådan nivå att de täcker kostnaderna
för såväl administration som infriade garantier
sett över en längre tidsperiod. Garantiavgiften
skall alltså spegla risken för att en garanti eller
grupp av garantier kan komma att infrias.
Riksdagen kan besluta att man för ett visst
åtagande helt eller delvis skall avstå från att ta
ut en sådan avgift. Om så sker uppkommer en statlig
subvention som motsvaras av den uteblivna
avgiftsintäkten. För att synliggöra detta skall i
sådana fall ett anslag på statsbudgeten belastas
med ett belopp som motsvarar subventionen.
Influtna avgifter samt i förekommande fall
uppburna anslagsmedel förs till Riksgäldskontoret
och redovisas där på ett särskilt räntebärande
konto som fungerar som en reserv för framtida
förluster. Till samma reserv förs också medel som
återvinns från infriade garantier. För att
säkerställa att utbetalningar alltid kan göras från
reserven är en obegränsad kredit knuten till den.
Även äldre garantier har numera inordnats i det
nya systemet.
Bestämmelser om den statliga garantigivningen
återfinns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten samt
i garantiförordningen (1997:1006). Kravet på en
garantiavgift regleras i 15 § budgetlagen där det
slås fast att avgiften skall motsvara statens
ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet,
om inte riksdagen för ett visst åtagande beslutar
annat. I garantiförordningen finns kompletterande
bestämmelser, bl.a. föreskrivs där att en garanti
endast får beviljas för den som kan antas ha
betalningsförmåga.
EU:s statsstödsregler
Artikel 87.1 i EG-fördraget förbjuder i princip
alla former av statsstöd som snedvrider eller hotar
att snedvrida konkurrensen i den utsträckning det
påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Hur detta
förbud skall tillämpas på statliga garantier har
kommissionen förtydligat i ett tillkännagivande som
antogs den 24 november 1999[2].
Av tillkännagivandet framgår att förbudet enligt
artikel 87.1 inte omfattar stöd som inte gynnar
vissa företag eller produktion av vissa varor.
Detsamma gäller åtgärder som inte påverkar handeln
mellan medlemsstaterna.
Kommissionen anger fyra undantagsvillkor och
anser att en garanti inte skall betraktas som ett
statligt stöd om samtliga dessa villkor är
uppfyllda. De fyra villkoren förutsätter:
1. Låntagaren har en sund finansiell ställning.
2. Låntagaren skall i princip kunna låna på
marknaden utan något statligt ingripande.
3. Garantin skall avse en bestämd finansiell
transaktion, inte täcka mer än 80 % av det
utestående lånet och vara begränsad i tid och
till belopp.
4. Låntagaren betalar ett marknadspris för
garantin.
Kravet att garantin inte får täcka mer än 80 % av
lånet har tillkommit för att göra en långivare mer
motiverad att på rätt sätt bedöma låntagarens
kreditvärdighet. Enligt tillkännagivandet kommer
kommissionen att kritiskt granska garantier som
täcker hela, eller nästan hela, den finansiella
transaktionen.
Skulle något av de angivna villkoren inte vara
uppfyllt innebär det inte att garantin automatiskt
betraktas som statligt stöd. Det prövas i stället
från fall till fall. Vid minsta osäkerhet skall
emellertid den planerade garantin anmälas till
kommissionen. Kommissionen skall nämligen granska
alla statliga garantier som omfattas av artikel
87.1 för att avgöra om de är förenliga med den
gemensamma marknaden.
Stöd i form av en garanti kan i princip godkännas
av kommissionen enligt gängse möjligheter till
undantag från stödförbudet i artikel 87.1 i EG-
fördraget.
Utskottets sammanfattande bedömning
Teracom har till ägaren framfört önskemål om ett
kapitaltillskott på 825 miljoner kronor för att
långsiktigt säkerställa företagets utbyggnad av det
digitala marksända TV-nätet liksom bolagets övriga
verksamhet. I propositionen hänvisar regeringen
till den analys som KPMG Corporate Finance gjort på
Kulturdepartementets uppdrag och som uppges visa
att det behövs såväl förändringar inom koncernen
som ett visst kapitaltillskott för att soliditeten
skall hållas kvar över 30 %, vilket är den nivå som
krävs av kreditgivarna för moderbolaget.
Regeringen konstaterar att det åtgärdsprogram som
Teracom skall genomföra kommer att få effekt
successivt men inte fullt ut förrän under nästa år.
Vidare gäller att de mer långsiktiga
förutsättningarna för bolagets verksamhet kommer
att läggas fast först när riksdagen har fattat
beslut om den framtida inriktningen av TV-
distributionen. För att överbrygga de problem detta
medför behöver Teracom en tillfällig ekonomisk
förstärkning, och den bör enligt regeringen lämnas
i form av en tidsbegränsad kreditgaranti, en
garanti som föreslås gälla t.o.m. den 31 oktober
2002.
Finansutskottet instämmer i regeringens bedömning
att Teracom är i behov av en ekonomisk förstärkning
för att snabbt kunna omstrukturera sin verksamhet
och anpassa den till de krav som Digital-TV-
kommitténs förslag kan föranleda. En sådan
förstärkning är nödvändig om bolaget skall kunna
tillgodose långivarnas krav på bl.a. soliditet och
likviditet.
Med hänsyn härtill anser finansutskottet att
regeringen bör bemyndigas att utfärda en
tidsbegränsad kreditgaranti på 2 000 miljoner
kronor till Teracom.
Utskottet noterar att det begärda bemyndigandet
löper ut innan åtgärdsprogrammet hunnit få fullt
genomslag och innan riksdagen har hunnit ta
ställning till regeringens förslag med anledning av
Digital-TV-kommitténs betänkande. Det är enligt
utskottets mening därför inte uteslutet att
bemyndigandet kan komma att behöva förlängas,
vilket i så fall kräver ett nytt riksdagsbeslut. På
grund av riksdagsvalet kommer riksdagen under
hösten att samlas senare än normalt, och efter det
att val har förrättats till utskotten kommer deras
arbete att vara inriktat på att under stark
tidspress behandla regeringens förslag till
statsbudget för 2003. Finansutskottet föreslår mot
denna bakgrund att bemyndigandet att utfärda en
garanti bör gälla t.o.m. den 31 december 2002.
Enligt finansutskottets mening bör
kulturutskottet med denna jämkning tillstyrka det
av regeringen begärda bemyndigandet om en
kreditgaranti till Teracom. Kulturutskottet bör som
en konsekvens samtidigt avstyrka de yrkanden om
avslag på propositionen som framförs i motionerna
Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och Kr6 (v)
yrkande 1.
Enligt regeringens bedömning behöver Teracom
genomföra en omstrukturering som innebär att
företaget koncentrerar sig på kärnverksamheten och
minskar risktagandet. Finansutskottet gör i detta
avseende ingen annan bedömning än regeringen.
Liksom regeringen anser utskottet att Teracom bör
koncentrera sig på kärnverksamheten så att bolaget
på ett kostnadseffektivt sätt kan bedriva
utsändning av radio och TV över ett rikstäckande
marknät. För att långsiktigt förbättra bolagets
lönsamhet bör det befintliga marknätet också kunna
användas för andra telekomsatsningar. Sådana
satsningar, liksom andra satsningar förenliga med
kärnverksamheten, bör emellertid göras med låg risk
och med ett begränsat behov av egna investeringar.
Teracom skall senast den 15 februari 2002 lämna en
lägesrapport till regeringen om hur
omstruktureringsarbetet fortskrider. Av den skall
även framgå om det krävs någon ändring av de
riktlinjer som gäller för bolaget enligt riksdagens
beslut. Finansutskottet finner det välmotiverat att
regeringen på detta sätt noga följer bolagets
utveckling, inte minst mot bakgrund av att Teracom
har en nyckelroll för att det av riksdagen
fastlagda målet om massmediernas tillgänglighet
skall kunna nås. Enligt finansutskottets mening bör
regeringen göra en analys av Teracoms långsiktiga
finansieringsbehov och till riksdagen återkomma med
en redovisning av företagets finansiella ställning
och ekonomiska utveckling.
I motion Kr6 påpekas också att det i propositionen
inte har klarlagts om den föreslagna
garantigivningen är förenlig med EU:s
statsstödsregler. Finansutskottet vill med
anledning härav framhålla följande.
Såsom statssekreteraren i Kulturdepartementet,
Gunilla Thorgren, framhöll vid kultur- och
finansutskottets gemensamma utfrågning den 29
januari, har avsikten med propositionen varit att
skaffa regeringen ett formellt handlingsutrymme för
att gå vidare i frågan. När riksdagen tagit
ställning i ärendet kommer ett bifall till
propositionen att innebära att Riksgäldskontoret
får i uppdrag att undersöka de närmare
förutsättningarna för en garanti och hur stor
garantiavgiften skall vara för att motsvara kravet
på en riskavspeglande avgift. Utskottet ser det som
självklart att man i det sammanhanget också beaktar
EU:s statsstödsregler och utformar garantin i
överensstämmelse med detta regelverk. Att så kommer
att ske har också bekräftats av statssekreteraren
vid utfrågningen. De i motion Kr6 framförda
invändningarna kommer alltså att bli beaktade, och
motionen bör därför inte föranleda någon
ytterligare åtgärd. Motionen är alltså tillgodosedd
i detta avseende.
När riksdagen tar slutlig ställning i detta ärende
har närmare tre månader förflutit sedan regeringen
antog propositionen. Med hänsyn härtill kan det vid
regeringens och Riksgäldskontorets fortsatta
beredning framkomma nya omständigheter som gör att
det kan ifrågasättas om en kreditgaranti
fortfarande är den lämpligaste lösningen för att
överbrygga de problem som Teracom ställs inför när
åtgärdsprogrammet skall genomföras. Regeringen bör
i så fall kunna återkomma till riksdagen med
förslag.
De motionsyrkanden som väckts i ärendet och som
inte har behandlats i detta yttrande faller enligt
utskottets mening utanför finansutskottets
beredningsområde. Utskottet avstår därför från att
ta ställning till motionerna Kr3 (fp) yrkandena 2
och 3, Kr4 (m) yrkandena 2-4, Kr5 (m) samt Kr7
(kd).
**FOOTNOTES**
[1]: En investering finansierad med lån ökar ett
bolags tillgångar och skulder. Den bidrar på så
sätt till att omslutningen på balansräkningen
blir i motsvarande mån större. Investeringen
påverkar däremot inte - förenklat sett - det egna
kapitalets storlek. Soliditeten, eller kvoten
mellan det egna kapitalet och balansräkningens
omslutning, sjunker därför för ett företag med
omfattande investeringar.
[2]: Kommissionens tillkännagivande om
tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-
fördraget på statligt stöd i form av garantier
(EGT C71, 11.3 2000)
Stockholm den 31 januari 2002
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lennart Hedquist (m), Sonia
Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m), Carin Lundberg
(s), Kjell Nordström (s), Siv Holma (v), Per
Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Lena Ek (c), Tommy Waidelich (s), Marie
Engström (v), Rose-Marie Frebran (kd) och Camilla
Dahlin-Andersson (fp).
Avvikande meningar
1. Utskottets sammanfattande bedömning (m, fp)
av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m),
Anna Åkerhielm (m), Gunnar Axén (m) och Camilla
Dahlin-Andersson (fp) som anser att avsnittet
Utskottets sammanfattande bedömning borde ha
följande lydelse:
Teracom har till ägaren framfört önskemål om ett
kapitaltillskott på 825 miljoner kronor för att
långsiktigt säkerställa företagets utbyggnad av det
digitala marksända TV-nätet liksom bolagets övriga
verksamhet. I propositionen hänvisar regeringen
till den analys som KPMG Corporate Finance (nedan
KPMG) gjort på Kulturdepartementets uppdrag och som
uppges visa att det behövs såväl förändringar inom
koncernen som ett visst kapitaltillskott för att
soliditeten skall hållas kvar över 30 %, vilket är
den nivå som krävs av kreditgivarna. I samband med
den utfrågning kultur- och finansutskotten
genomförde den 29 januari 2002 framkom dock att
Finansdepartementets bedömning är att det inte
finns något utrymme i inom ramen för utgiftstaket
för något kapitaltillskott under innevarande år och
att denna fråga ej heller varit föremål för
diskussion.
Regeringen hävdar att det åtgärdsprogram som
Teracom skall genomföra kommer att få effekt
successivt men inte fullt ut förrän under nästa år.
Vidare konstaterar regeringen att de mer
långsiktiga förutsättningarna för bolagets
verksamhet kommer att läggas fast först när
riksdagen har fattat beslut om den framtida
inriktningen av TV-distributionen. Utan
kreditgaranti och aktieägartillskott kommer
företaget inte att klara sin nuvarande situation
enligt företagets styrelse. För att överbrygga de
problem Teracom står inför föreslår regeringen en
tillfällig ekonomisk förstärkning i form av en
tidsbegränsad kreditgaranti, en garanti som
föreslås gälla t.o.m. den 31 oktober 2002.
Finansutskottet instämmer i regeringens bedömning
att Teracom är i behov av åtgärder för att klara
sig ur den uppkomna ekonomiska krisen och för att
klara företagets långsiktiga överlevnad. Utifrån de
uppgifter som framkommit vid utskottsutfrågningarna
och efter en genomgång av det underlagsmaterial som
tillhandahållits av Kulturdepartementet står det
dock klart att lösningen på Teracoms problem inte
är att staten utfärdar en kreditgaranti för
Teracoms lån, något som dessutom sannolikt skulle
strida mot gällande EU-rätt.
Vidare råder det så pass stora oklarheter kring
bolagets aktuella finansiella ställning att det av
den anledningen inte heller vore ansvarsfullt att
tillstyrka förslaget om en kreditgaranti. Utskottet
har t.ex. inte kunnat granska Teracoms
balansräkning vid årsskiftet 2001/2002. Dessutom
råder det oklarhet om huruvida man avser att
uppvärdera bolagets tillgångar samt vilka
värderingsprinciper som skulle ligga till grund för
en sådan åtgärd. Regeringen har uppenbarligen inte
heller för avsikt att beakta att Riksdagens
revisorer satt upp Teracomaffären på sin
bevakningslista och att företagets förhållanden
därmed kommer att undergå en ytterligare
granskning.
Teracoms ekonomiska problem grundar sig i
satsningen på digital marksänd TV. Investeringarna
i teknisk infrastruktur, marknadsföring och
subventionering av set-top-boxar belastar företaget
med stora kostnader. Digital-TV-projektet kommer
enligt prognoserna inte att bli lönsamt under
överskådlig tid. Mot bakgrund av de uppgifter som
framkommit i samband med utfrågningen av
representanter för Teracom, bl.a. att
distributionskostnaderna för marksänd digital-TV är
flera gånger högre än distributionskostnaderna för
satellitsänd digital-TV och de tekniska
begränsningar som finns i marknätet kan det
ifrågasättas om marksänd digital-TV någonsin kommer
att få den konkurrenskraft som krävs för att
projektet skall bli lönsamt. Det är därför risk att
en kreditgaranti måste infrias i ett senare skede
till en icke-budgeterad kostnad för staten.
Vidare vill utskottet framhålla att om projektet
inte blir lönsamt kommer den subventionering som då
skett av projektet, och som skulle bli fallet om
ägaren tillskjuter statliga medel, att strida mot
tidigare riksdagsbeslut om att den marksända
digital-TV:n inte skall stödjas med statliga medel.
Finansutskottet anser att den omedelbara åtgärd som
krävs för att stärka Teracoms ekonomiska ställning
är ett stopp för ytterligare investeringar i
teknisk infrastruktur, marknadsföring och
subventionering av set-top-boxar. Med hänvisning
till de uppgifter som återfinns i den analys som
KPMG gjort på Kulturdepartementets uppdrag skulle
detta minska bolagets förlust under innevarande år
och kommande år med så betydande summor att vare
sig kreditgaranti eller kapitaltillskott torde vara
nödvändigt.
De investeringar som krävs för att fullgöra
bolagets uppgifter, och som har en kommersiell
bärighet, kan bäst säkras med ett tillskott av nytt
kapital som både förstärker företagets
överlevnadsförmåga och dess möjligheter att leva
upp till den faktiska efterfrågan på företagets
tjänster. En sådan fokusering på publikens och på
kundernas efterfrågan kan bäst genomföras om man
avstår från den politiska styrning som tills nu har
präglat företagets investeringar och verksamhet.
Finansutskottet anser mot denna bakgrund att det
bästa för Teracoms fortsatta utveckling vore att
företaget privatiseras. På detta sätt kan nytt
kapital tillföras bolaget utan att kostnaden
riskerar att belasta skattebetalarna ytterligare
samtidigt som tillskottet kan bidra till att den
verksamhet och de investeringar som behövs kan
genomföras. En ny ägare till Teracom har sedan
möjlighet att avgöra om och hur det är
affärsmässigt motiverat att driva utvecklingen av
det digitala marknätet vidare. Regeringen bör
därför bemyndigas att sälja statens aktier i
Teracom. Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar
utskottet att kulturutskottet tillstyrker yrkandena
i motionerna Kr3 (fp) och Kr4 (m).
2. Tillkännagivande om återrapportering (v,
mp)
av Siv Holma (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Marie
Engström (v).
Enligt finansutskottets mening bör regeringen i
enlighet med vad som framförs i motion Kr6 (v)
skyndsamt göra en analys och samlad bedömning av
Teracoms ekonomiska utveckling och till riksdagen
återkomma med en redovisning av företagets
finansiella ställning och långsiktiga
finansieringsbehov. Utskottet anser att
kulturutskottet bör tillstyrka motion Kr6 yrkande 2
och ge denna uppfattning till känna för regeringen.
Särskilt yttrande
Riksgäldskontorets garantiprövning
av Yvonne Ruwaida (mp).
Jag anser att den bedömning som Riksgäldskontoret
gör i frågan om en garanti till Teracom AB borde
vara en del av underlaget för riksdagens beslut.