Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU4

Social ekonomi

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2000/01.
Motionerna gäller frågor om Stiftelsen Centrum för
Samhällsarbete och Mobilisering (Cesam),
förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet,
EU-samarbetet, överläggningar mellan representanter
för staten och den sociala ekonomin samt det
offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den
sociala ekonomin.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt
yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Cesam
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr503.
Reservation 1 (kd, c)

2. Förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet

Riksdagen avslår motion 2000/01:N225 yrkande 7.

3. EU-samarbetet

Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 3.

4. Överläggningar mellan representanter för
staten och den sociala ekonomin

Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 2.

5. Det offentligas gemensamma
förhållningssätt gentemot den sociala
ekonomin

Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 4.
Reservation 2 (c)

Stockholm den 27 september 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson
(s).

2001/02

KrU4

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- Cesam, jämför reservation 1 (kd, c),
- förutsättningar för det ideella
folkrörelsearbetet,
- EU-samarbetet,
- överläggningar mellan representanter för
staten och den sociala ekonomin,
- det offentligas gemensamma förhållningssätt
gentemot den sociala ekonomin, jämför
reservation 2 ( c).
Inledning

Riksdagen godkände i samband med behandlingen av
budgetpropositionen hösten 2000 regeringens
föreslagna mål för politikområdet
Folkrörelsepolitik. Målet för folkrörelsepolitiken
skall enligt riksdagens beslut vara att människor
skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och
delta i olika typer av folkrörelser och föreningar.

I budgetpropositionen angav regeringen att den
genom en aktiv folkrörelsepolitik vill bidra till
att stärka den sociala ekonomin i samhället och till
att utveckla, fördjupa och bredda demokratin. Vidare
angavs att folkrörelsepolitiken inrättas som
politikområde i syfte att skapa ett samlat synsätt
och agerande från statens sida vad gäller relationer
till folkrörelser och föreningsliv av olika slag
samt villkor och förutsättningar för deras
verksamhet.
Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är
enligt regeringen sammanslutningarnas
självständighet och oberoende, såväl gentemot det
offentliga som gentemot det privata näringslivet.
Inom ramen för folkrörelsepolitiken pågår enligt
regeringen arbete med att utveckla system och
metoder för en rättvisande statistik över den
sociala ekonomin även kallad den tredje sektorn,
vilken, utöver ideella föreningar, även inkluderar
stiftelser, kooperativ och liknande
sammanslutningar. Detta ger också enligt regeringen
förutsättningar för utökad forskning på området.
Statistiska Centralbyrån (SCB) deltar i ett
internationellt projekt som syftar till att utveckla
en gemensam standard för statistik över den sektor
av samhället där folkrörelserna och föreningslivet
hör hemma. SCB genomför vidare under åren 2000 och
2001, inom ramen för Undersökningarna om
levnadsförhållanden (ULF) och med finansiering från
Regeringskansliet, en särskild kartläggning av
svenskarnas engagemang i ideella och ekonomiska
föreningar. Kartläggningen väntas vara klar i april
år 2002.
Regeringen avser att under hösten år 2001 besluta
att en särskild utredare skall kartlägga hur
lagstiftningen inom olika områden påverkar ideella
föreningar. Avsikten är enligt regeringen att ge en
samlad bild och bedömning av de rättsliga villkoren
för sådana föreningar.
Vidare kan nämnas att regeringen den 6 september
2001 beslutade att det inom Regeringskansliet skall
tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att dels
utgöra ett forum för samråd i frågor rörande
folkrörelser och social ekonomi, dels följa upp
vissa insatser på området. Arbetet skall vara
avslutat senast den 31 december 2002.
I juni år 2001 arrangerade regeringen i samverkan
med svenska och europeiska organisationer den sjunde
europeiska konferensen om social ekonomi. Regeringen
inrättade en nationalkommitté (Ku 1999:07) med
uppgift att vara samordnande organ för förberedelser
och genomförande av konferensen. I
nationalkommitténs arbetsplan anges konferensens
syfte vara att öka kunskapen om den sociala
ekonomins roll i det europeiska samhället, att ge
tillfälle till kontakt, erfarenhetsutbyte och
kunskapsinhämtning, att följa upp tidigare
konferenser samt att diskutera den sociala ekonomins
utveckling under de kommande åren. Konferensen
riktade sig till organisationer, föreningar,
kooperativ, ömsesidiga bolag och stiftelser såväl i
Sverige som i andra medlems- respektive
kandidatländer. Konferensen samlade nära 1 000
deltagare, varav ca 400 var från andra länder än
Sverige. Trojkans ministrar, dvs. från Frankrike,
Sverige och Belgien, diskuterade inom ramen för den
sjunde europeiska konferensen om social ekonomi
frågor med anknytning till konferensen.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr503 (kd, s, m, c, fp)
anser att Stiftelsen Centrum för Samhällsarbete och
Mobilisering (Cesam) i Örebro bör få uppdrag som
nationellt kompetens- och utvecklingscentrum med ett
grundläggande samhällsstöd.

I motion N225 (fp) anser motionärerna att
statsmakten bör uppmuntra det ideella
folkrörelsearbetet genom att ge goda förutsättningar
och villkor (yrkande 7). Motionärerna bakom motion
N380 (c) har tre motionsyrkanden om social ekonomi.
I yrkande 3 hemställs att regeringen bör tillsätta
en arbetsgrupp med uppgift att stärka och utveckla
den svenska sociala ekonomin inom ramen för EU-
samarbetet.
Under yrkande 2 framhålls att den arbetsgrupp som
regeringen uppgett sig ha för avsikt att tillsätta
och som skall samråda kring frågor om folkrörelser
och social ekonomi bör finna former för mer
regelbundna och representativa överläggningar mellan
staten och den sociala ekonomin.
I yrkande 4 begärs att regeringen bör ta initiativ
till överläggningar med Landstingsförbundet och
Svenska Kommunförbundet för att utveckla det
offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den
sociala ekonomin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har beträffande motionsyrkandet om Cesam
inhämtat att Cesam år 2000 ansökte om ett
demokratibidrag inom ramen för regeringens
långsiktiga utvecklingsarbete för den svenska
folkstyrelsen (Tid för Demokrati). Förutsättningarna
för att få demokratibidrag regleras i en särskild
förordning (2000:648) om statliga projektbidrag för
utvecklingsarbete för den svenska folkstyrelsen.
Bidrag lämnas enligt förordningen med högst 150 000
kronor per projekt. I vissa fall kan dock enligt
förordningen bidrag lämnas med ett högre belopp.
Cesams ansökan gällde ett bidrag om 6 851 000 kronor
för ett projekt benämnt MOD - Modern demokrati -
möte och delaktighet. För att kunna uppnå syftet med
sitt projekt önskade Cesam fungera som ett
nationellt och internationellt kompetens- och
utvecklingscentrum. Regeringen avslog ansökan i
november år 2000. Enligt uppgift från
Regeringskansliet pågår för närvarande en dialog
mellan regeringen och Stiftelsen Cesam i frågan om
metoder för utvecklingsarbete till stöd och gagn för
lokala verksamheter som främjar demokrati och
delaktighet.

Med hänvisning till att resultaten av den dialog
som pågår mellan regeringen och Stiftelsen Cesam
inte bör föregripas avstyrker utskottet motion Kr503
(kd, s, m, c, fp).

Beträffande motionsyrkandet om att skapa goda
förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet
kan utskottet hänvisa till vad som ovan
inledningsvis redovisats om den aktivitet som pågår
på området. Utskottet påminner också om att
regeringen i budgetpropositionen för år 2001
framhöll att en viktig uppgift inom
folkrörelsepolitiken är att medverka till att
lagstiftningen och de finansiella villkoren för
föreningslivet och folkrörelserna utformas på ett
ändamålsenligt sätt. Av intresse är också att, som
ovan angetts, en särskild utredare skall tillsättas
för att kartlägga hur lagstiftningen inom olika
områden specifikt påverkar de ideella föreningarna.

Vidare kan utskottet nämna att betänkandet
Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU
2000:9) innehåller förslag om att överskottet från
värdeautomaterna och kasinoverksamheten skall
tillföras folkrörelserna och att fler ideella
organisationer än de som i dag erhåller bidrag bör
få del av dessa medel. I dag fördelas 80 % av
överskottet av Riksidrottsförbundet (RF) och 20 % av
Ungdomsstyrelsen. Betänkandet bereds för närvarande
inom Regeringskansliet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion
N225 (fp) att det är av vikt att det ideella
folkrörelsearbetet ges goda förutsättningar och
villkor men anser med hänvisning till de olika
initiativ som tagits för att skapa dessa goda
förutsättningar att motion N225 (fp) yrkande 7 bör
avstyrkas.

När det gäller motionsyrkandet i N380 (c) om att
tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att stärka och
utveckla den sociala ekonomin inom ramen för EU-
samarbetet kan utskottet erinra om det EU-samarbete
som skett genom den inledningsvis nämnda sjunde
europeiska konferensen om social ekonomi som hölls i
Sverige i juni i år. Vidare kan utskottet framhålla
att den ovan nämnda arbetsgruppen med uppgift att
samråda kring frågor om folkrörelser och social
ekonomi, också har att ta upp frågor kring
relationen till EU.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion N380 (c) yrkande 3.

Beträffande motionsyrkandet avseende mer regelbundna
överläggningar mellan representanter för staten och
den sociala ekonomin kan nämnas att regeringen
senast i budgetpropositionen för år 2002 har angett
att det från regeringens sida finns en grundläggande
önskan om dialog med det självständiga
organisationslivet. Vidare har regeringen tillsatt
en arbetsgrupp inom Regeringskansliet rörande samråd
kring frågor om folkrörelser och social ekonomi. Den
skall ha till uppgift att samverka med
organisationer inom den sociala ekonomin och
dessutom ge underlag till regeringen för dess dialog
med dessa organisationer. Utskottet förutsätter att
denna samverkan och denna dialog kommer att ske
regelbundet. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion N380 (c) yrkande 2.

I fråga om motionsyrkandet rörande det
offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den
sociala ekonomin förutsätter utskottet att det från
offentligt håll finns en gemensam syn på den sociala
ekonomins betydelse och att denna samsyn kan
förstärkas bl.a. genom den samverkan som skett vid
arrangemangen runt den sjunde europeiska
konferensen. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion N380 (c) yrkande 4.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Cesam (punkt 1)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och
Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr503.

Ställningstagande

Centrum för Samhällsarbete och Mobilisering (Cesam)
i Örebro startade som ett projekt 1984. I samband
med att Cesam fick ett större uppdrag från dåvarande
Civildepartementet 1993 bildades Stiftelsen Cesam i
Örebro läns landsting. På uppdrag av
Civildepartementet byggde Cesam upp en
specialdesignad databas som innehåller dokumentation
av erfarenheter av ideellt arbete i Sverige. Med
denna dokumentation som grund har Cesam bedrivit
rådgivning, gett handledning och spritt information
om lokalt utvecklingsarbete. Cesam har arbetat på
flera hundra orter i landet med allt från små lokala
byagrupper i glesbygd till invandrargrupper i
miljonprogramsområden. Stiftelsen har i olika former
medverkat i bildandet av ca 100 lokala resurscentrum
i Sverige.

Cesam har ambitionen att bli ett kompetens- och
utvecklingscentrum som är tillgängligt för alla
oavsett ekonomiska och andra förutsättningar. För
att möta behoven och möjliggöra ett långsiktigt
arbete med utveckling av delaktighet och demokrati i
Sverige vill Cesam under en femårsperiod driva
projektet MOD - Modern demokrati - möte och
delaktighet.
Cesam bör enligt vår uppfattning få ett uppdrag av
staten som nationellt kompetens- och
utvecklingscentrum med ett grundläggande
samhällsstöd.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framfört.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr503.

2. Det offentligas gemensamma förhållningssätt
gentemot den sociala ekonomin (punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:N380 yrkande 4.

Ställningstagande

Den sociala ekonomin är viktig för bl.a. välfärd,
sysselsättning och demokrati. Frågor rörande dessa
ämnen avgörs i mångt och mycket ute i kommuner,
landsting och/eller regioner. För att undanröja
eventuella juridiska och fiskala hinder för en
positiv utveckling av den sociala ekonomin är
statens roll betydelsefull. Jag anser det viktigt
att det offentliga, dvs. staten,
landstingen/regionerna och kommunerna söker finna
ett gemensamt förhållningssätt gentemot den sociala
ekonomin. Detta bör ske genom att regeringen tar
initiativ till överläggningar med
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Jag
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:N380 (c) yrkande 4.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande.

Social ekonomi

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:

Vi vill här erinra om att vi i vår motion
2000/01:Kr345 (kd), som behandlades i samband med
budgeten hösten 2000 (bet. 2000/01:KrU1), utförligt
redovisade vår syn på utvecklingen av den ideella
sektorn. Vi tog där bl.a. upp att vi anser att ett
nytt anslag för utveckling av den ideella sektorn
bör införas. Vidare anförde vi att det ideella
arbetet har som huvuduppgift att skapa gemenskap,
helhet och struktur i människors liv, och att den
utgör ett viktigt komplement till den offentliga och
privata sektorn.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2000

2000/01:Kr503 av tredje vice talman Rose-Marie
Frebran m.fl. (kd, s, m, c, fp):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om ett nationellt kompetens- och
utvecklingscentrum i enlighet med vad i motionen
anförs.

2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar Patriksson
(fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att goda
förutsättningar ges för att stärka det ideella
folkrörelsearbetet.

2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta
Andersson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att den
interdepartementala arbetsgruppen i samråd med
företrädare för den sociala ekonomin bör finna
former för mer regelbundna och representativa
överläggningar mellan staten och den sociala
ekonomin.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att tillsätta
en arbetsgrupp med uppgiften att stärka och
utveckla den svenska sociala ekonomin inom ramen
för EU-samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar
för att delta i transnationella projekt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör ta initiativ till överläggningar med Lands-
tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet för att
utveckla det offentligas gemensamma förhållningssätt
gentemot den sociala ekonomin.