Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU3

Spel och lotterier

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har
väckts under allmänna motionstiderna 1999/2000 och
2000/01. Motionerna gäller frågor om avskaffande av
lotterilagen, högsta vinstsumma från lotterier,
fördelning av vinst till välgörande ändamål,
spelberoende, reklam runt spelandet,
monopolställningen på spelmarknaden, omprövning av
tillståndet för spel på hundar och aveln av
greyhound. Vidare behandlas motioner om förbud mot
kasinoverksamhet av internationellt slag,
lokalisering av kasinon, koncession att driva
kasinon, fördelning av överskottet från
värdeautomater, trafiksäkrare idrottsresor, starkare
ställning för folkrörelserna, ökad
självfinansieringsgrad för folkrörelserna,
anpassning av lagstiftningen till den nya tekniken
på spel- och lotteriområdet, folkrörelsernas ansvar
för en del av värdeautomatverksamheten samt
lottförsäljningsterminaler.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 10 reservationer och 3
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avskaffande av lotterilagen
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr514.

2. Högsta vinstsumma från lotterier

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483
yrkande 2 och 2000/01:So302 yrkande 2.

3. Fördelning av vinst till välgörande
ändamål

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483
yrkande 3 och 2000/01:
So302 yrkande 3.

4. Åtgärder för att möta de negativa
konsekvenserna av ökat spelande

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr509 yrkande 4
i denna del.
Reservation 1 (v, kd, mp)

5. Begränsning av reklam kring spelandet

Riksdagen avslår motion 2000/01:So357 yrkande
1.
Reservation 2 (v)

6. Monopolställningen på spelmarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr243 och
2000/01:Fi902 yrkande 1.
Reservation 3 (m)

7. Omprövning av tillståndet för spel på
hundar

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande
1.

8. Uppföljning av aveln av greyhound

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande
2.
Reservation 4 (mp)

9. Förbud mot kasinoverksamhet av
internationellt slag

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr512.

10. Lokalisering av kasinon

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr503,
1999/2000:Kr507 och 1999/2000:Kr516.

11. Koncession att driva kasinon

Riksdagen avslår motion 1999/2000:523 yrkande
1.

12. Fördelning av överskottet från
värdeautomater

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509
yrkande 7 och 2000/01:
Kr537 yrkande 7.
Reservation 5 (m)

13. Trafiksäkrare idrottsresor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr511.

14. Starkare ställning för folkrörelserna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr509
yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521,
2000/01:Kr522 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 10
och 2000/01:Kr540.
Reservation 6 (m, fp)
Reservation 7 (mp)

15. Ökad självfinansieringsgrad för
folkrörelserna

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr510
yrkande 1 och 2000/01:
509 yrkande 2.

16. Anpassning av lagstiftningen till den
nya tekniken på spel- och lotteriområdet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr522 yrkande
3.
Reservation 8 (mp)

17. Folkrörelsernas ansvar för en del av
värdeautomatverksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr522
yrkande 2 och 2000/01:
Kr539 yrkande 3.
Reservation 9 (fp)

18. Lottförsäljningsterminaler

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr524 yrkande
5.
Reservation 10 (c)
Stockholm den 27 september 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson
(s).

Tidigare riksdagsbehandling och
kommande riksdagsbehandling

Lotterilagsutredningen

År 1997 tillsattes en särskild utredare med uppdrag
att göra en översyn av lotterilagen (1994:1000).
Utredaren fick i uppdrag att i huvudsak
- lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning
genom att ange hur lotterilagen om möjligt kan
omformas till en ramlag i kombination med
föreskrifter på en lägre nivå än lag eller se över
lotterilagens definitioner, begrepp och
tillämpningsområden
-
- lämna förslag till hur lotterilagen och lagen
(1982:636) om anordnande av visst automatspel kan
föras samman i lotterilagen samt ge förslag till
bestämning och reglering av automatspel
-
1. utreda om lotterilagen behöver anpassas till EG-
rätten
2.
- analysera utvecklingen av spel över Internet m.m.
och bedöma om det är möjligt och om det finns behov
av att förhindra spel över Internet m.m. från
utlandet.
-
I direktiven angavs att den grundläggande principen,
nämligen att överskottet från spel- och
lotteriverksamhet skall tillfalla det allmänna eller
allmännyttiga ändamål, skulle ligga fast.
Fördelningen mellan och förutsättningarna för
staten, hästsporten och folkrörelserna att bedriva
spel- och lotteriverksamhet skulle inte behandlas.

Utredningen antog namnet Lotterilagsutredningen.
Utredningen överlämnade i november 1998
delbetänkandet Automatspel (SOU 1998:144) och i juli
2000 slutbetänkandet Från tombola till Internet -
översyn av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50).
Kulturutskottet behandlade regeringens förslag och
de frågor som togs upp i delbetänkandet Automatspel
i maj 1999 i sitt betänkande Kasinospel i Sverige
m.m. (bet. 1998/99:KrU11).

Den nya spel- och lotteriutredningen

I juni 1999 tillsattes en särskild utredare med
uppdrag att lämna förslag till hur föreningslivets
ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden
kan stärkas. Härvid skulle även beaktas den
betydelse de statliga spelen har för statens
inkomster. Utredaren skulle dessutom bedöma om
tillståndsgivningen till AB Svenska Spel och AB Trav
och Galopp (ATG) borde delegeras från regeringen
till Lotteriinspektionen.
Utredningen antog namnet Den nya spel- och
lotteriutredningen.
Utredaren överlämnade i februari 2000 betänkandet
Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU
2000:9).
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande
betänkandena Från tombola till Internet - översyn av
lotterilagstiftningen och Föreningslivet på spel-
och lotterimarknaden.

2001/02

KrU3

Utskottets överväganden

Lotterilagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- avskaffande av lotterilagen.
Motionen

Motionären bakom motion 2000/01:Kr514 (m) begär att
riksdagen avskaffar lotterilagen (1994:1000). Som
skäl anges endast "myndigförklara medborgarna".

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det framkommit några skäl
att avskaffa lotterilagen varför motion
2000/01:Kr514 (m) avstyrks.

Begränsning av höga vinster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- högsta vinstsumma från lotterier,
- fördelning av vinst till välgörande
ändamål.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:So483 (mp) yrkande 2 och
2000/01:So302 (mp) yrkande 2 föreslår motionärerna
att den högsta vinstsumma som får utdelas från
lotterier skall vara 3 miljoner kronor.

All vinst från lotterier som överstiger 3 miljoner
kronor föreslås i samma motioner (yrkandena 3) gå
till välgörande ändamål och fördelas av en ideell
organisation, t.ex. Amnesty International.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att regeringen i ett
pressmeddelande från 1997 meddelat att
Lotteriinspektionen övervägt frågan om
spelvinsternas storlek och kommit fram till
slutsatsen att inte föreslå regeringen att införa
ett högsta tak för spelvinster. Dåvarande
finansminister Erik Åsbrink kommenterade
pressmeddelandet och uppgav bl.a. att ett vinsttak
för de svenska spelen skulle leda till att utländska
spel - som inte har något vinsttak - skulle tränga
ut de svenska spelen. Det skulle enligt
finansministern försämra kontrollen över den svenska
spelmarknaden med ökad risk för sociala problem.
Dessutom skulle arbetstillfällen i Sverige slås ut
och statens och föreningslivets inkomster minskas.
Mot denna bakgrund angav han att han inte hade för
avsikt att införa ett högsta tak för spelvinster.

De skäl som den dåvarande finansministern uppgav
för att inte införa något högsta tak för vinst anser
utskottet fortfarande ha bärkraft. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1999/2000:So483 (mp)
yrkande 2 samt 2000/01:So302 (mp) yrkande 2.
Ställningstagandet medför att även yrkandena 3 i
båda motionerna rörande fördelningen av vinsten till
välgörande ändamål avstyrks.

Negativa konsekvenser av ökat
spelande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- åtgärder för att möta de negativa
konsekvenserna av ökat spelande, jämför
reservation 1 (v, kd, mp).

Motionen

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr509 (v) begär
att regeringen återkommer med förslag för att möta
de negativa konsekvenserna av ökat spelande (yrkande
4 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att det för år 2001 avsätts 4
miljoner kronor för åtgärder mot överdrivet spelande
från anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder under
utgiftsområde 9. Hälften av dessa medel går till
forskning. Resterande medel går till dels ett
oberoende branschråd, OSS - Oberoende Spelsamverkan,
dels en telefonjour, dels en konferensserie i ca 10
län som vänder sig till yrkesverksamma som kommer i
kontakt med spelmissbrukare, dels Spelberoendes
riksförbund som bildades år 2000, dels ett antal
lokala kamratföreningar som tillhör riksförbundet.

Vidare kan framhållas att i betänkandet
Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU
2000:9) föreslås att Folkhälsoinstitutet årligen
skall rapportera till regeringen om sitt arbete för
att förebygga och motverka spelberoende samt
rapportera om utvecklingen på området vad rör
statistik och forskning. Enligt utredningen bör även
en ideell organisation som arbetar mot ökat
spelberoende kunna spela en roll på detta område.
Betänkandet bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Utskottet har tidigare uttalat att de initiativ
som tas mot ökat spelberoende är angelägna och att
regeringen noga bör följa utvecklingen och vara
uppmärksam på var åtgärder behöver sättas in (bet.
1998/99:KrU11). Utskottet anser alltjämt att arbetet
som bedrivs för att motverka spelberoende är viktigt
och att detta arbete regelbundet bör följas upp. Men
med hänvisning till den beredning som pågår
avstyrker utskottet dock motion 2000/01:Kr509 (v)
yrkande 4 i denna del.

Begränsning av reklam kring
spelandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- begränsning av reklam kring spelandet,
jämför reservation 2 (v).

Motionen

I motion 2000/01:So357 (v) begär motionärerna att
regeringen tillsätter en utredning som ser över hur
reklamen runt spelandet kan begränsas (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Regeringen uttalade våren 1999 i proposition
1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m. att regeringen
ansåg att det fanns anledning att göra en samlad
kartläggning av marknadsföringen av spel och
lotterier i Sverige. Kartläggningen kunde sedan
enligt regeringen ligga till grund för förslag till
hur påträngande former av marknadsföring, exempelvis
gentemot ungdomar, kan undvikas.

Lotteriinspektionen, som fick i uppdrag att
genomföra kartläggningen, lämnade en rapport i
november 2000. Av rapporten går bl.a. följande att
utläsa.
Det totala spelutbudet i Sverige är omfattande
liksom marknadsföringen av spel. Om man ser till
omsättningen av marknadsföringen av spel och
lotterier dominerar AB Svenska Spel (Svenska Spel).
Om man däremot relaterar kostnaderna för
marknadsföringen till omsättningen kan man se att
folkrörelsedrivna lotterier har förhållandevis höga
marknadsföringskostnader jämfört med AB Trav och
Galopp (ATG) och Svenska Spel. Anledningen härtill
kan enligt rapporten vara att det handlar om en stor
mängd mindre, fristående lotterier som var och en
skall konkurrera om utrymmet på spel- och
lotterimarknaden.
Rapporten från Lotteriinspektionen bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Med hänvisning till den beredning som pågår
avstyrker utskottet motion 2000/01:So357 (v) yrkande
1.

Monopolställningen på spelmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- monopolställningen på spelmarknaden, jämför
reservation 3 (m).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr243 (m) och
2000/01:Fi902 (kd) yrkande 1 anser att konkurrensen
på spelmarknaden skall öka och föreslår därför att
Svenska Spels och ATG:s monopolställning skall tas
bort.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten på den svenska spel- och
lotterimarknaden är för närvarande att det överskott
som uppkommer skall vara förbehållet staten,
föreningslivet och hästsporten. Nettoinkomsterna
skall med andra ord komma det allmänna eller
allmännyttiga ändamål till godo. Kommersiella
intressen tillåts inom spelverksamheterna på
restaurangkasinon och på varuspelsautomater på
marknads- och tivolinöjen. De senare har ansetts
utgöra spel av förströelsekaraktär där vinstchansen
inte har varit det dominerande inslaget.

Utskottet som anser att nettoinkomsterna från
spel- och lotterimarknaden även fortsättningsvis
skall komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål
till godo avstyrker motionerna 2000/01:Kr243 (m) och
2000/01:Fi902 (kd) yrkande 1.

Spel på hundar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- omprövning av tillståndet för spel på
hundar,
- uppföljning av aveln av greyhound, jämför
reservation 4 (mp).

Motionerna

I motion 1999/2000:Kr501 (mp) hemställs att beslutet
om tillstånd för spel på hundar bör omprövas
(yrkande 1).

Om yrkande 1 avslås anser motionären att en
uppföljning bör göras beträffande aveln av
greyhound. Motionären uttrycker sin oro för att
greyhoundrasen p.g.a. hundkapplöpningarna kommer att
renavlas på egenskaperna snabbhet och jakt och att
man därigenom får en hund som är olämplig ur
djurskyddssynpunkt (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet vill erinra om att riksdagen i 45 §
lotterilagen (1994:1000) gett regeringen
bemyndigande att anordna lotteri av visst slag. Med
stöd av bemyndigandet gav regeringen den 12 november
1998 tillstånd till Svenska Spel att anordna
vadhållning vid hundkapplöpningar. Av tillståndet
framgår att all tävlingsverksamhet inom ramen för
vadhållningen skall ske med iakttagande av gott
djurskydd. Om kraven på djurskyddshänsyn inte
tillgodoses kan regeringen dra in tillståndet.

Utskottet har från Svenska Kennelklubben inhämtat
att greyhoundrasens naturliga egenskaper är snabbhet
och jaktinstinkt och att dessa egenskaper avlats
fram under mycket lång tid.
Jordbruksminister Margareta Winberg har den 3
september 2001 i svar på fråga 2000/01:1522 om
hundkapplöpning anfört att olika organisationer i
skrivelser har önskat att regeringen avslår AB
Svenska Spels ansökan om fortsatt tillstånd för
vadhållning på hundkapplöpning. Hon anför vidare
att även om ingen anmärkning framförts mot hur
verksamheten bedrivs från djurskyddssynpunkt anser
hon att det nu är en lämplig tidpunkt att utvärdera
verksamheten. Hon avser därför att inom kort ge
Statens jordbruksverk ett sådant uppdrag.
Jordbruksverkets synpunkter kommer enligt ministern
att övervägas noga innan beslut om fortsatt
tillstånd fattas. Med hänvisning till den
utvärdering som skall göras avstyrker utskottet
motion 1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 1 rörande
omprövning av tillåtande av spel på hundar.
Även motion 1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 2 rörande
en uppföljning beträffande aveln av greyhound bör
enligt utskottet avslås av riksdagen med hänvisning
till den utvärdering som skall ske.

Kasinospel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- förbud mot kasinoverksamhet av
internationellt slag,
- lokalisering av kasinon,
- koncession att driva kasinon.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr512 (kd)
föreslår att kasinoverksamhet av internationellt
slag åter skall förbjudas i Sverige.

I motionerna 1999/2000:Kr503 (mp), 1999/2000:Kr507
(m) och 1999/
2000:Kr516 (s) har motionärerna synpunkter på var de
av riksdagen beslutade kasinona skall lokaliseras.
Motionärerna bakom den förstnämnda motionen (mp)
anser att kasinona skall placeras i turistorter. I
den andra motionen (m) framhålls Malmö och Båstad
som lämpliga orter att dela på ett kasino. I den
tredje motionen (s) föreslår motionärerna att ett
kasino skall placeras i Piteå.

Motionären bakom motion 1999/2000:Kr523 (m) föreslår
att koncessionen att driva kasinon borde auktioneras
ut till högstbjudande (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Beträffande motionsyrkandet att åter förbjuda
kasinoverksamhet av internationellt slag i Sverige
vill utskottet framhålla följande. Utskottet anser
alltjämt att de fördelar som kasinoverksamheten för
med sig, däribland en dämpande effekt på den
illegala spelmarknaden, de betydande inkomster som
kan inbringas till staten och den ökade
sysselsättningen som kasinoverksamheten kan bidra
till både vid kasinot och inom den omfattande
verksamheten runt ett kasino, överväger nackdelarna.
Dessutom kan framhållas att regeringen för
närvarande ser över frågor om spelberoende och att
regeringen i år satsar 4 miljoner kronor på dessa
frågor. Kasinoverksamheten kommer vidare att
omgärdas av en stark kontroll och säkerhet. Mot
denna bakgrund anser utskottet att kasinoverksamhet
av internationellt slag alltjämt skall vara tillåten
i Sverige och avstyrker därmed motion
1999/2000:Kr512 (kd).

När det gäller motionsyrkandena om lokaliseringen av
kasinon har regeringen, efter det att motionerna har
väckts, beslutat att statliga kasinon av
internationellt slag skall placeras i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Sundsvall. Regeringen har enligt
riksdagsbeslutet möjlighet att senare - när
erfarenheter vunnits - besluta om kasinon på
ytterligare två orter.

Med hänvisning till regeringens
lokaliseringsbeslut i fråga om de fyra första
kasinona och då det inte i dagsläget finns anledning
att uttala sig om en placering av de eventuellt två
kommande kasinona avstyrker utskottet motionerna
1999/2000:Kr503 (mp), 1999/2000:Kr507 (m) och
1999/2000:Kr516 (s).

Beträffande motionsyrkandet att koncessionen att
driva kasinoverksamhet bör auktioneras ut kan
utskottet erinra om att riksdagen i maj 1996 slog
fast att endast statliga bolag bör ges koncessioner
för sådana spelformer som kan bedömas medföra risker
av social karaktär. I samband med propositionen
Kasinospel i Sverige m.m. gjorde riksdagen ingen
annan bedömning (prop. 1998/99:80, bet.
1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229).

Utskottet gör inte heller nu någon annan bedömning
varför motion 1999/2000:Kr523 (m) yrkande 1
avstyrks.

Svenska Spels medel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- fördelning av överskottet från
värdeautomater, jämför reservation 5 (m),
- trafiksäkrare idrottsresor.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr509 (m)
yrkande 7 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 7 föreslår,
som utskottet uppfattat yrkandena, att en del av de
intäkter som uppkommer från överskottet från
värdeautomater och som går via Svenska Spel och
tillfaller idrotten bör fördelas till
handikappidrotten.

I motion 2000/01:Kr511 (v) föreslår motionären att
regeringen bör lägga fram en åtgärdsplan för
trafiksäkrare idrottsresor. Motionären anser att
resorna skall ske med allmänna transportmedel och
finansieras genom medel från Svenska Spel.

Utskottets ställningstagande

Beträffande motionsyrkandena om ökade medel till
handikappidrotten vill utskottet erinra om att de
medel från värdeautomaterna som tillfaller
idrottsrörelsen går till Riksidrottsförbundet (RF)
som har att fördela medlen. Utskottet anser att det
är idrottsrörelsen som själv bör besluta om
prioriteringen av olika bidragsändamål och behov,
varför motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 7 och
2000/01:Kr537 (m) yrkande 7 avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om trafiksäkrare
idrottsresor anser utskottet att det är en fråga för
idrottsrörelsen att avgöra hur idrottsresorna skall
göras trafiksäkrare. Utskottet avstyrker därmed
motion 2000/01:Kr511 (v).

Starkare ställning för
folkrörelserna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- starkare ställning för folkrörelserna,
jämför reservationerna 6 (m, fp) och 7 (mp).

Motionerna

I motion 2000/01:Kr537 (m) föreslår motionärerna att
idrottsrörelsen bör få en betydligt större andel av
spelmarknaden (yrkande 10).

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr521 (fp)
och 2000/01:Kr540 (s) hemställer att hela
lottmarknaden bör tillföras folkrörelserna.
I motion 2000/01:Kr522 (mp) hemställs att
riksdagen skall tillkännage för regeringen
betydelsen av en jämn fördelning av
marknadsandelarna mellan spelmarknadens tre aktörer,
dvs. Svenska Spel, ATG och folkrörelserna (yrkande
1).
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr509 (v) begär
att regeringen återkommer med förslag som syftar
till att folkrörelsernas andel och inflytande över
spelmarknaden kraftigt ökar (yrkande 1). I samma
motion begär motionärerna förslag som bromsar upp
expansionen av den totala spelmarknaden (yrkande 3).
I motionen begär motionärerna vidare att regeringen
återkommer med förslag som motverkar introduktionen
av nya snabba spel (yrkande 4 i denna del). Som
utskottet tolkat det skall de två sistnämnda
yrkandena tillgodoses framför allt genom att
folkrörelserna ges ökat utrymme på spelmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill här erinra om att det i betänkandet
Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU
2000:9) föreslås bl.a. att nettoöverskottet från
värdeautomater och kasinospel i Svenska Spels regi i
sin helhet skall överföras till folkrörelserna samt
att folkrörelsernas möjligheter på den "rena"
lottmarknaden skall stärkas. Det sistnämnda skall
enligt utredningen ske genom att Svenska Spel får
disponera "ett tak om högst två traditionella
lotterier" och att lottmarknaden i övrigt i princip
skall vara folkrörelsernas marknad. Enligt
utredarens slutsatser kommer folkrörelsernas
marknadsandel att uppgå till ca 32 % år 2004 om
utredningsförslagen går igenom. Betänkandet bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill i sammanhanget påminna om att vid
debatten i kammaren om spel- och lotterifrågor våren
1999 uttalade utskottsmajoritetens talesman att hans
förhoppning var att utredningen - som då ännu
arbetade med frågor om föreningslivets ställning på
spel- och lotterimarknaden - skulle komma fram till
att de tre aktörerna på spelmarknaden borde ha
ungefär var sin tredjedel av den totala
spelmarknaden (prot. 1998/99:102).
Utskottet vill också påminna om det
vinstdelningssystem som riksdagen tidigare godkänt.
Riksdagen beslutade i januari 1995, i samband med
att den nu gällande lotterilagen trädde i kraft, att
tillåta en ny typ av automat i Sverige -
värdeautomaten. Överskottet från värdeautomaterna
skulle tillfalla det lokala föreningslivets barn-
och ungdomsverksamhet. Dåvarande AB Tipstjänst
(numera AB Svenska Spel) beviljades i juni 1995
tillstånd av regeringen att anordna spel på högst 7
000 värdeautomater. Våren 1996 beslutade riksdagen
att denna öronmärkning av överskottet från dessa
värdeautomater skulle ersättas av ett system för
vinstdelning mellan staten och föreningslivet, där
det framtida överskottet från värdeautomaterna
transformeras till en andel av Svenska Spels totala
överskott (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14,
rskr. 1995/96:248). Frågan om vinstdelningssystemet
bereds nu inom Regeringskansliet.
Utskottet anser att det är viktigt att
folkrörelserna får möjlighet att ha ett eget aktivt
engagemang på spel- och lotterimarknaden. Samtidigt
bör dock uppmärksammas att den snabba tekniska
utvecklingen kräver stor kompetens och även
ekonomiska resurser hos aktörerna på spel- och
lotterimarknaden. Vidare behövs det
konkurrenskraftiga aktörer i Sverige som kan hålla
utländska aktörer borta.
Med hänvisning till det beredningsarbete som pågår
inom Regeringskansliet, och som utskottet inte vill
föregripa, avstyrker utskottet motionerna
2000/01:Kr509 (v) yrkandena 1, 3 och 4 (delvis),
2000/01:Kr521 (fp), 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 1,
2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och 2000/01:
Kr540 (s).

Folkrörelsernas möjligheter till
egenfinansiering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- ökad självfinansieringsgrad för
folkrörelserna.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr510 (v)
yrkande 1 begär att regeringen återkommer med
förslag som syftar till att öka idrottsrörelsens och
övriga folkrörelsers egenfinansiering.

I motion 2000/01:Kr509 (v) yrkande 2 framhålls
vikten av en ökad självfinansieringsgrad inom
folkrörelserna utöver spelintäkterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
bra om folkrörelserna kan öka sin egenfinansiering
och hämta intäkterna från flera olika håll och då
inte bara från staten och näringslivet. Det egna
arbetet för att öka finansieringen är ett viktigt
led i folkrörelsearbetet. Utskottet anser dock att
man bör avvakta resultatet av den beredning som
pågår avseende bl.a. betänkandet Föreningslivet på
spel- och lotterimarknaden, för att se vad det
kommer att innebära
för folkrörelserna. Motionerna 1999/2000:Kr510 (v)
yrkande 1 och 2000/01:Kr509 (v) yrkande 2 avstyrks
därmed.

Egna spel för folkrörelserna m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- anpassning av lagstiftningen till den nya
tekniken på spel- och lotteriområdet, jämför
reservation 8 (mp),
- folkrörelsernas ansvar för en del av
värdeautomatverksamheten, jämför reservation
9 (fp),
- lottförsäljningsterminaler, jämför
reservation 10 (c).

Motionerna

Motionären bakom motion 2000/01:Kr522 (mp) föreslår
att lagstiftningen skall anpassas till den nya
tekniken på spel- och lotteriområdet (yrkande 3).

I samma motion yrkande 2 hemställs om förslag från
regeringen om hur de folkrörelser som vill skall
kunna få ta ett eget ansvar för en del av
värdeautomatverksamheten.

I motion 2000/01:Kr539 (fp) begär motionärerna att
idrottsföreningar bör få ökade möjligheter att
utveckla och bedriva egna spel och lotterier samt
ges ansvar för värdeautomater (yrkande 3).

I betänkandet Föreningslivet på spel- och
lotterimarknaden föreslås att rikslotterierna skall
ges möjlighet att sälja lotter genom
lottförsäljningsterminaler. Motionärerna bakom
motion 2000/01:Kr524 (c) hemställer att även det
lokala föreningslivet skall få denna rätt (yrkande
5).

Utskottets ställningstagande

Beträffande anpassningen av lagstiftningen till den
nya tekniken kan nämnas att denna fråga tas upp i
betänkandet Från tombola till Internet - översyn av
lotterilagstiftningen (SOU 2000:50). I betänkandet
föreslås att förutsättningarna för att få anordna
lotterier över bl.a. Internet skall anges särskilt i
lagen, men att lagen sedan skall kompletteras med
föreskrifter på lägre nivå än lag. Syftet med en
sådan reglering är att skapa en större flexibilitet.
Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 3.

När det gäller motionsyrkandena om att de
folkrörelser som vill bör få ta del av ansvaret för
värdeautomatverksamheten har utskottet tidigare
uttalat följande: "Utskottet anser att kontroll- och
säkerhetsaspekten är tungt vägande skäl för att
värdeautomater skall drivas i AB Svenska Spels regi,
varvid det befintliga, prövade och väl fungerande
kontrollsystemet kan användas. Om annan anordnare
anlitas i framtiden måste kontrollsystem av mycket
hög kvalitet säkerställas" (bet. 1998/99:KrU11).

I betänkandet Föreningslivet på spel- och
lotterimarknaden har utredaren anfört att han
övervägt att föreslå att ett av folkrörelserna
bildat bolag med ensamrätt skulle driva spelet på
värdeautomater. Vid utredarens överläggningar med
den tänkta huvudmannen för detta bolag,
Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor
(FSL), framkom dock enligt utredaren att FSL inte
var berett att ta på sig ett sådant ansvar. Detta
medförde att utredaren inte lade något förslag i
denna riktning.
Med hänvisning till den beredning som pågår inom
Regeringskansliet rörande folkrörelsernas ställning
på spel- och lotterimarknaden avstyrker utskottet
motionerna 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 2 och
2000/01:Kr539 (fp) yrkande 3.
Med hänvisning till att utredningsförslaget om
lottförsäljningsterminaler för närvarande bereds
inom Regeringskansliet och till att resultaten av
beredningsarbetet inte bör föregripas avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr524 (c) yrkande 5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Åtgärder för att möta de negativa
konsekvenserna av ökat spelande (punkt 4)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring
(v), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd) och
Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr509 yrkande 4 i
denna del.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att de "snabba spelen"
med de snabba vinsterna och förlusterna minskar i
antal. Att så sker är enligt vår uppfattning
angeläget eftersom de snabba spelen ökar risken för
att alltfler människor hamnar i ett spelberoende. Vi
efterlyser på spelområdet en annan policy, där
staten tar ett större ansvar för frågor runt
spelberoende.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framfört.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr509 (v)
yrkande 4 i denna del.

2. Begränsning av reklam kring spelandet
(punkt 5)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:So357 yrkande 1.

Ställningstagande

Spelbolagen lägger ner enorma summor, ca 1,5
miljoner kronor per dag, på att marknadsföra sig och
sina produkter. Reklamen för spel syns överallt, i
alla medier, på reklampelare etc. Det är enligt vår
uppfattning nödvändigt att begränsa reklamen kring
spelandet, inte minst med tanke på de unga som genom
den intensiva reklam som nu förekommer rekryteras
till spelare. Det behövs enligt vår uppfattning en
utredning om hur spelreklamen kan begränsas.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framfört.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:So357 (v)
yrkande 1.

3. Monopolställningen på spelmarknaden
(punkt 6)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr243 samt
bifaller delvis motion 2000/01:Fi902 yrkande 1.

Ställningstagande

Lika villkor för alla är något som enligt vår
uppfattning bör prägla spelmarknaden. I dag har vi i
praktiken en monopolsituation där AB Svenska Spel
och AB Trav och Galopp (ATG) är helt dominerande. AB
Svenska Spel ägs av staten medan staten har insyn i
och kontroll över ATG:s verksamhet genom att inneha
hälften av styrelseplatserna inklusive
ordförandeposten. Privatisering sker på en rad andra
områden, och vi frågar oss varför just spelbranschen
skall vara undantagen från fri företagsamhet. Man
borde därför enligt vår uppfattning undersöka om det
inte är dags att öka förutsättningarna för att
tillåta fler entreprenörer på spelmarknaden. Med ett
rigoröst kontrollsystem och med tydliga och klara
spelregler bör det enligt vår uppfattning finnas
förutsättningar för att fler företag skulle kunna
tillåtas komma in och konkurrera på spelmarknaden.
Ökad konkurrens gynnar kunden, och så borde det
fungera också på detta område.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framfört.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr243 (m)
samt bifaller delvis motion 2000/01:Fi902 (kd).

4. Uppföljning av aveln av greyhound (punkt 8)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 1999/2000:Kr501
yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att det nu, ett år efter det att spelen på
greyhound introducerades, är dags för en uppföljning
för att se vad som hänt med framför allt aveln av
greyhound.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framför.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 2.

5. Fördelning av överskottet från
värdeautomater (punkt 12)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:Kr509
yrkande 7 och 2000/01:Kr537 yrkande 7.

Ställningstagande

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) erhåller
medel för sin verksamhet genom Riksidrottsförbundet
(RF). Att handikappidrotten på detta sätt får sin
del av statens anslag till idrott är naturligt. RF
har att tillse att den del av anslaget som SHIF
erhåller är rimlig och rättvis. Vi anser att de
ekonomiska förutsättningarna för handikappidrotten
skall förbättras genom att även en del av de
intäkter som uppkommer från överskottet från
värdeautomater och som går via Svenska Spel och
tillfaller idrotten bör fördelas till
handikappidrotten.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:Kr509
(m) yrkande 7 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 7.

6. Starkare ställning för folkrörelserna
(punkt 14)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria
Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr521 samt
bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 yrkandena
1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr522 yrkande 1,
2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540.

Ställningstagande

Lotterier ger en stor intäkt till folkrörelserna på
alla plan, inte minst lokalt. Därför är det enligt
vår uppfattning, vilket också framförs i motion
2000/01:
Kr521 (fp), viktigt att folkrörelserna får vara en
stark aktör på marknaden som ges möjlighet att
utveckla egna nya spel. Detta gäller även för
idrottsrörelsen, vilket framgår av motion
2000/01:Kr537 (m) yrkande 10. I utredningen
Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU
2000:9) föreslås att i stort sett hela lottmarknaden
skall tillfalla folkrörelserna. Dock löper utredaren
inte hela linan ut. Staten föreslås behålla vissa
delar, t.ex. Trisslotteriet. Vi kan inte se något
skäl till att inte hela lottmarknaden tillfaller
folkrörelserna.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr521 (fp) samt
bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 (v)
yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr522 (mp)
yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och
2000/01:Kr540 (s).

7. Starkare ställning för folkrörelserna
(punkt 14)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 yrkande 1
samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509
yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521,
2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540.

Ställningstagande

Folkrörelsernas andel av spelmarknaden har under en
längre tid kontinuerligt minskat. Den nya spel- och
lotteriutredningen har glädjande nog ansett att egna
initiativ från folkrörelserna är viktiga. Att
öronmärka pengar från olika spel till folkrörelserna
är enligt min uppfattning ett steg på vägen mot ett
mer konsumentinriktat spelande. Jag anser att det
bör ske en mer jämn marknadsfördelning mellan de tre
aktörerna på spelmarknaden, dvs. mellan AB Svenska
Spel, folkrörelserna och AB Trav och Galopp. Jag
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 1 samt
bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 (v)
yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521
(fp), 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och 2000/01:Kr540
(s).

8. Anpassning av lagstiftningen till den nya
tekniken på spel- och lotteriområdet
(punkt 16)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 yrkande 3.

Ställningstagande

I betänkandet Föreningslivet på spel- och
lotterimarknaden (SOU 2000:9) framhålls vikten av
att folkrörelserna får möjlighet att utveckla spel
med ny teknik. Den snabba tekniska utvecklingen
erbjuder hela tiden nya möjligheter att använda och
utveckla teknik för nya spelformer. Jag anser att
befintlig lagstiftning måste anpassas så att inte
hinder uppstår när folkrörelserna enligt
föreliggande utredningsförslag i framtiden skall få
ta del av den nya tekniken.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framför.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 (mp)
yrkande 3.

9. Folkrörelsernas ansvar för en del av
värdeautomatverksamheten (punkt 17)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr539 yrkande 3
och avslår motion 2000/01:Kr522 yrkande 2.

Ställningstagande

I likhet med vad som framhållits i motion
2000/01:Kr539 (fp) yrkande 3 anser jag att
folkrörelserna bör få en större andel av
spelmarknaden, bl.a. genom att få ansvaret för
värdeautomaterna.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framför.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 3 och avslår motion 2000/01:Kr522 (mp)
yrkande 2.

10. Lottförsäljningsterminaler (punkt 18)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr524 yrkande 5.

Ställningstagande

I betänkandet Föreningslivet på spel- och
lotterimarknaden (SOU 2000:9) föreslås att
rikslotterierna skall få placera ut s.k.
lottförsäljningsterminaler och där få sälja maximalt
75 % av lotterna i ett lotteri. Jag anser att denna
rätt även borde gälla det lokala föreningslivet.
Flera föreningar skulle dessutom kunna samsas om en
lottförsäljningsterminal där lottköparen kan välja
mellan att stödja t.ex. fotbollsklubben, ridklubben
eller teaterföreningen. Det lokala föreningslivet
bör få utveckla sin lotteriverksamhet från
papperslotter med kostsam tillverkning och
distribution till en mer modern lotteriform i linje
med den nya tekniken. För det lokala föreningslivet
skulle en sådan möjlighet kunna innebära ett
väsentligt ekonomiskt tillskott och möjliggöra en
förstärkning av verksamheten.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framför.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr524 (c)
yrkande 5.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Förbud mot kasinoverksamhet av
internationellt slag (punkt 9)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring
(v), Peter Pedersen (v) och Dan Kihlström (kd).

Vi vill påpeka att vi i samband med att riksdagen
behandlade frågan om tillåtande av kasinospel av
internationellt slag i Sverige reserverade oss mot
förslaget. Vi ansåg då liksom nu att övervägande
skäl, framför allt risken för ett ökat spelberoende,
talar för att sådant spel inte borde anordnas i
Sverige.

2. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt
14)

av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen
(v) och Birgitta Sellén (c).

Vi är medvetna om den beredning som pågår inom
Regeringskansliet rörande folkrörelsernas ställning
på spel- och lotterimarknaden och vill inte
föregripa resultaten av detta arbete. Vi vill ändå
påminna om vad som sägs i motion 2000/01:Kr509 (v)
yrkande 1 om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag som syftar till att
folkrörelsernas andel av och inflytande över
spelmarknaden kraftigt bör öka.

3. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt
14)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).
Vi vill erinra om att vi i vår motion
2000/01:Kr509 (v) yrkande 3 begärt att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag som syftar
till att bromsa expansionen av den totala
spelmarknaden. Vi tror att en sådan uppbromsning
skulle kunna ske bl.a. genom att de statliga
spelbolagens andel på spelmarknaden minskar och att
folkrörelsernas utrymme ökar.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
1999

1999/2000:Kr501 av Gudrun Lindvall (mp):

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att beslutet om
totospel på hund bör omprövas,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av aveln på greyhound.

1999/2000:Kr503 av Ewa Larsson (mp):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om storstadskasino.

1999/2000:Kr507 av Bertil Persson (m):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kasino i Malmö-
Båstad.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m):

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördelning av
handikappidrotten,

1999/2000:Kr510 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som syftar till att öka idrottsrörelsens
och övriga folkrörelsers egenfinansiering.

1999/2000:Kr512 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (kd):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kasinoverksamhet
åter skall förbjudas i Sverige.

1999/2000:Kr516 av Carin Lundberg och Monica Öhman
(s):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om etablering av kasino
i Piteå.

1999/2000:Kr523 av Margit Gennser (m):

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om koncession för att
starta och driva internationella kasinon.

1999/2000:So483 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en högsta
gräns för utdelning av vinstsumma införs och att
denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ideella
organisationer, såsom Amnesty International skall
ges i uppdrag att fördela överskjutande pengar
från anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn
och människor i utsatta situationer.

Motioner från allmänna motionstiden
2000

2000/01:Kr243 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om spelmarknaden.

2000/01:Kr509 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som syftar till att folkrörelsernas andel
och inflytande över spelmarknaden kraftigt ökar på
bekostnad av de statliga spelbolagen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som ökar folkrörelsernas möjligheter till
egenfinansiering utöver vad som anförs i
ovanstående förslagspunkt.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som syftar till att bromsa upp expansionen
av den totala spelmarknaden.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag för att möta de negativa konsekvenserna av
ett ökat spelande och motverka introduktionen av
nya, "snabba" spel, främst för att motverka att
alltfler utvecklar ett spelberoende.

2000/01:Kr511 av Claes Stockhaus (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till åtgärdsplan i enlighet med vad i motionen
anförs om trafiksäkrare idrottsresor.

2000/01:Kr514 av Gunnar Axén (m):

Riksdagen beslutar att avskaffa lotterilagen
(1994:1000).

2000/01:Kr521 av Kenth Skårvik (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en starkare ställning för
folkrörelserna på spel- och lotterimarknaden.

2000/01:Kr522 av Ewa Larsson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av en
jämn fördelning av marknadsandelarna mellan
spelmarknadens tre aktörer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
förslag till hur de folkrörelser som vill också
kan få ta ett eget ansvar för en del av
värdeautomatverksamheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkrörelsernas
användning av den nya tekniken.

2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det lokala
föreningslivet skall få ta del av de intäkter som
kommer in via lotteriförsäljningsterminaler.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelning till
handikappidrotten.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
idrottsrörelsen får en betydligt större andel av
spelmarknaden.

2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
idrottsföreningarna skall få ökade möjligheter att
utveckla och bedriva egna spel och lotterier samt
kan ges ansvar för värdeautomater.

2000/01:Kr540 av Christina Axelsson och Anita
Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en starkare ställning för
folkrörelserna på spel- och lotterimarknaden.

2000/01:Fi902 av Caroline Hagström (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av lagstiftningen på
spelmarknadsområdet så att fria entreprenörer och
småföretagare får ökat tillträde till denna
marknad.

2000/01:So302 av Barbro Feltzing (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en högsta
gräns för utdelning av vinstsumma införs och att
denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en ideell
organisation, såsom Amnesty International, skall
ges i uppdrag att fördela överskjutande pengar
från anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn
och människor i utsatta situationer.

2000/01:So357 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över hur reklamen
runt spelandet kan begränsas.