Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU2

Ungdomspolitik m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner väckta
under allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01.
Motionerna rör ungdomspolitiken, statsbidraget till
trossamfund, m.m.

Utskottet redovisar riksdagens beslut hösten 1999
om 3 nya sektorsövergripande mål för
ungdomspolitiken och att regeringen med utgångspunkt
i de 3 målen beslutat om 41 delmål. Mål och delmål
skall utgöra utgångspunkt för uppföljning och
analys. Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att göra
en mera fördjupad analys vart fjärde år vilken skall
rapporteras till regeringen.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
inriktningen av ungdomspolitiken, åldersgränser,
situationen för ungdomar med annan etnisk bakgrund
än majoritetsbefolkningen, ungdomars kultur,
ungdomsperspektiv i internationellt
utvecklingssamarbete och behovet av överläggningar
med Kommunförbundet om stöd till ungdomsverksamhet.
Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om
mediernas påverkan på ungdomars livsstil och syn på
könsroller. Utskottet redovisar därvid sin syn på
det ansvar som ligger på föräldrar, skola, andra
myndigheter, medier, folkrörelser, musik- och
nöjesbranschen och samhället i stort.
Utskottet behandlar vidare motionsyrkanden om
statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan i Sverige
samt om införande av statsbidrag till sekulära
livssynsorganisationer och till vad som betecknas
som humanistisk konfirmation. Även dessa
motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns tre reservationer och ett
särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Inriktningen av ungdomspolitiken

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande
41.
Reservation 1 (kd)

2. Ändring av åldersgränser

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr502 och
2000/01:K397 yrkande 12.

3. Åldersgräns på 18 år för entréavgifter
m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr505.

4. Mediernas påverkan på ungdomars livsstil
och syn på könsroller

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr233
yrkande 1, 1999/2000: A819 yrkande 22 och
2000/01:Kr343 yrkande 10.
Reservation 2 (c, fp, mp)

5. Ett jämställdhetsår

Riksdagen avslår motion 1999/2000:A803 yrkande
2.

6. Ungdomar med annan etnisk bakgrund

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr201 yrkande
6.

7. Ungdomars kultur

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkandena
2-4.
Reservation 3 (c)

8. Ungdomsperspektiv i internationellt
utvecklingssamarbete

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande
42.

9. Europeiskt Ungdomscentrum i Eksjö

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr528 och
2000/01:Kr529.

10. Ungdomsutbyte i Östersjöregionen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr530.

11. Överläggningar med Kommunförbundet om
stöd till ungdomsverksamheter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr502.

12. Insatser för ungdomar i Kalmar län

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr527.

13. Statsbidraget till Romersk-Katolska
kyrkan i Sverige

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr531.

14. Statligt stöd till sekulära
livssynsorganisationer och till s.k.
humanistisk konfirmation

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr532 och
2000/01:Kr533.

Stockholm den 27 september 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson
(s).
Bakgrund

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -
ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro. Regeringen förordade i propositionen
att ett system skulle införas med en generell,
sektorsövergripande och målstyrd ungdomspolitik som
inkluderar uppföljning och analys.

Riksdagen godkände tre nya mål för ungdomspolitiken:

- Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv.
-
- Ungdomar skall ha verklig möjlighet till
inflytande och delaktighet.
-
- Ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en
resurs.
-
Riksdagen godkände också att Ungdomsstyrelsen skall
verka för att målen för den nationella
ungdomspolitiken uppfylls och att regeringen
utformar de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens
verksamhet. Regeringen har med utgångspunkt i de 3
målen beslutat om 41 delmål, vilka fungerar som en
utgångspunkt för uppföljning och analys av den
samlade ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall
göra en mera fördjupad analys vart fjärde år. Goda
exempel tas fram av Ungdomsstyrelsen för att
illustrera olika former av konkret verksamhet som
bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås.

Ungdomsstyrelsens uppföljning av
målen

Ungdomsstyrelsen har gjort en första uppföljning av
de 3 övergripande målen och de 41 delmålen, vilken
publicerats i rapporten "Den nationella
ungdomspolitiken - första årets uppföljning". I
uppföljningen har 15 myndigheter deltagit. Svenska
Kommunförbundet har bidragit med underlag. I
rapporten har också ett antal goda exempel på
myndigheters insatser redovisats.

Ungdomsstyrelsen redovisar i rapporten ett antal
förslag för att förbättra systemet för målstyrning
av den nationella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen
efterlyser bl.a. tydligare delmål som anger
tidsramar inom vilka olika mål skall vara uppfyllda.
Ungdomsstyrelsen anser att det också behövs
precisering av önskade ökningar av olika slag.
Ungdomsstyrelsen anser vidare att delmålen dels bör
vara färre, dels tydligare uttrycka de områden som
är prioriterade. Delmålen bör avse sådana
företeelser som är praktiskt åtkomliga för en
nationell, målstyrd ungdomspolitik.
En komplikation är att vissa delmål handlar om
kommunala frågor, där de statliga myndigheterna inte
har mandat att påverka utvecklingen. I dessa fall är
utvecklingen beroende av kommunernas prioriteringar.
Även i andra fall har de myndigheter som deltagit i
uppföljningen visat, att de inte har mandat att
verka för att ett delmål skall kunna uppnås och inte
heller har verktyg för att nå det.
Ungdomsstyrelsen framhåller att olika delmål kan
ha olika funktioner. En del kan vara viktiga för att
man skall kunna vägleda politiken och peka ut vad
som är politiskt prioriterat, men de kan samtidigt
vara svåra att använda som utgångspunkt för att
beskriva ungas levnadsförhållanden. För att även
sådana mera svårmätbara delmål skall kunna få
genomslag bör de kompletteras med goda exempel.
Ungdomsstyrelsen ser det som en viktig uppgift att
utveckla och förfina metoder att undersöka ungas
levnadsförhållanden och anser att resurserna bör
inriktas på detta arbete snarare än på att genomföra
landsomfattande mätningar oftare än inför den
fördjupade analysen vart fjärde år.
I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1
avsnitt 6.6.2) har regeringen redovisat sin analys
och sina slutsatser av denna första rapport från
Ungdomsstyrelsen. En fördjupad analys lämnas av
Ungdomsstyrelsen våren 2004.

Ungdomsfrågor i EU

EU:s samarbete på ungdomsområdet regleras i
Amsterdamfördraget (artikel 149). Av
fördragsartikeln framgår att målen för gemenskapens
insatser bl.a. skall vara att främja rörligheten för
studerande och lärare samt att främja utvecklingen
av ungdoms- och ungdomsledarutbyte.

Ett nytt sjuårigt ungdomsprogram, Ungdom,
påbörjades under år 2000 och sträcker sig fram
t.o.m. december 2006. Programmet omfattar
delprogrammen Ungdom för Europa (ungdomsutbyte),
Europeisk volontärtjänst, Ungdomsinitiativ,
Programsamverkan och Stödaktiviteter.
Inom kommissionen pågår ett arbete med att
utarbeta en vitbok om ungdomspolitik, ungdomars
möjlighet till inflytande och liknande. Enligt
kommissionens tidsplan skall vitboken överlämnas
till rådet under hösten 2001.
Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att
Sveriges prioriteringar på det ungdomspolitiska
området inom EU-samarbetet gäller ungdomars
arbetsmarknad och ungdomsutbyten. Sverige betonar
även vikten av ungdomars delaktighet och inflytande
inom unionen samt tillvaratagandet av ungdomars egna
initiativ som en resurs (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17
avsnitt 6).
Här bör även nämnas att Europeiska unionens råd
vid ungdomsministerrådsmötet i maj 2001 på svenskt
initiativ antog en resolution om främjandet av
ungdomars initiativförmåga, företagsamhet och
kreativitet. Vidare antogs en deklaration om kampen
mot rasism och främlingsfientlighet på Internet.

2001/02

KrU2

Utskottets överväganden

Inriktningen av ungdomspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- inriktningen av ungdomspolitiken, jämför
reservation 1 (kd).
Motionen

Enligt motion 2000/01:Kr345 (kd) bör kärnan i det
ungdomspolitiska arbetet vara ungdomars rätt till
goda uppväxtvillkor som tillgodoser behovet av
trygghet och personlig utveckling. Denna kärna bör
ligga till grund för alla diskussioner om ungdomars
identitet, självständighet och inflytande. Frågor om
ungdomars välbefinnande bör också vara centrala i
ungdomspolitiken. De offentliga insatserna får inte
utformas eller genomföras på ett sådant sätt att
människor inte känner sitt eget ansvar. De
frivilliga och positiva krafterna bör stödjas.
Ungdomspolitiken bör inte vara styrande. Riksdagen
bör som sin mening tillkännage för regeringen vad
som anförs i motionen om inriktningen av
ungdomspolitiken (yrkande 41).

Utskottets ställningstagande

När riksdagen år 1999 fastställde de tre ovan, under
rubriken Bakgrund, återgivna målen för den statliga,
sektorsövergripande ungdomspolitiken framhölls att
en central utgångspunkt för de statliga insatserna
på området bör vara ambitionen att ge alla ungdomar
jämlika förutsättningar inför framtiden. En strävan
efter rättvisa - att ständigt försöka skapa jämlika
villkor oavsett ungdomars socioekonomiska bakgrund,
kön, etniska och kulturella bakgrund eller
funktionshinder - bör prägla ungdomspolitiken.

Målen fokuserar på övergången från att vara ung
till att bli vuxen och avses leda till att den
statliga ungdomspolitiken skall underlätta för
ungdomar att successivt uppnå självständighet genom
eget arbete, egen bostad och egen ekonomi. Målen
utgår från en syn på ungdomar som individer med
förmåga att fatta egna beslut samt med rätt att ha
inflytande över den generella samhällsutvecklingen
och över beslut som rör deras eget liv.
Ungdomsstyrelsen har till uppgift att samordna och
analysera hur ungdomspolitiken utvecklas i
förhållande till de av riksdagen antagna
övergripande målen och de av regeringen fastställda
delmålen. En fördjupad analys skall vart fjärde år
läggas till grund för en redovisning av regeringen
till riksdagen. Det blir då tillfälle för riksdagen
att bedöma om de övergripande målen behöver
kompletteras i något avseende och hur väl delmålen
stämmer med innebörden i de övergripande målen samt
hur väl de har fungerat som instrument för styrning,
uppföljning och utvärdering av den förda ung-
domspolitiken inom olika områden under perioden.
Ungdomsstyrelsen har, som redovisats ovan under
rubriken Bakgrund, gjort en första uppföljning av de
av regeringen fastställda 41 delmålen. Den första
fördjupade analysen skall lämnas till regeringen
efter den första fyraårsperioden med de nya
nationella målen för ungdomspolitiken, dvs. våren
2004.
Utskottet anser att det inte finns anledning för
riksdagen att nu - när de ungdomspolitiska målen
tillämpats i mindre än ett och ett halvt år och när
det ännu återstår närmare tre år innan regeringen
presenterar den första fördjupade analysen för
riksdagen - ta ställning till om det behöver göras
någon komplettering eller något förtydligande av
målen eller av inriktningen av ungdomspolitiken.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motion 2000/01: Kr345 (kd) yrkande 41.

Åldersgränser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- ändring av åldersgränser,
- åldersgräns på 18 år för entréavgifter m.m.

Motionerna

Enligt motion 1999/2000:Kr502 (m) bör riksdagen hos
regeringen begära en översyn av sådana åldersgränser
för ungdomar som baserar sig på födelsedag. Syftet
med översynen skall vara att ta fram underlag för
förslag till riksdagen om nya åldersgränser som i
stället baseras på födelseår. Motionären anför att
det inom en årskull ungdomar upplevs som orättvist
att regler för rösträtt, körkort, rätt att köra
moped, rätt att gå på barnförbjudna filmer m.m. är
knutna till födelsedag. De som ännu inte fyllt år
kan frestas att t.ex. använda falska
legitimationshandlingar.

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:K397 (c)
yrkande 12 tillkännage för regeringen att vad som i
motionen benämns Ungdomsfrid bör införas. För att
motverka det utanförskap och den brist på inflytande
som många unga känner i dag bör regeringen låta se
över åldersgränserna för tillträde till offentliga
lokaler, t.ex. restauranger och affärer. I motionen
nämns som exempel att det skulle förekomma kommunala
regler som förbjuder ungdomar under en viss ålder
att vara ute efter ett angivet klockslag.
Enligt FN:s barnkonvention definieras barn som den
som ännu inte fyllt 18 år. I motion 2000/01:Kr505
(kd) yrkas att FN:s barnkonventions åldersgräns på
18 år skall gälla vid sådana olika inträden och
avgifter där det tillämpas en särskild avgift för
barn.

Utskottets ställningstagande

Frågan om att knyta åldersgränser för ungdomar till
födelseår och inte till födelsedag har behandlats
tidigare av riksdagen. På förslag av
konstitutionsutskottet har riksdagen avslagit
motionsyrkanden som syftade till en ändring av
vallagen för att knyta åldersgränsen för rösträtt
till födelseåret (senast i bet. 2000/01:KU11 s.
11-14). Konstitutionsutskottet uttryckte samma
uppfattning i ett yttrande till kulturutskottet
hösten 1999 (1999/2000:KU2y) i samband med
behandlingen av den ungdomspolitiska propositionen
1998/99:115.

I den ungdomspolitiska propositionen (s. 46-49)
anfördes att ett projekt genomfört av
Åldersgränsutredningen (C 1995:02) visade att många
unga önskade att kalenderåret borde gälla när det är
fråga om handlingar som ungdomar regelmässigt gör
tillsammans. Regeringen ansåg dock att frågan borde
undersökas närmare när det gäller
författningsreglerade åldergränsbestämmelser som tar
sikte på s.k. kollektivt handlande inom främst
fritids- och nöjeslivet. Åldersgränser som upplevs
som orättvisa bidrar till att öka avståndet mellan
generationerna och till att splittra upp ungdomar
som annars gör saker på lika villkor, anfördes det i
propositionen. Regeringen avsåg att ta initiativ
till överläggningar med representanter för branschen
om tillträdet till restauranger och nöjeslokaler.
Utskottet har inhämtat att överläggningar hållits
mellan Regeringskansliet och representanter för
restaurangbranschen m.fl. om åldersgränser för ungas
tillträde till restauranger och nöjeslokaler. Syftet
var bl.a. att redovisa den syn på frågan som
uttryckts i den ungdomspolitiska propositionen.
Överläggningarna har emellertid inte resulterat i
någon ändrad praxis.
Några undersökningsresultat beträffande
författningsreglerade åldersgränser har inte
redovisats.
Med hänvisning till riksdagens tidigare
ställningstaganden till frågan om att knyta
åldersgränsen för rösträtt till födelseår och till
att några undersökningsresultat beträffande
författningsreglerade åldersgränser ännu inte
föreligger anser utskottet att riksdagen inte bör
göra några sådana uttalanden som begärs i motionerna
1999/2000:Kr502 (m) och 2000/01:K397 (c) yrkande 12.
Motionsyrkandena avstyrks således.

När det gäller yrkandet i motion 2000/01:Kr505 (kd)
om en åldersgräns på 18 år för entréavgifter m.m.
vill utskottet påminna om att utskottet vid flera
tillfällen har behandlat motionsyrkanden om
entréavgifter till museer för barn och unga.
Utskottet har därvid redovisat att ett av de
kulturpolitiska målen syftar till att
kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till
kulturupplevelser. De statliga och statsunderstödda
institutionerna skall enligt utskottets uppfattning
självfallet ha en prispolitik som gagnar detta mål.
I de offentligt stödda institutionernas eget
intresse bör ligga att ha en sådan prispolitik som i
ett längre perspektiv leder till att de kan hålla
kvar och om möjligt öka sin publik. Barn och unga
har hög prioritet inom kulturpolitiken, varför det
är särskilt angeläget att de uppmärksammas då
biljettpriser fastställs.

Det ankommer inte på riksdagen att ställa krav på
åldersgränser för olika slag av entréavgifter m.m.
vid kommunala eller privata kulturinstitutioner m.m.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr505 (kd).

Könsroller m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
- mediernas påverkan på ungdomars livsstil
och syn på könsroller, jämför reservation 2
(c, fp, mp).

Motionerna

I två motioner, 1999/2000:Kr233 (mp) yrkande 1 och
1999/2000:A819 (mp) yrkande 22, begärs en utredning
av frågan om hur medierna påverkar ungdomars bild av
könsrollerna, av vad som är manligt och kvinnligt.
Bilden av kvinnan och av mannen i medierna är enligt
motionerna många gånger stereotyp. Ungdomar får
svårt att bilda sig en uppfattning om vad det
innebär att bli vuxen och att vara kvinna och att
vara man.

Enligt motion 2000/01:Kr343 (c) yrkande 10 blir
konsekvenserna av mediernas genomslagskraft att unga
kvinnor och män misshandlar sin kropp och sin hälsa,
mycket på grund av de stereotypa kroppsideal som
medierna för fram. Mediernas roll måste utredas i
syfte att bl.a. minska antalet unga som drabbas av
ätstörningssjukdomar och för att hålla debatten om
kroppsideal levande.
I motion 1999/2000:A803 (kd) yrkande 2 - väckt
hösten 1999 - föreslås att Ungdomsstyrelsen skall få
regeringens uppdrag att göra år 2000 till ett
jämställdhetsår, där man särskilt vänder sig till
unga män. Jämställdhetsdebatten måste föras även av
män.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är allvarliga frågor som tas
upp i motionerna. Det är viktigt att barn och unga
inte får en vrångbild av vad det innebär att bli en
vuxen kvinna eller man. Stereotypa och snedvridna
uppfattningar om jämställdhet mellan kvinnor och män
och om könsroller och kroppsideal får inte stå
oemotsagda. Det måste föras en engagerad debatt i
dessa frågor som gör människor - barn, unga och
vuxna - medvetna och som stärker deras förmåga att
göra självständiga bedömningar i dessa frågor.
Ansvaret för att vägleda och medvetandegöra barn och
ungdomar ligger både på föräldrarna och på samhället
i stort. Barn och unga behöver goda förebilder och
samtalspartner inom och utanför familjen. Utskottet
vill understryka att inte minst skolan har en viktig
roll. Genom en levande debatt bör även de kunna
påverkas, som inom medier, reklam m.m. sprider
stereotypa bilder av kroppsideal och av vad som är
manligt och kvinnligt.

Utskottet nämner i det följande några av de
aktörer som har inflytande inom de områden som tas
upp i motionerna.
Ungdomsstyrelsen har ansvar för genomförandet av
statens ungdomspolitik i enlighet med de tre
sektorsövergripande mål som riksdagen fastställt och
som redovisats i det föregående. Målen är styrande
för staten och vägledande och rådgivande för
kommunerna. I den ungdomspolitiska propositionen
hösten 1999 betonades det att inom ungdomspolitiken
måste jämställdhetsaspekten beaktas särskilt. I
Ungdomsstyrelsens ansvar ligger också att verka för
förnyelse av ungdomsverksamheten i kommunerna och i
föreningslivet, att följa och sprida kunskaper om
ungdomars levnadsvillkor och att svara för en
samordnad uppföljning av både statliga och kommunala
insatser för ungdomarna.
Som redovisats i det inledande avsnittet har
regeringen fastställt 41 delmål med utgångspunkt i
de 3 av riksdagen fastställda målen.
Ungdomsstyrelsen skall i samverkan med en rad
myndigheter genomföra uppföljning och utvärdering av
mål och delmål. En fördjupad analys skall lämnas
till regeringen vart fjärde år för att användas som
grund för rapportering till riksdagen. Riksdagen
kommer att få ta ställning till den första rapporten
om tre år och kan då bedöma om det behövs
kompletteringar och ändringar av målen.
Ungdomsstyrelsen har haft i särskilt uppdrag att
göra en genomgång av stödet till ungdomsforskningen
genom dåvarande Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) och har i en rapport bedömt
att det även fortsättningsvis finns behov av
särskilt avsatta medel för ungdomsforskning. I
sammanhanget bör även nämnas att Allmänna
arvsfonden, ofta i samverkan med Ungdomsstyrelsen,
har ett ansvar för stöd till forskning och
utveckling, metodutveckling, information samt
projekt- och försöksverksamhet när det gäller arbete
med och för barn och ungdom.
Enligt 2 § skollagen (1985:1100) skall
verksamheten i skolan utformas enligt grundläggande
demokratiska värden. Den som verkar inom skolan
skall främja aktning för varje människas egenvärde
och särskilt främja jämställdhet mellan könen.
Jämställdheten har således lyfts fram som en
pedagogisk fråga i skolans dagliga arbete.
Statens skolverk har enligt sin instruktion
(1991:1121) till uppgift att inom sitt ansvarsområde
verka för att de mål och riktlinjer som riksdag och
regering fastställt förverkligas. Verket skall följa
upp och utvärdera skolväsendet och publicera
resultaten därav. Verket skall lägga fram de förslag
till regeringen som föranleds av uppföljnings- och
utvärderingsarbetet. Vidare skall verket utarbeta
kommentarmaterial och allmänna råd. Inom sitt
verksamhetsområde skall verket aktivt och medvetet
främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika
rätt och möjligheter. Skolverkets arbete med
värdegrunden för skolans arbete har under det
senaste året stötts av en särskild projektgrupp inom
Utbildningsdepartementet.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet framhålls att det
sätt på vilket flickor och pojkar bemöts i skolan
och de krav och förväntningar som ställs på dem
bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som
är manligt och kvinnligt. Skolan har ett ansvar för
att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge
utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga
och intressen oberoende av könstillhörighet. I
skolans uppdrag ingår att eleverna skall utveckla
sin förmåga till att kritiskt granska fakta och
förhållanden och att inse konsekvenserna av olika
alternativ. Det etiska perspektivet är av betydelse
för många av de frågor som tas upp i skolan.
Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att
ge en grund för och främja elevernas förmåga att
göra personliga ställningstaganden. Motsvarande
frågor behandlas och utvecklas i läroplanen för de
frivilliga skolformerna.
Inom det sociala området finns många av de
statliga, landstingskommunala och kommunala aktörer
som har ansvar för ungdomars hälsa och livsstil.
Utskottet vill i sammanhanget endast påminna om att
nationella folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande
Hälsa på lika villkor (SOU 2000:91) föreslagit en
folkhälsolag som avser kommuners och landstings
ansvar för att främja folkhälsan. Kommittén har
vidare föreslagit 18 mål för folkhälsoarbetet i
landet. Ett av målen behandlar frågan om trygga och
jämlika uppväxtvillkor. Ett annat avser behovet av
ett samordnat folkhälsoarbete som rör många aktörer
och en samordning av folkhälsofrågorna inom
Regeringskansliet.
Utskottet vill särskilt framhålla den betydelse
och det ansvar som public service-företagen Sveriges
Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB har genom att de skall erbjuda
allmänheten ett mångsidigt programutbud som
kännetecknas av hög kvalitet som skall tillgodose
skiftande förutsättningar och intressen hos
befolkningen. Under nästa tillståndsperiod, åren
2002-2005, skall företagen ägna ökad uppmärksamhet
åt barn och unga, vidga och fördjupa sitt
kulturansvar samt värna om mångfalden i nyhets- och
samhällsbevakning. Programföretagen skall beakta
programverksamhetens betydelse för den fria
åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av
åsikter och meningsyttringar. Radio och TV i
allmänhetens tjänst har en viktig roll att spela i
ett förändrat medielandskap med många nya aktörer
och nya distributionskanaler. (Se prop. 2000/01:94,
bet. 2000/01: KrU8, rskr. 2000/01:268.)
Utskottet vill också framhålla några andra viktiga
aktörer, som har stort inflytande på - och därmed
också ett stort ansvar för - ungdomars livsstil och
deras utveckling av identitet och självuppfattning,
nämligen idrottsrörelsen, musik- och nöjesbranschen
samt ungdomsorganisationerna och övriga
folkrörelser.
Utskottet kan således konstatera att det finns
statliga myndigheter och institutioner som har
ansvar för utformning och verkställighet av statlig
politik som rör ungdomars livsstil och hälsa och
ansvar för utvecklingen av ungdomars förmåga att
kritiskt granska och ta ställning till alla de
budskap med stor genomslagskraft som de nås av från
ett växande medieutbud, inklusive reklam. Utskottet
har också redovisat att det finns statliga
myndigheter med utvärderings- och uppföljningsansvar
inom sina respektive områden, som inbegriper
ungdomars hälsa, trygghet och välfärd. Dessa
instanser har också en skyldighet att till
regeringen rapportera resultaten av sitt arbete och
att lägga fram de förslag till förändringar av den
statliga politiken som kan behövas. Utskottet anser
mot denna bakgrund att det inte föreligger något
behov av en utredning om hur medierna påverkar
ungdomars livsstil och deras bild av könsroller.
Med hänvisning till det omfattande uppdrag
Ungdomsstyrelsen har på det ungdomspolitiska området
och till att jämställdhetsaspekten särskilt skall
beaktas inom ungdomspolitiken som helhet anser
utskottet att det inte är påkallat att
Ungdomsstyrelsen skall utlysa ett särskilt
jämställdhetsår.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000: Kr233 (mp) yrkande
1, 1999/2000:A803 (kd) yrkande 2, 1999/2000:A819
(mp) yrkande 22 och 2000/01:Kr343 (c) yrkande 10.

Ungdomar med annan etnisk bakgrund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om
- ungdomar med annan etnisk bakgrund.

Motionen

Mot bakgrund av att regeringen tagit initiativ till
undersökningar för att öka kunskapen om villkoren
för flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund
framförs i motion 1999/2000:Kr201 (c) att det även
behövs mera kunskap om pojkar med samma bakgrund.
Det har de senaste åren uppmärksammats att pojkar
med invandrarbakgrund ofta får svårigheter såväl med
kulturell tillhörighet som med sin egen självbild.
Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att
Integrationsverket och Skolverket skall få i uppdrag
att öka kunskapen om alla ungdomar med annan etnisk
och kulturell bakgrund och om hur deras ställning i
samhället kan stärkas (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

I den ungdomspolitiska propositionen (1999/2000:115)
anförde regeringen att det saknades djupgående
kunskaper om villkoren för flickor med annan etnisk
bakgrund än majoritetsbefolkningen i landet.
Ungdomsstyrelsen skulle därför få i uppdrag att i
samarbete med Integrationsverket och andra berörda
myndigheter kartlägga den kunskap som fanns och de
åtgärder och metoder som kunde användas för att
stärka deras ställning i samhället. Samtidigt skulle
brister i kunskapen om dessa flickor identifieras.
Ungdomsstyrelsen skulle också informera om
resultaten av kartläggningen.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande (bet.
1999/2000:KrU4) att det både i den ungdomspolitiska
propositionen och i utbildningsutskottets yttrande
(1999/2000:UbU1y) över propositionen hade redovisats
att en rad åtgärder och satsningar pågick eller
förbereddes, när det gäller ungdomar med annan
etnisk eller kulturell bakgrund än svensk bakgrund.
Kulturutskottet ansåg att det inte behövde göras
något särskilt uttalande från riksdagens sida för
att Integrationsverket och Skolverket skulle
uppmärksamma behovet av goda kunskaper om
levnadsvillkoren för både flickor och pojkar inom
dessa kategorier. Utskottet underströk dock att det
många gånger hade påvisats att flickors situation
och problem uppmärksammas i mindre grad än pojkars
och att flickor inte lyckas fånga uppmärksamheten
hos beslutsfattare, lärare och andra ansvariga på
samma sätt som pojkar för att få förmedla sin syn på
den egna situationen. Utskottet ansåg därför att den
kommande kartläggningen av flickor var angelägen.
Utskottet framhöll vidare att en sådan särskild
kartläggning beträffande flickor givetvis inte
innebar att de ansvariga samtidigt skulle minska
uppmärksamheten på pojkars situation.
Integrationsverket fick ett särskilt uppdrag av
regeringen att kartlägga situationen för utsatta
flickor.
Både Ungdomsstyrelsens och Integrationsverkets
uppdrag har redovisats. Medel söks nu hos Allmänna
arvsfonden för fortsatt arbete med projekt och
metodutveckling.
I Integrationsverkets rapport Låt oss tala om
flickor (Integrationsverkets rapportserie 2000:6)
framförs att det viktigaste resultatet av
undersökningen är att problematiken inte är
"flickornas" eller deras "kulturers" utan att det är
en problematik som berör hela samhället. Det handlar
enligt verket främst om generella välfärdsfrågor och
levnadsförhållanden och om hur kommunikationen
mellan samhället och människor med olika bakgrund
fungerar samt olika människor emellan över huvud
taget. Skillnaden mellan flickor med svensk bakgrund
och flickor med annan bakgrund är inte stor med
undantag av skolavbrott på gymnasienivå. Problemen
kan dock vara mera uttalade lokalt i vissa områden,
främst i utsatta och segregerade bostadsområden.
Problem som har sin grund i missförhållanden och
brister i samhället påverkar inte bara flickors utan
även pojkars livsförhållanden. Det finns enligt
rapporten behov av fortsatta och djupare studier.
I budgetpropositionen för år 2001 anförde
regeringen att den kommer att fortsätta med
satsningar som syftar till att förbättra situationen
för barn och unga med utländsk bakgrund, bl.a. inom
skolan och inom ramen för storstadssatsningen.
I sammanhanget bör nämnas att fem nätverk för
ungdomsforskning finns vid universitet och
högskolor, däribland ett nätverk benämnt Ungdomar,
segregation och marginalisering (vid Göteborgs
universitet), ett annat om ungdomar i skolan (vid
Linköpings universitet) samt ett nätverk för frågor
om unga vuxna utifrån aspekterna klass, kön och
etnicitet (vid Lunds universitet).
Utskottet förutsätter - mot bakgrund av det
redovisade - att kunskapsutvecklingen inte mattas
när det gäller ungdomar med annan etnisk bakgrund än
majoriteten i landet och att uppmärksamheten på de
problem som finns bland dessa ungdomar i skolan och
i relationen till samhället och till föräldrarna
även i fortsättningen är stor. Något
tillkännagivande för regeringen från riksdagens sida
i frågan bör inte vara nödvändigt, varför motion
1999/2000: Kr201 (c) yrkande 6 avstyrks.

Ungdomars kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- ungdomars kultur, jämför reservation 3 (c).

Motionen

I motion 2000/01:Kr289 (c) hemställs att riksdagen
skall tillkännage för regeringen att
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden bör ge
ungdomar möjlighet att framträda med sina egna
budskap och att själva få bestämma över sina projekt
utan att vuxna tar över besluten (yrkande 2). Vidare
bör Kulturrådet stimulera unga människor att både ta
del av och delta i kulturverksamhet (yrkande 3).
Slutligen hemställs att verksamheten inom Ungdomens
kulturmönstring skall få fortsatt stöd av
Kulturrådet (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

När riksdagen hösten 1996 beslöt om en långsiktig
nationell kulturpolitik var ett genomgående tema
barns och ungas rätt till både eget skapande och
deltagande i kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Det betonades då -
liksom i ungdomsproposition 1998/99:115 - att barn
och unga inte är någon enhetlig grupp. De har olika
uppväxtvillkor, föräldrar med olika intressen och
olika ekonomiska förutsättningar. Barn och unga
skapar också sin egen kultur som vuxenvärlden måste
respektera och kommunicera med.

I den kulturpolitiska propositionen framhölls
bl.a. följande (prop. 1996/97:3).
Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste
tidigt få ta del av ett brett kulturutbud och
stifta bekantskap med litteratur, konst, musik
och historia med stöd av engagerade vuxna.
Kulturen blir på det sättet ett viktigt redskap i
barnets utveckling. Ungdomar däremot har redan
skaffat sig kulturella preferenser där de ofta
inte bara vill vara kulturkonsumenter utan också
kulturproducenter. En kulturpolitik för unga
människor måste därför också ta sin utgångspunkt
i deras eget skapande och kreativa förmåga.
Språket är av stor betydelse för barn och unga.
Satsningar på litteratur och läsande för dessa
grupper är också ett av de prioriterade områdena
i denna proposition.

På utskottets förslag begärde riksdagen hösten 1999
att den parlamentariska språkpolitiska utredning som
nu arbetar skulle tillsättas. I utredningen skall
både ett traditionellt kulturarvsperspektiv och ett
demokratiskt perspektiv prägla arbetet (bet.
1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).

Delaktighetsmålet för den nationella
kulturpolitiken gäller självfallet barn och
ungdomar.
De nationella kulturpolitiska målen skall vara
styrande för statlig verksamhet. De är också avsedda
att vara vägledande för landstingens och kommunernas
insatser på kulturområdet. Kulturrådet har i sin
omvärldsanalys år 2001 (Om världen 2001) diskuterat
barnens rätt till konst och kulturliv och därvid
bl.a. framhållit skolans stora betydelse för att
eleverna skall få möta kulturen i alla dess
bemärkelser under sin skoltid och att skapande
verksamhet inte får ses som en marginell företeelse
i skolan utan skall integreras i skolans dagliga
arbete. Alla lärare i skolan har ansvar för kulturen
som en del i lärandet. Kulturrådet anför att
skolorna bör öka sitt samarbete med viktiga
institutioner utanför skolan. Konstnärer bör få nya
roller i skolan.
Det bör i sammanhanget också nämnas att
folkbildningen, som har ett särskilt uppdrag när det
gäller kultur, gör värdefulla insatser för ungdomars
kultur. Även i denna verksamhet kan de nationella
kulturpolitiska målen vara vägledande för
inriktningen.
Ett av de tre mål för ungdomspolitiken som
fastställts av riksdagen är att ungdomar skall ha
verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.
Bland de 41 delmål för ungdomspolitiken som
regeringen fastställt finns några som rör ungdomars
delaktighet i kulturlivet och möjligheter till
kulturupplevelser och eget skapande.
Ungdomsstyrelsen har, i samarbete med en lång rad
myndigheter däribland Kulturrådet, sammanställt en
rapport om det första året efter det att de
övergripande målen för ungdomspolitiken antogs.
Ungdomsstyrelsen skall lämna en fördjupad
uppföljnings- och utvärderingsrapport till
regeringen vart fjärde år. Riksdagen får således
tillfälle att ta del av regeringens bedömning av den
första fördjupade rapporten om tre år.
Då det gäller statligt bidrag till Ungdomens
kulturmönstring vill utskottet påminna om att
riksdagen anvisar anslag som regeringen ställer till
Kulturrådets disposition för bidrag till allmänna
kulturändamål. Det ankommer - liksom tidigare -
således på Kulturrådet att besluta i frågan om
bidrag till Ungdomens kulturmönstring.
Utskottet anser att det mot bakgrund av det
anförda inte är påkallat att riksdagen gör några
sådana tillkännagivanden för regeringen om ungdomars
kultur som begärs i motion 2000/01:Kr289 (c)
yrkandena 2, 3 och 4, varför motionsyrkandena
avstyrks.

Ungdomsperspektiv i internationellt
utvecklingssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- ungdomsperspektiv i internationellt
utvecklingssamarbete.

Motionen

Styrelsen för internationell utveckling (Sida) bör
enligt motion 2000/01: Kr345 (kd) få i uppdrag att
anlägga ett ungdomsperspektiv på allt
utvecklingssamarbete i syfte att ta till vara
svenska ungdomars engagemang för internationell
rättvisa (yrkande 42). Därmed säkerställs också att
biståndet når den unga befolkningen i
mottagarländerna på ett tillfredsställande sätt.
Sida bör också se över ungdomsorganisationernas
möjlighet att bedriva utvecklingssamarbete,
utbytesprogram och demokratibistånd.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen av den ungdomspolitiska
propositionen hösten 1999 och med anledning av ett
motionsyrkande motsvarande det nu aktuella utgick
utskottet från att Sida även fortsättningsvis skulle
utveckla sitt samarbete med olika
ungdomsorganisationer som kan dela med sig av
erfarenheter och ge unga människors syn på
utvecklingsverksamheten. Utskottet förutsatte också
att man i kommande samarbete mellan
Ungdomsstyrelsen, Svenska EU-programkontoret och
Sida skulle ta till vara de erfarenheter som
ungdomar har av arbete och medverkan i
biståndsprojekt (bet. 1999/2000:KrU4).

Ett av de av riksdagen fastställda målen för
ungdomspolitiken innebär att ungdomars engagemang,
skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas
till vara som en resurs. Ett av de 41 delmål som
regeringen fastställt innebär att ungdomars
engagemang skall tas till vara som en resurs i det
internationella utvecklingssamarbetet. Uppföljningen
av det första året med detta verksamhetsmål har
gjorts av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Sida.
Sida har till Ungdomsstyrelsen rapporterat en rad
insatser som syftar till att bredda intresset bland
unga för globala frågor samt att engagera unga i
internationellt utvecklingsarbete och till olika
former av internationella uppdrag och
biståndsarbete. Sida fördelar bidrag till
ungdomsorganisationer som själva arbetar med frågor
om ungas engagemang i internationellt
utvecklingssamarbete. Sida redovisar också att man
arbetar för att lyfta fram ungdomsperspektivet i
verksamheten. En fördjupad uppföljnings- och
utvärderingsrapport med utgångspunkt i de 41
delmålen kommer att avlämnas till regeringen efter
år 2003.
Utskottet anser att riksdagen inte behöver göra
det i motionen yrkade uttalandet för att regeringen
skall uppmärksamma behovet av ett ungdomsperspektiv
i det internationella utvecklingsarbetet. Motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 42 avstyrks därför.

Internationellt ungdomsutbyte

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- Europeiskt Ungdomscentrum i Eksjö,
- ungdomsutbyte i Östersjöregionen.

Motionerna

I två motioner behandlas Europeiskt Ungdomscentrum i Eksjö. I
båda motionerna redovisas att syftet med detta
centrum är att bidra till ökad förståelse mellan
olika nationer, kulturer och religioner, värna
demokratin och främja respekten för de mänskliga
rättigheterna, stimulera ungdomar till ett ökat
ansvarstagande i samhällsutvecklingen samt medverka
till ett internationellt spridande av miljövänligt
tänkande grundat på Agenda 21. I motionerna
redovisas att Europarådet avser att bygga upp ett
nätverk av ungdomscentra i Europa.

Enligt motion 2000/01:Kr528 (s) bör riksdagen
tillkännage för regeringen att stöd bör ges för
arbetet med Europafrågor vid detta centrum. I motion
2000/01:Kr529 (c) begärs att centrumet skall ges
legitimitet som Sveriges representant i Europarådets
nätverk.
I motion 2000/01:Kr530 (c, fp) framhålls att
ungdomars medverkan till att bryta gamla strukturer
och deras förmåga att skapa något nytt och något
gemensamt är avgörande för om Östersjösamarbetet
skall få kraft och innehåll. Studenters och övriga
ungdomars möjlighet till ungdomsutbyte och resande
mellan länderna kring Östersjön bör stärkas. Sverige
bör avsätta medel för en ungdomsfond med detta
syfte. Det yrkas att regeringen skall ta initiativ
till att samla ungdomar från länderna kring
Östersjön för att finna rätta former som kan ge
stimulans till ett ökat ungdomsutbyte i
Östersjöregionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att Europarådets direktorat
för ungdomsfrågor arbetar för upprättandet av ett
nätverk av ungdomscentra i Europa. Från början
ingick i planerna att ett centrum skulle utpekas i
varje land att ingå i nätverket. Medlemsländerna i
rådet har emellertid ansett att denna del av
planerna inte bör genomföras, bl.a. mot bakgrund av
att det i länderna finns flera ungdomscentra med
värdefull verksamhet som - utan att endast ett av
dem utpekas - skulle kunna vara medlemmar i
nätverket. Utskottet anser att det ankommer på
Europarådet att ta ställning till i vilka former det
planerade nätverket bör utformas och byggas upp.

Utskottet har också inhämtat att Europeiskt
Ungdomscentrum i Eksjö fått statliga bidrag i olika
former under uppbyggnadstiden. I den mån ytterligare
bidrag skall ges får det ankomma på de
bidragsgivande instanserna att avgöra denna fråga.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2000/01: Kr528 (s) och
2000/01:Kr529 (c).

Utskottet har inhämtat att Ungdomsstyrelsen sedan år
1998 har bedrivit en satsning för utbyte mellan
ungdomsorganisationer i Östersjöområdet. Projekten
skall ge förutsättningar för att utveckla ett
ömsesidigt samarbete i Östersjöregionen.
Verksamheten har under åren 1999 och 2000 bedrivits
med medel, 4 miljoner kronor per år, från Allmänna
arvsfonden. Det ankommer på Ungdomsstyrelsen och
Allmänna arvsfonden att besluta om, och i vilka
former, verksamheten kan drivas vidare. En
utvidgning av projektet till Barentsregionen har
skett. Utskottet anser att det inte behövs något
initiativ från riksdagen i frågan, varför motion
2000/01:Kr530 (c, fp) avstyrks.

Ungdomspolitik i kommunerna m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- överläggningar med Kommunförbundet om stöd
till ungdomsverksamheter,
- insatser för ungdomar i Kalmar län.

Motionerna

Det är enligt motion 2000/01:Kr502 (kd) allvarligt att många av
de ungdomsgårdar som byggdes upp på 1970-talet har
stängts. Det har ofta varit ungdomsgårdarna som har
fångat upp ungdomar på glid. Ungdomsgårdarna har
också varit mötesplatser för ungdomar med olika
etniska bakgrunder och identiteter under
överinseende av engagerade vuxna. Nedskärningarna
har även drabbat förenings- och idrottsverksamheten.
Dessa sektorer har en stor betydelse för samhället i
stort och för den enskilde individen. Riksdagen bör
därför tillkännage för regeringen att den bör ta
initiativ till överläggningar med Kommunförbundet om
vad man kan göra för att få fungerande kommunala
ungdomsgårdar och stöd till förenings- och
idrottsverksamhet för unga.

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:Kr527 (c) göra
ett tillkännagivande för regeringen om behovet av
ökade insatser för ungdomar i Kalmar län.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandet om överläggningar med
Kommunförbundet vill utskottet anföra följande.

I den ungdomspolitiska propositionen (1998/99:115
s. 65-71) berördes även ungdomspolitiken i
kommunerna. Regeringen underströk betydelsen av att
de kommunala bidragen till ungdomsföreningar
utformas på ungdomarnas egna villkor och utifrån
lokala behov och möjligheter. Kommunerna bör enligt
propositionen utgå från sina egna förutsättningar
och utarbeta metoder för att i dialog med ungdomar i
kommunen utveckla flexibla system för stöd till
ungdomarnas egna fritidsverksamheter. Regeringen
välkomnade att Kommunförbundet avsåg att genomföra
en regional seminarieverksamhet med samtliga
kommuner om framtida stöd till lokal idrotts- och
ungdomsverksamhet.
Sedan riksdagen fastställt målen för
ungdomspolitiken beslöt regeringen om 41 delmål mot
vilka ungdomspolitiken skall följas upp och
utvärderas. Enligt ett av dessa delmål skall
ungdomar ha tillgång till ändamålsenliga
mötesplatser, där ungdomar ges inflytande över
verksamheten. Till uppföljningen av det första årets
verksamhet sedan målen antogs har Kommunförbundet
gjort en kartläggning av fritidsanläggningar. Denna
påvisar att en kraftig minskning av antalet skett
under de tio senaste åren. Variationen mellan
kommunerna är stor. I en rapport från
Ungdomsstyrelsen, Utrymme att mötas
(Ungdomsstyrelsens rapport nr 19) har visats att
tillgången till lokaler för ungdomsverksamhet
varierar mellan olika slag av verksamheter.
Regeringen har hösten 1999 avsatt medel,
sammanlagt 20 miljoner kronor för tre år, från
Allmänna arvsfonden för projekt som stimulerar
förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan
fritidsverksamhet för ungdomar, där föreningar och
kommuner arbetar gemensamt.
I budgetpropositionerna för åren 2000 och 2001 har
särskilda medel avsatts under anslagen till
ungdomsorganisationer respektive till bidrag till
allmänna samlingslokaler för informationsinsatser
och utredningsarbete som avser ungdomars utnyttjande
av samlingslokaler. I budgetpropositionen för år
2002 anges att medel för verksamheten ingår i
anslaget till bidrag till samlingslokaler även detta
år.
Utskottet utgår från att regeringen, när den
finner det nödvändigt, tar kontakt med
Kommunförbundet för överläggningar om de viktiga
frågor som rör stödet till ungdomars
fritidsverksamhet och föreningsverksamhet och till
lokaler för sådana verksamheter. Något
tillkännagivande från riksdagens sida bör inte vara
nödvändigt för att så skall ske. Utskottet avstyrker
därför motion 2000/01:Kr502 (kd).

Utskottet vill påminna om att
riksdagens beslut om ungdomspolitik
och om insatser för ungdomar är av
generell karaktär och avser ungdomar
i hela landet. De fastställda målen
för ungdomspolitiken gäller Kalmar
län, lika väl som övriga län i
landet. Detsamma gäller frågor om
mantalsskrivning och - vilket
behandlats i det föregående -
författningsreglerade
åldersgränsbestämmelser. Statliga
bidrag till exempelvis
ungdomsorganisationer,
ungdomskultur, utbildning och
arbetsmarknadsåtgärder fördelas av
regeringen och myndigheter utifrån
fastställda regler. Utskottet
avstyrker yrkandet i motion
2000/01:Kr527 (c) om ett uttalande
om insatser för ungdomar i Kalmar
län.

Statsbidrag till trossamfund m.fl.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan
i Sverige,
- statligt stöd till sekulära
livssynsorganisationer och till humanistisk
konfirmation.

Motionerna

I motion 2000/01:Kr531 (s) behandlas frågor om
statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan i
Sverige. Motionären begär - mot bakgrund av en i
motionen redovisad debatt som förts i medierna under
år 2000 - att en översyn skall göras av om de
offentliga medel som går till Opus Dei
överensstämmer med gällande regelverk (yrkande 1).
Vidare bör riksdagen enligt motionen tillkännage för
regeringen att en översyn bör göras så att frågan om
att unga, som ännu inte är myndiga, utsätts för
fysiska övergrepp och andlig kränkning blir föremål
för en dialog mellan företrädare för regeringen och
Katolska kyrkan (yrkande 2). Slutligen hemställs att
riksdagen skall tillkännage för regeringen behovet
av att statsbidraget till Katolska kyrkan ses över
(yrkande 3).

I motion 2000/01:Kr532 (s) hemställs att sekulära
och religiösa livssynsorganisationer skall
jämställas i statsbidragshänseende. Statligt stöd
till sekulära livssynsorganisationer, exempelvis
Humanisterna, bör lämnas av samma skäl som angetts
för stödet till de fria trossamfunden, nämligen att
de "medverkar i den ständigt pågående
normbildningsprocessen, och denna process är
nödvändig för att upprätthålla och stärka
grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar
på". Då mer än hälften av svenskarna i
undersökningar sagt sig inte tro på Gud borde
livssynsorganisationer få statligt bidrag och
möjlighet att ta in "kyrkoavgifter" via
Riksskatteverket för att få reella möjligheter att
förmedla samhällets värdegrunder till icke troende
människor.
Vidare tar samma motionärer i motion 2000/01:Kr533
(s) upp frågan om statligt stöd till det som i
motionen benämns humanistisk konfirmation och
handledarutbildning för sådan. Motionärerna anser
att den i skolans läroplaner inskrivna värdegrunden
är en utomordentlig sammanfattning av de
humanistiska ideal som det svenska samhället bygger
på. Skolan har en central roll men räcker ändå inte
till. En brett organiserad sådan humanistisk
konfirmation som beskrivs i motionen skulle kunna
bli ett viktigt stöd till förmedling av samhällets
demokratiska värdegrund till ungdomar. I Norge,
Finland och Tyskand finns liknande verksamhet med
stöd från det allmänna. Utgångspunkt skall vara
humanismens syn på människan, nämligen att varje ung
människa har ett värde som inte får kränkas, att
varje ung människa bör ha möjlighet och frihet att
utvecklas moraliskt, etiskt och intellektuellt och
därmed forma sin egen personlighet och att varje ung
människa har rätt att få kunskap om samt uppleva
intentionerna i FN:s förklaring om de mänskliga
rättigheterna och i FN:s barnkonvention.

Bakgrund och gällande bestämmelser

Statligt bidrag till trossamfund

Riksdagen beslöt år 1971 om statligt bidrag till trossamfund.
Under åren har kretsen av bidragsberättigade
trossamfund ökat. Bidragen har fördelats enligt en
förordning utfärdad av regeringen och medel har
anvisats över statsbudgeten.

Riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade
relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.
den 1 januari 2000 har följts av fyra propositioner
om olika frågor som hör samman med principbesluten.
Den fjärde propositionen (1998/99:124) behandlade
bl.a. det framtida statliga stödet till
trossamfunden i form av statsbidrag och - för
registrerade trossamfund - sådan kostnadsfri
avgiftshjälp som Svenska kyrkan får.
Enligt proposition 1998/99:124 bör de krav som
ställs upp för statligt bidrag till trossamfund
främst vara av formell natur, men det bör också ske
en prövning av hur samfunden förhåller sig till
samhällets grundläggande värderingar. Detta får inte
innebära att det sker någon närmare prövning och
värdering av samfundets lära i förhållande till
samhällets gemensamma värdegrund. Samfunden skall
dock bidra till att upprätthålla och stärka
samhällets grundläggande värderingar.
Riksdagen antog hösten 1999 det i proposition
1998/99:124 framlagda
förslaget till lag om stöd till trossamfund (yttr.
1999/2000:KrU3y, bet. 1999/2000:KU5, rskr.
1999/2000:45).
Det statliga stödet till trossamfunden skall
enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund
bidra till att skapa förutsättningar för
trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt
inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst,
själavård, undervisning och omsorg. Statsbidrag får
endast lämnas till ett trossamfund som bidrar till
att upprätthålla och stärka de grundläggande
värderingar som samhället vilar på och som är
stabilt och har egen livskraft. Regeringen bestämmer
vilka trossamfund som kan få bidrag. Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om fördelning av statsbidrag.
Regeringen har i förordningen (1999:974) om
statsbidrag till trossamfund angivit vilka
trossamfund, samverkansorgan och församlingar som
bidrag får lämnas till. Dessa är 19 samfund eller
församlingar och två samverkansorgan. Bland de 19
samfunden eller församlingarna finns Romersk-
Katolska kyrkan i Sverige. Vidare får bidrag lämnas
till teologisk utbildning som anordnas vid sex olika
angivna institut, däribland Prästseminariet vid
Stockholms katolska stift.
Bidrag till trossamfund lämnas i form av
organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och
projektbidrag. Frågor om bidrag prövas av den
statliga myndigheten Samarbetsnämnden för
statsbidrag till trossamfund. Samarbetsnämnden får
meddela närmare föreskrifter om förutsättningarna
för bidrag enligt förordningen. Trossamfund eller
församling som fått bidrag skall till
Samarbetsnämnden lämna de redovisningshandlingar,
verksamhetsberättelser och andra uppgifter som
nämnden bestämmer. Nämnden får besluta att ett
beviljat bidrag inte skall betalas ut om det kan
antas att bidraget har beviljats på felaktiga
uppgifter. Nämnden får också besluta att ett bidrag
skall betalas tillbaka om det har beviljats på grund
av felaktiga uppgifter, om det inte används för det
ändamål det beviljats för eller om trossamfundet
eller församlingen inte lämnar sådana handlingar och
andra uppgifter som de skall göra enligt
förordningen.

Begreppet konfirmation

Ordet konfirmation härrör från det latinska ordet confirmatio
som betyder befästande, bekräftelse. Enligt
Nationalencyklopedin (NE) används ordet konfirmation
i svenska språket i två bemärkelser, dels för en
kyrklig välsignelsehandling med anknytning till
dopet eller, i vissa kyrkor, en handling som
bekräftar dopet, dels - i speciell juridisk
betydelse - för en bekräftelse av ett avtal samt
ibland i fråga om orderbekräftelse.

Konfirmation i kyrklig bemärkelse utgör avslutning
på kyrkans dopundervisning (konfirmandundervisning)
och utförs med handpåläggning som tecken på löftet
om Andens hjälp till konfirmanden att leva som
kristen. Enligt NE lösgjordes under 400-talet i
västkyrkan handpåläggning och smörjelse från
dopakten till en självständig konfirmationsakt
förlagd till sjuårsåldern. Sedan konfirmationen
avskaffats i Sverige på 1500-talet genom
reformationen infördes under 1600-talet ett system
med kunskapsförhör före ungdomars första
nattvardsgång. Under 1700-talet utformades på många
håll en gudstjänst för ungdomars första
nattvardsgång. I 1811 års kyrkohandbok infördes
ritual för denna gudstjänst med kunskapsförhör,
bekännelse och förnyande av doplöftena jämte
tillträde till nattvarden. I ritualen 1917 används
benämningen konfirmation. Enligt kyrkohandboken 1986
är konfirmation inte längre ett villkor för
tillträde till nattvarden. En liknande akt finns
också inom vissa frikyrkor som avslutning på
kristendoms- eller konfirmationsskola.
Konfirmationens stora betydelse i folklivet i
gången tid sammanhänger enligt NE med att den
inträffade i övergången mellan barndomen och
vuxenlivet. Den fick därigenom karaktär av
övergångsrit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis frågan om
statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan i
Sverige.

Utskottet har i det föregående redovisat att det
är regeringen som beslutar om vilka trossamfund som
kan få statligt bidrag och att det är den statliga
myndigheten Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund som beslutar om fördelningen av bidragen
och som granskar att statsbidragen används i
enlighet med den av riksdagen antagna lagen
(1999:932) om stöd till trossamfund, regeringens
förordning (1999:974) om statsbidrag till
trossamfund samt de närmare föreskrifter om
förutsättningarna för bidrag enligt förordningen som
Samarbetsnämnden meddelar.
Utskottet utgår från att de 19 trossamfund och
församlingar och de två samarbetsorgan som i dag får
statligt bidrag till religiös verksamhet i form av
gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg
följer de bestämmelser som reglerar användningen av
bidragen och att Samarbetsnämnden håller sig
underrättad om att så är fallet. Utskottet har från
Samarbetsnämnden inhämtat att nämnden anser det vara
lämpligt att göra en mera ingående uppföljning och
utvärdering av de år 1999 beslutade reglerna för
statsbidrag till trossamfund först när några års
erfarenheter har hunnit samlas.
Utskottet utgår vidare från att regeringen tar de
kontakter med representanter för olika samfund, som
regeringen finner behov av, utan att riksdagen gör
något uttalande i frågan.
Utskottet vill understryka att motivet för
statsbidraget till trossamfunden är att samfunden
generellt sett är samhällsnyttiga organisationer som
medverkar till den ständigt pågående
normbildningsprocessen och att denna process är
nödvändig för att upprätthålla och stärka de
grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar
på. Detta innebär bl.a. att de bidragsberättigade
samfunden bör motverka alla former av rasism och
andra typer av diskriminering och motverka våld och
brutalitet. Samfunden bör också verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män och för att
deras medlemmar och betjänade vägleds av etiska
principer som är förenliga med samhällets
grundläggande demokratiska värderingar. (Se prop.
1998/99:124.)
Utskottet har i anslutning till behandlingen av
motion 2000/01:Kr531 (s) inhämtat att den
organisation som oftast kallas Opus Dei är en s.k.
prelatur benämnd Prelatur av det Heliga Korset och
Opus Dei (Guds verk), vilken verkar inom och är
godkänd av Katolska kyrkan. Organisationen leds av
en prelat utsedd av påven och består av både präster
och lekmän. Den som önskar bli medlem ansöker
tidigast vid 16 ½ års ålder om att få ansluta sig.
Medlemskap kan beviljas tidigast från 18 års ålder.
De första fem åren bekräftas medlemskapet varje år
på medlemmens initiativ. I annat fall upphör
medlemskapet. Först efter de fem åren blir
medlemskapet på livstid. Medlemmarna finns i många
länder och hör i allmänhet - liksom andra medlemmar
av Katolska kyrkan - till den församling och det
stift där de bor. Om en medlem startar och driver
verksamhet inom t.ex. utbildning, sjukvård och
kultur kan Opus Dei, om medlemmen så önskar, ta
ansvar för den andliga omsorgen inom verksamheten,
som därefter är ett av Opus Deis s.k. kooperativa
verk. Exempel på sådan verksamhet kan vara
utbildnings- och studiecentra till vilka
ungdomsföreningar kan vara anslutna, studenthem m.m.
Utskottet vill klarlägga att statsbidrag inte
utgår till prelaturen Opus Dei. Dess medlemmar
tillhör, som individer, både Opus Dei och Romersk-
Katolska kyrkan. Den Romersk-Katolska kyrkan i
Sverige är, som tidigare redovisats,
bidragsmottagare enligt förordningen (1999:974) om
statsbidrag till trossamfund.
Utskottet har i det föregående redovisat att det
ankommer på regeringen att besluta om vilka
trossamfund som skall vara berättigade till
statsbidrag och att det ankommer på Samarbetsnämnden
för statsbidrag till trossamfund att pröva frågor om
bidrag och att granska användningen av beslutade
bidrag m.m. Utskottet finner inte anledning att
föreslå riksdagen att ändra på denna ordning.
Utskottet anser mot bakgrund av den redovisade
ansvarsfördelningen mellan riksdagen, regeringen och
Samarbetsnämnden att riksdagen bör avslå motion
2000/01:Kr531 (s).

I fråga om statligt stöd till sekulära
livssynsorganisationer i enlighet med motion
2000/01:Kr532 (s) och till den humanistiska
konfirmation som tas upp i motion 2000/01:Kr533 (s)
vill utskottet anföra följande.

Utskottet har i det föregående kort redovisat
bakgrunden till den kristna konfirmationen i
Sverige. Utskottet har uppfattat att den i motion
2000/01:Kr533 (s) redovisade "humanistiska
konfirmationen" är en motsvarighet till den
övergångsrit som den kristna konfirmationen är.
Statsbidraget till trossamfund är avsett att bidra
till att skapa förutsättningar för trossamfunden att
bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet
i form av gudstjänst, själavård, undervisning och
omsorg. Grundförutsättningarna, bestämmelserna och
motiven för detta statsbidrag är därför inte
tillämpliga när det gäller frågan om ett statligt
bidrag till sekulära livssynsorganisationer. Det är
för den skull inte sagt att sekulära
livssynsorganisationer inte skulle bedriva en
verksamhet som är värdefull för samhället, när det
gäller att bidra till att upprätthålla och stärka de
grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Som redovisas i motion 2000/01:Kr533 (s) är t.ex.
avsikten med den i motionen redovisade humanistiska
konfirmationen att den skall förmedla den
ideologiska grund som utgörs av FN:s förklaring om
de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention
samt regeringsformen och ingressen om värdegrunden i
skolans läroplaner.
Utskottet vill framhålla det ansvar som alla
föräldrar har för att göra barnen medvetna om det
demokratiska samhällets grundvalar och att med dem
diskutera de grundläggande värderingarna i
samhället.
Ett mycket stort ansvar vilar på skolan att
förmedla den i skolans läroplaner inskrivna
värdegrunden. Det är, som motionärerna framhåller,
viktigt att denna värdegrund får genomslag i det
praktiska skolarbetet så att samhällets centrala
värden kan föras över till barn och ungdomar.
Utskottet vill påminna om den roll som
föreningslivet och folkbildningen kan spela när det
gäller att förmedla och med barn och ungdomar
diskutera de demokratiska värden som samhället vilar
på. De kan också göra betydelsefulla insatser när
det gäller utbildning av ledare och handledare för
sådan verksamhet bland ungdomar. De föräldrar och
organisationer som önskar förbereda ungdomar för en
sådan humanistisk konfirmation som beskrivs i motion
2000/01:Kr533 (s) skulle kunna göra detta i
samarbete med den statsbidragsstödda folkbildningen.
I sammanhanget vill utskottet också nämna att den
som önskar genomföra en privat humanistisk
konfirmationsceremoni skulle kunna använda och låta
sig inspireras av den nyligen utgivna Högtidsboken
(En bok för alla, 2000).
Utskottet vill också nämna att ett förslag från
Ungdomsstyrelsen om ändrade regler för statsbidrag
till ungdomsorganisationerna bl.a. innehåller ett
förslag om bidrag till generationsövergripande
verksamhet. Frågorna har beretts inom
Regeringskansliet, och förslag om nya
grundbidragsregler föreligger i den nyligen
avlämnade budgetpropositionen. Utskottet behandlar
detta förslag och motionsyrkanden om bidrag till
generationsövergripande organisationer i sitt
kommande budgetbetänkande 2001/02:KrU1.
Utskottet har funnit att riksdagen inte bör ta
ställning för ett jämställande av religiösa
trossamfund och sekulära livssynsorganisationer i
statsbidragshänseende. Utskottet kan i enlighet
härmed inte heller tillstyrka att ett särskilt
statsbidrag skall utgå till sådan humanistisk
konfirmation som tas upp i motion 2000/01:Kr533 (s).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2000/01:
Kr532 (s) och 2000/01:Kr533 (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Inriktningen av ungdomspolitiken (punkt 1)

av Inger Davidson och Dan Kihlström båda (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr345 yrkande 41.

Ställningstagande

Ungdomspolitiken bör enligt vår mening bygga på en
bredare helhetssyn än den som präglar inriktningen
av 1999 års ungdomspolitik. Detta gäller bl.a. den
enskildes överblick över sitt eget liv och sin
person. Ungdomsåren är i hög grad den tid då
individens identitet formas. Den utvecklas i samspel
med föräldrar och familj, andra små naturliga
gemenskaper och det omgivande samhället. I dag
saknar tyvärr många ungdomar vuxna i sin närhet som
orkar, och har tid och vilja att vara den
trygghetsfaktor som är en förutsättning för
frigörelseprocessen och identitetsskapandet.
Ungdomarnas rätt till goda uppväxtvillkor, som
tillgodoser både behovet av trygghet och personlig
utveckling, bör betonas mera. Vi anser att detta bör
vara kärnan i det ungdomspolitiska arbete som bör
ligga till grund för alla diskussioner om såväl
identitet som självständighet och inflytande.

Frågor som rör ungdomars allmänna välbefinnande
måste få en mera framträdande plats i
ungdomspolitiken. Barn och ungdomar bör få uppleva
framtidstro och hopp. Vi vuxna måste göra allt för
att stödja barn och ungdomar, hjälpa dem att se
mening i tillvaron. Under tonåren är den psykiska
omvårdnaden mycket viktig och regeringen borde
uppmärksamma detta.
De offentliga insatserna får inte utformas eller
genomföras så att de leder till att de unga, deras
föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte känner
sitt ansvar. I stället skall det offentliga ha ett
aktivt ansvar för att stödja de frivilliga, positiva
krafterna i den ungas omgivning och ta ett särskilt
ansvar för de mest utsatta grupperna i samhället.
Riksdagen bör ges ökad möjlighet att påverka
inriktningen av ungdomspolitiken. Regeringen bör
därför förelägga riksdagen förslag om både mål och
delmål för ungdomspolitiken. Dessa mål och delmål
bör utgå från vad som förordas i motion Kr345 (kd).
En mera löpande avstämning av resultaten av
ungdomspolitiken bör ske. Det räcker inte med en
fördjupad analys vart fjärde år av ungas
levnadsförhållanden i förhållande till målen för den
nationella ungdomspolitiken.
Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:Kr345
(kd) yrkande 41 som sin mening tillkännage för
regeringen vad vi här anför om inriktningen av
ungdomspolitiken.

2. Mediernas påverkan på ungdomars livsstil och
syn på könsroller (punkt 4)

av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 1999/2000:Kr233
yrkande 1, 1999/2000:A819 yrkande 22 och
2000/01:Kr343 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att det är nödvändigt att genom en särskild
utredning få bättre kunskap om hur medierna påverkar
ungdomars bild av könsroller och av vad som är
kvinnligt och manligt. Utredningen bör också omfatta
en översyn av mediernas roll och ansvar för hur de
påverkar ungdomars syn på kroppsideal och hur detta
påverkar deras livsstil. Genom en sådan översyn bör
man också få ett samlat helhetsgrepp på den kunskap
som redan finns och klarlägga på vilka områden det
behövs mera kunskap. Resultaten av utredningens
arbete bör kunna ge ett bättre utgångsläge för dem
som är ansvariga för ungdomarnas välfärd och hälsa i
deras arbete med att göra ungdomar mera medvetna om
vilken påverkan medierna har på deras liv och
självbild och med att stödja deras utveckling till
självständigt tänkande individer och kritiska
granskare av olika påverkansformer i medier och
andra sammanhang.

Riksdagen bör med bifall till motionerna
1999/2000:Kr233 (mp) yrkande 1, 1999/2000:A819 (mp)
yrkande 22 och 2000/01:Kr343 (c) yrkande 10
tillkännage vad vi har anfört om en utredning om
mediernas påverkan på ungdomars livsstil och
uppfattning om könsroller.

3. Ungdomars kultur (punkt 7)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs
i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Kr289 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Jag anser att vuxna bör ta till vara barns och
ungdomars önskemål om att få delta i planeringen och
utformningen av kulturverksamhet för de unga.
Ungdomar har egna idéer och vill genomföra egna
verksamheter. Det är därför viktigt att inte
degradera dem till rollen som enbart deltagare i
olika kulturprojekt. De bör ha rollen som
initiativtagare. De unga bör ha rätt att själva få
bestämma vilken kultur man bör satsa på, både för
kvalitetens skull och för att ta till vara
ungdomarnas entusiasm och stärka deras
självförtroende.

De två största bidragsgivarna till ung kultur,
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden, bör inte
stödja projekt som styrs av vuxna och som endast
reducerar ungdomskulturen till att vara en
förebyggande insats mot ungdomars problem.
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden måste ge
ungdomar möjlighet att framträda med sina egna
budskap och att själva få bestämma.
Jag anser också att Kulturrådet bör stimulera unga
människor att både ta del av och delta i
kulturverksamhet och att rådet dessutom bör ge
Ungdomens kulturmönstring fortsatt bidrag.
Jag anser att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr289 (c) yrkandena 2-4 bör tillkännage som
sin mening för regeringen vad jag här har anfört om
ungdomars kultur.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Ändring av åldersgränser (punkt 2)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan
Backman (m), Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c)
anför:

Vi har stor förståelse för ungas känslor av
orättvisa och utanförskap när det gäller olika
åldersgränser som splittrar dem. Detta exemplifieras
i motionerna 1999/2000:Kr502 (m) och 2000/01:K397
(c), i vilka en översyn av dessa frågor begärs. Vi
anser att det bör ankomma på de ansvariga, t.ex.
kommuner, restauranger och nöjesarrangörer, att ägna
de problem som tas upp i motionerna ett ökat
intresse. Det är också vår förhoppning att man inom
Regeringskansliet fullföljer tankarna på en
undersökning av de författningsreglerade
åldersgränserna.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
år 1999

1999/2000:Kr201 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att öka kunskapen
om ungdomar med annan etnisk och kulturell
bakgrund,

1999/2000:Kr233 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om hur medierna påverkar ungdomars bild av
könsroller, kvinnligt som manligt.

1999/2000:Kr502 av Lars Elinderson (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
sådana åldersgränser för ungdomar som baserar sig på
födelsedag och att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till åldersgränser baserade på
födelseår.

1999/2000:A803 av Magnus Jacobsson (kd) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att
Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att göra år 2000
till ett jämställdhetsår där man särskilt vänder
sig till unga män.

1999/2000:A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning om
hur medierna påverkar ungdomars bild av könsroller
liksom manligt och kvinnligt.

Motioner från allmänna motionstiden
år 2000

I detta sammanhang behandlar utskottet nedan
uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut.

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden bör ge
ungdomar möjlighet att framträda med sina egna
budskap och att själva få bestämma över sina
kulturprojekt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet
bör stimulera unga människor att både ta del av
och delta i kulturverksamhet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fortsätta att
stödja Ungdomens kulturmönstring.

2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram en
utredning för att se över mediernas roll och
ansvar i hur de påverkar ungdomars levnadsstil.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen av
ungdomspolitiken.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
ungdomsperspektivet i internationellt
utvecklingssamarbete.

2000/01:Kr502 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om fungerande
ungdomsgårdar samt stöd till förenings- och
idrottsverksamhet för unga.

2000/01:Kr505 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om implementering av FN:s
barnkonventions åldersgräns på 18 år vid olika
inträden och avgifter.

2000/01:Kr527 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ökade insatser
för ungdomar i Kalmar län.

2000/01:Kr528 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge Europeiskt
Ungdomscentrum i Eksjö stöd för arbetet med
Europafrågor.

2000/01:Kr529 av Sofia Jonsson och Margareta
Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge Europeiskt
Ungdomscentrum i Eksjö legitimitet som Sveriges
representant i Europarådets nätverk.

2000/01:Kr530 av Åsa Torstensson och Harald Nordlund
(c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om initiativ till att samla
ungdomar från länderna kring Östersjön för att finna
rätt former som kan ge stimulans till ett ökat
ungdomsutbyte i Östersjöregionen.

2000/01:Kr531 av Carina Hägg (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
översyn av om de offentliga medel som går till
Opus Dei överensstämmer med gällande regelverk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om (att en översyn
görs så att frågan om att unga som ännu inte är
myndiga utsätts för fysiska övergrepp och andlig
kränkning blir föremål för) en dialog mellan
företrädare för regeringen och Katolska kyrkan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att se
över bidrag till Katolska kyrkan.

2000/01:Kr532 av Tullia von Sydow m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om jämställande av sekulära
och religiösa livssynsorganisationer.

2000/01:Kr533 av Tullia von Sydow m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad
i motionen anförs om samhällets stöd till
humanistisk konfirmation.

2000/01:K397 av Lennart Daléus m.fl. (c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ungdomsfrid, dvs.
vikten av att motverka det utanförskap och den
brist på inflytande som många unga i dag känner.

.