Kulturutskottets betänkande
2001/02:KRU17
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motionsyrkanden väckta
under allmänna motionstiden hösten 2001.
Utskottet föreslår med anledning av två
motionsyrkanden att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande till regeringen om att en översyn
bör göras av den individuella visningsersättningen.
Översynen bör bl.a. innefatta en redogörelse av
vilka återverkningar som nuvarande system har på
olika konstkategorier, liksom vilka kategorier av
bidragsmottagare som omfattas av ersättningen och
vilka som faller utanför den och orsakerna till
detta. Regeringen bör även överväga vilket organ som
är lämpligast för uppdraget att ansvara för
fördelningen av ersättningen till konstnärerna.
Övriga motionsyrkanden rör det statliga stödets
inriktning, översyn av de nuvarande stödformerna,
ett generellt konstnärsstöd, inkomstgarantier,
bemanningsföretag för kulturskapare,
sammansättningen av Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser, trygghetssystem för
konstnärer, rådgivningscentrum för dansare samt
frågor om funktionshindrade konstnärer. Samtliga
yrkanden har avstyrkts av utskottet.
I betänkandet har elva reservationer och ett
särskilt yttrande tagits in.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205
yrkande 17 i denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena 6
och 15 och 2001/02:Kr422 yrkande 16.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (mp)
2. Översyn av de nuvarande stödformerna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr272 yrkande
1.
Reservation 3 (m, kd, c, fp)
3. Ett mer utvecklat generellt
konstnärsstöd
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande
14.
Reservation 4 (mp)
4. Bemanningsföretag
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205
yrkande 17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkande
7.
Reservation 5 (m)
5. Frågor om inkomstgarantier för
konstnärer
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr230 och
2001/02:Kr418 yrkande 17.
Reservation 6 (kd)
6. Individuell visningsersättning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför om individuell
visningsersättning. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2001/02:Kr272 yrkande 5 och
2001/02:Kr422 yrkande 18.
Reservation 7 (s, v)
7. Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr272
yrkande 2, 2001/02:Kr419 yrkande 27 och
2001/02:Kr422 yrkande 13.
8. Trygghetssystem för konstnärer
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205
yrkande 17 i denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena
8-10 och 14, 2001/02:Kr418 yrkande 15 och
2001/02:Kr422 yrkande 15.
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (mp)
9. Rådgivningscentrum för dansare
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande
22.
Reservation 10 (kd, c, fp)
10. Funktionshindrade konstnärer
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr421 yrkandena
1 och 3-6.
Reservation 11 (v)
Stockholm den 4 april 2002
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria
Narti (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla
Tjernberg (kd).
2001/02
KrU17
Utskottets överväganden
Inledning
Huvudinriktningen på insatserna för konstnärerna
angavs i den kulturpolitiska proposition som
riksdagen tog ställning till hösten 1996 (prop.
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Enligt regeringens bedömning borde statens insatser
syfta till att
skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv
som ger arbete och försörjning åt konstnärerna
och rika kulturupplevelser för medborgarna,
skapa sådana villkor för de professionella
konstnärerna att de kan basera sin försörjning på
ersättning för konstnärligt arbete,
anpassa regelverken på alla politikområden så att
rimlig hänsyn kan tas till konstnärernas
speciella förhållanden,
ge möjlighet till konstnärlig förnyelse och
utvecklingsarbete genom olika former av direkt
konstnärsstöd,
förbättra möjligheterna till internationellt
konstnärligt utbyte.
Efter riksdagens beslut om den framtida
kulturpolitiken utreddes konstnärernas villkor av
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen, vilken avgav
betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183),
Konstnärsstödsutredningen, vilken avgav betänkandet
Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) och
Konstnärsersättningsutredningen, vilken avgav
betänkandena En fond för unga konstnärer (SOU
1997:106) och Fonogramersättning (SOU 1997:149).
Våren 1998 lade regeringen fram förslag i syfte
att förbättra konstnärernas villkor (prop.
1997/98:87). Avsikten med förslagen var att skapa
sådana villkor för konstnärerna att de skulle kunna
basera sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete. Förslagen, som bifölls av
riksdagen, innebar förstärkning och komplettering av
ersättningar till konstnärer och stimulans av deras
arbetsmarknad för att öka efterfrågan (bet.
1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).
En sammanfattning av de gjorda reformerna lämnades
i budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1
utg.omr. 17 s. 32).
Statligt stöd i olika former till konstnärer anvisas
för budgetåret 2002 under anslaget 28:21
Ersättningar och bidrag till konstnärer (prop.
2001/02:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.
2000/01:72). Under anslaget anvisas 268 795 000
kronor, medel som fördelas av Konstnärsnämnden och
styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, Sveriges
författarfond samt upphovsrättsorganisationen
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS).
Av regeringens regleringsbrev för år 2002
(utg.omr. 17) framgår att medlen under anslaget
28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer
fördelas på följande stödformer.
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer,
individuell visningsersättning (även kallad IV),
inkomstgarantier för konstnärer (157 garantirum
år 2002),
långtidsstipendier (102 tioåriga
långtidsstipendier år 2002),
bidrag till konstnärer inom områdena bild och
form,
bidrag till konstnärer inom områdena musik samt
scen och film,
särskilda insatser för konstnärer på
musikområdet,
ersättning åt författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek,
bidrag till författare, översättare,
kulturjournalister och dramatiker,
ersättningar åt författare och översättare för
utnyttjande av deras verk i form av talböcker och
taltidningar,
nordiska författarstipendier,
nordiskt författarsamarbete,
dramatikerstöd,
fonogramersättning och
statliga ålderspensionsavgifter.
Under anslaget 28:19 Bidrag till bild- och
formområdet lämnas bidrag bl.a. till
utställningsersättning.
Under hösten 2000 beslutade riksdagen om en
förändrad arbetslöshetsförsäkring (prop.
1999/2000:139, yttr. 2000/01:KrU1y, bet.
2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102). Därvid uttalades
bl.a. att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda
behov som kan gälla för grupper med
projektanställningar och andra tillfälliga
anställningar och osäkra anställningsförhållanden,
liksom till villkor som gäller för personer som har
upprepade perioder av arbetslöshet. Detta gäller
bl.a. kulturarbetsmarknaden.
Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i
uppdrag att utreda hur gällande trygghetssystem inom
bl.a. socialförsäkringsområdet förhåller sig till
konstnärlig verksamhet. Av utredningsdirektiven
framgår att utredaren skall pröva om de nuvarande
regelverken innebär särskilda problem för
konstnärliga yrkesutövare samt i förekommande fall
analysera och redogöra för orsaken till problemen
(dir. 2001:90).
Konstnärernas villkor, det statliga
stödets inriktning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet, jämför reservationerna 1
(m) och 2 (mp),
- översyn av de nuvarande stödformerna,
jämför reservation 3
(m, kd, c, fp) och
- ett mer utvecklat generellt stöd till
konstnärer, jämför reservation 4 (mp).
Motionerna
I fyra motionsyrkanden behandlas frågor av
övergripande art som rör inriktningen på det
statliga stödet till konstnärsområdet.
Förslaget i motion Kr227 (m) syftar till att
konstnärer skall kunna basera sin försörjning på
ersättning för utfört konstnärligt arbete och inte
på bidrag (yrkande 15). Liknande synpunkter framförs
även i motion Kr205 (m) yrkande 17 i denna del.
Ett likartat syfte finns bakom motion Kr422 (mp),
vari begärs att regeringen skall lämna förslag om
hur konstnärerna skall kunna leva på sin lön
(yrkande 16).
I motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del och
Kr227 (m) yrkande 6 ifrågasätts den nuvarande
utformningen av stöd och ersättningsformer till
konstnärerna. I båda motionerna sägs även att
skattetrycket bör sänkas och bidragen avvecklas. I
motion Kr227 (m) föreslås att stödformer såsom
visningsersättningen, utställningsersättningen,
konstnärsbidragen, projektbidragen och
långtidsstipendierna bör förändras. I stället bör -
menar motionärerna - statens stöd inriktas på att
öka de yrkesverksamma konstnärernas möjligheter att
få ersättning för det arbete de utför och möjliggöra
att verken visas och framförs inför publik.
Motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m, c, fp) anser
att staten skall överväga nya metoder och stödformer
som kommer fler konstnärer till del och föreslår
därför att en översyn av de nuvarande stödformerna
skall göras (yrkande 1).
I motion Kr422 (mp) yrkas att regeringen skall
framlägga förslag för riksdagen om ett mer utvecklat
generellt stöd till konstnärer. Enligt motionärerna
bör fler konstnärer - och inte endast en mindre
exklusiv grupp - komma i fråga för stödet (yrkande
14).
Utskottets ställningstagande
Som redovisats i inledningen till detta betänkande
syftar statens insatser på det konstnärspolitiska
området bl.a. till att skapa sådana villkor för de
professionella konstnärerna att de kan basera sin
försörjning på ersättning för utfört konstnärligt
arbete, ett syfte som också återfinns i här aktuella
motioner om inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet, nämligen motionerna Kr205 (m)
yrkande 17 i denna del, Kr227 (m) yrkandena 6 och 15
samt Kr422 (mp) yrkande 16.
Ett annat syfte med statens insatser har de olika
formerna av direkt konstnärsstöd som skall ge
kulturskaparna möjlighet till konstnärlig förnyelse
och utvecklingsarbete.
Det finns också från statens sida en strävan att
anpassa regelverken på alla politikområden, så att
rimlig hänsyn kan tas till konstnärernas speciella
förhållanden. Som exempel kan nämnas att
förhållandena på den konstnärliga arbetsmarknaden
togs upp våren 2000 i proposition 1999/2000:139 En
rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring och
behandlades av riksdagen vid 2000/01 års riksmöte
(yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr.
2000/01:102). Vidare kan nämnas att en kartläggning
nyligen påbörjats av hur gällande trygghetssystem
förhåller sig till konstnärlig verksamhet. Utskottet
återkommer till denna kartläggning längre fram i
betänkandet.
De beslut som riksdagen fattade åren 1996 och 1998
då det gäller inriktningen av konstnärspolitiken har
följts av beslut om resursförstärkningar av flera av
de aktuella bidragen och ersättningarna.
Utskottet har vid sina överväganden kommit fram
till att det inte finns anledning för riksdagen att
göra något uttalande om en förändrad inriktning av
konstnärspolitiken. Det finns inte heller anledning
att föreslå en ändrad inriktning av stöden och
ersättningsformerna till konstnärerna. Det är
emellertid angeläget att understryka betydelsen av
att konstnärernas villkor uppmärksammas även
framgent. Utskottet har med tillfredsställelse
noterat att regeringen anser att förbättringar på
detta område bör prioriteras även i fortsättningen
(jfr prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 29).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna
del, Kr227 (m) yrkandena 6 och 15 och Kr422 (mp)
yrkande 16.
Förslaget om en översyn av de nuvarande
stödformerna, som framförs i motion Kr272 (kd, m, c,
fp), ger utskottet anledning att påpeka att alla
stödformer inom det konstnärspolitiska området -
även de som beslutades år 1998 - självfallet bör ses
över efter en tid och även följas upp, t.ex. för att
undersöka om intentionerna med stöden har infriats,
om stöden är ändamålsenliga m.m.
En utförlig genomgång av de stödformer som
hanteras av Konstnärsnämnden presenteras i den
resultatredovisning som varje år återfinns i
nämndens årsredovisning. För Författarfonden är
situationen något annorlunda. Eftersom fonden inte
är en myndighet kan inte samma krav på
årsredovisning ställas som på Konstnärsnämnden och
andra myndigheter. Inom Författarfonden görs
emellertid på fondens eget initiativ olika översyner
och utvärderingar. För närvarande görs en
utvärdering av dramatikerstödet. Tidigare har fonden
utvärderat olika ersättnings- och stödformer inom
biblioteksersättningen. Konstnärsnämndens
årsredovisning och Författarfondens
verksamhetsberättelse med årsbokslut ligger till
grund för regeringens resultatbedömningar i
budgetpropositionen, som kan vara mer eller mindre
utförliga.
I sammanhanget bör nämnas att en viss översyn av
konstnärsstöden kommer att äga rum inom ramen för
Utredningen om konstnärerna och trygghetssystemen
som omnämnts i det föregående. Den särskilde
utredaren har i uppdrag att analysera hur
konstnärspolitiska stipendier och bidrag påverkar
konstnärliga yrkesutövares rätt till andra
stödformer utanför det kulturpolitiska området (dir.
2001:90).
Utskottet vill slutligen påminna om vad utskottet
uttalade vid föregående riksmöte, nämligen följande
(bet. 2000/01:KrU3 s. 9).
Både utskottet och regeringen har påpekat att det
inte är lätt att beskriva och bedöma resultaten
av kulturpolitiska insatser. Det krävs både
kvantitativa och, inte minst, kvalitativa mått
och bedömningsgrunder. Arbete pågår inom
Kulturdepartementet med att utveckla mål- och
resultatstyrningen. Utskottet förutsätter att
regeringen, när en tids erfarenheter har samlats
av 1998 års reformer, tar ställning till i vilka
former utvärdering skall ske av reformernas
effekter och av överensstämmelsen mellan
riksdagens beslut och uppnådda resultat och att
regeringen redovisar detta för riksdagen.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning i denna
fråga och ser fram emot den nya form av
resultatredovisning som regeringen avser att
överlämna till riksdagen i en skrivelse i maj 2002
om kultur, välfärd och delaktighet.
Sammanfattningsvis anser utskottet att det inte är
motiverat att riksdagen gör ett tillkännagivande om
en översyn av de konstnärliga stödformerna. Motion
Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 1 avstyrks därmed.
Motionärerna bakom motion Kr422 (mp) yrkande 14
föreslår att regeringen skall lägga fram förslag om
ett mer utvecklat generellt stöd till konstnärer.
Bland stöd- och ersättningsformerna på
konstnärsområdet finns riktade insatser med generell
verkan. Exempel härpå är den individuella
visningsersättningen, som delas ut med viss
automatik till dem som uppfyller kraven i uppsatta
regler, bidragen till visningsorganisationer och
utställare, dramatikerstödet och satsningen på
Teateralliansen AB. Bland stödformerna på
konstnärsområdet finns även sådana som är av
selektiv karaktär i form av exempelvis
konstnärsbidrag, projektbidrag, långtidsstipendier
etc., vilka lämnas till enskilda konstnärer efter
ansökan och bedömning. Då det gäller de stödformer
som genereras av biblioteksersättningen fördelar
Författarfonden dels generell ersättning till
författare och andra upphovsmän, dels selektiva stöd
i form av stipendier och liknande.
Konstnärsstödsutredningen presenterade i sitt
betänkande Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) en
konstruktion för ett generellt stöd i form av en
inkomstförstärkning. Utredningen visade således att
det var möjligt att införa ett någorlunda enkelt
generellt stöd men ansåg sig inte kunna rekommendera
denna stödform. I stället föreslog utredningen en
rad andra åtgärder inom de olika konstområdena i
syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska
förhållanden. Regeringen - och därefter
kulturutskottet och riksdagen - fann att det är
effekten, inte formen, som bör vara utslagsgivande
vid valet av insatser och att det inte fanns
förutsättningar för att införa ett generellt
konstnärsstöd. På utskottets förslag godkände
riksdagen regeringens förslag att en rad generellt
verkande insatser och förstärkningar i stället
skulle göras av det slag som utredningen förordat
(prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr.
1997/98:
303).
Utskottet kan inte finna att det i den nu aktuella
motionen förts fram skäl för ett ändrat
ställningstagande, som skulle innebära ett beslut om
att nuvarande selektiva stödformer skall ersättas
med ett generellt konstnärsstöd. Motion Kr422 (mp)
yrkande 14 avstyrks därmed.
Bemanningsföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
bemanningsföretag, jämför reservation 5 (m).
Motionerna
Förslaget i motion Kr227 (m) syftar till att ett
rikstäckande bemanningsföretag för kulturskapare
skall bildas i stället för Teateralliansen AB. Ett
gemensamt nätverk - bemanningsföretag - ökar
chanserna för kulturskaparna att kunna pröva nya
vägar till försörjning och också sannolikheten att
de lyckas med sina mål. I motionen föreslås att
regeringen skall samla intressenter på området för
att diskutera och ta initiativ till ett
bemanningsföretag, som dock inte bör vara statligt
styrt (yrkande 7).
Även i motion Kr205 (m) föreslås att ett
bemanningsföretag för konstnärer skall inrättas
(yrkande 17 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Förslag, som syftar till att bemanningsföretag för
kulturarbetare skall inrättas, har under 1999/2000
och 2000/01 års riksmöten avstyrkts av kultur-,
arbetsmarknads- och finansutskotten. En redogörelse
härför återfinns i betänkande 2000/01:KrU3 s. 10-11.
En försöksverksamhet med en s.k. tredje
anställningsform inom teaterområdet, sedermera
benämnd Teateralliansen AB, bedrevs under åren 1999
och 2000 och permanentades därefter fr.o.m. år 2001.
Verksamheten drivs som ett aktiebolag och
finansieras huvudsakligen med statliga medel, för
närvarande 15 000 000 kronor, som anvisas över
anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete. Teateralliansen AB skall verka för
frilansande skådespelares trygghet och minskade
beroende av arbetslöshetsförsäkringen samt stimulera
till utveckling och rörlighet inom teaterlivet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
permanentningen av alliansen utgör ett gott exempel
på att kultur- och arbetsmarknadspolitiska mål har
kunnat förenas på ett positivt sätt (jfr prop.
2001/02:1 utg.omr. 17 s. 53). Enligt utskottets
mening är verksamheten vid Teateralliansen AB av
stort värde och bör få fortsätta att utvecklas.
Utskottet kan inte se att det finns någon anledning
för riksdagen att göra ett tillkännagivande av
innebörd att denna verksamhet skall ersättas med ett
bemanningsföretag av det slag som föreslås i
motionen. Det ankommer på regeringen att i det
ordinarie budgetarbetet överväga om en satsning
motsvarande Teateralliansen AB behöver göras på
någon annan konstnärsgrupp och vilken utformning en
sådan satsning i så fall skall ha.
Det bör tilläggas att viss arbetsförmedlande
verksamhet bedrivs vid
centrumbildningarna med hjälp av statsmedel som
anvisas över kulturbudgeten (anslaget 28:2).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna
del och Kr227 (m) yrkande 7.
Frågor om inkomstgarantier för
konstnärer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
frågor om inkomstgarantier för konstnärer,
jämför reservation 6 (kd).
Motionerna
I motion Kr418 (kd) föreslås att en översyn skall
göras av inkomstgarantin. Motionärerna ifrågasätter
om det är rimligt att ca 150 konstnärer skall få en
livstidslön och undrar om det inte i stället vore
bättre att sprida stödet till fler (yrkande 17).
I motion Kr230 (m) begärs att systemet med s.k.
konstnärslön omedelbart avskaffas. Det är, menar
motionärerna, inte rimligt att vissa konstnärer
garanteras en viss inkomst under återstoden av sitt
liv, oavsett vad de producerar.
Utskottets ställningstagande
Systemet med en garanterad inkomst för konstnärer
infördes på 1960-talet som en del av det ekonomiska
trygghetsprogram för konstnärer som då byggdes upp.
Av förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för
konstnärer framgår att garantin tillförsäkrar
konstnären ett belopp motsvarande fem basbelopp.
Beloppet minskas med innehavarens årsinkomst i
övrigt. Innehavare av inkomstgaranti utses fr.o.m.
den 1 december 2001 av Konstnärsnämnden och
styrelsen för Sveriges författarfond (se prop.
2001/02:1 utg.omr. 17 s. 69, bet. 2001/02:KrU5,
rskr. 2001/02:20). För år 2002 finns 157 garantirum.
Under anslaget 28:21 Ersättningar och bidrag till
konstnärer anvisas för innevarande år 16 927 000
kronor för ändamålet.
Utskottet erinrar om att inkomstgarantin är avsedd
för konstnärer som står för en konstnärlig
verksamhet av hög kvalitet och som har stor
betydelse för svenskt kulturliv (1 § förordningen).
Även för denna kvalificerade grupp av konstnärer
varierar inkomsterna från den ena perioden till den
andra. Garantin gör det möjligt för dem att klara
sin försörjning även under de tider då de av olika
skäl har svårt att få andra inkomster. Utskottet
anser att garantin motsvarar ett angeläget behov och
utgör en viktig del av den statliga
konstnärspolitiken. Det anförda innebär att
utskottet inte kan tillstyrka förslaget i motion
Kr230 (m) om att systemet med inkomstgaranti skall
avskaffas. Inte heller det förslag om en översyn av
stödet som framförs i motion Kr418 (kd) kan
tillstyrkas av utskottet. Utskottet förutsätter att
de årliga översyner som görs av stödformerna inom
både Konstnärsnämnden och Författarfonden inbegriper
även inkomstgarantierna.
Motionerna Kr230 (m) och Kr418 (kd) yrkande 17
avstyrks således.
Individuell visningsersättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med anledning av motionsförslag
tillkännage för regeringen att en översyn
skall göras av den individuella
visningsersättningen, jämför reservation 7
(s, v).
Motionerna
I motion Kr272 (kd, m, c, fp) föreslås att en
översyn skall göras av den individuella
visningsersättningen. Motionärerna anser att
ersättningssystemet har sina begränsningar. I
motionen sägs att mycket lite eller inget tillfaller
tecknare, keramiker, konsthantverkare eller
fotografer. Ersättningsformen bör nu bli föremål för
utvärdering vad gäller ersättningarna, hur och till
vem eller vilka de fördelas. Likaledes bör
utvärderingen avse vilken organisation som är den
bästa för ändamålet, både vad gäller t. ex.
objektivitet och insyn (yrkande 5).
Ett liknande yrkande framställs i motion Kr422
(mp). Motionärerna karakteriserar systemet som
snedfördelande, då det ger mest till de konstnärer
som säljer mest konst. Regeringen bör därför
genomföra en översyn av den individuella
visningsersättningen i syfte att finna ett mer
rättvist fördelningssystem. Av motionen framgår att
det i en sådan översyn bör övervägas om det privata
upphovsrättsorganet BUS skall fördela den
individuella visningsersättningen. Det är nämligen
svårt för myndigheterna att få insyn i en privat
förenings verksamhet (yrkande 18).
Tidigare riksdagsbehandling
Visningsersättning till konstnärer för offentligt
exponerade verk som inte längre ägs av konstnären
infördes fr.o.m. budgetåret 1982/83. Under åren
1987/88-1992/93 fördelade styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond en del av visningsersättningen som
en standardiserad ersättning, sedermera kallad
individuell visningsersättning, till alla konstnärer
med ett visst antal verk i offentlig ägo. Denna
ersättning uppgick budgetåret 1992/93 till 3 000
kronor per år och konstnär. Bildkonstnärsfondens
styrelse valde att avskaffa denna form av ersättning
som ansågs vara för låg. Ersättningen som således
upphörde fr.o.m. den 1 juli 1993 ansågs sakna
ekonomisk betydelse för konstnären samtidigt som det
var dyrt att administrera utbetalningarna. Efter
beslut av riksdagen (bet. 1994/95:KrU21, rskr.
1994/95:285) återinfördes en standardiserad,
individuell visningsersättning (IV) fr.o.m. år 1997
(prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr.
1996/97:129). Den fördelas sedan dess av föreningen
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). För ändamålet
har 16 520 000 kronor anvisats över anslaget 20:21
Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2002.
Bestämmelser för individuell visningsersättning
finns i förordningen (1996:1605) om individuell
visningsersättning.
Utskottets ställningstagande
Den individuella visningsersättningen (IV) har i sin
nuvarande form funnits i drygt fem år. Ersättningen
är generell till sin karaktär och betalas ut till
konstnärer endast med hänsyn till om deras försålda
verk finns i offentlig ägo. BUS fördelar ersättning
till konstnärer vars verk ägs av stat, landsting och
kommuner. Till den offentliga ägargruppen räknas
bl.a. museer, även sådana som är stiftelsedrivna,
liksom statliga affärsdrivande verk såsom Posten,
Telia och SJ samt - fr.o.m. år 2000 - kommun- eller
landstingsägda bostadsfastighetsbolag.
Utskottet har inhämtat att konst som ägs av t.ex.
kyrkliga församlingar, statliga aktiebolag, ideella
föreningar såsom Folkets hus, Våra gårdar,
bostadsbolag som HSB och Riksbyggen inte omfattas av
ersättningen.
De olika konstnärsgrupperna, dvs. även fotografer,
tecknare m.fl. som nämns i motion Kr272 (kd, m, c,
fp), kan komma i åtnjutande av ersättningen i den
mån deras verk befinner sig i offentlig ägo enligt
ovanstående. Därutöver måste vissa kriterier för
ersättningssystemet vara uppfyllda. BUS
fördelningssystem bygger på att de verk som är
ersättningsgrundande erhåller poäng. Poängmodellen
värderar den prestation som ligger bakom varje verk
samt verkets exponering för allmänheten. Mindre
verk, t.ex. grafiska blad, placerade i en
statstjänstemans arbetsrum ger lägre poäng än en
centralt placerad skulptur på ett torg. Verken skall
i princip vara inköpta för att kunna erhålla poäng.
BUS gör inte någon kvalitetsmässig bedömning av
konsten.
Lägsta belopp som betalades ut år 2001 från BUS
var 500 kronor, medan högsta belopp var 25 000
kronor. År 2001 ansökte drygt 3 300 konstnärer om
ersättning, medan knappt 2 700 uppfyllde kriterierna
beträffande verk i offentlig ägo m.m. och erhöll
ersättning. BUS lämnar årligen en redovisning till
regeringen av utfallet av fördelningen på män och
kvinnor, ålderskategorier m.m.
Ersättning lämnas till konstnärer utan
hänsynstagande till om konstnären tillhör en
intresseorganisation eller facklig organisation
eller om vederbörande är helt oorganiserad.
Utskottet har noterat att regeringen i
budgetpropositionen framfört åsikten att
ersättningen fungerar väl (prop. 2001/02:1 utg.omr.
17 s. 29). Samtidigt finns det - som framhållits
motionsvägen - indikationer på att vissa
konstnärsgrupper såsom tecknare, keramiker,
konsthantverkare och fotografer inte får någon
ersättning över huvud taget eller endast ett mindre
belopp. Med tanke på att fem år nu har förflutit
sedan ersättningen återinfördes anser utskottet att
det är motiverat att summera de erfarenheter som
vunnits av fördelningssystemet. Enligt utskottets
uppfattning bör regeringen därför utifrån den
redovisning som lämnas av BUS till regeringen göra
en översyn av hur det poängsystem som föreningen
tillämpar fungerar, vilka återverkningar det har på
olika konstkategorier liksom vilka kategorier av
bidragsmottagare som omfattas av ersättningen samt
vilka som faller utanför den och orsakerna till
detta. Översynen bör även innefatta en redogörelse
av vilka belopp som fördelats till olika
konstnärskategorier och enskilda konstnärer.
Det ankommer på regeringen att utifrån
översynsarbetet dra slutsatser rörande det nuvarande
fördelningssystemet och lämna förslag till riksdagen
om de åtgärder som kan föranledas av översynen. I
detta sammanhang bör även övervägas om det är
lämpligt att vidga begreppet "offentlig ägo" till
att omfatta andra ägargrupper än de som nu avses,
t.ex. kyrkliga församlingar, samt vilka ekonomiska
konsekvenser en sådan vidgning skulle få för staten,
konstnärerna och det bidragsfördelande organet.
Slutligen bör regeringen även överväga vilket
organ som är lämpligast för uppdraget att ansvara
för fördelningen av ersättningen till konstnärerna.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker
utskottet delvis motionerna Kr272 (kd, m, c, fp)
yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 18.
Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens
styrelser.
Motionerna
I tre motioner behandlas frågor som rör
Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens
styrelser.
I motion Kr272 (kd, m, c, fp) sägs att ledamöterna
i de båda styrelserna fortfarande kommer från ett
fåtal konstnärsorganisationer, något som vållat oro
bland vissa konstnärer när det gäller styrelsernas
objektivitet vid fördelningen av konstnärsstöd. En
översyn bör därför göras (yrkande 2).
Förslaget i motion Kr422 (mp) syftar till att
styrelserna i Konstnärsnämnden och
Bildkonstnärsfonden skall vara opartiska och att
eventuella misstankar skall elimineras om att
ledamöterna i första hand representerar sina
organisationers och dessas medlemmars intressen. En
korrigering av de båda styrelsernas sammansättning
krävs därför (yrkande 13).
Även motionärerna bakom motion Kr419 (fp) tar upp
frågan om styrelsernas sammansättning i
bidragsgivande myndigheter, vilket torde syfta på
Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden. I motionen
sägs bl.a. att det är ett grannlaga arbete för
styrelserna att fördela ersättning, stipendier m.m.
till konstnärer. Sammansättningen av styrelser som
beviljar stöd och ger andra förmåner måste därför
vara bredast möjliga, insynen måste garanteras och
gränserna måste vara tydliga mellan särintressen och
beslutsfattare och neutraliteten hos olika
organisationers medlemmar måste upprätthållas
(yrkande 27).
Tidigare riksdagsbehandling
Våren 1999 uttalade kulturutskottet att det inte var
tillfredsställande att styrelserna för
Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond
utsågs efter nominering från endast ett visst antal
konstnärsorganisationer, som angivits i förordningen
(1977:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden.
Utskottet framhöll att även andra organisationer
fanns, som representerade konstnärer och
konstnärsgrupper. Enligt utskottets mening borde
nomineringarna komma från en vidare krets av
organisationer för att de två styrelserna skulle
kunna tillföras en så bred kunskap och kompetens som
möjligt. Regeringen borde se över frågan om hur
konstnärernas förslagsrätt vid utseende av
styrelserna för Konstnärsnämnden och Sveriges
bildkonstnärsfond skulle kunna vidgas och därefter
redovisa för riksdagen hur den avsåg att öka kretsen
av nominerande organisationer. Riksdagen beslutade
att som sin mening tillkännage för regeringen vad
utskottet uttalat (bet. 1998/99:KrU9 s. 8-9, rskr.
1998/99:189). I budgetpropositionen för år 2000
anförde regeringen att den dåvarande ordningen borde
behållas. Hösten 1999 gjorde riksdagen ännu ett
tillkännagivande av innebörd att regeringen snarast
borde se över frågan om hur konstnärernas
förslagsrätt skulle kunna vidgas beträffande
ledamöterna i styrelserna för Konstnärsnämnden och
Bildkonstnärsfonden (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17
s. 91-92, bet. 1999/2000:KrU1 s. 51-53, rskr.
1999/2000:87).
I enlighet med riksdagens tillkännagivande
beslutade regeringen hösten 2000 om en ändring i
förordningen (1997:1153) med instruktion för
Konstnärsnämnden. Av instruktionen framgår att
Konstnärsnämndens styrelse består av högst elva
ledamöter och att fem av dessa utses efter förslag
som får lämnas av konstnärsorganisationer (2 och 15
§§). Vidare framgår att styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond består av högst tretton ledamöter
samt att sju av dessa utses efter förslag som får
lämnas av konstnärsorganisationer (5 och 16 §§).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen genom ändringen
år 2000 av Konstnärsnämndens instruktion nu har en
vidare krets av nominerade att välja ur vid
förordnandet av de båda styrelserna än vad som förut
var fallet. Utskottet inser att det är en grannlaga
uppgift för regeringen att utse de för uppgiften
mest lämpade styrelseledamöterna i de båda
styrelserna. Dessa bör ha god kännedom om den
aktuella utvecklingen inom sina respektive
konstområden och om nu verksamma konstnärer. De bör
vidare ha stor personlig integritet. Det bör också
vara meriterande att en ledamot själv är utövande
konstnär på professionell nivå. (Jfr prop.
1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 92.) Krav ställs också på
en jämn könsfördelning i styrelserna. Dessutom bör
hänsyn tas till att det finns kontinuitet i
styrelserna. Alla ledamöter bör således inte bytas
ut samtidigt. Det ankommer på regeringen att bl.a.
utifrån inkomna nomineringar göra ett val som
motsvarar de kriterier som här har angivits. Det
finns skäl för att regeringen även skall kunna välja
styrelseledamöter utanför de nominerande
organisationernas förslag, t.ex. sådana personer som
är fristående från organisationer och som uppfyller
de uppställda kriterierna och representerar en
kunskap och kvalitet som är värdefull för respektive
styrelse.
Utskottet vill understryka att arbetet att fördela
ersättningar, stipendier m.m. som åvilar styrelserna
i Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden, liksom
även Författarfonden och BUS, är mycket ansvarsfullt
och ställer krav på opartiskhet och oväld. Utskottet
förutsätter att de av regeringen förordnade
styrelseledamöterna är väl medvetna om dessa krav.
Med anledning av vad som framförts motionsvägen om
krav på insyn vill utskottet tillägga att
förvaltningsmyndigheter i Sverige enligt
regeringsformen har en självständig ställning. Insyn
i deras arbete möjliggörs genom gällande
lagstiftning. Konstnärsnämnden är en statlig
myndighet, medan Författarfonden har en annan
organisationsform. BUS, som är en förening, har
erhållit myndighetsuppgifter genom lagen (1992:318)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att
regeringen eftersträvar att uppnå bästa möjliga
sammansättning av ledamöter i de aktuella
styrelserna och att regeringen i sitt
rekryteringsarbete beaktar riksdagens tidigare
gjorda tillkännagivande samt följer upp resultatet
av de ändringar som gjorts i Konstnärsnämndens
instruktion med utgångspunkt i riksdagens beslut.
Utskottet anser att en uppföljning självfallet bör
göras av den nya ordningen för nominering till
styrelserna för Konstnärsnämnden och
Bildkonstnärsfonden. Det är dock endast drygt ett år
sedan ändringen trädde i kraft. Utskottet anser att
det är för tidigt att redan nu göra en uppföljning.
Sammanfattningsvis anser utskottet att det inte är
motiverat att riksdagen gör ett tillkännagivande med
anledning av motionerna Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande
2, Kr419 (fp) yrkande 27 och Kr422 (mp) yrkande 13,
vilka avstyrks.
Trygghetssystem för konstnärer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
trygghetssystem för konstnärer, jämför
reservationerna 8 (kd) och 9 (mp).
Motionerna
I en rad yrkanden begärs ändringar av gällande
trygghetssystem i förhållande till konstnärlig
verksamhet.
I motion Kr205 (m) anförs att reglerna inom
socialförsäkringssystemet bör anpassas på ett sådant
sätt att de tar hänsyn till det faktum att många
konstnärer har en mycket ojämn och ibland sporadisk
inkomst (yrkande 17 delvis).
I motion Kr227 (m) yrkas att villkoren för de
professionella konstnärerna skall vara sådana att de
kan basera sin försörjning och inbetalning till
socialförsäkringssystemet på ersättning för utfört
arbete (yrkande 8).
I samma motion, Kr227 (m), sägs att konstnärer
måste betala sjukförsäkringsavgift om de skall vara
berättigade till sjukpenning. Det bör, menar
motionärerna, vara möjligt för konstnären att
komplettera sjukpenningen med en tilläggsförsäkring.
Tilläggsförsäkringen bör utformas så att den täcker
inkomstförlust även vid föräldraförsäkring,
havandeskapspenning och arbetsskadeförsäkring
(yrkande 9).
Vidare begärs i motion Kr227 (m) att
konstnärsstipendier med varaktighet för kortare tid
än två år skall vara pensionsgrundande. Motionärerna
anser också att den typ av kompletterande pension
till författare med låg pension som exempelvis
Författarfonden erbjuder borde kunna utvecklas på
frivillig basis inom de olika konstnärsförbunden
(yrkande 10).
I motion Kr227 (m) föreslås också att nya
försäkringsalternativ skall utvecklas. Motionärerna
anser bl.a. att inbetalda egenavgifter inte bör
tillfalla staten utan den försäkringslösning den
enskilde konstnären valt. Som försäkringsgrundande
inkomst bör även de skattefria stipendierna
inkluderas (yrkande 14).
I motion Kr418 (kd) behandlas frågor om de nya a-
kassereglerna och aktivitetsgarantin. Särskild
hänsyn måste tas till kulturarbetarnas specifika
arbetsvillkor. Vidare anser motionärerna att det är
särskilt angeläget att frågan om pensionerna för de
fria grupperna får en lösning (yrkande 15).
I motion Kr422 (mp) yrkas att regeringen skall
lämna förslag till riksdagen om ett trygghetssystem
som är anpassat till konstnärernas situation
(yrkande 15).
Utskottets ställningstagande
Enligt den inriktning på de statliga insatserna för
konstnärerna som regeringen presenterade i den
kulturpolitiska propositionen år 1996 skall sådana
villkor skapas för de professionella konstnärerna
att de kan basera sin försörjning på ersättning för
konstnärligt arbete. Vidare skall regelverken på
alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn
kan tas till konstnärernas speciella förhållanden
(prop. 1996/97:3). Denna inriktning bör gälla även
fortsättningsvis. Statens insatser för att förbättra
konstnärernas villkor är alltjämt en prioriterad
fråga inom kulturpolitiken (jfr prop. 2001/02:1
utg.omr. 17 s. 29).
I Regeringskansliet pågår för närvarande en
översyn av statens tjänstepensionsåtagande för olika
grupper av konstnärer inom teater-, musik- och
dansområdet och av hur bestämmelserna kring dessa
samverkar med reglerna för den reformerade allmänna
pensionen. Arbetet bedrivs i fortlöpande samråd med
arbetsmarknadens parter. Ett projekt om nya
företags- och anställningsformer har inletts i
Regeringskansliet bl.a. med syfte att göra en
generell kartläggning av utveckling, drivkrafter och
effekter i gränssnittet mellan egenföretagande och
anställning.
Vidare har regeringen nyligen tillsatt en särskild
utredare som har i uppdrag att kartlägga hur
gällande trygghetssystem inom bl.a.
socialförsäkringsområdet förhåller sig till
konstnärlig verksamhet. Av direktiven (dir. 2001:90)
till utredningen framgår att utredaren skall pröva
om de nuvarande regelverken innebär särskilda
problem för konstnärliga yrkesutövare samt i
förekommande fall analysera och redogöra för orsaken
till problemen. Utredaren skall analysera hur
konstnärspolitiska stipendier och bidrag påverkar
konstnärliga yrkesutövares rätt till andra
stödformer utanför det kulturpolitiska området.
Utredaren skall även beakta den analys av bl.a.
regler inom de sociala trygghetssystemen som utförts
av Konstnärsstödsutredningen i betänkandet Generella
konstnärsstöd (SOU 1997:184). Uppdraget skall
redovisas senast den 30 november 2002.
Utskottet förutsätter att de frågor som tagits upp
motionsvägen om konstnärerna och gällande
trygghetssystem kommer att behandlas inom ramen för
utredningens arbete. Något tillkännagivande från
riksdagen med anledning av motionsförslagen är
således inte motiverat. Motionerna Kr205 (m) yrkande
17 (delvis), Kr227 (m) yrkandena 8-10 och 14, Kr418
(kd) yrkande 15 och Kr422 (mp) yrkande 15 avstyrks.
Rådgivningscentrum för dansare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
rådgivningscentrum för dansare, jämför
reservation 10 (kd, c, fp).
Motionen
Av motion Kr419 (fp) framgår att dansare pensioneras
redan vid 4144 års ålder. För att stödja dansarna i
ett eventuellt fortsatt yrkesliv krävs särskild
kompetens. Det bör därför inrättas ett
rådgivningscentrum för dansares fortsatta yrkesliv,
vilket bör ges regeringen till känna (yrkande 22).
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Frågan om ett rådgivningscentrum för dansare har
varit föremål för riksdagsbehandling vid tidigare
riksmöten.
Vid riksdagsbehandlingen av den konstnärspolitiska
propositionen våren 1998 behandlade kulturutskottet
motioner om dansares möjligheter att få rådgivning
inför en ny yrkesverksamhet efter dansarkarriärens
slut (bet. 1997/98:KrU13 s. 19-20). Kulturutskottet
ansåg att särskilda åtgärder måste vidtas för att
underlätta för dansarna att finna nya yrkesvägar.
Frågan borde, enligt utskottets mening, lösas med
utnyttjande av den befintliga
arbetsförmedlingsorganisationen genom att - inom
ramen för tillgängliga resurser - en eller flera
handläggare anställs för ändamålet. På så sätt borde
en form av rådgivningscentrum skapas inom
arbetsförmedlingsorganisationen på ett eller två
ställen i landet. Utskottet betonade att en sådan
rådgivning kräver speciell kunskap om dansares
utbildning, arbetssituation och kvalifikationer,
vilket måste beaktas vid valet av handläggare.
Utskottet förutsatte att regeringen skulle medverka
till att frågan får sin lösning inom
arbetsförmedlingsorganisationen.
I regleringsbrevet för år 1999 avseende
Arbetsmarknadsverket lämnade regeringen ett uppdrag
till verket att i februari 2000 redovisa vilka
insatser och stödåtgärder arbetsförmedlingarna ger
yrkesdansarna för att underlätta yrkesbyte.
(Uppdraget redovisas nedan under rubriken Övrig
inhämtad information.)
Våren 1999 behandlade och avstyrkte
kulturutskottet ånyo ett förslag om inrättande av
ett rådgivningscentrum för dansare. Utskottet ansåg
att Arbetsmarknadsverkets rapport till regeringen
borde avvaktas innan ytterligare åtgärder skulle
övervägas (bet. 1998/99:KrU9 s. 7-8).
Dansares situation har även behandlats vid flera
tillfällen i arbetsmarknadsutskottet, senast hösten
2000 (bet. 2000/01:AU1 s. 50).
Arbetsmarknadsutskottet uttalade då bl.a. följande.
Utskottet har behandlat likartade motioner vid
flera tidigare tillfällen, senast i betänkande
1997/98:AU1. Som utskottet framhöll där står det
klart att dansarna är en yrkesgrupp med mycket
speciella förhållanden. Dansare har normalt en
kort och koncentrerad karriär som i allmänhet är
både fysiskt och psykiskt krävande. Hos många av
utövarna är yrkesidentiteten stark och livet
kretsar kring dansen, varför det inte är
förvånande om många får problem i samband med
sitt yrkesbyte, ett byte som av många dessutom
kan uppfattas som påtvingat. Utskottet kan därför
ha förståelse för att dansarna kan behöva stöd av
många olika slag, inte bara i fråga om yrkesval
utan även allmänt rådgivande eller kurativt stöd.
Utskottet vill här liksom i tidigare
betänkanden framhålla betydelsen av att dansarna
redan under sin karriär förbereder sig för de
förändringar som kommer. Först när yrkeskarriären
väl är slut och yrkesbytet ett faktum har
arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar och skall
då ge de dansare som vill byta yrkesinriktning
hjälp med det inom ramen för den befintliga
arbetsförmedlingsverksamheten. Där är det
naturligtvis en fördel om arbetsförmedlaren har
kännedom om denna grupps särskilda förhållanden.
Det kan vara önskvärt med vidgad kunskap på
området för arbetsförmedlaren så att gruppens
särskilda behov kan tillgodoses. Det viktigaste
är emellertid att rådgivning och vägledning
lämnas med kunskap om hela arbetsmarknaden så att
inte perspektivet snävas in i onödan. Om
stödåtgärder behövs utöver detta, måste det ske
efter en individuell bedömning.
Övrig inhämtad information
Arbetsmarknadsstyrelsen redovisade i början av år
2000 det uppdrag som givits i regleringsbrevet för
år 1999. Av redovisningen (dnr A00-1863-14) framgår
att en arbetssökande konstnär skall erbjudas service
vid närmaste arbetsförmedling. Vid behov kan en
specialförmedling, Af Kultur Media, konsulteras.
Arbetsförmedlingar med denna inriktning finns på
elva orter i landet. Arbetsmarknadsverkets speciella
service till arbetssökande och arbetsgivare inom
kultur- och medieområdet är organiserad i fem
regioner, där berörda länsarbetsnämnder på uppdrag
av AMS har att svara för samordning och service inom
respektive region. Dessutom finns specialservice vid
sex länskontor i landet.
Vid Af Kultur Media i Stockholm, där de flesta
arbetssökande dansarna återfinns, finns ett
samarbete med Arbetsgruppen för dansares
karriärutveckling. För att stimulera till yrkesbyte
har man anordnat en utbildning med praktik. Vid Af
Kultur Media i Göteborg, som är det kontor som har
näst flest dansare registrerade, har man satsat på
vidareutbildning av dansare till danspedagoger och
använt anställningsstöd och arbetspraktik för att
vidga de arbetssökandes syn på sig själva och sina
möjligheter. I Malmö har insatser gjorts för att
stödja användningen av dansare som danspedagoger. I
övriga landet är antalet dansare vid
arbetsförmedlingen mycket lågt. De insatser som där
görs för att vidga gruppens möjligheter på
arbetsmarknaden är av samma slag som för övriga
grupper, dvs. vägledning, praktik och
arbetsmarknadsutbildning.
Situationen i Stockholmsområdet, där flertalet
dansare i landet bor, speglas i en nyligen
offentliggjord rapport med titeln Dansare 2000. I
rapporten som är resultatet av ett samarbetsprojekt
mellan Danscentralen (vid Danscentrum) och Af Kultur
Media i Stockholm/Länsarbetsnämnden återfinns en
inventering av arbetslösheten i Stockholm bland
dansare och koreografer som visar att 400 dansare
skall dela på ca 131 årsverken inom den offentligt
stödda dansen i Stockholm och att många frilansande
dansare delar på många korta anställningar. Vidare
sägs att det bland arbetslösa dansare finns utövare
som kommer från ett brett område av dans från
flamencodansare till klassiska dansare samt att
dansare på grund av åldersskäl måste byta karriär
vid 40 års ålder eller på grund av yrkesskada vid
ännu lägre ålder. Enligt rapportförfattaren är
arbetsförmedlingarnas och a-kassornas regler och
rutiner inte gjorda för frilansande eller personer
med korttidsanställningar. Det tycks enligt
rapporten finnas stor enighet hos berörda parter om
behovet av samsyn mellan utbildnings-, kultur- och
arbetsmarknadspolitik för att kulturarbetsmarknaden
skall förbättras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är väl medvetet om att situationen för
dansare är speciell, bl.a. på grund av att antalet
dansare kraftigt överstiger antalet arbetstillfällen
men också med tanke på att dansarnas yrkeskarriär är
förhållandevis kort. Reformeringen av det allmänna
pensionssystemet, som bl.a. innebär att den
inkomstgrundande pensionen i princip beräknas på de
samlade förvärvsinkomsterna under hela livet, medför
att behovet numera är ännu större för denna grupp än
tidigare att finna ett annat arbete efter avslutad
danskarriär.
I sammanhanget bör nämnas att Af Kultur Media i
Stockholm har utarbetat en plan, benämnd
Karriärutveckling för dansare. Planen innehåller
olika typer av tjänster från Af Kultur Media som
syftar till att underlätta för dansare att finna nya
yrkesvägar när danskarriären är slut. Som exempel
kan nämnas rådgivning och arbetsmarknads- och
studieinformation.
Av budgetpropositionen för år 2002 (prop.
2001/02:1 utg.omr. 17 s. 27) framgår att betydande
insatser har gjorts för dansen bl.a. genom
tillkomsten av vissa regionala dansinstitutioner
samt ett förstärkt stöd till fria dansgrupper och
dansfrämjande verksamhet. Vidare framgår att
regeringen anser att det behövs en samlad bild av
områdets problem och förutsättningar för att en
ändamålsenlig avvägning av statens insatser för
danskonsten skall kunna göras. Ett sådant underlag
bör tas fram i dialog med dansens företrädare.
Kulturdepartementet avser därför att under år 2002
anordna en hearing med olika intressenter inom
dansen.
Utskottet konstaterar att det problem som
aktualiserats i motion Kr419 (fp) uppmärksammats
bl.a. av kulturarbetsförmedlingarna, vilket visats i
det föregående. Likväl synes det finnas kvarstående
problem inom området. Utskottet utgår från att den
hearing som skall genomföras av Kulturdepartementet
även kommer att beröra arbetsförmedlingarnas förmåga
att fungera som rådgivningscentrum för dansarna och
de eventuella brister som kan finnas i det rådande
systemet. Om resultatet av hearingen skulle påvisa
att det finns behov av förbättringar bör det ankomma
på regeringen att via Kulturdepartementet och andra
berörda departement vidta nödvändiga åtgärder.
I sammanhanget vill utskottet även nämna att AMS
nyligen i ett pressmeddelande konstaterar att
kulturarbetsmarknaden under senare år har genomgått
stora förändringar, främst gällande
anställningsformer och anställningsvillkor, och att
arbetsmarknaden har utvecklats till att
kulturarbetarna alltmer har hela landet som sitt
arbetsfält samtidigt som deras kompetens börjar
efterfrågas inom nya branscher och yrkesområden. För
att möta dessa förändringar har AMS beslutat om en
översyn av den verksamhet som bedrivs vid
specialförmedlingarna Af Kultur Media
Utskottet anser att det inte är påkallat med någon
riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 22 i
motion Kr419 (fp), som således avstyrks.
Funktionshindrade konstnärer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
funktionshindrade konstnärer, jämför
reservation 11 (v).
Motionen
Motion Kr421 (v) tar upp olika aspekter på de
svårigheter som kan finnas för funktionshindrade
konstnärer.
I motionen begärs en analys av vilka behov
funktionshindrade konstnärer har för att kunna
fungera som konstnärer samt vilka krav som måste
ställas på samhället för att behoven skall kunna
tillgodoses (yrkande 1). Vidare föreslås i motionen
att regeringen skall se över situationen och
förutsättningarna för konstnärer med funktionshinder
att verka professionellt samt hur alla hinder skall
undanröjas för att ge professionella konstnärer med
funktionshinder jämlika etableringsmöjligheter med
icke funktionshindrade (yrkande 3).
Även frågor om diskriminering av funktionshindrade
vid rekrytering m.m. behandlas i motionen.
Motionärerna anser att det borde vara
kulturinstitutionernas ansvar att se långt över
konventionernas gränser och - genom att inte
diskriminera konstnärer med funktionshinder - också
utveckla konsten genom nya och spännande
konstnärliga uttryck. Riksdagen bör tillkännage för
regeringen som sin mening att krav måste ställas på
kulturinstitutionerna att inte diskriminera
konstnärer med funktionshinder vid rekrytering och
anställning (yrkande 4). Vidare bör regeringen
upprätta en handlingsplan för hur konstnärer med
funktionshinder skall integreras i den offentligt
understödda kulturen men också hur man skall
förebygga och stävja diskriminering av de
professionella konstnärerna med funktionshinder
(yrkande 5).
I motionen anförs att fördelningen av makt och
medel mellan könen är ojämn i samhället. Det är
viktigt att se över vilka de rådande strukturerna är
för att sedan, i fall av behov, kunna föreslå
åtgärder. Regeringen bör därför låta utreda hur
situationen i detta avseende är för kvinnliga
konstnärer med funktionshinder (yrkande 6).
Tidigare riksdagsbehandling
Våren 2000 lade regeringen fram förslag till
riksdagen om nationella mål och framtida inriktning
för handikappolitiken i proposition 1999/2000:79
Från patient till medborgare - en nationell
handlingsplan för handikappolitiken. Riksdagen
godkände regeringens förslag (bet. 1999/2000:SoU14,
rskr. 1999/2000:240). Beslutet innebär att följande
nationella mål gäller:
· en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
·
· att samhället utformas så att människor med
funktionshinder i alla åldrar blir fullt
delaktiga i samhällslivet och
·
jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och
pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.
Vidare innebär riksdagens ställningstagande att det
handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på
att identifiera och undanröja hinder för full
delaktighet i samhället för människor med
funktionshinder,
att förebygga och bekämpa diskriminering mot
personer med funktionshinder samt
att ge barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder förutsättningar för
självständighet och självbestämmande.
Riksdagen godkände även att följande arbetsområden
prioriteras under de närmaste åren, nämligen
att se till att handikapperspektivet genomsyrar
alla samhällssektorer,
att skapa ett tillgängligt samhälle samt
att förbättra bemötandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom
motion Kr421 (v) att det är angeläget att
funktionshindrade konstnärers behov i olika
avseenden beaktas, bl.a. när det gäller möjligheter
till etablering, anställning, utbildning osv. De
yrkanden som framförs i motionen faller inom ramen
för de nationella mål och det handlingsprogram som
riksdagen antagit (prop. 1999/2000:79, bet.
1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).
En av grundprinciperna för handikappolitiken är
att handikapperspektivet skall genomsyra alla
samhällssektorer. Således måste
arbetsmarknadspolitiken bedrivas så att
funktionshindrade personer ges tillträde till
arbetslivet och utbildningspolitiken bedrivas så att
elever med funktionshinder kan delta i reguljär
undervisning. Inom varje samhällssektor har
sektorsmyndigheter i uppdrag att utarbeta
uppföljningsbara etappmål för respektive sektor,
vilka fastställs av regeringen. På kulturområdet har
Statens kulturråd ett sådant sektorsansvar.
Redan som en följd av 1996 års kulturpolitiska
proposition (prop. 1996/97:3) fick Kulturrådet
regeringens uppdrag att kartlägga situationen på
kulturområdet för funktionshindrade personer samt
att utarbeta ett handlingsprogram för att främja
funktionshindrades deltagande i kulturlivet.
Uppdraget redovisades i rapporten Funktionshindrades
tillgång till kultur. Kartläggning och
handlingsprogram (Rapport från Statens kulturråd
1998:3).
Handlingsprogrammet omfattar olika delområden,
varav ett handlar om folkbildning och eget skapande.
Ett mål för delområdet är att människor med
funktionsnedsättning skall få möjlighet att använda
sin kreativitet och sina konstnärliga och
intellektuella färdigheter. Som förslag till åtgärd
anger Kulturrådet att högre konst- och
medieutbildningar bör vara öppna för
funktionshindrade studerande på samma villkor som
för andra samt att praktiska hinder måste
undanröjas.
Vidare har Kulturrådet fått regeringens uppdrag
att definiera sin roll som sektorsansvarig myndighet
för handikappolitiken och ta fram etappmål för hur
myndigheten skall kunna uppfylla sin del av de
handikappolitiska målen. Etappmålen bör vara
uppfyllda senast år 2010. Detta arbete skall
genomföras i samverkan med de andra
sektorsmyndigheterna och i samråd med
handikapporganisationerna. Handikappombudsmannen har
fått i uppdrag att stödja sektorsmyndigheterna i
arbetet med att ta fram etappmål. Kulturrådets
uppdrag skall redovisas för regeringen senast den 3
augusti 2002.
Här bör även Konstnärsnämndens s.k. sociala mål
nämnas. Det återfinns i regleringsbrevet för år 2002
och lyder på följande sätt.
Målet är att främja en samhällsutveckling som
kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet
mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och
där etnisk, kulturell, språklig och religiös
mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt
att bidra till minskad diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
Enligt utskottets uppfattning innebär
handikappolitikens inriktning med sektorsansvar och
etappmål att en tydlig struktur byggts upp på detta
område. Uppföljning och utvärdering av
handikappolitikens mål och resultat bör inväntas
innan en analys görs av vilka krav som bör ställas
på samhället när det gäller funktionshindrade
konstnärers verksamhet. Motion Kr421 (v) yrkande 1
avstyrks. Av samma skäl avstyrks även yrkande 5 i
motionen om en handlingsplan för att integrera
funktionshindrade konstnärer i den offentligt stödda
kulturen.
När det gäller frågan om funktionshindrade
konstnärers möjligheter att etablera sig på
arbetsmarknaden vill utskottet framhålla att det
uppsatta målet är att funktionshindrade personer
skall ha samma möjligheter som icke
funktionshindrade att etablera sig och delta i
arbetslivet. Människor med funktionshinder skall på
arbetslivets område ha samma tillgång till generella
åtgärder som andra. De skall dessutom omfattas av
särskilda stöd och insatser riktade direkt till
funktionshindrade. (Jfr prop. 1999/2000:79 s. 118.)
Förslaget i motionens yrkande 3 om ett uttalande i
denna fråga synes vara tillgodosett genom redan
beslutade mål och avstyrks därför.
I yrkande 4 i motionen begärs att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande om att
kulturinstitutionerna inte får diskriminera
konstnärer med funktionshinder vid rekrytering och
anställning. Utskottet påminner om lagen (1999:
132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder. Detta
diskrimineringsförbud är avsett att skydda såväl
anställda som arbetssökande. Det gäller för hela
rekryteringsförfarandet och - i fråga om anställda -
arbetsgivarens beslut om befordran, utbildning för
befordran, tillämpning av löne- och andra
anställningsvillkor, arbetsledningsbeslut och beslut
om uppsägning, avsked m.m. Därmed avstyrks yrkande 4
i motionen.
Slutligen avstyrker utskottet även yrkande 6 i
motionen, som tar upp frågan om kvinnliga
funktionshindrade konstnärers tillgång till makt.
Utskottet inskränker sig till att hänvisa till att
den statliga jämställdhetspolitiken har som mål att
ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla
politikområden.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande
att motion Kr421 (v) yrkandena 1 och 3-6 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. De avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet (punkt 1)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr205 yrkande
17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkandena 6 och 15
och bifaller delvis motion 2000/01:Kr422 yrkande 16.
Ställningstagande
Som framhålls i motion Kr205 (m) lever många av
landets kulturskapare under mycket knappa och ofta
oberäkneliga förhållanden. Är man inte en etablerad
konstnär är det svårt att leva på sitt arbete utan
att erhålla kompletterande stöd från det offentliga.
Detta förhållande bör - menar vi - förändras. Det är
angeläget att landets kulturskapare ges så goda
möjligheter och förutsättningar som möjligt att
faktiskt kunna försörja sig på sitt konstnärskap.
För att åstadkomma detta krävs olika åtgärder, bl.a.
sänkt skattetryck och ändrade regler inom
socialförsäkringssystemet.
I enlighet med vad som anförs i motion Kr227 (m)
bör olika stöd och ersättningsformer såsom
exempelvis visningsersättning,
utställningsersättning, konstnärsbidrag,
projektbidrag och långtidsstipendier förändras. Med
alltför omfattande stödformer är risken stor att
ersättningarna snarare går till
kulturadministratörer än till kulturskapare. Till
exempel kan nämnas att projektmedel i hög grad är
knutna till institutionerna i stället för den eller
de konstnärer som skall utföra arbetet.
I sammanhanget vill vi nämna att konstnärerna
själva anser att statens stöd bör inriktas på att
öka de yrkesverksamma konstnärernas möjligheter att
få ersättning för det arbete de utför och möjliggöra
att verken visas och framförs inför publik.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del
och Kr227 (m) yrkandena 6 och 15 samt delvis bifalla
motion Kr422 (mp) yrkande 16.
2. Inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet (punkt 1)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 16
och bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr205 yrkande
17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkandena 6 och 15.
Ställningstagande
Som framhålls i motion Kr422 (mp) är det ett
resursslöseri att inte ge välutbildade och
meriterade konstnärer möjlighet att leva på sitt
arbete. Regeringen bör därför överväga olika
åtgärder som syftar till att fler konstnärer skall
kunna leva på sitt arbete. Riksdagen bör ges
tillfälle att ta ställning till de förslag som blir
resultatet av regeringens överväganden. En tänkbar
åtgärd - som nämns i motion Kr422 (mp) - skulle
kunna vara att de första 100 000 kronorna som en
konstnär tjänar skall vara befriade från skatt.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 16 och delvis
bifalla motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del
och Kr227 (m) yrkandena 6 och 15.
3. Översyn av de nuvarande stödformerna
(punkt 2)
av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Birgitta
Sellén (c), Ana Maria Narti (fp), Anne-Katrine
Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr272 yrkande 1.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m,
c, fp) kan vi konstatera att få konstnärer i dag
klarar sitt uppehälle enbart på inkomsterna från
sitt konstnärliga yrke. Många måste därför även ha
ett annat arbete. Konstnärernas bruttoinkomster är
mycket låga, särskilt med tanke på att majoriteten
har en högskoleutbildning bakom sig.
För att öka konstnärernas möjligheter att försörja
sig på sin konstnärliga verksamhet och minska
behovet av så kallade brödjobb finns ett antal
statliga stöd och ersättningar, som oftast ges i
form av projektbidrag eller arbetsstipendier och
till största delen fördelas av Konstnärsnämnden.
Tendensen under de senaste åren har varit att stöden
ges i allt högre belopp till allt färre konstnärer.
Det innebär att stöden fördelas till en mycket liten
andel av landets konstnärer.
Mot denna bakgrund är det angeläget att nu göra en
översyn av nuvarande stödformer samt att överväga
nya metoder och stödformer som kan komma fler
konstnärer till del.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 1.
4. Ett mer utvecklat generellt konstnärsstöd
(punkt 3)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 14.
Ställningstagande
I flera europeiska länder har så kallade generella
stöd till aktiva konstnärer införts. En generell
stödmodell för svenska förhållanden har utarbetats
av Konstnärsstödsutredningen och finns beskriven i
utredningens betänkande Generella konstnärsstöd (SOU
1997:184). Modellen har dock aldrig förverkligats.
Jag anser att det offentliga stödet till
konstnärer bör utvecklas så att fler konstnärer kan
komma ifråga för stödet. Det statliga
konstnärsstödet bör inte riktas enbart till en
mindre, exklusiv grupp av konstnärer. I enlighet med
vad som föreslås i motion Kr422 (mp) yrkande 14 bör
regeringen lägga fram förslag för riksdagen till ett
mer utvecklat generellt stöd.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 14.
5. Bemanningsföretag (punkt 4)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr205 yrkande
17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkande 7.
Ställningstagande
Vi anser att det är angeläget att ett rikstäckande
bemanningsföretag för alla kulturskapare bildas. Ett
bemanningsföretag skulle öka chanserna för de olika
konstnärskategorierna att kunna pröva nya vägar till
försörjning. Sannolikheten att de skulle lyckas nå
sina mål skulle också öka genom inrättandet av ett
sådant företag.
Runt om i landet finns länsteatrar,
symfoniorkestrar, fria teatergrupper m.fl. som alla
behöver en tillfällig förstärkning, specialist eller
hjälp med att rekrytera en ny medarbetare. Vi menar
vidare att ett bemanningsföretag även skulle vara
till stor hjälp vid anställning eller rekrytering
till internationella uppdrag.
Regeringen bör därför ta initiativ till att ett
bemanningsföretag för kulturskapare bildas.
Vi vill understryka att verksamheten inte skall
vara statligt styrd. Likväl bör, menar vi,
regeringen ansvara för att samla intressenter på
området för att diskutera och initiera en verksamhet
i enlighet med vad vi här har anfört.
Vi föreslår således att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här
framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
Kr205 (m) yrkande 17 i denna del och Kr227 (m)
yrkande 7.
6. Frågor om inkomstgarantier för konstnärer
(punkt 5)
av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 17
och avslår motion 2001/02:Kr230.
Ställningstagande
Inkomstgarantin för konstnärer innebär att
innehavarna av garantin erhåller livstidslön. I
likhet med motionärerna bakom motion Kr418 (kd)
anser vi att det kan ifrågasättas om detta är
rimligt eller om det i stället vore bättre att
sprida stödet till fler personer. Mot denna bakgrund
anser vi att en översyn av inkomstgarantin skall
göras.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här framför. Därmed
bör riksdagen bifalla motion Kr418 (kd)
yrkande 17 och avslå motion Kr230 (m).
7. Individuell visningsersättning (punkt 6)
av Åke Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Annika
Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Eva
Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s) och Peter Pedersen (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr272 yrkande
5 och 2001/02:Kr422 yrkande 18.
Ställningstagande
Vi konstaterar att den individuella
visningsersättningen (IV), som i sin nuvarande form
funnits i gott och väl fem år, fungerar väl. Det
poängsystem som Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS) utarbetat är väl genomtänkt och bygger
på rimliga avvägningar då det gäller konstverkens
exponering. Systemet har generell karaktär. Den som
uppfyller kraven för stödformen har rätt till
ersättning. BUS gör inte någon kvalitetsmässig
bedömning av konsten.
Enligt vår mening är IV ett mycket effektivt
ersättningssystem. Vi har inhämtat att IV har ett
starkt stöd bland konstnärerna, eftersom det är ett
system som utgår från vad konstnärerna har utfört
och objektivt fördelar ersättningen utifrån
yrkesutövningen. IV har kommit att få central
betydelse för bildkonstnärerna liknande den som
biblioteksersättningens individuella del har för
litterära upphovsmän.
Årligen rapporterar BUS till regeringen om
utfallet av IV. Regeringen torde således ha god
kännedom om resultatet och effekterna av systemet.
Vi vill påminna om att regeringen i
budgetpropositionen för år 2002 föreslog en
förstärkning av IV med 2 miljoner kronor mot
bakgrund av att IV är en väl fungerande
ersättningsform.
En samlad bedömning av de fakta som föreligger om
IV har lett oss fram till att vi inte finner att det
är påkallat att begära att riksdagen skall göra ett
uttalande om översyn av IV i enlighet med vad som
föreslagits motionsvägen.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall avslå motionerna Kr272 (kd, m, c,
fp) yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 18.
8. Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)
av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 15
och avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 17 i
denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena 8-10 och 14 samt
2001/02:Kr422 yrkande 15.
Ställningstagande
Vi konstaterar att konstnärerna påverkas av beslut
som fattas inom andra utgiftsområden än
kulturområdet (utg.omr. 17). Ett exempel härpå är
pensionsreformen som genomfördes för ett par år
sedan och som fått konsekvenser som förefaller
mindre lämpliga för konstnärer inom bland annat
dans- och musikområdena på grund av dessa yrkens
speciella karaktär. Genom att nu samtliga aktiva år
skall finnas med i beräkningen, och inte enbart de
15 mest lönsamma, drabbas konstnärerna hårt.
Särskilt angeläget är det att frågan om pensionerna
för dem som är verksamma inom de fria grupperna får
en lösning.
Vidare anser vi att det är angeläget att
regeringen och Arbetsmarknadsstyrelsen tar särskild
hänsyn till kulturarbetarnas specifika arbetsvillkor
vid tillämpningen av de nya a-kassereglerna och
aktivitetsgarantin.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr418 (kd) yrkande 15 och avslå
motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del, Kr227
(m) yrkandena 8-10 och 14 samt Kr422 (mp) yrkande
15.
9. Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 15
och avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 17 i
denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena 8-10 och 14 samt
2001/02:Kr418 yrkande 15.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr422 (mp) bör det som är
självklarheter inom andra yrkeskategorier,
exempelvis pension, ersättning vid sjukdom och vid
föräldraledighet, även gälla för en konstnär. Trots
att frågan fördes fram i ljuset i utredningen om
generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) finns ännu
ingen tillfredsställande lösning. Regeringen bör
därför lägga fram förslag för riksdagen om ett
trygghetssystem som är anpassat till konstnärens
situation.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 15 och avslå
motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del, Kr227
(m) yrkandena 8-10 och 14 samt Kr418 (kd) yrkande
15.
10. Rådgivningscentrum för dansare (punkt 9)
av Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c), Ana
Maria Narti (fp) och Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 22.
Ställningstagande
Vi anser att dansarnas situation kräver särskild
uppmärksamhet, bl.a. eftersom de pensioneras redan
vid 4144 års ålder. För att stödja denna yrkesgrupp
i ett eventuellt fortsatt yrkesliv krävs särskild
kompetens. Det bör därför i enlighet med vad som
föreslås i motion Kr419 (fp) inrättas ett särskilt
rådgivningscentrum för dansares fortsatta yrkesliv.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 22.
11. Funktionshindrade konstnärer (punkt 10)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr421 yrkandena 1,
5 och 6 samt avslår motion 2001/02:Kr421 yrkandena 3
och 4.
Ställningstagande
I enlighet med vad som anförs i motion Kr421 (v)
anser vi att samhället osynliggjort konstnärer med
funktionshinder. Det är nu dags att bryta denna
trend och i stället synliggöra funktionshindrades
eget skapande. Vi föreslår att riksdagen med bifall
till motionens yrkande 1 skall begära av regeringen
att en analys skall göras av vilka behov de
funktionshindrade konstnärerna har för att kunna
fungera som konstnärer samt vilka krav som måste
ställas på samhället för att behoven skall kunna
tillgodoses.
Vidare har vi tagit fasta på vad som sägs i
anslutning till yrkande 5 i samma motion, nämligen
att det borde ligga ett särskilt ansvar hos den
offentligt understödda kulturen att integrera
konstnärer med funktionshinder. Därför bör
regeringen i enlighet med yrkande 5 upprätta en
handlingsplan för hur konstnärer med funktionshinder
skall integreras i den offentligt understödda
kulturen. Planen bör också syfta till att förebygga
och stävja diskriminering av de professionella
konstnärerna med funktionshinder.
Vi kan konstatera att det i samhället i stort
råder en ojämn fördelning av makt och medel beroende
på kön. Det finns inga studier eller undersökningar
som visar hur denna fördelning ser ut när det gäller
konstnärer med funktionshinder. Det finns heller
ingen anledning att tro att sådana studier skulle
visa på en bättre balans mellan könen än i resten av
samhället. Om den här gruppen har likheter med andra
utsatta grupper i samhället finns det tvärtom
anledning att misstänka att situationen är värre än
för genomsnittet. Det är därför viktigt att - som
föreslås i yrkande 6 i motion Kr421 (v) - se över
vilka de rådande strukturerna är för att sedan, vid
behov, kunna föreslå åtgärder. Riksdagen bör därför
göra ett tillkännagivande till regeringen om att
situationen för konstnärer med funktionshinder bör
utredas med avseende på kvinnornas situation.
Sammantaget innebär det anförda att vi föreslår
att riksdagen skall tillkännage för regeringen som
sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr421 (v) yrkandena 1, 5 och 6 samt
avslå yrkandena 3 och 4.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m) anför:
Vi har avstått från att reservera oss till förmån
för våra förslag i motion Kr227 (m) om
trygghetssystem för konstnärer, eftersom en
utredning nu ser över denna fråga. Av motionen
framgår att vi anser att professionella konstnärer
måste kunna basera sin försörjning och inbetalning
till socialförsäkringssystemet på ersättning för
utfört arbete. Vidare framhålls i motionen att
konstnärer som är egenföretagare bör få möjlighet
att komplettera sjukförsäkringen med en
tilläggsförsäkring. Av motionen framgår också att
även konstnärsstipendier för kortare tid än två år
bör vara pensionsgrundande och att konstnärliga
yrkesutövares inbetalda egenavgifter bör kunna få
användas för privata försäkringsalternativ.
Vi vill med vårt särskilda yttrande understryka
vikten av att den pågående utredningen tar till sig
det ovan anförda.
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2001
2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kulturskaparnas
villkor.
2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avvecklande av
bidrag och ett utvecklande av konsten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bemanningsföretag
för kulturarbetare.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärerna och
socialförsäkringssystemet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sjukpenningen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärerna och
pensionssystemet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utveckla försäkringsalternativ.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inkomst i stället
för bidrag.
2001/02:Kr230 av Jeppe Johnsson och Ola Karlsson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att systemet med s.k.
konstnärslön omedelbart bör avskaffas.
2001/02:Kr272 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, c,
fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av de
statliga konstnärsstöden och ersättningarna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens
sammansättning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av IV-
ersättningen.
2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kulturarbetarnas
villkor.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av den
s.k. inkomstgarantin för konstnärer.
2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av ett
rådgivningscentrum för dansare.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bidragsgivande
myndigheter och styrelser.
2001/02:Kr421 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
analys av vilka behov de funktionshindrade
konstnärerna har för att kunna fungera som
konstnärer samt vilka krav som måste ställas på
samhället för att behoven skall kunna tillgodoses.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämlika
etableringsmöjligheter för professionella
konstnärer med funktionshinder.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att krav måste
ställas på kulturinstitutionerna att inte
diskriminera konstnärer med funktionshinder vid
rekrytering och anställning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en handlingsplan
för hur konstnärer med funktionshinder skall
integreras i den offentligt understödda kulturen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
situationen för konstnärer med funktionshinder med
avseende på kvinnornas situation.
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en korrigering av
Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens
sammansättning.
14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ett mer utvecklat generellt
konstnärsstöd i enlighet med vad som anförs i
motionen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen skall återkomma med förslag
till ett trygghetssystem som är anpassat till
kulturarbetares situation.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen bör överväga att återkomma
med förslag om hur fler konstnärer skall kunna
leva på sin lön.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en översyn av
IV-ersättningen bör övervägas.