Ersättningar och bidrag till konstnärer

<div class="sidhuvud_publikation">Kulturutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2001/02:KRU17</div><h1>Ersättningar och bidrag till konstnärer</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning

I  detta betänkande behandlas motionsyrkanden väckta
under allmänna motionstiden hösten 2001.
Utskottet    föreslår   med   anledning   av   två
motionsyrkanden   att   riksdagen   skall  göra  ett
tillkännagivande till regeringen om att  en  översyn
bör  göras av den individuella visningsersättningen.
Översynen  bör  bl.a.  innefatta  en  redogörelse av
vilka  återverkningar  som nuvarande system  har  på
olika konstkategorier, liksom  vilka  kategorier  av
bidragsmottagare  som  omfattas  av ersättningen och
vilka  som  faller  utanför  den och orsakerna  till
detta. Regeringen bör även överväga vilket organ som
är   lämpligast  för  uppdraget  att   ansvara   för
fördelningen av ersättningen till konstnärerna.
Övriga  motionsyrkanden  rör  det statliga stödets
inriktning,  översyn  av de nuvarande  stödformerna,
ett   generellt   konstnärsstöd,   inkomstgarantier,
bemanningsföretag         för         kulturskapare,
sammansättningen     av    Konstnärsnämndens     och
Bildkonstnärsfondens styrelser,  trygghetssystem för
konstnärer,  rådgivningscentrum  för   dansare  samt
frågor  om  funktionshindrade  konstnärer.  Samtliga
yrkanden har avstyrkts av utskottet.
I  betänkandet  har  elva  reservationer  och  ett
särskilt yttrande tagits in.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr205
yrkande 17 i denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena 6
och 15 och 2001/02:Kr422 yrkande 16.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (mp)

2. Översyn av de nuvarande stödformerna

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr272  yrkande
1.
Reservation 3 (m, kd, c, fp)

3. Ett mer utvecklat generellt
konstnärsstöd

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr422 yrkande
14.
Reservation 4 (mp)

4. Bemanningsföretag

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr205
yrkande 17 i denna del och  2001/02:Kr227 yrkande
7.
Reservation 5 (m)

5. Frågor om inkomstgarantier för
konstnärer

Riksdagen avslår motionerna  2001/02:Kr230  och
2001/02:Kr418 yrkande 17.
Reservation 6 (kd)

6. Individuell visningsersättning

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   utskottet  anför  om   individuell
visningsersättning.   Därmed  bifaller  riksdagen
delvis  motionerna 2001/02:Kr272  yrkande  5  och
2001/02:Kr422 yrkande 18.
Reservation 7 (s, v)

7. Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr272
yrkande   2,   2001/02:Kr419   yrkande   27   och
2001/02:Kr422 yrkande 13.

8. Trygghetssystem för konstnärer

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr205
yrkande  17 i denna del, 2001/02:Kr227  yrkandena
8-10  och  14,   2001/02:Kr418   yrkande  15  och
2001/02:Kr422 yrkande 15.
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (mp)

9. Rådgivningscentrum för dansare

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Kr419  yrkande
22.

Reservation 10 (kd, c, fp)

10. Funktionshindrade konstnärer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr421 yrkandena
1 och 3-6.
Reservation 11 (v)

Stockholm den 4 april 2002

På kulturutskottets vägnar


Inger Davidson

Följande ledamöter  har deltagit i beslutet: Inger
Davidson   (kd),  Åke  Gustavsson   (s),   Elisabeth
Fleetwood (m),  Agneta  Ringman  (s), Annika Nilsson
(s),  Charlotta  L Bjälkebring (v),  Lennart  Fridén
(m),  Eva Arvidsson  (s),  Jan  Backman  (m),  Paavo
Vallius  (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Ewa Larsson  (mp),  Birgitta  Sellén  (c), Ana Maria
Narti  (fp),  Anne-Katrine  Dunker  (m) och  Gunilla
Tjernberg (kd).</pre><pre>
2001/02

KrU17

</pre><pre>
Utskottets överväganden


Inledning

Huvudinriktningen  på  insatserna  för  konstnärerna
angavs   i   den  kulturpolitiska  proposition   som
riksdagen tog  ställning  till  hösten  1996  (prop.
1996/97:3,  bet.  1996/97:KrU1,  rskr. 1996/97:129).
Enligt regeringens bedömning borde  statens insatser
syfta till att

   skapa  förutsättningar  för ett aktivt  kulturliv
som  ger arbete och försörjning  åt  konstnärerna
och rika kulturupplevelser för medborgarna,

   skapa   sådana   villkor  för  de  professionella
konstnärerna att de kan basera sin försörjning på
ersättning för konstnärligt arbete,
   anpassa regelverken på alla politikområden så att
rimlig   hänsyn  kan   tas   till   konstnärernas
speciella förhållanden,
   ge  möjlighet   till  konstnärlig  förnyelse  och
utvecklingsarbete  genom  olika  former av direkt
konstnärsstöd,
   förbättra   möjligheterna   till  internationellt
konstnärligt utbyte.

Efter    riksdagens    beslut    om   den   framtida
kulturpolitiken  utreddes konstnärernas  villkor  av
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen, vilken avgav
betänkandet Arbete  åt  konstnärer  (SOU  1997:183),
Konstnärsstödsutredningen,  vilken avgav betänkandet
Generella   konstnärsstöd   (SOU    1997:184)    och
Konstnärsersättningsutredningen,     vilken    avgav
betänkandena  En  fond  för  unga  konstnärer   (SOU
1997:106) och Fonogramersättning (SOU 1997:149).

Våren  1998  lade  regeringen fram förslag i syfte
att   förbättra   konstnärernas    villkor    (prop.
1997/98:87).  Avsikten  med  förslagen var att skapa
sådana villkor för konstnärerna  att de skulle kunna
basera  sin  försörjning  på ersättning  för  utfört
konstnärligt  arbete.  Förslagen,   som  bifölls  av
riksdagen, innebar förstärkning och komplettering av
ersättningar till konstnärer och stimulans  av deras
arbetsmarknad   för   att   öka   efterfrågan  (bet.
1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).
En sammanfattning av de gjorda reformerna lämnades
i  budgetpropositionen för år 2001 (prop.  2000/01:1
utg.omr. 17 s. 32).

Statligt stöd i olika former till konstnärer anvisas
för    budgetåret    2002   under   anslaget   28:21
Ersättningar  och  bidrag   till  konstnärer  (prop.
2001/02:1,  utg.omr.  17, bet.  2000/01:KrU1,  rskr.
2000/01:72).  Under  anslaget   anvisas  268 795 000
kronor,  medel som fördelas av Konstnärsnämnden  och
styrelsen  för  Sveriges bildkonstnärsfond, Sveriges
författarfond    samt     upphovsrättsorganisationen
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS).

Av   regeringens  regleringsbrev   för   år   2002
(utg.omr.  17)  framgår  att  medlen  under anslaget
28:21   Ersättningar   och  bidrag  till  konstnärer
fördelas på följande stödformer.
   Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer,
   individuell visningsersättning (även kallad IV),
   inkomstgarantier för  konstnärer  (157 garantirum
år 2002),
   långtidsstipendier          (102         tioåriga
långtidsstipendier år 2002),
   bidrag  till  konstnärer inom områdena  bild  och
form,
   bidrag till konstnärer  inom  områdena musik samt
scen och film,
   särskilda    insatser    för    konstnärer     på
musikområdet,
   ersättning  åt  författare  m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek,
   bidrag      till     författare,     översättare,
kulturjournalister och dramatiker,
   ersättningar  åt  författare  och översättare för
utnyttjande av deras verk i form av talböcker och
taltidningar,
   nordiska författarstipendier,
   nordiskt författarsamarbete,
   dramatikerstöd,
   fonogramersättning och
   statliga ålderspensionsavgifter.

Under   anslaget   28:19   Bidrag  till  bild-   och
formområdet     lämnas     bidrag     bl.a.     till
utställningsersättning.

Under  hösten  2000  beslutade  riksdagen   om  en
förändrad       arbetslöshetsförsäkring       (prop.
1999/2000:139,     yttr.     2000/01:KrU1y,     bet.
2000/01:AU5,  rskr.  2000/01:102).  Därvid uttalades
bl.a.  att rimlig hänsyn bör tas till  de  särskilda
behov   som    kan    gälla    för    grupper    med
projektanställningar     och    andra    tillfälliga
anställningar  och  osäkra anställningsförhållanden,
liksom till villkor som  gäller för personer som har
upprepade  perioder  av arbetslöshet.  Detta  gäller
bl.a. kulturarbetsmarknaden.
Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i
uppdrag att utreda hur gällande trygghetssystem inom
bl.a. socialförsäkringsområdet  förhåller  sig  till
konstnärlig   verksamhet.   Av  utredningsdirektiven
framgår att utredaren skall pröva  om  de  nuvarande
regelverken    innebär    särskilda    problem   för
konstnärliga  yrkesutövare samt i förekommande  fall
analysera och redogöra  för  orsaken  till problemen
(dir. 2001:90).
Konstnärernas villkor, det statliga
stödets inriktning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
-  inriktningen  på  det statliga stödet till
konstnärsområdet, jämför  reservationerna  1
(m) och 2 (mp),
-   översyn  av  de  nuvarande  stödformerna,
jämför reservation 3
(m, kd, c, fp) och
-  ett  mer  utvecklat  generellt  stöd  till
konstnärer, jämför reservation 4 (mp).

Motionerna

I   fyra   motionsyrkanden   behandlas   frågor   av
övergripande   art   som  rör  inriktningen  på  det
statliga stödet till konstnärsområdet.

Förslaget  i  motion Kr227  (m)  syftar  till  att
konstnärer skall  kunna  basera  sin  försörjning på
ersättning för utfört konstnärligt arbete  och  inte
på bidrag (yrkande 15). Liknande synpunkter framförs
även i motion Kr205 (m) yrkande 17 i denna del.
Ett  likartat syfte finns bakom motion Kr422 (mp),
vari begärs  att  regeringen  skall lämna förslag om
hur  konstnärerna  skall  kunna  leva   på  sin  lön
(yrkande 16).
I motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna  del och
Kr227   (m)  yrkande  6  ifrågasätts  den  nuvarande
utformningen  av  stöd  och  ersättningsformer  till
konstnärerna.   I  båda  motionerna  sägs  även  att
skattetrycket bör  sänkas  och bidragen avvecklas. I
motion  Kr227  (m)  föreslås  att  stödformer  såsom
visningsersättningen,      utställningsersättningen,
konstnärsbidragen,        projektbidragen        och
långtidsstipendierna bör förändras.  I stället bör -
menar  motionärerna - statens stöd inriktas  på  att
öka de yrkesverksamma  konstnärernas möjligheter att
få ersättning för det arbete de utför och möjliggöra
att verken visas och framförs inför publik.

Motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m, c, fp) anser
att staten skall överväga nya metoder och stödformer
som kommer fler konstnärer  till  del  och  föreslår
därför  att  en översyn av de nuvarande stödformerna
skall göras (yrkande 1).

I  motion Kr422  (mp)  yrkas  att  regeringen  skall
framlägga förslag för riksdagen om ett mer utvecklat
generellt  stöd till konstnärer. Enligt motionärerna
bör fler konstnärer  -  och  inte  endast  en mindre
exklusiv  grupp  - komma i fråga för stödet (yrkande
14).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i inledningen  till  detta betänkande
syftar  statens  insatser  på det konstnärspolitiska
området bl.a. till att skapa  sådana  villkor för de
professionella  konstnärerna att de kan  basera  sin
försörjning på ersättning  för  utfört  konstnärligt
arbete, ett syfte som också återfinns i här aktuella
motioner om inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet,  nämligen  motionerna  Kr205   (m)
yrkande 17 i denna del, Kr227 (m) yrkandena 6 och 15
samt Kr422 (mp) yrkande 16.

Ett  annat syfte med statens insatser har de olika
formerna   av  direkt  konstnärsstöd  som  skall  ge
kulturskaparna  möjlighet till konstnärlig förnyelse
och utvecklingsarbete.
Det finns också  från  statens sida en strävan att
anpassa regelverken på alla  politikområden,  så att
rimlig  hänsyn  kan tas till konstnärernas speciella
förhållanden.   Som    exempel    kan   nämnas   att
förhållandena  på  den  konstnärliga arbetsmarknaden
togs upp våren 2000 i proposition  1999/2000:139  En
rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring och
behandlades  av  riksdagen  vid 2000/01 års riksmöte
(yttr.   2000/01:KrU1y,   bet.  2000/01:AU5,   rskr.
2000/01:102). Vidare kan nämnas  att en kartläggning
nyligen  påbörjats  av hur gällande  trygghetssystem
förhåller sig till konstnärlig verksamhet. Utskottet
återkommer till denna  kartläggning  längre  fram  i
betänkandet.
De beslut som riksdagen fattade åren 1996 och 1998
då det gäller inriktningen av konstnärspolitiken har
följts av beslut om resursförstärkningar av flera av
de aktuella bidragen och ersättningarna.
Utskottet  har  vid  sina överväganden kommit fram
till att det inte finns  anledning för riksdagen att
göra något uttalande om en  förändrad  inriktning av
konstnärspolitiken. Det finns inte heller  anledning
att  föreslå  en  ändrad  inriktning  av  stöden och
ersättningsformerna   till   konstnärerna.  Det   är
emellertid angeläget att understryka  betydelsen  av
att   konstnärernas   villkor   uppmärksammas   även
framgent.   Utskottet   har  med  tillfredsställelse
noterat att regeringen anser  att  förbättringar  på
detta  område  bör prioriteras även i fortsättningen
(jfr prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 29).
Med  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker
utskottet  motionerna  Kr205 (m) yrkande 17 i  denna
del, Kr227 (m) yrkandena  6  och  15  och Kr422 (mp)
yrkande 16.

Förslaget    om   en   översyn   av   de   nuvarande
stödformerna, som framförs i motion Kr272 (kd, m, c,
fp), ger utskottet  anledning  att  påpeka  att alla
stödformer  inom  det  konstnärspolitiska området  -
även de som beslutades år 1998 - självfallet bör ses
över efter en tid och även följas upp, t.ex. för att
undersöka om intentionerna  med stöden har infriats,
om stöden är ändamålsenliga m.m.

En  utförlig  genomgång  av  de   stödformer   som
hanteras   av  Konstnärsnämnden  presenteras  i  den
resultatredovisning   som   varje   år  återfinns  i
nämndens  årsredovisning.  För  Författarfonden   är
situationen  något  annorlunda. Eftersom fonden inte
är   en   myndighet   kan   inte   samma   krav   på
årsredovisning ställas som på  Konstnärsnämnden  och
andra   myndigheter.   Inom   Författarfonden   görs
emellertid på fondens eget initiativ olika översyner
och    utvärderingar.   För   närvarande   görs   en
utvärdering av dramatikerstödet. Tidigare har fonden
utvärderat  olika  ersättnings-  och stödformer inom
biblioteksersättningen.            Konstnärsnämndens
årsredovisning          och         Författarfondens
verksamhetsberättelse  med  årsbokslut  ligger  till
grund   för   regeringens   resultatbedömningar    i
budgetpropositionen,  som  kan vara mer eller mindre
utförliga.
I sammanhanget bör nämnas  att  en viss översyn av
konstnärsstöden kommer att äga rum  inom  ramen  för
Utredningen  om  konstnärerna  och trygghetssystemen
som   omnämnts  i  det  föregående.  Den   särskilde
utredaren   har   i   uppdrag   att   analysera  hur
konstnärspolitiska  stipendier  och bidrag  påverkar
konstnärliga    yrkesutövares   rätt   till    andra
stödformer utanför det kulturpolitiska området (dir.
2001:90).
Utskottet vill  slutligen påminna om vad utskottet
uttalade vid föregående  riksmöte, nämligen följande
(bet. 2000/01:KrU3 s. 9).

Både utskottet och regeringen har påpekat att det
inte är lätt att beskriva  och  bedöma resultaten
av  kulturpolitiska  insatser.  Det   krävs  både
kvantitativa  och,  inte minst, kvalitativa  mått
och   bedömningsgrunder.    Arbete   pågår   inom
Kulturdepartementet  med  att utveckla  mål-  och
resultatstyrningen.  Utskottet   förutsätter  att
regeringen, när en tids erfarenheter  har samlats
av 1998 års reformer, tar ställning till  i vilka
former   utvärdering  skall  ske  av  reformernas
effekter   och    av   överensstämmelsen   mellan
riksdagens beslut och  uppnådda  resultat och att
regeringen redovisar detta för riksdagen.

Utskottet  har  alltjämt samma uppfattning  i  denna
fråga  och  ser  fram   emot   den   nya   form   av
resultatredovisning   som   regeringen   avser   att
överlämna  till  riksdagen i en skrivelse i maj 2002
om kultur, välfärd och delaktighet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det inte är
motiverat att riksdagen  gör ett tillkännagivande om
en översyn av de konstnärliga  stödformerna.  Motion
Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 1 avstyrks därmed.

Motionärerna  bakom  motion  Kr422  (mp)  yrkande 14
föreslår att regeringen skall lägga fram förslag  om
ett mer utvecklat generellt stöd till konstnärer.

Bland    stöd-    och    ersättningsformerna    på
konstnärsområdet finns riktade insatser med generell
verkan.    Exempel   härpå   är   den   individuella
visningsersättningen,   som   delas   ut   med  viss
automatik  till  dem som uppfyller kraven i uppsatta
regler,  bidragen  till  visningsorganisationer  och
utställare,  dramatikerstödet   och   satsningen  på
Teateralliansen    AB.    Bland   stödformerna    på
konstnärsområdet  finns  även   sådana   som  är  av
selektiv    karaktär    i    form    av   exempelvis
konstnärsbidrag,  projektbidrag,  långtidsstipendier
etc.,  vilka  lämnas till enskilda konstnärer  efter
ansökan och bedömning.  Då  det gäller de stödformer
som  genereras  av  biblioteksersättningen  fördelar
Författarfonden  dels   generell   ersättning   till
författare och andra upphovsmän, dels selektiva stöd
i form av stipendier och liknande.
Konstnärsstödsutredningen   presenterade   i  sitt
betänkande Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) en
konstruktion  för  ett  generellt stöd i form av  en
inkomstförstärkning. Utredningen  visade således att
det  var  möjligt  att införa ett någorlunda  enkelt
generellt stöd men ansåg sig inte kunna rekommendera
denna stödform. I stället  föreslog  utredningen  en
rad  andra  åtgärder  inom  de olika konstområdena i
syfte   att   förstärka   konstnärernas   ekonomiska
förhållanden.    Regeringen    -     och    därefter
kulturutskottet  och  riksdagen  - fann att  det  är
effekten,  inte formen, som bör vara  utslagsgivande
vid  valet  av  insatser  och  att  det  inte  fanns
förutsättningar   för   att   införa  ett  generellt
konstnärsstöd.   På   utskottets  förslag   godkände
riksdagen regeringens förslag  att  en rad generellt
verkande  insatser  och  förstärkningar   i  stället
skulle  göras  av  det slag som utredningen förordat
(prop.   1997/98:87,   bet.   1997/98:KrU13,   rskr.
1997/98:
303).
Utskottet kan inte finna att det i den nu aktuella
motionen   förts   fram   skäl    för   ett   ändrat
ställningstagande, som skulle innebära ett beslut om
att  nuvarande selektiva stödformer  skall  ersättas
med ett  generellt  konstnärsstöd. Motion Kr422 (mp)
yrkande 14 avstyrks därmed.

Bemanningsföretag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om
bemanningsföretag, jämför reservation 5 (m).

Motionerna

Förslaget i motion  Kr227  (m)  syftar  till att ett
rikstäckande   bemanningsföretag  för  kulturskapare
skall bildas i stället  för  Teateralliansen AB. Ett
gemensamt   nätverk  -  bemanningsföretag   -   ökar
chanserna för  kulturskaparna  att  kunna  pröva nya
vägar  till försörjning och också sannolikheten  att
de lyckas  med  sina  mål.  I  motionen föreslås att
regeringen skall samla intressenter  på  området för
att    diskutera   och   ta   initiativ   till   ett
bemanningsföretag,  som  dock inte bör vara statligt
styrt (yrkande 7).

Även  i  motion  Kr205  (m)   föreslås   att   ett
bemanningsföretag   för  konstnärer  skall  inrättas
(yrkande 17 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Förslag, som syftar till  att  bemanningsföretag för
kulturarbetare skall inrättas, har  under  1999/2000
och  2000/01  års  riksmöten  avstyrkts  av kultur-,
arbetsmarknads-  och finansutskotten. En redogörelse
härför återfinns i betänkande 2000/01:KrU3 s. 10-11.

En   försöksverksamhet    med   en   s.k.   tredje
anställningsform   inom   teaterområdet,   sedermera
benämnd Teateralliansen AB,  bedrevs under åren 1999
och 2000 och permanentades därefter fr.o.m. år 2001.
Verksamheten   drivs   som   ett   aktiebolag    och
finansieras  huvudsakligen  med  statliga medel, för
närvarande  15  000  000  kronor, som  anvisas  över
anslaget  28:2 Bidrag till allmän  kulturverksamhet,
utveckling  samt  internationellt  kulturutbyte  och
samarbete.   Teateralliansen   AB  skall  verka  för
frilansande  skådespelares  trygghet   och  minskade
beroende av arbetslöshetsförsäkringen samt stimulera
till utveckling och rörlighet inom teaterlivet.
Utskottet   delar   regeringens  uppfattning   att
permanentningen av alliansen  utgör ett gott exempel
på att kultur- och arbetsmarknadspolitiska  mål  har
kunnat  förenas  på  ett  positivt  sätt  (jfr prop.
2001/02:1  utg.omr.  17  s.  53).  Enligt utskottets
mening  är  verksamheten vid Teateralliansen  AB  av
stort värde och  bör  få  fortsätta  att  utvecklas.
Utskottet  kan inte se att det finns någon anledning
för  riksdagen  att  göra  ett  tillkännagivande  av
innebörd att denna verksamhet skall ersättas med ett
bemanningsföretag   av   det  slag  som  föreslås  i
motionen.  Det  ankommer på  regeringen  att  i  det
ordinarie  budgetarbetet  överväga  om  en  satsning
motsvarande  Teateralliansen  AB  behöver  göras  på
någon  annan konstnärsgrupp och vilken utformning en
sådan satsning i så fall skall ha.
Det  bör   tilläggas  att  viss  arbetsförmedlande
verksamhet bedrivs vid
centrumbildningarna  med  hjälp  av  statsmedel  som
anvisas över kulturbudgeten (anslaget 28:2).
Med   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker
utskottet motionerna Kr205 (m) yrkande  17  i  denna
del och Kr227 (m) yrkande 7.

Frågor om inkomstgarantier för
konstnärer


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslagen  om
frågor  om inkomstgarantier  för  konstnärer,
jämför reservation 6 (kd).

Motionerna

I motion  Kr418  (kd)  föreslås att en översyn skall
göras av inkomstgarantin.  Motionärerna ifrågasätter
om det är rimligt att ca 150  konstnärer skall få en
livstidslön och undrar om det inte  i  stället  vore
bättre att sprida stödet till fler (yrkande 17).

I  motion  Kr230  (m)  begärs  att systemet med s.k.
konstnärslön  omedelbart avskaffas.  Det  är,  menar
motionärerna,  inte  rimligt  att  vissa  konstnärer
garanteras en viss  inkomst under återstoden av sitt
liv, oavsett vad de producerar.

Utskottets ställningstagande

Systemet med en garanterad  inkomst  för  konstnärer
infördes  på 1960-talet som en del av det ekonomiska
trygghetsprogram  för konstnärer som då byggdes upp.
Av förordningen (1976:504)  om  inkomstgarantier för
konstnärer   framgår   att   garantin  tillförsäkrar
konstnären  ett  belopp motsvarande  fem  basbelopp.
Beloppet  minskas  med   innehavarens  årsinkomst  i
övrigt. Innehavare av inkomstgaranti  utses  fr.o.m.
den   1   december   2001  av  Konstnärsnämnden  och
styrelsen  för  Sveriges   författarfond  (se  prop.
2001/02:1  utg.omr.  17  s. 69,  bet.  2001/02:KrU5,
rskr. 2001/02:20). För år 2002 finns 157 garantirum.
Under anslaget 28:21 Ersättningar  och  bidrag  till
konstnärer  anvisas  för  innevarande  år 16 927 000
kronor för ändamålet.

Utskottet erinrar om att inkomstgarantin är avsedd
för   konstnärer   som   står   för  en  konstnärlig
verksamhet  av  hög  kvalitet  och  som   har   stor
betydelse  för svenskt kulturliv (1 § förordningen).
Även för denna  kvalificerade  grupp  av  konstnärer
varierar inkomsterna från den ena perioden  till den
andra.  Garantin  gör  det möjligt för dem att klara
sin försörjning även under  de  tider då de av olika
skäl  har  svårt  att få andra inkomster.  Utskottet
anser att garantin motsvarar ett angeläget behov och
utgör    en    viktig   del    av    den    statliga
konstnärspolitiken.    Det   anförda   innebär   att
utskottet  inte kan tillstyrka  förslaget  i  motion
Kr230 (m) om  att  systemet med inkomstgaranti skall
avskaffas. Inte heller  det förslag om en översyn av
stödet  som  framförs  i  motion   Kr418   (kd)  kan
tillstyrkas av utskottet. Utskottet förutsätter  att
de  årliga  översyner  som görs av stödformerna inom
både Konstnärsnämnden och Författarfonden inbegriper
även inkomstgarantierna.
Motionerna Kr230 (m) och  Kr418  (kd)  yrkande  17
avstyrks således.

Individuell visningsersättning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av motionsförslag
tillkännage  för  regeringen  att  en översyn
skall     göras     av    den    individuella
visningsersättningen,  jämför  reservation  7
(s, v).

Motionerna

I  motion  Kr272  (kd,  m,  c,  fp)  föreslås att en
översyn    skall    göras    av   den   individuella
visningsersättningen.   Motionärerna    anser    att
ersättningssystemet   har   sina   begränsningar.  I
motionen sägs att mycket lite eller inget tillfaller
tecknare,    keramiker,    konsthantverkare    eller
fotografer. Ersättningsformen bör nu bli föremål för
utvärdering vad gäller ersättningarna,  hur och till
vem   eller   vilka   de   fördelas.  Likaledes  bör
utvärderingen avse vilken organisation  som  är  den
bästa   för   ändamålet,  både  vad  gäller  t.  ex.
objektivitet och insyn (yrkande 5).

Ett liknande  yrkande  framställs  i  motion Kr422
(mp).   Motionärerna  karakteriserar  systemet   som
snedfördelande,  då  det ger mest till de konstnärer
som  säljer  mest  konst.   Regeringen   bör  därför
genomföra    en    översyn   av   den   individuella
visningsersättningen  i  syfte  att  finna  ett  mer
rättvist  fördelningssystem. Av motionen framgår att
det i en sådan  översyn bör övervägas om det privata
upphovsrättsorganet    BUS    skall    fördela   den
individuella  visningsersättningen. Det är  nämligen
svårt för myndigheterna  att  få  insyn  i en privat
förenings verksamhet (yrkande 18).

Tidigare riksdagsbehandling

Visningsersättning  till  konstnärer  för offentligt
exponerade  verk  som inte längre ägs av  konstnären
infördes  fr.o.m.  budgetåret  1982/83.  Under  åren
1987/88-1992/93  fördelade  styrelsen  för  Sveriges
bildkonstnärsfond en del av visningsersättningen som
en  standardiserad   ersättning,   sedermera  kallad
individuell visningsersättning, till alla konstnärer
med  ett  visst  antal verk i offentlig  ägo.  Denna
ersättning uppgick  budgetåret  1992/93  till  3 000
kronor  per  år  och  konstnär. Bildkonstnärsfondens
styrelse valde att avskaffa denna form av ersättning
som ansågs vara för låg.  Ersättningen  som  således
upphörde  fr.o.m.  den  1  juli  1993  ansågs  sakna
ekonomisk betydelse för konstnären samtidigt som det
var  dyrt  att  administrera  utbetalningarna. Efter
beslut  av  riksdagen  (bet.  1994/95:KrU21,   rskr.
1994/95:285)    återinfördes    en   standardiserad,
individuell visningsersättning (IV)  fr.o.m. år 1997
(prop.    1996/97:3,    bet.   1996/97:KrU1,   rskr.
1996/97:129). Den fördelas  sedan dess av föreningen
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). För ändamålet
har 16 520 000 kronor anvisats  över  anslaget 20:21
Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2002.
Bestämmelser   för   individuell  visningsersättning
finns  i  förordningen  (1996:1605)  om  individuell
visningsersättning.

Utskottets ställningstagande

Den individuella visningsersättningen (IV) har i sin
nuvarande form funnits i  drygt fem år. Ersättningen
är generell till sin karaktär  och  betalas  ut till
konstnärer  endast med hänsyn till om deras försålda
verk finns i  offentlig ägo. BUS fördelar ersättning
till konstnärer vars verk ägs av stat, landsting och
kommuner. Till  den  offentliga  ägargruppen  räknas
bl.a.  museer,  även  sådana som är stiftelsedrivna,
liksom statliga affärsdrivande  verk  såsom  Posten,
Telia och SJ samt - fr.o.m. år 2000 - kommun-  eller
landstingsägda bostadsfastighetsbolag.

Utskottet  har inhämtat att konst som ägs av t.ex.
kyrkliga församlingar,  statliga aktiebolag, ideella
föreningar   såsom   Folkets   hus,   Våra   gårdar,
bostadsbolag som HSB och Riksbyggen inte omfattas av
ersättningen.
De olika konstnärsgrupperna, dvs. även fotografer,
tecknare m.fl. som nämns  i  motion Kr272 (kd, m, c,
fp), kan komma i åtnjutande av  ersättningen  i  den
mån  deras  verk befinner sig i offentlig ägo enligt
ovanstående.  Därutöver  måste  vissa  kriterier för
ersättningssystemet      vara     uppfyllda.     BUS
fördelningssystem  bygger på  att  de  verk  som  är
ersättningsgrundande  erhåller  poäng. Poängmodellen
värderar den prestation som ligger  bakom varje verk
samt  verkets  exponering  för  allmänheten.  Mindre
verk,   t.ex.   grafiska   blad,  placerade   i   en
statstjänstemans arbetsrum ger  lägre  poäng  än  en
centralt placerad skulptur på ett torg. Verken skall
i  princip vara inköpta för att kunna erhålla poäng.
BUS  gör  inte  någon  kvalitetsmässig  bedömning av
konsten.
Lägsta  belopp som betalades ut år 2001  från  BUS
var  500 kronor,  medan  högsta  belopp  var  25 000
kronor.  År  2001  ansökte drygt 3 300 konstnärer om
ersättning, medan knappt 2 700 uppfyllde kriterierna
beträffande verk i offentlig  ägo  m.m.  och  erhöll
ersättning.  BUS  lämnar årligen en redovisning till
regeringen av utfallet  av  fördelningen  på män och
kvinnor, ålderskategorier m.m.
Ersättning    lämnas    till    konstnärer    utan
hänsynstagande   till   om   konstnären  tillhör  en
intresseorganisation   eller  facklig   organisation
eller om vederbörande är helt oorganiserad.
Utskottet   har   noterat    att    regeringen   i
budgetpropositionen     framfört     åsikten     att
ersättningen  fungerar väl (prop. 2001/02:1 utg.omr.
17 s. 29). Samtidigt  finns  det  -  som framhållits
motionsvägen    -    indikationer   på   att   vissa
konstnärsgrupper    såsom    tecknare,    keramiker,
konsthantverkare  och   fotografer  inte  får  någon
ersättning över huvud taget  eller endast ett mindre
belopp.  Med tanke på att fem år  nu  har  förflutit
sedan ersättningen  återinfördes anser utskottet att
det är motiverat att  summera  de  erfarenheter  som
vunnits  av  fördelningssystemet.  Enligt utskottets
uppfattning   bör  regeringen  därför  utifrån   den
redovisning som  lämnas  av BUS till regeringen göra
en  översyn  av hur det poängsystem  som  föreningen
tillämpar fungerar,  vilka återverkningar det har på
olika konstkategorier  liksom  vilka  kategorier  av
bidragsmottagare  som  omfattas av ersättningen samt
vilka  som faller utanför  den  och  orsakerna  till
detta. Översynen  bör  även innefatta en redogörelse
av   vilka   belopp   som   fördelats   till   olika
konstnärskategorier och enskilda konstnärer.
Det   ankommer   på   regeringen    att    utifrån
översynsarbetet dra slutsatser rörande det nuvarande
fördelningssystemet och lämna förslag till riksdagen
om  de  åtgärder som kan föranledas av översynen.  I
detta  sammanhang  bör  även  övervägas  om  det  är
lämpligt  att  vidga  begreppet "offentlig ägo" till
att omfatta andra ägargrupper  än  de  som nu avses,
t.ex.  kyrkliga församlingar, samt vilka  ekonomiska
konsekvenser en sådan vidgning skulle få för staten,
konstnärerna och det bidragsfördelande organet.
Slutligen  bör  regeringen  även  överväga  vilket
organ  som  är  lämpligast för uppdraget att ansvara
för fördelningen av ersättningen till konstnärerna.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen  till känna. Därmed tillstyrker
utskottet delvis motionerna  Kr272  (kd,  m,  c, fp)
yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 18.

Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslagen  om
Konstnärsnämndens  och   Bildkonstnärsfondens
styrelser.

Motionerna

I   tre   motioner   behandlas   frågor    som   rör
Konstnärsnämndens      och      Bildkonstnärsfondens
styrelser.

I motion Kr272 (kd, m, c, fp) sägs att ledamöterna
i de båda styrelserna fortfarande  kommer  från  ett
fåtal  konstnärsorganisationer, något som vållat oro
bland vissa  konstnärer  när det gäller styrelsernas
objektivitet vid fördelningen  av  konstnärsstöd. En
översyn bör därför göras (yrkande 2).
Förslaget  i  motion  Kr422 (mp) syftar  till  att
styrelserna       i       Konstnärsnämnden       och
Bildkonstnärsfonden  skall vara  opartiska  och  att
eventuella  misstankar   skall   elimineras  om  att
ledamöterna   i   första  hand  representerar   sina
organisationers och  dessas medlemmars intressen. En
korrigering av de båda  styrelsernas  sammansättning
krävs därför (yrkande 13).
Även motionärerna bakom motion Kr419  (fp) tar upp
frågan     om    styrelsernas    sammansättning    i
bidragsgivande  myndigheter,  vilket  torde syfta på
Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden. I motionen
sägs  bl.a.  att  det  är  ett grannlaga arbete  för
styrelserna att fördela ersättning,  stipendier m.m.
till  konstnärer. Sammansättningen av styrelser  som
beviljar  stöd  och  ger andra förmåner måste därför
vara bredast möjliga,  insynen  måste garanteras och
gränserna måste vara tydliga mellan särintressen och
beslutsfattare   och   neutraliteten    hos    olika
organisationers    medlemmar   måste   upprätthållas
(yrkande 27).

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 1999 uttalade kulturutskottet att det inte var
tillfredsställande     att      styrelserna      för
Konstnärsnämnden   och   Sveriges  bildkonstnärsfond
utsågs efter nominering från  endast ett visst antal
konstnärsorganisationer, som angivits i förordningen
(1977:1153)  med  instruktion för  Konstnärsnämnden.
Utskottet framhöll  att  även  andra  organisationer
fanns,    som    representerade    konstnärer    och
konstnärsgrupper.  Enligt  utskottets  mening  borde
nomineringarna   komma   från  en  vidare  krets  av
organisationer  för att de  två  styrelserna  skulle
kunna tillföras en så bred kunskap och kompetens som
möjligt. Regeringen  borde  se  över  frågan  om hur
konstnärernas    förslagsrätt    vid   utseende   av
styrelserna   för   Konstnärsnämnden  och   Sveriges
bildkonstnärsfond skulle  kunna  vidgas och därefter
redovisa för riksdagen hur den avsåg att öka kretsen
av  nominerande organisationer. Riksdagen  beslutade
att som  sin  mening  tillkännage för regeringen vad
utskottet uttalat (bet.  1998/99:KrU9  s. 8-9, rskr.
1998/99:189).  I  budgetpropositionen  för  år  2000
anförde regeringen att den dåvarande ordningen borde
behållas.  Hösten  1999  gjorde  riksdagen ännu  ett
tillkännagivande av innebörd att regeringen  snarast
borde   se   över   frågan   om   hur  konstnärernas
förslagsrätt   skulle   kunna   vidgas   beträffande
ledamöterna  i styrelserna för Konstnärsnämnden  och
Bildkonstnärsfonden  (prop.  1999/2000:1 utg.omr. 17
s.  91-92,  bet.  1999/2000:KrU1   s.  51-53,  rskr.
1999/2000:87).

I   enlighet   med   riksdagens   tillkännagivande
beslutade  regeringen  hösten 2000 om en  ändring  i
förordningen   (1997:1153)   med   instruktion   för
Konstnärsnämnden.   Av   instruktionen  framgår  att
Konstnärsnämndens  styrelse  består  av  högst  elva
ledamöter och att fem  av  dessa utses efter förslag
som får lämnas av konstnärsorganisationer  (2 och 15
§§).  Vidare  framgår  att  styrelsen  för  Sveriges
bildkonstnärsfond  består av högst tretton ledamöter
samt att sju av dessa  utses  efter  förslag som får
lämnas av konstnärsorganisationer (5 och 16 §§).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen genom ändringen
år 2000 av Konstnärsnämndens instruktion  nu  har en
vidare   krets   av  nominerade  att  välja  ur  vid
förordnandet av de båda styrelserna än vad som förut
var fallet. Utskottet  inser att det är en grannlaga
uppgift för regeringen att  utse  de  för  uppgiften
mest   lämpade   styrelseledamöterna   i   de   båda
styrelserna.  Dessa  bör  ha  god  kännedom  om  den
aktuella    utvecklingen    inom   sina   respektive
konstområden och om nu verksamma  konstnärer. De bör
vidare ha stor personlig integritet.  Det  bör också
vara  meriterande  att  en ledamot själv är utövande
konstnär   på   professionell   nivå.   (Jfr   prop.
1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 92.) Krav ställs också på
en jämn könsfördelning  i  styrelserna. Dessutom bör
hänsyn  tas  till  att  det  finns   kontinuitet   i
styrelserna.  Alla  ledamöter bör således inte bytas
ut samtidigt. Det ankommer  på  regeringen att bl.a.
utifrån  inkomna  nomineringar  göra   ett  val  som
motsvarar  de  kriterier  som här har angivits.  Det
finns skäl för att regeringen även skall kunna välja
styrelseledamöter     utanför     de     nominerande
organisationernas förslag, t.ex. sådana personer som
är fristående från organisationer och  som uppfyller
de  uppställda  kriterierna  och  representerar   en
kunskap och kvalitet som är värdefull för respektive
styrelse.

Utskottet vill understryka att arbetet att fördela
ersättningar, stipendier m.m. som åvilar styrelserna
i  Konstnärsnämnden  och Bildkonstnärsfonden, liksom
även Författarfonden och BUS, är mycket ansvarsfullt
och ställer krav på opartiskhet och oväld. Utskottet
förutsätter   att   de  av   regeringen   förordnade
styrelseledamöterna är  väl  medvetna om dessa krav.
Med anledning av vad som framförts  motionsvägen  om
krav   på   insyn   vill   utskottet   tillägga  att
förvaltningsmyndigheter     i     Sverige     enligt
regeringsformen har en självständig ställning. Insyn
i    deras    arbete   möjliggörs   genom   gällande
lagstiftning.   Konstnärsnämnden   är   en   statlig
myndighet,  medan   Författarfonden   har  en  annan
organisationsform.  BUS,  som  är  en förening,  har
erhållit myndighetsuppgifter genom lagen  (1992:318)
om   överlämnande   av   förvaltningsuppgifter  inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet   anser   sig   kunna   förutsätta   att
regeringen  eftersträvar  att  uppnå  bästa  möjliga
sammansättning   av   ledamöter   i   de    aktuella
styrelserna    och    att    regeringen    i    sitt
rekryteringsarbete   beaktar   riksdagens   tidigare
gjorda  tillkännagivande  samt följer upp resultatet
av  de  ändringar  som  gjorts  i  Konstnärsnämndens
instruktion med utgångspunkt i riksdagens beslut.
Utskottet anser att en uppföljning självfallet bör
göras  av  den  nya ordningen  för  nominering  till
styrelserna      för      Konstnärsnämnden       och
Bildkonstnärsfonden. Det är dock endast drygt ett år
sedan  ändringen trädde i kraft. Utskottet anser att
det är för tidigt att redan nu göra en uppföljning.
Sammanfattningsvis anser utskottet att det inte är
motiverat att riksdagen gör ett tillkännagivande med
anledning av motionerna Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande
2, Kr419  (fp) yrkande 27 och Kr422 (mp) yrkande 13,
vilka avstyrks.

Trygghetssystem för konstnärer


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsförslagen  om
trygghetssystem   för   konstnärer,    jämför
reservationerna 8 (kd) och 9 (mp).

Motionerna

I  en  rad  yrkanden  begärs  ändringar  av gällande
trygghetssystem   i   förhållande  till  konstnärlig
verksamhet.

I  motion  Kr205  (m)  anförs  att  reglerna  inom
socialförsäkringssystemet bör anpassas på ett sådant
sätt att de tar hänsyn till  det  faktum  att  många
konstnärer  har en mycket ojämn och ibland sporadisk
inkomst (yrkande 17 delvis).
I motion Kr227  (m)  yrkas  att  villkoren  för de
professionella konstnärerna skall vara sådana att de
kan  basera  sin  försörjning  och  inbetalning till
socialförsäkringssystemet på ersättning  för  utfört
arbete (yrkande 8).
I  samma  motion,  Kr227  (m), sägs att konstnärer
måste betala sjukförsäkringsavgift  om de skall vara
berättigade   till   sjukpenning.  Det  bör,   menar
motionärerna,  vara  möjligt   för   konstnären  att
komplettera sjukpenningen med en tilläggsförsäkring.
Tilläggsförsäkringen bör utformas så att  den täcker
inkomstförlust    även    vid    föräldraförsäkring,
havandeskapspenning     och    arbetsskadeförsäkring
(yrkande 9).
Vidare   begärs   i   motion    Kr227    (m)   att
konstnärsstipendier med varaktighet för kortare  tid
än två år skall vara pensionsgrundande. Motionärerna
anser  också  att  den typ av kompletterande pension
till  författare  med  låg  pension  som  exempelvis
Författarfonden erbjuder  borde  kunna  utvecklas på
frivillig  basis  inom  de  olika konstnärsförbunden
(yrkande 10).
I  motion  Kr227  (m)  föreslås   också   att  nya
försäkringsalternativ  skall utvecklas. Motionärerna
anser  bl.a.  att inbetalda  egenavgifter  inte  bör
tillfalla staten  utan  den  försäkringslösning  den
enskilde  konstnären  valt. Som försäkringsgrundande
inkomst   bör   även   de  skattefria   stipendierna
inkluderas (yrkande 14).
I motion Kr418 (kd) behandlas  frågor om de nya a-
kassereglerna   och   aktivitetsgarantin.   Särskild
hänsyn  måste  tas  till kulturarbetarnas  specifika
arbetsvillkor. Vidare  anser motionärerna att det är
särskilt angeläget att frågan  om pensionerna för de
fria grupperna får en lösning (yrkande 15).
I  motion  Kr422 (mp) yrkas att  regeringen  skall
lämna förslag  till riksdagen om ett trygghetssystem
som  är  anpassat   till   konstnärernas   situation
(yrkande 15).

Utskottets ställningstagande

Enligt den inriktning på de statliga insatserna  för
konstnärerna   som  regeringen  presenterade  i  den
kulturpolitiska  propositionen  år 1996 skall sådana
villkor  skapas  för de professionella  konstnärerna
att de kan basera  sin försörjning på ersättning för
konstnärligt arbete.  Vidare  skall  regelverken  på
alla  politikområden  anpassas  så att rimlig hänsyn
kan  tas  till konstnärernas speciella  förhållanden
(prop. 1996/97:3).  Denna  inriktning bör gälla även
fortsättningsvis. Statens insatser för att förbättra
konstnärernas  villkor  är alltjämt  en  prioriterad
fråga  inom  kulturpolitiken  (jfr  prop.  2001/02:1
utg.omr. 17 s. 29).

I  Regeringskansliet   pågår   för  närvarande  en
översyn av statens tjänstepensionsåtagande för olika
grupper  av  konstnärer  inom  teater-,  musik-  och
dansområdet  och av hur bestämmelserna  kring  dessa
samverkar med  reglerna för den reformerade allmänna
pensionen. Arbetet  bedrivs i fortlöpande samråd med
arbetsmarknadens  parter.   Ett   projekt   om   nya
företags-   och  anställningsformer  har  inletts  i
Regeringskansliet   bl.a.  med  syfte  att  göra  en
generell kartläggning av utveckling, drivkrafter och
effekter i gränssnittet  mellan  egenföretagande och
anställning.
Vidare har regeringen nyligen tillsatt en särskild
utredare  som  har  i  uppdrag  att  kartlägga   hur
gällande       trygghetssystem       inom      bl.a.
socialförsäkringsområdet    förhåller    sig    till
konstnärlig verksamhet. Av direktiven (dir. 2001:90)
till  utredningen framgår att utredaren skall  pröva
om  de  nuvarande   regelverken   innebär  särskilda
problem   för  konstnärliga  yrkesutövare   samt   i
förekommande fall analysera och redogöra för orsaken
till  problemen.   Utredaren   skall  analysera  hur
konstnärspolitiska  stipendier och  bidrag  påverkar
konstnärliga   yrkesutövares    rätt    till   andra
stödformer   utanför  det  kulturpolitiska  området.
Utredaren skall  även  beakta  den  analys  av bl.a.
regler inom de sociala trygghetssystemen som utförts
av Konstnärsstödsutredningen i betänkandet Generella
konstnärsstöd   (SOU   1997:184).   Uppdraget  skall
redovisas senast den 30 november 2002.
Utskottet förutsätter att de frågor som tagits upp
motionsvägen    om    konstnärerna    och   gällande
trygghetssystem kommer att behandlas inom  ramen för
utredningens  arbete.  Något  tillkännagivande  från
riksdagen  med  anledning  av  motionsförslagen   är
således inte motiverat. Motionerna Kr205 (m) yrkande
17  (delvis), Kr227 (m) yrkandena 8-10 och 14, Kr418
(kd) yrkande 15 och Kr422 (mp) yrkande 15 avstyrks.

Rådgivningscentrum för dansare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslaget  om
rådgivningscentrum    för   dansare,   jämför
reservation 10 (kd, c, fp).

Motionen

Av motion Kr419 (fp) framgår att dansare pensioneras
redan vid 4144 års ålder.  För att stödja dansarna i
ett  eventuellt  fortsatt  yrkesliv  krävs  särskild
kompetens.    Det    bör    därför   inrättas    ett
rådgivningscentrum för dansares  fortsatta yrkesliv,
vilket bör ges regeringen till känna (yrkande 22).

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Frågan  om  ett rådgivningscentrum för  dansare  har
varit föremål  för  riksdagsbehandling  vid tidigare
riksmöten.

Vid riksdagsbehandlingen av den konstnärspolitiska
propositionen  våren 1998 behandlade kulturutskottet
motioner om dansares  möjligheter  att få rådgivning
inför  en  ny yrkesverksamhet efter dansarkarriärens
slut (bet. 1997/98:KrU13  s. 19-20). Kulturutskottet
ansåg att särskilda åtgärder  måste  vidtas  för att
underlätta  för  dansarna  att finna nya yrkesvägar.
Frågan borde, enligt utskottets  mening,  lösas  med
utnyttjande         av         den        befintliga
arbetsförmedlingsorganisationen  genom  att  -  inom
ramen  för  tillgängliga  resurser  - en eller flera
handläggare anställs för ändamålet. På så sätt borde
en   form   av   rådgivningscentrum   skapas    inom
arbetsförmedlingsorganisationen  på  ett  eller  två
ställen  i  landet.  Utskottet betonade att en sådan
rådgivning  kräver  speciell   kunskap  om  dansares
utbildning,  arbetssituation  och   kvalifikationer,
vilket  måste  beaktas  vid  valet  av  handläggare.
Utskottet förutsatte att regeringen skulle  medverka
till    att    frågan    får    sin   lösning   inom
arbetsförmedlingsorganisationen.
I   regleringsbrevet   för   år   1999    avseende
Arbetsmarknadsverket  lämnade regeringen ett uppdrag
till  verket  att  i februari  2000  redovisa  vilka
insatser och stödåtgärder  arbetsförmedlingarna  ger
yrkesdansarna    för   att   underlätta   yrkesbyte.
(Uppdraget  redovisas  nedan  under  rubriken  Övrig
inhämtad information.)
Våren    1999     behandlade     och     avstyrkte
kulturutskottet  ånyo  ett förslag om inrättande  av
ett rådgivningscentrum för  dansare. Utskottet ansåg
att  Arbetsmarknadsverkets rapport  till  regeringen
borde  avvaktas  innan  ytterligare  åtgärder skulle
övervägas (bet. 1998/99:KrU9 s. 7-8).
Dansares situation har även behandlats  vid  flera
tillfällen  i arbetsmarknadsutskottet, senast hösten
2000      (bet.      2000/01:AU1       s.       50).
Arbetsmarknadsutskottet uttalade då bl.a. följande.

Utskottet  har  behandlat  likartade motioner vid
flera  tidigare tillfällen, senast  i  betänkande
1997/98:AU1.  Som utskottet framhöll där står det
klart att dansarna  är  en  yrkesgrupp med mycket
speciella förhållanden. Dansare  har  normalt  en
kort  och koncentrerad karriär som i allmänhet är
både fysiskt  och psykiskt krävande. Hos många av
utövarna  är  yrkesidentiteten  stark  och  livet
kretsar  kring  dansen,   varför   det   inte  är
förvånande  om  många  får problem i samband  med
sitt yrkesbyte, ett byte  som  av  många dessutom
kan uppfattas som påtvingat. Utskottet kan därför
ha förståelse för att dansarna kan behöva stöd av
många olika slag, inte bara i fråga  om  yrkesval
utan även allmänt rådgivande eller kurativt stöd.

Utskottet    vill   här   liksom   i   tidigare
betänkanden framhålla  betydelsen av att dansarna
redan under sin karriär  förbereder  sig  för  de
förändringar som kommer. Först när yrkeskarriären
väl   är  slut  och  yrkesbytet  ett  faktum  har
arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar och skall
då ge de  dansare  som  vill byta yrkesinriktning
hjälp  med  det  inom ramen  för  den  befintliga
arbetsförmedlingsverksamheten.    Där    är   det
naturligtvis  en fördel om arbetsförmedlaren  har
kännedom om denna  grupps särskilda förhållanden.
Det  kan  vara önskvärt  med  vidgad  kunskap  på
området för  arbetsförmedlaren  så  att  gruppens
särskilda  behov  kan tillgodoses. Det viktigaste
är  emellertid  att  rådgivning   och  vägledning
lämnas med kunskap om hela arbetsmarknaden så att
inte   perspektivet   snävas  in  i  onödan.   Om
stödåtgärder behövs utöver  detta,  måste det ske
efter en individuell bedömning.

Övrig inhämtad information

Arbetsmarknadsstyrelsen  redovisade i början  av  år
2000 det uppdrag som givits  i  regleringsbrevet för
år 1999. Av redovisningen (dnr A00-1863-14)  framgår
att en arbetssökande konstnär skall erbjudas service
vid  närmaste  arbetsförmedling.  Vid  behov  kan en
specialförmedling,  Af  Kultur  Media,  konsulteras.
Arbetsförmedlingar  med  denna  inriktning finns  på
elva orter i landet. Arbetsmarknadsverkets speciella
service  till  arbetssökande  och arbetsgivare  inom
kultur-  och  medieområdet  är  organiserad   i  fem
regioner,  där  berörda länsarbetsnämnder på uppdrag
av AMS har att svara för samordning och service inom
respektive region. Dessutom finns specialservice vid
sex länskontor i landet.

Vid Af Kultur Media  i  Stockholm,  där  de flesta
arbetssökande    dansarna   återfinns,   finns   ett
samarbete    med    Arbetsgruppen    för    dansares
karriärutveckling. För  att stimulera till yrkesbyte
har man anordnat en utbildning  med  praktik. Vid Af
Kultur Media i Göteborg, som är det kontor  som  har
näst  flest  dansare registrerade, har man satsat på
vidareutbildning  av  dansare till danspedagoger och
använt anställningsstöd  och  arbetspraktik  för att
vidga  de arbetssökandes syn på sig själva och  sina
möjligheter.  I  Malmö  har  insatser gjorts för att
stödja användningen av dansare  som danspedagoger. I
övriga    landet    är    antalet    dansare     vid
arbetsförmedlingen  mycket lågt. De insatser som där
görs   för   att  vidga  gruppens   möjligheter   på
arbetsmarknaden  är  av  samma  slag  som för övriga
grupper,     dvs.     vägledning,     praktik    och
arbetsmarknadsutbildning.

Situationen   i   Stockholmsområdet,  där  flertalet
dansare  i  landet  bor,   speglas   i   en  nyligen
offentliggjord  rapport med titeln Dansare  2000.  I
rapporten som är  resultatet av ett samarbetsprojekt
mellan Danscentralen (vid Danscentrum) och Af Kultur
Media  i  Stockholm/Länsarbetsnämnden  återfinns  en
inventering  av  arbetslösheten  i  Stockholm  bland
dansare  och  koreografer  som visar att 400 dansare
skall dela på ca 131 årsverken  inom  den offentligt
stödda dansen i Stockholm och att många  frilansande
dansare  delar på många korta anställningar.  Vidare
sägs att det  bland arbetslösa dansare finns utövare
som  kommer från  ett  brett  område  av  dans  från
flamencodansare  till  klassiska  dansare  samt  att
dansare  på  grund  av åldersskäl måste byta karriär
vid 40 års ålder eller  på  grund  av yrkesskada vid
ännu  lägre  ålder.  Enligt  rapportförfattaren   är
arbetsförmedlingarnas  och  a-kassornas  regler  och
rutiner  inte  gjorda för frilansande eller personer
med   korttidsanställningar.    Det   tycks   enligt
rapporten finnas stor enighet hos  berörda parter om
behovet av samsyn mellan utbildnings-,  kultur-  och
arbetsmarknadspolitik  för att kulturarbetsmarknaden
skall förbättras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är väl medvetet  om  att  situationen  för
dansare  är  speciell, bl.a. på grund av att antalet
dansare kraftigt överstiger antalet arbetstillfällen
men också med tanke på att dansarnas yrkeskarriär är
förhållandevis  kort.  Reformeringen av det allmänna
pensionssystemet,   som  bl.a.   innebär   att   den
inkomstgrundande pensionen  i princip beräknas på de
samlade förvärvsinkomsterna under hela livet, medför
att behovet numera är ännu större för denna grupp än
tidigare att finna ett annat  arbete  efter avslutad
danskarriär.

I  sammanhanget bör nämnas att Af Kultur  Media  i
Stockholm    har    utarbetat   en   plan,   benämnd
Karriärutveckling  för  dansare.  Planen  innehåller
olika typer av tjänster  från  Af  Kultur  Media som
syftar till att underlätta för dansare att finna nya
yrkesvägar  när  danskarriären  är slut. Som exempel
kan   nämnas  rådgivning  och  arbetsmarknads-   och
studieinformation.
Av  budgetpropositionen   för   år   2002   (prop.
2001/02:1  utg.omr.  17 s. 27) framgår att betydande
insatser   har  gjorts  för   dansen   bl.a.   genom
tillkomsten  av  vissa  regionala  dansinstitutioner
samt  ett  förstärkt stöd till fria dansgrupper  och
dansfrämjande   verksamhet.   Vidare   framgår   att
regeringen  anser  att  det behövs en samlad bild av
områdets  problem  och förutsättningar  för  att  en
ändamålsenlig  avvägning  av  statens  insatser  för
danskonsten skall  kunna  göras. Ett sådant underlag
bör  tas  fram  i  dialog  med dansens  företrädare.
Kulturdepartementet avser därför  att  under år 2002
anordna  en  hearing  med  olika  intressenter  inom
dansen.
Utskottet   konstaterar   att   det  problem   som
aktualiserats  i  motion  Kr419  (fp) uppmärksammats
bl.a. av kulturarbetsförmedlingarna, vilket visats i
det föregående. Likväl synes det finnas  kvarstående
problem inom området. Utskottet utgår från  att  den
hearing  som skall genomföras av Kulturdepartementet
även kommer att beröra arbetsförmedlingarnas förmåga
att fungera  som rådgivningscentrum för dansarna och
de eventuella  brister  som kan finnas i det rådande
systemet. Om resultatet av  hearingen  skulle påvisa
att det finns behov av förbättringar bör det ankomma
på regeringen att via Kulturdepartementet  och andra
berörda departement vidta nödvändiga åtgärder.
I  sammanhanget vill utskottet även nämna att  AMS
nyligen   i   ett  pressmeddelande  konstaterar  att
kulturarbetsmarknaden  under senare år har genomgått
stora       förändringar,      främst       gällande
anställningsformer  och anställningsvillkor, och att
arbetsmarknaden    har    utvecklats     till    att
kulturarbetarna  alltmer  har  hela landet som  sitt
arbetsfält  samtidigt  som  deras  kompetens  börjar
efterfrågas inom nya branscher och yrkesområden. För
att möta dessa förändringar har AMS  beslutat  om en
översyn   av   den   verksamhet   som   bedrivs  vid
specialförmedlingarna Af Kultur Media
Utskottet anser att det inte är påkallat med någon
riksdagens  åtgärd  med  anledning av yrkande  22  i
motion Kr419 (fp), som således avstyrks.

Funktionshindrade konstnärer


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om
funktionshindrade      konstnärer,     jämför
reservation 11 (v).

Motionen

Motion  Kr421  (v)  tar upp  olika  aspekter  på  de
svårigheter  som  kan finnas  för  funktionshindrade
konstnärer.

I  motionen  begärs   en  analys  av  vilka  behov
funktionshindrade  konstnärer   har  för  att  kunna
fungera  som konstnärer samt vilka  krav  som  måste
ställas på  samhället  för  att  behoven skall kunna
tillgodoses (yrkande 1). Vidare föreslås  i motionen
att   regeringen   skall  se  över  situationen  och
förutsättningarna för konstnärer med funktionshinder
att verka professionellt  samt hur alla hinder skall
undanröjas för att ge professionella  konstnärer med
funktionshinder  jämlika etableringsmöjligheter  med
icke funktionshindrade (yrkande 3).
Även frågor om diskriminering av funktionshindrade
vid   rekrytering   m.m.   behandlas   i   motionen.
Motionärerna    anser    att    det    borde    vara
kulturinstitutionernas  ansvar  att  se  långt  över
konventionernas  gränser  och   -   genom  att  inte
diskriminera konstnärer med funktionshinder  - också
utveckla    konsten    genom   nya   och   spännande
konstnärliga uttryck. Riksdagen  bör tillkännage för
regeringen som sin mening att krav  måste ställas på
kulturinstitutionerna    att    inte    diskriminera
konstnärer  med funktionshinder vid rekrytering  och
anställning  (yrkande   4).  Vidare  bör  regeringen
upprätta en handlingsplan  för  hur  konstnärer  med
funktionshinder  skall  integreras  i den offentligt
understödda   kulturen  men  också  hur  man   skall
förebygga   och   stävja    diskriminering   av   de
professionella   konstnärerna  med   funktionshinder
(yrkande 5).
I motionen anförs  att  fördelningen  av  makt och
medel  mellan  könen  är  ojämn i samhället. Det  är
viktigt att se över vilka de rådande strukturerna är
för  att  sedan,  i  fall  av behov,  kunna  föreslå
åtgärder.  Regeringen  bör därför  låta  utreda  hur
situationen  i  detta  avseende   är  för  kvinnliga
konstnärer med funktionshinder (yrkande 6).

Tidigare riksdagsbehandling

Våren   2000  lade  regeringen  fram  förslag   till
riksdagen  om nationella mål och framtida inriktning
för  handikappolitiken  i  proposition  1999/2000:79
Från  patient   till   medborgare   -  en  nationell
handlingsplan   för   handikappolitiken.   Riksdagen
godkände regeringens förslag  (bet. 1999/2000:SoU14,
rskr. 1999/2000:240). Beslutet  innebär att följande
nationella mål gäller:

·  en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
·
·  att  samhället  utformas  så  att  människor  med
funktionshinder   i   alla   åldrar  blir   fullt
delaktiga i samhällslivet och
·
   jämlikhet  i  levnadsvillkor  för   flickor   och
pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

Vidare  innebär riksdagens ställningstagande att det
handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på

   att identifiera  och  undanröja  hinder  för full
delaktighet   i   samhället   för  människor  med
funktionshinder,

   att  förebygga  och  bekämpa  diskriminering  mot
personer med funktionshinder samt
   att    ge   barn,   ungdomar   och   vuxna    med
funktionshinder        förutsättningar        för
självständighet och självbestämmande.

Riksdagen  godkände  även att följande arbetsområden
prioriteras under de närmaste åren, nämligen

   att  se till att handikapperspektivet  genomsyrar
alla samhällssektorer,

   att skapa ett tillgängligt samhälle samt
   att förbättra bemötandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser  i  likhet  med  motionärerna bakom
motion   Kr421   (v)   att  det  är  angeläget   att
funktionshindrade   konstnärers    behov   i   olika
avseenden beaktas, bl.a. när det gäller  möjligheter
till  etablering,  anställning,  utbildning osv.  De
yrkanden som framförs i motionen faller  inom  ramen
för  de  nationella mål och det handlingsprogram som
riksdagen    antagit   (prop.   1999/2000:79,   bet.
1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).

En av grundprinciperna  för  handikappolitiken  är
att   handikapperspektivet   skall   genomsyra  alla
samhällssektorer.            Således           måste
arbetsmarknadspolitiken     bedrivas      så     att
funktionshindrade   personer   ges   tillträde  till
arbetslivet och utbildningspolitiken bedrivas så att
elever  med  funktionshinder  kan  delta i  reguljär
undervisning.   Inom   varje   samhällssektor    har
sektorsmyndigheter    i    uppdrag    att   utarbeta
uppföljningsbara  etappmål  för  respektive  sektor,
vilka fastställs av regeringen. På kulturområdet har
Statens kulturråd ett sådant sektorsansvar.
Redan  som  en  följd  av 1996 års kulturpolitiska
proposition  (prop.  1996/97:3)   fick   Kulturrådet
regeringens  uppdrag  att  kartlägga situationen  på
kulturområdet  för funktionshindrade  personer  samt
att utarbeta ett  handlingsprogram  för  att  främja
funktionshindrades    deltagande    i   kulturlivet.
Uppdraget redovisades i rapporten Funktionshindrades
tillgång     till     kultur.    Kartläggning    och
handlingsprogram  (Rapport  från  Statens  kulturråd
1998:3).
Handlingsprogrammet   omfattar  olika  delområden,
varav ett handlar om folkbildning och eget skapande.
Ett  mål  för  delområdet  är   att   människor  med
funktionsnedsättning skall få möjlighet  att använda
sin    kreativitet   och   sina   konstnärliga   och
intellektuella  färdigheter. Som förslag till åtgärd
anger   Kulturrådet    att    högre    konst-    och
medieutbildningar     bör     vara     öppna     för
funktionshindrade  studerande  på  samma villkor som
för   andra   samt   att   praktiska  hinder   måste
undanröjas.
Vidare  har Kulturrådet fått  regeringens  uppdrag
att definiera sin roll som sektorsansvarig myndighet
för handikappolitiken  och  ta fram etappmål för hur
myndigheten  skall  kunna uppfylla  sin  del  av  de
handikappolitiska   målen.   Etappmålen   bör   vara
uppfyllda  senast  år  2010.   Detta   arbete  skall
genomföras     i     samverkan    med    de    andra
sektorsmyndigheterna    och     i     samråd     med
handikapporganisationerna. Handikappombudsmannen har
fått  i  uppdrag  att  stödja sektorsmyndigheterna i
arbetet  med  att  ta  fram  etappmål.  Kulturrådets
uppdrag skall redovisas  för regeringen senast den 3
augusti 2002.
Här bör även Konstnärsnämndens  s.k.  sociala  mål
nämnas. Det återfinns i regleringsbrevet för år 2002
och lyder på följande sätt.
Målet  är  att  främja  en samhällsutveckling som
kännetecknas  av  social jämlikhet,  jämställdhet
mellan kvinnor och  män, respekt och tolerans och
där  etnisk,  kulturell,  språklig  och  religiös
mångfald tillvaratas  som  en  positiv kraft samt
att    bidra    till    minskad   diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.

Enligt      utskottets      uppfattning      innebär
handikappolitikens inriktning  med sektorsansvar och
etappmål att en tydlig struktur  byggts upp på detta
område.     Uppföljning    och    utvärdering     av
handikappolitikens  mål  och  resultat  bör inväntas
innan  en analys görs av vilka krav som bör  ställas
på  samhället   när   det  gäller  funktionshindrade
konstnärers verksamhet.  Motion  Kr421 (v) yrkande 1
avstyrks. Av samma skäl avstyrks även  yrkande  5  i
motionen  om  en  handlingsplan  för  att  integrera
funktionshindrade konstnärer i den offentligt stödda
kulturen.

När   det   gäller   frågan  om  funktionshindrade
konstnärers  möjligheter   att   etablera   sig   på
arbetsmarknaden  vill  utskottet  framhålla  att det
uppsatta  målet  är  att  funktionshindrade personer
skall    ha    samma    möjligheter     som     icke
funktionshindrade  att  etablera  sig  och  delta  i
arbetslivet.  Människor med funktionshinder skall på
arbetslivets område ha samma tillgång till generella
åtgärder som andra.  De  skall  dessutom omfattas av
särskilda  stöd  och  insatser riktade  direkt  till
funktionshindrade. (Jfr  prop. 1999/2000:79 s. 118.)
Förslaget i motionens yrkande  3  om ett uttalande i
denna  fråga  synes  vara tillgodosett  genom  redan
beslutade mål och avstyrks därför.
I yrkande 4 i motionen  begärs att riksdagen skall
göra      ett      tillkännagivande      om      att
kulturinstitutionerna    inte    får    diskriminera
konstnärer  med funktionshinder vid rekrytering  och
anställning. Utskottet påminner om lagen (1999:
132) om förbud  mot  diskriminering i arbetslivet av
personer       med      funktionshinder.       Detta
diskrimineringsförbud  är  avsett  att  skydda såväl
anställda  som  arbetssökande.  Det gäller för  hela
rekryteringsförfarandet och - i fråga om anställda -
arbetsgivarens beslut om befordran,  utbildning  för
befordran,    tillämpning   av   löne-   och   andra
anställningsvillkor, arbetsledningsbeslut och beslut
om uppsägning, avsked m.m. Därmed avstyrks yrkande 4
i motionen.
Slutligen avstyrker  utskottet  även  yrkande  6 i
motionen,   som   tar   upp   frågan   om  kvinnliga
funktionshindrade  konstnärers  tillgång till  makt.
Utskottet inskränker sig till att  hänvisa  till att
den statliga jämställdhetspolitiken har som mål  att
ett  jämställdhetsperspektiv  skall  genomsyra  alla
politikområden.
Sammantaget  innebär  utskottets ställningstagande
att motion Kr421 (v) yrkandena  1  och  3-6 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. De avstyrks.</pre><pre>
Reservationer


Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet (punkt 1)

av  Elisabeth  Fleetwood,  Lennart   Fridén,  Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  framförs i reservation  1.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2001/02:Kr205 yrkande
17 i denna del och 2001/02:Kr227  yrkandena 6 och 15
och bifaller delvis motion 2000/01:Kr422 yrkande 16.

Ställningstagande

Som  framhålls  i  motion Kr205 (m) lever  många  av
landets kulturskapare  under  mycket knappa och ofta
oberäkneliga förhållanden. Är man  inte en etablerad
konstnär är det svårt att leva på sitt  arbete  utan
att erhålla kompletterande stöd från det offentliga.
Detta förhållande bör - menar vi - förändras. Det är
angeläget  att  landets  kulturskapare  ges  så goda
möjligheter  och  förutsättningar  som  möjligt  att
faktiskt  kunna  försörja  sig på sitt konstnärskap.
För att åstadkomma detta krävs olika åtgärder, bl.a.
sänkt   skattetryck   och   ändrade    regler   inom
socialförsäkringssystemet.

I enlighet med vad som anförs i motion  Kr227  (m)
bör   olika   stöd   och   ersättningsformer   såsom
exempelvis                       visningsersättning,
utställningsersättning,             konstnärsbidrag,
projektbidrag och långtidsstipendier  förändras. Med
alltför  omfattande  stödformer är risken  stor  att
ersättningarna        snarare        går        till
kulturadministratörer än  till  kulturskapare.  Till
exempel  kan  nämnas  att projektmedel i hög grad är
knutna till institutionerna  i stället för den eller
de konstnärer som skall utföra arbetet.
I  sammanhanget  vill  vi nämna  att  konstnärerna
själva anser att statens stöd  bör  inriktas  på att
öka de yrkesverksamma konstnärernas möjligheter  att
få ersättning för det arbete de utför och möjliggöra
att verken visas och framförs inför publik.
Med  hänvisning  till  det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage  för  regeringen som sin
mening  vad  vi  här  framför. Därmed bör  riksdagen
bifalla motionerna Kr205  (m) yrkande 17 i denna del
och Kr227 (m) yrkandena 6 och 15 samt delvis bifalla
motion Kr422 (mp) yrkande 16.

2. Inriktningen på det statliga stödet till
konstnärsområdet (punkt 1)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422  yrkande  16
och bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr205 yrkande
17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkandena 6 och 15.

Ställningstagande

Som  framhålls  i  motion  Kr422  (mp)  är  det  ett
resursslöseri   att   inte   ge   välutbildade   och
meriterade  konstnärer  möjlighet  att  leva på sitt
arbete.   Regeringen   bör   därför  överväga  olika
åtgärder som syftar till att fler  konstnärer  skall
kunna   leva  på  sitt  arbete.  Riksdagen  bör  ges
tillfälle  att ta ställning till de förslag som blir
resultatet av  regeringens  överväganden. En tänkbar
åtgärd  -  som nämns i motion Kr422  (mp)  -  skulle
kunna vara att  de  första  100  000 kronorna som en
konstnär tjänar skall vara befriade från skatt.

Med hänvisning till det anförda  föreslår  jag att
riksdagen  skall tillkännage för regeringen som  sin
mening vad jag  här  framför.  Därmed  bör riksdagen
bifalla  motion  Kr422  (mp)  yrkande 16 och  delvis
bifalla motionerna Kr205 (m) yrkande  17 i denna del
och Kr227 (m) yrkandena 6 och 15.

3. Översyn av de nuvarande stödformerna
(punkt 2)

av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood  (m),
Lennart  Fridén  (m),  Jan  Backman (m), Birgitta
Sellén  (c),  Ana Maria Narti (fp),  Anne-Katrine
Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr272 yrkande 1.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m,
c,  fp) kan vi konstatera att få  konstnärer  i  dag
klarar  sitt  uppehälle  enbart  på inkomsterna från
sitt konstnärliga yrke. Många måste  därför  även ha
ett  annat arbete. Konstnärernas bruttoinkomster  är
mycket  låga,  särskilt med tanke på att majoriteten
har en högskoleutbildning bakom sig.

För att öka konstnärernas möjligheter att försörja
sig  på  sin  konstnärliga   verksamhet  och  minska
behovet  av  så  kallade brödjobb  finns  ett  antal
statliga stöd och  ersättningar,  som  oftast  ges i
form  av  projektbidrag  eller  arbetsstipendier och
till  största  delen  fördelas  av Konstnärsnämnden.
Tendensen under de senaste åren har varit att stöden
ges i allt högre belopp till allt  färre konstnärer.
Det innebär att stöden fördelas till en mycket liten
andel av landets konstnärer.
Mot denna bakgrund är det angeläget att nu göra en
översyn  av nuvarande stödformer samt  att  överväga
nya  metoder  och  stödformer  som  kan  komma  fler
konstnärer till del.
Med  hänvisning  till  det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage  för  regeringen som sin
mening  vad  vi  här  framför. Därmed bör  riksdagen
bifalla motion Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 1.

4. Ett mer utvecklat generellt konstnärsstöd
(punkt 3)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 14.

Ställningstagande

I flera europeiska länder har så  kallade  generella
stöd  till  aktiva  konstnärer  införts. En generell
stödmodell för svenska förhållanden  har  utarbetats
av  Konstnärsstödsutredningen och finns beskriven  i
utredningens betänkande Generella konstnärsstöd (SOU
1997:184). Modellen har dock aldrig förverkligats.

Jag   anser   att   det   offentliga  stödet  till
konstnärer bör utvecklas så att  fler konstnärer kan
komma    ifråga    för    stödet.    Det    statliga
konstnärsstödet  bör  inte  riktas  enbart  till  en
mindre, exklusiv grupp av konstnärer. I enlighet med
vad  som föreslås i motion Kr422 (mp) yrkande 14 bör
regeringen lägga fram förslag för riksdagen till ett
mer utvecklat generellt stöd.
Med  hänvisning  till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage  för  regeringen som sin
mening  vad  jag här framför. Därmed  bör  riksdagen
bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 14.

5. Bemanningsföretag (punkt 4)

av  Elisabeth   Fleetwood,  Lennart  Fridén,  Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr205  yrkande
17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi  anser  att det är angeläget att ett rikstäckande
bemanningsföretag för alla kulturskapare bildas. Ett
bemanningsföretag  skulle öka chanserna för de olika
konstnärskategorierna att kunna pröva nya vägar till
försörjning. Sannolikheten  att  de skulle lyckas nå
sina mål skulle också öka genom inrättandet  av  ett
sådant företag.

Runt    om    i    landet    finns    länsteatrar,
symfoniorkestrar, fria teatergrupper m.fl.  som alla
behöver en tillfällig förstärkning, specialist eller
hjälp med att rekrytera en ny medarbetare. Vi  menar
vidare  att  ett  bemanningsföretag även skulle vara
till stor hjälp vid  anställning  eller  rekrytering
till internationella uppdrag.
Regeringen  bör därför ta initiativ till  att  ett
bemanningsföretag för kulturskapare bildas.
Vi vill understryka  att  verksamheten  inte skall
vara   statligt   styrd.   Likväl   bör,  menar  vi,
regeringen  ansvara  för  att samla intressenter  på
området för att diskutera och initiera en verksamhet
i enlighet med vad vi här har anfört.
Vi   föreslår   således   att   riksdagen    skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här
framför.  Därmed  bör  riksdagen  bifalla motionerna
Kr205  (m)  yrkande  17  i denna del och  Kr227  (m)
yrkande 7.

6. Frågor om inkomstgarantier för konstnärer
(punkt 5)

av  Inger  Davidson och Gunilla  Tjernberg  (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418  yrkande  17
och avslår motion 2001/02:Kr230.

Ställningstagande

Inkomstgarantin    för    konstnärer   innebär   att
innehavarna  av  garantin  erhåller  livstidslön.  I
likhet  med  motionärerna bakom  motion  Kr418  (kd)
anser  vi  att det  kan  ifrågasättas  om  detta  är
rimligt eller  om  det  i  stället  vore  bättre att
sprida stödet till fler personer. Mot denna bakgrund
anser  vi  att  en översyn av inkomstgarantin  skall
göras.


Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här framför. Därmed
bör riksdagen bifalla motion Kr418 (kd)
yrkande 17 och avslå motion Kr230 (m).








7. Individuell visningsersättning (punkt 6)

av Åke Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Annika
Nilsson (s), Charlotta  L  Bjälkebring  (v),  Eva
Arvidsson  (s),  Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s) och Peter Pedersen (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr272 yrkande
5 och 2001/02:Kr422 yrkande 18.

Ställningstagande

Vi      konstaterar     att     den     individuella
visningsersättningen  (IV), som i sin nuvarande form
funnits i gott och väl  fem  år,  fungerar  väl. Det
poängsystem  som Föreningen Bildkonst Upphovsrätt  i
Sverige (BUS) utarbetat är väl genomtänkt och bygger
på rimliga avvägningar  då  det  gäller konstverkens
exponering. Systemet har generell  karaktär. Den som
uppfyller  kraven  för  stödformen  har   rätt  till
ersättning.   BUS  gör  inte  någon  kvalitetsmässig
bedömning av konsten.

Enligt  vår mening  är  IV  ett  mycket  effektivt
ersättningssystem.  Vi  har  inhämtat att IV har ett
starkt stöd bland konstnärerna,  eftersom det är ett
system  som utgår från vad konstnärerna  har  utfört
och   objektivt    fördelar   ersättningen   utifrån
yrkesutövningen.  IV   har  kommit  att  få  central
betydelse  för  bildkonstnärerna  liknande  den  som
biblioteksersättningens  individuella  del  har  för
litterära upphovsmän.
Årligen   rapporterar   BUS   till  regeringen  om
utfallet  av  IV. Regeringen torde  således  ha  god
kännedom om resultatet  och  effekterna av systemet.
Vi    vill    påminna    om    att   regeringen    i
budgetpropositionen   för   år  2002   föreslog   en
förstärkning  av  IV  med  2  miljoner   kronor  mot
bakgrund   av   att   IV   är   en   väl  fungerande
ersättningsform.
En samlad bedömning av de fakta som  föreligger om
IV har lett oss fram till att vi inte finner att det
är påkallat att begära att riksdagen skall  göra ett
uttalande  om  översyn av IV i enlighet med vad  som
föreslagits motionsvägen.
Med hänvisning  till  det  anförda föreslår vi att
riksdagen skall avslå motionerna  Kr272  (kd,  m, c,
fp) yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 18.

8. Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)

av  Inger  Davidson  och  Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs  i  reservation  8.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Kr418 yrkande 15
och avslår motionerna  2001/02:Kr205  yrkande  17  i
denna  del, 2001/02:Kr227 yrkandena 8-10 och 14 samt
2001/02:Kr422 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi konstaterar  att  konstnärerna påverkas av beslut
som    fattas   inom   andra    utgiftsområden    än
kulturområdet  (utg.omr.  17).  Ett exempel härpå är
pensionsreformen  som genomfördes  för  ett  par  år
sedan  och  som  fått  konsekvenser  som  förefaller
mindre  lämpliga för  konstnärer  inom  bland  annat
dans- och  musikområdena  på  grund  av dessa yrkens
speciella karaktär. Genom att nu samtliga  aktiva år
skall  finnas med i beräkningen, och inte enbart  de
15  mest   lönsamma,   drabbas   konstnärerna  hårt.
Särskilt angeläget är det att frågan  om pensionerna
för dem som är verksamma inom de fria grupperna  får
en lösning.

Vidare   anser   vi   att  det  är  angeläget  att
regeringen och Arbetsmarknadsstyrelsen  tar särskild
hänsyn till kulturarbetarnas specifika arbetsvillkor
vid  tillämpningen  av  de  nya a-kassereglerna  och
aktivitetsgarantin.
Med hänvisning till det anförda  föreslår  vi  att
riksdagen  skall  tillkännage för regeringen som sin
mening  vad  vi här framför.  Därmed  bör  riksdagen
bifalla motion  Kr418  (kd)  yrkande  15  och  avslå
motionerna  Kr205  (m) yrkande 17 i denna del, Kr227
(m) yrkandena 8-10 och  14  samt  Kr422 (mp) yrkande
15.

9. Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs  i  reservation  9.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Kr422 yrkande 15
och avslår motionerna  2001/02:Kr205  yrkande  17  i
denna  del, 2001/02:Kr227 yrkandena 8-10 och 14 samt
2001/02:Kr418 yrkande 15.

Ställningstagande

Som anförs  i  motion  Kr422  (mp)  bör  det  som är
självklarheter     inom    andra    yrkeskategorier,
exempelvis pension,  ersättning  vid sjukdom och vid
föräldraledighet, även gälla för en  konstnär. Trots
att  frågan  fördes  fram i ljuset i utredningen  om
generella konstnärsstöd  (SOU  1997:184)  finns ännu
ingen  tillfredsställande  lösning.  Regeringen  bör
därför  lägga  fram  förslag  för riksdagen  om  ett
trygghetssystem  som  är anpassat  till  konstnärens
situation.

Med hänvisning till det  anförda  föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen  som  sin
mening  vad  jag  här  framför. Därmed bör riksdagen
bifalla  motion  Kr422 (mp)  yrkande  15  och  avslå
motionerna Kr205 (m)  yrkande  17 i denna del, Kr227
(m)  yrkandena 8-10 och 14 samt Kr418  (kd)  yrkande
15.

10. Rådgivningscentrum för dansare (punkt 9)

av  Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c), Ana
Maria Narti (fp) och Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 22.

Ställningstagande

Vi  anser  att dansarnas situation  kräver  särskild
uppmärksamhet,  bl.a.  eftersom de pensioneras redan
vid 4144 års ålder. För  att stödja denna yrkesgrupp
i ett eventuellt fortsatt  yrkesliv  krävs  särskild
kompetens.  Det  bör  därför i enlighet med vad  som
föreslås i motion Kr419  (fp)  inrättas ett särskilt
rådgivningscentrum för dansares fortsatta yrkesliv.

Med hänvisning till det anförda  föreslår  vi  att
riksdagen  skall  tillkännage för regeringen som sin
mening  vad  vi här framför.  Därmed  bör  riksdagen
bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 22.

11. Funktionshindrade konstnärer (punkt 10)

av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr421 yrkandena 1,
5 och 6 samt avslår motion 2001/02:Kr421 yrkandena 3
och 4.

Ställningstagande

I enlighet med vad som anförs  i  motion  Kr421  (v)
anser  vi  att samhället osynliggjort konstnärer med
funktionshinder.  Det  är  nu  dags  att bryta denna
trend  och  i  stället synliggöra funktionshindrades
eget skapande. Vi  föreslår att riksdagen med bifall
till motionens yrkande  1 skall begära av regeringen
att  en  analys  skall  göras   av  vilka  behov  de
funktionshindrade  konstnärerna har  för  att  kunna
fungera som konstnärer  samt  vilka  krav  som måste
ställas  på  samhället  för  att behoven skall kunna
tillgodoses.
Vidare  har  vi  tagit fasta på  vad  som  sägs  i
anslutning till yrkande  5  i samma motion, nämligen
att  det  borde ligga ett särskilt  ansvar  hos  den
offentligt   understödda   kulturen   att  integrera
konstnärer    med   funktionshinder.   Därför    bör
regeringen i enlighet  med  yrkande  5  upprätta  en
handlingsplan för hur konstnärer med funktionshinder
skall   integreras   i  den  offentligt  understödda
kulturen. Planen bör också  syfta till att förebygga
och  stävja  diskriminering  av   de  professionella
konstnärerna med funktionshinder.
Vi  kan  konstatera  att det i samhället  i  stort
råder en ojämn fördelning av makt och medel beroende
på kön. Det finns inga studier  eller undersökningar
som visar hur denna fördelning ser ut när det gäller
konstnärer  med  funktionshinder. Det  finns  heller
ingen anledning att  tro  att  sådana studier skulle
visa på en bättre balans mellan könen än i resten av
samhället. Om den här gruppen har likheter med andra
utsatta  grupper  i  samhället  finns   det  tvärtom
anledning att misstänka att situationen är  värre än
för  genomsnittet.  Det är därför viktigt att -  som
föreslås i yrkande 6  i  motion  Kr421 (v) - se över
vilka de rådande strukturerna är för  att sedan, vid
behov, kunna föreslå åtgärder. Riksdagen  bör därför
göra  ett  tillkännagivande  till regeringen om  att
situationen för konstnärer med  funktionshinder  bör
utredas med avseende på kvinnornas situation.
Sammantaget  innebär  det  anförda att vi föreslår
att riksdagen skall tillkännage  för  regeringen som
sin mening vad vi här framför. Därmed bör  riksdagen
bifalla motion Kr421 (v) yrkandena 1, 5 och  6  samt
avslå yrkandena 3 och 4.

Särskilt yttrande


Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttrande.  I  rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)

av  Elisabeth  Fleetwood,   Lennart  Fridén,  Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m) anför:

Vi har avstått från att reservera  oss  till  förmån
för   våra   förslag   i   motion   Kr227   (m)   om
trygghetssystem    för   konstnärer,   eftersom   en
utredning  nu  ser över  denna  fråga.  Av  motionen
framgår att vi anser  att  professionella konstnärer
måste kunna basera sin försörjning  och  inbetalning
till  socialförsäkringssystemet  på  ersättning  för
utfört  arbete.  Vidare  framhålls  i  motionen  att
konstnärer  som  är egenföretagare bör få  möjlighet
att    komplettera    sjukförsäkringen     med    en
tilläggsförsäkring.  Av  motionen framgår också  att
även konstnärsstipendier för  kortare  tid än två år
bör  vara  pensionsgrundande  och  att  konstnärliga
yrkesutövares  inbetalda egenavgifter bör  kunna  få
användas för privata försäkringsalternativ.

Vi vill med vårt  särskilda  yttrande  understryka
vikten av att den pågående utredningen tar  till sig
det ovan anförda.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2001

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  kulturskaparnas
villkor.

2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ett avvecklande av
bidrag och ett utvecklande av konsten.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om bemanningsföretag
för kulturarbetare.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om konstnärerna  och
socialförsäkringssystemet.

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om sjukpenningen.

10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om konstnärerna och
pensionssystemet.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
utveckla försäkringsalternativ.

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om inkomst i stället
för bidrag.

2001/02:Kr230 av Jeppe Johnsson och Ola Karlsson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  systemet  med  s.k.
konstnärslön omedelbart bör avskaffas.

2001/02:Kr272 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, c,
fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en  översyn  av de
statliga konstnärsstöden och ersättningarna.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om en  översyn  av
Konstnärsnämndens     och     Bildkonstnärsfondens
sammansättning.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om en översyn av IV-
ersättningen.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om kulturarbetarnas
villkor.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av  den
s.k. inkomstgarantin för konstnärer.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av ett
rådgivningscentrum för dansare.

27. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om bidragsgivande
myndigheter och styrelser.

2001/02:Kr421 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en
analys   av   vilka   behov  de  funktionshindrade
konstnärerna  har  för  att   kunna   fungera  som
konstnärer  samt  vilka krav som måste ställas  på
samhället för att behoven skall kunna tillgodoses.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  jämlika
etableringsmöjligheter      för     professionella
konstnärer med funktionshinder.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  krav måste
ställas    på   kulturinstitutionerna   att   inte
diskriminera  konstnärer  med  funktionshinder vid
rekrytering och anställning.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om en handlingsplan
för  hur  konstnärer  med  funktionshinder   skall
integreras i den offentligt understödda kulturen.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   utreda
situationen för konstnärer med funktionshinder med
avseende på kvinnornas situation.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om en korrigering av
Konstnärsnämndens     och     Bildkonstnärsfondens
sammansättning.

14.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag   till   ett   mer   utvecklat   generellt
konstnärsstöd  i  enlighet med vad  som  anförs  i
motionen.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att regeringen skall återkomma med förslag
till ett  trygghetssystem  som  är  anpassat  till
kulturarbetares situation.

16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening att regeringen bör överväga  att  återkomma
med  förslag  om  hur  fler konstnärer skall kunna
leva på sin lön.

18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att en översyn  av
IV-ersättningen bör övervägas.
</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>