Kulturutskottets betänkande
2001/02:KRU16

Teater, dans och musik

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlar utskottet motioner som har
väckts under allmänna  motionstiden  vid 2000/01 och
2001/02 års riksmöten.
Utskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall
till  motioner som sin mening skall tillkännage  för
regeringen att en orkesteröversyn skall genomföras.
Förutom vissa övergripande teater- och musikfrågor
innehåller  övriga  motioner  förslag som rör stödet
till   fria   grupper,   dans-  och  orkesterfrågor,
nyckelharpan    som    svenskt   nationalinstrument,
genrecentrum    och   folkmusik,    spelmansstämmor,
festivaler och folkdans,  statsbidrag  till tekniskt
avancerad      musikutrustning,     arrangörsstödet,
musikskolor,  textning   av   operor   på   svenska,
Riksteatern,      Svenska      rikskonserter     och
Riksutställningar,  könsobalansen  på  musikområdet,
nationalscenernas      uppdrag,      fonogramstödet,
Teateralliansen  AB  och  centrumbildningarna   samt
länsmusikkonsulenter. Motionerna avstyrks.
I   betänkandet  finns  30  reservationer  och  16
särskilda yttranden.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Vissa övergripande teater- och musikfrågor

1. Vissa övergripande teater- och
musikfrågor

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr235
yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Kr205  yrkandena 7
och 9.
Reservation 1 (m)

Stödet till fria grupper

2. Statistik över fria grupper utan
statsbidrag

Riksdagen   avslår   motionerna  2000/01:Kr307,
2001/02:Kr348 yrkande 6 och 2001/02:Kr352 yrkande
11.
Reservation 2 (v, c)

3. Relationen mellan de fria gruppernas
medelstilldelning och kostnadsutvecklingen

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr348
yrkande 1 och 2001/02:
Kr352 yrkande 5.
Reservation 3 (v)

4. Relationen mellan stödet till
institutioner och fria grupper

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr348
yrkande 2 och 2001/02:
Kr352 yrkande 6.
Reservation 4 (v)

5. Relationen mellan verksamhetsbidrag och
projektbidrag till de fria grupperna

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr348
yrkande 4 och 2001/02:
Kr352 yrkande 8.
Reservation 5 (v, kd)

6. Treåriga stöd till de fria
teatergrupperna

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr348  yrkande
3.
Reservation 6 (v, c)

7. Treåriga stöd till de fria dansgrupperna
och koreograferna

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr352 yrkande
7.
Reservation 7 (v)

8. Ett centrum för teaterutveckling

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr348  yrkande
7.

Dans

9. De fria dansarnas pension och
socialförsäkring

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr352 yrkande
12.

10. Regionalt placerade danskompanier
m.m.

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr205  yrkande
8.

11. Utredning för att skapa en tydlig
struktur för dansen

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr352 yrkande
1.
Reservation 8 (v)

12. En handlingsplan för hur dansen skall
kunna utvecklas

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr352  yrkande
2.
Reservation 9 (v, kd, fp)

13. Funktionella scener för dansen

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr352 yrkande
3.

14. Ett uppdrag till Dansens Hus

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr352  yrkande
4.
Reservation 10 (v)

15. Unga koreografers etableringsmöjligheter

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr352 yrkande
10.

Orkesterfrågor

16. Orkesteröversyn

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad    utskottet    anfört    om    en
orkesteröversyn. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna     2000/01:Kr250,      2000/01:Kr251,
2000/01:Kr345 yrkande 22, 2001/02:
Kr321 och 2001/02:Kr350 yrkandena 5 och 6.

17. Östgöta blåsarsymfoniker

Riksdagen  avslår motionerna 2001/02:Kr293  och
2001/02:Kr351.

18. Göteborgsmusiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr228.
Reservation 11 (1 m)


Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument

19. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument

Riksdagen  avslår   motionerna   2000/01:Kr233,
2000/01:Kr306, 2000/01:
Kr701  yrkande  23,  2001/02:Kr266, 2001/02:Kr268
yrkande 2, 2001/02:
Kr290,       2001/02:Kr294,        2001/02:Kr302,
2001/02:Kr353,  2001/02:Kr354  och  2001/02:Kr422
yrkande 37.
Reservation 12 (c)
Reservation 13 (mp)

Genrecentrum och folkmusik

20. Samverkansprojekt inom olika genrer m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr205
yrkande 10 och 2001/02:
Kr350 yrkande 8.
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (v)

21. En plan för inrättandet av olika
genrecentrum på musikområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr231.
Reservation 16 (m)

22. Fler folkmusikcentrum

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr701
yrkande 22 och 2001/02:
Kr422 yrkande 35.

23. Ökat statligt stöd till scenen Stallet
i Stockholm

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Kr350  yrkande
4.

24. Stöd till Folkmusikens hus i Rättvik

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Kr422 yrkande
36.
Reservation 17 (mp)

25. Uttalande om folkmusiken

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Kr205  yrkande
11.

26. Statlig samverkan beträffande stödet
till Eric Sahlström-institutet

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Kr268 yrkande
1.
Reservation 18 (kd, c)

27. Villkoren för statsbidraget till Eric
Sahlström-institutet

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Kr422  yrkande
34.
Reservation 19 (mp)

Spelmansstämmor, festivaler, folkdans m.m.

28. En utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr345
yrkande 20 och 2001/02:
Kr418 yrkande 5.
Reservation 20 (kd, c)

29. En utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas utveckling

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr701
yrkande 24 och 2001/02:
Kr422 yrkande 38.

30. Arbetsmarknadssituationen för
professionella folkdansare

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr701
yrkande 26 och 2001/02:
Kr422 yrkande 39.

Statsbidrag till tekniskt avancerad
musikutrustning

31. Stöd till tekniskt avancerad
musikutrustning

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Kr350 yrkande
12.
Reservation 21 (v)

Arrangörsstödet

32. Scener m.m. för pop-, rock- och
jazzmusik

Riksdagen avslår motionerna  2000/01:Kr210  och
2001/02:306.

33. Fördelningen av stödet till musiklivets
arrangörer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkandena
10 och 11.

34. Ökat arrangörsstöd

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr422 yrkande
27.
Reservation 22 (mp)

Kultur- och musikskolor

35. Betydelsen av den kommunala kultur- och
musikskolan

Riksdagen avslår motionerna  2000/01:Kr207  och
2000/01:Kr247.

36. Sponsring för att stärka den kommunala
musikskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr204.

37. Bidrag till kommunala kultur- och
musikskolor

Riksdagen  avslår  motion 2000/01:Kr345 yrkande
27.

38. Ett utredningsuppdrag om musikens
betydelse

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr290
yrkande 1 och 2001/02:
Kr355 yrkande 1.
Reservation 23 (fp)

39. Rätt till studier i kommunala kultur-
och musikskolan

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr355  yrkande
2.

40. Musikskolelärarnas lönenivå

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr355 yrkande
3.

Textning av operor på svenska

41. Textremsor vid operaframföranden på
svenska

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr201.
Reservation 24 (c, fp)

Riksteatern, Svenska rikskonserter och
Riksutställningar

42. Riksteaterns statsbidrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr259.

43. Ökat ekonomiskt stöd till Riksteatern,
Svenska rikskonserter och
Riksutställningar

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr422  yrkande
24.
Reservation 25 (mp)

Könsobalansen på musikområdet

44. En utredning om könsobalansen på
musikområdet

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr350 yrkande
1.
Reservation 26 (v)

45. Möjligheterna att få fram fler verk av
kvinnliga musikskapare

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr350  yrkande
2.
Reservation 27 (v)

Fler nyproducerade verk på nationalscenerna

46. Nationalscenernas uppdrag

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr350 yrkande
3.

Fonogramstödet

47. Det statliga fonogramstödet

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr350  yrkande
7.

Teateralliansen AB och centrumbildningarna

48. Utvärdering av Teateralliansen AB
m.m.

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr418 yrkande
14.
Reservation 28 (kd, c)

49. Ökat stöd till Teateralliansen AB och
centrumbildningarna

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr422  yrkande
8.
Reservation 29 (mp)

Länsmusikkonsulenter

50. Stöd till länsmusikkonsulenter

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Kr422 yrkande
26.
Reservation 30 (mp)

Stockholm den 21 mars 2002

På kulturutskottets vägnar


Inger Davidson

Följande ledamöter har  deltagit i beslutet: Inger
Davidson   (kd),  Åke  Gustavsson   (s),   Elisabeth
Fleetwood (m),  Agneta  Ringman  (s), Annika Nilsson
(s),  Charlotta  L Bjälkebring (v),  Lennart  Fridén
(m),  Jan  Backman  (m),  Paavo  Vallius  (s),  Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen  (v),  Roy Hansson (m),
Ewa  Larsson  (mp), Birgitta Sellén (c),  Ana  Maria
Narti  (fp),  Hillevi   Larsson   (s)   och  Gunilla
Tjernberg (kd).
Bakgrund


Riksdagen  har  beslutat  om  mål för den nationella
kulturpolitiken och om inriktningen  på  de statliga
insatserna   (prop.  1996/97:3,  bet.  1996/97:KrU1,
rskr. 1996/97:129). Inriktningen på statens insatser
för konstnärerna  skall  bl.a.  syfta till att skapa
förutsättningar  för  ett aktivt kulturliv  som  ger
arbete  och  försörjning   åt  konstnärer  och  rika
kulturupplevelser  för  medborgarna,   skapa  sådana
villkor  för de professionella konstnärerna  att  de
kan basera  sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete samt anpassa regelverken på alla
politikområden   så   att  rimlig  hänsyn  tas  till
konstnärernas speciella förhållanden.
Statens kulturråd har  under  de  senaste tre åren
genomfört översyner av såväl de regionala och lokala
teater-,        musikteater-,        dans-       och
musikinstitutionerna  som  det fria kulturlivet.  Av
samtliga översyner framgår att  det  finns  behov av
tydligare  målformuleringar  från  både de regionala
huvudmännen och staten. Översynerna  visar också att
de fria gruppernas ekonomiska behov vida  överstiger
de  resurser  som står till Kulturrådets förfogande.
Kulturrådet har  i  sina budgetunderlag under senare
år framhållit att stödet  till de fria grupperna och
de arrangerande musikföreningarna  bör prisuppräknas
årligen för att kulturpolitiken skall bli effektiv.
De fria grupperna svarar för en betydande  del  av
utbudet   av   teater,   dans   och   musik.   Såväl
konstnärligt   som   kulturpolitiskt   är   de  fria
grupperna  en  värdefull  del  av svenskt kulturliv.
Översyner som Statens kulturråd har låtit göra visar
att situationen för många av de  fria  grupperna  är
ytterst  ansträngd. Mot den bakgrunden har riksdagen
beslutat  att  det  statliga  stödet  till  de  fria
teater-, dans-  och  musikgrupperna skall öka med 20
miljoner kronor fr.o.m. år 2002.
Sverige har i internationell  jämförelse ett unikt
nätverk       av      regionala      och      lokala
scenkonstinstitutioner,  som  utvecklats  under lång
tid  genom  ekonomisk  samverkan  mellan staten  och
regionala     eller     primärkommunala    huvudmän.
Uppbyggnaden av ett rikstäckande  nätverk  av stads-
och   länsteatrar   är  i  princip  fullbordad.  Den
regionala infrastrukturen  på  scenkonstområdet  har
fått  en  förstärkt  ekonomisk  bas  i  och  med att
området   tillförs   20   miljoner   kronor  i  ökat
verksamhetsstöd fr.o.m. år 2002.
Regeringen  har  under  hösten 2001 tillkallat  en
särskild  utredare med uppdrag  (dir.  2001:90)  att
genomföra  en   heltäckande   kartläggning   av  hur
gällande       trygghetssystem       inom      bl.a.
socialförsäkringsområdet    förhåller    sig    till
konstnärlig verksamhet. Utredaren skall pröva  om de
nuvarande regelverken innebär särskilda problem  för
konstnärliga  yrkesutövare, särskilt egenföretagande
och frilansande konstnärer, samt i förekommande fall
analysera och redogöra  för  orsaken till problemen.
Utredningen  skall  vara avslutad  den  30  november
2002.
2001/02

KrU16

Utskottets överväganden


Vissa övergripande teater- och
musikfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om vissa
övergripande teater-  och musikfrågor, jämför
reservation 1 (m).
Motionerna

Staten   bör,  enligt  motionärerna   bakom   motion
2000/01:Kr235  (m)  yrkandena  2  och 3 om musik och
teater, se över synen på arbetsmarknadsåtgärder inom
kultursektorn.   Politikens  uppgift  skall   enligt
motionärerna   vara    att    skapa    ett   allmänt
samhällsklimat  som  underlättar  och t.o.m.  lockar
till skapande verksamhet. Vidare framhålls  att  nya
anställningsformer,     baserade     på     projekt,
kombinationstjänster  och  ett brett etablerande  av
bemanningsföretag m.m., måste  utvecklas.  Slutligen
framhålls   vikten  av  samverkan  mellan  de  olika
aktörerna.

Motionärerna   bakom   motion   2001/02:Kr205  (m)
yrkande 7 framhåller att det är viktigt  att teatern
håller en hög kvalitet och att det, liksom  på andra
områden  inom kulturen, finns ett statligt gemensamt
ansvar   för    att    förvalta   detta   kulturarv.
Motionärerna  anser emellertid  att  regionerna  och
kommunerna   bör    ta   ett   större   ansvar   för
teaterverksamheten. En  ökad  regional  samverkan om
distribution,   teknik  och  vissa  specialensembler
skulle  enligt  motionärerna   skapa  valfrihet  och
medföra ett ökat utbud. Vidare anförs  att  anslaget
till   de   fria   teatergrupperna,   vilka   enligt
motionärerna   står  för  förnyelsen,  behöver  ökas
betydligt. Motionärerna  anser  också  att det borde
ligga  i  en  kulturnations  intresse  att garantera
existensen  för  ett  par  musikteatrar, som  skulle
kunna agera rikstäckande.
I motion 2001/02:Kr205 (m) yrkande 9 framhålls att
det   är   viktigt   med   musik   för    människans
välbefinnande  under hela livet. Motionärerna  anser
att samordning,  samarbete och nätverk inom musikens
alla genrer bör stödjas.  Vidare  vill  motionärerna
att  åtgärder  skall vidtas för att rädda kvaliteten
på   den  ceremoniella   blåsmusiken.   Motionärerna
framhåller  också vikten av att uppmärksamma landets
rika skatt av folkmusik.

Utskottets ställningstagande

Med   anledning    av   motionsyrkandena   om   mera
övergripande teater-  och musikfrågor vill utskottet
anföra följande.

Kulturarbetarnas    arbetsmarknadssituation    har
nyligen setts över och riksdagen har fattat beslut i
frågan under förra riksmötet  (prop.  1999/2000:139,
yttr.   2000/01:KrU1y,   bet.   2000/01:AU5,   rskr.
2000/01:102). Beslutet innebar att rimlig hänsyn bör
tas  till  de  särskilda  behov  som kan  gälla  för
grupper  med  tillfälliga anställningar  och  osäkra
anställningsförhållanden   eller   andra   speciella
omständigheter, bl.a. på kulturarbetsmarknaden. Inom
AMS kulturarbetsdelegation har riktlinjer utarbetats
med utgångspunkt i riksdagsbeslutet och i samråd med
de berörda kulturarbetargrupperna. Under innevarande
år följer AMS upp dessa riktlinjer.
Ett    projekt   som   rör   nya   företags-   och
anställningsformer  har  inletts i Regeringskansliet
bl.a. i syfte att göra en  generell  kartläggning av
utveckling, drivkrafter och effekter i  gränssnittet
mellan  egenföretagande  och  anställning. Projektet
omfattar  såväl  kultursektorn som  andra  delar  av
samhället.
Utskottet anser  att  det  är  positivt  att olika
former  för  arbete  och  samverkan  inom och mellan
olika  kultursektorer utvecklas. Utskottet  påminner
om   att   ett   av   målen   för   den   nationella
kulturpolitiken  är  att  främja kulturell mångfald,
konstnärlig  förnyelse  och kvalitet  och  därigenom
motverka kommersialismens negativa verkningar.
Kulturrådet skall bl.a.  bidra  till  att utveckla
samspelet   mellan   de   statliga,   regionala  och
kommunala  instanserna  i  syfte  att  slå  vakt  om
nationell  kulturpolitik,  främja kulturell mångfald
och geografiskt jämlik fördelning  av kulturutbudet.
Kulturrådet    skall    vidare    verka    för   att
kulturpolitiska  aspekter  på  utvecklingen  beaktas
inom andra samhällsområden.
Utskottet  anser  –  liksom motionärerna – att  de
fria  grupperna har stor  betydelse  för  förnyelse,
tillgänglighet  och  bredd  inom  teater-, dans- och
musikområdena.  De bidrar också till  att  barn  och
ungdom  får  bättre  möjlighet  att  möta  teaterns,
dansens  och  musikens   olika  uttrycksformer.  Vid
budgetbehandlingen inför år  2002 anvisade riksdagen
ett med 20 miljoner kronor förhöjt  anslag  till  de
fria  grupperna (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1,
rskr. 2001/02:72).
Utskottet finner, med hänvisning till det anförda,
att motionerna  2000/01:Kr235  (m) yrkandena 2 och 3
samt  2001/02:Kr205  (m)  yrkandena   7   och  9  om
övergripande  teater-  och  musikfrågor  till  vissa
delar  får  anses  vara tillgodosedda genom tidigare
riksdagsbeslut, varför de avstyrks.

Stödet till fria grupper


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
–   statistik   över   fria    grupper   utan
statsbidrag, jämför reservation 2 (v, c),
–   relationen   mellan  de  fria  gruppernas
medelstilldelning  och kostnadsutvecklingen,
jämför reservation 3 (v),
– relationen mellan stödet till institutioner
och fria grupper, jämför reservation 4 (v),
–  relationen  mellan  verksamhetsbidrag  och
projektbidrag till de fria grupperna, jämför
reservation 5 (v, kd).
– treåriga stöd till de fria teatergrupperna,
jämför reservation 6
(v, c),
–  treåriga stöd till de  fria  dansgrupperna
och  koreograferna, jämför reservation 7 (v)
och
– ett centrum för teaterutveckling.

Bakgrund

Själva  begreppet fri teatergrupp har kommit att bli
mindre   självklart    och    mer    svårdefinierat.
Kulturrådet har i sin Omvärldsanalys år  2001 berört
frågan, liksom i sin rapport ”Vem säger sig  fri?” –
en  översyn  av  de  fria  teatergrupperna  (Statens
kulturråd 2000).

I  rapporten  konstateras  att  skillnaden  mellan
målet  för anslaget till fria grupper och målet  för
utbyggnaden  av  den  regionala teaterutbyggnaden är
oklar. Vidare belyses problemet  med  att fördela de
knappa  resurserna. Rapportförfattaren föreslår  att
färre grupper  borde  få  större  bidrag,  så att de
medverkande  skulle  kunna  få  avtalsenliga  löner,
sociala förmåner etc.
I rapporten konstateras vidare att en mycket  stor
andel  av  de  fria  gruppernas  utgifter  utgörs av
lönekostnader,  som  ökar  med kostnadsutvecklingen.
Möjligheterna till rationaliseringsvinster  är  små.
En     anslagsutveckling     som     inte     följer
kostnadsutvecklingen  drabbar  dessa  grupper mycket
hårt, anser utredaren.
En   slutsats   som  rapportförfattaren  drar   av
översynen är att målen  för  anslaget  till  de fria
grupperna   inte  är  tillräckligt  tydliga.  Därför
föreslås  vissa   förändringar   i  bidragssystemet,
nämligen    enkelhet    och    tydlighet,    tydliga
kulturpolitiska  prioriteringar,  en koppling mellan
medel  och  verksamhet,  bättre förutsättningar  för
långsiktig   planering   samt    möjligheter    till
flexibilitet och förnyelse.
Kulturrådet har, bl.a. som en följd av ovan nämnda
rapport,  beslutat  om treåriga stöd till några fria
teatergrupper och några  fria dansgrupper. Genom att
göra  treåriga överenskommelser  med  regionala  och
lokala bidragsgivare skall bättre kontinuitet uppnås
i bidragsgivningen.

Motionerna

Motionärerna  bakom  motionerna  2000/01:Kr307  (v),
2001/02:Kr348  (v)  yrkande  6 och 2001/02:Kr352 (v)
yrkande  11  vill  att den mångfald  som  alla  fria
grupper     med     professionella      yrkesutövare
representerar  skall synliggöras. Statsbidrag  skall
enligt motionärerna  inte  vara den faktor som avgör
huruvida   staten   ska  lyfta  fram   en   särskild
konstproducent eller  inte.  Motionärerna  anser att
alla  fria  grupper  skall  redovisas i Kulturrådets
statistik, utredningar och satsningar,  såväl de med
statliga bidrag som de utan.

En  konsekvensanalys när det gäller effekterna  av
att   de    fria    teater-    och    dansgruppernas
medelstilldelning  inte  följer kostnadsutvecklingen
begärs  i  motion  2001/02:Kr348   (v)   yrkande  1.
Detsamma  yrkas beträffande de fria dansgrupperna  i
motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 5.
I  motion  2001/02:Kr348  (v)  yrkande  2  påtalas
behovet  av  en utvärdering av hur anslagens storlek
svarar   mot   den   verksamhet   som   bedrivs   på
teaterinstitutioner      respektive      av     fria
teatergrupper.     En     motsvarande    utvärdering
beträffande dansinstitutionerna  respektive  de fria
dansgrupperna    och    koreograferna    begärs    i
2001/02:Kr352 (v) yrkande 6.
I  motion  2001/02:Kr352  (v)  yrkande 8 begärs en
utredning    och    förslag    om   de   finansiella
konsekvenserna av en långsiktig  och hållbar lösning
på  frågan  om  balans mellan verksamhetsbidrag  och
särskilda projektbidrag  för  de  fria dansgrupperna
och koreograferna utan att antalet  grupper minskas.
I motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 4 begärs detsamma
för alla slags fria grupper.
Motionärerna   bakom   motion  2001/02:Kr348   (v)
yrkande  3  föreslår att bidragsgivande  myndigheter
skall ge treåriga stöd till de fria teatergrupperna,
vilket skulle gynna såväl grupperna som samhället. I
motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 7 föreslås detsamma
för de fria dansgrupperna och koreograferna.
Motionärerna   bakom   motion   2001/02:Kr348  (v)
yrkande  7  målar  upp  en  vision  om  ett  svenskt
internationellt gästspelscentrum med plats  för  den
moderna  svenska  teatern,  världsteater, workshops,
seminarier,   verkstäder  för  teaterforskning   och
teaterstudier. Motionärerna framhåller att det borde
ligga  i  linje med  de  nationella  kulturpolitiska
målen att låta  teatergruppen Teatermaskinen göra en
förstudie om möjligheten  att  bilda ett centrum för
teaterutveckling.   Detta   bör   tillkännages   för
regeringen.

Utskottets ställningstagande

Statens kulturråd har enligt förordningen (2001:100)
om   den  officiella  statistiken  det  övergripande
ansvaret för landets kulturstatistik. Rådets senaste
statistikredovisning  för  området  teater  och dans
(Kulturen  i  siffror 2001:7) omfattar uppgifter  om
verksamhet,   personal    och    ekonomi    för   39
institutioner  och  84  fria grupper på teater-  och
dansområdet    som   erhållit    statligt    bidrag.
Statistiken har begränsats så att fria teatergrupper
som erhållit ett  statsbidrag  som  är mindre än 100
000  kronor  inte  tagits med i statistikunderlaget.
Utskottet har erfarit  att  diskussioner  pågår inom
Kulturrådet  om hur en utvidgad statistikredovisning
skall   kunna  genomföras.   En   av   de   centrala
frågeställningarna  är hur urvalet skall göras, dvs.
vilka  grupper  som fortsättningsvis  skall  ingå  i
denna redovisning.

Utskottet  anser   att   riksdagen   inte  bör  ta
ställning  till detaljer i Kulturrådets uppdrag  att
producera kulturstatistik.  Det bör ankomma på rådet
att  ta ställning till vilka möjligheter  som  finns
att,   inom    sina   ekonomiska   ramar,   utveckla
redovisningen  av  kulturstatistik,  t.ex.  när  det
gäller de fria grupperna.  Med  hänvisning  till vad
som  anförts  ovan  avstyrker  utskottet  motionerna
2000/01:Kr307 (v), 2001/02:Kr348 (v) yrkande  6  och
2001/02:Kr352 (v) yrkande 11.

Utskottet  har  tidigare behandlat motioner av samma
innebörd som den nu aktuella om kostnadsutvecklingen
(bet. 1999/2000:KrU10  s.  4–6) och då hänvisat till
Kulturrådets     allmänna     uppföljnings-      och
utvärderingsansvar. Utskottet har därvid inte funnit
anledning att begära en sådan särskild utredning som
nu  åter  begärs  om  konsekvenserna av att anslagen
inte utvecklas i takt med  kostnadsutvecklingen.  En
analys av kostnadsutvecklingen för de fria grupperna
har  presenterats  i Kulturrådets rapport ”Vem säger
sig  fri?”. Förslag om  medelsförstärkning  grundade
bl.a.  på olika rapporter har lämnats i Kulturrådets
budgetunderlag  för  åren  2002  och 2003. Utskottet
anser   att   utrymmet   för   anslagsökningar   och
avvägningar mellan olika behov inom
teater-,  dans-  och  musikområdet   bör  bedömas  i
samband med det årliga budgetarbetet,  såsom  senast
skett   hösten   2001,  då  bidraget  till  de  fria
grupperna kunde ökas  med  20  miljoner  kronor. Med
hänvisning  till  det  anförda  avstyrks  motionerna
2001/02:Kr348  (v)  yrkande 1 och 2001/02:Kr352  (v)
yrkande 5.

Med tanke på de skilda  förutsättningarna,  när  det
gäller   uppdrag,  lokalkostnader  och  andra  fasta
kostnader, publikstorlek m.m. anser utskottet att en
djupare analys och jämförelse av förhållandet mellan
stöd  och  verksamhet   hos   de  fria  teater-  och
dansgrupperna    respektive    hos    teater-    och
dansinstitutionerna skulle kunna vara svår att tolka
och  använda.  Båda kategorierna är av utomordentlig
betydelse för såväl  varandras  som för scenkonstens
utveckling.  Såväl  fria  grupper som  institutioner
behövs och fyller olika behov. Båda kategorierna har
avsevärt  högre  anspråk  på statligt  stöd  än  vad
tillgängliga  medel kan tillgodose.  Med  hänvisning
till det anförda  avstyrks  motionerna 2001/02:Kr348
(v) yrkande 2 och 2001/02:Kr352  (v) yrkande 6 om en
utvärdering  av och jämförelse mellan  teatrars  och
fria      teatergruppers       verksamhets-      och
anslagsutveckling.

Riksdagen anslår medel till de fria  teater-,  dans-
och musikgrupperna. Statens kulturråd fördelar dessa
medel i form av verksamhetsbidrag och projektbidrag.
Kulturrådet avgör hur avvägningen skall göras mellan
verksamhets-  och  projektbidrag inom den ekonomiska
ram  som  riksdagen  beslutat  om.  Kulturrådet  har
ansvar    för    att    bedöma     effekterna     av
bidragsgivningen,    att   rapportera   detta   till
regeringen i samband med  årsredovisningar  samt att
lägga sina bedömningar till grund för budgetunderlag
och   eventuella   förslag   till   förändringar   i
medelsanvändningen.   Det   bör   inte   ankomma  på
riksdagen   att   besluta   om   avvägningen  mellan
verksamhetsbidragen      och      det      särskilda
projektbidraget  för  de  fria  grupperna. Utskottet
anser inte att det föreligger behov  av  en särskild
utredning om möjligheterna till ett långsiktigt ökat
bidrag.  Detta  är  en fråga som bör avgöras  i  det
årliga  budgetarbetet.  Utskottet  avstyrker  därmed
motionerna   2001/02:Kr348   (v)   yrkande   4   och
2001/02:Kr352 (v) yrkande 8.

Utskottet  anser, i likhet med motionärerna, att ett
flerårigt stöd  till fria grupper ger dem stabilitet
och möjlighet till utveckling. Det kan också medföra
att landsting och  kommuner  i  större  utsträckning
väljer  att  ge  längre  stöd än ett år i taget.  En
utveckling mot en flerårig  bidragsgivning,  med  en
mera ingående prövning av gruppernas verksamhet, har
påbörjats    genom    att   Kulturrådet   nu   gjort
överenskommelser  med  landsting   och  kommuner  om
treåriga  stöd  till  vissa fria grupper.  Utskottet
anser att erfarenheterna  och  bedömningen  av denna
bidragsgivning  bör  avvaktas. Riksdagen bör således
inte  göra  några sådana  uttalanden  som  begärs  i
motionerna   2001/02:Kr348   (v)   yrkande   3   och
2001/02:Kr352 (v) yrkande 7, varför de avstyrks.

Det finns inte  underlag  för  att  kunna  bedöma om
gruppen   Teatermaskinen   bör  ges  i  uppdrag  att
undersöka och studera möjligheterna  att  bygga  upp
ett    centrum    för    teaterutveckling.    Motion
2001/02:Kr348 (v) yrkande 7 avstyrks.


Dans


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
–    de    fria    dansarnas    pension   och
socialförsäkring,
– regionalt placerade danskompanier m.m.,
–  en  utredning  för  att  skapa  en  tydlig
struktur  för  dansen,  jämför reservation  8
(v),
– en handlingsplan för hur dansen skall kunna
utvecklas, jämför reservation 9 (v, kd, fp),
– funktionella scener för dansen,
–  ett  uppdrag  till  Dansens   Hus,  jämför
reservation 10 (v) och
– unga koreografers etableringsmöjligheter.

Bakgrund

1996 års kulturpolitiska beslut innebar  att dansens
ställning som egen konstform bekräftades.  Betydande
insatser  har  också  gjorts  för dansen bl.a. genom
tillkomsten  av  vissa regionala  dansinstitutioner,
ett  förstärkt  stöd   till   fria  dansgrupper  och
dansfrämjande verksamhet som programmet  Dans i hela
landet.  Trots dessa satsningar har dansen  i  flera
hänseenden förhållandevis svårt att etablera sig som
egen konstform i hela landet. Ett stort och varierat
utbud  av dansföreställningar  förekommer  främst  i
Stockholm.  På  den regionala nivån är satsningen på
dans ojämn, även  om det på många håll finns en klar
ambition att skapa  nya strukturer för dansfrämjande
och  dansproducerande   verksamhet.   Antalet  fritt
verksamma  dansgrupper  ökar  samtidigt  som   många
koreografer  saknar  en  institutionell  bas för sin
konstnärliga utveckling.

För en ändamålsenlig avvägning av statens insatser
för     danskonsten     bedömer     regeringen     i
budgetpropositionen  för år 2002 att det finns behov
av   en   samlad  bild  av  områdets   problem   och
förutsättningar.  Ett  sådant  underlag  bör, enligt
regeringen,   tas   fram   i   dialog   med  dansens
företrädare.  Kulturdepartementet  avser därför  att
under   år   2002  anordna  en  hearing  med   olika
intressenter inom dansen.
I  Regeringskansliet   pågår   för  närvarande  en
översyn av statens tjänstepensionsåtagande för olika
grupper av konstnärer inom teater-, musik- och dans-
området  och  av  hur  bestämmelserna   kring  dessa
samverkar med reglerna för den reformerade  allmänna
pensionen. Arbetet bedrivs fortlöpande och i  samråd
med arbetsmarknadens parter. (Översynen nämns i dir.
2001:90  för  utredningen om socialförsäkringsfrågor
m.m. i förhållande till konstnärlig verksamhet.)

Motionerna

I motion 2001/02:Kr352  (v)  yrkande  12  begärs  en
översyn   av   de   fria   dansarnas  pensions-  och
socialförsäkringsförmåner  eftersom   dessa   enligt
motionärerna  är  missgynnade i förhållande till  de
statligt anställda dansarna.

Motionärerna  bakom   motion   2001/02:Kr205   (m)
yrkande  8  anser att Sverige bör ha några regionalt
placerade danskompanier,  som  kan täcka en stor del
av  landet  med  sin verksamhet utan  alltför  långa
resor för agerande  och publik. Dessa professionella
danstrupper skulle enligt  motionärerna  kunna tjäna
som förebilder för andra dansare och ge hela  landet
ett  bättre  utbud  än  det  som har erbjudits genom
Riksteatern. Dansen är också en konstform som liksom
musiken kan spela en väsentlig roll i utbildning och
i  terapi  och därför borde nyttjas  bättre  även  i
sådana    sammanhang.     Avslutningsvis     påpekar
motionärerna  att  stödet till de fria dansarna  bör
höjas.
Regeringen måste, enligt motionärerna bakom motion
2001/02:Kr352 (v) yrkande  1,  initiera en utredning
för att skapa en tydlig struktur  för dansen, vilket
är  grundförutsättningen  för  att  denna  konstform
skall kunna utvecklas och uppvärderas.
Motionärerna   bakom   motion  2001/02:Kr352   (v)
yrkande  2  efterlyser  en  handlingsplan   för  hur
danskonsten  skall  utvecklas  och  bli en oberoende
konstnärlig kraft i samhället.
Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr352 (v)
yrkande 3 behöver tillgången på funktionella  scener
för danskonsten ses över.
Dansens  Hus  bör  enligt motion 2001/02:Kr352 (v)
yrkande 4 få ett uppdrag att bilda ett dansnätverk i
landet. Även Riksteatern  skulle enligt motionärerna
kunna ingå i nätverket och  bidra med sin överlägsna
kunskap och erfarenhet av turnéverksamhet.
Motionärerna   bakom   motion  2001/02:Kr352   (v)
yrkande 10 framhåller att unga koreografer, särskilt
de unga kvinnorna, bör ges  möjligheter att etablera
sig så att de kan bidra till dansens utveckling.

Utskottets ställningstagande

Dansen är en relativt ny konstform  i  Sverige,  som
ännu  håller  på  att  finna  sin form. Kulturrådets
olika  undersökningar  pekar  på  olika   brister  i
organisationen  och  innehåller  också vissa förslag
till förbättringar, bl.a. treåriga verksamhetsbidrag
och ökat regionalt ansvar.

Utskottet  vill  återigen påminna om  vad  utskottet
anfört   de  tre  senaste   åren   beträffande   ett
nationellt  uppdrag för ämnesområdet Danskonst (bet.
1999/2000:KrU1   s.   29,  2000/01:KrU1  s.  50  och
2001/02:KrU1 s. 43):

Intresset för dans som  konstform  har ökat under
senare tid. Dansen har lyckats väl med  att locka
en ung publik. Ett nationellt uppdrag kan få stor
betydelse  för  att  bredda intresset ytterligare
och nå nya publikgrupper.

Kulturrådet har föreslagit  att  ett nationellt
uppdrag    inom    dansområdet    inrättas    med
motiveringen   att  dansen  får  en  allt  större
betydelse  och att  verksamheten  på  dansområdet
växer och utvecklas i hela landet.
Utskottet  förutsätter  mot  denna bakgrund att
regeringen åter prövar behovet av  ett nationellt
uppdrag    inom   dansens   område,   t.ex.   när
inriktningen av nationella uppdrag omprövas eller
när det blir aktuellt att öka antalet uppdrag.

Utskottet    ser    med    tillfredsställelse    att
Kulturdepartementet avser  att  genom en hearing med
företrädare för dansen få en samlad bild av områdets
problem  och förutsättningar. Utskottet  utgår  från
att denna  hearing anordnas så snart som möjligt och
ser fram emot  att  få  ta  del  av  de förslag från
regeringen till insatser för dansarna  som hearingen
kan föranleda.

Den  särskilda  utredare  som  tillkallats  för  att
kartlägga  hur  gällande  trygghetssystem inom bl.a.
socialförsäkringsområdet    förhåller    sig    till
konstnärlig verksamhet (dir. 2001:90) torde också ta
upp frågan om de fria dansarnas  pensioner. Även den
ovannämnda  hearingen kommer, enligt  vad  utskottet
erfarit, att  ta  upp dessa frågor. Därmed avstyrker
utskottet motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 12.

Beträffande förslaget  i  motion  2001/02:Kr205  (m)
yrkande  8 om regionalt placerade danskompanier m.m.
vill utskottet  påminna om att ett par danskompanier
finns som har statligt  bidrag,  att några regionala
institutioner  med  statligt  stöd  redan  har  egna
danskompanier  och att andra planerar  att  föra  in
dansen i sin verksamhet.  Utskottet anser att beslut
om att inrätta regionala danskompanier bör fattas på
regional    nivå.    Regeringen    beslutar    vilka
institutioner som är bidragsberättigade.  Medel till
regionala   teater-,  dans-  och  musikinstitutioner
fördelas  av  Statens  kulturråd  och  de  regionala
självstyrelseorganen i försökslänen Kalmar, Gotlands
och  Skåne  län.   Beslut   om  anslagsökning  eller
omfördelning av medel inom utgiftsområde 17 fattas i
samband  med  den årliga budgetbehandlingen.  Motion
2001/02:Kr205 (m) yrkande 8 avstyrks.

I  motion 2001/02:Kr352  (v)  yrkande  1  önskas  en
utredning  i  syfte att skapa en tydlig struktur för
dansen.  I  motionens  yrkande  2  föreslås  att  en
handlingsplan   skall  upprättas  för  att  utveckla
konstformen.   Kulturrådets   olika   rapporter   om
danskonsten, som  under året kommer att kompletteras
med en hearing anordnad  av regeringen, torde enligt
utskottet vara en tillräcklig  bas för det fortsatta
utvecklingsarbetet för danskonsten.  Utskottet  vill
också  påminna om att Dansens Hus i Stockholm har  i
uppdrag   att  verka  för  danskonstens  utveckling,
tillgänglighet,  bredd  och mångfald gentemot publik
och  massmedier.  Utskottet   anser   inte  att  det
föreligger behov av en utredning eller  en  speciell
handlingsplan i nuläget och avstyrker därför  motion
2001/02:Kr352 (v) yrkandena 1 och 2.

I      Kulturrådets     rapport     ”Om     Sveriges
dansinstitutioner”  (Rapport  från Statens kulturråd
2000:6  s. 92) redovisas att det  finns  ett  70-tal
scener  i  landet  som  lämpar  sig  för  dans.  Det
framhålls  dock  att antalet scener med rätt storlek
och rätt utrustning  är  begränsat och att de scener
och  arrangörer  som  finns  endast   köper  in  ett
begränsat antal dansföreställningar per  år.  En  av
slutsatserna  i denna och andra rapporter är att det
behövs en kraftsamling  på  arrangörsledet. Eftersom
yrkandet om en översyn av tillgången  på  scener  är
tillgodosett      avstyrker     utskottet     motion
2001/02:Kr352 (v) yrkande 3.

Dansens  Hus har redan  en  främjande  funktion  för
dansen på nationell nivå. Utskottet anser att motion
2001/02:Kr352  (v)  yrkande  4  i  viss mån bör vara
tillgodosedd därmed, varför den avstyrks.

Ett av målen för statens bidrag till  Dansens Hus är
att tillförsäkra danskonsten plats och  angelägenhet
i  samhället  genom  att  presentera  främst samtida
svensk   och  internationell  danskonst  av   högsta
kvalitet.  Vidare skall Dansens Hus dels öka andelen
gästspel av  bl.a.  koreografer,  dels  försöka  öka
publikantalet,  särskilt  andelen unga besökare. Ett
av  målen  för  Operans verksamhet  är  att  årligen
uppföra  ett  nyskapat  musikdramatiskt  verk  eller
koreografiskt    verk    av    svensk    upphovsman.
Jämställdhet mellan  kvinnor  och män är ett mål som
skall  beaktas  inom  kulturinstitutionerna  och  de
bidragsgivande instanserna. Utskottet anser inte att
riksdagen skall vidta några  särskilda  åtgärder  på
den   detaljeringsnivå   som   gäller   t.ex.   unga
koreografers  etableringsmöjligheter,  varför motion
2001/02:Kr352 (v) yrkande 10 avstyrks.


Orkesterfrågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  delvis  bifall  till ett
antal    motionsförslag    som   sin   mening
tillkännage    för    regeringen    att    en
orkesteröversyn skall genomföras.
Vidare  bör  riksdagen avslå motionsförslagen
om
– Östgöta blåsarsymfoniker och
– Göteborgsmusiken  jämför  reservation 11 (1
m).

Bakgrund

Anslaget 28:6, Bidrag till regional  musikverksamhet
samt   regionala  och  lokala  teater-,  dans-   och
musikinstitutioner, omfattar bl.a. bidrag till vissa
landsting  för  länsmusikverksamhet  och bidrag till
huvudmännen   för   vissa   regionala   och   lokala
orkesterinstitutioner.         Anslaget        28:4,
Försöksverksamhet med ändrad regional  fördelning av
kulturpolitiska  medel,  omfattar bl.a. bidrag  till
orkestrar i försökslänen Kalmar,  Gotlands och Skåne
län.

Statens  kulturråd  har i rapporten  ”orkester.nu”
(Rapport  från Statens kulturråd  2000:3)  gjort  en
kartläggning   av   landets   orkestrar   och  deras
verksamhet.    Kulturrådet   presenterade   därefter
rapporten   ”Översyn    av   länsmusiken”   (Statens
kulturråd,  juni 2001). Under  våren  2002  genomför
Kulturrådet länsvisa  överläggningar  med  landsting
och regioner kring länsmusikens inriktning under den
närmaste treårsperioden. Dessa överläggningar kommer
också att beröra annan musikverksamhet i regionerna.

Motionerna

I  motion  2000/01:Kr250  (s) föreslås att grunderna
för  bidragsfördelningen  till   länsmusiken   skall
ändras. Större hänsyn bör enligt motionären tas till
om    institutionerna    svarar   mot   syftet   med
statsbidraget    till    länsmusiken     beträffande
genrebredd,   mångfald   och  geografisk  spridning.
Institutionernas egenfinansiering  och  anslag  från
huvudmannen     bör     också     finnas    med    i
beräkningsunderlaget för statsbidraget.

Länsmusiken   skulle   kunna   bli  en  musikalisk
spjutspets  i sina respektive regioner  och  fungera
som  kulturell   mötesplats   mellan  professionella
musiker och amatörer samt mellan  olika musikgenrer,
menar  motionärerna  bakom motion 2001/02:Kr350  (v)
yrkande 5. Länsmusikens  ansvar för alla musikgenrer
bör enligt motionärerna betonas i bidragsgivningen.
I motion 2000/01:Kr251 (kd,  m,  fp)  föreslås  en
översyn  av bidragen till landets symfoniorkestrar i
syfte att  ge  dem  jämställda villkor. Motionärerna
anser   att   Symfoniorkestern   i   Norrköping   är
missgynnad   vid    statsbidragsfördelningen.   Även
motionärerna bakom motion  2001/02:Kr321  (s) anser,
med  utgångspunkt i situationen för Symfoniorkestern
i Norrköping,  att  statsbidraget skall fördelas mer
rättvist.
Motionärerna bakom  motion 2001/02:Kr350 (v) anser
att   regeringen   bör   initiera   en   analys   av
orkestermusikens  ökande svårigheter  att  rekrytera
orkestermusiker och  utifrån  denna  analys  föreslå
åtgärder (yrkande 6).
I  motion  2000/01:Kr345  (kd) yrkande 22 föreslås
att riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening      vad     i     motionen     anförs     om
orkesterinstitutionernas   situation,  nämligen  att
tidigare  nedskärningar  av länsmusikanslaget  hotar
att utarma musiklivet i regionerna.
Enligt  motion  2001/02:Kr293   (s)   bör   de  få
professionella  blåsorkestrar  som finns kvar få  en
säkrad framtid. Motionärerna bakom  denna motion och
motion   2001/02:Kr351  (c)  föreslår  att   Östgöta
Blåsarsymfoniker  skall  få  statligt  bidrag av det
slag som utgår till vissa orkestrar vilka förklarats
berättigade till detta av regeringen.
Förslaget  i motion 2001/02:Kr228 (m, kd,  s,  fp,
mp, v, c) syftar  till att den framtida verksamheten
vid  Göteborgsmusiken   skall   säkras   ekonomiskt.
Neddragningar  av  bidrag från försvarsmaktens  sida
hotar  orkesterns  existens.  Eftersom  staten,  via
kultur- respektive försvarsbudgeten,  är  orkesterns
största  finansiär, får det – enligt motionärerna  –
anses  vara  ett  statligt  åtagande  att  vidta  de
åtgärder   som   behövs  för  att  säkra  orkesterns
framtid.

Utskottets ställningstagande

I Kulturrådets orkesteröversyn ”orkester.nu” påpekas
bl.a.  att  utbudet   av   orkestermusik  är  ojämnt
fördelat över landet. Stora  delar av Sverige saknar
tillgång   till   professionell  orkesterverksamhet,
medan orkesterinstitutionerna  på  andra håll ligger
tätt.   Vidare   framhålls  att  finansieringen   av
orkestrarnas regionala  verksamhet ännu inte fått en
tillfredsställande lösning. För många av orkestrarna
krävs, enligt rapportförfattarna, en bredare och mer
stabil  finansiell  bas. Särskilda  problem  har  de
många  små  och medelstora  orkestrarna  runt  om  i
Sverige   som   på    grund    av   avståndet   till
storstadsområdena, framför allt  till Stockholm, har
svårt att rekrytera musiker – särskilt till vikariat
och  deltidstjänster.  Flera  orkestrar   anges   ha
svårigheter   genom   att   de   inte   kan  erbjuda
heltidstjänster.  Kostnaderna för turnéer  inom  och
utom landet och för gästande solister och dirigenter
har ökat. I översynen  pekas  på behovet av ett ökat
ansvar    för    Rikskonserter   när   det    gäller
turnéverksamhet.

Mot bakgrund av  ovanstående och med delvis bifall
till  motionerna  2000/01:Kr250  (s),  2000/01:Kr251
(kd,  m,  fp),  2000/01:Kr345   (kd)   yrkande   22,
2001/02:Kr321 (s) samt 2001/02:Kr350 (v) yrkandena 5
och  6 om orkestrarnas situation, föreslår utskottet
att riksdagen uppdrar åt regeringen att låta utreda,
analysera  och  föreslå åtgärder som rör möjligheten
att    bibehålla    nuvarande    orkesterverksamhet,
möjligheten att tillgodose  behoven av orkestermusik
i hela landet, orkestrarnas ekonomi, kriterierna för
bidragsfördelningen     till    olika     orkestrar,
svårigheterna  att  rekrytera   musiker,  musikernas
anställningsförhållanden       och      orkestrarnas
möjligheter  till  långsiktig utveckling  m.m.  Även
utfallet av Kulturrådets  nu  pågående förhandlingar
med landstingen om länsmusikens uppdrag bör vägas in
i översynen.

Beträffande  de  prioriteringar  av   resurser  till
förmån för Östgöta Blåsarsymfoniker som  föreslås  i
motionerna  2001/02:Kr293  (s) och 2001/02:Kr351 (c)
hänvisar  utskottet  till  att   sådana   frågor  om
framtida prioriteringar bör ingå i budgetarbetet för
kommande år. Utskottet avstyrker motionerna 2001/02:
Kr293  (s)  och  2001/02:Kr351  (c)  i  vilka  några
kostnadsberäkningar inte ingår.

Med  anledning  av  förslaget i motion 2001/02:Kr228
(m,  kd, s, fp, mp, v,  c)  att  säkra  en  fortsatt
verksamhet   för   Göteborgsmusiken  vill  utskottet
anföra följande. Bakom  Stiftelsen Göteborgsmusiken,
som bildades år 1992, står  tre  stiftare,  nämligen
det  kommunala  bolaget Göteborg & Co Promotion  AB,
Göteborgs  Spårvägar   AB  och  Göteborgs  Musikkårs
Vänförening   (numera   Göteborgsmusikens   Vänner).
Orkestern har sitt ursprung  i Spårvägens Musikkår i
Göteborg,   vilken   bildades  år  1905.   Orkestern
uppträder under namnet  Flygvapnets  Musikkår då den
är i försvarets tjänst.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
Göteborgsmusiken,    som    är    en   professionell
blåsorkester,  även framdeles får en  sådan  ekonomi
att  verksamheten   kan   fortleva.   Utskottet  har
inhämtat  att statens bidrag till orkestern  för  år
2001  uppgick   till   4,3  miljoner  kronor,  medan
Göteborgs kommuns bidrag  uppgick  till 4,5 miljoner
kronor.  Därmed bidrog staten genom Kulturrådet  med
en förhållandevis  hög  finansiering.  Bidraget till
andra    orkesterinstitutioner    ligger    på    en
procentuellt   sett   betydligt   lägre  nivå.  Från
Göteborgsmusiken   har   utskottet   inhämtat    att
orkestern     har     ett     årligt    avtal    med
Försvarsmusikcentrum, en enhet  inom Försvarsmakten.
Enligt det avtal som träffats för  år  2002 utfäster
sig  Försvarsmusikcentrum  att  upphandla spelningar
från Göteborgsmusiken till ett belopp  av 5 miljoner
kronor. Avtalet kan sägas upp ett halvår  före årets
utgång.  Dock  sägs  det uttryckligen att det  skall
vara  en  inriktning att  förlänga  avtalet  årligen
t.o.m. utgången av år 2004.
Om  Försvarsmakten   –   som   befaras   i  motion
2001/02:Kr228  (m,  kd,  s,  fp,  mp, v, c) – skulle
välja  att  säga  upp  avtalet  med Göteborgsmusiken
eller minska sina beställningar av spelningar är det
givetvis angeläget att orkestern i stället får andra
engagemang av motsvarande storleksordning  och på så
sätt  kan finansiera sin framtida verksamhet.  Något
hot mot verksamheten synes emellertid inte föreligga
för år  2002.  Utskottet  utgår från att Kulturrådet
följer  utvecklingen  vid  Göteborgsmusiken.  Vidare
utgår  utskottet  från  att  även   stiftarna  bakom
stiftelsen  medverkar  till  en  stabil framtid  för
Göteborgsmusiken.    Sammanfattningsvis     föreslår
utskottet   med  hänvisning  till  det  anförda  att
riksdagen avslår motion 2001/02:Kr228 (m, kd, s, fp,
mp, v, c).

Nyckelharpan som svenskt
nationalinstrument


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsförslagen  om
nyckelharpan  som svenskt nationalinstrument,
jämför reservationerna 12 (c) och 13 (mp).

Bakgrund

Nyckelharpan är  ett  folkligt  stråkinstrument  som
sedan  1600-talet,  eller  kanske ännu tidigare, har
använts  vid  dans  och ceremonier  i  främst  östra
Sverige.   Världens   troligen    äldsta    bevarade
nyckelharpa, byggd 1526, finns på Zornmuseet i Mora.
I  modern  tid har instrumentet fått en särställning
inom   spelmansrörelsen    men   används   också   i
populärmusik och konstmusik.

I  Uppland  finns  en  obruten   dokumentation  om
instrumentet   ända  från  de  medeltida   kyrkornas
kalkmålningar av nyckelharpspelande änglar fram till
i  dag.  På Gotland  finns  det  en  relief  med  en
nyckelharpspelare  på Källunge kyrkas entréportal. I
Uppland fick nyckelharpan en renässans på 1960-talet
framför   allt   genom  Eric   Sahlström,   spelman,
instrumentbyggare   och   kompositör.   Instrumentet
spelas och byggs i dag på många platser i Sverige.
Ett visst instrument kan efter hand bli  betraktat
som nationalinstrument om det har ett brett folkligt
stöd.
I   vissa  musikhistoriska  verk  betraktas  redan
nyckelharpan  som  det svenska nationalinstrumentet.
Ett exempel på detta  är  Lisbet  Torp  i  uppsatsen
”Bliver man skotte af at spille på sækkepibe?  –  Om
begrebet   nationalinstrument”   som  publicerats  i
”Musikkens tjenere” (Köpenhamn 1998).
Fenomenet  nationalinstrument i andra  länder  har
vuxit  fram  genom  en  folklig  samling  kring  ett
speciellt  instrument,   oftast  i  samband  med  en
nationalistisk frihetsrörelse.  Kantelen  i Finland,
exempelvis,   har  sitt  ursprung  i  nationaleposet
Kalevala. Finska litteratursällskapet, som grundades
i mitten av 1800-talet,  valde  kantelen  till  sitt
emblem.  Den  irländska  harpan  stöddes i slutet av
1700-talet  av medlemmar i The Belfast  Society  for
Promoting Knowledge,  ett  sällskap som arbetade för
att bygga upp Irland som en  kulturellt självständig
nation. I Skottland blev vid samma  tid säckpipan en
symbol för nationens självständighet  från  England.
Den  grekiska  bouzoukin blev en folklig symbol  för
Grekland efter militärjuntans  fall  och ersatte den
tidigare  klarinetten som kommit att associeras  med
juntatiden.

Motionerna

I ett stort  antal  motioner, nämligen 2000/01:Kr233
(c), 2000/01:Kr306 (s),  2000/01:Kr701  (mp) yrkande
23, 2001/02:Kr266 (mp), 2001/02:Kr268 (c) yrkande 2,
2001/02:Kr290  (s), 2001/02:Kr294 (s), 2001/02:Kr302
(s),  2001/02:Kr353   (s),   2001/02:Kr354  (s)  och
2001/02:Kr422   (mp)   yrkande  37,   föreslås   att
riksdagen  bör  uppdra  åt  regeringen  att  upphöja
nyckelharpan till svenskt nationalinstrument.

Utskottets ställningstagande

Nyckelharpan är ett instrument  som  bör  värnas och
vidareutvecklas.  Instrumentet  har  funnits  mycket
länge  i landet och är en del av vårt kulturarv  och
har på ett  enastående  sätt  fått  en  renässans på
1960-talet.  Eric  Sahlström-institutets arbete  med
att säkra nyckelharpans  framtid genom utbildning av
nyckelharpespelmän  och  genom   instrumentbygge  är
enligt  utskottet  ett  lovvärt  initiativ  som  bör
stödjas.  Institutet  får  sedan  år  1999,   enligt
riksdagens  beslut  (bet.  1997/98:KrU13  s.  28 och
1998/99:KrU1    s.    42–44),    ett   bidrag   från
kulturbudgeten  (1  500  000 kronor år  2002).  Även
utbildning vid institutet  finansieras  med statliga
medel.

Utskottet vill framhålla värdet av att  det  finns
ett  nationellt  levande  kulturarv, vilket på intet
sätt behöver stå i konflikt  med ett internationellt
engagemang. Det bör snarare kunna vara en bas och en
utgångspunkt för internationella  kontakter  och för
förståelse  mellan olika folkgrupper. Intresset  för
folkmusik  är   en   internationell  företeelse  som
förenar  musiker, spelmän  och  musikintresserade  i
olika länder. Speciellt viktigt är det att uppmuntra
de unga att  med  musikens  hjälp få inblick i andra
kulturer.
Det  står  dem  som  vill  fritt   att  kalla  ett
instrument för nationalinstrument. Om  intresset och
engagemanget   är   stort   och   växande   kan  ett
instrument,   såsom   nyckelharpan,  få  status  som
nationalinstrument i människors  medvetande utan att
riksdagen  uttalar  sig  i  frågan. Förslag  om  att
upphöja    nyckelharpans    instrumentfamilj    till
nationalinstrument har behandlats  av  utskottet vid
tidigare   tillfällen,   senast   våren  2000  (bet.
1999/2000:KrU10 s. 11). Utskottet står  fast vid den
ståndpunkt som då redovisades, nämligen att det inte
är motiverat att riksdagen tar ett sådant  initiativ
som begärs i motionerna. Riksdagen bör således avslå
motionerna  2000/01:Kr233  (c),  2000/01:Kr306  (s),
2000/01:Kr701  (mp) yrkande 23, 2001/02:Kr266  (mp),
2001/02:Kr268  (c)  yrkande  2,  2001/02:Kr290  (s),
2001/02:Kr294 (s),  2001/02:Kr302 (s), 2001/02:Kr353
(s),  2001/02:Kr354  (s)   och   2001/02:Kr422  (mp)
yrkande 37.



Genrecentrum och folkmusik


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
–  samverkansprojekt inom olika genrer  m.m.,
jämför reservationerna 14 (m) och 15 (v,)
–  en   plan   för   inrättandet   av   olika
genrecentrum    på    musikområdet,    jämför
reservation 16 (m),
– fler folkmusikcentrum,
–  ökat  statligt stöd till scenen Stallet  i
Stockholm,
–  stöd  till  Folkmusikens  hus  i  Rättvik,
jämför reservation 17 (mp),
– uttalande om folkmusiken,
– statlig samverkan beträffande stödet till
Eric Sahlström-institutet, jämför
reservation 18 (kd, c) och
–  villkoren   för  statsbidraget  till  Eric
Sahlström-institutet,  jämför  reservation 19
(mp).

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr205  (m) yrkande
10  framhåller vikten av att samverkansprojekt  inom
olika  genrer  skall kunna få statligt stöd, men att
det bör ankomma  på respektive genre att själv välja
sin samverkans- och stödform.

Motionären   bakom    motion   2001/02:Kr231   (m)
efterlyser en plan för inrättandet  av  flera  olika
slag  av  genrecentrum på musikens område, t.ex. för
blåsmusiken och för jazzen.
I  motion  2001/02:Kr350  (v)  yrkande  8  påtalas
behovet  av  att skapa fler genreprofilerade centrum
för musik och  att garantera fortlevnaden av dem som
redan finns.
I motionerna 2000/01:Kr701  (mp)  yrkande  22  och
2001/02:Kr422  (mp)  yrkande 35 framhålls behovet av
att  ytterligare  medel   anvisas   för   att   fler
folkmusikcentrum skall kunna utvecklas.
Den  fasta  scenen  för  folk-  och  världsmusik i
Stockholm, ”Stallet”, bör enligt motionärerna  bakom
2001/02:Kr350   (v)   yrkande   4   ges   ekonomiska
förutsättningar till långsiktighet och kontinuitet i
sin verksamhet.
I  motion  2001/02:Kr422  (mp) yrkande 36 föreslås
att Folkmusikens hus i Rättvik  skall  ges  statligt
stöd.
Motionärerna   bakom   motion   2001/02:Kr205  (m)
yrkande 11 framhåller att folkmusiken  är  en del av
Sveriges  kulturella identitet och historia och  att
den bör uppmärksammas.
I motion 2001/02:Kr268 (c) yrkande 1 framhålls att
staten  bör  ta  ett  ansvar  för  samverkan  mellan
kultur- och  utbildningsområdena för att slå vakt om
Eric Sahlström-institutet i Tobo.
Motionärerna   bakom   motion  2001/02:Kr422  (mp)
yrkande 34 begär att kravet på lokal delfinansiering
av Eric Sahlström-institutet  i  Tobo skall justeras
nedåt.

Utskottets ställningstagande

Det  finns  redan  i  dag goda möjligheter  att  med
befintlig  statlig bidragsgivning  tillgodose  olika
genrers behov.  Inom  ramen  för  det samlade stödet
till  regional  musikverksamhet  bör t.ex.  ett  län
eller  flera  län  i  samverkan  kunna  utveckla  en
genreprofil  utifrån  lokala  musiktraditioner   och
andra  särskilda  förutsättningar.  En  viktig del i
Rikskonserters  uppdrag  är  att göra kompletterande
insatser  för  genrer  som  inte  ges   tillräckligt
utrymme  i  länsmusikens utbud. Med hänvisning  till
det anförda avstyrks  motionerna  2001/02:Kr205  (m)
yrkande 10 och 2001/02:Kr350 (v) yrkande 8.

Utskottet  behandlade  frågan  om  en  utredning  om
behovet  av  olika  slags  genrecentrum  hösten 2001
(2000/01:KrU1  s  57).  Utskottet står fast vid  den
ståndpunkt som då redovisades, nämligen att det inte
finns något behov av en samlad  utredning  som avser
etablerandet av flera olika slags genrecentrum,  och
avstyrker därför motion 2001/02:Kr231 (m).

Beträffande  de  förslag  om  ytterligare medel till
folkmusiken  som  lämnas i motionerna  2000/01:Kr701
(mp) yrkande 22, 2001/02:Kr350  (v)  yrkande  4  och
2001/02:Kr422   (mp)   yrkandena  35  och  36  anser
utskottet att det är behov  som  bör vägas mot andra
angelägna   behov   inom   kulturbudgeten,    varför
utskottet  inte  vill  uttala  sig  om  detta  nu. I
motionerna saknas beräkningar av vilka resurser  som
skulle   krävas   vid  ett  bifall  till  yrkandena.
Motionerna avstyrks. Utskottet avstyrker även motion
2001/02:Kr205  (m)  yrkande   11   om   ett  allmänt
uttalande om att folkmusiken skall uppmärksammas.

Eric  Sahlström-institutet  i  Tobo bedriver  enligt
utskottets   mening   en   intressant   och   viktig
verksamhet med statligt stöd från såväl utbildnings-
som kulturbudgetarna. Utskottet finner inte skäl att
föreslå   speciella  samordningsregler   för   dessa
statsbidrag.  Utskottet  förutsätter  att de berörda
departementen   och   statliga   myndigheterna   har
kontakter  med  varandra med syfte att  de  statliga
bidragen på bästa  sätt  skall  främja verksamheten.
Motion 2001/02:Kr268 (c) yrkande 1 avstyrks.

Statens  krav  på  att  Eric  Sahlström-institutet
erhåller bidrag från annat håll än statens med minst
det  belopp  som staten lämnar är enligt  utskottets
mening väl avvägt.  Utskottet  finner  inte skäl att
medge  en  minskad  sådan  delfinansiering,   varför
motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 34 avstyrks.


Spelmansstämmor, festivaler,
folkdans m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
– en utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet, jämför
reservation 20 (kd, c)
– en utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas utveckling och
–        arbetsmarknadssituationen        för
professionella folkdansare.

Motionerna

Motionärerna  bakom  motionerna  2000/01:Kr345  (kd)
yrkande 20 och 2001/02:Kr418 (kd)  yrkande  5  begär
att    regeringen    initierar   en   utredning   om
spelmansstämmornas   och    festivalernas   roll   i
kulturlivet. Motionärerna framhåller att jämförelser
med andra länder bör ingå i utredningen.

I motionerna 2000/01:Kr701  (mp)  yrkande  24  och
2001/02:Kr422  (mp) yrkande 38 föreslås en utredning
som    skall    studera    spelmansstämmornas    och
festivalernas utveckling.  Syftet är att se över det
statliga stödet.
I motionerna 2000/01:Kr701  (mp)  yrkande  26  och
2001/02:Kr422  (mp)  yrkande  39  påpekas  att det i
vissa fall, i ekonomiskt hänseende, kan vara  bättre
för  en professionell folkdansare att vara arbetslös
artist  än  att  vara verksam deltidsdanspedagog och
deltidsartist.  Ett   förhållande  som  motionärerna
finner absurt och därför bör justeras.

Utskottets ställningstagande

Frågor om uppkomsten av  nya arenor samt ökningen av
antalet  festivaler, nya arrangörer  och  informella
spelplatser  har  uppmärksammats  och diskuterats av
Kulturrådet  i  rådets  Omvärldsanalys  år  2001.  I
rådets budgetunderlag för  år  2003  anförs  att det
finns  skäl  att  se om och hur festivalverksamheten
förhåller sig till  rådande  stödordningar. En sådan
översyn   skulle  enligt  utskottets   mening   vara
värdefull och  skulle  även kunna omfatta jämförelse
med offentligt stöd i andra  länder till motsvarande
verksamhet.  Mot bakgrund av att  Kulturrådet  redan
förra året började  ett resonemang om festivaler och
spelmansstämmor, vilket  noterats  i motionerna, och
att en översyn nu aviseras anser utskottet  att  det
inte  är nödvändigt att riksdagen begär en utredning
eller studie i frågan. Motionerna 2000/01:Kr345 (kd)
yrkande   20,   2000/01:Kr701   (mp)   yrkande   24,
2001/02:Kr418  (kd) yrkande 5 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 38 avstyrks.

Kulturarbetarnas arbetsmarknadssituation har nyligen
setts över. Riksdagen  fattade beslut i frågan under
förra   riksmötet   (prop.   1999/2000:139,    yttr.
2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102).
Beslutet  innebar att rimlig hänsyn bör tas till  de
särskilda  behov  som  kan  gälla  för  grupper  med
tillfälliga       anställningar      och      osäkra
anställningsförhållanden   eller   andra   speciella
omständigheter,  bl.a.  inom  kulturarbetsmarknaden.
Inom  AMS  kulturarbetsdelegation   har   riktlinjer
utarbetats med utgångspunkt i riksdagsbeslutet och i
samråd med de berörda kulturarbetargrupperna.  Under
innevarande  år  följer  AMS  upp  dessa riktlinjer.
Utskottet  anser  att motionerna 2000/01:Kr701  (mp)
yrkande 26 och 2001/02:Kr422  (mp) yrkande 39 därmed
är tillgodosedda, varför de avstyrks.


Statsbidrag till tekniskt avancerad
musikutrustning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget  om stöd
till   tekniskt   avancerad   utrustning  vid
studieförbund  och  musikföreningar,   jämför
reservation 21 (v).

Motionen

I  motion  2001/02:Kr350  (v) yrkande 12 begärs  att
regeringen  tillsätter  en  utredning  i  syfte  att
undersöka  förutsättningarna  för   att  inrätta  en
stödform   som   ger   studieförbund   och   ideella
musikföreningar  möjlighet  till bidrag för tekniskt
avancerad musikutrustning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade ett motsvarande  motionsyrkande
för två år sedan (bet. 1999/2000:KrU10 s. 15–16) och
avstyrkte    detta    med    hänvisning   till   att
utrustningsstöd      till     studieförbund      och
musikföreningar   bör  vara   en   kommunal   fråga.
Utskottet   föreslår   att   riksdagen   med   samma
motivering avslår det nu aktuella förslaget i motion
2001/02:Kr350 (v) yrkande 12.


Arrangörsstödet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
– scener m.m. för pop-, rock- och jazzmusik,
– fördelningen  av  stödet  till  musiklivets
arrangörer och
–  ökat arrangörsstöd, jämför reservation  22
(mp).

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr306 (s) föreslår
att  Statens kulturråd skall verka för att jazz- och
rockmusiken  får  bättre  ekonomiska förutsättningar
och  att  man  i  detta  arbete  prövar  den  danska
modellen enligt den s.k. spelställelagen.

Motionärerna   bakom  motion   2000/01:Kr210   (v)
yrkande  1 begär att  regeringen  skall  lägga  fram
förslag om  hur  tillgången  till scener skall kunna
säkras för pop- och rockmusikspelning  inför  publik
utifrån    en    analys    av    den   danska   s.k.
spelställelagen.
Kulturrådet bör enligt motionärerna  bakom  motion
2000/01:Kr210   (v)  yrkande  2  få  i  uppdrag  att
inventera befintliga  lokaler med samhälleligt stöd,
som skulle kunna användas  för den icke-kommersiella
ungdomsmusiken.
Motionärerna   bakom  motion   2001/02:Kr350   (v)
yrkande  10  begär att  Kulturrådet  och  regeringen
skall   se   till   att   arrangörsorganisationernas
insatser kommer  samtliga  musiklivets  parter  till
godo.
Stödet  till  musiklivets  arrangörer  bör  enligt
motion  2001/02:Kr350  (v)  yrkande  11  inriktas på
samtliga  musikstilar  utan att någon gynnas  på  en
annans bekostnad.
Motionärerna  bakom  motion   2001/02:Kr422   (mp)
yrkande   27  anser  att  arrangörsstödet  har  stor
betydelse för ett levande kulturliv och föreslår att
det skall förstärkas  för  att  öka  möjligheten för
musiker att kunna leva på sitt arbete.

Utskottets ställningstagande

Spelställelagen  innebär  att  det  danska   Statens
Musikråd  utser ett antal regionala spelställen  (14
scener hösten  2001) som får driftsstöd (60 miljoner
DKK för år 2001).  Hälften  av  stödet  kommer  från
staten.  Kommunerna och landstingen står för resten.
Utnämningarna  till  de  regionala spelställena görs
efter  olika  ställens musikaliska  ambitioner,  och
därmed  behov  av   stöd.  Förutom  driftsstöd  till
spelställen innehåller  lagen  ett  s.k. honorarstöd
till   professionella  musiker.  Dessutom   har   40
festivaler säkrats genom en förlustgaranti.

Ungdomsstyrelsen  har  uppmärksammat svårigheterna
för arrangörer av pop- och  rockmusiken,  inte minst
bristen  på  scener.  Ungdomsstyrelsen framhåller  i
rapporten ”Växa i rocken” (Ungdomsstyrelsens rapport
nr 25/2001) att det bör skapas ökade möjligheter att
stödja spelställen för  pop- och rockmusik runt om i
landet  och  nämner den danska  spelställelagen  som
exempel på hur man kan göra för att trygga ett antal
scener i landet.  Vidare konstateras att det nätverk
av  småscener som gått  förlorat  genom  kommunernas
besparingar borde byggas upp igen.
Utskottet   har   erfarit   att   Kulturrådet  och
Ungdomsstyrelsen,   tillsammans   med  musiker   och
arrangörer, försöker att arbeta fram  en  modell för
stöd till rock-, jazz- och popscener som passar  den
svenska musik- och samhällsstrukturen.

Utskottet finner inte skäl att
föregripa detta arbete, varför
motionerna 2000/01:Kr210 (v)
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Kr306
(s), 2001/02:Kr350 (v) yrkandena 10
och 11 samt 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 27 avstyrks.





Kultur- och musikskolor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
–  betydelsen  av  den  kommunala kultur- och
musikskolan,
–  sponsring  för  att stärka  den  kommunala
musikskolan,
–   bidrag   till   kommunala   kultur-   och
musikskolor,
–   ett   utredningsuppdrag    om    musikens
betydelse, jämför reservation 23 (fp),
–  rätt till studier i kommunala kultur-  och
musikskolan och
– musikskolelärarnas lönenivå.

Motionerna

Motionärerna   bakom   motion   2000/01:Kr207   (kd)
föreslår  att  regeringen  ser  över  musikskolornas
situation  och lägger fram förslag för riksdagen  om
hur man kan stödja och utveckla denna verksamhet.

Kulturskolans   viktiga  roll  i  en  sammanhållen
nationell   kulturpolitik    framhålls    i   motion
2000/01:Kr247  (s), vilket riksdagen bör tillkännage
för regeringen.
Motionärerna  bakom   motion   2001/02:Kr204  (kd)
hemställer    att    regeringen   skall   se    över
möjligheterna till ökad  sponsring  av musikskolorna
från  näringslivet  och  ett ökat direkt  engagemang
från musikbranschen.
I motion 2000/01:Kr345 (kd)  yrkande  27 framhålls
musik- och kulturskolornas stora värde och  föreslås
ett  ökat  statligt  bidrag till kommunerna för  att
stödja denna verksamhet.
I  motionerna 2000/01:Kr290  (fp)  yrkande  1  och
2001/02:Kr355  (fp)  yrkande 1 föreslås att Sveriges
musik-  och  kulturskoleråd   (SMOK)  skall  få  ett
utredningsuppdrag   i  syfte  att  belysa   musikens
betydelse för grundskoleelevers  studieresultat samt
kulturskolornas    betydelse    för    det    lokala
föreningslivet och för företagsetablering.
I motion 2001/02:Kr355 (fp) yrkande 2 föreslås att
den frivilliga kommunala musik- och kulturskolan bör
skrivas  in i läroplanen som en viktig tillgång  och
att eleverna  ges lagfäst rätt till undervisning med
20 minuter per vecka under läroplanstid.
I motion 2001/02:Kr355 (fp) yrkande 3 föreslås att
lönenivån för lärarna  i kommunala musikskolan skall
jämställas med grundskolans musiklärares lönenivå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera  tillfällen  uttalat  sig om
betydelsen  av  den  kommunala  musikskolan,  senast
våren 2000 (1999/2000:KrU10 s. 15–16). Utskottet har
därvid   uttalat   sin   stora  uppskattning  av  de
kommunala  musik-  och  kulturskolornas  verksamhet.
Utskottet har emellertid också framhållit att det är
och förblir kommunernas ansvar  att  bidra  till den
reguljära  driften  av dessa skolor. Utskottet  vill
påminna om att riksdagen  år  1996 beslutade att det
skall  finnas ett treårigt nationellt  uppdrag  inom
ämnesområdet  musik.  Under  perioden  2000–2002  är
Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMOK) innehavare
av  detta  nationella  uppdrag.  Utskottet anser att
motionerna 2000/01:Kr207 (kd) och  2000/01:Kr247 (s)
delvis är tillgodosedda, varför de avstyrks.

Riksdagens  revisorer  har  föreslagit  (2001/02:RR9
Sponsring  av statliga myndigheter)  att  regeringen
skall ta ställning  till  vilka statliga myndigheter
eller  vilka verksamheter som  får  finansieras  med
sponsring  och  att regeringen bör ta initiativ till
att se över lagen  om  offentlig upphandling i syfte
att  klargöra hur den skall  tillämpas  i  fråga  om
sponsring.        Konstitutionsutskottet       (bet.
2001/02:KU19) instämmer i att initiativ bör tas till
en  reglering  av  myndigheternas   tillämpning   av
sponsring  som  finansieringsform.  Riksdagen biföll
konstitutionsutskottets  förslag  den 13  mars  2002
(rskr. 2001/02:176). Kulturutskottet påminner om att
det  är  skolhuvudmännen  som  har  ansvar  för  att
undervisningen bedrivs enligt de mål  som  beslutats
av  riksdagen.  Utskottet  anser således att det  är
kommunerna som har ansvaret  för  att utforma etiska
och  andra  riktlinjer  för  skolsponsring.   Motion
2001/02:Kr204 (kd) avstyrks.

Ytterligare medel till den kommunala sektorn i syfte
att stärka den kommunala musikskolan anser utskottet
bör prövas mot andra angelägna behov, vilket görs  i
den  årliga budgetbehandlingen. Motion 2000/01:Kr345
(kd) yrkande 27 avstyrks.

Utskottet   anser   inte  att  det  bör  ankomma  på
riksdagen   att  fatta  beslut   om   att   ge   ett
utredningsuppdrag   till   organisationen   Sveriges
musik-  och kulturskoleråd (SMOK), varför motionerna
2000/01:Kr290  (fp) yrkande 1 och 2001/02:Kr355 (fp)
yrkande 1 avstyrks.

Riksdagen behandlade  frågor  om rätt till studier i
kommunala musikskolan och om lärarnas  lönenivå  vid
föregående    års    riksmöte   (2000/01:UbU13,   RD
2000/01:97  och  99).  Utbildningsutskottet  anförde
följande.

Riksdagen har under de  tre föregående riksmötena
på  utskottets  förslag  avslagit   yrkanden   om
utredning i syfte att lagreglera kulturskolan som
skolform.  Utskottet  anser,  nu liksom tidigare,
att  musik-  och  kulturskolor fyller  en  viktig
uppgift när det gäller  att stimulera och ta till
vara talanger inom olika  konstformer.  Utskottet
är  dock  inte  berett  att ställa sig bakom  ett
införande  av  formella  regler  om  rätten  till
studier i musik- och kulturskolor.

Beträffande    musiklärarnas    lönenivå    anfördes
följande.

Ansvaret  för skolväsendet delas  mellan  staten,
kommunerna  och respektive skola. Enligt gällande
styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor.

Utbildningsutskottet  föreslog  med  hänvisning till
gällande  ansvarsfördelning  att  riksdagen   skulle
avslå  motionsyrkandena.  Kulturutskottet  gör samma
bedömning som utbildningsutskottet och föreslår  att
riksdagen  avslår  motion  2001/02:Kr355 yrkandena 2
och 3.


Textning av operor på svenska


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslaget   om
textremsor vid  operaframföranden på svenska,
jämför reservation 24 (c, fp).

Motionen

I motion 2000/01:Kr201  (fp) föreslås att operor som
framförs på svenska skall  förses med textremsor för
att alla, inte minst de hörselskadade,  skall  kunna
tillgodogöra sig orden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   ser  med  tillfredsställelse  att  vissa
operor  med svensk  text  redan  i  dag  förses  med
textremsor  när de framförs. Det ankommer emellertid
inte på riksdagen  att  besluta  om  att  textremsor
skall användas vid operaframföranden, varför  motion
2000/01:Kr201 (fp) avstyrks.


Riksteatern, Svenska rikskonserter
och Riksutställningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
– Riksteaterns statsbidrag och
–  ökat  ekonomiskt  stöd  till  Riksteatern,
Svenska rikskonserter och Riksutställningar,
jämför reservation 25 (mp).

Motionerna

I motion 2001/02:Kr259 (m) föreslås  att Riksteatern
skall läggas ned eftersom den enligt motionären inte
längre behövs i och med skapandet av länsteatrarna.

Motionärerna   bakom  motion  2001/02:Kr422   (mp)
yrkande  24  föreslår   att   riksdagen  skall  göra
regeringen  uppmärksam  på  de  tre  institutionerna
Riksteaterns,     Svenska     rikskonserters     och
Riksutställningars behov av ekonomiskt  stöd för att
kunna utveckla sina respektive verksamheter.

Utskottets ställningstagande

Riksteatern  är  en  ideell förening med lokala  och
regionala arrangörsföreningar  samt en central enhet
med   producerande,   förmedlande   och    främjande
uppgifter.  Riksteatern  erhåller  statligt  bidrag.
Utskottet  har  vid flera tillfällen tagit ställning
till yrkanden som  gäller  avsevärda  minskningar av
anslaget    till    Riksteatern   (senast   i   bet.
2001/02:KrU1   s.  48)  och   då   funnit   att   en
genomgripande förändring  inte bör ske av syftet med
statens bidrag, dvs. av institutionens  uppdrag, som
fastställdes av riksdagen hösten 1996. Utskottet har
inte  ändrat  uppfattning  i  frågan  och  avstyrker
motion 2001/02:Kr259 (m).

Önskemål   om   ökade   ekonomiska  resurser  till
Riksteatern,      Svenska     rikskonserter      och
Riksutställningar bör  ställas  mot  andra angelägna
behov i samband med det årliga budgetarbetet. Motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 24, i vilken  inte  några
belopp anges, avstyrks.

Könsobalansen på musikområdet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
–    en   utredning   om   könsobalansen   på
musikområdet, jämför reservation 26 (v) och
– möjligheterna  att  få  fram  fler  verk av
kvinnliga musikskapare, jämför reservation 27
(v).

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr350  (v) yrkande
1  anser att regeringen bör få i uppdrag att  utreda
hur  könsobalansen inom musikens olika områden skall
kunna  motverkas, så att män och kvinnor, pojkar och
flickor  verkligen  får samma möjligheter till såväl
musikupplevelser som  eget utövande. I samma motion,
yrkande 2, föreslås att  regeringen  skall  se  över
möjligheterna att uppmuntra och få fram fler verk av
kvinnliga  musikskapare – och i fråga om musikteater
även kvinnliga manusförfattare.

Utskottets ställningstagande


Ett av Kulturrådets mål är att
främja en samhällsutveckling som
kännetecknas av social jämlikhet
samt av jämställdhet mellan kvinnor
och män. Även Rikskonserter har
detta mål. Utskottet förutsätter att
Kulturrådet och andra institutioner
genomför sina uppdrag i enlighet med
de uppsatta målen och att de
redovisar sina uppföljningar och
utvärderingar av verksamhet som
skall genomföras i enlighet med
bl.a. dessa mål. Utskottet avstyrker
motion 2001/02:Kr350 yrkandena 1 och
2.








Fler nyproducerade verk på
nationalscenerna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsförslaget  om
nationalscenernas uppdrag.

Motionen

I motion 2001/02:Kr350 (v)  yrkande  3 framhålls att
nationalscenerna   bör   gå   i   spetsen  för   den
konstnärliga utvecklingen bl.a. genom  att  framföra
fler nyproducerade verk.

Utskottets ställningstagande

Ett av målen för statens bidrag till Dramaten är att
Dramaten  skall stödja nyskapande svensk teaterkonst
genom att beställa  och  framföra  nyskriven  svensk
dramatik. Ett annat mål för Dramaten är att den  ska
ha  en bred repertoar med både klassiska och moderna
verk. Ett av målen för statens bidrag till Operan är
att Operan  skall stödja nyskapande svensk opera och
balettkonst genom att beställa och framföra nya verk
av tonsättare, författare och koreografer. Utskottet
förutsätter att  nationalscenerna  verkar i enlighet
med  de uppsatta målen och anser därmed  att  motion
2001/02:Kr350  (v) yrkande 3 är tillgodosett, varför
det avstyrks.


Fonogramstödet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motionsförslaget  om det
statliga fonogramstödet.

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr350  (v) yrkande
7 påpekar att skivmarknaden alltmer domineras av ett
fåtal multinationella företag och att små, oberoende
och   framgångsrika   skivbolag   tenderar  att  bli
uppköpta. Motionärerna vill därför  att det statliga
stödet till fonogramutgivning skall utformas  så att
det motverkar fortsatt koncentration och likriktning
på fonogrammarknaden.

Utskottets ställningstagande

Syftet   med  statsbidraget  för  framställning  och
utgivning  av  fonogram  är att främja ett allsidigt
utbud av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla
svenska  fonogram.  Riksdagen  har  beslutat  om  en
försöksverksamhet med  fonogramstöd  i friare former
under  perioden  1  januari  2001–31 december  2003.
Utskottet anser att erfarenheter  och slutsatser som
Kulturrådet   skall   redovisa   med  anledning   av
försöksverksamheten bör avvaktas innan ställning tas
till   eventuella   förändringar  av  reglerna   för
fonogramstöd. Med hänvisning  till  anförda avstyrks
motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 7.


Teateralliansen AB och
centrumbildningarna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
–  utvärdering  av  Teateralliansen  AB m.m.,
jämför reservation 28 (kd, c) och
–  ökat  stöd  till  Teateralliansen  AB  och
centrumbildningarna,  jämför  reservation  29
(mp).

Motionerna

I  motion  2001/02:Kr418  (kd)  yrkande 14 framhålls
behovet  av  en  utvärdering  av  den   s.k.  tredje
anställningsformen  inom  teatern, dvs. verksamheten
vid Teateralliansen AB, samt  en  utvärdering av den
arbetsförmedlande          verksamheten          vid
centrumbildningarna  för  att  andra skall kunna dra
nytta av de goda erfarenheterna.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande  8  anförs att
stödet     till    centrumbildningarna    respektive
Teateralliansen  AB  behöver utvecklas för att kunna
möta  efterfrågan  genom   att   ytterligare   medel
omfördelas från AMS.

Utskottets ställningstagande

Försöksverksamheten vid Teateralliansen AB har under
perioden  1  januari  1999  till juni 2000 följts av
AMS,   Statens   kulturråd,   Konstnärsnämnden   och
parterna.    I    augusti    år    2000   redovisade
Arbetsmarknadsverket         en         slutrapport.
Centrumbildningarna   har   tilldelats   medel   (10
miljoner  kronor  för år 2002) för arbetsförmedlande
verksamhet.  Utskottet   påminner   om  att  Statens
kulturråd     skall    följa    utvecklingen    inom
kulturområdet och  ge  ett  samlat  underlag för den
statliga  kulturpolitiken samt bistå regeringen  vid
genomförandet  av  denna.  Vidare  skall Kulturrådet
svara för uppföljning och utvärdering av de statliga
insatserna inom sitt område. Utskottet anser att det
inte   är   motiverat  att  nu  begära  en  särskild
utvärdering    av     Teateralliansen     AB     och
centrumbildningarnas  arbetsförmedlande  verksamhet,
varför   motion   2001/02:Kr418   (kd)   yrkande  14
avstyrks.

Utskottet   anser  att  frågan  om  ökat  stöd  till
centrumbildningarna och Teateralliansen AB bör vägas
mot   andra   angelägna    behov    i    de   årliga
budgetbehandlingarna.       Utskottet      avstyrker
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 8,  i  vilken  inte några
kostnader för förslaget anges.


Länsmusikkonsulenter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsförslaget om ökat
stöd till länsmusiken  för  återinförande  av
tjänster   som  länsmusikkonsulenter,  jämför
reservation 30 (mp).

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande
26 föreslår  att länsmusikanslaget förstärks och att
länsmusikkonsulenttjänsterna återinrättas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser  att  förslag  som  innebär  ökade
statsutgifter  bör  vägas  mot andra angelägna behov
inom  kulturbudgeten. Detta görs  under  den  årliga
budgetbehandlingen.   Utskottet   avstyrker   motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 26.
Reservationer


Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Vissa övergripande teater- och musikfrågor
(punkt 1)

av  Elisabeth  Fleetwood,  Lennart   Fridén,  Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  framförs i reservation  1.  Därmed
bifaller    riksdagen    motionerna    2000/01:Kr235
yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Kr205 yrkandena 7 och
9.

Ställningstagande

Vi anser att staten måste renodla sitt kulturansvar.
Staten skall göra mindre, men det som den skall göra
skall göras mycket bättre än vad fallet är i dag och
med inriktningen på sådant som ingen annan kan göra.
Musik, teater  och  dans  ingår i kulturarvet, i det
kulturella minnet, i identiteten. Statens ansvar bör
enligt vår mening koncentreras till nationalscenerna
Operan och Dramaten samt ett antal genrecentrum. Det
bör  också  ligga  i en kulturnations  intresse  att
garantera  existensen   för   ett   par   turnerande
musikteatrar.

Vi  anser  att  staten  skall  svara för en rimlig
geografisk  spridning av kulturutbudet  så  att  det
finns en regionstruktur för symfoniorkestrar, operor
och  dansteatrar.   Teaterverksamheten  bör  dock  i
större  utsträckning  än  nu  vara  ett  ansvar  för
respektive region eller  kommun.  Genom en samverkan
om  distribution, teknik m.m. borde  arrangörer  och
regionbaserade  teatrar  kunna bygga ett nätverk som
skapar   valfrihet  och  ger  ett   bredare   utbud.
Regionerna  skulle  t.ex.  gemensamt kunna svara för
specialensembler, vilket enligt  vår  mening vore en
verklig riksteater.
Vi  vill  framhålla att en institution  bör  kunna
samarbeta med flera huvudmän. Teatrar skulle t.ex. i
ökad utsträckning  kunna  samverka  med  företag och
utbildningsanstalter om utbildning i talteknik  m.m.
Kulturinstitutioner och etermedier skulle enligt vår
mening   kunna   öka   sitt  samarbete  sinsemellan.
Samverkan kan också skapas  genom  att  de verksamma
själva  kontaktar  varandra.  Samverkan  mellan  den
religiösa/andliga  sektorn  och  den  profana  borde
kunna utvecklas ytterligare.
Arbetet vid institutionerna måste vara långsiktigt
stabilt.  Vi  anser  att kvaliteten vid utbildningen
till   professionell   utövare   måste   vara   god.
Arbetsmarknadssynen inom  kulturens område måste ses
över. Konstnärliga yrken inom dans, teater och musik
lämpar sig ovanligt illa för ”fast” anställning. Nya
anställningsformer,     baserade     på     projekt,
kombinationstjänster och  ett  brett  etablerande av
bemanningsföretag m.m. måste utvecklas.
Politikens uppgift skall vara att skapa ett sådant
allmänt  samhällsklimat som underlättar  och  t.o.m.
lockar till  skapande  verksamhet.  Det  skall  vara
naturligt  för  den enskilde att såväl ta del av ett
professionellt utbud  av  teater, musik och dans som
att själv delta i skapande verksamhet.
Mycket av förnyelse sker genom oberoende s.k. fria
grupper. De svarar också för  en  mycket stor del av
det utbud som riktas till skolor och ungdomsgrupper.
Teater  bör  vara  ett  naturligt inslag  i  skolans
kulturförmedling.
Riksdagen   bör   med   bifall   till   motionerna
2000/01:Kr235   (m)   yrkandena   2   och   3   samt
2001/02:Kr205 (m) yrkandena  7  och 9 som sin mening
tillkännage för regeringen vad som  här  anförts  om
övergripande teater- och musikfrågor.

2. Statistik över fria grupper utan statsbidrag
(punkt 2)

av  Charlotta  L  Bjälkebring (v), Peter Pedersen
(v) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 2. Därmed
bifaller    riksdagen    motionerna   2000/01:Kr307,
2001/02:Kr348  yrkande 6 och  2001/02:Kr352  yrkande
11.

Ställningstagande

Den fria scenkonstens  många  verksamhetsområden  är
kanske  välkända,  mindre  bekant  är  den  mångfald
professionell   teater   som  inte  uppbär  statliga
kulturanslag.  Vi  anser  att   anslagstilldelningen
fungerar som en osynliggörande faktor  för  alla  de
fria grupper som ej erhåller statliga anslag. Staten
bör  inte  medverka  till  detta  osynliggörande  av
professionella konstutövare.

Vi begär att alla verksamma fria grupper i Sverige
skall  erhålla  samma service, såväl de som erhåller
statliga bidrag som  de  som inte får något statligt
stöd.  Vi  anser att de fria  gruppernas  verksamhet
skall synliggöras  av  Statens  kulturråd på ett mer
påtagligt  sätt,  t.ex.  genom  att  inbegripas  och
återfinnas    i   statistik,   riktade   satsningar,
utredningar etc. Staten skall, enligt vår mening, på
detta sätt uppvärdera  och  synliggöra  den mångfald
som existerar i landet.
Riksdagen   bör   med   bifall   till   motionerna
2000/01:Kr307 (v), 2001/02:
Kr348 (v) yrkande 6 och 2001/02:Kr352 (v) yrkande 11
som  sin  mening tillkännage för regeringen vad  som
här anförts.




3. Relationen mellan de fria gruppernas
medelstilldelning och kostnadsutvecklingen
(punkt 3)

av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  3 borde
ha följande lydelse:

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  framförs i reservation  3.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2001/02:Kr348 yrkande
1 och 2001/02:Kr352 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi menar att de fria grupperna är underfinansierade.
Vi  begär  en  analys  av   hur   det   faktum   att
statsbidraget  inte  har  följt kostnadsutvecklingen
har påverkat de fria gruppernas verksamhet.

Vi  föreslår  att  riksdagen   med   bifall   till
motionerna   2001/02:Kr348   (v)   yrkande   1   och
2001/02:Kr352  (v)  yrkande  5 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

4. Relationen mellan stödet till institutioner
och fria grupper (punkt 4)

av  Charlotta L Bjälkebring  och  Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr348  yrkande
2 och 2001/02:Kr352 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi   anser  att  det  föreligger  ett  behov  av  en
utvärdering   av   relationen   mellan  stödet  till
institutioner  och till fria grupper  i  förhållande
till   deras   respektive   verksamhet.   En   sådan
utvärdering skulle  kunna  utgöra  underlag  för  en
fördjupad  kulturpolitisk  diskussion  om  målen för
statsbidragen.

Vi   föreslår   att   riksdagen  med  bifall  till
motionerna   2001/02:Kr348   (v)   yrkande   2   och
2001/02:Kr352  (v)  yrkande  6 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.




5. Relationen mellan verksamhetsbidrag och
projektbidrag till de fria grupperna
(punkt 5)

av Inger Davidson (kd), Charlotta  L  Bjälkebring
(v),  Peter  Pedersen  (v)  och Gunilla Tjernberg
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs  i  reservation  5.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2001/02:Kr348 yrkande
4 och 2001/02:Kr352 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi ser allvarligt  på  att de fria grupperna tvingas
genomföra   alltfler  ordinarie   verksamheter   som
projekt     eftersom      verksamhetsbidragen     är
otillräckliga.     Detta    medför     en     osäker
arbetssituation  för   konstnärerna   samtidigt  som
kvalitet  och kontinuitet äventyras. Projektbidragen
är nödvändiga  för nyskapande och gränsöverskridande
satsningar. Vi anser  att  regeringen  bör komma med
förslag till en långsiktig lösning på frågan  om hur
verksamhetsbidrag  och  projektbidrag skall utformas
med bibehållen mångfald av fria grupper.

Vi  föreslår  att  riksdagen   med   bifall   till
motionerna   2001/02:Kr348   (v)   yrkande   4   och
2001/02:Kr352  (v)  yrkande  8 skall tillkännage för
regeringen vad som här anförts.

6. Treåriga stöd till de fria teatergrupperna
(punkt 6)

av Charlotta L Bjälkebring  (v),  Peter  Pedersen
(v) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6  borde
ha följande lydelse:

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  framförs i reservation  6.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr348 yrkande 3.

Ställningstagande

För  att  förbättra  möjligheterna   för   de   fria
grupperna  att utvecklas och för att ge dem arbetsro
anser  vi  att  staten,  landstingen/regionerna  och
kommunerna bör sluta fleråriga avtal med dem.


Vi föreslår att riksdagen med bifall till
motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 3 skall
tillkännage för regeringen som sin mening
vad som här anförts.








7. Treåriga stöd till de fria dansgrupperna och
koreograferna (punkt 7)

av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  7 borde
ha följande lydelse:

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  framförs i reservation  7.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 7.

Ställningstagande

För  att  förbättra  möjligheterna   för   de   fria
dansgrupperna  och  koreograferna  att utvecklas och
för  att  ge  dem  arbetsro  anser  vi  att  staten,
landstingen/
regionerna och kommunerna bör sluta fleråriga  avtal
med dem.

Vi  föreslår  att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr352 (v)  yrkande  7  skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

8. Utredning för att skapa en tydlig struktur
för dansen (punkt 11)

av  Charlotta  L Bjälkebring och  Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 1.

Ställningstagande

Dansen   i   Sverige   består  av  ett  nätverk   av
institutioner, grupper och  koreografer  nationellt,
regionalt och lokalt. Danskonsten har under lång tid
varit styvmoderligt behandlad, och det finns en stor
ekonomisk  och  strukturell obalans mellan dansen  å
ena sidan och teatern å andra sidan.

Vi  menar  att  regeringen   måste   låta   utreda
förutsättningarna  för  att skapa en tydlig struktur
för  dansen, en struktur som  gör  dansen  till  ett
tillväxtområde  med  möjligheter till utveckling och
expansion. Vi anser att tydliga och klara strukturer
i  danskonsten  är  en  förutsättning   för  en  väl
fungerande  organisation  som  i sin tur lyfter  upp
konstformens  egenvärde,  men  den   organisatoriska
strukturen kräver en tydlig politik för  dansen  som
konstform.  En sådan politik saknas i dag. Riksdagen
bör tillkännage  för  regeringen  som sin mening att
den   bör   utreda   hur  en  tydlig  struktur   för
dansområdet kan åstadkommas, vilken skall syfta till
att främja tillväxten  på dansområdet och uppvärdera
dansen som konstform.
Vi föreslår att riksdagen  med  bifall till motion
2001/02:Kr352  (v)  yrkande 1 skall tillkännage  för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

9. En handlingsplan för hur dansen skall kunna
utvecklas (punkt 12)

av Inger Davidson  (kd),  Charlotta L Bjälkebring
(v), Peter Pedersen (v), Ana Maria Narti (fp) och
Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  saknas  en  tydlighet   i   den
organisatoriska  strukturen  för danskonsten, vilket
kan hämma det konstnärliga uppdraget.  Ett stort och
varierat  utbud  av  dansföreställningar  förekommer
främst i Stockholm, medan det på regional och  lokal
nivå råder en ojämn satsning. Danskonsten måste  ges
förutsättningar   för   ett   fritt   och  oberoende
skapande.   Vi   menar  att  en  handlingsplan   bör
upprättas med riktlinjer  för  hur danskonsten skall
kunna  utvecklas  och  bli en oberoende  konstnärlig
kraft i samhället.

Vi föreslår att riksdagen  med  bifall till motion
2001/02:Kr352  (v)  yrkande 2 skall tillkännage  för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

10. Ett uppdrag till Dansens Hus (punkt 14)

av  Charlotta L Bjälkebring  och  Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  10.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör ge Dansens Hus i uppdrag
att bilda ett  dansnätverk  i  landet.  Samarbetet i
nätverket     skulle    kunna    omfatta    samtliga
dansproducenter  i  landet,  såväl dansinstitutioner
som  fria  dansgrupper  och  koreografer.  Uppdraget
skulle  även kunna omfatta internationella  gästspel
och   internationella   kontakter   för   exempelvis
samproduktioner  mellan  olika  länder. Vi anser att
nätverket   även  skulle  kunna  omfatta   gemensamt
publik-  och  informationsarbete   inom  landet  och
internationellt och vara ett led i arbetet  med  att
marknadsföra   dansen   för   att   nå   fler  ovana
dansbesökare. Även Riksteatern skulle kunna  ingå  i
nätverket  och  bidra med sin överlägsna kunskap och
erfarenhet   av   turnéverksamhet.   Riksdagen   bör
tillkännage för regeringen  som  sin  mening det som
här anförs om uppdrag till Dansens Hus att bilda ett
dansnätverk.

Vi föreslår att riksdagen med bifall  till  motion
2001/02:Kr352  (v)  yrkande  4 skall tillkännage för
regeringen vad som här anförts.

11. Göteborgsmusiken (punkt 18)

av Lennart Fridén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  18
borde ha följande lydelse:

18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  11.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr228.

Ställningstagande

Jag anser att åtgärder måste vidtas för att säkra en
fortsatt     verksamhet     hos     Göteborgsmusiken
Flygvapnets Musikkår.  Orkestern  är en av ett fåtal
professionella blåsarensembler i Sverige. Den har så
sent som i somras erhållit omdömet  som  ”en  av  de
ledande  blåsarsymfoniska  orkestrarna  i världen” i
samband med ett symposium i Luzern i Schweiz.

Antalet   orkestrar  med  kompetens  att  framföra
ceremoniell  musik  på  högsta  nivå  har  under  de
senaste decennierna  minskat  drastiskt  i  Sverige.
Både för att vårda den delen av vårt musikkulturella
arv och för vårt anseende måste vi slå vakt om dessa
orkestrar   inte minst Göteborgsmusiken som dessutom
är  den  främsta   till   övervägande  delen  civilt
baserade. Göteborgsmusiken utgör dessutom ett reellt
stöd och är ett föredöme för  ett  stort  antal  små
amatörblåsarensembler i landet.
Jag anser att det bör vara statens ansvar att, som
den  störste  finansiären  av  orkestern,  vidta  de
åtgärder   som   behövs  för  att  säkra  orkesterns
framtid.
Jag föreslår att  riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr228  (m,  s,  v,  kd,  c,  fp,  mp)  skall
tillkännage för regeringen  som  sin  mening vad som
här anförts.

12. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument
(punkt 19)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  19
borde ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna  2000/01:Kr233,
2000/01:Kr306,     2000/01:Kr701     yrkande     23,
2001/02:Kr266,      2001/02:Kr268     yrkande     2,
2001/02:Kr290,     2001/02:Kr294,     2001/02:Kr302,
2001/02:Kr353,   2001/02:Kr354   och   2001/02:Kr422
yrkande 37.

Ställningstagande

Jag  anser  att  riksdagen   skall  tillkännage  för
regeringen som sin mening att  regeringen  bör finna
en  form  för  att  utse  nyckelharpan  till svenskt
nationalinstrument.

Nyckelharpan  är  inte  bara  ett  intressant  och
fullödigt instrument. Den är också en  mycket viktig
del av vårt kulturarv – ett märkligt kulturobjekt  –
som vi i Sverige har ett speciellt ansvar för.
Jag  föreslår att riksdagen med delvis bifall till
motionerna  2000/01:Kr233  (c),  2000/01:Kr306  (s),
2000/01:Kr701  (mp)  yrkande 23, 2001/02:Kr266 (mp),
2001/02:Kr268  (c)  yrkande  2,  2001/02:Kr290  (s),
2001/02:Kr294 (s), 2001/02:Kr302  (s), 2001/02:Kr353
(s),   2001/02:Kr354  (s)  och  2001/02:Kr422   (mp)
yrkande  37 skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad som här anförts.

13. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument
(punkt 19)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 19
borde ha följande lydelse:

19.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som framförs  i  reservation  13.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande
23, 2001/02:Kr266  och 2001/02:Kr422 yrkande 37 samt
bifaller     delvis    motionerna     2000/01:Kr233,
2000/01:Kr306,      2001/02:Kr268     yrkande     2,
2001/02:Kr290,     2001/02:Kr294,     2001/02:Kr302,
2001/02:Kr353 och 2001/02:Kr354.

Ställningstagande

Jag  anser  att  riksdagen   skall  tillkännage  för
regeringen  som  sin mening att  nyckelharpan  skall
upphöjas till svenskt nationalinstrument.

Jag anser att nyckelharpan skall få sin rättmätiga
plats  i svensk kultur  genom  att  den  koras  till
svenskt nationalinstrument. Oavsett var nyckelharpan
verkligen  först  har utvecklats är det främst kring
Östersjöområdet,  med   Uppland   som  centrum,  som
instrumentet   har   använts   och  förfinats.   Att
nyckelharpan dessutom har överlevt ända in i vår tid
som ett viktigt instrument i den svenska folkmusiken
motiverar en upphöjelse till nationalinstrument.
Jag  föreslår  att  riksdagen  med   bifall   till
motionerna    2000/01:Kr701    (mp)    yrkande   23,
2001/02:Kr266 (mp) och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 37
och  med delvis bifall till motionerna 2000/01:Kr233
(c), 2000/01:Kr306 (s), 2001/02:Kr268 (c) yrkande 2,
2001/02:Kr290  (s), 2001/02:Kr294 (s), 2001/02:Kr302
(s), 2001/02:Kr353  (s)  och 2001/02:Kr354 (s) skall
tillkännage för regeringen  som  sin  mening vad som
här anförts.




14. Samverkansprojekt inom olika genrer m.m.
(punkt 20)

av  Elisabeth  Fleetwood,  Lennart  Fridén,   Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  14.  Därmed
bifaller riksdagen  motion  2001/02:Kr205 yrkande 10
och bifaller delvis motion 2001/02:Kr350 yrkande 8.

Ställningstagande

Många  fördelar  kan  vinnas genom  en  formaliserad
samordning inom olika genrer.  Samordningen kan dock
ha olika utseende. Ingen konstform  mår  väl  av att
stöpas i samma form som andra. Det måste ankomma  på
respektive  genre  eller  musikslag  att själv välja
samverkansform. Olika samverkansprojekt,  t.ex.  det
som   föreslås   av  Jazzriksförbundet  för  landets
jazzklubbar och föreningar eller det i Tobo startade
genrecentret för folkmusik,  kan  prövas och stödjas
av   staten   och  kanske  kompletteras  med   andra
organisatoriska åtgärder.

Vi föreslår att  riksdagen  med bifall till motion
2001/02:Kr205 (m) yrkande 10 och  med  delvis bifall
till  motion  2001/02:Kr350  (v)  yrkande  8   skall
tillkännage  för  regeringen  som sin mening vad som
här anförts.

15. Samverkansprojekt inom olika genrer m.m.
(punkt 20)

av  Charlotta  L Bjälkebring och  Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 15. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:Kr350  yrkande  8
och bifaller delvis motion 2001/02:Kr205 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att  kulturpolitiken  skall  verka  för ett
musikutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet.
Den  statliga  bidragsgivningen skall därför omfatta
all slags musik  och  ta  ställning till musiklivets
skilda villkor. Vi anser att  det  finns  ett  stort
behov av fler genreprofilerade centrum för musik och
att  fortlevnaden  av  de  centrum  som  redan finns
samtidigt garanteras.

Vi  föreslår att riksdagen med bifall till  motion
2001/02:Kr350  (v)  yrkande  8 och med delvis bifall
till  motion  2001/02:Kr205  (m)  yrkande  10  skall
tillkännage för regeringen som  sin  mening  vad som
här anförts.

16. En plan för inrättandet av olika
genrecentrum på musikområdet (punkt 21)

av   Elisabeth  Fleetwood,  Lennart  Fridén,  Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  16.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr231.

Ställningstagande

Kulturutredningen  föreslog  i  sitt betänkande (SOU
1995:84)   att   det  skulle  inrättas   ett   antal
genrecentrum  till   stöd   för  olika  musikformer.
Bortsett från genrecentrumet  för  folkmusik i Tobo,
som tillkom genom initiativ från riksdagen, har idén
inte  utvecklats vidare och rentav helt  negligerats
av    regeringen.    Musikaliska    centrum    eller
genrecentrum skulle kunna ta till vara mänskliga och
organisatoriska  resurser,  eldsjälars  insatser och
vårt   musikaliska   kulturarv   samt  skapa  bättre
förutsättningar  för  samarbete  med   den   privata
branschsektorn  och förbättra verksamheterna på  ett
ekonomiskt försvarbart sätt. Regeringen bör utarbeta
en plan för hur idéerna skall kunna förverkligas.

Vi föreslår att  riksdagen  med bifall till motion
2001/02:Kr231 skall tillkännage  för  regeringen som
sin  mening  vad  vi här anfört om att en  plan  för
centrumbildningar inom  musikområdet skall utarbetas
med   beaktande   av  Kulturutredningens   enhälliga
förslag i frågan.

17. Stöd till Folkmusikens hus i Rättvik
(punkt 24)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  24
borde ha följande lydelse:

24. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  17.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 36.

Ställningstagande

Jag  anser  att   statligt   stöd  bör  lämnas  till
Folkmusikens hus i Rättvik.


Jag föreslår att riksdagen med bifall till
motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 36 skall
tillkännage för regeringen som sin mening
vad jag här anfört.








18. Statlig samverkan beträffande stödet till
Eric Sahlström-institutet (punkt 26)

av Inger Davidson (kd), Birgitta  Sellén  (c) och
Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

26.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som framförs  i  reservation  18.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr268 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkmusikinstitutet  i Tobo har i dag en mycket  bra
verksamhet  tack vare ett  uthålligt  arbete  främst
från aktiva intresserade  personer  på orten. De har
lyckats  att  – med hjälp från skilda myndigheter  –
skapa en verksamhet  som  binder samman utbildning i
dans  och  musik  med  kultur.  Denna  satsning  får
emellertid inte stagnera,  den  måste  utvecklas. Vi
anser  att  det  är  nödvändigt  att regeringen  tar
ansvar  för en samverkan mellan berörda  departement
och  mellan  utbildnings-  och  kulturmyndigheter  i
fråga om statsbidrag och bidragsregler.

Vi föreslår  att  riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr268 (c) yrkande  1  skall  tillkännage för
regeringen  som sin mening vad som här  anförts  för
att slå vakt om folkmusikinstitutet i Tobo.

19. Villkoren för statsbidraget till Eric
Sahlström-institutet (punkt 27)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  27
borde ha följande lydelse:

27.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  19.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 34.

Ställningstagande

Jag  anser att  det  villkor  som  ställts  upp  för
statsbidrag   till   Eric  Sahlström-institutet  som
innebär krav på delfinansiering  från annat håll med
minst hälften bör justeras nedåt.


Jag föreslår att riksdagen med bifall till
motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 34 skall
tillkännage för regeringen som sin mening
vad som här anförts.








20. En utredning om spelmansstämmornas och
festivalernas roll i kulturlivet (punkt 28)

av Inger Davidson (kd), Birgitta  Sellén  (c) och
Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:

28.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som framförs  i  reservation  20.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2000/01:Kr345 yrkande
20 och 2001/02:Kr418 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att  festivalernas  och  spelmansstämmornas
betydelse för musiklivet bör uppmärksammas. Medan de
i t.ex. Finland vunnit internationell  uppmärksamhet
och  erkännande  tack vare långsiktig utveckling  av
festivalutbudet ser  vi motsatt tendens i Sverige. I
stället  för  att  lyftas   fram  i  kulturpolitiska
sammanhang tvingas de motivera  sin  existens. I det
finns  en risk att kvalitet ersätts av  verksamheter
som lockar  storpublik,  vilket  kan vara ödesdigert
för  de  smalare festivalerna. Vi anser  därför  att
regeringen    bör    initiera    en   utredning   om
spelmansstämmornas   och   festivalernas    roll   i
kulturlivet. I denna bör också ingå jämförelser  med
andra länder.

Vi   föreslår   att   riksdagen  med  bifall  till
motionerna  2000/01:Kr345   (kd)   yrkande   20  och
2001/02:Kr418  (kd) yrkande 5 skall tillkännage  för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

21. Stöd till tekniskt avancerad
musikutrustning (punkt 31)

av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:

31.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 21. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 12.

Ställningstagande

Många musikskolor saknar medel för att kunna köpa in
instrument   och   för   att   kunna   erbjuda   god
musikstudioverksamhet. Den tekniska  utrustningen är
förhållandevis   dyr.  Läget  är  inte  bättre   för
studieförbunden, de ideella musikföreningarna och de
enskilda  pop-  och   rockbanden.   Vi   anser   att
regeringen   bör  tillsätta  en  utredning  för  att
undersöka förutsättningarna  för  att  tillskapa  en
stödform  som  skulle  kunna  ge  studieförbund  och
ideella  musikföreningar  möjlighet  till bidrag för
tekniskt avancerad musikutrustning.

Vi  föreslår  att  riksdagen med bifall till  motion
2001/02:Kr350 (v) yrkande  12  skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.


22. Ökat arrangörsstöd (punkt 34)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  34
borde ha följande lydelse:

34. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  22.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 27.

Ställningstagande

Jag anser att  arrangörsstödet  bör  stärkas för att
öka möjligheten för musiker att kunna  leva  på sitt
arbete  och  för  att  öka  musikernas möjlighet att
delta  i  olika  samarrangemang.   Ett   ökat   stöd
förbättrar  också  möjligheterna för olika former av
möten såväl mellan amatörer  och  professionella som
mellan musik och dans. Ett ökat stöds  betydelse för
ett  levande och vitalt musik- och dansliv  bör  ges
regeringen till känna.

Jag  föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr422  (mp) yrkande 27 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

23. Ett utredningsuppdrag om musikens betydelse
(punkt 38)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  38
borde ha följande lydelse:

38. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  23.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2000/01:Kr290 yrkande
1 och 2001/02:Kr355 yrkande 1.

Ställningstagande

Sveriges musik- och kulturskoleråd  (SMoK)  bör  ges
ett    utredningsuppdrag   om   musikens   betydelse
kulturellt   och   studiemässigt  för  den  enskilde
elevens studieresultat. Utredningen bör även omfatta
en studie av den kulturella betydelsen i områden där
den kommunala musik- och kulturskolan verkar.

Jag  föreslår  att  riksdagen   med   bifall  till
motionerna   2000/01:Kr290   (fp)   yrkande   1  och
2001/02:Kr355  (fp) yrkande 1 skall tillkännage  för
regeringen som sin mening vad som här anförts.




24. Textremsor vid operaframföranden på svenska
(punkt 41)

av Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:

41. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 24. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr201.

Ställningstagande

Vi   anser   att   riksdagen  bör  tillkännage   för
regeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om
att  även  operor  på  svenska  bör textas  för  att
hörselskadade  skall  kunna  tillgodogöra  sig  både
musiken och orden.

Bland de svenska kulturpolitiska  målen  finns ett
tillgänglighetsmål. Med utgångspunkt i detta vill vi
anföra följande.
För   hörselskadade   finns   på   många   platser
teleslingor  och hörlurar som förstärkare, vilket  i
sig är bra. Dock  finns  det  hörselskadade personer
som inte kan tillgodogöra sig allt ens via hörlurar.
Delar av ljudet försvinner på grund av hörselskadans
karaktär och det blir svårt att t.ex. uppfatta orden
vid operaföreställningar.
Vid  föreställningar  på andra  språk  än  svenska
visas  ofta  en svensk översättning  i  form  av  en
textremsa ovanför scenen.
På   Kungliga    Operan    i    Stockholm   spelas
svenskspråkig opera till cirka 40 %.  För  att  alla
skall kunna uppfatta orden borde även svenska operor
textas  på  svenska  för  att  musik  och  ord skall
framträda så bra som möjligt.
Vi  föreslår att riksdagen med bifall till  motion
2000/01:Kr201  (fp) skall tillkännage för regeringen
som sin mening vad som här anförts.

25. Ökat ekonomiskt stöd till Riksteatern,
Svenska rikskonserter och Riksutställningar
(punkt 43)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  43
borde ha följande lydelse:

43. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  25.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 24.

Ställningstagande

De   tre   R:en   Riksteatern,   Rikskonserter   och
Riksutställningar  har lyckats mycket bra. Jag anser
att de behöver  ökat ekonomiskt stöd för konstnärlig
nydaning,  löneökningar,   prishöjningar,  hyra,  ny
utrustning  m.m.  Härutöver krävs  medel  för  extra
satsningar  inom folk-  och  kammarmusiken  och  för
turnéer till  områden  i landet där Unga Riks kanske
är  ett  barns  enda  möjlighet   att   få   se   en
teaterföreställning under uppväxtåren.

Jag  föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr422  (mp) yrkande 24 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

26. En utredning om könsobalansen på
musikområdet (punkt 44)

av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:

44.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 26. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 1.

Ställningstagande

Alla skall ha möjlighet att uppleva kultur och kunna
ägna  sig  åt  eget  skapande.  Det  framgår  av  de
kulturpolitiska målen som riksdagen  fastlagt. I dag
finns,   som   framgår  bl.a.  av  Kulturbarometerns
statistik,    en    könsmässig    uppdelning    inom
musikområdet, vilken  innebär  att vissa genrer, som
rockmusiken, har en överrepresentation av män, medan
andra,   som  körsången,  är  kvinnodominerade.   På
musikens  område   blir   könsrollerna  ofta  mycket
tydliga.  Det  finns  mycket  information   om   hur
verkligheten ser ut.

Vi  anser  att  regeringen  bör  ges i uppdrag att
utreda hur könsobalansen inom musikens olika områden
skall  kunna  motverkas,  så  att  män och  kvinnor,
pojkar  och flickor verkligen får samma  möjligheter
till såväl musikupplevelser som eget utövande.
Vi föreslår  att  riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr350 (v) yrkande  1  skall  tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

27. Möjligheterna att få fram fler verk av
kvinnliga musikskapare (punkt 45)

av  Charlotta  L  Bjälkebring och Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde
ha följande lydelse:

45. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 27. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 2.

Ställningstagande

Riksdagen  bör  uppdra  åt regeringen  att  se  över
möjligheterna att uppmuntra och få fram fler verk av
kvinnliga  musikskapare  och   –   när   det  gäller
musikteater – även manusförfattare.

Vi  föreslår att riksdagen med bifall till  motion
2001/02:Kr350  (v)  yrkande  2 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

28. Utvärdering av Teateralliansen AB m.m.
(punkt 48)

av Inger Davidson (kd), Birgitta  Sellén  (c) och
Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde
ha följande lydelse:

48.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som framförs  i  reservation  28.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 14.

Ställningstagande

Konstnärernas   arbetsmarknad   skiljer   sig   från
situationen  inom  de flesta andra yrken. Regeringen
har   omvandlat  de  tidsbegränsade   stödinsatserna
riktade     till     konstnärer,     stödet     till
arbetsförmedlingen   vid   centrumbildningarna   och
stödet  till en tredje anställningsform inom teatern
till en permanent  verksamhet,  vilket  vi  ser  som
mycket  positivt.  Verksamheten  permanentades  dock
innan  någon utvärdering gjorts. Vi anser därför att
en utvärdering  bör  göras för att andra skall kunna
dra nytta av de eventuella  goda erfarenheterna från
försöksverksamheten.

Vi föreslår att riksdagen med  bifall  till motion
2001/02:Kr418 (kd) yrkande 14 skall tillkännage  för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

29. Ökat stöd till Teateralliansen AB och
centrumbildningarna (punkt 49)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 49
borde ha följande lydelse:

49.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 29. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 8.

Ställningstagande

Det   är  en  viktig  principiell   och   ideologisk
markering  att  slå  fast  att det offentliga stödet
till konstnärer är ersättning  för utfört arbete och
inte  understöd. Jag ser därför mycket  positivt  på
att medel har omfördelats från arbetsmarknadssektorn
till  kultursektorn.   Bland   annat   har  de  tolv
centrumbildningarna erhållit 10 miljoner  kronor och
Teateralliansen AB 15 miljoner kronor från  AMS  för
att    stödja    de   arbetslösa   inom   de   olika
konstnärsgrupperna.  Verksamheterna  är  utvärderade
och  fungerar  bra. Jag anser emellertid att  stöden
behöver utvecklas för att kunna möta efterfrågan.

Jag föreslår att  riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande  8  skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.


30. Stöd till länsmusikkonsulenter (punkt 50)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  50
borde ha följande lydelse:

50. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  30.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 26.

Ställningstagande

Länsmusiken är  ett  serviceorgan  för  musiklivet i
länet,   som   producerar   konserter  till  skolor,
föreningar,  studieförbund, kommuner,  församlingar,
företag och andra  som anordnar konserter. För många
människor, inte minst  barn,  svarar länsmusiken för
den viktigaste kontakten med levande  musik  och med
musikformer  som  lyssnarna  normalt  inte kommer  i
kontakt   med.   Bland  de  musikformer  länsmusiken
arbetar med finns bl.a. kammarmusik, folkmusik, jazz
och  modern  konstmusik.   Länsmusiken   har  tyvärr
drabbats  mycket hårt av tidigare års nedskärningar.
Jag anser att  anslaget till länsmusiken bör öka och
att länsmusikkonsulenttjänsterna återinrättas.

Jag föreslår att  riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande  26 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad som här anförts.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Vissa övergripande teater- och musikfrågor
(punkt 1)

Charlotta  L Bjälkebring (v), Peter Pedersen  (v)
och Ewa Larsson (mp) anför:

Vi vill påminna  om  att  Statens  kulturråd  i sitt
budgetunderlag för åren
2003–2005 gör bedömningen att anslaget till de  fria
teater-,  dans- och musikgrupperna samt arrangerande
musikföreningar   m.m.  bör  tillföras  16  miljoner
kronor år 2003, 15  miljoner  kronor  år  2004 och 7
miljoner  kronor  år  2005  för  att  en  realistisk
finansiering  av  den  verksamhet som bedrivs  skall
vara  möjlig.  Bedömningen   görs  mot  bakgrund  av
förslagen i Kulturrådets översyn  Vem säger sig fri?
och   av   rådets  erfarenheter  från  den   senaste
bidragsfördelningen.

Vi  instämmer   i   vad   som   anförs   i  motion
2001/02:Kr205 (m) om de fria grupperna, nämligen att
mycket  av  teaterns  förnyelse  sker genom dem.  De
svarar också för en mycket stor del av det utbud som
riktas till skolor och ungdomsgrupper.  Vi  anser  i
likhet  med  motionärerna  att det är självklart att
gruppernas innovativa verksamheter skall underlättas
och  att anslaget till de fria  teatergrupperna  bör
ökas betydligt vid den kommande budgetbehandlingen.

2. Treåriga stöd till de fria grupperna
(punkterna 6 och 7)

Elisabeth  Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi vill påminna  om  att i Moderata samlingspartiets
budgetmotion 2001/02:Kr205  (m)  och  kommittémotion
2001/02:Kr340 (m) har förordats en annan  politik än
regeringens   när  det  gäller  de  fria  grupperna,
nämligen  att  de   fria  grupperna  skulle  få  ett
tillskott,  utöver  regeringens   förslag,   med  15
miljoner  kronor  per  år under en treårsperiod.  Vi
anser att de fria grupperna  står  för förnyelse och
att  det  bör  vara  självklart  att  staten   skall
underlätta deras innovativa verksamhet på lång sikt.


3. Treåriga stöd till de fria grupperna
(punkterna 6 och 7)

Ana Maria Narti (fp) anför:

Jag   vill   påminna   om  Folkpartiet  liberalernas
budgetmotioner 2001/02:Kr419  (fp) och 2001/02:Fi294
(fp), där det yrkades på ett med  7  miljoner kronor
ökat bidrag till de fria grupperna, vilka är en stor
tillgång för svenskt teaterliv.


4. Ett centrum för teaterutveckling (punkt 8)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen  (båda
v) anför:

Teatergruppen  Teatermaskinen  är  en  fri grupp som
enligt vår mening på ett mycket påtagligt sätt stått
för  förnyelse  av  det  moderna  scenspråket   inom
teatern.  Vi  vill  påminna om vad vi framfört i vår
motion 2001/02:Kr348  (v)  yrkande  7,  nämligen att
denna   grupp  borde  ges  möjlighet  att  genomföra
studier som  skulle  kunna leda till etableringen av
ett centrum för teaterutveckling.


5. De fria dansarnas pension och
socialförsäkring (punkt 9)

Charlotta L Bjälkebring  och Peter Pedersen (båda
v) anför:

De fria dansarna, i likhet med de statligt anställda
dansarna, bör ha möjlighet att  gå  i pension vid 40
års ålder. Vi vill påminna om att vi  i  vår  motion
2001/02:Kr352 (v) yrkande 12 framfört att frågan  om
de     fria    dansarnas    socialförsäkringsvillkor
(sjukförsäkringen,             föräldraförsäkringen,
arbetsskadeförsäkringen     och     det     allmänna
pensionssystemet)  bör  ses  över  så  att  de  fria
dansarna  inte  missgynnas i förhållande till  andra
grupper.


6. Unga koreografers etableringsmöjligheter
(punkt 15)

Charlotta L Bjälkebring  och Peter Pedersen (båda
v) anför:

Vi   vill  påminna  om  vad  vi  anfört   i   motion
2001/02:Kr352 (v) yrkande 10 om att unga koreografer
bör ges  möjligheter  att etablera sig. Vi anser att
det  är viktigt att unga  koreografer,  särskilt  de
unga kvinnliga koreograferna, får bidra till dansens
utveckling.  Detta  skulle  vara  en investering för
framtiden.


7. Ökat statligt stöd till scenen Stallet i
Stockholm (punkt 23)

Charlotta L Bjälkebring och Peter  Pedersen (båda
v) anför:

En  ny  scen, det s.k. Stallet, har etablerats  inom
Rikskonserters  lokaler  i Stockholm. Det är en fast
scen  för  folk-  och  världsmusik.   Utgående  från
Stallets verksamhet och de konstnärliga  och ideella
resurser  som  finns i den har Svenska rikskonserter
givits  ett  särskilt   ansvar   för  främjande  och
utvecklande av dessa musikformer i  hela  landet. Vi
vill påminna om vad vi anfört i motion 2001/02:Kr350
(v) yrkande 4 om att Stallet bör ges förutsättningar
för långsiktighet och kontinuitet i sin verksamhet.


8. Scener m.m. för pop-, rock- och jazzmusik
(punkt 32)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen  (båda
v) anför:

Vi  vill  påminna  att vi i motion 2000/01:Kr210 (v)
yrkandena  1 och 2 påtalat  behovet  av  scener  och
lämpliga repetitionslokaler  för  pop och rockmusik,
kanske  i  form  av  något  som  liknar  den  danska
”spelställeslagen”.   Vi   har   avstått   från  att
reservera   oss   till   förmån   för   motionen  då
Kulturrådet   och  Ungdomsstyrelsen  för  närvarande
arbetar med att hitta en lösning som passar Sverige.


9. Fördelningen av stödet till musiklivets
arrangörer (punkt 33)

Charlotta L  Bjälkebring och Peter Pedersen (båda
v) anför:

Det   finns  en  stor   variation   av   aktörer   i
arrangörsledet.  Arrangörsföreningarna består i stor
utsträckning av ”eldsjälar” som ofta arbetar ideellt
och utan ersättning. De har en mycket stor betydelse
för musiklivet i landet. Det är av yttersta vikt att
det nät av arrangörer  och  ideella  insatser som de
rikstäckande arrangörsorganisationerna  i  dag utgör
inte bryts sönder i och med regionaliseringen  av de
kulturpolitiska  insatserna.  Vi vill påminna om vad
vi i vår motion 2001/02:Kr 350  (v) yrkandena 10 och
11 sagt om vikten av samverkan mellan arrangörer för
att  stödet  skall  komma samtliga musikgenrer  till
godo. Ingen skall gynnas på den andras bekostnad.


10. Bidrag till kommunala kultur- och
musikskolor (punkt 37)

Inger Davidson och  Gunilla  Tjernberg  (båda kd)
anför:

De kommunala kultur- och musikskolorna har under  de
senaste  decennierna  grundlagt  och utvecklat många
människors musikintresse. Många kommuner  har börjat
se   dessa   skolor   som   en   strategiskt  viktig
verksamhet. Vi vill att varje barn  även i framtiden
skall  få  möjlighet att spela ett instrument  under
sin skoltid.  Vi vill påminna om att vi i vår motion
2001/02:Fi298 (kd)  föreslagit  en  ökning  med 4,25
miljarder kronor utöver regeringens förslag till den
kommunala  sektorn för treårsperioden 2002–2004  och
att  detta  bl.a.   skulle  ha  kommit  kultur-  och
musikskolorna till godo  om  riksdagen hade bifallit
motionsyrkandet.


11. Riksteaterns statsbidrag (punkt 42)

Elisabeth Fleetwood, Lennart  Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m) anför:

I  och  med att det nu finns länsteatrar  över  hela
landet anser  vi  att  behovet  av  Riksteatern  har
upphört.  Vi  vill  påminna  om  vad  som framförs i
motion 2001/02:Kr259 (m) om att i stället helhjärtat
skapa ett lokalt förankrat teaterliv.


12. Nationalscenernas uppdrag (punkt 46)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen  (båda
v) anför:

Vi  vill  påminna  om  vad  vi  anfört  i vår motion
2001/02:Kr350  (v)  yrkande 3 om att en nationalscen
skall   våga   ta  ut  de  konstnärliga   svängarna.
Ledningen skall  inte  behöva  stirra  sig  blind på
ekonomin  eller  helt anpassa sin repertoar för  att
fylla åskådarplatserna  vid varje föreställning. För
att nationalscenerna skall  kunna  gå  i spetsen för
den       konstnärliga       utvecklingen      krävs
statsbidragsbestämmelser    som    anpassas     till
uppdraget.  Nationalscenerna skall givetvis framföra
klassiska verk  men  måste också ha ett konstnärligt
utrymme att framföra verk som inte garanterat lockar
den stora publiken.


13. Det statliga fonogramstödet (punkt 47)

Charlotta L Bjälkebring  och Peter Pedersen (båda
v) anför:

Vi  vill  påminna  om  vad vi anfört  i  vår  motion
2001/02:Kr350 (v) yrkande 7 om att utvecklingen inom
skivbranschen måste bevakas noga och att målet måste
vara   att   möjliggöra   mångfald   och   bredd   i
fonogramutgivningen.  Enligt  vår  mening  är  detta
viktigt, inte minst med tanke på att skivutgivningen
alltmer  domineras  av  ett   fåtal  multinationella
företag  och  att små, oberoende  och  framgångsrika
skivbolag tenderar  att  bli  uppköpta. I vår motion
har   vi  anfört  att  det  statliga   stödet   till
fonogramutgivning  bör  utformas  på  ett  sätt  som
motverkar  fortsatt koncentration och likriktning på
fonogrammarknaden.


14. Det statliga fonogramstödet (punkt 47)

Inger Davidson  och  Gunilla  Tjernberg (båda kd)
anför:

Vi  vill  påminna  om  att  vi i våra budgetmotioner
2001/02:Kr416  (kd)  yrkande  5   i  denna  del  och
2001/02:Kr418 (kd) yrkande 6 föreslog  en  ökning av
fonogramstödet   med   1   000   000   kronor  (bet.
2001/02:KrU1).  Vi  menar  att olika genrers  skilda
förutsättningar på musikmarknaden måste bevakas.


15. Ökat stöd till Teateralliansen AB och
centrumbildningarna (punkt 49)

Charlotta L Bjälkebring och  Peter Pedersen (båda
v) anför:

Det   är   en  viktig  principiell  och   ideologisk
markering att  slå  fast  att  det offentliga stödet
till konstnärer är ersättning för  utfört arbete och
inte  understöd. Vi ser det därför som  en  framgång
att pengar  omfördelats  från  arbetsmarknadssektorn
till  kultursektorn.  Vi avser att  återkomma  under
kommande   års   budgetarbete   med   förslag   till
ytterligare steg i denna riktning.


16. Stöd till länsmusikkonsulenter (punkt 50)

Charlotta L Bjälkebring  och Peter Pedersen (båda
v) anför:
Vi är bekymrade över de nedskärningar  som  gjorts
av  anslaget  till  länsmusiken  och avser att under
kommande budgetarbete verka för ökade  resurser till
länsmusiken     i    syfte    att    åter    inrätta
länsmusikkonsulenttjänster.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2000

2000/01:Kr201 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om att även operor på svenska
bör  textas  för  att  hörselskadade   skall   kunna
tillgodogöra sig både musiken och orden.

2000/01:Kr207 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   i   motionen   anförs   om   stöd   till
musikskolornas verksamhet.

2000/01:Kr210 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  hur  tillgången  till  scener skall
kunna säkras för livemusik (spelning inför publik)
med  inriktning  på pop- och rockmusik utifrån  en
analys av den danska  spelställelagen  i  enlighet
med vad som anförs i motionen.

2.  Riksdagen  begär att regeringen i övrigt utreder
förutsättningarna    för   den   icke-kommersiella
ungdomsmusiken,   t.ex.    avseende   bristen   på
repetitionslokaler för unga pop- och rockmusiker.

2000/01:Kr233 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utse  nyckelharpan till
svenskt nationalinstrument.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om musik.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om teater.

2000/01:Kr247 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om Kulturskolans roll i en
sammanhållen nationell kulturpolitik.

2000/01:Kr250 av Raimo Pärssinen (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förändrad bidragsfördelning
till länsmusikens institutioner.

2000/01:Kr251 av Sven Brus m.fl. (kd, m, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en skyndsam översyn krävs  av  villkoren  för de
svenska symfoniorkestrarna.

2000/01:Kr290 av Runar Patriksson (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   utreda
musikens  betydelse  och  särskilt  den  kommunala
musik- och kulturskolan.

2000/01:Kr306 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra nyckelharpan  till
nationalinstrument.

2000/01:Kr307 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att oavsett om en fri grupp
erhåller  anslag  från  Statens  kulturråd  eller ej
skall verksamma fria grupper i Sverige erhålla samma
service   som   de  grupper  som  erhåller  statliga
verksamhetsbidrag eller projektbidrag.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

20.  Riksdagen  begär  att  regeringen  genomför  en
utredning om spelmansstämmornas  och festivalernas
roll i kulturlivet.

22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
orkesterinstitutionernas situation.

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om den kommunala
kultur- och musikskolan.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening att överväga om ytterligare nationellt stöd
kan  behövas  så  att  fler  folkmusikcentrum  kan
utveckla sin verksamhet.

23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  att  nyckelharpan  upphöjs   till  svenskt
nationalinstrument.

24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   att   festivalers   och  spelmansstämmors
utveckling studeras närmare så  att  adekvat  stöd
kan ges.


26. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
förlegat sätt att tilldela stöd till
folkdansare justeras så att det ej
verkar kontraproduktivt.





Motioner från allmänna motionstiden
2001


2001/02:Kr204 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs  om att återkomma till
riksdagen med förslag för att stärka musikskolan.

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om teatern.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om dansen.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om musiken.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om genrecenter för
musiken.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om folkmusiken.

2001/02:Kr228 av Lennart Fridén m.fl. (m, kd, s, fp,
mp, v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att   åtgärder  måste  vidtagas  för  att  säkra  en
fortsatt    verksamhet    hos   Göteborgsmusiken   –
Flygvapnets Musikkår.

2001/02:Kr231 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  att   en   plan   för
centrumbildningar  inom  musikområdet  utarbetas och
med   beaktande   av   Kulturutredningens  enhälliga
förslag i den frågan.

2001/02:Kr259 av Bertil Persson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  att Riksteatern bör läggas
ner.

2001/02:Kr266 av Ewa Larsson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att     nyckelharpan     upphöjs    till     svenskt
nationalinstrument.

2001/02:Kr268 av Rigmor Stenmark och Birgitta Sellén
(c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om samverkan mellan
kultur- och utbildningsområdet för att slå vakt om
folkmusikinstitutet i Tobo.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om nyckelharpan som
nationalinstrument.

2001/02:Kr290 av Eva Johansson och Kenth Högström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om att göra nyckelharpan till
ett svenskt nationalinstrument.

2001/02:Kr293 av Anne Ludvigsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  nationell status för några
fullt besatta blåsarsymfoniska orkestrar.

2001/02:Kr294 av Lennart Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nyckelharpans ställning som
nationalinstrument.

2001/02:Kr302 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om  nyckelharpan   som
nationalinstrument.

2001/02:Kr306 av Anita Jönsson och Catherine Persson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att  Statens  kulturråd
bör  verka  för  att ge jazz- och rockmusiken bättre
förutsättningar och  i  det arbetet pröva den danska
modellen.

2001/02:Kr321 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  anslagsfördelningen mellan
symfoniorkestrarna i landet.

2001/02:Kr348 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en
konsekvensanalys när det gäller effekterna  av att
medelstilldelningen  till  teater  och  dans  inte
följer den faktiska kostnadsutvecklingen.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om behovet  av  en
utvärdering av hur  anslagens  storlek  svarar mot
den       verksamhet      som      bedrivs      på
teaterinstitutionerna och i de fria grupperna.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att treåriga avtal
bör slutas med de fria teatergrupperna.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  den  bör
överväga  hur ett förslag till långsiktig  lösning
på frågan om  verksamhetsbidrag  och projektbidrag
skall se ut.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  samtliga
verksamma fria  grupper  i  landet  skall  erhålla
samma service av Statens kulturråd och synliggöras
t.ex. genom att inbegripas och återfinnas i  bl.a.
statistik, riktade satsningar, utredningar osv.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
genomförandestudier         tillsammans        med
Teatermaskinen, ett centrum för teaterutveckling.

2001/02:Kr350 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen  låter  utreda hur
könsobalansen  inom  musikens olika områden  skall
kunna motverkas.

2.  Riksdagen  begär att regeringen  låter  se  över
möjligheterna  att uppmuntra och få fram fler verk
av kvinnliga musikskapare  – i fallet musikteater,
även manusförfattare.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  att nationalscenerna inom sitt uppdrag bör
prioritera att leda den konstnärliga utvecklingen,
bl.a. genom att framföra fler nyproducerade verk.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att  Stallet  bör ges förutsättningar till
långsiktighet och kontinuitet i sin verksamhet.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    att   länsmusikens   ansvar   för   alla
musikstilar/musikgenrer      bör     betonas     i
bidragsgivningen.

6. Riksdagen begär att regeringen  låter initiera en
analys  av orkestermusikens ökade svårigheter  att
rekrytera orkestermusiker och utifrån denna analys
föreslå åtgärder.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   att   det   statliga  fonogramstödet  bör
utformas  på  ett  sätt  som   motverkar  fortsatt
koncentration       och       likriktning       på
fonogrammarknaden.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening att det finns behov av att  tillskapa  fler
genreprofilerade  centrum  för musik och garantera
fortlevnaden för dem som redan finns.

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad som anförs i motionen om att regeringen
och  Kulturrådet  bör  söka vägar att samverka med
och            fortsättningsvis           utnyttja
arrangörsorganisationerna  på  ett  sådant vis att
det kommer samtliga musiklivets parter till godo.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att  arrangörsstödet  bör  inriktas på att
komma alla musikstilar/musikgenrer till  godo,  så
att ingen gynnas på den andras bekostnad.

12.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter en
utredning      med     syfte     att     undersöka
förutsättningarna  för  att  tillskapa en stödform
som ger studieförbund och ideella  musikföreningar
möjlighet   till  bidrag  för  tekniskt  avancerad
musikutrustning.

2001/02:Kr351 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om orkesterbidrag till
Östgöta blåsarsymfoniker.

2001/02:Kr352 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att utreda hur en
tydlig struktur  för  dansområdet kan åstadkommas,
vilken skall syfta till  att  främja tillväxten på
dansområdet och uppvärdera dansen som konstform.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om en handlingsplan
för att utveckla dansen som konstform.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  se  över
tillgången på funktionella scener för dansen.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  uppdrag till
Dansens Hus att bilda ett dansnätverk.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  en
konsekvensanalys  när det gäller effekterna av att
medelstilldelningen  till  dansen  inte följer den
faktiska kostnadsutvecklingen.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  en
utvärdering  av  hur  anslagens storlek svarar mot
den verksamhet som bedrivs  på dansinsitutionerna,
hos de fria grupperna och koreograferna.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att minst treåriga
avtal bör slutas  med  de  fria  dansgrupperna och
koreograferna.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  utreda  de
finansiella   konsekvenserna   av   en  långsiktig
lösning   på   frågan  om  verksamhetsbidrag   och
projektbidrag  för   de   fria  dansgrupperna  och
koreograferna.

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
behovet    av    att    unga    koreografer    ges
etableringsmöjligheter.

11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  att  samtliga
verksamma fria grupper  i landet skall synliggöras
av Statens kulturråd t.ex.  genom  att  inbegripas
och  återfinnas  i  statistik, riktade satsningar,
utredningar osv.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
dansarnas  särskilda  situation  när  det   gäller
pension  och  socialförsäkring så att inte de fria
dansarna missgynnas.

2001/02:Kr353 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nyckelharpan som
nationalinstrument.

2001/02:Kr354 av Karin Jeppsson och Mariann
Ytterberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs   om   nyckelharpan   som
nationalinstrument.

2001/02:Kr355 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda
musikens  betydelse  och  särskilt  den  kommunala
musik- och kulturskolan.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att skriva in
rätten   till  studier  i  kommunala  musik-   och
kulturskolan i läroplanen.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunala
musiklärares lönenivå.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

5.  Riksdagen  begär  att   regeringen  genomför  en
utredning om spelmansstämmornas  och festivalernas
roll i kulturlivet.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om en utvärdering av
den  så  kallade  tredje  anställningsformen  inom
teatern och centrumbildningarna.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   att  överväga  behovet  av  att  på  sikt
utveckla centrumbildningarnas och Teateralliansens
verksamhet   i  enlighet  med  vad  som  anförs  i
motionen.

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   att  Riksteatern,  Riksutställningar  och
Rikskonserter  bör  ges ekonomiska förutsättningar
att utvecklas även i framtiden.

26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att  den bör återkomma med förslag på  hur
länsmusikkonsulenterna kan återupprättas.

27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  arrangörsstödets betydelse för ett levande
kulturliv.

34. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   att   nivån   för  delfinansiering   till
Folkmusikinstitutet  i Tobo  av  andra  parter  än
staten måste justeras nedåt.

35.  Riksdagen  begär  att   regeringen  skall  låta
undersöka behovet av ytterligare folkmusikcentrum.

36. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  framtida  behov  av  nationellt  stöd till
Rättviks folkmusikcentrum.

37.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening att nyckelharpan  bör upphöjas till svenskt
nationalinstrument.

38. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   att   festivalers   och  spelmansstämmors
utveckling  bör studeras närmare  så  att  adekvat
stöd kan ges.

39. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening att stödet till folkdansare bör justeras så
att det ej verkar kontraproduktivt.