Allmän kulturverksamhet

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlar  utskottet  motioner  som
väckts  under  allmänna motionstiden vid 2000/01 och
2001/02   års   riksmöten.    Motionsyrkandena   rör
Kulturrådets bidragsfördelning  m.m.,  principer för
medelsfördelning,  sponsring,  statligt  stöd   till
vissa   kulturprojekt,   kulturens   betydelse   för
regional  och  lokal  utveckling  och för människors
livskvalitet,    utbyggnad    av   tjänsterna    som
länskonstnär,  amatörkulturen  och  studieförbunden,
olika  internationella  frågor  som   rör  kulturen,
jämställdhet    inom   kulturområdet,   minoriteters
kultur, funktionshindrades  delaktighet  i  kulturen
samt  kulturell  påverkan  på  attityder  till  HBT-
personer.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I   betänkandet   finns  28  reservationer  och  5
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Kulturrådets bidragsfördelning m.m.

1. Utredning om effekten av den
kulturpolitiska bidragsgivningen

Riksdagen avslår  motion  2000/01:Kr292 yrkande
4.
Reservation 1 (v)

2. Kompetensutveckling för ansvariga på
regional och lokal nivå

Riksdagen  avslår motion 2000/01:Kr292  yrkande
7.
Reservation 2 (v)

3. Tidpunkten för bidragsbesked

Riksdagen avslår  motion  2000/01:Kr293 yrkande
5.
Reservation 3 (v, c)

4. Fleråriga projektbidrag

Riksdagen  avslår  motion 2000/01:N383  yrkande
29.
Reservation 4 (c, mp)

5. Bidrag till enskilda projekt

Riksdagen avslår motion  2001/02:Kr422  yrkande
5.
Reservation 5 (c, mp)

6. Bidragsvillkor om laglydighet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr299.
Reservation 6 (m)

Principer för medelsfördelning m.m.

7. Ökad konkurrens vid fördelning av
kulturbidrag

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr295.

8. Enskildas påverkan på kulturanslagen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr261.

9. Ökad upphandling inom kultursektorn
m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna  2000/01:Kr296,
2001/02:Kr215 yrkande 3 och 2001/02:Kr344.
Reservation 7 (m)

Sponsring

10. Sponsring

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr292
yrkande   8,   2001/02:Kr416    yrkande   1   och
2001/02:Kr422 yrkande 67.
Reservation 8 (v)
Reservation 9 (kd)

Stöd till vissa projekt

11. Kulturcentrum i Boåsberget i
Karlskoga

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr298.
Reservation 10 (1 v)

12. Kultur- och kunskapscentrum kring Carl
von Linnés gärning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr389.

13. Kulturellt utvecklingscentrum i västra
Värmland

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr302.

14. Nationalkommitté för Birgittajubileet

Riksdagen  avslår motionerna 2000/01:Kr246  och
2000/01:Kr301.

15. Firandet av 200 år av fred

Riksdagen avslår motion 2000/01:K331.

16. Ett monument över den svenska soldaten
i fredens och frihetens tjänst

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr229.
Reservation 11 (1 m)

Regionalpolitik m.m.

17. Kultur som tillväxtfaktor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr324.

18. Regionalpolitiska hänsyn vid
fördelningen av kulturanslag

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr297.

19. Kultur- och fritidspolitik på
landsbygden

Riksdagen   avslår    motionerna   2000/01:N268
yrkande   22,   2000/01:N325   yrkande   25   och
2001/02:N262 yrkande 17.
Reservation 12 (fp)

Länskonstnärer

20. Utbyggnad av verksamheten med
länskonstnärer

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr344
yrkande   4,   2001/02:Kr309    yrkande   6   och
2001/02:Kr342 yrkande 5.
Reservation 13 (v)

Amatörkultur

21. Utredning om amatörkulturen och
studieförbunden

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr293
yrkande 1, 2000/01:Kr701 yrkande 33 i  denna  del
och 2001/02:Kr422 yrkande 56.
Reservation 14 (v)

22. Ökning av stödet till amatörkulturens
organisationer

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr701
yrkande 33 i denna del, 2001/02:Kr414  yrkande  3
och 2001/02:Kr422 yrkande 57.
Reservation 15 (c, mp)

Internationella frågor

23. Internationellt kulturellt
musikutbyte

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr345
yrkande 19 och 2001/02:
Kr418 yrkande 4.
Reservation 16 (kd)

24. Bidrag till internationellt kulturellt
utbyte

Riksdagen  avslår motion 2000/01:Kr701  yrkande
10.

25. Svenska institutets ställning

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr701
yrkande 30 och 2001/02:
Kr422 yrkande 7.
Reservation 17 (mp)

26. Uttalande om de nordiska ländernas
kulturella relationer

Riksdagen avslår  motion  2000/01:Kr701 yrkande
16.
Reservation 18 (mp)

27. Internationellt kulturutbyte inom
teatern och dansen

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Kr348
yrkande 5 och 2001/02:
Kr352 yrkande 13.

28. Kulturens betydelse vid
exportsatsningar

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr346
yrkande 27 och 2001/02:
Kr419 yrkande 26.
Reservation 19 (fp)

29. Svensk-isländska samarbetsfonden

Riksdagen avslår motionerna  2001/02:Kr262  och
2001/02:Kr346.
Reservation 20 (c, fp, mp)

30. Torsby finnkulturcentrum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr275.
Reservation 21 (1 kd)

Livskvalitet

31. Kulturens betydelse för livskvalitet

Riksdagen  avslår  motion 2000/01:So358 yrkande
6.
Reservation 22 (c)

Jämställdhet

32. Statistik som belyser kvinnors och mäns
situation inom kulturområdet

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr292
yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Kr526 yrkande 2.
Reservation 23 (v)

33. Köns- och maktstrukturen inom
kulturområdet m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr342 yrkandena
6 och 7.
Reservation 24 (v)

34. Riktade insatser för att främja
kvinnors situation på kulturområdet

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr701
yrkande 9 och 2001/02:
Kr422 yrkande 20.
Reservation 25 (mp)

35. En fond för ett kvinnokulturhus

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr513.

Minoriteters kultur m.m.

36. Ett samiskt kulturcentrum i Stockholm

Riksdagen avslår motion 2000/01:K378 yrkande 8.
Reservation 26 (mp)

37. Ett internationellt romskt
forskningsinstitut

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr303.

38. Grekiskt kulturcentrum, m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr347.
Reservation 27 (v)

Funktionshindrade och kulturen

39. Funktionshindrade och kulturen

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Kr235
yrkande 11 och 2001/02:
Kr205 yrkande 15.
Reservation 28 (m)

Kulturell påverkan på attityder

40. Kulturaktiviteter för att påverka
attityder till HBT-personer

Riksdagen avslår motionerna  2000/01:Ju724 yrkande
23 och 2001/02:
L371 yrkande 40.



Stockholm den 21 mars 2002

På kulturutskottets vägnar


Inger Davidson


Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Inger
Davidson   (kd),   Åke   Gustavsson  (s),  Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman  (s),  Annika  Nilsson
(s),  Charlotta  L  Bjälkebring  (v), Lennart Fridén
(m),  Jan  Backman  (m),  Paavo  Vallius  (s),  Lars
Wegendal  (s),  Peter  Pedersen (v),  Dan  Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa  Larsson  (mp),  Birgitta
Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson
(s).

2001/02

KrU15

Utskottets överväganden



Kulturrådets bidragsfördelning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna om
    utredning    om    effekten    av    den
kulturpolitiska   bidragsgivningen,   jämför
reservation 1 (v),
   kompetensutveckling   för   ansvariga  på
regional och lokal nivå, jämför  reservation
2 (v),
   tidpunkten   för   bidragsbesked,  jämför
reservation 3 (v, c),
 fleråriga projektbidrag, jämför reservation
4 (c, mp),
   bidrag  till  enskilda  projekt,   jämför
reservation 5 (c, mp) och
  bidragsvillkor   om   laglydighet,  jämför
reservation 6 (m).

Motionerna

Enligt motion 2000/01:Kr292  (v)  yrkande  4  bör en
utredning göras, lämpligen av oberoende forskare, om
vad  som i motionen benämns verkningsgraden av  de
bidragsmedel  som Kulturrådet fördelar. Därmed menas
vart medlen tar  vägen,  i  vilka former de används,
hur  de når konsumenterna och  vad  och  hur  mycket
konsumenterna  får  för bidragen till olika delar av
kulturområdet. Motionärerna  föreslår  att en analys
bör  göras  av  den  obalans  som  de anser finns  i
systemet.   I   analysen   bör   även   de  idéburna
publikorganisationernas                          och
frivilligorganisationernas insatser värderas.

I   samma   motion   yrkas  att  regeringen  skall
uppmärksammas   på   behovet   av   en   över   åren
återkommande kompetensutveckling  för  politiker och
andra beslutsfattare på lokal och regional  nivå och
på behovet av erfarenhetsutbyte mellan nivåerna inom
kulturpolitiken. Kulturrådet bör få ett uppdrag  att
genomföra sådan utbildning (yrkande 7).
Enligt  motion  2000/01:Kr293  (v)  yrkande  5 bör
riksdagen  göra  ett tillkännagivande för regeringen
om  en  utredning  om   kulturföreningars  och  fria
gruppers behov av att få  besked om bidrag minst sex
månader före början på en verksamhetsperiod.
Statens kulturråds bidrag till olika kulturprojekt
bör enligt motion 2000/01:N383  (mp) yrkande 29 vara
två- eller treåriga och inte, som  nu,  ettåriga. På
detta  sätt  vill  motionärerna  skapa  arbetsro  åt
kulturarbetarna.
Enligt  motion  2001/02:Kr422 (mp) yrkande  5  bör
riksdagen  uttala  att  enskilda  projekt  bör  vara
bidragsberättigade  inom   anslag   som  Kulturrådet
fördelar.
Tilldelningen av statliga kulturbidrag  bör enligt
motion  2001/02:Kr299  (m)  åtföljas  av villkor  om
laglydighet, som utformats i någon form av avtal där
bidragsmottagaren förbinder sig att följa  lagar och
gällande bestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Då  det gäller förslaget i motion 2000/01:Kr292  (v)
yrkande  4  om  en  utredning  om  effekten  av  den
kulturpolitiska  bidragsfördelningen  vill utskottet
anföra följande.

En  övergripande analys och utvärdering  av  tjugo
års kulturpolitik gjordes i Kulturutredningens stora
slutbetänkande   Kulturpolitikens   inriktning  (SOU
1995:84)  och  utredningens utvärderingsrapport  med
tabellbilaga (SOU  1995:85).  Särskilda  utredningar
gjordes  dessförinnan  dels  om  museer redovisad  i
betänkandet  Minne  och bildning. Museernas  uppdrag
och  organisation  (SOU  1994:51),  dels  om  teater
redovisad  i  betänkandet   Teaterns   roller   (SOU
1994:52).   På  grundval  av  utredningarna  lämnade
regeringen  förslag   till   riksdagen  år  1996  om
nationella  mål för kulturpolitiken  och  redovisade
den inriktning  som  kulturpolitiken avsågs få under
kommande  år  (prop. 1996/97:3,  bet.  1996/97:KrU1,
rskr.   1996/97:129).    I    den    kulturpolitiska
propositionen   gavs  Kulturrådet  det  övergripande
ansvaret för uppföljning  och  utvärdering inom sitt
verksamhetsområde. Kulturrådet har under följande år
kontinuerligt och systematiskt arbetat  med att göra
redovisningar   och   analyser  av  delområde  efter
delområde   i   förhållande   till   de   nationella
kulturpolitiska   målen   och   uppsatta   mål   för
myndigheter och bidragsgivning.  Dessa redovisningar
och     analyser     läggs     till     grund    för
resultatredovisning till regeringen och förslag till
ändringar inom den förda kulturpolitiken.  De större
områdesanalyserna    publiceras    i    Kulturrådets
rapportserie.
När  statliga  liksom andra resurser är begränsade
är det särskilt viktigt att utvärdera om de statliga
insatserna fördelas  och  utnyttjas  på  bästa  sätt
såväl  inom  som  utom kulturinstitutionerna för att
målen, t.ex. om tillgänglighet och delaktighet skall
kunna uppnås. Knapphet  på medel ställer också stora
krav på de bidragsfördelande  instanserna  att  göra
svåra  avvägningar  och  prioriteringar,  vilka  bör
kunna        grundas        på        tillförlitliga
utvärderingsresultat.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att  utskottet
våren 2001 föreslog Riksdagens revisorer att göra en
undersökning  av om ökningar av de statliga bidragen
till kulturinstitutioner  sett under ett antal år 
har  givit  en ökning  och  breddning  av  publiken.
Vidare  innefattade   förslaget   till  undersökning
frågan   om   det   statligt   stödda  kulturutbudet
motsvarar vad publiken efterfrågar.  Revisorerna har
till     utskottet    överlämnat    en    förstudie,
Kulturbidragen och publiken (2001/02:10).
I förstudien  har Riksdagens revisorer konstaterat
att frågorna är svåra  att  besvara  då det kan råda
delade meningar om huruvida anslagen ökat och då det
inte  är  säkert  att  det finns ett samband  mellan
ökade anslag och en eventuellt  ökad  publik. Det är
inte  heller säkert att ökade publiksiffror  innebär
att   publiken   verkligen   breddats.   Revisorerna
framhåller  att  även  andra  frågor  måste ställas,
såsom  vad  de efterfrågar som inte tar del  av  den
statligt stödda  kulturen  och  om  det efterfrågade
finns tillgängligt. Om det efterfrågade  inte  finns
tillgängligt,   hur   görs   det   då  tillgängligt?
Tillgängligheten innefattar bl.a. lokaliseringen  av
utbudet,  tillträdet  till det och innehållet i det.
Frågorna är enligt revisorernas  bedömning  av sådan
art att de närmast lämpar sig för kulturvetenskaplig
eller annan forskning. Revisorerna noterar att det i
dag  råder  brist på forskning kring hur de statliga
kulturinsatserna  bidrar  till  att kulturpolitikens
mål  uppfylls.  Mot  bakgrund  av  frågornas  delvis
forskningsmässiga karaktär och med hänsyn tagen till
det  arbete  som Kulturrådet och Kulturdepartementet
för  närvarande   gör   för   att   bl.a.   utveckla
uppföljningen    och    utvärderingen   av   statens
kulturpolitik anser revisorerna att en granskning av
området inte bör påbörjas i nuläget.
Vid  ett  seminarium  den   17  oktober  2001  har
utskottet   från   representanter  för   Riksbankens
jubileumsfond och dess områdesgrupp för forskning om
konst och gestaltning  samt andra representanter för
forskarvärlden blivit informerat  om  situationen  i
Sverige  och internationellt för den kulturpolitiskt
motiverade   forskningen   samt   om   projekt   som
områdesgruppen     initierat     (se     Riksbankens
jubileumsfonds     redogörelse     till    riksdagen
2001/02:RJ1 s. 21 f.).
Utskottet  instämmer med motionärerna  i  att  det
behövs mera kunskap  om effekterna och resultaten av
den förda statliga kulturpolitiken. En utveckling av
uppföljning och utvärdering  inom området pågår inom
Kulturdepartementet   och   Kulturrådet.   Utskottet
finner    det    otillfredsställande     att     den
kulturpolitiskt motiverade forskningen ännu inte har
fått  någon  större  omfattning. Det är dock inte en
framkomlig väg att riksdagen  gör  ett  uttalande  i
frågan.  Forskningen  finansieras  bl.a. av statliga
anslag     till     universitet,    högskolor    och
forskningsråd. Det är  inte  riksdagens  uppgift att
uttala  sig  om  detaljer  i  användningen  av dessa
medel.  Utskottet  finner  det  av  stort  värde att
Riksbankens  jubileumsfond tagit initiativ till  att
stimulera forskning  om  kulturpolitiskt intressanta
frågor,   där  forskarna  kommer   både   från   det
kulturvetenskapliga området och från områden där man
vanligtvis   inte   ägnar   sig  åt  sådana  frågor.
Utskottet  påminner  samtidigt   om   att  riksdagen
anvisat  drygt 37 miljoner kronor för år  2002  till
centrala  kulturmyndigheter  och  vissa  museer  för
forsknings-     och     utvecklingsinsatser,    s.k.
sektorsforskning, inom kulturområdet.
Med   hänvisning   till  det   anförda   avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 4.

Utskottet utgår från att kompetenshöjande utbildning
och kurser för politiker  och tjänstemän på regional
och kommunal nivå pågår på  många  håll i landet och
att även Kommunförbundet tar initiativ på området. I
detta   arbete   kan   Kulturrådets   utvärderingar,
utredningar   och  rapporter  användas.  Kulturrådet
anordnar  konferenser   och   möten   i  landet  för
information  och  diskussion  om olika kulturfrågor,
som bl.a. vänder sig till ansvariga  inom  regioner,
landsting   och   kommuner.   Något  uttalande  från
riksdagen för att uppmärksamma regeringen på behovet
av sådan verksamhet bör inte vara nödvändigt, varför
motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 7 avstyrks.

Utskottet anser att riksdagen inte  bör  göra  något
uttalande    om    tidpunkten    för    Kulturrådets
bidragsbesked   till   kulturföreningar   och   fria
grupper.     Tiden    mellan    bidragsbesked    och
verksamhetsperioders  början  är  beroende  av många
faktorer,  såsom  tidpunkten  för riksdagsbeslut  om
anslagens    storlek,    regeringens     beslut    i
regleringsbrev  om användningen av anslagen  och  de
bidragssökandes verksamhetsplanering  samt besked om
bidrag  från  andra  bidragsgivare. Utskottet  utgår
från  att  Kulturrådet  har   god   kunskap   om  de
förhållanden  som  kulturföreningar och fria grupper
verkar under och att  rådet  i  möjligaste  mån  tar
hänsyn  till deras behov av tidiga besked. Utskottet
avstyrker motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 5.

Sedan motion  2000/01:N383  (mp) väcktes hösten 2000
har   Kulturrådet   ingått   överenskommelser    med
regioner,  landsting och kommuner om treåriga bidrag
till vissa fria  grupper.  I den mån det i övrigt är
möjligt att lämna fleråriga bidrag t.ex. till sådana
projekt som bekostas från anslaget  28:2 Bidrag till
allmän     kulturverksamhet,     utveckling     samt
internationellt   kulturutbyte   och  samarbete  har
utskottet  inte  underlag  för att bedöma.  Det  bör
ankomma på Kulturrådet att pröva  om  det är möjligt
att    utsträcka    den    nu   påbörjade   treåriga
bidragsgivningen till fria grupper  även  till andra
områden. Något uttalande i frågan från riksdagen kan
utskottet  inte  tillstyrka,  varför  riksdagen  bör
avslå motion 2000/01:N383 (mp) yrkande 29.

Utskottet   har  vid  tidigare  tillfällen  avstyrkt
motionsyrkanden  om  att Kulturrådet skall ge bidrag
till enskilda projekt (senast i bet. 1998/99:KrU7 s.
9).  Utskottet  har  då  redovisat  att  Kulturrådet
enligt sin instruktion (1988:676)  delar  ut  bidrag
till  kulturell  verksamhet  i  den  mån inte sådana
ärenden   ankommer   på   någon   annan   myndighet.
Kulturrådet  handlägger  inte  ärenden om utbildning
eller ersättning eller bidrag av  stipendietyp  till
enskilda  yrkesutövare  inom  kulturområdet.  Enligt
förordningen    (1984:326)   om   statsbidrag   till
kulturella ändamål får Kulturrådet lämna bidrag till
kulturella  ändamål   och  besluta  om  villkor  för
bidragen. Enligt praxis  delas  bidrag  inte ut till
enskilda. Med hänvisning till det anförda  avstyrker
utskottet motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande  5 om en
ändring av denna reglering och praxis.

Utskottet  anser att statliga kulturbidrag inte  bör
åtföljas     av      villkor     om     laglydighet.
Bidragsmottagare,  likaväl  som  övriga  invånare  i
landet, har att följa  lagar utan att något särskilt
avtal  om  laglydighet har  ingåtts.  Riksdagen  bör
avslå motion 2001/02:Kr299 (m).


Principer för medelsfördelning m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
   ökad   konkurrens   vid   fördelning   av
kulturbidrag,
 enskildas påverkan på kulturanslagen och
 ökad upphandling  inom  kultursektorn m.m.,
jämför reservation 7 (m).

Motionerna

Enligt  motion  2000/01:Kr295   (m)   bör  riksdagen
tillkännage  för regeringen att det bör  bli  större
konkurrens   i   fördelningen    av    bidrag   till
kulturlivet.   Motionärerna   anser   att  en  sådan
konkurrens   behövs   för  att  minska  Kulturrådets
dominerande   inflytande    och   för   att   sprida
fördelningsuppdraget på fler instanser och ansvariga
personer.  Detta  skulle  kunna   åstadkommas  genom
uppbrytning av rådet och genom större  omsättning av
deltagarna i rådets bedömningsgrupper.

I motion 2001/02:Kr261 (m) yrkas att den  enskilda
medborgaren   skall  få  ett  ökat  inflytande  över
användningen av  kulturanslagen.  Individerna skulle
kunna få en kulturpeng från en del  av  de samlade
kulturanslagen  att  använda  efter  eget  val,  ett
system    som    något    skulle   likna   det   nya
pensionssystemet.
Statsbidragen  inom  kulturområdet   borde  enligt
motion   2000/01:Kr296   (m)   i  ökad  utsträckning
fördelas  genom  upphandling.  En utredning  behöver
göras  om  kultursektorns  förhållande   till  lagen
(1992:1528)   om  offentlig  upphandling.  En  sådan
utredning begärs  även  i  motion  2001/02:Kr215 (m)
yrkande 3.
Slutligen  begärs i motion 2001/02:Kr344  (m)  ett
förtydligande  från regeringen i fråga om jävsregler
vid  fördelning  av   offentliga  bidrag  m.m.  inom
kultursektorn.  Med sådana  regler  skulle  det  bli
omöjligt  att  delta   i   politiska   beslut   inom
kulturområdet  som  man  på  något  sätt personligen
eller genom medlemskap i organisation eller förening
är berörd av.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har så gott som varje år under  lång  tid
behandlat  frågan   om   Kulturrådets   uppdrag  och
centrala       roll       och      funktion      som
kulturbidragsfördelande  instans   (se   t.ex.  bet.
1997/98:KrU1 s. 6566). Utskottet har då anfört  att
det  behövs  en  central myndighet med överblick och
kunskap  på  kulturområdet   likaväl  som  på  andra
områden.  Utskottet  har förutsatt  att  Kulturrådet
tillgodoser   behovet   av    förnyelse    i    sina
bedömningsgrupper.  Mångfalden  och  förnyelsen inom
kulturområdet  främjas  också  av att statligt  stöd
fördelas  av  ett  antal  från  varandra  fristående
instanser,  såsom Kulturrådet, Konstnärsnämnden  med
Bildkonstnärsfonden    och    olika   arbetsgrupper,
Riksantikvarieämbetet,   Svenska    institutet   och
Svenska Filminstitutet.

Utskottet vill framhålla att de statliga  bidragen
till   kulturområdet  har  många  olika  syften  som
formulerats  i  de  av  riksdagen antagna nationella
kulturpolitiska målen och  den av riksdagen godkända
inriktningen av kulturpolitiken  på  olika  områden.
Det  är viktigt att de som fördelar och använder  de
statliga  kulturbidragen  arbetar med utgångspunkt i
dessa mål så att de kan erbjuda  ett  mångfasetterat
kulturutbud som medger både bevarande av  kulturella
värden   och   stimulans   av  experimenterande  och
förnyelse. Vid bidragsfördelningen är det inte minst
viktigt  att  hänsyn  tas till  att  kultur  av  hög
kvalitet  så  långt  det  är   möjligt  skall  kunna
erbjudas  i hela landet och att kultur  skall  kunna
erbjudas i  sådana  former och av en sådan bredd att
den kan attrahera människor  med  olika bakgrund och
intressen. Bidragsfördelningen skall  bidra till att
öka  tillgängligheten  hos  kulturen.  Ett   viktigt
inslag   i   den  statliga  kulturpolitiken  är  att
resultaten av den förda politiken skall kunna följas
upp  och  utvärderas   mot  de  uppsatta  målen  och
riktlinjerna. Utskottet  kan mot denna bakgrund inte
förorda att ett system med  individuell kulturpeng
införs. Utskottet vill i sammanhanget  erinra om att
staten står för mindre än hälften av det  offentliga
stödet    till    kulturen    och   att   hushållens
kulturutgifter   är   dubbelt   så  stora   som   de
sammanlagda offentliga kulturbidragen.
Utskottet anser att det inte är  påkallat  med  en
utredning  som  skall  syfta  till  att  öka statens
upphandling  inom kulturområdet. I lagen (1992:1528)
om offentlig upphandling  regleras  vilka hänsyn som
kan  tas  vid  upphandling  som  gäller  varor   och
tjänster   inom   kulturområdet.   Det   bör  enligt
utskottets   mening   vara   svårt   att   i  större
utsträckning  förena en sådan upphandling av  kultur
med de nationella kulturpolitiska målen.
Slutligen anser  utskottet  att det inte heller är
påkallat att en utredning görs om nya jävsregler vid
fördelningen  av offentliga kulturmedel,  dvs.  inom
den  statliga,  landstingskommunala   och  kommunala
sfären,  som  skulle göra det nödvändigt  att  t.ex.
kartlägga    bidragsfördelande     politikers    och
tjänstemäns organisationstillhörigheter.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att  riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr295  (m),
2000/01:Kr296  (m),  2001/02:Kr215  (m)  yrkande  3,
2001/02:Kr261 (m) och 2001/02:Kr344 (m).

Sponsring


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslagen  om
sponsring, jämför reservationerna 8 (v) och 9
(kd).

Motionerna

Utvecklingen av kultursponsringen  bör enligt motion
2000/01:Kr292 (v) yrkande 8 bevakas,  bl.a.  när det
gäller yttrandefriheten i det konstnärliga skapandet
vid  kultursponsring.  Detta  bör  riksdagen  enligt
motionsyrkandet   som  sin  mening  tillkännage  för
regeringen.

I motion 2001/02:Kr416  (kd)  yrkande  1 hemställs
att  riksdagen skall tillkännage för regeringen  att
alla kulturinstitutioner  bör  ha  etiska regler för
sponsring.
Enligt  motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande  67  bör
riksdagen  tillkännage  för  regeringen  att  den  i
regleringsbreven   bör   ange   hur   stor   del  av
kulturinstitutionernas verksamhet som får sponsras.

Utskottets ställningstagande

Under  våren  2002 har Riksdagens revisorer avlämnat
ett förslag om  sponsring  av  statliga  myndigheter
(2001/02:RR9).   Revisorerna   har  föreslagit   att
regeringen  bör  ta  ställning till  vilka  statliga
myndigheter eller vilka  statliga  verksamheter  som
får    finansieras   med   sponsring.   Vidare   har
revisorerna   föreslagit   en   översyn   av   lagen
(1992:1528)  om  offentlig  upphandling  i syfte att
klargöra  hur  lagen  skall  tillämpas  i  fråga  om
sponsring.    Förslaget    har    remitterats   till
konstitutionsutskottet för behandling.

Konstitutionsutskottet  delar  i  sitt  betänkande
2001/02:KU19 revisorernas uppfattning att regeringen
bör ta ställning till vilka myndigheter  eller vilka
statliga   verksamheter  som  får  finansieras   med
sponsring.       Regeringen        bör        enligt
konstitutionsutskottets mening ta initiativ till att
se  över lagen om offentlig upphandling i syfte  att
klargöra   hur   den  skall  tillämpas  i  fråga  om
sponsring   i   form   av    varor   och   tjänster.
Konstitutionsutskottet anser att det krävs en tydlig
definition av begreppet sponsring  för  att klargöra
hur    finansieringsformen   skall   hanteras   inom
statsförvaltningen.  I  det  sammanhanget bör hänsyn
tas  till  att olika myndigheter  kan  förhålla  sig
olika till sponsring  beroende  på  arten  av  deras
verksamhet. Det kan finnas behov av att klargöra hur
myndigheterna   skall   hantera   sponsring.  Extern
finansiering  bör  inte  undergräva  de  beslut  som
fattas  i  politisk ordning. Det ankommer  i  första
hand  på  regeringen   att  utöva  den  styrning  av
myndigheterna         som        kan        behövas.
Konstitutionsutskottet  föreslår  att  riksdagen som
sin   mening   tillkännager  vad  utskottet  anfört.
Riksdagen   har   den    13   mars   2002   bifallit
konstitutionsutskottets förslag (rskr. 2001/02:176).
Ett motionsyrkande som syftade  till  att åtskillnad
skulle  göras  mellan  rena tillsynsmyndigheter  och
myndigheter inom kulturområdet  ansågs  redan delvis
tillgodosett genom vad konstitutionsutskottet anfört
och avslogs av riksdagen.
Kulturutskottet   anser   att   de   nu   aktuella
motionsyrkandena  från  allmänna  motionstiderna  år
2000  och 2001 till viss del är tillgodosedda  genom
riksdagens  ovan redovisade beslut den 13 mars 2002.
Något tillkännagivande  med  anledning av motionerna
behöver   således  inte  göras,  varför   motionerna
2000/01:Kr292  (v)  yrkande  8,  2001/02:Kr416  (kd)
yrkande 1 och 2001/02:
Kr422 (mp) yrkande 67 avstyrks.

Stöd till vissa projekt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
  kulturcentrum  i  Boåsberget  i Karlskoga,
jämför reservation 10
(1 v),
 kultur- och kunskapscentrum kring  Carl von
Linnés gärning,
   kulturellt  utvecklingscentrum  i  västra
Värmland,
 nationalkommitté för Birgittajubileet,
 firandet av 200 år av fred och
 ett  monument  över  den svenska soldaten i
fredens   och   frihetens   tjänst,   jämför
reservation 11 (1 m).

Motionerna

Ett  tillkännagivande  för  regeringen   om  statlig
medfinansiering  av  ett kulturcentrum i Boåsberget,
Karlskoga begärs i motion 2000/01:Kr298 (v).

En   utredning   om  förutsättningarna   för   ett
nationellt kultur- och  kunskapscentrum  kring  Carl
von  Linnés  gärning  begärs  i motion 2001/02:Kr389
(s).  Ett  samverkansprojekt  mellan   länsstyrelse,
landsting, kommun och en privat entreprenör  har som
mål  att  till Linnéjubileet år 2007 skapa ett Linné
Visitor Center.
Statligt   stöd   till   förverkligandet   av  ett
kulturellt   utvecklingscentrum  i  västra  Värmland
begärs i motion 2000/01:Kr302 (s).
I motionerna  2000/01:Kr246  (s) och 2000/01:Kr301
(c)  föreslås  att riksdagen skall  tillkännage  för
regeringen att en  nationalkommitté  bör  tillkallas
för  firandet av Birgittajubileet år 2003. Genom  en
sådan    kommitté    skulle   jubileet   få   större
uppmärksamhet. Det stora intresset från utlandet för
jubileet talar enligt  motionärerna för att jubileet
skall ses som en nationell  angelägenhet.  Den redan
arbetande  jubileumskommittén  och  Vadstena  kommun
behöver  stöd,  och en nationalkommitté skulle kunna
ge jubileet tyngd.
Riksdagen bör enligt  motion  2000/01:K331 (c, fp,
kd, m) tillkännage för regeringen som sin mening att
200 år av fred bör uppmärksammas  och  firas  på ett
allsidigt   sätt   under   åren   2008   och   2009.
Förberedelser  för firandet av minnet av kriget åren
18081809,  då  Sverige   förlorade   Finland   till
Ryssland,  pågår  redan  på olika håll i Sverige och
Finland.  En  plan  för firandet  bör  utarbetas  av
museer,     representanter      för     forskningen,
hembygdsrörelsen,             kulturinstitutionerna,
folkbildningen m.m., anförs det i motionen.
I  motion  2001/02:Kr229  (m)  föreslås  åter  att
riksdagen skall tillkännage för regeringen  att  ett
offentligt  monument  över  den  svenska  soldaten i
fredens och frihetens tjänst bör uppföras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  behandlar  först motionerna 2000/01:Kr298
(v),  2000/01:Kr302 (s)  och  2001/02:Kr389  (s)  om
statlig    medfinansiering    och    medverkan   vid
förverkligandet  av planerna på ett kulturcentrum  i
Karlskoga och ett  kultur- och kunskapscentrum kring
Carl von Linnés gärning  förlagt  till Stenbrohult i
Älmhults    kommun    respektive    ett   kulturellt
utvecklingscentrum  för att ta fram affärsidéer  för
kulturverksamhet i västra Värmland.

I motionerna har inte  redovisats i vad mån och av
vilken storlek det behövs  statligt  bidrag  till de
tre  kulturcentrumen.  Det  finns således inte något
underlag för utskottet att ta ställning till i denna
fråga.
Utskottet  påminner  om  att statliga  medel  till
nybyggnad eller ombyggnad av vissa kulturlokaler som
tillhör någon annan än staten  lämnas  från anslaget
28:33 Stöd till icke-statliga kulturlokaler.  Bidrag
kan också ges till standardhöjande reparationer  och
handikappanpassning  av  sådana  lokaler.  Beslut om
bidrag  fattas  av Boverkets samlingslokaldelegation
efter  samråd  med  Kulturrådet.  För  år  2003  har
riksdagen anvisat  10  miljoner kronor till anslaget
(prop. 2001/02:1, utg.omr.  17,  bet.  2001/02:KrU1,
rskr. 2001/02:72).
Utskottet  anser  att  det  behövs ett lokalt  och
regionalt engagemang för skapandet  av sådana lokala
eller   regionala   kulturcentrum  som  föreslås   i
motionerna. I den mån  statliga insatser behövs, bör
sådana   sökas   hos   berörda    instanser,   t.ex.
länsstyrelser, om det rör regionala  medel. I motion
2001/02:Kr389   (s)  redovisas  att  det  finns   en
projektgrupp med  lokal  och regional förankring för
planeringen  av ett kultur-  och  kunskapscentrum  i
Stenbrohult  kring  Carl  von  Linnés  gärning.  Ett
sådant centrum  kan  få  stor  betydelse  för  bl.a.
turistnäringen  i  länet.  Det  är  då naturligt att
projektet  drivs  av  representanter för  länet  och
berörd kommun och att företrädare för projektet även
finner samarbetsparter  inom  t.ex.  forskningen och
undervisningen.    Utskottet    har   erfarit    att
företrädare  för  Älmhults  kommun  har   ansökt  om
projekteringsmedel hos Stiftelsen Framtidens  kultur
och   fått   avslag.  Därefter  har  en  ansökan  om
projekteringsmedel           inlämnats          till
Kulturdepartementet.
Utskottet anser med hänvisning  till  det  anförda
att   riksdagen   inte   bör   göra   några   sådana
tillkännagivanden    som    begärs    i   motionerna
2000/01:Kr298    (v),    2000/01:Kr302    (s)    och
2001/02:Kr389 (s), varför de avstyrks.

Utskottet   har   med  intresse  tagit  del  av  den
information om planeringen  inför  jubileet  år 2003
som    representanter    för    arbetsgruppen    för
Birgittajubileet  lämnat  vid ett möte med utskottet
den 27 november 2001.

År 2003 är det 700 år sedan  Birgitta  föddes. Hon
blev allmänt känd i Europa redan under sin  livstid,
och  hennes  verk har uppmärksammats internationellt
alltmer  de  senaste   åren.   Den  1  oktober  1999
förklarades S:ta Birgitta av påven  Johannes  Paulus
II  som  europeiskt skyddshelgon. Hon skall vara  en
förebild och  inspirationskälla  för det framväxande
nya Europa. Med tanke på att Sverige  kommer att stå
i     centrum     för     700-årsjubileet    började
Birgittastiftelsen   hösten  1997   att   organisera
jubileumsförberedelserna.    Jubileet   står   under
beskydd   av   Konung   Carl  XVI  Gustaf   och   en
hederskommitté där bl.a. statsminister Göran Persson
ingår. En jubileumskommitté  bildades  år  1997  för
jubileets praktiska genomförande.
Ett   vetenskapligt   symposium  i  Vadstena  samt
utställningar och programverksamhet  med  anknytning
till Birgitta både i staden och på andra håll kommer
att  äga rum. För skolväsendet planeras undervisning
om svensk  medeltid med Birgitta som centralgestalt.
Studiecirklar  anordnas  i  kyrklig och icke-kyrklig
regi,  indirekt  stödda av radio  och  TV.  Firandet
kulminerar  i  en  ekumenisk   högtidsgudstjänst   i
Vadstena  klosterkyrka  den  1 juni 2003. Till denna
gudstjänst är påven inbjuden.
Många jubileumsarrangemang kommer att omfatta fler
länder, särskilt de nordiska länderna. Birgittaårets
verksamhet är riktad till två olika målgrupper.
För  det första vänder man sig  till  allmänhet  och
skolor.   För   det   andra   vänder  man  sig  till
forskarvärlden med en inbjudan  att  inför  år  2003
delta i och utveckla Birgittaforskningen.
Utskottet  hänvisar  till  redovisningen  ovan  av
planeringen  inför  Birgitta-jubileet  och anser att
motionerna 2000/01:Kr246 (s) och 2000/01:Kr301 (c) 
vilka väcktes under hösten 2000  inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd, varför de avstyrks.

Utskottet  instämmer  med motionärerna bakom  motion
2000/01:K331 (c, fp, kd,  m)  att  det  bör  vara av
intresse    för   museer,   forskningsinstitutioner,
skolan, folkbildningen,  hembygdsrörelsen  m.fl. att
om fem år uppmärksamma Sveriges 200 år av fred.  Det
kan  också bli ett tillfälle till ökade kontakter på
många  plan  med Finland. Det bör ankomma på lokala,
regionala  och   nationella   intressenter   att  ta
initiativ  till planering och samarbete kring sådana
projekt som  de önskar genomföra och att finna vägar
att finansiera  dem. Utskottet anser att det inte är
påkallat  att  riksdagen   gör  ett  uttalande  till
regeringen i frågan, varför  motion 2000/01:K331 (c,
fp, kd, m) avstyrks.

Utskottet har tidigare avstyrkt  motionsyrkanden  om
att  riksdagen skall begära att ett monument uppförs
över den  svenska  soldaten  i fredens och frihetens
tjänst. Utskottet har därvid hänvisat  till  att det
inte  bör vara riksdagens uppgift att uttala sig  om
vilka  enskilda   konstverk   som  skall  beställas,
utföras och uppföras (senast i  bet. 2000/01:KrU6 s.
12). Med samma motivering avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr229 (m).


Regionalpolitik m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
 kultur som tillväxtfaktor,
  regionalpolitiska  hänsyn vid fördelningen
av kulturanslag och
 kultur- och fritidspolitik  på landsbygden,
jämför reservation 12 (fp).

Motionerna

Enligt motion 2001/02:Kr324 (s)  bör  riksdagen  för
regeringen  tillkännage  som sin mening att kulturen
som   tillväxtfaktor  bör  uppmärksammas   och   att
kulturen  skall  vägas  in  i all samhällsplanering.
Statliga bidrag bör lämnas till  lokala  museer  via
länsmuseerna.    Det    statliga    anslaget    till
studieförbundens verksamhet bör ökas.

I    motion    2000/01:Kr297    (s)   begärs   att
regionalpolitiska hänsyn skall tas  vid fördelningen
av  statliga kulturanslag för att främja  individers
utveckling och näringslivs- och samhällsutveckling.
I  motionerna   2000/01:N268   (fp)   yrkande  22,
2000/01:N325  (fp) yrkande 25 och 2001/02:N262  (fp)
yrkande   17   begärs   ett   tillkännagivande   för
regeringen  att kultur-  och  fritidsverksamhet  har
stor betydelse för landsbygdens utveckling.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen  år  1996  av  den  kulturpolitiska
propositionen (1996/97:3) instämde utskottet  i  den
bedömning som Kulturutredningen (SOU 1995:84
s. 48) gjort av kulturens roll för den regionala och
lokala    utvecklingen    och    av   kulturen   som
kreativitetsutlösande    källa,   identitetsskapande
kraft,   lokaliseringsfaktor,    arbetsmarknad   och
turistattraktion. Vid detta tillfälle,  och  även  i
andra sammanhang, har utskottet understrukit att det
inte råder någon motsättning mellan det förhållandet
att  kulturen har ett egenvärde och det förhållandet
att den  har  betydelse  som lokaliseringsfaktor och
drivkraft för den ekonomiska  utvecklingen.  Det  är
utskottets  övertygelse  att  riksdagen inte behöver
uppmärksamma  regeringen  på dessa  förhållanden.  I
arbetet  i  landet med regionala  tillväxtavtal  har
kulturens  betydelse   betonats.   Det  ankommer  på
parterna   att  finna  olika  vägar  att  tillgodose
regionernas   behov   av   kultur   som  en  del  av
tillväxtåtgärderna.   Kulturrådet   har  regeringens
uppdrag att återrapportera insatserna inom ramen för
tillväxtavtalen.

Utskottet påminner om att Kulturrådet  i  enlighet
med   riksdagens  beslut  år  1996  har  regeringens
uppdrag  att årligen redovisa det regionala utfallet
av den statliga bidragsgivningen till kulturområdet.
Vidare redovisas  varje  år  utfallet av bidrag från
andra   statliga   sektorer   och   från   EU   till
kulturområdet.
Utskottet vill understryka att det  är  kommunerna
som  har  det  största  ansvaret  för satsningar  på
kulturen  och  fritidsverksamheten  inom   det  egna
området.  På  samma  sätt har de regionala politiska
instanserna     det     största     ansvaret     för
kultursatsningar  på  den regionala  nivån.  Statens
bidrag på den regionala nivån går via kulturbudgeten
till den regionala kulturella  infrastrukturen,  men
även   via   länsstyrelserna  till  olika  regionala
satsningar som kan inbegripa kultur.
Utskottet, som  hänvisar till det anförda och till
vad   som   anfördes   i    utskottets    betänkande
1998/99:KrU7  (s. 67, 1516) i motsvarande  frågor,
avstyrker motion  2001/02:Kr324  (s)  om  kultur som
tillväxtfaktor  och  motion  2000/01:Kr297  (s)   om
regionalpolitiska   hänsyn   vid   fördelningen   av
statliga  kulturanslag  samt motionerna 2000/01:N268
(fp) yrkande 22, 2000/01:N325  (fp)  yrkande  25 och
2001/02:N262   (fp)   yrkande   17  om  kultur-  och
fritidspolitik på landsbygden.

Länskonstnärer


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om
utbyggnad av verksamheten med länskonstnärer,
jämför reservation 13 (v).

Bakgrund

Statligt bidrag  till  verksamhet med länskonstnärer
får  användas  enligt  förordningen  (1996:1598)  om
statsbidrag    till    regional    kulturverksamhet.
(Länskonstnärer      benämns       ibland       även
länskonsulenter.)  Statsbidrag  får lämnas endast om
bidrag  från  ett landsting, en kommun  eller  någon
annan huvudman  uppgår  till  minst  motsvarande det
statliga  stödbeloppet.  Statsbidraget  skall  syfta
till  att  sprida,  stimulera  och öka kunskapen  om
konst  och  kultur,  framför  allt  bland  barn  och
ungdom, och att höja kvaliteten inom amatörkulturen.
Bidrag utgår från anslaget 28:2 Bidrag  till  allmän
kulturverksamhet,  utveckling  samt  internationellt
kulturutbyte  och  samarbete.  För  år  2002  uppgår
bidraget  till 6,7 miljoner kronor. I dag  finns  31
länskonstnärer,  varav  15 inom bildkonstområdet, 14
inom dansområdet, 1 inom  teaterområdet  och  1 inom
området  form och design. För år 2002 har 3 miljoner
kronor  anvisats   för   inrättande   av   regionala
konsulenter  för mångkultur efter modell av systemet
med länskonstnärer  (prop.  2001/02:1  s.  35,  bet.
2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:
72).

Motionerna

Nätet    av   länskonstnärer   bör   enligt   motion
2001/02:Kr342    (v)   byggas   ut   på   sikt   och
vidareutvecklas  i   hela  landet.  Det  bör  finnas
länskonstnärer  inom fler  konstområden  än  i  dag.
Länskonstnärer inom  flera  konstområden  bör  kunna
finnas  inom  varje län. Detta bör riksdagen som sin
mening tillkännage för regeringen (yrkande 5).

Möjligheterna att inrätta länskonstnärsuppdrag för
litteratur  bör   enligt  motion  2000/01:Kr344  (v)
yrkande  4  utredas.   I  motion  2001/02:Kr309  (v)
yrkande  6  begärs  att  regeringen  skall  överväga
möjligheterna  att  inrätta  en  länskonstnärstjänst
inom tidskriftsområdet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    påminner   om    att    systemet    med
länskonstnärer har byggts ut under ett antal år. För
år  2002  har,  som  ovan  nämnts,  en  ny  form  av
konsulenter  för  mångkultur   inrättats.  Utskottet
utgår från att systemet kommer att  byggas ut även i
fortsättningen   under   förutsättning   att   också
huvudmännen i regionerna är beredda att satsa  medel
på  en  sådan  utbyggnad.  Storleken  och  takten på
utbyggnaden    får    avgöras    i    kommande   års
budgetbehandlingar,  då det ekonomiska utrymmet  kan
bedömas  vid  en  avvägning  mot  andra  behov  inom
kulturområdet.  Med   hänvisning  till  det  anförda
avstyrker  utskottet  motionerna  2000/01:Kr344  (v)
yrkande 4, 2001/02:Kr309 (v) yrkande 6 och 2001/02:
Kr342 (v) yrkande 5.


Amatörkultur


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
    utredning    om    amatörkulturen    och
studieförbunden, jämför  reservation  14 (v)
och
   ökning  av  stödet  till  amatörkulturens
organisationer,  jämför  reservation  15 (c,
mp).

Motionerna

En utredning begärs i motion 2000/01:Kr293  (v)  som
skall  syfta till att skapa en infrastruktur och ett
samlat ansvar  för det folkliga kulturutövandet inom
folk-,  amatör-  och   världskultur   (yrkande   1).
Motionärerna  refererar  till  att det i Danmark har
skapats en organisation, Amatörernes Kunst og Kultur
Samråd (AKKS), som får statligt bidrag.

Enligt motion 2000/01:Kr701 (mp)  bör en utredning
göras om hur amatörkulturens ställning  kan  stärkas
gentemot   studieförbunden.  Regeringen  bör  vidare
undersöka         möjligheten         att         ge
amatörkulturorganisationerna       ett       utifrån
verksamhetens omfattning rimligt stöd (yrkande  33).
Motsvarande   förslag   förs   fram  även  i  motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 56 och 57.
I  motion  2001/02:Kr414  (kd)  föreslås   att  de
centrala amatörkulturorganisationerna skall få  ökat
statligt stöd (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Amatörkulturen  får  statligt  bidrag  till centrala
amatörorganisationer    för    riksorganisationernas
verksamhet. Dessa medel fördelas av Kulturrådet från
anslaget  28:2 Bidrag till allmän  kulturverksamhet,
utveckling  samt  internationellt  kulturutbyte  och
samarbete.  För budgetåret 2002 har 7 243 000 kronor
avsatts för ändamålet  i regeringens regleringsbrev,
en ökning med 800 000 kronor  jämfört  med  år 2001.
Ökningen    avser    utökad    medlemsservice   till
Amatörteaterns    riksförbund   (prop.    2001/02:1,
utg.omr. 17 s. 27 och 73).

I   övrigt   kanaliseras   statliga   medel   till
amatörkulturverksamhet   via   studieförbunden  från
anslaget  till  folkbildningen,  varav   drygt   1,2
miljarder  kronor  fördelades  av Folkbildningsrådet
till studieförbunden år 2000, (utg.omr. 17, anslaget
25:1  Bidrag  till  folkbildningen).   De  estetiska
studiecirklarna  omfattade  nära  40  %  av  antalet
studietimmar   år   2000.   Bland   de   20  största
ämnesgrupperna finns improvisatorisk musik, sång och
musik  i  grupp,  körsång,  utövande teater, folklig
dans,  instrumentalmusik  i  ensemble,  målning  och
slöjd. I vad mån denna verksamhet  är  att  betrakta
som   amatörkultur  och  om  den  har  genomförts  i
samverkan  med  amatörkulturorganisationer  kan inte
utläsas av statistiken.
Utskottet har erfarit att kontakter tagits  mellan
amatörkulturorganisationer och studieförbund för att
föra   de   senaste  årens  diskussioner  vidare  om
möjligheterna  till  samverkan  och om utveckling av
amatörkulturen.
Riksdagen  har  godkänt syftena med  det  statliga
bidraget till folkbildningen.  Till dessa syften hör
att stödet skall bredda kulturintresset  i samhället
och  öka  delaktigheten  i  kulturlivet  samt främja
kulturupplevelser  och  eget  skapande.  För att  få
information  om folkbildningen och om resultaten  av
bidragsgivningen  genomför  staten utvärderingar med
några års mellanrum. I september  2001  tillkallades
en utredare för att göra en ny sådan utvärdering med
utgångspunkt  i vad som anfördes i propositionen  om
vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen
(2000/01:72). Uppdraget  skall  redovisas senast den
15 mars 2004. I utredarens direktiv  (dir.  2001:74)
sägs bl.a. att utvärderingen bör belysa vilken  roll
och betydelse folkbildningen har för kulturen och  i
vilken   utsträckning   den   bidrar   till  att  de
kulturpolitiska målen nås.
Utskottet påminner i sammanhanget om att  statligt
stöd   lämnas  till  länskonstnärsverksamhet  enligt
förordningen   (1996:1598)   om   statsbidrag   till
regional  kulturverksamhet.  Syftet med detta bidrag
till länskonstnärers verksamhet  är  bl.a.  att höja
kvaliteten inom amatörkulturen.
Med  hänvisning  till att en utvärdering nu pågår,
som  bl.a.  omfattar folkbildningens  betydelse  för
kulturen, och  till  vad  som  i övrigt anförts ovan
anser  utskottet  att riksdagen inte  bör  ta  något
initiativ    till   en   särskild    utredning    om
folkbildningens  betydelse  för amatörkulturen eller
om   bidragsfördelning   till   amatörkulturen   via
Kulturrådet    eller   studieförbunden.    Utskottet
avstyrker  sålunda   motionerna   2000/01:Kr293  (v)
yrkande 1, 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 33 i denna del
och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 56.

Som  utskottet  redovisat  ovan  har  bidraget  till
centrala           amatörorganisationer          för
riksorganisationernas  verksamhet ökats för år 2002.
Frågan om en fortsatt förstärkning kommande budgetår
får  prövas  mot  andra  angelägna   ändamål  i  det
ordinarie budgetarbetet, varför riksdagen  bör avslå
motionerna 2000/01:
Kr701  (mp)  yrkande  33  i denna del, 2001/02:Kr414
(kd) yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 57.


Internationella frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
  internationellt  kulturellt   musikutbyte,
jämför reservation 16 (kd),
   bidrag  till  internationellt  kulturellt
utbyte,
  Svenska   institutets   ställning,  jämför
reservation 17 (mp),
   uttalande   om   de   nordiska  ländernas
kulturella relationer, jämför reservation 18
(mp),
 internationellt kulturutbyte  inom  teatern
och dansen,
  kulturens  betydelse vid exportsatsningar,
jämför reservation 19 (fp),
  Svensk-isländska  samarbetsfonden,  jämför
reservation 20 (c, fp, mp) och
    Torsby     finnkulturcentrum,     jämför
reservation 21 (1 kd).

Motionerna

Enligt motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande  19 och
2001/02:Kr418  (kd)  yrkande  4 bör riksdagen begära
att en översyn görs av användningen  av de medel som
går  till  internationellt  kulturellt utbyte  under
anslaget  28:2 Bidrag till allmän  kulturverksamhet,
utveckling  samt  internationellt  kulturutbyte  och
samarbete. Motionärerna anför att det behövs en mera
rättvis  fördelning  mellan  musikgenrer av bidraget
till  internationellt  kulturutbyte.  Folkmusik  och
folkdans har varit särskilt missgynnade.

Det  behövs  enligt  motion   2000/01:Kr701   (mp)
yrkande  10  ytterligare medel för att uppmuntra och
stärka     internationellt      kulturutbyte,     då
internationellt kulturutbyte stärker  demokratin och
solidariteten   mellan  människor.  Detta  bör   ges
regeringen till känna.  Enligt  motionens yrkande 16
bör   riksdagen  som  sin  mening  tillkännage   för
regeringen  att  de  nordiska  ländernas  kulturella
relationer   behöver  förbättras.  I  samma  motions
yrkande 30 och i motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 7
begärs ett tillkännagivande  för  regeringen  om att
Svenska  institutets ställning skall stärkas i stora
kulturella  internationella  sammanhang  där svenska
politiker och svenskt näringsliv deltar.
Enligt  motion  2001/02:Kr348  (v) yrkande  5  bör
Sverige  i  FN  och  EU  arbeta för att  ett  utökat
internationellt kulturutbyte  inom  teatern stöds på
olika sätt. Ett motsvarande arbete inom  FN  och  EU
för  att  stödja  internationellt kulturutbyte också
inom dansens område  begärs  i  motion 2001/02:Kr352
(v)  yrkande  13.  Motionärerna  anför   att  sådant
kulturutbyte  betyder  mycket både för konstarternas
utveckling  och  för förståelsen  mellan  människor.
Kulturutbyte  kan  också   påverka   attityder   och
fördomar  och stärka demokratiseringen och respekten
för mänskliga rättigheter.
Ett  program   för   hur  kultur  kan  användas  i
exportsyfte bör enligt motionerna 2000/01:Kr346 (fp)
yrkande 27 och 2001/02:Kr419  (fp)  yrkande  26  tas
fram.   Att   satsa  på  kultur  kan  vara  en  rent
affärsmässigt   god   investering   även   i   detta
sammanhang, anförs det i motionerna.
I motionerna 2001/02:Kr262  (s)  och 2001/02:Kr346
(c,  m, v, kd, fp, mp) hemställs att  riksdagen  som
sin mening  skall  tillkännage  för  regeringen  att
regeringen  skall förelägga riksdagen ett förslag om
hur     kapitalbehovet      för     Svensk-isländska
samarbetsfonden  skall kunna tillgodoses  med  syfte
att    kultursamarbetet    skall    kunna    fortgå.
Motionärerna   redovisar  att  avkastningen  på  det
kapital  om  3 miljoner  kronor  som  avsattes  till
fonden år 1995  inte  är  tillräcklig för att syftet
med  fonden  skall kunna tillgodoses.  Hittills  har
endast  marginella   bidrag   till  kultursamarbetet
mellan de båda länderna kunnat ges. Det behövs minst
en  fördubbling  av kapitalet för  att  göra  utbyte
mellan konstnärer,  författare  och  företrädare för
organisationsliv möjligt.
Sverige bör enligt motion 2001/02:Kr275  (m) verka
i  Nordiska  rådet  för att Torsby finnkulturcentrum
skall bli ett nordiskt  centrum  för  forskning  och
information kring skogsfinnarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  behandlade  vid 1999/2000 års riksmöte en
motion   om  en  mera  rättvis   fördelning   mellan
musikgenrer   av   bidraget   till   internationellt
kulturutbyte   (bet.   1999/2000:Kr10   s.   1213).
Motionen   motsvarar   de   nu  aktuella  motionerna
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 19 och 2001/02:Kr418 (kd)
yrkande  4,  i  vilka framhålls  att  folkmusik  och
folkdans har varit  särskilt  missgynnade. Utskottet
framhöll för två år sedan att de medel som står till
förfogande  för  internationellt  kulturellt  utbyte
skall användas till  en  rad  olika konstområden och
bland  dem  olika  musikgenrer.  Medlen   kan   inte
fördelas  rättvist varje år mellan dem. Liksom vid
föregående  tillfälle  anser  utskottet  att  det är
viktigt  att  musikutbytet  speglar det rika svenska
musiklivet,  där  folkmusiken  är   en  viktig  del.
Utskottet förutsätter att Kulturrådet över tiden har
möjlighet  att  inom  ramen  för tillgängliga  medel
åstadkomma  en  bred  bidragsfördelning.   Utskottet
anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om
detaljerna  i  Kulturrådets  bidragsfördelning   och
avstyrker  de  nu  aktuella motionerna 2000/01:Kr345
(kd) yrkande 19 och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 4.

Utskottet  instämmer  i  vad  som  anförs  i  motion
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 10 om att internationellt
kulturutbyte kan stärka demokratin och solidariteten
mellan människor. Detta är också ett av motiven till
att medel till  internationellt kulturutbyte anvisas
inom   både  kulturbudgeten   och   utrikesbudgeten.
Utskottet  anser  emellertid  att riksdagen inte bör
göra ett allmänt uttalande om förstärkning  av dessa
medel.  Ställningstaganden till konkreta förslag  om
medelsanvisningar   görs   i  det  ordinarie  årliga
budgetarbetet.  Med  hänvisning   till  det  anförda
avstyrker   utskottet   motionsyrkandet.   Utskottet
avstyrker    med    samma   motivering    motionerna
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 30 och 2001/02:
Kr422 (mp) yrkande 7  om  en förstärkning av Svenska
institutets ställning.

Utskottet anser att de nordiska ländernas kulturella
relationer  är  mycket betydelsefulla  och  att  det
alltid  är en strävan  att  dessa  relationer  skall
kunna förbättras  ytterligare.  Utskottet  anser att
det  inte är nödvändigt att riksdagen påtalar  detta
för regeringen. Motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 16
avstyrks.

Som anförs  i motionerna 2001/02:Kr348 (v) yrkande 5
och 2001/02:Kr352 (v) yrkande 13 har internationellt
kulturutbyte  inom  teatern  och  dansen liksom inom
många   andra   konstområden   stor  betydelse   för
konstarternas utveckling och för  förståelsen mellan
människor.   Vid   riksmötet  1999/2000   redovisade
utskottet på vilket  sätt  Sverige  lämnar stöd till
internationellt  kulturellt samarbete  och  framhöll
också att kulturutbyte  kan  påverka  attityder  och
fördomar   och  även  stärka  demokratiseringen  och
respekten för mänskliga rättigheter. Utskottet anser
 liksom för två år sedan  att det inte är påkallat
att  riksdagen   gör  ett  särskilt  uttalande  till
regeringen  om  Sveriges   arbete   för  demokratisk
utveckling  och  internationellt  kulturutbyte.  Mot
bakgrund  av det anförda avstyrker utskottet  de  nu
aktuella motionsyrkandena.

Vid 1998/99  och  1999/2000 års riksmöten behandlade
utskottet motionsyrkanden  om  ett  program  för hur
kultur kan användas i exportsyfte (bet. 1998/99:KrU5
s.  11 och 1999/2000:KrU9 s. 30). Utskottet instämde
då i  motionärernas bedömning av kulturens betydelse
i  exportsammanhang  och  ansåg  att  det  inte  var
nödvändigt  att  riksdagen uppmärksammade regeringen
på denna kulturens  betydelse.  Med  de motiveringar
som då anfördes föreslår utskottet nu  att riksdagen
avslår motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande  27 och
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 26.

Utskottet  instämmer  i  vad som anförs i motionerna
2001/02:Kr262 (s) och 2001/02:Kr346  (c,  m,  v, kd,
fp,  mp)  om  den stora betydelsen av det kulturella
utbytet mellan de nordiska länderna. Ett uttryck för
detta och för den  vikt som läggs vid att ha en nära
kontakt   med   den   västnordiska    kulturen    är
instiftandet    av    Stiftelsen    Svensk-isländska
samarbetsfonden år 1995. De bilaterala  fonderna  är
ett viktigt komplement till den verksamhet som stöds
av     Nordiska    kulturfonden.    Svensk-isländska
samarbetsfonden  har  nu  varit verksam så länge att
erfarenheter  finns  som skulle  kunna  läggas  till
grund  för en analys av  vilka  områden  och  vilken
inriktning   som  fonden  kunnat  stödja  och  vilka
önskvärda  delområden   och  inriktningar  som  inte
kunnat prioriteras. En sådan  analys bör t.ex. kunna
läggas  till grund för en jämförelse  med  den  mera
långvariga  verksamhet  som  fått  stöd  från övriga
bilaterala stiftelser som Sverige varit med  om  att
stifta  för  främjande  av  det  nordiska kulturella
samarbetet. Utskottet är inte berett att på grundval
av de nu föreliggande motionerna tillstyrka  att ett
kapitaltillskott  skall  göras till Svensk-isländska
samarbetsfonden.  Med hänvisning  till  det  anförda
avstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr262 (s) och
2001/02:Kr346 (c, m, v, kd, fp, mp).

Till   länsmuseet  Värmlands   museum   hör   Torsby
finnkulturcentrum,  en  av  de  delar  av museet som
benämns  utgårdar. Centrumet är inrymt i  den  gamla
bruksherrgården    i    Torsby.    Där    finns   en
basutställning, ett bibliotek och ett kommunalt ägt,
stort  arkiv om skogsfinnarna. Torsby kommun  bidrar
till verksamheten  på  centrumet. Ett samarbete sker
med motsvarande verksamhet  i Norge. Viss verksamhet
stöds med EU-medel, t.ex. Interregmedel till projekt
och nätverk tillsammans med norska  samarbetsparter.
Enligt  vad som inhämtats finns för närvarande  inte
någon   planering    vid   museet   för   att   göra
finnkulturcentrumet  i   Torsby  till  ett  nordiskt
centrum under Nordiska ministerrådet. Med hänvisning
till   det   anförda  avstyrker   utskottet   motion
2001/02:Kr275 (m).


Livskvalitet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsförslaget  om
kulturens betydelse för livskvalitet,  jämför
reservation 22 (c).

Motionen

Riksdagen   bör  enligt  motion  2000/01:So358   (c)
yrkande 6 som  sin mening tillkännage för regeringen
att det bör skapas  en  kulturell  allemansrätt  för
människor  i  hela  landet mot bakgrund av kulturens
betydelse för livskvaliteten.  Särskilt  viktigt  är
det   att  en  växande  andel  av  verksamheten  vid
kulturinstitutionerna riktas mot barn och ungdom och
att det  anvisas särskilda medel för barns och ungas
kultur. Kulturen  skall formas underifrån och finnas
i vardagslivet i folkrörelser  och  föreningsliv, på
arbetsplatser och i bostadsområden.

Utskottets ställningstagande

Ett  av målen för den nationella kulturpolitiken  är
att  verka   för   att   alla   får  möjlighet  till
delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser
och  eget skapande. Ett annat av dessa  mål  är  att
främja  bildningssträvandena (bet. 1996/97:KrU1). De
sammanlagt  sju  målen  har  alltsedan år 1997 lagts
till  grund  för den statliga bidragsgivningen  till
kultur och för  mera  detaljerade  mål i regeringens
regleringsbrev  för anslagen inom kulturområdet.  De
kulturpolitiska       målen        är       dessutom
sektorsövergripande och skall genomsyra  även  andra
politikområden. Ett exempel är insikten om kulturens
betydelse  i  de  senaste årens utredningsarbete och
riksdagsbeslut som  handlar om folkhälsan. Målen har
också  blivit riktmärken  och  inspiration  för  den
kulturpolitik  som  förs på regional och lokal nivå.
Barn och unga är prioriterade  inom  kulturpolitiken
enligt    inriktningen    i    den   kulturpolitiska
propositionen  år 1996 (prop. 1996/97:3).  Utskottet
har  utförligt behandlat  frågor  om  betydelsen  av
barns   och   ungas   kultur   i   samband  med  den
ungdomspolitiska  propositionen (prop.  1998/99:115,
bet. 1999/2000:KrU4,  rskr.  1999/2000:53)  och  vid
budgetbehandlingen  åren  19982001. Utskottet anser
mot  bakgrund  av  det  anförda   att  det  inte  är
nödvändigt   att  genom  ett  riksdagens   uttalande
uppmärksamma regeringen  på  kulturens betydelse för
folkhälsan  och  livskvalitet. Motion  2000/01:So358
(c) yrkande 6 avstyrks.


Jämställdhet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
  statistik som belyser  kvinnors  och  mäns
situation    inom    kulturområdet,   jämför
reservation 23 (v),
 köns- och maktstrukturen inom kulturområdet
m.m., jämför reservation 24 (v),
 riktade insatser för  att  främja  kvinnors
situation     på    kulturområdet,    jämför
reservation 25 (mp) och
 en fond för ett kvinnokulturhus.

Motionerna

I motion 2000/01:Kr292  (v)  yrkande  6  begärs  att
riksdagen  skall  tillkännage för regeringen behovet
av könsindelad statistik  på alla kulturområden samt
i motion 2000/01:Kr526 (v)  yrkande  2  detsamma när
det gäller barns och ungdomars tillgång till kultur.

Enligt  motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande  5  skall
riksdagen tillkännage för regeringen att Kulturrådet
bör utreda  hur  stor  andel  av  de medel som rådet
fördelar  som  kommer  kvinnliga respektive  manliga
kulturkonsumenter och kulturutövare till del.

I  motion 2001/02:Kr342 (v)  yrkande  6  begärs  att
Kulturrådet   skall   få  i  uppdrag  att  kartlägga
kulturlivet  ur ett könsmaktsperspektiv  vad  gäller
dem som skapar  kulturutbudet, dem som använder det,
dem som har det politiska ansvaret för kulturområdet
och  dem  som administrerar  det.  I  samma  motions
yrkande 7 begärs  att  en parlamentariskt sammansatt
kommitté  skall utreda vad  den  rådande  köns-  och
maktstrukturen   inom   kultursektorn   betyder  för
kvinnors  möjligheter att utnyttja sina demokratiska
fri- och rättigheter.

Riktade  insatser  för  att  bryta  kulturområdets
bristande genusansvar  begärs i motion 2000/01:Kr701
(mp) yrkande 9 och 2001/02:Kr422  (mp)  yrkande  20.
Som  exempel  nämns  att  kvinnliga  konstnärer  har
svårare   än   manliga   konstnärer  att  klara  sig
ekonomiskt på grund av en strukturell snedfördelning
till förmån för manliga normer och värderingar.
Förutsättningarna  för  att   inrätta  en  statlig
kulturhusfond   för   kvinnor   bör  enligt   motion
2000/01:Kr513 (c) utredas. Kvinnor  arbetar på många
håll    i   landet   med   att   belysa   kvinnornas
levnadshistoria. Möjligheterna undersöks att inrätta
ett kvinnomuseum eller ett kulturhus för kvinnor som
mötesplats för praktisk och kulturell gemenskap samt
för att förvalta  och  lära  av historien och bereda
marken för de kvinnor som kommer efter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  vid  tidigare  tillfällen  behandlat
motionsyrkanden som på olika sätt  behandlat  frågor
om   jämställdheten   inom  kulturområdet,  t.ex.  i
betänkandena 1999/2000:KrU9 och 1999/2000:KrU11 samt
i de årliga budgetbetänkandena  när det gäller medel
till kvinnomuseer m.m.

Kulturrådet,  som  är ansvarigt för  den  officiella
kulturstatistiken, har  av  regeringen  fått som mål
för denna verksamhet att bl.a. verka för  en tydligt
urskiljbar uppdelning på kvinnor och män där  så  är
möjligt. Konstnärsnämnden skall enligt av regeringen
givna   mål   presentera  all  statistik  inom  sitt
verksamhetsområde,  som  relaterar  till  individer,
uppdelad på kvinnor och män. Utskottet anser att det
inte  behöver uppställas fler mål för den officiella
kulturstatistiken  för att det skall bli möjligt att
spegla fördelningen  av  satsningar  m.m. på kvinnor
och   män.   Utskottet   förutsätter  att  både   de
statistikansvariga  och  regeringen   utvärderar  om
statistiken speglar det som behövs utifrån  de  mera
generella  mål som givits och, om så inte är fallet,
lägger fram  de  förslag  som  kan  vara  nödvändiga
beträffande      mål      och      resurser      för
statistikproduktionen.   Med   hänvisning  till  det
anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr292
(v) yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Kr526 (v) yrkande
2.

Utskottet anser att det inte behöver  tillsättas  en
särskild  utredning  för  att  utreda  vad köns- och
maktstrukturen   inom   kulturområdet  betyder   för
kvinnors möjligheter att  utnyttja sina demokratiska
fri- och rättigheter eller  att  en  kartläggning av
kulturområdet  bör göras ur ett könsmaktsperspektiv.
Utskottet påminner  om  att  ett  av de övergripande
målen  för  den  nationella kulturpolitiken  är  att
kulturpolitiken  skall  värna  yttrandefriheten  och
skapa reella förutsättningar  för alla, således både
kvinnor  och  män, att använda den.  Kulturpolitiken
skall  verka  för   att   alla  får  möjlighet  till
delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser
och eget skapande. Detta gäller  både  kulturskapare
och kulturkonsumenter av båda könen och alla åldrar.
Det  åligger  Kulturrådet  att  utvärdera hur  målen
uppnås.  De  demokratiska fri- och  rättigheterna  i
stort     värnas     av      landets     grundlagar.
Demokratiutredningen lade fram  sitt  betänkande  En
uthållig  demokrati!  (2000:1)  för  två  år  sedan.
Kommundemokratikommitténs betänkande Att vara med på
riktigt      demokratiutveckling   i  kommuner  och
landsting  (SOU  2001:48)  kom  ett  år senare.  För
närvarande    behandlas    regeringens   proposition
Demokrati  för  det  nya  seklet   (prop.   2002:80)
tillsammans      med      väckta     motioner     av
konstitutionsutskottet.  Med   hänvisning  till  det
anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr342 (v)
yrkandena 6 och 7.

I de av regeringen fastställda verksamhetsmålen  för
alla   statliga   myndigheter   inom   kulturområdet
uppställs  som  ett  mål  att  de  skall  främja  en
samhällsutveckling  som kännetecknas av jämställdhet
mellan   kvinnor   och   män.    De    skall   också
återrapportera  till  regeringen åtgärder  av  olika
slag som de har gjort för att uppnå målet. Utskottet
förutsätter    att    regeringen    utifrån    denna
återrapportering  lägger   fram   de   förslag   för
riksdagen  som den anser nödvändiga om det visar sig
att särskilda  åtgärder  måste  vidtas för att nå de
uppsatta  målen. Riksdagen bör således  inte  begära
några särskilda  riktade  insatser.  Med  hänvisning
till  det  anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 9 och 2001/02:Kr422  (mp)
yrkande 20.

Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i bet.
2001/02:KrU14)  uttalat  att  kvinnoperspektivet bör
genomsyra all museiverksamhet och  att det samtidigt
är av stort värde om vissa museer dessutom genom sin
speciella  inriktning  samt  genom utvecklingsarbete
och  samverkan kan stimulera övriga  museers  arbete
med   sådana    frågor.   Utskottet   har   avstyrkt
motionsyrkanden  om   inrättande  av  ett  särskilt,
statligt  kvinnomuseum.  Utskottet  är  inte  heller
berett att  tillstyrka  att en fond eller ett bidrag
avsätts  för  ett  kvinnokulturhus  i  enlighet  med
motion 2000/01:Kr513  (c).  Det förefaller utskottet
som om ansvaret för inrättande  av  ett  sådant  hus
snarare   skulle  kunna  ligga  på  en  kommun.  Mot
bakgrund av  det  anförda avstyrker utskottet motion
2000/01:Kr513 (c).


Minoriteters kultur m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
  ett  samiskt  kulturcentrum  i  Stockholm,
jämför reservation 26 (mp),
       ett      internationellt       romskt
forskningsinstitut och
  Grekiskt   kulturcentrum,   m.m.,   jämför
reservation 27 (v).

Motionerna

I  motion  2000/01:K378  (mp)  yrkande  8 återkommer
Miljöpartiet  de gröna med förslag om att  riksdagen
som sin mening  skall tillkännage för regeringen att
ett samiskt kulturcentrum  bör inrättas i Stockholm.
Regeringen, Stockholms stad  och  Stockholms län bör
enligt motionen tillsammans med de  berörda  samiska
organisationerna   inrätta   det  kulturcentrum  som
Stockholms sameförening arbetar för.

Förutsättningarna  för ett internationellt  romskt
forskningsinstitut bör  enligt  motion 2001/02:Kr303
(s)  utredas.  Motionären  anför  att   den   romska
folkgruppen  utsatts  för svår förföljelse. Även  de
har  utsatts  för nazisternas  förintelse,  som  för
romernas del benämns  Porraimos. De har behov av att
förmedla   sin  kultur,  sin   historia   och   sina
levnadsregler. Ett forskningsinstitut borde inriktas
på Förintelsen  och  förföljelsen och på utbildning,
samt på kunskapsöverföring  kring romernas historia,
språk,  ursprung  och  kulturer.   Genom  förbättrad
kunskap skulle fördomar kunna motverkas och romernas
delaktighet i samhället förbättras.
Enligt  motion  2001/02:Kr347  (v) yrkande  1  bör
riksdagen som sin mening tillkännage  för regeringen
att en undersökning bör göras av möjligheterna  till
en  permanent  ekonomisk lösning som säkrar Grekiskt
kulturcentrums existens och basverksamhet. Centrumet
har bibliotek, arkiv  och museum och bedriver konst-
och folkbildningsverksamhet.  Centrumets  problem är
att  statsbidraget  inte  räcker till mycket mer  än
lokalkostnaderna.  Verksamheten   har  avstannat  av
ekonomiska    skäl.    Ett    fungerande    grekiskt
kulturcentrum  skulle  vara  en tillgång för Sverige
och en förebild för andra länder. Med utgångspunkt i
Grekiskt kulturcentrums ekonomiska  situation begärs
i motionen att förekomsten av diskriminering  i  det
svenska  kulturlivet  undersöks  (yrkande 2), att en
utredning skall ta fram klara kriterier  och villkor
gällande   det   statliga   stödet  till  invandrade
minoriteters kulturinstitutioner (yrkande 3) och att
regeringen skall lämna förslag till riksdagen om hur
kulturlivet   kan   bidra  till  att   snabbare   nå
invandrar-  och integrationspolitiska  mål  (yrkande
4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet lämnade  vid  1999/2000  års  riksmöte  en
redovisning  av  det  statliga  stödet till samernas
kultur, bl.a. de medel som anvisas  till Sametingets
disposition under anslaget 28:2 Bidrag  till  allmän
kulturverksamhet,  utveckling  samt  internationellt
kulturutbyte  och samarbete (bet. 1999/2000:KrU9  s.
2325). Vid budgetbehandlingen hösten 2001 anvisades
ökade medel, nämligen
7 miljoner kronor  till de nationella minoriteternas
språk och kultur, bl.a. avseende förstärkt stöd till
samisk kultur (prop.  2001/02:1,  s. 35 och 73, bet.
2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72). Vid  1999/2000  års
riksmöte  ansåg  utskottet att frågan om ett samiskt
kulturcentrum  i  Stockholm  i  första  hand  är  en
uppgift för samernas  egna  organisationer  och  om
det gäller möjligheten att få kommunalt bidrag   en
fråga  för de politiskt ansvariga i Stockholms stad.
Utskottet  framhöll  också  att  Sametinget har till
uppgift att verka för en levande samisk  kultur  och
att   därvid  ta  initiativ  till  verksamheter  och
föreslå  åtgärder  som  främjar  denna  kultur.  Med
hänvisning  till  vad som anfördes vid 1999/2000 års
riksmöte  föreslår utskottet  att  riksdagen  avslår
motion 2000/01:K378 (mp) yrkande 8.

När  det  gäller   frågan   om   att   inrätta   ett
internationellt  romskt  forskningsinstitut påminner
utskottet om att riksdagen har godkänt inrättande av
Forum för levande historia (prop. 2001/02:1 utg.omr.
17 s. 6567, bet. 2001/02:KrU1
s. 3135, rskr. 2001/02:72).  Forumet  skall vara en
mötesplats  som  med  utgångspunkt i Förintelsen  av
judarna aktivt skall verka  för alla människors lika
värde och behandla frågor om demokrati, tolerans och
mänskliga  rättigheter.  Det skall  fungera  som  en
mötesplats  för  både  specialister   och   en  bred
allmänhet.  Det skall samarbeta med universitet  och
högskolor och med utbildningsväsendet. Forumet skall
stimulera till  forskning men självfallet inte verka
styrande   gentemot    den    fria   och   objektiva
forskningen.  Utskottet  fann  också   att  forumets
uppdrag   skall   inbegripa  andra  kränkningar   av
människovärdet än Förintelsen  av judarna. Utskottet
anser att Forumet kan fylla en del  av  de uppgifter
som  motionären  avser  när  det gäller romerna  och
förutsätter   att  verksamheten  vid   Forumet   kan
stimulera  till   forskning  om  romerna  och  deras
kultur. Med hänvisning  till  det  anförda  föreslår
utskottet  att riksdagen avslår motion 2001/02:Kr303
(s).

Utskottet  påminner   om   att  bidrag  lämnas  till
organisationer  med mångkulturell  inriktning  under
anslaget 28:2 Bidrag  till  allmän kulturverksamhet,
utveckling  samt  internationellt  kulturutbyte  och
samarbete. Det ankommer  på  regeringen  att fördela
medlen mellan de olika ändamål och ämnesområden  som
riksdagen  godkänt. En stor del av anslaget fördelas
därefter    av     Kulturrådet.     I    regeringens
regleringsbrev  anges  att Kulturrådet  får  använda
medel under anslaget för  bidrag till bl.a. Grekiskt
kulturcentrum. Det ankommer  således  på Kulturrådet
att  inom  ramen  för anvisade medel fördela  bidrag
till ett antal organisationer.  Utskottet  anser att
riksdagen inte bör besluta i sådana detaljfrågor som
är  delegerade  till  Kulturrådet  och föreslår  att
riksdagen avslår motion 2001/02:Kr347  (v) yrkandena
1  och  3.  Utskottet  anser  inte  att  frågan   om
storleken  på  det  statliga  bidraget till Grekiskt
kulturcentrum kan tas till intäkt för att det behövs
utredningar  om  diskriminering  inom   det  svenska
kulturlivet,  varför  motionens  yrkande 2 avstyrks.
Utskottet   anser   att   kulturlivet   har    stora
möjligheter  och  förpliktelser  när  det gäller att
arbeta   för   att   nå   uppsatta   invandrar-  och
integrationspolitiska  mål. De sju nationella  målen
för kulturpolitiken omfattar alla invånare i landet.
Dessa mål har utvecklats  i  ett  stort antal delmål
och  verksamhetsmål  för  statliga myndigheter  inom
kulturområdet   och   för   bidragsgivningen.   Däri
uttrycks också viljan att med  kulturpolitikens  och
kulturlivets     hjälp    underlätta    invandrarnas
delaktighet i kulturlivet  och att kulturlivet skall
spegla  även  de  invandrades  liv  och  verklighet.
Kulturrådet  fick föregående år ansvaret  och  medel
för initiativtagande  insatser på det mångkulturella
området (prop. 2000/01:1  utg.omr.  17 s. 31 och 57,
bet.    2000/01:KrU1,    rskr.    2000/01:59).     I
budgetpropositionen  för år 2002 föreslogs att medel
skulle   anvisas   för   inrättande   av   regionala
konsulenter för mångkultur (prop. 2001/02:1 utg.omr.
17  s.  35, 36 och 73). Riksdagen  biföll  förslaget
(bet.   2001/02:KrU1,    rskr.    2001/02:72).   Med
hänvisning  till  det  anförda  avstyrker  utskottet
motionens yrkande 4.


Funktionshindrade och kulturen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om
funktionshindrade    och   kulturen,   jämför
reservation 28 (m).

Motionerna

Riksdagen  bör enligt motionerna  2000/01:Kr235  (m)
yrkande 11 och  2001/02:Kr205 (m) yrkande 15 som sin
mening tillkännage  för  regeringen  att    även om
tillgängligheten    till    kulturlivet    för    de
funktionshindrade  blivit  mycket  bättre    mycket
fortfarande finns kvar att göra. Detta exemplifieras
med att textning och hörslinga för hörselskadade kan
saknas   på   bio  och  att  synskadade  behöver  få
textremsan i TV  uppläst i en särskild kanal. Vidare
är   antalet   funktionshindrade    studerande   vid
konstnärliga      högskolor      fortfarande     få.
Tillgängligheten  till  talböcker  är   inte  heller
tillfredsställande.

Utskottets ställningstagande

Som  anförs  i  motionerna gäller de kulturpolitiska
målen alla invånare  i  landet,  således självfallet
även de funktionshindrade. Ansträngningar  görs  för
att  öka deras möjligheter att ta del i kulturlivet,
och ett särskilt ansvar har lagts på Kulturrådet att
driva  dessa  frågor. Det ligger dessutom ett ansvar
på  varje  kulturinstitution   att   så   långt   de
ekonomiska  förhållandena  tillåter göra det möjligt
för  de  funktionshindrade  att   bli   delaktiga  i
kulturlivet.  Stora insatser görs av studieförbunden
och folkhögskolorna.  Kulturrådet  har i regeringens
regleringsbrev för år 2002 fått i uppdrag  att  till
augusti   2002   ta   fram   etappmål   för  hur  de
funktionshindrade  skall  bli  delaktiga i kulturen.
Etappmålen skall vara uppfyllda  år  2010. Utskottet
anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte
behöver   göra   ett  sådant  tillkännagivande   för
regeringen om de funktionshindrade  och kulturen som
begärs i motionerna 2000/01:Kr235 (m) yrkande 11 och
2001/02:Kr205 (m) yrkande 15, varför de avstyrks.


Kulturell påverkan på attityder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om
kulturaktiviteter  för  att påverka attityder
till HBT-personer.

Motionerna

I motionerna 2000/01:Ju724 (v, fp, mp, s, c) yrkande
23 och 2001/02:L371 (v, s,  c,  fp,  mp)  yrkande 40
hemställs  att  riksdagen  som  sin mening skall  ge
regeringen  till  känna  att  statliga  kulturanslag
skall prioriteras till sådana kulturaktiviteter  som
syftar  till att påverka attityder till och motverka
fördomar mot HBT-personer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  förutsatte  vid  1999/2000 års riksmöte
att kulturinstitutionerna m.fl.  med utgångspunkt i
de kulturpolitiska målen om allas delaktighet och om
kulturell   mångfald   m.m.    speglar   samhällets
mångfald  och främjar respekt  och  tolerans  mellan
människor   och    grupper    i    samhället   (bet.
1999/2000:KrU9  s.  2728).  Utskottet  anser  nu  
liksom då  att det inte bör vara riksdagens uppgift
att   för   de   olika,   enskilda  aktörerna   inom
kulturområdet utpeka olika  grupper i samhället vars
situation särskilt skall beaktas  i  utformning  och
innehåll  i  verksamheten.  Utskottet utgår från att
all verksamhet inom kulturområdet  strävar efter att
ha  sin  grund  i  FN:s deklaration om de  mänskliga
rättigheterna och i  alla människors lika värde. Med
hänvisning  till  det  anförda  avstyrker  utskottet
motionerna 2000/01:Ju724  (v,  fp, mp, s, c) yrkande
23 och 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 40.

Reservationer


Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.

1. Utredning om effekten av den kulturpolitiska
bidragsgivningen (punkt 1)

av  Charlotta  L  Bjälkebring  och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs  i  reservation  1.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr292 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  anser   att   det   behövs   en   utredning   om
verkningsgraden  av  medlen  under  varje anslag som
Kulturrådet   fördelar,   liksom  en  utredning   av
anslagsmedlens   väg   genom   den    administrativa
apparaten fram till konsumenten. Det behövs nämligen
kunskap  om  hur  mycket publiken får ut av  satsade
medel, t.ex. i en jämförelse  mellan  Rikskonserter,
länsmusiken  och en mindre musikensemble,  s.k.  fri
grupp. Det går  självfallet inte att räkna på ett så
enkelt  vis  som att  ange  kostnaden  per  konsert,
eftersom de i  exemplet  nämnda  institutionerna har
olika uppdrag och olika stor publik.  Regeringen bör
även   se   över   och  analysera  obalansen  i   de
kulturpolitiska fördelningssystemen.  I analysen bör
även     ingå     att     studera     de    idéburna
publikorganisationernas                          och
frivilligorganisationernas  insatser  och  hur dessa
kan värderas. Detta kan göras som en del i någon  av
ovan  nämnda  utredningar  eller  utanför  dessa. Vi
föreställer  oss  att  det  är  lämpligt  att  detta
uppdrag läggs ut på oberoende forskare.

Vi  föreslår  att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr292  (v)   yrkande   4   som   sin  mening
tillkännager för regeringen vad vi här anfört.

2. Kompetensutveckling för ansvariga på
regional och lokal nivå (punkt 2)

av  Charlotta  L  Bjälkebring  och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs  i  reservation  2.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr292 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser  att  det  är  värdefullt  att  många av de
kulturpolitiska    besluten   fattas   i   kommuner,
landsting och regioner. Kulturpolitiken bör föras ut
på regional nivå och  på  så  sätt komma närmare dem
den    berör.   Vi   räknar   med   en   ytterligare
regionalisering  av  ansvaret  för  kulturpolitiken.
Likaså  räknar  vi  med  att  kulturen  i  framtiden
alltmer  skall  komma  att  genomsyra alltfler andra
sakområden.  Mot  denna  bakgrund   anser   vi   att
kunskapen  på  den  regionala och lokala nivån om de
nationella kulturpolitiska  målen  och  den grund de
vilar på bör förbättras.

Kulturrådet  har  en  stor  samlad kompetens,  och
tjänstemännen  där  har många kontakter  och  mycket
kunskap som fler borde  få  del av. Likaså finns det
mycket  kunskap och erfarenhet  att  föra  från  den
lokala och regionala nivån till den statliga.
Kulturrådet  bör  få  i  uppdrag  att  regelbundet
genomföra   samlingar   med   politiker   och  andra
beslutsfattare  på  regional  och kommunal nivå  för
erfarenhetsutbyte      och      kompetensutveckling.
Kulturrådet bör göra överenskommelser med respektive
kommun,  landsting  eller region om  utbildning  och
erfarenhetsutbyte.
Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:Kr292
(v)  yrkande  7  som  sin   mening  tillkännage  för
regeringen  vad  vi  här  anfört   om   behovet   av
kompetensutveckling  på lokal och regional nivå samt
behovet av erfarenhetsutbyte mellan nivåerna.

3. Tidpunkten för bidragsbesked (punkt 3)

av Charlotta L Bjälkebring  (v),  Peter  Pedersen
(v) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3  borde
ha följande lydelse:

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  framförs i reservation  3.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr293 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi  vill  framhålla  att   de   fria  grupperna  och
kulturorganisationerna   behöver   få    besked    i
bidragsfrågor  i  god tid före en verksamhetsperiod.
De  behöver  en  planeringshorisont   på  minst  sex
månader.   Regeringen  bör  utreda  hur  detta   kan
åstadkommas.  Detta  bör  riksdagen  med bifall till
motion  2000/01:Kr293 (v) yrkande 5 som  sin  mening
tillkännage för regeringen.


4. Fleråriga projektbidrag (punkt 4)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:N283 yrkande 29.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det är viktigt att  stödja  enskilda
professionella konstutövare, regissörer, koreografer
och nyskapande kompanier.  Många  av dem är beroende
av  projektbidrag.  Statens kulturråd  ger  ettåriga
bidrag.  Vi vill att dessa  konstnärers  arbetsmiljö
skall tryggas  genom  förändrad  bidragstilldelning.
Statens kulturråd bör bevilja dem bidrag på två- och
treårig  basis, så att de inte behöver  göra  årliga
ansökningar.  Kulturrådets  påbörjade verksamhet med
fleråriga     bidrag     bör     utsträckas     till
projektbidragen.

Riksdagen bör med bifall till motion  2000/01:N283
(mp)  yrkande  29  som  sin  mening tillkännage  för
regeringen vad vi anfört om periodisering av Statens
kulturråds bidragstilldelning.

5. Bidrag till enskilda projekt (punkt 5)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs  i  reservation  5.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser  att  Kulturrådets  praxis att endast lämna
bidrag till institutioner, föreningar  och grupper i
vissa fall kan förhindra att nya idéer utvecklas och
förverkligas.  Vi  anser  därför  att  även enskilda
projekt  skall  vara  berättigade  till  bidrag,  om
ansökan i övrigt uppfyller villkoren.

Riksdagen   bör  därför  med  bifall  till  motion
2001/02:Kr422  (mp)   yrkande   5   tillkännage  för
regeringen som sin mening att även enskilda  projekt
skall    vara    bidragsberättigade   inom   Statens
kulturråds anslagsområde.

6. Bidragsvillkor om laglydighet (punkt 6)

av  Elisabeth  Fleetwood,   Lennart  Fridén,  Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs  i  reservation  6.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr299.

Ställningstagande

I motion  2001/02:Kr299  (m)  framförs att det finns
exempel  på olaglig annonsering  av  kulturevenemang
som delvis har finansierats med statliga bidrag. Det
finns  enligt   motionen   också   exempel   på  att
medverkande  artister  inte ersätts öppet eller  att
motsvarande sociala avgifter  inte betalas. Vi anser
att   den  kulturarrangör  som  uppbär   bidrag   av
skattemedel  skall  förbinda sig att följa lagar och
gällande bestämmelser  genom någon form av avtal med
den bidragsfördelande instansen. Detta bör riksdagen
med  bifall till motion 2001/02:Kr299  (m)  som  sin
mening tillkännage för regeringen.


7. Ökad upphandling inom kultursektorn m.m.
(punkt 9)

av   Elisabeth  Fleetwood,  Lennart  Fridén,  Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 7. Därmed
bifaller  riksdagen  motionerna  2000/01:Kr296   och
2001/02:Kr215   yrkande   3   samt   avslår   motion
2001/02:Kr344.

Ställningstagande

Vi anser att statsbidragen inom kulturområdet i ökad
utsträckning  bör  fördelas genom upphandling. Detta
bör   enligt  vår  mening   kunna   leda   till   en
vitalisering av kulturlivet. Med nya aktörer och nya
strukturer  öppnas  möjligheter  för  entreprenörer,
eldsjälar  och  nyskapare  att  tillföra nya  idéer.
Friare  former  främjar utveckling  och  nytänkande.
Konstruktiva och spännande dialoger uppkommer mellan
det offentliga som  köpare  och det fria kulturlivet
som  säljare  av sina tjänster.  Enligt  vår  mening
borde  t.ex.  sådana   verksamheter   som  filmvård,
kulturarvs-IT,    LL-stiftelsen,    föremålsmagasin,
tidsbegränsade    nationella    uppdrag,   Kulturnät
Sverige,     länsbibliotekens    fjärrlånehantering,
turnéproduktion   och   utsmyckning   av  offentliga
lokaler  samt  sådan  verksamhet som nu bedrivs  vid
SVAR, publikverksamheten  vid  RAÄ:s fastigheter och
Riksutställningars   förmedlande  av   utställningar
lämpa sig för upphandling.

Regeringen bör snarast  tillsätta  en  utredning i
frågan.  Utredningen  bör  få  i  uppdrag  att  även
föreslå de ändringar i förordningar på kulturområdet
som befinns nödvändiga.
Riksdagen   bör   med   bifall   till   motionerna
2000/01:Kr296  (m)  och 2001/02:Kr215 (m) yrkande  3
som sin mening tillkännage för regeringen vad vi här
anfört  om upphandling  inom  kultursektorn.  Motion
2001/02:Kr344 (m) bör avslås av riksdagen.

8. Sponsring (punkt 10)

av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 8. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2000/01:Kr292  yrkande  8
och avslår  motionerna  2001/02:Kr416  yrkande 1 och
2001/02:Kr422 yrkande 67.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  är  statens  ansvar  att stödja
kulturlivet  på  ett  sådant sätt att det inte  blir
beroende av sponsorer.  Bristen  på offentliga medel
har   tvingat   kulturskaparna   att   söka    andra
finansieringslösningar.  Kultursponsring  har blivit
en allt viktigare inkomstkälla. Ökad sponsring kan i
förlängningen   skapa  problem  i  den  konstnärliga
processen, eftersom  olika bindningar till sponsorer
indirekt kan kväva skapandet  och  yttrandefriheten.
Enligt  vår  mening skall kulturen vara  en  obunden
kraft  i  samhället.   Den  skall  främja  kulturell
mångfald,    motverka   kommersialismens    negativa
verkningar och  ges reella förutsättningar att värna
yttrandefriheten  i  enlighet med de kulturpolitiska
målen.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör ges
i  uppdrag att bevaka utvecklingen  när  det  gäller
kultursponsringens omfattning. Kulturrådet bör ges i
uppdrag  att  sprida  kunskap  om de kulturpolitiska
målen och kräva att de tillämpas  på  alla nivåer så
att  kulturutövarna  skyddas och yttrandefriheten  i
det konstnärliga skapandet värnas.
Vad vi här anfört bör  riksdagen  med  bifall till
motion  2000/01:Kr292  (v) yrkande 8 som sin  mening
tillkännage för regeringen. Motionerna 2001/02:
Kr416 (kd) yrkande 1 och  2001/02:Kr422 (mp) yrkande
67 bör avslås av riksdagen.

9. Sponsring (punkt 10)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 9. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:Kr416  yrkande  1
och avslår  motionerna  2000/01:Kr292  yrkande 8 och
2001/02:Kr422 yrkande 67.

Ställningstagande

Att sponsra kulturverksamhet är enligt vår mening en
möjlighet  för  företag  att ta ökat samhällsansvar,
något  som  bör  uppmuntras.   Vi   anser  att  alla
kulturinstitutioner bör ställa upp etiska riktlinjer
samt  föra  en  aktiv  debatt  om kultursponsringens
påverkan   på  verksamheten.  På  så   sätt   skapas
medvetenhet  om  såväl  sponsringens risker som dess
möjligheter,     vilket     är     nödvändigt     om
kultursponsringen skall öka. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 2001/02:Kr416 (kd)  yrkande 1 som
sin  mening  tillkännage  för regeringen. Motionerna
2000/01:Kr292 (v) yrkande 8  och  2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 67 bör avslås av riksdagen.


10. Kulturcentrum i Boåsberget i Karlskoga
(punkt 11)

av Peter Pedersen (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  11
borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2000/01:Kr298.

Ställningstagande

Strukturomvandlingen  inom basnäringarna  gruv-  och
stålindustri  samt  skogsbruk   har  länge  påverkat
utvecklingen i Bergslagen. Inte minst  Karlskoga har
genomgått stora strukturella förändringar de senaste
decennierna. En rad kreativa exempel med  förslag på
olika  nya  verksamheter  i  området  har emellertid
lyfts  fram  på  lokal  och  regional  nivå,   bl.a.
förslaget  att i Boåsbergets tomma bergrum på ca  20
000    kvadratmeter    skapa    ett    underjordiskt
aktivitetscentrum   med  inriktning  på  kultur  och
turism.  I  en förstudie  bekostad  med  medel  från
länsstyrelsen   och  EU  har  konstaterats  att  ett
genomförande   av  projektidéerna   kräver   statlig
medfinansiering.   Jag   anser  att  regeringen  bör
överväga möjligheten att medverka till att projektet
Boåsberget i Karlskoga kan  förverkligas.  Detta bör
riksdagen med delvis bifall till motion 2000/01:
Kr298 (v) som sin mening tillkännage för regeringen.


11. Ett monument över den svenska soldaten i
fredens och frihetens tjänst (punkt 16)

av Lennart Fridén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  16
borde ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr229.

Ställningstagande

Under  1900-talet  har  svenska  soldater  verkat  i
fredens och frihetens tjänst  både  i skyddet av det
egna landet och i internationella sammanhang, främst
inom  ramen  för NF:s och FN:s aktioner.  Många  har
förlorat livet,  andra  åter  har blivit skadade och
framför  allt  har  de svenska soldaterna  gjort  en
oerhört betydelsefull  insats  för mänskligheten och
visat  på hur stora resultat i fredssträvandena  som
kan åstadkommas  av  soldater.  En  som  själv  fick
uppleva  soldaten som vän  och inte bara som fiende
 vid sin  flykt  undan kriget till Sverige, och som
har tagit upp frågan  till  diskussion,  var  den på
sensommaren    2000    bortgångne   konstnären   och
författaren Eino Hanski.  Av  hans hand finns t.o.m.
en  modell  till ett minnesmärke  över  den  svenske
soldaten. De  många  anonyma  svenska  soldater  som
verkat  för  fred och frihet är värda ett offentligt
äreminne.  Riksdagen  bör  därför  med  bifall  till
motion 2001/02:Kr229  (m) som sin mening tillkännage
för regeringen att den  skall vidta åtgärder för att
göra tillkomsten av ett offentligt monument över den
svenska  soldaten  i fredens  och  frihetens  tjänst
möjlig.


12. Kultur- och fritidspolitik på landsbygden
(punkt 19)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  19
borde ha följande lydelse:

19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  12.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna  2000/01:N268 yrkande
22, 2000/01:N325 yrkande 25 och 2001/02:N262 yrkande
17.

Ställningstagande

Tillgång  till kultur och bra fritidsaktiviteter  är
en  mycket  viktig   förutsättning   för  att  skapa
utvecklingskraft  och  en  anda  av  kreativitet  på
landsbygden. Kultur är i sig en kreativ  verksamhet.
Skapande  och  utvecklingskraft  inom  detta  område
föder  lätt samma tendenser på andra områden. Vidare
utgör  kulturyttringar   ofta   viktiga   inslag   i
nödvändig       omprövning      och      nytänkande.
Regionalpolitiska   medel  bör  kunna  användas  för
kulturella  insatser i  landsbygd.  Kulturkonsumtion
och kulturanslag  måste  spridas  över  hela landet.
Kultur  och  vettig  fritidsverksamhet är av  mycket
stor betydelse för ungdomars  vilja  att  bo  kvar i
bygden. Här har kommunerna ett stort ansvar.

Vad   jag   här   har   anfört   om   kultur   och
fritidsaktiviteter  på landsbygden bör riksdagen med
bifall till motionerna 2000/01:N268 (fp) yrkande 22,
2000/01:
N325 (fp) yrkande 25  och  2001/02:N262 (fp) yrkande
17 som sin mening tillkännage för regeringen.

13. Utbyggnad av verksamheten med
länskonstnärer (punkt 20)

av  Charlotta L Bjälkebring  och  Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  13.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2000/01:Kr344 yrkande
4, 2001/02:Kr309 yrkande 6 och 2001/02:Kr342 yrkande
5.

Ställningstagande

Det behövs enligt vår  mening  ett  utbyggt  nät  av
länskonstnärer (även kallade länskonsulenter) som på
uppdrag  av  såväl  stat  som  region, landsting och
kommun  arbetar med att underlätta  kulturmöten  och
möten mellan  professionella konstnärer och amatörer
och med att organisera  kulturella  inslag  i skola,
omsorg,  vård  osv. Regionerna skall inte som i  dag
tvingas specialisera  sig  på  att  inrätta tjänster
endast   inom   en   eller   ett   par   konstarter.
Konsulenternas uppgift skall vara att fånga  upp och
understödja   lokala   initiativ   samt  stärka  och
samarbeta  med  eldsjälar och frivilligkrafter.  Det
bör   också  vara  naturligt   att   samarbeta   med
länsteatrar,     länsbibliotek,    länsmuseer    och
länsmusik.    Möjligheterna     att    inrätta    en
konsulenttjänst    inom    tidskriftsområdet     med
tidskriftsverkstäderna  och  de befintliga nätverken
för kulturtidskrifter som bas  bör  utredas.  Vidare
bör  möjligheterna  att inrätta länskonstnärsuppdrag
för litteratur utredas. Litteraturkonsulenter skulle
kunna främja intresset för språket och litteraturen,
integrera litterära aktiviteter  i  samhällets olika
verksamheter, knyta ihop yrkesmässiga författare med
amatörer  och  vanliga  människor  i bostadsområden,
initiera   skrivarkurser  och  annan  verksamhet   i
socialt utsatta  förortsområden  och  även  verka  i
glesbygd.

Vad  vi  här  anfört  om länskonstnärstjänster bör
rikdagen  med bifall till  motionerna  2000/01:Kr344
(v) yrkande  4,  2001/02:Kr309  (v)  yrkande  6  och
2001/02:Kr342   (v)   yrkande   5   som  sin  mening
tillkännage för regeringen.

14. Utredning om amatörkulturen och
studieförbunden (punkt 21)

av  Charlotta  L  Bjälkebring och Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 14. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2000/01:Kr293  yrkande  1
och avslår  motionerna  2000/01:Kr701  yrkande  33 i
denna del och 2001/02:
Kr422 yrkande 56.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  är  otillfredsställande att det
fortfarande  är  oklart vem  som  har  ansvaret  för
amatörkulturens finansiering och utveckling. Statens
kulturråd     lämnar    bidrag     till     centrala
amatörorganisationer    för    riksorganisationernas
verksamhet.   Amatörkulturverksamhet    bedrivs   av
studieförbunden,  men folkbildningen har inte  tagit
något samlat ansvar  för  amatörkulturens verksamhet
och  utveckling. Amatörkulturens  ställning  behöver
stärkas    och    samarbetet   med   studieförbunden
förbättras. Riksdagen  bör  därför  med  bifall till
motion  2000/01:Kr293  (v) yrkande 1 som sin  mening
tillkännage  för regeringen  att  en  utredning  bör
tillsättas med  uppdrag att utarbeta förslag till en
tydlig  struktur  och  ett  samlat  ansvar  för  det
folkliga kulturutövandet  inom  folk-,  amatör-  och
världskultur.


15. Ökning av stödet till amatörkulturens
organisationer (punkt 22)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  15.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 33 i
denna  del,  bifaller  delvis  motion  2001/02:Kr422
yrkande 57 och  avslår  motion 2001/02:Kr414 yrkande
3.

Ställningstagande

Vi anser att amatörkulturen  bör stärkas. Stödet får
inte  urholkas  ytterligare.  Det   bör   i  stället
återställas   och  ökas.  Regeringen  bör  undersöka
möjligheten      att      för      framtiden      ge
amatörkulturorganisationerna       ett       utifrån
verksamhetens  omfattning  rimligt  stöd.  Detta bör
riksdagen med bifall till motion 2000/01:
Kr701 (mp) yrkande 33 i denna del och delvis  bifall
till motion 2001/02:
Kr422  (mp)  yrkande  57  ge  regeringen till känna.
Motion 2000/01:Kr414 (kd) yrkande  3  bör  avslås av
riksdagen.


16. Internationellt kulturellt musikutbyte
(punkt 23)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

23.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som framförs  i  reservation  16.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2000/01:Kr345 yrkande
19 och 2001/02:Kr418 yrkande 4.

Ställningstagande

Den svenska  folkmusiken och folkdansen borde i alla
sammanhang ses  som  en tillgång. Möjligheterna till
internationellt   utbyte    är   emellertid   starkt
begränsade. Dessa genrer har  varit  missgynnade vid
fördelningen av medel för internationellt kulturellt
utbyte.   Mot   denna  bakgrund  bör  bidragen   och
bidragsgivningen  till  detta  utbyte  ses  över med
syfte  att  få  en  rättvis  bidragsfördelning  till
stånd.   Detta   bör   riksdagen   med  bifall  till
motionerna 2000/01:
Kr345 (kd) yrkande 19 och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande
4 som sin mening tillkännage för regeringen.


17. Svenska institutets ställning (punkt 25)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  25
borde ha följande lydelse:

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 17. Därmed
bifaller riksdagen motionerna  2000/01:Kr701 yrkande
30 och 2001/02:Kr422 yrkande 7.

Ställningstagande

Svenska  institutet  gör  ett gott  arbete  för  att
förmedla och sprida svensk  kultur.  Det behövs mera
medel för att stärka institutets ställning  i  stora
internationella  kulturarrangemang där svensk kultur
är en del av ett större  utbud.  Detta bör riksdagen
med   bifall  till  motionerna  2000/01:Kr701   (mp)
yrkande  30 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 7 som sin
mening tillkännage för regeringen.


18. Uttalande om de nordiska ländernas
kulturella relationer (punkt 26)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 26
borde ha följande lydelse:

26.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som framförs  i  reservation  18.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 16.

Ställningstagande

Kulturens  kraft  bör  lyftas  fram  när  det gäller
internationell  solidaritet.  Miljöpartiet de  gröna
ser  detta  som  en  del av det stora  fredsarbetet.
Samarbetet  mellan  våra   närområden   sker   genom
Nordiska  rådet, men även enskilda svenska initiativ
bör uppmuntras.  Detta bör riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Kr701  (mp) yrkande 16 som sin mening
ge regeringen till känna.


19. Kulturens betydelse vid exportsatsningar
(punkt 28)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  28
borde ha följande lydelse:

28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  19.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2000/01:Kr346 yrkande
27 och 2001/02:Kr419 yrkande 26.

Ställningstagande

Kulturens betydelse för tillväxt bör uppmärksammas i
större utsträckning.  Att  ett rikt kulturliv bidrar
till ett livaktigt näringsliv  är  ett  känt faktum.
Att   satsa  på  kultur  kan  därför  vara  en  rent
affärsmässigt  god  investering  som  kan  ge en god
avkastning.  Denna  insikt  bör vara vägledande  vid
svenska   exportinsatser  gentemot   utlandet.   Ett
program för  hur  kultur  kan användas i exportsyfte
bör därför tas fram. Detta  bör riksdagen med bifall
till motionerna 2000/01:Kr346  (fp)  yrkande  27 och
2001/02:Kr419   (fp)   yrkande  26  som  sin  mening
tillkännage för regeringen.


20. Svensk-isländska samarbetsfonden (punkt 29)

av Ewa Larsson (mp),  Birgitta Sellén (c) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 20. Därmed
bifaller  riksdagen  motionerna   2001/02:Kr262  och
2001/02:Kr346.

Ställningstagande

Med tanke på det nordiska samarbetets  betydelse och
vikten av att ha goda kulturella kontakter  med  den
västnordiska  kulturen  anser  vi att regeringen bör
lägga fram förslag för riksdagen  om hur kapitalet i
Svensk-isländska    samarbetsfonden   skall    kunna
förstärkas. Som redovisas i motionerna 2001/02:
Kr262 (s) och 2001/02:Kr346  (c,  m,  v, kd, fp, mp)
måste  fondens  avkastning ökas för att det  svensk-
isländska samarbetet  skall  kunna fortgå. De bidrag
som  hittills kunnat ges är endast  marginella.  Det
behövs minst en fördubbling av kapitalet. Vad vi här
anfört  bör  riksdagen  med  bifall  till motionerna
2001/02:Kr262 (s) och 2001/02:Kr346 (c,  m,  v,  kd,
fp, mp) som sin mening tillkännage för regeringen.


21. Torsby finnkulturcentrum (punkt 30)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 30
borde ha följande lydelse:

30.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 21. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr275.

Ställningstagande

På  1500- och 1600-talen invandrade  människor  från
Rautalampiområdet i Finland till norra Värmland. Det
var en  befolkningsgrupp som med sin odlingsteknik 
svedjebruket   hade fått nyckeln till att öppna det
mellansvenska barrskogsområdet. I Värmland var denna
kultur levande ända in på 1900-talet. En stor del av
de lämningar som  finns  kvar,  t.ex.  37 rökstugor,
finns i Torsby kommun. Finnkulturen är en  värdefull
och unik del av vårt nordiska kulturarv.

Torsby  finnkulturcentrum  är  en del av Värmlands
museum.  Där  finns  Nordens kanske största  samlade
arkivmaterial   och  bibliotek   om   skogsfinnarna,
nämligen Brobergsarkivet  samt  Brobergsbiblioteket.
Genom  museiverksamhet  levandegörs  finnkulturen  i
utställningar och publikationer.
Det borde finnas goda förutsättningar för att göra
Torsby finnkulturcentrum  till  ett nordiskt centrum
för  forskning och information kring  skogsfinnarna.
Genom Nordiska rådets försorg skulle centrumet kunna
få  den   status   och  den  uppmärksamhet  som  det
förtjänar. Jag anser att riksdagen med delvis bifall
till motion 2001/02:Kr275  (m)  som  sin  mening bör
tillkännage  för  regeringen  att  den bör undersöka
förutsättningarna     för     att     göra    Torsby
finnkulturcentrum till ett nordiskt centrum  och att
regeringen  därefter  bör  driva  frågan  i Nordiska
rådet.

22. Kulturens betydelse för livskvalitet
(punkt 31)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  31
borde ha följande lydelse:

31. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 22. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:So358 yrkande 6.

Ställningstagande

Centerpartiet  vill skapa en kulturell  allemansrätt
för människor i  hela landet. Kulturen är viktig för
människors livskvalitet.  Den  betyder  också mycket
för   gemensamma  angelägenheter  såsom  barns   och
ungdomars utveckling, arbetstillfällen, företagande,
integration och mångkultur. Satsningar på kultur kan
leda till  en  positiv  utveckling  av den regionala
balansen  i  Sverige.  Detta  gäller  framför   allt
satsningar  på  barn-  och ungdomskultur och projekt
som syftar till landsbygdsutveckling.

Det mångkulturella samhället  måste  främjas genom
möten  mellan  gamla  och  nya  svenskar och  mellan
svensk kultur och kultur från andra länder. Kulturen
skall  finnas  i  vardagslivet  i  folkrörelser  och
föreningsliv, på arbetsplatser och i bostadsområden.
Vad jag här anfört om kulturens betydelse för ökad
livskvalitet  bör riksdagen med bifall  till  motion
2000/01:So358  (c)   yrkande   6   som   sin  mening
tillkännage för regeringen.

23. Statistik som belyser kvinnors och mäns
situation inom kulturområdet (punkt 32)

av  Charlotta  L  Bjälkebring  och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:

32.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 23. Därmed
bifaller    riksdagen    motionerna    2000/01:Kr292
yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Kr526 yrkande 2.

Ställningstagande

Det  finns  många  frågor  som   inte   besvaras  av
kulturstatistiken.  Hur  stor  del av de sammanlagda
statliga  kulturresurserna  kommer   kvinnorna   och
flickorna  till  del?  Hur  mycket  får de kvinnliga
kulturutövarna jämfört med de manliga?  Kulturen  är
ett  intressant område eftersom kvinnornas ställning
där på  vissa  håll  är  stark. Kulturrådet bör få i
uppdrag att ta fram svar på  frågorna  hur mycket av
de medel som rådet fördelar som når ut till  kvinnor
respektive  män  i deras egenskap av passiva utövare
(publik/lyssnare/tittare)      respektive     aktiva
(professionella konstnärer och amatörer  inom  olika
konstarter).  Kulturrådet  bör redovisa uppdraget  i
sammanhållen form och med en  analys  av resultaten.
Ett  sådant  underlag  är en förutsättning  för  att
politikerna skall kunna ta ställning till behovet av
eventuella  åtgärder.  Kulturrådet  bör  även  få  i
uppdrag    att    inför    kommande    utgåvor    av
kulturstatistiken eftersträva  könsindelad statistik
på   samtliga   områden.   Behovet  av   könsindelad
statistik som belyser barns  och  ungdomars tillgång
till kultur är stort. Även sådan statistik  bör  tas
fram   som  underlag  för  beslut  om  var  och  hur
samhället skall sätta in insatser av olika slag.

Vad vi  här har anfört om uppdrag till Kulturrådet
när det gäller  könsindelad  kulturstatistik på alla
områden  och motsvarande statistik  när  det  gäller
barns och  ungdomars kultur bör riksdagen med bifall
till motionerna 2000/01:
Kr292 (v) yrkandena  5  och 6 samt 2001/02:Kr526 (v)
yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen.

24. Köns- och maktstrukturen inom kulturområdet
m.m. (punkt 33)

av  Charlotta L Bjälkebring  och  Peter  Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:

33. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  24.  Därmed
bifaller riksdagen  motion 2001/02:Kr342 yrkandena 6
och 7.

Ställningstagande

Att människan har tillgång till kultur har betydelse
för hennes möjligheter och förmåga att utnyttja sina
demokratiska fri- och  rättigheter,  och då i första
hand sin yttrandefrihet. Detta framgår  också av det
första kulturpolitiska målet. Med tanke på  detta är
det  motsägelsefullt  att det är kvinnorna som  mest
utnyttjar  våra kulturinstitutioner,  medan  det  är
männen som hörs och syns mest i samhället. Är det så
att kvinnorna  har  en  så stor eftersläpning att ta
igen, att bristen på jämställdhet i samhället skulle
vara ännu större om inte  kvinnorna med kulturen som
hjälpmedel  skaffat  sig  starkare  självkänsla  och
bättre redskap för att göra  sig hörda? Eller är det
så   att  kvinnorna  i  första  hand   använder   de
kulturella  färdigheterna  till  något  annat än att
vända sig utåt mot resten av samhället? Det är också
fler  män än kvinnor som har chefsbefattningar  inom
kulturlivet.  Det  finns visserligen många kvinnliga
kulturpolitiker,  men   dessa  har  sällan  särskilt
mycket att säga till om i  förhållande  till dem som
har  makten över finanserna  och det är som  bekant
oftast män.

Mot  denna  bakgrund  anser vi att Kulturrådet bör
göra   en   kartläggning  av  kulturlivet   ur   ett
könsmaktsperspektiv,  både vad gäller dem som skapar
kulturutbudet och dem som  använder  det.  Där skall
även   ingå  köns-  och  maktfördelningen  inom  den
politiska  och  byråkratiska sfären. Vidare anser vi
att en parlamentarisk  kommitté skall tillsättas för
att  ta  reda på vad de rådande  förhållandena  inom
kultursektorn  betyder  för kvinnors möjligheter och
förmåga  att  utnyttja sina  demokratiska  fri-  och
rättigheter.
Vad vi här har  anfört  bör  riksdagen  med bifall
till motion 2001/02:Kr342 (v) yrkandena 6 och  7 som
sin mening tillkännage för regeringen.

25. Riktade insatser för att främja kvinnors
situation på kulturområdet (punkt 34)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 34
borde ha följande lydelse:

34.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 25. Därmed
bifaller riksdagen motionerna  2000/01:Kr701 yrkande
9 och 2001/02:Kr422 yrkande 20.

Ställningstagande

Den bristande jämställdhet som råder i samhället gör
sig gällande även inom kultursektorn. Inte minst har
kvinnliga  konstnärer  ofta svårare  att  klara  sig
ekonomiskt  än  vad  manliga  har  på  grund  av  en
strukturell snedfördelning  till  förmån för manliga
normer  och  värderingar.  Genustänkandets  frånvaro
visar    sig    bl.a.    i   de   olika   kulturella
beslutsfunktionerna   och   i   inköpta   verk   och
prissättningar. Riksdagen bör därför med bifall till
motionerna   2000/01:Kr701  (mp)   yrkande   9   och
2001/02:Kr422   (mp)   yrkande  20  som  sin  mening
tillkännage för regeringen  att  det  behövs riktade
insatser  för  att  bryta  kulturområdets  bristande
genusansvar.


26. Ett samiskt kulturcentrum i Stockholm
(punkt 36)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  36
borde ha följande lydelse:

36. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 26. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:K378 yrkande 8.

Ställningstagande

Samernas  egna  analyser  av den  samiska  kulturens
förutsättningar  och  utvecklingsmöjligheter   måste
enligt min mening vara en utgångspunkt i det svensk-
samiska  kultursamarbetet.  Stockholms sameförening,
som är en av de största sameföreningarna,  arbetar i
dag  för  att  etablera ett samiskt kulturcentrum  i
huvudstaden. Jag  anser  att  regeringen, Stockholms
stad och Stockholms län tillsammans  med  de berörda
samiska  organisationerna  bör  inrätta  ett samiskt
kulturcentrum i Stockholm. Riksdagen bör med  bifall
till motion 2000/01:
K378  (mp) yrkande 8 som sin mening tillkännage  för
regeringen vad jag här har anfört.


27. Grekiskt kulturcentrum, m.m. (punkt 38)

av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:

38.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 27. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr347  yrkandena 2
och  4 samt avslår motion 2001/02:Kr347 yrkandena  1
och 3.

Ställningstagande

Mot  bakgrund   av   de   svårigheter  som  Grekiskt
Kulturcentrum  i  Sverige  har  att  finansiera  sin
verksamhet beklagar vi att Kulturrådet  inte  har en
fastlagd  linje för hur de invandrade minoriteternas
kulturcentrum  m.m.  skall  stödjas.  Väl fungerande
sådan  verksamhet  skulle  kunna  vara  en nationell
tillgång  för landet och en internationell  förebild
för hur man  överbryggar  kulturella skillnader inom
ramen    för    såväl   nationell   som    europeisk
integrationspolitik  och  för hur man verkar för att
ett  kosmopolitiskt  förhållningssätt   skall  vinna
terräng   internationellt   sett.   Vi   anser   att
regeringen    bör   låta   utreda   förekomsten   av
diskriminering   av   minoriteter   i   det  svenska
kulturlivet  för  att  få  fram klara kriterier  och
villkor gällande det statliga stödet till invandrade
minoriteters kulturverksamhet.  Regeringen bör lägga
fram  förslag för riksdagen om hur  kulturlivet  kan
bidra  till   att   snabbare   nå   invandrar-   och
integrationspolitiska  mål. Riksdagen bör med bifall
till motion 2001/02:Kr347  (v) yrkandena 2 och 4 som
sin  mening tillkännage för regeringen  vad  vi  här
anfört.  Motionens  yrkanden  1 och 3 bör avslås med
hänvisning till att uppgiften att fördela medel till
invandrade minoriteters kulturorganisationer åligger
Kulturrådet.


28. Funktionshindrade och kulturen (punkt 39)

av  Elisabeth  Fleetwood,  Lennart   Fridén,  Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:

39.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 28. Därmed
bifaller riksdagen motionerna  2000/01:Kr235 yrkande
11 och 2001/02:Kr205 yrkande 15.

Ställningstagande

Det övergripande målet för svensk handikappolitik är
delaktighet för alla på jämlika villkor. Inflytande,
tillgänglighet  och  självbestämmande   är   viktiga
principer.  Detta  innebär  bl.a. att kulturen skall
vara      tillgänglig     för     funktionshindrade.
Tillgängligheten  har  blivit mycket bättre, men det
finns   mycket   kvar  att  göra.   Vi   anser   att
anpassningar  för funktionshindrade  skall  göras  i
största möjliga  utsträckning.  Det  kan t.ex. gälla
tillgång  till  hörselslinga på biografer,  tillgång
till  högre  konstnärlig   utbildning,   såsom   vid
Konstfack, Konsthögskolan och Dramatiska institutet,
tillgång   till   uppläst   textremsa   på   TV  för
synskadade,   textning   av   fler   TV-program  för
hörselskadade och tillgång till läromedel  i form av
talböcker   för  föräldrar  som  skall  hjälpa  sina
funktionshindrade barn med skolarbetet.

Vi anser att  riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Kr235 (m)  yrkande  11 och 2001/02:Kr205 (m)
yrkande  15  som  sin mening skall  tillkännage  för
regeringen vad vi här anfört om att anpassningar för
funktionshindrade  skall  göras  i  största  möjliga
utsträckning.

Särskilda yttranden


Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ökad upphandling inom kultursektorn m.m.
(punkt 9)

Elisabeth Fleetwood, Lennart  Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi  vill framhålla det rimliga i vad  som  anförs  i
motion  2001/02:Kr344  (m) om att det är viktigt att
det   finns  ett  medvetande   om   jävsfrågor   vid
fördelningen   av   offentliga   bidrag   m.m.  inom
kultursektorn på nationell, regional och lokal nivå.
Det  borde  inte  vara  möjligt  att  delta i sådana
politiska beslut inom kultursektorn som man på något
sätt   personligen   eller   genom   medlemskap    i
organisation eller förening är berörd av.


2. Ökning av stödet till amatörkulturens
organisationer (punkt 22)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:

Kulturpolitiken  måste  stödja  och  uppmuntra såväl
till professionalitet och kulturellt yrkesengagemang
som  till  amatörkultur och ideella insatser.  Dessa
båda nivåer är beroende av varandra och skall stödja
varandra.  Den   nationella   kulturpolitiken  måste
därför,  som  anförs  i  motion  2001/02:Kr414  (kd)
yrkande 3, stärka den levande amatörkulturen,  bl.a.
dess  samarbete med kulturinstitutioner. Den ideella
kulturverksamhet   som  finns  på  arbetsplatser,  i
bostadsområden och i  skolor  bör  uppmuntras även i
framtiden.


3. Internationellt kulturutbyte inom teatern
och dansen (punkt 27)

Charlotta L Bjälkebring och Peter  Pedersen (båda
v) anför:

Vi   instämmer   i   vad  som  anförs  i  motionerna
2001/02:Kr348 (v) yrkande  5  och  2001/02:Kr352 (v)
yrkande  13  om att kulturutbyte inom  teaterns  och
dansens område betyder mycket för förståelsen mellan
människor.  Ett  sådant  utbyte  kan  också  påverka
attityder och  fördomar och stärka demokratiseringen
och respekten för  mänskliga  rättigheter.  Vi anser
att det är viktigt att inom FN och EU stödja  sådant
internationellt utbyte.


4. Grekiskt kulturcentrum, m.m. (punkt 38)

Ana Maria Narti (fp) anför:

Jag  vill  påminna om att Folkpartiet liberalerna  i
sin budgetmotion  för  år  2002,  2001/02:Kr419 (fp)
yrkande  34, föreslog att 4 miljoner  kronor  skulle
anvisas under  ett  nytt  anslag benämnt Möte mellan
kulturer.  Riksdagen avslog  tyvärr  motionsyrkandet
(bet. 2001/02:KrU1).


5. Funktionshindrade och kulturen (punkt 39)

Ana Maria Narti (fp) anför:
Jag vill påminna  om att Folkpartiet liberalerna i
sin  motion  2001/02:So618   om   villkoren  för  de
funktionshindrade begärt en plan för  att  under  de
närmaste  fem  åren  satsa  sammanlagt  5  miljarder
kronor  på  att  anpassa  samhället  så att det blir
tillgängligt   också   för  funktionshindrade.   Ett
genomförande av en sådan  plan  skulle betyda mycket
för  de  funktionshindrades  möjligheter  att  kunna
delta  i kulturlivet, att kunna  ägna  sig  åt  eget
skapande  och att kunna genomföra högskoleutbildning
på det konstnärliga området.
BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2000

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om funktionshindrade
och kulturen.

2000/01:Kr246 av Sonia Karlsson och Viola Furubjelke
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  en nationalkommitté
bildas för Heliga Birgitta-jubileet.

2000/01:Kr292 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  obalansen  i de
kulturpolitiska    fördelningssystemen    och   om
utredning   av   verkningsgraden   av  de  medel
Kulturrådet  fördelar  liksom  av anslagspengarnas
väg genom den administrativa apparaten.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  anförs i motionen om att uppdra åt
Kulturrådet att utreda  hur stor andel av de medel
rådet  fördelar  som kommer  kvinnliga  respektive
manliga kulturkonsumenter  och  kulturutövare till
del.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
könsindelad statistik på alla kulturområden.

7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
kompetensutveckling  på  lokal  och  regional nivå
samt erfarenhetsutbyte mellan nivåerna.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  bevaka
utvecklingen när det gäller  kultursponsring  samt
att  värna  yttrandefriheten  i  det  konstnärliga
skapandet.

2000/01:Kr293 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en
utredning i syfte att skapa en tydlig struktur och
ett    samlat    ansvar    för    det     folkliga
kulturutövandet; folk-, amatör- och världskultur.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening     vad     i     motionen    anförs     om
kulturföreningarnas och de  fria  gruppernas behov
av planering och framförhållning.

2000/01:Kr295 av Elizabeth Nyström och Ola Karlsson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  ökad  konkurrens   i
fördelningen av bidrag till kulturlivet.

2000/01:Kr296 av Jan Backman och Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  motionen  om  att  öka  statens
upphandling inom kulturområdet.

2000/01:Kr297 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  regionalpolitiska hänsyn
vid fördelning av statliga kulturanslag.

2000/01:Kr298 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   i   motionen   anförs  om   en   statlig
medfinansiering    för    att    förverkliga     ett
kulturcentrum i Boåsberget, Karlskoga.

2000/01:Kr301 av Lena Ek och Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs  om  inrättandet  av  en
nationalkommitté   för  firandet   av   den   Heliga
Birgitta-jubileet 2003.

2000/01:Kr302 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs    om   ett   kulturellt
utvecklingscentrum i västra Värmland.

2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att  den   bör  utreda  möjligheterna  att
inrätta  länskonstnärsuppdrag   för  litteratur  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om bidragen till
internationellt kulturutbyte och samarbete.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp):

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om ett program för
hur kultur kan användas i exportsyfte.

2000/01:Kr513 av Rigmor Stenmark och Margareta
Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   i  motionen   anförs   om   att   utreda
förutsättningar  för  en  statlig  kulturhusfond för
kvinnor.

2000/01:Kr526 av Charlotta L Bjälkebring (v):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
könsindelad   statistik  på  området   barns   och
ungdomars tillgång till kultur.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  att  det  behövs  riktade insatser för att
bryta kulturområdets bristande genusansvar.

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening att överväga om ytterligare medel kan komma
att  behöva  fördelas för att uppmuntra och stärka
det internationella kulturutbytet.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   att   de  nordiska  ländernas  kulturella
relationer behöver förbättras.

30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att  Svenska  institutets ställning stärks
vid kulturella utländska  arrangemang  där svenska
politiker och näringsliv medverkar.

33.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att  amatörkulturernas  ställning gentemot
studieförbund  behöver  stärkas  och   att   deras
organisationer   ges   ett   utifrån  verksamheten
rimligt stöd.

2000/01:K331 av Åke Sandström m.fl. (c, fp, kd, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att på  ett  allsidigt sätt
uppmärksamma  och  fira  200 år av fred i  samverkan
mellan lokala, regionala och nationella parter.

2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om inrättande av ett
samiskt kulturcentrum i Stockholm.

2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, mp,
s, c):

23. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om kulturaktiviteter
för att påverka  attityder  och  fördomar mot HBT-
personer.

2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   kulturens
betydelse för ökad livskvalitet.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kultur-  och
fritidsverksamhetens  betydelse  för  landsbygdens
utveckling.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp):

25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om behovet av en bra
kultur- och fritidspolitik på landsbygden.

2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

29. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om periodiseringen av
Statens kulturråds bidragstilldelning.


Motioner från allmänna motionstiden
2001


2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om funktionshindrade
och kulturen.

2001/02:Kr215 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att oftare använda
upphandling inom kultursektorn.

2001/02:Kr229 av Lennart Fridén (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ett offentligt monument
över  den  svenske  soldaten i fredens och frihetens
tjänst måste uppföras.

2001/02:Kr261 av Carl Erik Hedlund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  möjligheten  för  den
enskilde medborgaren att påverka kulturanslagen.

2001/02:Kr262 av Anita Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   motionen   anförs   om   Svensk-isländska
samarbetsfonden.

2001/02:Kr275 av Jan-Evert Rådhström m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  inom Nordiska rådet
driva frågan om att Torsby Finnkulturcentrum bör bli
ett samnordiskt projekt.

2001/02:Kr299 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om att statliga  bidrag  bör
åtföljas av villkor om laglydighet.

2001/02:Kr303 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om ett internationellt romskt
forskningsinstitut.

2001/02:Kr309 av Peter Pedersen m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  att  den  bör  överväga  möjligheterna att
tillskapa       en       konsulenttjänst      inom
tidskriftsområdet.

2001/02:Kr324 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kultur som tillväxtfaktor.

2001/02:Kr342 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  att nätet av kulturkonsulenter på sikt bör
byggas ut  och  vidareutvecklas  i  hela  landet i
enlighet med vad som anförs i motionen.

6.   Riksdagen   begär  att  regeringen  uppdrar  åt
Kulturrådet  att   kartlägga  kulturlivet  ur  ett
könsmaktsperspektiv  i enlighet med vad som anförs
i motionen.

7.  Riksdagen  begär att regeringen  uppdrar  åt  en
parlamentariskt  tillsatt  kommitté att utreda vad
den   rådande   köns-   och  maktstrukturen   inom
kultursektorn betyder för  kvinnornas  möjligheter
att    utnyttja   sina   demokratiska   fri-   och
rättigheter  i  enlighet  med  vad  som  anförs  i
motionen.

2001/02:Kr344 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  tydligare
jävsregler inom kultursektorn.

2001/02:Kr346 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, v,
kd, fp, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om  att  se  över  hur
kapitalbehovet till Svensk-isländska samarbetsfonden
skall  tillgodoses  för  att kultursamarbetet  skall
kunna fortgå.

2001/02:Kr347 av Tasso Stafilidis (v):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att undersöka
möjligheterna  för en permanent ekonomisk  lösning
som säkrar Grekiskt  kulturcentrums  existens  och
basverksamhet.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   utreda
förekomsten   av   diskriminering  i  det  svenska
kulturlivet.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att tillsätta en
utredning som  skall  ta  fram klara kriterier och
villkor   gällande   det  statliga   stödet   till
invandrade minoriteters kulturinstitutioner.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om förslag på hur
kulturlivet  kan  bidra  till   att   snabbare  nå
invandrar- och integrationspolitiska mål.

2001/02:Kr348 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att i arbetet inom
EU    och    FN   främja    det    internationella
kulturutbytet.

2001/02:Kr352 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att i arbetet inom
EU och FN främja det internationella kulturutbytet
av dans.

2001/02:Kr389 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson
Elgestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  medverka till att
utreda förutsättningarna för ett nationellt  kultur-
och kunskapscentrum kring Carl von Linnés gärning.

2001/02:Kr414 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om resurser  till
amatörkulturen.

2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om etiska riktlinjer
för kultursponsring.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om bidragen till
internationellt kulturutbyte och samarbete.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om ett program för
hur kultur kan användas i exportsyfte.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   att  även  enskilda  projekt  skall  vara
bidragsberättigade    inom    Statens   kulturråds
anslagsområde.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att  Svenska   institutets  ställning  bör
stärkas    vid    stora    kulturella    utländska
arrangemang.

20. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  att  det  behövs  riktade insatser för att
bryta kulturområdets bristande genusansvar.

56. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
klargöra ansvaret för amatörkulturen med syfte att
stärka amatörkulturens ställning.

57.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening    att    stödet    till    amatörkulturens
organisationer  behöver  anpassas  till   pågående
utveckling.

67.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  hur stor del av
kulturinstitutionernas    verksamhet    som    får
sponsras.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,
mp):

40.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om att verka för att
prioritera   statliga   kulturanslag    till    de
kulturaktiviteter  som  syftar  till  att  påverka
attityder  till  och  motverka  fördomar  mot HBT-
personer.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  kultur  och
fritidsaktiviteter på landsbygden.