Kulturutskottets betänkande
2001/02:KRU14
Museer och utställningar
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som har
väckts under allmänna motionstiden 2000/01 och
2001/02.
Motionerna gäller frågor om en konsekvensanalys av
riksdagens principiella ställningstaganden i
museifrågor, utredning om behovet av fler nationella
museer, inriktningen på museipolitiken, vård och
gallringsplaner på museerna, Foto-SESAM, fritt
inträde på statliga museer, ABM-utredningen,
konstpedagogik, länsmuseernas ekonomiska situation,
exponering av kulturskatter i regionen, det samiska
kulturarvet, nationella uppdrag, särskilt
resurscentrum för genusperspektivet på museerna,
utredning om genusperspektivet, särskilda
kvinnomuseer, museer som lyfter fram specifika
kvinnor, ekomuseer, museijärnvägar, ångfartyg och
lokaliseringen av ett idrottsmuseum.
Vidare behandlas motioner om begäran av statliga
medel till vissa museer m.m. bland annat till
Flygvapenmuseum, Julita gård, Stiftelsen Västsvensk
Konservatorsateljé, Sveriges Teatermuseum,
Strindbergsmuseet, Svenskt Rockarkiv vid Statens
ljud- och bildarkiv, Nobelmuseerna i Stockholm och i
Karlskoga, Marionettmuseet, ett s.k. nationellt
skogsmuseum, Studioglasmuseum i Torshälla,
Skoindustrimuseum i Kumla, Ållebergs
segelflygsmuseum, Museum Anna Nordlander,
Hjulångaren Erik Nordevall, Emigranternas hus i
Göteborg, Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra,
Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala, Tennismuseum,
Länskonstmuseum i Kiruna, Centrum för politisk
illustrationskonst, Populärmusikmuseum i Piteå och
Restaurangmuseum.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 24 reservationer och 6
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Principiella ställningstaganden till inrättande
av nya statliga eller med dem jämbördiga,
statligt finansierade museer m.m.
1. Konsekvensanalys av riksdagens
principiella ställningstaganden i
museifrågor
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr222
yrkande 1 och 2001/02:
Kr239 yrkande 2.
Reservation 1 (v, c)
2. Utredning om behovet av fler nationella
museer
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr222
yrkande 2 och 2001/02:
Kr239 yrkande 1.
Reservation 2 (v, c)
Övergripande frågor på museiområdet
3. Inriktningen av museipolitiken
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande
7.
Reservation 3 (m)
4. Vård av museisamlingarna
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr346
yrkande 8 och 2001/02:
Kr419 yrkande 9.
Reservation 4 (fp)
5. Museernas arbete med gallringsplaner
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr300 yrkande
2.
Reservation 5 (m)
6. Foto-SESAM
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande
17.
Reservation 6 (c)
7. Fritt inträde på statliga museer
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr396.
8. ABM-utredningen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande
1.
Reservation 7 (m, kd, c, fp)
9. Konstpedagogik
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande
10.
Reservation 8 (kd)
10. Länsmuseernas ekonomiska situation
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande
19
Reservation 9 (c)
11. Exponering av kulturskatter i
regionerna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr248.
Reservation 10 (1 m, c)
12. Det samiska kulturarvet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr324,
2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande
6.
Reservation 11 (c, fp, mp)
Reservation 12 (v)
13. Nationellt uppdrag
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande
12.
14. Särskilt resurscentrum för
genusperspektivet på museerna
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr326.
15. Utredningen om genusperspektivet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande
11.
16. Särskilda kvinnomuseer
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345
yrkande 11 och 2001/02:
Kr417 yrkande 10.
17. Museer som lyfter fram specifika
kvinnor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande
55.
18. Definition av begreppet ekomuseum
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande
1.
Reservation 13 (v)
19. Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande
2.
Reservation 14 (v)
20. Finansiering av ekomuseer
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande
3.
Reservation 15 (v)
21. Ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum
Bergslagen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr275 och
2001/02:Kr384.
22. Museijärnvägar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr269,
2000/01:Kr332 och 2001/02:Kr327.
23. Ångfartyg
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr270.
24. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande
18.
Begäran om statliga medel till vissa museer
m.m.
25. Flygvapenmuseum
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr269,
2001/02:Kr295 och 2001/02:Ub294 yrkande 2.
26. Julita gård
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr252.
27. Stiftelsen Västsvensk
Konservatorsateljé
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr251.
28. Sveriges Teatermuseum
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr281.
Reservation 16 (fp)
29. Strindbergsmuseet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr313 och
2001/02:Kr335.
30. Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och
bildarkiv
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande
13.
Reservation 17 (v)
31. Samarbete mellan Nobelmuseet i
Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr238.
Reservation 18 (1 v)
32. Nationellt Alfred Nobelmuseum
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr264.
Reservation 19 (kd)
33. Marionettmuseet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande
15.
Reservation 20 (m, fp)
34. Utredning om och bidrag till ett
nationellt skogsmuseum
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr204,
2000/01:Kr245, 2000/01:
Kr329, 2001/02:Kr320, 2001/02:Kr385,
2001/02:Kr386 och 2001/02:
Kr387.
Reservation 21 (1 m)
35. Studioglasmuseum i Torshälla
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr291 och
2001/02:Kr393.
36. Skoindustrimuseum i Kumla
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr206.
37. Ållebergs segelflygsmuseum
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr271.
38. Museum Anna Nordlander
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr274,
2000/01:Kr276, 2000/01:
Kr277, 2000/01:Kr331 och 2001/02:Kr391.
Reservation 22 (c)
Reservation 23 (mp)
39. Hjulångaren Erik Nordevall
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr234 och
2001/02:Kr395.
40. Emigranternas hus i Göteborg
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr238,
2001/02:Kr240 och 2001/02:Kr316.
Reservation 24 (fp)
41. Historiskt upplevelsecentrum i
Uppåkra
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr265.
42. Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr223.
43. Tennismuseum
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr226.
44. Länskonstmuseum i Kiruna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr331.
45. Centrum för politisk
illustrationskonst
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr394.
46. Populärmusikmuseum i Piteå
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr328 och
2001/02:Kr388.
47. Restaurangmuseum
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr277.
Stockholm den 5 mars 2002
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Ana Maria Narti (fp), Hillevi Larsson
(s), Anne-Katrine Dunker (m) och Boel Lindén (v).
2001/02
KrU14
Utskottets överväganden
Principiella ställningstaganden till
inrättande av nya statliga museer
eller med dem jämbördiga, statligt
finansierade museer m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- konsekvensanalys av riksdagens principiella
ställningstaganden i museifrågor, jämför
reservation 1 (v, c) och
- utredning om behovet av fler nationella
museer, jämför reservation 2 (v, c).
Bakgrund
Utskottet har alltsedan år 1987 gjort vissa
principiella ställningstaganden i samband med
behandlingen av motioner om museifrågor (bet.
1986/87:
KrU21 s. 7-9). De innebär i korthet
- att det i princip "för närvarande" inte bör
inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer
eller med dem jämställda museer,
-
- att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen
att göra en klassificering av museerna i landet
eller att bedöma om ett museum har större eller
mindre riksintresse,
-
- att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta
de statliga museernas dokumentationsuppgifter genom
att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en
hela riket omfattande insamling,
-
- att, i den mån insatser behöver göras på ett
insamlingsområde som inte i tillräcklig grad
uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i
första hand får ske inom den rådande
museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade
insatser,
-
- att det ankommer på regionala eller lokala
intressenter att inrätta avdelningar inom ett
länsmuseum och att inrätta lokala museer.
-
Utskottet har även uttalat att när initiativ till
nya museer m.m. tas är det initiativtagarnas ansvar
att investeringar och drift kan finansieras (bet.
1995/96:KrU1 s. 19).
Ställningstagandena har godkänts av riksdagen.
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr222 (v)
yrkande 1 och 2001/02:Kr239 (v) yrkande 2 begär att
regeringen gör en konsekvensanalys av utskottets och
riksdagens principiella ställningstaganden i
museifrågor som förhindrar inrättande av nya
centrala museer.
I samma motioner, motionerna 2000/01:Kr222 (v)
yrkande 2 och 2001/02:
Kr239 (v) yrkande 1, begär motionärerna att
regeringen utreder behovet av fler nationella museer
med statlig finansiering.
Utskottets ställningstagande
Som ovan angetts har utskottet tidigare, med början
våren 1987 (bet. 1986/87:KrU21 s. 7-9), gjort vissa
principiella ställningstaganden i samband med
behandlingen av motionsförslag om bidrag till
inrättande av nya statliga museer och med dem
jämbördiga, statligt finansierade museer. Utskottet
vill påminna om att existerande sådana museer
betecknas centrala museer (bet. s. 5). Uttryck som
nationella museer eller riksmuseer används inte även
om dessa beteckningar kan ingå i namnen på äldre
centrala museer. Av de centrala museerna har ett
antal dessutom uppgiften att vara ansvarsmuseer inom
sina respektive verksamhetsområden (bet. s. 5-6).
Medel till dessa centrala museer anvisas inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid under anslagen 28:29 Centrala museer:
Myndigheter och 28:30 Centrala museer: Stiftelser.
Utskottet står fast vid att de redovisade
principerna bör gälla och anser inte att riksdagen i
varje särskilt fall bör ingående pröva
motionsförslag om inrättande av nya centrala, dvs.
statliga eller med dem jämbördiga, statligt
finansierade museer. Utskottet anser inte att det
behöver göras en konsekvensanalys av detta
principiella ställningstagande. Utskottet har inte
den uppfattning, som framförs i motionerna, att
ställningstagandet hindrar inrättandet av nya
centrala museer. När en majoritet i riksdagen finner
att utvecklingen i samhället i stort och inom
museiområdet talar för en omstrukturering och
inrättande av ett nytt centralt museum finns det
självfallet inte något som hindrar att riksdagen
beslutar i en sådan fråga. Ett exempel under senare
tid är beslutet år 1997 om inrättandet av Statens
museer för världskultur innefattande fyra olika
museer, varav tre redan tidigare existerande
centrala statliga museer och ett tidigare kommunalt
museum.
Utskottet anser inte heller att behovet av fler s.k.
nationella museer, dvs. centrala museer, behöver
utredas särskilt. Utskottet vill framhålla att
förslag från en utredning av detta slag kan komma
att låsa museiutvecklingen under en längre tid
samtidigt som behoven av insatser på museiområdet
och de ekonomiska förutsättningarna härför med stor
säkerhet kommer att skifta. Utskottet utgår också
från att de statliga myndigheterna med ansvar på
museiområdet har den överblicken och kunskapen att
de kan påtala om något särskilt insamlingsområde
inte har uppmärksammats i tillräcklig grad eller
förbisetts. I vissa fall bör behov av ökade eller
nya insatser - som utskottet framhållit under
tidigare år - kunna tillgodoses inom redan
befintliga museer och genom särskilda riktade
insatser. I andra fall skulle det, som nämnts ovan,
kunna bli fråga om att inrätta nya statliga eller
statligt finansierade museer. För det fall att det
framdeles finns utrymme inom kulturbudgeten för en
mera betydande satsning på museiändamål bör det då,
i varje särskilt fall, bedömas hur medlen bäst bör
användas och om ett nytt centralt museum är det
bästa alternativet att tillgodose uppkomna behov.
Utskottet vill slutligen understryka att inrättande
av ett centralt museum kräver avsevärda nya
resurser, eventuellt i kombination med
omprioriteringar.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna 2000/01:
Kr222 (v) yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Kr239 (v)
yrkandena 1 och 2.
Övergripande frågor på museiområdet
Inriktningen av museipolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- inriktningen av museipolitiken, jämför
reservation 3 (m).
Motionen
Motion 2000/01:Kr235 (m) handlar om den statliga
museipolitiken och syftar i huvudsak till att den
statliga museisektorn skall få en tydligare
struktur. I motionen sägs bl.a. att
myndighetsfunktionerna på området kan samordnas
samtidigt som den utåtriktade verksamheten bör
präglas av decentralisering och fördelat ansvar.
Behovet av stödfunktioner såsom administration,
lönehantering, magasinering och konservering kan
enligt motionärerna tillgodoses genom gemensam
upphandling. Vidare nämns i motionen att det
nuvarande systemet med ansvarsmuseer bör ersättas
med en ordning där olika museer, oberoende av
huvudman, tilldelas väldefinierade, fleråriga
nationella uppdrag (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade en liknande motion hösten 2001
(bet. 2001/02:KrU1). Utskottet angav då bl.a.
följande.
I budgetpropositionen för år 2001 redogjorde
regeringen för de strukturella och
organisatoriska förändringar som gjorts inom det
statliga museiområdet sedan regeringens
kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3)
lades fram för riksdagen. Vidare redogjorde
regeringen för hur det fortsatta arbetet med en
översyn inom museisektorn bedrevs. Regeringen
uttalade att den bl.a. avsåg att genomföra en
särskild granskning av de centrala museernas
magasinssituation och möjligheterna till ökad
samordning inom museisektorn, t.ex. när det
gäller vård av samlingarna. Regeringen avsåg att
löpande hålla riksdagen informerad om detta
arbete.
Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att
regeringen anser att ytterligare strukturella
omvandlingar inte bör ske inom museiområdet för
närvarande. Vidare framgår att
Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet fått i
uppdrag att redovisa en plan för inventerings-
och analysarbete beträffande de centrala
museernas magasin för samlingar. Uppdraget har
redovisats till regeringen. I samband med detta
har också samordningsaspekter inom området
granskats.
Vidare har regeringen föreslagit en rad
medelsförstärkningar till olika museer under
anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter för
att säkerställa en fortsatt god utveckling då det
gäller att bevara, förmedla och bygga upp
kulturarvet.
Utskottet har tidigare under hösten 2001 ägnat
uppmärksamhet åt frågan om myndighetsstrukturen
på museiområdet med anledning av att
konstitutionsutskottet berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över regeringens
skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen
av riksdagens skrivelser till regeringen.
Utskottet som bl.a. granskat regeringens
handläggning av det ovan redovisade ärendet
beslutade att det inte fanns anledning att yttra
sig över skrivelsen.
Enligt utskottets uppfattning har regeringen -
som den utlovat - fortlöpande lämnat redovisning
till utskottet för frågor som har anknytning till
myndighetsstrukturen på museiområdet.
Utskottet ansåg sammanfattningsvis att det inte
fanns skäl att begära att regeringen skulle lämna
förslag till nya strukturella omvandlingar på
museiområdet och avslog motionen. Utskottet har inte
någon annan uppfattning i dag. Utskottet anser inte
heller att det finns skäl att i dagsläget ändra på
det nuvarande systemet med ansvarsmuseer bland de
statliga eller till större delen statligt
finansierade centrala museerna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 7.
Vårda och gallra samlingarna m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- vård av museisamlingarna, jämför
reservation 4 (fp),
- museernas arbete med gallringsplaner,
jämför reservation 5 (m) och
- Foto-SESAM, jämför reservation 6 (c).
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr346 (fp)
yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 9 begär att
regeringen lägger fram förslag till plan för hur
staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas
i framtiden.
I motion 2001/02:Kr300 (m) anser motionärerna att
begreppet signifikans skall införas i museernas
arbete med gallringsplaner. Om man tar hänsyn till
signifikansen hos ett föremål, efter särskilda
kriterier, skulle arbetet med gallringen av föremål
på museer enligt motionärerna bli lättare (yrkande
2).
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär
att regeringen skall förelägga riksdagen förslag om
hur ett nationellt Foto-SESAM bör utformas, avseende
både foto och film (yrkande 17).
Utskottets ställningstagande
Beträffande motionsyrkandet om en plan för hur
staten kan stödja vården av museernas samlingar i
framtiden vill utskottet erinra om att
Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd fått i
uppdrag att tillsammans redovisa en plan för
inventerings- och analysarbete beträffande de
centrala museernas magasin för samlingar. Uppdraget
redovisades i juni år 2001.
Utskottet har inhämtat att den avrapporterade
planen, som behandlar bl.a. vård- och
bevarandefrågor, för närvarande bereds inom
Regeringskansliet.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna
2000/01:Kr346 (fp) yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp)
yrkande 9.
Frågan om museernas arbete med gallring har
utskottet tidigare behandlat, bl.a. våren 2000.
Utskottet uttalade då följande. Frågor om gallring
vid museer ingår som en del av museernas
insamlingspolicy och kräver professionella
bedömningar. Det som för en lekman synes vara enkelt
- t.ex. att avyttra dubbletter av föremål - kan från
en museitjänstemans utgångspunkt vara mindre
självklart. Som nämns i regeringens skrivelse
(1999/2000:65 Sysselsättningsåtgärder inom
Kulturområdet, SESAM-projektet) kan det som inte
verkar vara betydelsefullt vid gallringstillfället
komma att förändras över tid. Likaså kan problem av
juridisk natur komplicera museernas önskan att
gallra i föremålsbeståndet. Vissa villkor kan t.ex.
ha förknippats med donerade föremål. Vidare krävs
regeringsbeslut för avyttring av föremål i statliga
museers samlingar (jfr 9 kap. 8 och 9 §§
regeringsformen).
Utskottet hänvisade i detta sammanhang till ett
utförligt resonemang om gallringsfrågor i
Museiutredningens betänkande Minne och bildning (SOU
1994:51, s. 99).
Utskottet anser att motionsyrkandet om att införa
begreppet signifikans i museernas arbete med
gallringsplaner inte bör föranleda något initiativ
från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför
motion 2001/02:Kr300 (m) yrkande 2.
Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat
motionsyrkanden om en satsning kallad Foto-SESAM,
senast våren 2000 i samband med behandlingen av
regeringens skrivelse 1999/2000:65
Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-
projektet. Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandet,
erinrade då bl.a. om att Nordiska museet är
ansvarsmuseum för kulturhistorisk fotografi och att
Fotosekretariatet vid museet tillsammans med
Fotorådet med representanter för museer, arkiv och
bibliotek har upprättat en bevarandeplan för svensk
fotografi, benämnd Mot glömskans tyranni. I planen
föreslås att ett Foto-SESAM skall inrättas. Vidare
erinrade utskottet i sammanhanget om den
försöksverksamhet, benämnd Kulturarvs-IT, som varit
ett treårsprojekt och som pågått t.o.m. år 2001.
Syftet med projektet var att erbjuda personer med
arbetshandikapp arbete och att öka tillgängligheten
till kulturarvet (bet. 1999/2000:KrU14).
Satsningen på Kulturarvs-IT har utvärderats, och
resultaten uppvisar enligt regeringen positiva
effekter såväl från sysselsättningssynpunkt som från
tillgänglighets- och bevarandesynpunkt. Regeringen
har därför föreslagit att satsningen på Kulturarvs-
IT skall förlängas t.o.m. år 2002. Riksdagen har
beslutat i enlighet härmed (prop. 2001/02:1 utg.omr.
13, bet. 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115).
Vidare kan framhållas att riksdagen i december
2001 beslutat att en filmvårdscentral för s.k. icke-
fiktiv film skall etableras i Grängesberg.
Filmvårdscentralen skall ta hand om, bevara och
tillgängliggöra film och videoband (prop. 2001/02:1
utg.omr. 17 s. 67-68, bet. 2001/02:KrU1, rskr.
2001/02:72).
Det kan också framhållas, som utskottet ovan
nämnt, att frågor om bl.a. vård och bevarande av
kulturarvet för närvarande bereds inom
Regeringskansliet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om
inrättandet av en filmvårdscentral, en fortsättning
på Kulturarvs-IT och om regeringens beredning av
vård- och bevarandefrågor avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 17.
Fritt inträde på statliga museer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- fritt inträde på statliga museer.
Motionen
I motion 2001/02:Kr396 (s) begär motionärerna att
regeringen tillsätter en utredning om att besök på
statliga museer skall vara avgiftsfria.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen avslog en liknande motion våren 2000.
Utskottet erinrade då bl.a. om att ett av de
kulturpolitiska målen syftar till att
kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till
kulturupplevelser. Utskottet ansåg att de statliga
och statsunderstödda institutionerna självfallet
skall ha en prispolitik som gagnar detta mål.
Utskottet angav att det också bör ligga i de angivna
institutionernas och andra offentligt stödda
institutioners eget intresse att ha en prispolitik
som i ett längre perspektiv leder till att de kan
hålla kvar och om möjligt öka sin publik (bet.
1999/2000:KrU11).
Utskottet noterar att Statens historiska museum
under två perioder gjort försök med fri entré.
Motivet har varit att undersöka vilka effekter en
sådan satsning har på antalet besökare och om man
kan nå nya målgrupper. Resultatet från den
utvärdering som museet gjort visar att museet under
försöksperioderna lockade fler besökare och dessutom
många som aldrig tidigare besökt museet. Regeringen
ansåg att försöken var så intressanta att regeringen
föreslog att 500 000 kronor skulle anvisas museet
under år 2002 i syfte att ytterligare pröva
förutsättningarna för fri entré. Riksdagen beslutade
i enlighet med förslaget (prop. 2001/02:1, utg.omr.
17 s. 33, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).
Utskottet anser att slutresultatet av den
försöksverksamhet som pågår på Statens historiska
museum bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed
motion 2001/02:Kr396 (s).
ABM-utredningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- ABM-utredningen, jämför reservation 7 (m,
kd, c, fp).
Bakgrund
Kulturutskottet ansåg i ett betänkande våren 2001
att det var dags att närmare analysera
förutsättningarna för en vidareutveckling av främst
de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter
att samverka sinsemellan, både mellan de tre
områdena (arkiv, bibliotek och museer) och inom vart
och ett av dem. Analysen borde enligt utskottet
behandla såväl förutsättningarna för teknisk
samordning som möjligheterna att nå en samsyn kring
verksamheternas uppdrag. Utskottet ansåg att
regeringen bl.a. borde låta göra en kartläggning av
de åtgärder som hittills vidtagits då det gäller
samverkan inom ABM-området och en utvärdering av
hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter.
Vidare angavs bl.a. att det bör bedömas vilka
förutsättningar som finns för att samverkan på ABM-
området även i fortsättningen bör ske på de
medverkande institutionernas egna initiativ och i
den omfattning och på det sätt som institutionerna
själva önskar eller om samverkan även bör
åstadkommas utifrån statliga direktiv. Utskottet
angav också att den föreslagna översynen av
samverkan inom ABM-området även borde resultera i
förslag till några konkreta samverkansprojekt som
kan föra den påbörjade utvecklingen vidare.
Utskottet ansåg att vad utskottet anfört borde
tillkännages för regeringen. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag (bet. 2000/01:KrU5,
rskr. 2000/01:175).
I budgetpropositionen för år 2002 (prop.
2001/02:1, utg.omr. 17 s. 40) angav regeringen:
"Kulturutskottet anför i betänkande 2000/01:KrU5
bl.a. att regeringen bör göra en kartläggning av de
åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller
samverkan inom ABM-området, dvs. samverkan mellan
arkiv, bibliotek och museer, och en utvärdering av
hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter.
Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet
och regeringen avser bl.a. att ge Statens kulturråd,
Riksarkivet och Kungl. biblioteket i uppdrag att
kartlägga och utvärdera vidtagna åtgärder på
området."
Motionen
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) anser
att regeringen i budgetpropositionen för år 2002 med
större noggrannhet borde ha redovisat vad
kulturutskottet tillkännagivit rörande ABM-
utredningen. I budgetpropositionen sägs att
regeringen avser att göra en utredning av hittills
gjorda insatser och vunna erfarenheter. Utskottets
begäran innebar enligt motionärerna inte i första
hand en utvärdering av det som redan gjorts utan en
utredning av hur samarbetet kan gå vidare och på
vilket sätt detta bör ske (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i ett beslut den 25 oktober 2001 -
efter allmänna motionstidens utgång - lämnat ett
uppdrag till Kungl. biblioteket, Statens kulturråd
och Riksarkivet angående samverkan mellan arkiv,
bibliotek och museer. I beslutet redogörs för
riksdagens tillkännagivande. Vidare anges att
förutsättningarna för en vidareutveckling av främst
de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter
att samverka bör analyseras närmare. Regeringen
uppdrar i beslutet åt de ovannämnda tre
institutionerna att bl.a. göra en kartläggning av de
åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller
samverkan inom ABM-området. Enligt inhämtad uppgift
från Regeringskansliet är denna kartläggning början
på arbetet för att se hur man skall kunna gå vidare
och utveckla samverkan på ABM-området.
Med hänvisning till vad Regeringskansliet uppgivit
angående verkställandet av riksdagens beslut,
avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr417 (kd)
yrkande 1.
Konstpedagogik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- konstpedagogik, jämför reservation 8 (kd).
Motionen
I motion 2001/02:Kr418 (kd) framhåller motionärerna
att regeringen inom kort bör lägga fram en
åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning rörande
samtidskonst, bl.a. hos Riksutställningar och
Moderna museet (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade en liknande motion våren 2001.
Utskottet uttalade då att Kulturrådet har gjort en
översyn och kartläggning av den konstpedagogiska
utvecklingen med inriktning på barn och ungdom i tre
län, nämligen i Gävleborgs, Hallands och Värmlands
län. Översynen och kartläggningen skulle enligt vad
utskottet angav läggas till grund för en rapport
från Kulturrådet om konstpedagogikens utveckling som
beräknades vara klar i april år 2001. Utskottet hade
inhämtat att rapporten skulle innehålla
ställningstagande till hur man bör gå vidare i dessa
viktiga frågor. Utskottet ansåg att
ställningstagandena inte borde föregripas varför
motionen avstyrktes (bet. 2000/01:KrU6).
Utskottet har inhämtat att rapporten nu beräknas
bli klar senare under våren 2002.
Ställningstagandena i rapporten bör inte
föregripas. På grund härav avstyrker utskottet
motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 10.
Länsmuseernas ekonomiska situation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- länsmuseernas ekonomiska situation, jämför
reservation 9 (c).
Motionen
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär
att regeringen tillsätter en utredning för att
belysa länsmuseernas ekonomiska situation (yrkande
19).
Utskottets ställningstagande
Kulturrådet lämnade år 2001 en rapport, Regionala
museer och nationell kulturpolitik, där det bl.a.
angavs att ökade krav på museernas verksamhet också
kräver förbättrade ekonomiska förutsättningar
(rapport 2001:2).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen hösten
2001 att de regionala museernas ekonomi fr.o.m. år
2002 skall förstärkas med 17 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop.
2001/02:1, utg.omr. 17 s. 102-103, bet.
2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).
Med hänvisning till den ekonomiska förstärkning
som beslutats för de regionala museerna avstyrker
utskottet motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 19.
Exponering av kulturskatter i regionerna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- exponering av kulturskatter i regionerna,
jämför reservation 10 (1 m, c).
Motionen
Motionären bakom motion 2001/02:Kr248 (c) framhåller
vikten av att kulturskatter från en region exponeras
för människor i regionen. Som exempel tar motionären
upp kravet från Östergötland att under viss tid på
året under betryggande former och med stark säkerhet
kunna få låna föremål från den s.k.
Linköpingsskatten som nu finns på Statens historiska
museum (yrkande 1).
I samma motion (yrkande 2) hemställs att det
utarbetas en nationell strategi för att människor i
olika regioner skall kunna ta del av sin historia.
Utskottets ställningstagande
För motionens bedömning är det av intresse hur
utskottet sett på frågor om var fornfynd skall
placeras. Med fornfynd menas enligt
kulturminneslagen (KML) föremål som saknar ägare när
de hittas och som påträffas i eller vid en fast
fornlämning och har samband med denna eller
påträffas under andra omständigheter och kan antas
vara minst etthundra år gamla. Enligt lagen kan
fornfynd överlåtas på museum som åtar sig att vårda
det i framtiden på ett tillfredsställande sätt.
RAÄ:s praxis på området innebär följande. Om det
från lokalt eller regionalt håll inte har framförts
några önskemål om att fyndet skall placeras på
museum nära fyndplatsen, placeras föremålet i
Statens historiska museum (Historiska museet). Om
det regionala museet eller stadsmuseerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö önskar ta hand om
fyndet skall museet i fråga lämna in en ansökan
härom till RAÄ. Ansökan remitteras till Historiska
museet som tillstyrker eller avstyrker den. Ett skäl
för Historiska museet att avstyrka en ansökan kan
exempelvis vara att fyndet har nationellt intresse
och bör var tillgängligt för forskare eller att
föremålstypen från regionen saknas i de nationella
samlingarna. Ett annat skäl kan vara att det nya
fyndet hör ihop med föremål som redan finns på
Historiska museet från samma fyndplats och att
samtliga fynd från en fyndplats bör hållas ihop. För
att en ansökan skall tillstyrkas krävs att kriterier
rörande säkerhet m.m. är uppfyllda.
När utskottet senast behandlade motioner om
fornfynd ansåg utskottet att gällande bestämmelser i
KML och rådande praxis vid fyndhanteringen på ett
tillfredsställande sätt beaktar de olika hänsyn som
bör tas och de avvägningar som bör göras för att
tillgodose både nationella och lokala intressen.
Utskottet ville i sammanhanget också peka på
möjligheten att för statens räkning under
tidsbegränsad period låna ut eller på lång sikt
deponera föremål i museerna (bet. 1999/2000:KrU13 s.
17-18).
Utskottet har inhämtat att Historiska museet i
januari 2001 avslog en ansökan om lån av den s.k.
Linköpingsskatten till Linköpings Slotts- och
Domkyrkomuseum. Historiska museet angav i sitt
beslut bl.a. följande. Linköpingsskatten är en
nationalklenod. Den har, så länge museets
utställningar kan följas bakåt i tiden, alltid varit
utställd i den permanenta medeltidsutställningen,
där den intagit en självklar och central plats.
Skatten, som tillhör de föremål eller fyndkomplex
som publiken väntar sig att finna vid ett besök i
Historiska museet, kan nu ses i museets s.k.
Guldsmidesgalleri. Skatten har tidigare visats i
Linköping. År 1987 visades den i Östergötlands
länsmuseum i utställningen "Linköping 700 år". Även
år 2000 gjorde Historiska museet ett undantag från
museets av styrelsen fastställda policy i och med
beslutet att låta skatten få vara huvudattraktionen
vid Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseums
invigningssäsong. Historiska museet deklarerade som
sin uppfattning att museet intagit en generös
hållning till de regionala anspråken på att exponera
skatten lokalt, särskilt med tanke på de risker
varje transport innebär.
Ett halvår senare, i juni 2001, biföll Historiska
museet en begäran från Linköpings Slotts- och
Domkyrkomuseum om lån av Linköpingsskatten. Lånet
omfattande tre veckor i september 2001 och skulle
ske i samband med att ett endagsseminarium om helgon
och reliker skulle pågå. Historiska museet angav i
beslutet att museet skulle låta undersöka
möjligheterna att kopiera hela eller delar av
Linköpingsskatten för permanent utställning i
Linköping.
I övrigt kan nämnas att Historiska museet år 2000
fattade beslut om drygt 100 låneansökningar och
anhållan om förlängning av lån. Enligt inhämtad
uppgift avslogs en ansökan. Denna ansökan inkom från
Tyskland. År 2001 fattades knappt 100 beslut i fråga
om låne- och depositionsärenden. Av dessa avslogs
enligt inhämtad uppgift tre stycken. Anledningen
till avslag var bl.a. gjord riskbedömning och att
ett föremål redan var utlånat.
Utskottet vill understryka vikten av att föremål
som utgör en del av vårt kulturarv, och då inte bara
sådana som hör till en viss region, når ut i hela
landet. Som motionären framhåller finns runt om i
landet ett stort intresse för historia. Detta
intresse bör uppmuntras bl.a. genom att visa den del
av vårt kulturarv som finns tillgänglig på museer.
Utskottet utgår från att en generös policy tillämpas
vid utlåning av museiföremål när så är möjligt och
under förutsättning att bl.a. säkerheten för
föremålen kan garanteras.
Mot bakgrund av vad som anförts, och då utskottet
inte finner det påkallat att utarbeta en nationell
strategi av det slag som motionären efterlyser,
avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr248 (c)
yrkandena 1 och 2.
Det samiska kulturarvet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- det samiska kulturarvet, jämför
reservationerna 11 (c, fp, mp) och 12 (v).
Motionerna
I motion 2000/01:Kr701 (mp) begär motionärerna att
regeringen skall verka för att ett återlämnande till
samerna av de samiska kulturskatterna inleds
(yrkande 7).
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp)
föreslår att den samiska kulturskatten skall
överföras till samernas museum, nämligen Ájtte,
Svenskt fjäll- och samemuseum (yrkande 6).
Liknande synpunkter förs fram i motion
2000/01:Kr324 (v), där motionärerna anser att
regeringen aktivt bör medverka till att en del av de
samiska museiföremålen, i första hand de 26 samiska
trummorna på Nordiska museet, återförs till
ursprungsbefolkningens museum i Jokkmokk, nämligen
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
Utskottets ställningstagande
Kulturministern tog upp frågan om samisk
självförvaltning av kulturarvet i Sverige i ett svar
på en fråga i riksdagen den 8 juni 2000. Ministern
angav då följande. En betydande och viktig del av
det samiska kulturarvet förvaltas vid Stiftelsen
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.
Ájtte bedriver en värdefull verksamhet för att
bevara och sprida kunskap om det samiska
kulturarvet. Utöver de samlingar som finns vid
Ájtte, förvaltas samiska föremål och
dokumentationsmaterial även av ett antal andra
museer, bl.a. Stiftelsen Nordiska museet, Statens
museer för världskultur och Statens historiska
museer. Dessa museer har ett nationellt ansvar för
att göra kulturarvet inom sina respektive
verksamhetsområden känt och tillgängligt i hela
landet. För detta ändamål bedriver museerna t.ex. en
depositions- och utlåningsverksamhet både nationellt
och internationellt. Detta innebär bl.a. att de har
möjligheter att låna ut samiska kulturföremål till
olika museer, vilket är värdefullt för att öka
kännedomen om och förståelsen för den samiska
kulturen såväl inom som utom vårt lands gränser. Det
behövs en ständig dialog om hur kulturarvet
förvaltas och vad som bör göras för att öka bl.a.
representativitet och tillgänglighet. En sådan
dialog bör innefatta olika grupper i samhället. Det
är således viktigt att samerna kan vara med och
påverka hur det samiska kulturarvet förvaltas.
Kulturministern utgick från att de berörda museerna
och representanter för samerna för en konstruktiv
dialog när det gäller dessa frågor.
Frågan om det samiska kulturarvet hör till viss
del ihop med vad som ovan anförts om regional
exponering av kulturskatter som berör en region.
Utskottet har ovan påpekat att det är viktigt att
kulturarvet, och då inte bara det som hör till en
viss region, når ut i hela landet. Då det gäller det
samiska kulturarvet vill utskottet understryka
betydelsen av att en konstruktiv dialog förs mellan
museerna och att en generös policy tillämpas vid
utlåning och deposition av det samiska kulturarvet,
i den mån det är möjligt.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna 2000/01:Kr324 (v), 2000/01:Kr701 (mp)
yrkande 7 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 6.
Nationellt uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- nationellt uppdrag.
Motionen
I motion 2000/01:Kr345 (kd) begär motionärerna att
regeringen överväger om Museum Anna Nordlander kan
ges ett nationellt uppdrag när det gäller frågan om
hur genusperspektivet kan få större genomslag vid
museer (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade frågor om nya nationella
uppdrag senast i samband med behandlingen av
budgetpropositionen för år 2002 (bet. 2001/02:KrU1
s. 41-44). Bland annat prövades då motionsförslag om
att Museum Anna Nordlander skulle erhålla ett
nationellt uppdrag inom kvinnokonsten. Utskottet av-
styrkte dessa och andra liknande motionsförslag med
motiveringen att det är riksdagen som bestämmer
ämnesområde och inriktning och regeringen som utser
innehavarna av de nationella uppdragen. Utskottet
fann inte anledning att ändra på denna ordning.
Utskottet är nu inte av någon annan uppfattning,
varför motion 2000/01:
Kr345 (kd) yrkande 12 avstyrks.
Resurscentrum för genusperspektiv m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- särskilt resurscentrum för
genusperspektivet på museerna,
- utredningen om genusperspektivet,
- särskilda kvinnomuseer och
- museer som lyfter fram specifika kvinnor.
Bakgrund
Regeringen beslutade i juni år 2001 att tillsätta en
arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur
genusperspektivet kan få större genomslagskraft i
museernas verksamhet. Regeringen skrev i beslutet
att det i arbetsgruppen skulle ingå företrädare för
centrala, regionala och lokala museer samt
företrädare för arkivområdet och forskarsamhället
och att arbetsgruppen vid behov får knyta till sig
experter från myndigheter, organisationer m.fl.
Arbetet skall vara avslutat senast den 31 december
år 2003.
Arbetsgruppens ledamöter förordnades i december år
2001.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr326 (s) - väckt
hösten 2000 - föreslår att ett särskilt
resurscentrum inrättas på försök i tre år som ett
utvecklingsprojekt. Syftet är att centrumet skall
fungera som en resurs för landets museer när det
gäller att utveckla museernas verksamhet ur ett
genusperspektiv.
I motion 2001/02:Kr417 (kd) hemställer motionärerna att Museum
Anna Nordlander skall ges i uppdrag i samverkan med
andra att sköta utredningen om hur genusperspektivet
kan få större genomslagskraft i museernas
verksamhet, eftersom museet besitter en stor kunskap
på området. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 11).
I samma motion (yrkande 10) och i motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 framhåller
motionärerna att i utredningen om genusperspektivet
bör man uppmärksamma frågan om särskilda
kvinnomuseer och hur dessa kan bidra till att belysa
genusperspektivet.
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) begär
att regeringen återkommer med förslag för att stärka
museer som lyfter fram specifika kvinnor (yrkande
55).
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsyrkandet att ett särskilt
resurscentrum bör inrättas för att utveckla
museernas verksamhet ur ett genusperspektiv kan
utskottet påpeka att den ovan nämnda arbetsgruppen
skall överväga möjligheterna att etablera ett
framtida resurscentrum för genusfrågorna på museer.
Detta centrum bör enligt direktiven till
arbetsgruppen ligga i anslutning till lämplig
institution, t.ex. vid något av de centrala
museerna.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
2000/01:Kr326 (s).
Beträffande motionsyrkandet att Museum Anna
Nordlander skall ges i uppdrag att i samverkan med
andra sköta utredningen om hur genusperspektivet
skall kunna få större genomslagskraft i museernas
verksamhet, har som ovan angetts arbetsgruppens
ledamöter redan förordnats. Arbetsgruppen kan dock
som också angetts knyta till sig experter från
myndigheter, organisationer m.fl. Vidare anges att
arbetsgruppen fortlöpande skall samråda med olika
aktörer inom berörda verksamhetsområden.
Utskottet förutsätter att arbetsgruppen anlitar de
experter och tar de kontakter som den bedömer vara
värdefulla för utredningen och avstyrker därmed
motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 11.
När det gäller hemställan att utredningen om
genusperspektivet bör uppmärksamma frågan om
särskilda kvinnomuseer förutsätter utskottet att
arbetsgruppen ser på olika alternativa lösningar och
förslag till hur man bör gå vidare med de frågor som
faller inom arbetsgruppens uppdrag.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 och
2001/02:Kr417 (kd) yrkande 10.
Beträffande hemställan att regeringen bör återkomma
med förslag för att stärka museer som lyfter fram
specifika kvinnor kan nämnas att arbetsgruppen inom
ramen för uppdraget skall initiera och stödja
projekt som syftar till att utveckla museernas
verksamhet ur ett genusperspektiv och att
arbetsgruppen skall beakta och visa på goda exempel.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 55.
Ekomuseer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- definition av begreppet ekomuseum, jämför
reservation 13 (v),
- länsmuseernas ansvar för ekomuseerna,
jämför reservation 14 (v),
- finansiering av ekomuseer, jämför
reservation 15 (v) och
- ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum
Bergslagen.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr237 (v) framförs att det finns
oklara gränser för vad som kan anses utgöra ett
ekomuseum. Motionärerna anser därför att regeringen
bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum
definieras och avgränsas. Detta vill motionärerna
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna (yrkande 1).
I motion 2001/02:Kr237 (v) framhåller motionärerna
olika möjligheter till att stödja ekomuseer.
Motionärerna anför att om länsmuseerna skall ha ett
övergripande ansvar för att i samverkan med andra
aktörer vara huvudman för regionens ekomuseer, måste
länsmuseerna få ett utökat uppdrag samt finansiella
resurser till detta ändamål. Motionärerna anser att
länsmuseernas ansvar för ekomuseerna bör ses över
(yrkande 2).
I motion 2001/02:Kr237 (v) anför motionärerna att
regeringen bör utreda vilka möjligheter som finns
till långsiktig finansiering av ekomuseerna (yrkande
3).
I motionerna 2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s)
framhåller motionärerna behovet av en ekonomisk
bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen. Motionärerna
anser att det geografiska område som Ekomuseum
Bergslagen visar utgörs av miljöer som på grund av
sin historiska betydelse är av ett riksintresse att
förvalta. Motionärerna anser att Ekomuseum
Bergslagen borde ha en statlig finansiering för att
därigenom skapa den trygghet museet behöver i sin
strävan att ta vara på och utveckla de miljöer som
det förvaltar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:KrU1 s. 5-6)
hänvisat till den definition av begreppet ekomuseum
som tagits upp i Museiutredningens betänkande från
år 1994 (SOU 1994:51, bilagedelen). Begreppet
ekomuseum introducerades år 1971 vid International
Council of Museums (ICOM) generalkonferens i
Grenoble. Ett ekomuseum definieras rumsligt av sitt
geografiska område, inte av en byggnad.
Föremålssamlingarna sammanförs inte på ett ställe
utan bevaras på plats och betraktas inte som
ovillkorligt bevaransvärda. Ett ekomuseum förvaltas
och drivs av invånarna i ett område, och det
kunskapssökande som bedrivs har ekologisk innebörd.
Kulturutvecklingen ses som ett samspel mellan
människor och natur. Den erfarenhetsmassa som
samlats av befolkningsgenerationerna betraktas som
en omistlig resurs i nuet och för en framtida
utveckling. Utskottet har inhämtat att det finns ett
nordiskt nätverk för ekomuseer, och där har
medlemmarna formulerat en definition som lyder: "Ett
ekomuseum består av ett antal miljöer/anläggningar
bevarade på sina ursprungliga platser och i ett
kulturturistiskt perspektiv tillgängliggjorda, samt
beskrivna utifrån en helhetssyn på regionens
och/eller det lokala områdets historiska utveckling.
Ett ekomuseum är ett instrument för regional
utveckling. Verksamheten bedrivs i samarbete mellan
lokalbefolkningen och offentliga institutioner."
Utskottet anser, i likhet med vad Kulturrådet
framfört i frågan, att begreppet ekomuseum - precis
som begreppet museum - inte går att belägga med
snäva restriktioner för hur det skall användas. Det
ankommer på dem som vill utveckla en museiverksamhet
att motivera skäl för detta. Utskottet finner inte
att det är en uppgift för riksdagen att av
regeringen begära ett förslag till definition av,
och avgränsning för, hur begreppet ekomuseum skall
användas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
2001/02:Kr237 (v) yrkande 1.
Utskottet vill erinra om att det för närvarande inte
är aktuellt att utöka länsmuseernas uppdrag.
Ekomuseernas verksamhet utgör del i en museipolitik
som bestäms regionalt. Utskottet hänvisar i
sammanhanget till Kulturrådets rapport Regionala
museer och nationell kulturpolitik (2001:2) och
anser att det i nuläget inte finns skäl för att göra
någon översyn av länsmuseernas ansvar för
ekomuseerna.
Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 2 avstyrks
därmed.
Som anförts i tidigare avsnitt utgör ekomuseernas
verksamhet del i en museipolitik som bestäms
regionalt. Utskottet finner i nuläget inte skäl för
att riksdagen av regeringen skall begära en
utredning om vilka möjligheter som finns till
långsiktig finansiering av ekomuseer.
Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 3 avstyrks
därmed.
Utskottet har i sin behandling av ett yrkande,
liknande det nu aktuella, tidigare redovisat
uppgifter om Ekomuseum Bergslagen (senaste i bet.
1999/2000: KrU11 s.11). Liksom då håller utskottet
även nu fast vid principen att det för närvarande
inte bör inrättas fler statliga centrala museer som
får bidrag direkt genom anslag i
budgetpropositionen. Kulturrådet fördelar bidrag
till regionala museer som förklarats
statsbidragsberättigade av regeringen. Dessa museer
kan låta en del av sitt statsbidrag gå vidare till
angelägna museiverksamheter i länet. För Ekomuseum
Bergslagen har detta skett i form av två stödbelopp,
vilka vidarebefordrats till verksamheten via
länsmuseerna i Västmanland och Dalarna.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna
2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s).
Museijärnvägar och ångfartyg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- museijärnvägar och
- ångfartyg.
Motionerna
I motionerna 2000/01:Kr332 (fp), 2000/01:Kr269 (s)
och 2001/02:Kr327 (s) framhålls bl.a. att många
ideella museijärnvägsföreningar bedriver ett viktigt
kulturarbete för att bevara svensk
kommunikationshistoria och att det bör återinföras
någon form av stöd eller bidrag till dessa
föreningar.
Motionären bakom motion 2000/01:Kr270 (v) föreslår
att det bör ges möjlighet att söka bidrag för
kulturminnesvärda ångfartyg ur en anslagspost inom
ett anslag som står till Kulturrådets disposition.
Utskottets ställningstagande
Museijärnvägsföreningar har tidigare kunnat söka
statsbidrag hos Statens kulturråd enligt
förordningen (1984:579) om statsbidrag till
museijärnvägar. Förordningen upphävdes den 1 januari
år 2001. Den ersattes då av förordningen (2000:1078)
om bidrag till arbetslivsmuseer.
Museijärnvägsföreningar kan med stöd av den nya
förordningen ansöka om bidrag. Ansökan prövas av
RAÄ. Medel för ändamålet finns under anslaget 28:27
Bidrag till kulturmiljövård, anslagsposten Bidrag
till arbetslivsmuseer, vilken uppgår till 4 miljoner
kronor för år 2002. Anslaget disponeras av RAÄ.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2000/01:Kr332 (fp),
2000/01:Kr269 (s) och 2001/02:Kr327 (s).
Som nämnts trädde förordningen (2000:1078) om bidrag
till arbetslivsmuseer i kraft den 1 januari år 2001.
Enligt inhämtad uppgift kan vissa ångfartyg, som
t.ex. det i motionen nämnda s/s Mariefred, ansöka
hos RAÄ om medel enligt denna förordning.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
2000/01:Kr270 (v).
Lokaliseringen av ett idrottsmuseum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- lokaliseringen av ett idrottsmuseum.
Motionen
I motion 2001/02:Kr339 (m) föreslår motionärerna att
en utredning snarast tillsätts för att bestämma
lokaliseringen av ett nytt idrottsmuseum (yrkande
18).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inhämtat att Stiftelsen Sveriges
Riksidrottsmuseums styrelse har entledigats och att
Riksidrottsstyrelsen (RS) nu utgör styrelsen för
stiftelsen och därmed har ansvaret för frågan om ett
eventuellt idrottsmuseum och dess lokalisering.
Riksidrottsförbundets stämma (RF-stämman) beslutade
i maj år 2001 att uppdra åt RS att med regeringen
diskutera ett statligt anslag och långsiktigt
finansiellt ansvar för ett Riksidrottsmuseum. Enligt
inhämtad uppgift har RF inte för avsikt att gå in
som finansiär i ett museum, även om intresset att
vara med och skapa ett museum finns.
Men hänvisning till utskottets ovan nämnda
principiella ställningstaganden i museifrågor, att
det i princip "för närvarande" inte bör inrättas
fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med
dem jämställda museer, och då RF inte har för avsikt
att vara finansiär för ett idrottsmuseum anser
utskottet att det inte finns anledning att från
statens sida börja utreda frågan om lokalisering av
ett sådan museum.
Motion 2001/02:Kr339 (m) yrkande 18 avstyrks
därmed.
Begäran om statliga medel till vissa
museer m.m.
Museer m.m. som får, avses få eller tidigare
har fått statligt stöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- Flygvapenmuseum,
- Julita gård,
- Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé,
- Sveriges Teatermuseum, jämför reservation
16 (fp),
- Strindbergsmuseet,
- Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och
bildarkiv, jämför reservation 17 (v),
- samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm
och Nobelmuseet i Karlskoga, jämför
reservation 18 (1 v),
- nationellt Alfred Nobelmuseum, jämför
reservation 19 (kd) och
- Marionettmuseet, jämför reservation 20 (m,
fp).
Motioner
I ett antal motionsyrkanden framställs förslag om
ytterligare statliga medel till vissa museer m.m.
som redan får, avses få eller tidigare har fått
statliga medel.
Begäran om ytterligare statliga medel
--------------------------------------------------------------
Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar
parti och
yrkandenr
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr269
(fp) Flygvapenmuseum inom Begär mer statliga
Statens medel (erhåller
2001/02:Kr295 försvarshistoriska statsbidrag över
(s) museer anslaget 28:29)
2001/02:Ub294 " -
(kd) yrk. 2 " - " -
" -
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr252 Julita gård inom Begär mer statliga
(s) Nordiska museet medel (erhåller
statsbidrag över
anslaget 28:30)
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr251 Stiftelsen Västsvensk Begär stabil statlig
(s) Konservatorsateljé finansiering (bidrag
går i dag via tre
länsmuseer som
erhåller statsbidrag
över anslaget 28:31)
--------------------------------------------------------------
2000/01:Kr281 Sveriges Teatermuseum Begär mer statliga
(fp) (f.d. Drottningholms medel bl.a. p.g.a.
teatermuseum) lokalproblem (erhåller
statsbidrag över
anslaget 28:32)
--------------------------------------------------------------
2000/01:Kr313 Strindbergsmuseet Begär mer statliga
(s) " - medel (erhåller stats-
2001/02:Kr335 bidrag över anslaget
(s) 28:32)
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr350 Svenskt Rockarkiv vid Begär mer statliga
(v) yrk. 13 Statens ljud- och medel (erhåller
bildarkiv statsbidrag över
anslaget 26:1)
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr238 Nobelmuseum Begär samarbete mellan
(v) yrk. 1 ev. framtida
Nobelmuseum i
Stockholm och
Nobelmuseet i
Karlskoga m.m. (bidrag
till Nobelmuseum i
Stockholm för år 2003
har aviserats av
kulturministern)
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr238 " - Begär en lokalisering
(v) yrk. 2 till Karlskoga av
utställningar och mu-
seiverksamhet avseende
Nobels litteraturpris
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr264 " - Begär utredning om
(kd) lokalisering av ett
s.k. nationellt Alfred
Nobelmuseum. Enligt
motionen talar mycket
för en förläggning
till Karlskoga
--------------------------------------------------------------
2001/02:Kr419 Marionettmuseet Begär inlemmande i
(fp) yrk. 15 Världskulturmuseets
organisation och eko-
nomi (har erhållit
statligt bidrag via
Marionetteatern över
anslaget 28:7)
--------------------------------------------------------------
Utskottets ställningstagande
När det gäller begäran om ytterligare statliga medel till vissa
museer m.m. som får eller aviseras få statliga medel eller tidigare
fått sådana medel vill utskottet framföra följande.
Utskottet har beträffande Flygvapenmuseum, som är en enhet inom
Statens försvarshistoriska museer, inhämtat att museet behöver extra
medel för byggande av nya lokaler till administration, bibliotek,
arkiv och utställningar. Flygvapenmuseum erhöll, genom Statens
försvarshistoriska museer, statliga medel år 2001 med 15,5 miljoner
kronor. Av dessa gick 8 miljoner kronor till hyra och knappt 4
miljoner kronor till löner.
Utskottet hänvisar till att regeringen i samband med
budgetbehandlingen för år 2003 får ställa sådana medelsbehov som de
i motionen redovisade mot andra behov.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
2001/02:Kr269 (fp), 2001/02:Kr295 (s) och 2001/02:Ub294 (kd) yrkande
2.
Nordiska museets Julita gård, Sveriges lantbruksmuseum har, enligt
inhämtad uppgift för avsikt att vidareutveckla museet. Bland annat
vill man på museet bygga en ny basutställning, utveckla befintliga
byggnader och förlänga säsongen.
Utskottet anser att det ankommer på Nordiska museet, liksom på
andra centrala museer, att inom sina ekonomiska ramar avgöra hur
medlen skall fördelas mellan de olika enheterna inom museet och
hänvisar i övrigt till vad ovan angetts att regeringen i samband med
budgetbehandlingen för år 2003 får ställa de i motionerna redovisade
behoven mot andra behov av statligt stöd.
Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr252 (s).
Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé är ursprungligen bildad av
Hallands läns landsting, Göteborgs och Bohus läns landsting samt
Göteborgs kommun för att tillgodose konserveringsbehoven vid
stiftelsebildarnas museer. Ateljén utför konservering även åt andra
uppdragsgivare. Ateljén finns i Göteborg. Bidrag till ateljén lämnas
av stiftarna. Vidare får ateljén del av det statliga anslaget 28:31
Bidrag till regionala museer via stiftelsebildarnas regionala
museer.
Utskottet har inhämtat att Västra Götalandsregionen låtit utreda
den framtida museiorganisationen och museistrukturen i regionen.
Utredningsförslagen har varit på remiss till i januari 2002.
Utredningen har omfattat alla de uppdrag och delfinansieringar som
regionen lämnar till institutioner inom regionen, däribland
Västsvensk Konservatorsateljé. Utredaren föreslår att ateljén skall
vara en angelägenhet för hela Västra Götalandsregionen och knytas
till ett av utredaren föreslaget Västra Götalands regionhistoriska
museum.
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om formerna för
statligt stöd till Västsvensk Konservatorsateljé. Då en ny
museiorganisation fastställts inom regionen får det bedömas hur
fortsatt statligt stöd till ateljén skall lämnas. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:
Kr251 (s).
Utskottet har inhämtat att Sveriges Teatermuseum (f.d.
Drottningholms teatermuseum) blivit uppsagt från sina lokaler i
Filmhuset och därför flyttat till Gäddviken i Nacka. För flytten har
museet enligt ett regeringsbeslut den 13 december 2001 erhållit ett
engångsbidrag på 500 000 kronor.
Utskottet har också inhämtat att hyran i Nacka är så hög att de
engångsvis lämnade medlen på 500 000 kronor knappt täcker den ökade
kostnaden för hyran år 2002. Museet anger att det från och med år
2003 behövs minst det för år 2002 tillskjutna beloppet enbart för
att klara den fördyrade hyreskostnaden.
Frågan om museets ökade hyreskostnader samt anslagstilldelningen i
övrigt till museet för år 2003 får prövas i kommande budgetarbete.
Regeringen har genom sitt beslut i december 2001 om en
engångsförstärkning av museets bidrag visat att den är väl medveten
om museets ekonomiska situation. Utskottet utgår från att regeringen
även fortsättningsvis så långt det är möjligt beaktar att den ökade
hyreskostnaden kan komma att negativt påverka museets verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion
2000/01:Kr281 (fp).
Strindbergsmuseet är en stiftelse med Stockholms stad,
Strindbergssällskapet och Nordiska museet som huvudmän. Museet står
således delvis under kommunalt huvudmannaskap. Museet, som är inrymt
i August Strindbergs bostad på Drottninggatan i Stockholm, skall
belysa August Strindbergs liv och verk och upplåta lokaler till
forskning och annan verksamhet i detta syfte. I museet finns utrymme
för basutställningar och tillfälliga utställningar samt ett arkiv
och ett bibliotek. Som anförs i motion 2001/02:Kr335 (s) är museets
verksamhet inriktad även på service till in- och utländska forskare,
till teatrar och museer samt till allmänheten. Strindbergsmuseet
erhåller statligt bidrag från anslaget 28:32 Bidrag till vissa
museer. För år 2002 har museet erhållit 537 000 kronor i enlighet
med regeringens regleringsbrev.
Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om
utökad verksamhet vid museet utan hänvisar till att det får ankomma
dels på museets huvudmän, dels på regeringen, som fördelar anslaget
28:32 på anslagsposter, att i det årliga budgetarbetet bestämma i
vad mån det finns ekonomiskt utrymme för att prioritera ett ökat
bidrag till Strindbergsmuseets verksamhet. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 2000/01:Kr313 (s) och 2001/02:Kr335 (s).
Statens musiksamlingar är ett centralt museum på musikens område och
har enligt sin instruktion till grundläggande uppgift att
dokumentera, samla in, vårda, bevara, beskriva och hålla levande
musikens kulturarv och därigenom främja musikintresset,
musikvetenskapen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden (1 §
förordningen (1999:561) med instruktion för Statens musiksamlingar).
Myndighetens samlingar innehåller inte mycket som rör rockmusikens
område. I myndighetens bibliotek finns dock noter som täcker bl.a.
rockmusik och annan populärmusik.
Statens musiksamlingar och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA),
tidigare Arkivet för ljud och bild (ALB), var med och startade
Svenskt Rockarkiv inom ALB år 1993. Syftet var att rädda material
som skildrar den svenska rockens pionjärtid under 50- och 60-talen.
Rockarkivets främsta syfte är att samla in inspelningar och
dokumentation som speglar svensk rockmusik ur olika aspekter, t.ex.
grammofonskivor, ljudband, filmer, videoupptagningar, foton,
affischer, böcker och andra trycksaker. Rockarkivets ambition är på
sikt att vara ett öppet arkiv, inte bara för forskare utan även för
en intresserad allmänhet.
Enligt inhämtad uppgift från Statens musiksamlingar har
Rockarkivet inte utvecklats, vilket var avsikten vid starten. För
att arkivet skall kunna utvecklas krävs enligt uppgift mer resurser.
Utskottet hänvisar till de principiella ställningstaganden som
redovisats i det föregående och som bl.a. innebär att, i den mån
insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i
tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i
första hand får ske inom den rådande museiorganisationens ram,
exempelvis genom riktade insatser. Frågor om resurser till sådana
insatser bör prövas i det ordinarie budgetarbetet och bedömas i ett
större sammanhang där även andra medelsbehov inom området
aktualiserats.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr350 (v) yrkande 13.
Regeringen har i ett pressmeddelande den 7 december 2001 meddelat
att regeringen efter ett godkännande från riksdagen är beredd att
bidra med 10 miljoner kronor från och med år 2003 för att stödja
Nobelmuseums fortsatta verksamhet i Börshuset i Stockholm.
Utskottet har inhämtat att Nobelstiftelsen är en av fyra
stiftelsebildare till Nobelmuseet i Karlskoga och att
Nobelstiftelsen är med och finansierar detta museum. Utskottet har
också erfarit att det bl.a. på grund härav pågår en viss samverkan
mellan Nobelmuseum i Stockholm, som drivs av Nobelstiftelsen med
externa medel, och Nobelmuseet i Karlskoga.
Av intresse är också att, enligt vad utskottet inhämtat, museerna
har helt olika inriktning och att museet i Karlskoga är inriktat på
och belyser Alfred Nobels liv i Karlskoga.
Utskottet anser att det inte är en fråga för riksdagen att gå in
och styra vilket samarbete museerna skall ha eller vilken
museiverksamhet som skall bedrivas på de två museerna. Utskottet
avstyrker därmed motion 2001/02:Kr238 (v) yrkandena 1 och 2.
Frågan om fortsatt stöd till Nobelmuseum i Stockholm bör behandlas i
kommande budgetberedning. Det kan då, eller vid senare tillfällen,
också bli aktuellt att ta ställning till andra frågor som rör
utvecklingen av ett statligt bidrag till ett Nobelmuseum av större
omfattning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr264 (kd) rörande ett s.k. nationellt Alfred Nobelmuseum.
Utskottet har inhämtat att det hos Statens museer för världskultur
inte finns några planer på att inlemma Marionettmuseet i myndigheten
eller att ha något ekonomiskt samarbete med detta museum. Däremot
kan det bli aktuellt med olika gemensamma projekt, men då i
samarbete med ett av de fyra museerna inom myndigheten och inom
ramen för detta museums budget.
Med hänvisning till att någon form av fast ekonomisk samverkan
mellan Marionettmuseet och Statens museer för världskultur för
närvarande inte synes vara aktuell avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 15.
Museer m.m. som i dag inte har statligt stöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- ett s.k. nationellt skogsmuseum, jämför reservation 21 (1
m),
- studioglasmuseum i Torshälla,
- skoindustrimuseum i Kumla,
- Ållebergs segelflygmuseum,
- Museum Anna Nordlander, jämför reservationerna 22 (c) och
23 (mp),
- hjulångaren Erik Nordevall,
- Emigranternas hus i Göteborg, jämför reservation 24 (fp),
- historiska upplevelsecentrum,
- tennismuseum,
- länskonstmuseum i Kiruna,
- centrum för politisk illustrationskonst,
- populärmusikmuseum i Piteå och
- restaurangmuseum.
Motionerna
I ett antal motionsyrkanden framställs förslag om erhållande av
statliga medel till vissa museer m.m. som inte får statliga medel i
dag.
Begäran om statliga medel till befintliga museer m.M.
-------------------------------------------------------------
Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar
parti och
yrkandenr
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr204 Nationellt Begär en utredning om
(kd) skogsmuseum förutsättningarna för
att skapa ett s.k.
nationellt skogsmuseum
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr320 Skogsmuseet i Begär statliga bidrag
(kd) Siljansfors till ett s.k.
nationellt skogsmuseum
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr385 Skogsmuseet i " -
(fp, c, kd) Lycksele
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr386 " - " -
(s)
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr329 Skogsmuseet i " -
(s) Storforsen i Älvsbyn
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr387 Skogsmuseet i Älvsbyn " -
(s) nämns
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr245 Skogsmuseet i " -
(s) Silvanum i Gävle
nämns
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr291 Studioglasmuseum i Begär statliga bidrag
(s) Torshälla
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr393 " - " -
(v)
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr206 Skoindustrimuseum i " -
(c) Kumla
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr271 Ållebergs " -
(m) segelflygmuseum
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr274 Museum Anna " -
(kd) Nordlander
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr276 " - " -
(fp, c)
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr277 " - " -
(s)
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr331 " - " -
(mp)
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr391 " - " -
(mp)
-------------------------------------------------------------
Begäran om statliga medel till nu icke existerande museer m.m.
-------------------------------------------------------------
Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar
parti och
yrkandenr
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr234 Hjulångaren Erik Begär statliga bidrag
(fp, s, kd) Nordevall för bärgning och
framtida förvaring på
museum
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr395 " - " -
(s)
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr238 Emigranternas hus i Begär statliga bidrag
(fp) Göteborg för ett nationellt
2001/02:Kr240 " - centrum för forskning
(fp) " - och utställningar om
2001/02:Kr316 immigration och
(s) emigration
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr265 Historiskt Begär statliga bidrag
(m, s) upplevelsecentrum
(Uppåkra i
Staffanstorp)
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr223 Historiskt " -
(c) upplevelsemuseum
(Snapphanemuseum i
Hovdala)
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr226 Tennismuseum " -
(c)
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr331 Länskonstmuseum i " -
(v) Kiruna
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr394 Centrum för politisk " -
(c) illustrationskonst
-------------------------------------------------------------
2000/01:Kr328 Populärmusikmuseum i " -
(s) Piteå
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr388 " - " -
(s)
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr277 Restaurangmuseum " -
(s)
-------------------------------------------------------------
Utskottets ställningstagande
Beträffande motionsyrkandena med begäran om statliga medel till redan
befintliga museer m.m. och till nu icke existerande museer m.m. vill
utskottet först framhålla att motionerna inte innehåller några uppgifter om
eller uppskattningar av vilka investeringsbidrag eller årliga driftbidrag som
skulle krävas om motionernas förslag skulle genomföras.
Vidare hänvisar utskottet till de principiella ställningstaganden som
riksdagen gjort alltsedan år 1987 (bet. 1986/97:KrU21 s. 7-9) och som
refererats i det inledande avsnittet av betänkandet. Dessa ställningstaganden
innebär bl.a. att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler
centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda och statligt
finansierade museer. Vidare bör det ankomma på initiativtagarna att ansvara
för att investeringar och drift kan finansieras i den mån initiativ tas till
inrättande av nya museer.
I den mån de nu aktuella yrkandena avser regionala och lokala museer vill
utskottet framhålla att ställningstaganden till sådana museers ekonomi och
utveckling bör ingå i en museipolitik som bestäms regionalt eller lokalt.
Utskottet påminner också om att regionala museer som får statsbidrag (enligt
förordningen 1996:1598 om statsbidrag till regional kulturverksamhet) kan
välja att låta en del av bidraget gå till ett annat regionalt eller lokalt
museum som kan komplettera det statligt stödda, regionala museets verksamhet
inom något område.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen bör avslå
motionerna 2000/01:Kr204 (kd), 2000/01:Kr206 (c), 2000/01:Kr226 (c),
2000/01:Kr234 (fp, s, kd), 2000/01:Kr238 (fp), 2000/01:Kr245 (s), 2000/01:
Kr265 (m, s), 2000/01:Kr274 (kd), 2000/01:Kr276 (fp, c), 2000/01:Kr277 (s),
2000/01:Kr328 (s), 2000/01:Kr329 (s), 2000/01:Kr331 (mp), 2001/02:Kr223 (c),
2001/02:Kr331 (v), 2001/02:Kr240 (fp), 2001/02:Kr271 (m), 2001/02:
Kr277 (s), 2001/02:Kr291 (s), 2001/02:Kr316 (s), 2001/02:Kr320 (kd),
2001/02:Kr385 (fp, c, kd), 2001/02:Kr386 (s), 2001/02:Kr387 (s), 2001/02:
Kr388 (s), 2001/02:Kr391 (mp), 2001/02:Kr393 (v), 2001/02:Kr394 (c) och
2001/02:Kr395 (s).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i
museifrågor (punkt 1)
av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Boel Lindén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr239 yrkande 2 och
bifaller delvis motion 2000/01:Kr222 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är enligt vår uppfattning viktigt att befintliga centrala museer
utvecklas, men det är också av stor vikt att nya centrala museer och nya
samlingsområden tillåts att växa fram. De nu gällande principiella
ställningstagandena rörande statliga bidrag till inrättande av nya centrala
museer riskerar att få effekten att redan befintliga museer och traditionella
samlingsområden gynnas, medan nya samlingsområden av nationellt intresse
konsekvent missgynnas. En sådan konserverande funktion, som alltid gynnar det
befintliga och traditionella, är till gagn varken för utvecklingen inom
museiverksamheten eller för en kunskapstörstande allmänhet.
Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda
konsekvenserna av de principiella ställningstagandena avseende inrättande av
nya centrala museer, som gjorts av kulturutskottet och i riksdagen.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr239 yrkande 2 och delvis bifalla motion
2000/01:Kr222 yrkande 1.
2. Utredning om behovet av fler nationella museer (punkt 2)
av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Boel Lindén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr239 yrkande 1 och
bifaller delvis motion 2000/01:Kr222 yrkande 2.
Ställningstagande
Utskottets principiella ställningstagande, som godtagits av riksdagen,
rörande inrättande av nya centrala museer innebär att redan etablerade
museer, oftast placerade i Stockholm, och redan etablerade samlingsområden
gynnas, medan nya museer och nya intressanta samlingsområden missgynnas,
åtminstone på nationell nivå. Vi har t.ex. fortfarande inget
"riksidrottsmuseum".
Riksdagen bör enligt vår uppfattning ge regeringen i uppdrag att utreda
behovet av fler nationella museer med statlig finansiering för att
ytterligare viktiga samlingsområden av nationellt intresse, som i dag saknas
eller är ofullständiga, skall kunna lyftas fram.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr239 (v) yrkande 1 och delvis bifalla motion
2000/01:Kr222 (v) yrkande 2.
3. Inriktningen av museipolitiken (punkt 3)
av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker
(alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr235 yrkande 7.
Ställningstagande
I en moderat reservation till kulturutskottets budgetbetänkande hösten 2001
påpekade vi att det var anmärkningsvärt att regeringen inte redovisat en
översyn av strukturen inom museiområdet och således inte heller lagt fram ett
samlat förslag om en ny museistruktur, vilket hade förutskickats i 2001 års
budgetproposition. Vi vidhåller denna uppfattning.
Vi anser att den statliga museisektorn behöver få en tydlig struktur.
Myndighetsfunktionerna kan samordnas, samtidigt som den utåtriktade
verksamheten präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av
stödfunktioner såsom administration och lönehantering men också magasinering
och konservering kan lösas genom upphandling. Gemensamma magasin skulle kunna
erbjuda rationella förvaringsmöjligeter för känsliga föremål. Detta utesluter
inte att det kan finnas välordnade studiesamlingar i museernas närhet.
Vi anser vidare att begreppet nationella uppdrag behöver utvecklas på
museiområdet. De nuvarande ansvarsmuseerna bör ersättas med en ordning där
olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade nationella
ansvarsuppdrag, där den statliga finansieringen regleras i ett flerårigt
avtal.
Vi vill också understryka vikten av att det ges goda förutsättningar att
kunna bedriva forskning. Dessutom bör goda exempel spridas och uppmuntras vad
gäller museer som moderniserar sitt sätt att arbeta.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 7.
4. Vård av museisamlingarna (punkt 4)
av Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 8
och 2001/02:Kr419 yrkande 9.
Ställningstagande
Utvärderingen av SESAM-projektet visade att det finns ett stort eftersatt
behov vad gäller registrering, dokumentation, vård, konservering och
magasinering beträffande våra museisamlingar. Regeringen bör lägga fram
förslag till plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan
vårdas i framtiden.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 8 och 2001/02:Kr419
yrkande 9.
5. Museernas arbete med gallringsplaner (punkt 5)
av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker
(alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr300 yrkande 2.
Ställningstagande
Utskottet har vid flera olika tillfällen slagit fast att arbetet med
gallringsplaner är en viktig uppgift för alla museiansvariga. Vi anser, efter
inspiration från Australien, att man för att underlätta för de ansvariga
skall införa begreppet signifikans i arbetet med gallringsplaner. Genom att
ta hänsyn till signifikanser hos ett föremål, efter särskilda kriterier,
skulle gallringsarbetet kunna bli lättare.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr300 (m) yrkande 2.
6. Foto-SESAM (punkt 6)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 17.
Ställningstagande
Jag anser att det är dags att överföra erfarenheterna från SESAM-projektet
till ett nytt liknande projekt som syftar till att ta till vara de
fotosamlingar som finns i landet. En satsning på bevarande, vård och
förmedling av den fotografiska bilden skall enligt min uppfattning inte bara
omfatta stillbildsfotografi utan även film. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur ett nationellt Foto-SESAM bör utformas.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 17.
7. ABM-utredningen (punkt 8)
av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Dan
Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp)
och Anne-Katrine Dunker (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr417 yrkande 1.
Ställningstagande
Riksdagen beslutade på våren 2001 att uppdra åt regeringen att tillsätta en
statlig utredning som skulle se på möjligheterna till ett utökat samarbete
mellan ABM-institutionerna. Utredningen skall enligt vad utskottet angav
bl.a. lyfta fram de positiva aspekterna av ett sådant samarbete och
konstatera vilka behov som finns för att vidareutveckla det samarbete som
redan pågår. Av regeringens redovisning av utredningens uppdrag i
budgetpropositionen för år 2002 verkar det dock som regeringen missförstått
utskottets begäran och tagit fasta på i första hand en utvärdering av vunna
erfarenheter. Regeringen bör beakta vad utskottet anfört framför allt när det
gäller vilka förutsättningar som finns för att vidareutveckla samverkan
mellan ABM-institutionerna.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 1.
8. Konstpedagogik (punkt 9)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 10.
Ställningstagande
Ett problem inom bild- och konstområdet som Kristdemokraterna uppmärksammat
är den bristande tillgången på utbildad personal för pedagogisk verksamhet
inom museer m.m. Behovet är stort inom hela området. En förutsättning för att
samtidskonst skall kunna visas, förstås och diskuteras är att
utställningsarrangörer har tillgång till konstpedagoger. Riksutställningar
arbetar inom ramen för den statliga kulturpolitiken med
vandringsutställningar samt utvecklar utställningsmediet konstnärligt,
pedagogiskt och tekniskt. Riksutställningar har förklarat sig berett att ta
ansvar för utbildningar inom sina specialområden, under förutsättning att
medel ställs till förfogande. Detta anser vi bör övervägas. Kulturrådet har
föreslagit att Moderna museet skall få spela en mer aktiv roll i detta
sammanhang. Sammantaget anser vi att det finns tillräckligt med underlag för
regeringen att inom kort återkomma till riksdagen med en åtgärdsplan för en
konstpedagogisk satsning.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 10.
9. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 19.
Ställningstagande
En viktig del av den regionala kulturen är länsmuseerna. Dessa sprider
information och stimulerar intresset för den egna regionens kulturarv och
historia. På flera håll i landet har länsmuseerna ekonomiska bekymmer. Det
finns enligt min uppfattning anledning att utreda länsmuseernas ekonomiska
situation.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 19.
10.Exponering av kulturskatter i regionerna (punkt 11)
av Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr248.
Ställningstagande
Människor runt om i landet har återupptäckt den svenska historien. Det är bra
för det ger kontakt med våra rötter, samtidigt som det ger kunskap inför
framtiden. Det ger också kunskap om hur människor bott, rest, umgåtts,
handlat, träffat andra och om att Sverige därför i dag har en befolkning med
mycket olika släkthistorier och släktrötter. Det ger också större förståelse
för de människor som inte bott i vårt land så länge. Det är vår övertygelse
att medborgarna skall ha rätt att se föremål som visar på den regionala
historien.
Östergötlands landshövding har krävt att Östergötlands kulturskatter skall
få lånas under viss tid på året, under betryggande former och med stark
säkerhet. Vi har stor förståelse för forskningens behov av att ha tillgång
till föremål för vetenskapligt studium, men samtidigt har det inte undgått
någon att den absolut största delen av centrala museisamlingar förvaras
nedpackade i magasin. Östergötlands begäran att få ta del av sin egen
historia är rimlig. Samma krav ställs från andra län och regioner. Det är
därför på tiden att det utarbetas en nationell strategi för hur regioners
historia och historiska föremål också skall kunna exponeras regionalt för att
ge människor chansen att se och uppleva sin egen historia.
Det är enligt vår uppfattning en nedlåtande och en överlägsen hållning att
människors berättigade inställning att få ta del av sin egen historia
förringas. Vi anser att originalföremålen skall visas i museum så nära
fyndplatsen som möjligt. Givetvis ställs då krav på att museet skall
garantera fyndens säkerhet. Forskningen kan inte heller enligt vår
uppfattning bara behöva bedrivas i Stockholmregionen utan bör kunna göras vid
respektive museum.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför.
Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr248 (c).
11.Det samiska kulturarvet (punkt 12)
av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 7
och 2001/02:Kr422 yrkande 6 och bifaller delvis motion 2000/01:Kr324.
Ställningstagande
På Nordiska museet i Stockholm finns en stor samling samiska föremål, dels
utställda, dels förvarade i magasin. Vi anser att den samiska kulturskatten
skall överföras till samernas museum och att regeringen skall verka för att
ett återlämnande av de samiska kulturskatterna inleds.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6
(mp) och delvis bifalla motion 2000/01:Kr324 (v).
12.Det samiska kulturarvet (punkt 12)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr324 och bifaller
delvis motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6.
Ställningstagande
Ursprungsfolk över hela världen driver frågor som rör självförvaltning av
deras kulturarv. Urbefolkningsdelegationen och enskilda har vid ett flertal
tillfällen tagit upp frågan om att samerna skall återfå förvaltningen av det
samiska kulturarvet. Det finns samiska samlingar vid Ajtte, Svenskt fjäll-
och samemuseum i Jokkmokk. Dessutom finns i Nordiska museet bl.a. 35 samiska
trummor. Av dessa är 9 museets egna, övriga är deponerade av Statens
historiska museum. Vi anser att regeringen bör föregå med gott exempel och
aktivt medverka till att en del av de samiska föremålen, i första hand de 26
samiska trummorna, återförs till ursprungsbefolkningens museum i Jokkmokk.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2000/01:Kr324 (v) och delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr701
(mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6 (mp).
13.Definition av begreppet ekomuseum (punkt 18)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser, i likhet med motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 1, att det finns
oklara gränser för vad som kan anses utgöra ett ekomuseum. Vi anser därför
att regeringen bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras och
avgränsas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
14.Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna (punkt 19)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att om länsmuseerna skall ha ett övergripande ansvar för
att i samverkan med andra aktörer vara huvudman för regionens ekomuseer,
måste länsmuseerna få ett utökat uppdrag samt finansiella resurser till detta
ändamål. Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 2 som
sin mening tillkännage för regeringen att länsmuseernas ansvar för
ekomuseerna bör ses över.
15.Finansiering av ekomuseer (punkt 20)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att det kan finnas olika lösningar till att garantera
långsiktighet och utveckling för ekomuseer. I likhet med vad som anförs i
motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 3 anser vi därför att riksdagen som sin
mening skall tillkännage för regeringen att det bör utredas vilka möjligheter
som finns till långsiktig finansiering av ekomuseerna.
16.Sveriges Teatermuseum (punkt 28)
av Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 16. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr281.
Ställningstagande
Sveriges Teatermuseum (f.d. Drottningholms teatermuseum) har ett ovärdeligt
förråd av unika teaterhistoriska föremål och dokument. Denna samling
värdefulla objekt saknar motsvarighet i andra länder. Sverige skulle lätt
kunna bli ett av världens mest intressanta teaterhistoriska centrum - om
museet kunde presentera sina samlingar för publiken, dvs. om en normal
museiverksamhet kunde äga rum här. Museet räddades från glömska och många
andra faror på 1940-talet men har sedan dess aldrig fått resurser för att bli
ett aktivt museum öppet för allmänheten och forskningen. Registrering av
dokument och vård av gamla föremål är eftersatta i brist på professionell
arbetskraft. Jag anser att museet måste få större resurser, dels för att
förbättra verksamheten, dels för att klara lokalkostnaderna framöver.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr281 (fp).
17.Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv (punkt 30)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande lydelse:
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 17. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 13.
Ställningstagande
Vi har tidigare lyft fram pop- och rockmusikens stora betydelse. Rocken slog
igenom i mitten av 1950-talet och denna musikgenre är "still going strong".
Möjligheten att säkerställa information och dokument kring rockmusiken i
Sverige har drastiskt försämrats eftersom i princip samtliga svenska
skivbolag som var verksamma perioden 1955-1980, liksom nästan samtliga
musikförlag, under senare år köpts upp av internationella bolag. Dessutom
håller den information och det källmaterial som den svenska rockens veteraner
har på att gå förlorad. Det krävs en snar och aktiv insats för att detta inte
skall ske.
Vi anser att Statens musiksamlingar därför bör ges rimliga möjligheter att
fullfölja sitt uppdrag även vad gäller rockmusiken. Detta bör ske i samarbete
med Svenskt Rockarkiv och andra lämpliga samarbetsparter, t.ex. Popmus-
projektet på Västergötlands museum i Skara.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 13.
18.Samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i
Karlskoga (punkt 31)
av Peter Pedersen (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr238.
Ställningstagande
Alfred Nobel är en av de mest kända svenskarna i världen och Karlskoga är
utan tvivel en av de orter som förknippas tydligast med Alfred Nobels namn.
Här finns Björkborn, där Nobel bodde en del av sitt liv och i
herrgårdsbyggnaden finns sedan 1978 en museiverksamhet med inriktning på
Alfred Nobel. Vi anser inte att det är något fel att försöka utveckla ett
Nobelmuseum i Stockholm, men med tanke på att de allra flesta centrala och
andra museer redan finns i huvudstaden borde olika samarbeten med andra orter
och filialer analyseras för att öka tillgängligheten till vår gemensamma
kultur i hela landet. Det stora intresset för Alfred Nobel och hans gärning
borde ges större möjlighet att komma även Karlskoga till godo. Riksdagen bör
ge regeringen i uppdrag att i samarbete med Nobelstiftelsen försöka öka
samarbetet mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga.
Samverkan bör ske på ett sätt som gynnar båda museerna och de båda orterna
vad gäller utställningar, permanenta samlingar osv. Härvid bör regeringen
verka för att en del av samlingarna och utställningarna placeras i Karlskoga.
I det sammanhanget skulle en permanent utställning rörande Nobels
litteraturpristagare vara av stort intresse för besöksnäringen i Karlskoga.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr238 (v).
19.Nationellt Alfred Nobelmuseum (punkt 32)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande lydelse:
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr264.
Ställningstagande
Sverige behöver ett nationellt Alfred Nobelmuseum. Mycket talar enligt vår
uppfattning för att Karlskoga är den naturliga placeringen av ett sådant
museum, men lokaliseringsfrågan bör naturligtvis utredas. I underlaget för en
bestämning av lokaliseringsort bör bl.a. regionalpolitiska faktorer vägas in,
liksom det kunnande som finns kvar i Karlskoga om personen Alfred Nobel och
det företag som han utvecklade.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr264 (kd).
20.Marionettmuseet (punkt 33)
av Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Ana Maria
Narti (fp) och Anne-Katrine Dunker (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde ha följande lydelse:
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 15.
Ställningstagande
Marionettmuseet står i dag inför stora problem. Det drivs parallellt med
Marionetteatern, men sedan ett par år ryms inte museiverksamheten inom de
statliga och kommunala bidragen till teatern, vilket innebär att museet nu är
nedläggningshotat. Den exceptionellt höga kvaliteten på samlingarna och
integrationen med teaterverksamheten har gjort Marionetteatern
internationellt känd. Vi anser därför att Marionettmuseets framtid måste
utredas och att en sådan utredning skall se på möjligheterna att inlemma
museet i myndigheten Statens museer för världskultur och att etablera
samverkan med de museer som ingår i myndigheten.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 15.
21.Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34)
av Anne-Katrine Dunker (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 34 borde ha följande lydelse:
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 21. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr245, bifaller
delvis motion 2000/01:Kr204 och avslår motionerna 2000/01:Kr329,
2001/02:Kr320, 2001/02:Kr385, 2001/02:Kr386 och 2001/02:Kr387.
Ställningstagande
Skogen täcker mer än halva Sveriges landyta. På merparten av denna areal
bedrivs ett aktivt skogsbruk. Skogsbruket och skogsindustrierna har haft och
har fortfarande stor betydelse för landets ekonomi. Skogen har även andra
värden. Den döljer många fornlämningar och kulturvärden, den ger rekreation
och upplevelser av natur och landskap. Även jakten har fortfarande stor
betydelse för många människor runt om i landet. Skogens betydelse, dess
historiska bakgrund och speciella betydelse i ett lokalt, regionalt eller
nationellt perspektiv kräver ökad kunskap om alla dessa värden. Med ökad
kunskap och förståelse följer ett positivt intresse för att vårda och
levandegöra. Det finns i dag ett antal lokala skogsmuseer med olika
inriktning. Ett av dessa är Silvanum i Gävle. För att som de andra nordiska
länderna synliggöra skogens betydelse med alla dessa värden behöver även
Sverige ett nationellt skogsmuseum, ett museum där historien, dagen och
morgondagen möts.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför om behovet av
ett nationellt skogsmuseum. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr245
(s), bifalla delvis motion 2000/01:Kr204 (kd) och avslå motionerna 2000/01:
Kr329 (s), 2001/02:Kr320 (kd), 2001/02:Kr385 (fp, c, kd), 2001/02:Kr386 (s)
samt 2001/02:Kr387 (s).
22.Museum Anna Nordlander (punkt 38)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande lydelse:
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr276 och bifaller
delvis motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01:Kr277, 2000/01:Kr331 och
2001/02:Kr391.
Ställningstagande
Museum Anna Nordlander är ett kvinnokonstcentrum i Skellefteå. Den främsta
uppgiften för museet är att skapa ett aktivt och kreativt centrum av högsta
kvalitet, ett centrum där kvinnors konstnärliga skapande finner olika
uttrycksformer: samarbetsprojekt, utställningar, föreläsningar,
forskarseminarier, utveckling av konstpedagogiska metoder, fortbildning osv.
Museet har i dag ett starkt kommunalt och regionalt stöd. Det är enligt min
uppfattning viktigt att den verksamhet som museet driver får stöd också genom
ett nationellt engagemang. Detta kan ha formen av ekonomiskt stöd, som
kopplas till ett bestämt uppdrag, t.ex. ett konstpedagogiskt
utvecklingsarbete med och för barn och ungdom, ett konstprojekt som belyser
relationerna mellan makt och kön eller ett nordiskt nätverkssamarbete.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr276 (fp, c) och bifaller delvis motionerna
2000/01:
Kr274 (kd), 2000/01:Kr277 (s), 2000/01:Kr331 (mp) och 2001/02:Kr391 (mp).
23.Museum Anna Nordlander (punkt 38)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande lydelse:
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 23. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr331 och
2001/02:Kr391 och delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01:
Kr276 och 2000/01:Kr277.
Ställningstagande
Museum Anna Nordlander är ett av två museer i Europa som uttalat arbetar med
och för kvinnliga konstnärer. Sedan 1998 arbetar en politiskt vald styrgrupp
med att utveckla museet. Museet har från starten fått ekonomiskt stöd från
Skellefteå kommun, landstinget och länsstyrelsen. Dessutom har museet för
närvarande EU-bidrag och bidrag från Stiftelsen framtidens kultur och
Sparbanksfonden Norrland. Jag anser att museet bör förstärkas även genom ett
nationellt, statligt engagemang. Regeringen bör därför återkomma med förslag
om hur ett nationellt stöd till Museum Anna Nordlander skulle kunna utformas.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr331 (mp) och 2001/02:Kr391 (mp) samt
delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr274 (kd), 2000/01:Kr276 (c, fp) och
2000/01:Kr277 (s).
24.Emigranternas hus i Göteborg (punkt 40)
av Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande lydelse:
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 24. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr238,
2001/02:Kr240 och 2001/02:Kr316.
Ställningstagande
Förslag om ett emigranternas hus i Göteborg har funnits en längre tid.
Göteborg har inte bara haft en utvandring utan även en betydande invandring.
Detta borde enligt min uppfattning dokumenteras och varje nationalitet borde
få skriva sin historia. Migrationens historia är betydelsefull och berikar
innehåll och utveckling i Göteborg. Mycket av emigrationstiden och vad den
innebar för göteborgarna finns beskrivet i sex volymer framtagna av
forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten. Göteborgs kommun har givit sitt
stöd till denna forskning. Sverige och då inte minst Göteborg gjorde stora
insatser för andra världskrigets offer. Även denna insats borde få utrymme i
det offentliga rummet och genom en permanent utställning. Vänföreningen
Göteborgs-Emigranten arbetar ideellt för ett förverkligande av ett
Emigranternas hus och har däri stort stöd från övrig forskning med samma
inriktning. I Tullhuset i Göteborg finns en yta på 300 kvm reserverad som
skulle passa mycket bra för en sådan verksamhet som här beskrivits.
Regeringen bör få i uppdrag att förelägga riksdagen ett förslag till ett
nationellt forsknings- och utställningscentrum i Tullhuset i Göteborg.
Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr238 (fp), 2001/02:Kr240 (fp) och
2001/02:
Kr316 (s).
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Vi vill påminna om att vi i vår motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna
del, som behandlades hösten 2001, ansåg att regeringen lade för lite resurser
på den regionala kulturen. Vi föreslog därför att anslaget Bidrag till
regionala museer (28:31) skulle öka med 5 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Medlen skulle användas för det långsiktiga arbetet vid museerna.
Tyvärr avslog riksdagen förslaget.
2. Särskilda kvinnomuseer (punkt 16)
av Ewa Larsson (mp).
Jag vill påminna om Miljöpartiets motion 2001/02:Kr422 yrkande 54, som tyvärr
avslogs av riksdagen hösten 2001. Yrkandet gick ut på att den tillträdda
arbetsgruppen som skall arbeta med museernas genusperspektiv mycket väl kan
komma fram till att ett särskilt kvinnomuseum behöver inrättas för att
motverka bristerna på övriga museum. Ett sådant museum skulle kunna ta sin
grund i genusforskning från världens universitet. Därför föreslog vi att
regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om nationellt
uppdrag för ett kvinnomuseum.
3. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum (punkt 24)
av Roy Hansson (m).
Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion 2001/02:Kr339 (m)
yrkande 18 om lokaliseringen av ett framtida idrottsmuseum.
Jag vill ändå påminna om att vi i vår motion understrukit att idrotten är
vår största folkrörelse och att den svenska idrottshistorien är fylld av
skatter. Frågan om ett riksidrottsmuseum har legat i malpåse sedan museet vid
Globenområdet i Stockholm stängdes. Det borde nu vara dags att den svenska
idrottshistorien åter ges ett museum. En plats där idrottens fantastiska
historia kan visas upp och som kan bli en inspirationskälla för svensk
idrotts spännande framtid. Ett första steg är att bestämma lokaliseringen av
ett nytt idrottsmuseum.
4. Sveriges Teatermuseum (punkt 28)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2000/01:Kr281 (fp)
om förstärkt stöd till Sveriges Teatermuseum.
Vi vill ändå påminna om vår motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna
del, som behandlades hösten 2001. I motionen föreslog vi att anslaget Bidrag
till vissa museer (28:32) skulle öka med 2 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Anslagsökningen var avsedd för Drottningholms teatermuseum
(nuvarande Sveriges Teatermuseum) och ytterligare ett museum. Tyvärr avslog
riksdagen detta yrkande.
5. Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34)
av Inger Davidson (kd), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Ewa
Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2000/01:Kr204 (kd).
Motionären bakom motionen vill utreda förutsättningarna för att skapa ett
nationellt skogsmuseum och lokaliseringen av ett sådant museum.
Vi vill ändå påpeka att skogen och skogsbruket under hela vår svenska
historia har varit basen för överlevnad, utveckling och tillväxt. Runt om i
landet finns flera lokala och regionala skogsmuseer och samlingar som stöds
av lokala och regionala intressenter. Flera av museerna har skapats och hålls
vid liv av lokala entusiaster på ideell bas eller med små privata resurser.
Skogens historia skulle behöva bevaras i ett mer heltäckande nationellt
skogshistoriskt museum. Detta har länder som Finland, Norge och Danmark
insett, varför man där skapat nationella skogsmuseer av mycket hög kvalitet
och som är mycket välbesökta. Det är vår förhoppning att denna insikt också
skall växa i Sverige.
6. Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra (punkt 41)
av Jan Backman (m).
Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion 2000/01:Kr265 (m,
s) om ett historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra.
Jag vill ändå peka på de idéer som finns i motionen, nämligen att göra
fornlämningen i Uppåkra tillgänglig för allmänheten på ett nytt sätt.
Fornlämningen uppskattas omfatta drygt 40 hektar och har daterats till
järnåldern (500 f.Kr.-1050 e.Kr.). I dag hoppas man att fyndplatsen kommer
att ge svar på många frågor från denna tidsepok. Staffanstorps kommun arbetar
med att möjliggöra ett upplevelsecentrum för att allmänheten skall kunna
titta in i forskarnas värld och lära sig mer om hur vår historia ser ut. För
att det skall bli möjligt att skapa ett upplevelsecentrum av hög kvalitet
behövs fler finansiärer och intressenter, och framför allt behöver en tydlig
och klar bottenfinansiering vara ordnad. Här krävs inte bara ett kommunalt
och regionalt stöd. Ett stöd även från statens sida skulle vara av stort
värde.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:Kr204 av Inger Strömbom (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt
skogsmuseum och var ett sådant lämpligen bör lokaliseras.
2000/01:Kr206 av Sofia Jonsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Kumla skoindustrimuseum skall få statsbidrag.
2000/01:Kr222 av Peter Pedersen m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en konsekvensanalys av principbeslutet som förhindrar inrättandet av nya
centrala museer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att analysera befintliga centrala museer och deras samlingsområden med
tonvikt på att lyfta fram samlingsområden av riksintresse vilka helt saknas
eller är ofullständiga.
2000/01:Kr226 av Gunnel Wallin (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ett ekonomiskt stöd till tennismuseum.
2000/01:Kr234 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
hjulångaren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i ett museum.
2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om inriktningen av museipolitiken.
2000/01:Kr238 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
Riksdagen begär hos regeringen förslag till sådan ändring som i motionen
anförs om ett forsknings- och utställningscentrum i Göteborg.
2000/01:Kr245 av Sinikka Bohlin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
nationellt skogsmuseum.
2000/01:Kr265 av Ewa Thalén Finné och Karin Wegestål (m, s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
fornlämningen i Uppåkra, Staffanstorps kommun.
2000/01:Kr269 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
museijärnvägsföreningarna.
2000/01:Kr270 av Charlotta L Bjälkebring (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att möjligheten ges att söka bidrag för kulturminnesvärda ångfartyg ur en
anslagspost inom Kulturrådets ram.
2000/01:Kr274 av Gunilla Tjernberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av statligt bidrag till Museum Anna Nordlander.
2000/01:Kr275 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen.
2000/01:Kr276 av Yvonne Ångström och Åke Sandström (fp, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
nationellt stöd för Museum Anna Nordlander.
2000/01:Kr277 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
Museum Anna Nordlander.
2000/01:Kr281 av Ana Maria Narti (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en snabb lösning för Drottningholms teatermuseums kroniska och nu även akuta
brist på lämplig lokal och professionell arbetskraft.
2000/01:Kr313 av Ingemar Josefsson (s):
Riksdagen begär att regeringen utreder en utökad verksamhet internationellt
och i Sverige kring Strindberg och hans verk.
2000/01:Kr324 av Siv Holma och Stig Eriksson (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ansvar och förvaltning av det samiska kulturarvet
2000/01:Kr326 av Björn Kaaling m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av ett särskilt resurscentrum för museerna och genusperspektivet.
2000/01:Kr328 av Monica Öhman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en satsning på ett nationellt centrum för populärmusik i form av ett museum i
Piteå.
2000/01:Kr329 av Lennart Klockare (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en etablering av ett nationellt skogsbruksmuseum vid Storforsen i Älvsby,
Norrbotten.
2000/01:Kr331 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Kvinnokonstcentrum Anna Nordlander bedriver en verksamhet som har
betydelse för hela landet.
2000/01:Kr332 av Elver Jonsson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
landets museijärnvägar och deras framtida verksamhet.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kvinnomuseer.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Museum Anna Nordlander.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp):
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur
staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett återlämnande
av samiska kulturskatter inleds.
Motioner från allmänna motionstiden 2001
2001/02:Kr223 av Gunnel Wallin (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att stödja det historiska upplevelsemuseet i Hovdala.
2001/02:Kr237 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras
och avgränsas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att länsmuseernas ansvar för ekomuseerna snarast bör utredas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen bör utreda vilka möjligheter som finns till långsiktig
finansiering av ekomuseerna.
2001/02:Kr238 av Peter Pedersen m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen i samverkan med Nobelstiftelsen verkar för
ett ökat samarbete mellan ett eventuellt framtida Nobelmuseum i Stockholm
och det befintliga Nobelmuseet på Björkborn i Karlskoga.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att en lokalisering till Karlskoga av utställningar och museiverksamhet
avseende Nobels litteraturpris bör prövas.
2001/02:Kr239 av Peter Pedersen m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen utreder behovet av ytterligare nationella
museer med statlig finansiering för att lyfta fram ytterligare viktiga
samlingsområden av nationellt intresse där samlingar i dag saknas eller är
ofullständiga.
2. Riksdagen begär att regeringen utvärderar konsekvenserna av de
principiella ställningstaganden avseende inrättandet av nya centrala museer
som föreslagits av kulturutskottet och beslutats av Sveriges riksdag.
2001/02:Kr240 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ett forsknings- och utställningscentrum i Göteborg - Emigranternas hus.
2001/02:Kr248 av Lena Ek (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om möjligheten till och vikten av regional exponering av kulturskatter från
regionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utarbetande av en nationell strategi för att människor i olika regioner
skall kunna ta del av sin historia.
2001/02:Kr251 av Jan Bergqvist och Hans Hoff (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av att inom ramen för statens insatser för att bevara
kulturarvet finna vägar till en stabilare finansiering av sådana unika
institutioner som Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé.
2001/02:Kr252 av Michael Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av en satsning på uppbyggnad av Julita gård och Sveriges
Lantbruksmuseum.
2001/02:Kr264 av Inger Strömbom (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av ett nationellt Alfred Nobel-museum.
2001/02:Kr269 av Karl-Göran Biörsmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av att Flygvapenmuseet i Linköping får en framtida permanent lösning.
2001/02:Kr271 av Lars Elinderson och Lars Hjertén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Ållebergs segelflygmuseum ges digniteten av ett nationellt museum.
2001/02:Kr277 av Anders Ygeman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
tillskapandet av ett restaurangmuseum.
2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):
17. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om
hur ett nationellt Foto-Sesam bör utformas.
19. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att belysa
länsmuseernas ekonomiska situation.
2001/02:Kr291 av Laila Bjurling och Reynoldh Furustrand (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av statligt stöd för förverkligandet av ett studioglasmuseum i
Torshälla.
2001/02:Kr295 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
utbyggnad av Flygvapenmuseum.
2001/02:Kr300 av Jan Backman och Lennart Fridén (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att genom att införa begreppet signifikans intensifiera svenska museers
arbete med gallringsplaner.
2001/02:Kr316 av Sven Hulterström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ett migrationscentrum - ett emigranternas hus i Göteborg.
2001/02:Kr320 av Ulf Björklund (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av ett nationellt skogshistoriskt museum med lokalisering till
Siljansfors i Mora kommun.
2001/02:Kr327 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
museijärnvägsföreningarna.
2001/02:Kr331 av Siv Holma (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att stärka den regionala identiteten och attraktionskraften i Kiruna med att
initiera inrättandet av ett länskonstmuseum.
2001/02:Kr335 av Ingemar Josefsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en utökad verksamhet kring Strindberg och hans verk, med Strindbergsmuseet
som en viktig del i verksamheten.
2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning angående lokalisering av ett nytt idrottsmuseum.
2001/02:Kr350 av Peter Pedersen m.fl. (v):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Statens
musiksamlingar bör ges förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag inom
rockmusikens område i samarbete med Svenskt Rockarkiv och andra
samarbetspartner.
2001/02:Kr384 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen.
2001/02:Kr385 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, c, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt skogsmuseum med
lokalisering i Lycksele.
2001/02:Kr386 av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en uppgradering av Skogsmuseet i Lycksele till ett "nationellt
ansvarsmuseum" för skogsbruket.
2001/02:Kr387 av Lars U Granberg och Lennart Klockare (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
nationellt skogsbruksmuseum i Norrland.
2001/02:Kr388 av Lars U Granberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
museum för svensk populärmusik.
2001/02:Kr391 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att återkomma med besked om hur ett nationellt stöd till museum Anna
Nordlander skulle kunna utformas.
2001/02:Kr393 av Charlotta L Bjälkebring (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av ett kompetenscentrum för studioglas i Torshälla.
2001/02:Kr394 av Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om skapandet av ett centrum för politisk illustrationskonst.
2001/02:Kr395 av Sonia Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
hjulångaren Eric Nordevalls unika värde.
2001/02:Kr396 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om avgiftsfria besök
på statliga museer.
2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ABM-utredningen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kvinnomuseer.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om museum Anna Nordlander.
2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning.
2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur
staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda ett inlemmande av Marionettmuseet under myndigheten
för Statens museer för världskultur.
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga om den
samiska kulturskatten bör överföras till samernas museum.
55. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag för att stärka
museer som lyfter fram specifika kvinnor.
2001/02:Ub294 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Flygvapenmuseums utbyggnad.