Kulturutskottets betänkande
2001/02:KRU11
Radio- och TV-frågor
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionsyrkanden från
allmänna motionstiden hösten 2001.
Förslag om det framtida public service-uppdragets
utformning, om finansieringsformen för Sveriges
Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) och om ändringar
av lagen om TV-avgift avstyrks med hänvisning till
att frågor av detta slag kommer att aktualiseras
inom ramen för en av regeringen aviserad utredning.
Förslag om privatisering av public service-kanaler
avstyrks av utskottet som anser att ett
förverkligande av motionärernas förslag skulle
innebära en väsentlig minskning av mångfalden i
utbudet för en stor del av befolkningen.
En rad motionsyrkanden som på olika sätt berör
riktlinjerna för programverksamheten avstyrks. Det
handlar om valbevakning, maktstrukturerna i SVT:s
nyhetssändningar, ljudsignal före program med
våldsinslag, SVT:s programtextning, uppläsning av
textremsan i SVT och riktlinjer för språkliga och
etniska minoriteter. Utskottet hänvisar till de
bestämmelser som styr programverksamheten i radio-
och TV-lagen samt till de villkor som knutits till
de av regeringen nyligen utfärdade
sändningstillstånden för de tre programföretagen
under tillståndsperioden 20022005.
Förslag som rör programföretagens medelsanvändning
avstyrks. Utskottet konstaterar att det ankommer på
företagen att själva avgöra hur tillgängliga medel
skall fördelas på olika utgiftsändamål.
Motionsförslag om att extra avgifter skall tas
bort för de TV-tittare som har tillgång till det
digitala marknätet avstyrks, eftersom förslaget
efter det att motionen väcktes har tillgodosetts
genom regeringens beslut om anslagsvillkor för SVT.
Yrkanden som bl.a. syftar till att SVT skall erbjuda
sina programkanaler gratis åt kortoperatörer för
distribution via satellit avstyrks med hänvisning
till att det är en fråga för de berörda företagen
att avtala om ekonomiska villkor m.m.
Förslag om att en digitalradiokommitté skall
tillsättas avstyrks. Utskottet utgår från att en
kommitté med parlamentariker kommer att tillsättas
snarast. Även förslag som syftar till att regeringen
skall ta ansvar för att rädda SR:s nuvarande DAB-
sändningar avstyrks. Enligt utskottet ankommer det
på SR självt att ansvara för företagets digitala
sändningar.
Utskottet anser att regeringens ställningstagande
då det gäller tidpunkt för avveckling av det analoga
marknätet för TV inte skall föregripas.
Motionsförslag med sådana krav avstyrks således.
Likaledes avstyrks ett yrkande om att utbyggnaden av
det digitala marknätet skall stoppas.
Utskottet avstyrker även motioner om tillgången
till SVT:s regionala sändningar, nordiskt TV-
samarbete, TV-utbyte mellan Sverige och Finland,
ägardirektiv till Teracom AB rörande försäljning av
personuppgifter, forskning rörande barn och medier,
mediernas brist på jämställdhet, medievåld och
översyn av Våldsskildringsrådets uppdrag.
I betänkandet finns 19 reservationer och 6
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Public service-uppdragets utformning
Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkande
14.
2. Privatisering av public service-
kanaler
Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkandena
19, 20 och 21.
Reservation 1 (m)
3. Finansieringsformen för public service-
företagen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr257
yrkande 2, 2001/02:Kr270 yrkande 2, 2001/02:Kr419
yrkande 32 och 2001/02:K243 yrkande 15.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)
4. Ändringar av lagen om TV-avgift
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr207,
2001/02:Kr208, 2001/02:
Kr257 yrkande 1 och 2001/02:Kr318.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (mp)
5. Regler för jämlik valbevakning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400
yrkande 2 och 2001/02:
Kr422 yrkande 59.
Reservation 6 (mp)
6. Handlingsplan för att bryta
maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr401.
Reservation 7 (v)
7. Ljudsignal före program med
våldsinslag
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr429 yrkande
6.
Reservation 8 (kd, c)
8. SVT:s programtextning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr201,
2001/02:Kr209 yrkande 1 och 2001/02:Kr422 yrkande
60.
Reservation 9 (mp)
9. Uppläsning av textremsan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr213.
10. Riktlinjer rörande de språkliga och
etniska minoriteterna i Sverige
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr274 och
2001/02:Kr332.
Reservation 10 (kd, fp)
11. Programföretagens medelsanvändning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400
yrkande 3 och 2001/02:
Kr419 yrkande 33.
Reservation 11 (fp)
Reservation 12 (mp)
12. Extra avgifter för TV-tittare som har
tillgång till det digitala marknätet
Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkande
16.
13. Satellitdistribution av SVT:s program
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr220
yrkande 2 och 2001/02:
K243 yrkande 17.
14. SVT:s regionala sändningar
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr398.
15. Nordiskt TV-samarbete
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr424 yrkandena
1 och 2.
16. TV-utbyte mellan Sverige och Finland
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr424 yrkande
3.
17. Digitalradiokommitté
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr338
yrkande 4 och 2001/02:
Kr423 yrkande 3.
Reservation 13 (v)
18. SR:s nuvarande DAB-sändningar
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr338 yrkande
5.
Reservation 14 (v)
19. Tidpunkt för avveckling av det analoga
marknätet för TV
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr423
yrkande 4 och 2001/02:
K367 yrkande 4.
Reservation 15 (kd)
20. Stopp för fortsatt utbyggnad av det
digitala marknätet för TV
Riksdagen avslår motion 2001/02:T409 yrkande 8.
Reservation 16 (m, fp)
21. Fråga avseende Teracom AB
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr270 yrkande
1.
Reservation 17 (m)
22. Forskningsläget rörande barn och
medier
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr416 yrkande
4.
23. Mediernas brist på jämställdhet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400
yrkande 1 och 2001/02:
Kr422 yrkande 66.
Reservation 18 (mp)
24. Medievåld
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr402.
25. Översyn av Våldsskildringsrådet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr423
yrkande 5 och 2001/02:
Kr429 yrkande 5.
Reservation 19 (kd)
Stockholm den 5 mars 2002
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan
Backman (m), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp),
Hillevi Larsson (s) och Boel Lindén (v).
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade våren 2001 om public service-
verksamheten för tiden 20022005 (prop. 2000/01:94,
bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).
I enlighet med riksdagsbeslutet har regeringen
utfärdat sändningstillstånd för Sveriges Radio AB
(SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden är fyraåriga
och gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31
december 2005.
Enligt tillstånden skall programverksamheten inom
SR, SVT och UR bedrivas självständigt i förhållande
till såväl staten som olika ekonomiska, politiska
och andra intressen och maktsfärer i samhället.
Programföretagens styrelser har det övergripande
ansvaret för företagens programverksamhet.
Styrelserna skall enligt de riktlinjer som riksdagen
ställt sig bakom fastställa programföretagens mål
och långsiktiga planer, besluta om grundläggande
prioriteringar i programverksamheten samt besluta om
respektive företags anslagsframställning (numera
budgetunderlag), planering och viktigare
utnämningar. Ingripanden i det löpande
programarbetet på redaktionsnivå skall normalt inte
förekomma (jfr t.ex. prop. 1992/93:236 s. 16, bet.
1992/93:
KrU28, rskr. 1992/93:377 och prop. 2000/01:94 s. 13,
bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).
Bland tillståndsvillkoren för innehållet i
sändningarna kan bl.a. följande nämnas.
Programföretagens sändningsrätt skall utövas
opartiskt och sakligt. Ämnesval och framställning
skall ta sikte på vad som är väsentligt.
Programföretagen skall beakta programverksamhetens
betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge
utrymme åt en mångfald av åsikter och
meningsriktningar. Ämnesval och framställning skall
ta sikte på vad som är väsentligt.
Programföretagen har ett särskilt ansvar för det
svenska språket och dess ställning i samhället.
SR och SVT skall erbjuda ett mångsidigt utbud av
program av hög kvalitet på svenska språket och
tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste
bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR och SVT skall
bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser
och kommentarer kommer till uttryck i olika program.
Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall ha
olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån
olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter.
SR och SVT skall i sina roller som kulturbärare
fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar. De
tre programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet
åt program för och med barn och ungdomar samt i
dessa program förmedla kulturella och konstnärliga
upplevelser. SR och SVT skall även förmedla nyheter
och information för barn.
Programföretagen skall ta hänsyn till ljudradions
och televisionens särskilda genomslagskraft när det
gäller programmens ämnen och utformning samt tiden
för sändning av programmen.
Funktionshindrades behov skall beaktas av
programföretagen. För SVT gäller att minst 50 % av
sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt
ursprung bör vara textad vid utgången av
tillståndsperioden. Vidare skall det vara ett mål
för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst
textremsa.
Programföretagen skall beakta språkliga och
etniska minoriteters intressen. Insatserna på detta
område skall öka under tillståndsperioden jämfört
med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska,
meänkieli och romani chib skall inta en
särställning.
Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a.
att SR och SVT skall ha en decentraliserad
organisation. Av sändningarna skall minst 55 %
produceras utanför Stockholm. Vidare skall den andel
av resurserna som förbrukas av enheterna utanför
Stockholm behållas på den nivå som gällde för år
2001.
Programföretagen skall ha flera produktionskällor
och nivån på omfattningen av utomståendes medverkan
skall vara hög och jämn. SVT skall totalt sett inte
prioritera ytterligare utläggningar av produktioner,
medan däremot SR skall sträva efter fler
utläggningar under den kommande tillståndsperioden.
UR skall i högre grad än i dag koncentrera sina
insatser på utbildningsprogram.
Programföretagen skall under tillståndsperioden
finansieras med TV-avgiftsmedel, vilket även gäller
s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex.
Internetverksamhet. Sidoverksamheter till
programverksamheten skall bära sina egna kostnader.
Då det gäller möjligheterna till finansiering genom
sponsring hänvisas till bet. 2000/01:KrU8 s. 5360.
Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till
programföretagen (senast prop. 2000/01:94, bet.
2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Regeringen
fastställer årligen vissa s.k. anslagsvillkor för
företagen beträffande ekonomiska förutsättningar,
organisation samt uppföljning och utvärdering.
Beslut om anslagsvillkor för år 2002 fattades av
regeringen i december 2001.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR, SVT
och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och
avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten och
RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel
placeras på det s.k. rundradiokontot hos
Riksgäldskontoret.
Från och med den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för
förvaltningen av rund-radiomedlen, vilket tidigare
SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2,
rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom
Riksgäldskontoret det rörelsekapital som
rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och
Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte
räcker till.
Ett särskilt distributionskonto för finansiering
av kostnader för TV-distribution har inrättats i
Riksgälden fr.o.m. den 1 januari 2002. Anledningen
härtill är att medelsbehovet för televisionen kommer
att vara högt på grund av att de analoga
marksändningarna måste pågå i full omfattning
samtidigt som den digitala sändningsverksamheten
byggs upp med högre kostnader som följd. På längre
sikt, när de analoga marksändningarna har upphört,
beräknas medelsbehovet komma att minska eftersom den
digitala distributionen är mindre kostsam än den
analoga. En beskrivning av distributionskontots
konstruktion finns i proposition 2000/01:94 s. 72.
Här kan nämnas att medel till distributionskontot
härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i
Riksgäldskontoret. Medel från rundradiokontot och
distributionskontot betalas ut till
programföretagen.
Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom
skall ge sändningsberättigade programföretag
tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.
Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och
public service-företagen.
Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag
om att TV-sändningar med digital teknik skulle få
införas i marknätet med möjlighet för staten att
successivt ta ställning till om och på vilket sätt
verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67,
yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:178).
Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital
marksänd TV efter några års försöksverksamhet
skulle få byggas ut till att gälla hela landet
(prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,
rskr. 2000/01:59). Tidigare under innevarande
riksmöte har riksdagen beslutat att bemyndiga
regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda
en kreditgaranti till Teracom AB på högst
2 000 000 000 kronor. Garantin skall gälla t.o.m.
den 31 december 2002 (prop. 2001/02:76, bet.
2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149.)
Digital-TV-kommittén har haft i uppdrag att bl.a.
följa och utvärdera de markbundna digitala TV-
sändningarna under utbyggnadens första etapp.
Kommittén har nyligen avgivit sitt slutbetänkande,
vari bl.a. görs bedömningen att de analoga
marksändningarna kan avvecklas år 2007 (SOU 2001:90
s. 135).
År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och
privata programföretag, efter särskilda beslut av
regeringen, påbörja försök med digitala
radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet.
1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). En särskild
utredare har fått regeringens uppdrag att i ett
första steg kartlägga och analysera situationen för
den digitala distributionen av radio i Sverige och i
utlandet. Utredaren skall bl.a. behandla frågor som
rör den tekniska utvecklingen, programutbud,
frekvensfördelning, ekonomiska aspekter och andra
distributionsmetoder för digital ljudradio än DAB
(Digital Audio Broadcasting). I ett andra steg skall
utredaren analysera den digitala radions
framtidsförutsättningar. I detta andra skede kommer
parlamentarisk medverkan att krävas (dir. 2001:88).
Riksdagens beslut våren 2001 om public service-
verksamheten innebar bl.a. att SR skulle minska sina
kostnader för de digitala sändningarna. Detta har
lett till att företaget fr.o.m. januari 2002 enbart
sänder i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och
Malmö samt i Luleå.
Av regeringsbeslut från december 2001 framgår att
SVT och UR får sända sina digitala marksändningar
även över satellit så att de blir möjliga att ta
emot i hela Sverige. Bestämmelsen avser dock inte
någon skyldighet för företagen att sända regionala
program över satellit.
En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en
översyn av radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen
(1989:41) om TV-avgift. I uppdraget (dir. 2000:43)
ingår bl.a. att utredaren skall överväga olika sätt
att förbättra möjligheten att skydda barn mot
olämpligt programinnehåll. Vidare kan nämnas att
reglerna för avgiftsskyldighet skall ses över i
syfte att anpassa dem till den utveckling som har
skett när det gäller TV-distribution och mottagare.
Regeringens faktapromemoria 2001/02:FPM36
I fakta-PM 2001/02:FPM36 Meddelande från
kommissionen om public service broadcasting m.m. har
regeringen redovisat hur Europeiska kommissionen
avser att tillämpa fördragets regler om statsstöd
till radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst.
Kommissionens principer kommer att tillämpas vid
prövning av ärenden om huruvida finansiering av
public service-företag är förenlig med fördragets
regler om statsstöd och konkurrens.
Sveriges sammantagna bedömning innebär att
meddelandet i princip inte utgör något hinder för
svensk public service. I realiteten är problemet
störst i länder med delvis reklamfinansierade public
service-företag.
Kommissionen skiljer på två typer av finansiering,
dels enbart offentliga medel i någon form, dels både
offentliga medel och reklam eller liknande.
Kommissionen anser att medlemsstaterna är fria att
välja finansieringsform, så länge som den inte är
oproportionerlig eller påverkar konkurrensen eller
handeln mellan stater på ett sätt som strider mot
gemenskapsintresset.
Oavsett vilken rättslig grund (artikel 87.3 d
eller artikel 86.2) som används för att bedöma
stödets förenlighet, kommer kommissionen att göra en
självständig granskning på grundval av de kriterier
som nämns i kommissionens meddelande.
Meddelandet medför enligt fakta-PM:n inga direkta
konsekvenser för Sveriges del. Sveriges public
service-företag har inga reklamintäkter. Det finns
dessutom särskilda bestämmelser i anslagsvillkoren
som föreskriver att sidoverksamheter skall bära sina
kostnader och särredovisas från övrig verksamhet.
Sverige har välkomnat att kommissionen nu har
klargjort ett antal aspekter i denna för samtliga
medlemsstater mycket viktiga fråga.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att
meddelandet uppställer många rimliga krav, men också
flera långtgående krav på åtgärder från
medlemsstaterna beträffande public service-
verksamheten. Bland annat krävs en exakt definition
av public service-uppdraget, tillräckliga kontroller
av hur uppdraget uppfylls, precisa särredovisningar
av olika aktiviteter m.m. Exakt hur hårda dessa krav
är går inte att utläsa av meddelandet.
Sverige har liksom flera andra länder framfört att
definitionen av public service-uppdraget hör till
medlemsstaternas exklusiva kompetens och innebär en
balansgång mellan å ena sidan respekten för
medieföretagens oberoende och självständighet och å
andra sidan en tydlighet i uppdraget. Ett public
service-uppdrag skall vara vägledande, men kan inte
vara exakt och detaljerat utan att inkräkta på
integriteten. Vidare menar kommissionen att
kommersiella aktiviteter som t.ex. att sända reklam
inte kan vara en del av public service-uppdraget.
Sverige har påpekat att valet av finansieringsform
är en fråga för medlemsstaterna, vilket kommissionen
själv erkänner. Finansieringsformen är dessutom
oftast en integrerad del av public service-
uppdraget.
Utskottet har informerats den 23 oktober 2001 av
kulturministern i de frågor som tas upp i PM:n. Ett
nytt möte med kulturministern för information och
diskussion planeras äga rum i maj inför
ministerrådsmötet den 23 maj 2002.
2001/02
KrU11
Utskottets överväganden
Public service-uppdragets utformning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
public service-uppdragets utformning.
Motionen
I motion K243 (m) återkommer motionärerna till
kravet på en ny inriktning av public service-
uppdraget. Det gamla public service-tänkandet bör
ersättas av det öppna samhällets grundläggande
principer om mångfald och oberoende även på
etermediernas område. Public service skall ses som
ett komplement till den fria mediesektorn i stället
för som konkurrent. Staten har att noga ange vilka
uppgifter som skall anses nödvändiga, även om de
inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana
uppgifter kan höra mer omfattande kulturprogram,
program för minoriteter, nyhetsrapportering m.m.
Public service-uppdraget måste kontinuerligt prövas
i ljuset av vad andra aktörer på mediemarknaden
erbjuder. Värnandet av svenska språket bör vara en
huvuduppgift. Kärnuppdraget bör även omfatta en
spegling av hela landet och dess kulturliv.
Vidare framhålls i motionen att public service-
programmen skall komma alla till del och att de
måste präglas av högsta kvalitet. En utgångspunkt
bör vara att den public service-verksamhet som är
motiverad bör produceras efter upphandling eller på
entreprenad. Det reducerar behovet av egna
produktionsresurser ägda direkt eller indirekt av
staten. Nya organisationsformer måste skapas för
bl.a. Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama
(yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
Som redovisats inledningsvis i detta betänkande tog
riksdagen våren 2001 ställning till förslagen i
regeringens proposition 2000/01:94 Radio och TV i
allmänhetens tjänst 20022005. I anslutning till
kulturutskottets beredning av ärendet behandlades
motioner liknande den nu aktuella (bet. 2000/01:KrU8
s. 6870).
Utskottet ansåg då i likhet med regeringen att
en samlad översyn utifrån en bred och djupgående
omvärldsanalys borde göras av public service-
uppdraget och av public service-företagens
förutsättningar att uppfylla detta uppdrag i en ny
och föränderlig mediesituation. Utskottet ansåg
vidare att det skulle vara av värde att en sådan
översyn uppdrogs åt en parlamentariskt sammansatt
kommitté och noterade att regeringen avsåg att ta
fram direktiv till en utredning efter samråd med
riksdagens partier. Enligt utskottets mening skulle
det vara angeläget att genom en sådan politisk
förankring kunna säkerställa de långsiktiga
förutsättningarna för en stark och oberoende radio
och TV i allmänhetens tjänst.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning i denna
fråga. Utskottet utgår från att de frågor som
motionärerna tar upp i motion K243 (m) kommer att
aktualiseras inom ramen för den aviserade
utredningen.
Vidare erinrar utskottet om att regeringen i
proposition 2000/01:94 framhöll att den avsåg att
tillsätta den parlamentariska kommittén så att
resultatet av dess arbete kan föreligga i god tid
före utgången av den nu inledda tillståndsperioden
(s. 80). Många olika frågor av vilka en del har
stort principiellt intresse torde behöva
genomlysas grundligt i detta sammanhang och kommer
därför att vara tidskrävande för kommittén. För att
frågorna skall kunna penetreras på ett önskvärt sätt
är det därför angeläget att regeringen inleder
diskussioner med riksdagspartierna om innehållet i
utredningsdirektiven och därefter tillsätter den
aviserade kommittén.
Utskottet finner vidare att det är angeläget att
regeringen underställer riksdagen förslag om den
framtida public service-verksamheten i så god tid
att ärendet hinner avgöras före riksdagens
sommaruppehåll år 2004.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion K243 (m) yrkande 14.
Privatisering av public service-
kanaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
privatisering av public service-kanaler,
jämför reservation 1 (m).
Motionen
Tre yrkanden i motion K243 (m) syftar till att delar
av SVT och SR samt hela UR skall ges ett nytt ägande
(yrkandena 19, 20 och 21). I motionen hävdas bl.a.
att det statliga ägandet hämmar utvecklingen av
företagen och att företagen snärjs av ökade krav på
detaljreglering. Vid en privatisering skulle
företagen få bättre förutsättningar att agera på den
förändrade mediemarknaden, menar motionärerna.
Då det gäller UR anser motionärerna att företaget
bör privatiseras som ett renodlat e-learningföretag
utan kopplingar till SVT eller SR (yrkande 21).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser nu liksom vid tidigare tillfällen,
då liknande motionsförslag behandlats, att public
service-verksamheten har ett stort värde även i en
tid när det totala utbudet av radio- och TV-program
mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av
SVT:s kanaler och av TV 4. För att i stort sett hela
befolkningen skall kunna ha tillgång till ett brett
programutbud bör inte verksamheten vid någon av
SVT:s programkanaler avskiljas och säljas såsom
föreslås i motionen. På motsvarande sätt är det
angeläget att radiopubliken i hela landet nås av ett
brett utbud genom SR:s sändningar. Ett
förverkligande av motionärernas förslag skulle
innebära en väsentlig minskning av mångfalden i
utbudet för en stor del av befolkningen. Utskottet
anser inte heller att det är motiverat att
privatisera UR, vars sändningar bereds plats i SVT:s
och SR:s programkanaler. (Jfr bet. 1998/99:KrU3 s.
8.)
Därmed avstyrker utskottet motion K243 (m)
yrkandena 19, 20 och 21.
Framtida finansiering av
programföretagens verksamhet, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
finansieringsformen för public service-
företagen, jämför reservationerna 2 (m) och
3 (fp) och
ändringar av lagen om TV-avgift, jämför
reservationerna 4 (m) och 5 (mp).
Motionerna
Finansieringsformen för public service-företagen
behandlas i fyra motionsyrkanden.
I motion K243 (m) sägs att motiven för en särskild
TV-avgift upphör med en modern definition av public
service och en successiv avveckling av det statliga
företagandet inom mediebranschen.
Avgiftsfinansieringen bör därför avskaffas och
public service-verksamheten finansieras gemensamt av
skattemedel liksom annan verksamhet som befinns
omistlig för allmänheten (yrkande 15).
Även förslaget i motion Kr270 (m) syftar till att
nuvarande avgiftsfinansiering av public service-
verksamheten skall ersättas med skattefinansiering
(yrkande 2).
I motion Kr257 (kd) yrkas att en utredning skall
tillsättas för att se över alternativa
finansieringsformer för public service-företagen
(yrkande 2).
I motion Kr419 (fp) föreslås liksom i en motion
våren 2001 ett nytt system för finansiering av
public service-verksamheten, som bygger på att fem
fonder bildas för att stödja public service-
produktion inom radio, TV och nya medier. Fonderna
skall enligt förslaget tillföras ett stort eget
kapital genom att staten gör en engångsöverföring
samt därutöver genom årliga tillskott.
Engångsöverföringen föreslås komma från en
försäljning av bl.a. statens återstående aktier i
Telia. Det årliga tillskottet föreslås komma genom
intäkter från nätavgifter (yrkande 32).
Frågor som rör ändringar av lagen (1989:41) om TV-
avgift behandlas i fyra yrkanden.
I motion Kr207 (m) yrkas att TV-avgiften ej skall
gälla datorer som kan ta emot TV via bredband.
I motion Kr257 (kd) yrkas att lagen om TV-avgift
skall upphävas (yrkande 1). Motionärerna pekar på
s.k. webb-TV, dvs. att TV via Internet kan ses i
datorn redan i dag.
I motion Kr318 (mp) anförs att det är omodernt att
avgiftsbelägga innehavet av en TV-apparat, eftersom
man numera kan titta på TV via dataskärmen.
Avgiftssystemet för dagens TV-tittare bör därför
moderniseras.
Förslaget i motion Kr208 (m) går ut på att den som
inte vill se SVT:s program skall slippa betala TV-
avgift.
Utskottets ställningstagande
Motionsförslag beträffande finansieringsformen för
public service-företagen behandlades av utskottet
våren 2001. Utskottet uttalade då bl.a. följande
(bet. 2000/01:KrU8 s. 60).
Det är enligt utskottets uppfattning av central
betydelse att finansieringen av public service-
företagen kan garantera programföretagens
oberoende och självständighet och att företagen
ges god möjlighet att behålla allmänhetens
förtroende genom en programverksamhet som präglas
av opartiskhet, saklighet och hög kvalitet.
Nuvarande system att genom avgifter finansiera
rundradiorörelsen är enligt utskottets bedömning
det för närvarande bästa alternativet för att
uppnå de krav som riksdag och regering ställer på
programföretagens verksamhet. Avgiftsfinansiering
bör därför tillämpas även under nästa
tillståndsperiod. Även de möjligheter till
finansiering genom intäkter från sponsring, som
nuvarande sändningstillstånd medger för SVT och
SR, bör finnas kvar i oförändrad form.
Sponsringsintäkterna har hittills haft begränsad
omfattning. Risken för styrning av programmens
utformning från sponsorernas håll får bedömas
vara försumbar eller obefintlig.
Den tekniska utvecklingen innebär att
medielandskapet genomgår en snabb förändring som
i framtiden kan medföra krav på andra
finansieringsformer än de som utskottet här
förordar. Utskottet utgår från att frågor som rör
olika tänkbara finansieringsformer för public
service-företagen kommer att ingå i det
parlamentariska utredningsarbete som aviseras i
propositionen och som skall avslutas i god tid
före utgången av nästa tillståndsperiod.
Kommittén skall, enligt vad som sägs i
propositionen, utifrån en bred och djupgående
omvärldsanalys göra en samlad översyn av public
service-uppdraget och public service-företagens
förutsättningar, bl.a. ekonomiska och
organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en
ny och föränderlig mediesituation. Utskottet
förutsätter att kommittén också kommer att
överväga om det finns behov av att ändra
nuvarande bestämmelser för företagen då sponsring
får förekomma. Likaledes förutsätter utskottet
att kommittén gör en översyn av reglerna rörande
vilka sponsrade program som inte får sändas, dvs.
sådana program där sponsorsbidraget har
tillfallit programföretagen direkt eller medfört
att deras kostnader för programmet påtagligt har
minskat.
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna
fråga och anser således att det är naturligt att den
kommande public service-utredningen inom ramen för
sitt arbete tar ställning till frågan om lämplig
finansieringsform för public service-verksamheten.
Utskottet anser att det inte finns skäl för
riksdagen att göra något uttalande med anledning av
nu aktuella motioner. Motionerna Kr257 (kd) yrkande
2, Kr270 (m) yrkande 2, Kr419 (fp) yrkande 32 och
K243 (m) yrkande 15 avstyrks därmed.
Utskottet vill då det gäller valet av framtida
finansieringsform instämma i regeringens
ståndpunkt som den kommer till uttryck i fakta-
PM2001/02:FPM36. Det innebär att även utskottet
anser att valet av finansieringsform är en fråga för
medlemsstaterna och att finansieringsformen oftast
är en integrerad del av public service-uppdraget.
Då det gäller de motionsförslag som syftar till
ändringar av lagen om TV-avgift erinrar utskottet om
att en utredning har tillsatts som har i uppgift att
bl.a. göra en översyn av lagen (1989:41) om TV-
avgift. Av utredningsdirektiven framgår bl.a. att
utredaren skall se över reglerna för
avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den
utveckling som har skett när det gäller TV-
distribution och mottagare, dock utan att grunderna
för TV-avgiftssystemet rubbas (dir. 2000:43).
Vidare utgår utskottet från att de frågor som
berörs i samtliga nu aktuella motioner även kommer
att bli föremål för beredning inom ramen för den
parlamentariska public service-utredning som
regeringen avser att tillsätta.
Därmed torde det inte finnas anledning för
riksdagen att göra något uttalande med anledning av
motionerna Kr207 (m), Kr208 (m), Kr257 (kd) yrkande
1 och Kr318 (mp), vilka avstyrks av utskottet.
Riktlinjer för programverksamheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
regler för jämlik valbevakning, jämför
reservation 6 (mp),
handlingsplan för att bryta
maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar,
jämför reservation 7 (v),
ljudsignal före program med våldsinslag,
jämför reservation 8 (kd, c),
SVT:s programtextning, jämför reservation 9
(mp),
uppläsning av textremsan och
riktlinjer rörande de språkliga och etniska
minoriteterna i Sverige, jämför reservation
10 (kd, fp).
Motionerna
I motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp)
yrkande 59 föreslås att regeringen skall lägga fram
förslag till riksdagen om regler för en jämlik
valbevakning. I båda motionerna sägs att public
service-företagen inte får styras i sin
nyhetsbevakning, men att debattider inför allmänna
val skall fördelas så att en rimlig balans ges
mellan de olika riksdagspartierna. I motion Kr422
(mp) sägs även att Granskningsnämnden för radio och
TV vid genomgång av SVT:s rikssändningar efter valet
1998 funnit att fördelningen av debatter inte varit
jämlik mellan partierna.
Nyhetsprogrammen i SVT är enligt motion Kr401 (v)
långt ifrån jämställda. I motionen föreslås därför
att SVT skall ta fram en handlingsplan för att bryta
maktstrukturerna i nyhetssändningar och
samhällsprogram. SVT bör aktivt söka upp kvinnliga
experter och debattörer till sådana program.
I motion Kr429 (kd) yrkas att en ljudsignal skall
föregå program i SVT som innehåller våldsinslag
(yrkande 6).
Tre av motionsyrkandena innehåller förslag som rör
SVT:s programtextning.
Motionären bakom motion Kr201 (m) anser att det är
viktigt att fler program textas i SVT. Riksdagens
beslut i frågan bör följas upp anser motionären.
Förslaget i motion Kr209 (c) syftar till att 60 %
av alla svenskspråkiga program skall textas (yrkande
1).
I motion Kr422 (mp) föreslås att 100 % av
programmen med svenskt ursprung skall textas
(yrkande 60).
I motion Kr213 (m) behandlas frågan om SVT:s
programs tillgänglighet för synskadade. Motionären
framhåller att synskadade inte kan läsa textremsan
till utländska TV-program eller de utländska
inslagen i nyhetsprogrammen. Det är viktigt att TV-
programmen görs tillgängliga för synskadade oavsett
hur det går med de digitala marksändningarna. Redan
i dag är det möjligt för den synskadade att med
hjälp av telefoni få textremsan uppläst. SVT bör
omgående göra textremsan tillgänglig.
I två motioner behandlas programföretagens
riktlinjer rörande de språkliga och etniska
minoriteterna i Sverige.
I motion Kr332 (v) begärs att en översyn skall
göras av SVT:s och SR:s sändningar på meänkieli
(tornedalsfinska). Motionärerna anser att meänkieli
diskrimineras i fråga om sändningstid i de två
programföretagen.
Även motionären bakom motion Kr274 (kd) anser att
meänkieli diskrimineras av programföretagen. I
motionen krävs en rättvis fördelning av både
resurser och sändningstider för de erkända
nationella minoriteterna i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att en rad
villkor bl.a. rörande programverksamheten är
förknippade med de sändningstillstånd och
regeringsbeslut om anslagstilldelning som regeringen
beslutade om i december 2001 för de tre
programföretagen SR, SVT och UR. Tillstånden och
således också tillståndsvillkoren skall gälla
t.o.m. år 2005. Anslagsvillkoren gäller för ett
budgetår i taget. Det bör enligt utskottets mening
vara en utgångspunkt för såväl riksdag som regering
att de tillståndsvillkor som nu gäller och
riktlinjer som godkänts av riksdagen skall ligga
fast under perioden. Det ankommer på
Granskningsnämnden att utöva tillsyn över
efterlevnaden.
I sammanhanget vill utskottet också understryka
att styrelserna för programföretagen har ett
övergripande ansvar för företagens
programverksamhet. Ingripanden i det löpande
programarbetet på redaktionell nivå skall normalt
inte förekomma (jfr prop. 1992/93:236 s. 16, bet.
1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377 och prop.
2000/01:94 s. 13, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:
268).
Då det gäller förslagen i motionerna Kr400 (mp)
yrkande 2 och Kr422 (mp) yrkande 59 om att
regeringen skall lämna förslag till regler för en
jämlik valbevakning konstaterar utskottet att
programföretagen är ålagda att följa de krav som
ställs i sändningstillstånden och att den gällande
ordningen innebär att Granskningsnämnden övervakar
att programinnehållet i redan sända program
överensstämmer med de bestämmelser som reglerar
radio- och TV-området.
Efter valet 1998 granskade nämnden efter anmälan
uppläggningen av Nordnytts valdebatter. Vidare
granskades på nämndens eget initiativ motsvarande
program i rikssändningarna och i Västnytt. Nämnden
fann att urvalet deltagare i Nordnytts
kommundebatter stred mot kraven på opartiskhet och
allsidig information i SVT:s sändningstillstånd.
Nämnden gjorde även bedömningen att kraven i
sändningstillståndet innebär en skyldighet för SVT
att ha en valbevakning som är av viss omfattning och
som speglar de olika partiernas åsikter i viktiga
frågor. Vidare framgår följande av nämndens beslut
(dnr 416/98-20, 363/98-22).
Något krav på att alla partier skall behandlas
helt likformigt kan inte ställas när det gäller
valbevakningen som helhet, utan denna måste till
stor del kunna få göras utifrån nyhetsmässiga
värderingar. I fråga om traditionella valdebatter
gäller dock enligt Radionämndens tidigare praxis
ett strängare krav på att urvalet av deltagare
sker på ett sätt som inte missgynnar något parti.
Granskningsnämnden ansluter sig till denna
bedömning.
Nämnden, som konstaterade att de av SVT tillämpade
urvalskriterierna ledde till en viss snedfördelning
mellan partierna, anförde även följande.
Enbart den nu aktuella debattserien kan dock inte
läggas till grund för en bedömning av om något
eller några partier missgynnats otillbörligt,
utan en sådan bedömning måste enligt nämndens
mening basera sig på nyhetsrapporteringen som
helhet kring valet. Eftersom någon närmare analys
av denna rapportering inte har skett inom ramen
för det nu aktuella ärendet, saknar nämnden grund
för slutsatsen att SVT:s rikssändningar inför
valet 1998 strider mot kraven i
sändningstillståndet.
Utskottet utgår från att programföretagen är väl
medvetna om Granskningsnämndens påpekanden. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att det
inte finns anledning för riksdagen att göra något
tillkännagivande av det slag som föreslås i
motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp)
yrkande 59. Motionsyrkandena avstyrks.
Då det gäller förslaget i motion Kr401 (v) att SVT
skall ta fram en handlingsplan för att bryta
maktstrukturerna i nyhetssändningar och
samhällsprogram hänvisar utskottet till att SVT
enligt sitt sändningstillstånd skall beakta
programverksamhetens betydelse för den fria
åsiktsbildningen och att utrymme skall ges åt en
mångfald av åsikter och meningsriktningar (8 §).
Vidare skall SVT:s nyhetsverksamhet bedrivas så att
en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer
kommer till uttryck i olika program (10 §).
Det kan tilläggas att 6 kap. 1 § radio- och TV-
lagen (1996:844) anger att den som sänder TV-program
efter tillstånd av regeringen skall se till att
programverksamheten som helhet präglas av det
demokratiska statsskickets grundidéer och principen
om alla människors lika värde. Med uttrycket alla
människors lika värde avses bl.a. jämställdhet
mellan män och kvinnor (jfr prop. 1977/78:91 s.
230).
Motion Kr401 (v) avstyrks med hänvisning till det
anförda.
Förslaget i motion Kr429 (kd) yrkande 6 syftar till
att en ljudsignal skall föregå program i SVT som
innehåller våldsinslag.
Radio- och TV-lagen (1996:844) anger att program
med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen
karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i
televisionen antingen skall föregås av en varning i
ljud eller innehålla en varning som anges löpande i
bild under hela sändningstiden (6 kap. 2 §).
SVT har sedan många år en policy för skildringar
av våld, som innebär att företaget allmänt skall
visa återhållsamhet med grova våldsskildringar. Av
policydokumentet framgår att det i påannons eller
programpresentation skall förvarnas om det följande
programmet/inslaget innehåller våldsscener som kan
verka uppskakande på tittarna. Policyn gäller både
nyhetsprogram och fiktionsprogram, oavsett
sändningstidpunkt.
Det anförda visar att företaget är väl medvetet om
mediets genomslagskraft och de speciella risker som
kan finnas då det gäller våldsinslag i programmen.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon
anledning för riksdagen att göra ett uttalande med
anledning av motionsförslaget. Motion Kr429 (kd)
yrkande 6 avstyrks.
Då det gäller motionsförslag som rör SVT:s
programtextning erinrar utskottet om sitt
ställningstagande våren 2001. Utskottet instämde då
i den uppfattning som framfördes av regeringen i
proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens
tjänst 20022005 och i då aktuella motioner som
syftade till att andelen textade program av det
totala rikssända utbudet med svenskt ursprung skulle
öka påtagligt. Utskottet utgick från att andelen
textade förstagångssända program med svenskt
ursprung skulle öka till minst hälften under den
kommande tillståndsperioden (bet. 2000/01:KrU8 s.
32).
Av SVT:s sändningstillstånd (från december 2001)
för perioden 20022005 framgår att minst 50 % av
sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt
ursprung bör vara textad vid utgången av
tillståndsperioden (14 §). Som nämnts i det
föregående ankommer det på Granskningsnämnden att
tillse att programföretaget efterlever villkoren i
sändningstillståndet. Av förstagångssända program
med svenskt ursprung textades 24,5 % under år 2001.
SVT har i ett s.k. nyårslöfte utfäst sig att under
år 2002 öka denna andel med 20 % (20 % x 24,5 % =
knappt 5 %) dvs. till 29,5 %. Utskottet anser sig
också kunna utgå från att den ännu icke tillsatta
parlamentariska kommitté som skall få i uppgift att
förbereda sändningstillstånd för tiden efter år 2005
följer upp det aktuella sändningsvillkoret samt att
kommittén tar ställning till
om ytterligare utökning av programtextningen skall
aktualiseras inför nästa tillståndsperiod.
Utskottet anser att riksdagen inte nu bör göra
något uttalande i denna fråga. Motionerna Kr201 (m),
Kr209 (c) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 60
avstyrks.
Då det gäller förslaget i motion Kr213 (m) att SVT
omgående skall påbörja uppläsning av textremsan till
utländska program och programinslag hänvisar
utskottet till sitt fjolårsbetänkande (bet.
2000/01:KrU8 s. 3132). En utförlig redogörelse
lämnas där för den metod som ett
teknikutvecklingsbolag, ägt av Synskadades
Riksförbund, arbetar med i syfte att göra textremsan
hörbar genom att texten omvandlas till digital
information som genererar syntetiskt tal i en s.k.
prator hos den enskilde. Utskottet välkomnade
regeringens förslag att det skulle vara ett mål att
synskadade under den kommande tillståndsperioden
skulle kunna erbjudas en uppläst textremsa.
Utskottet, som insåg att det är en komplex uppgift
att göra textremsan tillgänglig i uppläst version,
ansåg att SVT oavsett vilken lösning som slutligen
kommer att väljas även fortsättningsvis skulle
behöva samarbeta med utanförstående
teknikutvecklingsföretag.
Av sändningstillståndet för SVT, som utfärdades i
december 2001, framgår att det skall vara ett mål
för företaget att uppläst textremsa kan erbjudas
under tillståndsperioden (14 §).
Utskottet kan inte se att det är motiverat att
ändra på riksdagens beslut i fråga om uppläst
textremsa, varför motion Kr213 (m) avstyrks.
Med anledning av de två motioner som behandlar
frågor om riktlinjer rörande de språkliga och
etniska minoriteterna vill utskottet erinra om att
de nya sändningstillstånden för de tre
programföretagen SR, SVT och UR innehåller särskilda
bestämmelser som innebär att de nationella
minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och
romani chib skall inta en särställning i
verksamheten (jfr 17, 15 resp. 13 §§ i tillstånden
för SR, SVT resp. UR). Vidare bör nämnas att
resurser för programverksamheten för språkliga och
etniska minoriteter enligt de tre programföretagens
anslagsvillkor skall öka under den nya
tillståndsperioden jämfört med de resurser som
avsattes för ändamålet år 2001.
Även då det gäller de nationella minoriteterna
utgår utskottet från att programföretagen efterlever
de krav som staten ställt på dem i detta hänseende
samt att detta redovisas i public service-
uppföljningarna till Granskningsnämnden för radio
och TV. Utskottet är inte berett att föreslå att
riksdagen skall göra något särskilt uttalande med
anledning av motionerna Kr274 (kd) och Kr332 (v),
som avstyrks.
I sammanhanget vill utskottet tillägga att
radiocheferna i Sverige, Norge och Finland har
beslutat att utbudet för den samiska publiken skall
samlas i en samnordisk digital ljudradiokanal. En
gemensam organisation skall byggas upp för detta
ändamål. Vidare skall ett enhetligt datasystem
utvecklas och en juridisk modell tas fram som gör
det möjligt att sända radio över gränserna utan att
yttrandefrihet och upphovsrätt sätts ur spel.
Målsättningen är att den samiska kanalen skall vara
fullt utbyggd år 2005 med sändningar för den samiska
publiken dygnet runt.
Programföretagens medelsanvändning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
programföretagens medelsanvändning, jämför
reservationerna 11 (fp) och 12 (mp).
Motionerna
SVT, SR och UR bör enligt motion Kr400 (mp) inte få
utveckla tekniken på programmens bekostnad.
Företagen behöver ekonomiska resurser både till
programverksamhet och teknikutveckling, anser
motionären (yrkande 3).
Förslaget i motion Kr419 (fp) syftar till att SVT
och SR skall sänka sina ambitioner då det gäller
investeringar i digital teknik (yrkande 33).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det självklart att det
skall finnas en balans mellan å ena sidan
tillgängliga resurser och å andra sidan de utgifter
som företagen har för programverksamhet, teknisk
utveckling m.m. De krav som staten har på
programföretagen då det gäller sändningarnas
innehåll m.m. finns i sändningstillstånden för de
tre programföretagen. Av programföretagens
anslagsvillkor framgår att de inom tillgängliga
ekonomiska ramar skall göra de prioriteringar som
krävs för att uppfylla uppdragen. Utskottet
konstaterar att det ankommer på de tre
programföretagen att själva avgöra hur tillgängliga
medel skall disponeras på olika utgiftsändamål.
Utskottet vill tillägga att det är angeläget att
public service-företagen har möjlighet att ligga
långt framme bl.a. när det gäller utvecklingen av ny
teknik. Public service-verksamheten intar en central
roll bland medierna och kan sägas ha ett större
ansvar gentemot olika publikgrupper, t.ex. de
funktionshindrade, än andra programföretag.
Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr400 (mp)
yrkande 3 och Kr419 (fp) yrkande 33.
Distribution av TV
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
extra avgifter för TV-tittare som har
tillgång till det digitala marknätet,
satellitdistribution av SVT:s program,
SVT:s regionala sändningar,
nordiskt TV-samarbete och
TV-utbyte mellan Sverige och Finland.
Motionerna
I motion K243 (m) behandlas frågan om extra avgifter
för TV-tittare som har tillgång till det digitala
marknätet. I motionen anförs att de TV-tittare som
har tillgång till det digitala marknätet krävs på en
särskild avgift utöver TV-avgiften. För att kunna
dechiffrera de krypterade programkanalerna som sänds
i det digitala marknätet krävs att man köper ett
programkort från Senda och sedan betalar en årlig
administrationsavgift för detta. Det innebär att det
inte räcker med att betala TV-licensen för att se
Sveriges Televisions program digitalt. Motionärerna
anser att det inte är rimligt att ta ut avgift två
gånger för samma program (yrkande 16).
Satellitdistribution av SVT:s program tas upp i två
motioner.
Motionärerna bakom motion K243 (m) anser att det
är bra att SVT får distribuera sina program via
satellit. Det bör menar motionärerna införas en
möjlighet för samtliga satellitoperatörer att
distribuera SVT:s program. Vidare bör SVT åläggas
att kostnadsfritt tillhandahålla
satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl
analogt som digitalt, under förutsättning att
mottagningen kan ske utan kostnad (yrkande 17).
Yrkande av samma innehåll framställs i motion
Kr220 (m) yrkande 2.
Frågan om tillgången till SVT:s regionala sändningar
tas upp i motion Kr398 (s). Av motionen framgår att
licensbetalare i östra Blekinge inte kan ta emot
regionala sändningar från SVT. Ansvaret för detta
ligger på SVT, vilket staten enligt motionärerna bör
klargöra för programföretaget.
Frågan om nordiskt TV-samarbete tas upp i motion
Kr424 (c, fp). I motionen yrkas att de nordiska
regeringarna snarast möjligt skall se över TV-frågan
i dess helhet i avsikt att TV-tittarna skall få
tillgång till de nordiska grannländernas TV-utbud
(yrkande 1). Vidare yrkas i samma motion att
Sveriges regering genom överläggningar med de övriga
nordiska staternas regeringar skall hävda att
vidaresändning av egna program i det digitala
marknätet skall ske på villkor som liknar det som
gäller för det analoga marknätet (yrkande 2).
I motion Kr424 (c, fp) begärs vidare att riksdagen
skall göra ett tillkännagivande som syftar till att
säkerställa det ömsesidiga TV-utbytet mellan Sverige
och Finland så att det kan fortsätta efter
övergången till digitala sändningar i marknätet.
Sveriges regering bör ta upp förhandlingar med
Finlands regering i detta syfte (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först förslaget i motion K243
(m) som syftar till att extra avgifter för TV-
tittare som har tillgång till det digitala marknätet
skall tas bort.
Sedan motionen väcktes under allmänna motionstiden
hösten 2001 har regeringen utfärdat kompletterande
sändningstillstånd för SVT med rätt att sända
marksänd television med digital teknik. Av
tillståndet framgår att sändningarna skall kunna tas
emot utan villkor om särskild betalning (p. 2).
Genom bestämmelsen har regeringen fullföljt ett
förslag i proposition 2000/01:94 avsnitt 11.2 s. 60,
vilket bifallits av riksdagen (bet. 2000/01:KrU8 s.
46, rskr. 2000/01:268).
Vidare bör nämnas att det av anslagsvillkoren för
SVT kan utläsas att SVT:s sändningar riktade till
Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan
villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-
avgift (p. 8).
Förslaget i motion K243 (m) yrkande 16 är således
redan tillgodosett och avstyrks därför.
Utskottet har tidigare, senast under föregående
riksmöte, avstyrkt motionsförslag om
satellitdistribution av SVT:s program liknande de
två nu aktuella motionerna, Kr220 (m) yrkande 2 och
K243 (m) yrkande 17 (jfr bet. 2000/01:KrU8 s. 47).
Utskottet anförde då följande.
Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet
att den ena delen av yrkandena torde syfta till
att de kortoperatörer som främst vänder sig till
den svenska marknaden skall få distribuera SVT:s
program utan kostnad. Enligt utskottets
uppfattning ankommer det på de berörda företagen,
således SVT och kortoperatörerna, att sinsemellan
avtala om vilka ekonomiska, administrativa m.fl.
villkor som skall gälla för att SVT skall
tillhandahålla sina programkanaler till
kortoperatörerna. Utskottet anser att denna del
av motionsyrkandena inte är en fråga som
riksdagen skall besluta om.
Den andra delen av yrkandena innebär att den
TV-tittare som vill se SVT:s satellitsända
kanaler skall kunna göra detta utan att behöva
betala ytterligare avgifter utöver TV-
mottagaravgift. Utskottet konstaterar liksom
vid de två föregående riksmötena att yrkandena
i denna del redan är tillgodosedda. Programmen
kommer visserligen av upphovsrättsliga skäl att
vara krypterade, varför det för mottagning krävs
ett programkort. Enligt anslagsvillkoren för SVT
får emellertid avgift utöver mottagaravgift
endast tas ut för marksänd digital TV, en regel
som enligt propositionen föreslås bli ändrad.
(Jfr SVT:s anslagsvillkor i regeringsbeslutet av
den 21 december 2000 punkt 6.) Någon avgift för
tillhandahållande och hantering av programkort
kan således inte tas ut av den TV-tittare inom
landet som endast vill ha tillgång till SVT:s
satellitsända och krypterade kanaler. Det får
förutsättas att de ansvariga för sändningarna
informerar allmänheten om detta.
De av regeringen i december 2001 utfärdade
anslagsvillkoren för SVT som avser år 2002 anger
tydligt att SVT:s sändningar riktade till Sverige
skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor
om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift (p.
8).
Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att riksdagen bör avslå motionerna Kr220 (m) yrkande
2 och K243 (m) yrkande 17.
Då det gäller förslaget i motion Kr398 (s) om SVT:s
regionala sändningar hänvisar utskottet till sitt
ställningstagande under föregående riksmöte till
motioner med innehåll liknande det nu aktuella.
Utskottet sade sig då inse att det i vissa
gränsområden mellan olika sändare, såsom t.ex. i
östra Blekinge, finns problem med att ta emot de
analoga sändningar som innehåller regionala nyheter
från regionen.
Utskottet ansåg att det i utbyggnadsskedet för det
digitala marknätet inte längre är aktuellt med
ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet.
Utskottet förutsatte dock att frågan om tillgången
till de regionala sändningarna i respektive region
skulle uppmärksammas i utbyggnaden av det digitala
marknätet.
Utskottet har från SVT:s utvecklingschef inhämtat
att den årliga kostnaden för SVT för slavsändare av
det slag som motionärerna förespråkar uppgår till
mellan 0,5 och 1,5 miljon kronor per sändare,
beroende bl.a. på topografin i det aktuella området.
Kostnaden gäller oavsett om sändningstekniken är
analog eller digital.
I sammanhanget bör nämnas att utskottet nyligen
har noterat att SVT uppges vara nära en lösning på
problemet att kunna erbjuda regionala nyheter i
satellitsändningar (SVT:s interntidning Vi på TV nr
5 2002).
Utskottet utgår från att SVT uppmärksammar det
problem som aktualiserats i motion Kr398 (s).
Utskottet anser dock inte att det är motiverat att
riksdagen gör något uttalande med anledning av
motionen, som således avstyrks.
Frågan om nordiskt TV-samarbete behandlades av
utskottet för mindre än ett år sedan. För en
utförlig beskrivning av det läge som då var aktuellt
i detta ärende hänvisas till utskottets betänkande
2000/01:KrU8 s. 48 f.
Den digitala tekniken innebär bl.a. att
tillgängligt frekvensutrymme kan utnyttjas till
betydligt fler programkanaler än vad som är möjligt
med analog sändningsteknik. Utrymmet i det digitala
marknätet kan åtminstone i teorin lika väl
användas för nordiska public service-kanaler som för
kommersiella programkanaler. Det är för utskottet
inte självklart om den typ av vidaresändning som
föreslås i motion Kr424 (c, fp) yrkande 2 avser
vidaresändning av alla program som de olika nordiska
programföretagen sänder eller endast de program som
är framställda i respektive land. Oavsett hur
långtgående syftet med motionen är, konstaterar
utskottet att juridiska, tekniska och ekonomiska
frågor måste vara lösta innan grannlandskanalerna
kan vidaresändas i de nationella näten.
Som uppmärksammats i motion Kr424 (c, fp)
krypteras SVT:s sändningar i det digitala marknätet,
vilket innebär att folk som bor i gränstrakterna i
våra grannländer inte kan ta emot de digitala
sändningarna på samma sätt som de alltjämt kan
när det gäller analoga sändningar genom den s.k.
överspillningseffekten. De programkort som krävs för
att tittaren skall kunna få tillgång till SVT:s och
andra programföretags digitala marksändningar säljs
inte till grannländerna av upphovsrättsliga skäl.
Frågan om grannlands-TV har under flera decennier
återkommande diskuterats inom ramen för det nordiska
samarbetet.
Kulturutskottet redovisade vid 2000/01 års
riksmöte att ett medlemsförslag om nordiskt TV-
samarbete (A 1244/nord) hade inlämnats i början av
år 2001 till Nordiska rådet. Förslagsställarna ansåg
att Nordiska rådet borde ta initiativ till att lösa
problemen inom Norden och på så sätt även vara en
förebild för en europeisk lösning. Förslaget
innefattar frågan om att säkerställa fortsatta
sändningar av grannlands-TV, att verka för att de
som bor i Norden skall kunna abonnera på TV-tjänster
i annat nordiskt land, att verka för en nordisk
marknad för digital-TV, att verka för att
gränsöverskridande TV inte skall medföra höga
kostnader för nordiska medborgare och att verka för
att nationella avtal inte skall vara hinder för en
gränslös television.
Vid Nordiska rådets höstsession i oktober 2002
enades närvarande kulturministrar och ledamöter i
Nordenutskottet om att
- inom ramen för det nordiska samarbetet och enskilt
i länderna verka för att hitta lösningar som bidrar
till att allmänheten i ökad grad ges möjligheter
att ta del av nordiska public service-kanaler i den
digitala tiden,
-
- i god tid innan de analoga sändningarna släcks
föra förhandlingar som bidrar till en lösning i
frågan och att bejaka att alla avtal om upphovsrätt
och teknik på området skall vara färdiga senast två
år innan de analoga sändningarna släcks,
-
- det är ett allmänt intresse att public service-
kanalerna sänds i hela Norden samt att
-
- utvecklingen går snabbare framåt om bilaterala
förhandlingar förs mellan länderna som kan ge en
allnordisk lösning.
-
I Sverige har Digital-TV-kommittén i sitt
slutbetänkande (november 2001) föreslagit att public
service-företagens program skall sändas okrypterade,
vilket skulle göra dem tillgängliga i gränstrakterna
även i fortsättningen (SOU 2001:90 s. 170).
Kommittén har vidare bedömt att det analoga
marknätet kan avvecklas år 2007 (s. 135). Det kan
tilläggas att inget av de nordiska länderna hittills
har beslutat om ett slutdatum för de analoga
sändningarna. Den finska regeringen har emellertid
angivit som mål att de analoga marksändningarna
skall upphöra vid slutet av år 2006.
Utskottet är väl medvetet om att en rad tekniska,
ekonomiska och juridiska frågor måste lösas för att
grannlands-TV skall kunna realiseras. Utskottet
anser nu liksom vid föregående riksmöte att det är
angeläget att den svenska TV-publiken får tillgång
till det nordiska TV-utbudet. Utskottet förutsätter
att regeringen noga följer utvecklingen och i det
nordiska samarbetet intensifierar sina
ansträngningar för att frågan om grannlands-TV skall
komma närmare en lösning.
Mot bakgrund av det arbete som pågår inom Nordiska
rådet och Nordiska ministerrådet anser utskottet att
riksdagen inte bör göra något sådant uttalande i
frågan som begärs i de aktuella motionsyrkandena.
Utskottet avstyrker därför motion Kr424 (c, fp)
yrkandena 1 och 2.
Utskottet har inhämtat att överläggningar nyligen
har påbörjats på tjänstemannaplanet om hur ett
fortsatt TV-utbyte mellan Sverige och Finland skall
säkerställas vid övergången till digital
marksändning. Syftet med motion Kr424 (c, fp)
yrkande 3 torde därmed vara tillgodosett, varför
yrkandet avstyrks.
I sammanhanget bör även nämnas att en särlösning
har valts för det enspråkiga Åland, genom att SVT:s
programkanaler SVT 1 och SVT 2 återutsänds på Åland.
Till grund för denna lösning ligger ett avtal mellan
SVT, Ålands Radio och Ålands landskapsstyrelse. De
upphovsrättsliga kostnaderna täcks med åländska TV-
avgiftsmedel. Överläggningar mellan parterna om ett
avtal som reglerar rätten till vidareutsändning av
SVT:s digitala programkanaler till Åland pågår för
närvarande.
Frågor om digital radio
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
digitalradiokommitté, jämför reservation 13
(v) och
SR:s nuvarande DAB-sändningar, jämför
reservation 14 (v).
Motionerna
I motion Kr338 (v) erinras om att en
digitalradiokommitté skall tillsättas, vilket
aviserades i proposition 2000/01:94. Kommittén hade
ännu inte tillsatts, när motionen väcktes, vilket
enligt motionen försatt radion i en oacceptabel
situation. Det digitala sändarnätet hotas av
avveckling om inte den utlovade
digitalradiokommittén skyndsamt kommer med förslag
till åtgärder. Regeringen borde därför snarast
tillsätta kommittén (yrkande 4).
I motion Kr423 (kd) yrkas att en kommitté omgående
skall få i uppdrag att utvärdera den
försöksverksamhet som ägt rum med digital ljudradio
(yrkande 3).
I motion Kr338 (v) begärs att regeringen skall ta
ansvar för åtgärder som räddar SR:s nuvarande DAB-
sändningar (DAB = Digital Audio Broadcasting) till
dess att kommittén inkommit med sina förslag om DAB-
radions framtid (yrkande 5).
Bakgrund
År 1995 beslutade riksdagen att SR, UR och privata
programföretag, efter särskilda beslut av
regeringen, skulle få påbörja försök med digitala
radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet.
1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). Som motiv för
beslutet anfördes bl.a. att den digitala tekniken
ger bättre ljudkvalitet, effektivare utnyttjande av
frekvensutrymme, större tålighet mot störningar och
möjlighet att sända bilder och text i radio. I
samband med riksdagsbeslutet uttalades att
verksamheten skulle utvärderas sedan mottagare
funnits på marknaden några år och företagen och
allmänheten hade fått erfarenheter av den nya
tekniken.
I proposition 2000/01:94 konstaterade regeringen
att utvecklingen av digitala mottagare gått långsamt
och att villkoren för att utvärdera verksamheten
ännu inte hade uppnåtts (våren 2001). Trots det
ansåg regeringen att verksamheten snarast måste
utvärderas med hänsyn till att sändningarna pågått i
flera år. Regeringen aviserade därför att den avsåg
att ge en kommitté i uppdrag att utvärdera den
försöksverksamhet av digital radio som pågått sedan
år 1995. Kommittén borde också analysera den
digitala radions framtidsförutsättningar. I avvaktan
på regeringens ställningstagande med anledning av
utredningens beslut borde SR enligt propositionen
minska kostnaderna för de digitala sändningarna
(prop. s. 6162).
Kulturutskottet ansåg att utredningen borde
tillsättas skyndsamt samt att utredningens resultat
borde avvaktas innan beslut skulle fattas om den
fortsatta DAB-utvecklingen. Utskottet tillstyrkte
att SR skulle minska sina kostnader för de digitala
sändningarna i avvaktan på utredningsresultatet
(bet. 2000/01:KrU8 s. 52).
I november 2001 utfärdade regeringen
kommittédirektiv för en särskild utredare som skulle
utvärdera digital radio m.m. (dir. 2001:88). I ett
första steg skall utredaren bl.a. behandla frågor
som rör den tekniska utvecklingen, programutbud,
frekvensfördelning, ekonomiska aspekter och andra
distributionsmetoder för digital ljudradio än DAB.
Detta inledande arbete skall redovisas senast den 15
april 2002.
I ett andra steg skall utredaren analysera den
digitala radions framtidsförutsättningar. I detta
andra skede kommer parlamentarisk medverkan att
krävas. Regeringen avser att återkomma i frågan om
analysens omfattning och inriktning samt om sådan
kompletterande parlamentarisk medverkan i den andra
etappen av utredningen. Uppdraget i sin helhet skall
vara slutfört senast den 31 december 2002.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av förslagen i motionerna Kr338 (v)
yrkande 4 och Kr423 (kd) yrkande 3 om en
digitalradiokommitté erinrar utskottet om sina
uttalanden våren 2001 om att den av regeringen då
aviserade utredningen borde tillsättas och arbeta
skyndsamt samt att utredningens resultat borde
avvaktas innan beslut fattas om den fortsatta DAB-
utvecklingen. Utskottet, som alltjämt har samma
uppfattning i frågan, utgår från att regeringen
snarast, dvs. i god tid före valet hösten 2002,
utser de parlamentariker som skall medverka i den
andra etappen av utredningsarbetet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr338 (v) yrkande 4 och Kr423
(kd) yrkande 3.
Förslaget i yrkande 5 i motion Kr338 (v) syftar till
att regeringen skall ta ansvar för att rädda SR:s
nuvarande DAB-sändningar till dess att Digital-
radiokommittén lämnat sina förslag. Här bör nämnas
att regeringen den 20 december 2001 beslutade om ett
kompletterande sändningstillstånd för SR med rätt
att sända ljudradio med digital teknik. Tillståndet
gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31
december 2005, eller till dess att regeringen har
fattat beslut om den framtida användningen av
frekvensutrymme för digital ljudradio. Av de
anslagsvillkor för år 2002 som gäller för SR framgår
att programföretaget i avvaktan på regeringens
ställningstagande till resultaten av den tillsatta
digitalradioutredningen skall minska kostnaderna för
de digitala sändningarna.
Utskottet konstaterar att DAB-sändningarna fortgår
om än på en lägre ekonomisk nivå än vad som gällde
under föregående tillståndsperiod. Programföretaget,
dvs. SR, ansvarar självt för sändningarna under den
tid som nämns i den nu aktuella motionen. Något
särskilt riksdagens uttalande om att regeringen
skall rädda SR:s DAB-sändningar till dess att
Digitalradiokommittén lämnat förslag om DAB-radions
framtid torde inte vara påkallat. Därmed avstyrker
utskottet motion Kr338 (v) yrkande 5.
Frågor om det analoga och det
digitala TV-nätet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
tidpunkt för avveckling av det analoga
marknätet för TV, jämför reservation 15 (kd)
och
stopp för fortsatt utbyggnad av det
digitala marknätet för TV, jämför
reservation 16 (m, fp).
Motionerna
Fråga om tidpunkt för avveckling av det analoga
marknätet för TV behandlas i två motioner.
I motion Kr423 (kd) sägs att det är en riktig
åtgärd att fortsätta utbyggnaden av det digitala
marknätet för TV-sändningar. För att det digitala
nätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs ett
beslut om datum för att släcka det analoga nätet
(yrkande 4). Likartade synpunkter framförs i yrkande
4 i motion K367 (kd).
I motion T409 (fp) krävs ett stopp för fortsatt
utbyggnad av det digitala marknätet för TV (yrkande
8). En fortsatt utbyggnad bör inte ske utan att det
prövas om frekvensutrymmet har större värde i något
annat användningsområde. Den pågående utbyggnaden av
kabel-TV och satellit-TV samt TV-tittarnas ovilja
att utnyttja Teracoms och dess dotterbolags tjänster
talar sitt tydliga språk.
Bakgrund
Genom riksdagens beslut hösten 2000 får digital
marksänd TV byggas ut till att omfatta hela landet
(prop. 2000/2001:1 utg.omr. 17 s. 106, bet.
2000/2001:
KrU1 s. 100101, rskr. 2000/2001:59).
Digital-TV-kommittén hade bl.a. i uppdrag att
följa verksamheten med digital marksänd TV och
fortlöpande rapportera sina iakttagelser till
regeringen. Kommittén har i sitt slutbetänkande
Digital TV modernisering av marknätet (SOU
2001:90) redovisat sina förslag och bedömningar.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Av
betänkandet framgår bl.a. att det statliga bolaget
Teracom AB, som är ägare till och svarar för
utbyggnaden av marknätet, har gjort en
omprioritering av sin utbyggnadsplan. Beslutet
innebär att företaget tillfälligt skjuter på
ytterligare utbyggnad av marknätet, när fyra
frekvenskanaler vid årsskiftet 2001/02 når 90 % av
befolkningen (SOU 2001:90 s. 95).
Mot bakgrund av det kapital som bolaget behöver
främst på grund av stora investeringar i marknätet
har regeringen tidigare under innevarande riksmöte i
proposition 2001/02:76 Teracom AB garanti och
omstrukturering föreslagit att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att mot en riskavspeglande
avgift utfärda en kreditgaranti till Teracom AB på
högst 2 000 000 000 kronor. Riksdagen har bifallit
förslaget men samtidigt beslutat med hänvisning
till att det kommande riksdagsvalet försenar en
eventuell förnyad riksdagsbehandling om en
förlängning av garantitiden med två månader i
förhållande till regeringens förslag. Beslutet
innebär att garantin om den utfärdas får gälla
t.o.m. den 31 december 2002 (yttr. 2001/02:FiU5y,
bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149).
Utskottets ställningstagande
Frågan om tidpunkt för avveckling av det analoga
marknätet för TV behandlades av Digital-TV-kommittén
som i sitt slutbetänkande gjorde bedömningen att de
analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007.
Betänkandet har remitterats. Enligt regeringens
bedömning kan förslag med anledning av betänkandet
komma att läggas fram för riksdagen under senare
delen av år 2002 (jfr prop. 2001/02:76 s. 5).
Utskottet anser inte att remissinstansernas
yttranden och regeringens beredningsarbete och
ställningstagande i frågan bör föregripas, varför
motionerna Kr423 (kd) yrkande 4 och K367 (kd)
yrkande 4 avstyrks.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl
att som föreslås i motion T409 (fp) stoppa den
fortsatta utbyggnaden av det digitala marknätet för
TV. Starka skäl talar i stället för en fortsatt
utbyggnad av det digitala markbunda TV-nätet.
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är
viktigt att alla som bor i landet har tillgång till
ett allsidigt TV-utbud och att invånarna kan välja
mellan samtliga distributionsformer och inte är
hänvisade enbart till mottagning via satellit eller
kabel. (Jämför t.ex. bet. 2000/01:KrU1 s. 100.)
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion T409 (fp) yrkande 8.
Fråga avseende Teracom AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
fråga avseende Teracom AB, jämför
reservation 17 (m).
Motionen
I motion Kr270 (m) sägs att bolaget Boxer, som ägs
av helstatliga Teracom AB och som hyr ut mottagare
till det digitala marknätet, avser att sälja
information om de TV-tittare som besöker Boxers
portal. Kulturdepartementet bör ge ägardirektiv till
Teracom AB som syftar till att varken Teracom eller
bolag som delägs av Teracom får försälja
personuppgifter (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Boxer TV-Access AB (Boxer) ägs till 70 % av Teracom
AB och till 30 % av Skandia Media Invest AB, som är
en del av Livförsäkringsbolaget Skandia. Boxer
ansvarar för upphandling, försäljning och uthyrning
av mottagare för marksänd digital-TV. Boxerportalen,
som omnämns i motionen, är en digital-TV-portal, som
i likhet med Internets portaler innehåller
information, tjänster och underhållning som är
åtkomlig för den som har tillgång till marksänd
digital TV. Avveckling av Boxerportalen har
påbörjats. Kunderna har emellertid tillgång till
portalen så länge det finns giltiga kundavtal om
denna tjänst, vilket troligen innebär t.o.m. första
kvartalet 2003, varefter portalen stängs.
I ett pressmeddelande den 16 oktober 2001
informerade Boxers VD om att företaget inte kommer
att sälja information om hur deras kunder agerar i
det digitala marknätet samt att företaget aldrig
sålt någon sådan information.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon
grund för de farhågor som motionärerna bakom motion
Kr270 (m) yrkande 1 har rörande försäljning av
personuppgifter från Boxer. Det saknas därför skäl
för riksdagen att göra ett tillkännagivande av det
slag som föreslås i motionen. Motion Kr270 (m)
yrkande 1 avstyrks.
Mediepåverkan m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
forskningsläget rörande barn och medier,
mediernas brist på jämställdhet, jämför
reservation 18 (mp),
medievåld och
översyn av Våldsskildringsrådet, jämför
reservation 19 (kd).
Motionerna
Frågan om moderna mediers påverkan på unga människor
har tagits upp i motion Kr416 (kd). Enligt motionen
bör en sammanställning göras av det rådande
forskningsläget rörande barn och medier inom och
utom Sverige för att skapa ett bättre underlag för
beslut (yrkande 4).
I motion Kr400 (mp) sägs att flickor som ser mycket
på TV får minskat självförtroende, medan pojkar får
stärkt självförtroende. Motionären yrkar att
regeringen skall lämna förslag till riksdagen om hur
mediernas brist på jämställdhet skall motverkas
(yrkande 1). Liknande förslag finns i motion Kr422
(mp) yrkande 66.
I motion Kr402 (s) föreslås att åtgärder skall
vidtas mot medievåld. Förslaget syftar i första hand
till självreglering av mediebranschen snarare än
förbud. Vidare syftar motionen till ökad forskning
om sambandet mellan våld och medier samt till ökad
mediekunskap i skolan.
Förslaget i motion Kr429 (kd) syftar till att den av
regeringen i budgetpropositionen för år 2002
aviserade översynen av Våldsskildringsrådet skall
komma till stånd snarast (yrkande 5). Liknande
förslag finns i motion Kr423 (kd) yrkande 5.
Utskottets ställningstagande
Då det gäller förslaget i motion Kr416 (kd) om
forskningsläget rörande barn och medier hänvisar
utskottet till det arbete som bedrivs vid Nordiska
dokumentationscentralen för
masskommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs
universitet. Nordicoms övergripande mål är att göra
medie- och kommunikationsforskning i de nordiska
länderna känd både här hemma och i andra delar av
världen. Vid Nordicom finns The Unesco International
Clearinghouse on Children and Violence on the Screen
(här kallat Clearinghuset), ett internationellt
informationscentrum rörande barn och medievåld.
Syftet med Clearinghuset är att öka medvetenheten
och kunskaperna om barn och medievåld, som bl.a.
distribueras via satellit-TV och Internet. Vidare
kan nämnas att verksamheten även syftar till att
påvisa aktiviteter och åtgärder som syftar till att
stärka barn som mediekonsumenter.
Utskottet har inhämtat att Clearinghuset redan
från starten har haft en ambition i sitt arbete att
vidga kunskapen om barn och medievåld och sätta in
den i ett större sammanhang. Man söker således
belysa barnets mediesituation i vidare bemärkelse.
Som en direkt följd av brukarnas efterfrågan på
kunskap har arbetet mer och mer kommit att inriktas
på att klarlägga den kunskap som finns om barn, unga
och medier från en mängd olika perspektiv. Frågor av
intresse i sammanhanget är t.ex. vilken omfattning
barns och ungas medieanvändning har, vad barn och
unga använder medierna till, hur och i vilka
situationer de använder medierna, hur de påverkas av
medievåldet och annat medieinnehåll och vad som görs
för att öka kompetensen hos barn och unga som
medieanvändare genom bl.a. mediekunskap och
mediedeltagande.
Utskottet konstaterar att motionsyrkandet är väl
tillgodosett genom de insatser som görs vid
Clearinghuset. Utskottet kan således inte se att det
finns någon anledning för riksdagen att göra något
tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet.
Motion Kr416 (kd) yrkande 4 avstyrks.
Då det gäller förslaget i motionerna Kr400 (mp)
yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 66 att regeringen
skall lämna förslag till hur mediernas brist på
jämställdhet skall motverkas erinrar utskottet om
att jämställdhetsintegrering (på engelska gender
mainstreaming) är den strategi som regeringen valt
för att uppnå jämställdhet inom samtliga
politikområden.
I riksdagen behandlas mediefrågor dels av
konstitutionsutskottet, dels av kulturutskottet. De
mediefrågor som ligger inom ramen för
kulturutskottets beredningsområde gäller i huvudsak
public service-verksamheten. Utskottet nöjer sig
därför med att här kommentera den delen av
medieområdet.
Av 6 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) framgår
följande.
Den som sänder TV-program eller som sänder
ljudradioprogram efter tillstånd av regeringen
skall se till att programverksamheten som helhet
präglas av det demokratiska statsskickets
grundidéer och principen om alla människors lika
värde och den enskilda människans frihet och
värdighet.
En liknande formulering infördes år 1978 genom en
ändring i radiolagen (1966:755). Av förarbetena till
lagändringen framgår att med begreppet alla
människors lika värde och enskilda människors frihet
och värdighet avsågs de sidor av demokratibegreppet
som anknyter till bl.a. förhållandet mellan
människor, t.ex. hävdande av jämställdhet mellan män
och kvinnor (se prop. 1977/78:91 s. 230).
Utskottet konstaterar att det ankommer på public
sevice-företagen att följa de bestämmelser som finns
och att Granskningsnämnden för radio och TV har i
uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av
givna bestämmelser.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr400 (mp) yrkande 1 och Kr422
(mp) yrkande 66.
Då det gäller förslagen i motion Kr402 (s) som
syftar till att olika åtgärder skall vidtas mot
medievåld vill utskottet erinra om att riksdagen
under föregående riksmöte ställde sig bakom det
förslag till mål för mediepolitiken som regeringen
hade lagt fram. Målet för mediepolitiken skall vara
att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas
oberoende och tillgänglighet samt att motverka
skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1
utg.omr. 17
s. 98, bet. 2000/01:KrU1 s. 9597, rskr.
2000/01:59).
Vidare bör nämnas att de åtgärder som motionärerna
föreslår är uppgifter som åvilar
Våldsskildringsrådet, en kommitté som inrättades
efter riksdagsbeslut år 1990 och som är inordnad
under Kulturdepartementet. Rådet har bl.a. i uppgift
att
- ta initiativ till projekt inom forskning,
utbildningsväsende och föreningsliv,
-
- informera de audiovisuella branscherna om EU-
rekommendationen om skydd av barn och den mänskliga
värdigheten samt stödja och följa branschernas
arbete med självreglering och
-
- verka för en förbättrad mediekunskap i skolan och
i lärarutbildningen.
-
I sammanhanget hänvisar utskottet slutligen till den
redovisning för den statliga politikens inriktning
då det gäller skadligt medieinnehåll som regeringen
lämnat i budgetpropositionen för år 2002 (se prop.
2001/02:1 utg.omr. 17
s. 115).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr402 (s).
Utskottet avstyrker även motionerna Kr423 (kd)
yrkande 5 och Kr429 (kd) yrkande 5 vari begärs en
översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet. Av
budgetpropositionen för år 2002 framgår att
mediesituationen för barn och ungdomar har ändrats
sedan rådets uppdrag formulerades. Regeringen avser
därför att i likhet med vad rådet begärt modernisera
uppdraget så att det bättre anpassas efter dagens
problembild. Enligt regeringen finns det skäl att i
det sammanhanget även se över rådets sammansättning.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Privatisering av public service-kanaler
(punkt 2)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K243 yrkandena 19,
20 och 21.
Ställningstagande
I likhet med vad som framförs i motion K243 (m)
yrkandena 19, 20 och 21 anser vi att det statliga
ägandet av SVT, SR och UR hämmar utvecklingen av
företagen. Möjligheterna att långsiktigt säkra en
nödvändig finansiering är begränsade liksom
möjligheterna att knyta allianser. Företagen snärjs
av ökade krav på detaljreglering, vilket hindrar en
nödvändig utveckling. Uppdragsgivarna i form av
riksdag och regering står oförmögna att hantera de
avgörande nödvändiga frågorna.
Vi anser därför att delar av SVT och SR samt hela
UR skall säljas ut. När hela eller delar av SVT, SR
och UR ges ett nytt ägande kommer de att få bättre
förutsättningar att agera på den förändrade
mediemarknaden. Vid en privatisering bör ett
folkligt spritt ägande eftersträvas. Därigenom
öppnas möjligheterna att konkurrera på likvärdiga
villkor med andra medieföretag.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion K243 (m) yrkandena 19, 20 och
21.
2. Finansieringsformen för public service-
företagen (punkt 3)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr270 yrkande
2 och 2001/02:K243 yrkande 15 samt avslår motionerna
2001/02:Kr257 yrkande 2 och 2001/02:Kr419 yrkande
32.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motionerna K243 (m)
yrkande 15 anser vi att motiven för en särskild TV-
avgift upphör med en modern definition av public
service och med en successiv avveckling av det
statliga företagandet inom mediebranschen.
Avgiftsfinansieringen av public service-verksamheten
bör således avskaffas. I stället bör verksamheten
finansieras med skattemedel liksom annan verksamhet
som befinns omistlig för allmänheten.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna K243 (m) yrkande15 och Kr270 (m)
yrkande 2 samt avslå motionerna Kr257 (kd) yrkande 2
och Kr419 (fp) yrkande 32.
3. Finansieringsformen för public service-
företagen (punkt 3)
av Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 32
och avslår motionerna 2001/02:Kr257 yrkande 2,
2001/02:Kr270 yrkande 2 och 2001/02:K243 yrkande 15.
Ställningstagande
I enlighet med vad som föreslås i motion Kr419 (fp)
anser jag att ett nytt finansieringssystem bör
införas för public service-verksamheten i stället
för den nuvarande finansieringen via TV-
avgiftssystemet. Som föreslås i motionen bör fem
fonder bildas för att stödja public service-
produktionen inom radio, TV och nya medier. Fonderna
bör tillföras dels ett stort eget kapital genom att
staten gör en engångsöverföring, dels årliga
tillskott. Engångsöverföringen föreslås komma från
en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i
Telia. Det årliga tillskottet skall komma från
intäkter från nätavgifter.
Även kommersiella radio- och TV-stationer, liksom
webbplatser, skall kunna få stöd från fonderna.
Resursnivån till public service-verksamheten bör
kunna ligga 2025 % över dagens medelstilldelning, så
att högre kvalitet kan möjliggöras i verksamheten.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 32 och avslå
motionerna Kr257 (kd) yrkande 2, Kr270 (m) yrkande 2
och K243 (m) yrkande 15.
4. Ändringar av lagen om TV-avgift (punkt 4)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr207 och avslår
motionerna 2001/02:Kr208, 2001/02:Kr257 yrkande 1
och 2001/02:Kr318.
Ställningstagande
Vi anser liksom motionärerna bakom motion Kr207 (m)
att det är fel att TV-avgift skall kunna tas ut för
datorer som genom bredbandstjänster har möjlighet
att ta emot TV.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr207 (m) och avslå
motionerna Kr208 (m), Kr257 (kd) yrkande 1 och Kr318
(mp).
5. Ändringar av lagen om TV-avgift (punkt 4)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr318 och avslår
motionerna 2001/02:Kr207, 2001/02:Kr208 och
2001/02:Kr257 yrkande 1.
Ställningstagande
Som framförs i motion Kr318 (mp) har den tekniska
utvecklingen förändrat förutsättningarna för TV-
avgiftssystemet. TV:n kan numera användas till så
mycket mer än bara TV-tittande.
Hemelektronikutrustningen integreras och det sker en
sammansmältning av TV:n, datorn och mobiltelefonen.
Mot bakgrund av den pågående utvecklingen blir en
avgift på just TV-apparater både förlegad och
principiellt felaktig. Det är därför nödvändigt att
avgiftssystemet moderniseras.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr318 (mp) och avslå
motionerna Kr207 (m), Kr208 (m) och Kr257 (kd)
yrkande 1.
6. Regler för jämlik valbevakning (punkt 5)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande
2 och 2001/02:Kr422 yrkande 59.
Ställningstagande
Grunden för public service-företagens
sändningsverksamhet är att den skall bedrivas
självständigt i förhållande till olika ekonomiska
eller politiska maktsfärer i samhället.
Programföretagens sändningsrätt skall utövas
opartiskt och sakligt och ge utrymme åt en mångfald
av åsikter och meningsyttringar. Public service-
företagens nyhetsbevakning får självfallet inte
styras.
De flesta demokratiska länder har någon form av
föreskrifter för hur medierna skall sköta
bevakningen inför allmänna val. Sådana regler saknas
i Sverige. I likhet med vad som anförs i motionerna
Kr400 (mp) och Kr422 (mp) anser jag att det är
angeläget att debattider i medierna inför allmänna
val fördelas så att en rimlig balans ges mellan de
olika riksdagspartierna. Det är därför av stor vikt
att regeringen låter utarbeta förslag till regler
för hur en jämlik valbevakning skall bedrivas i
public service-företagens programverksamhet.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och
Kr422 (mp) yrkande 59.
7. Handlingsplan för att bryta maktstrukturerna
i SVT:s nyhetssändningar (punkt 6)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr401.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr401 (v) är SVT:s nyhetsprogram
långt ifrån jämställda. Det visar en undersökning
som gjorts vid Göteborgs universitet. Av
undersökningen framgår att ju viktigare en nyhet är,
desto mindre är chansen att en kvinna blir
intervjuad. Undersökningen visar också att SVT inte
klarat av att bryta könsmaktsstrukturerna i
nyhetsprogrammen.
Public service-kanalerna har i uppdrag att
kritiskt granska samhällets maktstrukturer. Enligt
vår mening har SVT:s nyhetsprogram därför ett
demokratiskt ansvar för att det som speglas i rutan
skall vara en del i arbetet att bryta
maktstrukturerna. SVT har ett ansvar att bryta de
könsrollsmönster som finns i samhället och göra det
på sitt sätt nämligen att män och kvinnor
likvärdigt visas i rutan.
Att kvinnor sällan kommer till tals i nyheterna
har varit extra tydligt i bevakningen av och
rapporteringen om terrorattackerna i USA.
Säkerhetspolitiken är totalt dominerad av män, men
den berör oss alla.
Inom SVT bör en handlingsplan tas fram för att
bryta maktstrukturerna och aktivt söka upp kvinnliga
experter och debattörer till nyhetssändningarna och
samhällsprogrammen.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr401 (v).
8. Ljudsignal före program med våldsinslag
(punkt 7)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och
Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr429
yrkande 6.
Ställningstagande
Radio- och TV-lagen (1996:844) anger att program med
ingående våldsskildringar av verklighetstrogen
karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i
televisionen antingen skall föregås av en varning i
ljud eller innehålla en varning som anges löpande i
bild under hela sändningstiden (6 kap. 2 §).
SVT har sedan många år en policy för skildringar
av våld, som bl.a. innebär att företaget i påannons
eller programpresentation förvarnar om det följande
programmet eller inslaget innehåller våldsscener som
kan verka uppskakande på tittarna.
Vi anser i likhet med motionärerna bakom motion
Kr429 (kd) att en talad varning inte är tillräckligt
effektiv för att skydda barn, eftersom den
förutsätter att föräldern sitter framför TV:n och
lyssnar på påannonseringen. En ljudsignal kan
däremot dra uppmärksamheten till sig även om
föräldern inte befinner sig alldeles i närheten av
TV:n. Därför föreslår vi att regeringen skall komma
med ett förslag till ändring av radio- och TV-lagen
så att det tydligt framgår att en varning i ljud
skall ges i form av en ljudsignal.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
delvis bifalla motion Kr429 (kd) yrkande 6.
9. SVT:s programtextning (punkt 8)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 60
och avslår motionerna 2001/02:Kr201 och
2001/02:Kr209 yrkande 1.
Ställningstagande
Textning i TV är till ovärderlig hjälp för
hörselskadade, men också för till exempel människor
med läs- och skrivsvårigheter och invandrare. Att ge
så många som möjligt reell möjlighet att ta till sig
innehållet i programutbudet är en viktig demokratisk
princip.
Av SVT:s sändningstillstånd (från december 2001)
för perioden 20022005 framgår att minst 50 % av
sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt
ursprung bör vara textad vid utgången av
tillståndsperioden
(14 §). Det är viktigt att redan nu slå fast att
SVT:s programtextning under tillståndsperioden efter
den nuvarande, dvs. efter år 2005, skall nå upp till
100 % av förstagångssändningarna med svenskt
ursprung.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 60 och
avslå motionerna Kr201 (m) och Kr209 (c) yrkande 1.
10. Riktlinjer rörande de språkliga och etniska
minoriteterna i Sverige (punkt 10)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och
Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr274 och bifaller
delvis motion 2001/02:Kr332.
Ställningstagande
Vi anser i likhet med vad som föreslås i motion
Kr274 (kd) att det är uppenbart att det sker en
orättvis fördelning av resurserna i public service-
företagen och att meänkieli missgynnas både i fråga
om personella och ekonomiska resurser av SVT, UR och
SR. Det finns mot denna bakgrund starka skäl att
göra en uppföljning av hur de tre programföretagens
fördelning av resurser och sändningstider görs
beträffande programverksamheten för samtliga
nationella minoriteter i landet.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr274 (kd) och delvis bifalla motion
Kr332 (v).
11. Programföretagens medelsanvändning
(punkt 11)
av Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 33
och avslår motion 2001/02:Kr400 yrkande 3.
Ställningstagande
I enlighet med vad som föreslås i motion Kr419 (fp)
anser jag att SVT och SR bör minska sina ambitioner
då det gäller investeringar i digital teknik.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 33 och avslå
motion Kr400 (mp) yrkande 3.
12. Programföretagens medelsanvändning
(punkt 11)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr400 yrkande 3
och avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 33.
Ställningstagande
I enlighet med vad som anförs i motion Kr400 (mp)
anser jag att public service-bolagen, SVT, SR och
UR, behöver ekonomiska resurser till både
programverksamhet och teknikutveckling för att de
skall ha möjlighet att utvecklas med mångfald och
kvalitet som kännetecken och vara medier att lita
på. Det är oacceptabelt om tekniken utvecklas på
programmens bekostnad.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr400 (mp) yrkande 3 och
avslå motion Kr419 (fp) yrkande 33.
13. Digitalradiokommitté (punkt 17)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr338 yrkande 4
och avslår motion 2001/02:Kr423 yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringen aviserade i prop. 2000/01:94 Radio och TV
i allmänhetens tjänst att den avsåg att tillsätta en
kommitté som skulle få i uppdrag att utvärdera den
försöksverksamhet med digital radio som pågått sedan
år 1995. Kommittén borde också analysera den
digitala radions framtidsförutsättningar. I samband
med behandlingen av propositionen uttalade
kulturutskottet att utredningskommittén borde
tillsättas och arbeta skyndsamt samt att
utredningens resultat borde avvaktas innan beslut
fattas om den fortsatta DAB-utvecklingen. En
särskild utredare har därefter fått i uppdrag att i
ett första steg kartlägga och analysera situationen.
Som framgår av motion Kr338 (v) har dock kommittén
ännu inte tillsatts. Detta gör att radion försatts i
en oacceptabel situation. Risk finns för att
digitalradion kan gå i graven utan att en seriös och
snabb politisk prövning gjorts. Det digitala
sändarnätet hotas således av avveckling om inte den
utlovade digitalradiokommittén skyndsamt kommer med
förslag till åtgärder. Det är angeläget att
regeringen med det snaraste tillsätter den redan
beslutade digitalradiokommittén.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr338 (v) yrkande 4 och avslå
motion Kr423 (kd) yrkande 3.
14. SR:s nuvarande DAB-sändningar (punkt 18)
av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr338 yrkande 5.
Ställningstagande
Regeringen måste ta ansvar för åtgärder som räddar
radions nuvarande DAB-sändningar till dess att
digitalradiokommittén inkommit med sina förslag
rörande DAB-radions framtid.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr338 (mp) yrkande 5.
15. Tidpunkt för avveckling av det analoga
marknätet för TV (punkt 19)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr423 yrkande
4 och 2001/02:K367 yrkande 4.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motionerna Kr423 (kd)
och K367 (kd) vill vi framhålla att vi anser att det
är viktigt att det digitala marknätet för TV-
sändningar byggs ut i hela landet. Inom en nära
framtid kommer de analoga sändningarna att upphöra.
Då är det som framhålls i båda motionerna
viktigt att det finns ett praktiskt taget
heltäckande digitalt marknät. För att det digitala
marknätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs
ett riksdagsbeslut om datum för att släcka det
analoga TV-nätet. Ett förslag till sådan tidpunkt
har nyligen lämnats av Digital-TV-kommittén. Vi
anser att regeringen efter sedvanlig
remissbehandling bör lämna förslag till riksdagen
i denna angelägna fråga.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna Kr423 (kd) yrkande 4 och K367
(kd) yrkande 4.
16. Stopp för fortsatt utbyggnad av det
digitala marknätet för TV (punkt 20)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:T409 yrkande 8.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motion T409 (fp)
anser vi att satsningen på marksänd digital-TV
hittills varit ett misslyckande. Vi anser därför att
en fortsatt utbyggnad av det rikstäckande digitala
mark-TV-nätet inte skall ske utan att det görs en
prövning av om frekvensutrymmet har större värde
inom något annat användningsområde. Den pågående
utbyggnaden av kabel-TV och satellit-TV samt TV-
tittarnas ovilja att utnyttja Teracoms och dess
dotterbolags tjänster talar sitt tydliga språk.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion T409 (fp) yrkande 8.
17. Fråga avseende Teracom AB (punkt 21)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 17. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr270 yrkande 1.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion Kr270 (m) anser
vi att Kulturdepartementet, som företräder staten
som ägare till Teracom AB, i ägardirektiv skall ange
att varken Teracom AB eller bolag som delägs av
Teracom AB skall få ägna sig åt försäljning av
personuppgifter om TV-tittarna.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr270 (m) yrkande 1.
18. Mediernas brist på jämställdhet (punkt 23)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 18. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande
1 och 2001/02:Kr422 yrkande 66.
Ställningstagande
Som framgår av motionerna Kr400 (mp) och Kr422 (mp)
har forskning kunnat påvisa att flickor som ser
mycket på TV får minskat självförtroende, medan
pojkar som ser mycket på TV får stärkt
självförtroende. Mediernas bilder av könen är
snedvridande och visar i huvudsak den aktive mannen
och den passiva kvinnan. Det gäller inte bara i
fiktion, utan även i nyhetssammanhang, där män
används för att illustrera makt och kvinnor används
för att illustrera offer. Könsrollerna blir på så
sätt självgenererande, styrda av de roller som
medierna förmedlar. Regeringen bör därför framlägga
förslag för riksdagen om hur den brist på
jämställdhet som genomsyrar medierna i dag skall
motverkas.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motionerna Kr400 (mp) yrkande 1 och
Kr422 (mp) yrkande 66.
19. Översyn av Våldsskildringsrådet (punkt 25)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 19. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr423 yrkande
5 och 2001/02:Kr429 yrkande 5.
Ställningstagande
Som anförs i motionerna Kr423 (kd) och Kr429 (kd)
har Våldsskildringsrådet begärt en översyn av
inriktning och arbetsformer för rådet. I årets
budgetproposition konstaterar regeringen att den
efterfrågade översynen skall genomföras, ett krav
som vi ställde redan för ett år sedan. Rådets
sammansättning skall också ses över. Vi anser att
översynen skall genomföras snarast.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motionerna Kr423 (kd) yrkande 5 och
Kr429 (kd) yrkande 5.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Public service-uppdragets utformning (punkt
1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m) anför:
Med tanke på att regeringen avser att tillsätta en
parlamentariskt sammansatt kommitté för att göra en
samlad översyn av public service-uppdragets innehåll
inför nästa tillståndsperiod, dvs. för tiden efter
år 2005, har vi valt att inte reservera oss till
förmån för motion K243 (m) yrkande 14.
Vi vill emellertid påminna om att det av motionen
framgår att det gamla public service-tänkandet bör
ersättas av det öppna samhällets grundläggande
principer om mångfald och oberoende samt att ett
modernt public service-tänkande innebär att public
service skall ses som ett komplement till den fria
mediestrukturen. I motionen sägs även att
utgångspunkterna för den programverksamhet som skall
finansieras med offentliga medel bör formuleras på
följande sätt.
- Offentlig finansiering skall bara användas för
program och verksamheter som kompletterar övrigt
medieutbud, innehålls- och kvalitetsmässigt.
-
- Public service-programmen skall komma alla till
del.
-
- Offentligt finansierade program måste präglas av
högsta kvalitet.
-
Vidare framgår av motionen att staten noga bör ange
vilka uppgifter som skall anses nödvändiga, även om
de inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana
uppgifter kan höra mer omfattande kulturprogram,
program för minoriteter, nyhetsrapportering i den
mån delar av landet inte täcks av andra
programföretag m.m. Det ligger i sakens natur att
public service-uppdraget kontinuerligt måste prövas
i ljuset av vad andra aktörer på mediemarknaden
erbjuder. Med detta synsätt blir public service-
uppgiften mer begränsad än i dag. Den ställer inte
krav av den typ och omfattning som gäller för dagens
SR och SVT. Hela eller delar av dessa företag bör
därför enligt vad som sägs i motionen försäljas.
I samband med att public service-villkoren
förändras måste nya organisationsformer skapas för
bl.a. Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama.
2. SVT:s programtextning (punkt 8)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan
Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén
(c) och Ana Maria Narti (fp) anför:
Vi har noterat att SVT:s textning av
förstagångssända program med svenskt ursprung
minskade från år 2000 till år 2001. Det är
allvarligt med tanke på den stora betydelse som
programtextningen har för en stor del av
befolkningen och mot bakgrund av att riksdagens
beslut våren 2001 innebar ett klart
ställningstagande för en kraftfull ökning av
programtextningen. Vi har även noterat att SVT i ett
s.k. nyårslöfte lovat att öka programtextningen
under år 2002 till att omfatta 29,5 % av de
förstagångssända programmen. Vi vill påminna om att
SVT enligt sitt sändningstillstånd ålagts att vid
utgången av tillståndsperioden, dvs. vid slutet av
år 2005, nå upp till minst 50 %, vilket kräver en
markant satsning från företagets sida.
3. Uppläsning av textremsan (punkt 9)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m) anför:
Vi vill påminna om att som framförs i motion Kr213
(m) det är angeläget att TV-programmen görs
tillgängliga för synskadade genom en uppläst
textremsa oavsett hur det går för de digitala
sändningarna i marknätet. Motionären bakom motionen
är besviken på att regering och riksdag nöjt sig med
att det skall vara ett mål för SVT att under
tillståndsperioden erbjuda en uppläst textremsa. Vi
har förståelse för den uppfattningen men har med
tanke på att sändningstillståndet för SVT gäller
t.o.m. år 2005 valt att avstå från att reservera oss
till förmån för motion Kr213 (m).
4. Riktlinjer rörande de språkliga och etniska
minoriteterna i Sverige (punkt 10)
Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v) anför:
Vi vill påminna om vad som anförs i motion Kr332 (v)
om att riksdagen erkänt bl.a. meänkieli som ett
nationellt minoritetsspråk. SR och SVT har enligt
sändningstillstånden ansvar för att beakta de
språkliga etniska minoriteternas intressen.
Som framgår av motionen är det angeläget att
produktionen av SVT:s program på meänkieli flyttas
till Tornedalen, på samma sätt som Same-TV sedan
flera år tillbaka har sin produktion förlagd till
Kiruna. Om produktionen görs inom språkområdet
skulle detta också kunna främja utbildning i
meänkieli och leda till standardisering av språket.
Intresset för att lära sig meänkieli i skolan och i
hemmiljön skulle komma att öka, språkets status
skulle höjas och därigenom skulle ungdomar
attraheras till kultur- och mediebranschen.
5. Satellitdistribution av SVT:s program (punkt
13)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m) anför:
Vi vill påminna om att det av motionerna K243 (m)
yrkande 17 och Kr220 (m) yrkande 2 framgår att SVT
bör åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla
samtliga satellitoperatörer sina programkanaler. Vi
anser att det är bra att SVT:s anslagsvillkor
tydligt anger att SVT:s sändningar som riktas till
Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan
villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-
avgift.
6. Nordiskt TV-samarbete (punkt 15)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan
Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti
(fp) anför:
Vi erinrar om att det av motion Kr424 (c, fp)
framgår att det i Sverige i huvudsak bara är möjligt
att ta emot grannlands-TV i gränstrakterna, och då
bara från grannlandet närmast gränsen. De dåliga
förutsättningarna som gäller för Sveriges del i
detta hänseende innebär att vår befolkning i mindre
utsträckning får kunskap om de nordiska
grannländerna än vad som gäller för grannländernas
befolkning visavi Sverige. Bristande tillgång till
grannlands-TV är också en orsak till svenskarnas
relativt dåliga förståelse av danska och norska. När
det gäller ömsesidig språkförståelse är svenskarna
sämre än grannfolken i Skandinavien.
Av motionen framgår även att det är tekniska och
ekonomiska skäl som fram till nu rest hinder för ett
brett nordiskt utbud samt att den tekniska
utvecklingen nu skulle kunna sänka hindren
väsentligt. Genom digitaliseringen blir det nämligen
möjligt att förmedla betydligt fler TV-kanaler inte
bara via kablar och satelliter utan också i etern
via det markbundna nätet. Digitaliseringen ger
möjligheter till ett utbud från alla de nordiska
länderna. Kostnaderna för sändningarna blir
väsentligt lägre och sändningarna kan nå alla
hushåll.
Vi har avstått från att yrka bifall till motion
Kr424 (c, fp), yrkandena 1 och 2, eftersom vi vet
att det inom ramen för det nordiska samarbetet pågår
överläggningar för att hitta lösningar som bidrar
till att allmänheten får ökad möjlighet att se
grannländernas public service-utbud.
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2001/02:Kr201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hörselskadade och TV.
2001/02:Kr207 av Anita Sidén och Maud Ekendahl (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om TV-licens för
bredbandsdatorer.
2001/02:Kr208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till sådana lagändringar att TV-avgiften blir
frivillig i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:Kr209 av Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om textade program i
TV.
2001/02:Kr213 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att Sveriges
Televisions sändningar görs tillgängliga för
synskadade under tillståndsperioden.
2001/02:Kr220 av Ola Karlsson och Nils Fredrik
Aurelius (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satellitsändningar
av Sveriges Televisions program.
2001/02:Kr257 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
1. Riksdagen beslutar upphäva lagen (1989:41) om TV-
avgift.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tillsättande
av en utredning för alternativa
finansieringsformer för public service-företagen.
2001/02:Kr270 av Ola Karlsson och Inger René (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om ägardirektiv
till Teracom.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om TV-licensens
avskaffande.
2001/02:Kr274 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en uppföljning av hur
public service-företagens resursfördelning och
sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper
i landet tillgodoses.
2001/02:Kr318 av Ewa Larsson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en modernisering av avgiftssystemet för dagens
TV-tittare kan behövas.
2001/02:Kr332 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en översyn bör göras av SVT:s och SR:s
sändningar på meänkieli i enlighet med vad i
motionen anförs.
2001/02:Kr338 av Charlotta L Bjälkebring (v):
4. Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter
den redan beslutade Digitalradiokommittén.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om regeringens
ansvar för DAB-radions sändningar.
2001/02:Kr398 av Jan Björkman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tillgängligheten till
regionala TV-sändningar.
2001/02:Kr400 av Ewa Larsson (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma
med förslag till hur man kan arbeta för att
motverka den brist på jämställdhet som genomsyrar
medierna i dag.
2. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma
med förslag till regler för en jämlik
valbevakning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det är
oacceptabelt om tekniken utvecklas på programmens
bekostnad inom public service-bolagen.
2001/02:Kr401 av Charlotta L Bjälkebring (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att SVT bör ta fram en handlingsplan för att bryta
maktstrukturerna i nyhetssändningar och
samhällsprogram.
2001/02:Kr402 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder mot medievåld.
2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en sammanställning
av forskning rörande barn och medier.
2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett nytt
system för finansiering av public service.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ambitionerna inom
SVT och SR att investera i digitalteknik.
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
59. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till regler för en jämlik valbevakning.
60. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att SVT måste nå upp till målet att texta
100 % av program med svenskt ursprung.
66. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen skall återkomma med förslag
till hur man kan arbeta för att motverka den brist
på jämställdhet som medierna i dag genomsyras av.
2001/02:Kr423 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvärderingen
av den digitala ljudradion påskyndas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett datum när det
analoga TV-nätet skall släckas ned.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Våldsskildringsrådets verksamhet.
2001/02:Kr424 av Lennart Daléus och Elver Jonsson
(c, fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den nordiska
TV-frågan i sin helhet skyndsamt ses över i avsikt
att finna en tillfredsställande lösning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i sina
överläggningar med övriga nordiska stater hävdar
att vidaresändning av egna program i det digitala
marknätet skall ske på likartade villkor som
gäller för det analoga nätet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillgången
till finländsk TV i Sverige och svensk television
i Finland utmynnar i ömsesidiga överenskommelser
så att detta TV-utbyte säkerställs.
2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Våldsskildringsrådets verksamhet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ljudsignal före
program med våldsinslag.
2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service-
uppdraget.
15. Riksdagen beslutar avskaffa
avgiftsfinansieringen av public service-
verksamheten i enlighet med vad i motionen anförs.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betala samma
program två gånger.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att statligt
finansierade program skall vara allmänt
tillgängliga.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om privatisering av
Sveriges Radio.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om privatisering av
Sveriges Television.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om privatisering av
Utbildningsradion.
2001/02:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till tidpunkt när det
analoga marksända TV-nätet skall släckas ned.
2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avstå från en
fortsatt statlig utbyggnad av marksänd digital-TV.