Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund ochfritid (prop. 2001/02:1)

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen i vad avser
fördelningen på anslag inom utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid för år 2002. Regeringens
förslag till fördelning på anslag och partiernas olika
budgetförslag redovisas i bilaga 3 i betänkandet.
Förutom motionsyrkanden med anknytning till budgeten
för år 2002 behandlar utskottet vissa motionsyrkanden
som inte har en direkt anknytning till
medelsanvisningen för budgetåret 2002, men som rör
sådana frågor som tas upp i budgetpropositionen eller i
budgetmotionerna.
Utskottet har genom protokollsutdrag meddelat
finansutskottet att kulturutskottet tillstyrker
regeringens förslag till ram för år 2002 för
utgiftsområde 17. I sitt betänkande 2001/02:FiU1 har
finansutskottet den 9 november 2001 tillstyrkt
regeringens förslag till utgiftsramar för år 2002,
bl.a. ram för utgiftsområde 17, vilken föreslås uppgå
till drygt 8,1 miljarder kronor. Riksdagen väntas fatta
beslut om utgiftsramar den 21 november 2001.
Utskottets majoritet, bestående av representanter för
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de
gröna, tillstyrker i betänkandet regeringens förslag
till medelsfördelning på anslag inom ramen för
utgiftsområde 17 med undantag för sex anslag.
Fördelningen på anslag, anslagens storlek och de sex
avvikelserna från regeringens förslag redovisas i
bilaga 4 i betänkandet. Avvikelserna innebär att
anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete minskas med 2,5 miljoner kronor avseende
medel till regeringens respektive Kulturrådets
disposition,
anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus ökas
med 1 miljon kronor avseende Riksteatern,
anslaget 28:18 Främjande av hemslöjden ökas med 0,5
miljoner kronor,
anslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård, som
regeringen har föreslagit skall öka med 56 miljoner
kronor, ökas i stället med 46 miljoner kronor, dvs. en
minskning med 10 miljoner kronor,
anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter ökas med
1 miljon kronor avseende Svenskt visarkiv (inom Statens
musiksamlingar) samt
anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
ökas med 10 miljoner kronor.
Representanterna i kulturutskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet liberalerna har efter det att
finansutskottet den 9 november tillstyrkt regeringens
förslag till ram för utgiftsområde 17 avstått från att
delta i utskottets beslut om anslag för budgetåret 2002
(punkt 71) och erinrar i särskilda yttranden (nr 4-7)
om huvuddragen i sina respektive budgetförslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa
bemyndiganden för regeringen att fatta beslut som
medför utgifter efter år 2002.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om att
inrätta en ny myndighet - ett forum för levande
historia - för frågor som rör demokrati, tolerans och
mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen.
Bland de satsningar som görs i den av utskottet
tillstyrkta budgeten kan inledningsvis nämnas insatser
för att förstärka resurserna för nationella
minoriteter, mångkultur, amatörteater och kultur i
arbetslivet.
Förstärkningar beräknas för Operan och Dramaten, för
insatser utanför Storstockholm, för regional musik- och
dansteater, mindre länsteatrar och länsmusiken i
Stockholm, de fria teater-, dans- och musikgrupperna
samt skådebanerörelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om att ansvaret för finskspråkig
teater skall flyttas över från Riksteatern till Statens
kulturråd.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall göra
ett tillkännagivande för regeringen om att
Göteborgsoperan skall höra till de institutioner som
avses få del av medelsförstärkningen under anslaget
till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Statens insatser för att förbättra konstnärernas
villkor är en fortsatt prioriterad fråga och en
förstärkning av medlen för individuell
visningsersättning tillstyrks. Likaså tillstyrks en
förstärkning av bidraget till Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
Utskottet tillstyrker att medel beräknas för en
mötesplats för form och design. Regeringen avser att ge
Föreningen Svensk Form i uppdrag att vara den
institution som tar ansvar för verksamheten.
En ökning för kulturmiljövården föreslås bl.a. för
ökade insatser beträffande byggnadsminnen,
industrisamhällets kulturarv, utvecklingsarbete, m.m.
Ett ökat bidrag till kulturmiljövårdsorganisationer
tillstyrks.
I enlighet med riksdagens tidigare beslut införs
fr.o.m. budgetåret 2002 ett särskilt anslag för
kyrkoantikvarisk ersättning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medlen
till centrala och regionala museer skall öka nästa
budgetår.
Utskottet anser att regeringen bör göra en översyn av
magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet
med utgångspunkt i ett förslag som tagits fram av
Statens fastighetsverk och museet. Riksdagen föreslås
göra ett tillkännagivande för regeringen att resultaten
av en sådan översyn bör presenteras för riksdagen under
innevarande riksmöte.
Regeringens förslag att anvisa medel för en
filmvårdscentral i Grängesberg tillstyrks. Utskottet
föreslår samtidigt att riksdagen tillkännager för
regeringen att frågan om filmvårdscentralens framtida
huvudmannaskap skall analyseras ytterligare och att
regeringen senast i nästa budgetproposition skall
återkomma beträffande filmvårdscentralens framtida
organisationsmodell. Bland de olika alternativ till
huvudman som bör prövas hör Statens Filminstitut, som
bör få ett tidsbegränsat uppdrag som huvudman för år
2002.
Regeringens förslag om nya regler för grundbidraget
inom statsbidragssystemet för ungdomsorganisationerna
tillstyrks av utskottet.
Genom en omfördelning av medel från idrottsanslaget
förstärks anslaget till friluftsorganisationerna enligt
regeringens förslag.
Riksdagen beslöt våren 2001 om villkor och riktlinjer
för de tre public service-företagen Sveriges Radio AB
(SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR) under nästa tillståndsperiod
(2002-2005). Riksdagen godkände att ett särskilt
distributionskonto skall inrättas för att hantera
kostnaderna för TV-distribution i samband med
övergången från analog till digital
distributionsteknik. Utskottet tillstyrker nu
regeringens förslag att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att för år 2002 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för att täcka underskott på
distributionskontot.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring
i kulturminneslagen (1988:950) med en redaktionell
ändring, lagen (1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram samt radio- och TV-lagen
(1996:844).
I betänkandet finns 47 reservationer och 10 särskilda
yttranden.
Regeringens förslag i budgetpropositionen om
beslutanderätt när det gäller inkomstgarantier till
konstnärer har godkänts av riksdagen den 14 november
2001 (bet. 2001/02:KrU5, rskr. 2001/02:20).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Finansutskottet har i sitt betänkande 2001/02:FiU1
daterat den 9 november 2001 godtagit den av regeringen
föreslagna ramen för utgiftsområde 17 om 8 106 670 000
kronor. Riksdagen planeras besluta om utgiftsramar den
21 november 2001. Kulturutskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 71 beträffande anvisande av
medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för
2002 hörande frågor görs under förutsättning av
riksdagens bifall till finansutskottets betänkande
2001/02:FiU1 i den del som avser utgiftsområde 17.
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under
Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Vissa övergripande kulturpolitiska frågor
1.Förändrade kulturpolitiska mål
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 1.
Reservation 1 (fp)
2.Ytterligare ett kulturpolitiskt mål
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 1.
Reservation 2 (mp)
3.De nationella kulturpolitiska målen i lokala
och regionala avtal m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701 yrkande
4 och 2001/02: Kr422 yrkandena 2 och 3.
Reservation 3 (mp)
4.Utgångspunkterna för kulturpolitiken
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande 1.
Reservation 4 (m)
5.Kulturpolitiska satsningar inom alla politikområden
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr342 yrkande 4.
Reservation 5 (v)
6.Kulturell infrastruktur
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr342 yrkande 8.
Reservation 6 (v)

7.En utredning om den statligt stödda kulturen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 1.
Reservation 7 (m, c)
8.Uppdrag till Statens kulturråd och Svenska
Kommunförbundet om kommunernas kulturarbete
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 2.
Reservation 8 (c)
9.Kultur riktad till barn och ungdom
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 8.
Reservation 9 (c)
10.Syftet med Stiftelsen Framtidens kultur
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr346 yrkande
7 och 2001/02:Kr419 yrkande 7.
Reservation 10 (fp)
11.Statens kulturråds och Stiftelsen Framtidens kulturs
resurser för utvecklingsverksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701 yrkande
6 och 2001/02: Kr422 yrkande 4.
Reservation 11 (mp)
Forum för levande historia
12.Forum för levande historia
Riksdagen godkänner regeringens förslag om att inrätta en ny
myndighet för frågor som rör
demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i
Förintelsen. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 4 och avslår
motionerna 2001/02:
Kr232, 2001/02:Kr260, 2001/02:Kr417 yrkande 12 och 2001/02:U347 yrkande 9.
Reservation 12 (m, kd, c, fp)
Allmän kulturverksamhet
13.Tornedalsteaterns utveckling
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr252
och 2000/01:Kr308.
Reservation 13 (v)
14.Regional verksamhet för mångkultur
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr422
yrkande 33 och 2001/02:A317 yrkande 28.
Reservation 14 (v)
Reservation 15 (mp)
15.Information till invandrargrupper om
kulturbidragssystemet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr293 yrkande 3.
Reservation 16 (v)
16.Projektet Kultur i skolan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 9.
Reservation 17 (c)
17.Ett nationellt uppdrag till Museum Anna Nordlander
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr219 och
2001/02:Kr279 yrkande 14.
Reservation 18 (c)
18.Ett nationellt uppdrag till Bildens hus i Sundsvall
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr279 yrkande 15,
2001/02:Kr326 och 2001/02:Kr392 .
Reservation 19 (c)
19.Ett nationellt uppdrag till Röhsska museet i Göteborg
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 16.
Reservation 20 (c)
20.Ett nationellt uppdrag till Textilmuseet i Borås
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr305
och 2001/02:Kr310.
21.Musik som nytt ämnesområde för nationella uppdrag
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande 9.
Reservation 21 (v)
22.Dans som nytt ämnesområde för nationella uppdrag
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr352
yrkande 9, 2001/02:Kr418 yrkande 8 och 2001/02:Kr422
yrkande 22 i denna del.
Reservation 22 (v, kd, mp)
23.Världskultur som nytt ämnesområde för
nationella uppdrag
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 22 i denna del.
Reservation 23 (mp)
24.Kvinnors roll och perspektiv som nytt
ämnesområde för nationella uppdrag
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 54.
Reservation 24 (mp)
25.Tiden för de nationella uppdragen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 21.
Reservation 25 (mp)
Teater, dans och musik
26.Skådebanerörelsen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr309,
2000/01:Kr310 och 2000/01:Kr507.
27.De fria teatergrupperna m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345
yrkande 24 och 2000/01:Kr701 yrkande 15.
28.Dalhalla festspelsscen i Rättvik
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr224,
2001/02:Kr418 yrkande 3 och 2001/02:Kr422 yrkande 29.
Reservation 26 (kd, c, mp)
29.Fonogramstödet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 28.
Reservation 27 (mp)
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
30.Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkandena 11 och 12.
31.Bemyndigande för regeringen att beställa talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 28:12 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och
informationsmaterial som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor
under 2003. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
Bild och form samt konsthantverk
32.Bemyndigande för regeringen att beställa konstverk
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 28:16 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som inklusive
tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2003-2005. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 7.
Kulturmiljö
33.Ändring i lagen om kulturminnen m.m.
Riksdagen antar i bilaga 2 till betänkandet intagna förslag till
lag om ändring i lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m. med den ändringen att orden "B.
Ekonomiska gränsvärden tillämpliga
på vissa kategorier under" skall ändras till "B. Ekonomiska
gränsvärden tillämpliga på vissa
kategorier under A". Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 17 punkt 1.
34.Bemyndigande för regeringen att besluta om bidrag till
kulturmiljövård
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
anslaget 28:27 Bidrag till
kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 100
000 000 kronor under
2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17
punkt 8.
35.Det kyrkliga kulturarvet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 4, 2001/02:Kr234 och
2001/02:Kr417 yrkande 3.
Reservation 28 (m, kd, c)
Museer och utställningar
36.Organisationen vid Statens museer för världskultur
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande 9.
37.Magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet framför om
magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna
2001/02:Kr301, 2001/02:
Kr307, 2001/02:Kr382 yrkande 2 och 2001/02:Kr383 yrkande 2 och
avslår motionerna 2000/01:Kr273,
2000/01:Kr327, 2001/02:Kr382 yrkande 1, 2001/02:Kr383 yrkande 1 och 2001/02
:422 yrkande 51.
38.Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr383 yrkande 3.
39.Brandskyddet i museer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr210, 2001/02:Kr246 och 2001/02:
Kr313.
Reservation 29 (m)
40.Ny myndighetsstruktur på museiområdet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 3 och 2001/02:
Kr340 yrkande 15.
Reservation 30 (m)
41.Permanent stöd till Akvarellmuseet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 52.
Reservation 31 (mp)
42.Vikten av form och design
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 13 och 2001/02:
Kr226 (m) yrkande 1.
Reservation 32 (m)
43.Bemyndigande för regeringen att besluta om bidrag till stöd till
icke-statliga
kulturlokaler
Riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget 28:33
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 7 000
000 kronor under 2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 17
punkt 9.
44.Översyn och redovisning beträffande stödet till icke-statliga
kulturlokaler
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr414 yrkande 5 och 2001/02:
Kr422 yrkande 48.
Film
45.Ett nationalarkiv för den rörliga bilden
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr365 yrkande 4.
46.Huvudmannaskap för filmvårdscentralen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet
framför om huvudmannaskap för
filmvårdscentralen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr365
yrkandena 1 och 2.
47.Teknisk kompetens vid filmvårdscentralen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr365 yrkande 3.
Reservation 33 (v, c)
48.Filmvårdscentralens samverkan med bibliotek och museer
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr365 yrkande 5.
Reservation 34 (v, c)
Trossamfund
49.Islamic Center i Malmö
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr399.
50.Sjukhuskyrkan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr328.
Reservation 35 (kd, c, fp)
Mediefrågor
51.Ändring i lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag till lag om
ändring i lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och videogram. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 17 punkt 3.
Radio- och TV-frågor
52.Ändring i radio- och TV-lagen
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till betänkandet intagna förslag
till lag om ändring i
radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 17
punkt 2.
53.Distributionskonto
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om lån i
Riksgäldskontoret i syfte att täcka
underskott på distributionskontot för finansiering av kostnader för
TV-distribution intill ett
belopp på 335 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 17
punkt 10.
54.Ett framtida statligt stöd till Öppna kanaler
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr325, 2001/02:Kr338 yrkande 3,
2001/02:Kr400 yrkande 4 och
2001/02:Kr422 yrkande 61.
Reservation 36 (v)
Reservation 37 (mp)
Ungdomspolitik
55.Statsbidraget till ungdomsorganisationer
Riksdagen godkänner regeringens förslag om statsbidraget till
ungdomsorganisationer. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 11.
56.Statsbidrag till generationsövergripande verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr293 yrkande 4, 2000/01:Kr345
yrkande 43, 2000/01:Kr516,
2000/01:Kr701 yrkande 12, 2001/02:Kr247 yrkande 3, 2001/02:Kr256 och 2001/
02:Kr422 yrkande 25.
Reservation 38 (v)
Reservation 39 (kd)
Reservation 40 (mp)
57.Statsbidraget till de politiska ungdomsorganisationerna
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr203 och 2001/02:K407.
Reservation 41 (fp)
Folkrörelsepolitik
58.AB Svenska Spels stöd till idrotten
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma 2002 verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på
60 000 000 kronor. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 12.
59.Översyn av bidraget till allmänna samlingslokaler ur
handikappsynpunkt
Riksdagen avslår motion 2001/02:So240 yrkande 18.
Reservation 42 (m, c)
60.Formerna för översynen av de allmänna samlingslokalerna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr280.
Reservation 43 (c)
Utbildningspolitik
61.Bemyndigande för regeringen att besluta om stöd till
funktionshindrade vid
folkhögskolor
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om det
obetecknade anslaget 25:2 Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, besluta om stöd
för funktionshindrade vid
folkhögskolor som innebär utgifter på högst 10 000 000 kronor efter 2002.
Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 13.
62.Det nationella ansvaret för folkbildningen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr225.
Reservation 44 (v)
63.Betydelsen av folkhögskolornas ideella profiler
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr263.
64.Statsbidragsfördelningen mellan studieförbunden
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr276.
65.Utrymme för ungdomars kulturaktivitet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 7.
Reservation 45 (c)
66.Vissa samordningsvinster
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkandena 4 och 5.
Reservation 46 (m)
67.Kompletterande skolor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr413.
68.Examinationsrätt för folkhögskolor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub549 yrkande 4.
69.En särskild demokratisatsning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr414 yrkande 2.
Reservation 47 (kd)
70.Kvalificerad musikutbildning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr415.
Medelsanvisning
71.Medelsanvisningen för år 2002, m.m.
a) Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid år 2001
Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
utskottets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Kr216 och 2001/02:Kr308
yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17
punkt 14 samt motionerna
2001/02:Kr281, 2001/02:Kr283, 2001/02:Kr343 i denna del, 2001/02:Kr349,
2001/02:Kr412, 2001/02:Kr414
yrkande 7, 2001/02:
Kr416 yrkande 5 i denna del, 2001/02:N265 yrkande 8 och 2001/02:
So616 yrkande 7.
b) Finskspråkig teater
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet
framför om överförande av ansvaret
för finskspråkig teater från Riksteatern till Statens kulturråd och om
finansiering av verksamheten från
de medel för de nationella minoriteternas kultur och språk som beräknas
under anslaget 28:2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte
och samarbete. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr308 yrkande 3.
c) Göteborgsoperan
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad utskottet framför om
Göteborgsoperan. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Kr308 yrkande 2 och bifaller
delvis motionerna 2001/02:Kr258 i denna
del, 2001/02:Kr311, 2001/02:Kr336 och
2001/02:422 yrkande 30.
d) Riksdagen avslår de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.

Stockholm den 15 november 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd)*, Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood
(m)*, Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta
L Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m)*, Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m)*, Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd)*, Roy
Hansson (m)*, Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c)*
och Lennart Kollmats (fp)*.
*Ledamoten har inte deltagit i beslutet under punkt 71
i utskottets förslag till riksdagsbeslut.

2001/02
KrU1

Utskottets överväganden
1 Inledning
1.1 Behandlade ärenden
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
förslag i budgetpropositionen för år 2002 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
med ett undantag, nämligen frågan om överflyttning från
regeringen till Konstnärsnämnden och Styrelsen för
Sveriges författarfond av beslutanderätten när det
gäller inkomstgarantier till konstnärer (prop.
2001/02:1 punkt 5, s. 69-70). Ändringen avses träda i
kraft den 1 december 2001. Utskottet har därför
behandlat denna fråga i ett särskilt betänkande (bet.
2001/02:KrU5). Riksdagen har den 14 november 2001
beslutat att bifalla regeringens förslag (prot.
2001/02:26, rskr. 2001/02:20).
I anslutning till regeringens förslag i
budgetpropositionen behandlar utskottet motioner, vilka
till större delen väckts under allmänna motionstiden
hösten 2001. En mindre del av de motioner som behandlas
i betänkandet har väckts under riksmötet 2000/01.
1.2 Inhämtande av information m.m.
Under ärendets beredning har på kulturutskottets
begäran information lämnats av chefen för
Kulturdepartementet Marita Ulvskog och andra
företrädare för Kulturdepartementet. Vidare har på
kulturutskottets begäran information lämnats av
statsrådet Ingegerd Wärnersson och andra företrädare
för Utbildningsdepartementet. Informationen har rört
dels frågor med anknytning till budgetpropositionen
(utgiftsområde 17), dels frågor med anknytning till
kultur- och mediefrågor respektive folkbildningsfrågor
i EU.
Vidare har representanter för Riksdagens revisorer på
kulturutskottets begäran lämnat information om
revisorernas rapport Statens ändamålsfastigheter -
hyressättning och förvaltning (2001/02:2).
Företrädare för följande organisationer har uppvaktat
utskottet:
Svenska Oberoende Musikproducenter (SOM), Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS), Teaterförbundet och
Teatercentrum.
Ett antal skrivelser m.m. med anledning av
budgetpropositionen har inkommit och anmälts i
utskottet.
1.3 Betänkandets disposition
Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak den
ordning som används i budgetpropositionens
utgiftsområde 17 (volym 9).
I betänkandets avsnitt 2-8 behandlas de
politikområden i vilka statsbudgeten under
utgiftsområde 17 är indelad, nämligen
Kulturpolitik (politikområde 28)
Mediepolitik (politikområde 27)
Ungdomspolitik (politikområde 29)
Folkrörelsepolitik (politikområde 30)
Utbildningspolitik under utgiftsområde 17
(politikområde 25)
Forskningspolitik under utgiftsområde 17
(politikområde 26)
Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17
(politikområde 2).
Under politikområde 28 Kulturpolitik har utskottet som
underrubriker i stort sett bibehållit den tidigare, och
i förra årets budgetproposition slopade, under-
indelningen i verksamhetsområden för att det skall bli
lättare att få en överblick över de 39 anslag som ingår
i kulturpolitikområdet.
Förslag i motioner om nya anslag har inordnats under
egna rubriker inom respektive politikområde.
2 Kulturpolitik (politikområde 28)
2.1 Vissa övergripande kulturpolitiska frågor
2.1.1 Målen för kulturpolitiken
Bakgrund
Riksdagen fastställde hösten 1996 sju nationella
kulturpolitiska mål (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1
s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Dessa mål ersatte 1974
års kulturpolitiska mål.
Målen för kulturpolitiken skall vara
att värna yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att använda den,
att verka för att alla får möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt till eget skapande,
att främja kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet och därigenom motverka
kommersialismens negativa verkningar,
att ge kulturen förutsättningar att vara en
dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället,
att bevara och bruka kulturarvet,
att främja bildningssträvandena,
att främja internationellt kulturutbyte och möten
mellan olika kulturer inom landet.
Vid samma tillfälle beslöt riksdagen även om
övergripande mål på anslagsnivå för myndigheter och
institutioner och om övergripande mål för vissa
statsbidrag.
Mål för vissa områden har också beslutats. Sådana finns
t.ex. intagna i arkivlagen (1990:782) och i lagen
(1999:932) om stöd till trossamfund. Sektors-
övergripande mål har godkänts för statens arbete med
arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117,
bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Vidare har mål
för arbetet för kulturmiljön godkänts av riksdagen
(prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr.
1999/2000:196).
Motionerna
I motion 2001/02:Kr419 (fp) hemställs att riksdagen
skall begära att regeringen lägger fram förslag till en
sådan ändring av kulturpolitiken som förordas i
motionen (yrkande 1). Motionärerna föreslår att de
nuvarande sju kulturpolitiska målen skall ersättas med
förändrade kulturpolitiska mål avseende frihet,
kvalitet och mångfald, vilket även skall innebära att
en kursomläggning görs inom kulturpolitiken.
Kulturpolitiken får enligt motionen inte reduceras
till ett verktyg för att lösa problem såsom
arbetslöshet, regional obalans och bristande
jämställdhet. Kulturen skall erbjuda visioner,
reflektion, fördjupning och livsglädje. Den stora öppna
horisont som kulturen öppnar inför människorna utgör en
grogrund för tolerans och skapande möten.
Kulturpolitiken får och kan inte sträva efter att
styra kulturlivets utveckling. Den skall däremot ge
starka impulser, bestämt försvara de demokratiska
principerna om tanke- och yttrandefrihet samt garantera
förutsättningarna ekonomiska och organisatoriska för
en sund vardag när det gäller produktion, distribution
och mottagning av kultur, anförs det i motionen.
Kulturpolitiken måste struktureras av konkreta och
mätbara mål. Det måste gå att avgöra om kulturpolitiken
uppnått sitt syfte eller inte. De kulturpolitiska mål
som fastställdes under 1990-talet erbjuder enligt
motionen liten vägledning, varför de måste förändras
för att uppnå större klarhet.
Frihet, mångfald och kvalitet är grundprinciperna i
den liberala kulturpolitiken och skall enligt motionen
läggas till grund för kulturpolitiken för att skapa
goda förutsättningar för ett fritt, utmanande och
ständigt förnyande kulturliv, tillgängligt för alla. I
motionen utvecklas denna syn på kulturpolitiken vidare.
I motion Kr422 (mp) yrkas att riksdagen skall besluta
om ytterligare ett nationellt kulturpolitiskt mål. Det
nya målet för kulturpolitiken skall vara "att verka för
en hållbar livsstil som utvecklar förmågan att hantera
sitt liv med minskat beroende av myndigheter och snävt
marknadstänkande" (yrkande 1). Kulturpolitiken skall
främja ett personligt ansvarstagande för naturen,
miljön och vår omgivning så att ett större ekologiskt
medvetande uppnås.
I två motioner, 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 4 och
2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 2 och 3, hemställs att
hänsyn skall tas till de nationella kulturpolitiska
målen i lokala och regionala avtal och att
kulturaspekten bör utgöra ett centralt inslag vid
utvecklingen av lokala tillväxtavtal.
Utskottets ställningstagande
Utskottet påminner om att riksdagen på utskottets
förslag vid varje riksmöte efter det att de nu gällande
nationella kulturpolitiska målen antogs hösten 1996
avslagit motionsyrkanden om nya eller ändrade
kulturpolitiska mål (se senast i bet. 2000/01:KrU1 s.
23).
Utskottet anser nu - liksom vid tidigare tillfällen -
att det är angeläget att 1996 års nationella
kulturpolitiska mål får gälla under en längre tid, så
att de på samma sätt som 1974 års mål får
genomslagskraft inte endast inom det kulturpolitiska
området utan även inom andra sektorer både inom och
utanför det statliga området. Utskottet avstyrker
därmed motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 1 och
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 1.
De nationella kulturpolitiska målen är av
sektorsövergripande karaktär. De skall vara styrande
för statlig verksamhet och är avsedda att vara
vägledande utanför det statliga området. Utskottet
anser att det vare sig är möjligt eller lämpligt att
föreskriva att de nationella kulturpolitiska målen
skall vara ett icke förhandlingsbart inslag i alla
regionala och lokala avtal eller vid utvecklingen av
lokala tillväxtavtal. Utskottet anser att det finns en
växande insikt om att kulturen är en betydelsefull
kraft i samhällets utveckling, vilket bör kunna
avspeglas t.ex. i de sammanhang som nämns i motionerna.
Utskottet anser att riksdagen inte bör göra ett sådant
uttalande som begärs i motionerna. Riksdagen bör därför
avslå motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 4 och
2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 2 och 3.
2.1.2 Utgångspunkterna för kulturpolitiken
Motionen
I motion 2001/02:Kr205 (m) framhålls att en ny tid
kräver en ny kulturpolitik (yrkande 1). Sedan riksdagen
1996 fattade ett principbeslut om inriktningen av
kulturpolitiken, dvs. för fem år sedan, har mycket hänt
inom kulturen. Internet är snart var mans dagliga
redskap, MPEG har förändrat vårt sätt att lyssna på
musik, ICQ har över 100 miljoner användare jorden runt
som kommunicerar med varandra i realtid och byter
freeware, bilder och mycket annat med varandra, digital
TV kommer snart att finnas i de flesta hushåll och DVD-
spelare börjar ta över videons roll. Utvecklingen inom
den nya tekniken går hissnande fort. Denna utveckling
är av godo och bör inte begränsas och försvåras.
Motionärerna framhåller att kulturen har blivit
alltmer gränslös. Kulturyttringarna blir också fler.
Gästspel av teatergrupper från andra världsdelar,
konstutställningar med konstnärer från hela världen och
författare från andra språkområden är tillgängliga för
alltfler. Nationalstatens definition av kultur och
kulturarv måste med nödvändighet förändras.
Kultur och kulturhistoria är en del av vårt liv.
Motionärerna poängterar att vi har en skyldighet att
bevara det som vi erhållit i arv. Kulturen måste också
utvecklas så att dagens generationer överlämnar sin
kultur och sin kulturhistoria till nästa generation.
Att så sker är enligt motionärernas mening inte bara
ett privilegium, utan lika mycket en skyldighet.
Motionärerna efterlyser en strategi för en mer
dynamisk kulturpolitik. En strategi som tar hänsyn till
att kulturlandskapet i Sverige och världen förändras
i en allt snabbare takt. Funktionshindrades självklara
rätt till tillgång på ett rikt och varierat kulturliv
betonas också.
Staten skall enligt motionen koncentrera sina
kulturpolitiska insatser till i princip tre områden:
Befrämja barn- och ungdomskultur.
Värna vårt gemensamma kulturarv.
Ge landets kulturskapare ordentliga förutsättningar
för sitt konstnärsarbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare riksmöten avstyrkt yrkanden
motsvarande det som nu är aktuellt i motion
2001/02:Kr205 (m) yrkande 1 med hänvisning till att
motionärerna dels utvecklat sin allmänna syn på
kulturpolitiken, dels framfört synpunkter av mera
programmatisk karaktär som utskottet inte funnit skäl
att närmare diskutera (senast i bet. 2000/01:KrU1 s.
25-26). Utskottet har vidare hänvisat till den
diskussion om statens ansvar som fördes i
Kulturutredningens slutbetänkande (SOU 1995:84 s.
93-129). Utredningen markerade bl.a. att det är viktigt
att många tar ett direkt och personligt ansvar för
kulturen och att det offentliga inte bör ta ansvar för
det som idéburna rörelser eller andra kan göra lika bra
eller bättre. Utredningen anförde även att andra
kulturella intressen kan tillgodoses genom en väl
fungerande marknad. Utredningen uttryckte det
offentligas ansvar genom förslagen till kulturpolitiska
mål och diskuterade rollfördelningen med tyngdpunkt på
frågan om motiven för offentliga åtaganden och frågan
om hur ändamålsenligt och nödvändigt det statliga
kulturstödet är. Utskottet har senast vid 2000/01 års
riksmöte uttryckt att det i vart fall inte vid denna
tidpunkt skulle vara en meningsfull resursinsats att
söka åstadkomma en sådan precisering av statens ansvar
på kulturområdet som motionärerna efterlyser. Utskottet
har i sammanhanget framhållit att det inte heller
skulle vara möjligt att få en mera långtgående
uppslutning kring ett sådant preciseringsförslag.
Utskottet anser att prövning av statens ansvar får -
för olika kultursektorer - göras med utgångspunkt i
fastställda nationella kulturpolitiska mål.
Utskottet vill framhålla att samhällets och kulturens
förutsättningar, liksom människors möjligheter att vara
delaktiga och aktivt medverkande i kulturens yttringar,
snabbt förändras bl.a. mot bakgrund av den snabba
tekniska utvecklingen inom medie- och IT-områdena och
att detta synsätt kommer till uttryck inte endast i den
nu aktuella motionen utan på olika sätt och utifrån
skilda politiska bedömningar även i den kulturpolitik
som förordas av övriga partier i riksdagen.
Utskottet redovisade under hösten 1999 (bet.
1999/2000:KrU2 s. 6-7) vissa förhållanden beträffande
den tekniska utvecklingens betydelse för kultur och
medier och framhöll att den nationella IT-strategin (se
regeringens skr. 1998/99:2) syftar till att stimulera
användningen av informationsteknik på ett sätt som
befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.
Utskottet hänvisar till sina tidigare
ställningstaganden och avstyrker motion 2001/02:Kr205
(m) yrkande 1.
2.1.3 Kulturpolitiska utredningar
Motionerna
I motion 2001/02:Kr342 (v) konstateras att det är en
stor uppgift att se till att alla i hela landet får
tillgång till kultur och yttrandefrihet i enlighet med
1996 års kulturpolitiska mål. I motionen tas särskilt
upp de frågor som rör vissa strukturella problem inom
kulturområdet, vilka enligt motionärernas mening bör
lösas om de kulturpolitiska målen skall kunna uppnås.
Motionärerna anför att en förutsättning för att
kulturpolitiska satsningar skall nå ut till alla
invånare i landet är att sådana satsningar ingår inom
alla politikområden t.ex. förskola, skola och vård,
samhällsplanering och bostadspolitik,
integrationspolitik, socialpolitik, kriminalpolitik och
brottsförebyggande verksamhet. Detta kräver ett nytt
sätt att tänka och att lägga upp budgetarbetet. Staten
måste gå i bräschen för att detta tänkande även skall
få genomslag på den lokala nivån.
Motionärerna exemplifierar med sådan kunskap på olika
områden som numera finns om kulturens betydelse. Kultur
i vården ger effekter på patienternas hälsa. Där skolan
inrymmer rikligt med kulturella element - dans, musik,
teater, skönlitteratur - går även lärandet lättare.
Juridikstudenter i Jönköping får exempelvis bättre
studieresultat när de läst ett stort antal
skönlitterära böcker jämsides med facklitteraturen. Vid
Kungl. Musikhögskolan utbildas konstnärer för att
arbeta i förskola, grundskola och gymnasium.
Bostadsmiljöer och andra sociala sammanhang behöver
konst, musik och kulturella upplevelser av olika slag.
Det finns enligt motionen gott om exempel på hur
kulturella upplevelser kan föra samman människor från
olika kulturer och med olika etnisk bakgrund. Detta
arbete bärs ofta upp av enstaka kvinnor eller män som
är besjälade av sin idé och sin uppgift.
Riksdagen bör enligt motionen uppdra åt regeringen
att göra en översyn av dessa frågor och sedan återkomma
med förslag till hur medel för kultursatsningar skall
kunna integreras i alla politikområden i budgeten
(yrkande 4).
I samma motion anförs vidare att kulturlivet kan göras
effektivare och starkare om resurserna utnyttjas på ett
mera medvetet och samordnat sätt. Det finns enligt
motionärernas mening i dag ett problem med inbördes
konkurrerande och/eller dåligt samordnad kulturell
infrastruktur. Motionärerna anför att detta exempelvis
gäller de tre riksorganisationerna Rikskonserter,
Riksteatern och Riksutställningar i förhållande till
länsmusik, länsteatrar och länsmuseer. Även
länskonsulenternas och arrangörsföreningarnas roller
och förhållande till övrig struktur måste tydliggöras.
Regeringen bör utreda hur den i motionen förordade
effektiviseringen bäst kan ske. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna (yrkande 8).
I motion 2001/02:Kr279 (c) anförs att kulturen inte
endast stärker vår framtidstro och samhörighet utan att
den också är en drivkraft för människors kreativitet
och vilja att utveckla det egna samhället.
En långsiktig kulturpolitik bör ge utrymme för nya
lösningar, nya idéer och nya organisationsformer.
Utöver den kulturella infrastrukturen med institutioner
och myndigheter bör också den "nya" delen av
kulturlivet med filmfestivaler, rockkonserter, m.m.,
som är mera tillfälliga, oreglerade och kortsiktiga och
som står för förnyelse och utveckling, främjas. Ett
lysande exempel på "morgondagens" kulturrörelse är
enligt motionen Södra Teatern i Stockholm med
internationella teater- och dansgästspel, världsmusik,
pop och rock, seminarier, föreläsningar, debatter och
musikklubbar.
Det är viktigt att få en diskussion kring hur den
nationella kulturpolitiken kan anpassas till vår
föränderliga omvärld. För att se om de kulturpolitiska
prioriteringarna följer människors prioriteringar anser
motionärerna att regeringen bör göra en utredning om
den statligt stödda kulturen. Utredningen skall belysa
utbud och efterfrågan och undersöka om de statliga
bidragen till kulturinstitutioner, sett under ett antal
år, givit en ökning och breddning av publiken.
Riksdagen bör som sin mening tillkännage för regeringen
att en utredning i dessa frågor bör tillsättas (yrkande
1).
I samma motion framhålls även att kulturpolitiken
påverkar de flesta andra politikområden. Det finns dock
mycket kvar att göra för att öka samspelet mellan
kulturpolitiken och andra samhällsområden. Exempel
finns på kommuner där kulturfrågor lyfts in på andra
områden. En lokal kulturpolitik för framtiden kan inte
enbart vara en fråga om att förvalta det kommunen redan
har. De politiska besluten måste enligt motionen
inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett
levande, lokalt kulturliv i alla delar av landet - ett
kulturliv med mångfald, hög kvalitet och plats för både
amatörers skapande och professionella konstnärers
gästspel och medverkan. Den lokala kulturen måste göras
synlig. Regeringen bör enligt motionen ge ett gemensamt
uppdrag till Kulturrådet och Kommunförbundet
beträffande kommunernas kulturarbete för att under en
treårsperiod utveckla kommunernas samverkansformer,
förändringsarbete och erfarenhetsutbyte samt utveckla
vägledning för kommunerna (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser - liksom motionärerna bakom motion
2001/02:Kr342 (v) - att det är viktigt att de
kulturpolitiska målen genomsyrar andra politikområden
och att detta också tar sig uttryck i kulturpolitiska
satsningar av olika slag inom alla politikområden.
Utskottet konstaterar att detta också är avsikten med
de kulturpolitiska målen. De skall vara styrande för
statlig verksamhet och vägledande för landstingens och
kommunernas verksamhet.
Det är väsentligt att kunskapen om kulturens
betydelse inom andra politikområden utvecklas, sprids
och kommer till praktisk användning. Utskottet anser
att det inom det statliga området bör åligga de
centrala myndigheterna att, utifrån de mål som
specifikt gäller deras respektive verksamhetsområden,
främja en sådan utveckling som motionärerna beskriver.
Dessa myndigheter besitter också en sådan ingående
kunskap inom sina respektive områden om behoven av och
tillgången på kulturella verksamheter integrerade i
verksamheten att de bör kunna bedöma i hur stor
omfattning och på vilket sätt de kulturella inslagen
bör utvecklas. Utskottet är inte övertygat om att en
stor och omfattande, särskild utredning av det slag som
förordas i motionen skulle ha möjlighet att tillägna
sig denna kunskap om varje berört politikområde och
samtidigt ha den överblick som skulle behövas för
utredningsarbetet.
Kulturrådet har inlett årets omvärldsanalys (Om
världen 2001) med att konstatera att kulturen
diskuteras i nya sammanhang, t.ex. i samband med hälsa
och turism, att den blivit ett verktyg i
utvecklingsstrategier för näringslivet och att den
behandlas i samband med regionalpolitik och
globalisering. Kulturrådet sammanfattar utvecklingen
med att kulturen håller på att ta sig in mot centrum
för samhällsutvecklingen. Kulturrådet anför att det är
angeläget att få en diskussion kring hur den nationella
kulturpolitiken kan anpassas till en föränderlig
omvärld, hur en större öppenhet och flexibilitet kan
bidra till ett dynamiskt samspel - inte bara med andra
kulturaktörer utan också med andra politikområden.
För att uppnå sådana resultat som eftersträvas av
motionärerna bör enligt utskottets uppfattning centrala
myndigheter utifrån sina kunskaper på sina respektive
områden kunna samverka i olika former med kulturområdet
och med den centrala myndigheten inom kulturområdet,
Statens kulturråd. Ett exempel på sådan samverkan på
central nivå är den som pågår på regeringens uppdrag
mellan Kulturrådet och Skolverket. Utskottet påminner i
sammanhanget också om att Folkhälsoutredningen (Hälsa
på lika villkor, SOU 2000:91) behandlat frågan om
sambandet mellan kultur och hälsa.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 2001/02:Kr342 (v) yrkande 4 om en utredning om
kultursatsningar på andra politikområden.
Frågan om kulturlivets strukturer är ett inslag i den
kontinuerliga och systematiska uppföljning och
utvärdering som Kulturrådet genomför område för område.
Resultaten av dessa uppföljningar och utvärderingar
läggs till grund för rådets analyser och förslag till
regeringen. I årets omvärldsanalys (Om världen 2001)
sägs bl.a. att staten måste vara pådrivande i en
utveckling som syftar till utbyte och samverkan mellan
de regionala institutionerna och även kunna verka för
att utbudet från de centrala institutionerna sprids
till olika delar av landet. I budgetpropositionen
redovisar regeringen en årlig analys av fördelningen
över landet av de statliga kultursatsningarna (utg.omr.
17 s. 58-64).
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel har pågått i tre regioner, Skåne,
Kalmar och Gotlands län, sedan den 1 juli 1997.
Försöksverksamheten har utvärderats av den
parlamentariska regionkommittén (PARK-kommittén), som
lade fram sina förslag i betänkandet Regionalt
folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU 2000:85). På
grundval av betänkandet och remissyttranden har
regeringen under hösten 2001 lagt fram sina förslag om
framtida organisation för samverkan inom länen (prop.
2001/02:7). Förslagen innebär bl.a. att fördelningen av
kulturbidrag skall återföras till Statens kulturråd.
Kulturrådet skall enligt propositionen öka sitt
deltagande i pågående regionala processer genom samråd
och samverkan. Därigenom skall regionalt inflytande ges
över hur statliga kulturbidrag används i länet. I
motioner har föreslagits dels fortsatt
försöksverksamhet, dels ändringar i regeringens
förslag. Ärendena bereds nu inom
konstitutionsutskottet. Frågan om den framtida
kulturella strukturen torde påverkas av de kommande
besluten med anledning av regeringens proposition
2001/02:7.
Mot bakgrund av Kulturrådets allmänna uppföljnings-
och utvärderingsuppdrag och den nu pågående beredningen
inom riksdagen av regeringens förslag om framtida
organisation av samverkan i länen (prop. 2001/02:7)
anser utskottet att riksdagen inte bör begära att
regeringen skall tillsätta en särskild utredning om den
kulturella strukturen i landet. Motion 2001/02:
Kr342 (v) yrkande 8 avstyrks.
Beträffande yrkandet i motion 2001/02:Kr279 (c) om en
utredning om den statligt stödda kulturen vill
utskottet anföra följande.
Utskottet påminner om att till Kulturrådets
huvuduppgifter hör att följa utvecklingen inom
kulturområdet i stort, ge regeringen ett samlat
underlag för den statliga kulturpolitiken och biträda
vid genomförandet av denna. Rådet skall också utveckla
metoder för mål- och resultatstyrning inom
kulturområdet. Som utskottet redovisat i det föregående
genomför Kulturrådet en kontinuerlig och systematisk
uppföljning och utvärdering område för område. Detta
arbete syftar till att måluppfyllelse och effekter av
bidragsfördelningen skall kunna bedömas. I arbetet
ingår undersökningar av spridningen av det statligt
stödda kulturutbudet och publikundersökningar. Sådana
görs också inom institutionerna. På riksdagens begäran
lämnar regeringen, som nämnts, varje år en redovisning
och analys av utvecklingen av den regionala
fördelningen av statens stöd till kultur.
Kulturrådet diskuterar i sin omvärldsanalys år 2001
de utvecklingstendenser på olika områden som på olika
sätt påverkar konsten, kulturen och kulturpolitiken.
Rådet konstaterar t.ex. att nya arenor, nya arrangörer,
informella spelplatser och nya konstformer uppstår,
oftast utan offentligt stöd. Kulturrådet sammanfattar
med att kulturpolitiken i dag står inför flera viktiga
vägval. Genom de frågeställningar som presenteras i
omvärldsanalysen avser Kulturrådet att stimulera debatt
om kulturens betydelse som dynamisk, utmanande och
obunden kraft i samhället.
Utskottet förutsätter självfallet att Kulturrådet i
sina fortsatta utvärderingar belyser bl.a. de
frågeställningar om förnyelse, delaktighet och
spridning av kulturen som lyfts fram i motionen. Någon
särskild utredning om den statligt stödda kulturen i
enlighet med motionen är enligt utskottets mening inte
nödvändig. Motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 1 avstyrks.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion
2001/02:Kr279 (c) om att det är viktigt att
samverkansformer och erfarenhetsutbyte mellan
kommunerna och vägledning för kommunernas kulturarbete
utvecklas. Utskottet utgår från att sådant arbete pågår
på många håll i landet och att Kommunförbundet
stimulerar denna verksamhet och stöder den genom
rapporter, utredningar och statistik. I detta arbete
kan även resultaten av Kulturrådets utvärderings- och
analysarbete och den statistik och de rapporter som
Kulturrådet publicerar användas. Den samverkan som
Kulturrådet och Kommunförbundet finner nödvändig kan
genomföras utan att riksdagen gör något uttalande om
ett uppdrag från regeringen i frågan. Utskottet
föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen
avslår motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 2.
2.1.4 Kultur riktad till barn och ungdomar
Motionen
Enligt motion 2001/02:Kr279 (c) är det främst i
kommunerna som förutsättningarna skapas för barns
kulturverksamhet. De påpekar att stora nedskärningar
har gjorts under 1990-talet i kommuner och landsting,
inte minst i verksamheter för barn och ungdomar.
Motionärerna understryker samtidigt att barnkulturen
inte bör diskrimineras i den nationella kulturpolitiken
i förhållande till vuxenkulturen. Därför bör riksdagen
som sin mening tillkännage för regeringen att 25 % av
de statliga kulturanslagen bör avsättas för kultur för
barn och ungdomar (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat
motionsyrkanden om att 25 % av de statliga bidragen
skall avsättas för kultur riktad till barn och ungdom,
senast vid föregående riksmöte (bet. 2000/01:KrU1 s.
29-30). Utskottet behandlade frågor om barns och
ungdomars rätt till kultur även i sitt ungdomspolitiska
betänkande hösten 1999 (bet. 1999/2000:KrU4 s. 44-45).
Utskottet påminde därvid bl.a. om att barns och ungas
rätt till eget skapande och deltagande i kulturlivet
var ett genomgående tema när riksdagen hösten 1996
beslöt om en långsiktig kulturpolitik och om nationella
kulturpolitiska mål. Dessa mål gäller hela befolkningen
i landet, således även barn och unga.
Utskottet vill framhålla att det ankommer på alla
institutioner, organisationer m.m. som fördelar eller
får statligt kulturstöd att beakta att de
kulturpolitiska målen omfattar barns och ungas rätt
till delaktighet i kultur och till eget skapande. Det
förefaller utskottet mindre lämpligt att införa en
generell regel om att en särskild procentsats av alla
statliga kulturbidrag skall avsättas för barns och
ungas kultur. Verksamheter är olika, förutsättningarna
skiljer sig åt, bidragsmottagarna är av mycket skilda
slag och har skiftande uppdrag. Utskottet anser därför
att riksdagen bör avslå motion 2001/02:Kr279 (c)
yrkande 8. Samtidigt vill utskottet framhålla att det
är viktigt att diskussionen om prioritering av barns
och ungas kultur fortgår, t.ex. när det gäller
fortsatta sådana särskilda satsningar på kultur för
barn och unga som gjorts sedan år 1996 och sådana
frågor om kulturlivets prioritering av barn och unga
som Kulturrådet berört i sin senaste omvärldsanalys.
2.1.5 Stiftelsen Framtidens kultur
Motionerna
I två motioner, 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7 och
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 7, hemställs att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna att det
ursprungliga syfte och den självständiga ställning som
Stiftelsen Framtidens kultur hade från början skall
återställas. Motionärerna anser att stiftelsens syfte
har förfelats genom att stiftelsens medel enligt deras
mening har blivit en integrerad del av den statliga
bidragsgivningen.
Enligt två andra motioner, 2000/01:Kr701 (mp) yrkande
6 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 4, bör riksdagen som
sin mening tillkännage för regeringen behovet av en
bättre fördelning av medel som disponeras för
långsiktigt hållbar verksamhet (varmed menas medel till
Kulturrådets förfogande) och medel till mera temporär
verksamhet (dvs. medel som disponeras av Framtidens
kultur för tidsbegränsade projekt).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade senast i sitt betänkande
1999/2000:KrU9 (s. 13-15) frågor som rör Stiftelsen
Framtidens kultur. Utskottet redovisade då kort
bakgrunden till bildandet av stiftelsen och dess
uppdrag enligt stiftelseförordnandet. Regeringen utser
och entledigar stiftelsens styrelse och bestämmer vem
som skall vara ordförande. Stiftelsen skall under minst
tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och
nyskapande kulturprojekt, stimulera det regionala
kulturlivet i vid mening samt stärka tillväxt och
utveckling. Vid riksdagsbehandlingen av frågan om
bildandet av stiftelsen sades bl.a. att det förutsattes
att regionala och lokala intressen skulle engageras och
bidra till projekten för att satsningarna skulle ge
bestående effekter.
Utskottet framhöll vid 1999/2000 års riksmöte att
stiftelsen är en självständig juridisk person och att
dess förmögenhet skall förvaltas enligt föreskrifterna
i stiftelseförordnandet samt att ändamålet med
stiftelsen inte kan ändras.
Utskottet redovisade att bidragsansökningar
kvalitetsprövas genom en ad hoc-grupp med externa
sakkunniga samt med stöd av sektorsmyndigheterna på
området, nämligen Kulturrådet, Riksarkivet och
Riksantikvarieämbetet. Utskottet redovisade även
stiftelsens prioriteringsarbete.
Utskottet anser - på samma grunder som angavs våren
2000 - att riksdagen inte bör göra ett sådant uttalande
som begärs i motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7
och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 7, varför de avstyrks.
Våren 2000 behandlade utskottet även frågan om
relationen mellan de utvecklingsmedel som disponeras av
Kulturrådet och av Framtidens kultur (bet.
1999/2000:KrU9). Utskottet konstaterade bl.a. att både
Kulturrådet och Konstnärsnämnden disponerar medel under
olika anslag för utvecklingsverksamhet. Vidare anförde
utskottet att utveckling ingår som en integrerad del i
verksamheten hos andra institutioner m.m. som får
statliga medel. Utskottet konstaterade att det inte är
lätt att urskilja vilka statliga medel som kan sägas
motsvara de medel som disponeras av Framtidens kultur
och som går till utveckling, om en jämförelse skulle
göras. Utskottet påpekade att beräkningen av medel som
skall stå till Kulturrådets disposition måste göras
varje år i det ordinarie budgetarbetet. Det måste då
ske en avvägning mot andra resursbehov. Utskottet
hänvisar i övrigt till vad som anfördes i betänkande
1999/2000:KrU9 och avstyrker de nu aktuella motionerna
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 6 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 4.
2.2 Forum för levande historia
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att en ny myndighet
skall inrättas för frågor som rör demokrati, tolerans
och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i
Förintelsen. Verksamheten skall syfta till att stärka
människors vilja att aktivt verka för alla människors
lika värde (prop. s. 65).
Bakgrunden till förslaget är betänkandet Forum för
levande historia (SOU 2001:5), som utarbetats av en
kommitté med uppgift att utreda etablerandet av ett
Forum för levande historia (Ku 1999:09). Vidare grundas
förslaget på den verksamhet som hittills bedrivits inom
ramen för projektet Levande historia som för närvarande
förs vidare av en ny kommitté med namnet Forum för
levande historia (2001:01).
I propositionen anförs att det permanenta uppdraget
för Forum för levande historia skall vara att främja
arbete med, diskussion om och reflektion över
demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i
samtiden utifrån historiska perspektiv, utifrån
Förintelsen och utifrån svensk nutidshistoria. Ingen
svensk institution har i dag ett sådant uppdrag.
Forumet skall, genom utställningar och konstnärliga
uttrycksformer som musik, bildkonst, dans, teater, film
och litteratur, genom utbildning, föreläsningar och
debatt, bidra till ett fördjupat historiemedvetande.
Vidare informerar regeringen om att det inom
Regeringskansliet pågår ett arbete för att ta fram en
nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter,
vilken kommer att redovisas för riksdagen under hösten
2001. En viktig del i denna handlingsplan är FN:s
årtionde för utbildning i de mänskliga rättigheterna.
Det framtida forumet kan spela en roll när det gäller
sådana utbildningsinsatser och i den kommande
uppföljningen av förverkligandet av handlingsplanen.
Forum för levande historia bör enligt regeringen ha
sitt säte i Stockholm men verka i hela landet genom
samverkan med ett brett spektrum av aktörer, bl.a. med
kulturinstitutioner, skolor, universitet och högskolor,
folkbildningsorganisationer och andra folkrörelser.
Barn och ungdom i grund- och gymnasieskolan är särskilt
viktiga att nå genom forumets verksamhet. Följaktligen
utgör även lärare och andra vuxna i barns och ungdomars
närmiljö centrala målgrupper. Forum för levande
historia skall aktivt främja högtidlighållandet av
Förintelsens minnesdag genom olika initiativ riktade
till såväl det offentliga Sverige som föreningsliv,
organisationer och enskilda.
Myndigheten skall inrättas år 2003. Regeringen avser
att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att
lämna förslag till närmare utformning av myndighetens
organisation och arbetsformer.
Under anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter
anger regeringen att den för år 2003 avser att beräkna
40 miljoner kronor för inrättande av myndigheten Forum
för levande historia (prop. s. 101).
Motionerna
Motionsförslag har väckts om organisationsformen för
Forum för levande historia, om utvidgning av
myndighetens uppdrag och om inrättande av ett museum
över ondska.
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) anser
liksom regeringen att samhället har en viktig uppgift
när det gäller att sprida kunskap om Förintelsen och
främja diskussionen om demokrati och mänskliga
rättigheter. De är emellertid inte övertygade om att en
särskild myndighet bör inrättas för ändamålet.
Verksamheten skulle kunna organiseras som en ideell
förening, i vilken staten, näringslivet och de stora
folkrörelserna innefattas. Ett annat alternativ är att
verksamheten involveras i någon eller några av de
befintliga instanser som redan arbetar med dessa
frågor, t.ex. något av universitetens centrum för
förintelseforskning. En förstärkning av arbetet för
demokrati och mänskliga rättigheter måste - anser
motionärerna - också inrymma kunskaper om andra brott
mot mänskligheten som t.ex. de kommunistiska regimernas
brott under 1900-talet. I motionen föreslås därför att
frågan skall utredas ytterligare (yrkande 12). Ett
förslag från Kristdemokraterna i motion 2001/02:Kr416
(kd) yrkande 5 rörande finansieringen av Forum för
levande historia behandlas i ett senare avsnitt i detta
betänkande under anslaget 28:29 Centrala museer:
Myndigheter.
I motion 2001/02:Kr232 (m) föreslås att även de
illdåd som begåtts i kommunismens namn skall
uppmärksammas av den blivande myndigheten.
Förslaget i motion 2001/02:U347 (fp) syftar till att
uppdraget för Forum för levande historia skall breddas
och fördjupas, så att det även inbegriper frågor om
religiös intolerans, en företeelse som har en lång
historia och som måste läggas till listan av
ideologiska förintelsemaskiner (yrkande 9).
I motion 2001/02:Kr260 (m) föreslås att regeringen
skall lägga fram förslag om att inrätta ett centralt
museum över mänsklig ondska. I ett sådant museum kan
offren för nazismens judeutrotning, för kommunismens
förföljelser, för terrorismens våldsdåd, för folkmord
och för etniska rensningar manifesteras för kommande
generationer.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det av stort värde att
en särskild mötesplats skapas för att aktivt verka för
alla människors lika värde och för att behandla frågor
om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med
utgångspunkt i Förintelsen. De kontakter med hela
utbildningsväsendet som Forum för levande historia
skall ha bör kunna innebära att forumet får en bred bas
och kan fungera som en mötesplats för såväl
specialister som en bred allmänhet. Förutsättningarna
bör därmed också vara goda för att forumet skall kunna
nå ut till hela landet med sin verksamhet. I samarbetet
med universitet och högskolor bör forumet bl.a. ta del
av information och kunskaper och aktivt medverka till
att dessa förmedlas till allmänheten i den anda som
anges i högskolelagen (1992:1434). Det är angeläget att
forskningsresultaten görs tillgängliga och förståeliga
också för medborgarna, särskilt för den unga
generationen.
Utskottet vill framhålla att forumets verksamhet
självfallet inte är avsett att på något sätt fungera
som styrande gentemot den fria och objektiva
forskningen.
Vidare vill utskottet understryka vikten av att
forumet i sitt arbete med utställningar, debatter och
seminarier m.m. samarbetar med folkrörelser och andra
organisationer. Därmed bör en bred förankring av
verksamheten kunna skapas och olika samhällsskikt och
åldrar i befolkningen kunna nås.
Då det gäller förslaget i motion 2001/02:Kr417 (kd)
yrkande 12 i den del som syftar till att frågan om
organisationsform skall utredas ytterligare vill
utskottet anföra följande.
Utskottet anser i likhet med regeringen att den
lämpligaste organisationsformen och utgångspunkten för
forumet är myndighetsformen. Frågan om valet av
organisationsform har utretts av Kommittén med uppgift
att utreda etablerandet av ett Forum för levande
historia (Ku 1999:09) och redovisats i betänkandet
Forum för levande historia (SOU 2001:5). Kommittén
anger en rad förutsättningar såsom grundläggande för
forumets verksamhet (bet. s. 147). Några av dem återges
här:
Oberoende och trovärdighet i forumets kritiskt vetenskapliga
förhållningssätt.
En tydlig profil som helt och fullt utvecklas med hänsyn till forumets
egen verksamhet.
Stabil och långsiktigt hållbar ekonomi skall ge forumet möjlighet
till hög kvalitet både i den
långsiktiga planeringen och i de snabba insatser som verksamheten kan komma
att fordra.
Ett nationellt och internationellt anseende skall kunna byggas upp och
vidmakthållas.
Verksamheten skall präglas av flexibilitet och öppenhet för både
aktuella händelser och nya
diskussionsämnen.
En organisatorisk enkelhet skall främja en smidig samverkan med
andra organ, nationellt och
internationellt.
Kommittén som kommit fram till slutsatsen att de grundläggande
förutsättningarna för forumets verksamhet
bäst tillgodoses genom att en fristående statlig myndighet inrättas
anför även följande.
För myndighetsformen talar generellt möjligheterna till öppenhet
och insyn. Också behovet av
organisatorisk stabilitet kan ofta lösas bäst genom myndighetsformen.
Framtida verksamhet vid forumet är
därtill anslagsberoende och en mycket betydande del av investeringar
och sannolikt också andra
grundkostnader kommer att bli beroende av anslag inom ramen för
statsbudgeten. Enligt regeringens
proposition Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst bör anslagsberoende
statlig verksamhet, som inte
är utsatt för konkurrens, i huvudsak bedrivas i myndighetsform. Till
fördelarna med en egen myndighet
hör också att Forum för Levande historia får en självständig ställning
genom att den inte inordnas i en
redan pågående organisation.
Enligt utskottets uppfattning är skälen till den av
regeringen valda myndighetsformen övertygande. Det
finns därför inte någon anledning att ytterligare
utreda organisationsformen för Forum för levande
historia som föreslås i motion 2001/02:Kr417 (kd)
yrkande 12 i denna del.
Förslagen i motionerna 2001/02:Kr232 (m),
2001/02:Kr417 (kd) yrkande 12 i denna del och
2001/02:U347 (fp) syftar till att forumets uppdrag
skall utvidgas och inbegripa även andra kränkningar av
människovärdet än Förintelsen. Enligt utskottets
uppfattning synes en sådan vidgning av uppdraget vara i
överensstämmelse med regeringens planer för det
permanenta uppdraget såsom det redovisas i
budgetpropositionen. I sammanhanget kan nämnas att
Kommittén för levande historia under hösten 2001
genomför seminarier på temat Sovjetkommunismens brott
mot mänskligheten. Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Även förslaget i motion 2001/02:Kr260 (m) att inrätta
ett museum över ondskan avstyrks. Utskottet vill peka
på att den nya myndighetens uppdrag bl.a. innefattar
utställningsverksamhet, vilket delvis bör tillgodose
motionärens förslag. Genom bredden på uppdraget kommer
emellertid forumet att verka i flera olika sammanhang
och över många olika samhällssektorer i hela landet,
vilket innebär att myndighetens uppdrag inte kan
jämställas med ett museums.
Med hänvisning till vad som här har anförts föreslår
utskottet att riksdagen skall godkänna regeringens
förslag att en ny myndighet skall inrättas för frågor
som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter
med utgångspunkt i Förintelsen samt avslå motionerna
2001/02:Kr232 (m), 2001/02:Kr260 (m), 2001/02:Kr417
(kd) yrkande 12 och 2001/02:U347 (fp) yrkande 9.
2.3 Anslagen till allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)
2.3.1 Statens kulturråd (28:1)
Inledning
Statens kulturråd skall som central
förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa
utvecklingen och ge ett samlat underlag för den
statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med
genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en
skyldighet att verka för samordning av och effektivitet
i de statliga åtgärderna.
Propositionen
Kulturrådet föreslås få en förstärkning av
förvaltningsanslaget med 1 miljon kronor för att ge
myndigheten möjlighet till kompetensutveckling inom
ansvarsområdet.
Regeringen föreslår att anslaget för 2002 skall uppgå
till 38 967 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del
och 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 4, 25 och 34 i denna
del föreslås en minskning av anslaget med sammanlagt 7
000 000 kronor, varav 2 miljoner kronor avser Kulturnät
Sverige som föreslås finansieras utan statliga medel. I
motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 1 föreslås en
minskning av anslaget med 19 000 000 kronor. I motion
2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del föreslås att
anslaget inte skall förstärkas med 1 000 000 kronor,
vilket regeringen föreslagit.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat
frågan om Kulturrådets ställning, uppdrag och anslag,
senast hösten 2000 i betänkande 2000/01:KrU1 (s.
42-43). Utskottet vidhåller - liksom föregående år -
den uppfattning som redovisades i betänkande
1997/98:KrU1 (s. 65-66), nämligen att det behövs en
central myndighet på kulturområdet. Denna centrala
myndighet har vid sidan av bidragsfördelningsuppgiften
även ett omfattande ansvar för bl.a. uppföljning och
utvärdering. Utskottet gör - liksom föregående år - den
bedömningen att Kulturnät Sverige bör drivas med hjälp
av offentliga medel. Utskottet avstyrker med hänvisning
till det anförda motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande
1, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 4, 25 och 34 i denna
del, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del samt
2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del. Riksdagen bör
anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.
2.3.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete (28:2)
Inledning
Under anslaget beräknas medel till en rad skilda
ändamål på kulturområdet, bl.a. medel till Statens
kulturråds disposition för tillfälliga insatser av
utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt är
kulturpolitiskt angelägna. Medel beräknas till
organisationer inom kulturområdet, däribland
mångkulturella organisationer. Vidare beräknas medel
för bidrag till internationellt-kulturellt
kulturutbyte, till kultur i arbetslivet, till
länsbildningsförbund och länskonstnärer, till
funktionshindrades deltagande i kulturlivet samt till
samisk kultur. Det beräknas också medel som står till
regeringens disposition.
Propositionen
Regeringen redovisar i inledningen till politikområde
28 (utg.omr. 17 s. 35) sin bedömning att det behövs
ökade resurser för att främja de nationella
minoriteternas språk och kultur. Under anslaget
beräknas för ändamålet 7 miljoner kronor, som avses
inrymma allmänt kulturstöd, bl.a. med inriktning på
barn och unga, projektstöd till Tornedalsteatern i
Pajala, finskspråkig kulturverksamhet, stöd till romsk
kultur samt förstärkt bidrag till samisk kultur.
Regeringen uttalar att det kommer att behövas
ytterligare insatser på olika områden för att
vidareutveckla kulturpolitiken för minoriteterna.
Förslagen under anslaget skall ses som ett första steg.
Regeringen påminner också om att försöksverksamheten
med Forum för världskultur åren 1999-2000 visat att
många sällan eller aldrig kommer i kontakt med den
kulturella mångfald som senare decenniers invandring
tillfört samhället. Befintliga institutioner och
organisationer måste öppna dörrarna för det
mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer. De
insatser som behövs bör ha en stark lokal och regional
förankring. En decentraliserad organisation av
regionala konsulenter för mångkultur med Kulturrådet
som samordnande instans förordas. För ändamålet
beräknas 3 miljoner kronor under anslaget för
budgetåret 2002. Vidare avses Kulturrådet få disponera
1,3 miljoner kronor under förvaltningsanslaget (28:1)
för centrala utbildnings- och utvecklingsinsatser på
det mångkulturella området.
Förstärkningar föreslås med 2 miljoner kronor för
kultur i arbetslivet och med 0,8 miljoner kronor för
Amatörteaterns Riksförbund.
Liksom tidigare år föreslår regeringen att medel
skall anvisas för tillfälligt stöd till vissa
institutioner. Sammanlagt 4,5 miljoner kronor beräknas
för år 2002, varav 2,5 miljoner kronor avser
Göteborgsoperan och 1 miljon kronor vardera
Drottningholms slottsteater och Dalhalla festspelsscen
i Rättvik.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 161
107 000 kronor under anslaget för budgetåret 2002.
Motionerna
I tre motioner föreslås ändringar av anslagsbeloppet.
I motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) hemställs att
riksdagen skall anvisa ett med 2,5 miljoner kronor
minskat belopp (yrkande 1 i denna del). Minskningen
avses finansiera ökningar av tre andra anslag inom
utgiftsområdet. (Utskottet behandlar dessa delar av
yrkande 1 i motionen under anslagen 28:5 Bidrag till
Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter
och Dansens Hus, 28:18 Främjande av hemslöjden och
28:29 Centrala museer: Myndigheter.) Minskningen av det
nu aktuella anslaget skall fördelas med 1,25 miljoner
kronor på medel beräknade för anslagsposten Till
Statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet och bidrag till allmän
kulturverksamhet samt med 1,25 miljoner kronor på medel
beräknade för anslagsposten Till regeringens
disposition.
En minskning av anslaget med 80 miljoner kronor
föreslås i motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 2. Enligt
motionärernas mening bör flera av de verksamheter som
ryms inom anslaget inte vara statliga uppgifter. Det
som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte
alltid kunna räkna med att överleva genom statliga
bidrag.
Enligt motion 2001/02:Kr416 (kd) bör anslaget räknas
upp med 1 miljon kronor för att göra det möjligt att
förstärka bidraget till Amatörkulturens
centralorganisationer utöver vad som föreslås i
budgetpropositionen (yrkande 5 i denna del).
Riksdagen bör enligt motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp)
som sin mening tillkännage för regeringen att ansvaret
för finskspråkig teaterverksamhet bör föras över från
Riksteatern till Statens kulturråd och att verksamheten
bör inrymmas i de medel som regeringen beräknar under
det nu aktuella anslaget för de nationella
minoriteternas kultur och språk (yrkande 3).
Det behövs enligt motion 2001/02:A317 (v) regionala
stödpunkter för att sprida det mångkulturella och
världskulturella perspektivet (yrkande 28).
Kulturkonsulenttjänster bör inrättas för att
verksamheten inom några år skall kunna täcka hela
landet.
I motion 2001/02:Kr422 (mp) hemställs att den
verksamhet som bedrevs av Forum för världskultur och
som Kulturrådet ansvarar för sedan år 2001 skall
spridas över hela landet (yrkande 33). Verksamhet bör
byggas upp på sex olika ställen, däribland Stockholm,
Göteborg och Malmö.
I två motioner väckta under allmänna motionstiden vid
föregående riksmöte, 2000/01:Kr252 (v) och
2000/01:Kr308 (s), behandlas frågan om hur staten kan
stödja amatörteaterföreningen Tornedalsteatern, vars
verksamhet bl.a. syftar till att bevara och utveckla
det nationella minoritetsspråket meänkieli. I den
förstnämnda motionen framhålls att teatern blivit en
gemensam plattform för många olika kulturyttringar,
såsom teater, dans, musik, bildkonst, film och
skrivande. Motionärerna föreslår att regeringen skall
återkomma med förslag till hur Tornedalsteatern skall
kunna utvecklas till en nationalscen. I den andra
motionen begärs att staten skall stödja utvecklingen av
teatern så att den bl.a. kan få en fast scen.
Kulturrådet bör enligt motion 2000/01:Kr293 (v) ges i
uppdrag att genomföra insatser för information till
invandrargrupper och föreningar om hur
kulturbidragssystemet fungerar (yrkande 3).
Skolverket och Kulturrådet bör enligt motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 9 få ett förlängt uppdrag av
regeringen att fortsätta driva projektet Kultur i
skolan under treårsperioden 2002-2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen uttalat att
medlen under anslaget till allmän kulturverksamhet m.m.
går till verksamheter inom många av kulturpolitikens
områden och att dessa områden skulle drabbas på ett
mycket kännbart sätt om en sådan minskning av anslaget
skulle göras som föreslagits i tidigare motioner från
Moderata samlingspartiet. Utskottet hänvisar till sina
tidigare uttalanden (senast i bet. 2000/01:KrU1 s. 46)
och avstyrker motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 2 i
vilket föreslås en minskning med 80 miljoner kronor för
budgetåret 2002.
Utskottet tillstyrker de förstärkningar under
anslaget som föreslås i propositionen beträffande
regionala insatser på det mångkulturella området (3
miljoner kronor), en satsning på de nationella
minoriteternas kultur (7 miljoner kronor), Kultur i
arbetslivet (2 miljoner kronor), bidraget till
Amatörteaterns Riksförbund (0,8 miljoner kronor) samt
beträffande tillfälliga stöd till Göteborgsoperan (2,5
miljoner kronor), Drottningholms slottsteater (1 miljon
kronor) och Dalhalla festspelsscen (1 miljon kronor).
Enligt Kulturrådets anslagsframställning har
Amatörteaterns Riksförbunds ekonomi drastiskt
försämrats sedan bidraget från Riksteatern upphört.
Utskottet anser det därför väl motiverat att bidraget
till denna organisation i enlighet med
budgetpropositionen ökas med 800 000 kronor för
budgetåret 2002. Utskottet kan däremot inte, inom ramen
för utgiftsområdet, tillstyrka en ytterligare
förstärkning av medlen avsedda för bidrag till centrala
amatörorganisationer, varför motion 2001/02:Kr416 (kd)
yrkande 5 i denna del avstyrks.
Utskottet har vid sina överväganden funnit att en
omfördelning av medel bör göras inom utgiftsområdet i
enlighet med motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1.
Riksdagen bör i enlighet härmed under det nu aktuella
anslaget anvisa ett med 2,5 miljoner kronor minskat
belopp om 158 607 000 kronor. Denna minskning skall av
regeringen fördelas med 1,25 miljoner kronor avseende
medel beräknade för anslagsposten Till Statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet och
bidrag till allmän kulturverksamhet samt med 1,25
miljoner kronor avseende medel beräknade för
anslagsposten Till regeringens disposition.
Utskottet har vid flera tillfällen haft att behandla
frågor om finskspråkig teater i landet och kunnat
konstatera att det inte har varit utan problem att
tillgodose behoven av sådan teater - för både barn och
vuxna - och att det behövs goda kontakter med publiken
och organisationer som företräder språkgruppen för att
fånga upp önskemål och informera om utbud. Utskottet
anser att, när nu Kulturrådet får ett större ansvar för
att stödja de nationella minoriteternas språk och
kultur, det ansvar som hittills legat på Riksteatern
beträffande finskspråkig teater bör föras över till
Kulturrådet i enlighet med vad som föreslås i motion
2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 3. Stöd till
verksamhet med finskspråkig teater bör inrymmas inom de
särskilda medel som beräknas under anslaget för stöd
till de nationella minoriteternas språk och kultur.
Utskottet noterar att regeringen anser att det kommer
att behövas ytterligare insatser på olika områden för
att utveckla kulturpolitiken för minoriteterna och att
den satsning som nu föreslås i budgetpropositionen
skall ses som ett första steg. Mot denna bakgrund anser
utskottet att den av utskottet tillstyrkta satsningen
på finskspråkig teater inte bör komma att inskränka
möjligheterna att stödja de i propositionen redovisade
bidragsändamålen. Riksdagen bör med bifall till motion
2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 3 som sin mening
tillkännage för regeringen vad utskottet anfört om
ansvaret för och finansieringen av finskspråkig teater.
De båda motionerna från föregående riksmöte om
utveckling på olika sätt av Tornedalsteatern bör i viss
mån bli tillgodosedda genom förslaget i
budgetpropositionen om stöd till främjande av de
nationella minoriteternas kultur och språk, däribland
genom projektstöd till Tornedalsteatern. Mot denna
bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr252
(v) och 2000/01:Kr308 (s).
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens
förslag att förstärka anslaget i syfte att börja bygga
upp en decentraliserad organisation av regionala
konsulenter för mångkultur med Kulturrådet som
samordnande instans. Regeringen framhåller att den
befintliga verksamheten med länskonsulenter på olika
konstområden är en väl fungerande modell för de nya
verksamheten. Regeringen skall besluta om tjänsternas
antal och fördelningen av dem efter förslag från
Kulturrådet. Utskottet anser att syftet med motionerna
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 33 och 2001/02:A317 (v)
yrkande 28 bör bli tillgodosett genom regeringens
förslag. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta
ställning till omfattningen på den fortsatta
utbyggnaden av verksamheten under kommande år. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet båda
motionsyrkandena.
Det ankommer på bidragsfördelande myndigheter att
informera om de olika stöd och bidrag som de fördelar
och att se till att de som så behöver får svar på
frågor och råd om ansökningsförfarandet. Det är viktigt
att invandrade grupper ges samma möjligheter som
befolkningen i övrigt och på samma grunder får ta del
av det allmänna kulturstöd som finns. Utskottet anser
att riksdagen inte bör detaljstyra hur detta skall
främjas av myndigheterna. Utskottet avstyrker härmed
motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 3 om ett särskilt
uppdrag till Kulturrådet beträffande information till
invandrargrupper om kulturbidragssystemet.
Regeringen har givit Kulturrådet i uppdrag att se till
att arbetet med kultur i skolan stärks och
vidareutvecklas på nationell nivå. Arbetet skall
bedrivas i nära samverkan med myndigheter,
institutioner och organisationer inom utbildnings- och
kulturområdet. Kulturrådet skall gemensamt med Statens
skolverk samordna detta arbete. Initiativ bör tas för
att stimulera fortsatt utvecklingsarbete som fokuserar
på det lokala utvecklingsarbetet i skolan. Arbetet har
senast återrapporterats i Kulturrådets årsredovisning
för år 2000. Därvid har också angivits att Kulturrådet
och Skolverket har gett ett uppdrag till SIPU
Utvärdering AB att utvärdera de gemensamma insatserna
och samarbetet mellan de båda myndigheterna.
Kulturrådet har också tagit upp frågan om kultur i sin
Omvärldsanalys år 2001 under rubriker som Barns rätt
till konst och kulturliv, Kultur i skolmiljö och
utanför skolan samt Skolans och lärarnas samarbete med
kulturinstitutionerna och kulturlivet. I analysen
framhålls bl.a. kulturen som en del i lärandet och det
poängteras att den inte får isoleras från det
vardagliga arbetet i skolan eller i lärarutbildningen.
Vid kulturminister Marita Ulvskogs möte med utskottet
den 23 oktober informerades utskottet, som svar på en
fråga, om att Kulturrådet och Skolverket avses att få
ett fortsatt uppdrag när det gäller kultur i skolan.
Mot denna bakgrund anser utskottet att yrkandet i
motion 2001/02:Kr279 (c) om fortsatt sådant uppdrag
inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.
Motionens yrkande 9 avstyrks därmed.
2.3.3 Nationella uppdrag (28:3)
Inledning.12
Under anslaget beräknas medel för treåriga, nationella
uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional
filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst,
museiverksamhet, formgivning och design samt
barnkulturforskning. Riksdagen beslutar om
ämnesområdena, medan regeringen utser innehavarna.
Innehavarna av uppdragen disponerar årligen vardera 1
miljon kronor.
INNEHAVARNA AV DE ÅTTA ÄMNESOMRÅDENA FÖR NATIONELLA UPPDRAG
ÄR FÖR
NÄRVARANDE:

--------------------------------------------------------------
Ämnesområde Innehavare Treårs-
period
beslutas av utses av regeringen
riksdagen
--------------------------------------------------------------
Barn- och Gottsunda Teater i Uppsala 2000-2002
ungdomsteater
--------------------------------------------------------------
Regional Filmpool Nord i Luleå 2000-
filmverksamhet 2002
--------------------------------------------------------------
Ungdomskultur Cirkus Cirkör i Botkyrka 2000-2002
--------------------------------------------------------------
Musik Sveriges Musik- och 2000-2002
Kulturskoleråd (SMOK)
--------------------------------------------------------------
Samtidskonst Bildmuseet i Umeå 2000-2002
--------------------------------------------------------------
Museiverksamhet Kalmar läns museum 2000-2002
--------------------------------------------------------------
Formgivning och Föreningen Svensk Form 1999-2001
design
--------------------------------------------------------------
Barnkulturforskning Regionteatern Blekinge- 2001-2003
Kronoberg
--------------------------------------------------------------
Propositionen
Regeringen föreslår att inriktningen på de nationella
uppdragen skall ligga fast och informerar om sin avsikt
att under perioden 2002-2004 ge Föreningen Svensk Form
ett fortsatt nationellt uppdrag inom området
formgivning och design.
Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor skall
anslås för de åtta nationella uppdragen under år 2002.
Motionerna
I ett antal motionsyrkanden framställs förslag på nya
innehavare av nationella uppdrag och ytterligare medel.
Förslagen har sammanställts i nedanstående tabell.

-------------------------------------------------------------
Motionsnr, Ämnesområde Innehavare Utgift,
parti och beslutas av utses av regeringen kr
yrkandenr riksdagen
-------------------------------------------------------------
Kr343 (c) i 1 Röhsska museet i 1 000 000
denna del Göteborg
-------------------------------------------------------------
Kr343 (c) i 1 Bildens Hus i 1 000 000
denna del Sundsvall
-------------------------------------------------------------
Kr343 (c) i 1 Museum Anna 1 000 000
denna del Nordlander
-------------------------------------------------------------
Kr419 (fp) yrk. 2 Textilmuseet i Se nedan
13 Borås
-------------------------------------------------------------
Kr419 (fp) yrk. 2 Textilmuseet i 1 000 000
34 i denna del Borås
-------------------------------------------------------------
Fi294 (fp) yrk. 1 000 000
18 i denna del
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------

1) I motionen formulerat "...nationellt uppdrag inom sina
respektive områden".
2) I motionen formulerat "...utveckla verksamheten...".
-------------------------------------------------------------
I ytterligare ett antal motionsyrkanden föreslås nya
inriktningar och/eller nya innehavare utan att medel
till detta yrkas för år 2002. Förslagen har
sammanställts i nedanstående tabell.

-------------------------------------------------------------
Motionsnr, Ämnesområde3 Innehavare
parti och beslutas av riksdagen utses av regeringen
yrkandenr
-------------------------------------------------------------
Kr219 (fp, c) (kvinnokonst) Museum Anna Nordlander
-------------------------------------------------------------
Kr279 (c) (kvinnokonst) Museum Anna Nordlander
yrk. 14
-------------------------------------------------------------
Kr279 (c) (bildkonst) Bildens Hus i
yrk. 15 Sundsvall
-------------------------------------------------------------
Kr279 (c) (design) Röhsska museet i
yrk. 16 Göteborg
-------------------------------------------------------------
Kr305 (c) (textil tradition och Textilmuseet i Borås
design)
-------------------------------------------------------------
Kr310 (s) (textilarvet) Textilmuseet i Borås
-------------------------------------------------------------
Kr326 (c) (fotografi) Bildens Hus i
Sundsvall
-------------------------------------------------------------
Kr350 (v) Musik
yrk. 9
-------------------------------------------------------------
Kr352 (v) Dansområdet (med
yrk. 9 inriktning på barn
och ungdom)
-------------------------------------------------------------
Kr392 (s) (fotografi) Bildens Hus i
Sundsvall
-------------------------------------------------------------
Kr418 (kd) Danskonstområdet
yrk. 8
-------------------------------------------------------------
Kr422 (mp) Världskultur
yrk 22 i
denna del
-------------------------------------------------------------
Kr422 (mp) Dans
yrk 22 i
denna del
-------------------------------------------------------------
Kr422 (mp) (kvinnors roll och (ett framtida
yrk. 54 perspektiv) kvinnomuseum)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
3) Ämnesområde inom parentes har endast angivits i
motionstexter och ej i motionsyrkanden.
-------------------------------------------------------------
I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 21 föreslås att
tiden för de nationella uppdragen skall utökas till fem
år.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för åtta nationella uppdrag och är
således inte berett att nu utöka antalet uppdrag.
Utskottet föreslår i enligt härmed att riksdagen vid
medelsanvisningen avslår motionerna 2001/02:Kr343 (c) i
denna del, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 13 och 34 i
denna del samt 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna
del.
När det gäller nya innehavare av nationella uppdrag
vill utskottet erinra om att det är regeringen som
utser innehavarna av uppdragen. Utskottet finner ingen
anledning att ändra på denna ordning, varför motionerna
2001/02:Kr219 (fp, c), 2001/02:Kr279 (c) yrkandena 14,
15 och 16, 2001/02:
Kr305 (c), 2001/02:Kr310 (s), 2001/02:Kr326 (c) och
2001/02:Kr392 (s) avstyrks.
Riksdagen kan visserligen ändra ett ämnesområde för ett
nationellt uppdrag inför en ny treårsperiod, men finner
inte skäl att nu fatta beslut om detta. Utskottet
instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att
det är angeläget med ett nationellt uppdrag inom
dansområdet. Utskottet vill återigen påminna om vad
utskottet anfört de två senaste åren beträffande
ämnesområdet Danskonst (bet. 1999/2000:KrU1 s. 29 och
2000/01:KrU1 s. 50):
Intresset för dans som konstform har ökat under senare tid. Dansen har
lyckats väl med att locka en ung
publik. Ett nationellt uppdrag kan få stor betydelse för att bredda
intresset ytterligare och nå nya
publikgrupper.
Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt uppdrag inom dansområdet
inrättas med motiveringen att
dansen får en allt större betydelse och att verksamheten på dansområdet
växer och utvecklas i hela
landet.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen
åter prövar behovet av ett nationellt uppdrag
inom dansens område, t.ex. när inriktningen
av nationella uppdrag omprövas eller när det blir aktuellt
att öka antalet uppdrag.
Motionerna 2001/02:Kr352 (v) yrkande 9, 2001/02:Kr418
(kd) yrkande 8 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 22 i
denna del avstyrks därmed.
Även motionerna 2001/02:Kr350 (v) yrkande 9 om
ämnesområdet musik samt motion 2001/02:Kr422 (mp)
yrkandena 22 i denna del och 54 om ämnesområdena
världskultur respektive kvinnors roll och perspektiv
avstyrks.
Slutligen, när det gäller förslaget i motion
2001/02:Kr422 (mp) att utöka tiden för de nationella
uppdragen till fem år, vidhåller utskottet den
ståndpunkt som uttalades i samband med beslutet om att
inrätta nationella uppdrag, nämligen att det inte finns
något hinder att förlänga ett redan utdelat treårigt
uppdrag (1996/97:KrU1 s. 49). Utskottet anser att tre
år är en väl avvägd tidsperiod för ett nationellt
uppdrag och föreslår därför att riksdagen avslår motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 21.
2.3.4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel (28:4)
Inledning
En försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län
genomförs under tiden den 1 juli 1997- den 31 december
2002. I dessa tre försökslän har regionala
självstyrelseorgan fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens
kulturråd övertagit befogenheten att besluta om
fördelningen av statsbidrag till regional
kulturverksamhet.
Sedan budgetpropositionen avlämnades har regeringen i
proposition 20001/02:7 Regional samverkan och statlig
länsförvaltning lämnat förslag som bl.a. innebär att
den pågående försöksverksamheten med ändrad regional
ansvarsfördelning skall ersättas av en ny ordning som
skall kunna tillämpas i samtliga län och som innebär
att kommuner och landsting får möjlighet att bilda
samverkansorgan fr.o.m. år 2003. Ett samverkansorgan
skall bl.a. ha till uppgift att besluta om användningen
av vissa statliga medel för regional utveckling. På
kulturområdet innebär emellertid förslaget att
fördelningen av kulturbidrag skall återföras till
Kulturrådet efter försöksverksamhetens slut.
Kulturrådet skall enligt de intentioner som framkommer
i propositionen öka sitt deltagande i pågående
regionala processer genom samråd och samverkan.
Erfarenheterna av denna samverkan mellan statliga och
kommunala organ bör enligt regeringen kunna tas till
vara i det fortsatta arbetet. Detta ger ett regionalt
inflytande över hur statliga kulturbidrag används i
länet och ger också möjlighet till samplanering med de
bidrag som ges av kommuner och landsting för samma
ändamål (prop. s. 50-51).
Propositionen jämte motioner bereds för närvarande av
konstitutionsutskottet.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2002
skall anvisas 162 815 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

2.4 Anslagen till teater, dans och musik
(28:5-28:7)
2.4.1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
Svenska rikskonserter och Dansens Hus (28:5)
Inledning
Från anslaget lämnas bidrag till fem riksinstitutioner
på teater-, dans- och musikområdet, nämligen till de
två nationalscenerna Operan och Dramaten samt till
Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus.
Propositionen
Hyressättningen för vissa ändamålsfastigheter har
ändrats med resultat att hyreskostnaden minskat. I
budgetpropositionen beräknas motsvarande minskning på
anslagen avseende dessa minskade hyreskostnader.
Under anslaget föreslås att Operan skall få en
förstärkning av bidraget med 6,5 miljoner kronor för
att kärnverksamheten skall kunna värnas då prognoserna
visat på ett betydande underskott för åren 2001 och
2002. Resultatförbättrande åtgärder motsvarande 15
miljoner kronor fr.o.m. år 2002 planeras inom Operan.
Regeringen utgår från att Operabaletten skall behålla
en sådan numerär som gör en bred repertoar möjlig.
Operan tillförs vidare 1 miljon kronor engångsvis för
år 2002 för riktade insatser i syfte att nå publik
utanför Storstockholmsområdet.
Dramaten föreslås få ett ökat bidrag med 4,6 miljoner
kronor som avser särskilda investeringsmedel för
teknisk utrustning och renoveringar. Även Dramaten
föreslås tillföras 1 miljon kronor engångsvis för år
2002 för riktade insatser i syfte att nå publik utanför
Storstockholmsområdet.
Riksteatern, som är organiserad som en ideell
förening med lokala och regionala arrangörsföreningar
och en central enhet för producerande, främjande och
förmedlande uppgifter, redovisar enligt
budgetpropositionen ett överskott på 2,7 miljoner
kronor för år 2000. Regeringen anför att Riksteatern
har en solid ekonomi och höga produktionsvolymer,
varför bidraget föreslås minska med 3,8 miljoner
kronor. Regeringen meddelar att den har för avsikt att
föra en dialog med Riksteatern i fråga om villkor som
är förbundna med statsbidraget på en rad olika områden.
Det finns enligt regeringens mening skäl för att få
till stånd ett klarare och mer renodlat uppdrag för
Riksteatern.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar extra
medel, 2 miljoner kronor, till Rikskonserter för vissa
riktade insatser. Samarbetet i Norrbottens län och på
andra håll i landet bör intensifieras för att förbättra
den regionala spridningen av insatserna. Den
mångkulturella musiken bör utvecklas.
Bidraget till Dansens Hus föreslås inte förändras
utöver pris- och löneomräkning.
Sammanlagt föreslås att anslaget skall föras upp med
805 811 000 kronor.
Motionerna
I tre motioner föreslås en ökning av anslaget till
förmån för bidraget till Riksteatern.
Enligt motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i
denna del bör anslaget räknas upp med 1 miljon kronor i
förhållande till regeringens förslag. Motionärerna
framhåller bl.a. att Riksteaterns aktivt uppsökande
verksamhet bidrar till att människor i många delar av
landet får möjligheter att ta del av teater av god
kvalitet. Motionärerna anser att det är fel att, som
regeringen föreslår, minska anslaget med motiveringen
att Riksteatern har en bra verksamhet med höga
besökssiffror. För att Riksteatern skall kunna fullgöra
sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt bör
anslaget återställas till en rimlig nivå.
I motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås att riksdagen
skall återställa regeringens neddragning av bidraget
till Riksteatern och därför anvisa ett med 3,8 miljoner
kronor ökat anslag.
Den föreslagna minskningen av bidraget till
Riksteatern bör enligt motion 2001/02:Kr349 (s) inte
genomföras. Regeringens förslag om anslagsminskning ger
enligt motionärens mening fel signal från statsmakterna
om att kvalificerad kulturverksamhet på orter långt
ifrån storstadsområdena inte längre är prioriterad. En
omfördelning av medel inom kulturområdet till förmån
för ökat bidrag till Riksteatern bör därför göras.
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 3 anförs att Sverige
i dag har ett i princip heltäckande nät av länsteatrar
som även turnerar. Mot denna bakgrund föreslår
motionärerna att vuxenteaterverksamheten vid
Riksteatern bör upphöra med undantag av
specialensembler såsom Cullbergbaletten och Tyst
teater. Verksamheten vid Rikskonserter med produktion,
fonogramutgivning m.m. bör omprövas. I motionen
föreslås att anslaget bör minskas med sammantaget 180
miljoner kronor, vilket bör avse Riksteaterns och
Rikskonserters verksamhet.
I motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del och
2001/02:Kr418 (kd) yrkande 1 hemställs att anslaget
skall ökas med 1 miljon kronor avsett för Dansens Hus.
Motionärerna framhåller att Dansens Hus har fått
kraftiga hyreshöjningar och att verksamheten kan
äventyras om inte det statliga bidraget ökas.
I motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 16 föreslås en
sådan förändring av uppdraget för Riksteatern att den
egna teaterproduktionen upphör och förs över till läns-
och stadsteatrar. Kvar skulle bli uppdrag att samordna
andra teatrars turnéer och att vara huvudman för
specialensembler som Cullbergbaletten, Tyst teater och
Unga Riks. Därigenom skulle Riksteatern få ett mindre
medelsbehov, varför bidraget för år 2002 föreslås
minskas med 27 miljoner kronor. Vidare föreslås en
minskning av bidraget till Rikskonserter med 10
miljoner kronor. Verksamheten vid Operan, Dramaten och
Dansens Hus behöver enligt motionen utvecklas (yrkande
19 i denna del). Bidragen föreslås ökas med 3 miljoner
kronor till var och en av de två förstnämnda
institutionerna. Vidare föreslås en ökning med 2
miljoner kronor till Dansens Hus. Sammantaget innebär
dessa förslag en minskning av anslaget med 29 miljoner
kronor (yrkande 34 i denna del), vilket även är
föreslaget i motion 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i
denna del.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att resultatet av de ändrade
principerna för hyressättningen för vissa
ändamålsfastigheter resulterat i lägre hyreskostnader
och att bidragen till Operan och Dramaten i
budgetpropositionen minskats i motsvarande mån.
Som redovisats under avsnittet Inledning har
utskottet begärt att få information om Riksdagens
revisorers fortsatta arbete med frågor som rör
hyressättningen för ändamålsfastigheter. Representanter
för revisorerna har den 18 oktober 2001 informerat om
sin rapport Statens ändamålsfastigheter - hyressättning
och förvaltning (Rapport 2001/02:2). Revisorernas
slutliga ställningstagande och förslag kommer efter
remissbehandling att utformas i en skrivelse till
riksdagen.
Utskottet kommer noga att följa frågan om
kulturfastigheternas hyror.
Utskottet anser att regeringens förslag om förstärkning
av bidraget till Operan och om särskilda
investeringsmedel till Dramaten är väl motiverade.
Utskottet anser också att det är värdefullt med de
extra medel som föreslås gå till Operan, Dramaten och
Rikskonserter för riktade insatser av olika slag.
Utskottet finner det dock inte möjligt att, som
föreslås i motioner, för år 2002 föreslå ytterligare
medelstilldelning till de båda nationalscenerna.
Utskottet har vid flera tillfällen under senare år
haft att ta ställning till motionsförslag om
genomgripande förändringar i uppdragen för Riksteatern
och Rikskonserter och till förslag om därmed
sammanhängande neddragningar av de statliga bidragen.
Utskottet anser nu - liksom tidigare - att sådana
förändringar av de uppdrag som gavs de båda
institutionerna hösten 1996 inte bör ske (senast i bet.
2000/01:KrU1 s. 54). Utskottet avstyrker därmed de nu
aktuella motionsyrkandena om minskade bidrag till de
båda institutionerna.
Då det gäller bidraget till Riksteatern anser
utskottet att Riksteaterns produktion, turnerande
verksamhet, regionala och lokala arrangörsverksamhet
m.m. är ett viktigt inslag i arbetet med att stimulera
den kulturella tillgängligheten och att göra det
möjligt för människor i stora delar av landet att få
tillgång till teater av god kvalitet. Utskottet delar
således inte regeringens uppfattning att de skäl som
anförs i propositionen kan tas till intäkt för att göra
en sådan nedskärning av bidraget som görs i
budgetpropositionen. Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller förslaget i motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp)
att öka bidraget till Riksteatern med 1 miljon kronor i
förhållande till regeringens förslag. För att kunna
finansiera denna ökning inom ramen för utgiftsområdet
har utskottet föreslagit en minskning på anslaget 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete.
Under anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete har utskottet föreslagit
riksdagen att som sin mening tillkännage för regeringen
att uppdraget att ansvara för finskspråkig teater skall
flyttas över från Riksteatern till Statens kulturråd.
Utskottet har noterat att regeringen i
budgetpropositionen informerar om att en dialog skall
tas upp med Riksteatern om de villkor om verksamhet på
olika områden som är förbundna med statsbidraget.
Syftet är att åstadkomma ett klarare och mer renodlat
uppdrag. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar
resultaten av denna översyn för riksdagen i nästa års
budgetproposition.
Utskottet kan inte tillstyrka att ytterligare
omfördelningar görs inom utgiftsområdet för att
finansiera de motionsförslag som gjorts om ökat bidrag
till Dansens Hus. I budgetpropositionen sägs att
Dansens Hus bör sträva efter en alternativ
lokalanvändning för att frigöra verksamhetsmedel.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande
1 i denna del anvisar ett med 1 miljon kronor ökat
belopp, avseende Riksteatern, under anslaget 28:5
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska
rikskonserter och Dansens Hus om 806 811 000 kronor.
Därmed bör riksdagen delvis bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning samt motion 2001/02:Kr349 (s).
Yrkandet om en ytterligare ökning avseende Riksteatern
i motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del avstyrks.
Utskottet avstyrker också förslag om ändrade
anslagsbelopp i motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 3,
2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, 2001/02:Kr418
yrkande 1, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 16, 19 i denna
del och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294 (fp) yrkande
18 i denna del.
2.4.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (28:6)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för statsbidrag till
länsmusikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner. Med anledning av den
pågående försöksverksamheten i Kalmar, Gotlands och
Skåne län med regional fördelning av kulturpolitiska
medel beräknas medel för kulturinstitutioner i dessa
län även under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel.
Utvecklingsbidrag för regionala institutioner i
samtliga län beräknas under detta anslag.
Propositionen
Regeringen anser att det är angeläget att den regionala
infrastrukturen på scenkonstområdet får en förstärkt
ekonomisk bas och erinrar om att Kulturrådets
institutionsöversyner visar att de regionala musik- och
dansteatrarna samt de mindre länsteatrarna har särskilt
angelägna behov (prop. s. 25). I enlighet med denna
bedömning beräknar regeringen en förstärkning av
anslaget med 20 miljoner kronor för att möjliggöra
ökade insatser för i första hand musik- och dansteatrar
samt mindre länsteatrar. Medelsberäkningen inkluderar
förstärkta insatser för institutioner i Kalmar,
Gotlands och Skåne län.
I sammanhanget påminner regeringen om att
Göteborgsoperan behöver förnya tekniken och bygga om
vissa scenutrymmen i operahuset, varför ett särskilt,
engångsvis anvisat, investeringsstöd på 2,5 miljoner
kronor för upprustningsåtgärder föreslås under anslaget
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
För ett treårigt försök med länsmusikverksamhet i
Stockholms län beräknas drygt 4 miljoner kronor under
detta anslag för år 2002.
Regeringen föreslår att det under anslaget för år
2002 skall anvisas 647 150 000 kronor.
Motionerna
I flera här aktuella motionsyrkanden föreslås en
uppräkning av anslaget utöver regeringens förslag.
En ökning om 30 miljoner kronor föreslås i motionerna
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del och i
2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del. Av den
föreslagna ökningen bör enligt yrkande 20 i motion
2001/02:Kr419 (fp) 5 miljoner kronor gå till
Göteborgsoperan. Resten av ökningen, dvs. 25 miljoner
kronor, bör användas för att förstärka de regionala
teatrarnas respektive länsmusikinstitutionernas anslag
(yrkandena 17 respektive 21 i samma motion).
I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås att anslaget
skall ökas med 5 miljoner kronor (yrkande 5 i denna
del). Av motion 2001/02:Kr418 (kd) framgår att ökningen
är avsedd bl.a. för Göteborgsoperan (yrkande 2).
I en rad motioner behandlas frågor om
medelsanvändningen under anslaget.
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp)
föreslår att riksdagen skall besluta att även
Göteborgsoperan skall inräknas bland de institutioner
som avses få del av den av regeringen föreslagna
medelsförstärkningen. Av motionen framgår inte hur
stort beloppet skall vara (yrkande 2).
Även förslagen i motionerna 2001/02:Kr311 (m, kd, c,
fp), 2001/02:Kr336 (s) och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande
30 syftar till att statsbidraget till Göteborgsoperan
skall förstärkas.
I motion 2001/02:Kr258 (m, c) redovisas att
Göteborgsoperan och Länsteatern i Skaraborg sedan flera
år har ett samarbete, vilket är skäl till att dessa
båda institutioner bör beaktas vid fördelningen av det
utökade verksamhetsstödet.
I motion 2001/02:Kr422 (mp) uttalas att det statliga
bidraget till Länsteatern på Gotland är för lågt och
följaktligen bör räknas upp (yrkande 32).
I samma motion, 2001/02:Kr422 (mp), sägs att
Norrlands Musik- och Dansteater (NMD), som verkar över
ett stort geografiskt område, har behov av att
utvecklas och därför bör få sitt statliga bidrag utökat
(yrkande 31).
I motion 2000/01:Kr249 (kd), som väcktes under
allmänna motionstiden år 2000, syftar förslaget till
att förstärka bidraget till Norrlandsoperan, mot
bakgrund av de speciella förhållanden som operan
arbetar under.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar den ökning av anslaget om 20
miljoner kronor som regeringen har föreslagit under
förevarande anslag. Utskottet - som hänvisar till det
statsfinansiella läget - är emellertid inte berett att
tillstyrka förslagen i motionerna 2001/02:Kr416 (kd),
2001/02:Kr418 (kd), 2001/02:Kr419 (fp) och
2001/02:Fi294 (fp) om ytterligare uppräkning av
anslaget.
Genom den satsning som nu görs på den regionala
teater-, dans- och musikverksamheten bör flera av de
bidragsberättigade institutionerna som under anslaget
erhåller statsmedel kunna få sina bidrag uppräknade.
Utskottet är inte berett att förorda någon av de
institutioner som nämns i följande motioner, nämligen
Norrlandsoperan i motion 2000/01:Kr249 (kd),
Länsteatern i Skaraborg i motion 2001/02:Kr258 (m) i
denna del och Norrlands Musik- och Dansteater och
Länsteatern på Gotland i motion 2001/02:Kr422 (mp)
yrkandena 31 och 32. Det ankommer på Kulturrådet att -
med utgångspunkt i de förutsättningar som regeringen
angivit - pröva om de nu nämnda institutionernas bidrag
bör ökas.
Då det gäller Länsteatern på Gotland kan tilläggas
att försöksverksamheten med regionalt självstyre och
fördelning av de statliga regionala kulturmedlen kommer
att pågå även under år 2002 i Kalmar, Gotlands och
Skåne län. Medel för denna verksamhet anvisas under
anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel. Som nämnts i det
föregående är medelsökningen om 20 miljoner kronor
under nu aktuellt anslag, 28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet, avsedd även för insatser för
institutioner i de tre försökslänen. Hur stor andel av
uppräkningen som beräknats för de tre länen framgår
inte av propositionen. Utskottet konstaterar att
Kulturrådet disponerar medlen under anslaget. Det
ankommer därför på regeringen eller på Kulturrådet att
avgöra hur stor andel av medelsuppräkningen som skall
avsättas för de tre försökslänen.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet med hänvisning
till det anförda att riksdagen i enlighet med
regeringens förslag skall anvisa 647 150 000 kronor
under anslaget. Därmed bör riksdagen avslå motionerna
2000/01:Kr249 (kd), 2001/02:Kr258 (m, c) i denna del,
2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, 2001/02:Kr418
(kd) yrkande 2, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 17, 20, 21
och 34 i denna del, 2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 31 och
32 och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del.
Utskottet har - då det gäller frågan om statsbidraget
till Göteborgsoperan - kommit fram till att det finns
starka skäl som talar för att Göteborgsoperan skall få
del av den föreslagna medelsökningen.
Kulturrådet har i sin rapport Från Sevilla till
Duvemåla (1998:4) uttalat att det sannolikt krävs en
högre offentlig finansiering av Göteborgsoperan för att
verksamheten vid institutionen även i fortsättningen
skall bli framgångsrik. Med den betydelse som
verksamheten i Göteborg har för musikteaterns
utveckling i det nationella perspektivet finns det
starka skäl för en höjning av statsbidragsnivån, menar
Kulturrådet. Utskottet delar den uppfattning som
Kulturrådet uttryckt och konstaterar dessutom att
musikteater är en dyr och personalintensiv konstform.
Utskottet anser, med hänvisning till det anförda, att -
i enlighet med vad som föreslås i yrkande 2 i motion
2001/02:Kr308 (s, v, mp) - en viss andel av
medelsökningen av anslaget skall tillfalla
Göteborgsoperan. Utskottet är inte berett att precisera
hur stor ökningen skall vara. Det bör i stället ankomma
på Kulturrådet att besluta om hur stor uppräkning av
bidraget som bör göras vid fördelningen av
anslagsmedlen och därvid beakta vad utskottet anfört.
Riksdagen bör således med bifall till motion
2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 2 och med delvis
bifall till motionerna 2001/02:Kr258 (m, c) i denna
del, 2001/02:Kr311 (m, kd, c, fp), 2001/02:Kr336 (s)
och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 30 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2.4.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål (28:7)
Inledning
Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande
musikföreningar, stöd till produktion och distribution
av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av
nationellt intresse såsom Drottningholms slottsteater,
Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella
Vadstena-Akademien, Marionetteatern och Orionteatern,
bidrag till Musikaliska akademien för lokalhyra och
viss administration, bidrag till skådebaneverksamhet
samt bidrag till Eric Sahlström-institutet i Tobo. Från
anslaget lämnas även särskilda bidrag till Musikaliska
akademien och Svenska tonsättares internationella
musikbyrå (STIM-Svensk Musik) för notutgivning,
information m.m.
Tabell 4.22 Anslagets fördelning 2001
Propositionen
De fria grupperna svarar för en betydande del av
teater-, dans- och musikutbudet. Inte minst genom
turnerande verksamhet skapar de möjlighet för människor
i alla delar av landet att ta del av kvalificerad
scenkonst. Gruppernas ekonomi är emellertid ansträngd.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att bidragen
till fria teater-, dans- och musikgrupper ökar med 20
miljoner kronor. Vidare föreslås en förstärkning av
stödet till skådebaneverksamhet med 1 miljon kronor.
Förstärkningen är avsedd för Riksskådebanan, som i
samarbete med Konstfrämjandet planerar uppsökande
kulturverksamhet i storstädernas ytterområden.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till sammanlagt 134 000 000 kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 4 föreslås en ökning
av anslaget med 10 000 000 kronor för att förbättra de
fria teatergruppernas villkor. Motionärerna föreslår
också att stödet till skådebanerörelsen skall upphöra
och att de sålunda frigjorda medlen, 5 200 000 kronor,
förs över till de fria teatergrupperna, som således
föreslås få en sammanlagd förstärkning med drygt 15
miljoner kronor. Även motionärerna bakom motion
2001/02:Kr343 (c) i denna del yrkar på en ökning av
anslaget med 10 000 000 kronor till förmån för de fria
teatergrupperna.
I motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 18 och 34 i
denna del och motion Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del
föreslås en ökning av anslaget med sammanlagt 8 500 000
kronor, varav 7 000 000 kronor avser de fria
teatergrupperna och 1 500 000 kronor Sveriges
Teatersamlingar/Drottningholms teatermuseum, som får
bidrag under anslaget 28:32, Bidrag till vissa museer.
Enligt motionerna 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i
denna del och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 6 bör anslaget
tillföras 1 000 000 kronor för en ökning av
fonogramstödet.
I motionerna 2000/01:Kr309 (s), 2000/01:Kr310 (s) och
2000/01:Kr507 (s) yrkande 2 föreslås att
skådebaneverksamheten skall få ett ökat ekonomiskt
stöd. I motion 2000/01:Kr507 (s) yrkande 1 begärs att
riksdagen ger regeringen till känna det positiva
sambandet mellan kultur och hälsa, varvid det
betydelsefulla arbete som skådebanornas kulturombud
utför särskilt framhålls.
Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr345 (kd)
yrkande 24 och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 15 föreslår
att bidraget till de fria teatergrupperna skall öka.
Dalhalla festspelsscen i Rättvik bör enligt
motionerna 2001/02:Kr224 (fp), 2001/02:Kr418 (kd)
yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 29 få ett
permanent statsbidrag och inte som hittills engångsvis
anvisade bidrag.
I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 28 föreslås en
utvärdering av effekterna av den 40-procentiga
nedskärningen av fonogramstödet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser med tillfredsställelse att de fria
teater-, dans- och musikgrupperna samt
skådebaneverksamheten i budgetpropositionen föreslås få
ökade ekonomiska resurser. Utskottet noterar också att
Drottningholmsteatern och Dalhalla festspelsscen
föreslås få ett extra bidrag för år 2002 under anslaget
28:2. Motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 4,
2001/02:Kr343 (c) i denna del, 2001/02:Kr419 (fp)
yrkandena 18 och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294 (fp)
yrkande 18 i denna del om ytterligare ökning av
anslaget avstyrks eftersom de i vissa delar bör
tillgodoses genom regeringens förslag i så måtto att de
fria grupperna får en förhållandevis stor
resursförstärkning nästa budgetår.
Utskottet vill avvakta Kulturrådets utvärdering av
försöksverksamheten med nya modeller för bidrag till
fonogram under åren 2001-2003 innan frågan om ökade
medel till fonogram övervägs. Motionerna 2001/02:Kr416
(kd) yrkande 5 och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 6 bör
därför avslås av riksdagen.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda
regeringens förslag till medelsanvisning, nämligen att
134 000 000 kronor skall anvisas under anslaget.
Skådebanerörelsen gör, enligt utskottets mening,
viktiga insatser för att öka kulturens tillgänglighet
och för att bredda deltagandet i kulturlivet. Utskottet
välkomnar därför de extra medel som regeringen för år
2002 föreslagit till skådebanerörelsen. Med hänvisning
till det anförda finner utskottet att de under förra
riksmötet väckta motionerna 2000/01:Kr309 (s),
2000/01:Kr310 (s) och 2000/01:Kr507 (s) yrkande 2 är
tillgodosedda varför de avstyrks. Det positiva
sambandet mellan kultur och hälsa redovisades i
november förra året i Nationella folkhälsokommitténs
slutliga förslag till regeringen, Hälsa på lika villkor
(SOU 2000:91). Utskottet finner förslaget i motion
2000/01:Kr507 (s) yrkande 1 tillgodosett, varför
yrkandet avstyrks.
Motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 24 och
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 15, väckta hösten 2000, bör
enligt utskottets mening nu vara tillgodosedda genom
den ökning av bidraget till de fria teatergrupperna
m.m. som föreslås av regeringen. Utskottet avstyrker
därför dessa motionsyrkanden.
Det permanenta statsbidrag till Dalhalla festspelsscen
i Rättvik som föreslås i motionerna 2001/02:Kr224 (fp),
2001/02:Kr418 (kd) yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 29 kan utskottet inte ställa sig bakom.
Ytterligare erfarenhet av denna speciella verksamhet
bör avvaktas innan denna fråga övervägs. Utskottet
avstyrker således motionsyrkandena.
Regeringen har uppdragit åt Statens kulturråd att
analysera effekterna på fonogramutgivningen inom olika
genrer av försöksverksamheten med fonogramstöd i friare
former inom en totalt sett minskad medelsram. I
uppdraget ingår en utvärdering av hur nedskärningen av
bidraget påverkat bidragsgivningen. Motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 28 är således tillgodosett
och avstyrks.
2.5 Anslagen till bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter
(28:8-28:14)
2.5.1 Bidrag till biblioteksverksamhet (28:8)
Inledning
Från anslaget utgår statsbidrag till länsbibliotek, tre
lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett
depåbibliotek. Syftet med bidraget till den regionala
biblioteksverksamheten är i första hand att fjärrlån
skall kunna förmedlas och att utvecklingsverksamhet
skall kunna stödjas. Medel under detta anslag fördelas
av Statens kulturråd.
Propositionen
I inledningen till politikområdet anförs att
utbildningsväsendets expansion har inneburit ett ökat
behov av biblioteksservice, inte minst för
vuxenstuderande (prop. s. 29). För att främja
tillgången till biblioteksservice för denna grupp
föreslår regeringen att 3 miljoner kronor skall
beräknas under anslaget. Finansiering sker genom att
det under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda anslaget 25:16 Bidrag
till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
minskas med motsvarande belopp.
Anslagets benämning Bidrag till regional
biblioteksverksamhet ändras fr.o.m. år 2002 till Bidrag
till biblioteksverksamhet. Skälet till den ändrade
benämningen uppges vara att anslaget genom regeringens
förslag även kommer att inrymma stöd till kommunala
folkbibliotek.
Regeringen föreslår att det under anslaget för 2002
skall anvisas 40 434 000 kronor.
Motionen
I motion 2001/02:Kr340 (m) föreslås en minskning av
anslaget med 11 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. I motionen anförs bl.a. att den
datatekniska utvecklingen kommer att innebära en
förenkling och rationalisering av
fjärrlåneverksamheten, vilket bör medföra lägre
kostnader för den regionala biblioteksverksamheten
(yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av
att vuxenstuderande har tillgång till
biblioteksservice. Det belopp, 3 miljoner kronor, som
nu föreslås för detta ändamål under förevarande anslag
är enligt utskottets uppfattning en markering av den
roll som biblioteken har inom utbildningsväsendet.
Då det gäller motionsförslaget att minska anslaget
med 11 miljoner kronor erinrar utskottet om sitt
ställningstagande till ett yrkande med samma innehåll
under föregående riksmöte. Utskottet anförde då
följande.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att
folkbiblioteken utnyttjar de
möjligheter som finns att effektivisera fjärrlåneverksamheten med hjälp
av datatekniken. Utskottet har
inhämtat att s.k. elektronisk effektuering sker i viss utsträckning.
Således förekommer det att
tidskriftsartiklar m.m. efter optisk läsning (scanning) bifogas ett e-
brev och kan levereras till
låntagaren snabbt och till låg kostnad för biblioteket. Vanligare
är dock alltjämt att artiklar
distribueras med telefax eller med vanlig post. Utskottet vill
understryka att fjärrlånen till
övervägande del avser hantering och distribution av böcker med åtföljande
kostnader. I en framtid - då
boken möjligen kommer att vara elektroniskt publicerad - är det
givetvis fullt tänkbart att även
fjärrlån av böcker kan ske elektroniskt.
Enligt utskottets uppfattning skulle en minskning av anslaget i
enlighet med förslaget i motionen
drabba låntagarna hårt.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning i frågan.
Därmed avstyrks motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 5.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
2.5.2 Litteraturstöd (28:9)
Inledning
Under anslaget anvisas medel bl.a. för stöd till
utgivning och distribution av litteratur, stöd till
läsfrämjande insatser, utgivning av en barnbokskatalog
och marknadsföring av utgivningsstödd litteratur. Inom
ramen för utgivningsstödet utgår även medel bl.a. för
utgivning dels av klassisk litteratur för skolans
behov, dels av August Strindbergs samlade verk. Vidare
utgår från anslaget stöd för inköp av litteratur till
folk- och skolbibliotek, stöd till En bok för alla AB
för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till
lågpris samt stöd till Expertkommittén för översättning
av finsk facklitteratur till svenska.
I budgetpropositionen anförs bl.a. följande i fråga om bokmomsen (utg.omr.
17 s. 28 och 29).
En sänkning av mervärdesskatten är ett relativt trubbigt instrument i
jämförelse med de riktade insatser
som görs genom statens nuvarande litteraturpolitiska stöd.
Kulturdepartementet har därför låtit
analysera de kulturpolitiska konsekvenserna av en eventuellt sänkt
mervärdesskatt på böcker. Analysen
har redovisats i en rapport hösten 2000. I rapporten dras
bl.a. slutsatsen att en
mervärdesskattesänkning förutsätter, för att bli kulturpolitiskt
effektiv, att förlag, bokhandel,
bokklubbar, varuhus och andra aktörer på marknaden långsiktigt
engagerar sig för att de troliga
omedelbara prissänkande effekterna av en skattesänkning blir bestående.
Regeringen fäster därför stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt
verkligen får fullt och bestående
genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker. På
motsvarande sätt måste även
konsumentpriset på tidskrifter påverkas för att skattesänkningen i denna
del skall anses motiverad.
Företrädare för den svenska bokbranschen har i en skrivelse till
Kulturdepartementet uttalat sin vilja
och avsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på böcker låta
prissänkningen gå vidare till
konsument. Regeringen avser dessutom att tillsätta en kommission med
uppdrag att följa och granska
prisutvecklingen efter den 1 januari 2002. I kommissionen kommer
företrädare för bl.a. förläggare,
bokhandlare, författare och läsare att ingå.
Sedan budgetpropositionen avlämnades har regeringen i
prop. 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter, m.m. föreslagit att momsen på böcker,
tidskrifter, kartor, notblad etc. skall sänkas från 25
till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2002. Den
reducerade skattesatsen skall även gälla för varor som
genom teckenspråk, punktskrift eller på liknande sätt
gör skrift eller annan information tillgänglig för
personer med läshandikapp. Propositionen bereds i
riksdagen inom skatteutskottet.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2002
skall anvisas 91 917 000 kronor.
Motionerna
I tre motioner föreslås en minskning av anslaget.
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) föreslår
att anslaget skall minskas med 30 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Enligt
motionärerna bör utgivningsstödet minskas samt
utgivningen av En bok för alla upphöra (yrkande 6).
Även i motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås en minskning
av anslaget, nämligen med 24 miljoner kronor. I
motionen anförs att statligt ekonomiskt stöd till
vuxenböcker inte bör prioriteras (motionen i denna
del).
I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås att bidraget för
En bok för alla skall minskas med 2 miljoner kronor och
att stödet för läsfrämjande verksamhet skall ökas med 1
miljon kronor (yrkande 5 i denna del). Sammanlagt
innebär motionsyrkandet att anslaget skall minskas med
1 miljon kronor.
I en motion, 2001/02:Kr309 (v), lämnas förslag som
rör prisutvecklingen på böcker och tidskrifter med
anledning av den från det kommande årsskiftet sänkta
mervärdesskatten på dessa medier. I motionen föreslås
att den av regeringen aviserade bokkommissionen skall
få i uppdrag att ta fram ett bokprisindex eller
motsvarande i syfte att följa bokprisutvecklingen
(yrkande 11). Vidare föreslås i samma motion att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att
prisutvecklingen för tidskrifter skall bevakas och
följas upp samt att en kartläggning skall göras av hur
sänkningen påverkar försäljningen av tidskrifter inom
olika genrer. De lägre priserna som momssänkningen
möjliggör skulle, menar motionärerna, kunna få oönskade
följder när det gäller spridning av pornografi och
våldsskildringar till barn och ungdom (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt
yrkanden som syftar till en minskning av stödet till En
bok för alla (senast i bet. 2000/01:KrU1 s. 62). Liksom
tidigare år anser utskottet att den verksamhet som
bedrivs av En bok för alla med spridning av
kvalitetslitteratur till lågpris och med
lässtimulerande insatser, utgör en betydelsefull del av
satsningarna på litteratur, språk och läsande.
Utskottet kan inte finna att det finns godtagbara skäl
att dra in det statliga stödet till verksamheten,
vilket föreslås i motion Kr340 (m). Utskottet är inte
heller berett att minska medelstilldelningen till En
bok för alla som föreslås i motion 2001/02:Kr416 (kd).
Vidare anser utskottet att en minskning av anslaget,
som föreslås i motionerna 2001/02:Kr343 (c) och
2001/02:Kr340 (m), skulle drabba olika stödformer som
avser vuxenlitteratur respektive utgivningsstödet.
Enligt utskottets synsätt skulle sådana neddragningar
motverka de intentioner som finns med litteraturstödet
och som bl.a. syftar till att öka tillgängligheten till
litteraturen och främja läsandet. Utskottet anser
slutligen att det inte finns skäl att omfördela medel
inom anslaget till förmån för läsfrämjande insatser,
vilket föreslås i motion 2001/02:Kr416 (kd).
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att
regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks och
att motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 6,
2001/02:Kr343 (c) i denna del och 2001/02:Kr416 (kd)
yrkande 5 i denna del avstyrks.
Då det gäller förslagen i motion 2001/02:Kr309 (v) om
prisutvecklingen på böcker och tidskrifter vill
utskottet framhålla att det är av central betydelse i
sammanhanget att staten får ett användbart underlag för
att kunna studera de effekter som skattesänkningen på
böcker och tidskrifter kommer att få på prissättningen.
Det är självklart önskvärt att skattesänkningen får ett
motsvarande genomslag på varans pris och att en
kulturpolitisk effekt därigenom kan uppnås som innebär
att tillgången till litteraturen gynnas och läsandet
främjas. Som nämnts i det föregående har företrädare
för den svenska bokbranschen uttalat sin vilja att
sänkningen skall gå vidare till konsumenterna.
Utskottet är medvetet om att det är en komplicerad
uppgift att utarbeta ett användbart och tillförlitligt
bokprisindex, bl.a. med hänsyn till svårigheten att
över åren finna jämförbara objekt. Många faktorer ingår
i de mätningar som måste göras när prisutvecklingen på
detta område skall granskas. En av de faktorer som kan
nämnas här är kostnadsutvecklingen inom bokbranschen
som bl.a. innefattar priset på papper, tryckning m.m.
Enligt utskottets uppfattning är det av kultur- och
litteraturpolitiska skäl angeläget att regeringen
snarast tillsätter en kommission som skall få i uppdrag
att granska prisutvecklingen efter den 1 januari 2002
(prop. s. 29). Yrkande 11 i motion 2001/02:Kr309 (v)
synes därmed vara tillgodosett.
Den fråga som tas upp i yrkande 12 i samma motion
handlar bl.a. om hur prissänkningar kan komma att
påverka försäljningen av tidskrifter inom olika genrer.
Utskottet erinrar om att förhållanden som rör köp- och
läsvanor hos olika kategorier medborgare behandlas inom
ramen för det allmänna uppdrag som Kulturrådet har på
litteraturområdet och som bl.a. inkluderar
framställning av statistik om handeln med böcker i vid
bemärkelse, dvs. bokutgivning, tidskriftsutgivning,
hushållens läsvanor etc. (Jämför prop. 1997/98:86 s.
32, bet. 1997/98:KrU15 s. 12.)
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
yrkandena 11 och 12 i motion 2001/02:Kr309 (v) inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Yrkandena
avstyrks.
2.5.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)
Inledning
Från anslaget utgår produktionsstöd och utvecklingsstöd
till kulturtidskrifter. Inom utvecklingsstödet utgår
även verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder.
Fr.o.m. år 1999 utgår dessutom ett särskilt
prenumerationsstöd till biblioteken.
Propositionen
Regeringen föreslår att 20 650 000 kronor skall anvisas
under anslaget för år 2002.
Motionerna
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör
medelsanvändningen under anslaget.
I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkas att stödet till
kulturtidskrifternas återkommande evenemang skall öka
(yrkande 43).
I samma motion, 2001/02:Kr422 (mp), yrkas att
Kulturrådet inom ramen för stödet till
kulturtidskrifter även skall ge stöd till elektroniska
tidskrifter (yrkande 44).
Utskottets ställningstagande
Stöd utgår från detta anslag enligt förordningen
(1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter för
dels produktionsstöd, dels utvecklingsstöd.
I förra årets budgetproposition bedömde regeringen
att det inom ramen för kulturtidskriftsstödets
utvecklingsmedel borde ges visst utrymme för ekonomiskt
stöd till kulturtidskrifter för årligt återkommande
evenemangsverksamhet. Prövningen av sådana årliga
bidrag borde följa tidskriftsstödets grundprincip,
vilket innebär att verksamheten skall hålla hög
kvalitet och att kulturtidskrifternas intäkter inte
beräknas täcka deras kostnader. Regeringen avsåg att
låta påbörja en sådan försöksverksamhet under en
treårsperiod med utvärdering av Kulturrådet (prop.
2000/01, utg.omr. 17, s. 68). Av regleringsbrevet för
år 2001 som regeringen därefter utfärdade framgår att
anslaget även får användas för försöksverksamhet med
årliga evenemangsbidrag.
Utskottet har inhämtat att Kulturrådet för år 2001
inte har fördelat några medel för ändamålet under detta
anslag men avser att göra det för år 2002. För
fullständighetens skull bör nämnas att bestämmelserna i
förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd
medger att anordnare av poesi- och berättarfestivaler
och andra litterära evenemang i Sverige kan erhålla
statligt bidrag från litteraturstödet (1 § 3). Några
kulturtidskrifter har erhållit sådant stöd.
Utskottet anser att riksdagen inte skall uttala sig
om storleken på det belopp som bör avsättas för
kulturtidskrifternas evenemang. Det bör ankomma på
regeringen att avgöra beloppets storlek eller att
överlåta avgörandet på Kulturrådet. Yrkande 43 i motion
2001/02:Kr422 (m) avstyrks därmed.
Förslaget i motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 44
syftar till att elektroniska tidskrifter skall kunna
erhålla bidrag inom ramen för kulturtidskriftsstödet.
Ett liknande yrkande avstyrktes av utskottet våren
2001. Utskottet anförde då bl.a. följande (bet.
2000/01:KrU5 s. 27).
Vid sina överväganden med anledning av förslaget om produktionsstöd
för elektroniskt publicerade
tidskrifter har utskottet noterat att Kulturrådet aktualiserat en
diskussion om att inom ramen för stöd
till kulturtidskrifter även kunna stödja elektroniskt publicerade
tidskrifter (se Om världen 2000,
Kulturrådets omvärldsanalys). Stödet till kulturtidskrifterna regleras i
dag i förordningen om statligt
stöd till kulturtidskrifter. Föreskrifter finns även i Statens
kulturråds författningssamling (KRFS
2000:1). Det ankommer på regeringen och ansvarig myndighet att klargöra
möjligheterna för elektroniskt
publicerade tidskrifter att få statligt stöd inom ramen för gällande
regelverk eller om en ändrad
reglering behövs.
Utskottet, som inte ändrat inställning i frågan,
avstyrker motion 2001/02:
Kr422 (mp) yrkande 44.
Det anförda innebär att utskottet föreslår att
riksdagen skall anvisa medel under anslaget för år 2002
i enlighet med regeringens förslag och avslå motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 43 och 44.
2.5.4 Stöd till bokhandeln (28:11)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för kreditstöd,
sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt
katalogdatorstöd.
Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor anvisas
under anslaget för år 2002.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 7 föreslås att
stödet till bokhandeln skall avvecklas. Som skäl anges
att stödet är konkurrenssnedvridande, eftersom nya
distributionsformer såsom internetbokhandlar inte kan
ta del av stödet. Även motionärerna bakom motion
2001/02:Kr343 (c) föreslår att stödet skall upphöra
(motionen i motsvarande del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under tidigare riksmöten avstyrkt
motionsyrkanden med samma syfte som i här aktuella
yrkanden (senast bet. 2000/01:KrU1 s. 65).
Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. erinrat om
att det statliga stödet till bokhandeln syftar till att
öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i
bokhandeln och att vidmakthålla och om möjligt
förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät.
Vidare har utskottet anfört följande.
Utskottet vill i sammanhanget peka på det kulturpolitiska värdet i att även
små och medelstora orter har
en bokhandel. Bokhandeln kan fungera som en kulturell mötesplats, där
kunderna konkret kan ta i och
bläddra i böckerna och där det finns personal som kan bistå dem i
deras inköp. Det statliga stödet
bidrar till att bokhandelsbeståndet är väl spritt i landet och till att
allmänheten kan få tillgång till
ett brett utbud av litteratur på eller i närheten av hemorten. Som
konstateras i det nu aktuella
motionsyrkandet är internetbokhandlar inte stödberättigade, något
som för övrigt även gäller
bokklubbarna. Utskottet kan inte heller se något skäl till att vidga
stödändamålen till att även avse
internetbokhandlar.
Utskottet har inte funnit skäl att ändra uppfattning i
frågan och avstyrker därför motionerna 2001/02:Kr340
(m) yrkande 7 och 2001/02:Kr343 (c) i denna del och
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
för år 2002.
2.5.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (28:12)
Inledning
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en
statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek
skall tillgodose synskadades och andra läshandikappades
behov av litteratur. Biblioteket skall framställa och
låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja
punktskriftsböcker samt ge upplysningar och råd till
främst kommunala bibliotek.
Propositionen
Av propositionen framgår att förberedelserna för
digital produktion har präglat verksamheten vid TPB
under år 2000. Introduktionen av DAISY-talböcker och
digitala spelare har påbörjats på bibliotek,
syncentraler och andra platser. För överföringen av
analoga titlar till DAISY-format förstärktes TPB:s
anslag med 2 miljoner kronor för år 2001.
Regeringen föreslår att 63 557 000 kronor skall
anvisas under anslaget för år 2002.
Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som,
inklusive tidigare åtaganden, medför utgifter på högst
4 miljoner kronor under år 2003.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås en ökning av
anslaget med 10 miljoner kronor utöver regeringens
förslag (motionen i denna del).
I motion 2001/02:Kr340 (m) föreslås en ökning av
anslaget med 9 801 000 kronor utöver regeringens
förslag. Ökningen ligger enligt motionärerna väl i
linje med vad Moderata samlingspartiet föreslår på
andra områden när det gäller satsningar på
funktionshindrade (yrkande 8). I samma motion,
2001/02:Kr340 (m), yrkas att en del av den föreslagna
utökningen av anslaget skall användas för att göra den
digitala tekniken, som benämns DAISY, mer tillgänglig
(yrkande 9). Av motionen framgår att motionärerna anser
att DAISY-talboksspelaren bör godkännas som fritt
hjälpmedel.
Utskottets ställningstagande
DAISY-projektet (Digital Audiobased Information System)
syftar till att det samlade talboksbeståndet under en
period fram till år 2010 skall överföras till en ny
teknisk standard. DAISY-talböckerna är inspelade på cd-
rom-skivor. Den som vill lyssna på en DAISY-talbok
måste ha tillgång antingen till en särskild
talboksspelare eller till en dator som är utrustad med
ett särskilt läsprogram, Playback 2000. För närvarande
finns talboksspelarna i två fabrikat, nämligen Plextalk
och Victor. Båda spelarna finns i en mer avancerad och
i en enkel modell. TPB verkar för att såväl enskilda
som landsting, bibliotek, skolor, organisationer och
sjukhem skall införskaffa spelare.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall
landstinget erbjuda dem som är bosatta inom landstinget
hjälpmedel för funktionshindrade. Varje
sjukvårdshuvudman avgör om en produkt skall
klassificeras som hjälpmedel och kunna förskrivas som
sådant till den enskilde.
Regeringen har nyligen utfärdat direktiv till en
särskild utredare som skall analysera vissa frågor på
hjälpmedelsområdet och lämna förslag till åtgärder.
Bland de frågor som skall analyseras märks bl.a. de
förändrade förutsättningarna inom området genom
utvecklingen då det gäller informations- och
kommunikationsteknik och digital teknik. I direktiven
nämns bl.a. det nya digitala talbokssystemet. Bland
annat sägs att 4 % av befolkningen har rätt att låna
talböcker samt att TPB beräknar att cirka 75 000-90 000
av dessa är aktiva berättigade talboksläsare. Det har
dock visat sig att landstingens syncentraler i
varierande grad skriver ut de nya talboksspelarna som
hjälpmedel (dir. 2001:81).
Enligt utskottets uppfattning är det önskvärt att den
pågående övergången till ny teknik på talboksområdet
leder fram till att användarna får tillgång till
teknisk apparatur som är lätt att använda och har ett
överkomligt pris. Den utredning som skall analysera
frågor på hjälpmedelsområdet torde av allt att döma
även komma att belysa frågor som rör det nya
talbokssystemet.
Utskottet erinrar om att detta anslag för år 2001
förstärktes med 2 miljoner kronor för digitalisering av
talböcker (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 s. 27).
Utskottet är inte berett att förorda en uppräkning av
anslaget för år 2002 som föreslagits i nu aktuella
motioner. Därmed tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning för år 2002 under anslaget
och avstyrker motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkandena 8
och 9 samt 2001/02:Kr343 (c) i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att beställa talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4
000 000 kronor under 2003.
2.5.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur (28:13)
Propositionen
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur (Centrum för lättläst/LL-stiftelsen) har
till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för
begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker
(LL-böcker). Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte och
inom ramen för ett avtal som träffats mellan staten och
stiftelsen. Gällande avtal avser perioden den 1 januari
2000-den 31 december 2002.
Regeringen föreslår att det under anslaget skall
anvisas 14 433 000 kronor för år 2002.
Motionerna
I två motioner, 2001/02:Kr356 (kd) yrkande 3 och
2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, föreslås att
anslaget skall tillföras 1 miljon kronor utöver vad
regeringen föreslagit, dvs. sammanlagt 15 433 000
kronor. I den förstnämnda motionen yrkas att ökningen
skall användas till en brett upplagd
informationskampanj som skall presentera utgivningen
från Centrum för lättläst som idé och göra det möjligt
för stiftelsen att nå ut till fler målgrupper och till
allmänheten.
Utskottets ställningstagande
Av den resultatbedömning som görs i propositionen
framgår bl.a. att produktionen av lättlästa böcker
ligger på en jämn nivå och att utgivningen är
variationsrik både i fråga om genrer och
svårighetsgrader. Den lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR
utkommer en gång i veckan och har en stor och bred
läsekrets. Genomsnittsupplagan har ökat stadigt under
senare år, och även tidningens Internetversion har fått
alltfler läsare. Även verksamheten med läsombud har
fortsatt att växa och har inneburit att alltfler
personer med utvecklingsstörning har fått möjlighet att
upptäcka litteraturen (prop. s. 49, avsnittet 4.6
Resultatbedömning).
Med hänvisning till det anförda anser utskottet -
liksom då samma fråga behandlades under föregående
riksmöte - att den marknadsföring som sker i dag är
tillfyllest för närvarande. Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag till medelsanvisning för år
2002 och avstyrker motionerna 2001/02:Kr356 (kd)
yrkande 3 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del.
2.5.7 Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden (28:14)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska
språknämndens och Sverigefinska språknämndens
verksamheter.
Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden
är att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska
språket i tal och skrift och med denna kunskap som
utgångspunkt ge råd till språkanvändarna för att främja
gott språkbruk. Sverigefinska språknämnden skall vårda
och utveckla finska språket i Sverige.
Regeringen föreslår att 4 825 000 kronor anvisas
under anslaget för år 2002.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning för år 2002.

2.6 Anslagen till bild och form samt konsthantverk
(28:15-28:19)
2.6.1 Statens konstråd (28:15)
Propositionen
Statens konstråd har till uppgift att verka för att
konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till
statens byggnader och andra lokaler för statlig
verksamhet. Konstrådet skall också medverka till att
konst tillförs andra gemensamma miljöer än sådana som
brukas av staten. Vidare skall Konstrådet sprida
kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.
Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 6
337 000 kronor för år 2002.
Motionen
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 10 föreslås att
Statens konstråd skall minska sin verksamhet och därmed
sina kostnader. Anslaget bör således, enligt
motionärerna, minska med 2 000 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet bedömer att regeringens förslag till
medelsanvisning är väl avvägt, varför motion
2001/02:Kr340 (m) yrkande 10 avstyrks och regeringens
förslag tillstyrks.
2.6.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön (28:16)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för konstförvärv
beslutade av Statens konstråd samt medel som fördelas
av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa
samlingslokalhållande organisationer för konstinköp.
Fram till den 1 juli 2001 har dessutom bidrag
utbetalats enligt förordningen (1987:316) om bidrag
till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, en
anslagspost som upphörde den 1 juli.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att göra beställningar av konstverk som,
inklusive tidigare åtaganden, medför utgifter på högst
15 miljoner kronor under åren 2003-2005.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 40 438 000 kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 11 föreslås en
minskning av anslaget med 11 000 000 kronor.
Motionärerna anser att staten bör renodla sitt ansvar
för olika kulturverksamheter och inte ta ansvar för
konstnärlig utsmyckning av andra gemensamma miljöer än
statliga.
Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr419 (fp)
yrkandena 23 och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294 (fp)
yrkande18 i denna del vill minska anslaget med 10
miljoner kronor. Motionärerna anser att design och
utsmyckning av föremål i det offentliga rummet
förtjänar en större satsning. Motionärerna anser
emellertid att kommuner och landsting bör öka sitt
kostnadsansvar och att staten kan minska sitt
kostnadsansvar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att beställa konstverk.
Utskottet anser att staten bör ta ansvaret för den
gemensamma miljön och förutsätter samtidigt att
landsting och kommuner fortsätter att ta en betydande
del av kostnadsansvaret för konstnärlig utsmyckning och
utformning av denna miljö. Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag till medelsanvisning.
Motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 11, 2001/02:Kr419
(fp) yrkandena 23 och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294
(fp) yrkande18 i denna del avstyrks.
2.6.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:17)
Inledning
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ta initiativ till,
planera, samordna och göra insatser för att främja
hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på
annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt
verksamhetsområde fördela statligt stöd till
hemslöjdsfrämjande verksamhet. Nämnden står vidare som
samordnare för hemslöjdskonsulentverksamheten och har
bemyndigande att pröva frågan om huvudmannaskap för
konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK)
svarar för nämndens medelsförvaltning och
personaladministration.
Propositionen
Regeringen framhåller att nämnden under året, liksom
föregående år, har prioriterat barn- och
ungdomsverksamheten. I alltfler län har denna
verksamhet blivit en viktig del av den ordinarie
verksamheten. Under året arrangerade nämnden en
uppskattad rikskonferens, Visa mig - Ungt möte med
slöjd, som riktade sig till organisationer och
föreningar inom området. Målet att tillvarata och
förnya hemslöjdens material- och teknikkunskap,
formspråk, tradition och kvalitet har bl.a. kommit till
uttryck genom utställningar, kurser, symposier och
olika utvecklingsprojekt. Forskningsarbetet befinner
sig i ett uppbyggnadsskede, och under året har stor
vikt lagts på kontinuitet och uppföljning av pågående
projekt.
Regeringen finner att inriktningen på verksamheten
bör ligga fast och föreslår att anslaget för år 2002
skall uppgå till 1 539 000 kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslås en
ökning med en miljon kronor av anslaget till förmån för
nämndens barn- och ungdomsverksamhet. Motionärerna
bakom motion 2001/02:Kr360 (s) yrkande 2 föreslår en
ökning av anslaget för att täcka kansliets
personalkostnader. I motion 2001/02:Kr361 (c, kd, fp) i
denna del yrkas en ökning av anslaget med 700 000
kronor. De olika ökningsförslagen föreslås bli
finansierade genom omprioriteringar inom utgiftsområde
17.
Utskottets ställningstagande
Nämnden utför ett mycket angeläget arbete, speciellt
viktig är verksamheten för barn och ungdomar samt
brobygget mellan hemslöjden och forskarvärlden.
Utskottet har emellertid inte funnit det möjligt att,
inom givna ramar, tillstyrka en ökning av anslaget
utöver den pris- och löneomräkning som regeringen
föreslår. Utskottet avstyrker således motionerna
2001/02:Kr343 (c) i denna del, 2001/02:Kr360 (s)
yrkande 2 och 2001/02:Kr361 (c, kd, fp) i denna del och
tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
2.6.4 Främjande av hemslöjden (28:18)
Propositionen
Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor för
bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och projekt inom
hemslöjdsområdet.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 18 087 000 kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i denna del
föreslås en ökning av anslaget med 500 000 kronor för
att stärka hemslöjdens roll som kulturspridare.
Enligt motionerna 2001/02:Kr360 (s) yrkandena 1 och 3
samt 2001/02:
Kr361 (c, kd, fp) i denna del har anslaget under de
senaste sju åren urholkats, eftersom priser och löner
har ökat mer än anslaget. Verksamheten, däremot, har
genomförts med stor intensitet trots ekonomiska
svårigheter. Motionärerna yrkar på en ökning av
anslaget. Något belopp anges emellertid inte i motion
2001/02:Kr360 (s). I motion 2001/02:Kr361 (c, kd, fp)
föreslås att anslaget skall öka med 700 000 kronor.
Även i motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 50 föreslås,
utan att ange ett belopp, en förstärkning av anslaget
till hemslöjdsverksamheten med motiveringen att den
ideella rörelsen bör stödjas.
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande
12 förordar att Svensk Form, Svenska Institutet och
hemslöjdsverksamheten skall slås samman. Anslaget till
hemslöjden bör enligt motionen minska med 2 000 000
kronor och skall uppgå till 16 087 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom motion
2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i denna del,
2001/02:Kr360 (s) yrkandena 1 och 3, 2001/02:Kr361 (c,
kd, fp) i denna del samt 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 50,
att anslaget bör räknas upp. Konsulentmedlen har
urholkats under de senaste åren, vilket negativt
påverkar hemslöjdens roll som kulturspridare. Utskottet
tillstyrker motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i
denna del och föreslår att riksdagen beslutar att
anslaget 28:18 Främjande av hemslöjden skall ökas med
500 000 kronor till 18 587 000 kronor. Därmed bör även
de önskemål om förstärkningar som förs fram i
motionerna 2001/02:Kr360 (s) yrkandena 1 och 3,
2001/02:Kr361 (c, kd, fp) i denna del samt
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 50 bli tillgodosedda.
Yrkandena avstyrks därmed.
Utskottet kan följaktligen inte tillstyrka förslaget
till anslagsminskning i motion 2001/02:Kr340 (m)
yrkande 12.
2.6.5 Bidrag till bild- och formområdet (28:19)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag till
organisationer m.m. på bild- och formområdet, bl.a.
verksamhetsstöd till Sveriges Konstföreningars
Riksförbund, Folkrörelsernas Konstfrämjande och
Föreningen Svensk Form. Under anslaget anvisas också
medel för bidrag till Akademien för de fria konsterna.
Vidare lämnas ett särskilt verksamhetsstöd till vissa
utställare, ett utrustningsbidrag till konstnärliga
kollektivverkstäder samt utställningsersättning till
konstnärer i samband med utställningar.
Propositionen
Regeringen anser att utställningsarrangörerna spelar en
viktig roll för att göra bild- och formkonsten
tillgänglig för så många människor som möjligt. En av
de arrangörer som arbetar för att öka intresset och
spridandet av bild- och formkonst till nya
publikgrupper i samhället är Folkrörelsernas
Konstfrämjande. I samarbete med Riksskådebanan planerar
Konstfrämjandet nu att bedriva uppsökande verksamhet i
bl.a. storstädernas ytterområden. För att projektet
skall få önskad omfattning behöver basverksamheten
förstärkas. Regeringen föreslår därför att 1 000 000
kronor skall tillföras anslaget i syfte att öka
verksamhetsstödet till Folkrörelsernas Konstfrämjande.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 29 708 000 kronor.
Motionen
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 13 föreslås att
verksamhetsstödet till Folkrörelsernas Konstfrämjande
inte skall öka och att anslaget således inte skall
tillföras 1 000 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är bra
för bild- och formområdets utveckling att inbrytningar
i nya publikgrupper görs i enlighet med
delaktighetsmålet för kulturpolitiken. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag att öka anslaget
med 1 000 000 kronor till förmån för verksamhetsstödet
till Folkrörelsernas Konstfrämjande. Utskottet
avstyrker därmed motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 13
och tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
2.7 Anslagen till ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:20-28:21)
2.7.1 Konstnärsnämnden (28:20)
Inledning
Målet för Konstnärsnämnden är att främja bild-, form-,
ton-, scen- och filmkonstnärers möjlighet att ägna sig
åt kvalificerat konstnärligt arbete samt att främja
internationellt konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda
gästateljéer. Nämnden skall bidra till ökade kunskaper
om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden
samt besluta om statliga ersättningar och bidrag till
konstnärer.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges
författarfond på sina respektive områden skall besluta
om innehavare av inkomstgaranti till konstnärer. Den
ordning som gäller för närvarande innebär att
Konstnärsnämnden och Sveriges författarfonds styrelse
lämnar in gemensamma förslag till regeringen om
innehavare av inkomstgaranti varefter regeringen fattar
beslut i ärendena. Ändringen av beslutanderätten
föreslås i propositionen träda i kraft den 1 december
2001. Utskottet har i betänkande 2001/02:KrU5
tillstyrkt ändringen. Riksdagen biföll regeringens
förslag den 14 november 2001 (prot. 2001/02:26, rskr.
2001/02:20).
Propositionen
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att
statens insatser för att förbättra konstnärernas
villkor är en fortsatt prioriterad fråga inom
kulturpolitiken. Syftet är enligt regeringen att skapa
sådana villkor för de professionella konstnärerna att
de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 10 735
000 kronor under anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning är regeringen i
anslagsfrågan och föreslår att riksdagen beslutar att
anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens
förslag.
2.7.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
(28:21)
Inledning
Under anslag 28:21 Ersättningar och bidrag till
konstnärer beräknas medel till visningsersättning som
fördelas av Konstnärsnämnden och till individuell
visningsersättning som fördelas av
upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS). Dessutom beräknas medel för bidrag till
konstnärer som fördelas av Konstnärsnämnden respektive
Sveriges författarfond.
Propositionen
Enligt regeringen behöver senare års insatser för
bildkonstnärer nu följas av en förstärkning av den
individuella visningsersättningen med 2 miljoner kronor
till sammanlagt 16,4 miljoner kronor per år.
Regeringen har den 9 augusti 2001 godkänt en
överenskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om
biblioteksersättningen för åren 2002 och 2003. Enligt
denna skall grundbeloppet för hemlån av originalverk
vara 109 öre år 2002 och 112 öre år 2003. Detta innebär
en höjning med totalt 5 öre jämfört med nivån för år
2001. Den totala biblioteksersättningen för år 2002
beräknas till drygt 115 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 268
795 000 kronor under anslaget.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) anser att
anslaget skall minska med 50 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Deras förslag går
sammanfattningsvis ut på att yrkesverksamma konstnärer
genom åtgärder på andra områden i större utsträckning
skall kunna få ersättning för utfört arbete i stället
för bidrag (yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte anledning till annan
medelsberäkning än den som gjorts i propositionen.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till
medelsanvisning för budgetåret 2002 och avstyrker
därmed motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 14 om en
minskning av anslaget.
2.8 Anslagen till arkiv (28:22-28:25)
2.8.1 Riksarkivet och landsarkiven (28:22)
Inledning
Riksarkivet och landsarkiven är statliga
arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga
arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I
Riksarkivet ingår bl.a. Krigsarkivet, Svensk
arkivinformation och Arkion. Krigsarkivet fullgör
uppgiften som arkivmyndighet för de myndigheter som
lyder under Försvarsdepartementet.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med
uppgift att se över vissa arkivfrågor (Ku 2001:02).
Utredaren skall bl.a. överväga frågor som rör det
statliga arkivväsendets organisation, samverkan mellan
statlig och kommunal arkivverksamhet, enskilda arkiv
samt användandet av informationsteknik och
digitalisering. Vidare skall en översyn göras av
lämpliga former för bevarande av dokument på
minoritetsspråken. Utredaren skall redovisa sitt
uppdrag senast den 31 maj 2002.
Propositionen
Regeringen framhåller att Riksarkivets och
landsarkivens omfattande verksamhet har gett goda
resultat. Regeringen konstaterar att insatserna skapar
förutsättningar för insyn i den offentliga
förvaltningen och stöder forskningen. Regeringen
föreslår en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor
bl.a. för att skapa förutsättningar för insatser i
fråga om enskilda arkiv. För leveranser av
arkivmaterial tillförs anslaget ca 1,3 miljoner kronor
från berörda myndigheter. För mikrofilmning av
kyrkobokföringshandlingar sker en överföring på 944 000
kronor från utgiftsområde 3.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 265 049 000 kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr218 (m) föreslås omprioriteringar
inom utgiftsområdet till förmån för ökat bidrag till
Emigrantregistret/Kinship Center i Karlstad. Även
motionären bakom 2001/02:Kr273 (kd) föreslår att
Emigrantregistret i Karlstad skall tilldelas ökade
ekonomiska resurser. I motion 2001/02:Kr369 (fp)
föreslås en ökning av statsbidraget till
Sverigefinländarnas arkiv.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen anslår medel till Riksarkivet. En viss del av
medlen får användas för bidrag till enskilda arkiv.
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv fattar beslut om
fördelning av dessa bidrag. Emigrantregistret i
Karlstad och Sverigefinländarnas arkiv är två av de
arkiv som får bidrag efter beslut av Riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv. Utskottet finner inte skäl att
ändra på den rådande ordningen för bidragsfördelning
till enskilda arkiv, varför motionerna 2001/02:Kr218
(m), 2001/02:Kr273 (kd) och 2001/02:Kr369 (fp)
avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
2.8.2 Bidrag till regional arkivverksamhet (28:23)
Propositionen
Syftet med bidraget är att främja den regionala
arkivverksamheten, att få ett nät av väl fungerande
regionala arkivinstitutioner runtom i landet och att
bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala
kulturpolitiken. Medlen fördelas av Riksarkivet genom
Nämnden för enskilda arkiv.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 4 799 000 kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5
(i denna del) och motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 5
begär en ökning av anslaget med 1 000 000 kronor i
syfte att förbättra folkrörelsearkivens ekonomiska
situation.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att inom ramen för
utgiftsområdet förorda en omprioritering av medel till
förmån för en ökning av anslaget. Utskottet avstyrker
därför motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 (i denna
del) och motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 5 och
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
2.8.3 Språk- och folkminnesinstitutet (28:24)
Propositionen
Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har till uppgift
att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut
material om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn
och personnamn. Vidare skall institutet avge yttranden
i ärenden om fastställande av ortnamn och granska
förslag till namn på allmänna kartor samt yttra sig i
fråga om personnamn. För att ge SOFI förutsättningar
att bibehålla en hög standard på de resultat som uppnås
föreslår regeringen att anslaget höjs med 650 000
kronor fr.o.m. år 2002.
Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 26
610 000 kronor för år 2002.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
2.8.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:25)
Propositionen
Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att
fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt
biografiskt lexikon.
Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 3
927 000 kronor för år 2002.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
2.9 Anslagen till kulturmiljö (28:26-28:28)
2.9.1 Riksantikvarieämbetet (28:26)
Inledning
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och
kulturarvet. RAÄ skall bl.a. värna om kulturvärdena i
bebyggelsen och i landskapet, bevaka
kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande
samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Till
RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet
med att bygga upp kunskapen och bedriva informations-
och rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer,
kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall också
medverka i det internationella arbetet samt följa det
regionala kulturmiljöarbetet och biträda
länsstyrelserna och de regionala museerna i dessa
frågor. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska
undersökningar och svara för konservering samt vård av
kulturminnen och kulturföremål.
Propositionen
Anslaget
RAÄ fördelar bidrag till ideella organisationer inom
kulturmiljövårdens område. För budgetåret 2001 avsattes
2,5 miljoner kronor för detta ändamål. Att det finns
medborgare som engagerar sig i den egna kulturmiljön är
enligt regeringen en viktig grund för
kulturmiljöarbetet. När nu såväl medlemsantalet i
organisationerna på kulturmiljövårdens området som
organisationernas intresse för att vidareutveckla sina
verksamheter ökar vill regeringen stödja det ökade
ideella engagemanget. Regeringen föreslår därför en
ökning av anslaget med 1 miljon kronor fr.o.m. år 2002
för detta ändamål.
Regeringen har i propositionen Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) slagit
fast en rad mål med stor inverkan på
kulturmiljöarbetet. Bland annat rör detta insatser för
god bebyggd miljö, levande sjöar, vattendrag, kust och
skärgård. RAÄ är den myndighet som har det övergripande
ansvaret för miljömålsfrågor relaterade till
kulturmiljön. Regeringen föreslår därför att 1,2
miljoner kronor per år förs över från utgiftsområde 20,
anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. till RAÄ under åren
2002-2004.
Regeringen föreslår att 165 587 000 kronor skall
anvisas under anslaget.
Ändringar i kulturminneslagen
Den 14 maj 2001 antog Europaparlamentet och Europeiska
unionens råd ett direktiv (2001/38/EG) om ändring av
bilagan till direktiv 93/7/EEG om återlämnande av
kulturföremål som olagligen förts bort från en
medlemsstats territorium. Medlemsstaterna skall
genomföra direktivet senast den 31 december 2001.
I 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
(kulturminneslagen) finns bestämmelser om återlämnande
av kulturföremål. I en bilaga till lagen anges de
kategorier av föremål som - under vissa förutsättningar
- kan komma att återlämnas. För föremålskategorierna
gäller olika värdegränser som är angivna i svensk
valuta.
Den ändring av direktivet som nu beslutats innebär
att värdegränserna också skall anges i euro.
Av direktivet framgår att för de medlemsstater som
inte har euro som valuta skall de värden som uttrycks i
euro omräknas till nationella valutor till växelkursen
den 31 december 2001 publicerad i Europeiska
gemenskapernas officiella tidning (EGT). Omräkning
skall därefter ske vartannat år.
Regeringen föreslår att beloppen i euro skall framgå
av bilagan till 6 kap. kulturminneslagen (KML) och att
omräkningen till svenska kronor skall framgå av
förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m.
Regeringen föreslår vidare att uttrycket
"värdegränsen 0 (noll)" i bilagan till KML ersätts med
uttrycket "oavsett värde".
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till
ändringar i KML med viss redaktionell ändring.
Utskottets ändringsförslag av formell natur framgår av
utskottets förslag till riksdagsbeslut. Regeringens
lagförslaget finns i bilaga 2.
2.9.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:27)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för att bevara och
tillgängliggöra kulturmiljön. Medel får utgå även för
bl.a. vissa arkeologiska undersökningskostnader samt
till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier.
Medlen får användas även när det finns särskilda skäl
för att täcka kostnader för att ta till vara fornfynd.
Vidare utgår bidrag till ombyggnad, renovering och
underhåll av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse.
Propositionen
För att möjliggöra ökade insatser på kulturmiljöområdet
föreslår regeringen att anslaget tillförs 56 miljoner
kronor fr.o.m. år 2002. Ökningen skall enligt
regeringen göra det möjligt att möta de krav som
nytillkomna enskilda byggnadsminnen och ett bredare
miljötänkande ställer. Av medlen föreslås 3,5 miljoner
kronor gå till satsningar på industrisamhällets
kulturarv och 4 miljoner kronor till s.k.
arbetslivsmuseer.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 288 938
000 kronor skall anvisas under anslaget för budgetåret
2002.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget
28:27 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag
som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på
högst 100 miljoner kronor under åren 2003-2005.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr216 (s, v, mp)
föreslår att anslaget Bidrag till kulturmiljövård skall
minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag i syfte att finansiera en ökning av
anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
(yrkande 2).
I motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslår
motionärerna att anslaget Bidrag till kulturmiljövård
bör minskas med 31 999 000 kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) föreslår
att ideella organisationer, t.ex. hembygds- och
fornminnesföreningar, skall tilldelas ytterligare 1
miljon kronor genom en omfördelning inom
kulturmiljövårdsanslagen (yrkande 2).
Med anledning av att anslaget Bidrag till
kulturmiljövård räknas upp jämfört med föregående år,
föreslår motionären bakom motion 2001/02:Kr377 (v) att
medel skall avsättas för att rusta upp Mälsåkers slott.
I motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslår motionärerna att
Dacapos hantverksskola i Mariestad skall tilldelas 2
miljoner kronor ur anslaget Bidrag till kulturmiljövård
för att utveckla arbetsmaterial och bygga upp ett
nationellt arkiv för bygghantverk (yrkande 47).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att insatserna
bör stärkas på kulturmiljöområdet och att anslaget
därför bör höjas. Utskottet anser dock att ökningen kan
stanna vid 46 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor
mindre än vad regeringen har föreslagit. Anslaget bör
således uppgå till 278 938 000 kronor. Utskottet
bifaller därmed motion 2001/02:Kr216 (s, v, mp) yrkande
2 och avslår motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del.
När det gäller motionsförslagen att öka bidraget till
ideella organisationer inom kulturmiljövårdens område
och att avsätta medel för rusta upp Mälsåkers slott
vill utskottet påminna om att medel för dessa ändamål
kan utgå från anslaget 28:26 Riksantikvarieämbetet och
att det är ämbetet som fördelar medel i enlighet med
regeringens regleringsbrev. Utskottet är inte berett
att under anslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård
göra ett uttalande om att medel bör avsättas för de
ändamål som framförts i motionerna eller att överföra
medel till anslaget 28:26 för dessa ändamål. Utskottet
avstyrker därmed motionerna 2001/02:Kr417 (kd) yrkande
2 och 2001/02:Kr377 (v).
När det gäller motionsyrkandet 2001/02:Kr422 (mp)
rörande Dacapos hantverksskola (yrkande 47) påminner
utskottet om att det ankommer på Riksantikvarieämbetet
att göra prioriteringar inom anslaget i enlighet med de
regler som gäller för användningen av anslagsmedlen.
Utskottet avstyrker motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande
47.
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget
28:27 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag
som, inklusive tidigare åtaganden, medför utgifter på
högst 100 miljoner kronor under åren 2003-2005.
2.9.3 Kyrkoantikvarisk ersättning (28:28)
Inledning
Från och med år 2002 skall Svenska kyrkan få en viss
ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade
kostnader i samband med vård och underhåll av de
kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning).
Bakgrunden till ersättningen är att bevarandet av de
kyrkliga kulturvärdena är en angelägenhet för hela
samhället och svenska folket samt att det inte är
rimligt att den totala kostnaden för detta
allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans medlemmar
(se prop. 1995/96:80). Ersättningen som avser
kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och
begravningsplatser skall fördelas av Svenska kyrkan
efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
År 2002 uppgår ersättningen, i enlighet med
riksdagens beslut år 1999, till 50 miljoner kronor
(prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:
176).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen till anslaget anvisar
50 miljoner kronor för år 2002.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) framhåller
vikten av att staten tar sitt ansvar för att bevara det
värdefulla kulturarv som våra kyrkor utgör (yrkande 4).
Samma åsikt förs fram i motion 2001/02:Kr417 (kd) där
motionärerna också anför att den ersättning, 50
miljoner kronor, som tilldelas under anslaget är
alltför låg (yrkande 3).
I motion 2001/02:Kr234 (m) föreslår motionären att
regeringen snarast bör lägga fram en ny plan för
åtgärder för det kyrkliga kulturarvets bevarande.
Motionären påpekar att Kommittén angående det kyrkliga
kulturarvet i sitt betänkande från år 1997 angav att
behovet av åtgärder bedömdes vara så stort att ca 450
miljoner kronor per år i 1997 års penningvärde borde
anvisas och att detta var en bedömning i underkant.
Dessutom ansåg utredningen att det vid en
kontrollstation efter några år borde avgöras om och hur
anslaget skulle ändras. Motionären anser att regeringen
bör korrigera sitt misstag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 4 och
2001/02:Kr417 (kd) yrkande 3 att det är av stor
vikt att staten tar sitt ansvar för att bevara det
värdefulla kulturarv som våra kyrkor utgör. Ett
led i detta ansvarstagande är riksdagens beslut år
1999 angående den kyrkoantikvariska ersättningen
för åren 2002-2009. Beslutet innebär en stegvis
höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen från
50 miljoner kronor år 2002 till 460 miljoner
kronor år 2009. Utskottet finner inte anledning
att riva upp beslutet. Inte heller finns det
anledning att utarbeta en ny plan för åtgärder på
området, vilket begärs i motion 2001/02:Kr234 (m).
Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar
att anvisa medel under anslaget i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet avstyrker därmed
motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 4,
2001/02:Kr234 (m) och 2001/02:Kr417 (kd) yrkande
3.

2.10 Anslagen till museer och utställningar
(28:29-28:35)
2.10.1 Centrala museer: Myndigheter (28:29)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för följande museer,
vilka samtliga är statliga myndigheter: Statens
historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens
museer för världskultur, Statens sjöhistoriska museer,
Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens
försvarshistoriska museer, Moderna museet samt
myndigheten Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget Centrala
museer: Myndigheter för år 2002 skall anvisas 689 124
000 kronor.
Flera av de centrala museimyndigheterna föreslås få
anslagsförstärkningar, vilka här återges i korthet.
Statens historiska museum föreslås tilldelas 500 000
kronor engångsvis för att museet skall få fortsatt
möjlighet att pröva förutsättningarna för fri entré.
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
föreslås få en anslagshöjning med 3,5 miljoner kronor
fr.o.m. år 2002 för att förbättra säkerheten samt
utveckla verksamheten.
Naturhistoriska riksmuseet föreslås få ett
engångsbelopp på 5 miljoner kronor för att åstadkomma
en förbättrad förvaring åt bl.a. Linnés botaniska
samlingar. Dessutom sker en tillfällig ökning av
museets anslag med 4 miljoner kronor, för att
kompensera en tidigare neddragning. Vidare nämns i
propositionen att en särskild översyn skall göras inom
Kulturdepartementet bland annat av Naturhistoriska
riksmuseets magasinsbehov (prop. s. 33).
För Statens museer för världskultur föreslås en
förstärkning med 5 miljoner kronor. Förstärkningen
avser främst verksamheten vid Medelhavsmuseet,
Östasiatiska museet och Etnografiska museet.
Statens sjöhistoriska museer föreslås få en
anslagshöjning på 2 miljoner kronor, i första hand för
verksamheten vid Marinmuseum i Karlskrona. I
tilläggsbudgeten för 2001 föreslås dessutom en
förstärkning av anslaget till Statens sjöhistoriska
museer om 1,5 miljoner kronor, för att täcka
kostnaderna för den flytt av ledning och kansli som
riksdagen uttalat bör ske.
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet föreslås få en anslagshöjning om 1 miljon kronor
för att ges förutsättningar för en fortsatt utveckling
av verksamheten.
Arkitekturmuseet föreslås få en nivåhöjning av
anslaget med sammanlagt 2 miljoner kronor fr.o.m. år
2002.
Moderna museet har sedan 1999 tillförts sammanlagt 10
miljoner kronor i ökade verksamhetsmedel. Regeringen
föreslår nu att museet får ytterligare en
anslagsförstärkning med 2,5 miljoner kronor för att
museet skall kunna befästa sin ställning som en ledande
institution på den samtida konstens område.
Regeringen informerar under anslaget om att de ändrade
principerna för hyressättning för ändamålsfastigheter
beräknas minska lokalkostnaderna för Statens historiska
museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
och Naturhistoriska riksmuseet med 926 000 kronor, 3
547 000 kronor respektive 3 430 000 kronor.
Myndigheternas anslag har minskats med motsvarande
belopp.
Regeringen anför att översynsarbetet inom
museiområdet har gett vid handen att inga ytterligare
strukturella förändringar bör ske för närvarande (prop.
s. 42).
Regeringen bedömer att samarbete kring bl.a.
magasinering kan ge goda utvecklingsmöjligheter för
museisektorn. Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet har
redovisat en plan för inventerings- och analysarbete
beträffande de centrala museernas magasin för samlingar
(prop. s. 43). Ett särskilt uppdrag har getts till
Kulturrådet att tillsammans med de centrala museerna
utarbeta en strategi för att förbättra säkerheten vid
museerna. I detta arbete ingår en översyn av såväl
stöld- som brandsäkerhet.
Motionerna
I en rad motionsyrkanden föreslås dels höjningar, dels
sänkningar av anslagsnivån.
I motionerna 2001/02:Kr419 (fp), yrkande 34 i denna
del, och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del
föreslås en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Av ökningen avser
enligt motion 2001/02:Kr419 (fp) 1,5 miljoner kronor
Statens visarkiv inom myndigheten Statens
musiksamlingar samt 3 miljoner kronor Moderna museet
(yrkandena 19 och 34 i motsvarande delar).
I motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) föreslås en ökning
av anslaget med 1 miljon kronor avsedd för Svenskt
visarkiv inom myndigheten Statens musiksamlingar. I
motionen framhålls bl.a. att det är angeläget att
Visarkivet kompenseras för den hyreshöjning som träder
i kraft vid kommande årsskifte (yrkande 1 i denna del).
Även i motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås av anslaget
skall öka med 1 miljon kronor, en nivåhöjning som är
avsedd för Svenskt visarkiv.
I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås en minskning av
anslaget med 15 miljoner kronor. Av motionen framgår
det att minskningen avser Forum för levande historia
(yrkande 5 i denna del).
I motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslås att regeringen
inom ramen för anslaget skall omfördela medlen så att
följande museer kan få ökat stöd, nämligen Marinmuseum
i Karlskrona samt Östasiatiska museet, Etnografiska
museet, Medelhavsmuseet, Livrustkammaren,
Arkitekturmuseet och Nationalmuseum i Stockholm
(yrkande 53 i denna del).
Med hänvisning till Svenskt visarkivs höga
hyreskostnader föreslås i motion 2001/02:N17 (c) att
Visarkivet skall utlokaliseras till Dalarna,
förslagsvis Falun, där hyreskostnaderna är lägre
(yrkande 6).
I en motion, 2001/02:Kr417 (kd), behandlas frågan om
organisationen vid Statens museer för världskultur.
Motionärerna anser att det alltjämt finns skäl att
ifrågasätta sammanslagningen av de tre
Stockholmsmuseerna Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet
och Folkens Museum Etnografiska (numera Etnografiska
museet) och Etnografiska museet i Göteborg, vilka sedan
den 1 januari 1999 ingår i den nya museimyndigheten
Statens museer för världskultur. Tendenser finns till
att Stockholmsmuseernas verksamhet påverkas genom ett
minskat antal utställningar, menar motionärerna
(yrkande 9).
I en rad motioner, väckta dels under allmänna
motionstiden år 2000, dels under allmänna motionstiden
år 2001, behandlas frågor som rör magasinsförhållandena
vid Naturhistoriska riksmuseet.
I motionerna 2000/01:Kr273 (s) och 2000/01:Kr327 (m,
kd, fp, c, mp) från hösten 2000 samt motionerna
2001/02:Kr382 (mp) yrkande 1 och 2001/02:Kr383 (mp)
yrkande 1 från hösten 2001 nämns att Statens
fastighetsverk har tagit fram ett förslag till
generalprogram som - genom en bergrumslösning för
samlingarna - ger mer kostnadseffektiva lokaler och
förutsättningar för en bättre arbetsmiljö för museets
personal. Förslaget till generalprogram har överlämnats
till Kulturdepartementet. Förslagen i samtliga här
aktuella yrkanden syftar till att regeringen snarast
skall lämna tillstånd till projektering av den
nödvändiga ombyggnaden.
I motion 2001/02:Kr422 (mp) från hösten 2001 föreslås
att regeringen skall låta utreda om kommande
hyreshöjningar för Naturhistoriska riksmuseet på grund
av ombyggnationer kan pareras med motsvarande
budgetförstärkning (yrkande 51).
I fyra motioner från hösten 2001, nämligen
2001/02:Kr301 (m, kd, c, fp, mp), 2001/02:Kr307 (s),
2001/02:Kr382 (mp) yrkande 2 och 2001/02:Kr383 (mp)
yrkande 2, nämns den särskilda översyn som skall göras
inom Kulturdepartementet rörande Naturhistoriska
riksmuseets magasinsbehov. I samtliga här aktuella
motioner begärs att regeringen skyndsamt skall redovisa
för riksdagen vilka åtgärder som skall vidtas efter den
aviserade översynen.
Frågan om Naturhistoriska riksmuseets
departementstillhörighet behandlas i motion
2001/02:Kr383 (mp). I motionen sägs att det vid
Riksmuseet bedrivs mer forskning än vid alla övriga
museer tillsammans samt att mycket av forskningen och
verksamheten vid museet bedrivs under
Miljödepartementets ledning. Motionärerna föreslår
därför att ansvaret för Riksmuseet inom
Regeringskansliet skall föras över från
Kulturdepartementet till Miljödepartementet (yrkande
3).
I tre motioner behandlas frågor om brandskyddet i
museer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr210 (m) hävdar
att brandskyddet i många museer är under all kritik. I
motionen föreslås därför att regeringen skall lägga
fram förslag till en strategi för att förbättra
brandskyddet på våra museer.
Ett liknande men mer långtgående syfte har motion
2001/02:Kr246 (m), vari föreslås att regeringen
skyndsamt skall återkomma till riksdagen med en
aktionsplan för hur vårt gemensamma kulturarv skall
skyddas. Även i motion 2001/02:Kr313 (m) föreslås en
skyndsam utredning av behoven av förebyggande
brandskyddsåtgärder i våra historiska byggnader. I den
senare motionen yrkas även att medel för dessa åtgärder
skall fördelas snarast.
I två motioner behandlas frågan om behovet av en ny
myndighetsstruktur på museiområdet.
Förslaget i motion 2001/02:Kr340 (m) syftar till att
regeringen skall lägga fram ett samlat förslag till ny
struktur på museiområdet. I motionen anförs bl.a. att
det är otillfredsställande att regeringen inte förmått
redovisa en översyn av strukturen inom området (yrkande
15).
Yrkande 3 i motion 2001/02:Kr205 (m) handlar om den
statliga museipolitiken och syftar i huvudsak till att
den statliga museisektorn skall få en tydligare
struktur. I motionen sägs bl.a. att
myndighetsfunktionerna på området kan samordnas,
samtidigt som den utåtriktade verksamheten präglas av
decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av
stödfunktioner, såsom administration, lönehantering,
magasinering och konservering, kan lösas genom gemensam
upphandling.
Utskottets ställningstagande
Då det gäller förslagen till medelsanvisning anser
utskottet liksom regeringen att det är angeläget att en
fortsatt god utveckling kan säkerställas för de
statliga museerna. Bland annat i detta syfte har - som
redovisats i det föregående - regeringen föreslagit
förstärkningar för flera av de statliga museerna.
Utskottet, som välkomnar de av regeringen föreslagna
förstärkningarna, anser emellertid att det är motiverat
att - som föreslås i motionerna 2001/02:Kr308 (s, v,
mp) och 2001/02:Kr343 (c) - öka anslagsnivån med
ytterligare 1 miljon kronor utöver regeringens förslag
i syfte att kompensera Svenskt visarkiv för den
förestående hyreshöjningen vid kommande årsskifte.
Någon höjning av anslagsnivån därutöver som yrkas i
motionerna 2001/02:Kr419 (fp) och 2001/02:Fi294 (fp) är
utskottet inte berett att föreslå. Utskottet avstyrker
förslaget i motion 2001/02:N17 (c) om utlokalisering av
Visarkivet.
Förslaget i motion 2001/02:Kr416 (kd) om en minskning
av anslaget med 15 miljoner kronor syftar till att
Forum för levande historia inte skall erhålla något
bidrag för år 2002. Utskottet konstaterar att medel
inte har beräknats under anslaget för år 2002 för Forum
för levande historia. Motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande
5 i denna del avstyrks.
Av propositionen framgår regeringens förslag till
medelsfördelning till de statliga centrala
museimyndigheterna under detta anslag (prop. s. 100,
tabell 4.73). Utskottet är inte berett att - i enlighet
med yrkandet i motion 2001/02:Kr422 (mp) - föreslå att
regeringen skall göra omprioriteringar inom anslaget
till förmån för de i motionen nämnda museerna.
Sammantaget föreslår utskottet att riksdagen skall
anvisa 690 124 000 kronor.
Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr308
(s, v, mp) yrkande 1 i denna del och 2001/02:Kr343 (c)
i denna del, tillstyrker delvis regeringens förslag och
avstyrker motionerna 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i
denna del, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 19 och 34, båda
yrkandena i denna del, 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 53 i
denna del, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del
samt 2001/02:N17 (c) yrkande 6.
Utskottet har uppmärksammat att problemen med mögel i
Moderna museets och Arkitekturmuseets byggnad nu
resulterat i att museerna måste stängas för att
åtgärder skall kunna vidtas. Utskottet avser att i
början av år 2002 låta sig informeras om problemen och
dessas konsekvenser för museernas verksamhet, personal,
samlingar, ekonomi m.m.
Organisationen vid Statens museer för världskultur tas
upp i motion 2001/02:Kr417 (kd). Enligt utskottets
uppfattning finns det inte fog för de farhågor som
kommer till uttryck i motionen och som innebär att det
skulle finnas risk för att de tre Stockholmsbaserade
museerna Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och
Östasiatiska museet, som ingår i myndigheten Statens
museer för världskultur, ekonomiskt skulle få stå
tillbaka för den satsning som görs på det nya museet i
Göteborg. Liksom motionärerna konstaterar utskottet att
den nivåhöjning om 5 miljoner kronor som föreslås i
årets budgetproposition för myndigheten främst är
avsedd för de tre Stockholmsmuseerna. Denna satsning
ligger helt i linje med det tillkännagivande som
riksdagen på utskottets initiativ gjorde hösten 1998
(bet. 1998/99:KrU1 s. 59, rskr. 1998/99:55). Utskottet
uttalade då bl.a. följande.
Utskottet vill slå fast att den verksamhet som
bedrivs vid de fyra enheter som skall ingå i den nya
myndigheten skall ges likvärdiga förutsättningar i
vad avser personal, utvecklingsmöjligheter för
personalen, utställningar m.m.
Vidare ansåg utskottet att det var självklart att
verksamhetsbidraget för den nya museimyndigheten skulle
förstärkas när det nya museets byggnad i Göteborg står
klar år 2003. I årets - liksom i föregående års -
budgetproposition aviseras också en sådan förstärkning
av anslaget i nästa års budgetproposition och som
således avser år 2003.
Med hänvisning till det anförda finns det enligt
utskottets synsätt inte någon anledning att befara att
en satsning på det nya museet i Göteborg skulle
innebära att de tre Stockholmsmuseerna som ingår i
myndigheten missgynnas. Det finns mot den angivna
bakgrunden inte heller någon anledning att ifrågasätta
myndighetens organisation. Därmed avstyrks motion
2001/02:
Kr417 (kd) yrkande 9.
I en rad motioner behandlas frågor som rör
magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet.
Av en skrivelse i juni år 2001 från Riksmuseet till
Kulturdepartementet liksom av här aktuella motioner
framgår det att museet är i starkt behov av nya
magasinslokaler för sina samlingar och av en bättre
arbetsmiljö för de anställda. Riksmuseet har
tillsammans med Statens fastighetsverk gjort en
förstudie av behovet av och möjligheterna att anlägga
ett bergrumsmagasin i anslutning till museet. Ett
sådant magasin skulle skapa möjligheter till säker,
klimatiserad förvaring av samlingsmaterialet och
frigöra ytor i museet som skulle kunna göra det möjligt
att åtgärda allvarliga brister i arbetsmiljön. De båda
myndigheterna har även utarbetat ett generalprogram för
hela museets bygg- och lokalplanering. Vidare har
museet hemställt att regeringen skall medge att museet
får fortsätta planering och projektering av
bergrumsmagasinet och övriga ombyggnadsåtgärder.
Av budgetpropositionen framgår att en särskild
översyn skall göras inom Kulturdepartementet av
Naturhistoriska riksmuseets magasinsbehov samt att 5
miljoner kronor engångsvis föreslås anvisade för år
2002 för att åstadkomma en förbättrad förvaring åt
bl.a. Linnés botaniska samlingar.
Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till
att det finns skäl för den oro som uttrycks i här
aktuella motioner beträffande säkerheten för museets
samlingar. De lokaler, där samlingarna nu förvaras, har
stora brister som innebär risker av olika slag för
samlingarnas bevarande. En analys som museet gjorde
tillsammans med Kammarkollegiet år 1997 visar att den
allt överskuggande risken för samlingarna är brand. Det
finns enligt utskottet även skäl att beakta de
förhållanden som rör arbetsmiljön för de anställda vid
museets forskningsavdelning och materialets
tillgänglighet för forskarna.
Enligt utskottets uppfattning är det därför välkommet
att en särskild översyn nu görs inom
Kulturdepartementet av magasinsbehoven vid museet.
Utskottet anser att arbetet med översynen bör ske i
nära samarbete med museet. Stor uppmärksamhet bör ägnas
åt olika aspekter på samlingarnas säkerhet och
tillgänglighet. Översynen bör pröva olika förslag till
utformning och lokalisering av framtida magasin för
samlingarna med utgångspunkt i befintligt förslag från
Statens fastighetsverk och Riksmuseet. Förslagen bör
tillfredsställa de krav som kan finnas exempelvis i
fråga om klimat samt brand- och stöldsäkerhet.
Översynen bör syfta till permanenta lösningar som har
ett långsiktigt perspektiv och som tillgodoser de krav
som staten har rätt att ställa på museet i enlighet med
de av riksdagen fastlagda kulturpolitiska målen och de
av regeringen uppställda verksamhetsmålen för
bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad för
museet. I översynen bör även arbetsmiljön för de
anställda uppmärksammas.
Sammantaget bör översynen syfta till att de
lokalmässiga förutsättningarna vid museet blir sådana
att samlingarna kan förvaras på ett tillfredsställande
sätt och användas av forskare och andra på ett
rationellt och välfungerande sätt.
Utskottet anser att resultaten av översynen och de
åtgärder som regeringen anser nödvändiga med anledning
härav - liksom kostnadsberäkningar,
finansieringsförslag m.m. - skall redovisas för
riksdagen under innevarande riksmöte.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2001/02:Kr301 (m, kd, c,
fp, mp), 2001/02:Kr307 (s), 2001/02:Kr382 (mp) yrkande
2 och 2001/02:Kr383 (mp) yrkande 2 samt avslår
motionerna 2000/01:Kr273 (s), 2000/01:Kr327 (m, kd, fp
c, mp), 2001/02:Kr382 (mp) yrkande 1, 2001/02:Kr383
(mp) yrkande 1 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 51.
Förslaget i motion 2001/02:Kr383 (mp) om
Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet
bör avslås av riksdagen. Enligt 7 kap. 1 §
regeringsformen skall det för beredning av
regeringsärenden finnas ett regeringskansli i vilket
ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Det är
regeringen som fördelar ärendena mellan departementen.
Motion 2001/02:Kr383 (mp) yrkande 3 avstyrks således.
I tre nu aktuella motioner behandlas frågan om
brandskyddet i museer och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader.
Med anledning av motionsyrkandena erinrar utskottet
om att det av budgetpropositionen framgår att
Kulturrådet tillsammans med de centrala museerna fått i
uppdrag att utarbeta en strategi för att förbättra
säkerheten vid museerna. I detta arbete ingår en
översyn av såväl stöld- som brandsäkerhet. Kulturrådet
skall även vara samordnande vid museernas eventuella
upphandling av säkerhetssystem m.m. Insatser för att
förbättra säkerheten i såväl utställnings- som
magasinslokaler har redan påbörjats på vissa museer
(prop. s. 43).
Den strategi som Kulturrådet nu färdigställt och i
dagarna redovisat för regeringen innehåller en
lägesbeskrivning och analys, förslag samt konkreta
riktlinjer.
I strategin föreslås
att museernas arbete med att förbättra sina kunskaper om säkerhetsarbete
bör fortsätta,
att museerna även fortsättningsvis skall ansvara för egna
säkerhetsanalyser och utforma insatser i den
egna organisationen,
att Kulturrådet bör ge råd och stöd till museerna i deras arbete med att
förbättra museisäkerheten och ha
en dialog med museerna om säkerhetsfrågor, samt
att Kulturrådet bör samordna det nationella arbetet med museisäkerhet
och fördjupa kunskaperna om
brottsutvecklingen på området.
Utskottet konstaterar att den redovisade strategin
innehåller rekommendationer som avser olika slags
säkerhetsfrågor och således inte endast rör sig om
brandskydd. Av redovisningen framgår vidare att
Kammarkollegiet kommer att använda rekommendationerna
när kollegiet bedömer det säkerhetsskydd som krävs för
att utställningsanordnare skall beviljas
utställningsgaranti i enlighet med förordningen
(1998:200) om statliga utställningsgarantier.
Utskottet utgår från att regeringen utifrån
Kulturrådets redovisning kommer att vidta de åtgärder
som befinns vara lämpliga i det fortsatta arbetet för
att förbättra säkerheten vid museerna. Det förslag som
framförts i motion Kr210 (m) beträffande en strategi
för att förbättra brandskyddet i våra museer synes
därmed i allt väsentligt kunna bli tillgodosett.
Utskottet förutsätter att regeringen i arbetet med
säkerhetsfrågorna även beaktar de behov som i övrigt
finns av att skydda vårt kulturarv och som berörs i
motionerna 2001/02:Kr246 (m) och 2001/02:Kr313 (m).
Motionerna 2001/02:Kr210 (m), 2001/02:Kr246 (m) och
2001/02:Kr313 (m) avstyrks.
Med anledning av förslagen om ny myndighetsstruktur på
museiområdet i motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 3 och
2001/02:340 yrkande 15 vill utskottet framhålla
följande.
Våren 2000 uttalade kulturutskottet att det var
angeläget att den då sedan länge pågående översynen av
myndighetsstrukturen på museiområdet snarast skulle
slutföras. Därvid borde museernas ekonomi och deras
möjligheter till ytterligare samverkan m.m. analyseras
(bet. 1999/2000:KrU11, s. 4). Riksdagen gav som sin
mening regeringen till känna vad utskottet anfört
(rskr. 1999/2000:177).
I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1,
utgiftsområde 17, sid. 36) redogjorde regeringen för de
strukturella och organisatoriska förändringar som
gjorts inom det statliga museiområdet sedan regeringens
kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3) lades
fram för riksdagen. Vidare redogjorde regeringen för
hur det fortsatta arbetet med en översyn inom
museisektorn bedrevs. Regeringen uttalade att den bl.a.
avsåg att genomföra en särskild granskning av de
centrala museernas magasinssituation och möjligheterna
till ökad samordning inom museisektorn, t.ex. när det
gäller vård av samlingarna. IT och kompetensutveckling
skulle också beaktas i översynen. Regeringen avsåg att
löpande hålla riksdagen informerad om detta arbete.
Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att
regeringen anser att ytterligare strukturella
omvandlingar inte bör ske inom museiområdet för
närvarande. Vidare framgår att Riksantikvarieämbetet
och Kulturrådet fått i uppdrag att redovisa en plan för
inventerings- och analysarbete beträffande de centrala
museernas magasin för samlingar. Uppdraget har
redovisats till regeringen. I samband med detta har
också samordningsaspekter inom området granskats (prop.
s. 42-43).
Vidare har regeringen - som redovisats i det
föregående - föreslagit en rad medelsförstärkningar
till olika museer under detta anslag för att
säkerställa en fortsatt god utveckling då det gäller
att bevara, förmedla och bygga upp kulturarvet.
Utskottet har tidigare under hösten 2001 ägnat
uppmärksamhet åt frågan om myndighetsstrukturen på
museiområdet med anledning av att
konstitutionsutskottet berett kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över regeringens skrivelse 2000/01:75
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
till regeringen. Utskottet som bl.a. granskat
regeringens handläggning av det ovan redovisade ärendet
beslutade att det inte fanns anledning att yttra sig
över skrivelsen.
Enligt utskottets uppfattning har regeringen - som
den utlovat - fortlöpande lämnat redovisning till
utskottet för frågor som har anknytning till
myndighetsstrukturen på museiområdet. Utskottet anser
för sin del att det inte finns skäl att begära att
regeringen skall lämna förslag till nya strukturella
omvandlingar på museiområdet. Därmed avstyrks
motionerna 2001/02:Kr205 (m) yrkande 3 och
2001/02:Kr340 (m) yrkande 15.
2.10.2 Centrala museer: Stiftelser (28:30)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för följande centrala
museer, vilka är stiftelser: Nordiska museet, Skansen,
Tekniska museet och Arbetets museum.
Regeringen föreslår att det under anslaget skall
anvisas 195 304 000 kronor för år 2002.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr340 (m) föreslås en minskning av
anslaget med 11 341 000 kronor i förhållande till
regeringens förslag. Minskningen avser Arbetets museum.
I motionen anförs att museet bedriver en verksamhet
liknande den som återfinns hos ett stort antal
kulturhistoriska museer samt vid ca 1 000
arbetslivsmuseer. Vidare framhålls att Arbetets museum
har skapats på initiativ av olika intressegrupper som
inte sett till att verksamheten har de medel som behövs
för att fortleva av egen kraft (yrkande 16).
I motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslås att regeringen
inom ramen för anslaget skall omfördela medlen så
Skansen kan få ökat stöd (yrkande 53 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat att
verksamheten vid Arbetets museum har stort intresse
både nationellt och internationellt (senast i bet.
2000/01:KrU1 s. 84). Utskottet har alltjämt samma
uppfattning i frågan. Det bör tilläggas att Arbetets
museum har en aktiv roll i flera nätverk rörande den
industrihistoriska verksamheten i landet. Museet
samarbetar med en stor mängd olika institutioner,
föreningar m.m. och kan därigenom vara aktivt i
samhällsdebatten. Utskottet avstyrker därför motion
2001/02:Kr340 (m) yrkande 16.
Enligt utskottets uppfattning är den nivå på anslaget
som regeringen föreslår väl avvägd.
Utskottet är inte berett att - i enlighet med
yrkandet i motion 2001/02:
Kr422 (mp) - föreslå att regeringen skall göra
omprioriteringar inom anslaget till förmån för Skansen.
Sammantaget anser utskottet att riksdagen i enlighet
med regeringens förslag bör anvisa 195 304 000 kronor
under detta anslag för år 2002. Riksdagen bör således
avslå motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 16 och
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 53 i denna del.
2.10.3 Bidrag till regionala museer (28:31)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för regionala museer samt
för lönebidragsanställda vid dessa museer.
Med anledning av försöksverksamheten med regional
fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Gotlands
och Skåne län beräknas medel för regionala
institutioner, däribland regionala museer, under
anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel.
Bidrag fördelas, utom när det gäller museernas
verksamhet med kulturmiljövård i Kalmar, Gotlands och
Skåne län, av Statens kulturråd efter samråd med
Riksantikvarieämbetet. Bidrag till museerna för
kulturmiljövård i Kalmar, Gotlands och Skåne län
fördelas av Riksantikvarieämbetet efter samråd med
Statens kulturråd och de regionala
självstyrelseorganen.
Propositionen
Regeringen anför bl.a. att de regionala museerna
bedriver en omfattande verksamhet som innefattar
regionernas kulturarv, konstutveckling, samhälle och
miljö (prop. s. 32). De regionala museernas kunskaps-
och kompetensnivå är viktig inte minst i samband med
infrastrukturplanering och samhällsplanering som berör
kulturmiljö, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m.
Regeringen föreslår att anslaget till de regionala
museerna fr.o.m. år 2002 skall förstärkas med 17
miljoner kronor. Av detta belopp föreslås 2 miljoner
kronor avsättas till det särskilda utvecklingsbidraget.
Regeringen föreslår att det under anslaget skall
anvisas 137 356 000 kronor för år 2002.
Motionerna
I motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i
motsvarande del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i
motsvarande del föreslås att anslaget skall ökas med 17
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av motion
2001/02:Kr419 (fp) framgår att 2 miljoner kronor av den
föreslagna ökningen bör gå till driften av Nordiska
akvarellmuseet i Tjörns kommun. Akvarellmuseet har på
kort tid etablerat sig som en betydelsefull
konstinstitution. Det är, menar motionärerna, viktigt
att Sverige markerar sin positiva inställning till
museet och medverkar till dess drift via statsbudgeten
(yrkande 14).
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr416 (kd) anser
att regeringen lägger för litet resurser på den
regionala kulturen. I motionen föreslås därför en
ökning av anslaget med 5 miljoner kronor (yrkande 5 i
denna del).
Utskottets ställningstagande
Enligt bestämmelserna i förordningen (1996:1598) om
statsbidrag till regional kulturverksamhet får
statsbidrag lämnas till regionala och lokala
institutioner som regeringen har förklarat berättigade
till sådant stöd (1 §). Vidare anges i samma förordning
att syftet med det statliga stödet till regionala
museer är att stödja museerna i deras uppgift att samla
in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens
kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och
miljön i övrigt. Bidraget skall ge museerna möjlighet
att ta det ansvar för kulturmiljöarbetet som vilar på
dem (4 §).
Som framgår av Kulturrådets rapport Regionala museer
och nationell kulturpolitik har de regionala museerna
genomgått en stark utveckling de senaste decennierna
och blivit en drivande och positiv kraft i det svenska
museiväsendet (rapport 2001:2). Samspelet mellan
institutionerna, deras huvudmän och staten är en av de
främsta orsakerna till museernas nuvarande ställning.
Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att en
nivåhöjning av anslaget med 17 miljoner kronor nu kan
göras. Därmed bör det vara möjligt att - som sägs i
propositionen - stärka och vidareutveckla de regionala
museernas roll som en drivande och positiv kraft i
regionerna. Utskottet är inte berett att föreslå en
ytterligare höjning av anslaget i enlighet med nu
aktuella motionsyrkanden.
Förslaget att Akvarellmuseet på Tjörn skall erhålla
medel under detta anslag har avstyrkts av utskottet vid
tidigare tillfällen, senast hösten 2000 (bet.
2000/01:KrU1 s. 85). Utskottet hänvisade då bl.a. till
att - när initiativ tas till nya museer - det är
initiativtagarnas ansvar att investeringar och drift
kan finansieras. Utskottet har alltjämt samma
uppfattning i denna fråga.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning för år 2002
under detta anslag. Motionerna 2001/02:Kr419 (fp)
yrkandena 14 och 34 i denna del, 2001/02:Kr416 (kd)
yrkande 5 i denna del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18
i denna del avstyrks.
2.10.4 Bidrag till vissa museer (28:32)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal
museer och andra institutioner, nämligen
Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms
teatermuseum, Millesgården, Thielska galleriet,
Föremålsvård i Kiruna, Strindbergsmuseet, Rooseum,
Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och
Zornsamlingarna.
Propositionen
I propositionen redogör regeringen för Kulturarvs-IT,
en treårig försöksverksamhet som med medel anvisade
under utgiftsområde 13 påbörjades år 1999 i syfte att
erbjuda personer med arbetshandikapp arbete och att öka
tillgängligheten till kulturarvet. Stiftelsen
Föremålsvård i Kiruna är samordnare för den del av
verksamheten som bedrivs i Kiruna, Grängesberg och
Ulriksfors (prop. s. 34). Stiftelsen utför inom
satsningen uppdrag åt i första hand de centrala
kulturinstitutionerna, medan Riksantikvarieämbetet
samordnar den del av satsningen som berör de regionala
museerna.
Regeringen föreslår att satsningen förlängs t.o.m. år
2002 (se prop. 2001/02:1 utg.omr. 13). För att täcka de
kostnader som detta innebär föreslås att Stiftelsen
Föremålsvård anvisas ett engångsbelopp om 3 miljoner
kronor för år 2002.
Vidare gör regeringen i propositionen bedömningen att
etablerandet av en Mötesplats för form och design,
lokaliserad till Stockholm, bör inledas under år 2002.
Bedömningen bygger på vad som föreslagits i
betänkandena Mötesplats för form och design (SOU
1999:123) och Statens insatser för form och design (SOU
2000:75).
En utförlig redogörelse för den verksamhet som skall
bedrivas vid mötesplatsen lämnas i propositionen (s.
68-69). Bland annat anser regeringen att mötesplatsen
skall vara ett utställnings- och kunskapscentrum inom
form- och designområdet och att verksamheten bör bygga
på tillfälliga utställningar som skapas i samverkan med
t.ex. museer och arkiv, universitet och högskolor,
företag och designfrämjande organisationer.
Utställningarna skall även kunna visas på andra platser
i landet.
Verksamheten vid mötesplatsen skall fungera som ett
kunskapscentrum och stimulera till forskning och
dokumentation inom designområdet inför utställningar
och som underlag till läromedel. Institutionen skall
även ha ett bildarkiv och ett bibliotek inom området.
Mötesplatsen skall samverka med myndigheter,
institutioner och organisationer i landet och stimulera
till regionala initiativ på området. Mötesplatsen bör
inrättas under år 2002.
Föreningen Svensk Form har redan i stora delar de
förutsättningar och den regionala spridning som krävs
för att etablera en Mötesplats inom form- och
designområdet. Föreningen har sedan länge även ett
samarbete med flera andra nationella och
internationella kulturinstitutioner, organisationer
m.fl. inom området. Mot bakgrund av detta anser
regeringen att det är lämpligt att Föreningen Svensk
Form ges i uppdrag att vara den institution som tar
ansvar för verksamheten vid en Mötesplats för form och
design.
Regeringen föreslår för detta ändamål att anslaget
skall förstärkas med 5 miljoner kronor.
Sammanlagt föreslår regeringen att det under anslaget
Bidrag till vissa museer för år 2002 skall anvisas 39
215 000 kronor.
Motionerna
Förslag om ökning av anslaget samt om användningen av
medlen under anslaget behandlas i en rad motioner.
I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås att anslaget
skall öka med 2 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Ökningen är avsedd för Nordiska Akvarellmuseet
på Tjörn och Drottningholms teatermuseum (yrkande 5 i
denna del).
Förslag om att Akvarellmuseet skall erhålla stöd för
ett treårigt pilotprojekt som nordiskt centrum för
konstpedagogisk utveckling framförs i motion
2001/02:Kr390 (c, fp), dock utan angivande av något
belopp för ändamålet.
I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkas att regeringen skall
överväga att ge ett permanent stöd till Akvarellmuseet
(yrkande 52).
Frågor som rör inrättandet av en mötesplats för form
och design tas upp i flera yrkanden.
I motionerna 2001/02:Kr205 (m) och 2001/02:Kr226 (m)
föreslås att det skall finnas olika mötesplatser där
företag, designer och formgivare kan mötas och
inspireras, dels för att vidga kunskaperna kring design
och hantverk, dels för att öka tillgängligheten också
för allmänheten. Det är, menar motionärerna, angeläget
att inte låsa fast ansvaret för form och design på en
institution. I stället bör man ta till vara den
kompetens som redan finns på flera håll i landet
(yrkandena 14 respektive 4).
I motion 2001/02:Kr241 (m) föreslås att Röhsska
museet skall få möjlighet att utveckla sin centrala
roll i förnyelsen av designsektorn i Sverige och bli
mötesplats för form och design. Motionärerna påminner
om att Röhsska museet redan har ett nätverksansvar på
form- och designområdet.
Även i motion 2001/02:Kr419 (fp) föreslås att
mötesplatsen för form och design skall förläggas till
Röhsska museet i Göteborg. I motionen framhålls bl.a.
att museet har en välrenommerad verksamhet inom området
och samarbetar med Högskolan för Design och
Konsthantverk (yrkande 24).
Förslaget i motion 2001/02:Kr337 (s) innebär att en
fortsatt satsning på form och design bör göras i
Göteborgsområdet, som har särskilt goda förutsättningar
i detta hänseende, eftersom det finns flera olika
institutioner verksamma inom form och design där. Bland
annat nämns Röhsska museet såsom enda museum med en
renodlad form- och designprofil.
Två yrkanden syftar till att staten skall satsa medel
på regionala form- och designcentrum.
I motion 2001/02:N212 (s) framhålls att flera
riksintressanta initiativ har tagits på regional nivå
på designområdet. Det gäller inte minst Bergslagens
Industridesignforum. Forumet driver ett nationellt
utvecklingsarbete med inriktning på
strukturomvandlingen i Bergslagen. Behovet av statliga
medel är stort, enligt motionärerna, som dock inte
framställer något krav på ekonomiskt bidrag (yrkande
3).
Förslaget i motion 2001/02:Kr397 (s) syftar till att
Form- och designcentrum i Värmland skall stödjas och
utgöra en modell för regionala form- och designcentrum.
Frågor om form och design av mer övergripande art
behandlas i två motioner.
I motionerna 2001/02:Kr205 (m) och Kr226 (m)
framhålls vikten av form och design. Med dagens stora
utbud av likartade produkter får form och design en
ökad betydelse. Design är enligt motionärerna ett
viktigt konkurrensmedel (yrkandena 13 respektive 1).
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrker förslaget i motion 2001/02:Kr416
(kd) yrkande 5 i denna del om medelsökning av anslaget
till förmån för Akvarellmuseet och Drottningholms
teatermuseum. Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande avstyrkt ett motionsyrkande som syftar
till att Nordiska akvarellmuseet skall tillföras medel
under anslaget till regionala museer (28:30). Utskottet
hänvisar än en gång till att - när initiativ tas till
nya museer - det är initiativtagarnas ansvar att
investeringar och drift kan finansieras.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka att
medel inom anslaget skall anvisas för att påbörja ett
treårigt pilotprojekt för konstpedagogisk utveckling
vid Akvarellmuseet som föreslås i motion 2001/02:Kr390
(c, fp). Ett förverkligande av förslaget skulle
innebära att en omfördelning görs inom ramen för
anslaget. Utskottet kan inte överblicka konsekvenserna
av en sådan omfördelning.
Även förslaget i motion 2001/02:Kr422 (mp) att
regeringen skall överväga att ge ett permanent stöd
till Akvarellmuseet (yrkande 52) avstyrks.
I propositionen föreslås att särskilda medel skall
anvisas för att inrätta en mötesplats för form och
design. Utskottet vill med anledning härav och av de
motioner som väckts om satsningar på andra mötesplatser
än den som anges i propositionen anföra följande.
År 1998 tog riksdagen ställning till frågor rörande
en samlad statlig politik för arkitektur, formgivning
och design genom att anta sektorsövergripande mål för
området (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr.
1997/98:25). Utskottet ansåg - och anser alltjämt - att
arkitektur, formgivning och design är kulturyttringar
som vi ständigt och oundvikligen kommer i kontakt med
och som påverkar vårt välbefinnande. Utskottet vill än
en gång understryka vikten av att hög kvalitet på dessa
områden innefattar en väl sammanvägd helhet av
funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga,
sociala och estetiska krav. De förslag som framförs i
motionerna 2001/02:Kr205 (m) yrkande 13 och
2001/02:Kr226 (m) yrkande 1 om vikten av form och
design synes i allt väsentligt vara tillgodosedda.
Yrkandena avstyrks.
Utskottet konstaterar således att vardagslivet - i
betydligt högre grad än vad man i allmänhet är medveten
om - är präglat av den formgivning som omger oss i
byggnader, hushållsapparater, bilar, skrivna texter i
böcker och andra publikationer, skyltar, logotyper etc.
Det finns ett stort behov av att många olika slags
produkter har en ändamålsenlig och samtidigt estetisk
utformning. Verksamheten vid Föreningen Svensk Form
syftar till att främja god formgivning av svenska
produkter, verka för förbättrad gestaltning av bostad
och allmän miljö samt sprida kunskap om god form.
Ändamålet med föreningen står därmed i överensstämmelse
med de behov som redovisats ovan inom detta område. Som
framgår av budgetpropositionen har föreningen gjort en
rad insatser för att utveckla kvaliteten på och öka
spridningen av svensk form och design (prop. s. 68-69).
Utskottet anser liksom regeringen att föreningen är en
lämplig institution för uppdraget. Det är därför
glädjande att en mötesplats för form och design nu kan
inrättas år 2002 i Stockholm och knytas till Föreningen
Svensk Form.
I sammanhanget bör nämnas att föreningen under
perioden 1999-2001 innehar ett nationellt uppdrag på
formområdet. Regeringen avser - som redovisats under
anslaget 28:3 Nationella uppdrag - att förlänga
uppdraget för ytterligare tre år.
Slutligen vill utskottet understryka att en satsning
på en mötesplats för form och design i Stockholm inte
får innebära att all den kompetens som finns vid flera
andra institutioner i landet inte tas till vara.
Statliga satsningar görs inom flera departements
verksamhetsområden. Här kan nämnas att det inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
anvisas medel för det nätverksansvar för konsthantverk
och formgivning som tilldelades Röhsska museet fr.o.m.
år 1997. Vidare kan nämnas att Nationalmuseum har ett
ansvar då det gäller konsthantverk från äldre tid till
nutid samt att de mål som regeringen satt upp för
Nämnden för hemslöjdsfrågor bl.a. innefattar
arkitektur, formgivning och design.
Det anförda leder fram till att utskottet anser att
riksdagen skall anvisa medel under anslaget i enlighet
med regeringens förslag, vilket inkluderar 5 miljoner
kronor för en mötesplats för form och design och 3
miljoner kronor för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna i
samband med satsningen på Kulturarvs-IT. Riksdagen bör
därmed avslå motionerna 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i
denna del och 2001/02:Kr390 (c, fp), som syftar till
medelsökningar. Riksdagen bör vidare i samband med
medelsanvisningen avslå motionerna 2001/02:Kr205 (m)
yrkande 14 och 2001/02:Kr226 (m) yrkande 4 som syftar
till att någon särskild mötesplats för form och design
inte skall fastställas nu. Riksdagen bör också avslå de
motionsyrkanden i vilka det föreslås satsningar på
andra mötesplatser för form och design, nämligen
motionerna 2001/02:Kr241 (m), 2001/02:Kr337 (s),
2001/02:Kr397 (s), 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 24 och
2001/02:N212 (s) yrkande 3.
2.10.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
(28:33)
Inledning
Stöd kan ges i form av bidrag till ny- eller ombyggnad
av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon
annan än staten. Bidrag kan också ges till
standardhöjande reparationer och handikappanpassning
samt till utbyte eller komplettering av inventarier
till sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas innan
aktuella byggnadsarbeten påbörjas och utbetalas när
arbetena är avslutade, ibland flera år efter
bidragsbeslutet.
Utskottet har inhämtat att det under år 2001 inkommit
ansökningar om stöd för ca 40 kulturlokalsprojekt
avseende sammanlagt drygt 90 miljoner kronor.
Ansökningarna har lett till att tio projekt erhållit
bidrag på sammanlagt 10 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för år 2002 anvisar
10 miljoner kronor under anslaget.
Dessutom föreslår regeringen att riksdagen, i fråga om
ramanslaget 28:33 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler, bemyndigar regeringen att besluta om
bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter
på högst 7 miljoner kronor under åren 2003-2005.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr340 (m) anser motionärerna att
regeringens förslag om bidrag till icke-statliga
kulturlokaler skall avslås eftersom det enligt dem inte
är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för
lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett statligt
anslag till investeringar i lokaler. Anslaget skall
därför inte tillföras några medel, och kostnaderna för
handikappanpassning bör enligt motionärerna bestridas
från anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg (yrkande 17).
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr414 (kd) anser att
det finns anledning att göra en översyn av storleken på
anslaget med tanke på det stora behov som finns.
Riksdagen bör därför begära att regeringen låter göra
en sådan översyn (yrkande 5). I avvaktan på att en
översyn görs och för att redan nu göra nödvändiga
handikappanpassningar av lokalerna möjliga föreslår
motionärerna i en annan motion, 2001/02:Kr416 (kd), att
2 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall
tillföras anslaget år 2002 (yrkande 5 i denna del).
I motion 2001/02:Kr422 (mp) påtalar motionärerna att
anslaget under flera år har urholkats och yrkar därför
på en redovisning från regeringens sida om hur icke-
statliga kulturlokaler i framtiden skall skötas
(yrkande 48).
Utskottets ställningstagande
Att behovet av stöd till icke-statliga kulturlokaler är
stort framgår inte minst av det stora antalet
ansökningar om bidrag. Den stora efterfrågan gör att
det är angeläget att fortsätta anvisa medel under
anslaget. Utskottet är emellertid inte berett att inom
givna budgetramar förorda en medelsanvisning som
överstiger den som regeringen har föreslagit. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag till
medelsanvisning och avstyrker motionerna 2001/02:Kr340
(m) yrkande 17 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna
del.
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta om bidrag som inklusive tidigare
åtaganden medför utgifter på högst 7 miljoner kronor
under åren 2003-2005.
Beträffande den översyn och redovisning beträffande
stödet till icke-statliga kulturlokaler som
motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr414 (kd)
yrkande 5 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 48 efterlyser
vill utskottet erinra om att Boverket i mars 1998
redovisade ett regeringsuppdrag som gällde att utreda
de framtida behoven av stöd till icke-statliga
kulturlokaler. Uppdraget utfördes i samverkan med RAÄ
och Statens kulturråd. Boverket föreslog bl.a. att
bidragssystemet skulle förstärkas och att mer hänsyn
skulle tas till projektens arkitektoniska kvalitet vid
fördelning av medel.
Med hänvisning till den översyn som gjorts och då
utskottet inte finner anledning att på nytt se över
stödet till icke-statliga kulturlokaler avstyrker
utskottet motionerna 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 5 och
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 48.
2.10.6 Riksutställningar (28:34)
Inledning
Myndigheten Riksutställningar har till uppgift att
främja utställnings- och konstbildningsverksamheten
genom att förmedla och anordna utställningar, biträda
med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla
och förnya utställningen som medium för
kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Propositionen
Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 500 000
kronor för att myndigheten skall kunna utveckla
verksamheten med vandringsutställningar i mobila rum.
Regeringen föreslår att det under detta anslag skall
anvisas 39 717 000 kronor för år 2002.
Motionerna
Förslag om minskning av anslaget till Riksutställningar
har framförts i tre motioner. I motion 2001/02:Kr340
(m) föreslås att anslaget skall minskas med 25 miljoner
kronor (yrkande 18). I motionerna 2001/02:Fi294 (fp)
yrkande 18 i denna del och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande
11 och yrkande 34 i denna del föreslås en minskning med
5 miljoner kronor. Både motion 2001/02:Kr340 (m) och
motion 2001/02:Kr419 (fp) syftar främst till att
Riksutställningar skall minska antalet egna
produktioner och i stället koncentrera sig på att bistå
övriga delar av museiväsendet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som avstyrkt liknande motioner tidigare år,
anser alltjämt att Riksutställningars verksamhet har
stor regional- och kulturpolitisk betydelse.
Inriktningen av verksamheten bör därför enligt
utskottets mening ligga fast. Utskottet avstyrker
därmed motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 18,
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 11 och yrkande 34 i denna
del samt 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del och
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
2.10.7 Statliga utställningsgarantier och inköp av
vissa kulturföremål (28:35)
Inledning
Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som
har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt
värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas
med offentliga samlingar. Den som anordnar en
tillfällig utställning som skall visas i Sverige under
vissa förutsättningar kan få en statlig
utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också
lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands.
Propositionen
Av propositionen framgår att anslaget utnyttjades år
2000 för ett bidrag till Statens museer för
världskultur för kostnader i samband med
införskaffandet och uppförandet av en nytillverkad
totempåle på Folkens museum - etnografiska i Stockholm.
Den äldre totempåle som nu finns i samlingarna kommer,
enligt ett tidigare regeringsbeslut, att överlämnas
till Kitamaat Village Council i British Columbia.
Regeringen föreslår att det under anslaget anvisas
oförändrat 80 000 kronor för år 2002.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
2.11 Anslaget till film (28:36)
2.11.1 Filmstöd (28:36)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för statens stöd till
svensk filmproduktion m.m. samt för Konstnärsnämndens
filmstöd.
Propositionen
Regeringen anser att en filmvårdscentral för s.k. icke-
fiktiv film skall etableras i Grängesberg. Regeringens
bedömning bygger i huvudsak på vad som föreslagits i
betänkandet Bevara dokumentärfilmens kulturarv (SOU
1999:41). Som skäl för bedömningen anför regeringen
bl.a. att det finns en mängd värdefull film runt om i
landet som ingen har ett samlat ansvar för. Det handlar
om icke-fiktiv film, dvs. dokumentärfilm av olika art
och karaktär, lokala hembygdsfilmer, industrifilmer,
folkrörelsefilmer, kortfilmer och undervisningsfilmer.
Eftersom ett samlat ansvar saknas inom detta område
riskerar filmerna - och därmed en viktig del av vårt
kulturarv - att förstöras. Därför är det angeläget att
åtgärder vidtas. Mot denna bakgrund bedömer regeringen
att en filmvårdscentral för icke-fiktiv film bör
inrättas (prop. utg.omr. 17 s. 67).
Filmvårdscentralen skall ta hand om, bevara och
tillgängliggöra film, erbjuda olika vårdtekniska
tjänster m.m. samt arbeta med arkivering av film och
videoband. Verksamheten bör byggas upp etappvis. De
moment som inledningsvis bör prioriteras är insamling,
identifiering, registrering och olika
bevarandeåtgärder. Vissa moment kan utföras av
exempelvis de regionala museerna, men en samordning
skall även i sådana fall ske från filmvårdscentralen.
Enligt regeringens bedömning bör filmvårdscentralen
etableras i Grängesberg, vilket har mycket stor
betydelse ur såväl kulturpolitiskt som
regionalpolitiskt perspektiv bl.a. genom att ett 20-tal
nya arbetstillfällen kan skapas i regionen.
Filmvårdscentralen bör inrättas under år 2002 och vara
en integrerad del av en befintlig institutions
verksamhet.
Regeringen anser att en sammantagen bedömning av
olika alternativ visar att Filminstitutet är en lämplig
institution för att ansvara för en filmvårdscentral i
Grängesberg. En sådan uppgift ligger dock inte i
Filminstitutets filmpolitiska uppdrag. Regeringen avser
därför att ge ett särskilt uppdrag till Filminstitutet
att hantera även icke-fiktiv film.
Regeringen föreslår att särskilda medel utanför
filmavtalets ram skall anvisas för ändamålet. För det
första året, dvs. år 2002, föreslås att 5 miljoner
kronor skall anvisas härför.
Regeringen avser att tillsätta en
organisationskommitté med uppgift att lämna förslag
till närmare utformning av arbetsformer. Den skall i
detta sammanhang samarbeta med bl.a. Ludvika kommun och
Svenska Filminstitutet.
Sammanlagt föreslår regeringen att det under anslaget
för filmstöd för år 2002 skall anvisas 209 738 000
kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr365 (v, c) behandlas frågor om
huvudmannaskap för filmvårdscentralen m.m. Motionärerna
bakom motionen anser i likhet med regeringen att en
sådan central skall inrättas i Grängesberg och byggas
upp etappvis. Frågan om huvudmannaskapet bör emellertid
stå öppen tills vidare. Organisationskommittén bör få i
uppdrag att i nära samarbete med Ludvika kommun lägga
förslag om ett tillfälligt huvudmannaskap som skall
fungera till dess att en myndighetsstruktur för ett i
motionen förordat nationalarkiv för den rörliga bilden
är klar (yrkande 1). Motionärerna föreslår också att
organisationskommittén skall få i uppdrag att samarbeta
med folkrörelser och museer (yrkande 2).
I motion 2001/02:Kr365 (v, c) föreslås att
laboratorieteknisk och annan teknisk kompetens skall
byggas upp och hållas vid liv vid filmvårdscentralen.
Detta är, menar motionärerna, extra viktigt i en tid av
hastiga teknikskiften (yrkande 3).
Ett motionsyrkande behandlar frågor som rör ett
blivande nationalarkiv för den rörliga bilden.
Förslaget i yrkande 4 i motion 2001/02:Kr365 (v, c)
syftar till att en utredning skall göras av
förutsättningarna för att bygga ut filmvårdscentralen i
Grängesberg till ett sådant nationalarkiv.
Regeringen bör redan i nästa års budgetproposition
komma med förslag till hur ett filmarkiv skall samverka
med bibliotek och museer (yrkande 5).
Förslaget i motion 2001/02:N17 (c) syftar till att en
nationell satsning skall göras på ett centralt
filmarkiv i Grängesberg. Arkivet skall bl.a. innehålla
gammal film och hembygdsfilm (yrkande 4).
Yrkande 64 i motion 2001/02:Kr422 (mp) syftar till
att verksamheten vid filmvårdscentralen i Grängesberg
skall få möjlighet att utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill, i anslutning till vad regeringen anför
i budgetpropositionen, understryka betydelsen av att
ett första steg nu kan tas för att etablera en
filmvårdscentral i Grängesberg och därigenom väsentligt
underlätta möjligheterna att bevara de delar av vårt
svenska filmkulturella arv, som inte är inriktade på
konstnärligt uttryck. Genom den föreslagna satsningen
kan en räddningsaktion av dokumentärfilm, som finns i
hela landet, påbörjas i större skala. Kommande
generationer ges därmed en möjlighet att ta del av ofta
ovärderliga tidsdokument från en svunnen epok. Många
frågor av olika dignitet återstår dock för regeringen
att behandla innan verksamhetens innehåll, inriktning
och form slutgiltigt kan fastställas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget
för en filmvårdscentral. Vidare innebär det anförda att
förslaget i motion 2001/02:N17 (c) yrkande 4 att en
nationell satsning skall göras på en filmvårdsarkiv i
Grängesberg i allt väsentligt är tillgodosett, varför
yrkandet avstyrks. Även förslaget i motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 64 att filmvårdscentralen
skall få möjlighet att utvecklas avstyrks. Som
redovisats i det föregående avser regeringen nämligen
att verksamheten skall byggas ut etappvis.
Då det gäller förslagen i motion 2001/02:Kr365 (v, c)
om inrättande m.m. av ett nationalarkiv för den rörliga
bilden vill utskottet anföra följande.
Beståndet av icke-fiktiv film i Sverige är mycket
omfattande. Beräkningar som gjorts visar att det i
landet torde finnas mellan 600 000 och 1 700 000
"titlar", på olika filmbredder och baser, eller mellan
40 och 60 miljoner meter film av olika slag, mer eller
mindre i behov av åtgärder för att bevaras och bli
tillgängliga (SOU 1999:41 s. 6, 37-38). I dessa siffror
ingår inte den äldre film som finns hos SVT och
Filminstitutet. Det arbetsfält som filmvårdscentralen i
Grängesberg skall röra sig över är således mycket
stort. Utskottet konstaterar att verksamheten enligt
propositionen är avsedd att byggas ut i etapper. Därmed
bör många av de krav som kan ställas då det gäller
insamling, registrering, bevarande m.m. inom området
icke-fiktiv film efter hand kunna tillgodoses. Det får
tid efter annan bedömas i vilken mån det finns resurser
för denna utbyggnad och därmed även i vilken takt den
kan ske.
Utskottet anser att avgränsningen av uppdraget - som
således inriktas på den icke-fiktiva filmen - är väl
motiverad. Vidare bör en sådan etappvis uppbyggnad som
förordas kunna ge filmvårdscentralen goda möjligheter
att vidareutveckla verksamheten i lämplig takt. Således
har utskottet inte låtit sig övertygas om att det är
lämpligt att - som föreslås i motion 2001/02:Kr365 (v,
c) - låta utreda förutsättningarna för att bygga ut
filmvårdscentralen till ett nationalarkiv för rörliga
bilder. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen gör
något uttalande av den innebörd som avses i motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 2001/02:Kr365 (v, c) yrkande 4.
Då det gäller frågan om huvudmannaskap för
filmvårdscentralen vill utskottet anföra följande.
Utskottet har vid sina överväganden tagit intryck av
den del av förslaget i motion 2001/02:Kr365 (v, c) som
syftar till att frågan om huvudmannaskap för
filmvårdscentralen bör kunna hållas öppen tills vidare.
Utskottet anser att de resonemang som förs i
budgetpropositionen om en framtida huvudman är alltför
knapphändiga och därför behöver fördjupas och
förtydligas. I sammanhanget vore det värdefullt om
några av de förslag som förts fram remissvägen
samtidigt kan få en genomlysning utifrån ekonomiska och
praktiska utgångspunkter liksom utifrån
effektivitetssynpunkt. Regeringen bör därför
ytterligare pröva olika alternativ, bland vilka
Filminstitutet också ingår, till framtida huvudman för
filmvårdscentralen i Grängesberg. I detta arbete bör
kontakter tas med museer, hembygds- och folkrörelser,
bildningsförbund, Ludvika kommun m.fl.
För att etablerandet av filmvårdscentralen inte skall
fördröjas genom utskottets förslag i fråga om
huvudmannaskapet vill utskottet framhålla att det finns
skäl för regeringen att ge ett tidsbegränsat uppdrag
till Filminstitutet som avser år 2002 och som innebär
att Filminstitutet under det året kan fungera som
huvudman för verksamheten. Frågan om ett framtida
permanent huvudmannaskap bör, som utskottet förordat,
under tiden analyseras ytterligare, så att regeringen
senast i nästa års budgetproposition kan återkomma till
riksdagen beträffande filmvårdscentralens framtida
organisationsmodell.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Därmed godkänner
riksdagen delvis motion 2001/02:Kr365 (v, c) yrkandena
1 och 2.
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion
2001/02:Kr365 (v, c) att det är angeläget att teknisk
kompetens av olika slag byggs upp och hålls vid liv vid
filmvårdscentralen. Utskottet utgår från att det vid
filmvårdscentralen kommer att finnas kompetens av
skiftande slag. Det kan gälla kunskaper som hänger
samman med filmmaterialets förändring, teknikutveckling
m.m. Utskottet anser att motionsyrkandet inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Yrkande 3
i motion 2001/02:Kr365 (v, c) avstyrks.
Likaledes avstyrker utskottet yrkande 5 i motion
2001/02:Kr365 (v, c). Det finns inte någon anledning
att riksdagen skall begära förslag från regeringen om
hur ett filmarkiv, som utskottet tolkat såsom
filmvårdscentralen i Grängesberg, skall samarbeta med
bibliotek och museer.
Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag
till medelsanvisning, dvs. att riksdagen skall anvisa
209 738 000 kronor under anslaget.
Slutligen bör i detta sammanhang nämnas att
kulturminister Marita Ulvskog på utskottets begäran den
23 oktober 2002 lämnade information om kulturfrågor i
EU, bl.a. på filmområdet och det audiovisuella området.
Utskottet har därefter tagit del av regeringens
faktapromemoria om Europeiska kommissionens meddelande
om film (2001/02:FPM13). Av faktapromemorian framgår
att syftet med kommissionens meddelande är att avgöra
vilka åtgärder som kan vidtas för att öka spridningen
av europeiska audiovisuella produkter i Europa, främst
med inriktning på biofilm.
Utskottet har - med hänvisning till vad som här har
anförts rörande en filmvårdscentral i Grängesberg och
bevarande av det filmkulturella arvet - noterat att
kommissionen i sitt meddelande framfört åsikten att det
finns behov av att agera för att bevara vårt
audiovisuella arv, särskilt vad gäller cinematografiska
verk (biofilm). Det anses dock inte föreligga någon
efterfrågan på ett europeiskt arkiv, utan arkiv bör i
stället organiseras nationellt eller regionalt.
Kommissionen kommer att undersöka hur situationen ser
ut i samtliga medlemsstater.
2.12 Anslaget till forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet (28:37)
2.12.1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (28:37)
Propositionen
Anslaget används för projekt inom Statens kulturråds,
ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets
samt Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden.
Vidare belastas anslaget med del av kostnaderna för
grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska
riksmuseet.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 37 004 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
Under rubriken "Forskningspolitik under utgiftsområde
17 (politikområde 26)" behandlar utskottet anslaget
26:1 Statens ljud- och bildarkiv.
2.13 Anslagen till trossamfund (28:38-28:39)
2.13.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund (28:38)
Propositionen
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har
till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till
trossamfund.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 2 544 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
2.13.2 Stöd till trossamfund (28:39)
Propositionen
Målet för det statliga stödet till trossamfund är att
bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden
att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös
verksamhet i form av gudstjänst, själavård,
undervisning och omsorg.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 50 750 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 (i denna
del) och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 (i denna del)
föreslås en ökning av anslaget med 10 000 000 kronor.
Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr414 (kd)
yrkande 6 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 (i denna
del) föreslår att anslaget skall tillföras ytterligare
3 000 000 kronor för att öka lokalbidraget. Enligt
motion 2001/02:Kr328 (c) bör stödet till sjukhuskyrkan
ses över i syfte att trygga denna angelägna verksamhet.
I motion 2001/02:Kr399 (s) yrkas att Islamic Center i
Malmö skall bli statsbidragsberättigat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag till
medelsanvisning bör bifallas av riksdagen, varför
motionerna Fi294 (fp) yrkande 18 (i denna del),
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 (i denna del),
2001/02:Kr414 (kd) yrkande 6 och 2001/02:Kr416 (kd)
yrkande 5 (i denna del) avstyrks och regeringens
förslag till medelsanvisning tillstyrks av utskottet.
Det är regeringen som beslutar vilka trossamfund som
är bidragsberättigade och Samarbetsnämnden för
statsbidrag till trossamfund som fördelar
statsbidraget. Ett av kriterierna för att ett
trossamfund skall bli statsbidragsberättigat är att
samfundet bedriver verksamhet på flera platser i
landet. Islamic Center i Malmö bedriver, enligt
Samarbetsnämnden, lokal församlingsverksamhet i Malmö
utan att ha någon verksamhet på andra platser i landet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 2001/02:Kr399 (s).
Beträffande förslaget i motion 2001/02:Kr328 (c) om
en översyn av frågan om bidrag till Sjukhuskyrkan
hänvisar utskottet till den ståndpunkt, som utskottet
redovisade i 2001/02:KrU2 s. 23, nämligen att det ännu
är för tidigt att göra en översyn av Samarbetsnämndens
statsbidragsfördelning, eftersom de nya reglerna varit
i kraft under så kort tid. Motion 2001/02:Kr328 (c)
avstyrks. 4.96 Härledning av nivån 2002-2004-2004
2.14 Övrigt inom kulturpolitiken
2.14.1 Kulturfond
Motionen
I motion 2001/02:Kr340 (m) återkommer Moderata
samlingspartiet med ett förslag om att 120 miljoner
kronor skall anvisas under ett nytt anslag benämnt
Kulturfond (yrkande 19). Fonden skall ha till uppgift
att stödja nyskapande verksamhet som inte på annat sätt
får stöd med offentliga medel. Medel skall anvisas från
fonden motsvarande de resurser som mobiliserats genom
bidrag, sponsorsinsatser eller på annat sätt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid sin behandling av motsvarande
motionsyrkande alltsedan riksmötet 1996/97 hänvisat
till förekomsten av vissa kulturfonder och ansett att
det inte är motiverat med ett riksdagsinitiativ
beträffande en sådan typ av fond som nu åter föreslås.
Utskottet anser - liksom vid tidigare tillfällen - att
användningen av medel som utgår över statsbudgeten inte
bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som
förordas i motionen. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår 2001/02:Kr340 (m) yrkande 19.
2.14.2 Möte mellan kulturer
Motionerna
I två motioner, nämligen 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34
i denna del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna
del, hemställs att riksdagen skall anvisa 4 miljoner
kronor under ett nytt anslag benämnt Möte mellan
kulturer. Av den förstnämnda motionen framgår att 1
miljon kronor av dessa medel avses gå till
minoritetsgruppers arkiv. Sådana arkiv kan enligt
motionen vara avgörande för en minoritetsgrupps vardag
och för utvecklingen av den egna kulturen. Återstående
3 miljoner kronor avses användas för utveckling av
kulturpolitiken för invandrare och minoriteter. De
behöver få ett större utrymme i svenskt kulturliv och
ökat stöd för att värna sina språkliga och kulturella
identiteter, vilket i sin tur bör kunna öka
möjligheterna till dialog och kommunikation mellan
olika grupper i samhället.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först framhålla att de nationella
kulturpolitiska målen gäller för alla i samhället,
således även för minoriteter och invandrare. Det
ankommer på ansvariga instanser att beakta detta vid
beslut om inriktningen av medelsanvändningen inom
kulturområdet. För att därutöver särskilt stödja
minoriteters och invandrares kultur beräknas medel
under anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete. Dessa medel förstärks genom
förslag i årets budgetproposition (utgiftsområde 17 s.
35-36 och 73). För främjande av de nationella
minoriteternas språk och kultur beräknas 7 miljoner
kronor för budgetåret 2002. Detta anges vara ett första
steg. Vidare beräknas 3 miljoner kronor för verksamhet
med regionala konsulenter för mångkultur. Inom
Kulturrådets förvaltningsanslag (28:1) avsätts dessutom
1,3 miljoner kronor för centrala utbildnings- och
utvecklingsinsatser på det mångkulturella området.
Utskottet anser att det inom ramen för utgiftsområdet
inte finns utrymme för den ytterligare satsning på
minoriteters och invandrares kultur nästa år som
föreslås i motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i
denna del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna
del, varför de avstyrks.
3 Mediepolitik (politikområde 27)
3.1 Inledning
Riksdagen fattade våren 2001 beslut om riktlinjer för
de tre public service-företagen Sveriges Television AB
(SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR) under kommande
tillståndsperiod som sträcker sig från den 1 januari
2002 t.o.m. den 31 december 2005 (prop. 2000/01:94,
bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Beslutet innebär
bl.a. att radio och TV i allmänhetens tjänst skall ges
en stark ställning under perioden. På några punkter
förtydligas och förstärks programföretagens uppdrag.
Det gäller bl.a. mångfald i nyhets- och
samhällsbevakning, fördjupat kulturansvar, insatser för
nationella minoriteter och andra språkliga och etniska
grupper samt insatser för att göra program tillgängliga
för funktionshindrade. UR skall i större utsträckning
än i dag koncentrera sina insatser på
utbildningsprogram. Kraven på redovisning och revision
förtydligas och skärps.
En kommitté skall få i uppdrag att utvärdera den
försöksverksamhet med digital ljudradio som pågått
sedan år 1995. Kommittén bör enligt vad regeringen
anger i budgetpropositionen också få i uppdrag att
analysera den digitala radions framtidsförutsättningar.
Genom riksdagens beslut fastställdes också
medelstilldelningen för år 2002 för de tre
programföretagen och TV-avgiftens storlek. För år 2002
kommer SR, SVT och UR att tilldelas sammanlagt 6 265
miljoner kronor. Fr.o.m. den 1 januari 2002 uppgår TV-
avgiften till 1 740 kronor per år, vilket innebär en
höjning med 6 kronor per månad. Riksdagen beslutade
också att ett särskilt distributionskonto skall
inrättas för kostnader för TV-distribution i samband
med övergången till digital sändningsteknik. Utskottet
kommer att i det följande ta ställning till regeringens
förslag rörande storleken på den kreditram för år 2002
som skall knytas till distributionskontot.

3.2 Anslagen inom mediepolitiken (27:1-27:4)
3.2.1 Statens biografbyrå (27:1)
Inledning
Statens biografbyrå skall granska filmer och videogram
som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller
offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas
även filmer och videogram för enskilt bruk.
Biografbyrån fastställer även åldersgränser för filmer.
Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer
samt om visningsförbud.
Biografbyrån har i samråd med Ekonomistyrningsverket
gjort en översyn av nivån på de olika avgifterna och
inkommit med ett förslag till regeringen angående höjda
avgifter.
Propositionen
Regeringen bedömer att de ökade kostnaderna för
Biografbyråns verksamhet motiverar en höjning av
avgifterna för att nå en överensstämmelse mellan
intäkter och kostnader. Regeringen föreslår därför att
tidsavgiften för Statens biografbyrås granskning höjs
från 15 kronor till 17 kronor per spelminut vid normal
visningshastighet. Regeringen föreslår vidare att
avgiften för varje tillståndskort utöver det första
höjs från 1 000 kronor till 1 100 kronor. För filmer
och videogram med speltider understigande fem minuter
föreslås avgiften för varje tillståndskort utöver det
första höjas från 75 kronor till 82 kronor. Regeringen
anger att skälen till dessa förslag är att avgifterna
skall motsvara kostnaderna. Förslagen föranleder en
ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll
av filmer och videogram. Lagtexten finns i bilaga 2
till detta betänkande.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 9 363 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del
och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del föreslås
att anslaget skall minskas med 4 500 000 kronor.
Minskningen motiveras med ett förslag i motion
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 12, om att filmcensur för
vuxna skall avskaffas. (Motion 2001/02:
Kr419 (fp) yrkande 12 har remitterats till
konstitutionsutskottet, som behandlar censurfrågor.)
Utskottets ställningstagande
Avgifterna för granskningen skall motsvara kostnaderna.
Statens anslag till Biografbyrån avser
förvaltningskostnader för tillsynen. Det är emellertid
inte möjligt att minska Biografbyråns
tillsynsverksamhet innan filmcensuren har avskaffats.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del och
2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till
ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll
av filmer och videogram.
Ett av målen för Biografbyråns tillsyn är att se till
att alla filmer och videogram som visas offentligt,
utom de i granskningslagen undantagna, har genomgått
byråns granskning. Ett andra delmål är att "förekomsten
av olaga våldsskildringar på videogrammarknaden skall
motverkas". Biografbyrån anför i sin årsredovisning,
att det första av delmålen, nämligen
granskningsverksamheten, kan anses vara uppfyllt. Byrån
framhåller emellertid att det är omöjligt att finna
belägg för att tillsynsorganisationen motverkar olaga
våldsskildringar på videomarknaden. Utskottet framhöll
redan i förra årets budgetbetänkande (2000/01:KrU1 s.
102) att en meningsfull mål- och resultatdialog måste
kunna ha sin utgångspunkt i mål som på olika sätt går
att följa upp och anmälde sitt intresse för en
redovisning av regeringens dialog med Biografbyrån om
målformuleringarna och deras tillämpning.
Budgetpropositionen innehåller ingen sådan redovisning.
Utskottet förutsätter emellertid att dialogen redovisas
under det kommande året.
3.2.2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland (27:2)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom
AB har för rundradiosändningar i Storstockholmsområdet
av finländska TV-program, de kostnader Sveriges
Television AB har för tillhandahållande och överföring
av en svensk programkanal till Finland, de kostnader
Comhem AB har för tillhandahållande av den finländska
programkanalen till kabelnät på ett antal orter i
Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i
samband med utsändning av den finländska programkanalen
i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på
överenskommelser mellan riksförbundet och
förhandlingsorganisationen Copyswede som företräder
vissa rättighetshavarorganisationer. Det svenskfinska
televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om
ömsesidighet.
Propositionen
Systemet med rundradiosändningar av den finländska
programkanalen över Storstockholmsområdet och
tillhandahållande av programkanalen för
kabeldistribution på ett antal orter i Sverige bör
enligt regeringen bibehållas tills vidare. Regeringen
har noterat att Comhem AB i sitt budgetunderlag har
redovisat ett betydligt lägre medelsbehov för år 2001
jämfört med föregående år. De lägre kostnaderna beror
på att Comhem AB successivt gått över till digital
distribution.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 19 262 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
3.2.3 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete (27:3)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i
samarbetsorganet Audiovisuella Eureka och forsknings-
och statistikinstitutet Europeiska Audiovisuella
Observatoriet. Regeringen föreslår att anslaget för år
2002 skall uppgå till 821 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
3.2.4 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (27:4)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordicom-
Sverige vid Göteborgs universitet för information om
forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik
m.m.
Propositionen
Regeringen bedömer att verksamheten vid Nordicom-
Sverige utgör en viktig resurs för sammanställning och
spridning av lättillgänglig information om forskning om
medier och kommunikation. Nordicom har under senare år
inte fått någon kompensation för ökade kostnader.
Vidare har verksamhetens omfattning vuxit bl.a. som en
följd av förändringar på medieområdet. Regeringen
föreslår därför att anslaget höjs med 300 000 kronor
fr.o.m. år 2002.
Regeringen föreslår att anslaget för 2002 skall uppgå
till 1 615 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
3.3 Radio- och TV-frågor
3.3.1 Ändringar i radio- och TV-lagen (1996:844)
Propositionen
Regeringen föreslår att 9 kap. radio- och TV-lagen
(1996:844) skall upphävas och ersättas med ett nytt
kapitel. Som skäl för förslaget anger regeringen bl.a.
följande.
I januari 2000 överlämnade regeringen en proposition om kommersiell
lokalradio (prop. 1999/2000:55) till
riksdagen. I propositionen föreslogs att två nya bestämmelser, 9 kap.
10 och 11 §§, skulle införas i
radio- och TV-lagen. När lagförslaget utformades togs inte hänsyn till
att en bestämmelse betecknad 9
kap. 10 § redan fanns i lagen. Riksdagen har i maj 2001 antagit
förslagen i propositionen (bet.
2000/01:KU22, rskr. 2000/01:222). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli
2001.
- - -
Regeringen föreslår därför att 9 kap. radio- och TV-lagen ändras så
att den gällande lydelsen av
bestämmelserna klargörs. Förslaget innebär alltså inte någon ändring i sak.
Av lagtekniska skäl upphävs
hela nuvarande 9 kap. och ersätts med ett nytt kapitel. Förslaget innebär
att bestämmelserna i 9 kap.
1-9 och 11 §§ motsvarar de nuvarande bestämmelserna med samma beteckning.
De två bestämmelserna som nu
betecknas 9 kap. 10 § motsvaras av de föreslagna 9 kap. 10 och 12 §§.
Regeringens lagförslag framgår av bilaga 2 i detta
betänkande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
ändringar i radio- och TV-lagen.
3.3.2 Distributionskonto för finansiering av
kostnader för TV-distribution
Propositionen
I propositionen erinrar regeringen om att riksdagen
beslutat att ett särskilt distributionskonto för
finansiering av kostnader för TV-distribution skall
inrättas (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr.
2000/01:268). Bland annat anförs följande.
Bakgrunden är att distributionskostnaderna för
televisionen under kommande tillståndsperiod kommer att
vara höga på grund av att distributionen sker
parallellt med både äldre analog och ny digital
sändningsteknik. För att utjämna kostnaderna över tiden
inrättas ett distributionskonto till vilket medel förs
från rundradiokontot som på sikt motsvarar kostnaderna
för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från
distributionskontot förs medel till programföretagen
som motsvarar kostnaderna för TV-distribution via både
analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det
successivt ökande underskott på distributionskontot som
uppkommer under uppbyggnadsskedet täcks genom lån i
Riksgäldskontoret. När TV-sändningarna i det analoga
marknätet upphör skall betalningarna från
rundradiokontot till distributionskontot fortsätta till
dess att underskottet är återbetalt.
Förslaget innebär att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att för budgetåret 2002 besluta om lån i
Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på
distributionskontot intill ett belopp av 335 000 000
kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
3.3.3 Öppna kanaler
Bakgrund
Möjligheten för medborgarna att genom ideella
organisationers radio- och TV-sändningar komma till
tals och delta i samhällsdebatten regleras i radio- och
TV-lagen (1996:844). I enlighet med bestämmelserna i
lagens 8 kap. 5 § är ett lokalt kabelsändarföretag en
sådan juridisk person som har bildats för att bedriva
lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika
intressen och meningsriktningar komma till tals i sin
verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin
sändningsverksamhet sträva efter vidast möjliga
yttrandefrihet och informationsfrihet. Radio- och TV-
verkets förordnande av lokala kabelsändarföretag skall
avse högst tre år.
Enligt 8 kap. 2 § i samma lag skall var och en som
äger eller annars förfogar över en anläggning för
trådsändning, där TV-program vidaresänds till
allmänheten och varifrån sändningarna når fler än 100
bostäder i varje kommun där han eller hon har en sådan
anläggning, kostnadsfritt tillhandahålla ett särskilt
bestämt utrymme för sändningar av TV-program från ett
eller flera av Radio- och TV-verket utsedda företag
(lokala kabelsändarföretag).
Vidare framgår av skriften Medieutveckling 2001,
utgiven av Radio- och TV-verket, att ett lokalt
kabelsändarföretags sändningar normalt är begränsade
till en kommun (s. 112). Radio- och TV-verket förordnar
vanligtvis endast ett lokalt kabelsändarföretag i en
kommun, men kan förordna fler. Verket kan också meddela
förordnande som omfattar mer än en kommun. I dag är 29
lokala kabelsändarföretag förordnade av Radio- och TV-
verket.
Tio av de lokala kabelsändarföretagen är
medlemmar i Riksförbundet Öppna kanaler i
Sverige. Förbundet är en allmännyttig
ideell förening, öppen för icke-
kommersiella lokala TV-kanaler. Förbundets
mål är bl.a. att bidra till utvecklandet av
en kommunikations- och medieinfrastruktur
som tillvaratar och stärker demokratiska
grundvärden som yttrandefrihet,
informationsfrihet, offentlighet,
tankefrihet och jämlikhet. För att uppnå
målen verkar förbundet bl.a. för utveckling
och tillämpning av s.k. public access för
att stärka demokrati, yttrandefrihet och
offentlighet. (Uppgifterna har hämtats från
förbundets hemsida.)
Med närradio avses lokala ljudradiosändningar för
föreningslivet. Närradion är framför allt de lokala
ideella föreningarnas radio och är tänkt som ett
språkrör för dessa. För att sända närradio behövs
tillstånd av Radio- och TV-verket.
Uppgifterna i det följande har hämtats från Radio-
och TV-verkets skrift Medieutvecklingen 2001, s. 88.
Försöksverksamhet med närradiosändningar startade i april 1979.
Verksamheten blev permanent den 1
januari 1986 och fram till 1988 ökade antalet tillståndshavare
kontinuerligt. Därefter har utvecklingen
gått i motsatt riktning. Det totala antalet tillståndshavare har på några
år halverats, från ca 2 200
tillståndshavare under 1991 till ca 1 210 i maj 2001.
Följande juridiska personer kan ges tillstånd att sända närradio:
lokala ideella föreningar som bildats för att sända program i
närradion eller som bedriver annan
verksamhet inom sändningsområdet,
församlingar och kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan,
obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och högskolor
och
sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för
gemensamma närradioändamål, dvs.
närradioföreningar.
- - -
I mars 2001 utgör religiösa föreningar, liksom våren 2000, ungefär en
fjärdedel av alla tillståndshavare
för närradion. En stor del av de religiösa föreningarna tillhör samfund
utanför Svenska kyrkan. Även
invandrarföreningar, politiska föreningar och närradioföreningar utgör
relativt stora grupper av
föreningskategorierna.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har vid flera riksmöten tagit ställning till
och avstyrkt motionsyrkanden som syftar till att stödja
verksamheten med Öppna kanaler (senast i bet.
2000/01:KrU8 s. 72). Utskottet har därvid framhållit
att den kabelsändarverksamhet som bedrivs av ideella
organisationer som Riksförbundet Öppna kanaler har stor
betydelse för grundläggande demokratiska värden såsom
yttrandefriheten. Utskottet har emellertid ansett att
det i första hand bör vara en fråga för kommuner och
landsting att stödja dessa föreningars verksamhet.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr419 (fp) anförs att Öppna kanaler är
att betrakta som medborgar-TV, där vanliga människor
och föreningar kan komma till tals. De uppbär inte
något statlig stöd utan finansieras genom
medlemsavgifter, ideella insatser och sporadiskt genom
kommunala bidrag. I motionen föreslås att Öppna kanaler
skall ges ett årligt statligt bidrag på 5 miljoner
kronor fr.o.m. år 2002 (yrkande 34 delvis). Även i
motion 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del
föreslås att 5 miljoner kronor skall anvisas för Öppna
kanaler fr.o.m. år 2002.
I fyra motioner framförs förslag som bl.a. syftar
till ett framtida statligt stöd till Öppna kanaler.
I motionerna 2001/02:Kr400 (mp) och 2001/02:Kr422
(mp) föreslås att regeringen skall överväga att inrätta
ett framtida stöd för Öppna kanaler (yrkandena 4 resp.
61). Vidare yrkas i motion 2001/02:Kr325 (s) att Öppna
kanaler dels skall få ett statligt stöd, dels skall
tillförsäkras en frekvens i hela landet i det digitala
markbundna TV-nätet. Slutligen föreslås i motion
2001/02:Kr338 (v) att regeringen skall utreda
möjligheterna till statlig finansiering av
allemansradio och allemans-TV eller - som det sägs i
motionen - Öppna kanaler, vilket är en redan inarbetad
beteckning (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Från demokratisk utgångspunkt är det av stort värde att
medborgarna har möjlighet att deltaga och utöva
inflytande i samhällslivet och i den politiska
processen. Sådana möjligheter för medborgarna öppnas
t.ex. genom den verksamhet som bedrivs av lokala
kabelsändarföretag såsom Öppna kanaler, där medborgarna
själva kan få komma till tals och där de kan följa
debatterna i de politiskt beslutande församlingarna,
både i Sverige och i EU-parlamentet. I ett öppet
samhälle grundat på demokratiska principer är det av
stort värde att sådana organisationer medverkar till
vidast möjliga yttrande- och informationsfrihet.
Utskottets synsätt är helt i överensstämmelse med det
av riksdagen fastställda målet för mediepolitiken som
bl.a. skall vara att stödja yttrandefrihet, mångfald,
massmediernas oberoende och tillgänglighet.
Utskottet har noterat att Kulturdepartementet - i
syfte att öka kunskapen om den lokala TV-verksamheten
och dess förutsättningar när det gäller produktion och
distribution - kommer att ta initiativ till en hearing
som skall ses som ett steg mot en fördjupad dialog om
framtiden för Öppna kanaler och andra lokala
kabelsändarföretag (se prop. s. 114). Utskottet utgår
från att de förslag om statlig finansiering som
framförs i här aktuella motioner kommer att
aktualiseras i det sammanhanget. Detta innebär inte
någon ändring i utskottets tidigare framförda åsikt,
nämligen att kommuner och landsting har ett ansvar för
att stödja de ideella föreningar som ägnar sig åt
radio- och TV-verksamhet regionalt och lokalt. Vidare
anser utskottet att även frågan om frekvenstilldelning
i det digitala markbundna TV-nätet, som nämns i motion
2001/02:Kr325 (s), bör kunna belysas i den aviserade
hearingen. Det ankommer därefter på regeringen att med
utgångspunkt bl.a. från de erfarenheter som utvunnits
genom hearingen överväga vilka framtida åtgärder som
bör vidtas i dessa hänseenden.
Även frågor om s.k. allemansradio - som närmast torde
motsvaras av den verksamhet som bedrivs av ideella
närradioföreningar - bör vara intressanta att diskutera
utifrån ett demokratiskt perspektiv, bl.a. med
hänvisning till de likheter och skillnader som finns
mellan de båda medieformerna. Utskottet, som erinrar om
att ärenden om närradio inom riksdagen bereds av
konstitutionsutskottet, anser sig dock kunna uttala att
det är naturligt att frågor om ett eventuellt
ekonomiskt statligt stöd till såväl allemansradio som
allemans-TV diskuteras samlat i ett sammanhang.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
förslaget i motionerna 2001/02:Kr419 (fp) och
2001/02:Fi294 (fp) att ett årligt statligt bidrag skall
införas för Öppna kanaler fr.o.m. år 2002 (yrkandena 34
i denna del respektive 18 i denna del).
Utskottet kan inte heller tillstyrka motionsförslag
som bl.a. syftar till ett framtida statligt stöd till
Öppna kanaler. Därmed avstyrks således motionerna
2001/02:Kr325 (s), 2001/02:Kr338 (v) yrkande 3,
2001/02:Kr400 (mp) yrkande 4 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 61.
4 Ungdomspolitik (politikområde 29)
4.1 Anslagen inom ungdomspolitiken (29:1-29:2)
4.1.1 Ungdomsstyrelsen
Inledning
Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -
ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro.
Regeringen förordade i propositionen att ett system
skulle införas med en generell, sektorsövergripande och
målstyrd ungdomspolitik som inkluderar uppföljning och
analys.
Riksdagen godkände tre nya mål för ungdomspolitiken:
Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv.
Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.
Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till
vara som en resurs.
Ungdomsstyrelsen skall verka för att målen för den
nationella ungdomspolitiken uppfylls. Regeringen
utformar de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens
verksamhet. Regeringen har med utgångspunkt i de tre
målen beslutat om 41 delmål för ungdomspolitiken, vilka
fungerar som en utgångspunkt för uppföljning och analys
av den samlade ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall
göra en mera fördjupad analys vart fjärde år. Goda
exempel tas fram av Ungdomsstyrelsen för att illustrera
olika former av konkret verksamhet som bidrar till att
ungdomspolitikens mål uppnås.
Propositionen
Sedan riksdagen antog nya mål för ungdomspolitiken har
ambitionshöjningen beträffande Ungdomsstyrelsen
uppgifter, bl.a. i fråga om uppföljning och analys av
den sektorsövergripande ungdomspolitiken inom både den
statliga och kommunala sektorn, följts av
förstärkningar av myndighetens förvaltningsanslag. För
budgetåret 2002 föreslår regeringen en höjning av
anslaget med ytterligare 1 miljon kronor till 17 418
000 kronor genom en omfördelning av medel från anslaget
29:2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m.
Motionen
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 22 hemställs att
anslaget skall minskas med 16 miljoner kronor som en
följd av att det i motionen också föreslås en
neddragning av de statsbidrag till
ungdomsorganisationerna som Ungdomsstyrelsen har att
hantera.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även tidigare år haft att ta ställning
till ett motsvarande motionsyrkande om minskning av
anslaget. Vid föregående riksmöte avstyrktes yrkandet
bl.a. med hänvisning till Ungdomsstyrelsens ökade
uppgifter att följa upp och analysera den förda
ungdomspolitiken både på det statliga och det kommunala
området (bet. 2000/01:KrU1 s. 110-111). Utskottet
hänvisade även till att det är viktigt att
Ungdomsstyrelsen kan stödja kommunerna i deras arbete
inom ungdomsområdet. Utskottet anser att riksdagen bör
avslå motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 22.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ökad
medelsanvisning under anslaget.
Regeringen redovisar under anslaget 30:2 Bidrag till
allmänna samlingslokaler att Ungdomsstyrelsen även
under år 2002 avses få disponera medel från detta
anslag för informationsinsatser och utredningsarbete
avseende ungdomars nyttjande av samlingslokaler. För år
2001 disponerar styrelsen 4 miljoner kronor för
ändamålet.
4.1.2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. (29:2)
Inledning
Anslaget disponeras för statsbidrag till
ungdomsorganisationer enligt förordningen (1994:641) om
statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för stöd
till nationell och internationell ungdomsverksamhet.
EU:s samarbete på ungdomsområdet regleras i
Amsterdamfördraget (artikel 149). Av fördragsartikeln
framgår att målen för gemenskapens insatser bl.a. skall
vara att främja rörligheten för studerande och lärare
samt att främja utvecklingen av ungdoms- och
ungdomsledarutbyte.
Ett nytt sjuårigt ungdomsprogram, Ungdom, påbörjades
under år 2000 och sträcker sig fram t.o.m. december
2006. Programmet omfattar delprogrammen Ungdom för
Europa (ungdomsutbyte), Europeisk volontärtjänst,
Ungdomsinitiativ, Programsamverkan och Stödaktiviteter.
Inom kommissionen pågår ett arbete med att utarbeta
en vitbok om ungdomspolitik, ungdomars möjlighet till
inflytande och liknande. Enligt kommissionens tidsplan
skall vitboken överlämnas till rådet under hösten 2001.
Information i frågan kommer att lämnas till utskottet i
början av år 2002.
Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att
Sveriges prioriteringar på det ungdomspolitiska området
inom EU-samarbetet gäller ungdomars arbetsmarknad och
ungdomsutbyten. Sverige betonar även vikten av
ungdomars delaktighet och inflytande inom unionen samt
tillvaratagandet av ungdomars egna initiativ som en
resurs (utg.omr. 17, politikområde 29).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget skall föras upp med 88
889 000 kronor för år 2002, vilket innebär en minskning
med 1 miljon kronor. Minskningen finansierar en
motsvarande ökning av Ungdomsstyrelsens
förvaltningsanslag (29:1).
Riksdagen godkände våren 1994 det nu gällande
statsbidragssystemet för statens bidrag till
ungdomsorganisationerna (prop. 1993/94:135, bet.
1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:234). Bidraget består av
grundbidrag och särskilt bidrag.
Grundbidraget består av ett fast bidrag och ett
rörligt bidrag. Genom dispens kan grundbidrag beviljas
vissa organisationer som annars enligt förordningen
inte skulle kunna få sådant bidrag.
Särskilt bidrag får lämnas till en organisation om
dess ungdomsverksamhet eller en viss tillfällig
verksamhet bland ungdomar är av sådan karaktär att den
särskilt bör främjas eller om det finns annat särskilt
skäl för sådant bidrag.
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att
det nuvarande grundbidraget skall ersättas med ett
nytt. Regeringen anser att målen för statsbidraget till
ungdomsorganisationerna inte skall förändras.
Det nya grundbidraget skall bestå av tre olika nivåer
på kraven för bidrag. Syftet skall vara att en stor del
av de ungdomsorganisationer som i dag får statsbidrag i
form av särskilt bidrag för sin reguljära verksamhet i
stället skall kunna få statsbidrag för denna verksamhet
inom grundbidragssystemet. Nybildade
ungdomsorganisationer kommer då att kunna komma in i
systemet. Vidare kommer ungdomsorganisationers
situation att kunna beaktas.
Det nuvarande särskilda bidraget skall behållas.
Därigenom kommer det att alltjämt finnas en
kompletterande stödform.
Regeringen anger att även det nya
grundbidragssystemet kommer att innebära begränsningar
när det gäller bidragsmöjlighet för vuxenstyrda
organisationer som helt eller delvis bedriver
verksamhet för ungdomar. De generationsövergripande
organisationer som genom dispens fått statsbidrag skall
även fortsättningsvis kunna söka dispens.

De nya statsbidragsreglerna skall tillämpas från och
med år 2004 och därmed ligga till grund för
Ungdomsstyrelsens beslut under år 2003 om sådana bidrag
för år 2004.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 23 föreslås
riksdagen anvisa ett med 72 miljoner kronor minskat
anslag. Motionärerna anser att en omprövning av
bidraget är nödvändig då de flesta
ungdomsorganisationer har fått minskat medlemsantal,
medan ungdomsaktiviteter som inte får bidrag drar till
sig nya grupper av ungdomar.
Frågan om komplettering av statsbidragssystemet
behandlas i ett antal motioner.
Enligt fyra motioner väckta hösten 2000, nämligen
2000/01:Kr293 (v) yrkande 4, 2000/01:Kr345 (kd) yrkande
43, 2000/01:Kr516 (s) och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande
12, och tre motioner väckta under allmänna motionstiden
2001, nämligen 2001/02:Kr247 (mp) yrkande 3,
2001/02:Kr256 (v) och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 25,
bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen
att bidragsreglerna för statligt bidrag till
ungdomsorganisationer bör tillåta
generationsövergripande verksamhet av olika slag.
I två motioner, 2001/02:Kr203 (kd) och 2001/02:K407
(fp), hemställs om ändrade bidragsregler för de
politiska ungdomsförbunden. Bidragen bör avse dels ett
fast bidrag som är lika för alla organisationerna, dels
ett rörligt bidrag baserat på partiernas mandat i
riksdagen. I motion 2001/02:K407 (fp) anförs att ett
bidrag fördelat enligt medlemsantal strider mot
regeringsformens anonymitetsskydd för människors
politiska åsikt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det av regeringen föreslagna nya
grundbidragssystemet för statligt bidrag till
ungdomsorganisationer bör införas, då det bl.a.
underlättar för nybildade organisationer att kunna
komma in i systemet. Det är viktigt att förändra
statsbidragssystemet så att det inte hämmar
föreningslivets utveckling och förnyelse.
Utskottet anser vidare att de övergripande målen från
år 1994 för statsbidragssystemet skall vara
oförändrade. Det betyder att målen även
fortsättningsvis skall vara att främja demokratisk
fostran, jämlikhet och jämställdhet, att medverka till
en meningsfull fritid för barn och ungdomar samt att
engagera fler ungdomar i föreningslivet. Det skall
således även fortsättningsvis aktivt prövas om
beviljade statsbidrag till en ungdomssorganisations
verksamhet bidrar till att uppfylla målen för bidraget.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det
föreslagna nya grundbidragssystemet, som skall börja
tillämpas vid bidragsgivningen för år 2004.
Utskottet har vid sin prövning av frågan om en
komplettering av statsbidragssystemet med regler, som
gör bidrag till generationsövergripande verksamhet
möjligt mera generellt, funnit att ett sådant system
bl.a. skulle innebära många praktiska
avgränsningsproblem och även kräva ett ökat anslag. I
motionerna har inte några konkreta lösningar på dessa
problem förts fram. Inte heller har några
kostnadsuppskattningar gjorts.
Utskottet anser att det är ett mycket viktigt inslag
i ungdomsorganisationernas verksamhet att ungdomarna
själva har ett ansvar och att organisationerna inte är
vuxenstyrda. Det skall vara ungdomarnas egna intressen
och behov som styr verksamheten. Ungdomarna skall inte
erbjudas verksamhet som valts för dem av vuxna.
Utskottet anser dock - liksom regeringen - att de
generationsövergripande organisationer som genom
dispens fått bidrag även fortsättningsvis skall kunna
söka dispens.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr293 (v)
yrkande 4, 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 43, 2000/01:Kr516
(s) och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 12 samt
2001/02:Kr247 (mp) yrkande 3, 2001/02:Kr256 (v) och
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 25.
Vid riksmötet 1999/2000 behandlade utskottet motioner
om statsbidraget till de politiska
ungdomsorganisationerna (bet. 1999/2000:KrU4 s. 42-43).
Både konstitutionsutskottet, som yttrade sig till
kulturutskottet över förslagen, och kulturutskottet
ansåg att om storleken på bidraget skulle göras
beroende av ett partis riksdagsmandat skulle detta
innebära att huvudtankarna i gällande system frångicks.
Det är nämligen omfattningen av organisationens egen
verksamhet som skall avgöra bidragets storlek. Med
hänvisning till de båda utskottens tidigare uttalande
avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna
2001/02:Kr203 (kd) och 2001/02:K407 (fp).
Utskottet anser att bidraget till
ungdomsorganisationerna är en viktig del av
ungdomspolitiken då det är ett stöd till ungdomars eget
engagemang och möjligheter till inflytande. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag till
medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion
2001/02:Kr340 (m) yrkande 23 om en minskning av
anslaget med 72 miljoner kronor.
4.2 Övrigt inom ungdomspolitiken
4.2.1 KUL-bidrag
Motionen
I motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 4 återkommer
Centerpartiet med ett förslag om att ett särskilt
anslag benämnt KUL-bidrag skall inrättas för stöd till
ungdomars kultur. Motionärerna föreslår att anslaget
skall föras upp med 100 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande om
införande av ett nytt anslag, KUL-bidrag, vid
föregående riksmöte (bet. 2000/01:KrU1 s. 112). Med
hänvisning till vad utskottet där anförde, bl.a. om att
barn och ungdomar självfallet omfattas av det
kulturpolitiska målet om allas delaktighet i kulturen
och att de allt sedan år 1996 är prioriterade inom
kulturpolitiken och bör få del av de bidrag som lämnas
under kulturanslagen, avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 4.

5 Folkrörelsepolitik (politikområde
30)
5.1 Anslagen inom folkrörelsepolitiken (30:1-30:4)
5.1.1 Stöd till idrotten (30:1)
Inledning
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges
Riksidrottsförbund (RF) för den verksamhet som bedrivs
av förbundet och till förbundet anslutna
organisationer.
De övergripande syftena med statsbidraget är att
stödja verksamhet som
bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för
motion och idrott samt deras
möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande,
gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion,
syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i
idrottsverksamhet,
främjar integration och god etik,
bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja
en god hälsa hos alla människor
(prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52).
I propositionen anges att det under år 2000 har
genererats ett överskott från det värdeautomatspel som
AB Svenska Spel har koncession på att bedriva. Av
överskottet har 200 miljoner kronor tillförts
idrottsrörelsen under år 2001. Denna siffra kan
jämföras med det överskott på 93 miljoner kronor som
genererades från överskottet från värdeautomaterna och
som tillfördes idrottsrörelsen år 2000.
Propositionen
För att tillmötesgå behovet av förstärkta insatser och
resurser inom idrottsforskningen avser regeringen att
även år 2002 tillföra ökade medel till detta ändamål
inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.
Mot bakgrund av den positiva utvecklingen av
överskottet från värdeautomatspelet och av att det
lokala aktivitetsstödet under år 2002 inte omfattar
ungdomar över 20 år, bedömer regeringen att utrymme kan
skapas inom anslaget, i den del som disponeras för
lokalt aktivitetsstöd, för att stärka stödet till
specialidrottsförbunden.
En överföring på 2 miljoner kronor föreslås av
regeringen från anslaget 30:1 Stöd till idrotten till
anslaget 30:4 Stöd till friluftsorganisationer.
Anslaget för år 2002 föreslås av regeringen anvisas
455 240 000 kronor.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att
regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 2002
verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till
idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslår
motionärerna att anslaget skall ökas med 7 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna påpekar att många barn i dag inte är
aktiva i någon idrottsförening. Ökningen av medlen bör
enligt motionärerna användas till att bekosta
skolgårdar och allmänna grönområden så att dessa kan
locka barnen till spontanidrott.
I motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del,
2001/02:Kr427 (fp) yrkande 9 och 2001/02:Fi294 (fp)
yrkande 18 i denna del föreslår motionärerna en höjning
av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. De extra medlen skall enligt
motionärerna gå till idrottsforskning,
dopningsbekämpning samt till integrations- och
jämställdhetsfrämjande insatser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning
som överstiger den som regeringen har föreslagit.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionerna 2001/02:Kr343 (c) i denna del, 2001/02:Kr419
(fp) yrkande 34 i denna del, 2001/02:Kr427 (fp) yrkande
9 och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del samt
beslutar att anvisa medel under anslaget i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet vill i sammanhanget
påminna om att det är viktigt att kommunerna bl.a.
genom sin planering ser till att det finns grönområden,
skolgårdar och lekplatser som stimulerar barnen till
rörelselekar och spontanidrott.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en del av
överskottet från AB Svenska Spels verksamhet skall
lämnas som ett samlat bidrag till idrotten även för
budgetåret 2002. Riksdagen bör därför enligt utskottets
mening godkänna att regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma år 2002 verkar för att bolagsstämman
beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag
på 60 miljoner kronor.
5.1.2 Bidrag till allmänna samlingslokaler (30:2)
Inledning
Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas för köp,
ny- eller ombyggnad, standardhöjande reparationer eller
för handikappanpassning som utförs utan samband med
andra bidragsberättigande åtgärder.
Inom anslaget avsätts dessutom medel till
Ungdomsstyrelsen för fördelning av bidrag för
informationsinsatser och utredningsarbete avseende
ungdomars nyttjande av samlingslokaler.
I propositionen uppges att regeringen avser att se
över stödformen bl.a. vad gäller stödets effekter och
lokalernas betydelse för medborgarnas möjligheter till
deltagande och inflytande i samhällslivet och i de
politiska processerna. Utskottet har inhämtat att
regeringen avser att under hösten 2001 besluta om
direktiv för en utredning.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
anvisar 19 miljoner kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr216 (s, v, mp)
föreslår att anslaget skall ökas med 10 miljoner kronor
i förhållande till regeringens förslag och att under
anslaget således skall anvisas 29 miljoner kronor.
Motionärerna påpekar bl.a. att samlingslokalerna är en
av de viktiga grundpelarna i vårt demokratiska samhälle
och att samhället måste erbjuda en infrastruktur av
allmänna samlingslokaler för det engagemang som den
ideella sektorn genererar (yrkande 1).
Även motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr283 (kd),
2001/02:Kr414 (kd) yrkande 7, 2001/02:Kr416 (kd)
yrkande 5 i denna del och 2001/02:N265 (kd) yrkande 8
föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Motionärerna
framhåller att bidragen är väsentliga inte minst ur ett
lokalt och regionalt utvecklingsperspektiv samt att
samlingslokalerna ofta är den enda samlingspunkten för
barn- och ungdomsarbete samt för kulturverksamhet.
Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr288 (c) och
2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslår att samhället
bör stödja upprustning och standardhöjningar av
allmänna samlingslokaler med ytterligare 21 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag, dvs. 40
miljoner kronor till anslaget sammanlagt. Motionärerna
framhåller att statsbidraget till de allmänna
samlingslokalerna skall ses som del av satsningarna på
att hela Sverige skall leva och utvecklas.
I motion 2001/02:Kr411 (c) vill motionären att anslaget
skall räknas upp till 50 miljoner kronor, dvs. 31
miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.
Motionären understryker att tillgången till
samlingslokaler är grundläggande för
landsbygdsutvecklingen.
Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr412 (s) bör
stödet utökas och utvecklas.
Motionärerna bakom motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c,
fp, mp) anser att frivilligorganisationerna bör stöttas
och att detta bör ske genom en förstärkning av anslaget
till allmänna samlingslokaler (yrkande 7).
I motion 2001/02:Kr281 (s) framhålls vikten av att
statliga medel även i fortsättningen finns för byggande
av allmänna samlingslokaler.
Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) bör
anslaget avskaffas. Motionärerna anser det vara en
kommunal uppgift att tillgodose behovet av
samlingslokaler. Bidraget till handikappanpassning av
lokalerna bör enligt motionärerna anslås från ett annat
utgiftsområde (yrkande 24).
I motion 2001/02:Kr209 (c) föreslås att medel under
anslaget skall avsättas för att de hörselskadades
problem skall uppmärksammas och åtgärdas (yrkande 2).
Motionärerna bakom motion 2001/02:So240 (c) hemställer
att en översyn av bidraget görs ur handikappsynpunkt
(yrkande 18).
Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr280 (c) bör
den översyn som skall ske göras i en parlamentariskt
sammansatt kommitté och utföras i former som gör att
företrädare för förenings- och kulturliv kan följa
arbetet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med flertalet motionärer att
de allmänna samlingslokalerna är av stor betydelse för
en rad olika organisationer och är en viktig
grundpelare i det demokratiska samhället.
Samlingslokaler i hela landet bidrar till att stärka
den lokala identiteten, gemenskapen och demokratin. Om
dessa viktiga värden skall kunna vidmakthållas och
utvecklas krävs det enligt utskottet goda mötesplatser.
För att göra detta möjligt anser utskottet att anslaget
bör tillföras 10 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Riksdagen bör därför med bifall till motion
2001/02:Kr216 (s, v, mp) yrkande 1 och delvis bifall
till regeringens förslag och till motionerna
2001/02:Kr281 (s), 2001/02:Kr283 (kd), 2001/02:Kr412
(s), 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 7, 2001/02:Kr416 (kd)
yrkande 5 i denna del, 2001/02:N265 (kd) yrkande 8 och
2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 7 samt med
avslag på motionerna 2001/02:Kr288 (c), 2001/02:Kr340
(m) yrkande 24, 2001/02:Kr343 (c) i denna del och
2001/02:Kr411 (c) anvisa 29 miljoner kronor.
Beträffande yrkandet i motion 2001/02:Kr209 (c) om
hjälpmedel för hörselskadade i allmänna samlingslokaler
anser utskottet att det får ankomma på Boverket att
pröva och mot varandra väga ansökningar om bidrag till
de olika ändamål som kan finansieras inom anslaget.
Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr209 (c)
yrkande 2.
Beträffande den översyn av bidraget ur
handikappsynpunkt som efterlyses i motion 2001/02:So240
(c) utgår utskottet från att en sådan översyn kommer
att ske när regeringen nu ser över stödformen.
Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:So240 (c)
yrkande 18.
Som angetts ovan har regeringen för avsikt att
tillkalla en särskild utredare för att undersöka och
analysera frågor rörande allmänna samlingslokaler.
Utskottet finner inte skäl för riksdagen att ha
synpunkter på sammansättningen och utredningens
bedrivande i enlighet med motionärernas hemställan i
motion 2001/02:Kr280 (c). Utskottet förutsätter dock
att utredningsarbetet kommer att ske i sådana former
att företrädare för förenings- och kulturliv kan följa
arbetet. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2001/02:Kr280 (c).
5.1.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet (30:3)
Inledning
Bidraget skall användas till kostnader för
kvinnoorganisationernas centrala verksamhet samt för
förnyelse och utveckling av verksamheten.
Målet för statsbidraget är att stärka kvinnornas
ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet
mellan kvinnor och män.
En särskild utredare som har sett över statsbidraget
till kvinnoorganisationer överlämnade år 2000
betänkandet Statligt stöd till kvinnoorganisationer och
jämställdhet (SOU 2000:18). Betänkandet bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Propositionen
År 2002 förs ett engångsbelopp om 1,5 miljoner kronor
över från utgiftsområde 14, anslaget 24:2 Särskilda
jämställdhetsåtgärder. Under utgiftsområde 14 anförs
att beloppet avses användas för stöd till s.k.
paraplyorganisationer.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
anvisar 4 932 000 kronor.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) anser att
den största delen av stödet till kvinnoorganisationerna
bör flyttas till utgiftsområde 14. Anslaget bör därmed
minska med 3,4 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 25).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att stödet till kvinnoorganisationerna
fyller en viktig funktion för att upprätthålla och
vidareutveckla kvinnors position i det svenska
samhället. I avvaktan på regeringens ställningstagande
till betänkandet Statligt stöd till
kvinnoorganisationer och jämställdhet (SOU 2000:18)
anser utskottet i likhet med regeringen att anslaget
engångsvis bör ökas med 1,5 miljoner kronor. Utskottet
tillstyrker därmed regeringens förslag till
medelsanvisning och avstyrker motion 2001/02:Kr340 (m)
yrkande 25.
5.1.4 Stöd till friluftsorganisationer (30:4)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för att ge bidrag till
friluftsorganisationer.
Stödet till friluftsorganisationerna ingick till och
med år 1999 som en del av anslaget Stöd till idrotten.
Från och med år 2000 utgör statens stöd ett eget anslag
riktat direkt till främjandeverksamheten.
Under år 1999 genomförde en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet en översyn av statens stöd till
friluftsorganisationer (Ds 1999:78). Arbetsgruppen
föreslog bland annat att det dåvarande statliga
friluftsstödet som anvisats via idrottsanslaget i
fortsättningen skulle kunna utgå under ett särskilt
anslag till ideella organisationer som bedriver eller
främjar friluftsliv och i övrigt fyller de villkor som
ställs. Det statliga stödet borde enligt arbetsgruppen
i första hand ges i form av organisationsbidrag.
Organisationerna skall själva lägga fast målet för sin
verksamhet. I de fall staten och organisationerna är
överens om att viss verksamhet är särskilt angelägen
att driva bör staten enligt arbetsgruppen även kunna ge
verksamhetsbidrag.
Propositionen
För att stärka friluftslivet och dess organisationer
föreslår regeringen att anslaget 30:4 Stöd till
friluftsorganisationer ökar med 2 miljoner kronor från
och med år 2002. Finansieringen sker genom överföring
från anslaget 30:1 Stöd till idrotten.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 anvisas
15 miljoner kronor.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) anser att
stödet till friluftsorganisationer skall minskas med 4
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag
(yrkande 26).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning beträffande
stödets storlek och tillstyrker i enlighet härmed
regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 26.
5.2 Övrigt inom folkrörelsepolitiken
5.2.1 Utveckling av den ideella sektorn
Tidigare riksdagsbehandling
Stöd till ideell verksamhet infördes fr.o.m. budgetåret
1993. Stödet skulle stimulera organisationer som bedrev
barn- och ungdomsverksamhet att starta eller ta över
verksamheter som bedrevs i offentlig regi. Syftet var
att utveckla generationsövergripande verksamheter i nya
former. Anslaget uppgick till 17 800 000 kronor (prop.
1992/93:100 bil. 14 s. 113-114, bet. 1992/93:KrU12,
rskr. 1992/93:196). Året därpå tillsatte regeringen
Beredningen för främjande av den ideella sektorns
utveckling (C 1993:A). Syftet var att initiera olika
utrednings- och forskningsprojekt för att utveckla den
ideella sektorn och att se över rollfördelningen mellan
ideell, offentlig och privat sektor (prop. 1993/94:100
bil. 14 s. 23-25).
Riksdagen beslutade med anledning av förslag i
budgetpropositionen hösten 1996 att stödet fr.o.m. år
1997 skulle riktas i större utsträckning och främst ges
till sådana projekt som bedömdes som strategiskt
intressanta för en demokratisk utveckling. Regeringen
betonade i propositionen särskilt intresset av att få
till stånd projekt i storstädernas förortsområden. Med
hänsyn till att anslaget fick en förändrad inriktning
bytte anslaget namn till Stöd till demokratiutveckling.
Anslaget uppgick till 8 133 000 kronor (prop. 1996/97:1
utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrU1 s. 206, rskr.
1996/97:132).
I 1998 års budgetproposition föreslogs av regeringen
och beslutades av riksdagen att anslaget Stöd till
demokratiutveckling skulle föras över från
utgiftsområde 17 till utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar. Stödet skulle ingå i ett nytt anslag
benämnt Integrationsåtgärder. Anslaget skulle enligt
regeringen disponeras för åtgärder för att stimulera
integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som
förebygger och motverkar diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism. Anslaget tilldelades
68 097 000 kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr414 (kd)
yrkande 1 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del
framhåller bl.a. att den ideella sektorn är en kraft
och en tillgång i det kulturella nätverket som inte kan
dirigeras uppifrån, men som kan stödjas på ett positivt
sätt av statsmakterna. Motionärerna vill se en nystart
på det nationella stödet för utveckling av den ideella
sektorn och anser därför att ett nytt anslag bör
inrättas som bör tillföras 5 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla
vikten av den verksamhet som sker inom den sociala
ekonomin eller den s.k. tredje sektorn, dit bl.a.
ideella föreningar, vissa stiftelser, kooperativ och
liknande sammanslutningar brukar hänföras. Utskottet är
dock inte berett att som motionärerna föreslår
tillstyrka att medel omfördelas från andra anslag inom
givna ramar för utgiftsområde 17 i syfte att för
budgetåret 2002 införa ett nytt anslag för de ändamål
som tas upp i motionen. Utskottet avstyrker därför
motionerna 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 1 och
2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del.
6 Utbildningspolitik under
utgiftsområde 17 (politikområde 25)
6.1 Anslagen inom folkbildningspolitiken
(25:1-25:3)
6.1.1 Bidrag till folkbildningen (25:1)
Inledning
Regeringen redovisar under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning sina insatser, sin
resultatbedömning samt analys och slutsatser
beträffande folkbildningen (prop. 2001/02:1, volym 8,
s. 77-85). Förslaget om medelsanvisning under anslaget
återfinns emellertid under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid.
Den redan i föregående års budgetproposition
aviserade utredningen för att genomföra en statlig
utvärdering av folkbildningen har nu tillsatts av
regeringen (dir. 2001:74). Uppdraget skall redovisas
senast den 15 mars 2004.
Propositionen
Den särskilda satsningen på vuxenutbildning,
Kunskapslyftet, avslutas som projekt den 1 juli 2002.
Riksdagen har godkänt att ett nytt riktat statsbidrag
införs fr.o.m. 2003, vilket den 1 januari 2006 inordnas
i det generella folkbildningsanslaget (prop.
2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:
229). För år 2002 beräknas medel för ca 8 700 platser
vid folkhögskolor inom den särskilda satsningen på
vuxenutbildning.
Till utvecklings- och försöksverksamhet inom
folkhögskolor och studieförbund beräknar regeringen 10
000 000 kronor. Till föreningen Nordisk folkhögskola i
Genève föreslås medel motsvarande föregående års
tilldelning. För utveckling av läromedel som riktar sig
till studerande som har teckenspråk som första språk
har ca 1,4 miljoner kronor beräknats under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
anslaget 25:14 Nationellt centrum för flexibelt
lärande. En motsvarande minskning av anslaget Bidrag
till folkbildningen har gjorts.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 2 522 556 000 kronor.
Motionerna
I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkandena 20 och 21 föreslås
att anslaget minskas med sammanlagt 1 200 miljoner
kronor. Minskningen föranleds dels av att bidraget till
folkhögskolorna föreslås bli överfört till
utgiftsområde 16, dels av en besparing på 300 miljoner
kronor.
Ett antal motionsyrkanden har anknytning till den
nyligen tillsatta statliga Folkbildningsutredningen.
I motion 2001/02:Kr225 (v) yrkas att en arbetsgrupp
bör tillsättas för att se över kommunernas,
landstingens och statens ekonomiska ansvar för
folkbildningen och för att få till stånd en dialog
parterna emellan om vad det nationella ansvaret för
folkbildningen innebär. I motion 2001/02:Kr263 (kd)
yrkande 1 framhålls att den ideella sektorns betydelse
för utvecklingen av folkhögskolorna bör belysas i
utredningen. En större intervjuuppföljning bör enligt
motion 2001/02:Kr263 (kd) yrkande 2 göras om vad
folkhögskolan har betytt för den enskildes
livskvalitet. Enligt motion 2001/02:Kr276 (m) bör
kriterierna för statsbidragsfördelningen mellan
studieförbunden ändras. Motion 2001/02:Kr279 (c)
yrkande 7 syftar till att Folkbildningsrådet skall
överlägga med studieförbunden och folkhögskolorna om
ett större utrymme för ungdomarnas kulturaktivitet inom
folkbildningen.
I motion 2001/02:Kr205 (m) yrkandena 4 och 5 föreslås
att utredningen får i uppdrag att se över frågan om det
finns samordningsvinster att göra vid en
samorganisering av studieförbund och
amatörkulturorganisationer på samma sätt som i Dansk
Folkeoplysnings Samråd i Danmark.
I motion 2001/02:Kr413 (mp) yrkas en översyn av
möjligheterna att kunna betrakta kompletterande skolor
som folkbildning, vilket skulle medföra att de skulle
kunna få statsbidrag genom Folkbildningsrådet. Enligt
motion 2001/02:Ub549 (kd) yrkande 4 bör folkbildningen
inte glömmas bort när det gäller det livslånga
lärandet. Vidare bör även andra
vuxenutbildningsanordnare än komvux ges rätt att
utfärda betyg.
I motion 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 2 hemställs om en
folkbildningssatsning om demokrati.
Enligt motion 2001/02:Kr415 (s) behövs extra medel
till kvalificerade musikutbildningar vid folkhögskolor.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är regeringens förslag till
anslagsnivå för år 2002 väl avvägd. Utskottet vidhåller
den uppfattning som redovisats i tidigare års
betänkanden (senast i 2000/01:KrU1 s. 123), nämligen
att en sådan avsevärd besparing på anslaget som
föreslås i motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 21
allvarligt skulle motverka syftet med statsbidraget.
Utskottet vidhåller också sin tidigare redovisade
uppfattning om att medelsanvisningen till
folkbildningen inte bör delas upp mellan två
utgiftsområden på det sätt som föreslås i motionens
yrkande 20. Yrkandena avstyrks av utskottet, som
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
De förslag om olika slag av översyn av folkbildningen
som framförs i motionerna 2001/02:Kr225 (v),
2001/02:Kr263 (kd) yrkandena 1 och 2, 2001/02:Kr276 (m)
och 2001/02:Kr279 (c) yrkande 7 bör enligt utskottets
mening vara tillgodosedda genom direktiven (dir.
2001:74) för den nyligen tillkallade utredningen för
statlig utvärdering av folkbildningen. Yrkandena
avstyrks därmed.
De förslag om att utreda eventuella
samordningsvinster med att sammanföra studieförbund och
amatörkulturorganisationer som framförs i motion
2001/02:Kr205 (m) yrkandena 4 och 5 avstyrks.
Studieförbundens och amatörkulturorganisationernas
samarbete bör enligt utskottets mening kunna fortgå
utan en speciell statlig reglering.
Utskottet anser att det är viktigt att värna om
folkbildningens särprägel och vill betona att den är
fri och frivillig, att den inte är bunden av någon
läroplan eller några centralt fastställda kursplaner
samt att den bygger på deltagarnas fria
kunskapssökande. Några betyg eller examina bör därför
inte införas inom folkbildningen. Den speciella
yrkesutbildning som erbjuds genom kompletterande
utbildning bör av nyss nämnda skäl enligt utskottets
mening inte heller införas i folkbildningen. Den
examinationsrätt som föreslås i motion 2001/02:Ub549
(kd) yrkande 4 liksom förslaget i motion 2001/02:Kr413
(mp) om en översyn av kompletterande skolor avstyrks
därför av utskottet.
När det gäller yrkandet om en särskild
demokratisatsning, som framförs i motion 2001/02:Kr414
(kd) yrkande 2, avstyrker utskottet yrkandet med
hänvisning till den uppfattning som utskottet
redovisade i sitt betänkande 2000/01:KrU7 s. 17.
Anordnarna av det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet skall i enlighet
med sin verksamhetsform, arbetsmetod,
ideologiska profil och pedagogiska metod
själva lägga fast målen för sin
verksamhet och anordna statsbidragsstödd
verksamhet inom de gränser som de av
riksdagen fastlagda syftena med statsbidraget
ger. Riksdagen eller regeringen bör därför
inte göra något uttalande eller ge något
uppdrag som gäller en särskild demokratisatsning
inom ramen för folkbildningsbidraget.
Tre yrkanden om ett särskilt bidrag till kvalificerad
musikutbildning behandlades senast i vårens
folkbildningsbetänkande (2000/2001:KrU7). Utskottet
vidhåller den uppfattning som anfördes då.
Utskottet påminner om att riksdagen år
1999 avstyrkte motionsyrkanden om
bibehållande av det särskilda
bidraget till kvalificerad musikutbildning.
Beslutet motiverades med att principerna
från år 1991 om Folkbildningsrådets
ansvar för bidragsfördelningen inte borde
ändras. Utskottet anförde vidare att även
kommuner och landsting bidrar till
verksamheten vid folkhögskolorna och att
de kan välja att ge extra resurser till
sådan verksamhet som de bedömer som
särskilt viktig.
Med det anförda avstyrker utskottet motion
2001/02:Kr415 (s).
6.1.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen (25:2)
Inledning
Under anslaget anslås medel till Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (Sisus) för vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen. Från anslaget
finansieras sedan den 1 januari 2001 assistansinsatser
för samtliga studerande inom folkhögskolan som har
behov av assistans. Vidare anslås medel till Tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet,
som ansvarar för fördelningen av statsbidrag till
folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,
tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt
teckenspråkslärarutbildning.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2002, i fråga om det obetecknade anslaget
25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen, besluta om stöd för funktionshindrade
vid folkhögskolor som innebär utgifter på högst 10 000
000 kronor efter 2002.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 74 843 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att
besluta om stöd till funktionshindrade vid
folkhögskolor som innebär utgifter på högst 10 000 000
kronor efter år 2002.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
6.1.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (25:3)
Propositionen
Under anslaget anslås medel för kontakttolkutbildning
vid folkhögskolor och studieförbund. Enligt regeringens
uppfattning bör bidrag inom ramen för det befintliga
anslaget också kunna ges till kontakttolkutbildning i
minoritetsspråk.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall
uppgå till 9 416 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
7 Forskning under utgiftsområde 17
(politikområde 26)
7.1 Anslaget till Statens ljud- och bildarkiv
(26:1)
Inledning
Statens ljud- och bildarkiv skall genom att samla in,
bevara och tillhandahålla offentliggjorda
ljudupptagningar och rörliga bilder möjliggöra
forskning om svensk kultur och samhälle samt bidra till
att bevara kulturarvet.
Propositionen
Regeringen konstaterar att Statens ljud- och bildarkiv
under en längre tid har verkat med nuvarande uppgifter
och verksamhetsinriktning och anför att det regelverk
som styr verksamheten, framför allt pliktexemplarslagen
(1993:1392), har varit i huvudsak oförändrat en längre
tid. 1990-talets stora förändringar i utbud, struktur,
teknologi och distributionsformer inom ljud- och
bildmedier medför, enligt regeringen, att det kan
finnas ett behov av att anpassa villkoren för
leveransplikt av ljud- och bildmedier till dagens
mediesituation. Regeringen avser därför att tillsätta
en utredning för att göra en översyn och utvärdering av
Statens ljud- och bildarkivs uppgifter och det
regelverk som styr verksamheten (utg.omr. 16, s. 253).
Regeringen föreslår (utg.omr. 17) att anslaget för år
2002 skall uppgå till
39 670 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Under rubriken Kulturpolitik (politikområde 28)
behandlar utskottet anslaget 28:37 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
8 Finansiella system och tillsyn under
utgiftsområde 2 (politikområde 2)
8.1 Anslaget till Lotteriinspektionen (2:1)
Inledning
Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet
för frågor som rör spel och lotterier som anordnas för
allmänheten.
Enligt budgetpropositionen avser regeringen att under
år 2002 inleda en översyn av inspektionens finansiering
och organisation. I översynen kommer också de förslag
till förändring av Lotteriinspektionens verksamhet och
organisation som föreslås i betänkandena Föreningslivet
på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) och Från
tombola till Internet (SOU 2000:50) att övervägas.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under år
2002 med förslag kring den framtida myndighetens
uppgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 33 797
000 kronor under anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1.Förändrade kulturpolitiska mål (punkt 1)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att kulturpolitiken aldrig får reduceras till
ett verktyg för att lösa andra problem i samhället
såsom arbetslöshet, regional obalans, bristande
jämställdhet eller liknande. Kulturens värde kan och
får inte mätas endast i konkreta mål som t.ex.
arbetstillfällen.
Kulturpolitiken får och kan inte sträva efter att
styra kulturlivets utveckling. Den skall däremot ge
starka impulser, bestämt försvara de demokratiska
principerna om tanke- och yttrandefrihet samt garantera
förutsättningarna ekonomiska och organisatoriska för
en sund vardag när det gäller produktion, distribution
och mottagande av kultur. Därför måste kulturpolitiken
struktureras av konkreta och mätbara mål - det måste
kunna gå att avgöra om kulturpolitiken uppnått sitt
syfte eller inte. I dag finns det stora brister inom
detta område, vilket Folkpartiet liberalerna tidigare
påpekat. De kulturpolitiska mål som fastställdes under
90-talet måste förändras för att uppnå större klarhet.
Frihet, mångfald och kvalitet är grundprinciperna i
den liberala kulturpolitiken. En framåtsyftande
kulturpolitik, som skapar goda förutsättningar för ett
fritt, utmanande och ständigt förnyande kulturliv,
tillgängligt för alla, är nödvändig för ett gott
samhälle och bör ha dessa grundprinciper som mål.
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr419 (fp) yrkande 1 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad jag här har anfört om
förändrade mål för kulturpolitiken.
2.Ytterligare ett kulturpolitiskt mål (punkt 2)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 1.
Ställningstagande
Miljöpartiet framför i motion 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 1 att kulturpolitik även skall främja ett
personligt ansvarstagande för naturen, miljön och vår
omgivning, så att ett större ekologiskt medvetande
uppnås. Som kulturpolitisk grund finns de av riksdagen
fastställda kulturpolitiska målen. Miljöpartiet står
bakom dessa mål, men föreslår i motionen att de skall
kompletteras med ytterligare ett mål, nämligen "att
verka för en hållbar livsstil som utvecklar förmågan
att hantera sitt liv med minskat beroende av
myndigheter och snävt marknadstänkande".
Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr422
(mp) yrkande 1 tillkännage för regeringen som sin
mening att ytterligare ett mål bör gälla för
kulturpolitiken.
3.De nationella kulturpolitiska målen
i lokala och regionala avtal m.m. (punkt 3)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 4 och bifaller
delvis motion 2001/02:Kr422 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att det är av avgörande betydelse
för den enskilda människan att de av riksdagen
fastställda nationella kulturmålen fortfarande gäller
när flera län bildar stora regioner. Lokalt
självbestämmande får aldrig innebära att kulturen skall
behöva konkurrera med äldrevården, om skatten
exempelvis sänks. De nationella målen värnar
yttrandefriheten, den kulturella mångfalden och
kulturarvet. Eget skapande, ett rikt kulturutbud och
ett levande kulturarv ger förutsättningen för kritiskt
tänkande och självständigt handlande individer. Därför
bör de nationella målen inte vara förhandlingsbara i
lokala avtal.
Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:Kr701
(mp) yrkande 4 och med delvis bifall till motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 2 och 3 tillkännage för
regeringen som sin mening vad jag här har anfört om de
nationella kulturpolitiska målen i lokala och regionala
avtal m.m.
4.Utgångspunkterna för kulturpolitiken (punkt 4)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén,
Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkande 1.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiets kulturpolitik utvecklas i
motion 2001/02:Kr205 (m). Där framhålls att en ny tid
kräver en ny kulturpolitik. Sedan riksdagen 1996 senast
fattade ett principbeslut om inriktningen av
kulturpolitiken, dvs. för fem år sedan, har mycket hänt
inom kulturen. Internet är snart var mans dagliga
redskap, MPEG har förändrat vårt sätt att lyssna på
musik, ICQ har över 100 miljoner användare jorden runt
som kommunicerar med varandra i realtid och byter
freeware, bilder och mycket annat med varandra, digital
TV kommer snart att finnas i de flesta hushåll och DVD-
spelare börjar ta över videons roll.
Kulturpolitiken bör vidare utgå från att kulturen har
blivit alltmer gränslös. Gästspel av teatergrupper från
andra världsdelar, konstutställningar med konstnärer
från hela världen och författare från andra
språkområden är tillgängliga för alltfler.
Vi föreslår bl.a. mot denna bakgrund en strategi för
en mer dynamisk kulturpolitik. Det är en strategi som
tar hänsyn till att kulturlandskapet i Sverige och
världen förändras i en allt snabbare takt. Staten
måste renodla sitt kulturansvar. Staten skall göra
mindre, men det som den skall göra skall göras mycket
bättre än vad fallet är i dag och med inriktningen på
sådant som ingen annan kan göra. Funktionshindrades
självklara rätt till tillgång på ett rikt och varierat
kulturliv betonas också.
Vår utgångspunkt är att staten skall koncentrera sina
kulturpolitiska insatser till i princip tre områden:
Befrämja barn- och ungdomskultur.
Värna vårt gemensamma kulturarv.
Ge landets kulturskapare ordentliga
förutsättningar för sitt konstnärsarbete.
Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr205 (m)
yrkande 1 tillkännage för regeringen som sin mening att
utgångspunkterna för kulturpolitiken bör vara det som
anförs i motionen och som vi här lämnat en kort
sammanfattning av.
5.Kulturpolitiska satsningar inom alla politikområden (punkt 5)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr342 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att det är en förutsättning för att de
kulturpolitiska satsningarna skall nå ut till alla
invånare i landet att dessa satsningar ingår i alla
politikområden. Det gäller självklart förskola, skola
och vård, men även samhällsplanering och
bostadspolitik, integrationspolitik, socialpolitik,
kriminalpolitik och brottsförebyggande verksamhet osv.
Om vi skall åstadkomma en integrering av kulturen i
övriga politikområden krävs ett nytt sätt att tänka och
att lägga upp budgetarbetet. Här måste staten gå i
bräschen och bli en förebild för den lokala nivån.
Som anförs i motion 2001/02:Kr342 (v) ger kulturen i
vården effekter på patienternas hälsa. Där skolan
inrymmer rikligt med kulturella element - dans, musik,
teater, skönlitteratur - går även lärandet lättare.
Konst, musik och kulturella upplevelser av olika slag
behövs i bostadsmiljöer och andra sociala sammanhang
för att t.ex. föra samman människor från olika kulturer
och med olika etnisk bakgrund.
Riksdagen bör enligt vår mening uppdra åt regeringen
att göra en översyn av dessa frågor och därefter
återkomma till riksdagen med förslag till hur medel för
kultursatsningar skall kunna integreras i alla
politikområden i budgeten.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr342 (v) yrkande 4 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad vi här har anfört om
kulturpolitiska satsningar inom alla politikområden.
6.Kulturell infrastruktur (punkt 6)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha
följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr342 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi instämmer i vad som anförs i motion 2001/02:Kr342
(v) om att det i dag finns ett problem med inbördes
konkurrerande och/eller dåligt samordnad kulturell
infrastruktur. Detta gäller exempelvis de tre
riksorganisationerna Rikskonserter, Riksteatern och
Riksutställningar i förhållande till länsmusik,
länsteatrar och länsmuseer. Även länskonsulenternas och
arrangörsföreningarnas roller och förhållande till
övrig struktur måste tydliggöras. Kulturlivet kan göras
effektivare och starkare om resurserna utnyttjas på ett
mera medvetet och samordnat sätt. Regeringen bör därför
utreda hur detta bäst kan ske.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr342 (v) yrkande 8 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad vi här har anfört om en
utredning om den kulturella infrastrukturen.
7.En utredning om den statligt stödda kulturen (punkt 7)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Birgitta
Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 1.
Ställningstagande
En långsiktig kulturpolitik bör, som framförs i motion
2001/02:Kr279 (c), ge utrymme för nya lösningar, nya
idéer och nya organisationsformer. Den måste även
omfatta den "nya" delen av kulturlivet med
filmfestivaler, rockkonserter m.m., som är mera
tillfälliga, oreglerade och kortsiktiga och som står
för förnyelse och utveckling. Ett exempel på
"morgondagens" kulturrörelse är Södra Teatern i
Stockholm med internationella teater- och dansgästspel,
världsmusik, pop och rock, seminarier, föreläsningar,
debatter och musikklubbar.
Vi anser att det är viktigt att få en diskussion
kring hur den nationella kulturpolitiken kan anpassas
till vår föränderliga omvärld. För att se om de
kulturpolitiska prioriteringarna följer människors
prioriteringar bör regeringen göra en utredning om den
statligt stödda kulturen. Utredningen skall belysa
utbud och efterfrågan och undersöka om de statliga
bidragen till kulturinstitutioner, sett under ett antal
år, givit en ökning och breddning av publiken.
Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr279
(c) yrkande 1 som sin mening tillkännage för regeringen
att en utredning i dessa frågor bör tillsättas.
8.Uppdrag till Statens kulturråd och
Svenska Kommunförbundet om kommunernas
kulturarbete (punkt 8)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 2.
Ställningstagande
Som framhålls i motion 2001/02:Kr279 (c) kan en lokal
kulturpolitik för framtiden inte enbart vara en fråga
om att förvalta det en kommun har, driva bibliotek,
museer eller fördela bidrag. En framgångsrik
kulturpolitik måste också angå och engagera många
människor. Kulturlivet i en kommun kan inte skapas
enbart av kulturpolitiker och kommunala tjänstemän,
inte heller av professionellt verksamma konstnärer och
artister. Kultur skapas i samspel mellan människor som
lever och fungerar i någon form av relation till
varandra och sin omgivning.
Centerpartiet anser att Kulturrådet och Svenska
Kommunförbundet under en treårsperiod bör få ett
gemensamt regeringsuppdrag för att stimulera
utvecklingsarbetet med kultur. Det bör handla om att
utveckla långsiktiga insatser som samverkansformer,
förändringsarbete, erfarenhetsutbyte, information om
kulturprojekt landet runt och om olika möjligheter för
kommunerna att få stöd och vägledning i sitt
kulturarbete.
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 2 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad jag här har anfört om
kommunernas kulturarbete.
9.Kultur riktad till barn och ungdom (punkt 9)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha
följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 8.
Ställningstagande
Kulturen skall utformas och genomföras på ungdomars
egna villkor och oberoende av vuxnas ambitioner. Vuxna
måste våga ta steget och släppa fram ungas idéer och
inte bromsa ungdomarna, som har egna idéer och vill
något eget. Ungdomar skall inte degraderas till rollen
som deltagare i olika kulturprojekt utan i stället ha
rollen som initiativtagare. Det är en viktig ungdoms-
politisk uppgift att skapa ett ökat utrymme för
ungdomars eget skapande och för ung kultur.
De två största bidragsgivarna till ung kultur är
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden. Tyvärr händer
det inte alltför sällan att det är just ungdomens
statliga försvarare, som släpper igenom
"behandlingsprojekt" som reducerar den unga kulturen
till "en förebyggande insats". Regeringen bör få i
uppdrag att göra en översyn av Ungdomsstyrelsens och
Allmänna arvsfondens bidragsgivning vad gäller ung
kultur med utgångspunkt i vad som anförs i motion
2001/02:Kr279 (c).
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 8 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad jag här har anfört om ung
kultur.
10.Syftet med Stiftelsen Framtidens kultur (punkt 10)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 7
och 2001/02:Kr419 yrkande 7.
Ställningstagande
Stiftelsen Framtidens kultur skapades som ett
självständigt organ för att uppmuntra förnyelse av
kulturlivet. I likhet med vad som anförs i motionerna
2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7 och 2001/02:Kr419 (fp)
anser jag att delar av stiftelsens syfte nu har
förfelats, då stiftelsens pengar blivit en integrerad
del av den statliga bidragsgivningen. Det kan inte vara
avsikten att stiftelsen skall vara en del av det
statliga etablissemanget för bl.a. kompletterande
bidrag till nationalscenerna såsom delvis blivit fallet
nu. Stiftelsen Framtidens kulturs ursprungliga syfte
och självständiga ställning måste återupprättas.
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7 och 2001/02:Kr419 (fp)
yrkande 7 skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här har anfört om syftet med Stiftelsen
Framtidens kultur.
11.Statens kulturråds och Stiftelsen Framtidens kulturs
resurser för utvecklingsverksamhet
(punkt 11)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 6
och 2001/02:Kr422 yrkande 4.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att de medel Kulturrådet har till
sitt förfogande för att främja den bäriga och
långsiktiga kulturen måste relateras till storleken på
de medel som avsätts till mera temporära kulturprojekt
och som fördelas av Stiftelsen Framtidens kultur.
Skillnaden i medelstillgång dem emellan är i dag
alldeles för stor. Som anförs i motionerna
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 6 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 4 bör en bättre fördelning åstadkommas mellan
bidragen till den långsiktiga verksamheten och bidragen
till de mera temporära projekten.
Riksdagen bör med bifall till motionerna
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 6 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 4 tillkännage för regeringen som sin mening vad
jag här har anfört om Kulturrådets och Stiftelsen
Framtidens kulturs resurser för utvecklingsverksamhet.
12.Forum för levande historia (punkt 12)
av Inger Davidson (kd), Elisabeth
Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Dan Kihlström(kd),
Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c)
och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr417 yrkande 12,
bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr232 och
2001/02:U347 yrkande 9 samt avslår proposition
2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 4 och motion
2001/02:Kr260.
Ställningstagande
Vi anser i likhet med regeringen att det är angeläget
att kunskapen om Förintelsen sprids och att
diskussionen om demokrati och mänskliga rättigheter
främjas. Vi är emellertid inte övertygade om att det är
nödvändigt att - som regeringen föreslår - inrätta en
särskild myndighet för detta ändamål. Vår tveksamhet
delas av en stor del av de remissinstanser som yttrat
sig över förslagen i utredningsbetänkandet Forum för
levande historia (SOU 2001:5).
I enlighet med vad som framförs i yrkande 12 i motion
2001/02:Kr417 (kd) anser vi att verksamheten i stället
skulle kunna organiseras som en ideell förening
innefattande staten, näringslivet och de stora
folkrörelserna eller involveras i någon eller några av
de befintliga instanser som redan arbetar med dessa
frågor, såsom något av universitetens centrum för
förintelseforskning. Vi föreslår därför att
organisationsfrågan skall bli föremål för ytterligare
överväganden av regeringen innan beslut fattas. Oavsett
vilken organisationsform som blir resultatet av
regeringens överväganden anser vi att det uppdrag som
skall utföras skall vara brett formulerat och
inbegripa, förutom Förintelsen, även andra brott mot
mänskligheten.
Det bör t.ex. tydligt framgå att uppdraget även skall
innefatta de illdåd som begåtts i kommunismens namn,
vilket nämns i motion 2001/02:Kr232 (m). Likaledes bör
- som nämns i motion 2001/02:U347 (fp) yrkande 9 - den
religiösa intoleransen, som många gånger resulterat i
massmord och etnisk rensning, uppmärksammas i detta
sammanhang.
Det anförda innebär att vi föreslår att riksdagen
skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi
här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion
2001/02:Kr417 (kd) yrkande 12, delvis bifalla
motionerna 2001/02:Kr232 (m) och 2001/02:U347 (fp)
yrkande 9 samt avslå proposition 2001/02:1
utgiftsområde 17 punkt 4 och motion 2001/02:Kr260 (m).
13.Tornedalsteaterns utveckling (punkt 13)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr252 och bifaller
delvis motion 2000/01:Kr308.
Ställningstagande
I motion 2000/01:Kr252 (v) redovisas att
Tornedalsteatern arbetar för att bevara och utveckla
kulturen och det tornedalsfinska språket, meänkieli.
Teatern har, efter 15 års arbete, blivit en
paraplyorganisation, en kulturnod, till vilken ett
stort antal kulturprojekt, skolor, föreningar och
kulturföretagare är knutna. Den utgör en gemensam
plattform för många olika kulturyttringar, exempelvis
dans, musik, bildkonst, film, skrivande och naturlig
teaterkonst.
Vi anser att det behövs ett samarbete mellan lokal,
regional, nationell och EU-nivå för att finansiera
Tornedalsteaterns fortsatta utveckling.
Tornedalsteatern är enligt vår mening en organisation
som skulle kunna axla ansvaret för en framtida
tornedalsk nationalscen, där staten bör spela en viktig
roll på samma sätt som för de två andra
nationalscenerna.
Den satsning på Tornedalsteatern som nu görs i årets
budgetproposition ser vi som ett första steg på vägen
mot en nationalteater. Det är dock nödvändigt att
regeringens fortsatta satsningar på Tornedalskulturen
bl.a. har som mål att Tornedalsteatern skall bli den
nationalscen som förordas i motion 2000/01:Kr252 (v).
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr252 (v) och med delvis bifall till motion
2000/01:Kr308 (s) skall tillkännage för regeringen som
sin mening vad vi här har anfört om Tornedalsteaterns
utveckling.
14.Regional verksamhet för mångkultur (punkt 14)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha
följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 28 och
avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 33.
Ställningstagande
Vi anser att det bör vara en viktig uppgift för de
kulturkonsulenter för mångkultur som fr.o.m. år 2002
kommer att finnas i regionerna att se till att de
invandrade kvinnornas likaväl som männens kulturella
kapacitet och erfarenheter tas till vara. Som anförs i
budgetpropositionen är en förutsättning för det
statliga stödet till en kulturkonsulentorganisation för
mångkulturen att tjänsternas regionala huvudmän skjuter
till lika stort belopp som statsbidraget (prop.
2001/02:1, utg.omr. 17 s. 35). På detta sätt förutsätts
dessa ta sin del av såväl det ekonomiska som det
politiska ansvaret. På några års sikt bör verksamheten
enligt vår mening byggas ut till att täcka landet som
helhet i enlighet med vad som anförs i motion
2001/02:A317 (v) yrkande 28.
Vi föreslår att riksdagen med delvis bifall till
motion 2001/02:A317 (v) yrkande 28 och med avslag på
motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 33 skall tillkännage
för regeringen som sin mening vad vi här har anfört om
regional verksamhet för mångkultur.
15.Regional verksamhet för mångkultur (punkt 14)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 33 och
avslår motion 2001/02:A317 yrkande 28.
Ställningstagande
Kulturen bidrar till att skapa förståelse över
språkgränser och motverkar på så vis rasism och
främlingsfientlighet. Därför är det extra angeläget att
satsa på världskulturen. Kulturrådet bör framdeles ges
resurser att bygga upp sådan mångkulturell verksamhet
som tidigare drevs av Forum för världskultur. Detta bör
ske på sex olika ställen i landet, där Stockholm,
Göteborg och Malmö är givna orter.
Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr422
(mp) yrkande 33 och med avslag på motion 2001/02:A317
(v) yrkande 28 tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här har anfört om regional verksamhet
för mångkultur.
16.Information till invandrargrupper
om kulturbidragssystemet (punkt 15)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha
följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr293 yrkande 3.
Ställningstagande
Många aktiva kulturföreningar består helt eller delvis
av människor födda och uppvuxna i andra länder. Att
etablera sig i ett främmande land är alltid svårt. För
dem som kommit från länder med en politisk och
kulturell struktur som är helt olik den svenska kan det
vara oöverstigligt att skriva en bidragsansökan till
exempelvis Kulturrådet. Vänsterpartiet föreslår därför
i motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 3 att Kulturrådet
bör ges i uppdrag att genomföra en informationsinsats
gentemot invandrargrupper och föreningar i syfte att
öka deras kunskap om hur kulturbidragen hanteras och
fördelas i det svenska samhället. Insatsen bör även
omfatta utbildning i hur man skriver en ansökan om
bidrag.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr293 (v) yrkande 3 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad vi här har anfört om
information till invandrargrupper om
kulturbidragssystemet.
17.Projektet Kultur i skolan (punkt 16)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 17. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 9.
Ställningstagande
Skolan är vår största och viktigaste kulturinstitution
i samhället eftersom den i stort sett omfattar alla
barn och ungdomar.
Kultur och estetiska ämnen har svårt att hävda sig i
dagens skola trots att den skapande verksamheten med
framgång kan användas i inlärningsprocessen och borde
vara en självklar del av utbildningen. Centerpartiet
anser att skapande verksamhet bör vara en integrerad
del av alla barns skolgång, vilket framhålls i motion
2001/02:Kr279 (c).
Det är positivt att Skolverket och Kulturrådet under
en treårsperiod har haft ett gemensamt regeringsuppdrag
att samordna de nationella insatserna för att stimulera
utvecklingsarbetet med kultur i skolan. Till slutet av
2001 skall långsiktiga strategier utvecklas för att
kultur i förskola och skola kultur som en del av
lärandet skall ingå i kommunernas och skolornas
planering och utvecklingsarbete. Det handlar om att
utveckla långsiktiga insatser som samverkansformer,
metodutveckling, förändringsarbete, kunskapsspridning,
erfarenhetsutbyte m.m. för att stimulera skolor att
arbeta med kultur i olika former. Genom Kulturfönstret
på Skoldatanätet lämnas information om kulturprojekt
landet runt och om olika möjligheter att få stöd och
vägledning för skolornas kulturarbete.
Jag anser att Skolverket och Kulturrådet bör få ett
förlängt regeringsuppdrag för att fortsätta att driva
projektet Kultur i skolan under nästa treårsperiod,
från år 2002 till år 2004.
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 9 skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad jag här har anfört om
projektet Kultur i skolan.
18.Ett nationellt uppdrag till
Museum Anna Nordlander (punkt 17)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 18. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr219 och
2001/02:Kr279 yrkande 14.
Ställningstagande
Jag anser att Museum Anna Nordlander har utvecklat
arbetsmetoder, byggt upp samarbetskanaler och nätverk
som bör tas tillvara och utvecklas. Därför anser jag
att regeringen - när ett existerande uppdrags
ämnesområde skall omprövas eller ett nytt uppdrag
inrättas - bör föreslå riksdagen att ämnesområdet får
en inriktning mot kvinnokonst med syfte att efter
riksdagsbeslutet utse museet till innehavare av detta
nationella uppdrag. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här
framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla
motionerna 2001/02:Kr219 (c, fp) och 2001/02:Kr279 (c)
yrkande 14.
19.Ett nationellt uppdrag till
Bildens hus i Sundsvall (punkt 18)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 19. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr279 yrkande 15,
2001/02:Kr326 och 2001/02:Kr392.

Ställningstagande
Bildens hus i Sundsvall är ett kunskapscentrum som
vänder sig till såväl allmänheten som olika
utbildningsinstitutioner. Folkhögskolor och
studieförbund i länet har bildat ett nätverk med
Bildens hus som nav. Jag anser att denna verksamhet är
av nationellt intresse. Regeringen bör därför - när ett
existerande uppdrags ämnesområde skall omprövas eller
ett nytt uppdrag inrättas - föreslå riksdagen att
ämnesområdet får en inriktning mot fotografi med syfte
att efter riksdagsbeslutet utse Bildens hus till
innehavare av detta nationella uppdrag. Jag föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad jag här framfört. Därmed bör riksdagen
således bifalla motionerna 2001/02:Kr279 (c) yrkande
15, 2001/02:Kr326 (c) och 2001/02:Kr392 (s).
20.Ett nationellt uppdrag till
Röhsska museet i Göteborg (punkt 19)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 20. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 16.
Ställningstagande
Röhsska museet i Göteborg har stor kompetens på
designområdet. Därför anser jag att regeringen - när
ett existerande ämnesområde skall omprövas eller ett
nytt uppdrag inrättas och när riksdagen har fattat
beslut om detta - bör utse museet till innehavare av
detta nationella uppdrag. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här
framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 16.
21.Musik som nytt ämnesområde för
nationella uppdrag (punkt 21)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha
följande lydelse:
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 21. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att möjligheten att dela ut nationella uppdrag
bör användas i ökad utsträckning för att stödja ett
svenskt musikliv med kvalitet, bredd och mångfald. Vi
anser att ett nationellt uppdrag för ämnesområdet musik
skall inrättas. Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi här framfört.
Därmed bör riksdagen således bifalla motion
2001/02:Kr350 (v) yrkande 9.
22.Dans som nytt ämnesområde
för nationella uppdrag (punkt 22)
av Inger Davidson (kd), Charlotta
L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd) och Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha
följande lydelse:
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 22. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr352 yrkande 9,
2001/02:Kr418 yrkande 8 och 2001/02:Kr422 yrkande 22 i
denna del.
Ställningstagande
Svensk dans genomgår för närvarande en stark
konstnärlig utveckling. Intresset för danskonsten har
ökat de senaste åren, särskilt hos den unga publiken.
Utskottet har under de senaste två åren uttryckt sitt
starka intresse för ett nationellt uppdrag inom
ämnesområdet danskonst, dock utan att föreslå riksdagen
att göra ett tillkännagivande för regeringen i frågan.
Vi anser att inrättandet av ett sådant uppdrag inte bör
skjutas upp ytterligare. Vi anser att regeringen bör
förelägga riksdagen förslag om ett nationellt uppdrag
för ämnesområdet dans, gärna med inriktning på
danskonst för barn och ungdomar. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi här framfört. Därmed bör riksdagen således
bifalla motionerna 2001/02:Kr352 (v) yrkande 9,
2001/02:Kr418 (kd) yrkande 8 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 22 i denna del.
23.Världskultur som nytt ämnesområde för nationella
uppdrag (punkt 23)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 23. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 22 i
denna del.
Ställningstagande
Jag anser att det saknas ett nationellt uppdrag för
ämnesområdet världskultur och anser därför att
regeringen bör föreslå riksdagen att ett sådant skall
inrättas. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framfört. Därmed
bör riksdagen således bifalla motion 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 22 i denna del.
24.Kvinnors roll och perspektiv som nytt
ämnesområde för nationella uppdrag (punkt 24)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 24. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 54.
Ställningstagande
Jag anser att ett nationellt uppdrag för ämnesområdet
kvinnors roll och perspektiv bör inrättas och att
regeringen utser ett kvinnomuseum som innehavare av
uppdraget. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framfört. Därmed
bör riksdagen således bifalla motion 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 54.
25.Tiden för de nationella uppdragen (punkt 25)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 25. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 21.
Ställningstagande
Det tar lång tid att bygga upp nätverk och sprida
kunskap; därför anser jag att tidsperioden för
nationella uppdrag skall förlängas till fem år. Jag
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad jag här framfört. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 21.
26.Dalhalla festspelsscen i Rättvik (punkt 28)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha
följande lydelse:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 26. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr224,
2001/02:Kr418 yrkande 3 och 2001/02:Kr422 yrkande 29.
Ställningstagande
Dalhalla festspelsscen är en unik utomhusscen, som
attraherar inte bara den vana teater- och operapubliken
utan även den mer ovana publiken. Vi anser att Dalhalla
mycket väl motsvarar de kvalitetskrav som kan ställas
på en musikteaterinstitution och anser att den skall
betraktas som en scen av nationellt intresse och därmed
tillförsäkras ett årligt stöd. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi här framfört. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna 2001/02:Kr224 (fp), 2001/02:Kr418 (kd)
yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 29.
27.Fonogramstödet (punkt 29)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 27. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 28.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen skyndsamt skall utvärdera
effekterna av den pågående försöksverksamheten med
fonogramstöd i friare former inom en totalt sett
minskad medelsram. Jag föreslår att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här
framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla motion
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 28.
28.Det kyrkliga kulturarvet (punkt 35)
av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha
följande lydelse:
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 28. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 4
och 2001/02:Kr234 samt bifaller delvis motion
2001/02:Kr417 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi vill särskilt understryka det ansvar som staten nu
har för att bevara det värdefulla kulturarv som våra
kyrkor utgör. Kommittén angående det kyrkliga
kulturarvet angav i sitt betänkande från år 1977 att
behovet av åtgärder bedömdes vara så stort att ca 450
miljoner kronor per år i 1997 års penningvärde borde
anvisas och att detta var en bedömning i underkant.
Dessutom ansåg utredningen att det vid en
kontrollstation efter några år borde avgöras om och hur
anslaget skulle ändras. Vi anser att regeringen bör
korrigera det misstag som gjorts i den plan för
bevarande av det kyrkliga kulturarvet som riksdagen
godkände år 1999. Regeringen bör snarast lägga fram
förslag till en ny plan för åtgärder för det kyrkliga
kulturarvets bevarande.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 4
och 2001/02:Kr234 (m) samt bifaller delvis motion
2001/02:Kr417 (kd) yrkande 3.
29.Brandskyddet i museer och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader (punkt 39)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman
och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde ha
följande lydelse:
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 29. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr210,
2001/02:Kr246 och 2001/02:Kr313.
Ställningstagande
Vi konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion
2001/02:Kr210 (m) att brandskyddet vid våra museer är
under all kritik, något som även gäller för många andra
av staten ägda byggnader, t.ex. de kungliga slotten.
Vårt kulturarv är således, vilket även framgår av
motionerna 2001/02:Kr246 (m) och 2001/02:Kr313 (m),
utsatt för stora risker. Det är därför nödvändigt att
regeringen skyndsamt tar sitt ansvar och vidtar
åtgärder för att förbättra brandskyddet på museerna och
för kulturarvet i övrigt. Den strategi för att
förbättra säkerheten vid museerna som Kulturrådet
färdigställt och i dagarna redovisat för regeringen bör
kunna utgöra en utgångspunkt för regeringen i detta
arbete.
Det anförda innebär att vi föreslår att riksdagen
skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi
här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2001/02:Kr210 (m), 2001/02:Kr246 (m) och 2001/02:Kr313
(m).
30.Ny myndighetsstruktur på museiområdet (punkt 40)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén,
Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha
följande lydelse:
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 30. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 3
och 2001/02:Kr340 yrkande 15.
Ställningstagande
I enlighet med vad som uttalas i motion 2001/02:Kr340
(m) yrkande 15 är det anmärkningsvärt att regeringen
inte redovisat en översyn av strukturen inom
museiområdet och således inte heller i år lagt fram ett
samlat förslag om en ny museistruktur, vilket
förutskickades i förra årets budgetproposition.
Som anförs i yrkande 3 i motion 2001/02:Kr205 (m)
behöver den statliga museisektorn få en tydligare
struktur. Myndighetsfunktionerna kan samordnas,
samtidigt som den utåtriktade verksamheten präglas av
decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av
stödfunktioner såsom administration och lönehantering
men också magasinering och konservering kan lösas genom
upphandling. Gemensamma magasin skulle kunna erbjuda
rationella förvaringsmöjligheter för känsliga föremål.
Detta utesluter inte att det finns välordnade
studiesamlingar i museernas närhet.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna 2001/02:Kr205 (m) yrkande 3 och
2001/02:Kr340 (m) yrkande 15.
31.Permanent stöd till Akvarellmuseet (punkt 41)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 31. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 52.
Ställningstagande
Jag anser att bland landets många förnämliga museer
förtjänar Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn att lyftas
fram litet extra. Besöksfrekvensen slår alla rekord,
över 100 000 besökare förra året. Kommun, region och
lokala näringsidkare har givit stöd och därmed bidragit
till succén. I enlighet med vad som anförs i motion
Kr422 (mp) bör därför regeringen överväga att ge museet
ett permanent stöd.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således
bifalla motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 52.
32.Vikten av form och design (punkt 42)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén,
Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde ha
följande lydelse:
42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 32. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 13
och 2001/02:Kr226 yrkande 1.
Ställningstagande
Som framgår av motionerna 2001/02:Kr205 (m) yrkande 13
och 2001/02:Kr226 (m) yrkande 1 är design, formgivning
och konsthantverk exempel på några av de olika begrepp
med delvis skiftande innebörd som används inom form-
och designområdet. Med dagens stora utbud av likartade
produkter får design och form en ökad betydelse, och
produktutvecklingen handlar bl.a. om funktion och
budskap.
Vi vill framhålla att design är ett viktigt
konkurrensmedel och att en duktig industridesigner kan
bli det strategiska verktyg som gör att det lilla
företaget lyckas på marknaden. Intresset för svensk
arkitektur, form och design bara ökar och hör till våra
nya utmaningar i en alltmer globaliserad värld.
Det är också viktigt att understryka att god form och
design handlar om att ge de saker som vi omger oss med
bättre funktion och göra dem lättare att handskas med.
Design handlar om kommunikation, ett sätt att få
produkten att tala till mig som användare.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna 2001/02:Kr205 (m) yrkande 13 och
2001/02:Kr226 (m) yrkande 1.
33.Teknisk kompetens vid filmvårdscentralen (punkt 47)
av Charlotta L Bjälkebring (v),
Peter Pedersen (v) och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde ha
följande lydelse:
47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 33. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr365 yrkande 3.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr365 (v, c) är det angeläget att
teknisk apparatur bevaras så att uppspelning av gammal
film möjliggörs. Likaledes är det angeläget att
kompetens inom laboratorietekniken bevaras. Därför bör
- som föreslås i motionen - teknisk kompetens knytas
till den blivande filmvårdscentralen i Grängesberg,
något som är extra viktigt i denna tid av snabba
teknikskiften. Filmvårdscentralen bör således få ansvar
för att såväl teknisk som laboratorieteknisk kompetens
byggs upp och hålls vid liv.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla
motion 2001/02:Kr365 (v, c) yrkande 3.
34.Filmvårdscentralens samverkan
med bibliotek och museer (punkt 48)
av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v)
och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde ha
följande lydelse:
48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 34. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr365 yrkande
5.
Ställningstagande
Som framhålls i motion 2001/02:Kr365 (v, c) yrkande 5
bedriver våra arkivmyndigheter, bibliotek och museer
(ABM) ett långsiktigt arbete för att bygga upp och
sprida kunskap om arkivmaterialet. Härigenom skapas
förutsättningar för bättre strukturer för att hitta i
samlingarna. En förutsättning är att detta fungerar för
att grundläggande demokratiska värden kan garanteras.
Den nya tekniken innebär goda möjligheter att öka
tillgängligheten till och överblicken över arkiv och
samlingar. Genom att göra arkiv, bibliotek och museer
tillgängliga via Internet kan man nå fler och nya
grupper av brukare av kulturarvet. Digitaliserade
register och förteckningar samt referensdatabaser gör
det lättare att få överblick över vilka samlingar som
finns och vad de innehåller. Därmed ökar sökbarheten.
Vi anser därför att regeringen i nästa års
budgetproposition skall lämna förslag om hur
filmvårdscentralen i Grängesberg gemensamt med andra
arkiv skall kunna samverka även med bibliotek och
museer.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen delvis
bifalla motion 2001/02:Kr365 (v, c) yrkande 5.
35.Sjukhuskyrkan (punkt 50)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde ha
följande lydelse:
50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 35. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr328.
Ställningstagande
Bidraget till Sjukhuskyrkan är otillräckligt. Vi anser
att statsbidraget till sjukhuskyrkan bör ses över så
att Sjukhuskyrkans angelägna verksamhet kan fortsätta.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad vi här framfört. Därmed bör
riksdagen således bifalla motion 2001/02:Kr328 (c).
36.Ett framtida statligt stöd till Öppna kanaler (punkt 54)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha
följande lydelse:
54. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 36. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr338 yrkande 3,
bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr400 yrkande 4 och
2001/02:Kr422 yrkande 61 samt avslår motion
2001/02:Kr325.
Ställningstagande
I enlighet med vad som anförs i motion 2001/02:Kr338
(v) anser vi att det är angeläget att radio och TV, som
produceras lokalt, ger möjligheter för breda
medborgargrupper att komma till tals. I en tid av ökat
utbyte av program mellan olika nationer och
kulturkretsar behöver vi lokala TV- och radiosändningar
för att stärka den kulturella identiteten. Ett visst
regelverk finns för denna typ av radio och TV, som
skulle kunna kallas allemansradio och allemans-TV eller
Öppna kanaler.
Vi tillstyrker förslaget i motion 2001/02:Kr338 (v)
yrkande 3 att sådan lokalt producerad radio- och TV-
verksamhet skall kunna få statligt kulturstöd som ett
komplement till det ideella arbete som läggs ned och de
eventuella sponsringsintäkter som verksamheten kan få
från lokala sponsorer och bidragsgivare. Regeringen bör
därför undersöka möjligheterna för staten att bidra
till finansieringen av lokala radio- och TV-sändningar.
Vårt ställningstagande innebär att vi delvis
tillstyrker förslagen i motionerna 2001/02:Kr400 (mp)
och 2001/02:Kr422 (mp), vilka dock enbart syftar till
statlig finansiering av Öppna kanaler.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således
bifalla motion 2001/02:Kr338 (v) yrkande 3, delvis
bifalla motionerna 2001/02:Kr400 (mp) yrkande 4 och
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 61 samt avslå motion
2001/02:Kr325 (s).
37.Ett framtida statligt stöd till
Öppna kanaler (punkt 54)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 54 borde
ha följande lydelse:
54. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 37. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande 4
och 2001/02:Kr422 yrkande 61, bifaller delvis motion
2001/02:Kr338 yrkande 3 och avslår motion
2001/02:Kr325.
Ställningstagande
Jag anser att Riksförbundet Öppna kanaler har stor
betydelse för grundläggande demokratiska värden såsom
yttrandefriheten och möjligheten att ta del av den
parlamentariska debatten, utan att informationen
filtreras. Många invandrarföreningar är också aktiva
och bedriver verksamhet i Öppna kanaler. För närvarande
har drygt en miljon svenska hushåll tillgång till olika
regionala Öppna kanaler, och kan bl.a. se direktsända
debatter från EU-parlamentet.
Som framhålls i motionerna Kr400 (mp) och Kr422 (mp)
får Öppna kanaler inte statligt stöd. I stället är det
i första hand de större kommunerna som ger verksamheten
bidrag, vilket leder till regionala skillnader. Detta
är inte acceptabelt. Det är viktigt att människor,
oavsett var de bor, får tillgång till fria medier.
Medel bör därför för kommande år, dvs. efter år 2002,
anvisas över statsbudgeten för detta ändamål.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således
bifalla motionerna 2001/02:Kr400 (mp) yrkande 4 och
2001/02:Kr422 (mp) yrkande 61, delvis bifalla motion
2001/02:Kr338 (v) yrkande 3 och avslå motion
2001/02:Kr325 (s).
38.Statsbidrag till generationsövergripande
verksamhet (punkt 56)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde ha
följande lydelse:
56. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 38. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr256 och bifaller
delvis motionerna 2000/01:Kr293 yrkande 4,
2000/01:Kr345 yrkande 43, 2000/01:Kr516, 2000/01:Kr701
yrkande 12, 2001/02:Kr247 yrkande 3 och 2001/02:Kr422
yrkande 25.
Ställningstagande
Reglerna för medelstilldelning är ibland stelbenta och
förfelar sitt syfte. Ungdomsorganisationer har i
enlighet med politiskt fattade beslut en särställning
vad gäller den statliga bidragsgivningen.
Kulturverksamheter har den kvaliteten att de ofta är
mötesplatser för människor av olika ålder, kön och
social ställning. Tillhör ungdomar en
ungdomsorganisation utgår statsbidrag men om de tillhör
de en vuxenorganisation, med samma verksamhet t.ex.
inom kulturområdet, utgår inget eller mycket litet
statsbidrag. Detta motverkar möten över
generationsgränserna.
Vi anser, i likhet med vad som anförs i motion
2000/01:Kr293 (v) yrkande 4 att regeringen bör få i
uppdrag att undersöka hur statsbidragsreglerna kan
göras om så att statligt stöd även skall kunna utgå
till organisationer som främjar möten över
generationsgränserna. Detta ökade statliga bidrag bör
för den skull inte medföra att stödet till barn och
ungdomar försvagas.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:Kr256 (v) och med delvis bifall till motionerna
2000/01:Kr293 (v) yrkande 4, 2000/01:Kr345 (kd) yrkande
43, 2000/01:Kr516 (s), 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 12,
2001/02:Kr247 (mp) yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 25 skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här har anfört om statsbidrag till
generationsövergripande verksamhet.
39.Statsbidrag till generationsövergripande
verksamhet (punkt 56)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde ha
följande lydelse:
56. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 39. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr345 yrkande 43 och
bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr293 yrkande 4,
2000/01:Kr516, 2000/01:Kr701 yrkande 12, 2001/02:Kr247
yrkande 3, 2001/02:Kr256 och 2001/02:Kr422 yrkande 25.
Ställningstagande
Kristdemokraterna har vid tidigare tillfällen tagit upp
frågan om att förslag till reviderade regler för det
statliga stödet till ungdomsorganisationerna snabbt
borde föreläggas riksdagen. När nu ett sådant förslag
föreligger saknar vi förslag till regler som tar hänsyn
till de organisationer som arbetar
generationsövergripande. Vi anser att
statsbidragsreglerna bör kompletteras på ett sådant
sätt att statsbidrag även kan utgå till verksamheter
som utövas av barn, unga och vuxna tillsammans.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande
43 och med delvis
bifall till motionerna 2000/01:Kr293 (v) yrkande 4, 2000/01:Kr516 (s), 2000
/01:Kr701 (mp)
yrkande 12, 2001/02:Kr247 (mp) yrkande 3, 2001/02:Kr256 (v) och 2001/02:
Kr422 (mp) yrkande 25
tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om statligt bidrag
till
generationsövergripande verksamhet.

40.Statsbidrag till generationsövergripande
verksamhet (punkt 56)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 56 borde
ha följande lydelse:
56. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 40. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 12
och 2001/02:Kr422 yrkande 25 och bifaller delvis
motionerna 2000/01:Kr293 yrkande 4, 2000/01:Kr345
yrkande 43, 2000/01:Kr516, 2001/02:Kr247 yrkande 3 och
2001/02:Kr256.
Ställningstagande
I motion 2001/02:Kr422 (mp) anförs att barn och
ungdomar som tillhör ett ungdomsförbund får statligt
bidrag till sin verksamhet. Om samma sorts verksamhet
genomförs av en kulturorganisation och riktas till alla
åldrar får ungdomarna däremot bekosta sitt
kulturutövande själva. Sådana regler för statsbidrag
bidrar till att skapa en ålderssegregation, vilket
Miljöpartiet anser vara djupt olyckligt.
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 12 och 2001/02:Kr422 (mp)
yrkande 25 tillkännager för regeringen som sin mening
att verksamhetsstöd till barn, ungdomar och äldre skall
göras oberoende av gruppens ålderssammansättning, dvs.
det skall utgå statsbidrag på samma sätt till sådan
verksamhet som utövas av barn, ungdomar och vuxna
tillsammans som till ungdomsorganisationers verksamhet
för barn och unga.
41.Statsbidraget till de
politiska ungdomsorganisationerna (punkt 57)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 57 borde
ha följande lydelse:
57. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 41. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K407 och bifaller
delvis motion 2001/02:Kr203.
Ställningstagande
En av våra allra största utmaningar är att vinna varje
generations tilltro till demokratin. I detta arbete
spelar de politiska partierna och de politiska
ungdomsorganisationerna en nyckelroll. De har ett
särskilt ansvar för att väcka och kanalisera politiskt
engagemang och intresse hos medborgarna, i synnerhet
bland ungdomar.
Stödet till de politiska ungdomsorganisationerna får
inte verka hämmande på den förnyelse som så väl behövs,
tvärtom bör stödet vara utformat så att de underlättar
nya lösningar och arbetssätt. Därför bör - som föreslås
i motion 2001/02:K407 (fp) - det nuvarande stödet till
de politiska ungdomsorganisationerna bytas ut mot ett
system som underlättar flexibilitet och frihet i
verksamheten och utgår från den mandatfördelning som
partierna har i riksdagen med en grundnivå som lägsta
belopp. Då flera ungdomsförbund i dag står utanför
bidragssystemet är det angeläget att detta system
införs omgående.
Ett mandatbaserat bidragssystem kan omöjligen
missbrukas då det utgår efter fördelningen mellan
partiernas mandat i riksdagen. Det är rättvist och ger
organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet
under en längre period, då riksdagens mandatperioder
för närvarande är fyra år. Det innebär också ett skydd
för medlemmarnas anonymitet, då det inte baseras på de
politiska ungdomsorganisationernas registrerade
medlemmar.
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
2001/02:K407 (fp) och med delvis bifall till motion
2001/02:Kr203 (kd) skall tillkännage för regeringen som
sin mening vad jag här har anfört om statsbidraget till
de politiska ungdomsorganisationerna.
42.Översyn av bidraget till allmänna
samlingslokaler ur handikappsynpunkt (punkt 59)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart
Fridén (m), Jan Backman (m),
Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde ha
följande lydelse:
59. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 42. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:So240 yrkande 18.
Ställningstagande
För att funktionshindrade skall ha möjlighet att delta
i möten och sammankomster krävs att de allmänna
samlingslokalerna görs tillgängliga för dem. Staten bör
aktivt stödja upprustning av samlingslokalerna för att
öka tillgängligheten för funktionshindrade. Vi anser
att en översyn bör göras av samlingslokalerna runt om i
landet för att se vilka upprustningsbehov som finns.
Vi föreslår att riksdagen skall tillkännage för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bör riksdagen således bifalla motion 2001/02:So240 (c)
yrkande 18.
43.Formerna för översynen av de allmänna
samlingslokalerna (punkt 60)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 60 borde
ha följande lydelse:
60. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 43. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr280.
Ställningstagande
I budgetpropositionen uppger regeringen att stödet till
de allmänna samlingslokalerna skall ses över. Vi anser
att utredningsarbetet bör ske i en parlamentariskt
sammansatt kommitté och att översynen bör bedrivas i
former som väl förankrar idén bakom den allmänna
samlingslokalen i översynsarbetet. Vidare bör
företrädare för förenings- och kulturliv, dvs. de som
ofta brukar de allmänna samlingslokalerna, kunna följa
arbetet.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed
bör riksdagen således bifalla motion 2001/02:Kr280 (c).
44.Det nationella ansvaret för folkbildningen (punkt 62)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha
följande lydelse:
62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 44. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr225.
Ställningstagande
Kommuner och landsting har skurit ned sina anslag till
folkbildningen högst avsevärt under 1990-talet. Vissa
kommuner har skurit ned mer, andra mindre, vilket gör
att tillgängligheten till folkbildning skiftar mellan
olika kommuner. Vi anser att åtgärder bör vidtas för
att öka möjligheterna till folkbildning för alla,
oavsett bostadsort. Åtgärderna får emellertid inte
innebära inskränkningar i den kommunala
självbestämmanderätten. Vi anser att en partssammansatt
arbetsgrupp skall tillsättas med uppdrag att se över
dessa problem. Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi här framfört.
Därmed bör riksdagen således bifalla motion
2001/02:Kr225 (v).
45.Utrymme för ungdomars kulturaktivitet (punkt 65)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde
ha följande lydelse:
65. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 45. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 7.
Ställningstagande
Folkbildningsrådet bör, i samband med regeringens
riktlinjer för statsbidragsanvändningen, få i uppdrag
att överlägga med studieförbunden och folkhögskolorna
om ett större utrymme för ungdomars kulturaktivitet
inom folkbildningen. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här
framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla motion
2001/02:Kr279 (c) yrkande 7.
46.Vissa samordningsvinster (punkt 66)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart
Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 66 borde ha
följande lydelse:
66. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 46. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkandena 4 och
5.
Ställningstagande
Studieförbund och folkhögskolor bör inte ha ett
gemensamt anslag. När detta samband har upphört kan
Folkbildningsrådet avskaffas och studieförbunden och
amatörkulturen samordnas. En modell för detta skulle
kunna vara Dansk Folkeoplysnings Samråd för bl.a.
studieförbund och amatörkulturorganisationer. Den
nyligen tillkallade utredningen för statlig utvärdering
av folkbildningen bör få i uppdrag att se över och
redovisa de samordningsvinster som kan uppnås med detta
förslag. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framfört. Därmed
bör riksdagen således bifalla motion 2001/02:Kr205 (m)
yrkandena 4 och 5.
47.En särskild demokratisatsning (punkt 69)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 69 borde ha
följande lydelse:
69. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 47. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr414 yrkande 2.
Ställningstagande
Folkbildningens organisationer har upparbetade
kanaler för riksomfattande demokratiarbete.
Kristdemokraterna har under flera år föreslagit
att regeringen skall initiera en bred
folkbildningssatsning om demokratin och om
medborgarnas delaktighet i den politiska
processen. Vi anser att ett sådant förslag skall
att presenteras i den aviserade propositionen om
demokratifrågor. Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad vi
här framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla
motion 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 2.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1.Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter (punkt 30)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för vår
motion 2001/02:Kr309 (v) yrkandena 11 och 12.
Vi konstaterar att det av budgetpropositionen framgår
att en bokkommission skall granska prisutvecklingen på
böcker. Vi vill påminna om att vi i vår motion framfört
att det är lämpligt att berörda parter i kommissionen
medverkar till att ta fram ett bokprisindex eller
motsvarande som gör det möjligt att kontrollera
prisutvecklingen på böcker. Vår förhoppning är att
momssänkningen kommer att påverka bokpriset för kunden,
så att det sänks i motsvarande mån.
Vidare vill vi påminna om att vi i motionen
framhållit att det är glädjande att tidskriftsmomsen nu
skall sänkas. Samtidigt finns det en oro för att större
tillgänglighet genom lägre priser kan få oönskade
effekter när det gäller spridning av pornografi och
våldsskildringar till barn och ungdom. Vi har därför
understrukit att det på tidskriftsområdet behövs en
kartläggning av hur prisutvecklingen påverkar
försäljningen av tidskrifter inom olika genrer. Vi
utgår från att regeringen är uppmärksam på utvecklingen
och angelägen om att det tas fram ett underlag för en
bedömning av frågan.
2.Ett nationalarkiv för den rörliga bilden (punkt 45)
Charlotta L Bjälkebring (v),
Peter Pedersen (v) och Birgitta Sellén (c) anför:
Vi erinrar om att vi i vår motion 2001/02:Kr365 (v, c)
har konstaterat att det saknas en arkivmyndighet i
Sverige med ett samlat ansvar för att bevara de rörliga
bilderna och göra dem tillgängliga (yrkande 4). I
motionen har vi framhållit att svenska folket har rätt
till sitt filmkulturella arv och att det därför vore
lämpligt att den blivande filmvårdscentralen i
Grängesberg i en framtid skall kunna omfatta bl.a.
Sveriges Televisions och Svenska Filminstitutets filmer
i ett samlat statligt nationellt arkiv för den rörliga
bilden. Vi föreslår därför i motionen att regeringen
skall låta utreda förutsättningarna för att en
filmvårdscentral i Grängesberg byggs ut till ett
nationalarkiv för den rörliga bilden.

3.Statsbidragsfördelningen mellan studieförbunden (punkt 64 )
Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c) anför:
Vi förutsätter att den nyligen tillkallade utredningen
för statlig utvärdering av folkbildningen kommer att se
över principerna för fördelning av statsbidrag till
studieförbunden. Vi anser att det rådande
bidragssystemet, som bygger på historiska uppgifter,
snedvrider bidragsfördelningen och försvårar för dem
som vill öka sin verksamhet, vilket framhålls i motion
2001/02:Kr276 (m).
4.Medelsanvisningen för år 2002, m.m. (punkt 71)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén,
Jan Backman och Roy Hansson (alla m) anför:
Inledning
Den 9 november 2001 tillstyrkte finansutskottet
regeringens förslag beträffande ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning av statens inkomster avseende år 2002 (bet.
2001/02:FiU1). Samtidigt beslutades om preliminära
utgiftstak för åren 2003 och 2004. Den 21 november 2001
förväntas riksdagens majoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
besluta i enlighet med finansutskottets förslag.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara
en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en
moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som sänkta
skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar också till att skapa
förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning
som ger alla större möjligheter till ett rikare liv.
Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Ännu fler
kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den
sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom
att hushållen får en större ekonomisk självständighet.
Friheten att välja bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma. Avsevärda resurser tillförs till exempel
för att bryta den ökande sjukfrånvaron och de ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar -
bör ses som en helhet där inte någon eller några delar
kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. När
riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 21
november om ramar för de olika utgiftsområdena kommer
att välja en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 17.
För budgetåret 2002 förordar vi i vår partimotion och
i våra kommittémotioner, 2001/02:Kr205 (m),
2001/02:Kr226 (m) och 2001/02:Kr340 (m), en annan
politik.
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
I vår budgetmotion, 2001/02:Kr340 (m), vidhåller vi vår
mångåriga kritik mot Kulturrådets dominerande roll och
föreslår en minskning av kulturbyråkratin. Mot denna
bakgrund har vi föreslagit att anslaget till
Kulturrådet bör minska med 19 miljoner kronor.
Vi har under att antal år vidhållit vår åsikt att
flera av de verksamheter som ryms inom anslaget 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete inte bör
vara statliga uppgifter. Det som inte efterfrågas eller
får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med att
överleva genom statliga bidrag. Vi vill påminna om att
vi av denna orsak i vår budgetmotion i år föreslagit en
minskning av anslaget med 80 miljoner kronor till 81
107 000 kronor.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion framfört
att det inte är rimligt att behålla Riksteaterns
verksamhet på oförändrad nivå, när det nu finns ett
regionalt teaterutbud. Förenings- och arrangörsdelen av
Riksteatern känner sig på många orter bunden av utbudet
från den producerande delen av Riksteatern. Moderata
samlingspartiet har i sin budgetmotion föreslagit att
vuxenteaterverksamheten vid Riksteatern bör upphöra och
att teatern genom sina s.k. specialensembler, som Tyst
teater och Cullbergbaletten, skall kunna erbjuda lokala
arrangörer det som inte regionteatrarna har kapacitet
till. Vi vill också påminna om att vi i budgetmotionen
framfört att Rikskonserters produktion och
fonogramutgivning bör omprövas. I motionen föreslås att
bidragen till dessa båda institutioner skall minskas
med sammantaget 180 miljoner kronor. Härigenom kan
såväl marknadsföringsåtgärderna som utbudet från de
fria grupperna öka väsentligt, och en stor vinning för
grupperna och deras skådespelare blir att deras
ekonomiska trygghet ökar påtagligt.
Vi vill också påminna om att vi i samma motion har
föreslagit att de fria teatergrupperna skall få ett
tillskott, utöver regeringens förslag, med 15 miljoner
kronor per år under en treårsperiod. Vårt förslag för
år 2002 innebär en ökning av anslaget 28:7 Bidrag till
vissa teater-, dans- och musikändamål med 10 miljoner
kronor för de fria teatergrupperna samt en omfördelning
till förmån för dem av de medel som i
budgetpropositionen beräknats för Skådebanan och som
uppgår till 5,2 miljoner kronor.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
(28:8-28:14)
Vi har i vår budgetmotion föreslagit en minskning av
anslaget 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet med 11
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Den datatekniska utvecklingen bör innebära en
förenkling och rationalisering av
fjärrlåneverksamheten, vilket bör kunna medföra lägre
kostnader för den regionala verksamheten.
I samma motion har vi också föreslagit en minskning
av anslaget 28:29 Litteraturstöd med 30 miljoner
kronor, varvid stödet till En bok för alla skall
upphöra. Vidare har vi föreslagit att anslaget 28:11
Stöd till bokhandeln skall avvecklas. Stödet snedvrider
konkurrensen, eftersom bl.a. internetbokhandlar inte
får ta del av det.
Under anslaget 28:12 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket har vi i motionen föreslagit en
ökning med 9,8 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag, vilket ligger väl i linje med vad
Moderaterna föreslår på andra områden när det gäller
funktionshindrade. I motionen understryker vi vikten av
att utvecklingen av den digitala tekniken ges
ordentligt stöd. Den nya tekniken på talboksområdet,
benämnd DAISY, kräver nya och ännu inte av landets
syncentraler godkända kassettbandspelare. Detta är inte
tillfredsställande. En del av den av oss föreslagna
ökningen av anslaget har avsetts för att göra tekniken
mer tillgänglig.
Bild, form samt konsthantverk (28:15-28:19)
Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion har
föreslagit att anslaget till Statens konstråd (28:15)
borde dras ned med 2 miljoner kronor. Vi anser att
verksamheten bör minskas och därmed minskas även dess
kostnader. I samma motion har vi föreslagit att
anslaget 28:16 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön bör minska med 11 miljoner kronor.
Staten bör nämligen renodla sitt ansvar för olika
kulturverksamheter och inte ta ansvar för konstnärlig
utsmyckning av andra gemensamma miljöer än de statliga.
I vår motion har vi föreslagit att Svensk slöjd, Svensk
Form och Svenska institutet slås samman vilket gör att
anslaget 28:18 Främjandet av hemslöjden kan minskas med
2 miljoner kronor.
Vi vill påminna om att vi i vår motion har föreslagit
att anslaget 28:19 Bidrag till bild- och formområdet
skall minska med 1 miljon kronor. Därmed avvisar vi
regeringens förslag att verksamhetsstödet till
Folkrörelsernas konstfrämjande skall öka med 1 miljon
kronor.
Ersättningar och bidrag till konstnärer
(28:20-28:21)
I motion 2001/02:Kr227 (m) har vi presenterat en lång
rad förslag för att göra den ekonomiska situationen
enklare, stabilare och mer förutsägbar för konstnärer.
Konstnärerna måste ges villkor som gör det möjligt för
dem att leva på sitt arbete. För det krävs en politik
som undanröjer skatter, byråkrati och regler som i dag
missgynnar våra konstnärer. Motionens olika yrkanden
behandlas inom flera av riksdagens utskott. De förslag
på nödvändiga förändringar som vi har presenterat i vår
budgetmotion innebär att anslaget 28:21 Ersättningar
och bidrag till konstnärer skulle kunna minskas med 50
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Kulturmiljö (28:26-28:28)
Med anledning av utskottets förslag att minska
kulturmiljövårdsanslaget med 10 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag vill vi påminna om
att vi i vår budgetmotion inte har haft något att
erinra mot regeringens förslag att anslaget 28:27 skall
tillföras 56 miljoner kronor för att möjliggöra ökade
insatser på kulturmiljöområdet. Vi har i vår
partimotion, 2001/02:Kr205 (m), framhållit att bidraget
till kulturmiljövård skall användas för att säkra de
ekonomiska förutsättningarna för det folkliga och
frivilliga engagemanget i kulturmiljöfrågorna. Även
enskilda ägare skall kunna få bidrag.
Museer och utställningar (28:29-28:35)
Med anledning av utskottets förslag att öka anslaget
28:29 Centrala museer: Myndigheter med 1 miljon kronor
i förhållande till regeringens förslag vill vi påminna
om att vi i vår budgetmotion inte har haft något att
erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
Vi har i motionen föreslagit att anslaget 28:30
Centrala museer: Stiftelser skall minskas med 11,34
miljoner kronor. Minskningen avser bidraget till
Arbetets museum. Syftet med en sådan minskning är att
statsbidraget till museet skall upphöra. Som framgår av
motionen har Arbetets museum skapats på initiativ av
olika intressegrupper som inte sett till att
verksamheten har de medel som behövs för att fortleva
av egen kraft. Av politiska skäl har sedan det
ekonomiska ansvaret för verksamheten övertagits av
staten, vilket vi av principiella skäl har vänt oss mot
i motionen.
Vi har inte något att erinra mot att en satsning görs
på form och design under anslaget 28:32 Bidrag till
vissa museer. Vi vill dock påminna om att vi i våra
motioner 2001/02:Kr205 (m) och 2001/02:Kr226 (m)
framfört att det bör finnas olika spelrum för form och
design, där företag och industridesign, konsthantverk
och formgivare m.fl. kan mötas och inspireras och inte
låsas fast vid en institution. Den kompetens som redan
i dag finns på flera ställen i landet, bl.a. på Röhsska
museet, borde enligt motionerna tas till vara.
Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion har
föreslagit att anslaget Stöd till icke-statliga
kulturlokaler skall upphöra och att inga medel därmed
skall betalas ut under anslaget. Vi anser nämligen att
det inte är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå
för lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett
statligt anslag till investeringar i lokaler.
Kostnaderna för handikappanpassning bör enligt motionen
i stället bestridas från anslag inom utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Vidare har vi i samma motion föreslagit en minskning
av anslaget 28:34 Riksutställningar med 25 miljoner
kronor. Riksutställningars egna produktioner borde
enligt motionen minska och myndigheten borde i större
utsträckning fungera som en serviceorganisation till
andra utställningsarrangörer.
Övrigt inom kulturpolitiken
Vi vill påminna om att Moderata samlingspartiet under
en följd av år föreslagit att statliga medel skall
anvisas till en särskild kulturfond för att stödja
nyskapande verksamhet som inte får stöd med offentliga
medel på annat sätt. Avsikten är att medel från fonden
skall anvisas motsvarande de resurser som mobiliserats
genom t.ex. bidrag och sponsorsinsatser. För år 2002
har föreslagits ett anslag på 120 miljoner kronor. Som
vi påpekat i våra motioner under många år innebär det
inte bara att fonden kan få sammanlagt 240 miljoner
kronor till sin disposition - alltså dubbelt mot vad
enbart staten skulle bidraga med - utan också att man
intressemässigt kan knyta företag, deras anställda och
enskilda personer närmare till olika
kulturverksamheter. För kulturskapare av olika slag
innebär alternativa möjligheter till finansiering också
en betydande ökning av oberoende.
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Vi vill påminna om att Moderata samlingspartiet anser
att bidraget till den nationella och internationella
ungdomsverksamheten (29:2) bör minskas. Grundbidragen
till rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer bör
enligt vår budgetmotion omprövas, då de flesta
ungdomsorganisationer visar ett minskat medlemsantal
och då det finns klara tecken på att ungdomsaktiviteter
som inte erhåller bidrag drar till sig nya grupper. I
motionen föreslås en minskning av anslaget med 72
miljoner kronor till 16 889 000 kronor. Med mindre
anslag att hantera borde även anslaget till
Ungdomsstyrelsen (29:1) kunna minskas. I motionen har
föreslagits ett med 16 miljoner kronor minskat anslag
om 1 418 000 kronor.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Vi har i vår budgetmotion föreslagit att anslaget 30:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler skall avskaffas.
Det är nämligen enligt vår mening en kommunal uppgift
att i förekommande fall bistå med bidrag för allmänna
samlingslokaler. Vi vill påminna om att bidrag till
handikappanpassning av lokalerna enligt motionen kan
anslås från ett annat utgiftsområde.
Stödet till de politiska kvinnoorganisationerna bör
av rättviseskäl helt tas bort, då inte alla sådana
organisationer kan få del därav. Vår motion innebär
alltså på den punkten en besparing på 3,4 miljoner
kronor. Resterande medel under anslaget föreslår vi i
vår budgetmotion skall föras över till utgiftsområde
14.
Vidare påminner vi om att vi i motionen föreslagit
att anslaget 30:4 Stöd till friluftsorganisationer
skall minskas med 4 miljoner kronor.
Folkbildning (25:1-25:3)
Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion har
föreslagit att bidraget till folkhögskolor skall
flyttas över till utgiftsområde 16. Vidare har vi
föreslagit en besparing med 300 miljoner kronor på den
del av folkbildningsanslaget som blir kvar inom
utgiftsområde 17 eftersom vi anser att andelen
uppdragsutbildning och annan icke-bidragsberoende
utbildning borde kunna ökas. Vi menar även att medel ur
den av oss föreslagna kulturfonden skulle kunna
utnyttjas av folkbildningen.
5.Medelsanvisningen för år 2002, m.m. (punkt 71)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:
Inledning
Den kristdemokratiska kulturpolitiken hämtar sin näring
ur vår grundläggande ideologi. Kärnan handlar om
människan - hennes förutsättningar, behov och uppgift.
Vi menar att människan inte endast är en varelse formad
av materiella behov. För att växa och bli hel krävs en
andlig, kulturell dimension.
Att den kristdemokratiska kulturpolitiken tar sin
utgångspunkt i helhetssynen på människan betyder att vi
värnar varje människas rätt till olika former av
kulturupplevelser och kulturskapande. Kulturpolitiken
skall utgå från den enskilda människan och hennes
behov.
Kulturen påverkar alla områden i samhället och kan
egentligen inte stängas in i en sektor, en nämnd eller
en förvaltning och bara hanteras där. Kultur borde få
genomsyra och befrukta alla sektorer i samhället, inte
bara som instrument för något annat, utan för vad den
tillför oss som människor i form av välfärd,
livskvalitet och utveckling. På alla politikens områden
måste det finnas lyhördhet för kulturens värde.
Att värna om kulturarvet står i centrum för den
kristdemokratiska kulturpolitiken.
Finansutskottet har den 9 november 2001 tillstyrkt
regeringens förslag om ram för utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid (bet. 2001/02:FiU1).
Riksdagen förväntas den 21 november 2001 besluta i
enlighet med finansutskottets förslag. Då denna ram
till omfattning och inriktning inte stämmer överens med
Kristdemokraternas budgetmotioner inom utgiftsområdet
deltar vi inte i kulturutskottets anslagsbeslut (punkt
71 i utskottets förslag till riksdagsbeslut).
Kristdemokraternas budgetförslag rörande
utgiftsområde 17 finns i motionerna 2001/02:Kr414 (kd)
yrkande 6, 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 och
2001/02:Kr418 (kd) yrkande 6.
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Vi vill påminna om Kristdemokraternas motion där vi har
motsatt oss regeringens förslag till ökning av anslaget
till Statens kulturråd med 1 miljon kronor.
Vi anser att kulturpolitiken måste stödja och
uppmuntra såväl till professionalitet och kulturellt
yrkesengagemang som till amatörkultur och ideella
insatser. Därför bör också den levande amatörkultur som
finns i landet stärkas. Vi vill påminna om att
Kristdemokraterna i sin budgetmotion för kulturområdet
föreslagit en ökning av bidraget till Amatörkulturens
centralorganisationer med 1 miljon kronor utöver
regeringens förslag.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Vi vill påminna om att Kristdemokraterna i motion
2001/02:Kr418 (kd) framhållit att dans som konstnärligt
uttryck sedan några år befinner sig i ett expansivt
skede och lockar nya publikgrupper. Dansens Hus, som
gör svensk och internationell samtida koreografi på hög
professionell nivå tillgänglig genom gästspel, har
blivit ett nationellt verktyg för att lyfta dansen som
konstform. Mot bakgrund härav och då Dansens Hus fått
en kraftig hyreshöjning har vi i motion 2001/02:Kr416
(kd) föreslagit en ökning av bidraget till Dansens Hus
med 1 miljon kronor.
Vi vill också påminna om att vi i en kommittémotion
föreslagit att anslaget 28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner skall tillföras 5 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit.
I vår motion har vi framhållit att den neddragning av
fonogramstödet som gjordes år 2001 var ogenomtänkt. Vi
har därför föreslagit att stödet skall ökas med 1
miljon kronor.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
(28:8-28:14)
I en kommittémotion har vi föreslagit att den delen av
bidraget för En bok för alla som avser
vuxenlitteraturen skall minskas med 2 miljoner kronor
och att stödet för läsfrämjande verksamhet skall ökas
med 1 miljon kronor. Sammanlagt innebär motionsyrkandet
att anslaget 28:9 Litteraturstöd borde minskas med 1
miljon kronor.
Vidare har vi föreslagit att anslaget 28:13 Bidrag
till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur skall tillföras 1 miljon kronor utöver vad
regeringen föreslagit. Syftet med ökningen är - som
framgår av motion 2001/02:Kr356 (kd) - att LL-
stiftelsen skall kunna marknadsföra sitt utbud och
genomföra en brett upplagd informationskampanj för att
presentera sin utgivning för att nå ut till fler
målgrupper.
Arkiv (28:22-28:25)
Vi har i vår motion föreslagit att anslaget till
folkrörelsearkiven borde ökas med 1 miljon kronor.
Trots att besöken ökar och att arkiven har blivit en
allt större resurs för både privat och offentlig sektor
ligger anslaget kvar på samma nivå som när det infördes
år 1972.
Kulturmiljö (28:26-28:28)
Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion inte haft
något att erinra mot regeringens förslag att tillföra
56 miljoner kronor för att möjliggöra ökade insatser på
kulturmiljöområdet, dvs. att 288 938 000 kronor skall
anslås under anslaget 28:27, vilket innebär 10 miljoner
kronor mer än vad utskottet nu föreslår.
Den höjning av anslaget med 1 miljon kronor som
regeringen föreslår skall gå till ideella
organisationer är enligt vår uppfattning för låg. Vi
påminner om att vi i vår budgetmotion föreslagit en
sammanlagd höjning med 2 miljoner kronor för detta
ändamål.
Museer och utställningar (28:29-28:35)
Av en kommittémotion framgår det att vi anser att
regeringen lägger för litet resurser på den regionala
kulturen, varför vi har föreslagit att anslaget 28:31
Bidrag till regionala museer skall ökas med 5 miljoner
kronor för det långsiktiga arbetet vid museerna.
Vi vill vidare påminna om att det av samma motion
framgår att vi önskar öka anslaget 28:32 Bidrag till
vissa museer med sammanlagt 2 miljoner kronor för
Nordiska akvarellmuseet och för Drottningholms
teatermuseum.
Vi vill påminna om att det för nödvändiga
handikappanpassningar i icke-statliga kulturlokaler
föreslagits i motion 2001/02:Kr416 (kd) att 2 miljoner
kronor skall tillföras anslaget år 2002 utöver
regeringens förslag.
Trossamfund (28:37-28:38)
Vi vill också påminna om att vi i vår motion har
föreslagit att bidragen till trossamfundens
samlingslokaler borde få ett tillskott på 3 miljoner
kronor per år under en treårsperiod.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
I ett flertal motioner har Kristdemokraterna påpekat
att bidraget till allmänna samlingslokaler är
väsentligt och att det fyller en viktig funktion och
därför bör öka med 10 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit. Vi finner det glädjande att
utskottets majoritet är av samma uppfattning och att
utskottet föreslår en höjning av anslaget med det
belopp som även Kristdemokraterna föreslagit.
Vi vill påminna om att Kristdemokraterna i
budgetmotionen förordat en nystart på det nationella
stödet för utveckling av den ideella sektorn och
föreslagit ett nytt anslag på 5 miljoner kronor.
6.Medelsanvisningen för år 2002, m.m. (punkt 71)
Birgitta Sellén (c) anför:
Inledning
I sin partimotion 2001/02:Kr279 (c) anför Centerpartiet
att satsningar på kultur är samhällsekonomiskt lönsamma
och ger många positiva bieffekter. De politiska
besluten måste enligt Centerpartiet inriktas på att
skapa goda förutsättningar för ett levande, lokalt
kulturliv i alla delar av landet - ett kulturliv med
mångfald, hög kvalitet och plats för både amatörers
skapande och professionella konstnärers gästspel och
medverkan. Ett levande kulturliv är beroende av många
människors engagemang, intresse och delaktighet.
Centerpartiet anser att barn och ungdomar skall
prioriteras i kulturlivet och att extra resurser skall
gå till en satsning på ung kultur i hela landet där
ungdomarna själva skall bestämma hur resurserna skall
fördelas. Centerpartiet framhåller vidare att
samlingslokaler är viktiga träffpunkter där människor i
glesbygd eller tätort kan mötas för att utveckla
bygden, kvarteret, för att möta professionella
konstnärer och amatörer eller för att delta i en
studiecirkel. I partimotionen framhålls vidare att
idrottsföreningar och andra folkrörelser på många sätt
bidrar till att hålla närsamhället levande.
Idrottsföreningarna har också stor social betydelse och
är ett effektivt verktyg för integration. Kulturen
skall således finnas med i vardagslivet, i
folkrörelser, i föreningslivet, på arbetsplatser och i
bostadsområden.
Finansutskottet har den 9 november 2001 tillstyrkt
regeringens förslag om ram för utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid (bet. 2001/02:FiU1).
Riksdagen förväntas den 21 november 2001 besluta i
enlighet med finansutskottets förslag. Då denna ram
till omfattning och inriktning inte stämmer överens med
Centerpartiets budgetmotioner inom utgiftsområdet
deltar vi inte i kulturutskottets anslagsbeslut (punkt
71 i utskottets förslag till riksdagsbeslut).
Centerpartiets budgetförslag rörande utgiftsområde 17
finns i motionerna 2001/02:Kr279 (c) och 2001/02:Kr343
(c).
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Jag vill påminna om att Centerpartiet i sin motion har
föreslagit en ökning av anslaget 28:3 utöver
regeringens förslag med 3 miljoner kronor. Ökningen
skulle göra det möjligt för regeringen att utse Röhsska
museet i Göteborg, Bildens hus i Sundsvall och Museum
Anna Nordlander till innehavare av ett nationellt
uppdrag vartdera.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag vill påminna om att Centerpartiet i sin
budgetmotion 2001/02:Kr343 har föreslagit att
regeringens neddragning av bidraget till Riksteatern
med 3,8 miljoner kronor skall återställas och att
anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus
därför skall höjas med detta belopp.
Den fria scenkonsten har en utomordentlig betydelse
för kulturlivet. De fria teatergrupperna står för
närmare en tredjedel av antalet teaterföreställningar
totalt sett och för cirka hälften av föreställningarna
för barn och ungdom. Jag vill påminna om att
Centerpartiet i sin budgetmotion föreslagit en ökning
med 10 miljoner kronor av anslaget 28:7 Bidrag till
vissa teater-, dans- och musikändamål.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
(28:8-28:14)
I Centerpartiets kommittémotion anförs att staten inte
bör prioritera vuxenböcker inom litteraturstödet,
varför anslaget 28:9 Litteraturstöd bör minskas med 24
miljoner kronor till 67 917 000 kronor. I samma motion
har också föreslagits att anslaget 28:11 Stöd till
bokhandeln skall avskaffas.
Vidare har i motionen föreslagits en satsning på dem
som är synskadade samt på personer med läs- och
skrivsvårigheter genom en ökning av Talboks- och
punktskriftsbibliotekets anslag 28:12 med 10 miljoner
kronor.
Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
Centerpartiet har i sin motion 2001/02:Kr343 (c) i
denna del föreslagit att anslaget till Nämnden för
hemslöjdsfrågor borde öka med 1 miljon kronor mot
bakgrund av behovet av fortsatt satsning på och
prioritering av barn- och ungdomsaktiviteter.
Kulturmiljö (28:26-28:27)
Centerpartiet har i motion Kr343 (c) föreslagit att
anslaget Bidrag till kulturmiljövård (28:27) skall
minskas med 31 999 000 kronor i förhållande till
regeringens förslag. Motionsförslaget innebär vidare i
förhållande till utskottets förslag en minskning med 21
999 000 kronor.
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Centerpartiet har under flera år framhållit att det
behövs särskilda medel för att utveckla det kulturella
utbudet för ungdomar, med ungdomar och av ungdomar i
hela landet.
Jag vill påminna om att Centerpartiet i år har
återkommit i motion 2001/02:Kr279 (c) med förslag om
att ett särskilt anslag skall inrättas för ändamålet,
benämnt KUL-bidrag. I årets motion har föreslagits att
100 miljoner kronor skall anvisas. Medlen skall enligt
motionen fördelas av Ungdomsstyrelsen till de kommunala
ungdomsråden eller motsvarande.
Jag vill också redovisa att det i motionen
understryks att det är mycket viktigt att ungdomarna på
orten själva får bestämma hur resurserna skall fördelas
och att de inte går via kommunerna. Även de ungdomar
som inte tillhör någon förening avses kunna ta del av
medlen.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Vi påminner om att Centerpartiet i motion Kr343 (c)
föreslagit att anslaget 30:1 Stöd till idrotten skall
ökas med 7 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Många barn är i dag inte aktiva i
någon idrottsförening, och en sådan ökning av medlen
skulle enligt Centerpartiets uppfattning behövas för
att bekosta skolgårdar och allmänna grönområden så att
dessa kan locka barnen till spontanidrott.
I en rad centerpartimotioner har vidare föreslagits
att anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
skall ökas med 21 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Motionsförslaget innebär i
förhållande till utskottets förslag en ökning med 11
miljoner kronor. I motionerna framhålls bl.a. att
samlingslokalerna skall ses som en del av satsningen på
att hela Sverige skall leva och utvecklas.
7.Medelsanvisningen för år 2002, m.m. (punkt 71)
Lennart Kollmats (fp) anför:
Inledning
Folkpartiet liberalernas kulturpolitik följer tre mål
frihet, mångfald och kvalitet.
Frihet betyder bl.a. en konkret frihet att vända sig
till flera och olika finansieringskällor. Mångfalden
finansieringsmodeller kan ge rum för en mångfald av
olikartade produktioner och olikartade
distributionsmodeller. Kvalitet föds just i kraftfält
på vilka mångfaldens skeenden fritt samspelar.
Kvalitet, vad det gäller kulturverksamhet, kan
bedömas dels utifrån skickligheten hos konstnären att
gestalta det han eller hon vill, dels hur nyskapande
kulturverksamheten är eller hur väl den anknyter till
sådant som tidigare gjorts.
Att skapa utrymme för kvalitetskultur i hela landet
är en viktig kulturpolitisk uppgift. Det offentliga
stödet till kulturen måste komma från både stat,
regioner, landsting och kommuner. Risken är annars ett
alltför starkt beroende av få finansiärer, vilket
riskerar att leda till likformighet. Alla offentliga
aktörer har ansvar för att tillskapa goda möjligheter
för ett rikt kulturliv med både bredd och djup.
Kulturpolitiken bör i princip vara generell. Selektiva
urvalsprinciper måste tillämpas restriktivt. Det
offentliga ekonomiska kulturstödet, framför allt det
nationella, bör främst riktas mot det professionella
kulturlivet. Detta kulturstöd måste också präglas av
långsiktighet.
Frihetens och mångfaldens krav när det gäller
finansiering av kultur berör två viktiga element i
kulturens arbetsprocess: finansiering av verksamhet,
dvs. investeringar och täckning av löpande kostnader,
och finansiering av ett någorlunda anständigt yrkesliv
för s.k. fria kultur- och konstproducenter.
Finansutskottet har den 9 november 2001 tillstyrkt
regeringens förslag om ram för utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid (bet. 2001/02:FiU1).
Riksdagen förväntas den 21 november 2001 besluta i
enlighet med finansutskottets förslag. Då denna ram
till omfattning och inriktning inte stämmer överens med
Folkpartiet liberalernas budgetmotioner inom
utgiftsområdet deltar vi inte i kulturutskottets
anslagsbeslut (punkt 71 i utskottets förslag till
riksdagsbeslut).
Folkpartiet liberalernas budgetförslag rörande
utgiftsområde 17 finns i motionerna 2001/02:Kr419 (fp),
2001/02:Kr427 (fp) och 2001/02:Fi294 (fp).
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
I Folkpartiet liberalernas budgetmotioner finns förslag
om att minska anslaget till Kulturrådet med 7 miljoner
kronor. Förslaget har motiverats med att Kulturnät
Sverige inte skall finansieras med allmänna medel och
att behovet av statlig styrning av kulturverksamheten
har minskat i och med att regionernas kulturansvar har
utvecklats.
Jag vill påminna om att Folkpartiet i
budgetmotionerna har föreslagit att Textilmuseet i
Borås borde få ett nationellt uppdrag för att utveckla
sin verksamhet och att 1 miljon kronor utöver
regeringens förslag därför borde anvisas.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i
budgetmotionerna framhållit att de resurser och det
uppdrag som Riksteatern har för egen teaterproduktion
borde kunna föras över till regionteatrarna och de
större stadsteatrarna. Riksteatern skulle då ha kvar
rollen som samordnare av teatrarnas turnéverksamhet och
andra uppdrag som staten givit den samt svara för
Cullbergbaletten, Tyst Teater och Unga Riks. Som en
följd härav har anslaget minskats med
27 miljoner kronor i motionerna. En motsvarande
överföring av medel, 10 miljoner kronor, från
Rikskonserter till den regionala musikverksamheten har
också föreslagits i motionen. Vidare har föreslagits
att Dramaten och Operan skall få förstärkt bidrag med 3
miljoner kronor vardera och att bidraget till Dansens
Hus skall öka med 2 miljoner kronor.
Jag påminner också om att Folkpartiet har föreslagit
att anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner skall ökas med 30 miljoner kronor.
Av beloppet bör
5 miljoner kronor riktas till Göteborgsoperan. Resten
av ökningen bör användas för att förstärka de regionala
teatrarnas respektive länsmusikorganisationernas
bidrag.
Jag vill också påminna om att Folkpartiet har yrkat
att de fria teatergrupperna, som är en stor tillgång
för svenskt teaterliv och som har levt under stark
ekonomisk press, borde ha fått ett med 7 miljoner
kronor ökat bidrag. I motionerna har också föreslagits
att ytterligare 1 500 000 kronor skall anslås till
Sveriges teatersamlingar/Drottningholms teatermuseum,
som har en unik samling teaterhistoriska föremål. För
att klara av att visa dessa samlingar för allmänheten
krävs detta stöd, vilket enligt motionerna bör
permanentas.
Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna
föreslagit minskningar av anslaget till konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön med 10 miljoner
kronor med motivering att staten bör renodla sitt
ansvar för olika kulturverksamheter och inte ta ansvar
för konstnärlig utsmyckning av andra gemensamma miljöer
än statliga.
Kulturmiljö (28:26-28:27)
Folkpartiet har i sina budgetmotioner inte haft något
att erinra mot regeringens förslag att anslaget 28:27
Bidrag till kulturmiljövård skall tillföras
56 miljoner kronor för att möjliggöra ökande insatser
på kulturmiljöområdet, dvs. att totalt 288 938 000
kronor skall anvisas, vilket innebär 10 miljoner kronor
mer än vad utskottet nu föreslår.
Museer och utställningar (28:28-28:34)
Folkpartiet liberalerna har föreslagit en ökning med 15
miljoner kronor av anslagen för centrala museer. Av
ökningen avser 3 miljoner kronor Moderna museet och 1,5
miljoner kronor Svenskt visarkiv. Vidare har
föreslagits att anslaget 28:31 Bidrag till regionala
museer skall ökas med 17 miljoner kronor, varav 2
miljoner kronor avser Nordiska akvarellmuseet på Tjörn.
Akvarellmuseet, som på kort tid har etablerat sig som
en betydelsefull konstinstitution, bedriver ett
kraftfullt utvecklingsarbete inom det konstpedagogiska
området.
Jag påminner också om förslaget i motionerna om att
anslaget 28:34 Riksutställningar skall minskas med 5
miljoner kronor. Jag menar att Riksutställningars
uppdrag att producera utställningar borde kunna
överföras på de större kommunala och regionala museerna
och att myndigheten i stället skall koncentrera sig på
att bistå övriga delar av museiväsendet genom att
aktivt medverka till att produktioner från olika museer
distribueras runt om i landet.
Trossamfund (28:38-28:39)
I Folkpartiet liberalernas budgetmotioner har
föreslagits en ökning av anslaget till trossamfunden
med 10 miljoner kronor med tanke på trossamfundens
stora ansvarsområde.
Övrigt inom kulturpolitiken
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna
framhållit behovet av resurser för utveckling av
kulturpolitiken för invandrare och minoriteter. De
behöver få ett större utrymme i svenskt kulturliv och
ökat stöd för att kunna värna sina språkliga och
kulturella identiteter. I motionerna har föreslagits
ett nytt anslag, benämnt Möte mellan kulturer, om 4
miljoner kronor för ändamålet.
Mediepolitik (27:1-27:3)
Jag vill erinra om att Folkpartiet liberalerna har
föreslagit att förhandsgranskningen av vuxenfilmer
skall avskaffas. En sådan åtgärd skulle minska arbetet
vid Statens biografbyrå och därmed byråns kostnader.
Mot denna bakgrund har föreslagits att anslaget skall
minskas med 4,5 miljoner kronor.
Öppna kanaler
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna
föreslagit att ett nytt anslag skall inrättas för att
verksamheten med Öppna kanaler skall kunna stödjas. För
ändamålet har föreslagits att 5 miljoner kronor skall
anvisas. De öppna kanalerna är att betrakta som
medborgar-TV, där vanliga människor och föreningar kan
komma till tals. Det är angeläget att bl.a. ungdomar
och minoritetsgrupper härigenom kan synliggöras på sina
egna villkor.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
I Folkpartiets budgetmotioner har föreslagits att
anslaget 30:1 Stöd till idrotten skall ökas med 5
miljoner kronor, avsett för idrottsforskning,
dopningsbekämpning samt till integrations- och
jämställdhetsfrämjande insatser.
Beträffande bidraget till allmänna samlingslokaler
vill jag påminna om att Folkpartiet liberalerna inte
haft något att erinra mot regeringens förslag att
19 miljoner kronor skall anvisas under anslaget 30:2,
vilket innebär 10 miljoner kronor mindre än vad
utskottet nu föreslagit. Jag anser att
samlingslokalerna är viktiga inte minst för
integrationsarbetet och för invandrarorganisationer.
8.Medelsanvisningen för år 2002, m.m. i vad
avser frågan om en mötesplats för form och design
och Röhsska museet (punkt 71 delvis)
Lennart Fridén (m) anför:
Jag har avstått från att yrka bifall till motion
2001/02:Kr241 (m), eftersom jag inte deltar i beslutet
om medelsanvisning och medelsanvändning.
Jag vill emellertid påminna om att det av motionen
framgår att Röhsska museet i Göteborg uppfyller de
kriterier som enligt utredningsbetänkandet Mötesplats
för form och design (SOU:1999:123) bör gälla för en
sådan verksamhet. Inom Röhsska museet finns den kunskap
och kompetens som fordras för att bygga upp en
mötesplats för form och design.
Vidare framgår det av motionen att museet sedan 1997
har ett så kallat nationellt nätverksuppdrag, vilket
innebär att det som enda specialmuseum ansvarar för att
samordna olika aktiviteter inom ämnesområdet. Museet
har nu byggt upp ett nätverk av intressenter inom
ämnesområdet design och konsthantverk. I detta ingår i
första hand kulturhistoriska museer, specialmuseer med
materialansvar, konstmuseer som samlar och ställer ut
konsthantverk, design, formgivning, universitets- och
högskoleinstitutioner med inriktning mot ämnesområdet,
designcentrum samt producenter och tillverkare.
Mot denna bakgrund finns det skäl att - i likhet med
motionärerna bakom motionen - fråga varför en helt ny
institution skall tillskapas med allt vad detta
innebär.
9.Medelsanvisningen för år 2002, m.m. i vad avser
anslaget till Riksarkivet och landsarkiven
(punkt 71 delvis)
Dan Kihlström (kd) anför:
I en tid av globalisering är kopplingen mellan
historia, nutid och framtid viktigare än någonsin.
Människor har ett stort behov av att söka sina rötter.
Jag vill påminna om att jag i motion 2001/02:Kr273 har
föreslagit att Emigrantregistret i Karlstad, som bl.a.
verkar för att skapa kontakter mellan anförvanter på
båda sidor om Atlanten, borde få del av den ökning av
anslaget till Riksarkivet och landsarkiven (28:22) som
föreslås i årets budgetproposition.
10. Medelsanvisningen för år 2002, m.m. i vad avser
produktionsstöd för elektroniskt publicerade tidskrifter
(punkt 71 delvis)
Ewa Larsson (mp) anför:
Jag vill påminna om att frågan om huruvida
elektroniskt publicerade tidskrifter kan erhålla
ekonomiskt stöd via bidraget till kulturtidskrifter har
tagits upp i motion 2001/02:Kr422 (mp). Av motionen
framgår att Kulturrådet borde kunna ge stöd även åt
denna grupp av tidskrifter. Detta framgår emellertid
inte klart av bestämmelserna för stödet, som finns i
förordningen (1993:567) om statligt stöd till
kulturtidskrifter. I motionen har därför föreslagits
att regeringen skall lämna förslag till riksdagen som
syftar till att även Internettidningar skall kunna
erhålla stöd inom ramen för kulturtidskriftsstödet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) har i proposition
2001/02:1 Förslag till statsbudget för 2002
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (
1988:950) om kulturminnen m.m.
(avsnitt 4.12),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och
TV-lagen (1996:844) (avsnitt
5.8),
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1990:886) om granskning och
kontroll av filmer och videogram (avsnitt 5.10.1),
4. att riksdagen godkänner regeringens förslag om att inrätta en ny
myndighet för frågor som rör
demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i
Förintelsen (avsnitt 4.8),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 28:12 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och
informationsmaterial som inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor under 2003 (
avsnitt 4.13.12),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 28:16 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som inklusive
tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2003-2005 (avsnitt 4.13.16),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 28:27 Bidrag till
kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 100 000 000
kronor under 2003-2005 (avsnitt 4.13.27),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget
28:33 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 7 000 000
kronor under 2003-2005 (avsnitt 4.13.32),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om lån i
Riksgäldskontoret i syfte att
täcka underskott på distributionskontot för finansiering av kostnader
för TV-distribution intill ett
belopp på 335 000 000 kronor (avsnitt 5.9),
11. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statsbidraget till
ungdomsorganisationer (avsnitt
6.8.2.1),
12. att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma 2002 verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag
på 60 000 000 kronor (avsnitt
7.7.1),
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om det
obetecknade anslaget 25:2 Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, besluta om stöd
för funktionshindrade vid
folkhögskolor som innebär utgifter på högst 10 000 000 kronor efter 2002 (
avsnitt 8.1.2),
14. Att riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
följande uppställning:

---------------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
2:1 Lotteriinspektionen ramanslag 33 797 000
---------------------------------------------------------------
25:1 Bidrag till folkbildningen obetecknat 2 522 556
anslag 000
---------------------------------------------------------------
25:2 Bidrag till vissa obetecknat 74 843 000
handikappåtgärder inom anslag
folkbildningen
---------------------------------------------------------------
25:3 Bidrag till obetecknat 9 416 000
kontakttolkutbildning anslag
---------------------------------------------------------------
26:1 Statens ljud- och bildarkiv ramanslag 39 670 000
---------------------------------------------------------------
27:1 Statens biografbyrå ramanslag 9 363 000
---------------------------------------------------------------
27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan obetecknat 19 262 000
Sverige och Finland anslag
---------------------------------------------------------------
27:3 Bidrag till dokumentation om den ramanslag 821 000
mediepolitiska utvecklingen och
till europeiskt mediesamarbete
---------------------------------------------------------------
27:4 Forskning och dokumentation om obetecknat 1 615 000
medieutvecklingen anslag
---------------------------------------------------------------
28:1 Statens kulturråd ramanslag 38 967 000
---------------------------------------------------------------
28:2 Bidrag till allmän ramanslag 161 107 000
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
---------------------------------------------------------------
28:3 Nationella uppdrag ramanslag 8 000 000
---------------------------------------------------------------
28:4 Försöksverksamhet med ändrad obetecknat162 815 000
regional fördelning av anslag
kulturpolitiska medel
---------------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, obetecknat805 811 000
Riksteatern, Svenska anslag
rikskonserter och Dansens Hus
---------------------------------------------------------------
28:6 Bidrag till regional obetecknat647 150 000
musikverksamhet samt regionala anslag
och lokala teater-, dans och
musikinstitutioner
---------------------------------------------------------------
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- ramanslag 134 000 000
och musikändamål
---------------------------------------------------------------
28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet obetecknat 40 434 000
anslag
---------------------------------------------------------------
28:9 Litteraturstöd ramanslag 91 917 000
---------------------------------------------------------------
28:10 Stöd till kulturtidskrifter ramanslag 20 650 000
---------------------------------------------------------------
28:11 Stöd till bokhandeln ramanslag 9 801 000
---------------------------------------------------------------
28:12 Talboks- och ramanslag 63 557 000
punktskriftsbiblioteket
---------------------------------------------------------------
28:13 Bidrag till Stiftelsen för obetecknat 14 433 000
lättläst nyhetsinformation och anslag
litteratur
---------------------------------------------------------------
28:14 Bidrag till Svenska språknämnden obetecknat 4 825 000
och Sverigefinska språknämnden anslag
---------------------------------------------------------------
28:15 Statens konstråd ramanslag 6 337 000
---------------------------------------------------------------
28:16 Konstnärlig gestaltning av den ramanslag 40 438 000
gemensamma miljön
---------------------------------------------------------------
28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor ramanslag 1 539 000
---------------------------------------------------------------
28:18 Främjande av hemslöjden ramanslag 18 087 000
---------------------------------------------------------------
28:19 Bidrag till bild- och ramanslag 29 708 000
formområdet
---------------------------------------------------------------
28:20 Konstnärsnämnden ramanslag 10 735 000
---------------------------------------------------------------
28:21 Ersättningar och bidrag till ramanslag 268 795 000
konstnärer
---------------------------------------------------------------
28:22 Riksarkivet och landsarkiven ramanslag 265 049 000
---------------------------------------------------------------
28:23 Bidrag till regional obetecknat 4 799 000
arkivverksamhet anslag
---------------------------------------------------------------
28:24 Språk- och folkminnesinstitutet ramanslag 26 610 000
---------------------------------------------------------------
28:25 Svenskt biografiskt lexikon ramanslag 3 927 000
---------------------------------------------------------------
28:26 Riksantikvarieämbetet ramanslag 165 587 000
---------------------------------------------------------------
28:27 Bidrag till kulturmiljövård ramanslag 288 938 000
---------------------------------------------------------------
28:28 Kyrkoantikvarisk ersättning reservations-50 000
000
anslag
---------------------------------------------------------------
28:29 Centrala museer: Myndigheter ramanslag 689 124 000
---------------------------------------------------------------
28:30 Centrala museer: Stiftelser obetecknat195 304 000
anslag
---------------------------------------------------------------
28:31 Bidrag till regionala museer obetecknat137 356 000
anslag
---------------------------------------------------------------
28:32 Bidrag till vissa museer obetecknat 39 215 000
anslag
---------------------------------------------------------------
28:33 Stöd till icke-statliga ramanslag 10 000 000
kulturlokaler
---------------------------------------------------------------
28:34 Riksutställningar ramanslag 39 717 000
---------------------------------------------------------------
28: 28:35 Statliga utställningsgarantier
ramanslag 80 000
och inköp av vissa kulturföremål
---------------------------------------------------------------
28:36 Filmstöd ramanslag 209 738 000
---------------------------------------------------------------
28:37 Forsknings- och ramanslag 37 004 000
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
---------------------------------------------------------------
28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag ramanslag 2 544 000
till trossamfund
---------------------------------------------------------------
28:39 Stöd till trossamfund ramanslag 50 750 000
---------------------------------------------------------------
29:1 Ungdomsstyrelsen ramanslag 17 418 000
---------------------------------------------------------------
29:2 Bidrag till nationell och
ramanslag 88 889 000
internationell ungdomsverksamhet
m.m.
---------------------------------------------------------------
30:1 Stöd till idrotten ramanslag 455 240 000
---------------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna ramanslag 19 000 000
samlingslokaler
---------------------------------------------------------------
30:3 Bidrag till obetecknat 4 932 000
kvinnoorganisationernas centrala anslag
verksamhet
---------------------------------------------------------------
30:4 Stöd till friluftsorganisationer
obetecknat 15 000 000
anslag
---------------------------------------------------------------
Summa 8 106 670
000
---------------------------------------------------------------
Motioner från allmänna motionstiden
2001
2001/02:Kr203 av Magnus Jacobsson och
Amanda Agestav (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om stöd till
ungdomsorganisationer.
2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utgångspunkten för
kulturpolitiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om museipolitiken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om folkbildningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om amatörkulturen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om form och design.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om mötesplatser för
design och formgivare.
2001/02:Kr209 av Rigmor Stenmark (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hjälpmedel för
hörselskadade i allmänna lokaler.
2001/02:Kr210 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
en strategi för att förbättra brandskyddet på våra
museer i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:Kr216 av Åke Gustavsson m.fl. (s, v, mp):
1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid, anslag 30:2 Bidrag
till allmänna samlingslokaler för budgetåret 2002 10 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller
således 29 000 000 kr.
2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid, anslag 28:27 Bidrag
till kulturmiljövård för budgetåret 2002 10 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således
278 938 000 kr.
2001/02:Kr218 av Jan-Evert Rådhström och Per-Samuel
Nisser (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Emigrantregistret/Kinship
Center.
2001/02:Kr219 av Yvonne Ångström och Åke Sandström (fp,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nationellt stöd för Museum
Anna Nordlander och om att tilldela museet ett
nationellt uppdrag.
2001/02:Kr224 av Runar Patriksson och Harald Nordlund
(fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Dalhalla bör bli
nationalscen med ekonomiskt stöd.
2001/02:Kr225 av Willy Söderdahl m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att omgående tillsätta en
arbetsgrupp som skall ge förslag på hur bidragen till
folkbildningen skall fördelas mellan de inblandade
parterna.
2001/02:Kr226 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av form och design.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nya spelrum för form
och design.
2001/02:Kr232 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppdraget för den nya
myndigheten Forum för levande historia vidgas så att
även illdåd i kommunismens namn uppmärksammas.
2001/02:Kr234 av Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av snara åtgärder för
det kyrkliga kulturarvets bevarande.
2001/02:Kr241 av Inger René och Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Röhsska museet får
vidareutveckla sin centrala roll i förnyelsen av
designsektorn i Sverige.
2001/02:Kr246 av Carl Erik Hedlund och Elisabeth
Fleetwood (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förbättra kulturarvets
säkerhet.
2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verksamhetsstödet
till barn och ungdomar görs oberoende av gruppens
ålderssammansättning.

2001/02:Kr256 av Peter Pedersen m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att regeringen bör låta utreda möjligheterna att införa
en ny stödform enligt vilken bidrag fördelas till
föreningar med generationsövergripande verksamhet.
2001/02:Kr258 av Lars Hjertén och Birgitta Carlsson (m,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till samverkan mellan
Göteborgsoperan och Länsteatern i Skaraborg.
2001/02:Kr260 av Bertil Persson (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
museum över mänsklig ondska.
2001/02:Kr263 av Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om den
ideella sektorns betydelse för utveckling av
folkhögskolor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
intervjuuppföljning av olika rörelsers betydelse
för den enskildes livskvalitet.
2001/02:Kr273 av Dan Kihlström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om resurstilldelning till förmån
för Emigrantregistret i Karlstad.
2001/02:Kr276 av Jan-Evert Rådhström och Roy Hansson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över hur anslagen till
studieförbunden fördelas.
2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter
en utredning för att belysa det statligt stödda
kulturstödet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet
samt Kommunförbundet bör ges i uppdrag att utveckla
samverkansformer, erfarenhetsutbyte samt vägledning
i kommunernas kulturarbete.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett KUL-
bidrag för utveckling av ung kultur i hela landet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Folkbildningsrådet
bör överlägga med studieförbunden och folkhögskolorna om ett
större utrymme för ungdomars
kulturaktivitet inom folkbildningen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att 25 % av det
statliga kulturanslaget bör avsättas till kultur för barn och ungdomar.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Skolverket och
Kulturrådet bör få ett förlängt regeringsuppdrag för att fortsätta driva
projektet kultur i skolan under
en treårsperiod, från år 2002 till år 2004.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Museum Anna
Nordlander bör ges ett treårigt nationellt uppdrag.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Bildens Hus i
Sundsvall bör ges ett nationellt uppdrag.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Röhsska museet bör
ges ett nationellt uppdrag.
2001/02:Kr280 av Kenneth Johansson och Margareta
Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om samlingslokalens betydelse för
demokrati och föreningsliv och formerna för översynen
av de allmänna samlingslokalerna.
2001/02:Kr281 av Agneta Lundberg och Göran Norlander
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det statliga stödet för om-
och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.
2001/02:Kr283 av Ulf Björklund (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att för år 2002 anslå 10
miljoner kronor utöver regeringens förslag till
allmänna samlingslokaler under utgiftsområde 17 anslag
30:2.
2001/02:Kr288 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen anvisar till UO 17 anslag 30:2 Bidrag till
allmänna samlingslokaler för budgetåret 2002 21 000 000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 40
000 000 kr.
2001/02:Kr301 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, kd, c,
fp, mp):
Riksdagen begär att regeringen snarast efter den
aviserade särskilda översynen redovisar för riksdagen
vilka åtgärder som avses bli vidtagna för att garantera
Naturhistoriska riksmuseet brandsäkra lokaler för de
samlingar som måste vara kontinuerligt tillgängliga för
forskare, doktorander, gästforskare m.fl. i omedelbar
anslutning till museet.
2001/02:Kr305 av Marianne Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett nationellt uppdrag till
Textilmuseet i Borås.
2001/02:Kr307 av Berndt Ekholm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen skyndsamt bör
redovisa för riksdagen vilka åtgärder som skall vidtas
med anledning av den i budgetpropositionen aviserade
översynen av Naturhistoriska riksmuseets magasinsbehov.
2001/02:Kr308 av Åke Gustavsson m.fl. (s, v, mp):
1. Riksdagen anvisar med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
om ramar för utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:

---------------------------------------------------------------
Anslag Regeringens Anslagsförändring
förslag
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet,
utveckling samt 161 107 -2 500 000
internationellt 000
kulturutbyte och
samarbete
---------------------------------------------------------------
(varav -1 250 000
avseende medel
beräknade för an-
slagsposten Till
Statens kulturråds
disposition för
utvecklings-
verksamhet och
bidrag till allmän
kulturverksamhet
och
-1 250 000
avseende medel
beräknade för an-
slagsposten Till
regeringens
disposition)
---------------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Operan,
Dramaten, Riksteatern,
Svenska rikskonserter 805 811 +1 000 000
och Dansens Hus 000
---------------------------------------------------------------
(avseende medel
beräknade för
Riksteatern)
---------------------------------------------------------------
28:18 Främjande av 18 087 000 + 500 000
hemslöjden
---------------------------------------------------------------
28:29 Centrala museer: 689 124 +1 000 000
Myndigheter 000
---------------------------------------------------------------
(avseende medel
beräknade för
Svenskt visarkiv
inom Statens
musiksamlingar)
---------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 8 106 670 0
000
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det inom den under anslaget 28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner beräknade medelsförstärkningen om 20 miljoner kronor
även skall inkluderas förstärkta insatser för Göteborgsoperan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att överföra ansvaret
för finskspråkig teaterverksamhet från Riksteatern till Statens
kulturråd och om finansiering av
verksamheten från de medel för de nationella minoriteternas kultur och
språk som beräknas under anslaget
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete.
2001/02:Kr309 av Peter Pedersen m.fl. (v):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den i
budgeten aviserade kommissionen för
bokmomsfrågor bör ges i uppdrag att ta fram ett bokprisindex och andra
åtgärder i syfte att följa
bokprisutvecklingen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
prisutvecklingen för tidskrifterna bör
bevakas och följas upp samt att det bör göras en allmän kartläggning
av hur sänkningen påverkar
försäljningen av tidskrifter inom olika genrer i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2001/02:Kr310 av Arne Kjörnsberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om Textilmuseet i Borås.
2001/02:Kr311 av Anita Sidén m.fl. (m, kd, c, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statsbidraget till
Göteborgsoperan.
2001/02:Kr313 av Henrik Westman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en utredning tillsätts med
uppgift att skyndsamt utreda behoven av förebyggande
brandskyddsåtgärder i våra historiskt och kulturellt
värdefulla byggnader och museer samt att medel för
dessa åtgärder tilldelas snarast.
2001/02:Kr325 av Sven Hulterström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om öppna kanalers plats i det
markbundna digitaliserade TV-utbudet.
2001/02:Kr326 av Birgitta Sellén (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett nationellt uppdrag för
Sveriges Fotomuseum - Bildens hus i Sundsvall.
2001/02:Kr328 av Sven Bergström och Margareta Andersson
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att se över stödet
till sjukhuskyrkan.
2001/02:Kr336 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Göteborgsoperan.
2001/02:Kr337 av Marianne Carlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av en fortsatt satsning
på form och design i Göteborgsområdet.
2001/02:Kr338 av Charlotta L Bjälkebring (v):
3. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna
att bidra till finansieringen av lokala radio-
och TV-sändningar i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:Kr340 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:1
Statens kulturråd för år 2002 19 967 000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet m.m. för år 2002 81 107 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:5
Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. för år 2002 625 811 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:7
Bidrag till vissa teaterändamål m.m. för år 2002 10 000 000 kr mer än
regeringen eller således 144 000
000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:8
Bidrag till regional biblioteksverksamhet för år 2002 29 434 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:9
Litteraturstöd för år 2002 61 917 000 kr.
7. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 28:11 Stöd till bokhandeln i
enlighet med vad som anförs i
motionen.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:12
Talboks- och punktskriftsbiblioteket för år 2002 9 801 000 kr utöver
vad regeringen föreslår eller
således 73 358 000 kr.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i motionen om den digitala
talboken.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:15
Statens konstråd för år 2002 4 337 000 kr.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:16
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för år 2002 29 438 000 kr.
12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:18
Främjande av hemslöjd för år 2002 16 087 000 kr.
13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:19
Bidrag till bild- och formområdet för år 2002 28 708 000 kr.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:21
Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2002 218 795 000 kr.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ny museistruktur.
16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:30
Centrala museer - stiftelser för år 2002 183 963 000 kr.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:33
Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2002 0 kr.
18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:34
Riksutställningar för år 2002 14 717 000 kr.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:40
Kulturfond för år 2002 120 000 000 kr.
20. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från
utgiftsområde 17 till utgiftsområde
16 i enlighet med vad som anförs i motionen.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 25:1
Bidrag till folkbildningen för år 2002 1 322 556 000 kr.
22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 29:1
Ungdomsstyrelsen för år 2002 1 418 000 kr.
23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 29:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för år 2002 16
889 000 kr.
24. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för
utgiftsområde 17 politikområde 30:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler för år 2002 0 kr.
25. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för
utgiftsområde 17 politikområde 30:3
Bidrag till kvinnoorganisationer för år 2002 1 532 000 kr.
26. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för
utgiftsområde 17 politikområde 30:4
Stöd till friluftsorganisationer för år 2002 11 000 000 kr.
2001/02:Kr342 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
4. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn över kulturområdet och
återkommer med förslag till hur
medel för kultursatsningar skall kunna integreras i alla politikområden
i budgeten i enlighet med vad
som anförs i motionen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Kulturrådet i
enlighet med vad som anförs i
motionen bör ges i uppdrag att se över den kulturella infrastrukturen i
syfte att resurserna skall kunna
utnyttjas på ett mer medvetet och samordnat sätt.
2001/02:Kr343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
följande uppställning:

-------------------------------------------------------------
Anslag RegeringensAnslagsförändring
förslag
-------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
28:3 Nationella uppdrag 8 000 000 +3 000 000
--------------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Operan, 805 811 000 +3 800 000
Dramaten, Riksteatern,
Svenska rikskonserter och
Dansens Hus, anslagspost
Riksteatern
--------------------------------------------------------------
28:7 Bidrag till vissa teater- 134 000 000 +10 000 000
, dans- och musikändamål
--------------------------------------------------------------
28:9 Litteraturstöd 91 917 000 -24 000 000
--------------------------------------------------------------
28:11 Stöd till bokhandeln 9 801 000 -9 801 000
--------------------------------------------------------------
28:12 Talboks- och 63 557 000 +10 000 000
punktskriftsbiblioteket
--------------------------------------------------------------
28:17 Nämnden för 1 539 000 +1 000 000
hemslöjdsfrågor
--------------------------------------------------------------
28:27 Bidrag till 288 938 000 -31 999 000
kulturmiljövård
--------------------------------------------------------------
28:29 Centrala museer, 689 124 000 +1 000 000
anslagspost Statens
musiksamlingar, Sv
visarkiv
--------------------------------------------------------------
Ny KUL-bidrag +100 000 000
anslagspost
--------------------------------------------------------------
30:1 Stöd till idrotten, 455 240 000 +7 000 000
Idrott för unga
--------------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna 19 000 000 +21 000 000
samlingslokaler
--------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 8 106 670 000 +91 000 000
-------------------------------------------------------------
2001/02:Kr349 av Lena Sandlin-Hedman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om omfördelning av kulturmedel till
Riksteatern.
2001/02:Kr350 av Peter Pedersen m.fl. (v):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att de s.k.
Nationella uppdragen inom musikens
område bör utökas i syfte att tillskapa ett svenskt musikliv med kvalitet,
bredd och mångfald.
2001/02:Kr352 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inrätta ett
nationellt uppdrag på dansområdet.

2001/02:Kr356 av Inger Davidson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om LL-stiftelsen.
2001/02:Kr360 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att SHR ges möjlighet
att upprätthålla nuvarande verksamhetsnivå och kvalitet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att NFH ges möjlighet
att fullfölja sitt uppdrag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att
hemslöjdskonsulentverksamheten ges möjlighet att bibehålla verksamhetens
omfattning.
2001/02:Kr361 av Marianne Andersson m.fl. (c, kd, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omfördelning inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
till anslagen 28:18 Främjande av hemslöjden och 28:17
Nämnden för hemslöjdsfrågor.
2001/02:Kr365 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att
organisationskommittén bör få i uppdrag att i nära samarbete med Ludvika
kommun lägga fram förslag om
huvudmannaskap för filmvårdscentralen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den tilltänkta
organisationskommittén även bör få i uppdrag att samarbeta med folkrörelser
och museer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att filmvårdscentralen
i Grängesberg bör få ansvar för att den tekniska och den
laboratorietekniska kompetensen byggs upp och
hålls vid liv.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda
förutsättningarna för att filmvårdscentralen i Grängesberg byggs ut till
ett svenskt nationalarkiv för
den rörliga bilden.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i nästa års budget
komma med förslag på hur filmarkivet gemensamt med andra arkiv skall kunna
samverka även med bibliotek
och museer.
2001/02:Kr369 av Ana Maria Narti (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
statsbidrag till Sverigefinländarnas arkiv.
2001/02:Kr377 av Charlotta L Bjälkebring (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att Mälsåkers slott bör få del av
kulturmiljövårdsanslaget.
2001/02:Kr382 av Ewa Larsson (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamma och
nödvändiga byggnationsåtgärder för Naturhistoriska riksmuseets samlingar
och verksamhet i angränsande
bergrum kan komma att behöva göras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamt genomföra
och återrapportera den pågående översynen av Naturhistoriska riksmuseets
magasinsfråga till riksdagen.
2001/02:Kr383 av Gudrun Lindvall och Gunnar Goude (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamma och
nödvändiga byggnationsåtgärder för Naturhistoriska riksmuseets samlingar
och verksamhet i angränsande
bergrum kan komma att behöva göras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamt genomföra
och återrapportera den pågående översynen av Naturhistoriska riksmuseets
magasinsfråga till riksdagen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Naturhistoriska
riksmuseets departementstillhörighet.
2001/02:Kr390 av Marianne Andersson och Elver Jonsson
(c, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till Nordiska
Akvarellmuseet för ett treårigt pilotprojekt som
nordiskt centrum för pedagogisk utveckling.
2001/02:Kr392 av Hans Stenberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Kunskapscentrum för fotografi
och Bildens hus i Sundsvall.
2001/02:Kr397 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regionala form- och
designcentrum.
2001/02:Kr399 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om Islamic Center i Malmö
samt överväger en översyn av regelverket för
godkännande som trossamfund.

2001/02:Kr400 av Ewa Larsson (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att överväga
ett statligt stöd till Riksförbundet Öppna kanalen
i framtiden.
2001/02:Kr411 av Rigmor Stenmark (c):
Riksdagen begär att regeringen ökar anslaget till
allmänna samlingslokaler i enlighet med vad i motionen
anförs.
2001/02:Kr412 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det statliga stödet för
allmänna samlingslokaler.
2001/02:Kr413 av Gunnar Goude m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utveckling av folkbildning
och kompletterande skolor.
2001/02:Kr414 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utveckling av den
ideella sektorn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en
folkbildningssatsning om demokrati.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om resurser till icke-
statliga kulturlokaler.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om resurser till
trossamfunden.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om resurser till allmänna
samlingslokaler.
2001/02:Kr415 av Lars U Granberg och Monica Öhman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvalificerade
musikutbildningar på folkhögskolor.
2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):
5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag
under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
följande uppställning:

---------------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
28:1 Statens kulturråd 38 967 000 -1 000 000
---------------------------------------------------------------
28:2 Bidrag till allmän 161 107 000 +1 000 000
kulturverksamhet
(Amatörkulturens cen-
tralorganisationer)
---------------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Dansens Hus 805 811 000 +1 000 000
---------------------------------------------------------------
28:6 Bidrag till regional 647 150 000 +5 000 000
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
---------------------------------------------------------------
28:7 Bidrag till vissa 134 000 000 +1 000 000
teater-, dans- och
musikändamål
(fonogramstöd)
---------------------------------------------------------------
28:9 Litteraturstöd (En bok 91 917 000 -2 000 000
för alla)
---------------------------------------------------------------
28:9 Litteraturstöd +1 000 000
(Läsfrämjande insatser)
---------------------------------------------------------------
28:13 Bidrag till Stiftelsen 14 433 000 +1 000 000
för lättläst
nyhetsinformation och
litteratur
---------------------------------------------------------------
28:23 Bidrag till regional 4 799 000 +1 000 000
arkivverksamhet
(Folkrörelsearkiv)
---------------------------------------------------------------
28:29 Centrala museer: 689 124 000 -15 000 000
Myndigheter (Forum för
levande historia)
---------------------------------------------------------------
28:31 Bidrag till regionala 137 356 000 +5 000 000
museer
---------------------------------------------------------------
28:32 Bidrag till vissa 39 215 000 +2 000 000
museer (Akvarellmuseet
och Drottningholms
teatermuseum)
---------------------------------------------------------------
28:33 Bidrag till icke- 10 000 000 +2 000 000
statliga kulturlokaler
---------------------------------------------------------------
28:39 Stöd till trossamfund 50 750 000 +3 000 000
(lokalbidrag)
---------------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna 19 000 000 +10 000 000
samlingslokaler
---------------------------------------------------------------
30:5 Nytt anslag: Utveckling +5 000 000
av den ideella sektorn
---------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 8 107 000 000 +20 000 000
--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om resursfördelningen inom
anslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det kyrkliga
kulturarvet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om folkrörelsearkiven.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den Stockholmsbaserade
delen av Statens museer för världskultur.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om organisation och
utgångspunkt för Forum för levande historia.
2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till Dansens Hus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av resurser
till länsmusiken samt annan regional musik-, teater- och dansverksamhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om musikteatern Dalhalla.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fonogrammarknaden.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nationellt uppdrag
till danskonstområdet.
2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
kulturpolitiken i enlighet med vad
i motionen anförs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alternativ finansiering
av Kulturnät Sverige.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Stiftelsen framtidens
kultur.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
för hur Riksutställningar kan
förändras i enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nationellt uppdrag för
Textilmuseet i Borås.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslag till Nordiska
Akvarellmuseet.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändring av
Riksteatern.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslagen till de
regionala teatrarna.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bidrag till de fria
grupperna.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslag till Moderna
museet, Dramatiska Teatern, Dansens Hus och Kungl. Operan.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anslag till
Göteborgsoperan.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anslag till
länsmusiken.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anslag till
konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inrätta en
mötesplats för form och design i anslutning till Röhsska museet i Göteborg.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslag till Statens
kulturråd.
34. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande
uppställning:

--------------------------------------------------------------------------
-----
Anslag Propositionenfp:s Motiv
anslags-
förändring
--------------------------------------------------------------------------
-----
--------------------------------------------------------------------------
-----
27:1 Statens 9 363 000 -4 500 000 Filmcensur för vuxna skall
biografbyrå avskaffas
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:1 Statens 38 967 000 -7 000 000 5 miljoner kronor förs över
kulturråd till regionerna. Dessutom
skall Sveriges kulturnät ej
finansieras genom staten.
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:3 Nationella 8 000 000 +1 000 000 Textilmuseet i Borås
föreslås
uppdrag tilldelas ett nationellt
uppdrag.
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:5 Bidrag till 805 811 -29 000 Rikskonserters (-10 miljoner)
Riksteatern, 000 000 och Riksteaterns (-27
Operan, miljoner) uppdrag kan minskas
Dramaten, till förmån för regionerna.
Dansens Hus och Samtidigt anslås 3 miljoner
Svenska extra till Dramaten och
rikskonserter Operan, medan Dansens Hus
skall få 2 miljoner kronor
utöver vad regeringen
föreslagit.
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:6 Bidrag till 647 150 +30 000 För att avhjälpa länsmusikens
regional musik- 000 000 och de regionala teatrarnas
verksamhet samt ekonomiska problem.
regionala och 5 miljoner kronor är avsatta
lokala teater-, för Göteborgsoperan.
dans- och musik-
institutioner
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:7 Bidrag till 134 000 +8 500 000 Stödja de fria grupperna. 1,5
vissa teater-, 000 miljoner kronor avsätts till
dans- och Sveriges Teatersamlingar.
musikändamål
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:16 Konstnärlig 40 438 000 -10 000 Överföra en del av
ansvaret
gestaltning av 000 till landsting och kommuner.
den gemensamma
miljön
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:29-30Centrala museer 884 428 +15 000 Stödja de centrala
museerna.
000 000 Moderna museet tillförs 3
miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
1,5 miljoner kronor extra
tilldelas Svenskt visarkiv.
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:31 Bidrag till 137 356 +17 000 Främja den regionala
regionala museer 000 000 kulturutvecklingen. 2
miljoner kronor avsätts till
Nordiska Akvarellmuseet.
--------------------------------------------------------------------------
-----
28:34 Riksutställningar 39 717 000 -5 000 000 Uppdraget kan minskas
till
förmån för regionerna.
--------------------------------------------------------------------------
-----
28: 28:39 Stöd till 50 750 000 +10 000 0 Stödet behöver
ökas med tanke
trossamfund 00 på trossamfundens stora
ansvarsområde.
--------------------------------------------------------------------------
-----
30:1 Stöd till 455 240 +5 000 000 Till idrottsforskning,
idrotten 000 dopningsbekämpning samt
integrations- och
jämställdhetsfrämjande
insatser.
--------------------------------------------------------------------------
-----
Nytt Möte mellan 0 +4 000 000 För att stödja invandrares
anslag kulturer kulturer och språk. 1 miljon
kronor avsätts till
minoriteters arkiv.
--------------------------------------------------------------------------
-----
Nytt Bidrag till 0 +5 000 000 Inför statligt bidrag till de
anslag Öppna kanaler öppna kanalerna.
--------------------------------------------------------------------------
-----
--------------------------------------------------------------------------
-----
Summa för 8 106 670 +40 000
utgiftsområdet 000 000
--------------------------------------------------------------------------
-----
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att de
kulturpolitiska målen skall kompletteras
med ytterligare ett mål: "att verka för en hållbar livsstil som utvecklar
förmågan att hantera sitt liv
med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande".
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lokala och
regionala avtal alltid skall
utformas med hänsyn till de nationella kulturmålen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att kulturaspekten
utgör ett centralt inslag vid
utveckling av lokala tillväxtavtal.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det behöver
göras en bättre fördelning
mellan stöd till långsiktigt hållbar verksamhet respektive mer temporär
verksamhet.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att tiden för
de nationella uppdragen skall
utökas till fem år.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nationella
uppdrag behövs inom områdena
världskultur och dans.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
verksamhetsstödet till barn och ungdomar
bör göras oberoende av gruppens ålderssammansättning.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
effekterna av den 40-procentiga
nedskärningen av fonogramstödet bör utvärderas.
29. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att göra
Dalhalla Festspelsscen till en
nationell angelägenhet.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
behovet av nationellt stöd till
Göteborgsoperan.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att
anslaget till Norrlands Musik-
och Dansteater behöver stärkas i framtiden.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att anslaget till
Länsteatern på Gotland satts
på en för låg nivå.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vikten av att
låta Forum för Världskulturs
verksamhet spridas över hela landet.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stödet till
kulturtidskrifternas återkommande evenemang behöver öka.
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att även
Internettidningar skall kunna ges stöd
inom ramen för stöd till kulturtidskrifter.
47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
överväga om 2 miljoner kronor kan
omfördelas från Riksantikvarieämbetets anslag till kulturmiljövård till
Dacapo Hantverksskola för
utvecklande av arbetsmaterial och uppbyggnad av ett nationellt arkiv för
bygghantverk.
48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att redovisa hur icke-
statliga kulturlokaler skall skötas framöver.
50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att stödet
till hemslöjden bör utvecklas
varefter verksamheten utvecklas.
51. Riksdagen begär att regeringen låter utreda om kommande
hyreshöjningar för Naturhistoriska
riksmuseet på grund av ombyggnationer kan pareras med motsvarande
budgetförstärkning.
52. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett
kommande permanent ökat stöd till Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn.
53. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ökat stöd
till uppräknade museer ryms inom
budgeten.
54. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om nationellt
uppdrag för ett kvinnomuseum.
61. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett
framtida statligt stöd bör inrättas
till Riksförbundet Öppna Kanalen.
64. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att möjlighet
bör ges för utveckling av
Grängesbergs Filmvårdscentral.
2001/02:Kr427 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att anslaget till
idrotten skall höjas med 5 miljoner kronor.
2001/02:K407 av Johan Pehrson och Eva Flyborg (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förändrade
bidragsregler till de politiska ungdomsförbunden.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till nytt
bidragssystem för de politiska
ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i riksdagen, samt ett
grundbidrag.
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
18. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid enligt följande uppställning:

--------------------------------------------------------------
Anslag Ändringsförslag
--------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
27:1 Statens biografbyrå -4 500 000
-------------------------------------------------------------
28:1 Statens kulturråd -7 000 000
-------------------------------------------------------------
28:3 Nationella uppdrag +1 000 000
-------------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, -29 000 000
Riksteatern, Svenska rikskonserter och
Dansens Hus
-------------------------------------------------------------
28:6 Bidrag till regional musikverksamhet +30 000 000
samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner
-------------------------------------------------------------
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och +8 500 000
musikändamål
-------------------------------------------------------------
28:16 Konstnärlig gestaltning av den -10 000 000
gemensamma miljön
-------------------------------------------------------------
28:29-30Centrala museer +15 000 000
-------------------------------------------------------------
28:31 Bidrag till regionala museer +17 000 000
-------------------------------------------------------------
28:34 Riksutställningar -5 000 000
-------------------------------------------------------------
28:39 Stöd till trossamfund +10 000 000
-------------------------------------------------------------
30:1 Stöd till idrotten +5 000 000
-------------------------------------------------------------
Nytt Bidrag till Öppna kanaler +5 000 000
anslag
-------------------------------------------------------------
Nytt Möte mellan kulturer +4 000 000
anslag
-------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Summa +40 000000
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
2001/02:U347 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Forum mot intolerans.
2001/02:So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av stödet
till samlingslokaler från handikappsynpunkt.
2001/02:So616 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,
fp, mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om frivilligt
folkrörelsearbete.
2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om folkbildningens roll i
det livslånga lärandet.
2001/02:N17 av Kenneth Johansson (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nationell satsning
på att filmarkiv lokaliseras till Grängesberg.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lokalisera Svenskt
Visarkiv till Dalarna, förslagsvis Falun.
2001/02:N212 av Inger Lundberg m.fl. (s):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till Bergslagens
Industridesignforum.
2001/02:N265 av Ulf Björklund m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att för budgetåret 2002
anslå 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till allmänna
samlingslokaler.
2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att upprätta
regionala stödpunkter för att sprida det mångkulturella och
världskulturella perspektivet.

Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Kr249 av Gunilla Tjernberg
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om de speciella förhållanden som
Norrlandsoperan arbetar under.
2000/01:Kr252 av Siv Holma och Stig Eriksson (v):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
förslag på hur Tornedalsteatern kan bli en nationalscen
enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Kr273 av Berndt Ekholm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att åtgärder skyndsamt bör vidtas
för den nödvändiga byggnationen för Naturhistoriska
riksmuseets samlingar och verksamhet.
2000/01:Kr293 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att uppdra åt
Kulturrådet att genomföra insatser för att informera
invandrargrupper och föreningar om hur
kulturbidragssystemet fungerar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om formerna för stödet
till barn- och ungdomsorganisationer.
2000/01:Kr308 av Monica Öhman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av verksamheten vid
Tornedalsteatern.
2000/01:Kr309 av Björn Kaaling och Barbro Andersson
Öhrn (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skådebanerörelsen.
2000/01:Kr310 av Ronny Olander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av obalansen i
samhällets stöd till kulturen.
2000/01:Kr327 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, c, mp,
fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att snarast lämna
projekteringstillstånd beträffande en ombyggnad av
Naturhistoriska riksmuseet.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det kyrkliga
kulturarvet.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av resurser
till fria teater-, dans- och musikgrupper.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bidragsreglerna för
ungdomsorganisationerna.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Stiftelsen Framtidens
kultur.
2000/01:Kr507 av Anita Jönsson och Björn Kaaling (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sambandet mellan kultur
och hälsa.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de idéburna
främjandeorganisationernas särskilda förutsättningar att medverka i
publikarbetet för att vidga
deltagandet i kulturlivet.
2000/01:Kr516 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av bidrag till
organisationer som har generationsövergripande
verksamhet på sitt program.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att i lokala och
regionala avtal alltid hänsyn
skall tas till de nationella kulturmålen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det behöver
göras en bättre fördelning
mellan stöd till långsiktigt hållbar verksamhet och mer temporär verksamhet
.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
verksamhetsstödet till barn och ungdomar
görs oberoende av gruppens ålderssammansättning.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att överväga om de fria teatergruppernas
ekonomiska uppskrivning behöver fördubblas.

Bilaga 2
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m.
Härigenom föreskrivs1 att bilagan till 6
kap. lagen (1988:950) om kultur-minnen m.m.
skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------------
-----------------
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------------------------------
-----------------
-----------------------------------------------------
Kategorier som avses i 6 kap. 2 § första stycket 2
-----------------------------------------------------
A. 1.Arkeologiska föremål som är äldre än 100 år och
som härrör från
- utgrävningar och fynd på land eller under vatten,
- arkeologiska fyndplatser,
- arkeologiska samlingar.
-----------------------------------------------------
2.Föremål som utgör en integrerad del av
söndertagna konstnärliga,
historiska eller religiösa minnesmärken som är äldre
än 100 år.
-----------------------------------------------------
3.Tavlor och målningar, som inte tillhör kategori 3 a
eller 4, som
utförts helt för hand, på vilket underlag och i
vilket material som helst.
-----------------------------------------------------
3 a.Akvareller, gouacher och pasteller som
utförts helt för hand, på
vilket underlag som helst.
-----------------------------------------------------
4.Mosaiker, som inte tillhör kategorierna 1
och 2, som utförts helt
för hand i vilket material som helst och teckningar
som utförts helt för hand på vilket underlag och i
vilket material som helst.
-----------------------------------------------------
5.Originalgravyrer, tryck, silkscreentryck och
litografier med
deras respektive matriser och originalaffischer.
-----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
6.Originalskulpturer eller originalstatyer
och kopior, framställda
enligt samma process som originalet och som inte
tillhör kategori 1.
----------------------------------------------------
7.Fotografier, film och negativ av dessa.
----------------------------------------------------
8.Inkunabler och manuskript, inklusive kartor
och partitur,
enstaka eller i samlingar.
----------------------------------------------------
9.Böcker som är äldre än 100 år, enstaka
eller i samlingar.
----------------------------------------------------
10.Tryckta kartor äldre än 200 år.
----------------------------------------------------
11.Arkiv och däri ingående delar, som är äldre
än 50 år, på vilket
underlag och i vilket medium som helst.
----------------------------------------------------
12 a..Samlingar och föremål från
zoologiska, botaniska, mineralogiska
eller anatomiska samlingar.
----------------------------------------------------
b.Samlingar av historiskt,
paleontologiskt, etnografiskt eller
numismatiskt intresse.
----------------------------------------------------
13.Transportmedel som är äldre än 75 år.
----------------------------------------------------
14.Andra antikviteter som inte tillhör
kategorierna A1-A13 och som
är äldre än 50 år. Kulturföremålen i kategorierna
A1-A14 omfattas av denna lag bara om deras värde
motsvarar eller överstiger de ekonomiska
gränsvärdena under B.
----------------------------------------------------
____________________________________
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2001 om
ändring av rådets direktiv 93/7/EEG om återlämnande av kulturföremål
som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (EGT nr L 187,
10.7.2001, s. 43, Celex 32001L0038).

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
B.Ekonomiska gränsvärden tillämpliga på vissa
kategorier under
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
VÄRDE 0 (Noll) VÄRDE
-----------------------------------------------------
oavsett värde
-----------------------------------------------------
- 1 (arkeologiska - 1 (arkeologiska
föremål) föremål)
- 2 (delar av - 2 (delar av
minnesmärken) minnesmärken)
- 8 (inkunabler och - 8 (inkunabler och
manuskript) manuskript)
- 11 (arkiv) - 11 (arkiv)
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
128 000 kr 15 000 euro
-----------------------------------------------------
- 4 (mosaiker och - 4 (mosaiker och
teckningar) teckningar)
- 5 (gravyrer) - 5 (gravyrer)
- 7 (fotografier) - 7 (fotografier)
- 10 (tryckta kartor) - 10 (tryckta kartor)
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
256 000 kr 30 000 euro
-----------------------------------------------------
- 3 a (akvareller) - 3 a (akvareller)
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
427 000 kr 50 000 euro
-----------------------------------------------------
- 6 (statyer) - 6 (statyer)
- 9 (böcker) - 9 (böcker)
- 12 (samlingar) - 12 (samlingar)
- 13 (transportmedel) - 13 (transportmedel)
- 14 (alla andra föremål) - 14 (alla andra föremål)
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
1 282 000 kr 150 000 euro
-----------------------------------------------------
- 3 (tavlor) - 3 (tavlor)
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Bedömningen av om villkoren för det ekonomiska
gränsvärdet är uppfyllda måste göras när
återlämnande begärs. Det ekonomiska värdet är
det som föremålet har i den återkrävande
medlemsstaten.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Förslag till lag om ändring i
radio- och TV-lagen (1996:844)
Härigenom föreskrivs i fråga om
radio- och TV-lagen (1996:844)
dels att 9 kap. skall upphöra att gälla,
dels att det i lagen skall införas ett nytt
kapitel, 9 kap., av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
9 kap. Granskning och tillsyn
-----------------------------------------------------
1 § Justitiekanslern övervakar genom granskning i
efterhand om sända program innehåller
våldsskildringar eller pornografiska bilder i strid
med 6 kap. 2 §.
-----------------------------------------------------
2 § Granskningsnämnden för radio och TV övervakar
genom granskning i efterhand om sända program står i
överensstämmelse med denna lag och de villkor som
kan gälla för sändningarna. Granskningsnämnden
övervakar även att bestämmelsen om exklusiva
rättigheter i 6 kap. 10 § följs.
Bestämmelserna om reklam i 7 kap. 3 och 4 §§ samt
10 § första och tredje stycket övervakas dock av
Konsumentombudsmannen.
Sändningar som sker med stöd av tillstånd till
vidaresändning enligt 3 kap. 5 § skall inte granskas
av Granskningsnämnden för radio och TV.
Finner Granskningsnämnden för radio och TV att en
sändning innehåller våldsskildringar eller
pornografiska bilder i strid med 6 kap. 2 §, skall
nämnden göra anmälan om förhållandet till
Justitiekanslern.
-----------------------------------------------------
3 § Granskningsnämnden för radio och TV består av en
ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna
finns ersättare till det antal regeringen bestämmer.
Minst en av ledamöterna eller ersättarna skall vara
vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden
skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Granskningsnämnden för radio och TV är beslutför
med ordföranden eller en vice ordförande och
ytterligare tre ledamöter. Ärenden som uppenbart
inte är av större vikt eller principiell betydelse
får dock avgöras av ordföranden eller en vice
ordförande. Regeringen får föreskriva att en
tjänsteman hos nämnden skall ha rätt att fatta
beslut på nämndens vägnar, dock inte beslut som
innebär att den sändande brustit vid tillämpningen
av denna lag eller de villkor som gäller för
sändningarna.
Om det vid en överläggning i Granskningsnämnden för
radio och TV kommer fram skiljaktiga meningar,
tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rätte-
gångsbalken.
-----------------------------------------------------
4 § Var och en som sänder TV-program över satellit
eller med stöd av tillstånd av regeringen skall
årligen till Radio- och TV-verket redovisa hur stor
andel av verksamheten som utgjorts av sådana program
som avses i 6 kap. 8 § första stycket.
-----------------------------------------------------
5 § På begäran av Radio- och TV-verket skall den som
sänder TV-program över satellit eller med stöd av
tillstånd av regeringen lämna upplysningar om vem
som äger företaget och på vilket sätt verksamheten
finansieras.
-----------------------------------------------------
6 § På begäran av Radio- och TV-verket skall en
satellitentreprenör lämna upplysningar om vem som är
uppdragsgivare, uppdragsgivarens adress,
programtjänstens beteckning samt hur sändningen över
satellit sker.
-----------------------------------------------------
7 § På begäran av Radio- och TV-verket skall den som
fått tillstånd av regeringen lämna upplysningar om
sådana innehav av aktier eller andelar eller
ingångna avtal som medför att han eller hon har
inflytande i ett annat företag med sådant tillstånd.
Vidare skall på begäran av Radio- och TV-verket ett
företag som är tillståndshavare lämna uppgifter om
sådana innehav av aktier eller andelar eller
ingångna avtal som innebär att någon ensam har ett
bestämmande inflytande i företaget. Motsvarande
gäller i fråga om den som har tillstånd att sända
lokalradio.
-----------------------------------------------------
8 § Den som i enlighet med 5 kap. 3 § lagen
(1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden har spelat in ett
program, skall på begäran av Granskningsnämnden för
radio och TV, Radio- och TV-verket eller
Konsumentombudsmannen utan kostnad lämna en sådan
inspelning till myndigheten.
-----------------------------------------------------
9 § Om Granskningsnämnden för radio och TV, Radio-
och TV-verket eller Konsumentombudsmannen begär det,
skall den som fått tillstånd att sända närradio
lämna upplysning om sina sändningstider.
Granskningsnämnden kan också begära upplysning om i
vilken omfattning tillståndshavaren har sänt program
som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.
-----------------------------------------------------
10 § På begäran av Granskningsnämnden för radio och
TV skall den som fått tillstånd att sända lokalradio
lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens
bedömning om sända program stämmer överens med denna
lag och de villkor som har meddelats för
sändningarna.
-----------------------------------------------------
11 § Den som fått tillstånd att sända lokalradio
skall årligen till Granskningsnämnden för radio och
TV redovisa hur de skyldigheter som avses i 5 kap.
11 § första stycket 2 och 3 har uppfyllts.
-----------------------------------------------------
12 § Den som förvärvat den exklusiva sändningsrätten
till ett sådant evenemang som anges i 6 kap. 10 §
skall omedelbart underrätta Granskningsnämnden för
radio och TV om det.
-----------------------------------------------------
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886)
om granskning och kontroll av
filmer och videogram
Härigenom föreskrivs att 9 §
lagen (1990:886) om granskning
och kontroll av filmer och
videogram skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
9 § 2
-----------------------------------------------------
Avgift för granskning enligt denna lag tas ut med
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
1. grundavgift 200 1. grundavgift 200
kronor, kronor,
-----------------------------------------------------
2. tidsavgift 15 kronor 2. tidsavgift 17 kronor
per spelminut vid normal per spelminut vid normal
visningshastighet, dock visningshastighet, dock
minst 200 kronor, minst 200 kronor,
-----------------------------------------------------
3. avgift för varje 3. avgift för varje
tillståndskort utöver det tillståndskort utöver det
första med 1 000 kronor. första med 1 100 kronor.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Tidsavgift tas inte ut om en film eller ett
videogram till väsentlig del är en dokumentär
framställning.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Om en film eller ett Om en film eller ett
videogram har en speltid videogram har en speltid
under trettio minuter vid under trettio minuter vid
normal visningshastighet normal visningshastighet
utgår avgiften för varje utgår avgiften för varje
tillståndskort utöver det tillståndskort utöver det
första med 500 kronor, första med 500 kronor,
eller, om speltiden eller, om speltiden
understiger fem minuter, understiger fem minuter,
med 75 kronor. med 82 kronor.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Om en film eller ett videogram endast skall visas
vid en filmfestival eller ett annat konstnärligt
eller ideellt evenemang där sådana framställningar
förekommer som godkänts för personer under femton
år, får Biografbyrån medge befrielse från avgift för
granskningen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2 Senaste lydelse 1998:1712.
-----------------------------------------
-----------------------------------------
Bilaga 3
Regeringens och partiernas förslag
till anslag för år 2002 inom
utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid
Belopp i 1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------------------
------------------
Anslag AnslagstypRegeringens(s, v,(m) (kd) (c) (
fp)
förslag mp) Kr340 Kr416 Kr419
Kr216 Kr343
Kr308 Fi294
y. 18
---------------------------------------------------------------------
------------------
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
02 1 Lotteriinspektionen (ram) 33 797
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
25 1 Bidrag till folkbildningen (obet.) 2 522 556 -1 200
000*
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
25 2 Bidrag till vissa (obet.) 74 843
handikappåtgärder inom
folkbildningen
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
25 3 Bidrag till (obet.) 9 416
kontakttolkutbildning
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
26 1 Statens ljud- och bildarkiv (ram) 39 670
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
27 1 Statens biografbyrå (ram) 9 363 -4 500
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
27 2 Utbyte av TV-sändningar mellan (obet.) 19 262
Sverige och Finland
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
-----------------------------------

* Överföring till UO16 av 900 000 tkr avseende bidraget till
folkhögskolorna
---------------------------------------------------------------------
-----------------------------------
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
27 3 Bidrag till dokumentation om (ram) 821
den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt
mediesamarbete
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
27 4 Forskning och dokumentation om (obet.) 1 615
medieutvecklingen
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
27 6 Öppna kanaler (ram) +5 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 1 Statens kulturråd (ram) 38 967 -19 000 -1
000 -7 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 2 Bidrag till allmän (ram) 161 107 -2 500 -80
000 +1 000
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 3 Nationella uppdrag (ram) 8 000 +3 000 +1 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 4 Försöksverksamhet med ändrad (obet.) 162 815
regional fördelning av
kulturpolitiska medel
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 5 Bidrag till Operan, Dramaten, (obet.) 805 811 +1
000 -180 000 +1 000 +3 800 -29 000
Riksteatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 6 Bidrag till regional (obet.) 647 150 +5 000 +30
000
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 7 Bidrag till vissa teater-, (ram) 134 000 +10
000 +1 000 +10 000 +8 500
dans- och musikändamål
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 8 Bidrag till (obet.) 40 434 -11 000
biblioteksverksamhet
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 9 Litteraturstöd (ram) 91 917 -30 000 -1
000 -24 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 10 Stöd till kulturtidskrifter (ram) 20 650
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 11 Stöd till bokhandeln (ram) 9 801 -9 801 -9 801
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 12 Talboks- och (ram) 63 557 +9 801 +10 000
punktskriftsbiblioteket
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 13 Bidrag till Stiftelsen för (obet.) 14 433 +1
000
lättläst nyhetsinformation och
litteratur
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 14 Bidrag till Svenska (obet.) 4 825
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 15 Statens konstråd (ram) 6 337 -2 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 16 Konstnärlig gestaltning av den (ram) 40 438 -11
000 -10 000
gemensamma miljön
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 17 Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram) 1 539 +1 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 18 Främjande av hemslöjden (ram) 18 087 +
500 -2 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 19 Bidrag till bild- och (ram) 29 708 -1 000
formområdet
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 20 Konstnärsnämnden (ram) 10 735
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 21 Ersättningar och bidrag till (ram) 268 795 -50
000
konstnärer
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 22 Riksarkivet och landsarkiven (ram) 265 049
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 23 Bidrag till regional (obet.) 4 799 +1 000
arkivverksamhet
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 24 Språk- och folkminnesinstitutet (ram) 26 610
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 25 Svenskt biografiskt lexikon (ram) 3 927
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 26 Riksantikvarieämbetet (ram) 165 587
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 27 Bidrag till kulturmiljövård (ram) 288 938 -10
000 -31 999
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 28 Kyrkoantikvarisk ersättning (res.) 50 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 29 Centrala museer: Myndigheter (ram) 689 124 +1
000 -15 +1 000 +7 500
000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 30 Centrala museer: Stiftelser (obet.) 195 304 -11
341 +7 500
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 31 Bidrag till regionala museer (obet.) 137 356 +5
000 +17 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 32 Bidrag till vissa museer (obet.) 39 215 +2
000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 33 Stöd till icke-statliga (ram) 10 000 -10
000 +2 000
kulturlokaler
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 34 Riksutställningar (ram) 39 717 -25 000
-5 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 35 Statliga utställningsgarantier (ram) 80
och inköp av vissa
kulturföremål
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 36 Filmstöd (ram) 209 738
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 37 Forsknings- och (ram) 37 004
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 38 Samarbetsnämnden för (ram) 2 544
statsbidrag till trossamfund
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 39 Stöd till trossamfund (ram) 50 750 +3 000 +10
000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 40 Kulturfond (ram) +120 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
28 41 Möte mellan kulturer (ram) +4 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
29 1 Ungdomsstyrelsen (ram) 17 418 -16 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
29 2 Bidrag till nationell och (ram) 88 889 -72
000
internationell
ungdomsverksamhet m.m.
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
29 3 KUL-bidrag (ram) +100 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
30 1 Stöd till idrotten (ram) 455 240 +7 000 +5
000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
30 2 Bidrag till allmänna (ram) 19 000 +10 000 -19
000 +10 +21 000
samlingslokaler 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
30 3 Bidrag till (obet.) 4 932 -3 400
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
30 4 Stöd till (obet.) 15 000 -4 000
friluftsorganisationer
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
30 5 Ideella organisationer (ram) +5 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
Summa 8 106 670 -1 616 +20 +91 000 +40 000
741*) 000
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
-----------------------------------
*) Överföring till UO16 av 900 000 tkr avseende bidraget till
folkhögskolorna
---------------------------------------------------------------------
-----------------------------------

Bilaga 4
Avvikelse mellan regeringens och
utskottets förslag till
medelsanvisning på anslag inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------
Politikområde, anslag ochRegeringensUtskottetsAvvikelse
(anslagstyp) förslag förslag
-------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
02 Finansiella system och tillsyn
-----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1 Lotteriinspektionen 33 797 33 797
(ram)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1 Bidrag till 2 522 556 2 522 556
folkbildningen (obet.)
-------------------------------------------------------
2 Bidrag till vissa 74 843 74 843
handikappåtgärder inom
folkbildningen (obet.)
-------------------------------------------------------
3 Bidrag till 9 416 9 416
kontakttolkutbildning
(obet.)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1 Statens ljud- och 39 670 39 670
bildarkiv (ram)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
27 Mediepolitik
-----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1 Statens biografbyrå 9 363 9 363
(ram)
-------------------------------------------------------
2 Utbyte av TV- 19 262 19 262
sändningar mellan
Sverige och Finland
(obet.)
-------------------------------------------------------
3 Bidrag till 821 821
dokumentation om den
mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt
mediesamarbete (ram)
-------------------------------------------------------
4 Forskning och 1 615 1 615
dokumentation om
medieutvecklingen
(obet.)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
28 Kulturpolitik
-----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1 Statens kulturråd 38 967 38 967
(ram)
-------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmän 161 107 158 607 -2 500
kulturverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete (ram)
-------------------------------------------------------
3 Nationella uppdrag 8 000 8 000
(ram)
-------------------------------------------------------
4 Försöksverksamhet med 162 815 162 815
ändrad regional
fördelning av
kulturpolitiska medel
(obet.)
-------------------------------------------------------
5 Bidrag till Operan, 805 811 806 811 +1 000
Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus och
Svenska rikskonserter
(obet.)
-------------------------------------------------------
6 Bidrag till regional 647 150 647 150
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
(obet.)
-------------------------------------------------------
7 Bidrag till vissa 134 000 134 000
teater-, dans- och
musikändamål (ram)
-------------------------------------------------------
8 Bidrag till 40 434 40 434
biblioteksverksamhet
(obet.)
-------------------------------------------------------
9 Litteraturstöd (ram) 91 917 91 917
-------------------------------------------------------
10 Stöd till 20 650 20 650
kulturtidskrifter
(ram)
-------------------------------------------------------
11 Stöd till bokhandeln 9 801 9 801
(ram)
-------------------------------------------------------
12 Talboks- och 63 557 63 557
punktskriftsbiblioteket
(ram)
-------------------------------------------------------
13 Bidrag till Stiftelsen 14 433 14 433
för lättläst
nyhetsinformation och
litteratur (obet.)
-------------------------------------------------------
14 Bidrag till Svenska 4 825 4 825
språknämnden och
Sverigefinska
språknämnden (obet.)
-------------------------------------------------------
15 Statens konstråd (ram) 6 337 6 337
-------------------------------------------------------
16 Konstnärlig 40 438 40 438
gestaltning av den
gemensamma miljön
(ram)
-------------------------------------------------------
17 Nämnden för 1 539 1 539
hemslöjdsfrågor (ram)
-------------------------------------------------------
18 Främjande av 18 087 18 587 +500
hemslöjden (ram)
-------------------------------------------------------
19 Bidrag till bild- och 29 708 29 708
formområdet (ram)
-------------------------------------------------------
20 Konstnärsnämnden (ram) 10 735 10 735
-------------------------------------------------------
21 Ersättningar och 268 795 268 795
bidrag till konstnärer
(ram)
-------------------------------------------------------
22 Riksarkivet och 265 049 265 049
landsarkiven (ram)
-------------------------------------------------------
23 Bidrag till regional 4 799 4 799
arkivverksamhet
(obet.)
-------------------------------------------------------
24 Språk- och 26 610 26 610
folkminnesinstitutet
(ram)
-------------------------------------------------------
25 Svenskt biografiskt 3 927 3 927
lexikon (ram)
-------------------------------------------------------
26 Riksantikvarieämbetet 165 587 165 587
(ram)
-------------------------------------------------------
27 Bidrag till 288 938 278 938 -10 000
kulturmiljövård (ram)
-------------------------------------------------------
28 Kyrkoantikvarisk 50 000 50 000
ersättning (res.)
-------------------------------------------------------
29 Centrala museer: 689 124 690 124 +1 000
Myndigheter (ram)
-------------------------------------------------------
30 Centrala museer: 195 304 195 304
Stiftelser (obet.)
-------------------------------------------------------
31 Bidrag till regionala 137 356 137 356
museer (obet.)
-------------------------------------------------------
32 Bidrag till vissa 39 215 39 215
museer (obet.)
-------------------------------------------------------
33 Stöd till icke- 10 000 10 000
statliga kulturlokaler
(ram)
-------------------------------------------------------
34 Riksutställningar 39 717 39 717
(ram)
-------------------------------------------------------
35 Statliga 80 80
utställningsgarantier
och inköp av vissa
kulturföremål (ram)
-------------------------------------------------------
36 Filmstöd (ram) 209 738 209 738
-------------------------------------------------------
37 Forsknings- och 37 004 37 004
utvecklingsinsatser
inom kulturområdet
(ram)
-------------------------------------------------------
38 Samarbetsnämnden för 2 544 2 544
statsbidrag till
trossamfund (ram)
-------------------------------------------------------
39 Stöd till trossamfund 50 750 50 750
(ram)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
29 Ungdomspolitik
-----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1 Ungdomsstyrelsen (ram) 17 418 17 418
-------------------------------------------------------
2 Bidrag till nationell 88 889 88 889
och internationell
ungdomsverksamhet m.m.
(ram)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
30 Folkrörelsepolitik
-----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1 Stöd till idrotten 455 240 455 240
(ram)
-------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmänna 19 000 29 000 +10 000
samlingslokaler (ram)
-------------------------------------------------------
3 Bidrag till 4 932 4 932
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet
(obet.)
-------------------------------------------------------
4 Stöd till 15 000 15 000
friluftsorganisationer
(obet.)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
SUMMA 8 106 670 8 106 670 0
-------------------------------------------------------

Bilaga 5
Förteckning över i Utskottets förslag
till riksdagsbeslut, punkt 71, avstyrkta
motionsyrkanden
--------------------------------------------------------------
Motion Parti Yrkande
--------------------------------------------------------------
2001/02
--------------------------------------------------------------
Kr205 (m) 14
--------------------------------------------------------------
Kr209 (c) 2
--------------------------------------------------------------
Kr218 (m)
--------------------------------------------------------------
Kr226 (m) 4
--------------------------------------------------------------
Kr241 (m)
--------------------------------------------------------------
Kr258 (m) i denna del
--------------------------------------------------------------
Kr273 (kd)
--------------------------------------------------------------
Kr279 (c) 4
--------------------------------------------------------------
Kr288 (c)
--------------------------------------------------------------
Kr337 (s)
--------------------------------------------------------------
Kr340 (m) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,
14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25,
26.
--------------------------------------------------------------
Kr 343 (c) i denna del
--------------------------------------------------------------
Kr356 (kd) 3
--------------------------------------------------------------
Kr360 (s)
--------------------------------------------------------------
Kr361 (s, kd,
fp)
--------------------------------------------------------------
Kr369 (fp)
--------------------------------------------------------------
Kr377 (v)
--------------------------------------------------------------
Kr390 (c, fp)
--------------------------------------------------------------
Kr397 (s)
--------------------------------------------------------------
Kr411 (c)
--------------------------------------------------------------
Kr414 (kd) 1, 6
--------------------------------------------------------------
Kr416 (kd) 5 i denna del
--------------------------------------------------------------
Kr417 (kd) 2, 5
--------------------------------------------------------------
Kr418 (kd) 1, 2, 6
--------------------------------------------------------------
Kr419 (fp) 4, 11, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 23,
24, 25, 34
--------------------------------------------------------------
Kr422 (mp) 31, 32, 43, 44, 47, 50, 53, 64
--------------------------------------------------------------
Kr427 (fp) 9
--------------------------------------------------------------
Fi294 (fp) 18
--------------------------------------------------------------
N17 (c) 4, 6
--------------------------------------------------------------
N212 (s) 3
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
2000/01
--------------------------------------------------------------
Kr249 (kd)
--------------------------------------------------------------