Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU19

Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.

---

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:86 om Sveriges antagande av
beslut om inrättande av Eurojust samt en
följdändring i lagen om immunitet och privilegier.
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna det
i propositionen intagna utkastet till beslut om
inrättande av Eurojust som syftar bl.a. till att
effektivisera åklagarsamarbetet inom unionen och
därmed förstärka kampen mot den grova
brottsligheten. Utskottet behandlar två
följdmotioner med yrkanden om bl.a. avslag på
propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionerna.
I ärendet finns tre reservationer.
Lagändringen föreslås träda i kraft den dag
regeringen bestämmer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Godkännande av beslut om inrättande av
Eurojust

Riksdagen godkänner utkastet till beslut om
inrättande av Eurojust. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:86 i denna del och avslår
motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och
2001/02:Ju8 yrkande 1.
Reservation 1 (v, mp)

2. Ändring i lagen om immunitet och
privilegier

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall med den ändringen att
det i bilagan till lagen punkt 65 efter ordet
"direktören" tilläggs orden "för Eurojust".
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:86
i denna del och avslår motionerna 2001/02:Ju7 i
denna del och 2001/02:Ju8 yrkande 2.
Reservation 2 (mp)

3. Översyn av privilegier och immunitet
inom EU

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju8 yrkande 3.
Reservation 3 (mp)

Stockholm den 12 februari 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström
(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s),
Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Jeppe Johnsson (m),
Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c) och Johan
Pehrson (fp).
Bakgrund

Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i
Tammerfors den 15-16 oktober 1999 medlemsstaterna
att inrätta en enhet (Eurojust) bestående av
nationella åklagare, förundersökningsdomare eller
polismän med motsvarande behörighet, som avdelats
från varje medlemsstat i enlighet med dess
rättssystem. Eurojusts uppgift skall enligt
slutsatserna från mötet i Tammerfors vara att
underlätta en bra samordning av de nationella
åklagarmyndigheterna och stödja brottsutredningar
som gäller organiserad brottslighet, särskilt
grundade på Europols analyser, samt att bedriva ett
nära samarbete med det europeiska rättsliga
nätverket, framför allt för att förenkla
framställningar om internationell rättslig hjälp.
Europeiska rådet anmodade medlemsstaterna att anta
det nödvändiga rättsliga instrumentet före utgången
av år 2001.

Eurojusts roll i det europeiska rättsliga
samarbetet kom att understrykas ytterligare genom
ett tillägg till Fördraget om Europeiska unionen
efter Europeiska rådets uppgörelse i Nice i december
2000. I tillägget anges att Eurojust är ett av
medlen för att uppnå det övergripande målet om en
hög säkerhetsnivå för unionens medborgare i frågor
som rör frihet, säkerhet och rättvisa. Europeiska
ministerrådet uppmanas i tillägget att, på olika
närmare angivna sätt, uppmuntra till straffrättsligt
samarbete genom Eurojust.
Sverige, Portugal, Frankrike och Belgien tog den
20 juli 2000 initiativ till Europeiska unionens
beslut om inrättande av Eurojust och av en
provisorisk Eurojustenhet i syfte att stärka kampen
mot den grova organiserade brottsligheten.
Ministerrådet nådde den 6 december 2001 en
principöverenskommelse om innehållet i beslutet om
inrättande av Eurojust. Inför
principöverenskommelsen lämnade regeringen sedvanlig
information till och samråd ägde rum med EU-nämnden
och med utskottet.

Ärendet och dess beredning

Till grund för regeringens förslag ligger ett inom
Justitiedepartementet utarbetat förslag till
proposition som Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,
Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten,
Brottsförebyggande rådet och Tullverket beretts
tillfälle att lämna synpunkter på.

Regeringens lagförslag och den svenska versionen
av utkastet till beslut om inrättande av Eurojust
finns i bilagorna 2 och 3. I den slutgiltiga
versionen av beslutet kommer artiklarna att
omnumreras och språkliga justeringar kan komma att
göras.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen
godkänner det utkast till beslut om inrättande av
Eurojust som utarbetats inom Europeiska unionen på
initiativ av Sverige, Portugal, Frankrike och
Belgien. Enligt beslutet skall Eurojust vara ett
mellanstatligt samarbetsorgan utan egna befogenheter
till myndighetsutövning. Eurojusts behörighetsområde
skall vara att arbeta mot grov gränsöverskridande
brottslighet som berör två eller flera
medlemsstater. I propositionen föreslår regeringen
vidare en ändring i lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall som innebär att
Europeiska gemenskapernas protokoll om immunitet och
privilegier skall tillämpas på den administrativa
direktören och på personal som är anställd av
Eurojust. Lagförslaget föreslås träda i kraft den
dag regeringen bestämmer.

2001/02

JuU19

Utskottets överväganden

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Godkännande av beslut om inrättande av
Eurojust (punkt 1)

av Alice Åström (v), Yvonne Oscarsson (v) och Kia
Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:86 såvitt avser
förslaget att riksdagen skall godkänna utkastet till
beslut om inrättande av Eurojust. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och
2001/02:Ju8 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt vår mening saknas det en helhetssyn när det
gäller samarbetet inom EU avseende polisiära och
straffrättsliga frågor. Ett sådant nära samarbete
mellan medlemsstaterna som nu i snabb takt
institutionaliseras på straffrättens område borde
föregås av en allmän och offentlig debatt i
medlemsstaterna. Man skulle kunna uttrycka saken så
att en rättsväsendets federation byggs allt
snabbare, men det sker i det tysta. Vi anser att
denna ordning inte bör accepteras. I stället för att
godkänna beslutet om inrättande av Eurojust bör
riksdagen ta initiativ till en offentlig debatt om
förutsättningar och gränser för det straffrättsliga
samarbetet i vid bemärkelse inom unionen. Härtill
kommer att vi har anmärkningar mot det formella
förfarandet när det gäller att godkänna utkast till
beslut.

Den planerade utvidgningen av EU minskar inte oron
för att vårt polis- och rättsväsende kan komma att
förändras i en icke önskvärd riktning.
På grund av vad vi anfört ovan anser vi att
regeringens proposition i denna del bör avslås.

2. Ändring i lagen om immunitet och privilegier
(punkt 2)

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och 2001/02:Ju8
yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening finns det inte tillräckliga skäl
att upprätthålla systemet med immunitet och
privilegier inom EU. Propositionen bör därför avslås
i denna del.

3. Översyn av privilegier och immunitet inom EU
(punkt 3)

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju8 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt min mening finns det goda förutsättningar för
EU-institutioner - liksom för diplomatiska
beskickningar och internationella organisationer -
att utföra sitt arbete inom medlemsstaterna inom EU.
Det finns därför inte någon anledning att
upprätthålla systemet med immunitet och privilegier
inom EU, ett system som bl.a. tillerkänner enskilda
tjänstemän skattebefrielse. Enligt min mening är
detta system otidsenligt. Det får därför ankomma på
regeringen att snarast ta initiativ i syfte att inom
EU söka få till stånd en bred översyn av systemet
med immunitet och privilegier inom EU.

Bilagor

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:86 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

1. godkänner utkastet till beslut om inrättande
av Eurojust,
2.
3. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall.
4.

Propositionen
Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen dels bifaller
propositionen, med en språklig justering i
regeringens förslag till lag om ändring i lagen om
immunitet och privilegier i vissa fall, dels avslår
motionsyrkanden om avslag på propositionen. Jämför
reservationerna 1 (v, mp) och 2 (mp).

Eurojust skall enligt utkastet till beslut bestå av
en nationell medlem från varje medlemsstat som har
utstationerats i enlighet med medlemsstatens
rättsordning (artikel 2). Den nationelle medlemmen
skall vara åklagare, domare eller polistjänsteman
med motsvarande behörighet och skall, med avseende
på sin rättsliga ställning, lyda under den
nationella lagstiftningen i sin
ursprungsmedlemsstat. All information som utbyts
mellan Eurojust och medlemsstaterna skall gå genom
den nationelle medlemmen. Varje medlemsstat skall
fastställa karaktären på och omfattningen av de
rättsliga befogenheter som den ger sin nationelle
medlem på sitt eget territorium. Den skall också
fastställa rätten för en nationell medlem att agera
gentemot utländska rättsliga myndigheter, i enlighet
med de internationella åtaganden som staten har
undertecknat (artikel 7).

Eurojusts allmänna behörighet framgår av artikel
5, punkt 1. Den omfattar de typer av brottslighet
och de brott för vilka Europol alltid har behörighet
att agera i enlighet med artikel 2 i
Europolkonventionen av den 26 juli 1995. Den
allmänna behörigheten omfattar även
databrottslighet, bedrägeri och korruption, liksom
alla straffbara gärningar som berör Europeiska
gemenskapernas ekonomiska intressen, penningtvätt,
miljöbrott och sådan medverkan i en kriminell
organisation som avses i den gemensamma åtgärden
(98/733/RIF) av den 21 december 1998. Vidare
omfattas andra brott som begås i samband med de
brott som anges i denna punkt. Även vid andra typer
av brott än de som nyss nämnts kan Eurojust på
begäran av en nationell myndighet och i enlighet med
målen för Eurojust medverka i utredningar och
rättsliga åtgärder (artikel 5, punkt 2).
Utkastet till beslut om inrättande av Eurojust
innehåller en rad regler som tar sikte på enskildas
integritetsskydd, bl.a. vilka uppgifter som får
registreras, skydd för känsliga personuppgifter,
ansvar för registrering, kontroll och
rättelse samt regler om användning av data och om
sekretess. I artikel 10 fastslås att Eurojust skall
vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
garantera en skyddsnivå för personuppgifter
motsvarande åtminstone den som följer av principerna
i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 och
senare ändringar av denna som skall tillämpas mellan
medlemsstaterna.
Eurojust skall upprätta och upprätthålla ett nära
samarbete med bl.a. Europol och med Europeiska byrån
för bedrägeribekämpning (OLAF). För att kunna
uppfylla sina mål får Eurojust vidare ta kontakter
och utbyta erfarenheter av icke-operativ art med
andra organ, särskilt med internationella
organisationer. De grundläggande beståndsdelarna i
samarbetet med Europol skall fastställas i ett
särskilt avtal som rådet skall godkänna (artikel
16a).
Eurojusts ordförande skall varje år lämna
ministerrådet en redogörelse för Eurojusts
verksamhet och förvaltning. För detta ändamål skall
en årsrapport upprättas om Eurojusts verksamhet och
om de problem rörande kriminalpolitiken inom
Europeiska unionen som har uppdagats genom Eurojusts
verksamhet. I denna rapport får Eurojust även
formulera förslag till förbättringar av det
straffrättsliga samarbetet. Rådets ordförandeskap
skall varje år översända en rapport till
Europaparlamentet om bl.a. Eurojusts arbete (artikel
20).
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
utkastet till beslut om inrättande av Eurojust och
antar en följdändring som föreslås i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall.
I motionerna Ju7 och Ju8 yrkas avslag på
propositionen. I motion Ju7 tas i första hand sikte
på olika frågor om Eurojusts behörighet och om
offentlighet och sekretess. I motion Ju8 uttrycks en
allmän tveksamhet till en utvidgning av det
straffrättsliga samarbetet inom unionen. Vidare
anförs att ett godkännande skulle innebära ett brott
mot reglerna i 10 kap. 2 § regeringsformen och att
utkastet, i vart fall, är i så preliminärt skick att
det inte bör ligga till grund för ett beslut.
Som utskottet framhållit i andra sammanhang skapar
den ökade gränsöverskridande brottsligheten behov av
andra samarbetsformer än de som finns i dag.
Brottsutredningar är ofta så komplicerade och
omfattande att det är nödvändigt att myndigheter
från flera länder samordnar sina insatser för att
förundersökningar skall kunna bedrivas så effektivt
som möjligt.
Redan i dag samarbetar medlemsstaternas
brottsutredande myndigheter med varandra. För
svenskt vidkommande sker detta inom ramen för de
svenska förundersökningsreglerna. Bestämmelserna i
utkastet till beslut syftar till att stimulera och
förbättra samordningen av utredningar och rättsliga
åtgärder samt samarbetet mellan de behöriga
nationella myndigheterna i medlemsstaterna. Ett
ytterligare mål är att på andra sätt stödja
medlemsstaternas behöriga myndigheter att
effektivisera sina utredningar och rättsliga
åtgärder (artikel 4). Beslutet kommer på detta sätt
att innebära förbättringar beträffande det
straffrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna
när det gäller den gränsöverskridande
brottsligheten. Utskottet delar regeringens
bedömning att samarbetet inom Eurojust leder till en
effektivare bekämpning av den internationella och
gränsöverskridande brottsligheten samt till
effektivare lagföring.
Riksdagens godkännande krävs innan Sverige kan
rösta för att beslutet om inrättandet av Eurojust
skall antas i ministerrådet. Utskottet har tidigare
behandlat frågan om godkännande av beslut som
därefter skall antas (bet. 1999/2000:JuU20 s. 6).
Utskottet uttalade då bl.a. att om det då aktuella
av riksdagen godkända utkastet till rambeslut
överensstämmer med det beslut som sedan fattas av
rådet, måste det anses att regeringen ingår denna
för riket bindande internationella överenskommelse
med riksdagens godkännande. Utskottet har ingen
annan uppfattning i detta ärende.
Inrättandet av Eurojust innebär i första hand att
åklagarsamarbetet inom unionen effektiviseras.
Samarbetet inom Eurojust, dvs. Eurojusts behörighet,
kommer inte att sträcka sig längre än vad den
svenska lagstiftningen redan medger. Redan i dag
bedrivs ett omfattande åklagarsamarbete med stöd av
gällande regler. Något behov av lagändringar i dessa
delar föreligger såvitt nu kan bedömas inte. Det
sagda leder utskottet till slutsatsen att
inrättandet av Eurojust i sig inte påverkar den
svenska möjligheten till åklagarsamarbete inom
unionen. Däremot kommer de fasta former som följer
med inrättandet att underlätta och effektivisera
samarbetet. Detta är enligt utskottets mening
eftersträvansvärt.
När det gäller andra frågor som aktualiseras i
motionerna, t.ex. om offentlighet och sekretess i
Eurojusts register och rapporteringsrutiner till
rådet och Europaparlamentet, konstaterar utskottet
att den lösning som valts ligger i linje med vad som
redan gäller för Europol. Utskottet ser inget hinder
mot att den ordningen accepteras också i detta fall.
I regeringens förslag till lag om ändring i lagen
om immunitet och privilegier i vissa fall bör en
språklig justering göras.
Vad som nu anförts innebär att utskottet
tillstyrker propositionen, med en språklig justering
i förslaget till lag om ändring i lagen om immunitet
och privilegier i vissa fall. Motionerna Ju7 och Ju8
i motsvarande delar avstyrks.

Översyn av privilegier och immunitet inom EU

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att regeringen skall ta initiativ
till en bred översyn av systemet med privilegier och
immunitet inom EU. Jämför reservation 3 (mp).

I motion Ju8 (mp) begärs att regeringen snarast
skall ta initiativ till en bred översyn av systemet
med privilegier och immunitet inom EU.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande för ett
par månader sedan (bet. 2001/02:JuU5 s. 3-4).
Utskottet hänvisade då till en promemoria, Immunitet
och privilegier för tjänstemän och övriga anställda
i EG - En inventering (Ds 1998:55), som upprättats
inom Utrikesdepartementet.
I promemorian konstaterades att det fortsatt
föreligger ett behov av immunitet och privilegier.
Som skäl anfördes att harmoniseringen och
tillnärmningen av medlemsstaternas lagstiftningar
inte kommer att nå dithän att behov av denna typ av
bestämmelser inte längre föreligger. Detta innebär
att så länge den nuvarande ordningen består, där
gemenskapssamarbetet snarare är av mellanstatlig än
federativ karaktär, torde det även fortsättningsvis
finnas ett behov av den typ av regleringar som
immunitet och privilegier innebär. I promemorian
anmärks också att de privilegier och den immunitet
som åtnjuts av tjänstemän och andra anställda inom
gemenskapen inte avviker från vad som är gängse för
tjänstemän i internationella organisationer.
Mot bakgrund av de slutsatser som drogs i
promemorian - och till syftet med lagstiftningen,
nämligen att garantera organisationerna
förutsättningar att kunna utföra sitt arbete - fanns
det enligt utskottets mening inte anledning för
riksdagen att då vidta några ytterligare åtgärder.
Utskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända
betänkande att den då aktuella motionen skulle
avslås.
Utskottet gör samma bedömning nu. Utskottet
föreslår att motion Ju8 i denna del avslås.

Följdmotioner

2001/02:Ju7 av Alice Åström m.fl. (v):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:86 Sveriges
antagande av beslut om inrättande av Eurojust och
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall.

2001/02:Ju8 av Kia Andreasson m.fl. (mp):

1. Riksdagen avslår regeringens begäran om beslut
att inrätta Eurojust och därtill hörande gemensam
oberoende tillsynsmyndighet.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att snarast ta
initiativ för att få till stånd en bred översyn av
systemet med immunitet och privilegier inom EU.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag
Bilaga 3

Utkast till beslut om inrättande av Eurojust