Godkännande av rambeslut om gemensammabrottsutrednings-grupper inom EU

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



 Godkännande av rambeslut om gemensamma
brottsutredningsgrupper

Riksdagen    godkänner    det   i   proposition
2001/02:71  intagna  utkastet till  rambeslut  om
gemensamma   utredningsgrupper.   Därmed   avslår
riksdagen motion 2001/02:Ju6.
Reservation (mp)

Stockholm den 12 februari 2002

På justitieutskottets vägnar


Fredrik Reinfeldt


Följande ledamöter  har deltagit i beslutet: Fredrik
Reinfeldt (m), Ingvar  Johnsson (s), Märta Johansson
(s),  Margareta  Sandgren  (s),  Alice  Åström  (v),
Ingemar  Vänerlöv (kd),  Ann-Marie  Fagerström  (s),
Maud Ekendahl  (m),  Helena  Zakariasén  (s), Morgan
Johansson   (s),   Yvonne   Oscarsson   (v),  Ragnwi
Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Jeppe Johnsson (m),
Kia  Andreasson  (mp),  Gunnel Wallin (c) och  Johan
Pehrson (fp).

2001/02

JuU15

Utskottets överväganden



Inom EU har utarbetats ett  utkast till rambeslut om
gemensamma brottsutredningsgrupper.  Avsikten är att
en  sådan grupp skall kunna inrättas i  de  fall  en
medlemsstat  har  en komplicerad brottsutredning som
har kopplingar till  andra  medlemsstater  eller när
flera  medlemsstater genomför brottsutredningar  som
kräver  samordnade  och  gemensamma  åtgärder  i  de
berörda  medlemsstaterna.   Gruppen   skall  således
inrättas  för  ett särskilt syfte och också  för  en
begränsad period;  det  är inte fråga om att inrätta
permanenta   utredningsgrupper.    Utredningsgruppen
skall bestå av företrädare för de aktuella staternas
behöriga  myndigheter  som  åklagare,  poliser   och
tjänstemän    som    har   ansvar   för   tull   och
kustbevakning.

De materiella bestämmelserna  i  rambeslutet  är i
sak identiska med artikel 13 och delar av artiklarna
15  och  16  i  EU:s  konvention  från  år  2000  om
ömsesidig  rättslig  hjälp i brottmål som antogs och
undertecknades  av  ministrarna  för  rättsliga  och
inrikes frågor den 29  maj 2000. Konventionen träder
i kraft när åtta medlemsstater  har  tillträtt  den.
Hittills   har   endast  någon  enstaka  medlemsstat
tillträtt   konventionen.    Något    åtagande   när
medelsstaterna senast skall tillträda densamma finns
inte i konventionen.
Rambeslutet innebär att genomförandet  av  artikel
13  och  delar  av  artiklarna  15  och  16  i  EU:s
konvention  från år 2000 om ömsesidig rättslig hjälp
i brottmål tidigareläggs.  Bakgrunden  till detta är
enligt regeringen att terrorattackerna i  USA den 11
september  2001  medfört  att  behovet av gemensamma
utredningsgrupper ökat betydligt.  Rambeslutet skall
genomföras  senast den 1 juli 2002 och  upphöra  att
gälla när EU:s  konvention från år 2000 om ömsesidig
rättslig hjälp träder i kraft.
Regeringen gör  i  propositionen  bedömningen  att
Sverige,   för   att   leva  upp  till  rambeslutets
åtaganden,  kommer att behöva  ny  lagstiftning  som
säkerställer    att    en   svensk   medlem   i   en
utredningsgrupp  skall  kunna   utverka   att  olika
utredningsåtgärder  vidtas i Sverige. Vidare  kommer
det enligt regeringen att krävas lagstiftning om hur
information som överlämnats  till  utredningsgruppen
får   användas   samt  om  tjänstemäns  civil-   och
straffrättsliga ansvar.  Regeringen har aviserat att
en  proposition  om  genomförandet   av   gemensamma
utredningsgrupper inom EU kommer att överlämnas till
riksdagen senare i vår.
I   motion  Ju6  yrkas  avslag  på  propositionen.
Motionärerna  anför  att riksdagen inte bör anta ett
utkast till rambeslut eftersom dess slutliga lydelse
inte är känd och inte heller de lagändringar som för
svensk  del  kan  bli följden  av  beslutet.  Vidare
framhåller motionärerna  att det inte går att bedöma
behovet eller konsekvenserna  på  nationell  nivå av
rambeslutet.
Utskottet   ser   för   sin   del  att  den  ökade
gränsöverskridande brottsligheten  skapar  behov  av
andra  samarbetsformer  än  de  som  finns i dag. En
förutsättning  för att lyckas med en omfattande  och
komplicerad  brottsutredning   med   internationella
förgreningar  är  ofta  att  myndigheter från  flera
länder  samordnar  sina  insatser  för  att  på  ett
effektivt sätt kunna utreda  brottsligheten. Svenska
brottsutredande myndigheter samarbetar också redan i
dag med myndigheter från andra medlemsstater i olika
brottsutredningar. Rambeslutet  utökar möjligheterna
för   myndigheterna   att   samarbeta   med    andra
myndigheter  i  medlemsstaterna,  vilket  kommer att
medföra      förbättringar      beträffande      det
straffrättsliga   samarbetet   när  det  gäller  den
gränsöverskridande  brottsligheten.   Riksdagen  bör
alltså  med  avslag på motion Ju6 godkänna  utkastet
till         rambeslut         om         gemensamma
brottsutredningsgrupper.
Vidare  vill  utskottet  anmärka  att  rambeslutet
genom artikel  1  punkten  6  lämnar utrymme för att
anförtro  vissa  utredningsåtgärder   åt   utländska
tjänstemän.  En  förutsättning  härför  är dock  att
detta  står i överensstämmelse med lagstiftningen  i
den medlemsstat  där gruppen är verksam. Någon sådan
möjlighet  finns  inte   enligt   svensk   lag,  och
förutskickas inte heller i propositionen. Enligt vad
utskottet inhämtat från Justitiedepartementet  finns
det  inte  heller  någon  tanke  på  att lämna något
lagförslag i den riktningen. Godkännandet  i  sig av
utkastet  till  rambeslut  innebär alltså för svensk
del  inte något överlämnande  av  myndighetsutövning
till främmande stat.
Reservation


Godkännande av rambeslut om gemensamma
brottsutredningsgrupper

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen  avslår   proposition  2001/02:71.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ju6.

Ställningstagande

Förslaget innebär att riksdagen skall godkänna ett
utkast till ett rambeslut,  utan  kännedom  om  dess
slutliga   lydelse  eller  vilka  ändringar  av  den
svenska lagstiftningen  som  ett  sådant  kan kräva.
Vidare har utkastet till rambeslut tagits fram  i en
hast med anledning av terrorattackerna i USA den  11
september   2001.  Det  saknas  såväl  problem-  som
konsekvensanalys  varför  det  är  svårt  att bedöma
behovet  av de föreslagna brottsutredningsgrupperna.
Inte heller  går  det  att  utifrån det föreliggande
underlaget bedöma hur dessa grupper  skall  förhålla
sig  till  andra brottsbekämpande organ inom EU  som
Europol och  Eurojust. Mot bakgrund av det sagda bör
enligt min mening propositionen avslås.
Särskilt yttrande

av Alice Åström (v) och Yvonne Oscarsson (v).

Förslaget innebär  att  riksdagen skall godkänna ett
utkast till ett rambeslut som enligt vad som framgår
av propositionen kommer att kräva ändringar i svensk
lag. Regeringen kommer, enligt vad som aviseras, att
återkomma till riksdagen under våren med ett förslag
till lagstiftning.

Enligt vår mening är det  från  rent  principiella
utgångspunkter     inte    tillfredsställande    att
regeringen begär att  riksdagen  skall  godkänna ett
rambeslut utan att samtidigt få ta ställning till de
lagändringar  som blir följden därav. På detta  sätt
är det inte möjligt  för  riksdagen  att  överblicka
vilka  ändringar  som  kan  krävas  för att uppfylla
åtagandet i rambeslutet.
Såvitt   angår  det  nu  aktuella  utkastet   till
rambeslut anser  vi  vidare  att det i propositionen
saknas en närmare analys av vilka  uppgifter  som  i
framtiden   skall   falla   på  respektive  Europol,
Eurojust och de särskilda utredningsgrupperna.

Vad vi nu anfört bör dock inte medföra att riksdagen
avstår från att godkänna utkastet till rambeslut.





Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen


I    proposition    2001/02:71    har     regeringen
(Jusitiedepartementet)   föreslagit   att  riksdagen
godkänner  utkastet  till  rambeslut  om  gemensamma
utredningsgrupper.

Följdmotioner


2001/02:Ju6 av Kia Andreasson m.fl. (mp):

Riksdagen    avslår    regeringens    begäran   om
godkännande  av  utkast till rambeslut om gemensamma
utredningsgrupper.

Bilaga 2

Konventionstext