Försvarsutskottets betänkande

2001/02:FÖU6

Flygutbildning

---

Sammanfattning

Riksdagen beslutade i maj 2001 om den militära
flygutbildningen. Regeringen har därefter i december
2001 beslutat om var denna utbildning skall
genomföras.

Försvarsutskottet behandlar i detta betänkande 8
motioner med sammanlagt 12 motionsyrkanden om
flygutbildning. Mot bakgrund av den tidigare
riksdagsbehandlingen i denna fråga avstyrks
samtliga motionsyrkanden.
Moderata samlingspartiet har reserverat sig i
frågan. Särskilda yttranden har avgivits av (kd) och
(mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Flygutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fö204
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Fö209 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Fö210, 2001/02:Fö231, 2001/02:Fö245,
2001/02:Fö253 yrkandena 1-3, 2001/02:Fö254 samt
2001/02:Fö263.
Reservation (m)

Stockholm den 7 februari 2002

På försvarsutskottets vägnar

Tone Tingsgård

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tone
Tingsgård (s), Stig Sandström (v), Olle Lindström
(m), Ola Rask (s), Rolf Gunnarsson (m), Håkan Juholt
(s), Berndt Sköldestig (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Lars Ångström (mp), Erik
Arthur Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Kurt
Kvarnström (s), Björn Leivik (m) Lars Lindblad (m)
och Erling Wälivaara (kd).

2001/02

FöU6

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade i mars 2000 att regeringen
skulle återkomma till riksdagen om utbildning av
flygförare (bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168). Riksdagen beslutade därefter i maj
2001 om den militära flygutbildningen (prop.
2000/01:35, bet. 2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213).
Regeringen har sedan i december 2001 beslutat om
lokalisering av denna utbildning.

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal
motioner i olika frågor som rör flygutbildning.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar här motionerna Fö204 (m)
yrkandena 1 och 2, Fö209 (m) yrkandena 1 och 2,
Fö210 (fp), Fö231 (fp), Fö245 (kd), Fö253 (kd)
yrkandena 1-3, Fö254 (s) samt Fö263 (m).

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen har under våren 2001 fattat beslut
om flygutbildning. Med anledning av den
tidigare riksdagsbehandlingen avstyrks
motionerna Fö204 (m) yrkandena 1 och 2, Fö209
(m) yrkandena 1 och 2, Fö210 (fp), Fö231
(fp), Fö245 (kd), Fö253 (kd) yrkandena 1-3,
Fö254 (s) och Fö263 (m).

Riksdagens beslut våren 2001

Riksdagen beslutade våren 2001 (prop. 2000/01:35,
bet. 2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213) om den
militära flygutbildningen m.m. Riksdagens beslut
innebar följande. Riksdagens tidigare fattade beslut
att åtta JAS 39 Gripendivisioner fördelas på fyra
flottiljer skulle alltjämt gälla. Riksdagens
tidigare beslut att lägga ned F 10 i Ängelholm lades
fast. Upplands flygflottilj skall läggas ned 31
december 2003 eftersom det inte ansågs vara någon
långsiktig lösning med militär flygverksamhet i
Uppsala. De flottiljer som därmed finns kvar är F 4
i Östersund, F 7 i Såtenäs, F 17 i Kallinge och F 21
i Luleå. Försvars-maktens samlade flygutbildning -
såväl GFU som GTU - skall förläggas till någon eller
några av de kvarvarande flottiljerna.

I betänkandet anslöt sig utskottet till
regeringens bedömning om att samordna delar av den
civila och militära grundläggande flygutbildningen
och att en samordningsfunktion bör tillskapas med
representation ur Försvarsmakten och
Trafikflyghögskolan.
Utskottet instämde också i betänkandet i
regeringens bedömning att För-svarsmakten bör
fortsätta sin medverkan i samarbetet om en framtida
gemensam europeisk grundutbildning av
stridsflygpiloter.

Motionerna

I motion Fö204 (m) av Lennart Hedquist framhåller
motionären att det beslut som riksdagen fattade den
16 maj 2001 om den militära flygutbildningen redan
har beskrivits som ett lågvattenmärke för
beslutsfattande i Sveriges riksdag. Det antagna
beslutet stöddes egentligen enbart av
Vänsterpartiet. Märkliga turer i försvarsutskottet
hade drivit fram ett utskottsförslag som regeringen
och de partier som stod bakom propositionen inte
ansåg vara det bästa men som de likväl stödde.
Företrädarna för Moderaterna och Kristdemokraterna
ansåg beslutet vara det sämsta tänkbara. Beslutet
hade således de facto ett mycket svagt stöd i
riksdagen och har också tämligen samstämmigt
utmönstrats av alla som värnar om det svenska
flygförsvaret.

Beslutet innebar enligt motionären dessutom inte
ett ställningstagande till hur och var
flygutbildningen skulle lokaliseras bland de
kvarvarande flygflottiljerna. Det har framgått att
den utredning som pågår för att lösa denna fråga
ånyo visar att riksdagsbeslutet är svårt att
genomföra med önskat resultat för Försvarsmakten och
dessutom till för höga kostnader. Riksdagsbeslutet
var dessutom så ofullständigt att det under alla
förhållanden tarvas nytt beslut beträffande bl.a. F
20.
Händelser som inträffat i vår omvärld visar
dessutom enligt motionären på det olyckliga i att
lägga ned verksamheten i Uppsala på det sätt som
riksdagsbeslutet innebär. Det torde vara helt
ostridigt att det för landets och huvudstadens
säkerhet och med den inriktning nya hot har, kan
vara av största betydelse att ha flygstridskrafter
lokaliserade i Mälardalen och inte enbart på långt
avstånd från huvudstaden. Visserligen innebar även
regeringens förslag en nedläggning av F 16 men genom
fortsatt verksamhet i Uppsala skulle flexibilitet
inför framtiden bibehållas. I regeringens
proposition angavs t.ex.: "Regeringen anser vidare
att det är angeläget att, . det säkerställs att
Uppsala även därefter skall kunna användas för
tillfällig basering och som alternativ
landningsplats för flygstridskrafterna i övrigt".
Motionären yrkar att riksdagen beslutar att en
flygstridsskola skall inrättas i Uppsala (yrkande
1).
Ett beslut i enlighet med regeringens proposition
innebär enligt motionären en betydligt större
handlingsfrihet inför en oviss framtid än vad
utskottsförslaget med dess efterföljande
riksdagsbeslut leder till. Inte minst vårt
luftförsvar med dess behov av incidentberedskap
måste ha möjlighet att snabbt anpassas till aktuella
hotbilder. Inom ramen för det anpassningsförsvar det
tydligt uttalats att vårt land skall ha bör sålunda
analyseras vad nya aktuella hotbilder innebär.
Regeringen bör därför utan dröjsmål analysera
behovet av fortsatt flygförsvar i huvudstadens
närhet och därmed hur F 16:s anläggningar i
framtiden bäst skall tillvaratas (yrkande 2).

I motion Fö209 (m) av Henrik Westman framförs att
den senaste tidens fruktansvärda händelser i USA
visar hur utsatt det civila samhället är mot
terroristattacker. Särskilt utsatt är naturligtvis
de områden där det finns mest folk samt en
koncentration av officiella byggnader och
administration. Det område i Sverige som mest svarar
mot detta är Stockholmsområdet med huvudstaden.

Motionären påpekar att i senaste försvarsbeslutet
lades den närmaste flygflottiljen som främst skulle
svara för huvudstadens och Mellansveriges försvar,
nämligen Upplands flygflottilj F 16, ned. Detta
beslut framstår i dagens läge som än mer olyckligt.
För att långsiktigt kunna hålla uppe en
incidentberedskap behövs en permanent flottilj i
huvudstadens närhet. Detta är även bra ur
rekryteringssynpunkt och för att kunna understödja
och upprätthålla en beredskap inför eventuella
exportsatsningar.
Eftersom det inte finns något beslut om att lägga
ner Upplands flygskolor F 20 i Uppsala skulle enligt
motionären en möjlig utväg vara att låta F 20 växa
och överta F 16:s uppgifter (yrkande 1). Dessutom
borde i detta sammanhang prövas möjligheterna att
även lokalisera dit den statsflygverksamhet som i
dag är förlagd till Bromma och Malmen. F 20 skulle
då också enligt motionären kunna överta F 16:s
traditioner och namn (yrkande 2).

Harald Nordlund påpekar i motion Fö210 (fp) att
försvarspolitiska överväganden och uppfattningar
fick stå tillbaka för regionalpolitik vid beslutet
om flygskolans lokalisering och framtida utveckling,
numera är en allmän uppfattning både hos
försvarsanställda och befolkningen i stort. Detta är
i sig fullt tillräckliga skäl för att riva upp och
ompröva beslutet. Härtill kommer att förtroendet för
riksdagen skulle stärkas.

Till detta bör enligt motionären läggas de inte
beaktade kostnaderna för flygskolans omlokalisering.
Mycket tyder nu på att de blir så höga att en flytt
av besparingsskäl inte låter sig göras och inte ens
är försvarbar. Det finns emellertid tecken som tyder
på att dessa förhållanden inte var tydliga vid
beslutstillfället och därför måste frågan tas upp på
nytt.
Det finns ingen anledning enligt motionären att
återupprepa de vinster, inte minst ekonomiska, som
en fortsatt lokalisering av flygutbildningen till
Uppsala skulle medföra i form av samordning med
befintlig verksamhet, utbildning och infrastruktur.
Till detta skall fogas att en lokalisering av
utbildningen till Uppsala kräver ett minimum av
investeringar, t.ex. av nya landningsbanor, jämfört
med nu beslutade alternativ. De merkostnader en
flytt kräver är inte på något sätt försvarbara
gentemot försvaret, skattebetalarna eller de
samhällsområden, inom vår välfärdspolitik, som
behöver mer resurser.
Motionären menar att till detta skall ytterligare
läggas att försvarsutskottet av överbefälhavaren
begärde, och fick, en extra utredning som inte
beaktades, eller ens diskuterades, innan det
ödesdigra beslutet fattades av riksdagen. Man valde
ett regionalpolitiskt synsätt på en försvarspolitisk
frågeställning. Detta är något vi kommer att få leva
med, kanske till omkring år 2030, om inte beslutet
ändras omgående och innan det verkställs.

I motion Fö231 (fp) av Karl-Göran Biörsmark
framhålls att stor osäkerhet råder för närvarande om
var försvarets flygskola skall förläggas.
Flygplatsen Malmen i Linköping är ett utmärkt
alternativ. I området finns sedan gammalt en stark
flygkultur och därmed en kompetens som borde vara
positiv för den tilltänkta flygskolan. Redan i dag
förekommer utbildning vid Malmen. Bra och moderna
lokaliteter av god kvalitet finns inom området,
vilket innebär låga investeringskostnader.

Mikael Oscarsson framhåller i motion Fö245 (kd) att
alltfler inser att beslutet om flygskolan som togs i
riksdagen i våras var felaktigt. Det föregicks av en
rad märkliga turer. Ärendet manglades länge i
försvarsutskottet innan någon kom på idén att låta
överbefälhavaren ange färdriktning. När så
överbefälhavaren kom med sin utredning och sitt
förslag innehöll det F 21 i Luleå, F 16 i Uppsala, F
7 i Såtenäs och F 17 i Ronneby och en nedläggning av
F 4 i Östersund. Överbefälhavarens uppgift var att
formulera vad som är bra för försvarets förmåga.
Inte att ta ställning till regionalpolitiska
aspekter. Så grep sig försvarsutskottet verket an.
Då rök allt vad försvarspolitik heter. Omsorgen om
försvarets ekonomi kastades också överbord. Upplands
flygflottilj, som försvarsministern och
överbefälhavaren varit överens om skulle vara navet
i flygvapnet, blev av med allt.

Motionären ställer frågan: Hur är då läget nu i
september 2001? Det verkar inte kunna bli någon
sammanslagning av försvarets flygutbildningar,
vilket var Försvarsmaktens mål. I stället lutar det
mot ännu värre uppsplittring än nu sedan riksdagen
stoppat planerna på en sammanhållen flygskola i
Uppsala. Riksdagens försvarsutskott lyckades ju bara
bestämma var flygskolan inte fick placeras.
En möjlighet är enligt motionären att den
grundläggande flygutbildningen flyttas från
Ängelholm till F 17 i Ronneby, där man i så fall
torde bli tvungen att bl.a. bygga en ny startbana
för ett antal hundra miljoner kronor. Den mer
avancerade taktiska flygskolan som nu finns i
Uppsala kan eventuellt förläggas till Såtenäs i
Västergötland. Men där är det trångt. Skall skolan
dit måste en division JAS 39 Gripen flyttas någon
annanstans. Det anses olämpligt att bygga en helt ny
sammanhållen flygskola i norra Sverige (Östersund
och Luleå) där ljusförhållanden (dagsljus för kort
tid och lågt stående sol) samt snö och
isförhållanden innebär att det är riskfyllt och
olämpligt, och dessutom kommer inte utbildningstiden
att räcka till under vinterhalvåret.
En annan fråga som man inte verkar ha tänkt på är
enligt motionären vad man skall göra av de andra
utbildningar som finns kvar i Uppsala. Det är den
relativt nybyggda stridsledningsskolan och
luftbevakningsskolan samt flygbefälsskolan. De
sorterar under F 20 som riksdagen inte beslutat
lägga ned. Där finns också andra utbildningar som
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum
med tolkskolan. Det finns också en stor risk att
utspridning av utbildningen till avlägsna delar av
landet gör att stora delar av personalen lämnar
Försvarsmakten.
Motionären påpekar att insatstiden från F 16 till
Stockholm under ordinarie beredskap bara är några få
minuter just på grund av den korta distansen. Om
någon av de andra flottiljerna har beredskapen är
bara anflygningstiden uppåt en halvtimme. Detta
ställdes på sin spets dagen efter att det otänkbara
hänt i USA den 11 september, när F 16 får order om
att sätta upp extra incidentberedskap med jaktflyg.
Enligt beslutet i våras "behövs inte" F 16, men
några månader senare får F 16 en uttalad uppgift att
försvara ett givet terroristmål i Stockholm.
Hotbilden ändrades på 18 fruktansvärda minuter, men
ett nedlagt F 16 tar många år att bygga upp igen.
Motionären understryker att när F 16 läggs ned
försvinner huvudstadsregionens luftförsvar. Det kan
inte vara rimligt. De fruktansvärda terrordåd som
genomförts i USA nyligen är en påminnelse om att vi
behöver ett försvar. Inklusive ett luftförsvar av
Mälardalen. Ett luftförsvar som kan börja verka med
kort varsel redan i fred, som exempelvis den
beordrade beredskapen direkt efter händelsen i USA.
Något annat blir mycket svårt att förklara för
kommande generationer. Det är dags att riva upp
beslutet om flygskolan och nedläggningen av F16.

I motion Fö253 (kd) av Tuve Skånberg erinras om att
riksdagen i maj 2001 beslutade att flygvapnets
pilotutbildning inte längre skall vara lokaliserad
till krigsflygskolorna vid F 10 i Ängelholm och F 16
i Uppsala då dessa skall avvecklas. I beslutet
förordades ingen ny lokalisering av utbildningen
varför arbetet med att finna en sådan nu pågår inom
Försvarsmakten. Trots den stora oenigheten kring
riksdagsbeslutet i våras finns det en samsyn kring
nödvändigheten av att finna en långsiktig lösning av
flygvapnets pilotutbildnings samlade lokalisering,
som säkerställer såväl utbildningens kvalitet som
möjligheterna att rekrytera piloter.

Motionären påpekar att Luftfartsverket nyligen
redovisade att pilotutbildningen inte kan samlas
vid en av de kvarvarande fyra flygflottiljerna
beroende på att vid två av dem, F 4 i Östersund och
F 17 i Kallinge, krävs bl.a. utbyggnad av
ytterligare landningsbanor och vid de andra två, F 7
i Såtenäs och F 21 i Luleå, räcker inte den
nuvarande kapaciteten till för en utökad
flygverksamhet. Vidare pekar Luftfartsverket på att
det tar upp mot tio år innan de nödvändiga
utbyggnaderna kan vara klara.
Härav följer enligt motionären att i det fall
beslutet blir att flygvapnets pilotutbildning skall
förläggas till F 4, F 7, F 17 eller F 21 så kommer
det att dröja åtskilliga år innan flygvapnets
pilotutbildning kan samlas i en lokalisering som är
långsiktig. Detta är fullständigt oacceptabelt och
helt oförenligt med statens mål vad avser
flygutbildning, vilka är att bedriva militär och
civil flygutbildning med hög kvalitet och stor
kostnadseffektivitet. Måluppfyllelsen förutsätter
att den nationella kompetensen inom flygutbildning i
Sverige kan utvecklas, vilket i sin tur förutsätter
en snabb lösning på frågan om den nya samlade
Krigsflygskolans lokalisering.
Det finns enligt motionären anledning att påminna
om att det i dag bedrivs statlig flygutbildning vid
krigsflygskolorna i Ängelholm och Uppsala, som
utbildar stridspiloter och officerare till
flygvapnet, samt vid Trafikflyghögskolan vid Lunds
universitet i Ljungbyhed, som utbildar piloter för
tung civil luftfart. Krigsflygskolan har en lång
tradition i nordvästra Skåne. En tradition som
sträcker sig från dess start 1926 i Ljungbyhed fram
till omlokaliseringen till Ängelholm för några år
sedan. Krigsflygskolorna har stått för en
internationellt uppmärksammad utveckling av militär
flygutbildning. Ljungbyhed har med fyra parallella
banor samt fasta in- och utflygningsvägar en
infrastruktur som är bättre lämpad för
flygutbildning än vid någon annan plats i Europa.
Hangarutrymme, utbildningslokaler och elevbostäder
för utökad verksamhet finns tillgängliga. Dessutom
är underhåll på det militära skolflygplanet Sk 60
etablerat på Ljungbyheds flygplats.
Motionären påpekar att Försvarsmakten strävar
efter att dess utbildning skall kopplas till
akademisk utbildning och forskning. Forskning kring
flyg är etablerad vid Lunds universitet, i synnerhet
genom Svenskt Flygcentrum för forskning och
utveckling som inrättats tillsammans med
Luftfartsverket. En samlokalisering och samordning
av verksamheten vid krigsflygskolorna med den vid
Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed innebär att statlig
flygutbildning kan genomföras till minskad kostnad,
med bibehållen kvalitet och med förbättrade
förutsättningar för utveckling av utbildningen
(yrkande 1). Detta ökar möjligheterna för Sverige
att på sikt bli ett internationellt centrum för
flygutbildning. Dessutom innebär
Ljungbyhedsalternativet att frågan om lokalisering
av flygvapnets samlade pilotutbildning snabbt kan
ges en långsiktig lösning.
Motionären påpekar att den svenska Försvarsmaktens
utbildning av stridspiloter har ett fokus på den
pedagogiska situationen som rönt stor uppmärksamhet
både nationellt och internationellt. Detta fokus har
bland annat lett till att i stort sett samtliga som
tas ut för att bli stridspiloter klarar den krävande
utbildningen. Detta står i stark kontrast till det
sätt som flygutbildning har genomförts tidigare och
som den fortfarande genomförs på många håll.
Utvecklingsarbetet som lett fram till detta har haft
stor betydelse för den höga kompetens och goda
flygsäkerhet som präglar svenskt militärflyg. Av dem
som arbetar på krigsflygskolorna har en majoritet en
gedigen erfarenhet som lärare inom militär
flygutbildning. Flertalet av dem har redan
deklarerat att de inte har för avsikt att fortsätta
som flyglärare vid krigsflygskolorna om det innebär
osäkerhet om arbetets framtidsutsikter som påverkar
deras livssituation. Att värna om den unika
flygutbildningskompetens som byggts upp i Sverige
måste beaktas i kommande beslut om
krigsflygskolornas framtida lokalisering. En
samordning av statlig flygutbildning ger större
möjligheter att genomföra den kostnadseffektivt och
samtidigt skapa utrymme för en vidareutveckling av
utbildningen. En samordning ger större möjligheter
för att utveckla kvaliteten inom svensk
flygutbildning än om begränsade resurser splittras
på liknande verksamhet inom samma område. Genom att
krigsflygskolorna och TFHS samordnar sina
utvecklingsresurser skapas inte bara möjligheter för
en starkare koppling till forskning samt möjligheten
för flyglärare att forska utan även en samlad resurs
för utveckling av flygutbildning utan motsvarighet i
Norden. En sådan utvecklingsgrupp kan dessutom
utföra ett värdefullt arbete med att implementera
och sprida kunskap från forskning så att den får
största möjliga effekt för flygsäkerhetsarbetet
(yrkande 2).
Motionären understryker att i nordvästra Skåne med
omnejd finns inte bara krigsflygskola och TFHS. Här
finns också Lunds universitet med Svenskt
Flygcentrum samt Försvarsmaktens Halmstadsskolor med
flera funktionsskolor som har koppling till flyg.
Här finns Ljungbyheds flygplats. Här finns på nära
håll flygplatser i bl.a. Ängelholm, Halmstad och
Kristianstad som i dag används under flygutbildning.
Slutligen ligger regionen nära kontinenten vilket
gör det lätt att öva internationell flygning.
European Air Chiefs, EURAC, är ett forum där
europeiska flygvapenchefer diskuterar den framtida
utvecklingen för militärt flyg i Europa. Inom detta
forum har även framtiden för militär flygutbildning
tagits upp. Både framtagande av ett gemensamt
skolflygplan och en gemensam militär flygutbildning
har diskuterats. En sådan utbildning kan bli aktuell
i tidsperspektivet tio till femton år framåt. Med
Sveriges traditionellt starka position inom militärt
flyg, tack vare sin flygindustri och forskning kring
denna, samt krigsflygskolornas goda internationella
anseende som grund finns det anledning att inte
begränsa möjligheterna för Sverige att bli en av de
nationer där en samordnad europeisk militär
flygutbildning kan placeras. Med ett samlat
nationellt kompetenscentrum ökar i stället
möjligheterna för placering av en framtida
sameuropeisk militär flygutbildning i Sverige
(yrkande 3).

I motion Fö254 (s) av Birgitta Ahlqvist m.fl.
framhålls att i dag saknar många europeiska länder
möjlighet att själva bedriva pilotutbildning, vilket
dels beror på för litet luftutrymme och/eller
bristande organisation. Det nuvarande systemet där
en del länder i Europa bedriver sin egen utbildning
och andra länder skickar sina blivande piloter till
USA för utbildning är ineffektivt och mycket dyrt.
Ytterligare en nackdel är att utbildningen i USA
sker under ideala väder- och miljöförhållanden, dvs.
att det oftast är enbart sol och värme som erbjuds.
Men eftersom både piloter och utrustning måste
utbildas och testas i olika väderförhållanden
innebär det att kompletterande utbildning krävs
efter återkomsten till Europa.

Nu planeras enligt motionärerna en gemensam
pilotutbildning i Europa. Tanken är i första hand
att minska kostnaderna. Men även tillgänglighet och
miljöbetingelser är skäl som påverkar efterfrågan av
en gemensam europeisk utbildning. Dessutom skulle en
gemensam utbildning av Europas piloter minska vårt
beroende av USA i konflikter i och i Europas närhet.
Utbildningen skall bedrivas på tre till fyra platser
i Europa i norra, centrala samt södra Europa.
Konceptet omfattar såväl utbildningsprogram som
utbildningsmateriel, simulatorer och datorstödda
hjälpmedel. Både geografi och klimat har stor
inverkan för en bra pilotutbildning. Flygtester
måste kunna genomföras i de förutsättningar som de
olika årstiderna erbjuder, såsom värme-kyla,
ljus-mörker, dimma, snö, is etc. Det specifika med
utbildningen är att den även kräver stora
övningsområden. Problemet i Centraleuropa är att
luftrummet börjar bli fullt. Därför finns det ett
stort intresse av att utveckla flygverksamheten i
utkanten av Europa.
Motionärerna menar att Sverige och Norrland har
goda förutsättningar att bli en av
utbildningsplatserna. Norra Norrland besitter de
viktigaste förutsättningarna för den norra
utbildningsplatsen: fritt luftrum, outnyttjade
flygbaser, redan i dag avlysta områden, dvs. en bra
infrastruktur. Sverige har en positiv inställning
till internationell samverkan, och det borde därför
finnas ett stort intresse att utveckla en gemensam
flygutbildning med Europa. Möjligheten att nå en
bred lösning i svensk pilotutbildning är förmodligen
större om vi ser denna fråga i ett Europaperspektiv.
Motionärerna anser att det är möjligt att förlägga
den svenska, och på sikt även den europeiska,
pilotutbildningen till norra Norrland. Den
nordligaste delen av Sverige har de mest gynnsamma
förutsättningarna i hela Europa för att bedriva en
pilotutbildning. Norr- och Västerbotten erbjuder bra
förutsättningar vad gäller storlek på övningsområde
med ett relativt fritt luftrum. Området är också
glest bebyggt vilket ger utrymme till ökad
övningskapacitet. Norra Sveriges ljus- och
mörkerförhållanden ger unika möjligheter till en bra
flygutbildning. Det är också viktigt att de flygfält
som finns i norra Norrlands inland utnyttjas på ett
bättre sätt än i dag. Dessutom har regionen nytta av
att F 21 är den enda flygflottiljen i landet som i
dag har spaningskapacitet. I Norr- och Västerbotten
finns redan flygfält på platser som Vidsel,
Jokkmokk, Arvidsjaur och Storuman. De utgör en
färdig infrastruktur som inte tas till vara på det
sätt som är möjligt.
Motionärerna föreslår att regeringen borde ta
officiell ställning till att Sverige skall delta
aktivt i utvecklingen av den gemensamma europeiska
pilotutbildningen samt att vi vill ha en av
utbildningsplatserna. Om pilotutbildningen placeras
i Norrland skulle detta innebära att ca 300 piloter
årligen utbildas i norra Sverige. Det betyder också
att ca 2 000 människor skulle vara direkt eller
indirekt sysselsatta med denna verksamhet. Rätt
placerad i Norrland skulle denna pilotutbildning
kunna leda till en mycket positiv utveckling för en
region som behöver nya arbetstillfällen.

I motion Fö263 (m) av Lars Lindblad m.fl. menar
motionärerna att det svenska flygvapnet står utan
lösning vad gäller den framtida flygutbildningen.
Genom riksdagens försvarsbeslut under våren 2001 att
lägga ner såväl flygflottiljerna F 10 i Ängelholm,
som F 16 i Uppsala, står flygvapnet helt utan både
grundläggande och taktisk utbildningskapacitet.
Någon lösning på problemet tog riksdagsmajoriteten
inte ansvar för utan skickade ett uppdrag till
regeringen att lösa detta. Beslutet är ett hot mot
flygvapnets framtid. Många av de flyglärare som nu
står inför en osäker framtid har aviserat att de är
på väg att lämna flygvapnet. Dessutom kan det
behövas investeringar och nybyggnation för att klara
flyttningen av utbildningen. I mediedebatten har det
påpekats att det kan ta tio år innan man har en
slutlig lösning om man skall flytta till någon av de
kvarvarande fyra flottiljerna, på grund av
miljöprövningar och andra orsaker. Det kan bli
mycket förödande om denna fråga hanteras på fel
sätt.

Motionärerna påpekar att parallellt med
flygvapnets utbildningssystem finns Försvarsmaktens
helikopterflottilj och detachementet för specialflyg
i Linköping/Malmen. Funderingar har funnits att
flytta flygvapnets utbildning till Malmen. Detta
borde kräva stora investeringar. Försvaret borde ta
ett helhetsgrepp över hela flygutbildningen. Det
finns både ekonomiska och kvalitetsmässiga vinster
med en sådan helhetslösning.
I södra Sverige finns enligt motionärerna goda
förutsättningar att lösa de problem som försvaret
står inför. Flygflottiljen F 17 i Ronneby skall vara
kvar, den grundläggande stridsflygarutbildningen
finns fortfarande på F 10 i Ängelholm och den civila
Trafikflyghögskolan finns i Ljungbyhed. Hangarer,
start- och landningsbanor, samt övningsområden finns
det gott om. Det finns goda förutsättningar för ett
flygcentrum i området Halmstad, Ängelholm,
Ljungbyhed, Lund, Kosta och Ronneby. F 17 i Ronneby
skulle kunna fungera som moderförband till detta.
Kosta har utmärkta möjligheter att komplettera detta
med skjutfält och övningsterräng, samt en
landningsbana. Både Ängelholm och Ljungbyhed har
utmärkta förutsättningar att inhysa ett sådant
koncept.
En samlad flygutbildning skulle enligt
motionärerna vara den vitamininjektion som
försvarets flygverksamheter skulle behöva. Dessutom
skulle detta möjliggöra de utbildningsinsatser som
behövs för att exportstödet till JAS-projektet skall
fungera snabbare än med andra lösningar. Detta
förslag skulle då innehålla utbildning av
specialflyg, en helikopterflottilj samt flygskolorna
samlat i Skåne. En lösning som borde vara den bästa
för Försvars-makten.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade i maj 2001 om den militära
flygutbildningen (prop. 2000/01:35, bet.
2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213). Beslutet innebär
att Upplands flygflottilj F 16 skall läggas ned den
31 december 2003 och att Försvarsmaktens
flygutbildning - den grundläggande flygutbildningen
(GFU) och den grundläggande taktiska
flygutbildningen (GTU) - skall förläggas till någon
eller några av de kvarvarande flottiljerna.

I betänkandet anslöt sig utskottet till
regeringens bedömning om samordning av delar av den
civila och militära grundläggande flygutbildningen
och att Försvarsmakten bör fortsätta sin medverkan
i samarbetet om en framtida gemensam europeisk
grundutbildning av piloter.
En arbetsgrupp med representanter för
Försvarsdepartementet och För-svarsmakten har
utarbetat ett underlag för regeringens beslut från
december 2001 om lokaliseringen av den militära
flygutbildningen. Regeringsbeslutet innebär bl.a.
följande.
· GFU och GTU skall samlokaliseras till nuvarande
detachementet på Malmens flygplats i Linköping.
·
· Detachementet skall ansvarsmässigt senast den 31
december 2002 överföras från F 16 till Blekinge
flygflottilj (F 17).
·
· Försvarsmakten skall omlokalisera GFU till Malmen
senast den 30 juni 2003. F 10:s flygverksamhet
skall upphöra när flottiljen läggs ned den 31
december 2002.
·
· Försvarsmakten skall omlokalisera GTU till Malmen
senast den 31 december 2003.
·
· Försvarsmakten skall omgående börja vidta de
åtgärder som behövs för att nödvändiga lokaler
för flygutbildningen skall byggas eller i övrigt
iordningställas på Malmen. Tillfälliga lokaler
m.m. skall vara färdigställda för GFU sommaren
2003 och för GTU hösten 2003. Permanenta lokaler
m.m. för den samlade flygutbildningen skall vara
färdigställda sommaren 2005.
·
· Försvarsmakten skall omgående börja vidta de
åtgärder som behövs för en förnyad miljöprövning
av Malmens flygplats.
·
Regeringens beslut skall gälla under
förutsättning att erforderliga tillstånd enligt
bl.a. miljöbalken lämnas till verksamheten.

Utskottet har erhållit en särskild föredragning av
representanter för Försvarsdepartementet och
Försvarsmakten om arbetsgruppens förslag och
regeringsbeslutet om lokalisering av den militära
flygutbildningen. Utskottet har ingen erinran mot
det regeringsbeslut som fattats mot bakgrund av
riksdagens tidigare beslut om den militära
flygutbildningen. Utskottet har erfarit att
regeringsbeslutet innebär att pågående GFU-omgång i
samband med nedläggningen av Skånska flygflottiljen
F 10 kommer att flyttas till Upplands flygflottilj F
16 och fullfölja sin utbildning där under våren
2003, eftersom det inte bedömts möjligt att inleda
flygutbildning på Malmen förrän senare under 2003.
Enligt utskottets mening är det angeläget att
regeringen ytterligare överväger om det är möjligt
att överföra slutfasen av den aktuella GFU-omgången
direkt från F 10 till Malmen i stället för till F
16.

I ett antal motioner tas olika frågor upp om
lokalisering m.m. av den militära flygutbildningen,
samordning av civil och militär flygutbildning samt
gemensam europeisk flygutbildning. Med anledning av
den tidigare riksdagsbehandlingen av dessa frågor
och regeringens beslut i anledning av detta
avstyrker utskottet motionerna Fö204 (m) yrkandena 1
och 2, Fö209 (m) yrkandena 1 och 2, Fö210 (fp),
Fö231 (fp), Fö245 (kd), Fö253 (kd) yrkandena 1-3,
Fö254 (s) samt Fö263 (m).

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

Flygutbildning (punkt 1) (m)

av Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik och
Lars Lindblad
(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet har anfört. Därmed avslås motionerna
2001/02:Fö204 yrkandena 1 och 2, 2001/02: Fö209
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Fö210, 2001/02:Fö231,
2001/02:Fö245, 2001/02:Fö253 yrkandena 1-3,
2001/02:Fö254 och 2001/02:Fö263.

Ställningstagande

Regeringen har i sitt beslut avseende lokaliseringen
av flygskolorna gått utanför riksdagens beslut.
Regeringen borde ha återkommit till riksdagen med
ett förnyat förslag då det ej varit möjligt att
finna en godtagbar lösning inom den ram riksdagen
beslutat om. För att inte menligt påverka
utbildningen av flygförare är det angeläget att
pågående GFU-omgång fullföljs på f.d. Skånska
flygflottiljen. Detta ger utrymme för regeringen att
överväga en omprövning av sitt beslut och till
riksdagen återkomma med förnyade förslag till
lokalisering av flygskolorna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Flygutbildning (punkt 1) (kd)

av Margareta Viklund och Erling Wälivaara (båda
kd).

Riksdagens beslut våren 2001 (prop. 2000/01:35, bet.
2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213) om den militära
flygutbildningen m.m. innebar att tidigare beslut om
att åtta JAS 39 Gripendivisioner fördelas på fyra
flottiljer alltjämt skall gälla. De flottiljer som
skall finns kvar är F 4 i Östersund, F 7 i Såtenäs,
F 17 i Kallinge och F 21 i Luleå. Försvarsmaktens
samlade flygutbildning - såväl GFU som GTU - skall
förläggas till någon eller några av de kvarvarande
flottiljerna.

Riksdagens beslut innebar således att regeringen
skulle placera den samlade flygutbildningen till
någon eller några av de kvarvarande flottiljerna.
Men regeringen har i stället beslutat att
flygutbildningen skall förläggas till Malmens
flygplats i Linköping.
Genom riksdagsmajoritetens beslut att lägga ned
Skånska flygflottiljen F 10 i Ängelholm och Upplands
flygflottilj F 16 i Uppsala, Flygvapnets två
viktigaste rekryteringsmagneter, försattes
Flygvapnet i en onödig, obegriplig och svår
situation. Det är därför angeläget att snarast av
bl.a. rekryterings- och kompetensskäl få till stånd
en långsiktigt hållbar lösning av Flygskolans
placering.
I det förslag till beslut som nu föreligger har
regeringen agerat på ett sätt som inte ter sig
rimligt. När regeringen fann att en annan lösning än
den av riksdagen angivna var att föredra, borde den
ha underställt riksdagen förslaget för beslut samt
därvid angivit skälen till att den grundläggande
flygutbildningen inte kan förläggas till de av
riksdagen beslutade kvarvarande flottiljerna.
Regeringen förtjänar kritik på denna punkt.
Vi är också kritiska till att genom regeringens
nya förslag samlokaliseras inte flygskolan med tungt
stridsflyg och gjorda investeringar tillvaratas
inte.
Den nödvändiga miljöprövningen kan även komma att
påverka frågans lösning. Om den planerade
lokaliseringen av flygutbildningen till Malmen ger
ur miljösynpunkt mindre gynnsamma långsiktiga
förutsättningar, bör riksdagsbeslutet från maj 2001
rivas upp och regeringen återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag.

2. Flygutbildning (punkt 1) (mp)

av Lars Ångström (mp).

Riksdagen beslutade våren 2001 att avveckla alla
flygflottiljer utom fyra vilket var bra.
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna
beslutade också att båda de flottiljer där
flygutbildning bedrevs, F 10 i Ängelholm och F 16 i
Uppsala skulle vara bland de som avvecklades. Ett
klokt beslut om man också beslutat sig för att
Sverige inte skulle ha någon flygutbildning. Så var
dock inte fallet. I stället skulle hela
flygutbildningsverksamheten flyttas till någon av de
kvarvarande fyra flottiljerna. Miljöpartiet var
kritiskt till förslagets genomförbarhet, dess
merkostnader och konsekvenserna för anställd
personal.

Nu ger regeringen Miljöpartiet rätt i sin kritik
mot tidigare beslut. Men regeringen saknar kraften
att ta konsekvensen av ett misslyckande genom att
behålla den bäst lämpade flottiljen där
flygutbildning i dag bedrivs och i stället lägga ner
någon annan flottilj. I stället går regeringen i sin
proposition i praktiken tvärtemot tidigare
riksdagsbeslut om att behålla fyra flygflottiljer
genom att förlägga all flygutbildningsverksamhet
från F 10 och F 16 till Malmens flygplats utanför
Linköping och kalla det för detachement.
Beslutet fattas utan att kalkyler om
merkostnaderna presenterats. Det torde handla om
många hundra miljoner kronor för flytt och
nybyggnation som kunde använts till mer angelägna
behov i samhället. Inte heller har en miljöprövning
gjorts. Verksamheten kan således stoppas när den
prövas mot miljöbalken, och då har en lång rad icke-
beslut under flera år inte lett någonstans.
Regeringens handläggning av hela flygskoleärendet
imponerar föga.
Miljöpartiets syn är att säkerhetspolitiska behov
och försvarsekonomiska överväganden borde ha väglett
urval av såväl flygflottiljer som placering av
flygskoleverksamhet snarare än partitaktiska och
regionalpolitiska hänsynstaganden. Ett fortsatt
slöseri med skattemedel, undermåliga beslutsunderlag
och omfattande ovisshet är oacceptabelt.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2001/02:Fö204 av Lennart Hedquist (m):

1. Riksdagen beslutar att en flygstridsskola, med en
verksamhet som innefattar F 20:s verksamhet samt
GFU och GTU, skall inrättas i Uppsala den
1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt
regeringen bestämmer i enlighet med vad som anförs
i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om luftförsvar av
Mälardalen.

2001/02:Fö209 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att F 20 skall
överta F 16:s uppgifter och kapacitet samt
eventuellt framtida utnyttjande av förbandet i
Uppsala.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den framtida
benämningen på förbandet i Uppsala.

2001/02:Fö210 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om omprövning av beslutet
beträffande flygskolans lokalisering.

2001/02:Fö231 av Karl-Göran Biörsmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förläggning av flygskolan
till Malmen.

2001/02:Fö245 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att beslutet om att lägga
ned F 16 bör omprövas.

2001/02:Fö253 av Tuve Skånberg (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samlokalisering av
krigsflygskolorna vid F 10 i Ängelholm och F 16 i
Uppsala till Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samordning av
verksamheten vid krigsflygskolorna med den vid
Trafikflyghögskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verksamheten
vid krigsflygskolorna och Trafikflyghögskolan
skall utvecklas till ett internationellt
kompetenscentrum för flyg.

2001/02:Fö254 av Birgitta Ahlqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Norrland som Europas norra
utbildningsplats för piloter.

2001/02:Fö263 av Lars Lindblad m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en samlad militär
flygutbildning.