Försvarsutskottets betänkande

2001/02:FÖU5

Naturkatastrofer m.m.

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet 12 motioner med 16
yrkanden från den allmänna motionstiden. 7 yrkanden
rör det förebyggande arbetet för att minska skadorna
när en naturkatastrof inträffar, och 9 yrkanden tar
upp frågor om ekonomisk ersättning till drabbade i
samband med naturkatastrofer.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med
bl.a. hänvisning till det omfattande
beredningsarbete som för närvarande pågår inom
området. Många av de frågor som tas upp i motionerna
har uppmärksammats i detta beredningsarbete.
Särskilda yttranden har avgivits av (kd), (fp) och
(mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förebyggande arbete m.m. i samband med
naturkatastrofer
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fö214
yrkande 1, 2001/02:Fö230 yrkandena 1-3,
2001/02:Fö236 i denna del, 2001/02:Fö264 och
2001/02: Fö267.

2. Ekonomisk kompensation m.m. till
drabbade i samband med naturkatastrofer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fö213,
2001/02:Fö214 yrkande 2, 2001/02:Fö216,
2001/02:Fö220, 2001/02:Fö221, 2001/02:Fö230 yrkande
4, 2001/02:Fö236 i denna del, 2001/02:Fö238,
2001/02:Fö239 och 2001/02:Fö252.

Stockholm den 5 mars 2002

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik
Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Christer Skoog
(s), Karin Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke
Carnerö (kd), Olle Lindström (m), Ola Rask (s),
Håkan Juholt (s), Berndt Sköldestig (s), Berit
Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna
Lilliehöök (m), Erik Arthur Egervärn (c), Runar
Patriksson (fp), Björn Leivik (m) och Ingegerd
Saarinen (mp).

2001/02

FöU5

Utskottets överväganden

Förebyggande arbete m.m. i samband
med naturkatastrofer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med
hänvisning till pågående beredningsarbete
bl.a. inom Regeringskansliet.
Ett särskilt yttrande har avgivits av (kd).

Motionerna

I flera motioner tas olika frågor upp som har
anknytning till det förebyggande arbetet för att
minska skadorna i samband med inträffade
naturkatastrofer.

I två motioner av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. -
motion Fö264 (s) och Fö267 (s) - tas detta ämne upp.
Motionärerna menar att den förebyggande förmågan
måste utvecklas och att det förebyggande arbetet
prioriteras. Väl genomförda förebyggande insatser
medför såväl minskat lidande som bättre
samhällsekonomisk användning av resurserna.

I motion Fö264 (s) anförs att väl genomförda
förebyggande insatser enligt vad som framförs i
motionen är mer kostnadseffektivt än att begränsa
konsekvenserna av en redan inträffad naturolycka.
Motionärernas uppfattning är att behovet av
förebyggande åtgärder mot naturolyckor har ökat
kraftigt, och anser att det är bra att en översyn nu
skall ske av bidragssystemet. Enligt motionärerna
bör därvid även ingå att se över behovet av bidrag
för att korrigera långsamma naturliga processer.
I motion Fö267 (s) framhålls att med de
ansökningsregler som nu gäller för att söka bidrag
för förebyggande insatser mot ras i vattendrag, kan
det dröja nästan två år innan sådana ärenden kan
lösas. Det innebär att enskilda människor kommer i
kläm. De kan inte få ut några ersättningar för sina
hus och kan inte heller bo i dem. De har inte heller
resurser att låna till köp av ytterligare ett hus,
och försäkringsbolagen betalar ingen ersättning
förrän husen har rasat. Motionärerna anser att en
översyn av befintliga regler måste ske så att
enskilda människor inte skall behöva vänta så
orimligt länge på att få sin besvärliga situation
löst.
Frågor om det förebyggande arbetet tas också upp i
motion Fö230 (kd) av Jan Erik Ågren och Dan
Kihlström. I motionen pekar motionärerna på de
återkommande översvämningarna i bl.a.
Norrlandslänens älvdalar. Härvid noteras att trots
att översvämningar återkom vid flera tillfällen har
inte åtgärder vidtagits i tillräcklig omfattning för
att minska vissa av de skador som då uppstod. Det
finns ett behov av att vidta åtgärder för att säkra
de broar och vägavsnitt som visat sig vara särskilt
sårbara vid översvämningar runt om i landet.
Avstängda Europa-, läns- och riksvägar samt andra
vägar, liksom järnvägar, orsakar stora merkostnader
inte bara för reparationer och återställande utan
också för företag och enskilda (yrkande 2).
I motion Fö236 (m) i denna del av Per-Samuel
Nisser och Jan-Evert Rådhström pekar motionärerna
också på betydelsen av att göra vissa översyner för
att bl.a. öka intresset för att förebygga skador i
samband med naturkatastrofer.
I motion Fö214 (c) av Viviann Gerdin m.fl., som
bl.a. behandlar frågor om översvämningarna runt
Vänern 2002, vari föreslås att regeringen utreder
kostnader och samhällsvinster för att investera i en
kanal från Vänern till Uddevalla. I motionen
framhålls att vädrets makter tillsammans med
vattenkraftbolagens och myndigheternas agerande
försätter mark- och fastighetsägarna i en besvärlig
situation. De kan varken påverka nederbörden eller
avtappningen av vatten utan endast genom invallning
försöka begränsa skadorna.
Nuvarande lagstiftning innebär att någon maximal
avtappning för att sänka en hög vattennivå inte kan
garanteras. Vattendomarna är inte effektiva nog.
Andra vägar bör sökas. Ett uppdrag har därför getts
till Miljöbalkskommittén och frågan kommer att
diskuteras, vilket dock innebär att inga åtgärder
kommer att vidtas under de kommande åren.
Ett argument som framkommit till varför Vänerns
vatten inte kan tappas av i högre takt är den
rasrisk som uppstår längs Göta älv. Med hänsyn till
de begränsade möjligheter som erbjuds att reglera
Vänern bör regeringen ge i uppdrag att utreda andra
vattenvägar. Regeringen bör utreda kostnader och
samhällsvinster för att investera i en kanal från
Vänern till Uddevalla (yrkande 1).
I motion Fö230 (kd) föreslås också förbättrade
rutiner när det gäller förvarning om risk för
översvämningar och vattenkraftsbolagens ansvar
därvid. Man skulle kunna införa förvarningssystem i
samband med prognoser från SMHI tillsammans med
tydliga besked från vattenkraftsföretagen om vilka
nivåer som vattenmagasinen skall kunna hålla, detta
med tanke på de enorma problem som uppstått när man
tvingats släppa tusentals kubikmeter vatten per
sekund från vattenmagasinet (yrkande 3). I motionen
framhålls vidare att i samband med den senaste
tidens katastrofer har även risken för
översvämningar och dammbrott vid mindre dammar
aktualiserats. Detta visar att dammsäkerheten inte
är tillfyllest varför åtgärder för att rätta till
detta måste vidtas. Ingen kan med säkerhet säga att
vi inte kommer att drabbas av översvämningar även
kommande år (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Vid förra riksmötet behandlade utskottet i april
2001 mycket utförligt olika frågor rörande det
förebyggande arbetet för att minska skadorna vid
naturkatastrofer, dammolyckor m.m. (bet.
2000/01:FöU7). Vid tidpunkten för
utskottsbehandlingen var frågorna alltjämt många
efter översvämningarna i landet sommaren och hösten
2000. Utskottet redovisade då de olika
föredragningar i detta ärende som genomförts inför
utskottet av representanter från Försvars- och
Näringsdepartementen, länsstyrelserna i Värmland och
Västra Götaland, Statens räddningsverk samt
Försäkringsförbundet.

Utskottet redovisade också olika initiativ som
regeringen tagit, bl.a. ett uppdrag till Boverket
och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) att undersöka i vilken omfattning
risken för översvämningar behandlas i kommunernas
översiktsplaner och om det planeringsunderlag
kommunerna har tillgång till är tillräckligt för att
risken skall kunna redovisas i översiktsplanen och
beaktas vid efterföljande beslut om användningen av
mark- och vattenområden. Utskottet redovisade också
att det av regeringens skrivelse om beredskapen mot
svåra påfrestningar på samhället i fred (skr.
2000/01:52) framgick att med anledning av
översvämningarna under sommaren och hösten 2000 har
även frågan om vattendomarna och deras betydelse för
höga vattenflöden diskuterats liksom frågan om
möjligheter att inom ramen för befintlig
lagstiftning ompröva domarna.

Med anledning av de nu väckta motionerna med många
intressanta förslag om förebyggande åtgärder för att
minska skadorna vid inträffade naturkatastrofer vill
utskottet anföra följande.

Vid utskottets tidigare utskottsbehandlingar i
dessa frågor har utskottet bl.a. erinrat om att det
finns ett anslag för förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor och ett anslag för
ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Båda anslagen disponeras av Statens räddningsverk.
Av budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1
utg.omr. 6) framgår att regeringen finner ordningen
för utbetalningar från anslaget för förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor oklar
varför regeringen avser att låta genomföra en
översyn av detta system. Det framgår också att
regeringen i fråga om anslaget för ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m.m. anser det vara
viktigt att förutsättningarna och reglerna för dessa
ersättningar klarläggs av Utredningen om översyn av
räddningstjänstlagen (dir. 1999:94). Utredningen,
som i januari 2002 överlämnade sitt slutbetänkande
till försvarsministern, bereds nu inom
Regeringskansliet.
Utskottet har nu erfarit att Boverket i en
rapport, Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen,
redovisat det ovan nämnda uppdraget till regeringen
i september 2001. I rapporten redovisas hur
översvämningsfrågorna hanteras i kommunernas
översiktsplanering mot bakgrund av översvämningarna
i Sverige år 2000 samt i vilken omfattning vissa
byggnader skadades. Frågan bereds nu inom
Regeringskansliet.
Utskottet vill därtill anföra att av SMHI:s
årsredovisning för år 2000 framgår att SMHI genomför
- på Statens räddningsverks uppdrag - en översiktlig
kartering som omfattar ca 1 000 mil vattendrag.
Detta innebär att översikts-kartor över speciellt
utsatta områden utarbetas för att identifiera
kritiska områden där man bör vara restriktiv med
etableringar av bebyggelse eller annan
översvämningskänslig verksamhet. Den här
översiktliga karteringen bör sedan kompletteras med
mer detaljerade studier av den berörda kommunen.
I sammanhanget vill utskottet också anföra att
Statens räddningsverk i regleringsbrev för år 2002
fått i uppdrag att göra en översyn av nuvarande
system för att förebygga olyckor såsom t.ex. ras och
skred. Uppdraget skall redovisas senast den 1
augusti 2002.
När det gäller frågan om vattendomarna
konstaterade utskottet vid sin beredning av frågan i
april 2001 att Miljöbalkskommittén (1999:03) i ett
tilläggsdirektiv (2001:25) fått i uppdrag att gå
igenom sådana vattendomar som kan ha betydelse för
riskerna för översvämningar. Syftet med genomgången
skall vara att ta fram ett relevant underlag för en
analys av miljöbalkens bestämmelser om omprövning av
gällande tillstånd och villkor för vat-
tenanläggningar och vattenreglering.
Kommittén skall bl.a. bedöma om förutsättningarna
för omprövning är tillräckliga för att förbättra
möjligheterna att förebygga och begränsa riskerna
för översvämningar. Kommittén skall också bedöma om
de processuella reglerna är ändamålsenliga. Vidare
skall kommittén analysera om ersättningsreglerna och
bestämmelserna om rättegångskostnader lägger hinder
i vägen för angelägna omprövningar som syftar till
att förbättra t.ex. dammsäkerhet och minska riskerna
för och skadeverkningarna av översvämningar. Om
kommittén vid sin analys kommer fram till att det
finns behov av lagstiftning, skall kommittén föreslå
sådan.
Utskottet har nu erfarit att resultatet av
Miljöbalkskommitténs översyn av vattendomarna kommer
att redovisas i ett delbetänkande i juli 2002.
Utskottet har också erfarit att frågan om
utvecklingen av dammsäkerheten kommer att redovisas
i den civila proposition som regeringen kommer att
överlämna till riksdagen i mars 2002.
Av den redovisning som utskottet ovan lämnat
framgår att regeringen uppmärksammat betydelsen av
det förebyggande arbetet för att minska skadorna i
samband med inträffade naturkatastrofer som ligger
väl i linje med vad som efterfrågas i motionerna.
Huruvida behov bedöms föreligga om förbättrade
rutiner när det gäller förvarning om risk för
översvämningar m.m. eller att bygga en kanal från
Vänern till Uddevalla bör detta framkomma i det
omfattande arbete som nu pågår på olika håll.
Utskottet inser att det påbörjade åtgärdsarbetet
är omfattande och komplicerat och välkomnar
regeringens olika initiativ i dessa frågor.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört anser
utskottet det inte motiverat att nu göra några
särskilda uttalanden och inte heller att särskilt
förorda någon av de i motionerna föreslagna
åtgärderna. Motionerna Fö214 (c) yrkande 1, Fö230
(kd) yrkandena 1-3, Fö236 (m) i denna del, Fö264 (s)
och Fö267 (s) avstyrks av utskottet.

Ekonomisk kompensation m.m. till
drabbade i samband med
naturkatastrofer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med
hänvisning till pågående beredningsarbete
bl.a. inom Regeringskansliet.
Särskilda yttranden har avgivits av (mp) och
(fp).

Motionerna

Ett flertal motioner tar upp frågor rörande
ekonomisk kompensation till drabbade i samband med
naturkatastrofer.

I motionerna Fö214 (c) yrkande 2 av Viviann Gerdin m.fl., Fö216
(fp) av Runar Patriksson, Fö220 (c) av Birgitta
Sellén och Sven Bergström, Fö230 (kd) yrkande 4 av
Jan Erik Ågren och Dan Kihlström, Fö236 (m) i denna
del av Per-Samuel Nisser och Jan-Evert Rådhström,
Fö238 (v) av Marie Engström, Fö239 (s) av Hans
Stenberg och Susanne Eberstein samt Fö252 (s) av
Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist framhålls
behovet av att inrätta en katastroffond i syfte att
bl.a. hjälpa enskilda som drabbas mycket hårt
ekonomiskt i samband med inträffade
naturkatastrofer. I motionerna hänvisas bl.a. till
att återkommande översvämningar under de gångna åren
har inneburit omfattande skador för såväl kommuner,
näringsidkare som enskilda. Stora ekonomiska värden
har gått förlorade.

Regeringen bör därför utreda möjligheterna att
inrätta en katastroffond som kan användas för att
bl.a. stötta enskilda som drabbas av extraordinära
kostnader i samband med naturkatastrofer. I en del
motioner hänvisas också till att sådana fonder
byggts upp på olika sätt i bl.a. Norge, Schweiz,
Kanada, Belgien och Holland.
I motionerna finns även förslag om att ur fonden
kunna ta resurser för att arbeta förebyggande.
I motion Fö221 (m) av Lars Elinderson och Lars
Hjertén tas översvämningarna runt Vänern år 2000 upp
och statens ekonomiska ansvar i samband med detta.
Översvämningarna av Vänern berodde i huvudsak på
föråldrade vattendomar i kombination med extrema
klimat och väderförändringar, möjligen också i
kombination med en missbedömning av behovet av
avtappning av Vänern under sensommaren 2000.
Motionärerna anser därför att staten, på liknande
sätt som i Tuvefallet, skall ta sitt ekonomiska
ansvar för de följder översvämningarna i Vänern fick
för enskilda och enskilda företag.
När det gäller ersättning direkt till enskilda i
Tuvefallet övertog staten ansvaret gentemot
fastighetsägarna för de bostadsfastigheter inom
skredriskområdet som inte blev inlösta av
försäkringsgivarna.
I motion Fö213 (mp) av Matz Hammarström och Per
Lager föreslås att en klimatakut inrättas där
kommuner kan söka ekonomisk kompensation. Bakgrunden
till detta förslag framhålls i motionen är att de
snabba förändringarna av klimatet för med sig stora
påfrestningar för kommunerna. I statens budget finns
en s.k. kommunakut. Den är till för att rädda
kommuner som kommit på ekonomiskt obestånd. I
huvudsak får kommuner som drabbas av
klimatförändringarnas följder själva stå för de
extra kostnader som detta medför. Detta är givetvis
inte rimligt; vem kan t.ex. argumentera för att
Sundsvalls ekonomi bör belastas mycket hårdare av
klimatförändringarna än Vellinges eller Danderyds -
orter som inte på samma sätt drabbats av skyfallen?
I avvaktan på att få en bredare acceptans för den
radikala klimatpolitik som föreslås, yrkar
motionärerna att en särskild klimatakut inrättas.
Från denna kan översvämnings- och stormdrabbade
kommuner (inklusive landstingskommuner) söka
ekonomisk kompensation för de åtgärder de tvingats
vidta. Akuten skall fungera så snabbt och fritt från
byråkrati att den också kan bli en reell hjälp att
hålla skola, sjukvård och annan essentiell
medborgerlig service öppen under tider av
översvämningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har sedan riksmötet 1997/98 behandlat
frågan om inrättandet av en katastroffond eller
andra former av ekonomisk ersättning för skador som
uppstår i samband med inträffade naturkatastrofer.
Senast detta skedde var i april 2001 (bet.
2000/01:FöU7). Utskottet redovisade då - som
framgått - de olika föredragningar som genomförts
inför utskottet av representanter från Försvars- och
Näringsdepartementen, länsstyrelserna i Värmland och
Västra Götaland, Statens räddningsverk samt
Försäkringsförbundet med anledning av
översvämningarna som drabbade landet sommaren och
hösten 2000.

Utskottet har vid sina tidigare beredningar i
detta ärende bl.a. redovisat de anslag - 7:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor och 7:3 Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m. - som ger kommunerna ekonomisk
ersättning för förebyggande åtgärder respektive för
genomförda räddningsinsatser.
Som utskottet ovan redovisat framgår det av
budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1
utg.omr. 6) att regeringen finner ordningen för
utbetalningar från anslaget för förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra natur-olyckor oklar
varför regeringen avser att låta genomföra en
översyn av detta system. Det framgår också av
budgetpropositionen att regeringen i fråga om
anslaget för ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m. anser det är viktigt att
förutsättningarna och reglerna för dessa
ersättningar klarläggs av Utredningen om översyn av
räddningstjänstlagen (dir. 1999:94). Utredningen,
som i januari 2002 överlämnade sitt slutbetänkande
(SOU 2002:10) till försvarsministern, bereds nu inom
Regeringskansliet.
När utskottet i april 2001 behandlade
motionsyrkanden om inrättandet av en katastroffond
eller andra former av ekonomisk ersättning för
skador som uppstår i samband med inträffade
naturkatastrofer redogjorde också utskottet för
riksdagens beslut att på tilläggsbudget för år 2000
bevilja att högst 100 miljoner kronor av anslaget A2
Bidrag för särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting får användas för att bistå kommuner som
har haft betydande kostnader till följd av
översvämningar i juli 2000. Finansutskottet anförde
med anledning av detta beslut att frågan om
ersättning till de översvämningsdrabbade kommunerna
i Mellansverige borde prövas i samma former som
gäller för de Norrlandskommuner som tidigare i
sommar drabbades av översvämningar (bet.
2000/01:FiU3).
Utskottet har nu erfarit att 65 miljoner kronor
har beviljats i ersättning till de
översvämningsdrabbade kommunerna för kostnader till
följd av översvämningarna.
Utskottet vill i detta sammanhang också peka på
utredningsförslaget i betänkandet (SOU 2001:105)
Extraordinära händelser i kommuner och landsting om
att kommuner och landsting får rätt att, om det
finns synnerliga skäl, stödja enskild som drabbats
av extraordinär händelse. Stödet skall vara ett led
i kommunens eller landstingets egen krishantering
och får endast ges i begränsad omfattning.
Utredningen bereds nu inom Regeringskansliet.
Med anledning av yrkandena om inrättandet av en
katastroffond vill utskottet anföra att regeringen i
propositionen (prop. 2001/02:10) anfört att den
delar Sårbarhets- och säkerhetsutredningens och
Försvarsberedningens uppfattning att en
katastroffond för ersättning till enskilda vid
extrema situationer inte skall inrättas. Regeringen
anförde vidare att det dock är önskvärt med en högre
grad av konsekvens vid bedömningen av om staten bör
ta på sig ett ersättningsansvar. Utskottet instämmer
i detta. Regeringen avser att återkomma till denna
fråga i den civila propositionen i mars 2002.
Som utskottet ser det har regeringen på olika sätt
uppmärksammat frågor om ekonomisk ersättning till
drabbade för skador som uppstår i samband med
inträffade naturkatastrofer. Utskottet ser mycket
positivt på detta och bedömer att de
utredningsinitiativ m.m. som regeringen nu tagit
kommer att behandla frågeställningar av det slag som
aktualiserats i motionerna. Utskottet utgår från -
där behov om ekonomisk kompensation bedöms föreligga
- att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder. Några
särskilda uttalanden därutöver anser utskottet inte
vara påkallat. Motionerna Fö213 (mp), Fö214 (c)
yrkande 2, Fö216 (fp), Fö220 (c), Fö221 (m), Fö230
(kd) yrkande 4, Fö236 (m) i denna del, Fö238 (v),
Fö239 (s) och Fö252 (s) avstyrks av utskottet.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

. Förebyggande arbete m.m. i samband med
naturkatastrofer (punkt 1) (kd)

..
av Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd).

Under senare år har Sverige blivit utsatt för svåra
naturkatastrofer som i huvudsak orsakats av stora
vattenmängder beroende på kraftig nederbörd
och/eller hastig snösmältning. Kraftig storm upp
till orkanstyrka har även bidragit till svåra
problem. De skador som åsamkats både mark,
bebyggelse, el- och telenät samt människor är
omfattande.

I betänkandet 2001/02:FöU5 påpekas att flera
utredningar och kommittéer tillsatts för att finna
regler och bestämmelser som kan medverka till att de
flödande vattenmängderna blir mindre hotfulla.
Kristdemokraterna har vid flera tillfällen påpekat
nödvändigheten av dels att beredskapen för
översvämningar måste öka, dels att särskilt utsatta
områden behöver kartläggas för att
katastrofsituationer skall kunna förebyggas och
undvikas.
Kristdemokraterna har också vid flera tillfällen
pekat på behovet av samverkan mellan olika
offentliga och frivilliga instanser för att dels
förebygga katastrofer, dels medverka med praktiska
insatser när katastrofen är ett faktum. Det skall
aldrig behöva råda oklarheter om ansvar och
befogenheter för olika insatser vid katastrofer och
andra nödsituationer.
Kristdemokraterna anser att det är positivt att
ett omfattande beredningsarbete pågår rörande flera
frågor för att minska skadorna vid naturkatastrofer,
dammolyckor m.m. Det är också positivt att frågan om
vattendomarna och deras betydelse för höga
vattenflöden diskuterats av regeringen samt om
möjligheter att inom befintlig lagstiftning ompröva
domarna samt att regeringen för närvarande bereder
frågan om anslag för ersättning vid räddningstjänst
m.m.
Men eftersom frågan om ledning och ansvar vid
katastrofer är mycket aktuell och akut anser
Kristdemokraterna att det är angeläget att frågan om
naturkatastrofer behandlas med skyndsamhet och inte
läggs under rubriken "pågående utredning" alltför
länge. Det är också angeläget att begreppet
helhetssyn får en framträdande position vid
planeringen för framtida förebyggande och aktiva
insatser för naturkatastrofer.

2. Ekonomisk kompensation m.m. till drabbade
i samband med naturkatastrofer (punkt 2)
(fp)

av Runar Patriksson (fp).

Arvika med omnejd, Dalarna och Norrland visar på
behovet av en katastroffond för oväntade katastrofer
på grund av regn eller andra oförutsägbara
händelser.

De händelser som i inledningen har omnämnts har ju
förorsakat stora utgifter som har utbetalats direkt
från statsbudgeten. Medel har då anvisats från
konton med redan planerade projekt. Detta får därför
också konsekvenser i negativ riktning på andra orter
i landet där inte olyckan varit framme, men där en
investering t.ex. i ett vägbygge har fått stå
tillbaka på grund av översvämningar och liknande.
Vid besök hos drabbade efter Byälven och hos
jordbrukare vid Vänern förstår man att en
katastroffond snarast borde inrättas innehållande
betydande belopp för att snabbt kunna ersätta
drabbade och snabbt kunna sätta in hjälp-åtgärder
varhelst man drabbas i landet. Snabb hjälp kan
förhindra mycket onödigt lidande och spara pengar.

1. Ekonomisk kompensation m.m. till drabbade i
samband med naturkatastrofer (punkt 2) (mp)

2.
av Ingegerd Saarinen (mp).

De kraftiga stormar och översvämmningar vi upplevt
de senaste åren är just den typen av
klimatstörningar som FN:s International Panel on
Climate Change (IPCC) varnat för. Klimatstörningarna
beräknas ge Sverige 30 % ökad nederbörd och
omfattande regnväder blir alltmer av ett
normaltillstånd. Stormar och översvämningar skapar
stor materiell skada för såväl kommuner och
landsting som enskilda men det drabbar olika
kommuners ekonomier olika hårt. Det kan knappast
vara rimligt att Sundsvalls kommun belastas mycket
hårdare av klimatförändringarna än till exempel
Danderyds kommun.

Det är därför bra att regeringen, i linje med
Miljöpartiets intentioner, genomför en översyn av
systemet för utbetalningar från anslaget för
förebyggande åtgärder mot naturkatastrofer. Det är
också mycket positivt att regeringen i sin
tilläggsbudget beviljat 100 miljoner kronor för att
bistå kommuner och landsting som haft betydande
kostnader till följd av översvämmningarna i juli
2000. I praktiken kommer detta anslag att fungera
som en slags klimatakut i linje med Miljöpartiets
förslag. Likaså ser vi med tillfredställelse på det
utredningsförslag som nu bereds på Regeringskansliet
för att se över möjligheterna för kommuner och
landsting att inom ramen för den egna
krishanteringen stödja enskilda som drabbats hårt av
klimatrelaterade skador.
Klimatrelaterade skador genom översvämningar och
stormar förväntas öka de kommande åren. Miljöpartiet
kommer fortsätta att bevaka i vilken utsträckning
samhällets gemensamma ersättning till enskilda,
kommuner och landsting tillgodoser drabbades behov.
Finner vi att klimatstörningarna på ett orimligt
sätt drabbar enskilda, kommuner och landsting utan
att staten tar ett gemensamt ansvar, återkommer vi i
frågan.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2001/02:Fö213 av Matz Hammarström och Per Lager
(mp):

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter
utreda hur kommuner som särskilt drabbas av
klimatförändringsrelaterade väderfenomen skall kunna
kompenseras genom en "klimatakut".

2001/02:Fö214 av Viviann Gerdin m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
kostnader och samhällsvinster genom att investera
i en vattenväg från Vänern till Uddevalla.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
snarast utreder möjligheterna att inrätta en
katastroffond för att människor som drabbats av
översvämningar skall hållas ekonomiskt skadefria.

2001/02:Fö216 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en katastroffond.

2001/02:Fö220 av Birgitta Sellén och Sven Bergström
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning
i syfte att tillskapa en fond för naturkatastrofer.

2001/02:Fö221 av Lars Elinderson och Lars Hjertén
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om översvämningarna av Vänern
hösten och vintern 2000.

2001/02:Fö230 av Jan Erik Ågren och Dan Kihlström
(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
genomgång av dammsäkerheten i landet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
åtgärder för att säkra de broar och vägavsnitt som
visat sig vara särskilt sårbara vid de senaste
årens omfattande översvämningar runt om i landet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förbättrade rutiner när det gäller förvarning om
risk för översvämningar och vattenkraftbolagens
ansvar i samband därmed.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
utredning om en nationell katastroffond.

2001/02:Fö236 av Per-Samuel Nisser och Jan-Evert
Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om översvämningsproblemen i
Vänern vad gäller katastroffond, regleringar av
vattensystemen, räddningstjänstlagen och samordning
av ansvar vid katastrofer.

2001/02:Fö238 av Marie Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att
bygga upp en fond för att både förebygga och ersätta
skador vid naturkatastrofer.

2001/02:Fö239 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om inrättandet av en katastroffond.

2001/02:Fö252 av Lars U Granberg och Birgitta
Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell fond vid
naturkatastrofer.

2001/02:Fö264 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förebyggande åtgärder mot
översvämningar.

2001/02:Fö267 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om naturolyckor såsom
risker vid ras i vattendrag.