Försvarsutskottets betänkande

2001/02:FÖU1

Totalförsvarsbudgeten för år 2002

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslag, bemyndiganden, investeringsplaner och
avgiftsuttag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för
år 2002. Sammanlagt föreslås anslag inom
utgiftsområdet på 45,8 miljarder kronor, varav till
det militära försvaret 41,6 miljarder, till det
civila försvaret 2,0 miljarder och till
politikområdet Skydd mot olyckor 1,1 miljarder
kronor. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna
reserverar sig mot utskottets ställningstagande.
Vänsterpartiet vill omfördela 25 miljoner kronor
från det militära materielanslaget till anslaget
till Kustbevakningen medan Kristdemokraterna från
det militära materielanslaget vill föra över 500
miljoner kronor till det militära anslaget för
förbandsverksamhet och 20 miljoner kronor till
Kustbevakningen. Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet liberalerna vänder sig i skilda motioner
mot själva anslagsindelningen.

När det gäller det militära försvaret förordar
utskottet att riksdagen godkänner den av regeringen
föreslagna respektive inriktningen för 2002 för
förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till
samhället, beredskap och materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling. Reservationer avges
av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och
Vänsterpartiet.
Utskottet föreslår också att riksdagen lämnar
begärda bemyndiganden för materiel- och
anläggningsanskaffning.
När det gäller det civila försvaret föreslår
utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag
om anslag, bemyndiganden, investeringsplaner och
avgiftsuttag för de olika funktionerna inom det
civila försvaret.
När det gäller politikområdet Skydd mot olyckor
föreslår utskottet att riksdagen bifaller
regeringens förslag om anslag, bemyndiganden och
investeringsplaner även inom detta område.
I fråga om ett gemensamt system för
radiokommunikation med TETRA-standard anser
utskottet att det system som Rikspolisstyrelsen nu
börjat utveckla skall byggas på ett sådant sätt och
med så hög kvalitet att förutsättningarna finns att
det på sikt kan utvecklas till ett landstäckande
gemensamt system för andra samhällsviktiga
verksamheter, såsom kommunal och statlig
räddningstjänst, kustbevakning, tull, hälso- och
sjukvård, Försvarsmaktens verksamhet, SOS alarmering
m.fl. Utskottet anser att detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för
budgetåret 2002

- Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde
6 Totalförsvar för budgetåret 2002 i enlighet med
vad utskottet föreslår (bilaga 2). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
(utg.omr. 6) punkt 27 och avslår motionerna
2001/02:Fö202, 2001/02:Fö205, 2001/02: Fö228
yrkandena 6–8, 2001/02:Fö244, 2001/02:Fö255
yrkande 16, 2001/02:Fö257, 2001/02:Fö274
yrkandena 3–7, 2001/02:Fö3 yrkande 2 och
2001/02:Fö17 yrkande 4.
-
- Riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en
kredit om 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret
om krig, krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 1.
-
- Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvars-makten för perioden
2002–2004. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 7.
-
- Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Överstyrelsen för civil
beredskap, såvitt avser Funktionen Civil ledning,
för perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 9.
-
- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Överstyrelsen för civil beredskap disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt
belopp om 200 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 12.
-
- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Statens räddningsverk disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för bered-skapsinvesteringar
till ett sammanlagt belopp om 670 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
(utg.omr. 6) punkt 14.
-
- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar
till ett sammanlagt belopp om 200 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
(utg.omr. 6) punkt 16.
-
- Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Post- och telestyrelsen,
såvitt avser Funktionen Telekommunikationer m.m.,
för perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 17.
-
- Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen
Telekommunikationer m.m., till sammanlagt högst
100 000 000 kr under 2002. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 19.
-
- Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen
Energiförsörjning, till sammanlagt högst
200 000 000 kr under 2002. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 21.
-
- Riksdagen bemyndigar regeringen att, genom en
kredit i Riksgäldskontoret om högst
21 500 000 000 kr, tillgodose Försvarets
materielverks behov av rörelsekapital för
budgetåret 2002. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 22.
-
- Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarets materielverk för
perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 23.
-
- Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Kustbevakningen för perioden
2002-2004. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 24.
-
- Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Statens räddningsverk,
såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för
perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 26.
-
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (fp)

2. Inriktning för förbandsverksamheten

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning
för 2002 för förbandsverksamheten. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
(utg.omr. 6) punkt 2 och avslår motionerna
2001/02:Fö228 yrkandena 1–3, 2001/02: Fö247 och
2001/02:Fö255 yrkandena 3, 4, 7, 8, 14 och 15.
Reservation 5 (kd, m)
Reservation 6 (v)

3. Inriktnig för incidentinsatser

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning
för 2002 för incidentinsatser. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 3.

4. Inriktning för beredskap

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning
för 2002 för beredskap. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 5.

5. Inriktning för stöd till samhället

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning
för 2002 för stöd till samhället. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 4.

6. Inriktning av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning
för 2002 för materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 6 och avslår motionerna 2001/02:Fö4 yrkande
1, 2001/02:Fö228 yrkande 5 och 2001/02:Fö251.
Reservation 7 (m)

7. Bemyndigande för materiel m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge
beställningar av materiel, forskning och
teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel
efter 2002 för dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst 79 400 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
(utg.omr. 6) punkt 8.

8. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:3
Funktionen civil ledning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
i fråga om ramanslaget 6:3 Funktionen Civil
ledning, genomföra beställningar av
kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser
och signalskydd så att behovet av anslagsmedel
efter 2002 för dessa och tidigare beställningar
uppgår till högst 62 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 10.

9. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:4
Funktionen Försörjning med industrivaror

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Försörjning
med industrivaror, godkänna avtal om nya
beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel
efter 2002 för dessa och tidigare beställningar
uppgår till högst 14 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 11.

10. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:5
Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge
beställningar av skyddsrum och ledningsplatser
m.m., så att behovet av anslagsmedel efter 2002
för dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 135 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 13.

11. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:8
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
i fråga om ramanslaget 6:8 Funktionen Hälso- och
sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar,
såvitt avser beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare
avtal och beställningar uppgår till högst
9 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 15.

12. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:9
Funktionen Telekommunikationer m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
i fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen
Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustningar och anläggningar för
beredskapsåtgärder och åtgärder för att minska
påfrestningen på samhället i händelse av en svår
påfrestning, så att behovet av anslagsmedel efter
2002 för dessa och tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst 200 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
(utg.omr. 6) punkt 18.

13. Bemyndigande i fråga om ramanslaget
6:11 Funktionen Transporter

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
i fråga om ramanslaget 6:11 Funktionen
Transporter, godkänna avtal och beställningar,
såvitt avser tjänster, utrustningar och
anläggningar för beredskapsåtgärder, så att
behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 25 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 20.

14. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och
andra naturolyckor

Riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor, besluta om
bidrag så att behovet av anslagsmedel efter 2002
exklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 28 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 25.

15. Gemensamt system för
radiokommunikation

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför om ett landstäckande
gemensamt system för radiokommunikation. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Fö6
yrkande 17, 2001/02:Fö10 yrkande 10 och
2001/02:Fö260.

Stockholm den 20 november 2001

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik
Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Stig Sandström
(v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m), Rolf
Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s),
Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna
Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Berndt
Sköldestig (s) och Lennart Klockare (s).

2001/02

FöU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
budgetproposition för 2002 (prop. 2001/2002:1)
utgiftsområde 6 Totalförsvar – jämte tillhörande
motioner.
Utskottet har som ett led i sin beredning fått
föredragningar, dels av företrädare för
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om
materielplane-ringen inom det militära försvaret,
dels av företrädare för Statskontoret om
kommunikationssystemet TETRA. Utskottet har
härutöver i vissa frågor inhämtat sakupplysningar
från Regeringskansliet och berörda
försvarsmyndigheter.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Omfattning

Utgiftsområde 6 Totalförsvar omfattar politikområdet
Försvarspolitik och politikområdet Skydd mot
olyckor. Politikområdet Försvarspolitik består av
det militära försvaret och det civila försvaret.
Politikområdet Skydd mot olyckor omfattar
förebyggande, konsekvensbegränsande och
skadeavhjälpande åtgärder avseende olyckor.
Regeringen avser under våren 2002, med anledning av
bl.a. Sårbarhets- och säkerhetsutredningens
betänkande (SOU 2001:41), förelägga riksdagen en
proposition om civila beredskapsfrågor. Det kan då
bli aktuellt att förändra indelningen i
politikområden för utgiftsområdet.

Försvarspolitik

Politikområdets omfattning

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd
beredskap definierat totalförsvar som verksamhet som
behövs för att förbereda Sverige för krig. Under
högsta beredskap är totalförsvar all
samhällsverksamhet som då skall bedrivas.
Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en
organisation. Med totalförsvarets resurser avses
alla de resurser som finns för totalförsvarets
verksamhet. Politikområdet Försvarspolitik omfattar
planering, förberedelser och utnyttjande av
totalförsvarets resurser för att lösa de av
riksdagen angivna uppgifterna samt att på andra sätt
stödja svensk säkerhetspolitik. Försvarspolitiken
omfattar det militära försvaret och det civila
försvaret. De totalförsvarsgemensamma verksamheterna
har till huvudsaklig uppgift att stödja övriga
verksamheter inom politikområdet.

Försvarspolitikens mål och inriktning

Försvarspolitiken skall bidra till att bevara vårt
lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta
militära hot som direkt berör Sverige.
Internationellt skall vi bidra till fred och
säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande
och humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall kunna användas för
följande huvudändamål:

1. försvara Sverige mot väpnat angrepp,
2.
· hävda vår territoriella integritet,
·
·. bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
·..
· stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred.
·
Det svenska totalförsvaret genomgår en omfattande
reformering och effektivisering. Inriktningen är att
utveckla det svenska försvaret från invasionsförsvar
till ett flexibelt insatsförsvar med förmåga till
anpassning. Det svenska försvaret skall kännetecknas
av ständig utveckling och förnyelse, hög teknologisk
nivå, ekonomisk effektivitet och folkförsvar. Under
2002 kommer utvecklingsarbetet att följas upp och
drivas vidare.

Samtidigt som invasionshotet ter sig avlägset för
de närmaste 10 åren, förutsatt att vårt land har en
grundläggande försvarsförmåga, så har andra hot mot
vårt samhälle fått ökad aktualitet. Exempel på denna
typ av hot är NBC-hotet (nukleära, biologiska och
kemiska vapen) samt hotet mot informationssamhället.
Det nya insatsförsvaret ger Sverige en förmåga att
försvara landet utifrån dagens säkerhetspolitiska
förutsättningar. Den nya strukturen skapar dessutom
förutsättningar för att utveckla och förändra
försvarets resurser över tiden. Därigenom skapas
både flexibilitet och förmåga till anpassning.
Försvarsreformen syftar samtidigt till att utveckla
samhällets förmåga att möta hot inom det vidgade
säkerhetsbegreppets ram. I
försvarsbeslutspropositionen innevarande höst
utvecklar regeringen närmare hur försvaret skall
inriktas under perioden 2002–2004.
Regeringen avser att under våren 2002 lämna en
proposition till riksdagen om civila
beredskapsfrågor. I propositionen kommer att avges
förslag med anledning av Sårbarhets- och
säkerhetsutredningens betänkande (SOU 2001:41), dels
den genomgång som för närvarande utförs av
departementen avseende behov av åtgärder och
författningsreglering inom de områden som kan bli
berörda vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
De europeiska ländernas gemensamma förmåga att
förhindra eller dämpa väpnade konflikter och
mänskligt lidande är en viktig del i den nya
säkerhetspolitiska situationen på vår kontinent. För
Sverige är ett brett deltagande i det europeiska
samarbetet och vårt bidrag till gemensam
säkerhetsfrämjande verksamhet och krishantering av
central betydelse. Sverige skall fullt ut delta i
den europeiska krishanteringen. Vårt deltagande i
internationella insatser och arbetet med att utforma
och förstärka EU:s krishanteringsförmåga såväl
militärt som civilt kommer att ställa stora krav.
Mot denna bakgrund skall vår förmåga att delta i
både militära och civila fredsfrämjande och
humanitära operationer fortsätta att utvecklas.
Det säkerhetsfrämjande arbetet är en viktig del i
arbetet för att öka säkerheten i norra Europa. Det
nordiska samarbetet utgör grunden i detta arbete.
Därutöver är kontakterna med staterna kring
Östersjön samt EU-länderna och USA prioriterade.
Försvarsreformen innebär att vi får ett försvar som
både är anpassat till dagens säkerhetspolitiska
förhållanden och har en beredskap att följa
utvecklingen mot förändrade hot i framtiden.

Beredskapskredit för totalförsvaret

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens
förslag om en beredskapskredit för totalförsvaret.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag (punkt 1) om
beredskapskredit för totalförsvaret.

Propositionen

Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en
kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kr för
budgetåret 2001 om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger. Regeringen
anser att ett motsvarande bemyndigande, avseende
samma belopp, bör lämnas för budgetåret 2002.

Beredskapskrediten skall säkerställa att en
nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller
fördröjs därför att regeringen inte disponerar
erforderliga betalningsmedel. Krediten är beräknad
att täcka de utgifter som motsvarar en månads
beredskapshöjande verksamhet. Krediten är beräknad
att utnyttjas i ungefär lika delar mellan militärt
och civilt försvar.
Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen
att återkomma till riksdagen med redovisning av
behovet av medel för den fortsatta verksamheten.
Regeringen föreslår (förslag nr 1) att riksdagen
för år 2002 bemyndigar regeringen att utnyttja en
kredit om 40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret.
Krediten skall kunna utnyttjas om krig, krigsfara
eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.

Utskottets ställningstagande

Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §)
skall riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet
under krig, krigsfara och andra utomordentliga
förhållanden av medel för rikets försvar.
Beredskapskrediten skall säkerställa att en
nödvändig beredskaphöjning – eller andra åtgärder
som behövs för att förstärka Sveriges
försvarsberedskap – inte förhindras eller fördröjs
på grund av att regeringen inte disponerar
erforderliga medel. Utskottet föreslår därför att
riksdagen bifaller regeringens förslag till bered-
skapskredit för totalförsvaret.

Det militära försvaret

Utgiftsutvecklingen

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 21–23) anfört om
utgiftsutvecklingen.

Propositionen

Regeringen anför att det ekonomiska utfallet för
2000 sammantaget innebar att utgifterna för det
militära försvaret understeg tilldelade medel
(inklusive anslagssparande) med ca 480 miljoner
kronor. För anslagen 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser och 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknik-utveckling uppgick det samlade
anslagssparandet till ca 1 160 miljoner kronor. För
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
utnyttjades däremot en anslagskredit om ca 680
miljoner kronor, ca 120 miljoner kronor över den av
regeringen medgivna krediten.

Försvarsmakten anger som förklaring till detta
överskridande bl.a. att takten i omstruktureringen
varit lägre än planerat och att besparingar i
verksamhet och organisation inte fallit ut i
planerad omfattning. Vidare anger För-svarsmakten
att de höga olje- och drivmedelspriserna under 2000
har medfört ökade utgifter om 130 miljoner kronor.
Härutöver har vid de förband som avvecklats fler
totalförsvarspliktiga än planerat valt att fullfölja
sin grundutbildning, vilket medfört ökade utgifter
om 90 miljoner kronor. Utgifter för inlösen av
fastigheter som Försvarsmakten lämnar, men som inte
kan avskiljas, uppgår till 45 miljoner kronor.
Vidare har utgifter för utlösta skadeståndsklausuler
för fastigheter uppgått till ca 30 miljoner kronor.
Slutligen har Försvarsmakten missbedömt
lönekostnaderna med cirka 300 miljoner kronor.
Regeringen anför vidare att Försvarsmakten vid
flera tillfällen under 2000 har reviderat uppdragen
till förband, skolor och centrum till både innehåll
och ekonomisk omfattning.
Det ekonomiska läget har under det första halvåret
2001 varit fortsatt ansträngt, vilket under våren
har föranlett en reducering av all påverkbar
förbandsverksamhet för att undvika ett
överutnyttjande av ramen för anslagna medel.
Regeringen säger sig noggrant följa utvecklingen
av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m., särskilt inom förbandsverksamheten. På
tilläggsbudget till statsbudgeten i samband med 2001
års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat
om en överföring av ca 704 miljoner kronor från
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling till anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. vilket
balanserar det ovan angivna överskridandet under
2000. Härigenom skapas förutsättningar för att
verksamheten skall kunna genomföras enligt planerad
inriktning. Ytterligare en överföring av medel
mellan anslagen föreslår regeringen på
tilläggsbudget till statsbudgeten i föreliggande
proposition. Från anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
överförs sålunda 300 miljoner kronor till anslaget
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för att
möjliggöra att Försvarsmaktens ekonomi och
verksamhet skall kunna vara i balans inför 2002.
Riksrevisionsverket (RRV) har riktat allvarlig
kritik mot Försvarsmakten i sin årliga
revisionsrapport och angett att orsakerna till
överskridandet berott på brister i styrningen och
kontrollen av verksamheten samt en bristfällig
prognosverksamhet. Ekonomistyrningsverket har på
regeringens uppdrag i juni 2001 redovisat en
förstudie med förslag på förbättringsåtgärder
rörande myndighetens planerings-, styrnings-,
uppföljnings- och utvärderingsprocess,
prognoshanteringen samt behov av ekonomisk kompetens
i beslutsprocessen. Regeringen har uppdragit åt
Försvarsmakten att i samverkan med ESV genomföra de
av ESV föreslagna förbättringsåtgärderna.
Regeringen beräknar att utgifterna inom det
militära försvaret kommer att uppgå till
40 981 miljoner kronor under 2001.
Regeringen vill understryka att det är mycket
allvarligt när genomförandet av planerad verksamhet
inte ryms inom tillgängliga ekonomiska ramar. Det är
regeringens uppfattning att händelserna under 2000
och rapporteringen i kvartals- och delårsrapporter
samt prognoser tyder på att det inom Försvars-makten
inte heller uppmärksammades, eller fanns tydliga
signaler på risk för överskridanden. Dessa
förhållanden kan inte accepteras.
Regeringen anser att de åtgärder som den vidtagit,
tillsammans med Försvarsmaktens besparingsåtgärder
och andra åtgärder, förbättrar förutsättningarna för
att Försvarsmakten skall kunna skapa balans mellan
planerad verksamhet och tilldelade resurser. Det är
regeringens avsikt att noggrant följa utvecklingen
framöver.

Resultatbedömning

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 23–49) har anfört om
resultatbedömning. Redovisningen utgör ett
sammandrag. För en fullständig redovisning hänvisas
till propositionen.

Propositionen

Grunder för redovisningen

Regeringen påpekar att försvarsutskottet (bet.
2000/01:FöU1) angett att det saknar en koppling
mellan de olika genomförda verksamheterna och
tillhörande kostnader. Utskottet ansåg vidare att
möjligheterna att jämföra resultatutvecklingen
mellan olika år bör förbättras. Härvid bör det
enligt utskottet framgå hur olika förmågor har
utvecklats, vilken effekt åtgärder har haft för att
komma till rätta med tidigare brister, vilka brister
som kvarstår och skälen till detta. Därutöver önskar
utskottet, refererar regeringen, en ytterligare
precisering av kriterierna för bedömning av
förmågor.

Regeringen säger sig därför i regleringsbrevet för
2001 ha uppdragit åt Försvarsmakten att i
årsredovisningen för 2001 redovisa hur genomförd
verksamhet har bidragit till operativ förmåga och
strategiska kompetenser.
Regeringskansliet arbetar, i dialog med
Försvarsmakten, med att ytterligare utveckla hur
genomförd verksamhet inom Försvarsmakten har
bidragit till utvecklingen av operativ förmåga och
kompetenser. Regeringen avser att i kommande
budgetproposition ta ytterligare steg när det gäller
resultatredovisningen till riksdagen.
Vid bedömningen av Försvarsmaktens förmåga som
resultat av verksamheten under 2000 har regeringen
tillämpat följande bedömningsgrunder:

· God: Resurser (kapaciteten) motsvarar eller
överstiger behovet. Uppgifterna kan lösas.
·
· Godtagbar: Brister och störningar nedsätter
handlingsfriheten och förmågan. Uppgifterna kan
dock i huvudsak lösas.
·
· Icke godtagbar: Svåra brister. Uppgifterna kan
inte lösas.
·
Regeringen redovisar resultatbedömningen samlat för
Försvarsmaktens operativa förmåga samt i
verksamhetsgrenarna Förbandsverksamhet,
Incidentinsatser, Stöd till samhället, Beredskap,
Internationella insatser och Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling.

Bedömning av Försvarsmaktens operativa förmåga

Regeringen refererar till Försvarsmaktens
årsredovisning för 2000 i vilken det bl.a. anförs:

Försvar mot väpnat angrepp

Förmågan bedöms godtagbar. Brister finns dock
avseende skydd mot NBC-stridsmedel,
informationskrigföring och förmågan att möta hot och
insatser med kryssningsmissiler.

Hävda vår territoriella integritet

Förmågan är godtagbar. Begränsningar föreligger dock
alltjämt avseende förmågan att ingripa mot främmande
undervattensverksamhet.

Bidra till fred och säkerhet i omvärlden

Förmågan är godtagbar. De främsta bristerna är i
första hand relaterade till förmågan att genomföra
fredsframtvingande insatser, där vissa materiella
och utbildningsmässiga brister föreligger.

Stärka det svenska samhället

Förmågan är godtagbar. Förmågan har under året
förbättrats främst genom ökad samverkan med ett
antal civila myndigheter.

Förmåga till anpassning

Förmågan bedöms godtagbar. Under året har den
militärstrategiska planeringen påbörjats, vilket har
resulterat i Försvarsplan 2000 Grunder. Utifrån
denna har sedan planeringsförutsättningar samt
direktiv för operativ, taktisk och territoriell
planering getts ut. Då den operativa planeringen är
genomförd avser Försvarsmakten genomföra en
realiserbarhetsprövad kris- och
anpassningsplanering. Denna planering bedöms inte
ske förrän tidigast 2002.

Försvarsmaktens samlade operativa förmåga

Försvarsmakten bedömer, mot bakgrund av nuvarande
säkerhets- och försvarspolitiska läge, att förmågan
att lösa de av statsmakterna ställda uppgifterna
sammantaget är godtagbar.

Regeringen gör ingen annan bedömning än
Försvarsmakten när det gäller Försvarsmaktens
operativa förmåga i olika avseenden liksom i fråga
om den samlade operativa förmågan.

Förbandsverksamhet

Operativa lednings- och underhållsförband

De operativa lednings- och underhållsförbanden har
omorganiserats. Sedan den 1 juli 2000 består de
bl.a. av Högkvarteret, Operativa insatsledningen med
stabsförband, operativ transportbataljon och
marktelebataljon.

Den 1 juli 2000 överlämnade de dåvarande
militärområdesstaberna den operativa och
territoriella ledningen till Operativa
insatsledningen respektive de fyra
militärdistrikten. Samtidigt lades
fördelningsstaberna, marinkommandona och
flygkommandona ned och överlämnade den taktiska
ledningen till Operativa insatsledningen.
Under 2000 har i huvudsak följande verksamhet
genomförts.

· Inom Högkvarteret har en övning kopplad till
kris- och krigsuppgifter genomförts.
·
· Uppdrag har getts från Högkvarteret till
Operativa insatsledningen och militärdistrikten
om utveckling och anpassning av operativ och
territoriell verksamhet inom ramen för pågående
kris- och krigsfallsplanering.
Uppgiftstilldelningen mellan olika delar av den
nya ledningsorganisationen har klarlagts.
·
· Underhållsregementena har under året med mindre
delar deltagit i ordinarie övningsverksamhet.
Övning av underhålls- och sjukvårdssystem och
kompletta s.k. underhållskedjor har däremot
endast kunnat genomföras i begränsad omfattning.
·
· Övergången till central- och arsenalsförråd och
avveckling av materiel har fortsatt.
Säkerhetsskyddet för stöldbegärlig materiel har
förbättrats.
·
· Inom Operativa insatsledningen har förberedelser
påbörjats för organisationsenhetens flyttning
till Täby/Näsby park.
·
Regeringen konstaterar att de organisatoriska
förändringar som riksdagen beslutade våren 2000 har
genomförts som planerat.

Regeringen anser det vara mycket viktigt att
övningsverksamheten ökas efterhand som delarna i den
nya lednings- och underhållsorganisationen inrättas
på avsedda platser. Detta gäller i synnerhet
Operativa insatsledningen.
Regeringen framhåller att i de fall som den nya
ledningsorganisationen har prövats, t.ex. vid stöd
till samhället i samband med översvämningarna under
sommaren och hösten 2000, så har denna i huvudsak
fungerat väl.
Härutöver konstaterar regeringen att utvecklingen
av Försvarsmaktens nya organisation för
underhållstjänst och stödverksamhet fortsatt i
enlighet med riksdagens beslut våren 2000.
Med utgångspunkt i det nuvarande gynnsamma
omvärldsläget bedömer regeringen att läget inom de
operativa lednings- och underhållsförbanden är
godtagbart.

Arméstridskrafter

Arméstridskrafterna har omorganiserats under 2000.
Avvecklingen av ett stort antal krigsförband har
påbörjats. Vid utgången av 2000 ingick bl.a.
följande förband i arméstridskrafterna: tre
artilleriregementsstaber med
artilleriledningskompanier, två
fallskärmsjägarbataljoner, två luftvärnsbataljoner
med robot 77/97, en luftvärnsbataljon med robot
70/90, två divisionsingenjörbataljoner, en Norrlands
divisionsingenjörbataljon, tre
förbindelsebataljoner, tre fältsjukhus, tre
stridsvagnstransportkompanier, fyra
militärdistriktsstaber, två
norrlandsjägarbataljoner, sex brigadledningar,
sexton mekaniserade bataljoner, fyra
brigadluftvärnsbataljoner med robot 90/70, sex
stadsskyttebataljoner och fyra haubitsbataljoner
77B.

Under 2000 har färre värnpliktiga utbildats inom
arméstridskrafterna än vad som inledningsvis hade
planerats. Som konsekvens har, hävdar Försvars-
makten, förbanden endast nått målen på grupp- och
plutonsnivå samt, för vissa förband, kompaninivå.
Enligt Försvarsmakten innebär detta bl.a. att
officerarnas förmåga att leda sammansatta större
förband i komplexa stridssituationer inte har
förbättrats jämfört med förra året.
Nedan redovisas arméstridskrafterna uppdelade på
divisionsförband, nationella skyddsstyrkor samt
armébrigadförband.
Övningarna Snöyra och Syd 2000 har medfört att
olika funktioner har samövats.
Till divisionsförbanden har en första delserie
obemannade luftfarkoster för underrättelsetjänst
anskaffats. Fortsatta leveranser av
artillerilokaliseringsradarn Arthur har skett.
Telesystem 9000 har i princip slutlevererats,
leverans av viss underhållsutrustning kvarstår.
Modifiering av luftvärnsrobotsystem 70 och 77
fortsätter. Utveckling av luftvärnsrobotsystem 23
Bamse fortsätter och en begränsad volym av systemet
har beställts. I syfte att möjliggöra
splitterskyddad trupptransport har ett stort antal
pansarterrängbilar beställts. Anskaffning av
krigsbro 5 har slutförts.
Vid de nationella skyddsstyrkorna har under året
stora förändringar ägt rum. En ny
ledningsorganisation har införts i form av fyra
militärdistrikt. Ett stort antal
territorialförsvarsförband har avvecklats.
Hemvärnets personalstyrka uppgår till ca 69 000
vilket är ca 1 000 färre än förra året. Hemvärnet
föryngras. Verksamheten uppvisar dock ett vikande
deltagande och en minskande andel fullgjorda
kontrakt. Trots detta har antalet totalt fullgjorda
timmar ökat. Samverkan och samövning med polis,
kommunledning samt den kommunala räddningstjänsten
har utvecklats.
Vid armébrigadförbanden har i huvudsak målen nåtts
på grupp- och plutonsnivå samt, för vissa förband,
på kompaninivå. Enligt Försvarsmakten har det
begränsade antalet totalförsvarspliktiga medfört få
övningar med fullt bemannade insatsförband av
kompanis och bataljons storlek. Officerarnas förmåga
att leda förband har minskat. Exempelvis har
kompanicheferna inte tillräckliga kunskaper efter
fullgjord utbildning.
Målen för ledningsförbanden som ingår i
armébrigaderna har i huvudsak nåtts. Däremot har
målen för stridsvagnsförbanden inte nåtts.
Ett mekaniserat skyttekompani för internationella
insatser har organiserats från den 1 januari 2001. I
mars 2001 beslutade regeringen att Försvarsmakten
skulle förstärka den bataljon som redan fanns på
plats i Kosovo med detta kompani.
Regeringen konstaterar att ett flertal brister som
redovisades av För-svarsmakten förra året kvarstår.
Det gäller bl.a. bristerna i stridsvagnsförbandens
utbildning samt de alltför fåtaliga
truppföringstillfällena för officerarna. Regeringen
drar slutsatsen att arméstridskrafternas
förbandsverksamhet har bedrivits på samma nivå som
under 1999. Förbanden har därmed inte kunnat
förbättra sin förmåga i önskvärd omfattning. Därmed
har heller inte förutsättningar funnits för att
förbättra yrkesofficerarnas kompetens att leda
större förband i komplexa stridssituationer.
Samtidigt har den internationella förmågan ökat.
Sammantaget bedömer regeringen därför att läget inom
arméstridskrafterna trots ovan redovisade brister är
godtagbart.

Marinstridskrafter

Inom marinstridskrafterna har under 2000 bl.a.
ingått två marinbaser samt två marina
underhållsförband, fem underhållsbataljoner, tre
underhållskompanier samt signalspaningsfartyget HMS
Orion. Inom stridsfartygsförbanden har huvudsakligen
ingått två ytstridsflottiljer (bl.a. sex korvetter,
fyra robotbåtar och tolv patrullbåtar), en
minkrigsflottilj (bl.a. åtta minröjningsfartyg och
ytterligare ett i materielberedskap, två
röjdykfartyg, fyra bojfartyg och ett minfartyg) och
en ubåtsflottilj (bl.a. fem ubåtar och ytterligare
två i materielberedskap och ett
ubåtsräddningsfartyg, inklusive en
ubåtsräddningsfarkost). Inom amfibiekåren har bl.a.
ingått en amfibiebrigadledning, amfibiebataljoner
samt två sjöstridsbataljoner (i huvudsak utrustade
med robotar, sjöminor, granatkastare och ca 180
stridsbåtar av olika typer).

Huvuddelen av lednings- och underhållsförbanden
har avvecklats och omstrukturerats under 2000.
Marintaktiska kommandot utgör en del av den
Operativa insatsledningen.
Den genomförda verksamheten har lett till att
förmågan vid ytstridsförbanden i allt väsentligt har
vidmakthållits. Förmågan till sjöminering har dock
fortsatt att nedgå.
Vid minkrigsflottiljen har genomförda insatser i
Estland, Lettland och Litauen medfört att
minröjningsförmågan har vidmakthållits. Delar av
minkrigs-förbanden har omorganiserats och överförts
till de nationella skyddsstyrkorna.
Ubåtsflottiljen har bl.a. genomfört operativa
spaningsföretag och deltagit i sjöräddning.
I enlighet med beslutad inriktning har
marinregementena, tre amfibiebataljoner,
kustartilleribataljonerna, det tunga
kustrobotbatteriet samt kustförsvarsbataljonerna
avvecklats.
Under 2001 har förbandsverksamheten inom
marinstridskrafterna reducerats kraftigt. Bland
annat genomfördes inte slutövningar.
Utbildningstiden för de totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt förkortades. Som en följd av detta
har vissa fartygsbesättningar inte nått acceptabel
utbildningsnivå och amfibieförbanden har endast fått
begränsad förmåga att uppträda i förband.
Regeringen bedömer att de organisatoriska
förändringar som riksdagen beslutade våren 2000 i
allt väsentligt har genomförts i enlighet med den
fastställda planen.
Det första fartyget av Visbyklass har sjösatts och
halvtidsmodifiering av ubåtar av Västergötlandsklass
har påbörjats. Färdigställande av tre fartyg för
minröjningsstyrkan avsedd för internationella
insatser (två av Landsortsklass och ett underhålls-
och lagfartyg) samt det fortsatta genomförandet av
halvtidsmoderniseringen av korvett av
Stockholmsklass har prioriterats.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de
marina förbandens förmåga att klara ställda krav var
godtagbar år 2000. Regeringen konstaterar att
marinstridskrafternas organisatoriska förändringar
och internationalisering genomförs i enlighet med
tidigare beslutad inriktning.
Målen för marinstridskrafternas fortsatta
grundutbildning under 2001 anses av Försvarsmakten
vara satta till den lägsta godtagbara nivån.
Reduceringarna i förbandens ekonomi sägs också ha
medfört minskningar i underhållet av materiel,
vilket lett till reducerad materiell status.
Försvarsmakten bedömer därför att uppsatta mål i
förband inte kan nås. Regeringen avser att särskilt
följa upp dessa frågor.

Flygstridskrafter

Inom flygstridskrafterna har under 2000 bl.a.
följande förband ingått: sex stridslednings- och
luftbevakningsbataljoner, 16 basbataljoner, tre JAS
39 Gripen-divisioner, åtta JA 37-divisioner, två AJS
37-divisioner, fyra centrala transportflygdivisioner
och fyra regionala transportflygdivisioner. Under
året har tre flygkommandostaber avvecklats.

Lednings- och underhållsförbanden har genomfört
utbildning och övningar i enlighet med den uppgjorda
planeringen. Härutöver har basförband utvecklats för
internationella insatser med spanings- och
transportflyg. Vidare har en radarflyggrupp FSR 890
krigsorganiserats. Inom flygförbanden har tre
divisioner JAS 39 Gripen organiserats. De övriga
stridsflygförbanden, dvs. JA 37- och AJS 37-
förbanden, har vidmakthållits.
Vissa stridsflygförband har deltagit i
internationella övningar, vilket har ökat förbandens
internationella förmåga. Sedan den 1 januari 2001 är
en snabbinsatsstyrka för internationella uppgifter
organiserad med AJS 37 Viggen. Sammantaget har
stridsflygdivisionerna uppnått goda resultat i
förbandsverksamheten. Förbandens förmåga har
förbättrats. Även inom transportflygförbanden, Tp
84, är en snabbinsatsstyrka för internationella
uppgifter organiserad sedan den 1 januari 2001.
Den hittillsvarande basbataljonsorganisationen har
börjat avvecklas i enlighet med fattade beslut.
Samtidigt har den nya organisationen flygbasbataljon
04 börjat byggas upp.
JAS 39 Gripen-förbanden har deltagit i övningar
och genomfört skarpskjutning med robot.
Ombeväpningen till JAS 39 Gripen har fortsatt i
enlighet med den av myndigheten uppgjorda
planeringen.
Flygstridskrafterna har tillförts ett
ledningssystem, LS 10. Vidare har
stridsledningscentraler och telesystem färdigställts
för flygbaser. Under året har Försvarsmakten
tillförts ytterligare flygplan JAS 39 Gripen. Totalt
har 107 flygplan JAS 39 Gripen levererats till
Försvarsmakten.
På grund av reservdelsbrist har det tidvis varit
en begränsad tillgång på flygplan Sk 60 vid den
militära flygskolan vid F 10 i Ängelholm. Vidare
har, redovisar Försvarsmakten, utbildningen av
militära piloter påverkats av andra tekniska problem
med Sk 60, flygskolans flyttning från F 5 till F 10
efter 1996 års försvarsbeslut och osäkerheten om
flygskolans lokalisering. Under åren 1997–2000
utbildades därför totalt 44 piloter färre än vad
utbildningssystemet är dimensionerat för.
Myndigheten kommer därför successivt att återgå till
en normal utbildningsvolym. Under innevarande år
kommer tio elever att tas in, i stället för det
eftersträvade antalet 20 elever per år.
Begränsningen i år beror på den hittillsvarande
osäkerheten var flygskolan skall lokaliseras. Denna
osäkerhet har också inneburit att mycket få nya
flyglärare har utbildats. Enligt Försvarsmakten
leder detta i sin tur till brist på flyglärare och
att flyglärarkåren får en hög medelålder.
Under ett antal år har det varit brist på personal
inom vissa kategorier inom flygstridskrafterna. Det
har gällt piloter, tekniker och flygstridsledare. På
regeringens uppdrag har Försvarsmakten redovisat
bl.a. resultatet av hittills genomförda åtgärder i
dessa frågor för flyg- och helikopterförbanden.
Myndigheten konstaterar att det avtal som träffades
hösten 1999 om pilotlöner har minskat
pilotavgångarna till den civila luftfarten.
Avgångarna från Försvarsmakten har i princip
upphört. Flera piloter har i stället återgått till
Försvarsmakten. Den tilldelade flygtiden för
piloterna har kunnat ökas. Försvarsmakten bedömer
att det inte behövs några ytterligare åtgärder inom
detta område.
Försvarsmakten har infört marknadslönetillägg för
officerare i teknisk tjänst. Detta har lett till att
fler yrkesofficerare har valt att stanna inom
Försvarsmakten. Sammantaget har åtgärder vidtagits
som medfört att fler tekniker har valt att stanna
inom Försvarsmakten. Läget har därför generellt
förbättrats.
När det gäller den tredje personalkategorin,
flygstridsledare, redovisar Försvarsmakten att
bristen fortfarande är besvärande och att denna
brist till viss del är begränsande för
flygtidsproduktionen.
Försvarsmakten pekar i sin årsredovisning för 2000
på att problemen med flygräddningshelikoptrarna har
påverkat flygtidsproduktionen inom
flygstridskrafterna negativt.
Ombeväpningen till Gripensystemet har till följd
av för få tillgängliga flygplan fått göras i en
något långsammare takt än vad som planerats.
Flygverksamheten med flygplanet Viggen har
reducerats och omfattat främst snabbinsatsstyrkan
med AJS 37, typinflygning på Viggensystemet och den
grundläggande flygslagsutbildningen på detta system.
Försvarsmakten anför vidare att minskningarna i
flygtid har gjorts inom krigsflygdivisionerna och
att detta har lett till att ett antal flygförare
inte har fått någon flygtid.
Regeringen bedömer nu att bristen på militära
piloter i huvudsak kan anses avhjälpt. För tekniker
förefaller de kort- och långsiktiga åtgärder som
Försvarsmakten hittills har vidtagit ha gett ett
tillfredsställande resultat.
Regeringen konstaterar sammanfattningsvis, med
reservation för de begränsningar i verksamheten
under 2001 som varit nödvändiga av ekonomiska skäl,
att flygstridskrafterna utvecklas i en positiv
riktning. Verksamheten har sammantaget gett goda
resultat och förbandens förmåga har förbättrats.
Regeringen bedömer att läget inom
flygstridskrafterna är godtagbart, men på en lägre
nivå än planerat.

Helikopterförband

Inom helikopterförbanden har under 2000 bl.a.
följande förband ingått: en rörlig
helikopterledning, en arméflygbataljon, två
pansarvärnshelikopterkompanier, två marina
helikopterdivisioner och sex flygräddningsgrupper.

Försvarsmakten framhåller att verksamheten inom
helikopterförbanden har präglats av en låg
flygtidsproduktion, brister i
materieltillgängligheten och ett besvärande
vakansläge. Förbanden har därför inte kunnat öva i
planerad utsträckning. Sammantaget har detta medfört
att förbandens förmåga har minskat.
Inom de markoperativa förbanden har
fältdugligheten gått ned. Personalens flygstatus har
också påverkats negativt av den låga
tillgängligheten på helikoptrar.
Vid de sjöoperativa förbanden har bristen på
teknisk personal, officerare och tillgängliga
helikoptrar i förhållande till behovet, begränsat
förbandens möjlighet att nå de uppställda målen.
Besättningarnas flygtrim ligger enligt
Försvarsmakten på en lägsta godtagbar nivå. Det
finns också brister i förbandens förmåga till följd
av otillräcklig flygtid och brist på möjlighet att
samöva med marina förband.
Under 2000 havererade en helikopter 10 vid en
räddningsinsats i fjällen, varvid hela besättningen
om tre officerare omkom. Detta, tillsammans med
helikopterpersonalens flygstatus och den bristande
tillgängligheten till bl.a. helikopter 10, har
negativt påverkat flygräddningsverksamheten inom
Försvarsmakten. Detta har också påverkat
räddningsberedskapen enligt avtalet med
Sjöfartsverket.
Som ett led i regeringens uppföljning av
personalproblemen i helikopterorganisationen
uppdrogs åt Försvarsmakten att bl.a. redovisa
vidtagna åtgärder och uppnådda resultat i fråga om
teknikerbristen. Av myndighetens redovisning framgår
att under första halvåret 2001 har ett antal
förtidsavgångna helikoptertekniker återanställts.
Försvarsmakten avvecklar under innevarande år de
tidigare krigsförbanden, bl.a. arméflygbataljonen.
Samtidigt fortsätter organisationen av de två nya
helikopterbataljonerna med markoperativ respektive
sjöoperativ inriktning.
I fråga om helikopterförbandens grundorganisation
har Försvarsmaktens helikopterflottiljs stab och
Norrlands helikopterskvadron, Svea
helikopterbataljon i Haninge/Berga och Östgöta
helikopterbataljon i Linköping/Malmen
omorganiserats. Vidare har Norrlands
helikopterbataljon i Boden och Göta
helikopterbataljon i Ronneby/Kallinge börjat
avvecklas i enlighet med tidigare beslut.
Försvarsmakten redovisar vidare att det ekonomiska
läget har medfört avsevärt reducerad flygtid. Flera
flygförare kommer inte att flyga under andra
halvåret i år. Utbildningen av personal för
helikopter 10 har fortsatt så att
flygräddningstjänst kan genomföras i hela landet.
Tillgängligheten på helikoptrar är fortfarande
begränsad. Enligt regeringens bedömning beror detta
främst på ett minskat antal helikoptrar inom
Försvarsmakten och på brist på teknisk personal med
nyckelbefattningar.
Regeringen konstaterar vidare att under 2000
tillkom en faktor som ytterligare förstärkte de
befintliga problemen, nämligen avtalet med
Sjöfartsverket om helikopter i räddningsberedskap.
Denna beredskap har numera kommit att bli
dimensionerande för verksamheten. Försvarsmakten och
Sjöfartsverket har därför kommit överens om att
reducera beredskapen till att omfatta fyra platser
fr.o.m. den 1 januari 2001. Räddningsberedskapen på
Berga har upphört. Försvarsmakten anser emellertid
att beredskapen för Sjöfartsverket måste reduceras
ytterligare. Den kan enligt myndighetens mening
upprätthållas endast på tre platser.
Räddningsberedskapen bör, enligt Försvarsmakten,
lokaliseras till platser där myndigheten redan
bedriver helikopterverksamhet, nämligen Berga,
Kallinge och Säve.
Försvarsmakten anser vidare att avtalet om
sjuktransporthelikopter för Västerbottens läns
landsting bör upphöra av ungefär samma skäl som att
stödet till Sjöfartsverket bör minska.
Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens stöd
till samhället har ökat under senare år och fått en
allt större betydelse. Utvecklingen visar emellertid
att detta stöd numera i vissa avseenden negativt
påverkar myndighetens möjligheter att fullgöra sina
fyra uppgifter. Regeringen belyser på annan plats i
propositionen frågor om Försvarsmaktens stöd till
samhället ur en mer principiell synvinkel.
Regeringen konstaterar, i likhet med Försvarsmakten,
att stödet till samhället med helikopter har kommit
att dimensionera framför allt de sjöoperativa
förbandens verksamhet. Tillsammans med vakanserna
för officerare har räddningstjänstberedskapen haft
en direkt negativ inverkan på förbandens förmåga.
Regeringen delar därför Försvarsmaktens uppfattning
att stödet till samhället med helikoptrar bör
reduceras.
Regeringen konstaterar att det under flera år har
varit problem inom helikopterverksamheten. Mot
bakgrund av helikopterförbandens nuvarande status
och förmåga anser regeringen att utbildning och
övning av förband för insats-organisationen måste
prioriteras. Regeringen har genom en ändring av
regleringsbrevet för Försvarsmakten därför medgett
att Försvarsmakten dels får avsluta det
avtalstecknade stödet till sjukvårdshuvudmännen med
helikopter för sjuktransporter, dels får omförhandla
avtalet med Sjöfartsverket om helikopter i beredskap
för räddningsinsatser.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att läget
inom helikopterförbanden inte är godtagbart men ändå
kan accepteras mot bakgrund av de satsningar som
görs. I sin bedömning av läget har regeringen vägt
in det gynnsamma säkerhetspolitiska läget i
omvärlden, förhållandet att en omfattande
omstrukturering av helikopterverksamheten
fortfarande pågår och förhållandet att åtgärder för
att förbättra läget pågår. Regeringen anser
avslutningsvis att resultaten av de pågående
förbättringsåtgärderna och begränsningarna i stödet
till samhället bör avvaktas innan regeringen vidtar
ytterligare åtgärder. Regeringen återkommer i
försvarsbeslutspropositionen med förslag om en
förändring i helikopterverksamheten.

Övrigt

Anställd personal

Regeringen redovisar utvecklingen beträffande den
anställda personalen i Försvarsmakten. I
försvarsbeslutspropositionen avser regeringen att
återkomma med sin syn på hur Försvarsmaktens
personalförsörjning bör utvecklas varför de
strukturella frågorna nu enbart berörs översiktligt.

Sammantaget har antalet yrkesofficerare i
Försvarsmakten, vid Försvarets materielverk och vid
Försvarshögskolan m.fl. myndigheter minskat från ca
14 300 till ca 13 200 under 2000 (1999 från ca
14 800 till ca 14 300). Under 2000 har således ca
1 100 yrkesofficerare lämnat sina anställningar,
vilket är ca 150 färre än planerat. 350
yrkesofficerare färre än planerat har slutat med
särskild pension, med avgångsvederlag och med stöd
av yrkesväxlingsåtgärder. De s.k. spontana
avgångarna har varit ca 200 fler än planerat. De
spontana avgångarna består i likhet med 1999 i hög
grad av yngre och av högutbildade yrkesofficerare.
Om inte avgångsbenägenheten hos denna personal
minskar bedömer regeringen att avgångsbenägenheten
riskerar att leda till en försämring av
Försvarsmaktens kompetens- och åldersprofil.
Under 2000 har ca 350 yrkesofficerare nyanställts,
vilket motsvarar drygt hälften av det långsiktiga
rekryteringsbehovet.
Den ökning av yrkesofficerarnas genomsnittsålder
som redovisades i budgetpropositionen för 2001 har
avstannat. Genomsnittsåldern under 2000 har varit
densamma som under 1999, dvs. 41 år. Det finns
anledning för Försvars-makten att fortsätta att
vidta sådana åtgärder som syftar till att förbättra
åldersstrukturen. Det är regeringens förhoppning att
Försvarsmaktens beslut att fr.o.m. 2001 återuppta en
behovsstyrd rekrytering skall bidra till detta.
Tillgången på unga yrkesofficerare påverkar
kortsiktigt utbildningen av de
totalförsvarspliktiga, genomströmningen i det
militära skolsystemet och möjligheterna att bemanna
de internationella insatserna. I ett längre
perspektiv påverkar tillgången hela
personalförsörjningen.
Den 31 december 2000 fanns det 388 kvinnliga
yrkesofficerare (387 den 31 december 1999). Ökningen
under 2000 var därmed i likhet med 1999 marginell.
Till följd av den totala minskningen av antalet
yrkesofficerare har dock andelen kvinnliga
officerare ökat något, dvs. från 2,7 % till 2,9 %.
Antalet kvinnliga elever vid militärhögskolorna var
84 den 31 december 2000 (79 den 31 december 1999).
Under 2000 har 34 kvinnliga fänrikar nyanställts,
vilket motsvarar ca 10 % av rekryteringen. För
närvarande är ca 10 % av de kvinnliga och ca 5 % av
de manliga yrkesofficerarna tjänstlediga för studier
eller för att pröva annan anställning. Differensen
mellan manliga och kvinnliga yrkesofficerares
tjänstledigheter kan tyda på att Försvarsmakten har
svårare att behålla de kvinnliga än de manliga
yrkesofficerarna. Försvarsmakten har på regeringens
uppdrag redovisat vilka åtgärder som vidtagits och
som avses bli vidtagna för att öka antalet kvinnliga
officerare. Regeringen konstaterar nu, liksom
föregående år, att utvecklingen är
otillfredsställande och att ytterligare åtgärder är
nödvändiga. Det är angeläget att Försvarsmakten
fortsätter sin strävan att öka andelen kvinnliga
yrkesofficerare.
Under våren 2001 uppmärksammade Försvarsmakten en
brist i personalredovisningssystemet för antalet
civilanställda årsarbetare. Myndighetens
årsredovisning innehåller därför felaktigheter.
Under 2000 minskade antalet civilanställda i
Försvarsmakten i realiteten från ca 8 800 till ca 8
500 årsarbetare vilket är ca 50 färre än planerat.
Genomsnittsåldern har varit densamma under 2000 som
under 1999, dvs. 48 år. Regeringen befarar att
åldersstrukturen åter kan komma att försämras till
följd av det anställningsstopp som Försvarsmakten
beslutat med anledning av det ansträngda ekonomiska
läget. Regeringen anser det angeläget att
Försvarsmakten återupptar åtgärderna för att
förbättra åldersstrukturen.
Vid utgången av 2000 fanns ca 16 400
reservofficerare (1999 ca 17 600). Av dessa hade ca
8 000 tecknat tjänstgöringsavtal enligt 1994 års
reservofficersförordning. Försvarsmakten bedömer att
antalet reservofficerare kommer att minska med ca 3
000 de närmaste åren.
Under 2000 har ca 125 reservofficerare tjänstgjort
i grundorganisationen (1999 ca 60), vilket är 25
fler än planerat. Försvarsmakten bedömer att antalet
kommer att öka till ca 140 under 2001. Regeringen
anser det väsentligt att behålla denna stigande
trend.
Den internationella verksamheten har även under
2000 varit betydande. Försvarsmakten har anpassat
sina arbetsformer och sin personalfunktion till
detta. Under 2000 har ca 350 yrkesofficerare
tjänstgjort utomlands. Av Försvarsmaktens
delårsrapport för det första halvåret 2001 framgår
att de ekonomiska åtstramningarna kan komma att ge
en negativ påverkan på rekryteringen till
utlandsstyrkan och på yrkes- och reservofficerarnas
tilltro till Försvarsmakten. Vidare menar
Försvarsmakten att det är angeläget att snabbt lösa
frågan om ersättningspersonal för
totalförsvarspliktiga, dvs. den personalkategori som
Försvarsmakten tidigare benämnt visstidsanställda
soldater och sjömän.
Lönekostnaderna översteg under 2000 de planerade
med ca 300 miljoner kronor. Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) har funnit att den totala
löneökningen inom Försvarsmakten, mätt på identiska
individer, överstigit den genomsnittliga ökningen
inom staten i sin helhet. Mot bakgrund av avgångarna
bland flyg- och helikopterförare samt teknisk
personal anser regeringen att det varit motiverat
med riktade åtgärder för denna personal. Regeringen
vill dock ändå framhålla att det är ytterst
angeläget att den totala lönebildningen sker inom
ramen för tillgängliga resurser så att den inte
leder till sådana omplaneringsbehov som varit fallet
under det första halvåret 2001. För att uppnå detta
krävs det enligt regeringen att Försvarsmakten
skapar säkra metoder för att kostnadsberäkna de
avtal som ingås. Regeringen utgår vidare från att
Försvarsmakten vidtar nödvändiga åtgärder för att
myndighetsledningens lönepolicy skall genomsyra den
lokala lönebildningen.
Enligt regeringens mening bör en analys av den
personella utvecklingen ingå i den fortlöpande
uppföljning av personallägesutvecklingen som
Försvarsmakten gör och som Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) tar del av.

Totalförsvarspliktig personal

Under 2000 har ca 17 000 totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt ryckt in för grundutbildning.
Andelen som inte fullföljer grundutbildningen, ca 16
%, har ökat något jämfört med 1999. I bl.a. Boden
har Försvarsmakten tillsammans med Totalförsvarets
pliktverk genomfört ett projekt i syfte att minska
avgångarna. Under 2000 har 270 kvinnor fullgjort sin
värnpliktsutbildning.

Jämställdhet

Ett aktivt arbete har inletts för att kvinnliga
totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt och
kvinnliga officerare skall ha tillgång till
uniformer i rätt storlek samt att deras särskilda
behov blir tillgodosedda.

Under 2000 har ett nätverk för kvinnliga
värnpliktiga skapats. Syftet är att uppmuntra och
möjliggöra att kvinnliga värnpliktiga samarbetar för
att kunna påverka sin egen arbetsmiljö samt att vara
ett stöd till varandra.

Sexuella trakasserier

Under 2000 har förbands- och skolchefer utbildats.
Dessutom har ett stort antal rådgivare utbildats för
att kunna stödja förbandscheferna i arbetet mot
sexuella trakasserier. Rådgivarnas närvaro har i
många fall bidragit till en mer öppen dialog om
problemet och att flera fall av trakasserier har
kommit fram så att åtgärder kunnat vidtas.
Rådgivarna är starkt bidragande till en bättre
arbetsmiljö.

Rasism och främlingsfientlighet

Under 2000 har ett utbildningspaket i etik,
ledarskap och folkrätt arbetats fram.
Utbildningspaketet har distribuerats till samtliga
förband för att användas i utbildningen av såväl
totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt som
anställd personal.

Miljöarbete

Försvarsmakten har regeringens uppdrag att införa
ett miljöledningssystem i hela organisationen under
innevarande år.

Miljöutbildningen inom Försvarsmakten har
fortsatt.
Arbetet med att begränsa utsläppen efter
förbränning av fossila bränslen har fortsatt, liksom
arbetet med att begränsa användningen och
spridningen av miljöskadliga ämnen. Även
utvecklingen av blyfri ammunition har fortsatt.
Försvarsmakten har fortsatt kartläggningen och
undersökningen av farliga lämningar efter tidigare
verksamhet. Sanering av områden pågår i enlighet med
den av myndigheten upprättade
efterbehandlingsplanen. Runt flottiljflygplatserna
pågår bullerisolering av bostäder i enlighet med vad
som bestämts i miljöprövningarna.
Försvarsmakten är fortsatt aktiv i det
internationella försvarsmiljöarbetet. På regeringens
uppdrag fortsätter Försvarsmakten
försvarsmiljöprojekten i Estland, Lettland och
Litauen.
I april 2001 bemyndigade regeringen Försvarsmakten
att ingå ett försvarsmiljöavtal med den ryska
försvarsmakten.
Under 2001 har verksamhet som avser införandet av
ett miljöledningssy-stem prioriterats.
Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens
miljöarbete fortsätter att utvecklas på en god
ambitionsnivå.

Försvarsmaktens omstrukturering

Regeringen anför att avvecklingen av krigsförband i
enlighet med 1996 års försvarsbeslut, och andra
beslut åren därefter, i allt väsentligt är genomförd
för alla förbandstyper utom fördelningsförbanden och
försvarsområdesförbanden. Dessa förband beräknas
kunna vara avvecklade vid utgången av 2004. Samma
tidsperspektiv gäller för de förband som skall
avvecklas i enlighet med riksdagens beslut våren
2000. För stridsfartygsförbanden gäller dock att
vissa patrullbåtsförband kommer att avvecklas först
2006–2010. Merparten av de förband som skall
avvecklas inom flygvapnets lednings- och
underhållsförband och övriga stridsflygförband
kommer att avvecklas redan 2002–2003.

Försvarsmakten beräknar att avvecklingen av de
organisationsenheter som lades ned i enlighet med
riksdagsbesluten våren 2000 kommer att vara
genomförd vid utgången av 2001, dvs. i enlighet med
regeringens beslut. Samma tidsförhållanden gäller de
beslutade omlokaliseringarna.
Försvarsmakten bedömer vidare att avvecklingen av
fastigheter kommer att vara genomförd senast vid
utgången av 2001. Detta gäller dock inte bl.a. vid
Almnäs, dvs. SWEDINT, och en del
kustartillerianläggningar. Försvars-makten
framhåller att en del lokaler och övningsfält har
behållits för den nya
militärdistriktsorganisationen.
I mars 2001 redovisade regeringen ytterligare
grundorganisatoriska förslag för riksdagen (prop.
2000/01:113). På grundval härav lämnade regeringen i
juli i år genom en regleringsbrevsändring uppdrag åt
Försvarsmakten i dessa avseenden.
Under 2001 har omstruktureringen av Försvarsmakten
fortsatt. I allt väsentligt fortlöper den i enlighet
med planeringen.
Regeringen konstaterar att omstruktureringen av
krigsorganisationen/insatsorganisationen i huvudsak
har kunnat genomföras enligt planeringen. Även
omstruktureringen av grundorganisationen genomförs,
med något undantag, i enlighet med den av regeringen
bestämda grundläggande tidsplaneringen.

Ammunitions- och minröjning m.m.

Sverige har under lång tid och i olika sammanhang
aktivt verkat för att minska den globala
användningen av främst antipersonella minor. Vidare
har Sverige tagit initiativ i internationella
samarbetsforum i syfte att begränsa användningen av
andra typer av minor och ammunitionseffekter som kan
förorsaka allvarliga skador på tredje man. Sverige
bidrar till internationell s.k. humanitär
minröjning.

Under 2000 har Försvarsmakten fortsatt arbetet med
att förstöra antipersonella minor enligt den så
kallade Ottawakonventionen. Försvarsmaktens innehav
är nu i princip förstört.

Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll

Riksdagen har godkänt regeringens förslag till
inriktning av Försvarsmaktens framtida
fartygsunderhåll (prop. 2000/01:53, bet.
2000/01:FöU3, rskr. 2000/01:180). Beslutet innebär
att verksamheten vid Muskö örlogsvarv skall
överföras till i första hand civil industri eller,
om detta inte är möjligt, till annan
verksamhetsform. Hänsyn skall därvid tas till
behovet av att nyproduktions- och
utvecklingskompetens hos civil varvsindustri kan
behållas och utvecklas samt av en rationell
förbandsproduktion.

Regeringen har den 14 juni 2001 beslutat
kommittédirektiv (dir. 2001:02) för en särskild
utredare avseende överlåtelse av verksamheten vid
Muskö örlogsvarv till civil industri m.m.
Inriktningen skall vara att avtal kan ingås senast
den 1 juli 2002.

Beredskap

Grundberedskap

Beredskapen har generellt upprätthållits på samma
nivå som under 1999. Antalet tillgängliga
beredskapsstyrkor har som en följd av
förbandsnedläggningar i samband med
omstruktureringen minskat under slutet av året.

Beredskap för stöd till samhället

Försvarsmakten anför att insatsberedskapen också
inrymmer en beredskap för att kunna samverka med
civila myndigheter och ställa resurser till
förfogande för svåra påfrestningar på samhället i
fred. Viktiga insatser har gjorts vid
räddningstjänst, bl.a. översvämningar och
skogsbränder, samt genom helikoptertransporter.

Regeringen konstaterar att Försvarsmakten
kontinuerligt fortsätter att förbättra sin beredskap
för att kunna lämna stöd till samhället i olika
situationer undantaget helikopterverksamheten.

Beredskap för internationella insatser

Regeringen beslutade i juni 2000 att anta ett antal
partnerskapsmål inom ramen för PFF:s planerings- och
översynsprocess (PARP) för perioden 2001–2006. Under
hösten 2000 genomfördes en kapacitetskonferens inom
ramen för EU:s krishanteringsförmåga vid vilken
medlemsländerna anmälde sina bidrag till EU:s
styrkeregister.

Försvarsmakten har organiserat enheter från såväl
armé-, marin- som flygstridskrafterna. Förbanden har
30 respektive 90 dagars beredskap.
Försvarsmakten har bl.a. deltagit med förband i
fyra PFF-övningar samt med stabsofficerare i 13 PFF-
övningar.

Incidentberedskap

Incidentberedskap har upprätthållits med resurser ur
grundorganisationen i enlighet med ställda krav.

Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmakten
har upprätthållit beredskap enligt de av regeringen
ställda kraven.

Incidentinsatser m.m.

Incidenter till sjöss

Försvarsmakten redovisar att en kränkning av svenskt
territorium har skett under 2000 med främmande
ytfartyg. Ingen rapporterad händelse utgör
tillräcklig grund för att konstatera att främmande
undervattensverksamhet pågått på svenskt
sjöterritorium.

Antalet rapporterade incidenter till sjöss har
varit av samma låga omfattning som under 1999.

Incidenter i luften

Försvarsmakten redovisar att svenskt luftrum under
2000 har kränkts elva gånger. Samtliga utom en
(okänd nationalitet) har gjorts av flyg tillhörande
nationer inom Nato.

I jämförelse med 1999 har antalet konstaterade
incidenter i luften nedgått, från tretton till elva
stycken.

Incidenter till lands

Inga incidenter till lands har rapporterats under
2000.

Incidenter med svenska militära enheter

Vid två tillfällen under 2000 kränkte svenska
militära flygenheter utländskt territorium (1999 en
gång).

Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmakten
har upptäckt och ingripit mot kränkningar i enlighet
med ställda krav.

Stöd till samhället

Försvarsmakten har under 2000 med stöd av
räddningstjänstlagen (1986:1102) och förordningen
(1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet
genomfört ett stort antal insatser som stöd till
samhället.

De största insatserna har gjorts i samband med
översvämningarna i Mellansverige och södra Norrland
hösten 2000.
En betydande del av Försvarsmaktens stöd till
samhället har varit helikoptertransporter. Under
2000 genomförde Försvarsmakten totalt 690
helikopteruppdrag inom ramen för stöd till samhället
(846 uppdrag 1999). Av dessa var 340 sjuktransporter
för Västerbottens läns landsting (404 transporter
1999). Ungefär 170 transporter avsåg flyg- eller
sjöräddning (ca 200 transporter 1999). Vid 26
tillfällen utfördes sjuktransporter enligt det s.k.
nödhelikoptersystemet (61 sådana transporter 1999).
Under 2001 har ytterligare insatser som stöd till
samhället gjorts bl.a. genom hemvärnet. Insatserna
har avsett stöd vid främst översvämningar, snökaos
och eftersökning av försvunna personer. Vidare har
Försvarsmakten genom Södra militärdistriktet lämnat
stöd till Länspolismyndigheten i Västra Götalands
län i anslutning till EU-mötet i Göteborg i juni i
år.
Regeringen har nyss i avsnittet om
helikopterförband konstaterat att stöd till
samhället med helikopter har nått en sådan
omfattning att det negativt påverkar Försvarsmaktens
möjlighet att genomföra sina uppgifter. Regeringen
anser att det är viktigt att skilja mellan

· Försvarsmaktens uppgift att kunna stärka
samhället vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och
·
· verksamhetsgrenen stöd till samhället.
·
Det förstnämnda är en uppgift för Försvarsmakten,
och den skall genomföras inom ramen för den
ordinarie verksamheten. Uppgiften skall dock inte
vara dimensionerande för Försvarsmakten.

Det andra är en av de sex verksamhetsgrenar som
Försvarsmaktens verksamhet är indelad i. Denna
verksamhetsgren rymmer i sig principiellt olika
komponenter såsom stöd vid räddningstjänstinsatser,
stöd för att stärka samhället vid svåra
påfrestningar på samhället i fred samt stöd enligt
förordningen (1986:1111) om militär medverkan i
civil verksamhet. Inom ramen för stöd enligt denna
förordning lämnas stöd bl.a. till polisen och
sjukvården. Här ingår stöd genom
nödhelikoptersystemet och annan mer allmän
stödverksamhet.
Stöd vid räddningstjänstinsatser lämnas med
utgångspunkt i räddningstjänstlagens bestämmelser.
Räddningsledaren kan vid en räddningstjänstinsats
begära stöd med personal och materiel från bl.a.
statliga myndigheter. Myndigheterna är skyldig att
bistå. Den hjälpande myndigheten skall i allmänhet
svara för sina egna kostnader.
Stöd till samhället grundat på förordningen om
militär medverkan i civil verksamhet ger
Försvarsmakten möjlighet att lämna stöd till framför
allt vissa angelägna ändamål i samhället.
Myndigheten skall ta ut avgifter för stöd enligt den
förordningen.
Regeringen anser att det av flera skäl är
angeläget att med Försvarsmaktens resurser stödja
samhället. Samtidigt är det viktigt att detta stöd,
om det inte är fråga om stöd vid räddningstjänst
eller vid en svår påfrestning på samhället i fred,
inte får en omfattning och en inriktning som
negativt påverkar Försvarsmaktens möjligheter att
lösa de av statsmakterna givna fyra uppgifterna för
Försvarsmakten.
Regeringen anser sålunda att det är olämpligt att
stödet till samhället med helikopter blivit så
omfattande att det begränsar myndighetens möjlighet
att genomföra t.ex. den grundläggande
förbandsverksamheten. Genom en ändring av
regleringsbrevet för Försvarsmakten i juli i år
gjorde regeringen det därför möjligt för
Försvarsmakten att vidta sådana åtgärder att stödet
kan begränsas.
Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmaktens
insatser vid större olyckor eller naturhändelser är
mycket betydelsefulla ur ett samhällsperspektiv.
Likaså är myndighetens transportresurser, bl.a.
helikoptrar, en värdefull tillgång för angelägna
ändamål.

Internationella insatser

SFOR

Regeringen beslutade i november 1999 att
Försvarsmakten under 2000 skulle ställa en väpnad
styrka om ca 40 personer till förfogande inom SFOR.
Den svenska styrkan, vars främsta uppgift har varit
civil-militär samverkan, har ingått i den nordisk-
polska bataljonsstridsgruppen. Försvarsmakten
ställer under 2001, i enlighet med regeringsbeslut i
december 2000, en väpnad styrka om ca 40 personer
till förfogande inom den multilaterala fredsstyrkan
SFOR i Bosnien-Hercegovina, för bl.a. civil-militär
samverkan.

KFOR

Den internationella fredsstyrkan KFOR har funnits i
Kosovo sedan den 11 juni 1999. Styrkan leds av Nato.
Sverige har sedan hösten 1999 bidragit med trupp.
Under 2000 har Sverige bidragit med ca 800 personer
till KFOR. Den svenska styrkan har bl.a. bestått av
en mekaniserad skyttebataljon, stabsofficerare vid
KFOR:s högkvarter och vid den brittiska
brigadstaben, enheter för utbildning i minkännedom
(s.k. mine awareness team) samt underrättelsetjänst.

I mars 2001 meddelade Nato att KFOR-styrkan
behövde förstärkas mot bakgrund av
händelseutvecklingen i södra Serbien och i f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM).
Regeringen ansåg att Sverige borde bidra till detta
och beslutade därför i mars 2001 att Försvarsmakten
skulle förstärka det svenska truppbidraget med ett
mekaniserat skyttekompani om ca 190 personer. Det
kompani som förstärker den bataljon som redan finns
på plats är ett av de förband som Sverige har
organiserat inom ramen för PARP i fredssamarbetet
PFF och som från den 1 januari 2001 är tillgängligt
med 30 dagars beredskap. Kompaniet förstärker den
svenska bataljonen från maj 2001 och sju månader
framåt.
Regeringen beslutade samtidigt att, i enlighet med
riksdagens beslut den 21 mars 2001 (bet.
2000/01:UU12, rskr. 2000/01:161), ge den svenska
styrkan ett utökat mandat. Beslutet innebär att
svensk KFOR-personal skall kunna delta i den
fredsfrämjande verksamhet som KFOR kan komma att
bedriva även utanför provinsen Kosovos gräns.
Mellan januari och april 2001 utbildades och
förbereddes den fjärde svenska bataljonen (KS 04).
Bataljonen avlöste KS 03 enligt plan i april 2001.

Unifil

Unifil inrättades den 19 mars 1978 genom
säkerhetsrådets antagande av resolutionerna 425 och
426 med mandatet att bekräfta den israeliska
urdragningen till 1949 års gräns, återställa
internationell fred och säkerhet i södra Libanon och
stödja den libanesiska regeringen att effektivt
kunna kontrollera området.

Sverige har under perioden juli–december 2000
bidragit med en ammunitions- och minröjningspluton
med stödpersonal om ca 45 personer till Unifil.
En förutsättning för den snabba och väl fungerande
insatsen var att en färdigutbildad
ammunitionsröjningsenhet fanns att tillgå.
Ammunitionsröjare hade utbildats för att delta i
KFOR-missionen.

UNMEE

Försvarsmakten har sedan november 2000 deltagit med
fem stabsofficerare i FN:s insats UNMEE i Etiopien
och Eritrea. Försvarsmakten har deltagit i insatsen
inom ramen för Shirbrig (The Multinational Stand-by
High Readiness Brigade for UN Operations).

UNMEE:s uppgift har bl.a. varit att övervaka
eldupphör och omgrupperingar, administrera
minröjning och samordna de militära, humanitära och
civila insatserna i området. I mitten av maj 2001
avslutade Shirbrigenheten, med de svenska
stabsofficerarna, sin mission i området.

Sammantaget har under 2000 ca 850 personer deltagit
i den fredsfrämjande verksamhet som finansieras från
utgiftsområde 6 Totalförsvar. Utgifterna för detta
har uppgått till ca 970 miljoner kronor.

Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling

Av regeringens sammanfattning av genomförd
verksamhet under 2000 och del av 2001 framgår bl.a.:

Materiel

Under 2000 har bl.a. följande större materielsystem
tillförts Försvarsmakten:

· artillerilokaliseringsradarn Arthur (pågående),
·
· krigsbro 5 (slutlevererat),
·
· telesystem 9000 (slutlevererat),
·
· personlig fältutrustning och materiel för
mörkerstrid (pågående),
·
· stridsvagn 121 och 122 med stödutrustning
(pågående objektsram),
·
· brobandvagn 971 (slutlevererat),
·
· pansarbandvagn 501 (pågående),
·
· stridsfordon 90 med stödutrusning (pågående
objektsram),
·
· IRV-sikten till robotsystem 56 (pågående),
·
· strids- och transportbåtar (pågående),
·
· bevakningsbåt (slutlevererat),
·
· färdigställande av minröjningsstyrka (två
minröjningsfartyg och ett lednings- och
underhållsfartyg) för internationella insatser,
·
· ledningssystem, LS 10, för taktisk ledning av
flygstridskrafter (pågående),
·
· telesystembas för internationella insatser
(pågående),
·
· luftlägesinformationssystem, LuLIS
(slutlevererat),
·
· stridsledningssystem StriC (pågående),
·
· serieflygplan till FSR 890 med stödutrustning
(pågående objektsram),
·
· JAS 39 Gripen flygplan med stödutrustning
(pågående objektsram),
·
· flygplan Tp102, Gulfstream IV, tillförs
statsflyget, (slutlevererat).
·
Under 2000 har studie- och utvecklingsverksamhet
bedrivits inom bl.a. följande områden:

· studier inom Försvarsmaktsgemensamt
ledningssystem (Ledsyst T) (pågående),
·
· informationssystem för operativ och taktisk
ledning (pågående),
·
· utveckling av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse
(pågående),
·
· vägminröjsystem (pågående),
·
· materiel till televapenförband (pågående),
·
· splitterskyddat granatkastarsystem Amos (pågående
objektsram),
·
· måldetekterande artillerigranat Bonus (pågående
objektsram),
·
· artilleridemonstrator (pågående),
·
· luftoberoende maskineri till ubåtssystem
(pågående),
·
· spanings- och eldledningsradar ARTE 740 (pågående
objektsram),
·
· korvett av Visbyklass (pågående objektsram),
·
· torped 62 (pågående objektsram),
·
· projektering helikopter 14 samt
·
· projektering helikopter 15.
·
Under 2000 har regeringen medgett att Försvarsmakten
får beställa följande materielsystem:

· anskaffning av artillerigranat Bonus,
·
· anskaffning av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse,
·
· anskaffning av underrättelse- och
eldledningsenhet till luftvärnsrobotsystem 77/97
Hawk,
·
· anskaffning av hjulgående splitterskyddade
persontransportfordon,
·
· fortsatt utveckling av luftoberoende maskineri
till ubåtssystem,
·
· serieanskaffning ARTE 740 (pågående objektsram)
samt
·
· anskaffning av spaningskapsel till JAS 39 Gripen
(pågående objektsram).
·
Under första halvåret 2001 har regeringen medgett
att Försvarsmakten får beställa följande
materielsystem och studier:

· anskaffning av chassier för splitterskyddad
granatkastare Amos (pågående objektsram),
·
· beställning av studie fas 1 avseende
Försvarsmaktens framtida ledningssystem,
·
· anskaffning av lätt helikopter (Hkp15) samt
·
· utveckling av radarjaktroboten Meteor till JAS
39.
·
Regeringen redovisar genomförd verksamhet inom
fastställda objektsramar i bilaga 1 till
budgetpropositionen.

Försvarsmakten identifierar fortlöpande
materielbehovet för den framtida
insatsorganisationen. Under 2002 bedöms de
nationella skyddsstyrkornas organisation kunna
fastställas varvid materielbehov och ytterligare
överskott kommer att kunna identifieras. Överflödiga
förnödenheter avvecklas kontinuerligt.

Anläggningar

Under året har ombyggnad och anpassning av lokaler i
Stockholm skett för Operativa insatsledningens
räkning. Flygsäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits
vid ett stort antal flygbaser, liksom försök med
drivmedelsresistent beläggning vid två flygbaser.
Ett antal sambandsanläggningar har färdigställts och
ett antal tekniska och ekonomiska utredningar har
genomförts inför planerade bygg- och
flygfältsåtgärder 2001.

Avvecklingen under året har varit mycket
omfattande. Bland annat har ett antal
förrådsanläggningar, drivmedelsanläggningar,
krigsförtöjningsplatser, tunga och lätta
kustartillerianläggningar samt ett stort antal
flygbaser avvecklats.

Forskning och teknikutveckling

Under 2000 har forskning och teknikutveckling bl.a.
inriktats mot:

· spaningsförmåga mot luft-, sjö- och markmål
innefattande radarteknik, infrarödteknik,
hydroakustik och obemannade plattformar,
·
· ledningsförmåga på operativ och taktisk nivå samt
·
· duellförmåga på det framtida slagfältet: studier
i telekrigsteknik, signa-turanpassningsteknik,
undervattensteknik, vapenteknik, människa/sy-
steminteraktion samt ballistiska skydd för
fordon.
·
Teknikstudier av generell karaktär i syfte att öka
Försvarsmaktens anpassningsförmåga har genomförts.

Robotstrategin

Regeringen redovisar utvecklingen inom det s.k.
robotstrategiområdet, vilket omfattar
radarjaktroboten Meteor, IR-jaktroboten IRIS-T,
luftvärnsrobotsy-stemet Bamse samt en utveckling av
Bamse kallad Bamse DGA (Digital Grupp Antenn).

Regeringen bemyndigade i juni 2000 Försvarets
materielverk att förhandla ett avtal om ett s.k.
Memorandum of Understanding (MOU) med
Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien och
Tyskland för utveckling och anskaffning av
radarjaktroboten Meteor till JAS 39 Gripen. Roboten
skall bekämpa luftmål på långa avstånd. Avtalet har
hittills undertecknats av Storbritannien, Frankrike
och Sverige. Tyskland, Italien och Spanien kommer
att underteckna avtalet senare med hänsyn till att
respektive lands interna beredningsprocess inte är
klar. Avtalet innebär bl.a. att försvarsindustrin i
Sverige kommer att delta i utvecklingen av roboten
och att JAS 39 Gripen kommer att nyttjas som
provplattform. Genom utvecklingen av Meteor får
Sverige tillgång till en europeisk robot som på sikt
kommer att ge JAS 39 Gripen en ytterligare utvecklad
luftförsvarsförmåga.
Sverige deltar också i utvecklingen av en ny
värmemålsökande närstridsrobot IRIS-T till JAS 39
Gripen. Roboten utvecklas gemensamt med Tyskland,
Italien, Grekland, Norge och Kanada.
Utvecklingsarbetet bedöms av Försvarsmakten vara
klart i slutet av 2002. Regeringen bedömer att IRIS-
T uppnått god projektsäkerhet och att roboten kommer
att motsvara av För-svarsmakten ställda krav.
Utvecklingen av luftvärnsrobotsystemet Bamse pågår
fortfarande. Det är försenat med ungefär två år.
Försvarets materielverk studerar för närvarande
omfattningen och konsekvenserna av detta.
För att kunna tillgodose bl.a. sjöstridskrafternas
behov av ett framtida luftvärnsrobotsystem pågår
också ett arbete om möjligheterna att utveckla en ny
teknik, s.k. digital gruppantennteknik (DGA) för
Bamsesystemet. Regeringen följer noga projektets
utveckling och avser att återkomma till riksdagen då
Försvarsmaktens och Försvarets materielverks samlade
bedömning av de tekniska förutsättningarna för Bamse
och Bamse DGA är klarlagda. Förutsättningarna
påverkar den samlade robotstrategin.
Enligt regeringens uppfattning är det viktigt för
Sverige att behålla och utveckla den inhemska
kompetensen inom robotområdet. Genom nationella
utvecklings- och seriebeställningar samt
internationellt samarbete kan tillgången till sådan
kompetens upprätthållas. Regeringen avser att hålla
riksdagen informerad om utvecklingen inom
robotstrategiområdet.

Internationellt materielsamarbete

Norden

Under 2000 har ramavtalet om nordiskt
försvarsmaterielsamarbete från 1994 omarbetats med
innebörd att avtalet skall tillämpas också på
bilateralt samarbete mellan länderna. I övrigt
kvarstår syftet med det omarbetade avtalet att genom
samarbete uppnå ekonomiska, tekniska och
industriella fördelar för länderna. För närvarande
är ett flertal nordiska arbetsgrupper verksamma.

Sedan några år pågår ett samarbete om en gemensam
utveckling av ubåtar, det s.k. Vikingprojektet. I
januari 2001 ingick Sverige och Danmark ett
principavtal om försäljning av ubåten Näcken till
Danmark. Under 1999 slöts ett projektavtal mellan
länderna i syfte att göra en gemensam anskaffning av
standardhelikopter. Försvarsindustrierna i länderna
har också ökat sitt samarbete bl.a. inom
ammunitionsområdet. Avtalet tar upp tre frågor,
nämligen leveranssäkerhet, exportkontroll och s.k.
offsetkrav.
Vad gäller exportkontrollen har man inriktat sig
på en lösning liknande den Sverige bidragit till att
utforma tillsammans med fem andra EU-länder i det
s.k. ramavtalet, som nyligen godkänts av riksdagen.
Detta innebär fortsatt nationell exportkontroll
under respektive lands egna regler.
Regeringen avser att återkomma i höstens
försvarsbeslutsproposition med förslag att riksdagen
godkänner avtalet.

Europa

Vid försvarsministermötet i Marseille i november
2000 utvidgades medlems-kretsen i Västeuropeiska
försvarsmaterielgruppen (WEAG) till att, förutom
Sverige, omfatta även Finland, Polen, Tjeckien,
Ungern och Österrike. Inom ramen för WEAG-samarbetet
har Sverige vidare undertecknat ett avtal rörande
ett forsknings- och teknologisamarbete benämnt
European Undertakings for Research Organisation,
Programmes and Activities (EUROPA). Avtalet EUROPA
är ett ramavtal som innehåller övergripande
bestämmelser och som förutsätter att särskilda
underavtal kommer till stånd som närmare reglerar
villkoren för varje samarbetsprojekt.

USA

Vårt samarbete med USA kommer även i fortsättningen,
anför regeringen, att ha stor betydelse för vår
tekniska utveckling och kompetensuppbyggnad samt
materielförsörjning inom försvarsområdet.

Exportstöd

Efter en utredning har verksamheten för
Regeringskansliets Koordinerings- och referensgrupp
(KRG) utökats. För närvarande finns sammanlagt fem
KRG-exportstödsgrupper för olika typer av materiel i
syfte att orientera, samordna och prioritera
inriktning av den exportfrämjande verksamheten för
departement och myndigheter tillsammans med
försvarsindustrin.

Försvarsmakten och Försvarets materielverk har i
ökad omfattning genomfört exportstödjande
verksamhet. Särskilt omfattande har stödet varit
avseende JAS 39 Gripen, flygburen spaningsradar (FSR
890) och andra spaningssensorer samt robot 15. Det
är regeringens bedömning att regeringens och
myndigheternas ansträngningar för att stödja
exportverksamheten är av avgörande betydelse för att
export av försvarsmateriel skall komma till stånd.

Regeringens bedömning

Materieltillförseln har i allt väsentligt genomförts
i enlighet med regeringens inriktning av
Försvarsmakten. Förbanden i insatsorganisationen har
därmed fått ett viktigt tillskott av modern materiel
som bidrar till att ställda krav på operativ förmåga
kan uppfyllas.

Avvecklingen av överskottsförnödenheter följer den
av regeringen föreslagna inriktningen på ett
tillfredsställande sätt.
Genomförd forskning och teknikutveckling bedöms
ligga väl i linje med ominriktningen av
Försvarsmakten.
Regeringen konstaterar att avvecklingen av äldre
anläggningar har accelererat de senaste åren.
Nybyggnadsverksamheten har legat på en fortsatt låg
nivå.
Sammantaget har det nordiska materielsamarbetet på
senare år ökat och fördjupats. Det är enligt
regeringens mening viktigt att samarbetet kan
fortsätta och ytterligare vidareutvecklas.
Regeringen bedömer att de steg som tagits och tas
mot ett fördjupat samarbete på försvarsmateriel- och
försvarsindustriområdet inom Europa och med USA
ligger väl i linje med gällande svenska försvars-
och säkerhetspolitiska inriktning.
Enligt regeringens bedömning har Försvarsmaktens
och Försvarets materielverks arbete med de
exportstödjande uppgifterna varit omfattande och
gett ett gott stöd för försvarsindustrins
exportansträngningar.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har efterlyst en förbättrad
resultatredovisning från regeringen. Riksdagen
beslutade i maj 1998 om en ny struktur för styrning
av Försvars-makten (prop. 1997/98:83, bet.
1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). Som följd härav
sker resultatredovisningen sedan 1999 i verksamhets-
och förmågetermer.

Utskottet ansåg i samband med beredningen av
regeringens budgetförslag hösten 2000 (bet.
2000/01:FöU1 s. 37) att den då föreliggande
resultatredovisningen var betydligt bättre
genomarbetad och sammanhållen än tidigare.
Redovisningen borde ändå gå att utveckla vidare. Vad
utskottet främst saknade var en koppling mellan de
olika verksamhetsgrenarna och tillhörande kostnader.
En annan förbättring som utskottet ansåg borde komma
till stånd var ökade möjligheter att jämföra
resultatutvecklingen mellan olika år. Det borde
t.ex. framgå hur olika förmågor har utvecklats,
vilken effekt olika åtgärder har haft för att komma
till rätta med tidigare anmälda brister, vilka
brister som kvarstår och skälet till detta.
Utskottet önskade också en ytterligare precisering
av de ganska allmänna kriterierna för bedömningen av
förmågor.
Utskottet kan nu konstatera att redogörelsen för
vilken verksamhet som utförts är detaljerad men ändå
överskådlig. Den är i detta avseendet en ytterligare
förbättring i jämförelse med föregående år.
Kriterierna för att bedöma de skilda förmågorna har
utvecklats.
Den föreliggande resultatbedömningen saknar
emellertid fortfarande en koppling mellan kostnader
och genomförda verksamheter. Det är också svårt att
annat än undantagsvis jämföra resultatutvecklingen
mellan olika år för de skilda verksamheterna.
Utskottet noterar med tillfredsställelse
Regeringskansliets ambitioner att i samverkan med
Försvarsmakten ytterligare utveckla spårbarheten för
de operativa förmågorna och de strategiska
kompetenserna. Utskottet utgår från att regeringen i
kommande budgetproposition tar ytterligare steg i
utvecklingen av resultatredovisningen till
riksdagen.
Utskottet konstaterar att regeringens
resultatredovisning för år 2000 innehåller såväl
positiva som negativa omdömen. Till de positiva hör:

· Sammantaget är Försvarsmaktens förmåga att lösa
de av statsmakterna ställda uppgifterna
godtagbar.
·
· Avvecklingen av förband och materiel har i stort
kunnat genomföras enligt plan. Av riksdagen
beslutade organisatoriska förändringar har
genomförts.
·
· Läget är godtagbart för de operativa lednings-
och underhållsförbanden, arméstridskrafterna,
marinstridskrafterna och flygstridskrafterna.
·
· Åtgärderna för att begränsa avgångarna av piloter
och flygtekniker har gett resultat.
·
· Ny materiel har tillförts i betydande omfattning.
·
· Miljöarbetet fortsätter att utvecklas på en god
ambitionsnivå.
·
· Beredskap har upprätthållits i enlighet med
ställda krav.
·
· Försvarsmakten har genomfört ett stort antal
insatser som stöd till samhället.
·
Till de negativa hör:

· Arméstridskrafternas förband har nått
utbildningsmålen endast på grupp- och plutonsnivå
samt för vissa förband kompaninivå, vilket gör
att officerarnas förmåga att leda större
sammansatta förband inte har förbättrats.
·
· Avgångarna hos yngre högutbildade officerare är
så stora att de riskerar att leda till en
försämring av Försvarsmaktens kompetens- och
åldersprofil.
·
· Förbandsverksamheten för marinstridskrafterna har
fått reduceras kraftigt.
·
· Läget inom helikopterförbanden är inte
godtagbart. Stödet till samhället har i vissa
fall blivit dimensionerande och negativt påverkat
kärnverksamheten.
·
· Utbildningen av militära piloter har påverkats
negativt av flygskolans flyttning från F 5 till F
10, av osäkerheterna om flygutbildningens
framtida lokalisering, av brist på flyglärare och
av bristande tillgänglighet för flygplan Sk 60.
·
· Yrkesofficerarnas kompetensutveckling har inte
kunnat genomföras i tillräcklig omfattning.
·
· Lönebildningen har lett till behov av
omplaneringar. Försvarsmakten har inte säkra
metoder för att kostnadsberäkna de avtal som
ingås.
·
· Den ekonomiska åtstramningen riskerar att
negativt påverka rekryteringen till
utlandsstyrkan.
·
· Andelen totalförsvarspliktiga som fullgör
tjänstgöringen har minskat. Avgångarna är nu i
genomsnitt 16 % (förra året 13 %).
·
· Hemvärnets personalstyrka minskar, liksom antalet
fullgjorda kontrakt.
·
Utskottet återkommer med synpunkter på här
redovisade problem och brister i samband med
behandlingen av regeringens förslag till inriktning
av förbandsverksamheten och med anledning av därav
avgivna motioner.

Inriktning

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 49–62) har anfört om
inriktningen av Försvarsmaktens olika
verksamhetsgrenar, nämligen förbandsverksamhet,
beredskap, incidentinsatser, stöd till samhället,
internationella insatser och materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling. Utskottet
behandlar också därtill hörande motioner avgivna
under den allmänna motionstiden, nämligen Fö228 (v)
yrkandena 1–3 och 5, Fö247 (s) samt Fö255 (kd)
yrkandena 3 och 4, 7, 8, 14 och 15. Utskottet
behandlar härutöver motion Fö4 (m) yrkande 1 som
avgivits med anledning av proposition 2001/02:10.

Inriktning av förbandsverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen
·. godkänner regeringens förslag (punkt 2)
till inriktning för 2002 för
förbandsverksamheten,
·..
·... avslår motionerna Fö228 (v) yrkandena
1–3, Fö247 (s), Fö255 (kd) yrkandena 3, 4,
7, 8, 14 och 15.
·....
Propositionen

Regeringen föreslår följande inriktning för
förbandsverksamheten för 2002.

Förmågan till väpnad strid skall utgöra grunden
för förbandsutbildningen. Utbildnings- och
övningsverksamheten skall inriktas mot att öka
förmågan att verka inom ramen för operativt
samordnade insatser. Insatsorganisationens förmåga
att samordna operativ och taktisk verksamhet, att
genomföra integrerade insatser och att samverka med
civila delar av totalförsvaret skall ökas.
Förmågan att genomföra internationella insatser
med förband som är anmälda till internationella
styrkeregister skall utvecklas. Förband som är
anmälda till internationella styrkeregister skall
därför prioriteras i utvecklings-, utbildnings- och
övningssammanhang. Utbildningen av värnpliktiga
skall även beakta behovet av rekrytering till
internationella insatser.
Verksamheten skall bedrivas så att utvecklingen
mot ett nätverksbaserat försvar sker samordnat inom
Försvarsmakten.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till inriktning för 2002 för
förbandsverksamheten.

I sina skäl för förslagen betonar regeringen att
förmågan till väpnad strid även innebär att det
skapas en grund för förmågan att lösa uppgifterna
territoriell integritet, stöd till samhället i
fredstid och för förmågan att lösa uppgiften
internationella insatser.

Den begränsade värnpliktsvolymen har tillsammans
med värnpliktsavgångarna medfört att få övningar med
fullt bemannade insatsförband av kompanis och
bataljons storlek genomförts. Regeringen anser det
därför angeläget att utbildnings- och
övningsverksamheten inriktas mot att öka förmågan
att verka i oparativt samordnade insatser och att
regelbundet genomföra övningar i högre förband så
att nödvändig kompetens i officersutbildningen
säkerställs.
Utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret
bör enligt regeringens uppfattning återspeglas bl.a.
i förbandsutbildningen.

Operativa lednings- och underhållsförband

År 2002 kommer att präglas av den pågående
omstruktureringen av Försvars-maktens
ledningsorganisation respektive Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet. Enligt
riksdagens beslut våren 2001 skall Operativa
insatsledningen med operationsledningen och de armé-
, marin- respektive flygtaktiska kommandona
lokaliseras till Täby/Näsby park. Verksamheten skall
påbörjas där under 2002 och inriktningen är att hela
Operativa insatsledningen skall vara lokaliserad
till Täby/Näsby park före utgången av 2004.

Inriktningen av de operativa lednings- och
underhållsförbanden i övrigt för 2002 och
översiktligt för 2003–2004 innebär i huvudsak
följande. Formerna för det militära försvarets
ledning skall fortsätta att utvecklas.
Utbildning och övning av ledningsorganisationen
skall inriktas mot att öka förmågan till
internationell samverkan och samverkan mellan olika
stridskrafter.
Under 2002 skall nya förbandstyper som operativ
sambandsbataljon och operativt försörjningskompani
utvecklas. Den 1 januari 2002 skall den nya
organisationen för Försvarsmaktens underhållstjänst
och stödverksamhet inrättas varvid de tre
underhållsregementena, Försvarsmaktens
flygverkstäder, Försvarsmaktens underhållscentrum,
Muskö örlogsvarv och Militära servicekontoret skall
läggas ned. Förberedelserna för att utveckla IT-
säkerhetsförband och ny telekrigbataljon skall
fortsätta för att kunna organiseras under perioden
2003 till 2005.
Det är av stor vikt att spel- och
övningsverksamheten inom lednings- och
underhållsorganisationen successivt ökas i syfte att
upprätthålla och utveckla kompetensen att leda högre
förbandsnivåer. Spel- och övningsverksamheten bör
bl.a. omfatta ledning av insatsstyrkor sammansatta
från de olika stridskrafterna och kompletta
underhållssystem där Operativa insatsledningen
samverkar med Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet.

Arméstridskrafter

Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att
avvecklingen av krigsförband forsätter enligt
planerna för att vara genomförd till 2004. Samtidigt
skall organiseringen av ett antal nya förbandstyper
fortsätta, bl.a. en divisionsunderrättelsebataljon,
tre säkerhetsbataljoner, två jägarbataljoner samt
ett NBC-insatsförband. Dessa skall vara organiserade
och operativa 2004. Vidare skall de förband som
anmälts till internationella styrkeregister fortsatt
utvecklas.

Utvecklingen av hemvärnet bör enligt regeringens
mening fortsätta för att bli en integrerad och
väsentlig del av de nationella skyddsstyrkorna.
När det gäller arméstridskrafternas
förbandsutbildning anser regeringen att de operativt
rörliga förbanden bör prioriteras före övriga
förband. Särskild vikt bör läggas vid utbildningen
av förband som kan nyttjas vid såväl nationella som
internationella insatser. Regeringen anser att
ambitionen bör vara att regelbundet genomföra
övningar i högre förband.
I fråga om materiell förnyelse planeras följande.
Under 2002 kommer ytterligare stridsfordon 90,
Leopard-stridsvagnar, pansarbandvagnar och
artillerilokaliseringsradar att tillföras
Försvarsmakten. Vidare kommer splitterskyddade
persontransportfordon (Sisu) och normfordon att
tillföras organisationen. Normfordonen består av
både personbilar och lastbilar varav ett antal är
utrustade med min- och splitterskydd. Dessa avses
bl.a. användas i den internationella verksamheten.
Den splitterskyddade granatkastaren Amos kommer att
utvecklas vidare.
Under förutsättning att utbildningsnivån vid
förbanden medger det, med hänsyn till den begränsade
verksamheten under 2001, bör slutövningar för arméns
grundutbildningsomgång genomföras våren 2002.

Marinstridskrafter

Regeringen anser att det är viktigt att den
planerade övningsverksamheten i princip genomförs
med bibehållen ambitionsnivå under 2002. Vidare
anser regeringen att ambitionen bör kvarstå att i
närtid kunna genomföra en större tillämpad övning på
nationell nivå med sammansatta styrkor.

Under 2002 bör förbandsutbildningen i högre
förband inriktas mot förmåga att verka inom ramen
för operativt samordnade insatser samt mot att
förbanden skall utvecklas mot en hög operativ
rörlighet samt förmåga att uppträda från tillfällig
basering. Vidare anser regeringen att
förbandsverksamheten bör inriktas mot att kunna
fungera inom incidentberedskap och beredskap för
sjöräddning.
Marinstridskrafterna skall under 2002 kunna
medverka i det vidgade Östersjösamarbetet.
Regeringen anser det därför angeläget att
minröjningsoperationerna och utbildning av de
baltiska marinstridskrafterna i baltiska farvatten
fortsätter.
Utvecklingen av marinstridskrafterna bör också
inriktas mot att ge de typförband som anmälts till
internationella styrkeregister en internationell
förmåga.
Enligt regeringen är det vidare viktigt att
fortsätta utvärderingen av förbandsverksamheten och
hur denna är kopplad till förmågan. Försvarsmaktens
alltjämt redovisade begränsningar av förmåga till
sjöminering samt förmågan att ingripa mot främmande
undervattensverksamhet bör därför uppmärksammas även
fortsättningsvis. I detta hänseende anser regeringen
det rimligt att kunskap om sjöminering bör bevaras
så att förmågan till kvalificerad minröjning inte
nedgår.
Den första korvetten av Visbyklass kommer att
genomföra provturer. Vidare kommer fortsatta
leveranser av torped 62 och stridsbåt 90 att
genomföras. Studier inför utvecklingen av nytt
torped-, min- och sensorsystem (TMS) påbörjas.
Därutöver planeras leverans av förserieexemplar av
spanings- och eldledningsradarn ARTE 740 och svävare
till amfibiekåren. Korvetterna av Stockholmsklass
och minröjningsfartyg av Landsortsklass avses
halvtidsmoderniseras, och halvtidsmodernisering av
minfartyget Carlskrona har påbörjats. Dessutom
kommer utvecklingen av luftoberoende ubåtsmaskineri
att fortsätta liksom utvecklingen av det nordiska
ubåtsprojektet Viking.

Flygstridskrafter

Regeringen anser att utbildningen av JAS 39-förband
bör prioriteras inom flygstridskrafternas
förbandsutbildning. Ombeväpningen till JAS 39
Gripensystemet bör fortsätta i enlighet med
Försvarsmaktens planering så att ytterligare två
Gripendivisioner kan organiseras 2002. Den
internationella förmågan genom de inrättade
snabbinsatsstyrkorna med AJS 37 och Tp 84 bör
vidmakthållas. Den nya organisationen för
flygbasbataljoner – flygbasbataljon 04 – är under
uppbyggnad, och inriktningen är att åtta bataljoner
skall organiseras med början innevarande år. Fyra
bataljoner bör vara fullt operativa 2004 och
samtliga åtta två år senare.

I fråga om den materiella förnyelsen anser
regeringen att ytterligare flygplan JAS 39 Gripen
inom beslutad ram, liksom det flygburna FSR 890-
systemet och stridsledningscentraler, bör tillföras
Försvarsmakten under 2002. Det taktiska
radiosystemet TARAS bör utvecklas vidare och ett
försvarsmaktsgemensamt igenkänningssystem, IK/ID-
system, bör projekteras.

Helikopterförband

Den nya helikopterorganisationen med två
krigsförband i insatsorganisationen, en
helikopterbataljon med markoperativ inriktning och
en bataljon med sjöoperativ inriktning, har börjat
organiseras. Det är enligt regeringen angeläget att
förbandsutbildningen under 2002 koncentreras på
övning och utbildning i den nya
organisationsstrukturen och så långt möjligt med ny
materiel.

Under perioden 2001–2009 kommer huvuddelen av de
nuvarande helikoptrarna/systemen att avvecklas.
Omsättningen har inletts genom att regeringen i maj
2001 medgav att Försvarsmakten fick anskaffa lätta
helikoptrar, helikopter 15. Helikoptrarna kommer att
levereras under åren 2002–2007. Inriktningen är
vidare att en medeltung helikopter, helikopter 14,
skall anskaffas genom en gemensam nordisk
anskaffning. Dessa helikoptrar skall levereras under
åren 2003–2009.
Regeringen konstaterar att helikopterverksamheten
har omstrukturerats under flera år. Detta har
inneburit vissa negativa konsekvenser.
Helikopterförbanden genomför ett omfattande stöd
till samhället inom ramen för avtalet med
Sjöfartsverket om beredskap för räddningstjänst och
avtalet med Västerbottens läns landsting om
sjuktransporter. Som regeringen har utvecklat i det
föregående i resultatredovisningen om stöd till
samhället anser regeringen att detta stöd med
helikopterresurser bör begränsas. Regeringen anser
att de nya helikopterbataljonerna, när de
organiseras och helikoptermaterielen omsätts de
kommande åren, skall satsa sina resurser på att
utbilda och öva i den nya organisationen. Denna
verksamhet måste enligt regeringen prioriteras före
stödet till samhället med helikopterresurser.

Underrättelsetjänst

Utvecklingen i omvärlden bör följas och förslag
lämnas om beredskapshöjningar och andra åtgärder för
att möta hot mot landet som kan uppstå genom
förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Stöd
bör också lämnas med underrättelser för planering
och genomförande av internationella insatser.

Totalförsvarspliktig personal

Under 2002 bör Försvarsmakten inrikta utbildningen
av totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt mot
ca 15 350 inryckande. Regeringen avser att i
försvarsbeslutspropositionen återkomma till
riksdagen i frågor som rör mönstring, utbildning och
förbättrade förmåner m.m. för totalförsvarspliktiga.

Frivillig försvarsverksamhet

Under 2002 skall Försvarsmakten fortsätta att stödja
och bistå de frivilliga försvarsorganisationerna så
att deras verksamhet bidrar till att vidmakthålla en
stark försvarsvilja.

Miljöarbete

Regeringen anser att försvarssektorns övergripande
miljöarbete även fortsättningsvis bör grundas på den
gemensamma Nordisk Agenda 21 för försvarssektorn. En
annan betydelsefull utgångspunkt för miljöarbetet är
sektors-ansvaret för ekologiskt hållbar utveckling
inom försvarssektorn som regeringen fastställt för
Försvarsmakten.

Under 2002 bör Försvarsmakten fortsätta
avvecklingen av användningen av ämnen som bryter ned
ozonskiktet. Vidare bör kretslopps- och
försiktighetsprinciperna tillämpas i ökad omfattning
vid utvecklingen och anskaffningen av materiel.
Arbetet med att begränsa effekterna av skott- och
flygbuller bör fortsätta.
Enligt regeringen är det angeläget att kompetensen
inom miljöområdet breddas och fördjupas ytterligare.
Slutligen anser regeringen att det internationella
försvarsmiljösamarbetet är viktigt.

Grundorganisationen

Regeringen noterar att avvecklingen av
organisationsenheter och andra enheter inom
grundorganisationen i allt väsentligt kommer att
vara genomförd vid utgången av 2001 såsom var
planerat. Ett undantag är dock omlokaliseringen av
Försvarsmaktens centrum för internationell
verksamhet (SWEDINT) från Södertälje/Almnäs till
Upplands-Bro/Kungsängen. SWEDINT bedöms kunna vara
installerat i Kungsängen först under tredje
kvartalet 2003. Försvarsmakten har anmält till
regeringen att det har krävts en analys av det
totala behovet av fastigheter vid garnisonen i
Kungsängen. Detta har lett till att projekteringen
av lokaler m.m. för SWEDINT i Kungsängen har
försenats. I motsats till myndighetens tidigare
bedömning anser Försvarsmakten numera att
flyttningen av SWEDINT inte bör genomföras
successivt utan vid ett tillfälle.

Regeringen anser att det är viktigt att
omlokaliseringen av SWEDINT genomförs snarast och på
ett sådant sätt att verksamheten inte påverkas
negativt samt till så låga kostnader som möjligt.
En betydelsefull del i omstruktureringen av
arméstridskrafterna var att koncentrera
specialtruppslagens verksamhet till endast en ort
för respektive truppslag. Detta skulle kompletteras
med utbildnings- och övningsmöjligheter i Norrland
för att säkerställa förmågan för förbanden att
strida i subarktiskt klimat. Specialtruppslagens
förband i Boden, dvs. Norrlands artilleribataljon,
Norrlands luftvärnsbataljon, Norrlands
ingenjörbataljon och Norrlands signalbataljon, är nu
underställda chefen för Norrbottens regemente (I
19). Denne lyder i sin tur under chefen för
respektive specialtruppslagsregemente när det gäller
funktionsutbildning, personalförsörjning och
uppföljning för de nämnda bataljonerna. Motsvarande
förhållande gäller i Östersund för Norrlands
trängbataljon, chefen för Jämtlands
fältjägarregemente (I 5) och chefen för Göta
trängregemente (T 2). Regeringen anser att denna
lokalisering och struktur, förutom
Norrlandsutbildning, också ger goda möjligheter till
samövning i större förband och funktioner.
Frågan om lokalisering av den militära
flygutbildningen bereds av Regeringskansliet i
samverkan med Försvarsmakten. Regeringens inriktning
är att beslut om lokalisering av den militära
flygutbildningen skall kunna fattas före årsskiftet
2001/02. När det gäller samverkan mellan civil och
militär flygutbildning har regeringen uppdragit åt
Försvarsmakten och Lunds universitet att senast den
1 mars 2002 redovisa ett underlag i enlighet med vad
som angetts i propositionen.
Regeringen anser att grundorganisationen därför
bör inriktas mot att uppnå balans mellan uppgifter
och resurser i de olika verksamheterna, utveckla och
fullfölja Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet, utveckla det militära skolsystemet
och utveckla kompetens genom att fokusera på
kärnverksamheten inom respektive område. Regeringen
återkommer till riksdagen när det gäller frågor om
grundorganisationens utveckling.

Anställd personal

Personalförsörjningsutredningen överlämnade sitt
betänkande (SOU 2001:23) Personal för ett nytt
försvar i februari 2001. Betänkandet har
remissbehandlats. Regeringen återkommer i
försvarsbeslutspropositionen med en redovisning av
betänkandet och regeringens ställningstagande till
förslagen, framför allt med en samlad syn på
Försvarsmaktens personalförsörjning.

I december 2000 överlämnade Riksdagens revisorer
en informationsrapport (2000/01:1) Förvarsmaktens
personalförsörjning. Enligt rapporten är
kompetensflykten från Försvarsmakten mycket oroande.
Granskningen visar att det är fel kategori
officerare som lämnar Försvarsmakten. Enligt
rapporten har Försvarsmakten vidare haft svårt att
kvantifiera hur stor personalbristen är i
förhållande till den nya organisationen. Inför
riksdagens beslut våren 2000 missbedömde
Försvarsmakten behovet av yrkesofficerare och
civilanställda i Försvarsmakten. Försvarsmakten har
underskattat betydelsen av att följa upp hur
avvecklingen av personal fortlöper.
Riksdagens revisorer har också uttalat sig om
Försvarsmaktens arbetsgivarroll och ansett att det
finns en rad faktorer som talar för att
Försvarsmakten har svårt att hävda myndighetens
intressen gentemot officerarnas intressen.
I mars 2001 överlämnade Riksrevisionsverket för
regeringens kännedom rapporten Avveckling av
officerare och kompetensförsörjningsläget inom
Försvarsmakten (RRV 2001:7). Riksrevisionsverket
erinrar om att det vid tidigare granskningar pekat
på Försvarsmaktens svagheter när det gäller att
hävda verksamhetsintresset i samband med
lönebildningen och tillämpningen av löneavtalen.
Även i denna rapport har Riksrevisionsverket funnit
att Försvarsmakten brustit i sin arbetsgivarroll.
Rapporten visar på brister i Försvars-maktens
högkvarters sammanhållande styrning av förbanden.
Budgeterade personalavvecklingskostnader för 2000
har överskridits.
Försvarsmakten har anfört att myndigheten genomför
den största förändringen för det svenska försvaret i
modern tid. Därtill skall avsevärda
personalreduceringar genomföras. Riksdagens
revisorer och Riksrevisionsverket har enligt
Försvarsmakten i många stycken på ett bra sätt
fångat upp den utmaning som en så genomgripande
förändring innebär. I båda rapporterna har, enligt
Försvarsmakten, befogad kritik riktats mot
myndigheten. Sammantaget sägs rapporterna i allt
väsentligt visa sådant som Försvarsmakten redan
känner till och vidtar åtgärder för att lösa.
Däremot anser Försvarsmakten att kompetensbristen
inom vissa områden är oroande.
Regeringen konstaterar att de personella
konsekvenserna av Försvarsmaktens omstrukturering är
betydande och att problemen inte kunnat förutses.
Mycket av det som angetts i rapporterna har
Försvarsmakten redan åtgärdat eller avser att
åtgärda. Merparten av problemen har också behandlats
av Personalförsörjningsutredningen. Även om
utredningens förslag är av långsiktig karaktär
bedömer regeringen att delar av förslagen kan ge
effekt redan under 2002. Regeringen återkommer i
personalfrågor i försvarsbeslutspropositionen.

Motionerna

Även om det ekonomiska utfallet av verksamheten på
Försvarsmaktens olika anslag sammantaget hållits
inom ramen, anför Kristdemokraterna i sin
kommittémotion Fö255 av Åke Carnerö m.fl., så har
besparingarna till följd av överskridandena på
förbandsverksamheten lett till omfattande
neddragningar av verksamheten innevarande år. Detta
riskerar att urholka Försvarsmaktens förmåga i olika
avseenden. Motionärerna anser därför att det
allvarliga överskridandet på anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. måste leda
till en översyn av den ekonomiska styrningen och
uppföljningen i syfte att skapa stabilitet i den
framtida verksamheten (yrkande 3).

I samma motion anförs att vi måste ha en
betryggande försvarsförmåga för att kunna möta både
närtida hot mot vårt land och framtida hot vid
omvärldsförändringar. Motionärerna föreslår att de
krav på grundläggande försvarsförmåga och
grundberedskap som beslutades av riksdagen i mars
2000 (bet. 1999/2000:FöU2) skall ligga fast (yrkande
4).
Motionärerna anför vidare att förmågan till väpnad
strid och utnyttjande av förband i behovssammansatta
styrkor är den verksamhet som Försvarsmaktens
resurser skall kraftsamlas till. Detta kräver god
samverkansförmåga. Övningsverksamheten bör därför
samordnas så att förbandsverksamheten alltmer kan
inriktas mot övningar av operativt sammansatta
insatsstyrkor (yrkande 7).
Övningsverksamheten anser motionärerna vara helt
nödvändig för att behålla och inspirera kvalificerad
personal och därmed för Försvarsmaktens
anpassningsförmåga. Motionärerna vill därför betona
betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig
förbandsverksamhet (yrkande 8).
Motionärerna konstaterar att helikopterförbandens
förmåga inte har ökat jämfört med förra året.
Eftersom helikopterförbanden är viktiga måste
fortsatta åtgärder vidtas som säkerställer
helikopterförbandens fältduglighet samt
tillgängligheten på helikoptrar (yrkande 14).
I samma motion hänvisas till riksdagens beslut
våren 2001 (bet. 2000/01:FöU9) och att utskottet i
anslutning härtill uttalade sig om betydelsen av att
den nya underhållsorganisationen leder till
effektivitetsvinster. Motionärerna anser därför att
tydliga krav på bl.a. redovisningssystem och
faktureringsrutiner bör fastställas för
Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet
(yrkande 15).

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö228 av Berit
Jóhannesson m.fl. konstateras att Sverige har spelat
en viktig roll i arbetet för ett förbud mot
antipersonella minor. Sverige har också en stor
kunskap och kapacitet inom området. För att
säkerställa en fortsatt utveckling inom detta område
föreslår motionärerna att Försvarsmakten inom
förbandsverksamhet, fredsfrämjande verksamhet och
materielanskaffning prioriterar verksamheter för
minröjning (yrkande 1).

I samma motion hänvisar motionärerna till att
regeringen i propositionen (s. 5) anför att stödet
till samhället med Försvarsmaktens
helikopterresurser bör begränsas. Motionärerna delar
inte regeringens syn i frågan. Dels anser de att de
förutsättningar som fanns när beslutet fattades har
ändrats radikalt, dels anser de att de resurser som
Försvarsmakten disponerar även fortsättningsvis bör
utnyttjas till stöd för det civila samhället. Enligt
motionärerna bör helikopterverksamheten förstärkas
för att dels klara de uppdrag man har i sin
försvarsmaktsroll, dels kunna hålla en hög beredskap
gentemot samhället via de avtal som finns med t.ex.
Sjöfartsverket. Motionärerna föreslår motionärerna
en utredning som dels skall redovisa vilka resurser
som behöver tillföras för att Försvarsmakten även
fortsättningsvis skall kunna bemanna fem
räddningsbaser, dels skall granska förutsättningarna
för att helikopterförbanden även fortsättningsvis
kan medverka i ambulanshelikopterverksamheten
(yrkande 2).
Motionärerna anför vidare att det sedan flera år
finns planer på att bygga en ny hangar vid
Göteborg/Säve. Den nya hangaren är planerad att
sambrukas med Polisen och den
helikopterambulansverksamhet som genomförs enligt
avtal med Västra Götalands län. Enligt motionärerna
diskuterar nu Försvars-makten reparation av den
gamla hangaren. Detta anser motionärerna inte vara
någon bra lösning, framför allt inte på lång sikt.
Resurser behöver därför avdelas för investering i en
ny hangar och kostnaden för denna åtgärd föreslås
täckas genom omfördelning inom anslaget 6:1
Förbandsverksamhet (yrkande 3).
I motion Fö247 (s) av Lena Sandlin-Hedman m.fl.
anser motionärerna att de ca 3 000 människor,
svenskar, finnar och ryssar, som stupade i slagen
vid Sävar och Ratan år 1809 bör hedras genom att
deras namn dokumenteras och publiceras vid ett
nationalmonument där slagen stod. Kostnaden
uppskattar motionärerna till mellan 100 000 och
150 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen i det
föregående i sin resultatbedömning anmält att
Försvarsmakten under det gångna året nått
utbildningsmålen endast på lägre förbandsnivåer.
Till följd av uteblivna övningstillfällen i högre
förband har det inte funnits förutsättningar för att
utveckla officerarnas kompetens att leda större
förband i komplexa stridssituationer. Förbanden har
därmed inte kunnat förbättra sin förmåga i önskvärd
omfattning sedan föregående år. En fortsatt sådan
utveckling får allvarliga konsekvenser för Försvars-
maktens förmåga.

Utskottet understöder därför regeringens
ambitioner att öka övningsverksamheten och ansluter
sig till den av regeringen föreslagna inriktningen
för förbandsverksamheten. Förbanden bör sålunda
genom regelbundna övningar ges förutsättningar för
att förbättra sin förmåga att verka inom ramen för
samordnade insatser i högre förband. Den nya
lednings- och underhållsorganisationen bör så snart
som möjligt få möjlighet att verka i sina roller. De
operativt rörliga förbanden bör prioriteras före
övriga förband. Det är vidare viktigt att fortsätta
utvärderingen av förbandsverksamhetens resultat och
hur detta påverkar förbandens förmåga i olika
avseenden.
Utskottet kan i här aktuella frågor inte se några
avgörande skillnader i förhållande till vad som
anförs i kommittémotion Fö255 (kd), de yrkanden som
rör grundläggande försvarsförmåga och grundberedskap
(yrkande 4), samordnad övningsverksamhet (yrkande 7)
och grundläggande kontinuerlig förbandsverksamhet
(yrkande 8). Utskottet bedömer att dessa yrkanden i
huvudsak bör bli tillgodosedda med den av regeringen
föreslagna inriktningen, varför yrkandena avstyrks.
Regeringen anger i propositionen att
Försvarsmakten under 2002 bör inrikta
värnpliktsutbildningen mot 15 350 inryckande.
Utskottet ifrågasätter om detta är tillräckligt för
att kunna förbandsomsätta den krigsorganisation som
enligt det senaste försvarsbeslutet skall
personalförsörjas med 4–5 års
förbandsomsättningstid. Utskottet återkommer till
denna fråga i betänkande 2001/02:FöU2 Försvarsbeslut
för 2002–2004.
Försvarsmaktens helikopterverksamhet har
omorganiserats under de senaste åren och en
omfattande omstrukturering pågår. Organisationen i
såväl fred som krig reduceras. Merparten av
helikoptersystemen skall omsättas. Ett av dessa,
helikopter 3, har avvecklats utan att något nytt
system tagits i bruk. Avvecklingen av
helikoptersystem 5 har inletts. Regeringen har
nyligen medgett beställning av dels 18 st medeltunga
helikopter 14 och 20 st lätta helikopter 15. Dessa
avses successivt tillföras organisationen under
perioden 2005–2010. Med nuvarande inriktning kommer
det framtida antalet helikoptrar att bli färre än
det är för närvarande.
Regeringen anförde i propositionen Det nya
försvaret (prop. 1999/2000: 30) att den del av
dåvarande Göta helikopterbataljon som fanns vid Säve
borde finnas kvar t.o.m. år 2003 för att undvika
omlokaliseringar av det äldre helikopterbeståndet
med åtföljande investeringar. Detta föranledde
utskottet att påpeka (bet. 1999/2000:FöU2 s. 162)
att det ansåg att omsättningen av gamla helikoptrar
och anskaffningen av nya inte innebär att tidpunkten
2003 nu behöver preciseras som en bortre gräns vad
avser helikoptrar för Försvars-maktens eget behov på
Säve. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till
regeringen med denna innebörd.
Utskottet vill vidare erinra om att det vid tre
tidigare tillfällen (bet. 1994/95:FöU4, 1996/97:FöU1
och 1997/98:FöU1) betonat behovet av en
räddningsberedskap i norra Sverige.
Regeringen har i sin resultatbedömning konstaterat
att det under flera år har varit problem med
tillgängligheten inom helikopterverksamheten. De
organisatoriska förändringarna liksom tekniska och
personalanknutna orsaker har bidragit till denna.
Trots ett antal vidtagna åtgärder är läget ännu inte
godtagbart. Utskottet anser situationen vara
allvarlig och ansluter sig till regeringens
uppfattning att förbandsutbildningen under 2002 bör
koncentreras till utbildning och övning i den nya
helikopterorganisationen. Fortsatta åtgärder måste
sålunda vidtas för att öka tillgängligheten för
helikopterförbanden. Stödet till samhället med
Försvarsmaktens helikopterresurser är angeläget men
måste dessvärre i den nu rådande situationen komma i
andra hand. Utskottet kan därför biträda regeringens
inriktning i denna del. Utskottet anser att denna
inriktning i huvudsak överensstämmer med vad som
föreslås i kommittémotion Fö255 (kd) yrkande 14.
Yrkandet avstyrks därför.
Utskottet utgår från att Försvarsmakten ökar sitt
stöd till samhället med helikopterresurser i den
takt som resurser och förbättrad tillgänglighet
medger. Någon särskild utredning, som föreslås i
kommittémotion Fö228 (v), om vilka resurser som
behöver tillföras Försvarsmakten för att den även
fortsättningsvis skall kunna bemanna fem
räddningsbaser erfordras därmed inte. Utskottet
avstyrker därför yrkande 2 i nämnda motion.
När det gäller frågan om en helikopterhangar vid
Säve har utskottet erfarit att Försvarsmakten mot
bakgrund av den besvärliga ekonomiska situationen
innevarande år har reviderat sin plan att bygga för
helikopterverksamheten. Inriktningen är nu att
endast vidta de renoveringsåtgärder som är
nödvändiga. Utskottet anförde nyligen (bet.
2000/01:FöU10) att det bör ankomma på ansvariga
myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var
enskilda helikoptrar skall baseras för att uppfylla
kravet på beredskap m.m. Utskottet gör nu ingen
annan bedömning och anser att motsvarande
förhållningssätt även gäller för investering i en
helikopterhangar. Utskottet avstyrker därför yrkande
3 i nämnda motion.
Försvarsmakten har under 2000 överförbrukat
anslaget för förbandsverksamhet. Det ekonomiska
läget har under det första halvåret varit fortsatt
ansträngt, vilket lett till att förbandsverksamheten
har måst reduceras. En betydande orsak till
problemen är Försvarsmaktens bristande kontroll över
lönebildning och lönekostnader, vilket såväl
Riksdagens revisorer som Riksrevisionsverket och
Ekonomistyrningsverket konstaterat i rapporter.
Utskottet har vid tidigare tillfällen (bet.
1997/98:FöU11 och 1998/99:FöU1) uppmärksammat frågan
om lönebildningen inom Försvarsmakten och att
Försvarsmakten måste förstärka sin arbetsgivarroll.
Det är ytterst angeläget att den totala
lönebildningen sker inom tillgängliga resurser så
att den inte framtvingar sådana omplaneringsbehov
som varit aktuella det senaste året. Liksom
regeringen anser utskottet att Försvarsmakten måste
skapa säkra metoder för kostnadsberäkningar,
ekonomiredovisning och ekonomistyrning. Försvars-
makten måste vidare vidta nödvändiga åtgärder för
att myndighetsledningens lönepolicy skall genomsyra
den lokala lönebildningen. Utskottet anser att vad
som här har anförts ligger väl i linje med yrkande 3
i kommittémotion Fö255 (kd) om en översyn av den
ekonomiska styrningen och uppföljningen i
Försvarsmakten. Yrkandet bör bli tillgodosett,
varför det avstyrks av utskottet.
Utskottet utgår vidare, i likhet med motionärerna
i nyss nämnda motion, från att det i den nya
underhållsorganisationen ställs tydliga krav på
bl.a. redovisningssystem och faktureringsrutiner
(yrkande 15). Motionsyrkandet behöver därför inte
bifallas.

Vänsterpartiet förordar i kommittémotion Fö228 att
Försvarsmakten inom förbandsverksamheten, den
fredsfrämjande verksamheten och
materielanskaffningen prioriterar minröjning.
Yrkandet som berör flera inriktningsområden
behandlas här samlat av utskottet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen med
tillfredsställelse noterat att Sverige under senare
år höjt sin profil när det gäller minröjning.
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum
har inrättats i Eksjö och avsatta medel för skilda
åtgärder inom minröjningsområdet har höjts
väsentligt. Det internationella samarbetet har
utökats, bl.a. i syfte att utveckla metoder m.m. för
humanitär minröjning. Försvarsmakten har i det
senaste regleringsbrevet av regeringen bl.a. ålagts
att fortsätta utvecklingen av ammunitions- och
minröjningsförmågan för fredsfrämjande och
humanitära insatser och också att i vissa delar öka
denna förmåga. Utskottet ser därför för närvarande
inte något behov av ett uttalande från riksdagen om
ytterligare prioritering av minröjningsverksamheten.
Motion Fö228 (v) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet känner sympati för den i motion Fö247 (s)
framförda idén om ett nationalmonument som med namn
hedrar dem som dog i slagen vid Sävar och Ratan
1809. Utskottet anser emellertid att denna åtgärd
kan genomföras utan något särskilt uttalande från
riksdagen och att den relativt ringa kostnaden, av
motionärerna uppskattad till 100 000–150 000 kr, kan
bestridas under myndighetsanslaget eller med
insamlade medel. Utskottet avstyrker därför
motionen.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen
godkänner regeringens förslag till inriktning av
förbandsverksamheten och att samtliga
motionsyrkanden avslås.

Inriktning av beredskap

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag (punkt 5) till inriktning
för 2002 för beredskap.

Propositionen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten skall ha en
sådan förmåga att beredskap kan upprätthållas inom
de tidsramar som regeringen beslutat.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till inriktning för 2002 för beredskap.

Regeringen bedömer att Sverige bör kunna delta i
fredsfrämjande insatser med de resurser, förband och
tidskrav som har anmälts till internationella
styrkeregister. Sverige bör kunna bidra med
förbandsenheter från såväl armé-, marin- som
flygstridskrafterna.

I skälen för sina förslag och sin bedömning anför
regeringen bl.a. följande.

Grundberedskap

Nationell beredskap

Resurser ur grundorganisationen jämte delar ur
insatsorganisationen skall ha beredskap för att möta
de hot som kortsiktigt kan uppstå i rådande
omvärlds-läge. Försvarsmakten skall ha beredskap för
att på kort sikt (högst ett år efter
regeringsbeslut) kunna utveckla förmåga

· till skyddsåtgärder som medför att samhället kan
motstå bekämpning av samhällsfunktioner och
infrastruktur och
·
· att möta insatser av fjärrstridsmedel och
begränsade luftrörliga insatsstyrkor.
·
Beredskap för ingripande mot kränkningar av
svenskt territorium skall finnas med kraftsamling
till tider och områden där risken för kränkningar är
som störst.

Beredskapsstyrkor

Försvarsmakten skall upprätthålla en sådan beredskap
som framgår av ett hemligt regeringsbeslut den 30
mars 2000.

Beredskap för internationella insatser

De förbandstyper och den förmåga som utvecklas inom
ramen för PARP har varit utgångspunkt för Sveriges
anmälan till såväl EU:s krishanteringsförmåga som
till FN:s, Nordcaps och Shirbrigs styrkeregister.

Sammantaget innebär detta att Sverige under 2002
skall ha förmåga att efter beslut kunna delta med
följande resurser och förband i internationella
insatser:

· ledningsresurs/stabsofficerare (40 st där
personal för civil-militär samverkan ingår),
·
· två mekaniserade infanteribataljoner (varav en
för närvarande är insatt i Kosovo),
·
· ingenjörkompani med ammunitions- och
minröjningsförmåga,
·
· sjöminröjningsförband,
·
· spaningsflygförband AJS 37 Viggen samt
·
· transportflygförband.
·
Ledningsresursen, sjöminröjningsförbandet,
spaningsflygförbandet samt transportflygförbandet
har beredskap för att 30 dagar efter regeringsbeslut
kunna transporteras till ett insatsområde. Övriga
förband har 90 dagars beredskap. Sverige har för
närvarande en bataljon insatt i Kosovo. Den andra
bataljonen har 90 dagars beredskap förutom ett
kompani som under 2001 års början hade 30 dagars
beredskap (snabbinsatsförmåga).
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i
försvarsbeslutspropositionen beträffande
Försvarsmaktens fortsatta internationalisering.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Det är enligt regeringens bedömning angeläget att
Försvarsmakten höjer ambitionerna när det gäller att
bedöma risker dels inför, under och efter
internationella insatser, dels vid skydd mot NBC-
och toxikologiska hot under insats. Förmågan att
övervaka och detektera miljö- och hälsofarliga ämnen
bör vara särskilt god vid förband i internationell
tjänst.

Incidentberedskap

Inriktningen under 2002 är att Försvarsmakten skall
kunna upptäcka, identifiera, avvisa och dokumentera
kränkningar av territoriet i enlighet med
förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens
ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium i
fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen).

Beredskap för stöd till samhället

Regeringen anser att Försvarsmaktens insatsberedskap
skall dimensioneras främst för behovet att kunna
hävda territoriell integritet och försvara landet
mot väpnat angrepp. Detta innebär att det finns
delar av förband och funktioner med resurser ur
grundorganisationen som är omedelbart tillgängliga
för att kunna möta de nämnda situationerna. Denna
insatsberedskap inrymmer också en beredskap för att
kunna samverka med civila myndigheter och ställa
resurser till förfogande vid svåra påfrestningar på
samhället i fred.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:84,
bet. 1997/98:FöU11, rskr. 1997/98:116) om ett nytt
övergripande beredskapsbehov för Försvarsmakten.
Utskottet utgick i det sammanhanget från att
regeringen årligen till riksdagen beskriver
beredskapen och redovisar beredskapslägets
betydelse.

Regeringen återkom till frågan ett år senare
(prop. 1998/99:74) och anförde därvid bl.a. att
Sverige måste ha en ständig beredskap för att kunna
möta och avvisa kränkningar av Sveriges territorium
och begränsade hot som skulle kunna riktas mot oss i
syfte att utöva påtryckningar. Utskottet
kommenterade detta (bet. 1998/99:FöU5 s. 31) med att
det utgick från att regeringen i de årliga
budgetförslagen tydligt redovisar beredskapsläget,
eventuella brister i detta i förhållande till
beslutade beredskapsmål samt härav föranledda
förslag till riksdagen.
Utskottet har med anledning av terrorattackerna i
USA den 11 september begärt och fått redovisningar
av företrädare från Försvarsmakten och
Rikspolisstyrelsen över vidtagna beredskapsåtgärder.
Dessa genomgångar visade enligt utskottets mening på
vissa problem i det nuvarande beredskapssystemet,
bl.a. på bristande flexibilitet samt att det finns
beslutssituationer som behöver studeras och olika
aktörers befogenheter i dessa situationer klaras ut.
Skall exempelvis Försvarsmakten kunna ingripa mot
terroristattacker så saknas nu konstitutionellt stöd
för detta.
Utskottet har erfarit att Regeringskansliet har
initierat ett arbete med att se över
beredskapssystemet och det regelverk som är knutet
till detta, bl.a. mot bakgrund av de nya hoten.
Utskottet utgår från att regeringen orienterar
riksdagen om resultatet av detta arbete och ger
erforderliga förslag till beslut. Utskottet
återkommer till denna fråga i samband övervägandena
om en helhetssyn på ledning som följd av proposition
2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot vad
regeringen anfört och föreslår att riksdagen
godkänner förslaget till inriktning för 2002 för
beredskap.

Inriktning av incidentinsatser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag (punkt 3) till inriktning
för 2002 för incidentinsatser.

Propositionen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten skall
upptäcka, ingripa mot och avvisa varje form av
kränkning av svenskt territorium för att hävda
rikets territoriella integritet i luften, till sjöss
och på marken.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till inriktning för 2002 för
incidentinsatser.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att det
är av stor vikt att Sverige som nation hävdar sitt
territorium i enlighet med de möjligheter som
folkrätten ger.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen
anfört och föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till inriktning för 2002 för
incidentinsatser.

Inriktning för stöd till samhället

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag (punkt 4) till inriktning
för 2002 för stöd till samhället.

Propositionen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten, vid sidan av
att medverka i räddningstjänst enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102), skall bidra till
att stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar på samhället i fred och därvid kunna
samverka med andra myndigheter och kunna ställa
resurser till förfogande.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till inriktning för 2002 för stöd till
samhället.

I skälen för sitt förslag anför regeringen bl.a.
följande.

Det är angeläget att samhällets resurser kan
utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.
Försvarsmakten har många resurser, anskaffade för
krigsorganisationen, som kan användas även för andra
angelägna ändamål i samhället. Där så är möjligt och
det inte påverkar Försvarsmaktens grundläggande
verksamhet negativt bör resurserna utnyttjas
gemensamt.
Försvarsmakten skall kunna bistå vid
räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen
(1986:1102). Myndigheten har också som en av sina
uppgifter att kunna stärka samhället vid svåra
påfrestningar på samhället i fred. Försvarsmakten
skall därvid kunna samverka med andra myndigheter
och kunna ställa resurser till förfogande.
Härutöver kan Försvarsmakten med stöd av
förordningen (1986:1111) om militär medverkan i
civil verksamhet lämna stöd i övrigt i skilda
situationer.
Regeringen anser att Försvarsmakten bör fördjupa
samverkan med anledning av de överenskommelser som
träffats med myndigheter som har ett särskilt ansvar
om en svår påfrestning skulle inträffa. Sådana
överenskommelser finns med Statens
strålskyddsinstitut och Affärsverket svenska
kraftnät. Försvarsmakten bör verka för att liknande
överenskommelser kan träffas med ansvariga
myndigheter.
I sin redovisning till regeringen har
Försvarsmakten pekat på att de största problemen när
det gäller stöd till samhället i olika avseenden
hänger samman med de olika principer för ledning som
gäller inom Försvarsmakten och andra myndigheter och
kommuner. Försvarsmakten anser att ansträngningarna
bör fortsätta för att upprätta effektiva strukturer
för samverkan som överbryggar detta problem.
Regeringen delar denna uppfattning.
Härutöver vill regeringen erinra om utredningen om
översyn av Försvars-maktens stöd till andra
myndigheter m.m. (dir. 2000:87). Utredningen skall
se över de bestämmelser som gäller för
Försvarsmaktens stöd till samhället i fred. I
uppdraget ingår att lämna förslag till den
författningsreglering som behövs för att uppnå ett
klarare och mer entydigt regelsystem. Inriktningen
skall vara att öka Försvarsmaktens möjligheter att
bistå andra myndigheter. Utredningen skall redovisa
resultatet av sitt arbete senast den 1 november
2001.
Regeringen erinrar avslutningsvis om att
Försvarsmakten kan ställa resurser till en annan
myndighets förfogande i enlighet med regeringens
direktiv. Exempel på sådana resurser är flygplan för
Försvarets radioanstalt och samordning av vissa
resurser med Kustbevakningen. Enligt regeringen är
det viktigt att beakta att Försvarsmakten i allt
väsentligt skall dimensioneras och utnyttjas mot
sina egna behov för att kunna lösa de uppgifter
statsmakterna har beslutat om. I de fall
Försvarsmaktens resurser kan utnyttjas ytterligare
bör särskilda avtal eller överenskommelser träffas.
De resurser som kan komma i fråga är främst fartyg,
flygplan, helikoptrar, sensorsystem för
sjöövervakning och personal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att
Försvarsmaktens möjligheter att med trupp stödja
samhället inte är en beredskapsfråga utan är
beroende av hur många värnpliktiga som för
tillfället utbildas. Möjligheterna varierar därmed
över året och är lägst under sommarmånaderna.
Härtill kommer möjligheterna att på frivillig bas
inkalla hemvärn. Med detta sagt har utskottet ingen
erinran mot vad regeringen anfört och föreslår att
riksdagen godkänner förslaget till inriktning för
2002 för stöd till samhället.

Inriktning av internationella insatser

Propositionen

Regeringen bedömer att inriktning för
internationella insatser bör vara följande. Sverige
bör i nuvarande omvärldsläge fortsatt bidra med en
bataljon till den multinationella fredsstyrkan KFOR
(Kosovo Force) och fortsatt ställa resurser till
SFOR:s (Stabilisation Force) förfogande i Bosnien-
Hercegovina.

I skälen till sin bedömning framhåller regeringen
bl.a. följande. Läget på västra Balkan är fortsatt
instabilt. För att förhindra ytterligare spridning
och förnyade våldsutbrott är fortsatt
internationellt engagemang nödvändigt och i detta
bör Sverige delta.

FN:s resolution 1244 antogs den 10 juni 1999 och
innebär att närvaron av en multinationell
fredsstyrka i Kosovo kommer att fortsätta, om inte
Säkerhetsrådet beslutar annorlunda.
Under en sjumånadersperiod 2001 har den svenska
KFOR-styrkan efter förfrågan från Nato temporärt
utökats med ca 190 personer. Regeringen anser att
Sverige under 2002 bör ställa resurser motsvarande
en bataljon till KFOR:s förfogande.
Mandatet för SFOR-styrkan i Bosnien-Hercegovina
gäller för närvarande till den 21 juni 2002.
SFOR-styrkans utformning påverkas av de breda
uppgifter som åläggs den på grund av att situationen
i Bosnien-Hercegovina alltjämt präglas av en stor
oförutsägbarhet. Regeringen bedömer att den rådande
situationen kräver förband med inriktning mot bl.a.
civil-militär samverkan och underrättelsetjänst.
Regeringen anser att det nuvarande svenska
truppbidraget omfattande ca 40 personer för bl.a.
civil-militär samverkan är ändamålsenligt. Under
2002 bör Sverige ställa motsvarande resurser till
SFOR:s förfogande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning om
behovet av att ställa militära resurser till
förfogande inom ramen för de multinationella
fredsstyrkorna KFOR och SFOR. Utskottet kan
samtidigt konstatera att vår uthållighet och vår
handlingsfrihet att ställa ytterligare marktrupp
till förfogande är mycket begränsade. Detta är såväl
ett finansiellt problem som en fråga om begränsad
tillgång på personal.

Inriktning av materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen
- godkänner regeringens förslag (punkt 6)
till inriktning för 2002 för materiel,
anläggningar samt för forskning och
teknikutveckling och
-
- avslår motionerna Fö4 (m) yrkande 1, Fö228
(v) yrkande 5 och Fö251 (m).
-
Propositionen

Regeringen föreslår följande inriktning för 2002 för
materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.

Materielförsörjningen skall tillgodose aktuella
beredskapskrav samt operativa behov och kompetenser.
Materiel som inte passar i det långsiktiga kravet på
operativ förmåga och kompetenser skall avvecklas
skyndsamt.
Materielförsörjningen skall utvecklas så att

· kopplingen mellan forskning, teknikutveckling,
studieverksamhet och materielanskaffning
tydliggörs,
·
· ökad vikt läggs vid materielanskaffningens tidiga
faser,
·
· anskaffningen av materiel planeras i kortare
serier,
·
· handlingsfriheten i planeringen ökar,
·
· tillgång till strategisk kompetens säkerställs,
·
· möjligheterna att genomföra anpassningsåtgärder
ökar samt
·
· miljöaspekterna beaktas i enlighet med de av
regeringen beslutade riktlinjerna för
miljöanpassad försörjning med försvarsmateriel.
·
Forskning och teknikutveckling skall inriktas mot
att vara ett viktigt instrument för utvecklingen av
Försvarsmaktens anpassningsförmåga. Kopplingen
mellan forskning och teknikutveckling,
studieverksamheten och framtagandet av nya
krigsförband inom Försvarsmakten skall utvecklas.
Försvarsmaktens planering för försörjning med
materiel respektive forskning och teknikutveckling
skall gemensamt tillgodose behovet av strategisk
kompetens.
Anläggningsförsörjningen skall inriktas mot en
ökad flexibilitet för att kunna utgöra en integrerad
del av Försvarsmaktens förmåga att kunna anpassas
mot de nya hot och risker som kan uppstå i
framtiden.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till inriktning för 2002 för materiel,
anläggningar samt för forskning och
teknikutveckling.

I sina skäl för förslagen framhåller regeringen
bl.a. följande.

Materielförsörjning samt forskning och
teknikutveckling

Inriktningen av Försvarsmaktens långsiktiga
försörjning med materiel samt forskning och
teknikutveckling behandlas i regeringens kommande
försvarsbeslutsproposition.

Den materiella utvecklingen skall svara mot
aktuella och framtida krav på stridskrafternas
utveckling.
Förutom de krav som ställs på beredskap, operativ
förmåga i olika avseenden och kompetenser måste även
kraven på tillgång till strategiska kompetenser
beaktas vid inriktning och planering av den framtida
materielförsörjningen och inriktningen av forskning
och teknikutveckling (FoT).
Ett viktigt inslag i forskning och
teknikutveckling utgörs av s.k. demonstratorer.
Utvecklingen av ledningssystemets tekniska delar
(Ledsyst T) har påbörjats och kommer att genomföras
i form av studier, en stegvis utveckling med bl.a.
utnyttjande av simulatorer och en anpassning av
forsknings- och teknologiförsörjningen. Regeringen
bedömer att Försvarsmaktens sammantagna operativa
förmåga förbättras genom en sådan utveckling.
Regeringen avser särskilt att följa utvecklingen av
ledningssystemets tekniska delar som utgör grunden
för det framtida nätverksbaserade försvaret.
Föreslagen inriktning innebär att Försvarsmakten
under 2002 bl.a. planeras få leveranser av följande
större materielsystem: måldetekterande
artillerigranat (Bonus), stridsfordon 90, stridsvagn
121/122 Leopard, torped 62, ARTE 740, FSR 890, JAS
39 Gripen, artillerilokaliseringsradar (Arthur),
stridsbåt 90 och stridsledningscentraler (StriC).

Anläggningar

Anläggningsförsörjningen skall inriktas mot en ökad
flexibilitet för att kunna utgöra en integrerad del
av Försvarsmaktens förmåga att kunna anpassas mot de
nya hot och risker som kan uppstå i framtiden.

Avveckling av anläggningar efter tidigare fattade
försvarsbeslut skall vara avslutad under 2002.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö4 (m)
av Henrik Landerholm understryks att effekterna av
de besparingar som Försvarsmakten i år tvingas till
är stora. De värnpliktiga ges en ofullständig
utbildning och officersutbildningen reduceras.
Hemvärnet sätts på sparlåga. De rörliga kostnaderna
för flygverksamheten minskas med upp till 50 %.
Omskolningen till JAS 39 Gripen försenas kraftigt.
Detta sker vid sidan av och skall därmed adderas
till de problem som skapas av riksdagsmajoritetens
felaktiga beslut om framtidens
flygvapenorganisation.

I ett läge där försvaret tvingas till dessa
besparingar är det enligt moderaterna utmanande att
fortsätta med stora investeringar. Därför bör ännu
ej genomförda omlokaliseringar som innebär stora
investeringar snarast avbrytas. Motionärerna
exemplifierar med SWEDINT:s flyttning till
Kungsängen, den samlade lokaliseringen av den
operativa insatsledningen och den koncentrerade
lokaliseringen av helikopterflottiljen till Malmen.
Den grundläggande inriktningen bör vara att
undersöka i det befintliga beståndet av fastigheter
var det finns tillgängliga och ändamålsenliga
lokaler som kan utnyttjas för försvarsändamål
(yrkande 1).

I kommittémotion Fö228 (v) av Berit Jóhannesson m.fl. hänvisas
till att Vänsterpartiet vid flera tillfällen
tidigare föreslagit att regeringen skall tillsätta
en arbetsgrupp för att se över icke levererade
beställningar i syfte att behovsanpassa
materielköpen (yrkande 5). Beställningen av JAS 39
Gripen sägs vara det mest uppenbara exemplet på
detta.

I motion Fö251 (m) av Roy Hansson och Björn Leivik
påpekas att Försvars-makten har seriebeställt ett
litet antal enheter av luftvärnsrobotsystemet 23
Bamse (RBS 23) och att dessa skall utgöra en s.k.
teknikdemonstrator. Motionärerna anser, bl.a. mot
bakgrund av terroristattacken den 11 september i år,
att det är angeläget att öka antalet enheter RBS 23
och att dessa enheter organiseras i krigsförband så
att minst en bataljon kan verka över hela landet.

Utskottets ställningstagande

Anskaffning av materiel

Riksdagens beslut våren 2000 (prop. 1999/2000:30,
bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) om en
flerårig utveckling av försvaret innefattade en
långsiktig inriktning för försörjning med materiel
och anläggningar. Med utgångspunkt från detta beslut
föreslår regeringen nu en inriktning för materiel-
och anläggningsförsörjningen samt av
teknikutvecklingen för 2002. Regeringen föreslår i
proposition 2001/02:10 Det nya försvaret en ny
långsiktig inriktning för det militära försvarets
materielförsörjning och forskning. Utskottet
återkommer till dessa förslag i särskild ordning.

Vänsterpartiet återkommer i kommittémotion Fö228
(v) yrkande 5 till ett flera gånger tidigare, senast
hösten 2000, framfört krav om att behovsanpassa
materielköpen och omförhandla ännu inte levererade
beställningar, främst av JAS 39 Gripen. Utskottet
har utförligt redogjort (bet. 1999/2000:FöU2 s. 177)
för förhandlingsläge och vidtagna åtgärder och
konstaterade då att det utifrån gällande avtal
mellan staten och försvarsindustrin inte finns några
förutsättningar för staten att med ekonomiskt
godtagbart resultat ytterligare omförhandla JAS
Gripen eller andra större materielkontrakt.
Utskottet gör nu samma bedömning. Härutöver kan
utskottet konstatera att regeringen i proposition
2001/00:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret
begär riksdagens bemyndigande att i exportstödjande
syfte få överlåta eller upplåta materiel som på lång
sikt inte behövs för Försvarsmaktens operativa
förmåga. Regeringen anför i sammanhanget att 40
flygplan JAS 39 Gripen ur delserierna 1 och 2 inte
kommer att behövas och därför skulle kunna säljas
eller hyras ut till utländska kunder. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion Fö251 (m) föreslås att
luftvärnsrobotsystemet Bamse skall anskaffas i ett
större antal än det som förutsätts i
teknikdemonstratorprogrammet.
Utvecklingen pågår ännu av Bamse. Utskottet har
erfarit att projektet hittills är försenat två år
till följd av tekniska problem. Vidare prövas
möjligheterna att i systemet integrera ny teknik i
s.k. digitala gruppantenner (Bamse DGA). Regeringen
har sagt sig ha för avsikt att återkomma till
riksdagen när de tekniska förutsättningarna för
Bamse och Bamse DGA har klarlagts. Utskottet ser det
då inte som rimligt att riksdagen nu skulle uttala
sig för en utökad anskaffning av Bamse. Motionen
avstyrks därför.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att
riksdagen dels godkänner regeringens förslag till
inriktning för 2002 för materiel, anläggningar samt
för forskning och teknikutveckling, dels avslår
motionerna Fö228 (v) yrkande 5 och Fö251 (m).

Anskaffning av anläggningar

I kommittémotion Fö4 (m) förordas stopp för
omlokaliseringar och en inriktning som innebär att
det befintliga fastighetsbeståndet utnyttjas.
Motionärerna exemplifierar med investeringar som bör
omprövas. Utskottet anser för sin del att
fastighetsinvesteringar inte kan ses isolerat. Inför
ett investeringsbeslut behöver en totalbedömning
göras som utöver kostnaderna för den aktuella
investeringen också beaktar personalkostnader,
personalförsörjning, värnpliktsresor, förändrad
materielhantering m.m. Utskottet utgår från att
regeringen och Försvarsmakten har gjort, och gör,
sådana totalbedömningar beträffande de investeringar
som motionärerna kritiserar.

Utskottet har erfarit att SWEDINT i dag är en
solitär utan egen rekrytering. Verksamheten har för
liten omfattning för att den skall vara
kostnadseffektiv när det gäller rekrytering av
personal, materielhantering, transporter, förplägnad
m.m. Vid en sådan helhetsbedömning är det sålunda
fördelaktigt att flytta SWEDINT till Kungsängen och
lämna anläggningen i Almnäs.
Utskottet har vidare erfarit att kostnaderna för
helikopterflottiljens lokalisering blir i stort sett
desamma oavsett var flottiljen lokaliseras, eftersom
investeringarna är knutna till bytet av
helikoptertyp.
När det gäller den operativa insatsledningens
(OPIL:s) lokalisering hänvisar utskottet till sin
bedömning i betänkande 2001/02:FöU2 Försvarsbeslut
för 2002–2004. Utskottet ser det sålunda inte som
ett krav att OPIL måste lokaliseras samlat.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
kommittémotion Fö4 (m) yrkande 1.

Budgetförslag

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 62–66) har anfört om
anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling.
Utskottet behandlar även i anslutning härtill
avgivna motioner under den allmänna motionstiden
nämligen Fö202 (m), Fö205 (kd), Fö244 (fp), Fö251
(m), Fö255 (kd) yrkande 16, Fö257 (kd), Fö274 (m)
yrkandena 3–7 samt två motioner avgivna med
anledning av proposition 2001/02:10 Fortsatt
förnyelse av totalförsvaret, nämligen Fö3 (m)
yrkande 2 och Fö17 (m) yrkande 4.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

- godkänner regeringens förslag (punkt 7)
till investeringsplan för Försvarsmakten
för perioden 2002–2004,
-
- bemyndigar regeringen att i fråga om
anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge
beställningar av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling så att
behovet av anslagsmedel efter 2002 för
dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst
79 400 000 000 kr (punkt 8),
-
- godkänner regeringens förslag (punkt 27 i
denna del) till anslag för 2002 för 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser och 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling) och
-
- avslår motionerna Fö202 (m), Fö205 (kd),
Fö244 (fp), Fö255 (kd) yrkande 16, Fö257
(kd) i denna del, Fö274 (m) yrkandena 3–7,
Fö3 (m) yrkande 2 och Fö17 (m) yrkande 4.
-
Propositionen

Regeringen har vid beräkningen av anslagen tagit
hänsyn till såväl försvarsbeslutspropositionen
(prop. 2001/02:10) Fortsatt förnyelse av
totalförsvaret som propositionen (prop. 2001/02:11)
Bättre villkor för totalförsvarspliktiga.

Regeringen föreslår i propositionen ett samlat
anslag för förbandsverksamhet och beredskap samt
fredsfrämjande truppinsatser för att skapa en större
flexibilitet i planeringen och användningen av
resurser när avvägningar skall göras mellan
internationella insatser och övrig verksamhet.
Regeringen har för 2002 för fredsfrämjande
truppinsatser beräknat ca 1,2 miljarder kronor under
det nya anslaget.
Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Tabell Anslagsutveckling

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2000 Utfall 21 092 679 Anslagskredit -646 930
------------------------------------------------------------
2001 Anslag 20 523 617 1 Utgiftsprognos 19 717 339
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 20 338 658
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 21 450 110 3
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 21 853 365 4
------------------------------------------------------------
1 Varav 784 700 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2001 och 472 063 tkr på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2002.

3 Motsvarar 20 931 705 tkr i 2002 års prisnivå.
4 Motsvarar 20 931 705 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget omfattar verksamheterna förbandsverksamhet,
incidentinsatser, stöd till samhället, beredskap samt
den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som
Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen.
Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga
försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet,
liksom för deras verksamhet i Estland, Lettland,
Litauen, Polen och Ryssland. Anslaget finansierar
vidare åtgärder för att främja den svenska
försvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens
stöd till Estland, Lettland och Litauen samt
avveckling av materiel.

Regeringen anför att de utgifter som t.o.m. 2001
beräknats under anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. och 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
fr.o.m. 2002 har beräknas under ett anslag.
Regeringen har beräknat anslaget enligt följande.

Tabell Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2002 2003 2004
-------------------------------------------------------------
Anslagsnivå 20011 20 523 617 20 523 617 20 523 617
-------------------------------------------------------------
Förändring till följd
av:
-------------------------------------------------------------
Lägre ram -3 555 730 -13 678 -13 678
-------------------------------------------------------------
Omställningsbidrag 3 000 000 - -
-------------------------------------------------------------
Övriga beslut -419 763 -419 763 -419 763
-------------------------------------------------------------
Pris- och 504 324 1 022 724 1 425 979
löneomräkning
-------------------------------------------------------------
Överföring 286 210 337 210 337 210
-------------------------------------------------------------
Summa förändring -184 959 926 493 1 329 748
-------------------------------------------------------------
Förslag/beräknat 20 338 658 21 450 110 21 853 365
anslag
-------------------------------------------------------------
1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska
vårproposition och budgetpropositionen för 2002. Beloppet avser
en sammanslagning av de tidigare anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. och 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser.

Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling

Tabell 3.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2000 Utfall 21 019 835 Anslagssparande 1 131 753
-------------------------------------------------------------
2001 Anslag 22 227 833 1 Utgiftsprognos 21 264 000
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 21 257 071
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 19 230 529 2
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 18 664 207 3
-------------------------------------------------------------
1 Inklusive en minskning med 787 000 tkr på
tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2001 och en minskning med 300 000 tkr
på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för
2002.

2 Motsvarar 18 689 185 tkr i 2002 års prisnivå.
3 Motsvarar 17 718 044 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget omfattar utveckling,
anskaffning, vidmakthållande,
vidareutveckling och avveckling av
materiel (inklusive materielavvecklingen
vid underhållsregementen), anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av
anslagsfinansierade anläggningar samt
forskning och teknikutveckling. Anslaget
används också för finansiering av
kostnader hos Försvarets materielverk och
en stor del av Totalförsvarets
forskningsinstituts kostnader för det
nationella flygtekniska
forskningsprogrammet samt för det s.k.
Baltstödet.

Anslaget finansierar vidare åtgärder
för att främja den svenska
försvarsindustrins exportverksamhet.
Anslagsutfallet för 2000 innebar ett
anslagssparande om ca 1 130 miljoner
kronor. Under 2001 beräknas det utgående
anslagssparandet öka ytterligare, för att
under 2002 börja förbrukas.

Investeringsplan

Regeringen redovisar följande
investeringsplan för Försvarsmakten
för perioden 2002–2004.

Tabell Investeringsplan

Miljoner kronor
------------------------------------------------------------
Prognos Budget Beräknat Beräknat
2001 2002 2003 2004
------------------------------------------------------------
Materiel 20 191 000 20 062 18 017 17 518
201 384 902
------------------------------------------------------------
Anläggningar 175 000 240 514 249 341 171 960
------------------------------------------------------------
Forskning och 898 000 954 356 963 804 973 345
teknik-utveckling
------------------------------------------------------------
Summa 21 264 000 21 257 19 230 18 664
investeringar 071 529 207
------------------------------------------------------------
Anslag 21 264 000 21 257 19 230 18 664
071 529 207
------------------------------------------------------------
Summa 21 264 000 21 257 19 230 18 664
finansiering 071 529 207
------------------------------------------------------------
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till investeringsplan för
Försvarsmakten för perioden 2002–2004.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen beräknar behovet av bemyndigande för
ekonomiska åtaganden enligt följande tabell.

Tabell Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor
---------------------------------------------------------------------------
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2000 2002 2003 2004-
2001
---------------------------------------------------------------------------
Utestående 73 825 100 73 617 300 80 668 034 - -
åtaganden
vid årets
början
---------------------------------------------------------------------------
Nya 22 175 600 26 162 300 21 242 219 - -
åtaganden
---------------------------------------------------------------------------
Infriade -22 383 -21 847 000 -22 557 934 -19 556 144 -59 796
åtaganden 400 175
---------------------------------------------------------------------------
Utestående 73 617 300 77 932 600 79 352 319 - -
åtaganden
vid årets
slut
---------------------------------------------------------------------------
Erhållet/före-76 521 452 77 936 125 79 400 000 - -
slaget be-
myndgande
---------------------------------------------------------------------------
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att i fråga om ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling medge beställningar
av materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter
2002 för dessa och tidigare beställningar tillsammans
uppgår till högst 79 400 000 000 kr.

Regeringen har beräknat anslaget enligt följande.

Tabell Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2002 2003 2004
------------------------------------------------------------
Anslagsnivå 20011 22 227 833 22 227 833 22 227 833
------------------------------------------------------------
Förändring till
följd av:
------------------------------------------------------------
-878 206 -878 206 -878 206
Materielförskjutning
------------------------------------------------------------
Lägre ram -354 868 -3 896 920 -3 896 920
------------------------------------------------------------
- 971 8502 -
Omställningsbidrag
------------------------------------------------------------
Övriga fattade - - -
beslut
------------------------------------------------------------
Pris- och 700 071 1 237 246 1 642 774
löneomräkning
------------------------------------------------------------
Överföring -437 759 -431 274 -431 274
------------------------------------------------------------
Summa förändring -970 762 -2 997 304 -3 563 626
------------------------------------------------------------
Förslag/beräknat 21 257 071 19 230 529 18 664 207
anslag
------------------------------------------------------------
1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska
vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2 Motsvarar 1 000 mkr i 2003 års prisnivå.

Motionerna

Anslagsstrukturen

I Folkpartiets kommittémotion Fö244 av Runar
Patriksson och Eva Flyborg avvisas förslaget om
ett samlat anslag för förbandsverksamhet och
beredskap och fredsfrämjande truppinsatser. Enligt
motionärerna är det viktigt att det tydligt går
att utläsa vad de internationella truppinsatserna
kostar. Fyra skäl anförs för detta, bl.a. att det
från demokratiska utgångspunkter är nödvändigt att
riksdagen och svenska medborgare enkelt skall
kunna utläsa vad en så pass prioriterad och
omfattande uppgift som de internationella
insatserna kostar.

Vänsterpartiet ställer sig i kommittémotion Fö228
av Berit Jóhannesson m.fl. bakom regeringens
förslag om ett samlat anslag. Motionärerna anser
emellertid, utan att föreslå något riksdagsbeslut,
att det inte skall finnas möjlighet att omfördela
medel inom anslaget utan riksdagens godkännande.

Kristdemokraterna framhåller i sin kommittémotion
Fö255 av Åke Carnerö m.fl. att kostnaden för den
svenska ambitionsnivån att uthålligt
personalförsörja förband vid internationella
insatser kan uppskattas till mellan 1,5 och 2,0
miljarder kronor. Härvid förutsätts att insatsen
omfattar ca 1 500 personer och under kortare
perioder ca 2 000 personer. Erforderliga medel för
fredsfrämjande insatser bör därför på sikt finnas
tillgängliga. Motionärerna anser det därför
viktigt att regeringen tydligt i
budgetpropositionen under Utgiftsområde 6
Totalförsvar redovisar fördelningen inom det nya
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. så att det klart
framgår hur stor del av anslaget som är beräknat
för fredsfrämjande truppinsatser (yrkande 16).

I Moderaternas kommittémotion Fö274 av Henrik Landerholm
m.fl. förs ett resonemang om behovet av att inför
det kommande försvarsbeslutet förändra den
försvarspolitiska beslutsprocessen. I anslutning
till detta resonemang konstaterar motionärerna att
det är riksdagen som beslutar om uppgifter,
organisation och beredskap samt investeringar. Ett
förband som bedriver förbandsverksamhet, gör
insatser vid incidenter och lämnar stöd till
samhället måste, för att kunna göra allt detta,
hålla en viss beredskap. Skall denna beredskap
kunna hållas måste, säger motionärerna, förbandet
underhållas. Det blir då entydigt att
kombinationerna av de olika verksamheterna, kravet
på beredskap, slitage samt förbandets beslutade
livslängd styr hur mycket det kostar. Mot bakgrund
härav föreslår motionärerna vad de anser vara en
mer logisk och entydig uppdelning av
anslagsstrukturen, nämligen:

6:1 Driftanslag, uppdelat i tre anslagsposter:

· 6:1 a: Ledning
·
· Ledning av Försvarsmakten, operativ ledning av
landets försvar, underrättelse och
säkerhetsledning, uppföljning och inspektion av
pågående verksamhet, framtida utveckling av
taktik, försvarsförmågor och försvarsmateriel
samt utbildning av officerare.
·
· 6:1 b: Operativa insatsförband
·
· Förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till
samhället och beredskap samt underhåll och
vidmakthållande av alla ingående förband. Detta
gäller även förband som utbildas och
upprätthåller beredskap för internationella
truppinsatser.
·
· 6:1 c: Distriktsförband
·
· Förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till
samhället och beredskap, underhåll och
vidmakthållande av ingående förband samt FORGUS
och försvarets fastigheter.
·
· 6:2 Investeringar
·
· Personal- och materielinvesteringar samt
forskning och utveckling (utbildning av
anställd personal samt utveckling och
anskaffning av ny materiel, nya förband,
utveckling och försök).
·
Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar om
förändrade anslagsbeteckningar och innehåll i
enlighet med vad som här har anförts (yrkande 3).

I anslutning härtill avvisas regeringens
inriktning att anslaget Fredsfrämjande
truppinsatser (6:2) skall slås samman med anslaget
för Förbandsverksamhet (6:1) (yrkande 4).
Motionärerna anser att anslaget ”Fredsfrämjande
truppinsatser” skall utformas som ett
beredskapsanslag och föras från utgiftsområde 6,
Totalförsvar, till utgiftsområde 7, Fredsfrämjande
verksamhet (yrkande 5). Anslaget skall omfatta
alla kostnader (förbandsverksamhet, stöd och
beredskap samt underhåll och vidmakthållande av
alla ingående förband) som uppstår av den
verksamhet som påbörjas när den av regeringen
beslutade insatsen påbörjas. Anslaget bör stå till
regeringens disposition och utnyttjas således
först i samband med att insatsen påbörjas.

Motionärerna återkommer till frågan i
kommittémotion Fö3 (m) av Henrik Landerholm m.fl.
med anledning av proposition 2001/02:10 Fortsatt
förändring av totalförsvaret. Motionärerna
förordar att planeringen – såväl på 10–15 års sikt
som under försvarsbeslutets treårsperiod –
särskiljs från den årliga budgeteringen.
Riksdagens beslut bör därför delas upp i två delar
(yrkande 2):

· Beslut om beredskap, uppgifter och förmåga i
den befintliga organisationen.
·
· Beslut som omfattar kommande investeringar och
andra långsiktiga bindningar inklusive
kostnader för avveckling.
·

Anslagsbeloppen

Med utgångspunkt i den i Moderaternas
kommittémotion Fö274 föreslagna förändrade
anslagsstrukturen föreslås i samma motion
förändrade anslagsbelopp, nämligen

· att utöver regeringens förslag öka (det nya)
anslaget 6:1 Operativa insatsförband med
6 332 875 000 kr år 2002 (förslag 6),
·
· att (det nya anslaget) 6:2 Investeringar
uppförs till 16 957 071 000 kr (förslag 7).
·
I Kristdemokraternas kommittémotion Fö257 av Åke
Carnerö m.fl. anförs att ominriktningen från ett
invasionsförsvar till en insatsorganisation med
hög kompetens, kvalitet och flexibilitet kräver en
förstärkning av utbildnings- och
övningsverksamheten. Motionärerna påpekar att
Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i
övningsverksamheten som är helt nödvändig för att
behålla och inspirera kvalificerad personal. I
motionen föreslås därför att 500 miljoner kronor
utöver regeringens förslag år 2002 avsätts till
förstärkt förbandsverksamhet under anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser. Denna ökade satsning föreslås
finansieras genom att anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
år 2002 reduceras med 1 000 miljoner kronor som
skall återläggas år 2003.

Ersättning till värnpliktiga

I två motioner förordas att ersättningen till
värnpliktiga höjs. I motion Fö202 (m) av Rolf
Gunnarsson föreslås en höjning till 70 kr/dag och
att regeringen kommer med förslag till riksdagen
om en höjning också av utryckningsbidraget.

I motion Fö205 (kd) av Amanda Agestav och Magnus
Jacobsson föreslås att dagersättningen höjs till
100 kr.

I motion Fö17 (m) av Roy Hansson anser motionären
att de av regeringen förutsatta förbättringarna av
totalförsvarspliktigas förmåner i allt väsentligt
är välgrundade, men innebär övergångsorättvisor.
De som nu gör sin tjänstgöring missgynnas.
Motionären föreslår därför att riksdagen beslutar
att de föreslagna övergångsreglerna ändras, så att
de som fullgör sin totalförsvars-tjänstgöring just
nu kommer i en bättre ställning (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Anslagsstrukturen

Regeringen föreslår i propositionen ett anlag för
förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser. För de fredsfrämjande
truppinsatserna under 2002 har regeringen beräknat
1,2 miljarder kronor.

Såväl Moderaterna som Folkpartiet avvisar i sina
respektive kommittémotioner Fö274 (m) yrkande 4
och Fö244 (fp) en sammanslagning av de tidigare
anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser. Moderaterna föreslår
också, i yrkande 5, att anslaget 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser används som ett
beredskapsanslag och förs till utgiftsområde 7
Fredsfrämjande verksamhet.
Utskottet ansluter sig till regeringens
uppfattning att ett anslag för förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande truppinsatser ger
större flexibilitet i planeringen och användningen
av resurserna än vid den tidigare ordningen med
två anslag. Information om vilka insatser som
planeras för fredsfrämjande truppinsatser och
vilka kostnader som budgeteras härför bör
riksdagen självfallet få men detta kan ske utan
att redovisningen sker under ett särskilt anslag.
Handlingsregler för hur anslaget får utnyttjas kan
regeringen meddela, vilket Vänsterpartiet utan att
lämna förslag till riksdagen har anfört behov av i
kommittémotion Fö288 (v). Utskottet avstyrker
därför här nämnda motionsyrkanden.
Det nyss anförda innebär att yrkandet i
kommittémotion Fö255 (kd) om en särredovisning av
budgeterade kostnader för internationella insatser
blir tillgodosett. Utskottet avstyrker därför
yrkande 16 i nämnda motion.
Moderaterna föreslår dessutom, i nyss nämnda
kommittémotion Fö274 (m) yrkande 3, en helt ny
anslagsstruktur med ett driftsanslag uppdelat i
tre poster och ett investeringsanslag. I en annan
kommittémotion, Fö3 (m) yrkande 2, föreslås vidare
att den årliga budgetberedningen skiljs från
planeringen och investeringarna på tre års sikt
och längre samt att riksdagens beslut därför delas
upp i två delar. Inte heller dessa förslag är
utskottet berett att tillstyrka.

Beräkning av anslagsbeloppen

Regeringen redovisar i propositionen sin beräkning
av anslagsbeloppen för 2002 för anslagen 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser och 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling. Regeringen utgår
härvid från den inriktning som beskrivits och
föreslagits för den verksamhet som finansieras
under respektive anslag.

Utskottet har i det föregående behandlat denna
inriktning och föreslagit att riksdagen med bifall
till propositionen godkänner inriktningen för
förbandsverksamhet, beredskap, incidentinsatser,
stöd till samhället, materiel- och
anläggningsanskaffning samt forskning och
teknikutveckling. Utskottet har i huvudsak inte
haft någon erinran mot regeringens bedömning av
inriktningen för fredsfrämjande truppinsatser.
Utskottet har nyss avvisat de motionsvis framförda
förslagen till en annan anslagsstruktur än den som
föreslås i propositionen. Utskottet ansluter sig
därför till regeringens beräkning av
anslagsbeloppen för år 2002 för anslagen 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling.
Härav följer att utskottet avstyrker de
anslagsbelopp som Moderaterna i en föreslagen ny
anslagsstruktur förordar i kommittémotion Fö274
(m) yrkandena 6 och 7. Likaså avstyrker utskottet
den av Kristdemokraterna i kommittémotion Fö257
(kd) i denna del föreslagna ökningen av anslaget
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. med 500 miljoner
kronor och reduceringen av anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
med 1 000 miljoner kronor.

Ersättningen till värnpliktiga

Riksdagen har till regeringen delegerat rätten att
besluta om storleken på dagersättningen till
totalförsvarspliktiga. Regeringen har i
förordningen (1995:239) om förmåner till
totalförsvarspliktiga bestämt dagersättningens
storlek. Den är för närvarande 55 kr/dag för dem
som påbörjar sin grundutbildning.

Regeringen föreslår i proposition 2001/02:11
Bättre villkor för totalförsvarspliktiga bl.a.
förbättrade ekonomiska förmåner. Regeringen anför
i sam-manhanget att den genom en ändring i nyss
nämnda förordning ämnar besluta om en höjning av
dagersättningen till 66 kr/dag för dem som
påbörjar grund-utbildning samt om väsentliga
höjningar av utryckningsbidraget.
Regeringen anmäler i budgetpropositionen att
anslagsberäkningen innefattar de förbättrade
ekonomiska ersättningar till pliktpersonal som
beskrivs i proposition 2001/02:11. De högre
ersättningarna börjar betalas ut den 1 juli 2002
och för detta år har regeringen avsatt 177
miljoner kronor. Kostnaden för helt år, fr.o.m.
2003, har regeringen beräknat till 298 miljoner
kronor. Med de här beskrivna förbättringarna av de
totalförsvarspliktigas ekonomiska förmåner som
regeringen har aviserat, anser utskottet att
motionärernas i motion Fö202 (m) respektive Fö205
(kd) framförda krav på höjda ersättningar till
värnpliktiga sammantaget blir tillgodosedda.
Motionerna avstyrks därför.
Regeringen kommer, sedan riksdagen fattat beslut
om proposition 2001/02:11, att i författning med
övergångsbestämmelser reglera ersättning till
inneliggande värnpliktiga som rycker ut efter den
1 juli. De bedömda kostnaderna härför ingår i de
nyss nämnda 177 miljoner kronorna. Utskottet anser
därmed att det i motion Fö17 (m) utpekade
problemet med övergångsorättvisor får en lösning.
Utskottet avstyrker därför yrkande 4 i nämnda
motion.

Investeringsbemyndigande

Regeringen redovisar i propositionen en
investeringsplan och ett beräknat behov av
bemyndiganden för nya beställningar och för att
kunna likvidera tidigare beställningar. Utskottet
har av representanter för Försvarsdepartementet
härutöver fått en muntlig redovisning av
regeringens beräkning av bemyndigandebehovet och
vilka ekonomiska förpliktelser som därvid knyts
till viktigare materielobjekt och system.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens
redovisning och föreslår därför att riksdagen till
regeringen lämnar det föreslagna bemyndigandet.
Det civila försvaret

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att
behandlingen i det följande om det civila
försvaret uteslutande rör de budgetfrågor som
regeringen redovisar i budgetpropositionen
2001/02:1 (utg.omr. 6 Totalförsvar). Frågor som
rör det civila försvaret i stort och som är av mer
principiell natur behandlar utskottet i samband
med beredningen av regeringens proposition om
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop.
2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2). Utskottet kan i
det sammanhanget komma in på frågor som har
anknytning till de synnerligen allvarliga och
skrämmande händelserna i USA den 11 september
2001. Frågor av det slaget kan också komma upp när
utskottet under våren 2002 behandlar regeringens
aviserade proposition om den reformerade
strukturen för krishanteringen i samhället.

Omfattning, mål och utgiftsutveckling

Propositionen

Totalförsvaret omfattar all samhällsverksamhet som
skall bedrivas i krig. Totalförsvaret består av
militärt försvar och civilt försvar. I fred är
civilt försvar den verksamhet som genomförs för
att höja samhällets förmåga att motstå ett väpnat
angrepp. Det civila försvaret är därmed den
verksamhet som ett flertal aktörer genomför i
syfte att komplettera det fredstida samhällets
förmåga.

Det civila försvaret omfattar funktionerna Civil
ledning, Försörjning med industrivaror,
Befolkningsskydd och räddningstjänst, Psykologiskt
försvar, Ordning och säkerhet m.m., Hälso- och
sjukvård m.m., Telekommunikationer m.m.,
Postbefordran, Transporter samt Energiförsörjning.
Dessa funktioner tilldelas medel för
beredskapsförberedelser från den ekonomiska
planeringsramen för det civila försvaret inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Därutöver ingår funktionerna Utrikeshandel,
Socialförsäkring m.m., Finansiella tjänster,
Skatte- och uppbördsväsende, Livsmedelsförsörjning
m.m., Arbetskraft, Flyktingverksamhet och
Landskaps- och fastighetsinformation vilka
tilldelas medel inom andra utgiftsområden.
För varje funktion finns en central myndighet
som har ansvar för att bl.a. samordna verksamheten
inom funktionen (funktionsansvarig myndighet).

Enligt 1996 års försvarsbeslut angav regeringen
mål för de olika funktionerna (prop. 1996/97:4,
bet. 1996/97:UFöU1, rskr. 1996/97:36). Enligt
funktionsmålen skall åtgärder vidtas så att
verksamhet i tillräcklig omfattning kan
upprätthållas i krig. Enligt målen skall vidare de
resurser och den beredskap som skapas inom
funktionerna också kunna utnyttjas vid svåra
påfrestningar på samhället i fred och för
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser.

För 2000 uppgick anslagen inom verksamhetsområdet
Civilt försvar till sammanlagt 1 874 miljoner
kronor. Utgifterna för de tio funktionerna inom
verksamhetsområdet uppgick under 2000 till 2 000
miljoner kronor. Mellanskillnaden har finansierats
med anslagssparande från tidigare år. Vid utgången
av 2000 redovisade funktionerna ett samlat
anslagssparande på ca 500 miljoner kronor.

För 2002 har regeringen beräknat utgifterna för
de tio funktionerna till 2 031 073 000 kr.
Regeringen avser att i en proposition våren 2002
redogöra för de förslag som Sårbarhets- och
säkerhetsutredningen redovisat. De beräknade
anslagsnivåerna för de olika funktionerna kan då
komma att behöva ändras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
anfört om omfattning, mål och utgiftsutveckling
för det civila försvaret.

Sammanfattande bedömning av det civila
försvarets förmåga

Bedömningen av beredskapsläget för en funktion,
som redovisas i det följande avsnitten, sker
utifrån förmågan att inom funktionen kunna lösa
sina uppgifter vid angrepp i nuvarande
omvärldsläge samt i ett förändrat omvärldsläge.
Förmågan relateras till bedömningsgrunderna god
(uppgifterna kan lösas), godtagbar (uppgifterna
kan i huvudsak lösas) och icke godtagbar
(uppgifterna kan inte lösas).

Propositionen

Att sammanfatta och redovisa det civila försvarets
förmåga i olika avseenden är förenat med stor
osäkerhet då bl.a. olika aktörers förmågor på
lokal, regional och central nivå skall vägas
samman.

Uthålligheten inom de olika funktionerna
påverkas dessutom av förmågan inom elförsörjning,
telekommunikationer och informationsförmedling.
Dessa områden är gränssättande för det civila
försvarets förmåga. Om inga allvarliga störningar
inträffar på dessa områden, kan flertalet av
funktionerna inom det civila försvaret anses ha en
förmåga som är godtagbar i förhållande till de två
perspektiv som funktionsansvariga myndigheter
utgått ifrån i sin bedömning, dvs. i nuvarande och
i ett förändrat omvärldsläge (efter ett års
anpassning). Ansvariga myndigheter anger dock att
det finns brister inom både telekommunikationer
och energiförsörjning vilket gör den sammantagna
bedömningen osäker.
Regeringen har i sin bedömning av funktionernas
förmåga även beaktat att åtgärder, särskilt på
vissa områden, bör kunna skjutas upp på längre
tidsper-spektiv än vad myndigheterna räknat med.
Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att det
inom det civila försvaret finns en godtagbar
förmåga men att det, som ovan nämnts, finns en
osäkerhet om hur funktionerna påverkas av förmågan
inom elförsörjning, telekommunikationer och
informationsförsörjning. Planeringen bör snarast
revideras utifrån realistiska antaganden om detta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med regeringen om att
uthålligheten inom de olika funktionerna inom det
civila försvaret bl.a. påverkas av förmågan inom
elförsörjning, telekommunikationer och
informationsförmedling och att dessa områden är
gränssättande för det civila försvarets förmåga.
Om inga allvarliga störningar inträffar på dessa
områden, kan – enligt regeringen – flertalet av
funktionerna inom det civila försvaret anses ha en
förmåga som är godtagbar. Utskottet noterar i det
sammanhanget att de funktionsansvariga
myndigheterna anger att det finns brister inom
både telekommunikationer och energiförsörjning
vilket gör den sammantagna bedömningen osäker.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad
regeringen anfört om den sammanfattande
bedömningen för det civila försvarets förmåga.

Inriktning för år 2002 m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om inriktning av det
civila försvaret för år 2002 (s. 80–82).

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet anser att hög prioritet bör ges
beredskapsåtgärder när det gäller
elförsörjning, telekommunikationer, IT samt
förmågan till effektiv ledning. Utskottet
kan få anledning att återkomma till dessa
frågor senare under hösten i samband med
beredningen av ett nytt försvarsbeslut och
under våren 2002 när utskottet skall
behandla regeringens aviserade proposition
om bl.a. beredskapen mot svåra påfrestningar
på samhället i fred.

Propositionen

Under försvarsbeslutsperioden 1996–2001 har en
betydande ominriktning av det civila försvaret
påbörjats. Ominriktningen kommer att fortsätta
under 2002 och framåt.

Ominriktningen innebär att genomförandet av
traditionella beredskapsåtgärder syftande till att
utveckla förmåga för ett större väpnat angrepp i
princip skall kunna anstå till en
anpassningssituation. Däremot måste en
grundförmåga skapas som utgör utgångspunkt för
anpassningsåtgärder. Med grundförmåga avses de
resurser och den kompetens som ger en omedelbar
förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp av
mycket begränsad art eller andra typer av
samordnade angrepp som kan påverka
samhällssystemen. I grundförmåga ingår kompetens
att kunna genomföra anpassning på längre sikt.
Hög prioritet bör av skäl som framgått ovan ges
beredskapsåtgärder när det gäller elförsörjning,
telekommunikationer, IT samt förmågan till
effektiv ledning. Finansiering bör ske dels genom
avgifter, dels genom anslag.
Mot bakgrund av möjligheten till anpassning
anser regeringen att beredskapslagren så långt det
är möjligt skall avvecklas genom utförsäljning.
Ianspråktagande och utbildning av
totalförsvarspliktiga med lång civilplikt bör
enligt regeringen minska.
Regeringen anser att gemensamma och samordnade
investeringar, nationellt och internationellt,
samt forskning inom NBC-området är fortsatt
angeläget. Regeringen avser att inom
utgiftsområdets ekonomiska ram tilldela särskilda
medel för att förbättra ansvariga myndigheters
förmåga att samordnat hantera NBC-händelser.
Behovet av bevakning och skydd av viktiga civila
objekt eller områden kvarstår. Resurser i form av
beredskapspolis och frivilliga
försvarsorganisationer utgör en fortsatt viktig
faktor, men bör enligt regeringen också anpassas
till förändrade förutsättningar för
totalförsvaret.
Nyproduktionen av skyddsrum skall i princip
upphöra, vilket även Riksrevisionsverket (RRV) har
rekommenderat i rapporten Hinder för effektivare
resursutnyttjande. Staten har dock för
skyddsrumsbyggandet åtagit sig ekonomiska
förpliktelser som löper ett till fyra år framåt.
Regeringen anser att möjligheter att omförhandla
ingångna avtal bör prövas. Regeringen avser vidare
att utreda befolkningsskyddets framtida
inriktning. I avvaktan på denna utredning avser
regeringen att vara återhållsam med att låta SRV
ingå avtal som innebär ekonomiska förpliktelser.

I budgetpropositionen redovisas också vissa av
Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag (SOU
2001:41), bl.a. att det krishanteringssystem som
utredningen föreslår bygger på att det skall
finnas tre typer av ansvar, nämligen
områdesansvar, samverkansansvar och
bevakningsansvar. Områdesansvar bör finnas på
nationell, regional och lokal nivå. Samtidigt
föreslår utredningen att nuvarande
funktionsindelning upphör och ersätts med nämnda
s.k. bevakningsansvar som är kopplat till
anpassningsförmåga inför höjd beredskap.

Utredningen föreslår vidare att det på central
nivå inrättas en planerings-myndighet med vissa
uppgifter inom krishanteringsområdet och att
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och
Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) läggs
ned.
Även inom IT-området redovisar utredningen vissa
förslag. Bland annat föreslås att Post- och
telestyrelsen skall få uppdraget att inrätta en
IT-incidentfunktion.
Inriktningen är att i kommande
försvarsbeslutsproposition behandla några av
utredningens övergripande förslag. Därefter avser
regeringen att våren 2002 återkomma till
riksdagen, varvid också resultatet av de
departementala sektorsgenomgångarna avseende
beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i
fred kommer att tas upp.
De förslag som regeringen avser att redovisa i
kommande försvarsbesluts-proposition kan komma att
påverka verksamheten hos främst ÖCB och SPF.
Regeringen har därför när det gäller
myndigheternas anslag tagit hänsyn till detta.
Det framgår också av budgetpropositionen att
regeringen vid beräkningen av anslagen tagit
hänsyn till såväl den kommande
försvarsbeslutspropositionen som den kommande
propositionen med anledning av Pliktutredningens
betänkande (SOU 2000:21).

Riksrevisionsverkets (RRV) granskning avser den
verksamhet som den enskilda myndigheten bedriver.
För funktionerna inom det civila försvaret innebär
detta att granskningen avser funktionsansvariga
myndigheters egen verksamhet och inte all
verksamhet som bedrivs inom funktionen.

Vad gäller funktionerna inom utgiftsområde 6
Totalförsvar och de delar som avser
beredskapsverksamhet hos funktionsmyndigheterna,
har revisionen inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen för 2000.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att hög
prioritet bör ges beredskapsåtgärder när det
gäller elförsörjning, telekommunikationer, IT samt
förmågan till effektiv ledning. Dessa frågor kan
utskottet få anledning att återkomma till i
samband med beredningen av ett nytt försvarsbeslut
(prop. 2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2) under hösten
2001, men också under våren 2002 när utskottet
skall behandla regeringens aviserade proposition
om bl.a. beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad
regeringen anfört om inriktning för år 2002 m.m.

Civil ledning

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 75),
anslag, investeringsplan och bemyndiganden (s.
82–84) för funktionen Civil ledning.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag, investeringsplan
och bemyndiganden för funktionen Civil
ledning (punkterna 9 och 10 samt 27 i denna
del).

Propositionen

Förmågan inom funktionen Civil ledning är beroende
av att det hos centrala myndigheter, länsstyrelser
och kommuner finns utbildad och övad personal samt
tillgång till tekniskt ledningsstöd.

Regeringen bedömde att funktionen hade en icke
godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta
avsåg då förmågan i både i nuvarande och i ett
förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig
anpassningsperiod. Vad avser kravet på förmåga i
förhållande till 1996 års försvarsbeslut anser
regeringen att funktionens förmåga kan bedömas som
godtagbar vid utgången av 2000.
Regeringen bedömer att den verksamhet som har
bedrivits inom funktionen Civil ledning har
genomförts på ett godtagbart sätt. Vissa mål,
fastställda i regleringsbrevet för 2000, har dock
inte uppfyllts. Det gäller t.ex. att signalskyddad
datakommunikation skall kunna ske mellan aktörer
inom totalförsvaret. Enligt regeringens bedömning
beror detta på att tillräckligt hög grad av
säkerhet inte finns inom hittills tillgängliga
system för IT- och telekommunikation.
Regeringen har vidare den 28 juni 2001 beslutat
att ÖCB omedelbart skall upphöra med utplacering
av ledningsstödssystemet Elvira hos kommuner,
länsstyrelser och andra myndigheter. Även fortsatt
utveckling och uppgradering av
ledningsstödssystemet skall avbrytas. Regeringen
avser att analysera behov och krav på
ledningsstödssystem och därefter besluta om
lämpligt sådant system.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 536
317 000 kr till anslaget 6:3 Funktionen Civil
ledning. Regeringen framhåller i propositionen
bl.a. att anslaget skall kunna användas till
avveckling av Överstyrelsen för civil beredskap
och inrättandet av en ny planeringsmyndighet.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen
godkänner förslaget till investeringsplan för
Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser
funktionen Civil ledning, för perioden 2002–2004.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 6:3 Funktionen Civil ledning,
genomföra beställningar av kommunaltekniska
anläggningar, telesäkerhetsåtgärder, skyddade
ledningsplatser och signalskydd så att behovet av
anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare
beställningar uppgår till högst 62 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår
i fråga om anslag, investeringsplan och
bemyndiganden för funktionen Civil ledning.

Försörjning med industrivaror

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 75–76),
anslag, beredskapsinvesteringar och bemyndiganden
(s. 84–85) för funktionen Försörjning med
industrivaror.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag och bemyndiganden
för funktionen Försörjning med industrivaror
(punkterna 11 och 12 samt 27 i denna del).

Propositionen

Förmågan inom funktionen bygger på tillgång till
industriell kapacitet, kompetens och materiel som
t.ex. elektronikkomponenter för service och
underhåll för vissa prioriterade system.
Regeringen bedömde att funktionens förmåga i ett
förändrat omvärldsläge, dvs. efter ett års
anpassning, kunde bedömas som godtagbar vid
utgången av 1999. Som redovisats ovan vad avser
kravet på förmåga i förhållande till 1996 års
försvarsbeslut anser regeringen att funktionens
förmåga kan bedömas som godtagbar vid utgången av
2000.

Mot bakgrund av ÖCB:s redovisningar bedömer
regeringen att verksamheten inom funktionen under
2000 bedrivits så att målen enligt
regleringsbrevet för året har uppnåtts. Vissa
brister finns på IT-, elektronik-, kemi-, plast-
och verkstadsområdena. Dessa områden är i stor
utsträckning beroende av den internationella
marknaden och ÖCB har därför utvecklat metoder för
omvärldsbevakning och marknadsanalyser i syfte att
på ett tidigt stadium kunna identifiera kriser som
kan påverka beredskapen inom försörjningsområdet.
Regeringen anser att ÖCB skall fortsätta
utförsäljningen av beredskapslager med
målsättningen att lagren skall vara helt utsålda
under 2002, förutsatt att marknaden så medger.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 66
682 000 kr till anslaget 6:4 Funktionen
Försörjning med industrivaror.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen
bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Överstyrelsen för civil beredskap disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp
om 200 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 6:4 Funktionen Försörjning med
industrivaror, godkänna avtal om nya
beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel
efter 2002 för dessa och tidigare beställningar
uppgår till högst 14 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår
i fråga om anslag och bemyndiganden för funktionen
Försörjning med industrivaror.

Befolkningsskydd och räddningstjänst

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 76),
anslag, beredskapsinvesteringar och bemyndiganden
(s. 85–87) för funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen i fråga
om anslag föreslår och bemyndiganden för
funktionen Befolkningsskydd och räddnings-
tjänst (punkterna 13 och 14 samt 27 i denna
del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en icke
godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Mot
bakgrund av att det visat sig att
anpassningsinriktningen inte har slagit igenom
fullt ut samt de analyser som Riksrevisionsverket
och Statens räddningsverk genomfört avseende
behovet av skyddsrum anser regeringen dock att
funktionens förmåga kan bedömas som godtagbar vid
utgången av 2000. Brister avseende förmåga att
klara av räddningsinsatser i situationer med
kemiska stridsmedel och ammunition i terrängen som
inte exploderat kvarstår dock.

För att kunna leda den kommunala
räddningstjänsten i såväl krig som fred behöver
kommunerna ha tillgång till väl fungerande
ledningsplatser. De mest prioriterade områdena har
nu sådana.
Skyddsrumsproduktionen har minskat väsentligt
under innevarande försvarsbeslutsperiod. Under
1998 lämnades 223 nya skyddsrumsbesked men av
dessa upphävdes 55 senare. Under första halvåret
2001 har tio skyddsrumsbesked lämnats.
Stödet till frivilligorganisationernas
utbildningsinsatser bidrar på ett betydande sätt
till människors kunskap om och intresse för
frivilligorganisationernas arbete samt förbättrar
den enskildes förmåga att agera på rätt sätt såväl
vid olyckor, katastrofer och svåra påfrestningar
som under höjd beredskap. Regeringen anser därför
att denna verksamhet även fortsatt skall ges ett
betydande stöd.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på
570 547 000 kr till anslaget 6:5 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen
bemyndigar regeringen att för 2002 låta Statens
räddningsverk disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till
ett sammanlagt belopp om 670 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum
och ledningsplatser m.m., så att behovet av
anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare
beställningar uppgår till högst 135 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår
i fråga om anslag och bemyndiganden för funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Psykologiskt försvar

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 76–77)
och anslag (s. 87) för funktionen Psykologiskt
försvar.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag (punkt 27 i denna
del) för funktionen Psykologiskt försvar.

Propositionen

Förmågan inom funktionen Psykologiskt försvar är
beroende av att beredskapen är god inom centrala
myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner
bl.a. när det gäller förekomst av befattning som
informationsansvarig, upprättande av planer för
informationsberedskap och övningsverksamhet.
Regeringen bedömde att funktionen hade en
godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta
avsåg då förmågan i både nuvarande och ett
förändrat omvärlds-läge som omfattar en ettårig
anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även
för 2000. Regeringen bedömer vidare att de
åtgärder som vidtagits för att förbättra
funktionens förmåga har genomförts på ett
godtagbart sätt.

Regeringen uppdrog i maj 2000 åt ÖCB att i
samverkan med SPF genomföra en funktionsgenomgång
av funktionen Psykologiskt försvar. Överstyrelsen
överlämnade den 19 december 2000 en rapport till
regeringen. I rapporten redovisas ett antal
förslag för att utveckla funktionen. Mot bakgrund
av att Sårbarhets- och säkerhetsutredningen i
betänkandet Säkerhet i en ny tid (SOU 2001:41)
föreslår vissa organisationsförändringar som berör
SPF avser regeringen att ta ställning till ÖCB:s
rapport i samband med att utredningens förslag
behandlas i en proposition våren 2002.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 22
330 000 kr till anslaget 6:6 Funktionen
Psykologiskt försvar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår
i fråga om anslag för funktionen Psykologiskt
försvar.

Ordning och säkerhet

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 77) och
anslag (s. 88) för funktionen Ordning och
säkerhet.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag (punkt 27 i denna
del) för funktionen Ordning och säkerhet.

Propositionen

Förmågan inom funktionen Ordning och säkerhet är
beroende av att såväl den ordinarie polisen som
beredskapspolisen är välutbildad och försedd med
en ändamålsenlig utrustning samt att verksamheten
kan ledas från platser med ett fullgott skydd.
Regeringen bedömde att funktionen hade en
godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta
avsåg då förmågan både i nuvarande och i ett
förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig
anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även
för 2000.

Regeringen bedömer att Rikspolisstyrelsen (RPS)
kommer att klara målet att utbilda 1 500
totalförsvarspliktiga till den särskilda
beredskapspolisorganisationen vid utgången av
2001.
Genom en ändring i förordningen (1986:616) om
beredskapspolisen har möjligheten öppnats att ta i
anspråk beredskapspolismän vid polismyndigheterna
även i fred förutsatt att de ingått avtal med RPS
och att regeringen så beslutar. Sedan hösten 2000
har avtal ingåtts.
Rikspolisstyrelsen har bedömt att personal- och
utbildningsläget, ledningsförmåga från skyddat
utrymme och förmågan vid längre el- och
telebortfall icke är godtagbar. Regeringen avser
att särskilt följa effekterna av de åtgärder som
vidtas för att förbättra läget inom dessa områden.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 24
484 000 kr till anslaget 6:7 Funktionen Ordning
och säkerhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att funktionens förmåga enligt
Rikspolisstyrelsen (RPS) inte är godtagbar bl.a.
vid längre el- och telebortfall. Det innebär
enligt regeringens definition i
budgetpropositionen att förmågan inom funktionen
bedöms ha svåra brister och att uppgifterna inte
kan lösas. Utskottet ser därför mycket positivt på
att regeringen avser att särskilt följa effekterna
av de åtgärder som vidtas för att förbättra läget
inom de områden som nämns i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan
föreslår i fråga om anslag för funktionen Ordning
och säkerhet.

Hälso- och sjukvård m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 77–78),
anslag, beredskapsinvesteringar och bemyndiganden
(s. 84–85) för funktionen Hälso- och sjukvård.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag och bemyndiganden
för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
(punkterna 15 och 16 samt 27 i denna del).

Propositionen

Förmågan inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
bygger i huvudsak på landstingens och kommunernas
resurser samt på att det finns ett väl utvecklat
ledningssystem och kompetent personal. Regeringen
bedömde att funktionen hade en godtagbar förmåga
vid utgången av 1999. Detta avsåg då förmågan i
både nuvarande och ett förändrat omvärldsläge som
omfattar en ettårig anpassningsperiod. Denna
bedömning kvarstår även för 2000.

Omvärldsfaktorer har en stor påverkan på
utvecklingen inom hälso- och sjukvården.
Kommunerna och landstingens ekonomi är av
avgörande betydelse för vårdens utveckling och
kvalitet, eftersom vården till allra största del
också finansieras av huvudmännen.
Förändringar i beredskapen påverkas
huvudsakligen av utvecklingen inom den fredstida
verksamheten. Utvecklingen följs av
Socialstyrelsen, som har vidtagit ett antal
åtgärder i syfte att möta ändrade förutsättningar
så att funktionen skall klara sina uppgifter vid
väpnat angrepp men samtidigt också ge effekter vid
svåra påfrestningar på samhället i fred. Dit hör
åtgärder för att begränsa spridningen av allvarlig
smitta, förbättra omhändertagandet av
kemikalieskadade personer, åtgärder för hälso- och
sjukvårdens el-, vatten- och vattenförsörjning
samt att kunskapscentrum kunnat inrättas inom
särskilt angelägna områden. Åtgärderna är
långsiktiga och kostnadskrävande, men innebär
samtidigt en kontinuerlig förbättring av
beredskapen på aktuella områden.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 153
599 000 kr till anslaget 6:8 Funktionen Hälso- och
sjukvård m.m.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen
bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till
ett sammanlagt belopp om 200 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård
m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt
avser beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare
avtal och beställningar uppgår till högst
9 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår
i fråga om anslag och bemyndiganden för funktionen
Hälso- och sjukvård m.m.

Telekommunikationer m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 78),
anslag, teleberedskapsavgift, investeringsplan och
bemyndiganden (s. 89–91) för funktionen
Telekommunikationer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag,
investeringsplan, bemyndiganden och
avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften för
funktionen Telekommunikationer m.m.
(punkterna 17–19 samt 27 i denna del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en inte
godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta
avsåg då förmågan både i nuvarande och i ett
förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig
anpassningsperiod. Regeringen bedömer att
funktionens förmåga vid utgången av 2000 i
nuvarande omvärldsläge bl.a. mot bakgrund av
elberoendet inte var godtagbar. Funktionens
förmåga i ett förändrat omvärldsläge bedöms inte
heller vara godtagbar. Regeringen bedömer
emellertid att telekommunikationernas säkerhet med
nuvarande ekonomiska förutsättningar kommer att
förbättras under de närmaste åren.

Det bör dock beaktas att utvecklingen inom
området går mycket fort och att skyddet successivt
kan behöva anpassas därefter. Det blir allt
viktigare att kunna skydda infrastrukturen inte
bara mot fysiska utan även mot alltmera
sofistikerade elektroniska angrepp. Regeringen
bedömer att långvariga avbrott i elförsörjningen
kan medföra att telekommunikationerna slutar att
fungera inom ett mindre eller större område.
Vidare kan de kommersiella drivkrafterna och
konkurrensen leda till ökad centralisering och
koncentrering av nyckelfunktioner inom
driftledning, övervakning och styrning av näten.
Intrång (IT-attacker) i vitala
informationssystem och manipulation av vitala
telefunktioner är, enligt regeringens bedömning,
ett potentiellt mycket allvarligt hot mot
teleinfrastrukturen. Det finns i dag inte
tillräckligt bra skydd mot kvalificerade intrång.
Regeringen, som i propositionen redovisar olika
utredningsuppdrag som initierats på området, avser
att senare återkomma till riksdagen i dessa
frågor.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 205
970 000 kr till anslaget 6:9 Funktionen
Telekommunikationer m.m. samt fastställer
avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften, såvitt
avser Funktionen Telekommunikationer m.m., till
sammanlagt högst 100 miljoner kronor under 2002.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner
förslaget till investeringsplan för Post- och
telestyrelsen, såvitt avser Funktionen
Telekommunikationer m.m., för perioden 2002–2004.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 6:9 Funktionen Telekommunikationer
m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt
avser tjänster, utrustningar och anläggningar för
beredskapsåtgärder och åtgärder för att minska
påfrestningen på samhället i händelse av en svår
påfrestning, så att behovet av anslagsmedel efter
2002 för dessa och tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst 200 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Vid förra höstens budgetberedning kunde utskottet
ännu en gång konstatera att förmågan inom
funktionen Telekommunikationer m.m. inte var
godtagbar (bet. 2000/01:FöU1 s. 95). Som framgår
av regeringens redovisning ovan så bedömer
regeringen att funktionens förmåga vid utgången av
2000 i nuvarande omvärldsläge bl.a. mot bakgrund
av elberoendet inte var godtagbar. Funktionens
förmåga i ett förändrat omvärldsläge bedöms inte
heller vara godtagbar. Regeringen bedömer
emellertid att telekommunikationernas säkerhet med
nuvarande ekonomiska förutsättningar kommer att
förbättras under de närmaste åren.

Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97
slagit fast betydelsen av en robust och flexibel
infrastruktur, där bl.a. förmågan inom funktionen
Telekommunikationer särskilt har framhållits.
Utskottet, som inte går vidare in på detta nu, får
anledning att återkomma i frågan dels i samband
med beredningen av ett nytt försvarsbeslut (prop.
2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2) under hösten 2001,
dels under våren 2002 när utskottet skall behandla
regeringens aviserade proposition om bl.a.
beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i
fred.
Utskottet vill i sammanhanget också framhålla
betydelsen av skyddet av viktiga anläggningar. Det
blir allt viktigare att kunna skydda
infrastrukturen inte bara mot fysiska utan även
mot alltmer sofistikerade elektroniska angrepp.
Utskottet kan även i denna fråga få anledning att
återkomma i de olika sammanhang som nämns ovan.
Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan
föreslår om anslag, investeringsplan,
bemyndiganden och avgiftsuttag för
teleberedskapsavgiften för funktionen
Telekommunikationer m.m.

Postbefordran

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 78–79)
och anslag (s. 91–92) för funktionen
Postbefordran.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag till funktionen
Postbefordran (punkt 27 i denna del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en
godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta
avsåg då förmågan både i nuvarande och i ett
förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig
anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även
för 2000. Gränssättande för funktionens förmåga är
dels att flyg och landsvägstransporter är känsliga
för störningar, dels att postens
sorteringsterminaler är sårbara för bekämpning
från luften och för sabotage. Funktionen är vidare
beroende av fungerande elförsörjning och tillgång
till säkra elektroniska kommunikationer.

Genom utvecklingen på IT-området kommer
betydelsen av funktionen Postbefordran för
samhällsviktiga funktioner och totalförsvaret att
minska. Funktionen är inte gränssättande för
totalförsvarets förmåga i de hotsituationer som är
aktuella under en lång tid framöver. Konsekvensen
av detta är bl.a. att driftvärnet och
fältpostorganisationen kan avvecklas. Det förslag
avseende fältpost som PTS tillsammans med
Försvarsmakten och Posten AB utarbetat under 2000
innebär att nuvarande fältpostorganisation
avvecklas. Ett nytt system för post- och
penningförsörjning i fält, som bygger på
samhällets ordinarie post- och betalningsväsende,
utvecklas inom Försvarsmaktens
underhållsorganisation.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 1
239 000 kr till anslaget 6:10 Funktionen
Postbefordran.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår
om anslag till funktionen Postbefordran.

Transporter

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 79),
anslag och bemyndiganden (s. 92–93) för funktionen
Transporter.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår i fråga om anslag och bemyndiganden
för funktionen Transporter (punkterna 20
samt 27 i denna del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en
godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta
avsåg då förmågan i både nuvarande och ett
förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig
anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även
för 2000 även om vissa brister har uppstått för
järnvägstransporter vid påfrestningar i nuvarande
omvärldsläge och för järnvägstransporter och
flygtransporter vid angreppshot i ett förändrat
omvärldsläge.

Funktionens ökade beroende av fungerande
elförsörjning samt intakta IT-system gör sektorn
alltmer sårbar. Transportsektorns integrering med
samhällets övriga system medför att störningar
inom transportsystemen får stora konsekvenser för
hela samhället avseende såväl utrikes som inrikes
transporter. Försvarsmaktens ominriktning mot en
insatsorganisation innebär att färre förband skall
kunna agera över hela landets yta. Större krav
ställs på snabb tillgänglighet, samordning och
nationell operativ rörlighet. Försvarsmaktens egna
transportresurser för att genomföra
förbandsflyttningar är begränsade. Funktionen
Transporter har därför fortfarande en viktig roll
för Försvars-maktens rörlighet och för att alla
transportsätt skall kunna användas.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 157
994 000 kr till anslaget 6:11 Funktionen
Transporter.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 6:11 Funktionen Transporter, godkänna
avtal och beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustningar och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel
efter 2002 för dessa och tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst 25 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår
om anslag och bemyndiganden för funktionen
Transporter.

Energiförsörjning

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 79–80),
anslag och elberedskapsavgift (s. 93) för
funktionen Energiförsörjning.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår om anslag och avgiftsuttag för
elberedskapsavgiften för funktionen
Energiförsörjning (punkterna 21 samt 27 i
denna del).

Propositionen

Det är inte möjligt att säkerställa en helt
störningsfri elförsörjning. Samtidigt ökar
elberoendet i samhället, bl.a. till följd av ett
ökat krav på fungerande telekommunikationer och
IT-system. Samhällsviktig verksamhet som
oundgängligen skall fungera måste därför
tillförsäkras tillgång till el för situationer då
den ordinarie elförsörjningen inte fungerar.

Regeringen vill betona att nivån på
elberedskapen har utslagsgivande betydelse för det
civila försvarets förmåga. Så gott som alla
viktiga samhällsfunktioner är starkt beroende av
en något så när stabil eltillförsel. Samtidigt är
det uppenbart att sårbarheten hos elsystemet är
betydande. Sammantaget innebär dessa två
förhållanden att beredskapsåtgärderna på
elberedskapsområdet enligt regeringen måste ges
hög prioritet. Det gäller åtgärder såväl på
produktions- och distributionsområdena som hos
användarna.
Det allvarligaste hotet mot elförsörjningen i
fredstid är sabotage mot vitala delar av
elsystemet. Sådana angrepp kan leda till stora
konsekvenser i samhället genom omfattande och
långvariga elavbrott. Under normal fredstida drift
är elförsörjningen mycket robust och säker. Det
finns dock anläggningar och elledningar som inte
är möjliga att skydda till rimliga kostnader. Ett
antal åtgärder vidtas för närvarande för att
minska sårbarheten inom elförsörjningen bl.a.
utifrån de förslag som Överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB) lämnat i sin rapport i december
1999 från genomgången av delfunktionen
Elförsörjning.
Regeringen har uppdragit åt Energimyndigheten
att tillse att en helhetssyn utvecklas som
omfattar beredskapsåtgärder såväl på den
eloperativa sidan som på användarsidan och att
åtgärder skall vägas emot varandra vad gäller
kostnader och effekt. Elförsörjningens beroende av
tele- och radiokommunikationer är gränssättande.
Både vid reparationer och återstart av elsystemet
finns det ett beroende av de publika telenäten.
Särskilt vid återstart av elsy-stemet efter ett
avbrott bedöms en fungerande kommunikation vara
nödvändig. Regeringen har uppdragit åt
Affärsverket svenska kraftnät att i samråd med PTS
analysera de ömsesidiga beroendeförhållandena som
finns mellan elförsörjningen och
telekommunikationerna vid långvariga och
omfattande elavbrott. Regeringen har vidare
beslutat att möjligheterna för investeringar i
teknisk utrustning skall undersökas. Syftet är att
kunna förbättra styrningen av knappa eltillgångar
till prioriterade användare i en kris.
Utvecklingen på gasturbinsidan skall följas som en
del av bevakningen av tillgång till reservkraft i
syfte att skapa bättre förutsättningar för drift
av elsystemet i separata delsystem (s.k. ö-drift)
i en krissituation.
När det gäller oljeberedskapen har riksdagen
tidigare (bl.a. i prop. 1998/99:1, utg.omr. 6,
anslag B 10) informerats om den s.k.
malpåseläggningen av tre av de ca 40 statliga
lagringsanläggningar som skall avvecklas i
enlighet med riksdagens beslut 1994. Härigenom
säkerställs en viss handlingsfrihet beträffande
tillgången till skyddade lagringsutrymmen i ett
förändrat omvärldsläge. Förmågan inom
delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning
vid påfrestningar i nuvarande omvärldsläge kan
anses vara godtagbar. Delfunktionens förmåga vid
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge bedöms
sammantaget av regeringen som godtagbar.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 291
924 000 kr till anslaget 6:12 Funktionen
Energiförsörjning samt fastställer avgiftsuttaget
för elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen
Energiförsörjning, till sammanlagt högst
200 miljoner kronor under 2002.

Utskottets ställningstagande

Vid förra årets budgetberedning (bet. 2000/01:FöU1
s. 100) anförde utskottet bl.a. att utskottet såg
mycket positivt på att regeringen avsåg att ge
beredskapsåtgärderna på elberedskapsområdet den
allra högsta prioritet. Utskottet förutsatte att
de åtgärder som regeringen kommer att vidta leder
till en förmåga inom delfunktionen Elförsörjning
som är godtagbar vid försvarsbeslutsperiodens slut
år 2001.

Enligt vad utskottet kan se redovisas inte i
budgetpropositionen vilken förmåga funktionen
bedöms ha. Utskottet kan dock konstatera att
regeringen avser ge delfunktionen Elförsörjning
hög prioritet.
Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97
slagit fast betydelsen av en robust och flexibel
infrastruktur, där bl.a. förmågan inom
elförsörjningen särskilt har framhållits.
Utskottet, som inte går vidare in på detta nu, får
anledning att återkomma i frågan dels i samband
med beredningen av ett nytt försvarsbeslut (prop.
2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2) under hösten 2001,
dels under våren 2002 när utskottet skall behandla
regeringens aviserade proposition om bl.a.
beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i
fred.
Utskottet vill i sammanhanget också framhålla
betydelsen av skyddet av viktiga anläggningar.
Utskottet ser därför mycket positivt på att ett
antal åtgärder vidtas för närvarande för att
minska sårbarheten inom elförsörjningen bl.a.
utifrån de förslag som Överstyrelsen för civil
beredskap lämnade i sin rapport i december 1999
från genomgången av delfunktionen Elförsörjning.
Utskottet kan även i denna fråga få anledning att
återkomma i de olika sammanhang som nämns ovan.
Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan
föreslår om anslag och avgiftsuttag för
elberedskapsavgiften för funktionen
Energiförsörjning.
Totalförsvarsgemensamma verksamheter

De totalförsvarsgemensamma verksamheterna har till
huvudsaklig uppgift att stödja övriga verksamheter
inom politikområdet Försvarspolitik och omfattar
materielförsörjning, personalförsörjning, högre
utbildning inom totalförsvaret,
kompetensutveckling, forskning och utveckling samt
signalspaning m.m. Verksamheterna finansieras till
största delen genom avgifter men även till en del
av anslag över statsbudgeten.
De totalförsvarsgemensamma verksamheterna
bedrivs av Försvarets materielverk,
Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan,
Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets
forskningsinstitut, de frivilliga
försvarsorganisationerna samt av vissa mindre
nämnder.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen
- bemyndigar regeringen att tillgodose
Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital för budgetåret 2002 genom
en kredit på högst 21, 5 miljarder kronor
(punkt 22),
-
- godkänner förslaget till investeringsplan
för Försvarets materielverk för perioden
2002–2004 (punkt 23) och
-
- anvisar de av regeringen föreslagna
anslagsbeloppen för Totalförsvarets
pliktverk, Försvarets radioanstalt,
Försvarshögskolan, Totalförsvarets
forskningsinstitut och stöd till
frivilliga försvarsorganisationer (punkt
27 i denna del).
-

Försvarets materielverk

Propositionen

Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad
myndighet med uppgift att anskaffa, vidmakthålla
och avveckla materiel på uppdrag av främst
Försvars-makten. Vidare biträder Försvarets
materielverk Försvarsmakten i fråga om långsiktig
materielförsörjningsplanering samt
materielsystemkunskap.

För de enskilda uppdragen utformar Försvarets
materielverk offerter utifrån Försvarsmaktens
fastställda materielplan. Försvarsmakten gör sedan
kundbeställningar gentemot Försvarets
materielverk. Kundbeställningarna utgör ett
åtagande för Försvarets materielverk gentemot
kunden och är grunden för uppföljningen av
Försvarets materielverks resultat och
måluppfyllnad.
Under 2000 har Materielverket bl.a. levererat
ytterligare stridsvagn 122, stridsfordon 90 och
JAS 39 Gripen. Materielverket har också förberett
och i viss mån påbörjat anskaffning av materiel
till de förband som Sverige har anmält till
internationella styrkeregister.
Den 1 januari 2000 införde Försvarets
materielverk en ny organisation med ett
processorienterat arbetssätt, i syfte att
effektivisera verksamheten och att öka
möjligheterna att snabbt anpassa produktionen till
Försvarsmaktens behov. I övergångsfasen från
tidigare organisation och arbetssätt har
Materielverket drabbats av vissa
produktionssvårigheter. Detta kan bl.a. utläsas i
att myndighetens milstolpseffektivitet, dvs.
andelen leveranser inom överenskommen tid i
förhållande till antalet planerade milstolpar, har
sjunkit under 2000 jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens materielförsörjning kunde därför
inte ske i planerad omfattning. Materielverket har
vidtagit åtgärder för att förbättra
milstolpseffektiviteten.
Regeringen bedömer att den ökade
anpassningsförmåga som förändringsarbetet inom
Försvarets materielverk syftar till att uppnå är
av stor betydelse för Försvarsmaktens framtida
materielförsörjning.
Regeringen föreslår (förslag nr 22) att
regeringen bemyndigas att, genom en kredit i
Riksgäldskontoret om högst 21 500 000 000 kr,
tillgodose Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital för 2002.
Försvarets materielverk behöver ett
rörelsekapital för att finansiera utestående
förskott till industrin och övrigt behov av
rörelsekapital. Regeringen föreslår, mot bakgrund
av hittills utnyttjat kreditutrymme och av det
bedömda framtida kreditbehovet, att krediten i
Riksgäldskontoret sänks från 23 000 000 000 kr
till högst 21 500 000 000 kr.
Regeringen föreslår (förslag nr 23) att
riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarets materielverk för
perioden 2002–2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har intet att invända mot regeringens
förslag för Försvarets materielverk. Utskottet
föreslår sålunda att riksdagen bemyndigar
regeringen att tillgodose Försvarets materielverks
behov av rörelsekapital, intill ett sammanlagt
belopp om högst 21 500 000 000 kr för budgetåret
2002, genom en kredit i Riksgäldskontoret.

Vidare anser utskottet att riksdagen bör
godkänna den investeringsplan för Försvarets
materielverk för perioden 2002–2004 som regeringen
föreslagit.

Totalförsvarets pliktverk

Propositionen

Totalförsvarets pliktverk är en till största delen
anslagsfinansierad myndighet, vars huvudsakliga
uppgifter är att mönstra, skriva in och
krigsplacera totalförsvarspliktiga.
Totalförsvarets pliktverk skall ge myndigheter och
andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret
stöd och service för bemanning med
totalförsvarspliktiga som skrivs in för civilplikt
eller värnplikt samt i fråga om redovisning av
annan personal inom totalförsvaret.
Totalförsvarets pliktverk skall även lämna stöd
och service till utbildningsanordnarna i fråga om
totalförsvarspliktigas tjänstgöring.

Under 2000 mönstrade och antagningsprövades 48
154 personer, varav 499 kvinnor. Av de
antagningsprövade skrevs 18 504 in till värnplikt
och 1 642 till civilplikt. Övriga skrevs in till
utbildningsreserven, var inte
tjänstgöringsskyldiga eller, i samband med
kvinnors antagningsprövning, samtyckte inte till
inskrivning. Av de totalförsvarspliktiga som
skrivits in till grundutbildning påbörjade 79 %
sin grundutbildning under följande år. Totalt har
19 219 registerkontroller genomförts i anslutning
till inskrivningen för att hindra olämpliga
personer att fullgöra grundutbildning. 128
kontroller medförde ändrade inskrivningsbeslut.
Antalet kvinnor som antagningsprövades under
2000 minskade med 122 personer jämfört med 1999.
Även antalet inskrivna kvinnor har jämfört med
1999 minskat från 267 personer till 227.
Totalförsvarets pliktverk har uppnått målet med
att skriva in totalförsvarspliktiga till
grundutbildning så att avvikelserna från de
bemanningsansvarigas behov av inryckande inte är
större än 5 %. Regeringen beslutade den 30 mars
2000 att antalet totalförsvarspliktiga som fullgör
värnplikt under 2000 skall vara ca 15 000.
Totalförsvarets pliktverk fick då ändra
inskrivningsbeslut för ett stort antal personer.
Totalförsvarets pliktverk har under det gångna
året fortsatt att utveckla mönstringen, bl.a. har
endagsmönstring införts vid regionkontoren i
Kristianstad och Stockholm. Dessutom har
samarbetet med skolhälsovården utvecklats, vilket
lett till att ca 3 200 totalförsvarspliktiga
befriats från mönstringen genom inlämnade intyg. I
jämförelse med 1999 har antalet avgångar under
grundutbildning ökat något under 2000. Avgångarna
har till största delen berott på hälso- och
psykosociala skäl. Andelen som ansöker om vapenfri
tjänstgöring är oförändrad.
Inriktningen är att utbildningsvolymen av
totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt under
2002 skall vara ca 15 000 totalförsvarspliktiga.
Antalet totalförsvarspliktiga som fullgör
civilplikt kommer att minska. Regeringens
inriktning är att ca 1 000 totalförsvarspliktiga
som fullgör civilplikt skall utbildas.
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till
anslaget 6:13 Totalförsvarets pliktverk anvisas
243 086 000 kr för år 2002. Från och med 2002 har
regeringen beräknat 1 miljon kronor mer jämfört
med 2001 för ändrat betalningsansvar för vissa
folkbokföringsuppgifter. För att finansiera vissa
förslag i den kommande propositionen om bättre
villkor för totalförsvarspliktiga har regeringen
beräknat 16 miljoner kronor mindre för 2002 samt
30 miljoner kronor mindre för 2003 och 2004
jämfört med 2001.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen
anfört beträffande Totalförsvarets pliktverk.
Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller
regeringens förslag och anvisar 243 086 000 kr
till ramanslaget 6:13 Totalförsvarets pliktverk
för år 2002.

Försvarshögskolan

Propositionen

Försvarshögskolan skall genom utbildning och
forskning stödja totalförsvarets
kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl
militär som civil personal. Försvarshögskolans
verksamhet finansieras huvudsakligen genom
avgifter.

Utbildning motsvarar totalt ca 80 % av
Försvarshögskolans verksamhet. Den är helt
avgiftsfinansierad och Försvarsmakten är den
största beställaren. Skolans utbildning har
utvecklats både till omfång och till innehåll där
olika former av krishantering mot bakgrund av
omvärldsutvecklingen har blivit en viktig
komponent. För chefsprogrammet har andelen
utländska deltagare varit relativt hög, ca 15 %,
och skolans bedömning är att detta underlättar den
pågående internationaliseringen av utbildningen.
Andelen kvinnliga studerande på stabsprogrammet
är ca 4 %. Av närmare 210 svenska elever på
chefsprogrammen återfinns en kvinnlig officer.
Genom fackprogrammen erbjuds Försvarsmakten
specialutbildningar för kompetensutveckling av
officerare. Det har dock funnits svårigheter att
nå upp till beläggningsmålen på ett antal av dessa
i likhet med föregående år. Brister i beläggningen
ger därmed också högre kostnader per
utbildningsplats.
Skolans anslagsfinansierade forskningsverksamhet
(49 % av forskningen som helhet) omfattar
grundforskning, forskning inom säkerhetspolitik
och militärhistoria samt informationskrigsföring.
Försvarsmakten har mot bakgrund av det
ekonomiska läget 2001 reviderat sina beställningar
till Försvarshögskolan, och detta kan komma att
leda till beställningsreduceringar inom den
avgiftsfinansierade verksamheten. Konsekvenserna
för Försvarshögskolan av de minskande
beställningsvolymer som Försvarsmakten aviserat är
svåra att bedöma, men kan komma att påverka
skolans intäkter under 2002. Med anledning av
detta har Försvarshögskolan under första halvåret
2001 påbörjat en intern översyn i syfte att skapa
en effektivare organisation. För att tillmötesgå
de framtida behoven av kvalitetssäkrad utbildning
inom totalförsvarets områden anser regeringen att
det är av stor vikt att Försvarshögskolan
fullföljer sin strävan att stärka den
vetenskapliga grund som myndighetens verksamhet
bygger på.
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till
anslaget 6:14 Försvarshögskolan anvisas 32 015 000
kr för år 2002. Anslaget disponeras av
Försvarshögskolan för forskning och utveckling
m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten
skall kunna knytas till utbildningen och
tillgodose totalförsvarets behov. Dessutom
bekostas verksamheten inom Delegationen för
militärhistorisk forskning från anslaget.
Regeringen avser att i regleringsbrevet
föreskriva att 18 000 000 kr av anslaget är
avsedda för uppbyggnad av Försvarshögskolans
vetenskapliga grund. Den skall motsvara en
professur och en rekryteringstjänst inom vart och
ett skolans kärnämnen.
Regeringen beräknar att den avgiftsfinansierade
verksamheten kommer att uppgå till 270 miljoner
kronor under år 2002. Under förra verksamhetsåret
redovisade Försvarshögskolan ett underskott. Det
negativa resultatet beror huvudsakligen på icke
inplanerade investeringar för att höja IT-
säkerheten och på fördyring av hyra för
tillfälliga lokaler. För verksamhetsåret 2002
föreligger viss osäkerhet avseende Försvarsmaktens
beställningar. Det kan komma att leda till
minskade beställningsvolymer inom
Försvarshögskolans avgiftsfinansierade verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen
anfört beträffande Försvarshögskolan. Utskottet
förordar därför att riksdagen bifaller regeringens
förslag och anvisar 32 015 000 kr till ramanslaget
6:14 Försvarshögskolan för år 2002.

Försvarets radioanstalt

Propositionen

Försvarets radioanstalt (FRA) är en myndighet med
uppgift att bedriva signalspaning. Verksamheten
bedrivs enligt den inriktning som regeringen,
Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger.
FRA skall också utveckla teknisk materiel och
metoder som behövs för denna verksamhet.

Försvarets radioanstalt har bidragit med
underrättelser om förhållanden i vår omvärld som
kan påverka vårt land i politiskt,
säkerhetspolitiskt eller militärt avseende.
Försvarets radioanstalt har också bidragit med
underrättelser till stöd för svenskt
utrikespolitiskt agerande.
De säkerhetspolitiska förändringarna under 1990-
talet har inneburit att Försvarets radioanstalts
ekonomiska resurser under de senaste åren har
kunnat reduceras. Myndigheten har anpassat sig
till detta och rationaliserat verksamheten genom
att lägga ned stationer och investera i
automatiserad utrustning.
Mot bakgrund av att någon genomgripande av
regeringen initierad översyn inte på länge har
skett av Försvarets radioanstalt samt de
omfattande säkerhetspolitiska förändringarna under
senare år beslutade regeringen den 6 september
2001 om direktiv till en utredare för att
genomföra en granskning av verksamheten vid
Försvarets radioanstalt.
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till
anslaget 6:15 Försvarets radioanstalt anvisas 468
939 000 kr för år 2002. För att tillgodose behovet
av investeringar inom framtidsinriktade områden
har anslaget ökats med 20 000 000 kr för 2002
jämfört med 2001.

Utskottets ställningstagande

Verksamheten vid Försvarets radioanstalt är av en
sådan natur att en ytterligare redovisning inte
bör fogas till riksdagsprotokollet. Regeringens
förslag till ramanslag 6:15 Försvarets
radioanstalt om 468 939 000 kr för år 2002 bör
bifallas av riksdagen.

Totalförsvarets forskningsinstitut

Propositionen

Den 1 januari 2001 inrättades den nya myndigheten
Totalförsvarets forskningsinstitut genom en
sammanslagning av Flygtekniska försöksanstalten
och Försvarets forskningsanstalt. Myndigheten har
till uppgift att bedriva forskning, metod- och
teknikutveckling samt utredningsarbete för
totalförsvaret och till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet. Myndigheten får även i
övrigt bedriva forskning, metod- och
teknikutveckling samt utredningsarbete.
Verksamheten skall bedrivas med beaktande av krav
på relevans, integritet, vetenskaplig kvalitet och
effektivitet.

Forskning och utveckling för totalförsvarets
behov har under 2000 stötts av Försvarets
forskningsanstalt. Försvarets forskningsanstalt
har efter en kundundersökning 1999 vidtagit ett
omfattande antal åtgärder för att förbättra
kunddialogen, god leveranstid och
beställningsöverensstämmelse. Exempel är att
milstolpsförfarandet för fakturering av utförda
uppdrag har utökats till fler fakturerande
myndigheter än Försvarsmakten. En internationell
utvärdering av verksamheten vid avdelningen för
sensorteknik har genomförts under året. Ett
åtgärdsprogram kommer att utarbetas 2001 utifrån
utvärderingens rekommendationer.
Omfattningen av Försvarets forskningsanstalts
civila forskningsverksamhet har, jämfört med
forskningsverksamhet utförd åt totalförsvaret,
ökat från 4 till 7 % under de senaste tre åren.
Synergieffekter har främst uppnåtts genom
flerpartsprojekt, delgivning av resultat,
utbildning och undervisning. Forskningsanstalten
har under 2000 fortsatt att verka för att
försvarsforskningen skall nyttiggöras utanför
totalförsvaret.
Försvarsmakten avdelar medel för s.k.
strategiska forskningskärnor. Med dessa medel har
Forskningsanstalten viss möjlighet att själv
initiera framtidsriktade satsningar. Därutöver har
myndigheten under året bedrivit
innovationsforskning, kompetensutveckling,
framtidsorienterad forskning samt utvecklat och
vidmakthållit kontaktnätverk.
Flygtekniska försöksanstaltens verksamhet har
till sin karaktär varit såväl militärt som civilt
tillämpbar. Finansiärer av projekt har t.ex. varit
Saab, Volvo Aero, NUTEK, Kungl. Tekniska högskolan
och Uppsala universitet. Exempel på tillämpningar
är vindkraftsprogrammet och projekt för det
Europeiska rymdprogrammet, ESA.
För långsiktig kompetensutveckling har
Försöksanstalten genomfört forskning och
teknologiutveckling på uppdrag av Försvarsmakten.
Huvuddelen av verksamheten omfattar de
flygtekniska basteknologierna aerodynamik,
aeroelasticitet, flygdynamik och strukturteknik.
Den försvarsanknutna verksamheten har dominerats
av prov med anknytning till JAS 39 Gripen och dess
utveckling. Ett antal provningsuppdrag rörande
robotar och missiler har utförts åt olika
beställare.
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till
anslaget 6:16 Totalförsvarets forskningsinstitut
anvisas 191 290 000 kr för år 2002.
Anslaget finansierar försvars- och
säkerhetspolitisk forskning för regeringens behov,
skyddsforskning mot NBC-stridsmedel samt
flygteknisk kompetens- och resursutveckling.
Kompetensen skall även nyttiggöras utanför
totalförsvaret samt stödja svensk industri och
export av försvarsmateriel. Totalförsvarets
forskningsinstituts verksamhet skall tillgodose
totalförsvaret med forskning, metod- och
teknikutveckling samt utredningsverksamhet.
Regeringen beräknar att den avgiftsbelagda
verksamheten vid Totalförsvarets
forskningsinstitut kommer att uppgå till 830 300
000 kr under år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen
anfört beträffande verksamheten vid
Totalförsvarets forskningsinstitut. Utskottet
förordar sålunda att riksdagen bifaller
regeringens förslag och till ramanslaget 6:16
Totalförsvarets forskningsinstitut anvisar 191 290
000 kr för år 2002.

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer
inom totalförsvaret

Propositionen

Anslaget finansierar utgifter för stöd till den
verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om
frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga
försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till
förordningen, får bidrag för den del av deras
verksamhet som främjar totalförsvaret och som
omfattar ledning och administration,
försvarsupplysning, rekrytering,
funktionärsutbildning för den egna organisationen
samt ungdomsverksamhet.

Regeringen redovisar att samtliga berörda
myndigheter redovisar en minskning av antalet
medlemmar i de frivilliga
försvarsorganisationerna. Till stor del bedöms
minskningen bero på de förändringar som pågår inom
totalförsvaret.
Den närmare inriktningen av de frivilliga
försvarsorganisationerna är beroende av
utredningen om den frivilliga
försvarsverksamhetens framtida inriktning och
uppgifter inom totalförsvaret. Regeringen
återkommer till riksdagen i denna fråga under
2002.
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till
anslaget 6:17 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvisas
88 265 000 kr för år 2002.
De frivilliga försvarsorganisationerna får
härutöver uppdragsmedel från anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., 6:3
Funktionen Civil ledning, 6:5 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst samt 6:8
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas belopp för
frivilligverksamhet under anslaget 6:5 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i flera tidigare sammanhang (bet.
1993/94:FöU9, bet. 1996/97: FöU1, bet.
1998/99:FöU1) framhållit att organisationernas
grundläggande verksamheter, utbildning,
rekrytering av medlemmar och försvarsupplysning,
har ett klart och tydligt egenvärde för hela
totalförsvaret.

Utskottet anser att de frivilliga
försvarsorganisationerna genom sitt starka
engagemang och sin breda kompetens inom skilda
områden i samhället utgör en viktig resurs för
landets försvar. Stödet bör därför enligt
utskottets mening även fortsättningsvis lämnas
till de frivilliga försvarsorganisationerna så att
deras verksamhet främjar totalförsvaret och ger
verksamheten en bred folklig förankring. Ett
statligt stöd till denna verksamhet bör därför
inte enbart hänföras till krigsorganisationens
kvantitativa eller kvalitativa behov av utbildad
personal, utan även lämnas som ett allmänt stöd
till den frivilliga försvarsverksamheten.
Utskottet förordar därför att regeringens
förslag att till det obetecknade anslaget 6:17
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret anvisa 88 265 000 kr för år 2002
bör bifallas av riksdagen.

Nämnder m.m.

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet som
Överklagandenämnden för totalförsvaret, och vissa
andra, mindre, nämnder bedriver samt bidrag till
Svenska Röda Korset och till Centralförbundet Folk
och Försvar.

Totalförsvarets chefsnämnd (TCN) läggs ned den
31 december 2001. För finansiering av
Försvarsdepartementets kostnader förknippade med
nämndens avveckling beräknas 800 000 kr för 2002
under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslag 90:5
Regeringskansliet m.m. i stället för under
föreliggande anslag. För 2003 och 2004 är
motsvarande belopp 600 000 kr. För finansiering av
informationsutbyte mellan cheferna för de centrala
myndigheterna inom totalförsvaret beräknas 200 000
kr under anslaget 6:1 Förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. i
stället för under föreliggande anslag. Sammantaget
har regeringen med anledning av att TCN läggs ned
beräknat 1 miljon kronor mindre under anslaget
2002 jämfört med 2001. Regeringen har på
tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001 i
föreliggande proposition föreslagit att anslaget
6:19 Nämnder m.m. skall minskas med 1 485 000 kr.
Regeringen har vid beräkningen av anslaget ökat
anslaget med detta belopp för 2002–2004.
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till
anslaget 6:18 Nämnder m.m. anvisas 11 209 000 kr
för år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen
när det gäller behov av medel till ramanslaget
6:18 Nämnder m.m. Regeringens förslag bör därför
bifallas av riksdagen.

Politikområde Skydd mot olyckor m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 105–116) anfört om
omfattning, mål, inriktning, resultatbedömning och
budgetförslag för politikområdet Skydd mot
olyckor. I redovisningen av Kustbevakningen ingår
även myndighetens verksamheter utanför
politikområdet Skydd mot olyckor. Utskottet
behandlar här även motionerna Fö6 (kd) yrkande 17,
Fö10 (fp) yrkande 10, Fö228 (v) yrkandena 6 och 8,
Fö257 (kd), delvis, Fö260 (s) samt Fi291 (m)
yrkande 4.

Omfattning, mål, inriktning, m.m.

Propositionen

Politikområdet omfattar åtgärder för att förebygga
och begränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa
skador. Med olyckor menas såväl av människa
vållade olyckor som naturolyckor där skador kan
förorsakas på människa, egendom eller i miljö.

Politikområdet begränsas till att omfatta
verksamheter som bedrivs av myndigheter inom det
sjätte utgiftsområdet. Liknande verksamheter med
motsvarande målsättning och till del baserade på
samma lagstiftning bedrivs även av ett antal
statliga myndigheter inom andra politikområden
samt av kommunerna.
Politikområdet omfattar räddningstjänst, olycks-
och skadeförebyggande verksamhet samt åtgärder
efter olyckor enligt räddningstjänstlagen
(1986:1102), lagen (1982:821) om transport av
farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor och lagen (1988:868) om
brandfarliga och explosiva varor samt ett antal
författningar inom sjösäkerhetsområdet.
Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet, som
bedriver verksamhet med stöd av nämnda
författningar är Statens räddningsverk,
Sprängämnesinspektionen och Kustbevakningen.
Sprängämnesinspektionen kommer att upphöra den 30
september 2001 varefter verksamheten uppgår i
Statens räddningsverk.
Politikområdet omfattar även åtgärder som vidtas
för att förebygga jordskred och andra
naturolyckor. Räddningsverket lämnar ersättning
till kommuner och statliga myndigheter för
vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid
genomförda räddningstjänstinsatser.

Målet för verksamheten inom politikområdet Skydd
mot olyckor är att skydda människors liv, säkerhet
och hälsa mot olyckor samt att förhindra eller
begränsa skador på egendom och miljö.

Regeringen anser om politikens inriktning att
samhällets förmåga att förebygga och hantera
olyckor måste utvecklas. Det förebyggande arbetet
bör härvid prioriteras. Väl genomförda
förebyggande insatser medför såväl minskat lidande
som bättre samhällsekonomisk användning av
resurserna. Viktiga led i det förebyggande arbetet
är tillsyn och statistikuppbyggnad.

Ett led i regeringens strävan att stärka
samhällets förmåga att förebygga och hantera
olyckor är att förbättra samverkan mellan
räddningstjänstansvariga myndigheter och övriga
aktörer. Regeringen beslutade den 11 mars 1982 att
ett råd för räddningstjänst skulle inrättas för
att analysera och diskutera sådana frågor som är
av betydelse för att uppnå effektivare och mer
samordnade insatser på räddningstjänstområdet.
Regeringen har beslutat att utveckla Rådet för
räddningstjänst till ett mer aktivt forum för att
analysera och diskutera erfarenheter av inträffade
allvarliga olyckor. Rådet bör verka aktivt för
samordning mellan ansvariga myndigheter och tjäna
som ett centralt samarbetsforum för beslutsfattare
inom räddningstjänstansvariga myndigheter.

Den kommunala räddningstjänsten bygger till stor
del på möjligheten att anlita deltidsbrandmän.
Regeringen har därför den 28 juni 2001 uppdragit
åt Räddningsverket att redovisa förhållandena för
deltidsanställda brandmän avseende rekrytering,
ersättning, utbildning och arbetsvillkor.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 november
2001.

Ytterligare en del i regeringens strävan att
utveckla samhällets räddningstjänst är att
reformera och modernisera lagstiftningen.
Utredaren för en ny räddningstjänstlagstiftning
kommer att redovisa sitt förslag den 1 oktober
2001.

Behovet av förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor har ökat kraftigt.
Regeringen avser därför att göra en översyn av
bidragssy-stemet.

På regeringens uppdrag har Rikspolisstyrelsen,
Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket,
Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartsverket,
med bistånd från Gotlands kommun, gemensamt belyst
behovet av och möjligheterna att samordna sina
resurser vid hantering av allvarliga olyckor och
särskilda samhälleliga kristillstånd på Gotland.
En försöksverksamhet planeras påbörjas på Gotland.
Innan en sådan försöksverksamhet kan påbörjas,
måste dock tydliggöras vilka uppgifter som det
samgrupperade centret skall ha och hur samarbetet
mellan myndigheterna i praktiken skall se ut och
hur finansieringen bör lösas. Regeringen kommer
därför att låta myndigheterna genomföra en närmare
planering av försöksverksamheten. Regeringen avser
att snarast återkomma till riksdagen i denna
fråga.

Efter initiativ av länsstyrelsen i Uppsala län
bedrivs där sedan ett antal år en liknande
samverkan vid eventuella större olyckor eller
inträffad händelse (CeSam). Samordningen omfattar
såväl myndigheter som – genom avtal – mellan
berörda intressenter. Enligt denna modell sker
samgrupperingen först vid en inträffad händelse.
Deltagarna utbildas och övas dock kontinuerligt.
Regeringen avser att låta följa den verksamhet som
bedrivs i Uppsala.
Slutligen anser regeringen att det skulle vara
önskvärt att kunna lämna en samlad bedömning av
det offentliga olycksförebyggande och
skadeavhjälpande arbetet till riksdagen. Därför
bör förmågan att inhämta statistik och kunskap om
olyckor utvecklas och samordnas så att en samlad
bild kan fås för hela politikområdet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig nu – liksom tidigare –
positivt till att regeringen kommer att låta
myndigheterna genomföra en närmare planering av
försöksverksamheten på Gotland och att regeringen
ämnar att snarast återkomma till riksdagen i denna
fråga.

Utskottet ser det som värdefullt att regeringen
avser låta följa den verksamhet som bedrivs i
Uppsala.

Gemensamt system för radiokommunikation

Utskottets bedömning och förslag i korthet

Utskottet anser att det system som
Rikspolisstyrelsen nu börjat utveckla skall
byggas på ett sådant sätt och med så hög
kvalitet att förutsättningarna finns att det
på sikt kan utvecklas till ett lands-
täckande gemensamt system för andra
samhällsviktiga verksamheter, såsom kommunal
och statlig räddningstjänst, kustbevakning,
tull, hälso- och sjukvård, Försvarsmaktens
verksamhet, SOS alarmering, m.fl. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Motionerna Fö6 (kd) yrkande 17, Fö10 (fp)
yrkande 10 och Fö260 (s) tillstyrks därmed
delvis av utskottet.

Motionerna

I kommittémotion Fö6 (kd) yrkande 17 av Åke
Carnerö m.fl. yrkas att regeringen snarast bör
utarbeta ett förslag till upphandling av ett
nationellt radiokommunikationssystem baserat på
TETRA-standard. I motionen framhålls att den
svenska polisen nu påbörjat en egen upphandling
eftersom inga besked har getts om ett nationellt
kommunikationssystem. För att Sverige skall få en
bättre katastrofberedskap är det viktigt för
medborgarnas trygghet att den statliga och
kommunala räddningstjänsten, polisen, sjukvården,
tullen, Kustbevakningen och Försvarsmakten har väl
fungerande kommunikationer vid akuta insatser.
Erfarenheterna visar att goda möjligheter till
kommunikation är en avgörande faktor för en
framgångsrik insats.

I kommittémotion Fö10 (fp) yrkande 10 av Runar
Patriksson och Eva Flyborg framhålls bl.a. att
regeringen inte gett något besked om den fortsatta
hanteringen av frågan om ett gemensamt
radiokommunikationssystem baserat på TETRA-
standard. Statskontoret, som fått i uppdrag att ta
fram ett sådant system för den s.k. public safety-
sektorn, har i brev den 21 september 2001
hemställt hos regeringen att få avbryta sitt
uppdrag. Motionärerna framhåller att avsaknaden av
direktiv och ställningstaganden från regeringen
förlamar hela processen. Medan denna invecklade
dialog utan effekt ägt rum mellan Statskontoret,
försvarsutskottet och regeringen har situationen i
landet och i hela den demokratiska världen
drastiskt förändrats till det sämre när det gäller
just människors trygghet i vardagen. Kravallerna i
Göteborg och Genua har visat att samarbete och
snabb kommunikation är avgörande för ett
anständigt bemötande av våldet i samhället.

I motion Fö260 (s) av Kenth Högström m.fl.
föreslås utbyggnaden av ett nationellt
radiokommunikationssystem för svenskt
räddningsväsende, den s.k. public safety-sektorn.
Motionärerna pekar bl.a. på Polisförbundets
rapport om kommenderingen till EU-toppmötet i
Göteborg, vari bl.a. tas upp bristerna i
radiosambandet. I motionen pekas också på
erfarenheterna från räddningsinsatserna i samband
med Estoniakatastrofen, branden i Göteborg och
polismorden i Malexander, som också visade på ett
bristande samband beroende på teknisk undermålig
radiokommunikationsutrustning.

Motionärerna anser att regeringen måste anvisa
erforderligt stöd för att skapa ett funktionellt
och driftsäkert kommunikationssystem för den s.k.
public safety-sektorn. Till stödet hör klara och
tydliga besked om vilken myndighet som skall vara
driftsansvarig och hur systemet skall finansieras.

Utskottets ställningstagande

Som en utgångspunkt för utskottets
ställningstagande lämnas i det följande en kort
beskrivning av ärendets beredning under det
senaste året.

Utskottet har behandlat frågan om ett gemensamt
system för radiokommunikation baserat på TETRA-
standard (Terrestrial trunked radio) vid flera
tillfällen – senast i april 2001. Utskottet har i
dessa olika sammanhang bl.a. redogjort för den
utredning (SOU 1998:143) Ett tryggare Sverige som
bl.a. haft till uppgift att lämna förslag på en
lösning av ägarfrågorna när det gäller ett
gemensamt radiosystem för polisen, den kommunala
räddningstjänsten, hälso- och sjukvården, m.fl.
Även att lämna förslag om lämplig huvudman för
radiosystemet samt finansieringsformer ingick i
uppdraget. Utredningens slutsats var att
radiokommunikationssystemet TETRA uppfyller
uppställda krav för radiokommunikation för de
samhällsviktiga verksamheterna.
Regeringen har i detta ärende gett Statskontoret
i uppdrag att upphandla ett gemensamt
radiokommunikationssystem för all samhällsviktig
verksamhet, baserat på s.k. TETRA-standard. I den
delrapport som Statskontoret överlämnade till
regeringen den 30 mars 2001 konstaterade
Statskontoret sammanfattningsvis att det inte
fanns någon möjlighet att fullfölja uppdraget med
nuvarande direktiv och förutsättningar. I
delrapporten anger Statskontoret vilka
ställningstaganden eller bemyndiganden som krävs
senast den 31 maj 2001 för att uppdraget skulle
kunna drivas vidare.
Statskontoret och Rikspolisstyrelsen har i en
gemensam skrivelse till regeringen den 15 juni
2001 framhållit att det för polisväsendets del
gäller att ett nytt system måste vara framme allra
senast den 1 september 2002 för att klara
storstädernas behov. Om något besked från
regeringen inte föreligger den 1 september 2001
måste Rikspolisstyrelsen påbörja en egen
upphandling av ett radiokommunikationsnät för
polisväsendets räkning i storstäderna.
I en föredragning inför utskottet den 2 oktober
2001 har representanter för Statskontoret bl.a.
informerat att Statskontoret i en skrivelse till
regeringen den 21 september 2001 hemställt att få
avbryta regeringens uppdrag. Skälet härtill var
att regeringen inte hade återkommit till
Statskontoret med anledning av begärda
ställningstaganden och bemyndiganden.
Statskontoret hade vidare erfarit att
Justitiedepartementet gett Rikspolisstyrelsen
klartecken att påbörja arbetet med att utarbeta en
egen kravspecifikation.
I en interpellationsdebatt har statsrådet Mona
Sahlin den 23 oktober 2001 bl.a. framhållit att
regeringen efter noggranna överväganden kommit
fram till att det breda anslag regeringen utgick
från i uppdraget till Statskontoret inte är
möjligt att genomföra i nuläget. Regeringen anser
dock att inriktningen på arbetet fortsatt skall
vara att söka få till stånd ett nationellt system.
Enligt statsrådet kommer Rikspolisstyrelsens
påbörjade arbete med ett nytt
radiokommunikationsnät att ske på ett sätt som kan
möjliggöra en framtida fortsatt utbyggnad och
utveckling av systemet.

Det aktuella läget i ärendet är nu att regeringen
den 8 november 2001 bemyndigade statsrådet Mona
Sahlin att tillsätta en förhandlingsman med
uppdrag att bl.a. föra en dialog med tänkbara
användare av ett nationellt
radiokommunikationssystem baserat på TETRA-
standard eller annat likvärdigt system om hur, när
och till vilken kostnad dessa användare kan och
vill ansluta sig till systemet. Förhandlingsmannen
skall också presentera en eller flera tänkbara
modeller för finansiering utifrån intresserade
användares vilja att bruka sy-stemet och
finansiera den föreslagna utbyggnaden.

Skälen för regeringens beslut i denna fråga är
bl.a. att regeringen gör den bedömningen att det i
nuläget saknas förutsättningar att finansiera ett
fullt utbyggt gemensamt och landstäckande
radiokommunikationssystem baserat på TETRA-
standard eller annat likvärdigt system. Regeringen
anser därför att utbyggnaden av ett sådant system
bör påbörjas i begränsad skala och ske stegvis.
Rikspolisstyrelsen har tagit initiativ i den
riktningen för att säkra myndighetens behov av ett
fungerande radiokommunikationssystem i
storstadslänen fr.o.m. år 2004. För att få bästa
möjliga underlag anser också regeringen att det är
nödvändigt att kartlägga användarnas intresse att
bruka sy-stemet och finansiera utbyggnaden och
tydliggöra tänkta användares önskemål i fråga om
organisatoriska frågor.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast
den 1 april 2002. Rikspolisstyrelsen och
förhandlingsmannen skall hålla varandra
informerade om engagemanget hos andra
systemanvändare. Statskontoret skall bl.a. delge
förhandlingsmannen erfarenheterna från sitt
uppdrag och i övrigt bistå denne vid behov.

Justitieutskottet, som beretts tillfälle att yttra
sig i detta ärende, redovisar sitt
ställningstagande i yttrandet (2001/02:JuU2y)
Polisens radiokommunikationssystem. Yttrandet
återfinns som bilaga till detta betänkande.

Med anledning av vad som nu framkommit i detta
ärende och justitieutskottets yttrande gör
utskottet följande ställningstagande.

Inledningsvis vill utskottet framhålla, som
också erfarenheterna nyligen har visat, att det är
av största vikt för medborgarnas trygghet att
samhället har väl fungerande kommunikationer vid
hantering av olyckor, katastrofer,
brottsbekämpning, samhällsstörningar m.m.
Utskottet har också uttryckt sin förståelse för
att polis, räddningstjänst och sjukvård m.fl.
måste ha goda kommunikationer såväl inom sin egen
organisation som mellan de samverkande
organisationerna för att kunna fullgöra sina
uppgifter på bästa sätt.
När utskottet i april 2001 senast behandlade
denna fråga (bet. 2000/01:FöU8 s. 10–12)
konstaterades i ett tillkännagivande till
regeringen bl.a. att det uppdrag som Statskontoret
fått i den fortsatta beredningen av detta ärende
inte kunde fullföljas. Utskottet såg därför med
stor oro på en utveckling där Statskontoret inte
skulle kunna fullfölja upphandlingen till följd av
det uppkomna läget eftersom tiden var lämplig för
att införa ett gemensamt system för många
användare. Det skulle – enligt utskottet – vara
synnerligen olyckligt om regeringen inte snarast
hittade en lösning som gjorde att Statskontoret
kunde fullfölja sitt uppdrag inom de givna
tidsramarna.
Utskottet är väl medvetet om att anskaffningen
av ett gemensamt och landstäckande
radiokommunikationssystem med högt ställda krav på
tillförlitlighet, funktionalitet och säkerhet
kräver ett omsorgsfullt beredningsarbete i såväl
organisatoriska som i finansiella frågor.
När det gäller val av system har utskottet
erfarit att ett radiokommunikationssystem baserat
på TETRA-standard uppfyller uppställda krav i
enlighet med vad utskottet nyss anfört.
Av justitieutskottets yttrande framgår att med
hänsyn till tidsfaktorn och den besvärliga
situation som polisen befinner sig i, nämligen att
kommunikationsfrågan för storstadslänen måste vara
löst före utgången av år 2003, kan polisen inte
avvakta det nu pågående beredningsarbetet.
Utskottet kan därför ha förståelse för vad
justitieutskottet framhåller om att polisen måste
ges möjlighet att på egen hand utveckla ett nytt
radiokommunikationssystem i storstadslänen.
Utskottet anser dock att detta system skall
byggas på ett sådant sätt och med så hög kvalitet
att förutsättningarna finns att det på sikt kan
utvecklas till ett landstäckande gemensamt system
för andra samhällsviktiga verksamheter, såsom
kommunal och statlig räddningstjänst,
kustbevakning, tull, hälso- och sjukvård,
Försvarsmaktens verksamhet, SOS alarmering m.fl.
Vad utskottet nu anfört och med anledning av
motionerna Fö6 (kd) yrkande 17, Fö10 (fp) yrkande
10 och Fö260 (s) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna tillstyrks
delvis därmed av utskottet.

Utskottet förusätter likväl att det uppdrag,
som den nyligen tillsatte förhandlingsmannen
fått, leder fram till en sådan lösning att
möjligheter öppnas för att börja sjösätta ett
av många länge efterfrågat nationellt
radiokommunikationssystem.

Resultatbedömning m.m.

Propositionen

Regeringen redovisar inledningsvis
resultatbedömning och resursåtgång avseende den
verksamhet som Räddningsverket,
Sprängämnesinspektionen och Kustbevakningen
bedrivit inom politikområdet Skydd mot olyckor.

Regeringens analys och slutsatser är bl.a. att
Kustbevakningen och Sjöfartsverket har börjat
utarbeta en gemensam målformulering för hur
sjösäkerhetstillsynen skall bedrivas. Regeringen
anser att detta arbete bör inriktas mot ett system
för tillsyn baserad på riskanalys.
De insatser som genomförts inom politikområdet
Skydd mot olyckor avseende räddningstjänst har
bidragit till att förbättra samhällets skydd mot
olyckor, men det krävs en funktion för
statistikinhämtning och olycksuppföljning.
Regeringen har den 5 juli 2001 uppdragit åt
Räddningsverket att undersöka förutsättningarna
för att bygga upp en sådan funktion i Karlskoga,
mot bakgrund av förslag från Statskontoret som
redovisades till regeringen i september 2000.
Med anledning av Riksrevisionsverkets rapport
Räddningsverket – hinder för ett effektivare
resursutnyttjande (RRV 2001:9) har regeringen
uppdragit åt Räddningsverket att se över
utbildningsverksamheten både vad avser innehåll
och organisation. Regeringen följer noga
Räddningsverkets arbete med verksamhetsidé och
utveckling av den interna styrningen bl.a. mot
bakgrund av den kritik som framkom i rapporten.
Regeringen anser att myndigheternas nationella
och internationella samverkan bör hållas på en hög
nivå. Detta leder till god kunskapsuppbyggnad,
informationshantering och förmåga till operativ
myndighetsutövning.

Revisionens iakttagelser vad gäller de delar som
avser berörda myndigheters verksamhet inom
politikområdet Skydd mot olyckor har inte
föranlett några invändningar i
revisionsberättelserna för 2000.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
anfört om resultatbedömning och revisionens
iakttagelser.

Budgetförslag m.m.

Kustbevakningen

Kustbevakningen har till uppgift att utföra
sjöövervakning och annan kontroll- och
tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till
sjöss.

Kustbevakningen bedriver även verksamhet inom
politikområdena Skydd mot olyckor, Rättsväsende,
Skatt, Tull och exekutionsväsende,
Livsmedelspolitik, Transportpolitik samt
Miljöpolitik. Myndighetens verksamhet tillhör
flera politikområden, men myndigheten har sitt
anslag under utgiftsområde 6 Totalförsvar och
politikområdet Skydd mot olyckor.
Kustbevakningens verksamhet inom politikområdet
Skydd mot olyckor omfattar miljöräddningstjänst
till sjöss för vilken myndigheten enligt
räddningstjänstlagstiftningen är ansvarig,
sjöräddning samt eftersökning med flyg.
Kustbevakningen medverkar även i Sjöfartsverkets
tillsynsverksamhet inom sjösäkerhetsområdet, bl.a.
avseende transport av farligt gods.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till anslag till Kustbevakningen för år 2002
och investeringsplan för Kustbevakningen för
åren 2002–2004 (förslagen 24 samt 27 i denna
del). Härav följer att utskottet föreslår
att riksdagen avslår motionerna Fö228 (v)
yrkandena 6 och 7, båda i denna del och 8
samt Fö257 (kd) i denna del.

Propositionen

Regeringen framhåller att Kustbevakningen har ett
självständigt ansvar för tullkontroll till sjöss.
Gränsskyddet till sjöss avseende varor omfattar i
huvudsak att brott mot tullbestämmelser och
gällande in- och utförselrestriktioner skall
förebyggas och upptäckas, bl.a. som ett led i att
tullar, skatter och avgifter säkerställs.

Myndigheten ansvarar även för miljöövervakning
till sjöss. Övervakningen är inriktad på tidig
upptäckt av oljeutsläpp och algblomning samt
tillsyn av djur- och naturvårdsområden.
Kustbevakningen har i uppdrag att samordna de
civila behoven av sjöövervakning och
sjöinformation samt förmedla denna till berörda
myndigheter.
Verksamheterna är beroende av vad som sker inom
andra politikområden då arbetet sker integrerat
med myndighetens övriga övervaknings- och
tillsynsuppgifter.

Regeringen redovisar att Kustbevakningens
deltagande i samarbetet inom Köpenhamnsavtalet,
Helcom och Bonnöverenskommelsen bl.a. genom olika
kartläggningar har medfört ökade kunskaper om den
tekniska utvecklingen på området samt en närmare
samordning av respektive länders
myndighetsinsatser. Kustbevakningens och
Räddningsverkets erfarenhetsutbytet med Estland,
Lettland, Litauen och med Ryssland har fortsatt,
och det goda samarbetet i synnerhet vad avser
oljeskyddsarbetet har utvecklats.

Miljöräddningstjänst är viktigt för att minimera
skador på den marina miljön och kostnader för
sanering. Kustbevakningen har genom
sjöövervakningsverksamheten en ständig beredskap
till sjöss med ett 20-tal enheter. Ett 30-tal
olje- och kemskyddsoperationer har genomförts. I
förekommande fall har utsläpp förhindrats genom
åtgärder ombord eller lyckad bekämpning till
sjöss.
Kustbevakningen svarade för ca 300
sjöräddningsinsatser, vilket motsvarar drygt en
fjärdedel av det totala antalet som genomfördes i
svenska vatten under 2000. Myndigheten svarade
härmed för den största delen av de offentliga
insatserna.
Kustbevakningen och Sjöfartsverket har börjat
utarbeta en gemensam målformulering för hur
sjösäkerhetstillsynen skall bedrivas. Regeringen
anser att detta arbete bör inriktas mot ett system
för tillsyn baserad på riskanalys.
Miljöräddningstjänsten till sjöss syftar till
att kunna vidta åtgärder för att bekämpa utsläpp
så tidigt som möjligt. Förutom att de miljömässiga
konse-kvenserna minimeras är det mer
kostnadseffektivt att bekämpa utsläpp till sjöss
än att sanera föroreningar på land. Korta
insatstider kräver en hög beredskap. Denna
beredskap används även vid sjöräddningsinsatser.
Regeringen bedömer att målsättningarna har
uppfyllts.
Regeringen anser att Kustbevakningens verksamhet
avseende tullkontroll bidrar till att
målsättningen för politikområdet Skatt, tull och
exekution uppfylls. Målet för politikområdet bör
därmed även gälla Kustbevakningens verksamhet i
denna del.
Kustbevakningens verksamhet avseende
miljöövervakning bidrar till att målsättningen för
politikområdet Miljöpolitik uppfylls. Målet för
politikområdet bör därmed även gälla
Kustbevakningens verksamhet i denna del.
Regeringen anser vidare att Kustbevakningen
skall upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss
avseende brott mot tullbestämmelser och in- och
utförselrestriktioner. Insatser mot narkotika,
illegal införsel av alkohol och tobak skall
prioriteras.
Regeringen har i propositionen Svenska miljömål
– delmål och åtgärdsstrategier föreslagit
inriktning och åtgärder för att uppnå
miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust
och skärgård (prop. 2000/01:130).
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till
anslaget 7:1 Kustbevakningen anvisas 507 271 000
kr för år 2002.
Regeringen har beräknat 95 miljoner kronor för
räntor och amorteringar under 2002. I
propositionen Åtgärder mot föroreningar från
fartyg föreslås att Kustbevakningen skall få vissa
utökade befogenheter, bl.a. att inleda
förundersökning i syfte att effektivisera
lagföringen av illegala oljeutsläpp (prop.
2000/01:139). Tillkommande kostnader för personal
och utbildning beräknas till 2 miljoner kronor
årligen samt 2 miljoner kronor engångsvis för
2002. Regeringen har vid beräkning av anslaget
tagit hänsyn till detta. Regeringen har vidare i
propositionen Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier föreslagit att Kustbevakningen
skall tillföras ytterligare ca 50 miljoner kronor
per år fr.o.m. 2004 för att skärpa övervakningen
till havs och öka satellitspaningen (prop.
2000/01:130). Regeringen har vid beräkningen av
anslaget tagit hänsyn till att en minskning av
anslag under utgiftsområdet 22 anslaget 36:13
Rikstrafiken: Trafikupphandling har skett med
motsvarande belopp.
Under anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst har regeringen beräknat 1,5
miljoner kronor för Kustbevakningens utgifter för
bekämpning av oljeutsläpp och utsläpp av andra
skadliga ämnen till sjöss.
Regeringen föreslår (förslag nr 24 ) att
riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Kustbevakningen för perioden
2002–2004.

Motionerna

Moderata samlingspartiet redovisar i partimotion
Fi291 förslag (yrkande 4) till utgiftsram för
utgiftsområde 6 Totalförsvar. I motionen redovisas
ett anslagsbelopp för 7:1 Kustbevakningen som är
ca 48 miljoner kronor lägre än regeringens
förslag. Motionen bereds inte av
försvarsutskottet.

Vänsterpartiet framhåller i kommittémotion Fö228,
yrkandena 6–8, att de uppgifter som
Kustbevakningen genomför har mycket stor betydelse
för Sveriges säkerhet även i ett bredare
perspektiv. Genom skarp verksamhet dagligen och
genom regelbundna kontakter med internationella
myndigheter har man byggt upp ett nätverk som
smidigt ger information och underlag för arbetet.

Det är bra att regeringen föreslår ökade
resurser för arbetet med illegala oljeutsläpp
fr.o.m. år 2002, likaså att Kustbevakningen från
2004 tillförs 50 miljoner kronor för skärpt
övervakning till sjöss och ökad satellit-
övervakning. Men för att Kustbevakningen skall få
möjlighet att utföra dessa uppdrag och leva upp
till det ansvar som läggs på myndigheten fordras
enligt Vänsterpartiet också andra resurstillskott.
Kustbevakningen har ansvar och befogenheter att
i enlighet med
Schengenavtalet utföra personkontroll till sjöss.
Kustbevakningen har också nyligen fått uppgiften
att samordna de civila behoven av sjöövervakning
och sjöinformation till berörda myndigheter. Dessa
båda uppdrag kräver personalförstärkningar. För
att kunna utveckla sitt arbete på ett rationellt
sätt behöver Kustbevakningen också nya fartyg väl
anpassade till verksamhetens behov. Dessutom
erfordras en modifiering av ett stort antal
fartyg, särskilt miljöskyddsflottan, samt ett
tredje flygplan utöver de två som kan finansieras
ur de 50 miljoner kronor som aviseras till 2004.
Motionärerna föreslår därför att Kustbevakningen
förstärks med ytterligare 25 miljoner kronor år
2002 (yrkande 6 i denna del) och att detta
finansieras genom att anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
minskas med motsvarande summa (yrkande 7 i denna
del). Vidare bör riksdagen ge regeringen i uppdrag
att utarbeta en plan för hur Kustbevakningens
behovsresurser kan tillfredsställas under en
treårsperiod samt finansieringen för detta
(yrkande 8).

Kristdemokraterna anför i kommittémotion Fö257 i
denna del att Kustbevakningen har en mängd
uppgifter inom olika lagområden. Myndighetens
kontrollverksamhet och övervakning har en
förebyggande effekt mot brottslighet av olika
slag. Nya uppgifter har ständigt tillkommit och
flera står för dörren. För att långsiktigt möta
fastställda uppgifter och utökade krav på
internationell verksamhet, gränskontroll och
miljöräddning till sjöss bör Kustbevakningens
resurser förstärkas. Kristdemokraterna föreslår
därför att anslaget 7:1 Kustbevakningen ökas med
20 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Kustbevakningens uppgifter styrs till stor del av
olika internationella åtaganden. Förutom de krav
EU-medlemskapet och Schengenanslutningen ställer
är behovet av sjötrafikövervakning,
sjösäkerhetstillsyn samt miljöskydd till sjöss
stort. Utskottet anser i likhet med regeringen att
det är angeläget att upprätthålla en hög
kontrollnivå till sjöss avseende brott mot
tullbestämmelser och in- och
utförselrestriktioner. Insatser mot narkotika,
illegal införsel av alkohol och tobak skall
prioriteras.

Mot bakgrund av Kustbevakningens ökade uppgifter
anser utskottet – i motsats till vad som redovisas
i motion Fi219 (m) yrkande 4 – att är det
motiverat med en förstärkning av Kustbevakningens
resurser. Utskottet är emellertid inte berett att
förorda en förstärkning av resurserna av den
omfattning som föreslås i motionerna Fö228 (v) och
Fö257 (kd). Regeringen har i budgetpropositionen
aviserat ytterligare budgetförstärkningar åren
2003 och 2004. Behovet av ytterligare resurser
kommer således att övervägas i kommande
budgetarbeten. Utskottet tillstyrker sålunda
regeringens förslag. Motionerna Fö228 (v)
yrkandena 6 och 7, båda i denna del, och 8 samt
Fö257 (kd) i denna del avstyrks av utskottet.

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår om anslag och bemyndiganden till
ramanslaget Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor (punkterna
25 samt 27 i denna del).

Propositionen

Från anslaget som disponeras av Statens
räddningsverk utbetalas ersättning till kommuner
för åtgärder som vidtas för att förebygga
jordskred och andra naturolyckor.

Kommunerna kan ansöka om statsbidrag för
åtgärder som de har utfört eller avser att utföra.
Ansökan ställs till Räddningsverket tillsammans
med erforderligt tekniskt underlag. Grundprincipen
är att utbetalningen sker när åtgärderna, för
vilka bidrag beviljats, är genomförda och
slutbesiktigade. För att stimulera kommunerna att
utföra förebyggande åtgärder kan 50 % av bidraget
för planerade men ännu inte utförda åtgärder
betalas ut efter att slutligt beslut har fattats.
Resterande del utbetalas när åtgärderna utförts
och är slutbesiktigade. Efter det att kommunens
projekt godkänts har kommunen tre år på sig att
genomföra åtgärderna. Det slutliga bidraget
betalas inte ut förrän projektet är
slutbesiktigat, vilket medför ständiga
förskjutningar i utbetalningarna och ett
anslagssparande har därför uppkommit under senare
år. Kommunen kan få ersättning för minst 50 % av
kostnaderna och i enskilda fall upp till 90 %. För
att ersättning skall kunna lämnas måste en
riskvärdering ha genomförts i kommunen (prop.
1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11, rskr.
1985/86:345, bet. 1985/86:FiU29, rskr.
1985/86:346).
Regeringen finner ordningen för utbetalningarna
oklar varför regeringen avser att låta genomföra
en översyn av systemet.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 25
000 000 kr till anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra naturolyckor. Regeringen
föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2002, i fråga om ramanslaget 7:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor, besluta om bidrag så att behovet av
anslagsmedel efter år 2002 exklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter om högst 28 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om
anslag och bemyndiganden till ramanslaget 7:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
natur-olyckor.

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår om anslag till ramanslaget
Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m. (punkt 27 i denna del).

Propositionen

Under anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, utbetalas i enlighet med
räddningstjänstlagen (1986:1102) vissa
ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid
genomförda räddningsinsatser, insatser för att
bekämpa olja m.m. till sjöss samt för utredning av
vissa allvarliga olyckor.

Under 2000 har staten betalat ut sammanlagt 9
miljoner kronor till fem kommuner för
skogsbränder, översvämningar samt en farligt
godsolycka. Av dessa avser tre kompletterande
utbetalningar till följd av domar i länsrätt,
kammarrätt eller i Regeringsrätten.
Flera av besluten om ersättning har resulterat i
överklaganden, och i vissa fall har kompletterande
utbetalningar beviljats. Dessa ärenden har
aktualiserat frågan om vad som skall betecknas som
räddningstjänst och därmed vara
ersättningsberättigat.
Regeringen anser att det är viktigt att
förutsättningarna och reglerna för dessa
ersättningar klarläggs av Utredningen om översyn
av räddningstjänstlagen (dir. 1999:94).
Regeringen har på tilläggsbudget till
statsbudgeten för 2001 i föreliggande proposition
föreslagit att anslaget 7:3 Statens räddningsverk:
Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
skall ökas med 14 miljoner kronor.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 20
000 000 kr till anslaget 7:3 Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om
anslag till ramanslaget 7:3 Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Samhällets skydd mot olyckor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen
föreslår om anslag och investeringsplan för
Statens räddningstjänst, såvitt avser skydd
mot olyckor (punkterna 26 samt 27 i denna
del).

Propositionen

Anslaget, som disponeras av Statens räddningsverk,
finansierar verksamhet inom räddningstjänstområdet
inklusive olycks- och skadeförebyggande åtgärder
samt beredskap för och indirekta kostnader i
samband med internationella insatser. Beredskapen
för internationella insatser omfattar även
minröjning och kemikalieinsatsstyrka.

Anslaget finansierar också ersättning till
länsstyrelserna för tillkommande uppgifter med
anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor.
Från och med den 1 oktober 2001 överförs
Sprängämnesinspektionens verksamhet till
Räddningsverket. De utgifter som t.o.m. 2001
beräknats under anslagen 7:4 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor och
7:5 Brandfarliga och explosiva varor beräknas
därför fr.o.m. 2002 under ett anslag.
Regeringen har beräknat 15,5 miljoner kronor mer
under anslaget för 2002 jämfört med 2001 vad avser
kärnenergiberedskapen. Till och med 2001 har
Räddningsverket erhållit 13,5 miljoner kronor för
kärnenergiberedskapen från Statens
strålskyddsinstitut. Från och med 2002 beräknas
detta belopp i stället under föreliggande anslag.
Vidare har ytterligare 2 miljoner kronor beräknats
för att delvis finansiera nya RDS-mottagare för
inomhusvarning.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 596
204 000 kr till anslaget 7:4 Samhällets skydd mot
olyckor. Regeringen föreslår också att riksdagen
godkänner förslaget till investeringsplan för
Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets
skydd mot olyckor, för perioden 2002–2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om
anslag och investeringsplan för Statens
räddningstjänst, såvitt avser Samhällets skydd mot
olyckor.

Anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar
för år 2002

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens
förslag (förslag 27) avseende anslag under
utgiftsområde 6 Totalförsvar samt motionerna Fö228
(v) yrkandena 6–8 och Fö257 (kd) i denna del.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag 27 i denna del och
anvisar anslag under utgiftsområde 6
Totalförsvar enligt sammanställningen i
bilaga 2 till detta betänkande.
Härav följer att motionerna Fö228 (v)
yrkandena 6 och 7, båda i denna del, och
Fö257 (kd) i denna del bör avslås av
riksdagen.

Propositionen

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2002 –
volym 5 – lämnat förslag till fördelning av anslag
inom utgiftsområde 6 Totalförsvar (förslag 27).

Motionerna

Som framgått under avsnittet om Kustbevakningen
har Vänsterpartiet i kommittémotion Fö228
framhållit att de uppgifter som Kustbevakningen
genomför har mycket stor betydelse. Myndigheten
behöver såväl personalförstärkningar som nya
fartyg för att den skall utföra sina uppdrag och
leva upp till det ansvar som myndigheten fått.
Motionärerna föreslår därför att anslaget till
Kustbevakningen förstärks med ytterligare 25
miljoner kronor år 2002 (yrkande 6 i denna del)
och att detta finansieras genom att anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling reduceras med motsvarande belopp
(yrkande 7 i denna del).

Som framgått under avsnitten Militärt försvar –
Budgetförslag respektive Kustbevakningen föreslår
Kristdemokraterna i kommittémotion Fö257 i denna
del

· att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap
och fredsfrämjande truppinsatser förstärks med
500 miljoner kronor,
·
· att anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling reduceras med
1 000 miljoner kronor och
·
· att anslaget Kustbevakningen förstärks med 20
miljoner kronor.
·
Utskottets ställningstagande

Utskottets överväganden och ställningstaganden
till motionerna framgår i de avsnitt i betänkandet
där anslagsförslagen närmare behandlas.

Under förutsättning av att riksdagen bifaller
finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna,
m.m. – såvitt avser utgiftsområde 6 Totalförsvar –
föreslår försvarsutskottet att riksdagen anvisar
anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar i
enlighet med bilaga 2 till detta betänkande.
Härav följer att utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionerna Fö228 (v) yrkandena 6
och 7, båda i denna del, och Fö257 (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som reservationen avser.

1 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret
för budgetåret 2002 (punkt 1) (m)

2
av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna
Lilliehöök (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1
borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fö274
yrkandena 4 och 5 och 2001/02:Fö3 yrkande 2,
bifaller delvis proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 27 och avslår motionerna 2001/02:Fö257,
2001/02:Fö202, 2001/02:Fö205, 2001/02:Fö228
yrkandena 6–8, 2001/02:Fö244, 2001/02: Fö255
yrkande 16, 2001/02:Fö274 yrkandena 3, 6 och 7 och
2001/02:Fö17 yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet har i kommittémotionerna Fö274 och
Fö3 förordat annorlunda anslagsbeteckningar och
innehåll för det militära försvaret liksom en
förändring i beslutsprocessen.

Trots stora begränsningar av verksamheten kommer
förbandsverksamheten att kosta upp till 500
miljoner kronor mer än som disponeras under 2001.
Diskrepansen mellan planerad verksamhet och
verklig kostnad är tydlig.
Vi föreslår därför att den årliga driften av den
befintliga organisationen i all planering,
budgetering och uppföljning skall särskiljas från
den framtida utvecklingen.
Vi föreslår också att det av oss föreslagna
anslaget Fredsfrämjande truppinsatser skall
utformas som ett beredskapsanslag. Det skall
omfatta alla kostnader som uppstår av den
verksamhet som påbörjas när den av regeringen
beslutade insatsen påbörjas. Anslaget skall inte
omfatta kostnader för förbanden vid organisering,
utbildning och beredskap i Sverige. Anslaget förs
till utgiftsområde 7 Fredsfrämjande verksamhet.
Anslaget skall stå till regeringens disposition
och således först utnyttjas i samband med att
insatsen påbörjas.
Vårt förslag syftar till att tydliggöra
ansvarsförhållanden och de beräkningar som ligger
bakom de förslag som riksdagen har att ta
ställning till. Förslagen syftar också till att
tydliggöra skillnaden mellan riksdagens beslut om
den långsiktiga inriktningen och den årliga
budgeteringen.
Förslagen leder till en naturlig uppdelning av
riksdagens beslut i två delar. Det tydliggör också
riksdagens ansvar för de långsiktiga besluten om
försvarets uppgifter och förmågor samt
anskaffning, uppsättning och avveckling av
materiel och militära förband.
Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att
riksdagen bifaller kommittémotion Fö274 (m)
yrkandena 4 och 5 och kommittémotion Fö3 (m)
yrkande 2, bifaller delvis propositionen punkt 27
och avslår samtliga andra berörda motionsyrkanden.

3 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret
för budgetåret 2002 (punkt 1) (kd)

4
av Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 a
borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Fö257, bifaller
delvis proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 27
och avslår motionerna 2001/02:Fö202,
2001/02:Fö205, 2001/02:Fö228 yrkandena 6–8,
2001/02:Fö244, 2001/02:Fö255 yrkande 16,
2001/02:Fö274 yrkandena 3–7, 2001/02:Fö3 yrkande 2
och 2001/02:Fö17 yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

Politikområdet Försvarspolitik

En av de viktigaste försvarspolitiska frågorna
framöver är hur vi skapar balans mellan uppgifter
och resurser så att ett svenskt folkförankrat
försvar kan utgöra ett effektivt och flexibelt
säkerhetspolitiskt instrument. Sverige måste ha en
fortsatt betryggande försvarsförmåga för att kunna
möta både närtida hot mot vårt land och framtida
hot vid omvärldsförändringar.

Det vidgade säkerhetsbegreppet ger nya
förutsättningar för svensk försvars- och
säkerhetspolitik. Vårt moderna men sårbara
samhälles motståndskraft mot nya typer av hot
kräver god krishanteringsförmåga utmed hela skalan
fred–kris–krig. De nya säkerhetspolitiska hoten
måste tas på allvar, vilket terrordåden i New York
och Washington den 11 september 2001 visat.
Genom ett fördjupat PFF-samarbete och vårt
bidrag till EU:s gemensamma krishanteringsstyrka
ökar de svenska förbandens internationella
samarbets- och samverkansförmåga. På sikt bör
sådan samverkansförmåga nås att alla operativa
insatsförband kan ingå i Natoledda
krishanteringsinsatser.
Förbandsverksamheten har under senare år varit
begränsad i Försvars-makten och har av
besparingsskäl reducerats kraftigt i år. Detta är
inte acceptabelt och leder till att den
grundläggande försvarsförmåga som skall motverka
ett invasionshot under överskådlig tid urholkas
alltmer.
Ominriktningen från ett invasionsförsvar till en
insatsorganisation med hög kompetens, kvalitet och
flexibilitet kräver därför en förstärkning av
utbildnings- och övningsverksamheten.
Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i
övningsverksamheten som är helt nödvändig för att
behålla och inspirera kvalificerad personal. En
väl utvecklad förbandsverksamhet ger den kompetens
som krävs för att förbanden skall kunna nå hög
operativ förmåga i framtida insatsmiljöer och för
att vi skall kunna vidta rimliga
anpassningsåtgärder.
Vi vill därför satsa sammanlagt 560 miljoner
kronor utöver regeringens förslag på
utgiftsområdet under den kommande treårsperioden.
Genom en omdisponering från anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
avsätter vi 500 miljoner kronor till anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. under år 2002. Från anslaget
6:2 Materiel dras år 2002 1,0 miljarder kronor som
återläggs år 2003.
Förslaget innebär att anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. utökas med 500 miljoner kronor
till 20 838 658 000 kr för år 2002. Av tabellen
framgår vårt förslag i förhållande till
regeringens.
--------------------------------------------------------------
Anslagsförändring 2002 2003 2004
(tusental kr)
--------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet +500 000 0 0
m.m.
--------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, –1 000 000 +1 000 000 0
anläggningar m.m.
--------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen +20 000 +20 000 +20 000
--------------------------------------------------------------
Politikområdet Skydd mot olyckor

Kustbevakningen

Sverige har en lång kust i förhållande till landets yta.
Förutom att Sveriges kust är en av unionens längsta med två
yttre gränser, en runt kusten och en runt Gotland, är den
dessutom en av de mest svårövervakade genom vidsträckta
skärgårdsområden och glesbygd.

Kustbevakningen har en mängd uppgifter inom olika
lagområden, och myndighetens kontrollverksamhet och
övervakning genom hög närvaro till sjöss har en förebyggande
effekt mot brottslighet av olika slag. Det operativa
Schengensamarbetet ställer krav på utökad patrullering med
fartyg som har lång uthållighet och som kan operera såväl
inomskärs som inom territorialvattnet och svensk ekonomisk
zon. Sjölägesinformationen är exempel på en viktig uppgift
som tillkommit. Behovet av nyrekrytering och utbildning
föreligger i närtid liksom behovet av att omsätta en stor
del av fartygen och flygplanen.
Även om regeringen i budgetpropositionen aviserat
budgetförstärkningar till Kustbevakningen för skärpt
övervakning till sjöss fr.o.m. år 2004 behövs utökade
resurser redan nu. För att långsiktigt kunna fullgöra
fastställda uppgifter och möta utökade krav på
internationell verksamhet, gränskontroll genom den operativa
Schengenanslutningen och miljöräddningstjänst till sjöss
anser vi att Kustbevakningens resurser bör förstärkas redan
år 2002.
Som framgår av den nyss redovisade tabellen vill vi därför
för politikområdet Skydd mot olyckor avsätta 20 miljoner
kronor per år utöver vad regeringen föreslår under anslag
7:1 Kustbevakningen.

5 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för
budgetåret 2002 (punkt 1) (v)

6
av Berit Jóhannesson och Stig Sandström (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 a borde ha
följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Fö228 yrkandena 6–8, bifaller delvis
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 27 och avslår
motionerna 2001/02:Fö202, 2001/02:Fö205, 2001/02:Fö244,
2001/02:Fö255 yrkande 16, 2001/02:Fö257, 2001/02:Fö274
yrkandena 3–7, 2001/02:Fö3 yrkande 2 och 2001/02:Fö17
yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

De uppgifter som Kustbevakningen genomför har mycket stor
betydelse för Sveriges säkerhet även i ett bredare
perspektiv. Genom skarp verksamhet dagligen och genom
regelbundna kontakter med internationella myndigheter, har
man byggt upp ett nätverk som smidigt ger information och
underlag för arbetet.

Det är bra att regeringen föreslår ökade resurser för
arbetet med illegala oljeutsläpp fr.o.m. år 2002, likaså att
Kustbevakningen från 2004 tillförs 50 miljoner kronor för
skärpt övervakning till sjöss och ökad satellit-övervakning.
Men för att Kustbevakningen skall få möjlighet att utföra
dessa uppdrag och leva upp till det ansvar som läggs på
myndigheten fordras enligt vår mening också andra
resurstillskott.
Kustbevakningen har ansvar och befogenheter att i enlighet
med
Schengenavtalet utföra personkontroll till sjöss.
Kustbevakningen har också nyligen fått uppgiften att
samordna de civila behoven av sjöövervakning och
sjöinformation till berörda myndigheter. Dessa båda uppdrag
kräver personalförstärkningar. För att kunna utveckla sitt
arbete på ett rationellt sätt behöver Kustbevakningen också
nya fartyg väl anpassade till verksamhetens behov. Dessutom
erfordras en modifiering av ett stort antal fartyg, särskilt
miljöskyddsflottan, samt ett tredje flygplan utöver de två
som kan finansieras ur de 50 miljoner kronor som aviseras
till 2004.
Vi anser därför att Kustbevakningen bör förstärkas med
ytterligare 25 miljoner kronor år 2002 och att detta
finansieras genom att anslaget 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling minskas med motsvarande
summa (förslagspunkt 1 a). Vi anser vidare att riksdagen bör
ge regeringen i uppdrag att utarbeta en plan för hur
Kustbevakningens behov av resurser kan tillfredsställas
under en treårsperiod samt hur detta skall finansieras.
Vi har ingen erinran mot förslagspunkt 1 b–n.

7 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för
budgetåret 2002 (punkt 1) (fp)

8
av Runar Patriksson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 a borde ha
följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Fö244, bifaller delvis proposition 2001/02:1
(utg.omr. 6) punkt 27 och avslår motionerna 2001/02:Fö202,
2001/02:Fö205, 2001/02:Fö228 yrkandena 6–8, 2001/02: Fö255
yrkande 16, 2001/02:Fö257, 2001/02:Fö274 yrkandena 3–7,
2001/02: Fö3 yrkande 2 och 2001/02:Fö17 yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

Jag avvisar förslaget om ett samlat anslag för
förbandsverksamhet och beredskap samt fredsfrämjande
truppinsatser. En sammanslagning riskerar att i för hög
utsträckning sudda ut gränserna mellan dessa båda
verksamheter. Jag menar att det är viktigt att det tydligt
går att utläsa vad de internationella truppinsatserna
kostar. Ett skäl härtill är demokratiskt. Riksdagen och
svenska medborgare skall enkelt kunna utläsa kostnaderna för
en så pass prioriterad, omfattande och, än så länge
speciell, uppgift som de internationella insatserna.
Ett annat skäl till att avvisa en sammanslagning av
anslagen är att de då utsuddade gränserna mellan de olika
verksamheterna bidrar till att skyla över regeringens
oförmåga, och kanske också ovilja, att tilldela svenska
internationella truppinsatser tillräckliga resurser.
Anslaget för internationella insatser skall, vilket länge
förespråkats av Folkpartiet liberalerna, vara av en
storleksordningen som normalt krävs. Att nästan varje år
tvingas till nya finansieringsbeslut visar på att anslaget
varit felbudgeterat från början. Mer naturligt och praktiskt
vore det med en viss marginal i finansieringen. Det finns
inga vare sig praktiska eller formella problem med att låta
anslaget inte fullt utnyttjas vissa år. Sättet att hantera
finansieringen av internationella insatser i dag – med
ständiga underskott som måste kompletteras – riskerar att
underminera regeringens och Sveriges trovärdighet när det
gäller vilja och förmåga att aktivt bidra till
internationella fredsfrämjande operationer.
För det tredje avvisar jag en sammanslagning av anslagen
på grundval av verksamhetsmässiga skäl. Att behålla
fredsfrämjande truppinsatser som ett separat anslag, och
också mer realistiskt finansierat, skulle ge Försvarsmakten
en stadigare och för planeringen mer långsiktig grund att
stå på.
Ett fjärde skäl till att säga nej till en sammanslagning
av anslagen är att den ökade flexibilitet som regeringen
vill uppnå kan fås ändå. Inför internationella truppinsatser
har det, även om lagen inte är tvingande, varit praxis att
höra riksdagen. Till detta kommer att utökade insatser sker
först efter hörande av Utrikesnämnden. Vid dessa tillfällen
kan även finansieringen tas upp och ett förhandsbesked om
riksdagens ställningstagande fås. Formellt riksdagsbeslut
kan sedan fattas senast i samband med tilläggsbudget.
Jag har ingen erinran mot förslagspunkt 1 b–n.

9 Inriktning av förbandsverksamheten (punkt 2)
(kd, m)

10
av Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd) samt
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och
Anna Lilliehöök (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Fö255 yrkandena 7 och 8 samt avslår
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 2 och motionerna
2001/02:Fö228 yrkandena 1–3, 2001/02:Fö247 och 2001/02:Fö255
yrkandena 3, 4, 14 och 15.

Ställningstagande

Sverige måste ha en fortsatt betryggande försvarsförmåga för att kunna
möta närtida hot vid omvärldsförändringar. Det är därför
viktigt att de krav på grundläggande försvarsförmåga och
grundberedskap som beslutades av riksdagen i mars år 2000
(bet. 1999/2000:FöU2) inte urholkas genom resursbrist.

Den grundläggande försvarsförmåga som, enligt
Försvarsberedningens bedömning, motverkar ett invasionshot
under överskådlig tid har de senaste åren urholkats genom
den ekonomiska situationen. Eftersom de flesta av oss vill
kunna försvara vår demokrati även efter 15–20 år gäller det
att planera långsiktigt.
I modern krigföring är det alltmer väsentligt att kunna
uppträda integrerat och samordnat med utnyttjande av alla
stridskrafter. Förmågan till samordnad väpnad strid och
utnyttjande av förband i behovssammansatta operativa
insatsstyrkor är den verksamhet som Försvarsmaktens resurser
skall kraftsamlas till. Denna förmåga krävs för att vi skall
ha beredskap att kunna möta angrepp i samband med kriser som
kan utvecklas ur nuvarande omvärldsläge och för att vi skall
kunna vidta rimliga anpassningsåtgärder. Det är därför
viktigt att samordna övningsverksamheten så att
förbandsverksamheten alltmer kan inriktas mot övningar av
operativt sammansatta insatsstyrkor för att på så sätt
utveckla personalens kompetens.
Regeringen bedömer i budgetpropositionen (prop. 2001/02:1)
att Försvars-maktens operativa förmåga utifrån de fyra
huvuduppgifterna är godtagbar. Samtidigt anges bl.a. att
övningar med kompletta förband har måst inskränkas till
samövning av funktioner samt att officerarnas förmåga att
leda sammansatta större förband i komplexa stridssituationer
inte har förbättrats. Denna ekvation går inte ihop.
Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i
övningsverksamheten, som är helt nödvändig för att behålla
och inspirera kvalificerad personal. Vi vill därför betona
betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig
förbandsverksamhet som vidmakthåller och utvecklar den
grundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och
anpassningsförmågan.
Vi föreslår därför att förbandsverksamheten ges en annan
inriktning genom att riksdagen bifaller motion Fö255 (kd)
yrkandena 7 och 8.

11 Inriktning av förbandsverksamheten (punkt 2)
(v)

12
av Berit Jóhannesson och Stig Sandström (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Fö228 yrkandena 2 och 3, bifaller delvis
proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 2 och avslår
motionerna 2001/02:Fö228 yrkande 1, 2001/02:Fö247 och
2001/02:Fö255 yrkandena 3, 4, 7, 8, 14 och 15.

Ställningstagande

Regeringen anför att stödet till samhället med
Försvarsmaktens helikopterresurser bör begränsas. Vi delar
inte denna syn. De resurser som Försvarsmakten disponerar
bör också fortsättningsvis utnyttjas till stöd för det
civila samhället. Därför bör helikopterverksamheten
förstärkas dels för att klara de uppdrag man har i sin
försvarsmaktsroll, dels för att kunna hålla hög beredskap
gentemot samhället via de avtal som finns, t.ex. med
Sjöfartsverket. Vi föreslår därför att en utredning
tillsätts som dels skall redovisa vilka resurser som behöver
tillföras för att Försvarsmakten skall kunna bemanna fem
räddningsbaser, dels skall granska förutsättningarna för att
helikopterförbanden även fortsättningsvis skall kunna
medverka i ambulanshelikopterverksamhet.

Sedan flera år planerar Försvarsmakten att bygga en ny
hangar vid Göteborg/Säve. Den nya hangaren är tänkt att
sambrukas med Polisen och den helikopterambulansverksamhet
som genomförs enligt avtal med Västra Götalands län.
Försvarsmakten diskuterar nu reparation av den gamla
hangaren. Detta anser vi inte vara någon bra lösning,
framför allt inte på lång sikt. Resurser behöver därför
avdelas för investering i en ny hangar och kostnaden för
denna åtgärd föreslås täckas genom omfördelning inom
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser.
Vi föreslår därför att riksdagen bifaller motion Fö228 (v)
yrkandena 2 och 3.

13 Inriktning av materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling (punkt 6) (m)

14
av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och
Anna
Lilliehöök (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Fö4 yrkande 1, bifaller delvis motion
2001/02:Fö251 samt avslår proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)
punkt 6 och motion 2001/02:Fö228 yrkande 5.

Ställningstagande

Anskaffning av anläggningar

Moderata samlingspartiet har i en kommittémotion om
försvarets fastigheter förordat en annan inriktning än den
regeringen har föreslagit och utskottsmajoriteten ställt sig
bakom. Effekterna av de besparingar som Försvarsmakten i år
tvingas till är stora. De flesta värnpliktiga ges en
ofullständig utbildning och officersutbildningen reduceras.
I ett läge där försvaret tvingas till dessa besparingar är
det utmanande att fortsätta med stora investeringar som inte
tillför försvaret någon ökad försvarskapacitet. Snarare blir
det tvärtom. Därför bör ännu ej genomförda omlokaliseringar
som innebär stora investeringar snarast avbrytas.

Den grundläggande inriktningen bör i stället vara att
undersöka var i det befintliga beståendet av fastigheter det
finns tillgängliga och ändamålsenliga lokaler som kan
utnyttjas för försvarsändamål.
Vid denna prövning bör det också uppmärksammas att det
varken i dag eller i framtiden är nödvändigt att
samlokalisera all verksamhet inom en organisationsenhet. En
av grunderna för ”det nya försvaret” är ju i stället att
modern teknik medger att såväl operativ som taktisk ledning
och verksamhetsledning kan ske decentraliserat och
distribuerat.
Vi kan konstatera att grunden för SWEDINT är att samordna
utbildning och övning för de förband som skall delta i
internationell verksamhet. Av detta följer att det aldrig
varit avsikten att SWEDINT skall ha en egen rekrytering.
Därmed utgör det inget primärt hinder att förbandet även i
framtiden förblir en s.k. solitär.
Vi kan också konstatera att det i Sverige finns hangarer
som skulle kunna användas för de nya helikoptrarna.
Investeringskostnaderna för helikopterflottiljens
lokalisering kan därmed rimligtvis inte vara oberoende av
var den lokaliseras.
Vi föreslår därför att riksdagen bifaller kommittémotion
Fö4 (m) yrkande 1.

Anskaffning av materiel

Den oro för luftförsvarets samlade utveckling och för den
delmängd därav som utgörs av Sveriges luftvärnsförmåga,
redovisad i motion Fö251 (m), är lätt att dela. Som
försvarsutskottet tidigare har påpekat finns stora brister i
såväl luftvärns- som artillerifunktionen. Moderna
markstridskrafter kräver bådadera för att kunna verka såväl
i dag som i framtiden. Försvarsbeslutet 2000 innebar en
obalanserad reduktion av båda dessa funktioner i förhållande
till den samlade organisationen. Vi vill därför understryka
behovet av en utökad anskaffning av såväl modernt luftvärn
som ett modernt system för indirekt eld.

Med detta bör motion Fö251(m) anses besvarad.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som det
särskilda yttrandet avser.

1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret
2002 (punkt 1) (m)

av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och
Anna
Lilliehöök (alla m).

Den 21 november 2002 beslöt riksdagens majoritet bestående
av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att
fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i
den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster
avseende 2002. Samtidigt beslutades om preliminära
utgiftstak för åren 2003 och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet. Det övergripande målet för försvarspolitiken
bör vara att skapa rimliga förutsättningar för
omstrukturering och utveckling av totalförsvaret. För detta
krävs en offensiv och annorlunda inriktning än den som
riksdagsmajoriteten står bakom. En av de viktigaste
försvarspolitiska frågorna framöver är hur vi skapar balans
mellan uppgifter och resurser för att ett svenskt försvar
skall utgöra ett effektivt och flexibelt säkerhetspolitiskt
instrument.
Våra förslag syftar till att kunna anpassa försvaret att
verka i olika situationer. Våra försvarssystem skall kunna
utformas så att de i fredstid kan utgöra stöd åt samhället.
En del av Försvarsmakten skall kunna vara en fredsutnyttjad
insatsdel. Försvaret kommer då också att utgöra en påtaglig
tröskel för en framtida angripare av Sverige.
Våra förslag syftar till att försvaret skall kunna öka
förmågan att delta i internationella insatser. Försvaret
skall också ha en så hög samverkansförmåga
(interoperabilitet) att vi snabbt och smidigt kan integreras
i internationella försvarsstrukturer.
Våra förslag syftar till att tydliggöra
ansvarsförhållanden och de beräkningar som ligger bakom de
förslag som riksdagen skall besluta om. Förslagen syftar
också till att tydliggöra riksdagens ansvar för de
långsiktiga besluten om försvarets utveckling. Vi förordar
också förändrade anslagsbeteckningar och innehåll.
Mot denna bakgrund förordar vi att försvaret utvecklas på
ungefär samma ekonomiska nivå som under de två senaste
försvarsbeslutsperioderna. Detta innebär att vissa moderna
förband som nu successivt avvecklas i stället bör
vidmakthållas för att över tiden omstruktureras för nya
uppgifter och förses med ny materiel.
Våra förslag syftar således till att behålla
driftkostnaderna för förbandsverksamhet och vidmakthållande
på nuvarande nivå för att möjliggöra en omstrukturering och
ambitionsökning i insatsorganisationen. Investeringar i ny
materiel för att tillgodose de förändrade kraven på
förbandens förmågor sker därefter i den takt som är
ekonomiskt och praktiskt möjlig.
Vårt budgetalternativ – med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar – bör ses som en
helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra. Genom riksdagsbeslutet den
21 november har riksdagens majoritet beslutat om ramar för
de olika utgiftsområdena. Riksdagens majoritet har därmed
valt en annan inriktning av politiken. Moderata
samlingspartiet deltar därför inte i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.
För budgetåret 2002 förordar vi i våra parti- respektive
kommittémotioner följande:

1. Anslaget 6:1, Driftanslag, som uppdelas i tre
anslagsposter.
2.
· 6:1 a) Ledning, som innefattar ledning av Försvarsmakten,
operativ ledning av landets försvar, underrättelse och
säkerhetsledning, uppföljning och inspektion av pågående
verksamhet, framtida utveckling av taktik,
försvarsförmågor och försvarsmateriel samt utbildning av
officerare.
·
· 6:1 b) Operativa insatsförband, som innefattar
förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till samhället
och beredskap samt underhåll och vidmakthållande av alla
ingående förband. Detta gäller även förband som utbildas
och upprätthåller beredskap för internationella
truppinsatser.
·
· 6:1 c) Distriktsförband, som innefattar
förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till samhället
och beredskap, underhåll och vidmakthållande av ingående
förband samt FORGUS och försvarets fastigheter.
·
Till anslaget förs de beräknade kostnader (6 000 000 000
kr) från anslaget 6:2 som hänförs till underhåll och
vidmakthållande av befintlig organisation. Anslaget bör
tillföras 1 300 000 000 kr år 2002 samt 600 000 000 kr
åren 2003 och 2004 för att möjliggöra en ökad verksamhet
i sammansatta förband.

· Anslaget 6:2 Investeringar, som innefattar personal- och
materielinvesteringar samt forskning och utveckling
(utbildning av anställd personal samt utveckling och
anskaffning av ny materiel, nya förband, utveckling och
försök).
·
Från anslaget 6:2 förs de kostnader (6 000 000 000 kr)
till anslaget 6:1 som hänförs till underhåll och
vidmakthållande av befintlig organisation. Anslaget
tillförs 1 700 000 000 kr år 2002, 2 400 00 000 kr år
2003 och 3 400 000 000 kr 2004 för att möjliggöra en
större förbandsvolym jämfört med regeringens förslag.

Uppdelningen av anslaget 6:1 i anslagsposter, mot bakgrund
av ett riksdagsbeslut om indelning, organisation, beredskap,
verksamhet och vidmakthållande av den befintliga
organisationen, bör ankomma på regeringen att utforma.
Anslagen till den militära delen av totalförsvaret borde
enligt vår mening således tillföras 3 000 000 000 kr år
2002, 3 000 000 000 kr år 2003, 4 000 000 000 kr år 2004
samt 5 000 000 000 kr år 2005.

2. Inriktning för förbandsverksamheten (punkt 2) (v)

av Berit Jóhannesson och Stig Sandström (båda v).

Vi har förordat att Försvarsmakten prioriterar minröjning
inom förbandsverksamheten, den fredsfrämjande verksamheten
och materielanskaffningen.

Utskottet svarar på vår motion att man vid flera tidigare
tillfällen med tillfredsställelse noterat att Sverige under
senare år höjt sin profil när det gäller minröjning.
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum har
inrättats i Eksjö och avsatta medel för skilda åtgärder inom
minröjningsområdet har höjts väsentligt. Det internationella
samarbetet har utökats, bl.a. i syfte att utveckla metoder
m.m. för humanitär minröjning. Försvarsmakten har i det
senaste regleringsbrevet av regeringen bl.a. ålagts att
fortsätta utvecklingen av ammunitions- och
minröjningsförmågan för fredsfrämjande och humanitära
insatser och också att i vissa delar öka denna förmåga.
Utskottet såg därför för närvarande inte något behov av ett
uttalande från riksdagen om ytterligare prioritering av
minröjningsverksamheten.
Vi tycker att det var bra att utskottet var så positivt
till fortsatt utveckling av minröjning. Ett bifall till
motionen Fö228 (v) yrkande 1 skulle emellertid ytterligare
ha understrukit behovet av ökad kapacitet inom
minröjningsområdet.

3. Inriktning för beredskap (punkt 4) (m)

av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och
Anna
Lilliehöök (alla m).

Utgiftsramen för utgiftsområde 6 kommer för 2002 att vara
45,6 miljarder kronor i enlighet med regeringens förslag.
Väl medvetna om den svåra omställningsprocess som
Försvarsmakten genomgår finns det ändå anledning att
kraftigt ifrågasätta beredskapsmålen för förmågan att
genomföra internationella insatser. Med en förstärkt
mekaniserad skyttebataljon insatt i Kosovo redovisar
regeringen att det för insats av ytterligare en bataljon
krävs 90 dagars förberedelser. Alldeles oaktat att detta
beredskapskrav sannolikt inte är möjligt att innehålla – den
andra bataljonen är inte organiserad, än mindre utbildad och
övad – är också målsättningen som sådan för låg.

Ett amerikanskt tillbakadragande från Kosovo eller rimliga
krav på svenskt deltagande i t.ex. en FN-operation i
Afghanistan skulle omedelbart påvisa såväl målets
otillräcklighet som svagheten i det svenska
beredskapssystemet. Mot bakgrund av tilldelade ekonomiska
medel är det ur ett skattebetalarper-spektiv oförklarligt
att Försvarsmakten fem år efter riksdagsbeslut inte har en
större förmåga i detta avseende. Regeringen har misslyckats
att göra internationella insatser till en av
huvuduppgifterna för Försvarsmakten.

Problemen är inte i huvudsak kortsiktigt ekonomiska utan
långsiktiga och strukturella. Den vällovliga ambitionen att
den s.k. insatsorganisationens förband samtliga skall kunna
delta i internationella insatser kan inte fullföljas.
Nödvändig integration mellan knappa resurser för nationellt
såväl som internationellt försvar skall enligt
försvarsbeslutet integreras. Den politik som regeringen i
praktiken för fjärmar emellertid ytterligare försvarets
olika delar från varandra. Förband för insatser utomlands
har en väsensskild utrustning och organisation, samtidigt
som såväl befäl som soldater och sjömän tillfälligt
rekryteras för varje mission. Samtidigt vägrar regeringen
att tillgodose Försvarsmaktens krav på internationell
tjänstgöringsskyldighet för yrkesofficerare och att införa
ett system med korttidsanställda soldater och sjömän. Dessa
båda senare krav redovisades redan 1999 som absoluta krav
för att kunna uppfylla de begränsade mål – ca 2 500 man –
vad gäller förmåga att momentant kunna delta i
internationella insatser.
BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:1 Utgiftsområde 6 Totalförsvar
föreslår regeringen

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en
kredit om 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om
krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden
föreligger (avsnitt 3.5),

2. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för
2002 för förbandsverksamheten (avsnitt 3.8.4),

3. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för
2002 för incidentinsatser (avsnitt 3.8.4),

4. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för
2002 för stöd till samhället (avsnitt 3.8.4),

5. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för
2002 för beredskap (avsnitt 3.8.4),

6. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för
2002 för materiel, anläggningar samt för forskning och
teknikutveckling (avsnitt 3.8.4),

7. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Försvarsmakten för perioden 2002–2004 (avsnitt
3.8.6.2),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling medge beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling så att
behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare
beställningar tillsammans uppgår till högst 79 400 000 000
kronor (avsnitt 3.8.6.2),

9. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser
Funktionen Civil ledning, för perioden 2002–2004 (avsnitt
3.9.7.1.),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 6:3 Funktionen Civil ledning,
genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och
signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter 2002 för
dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 62 000
000 kronor (avsnitt 3.9.7.1),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Försörjning med
industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så
att behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst 14 000 000 kronor
(avsnitt 3.9.7.2),

12. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Överstyrelsen för civil beredskap disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskaps-investeringar till ett
sammanlagt belopp om 200 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.3),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m., så att behovet av anslagsmedel efter
2002 för dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 135 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.4),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Statens räddningsverk disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 670 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.5),

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård
m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser
beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter
2002 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 9 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.8),

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret
för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om
200 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.9),

17. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Post- och telestyrelsen, såvitt avser Funktionen
Telekommunikationer m.m., för perioden 2002–2004 (avsnitt
3.9.7.10),

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen Telekommunikationer
m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser
tjänster, utrustningar och anläggningar för
beredskapsåtgärder och åtgärder för att minska
påfrestningen på samhället i händelse av en svår
påfrestning, så att behovet av anslagsmedel efter 2002 för
dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 200 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.10),

19. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen
Telekommunikationer m.m., till sammanlagt högst
100 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 3.9.7.11),

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 6:11 Funktionen Transporter, godkänna
avtal och beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder, så
att behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 25 000
000 kronor (avsnitt 3.9.7.13),

21. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen
Energiförsörjning, till sammanlagt högst 200 000 000
kronor under 2002 (avsnitt 3.9.7.15),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att, genom en kredit
i Riksgäldskontoret om högst 21 500 000 000 kronor,
tillgodose Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital för budgetåret 2002 (avsnitt 3.10.5.1),

23. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Försvarets materielverk för perioden 2002–2004
(avsnitt 3.10.5.1),

24. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Kustbevakningen för perioden 2002–2004 (avsnitt
4.8.1),

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor, besluta om bidrag så att
behovet av anslagsmedel efter 2002 exklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter om högst 28 000 000 kronor
(avsnitt 4.8.2),

26. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd
mot olyckor, för perioden 2002–2004 (avsnitt 4.8.4),

27. att riksdagen för 2002 anvisar anslag under
utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning:

Belopp i 1000-tal kronor
--------------------------------------------------------------
|Anslag AnslagstypRegeringens
|
| förslag|
--------------------------------------------------------------
|06 1 Förbandsverksamhet, beredskap och (ram) 20 338 658|
|fredsfräm- |
| jande truppinsatser m.m. |
--------------------------------------------------------------
|06 2 Materiel, anläggningar samt (ram) 21 257 071|
|forskning och teknik- |
| utveckling |
--------------------------------------------------------------
|06 3 Funktionen Civil ledning (ram) 536 317|
--------------------------------------------------------------
|06 4 Funktionen Försörjning med (ram) 66 682|
|industrivaror |
--------------------------------------------------------------
|06 5 Funktionen Befolkningsskydd och (ram) 570 547|
|räddningstjänst |
--------------------------------------------------------------
|06 6 Funktionen Psykologiskt försvar (ram) 22 330|
--------------------------------------------------------------
|06 7 Funktionen Ordning och säkerhet (ram) 24 484|
--------------------------------------------------------------
|06 8 Funktionen Hälso- och sjukvård (ram) 153 599|
|m.m. |
--------------------------------------------------------------
|06 9 Funktionen Telekommunikationer (ram) 205 970|
|m.m. |
--------------------------------------------------------------
|06 10 Funktionen Postbefordran (ram) 1 239|
--------------------------------------------------------------
|06 11 Funktionen Transporter (ram) 157 994|
--------------------------------------------------------------
|06 12 Funktionen Energiförsörjning (ram) 291 924|
--------------------------------------------------------------
|06 13 Totalförsvarets pliktverk (ram) 243 086|
--------------------------------------------------------------
|06 14 Försvarshögskolan (ram) 32 015|
--------------------------------------------------------------
|06 15 Försvarets radioanstalt (ram) 468 939|
--------------------------------------------------------------
|06 16 Totalförsvarets (ram) 191 290|
|forskningsinstitut |
--------------------------------------------------------------
|06 17 Stöd till frivilliga (obet.) 88 265|
|försvarsorganisationer inom |
| totalförsvaret |
--------------------------------------------------------------
|06 18 Nämnder m.m. (ram) 11 209|
--------------------------------------------------------------
|07 1 Kustbevakningen (ram) 507 271|
--------------------------------------------------------------
|07 2 Förebyggande åtgärder mot (ram) 25 000|
|jordskred och andra |
| naturolyckor |
--------------------------------------------------------------
|07 3 Ersättning för verksamhet vid (ram) 20 000|
|räddningstjänst |
| m.m. |
--------------------------------------------------------------
|07 4 Samhällets skydd mot olyckor (ram) 596 204|
--------------------------------------------------------------
|Summa 45 810 094|
--------------------------------------------------------------
Följdmotioner med anledning av proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av
totalförsvaret

2001/02:Fö3 av Henrik Landerholm m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar om förändrad uppdelning av
anslaget till det militära försvaret i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2001/02:Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om stopp för
fastighets-investeringar varvid en samlad
prövning sker vad gäller lokalisering så att investeringskostnaderna
minimeras, i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2001/02:Fö6 av Åke Carnerö m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast bör utarbeta
ett förslag till upphandling av ett nationellt
radiokommunikationssystembaserat på TETRA-standard.

2001/02:Fö10 av Runar Patriksson och Eva Flyborg (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om TETRA-systemet och nödvändigheten att
snarast lösa de problem som finns avseende kommunikation mellan olika
delar av det svenska samhällets samlade räddningstjänst.

2001/02:Fö17 av Roy Hansson (m):

4. Riksdagen beslutar om övergångsregler för de
totalförsvarspliktigas förmåner i enlighet med vad som i motionen
anförs.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fö202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av ersättningen till alla
värnpliktiga.

2001/02:Fö205 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om en höjning av dagersättningen för
totalförsvarspliktiga till 100 kr.

2001/02:Fö228 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Försvarsmakten inom områdena
förbandsverksamhet, fredsfrämjande verksamhet samt materielanslaget bör
prioritera verksamheter för minröjning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att
förstärka helikopterverksamheten.
3. Riksdagen tillkännager till regeringen som sin mening att
Försvarsmakten bör ges i uppdrag att investera
i en ny hangar på Säve helikopterbataljon.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med syfte att omförhandla
JAS-beställningen.
6. Riksdagen beslutar att anslaget 7:1 Kustbevakningen bör
utökas med 25 miljoner kronor under år 2002.
7. Riksdagen beslutar att anslaget 7:1
finansieras genom att anslaget 6:2 och Materielanslaget minskas
i motsvarande grad.
8.Riksdagen begär att regeringen låter ta fram en plan för
finansiering av Kustbevakningens anslagsbehov i
enlighet med vad i motionen anförs.
2001/02:Fö244 av Runar Patriksson och Eva Flyborg (fp): Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att anslagen Förbandsverksamhet
och beredskap å ena sidan och Fredsfrämjande truppinsatser å den andra
sidan (under utg.omr. 6 – Totalförsvar) inte bör slås samman till ett
enda anslag.
2001/02:Fö247 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vårt nationella ansvar
att publicera de stupades namn från slagen vid Sävar och Ratan 1809 vid ett
nationalmonument.
2001/02:Fö251 av Roy Hansson och Björn Leivik (m):Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
luftvärnsrobotsystemet Bamse. 2001/02:Fö255 av Åke Carnerö m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av försvarets ekonomiska styrning och om en
uppföljning av verksamheten i syfte att skapa stabilitet i den framtida
verksamheten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kraven på grundläggande försvarsförmåga och
grundberedskap skall ligga fast.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att samordna övningsverksamheten så att
förbandsverksamheten alltmer kan inriktas mot övningar av operativt
sammansatta insatsstyrkor.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig
förbandsverksamhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fortsatta åtgärder måste vidtas som säkerställer
helikopterförbandens fältduglighet och tillgången på helikoptrar.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tydliga krav på bl.a. redovisningssystem och
faktureringsrutiner bör fastställas för Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen i propositioner tydligt redovisar fördelningen
inom det nya anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. så att det klart framgår hur stor del av anslaget
som är beräknat för fredsfrämjande truppinsatser.
2001/02:Fö257 av Åke Carnerö m.fl. (kd): Riksdagen anvisar med följande
förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt uppställning:
--------------------------------------------------------------
Anslag Uo6 (tusental kr) Regeringens Anslagsförändring
förslag
--------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet, 20 338 658 +500 000
beredskap och
fredsfrämjande
truppinsatser
--------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, 21 257 100 -1 000 000
anläggningar samt
forskning och
teknikutveckling
--------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen 1 148 475 20 000
--------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 45 810 094 -480 000
--------------------------------------------------------------
2001/02:Fö260 av Kenth Högström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utbyggnaden av ett nationellt radiokommunikationssystem
för svenskt räddningsväsende, den s.k. public safety-sektorn.

2001/02:Fö274 av Henrik Landerholm m.fl. (m):

3. Riksdagen beslutar om förändrade anslagsbeteckningar och innehåll i
enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag att slå samman anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med anslaget 6:2 Internationella
truppinsatser.

5. Riksdagen beslutar att anslaget 6.2 Internationella truppinsatser
utformas som ett beredskapsanslag och förs från
utgiftsområde 6
Totalförsvar till utgiftsområde 7 Fredsfrämjande verksamhet.

6. Riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag öka (det nya) anslaget
6:1 Operativa insatsförband med 6 332 875 000
kr år 2002.

7. Riksdagen beslutar att (det nya) anslaget 6:2 Investeringar uppförs till
16 957 071 000 kr.

BILAGA 2

Förslag till beslut om anslag till utgiftsområde 6
-------------------------------------------------------------
Anslag Ansl.Utskottets Res Res
typ förslag (v) (kd)
(Belopp i 1000-tal kronor)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
06 1 Förbandsverksamhet, (ram) 20 338 +500
beredskap och 658 000
fredsfrämjande
truppinsatser m.m.
-------------------------------------------------------------
06 2 Materiel, anläggningar (ram) 21 257 -25 -1 000
samt forsk- 071 000 000
ning och
teknikutveckling
-------------------------------------------------------------
06 3 Funktionen Civil ledning (ram) 536 317
-------------------------------------------------------------
06 4 Funktionen Försörjning (ram) 66 682
med indus-
trivaror
-------------------------------------------------------------
06 5 Funktionen (ram) 570 547
Befolkningsskydd och
räddningstjänst
-------------------------------------------------------------
06 6 Funktionen Psykologiskt (ram) 22 330
försvar
-------------------------------------------------------------
06 7 Funktionen Ordning och (ram) 24 484
säkerhet
-------------------------------------------------------------
06 8 Funktionen Hälso- och (ram) 153 599
sjukvård
m.m.
-------------------------------------------------------------
06 9 Funktionen (ram) 205 970
Telekommunikationer
m.m.
-------------------------------------------------------------
06 10 Funktionen (ram) 1 239
Postbefordran
-------------------------------------------------------------
06 11 Funktionen Transporter (ram) 157 994
-------------------------------------------------------------
06 12 Funktionen (ram) 291 924
Energiförsörjning
-------------------------------------------------------------
06 13 Totalförsvarets (ram) 243 086
pliktverk
-------------------------------------------------------------
06 14 Försvarshögskolan (ram) 3
2 015
-------------------------------------------------------------
06 15 Försvarets radioanstalt (ram) 468 939
-------------------------------------------------------------
06 16 Totalförsvarets (ram) 191 290
forskningsinstitut
-------------------------------------------------------------
06 17 Stöd till frivilliga (obet.) 88 265
försvarsorganisa-
tioner inom
totalförsvaret
-------------------------------------------------------------
06 18 Nämnder m.m. (ram) 11 209
-------------------------------------------------------------
07 1 Kustbevakningen (ram) 507 271 +25 +20 000
000
-------------------------------------------------------------
07 2 Förebyggande åtgärder (ram) 25 000
mot jord-
skred och andra
naturolyckor
-------------------------------------------------------------
07 3 Ersättning för (ram) 20 000
verksamhet vid rädd-
ningstjänst m.m.
-------------------------------------------------------------
07 4 Samhällets skydd mot (ram) 596 204
olyckor
-------------------------------------------------------------
Summa 45 810 0 -480
094 000
-------------------------------------------------------------

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande
2001/02:JuU2y

Polisens radiokommunikationssystem

Till försvarsutskottet

Inledning

Försvarsutskottet avser att i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 2002 behandla tre
motionsyrkanden, 2001/02:Fö6 (kd) yrkande 17, 2001/02:Fö10 (fp) yrkande 10
och 2001/02:Fö260 (s), som rör frågan om ett nationellt system för
radiokommunikation baserat på TETRA-standard för bl.a. polisen och
räddningstjänsten. Med anledning härav har försvarsutskottet berett
justitieutskottet tillfälle att avge yttrande över
TETRA-frågan.

Ärendet föranleder följande yttrande från
justitieutskottet.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 26 juni 1997 att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att klargöra de ekonomiska
förutsättningarna för och konsekvenser-na av ett gemensamt radiosystem
för polisväsendet, den kommunala räddningstjänsten samt hälso- och
sjukvården (dir. 1997:92).

Utredningen redovisade sitt uppdrag till
regeringen i december 1998 i betänkandet Ett tryggare Sverige – Ett
gemensamt system för mobil kommunikation (SOU 1998:143). I betänkandet
föreslås att regeringen tillsätter en upphandlingsorganisation i syfte
att genomföra en samlad upphandling av ett system för mobil
radiokommunikation för de samhällsviktiga verksamheterna (public
safety-sektorn), dvs. polisen, tullen, denkommunala och statliga
räddningstjänsten, hälso- och sjukvården, Försvarsmakten och SOS
Alarm. Enligt utredningen borde basen för radiokommunikationen vara
TETRA-systemet (Terrestrial trunked radio), vilket är en standard för mobil
radio precis som GSM är en standard för mobiltelefoni.
Med anledning härav beslutade regeringen
den 17 augusti 2000 att uppdra åt Statskontoret att ta fram ett
beslutsunderlag för och genomföra upphandlingen av ett gemensamt och
landstäckande radiokommunikationssystem baserat på TETRA-standard eller
likvärdigt.
Statskontoret har överlämnat en delrapport
till regeringen, daterad den 30 mars 2001 (dnr 2000/396–5). I
delrapporten lämnas bl.a. förslag till användarkrets samt omfattning och
finansiering av nätet. Vidare redovisas att vissa ställningstaganden
och bemyndiganden krävs från regeringen för att uppdraget skall kunna
drivas vidare, bl.a. om hur finansieringen skall lösas samt om vissa
lagstiftningsåtgärder.
Försvarsutskottet behandlade frågan i april
2001 (bet. 2000/01:FöU8 s. 10 f). Försvarsutskottet uttalade därvid bl.a.
följande. Utskottet är medvetet om att anskaffningen av ett gemensamt
och landstäckande radiokommunikationssystem med högt ställda krav på
integritet, tillförlitlighet och säkerhet kräver ett omsorgsfullt
beredningsarbete. Utskottet ser därför positivt på att Statskontoret fått
regeringens uppdrag att genomföra upphandlingen av ett
radiokommunikationssystem baserat på TETRA-standard. Utskottet kan dock
konstatera att det uppdrag som Statskontoret har fått inte kan fullföljas.
För detta krävs nya direktiv från regeringen. Utskottet ser med stor oro på
en utveckling där Statskontoret inte kan fullfölja upphandlingen till följd
av det uppkomna läget. Då tiden är inne för att införa ett gemensamt system
för många användare skulle det vara synnerligt olyckligt om regeringen inte
snarast hittar en lösning som leder till att Statskontoret kan fullfölja
sitt uppdrag inom de givna tidsramarna. Detta gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 2000/01:209).
Statskontoret tillskrev den 21
september i år regeringen och begärde att få avbryta sitt uppdrag. Skälet
härtill var att regeringen inte hade återkommit till Statskontoret med
anledning av begärda ställningstaganden och bemyndiganden.
Statskontoret hade vidare erfarit att Justitiedepartementet gett
Rikspolisstyrelsen klartecken att påbörja arbetet med att utarbeta en egen
kravspecifikation.
Regeringen entledigade den 8 november 2001
Statskontoret från uppdraget.
Under behandlingen av frågan har
justitieutskottet haft en utfrågning där representanter för
Rikspolisstyrelsen medverkat.

Utskottet

Ett gemensamt radiokommunikationssystem med TETRA-standard

Budgetpropositionen för år 2002

Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att
regeringen har uppdragit åt Statskontoret att upphandla ett gemensamt
radiokommunikationssystem (prop.2001/02:1, volym 3, s. 80). Uppdraget skall
vara slutfört senast den 1 februari 2002. Några särskilda medel för
att bygga ut ett gemensamt radiokommunikationssystem med TETRA-standard
eller likvärdigt har däremot inte avsatts i budgeten för år 2002. Inte
heller i de preliminära utgiftsramarna för åren 2003 och 2004 har några
medel aviserats för detta ändamål.

Interpellationsdebatten den 23 oktober 2001

I samband med en interpellationsdebatt i
riksdagen den 23 oktober 2001 uttalade statsrådet Mona Sahlin
bl.a. följande (svar på interpellationerna 2001/02:16 och 17).

TETRA är en komplicerad fråga på många sätt.
Frågan berör flera intressenter och flera möjliga användare. Systemet är
tekniskt komplicerat och kostsamt. Inte minst är fördelningen av
finansieringsansvar för ett fullt utbyggt system svår. Det har därför
tagit tid att bereda frågan inom Regeringskansliet. Efter noggranna
överväganden har det framkommit att det breda anslag regeringen
utgick från i uppdraget till Statskontoret inte är möjligt att
genomföra i nuläget. Regeringen anser dock att inriktningen på arbetet
fortsatt skall vara att söka få tillstånd ett nationellt system. Eftersom
det inte har gått att nu få fram en fullständig finansiering för ett
nationellt, riksomfattande system kommer systemet emellertid att byggas i
mindre skala med inriktningen att successivt bli ett landstäckande
system. Rikspolisstyrelsen har i linje med detta tagit initiativ till
att anskaffa ett system för att säkra sina behov av ett fungerande
radiokommunikationssystem i storstäderna fr.o.m. år 2004. Detta kommer
att ske på ett sätt som kan möjliggöra en framtida fortsatt utbyggnad och
utveckling av systemet. Självfallet har polisen resurserna för att
möjliggöra detta. Regeringen kommer också att utse en förhandlingsman som
skall föra en dialog med tänkbara användare om hur och när dessa kan
och vill ansluta sig till ett nationellt TETRA-system. Förhandlingsmannen
skall redogöra för intresset för systemet hos dessa tänkbara användare
och utifrån detta lämna förslag på möjlig utbyggnadsordning och takt för
systemet. På detsättet skapas en tydligare bild av
finansieringsmöjligheterna för ett framtida landstäckande TETRA-system.
Detta innebär att uppdraget till Statskontoret kommer att få en annan
karaktär. Statskontoret skall bistå förhandlingsmannen i dennes arbete.
Det skall dessutom belysa och analysera processen för vidareutveckling av
ett nationellt system samt utreda frågan om organisatorisk form för
förvaltning av systemet i ett färdigt skick.

Regeringens beslut den 8 november 2001

Regeringen gör bedömningen att det i
nuläget saknas förutsättningar att finansiera ett fullt utbyggt
gemensamt och landstäckande radiokommunikationssystem baserat på
TETRA-standard eller annat likvärdigt system. Regeringen anser därför att
utbyggnaden av ett sådant system bör påbörjas i begränsad skala och ske
stegvis. Enligt regeringen finns det ett behov av att skapa en tydligare
bild av hur och när tänkbara användare av ett nationellt system är
intresserade av att ansluta sig till det. För att få bästa möjliga
underlag är det nödvändigt att kartlägga användarnas intresse att bruka
systemet och finansiera utbyggnaden och att tydliggöra tänkta
användares önskemål i fråga omorganisatoriska frågor. Regeringen
bemyndigade därför den 8 november 2001 statsrådet Mona Sahlin att tillsätta
en förhandlingsman med följande
uppdrag.

Förhandlingsmannen skall föra en dialog
med tänkbara användare av ett nationellt radiokommunikationssystem baserat
på TETRA-standard eller annat likvärdigt
system om hur, när och till vilken kostnad dessa användare kan och
vill ansluta sig till systemet. Baserat på detta skall
förhandlingsmannen redogöra för intresset för systemet hos
dessa tänkbara användare och lämna förslag på möjlig utbyggnadsordning och
takt för införande av systemet.
Förhandlingsmannen skall presentera en eller flera tänkbara modeller för
finansiering utifrån intresserade användares
vilja att bruka systemet och finansiera den föreslagna utbyggnaden.
Användarnas önskemål i fråga om upphandlings- och
förvaltningsorganisation för systemet
skall även redovisas. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den
1 april 2002.
Av regeringens beslut framgår vidare att
Rikspolisstyrelsen och förhandlingsmannen skall hålla varandra informerade
om engagemanget hos andra systemanvändare samt att Statskontoret skall
delge förhandlingsmannen erfarenheterna från sitt uppdrag och utifrån
förhandlingsmannens behov i övrigt bistå i arbetet.

Investeringskostnaderna

Det finns ännu inte några säkra beräkningar av
investeringskostnaderna för ett gemensamt och landstäckande
radiokommunikationssystem med TETRA- standard. De verkliga kostnaderna kan
uppskattas först i samband med en utvärdering av inkomna anbud. Av de
kalkyler över uppskattade kostnader som Statskontoret presenterade 1i 1sin1
1delrapport av den 30 mars i år framgår emellertid följande.
Investeringskostnaderna för ett bas- eller lågprisalternativ med
enklare tjänsteinnehåll för publika och kommersiella användare som i
huvudsak befinner sig i tätorter, utmed vägar och i de befolkade delarna
i landet skulle uppgå till ca 2 miljarder kronor. Säkerhetskraven i ett
sådant nät motsvarar i stort sett de krav som ställs på ett kommersiellt
nät. För ett system som uppfyller kraven på 1täckning1 även i mindre
befolkade trakter och som klarar av fler nöd- och katastrofsituationer
uppgår investeringskostnaderna till ca 3 miljarder kronor.
Säkerhetskraven i ett sådant nät motsvarar de krav som kan ställas på ett
nät avsett för public safety-trafik. Investeringskostnaderna för ett nät
med i princip den högsta kravnivån som kan ställas på ett 1TETRA-nät uppgår
till ca 6 miljarder kronor. Geografisk täckning finns då i hela landet,
även i fjällvärlden och andra obebyggda områden.Handhållen täckning
utomhus finns i alla orter med fler än 200 invånare och god täckning
inomhus finns i alla orter med fler än 50 000 invånare. Nätet
medger också radiotrafik från helikopter och fartyg 1på1 svenskt
territorium. Säkerhetskraven i ett sådant nät motsvarar högsta möjliga
nivå, även sett från beredskapssynpunkt.

Polisens radiokommunikationssystem

Polisen har i dag fyra
radiokommunikationssystem, varav de två viktigaste är det landsomfattande
radiosystemet, S70, och det system 1som används
av polisen i de tre storstadslänen, S80. I storstadsregionerna är
det sedan länge av störningstekniska skäl inte möjligt att använda
S70-systemet.

Polisens radiokommunikationssystem bygger
till stora delar på teknik som närmar sig den tekniska livslängdens
slut. Brister finns både vad gäller tillgång på reservdelar och vad 1gäller
systemens funktionalitet, t.ex. kryptering. I synnerhet S80-systemet dras
med avsevärda problem vad gäller att upprätthålla den tekniska nivån på
systemets infrastruktur. Även polisens landsomfattande radiosystem, S70,
är omodernt och börpå sikt bytas ut.
Rikspolisstyrelsen och Statskontoret
tillskrev den 15 juni 2001 regeringen i frågan. Av skrivelsen
framgår bl.a. att ett nytt kommunikationssystem måste vara framtaget
senast den 1 september 2002 för att polisväsendet skall klara storstädernas
behov. Rikspolisstyrelsen måste därför, om inte regeringen återkommit till
Statskontoret med anledning av begärda ställningstaganden och
1bemyndiganden den 1 september 2001, påbörja en egen upphandling av ett
radiokommunikationssystem i storstäderna för polisväsendets räkning.
Rikspolisstyrelsen har den 12 oktober 2001
beslutat att inleda ett projekt för att anskaffa ett nytt nationellt
radiosystem för polisen, bl.a. pågår arbete med att upprätta
kravspecifikationer och anbudsunderlag. En eventuell upphandling fordrar
ytterligare beslut1.
Vad gäller finansieringen av ett nytt
radiokommunikationssystem måste detta lösas genom en dialog med regeringen.
Rikspolisstyrelsen har, såvitt utskottet
erfarit, för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga i
budgetunderlaget för år 2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet 1anser att ett landstäckande
radiokommunikationssystem med TETRA-standard eller likvärdigt påtagligt
skulle öka förutsättningarna för ett effektivt och rationellt samarbete
mellan de myndigheter och andra aktörer som svarar för ordningen och
säkerheten i samhället. Ett sådant gemensamt kommunikationssystem skulle
också öka möjligheterna att rädda liv och egendom. Utskottet anser
därför att det är viktigt att planeringen för ett gemensamt nationellt
radiosystem med TETRA-standard eller likvärdigt fortsätter och att
regeringen verkar för att ett sådant system inrättas inom en snar
framtid. Detta är också viktigt för finansieringsfrågan, eftersom ett
gemensamt radiokommunikationssystem innebär att flera aktörer kan och bör
dela på investerings- och driftskostnaderna för systemet.

Med hänsyn till tidsfaktorn och den
besvärliga situation som polisen befinner sig i, nämligen att
kommunikationsfrågan för storstadslänen måste vara löst före utgången av år
2003, kan polisen emellertid inte avvakta detta arbete. Utskottet
anser därför att polisen måste ges
möjlighet att på egen hand utveckla
ett nytt radiokommunikationssystem i storstadslänen. Detta system bör dock
byggas på ett sådant sätt och med så hög kvalitet att det på sikt kan
utvecklas till ett landstäckande gemensamt system för hela public
safety-sektorn. Höga krav måste alltså ställas på systemets
tillgänglighet, funktionalitet och säkerhet. Utskottet utgår från att
regeringen ger polisen erforderligt stöd i detta arbete. Det är t.ex.
viktigt att den av regeringen utsedde förhandlingsmannen samverkar med
Rikspolisstyrelsen i erforderlig utsträckning. Det är också viktigt att
finansieringen av polisens nya radiokommunikationssystem löses på ett
tillfredsställande sätt.

Stockholm den 15 november 2001

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s),
Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie
Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson
(v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson (mp), Gunnel
Wallin (c), Johan Pehrson (fp), Göran Norlander (s) och Yilmaz Kerimo
(s).

Avvikande mening

Polisens radiokommunikationssystem
av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi Marcelind (kd),
Jeppe Johnsson (m), Gunnel Wallin (c)
och Johan Pehrson (fp).

Det är nu över fyra år sedan regeringen
inledde arbetet med att utreda frågan om ett gemensamt
radiokommunikationssystem för public safety- sektorn och över ett år
sedan Statskontoret fick i uppdrag att ta fram beslutsunderlag för och
genomföra upphandlingen av ett sådant system.Någon upphandling har
emellertid inte kunnat inledas. Detta beror på att regeringen, trots
upprepade påstötningar från Statskontoret, inte lämnat de bemyndiganden och
ställningstaganden som krävts i t.ex. finansieringsfrågan. Regeringen har
nu, vilket förhalar saken ytterligare,beslutat att tillsätta en
förhandlingsman som skall ägna bl.a. den väl utredda finansieringsfrågan
särskild uppmärksamhet.

Om polisen, trots ett snabbt agerande från
statsmakternas sida, inte kan avvakta detta arbete måste frågan om hur
polisen skall finansiera sitt nya kommunikationssystem snarast lösas.
Enligt vår uppfattning är det orimligt om polisens redan hårt ansträngda
ekonomi skulle komma att belastas ytterligare. Detta skulle leda till att
polisväsendet inte kan fullfölja satsningarna på att utbilda och anställa
fler poliser under de närmaste åren. Regeringen måste därför snarast
återkomma till riksdagen med förslag om de medel till polisen som krävs
för att bygga och inrätta det nya radiokommunikationssystemet.