Finansutskottets betänkande
2001/02:FIU2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker i betänkandet
regeringens förslag till fördelning av
utgifter på anslag inom utgiftsområdet.
Utskottet biträder också regeringens
förslag till investeringsplaner och
låneramar för Statens fastighetsverk och
Fortifikationsverket liksom förslaget att
Premiepensionsmyndigheten skall beviljas
en rörlig kredit på 500 miljoner kronor
även för 2002. Vidare föreslås bl.a. att
Premiepensionsmyndigheten,
Insättningsgarantinämnden och
Kärnavfallsfonden skall ges rätt att göra
placeringar även i skuldförbindelser
utfärdade av staten.
Ett antal motioner med anknytning till
utgiftsområdet behandlas också i
betänkandet. Motionerna avstyrks.
I betänkandet finns fem reservationer
och två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslagen för 2002 inom
utgiftsområde 2
Riksdagen anvisar för budgetåret
2002 anslag inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning,
enligt efterföljande specifikation.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 13
och 14 samt avslår motionerna
2001/02:Fi220 av förste vice talmannen
Anders Björck och Christel Anderberg
(m),
2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp),
2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c),
2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl.
(kd) yrkandena 2-4,
2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m),
2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m) samt
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 10 i denna del.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (c)
Reservation 3 (fp)
2. Statens fastighetsverk
Riksdagen godkänner regeringens
förslag till investeringsplan för
Statens fastighetsverk samt bemyndigar
regeringen att i enlighet med
propositionens förslag besluta om att
Fastighetsverket får ta upp lån inom
en ram på högst 7 miljarder kronor i
Riksgäldskontoret för investeringar
m.m. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2
punkterna 6 och 8.
3. Fortifikationsverket
Riksdagen godkänner regeringens
förslag till investeringsplan för
Fortifikationsverket samt bemyndigar
regeringen att i enlighet med
propositionens förslag besluta om att
Fortifikationsverket får ta upp lån
inom en ram på högst 5 085 miljoner
kronor i Riksgäldskontoret för
investeringar m.m. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9.
4. Rörlig kredit för
Premiepensionsmyndigheten
Riksdagen bemyndigar regeringen att
för 2002 besluta om en rörlig kredit i
Riksgäldskontoret om högst 500
miljoner kronor för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av
likviditet i handeln med fondandelar.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 12.
5. Kapitalhöjning i
Europarådets utvecklingsbank
Riksdagen godkänner att Sverige
medverkar i kapitalhöjning i
Europarådets utvecklingsbank. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 10.
6. Tillgångshantering inom
Riksgäldskontoret
Riksdagen antar de av regeringen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:1537)
om finansiering av framtida utgifter
för använt kärnbränsle m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension,
3. lag om ändring i lagen (2000:981)
om fördelning av socialavgifter,
4. lag om ändring i lagen (1995:1571)
om insättningsgaranti,
5. lag om ändring i lagen (1999:158)
om investerarskydd.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkterna 1-5.
7. Hantering av äldre
garantier till vissa bolag
Riksdagen bemyndigar regeringen att
ersätta de ekonomiska förpliktelser
staten har i form av
kapitaltäckningsgaranti till Statens
bostadslåneaktiebolag och
grundfondförbindelse till Statens
bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
(publ.), med garantier till SBAB
(publ.) intill ett belopp av 10
miljarder kronor med löptiden 10 år.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 11.
8. Finansinspektionens
finansiering
Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl.
(kd) yrkande 1.
Reservation 4 (kd)
9. Företagens
uppgiftslämnande
Riksdagen avslår motion
2001/02:N345 av Ewa Thalén Finné och
Leif Carlson (m).
Reservation 5 (m)
10. Generationsräkenskaper
Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi202 av Amanda Agestav och
Magnus Jacobsson (kd).
Stockholm den 29 november 2001
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell
(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),
Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m),
Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m),
Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per
Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne
Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter
(fp) och Tommy Waidelich (s).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Belopp i 1 000-tal kronor
Politikområde Reservanternas
Utskott förslag i
Anslag ets förhållande till
utskottets
förslag
förslag
Res. Res. Res.
1 2 3
(m) (c) (fp)
0 Effektiv statsförvaltning
1
1 Konjunkturinstitute 45 683
t (ram)
2 Riksrevisionsverket 157 268 -2
(ram) 000
3 Ekonomistyrningsver 60 006
ket (ram)
4 Statskontoret (ram) 71 470
5 Täckning av
merkostnader för
lokaler (ram) 420
6 Statistiska 394 439 -50 -12
centralbyrån (ram) 000 000
7 Folk- och 78 000 -78 -45 -78
bostadsstatistik 000 000 000
(res.)
8 Kammarkollegiet 26 914
(ram)
9 Nämnden för
offentlig
upphandling (ram) 7 443 -3
722
1 Statens kvalitets-
0 och kompetensråd
(ram) 12 057 -6 -12
029 057
1 Ekonomiska rådet 2 285
1 (ram)
1 Utvecklingsarbete 17 370 -17
2 (ram) 370
1 Arbetsgivarpolitisk 2 458
3 a frågor (ram)
1 Statliga 7 381
4 tjänstepensioner 000
m.m. (ram)
0 Finansiella system och tillsyn
2
1 Finansinspektionen 141 853 -9
(ram) 000
2 Insättningsgarantin 8 224
ämnden (ram)
3 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnad
er (ram) 252 875 -10
000
4 Bokföringsnämnden 7 521
(ram)
5 Avgift för
Stadshypotekskassan
s grundfond (ram) 0
6 Insatser i
internationella
finansieringsinstit 60 000
utioner (ram)
7 Avsättning för 0
garantiverksamhet
(ram)
9 Övrig verksamhet
0
1 Riksdagens 27 122 -4
revisorer (ram) 000
Summa för 8 754 -141 -107 -78
utgiftsområdet 408 751 427 000
2001/02
FiU2
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen har tidigare på förslag av
finansutskottet beslutat om ramar för
vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I
detta betänkande tar utskottet ställning
till hur anslagen på utgiftsområde 2
skall fördelas inom den ram som lagts
fast för detta utgiftsområde.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I budgetpropositionen föreslår regeringen
att riksdagen godkänner den föreslagna
fördelningen av anslag inom utgiftsområde
2 liksom förslagen till
investeringsplaner för Statens
fastighetsverk och Fortifikationsverket.
Regeringen inhämtar i detta sammanhang
också riksdagens bemyndigande att få
besluta om dels låneramar för dessa båda
myndigheter, dels en rörlig kredit för
Premiepensionsmyndigheten. Vidare
föreslår regeringen att riksdagen
godkänner att Sverige medverkar i en
kapitalhöjning i Europarådets
utvecklingsbank (CEB) och antar fem
lagförslag som ger
Insättningsgarantinämnden (IGN),
Premiepensionsmyndigheten (PPM) och
Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) rätt
att göra placeringar även i
skuldförbindelser utfärdade av staten.
Regeringen föreslår slutligen också att
den skall bemyndigas att ersätta vissa
äldre garantier utfärdade för SBAB och
Statens bostadslånebolag med
tidsbegränsade garantier anpassade till
den nya garantimodell som numera
tillämpas.
I anslutning till dessa förslag
behandlar utskottet också ett antal
motioner väckta under allmänna
motionstiden.
Förslagen i propositionen och
motionerna återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden
Ekonomisk styrning inom utgiftsområdet
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet konstaterar att kvaliteten på
redovisningen av mål och resultat för
utgiftsområdet har förbättrats i årets
budgetproposition. Vissa delmål behöver
dock preciseras. Arbetet med att ta
fram lämpliga resultatindikatorer bör
fortsätta och det är också angeläget
att mål- och resultatbedömningar samt
budgetförslag kopplas ihop och ses som
en integrerad helhet.
Utskottets bedömning
Riksdagen beslutade i samband med
behandlingen av förra årets
budgetproposition om mål för de båda
politikområden som ingår i
utgiftsområdet, dvs. politikområdena
Effektiv statsförvaltning och Finansiella
system och tillsyn. Med
politikområdesindelningen ville
regeringen få till stånd en bättre
koppling mellan mål, kostnader och
resultat.
Finansutskottet erinrade i det
sammanhanget om att utskottet vid
upprepade tillfällen slagit fast att
målen för en verksamhet måste vara
välformulerade, mätbara och
uppföljningsbara för att
resultatstyrningen skall bli meningsfull
och målen skall kunna ställas i relation
till kostnaderna. Det var, framhöll
utskottet, också av värde om målen
uttrycks i sådana termer att de kan bilda
utgångspunkt för politiska prioriteringar
och diskussioner.
Av förra årets budgetproposition
framgick också att regeringen hade för
avsikt att precisera målen och göra dem
mer konkreta, mätbara och
uppföljningsbara i samband med att
regleringsbreven utformas för
myndigheternas verksamheter. Utskottet
ansåg emellertid att målen borde
formuleras på ett sådant sätt att de är
konkreta, mätbara och uppföljningsbara
redan när riksdagen skall ta ställning
till hur stora resurser som skall
tillföras en viss verksamhet. I annat
fall framstår det inte som meningsfullt
för riksdagen att pröva tilldelningen av
resurser mot uppställda mål.
Redovisningen av mål och regeringens
bedömning av uppnådda resultat har i
budgetpropositionen för 2002 byggts ut
och förbättrats. I politikområdet
Effektiv statsförvaltning ingår
verksamheter av vitt skilda slag, och för
att ge en bättre överblick har
presentationen av politikområdet delats
upp i sex olika delområden. För varje
delområde görs en genomgång av hur
verksamheten inom delområdet skall bidra
till att målet för politikområdet uppnås.
Politikens inriktning inom delområdet
redovisas liksom de insatser som gjorts
inom och utanför delområdet. Vidare görs
en bedömning av uppnådda resultat innan
genomgången avslutas med en analys och
slutsatser. Detta upplägg höjer
kvaliteten på framställningen och ger ett
fylligare underlag för den ekonomiska
resultatstyrningen.
För riksdagen är det viktigt att mål-
och resultatbedömningar kopplas ihop med
budgetförslagen och kan ses som en
integrerad helhet. Utskottet konstaterar
emellertid att de anslagsförändringar som
regeringen föreslår inte betingas av
eventuella brister som uppdagats i
samband med uppföljningen, utan grundas
på mer traditionella budgetpolitiska
prioriteringar. För att underlätta en
meningsfull uppföljning är det önskvärt
att några av delmålen får en tydligare
formulering. Detta är en förutsättning
för att göra det möjligt för ett parti
som vill öka eller minska anslaget att
lättare kunna bedöma hur målet bör
omformuleras för att en annan
viljeinriktning också skall komma till
uttryck i målformuleringen. För
delområdet Statliga arbetsgivarfrågor
anges exempelvis målet vara "en samordnad
statlig arbetsgivarpolitik som
säkerställer att relevant kompetens finns
för att åstadkomma efterfrågat resultat".
Det vore här önskvärt med en tydligare
målformulering och kompletterande mått
som gör det möjligt för riksdagen att
följa upp målet på ett meningsfullt sätt.
Redovisningen av mål- och
resultatstyrningen inom utgiftsområde 2
är alltså i årets budgetproposition mer
ambitiös och klart bättre än tidigare år.
Propositionen är också disponerad på ett
sådant sätt att budgetförslaget följer
direkt på mål- och resultatbedömningen.
Ännu har det dock inte skett en koppling
mellan å ena sidan mål- och
resultatbedömningen och å andra sidan
själva budgetförslaget. Det återstår
således åtskilligt arbete för att
precisera delmål, ta fram lämpliga
resultatindikatorer samt att koppla ihop
mål- och resultatbedömningar med
budgetförslag.
I propositionen (avsnitten 5.4 och 5.6.2)
kommenteras också den fallstudie1 om
styrningen av Finansinspektionen som
finansutskottet redovisade i förra årets
betänkande. Av propositionen framgår att
regeringen har för avsikt att med ledning
av utskottets förslag fortsätta arbetet
med att utveckla uppföljningen av mål och
resultat. Syftet är att övergripande mål
skall brytas ner i mätbara och
uppföljningsbara delmål för att
resultatstyrningen skall bli meningsfull
och kunna relateras till kostnaderna.
Utskottet noterar med tillfredställelse
det positiva gensvar som utskottets
förslag rönt. Det hade emellertid varit
värdefullt om man i propositionen även
redovisat en plan över det fortsatta
utvecklingsarbetets inriktning och
utsträckning i tiden.
Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag till
fördelning av anslag inom utgiftsområde
2.
De i sammanhanget väckta motionerna
avstyrks.
Jämför reservationerna 1-3 och
särskilda yttrandena 1 och 2
Propositionen
I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning ingår de båda
politikområdena Effektiv statsförvaltning
och Finansiella system och tillsyn.
Vidare ingår det fristående anslaget 90:1
Riksdagens revisorer, som regeringen inte
förfogar över.
Utgiftsområdet föreslås i
budgetpropositionen bli utökat genom att
man till det överför verksamhetsområdet
Staten som arbetsgivare från
utgiftsområde 14 Arbetsliv. Eftersom
detta verksamhetsområde bl.a. innefattar
anslaget för statliga tjänstepensioner
kommer som en följd härav omslutningen på
utgiftsområdet att öka med 7 383,4
miljoner kronor.
Regeringens förslag till
medelsanvisning för hela utgiftsområdet
uppgår till 8 754,4 miljoner kronor.
Nivån motsvarar den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområdet och
fördelar sig på anslag på det sätt som
framgår av efterföljande tabell
(punkterna 13 och 14). Av tabellen
framgår också vilka alternativa
anslagsnivåer som förordas av
oppositionspartierna.
Tabell. Förslag till fördelning av
utgifter på utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
2002
Belopp i 1 000-tal kronor
I det följande återges först de förslag i
propositionen och motionerna som har
effekt på utgiftsområdets medelsbehov
varefter utskottet redovisar sin syn på
förslagen under rubriken Finansutskottets
samlade ställningstagande till anslagen
inom utgiftsområde 2.
Politikområdet Effektiv statsförvaltning
Verksamheten inom politikområdet syftar
till att effektivisera och utveckla
statsförvaltningen. Ett tiotal stabs- och
servicemyndigheter har detta som sin
huvuduppgift.
Politikområdet omfattar de helt eller
delvis anslagsfinansierade myndigheterna
Konjunkturinstitutet,
Riksrevisionsverket,
Ekonomistyrningsverket, Statskontoret,
Kammarkollegiet, Statistiska
centralbyrån, Nämnden för offentlig
upphandling samt Statens kvalitets- och
kompetensråd. Dessutom ingår de
avgiftsfinansierade myndigheterna Statens
fastighetsverk, Fortifikationsverket,
Arbetsgivarverket och Statens
pensionsverk.
Revisionens iakttagelser
Revisionen har inte haft några synpunkter
på årsredovisningarna för de myndigheter
som hör till politikområdet utan bedömt
dem i allt väsentligt rättvisande.
RRV har däremot i sin årliga rapport
framfört vissa generella och principiellt
viktiga frågor som rör politikområdet och
bl.a. pekat på problem i samband med att
myndigheter ombildas eller avvecklas.
Målet för politikområdet
Målet för politikområdet fastställdes i
samband med behandlingen av
budgetpropositionen för 2001. Det
övergripande målet för hela
politikområdet är att skapa en effektiv
statsförvaltning som i sin helhet
kännetecknas av hög produktivitet, god
kvalitet och bra service till nytta för
beslutsfattare, medborgare och
näringsliv.
Politikområdet är indelat i sex
delområden och för varje delområde anges
i propositionen hur verksamheten inom
delområdet skall bidra till att politik
områdets mål uppnås.
Delområdet Revisionsverksamhet omfattar
den verksamhet som Riksrevisionsverket
bedriver. Inom detta delområde gäller att
målet för politikområdet uppnås genom
granskningar av hög kvalitet och genom
beslutsunderlag som bidrar till att
förbättra effektiviteten i statligt
finansierad verksamhet.
Delområdet Ekonomisk styrning och
utveckling av statsförvaltningen omfattar
verksamhet vid Ekonomistyrningsverket,
Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden
för offentlig upphandling samt Statens
kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten
inom delområdet skall bidra till
politikområdesmålet genom att ge ett
efterfrågestyrt, ändamålsenligt och
kostnadseffektivt stöd till
Regeringskansliet och statliga
myndigheter.
Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor
omfattar Arbetsgivarverket, Statens
pensionsverk och vissa nämnder inom det
arbetsgivarpolitiska området. Målet för
delområdet är en statlig
arbetsgivarpolitik som säkerställer att
relevant kompetens finns för att
åstadkomma efterfrågat resultat.
Delområdet Statistik omfattar
Statistiska centralbyrån. Målet på
statistikens område är lättillgänglig
statistik av god kvalitet. Detta mål
skall nås samtidigt som uppgiftslämnandet
hålls nere, produktiviteten i stati
stikproduktionen förbättras och lämnade
uppgifter skyddas. I propositionen anges
som lämpliga resultatindikatorer för att
mäta måluppfyllelsen
kvalitetsutvecklingen i
statistikproduktionen, uppgiftslämnarnas
kostnader, produktivitetsutvecklingen,
andelen statistikprodukter som kan nås
genom Internet och allmänhetens
förtroende för statistiken.
Delområdet Prognos- och
uppföljningsverksamhet omfattar
Ekonomistyrningsverket,
Konjunkturinstitutet och Ekonomiska
rådet. Målet för området uppnås genom
tillförlitliga och väldokumenterade
prognoser och analyser över den
samhällsekonomiska och statsfinansiella
utvecklingen. I propositionen anges som
lämpliga indikatorer för att bedöma
måluppfyllelsen dels mått på prognosernas
tillförlitlighet, dels avnämarnas
synpunkter på analyserna, prognoserna och
utfallsredovisningarna.
Delområdet Fastighetsförvaltning
omfattar Statens fastighetsverk,
Fortifikationsverket och Statskontoret.
Målet för politikområdet uppnås genom en
kostnadseffektiv statlig kapital- och
fastighetsförvaltning. Det skall ske med
rimligt risktagande samt med likvärdig
avkastning och service i jämförelse med
andra alternativ. För fastighetsverket
gäller som mål att hyresgästerna skall
ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga
lokaler samt att verket skall uppfattas
som en serviceinriktad hyresvärd.
Konjunkturinstitutet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:1
Konjunkturinstitutet förs upp med 45,7
miljoner kronor för 2002. Anslaget har
därvid räknats upp med 1,7 miljoner
kronor, varav 0,7 miljoner kronor är pris-
och löneomräkning samt 1,0 miljoner
kronor är ett resurstillskott för att
täcka ökade kostnader för
enkätundersökningar och för att
säkerställa kvaliteten på
Konjunkturinstitutets årliga rapport om
de samhällsekonomiska förutsättningarna
för lönebildningen.
Intäkterna från Konjunkturinstitutets
avgiftsbelagda verksamhet beräknas nästa
år uppgå till 1,5 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:2
Riksrevisionsverket förs upp med 157,3
miljoner kronor för 2002.
Till detta kommer intäkterna från
Riksrevisionsverkets avgiftsbelagda
verksamhet som nästa år beräknas uppgå
till 74 miljoner kronor.
Motionerna
Kristdemokraterna välkomnar i motion
Fi276 att en ny, stark och oberoende
revisionsmyndighet inrättas under
riksdagen i enlighet med förslaget
1999/2000:RS1 Riksdagen och den statliga
revisionen. En successivt högre andel
avgiftsfinansiering och den förestående
sammanslagningen med Riksdagens revisorer
2004 torde enligt motionärerna kunna leda
till besparingar under åren framöver. I
motionen förslås att de båda
myndigheternas verksamhet skall samordnas
fr.o.m. andra halvåret 2002 (yrkande 3),
och detta väntas tillsammans med övriga
förslag ge en besparing på 7,3 miljoner
kronor 2002. Eftersom motionärerna
samtidigt föreslår att man till
Riksrevisionsverket skall omfördela 13
miljoner kronor från Riksdagens
revisorers anslag bör man enligt deras
mening räkna upp anslaget med netto (13-
7,3=) 5,7 miljoner kronor (yrkande 4).
Centerpartiet föreslår i motion Fi263
att anslaget till Riksrevisionsverket
skall minskas med 2 miljoner kronor.
Ekonomistyrningsverket
Propositionen
Ekonomistyrningsverkets verksamhet
finansieras dels med anslag, dels med
avgifter. Regeringen föreslår att
ramanslaget 1:3 Ekonomistyrningsverket
skall vara oförändrat och föras upp med
60,0 miljoner kronor för 2002. Vid
beräkningen av anslaget har dock en pris-
och löneomräkning gjorts med 1,1 miljoner
kronor samt en slutjustering av
kompensationen för avtalspensioner med -
0,4 miljoner kronor.
Med anslagsmedel finansieras huvuddelen
av verksamheten som omfattar prognoser,
utfall och ekonomisk statistik,
utvecklingsarbete kring ekonomistyrning,
normering, budgetprocessen m.m. samt viss
rådgivning och stöd till regeringen.
Intäkterna från Ekonomistyrningsverkets
uppdragsverksamhet beräknas nästa år
uppgå till 140,3 miljoner kronor. Den
avgiftsfinansierade verksamheten avser
bl.a. regeringsuppdrag, utbildning och
rådgivning, ekonomi- och
personaladministrativa system samt
internationella uppdrag. Det ekonomiska
målet för den avgiftsfinansierade
verksamheten är full kostnadstäckning.
Statskontoret
Propositionen
Statskontorets verksamhet finansieras
dels med anslag, dels med avgifter.
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:4
Statskontoret skall vara oförändrat och
föras upp med 71,5 miljoner kronor för
2002. Vid beräkningen av anslaget har
dock en pris- och löneomräkning gjorts
med 1,3 miljoner kronor samt en
slutjustering av kompensationen för
avtalspensioner med 1,8 miljoner kronor.
Intäkterna från Statskontorets
avgiftsfinansierade verksamhet beräknas
nästa år uppgå till 47,9 miljoner kronor,
varav 31,3 miljoner kronor utgör intäkter
från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter
som Statskontoret förfogar över.
Motionen
Kristdemokraterna anser i motion Fi276
bl.a. att den del av Statskontorets
verksamhet som är inriktad på att
effektivisera statsförvaltningen bör
koncentreras till RRV och att ett - som
motionärerna uttrycker det - vässat
Statskontor borde kunna samordnas med
Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår
därför att anslaget för nästa år minskas
med 16,5 miljoner kronor (yrkande 4).
Täckning av merkostnader för lokaler
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 1:5
Täckning av merkostnader för lokaler förs
upp med 0,4 miljoner kronor för 2002,
dvs. med ett 8,4 miljoner kronor lägre
belopp än vad som ursprungligen anvisats
i årets statsbudget. På tilläggsbudget
för innevarande år har emellertid
anslaget därefter minskats från 8,8 till
1,8 miljoner kronor.
De utgifter som belastar anslaget är
hyror för vissa tomma lokaler för vilka
staten har betalningsansvar till dess att
avtalen går att avveckla. De huvudsakliga
faktorer som styr utgifterna på området
är avtalskonstruktionerna samt
möjligheterna att hyra ut lokalerna i
andra hand. Statskontoret disponerar
anslaget.
Statistiska centralbyrån
Propositionen
Statistiska centralbyråns (SCB)
verksamhet finansieras till knappt
hälften av anslag och i övrigt av
avgifter. Regeringen föreslår att
ramanslaget 1:6 Statistiska centralbyrån
skall uppgå till 394,4 miljoner kronor
för 2002. Vid beräkningen av anslaget har
en pris- och löneomräkning gjorts med 6,7
miljoner kronor samt en slutjustering av
premierna avtalsförsäkringar med 4,1
miljoner kronor. Därutöver har anslaget
tillförts 11,6 miljoner kronor för att
påskynda en förstärkning av kvaliteten på
välfärdsstatistiken, den ekonomiska
statistiken och befolkningsstatistiken.
Motionerna
Moderata samlingspartiet ifrågasätter i
motion Fi287 i hur stor utsträckning
skattemedel skall avsättas för att
finansiera en ökad statistikproduktion.
Enligt motionärerna bör SCB:s uppgifter
begränsas. För att säkerställa
efterfrågan är det enligt motionärernas
mening rimligt att eftersträva en ökad
grad av avgiftsfinansiering. Anslaget bör
därför minskas med 50 miljoner kronor
nästa år.
Kristdemokraterna föreslår i motion
Fi276 att man bör tillsätta en utredning
för att se över SCB:s organisation.
Motionärerna vill fullfölja den
statistikreform som beslutades av 1993/94
års riksdag och som innebar att ansvaret
för statistikproduktionen i viss
utsträckning fördes över på s.k.
statistikansvariga myndigheter. En
uppdelning av SCB skulle enligt
motionärerna kunna innebära att en del
ges ansvarar för myndighetsuppgifter, en
del ombildas till stabsenhet och ges
ansvar för bl.a. databaser och produktion
av anslagsfinansierad officiell
basstatistik samt att ytterligare en del
organiseras som ett fristående
statistikbolag. Kristdemokraterna anser
också att ett från SCB fristående råd för
Sveriges officiella statistik bör bildas.
I motionen föreslås att anslaget minskas
med 15 miljoner kronor (yrkande 4).
Centerpartiet föreslår i motion Fi263
att anslaget till SCB skall minskas med
12 miljoner kronor.
Folk- och bostadsstatistik
Propositionen
Regeringen föreslår att 78 miljoner
kronor anvisas på anslaget 1:7 Folk- och
bostadsstatistik för 2002. Vid utgången
av 2000 fanns på ett särskilt
reservationsanslag uppfört på
statsbudgeten ett anslagssparande på 184
miljoner kronor. Den höga nivån
sammanhänger med att förberedelsearbetet
har senarelagts.
Motionerna
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion Fi287 genomförandet av en
registerbaserad folk- och bostadsräkning.
Motionärerna anser därför att några medel
inte skall anvisas på anslaget.
I motion Fi279 föreslår samma
motionärer att riksdagen skall besluta
att inte genomföra någon folk- och
bostadsräkning 2005.
I motion Fi220 föreslår förste vice
talmannen Anders Björck och Christel
Anderberg (m) att SCB skall lägga ned
såväl folk- och bostadsräkningen (yrkande
1) som yrkesregistret (yrkande 3) samt
att Lantmäteriverket skall lägga ned sitt
riksomfattande lägenhetsregister (yrkande
2).
Kristdemokraterna framhåller i motion
Fi276 att partiet motsatt sig
tillvägagångssättet vad gäller
yrkesregister. Motionärerna är även
skeptiska till omfattningen av den nu
planerade undersökningen och föreslår med
hänvisning härtill att anslaget för 2002
minskas med 30 miljoner kronor (yrkande
4).
Centerpartiet anser i motion Fi263 att
det bör genomföras en folk- och
bostadsräkning. Eftersom denna
undersökning har senarelagts har ett
stort reservationsbelopp byggts upp på
anslaget. Motionärerna bedömer att de
reserverade och anslagna medlen
överstiger anslagsbehovet för att kunna
genomföra en registerbaserad folk- och
bostadsräkning. De föreslår därför att en
engångsvis indragning på 45 miljoner
kronor skall göras på anslaget.
Folkpartiet anser i motion Fi260 att
planeringen av en folk- och
bostadsräkning bör stoppas (yrkande 1)
och att några medel inte bör anvisas för
detta ändamål (yrkande 2). Det senare
yrkandet framför Folkpartiet också i
motion Fi294 (yrkande 10 i denna del).
Kammarkollegiet
Propositionen
Kammarkollegiets verksamhet finansieras
till helt övervägande del med avgifter.
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8
Kammarkollegiet förs upp med 26,9
miljoner kronor för 2002. Det är efter
pris- och löneomräkning m.m. 4 miljoner
kronor mindre än i år. Av minskningen
skall 3 miljoner kronor delfinansiera
verksamheten vid den nybildade
Valmyndigheten och 1 miljon kronor bidra
till att förstärka kvaliteten i SCB:s
befolkningsstatistik.
Intäkterna från den avgiftsfinansierade
verksamheten beräknas nästa år uppgå till
205,8 miljoner kronor.
Motionen
Kristdemokraterna vill i motion Fi276
undersöka om inte kollegiets hantering av
arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras
över till Riksskatteverket och om inte en
samordning med t.ex. Statskontoret kan ge
ytterligare effektiviseringsvinster.
Anslaget bör enligt motionärerna minskas
med 6,9 miljoner kronor 2002 (yrkande 4).
Nämnden för offentlig upphandling
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:9
Nämnden för offentlig upphandling förs
upp med 7,4 miljoner kronor för 2002.
Av propositionen framgår också (avsnitt
4.9.3) att Nämnden för offentlig
upphandling (NOU) för närvarande är
föremål för översyn. Med hänsyn till den
offentliga upphandlingens omfattning och
möjligheterna till effektiviseringar är
det enligt regeringen viktigt att det
finns en ändamålsenlig tillsynsfunktion
för den offentliga upphandlingen.
Regeringen anser att inriktningen och
omfattningen av NOU:s verksamhet skall
vara oförändrad i avvaktan på regeringens
ställningstagande till tillsynens
framtida organisation. Detta betyder
bl.a. att NOU skall prioritera
tillsynsverksamheten.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i
motion Fi287 att NOU skall slås samman
med Konkurrensverket som ombildas till en
ny myndighet benämnd Konkurrens- och
upphandlingsverket. De
samordningsfördelar som uppnås ger enligt
motionärerna vissa besparingar. För 2002
föreslår de att anslaget halveras och
således minskas med 3,7 miljoner kronor.
Kristdemokraterna föreslår i motion
Fi276 att NOU vid halvårsskiftet 2002
skall ombildas till en självständig del
av Konkurrensverket (yrkande 2). Den av
regeringen föreslagna anslagsnivån för
2002 bör enligt motionärerna höjas till
10 miljoner kronor, varav dock 6 miljoner
kronor skall överföras till
Konkurrensverket. I motionen yrkas
emellertid på att anslaget halveras och
således förs upp med 3,7 miljoner kronor
(yrkande 4).
Statens kvalitets- och kompetensråd
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10
Statens kvalitets- och kompetensråd förs
upp med 12,1 miljoner kronor för 2002.
Statens kvalitets- och kompetensråd
skall stödja och stimulera arbetet med
kvalitetsutveckling och
kompetensförsörjning inom den statliga
förvaltningen. Verksamheten finansieras
huvudsakligen med anslag, men till viss
del även med avgiftsintäkter.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion
Fi287 att rådet bör avvecklas och
föreslår att anslaget för 2002 halveras
och således minskas med 6,0 miljoner
kronor.
Kristdemokraterna föreslår i motion
Fi276 att hela anslaget till rådet dras
in (yrkande 4).
Centerpartiet uppger i motion Fi263 att
partiet tidigare motsatt sig att rådet
inrättats. Motionärerna föreslår därför
att anslaget avvecklas.
Ekonomiska rådet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11
Ekonomiska rådet förs upp med 2,3
miljoner kronor för 2002.
Ekonomiska rådet som är knutet till
Finansdepartementet består av sex
nationalekonomiska forskare samt
Konjunkturinstitutets generaldirektör som
adjungerad medlem.
Motionen
Kristdemokraterna bedömer i motion Fi276
att den typ av insatser som rådet
bedriver bör kunna rymmas under andra
anslag. Motionärerna föreslår därför att
anslaget avvecklas (yrkande 4).
Utvecklingsarbete
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:12
Utvecklingsarbete minskas med 2,4
miljoner kronor och förs upp med 17,4
miljoner kronor för 2002.
Anslaget används för att finansiera
insatser som avser budget- och
verksamhetsutveckling och har på senare
år framför allt bekostat det
utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen
för VESTA (Verktyg för ekonomisk styrning
i staten). Syftet med VESTA-projektet är
att skapa ett integrerat statligt
koncernsystem för prognos, budgetering,
resultatstyrning och
betalningsinformation.
Motionerna
Kristdemokraterna erinrar i motion Fi276
om att det utvecklingsarbete som anslaget
skall finansiera gäller metoder för
styrning och uppföljning av statens
resurser, något som enligt motionärerna
nu sköts av t.ex. RRV och ESV. Bland
annat med hänvisning härtill föreslås i
motionen att anslaget minskas med 10
miljoner kronor 2002 (yrkande 4).
Centerpartiet anser i motion Fi263 att
verksamhetsutveckling samt
utvecklingsinsatser för myndigheternas
ledning bör rymmas inom respektive
myndighets ramanslag. I motionen föreslås
därför att anslaget avvecklas.
Arbetsgivarverket
Arbetsgivarverket hör fr.o.m. nästa
budgetår till politikområdet. Dess
verksamhet är inte anslagsfinansierad.
Merparten av verkets inkomster (drygt
90 %) utgörs i stället av medlemsavgifter
från myndigheter. Till en del finansieras
verksamheten också med vissa direkta
avgifter samt från regeringens särskilda
anslag Arbetsgivarpolitiska frågor.
Medlemsavgiften utgår för närvarande med
0,1 % av medlemsmyndigheternas
bruttolönesumma men kommer nästa år att
sänkas till 0,09 %.
Arbetsgivarpolitiska frågor
Regeringen föreslår att anslaget 1:13
Arbetsgivarpolitiska frågor förs upp med
2,5 miljoner kronor för 2002. Anslaget
har fram t.o.m. innevarande budgetår
redovisats på utgiftsområde 14 Arbetsliv
och där benämnts Stabsuppgifter vid
Arbetsgivarverket. Den nya benämningen
motiveras av att regeringen kan komma att
efterfråga uppgifter inom det
arbetsgivarpolitiska området även från
annat håll än Arbetsgivarverket.
De utgifter som belastar anslaget är
bl.a. arvoden för vissa nämnder,
beredskapsuppgifter, medlemsavgifter för
vissa samnordiska institutioner samt
kostnader för utgivning av
Arbetsgivarverkets författningssamling
och för utmärkelsen För nit och redlighet
i rikets tjänst.
Statliga tjänstepensioner
Regeringen föreslår att anslaget 1:14
Statliga tjänstepensioner m.m. förs upp
med 7 381 miljoner kronor för 2002.
Anslaget har fram t.o.m. innevarande
budgetår redovisats på utgiftsområde 14
Arbetsliv.
Anslaget belastas med utgifter för
personalpensionsförmåner och särskild
löneskatt på pensionskostnader m.m.
Personalpensionsförmånerna styrs av
kollektivavtal och medelsbehovet på
anslaget av antalet förmånstagare,
medelvärdet av den statliga
kompletteringspensionen samt av
basbeloppets förändringar.
Politikområdet Finansiella system och
tillsyn
Politikområdet omfattar reglering och
tillsyn av det finansiella systemet,
statsskuldsförvaltning, statliga
garantier, insättarskydd, statens in- och
utlåning samt kassahållning,
premiepensionssystemet, internationellt
finansiellt samarbete, kompletterande
redovisningsnormer samt tillsyn av
spelmarknaden.
De myndigheter som ingår i
politikområdet är de helt eller delvis
anslagsfinansierade myndigheterna
Finansinspektionen,
Insättningsgarantinämnden,
Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden.
Dessutom ingår den avgiftsfinansierade
Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår
den på utgiftsområde 17 uppförda
Lotteriinspektionen.
Revisionens iakttagelser
RRV har inte haft några synpunkter på
årsredovisningarna för de myndigheter som
ingår i politikområdet utan bedömer dem i
allt väsentligt som rättvisande.
Finansinspektionen,
Insättningsgarantinämnden,
Premiepensionsmyndigheten och
Lotteriinspektionen har fått betyget
fullt tillfredsställande i
Ekonomistyrningsverkets EA-värdering.
Riksgäldskontoret fick EA-omdömet
tillfredsställande.
De revisionsorgan som granskar Nordiska
investeringsbanken (NIB), Europeiska
utvecklingsbanken (ERBD) och Europarådets
utvecklingsbank (CEB) har bedömt att
dessa institutioners årsredovisningar för
2000 är rättvisande.
Målet för politikområdet
Målet för politikområdet fastställdes i
samband med beslut om budgetproposition
för 2001. Målet är
- att det finansiella systemet skall vara
effektivt och tillgodose såväl samhällets
krav på stabilitet som konsumenternas
intresse av ett gott skydd,
- att tillsynen skall bedrivas effektivt,
- att kostnaderna för statsskulden
långsiktigt minimeras samtidigt som
risken beaktas samt
- att statens finansförvaltning bedrivs
effektivt.
Finansinspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1
Finansinspektionen förs upp med 141,9
miljoner kronor för 2002. Utöver pris-
och löneomräkning motsvarar det ett
resurstillskott på 1,9 miljoner kronor.
För att kunna förbereda genomförandet av
de nya kapitaltäckningsreglerna, tillförs
Finansinspektionen 8,2 miljoner kronor
fr.o.m. 2002.
Finansinspektionens verksamhet
finansieras med anslag, och baserat på
dess storlek tar inspektionen årligen ut
en obligatorisk tillsynsavgift samt
ansökningsavgifter för prövning av olika
typer av ärenden. Inspektionen tar också
ut en avgift för marknadsövervakning.
Inkomsterna från avgifterna redovisas på
inkomsttitel.
Därutöver uppbär Finansinspektionen
vissa administrativa avgifter från
Bokföringsnämnden och
Insättningsgarantinämnden som inte har
samband med tillsynsverksamheten och som
inspektionen själv får disponera. För
nästa år beräknas dessa inkomster uppgå
till 8,7 miljoner kronor.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi263 att
anslaget till Finansinspektionen skall
minskas med 9 miljoner kronor.
Insättningsgarantinämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2
Insättningsgarantinämnden förs upp med
8,2 miljoner kronor för 2002.
Insättningsgarantinämnden (IGN)
administrerar det statliga
insättningsgarantisystemet samt det
statliga investerarskyddet. De institut
som omfattas av dessa båda system skall
också svara för deras finansiering.
Avgiftsinkomsterna redovisas mot
inkomsttitel och ett belopp motsvarande
anslaget till IGN avräknas från dessa
inkomster. För 2002 beräknas inkomsterna
uppgå till 401 miljoner kronor.
Överskottet placeras på räntebärande
konto i Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
förs upp med 252,9 miljoner kronor för
2002.
Anslaget disponeras för löne-,
systemutvecklings-, lokal- och övriga
förvaltningskostnader. Anslaget
disponeras även för att täcka de
omkostnader för upplåning och
låneförvaltning samt direkta kostnader
för statens betalningssystem som fram
t.o.m. 2000 finansierades via ett
särskilt anslag B4 Riksgäldskontoret:
Vissa kostnader för upplåning och
låneförvaltning.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi263
att anslaget minskas med 10 miljoner
kronor. Motionärerna erinrar om att
statens kostnader för statsskuldsräntor
redovisas vid sidan av utgiftstaket,
vilket enligt vad som uppges i motionen
däremot inte gäller för
Riksgäldskontorets provisionskostnader
för kronskulden. Centerpartiet vill i
sitt budgetalternativ amortera
statsskulden snabbare än regeringen,
vilket minskar upplåningsbehovet.
Motionärerna anser därför att anslaget
kan minskas i den föreslagna
omfattningen.
Bokföringsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4
Bokföringsnämnden förs upp med 7,5
miljoner kronor för 2002. Nivån är
förutom en mindre pris- och löneomräkning
densamma som i år.
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
förs upp med 0 kronor för 2002.
I februari 1997 sålde regeringen
statens innehav av aktier i Stadshypotek
AB till Svenska Handelsbanken. Efter
försäljningen har Konungariket Sveriges
Stadshypotekskassa haft i uppgift att
förvalta en återstående obligationsskuld.
När skulden är reglerad skall kassan
likvideras. För att trygga utestående lån
finns en grundfond i form av en statlig
garantiförbindelse. Staten har åtagit sig
att svara för avgiften för denna
garantiförbindelse, och för att
synliggöra denna subvention har avgiften
förts upp som ett anslag. Avgiften
motsvarar 1 % av grundfondens storlek.
Den kvarstående upplåningen genom
Stadshypotekskassan har minskat i
snabbare takt än beräknat, vilket slagit
igenom på grundfondens och därmed också
avgiftens storlek som båda minskat
snabbt. Till följd härav har ett
anslagssparande byggts upp under flera
år, och detta anslagssparandet har bl.a.
kunnat användas för att finansiera
efterföljande års avgifter för
grundfonden.
Insatser i internationella
finansieringsinstitutioner
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6
Insatser i internationella
finansieringsinstitutioner förs upp med
oförändrat 60 miljoner kronor för 2002.
Fram t.o.m. innevarande år benämndes
detta anslag Bidrag till kapitalet i
Europeiska utvecklingsbanken. Namnbytet
motiveras av att anslaget fått ett vidgat
ändamål genom att det numera också
används för att finansiera
medlemsavgiften till Europarådets
utvecklingsbank (CEB) samt genom att det
fr.o.m. 2002 skall kunna belastas om
garantier till internationella
finansieringsinstitut behöver infrias.
Sverige skall enligt tidigare beslut
medverka i en höjning av grundkapitalet i
Europeiska utvecklingsbanken och teckna
andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av
detta belopp skall sammanlagt 22,5 %
betalas in i åtta lika stora poster
fördelade på lika många år. Varje sådan
årlig post uppgår således till 6,4
miljoner euro, eller 60 miljoner kronor.
Avsättning för garantiverksamhet
Sedan 1998 styrs den statliga
garantigivningen av nya principer.
Omläggningen genomfördes för att
kostnaderna för statens garantigivning
skulle bli synliga och för att
verksamheten långsiktigt skulle bli
finansiellt självbärande. I det nya
garantisystemet förutsätts avgifterna
täcka såväl den förväntade risken för ett
infriande av en garanti som de
administrativa kostnaderna. Tas inte full
avgift ut betraktas mellanskillnaden som
en subvention, vilken skall belasta ett
anslag på budgeten. Sådana anslagsmedel
skall liksom influtna garantiavgifter
föras till en garantireserv i
Riksgäldskontoret, och där användas för
att täcka infriandet av garantier.
Kvarstående garantier som utfärdats
enligt äldre regler - s.k. äldre
garantier - har nu invärderats i det nya
garantisystemet och avgiftsbelagts i
enlighet med de nya principerna. I två
fall med anknytning till utgiftsområdet
har regeringen ansett att full avgift
inte skall tas ut, och på tilläggsbudget
för 2001 har riksdagen därför nyligen
beslutat att föra upp ett nytt ramanslag
- Avsättning för garantiverksamhet - och
belasta det med ett belopp motsvarande
subventionsinslaget för dessa båda
åtaganden.2
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:7
Avsättning för garantiverksamhet förs upp
med 0 kr för 2002.
Premiepensionsmyndigheten
Propositionen
Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till
politikområdet, men dess verksamhet är
inte anslagsfinansierad. Sedan oktober
2000 täcks utgifterna för PPM:s
administration dels med avgifter som tas
ut från pensionsspararnas
premiepensionskonton, dels med lån i
Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov
och anläggningstillgångar. Avgiften får
högst uppgå till 0,3 % per år av de
sammanlagda tillgodohavandena på
pensionsspararnas konton.
Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 305
miljoner kronor 2002.
Ofördelat anslag
Målet för området
I budgetpropositionen redovisas inget mål
för Riksdagens revisorers verksamhet
2002.
Riksdagens revisorer
Propositionen
Riksdagens revisorer har till uppgift att
på riksdagens vägnar granska statlig
verksamhet. Riksdagsstyrelsen har
föreslagit att ramanslaget 90:1
Riksdagens revisorer skall föras upp med
27,1 miljoner kronor för 2002.
Vid beräkningen av anslaget har en pris-
och löneomräkning gjorts med 0,4 miljoner
kronor samt en slutjustering för
avtalsförsäkringar med -0,9 miljoner
kronor. Anslaget har därutöver räknats
upp med 1,2 miljoner kronor, men denna
ökning finansieras genom en lika stor
minskning av det på utgiftsområde 1
uppförda anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader.
Motionerna
Moderata samlingspartiet erinrar i motion
Fi287 om den nya fristående
revisionsmyndighet som skall bildas 2003.
De samordningsfördelar som uppnås genom
den nya organisationen gör det motiverat
att successivt trappa av anslaget till
Riksdagens revisorer. Motionärerna
föreslår därför att anslaget för 2002
minskas med 4 miljoner kronor.
Kristdemokraterna föreslår i motion
Fi276 att Riksdagens revisorers
verksamhet skall samordnas med
Riksrevisionsverkets (RRV) fr.o.m. andra
halvåret 2002. Som en följd härav
föreslår motionärerna att hälften av
revisorernas anslag skall överföras till
RRV (yrkandena 3 och 4).
Finansutskottets samlade
ställningstagande till anslagen inom
utgiftsområde 2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning omfattar utgifter för
ett antal centrala myndigheter, kostnader
för vissa garantiåtaganden samt
kapitaltillskott till ett internationellt
kreditinstitut. Dessutom ingår fr.o.m.
nästa år också utgifterna för statliga
tjänstepensioner.
Av utgiftsområdets 22 anslag fördelar
sig 21 på två politikområden. Ett anslag
- anslaget till Riksdagens revisorer -
har inte hänförts till något politik
område.
De i budgetpropositionen föreslagna
anslagen summerar sig till 8 754,4
miljoner kronor, dvs. samma nivå som
riksdagen i första steget av
budgetprocessen lagt fast som ram för
utgiftsområdet (bet. 2001/02:FiU1).
Förslag till alternativa anslagsnivåer
har framförts av Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna. Samtliga dessa alternativ
ryms inom den fastställda utgiftsramen
och innebär att de samlade utgifterna på
utgiftsområdet begränsas med alltifrån 78
till 142 miljoner kronor.
Utskottet har på de närmast föregående
sidorna redovisat hur regeringen önskar
fördela anslagen på utgiftsområdet och
vilka av oppositionspartiernas förslag
som har effekt på denna fördelning. I
motionerna föreslås alternativa nivåer
för sammanlagt 12 av utgiftsområdets 22
anslag. Utskottet övergår nu till att
redovisa sin samlade syn på
anslagsfördelningen. Prövningen inriktas
i första hand på de förslag där skilda
meningar framkommit.
Kristdemokraterna anser att
Riksrevisionsverket bör kunna öka sin
avgiftsfinansiering och att den
förestående sammanslagningen med
Riksdagens revisorer kan leda till vissa
besparingar. Partiet vill därför minska
RRV:s och RR:s anslag med sammanlagt 7,3
miljoner kronor nästa år. I motionen
anges inte vilken del av RRV:s verksamhet
som omfattas av kravet på en ökad
avgiftsfinansiering. Dessutom gäller att
RRV:s avgiftsbelagda verksamhet i stor
utsträckning avser uppdrag som genomförs
för regeringens eller andra myndigheters
räkning. Under 2000 var det mindre än
20 % av RRV:s intäkter som kom från annat
håll än staten. En ökad
avgiftsfinansiering kan därför möjligen
minska belastningen på RRV:s anslag men
ger knappast en besparing på
statsbudgeten i dess helhet.
Riksdagens samtliga partier har
enhälligt beslutat att en ny
revisionsmyndighet skall inrättas under
första halvåret 2003. Tre utredningar har
därefter tillsatts för att se över frågor
med anknytning till samgåendet, däribland
en organisationsutredning som enligt sina
direktiv skall utgå ifrån att samgåendet
mellan Riksrevisionsverket och Riksdagens
revisorer skall genomföras under första
halvåret 2003. Organisationsutredningen
skall ha slutfört sitt arbete senast den
30 november 2002. På vilken grund
Kristdemokraterna anser att man kan
tillgodoräkna sig besparingseffekter av
ett samgående redan innan
organisationsutredningen lagt fram sitt
betänkande framgår inte.
Även Centerpartiet vill minska anslaget
till Riksrevisionsverket om än med endast
2 miljoner kronor. Partiet preciserar
dock inte närmare sitt förslag.
Med hänsyn härtill finner utskottet
ingen anledning att frångå regeringens
förslag till medelsanvisning för RRV.
Kristdemokraterna föreslår att
Statskontorets anslag för nästa år skall
minskas med 16,5 miljoner kronor. Genom
att föra över delar av Statskontoret till
RRV - som i Kristdemokraternas
budgetalternativ redan fått sitt anslag
nedskuret med närmare 6 miljoner kronor -
och samordna kvarvarande delar med
Kammarkollegiet räknar Kristdemokraterna
med att kunna begränsa Statskontorets
anslag med 23 % nästa år.
Utskottet vill med anledning härav
erinra om att Statskontoret liksom
Riksrevisionsverket och
Ekonomistyrningsverket fungerar som
regeringens stabsmyndigheter.
Statskontoret svarar därvid främst för
utrednings- och utvärderingsverksamhet.
När Riksrevisionsverket om något år går
upp i den nya, fristående
revisionsmyndigheten kommer detta att få
återverkningar även på de båda övriga
stabsmyndigheternas arbetsuppgifter.
Enligt utskottets mening ter det sig
naturligt att man därvid samlat prövar
hur stabsmyndigheternas stöd till
regeringen skall vara organiserat i
framtiden. Utskottet är med hänsyn
härtill inte berett att frångå
regeringens förslag till medelsberäkning
för Statskontoret.
Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet
föreslår att Statistiska centralbyråns
anslag nästa år skall minskas med 50, 15
respektive 12 miljoner kronor. Moderata
samlingspartiet är rent generellt
kritiskt till att skattemedel i så stor
utsträckning används för att finansiera
en ökad statistikproduktion och vill
därför begränsa SCB:s uppgifter samt öka
avgiftsfinansieringen. Kristdemokraterna
föreslår att 1993/94 års statistikreform
fullföljs och att ansvaret för
statistikproduktionen i ökad utsträckning
förs över på statistikansvariga
myndigheter. Centerpartiet föreslår utan
närmare motivering att SCB:s anslag
begränsas med 12 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening fullgör SCB en
viktig uppgift genom att på ett opartiskt
sätt redovisa tillförlitlig statistik som
är ett nödvändigt underlag för statens,
kommunernas och näringslivets planering.
Utskottet finner för egen del att det i
propositionen föreslagna
medelstillskottet till SCB är väl avvägt
mot bakgrund av de krav som ställs på
SCB. Utskottet ser därför ingen anledning
att ompröva förslaget att 394,4 miljoner
kronor skall anvisas till SCB för 2002.
Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet vill helt eller delvis
begränsa anslaget till Folk- och
bostadsstatistik. Kristdemokraterna vill
minska anslaget med 30 miljoner kronor
medan Centerpartiet som är för folk- och
bostadsstatistik vill göra en
engångsindragning från anslaget på 45
miljoner kronor. De båda övriga partierna
motsätter sig helt att ett anslag förs
upp i budgeten.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och vill understryka att arbetet
med folk- och bostadsstatistik måste
läggas upp på ett sådant sätt att
individernas integritet skyddas. Inte
minst gäller det personer som av olika
skäl har berättigade behov av att gömma
sig.
Kristdemokraterna anser att
Kammarkollegiets hantering av arvs-, gåvo-
och stämpelskatt kan föras över till
Riksskatteverket och ifrågasätter om inte
en samordning med Statskontoret kan ge
ytterligare effektivitetsvinster.
Kristdemokraterna föreslår med denna
motivering att Kammarkollegiets anslag
skall minskas med en fjärdedel.
Finansutskottet avstyrker detta
förslag.
Moderata samlingspartiet samt
Kristdemokraterna föreslår att anslaget
till Nämnden för offentlig upphandling
halveras. NOU:s verksamhet är för
närvarande föremål för översyn.
Regeringen anser att inriktningen och
omfattningen av verksamheten skall vara
oförändrad i avvaktan på regeringens
ställningstagande till tillsynens
framtida organisation.
Utskottet instämmer i regeringens
bedömning och avstyrker de båda
förslagen.
Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet vill
alla avveckla Statens kvalitets- och
kompetensråd. Moderata samlingspartiet
föreslår av denna anledning att anslaget
för nästa år halveras. De båda övriga
partierna vill däremot helt avskaffa
anslaget.
Kvalitets- och kompetensrådet har till
uppgift att stimulera myndigheternas
kompetensförsörjning samt främja
kvalitetsarbetet inom förvaltningen.
Enligt utskottets mening fyller Kvalitets-
och kompetensrådet en uppgift som extern
pådrivare och idégivare i frågor som rör
kompetensförsörjningen och kvalitets
arbetet inom den statliga förvaltningen.
Kvalitets- och kompetensrådet inrättades
i början av 1999 och har således mindre
än tre års verksamhet bakom sig. Enligt
utskottets mening har rådet en viktig
uppgift att fylla, och det har inte
framkommit något som skulle ge anledning
att krympa eller avveckla rådets
verksamhet.
Kristdemokraterna föreslår att det till
Finansdepartementet knutna Ekonomiska
rådet avvecklas och att något anslag för
detta ändamål inte förs upp i budgeten.
Utskottet vill med anledning härav
erinra om att Ekonomiska rådet fungerar
som initiativtagare till forskning och
som en länk mellan Finansdepartementet
respektive Konjunkturinstitutet och den
nationalekonomiska forskningen. De
konferenser, seminarier och möten som
Ekonomiska rådet ordnar ger enligt
regeringen ett gediget underlag för den
ekonomiska politikens utformning. Rådet
har också en viktig uppgift som rådgivare
till Konjunkturinstitutet i vetenskapliga
frågor, särskilt inom området
makroekonomi, modellbyggande och
miljöekonomi. Mot bakgrunden härav är
utskottet inte berett att föreslå någon
avveckling av det ekonomiska rådet.
Kristdemokraterna och Centerpartiet
föreslår att anslaget för
Utvecklingsarbete minskas med 10 miljoner
kronor respektive avvecklas. Det
utvecklingsarbete som anslaget är avsett
att finansiera sköts enligt
Kristdemokraterna nu av t.ex. RRV och
ESV. Centerpartiet hävdar att
verksamhetsutveckling samt
utvecklingsinsatser för myndigheternas
ledning bör rymmas inom respektive
myndighets ramanslag.
Såsom framgått av den tidigare lämnade
redogörelsen är detta anslag inte avsett
för generella utvecklingsinsatser utan
används i första hand för att finansiera
det s.k. VESTA-projektet, ett brett
upplagt projekt som tillkommit för att få
till stånd ett integrerat statligt
koncernsystem för prognoser, budgetering,
resultatstyrning och
betalningsinformation. Avsikten är att
hela statsförvaltningen skall inordnas i
detta system. I projektet har de olika
partigrupperna i finansutskottet
medverkat genom en parlamentarisk
referensgrupp som knutits till projektet.
Finansutskottet har tidigare ställt sig
bakom det utvecklingsarbete som bedrivs
inom VESTA-projektets ram och finner inte
anledning att nu ompröva detta
ställningstagande. Utskottet biträder
därför regeringens förslag till
medelsberäkning på anslaget.
Centerpartiet föreslår utan närmare
motivering att anslaget till
Finansinspektionen skall minskas med 9
miljoner kronor.
Finansutskottet avstyrker detta
förslag.
Centerpartiet föreslår att anslaget för
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader
skall minskas med 10 miljoner kronor.
Motivet härför sägs vara att statsskulden
kommer att minska snabbare med
Centerpartiets förslag till inriktning av
budgetpolitiken, vilket i sin tur
begränsar utgifterna för provisioner för
kronskulden.
Utskottet vill med hänsyn härtill
erinra om att provisionskostnaderna för
kronskulden belastar utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor fr.o.m. 2001. Några
provisionskostnader finns således inte
längre uppförda bland Riksgäldskontorets
förvaltningskostnader. Detta framhöll
utskottet redan i förra årets betänkande
då Centerpartiet med samma motivering
också föreslog att anslaget för
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader
skulle begränsas.
Utskottet avstyrker därför än en gång
Centerpartiets förslag beträffande detta
anslag.
Moderata samlingspartiet föreslår att
anslaget till Riksdagens revisorer skall
minskas med 4 miljoner kronor. I avvaktan
på den förestående sammanslagningen av
Riksrevisionsverket och Riksdagens
revisorer bör Riksdagens revisorers
anslag trappas ned. Kristdemokraterna
anser att revisorernas och RRV:s
verksamhet bör samordnas fr.o.m. andra
halvåret 2002 och föreslår därför att
hälften av revisorernas anslag förs över
till RRV.
Enligt finansutskottets mening kan det
vid ett eventuellt samgående mellan RRV
och Riksdagens revisorer finnas anledning
att se över de båda myndigheternas
anslagstilldelning. Det bör dock ske
först efter det att formerna för ett
sådant samgående närmare klarlagts. Såsom
tidigare nämnts kommer den
organisationsutredning som skall se över
dessa frågor att ha slutfört sitt arbete
i november 2002, och enligt riksdagens
tidigare, enhälliga beslut skall den nya
revisionsmyndigheten bildas först under
första halvåret 2003.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
Moderata samlingspartiets och
Kristdemokraternas förslag.
Sammanfattningsvis biträder alltså
utskottet regeringens förslag till
fördelning av anslagen inom utgiftsområde
2 (punkterna 13 och 14). Samtliga motions
yrkanden som behandlas i detta sammanhang
avstyrks, dvs. motionerna Fi220 (m),
Fi260 (fp), Fi263 (c), Fi276 (kd)
yrkandena 2-4, Fi279 (m), Fi287 (m) samt
Fi294 (fp) yrkande 10 i denna del.
Statens fastighetsverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner regeringens förslag till
investeringsplan och låneram för
Fastighetsverket.
Propositionen
Statens fastighetsverk är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att
förvalta det fastighetsbestånd som
regeringen bestämmer. Verksamheten
finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
godkänna en i propositionen (avsnitt
4.14.15, punkt 8) redovisad
investeringsplan för Statens
fastighetsverk. Vidare föreslås att
Fastighetsverkets låneram i
Riksgäldskontoret för investeringar skall
vara 7 miljarder kronor även nästa år
(punkt 6).
I budgetpropositionen redovisas
följande investeringsplan för Statens
fastighetsverk.
Investeringsplan för Statens
fastighetsverk
Miljoner kronor
Anska Progn BudgeBeräk Beräk
ffat os t nat nat
t.o.m 2001 2002 2003 2004
.
2000
Inrikes 529, 218,2 357,9 357,5 199,9
4
Utrikes 20,9 20,1 18,1 15,0 10,0
Mark 8,7 23,1 12,4 6,8 3,5
Summa 559, 261,4 388,4 379,3 213,4
investering 0
ar
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet biträder regeringens förslag
till investeringsplan och låneram för
Statens fastighetsverk. Det innebär att
utskottet tillstyrker punkterna 6 och 8 i
propositionen.
Fortifikationsverket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner regeringens förslag till
investeringsplan och låneram för
Fortifikationsverket.
Propositionen
Fortifikationsverket är central
förvaltningsmyndighet med huvuduppgift
att förvalta statens försvarsfastigheter.
Verksamheten finansieras fullt ut med
avgiftsintäkter.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
godkänna en i propositionen (avsnitt
4.14.16, punkt 9) redovisad
investeringsplan för
Fortifikationsverket. Vidare föreslås att
låneramen för Fortifikationsverket i
Riksgäldskontoret nästa år skall höjas
med ca 1 miljard kronor till 5,1
miljarder kronor. Av den nya låneramen
skall 4,9 miljarder kronor få användas
för investeringar i mark, anläggningar
och lokaler samt 0,2 miljarder kronor för
investeringar i anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål (punkt 7).
I budgetpropositionen redovisas
följande investeringsplan för
Fortifikationsverket.
Investeringsplan för Fortifikationsverket
Miljoner kronor
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet biträder regeringens förslag
till investeringsplan och låneram för
Fortifikationsverket. Det innebär att
utskottet tillstyrker punkterna 7 och 9 i
propositionen.
Rörlig kredit för
Premiepensionsmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner regeringens förslag om en
rörlig kredit för
Premiepensionsmyndighetens handel med
fondandelar.
Propositionen
I propositionen (avsnitt 5.9.8) föreslås
att regeringen även för 2002 skall
bemyndigas att tilldela
Premiepensionsmyndigheten (PPM) en rörlig
kredit i Riksgäldskontoret på högst 500
miljoner kronor. Den rörliga krediten är
avsedd att tillgodose PPM:s behov av
likviditet vid handeln med fondandelar
(punkt 12). Krediten skall täcka ojämna
likviditetsflöden vid denna handel.
Regeringen har för avsikt att utvärdera
det fortsatta behovet av den särskilda
krediten.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet biträder regeringens förslag
att Premiepensionsmyndigheten beviljas en
rörlig kredit på 500 miljoner kronor i
Riksgäldskontoret även för 2002. Det
innebär att utskottet tillstyrker punkt
12 i propositionen.
Kapitalhöjning i Europarådets
utvecklingsbank
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riksdagen skall godkänna
att Sverige medverkar i en
kapitalhöjning i Europarådets
utvecklingsbank.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen skall
godkänna att Sverige medverkar i en
kapitalhöjning i Europarådets
utvecklingsbank, CEB (avsnitt 5.5.1,
punkt 10).
CEB:s styrelse fattade i november 1999
beslut om att höja bankens eget kapital
med 1 847 miljoner euro. Efter höjningen
uppgår det egna kapitalet därmed till
3 248 miljoner euro.
Enligt tidigare ordning skall 11,04 %
av bankens eget kapital utgöras av
direkta överföringar från
medlemsländerna. Resterande del täcks av
garantier som medlemsländerna har ställt
ut. Förhållandet mellan direkta
överföringar och garantiåtaganden skall
efter den beslutade kapitalhöjningen vara
oförändrat.
Avsikten är att 11,04 % av den nu
föreslagna kapitalhöjningen skall
finansieras genom en överföring från
bankens reservfond. Styrelsebeslutet
leder således inte till några
betalningsförpliktelser för
medlemsländerna, endast till ett utökat
garantiåtagande.
Sveriges kapitalandel i CEB är 2,57 %.
Skall vi efter den beslutade höjningen
behålla denna andel bör vi teckna kapital
för ytterligare 47,5 miljoner euro.
Eftersom 11,04 % härav finansieras på
annat sätt räcker det om Sverige utökar
sin garanti med 42,3 miljoner euro. Efter
kapitalhöjningen kommer i så fall det
svenska garantiåtagandet i CEB att uppgå
till 74,3 miljoner euro, motsvarande ca
686 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag. Det innebär att utskottet
tillstyrker punkt 10 i propositionen.
Tillgångshantering inom Riksgäldskontoret
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att Insättningsgarantinämnden,
Premiepensionsmyndigheten och
Kärnavfallsfonden skall ges rätt att
placera i skuldförbindelser utfärdade
av staten.
Propositionen
Insättningsgarantinämnden (IGN),
Premiepensionsmyndigheten (PPM) och
Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) har
tillsammans tillgångar på ca 60 miljarder
kronor placerade på räntebärande konto i
Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår
(avsnitt 5.8) att dessa myndigheter,
fr.o.m. den 1 juli 2002, skall ges rätt
att placera även i skuldförbindelser
utfärdade av staten (punkterna 1-5).
Riksgäldskontoret fungerar som
internbank i statsförvaltningen, vilket
innebär att myndigheter är hänvisade till
kontoret för lån av medel och för
placering av överskott. De
tillgodohavanden som Riksgäldskontoret
hanterar i detta samanhang är i de flesta
fall av begränsad omfattning.
De placeringar som IGN, PPM och KAF har
i Riksgäldskontoret är dock av en annan
karaktär. Gemensamt för dessa myndigheter
är dels att de förvaltar medel som
samlats in i särskild ordning och som är
avsatta för särskilda ändamål vid sidan
av statsbudgeten, dels att de hanterar
stora belopp. Förvaltningsansvaret av
medlen ligger antingen hos myndigheten
eller hos anlitade externa förvaltare.
Myndigheterna kan i det här avseendet
anses bedriva en långsiktig
tillgångsförvaltning.
Enligt regeringens mening är
placeringar i Riksgäldskontoret
förknippade med problem för myndigheter
med omfattande eller aktiv
tillgångshantering, främst beroende på
det sätt på vilket Riksgäldskontoret
fastställer räntor, vilket kan leda till
mindre avvikelser från rådande
marknadsräntor. Vid förvaltningen av
stora tillgångar kan även små avvikelser
från marknadsräntan få stor effekt.
Risken för fel prissättning blir särskilt
påtaglig vid reala placeringar eftersom
realobligationsmarknaden inte har samma
likviditet som den nominella marknaden.
Problemen ökar ytterligare i det fall en
myndighet avser att bedriva en aktiv
förvaltning av sina tillgångar och
utvärdera sina placeringar mot något
marknadsvärdesbaserat riktmärke.
IGN, PPM och KAF skiljer sig från
övriga myndigheter även i ett
principiellt avseende eftersom eventuella
avvikelser i Riksgäldskontorets
räntesättning i slutändan kan sägas vara
av betydelse för aktörer utanför staten.
I PPM:s fall är det exempelvis
premiepensionstagarna som gynnas eller
missgynnas av en icke marknadsmässig
avkastning på de tillfälliga
placeringarna i Riksgäldskontoret genom
högre eller lägre utbetalning av
premiepensionsmedel. I IGN:s och KAF:s
fall är det berörda finansiella institut
respektive kärnkraftsindustrin och i
sista hand elkonsumenterna som gynnas
eller missgynnas. Eventuella felaktiga
prissättningar är således inte enbart en
fråga om omfördelning eller
internprissättning inom staten.
Om IGN, PPM och KAF ges rätt att göra
placeringar även i statspapper väntas
enligt propositionen drygt 40 miljarder
kronor komma att omfördelas från
placeringar på räntebärande kontor i
Riksgäldskontoret till
statspappersmarknaden. Eftersom
placeringarna uteslutande görs i svenska
statspapper kommer omläggningen varken
att påverka den konsoliderade
bruttoskulden enligt EU:s definition
eller det finansiella sparandet, ej
heller vad som i budgetpropositionen
benämns den konsoliderade statsskulden.
Däremot kommer den okonsoliderade
statsskulden - dvs. statsskulden
redovisad enligt Riksgäldskontorets
definition - att öka med det belopp som
placeringarna omfattar. Det sammanhänger
med att Riksgäldskontorets inlåning från
myndigheter inte ingår i
statsskuldsdefinitionen medan däremot
statspapper gör det. Skillnaden mellan
konsoliderad och okonsoliderad statsskuld
skulle därmed öka från ca 3 miljarder
kronor till ca 43 miljarder kronor.
Regeringen har därför för avsikt att i
ökad utsträckning använda den
konsoliderade statsskulden som det
rättvisande måttet på fordringarna på
staten.
Förändringen kommer inledningsvis inte
att påverka statens lånebehov eller
budgetsaldot nämnvärt. Detta beror på att
Riksgäldskontorets skuld till dessa
myndigheter i allt väsentligt bilateralt
byts från en kassaskuld till en
värdepappersskuld utan att någon
kassatransaktion äger rum.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag. Det innebär att utskottet
tillstyrker punkterna 1-5 i
propositionen.
Hantering av äldre garantier till vissa
bolag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att regeringen skall bemyndigas
att ersätta de ekonomiska förpliktelser
staten har i form av
kapitaltäckningsgaranti till Statens
bostadslåneaktiebolag och
grundfondförbindelse till Statens
bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
(publ.), med tidsbegränsade garantier
till SBAB (publ.).
Propositionen
Staten har tidigare utfärdat en
grundfondförbindelse till Statens
bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
(publ.) samt en kapitaltäckningsgaranti
till Statens bostadslåneaktiebolag. För
att dessa åtaganden skall kunna hanteras
i enlighet med den nya garantimodellen
föreslår regeringen att den skall
bemyndigas att ersätta dem med
tidsbegränsade garantier till SBAB på upp
till 10 miljarder kronor (avsnitt 5.8,
punkt 11). Garantiramen skall varje år
minskas med 1 miljard kronor och alltså
vara helt avvecklad efter tio år. En
riskrelaterad avgift skall tas ut för
garantin, och enligt regeringen finns det
därför ingen anledning att anvisa något
anslag motsvarande subventionseffekten.
Utfärdande av den nya garantin medför
vidare att SBAB kan ändra koncernstruktur
utan hinder av nu gällande
kapitaltäckningsgaranti.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag. Det innebär att utskottet
tillstyrker punkt 11 i propositionen.
Finansinspektionens finansiering
Utskottets förslag i korthet
I en motion föreslås att
Finansinspektionen skall få
tillgodogöra sig avgiftsinkomster
direkt. Utskottet avstyrker motionen
eftersom förslaget strider mot
budgetlagens krav på bruttoredovisning
av offentligrättsliga avgifter.
Jämför reservation 4
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi276
yrkande 1 att man skall utreda om inte
Finansinspektionens verksamhet kan
finansieras på ett effektivare sätt.
Motionärerna anser att Finansinspektionen
som tillsynsmyndighet på sikt bör kunna
avgiftsfinansiera sin verksamhet genom
att tillåtas debitera finansinstituten
direkt för sina kostnader.
Finansutskottets ställningstagande
I propositionen tar regeringen (avsnitt
5.6.2) upp frågan om Finansinspektionens
avgiftssystem. Regeringen skriver där
följande:
Finansinspektionen tilldelas årligen ett
ramanslag över statsbudgeten. Baserat på
anslagets storlek och inbetalade
ansökningsavgifter tar inspektionen ut
en obligatorisk tillsynsavgift enligt
förordningen (1995:1116) om finansiering
av Finansinspektionens verksamhet.
Ansökningsavgifterna tas ut i enlighet
med avgiftsförordningen (1992:191) som
gäller för ett stort antal statliga
myndigheter. Avgiften för
marknadsövervakning tas ut enligt
bestämmelserna i lagen (2000:1087) om
anmälningsskyldighet för vissa innehav
av finansiella instrument.
Finansinspektionens kostnad för
prövningen av vissa ärenden överstiger
väsentligt de avgifter som inspektionen
tar ut enligt avgiftsförordningen.
Inspektionens avgifter bör därför
anpassas till aktuell kostnadsnivå och
vara skilda från avgiftsförordningens
bestämmelser. Finansinspektionen har
därför haft regeringens uppdrag att
inkomma med ett förslag om reformering
av ansökningsavgifterna. Förslaget
redovisas i rapporten Förslag till en ny
avgiftsreglering på Finansinspektionens
ansvarsområde (Fi2001/1136). Förslaget
innebär att en ny förordning utfärdas
som reglerar Finansinspektionens
avgifter vid prövning av olika ärenden
samt att aktuella bestämmelser i
anslutning till avgiftsförordningen
upphävs.
Förslaget har remissbehandlats. Av de
som besvarat remissen har samtliga
tillstyrkt förslaget eller lämnat det
utan erinran. Mot denna bakgrund avser
regeringen besluta nya avgiftsregler för
Finansinspektionen, som skall träda i
kraft från och med 2002.
Motionärerna föreslår att
Finansinspektionen på sikt skall få
debitera finansinstituten direkt för sina
kostnader. Utskottet behandlade ett
likalydande motionsyrkande i betänkande
2000/01:FiU2. På förslag från utskottet
avslog riksdagen motionen. I betänkandet
konstaterade utskottet att de avgifter
som betalas till Finansinspektionen är
offentligrättsliga avgifter. Utskottet
skrev (s. 34): "Enligt 9 § i budgetlagen
(1996:1059) skall offentligrättsliga
avgifter som beräknas av riksdagen
redovisas mot inkomsttitlar. I 17 § samma
lag föreskrivs att statens inkomster och
utgifter skall budgeteras och redovisas
brutto på statsbudgeten. Av förarbetena
till budgetlagen (prop. 1995/96:220 s.
94) framgår att det inte finns något
undantag från bruttoprincipen beträffande
inkomster som redovisas mot
inkomsttitlar. Sådana inkomster skall
därför alltid budgeteras och redovisas
brutto." Utskottet ansåg att
motionärernas förslag innebar ett avsteg
från budgetlagens krav på
bruttoredovisning. Utskottet fann ingen
anledning att frångå budgetlagens krav.
Utskottet anser inte att det har
framkommit något som föranleder utskottet
att frångå sitt tidigare
ställningstagande. Motion Fi276 (kd)
yrkande 1 avstyrks således.
Företagens uppgiftslämnande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen inte
gör något tillkännagivande om
småföretagens uppgiftslämnande inom
Intrastatsystemet eftersom detta
regleras på multilateral basis av EU:s
ministerråd.
Den i frågan väckta motionen avstyrks.
Jämför reservation 5
Motionen
I motion N345 av Ewa Thalén Finné och
Leif Carlson (m) konstateras att kravet
på importerande småföretag att lämna
statistikuppgifter inom s.k. Intrastat är
så detaljerat att det leder till
godtyckliga förenklingar av
produktbeskrivningar hos företagen. Detta
medför att statistiken inte blir korrekt.
Motionärerna anser att antalet
klassificeringar inom Intrastat måste
minska till mer generella huvudgrupper.
Detta skulle bidra till ett av huvudmålen
för företagspolitiken, nämligen att
förenkla det administrativa arbetet för
företagen och göra uppgiftslämnandet
relevant.
Utskottets ställningstagande
I och med medlemskapet i EU upphörde
möjligheten att från tulldokument hämta
statistiskt underlag för handeln med
övriga EU-länder. Inom EU har man som
ersättning utvecklat ett statistiksystem
- Intrastat - som trädde i kraft 1993 för
att i stället direkt från företagen samla
in uppgifterna om införsel och utförsel
av varor mellan medlemsländerna.
Intrastatsystemet är baserat på
grundläggande EU-förordningar som gäller
i samtliga EU-länder. Den praktiska
tillämpningen skiljer sig dock något
mellan medlemsländerna.
EU:s ministerråd har konstaterat att
information om varuhandeln mellan
medlemsländerna är väsentlig för att
kunna visa den inre marknadens
utveckling. Informationen måste baseras
på detaljerade varuuppgifter för att
kunna belysa olika sektorer av
näringslivet. I rådets förordning (EEG)
3330/91 regleras uppgiftslämnandet i
Intrastat. Bland annat skall den
åttasiffriga koden enligt den kombinerade
nomenklaturen (KN) anges för varje typ av
vara. Varje medlemsland skall månadsvis
leverera Intrastatuppgifterna på den
finaste varunivån till EU:s
statistikkontor Eurostat.
Utskottet har förståelse för att
uppgiftslämnararbetet i Intrastat är
stort och svårigheten att redovisa
tillförlitliga uppgifter fördelade på 10
500 varukoder är uppenbar. Kvaliteten i
statistiken på den finaste nivån
ifrågasätts ibland, men statistiken
efterfrågas trots det av många användare,
bl.a. inom näringslivet. Man har på EU-
nivån gjort några försök att förenkla
varunomenklaturen i Intrastat men inte
lyckats med detta. Enskilda medlemsländer
har ingen möjlighet att på nationell nivå
minska antalet klassificeringar i sin
statistikinsamling så länge EU med stöd
av förordning kräver in uppgifterna
enligt KN:s åttasiffernivå.
Enligt vad utskottet erfarit tillämpas
s.k. trösklar för att minska
uppgiftslämnarbördan för de små
företagen. De företag vilkas utförsel
eller införsel under en 12-månadersperiod
överstiger tröskelvärdet är skyldiga att
lämna uppgifter. I Sverige är
tröskelvärdet 1,5 miljoner kronor sedan
1998, vilket innebär att alla företag med
årlig införsel eller utförsel som
understiger denna tröskel slipper helt
att lämna Intrastatuppgifter.
Utskottet vill samtidigt erinra om att
Statistiska centralbyrån i olika
sammanhang föreslagit förenklingar i
Intrastat, inklusive ett helt nytt system
för statistiken. Förslagen har dock stött
på kraftigt motstånd från andra
medlemsländer.
Med det anförda avstyrker utskottet
motion N345 (m).
Generationsräkenskaper
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att det inte bör
införas några årliga
generationsräkenskaper. Den i frågan
väckta motionen avstyrks.
Motionen
I motion Fi202 av Amanda Agestav och
Magnus Jacobsson (kd) framhålls att det
är av stor vikt att samhället ständigt
ser över stödet till och inkomsterna från
olika generationer. Det är inte rimligt
att en generation får ta del av hela
kakan och efterföljande generationer får
nöja sig med de eventuella smulor som
finns kvar. Den samhällsekonomiska
målsättningen för ett hållbart system
måste vara att varje generation över en
livscykel betalar sina kostnader för de
trygghetssystem och de förmåner som
medborgare har. Motionärerna föreslår
därför riksdagen att begära hos
regeringen en årlig översyn av
generationsräkenskaperna.
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet har vid flera tillfällen
behandlat förslag om
generationsräkenskaper3. Utskottet vill
erinra om att en studie av frågor
angående generationsräkenskaper har
utförts av Konjunkturinstitutet. I
institutets rapport
Generationsräkenskaper (Ds 1995:70)
konstaterades att varje försök att
värdera hur olika generationer påverkas
av sådana faktorer som utlandsskulden,
pensionsskulden, statsskulden,
miljöskulden och den sociala skulden
stöter på stora principiella och
statistiska svårigheter. Särskild
uppmärksamhet ägnades åt den s.k.
Kotlikoffmodellen för
generationsräkenskaper, men i rapporten
redovisades också flera invändningar mot
denna modell.
Utskottet har från Finansdepartementet
inhämtat att Konjunkturinstitutets
rapport inte lett till något fortsatt
utvecklingsarbete för att skapa årliga
generationsräkenskaper i
budgetpropositionen. Det innebär
emellertid inte att frågan har förblivit
outredd. Långtidsutredningen lade
särskild vikt vid den demografiska
utvecklingens betydelse för
välfärdssystemen, tillväxten och
sysselsättningen (SOU 2000:7). I en
bilaga ägnas särskild uppmärksamhet åt
den åldrande befolkningens konsekvenser
för svensk ekonomi (bilaga 9).
Pensionsreformen har också inneburit att
generationsfrågan kommit upp till
belysning. Vidare har Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi, ESO, i
rapporten 40-talisternas uttåg (Ds
2000:13) presenterat nya demografiskt
baserade prognoser för den ekonomiska
utvecklingen i Sverige.
Ett brett underlag till diskussionen om
välfärdspolitikens förutsättningar och
dess utmaningar har också överlämnats i
Välfärdsbokslutet över 1990-talet från
Kommittén Välfärdsbokslut. I kommitténs
slutbetänkande (SOU 2001:79) ges en
utförlig beskrivning av de demografiska
utmaningarna för den svenska
socialpolitiska modellens framtida
inriktning.
Utskottet anser det viktigt att
regeringen utförligt och metodiskt
analyserar välfärdsfördelningen mellan
generationerna. I detta arbete kan
generationsräkenskaperna vara av värde.
Utskottet finner det dock inte motiverat
att man varje år behöver ta fram sådana
räkenskaper. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion Fi202 (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2
- punkt 1 (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,
Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen anvisar för budgetåret 2002
anslag inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning på
det sätt som framgår av det med
reservation 1 (m) betecknade förslaget i
den specifikation som följer efter
utskottets förslag till beslut. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Fi220 av förste vice talmannen
Anders Björck och Christel Anderberg (m),
2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp),
2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m),
2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
liksom proposition 2001/02:1
utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och
14 delvis samt avslår motionerna
2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c),
2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd)
yrkandena 2-4 och
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 10 i denna del.
Ställningstagande
Den 21 november 2001 beslöt en majoritet
i riksdagen bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att för 2002 fastställa
såväl nivå för utgiftstaket som ramar för
de olika utgiftsområdena. Beslutet
innefattade också en beräkning av
statsbudgetens inkomster för 2002 liksom
de skatteförändringar som påverkar detta
års inkomster.
För budgetåret 2002 gäller därmed att
de samlade utgifterna på utgiftsområde 2
inte får överstiga 8 754,4 miljoner
kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Moderata samlingspartiets
förslag på utgiftsområdet understiger
klart denna nivå och kan således tas upp
till behandling.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser
att anslagen inom utgiftsområde 2 bör
begränsas med sammanlagt 141,8 miljoner
kronor på det sätt som framgår av den
moderata motionen Fi287.
De ständigt höjda anslagen till
Statistiska centralbyrån (SCB) fortsätter
att öka. Statistikinsamlingen har med
åren tenderat att bli ett självändamål.
Enligt vår mening bör SCB:s uppgifter
minskas och fokuseras på väl avvägda
behov. Dessutom bör en större del av
verksamheten avgiftsfinansieras för att
öka medvetenheten om de verkliga behoven.
Vi vill dessutom inte avdela några
medel till en folk- och bostadsräkning
2005. Genom åren har vi konsekvent
avvisat den registerbaserade folk- och
bostadsräkningen eftersom det innebär en
risk för att den personliga integriteten
åsidosätts. Med registerbaserade
undersökningar följer också en risk för
"missbruk" av de uppgifter som
sammanställs utan att människor kan
påverka äktheten i de uppgifter som
lämnas. Medborgarnas möjlighet till insyn
minskar. Det är vår uppfattning att
välfärden för den enskilda människan i
större utsträckning skall bestämmas av
den enskildes val och mindre av
politikers och myndigheters behov av
kontroll över samhällsplaneringen. Det är
mot den bakgrunden som vi går emot
förslaget och anser att människors vardag
bör styras utifrån tidens egna
förutsättningar och behov och mindre
utifrån statistik. Riksdagen bör därför
besluta att inte genomföra någon folk-
och bostadsräkning 2005. Vi tillstyrker
de motioner som för fram förslag av detta
slag, däribland de båda moderata
motionerna Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl.
och Fi220 av förste vice talmannen Anders
Björck och Christel Anderberg.
Vidare anser vi att Nämnden för
offentlig upphandling bör sammanföras med
Konkurrensverket och ombildas till en ny
myndighet, Konkurrens- och
upphandlingsverket, som med större kraft
och effektivitet kan svara för en
tillfredsställande tillsynsverksamhet.
Det gör det samtidigt möjligt att minska
anslaget med 3,7 miljoner kronor.
Statens kvalitets- och kompetensråd bör
enligt vår mening avvecklas, och vidare
anser vi att anslaget till Riksdagens
revisorer bör minskas med tanke på det
förestående samgåendet med
Riksrevisionsverket.
Vi tillstyrker alltså det moderata
förslaget till anslagsfördelning för
utgiftsområde 2 som redovisas i motion
Fi287 (m) där 5 av de 22 anslag som finns
uppförda på utgiftsområdet föreslås bli
minskade med sammanlagt 141,8 miljoner
kronor enligt följande.
Vi avstyrker därmed delvis
propositionens förslag och övriga här
aktuella motioner.
Tabell. Moderata samlingspartiets förslag
till anslagsförändringar på utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
2002
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Regeri Anslag
ngens sför-
försla ändrin
g g (m)
1:6 Statistiska 394 -50
centralbyrån 439 000
1:7 Folk- och 78 -78
bostadsstatistik 000 000
1:9 Nämnden för 7 443 -3 722
offentlig
upphandling
1:10 Statens 12 -6 029
kvalitets- och 057
kompetensråd
90:1 Riksdagens 27 -4 000
revisorer 122
Summa 8 754 -141
408 751
2.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2
- punkt 1 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen anvisar för budgetåret 2002
anslag inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning på
det sätt som framgår av det med
reservation 2 (c) betecknade förslaget i
den specifikation som följer efter
utskottets förslag till beslut. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c)
liksom proposition 2001/02:1
utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och
14 delvis samt avslår motionerna
2001/02:Fi220 av förste vice talmannen
Anders Björck och Christel Anderberg (m),
2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp),
2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd)
yrkandena 2-4,
2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m),
2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
samt
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 10 i denna del.
Ställningstagande
Riksdagen har den 21 november 2001 i
första steget av budgetprocessen ställt
sig bakom regeringens, Vänsterpartiets
och Miljöpartiet de grönas budgetförslag
för år 2002. Det innebär att riksdagen
för detta år nu har låst såväl utgiftstak
som ramar för de 27 utgiftsområdena samt
fattat beslut om de skatte- och
avgiftsförändringar som skall träda i
kraft nästa år.
För budgetåret 2002 gäller därmed att
de samlade utgifterna på utgiftsområde 2
inte får överstiga 8 754,4 miljoner
kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Centerpartiets förslag på
utgiftsområdet understiger klart denna
nivå och kan således tas upp till
behandling.
Jag anser således att anslagen inom
utgiftsområde 2 bör begränsas med 107,4
miljoner kronor på det sätt som framgår
av den centerpartistiska motionen Fi263.
Anslagen för Riksrevisionsverket,
Statistiska centralbyrån och
Finansinspektionen bör alltså minskas med
2, 12 respektive 9 miljoner kronor.
Vidare bör enligt min mening Statens
kvalitets- och kompetensråd helt
avvecklas liksom anslaget för
utvecklingsarbete.
På utgiftsområdet vill Centerpartiet
också minska anslaget till
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader
liksom anslagen till Riksrevisionsverket,
Finansinspektionen och Statistiska
centralbyrån. En engångsvis indragning
från anslaget för Folk- och
bostadsstatistik bör enligt vår mening
också göras med tanke på den
anslagsreserv som byggts upp.
Av de 22 anslag som finns uppförda på
utgiftsområdet föreslår Centerpartiet i
sammandrag att 7 ändras på följande sätt.
Tabell. Centerpartiets förslag till
anslagsförändringar på utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
2002
Belopp i 1 000 kronor
Anslag Regeri Anslag
ngens sför-
försla
g ändrin
g (c)
1:2 157 -2 000
Riksrevisionsverket 268
1:6 Statistiska 394 -12
centralbyrån 439 000
1:7 Folk- och 78 -45
bostadsstatistik 000 000
1:10 Statens kvalitets- 12 -12
och kompetensråd 057 057
1:12 Utvecklingsarbete 17 -17
370 370
2:1 141 -9 000
Finansinspektionen 853
2:3 252 -10
Riksgäldskontoret: 875 000
Förvaltningskostnader
Summa 8 754 -107
408 427
3.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2
- punkt 1 (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen anvisar för budgetåret 2002
anslag inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning på
det sätt som framgår av det med
reservation 3 (fp) betecknade förslaget i
den specifikation som följer efter
utskottets förslag till beslut. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Fi220 av förste vice talmannen
Anders Björck och Christel Anderberg (m),
2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp),
2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m),
2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
delvis och
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 10 i denna del
liksom proposition 2001/02:1
utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och
14 samt avslår motionerna
2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c) och
2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd)
yrkandena 2-4.
Ställningstagande
Jag anser att den planerade folk- och
bostadsräkningen inte bör genomföras.
Folkpartiet liberalerna har hela tiden
motsatt sig planerna på en sådan
undersökning. Allt förberedelsearbete bör
omedelbart avbrytas, och
reservationsanslaget 1:7 Folk- och
bostadsstatistik bör utgå i sin helhet
och innestående
reservationsmedelsbehållningar avvecklas.
Jag föreslår alltså att riksdagen
bifaller de båda folkpartistiska
motionerna Fi260 och Fi294 yrkande 10 i
denna del.
4.Finansinspektionens finansiering -
punkt 8 (kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservation
4 om Finansinspektionens finansiering.
Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:Fi276 yrkande 1.
Ställningstagande
Finansinspektionens verksamhet är helt
avgiftsfinansierad, men inspektionen får
inte tillgodogöra sig de avgifter den tar
ut. Dessa redovisas i stället mot en
inkomsttitel på statsbudgeten och
inspektionen tilldelas ett anslag som är
lika stort som de samlade avgifterna.
Principen är därvid den att det är
Finansinspektionens samlade anslagsbehov
som styr hur stora avgifter som varje år
skall tas ut. Får inspektionen ett
resurstillskott påverkas således inte
statskassan, eftersom ett ökat ramanslag
innebär ökade avgifter för institut under
tillsyn.
Vi vill starkt ifrågasätta denna
rundgång mellan avgifter och anslag. På
sikt bör enligt vår mening
Finansinspektionen få rätt att själv
debitera finansinstituten direkt för sin
verksamhet enligt den modell som
tillämpas i Storbritannien och som även
gäller för annan statlig verksamhet.
Utvecklingen inom finansmarknaderna
ställer höga krav på alla aktörer,
inklusive Finansinspektionen. Om
inspektionen själv får förfoga över sina
intäkter kan verksamheten snabbt anpassas
till uppkomna behov när så är nödvändigt
utan att man behöver gå omvägen via
statsbudgeten.
Enligt vår mening bör regeringen utreda
om inte Finansinspektionens verksamhet
kan finansieras på ett mer effektivt sätt
än i dag. I första hand tänker vi oss att
Finansinspektionen på angivet sätt skall
frikopplas från statsbudgeten, varvid
utgiftstaket självklart får justeras ned
med ett belopp motsvarande det nuvarande
anslaget.
Vi föreslår alltså att riksdagen skall
tillkännage för regeringen som sin mening
vad vi har framfört om
Finansinspektionens finansiering. Detta
innebär att riksdagen bifaller motion
Fi276 yrkande 1.
5. Företagens uppgiftslämnande -
punkt 9 (m)
6.
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,
Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 9 borde ha följande betydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att småföretagens
uppgiftslämnande inom Intrastatsystemet
måste förenklas. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:N345.
Ställningstagande
Företag som importerar är i dag tvingade
att lämna statistikuppgifter inom det
s.k. Intrastatsystemet. Kraven på dessa
statistikuppgifter är så detaljerade att
många företag tvingas göra egna
förenklingar i beskrivningen av sina
produkter för att klara av
uppgiftslämnandet. Det är således i
praktiken inte möjligt att specificera
produkter i den grad som i dag krävs inom
Intrastat. Statistiken blir därför inte
så korrekt som det var tänkt.
Vi anser att företagens administration
av statistiklämnandet måste förenklas. Vi
föreslår därför att antalet
klassificeringar inom Intrastat minskas
till mer generella huvudgrupper som skall
utgöra tillräckligt underlag för all
sorts statistik som kan behövas. Detta
skulle bidra till ett av huvudmålen för
företagspolitiken, att förenkla det
administrativa arbetet för företagen och
göra uppgiftslämnandet relevant. Enligt
vår mening bör regeringen verka för att
denna fråga på nytt tas upp på EU-nivån.
Vi föreslår alltså att riksdagen
bifaller Moderata samlingspartiets motion
N345.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2
av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda
v).
Vår uppfattning är att den ekonomiska
expertis som regeringen anser sig behöva
bör knytas direkt till Regeringskansliet.
Forskningspengar bör ges direkt till
universiteten där också prioriteringar av
forskningsprojekt skall göras. Ekonomiska
rådet, som är knutet till
Finansdepartementet och som består av sex
nationalekonomiska forskare, är ett
avsteg från denna princip. Vi anser
därför att Ekonomiska rådet bör
avvecklas.
2.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2
av Mats Odell och Per Landgren (båda
kd).
Riksdagen har den 21 november 2001 i
första steget av budgetprocessen ställt
sig bakom regeringens, Vänsterpartiets
och Miljöpartiet de grönas budgetförslag
för år 2002. Det innebär att riksdagen
för detta år nu har låst såväl utgiftstak
som ramar för de 27 utgiftsområdena samt
fattat beslut om de skatte- och
avgiftsförändringar som skall träda i
kraft nästa år.
För budgetåret 2002 gäller därmed att
de samlade utgifterna på utgiftsområde 2
inte får överstiga 8 754,4 miljoner
kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Kristdemokraternas förslag på
utgiftsområdet understiger denna nivå och
kan således formellt tas upp till
behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första
steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan inriktning
än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till
anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag
till utgiftstak, anslagsfördelning och
skatteförändringar - bör nämligen ses som
ett sammanhållet paket där någon eller
några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning
och anser att anslagen inom utgiftsområde
2 borde ha begränsats med netto 103,7
miljoner kronor på det sätt som framgår
av den kristdemokratiska motionen Fi276.
I den föreslår vi att såväl Ekonomiska
rådet som Statens kvalitets- och
kompetensråd avvecklas. Deras uppgifter
kan ombesörjas på annat sätt. Vi vill
också omfördela Statskontorets och
Kammarkollegiets arbetsuppgifter och
räknar med att det skall minska
budgetbelastningen. Regeringens satsning
på utvecklingsarbete vill vi halvera
eftersom frågor av detta slag i dag sköts
av RRV och ESV. Även anslaget till folk-
och bostadsräkningen vill vi minska,
främst med hänsyn till att vi motsätter
oss det sätt på vilket yrkesregistret har
hanterats och ställer oss skeptiska till
omfattningen av den nu planerade
undersökningen. Statistiska centralbyråns
verksamhet bör ombildas och
statistikproduktionen bör i viss
utsträckning föras över på
statistikansvariga myndigheter. Det
minskar behovet av anslagsmedel.
Riksrevisionsverket skall enligt ett
utredningsförslag gå samman med
Riksdagens revisorer. Enligt vår mening
bör de båda myndigheternas verksamhet
samordnas redan fr.o.m. andra halvåret
2002, vilket tillsammans med en ökad
avgiftsfinansiering av RRV:s verksamhet
kan väntas begränsa medelsbehovet för RRV
och RR med sammanlagt 7 miljoner kronor.
Med tanke på den mycket omfattande
offentliga upphandling som förekommer i
Sverige har Nämnden för offentlig
upphandling alltför begränsade resurser.
Vi ökar därför anslaget till nämnden men
föreslår samtidigt att nämnden fr.o.m.
andra halvåret 2002 ombildas till en
självständig del av Konkurrensverket. Det
av oss föreslagna resurstillskottet
tillförs därför Konkurrensverket på
utgiftsområde 24 Näringsliv.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:1
Budgetpropositionen för 2002
utgiftsområde 2 föreslår regeringen4
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1537) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m.
(avsnitten 2.1 och 5.8),
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension (avsnitten 2.2 och 5.8),
3. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(2000:981) om fördelning av
socialavgifter (avsnitten 2.3 och 5.8),
4. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1571) om insättningsgaranti
(avsnitten 2.4 och 5.8),
5. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1999:158) om investerarskydd
(avsnitten 2.5 och 5.8),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen
att besluta om att Statens
fastighetsverk får ta upp lån inom en
ram av högst 7 000 000 000 kr i
Riksgäldskontoret för investeringar
m.m. i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 4.14.15),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen
att besluta om att Fortifikationsverket
får ta upp lån inom en ram av högst 5
085 000 000 kr i Riksgäldskontoret för
investeringar m.m. i enlighet med vad
regeringen förordar (avsnitt 4.14.16),
8. att riksdagen godkänner
investeringsplan för Statens
fastighetsverk i enlighet med vad
regeringen förordar (avsnitt 4.14.15),
9. att riksdagen godkänner
investeringsplan för
Fortifikationsverket i enlighet med vad
regeringen förordar (avsnitt 4.14.16),
10. att riksdagen godkänner Sveriges
medverkan i kapitalhöjning i
Europarådets utvecklingsbank (avsnitt
5.5.1),
11. att riksdagen bemyndigar regeringen
att ersätta de ekonomiska förpliktelser
staten har i form av
kapitaltäckningsgaranti till Statens
bostadslåneaktiebolag och
grundfondförbindelse till Statens
bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
(publ.), med garantier till SBAB
(publ.) intill ett belopp av 10 000 000
000 kr med löptiden 10 år (avsnitt
5.8),
12. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2002 besluta om en rörlig
kredit i Riksgäldskontoret om högst 500
000 000 kr för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av
likviditet i handeln med fondandelar
(avsnitt 5.9.8),
13. att riksdagen för budgetåret 2002
anvisar anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning,
såvitt avser anslag som står till
regeringens disposition, enligt
följande uppställning: (se yrkande 14)
14. att riksdagen för budgetåret 2002
anvisar anslag under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning,
såvitt avser anslag som är avsedda för
riksdagen eller dess myndigheter, enligt
följande uppställning:
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Ansla Regeri
gstyp ngens
försla
g
1:1 Konjunkturinstitutet (ram) 45
683
1:2 Riksrevisionsverket (ram) 157
268
1:3 Ekonomistyrningsverket (ram) 60
006
1:4 Statskontoret (ram) 71
470
1:5 Täckning av (ram) 420
merkostnader för lokaler
1:6 Statistiska (ram) 394
centralbyrån 439
1:7 Folk- och (res. 78
bostadsstatistik5 ) 000
1:8 Kammarkollegiet (ram) 26
914
1:9 Nämnden för offentlig (ram) 7 443
upphandling
1:10 Statens kvalitets- och (ram) 12
kompetensråd 057
1:11 Ekonomiska rådet (ram) 2 285
1:12 Utvecklingsarbete (ram) 17
370
1:13 Arbetsgivarpolitiska (ram) 2 458
frågor6
1:14 Statliga (ram) 7 381
tjänstepensioner m.m. 000
2:1 Finansinspektionen (ram) 141
853
2:2 (ram) 8 224
Insättningsgarantinämnden
2:3 Riksgäldskontoret: (ram) 252
Förvaltningskostnader 875
2:4 Bokföringsnämnden (ram) 7 521
2:5 Avgift för (ram) 0
Stadshypotekskassans
grundfond
2:6 Insatser i (ram) 60
internationella 000
finansieringsinstitutioner7
2:7 Avsättning för (ram) 0
garantiverksamhet
90:1 Riksdagens revisorer8 (ram) 27
122
Summa 8 754
408
Motioner från allmänna motionstiden
I detta sammanhang behandlar utskottet
nedan uppräknade motioner i vilka
föreslås att riksdagen fattar följande
beslut.
2001/02:Fi202 av Amanda Agestav och
Magnus Jacobsson (kd)
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
att regeringen i samband med
budgetpropositionen varje år bör
presentera generationsräkenskaper.
2001/02:Fi220 av förste vice talman
Anders Björck och Christel Anderberg (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Statistiska centralbyrån skall
lägga ned folk- och bostadsräkningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Lantmäteriet skall lägga ned det
riksomfattande lägenhetsregistret.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Statistiska centralbyrån skall
lägga ned yrkesregistret.
2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stopp för planering av folk- och
bostadsräkningen.
2. Riksdagen anvisar till 1:7 Folk- och
bostadsstatistik för budgetåret 2002
78 000 000 kr mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 0 kr.
2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 2
samhällsekonomi och finansförvaltning:
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Regerin Anslagsfö
gens r-
förslag
ändring
(c)
1:2 157 -2 000
Riksrevisionsverket 268
1:6 Statistiska 394 -12 000
centralbyrån 439
1:7 Folk- och 78 000 -45 000
bostadsstatistik
1:10 Statens kvalitets- 12 057 -12 057
och kompetensråd
1:12 Utvecklingsarbete 17 370 -17 370
2:1 Finansinspektionen 141 -9 000
853
2:3 Riksgäldskontoret: 252 -10 000
Förvaltningskostnader 875
Summa 8 754 -107 427
408
2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till ändring av Finans
inspektionens möjligheter till en
effektivare finansiering av sin
verksamhet i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Nämnden för offentlig upphandling
skall samordnas med Konkurrensverket
fr.o.m. andra halvåret 2002.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Riksdagens revisorers verksamhet
skall samordnas med Riksrevisionsverket
fr.o.m. andra halvåret 2002.
4. Riksdagen beslutar att för budgetåret
2002 anvisa anslagen under utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag enligt uppställning:
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Regering Anslagsf
ens ör-
förslag ändring
(kd)
1:2 157 300 +5 700
Riksrevisionsverket9
1:4 Statskontoret10 71 500 -16 500
1:6 Statistiska 394 400 -15 000
centralbyrån
1:7 Folk- och 78 000 -30 000
bostadsstatistik
1:8 Kammarkollegiet11 26 900 -6 900
1:9 Nämnden för 7 400 -3 700
offentlig upphandling12
1:10 Statens kvalitets- 12 100 -12 100
och kompetensråd
1:11 Ekonomiska rådet 2 300 -2 300
1:12 Utvecklingsarbete 17 400 -10 000
90.1 Riksdagens 27 100 -13 000
revisorer
Summa 8 754 -103 800
400
2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m):
Riksdagen beslutar att inte genomföra
folk- och bostadsräkning (FoB) 2005.
2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m):
Riksdagen beslutar att för budgetåret
2002 anvisa anslagen under utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
med följande förändringar i förhållande
till regeringens förslag i enlighet med
vad som anförs i motionen.
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Regeringe Anslagsf
ns ör-
förslag ändring
(m)
1:6 Statistiska 394 439 -50 000
centralbyrån
1:7 Folk- och 78 000 -78 000
bostadsstatistik
1:9 Nämnden för 7 443 -3 722
offentlig upphandling
1:10 Statens kvalitets- 12 057 -6 029
och kompetensråd
90:1 Riksdagens 27 122 -4 000
revisorer
Summa 8 754 408 -141 751
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):
10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002
anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning och
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna enligt uppställningen i bilaga
2 (i denna del).
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Regeringe Anslagsf
ns ör-
förslag ändring
(fp)
1:7 Folk- och 78 000 -78 000
bostadsstatistik
Summa 8 754 408 -78 000
2001/02:N345 av Ewa Thalén Finné och Leif
Carlson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
förenklingar för småföretagare vad gäller
lämnandet av statistik.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m.
Härigenom föreskrivs att 7 a § lagen
(1992:1537) om finansiering av fram-tida
utgifter för använt kärnbränsle m.m.13
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 a §
Kärnavfallsfondens Kärnavfallsfondens
medel skall medel skall
placeras på konto i placeras på
Riksgäldskontoret. räntebärande konto
i Riksgäldskontoret
eller i
skuldförbindelser
utfärdade av
staten.
Medlen i Kärnavfallsfonden skall
förvaltas så att kraven på en god avkast-
ning och en tillfredsställande
betalningsberedskap tillgodoses.
Avkastningen på fondens medel skall
läggas till kapitalet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2002.
2 Förslag till lag om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 och 2
§§ samt 14 kap. 3 och 4 §§ lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
1 §14
Premiepensionsmynd Premiepensionsmynd
igheten skall igheten skall
ansvara för ansvara för
förvaltningen av de förvaltningen av de
av-giftsmedel som av-giftsmedel som
enligt 6 § lagen enligt 6 § lagen
(2000:981) om (2000:981) om
fördelning av fördelning av
socialavgifter socialavgifter och
skall placeras på 8 § lagen
konto hos (1998:676) om
Riksgäldskontoret statlig
till dess att de ålderspensionsavgif
förs över enligt 2 t skall föras till
§ till annan Riksgäldskontoret,
förvaltning. till dess att
Myndigheten skall medlen förs över
träffa avtal med enligt 2 § till
kontoret om annan förvaltning.
förräntning och Medlen skall under
andra villkor för den tillfälliga
placeringen av förvaltningen av
medlen. Myndigheten Premiepensionsmyndi
skall sträva efter gheten vara
att med ett lågt placerade på
risktagande och med räntebärande konto
hänsyn till kravet i Riksgäldskontoret
på eller i
betalningsberedskap skuldförbindelser
uppnå så god utfärdade av
avkastning på staten.
medlen som möjligt. Premiepensionsmyndi
gheten skall sträva
efter att med ett
lågt risktagande
och med hänsyn till
kravet på
betalningsberedskap
uppnå så god
avkastning på
medlen som möjligt.
Avkastningen skall fördelas mellan
pensionsspararna i förhållande till stor-
leken av vars och ens fastställda
pensionsrätt.
2 §15
När pensionsrätt När pensionsrätt
för premiepension för premiepension
för en för en
pensionssparare har pensionssparare har
fastställts, skall fastställts, skall
Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi
gheten föra över gheten föra över
medel som motsvarar medel som motsvarar
pensionsrätten samt pensionsrätten samt
avkastningen enligt avkastningen enligt
1 § andra stycket 1 § andra stycket
från till förvaltning i
Riksgäldskontoret
till förvaltning i
1. värdepappersfonder eller
utländska fondföretag som avses i 3 §,
eller
2.
3. Premiesparfonden eller
Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde
AP-fonden enligt lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
4.
Om pensionsspararen har tagit ut
premiepension i form av livränta enligt
9 kap. 2 § skall medlen i stället föras
över till Premiepensionsmyndighetens liv-
ränteverksamhet.
14 kap.
3 §16
Om ett beslut Om ett beslut
innebär att innebär att
fastställd fastställd
pensionsrätt för pensionsrätt för
premiepension har premiepension har
höjts, skall höjts, skall
Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi
gheten föra över gheten föra över
medel som motsvarar medel som motsvarar
det uppräknade det uppräknade
beloppet enligt 2 § beloppet enligt 2 §
från den från den
tillfälliga tillfälliga
förvaltningen hos förvaltningen
Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 §
till fonder på det till fonder på det
sätt som anges i 8 sätt som anges i 8
kap. 4 § tredje kap. 4 § tredje
stycket. Om stycket. Om
pensionsspararen pensionsspararen
har börjat ta ut har börjat ta ut
premiepension i premiepension i
form av livränta form av livränta
enligt 9 kap. 2 §, enlig 9 kap. 2 §,
skall beloppet i skall beloppet i
stället föras över stället föras över
till till
Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi
ghetens ghetens
livränteverksamhet. livränteverksamhet.
4 §
Om ett beslut Om ett beslut
innebär att innebär att
fastställd fastställd
pensionsrätt för pensionsrätt för
premiepension har premiepension har
sänkts, skall sänkts, skall
Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi
gheten föra över gheten föra över
medel som motsvarar medel som motsvarar
det uppräknade det uppräknade
beloppet enligt 2 § beloppet enligt 2 §
till den till den
tillfälliga tillfälliga
förvaltningen hos förvaltningen
Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 §
från den eller de från den eller de
fonder i vilka fonder i vilka
medel har placerats medel har placerats
för för
pensionsspararens pensionsspararens
räkning. Fonderna räkning. Fonderna
skall tas i anspråk skall tas i anspråk
i förhållande till i förhållande till
värdet av innehavet värdet av innehavet
i varje fond. Har i varje fond. Har
pensionsspararen pensionsspararen
tagit ut tagit ut
premiepension i premiepension i
form av livränta form av livränta
enligt 9 kap. enligt 9 kap. 2 §,
skall beloppet i
2 §, skall beloppet stället betalas av
i stället betalas Premiepensionsmyndi
av gheten med
Premiepensionsmyndi omräkning av
gheten med fastställda
omräkning av livräntebelopp.
fastställda
livräntebelopp.
Om beloppet inte täcks av
tillgodohavandet på pensionsspararens
premie-pensionskonto, skall det
resterande beloppet återkrävas av
spararen om sänk-ningen av pensionsrätten
beror på att den pensionsgrundande
inkomsten av annat förvärvsarbete har
sänkts eller på att pensionsrätt inte
borde ha tillgodo-räknats till följd av
bestämmelserna i 4 kap. 4 § om bristande
eller underlåten avgiftsbetalning. I
andra fall skall det resterande beloppet
återkrävas endast om pensionsspararen
genom att lämna oriktiga uppgifter eller
genom att un-derlåta att fullgöra en
uppgifts- eller anmälningsskyldighet har
orsakat att pensionsrätt för
premiepension har fastställts felaktigt
eller med ett för högt belopp.
Om det finns särskilda skäl får
Premiepensionsmyndigheten helt eller del-
vis efterge krav på återbetalning enligt
andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2002.
3 Förslag till lag om ändring i
lagen (2000:981) om fördelning av
socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen
(2000:981) om fördelning av
socialavgifter skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt bet. Föreslagen lydelse
2001/02:SfU5
6 §
Den andel av influtna
ålderspensionsavgifter som beräknas
utgöra avgifter för inkomster som
överstiger 8,07 gånger det för året
gällande inkomstbasbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension skall föras till staten.
Den andel av Den andel av
avgifterna som avgifterna som
beräknas motsvara beräknas motsvara
pensionsrätt för pensionsrätt för
premiepension för premiepension för
samma år skall samma år skall
föras till föras till
Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret
för tillfällig för tillfällig
förvaltning. förvaltning enligt
8 kap. 1 § första
stycket lagen
(1998:674) om
inkomstgrundad
ålderspension.
Återstoden av avgifterna skall föras till
Första-Fjärde AP-fonderna för för-
valtning enligt lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2002.
4 Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen
(1995:1571) om insättningsgaranti skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Nämnden skall Nämnden skall,
placera inbetalda sedan nämndens
avgifter på ett förvaltningskostnad
räntebärande konto er för garantin har
i Riksgäldskontoret räknats av, placera
sedan nämndens inbetalda avgifter
förvaltningskostnad på räntebärande
er för garantin har konto i
räknats av. Riksgäldskontoret
eller i
skuldförbindelser
utfärdade av
staten.
I den utsträckning behållna avgiftsmedel
inte räcker till för att betala ut er-
sättningar får nämnden låna medel i
Riksgäldskontoret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2002.
5 Förslag till lag om ändring i
lagen (1999:158) om investerarskydd
Härigenom föreskrivs att 31 § lagen
(1999:158) om investerarskydd skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 §
Avgifter och andra Avgifter och andra
medel som In- medel som In-
sättningsgarantinäm sättningsgarantinäm
nden förvaltar nden förvaltar
skall placeras på skall placeras på
räntebärande konto räntebärande konto
i i Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret. eller i
Medlen får endast skuldförbindelser
användas för utfärdade av
utbetalning av staten. Medlen får
ersättning enligt endast användas för
denna lag samt för utbetalning av
att täcka kostnader ersättning enligt
för denna lag samt för
tillhandahållande att täcka kostnader
av för
investerarskyddet tillhandahållande
och nämndens av
administrationskost investerarskyddet
nader för skyddet. och nämndens
administrationskost
Om de medel som nader för skyddet.
finns på konto hos
Riksgäldskontoret Om medlen inte
inte räcker till räcker till för att
för att betala ut betala ut
ersättningar eller ersättningar eller
om ersättningar om ersättningar
inte kan betalas på inte kan betalas på
annat sätt, får annat sätt, får
Insättningsgarantin Insättningsgarantin
ämnden låna medel i ämnden låna medel i
Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
_______________________________
1 Statens styrning och
resultatuppföljning av
Finansinspektionens verksamhet (URD
2000/01:2) som finns redovisad som en
bilaga till betänkandet 2000/01:FiU2.
2 De garantiåtaganden för vilka full
avgift inte skall tas ut avser dels
Venantius AB, dels Sverige Hus i Sankt
Petersburg, eller A/O Dom Shvetsii. Se
vidare budgetpropositionen (prop.
2001/02:1), Reviderad finansplan avsnitt
9.3.2, samt utg.omr. 2 avsnitt 5.8.
3 Se betänkandena 1993/94:FiU15,
1994/95:FiU13 och 2000/01:FiU2.
4 Förslag 14 framläggs av
riksdagsstyrelsen.
5 Tidigare benämnt Folk- och
bostadsräkning.
6 Tidigare benämnt Stabsuppgifter vid
arbetsgivarverket.
7 Tidigare benämnt Bidrag till kapitalet
i Europeiska utvecklingsbanken.
8 Anslag avsett för riksdagen eller dess
myndigheter.
9 RRV:s verksamhet föreslås slås samman
och samordnas med Riksdagens revisorers
fr.o.m. andra halvåret 2002. Av
Riksdagens revisorers anslag överförs 13
miljoner kronor 2002 (halva
verksamheten), 27,8 miljoner kronor 2003
och 28,3 miljoner kronor 2004 till RRV.
10 Statskontorets verksamhet föreslås
samordnas med Kammarkollegiet.
11 Kammarkollegiets verksamhet föreslås
samordnas med Statskontorets.
12 NOU:s verksamhet föreslås slås samman
och samordnas med Konkurrensverkets
fr.o.m. andra halvåret 2002. Vi ökar
anslagen jämfört med regeringen med 2,6
miljoner kronor 2002, 4,9 miljoner kronor
2003 och 7,2 miljoner kronor 2004. Av
detta överförs 6,3 miljoner kronor 2002
(halva verksamheten), 12,5 miljoner
kronor 2003 och 15 miljoner kronor 2004
till Konkurrensverket.
13 Lagen omtryckt 1995:1544.
14 Senaste lydelse 2000:986.
15 Senaste lydelse 2000:197.
16 Senaste lydelse 1999:390.