Finansutskottets betänkande
2001/02:FIU17

Förändringar i kommunkontosystemet(prop. 2001/02:112)


Sammanfattning

I  betänkandet behandlas dels regeringens
förslag       om       en       förändrad
finansieringsmodell                   för
kommunkontosystemet, dels förslag om ökad
kontroll      av      systemet.      Från
kommunkontosystemet             utbetalas
ersättningar som kompenserar kommuner och
landsting  för ingående mervärdesskatt  i
icke  skattepliktig verksamhet.  Systemet
finansieras   genom  att   kommuner   och
landsting betalar avgifter som är avsedda
att   täcka   uttagen.   Den   föreslagna
finansieringsmodellen     innebär     att
avgifterna  som  kommuner  och  landsting
betalar  avskaffas  och  att  uttagen  ur
systemet    sker    från   statsbudgetens
inkomstsida.  I samband med  omläggningen
kommer  de  generella  statsbidragen  att
justeras  ned  motsvarande  den   slopade
avgiften.  Utskottet gör  en  precisering
angående principerna för finansiering  av
framtida    ökningar   av   uttagen    ur
kommunkontosystemet.   Utvecklingen    av
uttagens  omfattning kommer framöver  att
vägas  in  som  en faktor  i  den  årliga
bedömningen av de generella statsbidragen
till kommuner och landsting.
I     betänkandet     föreslås     vissa
bestämmelser  som  möjliggör  kontroll  i
systemet.  Riksskatteverket får förelägga
kommuner   och   landsting   att    lämna
uppgifter  för  kontroll av  rätten  till
ersättning. Om uppgifterna i  en  ansökan
om  ersättning behöver kontrolleras genom
en   avstämning  mot  räkenskaperna,  får
Riksskatteverket   komma   överens    med
kommunen  eller  landstinget  om  att  en
sådan  kontroll  skall göras  vid  besök.
Kommuner  och  landsting skall  lämna  en
årsuppgift   efter  utgången   av   varje
kalenderår.  Riksskatteverket  skall   få
möjlighet att göra revision hos en kommun
eller ett landsting. Vidare föreslås  att
omprövning av ersättningsbeslut  får  ske
inom  tre år. Regler om överklagande till
allmän     förvaltningsdomstol    införs.
Slutligen  föreslås regler  om  kostnads-
och  intäktsränta  med en  räntesats  som
motsvarar           basräntan           i
skattebetalningslagen (1997:483).
De  nya bestämmelserna föreslås träda  i
kraft den 1 januari 2003.
Utskottet  ställer sig bakom regeringens
förslag. I betänkandet behandlas också  3
motioner med sammanlagt 6 motionsyrkanden
som     väckts    med    anledning     av
propositionen.  Därutöver behandlas  även
ett   motionsyrkande   som   väckts   med
anledning    av   regeringens   skrivelse
2001/02:102 Utvecklingen i den  kommunala
sektorn.   Utskottet  avstyrker  samtliga
motionsyrkanden.
I betänkandet finns fyra reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.       Förändrad finansiering av
kommunkontosystemet

Riksdagen    godkänner    regeringens
förslag    om   riktlinjer    för    ny
finansiering   av  kommunkontosystemet.
Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2001/02:112 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2.       Åtgärder för förbättrad
kontroll

Riksdagen  antar regeringens  förslag
till    lag   om   ändring   i    lagen
(1995:1518)   om  mervärdesskattekonton
för  kommuner  och  landsting,  lag  om
ändring i lagen (2002:38) om ändring  i
lagen          (1995:1518)           om
mervärdesskattekonton för kommuner  och
landsting,  lag  om  ändring  i   lagen
(1965:269)  med särskilda  bestämmelser
om    kommuns   och   annan   menighets
utdebitering  av skatt, m.m.  samt  lag
om   ändring   i  skattebetalningslagen
(1997:483).  Därmed bifaller  riksdagen
proposition    2001/02:112    yrkandena
2.1–2.4.

3.       Finansiering av
kontrollåtgärderna

Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi25  av  Rolf  Kenneryd  m.fl.
(c) yrkande 2.
Reservation 2 (kd, c)

4.       Förenkling av
administration och kontroll

Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi25  av  Rolf  Kenneryd  m.fl.
(c) yrkande 3.
Reservation 3 (c)

5.       Konkurrensneutralitet

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi23  av  Per  Landgren   m.fl.
(kd),
2001/02:Fi24  av Gunnar  Hökmark  m.fl.
(m),
2001/02:Fi25  av  Rolf  Kenneryd  m.fl.
(c) yrkande 1 samt
2001/02:Fi48  av Karin  Pilsäter   m.fl.
(fp) yrkande 12.
Reservation 4 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 16 maj 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande   ledamöter  har   deltagit   i
beslutet:  Jan Bergqvist (s), Mats  Odell
(kd),    Gunnar   Hökmark   (m),    Bengt
Silfverstrand  (s),  Lisbet  Calner  (s),
Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Anna  Åkerhielm (m), Carin Lundberg  (s),
Kjell  Nordström (s), Siv Holma (v),  Per
Landgren  (kd), Gunnar Axén  (m),  Yvonne
Ruwaida  (mp), Karin Pilsäter (fp),  Lars
Bäckström (v) och Agne Hansson (c).
2001/02
FiU17

Redogörelse för ärendet



Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 26 oktober  2000
att   tillsätta   en   arbetsgrupp   inom
Finansdepartementet med  uppgift  att  se
över  kommunkontosystemet. Arbetsgruppens
uppdrag bestod i att analysera och belysa
frågan  om  finansieringen  av  systemet,
belysa  de omfördelningseffekter systemet
ger   upphov  till  samt  att   ta   fram
alternativa  modeller  för  att   hantera
frågan   om  återbetalning  av   ingående
mervärdesskatt. Arbetsgruppen överlämnade
i  maj  2001 rapporten Finansieringen  av
Kommunkontosystemet  –  en  översyn   (Ds
2001:30).  Rapporten har remissbehandlats
och  det hölls ett remissmöte den 1  juni
2001.
Den   21   december   2000   bemyndigade
regeringen det statsråd som ansvarar  för
frågor  om kommunal ekonomi att tillkalla
en  särskild  utredare  med  uppgift  att
utreda  frågan om kontroll och omprövning
av     beslut     om    utbetalning     i
kommunkontosystemet.    Med    stöd    av
bemyndigandet förordnades  samma  dag  en
särskild    utredare.   I    juni    2001
överlämnade     utredaren     betänkandet
Kontroll   i   kommunkontosystemet   (SOU
2001:50).         Betänkandet         har
remissbehandlats.
Förslagen  i  propositionen  har  tagits
fram  i  samråd  med  Vänsterpartiet  och
Miljöpartiet.
Under  beredningen har  två  skrivelser,
en  från  Kommun- och Landstingsförbunden
samt  en  från  Västerås  och  Eskilstuna
kommuner, inkommit till utskottet.

Remiss till Lagrådet

De   föreslagna  nya  bestämmelserna   om
överklagande   i  lagen  (1995:1518)   om
mervärdesskattekonton  för  kommuner  och
landsting   och  om  efterbeskattning   i
skattebetalningslagen (1997:483)  tillhör
det  område  som normalt bör granskas  av
Lagrådet.   I  den  först  nämnda   lagen
föreslås   bl.a.  att  prövningstillstånd
krävs för att kammarrätten skall få pröva
beslut    av    länsrätten.    Krav    på
prövningstillstånd är  numera  huvudregel
vid    överklagande   hos   kammarrätten.
Bestämmelsen  är av så enkel beskaffenhet
att   Lagrådets  hörande   skulle   sakna
betydelse. Detsamma gäller den föreslagna
ändringen i skattebetalningslagen.
Förslagen i motionerna återges i  bilaga
1.
Lagförslagen fogas till betänkandet  som
bilaga 2.
Utskottets överväganden



1. Förändrad finansiering av
kommunkontosystemet

Utskottets förslag i korthet
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag    i   proposition   2001/02:112
yrkande  1 om förändrad finansiering  av
kommuners och landstings ersättning  för
mervärdesskatt   i  icke   skattepliktig
verksamhet.   Förslaget   innebär    att
ersättningen        redovisas         på
statsbudgetens   inkomstsida   samtidigt
som     de    generella    statsbidragen
reduceras.
Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Regeringen pekar i propositionen  på  att
dagens   kommunkontosystem  har  brister.
Systemet     medför    vissa     oönskade
omfördelningseffekter mellan kommuner och
mellan   landsting.  Riksrevisionsverkets
kartläggning  av  omfördelningseffekterna
av   systemet   (RRV  2001:6)  visar  att
kommunkontosystemet  av  allt  att   döma
föranleder  en systematisk och långsiktig
omfördelning  av  medel mellan  kommuner.
Avgiften till systemet försämrar dessutom
kommunernas    planeringsförutsättningar.
Den  avgift  som kommuner  och  landsting
betalar till systemet fastställs  av  RSV
senast  den  10  september.  Om  avgiften
avviker  från  den förväntade  kan  detta
innebära att omprioriteringar måste göras
i  ett  sent  skede  av  budgetprocessen.
Avgiften sätts utifrån en prognos över de
totala  uttagen ur systemet,  vilket  gör
det  svårt  att undvika att  över-  eller
underskott  uppstår. Den  sista  december
2000  skrev  staten  av  en  fordran   på
kommunsektorn  på 3,8 mdkr  som  uppstått
genom  att  avgifterna under  en  rad  år
varit lägre än uttagen.
Syftet  med kommunkontosystemet  är  att
åstadkomma    konkurrensneutralitet     i
kommunernas och landstingens  val  mellan
entreprenad och egen regi inom verksamhet
som    inte    medför    skattskyldighet.
Regeringen  konstaterar  i  propositionen
att  systemet löser de flesta,  men  inte
alla,       problem       med       denna
konkurrensneutralitet.
Regeringen  föreslår nu att  kommunernas
och  landstingens ersättning för ingående
moms   i  icke  skattepliktig  verksamhet
redovisas  på statsbudgetens inkomstsida.
Detta innebär att ersättningarna hanteras
på   motsvarande  sätt   som   inom   det
ordinarie   momssystemet.  Avgiften   som
kommuner   och  landsting  betalar   till
systemet  föreslås  avskaffas.  Förslaget
innebär  att  problemen  för  kommunernas
budgetarbete med sena besked om  avgiften
försvinner,  liksom problemen  med  över-
och  underskott  i systemet.  Beträffande
omfördelningseffekterna           skriver
regeringen  att  problemen  med  att  nya
sådana effekter uppstår försvinner  genom
den föreslagna finansieringen.
För   att   finansiera  den   avskaffade
momsavgiften  föreslås att det  generella
statsbidraget  sänks. Utgångspunkten  för
den  föreslagna finansieringsmodellen  är
att kostnaderna för mervärdesskatt i icke
skattepliktig verksamhet även i framtiden
skall bäras av kommuner och landsting.
Utgångspunkten   för    sänkningen    av
statsbidragen är att den skall baseras på
kostnadsnivån för uttagen föregående  år.
Detta  enligt samma princip som  användes
när    systemet   infördes   1996,    och
statsbidragen  höjdes  med  23  miljarder
kronor.
Regeringen       avser       att       i
budgetpropositionen för 2003  föreslå  en
preliminär  sänkning baserad på  avgiften
för   2002  vilken  uppgår  till  ca   31
miljarder  kronor.  I  samband  med   att
kommunkontosystemet infördes 1996 gjordes
en  uppjustering av statsbidraget baserat
på  kostnadsnivån på uttagen åren  innan.
Den  preliminära justering som kommer att
föreslås  i budgetpropositionen för  2003
skall  göras  enligt samma princip,  dvs.
sänkningen  av statsbidragen  kommer  att
baseras på avgiften för 2002. I början av
2003 finns de definitiva beloppen och  en
slutreglering    kan    då    göras    av
statsbidragen för 2004.
Kommuner  och  landsting  skall   enligt
propositionen  som princip även  framöver
bära   kostnaderna  för   moms   i   icke
skattepliktig  verksamhet.   Omläggningen
innebär   dock  att  eventuella  framtida
volymökningar  inom systemet  leder  till
minskade inkomster för staten, i  stället
för    som   nu   ökade   avgifter    för
kommunsektorn.  För  att  principen   att
kostnaderna  för  mervärdesskatt  i  icke
skattepliktig verksamhet skall  bäras  av
kommuner   och   landsting   inte   skall
urholkas  i  takt  med  stigande   volym,
kommer   utvecklingen   av   uttagen   ur
systemet  att  vägas  in  i  den   årliga
bedömningen      av     de      generella
statsbidragen.
Regeringen kommer också att föreslå  att
utgiftstaket  sänks  genom   en   teknisk
justering  med  ett belopp som  motsvarar
sänkningen av statsbidraget.

Finansutskottets ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen en ny
finansieringsmodell för  kommunernas  och
landstingens kostnader för mervärdesskatt
i icke skattepliktig verksamhet.
Enligt finansutskottets bedömning  leder
propositionens  förslag  till  väsentliga
förbättringar. Genom att de avgifter  som
kommuner  och landsting betalar  in  till
systemet      tas     bort     förbättras
planeringsförutsättningarna  för  sektorn
avsevärt. Genom att avgifterna  tas  bort
försvinner  också problemet med  att  nya
omfördelningseffekter uppstår.
I  det  nya systemet kommer en eventuell
fortsättning    av    volymökningen     i
kommunkontosystemet  att  leda  till   en
inkomstminskning för staten i stället för
en   avgiftsökning   för   kommunsektorn.
Regeringen  har  i propositionen  angivit
att  utgångspunkten  för  den  föreslagna
finansieringsmodellen är att  kostnaderna
för  mervärdesskatt i icke  skattepliktig
verksamhet  även i framtiden skall  bäras
av kommuner och landsting. Regeringen har
därför också föreslagit att statsbidragen
preliminärt  skall  räknas  ned  med   31
miljarder kronor för 2003.
Utskottet  kan  ställa sig  bakom  denna
nedräkning av statsbidragen för 2003  med
31  miljarder kronor. När det gäller  det
inkomstbortfall  för  staten  som  skulle
följa av framtida ökningar av uttagen  ur
systemet    vill   utskottet   emellertid
framhålla  att  det  inte  kan  vara   en
utgångspunkt    för   fastställande    av
statsbidragen  att detta  inkomstbortfall
skall   finansieras   av   kommuner   och
landsting   genom   en   reducering    av
statsbidragen.
Utskottet  vill i stället framhålla  att
huvudprincipen  enligt  propositionen  är
att   det   skall  införas   en   statlig
finansiering    av   kommunkontosystemet,
vilket  innebär att uttagen från systemet
sker över statsbudgetens inkomstsida.
Utskottet   konstaterar  dock  samtidigt
att staten har ett berättigat intresse av
att   göra  samlade  bedömningar  av  det
samhällsekonomiska   utrymmet   för   den
kommunala  konsumtionen.  Vid  eventuella
framtida  ökningar av uttagen ur systemet
till   följd   av   volymförändringar   i
kommunkontosystemet   bör   behovet    av
förändrade statsbidrag därför ses  i  ett
större sammanhang och ingå som en del  av
en   helhetsbedömning  av  kommunsektorns
behov  av  statsbidrag.  Ökade  uttag  ur
kommunkontosystemet kan  därvid  vara  en
återhållande  faktor  för  statsbidragens
utveckling.  I  en  helhetsbedömning  bör
hänsyn    även   tas   till    eventuella
omfördelningseffekter mellan kommuner och
mellan landsting.
Utskottet  anser  att  redovisningen  av
beräkningen av de generella statsbidragen
bör  göras  på  ett sådant sätt  att  det
klart framgår hur statsbidragen påverkats
av        förändrade       uttag       ur
kommunkontosystemet.  Därmed   blir   det
också  möjligt för riksdagen  att  bedöma
hur kostnaderna för mervärdesskatt i icke
skattepliktig  verksamhet  bör   fördelas
mellan kommunsektorn och staten.
Med  den precisering som utskottet  ovan
gjort     angående    principerna     för
finansieringen  av framtida  ökningar  av
uttagen  ur kommunkontosystemet  och  med
understrykande  av att huvudprincipen  är
en      statlig      finansiering      av
kommunkontosystemet tillstyrker utskottet
regeringens  förslag till nya  riktlinjer
för  finansiering av kommunkontosystemet.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1  i
proposition       2001/02:112,       dvs.
propositionens första dels-sats.

2. Åtgärder för förbättrad kontroll

Utskottets förslag i korthet
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag  om  att förbättra möjligheterna
till kontroll inom kommunkontosystemet.

Propositionen

I   dag  saknas  en  kontrollfunktion   i
kommunkontosystemet. Riksskatteverket kan
inte göra någon materiell prövning av  en
ansökan om ersättning eftersom det saknas
lagstöd  för  detta.  Även  möjligheterna
till   formell  prövning  är  begränsade.
Möjligheter till omprövning och  rättelse
kan     bara    göras    vid    uppenbara
felaktigheter          i          beslut.
Kontrollmöjligheter skulle öka  systemets
trovärdighet   och  underlätta   en   mer
enhetlig     tolkning    av     systemet.
Sammantaget    anser    regeringen    att
möjligheterna  till kontroll  i  systemet
behöver förbättras.

Förutsättningar för rätt till ersättning

Det  råder  i  dag viss otydlighet  kring
vilken  mervärdesskatt som  kommuner  och
landsting  kan  söka  ersättning  för  ur
kommunkontosystemet.  Lagen  stadgar  att
rätt   till  ersättning  ges  för   sådan
mervärdesskatt som inte dragits av enligt
mervärdesskattelagen.    Av    förarbeten
framgår   dock  att  avsikten   var   att
ersättning skulle kunna sökas  för  sådan
mervärdesskatt  som inte  är  avdragsgill
enligt  mervärdesskattelagen,  men  detta
har  inte  kommit till tydligt uttryck  i
lagtexten.   Detta   kan   innebära   att
mervärdesskatt  som borde  redovisas  mot
det  ordinarie mervärdesskattesystemet  i
stället           redovisas           mot
kommunkontosystemet. För  att  förtydliga
gränsen  mellan de båda systemen föreslår
nu  regeringen en lagändring  i  enlighet
med förarbetenas intentioner. För de fall
det inte går att fastställa vilket system
mervärdesskatten skall redovisas mot  får
en  schablonfördelning användas. För  att
inte    orsaka   kommunerna    betungande
administrativt     merarbete     föreslår
regeringen   att  kommunerna   skall   få
använda  en  schablon i  sådana  fall  då
fördelningen mellan de båda systemen inte
går att fastställa.

Ansökningens innehåll och
uppgiftsskyldighet för kommuner och
landsting

Regeringen   föreslår  att   ansökan   om
ersättning från kommunkontosystemet skall
lämnas  enligt fastställt formulär senast
två  år  efter utgången av det kalenderår
ersättningen    avser,    annars    anses
ersättningen  ha  fastställts  till  noll
kronor.  Skulle ansökan komma  senare  så
kan detta omprövas. På så sätt behålls  i
praktiken  en generös ansökningstid.  För
att förbättra möjligheterna till kontroll
av  utbetalningar  och öka  möjligheterna
att  följa  utvecklingen på  kontona  bör
kommunerna   lämna   uppgifter   om    de
verksamheter          från          vilka
mervärdesskattekostnaderna    härrör    i
samband med ansökan. Riksskatteverket ges
också  rätt att förelägga kommunerna  att
lämna sådan information. Riksskatteverket
bör  ges  möjlighet att vid ett  besök  i
kommunen  kontrollera  uppgifter   i   en
ansökan genom att stämma av mot kommunens
räkenskaper.  En  skattemyndighet   skall
också  ha  rätt att genomföra besöket  på
Riksskatteverkets uppdrag.

Årsuppgift

Efter  utgången av året skall kommunerna,
enligt    regeringens   förslag,    lämna
årsuppgift till Riksskatteverket, dels om
den  mervärdesskatt som inte får dras  av
enligt   mervärdesskattelagen,  dels   om
schablonbelopp    som    ersätts     från
kommunkontosystemet.       En       sådan
kontrolluppgift   ger   information    om
huruvida        kommunens       bokföring
överensstämmer med de belopp som betalats
ut        till       kommunen        från
kommunkontosystemet.  Årsuppgiften  skall
vara  undertecknad. För att minimera  det
extra arbete som årsuppgiften innebär för
kommunen  bör uppgiftslämnandet så  långt
som  möjligt anpassas till de  tider  som
gäller för den årliga revisionen.

Fördjupad utredning – revision

Redovisningen    av   mervärdesskatt    i
kommunkontosystemet  bör  likställas  med
redovisningen     i     det     ordinarie
mervärdesskattesystemet.
Revisionsreglerna för kommunkontosystemet
bör också knytas an till bestämmelserna i
skattebetalningslagen. Enligt  denna  lag
får    skattemyndigheten    besluta    om
skatterevision  för att  kontrollera  att
deklarations-          och          annan
uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och
fullständigt  eller  att  förutsättningar
finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som
kan  antas uppkomma. Regeringen  föreslår
nu att lagen om mervärdesskattekonton för
kommuner  och  landsting får  motsvarande
regler.  Riksskatteverket ges ansvar  för
kontrollen   av  kommunkontosystemet   på
samma  sätt som man har ansvaret för  det
ordinarie  momssystemet. Riksskatteverket
får dock uppdra åt en skattemyndighet att
utföra    revisionen.   En    bestämmelse
föreslås  också införas om  att  kommunen
skall  vara  Riksskatteverket behjälpligt
vid revisionen.

Omprövning

Beslut       om      utbetalning       ur
kommunkontosystemet  fattas   i   dag   i
huvudsak  med  stöd  av förvaltningslagen
där  omprövning  bara kan  göras  om  ett
beslut  är  uppenbart  felaktigt.   Bland
annat   de  föreslagna  revisionsreglerna
ställer  dock  krav på ökade  möjligheter
till omprövning så att fel som framkommer
vid    revision   kan   rättas.    Sådana
bestämmelser  finns  bl.a.   i   4   kap.
taxeringslagen (1990:324) och i  21  kap.
skattebetalningslagen         (1997:483).
Regeringen  föreslår att  omprövning  får
ske  på  kommunens initiativ inom tre  år
efter  utgången  av det  år  ersättningen
avser  och i vissa fall även efter  denna
tid.   Regeringen  föreslår   också   att
efterbeskattning skall kunna ske i  vissa
fall     samt    regler    kring    vilka
ersättningsperioder ett omprövningsbeslut
skall hänföras till.

Överklagande

I   likhet  med  vad  som  gäller  i  det
ordinarie   mervärdesskattesystemet   bör
beslut    om    revision    inte     vara
överklagbara.  Inte  heller  beslut   att
förelägga en kommun att lämna uppgift som
behövs  för  att kontrollera rätten  till
ersättning  bör gå att överklaga.  Övriga
beslut  bör  kunna överklagas hos  allmän
förvaltningsdomstol.   Överklagande    av
länsrättens beslut tas upp till  prövning
endast     om    kammarrätten    meddelat
prövningstillstånd.  Regeringen  föreslår
också  att  ett  ersättningsbeslut  skall
gälla  genast  om  inte annat  föreskrivs
särskilt.

Räntor

De      föreslagna     revisions-     och
omprövningsreglerna     motiverar     att
kostnads-  och intäktsränta  tillämpas  i
kommunkontosystemet   för    att    skapa
neutralitet  i systemet. Räntesatsen  bör
vara så stabil som möjligt och regeringen
föreslår  därför att den  skall  motsvara
basräntan i skattebetalningslagen.
Samtliga förslag föreslås träda i  kraft
den 1 januari 2003.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt   utskottets   uppfattning   finns
starka    skäl   som   talar   för    att
kontrollmöjligheterna                inom
kommunkontosystemet    bör    förstärkas.
Möjligheterna för beslutsmyndigheten  att
i    dag   kontrollera   underlaget   för
kommunernas  ansökan  om  utbetalning  ur
systemet  liksom ompröva tidigare  beslut
är  mycket begränsade, trots att systemet
omsätter   över   30   miljarder   kronor
årligen.    Även    möjligheterna    till
rättelser  av tidigare beslut  är  mycket
begränsade. En förbättrad kontroll skulle
också    bidra   till   att    tydliggöra
eventuella brister i systemet  och  skapa
förutsättningar   för   en    enhetligare
tillämpning  av  systemet.  Detta  skulle
sannolikt     också     öka     systemets
trovärdighet.
Med  det  anförda tillstyrker  utskottet
regeringens    förslag   i    proposition
2001/02:112   yrkandena   2.1–2.4,   dvs.
propositionens andra dels-sats.

3. Finansiering av kontrollåtgärderna

Utskottets förslag i korthet
Utskottet  avstyrker ett  motionsförslag
om  att  kostnaderna för  administration
av   kontrollen  av  kommunkontosystemet
skall finansieras av staten.
Jämför reservation 2 (kd, c).

Propositionen

Förslagen       om      kontroll       av
kommunkontosystemet  beräknas  ge   ökade
kostnader  för  skatteförvaltningen   med
högst  3  miljoner  kronor.  Eftersom  de
ökade  kostnaderna avser  hanteringen  av
kommunkontosystemet   kommer    de    att
finansieras genom en justering  av  nivån
på     de     generella    statsbidragen.
Justeringen  kommer att göras  i  samband
med den minskning av statsbidragen på  ca
31  miljarder kronor som föranleds av den
föreslagna finansieringsmodellen.

Motionen

I  motion  Fi25  (c)  framhålls  att  den
skärpta  kontrollen  kommer  att  medföra
ökade  kostnader för såväl  kommuner  och
landsting  som  för  skatteförvaltningen.
Eftersom  den ökade kontrollen  ligger  i
statens    intresse   bör    den    också
finansieras av staten, och inte genom  en
nedjustering   av   statsbidragen    till
kommuner    och   landsting    framhåller
motionärerna (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  uppfattning  bör  det
ligga  i allas intresse att redovisningen
av  mervärdesskatt  i kommunkontosystemet
görs på ett korrekt sätt. Tyvärr har  det
dock    förekommit    felaktigheter     i
redovisningen  som  visar  att  en   ökad
kontroll  av  systemet  är  motiverad   i
avvaktan  på  att samtliga  kommuner  och
landsting          har          utvecklat
redovisningssystem som  svarar  mot  högt
ställda  krav  på korrekt redovisning  av
mervärdesskatt   i   kommunkontosystemet.
Utskottet  anser mot denna  bakgrund  att
det  kan  finnas skäl att öka kontrollen.
Hur    kostnaden   skall   fördelas   får
övervägas       i       samband       med
budgetbehandlingen under hösten 2002.
Med   det  anförda  avstyrker  utskottet
motion Fi25 (c) yrkande 2.

4. Förenkling av administration och
kontroll

Utskottets förslag i korthet
Utskottet  avstyrker ett  motionsförslag
om    att   utreda   möjligheterna   för
kommuner  och  landsting  att   dra   av
ingående mervärdesskatt i ett och  samma
mervärdesskattesystem.
Jämför reservation 3 (c).

Motionen

Motionärerna anser i motion Fi25 (c)  att
den   naturliga  fortsättningen  på   att
staten   tar   över   finansieringen   av
kommunkontosystemet  är  att  inleda  ett
arbete  med att förenkla administrationen
och  kontrollen av systemet. Inriktningen
bör   vara   att  söka  möjligheter   för
kommuner   och  landsting  att   dra   av
ingående  moms  i ett och samma  statligt
finansierade system (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

För  att  skapa  konkurrensneutralitet  i
valet    mellan   att   upphandla    icke
skattepliktiga  tjänster   från   externa
entreprenörer eller producera dem i  egen
regi,    infördes   1991   en    generell
avdragsrätt  för ingående  mervärdesskatt
för   kommuner   och  landsting   i   det
ordinarie  mervärdesskattesystemet.   Vid
Sveriges  inträde  i EU  var  dock  denna
avdragsrätt   inte  möjlig  att   behålla
eftersom   den  stred  mot  EG:s   sjätte
mervärdesskattedirektiv.
Kommunkontosystemet infördes 1996 för att
inom ramen för EG:s mervärdesskatteregler
så  långt  som  möjligt ändå upprätthålla
konkurrensneutraliteten.
En   förändring  av  kommunkontosystemet
med   den   inriktning  som  motionärerna
förespråkar förutsätter en förändring  av
EG:s    sjätte   mervärdesskattedirektiv.
Denna   fråga  behandlades  av  utskottet
hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3 s. 20–24).
Utskottet    ställde   sig    då    bakom
regeringens  bedömning att en  förändring
av  direktivet  inte var rimlig  inom  en
överskådlig framtid, och skrev vidare att
man  utgick  från att regeringen  bevakar
möjligheterna   till   förändringar    av
direktivet i framtiden.
Utskottet  anser  inte  att  det   finns
förutsättningar  att  inleda   en   sådan
utredning som motionärerna önskar.
Med   det  anförda  avstyrker  utskottet
motion Fi25 (c) yrkande 3.

5. Konkurrensneutralitet

Utskottets förslag i korthet
Utskottet  avstyrker  motionsförslag  om
att       begära      utredning       av
kommunkontosystemets förmåga  att  skapa
konkurrensneutralitet.         Utskottet
avstyrker  också motionsförslag  om  att
tillkännage för regeringen att  den  bör
verka  för en förändring av EG:s  sjätte
mervärdesskattedirektiv.
Jämför reservation 4 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Regeringen  skriver i  propositionen  att
kommunkontosystemet löser merparten av de
konkurrensneutralitetsproblem        inom
kommunsektorn    som   momsbestämmelserna
skapar.   Det   finns  dock   återstående
problem.     Regeringen    nämner     att
inlåsningseffekter kan uppstå för privata
huvudentreprenörer som inte  får  dra  av
moms  som  underentreprenörer  debiterar.
Regeringen  nämner  också  problemen   då
privat     och    offentlig    verksamhet
konkurrerar  inom  verksamhet  som   inte
medför skattskyldighet. Detta problem har
särskilt uppmärksammats inom tandvården.
Propositionen  innehåller  inga  förslag
som      har     någon     effekt      på
kommunkontosystemets  förmåga  att  skapa
konkurrensneutralitet.

Motionerna

I    motion   Fi24   (m)   påpekas    att
propositionen   inte   innehåller   några
förslag     för    att     rätta     till
kommunkontosystemets         snedvridande
effekter, trots att regeringen redan  för
två  år sedan aviserade att man avsåg att
ytterligare analysera behovet  av  sådana
förändringar.  Motionärerna   anser   att
missgynnandet  av  privata  entreprenörer
tillåts    fortgå   och   föreslår    ett
tillkännagivande  om att  regeringen  bör
verka  för  att EG:s sjätte  momsdirektiv
förändras  så  att det blir  möjligt  att
uppnå  rättvisa konkurrensvillkor  mellan
privat och offentligt driven verksamhet.
Kristdemokraterna anser  i  motion  Fi23
(kd)  att  det är otillräckligt  att  som
regeringen gör – bara konstatera att  det
föreligger          problem           med
konkurrensneutraliteten  utan  att   göra
något   åt   dem   –  och  föreslår   att
regeringen  skall utreda  alternativ  för
att  rätta  till problemen.  Motionärerna
anser  att  möjligheten att  införa  s.k.
uttagsbeskattning                    inom
kommunkontosystemet behöver utredas.
I   dag  finns  ett  antal  problem  med
konkurrenssnedvridning mellan privat  och
offentlig  verksamhet, t.ex. för  privata
huvudentreprenörer, som inte åtgärdas  av
regeringen  i den aktuella propositionen.
Centerpartiet anser i motion Fi25 (c) att
regeringen   bör   lämna   förslag    som
åstadkommer den konkurrensneutralitet som
kommunkontosystemet syftar till.
Folkpartiet  anför i  motion  Fi48  (fp)
att   förändringarna   som   föreslås   i
propositionen inte löser de  problem  som
finns  med kommunkontosystemet.  Systemet
behöver   reformeras   för   att    uppnå
konkurrensneutralitet    såväl     mellan
kommuner som mellan kommunalt finansierad
verksamhet i privat respektive egen  regi
(yrkande 12).

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen   aviserade   våren   2000   i
proposition 1999/2000:115 att  man  avsåg
att  återkomma  med ett  uppdrag  om  att
analysera  systemets  effekter  när   det
gäller     konkurrensneutraliteten.     I
föreliggande     proposition     upprepar
regeringen denna avsikt. Det finns därför
enligt   utskottets  mening  inte   någon
anledning  att  begära  en  utredning  om
kommunkontosystemets     effekter      på
konkurrensneutraliteten.
Beträffande   en  förändring   av   EG:s
sjätte  mervärdesskattedirektiv  uttalade
utskottet  hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3
s. 20–24) att en förändring av direktivet
inte   var  rimlig  inom  en  överskådlig
framtid,  och att utskottet  utgick  från
att regeringen bevakar möjligheterna till
förändringar  av direktivet i  framtiden.
Utskottet  ser  ingen anledning  att  för
närvarande    göra   några    ytterligare
uttalanden i frågan.
Med   det  anförda  avstyrker  utskottet
motion  Fi23  (kd), Fi24  (m),  Fi25  (c)
yrkande 1 och Fi48 (fp) yrkande 12:
Reservationer
Utskottets  förslag  till  riksdagsbeslut
och   ställningstaganden  har   föranlett
följande reservationer. I rubriken  anges
inom  parentes vilken punkt i  utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.

1.Förändrad finansiering av
kommunkontosystemet – punkt 1 (m, kd,
c, fp)

av  Mats  Odell  (kd),  Gunnar  Hökmark
(m),   Lennart   Hedquist   (m),   Anna
Åkerhielm   (m),  Per  Landgren   (kd),
Gunnar  Axén  (m), Karin Pilsäter  (fp)
och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner utskottets förslag om
riktlinjer   för   ny   finansiering   av
kommunkontosystemet.   Därmed    bifaller
riksdagen  delvis proposition 2001/02:112
yrkande 1.

Ställningstagande

Vi delar utskottsmajoritetens uppfattning
men  anser  att  sista stycket  borde  ha
följande lydelse:
Med  den precisering som utskottet  ovan
gjort     angående    principerna     för
finansieringen  av framtida  ökningar  av
uttagen  ur kommunkontosystemet  och  med
understrykande  av att huvudprincipen  är
en      statlig      finansiering      av
kommunkontosystemet tillstyrker utskottet
delvis   regeringens  förslag  till   nya
riktlinjer     för    finansiering     av
kommunkontosystemet.            Utskottet
tillstyrker  därmed delvis  yrkande  1  i
proposition       2001/02:112,       dvs.
propositionens första dels-sats.

2.Finansiering av kontrollåtgärderna –
punkt 3 (kd, c)

av  Mats Odell (kd), Per Landgren  (kd)
och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad som anförs i reservation
2. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd  m.fl.  (c)
yrkande 2.

Ställningstagande

Den ökade administrationen och kontrollen
som   följer   av   förslagen   i   detta
betänkande   kommer  att  medföra   högre
kostnader   för   såväl   kommuner    och
landsting  som  skatteförvaltningen.  Den
ökade   kontrollen   ligger   i   statens
intresse och därför anser vi att  staten,
och  inte  kommuner och landsting,  skall
stå för de ökade kostnaderna.
Med   det   anförda  föreslår   vi   att
riksdagen bifaller motion Fi25 (c) yrkan-
de 2.

3.Förenkling av administration och
kontroll – punkt 4 (c)

av Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad som anförs i reservation
2. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd  m.fl.  (c)
yrkande 3.

Ställningstagande

Jag  anser att regeringen bör inleda  ett
arbete  med  att förenkla kontrollen  och
administrationen  av kommunkontosystemet.
Inriktningen  på  ett sådant  arbete  bör
vara  att  söka möjligheter för  kommuner
och  landsting att kunna dra av  ingående
mervärdesskatt  i ett och samma  statligt
finansierade system.
Med   det   anförda  föreslår  jag   att
riksdagen bifaller motion Fi25 (c) yrkan-
de 3.

4.Konkurrensneutralitet – punkt 5 (m,
kd, c, fp)

av  Mats  Odell  (kd),  Gunnar  Hökmark
(m),   Lennart   Hedquist   (m),   Anna
Åkerhielm   (m),  Per  Landgren   (kd),
Gunnar  Axén  (m), Karin Pilsäter  (fp)
och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad som anförs i reservation
4.   Därmed  bifaller  riksdagen   delvis
motionerna
2001/02:Fi24 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
2001/02:Fi23 Per Landgren m.fl. (kd)
2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd  m.fl.  (c)
yrkande 1 samt
2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkande 12.

Ställningstagande

Huvudproblemet med kommunkontosystemet är
enligt vår uppfattning att det inte fullt
ut  åstadkommer den konkurrensneutralitet
som  det  syftar till. Problemet tar  sig
flera   uttryck,   bl.a.   i   form    av
inlåsningseffekter                    för
huvudentreprenörer, som inte kan  dra  av
mervärdesskatt   som   underentreprenörer
debiterar,       och        att        de
schablonersättningar  som   tillämpas   i
systemet   inte   alltid  motsvarar   den
verkliga  mervärdesskatten. Vi anser  att
det    är    oacceptabelt   att   privata
entreprenörer     som     arbetar     med
välfärdstjänster inte får verka på  samma
villkor     som     gäller     offentliga
tjänsteproducenter.
I  propositionen konstaterar  regeringen
att     det     finns     problem     med
konkurrensneutraliteten men föreslår ändå
inget  för  att åstadkomma en lösning  på
problemen.   Detta  är   givetvis   högst
otillfredsställande.
Problemen    med    kommunkontosystemets
konkurrenssnedvridande           effekter
uppmärksammades redan 1999 i  en  statlig
utredning  (SOU 1999:133), och regeringen
aviserade   för  två  år   sedan   (prop.
1999/2000:115)   att   man   avsåg    att
analysera  frågan  ytterligare.  Det   är
anmärkningsvärt   att  regeringen   trots
detta fortfarande väljer att inte ta  tag
i frågan.
Vi  anser  att regeringen utan  dröjsmål
bör utreda frågan om kommunkontosystemets
effekter    på    konkurrensneutraliteten
mellan  verksamhet i  egen  regi  och  på
entreprenad,  i syfte att  så  snart  som
möjligt  återkomma  till  riksdagen   med
förslag     som    fullt    ut     skapar
konkurrensneutralitet.     Detta      bör
riksdagen tillkännage för regeringen  som
sin mening.
Med   det   anförda  föreslår   vi   att
riksdagen delvis bifaller motionerna Fi23
(kd),  Fi24 (m), Fi25 (c) yrkande  1  och
Fi48 (fp) yrkande 12.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag


Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen
1.  dels godkänner riktlinjerna  för  ny
finansiering    av    kommunkontosystemet
(avsnitt 5.2),
2. dels antar regeringens förslag till
2.1  lag om ändring i lagen (1995:1518)
om      mervärdesskattekonton     för
kommuner och landsting,
2.2  lag  om  ändring i lagen (2002:38)
om  ändring  i  lagen (1995:1518)  om
mervärdesskattekonton  för   kommuner
och landsting,
2.3  lag  om ändring i lagen (1965:269)
med    särskilda   bestämmelser    om
kommuns     och    annan    menighets
utdebitering av skatt, m.m.,
2.4      lag      om     ändring      i
skattebetalningslagen (1997:483).
Följdmotioner


2001/02:Fi23 av Per Landgren m.fl. (kd):

Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger
fram    förslag    till    ändring     av
kommunkontosystemet och  momsreglerna  så
att    problemen   med   den    bristande
konkurrensneutraliteten   undanröjs,    i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Fi24 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
behovet        av        att        uppnå
konkurrensneutralitet  mellan  offentligt
och privat driven verksamhet.

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1.   Riksdagen   begär   att   regeringen
återkommer  med förslag som  åstadkommer
den     konkurrensneutralitet     mellan
verksamhet  i egen regi och  entreprenad
som kommunkontosystemet syftar till.
2. Riksdagen beslutar att staten och inte
kommuner och landsting skall stå för  de
ökade   kostnader   som   förslagen    i
propositionen         medför         för
skattemyndigheten.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
förenklingar     av    regelverk     och
administration av kommunkontosystemet.

Motion väckt med anledning av regeringens
skrivelse 2001/02:102


2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp):

12.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i  motionen
anförs  om  reform av kommunkontosystemet
för att åstadkomma konkurrensneutralitet.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag