Finansutskottets betänkande
2001/02:FIU14
Riksdagens revisorers förslag angående Statensändamålsfastigheter hyressättning och förvaltning(försl. 2001/02:RR12)
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar finansutskottet
förslagen i Riksdagens revisorers skrivelse
2001/02:RR12 Statens ändamålsfastigheter
hyressättning och förvaltning och de två motioner
som väckts med anledning av revisorernas förslag.
Därutöver behandlas 17 motionsyrkanden från 11
motioner som väckts under den allmänna motionstiden.
Sammanlagt 21 motionsyrkanden behandlas i
betänkandet.
Revisorerna anser att regeringen i sin styrning av
de berörda verken och bolagen inte har
vidarebefordrat riksdagens synpunkter på ett
tillfredsställande sätt. Revisorerna föreslår även
att regeringen i sitt budgetarbete bör beakta
möjligheter till effektiviseringar i myndigheternas
lokalutnyttjande, och att ett särskilt expertorgan
inrättas för att yttra sig om vilken hyresmodell som
är lämplig för en specifik fastighet.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande med
anledning av revisorernas och motionärernas förslag
med innebörden att den utredning som skall
tillsättas om hyressättningen för statens
ändamålsfastigheter inom kulturområdet och
universitets- och högskoleområdet, utformas så att
den på ett allsidigt sätt behandlar samtliga förslag
i revisorernas skrivelse. Därmed tillstyrker
utskottet delvis revisorernas förslag samt delvis de
motionsyrkanden som behandlas i anslutning därtill.
Med anledning av en motion gör utskottet också ett
tillkännagivande om att regeringen bör överväga om
hänsyn till det rörliga friluftslivet och
turistnäringen kan vara skäl att behålla mark i
statlig ägo.
Utöver revisorernas skrivelse behandlas också
motionsförslag som rör avkastningskrav för
ändamålsfastigheter, byggande av studentbostäder,
ändrat ansvar för fastigheter för försvarsändamål,
myndigheternas lokalansvar och kompensation för höja
hyror. Samtliga motionsyrkanden under dessa punkter
avstyrks av utskottet. I betänkandet finns sex
reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagens revisorers förslag om
hyressättning och förvaltning av statens
ändamålsfastigheter
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om inriktningen av
den planerade utredningen av hyressättning för
statliga ändamålslokaler inom kulturområdet och
universitets- och högskoleområdet. Riksdagen
bifaller därmed delvis revisorernas förslag
2001/02:RR12 samt delvis motionerna
2001/02:Fi8 av Per Bill m.fl. (m),
2001/02:Fi9 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 2
och 3,
2001/02:Fi245 av Marianne Carlström (s) yrkandena
13,
2001/02:Fi282 av Annelie Enocsson m.fl. (m, kd)
yrkandena 13 och
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp)
yrkande 23.
2. Avkastningskrav på ändamålsfastigheter
Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi204 av Harald Nordlund (fp) och
2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande
18.
Reservation 1 (c)
3. Studentbostäder
Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi210 av Owe Hellberg och Sten Lundström
(v) och
2001/02:Fi258 av Martin Nilsson m.fl. (s).
Reservation 2 (v)
4. Ändrat ansvar för fastigheter för
försvarsändamål
Riksdagen avslår motion
2001/02:Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m)
yrkandena 2 och 3.
Reservation 3 (m, kd)
5. Försäljning av statlig mark
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om friluftsliv och
turism som skäl att behålla mark i statlig ägo.
Riksdagen bifaller därmed delvis motion
2001/02:Fö259 av Ola Rask m.fl. (s) yrkandena 1
och 2.
Reservation 4 (m, kd)
Reservation 5 (c)
6. Myndigheternas lokalansvar
Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi265 av Agneta Ringman m.fl. (s).
7. Kompensation för höjda hyror
Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi9 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 1
och
2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd)
yrkande 8.
Reservation 6 (kd)
Stockholm den 21 februari 2002
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth
(v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna
Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström
(s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén
(m), Yvonne Ruwaida (mp), Rose-Marie Frebran (kd),
Agne Hansson (c) och Camilla Dahlin-Andersson (fp).
2001/02
FiU14
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Betänkandet behandlar frågor om statliga s.k.
ändamålsfastigheter. I december 2001 överlämnade
Riksdagens revisorer sin skrivelse 2001/02:RR12
Statens ändamålsfastigheter hyressättning och
förvaltning till riksdagen. Skrivelsen innehåller 5
yrkanden som behandlas i detta betänkande. Med
anledning av revisorernas skrivelse har 2
följdmotioner väckts. Under allmänna motionstiden
fick finansutskottet därutöver 11 motioner med 17
yrkanden som behandlas i betänkandet.
Nya riktlinjer för fastighetsförvaltningen
År 1992 (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8)
beslutade riksdagen om en genomgripande
fastighetsreform som sedan trädde i kraft den 1
januari 1993. Det övergripande syftet med reformen
var att göra lokalförsörjningen effektivare och att
skapa en effektivare fastighets- och
förmögenhetsförvaltning. Myndigheterna fick ansvar
att inom sina ramar själva sköta lokalförsörjningen.
Fastighetsförvaltningen fick också en ny
organisation. Byggnadsstyrelsen avvecklades. I
stället skulle fastighetsförvaltningen skötas av två
bolag och två verk. Vasakronan AB, Akademiska Hus
AB, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
De nya riktlinjerna som beslutades av riksdagen
innebar bl.a. följande:
· Fastighetsförvaltningen skulle skiljas från
brukandet av lokaler och mark.
·
· En mer rättvisande bild skulle ges av mark- och
lokalkostnaderna i statsbudgeten.
·
· Fastighetsförvaltningen skulle bedrivas med ett,
så långt som möjligt, marknadsmässigt
avkastningskrav.
·
· Fastighetsförvaltningen skulle bedrivas i
separata resultatenheter som så långt möjligt
formas efter olika fastigheters särart.
·
1. Statens ägarroll skulle renodlas. Graden av
kapitalbindning och avkastningen på kapitalet bör
fortlöpande prövas.
2.
· Styrelsens och den verkställande ledningens
ansvar för fastighetsförvaltning skulle klaras ut
på ett bättre sätt än vad som är möjligt inom
myndighetsformen. Förvaltningen borde därför
företrädesvis bedrivas i bolagsform.
·
· De fastigheter som av historiska eller andra skäl
inte kunde överföras till bolag borde, oavsett
nuvarande förvaltare, omfattas av en samordnad
förvaltning i myndighetsform.
·
Utvärdering av fastighetsreformen
I början av 1996 tillkallade regeringen en utredare
med uppgift att utvärdera den nya organisationen,
och om syftena med fastighetsreformen uppnåtts.
Frågan om statens ändamålsfastigheter behandlades i
ett delbetänkande som lämnades i december samma år
(SOU 1996:187) där utredningen föreslog att en
speciell modell skulle användas vid hyressättning av
ändamålsfastigheter. Utredningen ansåg följande:
Kontrakten skall vara långsiktiga, och
hyreskontrakten bör utformas så att hyresgästen bär
den risk som är knuten till ändrade ambitioner för
verksamheten. Fastighetsägaren skall inte bli
lidande om hyresgästen förändrar verksamheten och
vill lämna lokalerna. Hyresgästen skall å andra
sidan ha rätt att hyra lokalerna så länge man vill,
till en hyra som utgår från byggnadskostnaderna.
Hyresgästen skall också ha rätt till en del av
byggnadernas värde i alternativ användning när man
lämnar lokalerna. Risken för fastighetsägaren blir
därmed relativt låg, vilket motiverar ett lägre
avkastningskrav på investeringen.
Hyran skall bestämmas utifrån ett antal separata
komponenter som markhyra, kapitalkostnader samt
drift och underhåll vilka inte får överstiga
marknadsnivån. Markhyran skall spegla markens värde
i alternativ användning med följden att hyran blir
högre i attraktiva lägen. Det skall råda öppenhet
mellan parterna. Hyresgäst och hyresvärd bör
gemensamt utforma förvaltningsplaner, och
hyresgästen bör ges möjlighet att delta i
upphandlingprocesser kring nybyggnader och
renoveringar.
Utredningen ansåg att förslagen innebar klarare
principer för hyressättning och att kostnaderna för
hyresförhandlingar därmed gavs förutsättningar att
minska. En klar ansvars- och riskfördelning bör
också leda till ökat kostnadsmedvetande vid
fastighetsinvesteringar och i den löpande
fastighetsskötseln.
Proposition med anledning av utvärderingen
(prop. 1997/98:137)
I mars 1998 överlämnade regeringen proposition
1997/98:137 om fastighetsförvaltning och
lokalförsörjning till riksdagen. I propositionen
slog regeringen fast att gällande riktlinjer för den
statliga fastighetsförvaltningen skulle ligga fast.
Utredningens förslag till hyres- och kontraktsmodell
för ändamålsfastigheter avvisades av regeringen.
Regeringen ansåg att det var rimligt att hyresgästen
betalar en större del av investeringen under
kontraktstiden ju mer specialutformad fastigheten
var, men att det måste avgöras i förhandlingar
mellan hyresgäst och hyresvärd i varje enskilt fall.
I stället för att införa en särskild hyres- och
kontraktsmodell för ändamålsfastigheter underströk
regeringen att parterna skulle ha möjlighet att
förhandla fritt i varje situation. Gränsen mellan
vad som är en ändamålsfastighet respektive
kommersiell fastighet är mycket svår att dra, ansåg
regeringen.
I propositionen framhöll regeringen vidare att
förvaltningen av ändamålsfastigheter bör inriktas på
att stödja den myndighet som använder lokalerna och
att ett självklart mål var att optimera kundnyttan.
Regeringen ansåg också att förvaltningen av
ändamålsfastigheter skulle ske på ett
kostnadseffektivt sätt, generera avkastning, och att
avkastningskravet skulle bestämmas utifrån
affärsmässiga principer med beaktande av
risktagande. Dessutom underströk regeringen vikten
av en öppen och aktiv dialog mellan hyresgäster och
fastighetsägare, särskilt i fråga om
ändamålslokaler.
Riksdagsbehandlingen av proposition 1997/98:137
Vid riksdagsbehandlingen delade finansutskottet
(bet. 1997/98:FiU25) regeringens uppfattning att det
inte var önskvärt att genomföra utredningens förslag
till modell för hyressättningen. Hyressättningen i
ändamålsfastigheter borde enligt utskottet få en
flexibel tillämpning. Utskottet såg propositionen
som ett förtydligande i synsättet på ägande och
hyressättning i ändamålslokaler jämfört med
riksdagens beslut från 1992. Riksdagen gjorde också
ett tillkännagivande om att direktiven till aktuella
verk och bolag borde utformas så att
fastighetsverksamheten är ett stöd till verksamheten
som bedrivs i lokalerna. I betänkandet utvecklade
utskottet begreppet stöd till verksamheten jämfört
med propositionen.
Regeringens arbetsgrupp
I november 2000 tillsattes en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet för att se över hyressättningen i
vissa statliga ändamålsfastigheter, i första hand
kulturinstitutionerna. Arbetsgruppen gjorde
bedömningen, i rapporten som färdigställdes i
februari 2001, att det saknades behov av att
utveckla ytterligare hyresmodeller för
kulturinstitutioner och att Fastighetsverkets
tillämpning av olika hyresmodeller på det hela taget
var rimlig. Gruppen pekade dock ut fem
institutioner, Kungliga operan, Kungliga dramatiska
teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet
och Historiska museet, som man mot bakgrund av
riksdagens och regeringens uttalanden ansåg borde ha
kostnadsbaserade i stället för marknadsliknande
hyror. En sådan förändring föreslogs i
budgetpropositionen för 2002, vilket innebar att
hyran sammantaget för dessa institutioner sänktes
med 19,1 miljoner kronor. Arbetsgruppen konstaterade
att för att upprätthålla statsfinansiell neutralitet
behövde statsutgifterna minskas med samma belopp,
företrädesvis inom det berörda utgiftsområdet.
Inkomna skrivelser
Skrivelser i ärendet har inkommit från Chalmers
tekniska högskola AB och Kungliga Tekniska högskolan
samt Akademiska Hus AB.
Utskottets överväganden
1 Riksdagens revisorers förslag om
hyressättning och förvaltning av
statens ändamålsfastigheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillkännager för regeringen att den
planerade utredningen om hyressättning i statliga
ändamålsfastigheter bör ta upp och behandla de fem
förslag som revisorerna lämnar i sin skrivelse
2001/02:RR12 Statens ändamålsfastigheter
hyressättning och förvaltning. Därmed tillstyrker
utskottet revisorernas förslag delvis. Även
motionerna tillstyrks delvis.
Riksdagens revisorer överlämnade i december 2001 sin
skrivelse 2001/02:RR12 Statens ändamålsfastigheter
hyressättning och förvaltning till riksdagen.
Startskottet för revisorernas granskning var ett
förslag från kulturutskottet om att granska
hyressättningen för kulturinstitutionerna. Efter en
förstudie valde revisorerna dock att göra en bredare
granskning. Granskningen utvidgades till att omfatta
Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket,
Akademiska Hus AB och Specialfastigheter Sverige AB.
I skrivelsen lämnar revisorerna fem förslag. De
tre första handlar om att revisorerna anser att
regeringen i sin styrning av de berörda verken och
bolagen inte har vidarebefordrat riksdagens
synpunkter på ett tillfredsställande sätt. Det
fjärde förslaget avser att regeringen i sitt
budgetarbete bör beakta möjligheter till
effektiviseringar i myndigheternas lokalutnyttjande.
Som femte punkt föreslår revisorerna att ett
särskilt expertorgan inrättas för att yttra sig om
vilken hyresmodell som är lämplig för en specifik
fastighet.
Vidarebefordran av riksdagens uttalanden
(revisorernas förslag 13)
Revisorerna framhåller i skrivelsen att det är
riksdagens uppfattning att i sådana fall där
hyresgästen har begränsade alternativ och därmed är
beroende av en statlig hyresvärd är självkostnad den
naturliga utgångspunkten för hyressättningen. Det är
också riksdagens uppfattning att hyreskontraktens
utformning skall vara föremål för förhandlingar och
överenskommelser mellan parterna. Revisorerna
framhåller att riksdagens uppfattning i dessa frågor
inte vidarebefordrats till de berörda verken och
bolagen i regeringens styrdokument. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen (förslag 1).
Revisorerna framhåller också att det är riksdagens
uppfattning att hyresgästen skall ha god insyn i
förvaltningen och att det innebär öppen redovisning
av kostnaderna för drift, underhåll och kapital,
oavsett om marknadshyra eller kostnadshyra
tillämpas. Detta har heller inte vidarebefordrats av
regeringen (förslag 2).
Ytterligare en av riksdagens synpunkter är att
förvaltningsplaner skall upprättas gemensamt av
hyresvärd och hyresgäst. Denna synpunkt bör
regeringen klargöra för de berörda verken och
bolagen (förslag 3).
Effektiviseringar i lokalutnyttjandet
(revisorernas förslag 4)
Revisorerna pekar på att när myndigheterna tog över
ansvaret för lokalförsörjningen justerades deras
anslag så att de skulle täcka lokalkostnaderna.
Någon omprövning av myndigheternas lokalbehov
gjordes dock inte, vilket innebar att myndigheter
med höga lokalkostnader gynnades visavi dem med låga
lokalkostnader. Revisorerna anser att regeringen bör
uppmärksamma konsekvenserna av detta och ta upp en
dialog med de myndigheter som uppenbarligen gynnades
eller missgynnades när systemet infördes. En
prövning av lokaler och lokalbehov bör kunna göras
inte bara för nya, utan även för befintliga
myndigheter. Revisorerna anser att regeringen i
budgetprocessen bör beakta möjligheter till
effektiviseringar i myndigheternas lokalutnyttjande.
Detta bör tillkännages för regeringen.
Inrättande av ett expertorgan (revisorernas
förslag 5)
Revisorerna anser att vissa myndigheter enligt
riksdagens riktlinjer är berättigade till
kostnadshyra. Regeringen har pekat ut fem
institutioner (se ovan) och föreslagit att dessa
skall ha kostnadshyra. Revisorerna anser dock att
regeringens förslag är inkonsekvent och därför inte
långsiktigt hållbart. I stället krävs tydliga
riktlinjer för när kostnadshyra skall gälla.
Revisorerna anser att ett statligt expertorgan bör
inrättas inom eller i nära anslutning till
Regeringskansliet. Vid konflikter om vilken
hyresmodell, kostnadshyra eller marknadshyra, som
bör tillämpas skall parterna ha möjlighet att
inhämta ett yttrande från expertorganet i det
enskilda fallet. Expertorganets roll skall enligt
förslaget endast vara rådgivande. Frågan om hyrans
nivå när modellen väl är fastlagd bör även
fortsättningsvis hanteras i hyresnämnden.
Motionerna
I motion Fi8 av Per Bill m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen bör se till att
Akademiska Hus AB följer riksdagens regler om
hyressättning. Motionärerna säger att riksdagen har
beslutat att Akademiska Hus AB skall tillämpa
självkostnadshyra när hyresgästen, som universitet
och högskola, är beroende av en statlig hyresvärd,
samt att hyreskontraktet skall vara föremål för
förhandling. Riksdagens revisorer konstaterar nu,
framhåller motionärerna, att Akademiska Hus AB inte
följer detta beslut utan sätter marknadshyror för i
stort sett samtliga sina fastigheter. Dessutom,
framhåller motionärerna, attraheras företag att
flytta närmare framgångsrika universitet, vilket i
sig driver upp hyrorna som därmed urholkar
universitetens resurser. Akademiska Hus måste
skyndsamt rätta sig efter reglerna om hyror till
självkostnadspris.
Mats Odell m.fl. (kd) pekar i motion Fi9 på att
det råder stor osäkerhet om vad som skall definieras
som en ändamålsfastighet. Någon entydig definition
kommer inte att finnas, men det bör inte hindra att
principerna görs tydligare än i dag, anser
motionärerna. Den definition som utredningen (SOU
1996:187) föreslog bör vara allmänt gällande för de
statliga fastighetsbolagen (yrkande 2). Revisorernas
förslag om ett expertorgan för samråd om
hyressättning avvisas av motionärerna (yrkande 3).
Om regeringen sätter upp tydliga kriterier för vad
som är en ändamålsfastighet och vidarebefordrar
riksdagens intentioner om hyressättning av statliga
lokar kommer ett sådant expertorgan inte att
behövas, anser motionärerna.
I motionerna Fi245 av Marianne Carlström (s) och
Fi282 av Annelie Enochson m.fl. (m, kd) begärs ett
tillkännagivande om tydligare utformning av
riktlinjerna för hyressättning för Akademiska Hus
vad avser placeringsfastigheter jämfört med
ändamålsfastigheter (yrkande 1). Det är
utomordentligt angeläget, anser motionärerna, att
regeringen utarbetar närmare riktlinjer vad
beträffar gränsdragningen mellan
placeringsfastigheter och ändamålsfastigheter.
Motionärerna anser också att lokaler inom
sammanhållna områden som hyrs ut till högskolor och
universitet, s.k. campusområden, bör betraktas som
ändamålsfastigheter eftersom de sammanhållna
lokalerna är en förutsättning för att verksamheten
skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt (yrkande
2). Enligt motionärerna skall Akademiska Hus inte
använda en marknadsanpassad hyressättning när det
gäller ändamålsfastigheter, dvs. byggnader som har
liten alternativ användning, och som är
specialanpassade för sitt ändamål. Den princip som
bör gälla är att hyrorna för sådana fastigheter
skall täcka kapitalkostnaderna under en byggnads
livslängd, och en skälig avkastning på eget kapital,
dvs. hyran skall vara en självkostnadshyra (yrkande
3).
Matz Hammarström m.fl. (mp) anser i motion Kr422
att de pengar som ges av de minskade
hyreskostnaderna skall få behållas av
kulturinstitutionerna. Det var ju själva vitsen med
sänkningarna, anför motionärerna och begär ett
tillkännagivande (yrkande 23) om att regeringen bör
överväga om framtida minskade hyreskostnader
verkligen skall minska anslagen till
kulturinstitutionerna.
Finansutskottets ställningstagande
I proposition 1997/98:137 gjorde regeringen
bedömningen att de gällande reglerna för den
statliga fastighetsförvaltningen och
lokalförsörjningen skulle ligga fast. Beträffande
hyressättningen i ändamålslokaler gjorde regeringen
en annan bedömning än utredningen (SOU 1996:187).
Utredningen föreslog att en viss modell för hyror
och kontrakt skulle användas för
ändamålsfastigheter. Regeringen ansåg emellertid att
det inte var lämpligt att införa en sådan modell
utan underströk att parterna skulle ha möjlighet att
förhandla fritt i varje enskild situation. I
propositionen framhölls också att inriktningen av
förvaltningen av ändamålsfastigheter bör vara att
stödja den myndighet som använder lokalerna i sin
verksamhet och att ett självklart mål var att
optimera kundnyttan. Kundnyttan skulle dock inte
drivas dithän att fastighetskapitalet inte
genererade erforderlig avkastning och successivt
urholkades i värde. Bolag och verk som äger
ändamålsfastigheter skall bedriva verksamheten på
ett kostnadseffektivt sätt, och verksamheten skall
generera avkastning utan att högre hyror behöver tas
ut än vad marknaden i övrigt betalar för jämförbara
lokaler, ansåg regeringen. Avkastningskraven skulle
bestämmas enligt affärsmässiga principer med
beaktande av risktagande. Regeringen framhöll också
i propositionen att det var viktigt med en öppen och
aktiv dialog mellan fastighetsägare och hyresgäster,
särskilt beträffande ändamålslokaler.
Riksdagen ställde sig bakom att principerna för
fastighetsreformen i början av 1990-talet skulle
ligga fast (bet. 1997/98:FiU25). Vidare gjorde
riksdagen ett tillkännagivande om att direktiven
till aktuella verk och bolag borde utformas så att
de går ut på att fastighetsverksamheten är ett stöd
till den verksamhet som bedrivs i lokalerna.
Utskottet skrev bl.a. att hyreskontraktets
utformning bör vara föremål förhandlingar mellan
parterna och instämde i regeringens syn att direktiv
för ändamålsfastigheter bör ha sin grund i optimal
kundnytta och kostnadseffektivitet. Riksdagen
uttryckte även som sin bestämda uppfattning att
hyresgästen skall ha god insyn i förvaltningen och
att en naturlig följd av detta är att krav ställs på
öppenhet i redovisningen av de olika hyresdelarna,
både de delar som avser drift och underhåll och de
olika komponenter som ingår i kapitalkostnaden.
Utskottet vidhåller uppfattningarna från 1997/98,
men vill tillägga att öppenhet kring de olika
hyresdelarna bara är tillämplig i de fall
kostnadshyra används. Om hyran i stället är
marknadsbaserad innebär öppenheten snarare att
hyresgästen skall ha god insyn i hyrorna för de
jämförelseobjekt som är relevanta.
I betänkandet uttalade riksdagen också att när
hyresgästen har begränsade alternativ och därmed är
beroende av en statlig hyresvärd är det naturligt
att utgångspunkten för hyressättningen är
självkostnad.
Utskottet erfar att det inom Regeringskansliet för
närvarande utformas direktiv till en utredning som
skall få till uppgift att se över en fortsatt
utveckling av hyressättningen för
ändamålsfastigheter inom kultur-, universitets- och
högskolesektorn. Utredningen kommer enligt planerna
att vara parlamentariskt sammansatt. Kommittén skall
bl.a.
· föreslå utifrån vilka principer hyresvärd och
hyresgäst skall fastställa att hyran bör beräknas
utifrån en kalkylmodell för ändamålsfastigheter,
·
· utreda och lämna förslag till hur staten skall
förstärka styrningen av myndigheternas mål på
effektivt lokalutnyttjande på kort och lång sikt,
·
· ur styrningssynpunkt utreda behovet av en
differentierad kapitalkostnad inom gruppen
ändamålsfastigheter och mellan ändamåls- och
kommersiella fastigheter.
·
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen
tillsätter den nämnda utredningen och att frågorna
om hyressättningsprinciper för statens
ändamålsfastigheter skyndsamt får en hållbar och för
alla intressenter acceptabel lösning. Direktiven
till utredningen bör enligt utskottets mening
utformas så att samtliga fem förslag som väckts av
revisorerna blir allsidigt belysta och behandlade.
Utskottet understryker också betydelsen av att
utredningen blir parlamentariskt sammansatt. Vad
utskottet anfört med anledning av revisorernas
förslag bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas
förslag.
Begreppet ändamålsfastigheter rymmer fastigheter
av mycket skilda slag, och verksamheterna som
bedrivs i dem är mycket varierande. Det är främst
inom två områden, kulturområdet och universitets-
och högskoleområdet, som det föreligger problem med
hyressättningen. Problemen kring hyressättnings-
principer inom dessa båda områden kan vara av olika
slag, och utskottet är därför inte främmande för att
de också kan ges olika lösningar.
I motion Fi8 (m) begärs ett tillkännagivande om
att regeringen bör se till att Akademiska Hus AB
följer riksdagens regler om hyressättning och därmed
tillämpar självkostnadshyra när hyresgästen är
beroende av en statlig hyresvärd.
I motionerna Fi9 (kd), Fi245 (s) och Fi282 (m, kd)
pekas på svårigheterna att klart definiera begreppet
ändamålsfastighet. Denna fråga diskuterades relativt
ingående i utredningsbetänkandet från 1996. Någon
entydig definition togs dock inte fram utan
utredaren ansåg att gränsen mellan en kommersiell
fastighet och en ändamålsfastighet är flytande.
Enligt utskottets bedömning är det knappast möjligt
att på ett entydigt sätt definiera vad en
ändamålsfastighet är. Utskottet anser det naturligt
att den kommande utredningen tar upp frågan om hur
begreppet ändamålsfastighet kan avgränsas.
I motion Kr422 (mp) föreslås att regeringen bör
överväga att kulturinstitutionerna får behålla
medlen från en hyressänkning. Utskottet anser liksom
tidigare att om det finns önskemål att öka de
statliga medlen till kulturinstitutionernas
verksamhet bör deras anslag höjas i den årliga
budgetberedningen, snarare än att verksamheten
subventioneras indirekt genom lägre hyror. Trots
detta vill inte utskottet utesluta att utredningen
skall kunna ta upp även denna fråga.
I det specifika fallet med de fem institutioner
som gavs en kostnadsbaserad, och därmed lägre hyra
enligt förslag i budgetpropositionen för 2002,
sänktes visserligen anslagen med hänvisning till
hyressänkningen, men samtidigt höjdes anslagen för
institutionernas verksamhet. Sammantaget innebar
detta att institutionerna i praktiken till största
delen fick behålla pengarna från hyressänkningen för
att använda dem i sin verksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförts om
inriktningen av den planerade utredningen om
hyressättning för ändamålsfastigheter inom
kulturområdet och universitets- och högskoleområdet.
Med det anförda tillstyrker utskottet delvis
revisorernas förslag 2001/02:RR12, samt delvis
motionerna Fi8 (m), Fi9 (kd) yrkandena 2 och 3,
Fi245 (s), Fi282 (m, kd) och Kr422 (mp) yrkande 23.
2 Avkastningskrav på
ändamålsfastigheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att
sänka lokalkostnader för kulturinstitutioner
för att på så sätt frigöra medel för
verksamheten. Jämför reservation 1 (c).
Motionerna
Nya former för finansiering av lokalkostnader måste
utarbetas och detta bör tillkännages för regeringen,
anser Harald Nordlund (fp) i motion Fi204. Det är
inte rimligt att lägga avkastningskrav på t.ex.
riksmuseer, nationalscener och riksbibliotek. Dessa
lokaler, tillsammans med nationalparker m.m., är
tillgångar som måste bevaras utan tanke på den
omedelbara avkastningen. I dag ligger hyror och
avkastningskrav på en nivå som gör det omöjligt för
institutionerna att bedriva sin verksamhet.
Synsättet att lägga avkastningskrav på ideella,
grundvetenskapliga och nationella värden måste
enligt motionären ersättas med ett mer vidsynt och
framåtsyftande synsätt.
Agne Hansson (c) föreslår i motion Kr279 att
regeringen bör utreda frågan om att bilda ett bolag
för sina kulturfastigheter för att på så sätt sänka
hyrorna och frigöra en större del av kulturanslaget
till verksamheten (yrkande 18).
Finansutskottets ställningstagande
Beträffande motionerna Fi204 (fp) och Kr279 (c) vill
utskottet påminna om att principerna bakom
fastighetsreformen 1993 innebär att det av staten
tillskjutna kapitalet skall generera rimlig
avkastning med hänsyn till risktagande och att de
verkliga kostnaderna för statens fastigheter skall
återspeglas i statsbudgeten på ett så korrekt sätt
som möjligt. I samband med att nuvarande system
infördes justerades anslagen för förändrade
hyreskostnader så att myndigheternas eller
institutionernas verksamhet inte skulle påverkas. I
analogi med detta är det rimligt att justera ned
anslagen om avkastningskraven sänks. Att sänka
avkastningskravet på Statens fastighetsverk, och
därmed hyrorna i fastighetsverkets lokaler, innebär
nämligen i realiteten inte att några resurser
frigörs, utan bara att det statliga stödet till de
berörda institutionerna tar sig formen av lägre
statsinkomster i stället för högre statsutgifter. En
sådan förändring strider såväl mot budgetlagen som
mot intentionerna i fastighetsreformen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Fi204 (fp) och Kr279 (c) yrkande 18.
3 Studentbostäder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsförslag om att
ändra ägardirektiven till Akademiska Hus AB
för att öka byggandet av studentbostäder.
Jämför reservation 2 (v).
Motionerna
Martin Nilsson (s) framhåller i motion Fi258 att
bostadssituationen för universitetsstudenter är
besvärlig, särskilt i de större städerna. Kommunerna
har visserligen ansvaret för bostadsförsörjningen,
men även staten har ett ansvar. Detta ansvar skulle
staten kunna ta genom att ändra ägardirektiven till
Akademiska Hus så att man också bidrar till
försörjningen av små hyreslägenheter och
studentbostäder, särskilt i storstadsområdena. Detta
bör tillkännages för regeringen.
Ett liknande tillkännagivande begärs i motion
Fi210 av Owe Hellberg och Sten Lundström (båda v).
Staten bör utnyttja alla tillgängliga verktyg för
att skapa fler studentbostäder. Ägardirektiven till
Akademiska Hus bör därför ändras så att uppdraget
omfattar att bygga och förvalta bostäder för
studenter och forskare, anser motionärerna. Det
huvudsakliga uppdraget bör vara att bygga bostäder
med rimliga hyror i anslutning till universitetens
och högskolornas campusområden.
Finansutskottets ställningstagande
Akademiska Hus äger och förvaltar lokaler som
används av högskolor och universitet. Bostäder ingår
inte i bolagets fastighetsbestånd och så har aldrig
varit avsikten. Det förhållandet att Akademiska Hus
genererar avkastning innebär inte att det finns
någon form av fria resurser för byggande av
studentbostäder. Om regeringen önskar att ge
statliga bidrag till byggande av studentbostäder bör
detta prövas inom den ordinarie budgetprocessen så
att utgifterna kan vägas mot andra statliga
utgifter. Att skapa sådant stöd genom att sänka
avkastningskravet på Akademiska Hus skulle enligt
utskottets uppfattning både innebära ett kringgående
av budgetlagens krav på bruttoredovisning och
riskera en otydligare uppgift för bolaget.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna Fi210 (v) och Fi258 (s).
4 Ändrat ansvar för fastigheter för
försvarsändamål
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
ompröva förvaltningsansvaret för fastigheter
som disponeras för försvarsändamål och att
pröva alternativ till nuvarande ordning.
Jämför reservation 3 (m, kd).
Motionen
I motion Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m) föreslås
att riksdagen beslutar att ompröva
förvaltningsansvaret för fastigheter som disponeras
för försvarsändamål. Försvarsmakten bör, till
skillnad från i dag, vara statens ägarföreträdare.
Fastigheterna som används av Försvarsmakten ägs och
förvaltas i dag av Fortifikationsverket som tar hyra
efter marknadsmässiga principer. Någon egentlig
marknad kan knappast sägas existera eftersom den
lokalt ansvariga chefen är hänvisad till att bedriva
verksamheten på den plats som riksdagen bestämmer.
Den lokala nivån har störst kunskap om verksamheten
och bör också ha största möjliga ansvar. Den lokala
nivån bör därför få ansvar också för fastigheternas
utnyttjande (yrkande 2). Ett internhyressystem bör
tillämpas så att brukaren blir medveten om de
verkliga kostnaderna för fastigheterna och därmed
får incitament för god hushållning.
Motionärerna begär också ett tillkännagivande
(yrkande 3) om att ett antal förslag värderas som
alternativ till nuvarande ordning vid omprövning av
förvaltningsansvaret.
· Gör Försvarsmakten till statens ägarföreträdare
för de fastigheter som disponeras för försvarets
verksamhet.
·
· Låt alla kostnader, såväl för investeringar som
för förvaltning, drift och underhåll, belasta
Försvarsmaktens årliga ram på samma sätt som för
övriga anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål.
·
· Konkurrensutsätt drift, underhåll och
förvaltning.
·
· Konkurrensupphandla projektering vid
investeringar i fastighetsbestånden.
·
· Överför behövlig fortifikatorisk kompetens till
Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets
materielverk.
·
Avveckla Fortifikationsverket.
Finansutskottets ställningstagande
Motionärerna föreslår att försvarets fastigheter bör
förvaltas av Försvarsmakten i stället för av
Fortifikationsverket och att ansvaret för
fastigheterna bör delegeras så långt ned i
organisationen som möjligt.
Utskottet konstaterar att en sådan förändring som
motionärerna föreslår innebär ett väsentligt avsteg
från en av huvudprinciperna bakom 1993 års
fastighetsreform att skilja ägande från brukande.
Det fanns flera skäl för en sådan uppdelning, bl.a.
att åstadkomma en så långt som möjligt rättvisande
bild i statsbudgeten av vad olika verksamheter
verkligen kostar, att öka kompetensen och
professionaliteten inom fastighetsförvaltningen och
att minska risken att fastighetsskötseln blir
eftersatt till förmån för den löpande verksamheten.
Principen att skilja ägande från brukande fick stöd
i utvärderingen av fastighetsreformen och har heller
inte ifrågasatts i revisorernas rapport. Utskottet
vill understryka att principerna för
fastighetsreformen från 1993 ligger fast.
Motionärerna hävdar att Fortifikationsverket
sätter hyra enligt marknadsmässiga principer trots
att någon egentlig marknad knappast kan anses
existera. Utskottet vill påpeka att
Fortifikationsverket använder sig av kostnadsbaserad
hyressättning enligt en modell som summerar fem
delkomponenter för varje objekt, där schabloner
används för de olika komponenterna.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fö4 (m)
yrkandena 2 och 3.
5 Försäljning av statlig mark
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillkännager att regeringen bör
överväga om friluftsliv och turism skulle
kunna vara skäl att behålla mark i statlig
ägo. Därmed tillstyrker utskottet delvis
förslagen i motionen.
Jämför reservationerna 4 (m, kd) och 5 (c).
Motionen
I motion Fö259 av Ola Rask m.fl. (s) anförs att
enligt gällande direktiv skall mark som förvaltande
myndighet inte längre behöver för sin verksamhet
säljas till marknadsvärde. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att sådan mark inte skall säljas
innan kommunen, landstinget eller annan
samhällsinriktad organisation, t.ex.
Skärgårdsstiftelsen, getts möjlighet att med
fortsatt statligt ägande förvalta marken så att den
kan utnyttjas för angelägna allmänna ändamål som
t.ex. friluftsliv och turism (yrkande 1).
Förvaltningen av sådana områden bör överföras till
stiftelser som Skärgårdsstiftelsen, alternativt
kommuner eller landsting. Förvaltningsuppdraget bör
innebära ett helhetsansvar omfattande ledning,
skötsel, vård, reparationer samt
uthyrningsverksamhet. Om exempelvis försvaret
behöver utnyttja mark under en del av året kan detta
lösas genom att marken hyrs ut av förvaltaren vid
dessa tillfällen (yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande
Motionärerna anser att reglerna för försäljning av
statlig mark bör ändras så att olika allmännyttiga
användningsområden för marken prövas innan en
försäljning till marknadspris äger rum. Utskottet
ser det som naturligt att berörda verk undersöker
alternativa användningar av marken innan den
avyttras på den öppna marknaden. Hänsyn till t.ex.
kulturminnesvården och naturvården kan vara skäl att
behålla marken i statlig ägo. Utskottet anser att
regeringen bör överväga om också hänsyn till det
rörliga friluftslivet och turistnäringen skulle
kunna vara skäl för staten att behålla mark i sin
ägo, och om förvaltningsansvaret i sådana fall kan
ges till stiftelser, kommuner eller landsting. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening.
Därmed tillstyrker utskottet delvis motion Fö259
(s).
6 Myndigheternas lokalansvar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att
myndigheter bör undersöka möjligheterna att
hitta billigare lokaler med hänvisning till
att myndigheterna är fria att välja mindre
kostsamma lokaler för att på så sätt frigöra
medel för sin verksamhet.
Motionen
I motion Fi265 av Agneta Ringman m.fl. (s) anförs
att det inte kan vara rimligt att en stor del av
statliga institutioners anslag går åt till hyror i
attraktiva lägen i Stockholms innerstad, och tar
Taltidningsnämnden som exempel. Det är naturligtvis
inte möjligt att genom regleringar begränsa
hyreshöjningarna, framhåller motionärerna. Lösningen
måste i stället vara att institutionerna undersöker
möjligheterna att hitta billigare lokaler i
Stockholmsområdet eller på andra orter som kan
erbjuda lägre lokalhyror. Detta bör tillkännages för
regeringen.
Finansutskottets ställningstagande
Motionären begär ett tillkännagivande om att
statliga institutioner med höga lokalhyror i
Stockholms innerstad bör undersöka möjligheterna att
hitta billigare lokaler i Stockholmsområdet eller på
andra orter som kan erbjuda lägre lokalhyror.
Utskottet vill påminna om att ansvaret för
lokalförsörjningen sedan 1993 är delegerat till
myndigheterna och att dessa, såvida inte
verksamheten av olika skäl är bunden till vissa
lokaler, är fria att välja mindre kostsamma lokaler
för att på så sätt frigöra medel för sin verksamhet.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
Fi265 (s).
7 Kompensation för höjda hyror
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående förändringar av
prisomräkningen avstyrker utskottet
motionsförslag om kompensationen till
myndigheterna för stigande hyror.
Jämför reservation 6 (kd).
Motionerna
Mats Odell m.fl. (kd) anser i motion Fi9 att den
ekonomiska kompensationen till myndigheterna för
stigande hyror har urholkats. Genom att sänka
anslagen till flera myndigheter som lyckats
förhandla ned sina hyror, har regeringen fråntagit
myndigheterna incitament att sänka sina
hyreskostnader, och därigenom förfelat syftet med
den ursprungliga reformen. Detta bör tillkännages
för regeringen (yrkande 1).
I motion Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd)
föreslås att regeringen bör återkomma med besked om
hyressituationen för samtliga kulturinstitutioner
(yrkande 8). Motionärerna anser att de hyror som
Statens fastighetsverk tar ut inte är realistiska
eftersom de bygger på marknadsprinciper trots att
många institutioner inte har någon verklig möjlighet
att flytta. Kompensationen till myndigheterna för
ökade hyror har i många fall urholkats, och
regeringen har även tagit bort incitamenten att
förhandla ned hyror genom att sänka anslagen om
hyran förhandlats ned.
Finansutskottets ställningstagande
I motionerna Fi9 (kd) och Kr417 (kd) hävdas att
kompensationen till myndigheterna för ökade hyror i
många fall har urholkats. Vad gäller prisomräkningen
av anslagen konstaterar utskottet att Statskontoret,
som levererar underlag till regeringen, använder sig
av s.k. rikthyror vilka är avsedda att spegla
marknadshyror på olika orter. Myndigheten får
kompensation i enlighet med rikthyrorna, dvs. för
hur den lokala marknadshyran utvecklas. För
ändamålsfastigheter används emellertid en annan
modell. Hyresdelen av anslagen under en pågående
hyresperiod räknas upp med 70 % av ökningen i
konsumentprisindex. Regeringen bedömer att detta
system fungerar tillfredsställande under en pågående
hyresperiod, men vid omförhandling av kontrakten
finns inte någon mekanism som kompenserar
hyresgästen för eventuella prisökningar motiverade
av marknadsprisernas utveckling. För att komma till
rätta med detta problem har Statskontoret fått i
uppdrag att lämna det underlag som behövs för att en
tillfredsställande omräkning av anslagen skall kunna
göras i samband med att hyresavtalen för
kulturinstitutionernas ändamålslokaler tecknas om.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi9
(kd) yrkande 1 och Kr417 (kd) yrkande 8.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Avkastningskrav på ändamålsfastigheter
punkt 2 (c)
av Agne Hansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 av Agne
Hansson m.fl. (c) yrkande 18.
Ställningstagande
I dag betalar flera mer än hälften av sina anslag i
hyra. Jag anser att regeringen bör utreda frågan om
att bilda ett bolag, Statens kulturfastigheter, för
att på så sätt kunna frigöra en större del av
kulturanslaget för verksamheten.
Med det anförda föreslår jag att riksdagen
bifaller motion Kr279 (c) yrkande 18.
2. Studentbostäder punkt 3 (v)
av Johan Lönnroth (v) och Siv Holma (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi210 av Owe
Hellberg och Sten Lundström (v).
Ställningstagande
På flera av landets högskoleorter råder brist på
studentbostäder, vilket riskerar att sätta käppar i
hjulet för åtskilliga studenter. Blivande studenter
kan t.o.m. tvingas avstå från sin studieplats därför
att de inte kan få någon bostad. Vi anser att det är
viktigt att staten tar ansvar för att skapa goda
studiemiljöer, vilket inkluderar goda bostäder med
rimliga hyror. Ägardirektiven till Akademiska Hus AB
bör därför ändras så att uppdraget omfattar att
bygga och förvalta bostäder för studenter och
forskare.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen
bifaller motion Fi210 (v).
3. Ändrat ansvar för fastigheter för
försvarsändamål punkt 4 (m, kd)
av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m)
och Rose-Marie Frebran (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Fö4 av Henrik
Landerholm m.fl. (m) yrkande 3.
Ställningstagande
Fastigheterna som används av Försvarsmakten ägs och
förvaltas i dag av Fortifikationsverket som i dag
har en hyressättning vars principer kan diskuteras.
Någon egentlig marknad kan knappast sägas existera
eftersom den lokalt ansvariga chefen är hänvisad
till att bedriva verksamheten på den plats som
riksdagen bestämmer. Den lokala nivån har störst
kunskap om verksamheten och bör också ha största
möjliga ansvar.
Vi anser att de synpunkter som förs fram i motion
Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m) skall värderas
som alternativ till nuvarande ordning vid omprövning
av förvaltningsansvaret. Mot denna bakgrund anser vi
att den utredning som regeringen avser att tillsätta
inte bör begränsas till kulturområdet och högskole-
och universitetsområdet utan också bör inkludera de
fastigheter som används till försvarsändamål och
förvaltas av Fortifikationsverket.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller
motion Fö4 (m) yrkande 3.
4. Försäljning av statlig mark punkt 5 (m,
kd)
av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m)
och Rose-Marie Frebran (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen avslår motion 2001/02:Fö259 av Ola Rask
m.fl. (s).
Ställningstagande
Vi anser att nuvarande regler kring försäljning av
statlig mark inte behöver tas under övervägande.
Statlig mark som den förvaltande myndigheten inte
längre behöver för sin verksamhet skall i dag som
princip försäljas på ett marknadsmässigt sätt. Det
är enligt vår mening inte lämpligt att kommuner
eller landsting sätts att förvalta statlig egendom
för att denna skall kunna användas för friluftsliv
eller turism.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen
avslår motion Fö259 (s).
5. Försäljning av statlig mark punkt 5 (c)
av Agne Hansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen avslår motion 2001/02:Fö259 av Ola Rask
m.fl. (s).
Ställningstagande
Jag ser det som naturligt att berörda verk
undersöker alternativa användningar av marken innan
den avyttras på den öppna marknaden. Hänsyn till
t.ex. kulturminnesvården och naturvården kan vara
skäl att behålla marken i statlig ägo. Jag anser
inte att det är nödvändigt med ett tillkännagivande
om att även friluftsliv och turism skall kunna vara
skäl att behålla mark i statlig ägo.
Med det anförda föreslår jag att riksdagen avslår
motion Fö259 (s).
6. Kompensation för höjda hyror punkt 7 (kd)
av Per Landgren (kd) och Rose-Marie Frebran (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi9 av Mats
Odell m.fl. (kd) yrkande 1 och 2001/02:Kr417 av
Inger Davidson m.fl. (kd) yrkande 8.
Ställningstagande
När dagens hyressystem för ändamålsfastigheter
infördes kompenserades myndigheterna för de
prishöjningar som förändringen innebar. Med åren har
emellertid denna kompensation urholkats och sedan
1994/95 ges ingen automatisk kompensation för ökade
hyreskostnader. Dessutom har regeringen berövat
myndigheterna incitament att förhandla ned sina
hyror eftersom regeringen i flera fall sänkt
anslagen med lika mycket som den sänkta hyran. Detta
har enligt vår mening förfelat syftet med den
ursprungliga fastighetsreformen, vilket inte är
acceptabelt.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller
motionerna Fi9 (kd) yrkande 1 och Kr417 (kd) yrkande
8.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Förslag 2001/02:RR12
Med hänvisning till de motiveringar som framförts
under Revisorernas överväganden föreslår Riksdagens
revisorer att riksdagen fattar följande beslut.
Självkostnad vid begränsade alternativ
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.1 om
självkostnad som utgångspunkt för hyressättningen
och förhandlingar om hyreskontraktets utformning.
God insyn i förvaltningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.2 om god
insyn i förvaltningen.
Gemensamt upprättade förvaltningsplaner
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.3 om
gemensamt upprättade förvaltningsplaner.
Effektiviseringar i myndigheters
lokalutnyttjande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.4 om
effektiviseringar i myndigheters lokalutnyttjande.
Expertorgan för samråd och hyressättning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.5 om ett
statligt expertorgan för samråd om hyressättning.
Följdmotioner
2001/02:Fi8 av Per Bill m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör tillse
att Akademiska Hus AB följer riksdagens regler om
hyressättning.
2001/02:Fi9 av Mats Odell m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om incitament för
hyressänkning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
en tydligare definition av begreppet
ändamålsfastighet.
3. Riksdagen avslår revisorernas förslag om
införande av expertorgan för samråd om
hyressättning.
Motion med anledning av proposition
2001/02:10
2001/02:Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m):
2. Riksdagen beslutar att ompröva
förvaltningsansvaret för de fastigheter som
disponeras för försvarsändamål, i enlighet med vad
som anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alternativ till
nuvarande ordning vid omprövningen av
förvaltningsansvaret.
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:Fi204 av Harald Nordlund (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lönsamhet för institutioner
för kultur och vetenskap.
2001/02:Fi210 av Owe Hellberg och Sten Lundström
(v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring av ägardirektiven till Akademiska Hus
så att uppdraget omfattar byggande av
studentbostäder i anslutning till växande
campusområden.
2001/02:Fi245 av Marianne Carlström (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydligare
utformning av riktlinjerna för hyressättning för
Akademiska Hus, vad avser placeringsfastigheter
jämfört med ändamålsfastigheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
ändamålsfastigheter även bör avse de sammanhållna
områden som hyrs ut till högskolor och universitet
och från vilka avflyttning inte kan ske utan
menlig inverkan på högskolans eller universitetets
utbildningsverksamhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principerna för
den hyra som bör gälla för ändamålsfastigheter.
2001/02:Fi258 av Martin Nilsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om nya ägardirektiv till
de statliga fastighetsbolagen i syfte att öka
byggandet av studentbostäder och mindre hyresrätter.
2001/02:Fi265 av Agneta Ringman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att pressa
hyrorna i statliga institutioner.
2001/02:Fi282 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydligare
utformning av riktlinjerna för Akademiska Hus
hyressättning vad avser placeringsfastigheter
jämfört med ändamålsfastigheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
ändamålsfastigheter även skall avse de
sammanhållna områden som uthyrs till högskolor och
universitet och från vilka avflyttning inte kan
ske utan menlig inverkan på högskolans eller
universitetets utbildningsverksamhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om principerna för den hyra som
skall gälla för ändamålsfastigheter.
2001/02:Fö259 av Ola Rask m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att statligt ägd
mark ej kan försäljas om berörda intressenter
(kommuner, landsting, stiftelser, länsstyrelser
m.m.) kan använda marken för annan allmännyttig
verksamhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gällande
förvaltning och avgifter för nyttjande av statlig
mark.
2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):
18. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning för att belysa frågan om bildande av ett
bolag för de kulturfastigheter som staten äger.
2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kulturinstitutionernas hyror.
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör överväga om framtida minskade
hyreskostnader verkligen skall minska anslagen
till kulturinstitutionerna.
Elanders Gotab, Stockholm 2002