Finansutskottets betänkande
2001/02:FIU12

Offentlig upphandling

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens
förslag i proposition 2001/02:142  Ändringar i lagen
om offentlig upphandling, m.m. 9 motioner har väckts
med anledning av propositionen. Utskottet  behandlar
även  27 motioner med 61 motionsyrkanden som  väckts
under den allmänna motionstiden år 2001.
Utskottet   förordar   att  det  görs  en  förnyad
prövning  av  Nämnden  för  offentlig   upphandlings
ställning    i    samband    med    utredningen   om
myndighetsstrukturen  när det gäller konsument-  och
konkurrensfrågor.   Utskottet   tillstyrker   därmed
delvis en motion.
Utskottet  tillstyrker regeringens förslag om  att
upphandlande enheter  får hänvisa till kriterier för
miljömärken,   om   kriterierna   för   märket   har
utarbetats på grundval  av vetenskaplig information.
Utskottet  anser  dock  att   det   är  viktigt  att
regeringen fortsätter sitt arbete med  att verka för
att EG:s regler och andra internationella  regler på
sikt  ändras  så  att det blir möjligt att ta större
hänsyn  till  miljön   vid  upphandling.  Detta  bör
riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
Utskottet tillstyrker  vidare  regeringens förslag
att en upphandlande enhet får ställa  särskilda krav
på hur ett uppdrag i ett upphandlingskontrakt  skall
utföras.
Utskottet  avstyrker  regeringens  förslag  om att
direktupphandling  skall  medges  när upphandlingens
värde understiger fem prisbasbelopp. Utskottet anser
att   effekterna   av   en   fastställd  gräns   för
direktupphandling  behöver  analyseras  ytterligare.
Nuvarande     bestämmelser     som     anger     att
direktupphandling får medges om det är fråga om lågt
värde bör därför behållas tills vidare.  Det innebär
att  de  upphandlande enheterna liksom hittills  har
möjlighet   att   fastställa   olika   gränser   för
direktupphandling  på  olika  områden  och för olika
typer av upphandlingar.
Utskottet  tillstyrker vidare regeringens  förslag
om   vissa   ändringar   i   syfte   att   förbättra
möjligheterna   för   leverantörer   att  ansöka  om
överprövning av en upphandlande enhets beslut att en
viss        leverantör        skall        tilldelas
upphandlingskontraktet,           det           s.k.
tilldelningsbeslutet.  Det  föreslås  således att en
upphandlande  enhet skall vara skyldig att  på  eget
initiativ lämna  upplysningar till anbudssökande och
anbudsgivare om tilldelningsbeslutet och att enheten
skall vara skyldig  att  lämna sådana uppgifter till
varje  leverantör  som så begär.  Uppgifter  rörande
anbud får lämnas ut först sedan en sekretessprövning
skett. Det föreslås  dessutom  att  en upphandling i
regel  skall  anses  som avslutad i den  mening  som
avses  vid  ansökan  om överprövning  och  talan  om
skadestånd    vid    den    tidpunkt     när     ett
upphandlingskontrakt föreligger, dock tidigast sedan
tio dagar gått från det att den upphandlande enheten
lämnat  upplysningar  om  tilldelningsbeslutet  till
anbudssökande       och       anbudsgivare.      Ett
upphandlingskontrakt  föreslås  kunna   ingås  genom
elektronisk   överföring.  Slutligen  föreslås   att
prövningstillstånd  krävs för att kammarrätten skall
pröva ett överklagande av länsrättens beslut.
Lagändringarna föreslås  träda  i kraft den 1 juli
2002.
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte
är möjligt för en upphandlande enhet  att  ta lokala
hänsyn   vid   offentlig   upphandling.  Ett  sådant
förfarande strider mot såväl  bestämmelserna i lagen
om      offentlig      upphandling      som      mot
upphandlingsdirektiven     och    de    EG-rättsliga
principerna  om  likabehandling   och   förbud   mot
diskriminering. Det finns dock vissa möjligheter att
inom  regelverkets  ram  förbättra förutsättningarna
för lokala leverantörer att lämna anbud.
I  betänkandet  finns  26  reservationer   och   2
särskilda yttranden.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Den framtida tillsynen m.m.

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  utskottet  anför  om  den   framtida
tillsynen.   Därmed   bifaller  riksdagen  delvis
motion
2001/02:N365  av  Ingegerd  Saarinen  m.fl.  (mp)
yrkande 16 samt avslår motionerna
2001/02:Fi28 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth
Nyström (m),
2001/02:Fi30 av Per Landgren (kd) yrkande 4,
2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
1,
2001/02:Fi35 av Gunnar  Hökmark m.fl. (m) yrkande
1 i denna del och yrkandena 2-5,
2001/02:Fi209 av Marianne  Andersson m.fl. (c, m,
fp, kd),
2001/02:Fi232  av  Karin  Pilsäter   m.fl.   (fp)
yrkandena 3-5,
2001/02:Fi267   av   Gunnar   Hökmark  m.fl.  (m)
yrkandena 8-12,
2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl.  (kd) yrkande
7 samt
2001/02:N365  av  Ingegerd  Saarinen  m.fl.  (mp)
yrkande 15.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Översyn av LOU m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd)  yrkande
6 samt
2001/02:N370  av  Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande
13.
Reservation 2 (kd)

3. Borttagande av begreppet
affärsmässighet

Riksdagen avslår motion
2001/02:A316 av Gudrun  Schyman m.fl. (v) yrkande
15.
Reservation 3 (v)

4. Kriterier för miljömärken

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring   i  lagen   (1992:1528)   om   offentlig
upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1
§ samt tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet  anför  om  EG:s  regler  och andra
internationella regler och möjligheterna  att  ta
större hänsyn till miljön vid upphandling. Därmed
bifaller  riksdagen proposition 2001/02:142 punkt
2 i denna del och bifaller delvis motion
2001/02:N365  av  Ingegerd  Saarinen  m.fl.  (mp)
yrkande 14 samt avslår motionerna
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena
1 och 2,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,
2001/02:Fi35  av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande
1 i denna del,
2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),
2001/02:Fi227  av   Ewa   Larsson   och  Ingegerd
Saarinen (mp),
2001/02:Fi232   av  Karin  Pilsäter  m.fl.   (fp)
yrkande 7,
2001/02:MJ518  av  Lotta  Nilsson-Hedström  m.fl.
(mp) yrkande 19,
2001/02:MJ519  av   Alf   Svensson   m.fl.   (kd)
yrkandena 18 och 19 samt
2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
yrkande 3.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (c)
Reservation 7 (fp)

5. Särskilda kontraktsvillkor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring   i   lagen    (1992:1528)  om  offentlig
upphandling såvitt avser 1 kap. 18 b § och 6 kap.
10 a § samt tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  utskottet  anför  om  sociala   och
arbetsmarknadspolitiska  hänsyn.  Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna
del och avslår motionerna
2001/02:Fi27  av Tomas Eneroth och Anders  Ygeman
(s),
2001/02:Fi32 av  Rolf  Kenneryd m.fl. (c) yrkande
3,
2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
2,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark  m.fl. (m) yrkande
1 i denna del,
2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),
2001/02:Fi226   av   Britt-Marie  Lindkvist   och
Hillevi Larsson (s),
2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),
2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),
2001/02:Fi251 av Anders  Ygeman och Lena Sandlin-
Hedman (s) yrkande 1,
2001/02:Ju395 av Anders Ygeman  m.fl. (s) yrkande
3 samt
2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl.  (v) yrkande
16.
Reservation 8 (m, kd)
Reservation 9 (c)
Reservation 10 (fp)

6. ILO:s konvention nummer 94

Riksdagen avslår motion
2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v)  yrkande
17.

7. Direktupphandling

Riksdagen antar utskottets förslag till lag  om
ändring   i   lagen    (1992:1528)  om  offentlig
upphandling  såvitt avser  6  kap.  2  §.  Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:142
punkt 2 i denna del och motionerna
2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena
1 och 2,
2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4
samt
2001/02:Fi35 av  Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande
1 i denna del,
och avslår motionerna
2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),
2001/02:Kr422  av  Matz  Hammarström  m.fl.  (mp)
yrkande 10 samt
2001/02:Ub533  av  Per-Richard  Molén  m.fl.  (m)
yrkande 5.
Reservation 11 (m, kd)
Reservation 12 (c)
Reservation 13 (fp)

8. Lokal upphandling

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 3,
2001/02:Fi232  av  Karin   Pilsäter   m.fl.  (fp)
yrkande 6,
2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c)  yrkande 4
samt
2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande
9.
Reservation 14 (kd, c)
Reservation 15 (fp)

9. Verksamhet i egen regi och obligatorisk
upphandling

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi267   av   Gunnar   Hökmark  m.fl.  (m)
yrkandena 2, 3, 6 och 7,
2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl.  (kd) yrkande
7,
2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd)  yrkande
5 samt
2001/02:N312   av   Per   Westerberg   m.fl.  (m)
yrkandena 8 och 12.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (kd)

10. Köp mellan kommun och kommunalt
företag

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)  yrkande
1 i denna del samt
2001/02:Fi232   av   Karin  Pilsäter  m.fl.  (fp)
yrkande 2.
Reservation 18 (m, kd, fp)

11. Avknoppning

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande
5 samt
2001/02:Fi298 av Per Landgren  m.fl. (kd) yrkande
9.
Reservation 19 (m, kd, fp)

12. Den offentliga upphandlingens
funktionssätt

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande
1 samt
2001/02:Fi232  av  Karin  Pilsäter   m.fl.   (fp)
yrkande 1.
Reservation 20 (m, kd, fp)

13. Krav på att verksamheten drivs utan
vinstsyfte

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi29  av Lennart Beijer m.fl. (v) yrkande
1 samt
2001/02:N365  av  Ingegerd  Saarinen  m.fl.  (mp)
yrkande 18.
Reservation 21 (m) - motiv.

14. Kundvalssystem

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi29 av  Lennart Beijer m.fl. (v) yrkande
2,
2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande
4  samt
2001/02:A316 av Gudrun  Schyman m.fl. (v) yrkande
14.
Reservation 22 (m, kd, fp)

15. Rätten till överprövning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring   i  lagen   (1992:1528)   om   offentlig
upphandling  såvitt  avser  7  kap.  4  §. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:142  punkt
2 i denna del och avslår motion
2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 2.
Reservation 23 (m, kd)

16. Konsekvensanalys

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 3
samt
2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 3.
Reservation 24 (m, kd)

17. Enklare regler m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi32  av  Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande
5,
2001/02:Fi232  av  Karin   Pilsäter   m.fl.  (fp)
yrkande 8,
2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s)  samt
2001/02:Fi280  av  Ann-Kristine  Johansson  m.fl.
(s).
Reservation 25 (kd, fp)
Reservation 26 (c)

18. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag  till  lag  om
ändring  i  sekretesslagen  (1980:100)  och  lag  om
ändring    i   lagen    (1992:1528)   om   offentlig
upphandling, i den mån lagförslaget inte omfattas av
vad utskottet föreslagit ovan.



Stockholm den 30 maj 2002

På finansutskottets vägnar


Jan Bergqvist

Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar  Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist  (m),  Sonia  Karlsson  (s), Anna Åkerhielm
(m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren
(kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida  (mp), Lena Ek
(c),  Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich  (s)  och
Hans Hoff (s).
2001/02

FiU12

(prop. 2001/02:142)


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I  proposition  2001/02:142  Ändringar  i  lagen  om
offentlig  upphandling, m.m. föreslår regeringen att
riksdagen antar  regeringens  förslag  till  lag  om
ändring  i  sekretesslagen  (1980:100)  och  lag  om
ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
som  lagts fram i propositionen. Regeringens förslag
återges i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.

Med  anledning  av  propositionen har nio motioner
väckts. I detta sammanhang  behandlar utskottet även
27 motioner med 61 motionsyrkanden  som väckts under
den  allmänna  motionstiden  år  2001.  Förslagen  i
motionerna återges i bilaga 1.
Under behandlingen av propositionen har  utskottet
tagit emot en skrivelse  från Branschföreningen  för
industriell och institutionell hygien i ärendet.

Bakgrund


Utredningsarbetet

Regeringen tillkallade genom beslut den 25 juli 1998
(dir.  1998:58)  en särskild utredare för att utreda
organisationen av  Nämnden för offentlig upphandling
(NOU) m.m. Den 12 maj  1999  beslutade  regeringen -
efter ett tillkännagivande från riksdagen  -  att ge
utredningen    en   parlamentarisk   sammansättning,
tilläggsdirektiv   (dir.   1999:34)   och   förlängd
utredningstid    t.o.m.    december   2000.   Enligt
tilläggsdirektiven   skall   kommittén   lämna   ett
delbetänkande omfattande det uppdrag  som  kommittén
fått   genom   direktiv  1998:58.  Utredningen,  som
antagit namnet Upphandlingskommittén,  överlämnade i
december    1999   delbetänkandet   (SOU   1999:139)
Effektivare offentlig  upphandling  -  För  fortsatt
välfärd, trygghet och tillväxt.

Upphandlingskommitténs      delbetänkande      har
remissbehandlats.    I   proposition   1999/2000:128
Offentlig upphandling  i  informationssamhället  tar
regeringen   upp  vissa  av  kommitténs  förslag.  I
propositionen  föreslogs  ett antal åtgärder för att
förbättra och förenkla regelverket,  bl.a. att anbud
och  anbudsansökningar  skall  kunna  lämnas   genom
elektronisk   överföring.   För   att  öka  små  och
medelstora   företags   möjligheter  att   delta   i
offentlig upphandling har  det  fr.o.m.  den  1 juli
2001  införts  mer långtgående krav på annonseringar
av upphandlingar  under  tröskelvärdena.  På förslag
från  finansutskottet  biföll  riksdagen regeringens
förslag (bet. 2000/01:FiU8, rskr. 2000/01:25).
Upphandlingskommittén har i mars  2001  överlämnat
sitt  slutbetänkande  (SOU  2001:31) Mera värde  för
pengarna. Betänkandet har remissbehandlats.
Kommittén   har   bl.a.   föreslagit    att    den
upphandlande  enheten  vid  upphandling  av tjänster
avseende  hälso-  och  sjukvård  eller  socialtjänst
skall få ställa som krav att utförandet av  tjänsten
endast  får  överlämnas till ett bolag, en förening,
en stiftelse eller  annan  som  driver  verksamheten
utan   syfte   att   skapa   vinst  åt  ägare  eller
motsvarande  intressent. Sådant  avtal  skulle  inte
heller få slutas med företag som bildats med stöd av
kommunallagen.
Regeringen har  den  21  december 2000 tillsatt en
utredning  om  medborgerligt  inflytande   m.m.  vid
förändringar av ägar- eller driftsformer inom vården
(S   2000:08).  Enligt  direktiven  skall  utredaren
utreda  förutsättningarna  för  att införa särskilda
tröghetsregler vid beslut om stora  förändringar  av
ägar-  eller  driftsformer  inom  vården  samt lämna
förslag   till   sådana   regler   (dir.  2000:103).
Utredaren  skall  särskilt beakta intresset  av  att
upprätthålla en verksamhet  som  är  tillgänglig för
alla  efter  behov.  Utredarens förslag skall  syfta
till   att   det   demokratiska   inflytandet   över
beslutsprocessen vid  överlåtelse  av driftsansvaret
för den offentligt finansierade vården stärks.
Regeringen   har  vidare  den  21  februari   2002
beslutat tillkalla  en särskild utredare med uppdrag
att utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för
icke  vinstutdelande  verksamhet   (dir.   2002:30).
Kännetecknande  för ett sådant bolag skall vara  att
det har ett annat  syfte än att ge aktieägarna vinst
och att det finns särskilda  begränsningar  när  det
gäller  bolagets  rätt  att dela ut vinst till ägare
och  andra.  Dessa  begränsningar   skall   innebära
antingen  ett fullständigt förbud mot vinstutdelning
eller att aktieägarna  endast  har  rätt  till en på
visst  sätt  begränsad avkastning på satsat kapital.
Upparbetade  överskott   skall   användas   för  att
utveckla  den  verksamhet som bolaget bedriver.  Det
nya  slaget  av  aktiebolag   skall   skapas   genom
särbestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385).  Det
skall  vara utformat så att det utan svårighet - och
utan att  det  uppstår några konkurrensnackdelar för
andra företagsformer  - kan infogas i skilda slag av
företagsstrukturer.   Utredaren   skall   lämna   de
författningsförslag  som   behövs   för   att  skapa
aktiebolag av beskrivet slag. Utredaren skall vidare
utröna behovet av andra slag av särbestämmelser  som
kan   göra  företagsformen  attraktiv  och  peka  ut
tänkbara incitament att bedriva verksamhet i den nya
företagsformen. Utredaren skall även analysera vilka
konsekvenser  sådana särregler och incitament kan ha
för företag som bedriver verksamhet i annan form.

Affärsmässighetsbegreppet

Grundprincipen  i  lagen  (1992:1528)  om  offentlig
upphandling (LOU) är att offentlig upphandling skall
göras  med  utnyttjande  av de konkurrensmöjligheter
som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt
(1  kap. 4 § LOU). Anbudsgivare,  anbudssökande  och
anbud   skall  vidare  behandlas  utan  ovidkommande
hänsyn.

LOU genomför EG:s upphandlingsdirektiv. Innebörden
av    affärsmässighetsbegreppet     utvecklades    i
förarbetena   till   LOU  (prop.  1992/93:88).   Där
uttalades att avsikten  var  att  genom  LOU  införa
upphandlingsregler  som  låg så nära de EG-rättsliga
reglerna  som möjligt. Detta  för  att  undvika  att
andra och kanske  t.o.m. hårdare regler skulle gälla
i svenska upphandlingar  än i upphandlingar som sker
i  övriga  medlemsländer  (a.  prop.  s.  38).  EG:s
regelverk  avser  att  åstadkomma   en   öppen   och
konkurrensutsatt    upphandlingsmarknad   för   alla
betydande sektorer inom  upphandlingen.  De  svenska
reglerna  ansågs  vid LOU:s införande inte innehålla
några  strängare krav  på  hur  upphandlingen  skall
genomföras än vad som följer av EG-rätten (jfr t.ex.
a. prop.  s.  37).  Genom kraven i 1 kap. 4 § LOU på
konkurrens, affärsmässighet och på att upphandlingen
skall  ske  utan  ovidkommande   hänsyn   ansågs  de
grundläggande    principerna    i    EG-rätten   att
upphandling skall genomföras i konkurrens  och  utan
diskriminering  genomförda  i  svensk rätt (a. prop.
s. 40 och s. 59-60).
I     EG-direktiven    och    i    LOU    uttrycks
affärsmässigheten  genom  kravet  på att grunden för
antagande av ett anbud skall vara att  anbudet avser
det lägsta priset. Alternativt kan det anbud  som är
det ekonomiskt mest fördelaktiga antas (1 kap.  22 §
och  6  kap.  12 §  LOU).  När en upphandlande enhet
skall avgöra vilket anbud som är det ekonomiskt mest
fördelaktiga  anbudet  skall  den   ta  hänsyn  till
samtliga   omständigheter   som  pris,  leveranstid,
driftkostnader,  kvalitet,  estetiska,  funktionella
och  tekniska  egenskaper, service,  tekniskt  stöd,
miljöpåverkan m.m.  En  diskriminerande  upphandling
innebär  att  affärsmässigheten sätts åt sidan  till
förmån  för  i  sammanhanget   ovidkommande  hänsyn.
Konkurrensen uppnås genom krav på  att  upphandlande
enheter inte godtyckligt får förkasta anbud. Enheten
måste kunna motivera såväl varför ett avtal  slöts i
ett fall som varför övriga anbud förkastades.
Tolkningen   av  affärsmässighetsbegreppet  i  LOU
skall således göras mot bakgrund av vad som anfördes
i   förarbetena  till   lagen   om   innebörden   av
bestämmelsen i 1 kap. 4 § LOU och syftet med lagen.

Pågående arbete inom EU

Det  pågår   ett   omfattande  arbete  inom  EU  med
upphandlingsfrågor.  Offentlig  upphandling  är  ett
område  som  enligt  kommissionens handlingsplan för
den inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen har
i ett meddelande om offentlig  upphandling  (KOM[98]
143)  anfört  att  reglerna  bör  göras enklare, mer
flexibla  och  anpassade  efter  förändringarna   på
marknaden.   Genom  Amsterdamfördraget  betonas  att
miljöhänsyn skall  integreras  i  alla  gemenskapens
politikområden  för att en hållbar utveckling  skall
uppnås.  I kommissionens  förslag  till  det  sjätte
miljöhandlingsprogrammet,   som   omfattar  perioden
2001-2010,  anges  offentlig  upphandling   som  ett
område  som i väsentlig utsträckning kan bidra  till
en miljövänligare  marknad  genom  att  upphandlarna
inför miljöprestanda bland upphandlingskriterierna.

I   juli   2001   presenterade   kommissionen  ett
tolkningsmeddelande  angående möjligheterna  att  ta
miljöhänsyn      vid     offentlig      upphandling,
KOM(2001) 274. I tolkningsmeddelandet analyseras och
anges   de   möjligheter    som    enligt   gällande
gemenskapslagstiftning   finns  för  att   integrera
miljöhänsyn   i   offentlig   upphandling.    Enligt
meddelandet  ges möjligheterna att ta miljöhänsyn  i
första hand i  det  inledande  stadiet, nämligen när
man  fattar  beslutet  om vad som skall  upphandlas.
Dessa  beslut  omfattas  inte  av  bestämmelserna  i
upphandlingsdirektiven, men  faller under fördragets
bestämmelser  om  fri  rörlighet   för   varor   och
tjänster,  och  i  synnerhet  principerna  om  icke-
diskriminering         och         proportionalitet.
Upphandlingsdirektiven  ger i sig olika  möjligheter
att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling, främst
när de tekniska specifikationerna, urvalskriterierna
och   tilldelningskriterierna   för   ett   kontrakt
fastställs.   De  upphandlande  enheterna  kan  även
ställa ytterligare  krav  om  dessa är förenliga med
fördragets   bestämmelser.   I   meddelandet   anför
kommissionen  att  den  planerar  att   utarbeta  en
handbok om grön offentlig upphandling med  praktiska
exempel  på  hur miljövänliga anbudsförfaranden  kan
genomföras i enlighet  med gemenskapslagstiftningen.
Handboken skall presenteras under våren eller hösten
2002. I EG-domstolen (C-513/99 Stagecoach Finland Oy
Ab mot Helsingfors stad  och  HKL-Bussiliikene)  har
ett   mål  anhängiggjorts  som  rör  frågan  om  mer
"globala"    hänsyn    kan    tas    vid    val   av
utvärderingskriterium. Domen skall enligt domstolens
planer meddelas under våren 2002.
I   oktober  2001  presenterade  kommissionen  ett
tolkningsmeddelande
om möjligheterna att ta sociala hänsyn vid offentlig
upphandling,  KOM(2001) 566. Meddelandet syftar till
att   klargöra   i    vilken   omfattning   gällande
gemenskapslagstiftning  tillåter  att sociala hänsyn
beaktas vid offentlig upphandling.  De  nu  gällande
direktiven om offentlig upphandling innehåller  inga
särskilda bestämmelser om befrämjande av sociala mål
i  samband  med  offentlig upphandling. Kommissionen
anser dock att gällande  gemenskapsrätt  på  området
för   offentlig   upphandling   erbjuder  ett  antal
möjligheter som - om de utnyttjas på lämpligt sätt -
gör  det  möjligt att nå de eftersträvade  målen.  I
tolkningsmeddelandet  redovisas för var och en av de
olika faserna i ett upphandlingsförfarande  om och i
vilken utsträckning sociala hänsyn kan tas.
Kommissionen  presenterade  i maj 2000 ett förslag
till  direktiv  om  samordning av  förfarandena  vid
offentlig  upphandling   av   varor,   tjänster  och
byggentreprenader  och ett förslag till direktiv  om
samordning  av  förfarandena   vid   upphandling  på
områdena  vatten,  energi  och transporter.  De  tre
direktiven   inom   den   klassiska    sektorn   har
sammanförts  till  ett  direktiv.  Flera  värdefulla
sakliga  ändringar genomförs, t.ex. förenklingar  av
tröskelvärdena    och   möjligheten   att   utnyttja
elektronisk            kommunikation            inom
upphandlingsprocessen.    Direktivförslagen    skall
enligt planerna beslutas i december 2002.
Regeringen  har  presenterat  sina  synpunkter  på
direktivförslagen i  en promemoria. Regeringen anser
att  förslagen  är  väsentliga   för  att  den  inre
marknaden skall fungera bättre. Konsolideringen  för
den  klassiska sektorn, varigenom tre direktiv läggs
samman   till   ett   underlättar  tillämpningen  av
reglerna. Vidare innebär  förslagen  en redaktionell
omarbetning  av  direktivtexterna  som  medför  ökad
användarvänlighet.    Även   reglerna   som   medger
elektronisk upphandling  medför en modernisering och
förenkling  av reglerna. Vad  gäller  miljöhänsyn  i
offentlig upphandling  är  den  svenska ståndpunkten
att tekniska specifikationer för  miljöhänsyn  skall
kunna    formuleras    genom    att   hänvisa   till
kriteriedokumenten  för europeiska,  transnationella
eller  nationella  miljömärken.   Möjligheterna  att
referera till miljömärken vid offentlig  upphandling
har diskuterats under en lång tid. Kommissionen  ger
visst  utrymme  för detta i sitt tolkningsmeddelande
genom möjligheten  att  hänvisa  till  kriterier för
miljömärken. Regeringen anser att detta  är positivt
men  att  det inte räcker. Dessutom finns det  risk,
eftersom  tolkningsmeddelandet  endast  redogör  för
kommissionens syn på direktiven, att det fortfarande
råder tveksamheter  kring  vad  som  gäller.  Därför
anser  regeringen att det måste framgå av direktiven
att denna  möjlighet  finns.  Den oklara situationen
har  försvårat för upphandlande  enheter att hänvisa
till miljömärken vid offentlig upphandling.  Sverige
har  i  rådsarbetsgruppen  aktivt  arbetat  för  att
direktiven  skall förtydligas och ändras. I huvudsak
har följande  förslag  framförts.  I artikel 6 i EG-
fördraget föreskrivs det att miljöskyddskraven skall
integreras  i  utformningen  och  genomförandet   av
gemenskapens  politik  och  verksamhet,  särskilt  i
syfte  att  främja  en  hållbar  utveckling. Det här
direktivet  bör  därför  göra  det möjligt  för  den
offentliga upphandlingen att bidra  till  skyddet av
miljön och till främjandet av en hållbar utveckling.
Vidare    skall   det   i   artikeln   om   tekniska
specifikationer   göras   tillägget   att   tekniska
specifikationer  avseende miljöaspekter kan utformas
genom  hänvisning till  dokument  om  kriterier  för
europeisk,     transnationell     eller    nationell
miljömärkning.  Reglerna om anbudsgivarnas  tekniska
förmåga bör tillföras  en  bestämmelse  som  ger den
upphandlande enheten rätt att kräva att anbudsgivare
anger   sitt   miljöledningssystem.   Slutligen  har
Sverige    framfört   att,   i   artikeln   angående
tilldelningsgrunder,  orden  "för  den  upphandlande
myndigheten" skall utgå och "är direkt förbundna med
föremålet  för  upphandlingen"  skall  ersättas  med
"avser  upphandlingen".  Detta  överensstämmer   med
gällande  upphandlingsdirektiv.  Sverige  har  också
framfört  att ordet "miljöegenskaper" skall ersättas
med "miljöhänsyn i ett livscykelperspektiv".
Vad gäller  sociala hänsyn i offentlig upphandling
så anser regeringen  att  i  syfte att garantera att
arbetstagare som utför arbete  under  ett offentligt
kontrakt  har  arbets-  och anställningsvillkor  som
ligger i nivå med de villkor  som är etablerade inom
den bransch och inom det område  där  arbetet utförs
bör   ett   förtydligande  i  upphandlingsdirektiven
införas. Det  bör  dock  inte  föreligga  en absolut
skyldighet,   utan   det   bör  i  stället  vara  en
angelägenhet  för  medlemsstaterna  att  avgöra  hur
långtgående en sådan skyldighet skall vara.

Regeringen har i en  promemoria  den  24  april 2002
presenterat   förhandlingarna  i  rådsarbetsgruppen.
Sverige har koncentrerat  en  stor  del av arbetet i
gruppen  på  frågorna  om  miljöhänsyn  och  sociala
hänsyn   i  offentlig  upphandling.  Sverige  stöder
därför förslagen  som  avser miljöhänsyn och sociala
hänsyn  i upphandling. Kommissionen  och  de  övriga
medlemsstaterna har gått Sverige till mötes på flera
punkter.  De  förslag  där  Sverige inte har stöd av
någon annan medlemsstat har Sverige  nu  släppt sina
reservationer.   Det   gäller  möjligheten  för   en
upphandlande  enhet  att  ställa   krav  på  att  en
arbetsgivare  som tilldelas ett upphandlingskontrakt
skall tillämpa  arbets-  och anställningsvillkor som
är allmänt vedertagna inom  den  bransch  och  i det
land  där  arbetet  utförs.  Det  gäller  också  ett
förslag  till  tillägg  i  ingressen  som erinrar om
ILO:s   konvention   nr   94   och  att  direktivets
bestämmelser   inte   påverkar   tillämpningen    av
konventionens  bestämmelser.  Slutligen  vad  gäller
artikeln  angående  tilldelningsgrunder  har Sverige
fått  stöd  för  sin uppfattning av ytterligare  tre
medlemsstater. Ett  kompromissförslag,  som  innebär
att   det   i   en   beaktandesats  anges  i  vilken
utsträckning hänsyn till  allmänintresset  kan vägas
in  mot  att  förslagets mer restriktiva ordalydelse
antas, har diskuterats. Direktivet för den klassiska
sektorn  skall  beslutas   den   21   maj  2002  vid
ministerrådsmötet för den inre marknaden.







Utskottets överväganden


Den framtida tillsynen m.m.
Utskottets förslag i korthet

Utskottet  förordar  att  det görs en förnyad
prövning    av    Nämnden    för    offentlig
upphandlings    ställning   i   samband   med
utredningen om myndighetsstrukturen  när  det
gäller   konsument-   och   konkurrensfrågor.
Utskottet  tillstyrker  delvis   motion  N365
(mp).   Utskottet   avstyrker   motioner   om
sanktionssystemets    utformning,    eftersom
frågan   är   föremål   för   beredning  inom
Regeringskansliet.   Övriga   motionsyrkanden
avstyrks.
Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Nämnden för offentlig upphandling

Regeringen gör bedömningen att Nämnden för offentlig
upphandling  (NOU) skall ansvara  för  den  statliga
tillsynen av offentlig upphandling.

Upphandlingskommittén föreslog att NOU skulle slås
samman med Konkurrensverket  som ombildas till en ny
myndighet  och att myndigheten  benämnd  Konkurrens-
och upphandlingsverket  skall  ledas  av en styrelse
eller ett insynsråd.
Regeringen anser att det måste finnas  en effektiv
och ändamålsenlig tillsynsorganisation. Det  primära
syftet    för    organisationen   skall   vara   att
upphandlingslagstiftningen   och   gemenskapsrättens
principer   följs.   Det   är  vidare  viktigt   att
myndigheten    ger    upphandlande    enheter    och
leverantörer vägledning  om hur lagstiftningen skall
tillämpas.  Regeringen  anser  att  det  inte  finns
tillräckliga skäl för att  föra över NOU:s uppgifter
till Konkurrensverket. Konkurrensfrågor  har  mycket
gemensamt  med  upphandlingsfrågor  men  i praktiken
torde  tillsynen  av offentlig upphandling kräva  en
helt  annan angreppsvinkel  än  den  inriktning  mot
kontroll  och  förbud som följer av konkurrenslagen.
Det krävs att den  statliga  tillsynsmyndigheten har
särskild  kunskap  när  den handlägger  ärenden  och
lämnar information som rör  kommuner  och landsting.
Namnet NOU är väl inarbetat både internationellt och
inom landet och regeringen anser att det  är viktigt
att  det  behålls.  Behovet av en särskild myndighet
för bevakning av upphandlingsområdet och för tillsyn
av att upphandlingsreglerna  följs  i  dag är enligt
regeringens  bedömning  lika  stort som när  nämnden
inrättades   år   1993.   Regeringen    anser    att
nämndmyndighetsformen är den mest ändamålsenliga för
den    statliga    tillsynen   av   den   offentliga
upphandlingen.

Sanktioner

I proposition 1999/2000:128  Offentlig upphandling i
informationssamhället angav regeringen  att  det  av
flera   skäl  är  angeläget  att  bestämmelserna  om
offentlig   upphandling   följs.   Av  propositionen
framgår    att    frågan   om   tillsynsmyndighetens
befogenheter  bör   beredas   ytterligare.  När  det
gäller bl.a. sanktionssystemets  närmare  utformning
och  frågan  om  talerätt  i  s.k.  överprövningsmål
väcktes   vissa  frågor  av  remissinstanserna   vid
behandling      av     kommitténs     förslag     om
marknadsskadeavgift   i  delbetänkandet.  Regeringen
anser i likhet med kommittén  och  remissinstanserna
att  det  bl.a. bör införas en möjlighet  att  kunna
ingripa vid otillåten direktupphandling. Beredningen
i denna del  är  inte  avslutad och regeringen avser
att återkomma med förslag under hösten 2002.

Motionerna

I motion Fi30 av Per Landgren  m.fl.  (kd) yrkande 4
föreslås att Nämnden för offentlig upphandling skall
bli en enhet under Konkurrensverket. I  motion  Fi33
av  Karin  Pilsäter  m.fl. (fp) yrkande 1 begärs att
regeringen återkommer  till riksdagen med förslag om
att   Nämnden   för   offentlig    upphandling   och
Konkurrensverket   skall   slås   samman   till   en
myndighet. I motion Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
yrkandena  1  i  denna del, 2 och 3 yrkas avslag  på
förslaget att låta  organisationen  av  Nämnden  för
offentlig  upphandling vara oförändrad. Motionärerna
anser  att Nämnden  för  offentlig  upphandling  och
Konkurrensverket  bör  slås  ihop  till  en gemensam
myndighet,  Konkurrens-  och  upphandlingsverket.  I
motion Fi267 av Gunnar Hökmark  m.fl. (m) yrkande 8,
motion Fi232 av Karin Pilsäter m.fl.  (fp) yrkande 3
samt motion Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande
7  anser motionärerna att tillsynsmyndigheten  måste
ges  bättre  förutsättningar  att klara sin uppgift.
Enligt  motionärerna  bör  tillsynsmyndigheten   ges
bättre  sanktionsmöjligheter och en ny organisation.
NOU bör slås  samman  med  Konkurrensverket till ett
konkurrens- och upphandlingsverk.  I  motion N365 av
Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande 16 föreslås att
regeringen  bör  tillsätta en utredning för  att  se
över effekterna av  att  bilda  ett nytt konkurrens-
och  upphandlingsverk.  I motion Fi209  av  Marianne
Andersson  m.fl.  (c,  m, fp,  kd)  förespråkas  att
regeringen  bör  lägga  fram   förslag  som  stärker
tillsynen   över   den   offentliga   upphandlingen.
Motionärerna  i motion Fi267 (m) yrkande  9,  motion
Fi232 (fp) yrkande  4  samt motion N365 (mp) yrkande
15  anser  att  konkurrens-  och  upphandlingsverket
skall få möjlighet  att föra talan om s.k. marknads-
skadeavgift vid länsrätt. I motion Fi267 (m) yrkande
10   och   motion  Fi232  (fp)   yrkande   5   anser
motionärerna  att  branschorganisationer  även skall
ges  talerätt  i  upphandlingsmål. I motion Fi28  av
Jan-Evert Rådhström  och Elizabeth Nyström (m) yrkas
att  sanktionsmöjligheter  införs  mot  upphandlande
enheter    som    gång    på    gång    bryter   mot
upphandlingsreglerna.   I   motion  Fi35  av  Gunnar
Hökmark m.fl. (m) yrkandena 4  och  5  samt i motion
Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena  11  och
12  anser  motionärerna  att  möjligheterna  för  en
förfördelad  leverantör  att  erhålla skadestånd bör
förbättras och att preskriptionstiden i skadestånds-
och marknadsskademål bör förlängas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det måste finnas en effektiv och
ändamålsenlig tillsynsorganisation.  Organisationens
viktigaste uppgift är att upphandlingslagstiftningen
och  gemenskapsrättens principer följs.  Behovet  av
tillsyn  och  bevakning  av  upphandlingsfrågorna är
stort.   Myndighetsstrukturen   när    det    gäller
konsument-  och  konkurrensfrågor  är för närvarande
under   utredning  i  Regeringskansliet.   Utskottet
förordar  att  det  i samband med dessa överväganden
görs  en förnyad prövning  av  NOU:s  ställning  med
inriktning  bl.a.  på att ta vara på de fördelar som
kan finnas med en kontroll- och tillsynsfunktion via
en förvaltningsmyndighet och utvecklingsfunktioner i
eventuellt andra former. Detta bör riksdagen som sin
mening    tillkännage   för    regeringen.    Därmed
tillstyrker   utskottet   delvis  motion  N365  (mp)
yrkande 16. Utskottet avstyrker motionerna Fi30 (kd)
yrkande 4, Fi33 (fp) yrkande 1, Fi35 (m) yrkandena 1
i denna del, 2 och 3, Fi267  (m)  yrkande  8 , Fi232
(fp) yrkande 3, Fi299 (kd) yrkande 7 samt Fi209  (c,
m, fp, kd).

I  propositionen  anförs  att regeringen anser att
det bl.a. bör införas en möjlighet att kunna ingripa
vid otillåten direktupphandling. Utskottet anser att
det är viktigt att regeringen  snarast  återkommer i
denna  fråga,  och har erfarit att regeringen  avser
att presentera förslag  för  riksdagen  under hösten
2002.  Därmed  tillgodoses  i  huvudsak  syftet  med
motionerna N365 (mp) yrkande 15, Fi267 (m) yrkandena
9-12,  Fi232  (fp) yrkandena 4 och 5, Fi28 (m)  samt
Fi35 (m) yrkandena  4  och  5. Någon särskild åtgärd
från   riksdagen   synes   inte  nödvändig,   varför
motionerna avstyrks.

Översyn av LOU m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   avstyrker   två   motioner    med
hänvisning  till  att  det  inte behövs någon
ytterligare    åtgärd   för   att   införliva
bestämmelserna  i   EG-fördraget   eller   de
grundläggande EG-rättsliga principerna.
Jämför reservation 2 (kd).

Motionerna

I motion Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande  6
föreslås  att de fem grundläggande principerna i den
europeiska  gemenskapen om offentlig upphandling bör
föras in i LOU.  I motion N370 av Alf Svensson m.fl.
(kd) yrkande 13 föreslår  motionärerna  att  LOU bör
ses  över  i  syfte  att  förverkliga principerna om
affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att  flera  remissinstanser
har  föreslagit  att bestämmelsen i 1 kap.  4 §  LOU
kompletteras eller  ersätts  med  en bestämmelse att
upphandling skall göras enligt gemenskapsrätten samt
principerna  om likabehandling, icke-diskriminering,
ömsesidigt erkännande,  öppenhet,  förutsebarhet och
proportionalitet.

Bestämmelserna i EG-fördraget och  bestämmelser  i
den s.k. sekundärrätten, t.ex. i skilda EG-direktiv,
gäller   som   svensk   rätt   i   och  med  att  de
grundläggande fördragen införlivades med svensk rätt
genom  lagen (1994:1500) med anledning  av  Sveriges
anslutning  till  Europeiska unionen. Bestämmelserna
gäller med den effekt de har enligt EG-rätten. Någon
ytterligare åtgärd  för att införliva bestämmelserna
i  EG-fördraget  eller   grundläggande  EG-rättsliga
principer  är  inte  nödvändig.   De   grundläggande
principerna  om likabehandling, icke-diskriminering,
ömsesidigt erkännande,  öppenhet,  förutsebarhet och
proportionalitet har för upphandlingsärenden  vidare
konkretiserats       i       upphandlingsdirektivens
bestämmelser    rörande   exempelvis    annonsering,
objektiva kriterier  för uteslutning av leverantörer
samt     tilldelning     av    upphandlingskontrakt.
Direktivbestämmelserna har genomförts genom LOU (jfr
NJA 1998 s. 873).
Utskottet delar uppfattningen  i propositionen att
det  skulle  vara främmande att i LOU  ange  att  de
nämnda principerna  skall  gälla  vid tillämpning av
lagen.  En  hänvisning  till  de nämnda  principerna
skulle  vidare  inte innebära ett  förtydligande  av
möjligheten att vid offentlig upphandling ta sociala
eller    arbetsmarknadspolitiska     hänsyn    eller
miljöhänsyn,  eftersom  sådana hänsyn, med  undantag
från   principerna   om   icke-diskriminering    och
likabehandling,  har  sin  grund  i andra än de ovan
nämnda principerna.
Utskottet anser vidare i likhet med regeringen att
det  inte  behövs någon ytterligare åtgärd  för  att
införliva bestämmelserna  i  EG-fördraget  eller  de
grundläggande  EG-rättsliga  principerna. Motionerna
Fi299  (kd)  yrkande  6  och N370  (kd)  yrkande  13
avstyrks därför.

Borttagande av begreppet
affärsmässighet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion  om borttagande av
begreppet affärsmässighet.
Jämför reservation 3 (v).

Motionen

I motion A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 15
begärs att begreppet "affärsmässighet" utmönstras ur
LOU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    anser    att    ett   borttagande    av
affärsmässighetsbegreppet  kan   skapa  problem  och
avstyrker motion A316 (v) yrkande 15.


Kriterier för miljömärken


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens  förslag om
att  upphandlande  enheter  får hänvisa  till
kriterier för miljömärken, om kriterierna för
märket   har   utarbetats   på  grundval   av
vetenskaplig  information.  Utskottet   anser
dock   att  det  är  viktigt  att  regeringen
fortsätter  sitt arbete med att verka för att
EG:s regler och  andra internationella regler
på sikt ändras så att det blir möjligt att ta
större hänsyn till  miljön  vid  upphandling.
Detta    bör   riksdagen   som   sin   mening
tillkännage    för    regeringen.   Utskottet
avstyrker med hänvisning till detta ett antal
motioner om olika miljökrav vid upphandling.
Jämför reservationerna  4  (m),  5 (kd), 6
(c) och 7 (fp).

Propositionen

I  propositionen föreslås att det i LOU  förtydligas
att    en   upphandlande   enhet   i   de   tekniska
specifikationerna  får  hänvisa  till  kriterier för
miljömärken,   om   kriterierna   för   märket   har
utarbetats  på grundval av vetenskaplig information.
Förslaget innebär  inte  någon  ändring  av gällande
rätt, utan är ett förtydligande. Det innebär att det
skall vara möjligt att t.ex. ställa krav på  att  de
produkter  som  upphandlas uppfyller kriterierna för
miljömärkning. Kriterierna  skall vara förenliga med
EG-fördragets     grundläggande    principer     och
upphandlingsdirektiven.  Kriterierna  får t.ex. inte
utformas så att de strider mot exempelvis  principen
om  icke-diskriminering  eller  principerna  om  fri
rörlighet av varor eller tjänster.

De  upphandlande  enheterna  får godta inte enbart
intyg på miljömärkning som bevis  vad  gäller sådana
typer     av     miljökrav     som     baseras    på
miljömärkningskriterier.  De  kan  även godta  andra
typer av bevis, t.ex. testrapporter.

Motionerna

I  motion  Fi34  av  Yvonne Ruwaida (mp)  yrkande  2
anförs  att  om  lagen  om   offentlig   upphandling
förhindrar  intagandet  av miljökriterier bör  lagen
ändras. I motion Fi32 av  Rolf  Kenneryd  m.fl.  (c)
yrkandena  1 och 2 anförs att en upphandlande enhet,
förutom i de  tekniska specifikationerna, även skall
få  hänvisa  till   kriterier   för   miljömärken  i
specifikationerna  av  hur  en  vara  eller   tjänst
produceras.   Motionärerna   begär   att  regeringen
återkommer  med  tydliga regler för vilka  miljökrav
som    är    möjliga    att     ställa     i     ett
upphandlingsförfarande.   I   motion  MJ519  av  Alf
Svensson  m.fl.  (kd)  yrkande  18  förespråkas  att
regeringen  inom  EU  aktivt  bör  verka   för   att
upphandlingsdirektiven  ändras så att de medger höga
krav på miljöhänsyn vid all offentlig upphandling. I
motion N365 av Ingegerd Saarinen  m.fl. (mp) yrkande
14 begärs att regeringen bör arbeta för att förändra
EG-rätten  så  att  all offentlig upphandling  skall
kunna  ske  utifrån  principen   om  en  långsiktigt
hållbar utveckling. I motion MJ519  (kd)  yrkande 19
krävs   att   regeringen  inom  EU  verkar  för  att
direktiven ändras  så  att det även blir möjligt att
väga in energiförbrukning i transportledet. I motion
MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström  m.fl.  (mp) yrkande
19 anförs att det bör klargöras vilka miljökrav  som
får  ställas  vid  offentlig  upphandling.  I motion
Fi232  av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7  anför
motionärerna  att  det  är  mycket  viktigt  att  de
upphandlande       enheterna      gör      noggranna
kravspecifikationer där olika typer av kvalitetskrav
ställs, t.ex. miljökrav.  I  motion   MJ528 av Ester
Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkande 3 anförs  att LOU
måste ändras så att det klart framgår att det  finns
möjlighet  att välja ekologiska alternativ. I motion
Fi211 av Harald  Nordlund  (fp) anförs att de regler
som i dag gäller för kommunal  upphandling motverkar
genomförandet av åtagandena i Agenda  21. Motionären
anser  att frågan hur direktiven i Agenda  21  skall
kunna  följas   vid   kommunal   upphandling   måste
regeringen  klara  ut inom EU. I motion Fi227 av Ewa
Larsson  och Ingegerd  Saarinen  (mp)  föreslås  att
regeringen bör påverka svenska myndigheter och bolag
att endast  köpa bra miljöval-märkt el. Motionärerna
anser  att  även   riksdagen  endast  bör  köpa  bra
miljöval-märkt el. I  motion  Fi35 av Gunnar Hökmark
m.fl.  (m)  yrkande 1 i denna del  yrkas  avslag  på
regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser  det  vara  av absolut grundläggande
betydelse att det skall finnas  goda möjligheter att
ta  miljöhänsyn  vid offentlig upphandling.  Det  är
därför  viktigt  att   de   upphandlande   enheterna
använder  sig  av  de  möjligheter  som finns enligt
gällande bestämmelser. Frågan i vilken  utsträckning
som  upphandlande  enheter får ställa miljökrav  har
diskuterats  under många  år  i  Sverige.  Utskottet
anser det därför  tillfredsställande  att regeringen
föreslår  att  det  i LOU skall förtydligas  att  de
upphandlande     enheterna     i     de     tekniska
specifikationerna  får  hänvisa  till  kriterier för
miljömärken.  Det är mycket viktigt att reglerna  är
tydliga för att undvika tolkningssvårigheter.

Av  kommissionens   tolkningsmeddelande   angående
möjligheterna   att  ta  miljöhänsyn  vid  offentlig
upphandling,   KOM(2001) 274    framgår    att    en
upphandlande  enhet  får ställa krav på grön el i de
tekniska specifikationerna.  Enheten  får  dock inte
kräva  att elektriciteten skall vara producerad  med
hjälp av  vindkraft,  vattenkraft  eller  solenergi.
Enheten  får  däremot ställa krav på att den  kommer
från förnybara  energikällor.  Specifikationerna får
således  inte  utformas  så  att  de   strider   mot
exempelvis  principen  om  icke-diskriminering eller
principerna  om  fri  rörlighet   av   varor   eller
tjänster.   De  skall  vara  förenliga  med  de  för
offentlig         upphandling          grundläggande
gemenskapsrättsliga  principerna  och  EG-fördragets
regler om den inre marknaden.
Det  framgår  vidare att upphandlande enheter  får
ställa krav på att  livsmedel  är ekologiskt odlade.
Enheten kan i den tekniska specifikationen  beskriva
vad  de avser med ekologiskt odlade livsmedel  genom
att använda sig av de tekniska specifikationerna som
finns i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24
juni    1991     om    ekologisk    produktion    av
jordbruksprodukter och livsmedel.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att
miljöhänsyn i större  utsträckning  skall  kunna tas
vid offentlig upphandling. Utskottet anser dock  att
det är viktigt att regeringen fortsätter sitt arbete
med   att  verka  för  att  EG:s  regler  och  andra
internationella  regler   på  sikt ändras så att det
blir möjligt att ta större hänsyn  till  miljön  vid
upphandling.  Detta  bör  riksdagen  som  sin mening
tillkännage för regeringen.
Därmed  tillstyrker  utskottet delvis motion  N365
(mp) yrkande 14. Utskottet avstyrker motionerna Fi32
(c) yrkandena 1 och 2, Fi34 (mp) yrkande 2, Fi35 (m)
yrkande 1 i denna del, Fi211 (fp), Fi227 (mp), Fi232
(fp) yrkande 7, MJ518 (mp)  yrkande  19,  MJ519 (kd)
yrkandena 18 och 19 samt  MJ528 (kd) yrkande 3.

Särskilda kontraktsvillkor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
en  upphandlande  enhet  får ställa särskilda
krav    på    hur    ett   uppdrag   i    ett
upphandlingskontrakt skall utföras. Utskottet
föreslår ett tillkännagivande till regeringen
om  att  Sverige  även  fortsättningsvis  bör
arbeta för att det skall  vara möjligt att ta
sådana  sociala  och  arbetsmarknadspolitiska
hänsyn  som står i överensstämmelse  med  EG-
fördragets  bestämmelser vid tilldelningen av
ett upphandlingskontrakt  och att detta måste
framgå av direktiven. Utskottet avstyrker med
hänvisning till detta motionerna.
Jämför reservationerna 8  (m,  kd),  9 (c)
och 10 (fp).

Propositionen

Det  är  möjligt  att  enligt LOU ställa villkor  om
sociala  och  arbetsmarknadspolitiska   hänsyn   vid
offentlig upphandling i den utsträckning som LOU och
EG-rätten medger. Regeringen föreslår dock att det i
LOU  tydliggörs  att upphandlande enheter får ställa
särskilda    kontraktsvillkor.     Den    föreslagna
bestämmelsen  har  inte någon motsvarighet  i  något
direktiv och innebär ingen ändring av gällande rätt.
I  kommissionens  förslag   till  nya  direktiv  för
offentlig upphandling (KOM[2000]  275 slutlig) anges
emellertid i en ingress att villkor  för kontraktets
utförande är förenliga med direktivet, förutsatt att
de  inte är direkt eller indirekt diskriminerande  i
förhållande  till anbudsgivare i andra medlemsländer
och  förutsatt   att   de   angetts  i  annonsen  om
upphandling.  Vidare  anges  att   de  särskilt  kan
användas   för   att  befrämja  sysselsättning   för
människor  som  är socialt  utsatta  eller  utslagna
eller att motverka  arbetslöshet. Det följer även av
kommissionens tolkningsmeddelande  om  möjligheterna
att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling  att
den tolkar nu gällande direktiv på sådant sätt.

Av  propositionen  framgår  att enligt regeringens
mening kan ett väsentligt syfte  med  villkoren vara
att     föreskriva     särskilda    arbets-    eller
anställningsvillkor  för   det   arbete   som  skall
utföras.  Kontraktsvillkoren  kan  således innefatta
kollektivavtalsbestämmelser        från       sådana
kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen  eller  i
den   bransch   som   tjänsten   eller  bygg-  eller
anläggningsarbetet i fråga avser.
Regeringen  påpekar  att den upphandlande  enheten
bör  kontrollera  efterlevnaden   av  villkoret  och
överväga  vilka  sanktioner  som skall  knytas  till
villkoret för den händelse leverantören  inte följer
villkoret, såsom ett i kontraktet förutbestämt  vite
eller hävning.
I   budgetpropositionen  för  2002  redovisas  att
regeringen   för   att   minska  diskrimineringen  i
arbetslivet  har  ambitionen   att  i  den  kommande
upphandlingspropositionen        föreslå         att
antidiskrimineringsklausuler  införs från den 1 juli
2002 (prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 1.5).
För   att   ge   de  upphandlande  enheterna   och
leverantörerna  ledning   avseende   vilken  typ  av
kontraktsvillkor  som  kan  användas i kontrakt  som
tilldelas i offentlig upphandling  har  regeringen i
januari  2002 gett Nämnden för offentlig upphandling
i    uppdrag     att     ta    fram    exempel    på
antidiskrimineringsklausuler.  Det gäller exempel på
villkor för att främja likabehandling  i arbetslivet
oavsett kön, ras, hudfärg, nationellt eller  etniskt
ursprung eller trosbekännelse, funktionshinder eller
sexuell  läggning.  Klausulerna  skall  också utgöra
exempel  på  åtaganden  av  en leverantör att  följa
diskrimineringsförbud  i  lag och  därtill  kopplade
rättsföljder   om   leverantören    överträder   ett
diskrimineringsförbud.   Klausulerna   skall    vara
förenliga  med  LOU  och EG-fördragets bestämmelser.
NOU skall utföra uppdraget  i  samråd  med JämO, DO,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund  av sexuell
läggning  och  Handikappombudsmannen.  Samråd  skall
också    ske   med   Svenska   Kommunförbundet   och
Landstingsförbundet  samt  näringslivsorganisationer
och fackliga organisationer.

Motionerna

I  motion Fi27 av Tomas Eneroth  och  Anders  Ygeman
(s),  motion Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s)
och motion A316 av Gudrun Schyman  m.fl. (v) yrkande
16 förespråkas  att  LOU bör ändras så att det skall
kunna  ställas  krav  på  att  anbudsgivare  tecknat
kollektivavtal. I motion  Fi251 av Anders Ygeman och
Lena Sandlin-Hedman (s) yrkandena  1  och 2 föreslås
att kollektivavtalsbärande fackföreningar  skall  ha
rätt  att  yttra  sig  över underlaget vid offentlig
upphandling. Motionärerna  föreslår  också att lagen
(1976:580)  om  medbestämmande  i  arbetslivet  även
skall omfatta sådan verksamhet som upphandlas enligt
LOU.  I  motion  Fi226 av Britt-Marie Lindkvist  och
Hillevi  Larsson  (s)   anser  motionärerna  att  de
fackliga organisationernas  inflytande  och  insyn i
upphandlingsprocessen  måste stärkas. I motion  Fi34
av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande  1  föreslås  att all
offentlig     upphandling    skall    förenas    med
antidiskrimineringsklausuler.   I  motion  Fi248  av
Marie  Granlund (s) anförs att det  bör  införas  en
möjlighet  att  använda antidiskrimineringsklausuler
vid offentlig upphandling.  I motion Ju395 av Anders
Ygeman m.fl. (s) yrkande 3 föreslås  att det bör ges
möjlighet att väga in ett socialt ansvarstagande vid
upphandling.

I motion Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 3
yrkas att propositionen avslås i den del  som ger en
upphandlande enhet rätt att ställa särskilda villkor
som  skall  gälla  för uppdragets utförande även  om
villkoren inte har ett  samband  med  de  behov  som
skall  tillgodoses.  I motion Fi33 av Karin Pilsäter
m.fl.  (fp) yrkande 2 krävs  att  de  krav  som  den
upphandlande  enheten  ställer  skall  vara kopplade
till  och  ha ett direkt samband med den upphandlade
varan  eller  tjänsten.  I  motion  Fi35  av  Gunnar
Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i denna del yrkas avslag
på regeringens förslag.

I motion Fi231 av Carina Hägg (s) förespråkas
att regering och riksdag alltid skall ställa
krav på porrfrihet vid upphandling av hotellrum
och konferensanläggningar.

Utskottets ställningstagande

Det är möjligt  att  enligt  LOU  ställa  villkor om
sociala   och  arbetsmarknadspolitiska  hänsyn   vid
offentlig upphandling  i  den utsträckning EG-rätten
medger det.

Särskilda kontraktsvillkor  kan  användas  i olika
syften.     Av     propositionen     framgår     att
kontraktsvillkoren           kan           innefatta
kollektivavtalsbestämmelser från kollektivavtal  som
gäller  på  arbetsplatsen  eller  i  den bransch som
tjänsten  eller  bygg-  eller  anläggningsarbetet  i
fråga avser. En upphandlande enhet kan också använda
sig  av  antidiskrimineringsklausuler.   Det  gäller
t.ex.  villkor  för  att  främja  likabehandling   i
arbetslivet  oavsett  kön,  ras, hudfärg, nationellt
eller   etniskt   ursprung   eller   trosbekännelse,
funktionshinder eller sexuell läggning.
I   rådsarbetsgruppen   som   behandlar   de   nya
upphandlingsdirektiven har Sverige  framfört att det
skall  vara  möjligt  att  ta  sådana  sociala   och
arbetsmarknadspolitiska    hänsyn    som    står   i
överensstämmelse med EG-fördragets bestämmelser  vid
tilldelningen  av  ett  upphandlingskontrakt och att
detta  måste framgå av direktiven.  Utskottet  anser
att Sverige  även fortsättningsvis bör arbeta för en
sådan förändring. Detta bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen.
Det  bör  enligt  regeringen  även  förtydligas  i
direktiven att  en upphandlande myndighet kan ställa
krav  på  att  en  arbetsgivare  som  tilldelas  ett
upphandlingskontrakt   skall  tillämpa  arbets-  och
anställningsvillkor som  är  allmänt vedertagna inom
den bransch och i det land där arbetet utförs.
Mot bakgrund av vad som anförts  i propositionen i
övrigt ser utskottet inte något skäl  för  riksdagen
att  ta något initiativ med anledning av de motioner
som väckts  inom  området. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna  Fi27  (s), Fi32 (c) yrkande 3,
Fi33 (fp) yrkande 2, Fi34 (mp)  yrkande  1, Fi35 (m)
yrkande  1 i denna del, Fi224 (s), Fi226 (s),  Fi231
(s), Fi248  (s), Fi251 (s), Ju395 (s) yrkande 3 samt
A316 (v) yrkande 16.

ILO:s konvention nummer 94


Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar  att regeringen bereder
frågan om ratificering av ILO:s konvention nr
94   och   avstyrker   därför    motion    om
ratificering av konventionen.

Motion

I motion A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 17
föreslås att Sverige bör ratificera ILO:s konvention
nr 94.

Utskottets ställningstagande

I    rådsarbetsgruppen    som   behandlar   de   nya
upphandlingsdirektiven har  Sverige framfört att ett
förtydligande   bör  införas  som   garanterar   att
arbetstagare som  utför  arbete under ett offentligt
kontrakt  har  arbets-  och anställningsvillkor  som
ligger i nivå med de villkor  som är etablerade inom
den bransch och inom det område  där arbetet utförs.
Detta   ligger   för   övrigt   helt  i  linje   med
bestämmelserna i ILO:s konvention  nr  94.  Det  bör
dock  inte föreligga en absolut skyldighet, utan det
bör   i   stället    vara    en   angelägenhet   för
medlemsstaterna att avgöra hur  långtgående en sådan
skyldighet skall vara.

Det bör enligt regeringen vidare i ingressen föras
in en punkt som erinrar om ILO:s  konvention  nr  94
och   att  direktivets  bestämmelser  inte  påverkar
tillämpningen av konventionens bestämmelser. För att
garantera   att   även   medlemsstaterna   som  inte
ratificerat konventionen skall kunna använda  sig av
dylika klausuler kan man gå ett steg längre och  slå
fast    att    direktivet    inte   heller   hindrar
medlemsstaterna från att ratificera konventionen. På
så  sätt slår man fast att arbetsklausuler  liknande
dem som  föreskrivs  i konventionen inte strider mot
upphandlingsdirektiven,  samtidigt  som man undviker
detaljreglering. Vidare överlåter man på de enskilda
medlemsstaterna att avgöra i vilken utsträckning  de
vill  använda  sig av sådana arbetsklausuler. Syftet
med en sådan bestämmelse  är att klargöra rättsläget
samtidigt  som  man  tillförsäkrar  möjligheten  att
ställa krav på att grundläggande  anställnings-  och
arbetsvillkor efterlevs.
ILO-konvention   nr   94   rör  arbetsklausuler  i
kontrakt  där  en  offentlig myndighet  är  part.  I
proposition 1950:188  behandlas  frågan  om  Sverige
skulle   ratificera  konventionen.  I  propositionen
anfördes  att   konventionen  saknade  intresse  för
Sveriges  del, eftersom  konventionens  villkor  och
bestämmelser   regleras   genom   kollektivavtal   i
Sverige. Därtill kom att konventionen innehöll vissa
formella  föreskrifter  som  tedde sig främmande för
svenska      förhållanden.     Riksdagen      biföll
propositionens förslag.
Kommissionen  har  förklarat  att Sverige har rätt
att  ratificera ILO:s konvention nr  94  och  frågan
bereds inom Regeringskansliet.
Med hänvisning till att frågan om ILO:s konvention
nr 94  bereds  avstyrker  utskottet  motion A316 (v)
yrkande 17.

Direktupphandling


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker  att  bestämmelsen  om
direktupphandling på grund av synnerliga skäl
skall  ändras  så  att den inte framstår  som
onödigt restriktiv.  Utskottet  anser däremot
att  effekterna  av  en fastställd gräns  för
direktupphandling behöver  analyseras vidare.
Utskottet  avstyrker regeringens  förslag  om
att  direktupphandling   skall   medges   när
upphandlingens    värde    understiger    fem
prisbasbelopp.  Nuvarande  ordning  med  lågt
värde   för   direktupphandling   bör  därför
behållas tills vidare. Det innebär  att vissa
motioner delvis tillstyrks.
Jämför reservationerna 11 (m, kd),  12 (c)
och 13 (fp).

Propositionen

Enligt  6  kap. 2 § första stycket lagen (1992:1528)
om offentlig  upphandling  (LOU)  skall  upphandling
göras     genom    förenklad    upphandling    eller
urvalsupphandling.  Direktupphandling  får  användas
bl.a. om upphandlingens värde är lågt.

Upphandlingskommittén         och        flertalet
remissinstanser anser att lagtexten  bör förtydligas
på  så sätt att en värdegräns införs som  anger  vad
som  skall   avses   med  lågt  värde  och  att  sju
prisbasbelopp  är ett lämpligt  gränsvärde.  En  del
remissinstanser   anser   att   det   av   kommittén
föreslagna värdet är för högt och att alltför  många
upphandlingar  därmed  skulle  undandras konkurrens-
utsättning.
Regeringen  anser  att det är värdefullt  med  ett
förtydligande i lagtexten  som  anger exakt upp till
vilket  värde  direktupphandling medges.  Regeringen
och majoriteten  av  remissinstanserna  anser att en
högre     gräns     för    direktupphandling    ökar
effektiviteten  i offentlig  upphandling  genom  att
resurserna kan koncentreras på större upphandlingar.
Flera  remissinstanser   anser   att   ett  så  högt
gränsvärde    för    direktupphandling    som    sju
prisbasbelopp  undandrar  ett  alltför  stort  antal
upphandlingar    från    LOU.    Ett   stort   antal
upphandlingar  som  har  stor betydelse  för  mindre
företag     skulle     därmed     undantas      från
konkurrensutsättning. Regeringen anser att en rimlig
gräns  upp  till  vilken direktupphandling medges är
fem prisbasbelopp,  vilket för år 2002 motsvarar 189
500 kr. Det medför ett  enklare  förfarande utan att
alltför   stora   värden  undantas  från   det   mer
formbundna  förfarandet  i  6 kap.  LOU.  Att  flera
upphandlingar   jämfört  med  dagens  regler  faller
utanför dessa regler  skall  inte medföra godtycklig
behandling av anbud eller anbudsgivare.  Huvudregeln
om affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU gäller  även för
direktupphandlingar      liksom     principen     om
likabehandling  och  de  för  offentlig  upphandling
bärande gemenskapsrättsliga  principerna  i  övrigt.
Regeringen  anser  att  skälen för en förenkling  av
reglerna   genom  en  gräns  för   direktupphandling
överväger de  eventuella nackdelar som förslaget kan
medföra för mindre företag.
Med hänsyn till  att gränsen för direktupphandling
fastställs till fem  prisbasbelopp  anser regeringen
att  det  inte  finns  det  någon  anledning  att  i
lagtexten koppla rätten till direktupphandling  till
lågt  värde.  Paragrafen  föreslås ändras på så sätt
att direktupphandling medges om upphandlingens värde
understiger fem prisbasbelopp.
Vidare föreslås att bestämmelsen  kompletteras med
en  uttrycklig  regel  som anger att en  upphandling
inte får delas upp i syfte  att  underskrida direkt-
upphandlingsgränsen.  Det föreslås  att  regeln  att
upphandlande enheter skall fastställa riktlinjer för
direktupphandling  görs  obligatorisk.  Riktlinjerna
kan bl.a. innehålla bestämmelser om vem som har rätt
att fatta beslut om  direktupphandling. De bör också
innehålla  regler  med värdegränser  som  anger  när
anbud skall infordras  för  olika typer av varor och
tjänster.
Slutligen för att det inte skall betraktas som ett
kringgående av regelsystemet  bör rimligen upprepade
upphandlingar  av  samma slag under  ett  år  räknas
samman. Om summan överstiger fem prisbasbelopp skall
förenklad   upphandling    eller   urvalsupphandling
tillämpas.
Regeringen   är   medveten  om   risken   att   de
besparingar   som   uppnås   hos   de   upphandlande
enheterna,   till   följd    av    en   höjning   av
direktupphandlingsbeloppet, kan raderas  ut  av  den
kostnadsökning  som  kan bli följden av en bristande
konkurrensutsättning. Regeringen är också mån om att
inte     småföretagen     drabbas      eller     att
etableringshinder  skapas.  Mot  bakgrund  av  detta
avser  därför  regeringen att följa upp utfallet  av
förslaget. Detta  skall  ske senast två år efter att
ändringen har trätt i kraft.

Motionerna

I motion Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 1
och 2 anför motionärerna att  propositionstexten  om
undantagsregler för direktupphandling lämnar alltför
stort  utrymme  för  misstolkningar och missbruk. De
anser att begreppet "lågt  värde"  borde  gälla  som
gräns  för direktupphandling. I motion Fi31 av Karin
Falkmer  (m) yrkande 1 anförs att fyra prisbasbelopp
är en alltför  hög  gräns.  I  motion  Fi32  av Rolf
Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4 yrkas att propositionen
avslås  i  den del som föreslår ett höjt belopp  för
möjligheten  att  göra  direktupphandling.  I motion
Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande 5 anser
motionärerna  att  regeringen  bör  ta ett tydligare
ansvar  för  den  upphandling  av  verksamheter  och
tjänster  som  staten företar så att upphandlingarna
görs med bästa tillgängliga  information  vad  avser
teknikutveckling.  I  motion Fi240 av Margit Gennser
(m) anser motionären att  det finns ett behov av att
skapa bättre utrymme för direktupphandling  när  det
gäller offentliga forskningsinstituts upphandling av
unika  forskarinsatser.  I  motion  Fi35  av  Gunnar
Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i denna del yrkas avslag
på  regeringens  förslag.  I  motion  Kr422  av Matz
Hammarström  m.fl.  (mp)  yrkande  10 anförs att LOU
bl.a.  styr upphandling av konst. I 6  kap.  2  b  §
finns  en   regel   om   när   det  är  möjligt  att
direktupphandla.   Motionärerna  anser   att   denna
undantagsregel är alltför  vidsträckt.  De anser att
regeringen    bör   återkomma   med   förslag   till
korrigering av bestämmelsen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser  att  effekterna  av  en  fastställd
gräns   för   direktupphandling  behöver  analyseras
ytterligare. Nuvarande  bestämmelser  som  anger att
direktupphandling får medges om det är fråga om lågt
värde bör därför behållas tills vidare. Det  innebär
att  de  upphandlande enheterna liksom hittills  har
möjlighet   att   fastställa   olika   gränser   för
direktupphandling  på  olika  områden  och för olika
typer  av upphandlingar. Någon ändring av  nuvarande
bestämmelse   om   riktlinjer  för  användningen  av
direktupphandling krävs därmed inte. Utskottet anser
dock  i likhet med regeringen  att  bestämmelsen  om
direktupphandling  på grund av synnerliga skäl skall
ändras  så  att  den  inte   framstår   som  onödigt
restriktiv.  Med  det  anförda tillstyrker utskottet
delvis regeringens förslag  och motionerna Fi30 (kd)
yrkandena  1  och 2, Fi31 (m) yrkande  1,  Fi32  (c)
yrkande 4 och   Fi35  (m)  yrkande  1  i  denna del.
Motionerna  Fi240  (m),  Kr422  (mp) yrkande 10  och
Ub533 (m) yrkande 5 avstyrks.


Lokal upphandling


Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det
inte är möjligt för en upphandlande enhet att
ta  lokala  hänsyn vid offentlig upphandling.
Ett  sådant  förfarande   strider  mot  såväl
bestämmelserna    i    lagen   om   offentlig
upphandling  som  mot  upphandlingsdirektiven
och    de    EG-rättsliga   principerna    om
likabehandling och förbud mot diskriminering.
Det finns dock  vissa  möjligheter  att  inom
regelverkets  ram förbättra förutsättningarna
för  lokala  leverantörer  att  lämna  anbud.
Utskottet avstyrker därför motionerna.
Jämför reservationerna  14  (kd, c) och 15
(fp).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det  inte  är möjligt
för  en upphandlande enhet att ta lokala hänsyn  vid
offentlig   upphandling.   Det   strider  mot  såväl
bestämmelserna  i   1 kap.  4 § LOU att  upphandling
skall     göras     med     utnyttjande    av     de
konkurrensmöjligheter som finns  och  även  i övrigt
genomföras        affärsmässigt        som       mot
upphandlingsdirektiven     och    de    EG-rättsliga
principerna  om  likabehandling   och   förbud   mot
diskriminering.

Stödköpsförfaranden   strider   vidare   mot   EG-
fördragets   statsstödsregler   och   kommunallagens
(1991:900)   bestämmelser   om   stöd  till  enskild
näringsidkare.
Av  propositionen  framgår att det  däremot  finns
vissa   möjligheter  att   inom   regelverkets   ram
förbättra  förutsättningarna för lokala leverantörer
att lämna anbud.
Regeringen  gör  bedömningen  att  det indirekt är
möjligt att gynna lokala leverantörer  om  gynnandet
inte   har   samband  med  en  enskild  upphandling.
Kommuner kan inom ramen för sin näringslivskompetens
se till att lokala  företag  kommer  i åtnjutande av
det  stöd  som kommunen bedömer vara nödvändigt  för
att öka dess  konkurrenskraft.  En  konkurrens-  och
upphandlingsstrategi  som  går  ut  på  att göra det
möjligt för mindre och medelstora företag  att delta
i  offentlig upphandling är således möjlig förutsatt
att  reglerna  i  LOU  iakttas  och  att  exempelvis
upphandlingen   inte   delas   upp   i   strid   med
bestämmelserna i lagen.

Motionerna

I  motion  Fi34  av  Yvonne  Ruwaida  (mp) yrkande 3
anförs  att  lagen  om  offentlig  upphandling   bör
utformas   så   att   man   kan  stödja  det  lokala
näringslivet. I motion N314 av  Agne  Hansson  m.fl.
(c)   yrkande   4  föreslås  att  möjligheterna  att
genomföra  en  upphandling   i   mindre   delar  bör
förbättras.  Härigenom förbättras möjligheterna  för
den sociala ekonomins  aktörer  att  delta  i lokala
upphandlingar. I motion N373 av Göran Hägglund m.fl.
(kd)   yrkande  9  föreslås  att  när  kommuner  och
landsting    upphandlar   stora   volymer   så   bör
upphandlingarna,  om  det  är  praktiskt möjligt och
ekonomiskt försvarbart, delas upp  i mindre delar så
att  fler  företag kan lägga anbud. I  motion  Fi232
(fp) yrkande  6  föreslår  motionärerna  att det bör
införas restriktioner mot gynnande av företag  i den
egna kommunen.

Utskottets ställningstagande

Som  utskottet anfört ovan är det viktigt att beakta
de små  företagens situation. Det är emellertid inte
möjligt för  en  upphandlande  enhet  att  ta lokala
hänsyn   vid  offentlig  upphandling,  eftersom  det
strider  mot   såväl   bestämmelserna   i  lagen  om
offentlig upphandling som mot upphandlingsdirektiven
och  de  EG-rättsliga  principerna om likabehandling
och förbud mot diskriminering.  Det finns dock vissa
möjligheter  att  inom  regelverkets  ram  förbättra
förutsättningarna för lokala  leverantörer att lämna
anbud,  vilket enligt utskottet  kan  vara  önskvärt
inte minst  i  samband  med stora byggentreprenader.
Likaså finns möjligheter att dela upp en upphandling
i mindre delar för att på  så vis underlätta för små
företag att delta. Syftet får  dock  inte  vara  att
kringgå  reglerna  om  beloppsgränser i LOU. Med det
anförda avstyrker utskottet  motionerna  Fi34   (mp)
yrkande 3, Fi232 (fp) yrkande 6, N314  (c) yrkande 4
och N373 (kd) yrkande 9.


Verksamhet i egen regi och
obligatorisk upphandling


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker en rad motionsförslag om
att införa obligatorisk upphandling.
Jämför reservationerna 16 (m) och 17 (kd).

Motionerna

I motionerna  Fi267  av  Gunnar  Hökmark  m.fl.  (m)
yrkandena  2 och 3 samt N312 av Per Westerberg m.fl.
(m) yrkande  12 föreslås att LOU bör kompletteras så
att det införs  ett  krav  på att all verksamhet där
förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens.
I  praktiken innebär detta att  all  verksamhet  som
inte  är  myndighetsutövning  eller  finansieras via
olika   sorters   pengasystem  skall  upphandlas   i
konkurrens. LOU bör  också kompletteras med ett krav
på att affärsmässighet skall gälla vid avbrytande av
upphandling.  För  tiden   intill   dess   att   all
verksamhet  konkurrensupphandlas  anser motionärerna
att en lagstadgad utmaningsrätt bör gälla. Den skall
innehålla en skyldighet för kommuner  att  upphandla
varje  verksamhet,  förutom  myndighetsutövning,   i
konkurrens  när  en  företagare  så  begär. I motion
Fi267  (m)  yrkandena 6 och 7 samt motion  N312  (m)
yrkande 8 anför  motionärerna  att  det  finns många
exempel på hur kommuner gynnar den egna verksamheten
genom  skattesubventionering  och underprissättning.
De  anser därför att en lag om konkurrensneutralitet
vid offentlig  prissättning  bör införas med krav på
att  offentlig  näringsverksamhet   skall  redovisas
skild från annan verksamhet. De föreslår  vidare att
det  i  LOU skall införas en regel som gör offentlig
näringsverksamhet   olaglig  om  den  inte  beslutas
formellt av staten, kommuner eller landsting.

I motion Fi298 Per  Landgren  m.fl. (kd) yrkande 7
föreslås  att all kommunal verksamhet  som  inte  är
myndighetsutövning  eller  strategiska ledningsfunk-
tioner bör konkurrensutsättas genom upphandling i de
fall det är fråga om gemensamma  servicetjänster.  I
de fall det är fråga om individuella servicetjänster
är  modeller  med  eget val det verktyg motionärerna
anser bäst klara av  att  skapa  valfrihet, mångfald
och hög kvalitet. Motionärerna i motion Fi299 av Per
Landgren   m.fl.   (kd)   yrkande  5  föreslås   att
regeringen snarast bör lägga  fram  ett  förslag som
skapar  konkurrensneutralitet mellan offentliga  och
privata utförare av icke skattepliktig verksamhet.

Utskottets ställningstagande

All offentlig  upphandling regleras i princip i LOU.
Enligt 1 kap. 4  §  LOU  skall upphandling göras med
utnyttjande  av de konkurrensmöjligheter  som  finns
och även i övrigt genomföras affärsmässigt.

Lagen reglerar  inte  det  fall  då  en  myndighet
väljer  att  inte  upphandla  tjänster utan bedriver
verksamheten i egen regi.
I sammanhanget kan också nämnas  lagen  (1994:615)
om  ingripande  mot  otillbörligt  beteende avseende
offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka ett
behov   som   inte   kan  fyllas  genom  LOU   eller
konkurrenslagen.  Lagen   omfattar  ett  system  med
rättsregler som bl.a. ger utrymme  för att i lämplig
form   gripa  in  mot  vissa  konkurrenssnedvridande
beteenden.   Den  prövning  av  oberoende  part  som
systemet skapar  syftar till att hos företagen väcka
förtroende för att  de  skall  få  en  objektiv  och
rättvis   behandling   i   samband   med   offentlig
upphandling.
Regeringen  beslutade  i  slutet  av  år  1997 att
inrätta Rådet för konkurrens på lika villkor  mellan
offentlig och privat sektor (Konkurrensrådet). Rådet
är    sammansatt    av    ordförande    jämte   fyra
representanter    från   vardera   sektorn.   Enligt
direktiven är rådets  uppgift  att, med beaktande av
sektorernas    olika   grundförutsättningar,    söka
undanröja  konkurrenskonflikter  mellan  dem.  Rådet
skall  vidare   behandla   enskilda   klagomål  samt
utveckla  och  informera  om  tillämpningen   av  de
riktlinjer  som  rådet har enats om (dir. 1997:145).
Enligt direktiven  skulle  rådet senast vid utgången
av år 2000 redovisa sina samlade erfarenheter och de
resultat  som  uppnåtts. Detta  har  rådet  gjort  i
betänkandet  (SOU   2000:117)   Konkurrens  på  lika
villkor  mellan offentlig och privat  sektor.  Genom
tilläggsdirektiv  (dir.  2001:102) har rådets arbete
förlängts till den 30 juni 2002.
Riksdagen  fattade under  hösten  2000  beslut  om
riktlinjer   för    konkurrens-   politiken   (prop.
1999/2000:149, bet. 2000/01:NU4,  rskr. 2000/01:16).
Däri ingår bl.a. att när offentliga  aktörer  agerar
på  konkurrensmarknader  får  detta  inte ske på ett
sådant sätt att det privata företagandet hämmas samt
att  myndighetsuppgifter  skall  hållas  isär   från
kommersiell  verksamhet.  I  propositionen finns ett
avsnitt  om konkurrensproblem i  gränslandet  mellan
offentlig  och  privat sektor. I propositionen anför
regeringen att frågan  om  lagstiftning  innebärande
att  konkurrenssnedvridande  effekter  av  offentlig
näringsverksamhet   skall   kunna  bli  föremål  för
rättslig     prövning     skall     beredas     inom
Regeringskansliet.   I   promemorian  (Ds   2001:17)
Konkurrens  på  lika villkor  mellan  offentlig  och
privat   sektor   presenteras   ett   förslag   till
lagteknisk   lösning.     Frågorna    bereds    inom
Regeringskansliet.
Utskottet  har  senast  i  betänkande 2000/01:FiU8
behandlat  likalydande  motionsyrkanden.   Utskottet
uttalade  bl.a.  att  utskottet  ansåg  att  det var
självklart   att   kommunerna  skall  kunna  bedriva
verksamhet i egen regi  om  de  så önskar. Utskottet
har alltjämt samma uppfattning, att  det bör ankomma
på  kommunerna  att  bestämma  om  man vill  bedriva
verksamheten i egen regi. Med det anförda  avstyrker
utskottet motionerna Fi267 (m) yrkandena 2, 3, 6 och
7,  Fi298  yrkande  7,  Fi299  yrkande  5  samt N312
yrkandena 8 och 12.

Köp mellan kommun och kommunalt
företag


Utskottets förslag  i korthet

Utskottet  anser  att  frågan  om  köp mellan
kommun och kommunalt företag behöver  beredas
ytterligare. Motionerna avstyrks därför.
Jämför reservation 18 (m, kd, fp).

Propositionen

Kommittén  har  föreslagit att lagen (1992:1528)  om
offentlig upphandling  (LOU)  kompletteras med en ny
bestämmelse  med  innebörden  att   alla   typer  av
upphandlingar inom den klassiska sektorn från  eller
till  ett  sådant  företag  som  avses i 3 kap. 17 §
kommunallagen  (1991:900)  eller ett  interkommunalt
företag som ägs av kommuner  eller landsting kan ske
direkt under förutsättning att  leverantören  är  en
upphandlande  enhet  enligt  LOU  och  att  åtgärden
innebär       uppenbara       och      dokumenterade
samordningsfördelar  för  den  part  som  upphandlar
varan, tjänsten eller byggentreprenaden.

EG-direktiven  om  offentlig upphandling  och  EG-
domstolens praxis ger inte någon tydlig anvisning om
rättsläget vad gäller  rätten  för  kommun  att göra
anskaffningar  utan  upphandling  från  sitt helägda
bolag.  Remissinstanserna har olika uppfattningar  i
frågan. Flera  remissinstanser  har  dessutom anfört
att den av kommittén föreslagna förutsättningen  för
regelns   tillämpning,   att   det   skall   medföra
dokumenterade och uppenbara samordningsfördelar,  är
alltför otydlig och svårtillämpad.
Regeringen  anser  att  frågan med hänsyn till det
anförda bör beredas ytterligare.

Motionerna

I motion Fi232 av Karin Pilsäter  m.fl. (fp) yrkande
2  och  motion  Fi35  av  Gunnar Hökmark  m.fl.  (m)
yrkande 1 i denna del vänder  sig  motionärerna  mot
Upphandlingskommitténs  förslag  om att köp skall få
ske mellan kommuner och kommunala bolag utan krav på
upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning  att  frågan
om  kommuners  köp  från kommunala bolag bör beredas
vidare.  I  avvaktan  härpå   ser   inte   utskottet
anledning att göra något uttalande. Motionerna  Fi35
(m)  yrkande 1 i denna del och Fi232 (fp) yrkande  2
avstyrks därför av utskottet.


Avknoppning


Utskottets förslag i korthet

Motionerna  avstyrks  med hänvisning till att
beredningen av kommitténs förslag fortsätter.
Jämför reservation 19 (m, kd, fp).

Propositionen

Kommittén har föreslagit att det införs en regel i 6
kap.  lagen  (1992:1528)  om  offentlig  upphandling
(LOU) som ger  en  upphandlande enhet rätt att sluta
avtal om överlämnande  av verksamhet utan föregående
upphandling med anställda  eller av anställda bildad
juridisk person i fråga om uppgift  som de anställda
fullgjort    (avknoppningsstöd).   Ett   avtal    om
överlåtelse av  verksamhet  skall, enligt förslaget,
gälla  under  högst  fem  år.  Frågor   som   gäller
avknoppad   verksamhet   har   också  behandlats  av
utredningen  om sjukvårdsupphandling  i  betänkandet
Upphandling av  hälso-  och  sjukvårdstjänster  (SOU
1999:149).  Betänkandet  bereds  för närvarande inom
Regeringskansliet. Regeringen anser  att  frågan  om
rätt     för    upphandlande    enheter    att    ge
avknoppningsstöd  därför  bör  anstå. Beredningen av
kommitténs  förslag i denna del kommer  således  att
fortsätta.

Motionerna

I motion Fi267  (m) yrkande 5 anför motionärerna att
upphandlingsreglerna  skapar  betydande  problem vid
avknoppning av offentlig verksamhet framför  allt på
B-tjänsternas    område.   Med   avknoppning   menar
motionärerna att en  offentlig  myndighet lämnar ett
entreprenaduppdrag  till  ett företag  som  ägs  och
drivs   av   tidigare   offentliga    anställda    i
verksamheten.  Motionärerna  anser  att  avknoppning
ökar   konkurrensen   genom  att  marknadsstrukturen
förändras i riktning mot flera alternativ och mindre
fåtalsdominans. Motionärerna  anser  därför  att  B-
tjänster under tröskelvärdena bör undantas från LOU.
Vidare  bör  avknoppade  enheter kunna undantas från
upphandling under en tid av  högst  tre år. I motion
Fi298  av  Per Landgren m.fl. (kd) yrkande  9  anser
motionärerna att LOU bör ändras för att kunna stödja
avknoppning av verksamheter.

Utskottets ställningstagande

Med  hänvisning  till  att  frågorna  om  stöd  till
avknoppning  av  verksamheter  fortfarande  är under
beredning  i  Regeringskansliet anser utskottet  att
motionerna  Fi267  (m)  yrkande  5  och  Fi298  (kd)
yrkande 9 bör avslås av riksdagen.


Den offentliga upphandlingens
funktionssätt


Utskottets förslag i korthet

Utskottet     anser      att     flera     av
Upphandlingskommitténs förslag  bör prövas av
de pågående utredningarna. Med hänsyn härtill
avstyrks motionerna.
Jämför reservation 20 (m, kd, fp).

Motionerna

Motionärerna i motion Fi267 av Gunnar  Hökmark m.fl.
(m)  yrkande  1 samt motion Fi232 av Karin  Pilsäter
m.fl. (fp) yrkande  1  anser  att  ett  antal  av de
förslag som Upphandlingskommittén presenterar i sitt
slutbetänkande    kraftigt   skulle   försämra   den
offentliga upphandlingens funktionssätt. Som exempel
nämns  förslaget  att   man   skall  kunna  utesluta
vinstdrivande företag inom hälso-  och sjukvård samt
socialtjänsten från att delta i upphandlingar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser   det  värdefullt  att  flera   av
Upphandlingskommitténs  förslag prövas i utredningen
om medborgerligt inflytande m.m. vid förändringar av
ägar- eller driftsformer  inom vården (S 2000:8) och
utredningen angående frågor  om  ett  nytt  slag  av
aktiebolag  för icke vinstutdelande verksamhet (dir.
2000:30). Mot  denna  bakgrund  avstyrker  utskottet
motionerna  Fi267  (m)  yrkande  1  och  Fi232  (fp)
yrkande 1.


Krav på att verksamheten drivs utan
vinstsyfte


Utskottets förslag i korthet

Någon   särskild   åtgärd  med  anledning  av
motionerna är enligt  utskottets  mening inte
nödvändig varför de avstyrks.
Jämför reservation 21 (m).

Motionerna

I motion Fi29 av Lennart Beijer m.fl.  (v) yrkande 1
förespråkas   att   utredningen   om   medborgerligt
inflytande  m.m.  vid  förändringar  av ägar-  eller
driftsformer   inom  vården  (S  2000:08)  och   den
särskilda utredaren med uppdrag att utreda frågor om
ett nytt slag av  aktiebolag för icke vinstutdelande
verksamhet (dir. 2002:30)  bör  ges tilläggsdirektiv
om   undantag   för   vinstsyftande   företag    vid
upphandling  av  vård  och  omsorg. I motion N365 av
Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)  yrkande  18 anförs att
LOU  bör  ändras  så  att en upphandlande enhet  vid
upphandling av sjukvård och socialtjänst skall kunna
ge icke vinstdrivande företag  uppdraget  att  driva
verksamhet.

Utskottets ställningstagande

När   det   gäller   motion  N365  (mp)  yrkande  18
konstaterar utskottet att det redan i dag är möjligt
för  en  upphandlande  enhet   vid   upphandling  av
sjukvård  och socialtjänst att ge icke vinstdrivande
företag uppdraget att driva verksamhet förutsatt att
det   inte  handlar  om  myndighetsutövning.   Någon
särskild  åtgärd med anledning av motionen är därför
inte nödvändig, varför den avstyrks.

Utskottet   har   erfarit   att   utredningen   om
medborgerligt  inflytande  m.m.  vid förändringar av
ägar-  eller  driftsformer inom vården  (S  2000:08)
kommer att ta upp frågan om rätt för upphandlare att
undanta vinstsyftande  företag  från anbudsgivningar
inom  vård  och  omsorg. Någon särskild  åtgärd  med
anledning av motion  Fi29  är därför inte nödvändig,
varför den avstyrks.

Kundvalssystem


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  delar  regeringens  bedömning  att
frågan  bör utredas  särskilt  och  avstyrker
därför motionerna.
Jämför reservation 22 (m, kd, fp).

Propositionen

Regeringen  delar  Upphandlingskommitténs  bedömning
att   frågan  om  kundvalssystem  inom  äldreomsorg,
sjukvård,  barnomsorg  m.m.  bör  utredas i särskild
ordning.

Motionerna

I motion Fi29 av Lennart Beijer m.fl.  (v) yrkande 2
anser  motionärerna  att   regeringen skyndsamt  bör
utreda frågan om upphandlingar  inom s.k. pengsystem
och  återkomma  med förslag. Motionärerna  i  motion
Fi267 (m) yrkande  4  anser att regeringen bör lägga
fram  förslag  till  ändring   av  LOU  så  att  det
tydliggörs att s.k. kundvalssystem  inte omfattas av
kravet  på  upphandling.  I  motion A316  av  Gudrun
Schyman m.fl. (v) yrkande 14 anförs  att  regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag som gör att
varken   lagen   (1976:580)   om   medbestämmande  i
arbetslivet   eller   LOU  kan  kringgås  via   s.k.
kundvalssystem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens  uppfattning  att frågan
om   kundvalssystem   inom   äldreomsorg,  sjukvård,
barnomsorg  m.m.  bör  utredas i  särskild  ordning.
Motionerna Fi29 (v) yrkande  2,  Fi267 (m) yrkande 4
samt  A316  (v)  yrkande  14  avstyrks   därmed   av
utskottet.


Rätten till överprövning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
överklaganden av länsrättens beslut tas upp
till prövning endast om kammarrätten meddelar
prövningstillstånd. Utskottet avstyrker
motion Fi31 (m).
Jämför reservation 23 (m, kd).

Propositionen

I   propositionen  föreslås  att  prövningstillstånd
skall  krävas  för  att kammarrätten skall pröva ett
överklagande av länsrättens beslut.

Motionen

I  motion Fi31 av Karin  Falkmer  (m)  yrkande  2  påpekas  att
förslaget    att    det   krävs   prövningstillstånd
inskränker rätten till överprövning.

Utskottets ställningstagande

Krav  på prövningstillstånd  kan  numera  anses  som
huvudregel  vid  överklagande  hos kammarrätten (jfr
prop.   1994/95:27   och   prop.  1995/96:22).   Med
hänvisning härtill avstyrker  utskottet  motion Fi31
(m) yrkande 2.


Konsekvensanalys


Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att det i propositionen
finns  ett  särskilt  konsekvensanalysavsnitt
och avstyrker därför motionerna.
Jämför reservation 24 (m, kd).

Propositionen

I  propositionen  finns ett  avsnitt  som  behandlar
förslagens ekonomiska och andra konsekvenser.

Motionerna

I motion Fi30 av Per  Landgren  m.fl. (kd) yrkande 3
påpekas  att det är en bristfällig  konsekvensanalys
av regeringens  förslag.  I  motion  Fi31  av  Karin
Falkmer  (m)  yrkande  3  anförs  att  de föreslagna
reglerna inte har gjorts
till  föremål  för  någon  konsekvensanalys   enligt
Simplexförordningen (1998:1820).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar att det i propositionen finns
ett särskilt  avsnitt  där  det bl.a. framgår att en
utvärdering   av   förslagen   om  hänvisning   till
miljömärken samt värdegränsen vid  direktupphandling
skall  göras  senast  två år efter att  bestämmelsen
trätt  i kraft. Utskottet  anser  att  detta  är  en
tillfredsställande  ordning och avstyrker motionerna
Fi30 (kd) yrkande 3 samt Fi31 (m) yrkande 3.


Enklare regler m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker motioner  om  förenklade
regler med hänvisning till pågående beredning
av olika förslag.
Jämför reservationerna  25 (kd, fp) och 26
(c).

Motionerna

I motion Fi32 av Rolf Kenneryd  m.fl.  (c) yrkande 5
begärs  att  regeringen  skall  återkomma  med   ett
förslag   om   ett  förenklat,  icke  direktivstyrt,
regelverk för upphandling under tröskelvärdet på 200
000 euro. I motion  Fi232  av  Karin  Pilsäter m.fl.
(fp)  yrkande  8 anförs att reglerna för  företagens
deltagande i den  offentliga  upphandlingen inte får
vara för krångliga så att de i  praktiken utestänger
små och medelstora företag. För att  underlätta  för
små  företag  så  anser motionärerna att regelverket
för upphandlingar under tröskelvärdena bör ses över.
I motion Fi280 av Ann-Kristine  Johansson  m.fl. (s)
anförs att de små företagens problem vid upphandling
bör uppmärksammas. Motionärerna föreslår att det bör
införas  en  möjlighet att positivt särbehandla  små
företag vid offentlig upphandling. I motion Fi237 av
Hillevi Larsson  (s)  föreslås att LOU bör förändras
så att det inte är möjligt för en upphandlande enhet
att  utestänga  offentliga  förvaltningar  från  att
delta  i  upphandlingar.   Vidare  föreslås  att  en
utredning bör tillsättas för  att  utarbeta  förslag
till obligatorisk utbildning för upphandlare.

Utskottets ställningstagande

Upphandlingskommittén  skulle  enligt  sina direktiv
(dir. 1998:58) göra en översyn av bestämmelserna i 6
kap. lagen om offentlig upphandling. I december 1999
avlämnade  kommittén  ett delbetänkande, Effektivare
offentlig  upphandling  -   för   fortsatt  välfärd,
trygghet  och  tillväxt  (SOU  1999:139).  Kommittén
föreslog en rad förenklingar och  lättnader  för  de
upphandlande  enheterna. I proposition 1999/2000:128
Offentlig upphandling  i  informationssamhället  tar
regeringen   upp  vissa  av  kommitténs  förslag.  I
propositionen  föreslogs  ett antal åtgärder för att
förbättra och förenkla regelverket,  bl.a. att anbud
och  anbudsansökningar  skall  kunna  lämnas   genom
elektronisk   överföring.   För   att  öka  små  och
medelstora   företags   möjligheter  att   delta   i
offentlig upphandling har  det  fr.o.m.  den  1 juli
2001  införts  mer långtgående krav på annonseringar
av upphandlingar  under  tröskelvärdena.  På förslag
från  finansutskottet  biföll  riksdagen regeringens
förslag (bet. 2000/01:FiU8, rskr. 2000/01:25).

Ett  flertal  utbildningar om offentlig  upphandling
ges av Landstingsförbundet  och  Kommunförbundet. På
senare  år  har också utbildning på  akademisk  nivå
initierats.  Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker  utskottet motionerna Fi32 (c) yrkande  5,
Fi232 (fp) yrkande 8, Fi237 (s) samt Fi280 (s).



Reservationer


Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer.  I  rubriken  anges  vilken  punkt  i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.

1. Den framtida tillsynen m.m. - punkt 1 (m,
kd, c, fp)

av Mats Odell (kd),  Gunnar  Hökmark (m), Lennart
Hedquist  (m), Anna Åkerhielm (m),  Per  Landgren
(kd), Gunnar  Axén  (m),  Lena  Ek  (c) och Karin
Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  1  om den framtida
tillsynen.    Därmed   bifaller   riksdagen   delvis
motionerna
2001/02:Fi28 av  Jan-Evert  Rådhström  och Elizabeth
Nyström (m),
2001/02:Fi30 av Per Landgren (kd) yrkande 4,
2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del och yrkandena 2-5,
2001/02:Fi209 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp,
kd),
2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena
3-5,
2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)  yrkandena
8-12,
2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 7
samt avslår motion
2001/02:N365   av   Ingegerd   Saarinen  m.fl.  (mp)
yrkandena 15 och 16.

Ställningstagande

Propositionen visar med all önskvärd  tydlighet  att
regeringen  inte tar frågan om en effektiv offentlig
upphandling på allvar. Viktiga förslag lyser med sin
frånvaro. Regeringens  bristande hantering av frågan
om offentlig upphandling kostar skattebetalarna över
20 miljarder kronor varje år. Pengar som slösas bort
till ingen nytta utan enbart som ett resultat av att
den  offentliga  upphandlingen   inte   bedrivs   så
effektivt som den borde.

Nämnden  för  offentlig upphandling (NOU) har i en
utredning visat att  skärpta  regler  för  offentlig
upphandling och förbättrade sanktionsmöjligheter mot
dem som bryter mot lagen kan spara över 20 miljarder
skattekronor  per  år.  En  väl fungerande offentlig
upphandling  bidrar  dessutom  till  att  skapa  ett
bättre näringslivsklimat. Därför  är  det allvarligt
att regeringen under flera år avstått från att vidta
åtgärder    för   att   förbättra   den   offentliga
upphandlingen.
Svenska Kommunförbundet har varnat för kommunernas
ekonomiska utveckling.  Utgifterna  ökar snabbare än
inkomsterna    och    fr.o.m.    nästa   år   väntas
kommunsektorn gå med kraftiga och ökande underskott.
Därför  är  det viktigt att kommunerna  kan  använda
skattemedlen  på  ett  effektivt sätt genom t.ex. en
väl  fungerande  konkurrensupphandling,   där   både
kommunala verksamheter och privata entreprenörer kan
delta på lika villkor.
Framväxten  av fler företag och entreprenörer inom
välfärdssektorn  är  viktig  eftersom det leder till
både fler arbetstillfällen och  att  de  som arbetar
inom  t.ex.  vård,  skola  och  omsorg ges en större
möjlighet  att  välja  arbetsgivare.  Erfarenheterna
visar  att  där det är möjligt  för  yrkesverksamma,
inte minst för  kvinnor, att välja arbetsgivare inom
välfärdssektorn  förbättras   både  lönevillkor  och
anställningsförhållanden.    Detta     är    således
ytterligare  viktiga argument för att skapa  en  väl
fungerande offentlig upphandling.
Vi anser till skillnad från regeringen att NOU och
Konkurrensverket    bör   slås  samman  till  en  ny
myndighet: Konkurrens- och upphandlingsverket.
Upphandlingskommittén         föreslog         att
tillsynsmyndigheten  skulle få utökade  befogenheter
och resurser samtidigt  som  kommittén  föreslog att
NOU  skulle  slås  ihop med Konkurrensverket.  Flera
tunga    remissinstanser,    t.ex.    Statskontoret,
Ekonomistyrningsverket,     Kommerskollegium     och
Riksrevisionsverket,   tillstyrker   detta  förslag.
Regeringen väljer dock att bortse från möjligheterna
att skapa en effektivare tillsyn över den offentliga
upphandlingen  genom en sammanslagning  av  de  båda
myndigheterna.
Det  råder  en  bred  enighet  om  behovet  av  en
effektiv statlig tillsyn över offentlig upphandling.
Samtidigt  är det uppenbart  att  nuvarande  ordning
inte är tillfredsställande. Kritik har framförts mot
nuvarande  organisationsform.  Det  är  en  olämplig
myndighetsstruktur,     och    myndigheten    saknar
sanktionsmöjligheter.
Vi  anser  att  det vore en  stor  fördel  med  en
samordning   av   den  offentliga   tillsynen.   Ett
samgående  mellan  NOU  och  Konkurrensverket  visar
klart   och   entydigt  att   lagen   om   offentlig
upphandling     i     första      hand     är     en
konkurrenslagstiftning.   Med   hänsyn    till   den
specifika  arten  av ärenden och till de frågor  som
skall   handläggas  är   det   dock   lämpligt   att
verksamheten  inom  Konkurrensverkets  ramar ges ett
stort   mått   av  självständighet.  Vi  anser   att
regeringen  snarast   bör  återkomma  med  ett  nytt
förslag till organisation av tillsynen.
Vi anser vidare att lagen  är  tandlös eftersom en
upphandlande enhet kan bryta mot reglerna  hur många
gånger som helst utan att drabbas av sanktioner.  Vi
anser att sanktioner måste införas för att förbättra
tillsynsfunktionen. Vidare vore det motiverat att ge
NOU möjlighet till talerätt i s.k. överprövningsmål.
Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening   vad  vi har framfört om
att  NOU  skall bli en enhet under Konkurrensverket.
Vi  anser  också   att   riksdagen  bör  begära  att
regeringen lägger fram förslag  till  ändring av LOU
så att skadeståndsmöjligheterna förbättras  och  att
preskriptionstiden   förlängs  till  två  år.  Detta
innebär att riksdagen  delvis bör bifalla motionerna
Fi28 (m), Fi30 (kd), Fi33 (fp), Fi35 (m) yrkande 1 i
denna del och yrkandena  2-5,  Fi209 (c, m, fp, kd),
Fi232 (fp) yrkandena 3-5, Fi267  (m) yrkandena 8-12,
Fi299  (kd)  yrkande  7 och avslå motion  N365  (mp)
yrkandena 15 och 16.

2. Översyn av LOU m.m. - punkt 2 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  2  om  översyn av LOU.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd)  yrkande  6
samt
2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 13.

Ställningstagande

Vi   anser  att  det  behövs  ett  samlat  grepp  om
upphandlingsproblematiken i syfte att förverkliga de
idéer   om  affärsmässighet,  konkurrens  och  icke-
diskriminering  som  ligger  till grund för lagen om
offentlig upphandling (LOU).

Vi  anser  att  det  i LOU skall  införas  de  fem
grundläggande EG-rättsliga principerna.
För att effektivt och trovärdigt kunna använda den
öppna marknadsekonomin som  medel  för en fredligare
och säkrare värld måste Sverige förbättra  den  egna
lagstiftningen   och   efterlevnaden   av   styrande
principer   för  marknadsekonomi  och  lagstiftning.
Detta   gäller    inte    minst    den    offentliga
upphandlingen.
På  grund  av att ekonomin enligt vårt synsätt  är
ett medel och  måste  styras  av  ett  grundläggande
etiskt  förhållningssätt  (det vi kallar för  social
marknadsekonomi)  men  också   på   grund   av   den
beloppsmässigt   stora   omfattningen   är   det  av
väsentlig  betydelse  att  statsmakterna  skapar ett
institutionellt  och legalt ramverk, som borgar  för
öppenhet,    konkurrens,     affärsmässighet     och
objektivitet.   Målet   skall   vara  att  offentlig
upphandling    skall   göras   utifrån   ett    gott
förvaltarskap  med   invånarnas   gemensamma  medel.
Upphandlingen av varor och tjänster  skall kombinera
kostnadseffektivitet  och  hög kvalitet.  Detta  kan
åstadkommas genom en öppen konkurrens för såväl egen
som  extern regi, för att näringslivet  skall  kunna
bidra  till  en  vitalisering och effektivisering av
den  kommunala  servicen.   Nu  gällande  regler  är
svåröverskådliga och har en hög detaljeringsgrad. Vi
föreslår att riksdagen tillkännager  för  regeringen
som  sin  mening  vad  vi  har  framfört  om  att de
grundläggande EG-rättsliga principerna skall införas
i  LOU.  Detta  innebär  att  riksdagen  bör bifalla
motionerna  Fi299  (kd)   yrkande  6  och N370  (kd)
yrkande 13. Övriga motioner avstyrks.

3. Borttagande av begreppet affärsmässighet
- punkt 3 (v)

av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad  som  anförs  i reservation 3 om borttagande  av
begreppet affärsmässighet. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:A316  av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)
yrkande 15.

Ställningstagande

Huvudregeln  i  lagen  om  offentlig upphandling  (1
kap.   4   §)    om   att  upphandling   skall   ske
affärsmässigt är en bestämmelse som inte finns i EG-
rätten.   Vi  anser  att  bestämmelsen   snävar   in
villkoren  till  att  bli  rent  företagsekonomiska.
Målen  med  offentlig  verksamhet  är   i   huvudsak
sociala.  Begreppet  bör därför utmönstras ur lagen.
Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om att
begreppet affärsmässighet  utmönstras  ur  lagen  om
offentlig  upphandling.  Detta innebär att riksdagen
bör  bifalla motion  A316 (v) yrkande 15.


4. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (m)

av   Gunnar  Hökmark,  Lennart   Hedquist,   Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad som anförs  i  reservation  4  om  kriterier för
miljömärken och avslår regeringens förslag  till lag
om   ändring   i   lagen  (1992:1528)  om  offentlig
upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.
Därmed  bifaller riksdagen  motion  2001/02:Fi35  av
Gunnar Hökmark  m.fl.  (m) yrkande 1 i denna del och
avslår proposition 2001/02:142  punkt  2 i denna del
samt motionerna
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)  yrkandena 1
och 2,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,
2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),
2001/02:Fi227  av Ewa Larsson och Ingegerd  Saarinen
(mp),
2001/02:Fi232 av  Karin  Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
7,
2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström  m.fl.  (mp)
yrkande 19,
2001/02:MJ519  av  Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena
18 och 19,
2001/02:MJ528 av Ester  Lindstedt-Staaf  m.fl.  (kd)
yrkande 3 samt
2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande
14.

Ställningstagande

Vi   anser   att   miljömässiga   krav  på  företags
verksamhet   bör   regleras  generellt  i   särskild
lagstiftning och inte  som  ett  krav  i samband med
offentlig   upphandling.  Vi  föreslår  därför   att
riksdagen avslår regeringens förslag i denna del och
i stället bifaller motion Fi35 (m) yrkande 1 i denna
del. Övriga motioner avstyrks.

5. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad som anförs  i  reservation  5  om  kriterier för
miljömärken och avslår regeringens förslag  till lag
om   ändring   i   lagen  (1992:1528)  om  offentlig
upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:MJ519 av Alf  Svensson  m.fl. (kd) yrkandena
18 och 19 samt
2001/02:MJ528  av Ester Lindstedt-Staaf  m.fl.  (kd)
yrkande 3 och avslår proposition 2001/02:142 punkt 2
i denna del samt motionerna
2001/02:Fi32 av  Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 1
och 2,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del
2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),
2001/02:Fi227 av Ewa  Larsson  och Ingegerd Saarinen
(mp),
2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter  m.fl.  (fp) yrkande
7,
2001/02:MJ518  av Lotta Nilsson-Hedström m.fl.  (mp)
yrkande 19 samt
2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande
14.

Ställningstagande

I EG:s direktiv om upphandling gäller generellt sett
att den upphandlande  enheten  skall välja det anbud
som  är  mest  ekonomiskt fördelaktigt.  Miljöhänsyn
nämns  inte uttryckligen  i  gällande  lagstiftning.
Huruvida  en  produkt är miljövänlig är inte mätbart
på samma sätt som  priset.  Upphandlande enheter får
utforma  kontrakt  på  det sätt  de  anser  bäst  ur
miljösynpunkt. Detta får  dock  inte  leda  till att
anbudsgivare från andra medlemsstater missgynnas.

Vi  kräver  att regeringen i EU verkar för att  de
nya upphandlingsdirektiven  medger  att upphandlande
enheter  får ställa höga, i sammanhanget  relevanta,
krav på miljöhänsyn vid all offentlig upphandling.
Vi anser  att  reglerna skall göra det möjligt att
ställa   krav   på   lägsta    energiförbrukning   i
transportledet.   Färre  transporter   och   kortare
färdsträckor  är mycket  angeläget  för  att  minska
utsläppen  av växthusgaserna.  Därför  måste  det  i
direktiven införas  möjlighet  att  väga in sträckan
produkten   har   färdats.  Vi  anser  således   att
regeringen i EU bör  verka  för  en  ändring  enligt
detta.
Vi anser vidare att lagen om offentlig upphandling
bör förtydligas så att det klart framgår att det  är
möjligt  att  vid  upphandling  ställa  krav  på att
produkter  är ekologiskt odlade och att det inte  är
gentekniskt  modifierade  livsmedel. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi har framfört om att  regeringen  i  EU verkar
för att direktiven för offentlig upphandling  medger
höga  krav på miljöhänsyn och att regeringen  verkar
för att  det  i direktiven införs möjlighet att väga
in energiförbrukning  i  transportledet.  Motionerna
MJ519  (kd)  yrkandena  18  och  19  och  MJ528 (kd)
yrkande  3  bör  bifallas  av riksdagen. Övriga  här
aktuella motioner bör avslås.

6. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad  som anförs i reservation  6  om  kriterier  för
miljömärken  och avslår regeringens förslag till lag
om  ändring  i  lagen   (1992:1528)   om   offentlig
upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.
Därmed  bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Fi32  av
Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 och avslår
proposition 2001/02:142 punkt  2  i  denna  del samt
motionerna
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del
2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),
2001/02:Fi227  av  Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen
(mp),
2001/02:Fi232 av Karin  Pilsäter  m.fl. (fp) yrkande
7,
2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström  m.fl.  (mp)
yrkande 19,
2001/02:MJ519  av  Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena
18 och 19,
2001/02:MJ528 av Ester  Lindstedt-Staaf  m.fl.  (kd)
yrkande 3 samt
2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande
14.

Ställningstagande

Möjligheten   att   ta   miljöhänsyn  vid  offentlig
upphandling   är  oerhört  betydelsefull   för   att
åstadkomma en hållbar  utveckling.  Genom  de  stora
värden  som  varje  år  handlas  upp  av  offentliga
beställare är möjligheten att påverka utvecklingen i
en  positiv  riktning  uppenbar. Tillsammans med  de
företag som har ett förebyggande  miljöarbete i sina
verksamheter utgör offentliga beställare  en  viktig
grund  till de volymer som behövs för att skapa  nya
marknader för miljöanpassade produkter och tjänster.
Jag  anser   att  det  inte  bör  vara  svårare  för
offentliga upphandlare  än  för  företag  att ställa
miljökrav  på  sina leverantörer. Därför är det  bra
att regeringen förtydligar att en upphandlande enhet
i  de tekniska specifikationerna  får  hänvisa  till
kriterier  för  miljömärken.  Men  jag anser att det
inte  är  tillräckligt.  Eftersom hänvisningen  till
miljömärken uppenbarligen  bara  gäller  de tekniska
specifikationerna till en vara eller tjänst kvarstår
det  oklarheter  i  vilken utsträckning upphandlande
enheter kan ställa krav  på hur en vara eller tjänst
produceras. Vill man handla  upp ekologisk mat måste
man  också kunna hänvisa till processen.  Jag  anser
att riksdagen bör besluta att en upphandlande enhet,
förutom  i  de  tekniska specifikationerna, även får
hänvisa   till   kriterier    för    miljömärken   i
specifikationerna  av  hur  en  vara  eller   tjänst
produceras.

Jag  anser  vidare  att  regeringen  har begränsat
möjligheten  att  hänvisa till miljömärken  eftersom
kriterierna  skall  ha  utarbetats  på  grundval  av
vetenskaplig information.  Då begreppet vetenskaplig
information inte definieras närmare är det inte lätt
för en upphandlande enhet att  veta  vilka miljökrav
som  får  ställas.  Därför bör riksdagen  uppdra  åt
regeringen  att återkomma  med  tydliga  regler  för
vilka miljökrav  som  är  möjliga  att  ställa i ett
upphandlingsförfarande. Det anförda innebär  att jag
tillstyrker  motion  Fi32 (c) yrkandena 1 och 2  och
avstyrker övriga motioner.

7. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad  som anförs i reservation  7  om  kriterier  för
miljömärken  och avslår regeringens förslag till lag
om  ändring  i  lagen   (1992:1528)   om   offentlig
upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.
Därmed  bifaller  riksdagen motion 2001/02:Fi232  av
Karin  Pilsäter m.fl.  (fp)  yrkande  7  och  avslår
proposition  2001/02:142  punkt  2  i denna del samt
motionerna
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)  yrkandena 1
och 2,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del,
2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),
2001/02:Fi227  av Ewa Larsson och Ingegerd  Saarinen
(mp),
2001/02:MJ518 av  Lotta  Nilsson-Hedström m.fl. (mp)
yrkande 19,
2001/02:MJ519 av Alf Svensson  m.fl.  (kd) yrkandena
18 och 19,
2001/02:MJ528  av Ester Lindstedt-Staaf  m.fl.  (kd)
yrkande 3 samt
2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande
14.

Ställningstagande

Även  om  upphandling  syftar  till  att  nå  lägsta
möjliga pris  innebär  inte  detta  att  kvaliteten,
bl.a. i miljöhänseende, behöver eftersättas.  Det är
fullt  möjligt,  och  rimligt,  att  vid upphandling
kräva god kvalitet. Det viktiga allmänna arbetet med
att  t.ex.  förbättra  miljön och öka jämställdheten
måste fortsätta, men främjas  mer  effektivt  av  de
särskilda  lagar som finns inom respektive område än
av upphandlingslagen,  som har helt andra syften. De
miljökrav som ställs skall ha ett direkt samband med
varan eller tjänsten. Det  är  viktigt att fortsätta
arbetet med att verka för att EG:s  regler och andra
internationella regler  på sikt ändras  så  att  det
blir  möjligt  att  ta större hänsyn till miljön vid
upphandling.  Detta bör  riksdagen  som  sin  mening
tillkännage för regeringen.

Jag tillstyrker  motion  Fi232 (fp) yrkande 7 samt
avstyrker övriga motioner.

8. Särskilda kontraktsvillkor - punkt 5 (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar  Hökmark  (m), Lennart
Hedquist  (m),  Anna Åkerhielm (m), Per  Landgren
(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad   som  anförs  i  reservation   8   och   avslår
regeringens  förslag  till  lag  om  ändring i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt  avser 1
kap.  18  b  §  och  6  kap. 10 a §. Därmed bifaller
riksdagen  motion  2001/02:Fi35  av  Gunnar  Hökmark
m.fl.  (m)  yrkande  1   i   denna  del  och  avslår
proposition 2001/02:142 punkt  2  i  denna  del samt
motionerna
2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s),
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 3,
2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,
2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),
2001/02:Fi226  av  Britt-Marie Lindkvist och Hillevi
Larsson (s),
2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),
2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),
2001/02:Fi251 av Anders  Ygeman  och  Lena  Sandlin-
Hedman (s) yrkande 1,
2001/02:Ju395  av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande  3
samt
2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 16.

Ställningstagande

Vi  anser att arbetsmarknadspolitiska,  sociala  och
miljömässiga  krav  på olika företags verksamhet bör
regleras generellt i  särskild  lagstiftning  liksom
redan sker i dag och inte genom från fall till  fall
definierade    krav    i   samband   med   offentlig
upphandling. Denna ordning  innebär  fasta politiska
spelregler  för  samtliga  företag,  oavsett  om  de
deltar i offentliga upphandlingar eller ej, samt att
onödiga  fördyringar undviks och innebär  en  bättre
hushållning med skattebetalarnas pengar.
Erfarenheten  av  gällande  regler är nämligen att
många upphandlande enheter ställer  omfattande och i
sammanhanget        irrelevanta       krav       vid
anbudsförfrågningar. Detta leder till mycket krångel
och ökade kostnader för  i  synnerhet de små företag
som deltar i upphandlingarna.  Många  avstår  t.o.m.
från  att  delta  i  anbudsupphandlingarna  eftersom
kostnaderna  för  att delta är för höga för att  det
skall  vara  motiverat.  Detta  betyder  både  sämre
villkor för företagandet  och  att  de  upphandlande
enheterna inte alltid erhåller bästa möjliga anbud -
skattebetalarnas  pengar  slösas  bort  till   ingen
nytta.
Vi  anser i likhet med Lagrådet att eftersom ingen
saklig  ändring  av  gällande rätt avses åstadkommas
bör de båda bestämmelserna  inte  införas  i  lagen.
Lagrådet  manar  till försiktighet med att gripa  in
med nationell lagstiftning  när det gäller den sorts
EG-rättsliga frågeställningar  som  det handlar om i
detta fall.
Vi   föreslår  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  i  denna  del och i stället bifaller motion
Fi35   (m)   yrkande   1   i   denna   del.   Övriga
motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.

9. Särskilda kontraktsvillkor - punkt 5 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad   som  anförs  i  reservation   9   och   avslår
regeringens  förslag  till  lag  om  ändring i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt  avser 1
kap.  18  b  §  och  6  kap. 10 a §. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl.
(c)  yrkande  3 och avslår  proposition  2001/02:142
punkt 2 i denna del samt motionerna
2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s),
2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del,
2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),
2001/02:Fi226 av  Britt-Marie  Lindkvist och Hillevi
Larsson (s),
2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),
2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),
2001/02:Fi251  av  Anders Ygeman och  Lena  Sandlin-
Hedman (s) yrkande 1,
2001/02:Ju395 av Anders  Ygeman  m.fl. (s) yrkande 3
samt
2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 16.

Ställningstagande

Förslaget innebär att en upphandlande enhet skall få
ställa särskilda kontraktsvillkor  som  skall  gälla
för uppdragets utförande. Dessa villkor behöver inte
ha  någon  direkt  koppling  till de behov som skall
tillgodoses  genom  upphandlingen.  Som  exempel  på
särskilda kontraktsvillkor  som  kan  ställas lyfter
regeringen fram krav på kollektivavtal.

I  LOU  tydliggörs  att  upphandlande enheter  får
ställa särskilda kontraktsvillkor. Förslaget innebär
inte  någon  ändring av gällande  rätt  eller  något
förtydligande av vilken typ av krav som får ställas.
"Förtydligandet"  grundar  sig i stället på tämligen
vaga motivuttalanden och bidrar därför inte till att
klargöra för upphandlande enheter  var gränserna går
för    vad    som   kan   tillåtas   som   särskilda
kontraktsvillkor. Jag anser att rättsläget inte blir
tydligare bara  för  att regeringen har gett Nämnden
för offentlig upphandling  i  uppdrag  att  ta  fram
vägledande         exempel         på         sådana
antidiskrimineringsklausuler  som  kan  användas som
särskilda villkor i upphandlingskontrakt.  Jag anser
att  risken  är  uppenbar  att förslaget öppnar  för
godtycke    och    enbart   kommer   att    försvåra
upphandlingsprocessen,  vilket kommer att drabba små
företag särskilt hårt.
Jag  föreslår  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag i denna del och  i  stället  bifaller motion
Fi32  (c).  Övriga  motionsyrkanden  bör  avslås  av
riksdagen.

10. Särskilda kontraktsvillkor - punkt 5 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad   som   anförs   i  reservation  10  och  avslår
regeringens förslag till  lag  om  ändring  i  lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser  1
kap.  18  b  §  och  6  kap. 10 a §. Därmed bifaller
riksdagen  motion  2001/02:Fi33  av  Karin  Pilsäter
m.fl.  (fp)  yrkande  2   och   avslår   proposition
2001/02:142 punkt 2 i denna del samt motionerna
2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s),
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 3,
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del,
2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),
2001/02:Fi226  av Britt-Marie Lindkvist och  Hillevi
Larsson (s),
2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),
2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),
2001/02:Fi251 av  Anders  Ygeman  och  Lena Sandlin-
Hedman (s) yrkande 1,
2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s)  yrkande  3
samt
2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 16.

Ställningstagande

Grunden  för den offentliga upphandlingen är att den
skall ske i konkurrens, affärsmässigt och objektivt.
Den är därmed  ett uttryck av EG-direktiven om icke-
diskriminering,   likabehandling,   transparens  och
proportionalitet.  Syftet med upphandlingen  är  att
inköpet av varan eller tjänsten skall ske till bästa
möjliga  kvalitet till  lägsta  möjliga  pris.  Rätt
utförd   blir    upphandlingen    till    gagn   för
skattebetalarna,  men  också  för de företag som  på
lika villkor kan tävla om att få leverera sina varor
eller  tjänster.  Jag anser att denna  grundläggande
innebörd inte får tappas  bort  eller suddas ut. Jag
anser  vidare  att  det är viktigt att  leverantörer
följer   gällande   lagstiftning    och    att   den
upphandlande  enheten  kan ställa krav så länge  som
dessa är kopplade till och  har  ett  direkt samband
med  den  upphandlade varan eller tjänsten.  Det  är
viktigt att  inte öppna dörren för krav som inte har
med  själva  upphandlingen   att  göra.  Inte  minst
drabbar  en komplicerad upphandlingsprocess,  med  i
sammanhanget  ovidkommande  krav,  de små företagen.
Följden  kan  bli  att  leverantörer  i allt  större
utsträckning  avstår från att delta i upphandlingar,
vilket leder till fördyringar.

Jag  föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om att
de krav som den upphandlande  enheten  ställer skall
vara kopplade till och ha ett direkt samband med den
upphandlade varan eller tjänsten. Detta  innebär att
riksdagen  bifaller  motion  Fi33  (fp)  yrkande  2.
Övriga motioner avstyrks.

11. Direktupphandling - punkt 7 (m, kd)

av  Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),  Lennart
Hedquist  (m),  Anna  Åkerhielm (m), Per Landgren
(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad   som   anförs  i  reservation  11  och   avslår
regeringens förslag  till  lag  om  ändring  i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser  6
kap.   2   §.   Därmed   bifaller  riksdagen  delvis
motionerna
2001/02:Fi30 av Per Landgren  m.fl. (kd) yrkandena 1
och 2,
2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del,
2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),
2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande
5 och avslår proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna
del samt motionerna
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl.  (c)  yrkande  4
och
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkande
10.

Ställningstagande

Förslaget att direktupphandling får ske upp till fem
basbelopp (189 500 kr) anser vi lämnar alltför stort
utrymme för misstolkningar och missbruk.

Vi  anser att regeringen bagatelliserar resultatet
av   förslaget    att   upphandlande   enheter   får
direktupphandla   om    värdet    understiger    fem
prisbasbelopp.
Mindre  företag  är  beroende  av  de värdemässigt
mindre   upphandlingarna.  En  värdegräns   om   fem
prisbasbelopp  inte  bara  undandrar  ett  än större
antal  företag  än tidigare från anbudsgivning.  Den
lämnar även myndigheter  -  och  Regeringskansliet -
möjlighet  att  utan kontroll och sanktion  medvetet
favorisera vissa företag.
Vi anser att begreppet  "lågt  värde" bör behållas
om det i förarbeten eller lagtext  klart framgår att
upphandlingskostnaderna,   dvs.   de  administrativa
kostnaderna och tidsförloppet, måste  stå  i  rimlig
relation till värdet av det som upphandlas.
Strykningen av preciseringen "synnerliga skäl" i 6
kap.  2 § LOU öppnar också för mer misstolkning  och
missbruk.       Till      detta      kommer      att
upphandlingsförfaranden även vid småbelopp som dessa
bevisligen kan ha  stor  betydelse  för  en effektiv
hantering av de gemensamma skattemedlen och  en lika
stor  betydelse  för  småföretagsamheten  i kommunen
eller landstinget.
Regeringen  lägger  fram detta förslag oaktat  att
även regeringen begriper  att  "avsedda" besparingar
hos de upphandlande enheterna kan  komma att raderas
ut av "den kostnadsökning som kan bli  följden av en
bristande konkurrensutsättning" och att värdegränsen
kan    medföra    att    det    skapas   ytterligare
etableringshinder.
Regeringen säger sig därför ännu  en  gång  ha för
avsikt  att "följa upp utfallet av förslaget" senast
två år efter det att förslaget trätt i kraft.
Vi anser  att  risken  är  uppenbar  att förslaget
kommer  att  drabba småföretagen hårt genom  att  de
faktiska möjligheterna till direktupphandling ökar.
Propositionen      saknar      en     genomarbetad
konsekvensanalys  av  hur  företagen   påverkas   av
förslagen,  och  vi  anser att detta är skäl nog att
avslå  regeringens  förslag   på   denna  punkt.  Vi
föreslår  således  att riksdagen avslår  regeringens
förslag i denna del  och  i  stället delvis bifaller
motionerna Fi30 (kd), Fi31 (m), Fi35 (m) yrkande 1 i
denna del, Fi240 (m) och Ub533  (m). Övriga yrkanden
bör avslås av riksdagen.

12. Direktupphandling - punkt 7 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad   som   anförs  i  reservation  12  och   avslår
regeringens förslag  till  lag  om  ändring  i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser  6
kap.   2   §.   Därmed   bifaller  riksdagen  motion
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd  m.fl.  (c)  yrkande 4
och  avslår proposition 2001/02:142 punkt 2 i  denna
del samt motionerna
2001/02:Fi30  av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 1
och 2,
2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del,
2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkande
10 samt
2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande
5.

Ställningstagande

Regeringens motiv  för  att sätta en högre gräns för
direktupphandling   är   att    detta   skulle   öka
effektiviteten  i  offentlig upphandling  genom  att
resurserna kan koncentreras på större upphandlingar.
Jag  anser  att  det  inte   är   gränsen   för  när
direktupphandling  får  ske som är felaktig och  gör
offentlig  upphandling  ineffektiv.   Felet  är  att
Sverige,  när LOU infördes, valde att tillämpa  EG:s
upphandlingsdirektiv  för upphandling såväl över som
under tröskelvärdet på 200 000 euro.

EG:s  upphandlingsdirektiv,   som   LOU  genomför,
gäller  för upphandlingar över tröskelvärdena  medan
det överlåts  åt  varje  nation att själv besluta om
regler  för  de  mindre omfattande  upphandlingarna.
Därför  var  det olyckligt  att  Sverige  valde  att
reglera all upphandling  i  samma lag oavsett värde.
Motivet  som anfördes i proposition  1993/94:79  var
att vissa  enkla generella regler skulle gälla såväl
över som under tröskelvärdena. Problemet är bara att
LOU  förändrats   ett  flertal  gånger  sedan  dess.
Reglerna är snarare  detaljerade  än  generella, och
lagen har med rätta under åren kritiserats  för  att
vara snårig och svår att tillämpa.
Med förslaget att direktupphandling skall tillåtas
upp till ett värde av fem prisbasbelopp kommer lagen
att  innehålla två trösklar, 200 000 euro respektive
fem basbelopp,  och  tre  regelverk, vilket knappast
ger  enklare  eller mer överskådlig  hantering.  Jag
föreslår att riksdagen  avslår regeringens förslag i
denna del. Därmed bifaller riksdagen motion Fi32 (c)
yrkande  4.  Övriga motionsyrkanden  bör  avslås  av
riksdagen.

13. Direktupphandling - punkt 7 (fp)

av Karin Pilsäter.

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs   i   reservation   13   och  antar
regeringens  förslag  till  lag  om  ändring i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt  avser 6
kap.  2  §.  Därmed  bifaller  riksdagen proposition
2001/02:142  punkt  2  i  denna  del   samt   avslår
motionerna
2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena  1
och 2,
2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4,
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del,
2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkande
10 samt
2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande
5.

Ställningstagande

Jag  anser  att  direktupphandling  skall  få ske om
värdet understiger fem prisbasbelopp. Det är viktigt
att  riktlinjerna  för  direktupphandling innehåller
krav på obligatoriskt skriftlig dokumentation så att
direktupphandlingen kan följas  upp,  utvärderas och
kontrolleras.  Detta innebär att riksdagen  bifaller
propositionens förslag  i  denna  del.  Här aktuella
motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.


14. Lokal upphandling - punkt 8 (kd, c)

av Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Lena Ek
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 14. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna
2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 4 och
2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 9
och avslår motionerna
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 3 samt
2001/02:Fi232 av Karin  Pilsäter  m.fl. (fp) yrkande
6.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  är  angeläget att kommuner  och
landsting   samordnar   och   effektiviserar    sina
upphandlingar  och inköp så att också mindre företag
kan vara med och  lägga  anbud.  När  större volymer
skall  upphandlas  bör  därför  dessa,  om  det   är
praktiskt  möjligt och ekonomiskt försvarbart, delas
upp i mindre  delar  så  att  fler företag kan lägga
bud.  Detta  är  viktigt för att undvika  problem  i
samband med att lokala  upphandlingar  genomförs. Vi
anser  att  lagen  om  offentlig  upphandling  skall
ändras  så  att  det blir möjligt för  kommuner  och
landsting att i större  utsträckning  än i dag kunna
dela  upp  större upphandlingar i mindre  delar.  Vi
föreslår att  riksdagen  tillkännager för regeringen
som sin mening vad vi har  framfört om att förbättra
möjligheterna   för   små  företag   vid   offentlig
upphandling  av  stora volymer.  Detta  innebär  att
riksdagen  delvis  bifaller   motionerna   N314  (c)
yrkande   4   och   N373   (kd)  yrkande  9.  Övriga
motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.


15. Lokal upphandling - punkt 8 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  15.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2001/02:Fi232  av  Karin Pilsäter
m.fl. (fp) yrkande 6 och avslår motionerna
2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 3,
2001/02:N314  av  Agne Hansson m.fl. (c)  yrkande  4
samt
2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 9.

Ställningstagande

Många kommunala företrädare  menar  att det ligger i
kommunernas intresse att gynna företag  i  den  egna
kommunen. Jag anser att detta sätter konkurrensen ur
spel   och  riskerar  skattebetalarnas  pengar.  Det
ligger knappast  i  människors  intresse  att  gynna
mindre  konkurrenskraftiga  företag  inom  den  egna
kommungränsen    på    andra   företags   bekostnad.
Välfärdsförlusterna av detta är uppenbara. Jag anser
att reglerna bör bli tydligare  i detta avseende. En
god upphandlingskultur i stat och  kommun är av stor
betydelse för de små och medelstora  företagen.  Det
är  t.ex.  mer  vanligt  att  anbud  begärs in genom
skrivelse  och inte genom annonsering bara  för  att
inköparna väljer  att  vända  sig  till  redan kända
leverantörer. Om kommunen utformar sina anbud så att
småföretagare i praktiken ges möjlighet att  delta i
upphandlingsförfarandet samt även aktivt verkar  för
att   söka   privata   alternativ   till  offentligt
producerade  tjänster,  skulle  framväxten   av  små
företag  starkt  gynnas.  Med  hjälp  av  den lokala
upphandlingen kan villkor för ett blomstrande lokalt
näringsliv skapas t.ex. genom att anbuden kan  delas
upp  i mindre enheter och att kombinationsverksamhet
uppmuntras.

Vad  gäller  de individuella servicetjänsterna bör
olika modeller för  eget val vara huvudalternativet.
Att medborgaren får välja  innebär  en sorts ständig
utmaning av verksamheten genom att alla  företag som
uppfyller vissa givna kvalitetsvillkor kan attrahera
kommuninvånare att välja just deras verksamhet.  Vad
jag   framför  här  bör  riksdagen  som  sin  mening
tillkännage  för regeringen. Jag tillstyrker således
motion Fi232 (fp)  yrkande  6  och  avstyrker övriga
motioner.

16. Verksamhet i egen regi och obligatorisk
upphandling -
punkt 9 (m)

av   Gunnar   Hökmark,  Lennart  Hedquist,   Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad  som anförs i reservation  16.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2001/02:Fi267  av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena
2, 3, 6 och 7 samt
2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena 8
och 12
samt avslår motionerna
2001/02:Fi298 av  Per  Landgren m.fl. (kd) yrkande 7
och
2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 5.

Ställningstagande

Konkurrensupphandlingen  har  visat  sig  leda  till
betydande   besparingar   inom  de  områden  av  den
offentliga sektorn där denna  metod  används. Vidare
leder konkurrensupphandlingen till förnyelse  och en
ökad  mångfald inom bl.a. välfärdssektorn, vilket  i
sin  tur   gynnar   kvaliteten   på  tjänsterna  och
utvecklar  utbudet.  Därmed förbättras  medborgarnas
välfärd.  Ett brett utbud  av  entreprenörer  gynnar
också de som  är  yrkesverksamma  inom dessa områden
eftersom  utbudet  av  möjliga  arbetsgivare   ökar,
vilket även stimulerar till bättre arbetsvillkor. Vi
anser  därför  att LOU bör kompletteras med ett krav
på  att  all verksamhet  där  förutsättningar  finns
skall upphandlas  i  konkurrens. I praktiken betyder
detta    att   all   verksamhet    som    inte    är
myndighetsutövning   eller   finansieras  via  olika
sorters   pengsystem,   där  konkurrensmomentet   är
inbyggt i det individuella valet av en tjänst, skall
upphandlas  i  konkurrens.  Detta  innebär  att  LOU
kommer   att   gälla    även    vid    inköp    från
egenregiverksamhet.  LOU bör vidare kompletteras med
ett  krav  på att affärsmässighet  skall  gälla  vid
avbrytande av upphandling.

Intill      dess      att      all      verksamhet
konkurrensupphandlas  enligt  ovan  anser  vi att en
lagstadgad   utmaningsrätt   bör  gälla.  Den  skall
innehålla en skyldighet för kommuner  att  upphandla
varje  verksamhet,  förutom  myndighetsutövning,   i
konkurrens  när en företagare så begär. Enskilda och
företag ges på  detta  sätt  en möjlighet att utmana
den  offentliga  sektorns verksamhet.  Förutom  ökad
effektivitet och konkurrens öppnas stora möjligheter
till fri företagsamhet  inom  det som tidigare varit
offentliga  monopol.  Vi  föreslår   att   riksdagen
tillkännager  för  regeringen som sin mening vad  vi
har framfört om att  riksdagen  begär att regeringen
lägger fram förslag till ändring  av  LOU så att det
införs  ett  krav  på konkurrensupphandling  av  all
offentlig verksamhet  exklusive myndighetsutövning i
enlighet med vad som anförs  i  motionen.  Riksdagen
bör vidare begära att regeringen lägger fram förslag
till   ändring   av   LOU   så  att  det  införs  en
utmaningsrätt  för företag i enlighet  med  vad  som
anförs  i  motionen.   Riksdagen   bör   begära  att
regeringen  lägger  fram  lagförslag  om förbud  mot
offentlig    näringsverksamhet    och   regler    om
konkurrensneutralitet i enlighet med  vad som anförs
i  motionerna.  Detta  innebär  att  riksdagen   bör
bifalla motionerna Fi267 (m) yrkandena 2, 3, 6 och 7
samt   N312   (m)   yrkandena   8   och  12.  Övriga
motionsyrkanden avstyrks.

17. Verksamhet i egen regi och obligatorisk
upphandling -
punkt 9 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad  som  anförs  i reservation 17. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2001/02:Fi298 av Per  Landgren  m.fl. (kd) yrkande 7
och
2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 5
samt avslår motionerna
2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl.  (m) yrkandena
2, 3, 6 och 7 samt
2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena 8
och 12.

Ställningstagande

Vi anser det exempelvis vara helt felaktigt  att vid
upphandling  sortera  bort  verksamheter som, liksom
samtliga dagens entreprenader, drivs i någon form av
vinstsyfte.   Dessutom   vore  det   helt   fel   ur
konkurrenssynpunkt att låta  kommuner  och landsting
slippa göra en upphandling om de vill köpa varor och
tjänster från sina egna bolag.
Det  viktigaste perspektivet är hur medborgaren  i
så hög grad  som  möjligt  skall  kunna  påverka sin
situation  och  välja  det  alternativ  av gemensamt
finansierad  service  som  passar honom eller  henne
bäst,  samtidigt som tryggheten  och  kvaliteten  är
god. Kommuner  och  landsting bör därför anpassa sin
verksamhet så att detta  kan uppnås. Därför anser vi
bl.a.  att  all  kommunal  verksamhet  som  inte  är
myndighetsutövning         eller         strategiska
ledningsfunktioner   bör  konkurrensutsättas   genom
upphandling i de fall  det  är  fråga  om gemensamma
servicetjänster.   I   de  fall  det  är  fråga   om
individuella servicetjänster  är  modeller  med eget
val  det  verktyg  vi  anser  bäst  klarar att skapa
valfrihet, mångfald och hög kvalitet.
All   konkurrensutsättning  eller  införandet   av
system för eget val kan förstås inte ske på en gång.
Varje enskild  verksamhetsförändring  måste planeras
noga.  Kommuninvånarna bör ges möjlighet  att  fritt
välja utförare av individuella servicetjänster genom
olika typer  av  modeller för eget val. Detta gäller
t.ex. barnomsorg,  skola, hemtjänst och äldreboende.
Inom   hälso-   och  sjukvården   bör   försök   med
patientpeng i första  hand  provas  när  det  gäller
tjänster  inom  öppen  vård som t.ex. barnhälsovård,
primärvård, mödravård och sjukgymnastik.
Kommunens  organisation   bör   vara   sådan   att
myndighetsutövning  skiljs  från  övrig  verksamhet.
Dessutom  bör det "sorteras ut" vad som är  gemensam
service  och   vad   som   är  individuell  service.
Kvalitetsaspekterna    vid   förfrågningsunderlagens
utformning när verksamheter  skall  upphandlas måste
värnas och ackrediteringssystem för olika  typer  av
entreprenadföretag  (vård-  och  omsorgsgivare m.m.)
bör användas som ett alternativ till detaljreglerade
förfrågningsunderlag vid upphandlingar  och  för att
auktorisera  företag som vill ingå i ett system  för
eget  val. En fortlöpande  kvalitetsuppföljning  och
granskning  av verksamheterna är betydelsefull, inte
minst ur ett trygghetsperspektiv för den enskilde.
Upphandling  av  varor  och tjänster bör ta hänsyn
till  mindre  företags möjlighet  att  lägga  anbud.
Utbetalningsvillkoren  vid  upphandling  eller i ett
system  för  eget  val  bör  göras så gynnsamma  som
möjligt  i  syfte  att möjliggöra  även  för  mindre
företag att kunna lägga anbud eller att nyetableras.
Kommunalt  och  statligt   ägande   av  företag  bör
avvecklas  på  marknader  där privata företag  redan
konkurrerar, eller skulle kunna  konkurrera, och där
inte   sociala   eller   hälsomässiga  restriktioner
motiverar ett offentligt ägande.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi har framfört om
kommunal upphandling och eget val. Detta innebär att
vi tillstyrker motionerna Fi298  (kd)  yrkande 7 och
Fi299  (kd)  yrkande  5  och  avstyrker  övriga  här
aktuella motioner.

18. Köp mellan kommun och kommunalt företag -
punkt 10
(m, kd, fp)

av  Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),  Lennart
Hedquist  (m),  Anna  Åkerhielm (m), Per Landgren
(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad som anförs i reservation 18 om köp mellan kommun
och  kommunalt  bolag.  Därmed   bifaller  riksdagen
delvis motionerna
2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i
denna del samt
2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl.  (fp)  yrkande
2.

Ställningstagande

Regeringen  aviserar  i  propositionen att den avser
att återkomma med förslag  om  att  göra det möjligt
för     upphandlande     enheter    att    genomföra
direktupphandlingar  vid  köp   mellan   kommun  och
kommunalt  ägt  företag,  samt förslag om att  kunna
utesluta vinstdrivande företag  från att lämna anbud
vid  vissa upphandlingar. Skulle dessa  förslag  bli
verklighet  kommer  ett  sällan  skådat  slöseri med
skattemedel att bli verklighet. Mot bakgrund  av att
det  finns  1 500  kommunala  bolag,  med  en  total
omsättning  på  ca  120  miljarder  kronor,  är  det
uppenbart  hur  kommuner  genom ett gynnande av egna
företag   kan   åsamka   skattebetalarna   betydande
merkostnader.  Vi  anser att  man  inte  bör  införa
möjligheter för kommuner  och  landsting att undanta
sina egna bolag från upphandling.  Vi  föreslår  att
riksdagen  tillkännager  för regeringen redan nu som
sin mening vad vi har framfört  om att denna form av
regleringar  inte  bör införlivas i  lagstiftningen.
Detta innebär att vi  delvis tillstyrker motion Fi35
(m)  yrkande 1 i denna del  och  motion  Fi232  (fp)
yrkande 2.


19. Avknoppning - punkt 11 (m, kd, fp)

av  Mats  Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m),  Anna  Åkerhielm  (m), Per Landgren
(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad  som  anförs  i  reservation  19 om avknoppning.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl.  (m) yrkande 5
samt
2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 9.

Ställningstagande

För  att  stödja  en  utveckling  av mångfald  måste
förändringar    av    regelverk   och   lagstiftning
genomföras.   Lagen   (1992:1528)    om    offentlig
upphandling är t.ex. dåligt anpassad för upphandling
av  hälso-  och sjukvårdstjänster. Direktupphandling
kan   endast   ske    i   utomordentligt   begränsad
omfattning,  vilket  kan  försvåra  för  kommun  och
landsting/region att inledningsvis stödja avknoppade
verksamheter. Trots att  lagen  inte  säger något om
avtalstider,  rekommenderar  Nämnden  för  offentlig
upphandling  ofta  alltför  korta avtal med  privata
vårdgivare, vilket försvårar för patienter att få en
långvarig relation till sin vårdgivare  eller att ge
vårdgivaren rimliga avskrivningstider för  de  stora
investeringar som behövs för en vårdinrättning.

Vissa  regler  i LOU kan i dag skapa konkurrens  i
samband med avknoppning av offentlig verksamhet. Vår
uppfattning är att  nuvarande  upphandlingsregler  i
själva  verket  kan ha förhindrat en ökad konkurrens
genom att försvåra  avknoppningar  inom framför allt
B-tjänsternas  område  (t.ex. utbildnings-,  social-
samt hälso- och sjukvårdstjänster). Avknoppning ökar
konkurrensen genom att marknadsstrukturen  förändras
i   riktning   mot   flera   alternativ  och  mindre
fåtalsdominans. Att göra vissa  avsteg från reglerna
i dessa sammanhang kan enligt vår  uppfattning  vara
affärsmässigt och torde i flertalet fall inte heller
kunna  ha  någon  nämnvärd negativ effekt på handeln
mellan   EG:s   medlemsstater.    B-tjänster   under
tröskelvärdena  bör därför undantas  från  LOU.  Att
tidigare offentliganställd  personal  får  överta en
verksamhet  kan  dessutom  i praktiken ofta vara  en
förutsättning för att en viss verksamhet skall kunna
konkurrensutsättas.   Nuvarande   upphandlingsregler
garanterar   enligt   vår   uppfattning   bara   att
konkurrensen   utnyttjas  när  konkurrensupphandling
sker, inte att omfattningen av konkurrensupphandling
ökar. Avknoppade  offentliga enheter inom de områden
där konkurrensen i dag är begränsad bör därför kunna
undantas från konkurrensupphandling  under en tid av
högst tre år. Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi har framfört om
åtgärder    för    ökad    konkurrens   inom   vissa
samhällssektorer.  Vi  anser  därmed  att  riksdagen
delvis bör bifalla motionerna Fi267  (m)  yrkande  5
och Fi298 (kd) yrkande 9.

20. Den offentliga upphandlingens funktionssätt
- punkt 12
(m, kd, fp)

av  Mats  Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m),  Anna  Åkerhielm  (m), Per Landgren
(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen
vad  som  anförs i reservation 20 om den  offentliga
upphandlingens    funktionssätt.   Därmed   bifaller
riksdagen delvis motionerna
2001/02:Fi267 av Gunnar  Hökmark m.fl. (m) yrkande 1
samt
2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter  m.fl.  (fp) yrkande
1.

Ställningstagande

Vi    anser   att   Upphandlingskommittén   i   sitt
slutbetänkande  föreslår flera åtgärder som kraftigt
skulle   försämra  den   offentliga   upphandlingens
funktionssätt  och  därmed  möjligheten att hushålla
med   skattebetalarnas  pengar  om   de   genomförs.
Kommittén  har  bl.a. föreslagit att man skall kunna
utesluta vinstdrivande  verksamhet  inom  hälso- och
sjukvård   samt   socialtjänst   från  att  delta  i
upphandlingar,  något som skulle leda  till  minskad
konkurrens, merkostnader för skattebetalarna och ett
försämrat företagsklimat.  Förslaget  skulle medföra
en  klart  försämrad  upphandling  och måste  därför
avvisas. Det skulle motverka mångfalden i sjukvården
och  därmed  kvaliteten  och  valfriheten.   Det  är
obegripligt  att kommitténs majoritet kan påstå  att
en sådan begränsning av antalet möjliga leverantörer
tvärtom leder till ökad konkurrens.
Läkare,  tandläkare,   sjukgymnaster   och   andra
privata  vårdgivare  är  en stor tillgång för svensk
hälso-  och  sjukvård. Mycket  av  utvecklingen  och
förnyelsen  i  vårdsektorn  sker  i  dessa  företag.
Förslaget att de  skall  hindras  från  att  delta i
upphandlingar  för  att  de är "vinstdrivande" visar
att Socialdemokraterna fortfarande  är negativa till
de  privata  alternativen  i  offentlig  sektor  och
opåverkade  av  människors  önskemål  om  valfrihet.
Syftet   med   kommitténs   förslag,  att  offentlig
upphandling skall kunna användas  som instrument för
att  främja andra samhälleliga mål,  är  vällovligt,
men  metoden  fel.  Svårigheterna  att  upprätthålla
kraven   på  likabehandling  och  affärsmässighet  i
upphandlingen skulle vara betydande. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  vi  anfört   om  upphandlingens  funktionssätt.
Därmed anser vi att  riksdagen  bör  delvis  bifalla
motionerna  Fi267  (m)  yrkande  1  och  Fi232  (fp)
yrkande 1.

21. Krav på att verksamheten drivs utan
vinstsyfte - punkt 13, motiveringen (m)

av   Gunnar   Hökmark,   Lennart  Hedquist,  Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Ställningstagande

Vi     anser     att    det    inte    bör    finnas
undantagsmöjligheter som diskriminerar vinstdrivande
verksamhet  i  samband  med  offentlig  upphandling.
Möjligheten att  utestänga  vissa entreprenörer från
anbudsgivning innebär att man  inte  uppnår  maximal
hushållning  med  skattemedel samtidigt som man  går
miste om en mångfald  som  bidrar  till att utveckla
både  kvaliteten  och  utbudet inom välfärdssektorn.
Mot  den bakgrunden avstyrker  utskottet  motionerna
Fi29 yrkande 1 och N365 yrkande 18.


22. Kundvalssystem - punkt 14 (m, kd, fp)

av  Mats  Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m),  Anna  Åkerhielm  (m), Per Landgren
(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 22 om kundvalssystem.
Därmed    bifaller     riksdagen    delvis    motion
2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 4
och avslår motionerna
2001/02:Fi29 av Lennart  Beijer  m.fl. (v) yrkande 2
samt
2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 14.

Ställningstagande

Det råder i dag oklarhet om s.k. kundvalssystem, där
den  offentliga subventionen av en  viss  verksamhet
sker genom  att  medborgarna  själva får välja t.ex.
skola eller barnomsorg och sedan får den finansierad
av  kommunen med ett fast belopp,  omfattas  av  LOU
eller    inte.    Enligt    en    utredning   faller
kundvalssystemen  klart  utanför  LOU,   och  därmed
skulle  dessa  system  inte  omfattas  av kravet  på
konkurrensupphandling.         Upphandlingskommittén
framhåller dock i sitt slutbetänkande  den  motsatta
uppfattningen. Vår uppfattning är dock att LOU  inte
omfattar kundvalssystem.

Kundvalssystemen    innebär   en   kraftigt   ökad
valfrihet för medborgarna.  Det  är  viktigt  att de
själva kan välja barnomsorg, skola eller äldreomsorg
eftersom det ökar makten över den egna vardagen  och
därmed  möjligheten att skapa ett väl fungerande och
tryggt  vardagsliv.   Konkurrensen   är   inbyggd  i
kundvalssystemet och kommer till uttryck i  form  av
högsta  möjliga kvalitet på de tjänster den enskilda
väljer utifrån  hans eller hennes egna önskemål. Man
skulle kunna uttrycka  det som att varje enskilt val
som sker inom ramen för  ett  kundvalssystem  är  en
konkurrensupphandling.  Därmed  är  kundvalssystemen
minst   lika   ekonomiskt  effektiva  som  offentlig
konkurrensupphandling.
Mot bakgrund av  att det trots allt råder oklarhet
om hur LOU skall tolkas  på  denna punkt och att det
finns exempel på att man ansett  LOU  gälla även för
kundvalssystemen anser vi att det bör tydliggöras  i
lagen   att   den  inte  omfattar  olika  former  av
kundvalssystem.    Vi    föreslår    att   riksdagen
tillkännager  för regeringen som sin mening  vad  vi
har framfört om  att  regeringen lägger fram förslag
till ändring av LOU så  att  det tydliggörs att s.k.
kundvalssystem inte omfattas av  kravet på offentlig
upphandling.   Vi  föreslår  att  riksdagen   delvis
bifaller motion  Fi267  (m)  yrkande  4  och  avslår
motionerna  Fi29  (v) yrkande 2 och A316 (v) yrkande
14.

23. Rätten till överprövning - punkt 15 (m, kd)

av Mats Odell (kd),  Gunnar  Hökmark (m), Lennart
Hedquist  (m), Anna Åkerhielm (m),  Per  Landgren
(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  23  om  rätten  till
överprövning och avslår regeringens förslag till lag
om   ändring   i   lagen  (1992:1528)  om  offentlig
upphandling såvitt avser 7 kap. 4 §. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion
2001/02:Fi31 av Karin  Falkmer  (m)  yrkande  2  och
avslår proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen  föreslår  en  inskränkning i rätten till
överprövning av upphandlande  enheters  beslut genom
att  tillåta  direktupphandling intill en värdegräns
om fem prisbasbelopp.  Regeringen  inskränker därmed
ytterligare rätten till överprövning av upphandlande
enheters      beslut      genom     förslaget     om
prövningstillstånd för att  kammarrätten skall pröva
ett  överklagande  av  länsrätts  beslut.  Utskottet
föreslår att riksdagen tillkännager  för  regeringen
som sin mening vad som har framförts om rätten  till
överprövning.  Detta  innebär  att  utskottet delvis
tillstyrker motion Fi31 (m) yrkande 2.

24. Konsekvensanalys - punkt 16 (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark  (m),  Lennart
Hedquist  (m),  Anna  Åkerhielm (m), Per Landgren
(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 24 om konsekvensanalys.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2001/02:Fi30 av Per Landgren  m.fl.  (kd)  yrkande 3
samt
2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt  nuvarande  bestämmelser  skall alla statliga
utredningar göra konsekvensanalyser av sina förslag.
Upphandlingskommittén    har   inte   följt    denna
bestämmelse. Eftersom den  offentliga  upphandlingen
rör mycket stora belopp är detta mycket  allvarligt.
Denna  bestämmelse  är  helt  nonchalerad  ur  såväl
statens  övergripande  samhällsekonomiska  synvinkel
som småföretagarens synvinkel.

Regeringen   har  försökt  att  rätta  till  denna
försummelse genom ett särskilt kapitel om ekonomiska
och andra konsekvenser  i propositionen. Analysen är
dock genomgående vag, och  inga konkreta beräkningar
presenteras och inte heller  några  analyser  enligt
t.ex. Simplexförordningen (1998:1820). Snarare säger
sig  regeringen  vara  medveten  om  att  t.ex.  den
föreslagna              preciseringen             av
direktupphandlingsbeloppet  "kan riskera att fördyra
upphandlingen genom att konkurrensen  försämras" (s.
89).   Regeringen   kommenterar  vidare  att   flera
remissinstanser påpekat  att mindre företag riskerar
att gå miste om uppdrag och  att nystartade företag,
som ej är kända på marknaden, riskerar detsamma i än
högre grad och därmed äventyrar sin etablering.
Regeringen    erkänner    således    risken    med
beloppsgränsen på fem prisbasbelopp,  men  säger sig
med det angivna beloppet för direktupphandling vilja
"öka   effektiviteten   i   offentlig  upphandling".
Samtidigt   påpekas   det   i   propositionen    att
besparingar  på  grund  av  denna ökade effektivitet
"kan raderas ut av den kostnadsökning  som  kan  bli
följden av en bristande konkurrensutsättning".
Detta   förhållande   speglar  även  en  uppenbar,
medveten och upprepad nonchalans för gällande rätt i
det  att  regeringen  inte   verkar  för  att  t.ex.
Simplexförordningen skall tillämpas. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi har framfört om  att  de  föreslagna reglerna
inte    har    gjorts   till   föremål   för   någon
konsekvensanalys  t.ex.  enligt  Simplexförordningen
(1998:1820).   Vi  föreslår  att  riksdagen   delvis
bifaller motionerna Fi30 (kd) yrkande 3 och Fi31 (m)
yrkande 3.

25. Enklare regler m.m. - punkt 17 (kd, fp)

av Mats Odell  (kd), Per Landgren (kd), och Karin
Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  25  om enklare regler.
Därmed     bifaller    riksdagen    delvis    motion
2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 8
och avslår motionerna
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 5,
2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s) samt
2001/02:Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s).

Ställningstagande

För   att   underlätta    för    småföretagen    bör
upphandlingen  under  bl.a.  EG:s  tröskelvärde  ses
över.  Småföretagen  har  rent  allmänt  svårare  än
storföretagen  att  hantera  administrativa krav och
regleringar. En god upphandlingskultur  i  stat  och
kommun   är   av  stor  betydelse  för  de  små  och
medelstora företagen.  Det  är t.ex. mer vanligt att
anbud  begärs  in  genom skrivelse  och  inte  genom
annonsering bara för  att inköparna väljer att vända
sig  till  redan  kända  leverantörer.  Om  kommunen
utformar sina anbud så att småföretagare i praktiken
ges möjlighet att deltaga  i upphandlingsförfarandet
samt  även  aktivt  verkar  för   att  söka  privata
alternativ  till  offentligt  producerade  tjänster,
skulle framväxten av små företag  starkt gynnas. Med
hjälp  av den lokala upphandlingen kan  villkor  för
ett  blomstrande  lokalt  näringsliv  skapas,  t.ex.
genom att anbuden kan delas upp i mindre enheter och
att kombinationsverksamhet uppmuntras.
Vad   vi   anför  bör  riksdagen  tillkännage  för
regeringen   som   sin   mening   om   småföretagens
möjligheter   att    lämna   anbud   och   delta   i
entreprenader.   Detta   innebär   att   vi   delvis
tillstyrker  motion  Fi232  (fp)   yrkande   8   och
avstyrker övriga motioner.

26. Enklare regler m.m. - punkt 17 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 17
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation 26 om enklare  regler.
Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 5
och avslår motionerna
2001/02:Fi232  av  Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
8,
2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s) samt
2001/02:Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s).

Ställningstagande

I stället för att införa  nya beloppsgränser för när
man kan göra direktupphandling bör möjligheterna att
förenkla    och   effektivisera    den    offentliga
upphandlingen  sökas  i  att  helt  enkelt  dela upp
regelverket  för  upphandling  över respektive under
tröskelvärdet på 200 000 euro. Den möjligheten finns
eftersom EG:s upphandlingsdirektiv enbart gäller för
upphandlingar över tröskelvärdet,  medan  det är upp
till varje nation att själv besluta om reglerna  för
de   mindre   omfattande  upphandlingarna.  Med  ett
regelverk för den  direktivstyrda  upphandlingen och
ett  enklare  regelverk  för den icke direktivstyrda
upphandlingen finns det stora  möjligheter  att göra
den offentliga upphandlingen enklare och effektivare
såväl   för   de  offentliga  upphandlarna  som  för
företagen.

Ett  förenklat  regelverk  för  upphandling  under
tröskelvärdet  kommer att vara av stor betydelse för
små kommuner och kommundelar.
Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med
förslag  om  ett  förenklat,   icke   direktivstyrt,
regelverk  för  upphandling  under tröskelvärdet  på
200 000  euro, i enlighet med vad  som  i  anförs  i
motion Fi32 (c) yrkande 5. Övriga motioner avstyrks.

Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande  särskilda  yttranden.   I  rubriken  anges
vilken    punkt    i    utskottets    förslag   till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Direkt upphandling - punkt 7 (s, v)

av  Jan  Bergqvist (s), Bengt Silfverstrand  (s),
Johan Lönnroth  (v),  Sonia  Karlsson  (s), Carin
Lundberg (s), Siv Holma (v), Tommy Waidelich  (s)
och Hans Hoff (s).

Vi   vill  understryka  att  det  kan  finnas  flera
fördelar   med   en  fastställd  gräns  för  när  en
upphandlande enhet  får  direktupphandla. Med dagens
system  kan  den  upphandlande   enheten  inom  vida
gränser  själv  avgöra vad som skall  betraktas  som
lågt  värde.  I  praktiken  varierar  innebörden  av
begreppet lågt värde kraftigt. I huvudsak sker denna
variation   inom   ett    intervall    mellan    ett
prisbasbelopp   och   fem   prisbasbelopp.  Men  den
nuvarande ordningen ställer inte  upp  något absolut
hinder för att även gå över fem prisbasbelopp.

Mot denna bakgrund kan det vara motiverat att göra
ett  förtydligande  i lagen om offentlig upphandling
och  att därvid ange exakt  upp  till  vilket  värde
direktupphandling medges. Det gäller då att finna en
bra balans  där  man  skapar ett skäligt utrymme för
ett enklare förfarande utan att man undantar alltför
stora värden från det mera  formbundna förfarandet i
kapitel 6 i Lagen om offentlig upphandling.
Som Upphandlingskommittén föreslagit  bör en sådan
gräns  för  direktupphandling  kompletteras  med  en
uttrycklig regel som anger att en  upphandling  inte
får    delas    upp    i   syfte   att   underskrida
upphandlingsgränsen.  För   att   det   inte   skall
betraktas  som  ett kringgående av regelsystemet bör
rimligen upprepade upphandlingar av samma slag under
ett  år  räknas samman.  Om  summan  överstiger  den
fastställda   gränsen  skall  förenklad  upphandling
eller urvalsupphandling tillämpas.
Det kan också  finnas skäl att införa en regel som
medger direktupphandling  i  de fall kostnaderna för
en upphandling överstiger värdet  av  upphandlingen.
Behovet  av  en sådan regel är givetvis beroende  av
till vilken nivå  man skulle fastställa en gräns för
en direktupphandling.
Det har förekommit en diskussion där det uttryckts
farhågor för att de  små företagens situation skulle
försvagas om man fastställer ett högt gränsvärde för
direktupphandling. Upphandlingskommittén  underströk
för   sin  del  att  ett  fastställt  belopp  öppnar
möjligheten  att  i  större utsträckning utforma och
tillämpa lokala riktlinjer vid mindre upphandlingar.
Därtill kommer att alla  upphandlingar oavsett värde
är  underkastade  kraven  på   objektivitet,   flera
aktörer och rimlig anbudsfrist.
Vi  står  bakom  utskottets  ställningstagande som
innebär  att effekterna av en fastställd  gräns  för
direktupphandling   behöver  analyseras  ytterligare
bl.a. för att säkerställa  att  en  sådan gräns inte
ger  negativa  effekter  för  de  små  företagen   i
förhållande till de stora företagen.

2. Kundvalssystem - punkt 14 (v)

av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v).
Vi  anser  att  regeringen  bör  utreda  frågan om
upphandling  inom  s.k. kundvalssystem och återkomma
med  förslag.  Det  är  viktigt  att  frågan  utreds
skyndsamt mot bakgrund  av  att flera kommuner redan
infört systemet i bl.a. äldreomsorg.  Vi  anser  att
vinstsyftande  företag  inom  vård och omsorg är ett
hot mot den generella välfärden.  Upphandlare  skall
ha  rätt  att undanta vinstsyftande företag från att
lämna anbud  inom  vård och omsorg.  Vi anser vidare
att förslaget skall vara utformat på ett sådant sätt
att  varken  lagen (1976:580)  om  medbestämmande  i
arbetslivet eller lagen om offentlig upphandling kan
kringgås.
BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen

Regeringen föreslår  att riksdagen antar regeringens
förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
2. lag om ändring i lagen
(1992:1528) om offentlig
upphandling.

Motioner väckta med anledning av
proposition 142

2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  förändring  i  lagen  om
offentlig upphandling.

2001/02:Fi28 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth
Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om sanktionsmöjligheter mot
upphandlande enheter som gång  på  gång  bryter  mot
upphandlingsreglerna.

2001/02:Fi29 av Lennart Beijer m.fl. (v):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om tilläggsdirektiv
om   undantag  för   vinstsyftande   företag   vid
upphandling av vård och omsorg.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen
skyndsamt bör utreda frågan  om upphandlingar inom
s.k. pengsystem och återkomma med förslag.

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen framförs om en sänkning
av gränsen för direktupphandling.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som  i  motionen  framförs  om  att
begreppet "lågt  värde"  borde  gälla som gräns, i
stället för fem prisbasbelopp.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen framförs om saknaden av
en konsekvensanalys.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen framförs om att Nämnden
för offentlig upphandling (NOU) skall bli en enhet
under Konkurrensverket.

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om värdegränsen  vid
direktupphandling.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till
överprövning.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  de föreslagna
reglerna  inte har gjorts till föremål  för  någon
konsekvensanalys     enligt    Simplexförordningen
(1998:1820).

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1.  Riksdagen beslutar att  en  upphandlande  enhet,
förutom  i de tekniska specifikationerna, även får
hänvisa   till   kriterier   för   miljömärken   i
specifikationerna  av  hur  en  vara  eller tjänst
produceras.

2.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med
tydliga regler för vilka  miljökrav som är möjliga
att ställa i ett upphandlingsförfarande.

3. Riksdagen avslår propositionen  i den del som ger
en  upphandlande  enhet rätt att ställa  särskilda
villkor som skall gälla  för  uppdragets utförande
även  om  villkoren inte har ett  samband  med  de
behov som skall tillgodoses.

4. Riksdagen  avslår  propositionen  i  den  del som
föreslår ett höjt belopp för möjligheten att  göra
direktupphandling.

5.  Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer med
förslag  om  ett  förenklat,  icke  direktivstyrt,
regelverk för upphandling  under  tröskelvärdet på
200  000 euro, i enlighet med vad som  i  motionen
anförs.

2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om att Nämnden för offentlig
upphandling och Konkurrensverket  slås samman till
en myndighet.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att de krav som
den   upphandlande  enheten  ställer  skall   vara
kopplade  till  och  ha ett direkt samband med den
upphandlade varan eller tjänsten.

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening att all offentlig upphandling skall förenas
med antidiskrimineringsklausuler.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lagen om offentlig
upphandling och miljökriterier.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att lagen  om  offentlig  upphandling  bör
utformas   så   att  man  kan  stödja  det  lokala
näringslivet.

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1.  Riksdagen  avslår  propositionens  förslag  till
ändringar  i  lagen  om  offentlig  upphandling  i
enlighet med vad som anförs i propositionen.

2. Riksdagen avslår  regeringens förslag om att låta
organisationen    av   Nämnden    för    offentlig
upphandling vara oförändrad i enlighet med vad som
anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att slå ihop
Nämnden     för    offentlig    upphandling    och
Konkurrensverket   till   en  gemensam  myndighet,
Konkurrens- och upphandlingsverket.

4.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag    till    ändring    av    LOU   så   att
skadeståndsmöjligheterna förbättras i enlighet med
vad som anförs i motionen.

5.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag    till    ändring    av    LOU   så   att
preskriptionstiden förlängs till två år i enlighet
med vad som anförs i motionen.


Motioner från allmänna
motionstiden


2001/02:Fi209 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp,
kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att  lägga  fram
förslag  som  stärker  tillsynen över den offentliga
upphandlingen.

2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  kommunal  upphandling  och
Agenda 21.

2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om förändringar i lagen om
offentlig upphandling.

2001/02:Fi226 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi
Larsson (s) :

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet  av att de fackliga
organisationernas    inflytande    och    insyn    i
upphandlingsprocessen stärks.

2001/02:Fi227 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen
(mp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  påverka
svenska  myndigheter  och bolag  att  till  hundra
procent köpa bra miljö-märkt el.

2. Riksdagen tillkännager  för riksdagsstyrelsen vad
i  motionen anförs om att riksdagen  själv  endast
skall köpa bra miljö-märkt el.

2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om porrfria hotell.

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  privata
vårdgivares möjligheter att lämna anbud.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  inte införa
möjligheter för kommuner och landsting att undanta
sina egna bolag från upphandling.

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  ett förslag till
en   ny   organisation   av  tillsynen  över   den
offentliga upphandlingen.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av ett
förslag om en marknadsskadeavgift.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
branschorganisationers talerätt.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om restriktioner mot
gynnande av företag i den egna kommunen.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  miljö-  och
kvalitetskrav.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om småföretagens
möjligheter   att   lämna   anbud   och  delta   i
entreprenader.

2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening att lagstiftningen bör förändras så att det
blir omöjligt  för  en  offentlig  upphandlare att
utestänga offentliga förvaltningar från  att delta
i upphandlingen.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  att en utredning bör  tillsättas  för  att
utarbeta  förslag till obligatorisk utbildning för
offentliga upphandlare.

2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  behovet av att skapa ett
bättre utrymme för direktupphandling, när det gäller
offentliga forskningsinstituts  upphandling av unika
forskarinsatser.

2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs om att  kunna  använda
offentlig upphandling antidiskriminerande.

2001/02:Fi251 av Anders Ygeman och Lena Sandlin-
Hedman (s):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
kollektivavtalsbärande  fackförening skall ha rätt
att  yttra sig över underlaget  vid  en  offentlig
upphandling.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att MBL skall
omfatta   även  sådan  verksamhet  som  upphandlas
enligt LOU.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att det införs  en
lagstiftning  liknande  den  danska vad det gäller
offentlig    upphandling,   så   att    krav    på
kollektivavtal kan ställas.

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  de förslag i
Upphandlingskommitténs  slutbetänkande  som  leder
till en försämrad offentlig upphandling.

2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till ändring av LOU så att det införs ett
krav  på konkurrensupphandling  av  all  offentlig
verksamhet exklusive myndighetsutövning i enlighet
med vad som anförs i motionen.

3.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring  av  LOU så att det införs en
utmaningsrätt för företag i  enlighet  med vad som
anförs i motionen.

4.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till ändring av LOU så att det tydliggörs
att s.k. kundvalssystem inte omfattas av kravet på
offentlig  upphandling  i  enlighet  med  vad  som
anförs i motionen.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder  för ökad
konkurrens inom vissa samhällssektorer.

6.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
lagförslag     om     förbud     mot     offentlig
näringsverksamhet i enlighet med vad som anförs  i
motionen.

7.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
lagförslag  med  regler om konkurrensneutralitet i
enlighet med vad som anförs i motionen.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att slå ihop
Nämnden     för    offentlig    upphandling    och
Konkurrensverket   till   en  gemensam  myndighet,
Konkurrens- och upphandlingsverket.

9.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag   till   ändring   av   LOU   så   att  en
marknadsskadeavgift       införs       som      en
sanktionsmöjlighet i enlighet med vad som anförs i
motionen.

10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  ändring  av  LOU så att det  införs
talerätt för branschorganisationer  i enlighet med
vad som anförs i motionen.

11.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag    till    ändring    av    LOU   så   att
skadeståndsmöjligheterna förbättras i enlighet med
vad som anförs i motionen.

12.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag    till    ändring    av    LOU   så   att
preskriptionstiden förlängs till två år i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2001/02:Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att uppmärksamma
de små företagens problem vid upphandling.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  kommunal
upphandling och eget val.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om en anpassning av
lagen om offentlig upphandling.

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen
snarast bör lägga fram förslag till riksdagen  som
skapar konkurrensneutralitet mellan offentliga och
privata utförare av icke skattepliktig verksamhet.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  i den svenska
lagen  om  offentlig  upphandling  införa  de  fem
grundläggande   principerna   i   den   europeiska
gemenskapens     lagstiftning     om     offentlig
upphandling.

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  Nämnden för
offentlig upphandling (NOU) snarast i samband  med
en   resursförstärkning   bör  förändras  till  en
självständig del av Konkurrensverket.

2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s):

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att väga in ett
socialt  ansvarstagande   vid   upphandling  såväl
nationellt som internationellt.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

10.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  med
förslag till korrigering av 6 kap. 2 § LOU.

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  ansvaret vad
gäller offentlig upphandling.

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp):

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om lagen om offentlig
upphandling.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  regeringen  i
EU  verkar  för direktiv för offentlig upphandling
med höga krav på miljöhänsyn.

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att regeringen  i
EU  verkar   för   att   det   i  direktiven  till
upphandlingsreglerna   med   miljöhänsyn    införs
möjlighet   att   väga   in   energiförbrukning  i
transportledet.

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om ett förtydligande
av lagen om offentlig upphandling.

2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ändringar i LOU.

12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  en  lagstadgad
utmaningsrätt.

2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att förbättra
möjligheten att genomföra en upphandling  i mindre
delar  för  att  förbättra  möjligheterna  för den
sociala  ekonomins  aktörer  att  delta  i  lokala
upphandlingar.

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om att arbeta för en
förändrad  EG-rätt  vad  gäller  principerna   för
offentlig upphandling.

15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs   om   utökade
möjligheter att kunna  beivra kommuners allvarliga
överträdelser mot reglerna  i  lagen  om offentlig
upphandling.

16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om en utredning om
effekten av att bilda  ett  nytt  konkurrens-  och
upphandlingsverk.

18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening    vad   i   motionen   anförs    om    att
kommunstyrelser,    när   det   gäller   sjukvård,
socialtjänst, s.k. B-tjänster  enligt  LOU,  skall
kunna ge icke vinstdrivande företag uppdraget  att
driva viss verksamhet.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

13.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag   till  ändringar  i  lagen  om  offentlig
upphandling i syfte att förverkliga principerna om
affärsmässighet,      konkurrens     och     icke-
diskriminering.

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  små företags
möjligheter  vid  offentlig  upphandling av  stora
volymer.

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   att   medbestämmandelagen  och  lagen  om
offentlig   upphandling    ses    över    angående
kundvalsmodeller   m.m.   enligt  vad  i  motionen
anförs.

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening att begreppet affärsmässighet utmönstras ur
lagen om offentlig upphandling.

16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   att   upphandlande  enhet   skall   kunna
efterfråga kollektivavtal  vid  upphandling enligt
lagen om offentlig upphandling.

17. Riksdagen beslutar att Sverige ratificerar ILO:s
konvention nr 94.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag


· Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen
(1980:100)
·



·

·

·

·

·

·

·
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1528)
om offentlig upphandling

·















BILAGA 3

Utskottets lagförslag



Utskottets förslag till ändring i
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
6 kap.
2 §[1]7
-----------------------------------------------------
Upphandling  skall göras genom förenklad upphandling
eller urvalsupphandling.
-----------------------------------------------------
Direktupphandling     får   Direktupphandling    får
dock      användas     om  dock      användas     om
upphandlingens      värde  upphandlingens  värde  är
understiger           fem  lågt  eller  om det finns
prisbasbelopp      enligt  synnerliga  skäl. Enheten
lagen    (1962:381)    om  skall      vid      behov
allmän  försäkring  eller  fastställa riktlinjer för
om  det  finns synnerliga  användning             av
skäl.  En upphandling får  direktupphandling.
inte delas  upp  i  syfte
att      värdet     skall
underskridas.
-----------------------------------------------------
Den upphandlande  enheten
skall          fastställa
riktlinjer för användning
av direktupphandling.
-----------------------------------------------------





**FOOTNOTES**
[1]:7 Senaste lydelse 2000:877.