Finansutskottets betänkande
2001/02:FIU11
Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2001(prop. 2001/02:1)
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Användningen av anslaget
Kapitalhöjning i Nordiska
investeringsbanken
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning uppförda ramanslaget
2:8 Kapitalhöjning i Nordiska
investeringsbanken. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 punkt
16.
2. Bemyndiganden angående
Venantius AB
Riksdagen bemyndigar regeringen
a) att ersätta de ekonomiska
förpliktelser staten har i form av
kapitaltäckningsgaranti till Venantius
AB med en kreditgaranti intill ett
belopp av 22 000 000 000 kr, där varje
enskild garanti får ha en löptid på
upp till tio år,
b) att besluta om en obegränsad kredit
i Riksgäldskontoret för att tillgodose
behovet av en separat garantireserv
för de kreditgarantier till Venantius
AB som ersätter bolagets
kapitaltäckningsgaranti.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkterna 17 och 18.
3. Användningen av anslaget
Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda
ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkt 19.
4. Bemyndigande för Europeiska
socialfonden m.m. för perioden
2000-2006
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
uppförda ramanslaget 22:7 Europeiska
socialfonden m.m. för perioden
2000-2006, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 2 500 000 000 kr under
2002-2008. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 punkt 20.
5. Medel för individuell
kompetensutveckling
Riksdagen godkänner att 1 150 000 000
kr från inkomsttitel 1428 Energiskatt
förs till Riksgäldskontoret för
tillfällig förvaltning. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkt 21.
6. Bemyndigande för anslaget
Bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara
energikällor
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 21 Energi uppförda
ramanslaget 35:3 Bidrag till
investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
168 000 000 kr under 2002. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkt 22.
7. Hantering av äldre
garantier till Öresundsbrokonsortiet
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av de under utgiftsområde
22 Kommunikationer uppförda anslagen
36:2 Väghållning och statsbidrag och
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 punkt
23.
8. Användningen av anslaget
Ersättning till Statens järnvägar i
samband med utdelning från AB
Swedcarrier
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 22 Kommunikationer
uppförda anslaget 36:10 Ersättning
till Statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkt 24.
9. Bemyndigande för anslaget
Arealersättning och djurbidrag m.m.
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m., besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst
4 968 000 000 kr under 2002. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkt 25.
10. Bemyndigande för anslaget
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur,
besluta om stöd som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 4 180 000 000 kr efter 2001.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkt 26.
11. Bemyndigande för anslaget
Från EG-budgeten finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur, besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
4 770 000 000 kr efter 2001. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 punkt 27.
12. Sammanställning av anslag
och utgiftsområden på tilläggsbudget
för budgetåret 2001
Riksdagen godkänner ändrade ramar
för utgiftsområden samt anvisar
ändrade och nya anslag i enlighet med
efterföljande specifikation till denna
punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2001/02:1
punkt 28 och avslår motionerna
2001/02:Fi274, 2001/02:Fi286,
2001/02:Fi294 yrkande 25 och 2001/02:
Fö274 yrkande 8.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (fp)
Stockholm den 9 november 2001
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell
(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),
Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m),
Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m),
Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s),
Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Lena Ek
(c), Karin Pilsäter (fp), Carl-Axel
Johansson (m) och Matz Hammarström (mp).
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden
samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001
(punkt 12 i utskottets förslag till riksdagsbeslut)
Utskottets förslag till ramar och anslag
överensstämmer med regeringens förslag utom vad
avser anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag
m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar. Utskottet föreslår
att nämnda anslag och utgiftsområdesram höjs med
3,5 miljarder kronor jämfört med regeringens
förslag.
Tusental kronor
Utgiftsområde Belopp Utskottets
enligt förslag
Anslag statsb Föränd Ny
udgete ring ram/N
n av y
ram/an ansla
2001+T slag gsniv
B 1 å
1 Rikets styrelse 5 345 6 595 5 351
253 848
27 Presstödsnämnden och
:1 Taltidningsnämnden, 5 670 302 5 972
ramanslag
27 Radio- och TV-verket, 10 847 105 10
:4 ramanslag 952
27 Granskningsnämnden för 8 164 96 8 260
:5 radio och TV, ramanslag
45 Sametinget, ramanslag 16 303 1 773 18
:1 076
46 Allmänna val, ramanslag 26 400 12 000 38
:1 400
46 Justitiekanslern, 12 820 500 13
:2 ramanslag 320
46 Datainspektionen, 26 664 1 428 28
:3 ramanslag 092
46 Valmyndigheten, 3 450 3 000 6 450
:5 ramanslag
90 Kungliga hov- och 84 094 1 858 85
:1 slottsstaten, ramanslag 952
90 Riksdagens 440 4 727 445
:3 förvaltningskostnader, 649 376
ramanslag
90 Riksdagens ombudsmän,
:4 Justitieombudsmännen, 45 756 2 001 47
ramanslag 757
90 Regeringskansliet m.m., 3 292 -11 3 281
:5 ramanslag 249 195 054
90 Stöd till politiska 145 -10 135
:6 partier, ramanslag 200 000 200
2 Samhällsekonomi och 1 311 801 2 112
finansförvaltning 355 056 411
1: Konjunkturinstitutet, 44 036 -12 44
1 ramanslag 024
1: Riksrevisionsverket, 152 4 504 156
2 ramanslag 140 644
1: Ekonomistyrningsverket, 58 475 794 59
3 ramanslag 269
1: Statskontoret, ramanslag 72 054 -3 674 68
4 380
1: Täckning av merkostnader 8 800 -7 000 1 800
5 för lokaler, ramanslag
1: Statistiska 380 -7 974 372
6 centralbyrån, ramanslag 003 029
1: Kammarkollegiet, 31 049 -1 270 29
8 ramanslag 779
1: Nämnden för offentlig 7 235 154 7 389
9 upphandling, ramanslag
1: Statens kvalitets- och 10 954 136 11
10 kompetensråd, ramanslag 090
2: Finansinspektionen, 136 2 444 138
2 ramanslag 486 930
2: Riksgäldskontoret: 254 -3 194 250
4 Förvaltningskostnader, 102 908
ramanslag
2: Avgift för
7 Stadshypotekskassans 5 400 -2 000 3 400
grundfond,
ramanslag
2: Kapitalhöjning i
8 Nordiska 18 700 315 333
investeringsbanken, 000 700
ramanslag
2: Avsättning för 0 501 501
10 garantiverksamhet, 400 400
ramanslag
90 Riksdagens revisorer, 24 623 1 748 26
:1 ramanslag 371
Utgiftsområde Belopp Utskottets
enligt förslag
Anslag statsb Föränd Ny
udgete ring ram/N
n av y
ram/an ansla
2001+T slag gsniv
B 1 å
3 Skatteförvaltning och 6 204 11 056 6 215
uppbörd 248 304
3: Riksskatteverket, 439 484 439
1 ramanslag 232 716
3: Skattemyndigheterna, 4 594 9 466 4 604
2 ramanslag 628 094
3: Tullverket, ramanslag 1 170 1 106 1 171
3 388 494
4 Rättsväsendet 24 746 -1 830 24
166 744
336
3: Kronofogdemyndigheterna, 1 361 970 1 362
1 ramanslag 669 639
4: Polisorganisationen, 13 068 -102 12
1 ramanslag 318 498 965
820
4: Säkerhetspolisen, 534 -10 523
2 ramanslag 382 500 882
4: Åklagarorganisationen, 729 -6 988 722
3 ramanslag 777 789
4: Ekobrottsmyndigheten, 304 8 784 313
4 ramanslag 285 069
4: Domstolsväsendet m.m., 3 515 32 880 3 547
5 ramanslag 117 997
4: Kriminalvården, 4 151 -4 190 4 146
6 ramanslag 078 888
4: Brottsförebyggande 42 405 1 580 43
7 rådet, ramanslag 985
4: Rättsmedicinalverket, 189 270 189
8 ramanslag 386 656
4: Gentekniknämnden, 2 842 -10 2 832
9 ramanslag
4: Brottsoffermyndigheten, 19 852 172 20
10 ramanslag 024
4: Rättshjälpskostnader 730 75 000 805
12 m.m., ramanslag 000 000
4: Kostnader för vissa 10 399 2 700 13
13 skaderegleringar m.m., 099
ramanslag
5 Utrikesförvaltning och 2 919 103 3 023
internationell samverkan 785 238 023
5: Utrikesförvaltningen, 1 827 31 425 1 858
1 ramanslag 468 893
5: Bidrag till vissa
4 internationella 452 72 000 524
organisationer, 817 817
ramanslag
5: Svenska institutet, 55 451 -438 55
8 ramanslag 013
5: Inspektionen för 17 404 251 17
16 strategiska produkter, 655
ramanslag
6 Totalförsvar 46 526 0 46
105 526
105
6: Förbandsverksamhet och 18 969 300 19
1 beredskap m.m., 792 000 269
ramanslag 792
6: Fredsfrämjande 1 081 172 1 253
2 truppinsatser, ramanslag 762 063 825
6: Materiel, anläggningar
3 samt forskning och 22 527 -300 22
teknikutveckling, 833 000 227
ramanslag 833
6: Funktionen Civil 488 -3 407 485
4 ledning, ramanslag 507 100
6: Funktionen Försörjning 40 000 -15 25
5 med industrivaror, 000 000
ramanslag
6: Funktionen
6 Befolkningsskydd och 593 -94 499
räddningstjänst, 809 280 529
ramanslag
6: Funktionen 199 -60 138
10 Telekommunikationer 000 716 284
m.m., ramanslag
6: Funktionen 3 000 -3 000 0
11 Postbefordran, ramanslag
6: Funktionen Transporter, 163 -705 162
12 ramanslag 000 295
6: Funktionen 220 -7 470 213
13 Energiförsörjning, 569 099
ramanslag
6: Nämnder m.m., ramanslag 12 019 -1 485 10
19 534
7: Statens räddningsverk:
3 Ersättning för 13 431 14 000 27
verksamhet vid 431
räddningstjänst m.m.,
ramanslag
7 Internationellt bistånd 14 859 -95 14
011 606 763
405
8: Biståndsverksamhet, 13 496 -100 13
1 reservationsanslag 884 000 396
884
8: Styrelsen för
2 internationellt 451 4 394 455
utvecklingssamarbete 213 607
(Sida), ramanslag
Utgiftsområde Belopp Utskottets
enligt förslag
Anslag statsb Föränd Ny
udgete ring ram/N
n av y
ram/an ansla
2001+T slag gsniv
B 1 å
8 Invandrare och 4 979 575 5 555
flyktingar 878 380 258
10 Integrationsverket, 83 731 1 746 85
:1 ramanslag 477
10 Hemutrustningslån, 21 227 -10 11
:4 ramanslag 000 227
10 Ombudsmannen mot etnisk 12 474 335 12
:5 diskriminering, 809
ramanslag
12 Migrationsverket, 473 38 887 511
:1 ramanslag 031 918
12 Mottagande av 1 207 518 1 725
:2 asylsökande, ramanslag 335 000 335
12 Utlänningsnämnden, 75 483 1 412 76
:4 ramanslag 895
12 Offentligt biträde i 57 913 25 000 82
:5 utlänningsärenden, 913
ramanslag
9 Hälsovård, sjukvård och 29 374 463 29
social omsorg 625 479 838
104
13 Bidrag för 16 137 394 16
:2 läkemedelsförmånen, 000 000 531
ramanslag 000
13 Statens beredning för
:4 utvärdering av medicinsk 36 165 -194 35
metodik, ramanslag 971
13 Hälso- och sjukvårdens 21 837 -67 21
:5 ansvarsnämnd, ramanslag 770
13 Socialstyrelsen, 476 12 288 488
:7 ramanslag 577 865
14 Folkhälsoinstitutet, 120 3 488 123
:4 ramanslag 275 763
14 Smittskyddsinstitutet, 152 -2 146 150
:5 ramanslag 869 723
14 Institutet för 13 249 882 14
:6 psykosocial medicin, 131
ramanslag
14 Alkohol- och 77 500 50 000 127
:8 narkotikapolitiska 500
åtgärder, ramanslag
15 Barnombudsmannen, 8 565 110 8 675
:1 ramanslag
15 Statens nämnd för
:2 internationella 6 980 164 7 144
adoptionsfrågor,
ramanslag
16 Statens institut för 20 781 191 20
:9 särskilt 972
utbildningsstöd,
ramanslag
16 Handikappombudsmannen, 15 247 -106 15
:1 ramanslag 141
0
18 Statens 604 -7 052 597
:2 institutionsstyrelse, 233 181
ramanslag
26 Forskningsrådet för 24 212 -367 23
:1 arbetsliv och 845
socialvetenskap:
Förvaltning, ramanslag
26 Forskningrådet för
:2 arbetsliv och 237 12 288 249
socialvetenskap: 443 731
Forskning, ramanslag
10 Ekonomisk trygghet vid 105 2 439 107
sjukdom och handikapp 049 948 489
802 750
19 Sjukpenning och 41 425 2 450 43
:1 rehabilitering m.m., 000 000 875
ramanslag 000
19 Riksförsäkringsverket, 750 -10 740
:7 ramanslag 506 052 454
13 Arbetsmarknad 62 212 -64 62
003 629 147
374
22 Arbetsmarknadsverkets
:1 förvaltningskostnader, 4 458 -23 4 435
277 118 159
ramanslag
22 Bidrag till
:2 arbetslöshetsersättning 38 487 -42 38
och aktivitetsstöd, 136 000 445
ramanslag 136
22 Särskilda insatser för 6 975 -433 6 542
:4 arbetshandikappade, 607 367 240
ramanslag
22 Institutet för
:8 arbetsmarknadspolitisk 20 093 489 20
utvärdering, 582
ramanslag
22 Bidrag till 530 433 963
:1 lönegarantiersättning, 000 367 367
2 ramanslag
14 Arbetsliv 8 522 7 561 8 530
971 532
23 Arbetsmiljöverket, 550 -1 913 548
:1 ramanslag 413 500
23 Arbetslivsinstitutet, 321 8 532 329
:2 ramanslag 318 850
23 Arbetsdomstolen, 18 158 1 087 19
:4 ramanslag 245
23 Ombudsmannen mot
:8 diskriminering på grund 3 816 225 4 041
av sexuell läggning
(Homo), ramanslag
24 Jämställdhetsombudsmanne 18 942 -370 18
:1 n, ramanslag 572
Utgiftsområde Belopp Utskottets
enligt förslag
Anslag statsb Föränd Ny
udgete ring ram/N
n av y
ram/an ansla
2001+T slag gsniv
B 1 å
15 Studiestöd 21 621 40 720 21
806 662
526
25 Studiemedel m.m., 8 478 720 8 478
:2 ramanslag 256 976
25 Vuxenstudiestöd m.m., 5 812 40 000 5 852
:4 ramanslag 172 172
16 Utbildning och 34 695 -390 34
universitetsforskning 518 800 304
718
25 Statens skolverk, 305 7 297 313
:1 ramanslag 737 034
25 Statens institut för
:5 handikappfrågor i 213 1 258 215
skolan, 948 206
ramanslag
25 Specialskolemyndigheten 338 16 726 354
:7 och resurscenter, 118 844
ramanslag
25 Sameskolstyrelsen, 29 666 1 034 30
:9 ramanslag 700
25 Bidrag till viss
:1 verksamhet motsvarande 114 -16 97
2 grundskola och 540 681 859
gymnasieskola, ramanslag
25 Statens skolor för 40 427 3 689 44
:1 vuxna, ramanslag 116
4
25 Universitets och
:7 högskolors premier för 1 164 -395 769
3 de statliga 969 360 609
avtalsförsäkringarna,
ramanslag
25 Högskoleverket, 168 -507 168
:7 ramanslag 899 392
4
25 Verket för 12 790 628 13
:7 högskoleservice, 418
5 ramanslag
25 Centrala 369 -1 600 367
:7 studiestödsnämnden, 495 895
6 ramanslag
25 Internationella
:7 programkontoret för 39 711 -2 952 36
8 utbildningsområdet, 759
ramanslag
26 Vetenskapsrådet: 100 -3 468 97
:2 Förvaltning, ramanslag 722 254
26 Institutet för 41 710 -602 41
:4 rymdfysik, ramanslag 108
26 Kungl. biblioteket, 228 -1 003 227
:5 ramanslag 004 001
26 Polarforskningssekretari 23 170 435 23
:6 atet, ramanslag 605
26 Rådet för forsknings- 12 154 306 12
:7 och utvecklingssamarbete 460
inom EU, ramanslag
17 Kultur, medier, 7 823 -13 7 810
trossamfund och fritid 684 087 597
2: Lotteriinspektionen, 28 878 2 793 31
1 ramanslag 671
26 Statens ljud- och 35 092 396 35
:1 bildarkiv, ramanslag 488
27 Statens biografbyrå, 9 172 73 9 245
:1 ramanslag
27 Utbyte av TV-sändningar
:2 mellan Sverige och 23 454 -2 250 21
Finland, 204
obetecknat anslag
28 Statens kulturråd, 37 503 -16 37
:1 ramanslag 487
28 Bidrag till allmän
:2 kulturverksamhet, 243 5 500 248
utveckling samt 379 879
internationellt
kulturutbyte och
samarbete, ramanslag
28 Bidrag till Riksteatern,
:5 Operan, Dramaten, 779 -5 000 774
Dansens Hus och Svenska 264 264
rikskonserter,
obetecknat anslag
28 Talboks- och 62 529 144 62
:1 punktskriftsbiblioteket, 673
2 ramanslag
28 Statens konstråd, 5 558 259 5 817
:1 ramanslag
5
28 Konstnärsnämnden, 10 176 56 10
:2 ramanslag 232
0
28 Riksarkivet och 256 -3 502 253
:2 landsarkiven, ramanslag 913 411
2
28 Språk- och 26 489 -1 983 24
:2 folkminnesinstitutet, 506
4 ramanslag
28 Svenskt biografiskt 3 878 -44 3 834
:2 lexikon, ramanslag
5
28 Riksantikvarieämbetet, 163 -7 210 156
:2 ramanslag 934 724
6
28 Centrala museer: 665 -2 021 663
:2 Myndigheter, ramanslag 966 945
8
28 Riksutställningar, 38 046 1 131 39
:3 ramanslag 177
3
29 Ungdomsstyrelsen, 16 829 -1 413 15
:1 ramanslag 416
Utgiftsområde Belopp Utskottets
enligt förslag
Anslag statsb Föränd Ny
udgete ring ram/N
n av y
ram/an ansla
2001+T slag gsniv
B 1 å
18 Samhällsplanering, 11 121 385 11
bostadsförsörjning och 740 327 507
byggande 067
31 Boverket, ramanslag 135 -1 417 134
:1 765 348
31 Statens
:3 bostadskreditnämnd: 13 383 134 13
Förvaltningskostnader, 517
ramanslag
31 Statens
:4 bostadskreditnämnd: 600 400 1 000
Garantiverksamhet, 000 000 000
ramanslag
31 Statens geotekniska 25 284 615 25
:8 institut, ramanslag 899
31 Lantmäteriverket, 416 -7 623 408
:9 ramanslag 323 700
31 Statens va-nämnd, 6 519 -776 5 743
:1 ramanslag
0
32 Länsstyrelserna m.m., 1 864 -5 714 1 858
:1 ramanslag 659 945
34 Centrum för kunskap om
:2 ekologisk hållbarhet,
5 169 108 5 277
ramanslag
19 Regional utjämning och 4 214 779 4 215
utveckling 453 232
33 Allmänna 1 675 -16 1 659
:1 regionalpolitiska 350 000 350
åtgärder, ramanslag
33 Transportbidrag, 336 16 000 352
:5 ramanslag 000 000
33 Glesbygdsverket, 25 103 779 25
:6 ramanslag 882
20 Allmän miljö- och 2 204 -46 2 157
naturvård 522 807 715
26 Forskningsrådet för
:1 miljö, areella näringar 43 744 361 44
och samhällsbyggande: 105
Förvaltningskostnad,
ramanslag
34 Naturvårdsverket, 307 650 307
:1 ramanslag 138 788
34 Miljöövervakning m.m., 226 -23 203
:2 ramanslag 495 000 495
34 Åtgärder för att bevara
:3 den biologiska 848 -24 824
mångfalden, 461 125 336
ramanslag
34 Sanering och
:4 återställning av 151 -4 700 147
förorenade områden, 755 055
ramanslag
34 Kemikalieinspektionen, 81 733 1 739 83
:6 ramanslag 472
34 Statens 90 888 3 774 94
:9 strålskyddsinstitut, 662
ramanslag
34 Statens 83 617 -1 506 82
:1 kärnkraftinspektion: 111
0 Förvaltningskostnader,
ramanslag
21 Energi 2 262 8 172 2 270
347 519
35 Statens energimyndighet: 120 8 172 128
:1 Förvaltningskostnader, 235 407
ramanslag
22 Kommunikationer 24 680 267 24
313 242 947
555
34 Bidrag till Sveriges
:1 meteorologiska och 223 882 223
hydrologiska institut 077 959
m.m., ramanslag
36 Väghållning och 13 892 12 326 13
:2 statsbidrag, ramanslag 925 905
251
36 Banverket: 747 -169 577
:3 Administration, 449 594 855
ramanslag
36 Banverket: Banhållning
:4 och sektorsuppgifter, 6 611 424 7 036
ramanslag 495 591 086
36 Rikstrafiken: 10 687 492 11
:1 Administration, 179
1 ramanslag
36 Statens väg- och
:1 transportforskningsinsti 32 680 -1 964 30
4 tut, ramanslag 716
36 Statens institut för
:1 kommunikationsanalys 44 861 225 45
5 (SIKA), ramanslag 086
37 Post- och telestyrelsen:
:1 Förvaltningskostnader 11 365 284 11
för vissa 649
myndighetsuppgifter,
ramanslag
37 Upphandling av 153 -3 000 150
:2 samhällsåtaganden, 484 484
ramanslag
Utgiftsområde Belopp Utskottets
enligt förslag
Anslag statsb Föränd Ny
udgete ring ram/N
n av y
ram/an ansla
2001+T slag gsniv
B 1 å
37 Ersättning till SOS
:4 Alarm Sverige AB för 144 3 000 147
alarmeringstjänst enligt 000 000
avtal, ramanslag
23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande 13 666 3 536 17
515 975 203
näringar 490
25 Sveriges 1 200 -46 1 154
:1 lantbruksuniversitet, 121 012 109
ramanslag
41 Skogsvårdsorganisationen 290 2 086 292
:1 , ramanslag 056 142
42 Statens 98 706 1 823 100
:1 veterinärmedicinska 529
anstalt, ramanslag
42 Centrala 8 283 -702 7 581
:4 försöksdjursnämnden,
ramanslag
42 Bekämpande av smittsamma
:5 husdjurssjukdomar, 90 950 13 000 103
ramanslag 950
43 Statens jordbruksverk, 297 9 456 306
:1 ramanslag 056 512
43 Statens utsädeskontroll, 1 073 -320 753
:2 ramanslag
43 Statens växtsortnämnd, 1 449 519 1 968
:3 ramanslag
43 Arealersättning och 5 269 3 500 8
:5 djurbidrag m.m., 500 000 769
ramanslag 500
43 Räntekostnader för
:7 förskotterade 77 600 47 000 124
arealersättningar m.m., 600
ramanslag
43 Fiskeriverket, ramanslag 66 516 21 625 88
:8 141
43 Åtgärder inom 22 000 -11 10
:1 livsmedelsområdet, 500 500
6 ramanslag
24 Näringsliv 3 461 10 454 3 471
299 753
26 Verket för
:1 innovationssystem: 111 -1 083 110
Förvaltningskostnader, 927 844
ramanslag
38 Myndigheten för
:1 företagsutveckling: 203 10 300 213
Förvaltningskostnader, 537 837
ramanslag
38 Näringslivsutveckling, 195 -1 000 194
:2 ramanslag 062 062
38 Myndigheten för
:3 analyser, 70 000 20 70
omvärldsbevakning och 020
utvärderingar:
Förvaltningskostnader,
ramanslag
38 Turistfrämjande, 80 590 95 80
:4 ramanslag 685
38 Sveriges geologiska
:5 undersökning: Geologisk 160 4 580 165
undersökningsverksamhet 833 413
m.m., ramanslag
38 Patentbesvärsrätten, 13 897 40 13
:8 ramanslag 937
38 Elsäkerhetsverket, 38 942 -144 38
:1 ramanslag 798
1
38 Rymdstyrelsen: 18 280 687 18
:1 Förvaltningskostnader, 967
3 ramanslag
38 Konkurrensverket, 73 378 2 262 75
:1 ramanslag 640
6
38 Kostnader för
:2 omstrukturering av vissa 45 000 -5 000 40
0 statligt ägda företag 000
m.m., ramanslag
39 Styrelsen för
:1 ackreditering och 18 234 479 18
teknisk kontroll: 713
Myndighetsverksamhet,
ramanslag
39 Kommerskollegium, 57 567 293 57
:2 ramanslag 860
39 Investeringsfrämjande, 66 077 -718 65
:5 ramanslag 359
40 Marknadsdomstolen, 5 612 1 180 6 792
:1 ramanslag
40 Konsumentverket, 90 972 -1 388 89
:2 ramanslag 584
40 Allmänna 18 191 472 18
:3 reklamationsnämnden, 663
ramanslag
40 Fastighetsmäklarnämnden, 7 679 -621 7 058
:4 ramanslag
25 Allmänna bidrag till 99 502 1 671 101
kommuner 913 181 174
094
91 Statligt 19 190 1 671 20
:3 utjämningsbidrag till 233 181 861
kommuner och landsting, 414
obetecknat anslag
Summa 9 716
404
2001/02
FiU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet
regeringens förslag om tilläggsbudget
till statsbudget för budgetåret 2001
(prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 9).
Utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag om ändrade anslag. Vidare
föreslår utskottet att anslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag m.m. höjs
med 3,5 miljarder kronor år 2001. Därmed
kan utbetalningarna av de för år 2002
avsatta medlen för arealersättningar helt
eller delvis tidigareläggas till år 2001.
Utskottet föreslår också att ramen för
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar höjs,
utöver regeringens förslag, med 3,5
miljarder kronor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om ändrade ramar för
övriga utgiftsområden samt regeringens
övriga förslag på tilläggsbudget.
De motioner som behandlas i betänkandet
avstyrks.
Till betänkandet har fogats 3
reservationer och 2 särskilda yttranden.
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1,
volym 1, avsnitt 9) föreslår regeringen
ändringar på tilläggsbudget. Med
anledning av regeringens förslag har fyra
motioner väckts. Förslagen i
propositionen och i motionerna återges i
bilaga 1 till detta betänkande.
Finansutskottet har berett berörda
utskott tillfälle att yttra sig över de
förslag i propositionen och motionerna
som rör respektive utskotts område.
Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet (2001/02:KU2y),
- skatteutskottet (2001/02:SkU2y),
- justitieutskottet (prot.utdrag
2001/02:4.2),
- försvarsutskottet (2001/02:FöU2y),
- socialförsäkringsutskottet (prot.utdrag
2001/02:4.4),
- socialutskottet (prot.utdrag
2001/02:3.3),
- kulturutskottet (prot.utdrag
2001/02:2.3),
- trafikutskottet (prot.utdrag
2001/02:4.5),
- miljö- och jordbruksutskottet
(2001/02:MJU2y),
- arbetsmarknadsutskottet (prot.utdrag
2001/02:4 bilagorna 3 och 4), samt
- bostadsutskottet (2001/02:BoU2y).
Utrikesutskottet, utbildningsutskottet
och näringsutskottet har beslutat att
avstå från att yttra sig över
tilläggsbudgeten.
Yttrandena återfinns i bilagorna 2-12.
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan
riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra och anvisa nya
anslag. I samband med den ekonomiska
vårpropositionen beslutade riksdagen om
nya och förändrade anslag för
statsbudgeten för budgetåret 2001 (prop.
2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27, rskr.
2000/01:279). Regeringen återkommer nu i
budgetpropositionen med förslag till
ytterligare ändringar på tilläggsbudget
(prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 9).
Anslagsförändringarna i detta förslag
till tilläggsbudget innebär att anvisade
medel ökar med 6 216 miljoner kronor
netto. Regeringens ambition är att ökade
utgifter skall finansieras genom
motsvarande minskning av utgifterna samma
år. Efter de av regeringen föreslagna
åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen
till 3,4 miljarder kronor för 2001.
Utskottet behandlar inledningsvis
regeringens förslag om slutlig justering
med anledning av statliga
avtalsförsäkringar. Därefter behandlas
tilläggsbudgeten utgiftsområdesvis.
Regeringens förslag om finansiering
redovisas under de anslag vars höjningar
skall finansieras. I det avslutande
avsnittet Finansutskottets
sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget
redovisar utskottet konsekvenserna av
sina ställningstaganden för anslag och
utgiftsområden för 2001.
Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar
Propositionen
Myndigheterna betalar varje år
försäkringsmässigt beräknade premier för
förmåner som de statsanställda har enligt
kollektivavtal (statliga
avtalsförsäkringar). Tidigare var dessa
premier schablonmässigt beräknade.
Regeringen uttalade att själva övergången
till försäkringsmässigt beräknade premier
- som var tänkt att ske 1998 - skulle
vara kostnadsneutral för myndigheterna.
Mot bakgrund av detta justerades anslagen
för år 1998. På grund av problem med
underlaget för beräkningarna har anslagen
justerats igen vid senare tillfällen
(prop. 1998/99:1, prop. 1999/2000:1,
prop. 1999/2000:100) och övergången
senarelades till 2000.
Tidigare justeringar har byggt på
uppskattningar av premierna. Nu är de
slutliga premierna för år 2000
fastställda, och det visar sig att
övergången inte blivit helt
kostnadsneutral. Regeringen föreslår
därför att anslagen nu slutligt justeras.
Anslagen inom utgiftsområde 6
Totalförsvaret kan dock inte slutjusteras
på grund av att den slutliga premien för
Försvarsmakten ännu inte kunnat
fastställas.
I propositionens tabell 9.1 anges de
justeringar av anslag som föreslås.
Justeringen avser avvikelser från
kostnadsneutralitet de två åren 2000 och
2001. Det innebär att anslagen 2002
justeras med hälften av den justering som
föreslås i den nu aktuella
tilläggsbudgeten.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan konstatera att
regeringens förslag i denna del inte har
mött några invändningar i motioner eller
i yttranden från utskott. Endast när
också en annan förändring av ett anslag
föreslås, redovisas justeringen under
berört anslag i det följande i detta
betänkande. I övrigt hänvisar utskottet
till tabell 9.1 i propositionen.
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
ökas med 302 000 kr. Finansiering sker
genom att det under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV-
sändningar mellan Sverige och Finland
minskas.
Presstödsnämndens möjligheter att följa
upp och analysera förändringar inom
dagspressen behöver stärkas.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
ökas anslaget 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden med 52 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 27:1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
ökas med 302 000 kr.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 28 i denna del).
45:1 Sametinget
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 45:1
Sametinget ökas med 1 773 000 kr.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
anslaget 43:16 Åtgärder inom
livsmedelsområdet minskas.
Valprövningsnämnden har upphävt valet
till Sametinget och förordnat om omval.
Ett sådant omval bör ske så snart detta
är möjligt.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
skall Sametinget tillföras 273 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 45:1
Sametinget ökas med 1 773 000 kr.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 28 i denna del).
46:1 Allmänna val
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:1
Allmänna val ökas med 12 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 90:6
Stöd till politiska partier minskas med
10 000 000 kr och genom minskning av det
under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning uppförda anslaget 1:5
Täckning av merkostnader för lokaler.
Av deklarationen om förklaring av
unionens framtid, som Europeiska rådet
antog vid mötet i Nice i december 2000,
framgår att politiska grupper har en
viktig roll i arbetet med EU:s
framtidsfrågor. Regeringens avsikt är att
fördela totalt 10 miljoner kronor till
riksdagspartierna i syfte att öka
partiernas möjligheter att sprida
information om EU-relaterade frågor.
Riksdagen beslutade i samband med 2000
ers ekonomiska vårproposition om medel
för ett utvecklingsarbete för folkstyret
- Tid för demokrati. För att på ett
lämpligt sätt kunna uppmärksamma 80-
årsjubileet av den allmänna rösträtten
gör nu regeringen bedömningen att
ytterligare 2 miljoner kronor behöver
tillskjutas. Sammantaget blir regeringens
satsning på Tid för demokrati 15 miljoner
kronor för 2001.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 28 i denna del).
46:5 Valmyndigheten
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:5
Valmyndigheten ökas med 3 000 000 kr.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning uppförda anslaget 1:5
Täckning av merkostnader för lokaler
minskas.
Regeringen bedömer att inrättandet av
den nya myndigheten blir dyrare än vad
som tidigare beräknats. Det är viktigt
att myndigheten har tillräckliga resurser
för att förbereda de allmänna valen 2002.
Regeringen anser därför att ytterligare
medel måste skjutas till.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 28 i denna del).
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:1
Kungliga hov- och slottsstaten ökas med
1 858 000 kr.
Ökade insatser behövs för driften av de
kungliga slottens parker. Detta gäller
särskilt Drottningholms parkområde, som
sedan 1991 är upptaget på FN:s
världsarvslista som ett kulturarv av
världsklass. Det är angeläget att vården
av det historiska arvet främjas samtidigt
som allmänheten erbjuds tillträde till
slottsparkernas grönområden. Även
föremålsvården på de kungliga slotten
behöver förstärkas. Regeringen anser
därför att ytterligare 2 000 000 kr
behövs för en förbättring av underhållet
i parkerna samt för en förbättring av
vård och konservering av konstskatterna.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning uppförda anslaget 1:5
Täckning av merkostnader för lokaler
minskas med samma belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 142 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 90:1 Kungliga
hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000
kr.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1:6 Statistiska centralbyrån
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 1:6
Statistiska centralbyrån minskas med
7 974 000 kr.
Konjunkturinstitutet (KI) var tidigare
ansvarigt för vissa enkätundersökningar
avseende kommunerna. Statistiska
centralbyrån (SCB) övertog ansvaret för
denna statistikproduktion under 2000.
Anslagen för myndigheterna justerades
dock inte i motsvarande mån i
budgetpropositionen för 2001. Regeringen
föreslår därför att anslaget 1:6
Statistiska centralbyrån nu ökas med
190 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas
med 190 000 kr.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 8 164 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 1:6
Statistiska centralbyrån minskas med
7 974 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
2:8 Kapitalhöjning i Nordiska
investeringsbanken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att
anslagets ändamål vidgas till att även
omfatta avsättning för förlustrisker
vid infrianden av garantier.
Därmed tillstyrks punkt 16 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 2:8
Kapitalhöjning i Nordiska
investeringsbanken ökas med 315 000 000
kr. Regeringen föreslår vidare att
anslagets ändamål vidgas till att även
omfatta avsättning för förlustrisker vid
infrianden av garantier.
För att de ekonomiska förpliktelser som
staten har i form av garantier till
Nordiska investeringsbankens
projektinvesteringslån (PIL) skall kunna
hanteras i enlighet med garantimodellen
fr.o.m. innevarande budgetår, behöver
anslaget ökas med 315 miljoner kronor för
att täcka den subvention som uppstår
genom att garantitagarna inte debiteras
en riskavspeglande avgift. Anslagsmedlen
kommer att föras till Riksgäldskontorets
garantireserv och eventuella
garantiinfrianden kommer att belasta
reserven.
Denna engångsavsättning syftar till att
invärdera PIL-garantierna i enlighet med
fastställd modell. En översyn av bankens
inriktning och resurser kommer dock att
genomföras inom den närmaste framtiden.
Regeringen avser då att verka för att
bankens kapitalstruktur förenhetligas,
dvs. att nuvarande uppdelning i normalt
grundkapital och särskilda PIL-garantier
skall upphöra. I det fall det visar sig
möjligt att nå enighet om detta i
ägarkretsen, avser regeringen att
återkomma till riksdagen i frågan.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag om vidgat ändamål
för anslaget (punkt 16). Vidare
tillstyrks höjningen av anslaget (punkt
28 i denna del).
Hantering av äldre garantier till vissa
bolag
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt
ramanslag 2:10 Avsättning för
garantiverksamhet på 501 400 000 kr
anvisas.
Ett anslag anvisas för att de s.k.
äldre garantierna till Venantius AB och
A/O Dom Shvetsii skall kunna hanteras i
enlighet med den statliga
garantimodellen.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att
ställa ut kreditgarantier till A/O Dom
Shvetsii intill ett belopp av 100 000 000
kr där en garantiavgift på mellan 0,5 och
2,5 % av det garanterade beloppet skall
tas ut från företaget. Enligt
Riksgäldskontorets beräkning motsvarar en
fullt riskavspeglande avgift för denna
garanti 2,9 % per år av det garanterade
beloppet. Enligt regeringens bedömning
bör A/O Dom Shvetsii debiteras en avgift
på 1,5 %, vilket är den garantiavgift som
tas ut i dag. För att garantin skall
kunna hanteras enligt garantimodellen
fr.o.m. innevarande budgetår föreslår
regeringen att riksdagen anvisar
1 400 000 kr. Beloppet motsvarar
skillnaden mellan 1,5 % och en fullt
riskavspeglande garantiavgift som är
2,9 %. Därmed täcks den subvention som
uppstår genom att full avgift inte tas ut
av bolaget. Garantiavgiften förs till
Riksgäldskontorets garantireserv och
eventuella garantiinfrianden belastar
reserven.
Vidare föreslår regeringen att
500 000 000 kr anvisas för att täcka en
fullt riskavspeglande garantiavgift för
statens garantiåtaganden till Venantius
AB.
Motionen
I motion Fi274 av Åke Carnerö m.fl. (kd)
föreslås att riksdagen anvisar 200
miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit. Motionärernas förslag avser
att finansiera en ökning av anslaget
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
under utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del). Utskottet återkommer till
utgiftsområde 6 nedan, men ser ingen
anledning till att förorda en
omfördelning av medel från utgiftsområde
2. Motion Fi274 (kd) avstyrks således.
Venantius AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att
regeringen bemyndigas att ersätta de
ekonomiska förpliktelser som staten har
i form av kapitaltäckningsgaranti till
Venantius AB med en kreditgaranti.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
bifaller att regeringen bemyndigas att
besluta om en obegränsad kredit i
Riksgäldskontoret för att tillgodose
behovet av en separat garantireserv för
de kreditgarantier till Venantius AB
som ersätter bolagets
kapitaltäckningsgaranti.
Därmed tillstyrks punkterna 17 och 18
i propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att ersätta de ekonomiska förpliktelser
som staten har i form av
kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB
med en kreditgaranti intill ett belopp av
22 000 000 000 kr där varje enskild
garanti får ha en löptid på upp till tio
år.
Regeringen föreslår vidare att den
bemyndigas att besluta om en obegränsad
kredit i Riksgäldskontoret för att
tillgodose behovet av en separat
garantireserv för de kreditgarantier till
Venantius AB som ersätter bolagets
kapitaltäckningsgaranti.
Statens garantiportfölj är
diversifierad med flera unika åtaganden.
Det åtagande i den statliga
garantiportföljen som medför den enskilt
största subventionen - dvs. den
motsvarighet till riskavspeglande avgift
som skall anvisas på anslag - är
kapitaltäckningsgarantin till Venantius
AB. Som ett led i arbetet med att
omvandla äldre åtaganden så att de kan
hanteras i enlighet med garantimodellen
föreslår regeringen att den bemyndigas
att omvandla de ekonomiska förpliktelser
staten har i form av
kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB
till belopps- och tidsbegränsade
kreditgarantier. Vid omvandlingen av
dessa garantier kommer regeringen att
beakta nuvarande kreditgivares ställning
så att den ej försvagas. Regeringen avser
därvid genomföra förändringarna så att
bolagets kreditvärdighet och resultat
inte nämnvärt försämras. På grund av
åtagandets omfattning kan det finnas
anledning för regeringen att fortlöpande
utvärdera den subvention det innebär. Det
kan därvid inte uteslutas att
subventionens omfattning med tiden kan
komma att ändras. Mot denna bakgrund bör
en separat garantireserv inrättas för
kreditgarantierna till Venantius AB, så
att risken för subventionseffekter mellan
olika åtaganden i en alltför
diversifierad garantiportfölj kan
elimineras. Regeringen föreslår därför
att en separat garantireserv inrättas för
dessa garantier. Om det vid någon
tidpunkt skulle visa sig att de beräknade
framtida avsättningarna till reserven
inte kan säkerställa dess långsiktiga
balans avser regeringen att återkomma
till riksdagen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkterna 17 och
18).
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd
3:2 Skattemyndigheterna
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 3:2
Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000
kr.
Anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas
med 4 000 000 kr för att täcka ökade
kostnader i samband med överflyttningen
av ansvaret för handläggningen av
bouppteckningar från domstolsväsendet
till skatteförvaltningen. Ökningen
finansieras genom att det under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda
anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.
minskas med motsvarande belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
ökas anslaget med 5 466 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 3:2
Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000
kr.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SkU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
skatteutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
4:1 Polisorganisationen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 4:1
Polisorganisationen minskas med
102 498 000 kr.
Den 1 oktober 2001 startar en ny
grundutbildning av poliser vid Växjö
universitet. Utbildningen innebär att
kostnaderna för studiemedel kommer att
vka. Utgifterna på det under
utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda
anslaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas
öka med 720 000 kr. För att finansiera
dessa ökade utgifter bör anslaget 4:1
Polisorganisationen minskas med 720 000
kr.
Anslaget bör vidare minskas med
1 800 000 kr till följd av att
Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde
utökas till att omfatta även Blekinge
län.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 99 978 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 4:1
Polisorganisationen minskas med
102 498 000 kr.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
4:3 Åklagarorganisationen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 4:3
Åklagarorganisationen minskas med
6 988 000 kr.
Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen bör
minskas med 500 000 kr till följd av att
Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde
utökas till att omfatta även Blekinge
län. För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 6 488 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 4:3
Åklagarorganisationen minskas med
6 988 000 kr.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
4:4 Ekobrottsmyndigheten
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 4:4
Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000
kr. Finansiering sker genom att andra
anslag inom utgiftsområdet minskas.
Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde
utökas den 1 juli 2001 med Blekinge län.
Detta innebär bl.a. att personal från
Polismyndigheten i Blekinge län samt från
Åklagarmyndigheten i Malmö övergår till
Ekobrottsmyndigheten. Merparten av de
2 300 000 kr som till följd av denna
omfördelning förs över till
Ekobrottsmyndigheten motsvarar de
kostnader som myndigheten övertar, men
tillskottet är tillräckligt för att även
möjliggöra en höjd ambitionsnivå. Mot
bakgrund av det ansträngda ekonomiska
läget hos myndigheten anser regeringen
vidare att Ekobrottsmyndigheten behöver
tillföras 10 500 000 kr.
Finansiering av resursökningen sker
genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen
minskas med 10 500 000 kr, anslaget 4:1
Polisorganisationen minskas med 1 800 000
kr och anslaget 4:3 Åklagarorganisationen
minskas med 500 000 kr.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 4 016 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 4:4
Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000
kr.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
4:5 Domstolsväsendet m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 4:5
Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000
kr.
Bouppteckningsverksamheten har den 1
juli 2001 förts över till
skatteförvaltningen från
domstolsväsendet. Kostnaderna för att
under 2001 påbörja och bedriva
verksamheten beräknades preliminärt till
33 000 000 kr, vilket också tillfördes
skatteförvaltningen inför 2001.
Kostnaderna har emellertid blivit högre
än vad som tidigare beräknats.
Ytterligare 4 000 000 kr behöver därför
föras till det under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd uppförda
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna. Vidare
bör anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.
därutöver minskas med 2 700 000 kr för
att finansiera ökningen av anslaget 4:13
Kostnader för vissa skaderegleringar.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
ökas anslaget med 39 580 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 4:5
Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000
kr.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
4:9 Gentekniknämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 4:9
Gentekniknämnden minskas med 10 000 kr.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget till Gentekniknämnden
med 220 000 kr.
Mot bakgrund av myndighetens ansträngda
ekonomiska läge gör regeringen emellertid
bedömningen att myndigheten måste
tillföras medel för att i huvudsak
kompensera denna minskning. Finansiering
av den ökningen sker genom att det under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda
anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas
med 210 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 4:9
Gentekniknämnden minskas med 10 000 kr.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
4:12 Rättshjälpskostnader m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 4:12
Rättshjälpskostnader m.m. ökas med
75 000 000 kr.
Mot bakgrund av prognoser om sjunkande
utgifter sänktes anslagsnivån till 730
miljoner kronor. Utgiftsprognosen för
2001 pekar emellertid nu på en väsentligt
högre medelsförbrukning. Detta beror
främst på ökade kostnader för offentliga
försvarare och målsägandebiträden.
Regeringen har givit Riksrevisionsverket
i uppdrag att granska utgiftsutvecklingen
för offentliga försvarare, offentliga
biträden och målsägandebiträden. Ett
klarläggande av de faktorer som påverkar
utgiftsutvecklingen kommer att ge
underlag för en förbättrad budgetkontroll
och ge större möjligheter att beräkna och
påverka utgiftsutvecklingen.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar
m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 4:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
ökas med 2 700 000 kr. Finansiering sker
genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet
m.m. minskas.
Utgifterna på anslaget är regelstyrda
och svåra att beräkna. Mot bakgrund av
prognoser om sjunkande utgifter sänktes
anslagsnivån till 10 399 000 kr.
Utgiftsprognosen för 2001 pekar
emellertid nu på en väsentligt högre
medelsförbrukning. Detta beror främst på
ökade advokatkostnader. Mot bakgrund av
utgiftsutvecklingen och med beaktande av
tillgängligt anslagssparande anser
regeringen att anslaget behöver ökas.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
5:1 Utrikesförvaltningen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000
kr.
Försvagningen av den svenska kronan,
framför allt mot US-dollar, har för
utrikesrepresentationen medfört en
valutakursförlust uppgående till
38 000 000 kr. Regeringen anser att
anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen bör
ökas med detta belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 6 575 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000
kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
5:4 Bidrag till internationella
organisationer
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 5:4
Bidrag till internationella
organisationer ökas med 72 000 000 kr.
Fler och mer kostnadskrävande
fredsbevarande operationer har beslutats
av Förenta Nationerna. Sverige deltar i
finansieringen genom att betala
obligatoriska avgifter. Regeringen anser
att anslaget 5:4 Bidrag till
internationella organisationer bör ökas
med 72 000 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ökas med 300 000 000 kr. Finansiering
sker genom att anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas med 300 000 000
kr.
I tilläggsbudget i samband med 2001 års
ekonomiska vårproposition anmälde
regeringen att den vid behov avsåg att
återkomma till riksdagen i samband med
budgetpropositionen för 2002 med en
eventuell ytterligare omfördelning av
medel mellan förbandsverksamhet och
materielanskaffning.
För att komma till rätta med den
ekonomiska obalansen för innevarande år
föreslår regeringen en omfördelning
enligt ovan.
Motionerna
I motion Fö274 av Henrik Landerholm m.fl.
(m) föreslås att anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
vkas med 200 miljoner kronor utöver det
förslag som regeringen lämnat för att
komma till rätta med den ekonomiska
obalansen, dvs. sammanlagt 500 miljoner
kronor. Ökningen finansieras genom att
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling reduceras
med sammanlagt 500 miljoner kronor.
I motion Fi274 av Åke Carnerö m.fl.
(kd) framhålls att förbandsverksamheten i
Försvarsmakten under senare år har varit
begränsad. En väl utvecklad
förbandsverksamhet ger den kompetens som
krävs för att förbanden skall kunna nå
hög operativ förmåga i framtida
insatsmiljöer. Motionärerna föreslår att
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. ökas med 200 miljoner
kronor innevarande år utöver den
förstärkning som regeringen föreslår,
dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. För
att finansiera ökningen föreslås att
anslaget 2:10 Avsättning för
garantiverksamhet inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
minskas med 200 miljoner kronor.
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) föreslås att riksdagen avslår
regeringens förslag att omfördela 300
miljoner kronor från materielanskaffning
till förbandsverksamhet. Bakgrunden till
regeringens förslag är att Försvarsmakten
ännu en gång misslyckats i budgetering
och uppföljning så att ett stort
underskott uppstått i
förbandsverksamheten. Motionärerna
förordar att färre inkallas till
pliktutbildning och att mer satsas på
materiell förnyelse.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (FöU2y) propositionens förslag
och avstyrker motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del) och avstyrker
motionerna Fi274 (kd) yrkande 1, Fi294
(fp) yrkande 25 samt Fö274 (m) yrkande 8.
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser ökas med
172 063 000 kr. Finansiering sker genom
minskning av anslagen 6:4 Funktionen
Civil ledning med 3 407 000 kr, 6:5
Funktionen Försörjning med industrivaror
med 15 000 000 kr, 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst med
80 280 000 kr, 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m. med 60 716 000
kr, 6:11 Funktionen Postbefordran med
3 000 000 kr, 6:12 Funktionen Transporter
med 705 000 kr, 6:13 Funktionen
Energiförsörjning med 7 470 000 kr och
6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kr.
För att finansiera utökade
fredsfrämjande truppinsatser behöver
anslaget ökas. Regeringen avser efter
riksdagens godkännande av här angivet
förslag besluta att de myndigheter vars
anslag minskas får disponera
anslagssparanden med motsvarande belopp.
Härigenom kompenseras myndigheterna för
de lägre anslagen och verksamheten
påverkas inte.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (FöU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling (anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling får
användas även för materielavveckling
vid underhållsregementen.
Därmed tillstyrks punkt 19 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling får användas även för
materielavveckling vid
underhållsregementen.
I syfte att tydliggöra ändamålen med
anslagen har regeringen inlett en översyn
av vilka verksamhetsutgifter som bör
belasta anslagen 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. respektive 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling för åstadkomma en mer
rättvisande budgetering och redovisning.
Vissa utgifter för avveckling, underhåll,
modifiering och utveckling som i dag
belastar anslaget 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m, bör fortsättningsvis
belasta anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Försvarsmakten har
bl.a. haft problem med att rätt planera
in utgifterna för dessa verksamheter
under respektive anslag, vilket bidragit
till obalanser mellan anslagen.
Regeringen föreslår motsvarande
förändring även i budgetförslaget för
2002.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (FöU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 19).
7:3 Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 7:3
Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m. ökas med 14 000 000
kr. Finansiering sker genom att anslaget
6:6 Befolkningsskydd och räddningstjänst
minskas med 14 000 000 kr.
Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)
har en kommun vid stora kostnadskrävande
räddningsinsatser rätt till viss
ersättning från staten för den del av
räddningstjänstkostnaderna som
överskrider självrisken. Under 2001 har
flera ansökningar behandlats, bl.a.
snöovädret i Gävle 1998, översvämningarna
i Arvika 2000 och tågolyckan i Borlänge
2000. Även Statens haverikommissions
utredningskostnader för bl.a.
Göteborgsbranden belastar detta anslag.
Statens räddningsverk bedömer att
ersättningarna till kommunerna kan komma
att överskrida de medel som är
tillgängliga på anslaget som därför bör
ökas med 14 000 000 kr.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (FöU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet
Propositionen
Antalet nya asylsökanden har ökat
betydligt, framför allt från Irak. För
att bidra till finansieringen av
kostnadsökningen på det under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
uppförda anslaget 12:2 Mottagande av
asylsökande föreslår regeringen att
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas
med 100 000 000 kr. Avräkningen från
biståndsramen för flyktingkostnader skall
också öka med 100 000 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
12:2 Mottagande av asylsökande
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 12:2
Mottagande av asylsökande ökas med
518 000 000 kr. Finansiering sker delvis
genom att det under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd upptagna anslaget
8:1 Biståndsverksamhet minskas.
Antalet nya asylsökande har ökat till
följd av Sveriges inträde i
Schengensamarbetet, och en markant ökning
har skett av asylsökande irakier. Fler
personer än beräknat tas emot i
Migrationsverkets mottagandesystem.
Anvisade anslagsmedel inklusive
anslagskredit förutsågs bli förbrukade i
månadsskiftet augusti/september 2001.
Regeringen fann det därför nödvändigt att
medge ett överskridande med högst
518 000 000 kr. I enlighet med vad
regeringen anfört i budgetpropositionen
för 2001 i anslutning till att ett
bemyndigande begärs att under vissa
förutsättningar överskrida ramanslag,
föreslår regeringen att anslaget 12:2
Mottagande av asylsökande ökas med
518 000 000 kr så att det beslutade
överskridandet kan ersättas med ett höjt
anslag.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har
yttrat sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
12:5 Offentligt biträde i
utlänningsärenden
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 12:5
Offentligt biträde i utlänningsärenden
ökas med 25 000 000 kr. Finansiering sker
delvis genom att anslaget 10:4
Hemutrustningslån minskas med 10 000 000
kr.
Antalet asylsökande har ökat och därmed
ökar också utgifterna för offentligt
biträde i utlänningsärenden.
Anvisade anslagsmedel inklusive
anslagskredit förutsågs bli förbrukade i
september 2001. Regeringen fann det
därför nödvändigt att medge ett
vverskridande med högst 25 000 000 kr. I
enlighet med vad regeringen anfört i
budgetpropositionen för 2001 i anslutning
till att ett bemyndigande begärs att
under vissa förutsättningar överskrida
ramanslag, föreslår regeringen att
anslaget 12:5 Offentligt biträde i
utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kr,
så att det beslutade överskridandet kan
ersättas med ett höjt anslag.
Antalet personer som kommer att tas
emot av kommuner bedöms bli färre än vad
som tidigare beräknats. Anslaget 10:4
Hemutrustningslån kan därför minskas och
delvis bidra till att finansiera ökningen
på anslaget 12:5 Offentligt biträde i
utlänningsärenden.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har
yttrat sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 13:2
Bidrag för läkemedelsförmånen ökas med
394 000 000 kr.
Utbetalningarna av den statliga
ersättningen till landstingen för
kostnaderna för läkemedelsförmånen kommer
under 2001 att uppgå till ca
16 531 000 000 kr. För att täcka
utbetalningarna under 2001 föreslår
regeringen att anslaget 13:2 Bidrag till
läkemedelsförmånen ökas.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 14:8
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder
ökas med 50 000 000 kr.
I propositionen Skatten på vin (prop.
2000/01:144) uttalade regeringen att
ytterligare resurser bör tillföras
arbetet mot alkoholens skadeverkningar.
Med anledning härav föreslår regeringen
att anslaget 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder ökas.
Resurserna är avsedda för insatser för
barn till missbrukare och barn i familjer
där våld och övergrepp mellan vuxna
förekommer och utgör ett led i arbetet
med att förverkliga den nationella
handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet.
2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144).
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas
med 2 450 000 000 kr.
Sjukfrånvaron fortsätter att öka,
vilket får till följd att utgifterna för
sjukpenning ökar även för 2001. De medel
som hittills har anvisats för 2001 har
visat sig vara otillräckliga. Regeringen
anser att ytterligare 2 400 000 000 kr nu
behöver tillföras.
Problemen med långa sjukskrivningar är
särskilt stora bland anställda i den
offentliga sektorn. Regeringen avser
därför att inleda särskilda försök hos
några av de stora offentliga
arbetsgivarna för att förebygga och
minska sjukfrånvaron. Projekten skall ha
karaktär av metodutveckling. Regeringen
anser att ytterligare 50 000 000 kr
behöver tillföras för denna verksamhet.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har
yttrat sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 22:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd minskas med 42 000 000 kr.
Den högsta dagpenningen och
grundbeloppet inom
arbetslöshetsförsäkringen höjdes den 1
juli 2001. Dessa höjningar påverkar även
stödnivåerna inom vuxenstudiestödet där
medelsbehovet beräknas öka med 40 000 000
kr. Höjningen innebär även att
kostnaderna för Centrala
studiestödsnämndens administrativa
verksamhet ökar. Regeringen föreslår
därför att anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd minskas för att finansiera
ökningar av det under utgiftsområde 15
Studiestöd uppförda anslaget 25:4
Vuxenstudiestöd m.m. och det under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda anslaget
25:76 Centrala studiestödsnämnden.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 28 i denna del).
22:7 Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att den
bemyndigas att under 2001 i fråga om
ramanslaget 22:7 Europeiska
socialfonden m.m. för perioden
2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 2 500 000 000
kr under 2002-2008.
Därmed tillstyrks punkt 20 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under 2001 i fråga om ramanslaget
22:7 Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008.
Fördröjningar vid starten av
strukturfondsprogrammen för
programperioden 2000-2006 innebar att
verksamheten fick en mindre omfattning
under 2000 än beräknat. Under 2001 har
emellertid beslutstakten inom programmen
blivit högre än vad som tidigare
antagits. Tillsammans med en lägre
prognos för utbetalningarna under året
leder detta till högre utestående
åtaganden vid utgången av 2001.
Regeringen behöver därför ett ökat
bemyndigande för åtaganden för Europeiska
socialfonden m.m. under perioden
2002-2008.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 20).
22:12 Bidrag till lönegarantiersättning
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 22:12
Bidrag till lönegarantiersättning ökas
med 433 367 000 kr. Finansiering sker
genom att anslaget 22:4 Särskilda
insatser för arbetshandikappade minskas
med 433 367 000 kr.
Anslaget finansierar ersättningar till
arbetstagare för lönefordringar vid
konkurs enligt lönegarantilagen
(1992:497).
Anslagsnivån sänktes som följd av
förväntade effekter av de
regelförändringar som
Förmånsrättskommittén föreslagit. Dessa
förändringar har dock ännu inte
genomförts. Antalet konkurser, som är en
av de faktorer som styr antalet
utbetalningar, har också blivit större än
väntat.
Anvisade anslagsmedel inklusive
anslagskredit samt inkomster under
anslaget förutsågs bli förbrukade i
månadsskiftet augusti/september 2001.
Regeringen fann det därför nödvändigt att
medge ett överskridande med högst
433 367 000 kr. I enlighet med vad
regeringen anfört i budgetpropositionen
för 2001 i anslutning till att ett
bemyndigande begärs att under vissa
förutsättningar överskrida ramanslag,
föreslår regeringen att anslaget 22:12
Bidrag till lönegarantiersättning ökas
med samma belopp så att det beslutade
vverskridandet kan ersättas med ett höjt
anslag.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Medel för individuell kompetensutveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att av
inkomsterna 2001 på inkomsttiteln 1428
Energiskatt förs 1 150 000 000 kr till
Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning.
Därmed tillstyrks punkt 21 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att av inkomsterna
2001 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt
förs 1 150 000 000 kr till
Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning.
Efter förslag i tilläggsbudget för 2000
i budgetpropositionen för 2001 fick
regeringen riksdagens bemyndigande att av
inkomsterna 2000 på inkomsttitel 1428
Energiskatt föra 1 350 000 000 kr till
Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning. Medlen avsåg ett system för
individuellt kompetenssparande. Ett
motsvarande bemyndigande krävs för att
regeringen även för 2001 skall kunna
besluta om att överföra 1 150 000 000 kr
av inkomsterna från energiskatt till
tillfällig förvaltning i
Riksgäldskontoret. Medlen placeras på ett
räntefritt konto i avvaktan på nytt
beslut om hur de skall användas.
Överföringen skall redovisas mot
inkomsttiteln 1428 Energiskatt.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 21).
23:1 Arbetsmiljöverket
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 23:1
Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000
kr.
Trepartssamtal mellan regeringen och
arbetsmarknadens parter för att främja
hälsa i arbetslivet inleds under hösten
2001. I samband härmed kommer en
informationssatsning att genomföras i
samarbete med parterna. 5 000 000 kr
behövs för detta ändamål.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 6 913 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 23:1
Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000
kr.
Motionen
I motion Fi286 av Mikael Odenberg m.fl.
(m) avvisas regeringens förslag om 5
miljoner kronor för en
informationssatsning. Enligt motionärerna
är det inte fler informationskampanjer
som behövs utan en politik som bl.a.
skapar förutsättningar för en individuell
och flexibel arbetstid.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag och
avstyrker motionen.
Arbetsmarknadsutskottet anför att
utvecklingen av antalet sjukskrivningar
måste vändas. Det är därför positivt att
regeringen nu påbörjat ett omfattande
arbete för att förbättra hälsan i
arbetslivet, ett arbete som berör Finans-
, Närings- och Socialdepartementen.
Arbetets tyngdpunkt måste dock ligga hos
arbetsmarknadens parter och andra aktörer
i arbetslivet som har huvudansvaret för
arbetsmiljöarbetet enligt gällande
lagstiftning och regelverk.
Arbetsmarknadsutskottet anser att det är
nödvändigt att öka medvetenheten om de
faktorer som bidrar till ohälsa i
arbetslivet och öppna för diskussioner om
en förnyelse av arbetsmiljöarbetet på
arbetsplatserna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 28 i denna del) och
avstyrker motion Fi286 (m).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
25:2 Studiemedel m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 25:2
Studiemedel m.m. ökas med 720 000 kr.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda
anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas.
Fler poliser behöver rekryteras och
detta kräver att polisutbildningen
bedrivs på fler orter än Solna och Umeå.
Rikspolisstyrelsen har under året tecknat
ett avtal med universitetet i Växjö om
att starta polisutbildning i oktober
2001. Fullt utbyggd kommer utbildningen
att omfatta ca 400 studerande.
Studiestödskostnaden för 2001 beräknas
till 720 000 kr. Anslaget 25:2
Studiemedel m.m. behöver därför ökas med
detta belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
25:4 Vuxenstudiestöd m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 25:4
Vuxenstudiestöd m.m. ökas med 40 000 000
kr. Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda
anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd minskas.
Som en konsekvens av höjningen av den
högsta dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen och det s.k.
grundbeloppet under de första 100
ersättningsdagarna bör stödnivåerna inom
de vuxenstudiestöd som är kopplade till
ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen ökas. De ökade
stödnivåerna avser i första hand omkring
19 500 personer som antas påbörja sina
studier höstterminen 2001 med Särskilt
utbildningsbidrag (UBS). Studerande som
uppbär svux, svuxa, Lärar-svux och NT-
svux och som fortsätter sina studier
enligt övergångsbestämmelserna i
studiestödslagen under höstterminen 2001
antas ha förbrukat sina första 100
ersättningsdagar i en ersättningsperiod
genom tidigare studier. Dessa omfattas
därför inte av den höjda ersättningen.
Medelsbehovet på anslaget 25:4
Vuxenstudiestöd m.m. beräknas öka med
40 000 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
25:7 Specialskolemyndigheten och
resurscenter
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter
ökas med 16 726 000 kr. Finansiering sker
genom att anslaget 25:12 Bidrag till viss
verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola minskas med 16 681 000 kr.
Under 2001 finansieras under detta
anslag Specialskolemyndigheten och delar
av Specialpedagogiska institutet som
bildades 1 juli 2001. Ökade resurser
behövs för att slutföra omorganisationen,
inklusive arbete med kvalitetsutveckling
inom de båda myndigheterna. Anslaget 25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter
bör därför ökas med 16 681 000 kr.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
ökas anslaget med 45 000 kr. Sammantaget
skall anslaget 25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter
ökas med 16 726 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
25:76 Centrala studiestödsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 25:76
Centrala studiestödsnämnden minskas med
1 600 000 kr.
Höjningen av den högsta dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen och det s.k.
grundbeloppet under de första 100
ersättningsdagarna medför att Centrala
studiestödsnämnden får ökade kostnader
för systemutveckling och
utbildningsinsatser för handläggare.
Vidare medför den beslutade
regeländringen att ytterligare moment i
handläggningen av vuxenstudiestödsärenden
tillkommer. Anslaget 25:76 Centrala
studiemedelsnämnden bör därför ökas med
2 000 000 kr för att täcka dessa
kostnader. Finansiering sker genom att
det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
uppförda anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd minskas med motsvarande
belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 3 600 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 25:76 Centrala
studiestödsnämnden minskas med 1 600 000
kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
2:1 Lotteriinspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 2:1
Lotteriinspektionen ökas med 2 793 000
kr.
Spel över Internet har under senare år
ökat kraftigt. Regeringen har lämnat
tidsbegränsade testtillstånd till tre
aktörer på marknaden, nämligen AB Svenska
spel, AB Trav och Galopp samt A-
lotterierna. Regeringen avser att under
testperioden överväga om och hur spel
över Internet skall regleras.
Regeringen har gett Lotteriinspektionen
i uppdrag att förbereda kontrollen av
utökat spel över Internet. För dessa
uppgifter behöver Lotteriinspektionen
tillföras 2 000 000 kr. Finansiering sker
genom att det under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
uppförda anslaget 2:7 Avgift för
Stadshypotekskassans grundfond minskas
med motsvarande belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
ökas anslaget med 793 000 kr. Sammantaget
skall anslaget 2:1 Lotteriinspektionen
ökas med 2 793 000 kr.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete ökas med
5 500 000 kr. Finansiering sker genom att
anslagen 28:5 Bidrag till Riksteatern,
Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter samt 27:2 Utbyte av TV-
sändningar mellan Sverige och Finland
minskas.
Många centrala och regionala
kulturinstitutioner har svårt att möta
kostnadsutvecklingen med
rationaliseringar och ökade egna
intäkter. Under åren 1998 och 1999
disponerade regeringen särskilda medel
för engångsbidrag till institutioner med
akuta ekonomiska problem. Även under
innevarande budgetår finns skäl för
regeringen att i några fall lämna ett
större stöd än vad som ryms inom de
anvisade anslagen till centrala och
regionala kulturinstitutioner. För sådana
tillfälliga stöd behövs nu ytterligare
medel. Regeringen föreslår därför att
anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete ökas med 5 500 000 kr.
I och med att Dramaten fått förbättrad
ekonomi har det blivit möjligt för
regeringen att under år 2001 räkna av
drygt 15 miljoner kronor på Dramatens
statsbidrag. Av detta belopp har drygt 10
miljoner kronor använts för slutreglering
av det lån i Riksgäldskontoret som
regeringen 1997 övertog från Dramaten
(prop. 1997/98:1 finansplanen m.m., bet.
1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45).
Regeringen föreslår att anslaget 28:5
Bidrag till Riksteatern, Operan,
Dramaten, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter minskas med det återstående
beloppet på 5 miljoner kronor. Den
resterande delen av ökningen finansieras
genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-
sändningar mellan Sverige och Finland
minskas.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
28:28 Centrala museer: Myndigheter
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 28:28
Centrala museer: Myndigheter minskas med
2 021 000 kr.
Riksdagen har i ett tillkännagivande
(bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87)
uttalat att ledningen för Statens
sjöhistoriska museer bör lokaliseras till
Karlskrona. Statens sjöhistoriska museer
har redogjort för vilka åtgärder som
vidtagits och planeras för att denna
organisationsförändring skall kunna
genomföras senast den 1 oktober 2001.
För att täcka de merkostnader av
engångskaraktär som
organisationsförändringen innebär behöver
ytterligare medel tillföras Statens
sjöhistoriska museer. Regeringen föreslår
därför att anslaget 28:28 Centrala
museer: Myndigheter ökas med 1 500 000
kr. Finansiering sker genom att anslaget
27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland minskas.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget 28:28 Centrala museer:
Myndigheter med 3 521 000 kr. Sammanlagt
skall anslaget 28:28 Centrala museer:
Myndigheter minskas med 2 021 000 kr.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
31:4 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 32:4
Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet ökas med 400 000 000
kr.
Enligt regeringens nya bedömning bör
avsättningen till garantireserven ske med
en inledningsvis större summa än vad som
tidigare beslutats (prop. 2000/01:1
utg.omr. 18, bet. 2000/01:BoU1, rskr.
2000/01:89). Anslaget 32:4 Statens
bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet bör
därför ökas med 400 000 000 kr.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
32:1 Länsstyrelserna m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 32:1
Länsstyrelserna m.m. minskas med
5 714 000 kr.
I propositionen Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130) föreslår regeringen delmål,
åtgärder och strategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att
länsstyrelserna skall ha ett övergripande
ansvar för regionalt mål- och
uppföljningsarbete. För att
länsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt
arbete föreslår regeringen att anslaget
32:1 Länsstyrelserna m.m. skall ökas med
20 000 000 kr. Finansiering sker genom
att det under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård uppförda anslaget
34:2 Miljöövervakning m.m. minskas.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget 32:1 Länsstyrelserna
m.m. med 25 714 000 kr. Sammantaget skall
anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m.
minskas med 5 714 000 kr.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
33:4 Transportbidrag
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 33:4
Transportbidrag ökas med 16 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 33:1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder
minskas med 16 000 000 kr.
Införande av sjötransportbidrag och en
ökad transportmängd medför att utgifterna
för 2001 nu beräknas uppgå till 393
miljoner kronor. Med beaktande av det
anslagssparande som finns på anslaget
anser regeringen att anslaget 33:4
Transportbidrag skall ökas med 16 000 000
kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 21 Energi
35:1 Statens energimyndighet:
Förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 35:1
Statens energimyndighet:
Förvaltningskostnader ökas med 8 172 000
kr.
I propositionen Svenska miljömål -
delmål, åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130) föreslår regeringen delmål
och åtgärder och strategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att
Energimyndigheten skall ha ansvaret för
miljökvalitetsmålet Frisk luft. För att
Energimyndigheten skall kunna fullgöra
denna utökade uppgift anser regeringen
att verkets resurser behöver ökas med
2 500 000 kr. Finansiering sker genom att
det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård uppförda anslaget 34:3
Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden minskas med motsvarande
belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
ökas anslaget 35:1 Statens
energimyndighet med 5 672 000 kr.
Sammanlagt skall anslaget 35:1 Statens
energimyndighet ökas med 8 172 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
35:3 Bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara energikällor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att den
bemyndigas under 2001 att i fråga om
ramanslaget 35:3 Bidrag till
investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
168 000 000 kr under 2002.
Därmed tillstyrks punkt 22 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
under 2001 att i fråga om ramanslaget
35:3 Bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara energikällor
besluta om bidrag som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 168 000 000 kr under 2002.
Ett bemyndigande behövs för att beslut
skall kunna fattas om bidrag till
investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor som betalas ut
under 2002.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 22).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Hantering av äldre garantier till
Öresundsbro Konsortiet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att
anslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag och anslaget 36:4
Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter får användas även till
kostnader för hantering av äldre
garantier till Öresundsbro Konsortiet.
Därmed tillstyrks punkt 23 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag och anslaget
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter får användas även till
kostnader för hantering av äldre
garantier till Öresundsbro Konsortiet.
För att de ekonomiska förpliktelser som
staten har i form av kreditgarantier till
Öresundsbro Konsortiet fr.o.m.
innevarande budgetår skall kunna hanteras
i enlighet med garantimodellen bör de
angivna anslagen kunna användas för
kostnader för hantering av äldre
garantier till Öresundsbro Konsortiet.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 23).
36:2 Väghållning och statsbidrag
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag ökas med
12 326 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget även
skall kunna användas för kostnader för
hantering av äldre garantier till
Öresundsbro Konsortiet. Anslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag bör därför
ökas med 100 000 000 kr.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 87 674 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 36:2
Väghållning och Statsbidrag ökas med
12 326 000 kr.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 23).
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 36:4
Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter ökas med 424 591 000 kr.
Anslaget 36:3 Banverket: Administration
minskas med 169 594 000 kr.
Det är mycket angeläget att en hög
trafiksäkerhet och en god standard kan
upprätthållas på järnvägsnätet.
Regeringen har uppdragit åt Banverket att
genomföra spår- och slipersbyten i en
utökad omfattning. Till en del har
Banverket genomfört byten genom att
använda den tillgängliga anslagskrediten.
För att möjliggöra tillräckligt
omfattande slipers- och spårbyten under
2001 anser regeringen att anslaget 36:4
Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter bör ökas med 324 591 000
kr. Vidare föreslår regeringen att
anslaget skall kunna användas för
kostnader för hantering av äldre
garantier till Öresundbro Konsortiet.
Anslaget bör därför ökas med 100 000 000
kr.
Finansiering sker delvis genom att
anslaget 36:3 Banverket: Administration
minskas med 124 591 000 kr. Detta anslag
skall också minskas med 45 003 000 kr för
att genomföra den ovan under rubriken
Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen.
Sammantaget skall anslaget 36:3
Banverket: Administration minskas med
169 594 000 kr.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 23).
36:10 Ersättning till Statens järnvägar i
samband med utdelning från AB Swedcarrier
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att
anslaget 36:10 Ersättning till Statens
järnvägar i samband med utdelning från
AB Swedcarrier får användas också till
engångskostnader för arkivering av
visst material, kostnader för Sveriges
Järnvägsmuseum till dess att en ny
huvudman utsetts samt tillfälliga
kostnader för ett vagnregister.
Därmed tillstyrks punkt 24 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 36:10
Ersättning till Statens järnvägar i
samband med utdelning från AB Swedcarrier
får användas också till engångskostnader
för arkivering av visst material,
kostnader för Sveriges Järnvägsmuseum
till dess att en ny huvudman utsetts samt
tillfälliga kostnader för ett
vagnregister.
Vid årsskiftet 2000/01 överfördes
större delen av verksamheten vid
affärsverket Statens järnvägar till ett
antal nya aktiebolag. I samband därmed
har frågor uppkommit rörande den framtida
finansieringen av verksamheter som för
närvarande hanteras av affärsverket och
som vid bolagiseringen ansågs ha sin
naturliga hemvist inom staten.
Sveriges Järnvägsmuseum är beläget i
Gävle och förvaltar ca 400 fordon och
hundratusentals föremål. Museet
redovisade 2000 ett underskott om ca 19
miljoner kronor. Affärsverket Statens
järnvägar har under år 2000 hemställt om
en ny huvudman för Sveriges
Järnvägsmuseum. Regeringen kommer att
tillsätta en utredning för att klarlägga
museets framtida omfattning,
organisatoriska placering och
finansiering med avsikt att ansvaret
fr.o.m. 2002 skall flyttas bort från
affärsverket. Fram till dess att frågor
om museets nya huvudman och finansiering
är klarlagda föreslås att finansiering av
museet skall kunna ske från detta anslag.
Affärsverket Statens järnvägars arkiv
av de icke gallringsbara handlingarna
uppgår till ca 8 500 hyllmeter och har
under början av 2001 överlämnats till
Riksarkivet. Kostnaden för överlämnandet
kommer att uppgå till ca 50 miljoner
kronor i form av ett engångsbelopp.
Regeringen anser att denna kostnad utgör
ett statligt åtagande och att även detta
skall finansieras från anslaget.
Inom Statens järnvägar finns ett
register över samtliga privata
järnvägsvagnar i Sverige. Kostnaden för
att hantera detta register uppgår till ca
1 miljon kronor per år. Avsikten är att
ansvaret för detta register skall
överföras till Banverket och fr.o.m. 2002
finansieras genom uttag av en
registreringsavgift. Fram till dess anser
regeringen att denna kostnad tillsammans
med de tidigare nämnda kostnaderna skall
få belasta det nu aktuella anslaget.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 24).
37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB
för alarmeringstjänst enligt avtal
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 37:4
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal ökas med
3 000 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget 37:2 Upphandling av
samhällsåtaganden minskas med 3 000 000
kr.
Anslaget för ersättning till SOS Alarm
Sverige AB har visat sig vara
otillräckligt för att företaget skall
kunna fullgöra sin uppgift. En
förstärkning är nödvändig för att
alarmfunktionen i samhället skall fungera
tillfredsställande.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 28 i denna del).
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
41:1 Skogsvårdsorganisationen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 41:1
Skogsvårdsorganisationen ökas med
2 086 000 kr.
I propositionen Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130) föreslår regeringen delmål
och åtgärdsstrategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att
skogsvårdsstyrelserna skall ha det
regionala ansvaret för genomförandet av
miljökvalitetsmålet Levande skogar. De
skall i sitt målarbete samverka med
länsstyrelserna. För att
skogsvårdsstyrelserna skall kunna
fullgöra sitt arbete inom ramen för det
regionala mål- och uppföljningsarbetet
föreslår regeringen att anslaget 41:1
Skogsvårdsorganisationen bör ökas med
3 000 000 kr. Finansiering sker genom att
det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård uppförda anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. minskas med samma
belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
skall skogsvårdsorganisationens anslag
minskas med 914 000 kr. Sammantaget skall
anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen
ökas med 2 086 000 kr.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 42:5
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kr.
Kostnaderna för BSE-kontroller har
visat sig bli högre än vad som tidigare
förväntades. Även kostnaderna för att
bekämpa sjukdomar som finns upptagna i
epizootilagen har visat sig bli högre än
beräknat. Regeringen bedömer därför att
anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar behöver ökas med
13 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
minskas med 10 000 000 kr samt att
anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet minskas med
3 000 000 kr. Detta anslag skall även
minskas med 43 012 000 kr för att
genomföra den ovan under rubriken Slutlig
justering statliga avtalsförsäkringar
beskrivna justeringen. Sammantaget skall
anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet minskas med
46 012 000 kr.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
43:3 Statens växtsortnämnd
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 43:4
Statens växtsortnämnd ökas med 519 000
kr.
Statens växtsortnämnd bedrivs med krav
på full kostnadstäckning.
Avgiftsinkomsterna förs till en
inkomsttitel medan medel för verksamheten
anvisas på detta anslag. Under 2001 har
kostnaderna, främst på grund av dyrare
ekonomisk administration, ökat kraftigt
och verksamheten kommer under innevarande
år att uppvisa ett underskott. För att
till en del avhjälpa denna situation bör
anslaget 43:4 Statens växtsortnämnd ökas
med 273 000 kr. För att genomföra den
ovan under rubriken Slutlig justering
statliga avtalsförsäkringar beskrivna
justeringen skall anslaget öka med
246 000 kr. Sammantaget skall anslaget
ökas med 519 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget
43:2 Statens utsädeskontroll minskas med
273 000 kr. Detta anslag skall även
minskas med 47 000 kr för att genomföra
den ovan under rubriken Slutlig justering
statliga avtalsförsäkringar beskrivna
justeringen. Sammantaget skall anslaget
43:2 Statens utsädeskontroll minskas med
320 000 kr.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 43:7
Räntekostnader för förskotterade areal
ersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kr.
Om en märkbar revalvering ägt rum får
medlemsstaten i enlighet med rådets
förordning (EG) 2799/98 bevilja ett
kompensationsstöd till jordbrukarna vid
tre tillfällen under en period på tre år.
EU finansierar 50 % av delbetalningarna,
och medlemsstaten finansierar 50 %. För
att kunna bevilja kompensationsstöd
behövde Sverige senast den 30 april 2001
lämna in en ansökan till EG-kommissionen
om tillstånd att få bevilja
kompensationsstöd. Sverige lämnade en
sådan ansökan.
Den del av valutakompensationen som EG
medfinansierar avseende
valutakompensation kan liksom övriga
återföringar från EG-budgeten belasta
anslaget 43:6 Arealersättningar och
djurbidrag m.m. Några nya medel behöver
inte anvisas för detta ändamål. För att
täcka den nationella medfinansieringen
för 2001 behöver dock anslaget 43:7
Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. ökas med
47 000 000 kr.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
43:8 Fiskeriverket
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 43:8
Fiskeriverket ökas med 21 625 000 kr.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder
för biologisk mångfald minskas.
I propositionen Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130) föreslår regeringen delmål
och åtgärdsstrategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att
Fiskeriverkets verksamhet berörs av
åtgärder inom flera miljökvalitetsmål,
bl.a. Levande sjöar och vattendrag och
Hav i balans samt levande kust och
skärgård. För att bidra till
Fiskeriverkets arbete med åtgärder som
syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen
föreslår regeringen att anslaget 43:8
Fiskeriverket ökas.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
(anslaget)
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet påpekar i
sitt yttrande att regeringen i
budgetpropositionen för år 2002 (prop.
2001/02:1, volym 1) har redovisat sina
politiska prioriteringar under avsnitt
4.3. Bland annat anför regeringen (s. 98)
att utgiftstaket för år 2002 kan komma
att överskridas om inte ytterligare
åtgärder vidtas. För att motverka ett
sådant överskridande aviserar regeringen
ett tidigareläggande av vissa utgifter
från år 2002 till år 2001. Under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar anges bl.a.
att utbetalningar av betesstöd skall
tidigareläggas. Mot bakgrund av den
ytterligare information som erhållits i
ärendet finner miljö- och
jordbruksutskottet emellertid att andra
alternativ inom området bör prövas. Av
bl.a. administrativa skäl är det inte
möjligt att tidigarelägga utbetalningar
av betesstöd. Däremot bör det vara
möjligt att helt eller delvis till år
2001 tidigarelägga utbetalningarna av de
för år 2002 avsatta medlen för
arealersättningar. Erforderligt belopp
kan anvisas på tilläggsbudget för år
2001. Enligt miljö- och
jordbruksutskottets mening bör således
anslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m., som för innevarande år
uppgår till 5 269 500 000 kr, höjas med
3,5 miljarder kronor. Samtidigt bör ramen
för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar höjas med
motsvarande belopp. Ersättningar bör så
långt utgiftstaket medger utbetalas år
2001. Eventuellt kvarstående
ersättningsbelopp bör utbetalas så snart
som möjligt i januari 2002.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har inhämtat från
Finansdepartementet att nya prognoser
visar att budgeteringsmarginalen för
innevarande år uppgår till mer än de 3,4
miljarder som anges i
budgetpropositionen. Därmed finns det ett
utrymme för att höja det aktuella
anslaget utan att utgiftstaket
överskrids. Finansutskottet delar således
miljö- och jordbruksutskottets
uppfattning och föreslår att anslaget
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
höjs med 3,5 miljarder kronor innevarande
år. Därmed kan utbetalningarna av de för
år 2002 avsatta medlen för
arealersättningar helt eller delvis
tidigareläggas till år 2001. Samtidigt
bör ramen för utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
höjas med 3,5 miljarder kronor.
Frågan om konsekvenser för
statsbudgeten 2002 behandlar utskottet i
betänkande 2001/02:FiU1.
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att den
bemyndigas att under år 2001 i fråga om
ramanslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 4 968 000 000
kr under 2002.
Därmed tillstyrks punkt 25 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under år 2001 i fråga om ramanslaget
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
besluta om stöd som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 4 968 000 000 kr under 2002.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att
godkänna stöd som innebär utgifter på
högst 4 600 000 000 kr efter 2001. Den
föreslagna höjningen av bemyndigandet med
368 000 000 kr är följden av att
omräkningskursen för euro har stigit
väsentligt sedan kursen för
arealersättning fastställdes för stödåret
2001.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 25).
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att den
bemyndigas att under 2001 i fråga om
ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur besluta
om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
4 180 000 000 kr efter 2001.
Därmed tillstyrks punkt 26 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under 2001 i fråga om ramanslaget
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur besluta om stöd som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 180 000 000 kr efter
2001.
Riksdagen har tidigare bemyndigat
regeringen att godkänna stöd som innebär
utgifter på högst 2 950 000 000 kr efter
år 2001. Höjningen av bemyndigandet med
1 230 000 kr orsakas av det ökade antalet
ansökningar om miljöersättning avseende
nya programperioden 2000-2006,
omläggningen till nya åtaganden samt
ökningen av stödet till
växtnäringsläckage.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 26).
44:2 Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att den
bemyndigas att under 2001 i fråga om
ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 4 770 000 000
kr efter 2001.
Därmed tillstyrks punkt 27 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under 2001 i fråga om ramanslaget
44:2 Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur besluta om stöd som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 770 000 000 kr efter
2001.
Riksdagen har tidigare bemyndigat
regeringen att godkänna stöd som innebär
utgifter på högst 3 515 000 000 kr efter
2001. Höjningen av bemyndigandet med
1 255 000 000 kr orsakas av det ökade
antalet miljöersättningar avseende den
nya programperioden 2000-2006,
omläggningen till nya åtaganden samt
ökningen av stödet till
växtnäringsläckage.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27).
Utgiftsområde 24 Näringsliv
38:1 Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 38:1
Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000
kr.
Myndigheten för företagsutveckling
bildades den 1 januari 2001 och består av
delar av NUTEK:s tidigare verksamhet. När
anslagsnivåerna beräknades, anfördes att
justeringar kunde komma att bli aktuella.
Efter förslag i tilläggsbudget i
anslutning till 2001 års ekonomiska
vårproposition ökades anslaget med
20 000 000 kr.
Omorganisationen medför kostnader bl.a.
i samband med personalminskningar. För
att täcka delar av dessa kostnader och
därmed ge myndigheten bättre ekonomiska
förutsättningar på längre sikt anser
regeringen att anslaget 38:1 Myndigheten
för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader behöver ökas med
ytterligare 10 500 000 kr. Finansiering
sker delvis genom att anslaget 38:2
Näringslivsutveckling minskas med
1 000 000 kr och anslaget 38:20 Kostnader
för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag m.m. minskas med 5 000 000
kr.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 200 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 38:1
Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000
kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
38:5 Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 38:5
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
ökas med 4 580 000 kr.
I propositionen Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130) föreslår regeringen delmål
och åtgärdsstrategier för att uppnå
miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
skall vara ansvarig myndighet för
miljökvalitetsmålet Grundvatten av god
kvalitet. Myndighetens verksamhet berörs
av åtgärder inom flera andra
miljökvalitetsmål, bl.a. God bebyggd
miljö. För att bidra till SGU:s arbete
med åtgärder som syftar till att uppnå
miljökvalitetsmålen föreslår regeringen
att anslaget 38:5 Sveriges geologiska
undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. skall ökas
med 4 700 000 kr. Finansiering sker genom
att det under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård uppförda anslaget
34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden minskas med
motsvarande belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 120 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 38:5
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
ökas med 4 580 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
40:1 Marknadsdomstolen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 40:1
Marknadsdomstolen ökas med 1 180 000 kr.
För att säkerställa kvaliteten på
verksamheten vid Marknadsdomstolen
behöver domstolens anslag ökas med
1 000 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med
samma belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
ökas anslaget med 180 000 kr. Sammantaget
skall anslaget 40:1 Marknadsdomstolen
ökas med 1 180 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
40:3 Allmänna reklamationsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 40:3
Allmänna reklamationsnämnden ökas med
472 000 kr.
Antalet ärenden hos Allmänna
reklamationsnämnden har ökat kraftigt
under det senaste halvåret, och
resursbehovet är betydligt större än vad
regeringen tidigare beräknat. Regeringen
anser att Allmänna reklamationsnämnden
behöver ytterligare 500 000 kr för att
den skall ha möjlighet att upprätthålla
verksamhetens kvalitet. Finansiering sker
genom att anslaget 40:2 Konsumentverket
minskas med samma belopp.
För att genomföra den ovan under
rubriken Slutlig justering statliga
avtalsförsäkringar beskrivna justeringen
minskas anslaget med 28 000 kr.
Sammantaget skall anslaget 40:3
Allmänna reklamationsnämnden ökas med
472 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
91:3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 91:3
Statligt utjämningsbidrag till kommuner
och landsting ökas med 1 671 181 000 kr.
Det kommunala utjämningssystemet syftar
till att ge kommuner och landsting
likvärdiga ekonomiska förutsättningar.
Detta sker genom en utjämning för
skillnader i skatteunderlag
(inkomstutjämning) och för strukturellt
betingade kostnadsskillnader
(kostnadsutjämning). Utgifterna för
utjämningsbidraget belastar anslaget 91:3
Statligt utjämningsbidrag till kommuner
och landsting. Inkomsterna från den
utjämningsavgift kommuner och landsting
betalar till staten redovisas på
statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i
princip självfinansierat.
Storleken på utjämningsbidraget
respektive utjämningsavgiften fastställs
slutgiltigt under budgetåret, varför
avvikelser kan förekomma i förhållande
till det av riksdagen beslutade anslaget.
De definitiva beräkningarna av
Statistiska centralbyrån avseende
bidragsåret 2001 visar att omslutningen i
utjämningssystemet blir drygt 1 671
miljoner kronor högre än vad som
beräknades i budgetpropositionen för
2001. Orsaken är främst att skillnaden i
skatteunderlag hos kommuner och landsting
ökat. Det höjda utjämningsbidraget
motsvaras av en lika stor höjning av
utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo
påverkas därmed inte.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 28 i denna
del).
Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsområden på
tilläggsbudget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag till
ändrade och nya anslag på
tilläggsbudget. Därtill föreslår
utskottet att riksdagen beslutar att
anslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar höjs med 3,5
miljarder kronor. Som en följd av detta
höjs ramen för utgiftsområde 23, utöver
regeringens förslag, med samma belopp.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag om
ändrade ramar för övriga
utgiftsområden.
Därmed tillstyrks delvis punkt 28 i
propositionen. Motionerna om ändrade
anslag avstyrks.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd)
och 3 (fp).
Finansutskottet har i det föregående
tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har i
samtliga fall tillstyrkt regeringens
förslag. Vidare har utskottet föreslagit
att anslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. höjs med 3,5 miljarder
kronor. Det innebär att utskottet med
denna förändring tillstyrker regeringens
förslag om anvisande av ändrade och nya
anslag.
Utskottet har som en följd av detta
ställningstagande föreslagit att ramen
för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar höjs,
utöver regeringens förslag, med 3,5
miljarder kronor. Den nya ramen år 2001
för utgiftsområde 23 blir således 17 203
490 000 kr. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om ändrade ramar för
övriga utgiftsområden. Således tillstyrks
delvis propositionens yrkande 28.
Motionerna Fi274 (kd), Fi286 (m), Fi294
(fp) yrkande 25 samt Fö274 (m) yrkande 8
avstyrks.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
framgår av punkt 12 i utskottets förslag
jämte den efterföljande specifikationen
över ändrade ramar på utgiftsområden och
ändrade och nya anslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget för
budgetåret 2001, punkt 12 (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna
Åkerhielm och Carl-Axel Johansson (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med Moderata
samlingspartiets förslag i efterföljande
specifikation. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Fi286 och
2001/02:Fö274 yrkande 8, bifaller delvis
proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår
motionerna 2001/02:Fi274 och
2001/02:Fi294 yrkande 25.
Specifikation av ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag för budgetåret 2001
Moderata samlingspartiets förslag
överensstämmer med utskottets förslag
utom vad avser nedanstående anslag och
utgiftsområdesram.
Tusental kronor
Ans Budget Utsko Moderat
lag hittil ttets a
ls samling
försl spartie
ag t
till
ändri jämfört
ng på med
TB utskott
et
Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 ± 0
Totalförsvar 105
6:1 Förbandsverksamhet 18 969 + 300 + 200
och beredskap m.m. 792 000 000
6:3 Materiel, 22 527 - 300 - 200
anläggningar samt 833 000 000
forskning och teknik
utveckling
Utgiftsområde 14 8 522 + 7 - 5 000
Arbetsliv 971 561
23: Arbetsmiljöverket 550 - 1 - 5 000
1 413 913
Ställningstagande
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Vi vill erinra om att Moderata
samlingspartiet redan i våras föreslog
att 700 miljoner kronor skulle omfördelas
inom utgiftsområdet, vilket
Försvarsmakten hemställt om. Hade detta
då beviljats av riksdagen kunde många av
de negativa effekter som de ytterligare
besparingarna inom förbandsverksamheten
har medfört ha undvikits. Försvarsmakten
har i sin halvårsrapport prognostiserat
ett överutnyttjande mellan 100 och 500
miljoner kronor. För att komma till rätta
med den ekonomiska obalansen bör
sammanlagt 500 miljoner kronor omfördelas
inom utgiftsområdet, och inte 300
miljoner kronor som regeringen föreslår.
Enligt Moderata samlingspartiet bör
därför anslaget 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. ökas med 200 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, dvs.
sammanlagt 500 miljoner kronor. Anslaget
6.3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling bör sålunda
reduceras med motsvarande belopp, dvs.
sammanlagt 500 miljoner kronor.
Motion Fö274 (m) yrkande 8 tillstyrks
således medan övriga motioner rörande
utgiftsområdet avstyrks.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
Det finns för närvarande 100 000
människor som har varit sjukskrivna i mer
än ett år (maj 2001). Bara mellan juli
2000 och juli 2001 har antalet
långtidssjukskrivna ökat med 28 %. Under
perioden januari-september i år uppgick
utbetalningarna av sjukpenning till 27
miljarder kronor (källa
Riksförsäkringsverket). Regeringen räknar
enligt budgetpropositionen med att
kostnaderna för sjukskrivningar år 2002
kommer att uppgå till 50 miljarder
kronor. Sjukfrånvaron bland personal i
offentlig sektor är särskilt stor.
Sjukfrånvaron hotar att bli vårt
största samhällsproblem, och vi anser att
det finns all anledning att ta den
skenande utvecklingen vad gäller
sjukskrivningar på yttersta allvar. Det
måste till kraftfulla åtgärder för att
vända denna utveckling. Ett sätt att
motverka ohälsan i arbetslivet kan vara
att skapa förutsättningar för en
individuell och flexibel arbetstid. En
sådan möjlighet gynnar både arbetstagare
och arbetsgivare. I vår motion om den
ekonomiska politiken, Fi291 (m), föreslår
vi ett 13-punktsprogram för att göra fler
friska och för att göra rehabiliteringen
snabbare. Den informationskampanj som
regeringen avser att finansiera med medel
från anslaget för Arbetsmiljöverket
framstår som omotiverad. Vi avstyrker
därför regeringens förslag om
tilläggsbudget i den delen. Anslaget 23:1
Arbetsmiljöverket bör således minskas med
5 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
Motion Fi286 (m) tillstyrks därmed.
2. Sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget för
budgetåret 2001, punkt 12 (kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med efterföljande
specifikation. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Fi274, bifaller delvis
proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår
motionerna 2001/02:Fi286, 2001/02:Fi294
yrkande 25 och 2001/02:Fö274 yrkande 8.
Specifikation av ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag för budgetåret 2001
Kristdemokraternas förslag överensstämmer
med utskottets förslag utom vad avser
nedanstående anslag och
utgiftsområdesramar.
Tusental kronor
Ans Budget Utskot Kristde
lag hittill tets mokrate
s försla rna
g till jämfört
ändrin med
g på utskott
TB et
Utgiftsområde 2 1 311 + 801 - 200
Samhällsekonomi 355 056 000
och
finansförvaltni
ng
2:1 Avsättning för 0 + 501 - 200
0 garantiverksamh 400 000
et
Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 + 200
Totalförsvar 105 000
6:1 Förbandsverksam 18 969 + 300 + 200
het och 792 000 000
beredskap m.m.
Ställningstagande
Förbandsverksamheten i Försvarsmakten
under senare år har varit begränsad.
Kompetensen hos både anställd personal
och värnpliktig personal har blivit
lidande. Ominriktningen från ett
invasionsförsvar till en
insatsorganisation med hög kompetens,
kvalitet och flexibilitet kräver en
utökning av utbildnings- och
övningsverksamheten. Försvarsmaktens
anpassningsförmåga ligger bl.a. i
övningsverksamheten som är helt nödvändig
för att behålla och motivera kvalificerad
personal. Därför bör anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ökas med 200 miljoner kronor utöver det
förslag som regeringen har lämnat. För
att finansiera ökningen - utöver
regeringens förslag - föreslår
Kristdemokraterna att anslaget 2:10
Avsättning för garantiverksamhet inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning minskas med motsvarande
belopp.
Motion Fi274 (kd) tillstyrks således
medan övriga motioner avstyrks.
3. Sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget för
budgetåret 2001, punkt 12 (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med Folkpartiets
förslag i efterföljande specifikation.
Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Fi294 yrkande 25, bifaller delvis
proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår
motionerna 2001/02:Fi274, 2001/02:Fi286
och 2001/02:Fö274 yrkande 8.
Specifikation av ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag för budgetåret 2001
Folkpartiets förslag överensstämmer med
utskottets förslag utom vad avser
nedanstående anslag.
Tusental kronor
Ans Budget Utskot Folkpar
lag hittill tets tiet
s försla jämfört
g till med
ändrin utskott
g på et
TB
Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 ± 0
Totalförsvar 105
6:1 Förbandsverksam 18 969 + 300 - 300
het och 792 000 000
beredskap m.m.
6:3 Materiel, 22 527 - 300 + 300
anläggningar 833 000 000
samt forskning
och teknik
utveckling
Ställningstagande
Jag vill framhålla att en av orsakerna
till underskottet i förbandsverksamheten
är att fler värnpliktiga har inkallats
till pliktutbildning än vad som behövs
för att kunna fylla krigsorganisationens
behov. Regeringen och Försvarsmakten har
än en gång misslyckats i budgetering och
uppföljning, så att ett stort underskott
uppstått i förbandsverksamheten. Detta är
inte acceptabelt. Därför bör riksdagen,
som Folkpartiet föreslår, avslå
regeringens förslag att omfördela 300
miljoner kronor från materielanskaffning
till förbandsverksamhet.
Därmed tillstyrks motion Fi294 (fp)
yrkande 25. Övriga motioner avstyrks.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1. Tidigareläggning av arealersättningar,
punkt 12 (m, kd, c, fp)
av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m),
Per Landgren (kd), Lena Ek (c), Karin
Pilsäter (fp) och Carl-Axel Johansson
(m).
Principen för utbetalningar av EU-
ersättningar skall vara att
ersättningarna utbetalas samma år som de
avser. Vi ställer oss därför bakom
utskottets förslag under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar om att utbetalningarna av medlen
för arealersättningar tidigareläggs -
jämfört med regeringens förslag - till år
2001.
Utskottsmajoritetens argument för
förslaget är dock felaktigt. Vår syn är
att medlen skall periodiseras korrekt så
att betalningarna sker före slutet av
respektive år. Tidigareläggandet bör
utnyttjas till en återgång till det
system för utbetalning av bl.a.
arealersättningar som var intentionen vid
Sveriges inträde i EU och skall inte vara
en engångsåtgärd.
Socialdemokraterna och dess stödpartier
avser dock inte att hantera situationen
så. Deras skäl för att tidigarelägga
utbetalningarna är att klara utgiftstaket
2002. Lantbrukarnas likviditet påverkas
alltså av majoritetens olika åtgärder för
att kringgå utgiftstaket. Det blir
lantbrukarna som får bära påfrestningarna
av att regeringen inte klarar
utgiftstaket. Detta blir ännu ett exempel
på hur Socialdemokraterna och dess
stödpartier hanterar utgiftstaket på ett
felaktigt sätt.
Vi avser således att i betänkande
2001/02:FiU1 stå fast vid våra förslag
avseende 2002 i syfte att möjliggöra att
ersättningarna utbetalas samma år som de
avser.
2. Sjukförsäkringen, punkt 12 (kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).
Vi vill erinra om att under slutet av
1990-talet har antalet sjukskrivningar
ökat kraftigt. Kostnaden var 1998 ca 20
miljarder kronor och har sedan dess
fördubblats. Sjukskrivningarna kostar i
dag statskassan 12 miljoner kronor om
dagen. En stor del av ökningen har sin
grund i problem med stress.
Vi är besvikna på det s.k. 11-
punktsprogram för ökad hälsa i
arbetslivet som regeringen presenterar i
budgetpropositionen. Programmet är
otillräckligt för att möta de
galopperande sjukskrivningstalen. Inte
minst saknas handlingskraft för att
snabba upp rehabiliteringsinsatserna.
Det krävs en helhetssyn på människan
när man skall angripa ohälsoproblemet.
Regeringen relaterar problemet med
stress enbart till arbetslivet.
Arbetsplatsen och dess beskaffenhet står
endast för ca 50 % av alla
sjukskrivningsorsaker. Det finns faktorer
utanför arbetsplatsen som sannolikt i
stor utsträckning bidrar till ohälsan,
såsom t.ex. individens ekonomi och
relationsproblem. Många har det svårt att
få hela sin livssituation att gå ihop.
Utformningen av familje-, folkhälso-,
skatte- och jämställdhetspolitiken har
därför också stor betydelse för
möjligheterna att komma till rätta med
ohälsan. Det förebyggande arbetet måste
ses i ett långt perspektiv. Åtgärder
måste sättas in för att förebygga ohälsa
och för att förhindra att en redan
uppkommen sjukdom återkommer eller
förvärras. I det perspektivet blir det
för snävt att bara se till
arbetsplatserna och de problem som kan
uppstå där.
De långa sjukskrivningarna ökar, vilket
tyder på att det tar för lång tid från
det att sjukdom bekräftats till dess
rehabiliteringsinsatser sätts in. Trots
att antalet långtidssjukskrivningar över
30 dagar har fördubblats de senaste fyra
åren är antalet rehabiliteringsinsatser
oförändrat. Bland de 430 000 personer som
i dag lämnat arbetsmarknaden med
förtidspension finns med all säkerhet
många som skulle ha haft en möjlighet att
komma tillbaka till arbetslivet om de
hade fått en snabbare
rehabiliteringsinsats.
I utredningen Rehabilitering i arbete -
en reform för individen i centrum (SOU
2000:78), den s.k. Gerhard Larsson-
utredningen, lämnas bra förslag som
skulle kunna genomföras omgående. Vi står
bakom förslaget som innebär att en
rehabiliteringsförsäkring införs som
finansieras via arbetsgivaravgiften, men
med staten som medfinansiär under en
övergångsperiod. Den ersätter en stor del
av de olika system för rehabilitering och
ersättningar som finns i dag.
Försäkringskassan och yrkesinspektionen
förstärks.
Regeringen har i stället valt att
tillsätta en arbetsgrupp som skall arbeta
vidare med frågorna. Det vittnar om brist
på handlingskraft och förlänger en svår
situation för många människor. Vi
beklagar denna onödiga väntan på en ny
rehabiliteringsorganisation.
Det är helt nödvändigt att regeringen,
trots att man skjuter på detta beslut,
snabbt ser till att
rehabiliteringsarbetet på
försäkringskassorna och arbetsplatserna
fungerar. Handläggningstiden måste kortas
till gagn för den enskilda människan.
I offentlig sektor är problemen med
sjukfrånvaro, såväl lång som kort,
särskilt stora. Det är viktigt att
Sveriges största arbetsgivare tar sitt
ansvar på allvar. En ordentlig analys bör
göras av den offentliga sektorns
speciella problem. Vid en sådan
genomlysning bör bl.a. frågor tas upp om
hur delaktighet och inflytande för de
anställda kan öka och hur den
kompetensutveckling som är nödvändig kan
genomföras.
En viktig åtgärd för att förbättra
människors arbetsförhållanden är enligt
vårt förmenande att möjliggöra en större
flexibilitet och ett större inflytande
för individen över arbetstiden.
Arbetstidslagstiftningen måste därför
utformas så att arbetsgivare och
arbetstagare i ökad utsträckning lokalt
kan fastställa arbetstiden efter sina
behov och önskemål. Lagstiftningen bör
skapa förutsättningar för parterna att i
kollektivavtal finna lösningar i
avvägningen mellan verksamhetens och de
anställdas behov.
Avslutningsvis vill vi också framhålla
att arbetsgivarna har en central roll när
det gäller de anställdas arbetsmiljö och
rehabilitering. Det förebyggande arbetet
kan inte överskattas. Varje arbetsgivare
har enligt arbetsmiljölagen skyldighet
att genomföra ett s.k. systematiskt
arbetsmiljöarbete. Även Arbetsmiljöverket
måste arbeta aktivt med såväl psykisk som
fysisk ohälsa. Arbetsmiljöverket bör
fungera som en uppsökande
samarbetspartner för de företag,
organisationer och offentliga
förvaltningar som vill ha råd och stöd i
arbetet med att motverka och förhindra
fysisk och psykisk ohälsa.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:1
Budgetpropositionen för 2002 föreslår
regeringen att riksdagen när det gäller
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001:
16. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
uppförda ramanslaget 2:8 Kapitalhöjning
i Nordiska investeringsbanken (avsnitt
9.3.2),
17. bemyndigar regeringen att ersätta de
ekonomiska förpliktelser staten har i
form av kapitaltäckningsgaranti till
Venantius AB med en kreditgaranti
intill ett belopp av 22 000 000 000 kr,
där varje enskild garanti får ha en
löptid på upp till 10 år (avsnitt
9.3.2),
18. bemyndigar regeringen att besluta om
en obegränsad kredit i
Riksgäldskontoret för att tillgodose
behovet av en separat garantireserv för
de kreditgarantier till Venantius AB
som ersätter bolagets
kapitaltäckningsgaranti (avsnitt
9.3.2),
19. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 6
Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling (avsnitt 9.3.6),
20. bemyndigar regeringen att under 2001,
såvitt avser det under utgiftsområde 13
Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:7
Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008
(avsnitt 9.3.11),
21. godkänner att 1 150 000 000 kr från
inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning (avsnitt 9.3.12),
22. bemyndigar regeringen att under 2001,
såvitt avser det under utgiftsområde 21
Energi uppförda ramanslaget 35:3 Bidrag
till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 168
000 000 kr under 2002 (avsnitt 9.3.19),
23. godkänner den föreslagna användningen
av de under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda anslagen 36:2
Väghållning och statsbidrag och 36:4
Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (avsnitt 9.3.20),
24. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda anslaget 36:10
Ersättning till Statens järnvägar i
samband med utdelning från AB
Swedcarrier (avsnitt 9.3.20),
25. bemyndigar regeringen att under 2001,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda
ramanslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m., besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 4 968 000 000
kr under 2002 (avsnitt 9.3.21),
26. bemyndigar regeringen att under 2001,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda
ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur,
besluta om stöd som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 4 180 000 000 kr efter 2001
(avsnitt 9.3.21),
27. bemyndigar regeringen att under 2001,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda
ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 4 770 000 000
kr efter 2001 (avsnitt 9.3.21),
28. godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation
i tabell 2.1.
Motionerna
2001/02:Fi274 av Åke Carnerö m.fl. (kd):
1. Riksdagen anvisar med följande
förändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen för 2001
under utgiftsområde 6 Totalförsvar
enligt uppställning:
Anslag Uo6 Regeringens Anslagsförän
(tusental kr) förslag dring
6:1 19 269 792 +200 000
Förbandsverksa
mhet
Totalt för Uo6 46 526 105 +200 000
2. Riksdagen anvisar med följande
förändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen för 2001
under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning enligt
uppställning:
Anslag Uo2 Regeringens Anslagsförän
(tusental kr) förslag dring
2:10
Avsättning för
501 400 -200 000
garantiverksam
het
Totalt för Uo2 2 112 411 -200 000
2001/02:Fi286 av Mikael Odenberg m.fl.
(m):
Riksdagen beslutar att utgiftsområde 14,
anslag 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med
6 913 000 kr i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):
25. Riksdagen beslutar att förslaget att
överföra 300 miljoner kronor från
anslag 6:3 till anslag 6:1 inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar avslås.
2001/02:Fö274 av Henrik Landerholm m.fl.
(m):
8. Riksdagen beslutar att i
tilläggsbudgeten för 2001 utöver
regeringens förslag öka anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med
200 000 000 kr.
Bilaga 2
Konstitutionsutskottets yttrande
2001/02:KU2y
Tilläggsbudget för budgetåret 2001 (prop.
2001/02:1)
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 20 september 2001
beslutat bereda bl.a.
konstitutionsutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 2001/02:1
Budgetpropositionen för 2002 (volym 1) i
vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2001
(yrkandena 16-28) jämte motioner i de
delar som berör utskottets
beredningsområde.
Konstitutionsutskottets yttrande avser
yrkande 28.
I propositionen föreslås förändringar av
anslag inom utgiftsområde 1 som
sammantaget medför höjningar med
6 595 000 kr.
Konstitutionsutskottet tillstyrker
regeringens förslag.
Utskottet
Propositionen
För löpande budgetår kan riksdagen,
enligt 9 kap. 5 § regeringsformen, på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra anslag och
anvisa nya anslag.
Regeringen föreslår i propositionen
(volym 1, yrkande 28) att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar
för utgiftsområden samt anvisar ändrade
och nya anslag i enlighet med
specifikation i tabell 2.1. Beträffande
utgiftsområde 1 framgår av
specifikationen att regeringen föreslår
en förändring av ramen från
5 345 253 000 kr till 5 351 848 000 kr,
dvs. en ökning med 6 595 000 kr.
Föreslagna anslagsförändringar framgår av
följande tabell.
Tusental kronor
Anslag Belopp Föränd Ny
enligt ring ram /
statsbud av Ny
get 2001 ram/an ansla
slag gsniv
å
Rikets styrelse 5 345 6 5
253 595 351
848
27:1 5 670 302 5
Presstödsnämnden 972
och
Taltidningsnämnde
n
27:4 Radio- och 1 0847 105 10
TV-verket 952
27:5 8 164 96 8
Granskningsnämnde 260
n för radio och
TV
45:1 Sametinget 16 303 1 18
773 076
46:1 Allmänna val 26 400 12 38
000 400
46:2 12 820 500 13
Justitiekanslern 320
46:3 26 664 1 28
Datainspektionen 428 092
46:5 3 450 3 6
Valmyndigheten 000 450
90:1 Kungliga hov- 84 094 1 85
och slottsstaten 858 952
90:3 Riksdagens 440 4 445
förvaltnings- 649 727 376
kostnader
90:4 Riksdagens 45 756 2 47
ombudsmän, 001 757
Justitieombudsmän
nen
90:5 3 292 -11 3
Regeringskansliet 249 195 281
m.m. 054
90:6 Stöd till 145 -10 135
politiska partier 200 000 200
Slutlig justering av statliga
avtalsförsäkringar
Myndigheterna betalar varje år premier
för förmåner som de statsanställda har
enligt kollektivavtal (statliga
avtalsförsäkringar). Dessa premier var
tidigare schablonmässigt beräknade.
Numera - sedan år 1998 - görs beräkningen
försäkringsmässigt. Regeringen uttalade
inför förändringen att själva övergången
till försäkringsmässigt beräknade premier
skulle vara kostnadsneutral för
myndigheterna. Mot bakgrund av detta
justerades anslagen för år 1998. På grund
av problem med underlaget för
beräkningarna har anslagen justerats igen
vid senare tillfällen (prop. 1998/99:1,
prop. 1999/2000:1, prop. 1999/2000:100)
och övergången senarelades till år 2000.
Enligt regeringen har tidigare
justeringar byggt på uppskattningar av
premierna. Nu är de slutliga premierna
för år 2000 fastställda, och regeringen
konstaterar att övergången inte blivit
helt kostnadsneutral. Regeringen föreslår
därför att anslagen nu slutligt justeras.
Justeringen avser avvikelser från
kostnadsneutralitet de två åren 2000 och
2001. Det innebär att anslagen år 2002
justeras med hälften av den justering som
nu föreslås på tilläggsbudget för år
2001.
För utgiftsområde 1 medför justeringarna
ökningar av vissa anslag och minskningar
av andra. Sammantaget minskas anslagen
med 1 945 000 kr. De anslag som tillförs
medel är 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden (52 000 kr), 27:4
Radio- och TV-verket (105 000 kr), 27:5
Granskningsnämnden för radio och TV
(96 000 kr), 45:1 Sametinget
(273 000 kr),
46:2 Justitiekanslern (710 000 kr), 46:3
Datainspektionen (1 428 000 kr), 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader
(4 727 000 kr) och 90:4 Riksdagens
ombudsmän, Justitieombudsmännen
(2 001 000 kr). Minskningarna sker på
anslagen 90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten (142 000 kr) och 90:5
Regeringskansliet m.m. (11 195 000 kr).
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Regeringen föreslår att anslaget 27:1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
skall ökas med 302 000 kr för budgetåret
2001. I statsbudgeten finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på
5 670 000 kr. Ökningen föreslås
finansieras genom att det under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid uppförda anslaget
27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland minskas.
Regeringen anför att Presstödsnämndens
möjligheter att följa upp och analysera
förändringar inom dagspressen behöver
stärkas. Regeringen föreslår därför att
anslaget ökas med 250 000 kr. Därtill
kommer den tidigare nämnda ökningen på
52 000 kr för slutlig justering av
statliga avtalsförsäkringar.
Sametinget
Regeringen föreslår att anslaget 45:1
Sametinget skall ökas med 1 773 000 kr
för budgetåret 2001. I statsbudgeten
finns för detta ändamål uppfört ett ram
anslag på 16 303 000 kr. Ökningen
föreslås finansieras genom att det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
anslaget 43:16 Åtgärder inom
livsmedelsområdet minskas.
Regeringen konstaterar att
Valprövningsnämnden har upphävt valet
till Sametinget och förordnat om omval.
Ett sådant omval bör enligt regeringens
bedömning ske så snart detta är möjligt.
Regeringen anser att medel för att täcka
de extra kostnaderna för omvalet bör
tillföras anslaget 45:1 Sametinget som
därför bör ökas med 1 500 000 kr. Till
detta kommer den tidigare nämnda ökningen
på 273 000 kr för slutlig justering av
statliga avtalsförsäkringar.
Allmänna val
Regeringen föreslår att anslaget 46:1
Allmänna val skall ökas med 12 000 000 kr
för budgetåret 2001. I statsbudgeten
finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 26 400 000 kr. Ökningen
föreslås finansieras dels genom att
anslaget 90:6 Stöd till politiska partier
minskas med 10 000 000 kr, dels genom att
det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning uppförda anslaget
1:5 Täckning av merkostnader för lokaler
minskas med 2 000 000 kr.
Regeringen anför att det av
deklarationen om förklaring av unionens
framtid, som Europeiska rådet antog vid
Nicemötet i december 2000, framgår att
politiska grupper har en viktig roll i
arbetet med EU:s framtidsfrågor.
Regeringens avsikt är att fördela totalt
10 000 000 kr till riksdagspartierna i
syfte att öka partiernas möjligheter att
sprida information om EU-relaterade
frågor.
Riksdagen beslutade i samband med 2000
års ekonomiska vårproposition om medel
för ett utvecklingsarbete för
folkstyrelsen - Tid för demokrati. För
att på ett lämpligt sätt kunna
uppmärksamma 80-årsjubileet av den
allmänna rösträtten gör nu regeringen
bedömningen att ytterligare 2 000 000 kr
behöver tillskjutas. Sammantaget blir
regeringens satsning på Tid för demokrati
15 000 000 kr för år 2001.
Justitiekanslern
Regeringen föreslår att anslaget 46:2
Justitiekanslern skall ökas med
500 000 kr för budgetåret 2001. I
statsbudgeten finns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag på 12 820 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget till
Justitiekanslern skall minskas med
210 000 kr för att finansiera ökningen av
det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet
uppförda anslaget 4:9 Gentekniknämnden.
Enligt regeringens bedömning är
Gentekniknämndens ekonomiska läge så
ansträngt att nämnden måste tillföras
medel för att i huvudsak kompensera den
minskning av anslaget som blir följden av
slutjusteringen för de statliga
avtalsförsäkringarna. För anslaget till
Justitiekanslern innebär slutjusteringen
för de statliga avtalsförsäkringarna en
ökning av anslaget med 710 000 kr.
Regeringens förslag innebär sammantaget
att anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas
med 500 000 kr.
Valmyndigheten
Regeringen föreslår att anslaget 46:51
Valmyndigheten skall ökas med
3 000 000 kr för budgetåret 2001. I
statsbudgeten finns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag på 3 450 000 kr.
Ökningen föreslås finansieras genom att
det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning uppförda anslaget
1:5 Täckning av merkostnader för lokaler
minskas med motsvarande belopp.
Regeringen bedömer att inrättandet av
den nya myndigheten blir dyrare än vad
som tidigare beräknats. Det är enligt
regeringen viktigt att myndigheten har
tillräckliga resurser för att förbereda
de allmänna valen år 2002. Regeringen
anser därför att ytterligare medel måste
skjutas till.
Kungliga hov- och slottsstaten
Regeringen föreslår att anslaget 90:1
Kungliga hov- och slottsstaten skall ökas
med 1 858 000 kr för budgetåret 2001. I
statsbudgeten finns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag på 84 094 000 kr.
Ökningen föreslås finansieras genom att
det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning uppförda anslaget
1:5 Täckning av merkostnader för lokaler
minskas med motsvarande belopp.
Regeringen anför att ökade insatser
behövs för driften av de kungliga
slottens parker. Detta gäller enligt
regeringen särskilt Drottningholms
parkområde, som sedan år 1991 är upptaget
på FN:s världsarvslista som ett kulturarv
av världsklass. Det är angeläget att
vården av det historiska arvet främjas
samtidigt som allmänheten erbjuds
tillträde till slottsparkernas
grönområden. Även föremålsvården på de
kungliga slotten behöver enligt
regeringen förstärkas. Regeringen anser
därför att ytterligare 2 000 000 kr
behövs för en förbättring av underhållet
i parkerna samt för en förbättring av
vård och konservering av konstskatterna.
Till detta kommer den tidigare nämnda
minskningen på 142 000 kr för slutlig
justering av statliga avtalsförsäkringar.
Sammantaget skall enligt regeringens
förslag anslaget 90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten ökas med 1 858 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 beslutar ändra anslagen
under utgiftsområde 1 i enlighet med
regeringens förslag.
Stockholm den 25 oktober 2001
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Per Unckel (m), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s),
Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd),
Mats Berglind (s), Lars Hjertén (m),
Inger René (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd),
Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),
Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie
Lindkvist (s) och Margareta Nachmanson
(m).
BILAGA 3
Skatteutskottets yttrande
2001/02:SkU2y
Tilläggsbudget för år 2001 -Utgiftsområde
3 Skatteförvaltning och uppbörd
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett
skatteutskottet tillfälle till yttrande
över budgetpropositionen för 2002 såvitt
avser tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2001 (yrkandena 16-28)
jämte motioner.
Propositionen
I budgetpropositionen för 2002 föreslår
regeringen att riksdagen godkänner att
ramen för utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd och
anslagen för Riksskatteverket,
skattemyndigheterna och Tullverket ändras
enligt följande uppställning (yrkande
28).
Tusental kronor
Utgiftsområde/anslag
Belopp enligt Förändring av
Ny ram/Ny
statsbudget 2001 ram/anslag
anslagsnivå
Uo Skatteförvaltn 6 6
3 ing och 204 11 056 215
uppbörd 248 304
3: Riksskatteverk
1 et, ramanslag 439 484 439
232 716
3: Skattemyndighe 4 4
2 terna, 594 9 466 604
ramanslag 628 094
3: Tullverket, 1 1
3 ramanslag 170 1 106 171
388 494
De ändringar som föreslås hänger samman
med en slutjustering av premierna för
statliga avtalsförsäkringar. Anslaget
till Riksskatteverket föreslås öka med
484 000 kr, anslaget till Tullverket med
1 106 000 kr och anslaget till
skattemyndigheterna föreslås öka med 5
466 000 kr. Det senare anslaget föreslås
dessutom öka med 4 000 000 kr för att
täcka kostnader i samband med
överflyttningen av ansvaret för
handläggningen av bouppteckningar från
domstolsväsendet till
skatteförvaltningen. Denna ökning
finansieras genom en motsvarande
minskning av anslaget till
domstolsväsendet under utgiftsområde 4.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon erinran mot
förslaget om ändrad ram och anslag såvitt
avser utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd och tillstyrker därför
proposition 2001/02:1 (volym 1) yrkande
28 i denna del.
Stockholm den 30 oktober 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s),
Marie Engström (v), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall
(mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats
(fp), Per-Olof Svensson (s), Stig
Rindborg (m), Lennart Axelsson (s),
Désirée Pethrus Engström (kd) och Inga
Berggren (m).
Bilaga 4
Justitieutskottets protokollsutdrag
2001/02:4.2
Bilaga 5
Försvarsutskottets yttrande
2001/02:FöU2y
Tilläggsbudget för år 2001 -
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett
försvarsutskottet tillfälle att yttra sig
över förslag 1 till tilläggsbudget för
budgetåret 2001 i proposition 2001/02:1
Regeringen
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 18 969 792 000 kr.
I tilläggsbudget i samband med 2001 års
ekonomiska vårproposition anmälde
regeringen att den vid behov avsåg att
återkomma till riksdagen i samband med
budgetpropositionen för 2002 med en
eventuell ytterligare omfördelning av
medel mellan förbandsverksamhet och
materielanskaffning. För att komma till
rätta med den ekonomiska obalansen för
innevarande år föreslår regeringen att
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. ökas med 300 000 000 kr
och att anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas med motsvarande
belopp.
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 081 762 000 kr.
För att finansiera utökade fredsfrämjande
truppinsatser behöver anslaget 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser ökas med
172 063 000 kr.
Finansiering sker genom minskning av
anslagen
§ 6:4 Funktionen Civil ledning med
3 407 000 kr,
§
§ 6:5 Funktionen Försörjning med
industrivaror med 15 000 000 kr,
§
§ 6:6 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst med 80 280 000 kr,
§
§ 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m. med 60 716 000
kr,
§
§ 6:11 Funktionen Postbefordran
med 3 000 000 kr,
§
§ 6:12 Funktionen Transporter med
705 000 kr,
§
§ 6:13 Funktionen
Energiförsörjning med 7 470 000 kr och
§
6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kr.
Regeringen avser efter riksdagens
godkännande av här angivet förslag
besluta att de myndigheter vars anslag
minskas får disponera anslagssparanden
med motsvarande belopp. Härigenom
kompenseras myndigheterna för de lägre
anslagen och verksamheten påverkas inte.
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 22 527 833 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling får användas även för
materielavveckling vid
underhållsregementen.
I syfte att tydliggöra ändamålen med
anslagen har regeringen inlett en översyn
av vilka verksamhetsutgifter som bör
belasta anslaget 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. respektive 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling för att åstadkomma en
mer rättvisande budgetering och
redovisning. Vissa utgifter för
avveckling, underhåll, modifiering och
utveckling som i dag belastar anslaget
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
bör fortsättningsvis belasta anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Försvarsmakten har
bl.a. haft problem med att rätt planera
in utgifterna för dessa verksamheter
under respektive anslag vilket bidragit
till obalanser mellan anslagen.
7:3 Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 13 431 000 kr.
Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)
har en kommun vid stora kostnadskrävande
räddningsinsatser rätt till viss
ersättning från staten för den del av
räddningstjänstkostnaderna som
överskrider självrisken. Under 2001 har
flera ansökningar behandlats bl.a. på
grund av snöovädret i Gävle 1998,
översvämningarna i Arvika 2000 och
tågolyckan i Borlänge 2000. Även Statens
haverikommissions utredningskostnader för
bl.a. Göteborgsbranden belastar detta
anslag. Statens räddningsverk bedömer att
ersättningarna till kommunerna kan komma
att överskrida de medel som är
tillgängliga på anslaget 7:3 Ersättning
för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Anslaget bör därför ökas med 14 000 000
kr.
Finansiering sker genom att anslaget 6:6
Befolkningsskydd och räddningstjänst
minskas med motsvarande belopp.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i Fö274
yrkande 8 ( m kommitté) att anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ökas med 200 miljoner kronor utöver det
förslag som regeringen lämnat för att
komma till rätta med den ekonomiska
obalansen, dvs. sammanlagt 500 miljoner
kronor. Moderata samlingspartiet föreslog
redan i våras att anslaget skulle ökas
och då med 700 miljoner kronor vilket
Försvarsmakten hemställt om. Hade detta
då beviljats av riksdagen kunde många av
de negativa effekter som de ytterligare
besparingarna inom förbandsverksamheten
har medfört ha undvikits. Försvarsmakten
har i sin halvårsrapport prognosticerat
ett överutnyttjande mellan 100 och 500
miljoner kronor. Enligt Moderata
samlingspartiet bör därför anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ökas med ett belopp som motsvarar den
övre gränsen, 500 miljoner kronor, som
Försvarsmakten angivit.
Anslaget 6.3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling bör
sålunda reduceras med sammanlagt 500
miljoner kronor.
Kristdemokraterna framhåller i Fi274 (kd
kommitté) att förbandsverksamheten i
Försvarsmakten under senare år har varit
begränsad. Detta leder till att
kompetensen hos både anställd personal
och värnpliktig personal har blivit
lidande. Ominriktningen från ett
invasionsförsvar till en
insatsorganisation med hög kompetens,
kvalitet och flexibilitet kräver en
utökning av utbildnings- och
övningsverksamheten. Försvarsmaktens
anpassningsförmåga ligger bland annat i
övningsverksamheten som är helt nödvändig
för att behålla och motivera kvalificerad
personal. En väl utvecklad
förbandsverksamhet ger den kompetens som
krävs för att förbanden skall kunna nå
hög operativ förmåga i framtida
insatsmiljöer.
Kristdemokraterna föreslår mot den
bakgrunden att anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar ökas med 200
miljoner kronor innevarande år utöver den
förstärkning om 300 miljoner kronor som
regeringen föreslår, dvs. sammanlagt 500
miljoner kronor. För att finansiera
ökningen - utöver regeringens förslag -
föreslår Kristdemokraterna att anslaget
2:10 Avsättning för garantiverksamhet
inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning bör minskas med
motsvarande belopp.
Folkpartiet liberalerna anser i Fi294 (
fp parti) att riksdagen bör avslå
regeringens förslag att omfördela 300
miljoner kronor från materielanskaffning
till förbandsverksamhet. Folkpartiet
anser att en av orsakerna till
underskottet i förbandsverksamheten är
att fler värnpliktiga har inkallats till
pliktutbildning än vad behoven för att
kunna fylla krigsorganisationen
motiverar. Regeringens förslag att
omfördela medel kan möjligen antyda att
även regeringen är medansvarig för
felbudgeteringen.
Försvarsutskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen,
Moderata samlingspartiet och
Kristdemokraterna att det under
innevarande budgetår bör ske en
omfördelning av budgetmedel från anslaget
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling till anslaget
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
Därmed åstadkoms en bättre avvägning
mellan Försvarsmaktens resurser under
året.
Utskottet anser emellertid att
riksdagen bör bifalla regeringens förslag
att omfördela 300 miljoner kronor mellan
de berörda anslagen.
Utskottet avstyrker sålunda motion Fö274
yrkande 8 samt motionerna Fi274 och Fi294
såvitt avser utgiftsområde 6.
Utskottet har i övrigt inget att invända
mot vad regeringen anfört beträfffande
förslag till tilläggsbudget avseende
utgiftsområde 6 Totalförsvar. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
Stockholm den 25 oktober 2001
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Henrik Landerholm (m), Tone
Tingsgård (s), Karin Wegestål (s), Stig
Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle
Lindström (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt
(s), Berit Jóhannesson (v), Margareta
Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars
Ångström (mp), Runar Patriksson (fp),
Björn Leivik (m) och Berndt Sköldestig
(s).
Avvikande meningar
1. Henrik Landerholm, Olle Lindström,
Anna Lilliehöök och Björn Leivik (alla m)
anför:
Moderata samlingspartiet föreslog redan i
våras att 700 miljoner kronor skulle
omfördelas inom utgiftsområdet vilket
Försvarsmakten hemställt om. Hade detta
då beviljats av riksdagen kunde många av
de negativa effekter som de ytterligare
besparingarna inom förbandsverksamheten
har medfört ha undvikits. Försvarsmakten
har i sin halvårsrapport prognosticerat
ett överutnyttjande mellan 100 och 500
miljoner kronor. För att komma till rätta
med den ekonomiska obalansen bör
sammanlagt 500 miljoner kronor omfördelas
inom utgiftsområdet. Enligt Moderata
samlingspartiet bör därför anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ökas med 500 miljoner kronor. Anslaget
6.3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling bör sålunda
reduceras med motsvarande belopp dvs.
sammanlagt 500 miljoner kronor.
2. Åke Carnerö och Margareta Viklund
(båda kd) anför:
Förbandsverksamheten i Försvarsmakten
under senare år har varit begränsad.
Kompetensen hos både anställd personal
och värnpliktig personal har blivit
lidande. Ominriktningen från ett
invasionsförsvar till en
insatsorganisation med hög kompetens,
kvalitet och flexibilitet kräver en
utökning av utbildnings- och
övningsverksamheten. Försvarsmaktens
anpassningsförmåga ligger bland annat i
övningsverksamheten som är helt nödvändig
för att behålla och motivera kvalificerad
personal. Därför bör anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ökas med 200 miljoner kronor utöver det
förslag som regeringen har lämnat. För
att finansiera ökningen - utöver
regeringens förslag - föreslår
Kristdemokraterna att anslaget 2:10
Avsättning för garantiverksamhet inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning bör minskas med
motsvarande belopp.
3. Runar Patriksson (fp) anför:
Folkpartiet anser att en av orsakerna
till underskottet i förbandsverksamheten
är att fler värnpliktiga har inkallats
till pliktutbildning än vad som behövs
för att kunna fylla krigsorganisationens
behov. Regeringens förslag att föreslå en
omfördelning av medel kan möjligen antyda
att även regeringen är medan-svarig för
felbudgeteringen. Regeringen och
Försvarsmakten har än en gång misslyckats
i budgetering och uppföljning , så att
ett stort underskott uppstått i
förbandsverksamheten. Detta är inte
acceptabelt. Därför bör riksdagen avslå
regeringens förslag att omfördela 300
miljoner kronor från materielanskaffning
till förbandsverksamhet.
Bilaga 6
Socialförsäkringsutskottets
protokollsutdrag
2001/02:4.4
Bilaga 7
Socialutskottets protokollsutdrag
2001/02:3.3
Bilaga 8
Kulturutskottets protokollsutdrag
2001/02:2.3
Bilaga 9
Trafikutskottets protokollsutdrag
2001/02:4.5
BILAGA 10
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
2001/02:MJU2y
Tilläggsbudget för år 2001
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 20 september 2001
beslutat att bereda övriga berörda
utskott tillfälle att avge yttrande över
proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen
för år 2002 (volym 1) i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 (yrkandena 16-28) jämte
motioner i de delar som berör respektive
utskotts beredningsområde.
Miljö- och jordbruksutskottet behandlar
i yttrandet de förslag i propositionen
som avser tilläggsbudget för
utgiftsområdena Allmän miljö- och
naturvård (utgiftsområde 20) samt Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar (utgiftsområde 23).
Upplysningar i ärendet har inför miljö-
och jordbruksutskottet lämnats av
företrädare för Jordbruksdepartementet.
Utskottet
I propositionen föreslås under
utgiftsområde 20 att anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. minskas med 23 000
000 kr. Anslaget minskas för att
finansiera ökningen med 20 000 000 kr av
det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande uppförda anslaget 32:1
Länsstyrelserna m.m. samt ökningen med 3
000 000 kr av det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda anslaget 41:1
Skogsvårdsorganisationen. Vidare föreslås
att anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden minskas med 24
125 000 kr för att finansiera ökningen
med 2 500 000 kr av det under
utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget
35:1 Statens energimyndighet:
Förvaltningskostnader samt ökningen med
21 625 000 kr av det under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda anslaget
43:8 Fiskeriverket. Anslaget 34:4
Sanering och återställning av förorenade
områden minskas med 4 700 000 kr. Som
skäl anförs att minskningen skall
finansiera ökningen med motsvarande
belopp av det under utgiftsområde 24
Näringsliv uppförda anslaget 38:5
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
Vidare föreslås en justering av vissa
anslag under utgiftsområdet med anledning
av att premierna för de statliga
avtalsförsäkringarna slutligen
fastställts.
Under utgiftsområde 23 föreslår
regeringen att anslaget 41:1
Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086
000 kr. Finansiering sker genom att det
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård uppförda anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. minskas. Som skäl
anförs att skogsvårdsstyrelserna skall ha
det regionala ansvaret för genomförandet
av miljökvalitetsmålet Levande skogar.
För att skogsvårdsstyrelserna skall kunna
fullgöra sitt arbete inom ramen för det
regionala mål- och uppföljningsarbetet
bör anslaget ökas. Anslaget 42:5
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kr.
Enligt regeringen har kostnaderna för BSE-
kontroller visat sig bli högre än vad som
tidigare förväntades. Även kostnaderna
för att bekämpa sjukdomar som finns
upptagna i epizootilagen har visat sig
bli högre än beräknat. Anslagsökningen
finansieras genom att anslaget 43:16
Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas
med 10 000 000 kr samt att anslaget 25:1
Sveriges lantbruksuniversitet minskas med
3 000 000 kr. Statens växtsortnämnd
bedrivs med krav på full
kostnadstäckning. Avgiftsinkomsterna förs
till en inkomsttitel medan medel för
verksamheten anvisas på detta anslag.
Under år 2001 har kostnaderna, främst på
grund av dyrare ekonomisk administration,
ökat kraftigt och verksamheten kommer
under innevarande år att uppvisa ett
underskott. För att till en del avhjälpa
denna situation föreslår regeringen att
anslaget 43:3 Statens växtsortnämnd ökas
med 273 000 kr. Finansiering sker genom
att anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll
minskas med motsvarande belopp. Under
anslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. finns i statsbudgeten för
innevarande år uppfört ett ramanslag på
5 269 500 000 kr. Vidare har regeringen
ett bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 4 600 000 000 kr.
På grund av att omräkningskursen för euro
har stigit väsentligt sedan kursen för
arealersättning fastställdes för stödåret
2001 föreslår regeringen att
bemyndigandet höjs med 368 000 000 kr.
Anslaget 43:7 Räntekostnader för
förskotterade arealersättningar m.m.
föreslås ökas med 47 000 000 kr. EG:s
regler om kompensationsstöd med anledning
av märkbar revalvering den 1 januari 2001
finns bl.a. i rådets förordning (EG) nr
2799/98 av den 15 december 1998 om att
fastställa ett agromonetärt system för
euron. Om en märkbar revalvering ägt rum
får medlemsstaten i enlighet med
förordningen bevilja ett
kompensationsstöd till jordbrukarna vid
tre tillfällen under en period på tre år.
EU finansierar 50 % av delbetalningarna
och medlemsstaten finansierar 50 %. Den
del av valutakompensationen som EG
medfinansierar kan liksom övriga
återföringar från EG-budgeten belasta
anslaget 43:6 Arealersättningar och
djurbidrag m.m. Några nya medel behöver
inte anvisas för detta ändamål. För att
täcka den nationella medfinansieringen
för år 2001 behöver dock anslaget 43:7
Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. ökas med 47 000
000 kr. Anslaget 43:8 Fiskeriverket ökas
med 21 625 000 kr. Enligt regeringen
berörs Fiskeriverkets verksamhet av
åtgärder inom flera miljökvalitetsmål som
föreslagits i propositionen Svenska
miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
för att uppnå miljökvalitetsmålen (prop.
2000/01:130). För att bidra till
Fiskeriverkets arbete med åtgärder som
syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen
föreslår regeringen att anslaget bör
ökas. Finansiering sker genom att det
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder
för biologisk mångfald minskas med
motsvarande belopp. Anslaget 43:16
minskas med 11 500 000 kr. 1 500 000 kr
går till anslaget 45:1 Sametinget och 10
000 000 kr till anslaget 42:5 Bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar. Under
anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur finns i statsbudgeten
för innevarande år uppfört ett ramanslag
på 2 203 000 000 kr. Vidare har
regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser på högst 2 950
000 000 kr. Regeringen föreslår att
bemyndigandet höjs till att omfatta
beslut om stöd som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 4 180 000 000 kr efter år 2002.
Höjningen av bemyndigandet med
1 230 000 kr orsakas av det ökade antalet
ansökningar om miljöersättning avseende
den nya programperioden 2000-2006,
omläggningen till nya åtaganden samt
ökningen av stödet till
växtnäringsläckage. Under anslaget 44:2
Från EG-budgeten finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur finns
i statsbudgeten för innevarande år ett
ramanslag på 1 500 922 000 kr. Vidare har
regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser på högst 3 515
000 000 kr. Enligt regeringens förslag
bör regeringen bemyndigas att under år
2001 i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-
budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur besluta
om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 4 770
000 000 kr efter år 2001. Det ökade
antalet miljöersättningar avseende den
nya programperioden 2000-2006,
omläggningen till nya åtaganden samt
ökningen av stödet till
växtnäringsläckage medför enligt
regeringen att bemyndigandet bör höjas
med 1 255 000 000 kr. Vidare föreslås en
slutlig justering av vissa anslag under
utgiftsområdet med anledning av att
premierna för de statliga
avtalsförsäkringarna slutligen
fastställts.
Miljö- och jordbruksutskottet vill för
sin del anföra följande. Regeringen har i
budgetpropositionen för år 2002 (prop.
2001/02:1, volym 1) redovisat sina
politiska prioriteringar under avsnitt
4.3. Bl.a. anför regeringen (s. 98) att
utgiftstaket för år 2002 kan komma att
överskridas om inte ytterligare åtgärder
vidtas. För att motverka ett sådant
överskridande aviserar regeringen ett
tidigareläggande av vissa utgifter från
år 2002 till år 2001. Under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar anges bl.a. att
utbetalningar av betesstöd skall
tidigareläggas. Mot bakgrund av den
ytterligare information som erhållits i
ärendet finner utskottet emellertid att
andra alternativ inom området bör prövas.
Av bl.a. administrativa skäl är det inte
möjligt att tidigarelägga utbetalningar
av betesstöd. Däremot bör det vara
möjligt att helt eller delvis till år
2001 tidigarelägga utbetalningarna av de
för år 2002 avsatta medlen för
arealersättningar. Erforderligt belopp
kan anvisas på tilläggsbudget för år
2001. Enligt utskottets mening bör
således anslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m., som för innevarande år
uppgår till 5 269 500 000 kr, höjas med 3
500 000 000 kr. Samtidigt bör ramen för
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar höjas med
motsvarande belopp. Ersättningar bör så
långt utgiftstaket medger utbetalas år
2001. Eventuellt kvarstående
ersättningsbelopp bör utbetalas så snart
som möjligt i januari 2002.
I övrigt tillstyrker utskottet
regeringens förslag till tilläggsbudget
för budgetåret 2001.
Stockholm den 25 oktober 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Ulf Björklund (kd), Sinikka
Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge
Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar
Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson
(s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline
Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m),
Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson
(c), Harald Nordlund (fp), Michael
Hagberg (s) och Carina Ohlsson (s).
Särskilt yttrande
Utbetalning av arealersättning m.m.
Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m),
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser
(m), Eskil Erlandsson (c) och Harald
Nordlund (fp) anför:
Principen för utbetalningar av EU-
ersättningar skall vara att
ersättningarna utbetalas samma år som de
avser. Vi tillstyrker därmed utskottets
initiativ att tidigarelägga
utbetalningarna av de för år 2002 avsatta
medlen för arealersättningar till år
2001. Utskottets initiativ innebär enligt
vår mening en möjlighet att fr.o.m. år
2002 återgå till det system för
utbetalning av bl.a. arealersättningar
som var intentionen vid Sveriges inträde
i Europeiska unionen. Utbetalningen av
ersättningar inom jordbruksområdet bör
fortsättningsvis göras samma år som
ersättningarna avser. I detta sammanhang
bör även påpekas att ifrågavarande
ersättningar är starkt
likviditetspåverkande för berörda parter,
vilket än mer stärker vår argumentering.
Bilaga 11
Arbetmarknadsutskottets protokollsutdrag
2001/02:4 bilagorna 3 och 4
Bilaga 3 till arbetsmarknadsutskottets protokoll
2001/02:04
Till finansutskottet, yttrande över Tilläggsbudget
för 2001
På ett antal anslag under utgiftsområdena 13 och
14 har regeringen i proposition 2001/02:1
föreslagit justeringar med anledning av att
premier för statliga avtalsförsäkringar för år
2000 nu fastställts. Arbetsmarknadsutskottet
godtar de förändringar som föreslås av anslagen.
Även i övrigt ställer sig utskottet bakom de
förslag som lämnas på berörda utgiftsområden.
Utskottet yttrar sig i det följande beträffande
anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket (prop. 2001/02:1),
utgiftsområde 14 och motion Fi286.
Arbetsmiljöverket (utgiftsområde 14 anslag 23:1)
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 1,913
miljoner kronor. Beräkningen avser dels en
minskning av anslaget med 6,913 miljoner kronor
som en slutlig justering för statliga
avtalsförsäkringar, dels en ökning med 5 miljoner
kronor för en informationssatsning om ohälsa i
arbetslivet. Moderaterna har i motion Fi286
motsatt sig att medel tilldelas Arbetsmiljöverket
för informationssatsningen, med motiveringen att
ohälsan i arbetslivet bäst bekämpas bl.a. genom
att skapa förutsättningar för en individuell och
flexibel arbetstid och föreslår i enlighet med
detta att anslaget minskas med 6,913 miljoner
kronor.
Utskottet kan med anledning av regeringsförslaget
konstatera att antalet sjukskrivningar har ökat
kraftigt under slutet av 1990-talet. Det är
framför allt de långa sjukskrivningarna som har
ökat. Enligt uppgifter i propositionen fanns i maj
2001 drygt 100 000 personer, varav 65 000 kvinnor,
som varit sjukskrivna under längre tid än ett år.
Ungefär en tredjedel av dem hade varit sjukskrivna
mer än två år (24 000 kvinnor och 16 000 män).
Även antalet anmälda arbetsskador och
arbetssjukdomar ökar. Mellan 1997 och 1999 har
kvinnorna haft en ökning på 60 % och männen 40 %
av anmälda arbetssjukdomar. Bland
arbetssjukdomarna dominerar de
belastningsrelaterade. Den största ökningen av
arbetssjukdomar avser sjukdomar som har sociala
och organisatoriska orsaker, huvuddelen relaterade
till stress och hög arbetsbelastning. Denna ökning
fortsatte även under år 2000 (källor Ds 2001:8
Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett
arbetsmiljöperspektiv och Arbetslivsfakta1 nr 3 år
2000).
I propositionen lägger regeringen fram ett 11-
punktsprogram som omfattar åtgärder för att
förebygga ohälsa i arbetslivet, åtgärder för att
rehabilitera dem som drabbas samt vissa åtgärder
inom hälso- och sjukvården. Regeringen har också
tillsatt en särskild utredare som skall utarbeta
förslag till en samlad handlingsplan för ökad
hälsa i arbetslivet, den s.k. HpH-utredningen
(dir. 2000:92).
Utskottet är mycket oroat över utvecklingen och
anser liksom regeringen att den måste vändas. Det
är därför positivt att regeringen nu påbörjat ett
omfattande arbete för att förbättra hälsan i
arbetslivet, ett arbete som berör Finans-, Närings-
och Socialdepartementen. Arbetets tyngdpunkt måste
dock ligga hos arbetsmarknadens parter och andra
aktörer i arbetslivet som har huvudansvaret för
arbetsmiljöarbetet enligt gällande lagstiftning
och regelverk.
Som ett led i nyss nämnda åtgärdspaket avser
därför regeringen att ta initiativ till
trepartssamtal mellan regeringen och
arbetsmarknadens parter för att söka samsyn och
samordna insatserna på området. Trepartssamtalen
inleds i höst, och i samband med det kommer en
informationssatsning att genomföras tillsammans
med arbetsmarknadens parter. För detta ändamål
föreslås att Arbetsmiljöverket tilldelas 5
miljoner kronor på tilläggsbudget för år 2001,
vilket tillsammans med den ovannämnda minskningen
av anslaget innebär att anslaget minskas med 1 913
000 kr.
Arbetsmarknadsutskottet anser att det är
nödvändigt att öka medvetenheten om de faktorer
som bidrar till ohälsa i arbetslivet och öppna för
diskussioner om en förnyelse av arbetsmiljöarbetet
på arbetsplatserna. Värdet av att arbetsmarknadens
parter involveras i diskussionerna, bl.a. i frågor
om arbetsorganisation, skall inte bagatelliseras.
Tvärtom anser utskottet att det är mycket
angeläget. Den ökade stressen i arbetslivet har
ofta sin grund i otillfredsställande
arbetsförhållanden avseende t.ex. bemanning,
arbetsorganisation, ansvarsförhållanden,
befogenheter, kompetensutveckling, svårigheter att
framföra kritik eller bristande anpassning. Detta
kan medföra en rad negativa konsekvenser för
verksamheternas långsiktiga utveckling. Det ligger
inte bara i arbetsmarknadens parters eget intresse
att vända denna utveckling, utan det är i själva
verket nödvändigt att de engagerar sig mer i dessa
frågor - både lokalt och centralt.
Utskottet tillstyrker förslaget i tilläggsbudgeten
om tilldelning av medel till Arbetsmiljöverket.
Motion Fi286 (m) bör avstyrkas.
Bilaga 4 till arbetsmarknadsutskottets protokoll
2001/02:04
Avvikande mening från (m) avseende tilläggsbudget
för år 2001, anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket,
utgiftsområde 14
Mikael Odenberg, Patrik Norinder, Henrik Westman
och Anna Kinberg (alla m) anför:
Det finns för närvarande 100 000 människor som har
varit sjukskrivna i mer än ett år (maj 2001). Bara
mellan juli 2000 och juli 2001 har antalet
långtidssjukskrivna ökat med 28 %. Under perioden
januari-september i år uppgick utbetalningarna av
sjukpenning till 27 miljarder kronor (källa
Riksförsäkringsverket). Regeringen räknar enligt
budgetpropositionen med att kostnaderna för
sjukskrivningar år 2002 kommer att uppgå till 50
miljarder kronor. Sjukfrånvaron bland personal i
offentlig sektor är särskilt stor.
Sjukfrånvaron hotar att bli vårt största
samhällsproblem, och vi anser att det finns all
anledning att ta den skenande utvecklingen vad
gäller sjukskrivningar på yttersta allvar. Det
måste till kraftfulla åtgärder för att vända denna
utveckling. Ett sätt att motverka ohälsan i
arbetslivet kan vara att skapa förutsättningar för
en individuell och flexibel arbetstid. En sådan
möjlighet gynnar både arbetstagare och
arbetsgivare. I vår motion om den ekonomiska
politiken, Fi291, föreslår vi ett 13-punktsprogram
för att göra fler friska och för att göra
rehabiliteringen snabbare. Den informationskampanj
som regeringen avser att finansiera med medel från
anslaget för Arbetsmiljöverket framstår som
omotiverad. Vi avstyrker därför regeringens
förslag om tilläggsbudget för Arbetsmiljöverket i
den delen. Anslaget 23:1 bör därför minskas med
6 913 000 kr. Motion Fi286 tillstyrks därmed.
Särskilt yttrande avseende tilläggsbudget för år
2001 (kd)
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anför
Under slutet av 1990-talet har antalet
sjukskrivningar ökat kraftigt. Kostnaden var 1998
ca 20 miljarder kronor och har sedan dess
fördubblats. Sjukskrivningarna kostar i dag
statskassan 12 miljoner kronor om dagen. En stor
del av ökningen har sin grund i problem med
stress.
Vi är besvikna på det s.k. 11-punktsprogram för
ökad hälsa i arbetslivet som regeringen
presenterar i budgetpropositionen. Programmet är
otillräckligt för att möta de galopperande
sjukskrivningstalen. Inte minst saknas
handlingskraft för att snabba upp
rehabiliteringsinsatserna.
Det krävs en helhetssyn på människan när man skall
angripa ohälsoproblemet.
Regeringen relaterar problemet med stress enbart
till arbetslivet. Arbetsplatsen och dess
beskaffenhet står endast för ca 50 % av alla
sjukskrivningsorsaker. Det finns faktorer utanför
arbetsplatsen som sannolikt i stor utsträckning
bidrar till ohälsan, såsom t.ex. individens
ekonomi och relationsproblem. Många har det svårt
att få hela sin livssituation att gå ihop.
Utformningen av familje-, folkhälso-, skatte- och
jämställdhetspolitiken har därför också stor
betydelse för möjligheterna att komma till rätta
med ohälsan. Det förebyggande arbetet måste ses i
ett långt perspektiv. Åtgärder måste sättas in för
att förebygga ohälsa och för att förhindra att en
redan uppkommen sjukdom återkommer eller
förvärras. I det perspektivet blir det för snävt
att bara se till arbetsplatserna och de problem
som kan uppstå där.
De långa sjukskrivningarna ökar vilket tyder på
att det tar för lång tid från det att sjukdom
bekräftats till dess rehabiliteringsinsatser sätts
in. Trots att antalet långtidssjukskrivningar över
30 dagar har fördubblats de senaste fyra åren är
antalet rehabiliteringsinsatser oförändrat. Bland
de 430 000 personer som i dag lämnat
arbetsmarknaden med förtidspension finns med all
säkerhet många som skulle ha haft en möjlighet att
komma tillbaka till arbetslivet om de hade fått en
snabbare rehabiliteringsinsats.
I utredningen Rehabilitering i arbete - en reform
för individen i centrum (SOU 2000:78), den s.k.
Gerhard Larsson-utredningen, lämnas bra förslag
som skulle kunna genomföras omgående. Vi står
bakom förslaget som innebär att en
rehabiliteringsförsäkring införs som finansieras
via arbetsgivaravgiften, men med staten som
medfinansiär under en övergångsperiod. Den
ersätter en stor del av de olika system för
rehabilitering och ersättningar som finns i dag.
Försäkringskassan och yrkesinspektionen förstärks.
Regeringen har i stället valt att tillsätta en
arbetsgrupp som skall arbeta vidare med frågorna.
Det vittnar om brist på handlingskraft och
förlänger en svår situation för många människor.
Vi beklagar denna onödiga väntan på en ny
rehabiliteringsorganisation.
Det är helt nödvändigt att regeringen, trots att
man skjuter på detta beslut, snabbt ser till att
rehabiliteringsarbetet på försäkringskassorna och
arbetsplatserna fungerar. Handläggningstiden måste
kortas till gagn för den enskilda människan.
I offentlig sektor är problemen med sjukfrånvaro,
såväl lång som kort, särskilt stora. Det är
viktigt att Sveriges största arbetsgivare tar sitt
ansvar på allvar. En ordentlig analys bör göras av
den offentliga sektorns speciella problem. Vid en
sådan genomlysning bör bland annat frågor tas upp
om hur delaktighet och inflytande för de anställda
kan öka och hur den kompetensutveckling som är
nödvändig kan genomföras.
En viktig åtgärd för att förbättra människors
arbetsförhållanden är enligt vårt förmenande att
möjliggöra en större flexibilitet och ett större
inflytande för individen över arbetstiden.
Arbetstidslagstiftningen måste därför utformas så
att arbetsgivare och arbetstagare i ökad
utsträckning lokalt kan fastställa arbetstiden
efter sina behov och önskemål. Lagstiftningen bör
skapa förutsättningar för parterna att i
kollektivavtal finna lösningar i avvägningen
mellan verksamhetens och de anställdas behov.
Avslutningsvis vill vi också framhålla att
arbetsgivarna har en central roll när det gäller
de anställdas arbetsmiljö och rehabilitering. Det
förebyggande arbetet kan inte överskattas. Varje
arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen
skyldighet att genomföra ett s.k. systematiskt
arbetsmiljöarbete. Även Arbetsmiljöverket måste
arbeta aktivt med såväl psykisk som fysisk ohälsa.
Arbetsmiljöverket bör fungera som en uppsökande
samarbetspartner för de företag och organisationer
och offentliga förvaltningar som vill ha råd och
stöd i arbetet med att motverka och förhindra
fysisk och psykisk ohälsa.
Bilaga 12
Bostadsutskottets yttrande
2001/02:BoU2y
Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett berörda
utskott tillfälle att avge yttrande över
proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen
för 2002 (volym 1) i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 jämte motioner i de delar
som berör respektive utskotts
beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar i sitt
yttrande de förslag i tilläggsbudgeten
som avser utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande.
Utskottet
I tilläggsbudgeten för budgetåret 2001
föreslår regeringen förändringar av åtta
anslag inom utgiftsområde 18. Flertalet
av dessa förändringar beror på det
förslag till slutlig justering av
samtliga statliga myndigheters premier
för de statliga avtalsförsäkringarna som
läggs fram i tilläggsbudgeten.
De statliga myndigheterna betalar
varje år försäkringsmässigt beräknade
premier för förmåner som de anställda har
enligt kollektivavtal (statliga
avtalsförsäkringar). Dessa premier har
tidigare varit schablonmässigt beräknade.
Beslutet om att övergå till
försäkringsmässigt beräknade premier
innebar bl.a. att övergången skulle vara
kostnadsneutral. Myndigheternas anslag
har därför justerats med hänsyn till
detta. Hittills har dock dessa
justeringar byggt på uppskattningar av
premierna. När de slutliga premierna för
år 2000 nu har fastställts har det visat
sig att övergången inte blivit helt
kostnadsneutral. Regeringen föreslår
därför att anslagen för samtliga
myndigheter slutligt justeras. Förslaget
redovisas i en tabell för samtliga
utgiftsområden. Endast när också en annan
justering av ett anslag föreslås anges
justeringen under berört utgiftsområde.
När det gäller utgiftsområde 18 är detta
fallet endast beträffande
länsstyrelseanslaget. För utgiftsområde
18 innebär förslaget sammanfattningsvis
följande förändringar i anslagen för
budgetåret 2001:
Boverket - 1
417 000
kr
Lantmäteriverket - 7
623 000
kr
Statens bostadskreditnämnd
134 000
kr
Statens geotekniska institut
615 000
kr
Statens va-nämnd -
776 000
kr
Centrum för kunskap om
ekologisk hållbarhet 108 000
kr
Länsstyrelserna - 25
714 000
kr
När det gäller anslaget 32:1
Länsstyrelserna m.m. föreslår regeringen
att anslaget skall minskas med 5 714 000
kr. De skäl som redovisas för
anslagsminskningen är i korthet följande.
I den i våras framlagda proposition
2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och
åtgärdsstrategier föreslås att
länsstyrelserna skall ges ett
övergripande ansvar för det regionala mål-
och uppföljningsarbetet när det gäller
miljökvalitetsmålen. För att de skall
kunna fullgöra sitt arbete bör
länsstyrelseanslaget enligt
budgetpropositionen tillföras ytterligare
20 miljoner kronor från anslaget för
miljöövervakning under utgiftsområde 20.
Som framgår ovan görs samtidigt en
slutlig justering av premierna för de
statliga avtalsförsäkringarna som innebär
en anslagsminskning med 25 714 000 kr
för länsstyrelserna. Totalt föreslås
anslaget därmed minskat med 5 714 000 kr.
Dessutom föreslår regeringen att
anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet skall ökas med 400
miljoner kronor. Enligt regeringens
bedömning bör avsättningen till
garantireserven ske med en inledningsvis
större summa än vad som tidigare
beslutats.
Regeringens förslag till tilläggsbudget
för budgetåret 2001, som inte mött
invändningar i motioner, tillstyrks av
utskottet.
Stockholm den 25 oktober 2001
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola
Ryttar (s), Lilian Virgin (s), Owe
Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),
Sten Andersson (m), Carina Moberg (s),
Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw
Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),
Rigmor Stenmark (c) och Ewa Thalén Finné
(m).
_______________________________
1 Arbetslivsfakta utgavs vid aktuell tidpunkt av
dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket,
Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.