Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU6

Plan- och byggprocessens längd

---

Sammanfattning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande
Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR8 jämte två
motioner väckta med anledning av förslaget.
Därutöver behandlas förslag i fyra motioner från
2001 års allmänna motionstid.

Bostadsutskottet redovisar i betänkandet sina
överväganden med anledning av revisorernas förslag.
Riksdagen föreslås ställa sig bakom dessa
överväganden och som sin mening ge dem regeringen
till känna. Utskottets anser att de redovisade
övervägandena innebär att även synpunkter och
förslag som förs fram i de behandlade motionerna i
huvudsak får anses vara tillgodosedda.
Bostadsutskottet ställer sig bakom revisorernas
förslag om att en bred översyn av PBL nu bör komma
till stånd. Utskottet framhåller emellertid att
översynen inte har en total och genomgripande
revidering av PBL som syfte. Enligt utskottets
mening har PBL i sina huvuddrag visat sig svara mot
de krav som kan ställas på ett regelsystem för
planering och byggande.
Den förordade översynen bör inbegripa uppgiften
att sammanställa och strukturera de överväganden och
förslag om PBL som tidigare framförts i flera
utredningar och där den fortsatta beredningen ännu
inte lett fram till ett ställningstagande. En
prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som
kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen.
I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och
kontroll kunna övervägas.
Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag
kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör
således kunna övervägas med förtur. Detta gäller
exempelvis frågan om systemet för överprövning av
kommunala plan- och byggbeslut. I övrigt bör den
inledande sammanställningen av framförda förslag och
iakttagelser ge underlag för ställningstagande till
vilka frågor som bör ges prioritet.
Bostadsutskottet tar i betänkandet även ställning
till förslag om åtgärder för att förbättra
uppföljningen av PBL, förtydliga länsstyrelsens roll
samt förtydliga oklara begrepp i PBL.
Reservationer har avgivits av (c) i frågan om
översynen av PBL samt av (kd) i frågan om ett
planeringsforum vid Boverket. Särskilda yttranden
har avgivits av (m, fp, -), (v), (kd) och (mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Översyn av PBL m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför under rubriken Översyn
av PBL m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis
förslagspunkterna i Riksdagens revisorers förslag
till riksdagen 2001/02:
RR8 samt avslår motionerna 2001/02:Bo9 yrkande 1,
2001/02:Bo10, 2001/02:Bo216 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Bo244 yrkande 1, 2001/02:
Bo324 yrkande 9 och 2001/02:Bo325 yrkande 21.
Reservation 1 (c)

2. Planeringsforum vid Boverket

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo10 yrkande 1.

Reservation 2 (kd)

Stockholm den 12 februari 2002

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s), Lilian Virgin (s),
Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten
Andersson (-), Carina Moberg (s), Inga Berggren (m),
Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten
Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne
Ångström (fp), Ewa Thalén Finné (m) och Leif
Jakobsson (s).

2001/02

BoU6

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas Riksdagens revisorers
förslag till riksdagen 2001/02:RR8 samt två motioner
väckta med anledning av förslaget. Vidare behandlas
förslag i fyra motioner väckta under 2001 års
allmänna motionstid. Dessa förslag har anknytning
till frågor som behandlats av revisorerna.

Bakgrund

Riksdagens revisorer har under flera år regelbundet
gått ut med en förfrågan till riksdagens utskott om
förslag till granskningsärenden inom respektive
utskotts beredningsområde. Efter en sådan förfrågan
beslutade bostadsutskottet vid sitt sammanträde den
13 april 2000 att föreslå att Riksdagens revisorer
skulle ta upp frågan om plan- och bygglovsprocessens
längd till granskning. Bostadsutskottet angav i
korthet följande bakgrund till sitt förslag.

Plan- och bygglovsprocessen framställs ofta som
alltför långdragen och som en väsentlig orsak
till att bostäder inte kan produceras i takt med
den efterfrågan som råder. En fråga som har
tagits upp särskilt är den tid som kan gå från
det att en kommun påbörjar arbetet med att anta
eller ändra detaljplan, främst för områden med
flerbostadshus, till dess att ett lagakraftvunnet
beslut beträffande bygglov föreligger. Den kritik
som har framförts i detta sammanhang gäller bl.a.
överprövningen av de olika kommunala besluten.
Det finns anledning att tro att kritiken har
visst fog för sig och att nuvarande förhållanden
kan ha negativa samhällsekonomiska konsekvenser.
Bristen på bostäder kan hindra ekonomisk tillväxt
på orten och kan därför även ha konsekvenser för
landets ekonomi. Mark står outnyttjad och de på
grund härav ökade kostnaderna, bl.a. för det
kapital som lagts ned på förvärvet av marken,
måste förr eller senare påverka kostnaderna för
de boende.
Enligt bostadsutskottets mening förtjänar den
inledningsvis nämnda frågan om vilken tid som
förflyter innan ett lagakraftvunnet beslut om
bygglov föreligger en närmare undersökning. I det
sammanhanget är det även av intresse att i
förekommande fall uppmärksamma kommuner som i sin
fysiska planering funnit former för arbetet som
påskyndar processen. Vidare är det av vikt att
uppmärksamma vilka effekter som det behandlade
problemet har på produktionskostnaderna, bl.a.
kapitalkostnaderna. Även effekterna för
bostadsförsörjningen i områden med stor
efterfrågan på bostäder förtjänar ett närmare
studium. Det bör även övervägas att sätta in
frågeställningarna i ett samhällsekonomiskt
perspektiv.

Riksdagens revisorer beslutade den 26 oktober 2000
att genomföra en granskning i huvudsak i enlighet
med bostadsutskottets förslag. Någon
samhällsekonomisk analys bedömde dock inte
revisorerna vara möjlig att genomföra inom ramen för
granskningen. Däremot studerades kostnaderna i
samband med plan- och byggprocessen i ett antal
fallstudier. Likaså ingick i granskningen att
studera hur de centrala, regionala och lokala
aktörerna samverkat i de aktuella fallen samt vilka
hinder som kan finnas i plan- och byggprocessen.

Resultatet av revisorernas granskning med
överväganden och förslag redovisades i rapporten
Plan- och byggprocessens längd (rapport 2000/01:14).
Denna rapport har sedan remitterats till myndigheter
och organisationer för synpunkter. På grundval av
rapporten och de framförda remissvaren har
revisorerna i november 2001 till riksdagen lagt fram
sitt förslag 2001/02:RR8, Plan- och byggprocessens
längd. Till förslaget finns rapport 2000/01:14 samt
en sammanfattning av remissynpunkterna på rapporten
fogade som bilagor.

Det huvudsakliga innehållet i
revisorernas förslag

Fokus i revisorernas granskning har varit på
utvecklingen efter år 1996 då nya bestämmelser om
tidiga program och samråd för detaljplaner
genomfördes. Revisorerna konstaterar att flertalet
av remissinstanserna delar de iakttagelser och
förslag som revisorerna redovisat i rapporten.

Revisorerna redovisar inledningsvis vissa allmänna
synpunkter föranledda av den genomförda
granskningen. Det gäller iakttagelserna att plan-
och byggprocessen är komplex och ibland tar mycket
lång tid, att lagändringarna år 1996 har gett ett
tveksamt resultat och att länsstyrelserna har en
viktig roll i planfrågorna.
Revisorerna redovisar som sin uppfattning är att
tiden nu är mogen för en mer genomgripande och
förutsättningslös översyn av PBL. Granskningen anses
peka på ett flertal problem som nu behöver lösas.
Flera av problemen har varit uppmärksammade en
längre tid. Regeringen har under flera år fått
förslag från olika myndigheter och organ som syftat
till att effektivisera processen, förslag som
uppenbarligen ännu inte har behandlats av
regeringen. Mot denna bakgrund framhålls att i en
kommande översyn av PBL bör revisorernas rapport,
remissinstansernas yttranden över rapporten och
revisorernas överväganden beaktas.
I revisorernas förslag till riksdagen redovisas
mer specificerade överväganden i sex frågor. Med
hänvisning till dessa överväganden anser Riksdagens
revisorer att riksdagen bör göra tillkännagivanden
till regeringen i frågor om:
behovet av en översyn av PBL
en bättre uppföljning
förseningar i plan- och byggprocessen
åtgärder för att förtydliga länsstyrelsens roll
överklaganden och förseningar
behovet att förtydliga oklara begrepp.

Nedan redovisas något förkortat revisorernas
överväganden och förslag i de frågor som föreslås
bli föremål för tillkännagivanden till regeringen.

Översyn av PBL

Revisorerna anför att PBL är en ramlag som till
stora delar fortfarande fungerar väl. Osäkerheten
vid tillämpningen av lagreglerna tycks dock ha ökat
och de centrala och regionala statliga myndigheterna
har haft svårt att nå ut med ändamålsenlig
information och återföra erfarenheter till
kommunerna. Revisorerna konstaterar i granskningen
att regelverket kring planeringen inte förenklats på
samma sätt som bygglovsreglerna och framhåller att
det är olyckligt att regeringen ännu inte behandlat
vissa tidigare utredningsförslag om förändringar i
PBL.

Revisorerna anser vidare att det skett en
fokusering på miljöfrågorna de senaste åren som
gjort att gestaltningsfrågor och sociala frågor i
planeringen inte beaktas på samma sätt som tidigare.
Andra problem som framhålls är en dåliga
harmonisering med annan lagstiftning bl.a.
miljöbalken, den dåliga konkurrensen inom branschen,
överklagandens betydelse för processens längd,
bristen på flexibilitet i planeringen, oklara
begrepp och oklara myndighetsroller m.m.
Mot den här bakgrunden anser revisorerna det
oroande om en översyn av PBL ånyo i huvudsak
fokuseras på miljöfrågorna. Den angelägna
harmoniseringen med bl.a. miljöbalken kan
visserligen lösas i det sammanhanget men revisorerna
framhåller att en förutsättningslös översyn bör
komma till stånd för att undvika en obalans i
lagstiftningen.

Bättre uppföljning

Revisorerna anser att bostads- och PBL-frågorna så
långt möjligt bör samlas i ett departement. Det kan
ge den helhetssyn och den överblick inom sakområdet
som saknas i dag. Även samverkan med de centrala och
regionala statliga myndigheterna skulle på så sätt
kunna förbättras.

Det är enligt revisorerna oroande att regeringen
inte tagit till vara det arbete som lagts ned vid
olika myndigheter och andra organ i syfte att
föreslå en effektivare process. Att inte heller
förslag från statliga utredningar, exempelvis Plan-
och byggutredningens förslag från 1996, behandlas
anser revisorerna vara näst intill ett
resursslöseri. Även problemen med överklaganden har
varit kända en längre tid.
Det är enligt revisorerna viktigt att
uppföljningsarbetet prioriteras bättre och att det
sker en snabbare erfarenhetsåterföring inte minst
till dem som visat engagemang i frågorna.
Revisorerna framhåller vidare att det är viktigt
att regeringen begränsar sina uppdrag till Boverket
alternativt låter finansiera de större uppdragen.
Revisorerna menar också att regeringen i större
utsträckning kan använda sig av andra källor än
Boverket när verksamheten ska följas upp, exempelvis
andra statliga myndigheter men också högskolor och
universitet. Det är viktigt att Boverket ges
möjlighet att ta fler egna initiativ och utveckla
sitt uppföljningsarbete och sin omvärldsbevakning.

Motverka förseningar i plan- och byggprocessen

Revisorerna konstaterar att det i den administrativa
plan- och byggprocessen finns flera hinder som leder
till förseningar och därmed till ökade kostnader och
en försämrad konkurrens. Dessa hinder bör enligt
revisorerna så långt möjligt tas bort. Granskningen
har visat att en kortare planeringsperiod inte
behöver betyda en sämre kvalitet i slutprodukten.

Revisorerna anser att reglerna om krav på program
i detaljplaneringen kan ha förlängt hanteringen utan
att ge det ökade medborgarinflytande som det var
tänkt. Granskningen visar samtidigt att det tidiga
programmet också skapat fler kontakter med övriga
aktörer i tidigare skeden i planeringen.
Revisorerna anser vidare att länsstyrelserna bör
ges en mer aktiv roll i kontakterna med kommunerna
när det gäller utbildning, information och
erfarenhetsåterföring.
I granskningen har revisorerna exemplifierat flera
åtgärder som kunde effektivisera hanteringen, bl.a.
införandet av tidsgränser inom vilka kommunen bör
svara på planinitiativ, att kommunen bör motivera
sitt ställningstagande att inte gå vidare med ett
planärende, ett ökat delegationsförfarande inom
kommunen m.m. Revisorerna anser att regeringen bör
överväga att ge länsstyrelserna i uppdrag att
bedriva ett utvecklingsarbete tillsammans med
kommunerna där bl.a. dessa frågeställningar ingår.
Även Boverket och Svenska Kommunförbundet bör delta
i planeringen av arbetet.
Användning av enkelt planförfarande kan förkorta
planprocessen betydligt, och det är därför viktigt
att utnyttja denna möjlighet när så är lämpligt och
möjligt. Bestämmelserna om när enkelt planförfarande
får och bör användas behöver därför tydliggöras för
användarna. Behovet av regeländringar bör prövas i
samband med översynen av PBL.

Förtydliga länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har en viktig roll i den
mellankommunala samordningen och som främjare av det
regionala perspektivet i planeringen.

Revisorerna anser att regeringen bör ta initiativ
till att klarlägga länsstyrelsens roll och uppgift
inom området. Regeringen bör också göras uppmärksam
på iakttagelsen att länsstyrelsen lägger ned allt
mindre resurser på kommunala kontakter i
planeringens tidiga skeden. Detta står inte i
samklang med PBL:s intentioner.

Överklaganden och förseningar

Granskningen visar att det finns statistik vid
länsstyrelserna men att den inte används och
analyseras. Regeringen bör ge länsstyrelsen i
uppdrag att förbättra sin uppföljning och
fortlöpande återrapportera utvecklingen till
regeringen. Någon form av erfarenhetsåterföring till
kommunerna bör också övervägas.

Revisorerna utgår från att de förslag som
Regeringskansliets arbetsgrupp kommer fram till i
fråga om instansordningen för överklaganden m.m.
noga övervägs. Det är bl.a. viktigt att en eventuell
ändring inte leder till att processen förlängs
ytterligare. Revisorerna anser att arbetsgruppens
förslag bör bli föremål för en bred remissomgång.
Frågorna skulle också lämpligen kunna övervägas i
den PBL-översyn som revisorerna föreslår.

Förtydliga oklara begrepp i PBL

Det är viktigt att bestämmelserna klargörs i en
samlad översyn av PBL. Om bestämmelserna är oklara
eller kan ge upphov till skönsmässiga bedömningar är
det bättre att reglerna ändras. En enhetlig och lika
tillämpning av bestämmelserna är viktig inte minst
ur rättssäkerhetssynpunkt. Granskningen har också
visat att oklara begrepp kan medföra en både
förlängd och fördyrad planprocess.

Utskottets överväganden

Översyn av PBL m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört i detta
avsnitt. Utskottet föreslår att en bred
översyn av PBL kommer till stånd. Arbetet
föreslås bedrivas etappvis så att förslag i
prioriterade frågor kan föreläggas riksdagen
med förtur. Vidare tar utskottet upp frågor
om åtgärder för att förbättra uppföljningen
av PBL, motverka förseningar i plan- och
byggprocessen, förtydliga länsstyrelsens
roll, pröva instansordningen m.m. för
överklaganden samt förtydliga oklara begrepp
i PBL. Utskottets ställningstagande utgår
från de förslag som Riksdagens revisorer lagt
fram. Enligt utskottets mening kan även de
behandlade motionerna i huvudsak anses vara
tillgodosedda med det anförda.
Jämför reservation 1 (c) samt de särskilda
yttrandena 1 (m, fp, -), 2 (v), 3 (kd) och 4
(mp).

Inledning

Inledningsvis kan bostadsutskottet konstatera att
revisorernas överväganden kommit att omfatta
betydligt vidare frågeställningar än dem som togs
upp i utskottets förslag till granskningsärende.
Granskningen av frågor om plan- och byggprocessens
längd har således resulterat i förslag om en mer
genomgripande och förutsättningslös översyn av PBL.
Bostadsutskottet har emellertid inga invändningar
mot att denna vidare fråga på detta sätt
aktualiserats.

Bostadsutskottet har med intresse tagit del av de
överväganden som redovisas i Riksdagens revisorers
förslag till riksdagen om plan- och byggprocessens
längd samt det bifogade bakgrundsmaterialet i
revisorernas rapport. Som framgått ovan initierade
utskottet revisorernas granskning genom ett förslag
våren 2000. Bostadsutskottet bedömde då att det
fanns skäl att se över vilken betydelse som plan-
och byggprocessens längd har för bl.a. tillkomsten
av nya bostäder, byggkostnaderna och för den
samhällsekonomiska utvecklingen. Bakgrunden var den
kritik som i olika sammanhang hade framkommit om att
trögheter i plan- och byggprocessen är en väsentlig
orsak till att bostäder inte kan produceras i den
takt som tillgodoser rådande efterfrågan. Det kan
konstateras att denna frågeställning fortfarande är
aktuell i den debatt som förs om vad som kan göras
för att påskynda bostadsbyggandet och minska
bostadsbristen i områden med hög efterfrågan.
Revisorernas överväganden i förslag 2001/02:RR8
har ovan återgivits något nedkortade. Det bör
emellertid framhållas att en betydligt utförligare
bild av vilka överväganden som lett fram till de
förslag som underställts riksdagen ges av
revisorernas rapport 2000/01:14. Detta gäller
exempelvis bostadsutskottets frågeställningar
angående vilka merkostnader som en dåligt fungerande
planeringsprocess kan befaras medföra.
Bostadsutskottets vidare överväganden inriktar sig
emellertid på de förslag om tillkännagivanden till
regeringen som revisorerna fört fram. Indelning och
rubriksättning av utskottets överväganden nedan
utgår således från dessa förslag.

Översyn av PBL

Revisorerna föreslår i detta avsnitt att riksdagen
skall ställa sig bakom bedömningen att en bred
översyn av PBL nu bör komma till stånd. Revisorernas
ställningstagande kan ses som en sammanfattande
slutsats av de överväganden och förslag i mer
avgränsade frågor som också läggs fram för
riksdagens avgörande.

Det har gått snart 15 år sedan plan- och bygglagen
trädde i kraft. Detta förhållande kan i sig motivera
en uppföljning och utvärdering av de delar av PBL
som i huvudsak kvarstår oförändrade sedan lagen
började tillämpas. Vissa delar av regelsystemet har
under denna period reviderats i väsentliga
avseenden. Det gäller bl.a. de förändringar i
bygglovsprövningen och systemet för tillsyn och
kontroll som trädde i kraft den 1 juli 1995. Likaså
genomgick lagen något senare förändringar i syfte
att bl.a. öka kraven på miljöhänsyn och
medborgarinflytande i planeringen. Även dessa
reviderade delar av lagen har emellertid varit i
kraft tillräckligt lång tid för att motivera en mer
samlad avstämning om utfallet av förändringarna
blivit det förväntade. Behovet av ytterligare
reformer har också kommit att aktualiseras vid
upprepade tillfällen. Som revisorerna konstaterar
har flera utredningar lämnat förslag med en sådan
inriktning. Även i den allmänna debatten om
förutsättningarna för planering och byggande har
sådana synpunkter framkommit.
Det kan konstateras att revisorernas överväganden
om behovet av en PBL-översyn fått en relativt bred
uppslutning bland remissinstanserna. Särskild vikt
bör tillmätas det remissvar som avgivits av Boverket
som är den myndighet som närmast har att svara för
uppföljningen av PBL. Boverket framhåller att det är
angeläget att arbeta vidare med revisorernas
iakttagelser både vad gäller lagändringar och
uppföljningsfrågor. Verket anser att en översyn av
PBL i sin helhet nu är motiverad och att syftet med
översynen bör vara att göra PBL-processen mer
anpassad till dagens förhållanden och krav.
Bostadsutskottet instämmer i bedömningen att den
samhällsutveckling som skett sedan grunderna i
planeringssystemet utformades på 1980-talet kan ses
som ett starkt motiv till en översyn av PBL. Vid
denna tidpunkt var planeringsarbetet fortfarande i
hög grad inriktat på exploatering av områden där de
motstående intressena var relativt begränsade. I dag
gäller bl.a. planläggningen i fråga om nya bostäder
i hög grad områden som redan är ianspråktagna för
andra ändamål och där många motstående intressen gör
sig gällande. Revisorerna konstaterar också i sin
granskning att komplexiteten i planeringen påtagligt
ökat. Detta har enligt revisorerna lett till en ökad
osäkerhet i kommunernas tillämpning av lagen och en
svårare roll för de centrala och regionala
myndigheter som har ett ansvar inom området.
Ytterligare ett skäl till att revisorerna kommit
till slutsatsen att en samlad översyn av PBL nu bör
komma till stånd är att ett flertal utredningar
lämnat förslag om översyn och förändringar av PBL i
olika avseenden. Revisorerna anser att det är mycket
olyckligt om det underlagsmaterial som tagits fram
av dessa utredningar inte blir föremål för en samlad
beredning. Bostadsutskottet instämmer i denna
bedömning. Vidare är det värdefullt om de synpunkter
som framkommit från olika berörda intressenter om
brister i plan- och byggprocessen kan prövas och
vägas mot varandra. Ett av skälen till att
bostadsutskottet initierade granskningen av frågor
kring plan- och byggprocessens längd var just
återkommande påståenden om att många
bostadsbyggnadsprojekt försenades avsevärt av
överklaganden i flera instanser och en även i andra
avseenden långdragen planeringsprocess. Dessa
synpunkter, som i första hand förts fram från
byggherresidan, måste givetvis vägas mot de
berättigade önskemål om insyn och inflytande i
planprocessen som exempelvis de närmast berörda
boende och andra sakägare kan ha.
Revisorerna framhåller i sina överväganden att det
under de senaste åren skett en fokusering på
miljöfrågorna som gjort att gestaltningsfrågorna och
sociala frågor i planeringen inte beaktas på samma
sätt som tidigare. Mot den bakgrunden anser
revisorerna att det är oroande om en översyn av PBL
ånyo skulle fokuseras på miljöfrågorna.
Bostadsutskottet vill i denna fråga understryka att
de överväganden som initieras inom ramen för bl.a.
miljömålsarbetet och arbetet för en långsiktigt
hållbar utveckling inte får ställas i motsats till
övriga reformbehov. Bostadsutskottet anser således
att den översyn med en bredare inriktning som nu
förordas inte bör lägga hinder i vägen för
regeringens aviserade planer på att se över hur
bl.a. PBL kan medverka i ett hållbart
samhällsbyggande. Utskottet vill även understryka
att begreppet hållbar utveckling torde få
sammanfatta en helhetssyn där ekologiska,
hälsomässiga, arkitektoniska, tekniska, ekonomiska,
sociala och kulturella aspekter vävs samman.
Bostadsutskottet instämmer således i bedömningen
att tiden nu är mogen för en bredare översyn av PBL.
Utskottet anser emellertid att revisorernas
granskning inte ger tillräckligt underlag att ta
ställning till den närmare avgränsningen av denna
översyn. Det bör erinras om att revisorernas
granskning varit inriktad på vissa frågor om plan-
och byggprocessen fram till bygglov. De regler som
gäller för bl.a. byggnadsarbeten, tillsyn och
kontroll har alltså inte uppmärksammats i
granskningen. I en bredare översyn av PBL finns det
givetvis skäl att ta upp även dessa frågor. Det får
förutsättas att det i dag finns tillräckligt
underlag för en analys och överväganden om de
förändringar av PBL i dessa avseenden som
genomfördes i mitten av 1990-talet fått avsedd
effekt. Inte minst ett antal uppmärksammade fall där
byggfel upptäckts direkt efter färdigställandet kan
väcka frågor om regleringen av ansvaret för
genomförande och kontroll av ett byggnadsprojekt.
Utskottet tar emellertid i detta betänkande inte
vidare upp denna del av PBL-systemet.
Bostadsutskottet kan konstatera att de områden där
ett reformbehov har ansetts föreligga, både enligt
revisorernas granskning och i tidigare redovisade
utredningsförslag, är olika väl belysta och beredda.
I flera frågor gäller att bestämda uppfattningar
visserligen förts fram från olika berörda parter men
att någon egentlig analys som kan ligga till grund
för ett beslut om utredningsinsatser om lagändring
inte har genomförts. I andra frågor har ett
beredningsarbete redan pågått en tid. Det
förhållandet att utskottet nu ställer sig bakom
tanken på en mer samlad översyn av PBL bör inte
förhindra att överväganden i dessa frågor slutförs
och eventuella förslag föreläggs rikdagen.
Bostadsutskottets allmänna överväganden i frågan
om vad en översyn av PBL bör omfatta leder fram till
slutsatsen att en första uppgift för regeringen bör
vara att utforma en tidsplan för översynen som
möjliggör ett flerstegsförfarande. Utskottet vill
således undvika att en pågående bredare översyn av
PBL-systemet lägger hinder för att det samtidigt
föreläggs riksdagen förslag om förändringar i mer
avgränsade frågor. Det kan i och för sig riktas
invändningar mot en sådan ordning. Vissa frågor kan
anses ha ett så starkt samband att
ställningstaganden och förslag svårligen kan
presenteras innan ställning tagits i en annan
närliggande fråga. Det kan vidare hävdas att ett
stegvis tillvägagångssätt kan skapa osäkerhet hos
dem som har att tillämpa lagen och att
utbildningsinsatserna på området försvåras.
Bostadsutskottet vill dock för sin del framhålla att
den förordade översynen inte har en total och
genomgripande revidering av PBL som syfte. Utskottet
anser att PBL i sina huvuddrag har visat sig svara
mot de krav som kan ställas på ett regelsystem för
planering och byggande. Det är snarare fråga om en
anpassning av lagens utformning till
samhällsutvecklingen och att undanröja den osäkerhet
som såväl revisorerna som andra konstaterat gäller
för tillämpningen av delar av PBL:s regelsystem. Det
är också fråga om att seriöst pröva bärigheten i den
kritik som riktats mot lagens utformning i vissa
avseenden.
Mot bakgrund av dessa allmänna överväganden om
behovet av en bredare översyn ser utskottet framför
sig ett utredningsarbete där följande synpunkter kan
beaktas.
Pågående beredning bör slutföras i de frågor där
arbetet är så långt framskridet att en redovisning
av regeringens ställningstagande alternativt förslag
till lagändringar bedöms kunna föreläggas riksdagen.
Detta kan exempelvis gälla frågan om
instansordningen för överklaganden och andra
utredningsförslag som redan föranlett ett
beredningsarbete inom Regeringskansliet.
En sammanställning bör genomföras av de förslag
som lagts fram av olika statliga utredningar och
myndigheter angående förändringar av PBL, vilka ännu
inte blivit föremål för beredning inom
Regeringskansliet. I detta sammanhang kan också de
synpunkter från berörda parter som framförts i annan
ordning sammanfattas och struktureras. Här bör
givetvis ingå det underlagsmaterial och de
synpunkter som redovisats i revisorernas granskning.
Bostadsutskottet har för övrigt erfarit att det inom
Boverket redan har påbörjats ett arbete med att göra
en sammanställning av de PBL-frågor där ett
reformbehov har aktualiserats. Verket kommer också i
dagarna att redovisa en utredning om
bostadsförsörjningen och PBL. Det borde mot denna
bakgrund finnas förutsättningar för att relativt
snabbt kunna strukturera vilka frågeställningar som
i första hand bör bli föremål för vidare översyn.
Med utgångspunkt från sammanställningen av
utestående frågor bör direktiv utarbetas för den
förordade översynen och ställning tas till vilka
frågor som tidsmässigt bör prioriteras. Regeringen
har som framgått ovan aviserat sin avsikt att
genomföra en översyn av PBL i syfte att ge lagen en
utformning som bättre främjar en hållbar utveckling.
Vad utskottet nu förordar om en bred översyn bör
inte utgöra ett hinder att påbörja detta arbete utan
att direktiven för utredningsarbetet i sin helhet
har fastställts.
Resultat och förslag bör kunna redovisas etappvis.
Bostadsutskottet ser gärna att riksdagen i lämpliga
sammanhang hålls informerad om hur arbetet
fortskrider och vilken tidsplan som regeringen
arbetar efter. Utskottet är för sin del berett att
successivt ta ställning till de förslag som kan
föreläggas riksdagen. Även i de frågor där
övervägandena lett fram till bedömningen att
nuvarande regelsystem inte behöver revideras är det
givetvis av intresse att ta del av regeringens
ställningstaganden.
Utskottet är mot den ovan redovisade bakgrunden
inte berett att mer detaljerat lägga fast den
förordade översynens närmare omfattning, inriktning
och tidsplan. I det följande redovisar emellertid
utskottet sin syn på de överväganden och förslag som
Riksdagens revisorer lagt fram för riksdagen i fem
mer avgränsade frågor.

Bättre uppföljning

Revisorerna diskuterar i sitt förslag former och
resurser för en uppföljning i syfte att
effektivisera plan- och byggprocessen. Det är enligt
revisorerna viktigt att uppföljningsarbetet
prioriteras bättre och att det sker en snabbare
erfarenhetsåterföring till berörda intressenter.
Revisorerna tar upp frågor som gäller uppföljningen
av PBL dels inom Regeringskansliet, dels vid
Boverket.

Vad gäller verksamheten inom Regeringskansliet
framhåller revisorerna som sin uppfattning att
bostads- och PBL-frågorna så långt som möjligt bör
samlas inom ett departement. Vidare framförs
uppfattningen att regeringen inte tagit till vara
det arbete som lagts ned vid olika myndigheter och
andra organ i syfte att föreslå en effektivare
process.
Frågan om de bostadspolitiska frågornas behandling
i regeringen har vid återkommande tillfällen kommit
att aktualiseras i bostadsutskottet genom
motionsförslag bl.a. om att ett bostadsdepartement
bör bildas. Dessa förslag har avstyrkts med
hänvisning till att det enligt regeringsformen är
statsministern som tillsätter övriga statsråd och
regeringen som fördelar ärenden mellan
departementen. Utskottet har i dessa sammanhang
också hänvisat till den av konstitutionsutskottet
framförda uppfattningen att riksdagen bör vara
ytterst återhållsam med att uttala sig eller på
annat sätt söka påverka regeringen i fråga om hur
den skall organisera sitt arbete. Bostadsutskottet
har emellertid utan att närmare ta ställning i
frågan om departementsindelningen framhållit vikten
av att bostadsfrågorna ges en sammanhållen
behandling i regeringsarbetet.
Bostadsutskottet vill vad gäller revisorernas
förslag hänvisa till sin tidigare redovisade
uppfattning. Utskottet instämmer visserligen i
bedömningen att bostads- och PBL-frågorna har ett
sådant starkt samband att de omöjligen kan behandlas
isolerade från varandra, men förutsätter att en
nödvändig samordning kan komma till stånd även med
nuvarande departementsindelning. Det bör
understrykas att PBL har starka kopplingar till
såväl övrig lagstiftning som avser mark- och
miljöfrågor som till de exploaterings- och
förnyelseintressen som gör sig gällande bl.a. ur ett
bostadspolitiskt perspektiv. Dessutom finns
kopplingar till bl.a. kultur-, social-, energi- och
regionalpolitiska frågor. Oavsett hur plan- och
bostadsfrågorna fördelas mellan departementen torde
det därför finnas frågor som måste beredas i flera
departement.
Vad gäller förutsättningarna för Boverkets
uppföljningsverksamhet framhåller revisorerna att
det är viktigt att regeringen begränsar sina uppdrag
till Boverket alternativt låter finansiera de större
uppdragen. Vidare framhålls att det är viktigt att
Boverket ges möjlighet att ta flera initiativ och
utveckla sitt uppföljningsarbete och sin
omvärldsbevakning.
Bostadsutskottet instämmer i bedömningen att det
är viktigt att Boverket ges goda förutsättningar att
uppfylla sin myndighetsuppgift att följa upp
tillämpningen av PBL. Liksom för flertalet andra
statliga myndigheter gäller att verksamheten vid
Boverket under det senaste decenniet varit föremål
för en restriktiv budgetprövning och en minskning av
antalet anställda. Verket har därför fått anpassa
sin organisation efter de nya förutsättningarna.
Bostadsutskottet har inte grund för någon annan
uppfattning än att verket har lyckats väl med denna
uppgift. Revisorernas granskning visar att de
begränsade resurserna ibland kan leda till en
konkurrens mellan de regeringsuppdrag som lagts på
verket och uppföljningsarbetet samt andra typer av
basuppgifter för verket. Bostadsutskottet anser att
regeringen bör beakta de synpunkter som revisorerna
för fram i denna fråga. Antalet uppdrag kan behöva
vägas mot verkets resursbehov för
myndighetsuppgifterna i övrigt. Samtidigt har
utskottet förståelse för regeringens behov att
använda sitt expertorgan på området för att ta fram
ett underlag för beslut i de frågor som
aktualiserats i den politiska processen. I några
fall har också bostadsutskottet indirekt initierat
sådana utredningsuppdrag till Boverket genom att
föreslå tillkännagivanden till regeringen i olika
frågor.
Bostadsutskottet delar således i huvudsak
revisorernas syn på behovet av en bättre uppföljning
av PBL-frågorna. Genom en bred översyn med den
inriktning som förordats kommer också en bra bas för
den fortsatta uppföljningsverksamheten att kunna
komma till stånd. Utskottet utesluter inte att det
även i den förordade översynen kan finnas skäl att
överväga frågor om det löpande uppföljningsarbetet.

Motverka förseningar i plan- och byggprocessen

Revisorerna konstaterar att det i den administrativa
plan- och byggprocessen finns flera hinder som leder
till förseningar och därmed till ökade kostnader och
en försämrad konkurrens. Dessa hinder bör enligt
revisorerna så långt som möjligt tas bort. Mot denna
bakgrund föreslås att mer flexibla regler införs
avseende tvåstegsförfarandet vid detaljplaneläggning
med krav på programskede. Reglerna om när enkelt
planförfarande får användas föreslås bli tydligare.
Länsstyrelsernas roll i kontakterna med kommunerna
föreslås ändras så att länsstyrelserna ges en mer
aktiv roll avseende utbildning, information och
erfarenhetsåterföring. Revisorerna anser också att
regeringen bör överväga att ge länsstyrelserna i
uppdrag att tillsammans med kommunerna bedriva ett
utvecklingsarbete och pröva olika möjligheter till
en effektiviserad hantering.

Frågor om möjligheten att uppnå en ökad
flexibilitet i den kommunala planeringen tas också
upp i tre motioner från 2001 års allmänna
motionstid. I två av dessa motioner, 2001/02:Bo216
(m) yrkande 1 och Centerpartiets partimotion
2001/02:Bo325 yrkande 21, konstateras att PBL redan
i sin nuvarande utformning rymmer stora möjligheter
till ett flexibelt och snabbare planförfarande.
Motionärerna anser emellertid att kommunerna inte
fullt ut tagit till vara på denna möjlighet. Mot
denna bakgrund föreslås i motionerna att Boverket
skall få i uppdrag att utvärdera orsakerna till
detta. Slutligen föreslås i Folkpartiets partimotion
2001/02:Bo324 (fp) yrkande 9 att riksdagen gör ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av
regelförenklingar vad gäller planprocesser och
nybyggnadsregler.
Bostadsutskottet instämmer givetvis i den allmänna
bedömningen att PBL i görligaste mån bör ha en
utformning som ger utrymme för en flexibel plan- och
byggprocess där onödiga förseningar motverkas.
Samtidigt får inte berättigade krav på kvalitet,
insyn, inflytande och rättssäkerhet åsidosättas. Det
är i denna avvägning som behovet av förändringar av
nuvarande regler och rutiner måste bedömas. Såväl
revisorernas granskning som de aktuella motionerna
pekar på att det både kan handla om att bättre ta
till vara de möjligheter som dagens regelsystem ger
och att i vissa avseenden förändra reglerna så att
möjligheten till flexibilitet bättre lyfts fram.
Vad gäller frågan om möjligheterna till
flexibilitet i dagens regelsystem pekar revisorerna
på att länsstyrelserna bör kunna ha en mer aktiv
roll i utvecklingsarbetet. Bostadsutskottet anser
att regeringen bör beakta revisorernas synpunkter i
detta avseende. I den översyn av PBL som utskottet
anser bör komma till stånd bör också en mer ingående
analys av möjligheterna till flexibilitet med dagens
regler tas som utgångspunkt för överväganden om
behovet av eventuella förändringar.
Revisorerna anser att granskningen visat på behov
av regelförändringar i åtminstone två avseenden;
tvåstegsförfarandet i detaljplaneärenden och
villkoren för enkelt planförfarande.
Bostadsutskottet anser att ytterligare underlag bör
tas fram i dessa frågor innan ställning tas till om
reglerna bör ändras. Det bör erinras om att ett av
syftena med de utvidgade krav på program och
programsamråd som infördes år 1996 var att
tidigarelägga dialogen mellan kommunen och berörda
kommuninvånare och därigenom underlätta den vidare
planeringsprocessen. Samtidigt framhöll
bostadsutskottet vid beredningen av lagförslaget att
upprättande av program inte får bli något
självändamål. Utskottet underströk i detta avseende
vad regeringen hade anfört om att programskedet i
vissa fall skulle kunna undvaras antingen genom
ställningstagande i översiktsplaneringen eller genom
tillämpning av reglerna för enkelt planförfarande.
Eftersom det utökade kravet på program i
detaljplaneläggningen varit i kraft i över fem år
borde det nu finnas underlag att ta ställning till
om utfallet blev det förväntade eller om det finns
anledning att överväga förändrade krav i något
avseende. Detta gäller också frågeställningen om
PBL:s bestämmelser ger tillräcklig ledning för en
flexibel fördelning mellan strategiska
ställningstaganden i översiktsplaneringen, normalt
detaljplanearbete och tillämpningen av enkelt
planförfarande.
I den förordade översynen bör det vara en
prioriterad uppgift att belysa de aktuella frågorna
och att överväga åtgärder som kan motverka
förseningar i plan- och byggprocessen.

Förtydliga länsstyrelsens roll

Länsstyrelsernas roll i planeringsprocessen berördes
i ovanstående överväganden men tas i revisorernas
förslag även upp i ett särskilt avsnitt. Revisorerna
framhåller i sin rapport att det är viktigt att
länsstyrelserna kommer in tidigt i
planeringsprocessen. Man konstaterar emellertid att
länsstyrelsernas personella resurser på
planenheterna kraftigt minskat under de senaste
åren. Det finns därför en risk att länsstyrelserna
kommer in så sent att planprocessen förlängs i
stället för att underlättas.

I revisorernas överväganden framhålls att
länsstyrelserna har en viktig roll i den
mellankommunala planeringen och som främjare av det
regionala perspektivet i planeringen. Revisorernas
förslag i den här delen innebär att regeringen bör
ta initiativ till att klarlägga länsstyrelsens roll
och uppgifter inom området. Vidare anförs att
regeringen bör uppmärksammas på iakttagelsen att
länsstyrelsen lägger ned allt mindre resurser på
kommunala kontakter i planeringens tidiga skeden.
Vad gäller den sistnämnda frågan förutsätter
utskottet att regeringen uppmärksammar de
iakttagelser som revisorerna särskilt framhåller i
sin granskning.
Bostadsutskottet delar revisorernas bedömning att
länsstyrelsen har en viktig roll i planärenden där
olika mellankommunala och regionala frågeställningar
aktualiseras. Denna fråga har även tidigare
uppmärksammats av utskottet. Våren 2001 beslutade
utskottet att låta genomföra en uppföljning av
länsstyrelsernas behandling av planfrågor som berör
två eller flera kommuner. I denna uppföljning har
bl.a. ingått intervjuer och en enkätundersökning som
riktat sig till bl.a. länsstyrelser och kommuner. En
analys av detta material har nyligen avslutats och
redovisats för utskottet.
Uppföljningen visar visserligen att den
mellankommunala samordningen inte upplevs vara något
centralt problem för de planläggande kommunerna
eller för länsstyrelserna men att vissa
samordningsfrågor ändå tilldrar sig stor
uppmärksamhet. Det gäller framför allt vid
etablering av extern handel, företrädesvis med
inslag av livsmedelshandel. Utskottet kan konstatera
att även regeringen uppmärksammat denna fråga. I
proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi
aviserar regeringen sin avsikt att låta se över
frågor om hur etableringen av externa köpcentrum för
dagligvaruhandeln förhåller sig till målen om en
hållbar samhällsutveckling.
Det finns givetvis en rad andra frågor med
mellankommunal eller regional betydelse som kan
skapa problem i vissa delar av landet. Detta gäller
exempelvis frågan om vindkraftens lokalisering. De
avgörande ställningstagandena i frågor med betydelse
för flera kommuner görs emellertid inte alltid i
PBL-sammanhang. Den uppföljning som bostadsutskottet
låtit genomföra antyder att detta skulle kunna vara
en förklaring till att exempelvis
infrastrukturfrågor inte lyfts fram av kommuner och
länsstyrelser som något betydande mellankommunalt
problem.
Även om utskottets uppföljning inte givit underlag
att förorda någon revidering av PBL:s bestämmelser
för hanteringen av mellankommunala frågor anser
utskottet att flera av de frågeställningar som tas
upp i redovisningen bör ägnas ytterligare
uppmärksamhet. Som även revisorerna konstaterat kan
detta gälla bl.a. frågor kring länsstyrelsens
metoder och till vilket skede i planeringsprocessen
som länsstyrelsens insatser bör koncentreras.
Bostadsutskottet förutsätter att regeringen i denna
fråga tar del av de iakttagelser som redovisas både
i utskottets utvärdering och i revisorernas
granskning.
Bostadsutskottet anser således att det kan finnas
skäl att i den förordade översynen av PBL ta upp
vissa frågeställningar om mellankommunala
planeärenden och det regionala perspektivet i
planeringen. I övrigt förutsätter utskottet att
frågor om länsstyrelsens roll i planeringssammanhang
uppmärksammas, exempelvis vid Boverkets
utbildningsinsatser och konferenser med de berörda
parterna.

Överklaganden och förseningar

En fråga som särskilt framhölls av bostadsutskottet
i det förslag som senare föranledde revisorernas
granskning var hur överprövningen av de kommunala
besluten påverkat planprocessen. Bakgrunden var att
det till utskottet i olika sammanhang framförts
synpunkter med innebörden att behandlingen av
överklaganden kraftigt försenade många
bostadsbyggnadsprojekt.

En av slutsatserna av revisorernas granskning i
denna del är att det behövs ett bättre
kunskapsunderlag i den fråga som utskottet
aktualiserade. Revisorerna framhåller att det finns
statistik som inte används och analyseras.
Regeringen föreslås ge länsstyrelserna i uppdrag att
förbättra sin uppföljning på området och fortlöpande
återrapportera utvecklingen till regeringen. Vidare
förordas att någon form av erfarenhetsåterföring
till kommunerna övervägs. I övrigt hänvisar
revisorerna i detta avsnitt till den arbetsgrupp
inom Regeringskansliet som under det senaste året
övervägt frågan om hur överprövningen av kommunala
plan- och byggbeslut skall kunna förenklas.
Revisorerna anser att de förslag som arbetsgruppen
kommer fram till i frågan om instansordningen vid
överklaganden m.m. bör bli föremål för en bred
remissomgång. Avslutningsvis anför revisorerna att
frågorna också skulle kunna övervägas i den PBL-
översyn som föreslagits.
Frågor om systemet för överklaganden av plan- och
bygglovsbeslut tas också upp i fyra motioner. I
motionerna 2001/01:Bo9 (fp) yrkande 1 och
2001/01:Bo216 (m) yrkande 2 förordas att antalet
instanser för överklagande begränsas. Även i
motionerna 2001/01:Bo10 (kd) yrkande 2 och 2001/01:
Bo244 (kd) yrkande 1 framhålls behovet att begränsa
antalet överklagandeinstanser. Motionärerna anser
att olika förslag bör diskuteras innan definitiv
ställning tas till förändringar. Man framhåller dock
särskilt ett förslag om att prövningen av överklagad
detaljplan bör flyttas från regeringen till en
kammarrätt.
Bostadsutskottet kan konstatera att olika
frågeställningar om överprövningen av kommunala
beslut i plan- och byggprocessen varit aktuella
under lång tid. Redan år 1991 (Ds 1991:84) lades det
fram förslag om förändringar i PBL i detta avseende.
Frågan har sedan dess aktualiserats i flera andra
utredningar och förslag. I den allmänna debatten om
förutsättningarna för bostadsbyggandet har
förseningar till följd av överprövning av plan- och
bygglovsbeslut ibland utpekats som ett betydande
problem. Det har också förts fram synpunkter som
innebär att regeringen bör avlastas prövningen av
överklagade ärenden både av principiella och
resursmässiga skäl. Det kan emellertid konstateras
att bilden av att överklagandeprocessen utgör ett
ökande problem inte är entydig. Exempelvis
framhåller Boverket i sitt remissvar på revisorernas
rapport att verkets undersökningar inte generellt
sett tyder på ett ökat antal överklaganden eller
längre handläggningstider.
Utskottet är för sin del i dagsläget inte berett
att ta ställning till aktualiserade frågor om
instansordning och antalet instanser eller förslag
om att begränsa den formella besvärsrätten i olika
avseenden. Det bör emellertid framhållas att
överväganden om åtgärder som kan snabba på och
förenkla överprövningen av kommunala plan- och
byggärenden givetvis måste ta utgångspunkten i
syftet med överprövningsmöjligheterna. De åtgärder
som kan komma i fråga får således inte riskera att
äventyra rättssäkerheten eller att i övrigt hindra
att berörda parter kan få sin sak tillräckligt
prövad.
Bostadsutskottet anser att det mot bakgrund av att
frågan om överprövningsreglerna i PBL under så lång
tid varit föremål för diskussion och utredningar
finns skäl för regeringen att nu ta ställning i
frågan och lägga fram eventuella förslag för
riksdagens beslut. Utskottet ser därför positivt på
att regeringen i början av år 2001 tillsatte en
arbetsgrupp med uppgift att överväga möjligheterna
att förenkla överprövningen av kommunala plan- och
byggbeslut. Utskottet ser gärna att det
beredningsarbete som genomförts inom
Regeringskansliet snarast kan redovisas. Som
revisorerna framhåller bör givetvis arbetsgruppens
förslag också bli föremål för remissbehandling. Om
den fortsatta beredningen av ärendet ger
tillräckligt underlag för ett ställningstagande bör
däremot inte den förordade översynen lägga hinder i
vägen för regeringen att snarast förelägga riksdagen
ett förslag i frågan.

Förtydliga oklara begrepp

I det sista avsnittet i Riksdagens revisorers
förslag hänvisar revisorerna till vissa iakttagelser
som gjorts under granskningen avseende oklara
begrepp i PBL. Revisorerna anser att det är viktigt
att bestämmelserna klargörs i en samlad översyn.
Granskningen anses ha visat att oklara begrepp kan
medföra en både förlängd och fördyrad planprocess.
Revisorerna har i sin rapport exemplifierat
bestämmelser i PBL som innehåller begrepp som
behöver tydliggöras. Det gäller förutsättningarna
för enkelt planförfarande, reglerna om bygglov vid
mindre avvikelse från detaljplan samt regler om när
miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas.

Även om det ligger i sakens natur att en lag med
PBL:s breda inriktning måste lämna vissa frågor
öppna för rättstillämpningen finns det givetvis skäl
att sträva efter så stor tydlighet som möjligt i
lagens utformning. Revisorernas granskning har visat
att vissa begrepp har upplevts som särskilt
svårtolkade av dem som har att tillämpa lagen. Detta
förhållande borde i sig vara ett tillräckligt skäl
för att analysera de bakomliggande orsakerna och
överväga behovet av förtydliganden. I det material
som tagits fram i tidigare utredningar och förslag
finns fler exempel på begrepp som det kan finnas
anledning att överväga i samband med den förordade
översynen av PBL. Det bör emellertid understrykas
att lösningen på de iakttagna problemen inte
självklart behöver ligga i att de begrepp som
upplevs som oklara förtydligas eller byts ut genom
lagstiftningsåtgärder. I många fall kan det i
stället handla om ett behov av utbildning och
information.
Utskottet anser sig inte ha tillräckligt underlag
att ta ställning till i vilka delar av PBL som en
närmare analys och överväganden om
lagstiftningsåtgärder motiveras av iakttagelser om
svårtolkade eller otydliga begrepp. Detta bör i
stället ingå som en del i den förordade översynen.
Som framhållits ovan bör som en inledande del i
arbetet med en översyn ingå att sammanställa och
strukturera tidigare framlagda förslag och
överväganden om reformeringsbehovet i PBL.
Revisorernas iakttagelser bör givetvis ingå som en
del i detta underlagsmaterial.

Bostadsutskottets ställningstagande

Bostadsutskottet anser att riksdagen som sin mening
bör ge regeringen till känna vad utskottet ovan
anfört med anledning av Riksdagens revisorers
förslag till riksdagen 2001/02:RR8 om plan- och
byggprocessens längd. Enligt utskottets mening kan
även de behandlade motionerna i huvudsak anses vara
tillgodosedda med det anförda. Bostadsutskottet
sammanfattar sitt förslag om ett tillkännagivande på
följande sätt.

En bred översyn av PBL bör komma till stånd.
Översynen bör emellertid inte ha en total och
genomgripande revidering av PBL som syfte. Enligt
utskottets mening har PBL i sina huvuddrag visat sig
svara mot de krav som kan ställas på ett regelsystem
för planering och byggande.
Den förordade översynen bör inbegripa uppgiften
att sammanställa och strukturera de överväganden och
förslag om PBL som tidigare framförts i flera
utredningar och där den fortsatta beredningen ännu
inte lett fram till ett ställningstagande. Vidare
bör de iakttagelser om reformbehovet som Boverket
gjort i sin egenskap av ansvarig myndighet för
uppföljning och utvärdering av lagens tillämpning
ingå i underlaget för översynen.
I översynen bör det vara möjligt att ta upp frågor
avseende alla delar i PBL:s regelsystem. Förutom de
frågor om åtgärder för att motverka förseningar i
plan- och byggprocessen m.m. som främst berörts i
detta betänkande finns det således skäl att även ta
ställning till frågor om bl.a. bygglov, tillsyn och
kontroll.
Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag
kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör
således kunna övervägas med förtur. Det innebär att
förslag i frågor som redan varit föremål för mer
ingående beredning bör kunna föreläggas riksdagen
utan att översynen i övrigt slutförts. Detta gäller
exempelvis frågan om systemet för överprövning av
kommunala plan- och bygglovsbeslut. Även frågor om
andra åtgärder för att motverka förseningar i plan-
och byggprocessen bör kunna prioriteras. Ett
etappvis tillvägagångssätt innebär också att
regeringen bör kunna påbörja ett utredningsarbete i
avgränsade frågor där det bedöms vara särskilt
angeläget att snarast ta fram ett beslutsunderlag. I
övrigt bör en inledande sammanställning av framförda
förslag och iakttagelser ge underlag för
ställningstagande till vilka frågor som bör ges
prioritet.
Förslaget om ett tillkännagivande avser förutom
behovet av en översyn av PBL med den förordade
inriktningen även frågor om åtgärder för att
förbättra uppföljningen av PBL, förtydliga
länsstyrelsens roll samt förtydliga oklara begrepp i
PBL. Till viss del gäller utskottets
ställningstagande i dessa avseenden frågor som bör
beaktas i översynen. Det avser emellertid också
behovet av åtgärder inom ramen för de berörda
myndigheternas arbete med uppföljning, utbildning
och utveckling.

Planeringsforum vid Boverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om att
inrätta ett planeringsforum vid Boverket.
Jämför reservation 2 (kd).

Utskottet tar i detta betänkande slutligen upp förslaget i
motion 2001/02:Bo10 (kd) yrkande 1 om att regeringen
bör inrätta ett planeringsforum under Boverket.
Detta förslag fördes ursprungligen fram av
revisorerna i den rapport (2001/01:14) som ligger
till grund för förslaget till riksdagen. Revisorerna
har emellertid sedan beaktat de remissvar som
framhållit att ett planeringsforum med uppgift att
svara för bl.a. uppföljningsverksamhet inom PBL-
området på ett olyckligt sätt skulle konkurrera med
den ordinarie verksamheten inom myndigheten. Vidare
anför revisorerna i sina överväganden i förslaget
till riksdagen att behovet av ett planeringsforum
minskar om den föreslagna översynen av PBL kommer
till stånd.

Bostadsutskottet instämmer i revisorernas
bedömning och avstyrker således motionen i denna
del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Översyn av PBL m.m. (punkt 1)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen förslagspunkterna i Riksdagens revisorers
förslag till riksdagen 2001/02:RR8 och motion
2001/02:Bo325 yrkande 21 samt avslår motionerna
2001/02:Bo9 yrkande 1, 2001/02:Bo10, 2001/02:Bo216
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo244 yrkande 1 och
2001/02:Bo324 yrkande 9.

Ställningstagande

Riksdagens revisorer har på bostadsutskottets
förslag genomfört en granskning av vad som kan göras
för att förkorta plan- och byggprocessen. I sitt
förslag till riksdagen lyfter revisorerna fram ett
antal frågor om PBL-systemets utformning och
användning, vilka snarast bör bli föremål för en
översyn. Jag anser att riksdagen bör ställa sig
bakom de överväganden som revisorerna redovisat
under delrubrikerna:

Översyn av PBL
Bättre uppföljning
Motverka förseningar i plan- och byggprocessen
Förtydliga länsstyrelsens roll
Överklaganden och förseningar
Förtydliga oklara begrepp i PBL.

Revisorerna konstaterar i sina överväganden att
regeringen under flera år inte ägnat PBL-frågorna
tillräckligt intresse. Frågorna har enbart kommit
att behandlas utifrån ett miljöbalksperspektiv. Jag
anser att riksdagen bör understryka att PBL i sig
rymmer så många komplexa samhällplaneringsfrågor att
de måste kunna hanteras separat från miljöbalken.
Miljöfrågorna är visserligen en mycket viktig
utgångspunkt för planeringen, men det är långt ifrån
den enda. Det kan konstateras att regeringen under
de senaste åren inte ägnat något intresse åt andra
angelägna frågor som exempelvis behovet av en
effektiv planprocess eller behovet av att utveckla
jämställdhetsperspektivet i planeringen. Inte
heller har regeringen tagit initiativ till att
utveckla PBL till ett instrument som kan anpassas
till de skilda behov som gör sig gällande i olika
delar av landet. I Centerpartiets partimotion
2001/02:Bo325 understryks behovet av att ta vara på
möjligheterna till flexibilitet i planeringen.

I ett flertal avseenden pekar revisorerna på att
PBL:s reglering upplevs som oklar av kommunerna. Man
framhåller också att en alltmer komplex
plansituation med många motstående intressen kan
kräva en reformering av lagstiftningen. I dessa
sammanhang brukar problemen i storstäderna vid
bostadsbyggande i stadskärnorna särskilt
uppmärksammas. Jag anser emellertid att riksdagen
även bör framhålla behovet av att se över de
komplexa plansituationer som finns på landsbygden.
Detta gäller inte minst de motsättningar som kan
uppstå när ny bebyggelse etableras i närheten av en
befintlig verksamhet och det därefter ställs krav på
begränsningar av denna verksamhet (t.ex. hästgårdar
eller svinuppfödning). Det finns behov av en
tydligare reglering som innebär ett skydd för redan
etablerad verksamhet.
Revisorernas granskning har också lett fram till
slutsatsen att bostads- och PBL-frågorna så långt
som möjligt bör samlas i ett departement. Denna
åsikt har nu förts fram från så många håll att även
regeringen borde komma till insikt om behovet av en
samordnad hantering av dessa frågor.
Jag föreslår sammanfattningsvis att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad Riksdagens
revisorer föreslagit och särskilt understryker vad
jag ovan anfört om en hantering av PBL-frågorna
separat från miljöbalken, behovet av tydligare
regler vid planering på landsbygden samt ett
departement för bostads- och planeringsfrågor. Detta
innebär även ett bifall till Centerpartiets
partimotion 2001/02:Bo325 yrkande 21. Övriga
motioner får i huvudsak anses tillgodosedda med det
anförda.

2. Planeringsforum vid Boverket (punkt 2)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo10 yrkande 1.

Ställningstagande

I den rapport som föregick Riksdagens revisorers
förslag till riksdagen 2001/02:RR8 föreslogs att ett
planeringsforum skulle inrättas vid Boverket. Syftet
med förslaget var att ge bättre organisatoriska
förutsättningar för arbetet med uppföljning och
utveckling av PBL och därigenom skapa en effektivare
plan- och byggprocess.

I det nu behandlade förslaget har revisorerna
frångått denna idé, främst mot bakgrund av Boverkets
remissvar. Vi anser emellertid att starka skäl talar
för att fullfölja revisorernas ursprungliga förslag om
att inrätta ett planeringsforum. Ett sådant organ
skulle kunna bidra till att den planeringskompetens som
finns vid Boverket tas till vara på bästa sätt. Ett
planeringsforum skulle också kunna svara för ett
samordnat omhändertagande av forskningsresultat och ge
bättre möjlighet att återföra kunskap och erfarenheter
till regeringen, kommuner och till byggbranschen.
Boverket menar i sitt remissvar att dess roll i
uppföljningsarbetet behöver utvecklas, men att det
då krävs att verket tillskjuts större resurser. Vi
anser att resurser för ett bättre uppföljningsarbete
och för att inrätta ett planeringsforum kan skapas
genom att tydligare inrikta verksamheten vid
myndigheten mot det egentliga kompetensområdet. Ett
led i en sådan resursomfördelning bör vara att
flytta det byggkostnadsforum som inrättats vid
Boverket till Konkurrensverket. Detta skulle leda
till en mer ändamålsenlig uppdelning av planerings-
och konkurrensfrågorna.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framfört om ett
planeringsforum vid Boverket. Vårt förslag innebär
ett bifall till motion 2001/02:Bo10 (kd) yrkande 1.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.

1. Översyn av PBL m.m.

Knut Billing (m), Sten Andersson (-), Inga Berggren
(m), Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné (m)
anför:

Det har under lång tid stått klart att det finns
behov av förändringar av PBL i flera avseenden. Vi
har i motioner pekat på dessa behov och föreslagit
att riksdagen skall begära förslag om förenklingar
bl.a. i fråga om överklagandesystemet och
planprocessen i övrigt. Samstämmiga synpunkter från
byggsektorn har också understrukit behovet av
förändringar som kan ge en snabbare och effektivare
plan- och bygglovsprocess. Trots dessa tydliga
signaler om att något behöver göras har regeringen
förblivit passiv. Bostadsutskottets
ställningstagande till förslaget från Riksdagens
revisorer bör nu kunna fungera som en väckarklocka
för regeringen om att ta ställning till de konkreta
förslag om förändringar som förts fram från flera
håll.

En fråga som bostadsutskottet anser bör beredas
med förtur gäller hur överklagandeprocessen kan
förenklas. Med den ordning som i dag gäller med
bl.a. programskede, detaljplanearbete och
bygglovprövning kan i princip samma fråga komma att
behandlas och överprövas gång på gång. Vi vill
understryka att huvudinriktningen på
beredningsarbetet avseende överklagandeprocessen
måste vara att begränsa antalet instanser för
överklaganden.
Vi vill avslutningsvis framhålla att det vid en
översyn av PBL finns skäl att ta upp en rad
avgränsade sakfrågor som inte närmare berörts i
utskottets överväganden i detta betänkande.
Bostadsutskottet kommer senare i vår att ta
ställning till förslag från (m) och (fp) i sådana
frågor. Det gäller bl.a. förslag om att ta bort ett
konkurrensbegränsande inslag i PBL, dvs. möjligheten
att reglera handelsändamålet genom detaljplan. I
denna fråga behövs emellertid ingen utredning utan
riksdagens beslut kan utgå från den ordning som
rådde under det borgerliga regeringsinnehavet.

2. Översyn av PBL m.m.

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Bostadsutskottet föreslår i betänkandet att
regeringen skall inleda en översyn av PBL. Vi står
bakom detta förslag men vill samtidigt understryka
att utskottets överväganden i huvudsak utgår från de
frågeställningar som revisorerna tagit upp i sin
granskning. Dessa frågställningar - om plan- och
byggprocessens längd m.m. - är visserligen viktiga,
men i en översyn av PBL finns flera andra frågor som
är nödvändiga att ta upp. Detta gäller i hög grad de
frågor om bygglov, tillsyn och kontroll som inte
varit föremål för revisorernas granskning. Vi vill
här ytterligare framhålla vad utskottet anfört om
att även dessa frågor skall ingå i översynen.

Vänsterpartiet har under flera år i motioner
föreslagit förändringar i PBL när det gäller
byggprocessen från bygganmälan till slutanmälan.
Även i år har vi under allmänna motionstiden fört
fram förslag med denna innebörd. Bostadsutskottet
kommer senare i vår att ta upp förslagen till
behandling. Vi vill emellertid redan nu framhålla
att det självklart måste ingå i översynen att se
över vilka förändringar som är nödvändiga för att
stärka kvalitetstänkandet i byggprocessen.
Under de senaste åren har det vid upprepade
tillfällen visat sig att flera av de förändringar
som genomfördes i PBL i mitten av 1990-talet inte
har fallit väl ut. Skandalbyggen som Södra
Hammarbyhamnen i Stockholm utgör pinsamma exempel på
att byggherrarna inte levt upp till det
ansvarstagande som förändringarna i PBL-systemet
byggde på. Vi förutsätter därför att det i översynen
kommer att ingå att närmare överväga förändringar
som bl.a. innebär att:
- bygganmälan lämnas betydligt tidigare än i dag och
att tillräcklig tid ges för byggsamråd m.m.,
-
- kontrollplanen upprättas efter byggsamråd,
-
- det ställs ökade krav på den kvalitetsansvarige,
bl.a. i fråga om att se till att kontrollplanen
tillgodoser samhällskraven,
-
- kraven på slutanmälan ökar, bl.a. genom att
byggherren görs ansvarig för ett intyg om att
utförandet av byggnaden skett i överensstämmelse
med bygglovsbeslutet,
-
- byggherrens övergripande ansvar för byggprocessen
och byggnadens egenskaper ytterligare förtydligas.
-
Vi vill vidare understryka att det finns starka skäl
till förändringar och förtydliganden i PBL och BVL
även i en rad sakfrågor. Det gäller frågor om barns
inflytande i planeringen, barnsäkerhet,
tillgänglighet, krav på ekologiskt hållbara
lösningar, hanteringen av stormarknadsetableringar
m.m. Även dessa frågor kommer emellertid att tas upp
för överväganden av utskottet senare i vår.

Revisorerna framhåller att det under de senaste
åren lagts fram flera utredningar med förslag om
förändringar i PBL. Flertalet av de frågor som vi
har pekat på som särskilt angelägna att ta ställning
till har utretts av Boverket i olika sammanhang.
Verket har också i flera frågor lagt fram förslag
med liknande inriktning som den vi har förordat. Det
borde därför vara möjligt för regeringen att inom en
relativt snar framtid återkomma med förslag till
riksdagen på dessa områden. Vi vill alltså
understryka vad utskottet anfört om att en pågående
översyn av PBL-frågor där tillräckligt
beslutsunderlag saknas inte får hindra att förslag i
andra avgränsade frågor samtidigt läggs fram för
riksdagen.
Avslutningsvis vill vi understryka vad revisorerna
anfört om behovet av att samordna bostads- och
planfrågorna i ett departement. Trots att behovet av
en sådan samordning sedan länge varit uppenbar
hanteras frågorna fortfarande skilda från varandra i
flera departement och av flera ministrar. Den
bristande förmåga från regeringen att ställning till
utredningsförslag m.m. om PBL som revisorerna pekat
på utgör ytterligare ett argument för en samordnad
hantering av alla de frågor som har betydelse för
bygg- och bostadssektorn. Vi förutsätter att
regeringen nu beaktar de framförda synpunkterna.

3. Översyn av PBL m.m.

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd)
anför:

PBL-frågorna har alltför länge negligerats i
regeringsarbetet. Det är därför givetvis glädjande
att en bred majoritet av utskottet nu kunnat enas om
en beställning till regeringen om en översyn av PBL.
Vi har ställt oss bakom utskottets överväganden men
vill särskilt framhålla två av de frågor som tas
upp.

Som utskottet framhåller finns det skäl att ge
vissa frågor prioritet i utredningsarbetet. En fråga
där utskottet förväntar sig att regeringen inom en
snar framtid skall kunna presentera ett förslag
gäller överklagandeprocessen. Bostadsutskottet tar
visserligen i betänkandet inte ställning till den
närmare inriktningen på detta förslag men såväl
utskottets initiativ till revisorernas
granskningsärende som resultatet av revisorernas
granskning pekar entydigt på vilken typ av
förändringar som krävs. Det gäller att förenkla och
förkorta överklagandeprocessen och motverka onödiga
förseningar. För att åstadkomma en sådan förändring
behövs åtgärder med den inriktning som föreslås i
framför allt motionerna Bo10 (kd) och Bo244 (kd).
Dessa förslag innebär att överprövningen av
flertalet planärenden lyfts bort från regeringen. En
enhetlig och snabb överprövning borde i stället
kunna åstadkommas om prövningen av en överklagad
detaljplan flyttas till en kammarrätt. Vidare är det
sannolikt nödvändigt att begränsa det sammantagna
antalet instanser för överklaganden av bygglov och
detaljplan. Regeringen bör även i övrigt ta fasta på
de förslag om förändringar som förs fram i kd-
motionerna. Vi förutsätter således att regeringens
kommande förslag får den förordade inriktningen.
Bostadsutskottet är i sina överväganden mycket
försiktigt vid behandlingen av revisorernas förslag
om att bostads- och PBL-frågorna bör samlas i ett
departement. Sett ur en strikt konstitutionell
synvinkel bör inte riksdagen söka påverka hur
regeringen internt organiserar sitt arbete. Vi kan
emellertid konstatera att revisorerna endast är en
av många instanser som påtalat bristen på nödvändig
samordning av de aktuella frågorna inom
Regeringskansliet. Det får förutsättas att
regeringen till slut tar intryck av dessa synpunkter
och organiserar sitt arbete så att det bättre kan
svara mot de behov som finns att utveckla
samhällsplaneringsfrågorna i vid bemärkelse. Vi har
i ett särskilt yttrande till bostadsutskottets
betänkande 2001/02:BoU1 utvecklat vår syn på hur
bygg- och boendefrågorna kan lyftas fram och ges
större tyngd genom en samordnad beredning.
4. Översyn av PBL m.m.
Helena Hillar Rosenqvist (mp) anför:

Jag stöder utskottets förslag om att plan- och
bygglagen bör ses över. Jag anser emellertid att
översynen bör inriktas på fler frågor än dem som
utskottet pekar på i sina överväganden.

En viktig fråga för översynen är kommunernas
oförmåga att hantera handelsfrågor, t.ex. vid
etableringar av externa stormarknader. Det gäller
särskilt i storstadsområden och andra områden med
korta avstånd mellan kommuncentrum.
Det finns också ett behov av att lyfta fram
gestaltningsfrågor och sociala frågor i översynen.
Dessa frågor är ofta nära knutna till frågor om
trafik, miljö och handel och bör hanteras samordnat.
Jag vill därför särskilt understyrka att
Miljöpartiet inte delar den åsikt som framförs i
revisorernas rapport och refereras i betänkandet,
nämligen att gestaltningsfrågorna och de social
frågorna har trängts tillbaka av miljöfrågor.
Rapportens underlag för påståendet är för övrigt
mycket tunt. Åsikten som framförs i den av
revisorerna redovisade enkäten till länsstyrelserna
att "med sammanslagna bygg- och miljönämnder har
miljö mest att säga till om" motsägs direkt av andra
rapporter. Det av revisorerna refererade klagomålet
från dåvarande landshövdingen i Stockholm på att
"miljökraven trissas upp av olika medborgargrupper
... kommunen har svårt att stå emot ..." ter sig
snarast som ett uttryck för författarens missnöje
över att de ändringar av PBL i mitten av 1990-talet
som syftade till ökad miljöhänsyn och stärkt
medborgarinflytande i den kommunala planeringen fått
avsedd effekt.
Det är i och för sig riktigt att
gestaltningsfrågor och sociala frågor inte beaktas
tillräckligt i många kommuner. Detta har emellertid
andra förklaringar än dem som revisorerna pekar på.
En förklaring är att de krav som ställs på
stadsarkitekten vid kommunens planläggning
successivt har försvagats. Kommunernas trängda
ekonomi och de ökade byggkostnaderna har också gjort
att kortsiktiga ekonomiska hänsyn har fått allt
större genomslag på bekostnad av hänsynen till
sociala frågor, stadsgestaltning och miljö.
Jag förutsätter att den kommande översynen av PBL
utgår från och beaktar ovanstående synpunkter.
Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag till
riksdagen

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.2 om en översyn av PBL.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.3 om en bättre uppföljning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.4 om förseningar i plan- och byggprocessen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.5 om länsstyrelsens roll.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.6 om överklaganden och förseningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.7 om att förtydliga begrepp i PBL.

Följdmotioner

2001/02:Bo9 av Yvonne Ångström och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en reformering av
överklagandemöjligheterna i PBL.

2001/02:Bo10 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
inrätta ett planeringsforum under Boverket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om instansordning för
överklaganden av plan- och byggärenden.

Motioner från allmänna motionstiden
2001

2001/02:Bo216 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibilitet vid
kommunal planering.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av lagstiftningen gällande
antalet instanser för överklagande av detaljplan
och bygglov.

2001/02:Bo244 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att begränsa
överklagandeprocessen i planärenden genom färre
instanser.

2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
regelförenkling vad gäller planprocesser och
nybyggnadsregler.

2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (c):

21. Riksdagen begär att regeringen utvärderar hur
plan- och bygglagens möjligheter till flexibilitet
har tagits till vara i den kommunala planeringen
och hur planprocessen kan förenklas.

Motionerna

Med anledning av Riksdagens revisorers förslag har
två motioner med sammanlagt fyra yrkanden väckts.
Ett av dessa yrkanden rör frågan om reglering av
handelsändamålet i detaljplan. Denna fråga tas inte
direkt upp i revisorernas överväganden.
Bostadsutskottet kommer därför att behandla detta
yrkande senare i vår i ett motionsbetänkande om
planfrågor tillsammans med förslag från 2001 års
allmänna motionstid med samma inriktning. I det nu
aktuella betänkandet har emellertid förslag i fyra
motioner från allmänna motionstiden tagits med
eftersom de tar upp frågor som behandlas i
revisorernas förslag.

I motion 2001/02:Bo9 (fp) yrkande 1 föreslås ett
tillkännagivande om en reformering av
överklagandemöjligheterna i PBL. Motionärerna
framhåller att planprocessen kan påskyndas genom att
minska överklagandemöjligheterna och antalet
instanser för överklaganden. Dagens möjligheter till
överprövning av detaljplan och bygglov anses leda
till kostnadsökningar som omöjliggör många projekt.
Enligt motion 2001/02:Bo10 (kd) yrkande 1 bör ett
planeringsforum inrättas under Boverket. Detta
yrkande utgår från ett förslag som revisorerna
framförde i sin rapport 2000/01:14 men som inte
förts vidare i förslaget till riksdagen.
Motionärerna hänvisar bl.a. till behovet av
samordnat omhändertagande av forskningsresultat och
behovet att återföra kunskap och erfarenheter till
regeringen, kommunerna och till byggbranschen. I
yrkande 2 i samma motion tas instansordningen för
överklaganden av plan- och byggärenden upp.
Motionärerna förordar en ordning som innebär att
länsstyrelsen skall var första överklagandeinstans
och en kammarrätt fungera som slutinstans.
Regeringen föreslås dock fortfarande pröva ärenden
enligt 12 kap. PBL. Även i motion 2001/02:Bo244 (kd)
yrkande 1 läggs ett motsvarande förslag om ändrad
instansordning fram.
I motion 2001/02:Bo216 (m) yrkande 1 föreslås
riksdagen göra ett tillkännagivande om behovet av
flexibilitet i planeringen. Motionärerna förordar
att Boverket ges i uppdrag att genomföra en
utvärdering om varför kommunerna inte tagit vara på
de möjligheter till flexibilitet som PBL erbjuder,
bl.a. avseende bygglov och enkelt planförfarande. I
yrkande 2 föreslås att riksdagen skall begära att
regeringen lägger fram förslag till ändring av
lagstiftningen gällande antalet instanser för
överklagande av detaljplan och bygglov. Motionärerna
framhåller att dagens regler kan medföra att plan-
och byggprocessen fördröjs i åratal med höga
kostnader som följd.
Även i Centerpartiets partimotion 2001/02:Bo325
yrkande 21 förordas att Boverket ges ett
utvärderingsuppdrag med syftet att se över hur
möjligheterna till flexibilitet har tagits till vara
i den kommunala planeringen. Utvärderingen bör
enligt motionen också se över möjligheterna att göra
planprocessen enklare och snabbare.
Folkpartiet föreslår i sin partimotion
2001/02:Bo324 yrkande 9 att riksdagen gör ett
tillkännagivande om behovet av regelförenklingar vad
gäller planprocesser och nybyggnadsregler.
Motionärerna framhåller bl.a. att
överklagandemöjligheterna bör begränsas och att
kraven på bostädernas utformning måste bli mer
flexibla.