Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU5

Kooperativ hyresrätt

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
förslag i proposition 2001/02:62 Kooperativ
hyresrätt jämte följdmotioner och vissa fristående
motioner med anknytning till propositionens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
propositionens förslag och avslår samtliga motioner.
I propositionen föreslår regeringen en lag om en
ny upplåtelseform; kooperativ hyresrätt. Kooperativ
hyresrätt kan beskrivas som en mellanform mellan
vanlig hyra och bostadsrätt.
Den nya upplåtelseformen avser upplåtelse av
bostadslägenheter. Den kooperativa hyresgästens
nyttjanderätt till lägenheten skall i åtskilliga
avseenden stämma överens med vad som gäller vid
vanlig hyra. Hyresvärden skall emellertid vara en
förening, en kooperativ hyresrättsförening, och de
kooperativa hyresgästerna skall vara medlemmar i
föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande
och boendedemokrati kan därmed tillgodoses inom
ramen för föreningen. Boendeformen kooperativ
hyresrätt är ägnad att ge förutsättningar för en
bättre boendemiljö med stora inslag av
boendedemokrati och självförvaltning. Det skall
finnas två typer av föreningar, dels föreningar
enligt ägarmodellen som äger det hus där
lägenheterna finns, dels föreningar enligt
hyresmodellen som hyr lägenheterna av
fastighetsägaren. Den kooperativa
hyresrättsföreningen skall vara ett särskilt slag av
ekonomisk förening. Medlemmarna skall betala vanliga
medlemsinsatser. Dessutom skall föreningen kunna ta
ut särskilda upplåtelseinsatser i samband med
lägenhetsupplåtelsen.
En hyresgäst som flyttar skall inte kunna sälja
den kooperativa hyresrätten men skall i princip ha
rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen
skall själv bestämma hyran för lägenheterna.
Reglerna om ombildning från vanlig hyresrätt till
bostadsrätt föreslås utvidgas till att gälla även
ombildning till kooperativ hyresrätt enligt
ägarmodellen. En kooperativ hyresrättsförening skall
alltså enligt förslaget ha samma rätt att köpa en
hyresfastighet som är till försäljning som en
bostadsrättsförening har. Det skall även vara
möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till
kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen.
Den nya lagen, jämte följdlagstiftning, föreslås
träda i kraft den 1 april 2002.
Till betänkandet har fem reservationer fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En ny upplåtelseform

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo325 yrkande
13.
Reservation 1 (c) - motiv.

2. Uppräkning av insatser vid
återbetalning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62
i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo21
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo24 yrkande 2 samt
2001/02:Bo25 yrkande 2.
Reservation 2 (m, kd, -)

3. Tiden för återbetalning av insatser
– regeringsförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62
i denna del.

4. Tiden för återbetalning av insatser
– snabbare återbetalning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo25 yrkande 3.
Reservation 3 (kd)

5. Majoritetskravet vid ombildning
till kooperativ hyresrätt och bostadsrätt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kooperativ hyresrätt och lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt i dessa delar enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:62 i dessa delar och avslår motionerna
2001/02:Bo22 yrkandena 1 och 2 i dessa delar,
2001/02:Bo23, 2001/02: Bo24 yrkande 1,
2001/02:Bo25 yrkande 1, 2001/02:Bo245 yrkande 1,
2001/02:Bo247 yrkande 1, 2001/02:Bo318 yrkande 6,
2001/02:Bo320 yrkande 17, 2001/02:Bo324 yrkande 4
samt 2001/02:Bo325 yrkandena 15 och 16.
Reservation 4 (m, kd, c, fp, -)

6. Majoritetskravet vid ombildning
från kooperativ hyresrätt m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62
i denna del och avslår motion 2001/02:Bo22
yrkandena 1 och 2 i dessa delar.
Reservation 5 (m, kd, c, fp, -)

7. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om kooperativ hyresrätt,
2. lag om ändring i jordabalken,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder,
4. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.,
5. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792),
6. lag om ändring i hyresförhandlingslagen
(1978:304),
7. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt,
8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
9. lag om ändring i lagen (1994:831) om
rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,
enligt bilaga 2, i den mån lagförslagen inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna
del.

Stockholm den 21 februari 2002

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Lennart Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg
(v), Ulla-Britt Hagström (kd), Carina Moberg (s),
Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-
Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd),
Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist
(mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp),
Carina Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m)
och Sten Andersson (-).

2001/02

BoU5

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under åren 1987 till 1998 gällde lagen (1986:1242)
om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
(försökslagen). Regeringen kunde genom lagen
försöksvis lämna ekonomiska föreningar tillstånd att
bedriva verksamhet med upplåtelse av kooperativ
hyresrätt. I samband med tillståndet kunde
regeringen också meddela dispens från vissa
hyresrättsliga bestämmelser. Boverket har utvärderat
försöksverksamheten (se Boverkets Rapport 1996:7). I
rapporten konstaterades att försöksverksamheten hade
fått en relativt liten omfattning. Boverket ansåg
att den kooperativa hyresrätten ändå borde införas
som en permanent upplåtelseform men framhöll
samtidigt att upplåtelseformen behövde få klara och
rimliga villkor.

Riksdagen gav den 18 februari 1999 till känna att
regeringen borde återkomma till riksdagen med
förslag till en permanent lagstiftning om den
kooperativa hyresrätten och att denna upplåtelseform
borde omfatta både de s.k. ägar- och hyresmodellerna
(bet. 1998/99:BoU2, rskr. 1998/99:136).
Regeringen beslutade den 11 november 1999 att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
föreslå permanenta regler för kooperativ hyresrätt
(dir. 1999:88). Utredningen, som antog namnet
Utredningen om kooperativ hyresrätt, avgav i
november år 2000 betänkandet Kooperativ hyresrätt
(SOU 2000:95).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om en ny
upplåtelseform; kooperativ hyresrätt. jämte viss
följdlagstiftning. Förslaget innebär i huvudsak
följande. Den nya upplåtelseformen skall kunna
användas för upplåtelse av bostadslägenheter. Den
kooperativa hyresgästens nyttjanderätt till
lägenheten skall i åtskilliga avseenden stämma
överens med vad som gäller vid vanlig hyra.
Hyresvärden skall emellertid vara en förening, en
kooperativ hyresrättsförening, och de kooperativa
hyresgästerna skall vara medlemmar i föreningen.
Hyresgästernas intresse av boinflytande och
boendedemokrati kan därmed tillgodoses inom ramen
för föreningen. Boendeformen kooperativ hyresrätt är
ägnad att ge förutsättningar för en bättre
boendemiljö med stora inslag av boendedemokrati och
självförvaltning. Det skall finnas två typer av
föreningar. Föreningar enligt ägarmodellen skall äga
det hus där lägenheterna finns. Föreningar enligt
hyresmodellen skall hyra lägenheterna. Den
kooperativa hyresrättsföreningen skall vara ett
särskilt slag av ekonomisk förening. Medlemmarna
skall betala vanliga medlemsinsatser. Dessutom skall
föreningen kunna ta ut särskilda medlemsinsatser,
upplåtelseinsatser, i samband med
lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar skall
inte kunna sälja den kooperativa hyresrätten men
skall i princip ha rätt att få tillbaka betalade
insatser. Föreningen skall själv bestämma hyran för
lägenheterna. Reglerna om ombildning från vanlig
hyresrätt till bostadsrätt föreslås utvidgas till
att gälla även ombildning till kooperativ hyresrätt
enligt ägarmodellen. En kooperativ
hyresrättsförening skall alltså enligt förslaget ha
samma rätt att köpa en hyresfastighet som är till
försäljning som en bostadsrättsförening har. Det
skall även vara möjligt att ombilda från vanlig
hyresrätt till kooperativ hyresrätt enligt
hyresmodellen.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den
1 april 2002.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar under detta avsnitt
propositionens förslag i allt väsentligt endast
i de delar de mött invändningar i motionerna.
En ny upplåtelseform

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör avslå en motion om att
kooperativ hyresrätt skall införas som en
permanent upplåtelseform med hänvisning till
att motionärerna blir tillgodosedda genom
regeringsförslaget. Jämför reservation 1 (c)
- motiv.

Regeringens förslag innebär att en lag om en ny
upplåtelseform, kooperativ hyresrätt, införs.
Kooperativ hyresrätt kan beskrivas som en mellanform
mellan vanlig hyra och bostadsrätt. Den nya
upplåtelseformen skall kunna användas för upplåtelse
av bostadslägenheter. Den kooperativa hyresgästens
nyttjanderätt till lägenheten skall i åtskilliga
avseenden stämma överens med vad som gäller vid
vanlig hyra. Hyresvärden skall emellertid vara en
förening, en kooperativ hyresrättsförening, och de
kooperativa hyresgästerna skall vara medlemmar i
föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande
och boendedemokrati kan därmed tillgodoses inom
ramen för föreningen. Det skall finnas två typer av
föreningar, dels föreningar enligt ägarmodellen som
äger det hus där lägenheterna finns, dels föreningar
enligt hyresmodellen som hyr lägenheterna. Den
kooperativa hyresrättsföreningen skall vara ett
särskilt slag av ekonomisk förening. Föreningen
skall själv bestämma hyran för lägenheterna.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen
2001/02:Bo325 (c) yrkande 13 föreslås att en
permanent lagstiftning om kooperativ hyresrätt
införs (förslag om tillkännagivande).
Boendeformen kooperativ hyresrätt är ägnad att ge
förutsättningar för en bättre boendemiljö med stora
inslag av boendedemokrati och självförvaltning.
Hyresgästernas självförvaltning ger mycket bra
möjligheter att anpassa boendet till hyresgästernas
särskilda önskemål. Den kooperativa hyresrätten kan
därmed utgöra ett för vissa hyresgäster bättre
alternativ än vanlig hyresrätt. Genom hyresgästernas
verksamhet i föreningen bör man också kunna uppnå en
effektivare förvaltning. Hyresgästernas delaktighet
i boendet kan bidra bl.a. till en större social
gemenskap. Detta bör leda till en ökad omsorg om
boendemiljön och därmed också till minskat slitage.
Kostnaderna för boendet kan därmed – och genom ökad
självförvaltning – hållas nere. Genom förbättrad
boendedemokrati och större social gemenskap ökar
också tryggheten i boendet. Samtidigt kommer
boendeformen kooperativ hyresrätt inte att kräva
lika stora ekonomiska satsningar av en
bostadssökande som bostadsrätt. På sikt kan
hyresgästerna bygga upp ett kapital i föreningen som
kommer dem och nya generationer av kooperativa
hyresgäster till godo i form av lägre
boendekostnader. Boendeformen är spekulationsfri.
Det råder en bred politisk enighet om att den
kooperativa hyresrätten bör permanentas som
upplåtelseform. Ett enigt utskott stod bakom det
tillkännagivande till regeringen som initierade den
utredning på vilken propositionens lagförslag
bygger. Utskottet ställer sig således bakom
regeringsförslaget om att upplåtelseformen skall
permanentas. Genom utskottets ställningstagande
kommer c-motionärerna att bli tillgodosedda.
Motionen avstyrks med hänvisning till detta.

Uppräkning av insatser vid återbetalning

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå motionsförslagen om att en uppräkning
av insatserna skall kunna ske vid en
återbetalning till en avgående medlem. Jämför
reservation 2 (m, kd, -).

Enligt regeringens förslag skall medlemmarna betala
vanliga medlemsinsatser. Dessutom skall föreningen
kunna ta ut särskilda upplåtelseinsatser i samband
med lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar
skall inte kunna sälja den kooperativa hyresrätten
men skall i princip ha rätt att få tillbaka betalade
insatser.

Enligt 2 kap. 9 § fjärde stycket förslaget till
lag om kooperativ hyresrätt skall en avgående medlem
inte ha rätt att få tillbaka ett högre belopp än det
han eller hon betalat till föreningen som insatser.
Enligt regeringen beror svaret på frågan om
uppräkning av insatser skall tillåtas i grunden på
vem man vill prioritera; de medlemmar som går ur
föreningen eller de som stannar kvar. Förbudet mot
uppräkning ger föreningen mer kapital som kan
användas till att t.ex. hålla hyrorna nere.
Uppräkning skall, enligt regeringsförslaget, dock
kunna göras av insatser vid en ny medlems inträde
eller en ny upplåtelse av hyresrätt. Något tak för
uppräkningen föreslås inte. Förslaget i denna del
innebär, enligt regeringen, inte någon försvagning
av föreningens eget kapital utan har en gynnsam
inverkan på föreningens ekonomi.
Enligt förslaget i motion 2001/02:Bo24 (m) yrkande
2 skall medlemsinsatser uppräknas både i samband med
återbetalning av medlemsavgift och vid antagande av
ny medlem. Förslaget syftar till att en värdesäkring
av insatserna skall kunna ske (lagförslag som bör
antas av riksdagen). I motion 2001/02:Bo21 (m)
yrkandena 1 och 2 föreslås dels avslag på
regeringsförslagets lydelse av 2 kap. 9 § fjärde
stycket lagen om kooperativ hyresrätt, dels ett
riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett lagförslag om hur
grunderna för en lämplig uppräkning av insatserna
skall kunna lagfästas. Också detta motionsförslag
syftar till att en värdesäkring skall kunna ske av
insatserna.
Även i motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 2 föreslås
avslag på regeringsförslagets lydelse av, såsom
motionen får förstås, 2 kap. 9 § fjärde stycket
lagen om kooperativ hyresrätt.
Såsom regeringen anför är frågan om en uppräkning
av insatserna skall tillåtas vid återbetalning till
en avgående medlem ytterst beroende på den värdering
man gör av vem man vill gynna; den avgående
medlemmen eller de som bor kvar med kooperativ
hyresrätt. Utskottet anser att regelsystemet så
långt möjligt bör utformas så att det i främsta
rummet ger utrymme för att hålla hyrorna nere. En
sådan ordning kommer också en avgående medlem att ha
haft fördel av. Motionsförslagen om att insatserna
skall kunna räknas upp vid en återbetalning till en
avgående medlem bör riksdagen därför avslå.

Tiden för återbetalning av insats

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå motionsförslaget om att insatserna
skall återbetalas snabbare. Jämför
reservation 3 (kd).

Beträffande tiden för återbetalning av insats
föreslår regeringen att föreningslagens bestämmelser
skall gälla. En avgången medlem har enligt dessa
regler rätt att få ut insatsen först sex månader
efter avgången. Avgången inträffar (enligt
huvudregeln) vid utgången av det räkenskapsår som
slutar näst efter en månad sedan medlemmen har sagt
upp sig för utträde m.m. Den nämnda månaden kan i
stadgarna förlängas till sex månader. Maximalt kan
det alltså dröja 24 månader. Föreningen kan inte ge
medlemmarna en vidare rätt till återbetalning än vad
lagen stadgar. Tidsrymderna skall börja gälla när
lägenheten sägs upp. Ordningen för återbetalning är
till skydd för föreningens borgenärer.

I sammanhanget bör nämnas dels att föreningen
genom sina stadgar kan helt eller delvis begränsa
rätten till återbetalning, dels att föreningen i
vissa fall, beroende på sin ekonomi, inte får betala
tillbaka gjorda insatser, dels att föreningen,
enligt en för den kooperativa hyresrätten föreslagen
specialregel, skall vara skyldig att betala tillbaka
inbetalade insatser till den som har överlåtit sin
hyresrätt så snart förvärvaren har betalat de
insatser som denne skall betala.
I motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 3 föreslås en
begränsning av tiden för återbetalning av
medlemsinsats till maximalt tolv månader efter det
att medlemmen sagt upp sig (förslag om
tillkännagivande).
Tillämpningen av föreningslagens bestämmelser om
återbetalning kan i viss utsträckning komma att
innebära komplikationer för den som är medlem i en
kooperativ hyresrättsförening och som behöver
använda sitt kapital för att förvärva en annan
bostad. Den särreglering som föreslås gälla för den
kooperativa hyresgäst som överlåter sin hyresrätt
(t.ex. byter den mot annan bostad) innebär vanligen
en snabb återbetalning. Regeln kommer därför
sannolikt också att medföra att den kooperativa
hyresgäst som har ett omedelbart behov av det
kapital han lagt ned för sitt medlemskap i första
hand kommer att försöka överlåta sin hyresrätt.
Enligt utskottets mening kan det finnas en viss
tveksamhet till en ordning som ibland innebär t.o.m.
en avsevärd tidsutdräkt med återbetalning av
insatserna. Motionsförslaget går ut på att för de
kooperativa hyresföreningarnas del föreningslagens
bestämmelser skulle frångås så att de i dem
föreskrivna tidsrymderna skulle kortas.
Föreningslagens tidsrymder i nu behandlat avseende
syftar – jämte flera andra bestämmelser – till ett
gott borgenärsskydd och avser därutöver bl.a. att
föreningen skall kunna anpassa sin verksamhet till
ett vikande medlemsantal. Utskottet anser mot denna
bakgrund att föreningslagens bestämmelser inte bör
frångås på det sätt motionärerna föreslår. Utskottet
anser att regeringsförslaget bör antas och att något
tillkännagivande om snabbare återbetalning i
enlighet med kd-motionen inte bör göras. Kd-motionen
bör således avslås.

Majoritetskravet vid ombildning till kooperativ
hyresrätt och bostadsrätt

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå motionsförslagen om att ett krav på
enkel majoritet skall gälla vid ombildning
från hyresrätt till kooperativ hyresrätt och
bostadsrätt. Jämför reservation 4 (m, kd, c,
fp, -).

Enligt regeringens förslag bör reglerna om
ombildning från vanlig hyresrätt till bostadsrätt
utvidgas till att gälla även ombildning till
kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen. En
kooperativ hyresrättsförening skall alltså enligt
förslaget ha samma rätt att köpa en hyresfastighet
som är till försäljning som en bostadsrättsförening
har. Det skall även vara möjligt att ombilda från
vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt enligt
hyresmodellen. Regeringsförslaget innebär att en
kvalificerad majoritet skall stå bakom också en
sådan ombildning.

För ombildning till bostadsrätt har tidigare gällt
ett krav på enkel majoritet som innebar att
hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda
lägenheterna måste vara för ombildningen (se bet.
1998/99:BoU10). Det nuvarande kravet på kvalificerad
majoritet – liksom tidigare kravet på enkel
majoritet – avser förutsättningarna både för att en
intresseanmälan skall få göras, vilket grundlägger
föreningens rätt till förköp, och för att föreningen
skall kunna besluta att förvärva en fastighet.
I fyra motioner föreslås att endast enkel
majoritet skall krävas för ombildning till
kooperativ hyresrätt. Det gäller motionerna
2001/02:Bo24 (m) yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo25
(kd) yrkande 1, 2001/02:Bo23 (c) och 2001/02:Bo22
(fp) yrkandena 1 och 2 i dessa delar. Enligt m-
motionen bör samma majoritetsregler gälla också vid
ombildning till bostadsrätt. (I samtliga motioner
utom fp-motionen föreslås att riksdagen nu skall
besluta om den förordade lagändringen; i fp-motionen
föreslås ett avslag på regeringsförslaget i denna
del jämte ett tillkännagivande om lagändringen.)
I ett flertal motioner föreslås ett återinförande
av kravet på enkel majoritet för ombildning till
bostadsrätt (flertalet förslag avser att riksdagen
nu beslutar lag). Det gäller motionerna 2001/02:Bo24
(m) yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo318 (m) yrkande
6 (partimotion), 2001/02:Bo247 (m) yrkande 1,
2001/02:Bo245 (m) yrkande 1, 2001/02:Bo320 (kd)
yrkande 17, 2001/02: Bo325 (c) yrkandena 15 och 16
(partimotion) samt 2001/02:Bo324 (fp) yrkande 4
(partimotion).
Vad först gäller kravet på kvalificerad majoritet
för ombildning till kooperativ hyresrätt enligt
ägarmodellen anser utskottet att i allt väsentligt
samma synpunkter gör sig gällande som i fråga om
ombildning till bostadsrätt. De regler som gäller
sådan ombildning motiveras av att ju fler som deltar
i en ombildning desto större är möjligheten att
övergången till bostadsrätt blir lyckad. Vidare
gäller bl.a. att boendet är av en så stor betydelse
att det därför inte är rimligt att en ombildning
skall få genomföras om ett större antal hyresgäster,
kanske uppemot hälften, motsätter sig denna.
Det enda rimliga är därför att kräva en
uppslutning med kvalificerad majoritet vid
ombildning till kooperativ hyresrätt enligt
ägarmodellen och till bostadsrätt. Motsvarande
synpunkter gör sig i det mest väsentliga gällande
även vad gäller en övergång till hyresmodellen.
Utskottets ställningstagande innebär att kravet på
en kvalificerad majoritet bör gälla både vid
ombildning till bostadsrätt och till kooperativ.
Motionsförslagen om ändrade majoritetsregler
avstyrks.

Majoritetkravet vid ombildning från kooperativ
hyresrätt m.m.

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå motionsförslaget om att ett krav på
enkel majoritet skall gälla vid ombildning
från kooperativ hyresrätt och vid försäljning
av en kooperativ hyresrättsförenings hus.
Jämför reservation 5 (m, kd, c, fp, -).

Ett beslut om att överlåta ett hus som tillhör
föreningen och i vilket det finns kooperativa
hyresrätter skall enligt regeringsförslaget fattas
på föreningsstämma och på det sätt som gäller för
beslut om likvidation enligt föreningslagen.
Hyresgästerna i minst två tredjedelar av de
lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt
skall ha gått med på beslutet.

Föreningslagens bestämmelser skall gälla
beträffande en kooperativ hyresrättsförenings
möjligheter att upphöra, t.ex. för bildande av en
bostadsrättsförening. För likvidation krävs det
antingen att samtliga röstberättigade förenar sig om
beslutet eller att det har fattats på två efter
varandra följande stämmor och på den senare stämman
har biträtts av två tredjedelar av de röstande.
Längre gående villkor kan föreskrivas i stadgarna.
Enligt regeringen bör utrymmet för hyresgästerna
att ombilda sina nyttjanderätter till sådana former
som går att utnyttja ekonomiskt vara begränsat. När
det finns grund för tvångslikvidation kan föreningen
besluta om likvidation utan att iaktta de särskilda
majoritetskraven. Det bedöms inte vara så stor risk
att dessa krav kringgås. Reglerna om likvidation
anser regeringen innebära ett tillräckligt skydd för
föreningen och dessa kooperativa hyresgäster. Att
generellt hindra att föreningarna upphör eller
omvandlas till bostadsrättsföreningar torde inte
vara möjligt och för övrigt inte heller önskvärt
enligt regeringens bedömning.
I motion 2001/02:Bo22 (fp) yrkandena 1 och 2 i
dessa delar föreslås avslag på regeringsförslaget om
att det skall krävas två tredjedels majoritet för
försäljning av hus i vilket det finns kooperativa
hyresrätter – vilken medför ombildning till vanlig
hyresrätt – och mer generellt, såsom motionen får
förstås, ombildning från kooperativ hyresrätt –
enligt ägarmodellen – till vanlig hyresrätt eller
bostadsrätt. Därutöver föreslås att det i stället
skall krävas krav på enkel majoritet (förslag om
tillkännagivande).
De kooperativa hyresgästernas intresse av
stabilitet i sitt boende talar för att
föreningsbeslut som får till följd att de
kooperativa hyresrätterna upphör eller övergår i
annan form skall kunna komma till stånd enbart om en
stark majoritet bland hyresgästerna önskar det.
Reglerna bör också bidra till att trygga den
spekulationsfrihet som är kännetecknande för
upplåtelseformen. Utrymmet för hyresgästerna att
ombilda sina nyttjanderätter till sådana former som
går att utnyttja ekonomiskt bör därför vara
begränsat. Enligt utskottets mening bör mot denna
bakgrund föreningslagens bestämmelser om likvidation
gälla. Motionsförslaget bör därför inte genomföras.
Det bör uppmärksammas att föreningslagens
bestämmelser om likvidation gäller även för
bostadsrättföreningar.
Ett föreningsbeslut om en överlåtelse av
föreningens hus kan få ingripande konsekvenser för
hyresgästerna. Hyresgästerna skyddas visserligen
genom bestämmelser om att den kooperativa
hyresgästen har rätt att få tillbaka sin insats (med
vissa begränsningar) och bo kvar i lägenheten (med
vanlig hyresrätt). Men konsekvenserna blir ändock
stora för de boende. Det är därför rimligt att kräva
att hyresgästerna i minst två tredjedelar av de
lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt
bör ha gått med på beslutet. En motsvarande ordning
gäller enligt bostadsrättslagen. Fp-motionen bör
inte heller i denna del vinna bifall.
Utskottet avstyrker fp-motionen.

Lagförslagen i övrigt

Utskottet, som inte finner skäl att närmare redovisa
sina överväganden beträffande regeringsförslaget i
de delar det saknas motstående motionsförslag,
tillstyrker lagförslagen i dessa delar.

Övrig fråga

Följdmotion att behandlas senare i vår
samtidigt med fristående motioner om
förverkande m.m.

I motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 4 föreslås att
ett obligatoriskt samrådsförfarande skall införas
vid förverkande i syfte att förbättra stödet för
människor som har problem med att behålla en
reguljär bostad. (Tillkännagivande om ändring i
hyreslagen).

Ett stort antal av de lagregler som gäller vanlig
hyresrätt avses komma att bli tillämpliga på de
kooperativa hyresavtalen. I vissa fall har det
funnits anledning att föreslå avvikelser från
hyreslagens regler. För den förstnämnda kategorin av
bestämmelser gäller att en ändring i hyreslagen
också får konsekvenser för ett kooperativt
hyresförhållande med mindre en avvikelse särskilt
stadgas.
Enligt regeringsförslaget skall hyreslagens
bestämmelser om förverkande av hyresrätten tillämpas
också i fråga om kooperativ hyresrätt. Också
hyreslagens bestämmelser om besittningsskydd med de
tio undantag som stadgas skall gälla för den
kooperativa hyresrätten.
Utskottet avser att behandla kd-motionen
tillsammans med andra motioner som rör hyreslagens
bestämmelser senare under våren.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. En ny upplåtelseform (punkt 1, motiveringen)
(c)

av Rigmor Stenmark (c).

Ställningstagande

För att forma en hållbar boendepolitik som kan möta
människors behov och de skilda förutsättningar som
finns i landet anser jag att boendepolitiken bör
utgå från följande. Alla människors lika värde och
rättigheter bör utgöra grunden för den politik som
skall föras. Det yttersta målet är att var och en
skall kunna växa som människa och ha möjlighet att
förverkliga sina drömmar. Ansvaret för varandra
skall vara vägledande när samhället formas. Inom
bostadspolitiken är det därför möjligheterna och
konsekvenserna för individen och familjen som skall
vara avgörande. När människan står i centrum för
politiken blir valfriheten och mångfalden i boendet
viktigt. Människors val av boende är väldigt
individuellt. Det individuella bygger på människors
olikheter. Vi har olika behov och olika sätt att
leva. För att möta dessa varierande behov krävs det
att människor fritt skall kunna välja bland en
mångfald av boendealternativ.

Jag har i många olika sammanhang beskrivit hur
viktig hyresrätten är för att skapa mångfald på
bostadsmarknaden. Det finns en poäng i att
mångfalden av upplåtelseformer för boende utökas. I
dag finns två etablerade, lagreglerade
upplåtelseformer – hyresrätt och bostadsrätt. Jag
anser att en ny permanent upplåtelseform, kooperativ
hyresrätt, bör införas. Fördelen med
upplåtelseformen kooperativ hyresrätt är att
hyresgästerna tillhör en förening genom vilken de
själva kan bestämma över sitt boende. Det främjar
gemenskap, boendedemokrati, ansvarstagande och
aktsamhet. Möjligheterna att påverka
boendekostnaderna blir goda. Riksdagen bör därför
anta en permanent lagstiftning för kooperativa
hyresrätter.
En mångfald av upplåtelseformer ger människor
valfrihet och självbestämmande. Jag anser också att
en lag som möjliggör tredimensionell
fastighetsbildning och ägarlägenheter omedelbart bör
införas.
Av de skäl jag nu anför anser jag att riksdagen
bör införa den kooperativa hyresrätten som en ny
permanent upplåtelseform. Eftersom den under den
allmänna motionstiden väckta c-motionen tillgodoses
genom det förslag regeringen nu lagt behöver jag
inte tillstyrka den.

2. Uppräkning av insatser vid
återbetalning (punkt 2) (m, kd, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om
kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2 och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 2. Därmed avslår riksdagen
proposition 2001/02:62 i denna del och bifaller
motionerna 2001/02:Bo21 yrkandena 1 och 2, 2001/02:
Bo24 yrkande 2 samt 2001/02:Bo25 yrkande 2.

Ställningstagande

Alla medlemmar i en kooperativ hyresrättsförening
föreslås betala en medlemsinsats. Denna
medlemsinsats innebär rätt att delta i föreningen.
För-eningen har också rätt att ta ut en
medlemsinsats av särskilt slag, upplåtelseinsats,
när en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt.
Enligt regeringens förslag skall inte någon
uppräkning av en medlemsinsats kunna göras i samband
med en återbetalning. Däremot föreslås en uppräkning
få göras av den insats en ny medlem skall betala.
Detta är ett system och en inkonsekvens som vi inte
kan ställa oss bakom.

En uppräkningsmöjlighet innebär att en
värdesäkring av medlemsinsatsen kan göras, vilket är
väsentligt bl.a. i tider med inflation. En
uppräkning kompenserar den risk för förlust som
annars finns. En medlem har svårare att skydda sig
mot förluster än den förening som förvaltar
medlemsinsatsen. Medlemsinsatsen bör ses som ett lån
eller en deposition som, åtminstone, skall
inflationssäkras. Individens trygghet måste sättas
före kooperativets välstånd. Uppräkning av
medlemsinsats skall därför kunna göras, likaväl vid
återbetalning som vid antagande av ny medlem. Ett
flertal remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i
Göteborg, Boverket och Sveriges advokatsamfund,
anser att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning
bör vara tillåtna.
Regeringen bör snarast arbeta fram ett lagförslag
som tillgodoser vad vi framför.
Vi föreslår att riksdagen inte antar regeringens
förslag till lydelse av 2 kap. 9 § fjärde stycket
lagen om kooperativ hyresrätt och tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed
avslår riksdagen proposition 2001/02:62 i denna del
och bifaller motionerna 2001/02:Bo24 (m) yrkande 2,
2001/02:Bo21 (m) yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Bo25
(kd) yrkande 2.

3. Tiden för återbetalning av insatser –
snabbare återbetalning (punkt 4) (kd)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo25 yrkande 3.

Ställningstagande

I propositionen föreslås att föreningslagens regler
om återbetalning av medlemsinsatser skall gälla när
en medlem går ur en kooperativ hyresrättsför-ening.
Konsekvensen av detta är att det kan dröja nästan 24
månader från uppsägningen till dess att
medlemsinsatsen återbetalas. Denna fördröjning
försvårar för medlemmar som vill flytta och kommer
att verka avskräckande på den som vill inträda i en
kooperativ hyresrättsförening. Attraktiviteten i
boendeformen hotas därmed.

Det kan när det gäller ägarmodellen vara fråga om
insatser med betydande belopp. En lång väntan på att
få sådana insatser återbetalade kan innebära
betydande nackdelar för den boende, särskilt i de
fall dessa pengar skall användas till inköp av en
annan bostad. Regeringens förslag innebär att den
boende har rätt till snabbare återbetalning endast
om han överlåtit sin hyresrätt (t.ex. bytt sin
lägenhet mot en annan bostad).
Konsumentverket har konstaterat att återbetalning
enligt föreningslagens regler kan leda till ett
bristande konsumentskydd och därför förordat en rätt
för medlemmen att få tillbaka insatsen inom en
kortare tid.
För att stärka den kooperativa hyresrätten som
boendeform behövs en annan reglering av frågan om
när det skall föreligga en rätt till återbetalning
av insatser. En sådan reglering måste naturligtvis
ta hänsyn till borgenärernas intressen. Den måste
också säkerställa att föreningen, dvs. de övriga
boende i huset, kan fortsätta med sin verksamhet. I
överlåtelsefallen inträder – enligt
regeringsförslaget – en rätt till återbetalning när
den nye hyresgästen (medlemmen) betalat in den eller
de insatser han är skyldig att betala. I praktiken
kommer det alltid att röra sig om minst de belopp
den avgående medlemmen skall ha rätt att få
tillbaka. En motsvarande rätt till återbetalning bör
kunna gälla i alla fall och således inte bara vara
begränsad till överlåtelsefallen. En sådan reglering
skulle inte innebära en försvagning av borgenärernas
intressen. Inte heller skulle föreningens
möjligheter att bedriva sin verksamhet försämras.
Den föreslagna ordningen – som innebär att den
särskilda överlåtelseregleringen slopas – skulle
dessutom ha en annan fördel. Den skulle motverka
överlåtelser som sker främst för att medlemmen skall
återfå sin insats snabbare.
En annan alternativ ordning till snabbare
återbetalning skulle vara att man genom en
särbestämmelse behåller den struktur på
bestämmelserna om återbetalning som föreningslagen
innehåller men kortar tidsfristerna för
återbetalningen. Tiden för återbetalning av
medlemsinsats bör då begränsas till maximalt tolv
månader efter det att medlemmen sagt upp sig.
Vi anser att regeringen närmare bör överväga den
av oss aktualiserade frågeställningen och återkomma
till riksdagen med ett förslag som innebär att en
kooperativ hyresgäst snabbare skall återfå sina
insatser.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande
3.

4. Majoritetskravet vid ombildning till
kooperativ hyresrätt och bostadsrätt
(punkt 5) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kooperativ hyresrätt och lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt i dessa delar enligt
bilaga 2 samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna
del och motionerna 2001/02:Bo22 yrkande 2 i denna
del, 2001/02:Bo245 yrkande 1 och 2001/02:Bo324
yrkande 4, bifaller delvis motionerna 2001/02:Bo23,
2001/02:Bo24 yrkande 1, 2001/02:Bo25 yrkande 1,
2001/02:Bo247 yrkande 1, 2001/02:Bo318 yrkande 6,
2001/02: Bo320 yrkande 17 samt 2001/02:Bo325
yrkandena 15 och 16 samt avslår motion 2001/02:Bo22
yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Utgångspunkten för den bostadspolitik vi vill skall
föras är att människor själva skall kunna välja den
bostad de önskar. Bostadsmarknaden skall styras av
människors efterfrågan och fria val, inte av
regleringar och politiska eller administrativa
beslut. Bostadspolitiken skall ge förutsättningar
för bevarande och utveckling av olika
upplåtelseformer som kan tillgodose olika individers
önskemål i olika skeden av livet. En viktig
målsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges
möjlighet att äga och förvalta de hus de bebor.

Enligt regeringens förslag skall beslut om
ombildning till kooperativ hyresrätt fattas med
kvalificerad majoritet som innebär att två
tredjedelar av de boende måste gå med på förslaget.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet
har valt att försvåra alla hyresgästers möjligheter
att ta över sina hus. I stället för anslutning från
mer än hälften av hyresgästerna, krävs det nu två
tredjedels majoritet för att en förening skall kunna
göra intresseanmälan och för att den skall få
förvärva en fastighet antingen som bostadsrätt eller
som kooperativ hyresrätt. Syftet med denna skärpning
är att försvåra för människor som vill äga och
förvalta sin bostad. Vi har konsekvent hävdat att
det utökade majoritetskravet är omotiverat och att
det skall vara tillräckligt om mer än hälften av
hyresgästerna är för ombildningen. De kvalificerade
majoritetskraven måste snarast ersättas av krav på
enkel majoritet.
Vi har inte haft möjlighet att genom utskottets
kansli bereda motionsförslagen så att riksdagen nu
skall kunna anta den lagstiftning vi önskar se
genomförd.
Vi föreslår med hänvisning till detta att
riksdagen nu antar regeringsförslaget i denna del
och för regeringen tillkännager som sin mening vad
vi framför. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:62 i denna del och motionerna 2001/02:Bo245
(m) yrkande 1, 2001/02:Bo22 (fp) yrkande 1 i denna
del och 2001/02:Bo324 (fp) yrkande 4, bifaller
delvis motionerna 2001/02: Bo24 (m) yrkande 1,
2001/02:Bo247 (m) yrkande 1, 2001/02:Bo318 (m)
yrkande 6, 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 1,
2001/02:Bo320 (kd) yrkande 17, 2001/02:Bo23 (c) samt
2001/02:Bo325 (c) yrkandena 15 och 16 samt avslår
motion 2001/02:Bo22 (fp) yrkande 1 i denna del.

5. Majoritetskravet vid ombildning från
kooperativ hyresrätt m.m. (punkt 6) (m, kd,
c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2 och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:62 i denna del och motion
2001/02:Bo22 yrkande 2 i denna del samt avslår
motion 2001/02:Bo22 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i propositionen att det skall
krävas två tredjedels majoritet i dessa fall. Vi
motsätter oss detta förslag precis som när samma
regler föreslagits för bildandet av bostadsrätter.
Vi anser att det är de boende själva som skall
bestämma om hur de vill bo. Detta gäller inte minst
vad avser upplåtelseformen. Det skall räcka med att
minst hälften av de boende sagt ja till en
ombildning eller försäljning för att den skall kunna
verkställas. Därmed måste lagtexterna i
propositionen ändras på dessa punkter så att det
tydligt anges att det skall räcka med att en enkel
majoritet av hyresgästerna säger ja till en
ombildning eller försäljning för att den skall kunna
genomföras.

Vi anser att regeringen närmare bör överväga den
av oss aktualiserade frågeställningen och återkomma
till riksdagen med ett förslag till riksdagen som
innebär att ett krav på enkel majoritet införs för
beslut om försäljning av en förenings fastighet
eller om ombildning till annan upplåtelseform. Fram
till dess att riksdagen antar de av oss förordade
reglerna accepterar vi regeringens lagförslag.

Vi föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om kooperativ hyresrätt i denna del och
tillkännager för regeringen som sin mening vad vi
framför. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:62 i denna del och motion 2001/02:Bo22
yrkande 2 i denna del samt avslår motion 2001/02:
Bo22 yrkande 1 i denna del.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:62 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om kooperativ hyresrätt,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder,

4. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,

5. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792),

6. lag om ändring i hyresförhandlingslagen
(1978:304),

7. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

9. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången
i vissa hyresmål i Svea hovrätt.

Följdmotioner

2001/02:Bo21 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen avslår föreslagen lydelse i sista
meningen i 2 kap. 9 § i regeringens förslag till
lag om kooperativ hyresrätt: ’En avgående medlem
har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än
det han eller hon har betalat in till föreningen
som insatser’ i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen framlägger förslag
om hur grunderna för en lämplig uppräkning av
insatserna skall kunna lagfästas i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo22 av Yvonne Ångström och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen avslår förslagen i proposition
2001/02:62 om att det skall krävas två tredjedels
majoritet för ombildning till kooperativ hyresrätt
eller försäljning av densamma.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av relevanta lagtexter så att
det krävs stöd av en enkel majoritet av de boende
för ombildning till kooperativ hyresrätt eller en
försäljning av densamma.

2001/02:Bo23 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

Riksdagen beslutar att ombildning till kooperativ
hyresrätt bör ske genom godkännande med enkel
majoritet.

2001/02:Bo24 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att enkel majoritet skall
krävas för ombildning till bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt i enlighet med vad som anförs
i motionen.

2. Riksdagen beslutar att medlemsinsatser skall
uppräknas både i samband med återbetalning av
medlemsavgift och vid antagande av ny medlem.

2001/02:Bo25 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att en förenings beslut att
förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till
kooperativ hyresrätt skall vara giltigt om
hyresgästerna i minst hälften av de uthyrda
lägenheterna som omfattas av förvärvet har gått
med på beslutet.

2. Riksdagen beslutar med avslag på regeringens
förslag till lydelse av 4 kap. 9 § fjärde stycket
i lag om kooperativ hyresrätt i enlighet med
motionens förslag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
särbestämmelse bör införas i lagen om kooperativ
hyresrätt som begränsar tiden för återbetalning av
medlemsinsats till maximalt tolv månader efter det
att medlemmen sagt upp sig.

Motioner från allmänna motionstiden
(fristående motioner)

2001/02:Bo245 av Anna Lilliehöök (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enkel majoritet
vid ombildning till bostadsrätt.

2001/02:Bo247 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel
majoritet för ombildning till bostadsrätt i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo318 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel
majoritet för ombildning till bostadsrätt i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

17. Riksdagen beslutar att ombildning till
bostadsrätt skall kunna ske om minst hälften av de
boende anger att de önskar det.

2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelverket för
ombildande av hyresrätt till bostadsrätt.

2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (c):

13. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en
permanent lagstiftning för kooperativa
hyresrätter.

15. Riksdagen beslutar att 9 kap. 19 §
bostadsrättslagen (1991:614) skall ges följande
lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att
förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.
Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än
hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av
förvärvet har gått med på beslutet. Dessa
hyresgäster skall vara medlemmar i
bostadsrättsföreningen. Vid beräkning av antalet
lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.
Protokollet från för-eningsstämman skall innehålla
uppgift om hur rösterna har beräknats och hållas
tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av
huset.

16. Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket i
lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt skall ges följande
lydelse: att hyresgästerna i mer än hälften av de
uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig
intresserade av en ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt och att dessa hyresgäster är medlemmar i
bostadsrättsföreningen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om kooperativ hyresrätt

2 Förslag till lag om ändring i jordabalken

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m.

5 Förslag till lag om ändring i
bostadsförvaltningslagen (1977:792)

6 Förslag till lag om ändring i
hyresförhandlingslagen (1978:304)

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt

8 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614)

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:831) om
rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt