Bostadsutskottets betänkande
2001/02:BOU3

Hyresgästinflytande vid ombyggnad och andra hyresrättsliga frågor

Sammanfattning

I   detta   betänkande   behandlar  bostadsutskottet
regeringens   förslag   i   proposition   2001/02:41
Hyresgästinflytande   vid   ombyggnad    och   andra
hyresrättsliga frågor. Utskottet behandlar  därjämte
de   sex   motioner  som  väckts  med  anledning  av
propositionen samt vidare motioner från den allmänna
motionstiden    vilka    har    ett    samband   med
propositionens förslag.

Utskottet    föreslår    att    riksdagen    antar
propositionens   lagförslag   och   avslår  samtliga
motionsförslag.
Lagförslagen avser ändringar i hyreslagen (12 kap.
jordabalken), hyresförhandlingslagen  och  lagen  om
arrendenämnder och hyresnämnder.
Enligt propositionens förslag skall hyresgästernas
inflytande  över  förbättrings- och ändringsåtgärder
stärkas genom en bestämmelse  om  att  hyresnämnden,
vid prövningen av om det är oskäligt mot hyresgästen
att  en  åtgärd  genomförs,  skall väga hyresvärdens
intresse  av att åtgärden genomförs  mot  de  skilda
intressen som  hyresgäster  i allmänhet kan antas ha
av  att  åtgärden  inte  vidtas.   Vidare   omfattar
förslaget   att   hyresvärden  skall  få  ansöka  om
tillstånd till en förbättrings- eller ändringsåtgärd
först två månader efter  det  att  han eller hon har
lämnat  ett skriftligt meddelande om  åtgärden  till
hyresgästen.  Det  föreslås  också  att hyresnämnden
skall   kunna   förbjuda   en  förbättrings-   eller
ändringsåtgärd som av särskild  anledning  kan antas
bli  påbörjad  utan  hyresgästens  godkännande eller
hyresnämndens tillstånd. En åtgärd som  har  utförts
utan godkännande eller tillstånd skall dessutom inte
beaktas  vid  prövningen  av  hyran  förrän  det har
förflutit   fem  år  sedan  åtgärden  slutfördes.  I
propositionen  lämnas  också förslag om förstärkning
av  vissa  andrahandshyresgästers  besittningsskydd.
Även vissa regler om lokalhyra föreslås ändrade. Det
föreslås bl.a.  att  den  ersättning som hyresgästen
har  rätt till vid s.k. obefogad  förlängningsvägran
alltid  skall  uppgå  till  ett belopp som motsvarar
minst en årshyra för lokalen.
Lagändringarna föreslås träda  i kraft den 1 april
2002.
Till  betänkandet  har  28 reservationer  och  ett
särskilt yttrande fogats.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. De åtgärder som hyresgästernas
inflytande omfattar
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo8 yrkande
1,  2001/02:Bo292  yrkande  2  och  2001/02:Bo308
yrkande 1.
Reservation 1 (mp)

2. Formerna för hyresgästinflytandet -
regeringsförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i jordabalken  i  denna del enligt bilaga
2.   Därmed   bifaller   riksdagen    proposition
2001/02:41   i   denna   del  och  avslår  motion
2001/02:Bo6 yrkande 3 i denna del.
Reservation 2 (c)

3. Formerna för hyresgästinflytandet -
hyresgästernas passivitet och svarstid

Riksdagen    avslår   motionerna    2001/02:Bo3
yrkandena 1 och  2,  2001/02:  Bo4 yrkande 1 samt
2001/02:Bo7 yrkandena 2 och 3.
Reservation 3 (m, fp, -)
Reservation 4 (v)

4. Formerna för hyresgästinflytande -
primär förhandlingsskyldighet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo4 yrkande 2.
Reservation 5 (v)

5. Hyresnämndens prövning -
regeringsförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i jordabalken  i  denna del enligt bilaga
2.   Därmed   bifaller   riksdagen    proposition
2001/02:41  i  denna  del  och  avslår motionerna
2001/02:Bo3 yrkande 3 och 2001/02:Bo6 yrkande 3 i
denna del.
Reservation 6 (m, -)
Reservation 7 (c)

6. Hyresnämndens prövning - den enskilde
hyresgästens intressen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo4  yrkande  3
och 2001/02:Bo8 yrkande 2.
Reservation 8 (v)
Reservation 9 (mp)

7. Utvärdering av de nya reglerna om
hyresgästinflytande

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo4 yrkande 4.
Reservation 10 (v)

8. Ombyggnad och varsamhetsreglerna i plan-
och bygglagen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo6 yrkande
2 och 2001/02:Bo292 yrkande 4.
Reservation 11 (c)

9. Förbud att utföra åtgärd

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  jordabalken i denna del enligt bilaga
2.   Därmed   bifaller    riksdagen   proposition
2001/02:41   i  denna  del  och   avslår   motion
2001/02:Bo5 yrkande 1.
Reservation 12 (kd)

10. Hyressättningssanktion -
regeringsförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i jordabalken  i  denna del enligt bilaga
2.   Därmed   bifaller   riksdagen    proposition
2001/02:41   i   denna   del  och  avslår  motion
2001/02:Bo3 yrkande 4.
Reservation 13 (m, -)

11. Hyressättningssanktion - tidsgräns
m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo6 yrkande
5 och 2001/02:Bo8 yrkande 3.
Reservation 14 (c)
Reservation 15 (mp)

12. Översyn av reglerna om
hyresgästinflytande

Riksdagen avslår motion  2001/02:Bo292  yrkande
1.

13. Handikappanpassning av
bostadslägenhet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo8 yrkande 4.
Reservation 16  (mp)

14. Besittningsskydd för bostadshyresgäster
vid blockuthyrning - regeringsförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  jordabalken i denna del enligt bilaga
2.   Därmed   bifaller    riksdagen   proposition
2001/02:41   i  denna  del  och   avslår   motion
2001/02:Bo5 yrkande 2.
Reservation 17 (kd)

15. Besittningsskydd för bostadshyresgäster
vid blockhyresavtal - begreppet
blockuthyrare

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo4 yrkande 6.
Reservation 18 (v)

16. Interimistiska beslut om avflyttning då
hyresrätten är förverkad

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen  (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder i denna  del enligt bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:41 i denna
del och avslår motion 2001/02:Bo3 yrkande 5.
Reservation 19 (m, -)

17. Ansvaret för privata hyreshus

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo7 yrkande 1.
Reservation 20 (fp)

18. Ersättningsreglerna

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i jordabalken i  denna  del enligt bilaga
2.    Därmed   bifaller   riksdagen   proposition
2001/02:41   i   denna   del  och  avslår  motion
2001/02:Bo3 yrkande 6.
Reservation 21 (m, -)

19. Utredningen vid hyresnämnden

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i jordabalken i denna  del  enligt bilaga
2.    Därmed   bifaller   riksdagen   proposition
2001/02:41   i   denna   del  och  avslår  motion
2001/02:Bo8 yrkande 5 i denna del.
Reservation 22 (mp)

20. Hyra för mindre serviceföretag

Riksdagen   avslår   motionerna    2001/02:A226
yrkande 10 och 2001/02: So501 yrkande 8.
Reservation 23 (c)

21. Förfarandet vid tvister

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo8 yrkande 5 i
denna del.
Reservation 24 (mp)

22. Indexreglering m.m. i lokalhyresavtal

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo3 yrkande 7.

Reservation 25 (m, -)

23. Förtida uppsägning av lokalhyresavtal
vid dödsfall

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo5 yrkande 3.
Reservation 26 (kd, c, fp)

24. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag   om  ändring  i  hyresförhandlingslagen
(1978:304) och
3. lag  om  ändring   i   lagen   (1973:188)  om
arrendenämnder och hyresnämnder,
enligt  bilaga  2,  i  den mån lagförslagen  inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:41 i denna
del.

25. Bygglovskrav för åtgärder i
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo4 yrkande 5.
Reservation 27 (v, kd, c, fp)

26. Tillgänglighet m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo6 yrkande 1.
Reservation 28 (kd, c)
Stockholm den 22 januari 2002

På bostadsutskottets vägnar


Lennart Nilsson


Följande ledamöter har deltagit  i beslutet: Lennart
Nilsson  (s),  Bengt-Ola Ryttar (s),  Lilian  Virgin
(s), Owe Hellberg  (v),  Ulla-Britt  Hagström  (kd),
Sten Andersson (-), Inga Berggren (m), Anders Ygeman
(s),  Siw  Wittgren-Ahl  (s),  Sten  Lundström  (v),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena
Hillar  Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne
Ångström   (fp),  Ewa  Thalén  Finné  (m)  och  Leif
Jakobsson (s).


2001/02

BoU3


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade  propositionen  den  18 oktober
2001. I utskottsärendet har inkommit skrivelser från
Sveriges          Fastighetsägareförbund         och
Lokalhyresgästerna  vilka organisationer också inför
utskottet    muntligen    lämnat    synpunkter    på
regeringsförslaget.


Propositionens huvudsakliga innehåll


I propositionen föreslås ändringar  i hyreslagen (12
kap. jordabalken), hyresförhandlingslagen  och lagen
om arrendenämnder och hyresnämnder.

Enligt   regeringsförslaget  skall  hyresgästernas
inflytande över  förbättrings-  och ändringsåtgärder
stärkas  genom  en bestämmelse om att  hyresnämnden,
vid prövningen av om det är oskäligt mot hyresgästen
att  en åtgärd genomförs,  skall  väga  hyresvärdens
intresse  av  att  åtgärden  genomförs mot de skilda
intressen som hyresgäster i allmänhet  kan  antas ha
av  att  åtgärden  inte vidtas. Vidare föreslås  att
hyresvärden skall få  ansöka  om  tillstånd  till en
förbättrings-   eller  ändringsåtgärd  tidigast  två
månader efter det  att  han eller hon har lämnat ett
skriftligt meddelande om  åtgärden till hyresgästen.
Det  föreslås  också  att hyresnämnden  skall  kunna
förbjuda en förbättrings-  eller  ändringsåtgärd som
av  särskild anledning kan antas bli  påbörjad  utan
hyresgästens    godkännande    eller   hyresnämndens
tillstånd.   En   åtgärd   som   har  utförts   utan
godkännande  eller  tillstånd  skall  dessutom  inte
beaktas  vid  prövningen  av hyran  förrän  det  har
förflutit  fem  år  sedan  åtgärden  slutfördes.  Om
lägenheten har hyrts ut till  någon annan än den som
skulle  ha godkänt åtgärden eller  någon  närstående
till denne, skall åtgärden dock beaktas.
Vidare  föreslås att hyresgästens besittningsskydd
vid andrahandsupplåtelse  stärks.  En  hyresgäst som
hyr en bostadslägenhet i andra hand av en  hyresvärd
som    har    hyrt   lägenheten   genom   ett   s.k.
blockhyresavtal  skall  ha  besittningsskydd  som en
förstahandshyresgäst.
Om   ett   bostadshyresavtal  har  sagts  upp  med
uppsägningstid,  har  hyresgästen rätt att bo kvar i
lägenheten till dess att det blivit slutligt avgjort
om  hyresgästen  har  rätt   till   förlängning   av
hyresförhållandet  eller inte. För att förhindra att
avhysningsförfarandet    förhalas    föreslås    att
hyresnämnden  i  en  förlängningstvist  skall  kunna
förordna  att  ett  beslut  om att hyresgästen skall
flytta på grund av att hyresrätten  är förverkad får
verkställas  även om beslutet inte har  vunnit  laga
kraft.
Även   regler    om    lokalhyra    behandlas    i
propositionen. Förslagen bygger här på gällande rätt
enligt   vilken  skälig  hyra  för  lokaler  är  den
gällande marknadshyran.  I  den föreslagna lagtexten
klargörs  att  marknadshyran  i  första  hand  skall
bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran
för  andra liknande lokaler på orten.  Det  föreslås
vidare  att  den ersättning som hyresgästen har rätt
till  vid s.k.  obefogad  förlängningsvägran  alltid
skall uppgå  till  ett belopp som motsvarar minst en
årshyra för lokalen.
I propositionen behandlas  även  vissa  frågor  om
handikappanpassning  av  lägenheter,  interimistiska
beslut om ändring av hyran, hyresgästernas ställning
då lägenheten har förstörts genom en olyckshändelse,
indexreglering  av lokalhyra och förtida  uppsägning
av  lokalhyresavtal  vid  dödsfall.  I  dessa  delar
lämnas dock inte några förslag.
Lagändringarna  föreslås träda i kraft den 1 april
2002.


Utskottets överväganden



Utskottet    behandlar     under    detta    avsnitt
propositionens  förslag  och  bedömningar   i   allt
väsentlig  endast i de delar de mött invändningar  i
motionerna.

Hyresgästinflytande vid ombyggnad


De åtgärder som hyresgästernas inflytande
omfattar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå  motionsförslagen om att
hyresgästerna  skall ges  initiativrätt  till
ombyggnadsåtgärder   och  att  hyresgästernas
inflytande  även  skall  gälla  åtgärder  som
vidtas  för  att lägsta  godtagbara  standard
skall uppnås. Jämför reservation 1 (mp).

Enligt regeringens  bedömning  bör bestämmelserna om
vilka   åtgärder   som   hyresgästernas   inflytande
omfattar inte ändras.

Enligt   dagens  regler  begränsas   hyresnämndens
prövning  till   de  åtgärder  hyresvärdens  ansökan
avser. Enligt motion  2001/02:Bo292  (kd)  yrkande 2
bör  hyresgästerna  sedan  hyresvärden anhängiggjort
ett   ärende   vid   hyresnämnden    ha   en   sådan
initiativrätt  att de kan få prövade vilka  åtgärder
som  skall  vidtas   och  hur  de  skall  genomföras
(förslag om tillkännagivande).
Förslaget  i  motion 2001/02:Bo8  (mp)  yrkande  1
avser att hyresgästerna  bör ha inflytande även över
åtgärder som vidtas för att  en lägenhet skall uppnå
lägsta     godtagbara    standard    (förslag     om
tillkännagivande).  Även i motion 2001/02:Bo308 (mp)
yrkande 1 tas frågan  om  lägsta godtagbara standard
upp.  Enligt  motionärerna  bör   de  boende  ha  en
generell tale- och förhandlingsrätt  även vad gäller
lägsta godtagbara standard i syfte att  de  skall ha
en   möjlighet   att  påverka  sina  boendekostnader
(förslag om tillkännagivande).
Sedan   länge   har    det   varit   ett   viktigt
bostadspolitiskt mål att samtliga  bostadslägenheter
skall   uppfylla   vissa   grundläggande   krav   på
boendestandard.   Denna  grundsyn  har  kommit  till
uttryck i reglerna  om  lägsta  godtagbara standard.
Dessa  regler  omfattar,  förutom en  definition  av
denna standard, att en hyresgäst  hos hyresnämnderna
kan   utverka   ett   upprustningsföreläggande.   De
omfattar   också   att  hyresvärden   oberoende   av
hyresgästens inställning får genomföra förbättringar
så att en sådan standard  uppnås. Reglerna om lägsta
godtagbara standard uppbärs  av  ett  starkt allmänt
hyresgästintresse  och  avser  att tillgodose  bl.a.
hälsoskydd   samt   motverka   segregation.   Enligt
utskottets mening kan det därför  inte komma i fråga
att   ge   de  för  tillfället  i  ett  hus   boende
hyresgästerna  ett bestämmande inflytande över om en
åtgärd som avser  att  tillgodose  kravet  på lägsta
godtagbara  standard  skall få genomföras. Utskottet
noterar att mp-motionärerna  vill gå än längre genom
att  ge  den  enskilde hyresgästen  ett  bestämmande
inflytande  beträffande  den  egna  lägenheten.  Mp-
motionerna bör  av  angivna  skäl inte vinna bifall.
Kd-motionärerna   är   av   den  uppfattningen   att
hyresgästerna  skall  ges  en, låt  vara  begränsad,
initiativrätt  till  vilka  ombyggnadsåtgärder   som
skall   vidtas   och   hur   dessa   åtgärder  skall
genomföras. Enligt utskottets mening skulle en sådan
ordning  föra  alltför  långt  och dess konsekvenser
skulle bli oförutsebara. Utskottet är nu inte berett
att ställa sig bakom förslaget eller  någon  variant
av detta. Kd-motionen bör därför inte bifallas.

Formerna för hyresgästinflytande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå    motstående   motionsförslag   liksom
motionsförslagen       om      hyresgästernas
passivitet, primär förhandlingsskyldighet och
förlängning   av   hyresgästernas   svarstid.
Regeringsförslaget innebär  att  åtgärder som
avser  de  gemensamma  delarna av fastigheten
skall ha godkänts av hyresgästerna  i  mer än
hälften  av  de  berörda bostadslägenheterna.
Förslaget  innebär   vidare  att  hyresvärden
skall kunna ansöka om hyresnämndens tillstånd
att  utföra  en åtgärd tidigast  två  månader
efter det att  ett  skriftligt meddelande har
lämnats     till     hyresgästen.      Jämför
reservationerna  2  (c),  3 (m, fp -,), 4 (v)
och 5 (v).

Regeringsförslaget

Regeringen   har   bedömt   att   inflytandet   över
förbättrings-     och     ändringsåtgärder      även
fortsättningsvis   bör   utövas   av   de   enskilda
hyresgästerna.  Det  bör inte göras någon ändring  i
den  nuvarande  bestämmelsen   om   att  hyresvärden
skriftligen     skall     meddela     de     berörda
bostadshyresgästerna   om   de  förbättrings-  eller
ändringsåtgärder   som  han  vill   utföra.   Enligt
regeringen  bör  det inte  införas  några  särskilda
bestämmelser om innehållet  i  meddelandet  eller om
skyldighet     för     hyresvärden    att    anordna
informationsmöten.

För  att  åtgärderna skall  få  vidtas  skall  det
liksom    hittills    krävas    att    de    berörda
bostadshyresgästerna   har  godkänt  dem  eller  att
hyresnämnden har lämnat  tillstånd.  Regeringen  har
dock   föreslagit   att   om   åtgärderna  avser  de
gemensamma  delarna  av  fastigheten,  skall  de  ha
godkänts av hyresgästerna  i  mer  än  hälften av de
berörda  bostadslägenheterna.  För närvarande  krävs
godkännande  av  hyresgästerna  i minst  hälften  av
lägenheterna. Regeringen har vidare  föreslagit  att
hyresvärden  skall  kunna ansöka hos hyresnämnden om
tillstånd att utföra  åtgärden  tidigast två månader
efter det att det skriftliga meddelandet har lämnats
till hyresgästen. I dag gäller en  tidsfrist  på  en
månad.
I  motion  2001/02:Bo6  (c)  yrkande 3 i denna del
yrkas   avslag   på  propositionen  i   denna   del.
Motionärerna motiverar sitt förslag med att parterna
på  bostadshyresmarknaden   genom   det  mellan  dem
pågående samarbetet bör ges tillfälle att lösa de nu
aktuella  frågorna på det sätt som passar  dem  bäst
utan mellanliggande ingrepp av staten.
Enligt utskottets  mening saknas det anledning att
avslå regeringens förslag  av  det skäl motionärerna
anger. Regeringens lagförslag i denna del bör därför
antas av riksdagen.

Hyresgästernas passivitet och svarstid

I   motion  2001/02:Bo3  (m)  yrkande   1   föreslås
införandet  av  en presumtionsregel. Den skall gälla
om   en   hyresgäst  förhåller   sig   passiv   till
hyresvärdens  meddelande.  Har hyresgästen inte hört
av sig till hyresnämnden och  aktivt protesterat mot
en  föreslagen  åtgärd,  skall  den   anses  godkänd
(förslag    om    tillkännagivande).    Till   detta
motionsförslag är kopplat ett förslag, yrkande 2, om
att hyresgästens svarstid förlängs till tre  månader
(lagförslag som bör antas av riksdagen).

Också i motion 2001/02:Bo7 (fp) yrkande 2 föreslås
att en sådan presumtion skall gälla vid hyresgästens
passivitet (förslag om tillkännagivande).
Både i motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 1 och motion
2001/02:Bo7 (fp) yrkande 3 föreslås att hyresgästens
svarstid  förlängs  till  tre  månader  (förslag  om
tillkännagivande respektive lagförslag som bör antas
av riksdagen).
Det  är  önskvärt  att hyresvärden är aktiv i sina
kontakter med hyresgästen  i  syfte att de skall bli
ense  om  de  åtgärder  som  skall  genomföras.  Den
föreslagna  passivitetsregeln  skulle  uppmuntra  en
passivitet  också  från  hyresvärdens  sida.  Enligt
utskottets mening bör det således inte komma i fråga
att  i  hyreslagen införa en bestämmelse om  att  en
hyresgäst  genom  sin  passivitet  skulle  anses  ha
godkänt  en  åtgärd hyresvärden önskar se genomförd.
Vidare anser utskottet  att  det i vart fall inte nu
bör  övervägas  att  förlänga  den   av   regeringen
föreslagna  tvåmånadersfristen.  I enlighet med  vad
utskottet har anfört bör riksdagen  avslå m-, v- och
fp-motionerna.

Primär förhandlingsskyldighet

I motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 2 föreslås  att det
skall  införas  en  primär förhandlingsskyldighet  i
fråga om hyresändring  med anledning av en tilltänkt
ombyggnad (förslag om tillkännagivande).  Syftet  är
att    hyresgästen    med    utgångspunkt    i   det
förhandlingsresultatet     som    hyresvärden    och
hyresgästorganisationen når skall kunna ta ställning
till upprustnings- och ändringsåtgärderna.

Det  system  för  hyresgästinflytande   som  lagen
innehåller  bygger  på  att hyresgästerna har  vissa
rättigheter  på  ett  individuellt   plan   gentemot
hyresvärden.    Inget   hindrar   naturligtvis   att
hyresgästerna  samverkar   i   sina   kontakter  med
hyresvärden.  En  enad  front  mot  hyresvärden  kan
säkert många gånger visa sig fruktbar. Det i grunden
individbaserade systemet har fördelar, bl.a. att det
möjliggör en individuell anpassning av  standarden i
lägenheterna.  Också  motionärerna  synes godta  det
individuellt anpassade systemet. Ett  annat av deras
förslag i samma motion avser t.o.m. att  stärka  det
individuella  hyresgästintresset.  Förslaget  att  i
förväg  förhandla  fram hyror framstår på olika sätt
som mindre lyckat. Det  går knappast att få fram ett
tillräckligt bra underlag  för  att  kunna förhandla
fram  exakta  hyror som senare skall vara  bindande.
Det skall ses mot bakgrund av att det kan vara fråga
om att olika åtgärder  skall  genomföras  i de olika
lägenheterna  och  att  man  inte  vet  vilka av  de
åtgärder  hyresvärden  önskar  se genomförda,  eller
erbjuder hyresgästerna, som kommer  att  genomföras.
Genomförandet   är  ju  beroende  av  hyresgästernas
godkännande  eller   hyresvärdens  tillstånd.  Under
samrådet mellan hyresvärden  och  hyresgästerna  kan
dessutom  omfånget  och  inriktningen av ombyggnaden
komma att förändras. De fördelar som motionen syftar
till skulle inte komma att  uppnås.  Det  bör vidare
uppmärksammas     att     ett     genomförande    av
motionsförslaget  skulle medföra en  skyldighet  för
hyresnämnden att fastställa  hyran  för det fall att
hyresvärden  eller hyresgästorganisationen  strandar
förhandlingen.
Utskottet avstyrker på anförda skäl v-motionen.

Hyresnämndens prövning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå   motstående    motionsförslag   liksom
motionsförslagen   om   att    den   enskilde
hyresgästens intressen skall ges  ökad tyngd.
Regeringsförslaget  innebär  att  principerna
för den intresseavvägning som skall  ske  vid
hyresnämndens  prövning  ändras. Hyresvärdens
intresse  av  att  åtgärden  genomförs  skall
vägas mot de skilda intressen som hyresgäster
i allmänhet kan antas ha av att åtgärden inte
vidtas. Jämför reservationerna  6  (m,  -), 7
(c), 8 (v) och 9 (mp).

Regeringsförslaget

Liksom  hittills  bör, enligt regeringens bedömning,
gälla att hyresnämnden  skall  bifalla en ansökan om
tillstånd till en förbättrings- eller ändringsåtgärd
om hyresvärden har ett beaktansvärt  intresse av att
åtgärden  genomförs  och  det  inte är oskäligt  mot
hyresgästen att den genomförs. Principerna  för  den
intresseavvägning som skall ske vid prövningen av om
det   är   oskäligt  mot  hyresgästen  att  åtgärden
genomförs bör emellertid ändras.

Regeringen  föreslår  att vid prövningen av om det
är oskäligt mot hyresgästen  att  åtgärden genomförs
skall   hyresvärdens   intresse   av  att   åtgärden
genomförs   vägas   mot  de  skilda  intressen   som
hyresgäster i allmänhet kan antas ha av att åtgärden
inte vidtas. Förslaget innebär att 18 f § hyreslagen
ändras.  Liksom  hittills   skall,   om   det  finns
särskilda  skäl, även omständigheter som hänför  sig
till den enskilde hyresgästen få beaktas.
I motion 2001/02:Bo3  (m) yrkande 3 lämnas förslag
om  avslag  på propositionens  förslag  avseende  ny
lydelse av 18  f  § hyreslagen. Förslaget lämnas med
hänvisning till vad  Lagrådet  uttalat  bl.a. om att
det  inte  kan anses tillfredsställande att  sakliga
ändringar genomförs  vilkas innebörd inte alls eller
endast med svårighet kan  utläsas  ur  lagtexten och
att   den   föreslagna   lagtexten   gör  rättsläget
svårbedömbart  för  de  inblandade parterna.  Enligt
motionärerna kvarstår Lagrådets kritik i förhållande
till det i propositionen framlagda förslaget.
Den  tidigare omnämnda motionen  2001/02:Bo6  (c),
yrkande  3,  avser  även   i  denna  del,  med samma
motivering, att regeringens förslag skall avslås.
Om  den  gällande  ordningen  har sagts att den  i
främsta rummet har till syfte att  skapa  en  dialog
mellan  hyresvärden och hyresgästerna. Det är enligt
utskottets  mening  en mycket väsentlig funktion hos
regelsystemet.    Det    kan     konstateras     att
hyresgästernas  intressen  när det gäller prövningen
vid hyresnämnderna i alltför  stor utsträckning fått
stå  tillbaka  för de intressen hyresvärdarna  velat
tillgodose. När  det  gäller större ombyggnader, som
omfattar  stambyte,  har  läget  beskrivits  så  att
hyresgästerna  i  allt  väsentligt  har  ett  reellt
inflytande    endast    över    s.k.    lyxåtgärder.
Propositionens förslag avser att  öka hyresgästernas
inflytande  i  inte oväsentlig omfattning  samtidigt
som  hyresvärdarnas  fastighetsekonomiska  intressen
blir beaktade.  Det  finns, såsom regeringen redogör
för, goda skäl för denna ändrade ordning. Regeringen
har, efter viss kritik  från  Lagrådet,  i sitt till
riksdagen lämnade förslag till ny lydelse  av 18 f §
hyreslagen  framhävt  att inte ett hyresgästintresse
utan skilda slag av sådana  intressen  skall beaktas
vid  den  prövning  hyresnämnden  skall göra.  Någon
närmare  precisering  är  knappast  möjlig.  Den  av
regeringen föreslagna formuleringen bör därför kunna
godtas.   M-motionens  avslagsyrkande  avstyrks   på
angivna skäl.  Enligt  utskottets  mening saknas det
anledning att avslå regeringens förslag  av det skäl
c-motionärerna anger. Utskottet tillstyrker  således
propositionens lagförslag i denna del.

Den enskilde hyresgästens intressen

Enligt  motionärerna  bakom  motion  2001/02:Bo4 (v)
yrkande 3 skall den enskilde hyresgästens intresse -
det   subjektiva  hyresgästintresset  -  vägas   mot
fastighetsägarens  utan  hänsyn  till  det objektiva
eller   vanliga   hyresgästintresset   (förslag   om
tillkännagivande).

Förslaget  i  motion  2001/02:Bo8  (mp) yrkande  2
avser att den enskilde hyresgästens intressen  skall
ges  ökad  tyngd.  Enligt  motionärerna  kan det ske
genom  en  ändrad  lydelse  av  18  f  § hyreslagen;
hyresvärdens  intresse  bör  först  vägas  mot   det
intresse den berörde hyresgästen har av att åtgärden
inte vidtas; först därefter kommer att särskild vikt
skall läggas vid sådana intressen som hyresgäster  i
allmänhet  har  liksom  intressen  som  delas av ett
betydande  antal  boende  i de berörda fastigheterna
(förslag om tillkännagivande).
Som redan framgått anser utskottet att regeringens
förslag  bör åstadkomma en rimlig  avvägning  mellan
olika hyresgästintressen  och hyresvärdens intresse.
Det  måste  noteras att ombyggnadsåtgärder  vanligen
kan beröra flera generationer av hyresgäster och att
de  bör  tilltala   breda  grupper  av  hyresgäster.
Åtgärderna  måste också  förefalla  rimliga  ur  ett
fastighetsförvaltningsperspektiv   sett   på  längre
sikt.   De  förslag  som  återfinns  i  v-  och  mp-
motionerna,    som    avser   att   det   subjektiva
hyresgästinresset skall  vara  helt  eller  i mycket
stor   utsträckning   styrande   för   hyresnämndens
bedömning, skulle få alltför negativa konsekvenser i
detta   avseende.   Liksom   hittills  bör  enskilda
hyresgästers önskemål som inte är ett uttryck för de
intressen som hyresgäster i allmänhet  kan  antas ha
bli beaktade om det finns särskilda skäl. Motionerna
avstyrks därför.

Utvärdering av de nya reglerna om
hyresgästinflytande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionsförslaget om en
utvärdering  av  de  nya  reglerna   om  ökat
hyresgästinflytande.  Jämför  reservation  10
(v).

I motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande  4  föreslås att en
utvärdering  av  lagändringens effekter  vad  gäller
hyresgästernas      inflytande      (förslag      om
tillkännagivande). Avsikten  med motionsförslaget är
att  garantera  den  efterstävade   förändringen  av
praxis  som  skall ge de enskilda hyresgästerna  ett
reellt inflytande.

Lagrådet hade  vid  sin  granskning av regeringens
lagförslag synpunkter på lagtextens utformning av 18
f  § som reglerar hyresnämndens  prövning.  Lagrådet
konstaterade  att formuleringarna i den gällande och
föreslagna lydelsen är mycket likartade, och att det
inte är lätt att  av lagtexten sluta sig till vilken
saklig  ändring  som   åsyftats.   Även   om   vissa
förklaringar  lämnats  i  motiven ansåg Lagrådet det
inte   tillfredsställande  att   sakliga   ändringar
genomförs vilkas innebörd inte alls eller endast med
svårighet  kan  utläsas  ur lagtexten. Det anmärktes
också  att  kriterierna  enligt  såväl  nu  gällande
lagtext  som den till Lagrådet  remitterade  -  "det
intresse som  hyresgäster  i allmänhet kan antas ha"
respektive  "de intressen som  hyresgäster  vanligen
kan antas ha"  -  ger  utrymme  för mycket skiftande
bedömningar och gör rättsläget svårbedömbart  för de
inblandade parterna.
Regeringen  har  med  anledning  av  vad  Lagrådet
uttalat ändrat sitt förslag till ny lydelse av  18 f
§  hyreslagen i syfte att tydliggöra den ändring som
förordas.  Det  torde  inte vara möjligt att närmare
precisera  vilken tyngd som  skall  tillmätas  olika
faktorer. Det  är  mycket skiftande förhållanden som
kan  råda  vid  en  ombyggnad.  Därtill  kommer  att
parterna kan ha mer eller  mindre starka intressen i
ett enskilt fall.
Regeringen  uttalar i propositionen  att  det  kan
finnas    anledning     att     vidta    ytterligare
lagstiftningsåtgärder, om praxis  inte  utvecklas  i
önskvärd  riktning.  Regeringen  uttalar  också  sin
avsikt   att  följa  utvecklingen  på  området.  Mot
bakgrund av  detta  finns  det inte nu anledning för
riksdagen   att   genom   ett  tillkännagivande   ta
initiativ till att en utvärdering  genomförs med det
i  och  för  sig  vällovliga  syfte som anges  i  v-
motionen. Motionen avstyrks.

Ombyggnad och varsamhetsreglerna i plan- och
bygglagen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsförslagen  om  en
skyldighet för  hyresnämnden  att  underrätta
byggnadsnämnden    om    en   ombyggnad   som
aktualiserar    varsamhetsreglerna.    Jämför
reservation 11 (c).

Enligt regeringens  bedömning  bör  det inte införas
några bestämmelser om att hyresnämnden  skall  pröva
om en förbättrings- eller ändringsåtgärd är förenlig
med   bestämmelserna   om   varsamhet  i  plan-  och
bygglagen  (1987:10).  Om  det  i   ett   ärende  om
tillstånd till en förbättrings- eller ändringsåtgärd
eller  ett  upprustningsföreläggande  uppkommer   en
fråga  om  en  åtgärd  är  förenlig  med  plan-  och
bygglagens    bestämmelser    om    varsamhet,   bör
hyresnämnden   underrätta  byggnadsnämnden.   Enligt
regeringens mening  bör detta regleras i förordning.
Av regeringens skäl för  sin  bedömning  framgår att
regeringen       avser       att      införa      en
underrättelseskyldighet för hyresnämnden.

I motion 2001/02:Bo292 (kd) yrkande 4 föreslås att
hyresnämnden  skall  ges  skyldighet   att   upplysa
byggnadsnämnden    när    ombyggnader    som   berör
varsamhetsreglerna  i PBL skall genomföras  (förslag
om tillkännagivande).  I väntan på svar skall enligt
motionärerna ärendet vila i hyresnämnden.
Också i motion 2001/02:Bo6  (c) yrkande 2 föreslås
att  hyresnämnderna  ges  skyldighet   att   upplysa
byggnadsnämnden    när    ombyggnader    som   berör
varsamhetsreglerna  i PBL skall genomföras  (förslag
om tillkännagivande).
Regeringen  har förklarat  sin  avsikt  att  genom
förordning  införa  en  underrättelseskyldighet  för
hyresnämnden.  Motionärerna  kommer  därför  att bli
tillgodosedda.  Det  saknas enligt utskottets mening
anledning   att   införa  en   föreskrift   om   att
hyresnämndsärendet    skall    vila    intill   dess
byggnadsnämnden   färdigbehandlat  varsamhetsfrågan.
Utskottet anser med  hänsyn till detta att riksdagen
bör avslå kd- och c-motionerna.

Förbud att utföra åtgärd


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå        motstående       motionsförslag.
Regeringsförslaget  innebär  att hyresnämnden
skall  kunna förbjuda en förbättrings-  eller
ändringsåtgärd som påbörjas eller av särskild
anledning   kan   antas   bli  påbörjad  utan
godkännande av hyresgästen eller tillstånd av
hyresnämnden. Jämför reservation 12 (kd).

Enligt regeringens förslag  skall hyresnämnden kunna
förbjuda en förbättrings- eller  ändringsåtgärd  som
påbörjas  eller  av särskild anledning kan antas bli
påbörjad  utan  godkännande   av  hyresgästen  eller
tillstånd av hyresnämnden. Förslaget  innebär att 18
h § hyreslagen får ny lydelse.

I  motion 2001/02:Bo5 (kd) yrkande 1 föreslås  att
riksdagen  avslår  regeringens  förslag till ändring
av, såsom motionen får förstås, 18  h  § hyreslagen.
Motionsförslaget    motiveras    främst    med   att
lagbestämmelsens förutsebarhet brister.
Lagrådet har föreslagit en viss justering  av 18 h
§ hyreslagen vilket förslag regeringen följt. Syftet
har  varit  att  bestämmelsen  skall  återspegla den
restriktivitet  vid tillämpningen som varit  avsedd.
Lagrådet har i övrigt  inte  haft några invändningar
vad gäller förutsebarheten hos den nya bestämmelsen.
Enligt  utskottets  mening  bör regeringens  förslag
till  ny  lydelse  av 18 h § hyreslagen  genomföras.
Utskottet tillstyrker  därför propositionens förslag
i denna del och avstyrker kd-motionen.

Hyressättningssanktion


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå   motstående   motionsförslag    liksom
motionsförslagen  om  sanktionens  längd  och
möjligheter till jämkning. Regeringsförslaget
innebär      att      förbättrings-     eller
ändringsåtgärder som inte  varit tillåtna men
som  ändå  vidtagits inte skall  beaktas  vid
prövning  av   hyran  under  fem  år.  Jämför
reservationerna  13  (m,  -),  14 ( c) och 15
(mp).

Regeringsförslaget

Om  en  hyresvärd har utfört en förbättrings-  eller
ändringsåtgärd  utan  godkännande  eller  tillstånd,
skall  åtgärden,  enligt  regeringens förslag,  inte
beaktas  vid  prövning av hyran,  om  det  inte  har
förflutit fem år  sedan  åtgärden  slutfördes  eller
lägenheten har upplåtits till en annan hyresgäst  än
den  som  skulle  ha  godkänt åtgärden eller till en
hyresgäst som har övertagit  lägenheten från den som
skulle  ha godkänt åtgärden och  som  är  närstående
till denne.  Förslaget  i  denna  del  innebär att i
hyreslagen införs en ny paragraf, 55 a §.

Enligt förslaget i motion 2001/02:Bo3  (m) yrkande
4  skall  hyresnämnden  utifrån  omständigheterna  i
varje enskilt fall ta ställning till  hur  lång  tid
sanktionen  skall gälla (lagförslag som bör antas av
riksdagen). Sanktionen  skall  maximalt  kunna göras
gällande i fem år.
Regeringens        förslag       avseende       en
hyressättningssanktion  gentemot  den  hyresvärd som
inte  följer  reglerna  om  hyresgästinflytande  vid
ombyggnad   är  ett  viktigt  instrument   för   att
garantera regelsystemet.  Enligt  utskottets  mening
bör därför regeringens mer verksamma förslag i denna
del  bifallas. Detta innebär att utskottet avstyrker
m-motionen.

Tidsgräns m.m.

I motion 2001/02:Bo8 (mp) yrkande 3 föreslås däremot
att sanktionsregeln  bör  ha effekt under tio år och
att  den  skall  gälla  för  närstående,  t.ex.  vid
dödsfall     eller     skilsmässa    (förslag     om
tillkännagivande).

I motion 2001/02:Bo6 (c)  yrkande  5  föreslås att
sanktionsbestämmelserna   bör   kombineras  med   en
jämkningsregel (förslag om tillkännagivande).
Regeringens  förslag  synes  välavvägt  såväl  vad
gäller sanktionstidens längd som i övrigt. Det finns
inte  skäl  att  genom  ett  tillkännagivande   till
regeringen  nu föra vidare de förslag om en framtida
ändring av bestämmelsen  såsom motionärerna bakom c-
och mp-motionerna önskar se  genomförda.  Motionerna
avstyrks. Erfarenheter av sanktionsregeln bör vinnas
innan  ett  närmare  ställningstagande görs i  dessa
frågor.

Översyn av reglerna för hyresgästinflytande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsförslaget  om  en
översyn av reglerna om hyresgästinflytande.

I motion 2001/02:Bo292  (kd)  yrkande 1 föreslås att
en    översyn    genomförs    av    reglerna     för
hyresgästinflytande      vid      ombyggnad      och
förbättringsarbeten (förslag om tillkännagivande). I
motionen anges den inriktning översynen bör få.

En  översyn av reglerna om hyresgästinflytande vid
ombyggnad  har nyligen genomförts, och utskottet har
ovan behandlat  de  lagförslag  som  lagts  fram med
anledning av denna översyn och som mött invändningar
i  motioner.  Det  finns mot denna bakgrund inte  nu
anledning  att  gå  motionärerna   till  mötes.  Kd-
motionen avstyrks. Det kan anmärkas att det är fråga
om  en fristående motion, dvs. den har  inte  väckts
med  anledning   av  propositionen  utan  under  den
allmänna motionstiden.

Vissa andra frågor om bostadshyra
m.m.


Handikappanpassning av bostadslägenhet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motionsförslaget om rätt
till handikappanpassning.  Jämför reservation
16 ( mp).

I propositionen redovisar regeringen  att den anser att behovet
av   en   lagreglerad   rätt  för  hyresgäster   med
funktionshinder att utföra  anpassningsåtgärder inte
förefaller  vara  så  stort.  Vidare   uttalas   att
principiella  skäl talar mot att ge hyresgäster rätt
att  utan  hyresvärdens   godkännande   utföra   mer
vittgående  åtgärder i fastigheten. Dessutom påtalas
risken att en  del  hyresvärdar,  för att undgå mera
omfattande  ändringsarbeten  än  de  annars   skulle
behöva    acceptera,    skulle    prioritera   andra
bostadssökande.

I  motion 2001/02:Bo8 (mp) yrkande  4  förespråkar
motionärerna   att   det   införs   en   rätt   till
handikappanpassning  av  bostadslägenheter. Yrkandet
avser       åtgärder       som       det      lämnas
bostadsanpassningsbidrag     för     (förslag     om
tillkännagivande).
Regeringen anser övervägande skäl tala  för att de
nuvarande   bestämmelserna  i  hyreslagen  om  vilka
åtgärder  som   en   hyresgäst   får   utföra   utan
hyresvärdens  samtycke inte bör utvidgas. Regeringen
säger sig dock  vara  beredd att, om det i framtiden
skulle   visa  sig  att  hyresvärdar   vägrar   låta
hyresgäster  med  funktionshinder  utföra den typ av
åtgärder som nu avses, återkomma i frågan.
Bostadsutskottet  ansluter  sig  till  regeringens
bedömning  och  avstyrker  motion  2001/02:Bo8  (mp)
yrkande 4.

Besittningsskydd för bostadshyresgäster vid
blockuthyrning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå    motstående   motionsförslag   liksom
motionsförslaget  om  att  blockuthyrning bör
ges  en  annan  innebörd.  Regeringsförslaget
innebär   att   en  hyresgäst  som   hyr   en
bostadslägenhet i  andra hand av en hyresvärd
som   har   hyrt   lägenheten    genom   s.k.
blockhyresavtal      skall      ha      samma
besittningsskydd   som  hyresgäster  som  hyr
direkt     av    fastighetsägaren.     Jämför
reservationerna 17 (kd) och 18 (v).

Regeringsförslaget

En hyresgäst som hyr en bostadslägenhet i andra hand
av en hyresvärd  som  har hyrt lägenheten genom s.k.
blockhyresavtal skall enligt  regeringens förslag ha
samma  besittningsskydd  som  hyresgäster   som  hyr
direkt  av  fastighetsägaren.  Förslaget innebär  en
ändring av 45 § hyreslagen.

I motion 2001/02:Bo5 (kd) yrkande  2  föreslås att
riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av
45    §   hyreslagen.   Motionärerna   befarar   att
hanteringen  av  riktat  boende (bostäder för äldre,
missbrukare, anställda m.m.)  riskerar att försvåras
av  den  föreslagna  lagändringen   dels  genom  att
avtalsskyddet  kommer  att  behöva förhandlas  bort,
dels genom att fastighetsägare  kan  komma  att  bli
mindre  benägna att hyra ut lägenheter till kommuner
för sådana  mycket  angelägna  ändamål. Motionärerna
hänvisar   till  de  remissynpunkter   som   Svenska
Kommunförbundet,  Stockholms kommun och Malmö kommun
framfört till regeringen.
Regeringen  har i  propositionen  konstaterat  att
starka skäl talar  för  att andrahandsupplåtelser av
lägenheter  som  omfattas av  blockhyresavtal  skall
vara förenade med  motsvarande  besittningsskydd som
förstahandsupplåtelser.    Utskottet    delar    den
bedömningen. I likhet med regeringen  har  utskottet
inte  sådana  farhågor  som framförts i kd-motionen.
Riksdagen bör därför anta  propositionens lagförslag
i denna del och avslå kd-motionen.

Begreppet blockuthyrare

I motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 6 lämnas förslag om
att begreppet blockuthyrare  bör  ges  en  tydligare
innebörd så att lagstiftningen omfattar alla som hyr
ut  tre  eller fler lägenheter i andra hand (förslag
om tillkännagivande).

Den   utvidgning    av    besittningsskyddet   som
regeringen föreslår gäller om  upplåtaren  har  hyrt
lägenheten   tillsammans   med   minst   två   andra
lägenheter  för  att  hyra  ut  dem  i  andra  hand.
Regeringen  har i den nya bestämmelsen anknutit till
vad som menas  med  ett  blockhyresavtal  i en annan
hyreslagsbestämmelse    som   medger   att   det   i
blockhyresavtal  tas in förbehåll  som  strider  mot
hyreslagens  tvingande   bestämmelser  (1  §  sjätte
stycket). Enligt utskottets  mening synes detta mest
lämpligt. Utskottet avstyrker därför v-motionen.

Interimistiska beslut om avflyttning då
hyresrätten är förverkad


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå        motstående       motionsförslag.
Regeringsförslaget innebär att hyresnämnden i
en förlängningstvist skall kunna förordna att
ett beslut om att hyresgästen skall flytta på
grund  av att hyresrätten  är  förverkad  får
verkställas  även om beslutet inte har vunnit
laga kraft Jämför reservation 19 (m, -).

Hyresnämnden skall  enligt  regeringens förslag i en
förlängningstvist kunna förordna  att  ett beslut om
att  hyresgästen  skall  flytta  på  grund  av   att
hyresrätten  är  förverkad  får  verkställas även om
beslutet     inte     har    vunnit    laga    kraft
(verkställighetsförordnande).

I motion 2001/02:Bo3  (m)  yrkande  5 föreslås att
verkställighetsförordnande    skall   meddelas    av
tingsrätt.
Motionsförslaget synes närmast  vara  motiverat av
att  motionärerna  vill avskaffa hyresnämnderna  och
därför   inte   vill   effektivisera   hyresnämndens
verksamhet. Utskottet ställer  sig  inte bakom någon
av   dessa  tankar.  Utskottet  tillstyrker   därför
propositionens  lagförslag i denna del och avstyrker
motionen.

Ansvaret för privata hyreshus


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motionsförslaget  om ett
tillkännagivande   om  ansvaret  för  privata
hyreshus. Jämför reservation 20 (fp).

I motion 2001/02:Bo7  (fp)  yrkande  1  föreslås att
riksdagen  som  sin mening skall ge regeringen  till
känna  vissa resonemang  i  fråga  om  ansvaret  för
privata hyreshus.

Enligt  utskottets mening bör riksdagen inte genom
tillkännagivanden redovisa allmänt hållna resonemang
av det slag  som  motionärerna  föreslår.  Redan  av
detta skäl föreslår utskottet att riksdagen utan ett
närmare ställningstagande i sak avslår fp-motionen.

Indirekt besittningsskydd vid
lokalhyra


Ersättningsreglerna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och
avslå        motstående       motionsförslag.
Regeringsförslaget   innebär   att   om   ett
hyresförhållande  upphör  till  följd  av  en
obefogad  vägran  att förlänga avtalet, skall
hyresgästen alltid  ha  rätt  till ersättning
motsvarande    minst   en   årshyra.   Jämför
reservation 21 (m, -).

Regeringen föreslår  en  ändring i 58 b § hyreslagen
som  innebär  att om hyresförhållandet  upphör  till
följd av en obefogad  vägran  att  förlänga avtalet,
skall hyresgästen alltid ha rätt till  en ersättning
motsvarande minst en årshyra. Förslaget  innebär att
den  nu  gällande  begränsningen till fyra basbelopp
tas bort.

I motion 2001/02:Bo3  (m)  yrkande  6 föreslås att
riksdagen skall besluta att inte göra den föreslagna
ändringen. Enligt motionärerna framstår  behovet  av
regeländringen inte som klart.
Regeringen   anför  i  propositionen  att  med  de
hyresnivåer som  nu  råder  i  vissa  storstadslägen
motsvarar  minimiskadeståndet  i  många fall  endast
någon  enstaka månadshyra. Begränsningen  till  fyra
basbelopp  sägs  också  leda  till att skadeståndet,
ställt  i  relation till den totala  hyreskostnaden,
blir mindre  om  det  rör  sig  om  en  större lokal
jämfört med om det rör sig om en mindre lokal.  Till
det   kommer   att   det   enligt  uppgift  från  en
branschorganisation (Svensk Handel) under de senaste
åren har blivit allt vanligare  att hyresvärdar inte
godtar den marknadshyra som hyresnämnden  har angett
i  sitt  yttrande  utan  fordrar en högre hyra.  Mot
denna bakgrund anser regeringen  att  hyresgästernas
rätt   till   ersättning   bör   stärkas.   För  att
besittningsskyddet  inte  i  så  hög grad skall vara
beroende  av hyresgästens verksamhet  och  lönsamhet
föreslås  att  begränsningen  av  minimiersättningen
till fyra basbelopp tas bort.
Bostadsutskottet  ansluter  sig  till  regeringens
bedömningar  och  tillstyrker  regeringsförslaget  i
denna del samt avstyrker m-motionen.

Utredningen vid hyresnämnden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslaget   om
utredningen    vid    hyresnämnden.    Jämför
reservation 22 (mp).

I motion 2001/02:Bo8  (mp)  yrkande  5  i  denna del
anser   motionärerna   att   det   bör   införas  en
bestämmelse om att ett yttrande i hyresnämnden skall
grundas på utredningen i ärendet.

Regeringen har gjort bedömningen att det  inte bör
införas   en  bestämmelse  om  att  ett  yttrande  i
hyresnämnden skall grundas på utredningen i ärendet.
Enligt propositionen  får  redan gällande rätt anses
innebära   att   hyresnämnden   i   alla   slag   av
prövningsförfaranden skall grunda  sitt avgörande på
den utredning som parterna har åberopat.  Vidare att
i förarbetena till bestämmelsen om skälig hyra anges
att    nämnden    själv    får    tillföra   ärendet
jämförelsematerial endast om nämnden  finner att den
av  parterna  åberopade  utredningen  är bristfällig
eller  uppenbart  missvisande  och  att parterna  då
måste få del av materialet och beredas tillfälle att
yttra   sig   över   det.   Avslutningsvis  anmärker
regeringen att en sådan bestämmelse  skulle  - såsom
flera remissinstanser har påpekat - kunna leda  till
oklarhet  om vad som gäller i andra typer av ärenden
som hyresnämnden handlägger.
Bostadsutskottet  ansluter  sig  till  regeringens
bedömningar och tillstyrker den föreslagna ändringen
i  12  kap.  57  a  § jordabalken och avstyrker  mp-
motionen i denna del.

Hyra för mindre serviceföretag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen  om hyra
för mindre serviceföretag. Jämför reservation
23 (c).

I   motionerna  2001/02:A226  (c)  yrkande  10   och
2001/02:So501 (c) yrkande 8 förespråkar motionärerna
att lokalhyreslagstiftningen  ses över så att mindre
serviceföretag    inte    drabbas    av     oskäliga
hyreshöjningar  som  i  sin  tur medför att tillgång
till  service  går  förlorad.  Yrkandet   får  anses
innebära   att   det  skall  övervägas  att  utforma
hyreslagens bestämmelser  om  hyra  för lokal på ett
sätt    som    innebär   särlösningar   för   mindre
serviceföretag.

Beträffande   hyreshöjningars    skälighet    vill
utskottet    framhålla    att    (som   framgår   av
propositionen)   ingen   av  remissinstanserna   har
ifrågasatt att lokalens marknadshyra,  dvs. den hyra
som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga
på  öppna marknaden, skall utgöra norm för  vad  som
skall  anses  som  skälig  hyra  (se  12 kap. 57 a §
första stycket jordabalken). Inte heller  regeringen
har  ansett  att  det  finns anledning att ändra  på
denna ordning.
Bostadsutskottet  ansluter  sig  till  regeringens
bedömningar och vill  för  sin  del  inte ställa sig
bakom särlösningar av det slag som förespråkas  i c-
motionerna. Bostadsutskottet avstyrker c-motionerna.

Förfarandet vid tvister


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslaget  om
förfarandet vid tvister.  Jämför  reservation
24 (mp).

I  motion  2001/02:Bo8 (mp) yrkande 5  i  denna  del
förespråkar   motionärerna   att   hyresnämnden  får
möjlighet  att  förlänga  hyrestiden med  högst  tre
månader (förslag om tillkännagivande).

Motionsyrkandet och motsvarande  förslag  från den
utredning  som  föregick  propositionen kan ses  mot
bakgrund  av  att, som anges  i  propositionen,  ett
yttrande  om marknadshyra  inte  anses  kunna  avges
efter hyrestidens utgång och att detta i kombination
med andra faktorer  kan  leda  till att hyresnämnden
inte hinner avge ett begärt yttrande.
Regeringen anser att övervägande  skäl  talar  för
att  utredningens  förslag  inte  bör genomföras och
framhåller   bl.a.   att  eftersom  uppsägningstiden
regelmässigt  uppgår till  minst  nio  månader,  bör
parterna i det  stora  flertalet fall hinna slutföra
sina     förhandlingar     och     redovisa      det
jämförelsematerial  som  de  åberopar i god tid före
hyrestidens utgång. Vidare anförs  att det är mycket
ovanligt  att  en  part  vägrar  att  gå med  på  en
förlängning av hyrestiden.
Om det i framtiden skulle visa sig att hyresvärdar
eller hyresgäster i ökad utsträckning vägrar  gå med
på     förlängning    av    hyrestiden    när    ett
marknadshyresyttrande   har   begärts,   säger   sig
regeringen  emellertid  vara  beredd att återkomma i
frågan.
Bostadsutskottet   finner   för   sin   del   inte
tillräckliga skäl för att göra en annan bedömning än
den  som  regeringen  har  gjort men vill  framhålla
vikten  av att utvecklingen på  området  följs.  Mp-
motionen avstyrks i denna del.

Vissa andra frågor om lokalhyra


Indexreglering m.m. i lokalhyresavtal


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslaget  om
indexreglering m.m. i lokalhyresavtal. Jämför
reservation 25 (m, -).

I motion 2001/02:Bo3 (m) yrkande 7 föreslås att hyra
enligt "annan beräkningsgrund" skall vara giltig vid
avtal som löper över  minst  två  år. Yrkandet avser
främst  möjligheten till indexreglering  (lagförslag
till riksdagsbeslut).

Som redovisas  i propositionen infördes år 1989 de
nuvarande bestämmelserna  om att avtalen måste ha en
bestämd hyrestid på minst tre  år  om det skall vara
möjligt    att    bestämma    hyra    enligt   annan
beräkningsgrund.  Dessförinnan  krävdes  endast  att
hyrestiden  var  längre  än ett år. Bakgrunden  till
1989  års ändring var att det  hade  visat  sig  att
avtalstiderna  hade  tenderat  att  minska  till den
gräns då indexklausul var tillåten, dvs. i praktiken
två år. Det ansågs att nackdelarna för hyresgästerna
med   indexreglering   kunde  uppvägas  om  de  fick
trygghet av längre avtalstider.
Regeringen anför nu bl.a. att en återgång till den
tidigare möjligheten att  indexreglera korttidsavtal
torde, vad gäller effekterna  på  hyresutvecklingen,
gynna    främst    hyresvärdarna.    De    nuvarande
bestämmelserna   om   hur  hyra  för  lokaler  skall
bestämmas   bör  inte  ändras   enligt   regeringens
bedömning.
Bostadsutskottet    gör    samma   bedömning   som
regeringen och avstyrker m-motionen.

Förtida uppsägning av lokalhyresavtal vid
dödsfall


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslaget   om
förtida  uppsägning  av  lokalhyresavtal  vid
dödsfall. Jämför reservation 26 (kd, c, fp).

I motion 2001/02:Bo5  (kd) yrkande 3 förespråkas att
dödsboet efter en avliden  lokalhyresgäst  skall  ha
rätt   att   säga  upp  lokalhyresavtalet  i  förtid
(förslag om tillkännagivande).

Även  detta  förslag   har   varit   föremål   för
regeringens  överväganden och avvisats. Bland skälen
för regeringens  bedömning  vill  utskottet  peka på
följande:  Enligt  utredningen brukar de frågor  som
uppstår i samband med  att  lokalhyresgäster avlider
regleras   på   frivillig   väg.  Om   det   bedrivs
näringsverksamhet i lokalen och  näringsverksamheten
överlåts,    har    dödsboet   möjlighet   att    få
hyresnämndens  tillstånd   till  en  överlåtelse  av
hyresrätten. Ett lokalhyresförhållande  har vanligen
kommersiell  prägel.  Om  hyresgästens eller  dennes
dödsbo  hade  möjlighet  att  frånträda   avtalet  i
förtid,  skulle  hyresvärden  inte  längre  få någon
kompensation  för  investeringen.  Såsom utredningen
har påpekat finns det också anledning  att  anta att
en rätt till förtida uppsägning vid dödsfall  skulle
leda   till   att   hyresvärdarnas  vilja  att  göra
investeringar i uthyrda  lokaler  minskar.  Det  kan
också  antas att hyresvärdarna skulle försöka trygga
sina intressen  genom  att  ställa krav på personlig
borgen e.d.
Bostadsutskottet anser mot  denna bakgrund att det
inte  föreligger  tillräckliga  skäl   för   att  gå
motionärerna   till   mötes   och  avstyrker  motion
2001/02:Bo5 (kd) yrkande 3.

Lagförslagen i övrigt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens  lagförslag  i
den   mån   de  i  övrigt  inte  omfattas  av
utskottets   förslag   till   riksdagsbeslut.
Regeringsförslagen   i  dessa  delar  innebär
bl.a.  att  en  hyresgästorganisation   skall
kunna  ansöka  om  att en förhandlingsordning
som     har     ingåtts    av    en     annan
hyresgästorganisation  skall  upphävas  och i
fråga  om  lokaler  ett  klargörande  av  att
marknadshyran  i  första hand skall bestämmas
med utgångspunkt i  en  jämförelse  med hyran
för andra liknande lokaler.

Utskottet som inte finner skäl att närmare  redovisa
sina  överväganden beträffande regeringsförslaget  i
de  delar   det  saknas  motstående  motionsförslag,
tillstyrker lagförslagen  i  dessa delar. Det gäller
en ändring i hyresförhandlingslagen som avser att en
hyresgästorganisation skall kunna  ansöka  om att en
förhandlingsordning  som  har  ingåtts  av  en annan
hyresgästorganisation skall upphävas. Vidare  gäller
det  bl.a.  en  ändring  i hyreslagen som i fråga om
lokaler avser klargöra att  marknadshyran  i  första
hand   skall   bestämmas   med   utgångspunkt  i  en
jämförelse med hyran för andra liknande lokaler.


Övriga frågor


Bygglovskrav för åtgärder i kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om
bygglovskrav  för åtgärder i kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse.  Jämför  reservation 27
(v, kd,, c, fp).

Motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 5  innehåller förslag
om   bygglovsprövning   av   inre   förändringar   i
kulturhistoriskt  värdefull bebyggelse  (förslag  om
tillkännagivande).

Förslaget motsvarar  yrkanden  som  avstyrktes av
utskottet   våren   2000  och  våren  2001  (bet.
1999/2000:BoU7     respektive      2000/01:BoU9).
Utskottet anförde vid det första tillfället bl.a.
följande.
Inredande  av ytterligare bostad eller  lokal  är
bygglovspliktigt  enligt  8 kap.  1  § medan inre
förändringar  i  övrigt  i  princip inte är  det.
Regleringen i 8 kap. 6 § första stycket 3 PBL ger
dock kommunen - såvitt gäller  byggnader  som  är
särskilt      värdefulla      från     historisk,
kulturhistorisk,  miljömässig  eller  konstnärlig
synpunkt  eller  som ingår i ett bebyggelseområde
av  denna  karaktär   -   möjlighet   att  införa
prövningsplikt  och  härigenom  bevaka att  olika
detaljer  på  och  även  inne  i dessa  byggnader
bevaras.   Det   kan   gälla  t.ex.  gipsfigurer,
ornament,    stuckaturer,    dörrar,     fönster,
verandasnickerier,  kakelugnar  och takmålningar.
Kommunen    har    även   möjlighet   att   genom
skyddsbestämmelser tillgodose bevarandeintressen.
Planlösning,     intressanta      konstruktioner,
installationer och fast inredning av  olika  slag
avsågs  kunna  omfattas av denna möjlighet (prop.
1985/86:1).
Som  framgår av  den  kortfattade  redogörelsen
ovan innebär  nu gällande reglering att det finns
ett väl tilltaget utrymme för att genom kommunala
beslut införa prövningsplikt för inre åtgärder.

Utskottet gör samma bedömning i dag och avstyrker v-
motionen.


Tillgänglighet m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå   motionsförslagen   om
tillgänglighet  m.m.  Jämför  reservation  28
(kd, c).

Motion  2001/02:Bo6 (c) yrkande 1 tar upp frågor  om
bl.a. tillgänglighet.

Motionärerna    föreslår   att   riksdagen   skall
tillkännage för regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs om att tillgängligheten måste öka i
alla boendemiljöer.  De  framhåller  att  människors
inflytande  över  sitt boende måste förstärkas,  att
delaktighet i beslutsgången för det egna boendet ger
människor ett större självbestämmande över sitt liv,
att hela samhället  stärks  genom  att  den enskilda
människan   ges   ett  ökat  ansvar,  att  en  trygg
boendemiljö  är en grundläggande  förutsättning  för
god livskvalitet  i boendet, att all planering måste
utgå   från   att  alla   människor   involveras   i
samhällsplaneringen,      att      människor     med
funktionshinder  måste  få vara med och  forma  sina
boendemiljöer samt att tillgängligheten  måste öka i
alla boendemiljöer.
De  utgångspunkter  som  motionärerna lyfter  fram
torde  delas av så gott som alla.  Det  får  således
anses vara  av vikt att alla de frågor som tas upp i
motionen beaktas  i  det  kommunala beslutsfattandet
och  att  tillgängligheten  i  den  bebyggda  miljön
garanteras   alla.   Utskottet  finner   dock   inte
tillräckliga  skäl  för   att   göra   det   begärda
tillkännagivandet och avstyrker c-motionen.


Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. De åtgärder som hyresgästernas inflytande
omfattar (punkt 1) (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 1. Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Bo8   yrkande  1  och
2001/02:Bo308   yrkande   1   samt   avslår   motion
2001/02:Bo292 yrkande 2.

Ställningstagande

En  hyresvärd som vill utföra en förbättrings- eller
ändringsåtgärd  skall antingen ha ett godkännande av
berörda hyresgäster eller tillstånd av hyresnämnden.

Godkännande behövs  dock  inte  om åtgärden vidtas
för  att  en  bostadslägenhet  skall  uppnå   lägsta
godtagbara standard.
Hyresnämnden skall bifalla en ansökan om det  inte
anses   oskäligt   mot   hyresgästen   att  åtgärden
genomförs.  Vid  denna  prövning  skall hyresvärdens
intresse  vägas mot det intresse som  hyresgäster  i
allmänhet kan  antas  ha av att åtgärden inte vidtas
(det  objektiva hyresgästintresset).  Om  det  finns
särskilda  skäl  får  även omständigheter som hänför
sig endast till den enskilde hyresgästen beaktas.
Sedan    andra   hälften   av    1990-talet    har
boendekostnadens  andel  av den disponibla inkomsten
ökat  mer  för  boende med hyresrätt  än  för  andra
boendeformer.  Därför  kan  det  betraktas  som  ett
''''''''objektivt hyresgästintresse'''''''' att hyrorna hålls nere
och att slentrianmässiga  standardförbättringar  med
åtföljande hyreshöjningar undviks.
Många  hyresgäster är nöjda med den standard deras
lägenhet har  och  tycker  det  är  onödigt  med  en
ombyggnad.  De  uppskattar  den kvalitet som finns i
det lite äldre bostadsbeståndet  och vill bevara den
med varsam upprustning hellre än utbyte  av skåp och
bänkar.
Av   detta   följer   att   hyresgästerna  bör  ha
inflytande även över åtgärder som  vidtas för att en
lägenhet  skall  uppnå  lägsta godtagbara  standard,
vilket bör ges regeringen till känna.
Jag  föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller  riksdagen  motionerna   2001/02:Bo8   (mp)
yrkande  1  och  2001/02:Bo308  (mp)  yrkande 1 samt
avslår motion 2001/02:Bo292 (kd) yrkande 2.

2. Formerna för hyresgästinflytandet -
regeringsförslaget (punkt 2) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår regeringens förslag i  denna  del.
Därmed bifaller  riksdagen  motion  2001/02:Bo6  (c)
yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

I  propositionen presenteras förslag som innebär att
hyresgästernas  inflytande  över  förbättrings-  och
ändringsåtgärder stärks.

I  början  av året träffades en överenskommelse om
utveckling av  hyresboendet  mellan organisationerna
på       bostadshyresmarknaden,       Hyresgästernas
Riksförbund,  Sveriges  Fastighetsägareförbund   och
SABO.  De  tre  organisationerna  är  överens om att
diskutera hur hyresrätten kan utvecklas  för  att få
en väl fungerande hyresmarknad med hyresbostäder som
hyresgästerna      efterfrågar.     En     av     de
diskussionsgrupper som bildats behandlar bland annat
inflytandefrågor  i  hyresboendet,   där  frågan  om
hyresgästinflytande     vid    förbättrings-     och
ombyggnadsåtgärder ingår som en del.
Utgångspunkten  för  diskussionerna  är  att  inom
ramen  för gällande lagstiftning  finna  former  för
hyresgästinflytandet  som  de  tre  organisationerna
sedan  skall  kunna rekommendera sina medlemmar  att
följa. Mot bakgrund  av  de  politiska låsningar som
finns  kring  reglerna  för  hyresbostäder   är  det
viktigt  att  det konstruktiva samarbete som inletts
mellan bostadshyresmarknadens  parter  får fortsätta
utan mellanliggande ingrepp av staten.
Jag  anser  att  det  är  olyckligt att regeringen
lägger   fram   förslag   om  ändrade   regler   för
hyresgästinflytandet  just  nu  eftersom  det  pågår
diskussioner mellan parterna på bostadsmarknaden som
bl.a. rör inflytandefrågor i hyresboendet.
Jag  anser därför att de förslag  i  propositionen
som  rör   formerna   för  hyresgästinflytandet  och
hyresnämndens prövning  inte  bör  genomföras. Detta
bör riksdagen besluta om.
Jag   föreslår   således   att  riksdagen   avslår
regeringens  förslag  i denna del.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo6  (c)  yrkande 3 i denna
del.

3. Formerna för hyresgästinflytandet -
hyresgästernas passivitet och svarstid
(punkt 3) (m, fp, -)

av Sten Andersson (-), Inga Berggren  (m),  Carl-
Erik  Skårman  (m),  Yvonne Ångström (fp) och Ewa
Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 3. Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Bo3   yrkande  1  och
2001/02:Bo7  yrkande  2, bifaller delvis  motionerna
2001/02:Bo3 yrkande 2 och 2001/02:Bo7 yrkande 3 samt
avslår motion 2001/02:Bo4 yrkande 1.

Ställningstagande

Om förbättrings- och ändringsåtgärder  skall utföras
måste  hyresvärden skriftligen meddela hyresgästerna
detta  (18   e   §  hyreslagen).  Hyresgästerna  har
därefter, enligt regeringsförslaget,  två månader på
sig  att godkänna åtgärden. Om inte hyresgästen  hör
av sig  till  hyresvärden måste denne vända sig till
hyresnämnden för  att  få  tillstånd  till åtgärden.
Ansökan  till  hyresnämnden  får, enligt regeringens
förslag,   göras   tidigast   två   månader    sedan
hyresgästen lämnades det skriftliga meddelandet.

Det  är  bra  att svarstiden för hyresgästen ökas.
Det finns dock ett inbyggt problem i systemet. Många
hyresgäster svarar  inte på hyresvärdens förfrågning
på grund av att de inte  har något att anmärka eller
att de glömmer bort att svara.  Resultatet  av detta
är  att  hyresnämnden tvingas besluta i ärenden  där
egentligen  inte  någon  hyresgäst  motsätter sig de
föreslagna förändringarna.
Om  en  hyresgäst  inte aktivt godkänt  en  åtgärd
innebär dagens regler  att  hyresvärden  måste vända
sig till hyresnämnden. Detta medför ökade  kostnader
och  en  ökad  belastning  för  hyresnämnderna.  Ett
bättre  alternativ  är  att införa en presumtion vid
passivitet. Har inte hyresgästen  hört  av  sig till
hyresnämnden   och   aktivt   protesterat   mot   en
föreslagen åtgärd, skall förslaget anses godkänt.
För  att  hyresgästen  skall ges god tid att tänka
över  hyresvärdens meddelande  bör  dock  svarstiden
förlängas  till tre månader. Fastighetsägaren bör ha
god framförhållning  och hyresgästen bör ha tid både
att  tänka  över  förslaget   och   att   agera.  En
förutsättning för att den förlängda svarstiden skall
införas är dock att passivitet skall räknas  som ett
godkännande av förslaget.
Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Bo3  (m)
yrkande 1 och 2001/02:Bo7 (fp) yrkande  2,  bifaller
delvis  motionerna  2001/02:Bo3  (m)  yrkande  2 och
2001/02:Bo7   (fp)  yrkande  3  samt  avslår  motion
2001/02:Bo4 (v) yrkande 1.

4. Formerna för hyresgästinflytandet -
hyresgästernas passivitet och svarstid
(punkt 3) (v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  4.  Därmed  bifaller
riksdagen motion  2001/02:Bo4  yrkande 1 samt avslår
motionerna  2001/02:Bo3  yrkandena   1  och  2  samt
2001/02:Bo7 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att den tid som fastighetsägarna
måste   avvakta   efter   det  att  information   om
ändringsåtgärder lämnats till hyresgästerna innan de
kan vända sig till hyresnämnd  skall  förlängas till
två månader. Syftet är att stimulera till samråd och
förhandlingar     mellan     fastighetsägare     och
hyresgäster.  Vi anser att det finns starka skäl för
att förlänga tidsfristen  ytterligare  en månad. Det
huvudsakliga skälet är att hyresgästerna  skall  ges
ett  ökat  inflytande och att de således bör ges god
tid att ta ställning. I ett fastighetsägarperspektiv
har det hävdats  att  en  längre  tidsfrist kan leda
till  fördyringar,  men  det  bedömer  vi   vara  av
marginell  omfattning. Hyresgästernas möjlighet  att
ta ställning  väger  tyngre.  Vi föreslår därför att
tvåmånadersregeln  ändras till en  tremånadersregel,
så att fastighetsägare  får  vänta tre månader innan
begäran om tillstånd kan göras hos hyresnämnden.

Vi är emot en passivitetsregel  av  det  slag  som
föreslås  i m- och kd-motionerna eftersom den skulle
motverka inflytandereglernas  syfte att skapa samråd
mellan hyresvärden och hyresgästerna.
Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  vi  framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo4  (v) yrkande 1
och  avslår  motionerna 2001/02:Bo3 (m) yrkandena  1
och 2 samt 2001/02:Bo7 (fp) yrkandena 2 och 3.

5. Formerna för hyresgästinflytande - primär
förhandlingsskyldighet (punkt 4) (v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  5.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo4 yrkande 2.

Ställningstagande

Hyran är vanligtvis  den  största  kostnaden för ett
hushåll. En förändrad hyra får direkt  genomslag  på
ett  hushålls utgifter. Ett hushåll bör ha möjlighet
att förutse  vilken  hyra  som  skall  betalas.  Den
framförhållningen  bör  finnas även på lång sikt. De
hyresförhandlingar som sker  mellan  fastighetsägare
och  hyresgästförening  måste  alltid utgå  från  de
boendes betalningsförmåga. På samma  sätt bör hänsyn
tas till betalningsförmågan vid ombyggnad  och andra
åtgärder. Därför är det nödvändigt att koppla samman
den individuella förhandlingen om åtgärderna med den
kollektiva förhandlingen om den kommande hyresnivån.

Förhandlingar   bör  samordnas  genom  att  primär
förhandlingsskyldighet  införs.  Det skulle innebära
att fastighetsägare och hyresgästorganisation  först
förhandlar  fram  en  hyra efter föreslagna åtgärder
och att de enskilda hyresgästerna  sedan  samlat kan
ta     ställning    till    dessa    åtgärder    och
hyresförändringar. En sådan ordning ger fördelar för
fastighetsägaren   genom   att   denne   vet  vilket
ekonomiskt  utrymme  som finns för åtgärden  och  då
inte behöver oroa sig  för  justeringar i efterhand.
För hyresgästerna blir det betydligt  enklare att ta
ställning  till en åtgärd om de vet vilka  kostnader
det  medför.   Dessutom  blir  den  organisation  av
hyresgäster som  har förhandlingsordning aviserad på
ett tidigt stadium.
Vi  föreslår  att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 2.

6. Hyresnämndens prövning - regeringsförslaget
(punkt 5) (m, -)

av Sten Andersson (-), Inga  Berggren  (m), Carl-
Erik Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till ny lydelse
av  12  kap.  18  f  §  jordabalken. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo3  yrkande  3  och avslår
motion 2001/02:Bo6 yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen har föreslagit en ändring av  18  f  §
hyreslagen.  I  paragrafen  ges  i  andra stycket
vissa riktlinjer för prövningen av om  det  i ett
särskilt   fall   skall  anses  oskäligt  mot  en
hyresgäst att hyresvärden  vidtar standardhöjande
åtgärder eller andra förändringar på fastigheten.
Det  anges  i  styckets  nuvarande   lydelse  att
hyresvärdens  intresse av att åtgärden  genomförs
därvid  skall  vägas   mot   det   intresse   som
hyresgäster  i  allmänhet  kan  antas  ha  av att
åtgärden  inte vidtas. Enligt den föreslagna  nya
lydelsen  skall   hyresvärdens  intresse  av  att
åtgärden genomförs  vägas mot de skilda intressen
som hyresgäster i allmänhet  kan  antas ha av att
åtgärden  inte  vidtas. Lagrådet har  yttrat  sig
över förslaget:
De två formuleringarna  är  mycket likartade, och
det är inte lätt att av lagtexten  sluta sig till
vilken saklig ändring som åsyftats. Även om vissa
förklaringar lämnas i motiven, kan det inte anses
tillfredsställande    att    sakliga    ändringar
genomförs, vilkas innebörd inte alls eller endast
med svårighet kan utläsas ur lagtexten.
Det  kan också anmärkas att kriterierna  enligt
såväl  den   nu   gällande   som  den  föreslagna
lagtexten (...) ger utrymme för  mycket skiftande
bedömningar och gör rättsläget svårbedömbart  för
de inblandade parterna.

Lagrådets  kritik kvarstår eftersom regeringen i sin
proposition  inte  uppfyllt Lagrådets krav. Vill man
ändra  i lagen skall  detta  tydligt  framgå.  Genom
regeringens  förslag  saknas  den  förutsebarhet som
alla parter har intresse av. Om lagen är otydlig och
medför  osäkerhet  om  rättstillämpningen   riskerar
detta  att  gå ut över äganderätten. Vi anser därför
att 18 f § hyreslagen  inte  bör  ändras på det sätt
som regeringen föreslagit.

Vi   föreslår   således   att   riksdagen   avslår
regeringens förslag till ny lydelse  av 12 kap. 18 f
§  jordabalken.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion
2001/02:Bo3   (m)   yrkande  3  och  avslår   motion
2001/02:Bo6 (c) yrkande 3 i denna del.

7. Hyresnämndens prövning - regeringsförslaget
(punkt 5) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till ny lydelse
av  12  kap.  18  f § jordabalken.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo6  yrkande  3 i denna del
och avslår motion 2001/02:Bo3 yrkande 3.

Ställningstagande

I propositionen presenteras förslag som  innebär att
hyresgästernas  inflytande  över  förbättrings-  och
ändringsåtgärder stärks.

I  början av året träffades en överenskommelse  om
utveckling  av  hyresboendet mellan organisationerna
på       bostadshyresmarknaden,       Hyresgästernas
Riksförbund,   Sveriges  Fastighetsägareförbund  och
SABO.  De tre organisationerna  är  överens  om  att
diskutera  hur  hyresrätten kan utvecklas för att få
en väl fungerande hyresmarknad med hyresbostäder som
hyresgästerna     efterfrågar.      En     av     de
diskussionsgrupper   som  bildats  behandlar   bl.a.
inflytandefrågor  i  hyresboendet,   där  frågan  om
hyresgästinflytande     vid    förbättrings-     och
ombyggnadsåtgärder ingår som en del.
Utgångspunkten  för  diskussionerna  är  att  inom
ramen  för gällande lagstiftning  finna  former  för
hyresgästinflytandet  som  de  tre  organisationerna
sedan  skall  kunna rekommendera sina medlemmar  att
följa. Mot bakgrund  av  de  politiska låsningar som
finns  kring  reglerna  för  hyresbostäder   är  det
viktigt  att  det konstruktiva samarbete som inletts
mellan bostadshyresmarknadens  parter  får fortsätta
utan mellanliggande ingrepp av staten.
Jag  anser  att  det  är  olyckligt att regeringen
lägger   fram   förslag   om  ändrade   regler   för
hyresgästinflytandet  just  nu  eftersom  det  pågår
diskussioner mellan parterna på bostadsmarknaden som
bl.a. rör inflytandefrågor i hyresboendet.
Jag  anser därför att de förslag  i  propositionen
som  rör   formerna   för  hyresgästinflytandet  och
hyresnämndens  prövning   bör   avslås.   Detta  bör
riksdagen besluta om.
Jag   föreslår   således   att   riksdagen  avslår
regeringens förslag till ny lydelse  av 12 kap. 18 f
§  jordabalken.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion
2001/02:Bo6  (c)  yrkande 3 i denna del  och  avslår
motion 2001/02:Bo3 (m) yrkande 3.

8. Hyresnämndens prövning - den enskilde
hyresgästens intressen (punkt 6) (v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  8.  Därmed  bifaller
riksdagen motion  2001/02:Bo4  yrkande  3 och avslår
motion 2001/02:Bo8 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens   förslag  att  slopa  det  objektiva
hyresgästintresset  är  ett steg i rätt riktning,
men   det   bör   ersättas   av  det   subjektiva
hyresgästintresset,  inte  det  som  är  ''''''''vanligt
förekommande''''''''.   Syftet  med  en  förändring   av
hyreslagen bör vara att ge hyresgästerna ett ökat
och därmed omfattande inflytande vid ombyggnader.
Med den lösning som regeringen föreslår finns det
inga garantier för att så kommer att bli fallet.

Hyresgästernas  Riksförbund   har  mycket  riktigt
påpekat   att  boendet  blir  alltmer   individuellt
anpassat. Det  bör lämnas stort utrymme för en sådan
utveckling även  för boende i hyreshus. Den enskilda
hyresgästens intresse  bör väga tungt i en prövning,
och det är enligt vår mening  det  bästa  sättet att
stärka  hyresgästernas ställning. Innebörden  av  en
förändrad   hyreslag   bör  vara  att  den  enskilde
hyresgästens  intresse  vägs  mot  fastighetsägarens
utan att hänsyn tas till  det  s.k.  objektiva eller
vanliga hyresgästintresset. Således skall det krävas
att den enskilde hyresgästens intresse  skall  vägas
mot     fastighetsägarens     intresse     vid    en
ombyggnadsåtgärd.
Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande  3
och avslår motion 2001/02:Bo8 (mp) yrkande 2.

9. Hyresnämndens prövning - den enskilde
hyresgästens intressen (punkt 6) (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  9. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo8 yrkande  2  och  avslår
motion 2001/02:Bo4 yrkande 3.

Ställningstagande

Den   enskilde   hyresgästen   bör  ges  en  formell
talerätt.  Detta  kan ske genom att  man  vänder  på
lydelsen  i  12  kap.  18  f  §  hyreslagen  så  att
hyresvärdens intresse  av  att en åtgärd vidtas vägs
mot det intresse den berörda  hyresgästen har av att
åtgärden  inte  vidtas.  Först därefter  kommer  att
särskild  vikt  skall  läggas   vid   intressen  som
hyresgäster  i  allmänhet  har av att åtgärden  inte
vidtas,  liksom  vid  intressen  som  delas  av  ett
betydande antal boende i de berörda fastigheterna.

Jag  föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo8 (mp) yrkande 2
och avslår motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 3.

10. Utvärdering av de nya reglerna om
hyresgästinflytande (punkt 7) (v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  10.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo4 yrkande 4.

Ställningstagande

Om hyresvärdsintresset  skall vägas mot, som det säg
i  regeringens  lagmotiv, ''''''''skilda  slag  av  vanligt
förekommande hyresgästintressen''''''''  måste det innebära
en reell förändring av praxis. I det  på  riksdagens
bord lagda förslaget har i den centrala bestämmelsen
om hyresnämndens prövning regeringen hållit fast vid
att   ange   relevant   intresse   med   orden  ''''''''som
hyresgäster  i  allmänhet  kan  antas  ha'''''''' (även  om
lagtexten  nu  talar  om  ''''''''de  skilda intressen  som
hyresgäster'''''''').  I remissen till Lagrådet  talades  i
stället om de intressen  ''''''''som  hyresgäster  vanligen
kan antas ha''''''''. Här skall erinras om Lagrådets kritik
mot  att  de  åsyftade  förändringarna dåligt kommit
till uttryck i lagtexten.  Regeringens förändring av
lagtexten efter det att Lagrådet  granskat den inger
oss  vissa  betänkligheter.  Den  lär  knappast   ha
utgjort en förbättring av det slag Lagrådet avsett.

Det  finns  inga  garantier för att det kommer att
bli några större förändringar.  Därför bör det göras
en utvärdering av de fall som prövas  i hyresnämnden
enligt den nya lagbestämmelsen. Vi föreslår  att  en
sådan  utvärdering görs två till tre år efter lagens
ikraftträdande. Det hanteras ca 100 ärenden per år i
hyresnämnden.  Dessa  bör  kunna utgöra en god grund
för en utvärdering som visar om den nya bestämmelsen
är tillräcklig eller om det måste ske ytterligare en
skärpning. Såväl hyresnämndens behandling av ärenden
som prövningar i högre domstolsinstans  bör  ingå  i
underlaget  för  utvärderingen. Om lagändringen inte
föranlett mer än en  marginell  förändring bör en ny
översyn av lagen göras så att syftet  med  ett  ökat
hyresgästinflytande uppnås.
Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 4.

11. Ombyggnad och varsamhetsreglerna i plan-
och bygglagen (punkt 8) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 11. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo6  yrkande  2  och avslår
motion 2001/02:Bo292 yrkande 4.

Ställningstagande

Vid  ombyggnader av gamla hus måste hänsyn tas  till
värdefull kulturell miljö. Alltför många hus med fin
gammal  byggnadsstil  har  förstörts trots att bl.a.
hyresgästerna   påtalat   detta   och   kommit   med
varsammare ändringsförslag.  I  plan-  och bygglagen
finns  bestämmelser  om  att  ändring av en  byggnad
skall    utföras    varsamt    så   att   byggnadens
karaktärsdrag  beaktas  och  dess  byggnadstekniska,
historiska,   kulturhistoriska,   miljömässiga   och
konstnärliga  värden  tas till vara.  Bestämmelserna
tillämpas av byggnadsnämnden  vid  handläggningen av
ärenden om bygglov och bygganmälan.

Eftersom inre ändringar i en byggnad  inte  kräver
bygglov  och  i  många  fall inte heller omfattas av
bestämmelserna om bygganmälan  finns  det  brister i
hur    bevarandeintresset    tas   till   vara   vid
ombyggnader. Hyresnämnden bör  därför  -  som  också
föreslås   i  propositionen  -  ges  skyldighet  att
upplysa byggnadsnämnden  när  ombyggnader  som berör
varsamhetsreglerna i PBL skall genomföras. Jag anser
emellertid  att denna skyldighet bör införas  i  lag
med hänsyn till  att det är väsentligt att riksdagen
får  ett  inflytande   över  utformningen  av  detta
åliggande   och  en  kontroll   över   bestämmelsens
fortlevnad. Lagformen markerar också den vikt som en
sådan bestämmelse är uttryck för.
Jag  föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  jag  framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo6  (c) yrkande 2
och avslår motion 2001/02:Bo292 (kd) yrkande 4.

12. Förbud att utföra åtgärd (punkt 9) (kd)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie  Enochson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår  regeringens  förslag i denna del.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo5 yrkande
1.

.Ställningstagande

I  fråga  om  sådana  ändringsåtgärder  som  inte
godkänts  av  hyresgästen   eller   tillåtits  av
hyresnämnden  föreslår regeringen att  inte  bara
påbörjade  åtgärder   ska   kunna  förbjudas  och
beläggas med vite, utan också  åtgärder  som  kan
antas bli påbörjade.

En    rad   av   de   hyresnämnder   som   utgjort
remissinstans har avstyrkt förslaget såsom det fanns
i  utredningens  betänkande.  Lagrådet  har  betonat
vikten  av  att det tydligt framgår av lagtexten att
förbudet bör  användas  restriktivt.  Vi  anser  att
lagtexten  och  förarbetena inte är utformade på ett
sådant sätt att det  i förväg på ett enkelt sätt kan
bedömas  när förutsättningarna  för  tillämpning  av
förbudet finns.  Regeln hotar att slå mot den som av
missförstånd inte  inhämtat  godkännande likaväl som
mot den som agerar illojalt. Den riskerar därmed att
bakbinda  fastighetsägare  eftersom   de   redan  på
planstadiet kan beläggas med vite.
Vi anser att regeringsförslaget i nu behandlad del
inte bör genomföras.
Vi föreslår därför att regeringens förslag i denna
del   avslås.   Därmed   bifaller  riksdagen  motion
2001/02:Bo5 (kd) yrkande 1.

13. Hyressättningssanktion - regeringsförslaget
(punkt 10) (m, -)

av Sten Andersson (-),  Inga  Berggren (m), Carl-
Erik Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m)..

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 13. Därmed  bifaller
riksdagen delvis motion 2001/02:Bo3 yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringens  förslag   omfattar  sanktioner  för  en
hyresvärd   som   utför   en   förbättrings-   eller
ändringsåtgärd utan godkännande  av  hyresgäst eller
tillstånd  av  hyresnämnden.  Om  hyresvärden  utför
sådant  arbete  skall  åtgärden  inte  beaktas   vid
prövningen  av  hyran  förrän  fem  år har förflutit
sedan åtgärden slutfördes eller lägenheten upplåtits
till annan hyresgäst.

Det   finns   anledning  att  ha  sanktioner   mot
hyresvärdar som bryter  mot  lagen.  Det  måste dock
finnas  en  möjlighet  till  en rimlig avvägning  av
sanktionen utifrån omständigheterna i fallet.
Ett exempel kan vara att en  hyresvärd  söker  och
får   tillstånd  för  att  genomföra  ett  stambyte.
Stambytet         innefattar         standardhöjande
ändringsåtgärder  av  väggarna  och  tillstånd   har
medgivits för det. Under arbetets gång upptäcks dock
mögel  i golvet. Det är naturligtvis bättre för både
hyresvärd   och  hyresgäst  att  detta  åtgärdas  då
hantverkare  redan   är   på   plats  och  arbete  i
lägenheten redan pågår. I och med  arbetet  med  att
åtgärda    möglet    är    det    i    många    fall
företagsekonomiskt   försvarbart   att  vidta  vissa
standardhöjande åtgärder även gällande  golvet.  Det
är  inte  rimligt  att hyresvärden i ett sådant fall
skall vänta fem år innan  åtgärden  kan  beaktas vid
hyressättningen.
Vårt   förslag   är   att   hyresnämnden   utifrån
omständigheterna  i det enskilda fallet skall avgöra
hur lång tid sanktionen  skall  gälla.  Den maximala
tiden för sanktionsmöjligheten bör vara fem år.
Vi  har  inte  haft möjlighet att genom utskottets
kansli bereda förslaget  så  att  riksdagen nu skall
kunna anta den lagändring vi önskar se genomförd.
Vi   föreslår   således   endast   att   riksdagen
tillkännager  för  regeringen som sin mening vad  vi
framför.  Därmed bifaller  delvis  riksdagen  motion
2001/02:Bo3 (m) yrkande 4.

14. Hyressättningssanktion - tidsgräns m.m.
(punkt 11) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 14. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo6  yrkande  5  och avslår
motion 2001/02:Bo8 yrkande 3.

Ställningstagande

I  fråga  om  sanktioner  för en hyresvärd som  inte
inväntar ett godkännande av hyresgäst eller erhåller
ett tillstånd av hyresnämnden  men  ändå genomför en
ombyggnadsåtgärd  föreslår  regeringen  en  särskild
hyressättningsbestämmelse. Hyresvärden skall inte ha
rätt  att höja hyran på grund  av  en  sådan  åtgärd
innan fem år har förflutit.

Jag  anser   att   det   finns  anledning  att  ha
sanktioner mot hyresvärdar som bryter mot lagen, men
det måste i det enskilda fallet  finnas en möjlighet
till    en    rimlig    avvägning.   Den   särskilda
hyressättningsbestämmelsen bör därför kombineras med
en jämkningsregel.
Jag  föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion  2001/02:Bo6 (c) yrkande 5
och avslår motion 2001/02:Bo8 yrkande 3.

15. Hyressättningssanktion - tidsgräns m.m.
(punkt 11) (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  15.  Därmed bifaller
riksdagen  motion 2001/02:Bo8 yrkande 3  och  avslår
motion 2001/02:Bo6 yrkande 5.

Ställningstagande

Bostaden   utgör   en   viktig   trygghetsfaktor   i
människors liv.  Förutsättningarna  för  att bo kvar
får  inte  ändras  för  drastiskt.  Om en fördyrande
ombyggnad  kommer  till  stånd  utan  att  vare  sig
hyresgästen  eller hyresnämnden tillåtit  det  skall
inte hyresvärden  kunna  ta ut högre hyra för detta.
Besittningsskyddet  måste  ges  en  reell  innebörd.
Regeringen föreslår att fem  år skall förflyta sedan
åtgärden slutfördes innan hyran får höjas. Jag anser
att tio år är en skälig tid. Detta  skall även gälla
för närstående t.ex. vid dödsfall eller skilsmässa.

Jag   föreslår  att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo8 (mp) yrkande 3
och avslår motion 2001/02:Bo6 (c) yrkande 5.

16. Handikappanpassning av bostadslägenhet
(punkt 13) (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  16.  Därmed  bifaller
riksdagen 2001/02:Bo8 yrkande 4.

Ställningstagande

Bostadsanpassningsbidrag kan lämnas till personer
med funktionshinder för att ge dem möjlighet till
ett  eget   boende.   Bidrag  lämnas  såväl  till
personer som äger sin bostad  som  till  personer
som  innehar den med bostadsrätt eller hyresrätt.
I  vissa   kommuner   lämnas   bidrag   även  för
elsanering.  En  fastighetsägare  har  rätt  till
återställningsbidrag  för  kostnader  för  att ta
bort anordningar som har installerats med stöd av
bostadsanpassningsbidrag.  Den  kartläggning  som
utredningen  har  gjort  visar  att det är mycket
ovanligt  att hyresvärdar vägrar hyresgäster  med
funktionshinder   att  utföra  åtgärder  som  det
lämnas bostadsanpassningsbidrag  för. Men det har
förekommit  och därför anser vi att  en  särskild
bestämmelse om  rätt  till handikappanpassning av
bostadslägenheter  bör införas.  Denna  rätt  bör
även omfatta åtgärder som avser elsanering.

Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen 2001/02:Bo8 (mp) yrkande 4.

17. Besittningsskydd för bostadshyresgäster vid
blockuthyrning - regeringsförslaget
(punkt 14) (kd)

av Ulla-Britt Hagström (kd)  och Annelie Enochson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag  i  denna  del.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo5 yrkande
2.

Ställningstagande

I propositionen föreslås att en hyresgäst som hyr en
bostadslägenhet genom s.k. blockhyresavtal skall  ha
samma   besittningsskydd  som  hyresgäster  som  hyr
direkt    av     fastighetsägaren.    Blockuthyrning
*****************************************************************************-
d  *a*n*d*r*a*h*a*n*d*s*u*t*h*y*r*n*i*n*g*   *d*ä*r*
*e*n*   *h*y*r*e*s*g*ä*s*t*  *h*y*r*  *u*t*  *e*t*t*
*f*l*e*r*t*a*l*     *l*ä*g*e*n*h*e*t*e*r*    *o*c*h*
*i*n*t*e*  *h*a*r*  *f*ö*r*   *a*v*s*i*k*t*  *a*t*t*
*b*o*s*ä*t*t*a* *s*i*g* *s*j*ä*l*v*  *i* *n*å*g*o*n*
*a*v* *d*e*m* *-d *ä*r* *f*r*ä*m*s*t*  *r*i*k*t*a*d*
*t*i*l*l*  *s*ä*r*s*k*i*l*d*a* *k*a*t*e*g*o*r*i*e*r*
*a*v*       *h*y*r*e*s*g*ä*s*t*e*r*,*        *s*o*m*
*ä*l*d*r*e*,*                  *s*t*u*d*e*n*t*e*r*,*
*m*i*s*s*b*r*u*k*a*r*e*                  *e*l*l*e*r*
*a*n*s*t*ä*l*l*d*a* *v*i*d* *e*t*t* *f*ö*r*e*t*a*g*.

Som  Kommunförbundet, Stockholms kommun och  Malmö
kommun påpekat  finns  det  i många kommuner som har
behov  av en möjlighet att upplåta  lägenheter  utan
besittningsskydd,   bl.a.   träningslägenheter   för
missbrukare.  Hanteringen  av riktat boende riskerar
att försvåras av den föreslagna  lagändringen,  dels
genom att avtalsskyddet kommer att behöva förhandlas
bort,  dels  genom att fastighetsägare kan komma att
bli  mindre benägna  att  hyra  ut  lägenheter  till
kommuner för sådana mycket angelägna ändamål.
Vi anser mot den bakgrunden att regeringsförslaget
i denna  del  bör  avslås. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Bo5 (kd) yrkande 2.

18. Besittningsskydd för bostadshyresgäster vid
blockhyresavtal - begreppet blockuthyrare
(punkt 15) (v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  18.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo4 yrkande 6.

Ställningstagande

Den definition  av  upplåtare vid blockuthyrning som
används innebär att blockuthyrning förekommer då tre
eller flera lägenheter  hyrs av en upplåtare vid ett
och samma tillfälle. Det  vill  säga att den som har
flera avtal om att hyra lägenheter,  där  endast två
lägenheter   ingår   i   varje  avtal,  kan  bedriva
andrahandsuthyrning utan att  omfattas  av  reglerna
som  gäller  för  blockuthyrning.  Det  betyder  att
regeringens    förslag   om   besittningsskydd   vid
blockuthyrning inte  avser  dessa fall. Vi anser att
begreppet   blockuthyrare  bör  ges   en   tydligare
innebörd, så  att  lagstiftningen  omfattar alla som
hyr ut tre eller fler lägenheter i andra hand.

Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  vi  framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo4  (v) yrkande 6
motion.

19. Interimistiska beslut om avflyttning då
hyresrätten är förverkad (punkt 16) (m, -)

av Sten Andersson (-), Inga Berggren  (m),  Carl-
Erik Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo3 yrkande 5.

Ställningstagande

Det   finns   ingen  anledning   att   invända   mot
regeringens förslag om verkställighetsförordnande då
hyresrätten   är    förverkad.    Möjligheten   till
inhibition  och  överklagande  ändras   inte   genom
förslaget.

Vi  anser  dock  att  verkställighetsbeslut  skall
fattas   av  domstol  och  inte  av  hyresnämnd  och
föreslår därför  att  beslut  i angivna frågor skall
fattas av tingsrätt. Vår allmänna  ståndpunkt är att
tvister skall avgöras av allmän domstol  och inte av
hyresnämnden som är partssammansatt. Hyresnämnden är
inte en domstol enligt svensk rättstradition.
Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo3 (m) yrkande 5.

20. Ansvaret för privata hyreshus (punkt 17)
(fp)

av Yvonne Ångström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 17
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 20. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo7 yrkande 1.

Ställningstagande

Vem   har   ansvaret   för    privata   hyreshus,
fastighetsägaren       eller       hyresgästerna?
Utgångspunkten är att fastighetsägaren  har  både
rättigheter  och  skyldigheter.  Den som äger har
alltid ansvaret. Samtidigt måste hänsyn  tas till
de  enskilda hyresgästerna, så att de kan få  ett
rimligt inflytande över sitt boende.

Genom  flera  lagändringar  under  1990-talet  har
hyresgästernas     inflytande    i    samband    med
ombyggnationer  förstärkts   kraftigt   utifrån  den
intresseavvägning  som bör finns mellan ägarens  och
hyresgästens önskemål.
Det nya förslaget  innebär  att  den hyresgäst som
tycker  att  hyran blir för hög ges möjligheter  att
stoppa  en  ombyggnad.   Regeringen  skriver  i  sin
motivering att hyresgästens  intresse  av  att hyran
inte höjs kan väga över hyresvärdens intresse av att
åtgärden vidtas.
Meningen tycks vara att ekonomiska överväganden om
vilken  hyra  som  krävs  för  att fastigheten skall
kunna  hållas  i  skick  får  vika. Byggnadstekniska
bedömningar  om  vad  som  kan  krävas   för  husets
fortbestånd saknar betydelse.
Det  är  inte ovanligt att ombyggnader leder  till
kraftiga hyreshöjningar,  i synnerhet om hyran varit
mycket låg tidigare. Hyresgästerna  har  redan i dag
ett  fullgott rättsligt skydd genom att hyresnämnden
kan förhindra oskäliga hyresnivåer.
Effekterna    av   de   nya   reglerna   om   ökat
hyresgästinflytande  kan  bli  stora. Det finns risk
för  att  inga  nya  ombyggnader  alls   kommer  att
genomföras.  Ingen,  vare sig fastighetsägare  eller
banker, vågar ta risken  att  bygga  om när det inte
går   att   finansiera   genom   hyreshöjning.    Om
fastighetsägarna  inte  får  ta sitt ansvar för sina
hyreshus får vi ett nytt problem  på  den redan hårt
drabbade bostadsmarknaden.
Det  kommer visserligen att ta många år  innan  en
förslumning    syns    i   verkligheten,   men   den
kapitalförstöring som ligger  i  förslaget kommer så
småningom att ge synliga resultat.
Det finns också andra effekter. De fastighetsägare
som   hittills   motstått   frestelsen   att   sälja
fastigheterna  till  sina  hyresgäster  i  form   av
bostadsrättsföreningar  får  nya  argument.  Antalet
hyreslägenheter  minskar.  Och ingen vågar satsa  på
nyproduktion.
Jag  föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion  2001/02:Bo7  (fp) yrkande
1.

21. Ersättningsreglerna (punkt 18) (m, -)

av  Sten Andersson (-), Inga Berggren (m),  Carl-
Erik Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår regeringens förslag till ändring i
12  kap.  58 §   b   jordabalken.   Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo3 yrkande 6.

Ställningstagande

Begränsningen  av  ersättningen till fyra  basbelopp
föreslår  regeringen   skall   tas  bort.  En  sådan
förändring kan medföra långtgående  konsekvenser för
hyresvärden. Behovet av en regelförändring  framstår
inte   klart   då   befintliga  skadeståndsrättsliga
principer ger utrymme  för  ersättning  för  faktisk
skada  vid  obefogad  uppsägning. I brist på en klar
behovs-  och  konsekvensanalys  bör  den  föreslagna
förändringen inte genomföras.

Vi  föreslår  att   riksdagen  avslår  regeringens
förslag till ändring i  12  kap. 58 § b jordabalken.
Därmed  bifaller  riksdagen motion  2001/02:Bo3  (m)
yrkande 6.

22. Utredningen vid hyresnämnden (punkt 19)
(mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  22. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo8 yrkande 5 i denna del.

Ställningstagande

En  förutsättning  för  att en lokalhyresgäst  skall
kunna få ersättning vid obefogad  uppsägning  är att
han   eller   hon   har   hänskjutit   tvisten  till
hyresnämnden  för medling. Härvid skall hyresnämnden
på begäran av någon av parterna avge ett yttrande om
marknadshyran för lokalen.

Ett  yttrande   skall   enligt   förarbetena  till
hyreslagen  grundas  på den utredning  som  parterna
åberopar.     Nämnden     kan     också     tillföra
jämförelsematerial i ärendet.
Frågan   är   om  lagens  bestämmelser   ger   ett
tillräckligt besittningsskydd för lokalhyresgäster i
allmänhet.  Enligt   min   mening  bör  en  särskild
bestämmelse   införas   om   att  ett   yttrande   i
hyresnämnden skall grundas på utredningen i ärendet.
Jag   föreslår  att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo8 (mp) yrkande 5
i denna del.

23. Hyra för mindre serviceföretag (punkt 20)
(c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  20
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  23. Därmed bifaller
riksdagen  motionerna 2001/02:A226  yrkande  10  och
2001/02:So501 yrkande 8.

Ställningstagande

Vissa områden  saknar  post,  bank och apotek. Detta
gör den vardagliga servicen svårtillgänglig  för dem
som  bor  i  området.  De  statliga  bolagen har ett
ansvar  att  upprätthålla  och  utveckla servicen  i
utsatta   bostadsområden.   Om  boendeformerna   och
bostadsägandet tillåts bli mer varierat skulle också
den  privata  och  den offentliga  servicen  få  ett
större underlag. Många  områden  saknar  ofta  också
småföretagare.  Även  detta  är en viktig orsak till
det dåliga serviceutbudet.

För  att  den lokala utvecklingskraften  skall  få
fäste krävs bra  och billiga lokaler. När den lokala
hyresmarknaden  är  överhettad  riskerar  de  mindre
företagen att slås  ut. Lokalhyreslagstiftningen bör
därför ses över så att  mindre  serviceföretag  inte
drabbas  av  oskäliga  hyreshöjningar  som i sin tur
medför att tillgång till service går förlorad.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag  om en
översyn  av  lokalhyreslagstiftningen  så att mindre
serviceföretag     inte    drabbas    av    oskäliga
hyreshöjningar.
Jag  föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller  riksdagen  motionerna   2001/02:A226   (c)
yrkande 10 och 2001/02:So501 (c) yrkande 8.

24. Förfarandet vid tvister (punkt 21) (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 21
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 24. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo8 yrkande 5 i denna del.

Ställningstagande

En   stor  andel  av  hyresnämndens   yttranden   om
marknadshyra   avges  under  stark  tidspress,  ofta
beroende på att  parterna brukar begära yttrande när
det endast återstår  en  kort  del  av hyrestiden. I
vissa  fall  gör  tidsbristen att hyresnämnden  inte
avger något yttrande.  Hyresnämnden  bör  därför  få
möjlighet  att  förlänga  hyrestiden  med  högst tre
månader.   Detta   kan   också   medverka  till  att
kvaliteten på yttrandena förbättras.

Jag   föreslår  att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo8 (mp) yrkande 5
i denna del.

25. Indexreglering m.m. i lokalhyresavtal
(punkt 22) (m, -)

av Sten Andersson (-),  Inga  Berggren (m), Carl-
Erik Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 25. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo3 yrkande 7.

Ställningstagande

Regeringen har beslutat  att  inte  föreslå  utökade
möjligheter     för    bl.a.    indexreglering    av
lokalhyresavtal.

Vår  bedömning  är   att   indexklausuler   medför
fördelar  för  både  hyresgäst och hyresvärd och att
fördelarna väger över. De gör t.ex. att hyresvärdars
incitament för att säga  upp ett hyresavtal minskar.
Detta  är  i  sig  positivt.  Vi  anser  även,  till
skillnad  mot regeringen, att sådana  klausuler  bör
bli tillåtna  även  vid  kortare  avtalstider  än nu
gällande tre år.
Det   bör   dock   inte  bli  möjligt  att  införa
indexklausuler i avtal  som  löper  på  för kort tid
eftersom  det  kan  leda  till en oönskad ökning  av
antalet  avtal med korta avtalstider.  Vi  anser  en
rimlig avvägning vara att avtal med förbehåll om att
hyran skall utgå med belopp som bestäms enligt annan
beräkningsgrund  (t.ex.  indexreglering)  skall vara
giltigt vid avtal som löper över minst två år.
Eftersom  vårt förslag inte har varit föremål  för
granskning  av  Lagrådet  anser  vi  att  regeringen
skyndsamt bör  utarbeta  den föreslagna lagändringen
och  efter  granskning  i  Lagrådet  återkomma  till
riksdagen med ett förslag till ändring av 12 kap. 19
§ jordabalken.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo3 (m) yrkande 7.

26. Förtida uppsägning av lokalhyresavtal vid
dödsfall (punkt 23) (kd, c, fp)

av  Ulla-Britt  Hagström (kd),  Annelie  Enochson
(kd), Rigmor Stenmark  (c)  och  Yvonne  Ångström
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 26. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo5 yrkande 3.

Ställningstagande

De flesta lokalhyresavtal sluts på bestämd tid om
tre eller fem år. Avtalet kan i princip sägas upp
endast vid avtalstidens  slut. Det gäller även om
hyresgästen   skulle   avlida    under   pågående
avtalstid. Hyreslagstiftningsutredningen  fick  i
uppdrag att utreda förutsättningarna för en regel
om    rätt    till    förtida    uppsägning    av
lokalhyresavtal  på  grund  av  hyresgästens död.
Regeringen  har  valt  att  i propositionen  inte
föreslå någon sådan ny regel.

Som  utredningen  liksom  regeringen   konstaterat
finns  det  ur principiell synvinkel skäl som  talar
för att en rätt till förtida uppsägning bör införas.
Det finns t.ex.  en  risk  att  dödsbon som inte kan
driva verksamheten vidare eller överlåta den tvingas
i konkurs.
Regeringen    avvisar    en    regeländring    med
motiveringen  att  det  är ovanligt att  hyresvärdar
vägrar medverka till frivilliga  lösningar  och  att
nuvarande  regler  i  dessa  fall ger dödsboet vissa
möjligheter  att  begränsa  sin  skada.   Regeringen
hänvisar  också  till  att försäkringsbolag erbjuder
avbrottsförsäkringar  när   nyckelperson  i  företag
skadas eller avlider. Det är  dock  få småföretagare
som har en sådan försäkring, vilket bl.a.  beror  på
dålig kännedom om försäkringen.
Med  tanke  på  de  starka  principiella  skäl som
finns,  och då det inte helt går att förlita sig  på
försäkringar  och frivilliga lösningar, anser vi att
det bör införas bestämmelse om att dödsboet efter en
avliden lokalhyresgäst  skall  ha  rätt att säga upp
lokalhyresavtalet i förtid.
Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  vi  framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo5  (kd)  yrkande
3.

27. Bygglovskrav för åtgärder i
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
(punkt 25) (v, kd, c, fp)

av  Owe  Hellberg  (v), Ulla-Britt Hagström (kd),
Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Rigmor
Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  27.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo4 yrkande 5.

Ställningstagande

Byggnadsnämndens    möjligheter    att   säkerställa
varsamhet vid förändringar är begränsade. Därför bör
plan-  och  bygglagen  ändras genom att  det  införs
bygglovsplikt för inre förändringar  i  vissa  fall.
Det   finns   skäl  att  återkomma  till  frågan  om
varsamhetsreglerna  vid  en kommande översyn av PBL.
Frågan   om  att  införa  bygglovsplikt   för   inre
förändringar i byggnader med kulturhistoriska värden
bör övervägas i det sammanhanget.

I  tidigare   lagstiftning  kunde  byggnadsnämnden
förhindra bygglovspliktiga inre ändringar som ansågs
förvanska byggnaden genom att inte ge bygglov. I den
nya  lagstiftningen   är   inte   inre  förändringar
lovpliktiga och därmed inte möjliga att förhindra. I
dagens läge är byggnadsnämndens enda  möjlighet  att
förhindra  förändringar  att i kontrollplanen ställa
krav på ett utlåtande från  en fristående sakkunnig.
Den sakkunniges utlåtande är  dock  inte  grund  för
myndighetsbeslut  och sanktionerna vid överträdelser
är svaga. Detta har  lett  till  ett betydligt sämre
skydd   för   särskilt  värdefulla  kulturhistoriska
byggnader.  En kommun  har  i  dag  rätt  att  utöka
bygglovsplikten  för  särskilt  värdefulla byggnader
när det gäller underhållsåtgärder,  men däremot inte
för  inre  förändringar. Det bör göras  möjligt  att
förhindra förvanskande  ändringar i kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Därför  krävs  en ändring av 8
kap. 6 § PBL. Det som ovan anförs om bygglovskrav  i
kulturhistoriskt  värdefull bebyggelse bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo4 (v) yrkande 5.

28. Tillgänglighet m.m. (punkt 26) (kd, c)

av  Ulla-Britt  Hagström (kd),  Annelie  Enochson
(kd) och Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  28.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo6 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi  anser   att   som   ett   led  i  en  hållbar
boendepolitik för att möta människors  behov  och
skilda   förutsättningar   måste   den   enskilda
människan   stå   i   centrum.   Möjligheter  och
konsekvenser  för individen och familjen  är  det
avgörande i allt beslutsfattande.

Människors  inflytande   över  sitt  boende  måste
förstärkas.  Delaktighet  i beslutsgången  för  sitt
eget    boende    ger    människor    ett     större
självbestämmande  över  sitt  liv.  Genom att ge den
enskilda  människan  ett  ökat  ansvar  stärks  hela
samhället.
Trygg     boendemiljö    är    en    grundläggande
förutsättning  för  god  livskvalitet i boendet. All
planering  måste  utgå  från   att   alla  människor
involveras  i  samhällsplaneringen.  Människor   med
funktionshinder  måste  få  vara  med och forma sina
boendemiljöer.  Tillgängligheten måste  öka  i  alla
boendemiljöer. Detta bör ges regeringen till känna.

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo6 (c) yrkande 1.



Särskilt yttrande



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttrande.


Hyresnämndens prövning m.m. (kd)


Ulla-Britt Hagström (kd) och  Annelie  Enochson (kd)
anför:

I  mitten  av  nittiotalet genomfördes en reform  av
reglerna om hyresgästinflytande. Reglerna som trädde
i kraft den 1 april  1997 ledde tyvärr inte till den
framgång många hyresgäster  hoppats  på.  Det  nya i
reformen  är  att  den enskilde skall kunna säga nej
till   standardhöjningar    som    påverkar    hyran
(bruksvärdet).     Nytt    är    också    att,    om
lägenhetsförändringar sker genom att lägenhetsplanen
görs   om  med  annan  lägenhet,   hyresgästen   har
möjlighet  att  motsätta sig detta. Fastighetsägaren
har rätt att utföra beaktansvärda åtgärder. Reformen
har dock inte lett  till  avsevärda förbättringar. I
vissa  fall  har normalt fastighetsunderhåll  blivit
inkörsporten      till       stora      ombyggnader.
Samarbetsformerna     mellan     hyresgäster     och
fastighetsägare  måste  förbättras.  Regeringen  har
därför i den nu behandlade  propositionen återkommit
i frågan.

Lagrådets  kritik  beträffande   lydelsen  av  den
centrala bestämmelsen i 18 f § hyreslagen  -  om att
sakliga   ändringar   inte   bör  genomföras  vilkas
innebörd inte alls eller med svårighet  kan  utläsas
ur  lagtexten  -  har  viss  bärighet  även  mot den
lydelse  av lagrummet som återfinns i propositionen.
Hyresvärdens  intresse  som  skall  vägas  mot  ''''''''det
intresse''''''''  som  hyresgäster i allmänhet kan antas ha
ändras till ''''''''de skilda  intressen'''''''' som hyresgäster i
allmänhet    kan    antas   ha.   Vi    anser    att
lagbestämmelserna fortfarande  är  alltför generellt
utformade,       vilket      kan      leda      till
tolkningssvårigheter.
Hyresgästerna  likaväl   som  fastighetsägarna  är
betjänta  av  en välavvägd och  förutsebar  rättslig
reglering. Vi anser därför att ett tillägg till 18 f
§  bort prövas med  lydelsen:  "Sedan  hyresgästerna
delgivits  att  hyresvärden  lämnat  in ansökan till
hyresnämnden  enligt  föregående  stycke,   får   en
hyresgäst eller grupper av hyresgäster inom en månad
ansöka hos hyresnämnden om tillstånd kan tillstyrkas
eller ej samt ange grunderna för talan".
Vi      anser      att      exemplifieringen     i
författningskommentaren är för svagt preciserad. Det
borde  förtydligas om en hyresgästs  lägenhet  skall
fortsätta existera efter förbättringsarbeten om inte
mycket preciserade  och  angelägna  skäl däremot kan
anföras av hyresvärden. En hyresvärds skäl ifråga om
åtgärder  för  fastighetens  bestånd,  ändamålsenlig
förvaltning  samt  rimlig vinst på verksamheten  bör
kunna motiveras utöver  allmänna  påståenden för att
beaktas.  Hyresnämnds och hovrättens  tillgång  till
sakkunnig,  s  k  råd,  bör  regleras i de särskilda
regler  som finns för respektive  instans,  nämligen
lagen om  arrende- och hyresnämnder respektive lagen
om rättegången i vissa mål i Svea Hovrätt.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen

I  proposition  2001/02:41  föreslås  att  riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2.   lag   om   ändring   i   hyresförhandlingslagen
(1978:304),

3.  lag   om   ändring   i   lagen   (1973:188)   om
arrendenämnder och hyresnämnder.


Följdmotioner


2001/02:Bo3 av Knut Billing m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om presumtion  vid
passivitet.

2. Riksdagen beslutar  att  förlänga  hyresgästernas
svarstid,  i  12 kap. 18 e, jordabalken  till  tre
månader i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar  att  inte göra den föreslagna
ändringen i 12 kap. 18 f § jordabalken.

4. Riksdagen beslutar att den föreslagna skrivningen
till 12 kap. 55 a § jordabalken  skall ändras till
att   innefatta   att  hyresnämnden  skall   pröva
sanktionens längd i  enlighet med vad som anförs i
motionen.

5. Riksdagen beslutar att  verkställighetsbeslut vid
förverkande   av   hyresrätt   skall   fattas   av
tingsrätt.

6. Riksdagen beslutar att inte göra  den  föreslagna
ändringen i 12 kap. 58 b § jordabalken.

7.   Riksdagen   beslutar  att  hyra  enligt  ''annan
beräkningsgrund''  skall  vara giltig vid avtal som
löper över minst två år.

2001/02:Bo4 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att förlänga
tidsfristen   för   ansökan   om   tillstånd   hos
hyresnämnd till tre månader efter information till
hyresgäst.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om   primär
förhandlingsskyldighet   vid   upprustnings-   och
ändringsåtgärder.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om hyresgästernas
medgivande vid ombyggnad.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om utvärdering av
lagförändringens      effekter     vad      gäller
hyresgästernas inflytande.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om bygglovskrav för
åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om definitionen av
upplåtare vid blockuthyrning.

2001/02:Bo5 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring
i  12 kap. 18 § jordabalken  avseende  förbud  mot
åtgärd som kan antas bli påbörjad utan godkännande
eller tillstånd.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring
i 12  kap.  45 § jordabalken avseende bestämmelser
kring s.k. blockhyresavtal.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att dödsboet efter
en  avliden  lokalhyresgäst skall ha rätt att säga
upp lokalhyresavtalet i förtid.

2001/02:Bo6 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
tillgängligheten måste öka i alla boendemiljöer.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att hyresnämnden
ges skyldighet  att  upplysa  byggnadsnämnden  när
ombyggnader  som  berör  varsamhetsreglerna  i PBL
skall genomföras.

3.   Riksdagen  beslutar  att  avslå  de  förslag  i
propositionen     som     rör     formerna     för
hyresgästinflytandet och hyresnämndens prövning.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sanktioner mot
hyresvärdar  som bryter mot lagen  bör  kombineras
med en jämkningsregel.

2001/02:Bo7 av Yvonne  Ångström  och  Karin Pilsäter
(fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  ansvaret  för
privata hyreshus.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om presumtion vid
passivitet.

3.  Riksdagen  beslutar att förlänga  hyresgästernas
svarstid i 12  kap.  18  e  § jordabalken till tre
månader i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo8 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som   i  motionen  anförs  om  lägsta
godtagbara standard.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  formell
talerätt för de boende.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om sanktioner mot
hyresvärd som inte följer reglerna.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs  om  rätt till
handikappanpassning.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs  om  indirekt
besittningsskydd för lokalhyresgäst.


Motioner från allmänna motionstiden
(fristående motioner)


2001/02:Bo292  av Ulla-Britt  Hagström  och  Annelie
Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att en översyn
görs  av  reglerna  för  hyresgästinflytande   vid
ombyggnad/förbättringsarbeten.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  hyresgästerna
ges  initiativrätt,  så att ett ärende kan  prövas
och avgöras i hyresnämnden.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om informationsplikt
från hyresnämnd till byggnadsnämnd.

2001/02:Bo308 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att de boende  bör
ges  generell tale- och förhandlingsrätt, även vad
gäller lägsta godtagbara standard.

2001/02:A226 av Agne Hansson m.fl. (c):

10. Riksdagen  begär  hos  regeringen  en översyn av
lokalhyreslagstiftningen  i  enlighet  med  vad  i
motionen anförs.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av en
översyn av lokalhyreslagstiftningen.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag


1. [1]Förslag till lag om ändring i
jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken

dels  att  12 kap. 18 d, 18 e, 18 f, 18 h, 45, 50,
55, 57 a och 58 b §§ skall ha följande lydelse,
dels  att  det   i  balken  skall  införas  en  ny
paragraf, 12 kap. 55 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

12 kap.
18 d §
En    fastighetsägare    får    endast   under   de
förutsättningar som anges i andra stycket
1.  utföra  sådana  standardhöjande   åtgärder   på
fastigheten som har en inte obetydlig inverkan på en
bostadslägenhets bruksvärde, eller
2.  utföra  åtgärder  som medför en inte oväsentlig
ändring av en bostadslägenhet eller av de gemensamma
delarna av fastigheten.
-----------------------------------------------------
För  att sådana åtgärder   För  att sådana åtgärder
skall få vidtas krävs det  skall få vidtas krävs det
att de har godkänts av de  att de har godkänts av de
berörda                    berörda
bostadshyresgästerna       bostadshyresgästerna
eller   att  hyresnämnden  eller   att  hyresnämnden
har lämnat tillstånd till  har lämnat tillstånd till
åtgärderna. Om åtgärderna  åtgärderna. Om åtgärderna
avser    de    gemensamma  avser    de    gemensamma
delarna  av  fastigheten,  delarna  av  fastigheten,
krävs det att de har god-  krävs   det  att  de  har
känts  av hyresgästerna i  godkänts av hyresgästerna
minst   hälften   av   de  i  mer  än  hälften av de
berörda                    berörda
bostadslägenheterna eller  bostadslägenheterna eller
att    hyresnämnden   har  att    hyresnämnden   har
lämnat   tillstånd   till  lämnat   tillstånd   till
åtgärderna.   Godkännande  åtgärderna.   Godkännande
eller   tillstånd  behövs  eller   tillstånd  behövs
inte,    om    åtgärderna  inte,    om    åtgärderna
vidtas    för    att   en  vidtas    för    att   en
bostadslägenhet     skall  bostadslägenhet     skall
uppnå  lägsta  godtagbara  uppnå  lägsta  godtagbara
standard  enligt  18  a §  standard  enligt  18  a §
sjätte     och     sjunde  sjätte     och     sjunde
styckena.                  styckena.
-----------------------------------------------------
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt
och ägare av byg[2]gnad som tillhör någon annan än
markägaren. Med hyresgäst avses i 18 d-h §§ även den
som tidigare varit hyresgäst, om hans hyresavtal har
upphört med anledning av en större ombyggnad och han
har rätt att flytta tillbaka till en lägenhet i
fastigheten efter ombyggnaden och kan anses vara
berörd av den åtgärd det är fråga om.
18 e §
Om  hyresvärden  vill  utföra  sådana  åtgärder som
avses  i  18 d §,  skall han skriftligen meddela  de
berörda bostadshyresgästerna detta.
-----------------------------------------------------
Om       en       berörd   Om       en       berörd
bostadshyresgäst     inte  bostadshyresgäst     inte
godkänner  åtgärden,  får  godkänner  åtgärden,  får
hyresvärden   ansöka  hos  hyresvärden   ansöka  hos
hyresnämnden om tillstånd  hyresnämnden om tillstånd
att    utföra   åtgärden.  att    utföra   åtgärden.
Ansökan     får     göras  Ansökan     får     göras
tidigast  en  månad efter  tidigast    två   månader
det    att    meddelandet  efter det att meddelandet
lämnats    till    hyres-  lämnats till hyresgästen.
[3]gästen.
-----------------------------------------------------
Bestämmelsen i 16 § femte stycket tillämpas också
när ansökan enligt andra stycket har gjorts.
18 f §
En   ansökan  enligt  18 e §  andra  stycket  skall
bifallas,   om   hyresvärden  har  ett  beaktansvärt
intresse av att åtgärden  genomförs  och det inte är
oskäligt mot hyresgästen att den genomförs.
-----------------------------------------------------
Vid prövningen av om det   Vid   prövningen  av  om
är      oskäligt      mot  det[4]  är  oskäligt  mot
hyresgästen  att åtgärden  hyresgästen  att åtgärden
genomförs           skall  genomförs           skall
hyresvärdens  intresse av  hyresvärdens  intresse av
att   åtgärden  genomförs  att   åtgärden  genomförs
vägas  mot  det  intresse  vägas   mot   de   skilda
som     hyresgäster     i  intressen som hyresgäster
allmänhet kan antas ha av  i  allmänhet kan antas ha
att åtgärden inte vidtas.  av   att   åtgärden  inte
Om  det  finns  särskilda  vidtas.   Om   det  finns
skäl,       får      även  särskilda  skäl, får även
omständigheter som hänför  omständigheter som hänför
sig   endast   till   den  sig   endast   till   den
enskilde      hyresgästen  enskilde      hyresgästen
beaktas.                   beaktas.
-----------------------------------------------------

18 h §
-----------------------------------------------------
Om    en   förbättrings-   Om    en   förbättrings-
eller  ändringsåtgärd som  eller  ändringsåtgärd som
avses  i  18 d § påbörjas  avses  i  18 d § påbörjas
utan   godkännande  eller  eller     av     särskild
tillstånd,          skall  anledning  kan  antas bli
hyresnämnden     förbjuda  påbörjad utan godkännande
hyresvärden   att  utföra  eller   tillstånd,  skall
åtgärden.   Förbudet  får  hyre[5]snämnden  förbjuda
förenas med vite.          hyresvärden   att  utföra
åtgärden.  Förbudet   får
förenas med vite.
-----------------------------------------------------
En fråga om förbud prövas på ansökan av en berörd
bostadshyresgäst.
På ansökan av hyresvärden får hyresnämnden upphäva
ett förbud.
Bestämmelserna i 16 § fjärde-sjätte styckena
tillämpas också när ansökan enligt andra stycket har
gjorts.



45 §
Bestämmelserna i 46-52 §§ gäller vid upplåtelser av
bostadslägenheter, om inte
1. hyresavtalet avser upplåtelse i andra hand av en
lägenhet i dess helhet och hyresförhållandet  upphör
innan det har varat längre än två år i följd,
2. hyresavtalet  i annat fall än som sägs i 1 avser
ett   möblerat   rum   eller    en    lägenhet   för
fritidsändamål  och  hyresförhållandet upphör  innan
det har varat längre än nio månader i följd,
3. lägenheten  utgör en  del  av  upplåtarens  egen
bostad, eller
4. hyresvärden  säger   upp  hyresförhållandet  att
upphöra i förtid på den grunden  att  hyresrätten är
förverkad och annat inte följer av 47 §.
-----------------------------------------------------
Bestämmelsen   i  första
stycket 1 gäller  inte om
upplåtaren    har    hyrt
lägenheten    tillsammans
med  minst två lägenheter
till för  att hyra ut dem
i andra hand.
-----------------------------------------------------
Har hyresvärden och hyresgästen i en särskilt upprättad
handling kommit överens om, att hyresrätten inte
skall vara förenad med rätt till förlängning, gäller
överenskommelsen om den godkänts av hyresnämnden.
Överenskommelsen gäller dock utan sådant godkännande
om den[6] träffas efter det att hyresförhållandet
har inletts och avser en hyresrätt som är förenad
med rätt till förlängning. Om en make eller sambo
som inte har del i hyresrätten hade sin bostad i
lägenheten när överenskommelsen träffades, gäller
överenskommelsen mot den maken eller sambon endast
om han eller hon har godtagit den.

50 §

**FOOTNOTES**
[1]:aft den 1 april 2002.
2. I
[2]:fråga om hyresavtal som har
[3]: sagts upp före ikraftträda
[4]:ndet gäller 13 a och 32 §§
[5]:i sina äldre lydelser.

3. I

[6]: fråga om en tvist enligt 2
-----------------------------------------------------
Är  frågan om förlängning   Är frågan om förlängning
av hyresavtalet  ännu  ej  av hyresavtalet ännu inte
avgjord   när  hyrestiden  avgjord   när  hyrestiden
går  ut,  har hyresgästen  går  ut,  har hyresgästen
rätt   att   bo   kvar  i  rätt   att   bo   kvar  i
lägenheten    till   dess  lägenheten till dess frå-
frågan     är    slutligt  gan är slutligt avgjord.
avgjord. För  den tid som
hyresgästen  sålunda  bor   Bestämmelsen   i  första
kvar  i  lägenheten skall  stycket  gäl-ler  inte om
de     förut     gällande  hyresnämnden       enligt
hyresvillkoren  tillämpas  13 a §    andra   stycket
till  dess hyresvillkoren  lagen    (1973:188)    om
för    samma   tid   blir  arrendenämnder        och
slutligt bestämda.         hyresnämnde[7]r       har
bestämt att ett beslut om
åläggande för hyresgästen
att   flytta  enligt  den
paragrafens första stycke
får verkställas  även  om
det  inte har vunnit laga
kraft.
För    den    tid    som
hyresgästen  bor  kvar  i
lägenheten skall de förut
gällande   hyresvillkoren
tillämpas    till    dess
hyresvillkoren  för samma
tid     blir     slutligt
bestämda.
-----------------------------------------------------

55 §
Om hyresvärden och hyresgästen  tvistar  om  hyrans
storlek,   skall   hyran  fastställas  till  skäligt
belopp. Hyran är härvid inte att anse som skälig, om
den är påtagligt högre  än  hyran för lägenheter som
med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga.
Vid  prövning  enligt första stycket  skall  främst
beaktas hyran för  lägenheter  i  hus  som  ägs  och
förvaltas  av  allmännyttiga  bostadsföretag.  Om en
jämförelse inte kan ske med lägenheter på orten, får
i  stället  beaktas hyran för lägenheter på en annan
ort med jämförbart  hyresläge och i övrigt likartade
förhållanden på hyresmarknaden.
-----------------------------------------------------
Vid  en  prövning enligt   Vid  en  prövning enligt
första stycket skall även  första stycket skall även
bestämmelserna  i  55 b §  bestämmelserna i 55 a och
iakttas.                   55 b §§ iakttas.
-----------------------------------------------------
Om  en  förhandlingsklausul  i  ett  hyresavtal  har
slopats och det ingår förhandlingsersättning i hyran
enligt  20 §  hyresförhandlingslagen (1978:304), har
hyresgästen  utan   hinder   av   bestämmelserna   i
första-tredje  styckena  rätt att få hyran sänkt med
ett belopp som motsvarar ersättningen.
Om  tvisten gäller något annat  villkor  än  hyran,
skall  villkor som hyresvärden eller hyresgästen har
ställt upp gälla i den mån det är skäligt med hänsyn
till hyresavtalets  innehåll,  omständigheterna  vid
avtalets  tillkomst,  senare inträffade förhållanden
och omständigheterna i övrigt. Hyrestiden skall vara
obestämd,  om  inte  bestämd  hyrestid  av  särskild
anledning är lämpligare.
Om hyresvärden och hyresgästen  kommer  överens  om
villkoren  för  fortsatt uthyrning i en tvist enligt
första eller femte  stycket,  gäller de överenskomna
villkoren,  oavsett  vad  som  föreskrivs  i  nämnda
stycken,   i   den   mån   inte   annat  följer   av
bestämmelserna i övrigt i denna balk.

-----------------------------------------
55 a §
Vid   prövning  av
hyran skall  en åt-
gärd  som  avses  i
18 d § och som  har
höjt    lägenhetens
bruksvärde inte be-
aktas, om
1. godkännande
eller     tillstånd
krävdes   för   att
åtgärden skulle  få
vidtas  och  sådant
godkännande   eller
tillstånd   in[8]te
har lämnats,
2. lägenheten   är
upplåten  till  den
hyresgäst       som
skulle  ha  godkänt
åtgärden eller till
en  hyresgäst   som
har       övertagit
hyresrätten    från
denne  enligt  33 §
andra stycket, 34 §
eller   47 §  andra
stycket, och
3. det         vid
tidpunkten      för
ändringen  av hyran
har förflutit högst
fem     år    sedan
åtgärden
slutfördes.
-----------------------------------------


57 a §
-----------------------------------------------------
Vid   tillämpningen   av   Vid   tillämpningen   av
57 §   första  stycket  5  57 §   första  stycket  5
skall  en krävd hyra inte  skall  en krävd hyra inte
anses  som skälig, om den  anses  som skälig, om den
överstiger  den  hyra som  överstiger  den  hyra som
lokalen  vid  hyrestidens  lokalen  vid  hyrestidens
utgång  kan antas betinga  utgång  kan antas betinga
på     öppna    marknaden  på     öppna    marknaden
(marknadshyra).       När  (marknadshyra).
marknadshyran    bestäms,  Marknadshyran   skall   i
skall    främst   beaktas  första hand bestämmas med
hyran     för     närmast  utgångspunkt  i  en  jäm-
jämförliga   lokaler   på  förelse   med  hyran  för
orten.   Endast   om  det  andra liknande lokaler på
finns särskilda skäl  får  orten.   Endast   om  det
hänsyn tas till ökning av  finns  särskilda skäl får
lokalens  värde,  som  en  hänsyn tas till ökning av
hyresgäst             har  lokalens  värde,  som  en
åstadkommit.               hyresgäst             har
åstadkommit.
-----------------------------------------------------
I tvist om ersättning enligt 57 § får
yttrande av hyresnämnden frångås endast
om det är uppenbart
1. när yttrand[9]et avser
marknadshyran, att denna är påtagligt
högre eller lägre än hyresnämnden
angett,
2. när yttrandet avser anvisad lokal,
att hyresnämndens bedömning inte varit
riktig.
I fall som avses i andra stycket 1 får
utredning som inte har lagts fram under
medlingen, beaktas vid prövningen endast
om det finns synnerliga skäl.
58 b §
-----------------------------------------------------
Om  hyresgästen har rätt   Om  hyresgästen har rätt
till   ersättning  enligt  till   ersättning  enligt
57 §, 58 § fjärde stycket  57 §, 58 § fjärde stycket
eller    58 a §    tredje  eller    58 a §    tredje
stycket,     skall    hy-  stycket,     skall    hy-
resvärden  alltid  betala  resvärden  alltid  betala
ersättning           till  ersättning           till
hyresgästen    med    ett  hyresgästen    med    ett
belopp  som  motsvarar en  belopp  som  motsvarar en
årshyra    för    lokalen  årshyra    för    lokalen
enligt    det    uppsagda  enligt    det    uppsagda
hyresavtalet,  dock högst  hyresavtalet.
ett    belopp   som   vid
hyrestidens        utgång
motsvarar  fyra basbelopp
enligt 1 kap.  6 §  lagen
(1962:381)    om   allmän
försäkring.
-----------------------------------------------------
Om hyresgästen på grund av att
hyresförhållandet har upphört har
förorsakats en förlust som inte täcks av
ersättning enligt första stycket, skall
hyresvärden i skälig omfattning ersätta
hyresgästen för denna förlust. Om
förlusten har samband med att
hyresgästen har bekostat ändring av
lokalen, skall förlusten beaktas endast
om hyresvärden har samtyckt till
ändringen eller om hyresgästen har
träffat hyresavtalet under förutsättning
att han skulle få utföra ändringen.


1. Denna lag träder i kraft den 1
april 2002.
2. I fråga om åtgärder som har
påbörjats före ikraftträdandet skall
12 kap. 55 a § inte tillämpas samt
12 kap. 18 d och 55 §§ tillämpas i sina
äldre lydelser. Om ett meddelande enligt
12 kap. 18 e § har lämnats till
hyresgästen före ikraftträdandet, skall
denna paragraf tillämpas i sin äldre
lydelse. 12 kap. 18 f § skall tillämpas
i sin äldre lydelse om ansökan om
tillstånd till åtgärden har kommit in
till hyresnämnden före ikraftträdandet.
3. I fråga om hyresavtal som avser
upplåtelse i andra hand och har ingåtts
före ikraftträdandet gäller 12 kap. 45 §
i sin äldre lydelse.

4. I frå[10]ga om hyresavtal
som har sagts upp före
ikraftträdandet skall
12 kap. 50, 57 a och 58 b §§
tillämpas i sina äldre
lydelser.



**FOOTNOTES**

[7]:§ andra stycket hyresförhan

[8]:d

[9]:lingslagen      som      har
hänskjutits till hyresnämnd före
ikraftt

[10]:r
2. Förslag till lag om
ändring i
hyresförhandlingslagen
(1978:304)


Härigenom    föreskrivs    att   3 a §
hyresförhandlingslagen (1978:304)  skall
ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

3 a §1
-----------------------------------------------------
Om  det  finns särskilda   Om  det  finns särskilda
skäl, får hyresnämnden  i  skäl, får hyresnämnden på
en  tvist som avses i 2 §  ansökan       av       en
andra   stycket  förordna  organisation           av
att                    en  hyresgäster  besluta  att
förhandlingsordning  inte  en    förhandlingsordning
vidare  skall  gälla  för  inte  längre  skall gälla
huset eller husen som det  för ett eller flera av de
är fråga om.               hus                   som
förhandlingsordningen
avser.
I ärendet är hyresvärden
och                   den
hyresgästorganisation som
är         part         i
förhandlingsordningen
sökandens  motparter.  Om
förhandlingsordningen
gäller    även   för   en
organisation           av
fastighetsägare,  är även
den        organisationen
sökandens motpart.
-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.
2. I fråga om en tvist enligt 2 § andra
stycket som har hänskjutits till hyresnämnden
före ikraft[11]trädandet gäller 3 a § i sin
äldre lydelse.

1 Senaste lydelse 1997:64.


**FOOTNOTES**

[11]:ädandet gäller 17 § i sin äl
3. Förslag till lag om ändring i
lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder


Härigenom  föreskrivs  att 13 a, 17 och 32 §§
lagen   (1973:188)   om   arrendenämnder    och
hyresnämnder skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

13 a §1
Bifalls hyresvärdens talan om att hyresavtalet
skall upphöra att gälla, får hyresnämnden efter
yrkande   av   hyresvärden  i  beslutet  ålägga
hyresgästen att  flytta  vid  den  tidpunkt  då
lägenheten skall lämnas.
-----------------------------------------------------
Upphör hyresavtalet  att
gälla  på den grunden att
hyresrätten är förverkad,
får   hyresnämnden,    om
hyresvärd[12]en yrkar det
och  det  finns skäl till
det,     bestämma     att
beslutet om åläggande för
hyresgästen   att  flytta
får verkställas  även  om
det  inte har vunnit laga
kraft.   Om   det   finns
anledning,          skall
hyresnämnden   då   före-
skriva   att  hyresvärden
skall ställa säkerhet för
skadestånd  som  han  kan
bli skyldig att betala om
beslutet ändras.
-----------------------------------------------------

17 §2
Om det finns anledning, skall  nämnd eller den
nämnden  förordnar besiktiga den fastighet  som
ärendet rör.  Parterna  skall beredas tillfälle
att  närvara  vid sådan besiktning.  Nämnd  får
också föranstalta om annan nödvändig utredning.
I ärende som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21, 21 a
eller  31 §  jordabalken  skall  arrendenämnden
inhämta  yttrande  från  länsstyrelsen.  Sådant
yttrande   skall    också   inhämtas   om   det
beträffande jordbruksarrende uppkommer fråga om
tillämpning av 6 § första  stycket  3  eller  4
eller  7 §  tredje  stycket lagen (1985:658) om
arrendatorers rätt att förvärva arrendestället.
I ärende som avses i 9 kap. 9 § jordabalken får
arrendenämnden,  om utredningen  ger  anledning
till det, inhämta  yttrande  från länsstyrelsen
om      arrendeställets     avkastningsförmåga.
Yttrandena skall inhämtas från den länsstyrelse
inom vars område fastigheten är belägen.
I ärende angående tvist om hyresvillkor enligt
22 §  hyresförhandlingslagen  (1978:304)  skall
hyresnämnden,  om  det finnes erforde[13]rligt,
bereda den hyresgästorganisation som har ingått
den  klandrade överenskommelsen  tillfälle  att
yttra sig.
-----------------------------------------------------
Om  det  begärs prövning
av en fråga  som  avses i
3 a §  hyresförhandlings-
lagen,           inträder
organisation  med  vilken
förhandlingsordning  gäl-
ler   som   medpart  till
hyresvärden           vid
handläggningen av ärendet
i den delen.
-----------------------------------------------------

32 §3
-------------------------------------------------------
Föres  ej talan mot nämnds   Om  hyresnämndens beslut
beslut  enligt 9 kap. 14 §-  enligt           följande
eller   12  kap.  24  a  §,  bestämmelser         inte
55 c §    åttonde   stycket  överklagas,  får beslutet
eller  55 d §  jordabalken,  verkställas           som
22,  23, 26, eller 27 § hy-  lagakraftägande dom:
resförhandlingslagen
(1978:304),   13 a §  denna   -   9 kap.   14 §  eller
lag  eller  13  eller  15 §  12 kap.   24 a §,  55 c §
eller  25  § första stycket  åttonde   stycket   eller
bostadsförvaltningslagen     55 d § jordabalken,
(1977:792),   får  beslutet
verkställas           såsom   -  22, 23, 26 eller 27 §
lagakraftägande dom.         hyresförhandlingslagen
(1978:304),
Har  hyresnämnden med stöd
av  31 §   första   stycket   -  13 a § första stycket
bostadsförvaltningslagen     denna lag,
förordnat att beslut enligt
13  eller  15 §  eller 25 §    eller
första  stycket nämnda  lag
skall      lända       till   - 13 eller 15 § eller 25
efterrättelse  genast,  får  § första stycket bostads-
även   sådant   beslut,  om  förvaltningslagen
hovrätten    ej   förordnat  (1977:792).
annat,  verkställas   såsom
lagakraftägande dom.          Beslut  av  hyresnämnden
enligt    13 a §    andra
stycket  denna   lag   om
verkställighet   av   ett
enligt  första  stycket i
samma  paragraf  meddelat
beslut   får  verkställas
som lagakraftägande  dom,
om     hovrätten     inte
bestämmer   något  annat.
Detsamma    gäller     om
hyresnämnden  med stöd av
31 §    första    stycket
bostadsförvaltningslagen
har  bestämt  att  beslut
enligt   13  eller  15  §
eller 25 § första stycket
i den lagen  skall  gälla
genast.
-------------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.
2. I fråga om hyresavtal som har sagts upp före ikraftträdandet gäller 13 a och
3. I fråga om en tvist enligt 2 § andra stycket hyresförhandlingslagen som har


**FOOTNOTES**







S